Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
1
Nr 45
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Svenska institutets
organisation och uppgifter, m. m.; given Stockholms
slott den 27 februari 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande ministern för utrikes ärendena
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ombildning av den nuvarande ideella föreningen
Svenska institutet till en statlig stiftelse. Den nuvarande finansieringsmetoden
med dels statliga, dels privata medel upphör och det ekonomiska
ansvaret övertas sålunda helt av staten. Institutet föreslås i princip behålla
sitt nuvarande verksamhetsområde.
Institutet bör mot ersättning kunna utföra uppdrag som avser projekt
inom institutets verksamhetsområde.
Institutets samhällskontakt säkras genom styrelsen, som utses av Kungl.
Maj :t, och referensgrupper för olika sakområden. Rådsinstitutionen bibehålls
ej. Kostnaderna för institutets verksamhet, inklusive personal- och
övriga omkostnader, under budgetåret 1970/71 beräknas till 6 547 000 kr.
Propositionen innehåller även förslag om anvisande av medel för budgetåret
1970/71 för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns
littera D. Information om Sverige i utlandet. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 45
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 27 februari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.
Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om Svenska institutets organisation och
uppgifter, m. m. och anför.
I prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 48) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Information om Sverige i
utlandet för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 12,6
milj. kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad.
I. Inledning
Den 29 juni 1966 tillkallades fyra sakkunniga1 med uppdrag att utreda
Svenska institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte. Utredningen
avgav den 19 oktober 1967 betänkandet Svenska institutet — Principbetänkande
om utlandsinformation och internationellt utbyte (SOU 1967:
56).Betänkandet avser ej Svenska institutets interna organisation och inte
heller lämplig mottagarapparat för de multilaterala stipendiaterna. Utredningen
har ansett sig böra behandla dessa frågor först sedan principbetänkandet
varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svenska institutet,
styrelsen för internationell utveckling (SIDA), statskontoret, Svenska unescorådet,
kollegiet för Sverige-information i utlandet (SIU), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), Nordiska rådets svenska delegation, Nordiska kulturkommissionens
svenska avdelning, Musikaliska akademien, Ingeniörsvetenskapsakademien
(IVA), Kulturfonden för Sverige och Finland, Svenska filminstitutet,
Föreningen Norden, Svenska slöjdföreningen, Sveriges författarförening,
Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges
industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska 1
1 Landshövdingen Gunnar Helén, ordförande, riksdagsmännen Stig Alemyr och Kaj Björk
samt ambassadören Sven Dahlman; direktiv se 1967 års riksdagsberättelse s. 110.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
turisttrafikförbundet, Sveriges Radio, Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Landsorganisationen (LO), Svenska journalistförbundet
(SJF), Svenska bankföreningen, Svenska översättarförbundet,
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd, Fria litterära yrkesutövares centralorganisation
(FLYCO), Konstnärernas riksorganisation (KRO) och
Kooperativa förbundet.
Vidare har yttranden inkommit från sändebuden i Helsingfors, Köpenhamn,
London, New Delhi, Oslo, Paris och Washington, t. f. chargé d’affaires
i Moskva och generalkonsulerna i Berlin och New York, varjämte
särskilda skrivelser ingetts av Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (IvLYS) och Stockholms handelskammare.
Inom utrikesdepartementet har i december 1969 upprättats en promemoria
med förslag rörande Svenska institutets organisation och uppgifter. Över
promemorian har yttranden avgetts av Svenska institutet, statskontoret och
riksrevisionsverket.
I det följande redovisas det huvudsakliga innehållet i utredningens principbetänkande.
I fråga om flera av utredningens förslag fordras inte beslut
av riksdagen. För överblickens och sammanhangets skull redovisas dock
kortfattat även vissa av dessa förslag.
Förutom frågan om Svenska institutets organisation och uppgifter kommer
också att behandlas frågan om medelsanvisning för budgetåret 1970/71 för
övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns littera D. Information
om Sverige i utlandet. II.
II. Svenska institutet
1. Bakgrund och nuvarande ordning
In för mai i i) riso r lianen
Förutom Svenska institutet finns en rad myndigheter, institutioner och
organisationer som sprider information om Sverige eller bedriver erfarenhets-
och kulturutbyte.
Det av statliga myndigheter dirigerade informationsflödet till utlandet
sker främst genom den svenska utrikesrepresentationen och genom utrikesdepartementets
informationsbyrå och pressbyrå. I utlandet sköts verksamheten
dels av särskilt utsänd specialpersonal, dels — och framför allt -—-av den ordinarie personalen inom utrikesförvaltningen. Den för press- och
informationsärenden speciellt utsända personalen utgörs av tre pressråd,
elva pressattachéer eller biträdande pressattachéer, två kulturattachéer samt
personalen vid informationskontoret i New York.
Den centrala samordningsinstansen för utlandsinformationen är kollegiet
för Sverige-information i utlandet, som inrättades på förslag av upplysningsberedningen
i dess betänkande den 22 september 1965 (prop. 1966: 1
bil. 5 s. 67, SU 3, rskr 3).
lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 45
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Bland andra organ som bedriver informationsverksamhet i utlandet kan
nämnas främst de som har representanter i kollegiet, nämligen — förutom
utrikes- och handelsdepartementen samt Svenska institutet — Sveriges allmänna
exportförening, Svenska turisttrafikförbundet och Sveriges Radio.
Inom Exportföreningens ram arbetar Svensk-internationella pressbyrån,
vars uppgift är att förse framför allt utländsk dags- och fackpress med nyhetsmaterial
om Sverige.
Åtskilliga andra statliga myndigheter samt statsunderstödda eller privata
instanser förmedlar envar inom sitt särskilda ämnesområde kunskap om
Sverige till utlandet. Förutom utrikes- och handelsdepartementen är även
andra statsdepartement inkopplade på denna verksamhet. Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) bedriver genom sitt biståndsarbete informationsverksamhet,
som stundom berör Svenska institutets arbetsområde. På
de vetenskapliga och kulturella områdena bedrivs informations- och utbytesarbete
av en rad institutioner såsom universitet, högskolor, museer,
bibliotek, arkiv, akademier, författarorganisationer osv. Här kan bl. a. nämnas
Ingeniörsvetenskapsakademien och Vetenskapsakademien, den till nationalmuseum
knutna Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i
utlandet (NUNSKU), Svenska filminstitutet samt Institutet för rikskonserter.
När det gäller svensk arbetsmarknad och socialpolitik och näraliggande
ämnesområden bedriver såväl statliga myndigheter som organisationer av
olika slag en mångsidig informationsverksamhet, t. ex. social- och arbetsmarknadsstyrelserna,
arbetsmarknadens organisationer och Kooperativa
förbundet.
Svenska institutets tillkomst, uppgifter och nuvarande organisation m. m.
Svenska institutet bildades i januari 1945 och den 12 januari 1945 stadfäste
Kungl. Maj :t institutets stadgar.
Institutet är i formellt hänseende en ideell förening, vars medlemmar utgörs
av ett antal företag och organisationer. Den i stadgarna inskrivna möjligheten
för enskilda att bli medlemmar har aldrig utnyttjats.
Institutets uppgift är att genom upplysningsarbete, kulturutbyte och på
annat sätt verka för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser
med utlandet. Institutets angelägenheter handhas av ett råd, eu styrelse
samt av rådet tillsatta utskott och nämnder. Rådet består av 100 ledamöter,
varav hälften utses av institutets medlemmar och hälften förordnas av
Kungl. Maj :t. Ledamöterna välj s för en tid av sex år. De betalande medlemmarna
kan välja —- och väljer i stor utsträckning — rådsledamöter
utanför sin egen krets. Kungl. Maj :t skall förordna företrädare för ”det
svenska samhällslivets olika grenar”. Rådet väljer vissa ledamöter av styrelsen
samt medlemmarna av ekonomiutskott och nämnder. Rådet behandlar
vidare styrelsens årsberättelse och revisionsberättelsen, fastställer balansräkning
samt behandlar frågan om beviljande av ansvarsfrihet för sty
-
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1970
relsen. Slutligen behandlar rådet ärenden som styrelsen underställer rådet.
Styrelsen består av lägst elva och högst femton personer, varav rådet
väljer minst sju och högst elva ledamöter. Tre styrelseledamöter förordnas
av Kungl. Maj :t. Verkställande direktören är självskriven ledamot. Styrelsen
har hand om institutets skötsel, gör upp och fastställer budget, tillsätter
direktör och vissa andra högre befattningshavare samt förvaltar institutets
medel.
Av rådet utsedda nämnder finns för publikations-, film-, utställnings-,
studiebesöks-, stipendie- och lektoratsverksamhet.
Slutligen har institutet två utlandskontor, ett i London och ett i Paris.
Antalet anställda vid huvudkontoret i Stockholm är f. n. (1 januari 1970)
55, varav 50 på fasta tjänster. Vid utlandskontoren finns sammanlagt 8
fasta tjänster.
Finansieringen av Svenska institutet
Institutets verksamhet finansieras dels genom statsanslag, dels genom
bidrag från föreningens medlemmar, dvs. organisationer, bolag och andra
företag, dels genom övriga intäkter. Under budgetåret 1968/69 förfogade
institutet över sammanlagt 6 920 000 kr. Från anslaget Information om Sverige
i utlandet under tredje huvudtiteln erhöll institutet sålunda ett allmänt
bidrag på 3 812 000 kr. och från anslaget Kulturellt utbyte med utlandet
under åttonde huvudtiteln ett bidrag på 730 400 kr. för stipendie- och lektoratsverksamhet
samt allmänt kulturutbyte. Dessutom erhöll institutet
bl. a. medel från kollegiet för Sverige-information i utlandet samt i viss
utsträckning även från utrikesdepartementets informationsbyrå.
I medlemsavgifter inflöt under budgetåret 1968/69 750 000 kr.
Medlemsavgifterna, som från början spelade en stor roll för institutets
ekonomi, har genom att de sammanlagda intäkterna av dessa avgifter hållit
sig relativt konstanta efter hand förlorat sin centrala betydelse. Sålunda
har medlemsbidragen, som vid 1960-talets början ännu svarade för omkring
en tredjedel av institutets totala intäkter, under de senaste fem åren
sjunkit till i genomsnitt drygt 11 %. Ansvaret för finansieringen av institutets
löpande verksamhet har sålunda under senare år i allt större utsträckning
kommit att ligga på staten.
Svenska institutets verksamhet
Institutets verksamhet avser dels produktion och distribution av dokumentationsmaterial,
avsett för utlandet, dels produktion av tjänster, huvudsakligen
genom att skapa personkontakter mellan Sverige och utlandet.
Under andra hälften av 1960-talet var den genomsnittliga fördelningen
av tillgängliga resurser (exklusive administrationskostnader för utlandskontoren)
på dessa verksamhetsgrenar följande: publikations- och
biblioteksverksamhet 28 %, filmverksamhet 17 %, utställningsverksamhet
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
15,5 %, studiebesöksservice 5,5 %, stöd till undervisningen i svenska språket
i utlandet 9 %, stipendieverksamhet 12 % samt allmänt kulturutbyte
13 %.
Institutets produktion och distribution av dokumentationsmaterial —
trycksaker, film, utställningar —- har från början utvecklats för att komplettera
och förbättra kvaliteten på den för utlandet avsedda dokumentationen
om svenskt samhälle och kultur. De media som främst kommer till
användning är trycksaker, film och utställningar. Huvuddelen av de närmare
7 milj. trycksaker, fördelade på drygt 600 titlar (inklusive reviderade
upplagor) och sammanlagt 22 språk, som producerats av institutet under
de senaste fem åren, har distribuerats som svar på frågor om Sverige.
Under samma period har närmare 10 milj. människor i skolor, klubbar
och föreningar och ett flerfaldigt större antal TV-tittare sett filmer som
institutet producerat eller förmedlat (ca 100 olika titlar). Institutet har
producerat och förmedlat över 100 utställningar och än fler mindre kollektioner
av föremål, grafik, affischer etc. under den senaste femårsperioden.
Utställningsverksamheten beträffande nntida svensk konst i utlandet
sköts numera inte av Svenska institutet utan av Nämnden för utställningar
av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU).
Studiebesöksservicen innebär kontakttagande och programläggning för
utländska fackmän och specialister, som till större delen kommer till Sverige
på egen bekostnad. Antalet av institutet inbjudna besökare utgör en
mycket liten del av de ca 8 000 besök som f. n. registreras per år. De främsta
intresseområdena är f. n. socialpolitik, näringsliv, stadsplanering och utbildning.
Institutet räknar med att f. n. ca 3 500 personer vid 112 undervisningsorter
utanför Norden bedriver studier i svenska vid universitet, språkinstitut
eller folkbildningsorgan. Institutets insats för denna verksamhet består
främst i stöd åt lärarna i form av referens- och undervisningsmaterial. F. n.
får 57 lärare på olika sätt stöd från institntet, speciellt de universitetslektorer
som på rekommendation av institutet tillsätts vid utländska universitet.
För att möjliggöra rekrytering av kompetenta lärarkrafter lämnar institutet
i flera fall ett visst lönetillskott.
Stipendieverksamheten utgör en del av Sveriges medverkan i det internationella
utbytet av yngre forskare och akademiker inom vitt skilda ämnesområden.
F. n. mottas i Sverige ett sjuttiotal stipendiater per år från ca 25
länder medan drygt 100 svenska stipendiater genom detta utbyte kan finansiera
sina utlandsstudier. Stipendieutbytet regleras i föreskrifter som utfärdas
av Kungl. Maj :i.
Den av institutet organiserade allmänna kulturutbytesverksamheten avser
att i utlandet sprida kännedom om svensk litteratur, teater, musik,
konst m. m. bl. a. genom teater- och musikgästspel, översättningar av svensk
skönlitteratur, artiklar om Sverige i utländska tidskrifter av gästande kri
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
tiker och fackmän, vetenskapliga arbeten om svenskt samhälle och svensk
kultur samt genom kontakter mellan svenska och utländska institutioner.
Ett utbyte av gästföreläsare förekommer också med några europeiska länder.
2. Utredningen
Utredningen redovisar såsom grundval för sina slutsatser en principiell
analys av skillnaderna mellan å ena sidan intressebetonad information
och å den andra ett från nationella, kommersiella eller allmäninformativa
intressen frikopplat deltagande i det internationella erfarenhets-
och kulturutbytet.
Den intressebetonade informationen definieras som den verksamhet, som
bedrivs i det medvetna syftet att främja svenska intressen eller, annorlunda
uttryckt, den verksamhet som avser att påverka utlandets uppfattning
om Sverige i positiv riktning medan enligt utredningen erfarenhetsutbyte,
i varje fall i princip, inte motiveras med sådana syften. Kulturutbyte kan
sägas vara en del av detta erfarenhetsutbyte.
Beträffande frågan huruvida gemensam administration av
den intressebetonade informationen och erfarenhets- och kulturutbytet kan
anses ändamålsenligt och principiellt riktigt, framhåller utredningen att
skäl som i olika sammanhang framförts för tanken att splittra institutet
inte kan frånkännas viss relevans. Dock säger sig utredningen trots detta
ha kommit till slutsatsen att, i varje fall f. n., övervägande skäl talar för ett
bibehållande av den nuvarande organisatoriska strukturen. Avgörande för
ställningstagandet har framför allt varit att varje delning av institutets apparat
måste medföra svårigheter av administrativ och organisatorisk art.
Att organisatoriskt splittra institutet skulle inte bara medföra svårlösbara
kompetensfrågor och fördyra administrationen. Det skulle också vara svårförenligt
med samordningssträvandena på detta område.
Vad beträffar förhållandet mellan institutet och k o 1-legit för Sverige-information i utlandet behandlar utredningen
bl. a. frågan om hur ansvaret för planering och programmering
skall fördelas mellan dessa båda instanser. Enligt utredningen bör kollegiet
som den centrala statliga samordningsinstansen bära ansvaret för den intressestyrda
och målinriktade informationen. Denna verksamhet finansieras
till övervägande del av staten.
Utredningen vill placera ansvaret för planering och programmering av den
intressebetonade verksamheten hos kollegiet och framhåller att detta för institutet
måste medföra en beredvillighet att anpassa den del av materialproduktionen,
som huvudsakligen kan väntas komma till användning i denna
intressebetonade information, till den planering och länderinriktning
som kollegiet fastställer. Vid val av media, ämnesområden och språkversio2
Bihang till riksdagens protokoll i970. 1 samt. Nr 45
8
Kungl. Maj ds proposition nr 45 år 1970
ner för sådan produktion bör alltså en fortlöpande anpassning ske till de
handlingsmönster och den programmering som beslutas av kollegiet. Enligt
utredningen bör huvudansvaret för utbytesverksamheten ligga hos institutet.
När det gäller den allmäninformativa verksamheten, har institutet
till uppgift att inom ramen för de av kollegiet för Sverige-information i utlandet
fastlagda riktlinjerna svara för en allsidig presentation av Sverige i
utlandet.
Utredningens förslag bygger på förutsättningen att den nuvarande samordningsmekanismen
behålls i oförändrad form. För den händelse
samordningsfrågorna skulle tas upp till förnyad prövning pekar utredningen
på att dess förslag om fördelning av samordningsansvar och om handläggning
av löpande ärenden lätt skulle kunna inpassas i den organisationsskiss
som år 1985 föreslogs i upplysningsberedningens betänkande Reorganisation
av utlandsinformationen. Då dessa frågor inte omfattas av utredningens direktiv
har utredningen inte framlagt några konkreta förslag. Utredningen
vill emellertid förorda att hithörande frågor ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Beträffande frågan om huvudmannaskap och finansiering
framhåller utredningen att dess förslag om fördelning av ansvaret för planeringen
innebär en minskning av institutets kompetens. Därav följer dock inte
att institutets styrelse bör slopas och ledningen av institutet överflyttas till
något annat organ.
Principen att låta styrelsen utses av två instanser — Kungl. Maj :t och
institutets råd — är enligt utredningen ett av uttrycken för den ursprungliga
tanken om samfinansiering och delat huvudmannaskap. Utredningen
har vägt argumenten för och emot oförändrat huvudmannaskap och fortsatta
medlemsbidrag och därvid kommit till resultatet att samarbetet mellan stat
och medlemmar bör fortsätta. Å andra sidan bör enligt utredningen en omprövning
av det nuvarande systemet för huvudmannaskap, finansiering och
intresserepresentation ske om medlemsbidragen skulle visa en relativt sett
alltför starkt sjunkande tendens och detta inte kan tillskrivas tillfälliga
faktorer.
Utredningen behandlar vidare frågan om rådets och styrelsens
storlek och sammansättning och framhåller att antalet ledamöter
i rådet bör minskas till 30, varav hälften utses av Kungl. Maj :t och
hälften av medlemmarna. Beträffande styrelsens storlek föreslås en minskning
av antalet ledamöter till elva. Fem av ledamöterna, däribland ordföranden,
bör förordnas av Kungl. Maj :t och fem väljas av institutets råd, varjämte
den av styrelsen tillsatte verkställande direktören bör vara självskriven
ledamot. Frånsett ordföranden bör styrelseledamöterna utses med beaktande
av vissa synpunkter på intresserepresentationen. Normalt bör följande
grupper vara företrädda i styrelsen: utrikes- och utbildningsdepartementen,
kultursektorn (tre ledamöter), näringslivets företagarsida (två)
samt de fackliga organisationerna och kooperationen (vardera en ledamot).
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Av ledamöterna förutses Kungl. Maj:t förordna — förutom ordföranden
— dels de två departementstjänstemännen, dels två av de tre representanterna
för kultursektorn. Varje ledamot — med undantag för ordföranden
och verkställande direktören — bör ha en personlig suppleant.
Utredningen behandlar avslutningsvis vissa frågor om institutets verksamhet,
nämligen institutets utlandskontor, institutet och
det nordiska samarbetet samt institutets information om
arbetsmarknads- och socialpolitik.
Utredningen har kommit till uppfattningen att betydande fördelar av
praktisk och administrativ natur skulle vara att vinna om utrikesdepartementet
övertar institutets utlandskontor vilkas chefer skulle
knytas till ambassaderna som kulturattachéer.
Utredningen har också kommit till slutsatsen att ett betydande dubbelarbete
skulle uppstå om institutet i större omfattning än som f. n. är fallet
skulle engageras i det nordiska erfarenhets- och kulturutbytet.
Däremot synes det uppenbart att den klart intressemotiverade och
målinriktade verksamhet som kan vara påkallad även i de nordiska länderna
inte kan åläggas andra institutioner.
3. Remissyttranden över betänkandet
Beträffande den principiella analys av skillnaden mellan å ena sidan i ntressebetonad
information och å den andra erfarenhet so
c h kulturutbyte som utredningen redovisar som grundval för sina
slutsatser har nästan alla remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga betonat
att gränsen är mycket flytande och att en direkt skillnad ofta är helt
omöjlig att finna. Trots detta har dock åtskilliga remissinstanser accepterat
gränsdragningen som grundval för kompetensfördelningen mellan institutet
och i första hand kollegiet för Sverige-information. Vissa av de instanser som
accepterar utredningens förslag i kompetensfrågan uttrycker dock den meningen
att en samlad lösning av utlandsinformationens organisationsfrågor
vore önskvärd.
Den inställning till här relaterade frågor som remissinstanserna ger uttryck
för i sina yttranden återspeglas i instansernas synpunkter på övriga av
utredningen behandlade delfrågor och präglar härigenom yttrandena i deras
helhet. De flesta av remissinstanserna uppehåller sig vid frågan om samordningen
av utlandsinformationen vilken sålunda gjorts till huvudfråga. Åtskilliga
remissinstanser har i sina yttranden betonat angelägenheten av
ökade resurser på kulturutbytesområdet.
Trots de svårigheter som föreligger att göra en gränsdragning mellan intressebetonad
information och erfarenhets- och kulturutbytet menar statskontoret
att en principiell skillnad föreligger mellan information och utbyte.
Den är märkbar bl.a. i fråga om länder-, media- och personurval. Sveriges
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Radio anser den väsentliga gränsen gå mellan den långsiktiga och allmänna
intressebetonade informationsverksamheten och den mera kortsiktiga klart
målinriktade intressebetonade verksamheten.
Beträffande frågan om gemensam administration av information
och utbyte samt frågan om förhållandet mellan
Svenska institutet och övriga infor mation so rgan —
i första hand kollegiet för Sverige-information i utlandet — ansluter sig i
princip statskontoret, Musikaliska akademien, Svenska slöjdföreningen, Sveriges
allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,
SAF, Svenska turisttrafikförbundet, SACO, KRO, sändebudet i Oslo
och generalkonsuln i Berlin till utredningens uppfattning att SIU bör få anförtros
policy-planering och programmering för Sverige-informationen. För
Svenska institutets del skulle detta medföra, att den del av materialproduktionen
som huvudsakligen kan väntas komma till användning i den intressebetonade
informationen bör anpassas till kollegiets planering och länderinriktning.
Statskontoret anför bl. a. följande
Eftersom kollegiet väsentligen utgörs av representanter för ett antal
skilda informationsorgan måste emellertid dess policyskapande i betydande
mån återgå på ställningstaganden inom dessa. Ett sådant konstaterande innebär
givetvis inte att kollegiets policybeslut genomgående skall förberedas
genom remiss till de representerade organen. Däremot torde det vara naturligt
att dessas företrädare i kollegiet måste agera utifrån de allmänna principer
som deras kommittenter för sin del fastslagit. Med hänsyn härtill torde
bl. a. Svenska institutets styrelse komma att indirekt spela en icke oviktig
roll även för det policyskapande som ankommer på informationskollegiet.
Denna slutsats stöder utredningens uppfattning att en särskild styrelse
för Svenska institutet alltjämt — även bortsett från att ett administrativt
ledningsorgan erfordras — har en viktig funktion att fylla. Vad nu sagts
står även i överensstämmelse med vad statskontoret uttalade i sitt yttrande
över upplysningsberedningens förslag år 1965.
Kooperativa förbundet, som förordar en ändring enligt utredningens förslag,
förordar dessutom att det klart anges att institutets styrelse har policyansvar
för all den verksamhet som finansieras med de medel som direkt
anvisas till institutet från statsbudgeten eller genom privata bidrag.
Exportföreningen, Grossistförbundet, Industriförbundet och SAF tillstyrker
som sagt utredningens förslag och tillägger att i de fall då kultur- och
utbytesprojekt har ett ur den s. k. intressebetonade allmäninformationens
synpunkter väsentligt intresse och därför bör finansieras med resurser som
ställs till den allmänna informationens förfogande, policy-ansvaret bör ligga
hos samordningsorganet. Då Svenska institutet bibehålls som självständigt
organ betonas att detta ställer stora krav på ett nära samarbete med övriga
organ i fråga om den gemensamma uppgiften att informera om Sverige i utlandet.
11
Kiingl. Maj:ts proposition nr ko år 1970
Följande remissinstanser uttalar sig emot utredningens förslag till kompetensfördelning
mellan institutet och kollegiet: Svenska institutet, SIU,
Svenska filminstitutet, Sveriges författarförening, Sveriges Radio, TCO, LO,
Svenska bankföreningen, FLYCO, Svenska översättarförbundet, generalkonsuln
i New York samt Stockholms handelskammare.
Svenska institutet hävdar, att institutet självt bör bestämma om den verksamhet
som bekostas direkt från statsbudgeten. Denna verksamhet bör bedrivas
som ett led i det internationella erfarenhets- och kulturutbytet i medvetande
om de långsiktigt gynnsamma bieffekter som detta har för Sveriges
anseende och utåtriktade ekonomiska aktiviteter. Svenska institutet är berett
deltaga i den samordnade informationsverksamheten och att inom ramen
för sina resurser mot ersättning, som innebär full kostnadstäckning,
framställa informationsmaterial åt andra organ. Den av utredningen föreslagna
policyfördelningen befaras i sig bära fröet till kompetenskonflikter.
Sveriges Radio, som förkastar tanken på att kollegiet skulle tilldelas direktivrätt
gentemot Svenska institutet beträffande produktion som bekostas
av institutets egna anslag, föreslår att kollegiet beställer från institutet och
betalar med sina icke institutionsbundna medel för det material man träffat
överenskommelse om. Härigenom tillgodoses bäst både de mera långsiktiga
uppgifter som är institutets och kollegiets behov av samarbete och stöd för
målinriktade kampanjer o. d.
LO kan inte godta en sådan ordning som den utredningen eftersträvar
enligt vilken en allsidig, från olika intressegrupper sammansatt styrelse för
institutet samtidigt fråntas dess nuvarande ansvar för policyskapande i fråga
om den intressebetonade informationen, som enligt förslaget helt skall åvila
kollegiet, där ordföranden ensam kan fatta beslut och företrädare för arbetsmarknaden,
socialpolitiken, fackföreningsrörelsen och andra folkrörelser
inte ens har konsultativ status i likhet med industrisidan.
TCO anser att SIU bör ha policy-ansvaret för informationsverksamheten.
Om utredningsförslaget genomförs minskar institutets styrelses inflytande.
Mot bakgrund härav anser TCO att institutet och SIU bör sammanslås. Om
inte detta förslag nu är genomförbart föreslår TCO att institutets styrelse
tillika blir rådgivande nämnd åt SIU.
Enligt Sill bör Svenska institutet bibehållas men förvandlas till en teknisk
serviceorganisation, gemensam för både informationen och kulturutbytet.
Det underställs kollegiet, i vilket organisationens chef skall ingå som medlem.
Ett särskilt policyorgan inrättas för kulturutbytet i meningen konstnärligt
utbyte. Organet bör vara representativt för konstnärerna själva. Det
bör ha egna medel till sitt förfogande.
Svenska filminstitutet anser att Svenska institutet bör vara en stiftelse
och renodlat organ för kulturutbyte med utlandet. Övriga delar av institutets
nuvarande verksamhet övertas av SIU eller utrikesdepartementets informationsbyrå.
Eventuellt kan en produktionsenhet för allmänt informa
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
tivt material inrättas direkt under Sill. Utredningen synes ”ha överdrivit
svårigheterna med institutets rena servicefunktioner”.
Generalkonsuln i New York är av den uppfattningen att, om institutet
skall behållas, dess ställning bör förstärkas eventuellt genom omorganisation
till självständigt verk och helst med enbart kulturutbytesuppgifter. Ett
bättre alternativ vore emellertid att dela institutet och att inordna det i
utrikesdepartementet. Informationsverksamheten omhändertas av informationsbyrån
och utbytet av en särskild kulturbyrå. Dessa båda byråer bildar
en avdelning i utrikesdepartementet. Frågan om produktionsverksamhet bör
då eventuellt ytterligare övervägas.
Tre reservanter i statskontoret framför ett förslag, som delvis berör
Svenska institutet. Ett sammanhållet organ för utlandsinformation bör inrättas.
Detta sker på grundval av en ändamålsgruppering av de statliga
medel som anslagits för informationsverksamheten. Om Svenska institutet
uppgår i detta organ, bör kulturutbytesfrågorna kunna tas om hand av universitetskanslersämbetet
och Svenska unescorådet. Det föreslagna organet
skulle i första hand sköta sådana uppgifter som nu ankommer på SIU, Svenska
institutet, Sveriges Radios utlandsavdelning och Svensk-internationella
pressbyrån.
Frågan om samordningsinstansens ställning, som ligger
utanför utredningens uppdrag, har ingående behandlats av ett flertal
remissinstanser. Dessa anser liksom utredningen, att frågan bör ägnas fortsatt
uppmärksamhet.
Samtliga av det stora antal remissinstanser som uttalat sig i frågan stöder
utredningens förslag om fortsatt samfinansiering och delat huvudmannaskap
för institutet. Hälften av dessa instanser uttalar sig
emellertid för en omorganisation av hela utlandsinformationen, varvid LO,
Kooperativa förbundet, TCO, Svenska slöjdföreningen och Svenska journalistförbundet
hävdar att nuvarande finansieringssystem i väntan härpå kan
bestå.
Statskontoret erinrar i sitt yttrande om att Svenska institutets finansiering
från början avsågs ske genom ungefär lika bidrag från staten och
icke-statliga medlemmar. Det material som framläggs i betänkandet utvisar
enligt statskontoret att denna avsikt aldrig förverkligats och att staten
numera svarar för en alldeles övervägande del av finansieringen. Liksom
utredningen finner statskontoret att flera skäl talar för att staten borde helt
överta det finansiella ansvaret. Statskontoret kan dock ansluta sig till utredningens
uppfattning att samfinansieringen tills vidare bör bibehållas.
Därvid fäster statskontoret bl. a. avseende vid det förhållandet att medlemmarna
utom genom medlemsavgifterna kan understödja verksamheten på
andra ekonomiskt betydelsefulla sätt. Uppenbart är emellertid att en ytterligare,
mera påtaglig, minskning av medlemsbidragens relativa andel i institutets
ekonomiska underlag måste föranleda en omprövning av systemet.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
LO ser ingen större olägenhet i att det nuvarande systemet med samfinansiering
bibehålls som utredningen föreslagit intill dess vissa organisatoriska
förändringar genomförs om vilka LO i sitt yttrande uttryckt önskemål.
LO anser det angeläget att ett förtroendefullt samarbete bibehålls
mellan staten och här aktuella grupper i samhället. Men det synes enligt
LO ostridigt att detta samarbete inom institutets ram hittills mera varit
grundat på medansvar för verksamhetens utformning än på samfinansieringen.
TCO är, om utredningens förslag genomförs, tveksam beträffande fortsatt
samfinansiering. En förutsättning för denna synes vara att institutets styrelse
blir rådgivande organ åt SIU.
Svenska filminstitutet anser att Svenska institutet (som enligt filminstitutet
enbart bör ta hand om kulturutbytesfrågor) bör erhålla sina
anslag från utbildningsdepartementet. Näringslivets bidrag bör kunna kanaliseras
från Svenska institutet till det organ under SIU som, enligt filminstitutets
förslag, bör få hand om allmäninformativ verksamhet.
Bland remissinstanserna är åsikterna delade beträffande antalet styrelse-
och rådsmedlemmar. Svenska institutet önskar behålla tretton
styrelsemedlemmar och ett råd på 100 personer. Statskontoret anser beträffande
utredningens förslag om minskning av antalet styrelsemedlemmar i institutets
styrelse till elva att en ytterligare minskning kunde vara eftersträvansvärd,
eftersom den kunde väntas leda till att styrelsen fick ökad funktionsduglighet.
Med hänsyn till önskemålet att inom styrelsen inrymma representanter
för ett flertal skilda intressen kan statskontoret dock godta utredningens
förslag. På grundval av erfarenheter från styrelsens fortsatta arbete
synes emellertid framgent böra övervägas huruvida inte en ytterligare
reduktion av antalet ledamöter är möjlig och lämplig.
Beträffande frågan om olika intressegruppers representation
i styrelsen anser LO och TCO att de fackliga organisationerna
bör ha två representanter och Kooperativa förbundet vill dessutom att de
kooperativa organisationerna tillförsäkras två representanter i styrelsen.
Den representant för bildningsrörelserna som utredningen förordar bör enligt
Kooperativa förbundet lämpligen utses efter förslag av Folkbildningsförbundet.
IVA anser att naturvetenskap och teknik bör representeras. KLYS
finner att kulturlivet är underrepresenterat i institutets styrelse enligt utredningens
förslag och föreslår en representant för vardera ord-, bild-, ton- och
scenkonst i policyorganet, vilket detta organ än blir. Svenska författarföreningen
vill ha någon i styrelsen med litterär sakkunskap och kännedom om
författarnas praktiska problem. Svenska journalistförbundet önskar en representant
med insikter i pressens arbetsförhållanden och Stockholms handelskammare
anser att näringslivet bör vara företrätt. Enligt Svenska filminstitutet
däremot bör näringslivet inte vara företrätt i styrelsen för en sådan
specialiserad institution för kulturutbyte, som filminstitutet föreslår.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t och bl. a. bestå av representanter för
”det akademiska livet, folkbildningsrörelserna, bildkonsten, filmen, litteraturen
och teatern”.
Beträffande Svenska institutets utlandskontor har statskontoret
liksom övriga remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga, tillstyrkt
utredningens förslag att utrikesdepartementet övertar Svenska institutets
utlandskontor och att kontorscheferna knyts till ambassaderna som
kulturattachéer.
Beträffande övriga frågor om Svenska institutets
verksamhet kan följande framhållas.
Nordiska rådets svenska delegation, Nordiska kulturkommissionens svenska
avdelning och Föreningen Norden anser att Svenska institutet inte bör
engageras i erfarenhets- och kulturutbyte i Norden i större utsträckning än
vad som f. n. är fallet. Nordiska rådets svenska delegation betonar vikten av
en samordning av nordisk utlandsinformation och föreslår att Svenska institutet
direkt åläggs att söka få till stånd samarbete med systerinstitutionerna
i de nordiska grannländerna på alla sådana områden där ett samarbete
erbjuder rationaliseringsvinster eller andra fördelar.
4. Departementspromemorian
I departementspromemorian föreslås att Svenska institutet ombildas till
en statlig stiftelse. Förslaget till ny organisationsform bygger på att institutet
i princip behåller sitt nuvarande verksamhetsområde. Det bör ha
en roll som ett av de centrala organen inom den statliga och statsunderstödda
verksamheten för Sverige-information samt erfarenhets- och kulturutbyte
med utlandet. Institutet bör få ett eget ansvar för de medel som ställs
till dess disposition.
I departementspromemorian förutsätts inte några samtidiga förändringar
i fråga om organisationen av den statliga och statsunderstödda informationsverksamheten
i övrigt. 1966 års utredning om Svenska institutet bör
inte fortsätta sitt arbete.
Omorganisationen av institutet motiveras i departementspromemorian av
flera omständigheter. I promemorian understryks att institutet aldrig fungerat
som en ideell förening i vanlig mening, några enskilda personer har
aldrig varit medlemmar. En rad för institutets verksamhet centrala beslut
måste nu fattas av dess råd som sammanträder endast en gång om året,
vilket i vissa avseenden kan försvåra arbetet för institutets styrelse och direktion.
Medlemsavgifterna har efter hand förlorat sin centrala betydelse.
Mycket talar för att näringslivets värdefulla insatser till stöd för utlandsinformationen
skulle kunna kanaliseras i andra former, som bättre än de
nuvarande svarar mot önskemålen från såväl bidragsgivare som bidrags
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
mottagare, dvs. att bidrag lämnades till speciella projekt. Mot bakgrund av
att ansvaret för finansieringen av institutets löpande verksamhet under senare
år i allt större utsträckning kommit att ligga på staten bör staten få
ett organisatoriskt ansvar som svarar mot det ekonomiska. Detta kan, enligt
departementspromemorian, ske om institutet ombildas till en statlig stiftelse.
Institutet bör, enligt departementspromemorian, ledas av en styrelse som
högsta organ. I denna bör finnas representanter för svenskt samhällsliv inklusive
kulturliv och näringsliv. Styrelsen bör utses av Kungl. Maj :t och
institutets ledande tjänsteman, dess direktör, förordnas av styrelsen. Av styrelsen
bör avgöras viktigare frågor om institutets verksamhet, organisation
och ekonomsika förvaltning.
Av central betydelse för att institutets verksamhet skall bli rätt avvägd
är att former skapas för regelbundna kontakter med sådana institutioner
och organ som har beröring med institutets verksamhetsområde. Särskilda
referensgrupper bör därför tillkomma som bl. a. skall fylla vissa av de nuvarande
nämndernas uppgifter. Stadgar för institutet bör fastställas av
Kungl. Maj :t. Ärenden om institutet bör liksom f. n. handläggas inom utrikesdepartementet
men visst samråd med utbildningsdepartementet förutsätts.
Den föreslagna nya organisationsformen bygger på att styrelse och direktör
får ett samlat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av institutet.
De statliga bidrag som f. n. utgår ur olika anslag bör därför samlas
till ett gemensamt bidrag. Detta bör ställas till institutets förfogande enligt
en av Kungl. Maj :t, efter förslag av styrelsen, fastställd stat. Staten bör
vara så utformad att institutet utöver sin basverksamhet mot ersättning kan
ta emot uppdrag av enskilda organisationer och statliga organ. Uppdragen
bör avse sådana projekt inom institutets verksamhetsområde som inte kan
finansieras inom ramen för anvisat statsbidrag.
En konsekvens av de angivna förslagen, som bl. a. bygger på att nya
stadgar beslutas av Kungl. Maj :t är, enligt departementspromemorian, att nuvarande
stadgar måste upphävas. En annan följd blir att institutets råd,
styrelse och nämnder upphör att fungera vid den tidpunkt då de nya stadgarna
träder i kraft. Omorganisationen medför vidare att de rättigheter och
skyldigheter som åvilar det nuvarande institutet överförs på det omorganiserade
institutet. Rådet föreslås bemyndiga den nuvarande styrelsen att
träffa de avtal med staten i fråga om personal och egendom som omorganisationen
föranleder.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
5. Remissyttranden över departementspromemorian
Svenska institutets råd godtar de i departementspromemorian framförda
förslagen och anser att de bör kunna läggas till grund för en omorganisation.
Rådet understryker önskvärdheten av att frågan om institutets ställning,
särskilt i förhållande till vissa statliga institutioner och organ, löses utan
ytterligare uppskov och anser, att en ombildning av institutet i den i promemorian
angivna riktningen är ägnad att främja ett effektivt samarbete
med andra informationsorgan. Oavsett hur verksamheten kommer att preciseras
är det enligt rådet angeläget, att institutet såsom målsättning skall
ha att lämna en opartisk, saklig, nyanserad och, såvitt möjligt, rättvisande
bild av svenska samhällsförhållanden. För detta syfte är det av vikt, att
institutet bibehåller en självständig ställning. Från denna synpunkt framstår
den föreslagna stiftelseformen som lämpligare än den alternativa formen
ämbetsverk.
Rådet finner ej anledning att erinra mot att det nuvarande finansieringssättet
ersätts med en helt statlig finansiering. I vad mån företag och
organisationer, som hittills lämnat årliga bidrag till institutets allmänna
verksamhet, kan vara beredda att i fortsättningen medverka till finansieringen
av speciella projekt måste enligt rådets mening bli beroende av en bedömning
av projekten från fall till fall.
För att institutet rätt skall kunna fullgöra sina uppgifter är det enligt rådets
mening av vikt, att dess organ på olika nivåer har regelbundna och
goda förbindelser med alla de grenar av svenskt samhällsliv, vilkas intressen
institutet har att tillgodose. Denna synpunkt kräver beaktande i första
hand när det gäller styrelsens sammansättning. Styrelsen — som för att
vara arbetsduglig ej bör vara för stor — bör således vara förankrad i olika
sektorer av samhället, främst kultur- och näringsliv. Viktiga kontakttagande
uppgifter tillkommer också de föreslagna referensgrupperna, vilkas sammansättning
bör avvägas med hänsyn härtill.
Reträffande frågan om förändringen av institutets status anser statskontoret
att departementspromemorians formaliserande av det faktiska förhållandet
att Svenska institutet är ett statligt organ, väsentligen finansierat av
staten och bara i blygsam utsträckning genom medlemsbidrag från näringslivet,
är en förbättring jämfört med nuvarande ordning. Näringslivets insatser
i utlandsinformationen kan med fördel kanaliseras som bidrag till speciella
projekt.
Enligt statskontorets mening är tiden nu mogen att göra en samlad översyn
över den allmänna utlandsinformationens administration och organisation.
På underlag av material från tidigare utredningar inom området bör
man kunna ange en principlösning som utgångspunkt för översynen. Denna
bör då kunna genomföras snabbt och utan omfattande materialinsamling.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Statskontoret anser att översynen bör påbörjas omgående och bedrivas
skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn bör man inte genomföra
partiella administrativa och organisatoriska förändringar på utlandsinformationens
område. I avvaktan på översynen anser sig statskontoret
inte vara berett tillstyrka förslaget att omorganisera eller ombilda
Svenska institutet.
Riksrevisionsverket har inget att erinra mot att institutet ombildas till en
statlig stiftelse. Den föreslagna organisatoriska uppbyggnaden innebär att
effektivare och mera smidiga former skapas för verksamhetens bedrivande.
Den organisation som föreslås för stiftelsen anser verket vara att föredra
jämfört med alternativet att institutet skulle ha organiserats som ett ämbetsverk.
Riksrevisionsverket ansluter sig vidare till det i departementspromemorian
framlagda förslaget att de statliga bidrag som f. n. utgår ur
olika anslag samlas till ett gemensamt bidrag.
6. Svenska institutets anslagsframställning
För budgetåret 1969/70 utgår till Svenska institutet från tredje huvudtiteln
ett bidrag med 3 973 000 kr. och från åttonde huvudtiteln ett bidrag
med 1 165 400 kr.
Svenska institutets budget för räkenskapsåret 1969/70 har beräknats till
sammanlagt 6 611 000 kr. Därav utgör 5,7 milj. kr. statsbidrag i en eller annan
form. För budgetåret 1970/71 räknar institutet i sin anslagsframställning
med en omslutning på 9 359 000 kr., varav 8 572 000 kr. från statliga
inkomstkällor. Ökningen skulle härmed uppgå till 2 748 000 kr. Medlemsbidragen
beräknas vidare minska med 125 000 kr. Samtidigt förutsätts bidragen
från kollegiet för Sverige-information och utrikesdepartementets informationsbyrå
minska med sammanlagt 560 000 kr. genom att räknas in
i det allmänna statsbidraget från tredje huvudtiteln. Härigenom skulle en
ökning av bidraget erfordras med 1 146 000 kr. under åttonde huvudtiteln
för stipendieverksamhet, undervisning i svenska utomlands och för det
allmänna kulturutbytet. Ökningen under tredje huvudtiteln skulle därmed
uppgå till 2 287 000 kr.
Av den ökning på 2 287 000 kr. som begärs från tredje huvudtiteln avser
1 165 000 kr. medel för produktionsändamål, 149 000 kr. s. k. PR-åtgärder,
bibliotek, studiebesök och kurser m. m. samt 400 000 kr. kulturutbyte med
särskilda länder. Resterande medel, 573 000 kr., avser ökade personal- och
andra administrativa kostnader.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
III. Medel för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns
littera D. Information om Sverige i utlandet
1 riksstaten för innevarande budgetår är under tredje huvudtiteln uppfört
reservationsanslaget D 1. Information om Sverige i utlandet, som är upptaget
med ett belopp av 9 615 000 kr. Härav utgör 3 973 000 kr. bidrag till
Svenska institutet varom talats i det föregående. För övriga ändamål, bidrag
till Svensk-internationella pressbyrån, utländska pressbesök, övrig
informationsverksamhet, Svenska informationskontoret i New York, särskilda
medel för samordnad informationsverksamhet samt Bernadottemuseet
i Pau, utgör de sammanlagda anslagsmedlen 5 642 000 kr. Reservationen
från budgetåret 1968/69 uppgår till 163 118 kr.
1. Svensk-internationella pressbyrån (SIP)
Svensk-internationella pressbyråns nyhetsmaterial distribueras f. n. regelbundet
på tolv språk — engelska, finska, franska, hindi, holländska, italienska,
japanska, persiska, portugisiska, spanska, thailändska och tyska.
Statsbidraget under budgetåret 1969/70 uppgår till sammanlagt 578 000 kr.,
varav 506 000 kr. utgörs av direkt bidrag under tredje huvudtiteln och 72 000
kr. av bidrag från kollegiet för Sverige-information i utlandet. För att täcka
ett beräknat underskott på 37 000 kr. förutsätts ett ytterligare fyllnadsbidrag
på sistnämnda belopp från kollegiet.
Sveriges allmänna exportförening begär ett direkt statsbidrag till Svenskinternationella
pressbyrån för budgetåret 1970/71 på 664 000 kr. — en ökning
med 158 000 kr. Samtidigt förutsätts informationskollegiets bidrag
minska med (72 000 -f- 37 000) 109 000 kr. Den föreslagna nettoökningen
uppgår således till (158 000— 109 000) 49 000 kr. Kostnaderna för verksamheten
under budgetåret 1970/71 har beräknats till 884 000 kr., en ökning
med 62 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Löner och pensioner
har räknats upp med 29 000 kr. och övriga omkostnader med 33 000 kr. Bidragen
från enskilda och diverse inkomster har beräknats komma att öka
med 13 000 kr. 2
2. Utländska pressbesök
Från denna anslagspost bestrids utrikesdepartementets kostnader för utländska
pressbesök i Sverige. Anslagsposten är för innevarande budgetår
upptagen till ett belopp av 275 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
19
3. Övrig informationsverksamhet
Anslagsposten, som för innevarande budgetår uppgår till 450 000 kr., står
till förfogande för s. k. lokala informationsanslag till utlandsmyndigheterna,
för inköp av publikationer avsedda för utlandsrepresentationens löpande
informationsverksamhet, utställningar, inbjudningar till utländska kulturskribenter,
svenska talesmäns resor till utlandet i informationsärenden m. m.
4. Svenska informationskontoret (SIS) i New York
Informationskontoret, som sedan den 1 juli 1966 utgör en del av utrikesförvaltningen,
bedriver en omfattande informationsverksamhet i Förenta
staterna och Canada. Kontorets budget för 1969/70 slutar på 1 782 000 kr.
Därav utgörs 1 387 000 kr. av personalkostnader inklusive lönekostnadspålägg
-
5. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet
Av anvisade medel för innevarande budgetår disponeras 2 319 000 kr. av
kollegiet för Sverige-information i utlandet och resterande 300 000 kr. av utrikesdepartementet
för kulturbyte med särskilda länder.
Kollegiet för Sverige-information i utlandet begär en ökning av anslagsposten
med 3 181 000 kr. Samtidigt begärs under tionde huvudtiteln en ökning
med 4 155 000 kr. av reservationsanslaget Främjande av utrikeshandeln
m. m., anslagsposten Kommersiell information, som uppgår till 5 milj.
kr. för innevarande budgetår. De begärda anslagsbeloppen skulle enligt anslagsframställningen
sålunda möjliggöra en samordnad informationsverksamhet
under budgetåret 1970/71 på en kostnadsnivå av omkring 14,6
milj. kr.
Kollegiet, som i sitt anslagsäskande bl. a. framhåller att intresset utomlands
för svenska problemlösningar på samhällslivets område ständigt
växer och att svenska exempel regelbundet återkommer i samhällsdebatten
över hela världen, begär över tredje huvudtiteln medel dels för verksamhet
i vissa länder dels för särskilda projekt. Konkreta planer för verksamheten
under budgetåret 1970/71 föreligger på en rad områden. En kollegiefinansierad
verksamhet av betydande omfattning på det allmäninformativa och
kulturella området planeras sålunda i England, Frankrike, Schweiz, Västtyskland
och Förenta staterna. Vidare planeras ett ökat engagemang i distributionen
av den engelskspråkiga informationstidskriften Sweden Now. Verksamheten
beträffande utvecklingsländerna har för närvarande enligt kollegiet
mycket begränsad omfattning, varför ett inbjudningsprogram för
forskare, opinionsbildare, representanter för förvaltning, näringsliv etc. från
20
Kungi. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
dessa länder avses bli utarbetat. Enligt kollegiet är vidare en upprustning
av det nuvarande beståndet av informationsmaterial erforderligt. Slutligen
har, enligt vad kollegiet framhåller, tillkomsten av Sverigehuset skapat förutsättningar
för uppbyggandet av en förbättrad mottagningsapparat i Sverige.
6. Bidrag till Bernadottemuseet i Pau
Föreningen Bernadottemuseets vänner har för budgetåret 1970/71 begärt
ett oförändrat statsbidrag om 10 000 kr. till museet. Museet har genom de
statsbidrag som hittills erhållits kunnat fortsätta och utöka sin informationsverksamhet
om Sverige.
IV. Departementschefen
1. Svenska institutet
Svenska institutet är en ideell förening, vars medlemmar utgörs av olika
företag och organisationer. Som beslutande organ finns ett råd om 100 ledamöter
och som verkställande organ en styrelse om lägst elva och högst femton
ledamöter. Hälften av rådets ledamöter och tre av styrelseledamöterna
förordnas av Kungl. Maj :t. Institutets stadgar har fastställts av Kungl.
Maj :t. Institutets verksamhet finansieras genom statsbidrag och bidrag
från institutets medlemmar m. fl. Statliga bidrag utgår dels via anslaget
Information om Sverige i utlandet under tredje huvudtiteln och dels via
anslaget Kulturellt utbyte med utlandet under åttonde huvudtiteln. De statliga
bidragen har under senare år kommit att spela en allt större roll för
institutets verksamhet. Sålunda uppgick statsbidragen under budgetåret
1968/69 till över 5,7 milj. kr., medan de direkta medlemsbidragen endast
uppgick till ca 750 000 kr. I andra bidrag erhöll institutet under samma
budgetår ca 400 000 kr.
I remissbehandlingen av upplysningsberedningens betänkande (prop.
1966:1 bil. 5 s. 67, SU 3, rskr 3) framkom synpunkter på Svenska institutet
som organ för utlandsinformation och kulturutbyte. Det ifrågasattes
bl. a. om det nuvarande systemet med gemensam administration för intressebetonad
information och kulturutbyte är ändamålsenligt och principiellt
riktigt. Mot bakgrund härav och med hänsyn till angelägenheten av
att de statliga resurser som satsas på utlandsinformationen tillvaratas på
bästa sätt tillkallades år 1966 sakkunniga med uppgift att utreda Svenska
institutet som organ för utlandsinformation och kulturutbyte. I direktiven
till utredningen förordades bl. a. att den så långt som möjligt skulle precisera
och konkretisera institutets arbetsuppgifter och organisatoriska for
-
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
mer. Gränsdragningen mellan olika informalionsorgan skulle särskilt beaktas
av utredningen.
Utredningen har i ett principbetänkande (SOU 1967:56) föreslagit att
institutet skall behålla sin nuvarande organisation och som central instans
svara för Sveriges medverkan i det internationella erfarenhets- och kulturutbytet.
Verksamheten föreslås få en i huvudsak oförändrad inriktning,
dock att den intressestyrda och målinriktade informationen bör ske inom
ramen för de riktlinjer som fastställs därom av kollegiet för Sverige-information
i utlandet. Den övervägande delen av remissinstanserna har anslutit
sig till förslaget att institutet bör bestå med i huvudsak oförändrade uppgifter.
Däremot är meningarna delade i fråga om fördelningen av ansvaret
mellan institutet och kollegiet.
På grundval bl. a. av vad sålunda förekommit har inom utrikesdepartementet
utarbetats en promemoria om institutets organisation och uppgifter.
I denna föreslås bl. a. att institutet behåller sitt nuvarande verksamhetsområde
men att institutet på grund av statens ökade ekonomiska ansvar
ombildas till en statlig stiftelse.
Institutets råd och styrelse har tillstyrkt den föreslagna ändringen av institutets
status. Statskontoret anser att en sådan ändring i och för sig är
en förbättring jämfört med nuvarande ordning. Statskontoret betonar emellertid
att tiden nu är mogen för en samlad översyn av den allmänna utlandsinformationens
administration och organisation och är därför inte
berett att tillstyrka förslaget.
Förutom Svenska institutet bedriver f. n. ett stort antal statliga och
statsunderstödda organ informationsverksamhet om Sverige i utlandet. Den
samordnande instansen för den statligt understödda utlandsinformationen
är det år 1966 inrättade kollegiet för Sverige-information i utlandet. Under
senare år har en livlig debatt förts om formerna för samordning av utlandsinformationen.
Chefen för handelsdepartementet har nyligen tillkallat
sakkunniga för utredning av frågan om den exportfrämjande verksamheten
(1970 års rilcsdagsberättelse s. 343). Utredningen bör bl. a. överväga
om ansvaret för den kommersiella informationen alltjämt skali åvila
informationskollegiet eller föras över till ett statligt organ för exportfrämjande
verksamhet. Av många skäl synes sålunda en översyn av utlandsinformationen
önskvärd. Med anledning härav har frågan upptagits till förnyad
prövning inom Kungl. Maj :ts kansli. Jag är däremot inte beredd att
av denna anledning ytterligare uppskjuta ett ställningstagande till frågan
om Svenska institutets huvudmannaskap.
Enligt min mening har erfarenheten bestyrkt värdet av en från departementsorganisationen
fristående enhet för vissa uppgifter inom Sverigeinformationen
och erfarenhetsutbytet med utlandet. Institutet har sedan
länge spelat en viktig roll inom kulturutbytet. Visserligen har flera organ
inom kultur- och utbildningsområdena egna resurser för kontakten med
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
utlandet men institutet kan göra viktiga kompletterande och samordnande
insatser. Livliga kontakter med omvärlden är av vital betydelse inte minst
för de aktiva kulturarbetarna i vårt land. På många håll i utlandet är man
också angelägen om att bygga ut kontakterna med svenskt kulturliv.
Det nuvarande systemet med medlemsbidrag har hos institutets medlemmar
skapat en känsla av medansvar för utlandsinformation och utbytesverksamhet.
Detta medansvar har på ett värdefullt sätt bidragit till verksamhetens
förankring i det svenska samhället. Enligt min uppfattning är
det dock från såväl bidragsgivarnas egen som institutets synpunkt mera
ändamålsenligt om de enskilda bidragen tillförs utlandsinformationen i
andra former, exempelvis som stöd till enskilda projekt, för vilka bidragsgivarna
har ett konkret intresse. En sådan ordning leder också till en klarare
ansvarsfördelning mellan stat och enskilda i informationsverksamheten.
Staten bör således överta hela det ekonomiska ansvaret för institutet. I
anledning härav bör institutet, såsom föreslagits i departementspromemorian,
organiseras om. Jag finner den i promemorian föreslagna stiftelseformen
vara lämplig och föreslår således, efter samråd med statsrådet Moberg,
att institutet fr. o. m. den 1 juli 1970 skall vara organiserat som en
stiftelse, lämpligen benämnd Stiftelsen Svenska institutet.
Institutet bör i princip behålla sitt nuvarande verksamhetsområde. Det
bör vidare få ett självständigt ansvar inom ramen för de allmänna riktlinjer
som i samband med anslagstilldelningen meddelas av Kungl. Maj :t.
Institutet bör deltaga i samordningsarbetet mellan informationsorganen och
genom samverkan med andra organ söka främja ett effektivt utnyttjande
av de medel som ställs till förfogande. En representant för institutet bör
liksom hittills ingå i kollegiet för Sverige-information i utlandet.
Institutets styrelse bör ha en stark förankring i det svenska samhället.
Samtidigt bör styrelsen inte göras större än att den kan arbeta effektivt.
Omkring tio ledamöter synes vara lämpligt. Dessa bör utses av Kungl.
Maj :t. I styrelsen bör ingå, förutom företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen,
företrädare för bl. a. kulturlivet, folkrörelserna, den
fackliga rörelsen och näringslivet. Självskriven ledamot bör vara institutets
ledande tjänsteman, dess direktör. På styrelsen bör ankomma att avgöra
viktigare frågor om institutets verksamhet, organisation och ekonomiska
förvaltning.
Med den sammansättning styrelsen sålunda bör ha och med hänsyn till
att s. k. referensgrupper bör inrättas, finns det enligt min mening inte något
behov av att dessutom bibehålla ett organ liknande det nuvarande
rådet. De nyssnämnda referensgrupperna bör inrättas för att bibehålla och
fördjupa kontakterna med samhällsgrupper och organ som har beröring
med institutets verksamhet.
Frågan om ett representativt rådgivande organ för den samlade utlandsin -
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
formationen, som förordats av ett antal remissinstanser, får prövas i samband
med den översyn av utlandsinformationen som jag tidigare berört.
Utredningen om Svenska institutet har förutsatt att, sedan statsmakterna
tagit ställning till dess principbetänkande, den skall fortsätta sitt arbete med
bl. a. institutets inre organisation. Enligt min mening bör denna fråga utredas
av institutets styrelse i samråd med statskontoret, varför det inte
finns någon anledning att låta institutsutredningen fortsätta sitt arbete.
Frågan om institutets utlandsrepresentanter eventuellt bör uppgå i utrikesdepartementets
kulturattachéorganisation bör även tas upp vid översynen
av utlandsinformationen.
Institutets verksamhet har i huvudsak varit inriktad på utomnordiska
länder. Utredningen har ej anfört någon erinran mot denna ordning. Vissa
remissinstanser har förordat att alla möjligheter till nordiskt samarbete
inom utlandsinformationen tillvaratas. Jag ansluter mig till denna uppfattning
och förordar att institutet verkar för ett så nära nordiskt samarbete som
möjligt. De nordiska samarbetsöverenskommelser inom kulturområdet som
träffas bör härvid beaktas.
Avsikten är att stiftelsen, i samband med att den övertar ansvaret för det
nuvarande institutets verksamhet, även skall överta institutets rättigheter
och skyldigheter. Stiftelsen bör sålunda ta på sig ansvaret för fullgörandet
av de avtal om kulturutbyte in. m. som finns mellan institutet och olika utländska
institutioner samt övriga förpliktelser som åvilar institutet inom ramen
för verksamheten. Vidare bör stiftelsen överta institutets tillgångar och
skulder enligt institutets bokslut per den 30 juni 1970. Jag räknar med att
institutets dåvarande skulder täcks av dess tillgångar.
Om den föreslagna stiftelsen kommer till stånd förutsätts att Kungl.
Maj :t medverkar till att all personal vid institutet bereds anställning i stiftelsen.
Direktörens lön och anställningsvillkor bör fastställas under medverkan
av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Det bör däremot ankomma på stiftelsens styrelse att avtala om den övriga
personalens arbets- och anställningsvillkor i samråd med statens avtalsverk.
Institutet bör åläggas att i sin årliga anslagsframställning redovisa all
personal.
Svenska institutet får f. n. statsbidrag från flera olika statliga anslag och
anslagsposter. Från tredje huvudtitelns anslag Information om Sverige i utlandet
utgår det allmänna bidraget till driften, som innevarande budgetår
uppgår till 3 973 000 kr. Från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget
Kulturellt utbyte med utlandet utgår ett bidrag till Svenska institutet
föi stipendieverksamhet, lektoratsverksamhet och övrig undervisning i
svenska vid utländska universitet, allmänt kulturutbyte och hyreskostnader
för Hotel de Marie om sammanlagt 1 165 400 kr. Härtill kommer medel från
kollegiet för Sverige-information i utlandet samt i viss utsträckning även
från utrikesdepartementets informationsbyrå.
24
Kungl. Maj:is proposition nr 45 ir 1970
En följd av förslaget om att ändra institutets organisation till en statlig
stiftelse är att denna bör få ett samlat ekonomiskt ansvar för de medel som
statsmakterna ställer till förfogande. Jag förordar därför, efter samråd med
statsrådet Moberg, att bidrag till institutet anvisas samlat under ett nytt reservationsanslag,
benämnt Svenska institutet. Medlen bör ställas till institutets
förfogande enligt av Kungl. Maj :t, på förslag av styrelsen, fastställd
stat. Staten bör utformas så att den ger en överblick över medlens fördelning
på institutets olika verksamhetsgrenar. Med hänsyn till anslagets
föreslagna karaktär av reservationsanslag, som inte medger överskridanden,
blir det nödvändigt att planera verksamheten så att erforderliga marginaler
finns för t. ex. lönehöjningar och uppkommande oförutsedda utgifter.
Utöver den verksamhet som kan bekostas genom det statliga bidraget
bör institutet mot ersättning kunna ta emot uppdrag av statliga och enskilda
organ i fråga om sådana projekt som ligger inom institutets verksamhetsområde.
Jag beräknar för nästa budgetår anslaget till Svenska institutet till
6 547 000 kr. Av beloppet avser 2 938 000 kr. personalkostnader, 1 198 000 kr.
lokal- och övriga administrationskostnader samt 2 411 000 kr. övriga kostnader
för institutets verksamhet. I den stat som bör fastställas av Kungl.
Maj :t bör nämnda belopp fördelas på de olika verksamhetsgrenarna.
I förhållande till de medel som anvisats till institutet direkt över tredje
och åttonde huvudtitlarna för innevarande budgetår innebär detta en ökning
med 1 408 600 kr. I ökningen har dock inräknats en överföring till institutet
av 124 000 kr. för täckande av vissa kostnader för ett litteraturlager samt
inköp genom institutet av informationsmaterial för utlandsmyndigheternas
behov, som hittills belastat anslagsposten Övrig informationsverksamhet under
tredje huvudtitelns reservationsanslag Information om Sverige i utlandet.
Dessutom har inräknats ett belopp på 625 000 kr. som hänför sig
till sådana ändamål, huvudsakligen materialproduktion, för vilka institutet
hittills erhållit medel från kollegiet för Sverige-information i utlandet. Om
man frånräknar nämnda överföringar kommer ökningen i realiteten att
uppgå till 659 600 kr.
Med hänsyn till den uppdragsverksamhet som institutet torde kunna förvänta
bl. a. från kollegiet för Sverige-information i utlandet samt, beträffande
kulturutbyte med särskilda länder, från utrikesdepartementet synes
institutets totala omslutning under nästkommande budgetår komma att
överstiga den beräknade omslutningen under innevarande budgetår, inberäknat
de enskilda medlemmarnas bidrag.
Jag förutsätter att den fast anställda personalen vid institutet kommer att
beredas pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente mot
det att stiftelsen svarar för hela kostnaden för pensioneringen. Den avsedda
pensionsregleringen medför behov av vissa ändringar i pensionsreglementet.
Denna fråga bör underställas riksdagen i ett senare sammanhang.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
25
2. Övrig information om Sverige i utlandet
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
1969/70 |
Anslags- framställn. |
Dep.chefen |
|
1. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån . . |
506 000 |
+ 158 000 |
+ 116 000 |
2. Utländska pressbesök ...................... |
275 000 |
_ |
|
3. Svenska informationskontoret, New York...... 4. Särskilda medel för samordnad informationsverk- |
1 782 000 |
— |
+ 82 000 |
samhet........................ |
1 2 319 000 |
+ 3 181 000 |
+ 278 000 |
5. Bernadottemuseet i Pau .............. |
10 000 |
_ |
|
6. Annan informationsverksamhet3.............. |
450 000 1 5 342 000 |
-P235 000 + 711000 |
1 Härtill kominer medel för kulturutbyte med särskilda länder, 300 000 kr.
2 Inklusive medel för kulturutbyte med särskilda länder.
3 Under innevarande budgetår benämnt Övrig informationsverksamhet.
För Svensk-internationella pressbyrån har jag gjort en av kostnadsfördyring
föranledd uppräkning med 24 000 kr. Härjämte har jag förutsatt att
92 000 kr., som tidigare utgått till pressbyrån som bidrag från kollegiet för
Sverige-information i utlandet, anvisas direkt till pressbyrån över här ifrågavarande
anslagspost. För bidraget till Svensk-internationella pressbyrån
har jag således beräknat ett med 116 000 kr. ökat belopp eller 622 000 kr.
För utländska pressbesök beräknar jag ett oförändrat belopp.
För Svenska informationskontoret (SIS) i New York beräknar jag
1 864 000 kr., vilket innebär en ökning av anslagsposten med 82 000 kr. i
förhållande till innevarande budgetår.
Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet beräknar jag
till 2 597 000 kr., vilket innebär en ökning med 278 000 kr. jämfört med
innevarande budgetår. De medel som tidigare beräknats under förevarande
anslagspost för kulturutbyte med särskilda länder, 300 000 kr., beräknar
jag för budgetåret 1970/71 under anslagsposten Annan informationsverksamhet.
Som jag anfört i samband med anslagsberäkningarna för Svenska institutet
avlastas kollegiet för Sverige-information i utlandet ett belopp av
625 000 kr. för vissa ändamål, för vilka kollegiemedel hittills utgått till
Svenska institutet, genom att detta belopp i fortsättningen föreslås utgå direkt
till Svenska institutet över tredje huvudtiteln. Vidare har jag i samband
med beräkningarna av avlöningskostnaderna för utrikesdepartementet
utgått från att utrikesdepartementet övertar ansvaret för den informationst
jänsteman i Toki o som hittills bekostats av kollegiemedel (prop. 1970:
44 s. 8). Därigenom skulle kollegiet avlastas ytterligare ca 230 000 kr.
Slutligen har jag vid medelsfördelningen beaktat att kollegiets bidrag till
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970
Svensk-internationella pressbyrån (SIP) minskas med 92 000 kr. Detta belopp
bör i stället utgå direkt över tredje huvudtiteln till SIP. Under här angivna
förutsättningar blir alltså ökningen av de särskilda medlen till kollegiet
för Sverige-information i utlandet betydligt större än de 278 000 kr.
som siffermässigt angetts och kommer i realiteten att uppgå till (278 000 +
625 000 + ca 230 000 + 92 000) ca 1 225 000 kr.
För Bernadottemuseet i Pau har jag beräknat medel för ett oförändrat
bidrag på 10 000 kr.
För annan informationsverksamhet beräknar jag 685 000 kr. Häri ingår
dock 300 000 kr. för kulturutbyte med särskilda länder som hittills beräknats
under anslagsposten Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet.
Frånräknas dessa medel, beträffande vilka någon höjning sålunda
inte förordas, innebär beräkningen en siffermässig minskning med
65 000 kr. i förhållande till innevarande års anslagsmedel på 450 000 kr.
Genom att 124 000 kr. avlastas förevarande anslagspost och förs över till
Svenska institutet, varom jag talat i det föregående, uppgår ökningen dock
i realiteten till 59 000 kr.
Sammanlagt bör alltså för Övrig information om Sverige i utlandet beräknas
medel om tillsammans (622 000 + 275 000 + 1 864 000 + 2 597 000
+ 10 000 + 685 000) 6 053 000 kr. Medlen bör för budgetåret 1970/71 anvisas
under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Övrig information om
Sverige i utlandet.
V. Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
1. godkänna den organisation för Svenska institutet som jag förordat,
fr. o. m. budgetåret 1970/71,
2. föreskriva att anställnings- och arbetsvillkoren för tjänst som direktör
vid institutet skall fastställas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.
Maj :t bestämmer,
3. för budgetåret 1970/71 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln anvisa
a)
till Svenska institutet ett reservationsanslag av 6 547 000 kr.,
b) till Övriq information om Sveriqe i utlandet ett reservationsanslag av
6 053 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1970
27
Innehållsförteckning
Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1
I. Inledning .................................................. 2
II. Svenska institutet........................................... 3
1. Bakgrund och nuvarande ordning.......................... 3
Informationsorganen...................................... 3
Svenska institutets tillkomst, uppgifter och nuvarande organisation
m. m.............................................. 4
Finansieringen av Svenska institutet........................ 5
Svenska institutets verksamhet ............................ 5
2. Utredningen............................................. 7
3. Remissyttranden över principbetänkandet .................. 9
4. Departementspromemorian ................................ 14
5. Remissyttranden över departementspromemorian............ 16
6. Svenska institutets anslagsframställning.................... 17
III. Medel för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns
littera D. Information om Sverige i utlandet .................. 18
1. Svensk-internationella pressbyrån (SIP) .................. 18
2. Utländska pressbesök..................................... 18
3. Övrig informationsverksamhet............................. 19
4. Svenska informationskontoret (SIS) i New York.............. 19
5. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet...... 19
6. Bidrag till Bernadottemuseet i Pau......................... 20
IV. Departementschefen......................................... 20
1. Svenska institutet........................................ 20
2. Övrig information om Sverige i utlandet .................. 25
V. Hemställan................................................. 26
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700139