KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION
TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1970/71
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj :t härmed proposition angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1970/71.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionen
justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna
i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkomster
och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr i
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
RIKSSTAT FÖR BUD*
TOTAL -
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter............................... 39 167 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet........... 954 474 000
III. Diverse inkomster..................... 598 500 000 40 720 174 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond......
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd......
VII. Fonden för statens aktier......
VIII. Fonden för beredskapslagring .
IX. Statens pensionsfonder........
X. Diverse kapitalfonder.........
742 200 000
200 000 000
137 151 000
89 868 000
1 056 761 000
36 666 000
20 000 000
60 700 000
90 101 000
48 992 000 2 482 439 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder 1 322 002 000
Övriga kapitalfonder---- 266 210 000
II. Övrig kapitalåterbetalning..............
1 588 212 000
42 874 000 1 631 086 000
Summa kr. 44 833 699 000
798 941 000
Underskott
Summa kr. 45632640000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
3
GETÅRET 1970/71
BUDGETEN
A. Vtgifisanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet..........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Utbildningsdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet...........
XIII. Industridepartementet........
XIV. Oförutsedda utgifter..........
XV. Riksdagen och dess verk m. m. ,
X'' I. Riksgäldsfonden..............
7 |
759 |
000 |
|
1 |
782 |
236 |
000 |
972 |
906 |
000 |
|
5 |
835 |
773 |
000 |
12 |
934 |
068 |
000 |
3 |
704 |
084 |
000 |
2 |
340 |
430 |
000 |
8 |
359 |
234 |
000 |
1 |
064 |
507 |
000 |
941 |
853 |
000 |
|
4 |
103 |
254 |
000 |
756 |
319 |
000 |
|
989 |
542 |
000 |
|
1 |
000 |
000 |
|
89 |
675 |
000 |
|
1 |
750 |
000 |
000 |
45 632 640 000
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Tillkommer: Minskning av anslagsbehållningar
.............................. 700 000 000
II. Avgår: Minskad disposition av rörliga krediter.
............................... 700 000 000
Summa kr. 45 632 640 000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
DRIFT -
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter............................... 39 167 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet........... 954 474 000
III. Diverse inkomster..................... 598 500 000 40 720 174 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond......
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd......
VII. Fonden för statens aktier......
VIII. Fonden för beredskapslagring .
IX. Statens pensionsfonder........
X. Diverse kapitalfonder.........
742 200 000
200 000 000
137 151 000
89 868 000
1 056 761 000
36 666 000
20 000 000
60 700 000
90 101 000
48 992 000 2 482 439 000
Summa inkomster på driftbudgeten 43 202 613 000
Summa kr. 43202 613000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
5
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.......... 7 759 000
II. Justitiedepartementet.................. 1 695 985 000
III. Utrikesdepartementet.................. 968 806 000
IV. Försvarsdepartementet................. 5 574 254 000
V. Socialdepartementet................... 12 814 066 000
VI. Kommunikationsdepartementet......... 2 568 483 000
VII. Finansdepartementet................... 2 238 476 000
VIII. Utbildningsdepartementet.............. 7 266 974 000
IX. Jordbruksdepartementet................ 899 313 000
X. Handelsdepartementet................. 226 558 000
XI. Inrikesdepartementet.................. 2 183 753 000
XII. Civildepartementet.................... 747 872 000
XIII. Industridepartementet.................. 237 262 000
XIV. Oförutsedda utgifter................... 1 000 000
XV. Riksdagen och dess verk m. m........... 89 675 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden....................... 1 750 000 000
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 1 123 522 000
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels
förluster.
............................. 1 000 000
Summa utgifter på driftbudgeten
Beräknat överskott på statsregleringen:
överskott av inkomster ......................
Därav:
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kom -
munalskattemedel .......................... 725 000 000
Beräknat överskott på statsregleringen........ 2 082 855 000
37 520 236 000
2 874 522 000
40 394 758 000
2 807 855 000
Summa kr. 43 202613 000
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Lånemedel
KAPITAL
3
606 796 000
Summa kr. 3 606 796 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
7
BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond..........
Televerkets fond...........
Statens järnvägars fond
Luftfartsverkets fond......
Fabriksverkens fond.......
Statens vattenfallsverks fond
Domänverkets fond........
28 |
098 |
000 |
9 |
800 |
000 |
97 |
200 |
000 |
27 |
498 |
000 |
38 |
379 |
000 |
304 |
999 |
000 |
9 |
291 |
000 |
515 265 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
III. Försvarets fastighetsfond......
IV. Statens utlåningsfonder.......
V. Fonden för låneunderstöd......
VII. Fonden för förlag till statsverket
VIII. Fonden för beredskapslagring ..
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond ......... 5 599 000
Sjöfartsverkets fond................. 11 223 000
Statens datamaskinfond.............. 18 000 000
Jordfonden......................... 1 000
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
.......................... —1 063 000
138 945 000
27 269 000
1 820 854 000
264 377 000
—4 800 000
855 000 000
33 760 000
3 650 670 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapital
medelsförluster.
........................... 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning.................. 42 874 000 43 874 000
Summa kr. 3 606 796000
Stockholms slott den 2 januari 1970
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
INKOMSTER PÅ DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA PÅ
DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1970/71
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och
förmögenhet m. m.,
bevillning.......... 18 000 000 000
b) Kupongskatt, bevillning
..............
c) Utskiftningsskatt
och ersättningsskatt,
bevillning.........
d) Skogsvårdsavgifter,
bevillning.........
e) Bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter,
bevillning.........
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning ....
g) Lotterivinstskatt, bevillning
...........
h) Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevillning
..............
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning.
............. 1 210 000 000
b) Bensin- och bränn
oljeskatt,
bevillning. 2 005 000 000 3 215 000 000
3. Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning......... 890 000 000
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning 1 060 000 000
b) Mervärdeskatt, bevillning
..............
18 000 000
1 000 000
10 200 000
3 000 000
260 000 000
105 000 000
260 000 000 18 657 200 000
8 500 000 000
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
c) Särskilda varuskatter,
bevillning...... 430 000 000
d) Omsättningsskatt på
motorfordon, bevillning
.............. 525 000 000
e) Tobaksskatt, bevillning
.............. 1 770 000 000
f) Rusdrycksförsälj
ningsmedel
av partihandelsbolag,
bevillning
.............. 30 000 000
g) Rusdrycksförsälj
ningsmedel
av detaljhandelsbolag,
bevillning.
............. 50 000 000
h) Skatt på sprit, bevillning
.............. 1 900 000 000
i) Skatt på vin, bevillning
.............. 235 000 000
j) Skatt på malt- och
läskedrycker, bevillning
.............. 640 000 000
k) Energiskatt, bevillning
.............. 1 015 000 000
l) Särskild skatt på mo
torbränslen,
bevillning
.............. 250 000 000 16 405 000 000 39 167 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter................. 83 000 000
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols
och
uppbördsväsendet in. m.......... 83 000 000
3. Vattendomstolsavgifter.............. 1 000 000
4. Inkomster vid kriminalvården........ 8 400 000
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
......................... 12 200 000
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.
...................... 8 300 000
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
...... 1 400 000
8. Inkomster vid statens farmacevtiska
laboratorium....................... 2 625 000
9. Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium....................... 1 257 000
10. Inkomster vid karolinska sjukhuset . . . 132 000 000
11. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare.................. 400 000
12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet.
............................... 500 000
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
aulomobilskattemedlen........... 2 000 000
14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
att tillföras automobilskattemedlen 16 340 000
15. Avgifter för registrering av motorfordon 19 000 000
16. Försäljning av sjökort m. m.......... 1 850 000
17. Fyr- och båkmedel.................. 45 000 000
18. Lotspenningar...................... 30 800 000
29. Skeppsmätningsavgifter.............. 1 500 000
20. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut............. 13 400 000
21. Ersättning för visst värderingsförfarande
.............................. 40 000
22. Inkomster vid statens geotekniska institut
................................ 3 100 000
23. Pensionsmedel m. m................. 296 000 000
24. Inkomst av myntning och justering ... 33 600 000
25. Kontrollstämpelmedel............... 1 500 000
26. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet........................ 175 000
27. Bidrag till bankinspektionen.......... 3 730 000
28. Bidrag för revision av sparbankerna ... 975 000
29. Bidrag till försäkringsinspektionen .... 2 322 000
30. Avgifter för granskning av biograffilm . 250 000
31. Inkomster vid riksantikvarieämbetet . . 2 610 000
32. Inkomster vid statens maskinprovningar
............................. 500 000
33. Inkomster vid lantbruksnämnderna ... 3 300 000
34. Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri............................. 974 000
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd. 630 000
36. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.
........................ 5 300 000
37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 500 000
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium....................... 1 000 000
39. Avgifter vid köttbesiktning........... 7 200 000
40. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt......................... 4 000 000
41. Inkomster vid veterinärhögskolan..... 1 300 000
42. Avgifter för statskontroll av krigsmate
rieltillverkningen.
................... 166 000
43. Inkomster av statens gruvegendom---- 6 200 000
44. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
....................... 1 600 000
45. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.
.......................... 37 400 000
46. Avgifter för registrering i förenings
m.
fl. register....................... 1 200 000
47. Exekutionsavgifter.................. 14 000 000
48. Restavgifter........................ 50 000 000
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
49. Inkomster vid statens planverk....... 1 980 000
50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
............................ 950 000
51. Ersättning för vissa komplementkostnader
vid vissa myndigheter m. m....... 7 000 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel......................... 95 000 000
2. Totalisatormedel.................... 108 000 000
3. Tipsmedel.......................... 150 000 000
4. Lotterimedel....................... 153 000 000
5. Övriga diverse inkomster............. 92 500 000
40
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket ........................ 12 600 000
2. Televerket......................... 151 000 000
3. Statens järnvägar................... 149 000 000
4. Luftfartsverket..................... 17 600 000
5. Förenade fabriksverken.............. 17 000 000
6. Statens vattenfallsverk.............. 375 000 000
7. Domänverket....................... 20 000 000
II. Riksbanks fonden
III. Statens allmänna fastighelsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond____
2. Kriminalvårdsstyrelsens » ....
3. Beskickningsfastigheternas » ____
4. Karolinska sjukhusets »
5. Akademiska sjukhusets » ____
6. Byggnadsstyrelsens » ____
7. Generaltullstyrelsens » ....
IV. Försvarets fastighetsfond................
1 000
7 360 000
3 880 000
3 340 000
2 115 000
120 200 000
255 000
V. Statens ullåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond........ 75 000
2. Biståndsförvaltningens lånefond...... 31 000
3. Statens bosättningslånefond.......... 8 000 000
4. Vattenkraftslånefonden.............. 290 000
5. Luftfartslånefonden................. 3 300 000
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
............................. 1 800 000
954 474 000
598 500 000
720 174 000
742 200 000
200 000 000
137 151 000
89 868 000
12
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1970
7. Statens lånefond för universitetsstudier . 800 000
8. Allmänna studielånefonden........... 10 000 000
9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
............................. 1 525 000
10. Lånefonden för studentkårlokaler..... 150 000
11. Jordbrukets lagerhusfond............ 160 000
12. Jordbrukets maskinlånefond.......... 900 000
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare
............................... 22 000
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit
............................. 3 000
15. Kraftledningslånefonden............. 130 000
16. Egnahemslånefonden................ 1 800 000
17. Statens avdikningslånefond .......... 1 700 000
18. Fiskerilånefonden................... 1 000 000
19. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m........... 80 000
20. Skogsväglånefonden ................ 40 000
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö .. 60 000
22. Statens hantverks-och industrilånefond 16 000 000
23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
............................. 27 000
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer .. 1 400 000
25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden............ 5 000
26. Lånefonden för bostadsbyggande...... 1 000 000 000
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien.................. 950 000
28. Lånefonden för kommunala markförvärv 4 500 000
29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.
............................... 2 000 000
30. Övriga utlåningsfonder.............. .13 000
V7. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets delfond ..... 16 000 000
2. Lantbruksstyrelsens » ..... 1000
3. Arbetsmarknadsstyrelsens » ..... 19 000 000
4. Bostadsstyrelsens » ..... 415 000
5. Riksbankens » ..... 90 000
6. Riksgäldskontorets » ..... 1 160 000
VII. Fonden för statens aktier----
VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden............. 68 300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden.......... 2 050 000
3. Militära tjänstepensionsfonden........ 210 000
1 056 761 000
36 666 000
20 000 000
60 700 000
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
4. Allmänna familj epensionsfonden...... 5. Statens pensionsanstalts pensionsfond . 6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk |
6 300 000 |
90 101 000 |
X. Diverse kapitalfonder: 1. Fonden för kreditgivning till utlandet .. 2. Övriga diverse kapitalfonder.......... |
4 040 000 |
48 992 000 |
2 482 439 000 |
||
Summa kr. 43 202 613 000 |
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
FÖR RUDGETÅRET 1970/71
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.......... 6 800 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 17 479 000
3. Beskickningsfastigheternas » 24 591 000
4. Karolinska sjukhusets » 10 422 000
5. Akademiska sjukhusets » 6 067 000
6. Byggnadsstyrelsens » 322 497 000
7. Generaltullstyrelsens » 6 422 000
394 278 000
B. Hyror och arrenden för till
kaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas
2. Kriminalvårdsstyrelsens
3. Beskickningsfastigheternas
4. Karolinska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas
2. Kriminalvårdsstyrelsens
3. Beskickningsfastigheternas
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
enskilda upplåtna lodelfond.
.........
delfond
»
»
»
»
»
»
700 000
1 100 000
397 000
2 000 000
19 000 000
290 000 23 487 000
101 000
1 000
1 000
1 000
646 000
12 080 000
1 000 12 831 000
Summa kr. 430 596 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m.m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond.............. 7 600 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 7 392 000
3. Beskickningsfastigheternas » .............. 5 690 000
4. Karolinska sjukhusets » 4 000 000
5. Akademiska sjukhusets » .............. 1 913 000
6. Byggnadsstyrelsens » 56 800 000
7. Generaltullstyrelsens » .............. 123 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .. 2 628 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis .. 419 000
4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis .. 2 383 000
5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis .. 2 684 000
6* Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .. 34 577 000
7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis .. 85 000
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.:
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .. 700 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis .. 15 000 000
4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis .. 2 100 000
5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis .. 1 000
6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .. 142 000 000
7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.. 6 250 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond.......... 1 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 7 350 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 330 000
4. Karolinska sjukhusets » 3 349 000
5. Akademiska sjukhusets » 2 115 000
6. Byggnadsstyrelsens » 120 200 000
7. Generaltullstyrelsens » .......... 255 000
84 618 000
42 776 000
166 051 000
137 151 000
Summa kr. 430 596 000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1970/71
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond ................
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars »> ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis......
2. Befästningars » , förslagsvis......
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis
.....................................
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis......
2. Befästningars » » förslagsvis......
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis
.....................................
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond................
2. Befästningars » ................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond.......
220160 000 82 050 000 4 702 000 |
306 912 000 |
7 200 000 |
7 625 000 |
4 900 000 |
5 160 000 |
15 100 000 |
16 035 000 |
Summa kr. |
335 732 000 |
132 660 000 1 142 000 |
190 758 000 |
14 600 000 8 102 000 |
|
743 000 |
23 445 000 |
26 400 000 4 800 000 |
|
461 000 |
31 661 000 |
73 700 000 2 356 000 |
89 868 000 |
Summa kr. |
335 732 000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
17
UTGIFTER PÅ DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV-OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. Hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning................................ 3 400 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten.......... 225 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland .................. 150 000
4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten .................................. 605 000
4 380 000
B. Kungl. Slottsstaten
1 De kungl. slotten: Administration.......................... 2 574 000
2 De kungl. slotten: Uppvärmning .......................... 805 000
_3 379 000
Summa kr. 7 759 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
1 Statsrådsberedningen, förslagsanslag..........
2 Justitiedepartementet, förslagsanslag.........
3 Svensk författningssamling, förslagsanslag ....
4 Justitiekansler^ förslagsanslag..............
5 Lagberedningen, reservationsanslag...........
6 Fideikommissnämnden, reservationsanslag.....
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag
...................................
8 Kommittéer m. m., reservationsanslag........
9 Centralnämnden för fastighetsdata, reservationsanslag
...................................
10 Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, reservationsanslag........
11 Extra utgifter, reservationsanslag.............
B. Polisväsendet
1 Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav
3 900 000 kr. att avräknas mot automobil
skattemedlen.
............................
Polisverket:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservations -
anslag, varav 18 150 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen................... 31 600 000
3 Underhåll och drift av motorfordon m. m.,
förslagsanslag, varav 28 470 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen........ 44 600 000
4 Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m., förslagsanslag..................... 33 675 000
5 Diverse utgifter, förslagsanslag............ 1 500 000
Lokala polisorganisationen:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav
188 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
........................... 818 250 000
7 Utrustning, reservationsanslag, varav
2 675 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
........................... 15 200 000
8 Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag
...............................
2 712 000
11 207 000
650 000
916 000
741 000
99 000
50 000
8 600 000
5 250 000
300 000
635 000
31160 000
44 100 000
in 375 000
833 450 000
4 100 000
993 025 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
19
C. Åklagarväsendet
1 Riksåklagaren, förslagsanslag...............
2 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslagsanslag
................................
D. Domstolarna
1 Högsta domstolen m. m., förslagsanslag.......
2 Regeringsrätten, förslagsanslag..............
3 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag.......
4 Hovrätterna, förslagsanslag.................
5 Underrätterna, förslagsanslag...............
6 Ersättningar till nämndemän m. m., förslaqs
anslag.
..................................
7 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet,
reservationsanslag...................
8 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag ....
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag
................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag
...............................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag
................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..
F. Kriminalvården
1 Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag........
2 Fångvårdsanstalterna, förslagsanslag.........
3 Frivården, förslagsanslag...................
4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag
................................
5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
..............................
6 Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m., reservationsanslag.............
7 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag
8 Kriminologisk forskning, reservationsanslag....
9 Frivillig kontaktverksamhet m. m., reservationsanslag
................................
G. Diverse
1 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag..............
2 730 000
64 437 000
67 167 000
9 452 000
3 884 000
150 000
33 786 000
161 567 000
14 000 000
740 000
805 000
224 384 000
22 000 000
13 800 000
3 300 000
487 000
39 587 000
16 742 000
228 986 000
39 485 000
1 450 000
2 650 000
860 000
1 660 000
400 000
100 000
292 333 000
50 000
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
2 Bidrag till vissa internationella sammanslut
ningar
m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag
................................ 90 000
3 Bidrag till Nordisk Domssamling, reservationsanslag
.................................... 24 000
4 Bidrag till politiska partier, förslagsanslag..... 24 500 000
5 Hyresnämnderna, förslagsanslag............. 11 665 000
6 Vissa kostnader i anledning av allmänna val,
förslagsanslag............................ 12 000 000
_48 329 000
Summa kr. 1695 985 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
21
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesdepartementet m. m.
1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag...........
2 Representationsbidrag till utlandstjänstemän ..
3 Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag.................
4 Kursdifferenser, förslagsanslag...............
5 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag
6 Särskilda förhandlingar med annan statellerinom
internationell organisation, förslagsanslag......
7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
......................................
8 Kommittéer m. m., reservationsanslag.........
9 Extra utgifter, reservationsanslag............
10 Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag
......................................
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella
byrå i Haag, förslagsanslag..................
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag...........
3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD), förslagsanslag............
4 Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA), förslagsanslag.....................
5 Europarådet, förslagsanslag.................
C. Utvecklingsbistånd
1 Vissa FN-organs biståndsprogram..........
2 Fältverksamhet, reservationsanslag..........
3 Finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag
4 Rekrytering och utbildning av fältpersonal
samt informationsverksamhet, reservationsanslag
5 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),
förslagsanslag ...........................
D. Information om Sverige i utlandet
1 Information om Sverige i utlandet, reservationsanslag
....................................
* Beräknat belopp.
*118 270 000
3 650 000
3 460 000
1 000
1 650 000
4 045 000
100 000
75 000
100 000
950 000
132 301 000
5 000
11 500 000
5 050 000
2 150 000
1 400 000
20 105 000
133 320 000
275 000 000
363 967 000
8 725 000
18 656 000
799 668 000
*12 600 000
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
E. Diverse
1 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nöd- ''
ställda svenska medborgare m. fl., förslagsanslag 450 000
2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta
Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag
.............................. 15 000
3 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor........................ 965 000
4 Bidrag till Stockholms internationella freds
forskningsinstitut.
........................ 2 702 000
4 132 000
Summa kr. 968 806 000
Kutigl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
23
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet m. m.
1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag ........ 7 170 000
2 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag.......... 21220 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag........ 2*500 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag............ 600 000
12 490 000
B. Armén
1 Arméstaben, förslagsanslag..................
Armén:
2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags -
anslag .................................. 437 700 000
3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
.................................. *111 700 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 14 300 000
5 Reseersättningar m. m., förslagsanslag...... 17 500 000
6 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 435 000
7 Bränsle m. m., förslagsanslag.............. 20 700 000
8 Renhållning, förslagsanslag................ 8 800 000
9 Telefon m. m., förslagsanslag ............. 3 500 000
10 Tvätt, förslagsanslag..................... 6 200 000
11 Övriga expenser m. m., förslagsanslag....... 3 000 000
12 Mathållning, förslagsanslag................ 56 000 000
13 Furagering, förslagsanslag................. 770 000
14 Övningar m. m., reservationsanslag......... 77 000 000
15 Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag
.................................. 12 000 000
16 Beklädnad m. m., reservationsanslag........ 61 500 000
17 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 16 500 000
18 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag....... 10 000 000
19 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag
.................................. 1 000
20 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag____ 3 730 000
21 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 1 900 000
22 Remontering, reservationsanslag........... 1000
23 Uttagning av hästar, förslagsanslag........ 40 000
24 Veterinärvård, reservationsanslag........... 50 000
25 Hundväsendet, reservationsanslag .......... 1 000
26 Förband med särskild budget, förslagsanslag 148 000 000
22 475 000
1011 328 000
* Beräknat belopp.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
27 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag
....................................
28 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag
......................................
29 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag.............................
Hemvärnet:
30 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... *3 015 000
31 övningar, reservationsanslag.............. *4 710 000
32 Intendenturmateriel m. m., reservationsanslag *2 000 000
33 Tygmateriel m. m., reservationsanslag....... *7 060 000
C. Marinen
1 Marinstaben, förslagsanslag..................
Marinen:
2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag
.................................. 159 400 000
3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
.................................... *17 190 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 3 700 000
5 Reseersättningar m. m., förslagsanslag...... 5 400 000
6 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 390 000
7 Rränsle m. m., förslagsanslag.............. 7 900 000
8 Renhållning, förslagsanslag................ 3 380 000
9 Telefon m. m., förslagsanslag.............. 2 340 000
10 Tvätt, förslagsanslag..................... 1 365 000
11 Övriga expenser m. m., förslagsanslag...... 2 500 000
12 Mathållning, förslagsanslag................ 13 850 000
13 Övningar m. m., reservationsanslag......... 29 000 000
14 Beklädnad m. m., reservationsanslag........ 8 600 000
15 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 4 000 000
16 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag....... 2 100 000
17 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag
.................................. 1000
18 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 470 000
19 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 400 000
20 Materialförråd m. m., förslagsanslag........ 210 000
21 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 10 000
22 Förband med särskild budget, förslagsanslag 68 000 000
23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reservationsanslag
................................
24 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag ..
25 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
................................
26 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ...
*495 000 000
90 000 000
90 000
16 785 000
1 635 678 000
16 040 000
330 206 000
*230 000 000
81 000 000
700 000
*665 000
658 611 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
25
D. Flygvapnet
1 Flygstaben, förslagsanslag...................
Flygvapnet:
2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags -
anslag .................................. 208 500 000
3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
.................................... *15 070 000
4 Tjänstepremier m. m., förslagsanslag....... 2 200 000
5 Sjukvård m. m., förslagsanslag............. 2 600 000
6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag...... 10 700 000
7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 450 000
8 Rränsle m. m., förslagsanslag.............. 9 650 000
9 Renhållning, förslagsanslag................ 4 770 000
10 Telefon m. m., förslagsanslag.............. 6 075 000
11 Tvätt, förslagsanslag..................... 1 350 000
12 Övriga expenser m. in., förslagsanslag...... 1 900 000
13 Mathållning, förslagsanslag................ 10 000 000
14 Övningar m. m., reservationsanslag......... 19 250 000
15 Reklädnad m. m., reservationsanslag........ 11400 000
16 Inventarier m. m., reservationsanslag....... 3 600 000
17 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag....... 900 000
18 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag
.................................. 1000
19 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 1 800 000
20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag..... 6 260 000
21 Flundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 70 000
22 Förband med särskild budget, förslagsanslag 88 000 000
23 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag
....................................
24 Drift och underhåll av flygmateriel m. m.,
reservationsanslag..........................
25 Understöd åt segelflygverksamhet m. m., reservationsanslag
................................
E. Gemensamma staber m. m.
Försvarsstaben:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 22 410 000
2 Särskilda förvaltningskostnader, förslagsanslag 7 330 000
3 Övningar, reservationsanslag............... 480 000
4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag
............................ 600 000
Militärområdesstaber:
5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 28 000 000
6 Övningar, reservationsanslag............... 700 000
7 Militärområdesstaber med särskild budget, förslagsanslag
..............................
19 810 000
404 546 000
*971 817 000
232 000 000
430 000
1 628 603 000
30 820 000
28 700 000
16 100 000
* Beräknat belopp.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
8 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar,
förslagsanslag.............................
9 Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar,
förslagsanslag.....................
10 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar,
förslagsanslag.............................
F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
1 Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag......
2 Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag —
3 Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag.....
4 Försvarets materielverk, förslagsanslag........
5 Försök med gemensam datadrift, förslagsanslag
G. Institutioner m. m.
Försvarets forskningsanstalt:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 31 700 000
2 Forskningsverksamhet, reservationsanslag ... 51 500 000
Försvarets radioanstalt:
3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 31 370 000
4 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag
............................ 9 000 000
Krigsarkivet:
5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 1 349 000
6 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag
.................................. 10 000
7 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag
.............................. 21000
Armémuseum:
8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 1 075 000
9 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag
.................................. 35 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
10 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 230 000
11 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag
.................................. 30 000
12 Militärpsykologiska institutet, förslagsanslag...
13 Värnpliktsverket, förslagsanslag..............
14 Militärapoteket, förslagsanslag...............
15 Försvarets sjukvårdsförråd, förslagsanslag.....
16 Försvarets tandvård, förslagsanslag...........
17 Militärmedicinska undersökningscentralen, förslagsanslag
................................
18 Försvarets medicinalkår: Övningar, reservationsanslag
................................
7 900 000
7 200 000
14 200 000
104 920 000
12 200 000
5 500 000
14 920 000
*162 000 000
1 000
194 621 000
83 200 000
40 370 000
1 380 000
i no ooo
260 000
1 694 000
17 400 000
845 000
1 495 000
4 250 000
245 000
400 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
27
Militärmusiken:
19 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 19 400 000
20 Materiel, reservationsanslag................ 325 000
Försvarets intendenturkår:
21 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 1 970 000
22 Övningar, reservationsanslag............... 175 000
Försvarets personalvård:
23 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 4 075 000
24 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag . 2 250 000
25 Försvarets rationaliseringsinstitut, reservationsanslag
................................
H. Utbildningsanstalter
1 Försvarshögskolan, förslagsanslag............
Militärhögskolan:
2 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 6 830 000
3 Övningar, reservationsanslag............... 1 720 000
4 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag . 100 000
5 Försvarets läroverk, förslagsanslag ...........
6 Försvarets brevskola, förslagsanslag...........
I. Fastighets kostnader
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 17 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 37 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
3 Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag ... 205 165 000
4 Befästningars delfond, förslagsanslag....... 82 050 000
5 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag
................................
J. Viss materielanskaffning m. m.
1 Utredningar rörande tillämnade materielan
skaffningar
m. m., reservationsanslag.........
2 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag................
3 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reservationsanslag
................................
4 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag
5 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag
......................................
6 Vissa signalförbindelser m. in., reservationsanslag
7 Signalskyddsmateriel, reservationsanslag......
8 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reservationsanslag
................................
19 725 000
2 145 000
6 325 000
6 030 000
186 874 000
1 020 000
8 650 000
3 635 000
850 000
14 155 000
54 000
287 215 000
400 000
287 669 000
1 000 000
800 000
800 000
2 700 000
1 400 000
29 000 000
2 400 000
4 000 000
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
9 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .
10 Årskostnader för industriell krigsberedskap,
förslagsanslag.............................
11 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag.....................
Byggnads- och reparationsberedskapen:
12 Övningar m. m., reservationsanslag.........
13 Materiel, reservationsanslag..............
550 000
570 000
1 350 000
530 000
1 800 000
1 120 000
46 900 000
K. Bidrag till frivilliga organisationer m. m.
1 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag
..............................
2 Lottaorganisationen, reservationsanslag.......
3 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag
....................................
4 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag
......................................
5 Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar .
6 Understöd åt vissa föreningar m. m..........
*5 721 000
*2 472 000
*366 000
*55 000
515 000
110 000
9 239 000
L. Övriga gemensamma ändamål
1 Familjebidrag, förslagsanslag................ 71 000 000
2 Inskrivningskostnader, förslagsanslag......... 3 150 000
3 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag
...................................... 590 000
4 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag
.................................... 31 000 000
5 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag . 215 000
6 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag........ 4 100 000
7 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring m. in., förslagsanslag . 17 500 000
8 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag
.................................... 190 000
9 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag
................................ 530 000
10 Arbetarskydd, reservationsanslag............. 140 000
11 Förslagsverksamhet, förslagsanslag........... 100 000
12 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ 637 000
13 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 4 825 000
14 Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken,
förslagsanslag....................... 3 300 000
15 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag .. 15 300 000
* Beräknat belopp.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
16 Ersättning för rustning och ro tering, förslagsanslag
.......................................
17 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag
M. Flygtekniska försöksanstalten
1 Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag....................
2 Bidrag till flygteknisk forskning, reservationsanslag
..................................
N. Civilförsvaret m. m.
1 Civilförsvarsstyrelsen, förslagsanslag..........
2 Statens civilförsvarsskolor, förslagsanslag......
3 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., förslagsanslag
................................
4 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning
m. m., förslagsanslag.......................
5 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag..........
6 Försöksverksamhet, reservationsanslag........
7 Anskaffning av civilförsvarsmateriel, reservationsanslag
...............................
8 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel
m. m., förslagsanslag.......................
9 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslag
....................................
10 Drift av skyddsrum, förslagsanslag...........
11 Bidrag till kommuner för anordnande av brand
dammar
för civilförsvarsändamål, reservationsanslag
....................................
12 Signalskyddsmateriel för civila myndigheter, reservationsanslag
..........................
13 Vissa teleanordningar, reservationsanslag......
14 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor
m. m., förslagsanslag.......................
15 Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar,
förslagsanslag..............................
16 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
förslagsanslag.............................
O. Diverse
1 Reglering av prisstegringar.................
2 Lönekostnadspålägg för militära ramen, förslagsanslag
................................
5 000
30 000
152 522 000
12 200 000
3 400 000
15 600 000
10 256 000
11 431 000
*8 000 000
8 698 000
50 000
900 000
19 800 000
14 876 000
*39 567 000
810 000
3 000 000
420 000
400 000
241 000
1 960 000
873 000
121 282 000
167 000 000
325 000 000
* Beräknat belopp.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
3 Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen, förslagsanslag
.............................. 4 000 000
4 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 6 900 000
5 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,
reservationsanslag.......................... 1 500 000
6 Seismologiska multipelstationen, förslagsanslag 690 000
505 090 000
Summa kr. 5 574 254 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1970
31
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet m. m.
1 Socialdepartementet, förslagsanslag...........
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag........
3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag ..
4 Extra utgifter, reservationsanslag............
B. Allmän försäkring m. m.
1 Försäkringsdomstolen, förslagsanslag.........
2 Försäkringsrådet, förslagsanslag..............
3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag.........
4 Folkpensioner, förslagsanslag................
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetal
ningar,
förslagsanslag.......................
6 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag ....
7 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag
.................................
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.........
2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag............
3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslagsanslag
...............................
4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag ..
5 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag
................................
D. Sociala serviceåtgärder
1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag.....
2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag
...............................
3 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag
4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag
................................
5 Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag
6 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag. .
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
1 Socialstyrelsen, förslagsanslag...............
* Beräknat belopp.
6 900 000
6 000 000
2 000 000
350 000
15 250 000
2 000 000
1 322 000
35 470 000
*7 200 000 000
15 000 000
625 000 000
1 400 000
7 880 192 000
1 885 000 000
4 800 000
415 000 000
85 000 000
475 000
2 390 275 000
175 000 000
40 000 000
77 000 000
23 000 000
4 000 000
1 800 000
320 800 000
35 100 000
32
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1970
2 Giftnämnden, förslagsanslag................
3 Nämnden för sj ukvårds- och socialvårdsbyggna
der,
förslagsanslag..........................
4 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens pla
nerings-
och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag
....................................
5 Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag......
6 Statens socialvårdskonsulenter, förslagsanslag..
7 Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag.....
1 212 000
238 000
6 400 000
6 992 000
1 880 000
5 420 000
57 242 000
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Vissa laboratorier m. m.
Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag.....
Statens institut för folkhälsan, förslagsanslag ..
Statens bakteriologiska laboratorium:
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ......
Driftbidrag, reservationsanslag............
Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag ..
Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag
Utrustning, reservationsanslag............
Kostnader för statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag
..............................
Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag
....................................
Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag.....
1 000
1 400 000
3 620 000
1 063 000
800 000
4 553 000
11 480 000
6 884 000
*3 850 000
5 413 000
3 842 000
36 022 000
93 264 000
F. Öppen hälso- och sjukvård
1 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
....................................
2 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag----
3 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag........................
4 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag
...............................
5 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen...............
6 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag.........
7 Skyddsympningar, förslagsanslag.............
8 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag......
9 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
.....................................
10 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag.................
11 Bidrag till nordiskt institut för odontologisk
materialprovning, reservationsanslag..........
12 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag......
2 900 000
800 000
430 000
1 600 000
60 000
1 670 000
5 200 000
2 500 000
14 200 000
50 000
100 000
4 300 000
33 810 000
* Beräknat belopp
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
33
G. Universitetssjukhus m. m.
Karolinska sjukhuset:
1 Driftkostnader, förslagsanslag............. 202 500 000
2 Utrustning, reservationsanslag............. 7 100 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
3 Avlöningar till läkare, förslagsanslag....... 18 430 000
4 Driftkostnader, förslagsanslag............. 25 000 000
5 Utrustning, reservationsanslag............. 5 200 000
6 Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungs
gärdets
sjukhus i Uppsala, förslagsanslag.....
7 Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm,
förslagsanslag........................
8 Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag............................
9 Utbildnings- och forskningsverksamhet vid lä
karstationen
i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag
....................................
10 Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag ....
11 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.,
förslagsanslag..............................
12 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m., förslagsanslag.................
13 Stipendier till studerande vid odontologisk
fakultet, förslagsanslag.....................
14 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag .
H. Övrig sjukhusvård m. m.
1 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag
...............................
2 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag....................
3 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m., reservationsanslag..............
4 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., förslagsanslag.......................
5 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservationsanslag
....................................
6 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker,
förslagsanslag........................
7 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmate
riel
m. m., förslagsanslag....................
8 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid
krig eller krigsfara, reservationsanslag.........
9 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag
....................................
209 600 000
48 630 000
1 000 000
6 845 000
140 000 000
1 700 000
2 100 000
570 000
1 500 000
1 100 000
1 550 000
414 595 000
11 870 000
400 000
79 000 000
927 000 000
109 000 000
340 000
1 700 000
3 000 000
1 390 000
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1
1133 700 000
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
I. Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna:
1 Driftkostnader, förslagsanslag............. 63 820 000
2 Vård utom skola, förslagsanslag............ 8 215 000
3 Engångsanslcaffning av inventarier m. m.,
reservationsanslag........................ 900 000
4 Personalutbildning, reservationsanslag....... 410 000
5 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag..................
6 Ersättningar till kommunerna enligt social
hjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag
....................................
73 345 000
450 000
16 000 000
89 795 000
J. Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1 Driftkostnader, förslagsanslag.............. 23*540 000
2 Utrustning m. m., reservationsanslag....... 550 000 24 090 000
3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstal
ter
för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag
.................................... 6 100 000
4 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdan
stalter
för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag
.................................... 70 000 000
5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m., förslagsanslag....................... 85 000 000
6 Utbildning och samverkan inom nykterhets
vården,
reservationsanslag................... 350 000
7 Bidrag till Länkrörelsen m. m............... 2 000 000
187 540 000
K. Viss rehabiliteringsverksamhet
1 Statens arbetsklinik, förslagsanslag........... 1 545 000
2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslagsanslag
................................ 28 650 000
3 Bidrag till handikappinstitutet.............. 3 900 000
4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag.............................. 90 000 000
5 Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag............................ 4 800 000
6 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag
...................................... 10 400 000
7 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag .... 3 900 000
8 Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag.. 10 000 000
9 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag
.................................... 57 000 00
10 Bidrag till De handikappades riksförbund..... 450 00
11 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund..... 485 00
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
12 Bidrag till De blindas förening..............
13 Bidrag till Sveriges dövas riksförbund........
14 Ersättning till postverket för befordran av blind
skriftsförsändelser,
förslagsanslag.............
L. Arbetarskydd in. m.
1 Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav
157 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
..................................
2 Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav
1 070 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
................................
3 Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag ....
M. Internationell samverkan
1 Socialattachéer, förslagsanslag...............
2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag
................................
3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag..............................
4 Vissa internationella resor, reservationsanslag..
5 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag
..............................
35
1 815 000
100 000
1 300 000
214 345 000
8 365 000
16 000 000
7 800 000
32 165 000
650 000
2 925 000
4 535 000
75 000
150 000
8 335 000
Summa kr. 12 814 066 000
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
1 Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag. 5 553 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav
hälften att avräknas mot automobilskatte
medlen
................................ 1 560 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag............. 260 000
7 373 000
B. Vägväsendet
1 Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskatte
medlen.
.................................. 4 100 000
2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen........ 774 000 000
3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen..... 683 900 000
4 Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.
........................ 107 100 000
5 Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen..................... 331 000 000
6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
........................... 54 500 000
7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reser
vationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen
............................. 23 400 000
8 Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen ....... 8 400 000
9 Avsättning till statens automobilskattemedels
fond,
förslagsanslag....................... .1 000
1 986 401 000
C. Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen........
2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen........
10 630 000
24 278 000
13 648 000
>£■ CO to
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
3 Registrering av motorfordon, förslagsanslag . ..
4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen........
5 Trafiksäkerhetsforskning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen.....
6 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker
hetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen
.........................
D. Sjöfart
Sjöfartsverket
1 Allmänna sjövägar, förslagsanslag............
2 Säkerheten på fartyg, förslagsanslag.........
3 Övrig verksamhet, förslagsanslag............
Övriga sjö fartsändamål
4 Handelsflottans pensionsanstalt.............
5 Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag
6 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond,
förslagsanslag..............................
7 Understöd åt skärgårdsrederier m. in., förslagsanslag
....................................
E. Institut in. in.
1 Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre
fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen
...................................
Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti -
tut:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 18 244 000
Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag 1 022 000
Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag
.............................. 400 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ....... 3 850 000
6 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag. 8 611 000
7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m., förslagsanslag........
8 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................
9 Statens väginstitut: Utrustning, reservations
anslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen
...........................
1 000
6 500 000
3 300 000
2 200 000
36 279 000
106 290 000
6 175 000
3 882 000
1 000
365 000
650 000
625 000
117 988 000
889 000
32 127 000
1 453 000
3 461 000
170 000
38
Kungl. Majrts proposition nr 1 år 1970
Statens geotekniska institut:
10 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 2 245 000
11 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........ 2 617 000
12 Utrustning, reservationsanslag............. 100 000
F. Diverse
1 Ersättning till statens järnvägar för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer m. m...........
2 Ersättning till trafikföretag för drift av icke
lönsamma busslinjer, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen..........
3 Driftbidrag till luftfartsverket..............
4 Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser, förslagsanslag, därav
2 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
..............................
5 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag.................
6 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag .
7 Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag
..............................
4 962 000
43 062 000
231 200 000
11 200 000
7 800 000
125 000 000
1 340 000
800 000
40 000
377 380 000
Summa kr. 2 568 483 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
39
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. in.
1 Finansdepartementet, förslagsanslag ........
2 Gemensamma ändamål för statsdepartementen,
förslagsanslag............................
3 Ekonomiska attachéer, förslagsanslag.........
4 Kommittéer m. m., reservationsanslag........
5 Extra utgifter, reservationsanslag............
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
1 Kammarkollegiet, förslagsanslag.............
2 Kammarrätten, förslagsanslag...............
Statistiska centralbyrån:
3 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag 70 000 000
4 Statistisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000
5 Teknisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag . 1 000
Konjunkturinstitutet:
6 Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag ... 2 195 000
7 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 770 000
8 Statskontoret, förslagsanslag.................
9 Datamaskincentralen för administrativ databehandling,
förslagsanslag....................
10 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m., förslagsanslag.......................
11 Inköp av stansutrustning, reservationsanslag ..
12 Riksrevisionsverket, förslagsanslag............
13 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............
14 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.,
reservationsanslag..........................
15 Inredning av byggnader för statlig förvaltning,
reservationsanslag........................
16 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag ....
17 Statens avtalsverk, förslagsanslag ...........
18 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag...
19 Statens personalbostadsdelegation, förslagsanslag
..................................
20 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsanslag.
...................................
16 220 000
15 320 000
400 000
5 500 000
400 000
37 840 000
3 740 000
9 414 000
70 002 000
2 965 000
21 060 000
1 000
4 000 000
1 300 000
18 735 000
20 900 000
3 000 000
4 000 000
1 260 000
*7 327 000
12 340 000
291 000
2 840 000
183 175 000
* Beräknat belopp.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år i970
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 186 542 000
2 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag
.................................... 2 265 000
3 Kontrollstyrelsen, förslagsanslag..............
Mynt- och ju sterings ver ket:
4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 5 099 000
5 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
............................ 450 000
6 Statens justerare, förslagsanslag..............
7 Riksskattenämnden, förslagsanslag...........
8 Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,
förslagsanslag..............................
9 Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokför
ingsinspektörer,
förslagsanslag...............
10 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag
......................................
11 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsanslag
......................................
12 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond,
förslagsanslag..............................
13 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag
................................
14 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
....................................
15 Avsättning till försäkringsinspektionens fond,
förslagsanslag.............................
16 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..........
17 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag
......................................
18 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år
1970, förslagsanslag........................
19 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m., förslagsanslag ........
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
................................
2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,
förslagsanslag.............................
188 807 000
*11 082 000
5 549 000
2 589 000
*2 584 000
*12 400 000
*129 000
1 400 000
100 000
250 000
1 980 000
975 000
2 622 000
971 000
44 000 000
10 000 000
17 150 000
302 588 000
5 844 000
1 680 000 000
1 685 844 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
E. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag ....
2 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m., förslagsanslag..............
3 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag
....................................
4 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker.........
5 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag
................................
6 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
....................................
7 Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslagsanslag
..............................
8 Statligt förarskydd, förslagsanslag ..........
9 Avlöningar till personal på indragningsstat
m. in., förslagsanslag ....................
10 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag
11 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,
förslagsanslag ....................
12 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
..................................
13 Kostnader för personalvård, reservationsanslag.
14 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag..
15 Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m., förslagsanslag................
41
6 652 000
900 000
39 000
25 000
1 700 000
200 000
10 000 000
750 000
150 000
4 132 000
1 200 000
700 000
2 500 000
80 000
1 000
29 029 000
Summa kr. 2 238 476 000
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Vin. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
A. Utbildningsdepartementet m. ro.
1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag . .
3 Extra utgifter, reservationsanslag........
B. Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag.......
2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag..........
3 Statens konstråd, förslagsanslag.............
4 Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,
förslagsanslag.............................
5 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag
6 Statens biografbyrå, förslagsanslag...........
7 Teater- och musikrådet, förslagsanslag .......
8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, förslagsanslag
................................
9 Bidrag till Svenska riksteatern, förslagsanslag .
10 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda
teatrar, förslagsanslag......................
11 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag ....
12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag
................................
b) Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet:
13 Förvaltningskostnader, förslagsanslag...... 6 145 000
14 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag
.............................. 73 000
15 Landsarkiven, förslagsanslag................
16 Vissa kostnader för landsmåls- och ortnamnsarkiven
m. m., förslagsanslag ................
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum:
17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 8 705 000
18 Underhåll och ökande av museets samlingar
m. m., reservationsanslag.................. 249 000
19 Vård och underhåll av fornlämningar och
kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reservationsanslag
............................ 642 000
* Beräknat belopp.
9 392 000
13 200 000
550 000
23 142 000
6 574 000
1 060 000
150 000
2 500 000
6 772 000
498 000
546 000
46 361 000
25 719 000
22 805 000
11 600 000
20 580 000
145 165 000
6 218 000
4 462 000
*2 725 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1970
43
20 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........ 2 610 000
21 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen,
förslagsanslag.................
Nationalmuseet:
22 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 5 940 000
23 Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,
reservationsanslag........................ 805 000
24 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet,
reservationsanslag................. 320 000
25 Livrustkammaren, förslagsanslag............
Naturhistoriska riksmuseet:
26 Förvaltningskostnader, förslagsanslag...... 5 014 000
27 Materiel m. m., reservationsanslag.......... 580 000
Statens sjöhistoriska museum:
28 Förvaltningskostnader, förslagsanslag...... 3 391 000
29 Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag
............................ 10 000
30 Etnografiska museet, förslagsanslag..........
31 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.............
32 Skoklosters slott, förslagsanslag..............
33 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag
34 Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag
35 Bidrag till Skansen, förslagsanslag...........
36 Bidrag till vissa museer och arkiv...........
37 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag
Stifts- och landsbiblioteken:
38 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 1 018 000
39 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag
.................................. 163 000
40 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag. ..
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
41 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet...............................
42 Bidrag till ungdomsledarutbildning, reservationsanslag
...................................
43 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag
...............................
44 Statens ungdomsråd, reservationsanslag......
45 Bidrag till hemgårdsrörelsen................
46 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag ...
47 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m......
48 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag
.............................
49 Bidrag till Centralförbundet för nykterhets
undervisning,
reservationsanslag.............
12 206 000
2 080 000
7 065 000
963 000
5 594 000
3 401 000
1 197 000
382 000
1 064 000
6 791 000
1 403 000
1 988 000
2 051 000
566 000
1 181 000
100 000
61 437 000
6 900 000
5 000 000
14 500 000
1 400 000
325 000
6 515 000
2 490 000
500 000
1 475 000
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
50 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.,
reservationsanslag.......................... 2 742 000
51 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
................................... 3 075 000
44 922 000
d) Utbildning inom kulturområdet
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
-
52 Utbildningskostnader, förslagsanslag....... 2 980 000
53 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
................................. 453 000 3 433 000
Konstfackskolan:
54 Utbildningskostnader, förslagsanslag........ 7 053 000
55 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
.................................. 443 000 7 496 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
56 Utbildningskostnader, förslagsanslag........ *7 749 000
57 Undervisningsmateriel m.m., reservationsanslag *294 000 *8 043 000
58 Bidrag till vissa musikkonservatorier, förslagsanslag
................................... *2 642 000
59 Statens scenskolor, förslagsanslag............ 6 056 000
60 Statens dansskola, förslagsanslag............ *1 565 000
61 Dramatiska institutet, förslagsanslag ........ 4 950 000
34 185 000
e) Radio- och TV-verksamhet
62 Viss beredskapsutrustning m. m. reservationsanslag
.................................. 650 000
63 Ersättning för viss rundradioverksamhet..... 33 690 000
34 340 000
320 049 000
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 3 124 000
2 Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader 45 000 3 169 000
3 Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag.. 140 000
4 Vissa ersättningar till kyrkofonden.......... 5 051 000
5 Kurser för utbildande av kyrkomusiker in. m.,
förslagsanslag.............................. 222 000
6 Stipendier till blivande präster för utbildning i
finska och lapska språken.................. 9 000
7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,
reservationsanslag.......................... *1 500 000
8 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, förslagsanslag.................. 1 000
9 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden..... 70 000
10 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna .. 100 000
* Beräknat belopp.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
11 |
Bidrag till reparationsarbeten på de svenska |
||
vationsanslag.................... |
13 000 |
||
10 275 000 |
|||
D. Skolväsendet |
|||
«) Centrala och regionala myndigheter m. m. |
|||
1 |
Skolöverstyrelsen, förslagsanslag............. |
42 981 000 |
|
2 |
Länsskolnämnderna, förslagsanslag........... |
22 118 000 |
|
3 |
Läroboksnämnden, förslagsanslag............ |
473 000 |
|
4 |
Bidrag till vissa elevorganisationer.......... |
255 000 |
|
5 |
Bidrag till vissa föräldraorganisationer........ |
130 000 |
|
65 957 000 |
|||
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete |
|||
6 |
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsen-det, reservationsanslag.................. |
18 150 000 |
|
7 |
Information om skolreformerna, reservations-anslag .......................... |
870 000 |
|
19 020 000 |
|||
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m. |
|||
8 |
Bidrag till driften av grundskolor m. m., för-slagsanslag ............................... |
2 932 000 000 |
|
9 |
Nomadskolor, förslagsanslag................. Specialskolan m. m.: |
4 452 000 |
|
10 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag....... |
35 597 000 |
|
11 |
Utrustning m. m., reservationsanslag....... |
2 562 000 |
|
12 |
Resor för elever jämte ledsagare, förslags-anslag ................................. |
1 170 000 |
39 329 000 |
13 |
Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa |
1 050 000 |
|
2 976 831 000 |
|||
d) Gymnasiala skolor m. m. |
|||
14 |
Bidrag till driften av kommunala gymnasiala |
1 118 000 000 |
|
15 |
Statliga realskolor, förslagsanslag............ |
18 095 000 |
|
16 |
Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag.......................... Privatskolor: |
7 000 000 |
|
17 |
Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag . |
*23 335 000 |
|
18 |
Bidrag till vissa internatskolor m. m., för-slagsanslag ............................ |
*1 150 000 |
*24 485 000 |
Sj öbefälsskolorna: |
|||
19 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag........ |
8 357 000 |
|
20 |
Utrustning m. m., reservationsanslag ....... |
705 000 |
9 062 000 |
21 |
Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag |
968 000 |
|
22 |
Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, |
194 000 |
* Beräknat belopp.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
23 Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor man.,
förslagsanslag.............................
24 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m., förslagsanslag................
25 Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov................................
26 Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag
....................................
e) Investeringsbidrag
27 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m., förslagsanslag.......................
28 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet, förslagsanslag.........
29 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet, förslagsanslag..........
30 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,
reservationsanslag..........................
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 7 440 000
2 Utredningar m. m., reservationsanslag...... 1 266 000
3 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
förslagsanslag.......................
b) Universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna:
4 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 61 582 000
5 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 10 000 000
Teologiska fakulteterna:
6 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 3 581 000
7 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 550 000
Juridiska fakulteterna:
8 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 9 846 000
9 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 1 200 000
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
10 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 71 880 000
11 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 11 000 000
Medicinska fakulteterna m. m.:
12 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 84 859 000
13 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 56 800 000
23 900 000
4 204 000
45 000
650 000
1 206 603 000
267 000 000
1 400 000
220 000
6 000 000
274 620 00Ö
4 543 031 000
8 706 000
1 608 000
10 314 000
71 582 000
4 131 000
11 046 000
82 880 000
141 659 000
47
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
Odontologiska fakulteterna m. m.:
14 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 24 903 000
15 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 8 250 000
16 Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag 16 158 000
Farmaceutiska fakulteten m. m.:
17 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 3 837 000
18 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 2 600 000
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. in.:
19 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 87 870 000
20 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 39 760 000
Tekniska fakulteterna m. m.:
21 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag,
varav 1 130 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
.................... 107 220 000
22 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 50 400 000
Vetenskapliga bibliotek: ''
23 Avlöningar, förslagsanslag................. 30 273 000
24 Bokinköp m. m., reservationsanslag........ 12 740 000
25 Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa
högskolor, förslagsanslag..................
26 Universiteten in. m.: Gemensamma driftkostnader,
förslagsanslag.......................
27 Decentraliserad akademisk utbildning m. m.,
reservationsanslag..........................
28 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm.....
c) Vissa högskolor m. m.
29 Socialhögskolorna, förslagsanslag.............
30 Fortbildning av socionomer, journalister m. m.,
reservationsanslag..........................
31 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala
utbildningsverksamhet ....................
32 Journalisthögskolorna, förslagsanslag.........
Nordiska afrikainstitutet:
33 Avlöningar m. m., förslagsanslag.......... 398 000
34 Driftkostnader, reservationsanslag.......... 293 000
35 Latinamerika-institutet i Stockholm, förslagsanslag
....................................
36 Vissa kurser för utländska studerande, förslagsanslag
....................................
d) Gemensamt för universitet och högskolor
37 Ersättning åt vissa opponenter vid disputa
tioner,
förslagsanslag.......................
38 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag.............................
39 Gästföreläsningar, reservationsanslag.........
49 311 000
6 437 000
127 630 000
157 620 000
43 013 000
30 688 000
138 900 000
1 000 000
1 578 000
867 475 000
19 000 000
252 000
323 000
4 366 000
691 000
1 000
1 510 000
26 143 000
500 000
2 300 000
439 000
48 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1970
40 Särskilda åtgärder för forskarutbildning......
41 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag...................
42 Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet
och högskolor, reservationsanslag......
43 Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag
....................................
44 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ...
45 Extra utgifter vid universitet och högskolor,
reservationsanslag..........................
e) Vissa forskningsändamål
46 Medicinsk forskning, reservationsanslag.......
47 Humanistisk forskning, reservationsanslag.....
48 Samhällsforskning, reservationsanslag.........
49 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag
50 Atomforskning, reservationsanslag............
51 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen,
förslagsanslag..............................
52 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,
förslagsanslag.............................
53 Institutet för arbetsmarknadsfrågor, förslagsanslag
....................................
Forskningsinstitutet för atomfysik:
54 Förvaltningskostnader, förslagsanslag......
55 Materiel m. m., reservationsanslag..........
56 Nordiska institutet för samhällsplanering, förslagsanslag
............................
57 Bidrag till centralinstitutet för nordisk asien
forskning,
förslagsanslag....................
58 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt,
förslagsanslag...........................
59 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk
atomfysik, förslagsanslag....................
60 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
61 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
.........................••••••••
62 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet
i Stockholm..........................
63 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag
................................
f) Inredning och utrustning
64 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet,
högskolor m. m., reservationsanslag......
4 400 000
11 402 000
4 877 000
5 000
21 300 000
1 035 000
46 258 000
40 100 000
7 660 000
8 250 000
41 850 000
16 000 000
17 860 000
15 282 000
519 000
1 844 000
202 000
362 000
205 000
109 000
924 000
704 000
622 000
320 000
3 000 000
155 813 000
*60 000 000
60 000 000
1 166 003 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1970 |
49 |
||
F. |
Lärarutbildning |
||
Lärarhögskolorna: |
|||
1 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag........ |
208 515 000 |
|
2 |
Materiel m. m., reservationsanslag.......... |
9 805 000 |
218 320 000 |
Folkskoleseminarierna: |
|||
3 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag........ |
8 729 000 |
|
4 |
Materiel m. m., reservationsanslag.......... |
170 000 |
8 899^000 |
Förskoleseminarierna: |
|||
5 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag........ |
21 386 000 |
|
6 |
Materiel m. m., reservationsanslag.......... |
1 293 000 |
22 679 000 |
Gymnastik- och idrottshögskolorna: |
|||
7 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag....... |
6 179 000 |
|
8 |
Materiel m. nu, reservationsanslag.......... |
280 000 |
6 459 000 |
Seminarierna för huslig utbildning: |
|||
9 |
Utbildningskostnader, förslagsanslag........ |
16 394 000 |
|
10 |
Materiel m. m., reservationsanslag.......... |
396 000 |
16 790 000 |
Slöj dlärarseminariet: |
|||
11 |
Utb ildningskostnader, förslagsanslag........ |
1 039 000 |
|
12 |
Materiel m. m., reservationsanslag.......... |
56 000 |
1 095 000 |
13 |
Yrkespedagogiska instituten, förslagsanslag.... |
7 063 000 |
|
14 |
Ersättning till deltagare i utbildning av lärare |
||
vid yrkesundervisningen, förslagsanslag....... |
5 896 000 |
||
15 |
Statens institut för högre utbildning av sjuk- |
||
sköterskor, förslagsanslag................... |
11 182 000 |
||
16 |
Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservations- |
||
anslag.................................... |
1 584 000 |
||
17 |
Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag |
33 621 000 |
|
18 |
Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag...... |
612 000 |
|
334 200 000 |
G. Vuxenutbildning
1 Viss utbildning via radio och television m. m.,
reservationsanslag.......................... 10 580 000
Statliga skolor för vuxna:
2 Utbildningskostnader, förslagsanslag........ 5 579 000
3 Material för självstudier, reservationsanslag .. 4 300 000
4 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
.................................. 303 000 10182 000
5 Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna, förslagsanslag....................... *98 000 000
6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag
.................................... *98 000 000
7 Bidrag till studieförbund................... *8 400 000
8 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag
.................................... 73 800 000
* Beräknat belopp.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år WTO
9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning
m. m. till folkhögskolor, reservationsanslag ....
10 Bidrag till löntagarorganisationernas centrala
kursverksamhet, förslagsanslag..............
3 000 000
*2 500 000
304 462 000
H. Studiesociala åtgärder
1 Centrala studiehjälpsnämnden m. m., förslagsanslag
....................................
2 Studiebidrag m. m., förslagsanslag.......
3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti, förslagsanslag......
4 Ersättning till postverket och riksbanken för
deras bestyr med studiesocialt stöd, förslagsanslag
....................................
5 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid gymnasier m. m., förslagsanslag......
6 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande,
förslagsanslag ............................
6 511 000
*547 500 000
1 000 000
907 000
250 000
1 146 000
557 314 000
I. Internationellt-kulturellt samarbete
1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag
....................................
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m., förslagsanslag.......................
3 Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar m. m., förslagsanslag
................................
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag
....................................
5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m....
6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag..........................
7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag.....
868 000
2 321 000
165 000
400 000
954 000
2 550 000
1 240 000
8 498 000
Summa kr. 7 266 974 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
51
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet in. m.
1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag.
2 Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag.
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag . .
4 Extra utgifter, reservationsanslag......
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
1 Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag.....
2 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag . . .
3 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag........
4 Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m., förslagsanslag.................
5 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m., reservationsanslag........
6 Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti, förslagsanslag...........
7 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder
i Norrland, m. in., förslagsanslag
8 Odlings- och byggnadshjälp åt innehava
re
av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag
..........................
9 Befrämjande av husdjursaveln m. m.,
reservationsanslag....................
10 Statens hingstdepå och stuteri, förslagsanslag
..............................
11 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling,
reservationsanslag....................
12 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll,
reservationsanslag....................
13 Restitution av bensinskatt till trädgårds
näringen,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
.......................
C. Jordbruksprisreglering
1 Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag
2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område, förslagsanslag................
3 Kostnader för beredskapslagring av livs
medel
och fodermedel m. m., förslagsanslag
................................
4-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1
5 256 000
488 000
2 000 000
270 000
8 014 000
11 241 000
78 100 000
3 145 000
15 000 000
1 000
500 000
12 000 000
1 400 000
1 300 000
1 478 000
96 000
110 000
400 000
124 771 000
9 160 000
116 000 000
34 300 000
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket,
förslagsanslag.......................
5 Bidrag till bokföringsverksamheten inom
jordbruket, reservationsanslag.........
6 Bidrag till permanent skördeskadeskydd
7 Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m., förslagsanslag.........
D. Skogsbruk
1 Skogsstyrelsen, förslagsanslag..........
2 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag
..............................
3 Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag
................................
4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo,
förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.
....................
5 Åtgärder för ökad skogsproduktion i
Norrland m. m., förslagsanslag.........
6 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag........
E. Fiske
1 Fiskeristyrelsen, förslagsanslag.........
2 Fiskeriintendenter m. in., förslagsanslag
3 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen,
reservationsanslag....................
4 Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag
......................
5 Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag
..........................
6 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag
..........................
7 Restitution av bensinskatt till fiskerinä
ringen,
reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen...........
8 Särskilt omställningsstöd till fiskare, förslagsanslag
..........................
9 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti
till fritidsfiske, förslagsanslag ...
10 Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål
m. m., förslagsanslag.............
11 Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. in., förslagsanslag.........
12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag
..............................
50 300 000
1 218 000
30 000 000
10 400 000
251 378 000
6 021 000
41 134 000
8 000 000
13 500 000
8 500 000
1 285 000
78 440 000
5 470 000
875 000
265 000
285 000
1 000
20 000
934 000
3 000 000
1 000
1 000
2 000 000
*3 000 000
15 852 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
53
F. Rennäring
1 Lappväsendet, förslagsanslag..........
2 Rådgivningsverksamhet för rennäringens
främjande, reservationsanslag..........
3 Kompensation för bensinskatt till rennä
ringen,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
..........................
G. Service och kontroll
1 Veterinärstyrelsen, förslagsanslag......
2 Anskaffande av viss laboratorieutrust
ning
m. m., reservationsanslag.........
3 Veterinärstaten, förslagsanslag.........
4 Täckande av vissa kostnader för köttbe
siktning
vid kontrollslakterier, förslagsanslag
................................
5 Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag
..........................
6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m., förslagsanslag.......
7 Bidrag till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag
..........................
8 Veterinärinrättningen i Skara, förslagsan -
slag ................................
Statens centrala frökontrollanstalt:
9 Förvaltningskostnader, förslagsanslag. 8 143 000
10 Utrustning, reservationssanslag...... 150 000
11 Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag
12 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag
..............................
13 Statens lantbrukskemiska laboratorium,
förslagsanslag.......................
14 Statens maskinprovningar, förslagsanslag
H. Utbildning och forskning
Lantbr ukshögskolan:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 29 632 000
2 Driftkostnader, reservationsanslag .... 9 402 000
3 Bokinköp m. m., reservationsanslag ... 587 000
4 Försöksverksamheten, reservationsanslag 14 642 000
5 Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m., förslagsanslag ............ 1 000
Veterinärhögskolan:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag. 11 991 000
7 Driftkostnader, reservationsanslag..... 5 706 000
8 Bokinköp m. m., reservationsanslag ... 126 000
9 Försöksverksamhet, reservationsanslag 300 000
10 Lantbruksdriften vid försöksgården,
förslagsanslag ..................... 1 000
1 670 000
100 000
100 000
1 870 000
3 147 000
125 000
19 161 000
7 325 000
11 096 000
1 400 000
400 000
437 000
8 293 000
5 989 000
150 000
2 631 000
2 144 000
62 298 000
54 264 000
18 124 000
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Skogshögskolan:
11 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.
12 Driftkostnader, reservationsanslag----
13 Bokinköp m. m., reservationsanslag ...
14 Inredning och utrustning av lokaler vid
jordbrukets högskolor m. nr., reservationsanslag
..............................
15 Ersättningar till sakkunniga i beford
ringsärenden,
m. m., förslagsanslag.....
16 Jordbruksforskning, reservationsanslag ..
17 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning,
reservationsanslag...............
18 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag
..........................
19 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling.......................
20 Skoglig forskning, reservationsanslag----
21 Bidrag till Institutet för skogsförbättring,
förslagsanslag.......................
22 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,
förslagsanslag..................
Alnarpsinstitutet:
23 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
24 Materiel m. m., reservationsanslag----
25 Trädgårdsskolan i Norrköping, förslagsanslag
................................
26 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor
m. m., förslagsanslag...........
27 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets
yrkesskolor, reservationsanslag .
28 Statens skogsmästarskola, förslagsanslag
29 Statens skogsinstitut, förslagsanslag----
30 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m.,
förslagsanslag.......................
31 Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets
yrkesskolor, reservationsanslag .
32 Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag
..........................
33 Bidrag till viss ungdomsverksamhet----
12 875 000
9 453 000
138 000
2 682 000
315 000
I. Miljövård
1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag. .
2 Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag
..........................
3 Miljövårdsinformation, reservationsanslag
4 Ersättningar vid bildande av naturreservat
m. m., reservationsanslag..........
5 Vård av naturvårdsområden m. m., reservationsanslag
......................
* Beräknat belopp.
22 466 000
*5 000 000
130 000
6 760 000
935 000
4 542 000
255 000
2 750 000
836 000
237 000
2 997 000
864 000
29 973 000
3 000 000
1 116 000
2 116 000
4 510 000
100 000
39 000
500 000
161 514 000
11 968 000
516 000
*2 150 000
9 000 000
4 700 000
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
6 Stöd till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar
m. m., reservationsanslag ....
7 Miljövårdsforskning, reservationsanslag..
8 Stöd till kollektiv forskning på vattenoch
luftvårdsområdet, reservationsanslag
9 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk
m. m., reservationsanslag.........
10 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder
inom industrin, reservationsanslag
11 Ersättning för vissa skador av rovdjur,
m. m., förslagsanslag.................
J. Diverse
1 Arrendenämnder och servitutsnämnder,
m. m., förslagsanslag.................
2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m., reservationsanslag.........
3 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag...........
4 Ersättning för förvaltningen av vissa
lånefonder, förslagsanslag.............
5 Ersättningar för vissa besiktningar och
syneförrättningar, förslagsanslag.......
Summa kr.
*16 500 000
11 000 000
1 200 000
84 000 000
50 000 000
750 000
191 784 000
180 000
1 000
3 172 000
34 000
5 000
3 392 000
899 313 000
Beräknat belopp.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet m. m.
1 Handelsdepartementet, förslagsanslag.........
2 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag......
3 Kollegiet för Sverige-information i utlandet,
förslagsanslag..............................
4 Handelssekreterare, reservationsanslag........
5 Kommittéer m. m., reservationsanslag........
6 Extra utgifter, reservationsanslag.............
B. Utrikeshandel m. m.
1 Kommerskollegium, förslagsanslag............
2 Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag......
3 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag
................................
4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag...........
5 Bidrag till Svenska slöjdföreningen...........
6 Bidrag till vissa internationella byråer m. m.,
förslagsanslag.............................
7 Exportfrämj ande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna,
m. m., reservationsanslag....
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
1 Näringsfrihetsrådet, förslagsanslag............
2 Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor, förslagsanslag
................................
3 Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag .
Statens institut för konsumentfrågor:
4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.......
5 Undersökningar och upplysningsmateriel
m. m., reservationsanslag..................
6 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag...................
7 Bidrag till Yarudeklarationsnämnden.........
D. Patent- och registreringsväsendet
1 Patent- och registreringsverket, förslagsanslag .
2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag..............................
4 100 000
164 000
1 091 000
5 800 000
1 500 000
50 000
12 705 000
9 235 000
1 118 000
7 850 000
130 000
200 000
291 000
*5 200 000
24 024 000
*1 300 000
1 391 000
9 136 000
6 282 000
344 000
4 294 000
1 000 000
23 747 000
30 515 000
1 400 000
31 915 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970 57
E. Ekonomiskt försvar
1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag
.................................... 6 643 000
2 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m.,
förslagsanslag............................. 82 340 000
88 983 000
F. Diverse
1 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet...... 4 600 000
2 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater ... 154 000
3 Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m., reservationsanslag
............................ *40 400 000
4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
.................................... 30 000
45 184 000
Summa kr. 226 558 000
* Beräknat belopp.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1970
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
1 Inrikesdepartementet, förslagsanslag..........
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag........
3 Extra utgifter, reservationsanslag............
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag
...................................
B. Arbetsmarknad m. m.
1 Arbetsmarknadsstyrelsen, förslagsanslag.......
2 Arbetsförmedlingen, förslagsanslag............
3 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reserva
tionsanslag,
varav förslagsvis 100 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.....
4 Särskilda beredskapsarbeten m. m., reservations
anslag,
varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen..........
5 Förläggningsbyggnader m. m., förslagsanslag . .
6 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens för
rådsverksamhet,
reservationsanslag...........
7 Arbetsmarknadsutbildning m. m., förslagsanslag
8 Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag ..
9 Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor,
reservationsanslag........................
10 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag.....................
11 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag........................
12 Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga,
förslagsanslag............................
13 Statens invandrarverk, förslagsanslag........
14 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag
15 Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag
................................
16 Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m., förslagsanslag......................
17 Arbetsdomstolen, förslagsanslag..............
18 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag
.......................................
19 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag.............................
7 142 000
5 000 000
200 000
1 000
12 343 000
43 100 000
171 600 000
380 000 000
450 000 000
32 500 000
1 000
505 000 000
226 000 000
5 000 000
25 000 000
75 000 000
12 700 000
9 800 000
10 000 000
2 600 000
20 000 000
529 000
543 000
9 000
1 969 382 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
59
C. Regional utveckling
1 Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag........
2 Bidrag till lokaliseringsutbildning............
3 Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag
....................................
4 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader,
reservationsanslag.........
5 Täckande av förluster i anledning av statligt
stöd till hantverks- och industriföretag m. fl.,
förslagsanslag.............................
D. Bostadsbyggande m. m.
1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag..............
2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag........
3 Statens hyresråd, förslagsanslag..............
4 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag
......................................
5 Räntebidrag, förslagsanslag.................
6 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet,
förslagsanslag.............................
7 Byggnadsforskning........................
8 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag...................
Summa kr.
*10 000 000
*25 000 000
5 000 000
7 500 000
9 000 000
56 500 000
11 692 000
21 751 000
1 796 000
189 000
2 000 000
105 000 000
2 400 000
700 000
145 528 000
2 183 753 000
• Beräknat belopp.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet m. m.
1 Civildepartementet, förslagsanslag......
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag...
3 Extra utgifter, reservationsanslag......
B. Länsstyrelserna m. m.
1 Länsstyrelserna, förslagsanslag.........
2 Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag
................................
3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag
C. Planväsendet
1 Statens planverk, förslagsanslag.......
2 Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m., reservationsanslag..............
D. Lantmäteriväsendet
Lantmäteriet:
1 Myndighetsuppgifter, förslagsanslag .. 25 595 000
2 Förrättnings- och uppdragsverksamhet,
förslagsanslag................. 1 000
3 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet,
förslagsanslag.......... 11 507 000
4 Uppläggande av nytt fastighetsregister,
reservationsanslag.............. 2 993 000
5 Utrustning, reservationsanslag....... 1 150 000
E. Kartväsendet
Kartverket:
1 Allmänna kartarbeten, reservationsanslag 40 771 000
2 Försvarsberedskap, reservationsanslag. 909 000
3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag.. 1 000
4 Utrustning, reservationsanslag....... 2 745 000
5 254 000
3 000 000
55 000
8 309 000
386 790 000
121 660 000
114 400 000
622 850 000
23 330 000
100 000
23 430 000
41 246 000
41 246 000
44 426 000
44 426 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970 61
F. Räddningstjänst m. m.
1 Statens brandinspektion, förslagsanslag . 960 000
2 Statens brandskola, förslagsanslag...... 1 751 000
3 Bidrag till förebyggande och släckning av
brand, förslagsanslag................. 1 900 000
4 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,
reservationsanslag............ 500 000
5 Beredskap för oljebekämpning till sjöss,
förslagsanslag....................... 2 500 000
_ 7 611 000
Summa kr. 747 872 000
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
XIII. INDUSTRIDEPARTEMENTET
A. Industridepartementet m. m.
1 Industridepartementet, förslagsanslag......... 6 930 000
2 Teknisk-vetenskapliga attachéer, förslagsanslag 150 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag......... 3 500 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag............. 200 000
10 780 000
B. Industri m. m.
Statens institut för företagsutveckling:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag...... 4 287 000
2 Bidrag till främjande av företagsutveckling
m. m., reservationsanslag ................ 2 000 000 6 287 000
3 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag.. 825 000
4 Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindu
strierna,
m. m., reservationsanslag .......... *2 500 000
9 612 000
C. Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.
2 Kartarbeten m. m., reservationsanslag
3 Utrustning, reservationsanslag.......
4 Prospektering, reservationsanslag.....
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag .
6 Bergsstaten, förslagsanslag...........
7 800 000
3 200 000
700 000
18 000 000
800 000 30 500 000
820 000
31 320 000
D. Energiförsörjning
1 Statens elektriska inspektion, förslagsanslag ... 2 450 000
2 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag ... 43 000
3 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering,
reservationsanslag.......................... 5 000 000
7 493 000
E. Teknisk utveckling m. m.
Styrelsen för teknisk utveckling:
1 Teknisk forskning och utveckling, reservations -
anslag ................................ 95 000 000
2 Drift av forskningsstationer, förslagsanslag .. 1 000 95 001 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970 63
3 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag............................ 1 000
4 Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag
.................................. 4 900 000
5 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag
.............................. 900 000
6 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverk
samhet,
förslagsanslag.................... 1 000
7 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag
........................... 2 000 000
8 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag
......................... 500 000
9 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien..... 535 000
10 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission 1 840 000
11 Delegationen för atomenergifrågor, förslagsanslag
.................................... *610 000
12 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi, reservationsanslag............... 60 000 000
13 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag
.................................... 3 500 000
14 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran,
reservationsanslag........................ 8 100 000
177 888 000
F. Domänverket
1 Ersättning till domänverkets fond för utgifter
för övertalig personal, förslagsanslag ........ 169 000
Summa kr. 237 262 000
XIV. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag.......... 1000 000
* Beräknat belopp.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
XV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
A. Riksdagen
Riksdagen:
1 Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
............................... 21 167 000
2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter,
förslagsanslag........................ 5 385 000
3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
verksamhet, förslagsanslag................. 236 000
4 Riksdagsutskottens studieresor m. m., förslagsanslag
.................................. 650 000
5 Bidrag till studieresor, reservationsanslag..... 100 000
6 Representation m. m., förslagsanslag........ 275 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag...................... 100 000
8 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forska
pg
.............. 20 000
9 Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp .. 30 000
10 Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för
gruppkanslier, förslagsanslag............... 1 370 000
11 Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.,
förslagsanslag.......................... 3 800 000
12 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
............................. 75 000
B. Den inre riksdagsförvaltningen
Den inre riksdagsförvaltningen:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... *20 000 000
2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag
................................... 4 165 000
3 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
............................... 135 000
4 Utredning om riksdagens hus m. m., reservationsanslag
.............................. 560 000
5 Kostnader för provisoriska lokaler, reservationsanslag
............................ 12 300 000
C. Allmänt kyrkomöte
1 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag
D. Riksdagens verk
Riksgäldskontoret:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 5 016 000
* Beräknat belopp.
33 208 000
33 208 000
37 160 000
37 160 000
1 107 000
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
2 Kostnader vid emission av statslån m. m., för
-
slagsanslag ............................... 3 370 000
Riksdagsbiblioteket:
3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 1 301 000
4 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 325 000
5 Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslagsanslag
....................................
6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag
....................................
Nordiska rådets svenska delegation och dess kan -
sli:
7 Förvaltningskostnader, förslagsanslag....... 1 125 000
8 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet, förslagsanslag....................... 286 000
9 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag.................... 75 000
E. Diverse
1 Vinstutlottning i samband med ungdomens
lönsparande, förslagsanslag...................
2 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande,
förslagsanslag.....................
3 Kommittéer m. m., förslagsanslag.............
4 Täckning av merkostnader för löneroch pensioner
m. m., förslagsanslag...................
8 386 000
1 626 000
3 129 000
1 037 000
1 486 000
15 664 000
1 300 000
1 200 000
35 000
1 000
2 536 000
Summa kr. 89 675 000
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott på riksgäldsfonden.......................... 1 750 000 000
II. avskrivning av nya kapitalinvesteringar
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Posthus m. m. (I: A: 1), förslagsanslag......
2 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), förslagsanslag
..................................
3 Järnvägar m. m. (I: C: 1), förslagsanslag....
4 Flygplatser m. m. (I: D: 1), förslagsanslag...
Jordbruksdepartementet:
5 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sam
bruksföreningar
upplåtna kronoegendomar
(I: G: 2), förslagsanslag...................
Industridepartementet:
6 Byggnader och utrustning (I: E: 1) förslagsanslag
................................
7 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), förslagsanslag
..................................
8 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen
(I: G: 4), förslagsanslag..................
1 000
7 600 000
15 600 000
1 000 23 202 000
1000
1 000
1 000
1 000 _3 000
23 206 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag----
2 Renovering av byggnad för regeringsrätten
(II: 2), reservationsanslag................
3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
(II: 3), reservationsanslag..................
4 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
(II: 4), reservationsanslag ................
12 500 000
313 000
2 500 000
11 375 000
26 688 000
Utrikesdepartementet:
5 Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen (II: 5),
reservationsanslag........................
i Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 70.
67
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970
Försvarsdepartementet:
6 Vissa skyddsrumsanläggningar(II: 6), reservationsanslag
..............................
7 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
(11:7), reservationsanslag............
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför
svarsskola
i Rosersberg (II: 8), reservationsanslag
................................
Socialdepartementet:
9 Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 9),
reservationsanslag........................
10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(II: 10), reservationsanslag.............
11 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialde
partementets
verksamhetsområde (II: 11), reservationsanslag
........................
Finansdepartementet:
12 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
(II: 12), reservationsanslag............
13 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II:
13), reservationsanslag ..................
14 Statlig förvaltningsskola (II: 15), reservationsanslag
..................................
15 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 16),
reservationsanslag.......................
Utbildningsdepartementet:
16 |
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (II: 17), reservationsanslag................. *750 000 |
|
17 |
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. in. (II: 19), reservationsanslag................. 30 000 |
|
18 |
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa |
65 780 000 |
Jordbruksdepartementet: |
||
19 |
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor |
*3 050 000 |
Civildepartementet: |
||
20 |
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 22), |
1 437 000 |
Industridepartementet: |
||
21 |
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. (II: 23), reservationsanslag .............. |
474 000 |
128 274 000 |
||
C. |
Försvarets fastighetsfond |
|
1 |
Kasernbyggnaders delfond (III: 1—6), reser-vationsanslag ........................ |
49 931 000 |
2 |
Befästningars delfond (III: 7—12), reserva- |
* Beräknat belopp.
3 500 000
1 500 000
268 000 5 268 000
3 000 000
6 500 000
7 000 000 16 500 000
150 000
7 688 000
176 000
63 000 8 077 000
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
tionsanslag..............................
3 Försvarets forskningsanstalts delfond (III:
13), reservationsanslag....................
D. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
1 Studiemedelsfonden (IV: 5), reservationsanslag.
...................................*756 000 000
2 Lånefonden för studentkårlokaler (IV: 7), reservationsanslag
.......................... 3 750 000
Inrikesdepartementet:
3 Lånefonden för allmänna samlingslokaler
(IV: 13), reservationsanslag................
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till byggande av sjukhem (V: 2), reservationsanslag
.............................. 10 000 000
2 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstal
ter
för alkoholmissbrukare m. m. (V: 3), reservationsanslag
............................ 3 000 000
Finansdepartementet:
3 Pressens lånefond (V: 7), reservationsanslag ..
Handelsdepartementet:
4 Lån till utbyggnad av oljelagriiigen (V:8), reservationsanslag
..........................
Inrikesdepartementet:
5 Räntefria lån till bostadsbyggande (V: 10), reservationsanslag
........................
Industridepartementet:
6 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken (V:
11), reservationsanslag...................
F. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Vägmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag .. 1 000
2 Sjöfartsmateriel m. m. (IX: 3), förslagsanslag _1 000
108 955 000
884 000
159 770 000
759 750 000
7 000 000
766 750 000
13 000 000
7 500 000
11 500 000
7 125 000
2 600 000
41 725 000
2 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr i år i970 69
Handelsdepartementet:
3 |§[Förrådsanläggningar m. m. (IX: 6), reservationsanslag
............................ 3 795 000
_3 797 000
Summa kr. 1123522000
III. AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster........ 1 000 000 5
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN
FÖR BUDGETÅRET 1970/71
Utgifter
A. Räntor på statsskulden:
1. Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis........... 865 417 000
2. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis................ 148 890 000
3. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis................ 55 000 000
4. » » sparobligationer, förslagsvis..................... 125 000 000
5. » » av staten övertagna lån, förslagsvis.............. 225 000
6. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslags
vis
.......................................... 60 000 000
7. Årsanslaget till Hans Maj :t Konungen.................... 300 000
8. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejo
net
i Stockholm............................... 90 000
9. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital............. 7 500
10. » » Göta kanals reparationsfond.................... 7 045
11. » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis . 50 000 000
12. » » skattkammarväxlar, förslagsvis.................. 325 000 000
13. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.............. 202 075 455
1 832 012 000
B. Provisioner m. m.:
1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis...... 5 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis....... 2 000 000
3. Kursförluster, förslagsvis.................... 1 000 7 001 000
Summa kr. 1 839 013 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta på uppköpta obligationer............. 10 000
2. » » rörliga krediter................... 75 000 000
3. » » kortfristig utlåning till banker m. fl. 10 000 000
4. » » övriga utlånade medel............. 700 000 85 710 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld.................................. 1 000
2. Kursvinster............................... 1 000 2 000
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. 3 000 000
2. Dragningslistor på premielånen.............. 300 000
3. Övriga diverse inkomster.................... 1 000 3 301 000
89 013 000
Underskott att avföras på riksstatens driftbudget..... 1 750 000 000
Summa kr. 1839 013 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år i 970
71
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA PÅ KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel............................................ 3 606 796 000
72
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1970
FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET
1970/71
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 41 300 000
från riksstaten .... 1 000
inom fonden....... 13 200 000
Övriga kapitalmedel . . 1 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 28 098 000
41 300 000 41 300 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel från riksstaten..... inom fonden....... Övriga kapitalmedel . . |
7 600 000 1 000 000 9 800 000 |
Summa investerings-anslag ............ |
669 300 000 |
669 300 000 |
669 300 000 |
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . .. 367 600 000
från riksstaten..... 15 600 000
inom fonden....... 242 800 000
Övriga kapitalmedel . . 12 000 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 97 200 000
367 600 000 367 600 000
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 48 000 000
från riksstaten .... 1 000
inom fonden....... 20 500 000
Övriga kapitalmedel . . 1 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 27 498 000
48 000 000
48 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1970 73
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten ---- 1 000 anslag .......... 54 980 000
inom fonden....... 16 500 000
Övriga kapitalmedel .. 100 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 38 379 000
54 980 000 54 980 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . . 670 000 000
från riksstaten..... 1 000
inom fonden....... 360 000 000
Övriga kapitalmedel . . 5 000 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 304 999 000
670 000 000 670 000 000
G. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten .... 2 000 anslag............ 9 293 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 9 291 000
9 293 000 9 293 000
Summa investeringsbemgndiganden
för statens
affärsverksfonder 515 265 000
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten..... 128 274 000 anslag 313 145 000
inom fonden....... 42 776 000
Övriga kapitalmedel . . 3 150 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 138 945 000
313 145 000 313 145 000
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten..... 159 770 000 anslag 236 484 000
inom fonden....... 23 445 000
Övriga kapitalmedel . . 26 000 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 27 269 000
236 484 000 236 484 000
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Investeringsbemyndigande.
.......
Utrikesförvaltningens lånefond
100 000 Investeringsanslag . . .
Investeringsbemyndigande.
.......
Statens bosättningslånefond
1 000 Investeringsanslag . . .
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn
digande.
.......... 1 000 Investeringsanslag . . .
Allmänna studielånefonden
Investeringsbemyn
digande.
.......... 111 000 000 Investeringsanslag . . .
Avskrivningsmedel
från riksstaten .
Studiemedelsfonden
756 000 000 Investeringsanslag . . .
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn
digande.
.......... 5 500 000 Investeringsanslag . . .
Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . .
från riksstaten..... 3 750 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 1 250 000
5 000 000
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
Investeringsbemyndigande.
.......
1 000 Investeringsanslag . . .
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyn
digande.
.......... 20 000 000 Investeringsanslag . . .
100 000
1000
1000
111 000 000
756 000 000
5 500 000
5 000 000
5 000 000
1000
20 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
Lånefonden för bostadsbyggande
75
Investeringsbemyn
digande.
.......... 1 650 000 000 Investeringsanslag ... 1 650 000 000
Lånefonden för maskinanskaifning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyn
digande.
.......... 1 000 Investeringsanslag ... 1000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyn
digande.
.......... 30 000 000 Investeringsanslag ... 30 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten..... 7 000 000 Investeringsanslag ... 10 000 000
Investeringsbemyn
digande.
.......... 3 000 000 _
10 000 000 10 000 000
Summa investeringsbemyndiganden
för statens
utlåningsfonder 1 820 854 000
Y. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel från riksstaten..... Övriga kapitalmedel . . |
41 725 000 42 500 000 264 377 000 |
Summa investerings-anslag ............ |
348 602 000 |
348 602 000 |
348 602 000 |
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
40 000 000
—4 800 000
Övriga kapitalmedel . .
In vester ingsb emyndigande.
..........
Summa investeringsanslag
...........
35 200 000
35 200 000
35 200 000
VIII. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING
Investeringsbemyn- Summa investerings
digande.
.......... 855 000 000 anslag..........
855 000 000
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 56 200 000
från riksstaten ..... 1 000
inom fonden....... 50 400 000
Övriga kapitalmedel . . 200 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 5 599 000
56 200 000 56 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 22 900 000
från riksstaten ..... 1 000
inom fonden....... 11 626 000
Övriga kapitalmedel . . 50 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 11 223 000
22 900 000 22 900 000
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Summa investerings
inom
fonden....... 25 000 000 anslag.......... 43 000 000
Investeringsbemyndigande.
.......... 18 000 000
43 000 000 43 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyn
digande.
.......... 1 000 Investeringsanslag ... 1 000
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 3 795 000
från riksstaten...... 3 795 000
inom fonden....... 1 062 000
Övriga kapitalmedel . . 1 000
Investeringsbemyndigande.
.......... —1 063 000
3 795 000 3 795 000
Summa investering sb emyndiganden
för
diverse kapitalfonder
33 760 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
77
SUMMA INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel från riksstaten..... inom fonden....... Övriga kapitalmedel . . |
1 123 522 000 1 458 209 000 3 650 670 000 |
Summa investerings-anslag............ |
6 362 404 000 |
6 362 404 000 |
6 362 404 000 |
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m.............................. 41 300 000
B. Televerket
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m,................... 592 100 000
Utbildningsdepartementet:
2 Rundradioanläggningar................... 77 200 000
669 300 000
C. Statens järnvägar
1 Järnvägar m. m............................ 367 600 000
D. Luftfartsverket
1 Flygplatser m. m........................... 48 000 000
E. Förenade fabriksverken
1 Byggnader och utrustning.................. 54 200 000
2 Teckning av aktier i ett bolag för produktion
och försäljning av sjukvårdsutrustning m. m... 780 000
54 980 000
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m........................ 670 000 000
G. Domänverket
Justitiedepartementet:
1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården
................................. 1 000
Jordbruksdepartementet:
2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar .. 92 000
3 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. . 4 000 000 4 092 000
Industridepartementet:
4 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen ... 5 200 000
9 293 000
Summa kr. 1 860 473 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
79
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m........................... 45 000 000
2 Renovering av byggnad för regeringsrätten . 1 250 000
3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården .. 5 000 000
4 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 35 000 000
Utrikesdepartementet:
5 Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen......
Försvarsdepartementet:
6 Vissa skyddsrumsanläggningar............ 3 500 000
7 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
.................................. 3 000 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför
svarsskola
i Rosersberg................... 535 000
Socialdepartementet:
9 Utbyggande av karolinska sjukhuset........ 6 000 000
10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
.................................... 13 000 000
11 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde.......... 14 000 000
Finansdepartementet:
12 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
................................... 600 000
13 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning .... 30 750 000
14 Inköp av fastigheter m. m................. 1 000
15 Statlig förvaltningsskola.................. 352 000
16 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket...... 250 000
Utbildningsdepartementet:
17 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . . *3 000 000
18 Radio- och televisionshus................. 4 500 000
19 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ... 60 000
20 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor m. m..........................*130 000 000
Jordbruksdepartementet:
21 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m...................................
Civildepartementet:
22 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna.......
Industridepartementet:
23 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m.
Summa kr.
* Beräknat belopp.
86 250 000
4 000 000
7 035 000
33 000 000
31 953 000
137 560 000
*6 100 000
5 747 000
1 500 000
313 145 000
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. 17 800 000
2 Byggnadsarbeten för armén............... 53 300 000
3 Byggnadsarbeten för marinen............. 16 000 000
4 Byggnadsarbeten för flygvapnet........... 14 600 000
5 Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för
Svea livgarde och Svea ingenjörregemente . . 6 161 000
6 Markförvärv för övningsfält m. m.......... *17 900 000
Befästningars delfond:
7 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål 29 200 000
8 Befästningsarbeten för armén............. 4 100 000
9 Befästningsarbeten för marinen............ 38 900 000
10 Befästningsarbeten för flygvapnet......... 11 655 000
11 Flygfältsarbeten m. m.................... 25 100 000
12 Markförvärv för befästningar.............. 1 000
Försvarets forskningsanstalts delfond:
13 Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt
.................................
Summa kr.
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond............
Socialdepartementet:
2 Statens bosättningslånefond...............
Kommunikationsdepartementet:
3 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Utbildningsdepartementet:
4 Allmänna studielånefonden...............*111 000 000
5 Studiemedelsfonden...................... *756 000 000
6 Lånefonden för inventarier i studentbostäder 5 500 000
7 Lånefonden för studentkårlokaler.......... 5 000 000
Jordbruksdepartementet:
8 Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m...................
Inrikesdepartementet:
9 Statens hantverks- och industrilånefond ... 20 000 000
10 Lånefonden för bostadsbyggande.......... 1 650 000 000
* Beräknat belopp.
125 761 000
108 956 000
1 767 000
236 484 000
100 000
1 000
1 000
877 500 000
1 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
81
11 |
Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-nadsindustrien ......................... |
1 000 |
|
12 |
Lånefonden för kommunala markförvärv . .. |
30 000 000 |
|
13 |
Lånefonden för allmänna samlingslokaler ... |
10 000 000 Summa kr. |
1 710 001 000 2 587 604 000 |
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD |
|||
Socialdepartementet: |
|||
1 |
Lån till anordnande av barnstugor......... |
24 000 000 |
|
2 |
Lån till byggande av sjukhem............. |
60 000 000 |
|
3 |
Lån till nybyggnader vid erkända vårdan-stalter för alkoholmissbrukare m. m........ |
3 000 000 |
|
4 |
Lån till utländska läkare för viss efterutbild-ning.................................... |
1 000 |
87 001 000 |
Kommunikationsdepartementet: |
|||
5 |
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för |
7 500 000 |
|
Finansdepartementet: |
|||
€ |
Lån för inrättande av alkoholfria restauranger |
1 000 |
|
7 |
Pressens lånefond...................... |
25 000 000 |
25 001 000 |
Handelsdepartementet: |
|||
8 |
Lån till utbyggnad av oljelagringen........ Inrikesdepartementet: |
11 500 000 |
|
9 |
Lokaliseringslån......................... |
*200 000 000 |
|
10 |
Räntefria lån till bostadsbyggande......... Industridepartementet: |
9 500 000 |
209 500 000 |
11 |
Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppfö-rande av en atomkraftstation i Marviken . .. |
2 600 000 |
|
12 |
Lån till Aktiebolaget Atomenergi.......... |
5 500 000 |
8 100 000 |
Summa kr. |
348 602 000 |
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Finansdepartementet:
1 Vissa projekteringskostnader.............. 20 000 000
Civil departementet:
2 Förskott till vissa plankostnader m. m...... 2 700 000
Industridepartementet:
3 Statliga gruvor m. m..................... 12 500 000
* Beräknat belopp.
Summa kr. 35 200 000
82
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1970
VIII. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING
Jordbruksdepartementet:
Statens jordbruksnämnds delfond:
1 Lagring av jordbruksprodukter för beredskaps -
ändamål................................ 155 000 000
Handelsdepartementet:
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:
2 Lagring för beredskapsändamål ............ 700 000 000
Summa kr. 855 000 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Försvarsdepartementet:
Statens datamaskinfond:
1 Anskaffning av datamaskiner för försvaret.. 18 000 000
Kommunikationsdepartementet:
Statens vägverks förrådsfond:
2 Vägmaskiner m. m....................... 56 200 000
Sjöfartsverkets fond:
3 Sjöfartsmateriel m. m..................... 22 900 000 79 100 000
Finansdepartementet:
Statens datamaskinfond:
4 Anskaffning av datamaskiner............. 25 000 000
Jordbruksdepartementet:
5 Jordfonden............................. 1 000
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
6
Förrådsanläggningar m. m................ 3 795 000
Summa kr. 125 896 000
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1970
83
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1970/71 och
anför.
Kungl. Maj :t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragande
beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster
och utgifter för budgetåret 1970/71 som skall ingå i nämnda proposition.
Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen
som bilagor 1—23. I fråga om bilagorna 4—15 har föredragandena
upprättat översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas
först i resp. bilaga.
Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgifterna
på riksstaten. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1970/71
och uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med
detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
.KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 69069S
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
FINANSPLANEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan och
beräkning av inkomster för budgetåret 1970/71 m. in. samt anför.
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen
Den allmänna konjunkturuppgången, som inleddes under senare delen
av 1968, fortsatte 1969 med en betydande expansion i nästan alla västeuropeiska
länder. En viktig drivkraft i den pågående expansionen har utgjorts
av industrins investeringar. Efter hand har även den privata konsumtionens
ökningstakt tilltagit. Särskilt snabbt steg produktionen i de större
EEC-länderna samt i Danmark och Finland. Från den allmänna trenden
skiljer sig i första hand Storbritannien. Den hårda åtstramningspolitiken
som där förts i syfte att stärka den yttre balansen ledde till en tydlig
dämpning av tillväxttakten. I Förenta staterna minskade tillväxten från
5 % 1968 till ca 3 % 1969 under inflytande av en restriktiv ekonomisk politik.
I Japan fortsatte den snabba expansionen och produktionsökningen
uppgick till ca 12 %.
För ett år sedan förutsågs allmänt att världshandeln efter den kraftiga
expansionen 1968 skulle komma att sakta av 1969. Främst grundades detta
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr l Bil. 1
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
antagande på att importefterfrågan från Storbritannien och Förenta staterna
genom den restriktiva politiken där skulle komma att dämpas. I viss
utsträckning skedde också detta, men effekten motvägdes av tillväxten i
handeln mellan övriga länder. Volymökningen 1969 blev sålunda obetydligt
svagare än 1968, eller ca 11 % mot 12 %. Eftersom världshandelspriserna
sjönk med ca 1 % 1968 och steg med 2—3 % 1969 innebär detta en
något större värdemässig ökning 1969 än 1968. Trots förbättrade prisrelationer
för u-ländernas utrikeshandel försvagades deras handelsbalans med
OECD-länderna ytterligare under 1969.
Den snabba expansionen av produktion och handel under 1969 har ägt
rum trots en fortsatt oro på den internationella valutamarknaden och en
kontinuerlig press uppåt på den internationella räntenivån. Det internationella
betalningssystemet har utsatts för påfrestningar av kortfristiga kapitalrörelser
som främst orsakats av spekulationer om förestående växelkursförändringar
i Västtyskland och Frankrike. Över- och underskott i
handel och övriga löpande betalningar har endast i ringa omfattning fördelats
på det sätt som allmänt betraktats som önskvärt och på längre sikt
nödvändigt för en stabil utveckling i den västliga industrivärlden. Den utjämning
av de internationella betalningarna som inträffat har därför, liksom
under föregående år, skett via kapitalrörelserna.
Som ett led i en efterfrågebegränsande politik men också i syfte att
främja kapitalimport har underskottsländerna höjt sina räntor. Andra länder
har, för att skydda sina valutareserver, i stor utsträckning följt efter i
sin räntepolitik. Samtidigt har i många länder det tilltagande efterfrågetrycket
i och för sig föranlett en restriktiv kreditpolitik. I flera länder, däribland
Sverige, har man i fråga om kapitalrörelserna vidtagit kvantitativa
restriktioner för att i någon mån begränsa trycket på den inhemska penningpolitiken.
Ytterligare en ränteuppdrivande faktor har varit den begränsning
av tillskottet på internationell likviditet som transaktionerna på
eurodollarmarknaden inneburit. Främst är det Förenta staterna som via
eurodollarmarknaden kunnat dra till sig internationellt kortfristigt kapital.
Därigenom har man, trots underskott på bytesbalans och långfristiga
kapitalrörelser, inte behövt vidkännas ett utflöde av dollar till andra centralbanker.
I Storbritannien har under 1969 den yttre balansen markant förbättrats.
Detta resultat har uppnåtts genom den strama politik som förts efter
devalveringen och som i fjol förstärktes genom en åtstramning av kreditpolitiken.
Det under flera år stigande underskottet i bytesbalansen förbyttes
i fjol till ett överskott. Nettoexporten av långfristigt kapital har reducerats,
och genom att pundet i motsats till närmast föregående år endast
i begränsad omfattning varit utsatt för spekulativa kapitalrörelser har Storbritanniens
betalningsläge förstärkts. Målsättningen är att nå en ytterligare
förstärkning av bytesbalansen och de långfristiga kapitalrörelserna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 3
1970. Därigenom skulle det bli möjligt att återbetala en del av de omfattande
skulder som landet ådragit sig i samband med de olika internationella
stödaktionerna för pundet.
Den restriktiva ekonomiska politik som man strävade efter att föra även
i Frankrike kunde inte förhindra en snabb expansion av den inhemska
efterfrågan. Detta ledde bl. a. till en markant försvagning av handelsbalansen,
vilket bidrog till att francen återigen utsattes för en kraftig spekulation.
I början av augusti offentliggjorde den nya franska regeringen sitt
beslut att devalvera francen med 11,1 %. Beslutet följdes senare upp med
ytterligare en rad restriktiva finans- och penningpolitiska åtgärder. Målet
är att detta redan under mitten av 1970 skall resultera i en balanserad utrikeshandel.
Trots att den inhemska efterfrågan expanderade snabbare i Västtyskland
under 1969 än under 1968, och trots de åtgärder som vidtogs för att främja
importen och dämpa exporten, blev bytesbalansöverskottet också i fjol
betydande. Under våren och sommaren spred sig förväntningarna om en
kommande uppskrivning av D-marken. Fram till slutet av september skedde
på grund härav ett kortfristigt kapitalinflöde av samma stora omfattning
som den långfristiga kapitalexporten. I samband med det västtyska
förbundsdagsvalet släpptes kursbildningen på D-marken fri, för att i oktober
fastställas till en kurs som med 9,3 % översteg den tidigare. Därefter
har en betydande del av det kortfristiga kapitalet lämnat landet. Den likviditetsåtstramning
som utflödet av kapital innebär har till en del motverkats
av vissa lättnader i kreditpolitiken.
Vid sidan av Västtyskland utgörs överskottsländerna främst av Japan
och Italien. Japans bytesbalansöverskott fördubblades 1969 och översteg
därmed Västtysklands. Italien har, trots ett fortsatt mycket betydande
överskott på bytesbalansen, under 1969 fått vidkännas relativt omfattande
valutareservförluster. Till stor del beror dessa på en omfattande illegal sedelutförsel.
Av stor betydelse för den internationella konjunkturutvecklingen 1970
blir utformningen av den ekonomiska politiken i Förenta staterna. Där
är den reala tillväxten f. n. svag, samtidigt som den strama ekonomiska
politiken ännu inte lett till den eftersträvade prisdämpningen och förstärkningen
av bytesbalansen. Bibehålls den restriktiva politiken med nuvarande
styrka till dess att den önskade förändringen i prisutveckling
och bytesbalans uppnåtts, kan detta leda till en uttalad recession. Man
bör emellertid kunna räkna med att de amerikanska myndigheterna, inför
risken av en allvarlig försämring av sysselsättningsläget, lättar något på
åtstramningen under loppet av året, även om det härigenom tar längre tid
att närma sig de övriga balansmålen. Under denna förutsättning skulle den
amerikanska konjunkturnedgången bli relativt kortvarig och spridningseffekten
av den till övriga OECD-stater begränsad.
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Inför 1970 präglas den ekonomiska situationen i de flesta länder i Västeuropa
av ett högt kapacitetsutnyttjande och tilltagande pris- och kostnadsökningar.
Med få undantag gäller nu att produktionskapacitet och arbetskraftstillgång
snarare än efterfrågeläget begränsar tillväxten. I detta
läge kan man räkna med att den restriktiva utformning som gavs den ekonomiska
politiken 1969 bibehålls även under 1970. Under förutsättning att
den ekonomiska politiken inte drastiskt skärps förefaller det dock troligt
att kapacitetsutnyttjandet blir fortsatt högt under större delen av året och
att tillväxttakten kommer att dämpas endast måttligt. Produktionen i Västeuropa
kan därmed väntas öka med ca 4,5 % 1970 mot ca 6 % 1969. I
första hand kan dämpningen härledas från en nedgång i lagerinvesteringarna
och svagare tillväxt av bostadsbyggandet. Näringslivets investeringar
förväntas fortsätta att expandera snabbt trots det strama kreditmarknadsläget.
Bidragande till detta är att vinstmarginalerna förstärkts under de
senaste åren i flera länder. För Storbritannien, där den hårda kreditpolitiken
börjat verka tidigare, kan emellertid svårigheter att finansiera en investeringsökning
uppstå.
Under förutsättning att produktionsökningen fortgår i den takt som här
bedömts såsom den troliga, kan man räkna med att världshandeln värdemässigt
kommer att expandera med ca 10 % 1970 mot ca 13 % i fjol.
De farhågor som i tidigare finansplaner uttalats över att en expansiv
utveckling skulle kunna hota att brytas på grund av valutaoro och en därav
föranledd restriktiv politik ter sig i dagens läge av flera anledningar
mindre framträdande. De västtyska och franska växelkursförändringarna
under hösten 1969 bör verksamt bidra till en stabilare utveckling av de internationella
betalningarna under 1970, i första hand genom att motiven
för spekulativa kapitalrörelser mot dessa valutor undanröjts. Situationen
på valutamarknaden har också efter dessa kursförändringar präglats av
lugn. Ett tecken på att förtroendet för det internationella betalningssystemet
förstärkts är även nedgången av guldpriset på den fria marknaden. Av
betydelse är också att man 1970 kommer att börja dela ut de särskilda
dragningsrätterna, SDR, inom valutafondens ram.
Med hänsyn till växelkursförändringarna under 1969 och den förväntade
utformningen av den ekonomiska politiken bör man vidare kunna räkna
med att de löpande betalningarna för de flesta av de större OECD-länderna
kommer att utvecklas i eftersträvad riktning. Förändringarna kan dock inte
bli av den omfattningen att respektive länders mål för bytesbalansen uppnås.
Kapitalrörelserna kommer därmed att även 1970 spela en väsentlig roll
för att utjämna de internationella betalningarna. Det finns anledning räkna
med att Japan blir det dominerande över skottslandet under en god tid
framöver.
Jag har i tidigare finansplaner uttalat att det vore önskvärt om den internationella
räntenivån kunde sänkas. Bedömningen av utvecklingen på den
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 5
internationella kapitalmarknaden under 1970 är emellertid i hög grad beroende
på vilken utveckling som kan förväntas för Förenta staternas betalningsbalans
och den delvis därmed sammanhängande utformningen av
den amerikanska kreditpolitiken. Den förbättring av den amerikanska bytesbalansen
som kan förutses för 1970 är inte större än att den troligen motvägs
av en ökning netto av den långfristiga kapitalexporten.
Ett sätt att finansiera det underskott i betalningsbalansen som därmed
kvarstår är att öka dollarutflödet till andra centralbanker. Effekten av
detta skulle bli ett tillskott till den internationella likviditeten som sannolikt
skulle verka dämpande på räntenivån. Myndigheterna i Förenta staterna
strävar emellertid efter att begränsa dollartillgodohavandena hos
centralbanker i andra länder. Anledningen är att man vill undgå ett upprepande
av den misstro mot dollarn som reservvaluta som för ett par år sedan
kulminerade i samband med guldkrisen. Mot denna bakgrund förefaller det
sannolikare att man även under 1970 söker undvika en ökning av dollarbalanserna
genom att huvudsakligen med kortfristig upplåning finansiera det
sammanlagda underskottet på bytesbalansen och de långfristiga kapitalrörelserna.
Detta skulle i sin tur leda till en begränsning av omvärldens likviditetstillskott
och en fortsatt hög internationell räntenivå. 2
2. Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1969
Den konjunkturuppgång som inleddes i slutet av 1968 ledde till en åtstramning
av den ekonomiska politiken. Efter att under avmattningsåren
1967 och 1968 ha inriktats på selektiva, sysselsättningsstimulerande åtgärder,
lades huvudvikten i politiken från början av år 1969 vid att motverka
tendenserna till överhettning i ekonomin.
Den mest trängande uppgiften inom sysselsättningspolitiken var att söka
nå en bättre regional balans på arbetsmarknaden. Andra väsentliga mål för
den ekonomiska politiken var att nå en förbättring av bytesbalansen och
att upprätthålla pris- och kostnadsstabiliteten. Investeringspolitiken inriktades
särskilt på att en utbyggnad skulle komma till stånd av den svenska
industrins produktionskapacitet.
Enligt den bedömning av konjunkturutvecklingen, som jag redovisade i
fjolårets finansplan, skulle den ekonomiska tillväxten i vårt land under
1969 uppgå till ca 4 %. Efterhand som den ekonomiska aktiviteten ökade, visade
det sig att denna bedömning hade underskattat tillväxttakten i den
svenska ekonomin under 1969. Särskilt under första halvåret växte efterfrågan
och produktion snabbt. I den reviderade finansplanen våren 1969
redovisade jag att aktiviteten tenderade att bli avsevärt starkare än som
ursprungligen förutsetts. Detta avlästes främst i en snabbt stigande efterfrågan
på arbetskraft, som i stora delar av landet medförde svårigheter
6
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1969
1969 |
Volymförändringar i % |
|||
Miljarder kr. |
från föregående år |
|||
1968 |
1969 |
|||
Tillgång...................................... |
177,7 |
+ |
4,9 |
+ 6,6 |
Bruttonationalprodukt ........................ |
147,3 |
+ |
4,0 |
+ 5,0 |
Import ...................................... |
30,4 |
+ |
8,6 |
+ 13,1 |
Användning.................................. |
177,7 |
+ |
4,9 |
+ 6,6 |
Bruttoinvestering ............................ |
33,4 |
— |
0,9 |
+ 4,5 |
därav: näringsliv............................ |
12,8 |
— |
8,3 |
+ 3,0 |
stat ................................ |
4,8 |
+ |
3,3 |
+ 9,1 |
kommuner .......................... |
8,1 |
+ |
7,6 |
+ 10,7 |
bostäder ............................ |
7,7 |
+ |
2,9 |
- 1,6 |
Lagerförändring .............................. |
1,8 |
|||
Privat konsumtion............................ |
78,0 |
+ |
4,3 |
+ 3,9 |
Offentlig konsumtion.......................... |
34,7 |
+ |
8,3 |
+ 5,8 |
Tj änstenetto ................................ |
0,5 |
|||
Export ...................................... |
29,2 |
+ |
8,2 |
+ 12,0 |
att möta industrins personalbehov. Redan under våren 1969 var antalet
till arbetsförmedlingarna anmälda lediga platser lika högt som motsvarande
tid det utpräglade högkonjunktur år et 1965.
Kraven på den ekonomiska politiken skärptes under inverkan av denna
utveckling. Strävandena fick i ökad utsträckning inriktas på att bevaka tendenserna
till rubbning av den samhällsekonomiska balansen. Den ekonomiska
politiken gavs generellt en restriktiv prägel, och de selektiva stimulansåtgärderna
minskades successivt i omfattning.
Sysselsättningspolitiken inriktades på att uppnå en säsongmässig omfördelning
av efterfrågan från sommar- till vinterhalvåret samt på en utjämning
av de regionala skillnaderna på arbetsmarknaden. Särskild uppmärksamhet
ägnades utvecklingen på byggarbetsmarknaden, som erfarenhetsmässigt
är av strategisk betydelse för pris- och kostnadsutvecklingen. Regeringens
och arbetsmarknadsmyndigheternas prövning av igångsättningstillstånd
för oprioriterat byggande skärptes under våren 1969. Detta gällde
särskilt storstadsområdena, där bristen på arbetskraft var markant. Särskilda
åtgärder vidtogs också för att begränsa det statliga byggandet under
sommarhalvåret och att förskjuta det mot vintern.
En annan åtgärd i samma syfte var att affärsverk och andra statliga
myndigheter anmodades att ge uppskov med sådana leveranser från industrin
som inte oundgängligen behövdes vid avtalad tidpunkt. Statliga industribeställningar
för drygt en halv miljard kr. kunde härigenom senareläggas.
Arbetsmarknadsmyndigheterna intensifierade under våren ansträngningarna
att öka tillgången på arbetskraft i regioner och branscher med hög
efterfrågan.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 7
Kreditpolitiken har under 1969 successivt stramats åt. Åtstramningen får
i första hand ses mot bakgrund av det höga internationella ränteläget och
den betydande avtappningen av vår valutareserv. Men den har också motiverats
av en strävan att förebygga tendenser till överhettning i vår inhemska
konjunktur. Diskontot har höjts i två etapper, från 5 till 6 % i februari
och från 6 till 7 % i juli. I samband med räntehöjningen i februari ersattes
riksbankens rekommendation om likviditetskvoter med något skärpta kvoter
enligt likviditetskvotslagen. Dessa åtgärder har under hösten kompletterats
för att mera direkt begränsa bankernas utlåning. Med användning av
den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen har sålunda förordnats om
kassakvoter för affärsbankerna. Dessa har därvid bl. a. ålagts att hålla ett
belopp motsvarande 1 % av inlåningen på räntelöst konto i riksbanken.
Verkan av dessa åtgärder har förstärkts genom att individuella tak har
satts för varje banks upplåningsmöjligheter i riksbanken.
Trots den dämpande inverkan av den ekonomiska politiken skedde en
snabb tillväxt av efterfrågan under fjolåret. Tillväxten steg från 5 % 1968
till 7 % 1969. Uppgången berodde på en snabbare stegring av såväl den inhemska
efterfrågan som den externa, dvs. exporten. Accelerationen av dén
inhemska efterfrågans tillväxt sammanhängde främst med en omsvängning
i utvecklingen av näringslivets investeringar, som efter en nedgång 1968
åter ökade 1969. Denna omsvängning berodde såväl på en kraftig lageruppbyggnad
som på en expansion av näringslivets fasta investeringar. Det
väntade omslaget i industriinvesteringarna kom sålunda till stånd i fjol.
Ökningen uppgick volymmässigt till 6 %.
För de offentliga investeringarna registreras en något snabbare uppgång
1969 än 1968. Ökningen blev i fjol 10 % mot 6 % året innan. Statens investeringar
ökade med 9 % och de kommunala investeringarna med närmare
11 %.
Tillväxten av den inhemska efterfrågan härrörde främst från investeringssidan.
Konsumtionens ökningstakt var däremot mera dämpad. För den
offentliga konsumtionen skedde en markant uppbromsning, och sammantaget
för stat och kommun stannade ökningen vid knappt 6 %. Den kommunala
konsumtionen steg med över 8 %, medan tillväxten av den statliga
konsumtionen begränsades till ett par procent. Avsaktningen för den privata
konsumtionens tillväxt var mera måttlig. Ökningen uppgick till 3,9 %
mot 4,3 % 1968.
Produktionsökningen i fjol blev betydande. Nationalprodukten ökade med
5 %. Tendenserna i efterfrågeutvecklingen var i och för sig sådana att en
ännu snabbare produktionsökning hade kunnat uppnås om de kapacitetsmässiga
förutsättningarna förelegat.
Konjunkturuppgången resulterade i en starkt ökad efterfrågan på arbetskraft,
ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en kraftig minskning av arbetslösheten.
Efterfrågan på arbetskraft, mätt i antalet obesatta platser, steg
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
nästan oavbrutet från hösten 1968. Arbetslösheten minskade kraftigt under
första halvåret i södra och mellersta Sverige, medan mera påtagliga nedgångar
i skogslänen kom till stånd först under fjärde kvartalet. Den registrerade
arbetslösheten i dessa län låg då i genomsnitt 10 % lägre än under
motsvarande period 1968.
Till följd av den ökade arbetskraftsefterfrågan steg också takten i löneglidningen.
Inom industrin uppgick denna till 4 1/2 % i fjol jämfört med
3 1/4 % 1968. För samtliga löntagare beräknas löneglidningen 1969 ha uppgått
till 2,3 %. Den totala lönesumman steg 1969 med 7,3 %, vilket var något
mera än året innan. Härtill medverkade också en högre sysselsättning.
Prisstegringstakten, som 1968 var lägre än något annat år under 1960-talet, steg ånyo under fjolåret. Uppgången av konsumentpriserna under
loppet av 1969 beräknas till 3,5 % mot 2 % under 1968. Den snabbare prisstegringen
kan främst återföras till bostadsposten i anledning av det höjda
ränteläget och ökade förvaltningskostnader samt prisstegringsimpulser från
utrikeshandeln. Frånvaron av starkare kostnadsgenomslag i konsumentpriserna
tyder på att de under året från handelns sida gjorda ansträngningarna
att hålla tillbaka prishöjningarna till följd av höjda lönekostnader
har varit framgångsrika.
Bytesbalansens utveckling under senare år har gjort det till ett huvudmål
för den ekonomiska politiken att skapa förutsättningar för en uppgång av
exporten. Kravet att uppnå ett gradvis minskat underskott i handelsbalansen
har accentuerats av den fortgående försämringen av vårt nettoutbyte
med utlandet i fråga om tjänster och de snabbt ökande transfereringarna
till utlandet.
Världshandelns starka expansion ledde till en exportökning under 1969
med 12 % i volym. Importens uppgång blev emellertid ännu större än exportens
eller ca 13 %. Tack vare en inte oväsentlig förbättring i bytesförhållandet
med utlandet kunde underskottet i handelsbalansen bibehållas
på en i huvudsak oförändrad nivå i jämförelse med 1968.
Balansen i fråga om utbytet av tjänster och transfereringar försämrades i
fjol väsentligt mera än under de närmast föregående åren eller med mer än
en halv miljard kr. Detta sammanhängde med flera faktorer. Under inverkan
bl. a. av stigande kostnader och lägre fraktpriser minskade sjöfartsnettot
med ca 75 milj. kr. Vidare ökade det negativa turistnettot med ca 150
milj. kr. Underskottet i transfereringarna till utlandet fortsatte att växa,
delvis till följd av det ökade biståndet till u-länderna.
Sammanfattningsvis gäller att bytesbalansens underskott ökade från ca
en halv miljard kr. 1968 till drygt 1,1 miljard kr. 1969.
Den utströmning av valuta från Sverige som tog sin börj an de sista månaderna
1968, fortsatte under större delen av 1969. Valutautflödet under perioden
januari—november uppgick till ungefär 2 miljarder kr. Under årets
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
9
Tabell 2. Betalningsbalans 1967—1969
(milj. kr.)
1967 |
1968 |
1969 |
|
Handelsbalans (korrigerad)........................ |
- 740 |
- 885 |
- 1 015 |
Tjänstebalans inkl. transfereringar ................ |
+ 590 |
+ 3S0 |
— 105 |
Bytesbalans .................................... |
- 150 |
- 505 |
- 1 120 |
Kapitalbalans .................................. |
+ 620 |
+ 545 |
- 800 |
Restpost........................................ |
— 665 |
— 125 |
+ 20 |
Förändring i valutareserven...................... |
- 195 |
- 85 |
- 1 900 |
sista månader skedde emellertid en omsvängning och ett visst valutainflöde
ägde rum.
I allt väsentligt motsvaras valutautflödet av försämrat utfall för de statistiskt
registrerade betalningarna. En avgörande roll torde sålunda utvecklingen
av kapitalbalansen ha spelat. Denna, som redovisar de kända kapitaltransaktionerna,
uppvisade i fjol ett nettoutflöde av kapital med ca 800
milj. kr. mot ett nettoinflöde med ca 550 milj. kr. 1968, en omsvängning i
negativ riktning med ca 1 350 milj. kr. Det torde framför allt ha varit två
faktorer som medverkat till denna omsvängning. Den ena är de differenser
i ränteläget som gällde trots diskontohöjningarna i Sverige. Den andra hade
samband med spekulationer i paritetsförändringar av vissa utländska valutor,
främst den västtyska.
Bland förändringarna på kapitalbalansen märks särskilt utvecklingen av
utlandsinvesteringarna. Uppgången av de svenska investeringarna i utlandet
beräknas sålunda ha medfört ett ökat kapitalutflöde med ca 450 milj. kr.
Tabell 3. Kapitalbalans 1963—1969
(+ = kapitalinflöde, — = kapitalutflöde)
1968 |
1969 |
Förändring |
|||
1. Statliga kapitaltransaktioner.................... |
- 60 |
_ |
270 |
_ |
210 |
2. Värdepappershandel .......................... |
+ 10 |
— |
150 |
— |
160 |
3. Privata långfristiga lån........................ |
- 115 |
+ |
225 |
+ |
340 |
4. Utlandsinvesteringar............................ |
+ 310 |
— |
450 |
— |
760 |
a. Svenska investeringar i utlandet |
|||||
— nyinvesteringar.......................... |
- 690 |
— |
1 150 |
— |
460 |
— desinvesteringar1 ........................ b. Utländska investeringar i Sverige |
+ 460 |
+ |
180 |
280 |
|
— nyinvesteringar.......................... |
+ 680 |
+ |
620 |
— |
60 |
— desinvesteringar.......................... |
- 140 |
— |
100 |
+ |
40 |
5. Vissa handelskrediter.......................... |
+ 410 |
+ |
65 |
— |
345 |
6. Övrigt privat kapital.......................... |
- 10 |
— |
220 |
— |
210 |
Totalt |
+ 545 |
- |
800 |
— |
1345 |
1 Med uttrycket »desinvestering» avses t. ex. försäljning av intressen i företag i utlandet.
Ij- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
i förhållande till 1968. Den kraftiga ökningen av utlandsinvesteringarna får
delvis ses som ett led i företagens ansträngningar att främja sin ställning
på utlandsmarknaderna, men delvis också som ett uttryck för att man i
vissa fall förlagt sin produktion till länder med lägre kostnadsläge. De valutapolitiska
åtgärder som vidtagits har skett för att begränsa valutautflödet
och att därvid nå en ökad finansiering utomlands av dessa investeringar.
I fråga om de statistiskt redovisade handelskrediterna inträffade en minskning
av valutainflödet med ca 350 milj. kr. Det berodde väsentligen på en
omsvängning av de svenska varvens kreditgivning till utlandet. Även för
övrigt privat kapital redovisades ett kraftigt valutautflöde. Vidare ökade utflödet
via de statliga kapitaltransaktionerna kraftigt i fjol, vilket främst berodde
på ökade biståndskrediter till u-länderna.
3. Den ekojiomiska politiken 1970
3.1 Mål och förutsättningar
Efter den snabba konjunkturuppgången under fjolåret väntas tillväxten
i den svenska ekonomin bli något lägre 1970. Efterfrågan ligger dock fortfarande
på en hög nivå och vi kan räkna med att våra produktionsresurser
kommer att utnyttjas fullt ut. De tillgängliga resurserna beräknas medge en
ökning av bruttonationalprodukten med drygt 4 %.
Utgångsläget inför 1970 kännetecknas emellertid, som jag redan berört,
av vissa spänningar i vår ekonomi. De gör sig gällande på arbetsmarknaden
med betydande efterfrågeöverskott inom vissa sektorer och vissa regioner
av vårt land. De återfinns även i vårt varu- och tjänsteutbyte med utlandet,
som utvecklats på ett klart otillfredsställande sätt trots den gynnsamma
kostnads- och produktivitetsutvecklingen inom industrin. Slutligen har tendenser
till en press uppåt på priser och kostnader åter uppstått, ehuru betydande
kapacitetsreserver stod till förfogande vid övergången till en mera
aktiv konjunktur.
Huvuduppgiften för den ekonomiska politiken under den överblickbara
framtiden blir att söka lösa upp dessa spänningar i vår ekonomi utan att
ge avkall på de grundläggande målen full sysselsättning, fortsatt ekonomisk
tillväxt och en jämnare inkomstfördelning.
De arbetsuppgifter som står i förgrunden gäller den svenska utrikeshandelns
utveckling. Jag har i tidigare finansplaner betonat, att de rubbningar
i den utrikes balansen som uppstått under 60-talets senare hälft måste mötas
med en rad åtgärder, som verkar på både kort och lång sikt. Till den
försämring av bytesbalansen som inträffade i fjol bidrog visserligen flera
tillfälliga faktorer, däribland den kraftiga uppgången av lagerinvesteringarna
med deras stora importinnehåll. Men de tendenser till en generellt sett
för hög efterfrågan, som kan spåras i utvecklingen under fjolåret, torde
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 11
komma att bestå också i år, om inte effektiva motåtgärder vidtas. Jag kommer
senare att redogöra för de konsekvenser detta får för finanspolitiken.
En dämpning av efterfrågetrycket ter sig således angelägen att uppnå
på kort sikt. Men det är dessutom nödvändigt att fullfölja och utveckla de
insatser och åtgärder som kan leda till en mera långsiktig och bestående
förbättring av den utrikes balansen. Det förhållandet att handelsbalansens
underskott ökat åren 1967—1969, samtidigt som tjänste- och transfereringsbalansen
fortsatt att försämras tyder på att även vissa strukturella förändringar
i den svenska ekonomin ligger bakom problemen med den utrikes
balansen.
I korthet kan dessa förändringar beskrivas så, att vår interna efterfrågan
successivt fått ett ökat importinnehåll. Det mest påtagliga exemplet är det
snabbt växande inslaget av utlandsturism i den privata konsumtionen. Men
den snabba strukturomvandlingen inom näringslivet torde också spela en
stor roll.
Med det hårdare konkurrensläge som rått under senare år har strävandena
i vårt näringsliv ökat att tillvarata stordriftens fördelar genom koncentration
av produktionen, genom fusioner och produktbyten. Den större
effektivitet som följer av detta ger inte endast ökade möjligheter att möta
konkurrensen på världsmarknaden utan i många fall även en större lönebetalningsförmåga.
Den viktiga och oavvisliga del av vår jämlikhetspolitik
som den solidariska lönepolitiken utgör, innebär att speciella påfrestningar
uppstår för de företag som har en långsammare produktivitetsstegring och
är utsatta för utländsk konkurrens. Det gäller framför allt de företag, som
i huvudsak inriktat sin produktion för avsättning på vår begränsade hemmamarknad
och därmed framställer sina produkter i ganska korta serier
men ofta med ett brett produktsortiment. Tendensen till företagsnedläggningar
har varit stark under de senaste åren. Detta produktionsbortfall har
i stor utsträckning träffat företag av den nämnda typen och därmed inneburit
att vi för vår försörjning blir mer beroende av import.
Regeringen har vid utformningen av näringspolitiken i allmänhet och investeringspolitiken
i synnerhet sökt länka utvecklingen in i sådana banor,
att en fortsatt expansion och utbyggnad av den utlandskonkurrerande industrin
kan genomföras. Efter ett par års stagnation började industrins investeringar
ånyo öka under 1969. Denna uppgång synes komma att fortsätta
också i år, då industrins bruttoinvesteringar beräknas öka med drygt 10 %.
Jag anser det vitalt för vår ekonomis styrka och expansionsförmåga på sikt
att dessa investeringsplaner kan realiseras. En viktig förutsättning härför
är en real och finansiell återhållsamhet inom övriga sektorer av ekonomin.
Årets budgetförslag har utformats med sikte därpå och leder till en väsentlig
reduktion av statens upplåningsbehov.
Samtidigt görs insatser inom näringspolitiken för att skapa grundförutsättningar
för förnyelse och utveckling på längre sikt av vår industri. De
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
tar sikte på förbättrade möjligheter till finansiering av långsiktiga riskbärande
projekt. Det gäller i hög grad sådana projekt som har ett stort inslag
av forskning och tekniskt utvecklingsarbete. En aktivering och utveckling
av de statliga företagen ingår också som ett led i denna politik.
Dynamik och expansion i näringslivet är nödvändiga inte minst för att
den eftersträvade snabba tillväxten av produktion och reallöner skall uppnås.
Men det bör också understrykas, att en alltför snabb strukturomvandling
skapar vissa problem. Med en hög takt i industrins rationalisering och
i företagskoncentrationen följer en ökad omställning av sysselsättningen
branschvis och regionalt. Trygghets- och sysselsättningsfrågorna blir därmed
mer brännande. Visserligen kan en vikande sysselsättning inom industrin
motverkas av den snabbt växande efterfrågan på arbetskraft från
tjänstesektorn och den offentliga verksamheten. Men risken ökar då för
att produktionen för export- och importkonkurrens inte växer i en takt som
svarar mot den interna efterfrågans tillväxt.
Jämsides med intresset att upprätthålla exportindustrins konkurrenskraft
riktas uppmärksamheten därför också mot den sida av näringspolitiken,
som avser att söka främja en snabbare effektivitetsökning inom de importkonkurrerande
näringarna och öka deras konkurrenskraft. Ett omfattande
arbete har nedlagts på att söka kartlägga situationen inom t. ex. textil- och
konfektions-, sko- och glasindustri samt att finna vägar för att förbättra
dessas ställning. Tänkbara åtgärder måste sökas inom den begränsade ram
som sätts av vårt hävdande av eu klar frihandelspolitik. Även om detta gör
att insatsernas omfattning måste bli begränsad är det angeläget att de vägar
som står öppna prövas. Förslag om viss försöksverksamhet av denna
art avses föreläggas årets riksdag.
De frågor som jag här berört har även en regional anknytning. I den mån
spänningar och ojämnheter i utvecklingen mellan olika branscher och näringar
kan mildras, ökar även möjligheterna att komma till rätta med regionala
skevheter i sysselsättnings- och inkomsthänseende. Visserligen har
under senare tid situationen utvecklats i gynnsam riktning. Företagsnedläggningarna
är väsentligt färre än tidigare och sysselsättningsläget i skogslänen
har förbättrats. Detta får emellertid inte tas som skäl för att avstå
från en fortsatt utbyggnad av arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.
Också i gynnsamma konjunkturlägen föreligger betydande regionala ojämnheter
i arbetstrygghet och inkomstbildning. Erfarenheten visar att utvecklingen
i sådana lägen lätt går mot en överhettning i storstadsområdena.
Skulle denna utveckling motverkas enbart med generella medel, uppstår
risk för arbetslöshet i andra delar av landet. Strävandena att bygga ut och
förbättra de regionalpolitiska insatserna måste sålunda föras vidare oavsett
konjunktursituationerna.
Regionalpolitiken bör ha till syfte att förbättra jämvikten i den näringsgeografiska
utvecklingen så att förutsättningar skapas för ökad jämlikhet
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 13
i ekonomiskt och socialt avseende mellan de människor som bor i olika regioner.
De regionalpolitiska medlen måste innefatta både stimulansåtgärder
för att öka den ekonomiska tillväxten och socialpolitiska åtgärder för att ge
acceptabla levnadsförhållanden åt människorna i sådana bygder där tillväxtfrämjande
åtgärder har ringa effekt.
De tillväxtfrämjande åtgärderna bör ha till uppgift att långsiktigt göra
den näringsmässiga strukturen mera robust inför ekonomiska påfrestningar.
Politiken måste inriktas på orter och områden, som bedöms kunna
få en differentierad företagsstruktur och arbetsmarknad. Dessa skall också
ge arbetstagarna goda valmöjligheter och bilda underlag för en väl utvecklad
samhällsservice. De regionalpolitiska insatserna bör således söka skapa
nya eller utveckla redan existerande tillväxtbetingelser för ett antal sådana
tätortsregioner i olika delar av vårt land utanför storstäderna. Detta innebär
givetvis inte att en tillväxt av mindre orter skulle vara utesluten eller
hindras. Men möjligheterna att föra en politik som leder till en ekonomisk
expansion i ett stort antal mindre orter måste vid en realistisk bedömning
anses vara begränsade. Mot en politik med sådan inriktning talar också att
den är förbunden med en stor osäkerhet och ett högt risktagande i fråga om
de enskilda människornas trygghet för arbete och inkomster.
Även i fortsättningen kommer koncentrerade insatser som varaktigt förbättrar
tillväxtbetingelserna i en region att sättas i främsta rummet. Det
paket av åtgärder som nyligen lagts fram av regeringen och som omfattar
bl. a. utbyggnad av de statliga företagen, lokalisering av militära förband
till Norrland, uppbyggnad av industriföretag inom tekniskt avancerade
branscher och vidgad lokaliseringspolitisk stödverksamhet är exempel på
sådana insatser.
Utvärderingen av den hittills förda regionalpolitiken tyder på att de använda
medlen i stort sett givit goda resultat. Samtidigt står dock klart att
en differentiering av medlen är behövlig med hänsyn till de skilda utvecklingsmål
som sätts upp för de enskilda regionerna och områdena. Förslag
om såväl en utbyggnad som nya former för lokaliseringspolitiken är avsedda
att senare föreläggas årets riksdag.
Med den expansion av sysselsättningen inom servicenäringar och offentlig
sektor man har anledning räkna med framöver är det uppenbart att
dessa näringar måste ges en större vikt än hittills i de regionalpolitiska övervägandena.
Lokalisering och omlokalisering av bl. a. statliga verksamheter
och företag måste sålunda bli eu mer integrerad del i regionalpolitiken. Bearbetningen
av material och förslag i dessa frågor bedrivs med sikte på att
förslag snarast möjligt skall kunna föreläggas riksdagen.
Enligt de nu föreliggande bedömningarna kommer världshandeln att öka
i något långsammare takt 1970 än den gjorde i fjol. Det förefaller dock
rimligt att räkna med en uppgång av den svenska exportvolymen med
8 å 9 % under 1970 (uppgången 1969 var ca 12 %). Denna bedömning ligger
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
något högre än den prognos av konjunkturinstitutet, som redovisas i den
preliminära nationalbudgeten. Jag anser dock, att utsikter bör finnas att
genom en kombination av stram finanspolitik och en aktiv närings- och
arbetsmarknadspolitik öka kapacitetsutrymmet och minska förekomsten
av sådana flaskhalsar i industriproduktionen, som av konjunkturinstitutet
bedömts förhindra en annars möjlig ytterligare exportökning.
Samtidigt bör man räkna med en fortsatt förhållandevis snabb importökning,
ehuru den av flera skäl bör gå i betydligt lugnare takt än i fjol.
Visserligen väntas en inriktning av efterfrågan 1970, som är relativt importkrävande
i och med att tillväxten främst bärs upp av näringslivets investeringar
och av privat konsumtion. Emellertid blir den totala efterfrågetillväxten
avsevärt lägre än i fjol, samtidigt som lagerinvesteringarna, som
har ett högt importinnebåll, beräknas öka mycket måttligt. I samband med
den skattereform som avses träda i kraft rid årsskiftet 1970/71, kan dock
importen av konsumtionsvaror kortsiktigt drivas upp som ett resultat av
en köprush i syfte att undgå effekten av den höjda mervärdeskatt som utgör
ett led i reformen. Jag ämnar emellertid föreslå åtgärder, som är avsedda
att i möjligaste mån minska motiven för en sådan förskjutning av konsumtionen.
Med hänsyn till dessa olika faktorer förefaller det rimligt att räkna med
en påtaglig förbättring av handelsbalansen under 1970. Till en sådan utveckling
bidrar också en väntad fortsatt förbättring av bytesförhållandet.
Ett minskat underskott i utrikeshandeln kan dock inte väntas leda till en
reduktion av bytesbalansens underskott i samma omfattning, eftersom vi
har att räkna med en fortsatt ökning av underskottet i våra transaktioner
på tjänsteområdet. Ett negativt saldo på bytesbalansen 1970 i storleksordningen
700 milj. kr. ter sig sålunda sannolikt.
Det hade i och för sig varit önskvärt att nå en snabbare avveckling av
bytesbalansens underskott, särskilt mot bakgrunden av den kraftiga omsvängningen
i negativ riktning av kapitalbalansen, som ägde rum under
fjolåret och den stora avtappning av valutareserven som den medförde.
Det är emellertid inte möjligt att på kort sikt nå en snabbare förbättring
av handelsbalansen än den jag tidigare redogjort för utan att riskera icke
acceptabla konsekvenser för sysselsättningen. Det är dock självklart att
utvecklingen på detta område måste följas med den största uppmärksamhet
och en hög handlingsberedskap upprätthållas för den händelse fjolårets
ogynnsamma utveckling av kapitalrörelserna skulle komma att fortsätta
även i år. Den minskade oron på de internationella valutamarknaderna bör
dock främja en återgång till ett mera normalt läge vad gäller kapitalrörelserna
till och från vårt land.
Den åtstramning av finanspolitiken, som det föreliggande budgetförslaget
innebär, har som ett annat av sina syften att förhindra att den senaste tidens
tendenser till ett ökat pris- och kostnadstryck slår igenom. En fortsatt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 15
i hög grad aktiv arbetsmarknadspolitik, som i budgetförslaget ges ökade
resurser, utgör också ett led i strävandena att få en väl fungerande arbetsmarknad,
där bristfenomen och flaskhalsar elimineras så snabbt som möjligt.
Den restriktiva politiken beträffande tillståndsgivningen för vissa byggnadsinvesteringar
kommer att fortsätta.
En starkare finanspolitik och ett väsentligt reducerat statligt upplåningsbehov
ingår också i regeringens strävanden att nå en bättre balans mellan
den ekonomiska politikens olika medel. Allt eftersom statens upplåningsbehov
minskar bör det — under förutsättning att valutasituationen och den
internationella monetära utvecklingen så medger — vara möjligt att successivt
lätta på kreditpolitiken.
Det föreliggande budgetförslaget präglas av återhållsamhet på utgiftssidan.
Utrymme har likväl skapats för en fortsatt aktiv reformpolitik. Inom
en begränsad ram för den totala utgiftsökningen har det, som jag senare
kommer att visa, genom en hård prioritering varit möjligt att göra väsentliga
insatser på de områden, som bedömts ha den största betydelsen för den
enskilde medborgarens trygghet och frihet och för en utveckling mot ökad
jämlikhet. Dessa insatser görs främst på utbildningsområdet, inom familjepolitiken
och den sociala omvårdnaden samt inom arbetarskyddet och arbetsvärden.
Av den totala ökningen av statens inkomster med drygt 4 miljarder kr.
har omkring hälften använts för att minska det statliga upplåningsbehovet.
Jag har tidigare redogjort för de skäl som gör en sådan användning av
resurserna nödvändig. Detta har i sin tur lett till att budgetförslagets andra
huvudkomponent — sänkningen och omfördelningen av inkomstskatterna
— måste finansieras genom en höjning av mervärdeskatten. Skattereformen
har med andra ord utformats så, att den statsfinansi ellt sett är i huvudsak
neutral och inte påverkar finanspolitikens allmänna restriktivitet.
3.2. Skattereformen
Förslag till reformering av skattesystemet för enskilda personer är avsett
att med verkan fr. o. m. 1 januari 1971 föreläggas riksdagen senare under
våren. Jag vill i detta sammanhang i korthet redovisa motiven för och huvuddragen
av reformen.
Syftet med förslaget är främst att åstadkomma en omfördelning av skattebördan
till förmån för låginkomsttagarna och att genomföra en individuell
beskattning av arbetsinkomster. Dessutom föreslås en väsentlig lättnad i
beskattningen för folkpensionärer med smärre biinkomster.
Företagsbeskattningen berörs inte av den nu aktuella omläggningen av
skattesystemet. Den bör bli föremål för en särskild utredning.
En lättnad i beskattningen för låginkomstgrupperna är en given utgångspunkt
vid en reformering av vårt skattesystem. Kravet på en omfördelning
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
i denna riktning har växt sig allt starkare under senare år. Som de stora
löntagarorganisationerna har hävdat måste en fortsatt utjämning komma
till stånd genom en kombination av lönepolitiska uppgörelser på arbetsmarknaden
och offentlig skatte- och utgiftspolitik. Årets budgetförslag och
skattereformen har utformats efter detta synsätt. Omläggningen av skattesystemet
innebär för stora grupper en betydande inkomst- och standardhöjning
genom att skattebördan lättar.
För ca 90 % av alla skattebetalare är kommunalskatten den tyngsta skatten.
För att åstadkomma en omfördelning till låginkomsttagarnas förmån
omfattar därför skattereformen inte bara den statliga beskattningen utan
även den kommunala.
Skattereformen innebär vidare att den nuvarande sambeskattningen av
arbetsinkomster slopas och att en individuell inkomstbeskattning, s. k. särbeskattning,
genomförs för sådana inkomster. Jag har redan i anslutning
till förslaget om frivillig särbeskattning till 1965 års riksdag deklarerat att
både från arbetsmarknadspolitiska synpunkter och från synpunkten om
likställighet mellan könen starka principiella skäl talar för en individuell
beskattning. Förslaget om frivillig särbeskattning var att anse som ett provisorium
i avvaktan på ytterligare prövning av de problem som var förenade
med övergång till en allmän individuell beskattning.
Till grund för förslagen i denna del ligger familjeskatteberedningens betänkande.
Remissyttrandena bär visat en klart positiv inställning till en
övergång till individuell beskattning.
En beskattning, som görs oberoende av kön och civilstånd, är ett grundläggande
drag i den individuella beskattningen. Som familj eskatteberedningen
framhåller har nuvarande skatteregler sin bakgrund i en gången
tids arbetsförhållanden, som gav mycket begränsade utkomstmöjligheter
för gifta kvinnor med en bestämd rollfördelning mellan könen som följd.
Skattereformen innebär en anpassning av skattesystemet till de ändrade
förhållandena i samhället.
Jag vill särskilt understryka den arbetsmarknadspolitiska aspekten på
inkomstbeskattningen. F. n. deltar ca en tredjedel av alla gifta kvinnor i
förvärvsarbete. Det är väsentligt att de gifta kvinnorna kan göra en arbetsinsats
utanför hemmet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och samhällets
insatser för barntillsyn medverkar till att möjliggöra det. Även omläggningen
av skattesystemet bör utformas så att en utveckling i denna riktning främjas.
Nuvarande regler för frivillig särbeskattning har endast för vissa grupper
undanröjt de för inträde på arbetsmarknaden hämmande effekterna av
sambeskattningen. Skattereformen innebär i dessa avseenden en betydande
förbättring.
Förslaget till omläggning av inkomstbeskattningen innebär bl. a. att de
nuvarande skilda skatteskalorna för gifta och ogifta slopas och ersätts av
en enda skatteskala. Ett annat väsentligt led i omläggningen till särbeskatt
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 17
ning är att ortsavdragen — i fortsättningen kallade grundavdragen — bestäms
individuellt och utan hänsyn till civilstånd.
Reformen medför en skattesänkning för flertalet ensamstående skattskyldiga,
bl. a. därigenom att deras skatt kommer att beräknas efter en
lindrigare skatteskala än hittills. I äktenskap där endast en är förvärvsarbetande
skulle reformen däremot få en motsatt verkan eftersom den nya
gemensamma skatteskalan innebär ett högre skatteuttag än vad som i dag
gäller för gifta samtidigt som det dubbla ortsavdraget upphör. I många äktenskap
är det emellertid omöjligt att kompensera denna skattehöjning genom
att den make, som hittills inte haft inkomst, går ut i arbete. Vårdnaden
av barn och anhöriga hindrar i många fall att båda makarna förvärvsarbetar.
På många orter saknas dessutom arbetstillfällen för båda makarna.
Med hänsyn härtill måste övergången till särbeskattning göras mjukare för
familjer där endast ena maken förvärvsarbetar. Det sker genom ett särskilt
avdrag på den skatt som påförs den förvärvsarbetande maken. Den omständigheten
att detta särskilda avdrag bortfaller när den andra maken
erhåller arbetsinkomst medför en tröskeleffekt. Denna mildras genom att
avdraget reduceras successivt i relation till ökningen av den andra makens
inkomst.
En annan förändring i inkomstbeskattningen avser det nu vid statsbeskattningen
gällande avdraget för erlagd kommunalskatt. Avdragsrätten
bör slopas för enskilda personer. Därav följer att även det schabloniserade
kommunalskatteavdraget slopas. Det argument som tidigare gällde för avdragsrätten
har förlorat i styrka på grund av den relativa jämnhet som numera
råder i fråga om den kommunala utdebiteringen. Man åstadkommer
genom denna förändring såväl en förenkling i taxeringen som en rättvisare
beskattning. Nuvarande avdragsrätt verkar regressivt, dvs. avdraget är
mera värt vid högre inkomster. Hänsyn till att avdraget för erlagd kommunalskatt
bortfaller för enskilda personer tas genom utformningen av den
nya skatteskalan.
En skattereform med det innehåll som jag här angivit, kraftigt sänkt inkomstskatt
får låginkomstgrupperna och övergång till särbeskattning, kan
inte genomföras utan skattebortfall för stat och kommun. Det statsfinansiella
läget kräver att detta bortfall kompenseras genom ökade uttag av
andra skatter, främst mervärdeskatten.
För den prishöjning, som kan föranledas av en höjning av mervärdeskatten,
erhåller folkpensionärerna automatiskt kompensation genom den
uppräkning av pensionerna som gällande indexreglering utlöser. Dessutom
bör barnbidragen höjas. För att återställa barnbidragets realvärde sedan
detta senast fastställdes och för att därutöver förstärka barnfamiljernas
standard bör barnbidraget höjas med sammanlagt 300 kr. till 1 200 kr. En
motsvarande uppräkning bör även göras inom studiehjälpssystemet, näm
f2
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
ligen av det s. k. förlängda barnbidraget och av studiebidraget i mellanskolan
och motsvarande skolformer.
Vid en bedömning av skattereformens effekter för den enskilde skattebetalaren
bör samtliga här nämnda faktorer vägas in, dvs. omläggningen
av inkomstbeskattningen, höjningen av mervärdeskatten och den särskilda
kompensation som ges till vissa grupper för prisstegringen i anslutning till
höjningen av den indirekta beskattningen.
Tas hänsyn till enbart omläggningen av inkomstbeskattningen och effekterna
på levnadskostnaderna av den böjda mervärdeskatten ligger den övre
gränsen för skattelättnad vid 30 000 kr. i årsinkomst för gifta, där bara den
ena maken arbetar. För ensamstående och familjer med båda makarna i
förvärvsarbete går gränsen för skattelättnad vid en icke oväsentligt högre
inkomst. Det är min avsikt att i en kommande skatteproposition vid 1970
års vårriksdag utförligt illustrera skatteomläggningens verkningar för personer
i olika civilstånd och inkomstgrupper.
Den lättnad i den totala skattebördan för svagare inkomstgrupper, som
skattereformen innebär, leder givetvis till ökade bördor för högre betalda
grupper. Ett solidariskt ansvar för reformen måste prägla löntagarorganisationernas
handlande. Krav på kompensation för den prisstegring som blir
följden av höjningen av mervärdeskatten och som i sak inte är någonting
annat än ett medel för omfördelningen skulle äventyra såväl den åsyftade
omfördelningen som den samhällsekonomiska stabiliteten.
Kostnaden för skattereformen uppgår till mellan 3,5 och 4 miljarder kr.
räknat på helår och vid fullt genomslag av hela reformen. Dessa kostnader
avser dels det inkomstbortfall för staten som uppstår genom omläggningen
av inkomstbeskattningen, dels den kompensation som måste utgå till kommuner
och försäkringskassor för det inkomstbortfall dessa drabbas av. Därtill
kommer utgifter för kompensationen till folkpensionärer, barnfamiljer
m. fl. grupper. För att täcka samtliga dessa kostnader kommer jag att föreslå
en skärpning av skatten på större förmögenheter och arv samt en höjning
av mervärdeskatten från 10 till 14 %. Totalt sett kan skattereformen
sägas balanseras, dvs. vara budgetmässigt neutral. Under budgetåret
1970/71 uppstår dock ett underskott om ca 100 milj. kr. på grund av vissa
tidsförskjutningar mellan uppbörd och utbetalningar. Vid beräkningen av
underskottet har jag tagit hänsyn till den tidigareläggning av höjningen av
mervärdeskatten för vissa varor, som jag senare ämnar föreslå. Redan budgetåret
1971/72 räknar jag med att underskottet elimineras.
I samband härmed vill jag erinra om att kapitalskatteberedningen nyligen
avlämnat sitt betänkande där man föreslår en lindring av skatten på de
mindre förmögenheterna och en skärpning av skatten på större förmögenheter
och arv. Förslaget är f. n. föremål för remissbehandling. Sedan den
är avslutad har jag för avsikt att till vårriksdagen återkomma med för
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 19
slag som i huvudsak motsvarar utredningens intentioner. Någon nämnvärd
budgeteffekt får inte denna skattereform förrän budgetåret 1971/72.
Skattereformen är som jag tidigare nämnt avsedd att träda i kraft den
1 januari 1971. I likhet med vad som inträffade bl. a. vid höjningen av den
allmänna varuskatten 1965 kan en köprush och en tidigareläggning av konsumtion
väntas under tiden fram till årsskiftet. En icke obetydlig påfrestning
på samhällsekonomin kan bli följden av en alltför stor koncentration
av inköpen. Erfarenheterna från 1965 visar att det framför allt är inköpen
av varaktiga konsumtionsvaror som tidigareläggs. Dessa varor svarade sålunda
för mer än hälften av den extra konsumtionen vid 1965 års skattehöjning,
medan de samma år utgjorde endast 1/5 av den totala privata konsumtionen.
En begränsning av detta slag av inköp i tillräcklig omfattning
torde uppnås genom att en tidigareläggning av mervärdeskattehöjningen
genomförs för varaktiga konsumtionsvaror. Av praktiska skäl bör åtgärden
endast avse ett begränsat antal varor, företrädesvis sådana med ett relativt
högt styckepris. De varor som bör komma i fråga är personbilar, motorcyklar,
snöskotrar, fritidsbåtar och motorer till dessa, campingvagnar, diskmaskiner,
tvättmaskiner, kylskåp, frysboxar och TV-apparater. Den närmare
preciseringen av beskattningsområdet lämnas i särskild proposition.
Höjningen bör vara densamma som den som föreslås bli genomförd för
alla varor den 1 januari 1971, dvs. från 10 till 14 %. Den bör genomföras
den 1 februari 1970.
Den föreslagna höjningen kan beräknas tillföra statsverket merinkomster
på 130 milj. kr. under år 1970.
Som jag nämnt kommer senare förslag att läggas fram om en skärpning
av beskattningen för stora arv och förmögenheter. I samband härmed kommer
jag också att föreslå en höjning av det skattefria bottenbeloppet vid förmögenhetsbeskattningen
bl. a. med hänsyn till den stegring av fastighetstaxeringsvärdena
som kan väntas genom 1970 års fastighetstaxering.
En annan åtgärd som kommer att föreslås som följd av 1970 års allmänna
fastighetstaxering är en justering av bestämmelserna för inkomstberäkning
av en- och tvåfamiljsfastigheter, den s. k. villaschablonen. De justeringar
som erfordras för att undvika icke önskvärda skatteeffekter av fastighetstaxeringen
kan närmare bedömas när resultaten av fastighetstaxeringen
föreligger. Denna fråga kommer att anmälas senare under vårriksdagen.
3.3 Finanspolitiken
Statens upplåningsbehov under det senaste tilländalupna budgetåret,
1968/69, uppgick som framgår av följande tabell till ca 2,6 miljarder kr.
eller något mindre än den kalkyl jag redovisade i den reviderade finansplanen.
Nedgången i förhållande till beräkningarna kan i allt väsentligt
20
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Tabell 4. Totalbudgeten 1968/69—1970/71. Milj. kr.
1968/69 Utfall |
1969/70 Nu beräknat |
1970/71 Statsverks- propositionen |
|
36 240 38 880 - 2 640 |
40 520 43 590 - 3 070 |
44 830 45 630 - 800 |
|
återföras på att utgifterna något understeg de beräknade. Delvis berodde
detta på att utbetalningarna av statliga bostadslån blev mindre än väntat.
För innevarande budgetår, 1969/70, räknade jag i den reviderade finansplanen
med ett statligt upplåningsbehov på drygt 1,5 miljard kr. Jag underströk
emellertid att de beräkningar av utgiftsutvecklingen som ledde
fram till detta upplåningsbehov inte var fullständiga. Vid den aktuella tidpunkten
var nämligen utfallet av de statliga löneförhandlingarna inte
känt, varför någon hänsyn till höjda löner för de statsanställda inte kunde
tas. Vidare var det då inte möjligt att överblicka behovet av anslag på tillläggsstat.
Utgiftsutvecklingen under innevarande budgetår kan nu överblickas med
större säkerhet än i våras. De nya beräkningarna visar att utgifterna underskattades
med sammanlagt ca 1,5 miljard kr. Huvuddelen härav eller i
det närmaste 900 milj. kr. hänför sig till de två faktorer som nyss nämndes,
nämligen höjda löner för de statsanställda och tillkommande utgifter på
tilläggsstat. Härtill kommer att utbetalningarna av statliga bostadslån nu
kan antas uppnå ett belopp som är väsentligt större än tidigare beräknat.
Detta beror delvis på en förskjutning av utbetalningarna från 1968/69.
Vidare torde ianspråktagandet av rörliga krediter komma att öka mer än
tidigare beräknat, ökningen torde i viss utsträckning vara betingad av det
strama kreditmarknadsläget.
Statsinkomsterna under innevarande budgetår uppgår till ett belopp som
endast obetydligt avviker från det som tidigare beräknats.
Sammanfattningsvis innebär de nya kalkylerna för innevarande budgetår
att det statliga upplåningsbehovet skulle komma att uppgå till ca 3 miljarder
kr. Detta innebär en ökning med ca 400 milj. kr. jämfört med 1968/
69. Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen är ett statligt utgiftsöverskott
av denna storlek i och för sig ägnat att inge vissa betänkligheter. Vid
bedömningen av huruvida utgiftsöverskottet skall anses acceptabelt i nuvarande
konjunkturläge är det emellertid viktigt att notera bl. a. följande
två omständigheter.
Den första av dessa är att betydande delar av utgifterna är av sådan
karaktär att de inte medför någon direkt stimulans av den totala efterfrå
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 21
gan. Detta gäller t. ex. utbetalningarna av statliga bostadslån, som hänför
sig till redan färdigställda bostäder. Om budgetsaldot sålunda beräknas
med bortseende från finansiella transaktioner av typen utlåning, aktieköp
m. m., erhålls statens finansiella sparande. Detta uppgick 1968/69 till ett
obetydligt belopp, men ökar 1969/70 till mer än en halv miljard kr. Det
anförda illustrerar att det totala utgiftsöverskottet inte ger ett helt adekvat
uttryck för den efterfrågestimulans som utgår från statsbudgeten innevarande
budgetår.
Den andra omständigheten är att en mycket kraftig omsvängning i budgetutvecklingen
regelmässigt inträffar mellan hösten och våren. Medan budgeten
under hösthalvåret 1969 uppvisade ett underskott på ca 5,9 miljarder
kr. beräknas ett överskott på ca 2,8 miljarder kr. uppkomma under vårhalvåret
1970. Väsentligen beror omsvängningen på att stora belopp i överskjutande
skatt utbetalas under hösten medan ännu större belopp i form av fyllnadsskatt
och kvarstående skatt inbetalas under vårhalvåret. Utbetalningarna
av överskjutande skatt under november—december förra året uppgick
till ca 2,5 miljarder kr. Under mars—maj i år kommer enligt riksrevisionsverkets
beräkningar att inflyta sammanlagt över 4 miljarder kr. i form av
fyllnadsbetalningar och betalningar av kvarstående skatt. Denna utveckling
innebär att statsbudgeten under första halvåret i år kommer att ha en
kontraktiv verkan.
En väsentlig förutsättning för beräkningarna av budgetutfallet för innevarande
budgetår är att inbetalningarna av fyllnadsskatt sker i beräknad
omfattning. I syfte att stimulera till inbetalning av fyllnadsskatt har jag
för avsikt att föreslå en väsentlig höjning av räntan på kvarstående skatt.
Denna räntesats är f. n. 9 % och har bestämts med utgångspunkt från ett
avsevärt lägre ränteläge än det som gäller f. n. En höjning bör även göras
av räntan på överskjutande skatt.
Det allmänna konjunkturläget och situationen på kreditmarknaden visar,
som jag redan anfört, på behovet av en skärpning av finanspolitiken. Den
tidigareläggning av höjningen av mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror
som jag berört i det föregående bör ses även i detta sammanhang.
Vidare kommer jag att föreslå en höjning av tobaksskatten samt av
skatten på Öl fr. o. m. den 1 februari i år. Tillsammans innebär dessa åtgärder
en inkomstökning för staten med inemot 150 milj. kr. innevarande
budgetår. För 1970/71 kan höjningen av tobaksskatten och maltdrycksskatten
beräknas medföra en ökning av statsinkomsterna med ca 330 milj.
kr.
Enligt budgetförslaget för 1970/71 begränsas det statliga upplåningsbehovet
till ca 800 milj. kr. eller ca 2,3 miljarder kr. mindre än det nu förutsedda
upplåningsbehovet för löpande budgetår. Statens finansiella sparande
ökar från drygt en halv miljard kr. 1969/70 till över 2 miljarder kr.
1970/71.
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Utgiftsprövningen har kännetecknats av restriktivitet. Utrymme för reformer
har dock kunnat beredas inom ett antal utgiftsområden med särskilt
hög angelägenhetsgrad. Utgifterna ökar enligt budgetförslaget med 2 miljarder
kr. eller med ca 5 % i förhållande till det beräknade utfallet för innevarande
budgetår. Denna ökning understiger väsentligt den för innevarande
budgetår beräknade förändringen på 4,5 miljarder kr. eller 12 %. En bidragande
orsak till att utgiftsökningen 1970/71 kunnat hållas på nämnda
nivå är att vissa relativt stora utgifter av engångskaraktär bortfaller.
Som jag tidigare redovisat är utgifterna enligt riksstaten för 1969/70
ungefär 1,5 miljarder kr. lägre än det nu beräknade utfallet. Om utgiftsökningen
till 1970/71 räknas från riksstaten för 1969/70 blir den således
väsentligt större än vad jag tidigare angav. Då jag senare redogör för utgiftsprogrammet
måste jämförelserna av praktiska skäl göras med riksstaten
för 1969/70. I förhållande till denna innebär budgetförslaget en utgiftsökning
av 3,5 miljarder kr.
Statsinkomsterna beräknas nästa budgetår stiga i ungefär samma takt
som innevarande budgetår eller med nära 11 %, motsvarande 4,3 miljarder
kr. Till grund för inkomstberäkningen ligger bl. a. antaganden om ökningar
i den totala lönesumman med 7,5 % innevarande kalenderår och med 7 %
nästa år. Detta innebär en fortsatt ökning i ungefär samma takt som 1969,
då ökningen beräknas ha varit 7 %.
De förändringar i statens utgifter och inkomster som jag nu redogjort
för innebär som nämnts att det statliga upplåningsbehovet för nästa budgetår
begränsas till ca 800 milj. kr. Jag vill dock understryka att utgiftsberäkningen
är ofullständig. Några belopp för löneökningar och andra regelmässigt
tillkommande utgifter på tilläggsstat har inte kunnat medräknas.
Sålunda har i avvaktan på särskild proposition någon anslagsökning inte
beräknats för den aviserade utbyggnaden av lokaliseringspolitiken. Upplåningsbehovet
kan således komma att överstiga det nu beräknade. Med
hänsyn härtill och till de expansiva tendenser som föreligger inom andra
områden av ekonomin skulle ett större budgetunderskott enligt min mening
äventyra en balanserad utveckling av ekonomin samtidigt som förutsättningarna
för en önskvärd lättnad i kreditpolitiken skulle undanryckas.
3.4. Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans
I följande försörjningsbalans sammanfattas den produktionstillväxt och
resursanvändning som, med beaktande av den ekonomiska politikens effekter,
kan förutses för 1970.
Bruttonationalprodukten beräknas växa med drygt 4 % mot ca 5 %
1969. En viss uppbromsning i ökningstakten kunde förmärkas redan under
sista delen av år 1969. Den något långsammare tillväxten 1970 får ses mot
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
23
Tabell 5. Preliminär försörjningsbalans för 1970
Miljarder kr. |
Förändring 1969—1970 |
||
1969 |
|||
miljarder kr. i |
proc. volym- |
||
1969 års priser |
förändring |
||
Tillgång...................................... |
177,7 |
8,5 |
4,8 |
Bruttonationalprodukt ........................ |
147,3 |
6,3 |
4,3 |
Import ...................................... |
30,4 |
2,2 |
7,5 |
Användning.................................. |
177,7 |
8,5 |
1,8 |
Bruttoinvesteringar .......................... |
33,4 |
1,9 |
5,5 |
därav: näringsliv............................ |
12,8 |
1,3 |
10,0 |
stat ................................ |
4,8 |
0,2 |
3,5 |
kommuner .......................... |
8,1 |
0,4 |
5,0 |
bostäder ............................ |
7,7 |
- 0,1 |
- 1,0 |
Lagerförändringar .......................... |
1,8 |
+ 0,1 |
|
Privat konsumtion............................ |
78,0 |
2,8 |
3,5 |
Offentlig konsumtion.......................... |
34,7 |
1,4 |
4,0 |
Tjänstenetto ......................... |
0,5 |
— 0,1 |
|
Export.................................... |
29,2 |
2,5 |
8,5 |
bakgrund av den lugnare efterfrågeutvecklingen och att kapacitetsutnyttjandet
nu är avsevärt högre än för ett år sedan.
Den totala inhemska efterfrågan beräknas stiga med ca 4 %. Den mest
expansiva posten utgörs av näringslivets investeringar som beräknas öka
med ca 10 %. Industrins investeringar (exkl. lager) väntas öka med ca
10,5 %, fördelade med 12,5 % på byggnader och 9,5 % på maskiner. Uppgången
blir särskilt markerad för verkstadsindustrin, järn- och stålverk
samt kemisk industri. Även för massa- och pappersindustrin förutses en
ökning efter nedgången 1969. Det förutsedda uppsvinget ter sig önskvärt
för att öka vår exportkapacitet och stärka de utlandskonkurrerande näringarnas
konkurrenskraft.
För de statliga investeringarna väntas en uppgång med 3,5 %. Kommunerna
väntas öka sina investeringar med ca 5 % vilket är avsevärt mindre
än vad som varit vanligt under senare år. Den lägre ökningstakten sammanhänger
bl. a. med att sjukhusbyggandet efter en kraftig expansion på
senare år sedan någon tid kommit in i ett lugnare tillväxtskede. Kommunernas
investeringsökning torde också bromsas av att deras likviditetssituation
nu är mer ansträngd än för ett år sedan.
Den balans som under 1967 och 1968 präglat utvecklingen på byggarbetsmarknaden
utsattes 1969 för vissa påfrestningar. Under 1970 väntas byggnadsinvesteringarna
växa avsevärt långsammare än i fjol eller med 3 %,
vilket borde medföra att tendenserna till balansrubbning upphör. Prognosen
för bostäder baseras på en igångsättning om 100 000 nya lägenheter.
Tyngdpunkten för igångsättningen av bostäder kommer att läggas på and
-
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
ra och tredje kvartalen för att uppnå en säsongmässigt så jämn fördelning
av sysselsättningen som möjligt. I volym beräknas bostadsinvesteringarna
minska med ca 1 %.
Lageruppbyggnaden förutses försiggå i ungefär samma takt som under
1969. Färdigvarulagren inom industrin beräknas öka efter den avtappning
som skedde förra året. Detta motvägs av en långsammare lagerökning för
råvaror och varor i arbete.
Den offentliga konsumtionen beräknas stiga med knappt 4 %. Den återhållsamma
finanspolitiken avspeglas i, att för den statliga konsumtionen
registreras praktiskt taget oförändrad nivå. Utgifterna för löner och omkostnader
stiger med endast ca 2 % räknat i fasta priser. Denna ökning
motvägs i stort sett av en minskning av de militära materielinköpen, vilka
numera inräknas i den statliga konsumtionen i stället för som tidigare
bland investeringarna.
Den kommunala konsumtionen förutses öka med ca 6 % vilket är avsevärt
lägre än 1969 och 1968. Liksom i fråga om investeringarna torde kommunernas
ansträngda finansiella läge verka återhållande.
Konsumentpriserna beräknas stiga i ungefär samma takt 1970 som 1969
eller med 3,5 %. Den svenska prisutvecklingen under senare år framstår
som mycket gynnsam vid en internationell jämförelse.
Den privata konsumtionen väntas öka med ca 3,5 %, medan den disponibla
realinkomsten stiger med knappt 3 %. Detta innebär att sparkvoten
minskar något. Härtill torde bl. a. bidraga att en viss köprush inte kan uteslutas
mot slutet av året för de varor som inte omfattas av tidigareläggningen
av moms-höjningen.
Exporten beräknas under 1970 stiga med 8,5 % medan motsvarande siffra
förra året var ca 12 %. Den lägre tillväxten sammanhänger med att
världshandeln växer långsammare. Exportökningen bärs i första hand upp
av en fortsatt hög efterfrågan i de nordiska länderna samt Västtyskland,
där revalveringen väntas ge ytterligare ökad stimulans åt importefterfrågan.
De största uppgångarna förutses för verkstadsprodukter, järn och stål
samt papper.
För importen förutses en uppgång med ca 7,5 %. Importökningen blir
därmed väsentligt mindre i förhållande till den totala efterfrågeökningen
än under 1969 då importen steg dubbelt så snabbt som efterfrågan. Flera
faktorer bidrar till denna utveckling. Den lägre ökningen av industriproduktionen
medför en minskad ökningstakt för råvaruimporten och den
importkrävande lageruppbyggnaden av råvaror väntas minska. Importen
av pappersmaskiner minskar med 150 milj. kr., varför den totala importökningen
av investeringsvaror blir tämligen moderat (6 %) trots industriinvesteringarnas
ökning. Importtillväxten för personbilar förutses gå ned
från ca 14 % till ca 5 % dels som ett resultat av de finanspolitiska åtgär
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
25
Tabell 6. Bytesbalansen 1967—1970. Milj. kr. Löpande priser
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
(prel.) |
(prognos) |
|||
Export ............................ |
23 422 |
25 403 |
29 235 |
32 890 |
Import ............................ |
- 24 319 |
- 26 516 |
— 30 435 |
— 33 400 |
Handelsbalans |
- 897 |
- 1113 |
- 1200 |
- 510 |
Sjöfartsnetto......................... |
1 803 |
1958 |
1885 |
1 900 |
Turistnetto.......................... |
- 920 |
- 1029 |
- 1 190 |
- 1350 |
Övriga tjänster, m. m. netto .......... |
- 328 |
- 418 |
- 590 |
- 765 |
Transfereringar...................... |
— 407 |
— 603 |
— 825 |
— 850 |
Korrigeringspost .................... |
600 |
700 |
800 |
900 |
Bytesbalans |
- 149 |
- 505 |
- 1120 |
- 675 |
derna dels därför att bilhandeln, efter den oväntat svaga försäljningsutvecklingen
under 1969, f. n. har stora lager.
Handelsbalansen förbättras enligt prognosen med knappt 700 milj. kr.
varav 400 milj. kr. kan återföras på en förbättring av bytesförhållandet.
Exportpriserna väntas stiga med ca 3,5 % och importpriserna med ca 2,5 %.
På exportsidan förväntas starka prisökningar framför allt för massa. Importpriserna
stiger bl. a. till följd av den västtyska revalveringen.
Turistnettot förutses försämras i ungefär samma takt som under 1969,
dvs. med ca 150 milj. kr. Det negativa nettot för övriga tjänster ökar med
ca 175 milj. kr. Transfereringsnettot väntas endast öka med ca 25 milj. kr.
jämfört med 1969. I siffrorna för 1969 ingår emellertid nedskrivningen med
100 milj. kr. av Sveriges kredit till Finland. Exkluderas denna post stiger
således det negativa transfereringsnettot med ca 125 milj. kr.
Totalt förutses en förbättring av bytesbalansen med ca 450 milj. kr.
3.5. Utgiftsprogrammet
En snabb tillväxt av våra resurser är en förutsättning för att kunna förverkliga
det viktiga mål för den ekonomiska politiken som en jämnare inkomst-
och standardfördelning utgör. Den strama finanspolitik, som i det
föregående presenterats, är i sig ett uttryck för övertygelsen att balans i
ekonomin är en förutsättning för fortsatt inkomst- och standardutjämning.
Den budget som nu läggs fram syftar till att under fortsatt snabb produktionsökning
och ekonomisk stabilitet ge resurser för betydande jämlikhetsinsatser.
Detta synsätt präglar såväl budgetens utgiftssida som den
skattereform som håller på att utarbetas.
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Genom en hård prövning av de totala utgiftsanspråken har utrymme skapats
för nya insatser. De från fördelningspolitisk synpunkt strategiska områdena
har prioriterats. Framför allt förs reformarbetet vidare på utbildningsområdet,
inom familjepolitiken och den sociala omvårdnaden samt
inom arbetarskyddet och arbetsvärden.
Inom utbildningsområdet har under 60-talet grunden lagts för hög utbildningsnivå
och likvärdig grundutbildning för den uppväxande generationen.
Nu bör i växande grad resurser avdelas för att ge bättre möjligheter
till utbildning för vuxna.
En kvantitativt mycket omfattande vuxenutbildning pågår inom arbetsmarknadspolitikens
ram. Bland personer som saknar arbete återfinns en
stor grupp människor som tenderar att slås ut i arbetslivet som följd av
bristfällig skol- och yrkesutbildning. Denna grupp nås lättast med utbildningsinsatser
inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsutbildningen
rymmer därför vid sidan av yrkesutbildningen även teoretiska
moment, ägnade att fylla ut brister i den grundläggande skolutbildningen.
Utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen beräknas nästa budgetår öka
med 65 milj. kr. och därmed överstiga en halv miljard kr.
Över utbildningshuvudtiteln sker en mycket betydande vidgning av vuxenutbildningens
resurser. Statens utgifter för vuxenutbildningen ökar med ca
70 milj. kr. Det statliga stödet till studiecirklar förstärks kraftigt. De kommunala
vuxenskolornas expansion fortsätter. Den fackliga utbildningen får
statligt stöd.
För barnfamiljer innebär budgetförslaget avsevärda förbättringar. Höjningen
av barnbidraget med 300 kr. den 1 januari 1971 ingår i den skattepolitiska
omläggningen men är samtidigt ett led i en familjepolitisk reformgiv,
som omräknat för helår innebär drygt 600 milj. kr. i ökade utgifter.
Betydande förbättringar görs av studiehjälpen. Driftbidragen till barndaghem
höjs från 1 600 till 2 800 kr. per plats och till fritidshem från 600 till
1 500 kr. per plats. Samtidigt sker en betydande ökning av elevintagningen
vid förskoleseminarierna.
För pensionärer föreslås en rad insatser. Pensionär med ingen eller låg
ATP kan under loppet av budgetåret 1970/71 beräknas få sin pension höjd
med ca 550 kr. för ensamstående och med ca 950 kr. för makar. Härav utgår
i standardtillägg fr. o. nr. den 1 juli 1970 för ensamstående pensionär
180 kr. och för makar 360 kr. Förtidspensioneringen reformeras. Ökade
möjligheter att erhålla pension före 67 års ålder ges till arbetstagare med
tungt eller pressande arbete. Förslag härom avses föreläggas årets riksdag.
Utgifterna över folkpensionsanslaget för den vidgade rätten till förtidspensionering
beräknas till 50 milj. kr. Statens totala kostnader för folkpensioneringen
beräknas för nästa budgetår öka med 690 milj. kr. till 7 200 milj,
kr. Den sociala hemhjälpen byggs ut och kommer under året att omfatta
275 000 åldringar och handikappade. Det ränte- och amorteringsfria belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 2\
som kan utgå till ombyggnad av åldringsbostäder höjs från högst 10 000 kr,
till högst 12 000 kr.
Av reforminsatserna på socialhuvudtiteln bör vidare nämnas den enhetliga
läkarvårdsavgiften på 7 kr. som inföi''ts den 1 januari i år och som innebär
en ökning av statens bidrag till sjukförsäkringen med ca 50 milj. kr.
Arbetarskyddet förstärks kraftigt. Yrkesinspektionen ges ökade resurser
för sin inspekterande verksamhet samtidigt som arbetarskyddsstyrelsens
verksamhet i fråga om bl. a. anvisningar och information utvidgas. Verksamheten
vid arbetsmedicinska institutet byggs ut. Sammanlagt tillförs
arbetarskyddet och arbetsmedicinen ett 50-tal nya tjänster.
Anslagen till arbetsmarknadspolitik har fyrdubblats under 1960-talet. I
synnerhet under senare delen av perioden har insatserna för i arbetslivet
handikappade personer förstärkts kraftigt. Särskilda stödformer har införts
för äldre arbetslösa. Denna inriktning av politiken förs nu vidare. Större
delen av de nya resurserna på arbetsmarknadspolitikens område tillförs arbetsvärd
och skyddad sysselsättning. Samtidigt medger det förbättrade konjunkturläget
en viss överföring av medel från allmänt konjunktur stimulerande
åtgärder till särskilda insatser för handikappade. Skyddade verkstäder
och näringshjälp prioriteras genom förbättrade statsbidrag.
1 det följande inskränker jag mig till att kommentera större förändringar
av budgetförslagets ändamålsgrupper.
I tabell 7 anges utgiftsförändringen mellan innevarande riksstat och förslaget
till riksstat för 1970/71. Grupperna har ordnats efter anslagsökningarnas
storlek i absoluta tal.
Folkpensioner m.m. Av ökningen hänför sig 690 milj. kr. till folkpensioner,
därav 185 milj. kr. i standardtillägg, 335 milj. kr. för höjda basbelopp
och 120 milj. kr. på grund av ökat antal pensionärer. Den reformerade förtidspensioneringen
beräknas budgetåret 1970/71 kosta 50 milj. kr. Statens
bidrag till sjukförsäkringen ökar med 90 milj. kr. till 625 milj. kr.
Utbildning och forskning. Anslagen till grundskolan och mellanskolan
inklusive skolbyggnadsbidraget ökar med ca 180 milj. kr. till 4 300 milj. kr.
Högre utbildning och forskning ökar med 260 milj. kr. och vuxenutbildningen
med 70 milj. kr. De studiesociala utgifterna beräknas till totalt 1 430
milj. kr., ca 150 milj. kr. mer än innevarande budgetår.
Stöd till barnfamiljer uppvisar en ökning med 350 milj. kr. varav 270
milj. kr. hänför sig till den barnbidragshöjning som sker den 1 januari
1971. Anslagen till daghem och fritidshem räknas upp med ca 35 milj. kr.
Utgifterna inom anslagsgruppen totalförsvar avser till övervägande delen
det militära försvaret. Genom tidigare beslut av statsmakterna har den ekonomiska
ramen för det militära försvaret fastlagts för budgetåren 1968/69
-—1971/72. För nästa budgetår föreslås en utgiftsram om ca 5 600 milj. kr.,
vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med drygt
310 milj. kr. Därav är 50 milj. kr. en real förbättring i enlighet med för
-
28
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Tabell 7. Statsutgifterna budgetåret 1970/71
(avrundade belopp)
Riksstats- |
Förändring från riksstat |
|||
förslag |
1969/70 |
|||
1970/71 |
||||
Milj. kr. |
% |
|||
Folkpensioner m. m........................... |
7 910 |
+ |
790 |
+ 11,0 |
Utbildning och forskning...................... |
8 750 |
+ |
660 |
+ 8,1 |
Stöd till barnfamiljer ........................ |
2 610 |
+ |
350 |
+ 15,4 |
Totalförsvar.................................. |
6 450 |
+ |
350 |
+ 5,7 |
Bostäder .................................... |
1 720 |
+ |
250 |
+ 17,0 |
Rättsväsende ................................ |
1 850 |
+ |
180 |
+ 10,7 |
Internationellt utvecklingsbistånd .............. |
800 |
+ |
170 |
+ 26,2 |
Hälso-, sjuk- och socialvård .................. |
2 220 |
+ |
160 |
+ 7,8 |
Skatteutjämningsbidrag........................ |
1 680 |
+ |
150 |
+ 9,8 |
Kommunikationer och energiförsörjning ........ |
4 320 |
+ |
100 |
+ 2,3 |
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik........ |
2190 |
+ |
80 |
+ 3,6 |
Övrigt ...................................... |
5130 |
+ |
260 |
-f- 5,3 |
Totalt |
45 630 |
+ 3 |
500 |
+ 8,3 |
svarsbeslutet medan återstoden väsentligen utgör kompensation för prisstegringar
enligt nettoprisindex samt ökad reservationsmedelsförbrukning.
Totalt ökar anslagen till bostadspolitiska ändamål med 250 milj. kr. Utbetalningarna
avseende nya lån från lånefonden för bostadsbyggande beräknas
nästa budgetår överstiga 2 500 milj. kr.
På rättsväsendets område ökar anslagen med 190 milj. kr. till 1 590 milj.
kr. Därav erfordras 45 milj. kr. för ny polisskola och för nybyggnad i kvarteret
Kronoberg i Stockholm, avsedd för bl. a. rättspsykiatrisk klinik och
för rikspolisstyrelsen. Polisen tillförs totalt 300 polistjänster. Domstolar och
kriminalvård får tillsammans drygt 200 tjänster, varav 55 avser kriminalvården
i frihet.
Till internationellt utvecklingsbistånd anslås nästa budgetår 800 milj. kr.,
en ökning med ca 170 milj. kr. eller 26 %. Vid beräkningen har hänsyn tagits
till att biståndet beräknas netto, dvs. med kompensation för återflödet
i form av räntor och amorteringar på biståndskrediterna. Fältverksamheten
får ytterligare 65 milj. kr. och når 275 milj. kr. Kreditbiståndet föreslås öka
med 75 milj. kr. till 215 milj. kr.
Inom hälso-, sjuk- och socialvårdens område kan ökningen om 160 milj.
kr. hänföras till en rad ändamål. Bland större utgiftsförändringar kan nämnas
bidragen till hjälpmedel för handikappade, vilka beräknas till 90 milj.
kr., en ökning med 30 milj. kr. Statens bidrag till nykterhet svår den ökar
med ca 25 milj. kr. bl. a. som följd av höjda anordnandebidrag till vårdanstalter
för alkoholmissbrukare.
Kommunikationsväsende och energiförsörjning uppvisar en relativt begränsad
ökning, huvudsakligen hänförlig till utbyggnadsbehov för statens
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 29
vattenfallsverk. Väganslagen ökar reellt med närmare 80 milj. kr. men av
anslagstekniska skäl är i budgetförslaget ökningen 30 milj. kr.
För arbetsmarknads- och lokaliserings politiska ändamål hänför sig ökningen
om 80 milj. kr. huvudsakligen till insatser inom arbetsmarknadsutbildning
och skyddad sysselsättning. Anslagen till lokaliseringspolitik har
i avvaktan på särproposition uppförts med oförändrade belopp i förhållande
till innevarande riksstat.
Inom gruppen övrigt kan nämnas en ökning med ca 40 milj. kr. till
länsstyrelserna, vilket bl. a. medger en väsentlig utbyggnad och effektivisering
av taxeringsarbetet. Stödet till idrotten förstärks kraftigt och anslagen
härför ökas med 15 milj. kr.
4. Sammanfattning
Det gångna året 1969 framstår som ett i många avseenden framgångsrikt
år. Bruttonationalproduktens ökning med 5 % och en exportökning om
12 % vittnar om en hög och full sysselsättning och en mot omvärlden väl bibehållen
industriell konkurrenskraft. Av speciellt värde är att den under ett
par år negativa utvecklingen av industriinvesteringarna brutits för att under
året vändas till en uppgång med 6 %, en uppgång som under 1970 beräknas
fortsätta i ännu starkare takt.
Den privata konsumtionsökningen på ca 4 % innebär en standardstegring
som får betraktas som tillfredsställande. Den offentliga sektorns expansionstakt
är ett uttryck för hur kraven på kollektiva insatser ökar i ett samhälle
präglat av så stark expansionstakt som vårt.
Vidare har vi under det gångna året, trots pressen från en påtaglig högkonjunktur,
kunnat hålla prisutvecklingen på en nivå, som vid en internationell
jämförelse ter sig tillfredsställande.
I det föregående har skildrats hur snabbt konjunkturomsvängningen ägt
rum från 1968 till 1969. Efterfrågan har rent allmänt legat högt och arbetskraftsbristen,
framför allt i södra och mellersta Sverige, har varit kännbar.
Även om exporten hållit sig väl uppe så har även importen ökat i samma
höga takt. Bytesbalansens ökade underskott under det gångna året framstår
som det klart negativa inslaget i landets ekonomiska utveckling. Valutaoron
i samband med växelkursförändringar i en del för världens handelsutbyte
viktiga nationer har föranlett en kraftig omsvängning av kapitalrörelserna
i en för Sverige negativ riktning. Resultatet blev en betydande nedgång i den
svenska valutareserven.
Utvecklingen under året, inte minst i fråga om våra utrikes betalningar,
har gjort hårda restriktioner nödvändiga inom kredit- och räntepolitikens
område. Om dessa restriktioner består en längre tid kan de få negativa verkningar
för investeringsexpansionen i de näringar som vårt land med hän
-
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
syn till handelsutbytets betydelse i så hög grad är beroende av för sitt välstånd.
Det framstår således som ett oavvisligt krav att finanspolitiken stramas
åt för att garantera stabilitet i den fortsatta utvecklingen samt för att åstadkomma
en bättre balans mellan de ekonomisk-politiska medlen.
En noggrann prövning har skett av anslagskrav samtidigt som skattepolitiska
åtgärder i restriktiv riktning vidtas. Härigenom har uppnåtts att den
statliga upplåningen, som innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 3
miljarder kr., väsentligt kan reduceras under budgetåret 1970/71.
Den strama finanspolitiken har emellertid kunnat förenas med en fortsatt
utbyggnad av samhällsverksamheten på områden som är av avgörande
vikt och betydelse för landets medborgare. Sålunda fullföljs programmet
för ökad standard till våra folkpensionärer. Familj epolitiken ställs i förgrunden
genom en avsevärd förstärkning av de allmänna barnbidragen
och en kraftig förbättring av statens bidrag till barndaghem och fritidshem.
De höjda barnbidragen motiveras även av den skattereform som här skisserats
i grova drag och som finansieras genom en ökad indirekt beskattning.
Arbetarskyddet och yrkesinspektionen upprustas. Ungdomsverksamheten
och idrotten är områden där viktiga reformer genomförs. Den påbörjade
upprustningen av miljövården och naturskyddet fortsätter, ökade resurser
ställs till förfogande för kulturpolitiken och vuxenutbildningen och de studiesociala
bidragen räknas upp.
De snabba konjunkturväxlingarna, strukturförändringarna inom näringslivet
och den regionala obalansen i fråga om sysselsättningen ställer alltjämt
arbetsmarknadspolitiken i förgrunden. Omskolningsverksamheten expanderar
ytterligare och organisationen ges även i övrigt ökade resurser.
En utbyggd lokaliseringspolitisk insats kommer att föreslås i en särskild
proposition.
Andra områden där en förstärkning framstår som ofrånkomlig är polisoch
rättsväsendet. Med hänsyn till behovet av bättre skattekontroll kommer
skatteförvaltningen att väsentligt byggas ut. I fråga om u-hjälpen fullföljs
det av riksdagen fastlagda programmet med en uppräkning om drygt 25 %,
varigenom anslagen för nästkommande budgetår uppgår till 800 milj. kr.
Administrationen för det svenska utvecklingsbiståndet förstärks.
Den kommunalekonomiska utvecklingen leder till ett ökat statsfinansiellt
engagemang via skatteutjämningsbidragen, som beräknas öka med 150 milj.
kr. till nära 1 700 milj. kr. En konsekvens av skatteutj ämningsbidragen är
att de tidigare så markerade skillnaderna i den kommunala utdebiteringen
numera i hög grad utjämnats.
Den av staten reglerade investeringsverksamheten — bostäder, vägar,
kommunikationer och kraftutbyggnad — - hålls på en i stort sett oförändrad
nivå. Detta sker för att skapa utrymme för en expansion inom den indu
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 31
striella sektorn. Vidare fortsätter utbyggnaden av statens insatser för forskning
och teknisk utveckling.
Den skattereform vars huvudlinjer jag tidigare redovisat kommer att presenteras
i detalj i särskild proposition till vårriksdagen. Övergången till särbeskattning
och omfördelningen av skattebördan till de lägre inkomsttagarnas
förmån möter krav som allt större grupper av vårt folk under senare
år givit uttryck för. Omläggningen kommer i och för sig att orsaka vissa
problem och måhända även föranleda protester, eftersom en skattereform
för ökad jämlikhet inte kan genomföras utan att de bättre ställda i samhället
får bidra härtill. Här ställs otvivelaktigt medborgarnas solidaritet på
prov. I solidaritetskravet ligger att den kostnadsökning som föranleds av den
höjda mervärdeskatten accepteras utan krav på lönekompensation.
Även om budgeten för nästkommande år i åtskilliga stycken har karaktär
av reformbudget innebär den ändå en stark finanspolitisk åtstramning. Den
är nödvändig för att bevara den ekonomiska stabilitet utan vilken reformarbetet
och strävan till ökat välstånd blir en skrift i vatten.
Vårt näringsliv är starkt och har god internationell konkurrenskraft. De
offentliga investeringarna har på ett i stort sett friktionsfritt sätt harmonierats
med näringslivets utbyggnad. Den form för samverkan som vår blandekonomi
representerar har gett oss en levnadsstandard som internationellt
sett är hög. Våra gemensamma insatser bör ge oss de reala möjligheterna
att följa med även i en framtida hård internationell konkurrens. Vi har
också goda utsikter att komma till rätta med de avsnitt i vårt samhälle där
kvarstående trygghets- och jämlikhetsproblem kräver en lösning. Dessa frågor
får i framtidspolitiken sättas i centrum och angripas i den takt som
våra gemensamma ansträngningar ger förutsättningar för. I sista hand är
det medborgarnas vilja, solidaritet och framtidstro som avgör nationens
framtid.
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag
Totalbudgetens utgifter, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och
rörliga krediter, är i riksstaten för budgetåret 1969/70 upptagna med 41 724
milj. kr., varav 36 309 på driftbudgeten och 5 415 på kapitalbudgeten. Riksdagen
har därefter på tilläggsstat I anvisat 128 milj. kr. Bland större medelsanvisningar
kan nämnas 17 milj. kr. för drift och byggande av statliga
vägar, 7 milj. kr. till kostnader för svenska FN-styrkor, 25 milj. kr. för kapitaltillskott
till postbanken, 21 milj. kr. för aktieteckning i Uddcomb
Sweden AB samt 50 milj. kr. för aktieteckning i AB Kabi. På tilläggsstat 11
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
föreslås denna dag anslag med sammanlagt 31 milj. kr. De beloppsmässigt
största anslagen är 11 milj. kr. till uppförande av ett personalbostadshus
för karolinska sjukhuset och 7 milj. kr. för nybyggnad i kvarteret Kronoberg
i Stockholm.
Inklusive de nu nämnda beslutade medelsanvisningarna och de som föreslagits
på tilläggsstat II uppgår sålunda totalbudgetens utgiftsanslag för
budgetåret 1969/70 till 41 883 milj. kr., varav 36 345 milj. kr. på driftbudgeten
och 5 538 milj. kr. på kapitalbudgeten.
För budgetåret 1970/71 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 45 633
milj. kr., varav 39 271 milj. kr. på driftbudgeten och 6 362 milj. kr. på kapitalbudgeten
(bilaga 5, tabell 1).
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 12 december 1969 lämnat bl. a.
beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1969/70 och
1970/71. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse
(bilaga 2).
Avgörande för beräkningar av statsinkomsternas utveckling är de antaganden
som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar, i anslutning till konjunkturinstitutets
prognoser för åren 1969 och 1970, utgått från att inkomsten
av tjänst för fysiska personer kommer att öka med 7 % år 1969, 8 % år
1970 och 7 % år 1971. All föreliggande information tyder på att ökningen
för år 1969 blev ca 7 %. Med tanke på att en förkortning av arbetstiden för
stora grupper genomfördes under år 1969 och att en förkortning av arbetstiden
kommer att genomföras även under år 1971 men inte under år
1970 finns det anledning att räkna med att inkomstökningen blir något
större sistnämnda år. Om man utgår ifrån att löneglidningen under år 1970
blir ungefär densamma som under år 1969, vilket förefaller rimligt, så kan
den totala ökningen under år 1970 uppskattas bli omkring en halv procentenhet
större än under 1969. Jag har således stannat för en antagen inkomstökning
på 7,5 %, vilket alltså ligger en halv procentenhet under riksrevisionsverkets
antagande. Beträffande år 1971 ansluter jag mig till verkets
bedömning.
Riksrevisionsverket, som i sina beräkningar helt naturligt inte kunnat ta
hänsyn till effekterna av den tidigare nämnda skattereformen, har på
grundval av nämnda inkomstantaganden beräknat inkomsterna under
titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. till 16 700 milj. kr. för budgetåret
1969/70 och till 19 200 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Det något
försiktigare inkomstantagande som jag stannat för medför att beloppet för
budgetåret 1969/70 bör minskas med 50 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 33
Beträffande budgetåret 1970/71 tillkommer självfallet effekterna av de
nya skatteregler som enligt skattereformen skall tillämpas från och med
den 1 januari 1971. Det inkomstbortfall under titeln skatt på inkomst och
förmögenhet m. m. för budgetåret 1970/71 som är hänförligt till skattereformen
och effekterna av det något lägre inkomstantagandet beräknar jag
till ca 1 200 milj. kr. Inkomsterna under denna titel skulle således för budgetåret
1970/71 uppgå till 18 000 milj. kr.
I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens storlek.
Enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift
utgå för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda
värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5 promille av summan
av dessa värden. För varje år bestäms med vilket promilletal skogsvårdsavgiften
för året skall utgå. Jag finner ingen anledning till ändring
av det tal som gällde för år 1969 och förordar sålunda att promilletalet
även för år 1970 sätts till 0,9. Min beräkning av uppbörden överensstämmer
med riksrevisionsverkets.
Riksrevisionsverket har på basis av nu gällande mervärdeskattebestämmelser
beräknat inkomsterna av mervärdeskatt till 6 700 milj. kr. för budgetåret
1969/70 och till 7 300 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Den höjning
av mervärdeskatten från 10 % till 14 % den 1 januari 1971, som är avsedd
att föreslås inom ramen för skattereformen, samt den tidigareläggning av
mervärdeskattehöjningen för vissa varugrupper som är avsedd att föreslås
senare denna dag, beräknas öka inkomsterna av mervärdeskatt för budgetåret
1970/71 med ca 1 200 milj. kr. Inkomsttiteln mervärdeskatt under rubriken
tullar och acciser bör således för budgetåret 1970/71 beräknas till
8 500 milj. kr. Den nämnda tidigareläggningen av mervärdeskattehöjningen
för vissa varor kommer att medföra en förstärkning av finanspolitiken redan
under budgetåret 1969/70 av storleksordningen 75 milj. kr. Av uppbördstekniska
skäl torde emellertid ökningen av statsinkomsterna för budgetåret
1969/70 komma att begränsa sig till 50 milj. kr.
Jag kommer senare denna dag att föreslå en höjning av tobaksbeskattningen
den 1 februari 1970. Under budgetåret 1969/70 torde merinkomsterna
av denna skattehöjning komma att uppgå till 60 milj. kr. För budgetåret
1970/71 räknar jag med en inkomstökning på ca 190 milj. kr.
i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning och jag föreslår att inkomsttiteln
tobaksskatt för detta budgetår uppförs med 1 770 milj. kr.
Senare denna dag kommer jag även att föreslå en höjning av skatten på
Öl den 1 februari 1970. De merinkomster som denna skattehöjning ger upphov
till beräknar jag för budgetåret 1969/70 till 40 milj. kr. och för budgetåret
1970/71 till 140 milj. kr. Inkomsttiteln skatt på malt- och läskedrycker
beräknar jag således för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till 490 milj. kr.
resp. 640 milj. kr.
Jag övergår nu till att redovisa de fall, där jag funnit skäl att frångå
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
riksrevisionsverkets beräkningar beträffande de inkomsttitlar som tas upp
under rubriken uppbörd i statens verksamhet. I flertalet fall beror förändringarna
på anslagstekniska omläggningar eller på att nya inkomsttitlar
bör inrättas.
Vissa av de myndigheter som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering
föreslås för nästa budgetår få sin verksamhet redovisad
på nytt sätt. Några av dessa myndigheter bedriver en relativt omfattande
uppdragsverksamhet. Detta gäller framför allt statens bakteriologiska laboratorium,
lantmäteriet, kartverket, statens provningsanstalt och statens
skeppsprovningsanstalt. Kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten
föreslås bli redovisade över förslagsanslag som tas upp med formella belopp
på 1 000 kr. Hittills har medel för utgifterna för uppdragsverksamheten
anvisats under anslag på driftbudgeten och inkomsterna har redovisats
på inkomsttitlar under uppbörd i statens verksamhet. Det föreslagna
systemet innebär alltså en övergång till nettoredovisning och de inkomsttitlar
där inkomsterna nu redovisas skall följaktligen, såsom riksrevisionsverket
framhållit (bilaga 2, s. 69—70), utgå. Således bör de i riksrevisionsverkets
inkomstberäkning upptagna inkomsttitlarna inkomster vid statens
bakteriologiska laboratorium, inkomster vid lantmäteriväsendet, inkomster
vid rikets allmänna kartverk, inkomster vid statens provningsanstalt och
inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt utgå. Härigenom minskar inkomsterna
under rubriken uppbörd i statens verksamhet med totalt ca
106,6 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Patent- och registreringsverket är också en av de myndigheter som bedriver
försöksverksamhet med programbudgetering och berörs således av
nyssnämnda omläggning. Således bör inkomsttiteln inkomster vid patentoch
registreringsverket till följd av att nettoredovisning föreslås för delprogrammet
nyhetsgranskning räknas ned med 500 000 kr. i förhållande
till vad riksrevisionsverket tagit upp. Denna inkomsttitel beräknar jag
alltså för budgetåret 1970/71 till 37,4 milj. kr.
Vissa av de i försöksverksamheten deltagande myndigheterna som bedriver
uppdragsverksamhet föreslås få särskilda utrustningsanslag. Kostnaderna
för avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i
utrustning bör till den del de hänför sig till uppdragsverksamheten inlevereras
till statsverket. Jag förordar därför att en ny inkomsttitel benämnd
ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. tas upp
under uppbörd i statens verksamhet. Denna inkomsttitel bör för budgetåret
1970/71 tas upp med ett belopp av 7,0 milj. kr.
I övrigt förordar jag följande ändringar av riksrevisionsverkets beräkningar
under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Inkomsttiteln inkomster
vid arbetsmedicinska institutet bör för budgetåret 1970/71 räknas
upp med 150 000 kr. till 500 000 kr. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk
beräknar jag för budgetåret 1970/71 till 16 340 000 kr. vilket innebär
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen 35
€n uppräkning med 40 000 kr. i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning.
Inkomsttiteln försäljning av sjökort m. m. bör räknas ned med 50 000
kr. både för budgetåret 1969/70 och 1970/71 och således tas upp med
1 850 000 kr. för vart och ett av dessa budgetår. Med anledning av vissa
taxehöjningar som den 1 januari i år genomfördes för uppdragsverksamheten
vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, i syfte att
bättre anpassa taxorna till kostnaderna, bör inkomsttiteln inkomster vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut räknas upp med 200 000
kr. för budgetåret 1969/70 och med 400 000 kr. för budgetåret 1970/71.
Denna inkomsttitel skulle därmed komma att uppgå till 12,8 milj. kr. för
budgetåret 1969/70 och till 13,4 milj. kr. för budgetåret 1970/71. I anslutning
till beräkningen av vissa utgiftsposter bör inkomsttitlarna avgifter för
granskning av biograffilm och inkomster vid riksantikvarieämbetet räknas
upp med vardera 10 000 kr. till 250 000 kr. resp. 2 610 000 kr. för budgetåret
1970/71. Under inkomsttiteln inkomster vid statens planverk skall i
fortsättningen, förutom inkomster vid uppdragsverksamhet, redovisas inkomster
av verkets publiceringsverksamhet. Bl. a. av denna anledning har
jag funnit skäl att räkna upp denna inkomsttitel med 580 000 kr. Inkomsttiteln
inkomster vid statens planverk bör således tas upp med 1 980 000
kr. för budgetåret 1970/71. Med anledning av riksdagens beslut att inrätta
en bussvärderingsnämnd, som skall fastställa värdet vid inlösen av bussföretag
och vars kostnader skall bestridas av den part som begär inlösen
(prop. 1969: 155, 3 LU 63, rskr. 394), bör slutligen en ny inkomsttitel inrättas
under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Denna nya inkomsttitel
bör benämnas ersättning för visst värderingsförfarande och jag beräknar
inkomsterna under denna titel till 40 000 kr. för budgetåret 1970/71.
Totalt innebär de förändringar som jag förordat under rubriken uppbörd
i statens verksamhet en uppräkning av inkomsterna med 150 000 kr.
till 1 033 001 000 kr. för budgetåret 1969/70. För budgetåret 1970/71 innebär
de föreslagna förändringarna en nedräkning med 98 880 000 kr. Inkomsterna
under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknar jag således
till 954 474 000 kr.
De myndigheter som i sin verksamhet utnyttjar vapenfria tjänstepliktiga
skall erlägga ersättning för detta. Det samlade ersättningsbeloppet har
jag efter samråd med cheferna för försvars- och inrikesdepartementen beräknat
till 2,5 milj. kr. Inkomsttiteln övriga diverse inkomster under rubriken
diverse inkomster bör räknas upp med detta belopp till 92,5 milj. kr.
för budgetåret 1970/71.
Inkomsttiteln postverket under rubriken statens affärsverksfonder bör
för budgetåren 1969/70 och 1970/71 tas upp med 20,7 milj. kr. resp. 12,6
milj. kr. Detta innebär en ökning jämfört med riksrevisionsverkets beräkning
med 500 000 kr. för innevarande budgetår och med 1,6 milj. kr. för
budgetåret 1970/71. Ökningarna motsvarar förräntning av det särskilda
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
kapitaltillskott till postbanken som anvisades på tiiläggsstat I för innevarande
budgetår.
Riksrevisionsverket har med hänvisning till merkostnader på grund av
höstens stormskador räknat ner televerkets inleveranser av överskott för
budgetåret 1969/70 med 30,3 milj. kr. i förhållande till riksstatens belopp.
Jag förordar att riksstatens belopp bibehålls till dess en säkrare beräkning
av kostnadernas storlek kan göras. Inkomsttiteln televerket under rubriken
statens af färs verks fonder bör således fortfarande beräknas till 176,3 milj.
kr. för budgetåret 1969/70. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer
senare denna dag att föreslå en höjning av ramen för televerkets rörliga
kredit med 75,0 milj. kr. fr. o. m. den 1 juli 1970. Detta medverkar till att
televerket i större utsträckning än tidigare kan inleverera balanserade överskottsmedel.
Mot denna bakgrund vill jag föreslå att inkomsttiteln televerket
för budgetåret 1970/71 räknas upp med 31,0 milj. kr. till 151,0 milj. kr.
I samband med den omläggning av finansieringen av beredskapslagringen
som jag senare kommer att föreslå bör en ny inkomstrubrik, benämnd fonden
för beredskapslagring, inrättas under inkomster av statens kapitalfonder.
Finansieringen av beredskapslagringen föreslås i framtiden ske över investeringsanslag
och för dessa skall erläggas ränta motsvarande statens
normalränta. Det sammanlagda beloppet för beredskapslagring som skall
förräntas föreslås för budgetåret 1970/71 vara 971,2 milj. kr. Inkomster på
fonden för beredskapslagring beräknar jag alltså till 60,7 milj. kr.
Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter samråd
med chefen för kommunikationsdepartementet avskrivningsmedlen inom
statens vägverks förrådsfond till 50,4 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Under
förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap beräknar jag övriga
kapitalmedel till 1 000 kr. Detta innebär att kapitalbudgetens inkomster
minskar med 1 099 000 kr. jämfört med riksrevisionsverkets beräkning.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran
från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning
av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning
med 131 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och en uppräkning med
326 milj. kr. för budgetåret 1970/71 (tabell 8). Jag beräknar således totalbudgetens
inkomster för budgetåret 1969/70 till 40 519 milj. kr. och för
budgetåret 1970/71 till 44 834 milj. kr.
Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1970/71. För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat.
På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen,
investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står till förfogande
för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel
inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel,
dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som härutöver
behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndi
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
37
Tabell 8. Justering av riksrevisioDSverkets beräkning av totalbudgetens
inkomster. 1 008 kr.
1969/70 |
1970/71 |
||||
Riksre- |
Föränd- |
Riksre- |
Föränd- |
||
visions- |
ring |
visions- |
ring |
||
verket |
enligt |
verket |
enligt |
||
(ny ber.) |
dep.ch. |
dep.ch. |
|||
.4. Skatter, avgifter, m. m. |
|||||
I. Skatter |
|||||
Skatt på inkomst och förmögenhet m.m. |
16 700 000 |
- 50 000 |
19 200 000 |
-1 200 000 |
|
Mervärdeskatt .................... |
6 700 000 |
+ 50 000 |
7 300 000 |
+ 1 200 000 |
|
Tobaksskatt........................ |
1 570 000 |
+ 60 000 |
1 580 000 |
+ |
190 000 |
Skatt på malt- och läskedrycker .... |
450 000 |
+ 40 000 |
500 000 |
+ |
140 000 |
II. Uppbörd i statens verksamhet |
|||||
Inkomster vid statens bakteriologiska |
|||||
laboratorium .................... |
— |
— |
22 000 |
— |
22 000 |
Inkomster vid arbetsmedicinska insti- |
|||||
tutet ............................ |
— |
— |
350 |
+ |
150 |
Inkomster vid statens trafiksäkerhets- |
|||||
verk ............................ |
— |
— |
16 300 |
+ |
40 |
Försäljning av sjökort m.m......... |
1 900 |
- 50 |
1 900 |
— |
50 |
Inkomster vid Sveriges meteorologiska |
|||||
och hydrologiska institut.......... |
12 600 |
+ 200 |
13 000 |
+ |
400 |
Ersättning för visst värderingsförfarande |
— |
— |
— |
+ |
40 |
Avgifter för granskning av biograffilm |
— |
— |
240 |
+ |
10 |
Inkomster vid riksantikvarieämbetet.. |
— |
— |
2 600 |
+ |
10 |
Inkomster vid patent- och registre- |
|||||
ringsväsendet .................... |
— |
— |
37 900 |
— |
500 |
Inkomster vid statens planverk...... |
— |
— |
1 400 |
+ |
580 |
Inkomster vid lantmäteriväsendet.... |
— |
— |
63 000 |
— |
63 000 |
Inkomster vid rikets allmänna kartverk |
— |
— |
7 000 |
— |
7 000 |
Inkomster vid statens provningsanstalt |
— |
— |
9 540 |
— |
9 540 |
Inkomster vid statens skeppsprovnings- |
|||||
anstalt .......................... |
— |
— |
5 020 |
— |
5 020 |
Ersättning för komplementkostnader |
|||||
vid vissa myndigheter m. m....... |
— |
— |
— |
+ |
7 000 |
III. Diverse inkomster |
|||||
Övriga diverse inkomster............ |
— |
— |
90 000 |
+ |
2 500 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder |
|||||
I. Statens affärsverksfonder |
|||||
Postverket ........................ |
20 200 |
+ 500 |
11 000 |
+ |
1 600 |
Televerket ........................ |
146 000 |
+ 30 300 |
120 000 |
+ |
31 000 |
YIII. Fonden för beredskapslagring........ |
— |
— |
— |
+ |
60 700 |
€. Beräknad övrig finansiering .............. |
— |
— |
1 632 185 |
- |
1 099 |
Summa förändring enligt departementschefen |
+ 130 950 |
+ |
325 821 |
gandena sammanställs till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag
skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån
från icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som
behövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapi
-
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
talbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens
finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost
med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid
understrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är
detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom bär inte
medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller
tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga
krediter.
För budgetåret 1970/71 beräknas investeringsanslagen till totalt 6 362
milj. kr. För dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag
som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten,
dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten uppgår
till drygt 1 123 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel
till 1 588 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena
preliminärt beräknas till 3 651 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning
(inklusive oreglerade kapitalmedelsförluster) blir investeringsplanens
slutsumma ca 3 607 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering
budgetåret 1970/71 framgår av sammanställning i tabell 9.
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1970/71 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena
har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investeringsplan
bör anstå i avvaktan på de definitiva förslag om investeringsanslag,
som kan komma att framläggas under vårriksdagen.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
Anslagsbehållningarna beräknades i prop. 1969: 115 komma att öka med
200 milj. kr. under budgetåret 1968/69. Detta innebar en förändring av den
bedömning som gjordes i statsverkspropositionen 1969 enligt vilken en
minskning av anslagsbehållningarnas storlek med 100 milj. kr. bedömdes
som sannolik. Huvudorsaken till denna ändrade bedömning var att jag räknade
med en betydande ökning av medelsbehållningen på lånefonden för
bostadsbyggande. Det slutliga utfallet enligt budgetredovisningen blev —
efter justering för effekten av indragna reservationer — en ökning av anslagsbehållningarna
på totalbudgeten med ca 425 milj. kr., dvs. med omkr.
225 milj. kr. mer än vad jag beräknade i prop. 1969: 115. Denna ökning av
anslagsbehållningarna beror i första hand på att förbrukningen under lånefonden
för bostadsbyggande blivit mindre än beräknat.
De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas
i sammanställningen i tabell 12. Under perioden i fråga har behållningarna
nära nog tredubblats. Särskilt stora ökningar ägde rum under budgetåren
1964/65 och 1967/68. Denna långsiktiga ökning i medelsbehållningarna
Statsverkspropositionen är 1970: Bil 1: Finansplanen
39
Tabell. 9. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1970/71
Fond |
Investerings- anslag |
Finansiering |
|||
Avskrivning |
Övriga kapi-talmedel |
Avskrivning |
Investerings- bemyndi- gande |
||
I. Affärsverksfon-derna ........ |
1 860 473 000 |
1 303 900 000 |
18 102 000 |
23 206 000 |
515 265 000 |
II. Statens allmänna |
313 145 000 |
42 776 000 |
3 150 000 |
128 274 000 |
138 945 000 |
III. Försvarets fastig-hetsfond ...... |
236 484 000 |
23 445 000 |
26 000 000 |
159 770 000 |
27 269 000 |
IV. Statens utlå-ningsfonder .... |
2 587 604 000 |
766 750 000 |
1 820 854 000 |
||
V. Fonden för låne-understöd ...... |
348 602 000 |
42 500 000 |
41 725 000 |
264 377 000 |
|
VII. Fonden för förlag |
35 200 000 |
40 000 000 |
- 4 800 000 |
||
VIII. Fonden för be-redskapslagring |
855 000 000 |
855 000 000 |
|||
IX. Diverse kapital-fonder ........ |
125 896 000 |
88 088 000 |
251 000 |
3 797 000 |
33 760 000 |
Summa kr. |
6 362 404 000 |
1 458 209 000 |
130 003 000 |
1123 522 000 |
3 650 670 000 |
Avgår kapitalåterbetalning: medelsförluster ........ Övrig kapitalåterbetal-ning .................. Lånemedel |
1 000 000 42 874 000 3 606 796 000 |
torde väsentligen höra samman med den statliga verksamhetens expansion
med åtföljande ökade behov av kassamedel. Såsom framgår av nämnda
tabell har uppbyggnaden av anslagsbehållningarna i stort skett parallellt
med ökningen av de anvisade reservations- och investeringsanslagen. De
kortsiktiga förändringarna är svårare att ge en entydig tolkning. Till en del
torde de vara beroende av variationer i konjunkturläget och i tillgången på
lediga resurser för att tillfredsställa den statliga efterfrågan. I många fall
synes dock mera speciella faktorer inverka.
För budgetåret 1969/70 antas i riksstaten anslagsbehållningarna komma
att minska med 300 milj. kr. Genom riksrevisionsverkets försorg har sedermera
inhämtats uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas
utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen
bedömning återges i tabell 13. Vid min bedömning har jag beaktat att myndigheterna
regelmässigt överskattar sina möjligheter att förbruka reserverade
medel.
Den ökning av reservationsmedelsförbrukningen som jag nu räknar med
i jämförelse med beräkningen i prop. 1969: 115 hänför sig huvudsakligen
40
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Tabell 10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
Huvudtitel |
Reservation 30.6.68 |
Reservation 30.6.69 |
Ökning (+) |
Justitiedepartementet...................... |
41,2 |
44,7 |
+ 3,5 |
Utrikesdepartementet ...................... |
10,8 |
25,1 |
+ 14,3 |
Försvarsdepartementet...................... |
1 001,7 |
1 167,6 |
+ 165,9 |
Socialdepartementet........................ |
108,5 |
99,0 |
- 9,5 |
Kommunikationsdepartementet.............. |
971,4 |
1 001,3 |
+ 29,9 |
Finansdepartementet ...................... |
341,6 |
348,5 |
+ 6,9 |
Utbildningsdepartementet .................. |
57,0 |
60,7 |
+ 3,7 |
Jordbruksdepartementet.................... |
49,9 |
53,7 |
+ 3,8 |
Handelsdepartementet...................... |
4,6 |
5,7 |
+ 1,1 |
Inrikesdepartementet ...................... |
374,5 |
256,8 |
- 117,7 |
Övriga huvudtitlar ........................ |
1,8 |
2,1 |
+ 0,3 |
Summa |
2 963,0 |
3 065,1 |
+ 102,1 |
Tillkommer: indragna reservationer |
+ 60,7 |
||
Summa egentliga statsutgifter |
2 963,0 |
3 065,1 |
+ 162,8 |
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar |
541,6 |
237,4 |
- 304,2 |
Summa driftbudgeten |
3 504,6 |
3 302,5 |
- 141,4 |
Tabell 11. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.
Anslagsgrupp |
Behållning 30.6.68 |
Behållning 30.6.69 |
Ökning ( + ) |
Statens affärsverksfonder: Försvarets fabriksverks fond.............. |
3,6 |
8,3 |
+ 4,7 |
Postverkets fond ........................ |
1,6 |
2,1 |
+ 0,5 |
Televerkets fond ........................ |
63,0 |
53,8 |
- 9,2 |
Statens järnvägars fond.................. |
41,9 |
21,1 |
- 20,8 |
Luftfartsverkets fond .................... |
17,5 |
8,4 |
- 9,1 |
Statens vattenfallsverks fond ............ |
20,2 |
40,2 |
+ 20,0 |
Domänverkets fond...................... |
8,4 |
4,4 |
- 4,0 |
Summa statens affärsverksfonder............ |
156,2 |
138,5 |
- 17,7 |
Statens allmänna fastighetsfond ............ |
190,4 |
239,2 |
+ 48,8 |
Försvarets fastighetsfond .................. |
257,8 |
109,8 |
- 148,0 |
Statens utlåningsfonder .................... |
637,5 |
1 022,6 |
+ 385,1 |
Fonden för låneunderstöd.................. |
262,0 |
257,0 |
- 5,0 |
Fonden för statens aktier.................. |
0,1 |
0,1 |
— |
Fonden för förlag till statsverket............ |
68,1 |
38,6 |
- 29,5 |
Diverse kapitalfonder...................... |
33,6 |
46,3 |
+ 12,7 |
Summa |
1 605,6 |
1 852,1 |
+ 246,5 |
Tillkommer: Indragna anslagsbehållningar Summa investeringsanslag |
1 605,6 |
1 852,1 |
+ 13,8 + 260,2 |
Tabell 12. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1959/60—1968/69. Miljarder kr.
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Reservationer på driftbudgeten (exkl. |
1,14 |
1,41 |
1,47 |
1,57 |
1,50 |
2,11 |
2,25 |
2,48 |
2,96 |
3,07 |
Outnyttjade belopp på investerings-anslag ........................ |
0,77 |
0,98 |
0,94 |
1,01 |
1,41 |
1,39 |
1,21 |
1,33 |
1,61 |
1,85 |
Summa |
1,91 |
2,39 |
2,41 |
2,58 |
2,91 |
3,50 |
3,46 |
3,81 |
4,57 |
4,92 |
Ökning ( + ) resp. minskning (—) |
+ 0,23 |
+ 0,48 |
+ 0,02 |
+ 0,17 |
+ 0,33 |
+ 0,59 |
- 0,04 |
+ 0,35 |
+ 0,76 |
+ 0,35 |
Behållning i procent av under bud-getåret anvisade: reservationsanslag .............. |
31,8 |
36,7 |
36,5 |
37,6 |
32,3 |
38,1 |
39,8 |
40,9 |
43,4 |
45,2 |
investeringsanslag .............. |
26,4 |
34,3 |
34.8 |
35,4 |
46,2 |
44,8 |
32,6 |
30,1 |
33,2 |
34,6 |
reservations- och investeringsanslag |
29,3 |
35,7 |
35,8 |
36,7 |
37,8 |
40,5 |
36,9 |
36,3 |
39,2 |
40,5 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
42
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Tabell 13. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1969/70. Milj. kr.
(Ökning + , minskning ■—)
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)
Investeringsanslag ................
Summa
Anslagsbe- hållningar 30.6.69 |
Beräknad förändring till 30.6.70 |
||
Prop. 1969:115 |
Myndig- heterna |
Dep.ch. |
|
3 065 |
- 100 |
- 100 |
|
1 852 |
- 200 |
-1 060 |
- 600 |
4 917 |
- 300 |
-1060 |
- 700 |
till att medelsförbrukningen på lånefonden för bostadsbyggande sannolikt
blir väsentligt större än vad man tidigare hade anledning att räkna med.
Med tanke på att en ökning av behållningarna kan förutses på andra anslag
bedömer jag en total reservationsmedelsförbrukning på 700 milj. kr. som
sannolik.
För budgetåret 1970/71 förutser jag att anslagsbehållningarna kommer
att minska med ytterligare ca 700 milj. kr. Jag räknar därvid med en förbrukning
av reservationsmedel för myndigheterna inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde på ca 260 milj. kr. Jag vill dock understryka,
att beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckling måste omges med
betydande osäkerhetsmarginaler.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar
i dispositionen av de rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka
enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och
bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår
av sammanställningen i tabell 14.
Under budgetåret 1968/69 ökade dispositionen av rörliga krediter med
ca 72 milj. kr. till 1 210 milj. kr. Ökningar i de ianspråktagna beloppen noteras
för televerket, Svensk Kötthandel AB, Svensk Spannmålshandel och
överstyrelsen för ekonomiskt försvar medan domänverket, förenade fabriksverken
och Norrbottens Järnverk AB har minskat utnyttjandet av rörliga
krediter.
För budgetåret 1969/70 räknade jag i prop. 1969: 115 med att det ianspråktagna
beloppet av rörliga krediter skulle öka med 100 milj. kr. Enligt
uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser nu berörda myndigheter
och bolag en uppgång i de disponerade beloppen med ca 240 milj.
kr. Ökningar beräknas för bl. a. televerket (90 milj. kr.), överstyrelsen för
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
43
Tabell 14. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
Låntagare |
Av riksdagen medgivet 30.6.68 |
Ianspråk- taget 30.6.68 |
Av riksdagen medgivet 30.6.69 |
Ianspråk- taget 30.6.69 |
Televerket........................ |
200,0 |
95,0 |
325,0 |
205,0 |
Statens järnvägar ................ |
150,0 |
— |
150,0 |
— |
Vattenfallsstyrelsen .............. |
200,0 |
45,0 |
200,0 |
50.0 |
Domänstyrelsen .................. |
130,0 |
64,0 |
130,0 |
14,0 |
Luftfartsverket .................. |
3,0 |
— |
3,0 |
— |
Förenade fabriksverken............ |
40,0 |
10,0 |
40,0 |
3,0 |
Försvarets materielverk .......... Överstyrelsen för ekonomiskt för- |
5,0 |
— |
5,0 |
— |
svar .......................... |
740,0 |
618,4 |
740,0 |
625,4 |
Svenska Reproduktions AB........ |
0,7 |
— |
0,7 |
— |
Karlskronavarvet AB ............ |
8,0 |
— |
8,0 |
— |
Svenska Tobaks AB.............. |
10,0 |
— |
10,0 |
— |
AB Vin- och Spritcentralen........ |
10,0 |
— |
10,0 |
— |
Svensk Spannmålshandel.......... |
190,0 |
165,0 |
190,0 |
175,0 |
Svensk Kötthandel AB............ |
50,0 |
22,8 |
50,0 |
50,0 |
Allmänna Bevaknings AB.......... |
3,0 |
— |
3,0 |
— |
Norrbottens Järnverk AB ........ |
125,0 |
118,0 |
125,0 |
88,0 |
Kungl. Maj:t (prop. 1946: 308) ____ |
5,0 |
— |
5,0 |
— |
Summa |
1869,7 |
1138,2 |
1 994,7 |
1210,4 |
ekonomiskt försvar (65 milj. kr.), vattenfallsstyrelsen (22 milj. kr.), Norrbottens
Järnverk AB (22 milj. kr.) och statens järnvägar (20 milj. kr.). Vid
en samlad bedömning finner jag det befogat att räkna med att dispositionen
av rörliga krediter kommer att öka med 200 milj. kr.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om en budgetteknisk omläggning
beträffande finansieringen av den beredskapslagring av olika produkter,
som handhas av jordbruksnämnden, överstyrelsen för ekonomiskt försvar
och Svensk Spannmålshandel. Den lagring som sker i jordbruksnämndens
regi finansieras med medel som anvisats under fonden för förlag till
statsverket. Svensk Spannmålshandel disponerar för sin beredskapslagring
enligt riksdagens medgivande en rörlig kredit hos riksgäldskontoret. För
sådan beredskapslagring som handhas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar
har riksdagen medgivit att en rörlig kredit hos riksgäldskontoret utnyttjas,
varav 696,6 milj. kr. av Kungl. Maj :t ställts till ÖA^erstyrelsens förfogande.
Här ifrågavarande lagringsverksamhet är av sådan natur att den bör
finansieras med medel som anvisas över kapitalbudgeten. Jag förordar därför
efter samråd med cheferna för berörda departement att en fond för beredskapslagring
inrättas fr. o. m. budgetåret 1970/71. Till denna fond bör
överföras de medel som anvisats för beredskapslagring under fonden för
förlag till statsverket. Under den nya fonden bör vidare anvisas 700 milj.
kr. för den lagring som handhas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
varvid riksdagens medgivande att disponera en rörlig kredit för detta ända
-
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
mål bör upphöra. Slutligen bör under fonden anvisas 155 milj. kr. för beredskapslagring
i Svensk Spannmålshandels regi, varvid motsvarande rörliga
kredit kan minskas med samma belopp. För här berörda investeringsmedel
bör erläggas ränta motsvarande statens normalränta.
Jag hemställer nedan om inrättande av en fond för beredskapslagring. De
förslag som i övrigt erfordras för genomförande av den här redovisade budgettekniska
omläggningen kommer senare denna dag att anmälas av cheferna
för jordbruks- och handelsdepartementen.
Som jag tidigare angett föreslås vissa myndigheter få programinriktade
anslag för nästa budgetår. Som jag därvid berörde förutsätts kostnader och
intäkter för den uppdragsverksamhet som bedrivs vid vissa av dessa myndigheter
bli redovisade över förslagsanslag som tas upp med formella belopp
på 1 000 kr. Avsikten är att dessa anslag inte skall få uppvisa någon
belastning vare sig under löpande budgetår eller vid budgetårsskiften. För
vissa av dessa myndigheter kommer det att uppstå tillfälliga eller säsongmässiga
likviditetsproblem. Med hänsyn till att anslagen i princip inte får
uppvisa någon nettobelastning förordar jag att berörda myndigheter ges
möjlighet att utnyttja en rörlig kredit i riksgäldskontoret för att lösa likviditetsproblemen.
Krediten bör även övergångsvis få användas för att tillgodose
behov av rörelsekapital. Jag uppskattar behovet av rörlig kredit för
dessa ändamål till sammanlagt 60 milj. kr. för de berörda myndigheterna
tillsammans. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att föreskriva i vilken omfattning
de olika myndigheterna får utnyttja krediten. Med hänsyn till att
myndigheterna får erlägga ränta för denna kredit bör de också få möjlighet
att placera tillfälliga kassamässiga överskott räntebärande i riksgäldskontoret.
I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om den rörliga kredit som
1946 års riksdag ställde till Kungl. Maj :ts förfogande (prop. 1946: 308, SU
252, rskr 466) för erforderliga kostnader till återuppbyggnad m. m. i anledning
av eldsvåda eller annan olyckshändelse, som drabbat statlig anläggning.
Om dylika utgifter uppkommer regleras de numera inom kollektivt
byggnadsanslag eller över fastighetsfondsstat i den mån kostnaderna avser
byggnader. Krediten utnyttjas därför inte. Något behov av bemyndigandet
synes alltså inte längre föreligga varför det kan upphöra.
Dessa anslagstekniska omläggningar innebär tillsammans att behovet av
rörliga krediter minskar med ca 800 milj. kr. I övrigt räknar jag dock med
att de ianspråktagna beloppen kommer att öka med ca 100 milj. kr. vilket
ansluter sig till den genomsnittliga årliga ökningen under senare år. Totalt
bör alltså de ianspråktagna beloppen av rörliga krediter för budgetåret
1970/71 minska med 700 milj. kr. Jag vill dock även här erinra om den
osäkerhet som måste gälla detta slag av beräkning.
Förslag till riksstat för budgetåret 1970/71: Totalbudgeten
A. Skaller, avgifter, m.m.:
I. Skatter ....................
II. Uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster ..........
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ....
II. Riksbanksfonden............
III. Statens allmänna fastighets
fond
......................
IV. Försvarets fastighetsfond ....
V. Statens utlåningsfonder......
VI. Fonden för låneunderstöd ....
VII. Fonden för statens aktier ....
VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Statens pensionsfonder ......
X. Diverse kapitalfonder........
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder
.. 1 322 002 000
Övriga kapitalfonder
...... 266 210 000
II. Övrig kapitalåterbetalning ....
39 167 |
200 |
000 |
954 |
474 |
000 |
598 |
500 |
000 |
742 |
200 |
000 |
200 |
000 |
000 |
137 |
151 |
000 |
89 |
868 |
000 |
1 056 |
761 |
000 |
36 |
666 |
000 |
20 |
000 |
000 |
60 |
700 |
000 |
90 |
101 |
000 |
48 |
992 |
000 |
1 588 212 000
42 874 000
40 720 174 000
2 482 439 000
1 631 086 000
Summa kr.
44 833 699 000
798 941 000
Underskott
Summa kr.
45 632 640 000
A. Ulgiflsanslag:
I. Kung], hov- och slottsstaterna 7 759 000
II. Justitiedepartementet ...... 1 782 236 000
III. Utrikesdepartementet........ 972 906 000
IV. Försvarsdepartementet ...... 5 835 773 000
V. Socialdepartementet ........ 12 934 068 000
VI. Kommunikationsdepartementet 3 704 084 000
VII. Finansdepartementet ........ 2 340 430 000
VIII. Utbildningsdepartementet .... 8 359 234 000
IX. Jordbruksdepartementet...... 1 064 507 000
X. Handelsdepartementet........ 941 853 000
XI. Inrikesdepartementet........ 4 103 254 000
XII. Civildepartementet.......... 756 319 000
XIII. Industridepartementet ...... 989 542 000
XIV. Oförutsedda utgifter ........ 1 000 000
XV. Riksdagen och dess verk m. m. 89 675 000
XVI. Riksgäldsfonden ............ 1 750 000 000
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Tillkommer: Minskning av anslagsbehållningar
............ 700 000 000
II. Avgår: Minskad disposition av
rörliga krediter ............ 700 000 000
Summa kr.
45 632 640 000
45 632 649 000
»t Ol -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
46
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Beräkning av totalbudgeten
De utgiftsbelopp som redovisas i riksstaten för budgetåret 1969/70 är
beräknade i 1968 års löner. På grundval av de nu kända avtalsöverenskommelserna
kan den utgiftsökning som sammanhänger med dessa löneökningar
beräknas till ca 720 milj. kr. Till följd av det höga ränteläget kommer
vidare underskottet på riksgäldsfonden att bli större än det i riksstaten
angivna. Mot denna bakgrund kan totalbudgetens utgifter för budgetåret
1969/70 beräknas till ca 43 600 milj. kr. Eftersom de samlade statsinkomsterna
beräknas till ca 40 500 milj. kr. innebär detta att totalbudgeten
för detta budgetår torde komma att utvisa ett underskott på ca 3 100 milj.
kr.
På grundval av min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten
för budgetåret 1970/71 på sätt som framgår av följande uppställning
(s. 45). Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om ca 800 milj. kr.,
vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräknade underskottet
för innevarande år med ca 2 300 milj. kr. En tabell som utvisar totalbudgetens
utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1970
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1970/71
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsstater för budgetåret 1970/71
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen att
1. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker
till budgetutjämningsfonden för 1970/71 för att där särredovisas;
2.
besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946:
324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för
år 1970;
3. besluta om inrättande av en fond för beredskapslagring;
4.
bemyndiga Kungl. Maj :t att disponera en rörlig kredit
47
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
i riksgäldskontoret på 60 000 000 kr. att på sätt Kungl.
Maj :t bestämmer ställas till förfogande för myndigheter
som bedriver uppdragsverksamhet;
5. i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgetåret
1970/71
a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudgetens
inkomster,
b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar
i anslagsbehållningar,
c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar
i dispositionen av rörliga krediter,
d) godkänna det preliminära förslaget till investeringsplan
och investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten
beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln
Lånemedel till 3 606 796 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690760
Statsverkspropositionen ur 1970: Bil 1: Finansplanen
1
Tabellförteckning
1. Försörjningsbalans för år 1969 ................................ 6
2. Betalningsbalans 1967—1969 .................................. 9
3. Kapitalbalans 1968—1969 .............................. 9
4. Totalbudgeten 1968/69—1970/71 ..........20
5. Preliminär försörjningsbalans för 1970 ........................ 23
6. Bytesbalansen 1967—1970 .................................... 25
7. Statsutgifterna budgetåret 1970/71 ............................ 28
8. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster
................................................. 37
9. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1970/71 ____ 39
10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten
...................................................... 40
11. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe
ringsanslag.
................................................ 40
12. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1959/60—1968/69 .. 41
13. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret
1969/70 ................................ 42
14. Ianspråktagande av rörliga krediter............................ 43
MARCIIS BOKTR. STHLM 1970
Bilaga 1
Preliminär
nationalbudget för år 1970
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
1
Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1970
Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1970 som härmed läggs fram är utarbetad
inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering
och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits
från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Av praktiska skäl har dock varken avsnittet om den
statliga verksamheten eller kapitel VI, De enskilda konsumenternas ekonomi
eller den sammanfattande översikten i deras slutgiltiga avfattningar
kunnat föreläggas utredningsrådet. Dess ledamöter bär ej heller något ansvar
för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden
har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet
har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i
kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den
privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges
ekonomi 1970 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet
uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat
för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen
Lars Lindberger. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
2
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
I. Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1968—1969
Den ekonomiska utvecklingen 1968—1969 har präglats av fortsatt intensifiering
av den högkonjunktur som mera klart började framträda under
hösten 1968. Inom produktionen har kapacitetsbegränsningar under senare
delen av 1969 medfört en avsaktning av tillväxten. På arbetsmarknaden har
samtidigt efterfrågetrycket förblivit högt.
Tabell 1:1. Försörjningsbalans 1967—1969
Milj. kr.
Löpande priser |
1959 års priser |
|||||||
1967 |
1968 |
1969 |
pro- cen- tuell för- änd- ring 1968- 1969 |
1967 |
1968 |
1969 |
pro- cen- tuell för- änd- ring 1968- 1969 |
|
Tillgång |
||||||||
Bruttonationalprodukt ...... |
127 143 |
135 828 |
147 263 |
8,4 |
88 403 |
91 974 |
96 536 |
5,0 |
Import av varor''............ |
24 319 |
26 516 |
30 436 |
14,8 |
21 694 |
23 570 |
26 651 |
13.1 |
Import av tjänster2 ........ |
3 801 |
4 159 |
5 020 |
20,7 |
3109 |
3 308 |
3 895 |
17,7 |
Summa tillgång |
155 263 |
166 503 |
182 719 |
9,7 |
113 206 |
118 852 |
127 082 |
69 |
Efterfrågan |
||||||||
Privat bruttoinvestering .... |
13 012 |
12 376 |
12 753 |
3,0 |
9 470 |
8 688 |
8 951 |
3,0 |
Statlig bruttoinvestering .... |
4 059 |
4 299 |
4 830 |
12,4 |
2 827 |
2 919 |
3 185 |
9,1 |
Kommunal bruttoinvestering. |
6 389 |
7 126 |
8 106 |
13,8 |
4 490 |
4 831 |
5 349 |
10.7 |
Bruttoinvestering i bostäder |
7 131 |
7 503 |
7 742 |
3,2 |
4 942 |
5 085 |
5 006 |
— 1,6 |
Lagerförändring............ |
+ 121 |
+ 513 |
+ 1 758 |
+ 36 |
+ 419 |
+ 1485 |
||
Privat konsumtion.......... |
69 003 |
73 124 |
78 042 |
6.7 |
50 729 |
52 895 |
54 940 |
3,9 |
Offentlig konsumtion........ |
27 470 |
31 138 |
34 730 |
11,5 |
15 877 |
17 190 |
18 180 |
58 |
Export av varor''............ |
23 422 |
25 403 |
29 235 |
15,1 |
20 913 |
22 621 |
25 334 |
12,0 |
Export av tjänster2 ........ |
4 656 |
5 021 |
5 523 |
10,0 |
3 922 |
4 204 |
4 652 |
10,7 |
Summa efterfrågan |
155 263 |
166 503 |
182 719 |
9,7 |
113 206 |
118 852 |
127 082 |
6,9 |
1 Enligt handelsstatistiken.
2 Här ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot av transfereringar
till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III men ej ovanstående försörjningsbalans.
Den totala produktionens (bruttonationalproduktens) tillväxt 1968—1969
uppskattas preliminärt till 5 % mot 4 % 1967—1968. Produktionsutvecklingen
bär i stora drag motsvarat prognoserna för 1969 eller i någon
3
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
män överträffat dessa fastän de tillgängliga arbetskraftstillgångarna visat
sig vara mera begränsade än vad som tidigare antagits. Däremot utgör det
en besvikelse att bytesbalansen fortsatt att försvagas trots en oväntat gynnsam
utveckling av världshandeln och den internationella efterfrågan.
Totala efterfrågevolymens tillväxt har stigit från 5 % (5,0 %) till
knappt 7 % (6,9 %). Uppgången kan återföras på snabbare stegring av såväl
exporten som den inhemska efterfrågan. Den sistnämnda har stigit
något mera än den totala produktionen. För 1968—1969 beräknas sålunda
den inhemska resursförbrukningens tillväxt till över 5 % (5,5 %) mot
drygt 4 % (4,1 %) 1967—1968. Accelerationen av den inhemska efterfrågans
tillväxt kan liksom vid många liknande tillfällen tidigare till stor del
återföras på lagerinvesteringarnas utveckling. Den s. k. slutliga inhemska
efterfrågan — dvs. bortsett från lagerförändringar — har i själva verket
haft en någorlunda jämn procentuell volymökning sedan 1965 medan däremot
tillväxten av efterfrågan inklusive lager i högre grad varit präglad av
påtagliga konjunkturvariationer.
1964— 1965— 1966— 1967— 1968—
1965 1966 1967 1968 1969
Procentuell tillväxt för:
total inhemsk efterfrågan .................. 6,3 2,2 1,8 4,1 5,5
inhemsk efterfrågan exkl. lagerinvesteringar .. 4,9 3,6 3,5 3,7 4,4 * 6
Den slutliga efterfrågans tillväxt inrymmer väsentliga förändringar i utvecklingstakten
för särskilda komponenter. Investeringarna som 1967—
1968 minskade i volym med en knapp procentenhet har 1968—1969 återgått
till eu normal tillväxt med över 4 %. Konsumtionens utvecklingstakt har
däremot dämpats. Avsaktningen är för den privata konsumtionens del måttlig
eller från 4,3 % i volymökning 1967—1968 till 3,9 % 1968—1969. Den
offentliga konsumtionen visar i stället en markant uppbromsning från nära
8,5 % i volymökning 1967—1968 till knappt 6 % 1968—1969.
Till investeringarnas tillväxt har såväl näringslivet som offentliga myndigheter
bidragit. De offentliga investeringarnas ökning har accelererat från
6 % till 10 %, medan utvecklingen av näringslivets investeringar har slagit
om från en volymnedgång med hela 8 % 1967—1968 till en volymökning
med 3 %. Enbart för industrins del noteras en omkastning från 4 % i
volymminskning 1967—1968 till en investeringstillväxt om 6 % 1968—1969.
Bostadsinvesteringarnas utveckling har däremot gått från måttlig ökning,
med 3 % 1967—1968, till obetydlig minskning — eller med 1,5 % 1968—
1969. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1969 beräknas till ca 107 000
eller obetydligt flera än 1968. Trots denna utveckling av bostadsbyggandet
är uppsvinget för investeringarna totalt sett tämligen jämnt fördelat mellan
byggen och maskinanskaffning. Byggnadsinvesteringarna som i volym
4 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
hölls praktiskt taget oförändrade 1967—1968 har nämligen ökat med
5,4 % 1968—1969, under det att anskaffningen av maskiner och inventarier
skiftat från nedgång med 3,3 % 1967—1968 till förnyad ökning med 3,2 %
1968—1969.
Sammanfattningsvis har det kraftigaste bidraget till accelerationen i den
inhemska efterfrågans tillväxt utgått från näringslivet vars investeringsutveckling
inklusive lager slagit om från en volymminskning med 4 %
1967—1968 till en volymökning med 14,5 % 1968—1969. Den offentliga
efterfrågans utveckling har i någon mån gått i dämpande riktning liksom
även bostadsbyggandets. Sammanlagt för denna »samhällsbehärskade»
sektor — dvs. offentlig konsumtion och investeringar samt bostadsbyggande
— noteras en avtagande tillväxt från knappt 7 % 1967—1968 till
drygt 5,5 % 1968—1969.1 Den privata konsumtionens ökningstakt förefaller
också att ha avtagit, om än obetydligt, men uppsvinget för näringslivets
investeringar och lager uppbyggnad har haft det dominerande inflytandet
på utvecklingen av den totala inhemska efterfrågan och dennas tillväxt
har som tidigare framhållits stigit från 4 % till 5,5 %.
Allmänt sett kan konstateras att efterfrågans tillväxt 1969 tenderat att bli
större än vad som kunnat tillgodoses med bibehållen inre och yttre balans.
En första fråga blir härefter hur yttringarna av denna bal^nsrubbning fördelat
sig mellan interna symptom såsom ökad anspänning av läget på arbetsmarknaden,
stigande löneglidning och tilltagande prisstegringstakt och externa
symptom, främst en försvagning av bytesbalansen. Vidare borde om
möjligt klargöras i vad mån de yttre balansrubbningssymptom som onekligen
i viss utsträckning föreligger helt kan återföras på en alltför hög intern
efterfrågan.
Med den kraftiga ökning av exportvolymen — 12 % — som faktiskt kunnat
uppnås har den totala resursförbrukningens tillväxt 1968—1969 blivit
betydande. En avsevärd importökning måste därmed framstå som ett normalt
led i utvecklingen redan av den anledningen att möjligheterna att öka
den totala inhemska produktionen var begränsade. Hade det disponibla utbudet
av arbetskraft motsvarat de förväntningar som man ännu under hösten
1968 ansåg sig ha anledning att hysa — dvs. 1 å 1,5 % — skulle emellertid
en större produktionsökning ha varit möjlig vid den efterfrågan som faktiskt
uppkom. Den faktiska ökningen av sysselsättningen förefaller att ha
stannat vid ca 3/4 % och sysselsättningens totala tidvolym har efter arbetstidsförkortning
stigit obetydligt eller inte alls. Därmed har en gräns
satts för den praktiskt möjliga produktionstillväxten och den betydande importvolymökning
som inträffat — med drygt 13 % — framstår såtillvida
som en ofrånkomlig följd av efterfrågans totala tillväxt. En annan fråga är
i vilken grad importökningen skulle ha modererats om den totala efterfråge
1
För enbart statlig konsumtion och investering framträder denna dämpning i en nedgång
från 4,8 % till 3,9 %.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 5
ökningen biivit mera dämpad. Detta spörsmål skall närmare beröras i det
följande.
Den ökade efterfrågan på arbetskraft har åtföljts av rekordhöga noteringar
för antalet obesatta platser och en nedgång i den registrerade arbetslösheten.
Löneglidningen har ökat jämfört med 1968 men med ett beräknat genomsnitt
för samtliga löntagare om 2,3 % förefaller den snarare att ha
hållit sig på 1966 och 1967 års nivå än på 1965 års som var ett par procentenheter
högre. Prisstegringen — en faktor som i och för sig verkat begränsande
på den i fasta priser redovisade efterfrågevolymen — bär ånyo börjat
öka. För konsumentpriserna beräknas uppgången under loppet av 1969 till
3,5 % mot 2 % under 1968. Den snabbare prisökningen kan främst återföras
på bostadsposten samt den beräknade effekten av höjda importpriser
och andra prisstegringsimpulser från utrikeshandeln. Det finns
inte något som tyder på ett snabbare kostnadsgenomslag inom de från internationell
konkurrens skyddade näringsområdena.
Trots något ökad löneglidning har lönenivåns ökning för samtliga löntagare
till följd av avtalsrörelsen blivit förhållandevis obetydligt högre 1969
än 1968 eller 6 3/4 % mot 6 1/4 %. En mera positiv sysselsättningsutveckling
har gjort skillnaden i fråga om lönesummeutveckling mellan dessa år
mera markerad eller ca en procentenhet. Nettoinbetalningarna till det offentliga
(dvs. skatter minus transfereringar) har emellertid ökat väsentligt
snabbare 1969 än 1968. För de disponibla inkomsternas tillväxt framträder
som följd härav endast obetydlig skillnad och den höjda prisstegringstakten
har medfört att de realt disponibla inkomsternas tillväxt blivit
en halv procentenhet lägre 1968—1969 än 1967—1968. Konsumtionens
procentuella volymökning har samtidigt blivit påtagligt högre än de realt
disponibla inkomsternas tillväxt. Konsumtionen har nämligen stigit med
3,9 % mot 2,8 % för realinkomsterna.
Med denna höga konsumtionsbenägenhet har den omläggning av den offentliga
finanspolitiken i dämpande riktning som i någon mån skett inte
kunnat förhindra att en förhållandevis snabb stegring av den inhemska
efterfrågan ägt rum i samband med det kraftiga omslaget i utvecklingen av
näringslivets investeringar i byggnader, maskiner och lager. Inte heller
har helhetsintrycket kunnat förändras genom den skärpning av kreditpolitiken
som med särskild styrka satte in sommaren 1969. Efterfrågans tillväxt
har sålunda blivit större än den praktiskt möjliga produktionsökningen.
Spänningen mellan produktionsökning och efterfrågetillväxt har tagit
sig uttryck i en försvagning av bytesbalansen.
Exportens utveckling 1968—1969 kan i och för sig synas tillfredsställande
med en volymökning om 12 % och en beräknad genomsnittlig prisuppgång
om 3 %. Detta innebär att den svenska exportens tillväxt varit väl i nivå
med utvecklingen av handeln inom Västeuropa och mellan OECD-länderna.
Den svenska exportens ökning har varit stark inom de flesta varuområden.
6 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Massaexportens tillväxt har emellertid på grund av kapacitetsbrist blivit
blygsam, trots stark efterfrågan.
Exportens ökning har åtföljts av en väl så snabb tillväxt av importen. Med
en fortsatt betydande försvagning av tjänste- och transfereringsnettona —
med i runt tal en halv miljard kr. — har bytesbalansens negativa saldo stigit
med ca 600 milj. kr. Härvid är att märka att handelsbalansen 1969 skulle
ha blivit 400 å 500 milj. kr. svagare i fall en inträffad förbättring av
bytesvillkoren jämfört med 1968 skulle ha uteblivit. Även om den kraftigt
ökade införseln i rådande läge varit en ofrånkomlig följd av efterfrågans
starka tillväxt finns det anledning att misstänka att tendensen till importstegring
skulle ha varit betydande, också i fall den inhemska efterfrågan
kunnat begränsas så mycket som varit önskvärt med hänsyn till den inre
balansen och läget på arbetsmarknaden. Ett indicium härpå utgör det förhållandet
att importbenägenheten synes ha stigit avsevärt redan under
1967 och i synnerhet 1968 då det inte — i varje fall under de tre första
kvartalen — rådde något övertryck inom den svenska ekonomin. Det kan
vidare nämnas att importen av varor och tjänster 1968—1969 tillgodosåg
44 % av totala efterfrågans tillväxt mot 41 % för 1964—1965. Det är onekligen
ett tecken på strukturell försvagning av bytesbalansen att denna för
1969 visat ett underskott som är ett par hundra milj. kr. större än under
det klart överhettningsbetonade året 1965.
Det är sannolikt att den försvagning av bytesbalansen som inträffat sedan
första hälften av 60-talet har ett samband med den snabba strukturomvandling
som f. n. försiggår inom det svenska näringslivet. Denna kännetecknas
bl. a. därav att mindre konkurrenskraftig produktion slås ut och till
stora delar ersätts av billigare import. Samtidigt utvecklas kapaciteten inom
sådana företag och produktionsgrenar som är konkurrenskraftiga på exportmarknaderna.
Det förefaller emellertid som om den positiva sidan av omvandlingsprocessen
tenderat att gå något trögare än den negativa som innebär
att svensk produktion läggs ned och ersätts med import. En snabb
utveckling av de konkurrenskraftiga sektorerna inom ekonomin är bl. a. beroende
av att tillräckliga investeringar skall kunna ske. Vilka möjligheter
som finns att bereda utrymme härför sammanhänger delvis med hur effektivt
övrig efterfrågan kan begränsas. Ur denna synvinkel blir alltså möjligheterna
att korrigera utrikesbaiansen på sikt beroende av det finansieringsutrymme
som kan skapas för denna typ av investeringar.
Utvecklingen under senare hälften av 60-talet har inte utövat någon
odelat positiv inverkan på utrymmet för extern finansiering av företagens
investeringar. En bidragande orsak härtill är att hushållssparande!, att döma
av det nationalräkenskapsmaterial som nu är tillgängligt, synes ha stagnerat
sedan mitten av 60-talet. Vid eu jämförelse mellan förhållandena 1963
och 1964 och läget 1968 och 1969 kan man finna att AP-fondsparandets tillväxt
under den mellanliggande perioden kalkylmässigt absorberats av en
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 7
ungefär lika stor tillväxt av statens, kommunernas och bostadssektorns
finansieringsbehov. Nettofinansieringsbehovet för den offentliga sektorn i
vid bemärkelse har alltså hållits tämligen oförändrat samtidigt som hushållssparandet
i stort sett upphört att ge något nettotillskott. Under senare
delen av 60-talet och i synnerhet under åren 1967, 1968 och 1969 skulle
hushållssparandet t. o. m. ha minskat avsevärt, men det är svårt att få hela
denna nedgång att passa ihop med övriga data om den finansiella utvecklingen.
Redan med ett oförändrat hushållssparande skulle det emellertid
— residualt sett — helt ha fått ankomma på företagssparandet att skapa
utrymme för inhemsk finansiering av företagens ökade investeringar.
Den finansiella utvecklingen sedan 1962 kan i viss mån belysas av följande
uppställning som visar utfallet av statens och kommunernas utgiftssaldon
frånsett utlåning, av sparandet inom AP-fonderna och av den totala
bostadsfinansieringen. Dessa poster sammantagna ger en föreställning om
nettofinansieringsbehovet för en vidare offentlig sektor. Vid sidan härav
redovisas även det beräknade hushållssparandet. Den del av hushållssparandet
som går utöver den offentliga sektorns nettofinansieringsbehov motsvarar
till sitt belopp summan av extern finansiering av företagssektorn —
detta under förutsättning att bytesbalansen inte visar vare sig över- eller
underskott. Uppgifterna avser miljarder kr. i löpande priser.
Statens utgifts- överskott (-) |
Kommu- nernas utgifts- överskott (-) |
Sparandet |
Bostads- finansie- ring (-) |
Netto- finansie- ringsbehov (-) |
Hushålls- sparande |
Rest- post |
|
1962...... |
1,6 |
-0,6 |
1,4 |
-4,1 |
— 1,7 |
4,0 |
2,3 |
1963...... |
0,7 |
-0,8 |
2,0 |
-4,6 |
-2,7 |
4,1 |
1,4 |
1964...... |
0,8 |
-i,o |
2.6 |
-5,4 |
-3,0 |
5,0 |
2,0 |
1965...... |
1,4 |
-1,3 |
3,1 |
-5,9 |
-2,7 |
4,2 |
1,5 |
1966...... |
0,7 |
-0,8 |
3,8 |
-6,0 |
-2,3 |
4,4 |
2.1 |
1967...... |
-0,6 |
-0,7 |
4,6 |
-7,2 |
-3,9 |
4,0 |
0,1 |
1968...... |
-0,9 |
-1,0 |
5,7 |
-7,5 |
-3,7 |
3,5 |
-0,2 |
1969...... |
0,3 |
-1,6 |
6,3 |
-7,9 |
-2,9 |
2,8 |
-0,1 |
Den sålunda kalkylerade restposten visar fram till de senaste åren en
påtaglig stagnation räknad i löpande priser. De låga värdena för 1967 och
följande år får förses med speciella reservationer, eftersom implikationerna
för företagssparandets utveckling förefaller tvivelaktiga. Vid en
residualberäkning gentemot bytesbalansens saldo visar det sig nämligen
att företagens självfinansieringsgrad enligt denna kalkyl skulle ha stigit
synnerligen kraftigt 1967 i samband med den nedgång som det året skedde
i lagerinvesteringarna. Tendensen förefaller obestridlig men det är svårt
att få storleken av den beräknade förändringen att passa ihop med de uppgifter
som i övrigt är tillgängliga om företagssparandets utveckling detta år.
8 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Självfinansieringsgraden skulle därefter ha förblivit oförändrat hög 1968
men synes ha avtagit 1969 i samband med den kraftiga uppgången i företagens
totala investeringar inklusive lager. — Även nedanstående uppgifter
avser miljarder kr. i löpande priser.
Restpost |
Residualberäknat netto |
Bytesbalansens saldo |
|
1962.......................... |
2,3 |
2,0 |
0,3 |
1963.......................... |
1,4 |
1,2 |
0,2 |
1964.......................... |
2,0 |
16 |
0,4 |
1965.......................... |
1,5 |
2,4 |
-0,9 |
1966.......................... |
2,1 |
2,9 |
-0,8 |
1967.......................... |
0,1 |
0 2 |
-0.1 |
1968.......................... |
-0,2 |
0.3 |
-05 |
1969.......................... |
-0,1 |
1,0 |
-1,1 |
Oavsett hur företagens självfinansieringsgrad faktiskt må ha utvecklat
sig vittnar bytesbalansens negativa saldo om att de samlade finansieringsbehov
som gjort sig gällande inom den svenska ekonomin varit större än
vad som skulle ha kunnat tillgodoses med inhemska medel.
Det redovisade utfallet av bytesbalansen 1969 visar som tidigare framhållits
ett underskott om ca 1 100 milj. ltr., vilket innebär en ökning med
600 milj. kr. i förhållande till 1968. Med hänsyn till biståndskrediter som
lämnats 1969, och villkoren för dessa, kunde det för övrigt ha varit plausibelt
att kalkylmässigt öka belastningen på bytesbalansen med ett belopp om
ca 200 milj. kr. som nu — i anslutning till internationella redovisningsnoriner
— har upptagits under kapitalbalansen. Denna har oavsett detta
i väsentligt högre grad än bytesbalansen bidragit till den omkastning som
1968—1969 inträffat i Sveriges betalningsläge och som kommit till uttryck
i en kraftig nedgång av valutareserven. För kända kapitaltransaktioner
redovisas nämligen en omsvängning i negativ riktning om ca 1 350
milj. kr. Ett inflöde om ca 550 milj. kr. 1968 har följts av ett utflöde om
ca 800 milj. kr. 1969. Tillsammans med det beräknade underskottet i bytesbalansen
om ca 1 100 milj. kr. skulle härigenom ett valutautflöde om
ca 1 900 milj. kr. 1969 kunna förklaras. Eftersom den faktiska nedgången
i valutareserven inte torde ha varit större finns knappast anledning att
förmoda att andra betalningsförskjutningar — varibland främst sådana
som avser icke kända handelskrediter — skulle ha inverkat negativt på
valutaställningen 1969. Därmed är inte uteslutet att en viss eftersläpning
i betalningarna till Sverige kan ha uppkommit under 1967 och 1968. Det
framgår av uppställningen nedan att de stora negativa förändringarna i
kapitalbalansen i nu nämnd ordning kan återföras på posterna utlandsinvesteringar,
varvens exportkrediter, statliga kapitaltransaktioner och värdepappershandel
(till följd av utländskt utbud av svenska värdepapper), un
-
9
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Tabell I: 2. Kapitalbalans 1968 och 1969
Milj. kr.
1968 |
1969 |
1968—1969 Förändring |
|
1. Statliga kapitaltransaktioner................ |
- 60 |
-270 |
-210 |
2. Värdepappershandel........................ |
10 |
-150 |
-160 |
3. Privata långfristiga lån..................... |
-113 |
225 |
+338 |
4. Utlandsinvesteringar........................ |
310 |
-450 |
-760 |
4. 1. Svenska investeringar i utlandet |
|||
4. 1. 1. Nyinvesteringar ................ |
-691 |
-1 150 |
-459 |
4.1. 2. Återfört kapital ................ |
462 |
180 |
-282 |
4. 2. Utländska investeringar i Sverige |
|||
4. 2.1. Nyinvesteringar................. |
680 |
620 |
- 60 |
4. 2. 2. Återfört kapital ................ |
-141 |
-100 |
+ 41 |
5. Varvens exportkrediter...................... |
175 |
-136 |
-311 |
6. Vissa kända handelskrediter ................ |
235 |
201 |
- 34 |
7. Övrigt privat kapital ...................... |
- 12 |
-218 |
-206 |
Summa |
545 |
-798 |
-1343 |
Anm. Negativt tecken anger kapitalutflöde.
Källa: Riksbanken.
der det att posten privata långfristiga lån visar förändring i motsatt riktning.
I fråga om vissa av de poster, som förändrats i negativ riktning kan
den uppkomna differensen i räntenivå mellan internationell och svensk
kreditmarknad ha varit en bidragande omständighet.
Ändrad nationalbokföring
De uppgifter som i det föregående anförts om utvecklingen av nationalprodukten
och dess komponenter är klassificerade och sammanställda enligt
det nya nationalräkenskapssystemet SNR som antagits av statistiska
centralbyrån. I huvudsak innebär detta system en anpassning till FN:s System
of National Accounts (SNA). Systemet medför vissa förändringar i presentationen
av nationalprodukten och dess sammansättning. Detta torde
i huvudsak framgå av nedanstående tablå som visar hur försörjningsbalansen
1967 ter sig enligt såväl det nya som det gamla systemet.
Försörjningsbalans 1967. Procentuell fördelning av komponenternas relativa storlek
Andel enligt |
Andel enligt |
Andelsför- |
|
äldre system |
SNR |
ändring |
|
Privat konsumtion...................... |
51,5 |
54,3 |
+ 2,8 |
Statlig konsumtion...................... |
5,8 |
8,8 |
+ 3,0 |
Kommunal konsumtion.................. |
10,0 |
12 8 |
+ 2,8 |
Bruttoinvestering....................... |
32 7 |
24,1 |
-8,6 |
Lagerförändring ........................ |
0 |
0 |
0 |
Bytesbalansens saldo.................... |
0 |
0 |
0 |
Bruttonationalprodukt .................. |
100,0 |
100,0 |
0 |
1-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
10 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1. Totalt sett sjunker bruttonationalproduktens omslutning med 5,5 %
genom omläggningen, främst som en följd av att företagens underhåll betraktas
som en produktionskostnad och inte som komponent i nationalprodukten
i form av investering. (Den lägre omslutningen framgår inte av
tablån.)
2. Den offentliga konsumtionens andel stiger från 15,8 % till 21,6 % som
följd av att den militära materielanskaffningen klassificeras som offentlig
konsumtion och inte som investering och vidare som följd av att värdet av
det offentligas »output» justeras upp med hänsyn till en viss beräknad kapitalförslitning
och insatta underhållskostnader.
3. Investeringarnas andel av bruttonationalprodukten sjunker från
32,7 % till ca 24,1 % beroende på att underhåll och militär materielanskaffning
bortfaller.
4. Den i absoluta tal så gott som oförändrade privata konsumtionen ökar
sin andel från 51,5 % till drygt 54 % på grund av den totalt sett lägre bruttonationalprodukten.
2. Sveriges ekonomi 1970
Den ekonomiska utvecklingen 1969 medförde en förhållandevis snabb
ökning av den totala produktionen och ledde till ett alltmera fullständigt
kapacitetsutnyttjande av såväl arbetskraft som produktionsanläggningar.
Inför 1970 förefaller det under sådana omständigheter mer eller mindre givet
att produktionen inte kan väntas fortsätta att stiga i samma tempo. Hur
markant den av kapacitetsskäl ofrånkomliga avsaktningen måste bli råder
emellertid en viss osäkerhet om liksom beträffande den möjliga produktivitetsutvecklingen.
I övrigt har osäkerhetsmomenten i framtidsbedömningen
traditionellt brukat gälla de internationella konjunkturutsikterna, företagens
investeringsvilja och hushållens konsumtionsbenägenhet. I nuvarande
situation har de oklara utsikterna för såväl inhemskt som internationellt
kreditmarknadsläge medfört en ytterligare villkorlighet i de prognoser som
kunnat göras för den reala aktivitetsutvecklingen.
Vid ingången av 1970 var den ekonomiska utvecklingen inom de OECDanslutna
industriländerna alltjämt expansiv med undantag för Förenta staterna
där stagnationstendenser framträtt under andra halvåret 1969. Nyckelfrågor
vid bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen
under 1970 blir under sådana omständigheter dels hur varaktiga och djupgående
avmattningstendenserna kan komma att visa sig i Förenta staterna,
dels hur starka spridningseffekterna härav kan komma att bli i synnerhet
med avseende på Västeuropa. Den bedömning som görs i det följande innebär
att avmattningen i Förenta staterna blir förhållandevis övergående och
spridningseffekterna begränsade. Vid ett mera pessimistiskt utvecklingsalternativ,
som dock förefaller avgjort mindre sannolikt, skulle ett mera
11
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
fördjupat och långvarigt bakslag kunna inträffa i Förenta staterna och en
påtaglig avmattning framträda i Västeuropa under senare delen av 1970.
Ett sådant utfall skulle kunna tänkas bero på delvis fördröjda effekter av
den restriktiva kredit- och räntepolitik som allmänt förts under 1969 och
som alltjämt bedrivs. En dämpning av investeringskonjunkturen med särskild
tonvikt på bostadssektorn skulle härvid i Västeuropa kunna tänkas
sammanfalla med ett omslag i lagerinvesteringarnas utveckling.
Övervägande skäl talar emellertid för en mera optimistisk bedömning.
Även med en sådan grundsyn torde få förutsättas att den ekonomiska politiken
i Förenta staterna tills vidare kommer att vara restriktivt inriktad.
Möjligen kan den komma att behålla denna orientering ända till dess att
man får klara indikationer på att prisstegringstakten dämpats och att utrikesbalansen
kunnat stärkas. Det är vidare möjligt att den önskvärda förändringen
av prisutveckling och bytesbalans kan komma att ske förhållandevis
långsamt. Därmed finns onekligen risker att den ekonomiska politiken
inte lättas förrän senare under året och att den väntade uppgången i
produktionen till följd härav låter vänta på sig. Med tanke på konsekvenserna
för läget på arbetsmarknaden har det emellertid verkat rimligare att
anta att regeringen lättar något på åtstramningarna även om det härigenom
kan komma att ta längre tid att närma sig de övriga balansmålen. Konjunkturnedgången
i Förenta staterna skulle härmed kunna bli både svag
och kortvarig — och någon tillväxt skulle kunna påräknas även 1970.
Redan med hänsyn till rådande kapacitetsbegränsningar är en svagare
produktionstillväxt att vänta i Västeuropa 1970. En restriktiv ekonomisk
politik torde samtidigt bidra till en viss dämpning i efterfrågeökningen.
Trots negativa effekter av kreditpolitiken, i synnerhet på bostadsbyggandet,
beräknas emellertid de fasta investeringarna totalt sett växa snabbt också
1970. Härvid väntas näringslivets investeringar svara för den starkaste
tillväxten. Den troliga dämpningen av efterfrågans tillväxt väntas i första
hand föranledas av en svagare utveckling i lagerinvesteringarna, speciellt
vad avser Västtyskland och Frankrike. Konsumtionen väntas öka ungefär
lika snabbt som 1969, huvudsakligen på grund av en stegrad löneökningstakt
inom EEC-länderna och en sannolik återgång till en normal konsumtionsökningstakt
i Storbritannien. Den väntade mindre konjunkturnedgången
i Förenta staterna kan också beräknas få en återhållande effekt på den
ekonomiska utvecklingen i Västeuropa. Denna påverkan blir dock troligen
relativt begränsad, även om utfallet i Förenta staterna skulle visa sig bli
något mera depressivt än vad som här antagits. Avmattningen i efterfrågans
tillväxt kan med hänsyn till kapacitetsutrymmet inte förmodas bli så kännbar
att någon mera påfallande förändring i det ekonomiska klimatet är att
vänta i Västeuropa, i varje fall inte under större delen av 1970.
Konjunkturinstitutets prognos för exporten 1970 utgår från en sådan bedömning
av den internationella efterfrågeutvecklingen. — Totala exporten
12 Statsverkspropositionen år i970. Bil. 1: Finansplanen
exklusive fartyg beräknas i volym öka ca 8 % 1970, vilket är 4 procentenheter
mindre än 1969. För hela exporten väntas tillväxten 1970 på grund av
obetydlig ökning av fartygsleveranserna bli något lägre eller 7,5 % mot 12 %
föregående år.
En avsevärt svagare utveckling 1970 än 1969 är att vänta för råvaror och
skogsindustriprodukter. Trävaror, massa och papper samt malm ökade
tillsammans med 8,5 % i volym 1969 men beräknas endast stiga ungefär
3.5 % 1970. En avsaktning förefaller ofrånkomlig med hänsyn till kapacitetsbegränsningar,
men även den dämpade utländska efterfrågan kan för
vissa varugrupper utgöra en bidragande faktor. 1 värde räknat blir skillnaden
i ökningstakt endast några procentenheter eftersom prisutvecklingen
för både skogsprodukter och malm väntas bli betydligt mera gynnsam 1970.
Exporten av färdigvaror såväl i volym som värde beräknas totalt sett öka
betydligt långsammare 1969—1970 än 1968—1969, eller i volym med drygt
9.5 % mot knappt 13,5 %. Även för denna del av exporten väntas leveransförmågan
utgöra en begränsningsfaktor. Ökningstakten beräknas för verkstadsprodukter
exklusive fartyg bli 12,5 % och för »övrigvaror» 10 %, medan
exporten av järn och stål väntas öka 9,5 % och fartygsleveranserna 2 %.
För livsmedel och andra metaller än järn och stål väntas en minskning.
I värde beräknas exporten totalt stiga med 11,5 % mot 7,5 % i volym. I
genomsnitt räknar man med en något större prisökning än föregående år.
De mest betydande prisökningarna väntas för skogsprodukter och malm.
Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner väntas
öka med 10 % från 1969 till 1970. För industrins del förutses en volymmässig
ökning på 10,5 % totalt sett. Maskininvesteringarna svarar härvid för en
drygt 9-procentig ökning, medan byggnadsinvesteringarna ökar ännu snabbare
(12,5 %). Uppjusteringarna av de i novemberenkäten angivna planerna
för 1970 är något mindre än genomsnittet tidigare år, särskilt vad gäller
maskininvesteringar där kapacitetsläget i investeringsvaruindustrin beräknas
bli ansträngt. Investeringsuppgifterna på branschnivå pekar mot att
verkstäderna och stålverken kommer att öka sina investeringar också 1970.
För massa- och pappersindustrin väntas också investeringarna öka något
1970, efter nedgången 1969. Övriga branschers investeringsnivå förväntas
komma att i stort sett ligga kvar på 1969 års nivå. — Handelns investeringar
beräknas komma att öka med 5,5 %, dvs. i några procentenheters långsammare
takt än 1969.
Lagerinvesteringarna väntas 1970 komma att uppgå till ca 1 900 milj. kr.
eller något hundratal milj. kr. mera än 1969. I fråga om råvaror, halvfabrikat
och varor i arbete väntas lageruppbyggnaden avsakta något. För
industrins färdigvaror väntas däremot ett omslag från nedgång 1969 till ökning
1970. Det är framför allt verkstadssektorn, järn- och metallverk samt
träindustrin som väntas bidra till uppgången i lagerinvesteringarna. — För
näringslivets totala realkapitalbildning blir ökningen 1969—1970 10 % att
jämföra med en uppgång på nästan 14,5 % 1968—1969.
13
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
För statliga investeringar väntas en ökning på 3,5 % 1970. Uppgången för
de statliga byggnadsinvesteringarna 1969 väntas fortsätta 1970 men i lägre
takt huvudsakligen på grund av minskade beredskapsarbeten. De statliga
maskininvesteringarna förväntas också stiga i lägre takt 1970.
Kommunernas investeringar förutses öka med drygt 5 % 1969—1970 mot
10,5 % 1968—1969. Särskilt markerad är nedgången i tillväxttakten för
byggnadsinvesteringarna från föregående år, eller från 11,5 % till 5 %.
Delvis antas den lägre tillväxttakten orsakas av en förutsatt stram kreditpolitik.
Man kan också notera att sjuk- och hälsovårdsutbyggnaden inte längre
ökar i lika snabb takt.
För bostadsbyggandet beräknas en igångsättning om totalt 103 000 lägenheter
(motsvarande 100 000 »normallägenheter») komma att medföra en
minskning av investeringsvolymen med 1 % 1969—1970. Härvid förutsätts
att tyngdpunkten av igångsättningen liksom de senaste tre åren kommer
att ligga på andra och tredje kvartalen. 1 övrigt har räknats med ett något
lugnare läge på byggarbetsmarknaden och fr. o. m. andra halvåret 1969 en
återgång till 1968 års byggnadstider för påbörjade flerfamiljshus. Det har
också antagits att den genomsnittliga lägenhetsytan hålls oförändrad vid
1969 års lägre nivå. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1970 väntas
minska något och uppgå till ca 103 000.
Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 5,5 % 1969—1970.
Fyggnadsinvesteringarna ökar väsentligt långsammare än maskininvesteringarna,
eller med 3 % mot 9,5 % för de senare. Inberäknat lager blir den
totaia investeringsökningen knappt 6 % 1969—1970.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler.
Den totala lönesumman väntas stiga i något snabbare takt än mellan
1968 och 1969 eller med drygt 8 %. För de enskilda företagarinkomsterna
väntas ett omslag jämfört med 1968—1969 till en ökning om knappt 7 %.
Totalt beräknas faktorinkomsterna stiga med drygt 8 %, vilket innebär en
ökningstakt som är drygt 1,5 procentenheter högre än 1968—1969. Tillväxten
i de disponibla inkomsterna stannar dock vid 6,5 % mot 5,5 % 1968—
1969. Hushållens nettoinbetalning till det offentliga beräknas nämligen stiga
betydligt snabbare 1969—1970 än 1968—1969.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1970 har en utgångspunkt varit
att arbetsgivarens kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda
antas stiga med ca 9 %. För lönekostnadernas genomslag inom de för internationell
konkurrens skyddade områdena förutsätts ett för den väntade
lönestegringstakten normalt värde, dvs. något högre än föregående år. Enligt
den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsumentprisnivån under
loppet av 1970 antas stiga med 3,0 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren
1969 och 1970 kan den troliga förändringen väntas bli något högre
eller 3,2 %.
Vid den förutsatta prisuppgången 1970 kan de reala disponibla inkomsterna
beräknas öka med 3,3 % mot knappt 3 % 1968—1969.
14 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Den privata konsumtionen har prognoserats på basis av ett antagande om
en fortsatt stram kreditmarknad, vilket förmodas tvinga fram en viss normalisering
av förhållandet mellan inkomst- och konsumtionsutveckling. Den
totala privata konsumtionens volym har sålunda, inklusive turistnettot, beräknats
komma att öka med ca 3 1/2 % 1969—1970 mot nästan 4 % 1988—
1969. Med tanke på att hushållens disponibla inkomster i fast pris kan väntas
öka något mindre än 3 1/2 % innebär emellertid detta alltjämt en fortsatt
ökad konsumtionskvot. Det är framför allt konsumtionen av varaktiga
varor som förväntas fortsätta att hålla sparandet nere.
Den offentliga konsumtionen väntas öka med knappt 4 % varav den kommunala
med drygt 6 % och den statliga med knappt 0,5 %.
Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågevolymens tillväxt 1969
—1970 väntas uppgå till 4,7 %, att jämföra med 6,6 % 1968—1969. Den förväntat
svagare tillväxten förklaras i första hand av lägre exportökning och
en övergång till endast måttligt stigande lagerinvesteringar.
Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan im port volymen
beräknas stiga med 7,5 % 1969—1970, vilket är väsentligt lägre än uppgången
1968—1969 som var 13 %. Importen av konsumtionsvaror väntas öka
9,5 %, en dämpning i förhållande till 1969 som delvis kan återföras på en
förväntad minskad importtillväxt av personbilar. Importen av investeringsvaror
väntas öka relativt starkt också 1970, men ökningstakten torde stanna
vid 6 %, eftersom den stora importen av pappersmaskiner 1969 nästan helt
faller bort 1970.
Eftersom importvolymens tillväxt beräknas nära sammanfalla med exportvolymens
men importpriserna stiger svagare än exportpriserna (2 1/2 %
mot 3 1/2 %) förutses underskottet i handelsbalansen sjunka med drygt
400 milj. kr. 1969—1970. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas
komma att minska med ytterligare 350 milj. kr. jämfört med 1969 med de
stora minusutslagen främst på posterna turistnetto och övriga tjänster m. m.
— Bytesbalansens underskott, inklusive korrigeringsposten, kommer enligt
dessa beräkningar — sådana som de redovisas i tabell III: 3 — att minska
med drygt 150 milj. kr. 1969—1970.
Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de förutsatta
förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat
att nationalproduktens tillväxt 1969—1970 blir 4 %.
I de hitintills redovisade prognoserna ingår inte effekter av förändringar
som nu föreslås i den indirekta beskattningen med verkan från 1 februari
1970. Höjda skatter på tobak och Öl och ökad mervärdeskatt på bilar och
vissa andra konsumtionskapitalvaror kan beräknas medföra en ytterligare
uppgång av konsumentpriserna med 0,5 %. Konsumentprisnivån kan följaktligen
under loppet av 1970 väntas stiga med 3,5 %. Mellan genomsnittslägena
för kalenderåren 1969 och 1970 kan den troliga förändringen under
rådande omständigheter anges till 3,7 %. För realt disponibla inkomster ned
-
15
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
justeras den väntade ökningen från 3,3 % till 2,8 %. Normalt skulle under
sådana förhållanden en neddragning ha varit motiverad även för konsumtionsprognosen.
Som följd av mervärdeskattens höjning — vilken för flertalet varuområden
aviseras till 1 januari 1971 — har man emellertid anledning att räkna
med att en del inköp kommer att tidigareläggas särskilt under andra halvåret
1970. Att döma av tidigare erfarenheter skulle »momsrushen» inom
det aktuella varuområdet — dvs. det som inte omfattas av mervärdeskattens
särskilda höjning 1 februari 1970 -— kunna tänkas bli av ungefär samma
storlek som det konsumtionsbortfall som kan väntas på grund av skattehöjningarna
i februari 1970. Prognosen om 3,5 % i ökning av konsumtionsvolymen
1970 synes därför kunna bibehållas oförändrad. Skatteomläggningarna
kan emellertid förmodas verka sänkande på konsumtionen första
halvåret och höjande andra halvåret. Konsumtionskvoten för 1970 kommer
med dessa antaganden att stiga ytterligare något.
Om sysselsättningsnivån 1970 hålls uppe i anslutning till de tendenser
som nu kan överblickas kommer en ökning av den totala produktionen som
stannar vid 4 % att åtföljas av en avsevärd nedgång av produktivitetens tillväxt.
En återblick på de närmast föregående åren kan ge ett perspektiv på
utvecklingstendenserna.
Mellan 1967 och 1968 redovisas en ökning av nationalprodukten med
4 % i volym. Samtidigt minskade enligt ännu preliminära beräkningar antalet
utförda arbetstimmar med 2 % och produktivitetstillväxten kan därmed
anges till ca 6 %.
Produktivitetstillväxten 1968—1969 förefaller att ha blivit klart lägre än
närmast föregående år. Nationalproduktens tillväxt beräknas till 5 %. Antalet
arbetstimmar har enligt ett beräkningsalternativ ökat med drygt 1/2 %
medan annan beräkningsmetodik ger oförändrad arbetsvolym. Produktivitetsökningen
skulle följaktligen ha kunnat uppgå till 4 1/2 å 5 %, vilket
skulle vara 1 å 1 1/2 procentenhet lägre än 1967—1968.
För 1969—1970 indikerar de bedömningar som gjorts att den insatta arbetsvolymen
skulle fortsätta att stiga i samma eller obetydligt högre takt
än 1968—1969. Produktivitetstillväxten skulle därmed bli ca en procentenhet
lägre än under 1969 och uppgå till ungefär 3 1/2 å 4 %.
Ett sådant antagande om produktivitetens tillväxt förefaller i och för sig
plausibelt. För en sådan utveckling talar det förhållandet att den utförda
arbetsvolymen under loppet av 1969 jämfört med 1968 synes ha gått mot en
ökning, medan produktionen snarast tillväxt i minskad takt. Jämfört med
utfallet under tidigare år av 60-talet kan produktivitetstillväxten synas låg.
Vad gäller balansen på arbetsmarknaden pekar detta alternativ mot att den
totala arbetskraftsefterfrågan blir väl så stor som ett beräknat utbud.
Det har emellertid förefallit rimligare att räkna med en produktivitetstillväxt
1970 som understiger föregående års i något mindre grad än vad den
16
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell I: 3. Bytesbalansen 1968—1970
Milj. kr., löpande priser
1968 |
1969 |
1970 |
|
prel. |
prognos |
||
Export av varor.............................. |
25 403 |
29 235 |
32 890 |
Import av varor.............................. |
26 516 |
30 435 |
33 400 |
Handelsbalans |
- 1113 |
- 1200 |
- 510 |
Sjöfartsnetto ................................ |
1 958 |
1 885 |
1 900 |
Turistnetto .................................. |
- 1 029 |
- 1 190 |
- 1 350 |
Övriga tjänster m. m., netto1.................. |
- 418 |
- 590 |
- 765 |
Transfereringar .............................. |
- 603 |
- 825 |
- 850 |
Korrigeringspost2 ............................ |
700 |
800 |
900 |
Bytesbalans |
- 505 |
- 1120 |
- 675 |
1 Motsvaras av posterna »korrigering av handelsstatistiken» och »övriga tjänster, netto» i
tabell III: 3.
2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
skisserade utvecklingen antyder. Man får då också räkna med att en något
större ökning av den totala produktionen blir möjlig. Under förutsättning
av ett fortsatt stramt kreditmarknadsläge är det motiverat att anta att i
första hand exporten kommer att ta det ytterligare produktionsutrymmet i
anspråk. Det är främst utbudet av verkstadsprodukter och s. k. »övrig»-varor som skulle kunna ge ett tillskott. I försörjningsbalansen har därför
uppförts en exportvolymökning med 8,5 %, dvs. en procentenhet mera än
enligt konjunkturinstitutets prognos. En förutsättning för denna upprevidering
är att bruttonationalprodukten eller den totala produktionen kan ökas
med 4,3 %, vilket har bedömts som genomförbart. — Bytesbalansen 1970
kan härigenom väntas få ett något gynnsammare utfall än vad som framgår
av kapitel III. Underskottet i bytesbalansen beräknas sålunda sjunka från
drygt 1 100 milj. kr. 1969 till knappt 700 milj. kr.
Osäkerhetsmomenten i den bedömning av utsikterna för Sveriges ekonomi
1970 som här framlagts är otvivelaktigt betydande. Ett av skälen härtill
utgör de förhållandevis ovissa framtidsperspektiven på kreditmarknaden.
Prognoserna för konsumtion och investeringar utgår från ett antagande om
ett fortsatt stramt kreditmarknadsläge. Detta utesluter dock inte att en
mycket hård kreditmarknadspolitik skulle kunna rubba de finansiella förutsättningarna
för att dessa prognoser skulle kunna förverkligas.
Ett karakteristiskt inslag i den ekonomiska utvecklingen under senare
hälften av 60-talet har varit en successiv dragning uppåt av såväl konsumtions-
som importbenägenheten. Det är inte otänkbart att denna tendens under
1970 kan komma att framträda med större kraft än som förutsatts i
nationalbudgetprognoserna, i all synnerhet om den s. k. momsrushen skulle
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
17
Tabell I: 4. Preliminär försörjningsbalans för 1970
1969 års priser
Milj. kr. |
Förändring 1969 |
—1970 |
|
1969 |
|||
milj. ki''. i |
procentuell |
||
1969 års priser |
volymförändring |
||
Tillgång |
|||
Bruttonationalprodukt................ |
147 263 |
6 300 |
4,3 |
Import.............................. |
30 436 |
2 200 |
7,5 |
Summa tillgång |
177 699 |
8 500 |
4,8 |
Efterfrågan |
|||
Bruttoinvesteringar.................. |
33 431 |
1 850 |
5,5 |
därav: privat...................... |
12 753 |
1 300 |
10,0 |
stat........................ |
4 830 |
200 |
3.5 |
kommuner.................. |
8106 |
400 |
5,0 |
bostäder.................... |
7 742 |
- 50 |
-1,0 |
Lagerförändring .................... |
+ 1 758 |
+ 150 |
|
Privat konsumtion .................. |
78 042 |
2 750 |
3,5 |
Offentlig konsumtion ................ |
34 730 |
1 350 |
4,0 |
Tjänstenetto........................ |
+ 503 |
—100 |
|
Export ............................ |
29 235 |
2 500 |
8,5 |
Summa efterfrågan |
177 699 |
8 500 |
4,8 |
bli mera omfattande än som antagits. De skäl som talar mot en ytterligare
uppskruvning av konsumtionsbenägenheten 1970 är dels det förutsatta strama
kreditmarknadsläget, dels en föreställning om att redan konsumtionsbenägenheten
1969 på sina håll var baserad på en betydande likviditetsförbrukning.
Vad gäller importbenägenheten bör särskilt understrykas att importproggnosen
i och för sig utgår från ett antagande om en stark utvecklingstrend
för importen. Vad som har i någon mån bedömts verka återhållande på importen
1970 har varit övergången från kraftigt stigande lagerinvesteringar
till ett läge med nästan oförändrade sådana. Sannolikheten av att importefterfrågan
skall dämpas 1970 ökar ju mera uppdriven lagerinvesteringsnivån
1969 visar sig vara. Lagerstatistiken är ännu bristfällig och beräkningen
av lagerinvesteringarna därför osäkra. Det förefaller dock väl så troligt att
1969 års lagerinvesteringar skulle vara underskattade som att de skulle vara
överskattade.
Bortsett från tänkbara underskattningar av import- och konsumtionsbenägenheterna
eller eventuellt av investeringsviljan skulle givetvis även en
mera påtaglig försvagning av den internationella ekonomiska utvecklingen
kunna medföra påfrestningar för utrikesbalansen. Riskerna för en konjunkturavmattning
i Västeuropa under första halvåret 1970 får bedömas som
obetydliga. Eventualiteten av en sådan utvecklingstendens under andra halvåret
kan inte avvisas med lika stor säkerhet.
Även om bytesbalansens utveckling kan inge bekymmer såväl med hänsyn
till innehållet i den prognos som framlagts som med tanke på de osäkerhets
-
18
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
marginaler som omger densamma, är det emellertid först i kombination med
de ovissa utsikterna för kapitalbalansen som framtidsperspektiven för bytesbalansen
framstår i en mera oroande dager. Efter det betydande omslag i
negativ riktning som inträffat i kapitalbalansen har denna för 1969 visat ett
underskott om ca 800 milj. kr. Beträffande de statliga kapitaltransaktionerna,
dvs. i huvudsak biståndskrediter, kan med stor säkerhet sägas att utvecklingen
1970 inte medför någon minskad belastning. För fartygskrediterna
väntas inte någon större förändring. För företagens utlandsinvesteringar
kan nettoutflödet möjligen komma att bli lägre, sedan valutaregleringen i
detta hänseende börjat tillämpas mera restriktivt. För övriga poster i kapitalbalansen
är hållpunkterna för en framtidsbedömning mera sparsamma.
Sammanfattningsvis skulle emellertid även en måttlig förstärkning av kapitalbalansen
kunna åtföljas av ett visst valutautflöde 1970, ifall utfallet av
bytesbalansen detta år är rätt bedömt och restposten blir obetydlig.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
19
II. Det internationella läget
1. Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1969
I Västeuropa behöll produktion och efterfrågan under hela 1969 den snabba
tillväxttakt som uppnåddes andra halvåret 1968. Produktionstillväxten
som för helåret 1968 angivits till 4,9 % beräknas sålunda 1969 ha varit
6,0 %. Produktionen ökade mera 1969 än året innan i nästan alla de till området
hörande länderna. En särskilt bidragande orsak till den högre tillväxten
i Västeuropa 1969 var utvecklingen i Frankrike. Efter de omfattande strejkerna
och de därefter avtalade stora löneökningarna tilltog den privata
konsumtionen snabbt hösten 1968 och denna utveckling förstärktes ytterligare
under 1969. Samtidigt ökade investeringarna mycket starkt. Produktionstillväxten
var därför mycket snabb under slutet av 1968 och den höga
produktionsnivån bibehölls och höjdes ytterligare under loppet av 1969.
Bruttonationalprodukten beräknas ha ökat med inemot 9 % 1969 mot 4,2 %
1968. I Västtyskland och Italien fortsatte den snabba tillväxten under 1969,
även om man i Västtyskland mer och mer började lida av kapacitetsbrist.
Storbritannien var ett av de få länder där en försvagning av tillväxttakten
inträffade. Produktionsutvecklingen var också i de flesta mindre länderna
i Västeuropa mycket stark 1969 och ökningen i tillväxt jämfört med 1968
betydande. I OECD-området, som förutom länderna i Västeuropa omfattar
främst Förenta staterna, Kanada och Japan beräknas däremot tillväxttakten
ha sjunkit från 1968 till 1969 med knappt en procentenhet till ca 5 %.
Detta berodde nästan helt på Förenta staterna, där en återhållande ekonomisk
politik medverkade till en uppbromsning av tillväxten från 4,9 %
1968 till knappt 3 % 1969. Det kan tilläggas att Förenta staterna svarar för
ungefär hälften av den totala produktionen inom OECD. I Japan medförde
en svag produktionsutveckling i början av 1969 att tillväxttakten för hela
året, fastän fortfarande mycket hög, eller ca 12 %, blev något lägre än under
1968.
Den ekonomiska politiken hade under 1969 genomgående en restriktiv
prägel. Överhettningstendenser med åtföljande risker för snabbare prisstegring
gjorde i flertalet länder en återhållande politik motiverad. I åtskilliga
länder gav omsorgen om den yttre balansen kraven på en effektiv stabiliseringspolitik
speciell skärpa. I synnerhet har det internationella betalningsläget
och kapitalrörelsernas utveckling i många länder framtvingat
en skärpning av kreditpolitiken och räntestegring i en omfattning som knap
-
20
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell II: 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1968—1970
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1968 och 1969
avser utfall (preliminära), för 1970 prognoser.
Brutto- natio- nalpro- dukt |
Im- port av va- ror och tjäns- ter |
Ex- port av va- ror och tjäns- ter |
Konsumtion |
Fasta brutto-investeringar |
Lager- investe- ringar |
||||
privat |
offent- lig |
to- talt |
bygg- nå- der |
ma- ski- ner |
Föränd-ring i |
||||
Förenta staterna |
|||||||||
1968......... |
4,9 |
16,1 |
8,3 |
5,2 |
6,0 |
5,5 |
7,2 |
4,3 |
—0,3 |
1969......... |
3,0 |
8,0 |
5,5 |
3,0 |
1,5 |
4,5 |
1,5 |
7,0 |
± 0 |
1970......... |
2,5 |
6,0 |
7,0 |
3,0 |
0,0 |
3,0 |
0,5 |
5,0 |
—0,3 |
Västtyskland |
|||||||||
1968......... |
7,0 |
15,7 |
15,1 |
3,6 |
0,1 |
7,8 |
5,7 |
10,2 |
+ 3,0 |
1969......... |
7,5 |
17,0 |
11,0 |
7,0 |
4,0 |
15,0 |
7,5 |
23,0 |
± 0 |
1970......... |
5,0 |
13,5 |
10,0 |
6,0 |
4,0 |
13,0 |
8,0 |
17,0 |
—1,5 |
Frankrike |
|||||||||
1968......... |
4,2 |
11,2 |
8,8 |
4,5 |
4,2 |
5,6 |
3,2 |
8,8 |
—0,2 |
1969......... |
9,0 |
18,0 |
13,5 |
7,0 |
5,0 |
9,5 |
4,0 |
15,0 |
+ 2,3 |
1970......... |
4,0 |
6,5 |
10,5 |
4,5 |
2,0 |
6,0 |
2,5 |
10,0 |
—1,2 |
Italien |
|||||||||
1968......... |
5,4 |
7,1 |
15,2 |
4,3 |
4,1 |
7,4 |
8,9 |
5,1 |
—0,7 |
1969......... |
6,5 |
23,0 |
17,5 |
6,0 |
4,5 |
10,0 |
10,5 |
9,5 |
±0 |
1970......... |
7,0 |
17,0 |
11,0 |
7,0 |
4,0 |
9,0 |
6,5 |
13,0 |
+ 0,7 |
EEC1 2 3 4 |
|||||||||
1968......... |
5,7 |
12,6 |
13,6 |
4,1 |
2,1 |
7,0 |
5,5 |
8,9 |
+ 2,1 |
1969......... |
7,5 |
18,5 |
13,0 |
7,0 |
4,5 |
12,0 |
7,0 |
18,0 |
+ 2,3 |
1970......... |
5,0 |
12,5 |
10,5 |
6,0 |
3,5 |
10,0 |
5,5 |
14,0 |
—2,0 |
Storbritannien |
|||||||||
1968......... |
3.6 |
7,1 |
11,5 |
2,5 |
0,5 |
3,3 |
4,8 |
1,7 |
+ 0,5 |
1969......... |
2,0 |
2,5 |
7,5 |
0,5 |
1,0 |
1,0 |
-1,0 |
3,0 |
+ 0,3 |
1970......... |
3,0 |
5,0 |
6,0 |
3,0 |
2,0 |
4,0 |
2,5 |
6,0 |
± o |
Norge |
|||||||||
1968......... |
3,8 |
2-l,0 |
no,2 |
3,6 |
6,5 |
—8,6 |
1,4 |
4—16,4 |
—0,0 |
1969......... |
4,5 |
24,0 |
3 6,5 |
6,0 |
4,5 |
—2,0 |
4,0 |
4—14,5 |
—0,0 |
1970......... |
5,0 |
28,0 |
3 1,5 |
4,5 |
2,5 |
12,0 |
5,0 |
420,0 |
+ 0,1 |
Västeuropa1 |
|||||||||
1968......... |
4,9 |
10,5 |
11,0 |
3,7 |
1,8 |
5,8 |
5,3 |
6,4 |
+ 2,6 |
1969......... |
6,0 |
13,5 |
11,5 |
5,0 |
3,5 |
9,5 |
5,5 |
13,5 |
+ 2,6 |
1970......... |
4,5 |
10,0 |
9,0 |
5,0 |
3,0 |
8,5 |
5,0 |
12,5 |
—1,9 |
1 Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området hörande länder, de
olika komponenternas endast de separat redovisade länderna.
2 Exkl. fartyg var ökningstalen 6,1, 9,5 resp. 5,0 %.
3 Exkl. fartyg var ökningstalen 9,5, 5,0 resp. 4,5 %.
4 Exkl. handelsflottans investeringar var ökningstalen — 0,7, 5,0 resp. 6,5 %.
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, nationella prognoser och uppskattningar gjorda inom
sekretariatet för ekonomisk planering.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
21
past under andra omständigheter hade kunnat ifrågakomma. Mekanismerna
i denna internationellt utbredda räntestegrings- och kreditåtstramningsprocess
skall något beröras i det följande. Bortsett från Förenta staterna hade
åtstramningspolitiken ännu mot utgången av 1969 lämnat den expansiva
utvecklingstendensen obruten. Bland investeringarna påverkades i första
hand bostadsbyggandet, i synnerhet i sådana länder där bostadsfinansieringen
är förhållandevis svagt avskärmad från den övriga kreditmarknaden.
Stora prisökningar 1969 var ett gemensamt fenomen för flertalet industriländer,
även om en del av ökningen i vissa fall berodde på högre indirekta
skatter.
I Förenta staterna lyckades visserligen den åtstramade ekonomiska politiken
bromsa tillväxttakten i produktionen, men den yttre balansen förbättrades
inte och inte heller kunde man observera några nämnvärda tecken
på en minskning i prisernas ökningstakt. Den skärpta kreditpolitiken medförde
att bostadsbyggandet minskade i volym jämfört med 1968 medan däremot
det privata näringslivets investeringar inte påverkades i så hög grad
av finansieringssvårigheter, delvis beroende på en ökad upplåning på Eurodollarmarknaden.
Konsumtionens tillväxttakt dämpades emellertid, särskilt
under andra halvåret 1969, huvudsakligen till följd av att den 10-procentiga
extraskatten förlängdes att gälla även andra halvåret. Budgetpolitiken
medverkade till den inträdda dämpningen också genom en begränsning av
de statliga utgifterna.
Den återhållande ekonomiska politiken i Storbritannien förde med sig
en stagnation för den privata konsumtionen 1969. Även de totala fasta investeringarna
beräknas ha ökat ytterst svagt. Den låga inhemska efterfrågan
tillsammans med en gynnsam exportutveckling ledde emellertid till
en markant förbättring av den yttre balansen under 1969.
Redan i november 1968 och sedan under våren 1969 skärptes kredit- och
finanspolitiken i Frankrike, men dessa åtgärder kunde inte hindra att den
inhemska efterfrågan steg snabbt under 1969. Detta medförde också att importen
ökade starkt och förorsakade stora underskott i handelsbalansen.
Valutautflödet, som 1968 hade varit mycket starkt, fortsatte under första
halvåret 1969, delvis till följd av spekulationerna om en uppskrivning av
D-markens värde, men också på grund av osäkerheten om den inhemska
ekonomins fortsatta utveckling. I syfte att möjliggöra en gynnsammare utveckling
av utrikesbalansen och lägga grunden till ett förnyat förtroende
för valutan devalverade regeringen i augusti francen med 11,1 %, vilket
motsvarar en uppskrivning av främmande valutors värde med 12,5 %. Några
veckor senare presenterades ett stabiliseringsprogram som via återhållsamhet
i de statliga utgifterna, en ytterligare skärpt kreditpolitik och något
högre företagsbeskattning verkade återhållande på konsumtion och investeringar.
En mycket stark inhemsk efterfrågan medförde också i Västtyskland att
22
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1969
Procentuella förändringar
1960— |
1967— |
3 kv. 1968— |
|
1967 |
1968 |
3 kv. 1969 |
|
Västtyskland....................................... |
2,7 |
1,8 |
2,7 |
Frankrike.......................................... |
3,5 |
4,6 |
6,3 |
Italien............................................. |
4,3 |
1,4 |
3,4 |
Belgien............................................. |
2,8 |
2,7 |
3,9 |
Nederländerna...................................... |
3,5 |
3,7 |
7,2 |
Storbritannien...................................... |
3,4 |
4,7 |
5,0 |
Danmark........................................... |
5,8 |
8,7 |
3,1 |
Finland............................................ |
5,1 |
8,5 |
1,2 |
Norge.............................................. |
4,1 |
3,4 |
3,5 |
Sverige............................................. |
4,1 |
1,9 |
2,9 |
Schweiz............................................ |
3,5 |
2,5 |
2,7 |
Österrike........................................... |
3,7 |
2,6 |
3,4 |
Förenta staterna.................................... |
1,7 |
4,2 |
5,7 |
Kanada............................................ |
2,2 |
4,2 |
4,9 |
Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och
subventionering.
Källor: OECD och nationell statistik.
den ekonomiska politiken stramades åt under 1969. Ett problem var att de
olika ekonomisk-politiska åtgärderna som insattes för att dämpa efterfrågetrycket
ofta samtidigt förstärkte det redan tidigare mycket stora handelsbalansöverskottet.
Till viss del löstes detta problem genom att den länge
väntade revalveringen av D-marken genomfördes i oktober 1969. Både konsumtion
och investeringar steg dock mycket snabbt 1969. Investeringsverksamheten
tycks inte, trots kreditpolitiken, i någon större utsträckning ha
hindrats av finansieringssvårigheter, delvis på grund av näringslivets höga
självfinansieringsförmåga.
Även i de flesta av de mindre länderna i Västeuropa tvingades man skärpa
den ekonomiska politiken för att bromsa den inhemska efterfrågeökningen
och därav härledda prisstegringar och underskott i utrikesbalansen.
I Västeuropa medförde den snabba produktionsökningen 1969 att arbetslösheten
sjönk i de flesta länderna. Den svagare produktionsutvecklingen
i Förenta staterna fick emellertid till följd att arbetslösheten där ökade,
särskilt under andra halvåret. I oktober uppgick arbetslösheten till 3,9 %.
Kapacitetsutnyttjandet var högre än någonsin i Västtyskland och antalet
lediga platser var nästan fem gånger så stort som antalet arbetslösa sent på
våren 1969. Även i Frankrike var kapaciteten högt utnyttjad och arbetslösheten
sjönk. Antalet lediga platser ökade också snabbt under året.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1870
23
Tabeil II: 3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare 1%G-—1969
Procentuella förändringar
Total lönekost-nad |
Timförtjänst |
|||
1960—1968 |
1960—1968 |
3 kv. 1967— |
3 kv. 1968— |
|
per år |
per år |
3 kv. 1968 |
3 kv. 1969 |
|
Västtyskland........... |
8,8 |
7,8 |
5,6 |
4,7 |
Frankrike1 ............. |
7,9 |
7,8 |
15,3 |
8,1 |
Italien1................. |
8,6 |
8,1 |
3,3 |
9,0 |
Belgien................. |
7,7 |
7,8 |
5,6 |
26,6 |
Nederländerna1.......... |
10,3 |
8,9 |
6,5 |
28,7 |
Storbritannien.......... |
5,1 |
5,1 |
6,3 |
5,7 |
Danmark............... |
9,0 |
10,6 |
13,4 |
312,8 |
Finland................ |
6,3 |
8,8 |
12,4 |
310,1 |
Norge.................. |
8,0 |
7,3 |
9,6 |
212,1 |
Sverige................. |
9,0 |
8,0 |
6,5 |
6,8 |
Schweiz1................ |
5,3 |
4,0 |
24,7 |
|
Österrike............... |
8,0 |
8,3 |
6,6 |
a5,0 |
Förenta staterna........ |
3,8 |
3,6 |
7,0 |
6,6 |
Kanada................ |
3,3 |
4,8 |
7,3 |
27,6 |
1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.
2 2 kv. 1968—2 kv. 1969.
3 1 kv. 1968—1 kv. 1969.
Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.
Löneglidningarna var stora, vilket tydde på en ojämnt fördelad efterfrågan
på arbetskraft. Arbetslösheten i Storbritannien fortsatte att vara ganska
hög 1969. Situationen i Italien skiljer sig något från de övriga stora
industriländerna. Industrins efterfrågan på arbetskraft har visserligen
ökat och arbetslösheten sjunkit något, men samtidigt ökar utbudet av
arbetssökande tidigare sysselsatta inom jordbruket och arbetslösheten är
fortfarande hög. I de mindre industriländerna sjönk arbetslösheten i takt
med en högre grad av kapacitetsutnyttjande.
Den snabba tillväxten i världshandeln 1968 fortsatte 1969. Visserligen
hade både Förenta staterna och Storbritannien en dämpad utveckling av
importefterfrågan, men detta uppvägdes mer än väl av den mycket expansiva
efterfrågan på importvaror i nästan alla övriga industriländer. Världshandeln
1969 beräknas sålunda ha ökat med drygt 13 % i värde mot 11 %
1968. Med hänsyn till den annorlunda prisutvecklingen beräknas emellertid
världshandelns volymtillväxt ha blivit obetydligt lägre 1969, eller 10—
11 %. Tillväxten av handeln inom OECD torde ha ökat med inemot 16 %
i värde, dvs. tre procentenheter snabbare än under 1968 och den snabbaste
ökningen sedan Korea-kriget. Priserna torde i genomsnitt ha ökat
24
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Diagram 11:1. Industriproduktionen i olika länder 1966—1969
Index: 1966 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror
Förenta Staterna
Storbritannien
Finland
Västtyskland
Frankrike
Norge
Sverige
Italien
100 -
Belgien
Schweiz
120 -
Nederländerna
Österrike
1966 1967 1968 1969 1966 1967 1968 1969
Källor: OECD och nationell statistik.
med 2—3 %. Uppgången i handeln 1969 var mera jämnt fördelad på länderna
än 1968, då en mycket stor del av ökningen kunde tillskrivas importutvecklingen
i Förenta staterna och Västtyskland.
Från slutet av 1967 har OEGD:s handel med länderna utanför OECD visat
en uppåtgående trend. Särskilt starkt har exporten från OECD-området
ökat och handelsbalansöverskottet, som var stort redan 1968, ökade ytterligare
och beräknas ha uppgått till 4 1/2 miljarder dollar 1969 mot ett
årligt genomsnitt under 60-talet på ca 2 1/2 miljarder dollar. Råvaruländer
-
25
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
nas handelsbalans gentemot OECD-länderna försvagades följaktligen 1969,
men trots detta tycks valutareserverna ha ökat ganska avsevärt, vilket tyder
på att kapitalflödet från OECD-länderna legat kvar på samma höga nivå
som 1968. Detta torde också innebära att man kan räkna med en fortsatt
hög importefterfrågan i råvaruländerna på varor från OECD-området under
1970. Östeuropas handel med OECD, som bara utgör ungefär 2 % av totala
världshandeln kan beräknas ha ökat avsevärt långsammare än världshandeln
under 1969. Ett kännetecknande drag i handeln mellan OECD och
Östeuropa har annars under 60-talet varit att ökningstakten varit högre än
för världshandeln. Till stor del kan den långsammare handelsutvecklingen
1969 återföras på en importminskning mellan andra halvåret 1968 och
första halvåret 1969. Orsaken till detta torde vara att söka i det förhållandet
att Östeuropas import ökade snabbare än exporten 1968 och att man
med hänsyn till låga valutareserver därför iakttog en återhållsamhet i importen
under 1969.
Medan den ekonomiska politiken medverkade till att importen till Förenta
staterna och Storbritannien begränsades, kunde man i övriga stora
industriländer notera en mycket kraftig importökning, mer än 20 % i
Frankrike, Västtyskland och Italien. I Japan liksom i de mindre industriländerna
i Västeuropa beräknas tillväxttakten i importen ha varit omkring
15 %.
För Förenta staterna var även exportökningen under 1969 begränsad.
Stora löneökningar och en svag produktivitetsutveckling resulterade i snabba
prisstegringar och betydande andelsförluster på exportmarknaderna.
Delvis orsakades detta också av en omfattande hamnarbetarstrejk i början
av 1969. Storbritanniens export expanderade däremot relativt snabbt 1969.
En bidragande omständighet synes bl. a. ha varit att långa leveranstider
på grund av kapacitetsbrist rådde i vissa konkurrentländer, främst Västtyskland,
och att importörerna därför i viss utsträckning i stället placerade
sina order i Storbritannien. Det kan emellertid inte uteslutas att eftersläpande
effekter av devalveringen ökade den brittiska konkurrensförmågan.
Övriga stora industriländer hade betydande exportframgångar 1969,
särskilt gäller detta Japan och Italien.
Betalningsläge och kapitalrörelser
Från hösten 1968 har den internationella valutamarknaden under ett års
tid präglats av påfallande oro samtidigt som en dramatisk räntestegring
försiggått på den internationella kreditmarknaden. Båda dessa företeelser
har djupare sett sin grund i en sedan länge rådande brist på stabil balans
i de internationella betalningarna. Under åren närmast före punddevalveringen
hösten 1967 och den i början av 1968 kulminerande guldkrisen yttrade
sig balansbristen i betalningsunderskott för de s. k. reservvalutaländerna,
Förenta staterna och Storbritannien, och betalningsöverskott för i
26 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
första hand Västtyskland och Italien, senare även Japan. Reservvalutaländernas
betalningsunderskott gav i och för sig upphov till ökad internationell
likviditet, men det var en delvis problematisk likviditetsökning som
föranledde kritik inte minst från utomstående centralbankshåll. Det brukade
sålunda framhållas att tillskotten var alltför stora och representerade
ett hot mot den internationella prisstabiliteten. Vidare riktades principiella
invändningar mot att reservvalutaländerna ensidigt skulle ha möjlighet att
förfoga över den finansieringskälla som skapandet av internationellt gångbara
monetära tillgångar innebär. Reservvalutaländernas ökade betalningsunderskott
gav dessutom anledning till en tilltagande spekulation i höjda
guldpriser med åtföljande avtappning av centralbankernas guldreserver.
Genom den uppgörelse som ledde till införandet av det dubbla guldprissystemet
tidigt på våren 1968 stoppades den avtappning av centralbankernas
guldreserver, som vållats av spekulationerna i ett förhöjt guldpris. Så
länge centralbankerna avhöll sig från inbördes guldtransaktioner var det
ledande reservvalutalandet, Förenta staterna, därmed i sak befriat från
botet att de monetära tillgodohavandena i dollar, de s. k. dollarbalanserna,
i betydande omfattning skulle behöva lösas in i guld. Å andra sidan förväntades
tydligen att dollarbalanserna inte skulle tillåtas stiga i någon väsentlig
grad. Erforderliga likviditetstillskott borde i princip frambringas
genom det tillkommande SDR-systemet. Vad som härefter skulle ha inträffat
om dollarbalanserna faktiskt hade fortsatt att stiga mera avsevärt är
vanskligt att bedöma. Frågan gäller om och vid vilken punkt oviljan mot
att tolerera ensidigt skapande av internationell likviditet kunde tänkas
leda fram till krav på utestående dollarbalansers inlösen i guld eller — om
sådan skulle visa sig utesluten — i vad mån appreciering i förhållande till
dollarn mera allmänt kunde komma att övervägas.
Den påkallade saneringen av den amerikanska betalningsbalansen skulle
stabilast ha kunnat ske genom en restaurering av den s. k. grundbalansen,
vilket skulle ha förutsatt att den långfristiga nettokapitalexporten begränsades
till vad som kunde täckas av ett överskott i bytesbalansen. Faktiskt
skedde emellertid en utjämning genom en omfattande kortfristig kapitalimport
i form av upplåning på Eurodollarmarknaden.1 Denna upplåning
blev så betydande att det uppkom ett amerikanskt betalningsöverskott, vilket
i och för sig verkade neddragande på den internationella likviditeten.
Det märkliga är emellertid att denna omkastning i de kortfristiga kapitalrörelserna
under en period av inemot ett halvt år kunde försiggå utan väsentlig
stegring av räntesatserna och utan att något större antal länder fick
känning av ett sug riktat mot deras internationella likviditet. En bidragan
1
Eurodollarmarknaden omfattar in- och utlåning av amerikanska dollar. Denna förmedlas
av kreditinstitut utanför Förenta staterna inberäknat amerikanska bankers utländska avdelningskontor,
filialer m. m. I avsevärt mindre skala föreligger motsvarande marknader för
övriga större valutor.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
27
Diagram II: 2. Diskontot i olika länder 1966—1969
6 -
Förenta staterna
Kanada
S^_F
i_r
r~ |
Västtyskland
Frankrike
Italien |
l~ |
||
Belgien
Nederländerna
1966
1967
1968
1969
Storbritannien |
|||
X r- |
|||
n_T |
Danmark |
||
: f |
||
Norge
5 -
I _
Sverige
Schweiz
österrik®
1966 1967 1968 1969
Källor: IMF och BIS.
28 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
de orsak härtill var att den s. k. oron på valutamarknaden under denna
period i hög grad var koncentrerad till ett land, nämligen Frankrike, vars
betalningsunderskott föranledde organiserade stödaktioner från centralbankerna
och kom att verka som ett likviditetstillskott för omvärlden.
Hösten 1968 markerade emellertid slutet på denna period av förhållandevis
godartad anpassning. Vad som skedde var dels att Förenta staterna av
inre balansskäl övergick till en mera restriktiv kreditpolitik, vilken dessutom
stimulerade till ökad amerikansk upplåning på Eurodollarmarknaden
även till priset av kraftigt stegrade räntesatser, dels att utvecklingen i
Västtyskland ledde fram till att en revalvering av D-marken på ungefär
ett års sikt kom att framstå som en sannolik företeelse. Mot denna bakgrund
kom den västtyska marknaden att trots formellt moderata räntesatser
utöva starka räntestegringsimpulser på den internationella kreditmarknaden
med hänsyn till att den sannolika revalveringsvinsten gjorde
den förväntade avkastningen på kortfristiga placeringar i Västtyskland
extra attraktiv. Den kraftiga stegring av de amerikanska ränteerbjudandena,
som samtidigt mer eller mindre oberoende härav inträffade, torde
under sådana förhållanden ha utgjort en förutsättning för att den betydande
upplåningen på Eurodollarmarknaden skulle kunna genomföras.
I alla händelser blev det gemensamma resultatet av västtysk valutapolitik
och amerikansk kreditpolitik att räntenivån på Enrodollarmarknaden
snabbt började röra sig uppåt. Den internationella likviditet som var
disponibel för återstoden av världen — dvs. områdena utanför Västtyskland
och Förenta staterna — blev vidare utsatt för en dubbelsidig
avtappning, eftersom det samtidigt uppstod ett överskott i den amerikanska
betalningsbalansen och en tillväxt av den västtyska valutareserven. Till bilden
hör även att betalningsläget omsider förbättrades för Storbritannien,
vilket medförde en ytterligare inknappning av omvärldens likviditetsförsörjning.
En motverkande faktor av betydelse utgjorde emellertid den omständigheten
att centralbankerna under denna period i avsevärd omfattning
placerade ut av sina dollartillgodohavanden på Eurodollarmarknaden.
Som följd av valutaspekulationen ökade den västtyska valutabehållningen
kraftigt trots stödåtgärder som den västtyska centralbanken vidtog
för att stimulera exporten av såväl långfristigt som kortfristigt kapital,
det senare främst i form av placeringar på Eurodollarmarknaden. Suget
mot den internationella likviditeten begränsades inte till ett fåtal länder
utan kom att drabba en allt vidare krets, varibland även de nordiska länderna
och märkligt nog också Italien med sitt betydande överskott på bytesbalansen.
För att i möjlig mån motverka de effekter på valutareserverna
som denna utveckling tenderat att medföra har myndigheterna i flertalet
berörda länder tvingats att höja den inhemska räntenivån. Även kvantitativa
restriktioner har införts. Speciellt problematiskt har läget blivit för
sådana företag som för finansieringen av sina långfristiga leverantörskrediter
gjort sig beroende av upplåning på Eurodollarmarknaden.
29
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Efter det västtyska revalveringsbeslutet i oktober har ett återflöde skett
av kortfristiga medel, vilket även medfört ett tillskott till omvärldens internationella
likviditet. Redan tidigare hade räntenivån på Eurodollarmarknaden
sjunkit något tillbaka. En bidragande förklaring härtill torde ha varit
att den amerikanska betalningsbalansen under september månad visade ett
underskott, vilket alltså medförde ett mindre tillskott till dollarbalanserna.
Härefter har suget från den amerikanska marknaden ånyo tilltagit och räntenivån
på Eurodollarmarknaden har på nytt rört sig uppåt. Det finns i
huvudsak tekniska förklaringar till denna nya vändning av utvecklingen
men det kan ifrågasättas om inte ambitionen att förhindra eu mera varaktig
och avsevärd tillväxt av dollarbalansen kan ha inverkat på utformningen
av den amerikanska kapitalmarknadspolitiken.
Mot denna allmänna bakgrund kan en mera teknisk förklaring vara motiverad
till kreditströmmarnas utveckling i Västtyskland, Förenta staterna
samt på Euromarknaderna.
I Västtyskland sökte myndigheterna — före revalveringen — neutralisera
de finansiella effekterna av bytesbalansöverskottet genom att medverka till
en omfattande långfristig kapitalexport. En av svårigheterna var därvidlag
att den inhemska högkonjunkturen tilltog under loppet av 1969, vilket gjorde
det svårt att hålla nere den västtyska räntenivån. Av större betydelse
var emellertid det av revalveringsförväntningar föranledda inflödet av
kortfristigt kapital. Under de första nio månaderna av 1969 uppgick detta
inflöde till ca 14 miljarder DM, dvs. till ungefär samma belopp som den
totala långfristiga kapitalexporten. Genom överskottet i bytesbalansen ökade
dessutom den västtyska valutareserven med drygt 8 miljarder DM.
Vid tidpunkten för revalveringen beräknas det kortfristiga inflödet ha stigit
till drygt 20 miljarder DM. Regeringens åtgärder för att motverka denna
utveckling inriktades i första hand på att genom ogynnsamma räntevillkor
göra utländska kapitalplaceringar mindre attraktiva. Eftersom detta visade
sig vara otillräckligt uppmuntrades dessutom bankerna att slussa redan influtet
kapital vidare till främst Eurodollarmarknaden. De förmånliga villkoi
som de västtyska affärsbankerna beviljades för en sådan reexport av
kapital resulterade i stor utsträckning i amerikansk kapitalimport via Eurodollarmarknaden,
men även i upplåning från andra intressenter, vilka till
stor del åter placerade kapitalet i Västtyskland. Marknadsoperationerna
förefaller inte ha medfört någon nämnvärd lättnad för de länder som i
törsta hand drabbades av valutautflöde till följd av spekulationen i Dmark.
— Utvecklingen av kapitalrörelserna till och från Västtyskland efter
revalveringen berörs i det följande specialavsnittet om Västtyskland.
I Förenta staterna har den åtstramande kreditpolitiken medfört att såväl
diskonto som affärsbankernas utlåningsräntor rört sig uppåt för att kring
mitten av 1969 vara i nivå med rekordnoteringarna från de första åren under
30-talet. Inlåningsräntorna däremot har av myndigheterna hållits nere
i avsikt att försvåra bankernas medelanskaffning. Medan räntenivån för
30 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
större tidsbundna insättningar uppgått till 6 1/4 % under 1969 har utlåningsräntan
till de mest solventa företagen stigit till 8 1/2 %. Som ett resultat
av att insättarna under dessa betingelser placerat en del av sitt kapital
utanför banksektorn sjönk insättarbehållningen på de längre räkningarna
med ca 12 miljarder dollar under de tre första kvartalen 1969. Den
starka kreditefterfrågan från det amerikanska näringslivets sida har emellertid
inneburit att såväl banker som företag sökt anskaffa kapital på
andra vägar och då i första hand genom att utnyttja möjligheten till upplåning
på Eurodollarmarknaden. För bankernas del krävde inte heller denna
upplåningsform fram till oktober 1969 någon reservtäckning i centralbanken.
Under första halvåret 1969 synes den totala amerikanska Eurodollarupplåningen
i det närmaste ha fördubblats jämfört med utgången av
1968 för att vid halvårsskiftet beräknas ha uppgått till ca 18 miljarder dollar.
Detta motsvarade ungefär halva marknadens utbud. Under tredje kvartalet
1969 torde upplåningen ha stigit med ytterligare 2 miljarder dollar.
Det kassareservkrav på 10 % för bankernas Eurodollarupplåning som infördes
i oktober 1969 kan emellertid förmodas ha inneburit en viss uppbromsning
under fjärde kvartalet 1969. Huvudparten av Eurodollarmedlen eller
närmare 80 % härrör från källor utanför Förenta staterna1. Sett från utbudssidan
har tillskotten kommit ojämnt och tenderat att växa långsammare
än efterfrågan. Detta förefaller bl. a. ha varit att hänföra till snabba omkastningar
mellan Eurodollarmarknaden och den västtyska marknaden varvid
återflödet till Eurodollarmarknaden inte nått samma omfång som de
av revalveringsrykten föranledda tillfälliga överföringarna.
Eurodollarmarknadens motsvaiäghet på den långfristiga sidan — den
s. k. Eurobondmarknaden — har under 1969 inte vuxit i samma omfattning
som 1968. Under de första elva månaderna 1969 emitterades nya obligationer
till ett värde av 2,5 miljarder dollar att jämföra med 3,1 miljarder
motsvarande period 1968. Den något lägre tillväxten 1969 kan hänföras
till en avsevärt svagare ökning av den amerikanska upplåningen.
Den amerikanska andelen av nyemissionerna har sålunda sjunkit mellan
samma tidsperioder från ca 60 % till drygt 30 %. Detta torde bl. a. kunna
förklaras av att räntenivån ur låntagarnas synpunkt upplevts som för
hög samtidigt som —- ur långivarnas synpunkt — konverteringslånen2
genom de relativt låga amerikanska aktiekurserna förlorat mycket av sin
dragningskraft. Den senare lånetypen har emellertid i stor utsträckning un
-
1 Denna siffra kan emellertid vara tilltagen något i överkant genom att en del av medeltillskotten
från Förenta staterna inte registrerats. Speciellt synes detta gälla överföringar
från amerikanska banker till dessas filialer i Europa.
2 Konverteringslånen innebär en rätt att efter en viss tid utbyta obligationerna mot aktier
varvid aktiekursen fixeras till ett visst procenttal över den vid emissionstillfället gällande.
Utbytet får vanligtvis ske tidigast efter 6—18 månader och »överkursen» uppgår i normalfallen
till mellan 10 och 15 %. Under de 10 första månaderna 1968 emitterades dylika lån
till ett värde av ca 1,5 miljarder dollar mot ca 0,8 miljarder dollar för motsvarande period
1969.
31
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
der 1969 ersatts av emissioner i västtyska mark. Att den totala upplåningen
på marknaden trots färre amerikanska emissioner kunnat hållas uppe under
1969 torde i första hand få tillskrivas en ökad upplåning från främst
Storbritannien, Japan och Kanada.
Utsikter för 1970
Vid ingången av 1970 var den ekonomiska utvecklingen inom de OECDanslutna
industriländerna alltjämt expansiv med undantag för Förenta staterna
där stagnationstendenser framträtt under andra halvåret 1969. Nyckelfrågor
vid bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen
under 1970 blir under sådana omständigheter dels hur varaktiga och djupgående
avmattningstendenserna kan komma att visa sig i Förenta staterna,
dels hur starka spridningseffekterna härav kan komma att bli i synnerhet
med avseende på Västeuropa. Den bedömning som görs i det följande innebär
att avmattningen i Förenta staterna blir förhållandevis övergående och
spridningseffekterna begränsade. Vid ett mera pessimistiskt utvecklingsalternativ,
som dock förefaller avgjort mindre sannolikt, skulle ett mera fördjupat
och långvarigt bakslag kunna inträffa i Förenta staterna och en påtaglig
avmattning framträda i Västeuropa under senare delen av 1970. Ett
sådant utfall skulle kunna tänkas bero på delvis fördröjda effekter av den
restriktiva kredit- och räntepolitik som allmänt förts under 1969 och som
alltjämt bedrivs. En dämpning av investeringskonjunkturen med särskild
tonvikt på bostadssektorn skulle härvid i Västeuropa kunna tänkas sammanfalla
med ett omslag i lagerinvesteringarnas utveckling.
övervägande skäl talar emellertid för en mera optimistisk bedömning.
Även med en sådan grundsyn torde få förutsättas att den ekonomiska politiken
i Förenta staterna tills vidare kommer att vara restriktivt inriktad.
Möjligen kan den komma att behålla denna orientering ända till dess att
man får klara indikationer på att prisstegringstakten dämpats och att utrikesbalansen
kunnat stärkas. Det är vidare möjligt att den önskvärda förändringen
av prisutveckling och bytesbalans kan komma att ske förhållandevis
långsamt. Därmed finns onekligen risker att den ekonomiska politiken
inte lättas förrän senare under året och att den väntade uppgången
i produktionen till följd härav låter vänta på sig. Med tanke på konsekvenserna
för läget på arbetsmarknaden har det emellertid verkat rimligare att
anta att regeringen lättar något på åtstramningarna även om det härigenom
kan komma att ta längre tid att närma sig de övriga balansmålen. Konjunkturnedgången
i Förenta staterna skulle härmed kunna bli både svag
och kortvarig och tillväxten 1970 kan möjligen bli något större än 2 %.
Redan med hänsyn till rådande kapacitetsbegränsningar är en svagare
produktionstillväxt att vänta i Västeuropa 1970. En restriktiv ekonomisk
politik torde också bidra till en viss dämpning i efterfrågeökningen. Trots
negativa effekter av kreditpolitiken, i synnerhet på bostadsbyggandet, be
-
32
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Diagram II: 3. Arbetslöshet i olika länder 1966—1969
Tusental. Säsongrensade kvartalsdata. Log. skala
Storbritannien
Danmark
Förenta Staterna
Västtyskland
Frankrike:
250 -
200 -
Norge
Italien
900 _
800 -
Sverige
Österrike
Finland
Belgien
- Nederländerna
1966 1967 1968 1969 1966 1967 1968 1969
Anm. Den streckade vågräta linjen anger genomsnittet för det senaste högkonjunkturåret
1965; för Italien dock 1964.
Källor: OECD och nationell statistik.
33
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
räknas emellertid de fasta investeringarna totalt sett växa snabbt också
1970. Härvid väntas näringslivets investeringar svara för den starkaste tillväxten.
Den troliga dämpningen av efterfrågans tillväxt väntas i första
hand föranledas av en avsevärd nedgång i lagerinvesteringarna, speciellt
vad avser Västtyskland och Frankrike. Konsumtionen väntas öka ungefär
lika snabbt som 1969, huvudsakligen på grund av en stegrad löneökningstakt
inom EEC-länderna och en sannolik återgång till en normal konsumtionsökningstakt
i Storbritannien. Den väntade mindre konjunkturnedgången
i Förenta staterna kan också beräknas få en återhållande effekt på den
ekonomiska utvecklingen i Västeuropa. Denna påverkan blir dock troligen
relativt begränsad, även om utfallet i Förenta staterna skulle visa sig bli
något mera depressivt än vad som här antagits. Avmattningen i efterfrågans
tillväxt kan med hänsyn till kapacitetsutrymmet inte förmodas bli så kännbar
att någon mera påfallande förändring i det ekonomiska klimatet är att
vänta i Västeuropa, i varje fall inte under större delen av 1970.
En bidragande orsak till de fasta investeringarnas väntade fortsatt snabba
expansionstakt är den höga likviditeten hos näringslivet, framför allt
i Västtyskland och Frankrike. Denna kan till stor del neutralisera kreditpolitikens
negativa inverkan på finansieringsmöjligheterna. I Storbritannien,
där den hårda kreditpolitiken varit i kraft en längre tid, är däremot
svårigheterna att finansiera investeringar betydligt större. Investeringsverksamheten
där hindras i högre grad av den förda kreditpolitiken, men
det är möjligt att regeringen under loppet av 1970 kan tänkas lätta något
på åtstramningarna.
Ett problem för sådana länder som tvingats till en långvarig åtstramningspolitik
är att investeringsutvecklingen härigenom tenderar att hämmas.
Detta hindrar kapacitetsutbyggnaden men försvagar härutöver också
på längre sikt produktivitetsökningar och konkurrensförmåga. Samtidigt
pågår i andra länder, däribland främst Japan och Västtyskland, snabba
investeringsökningar som leder till hög produktivitet och förbättrad internationell
konkurrensförmåga. En motverkande kraft i dessa länder är dock
snabbt ökande lönekostnader.
Trots ett något lägre efterfrågetryck kan priserna väntas öka snabbt också
under 1970. En lägre prisstegringstakt än 1969 torde visserligen kunna
väntas i Förenta staterna, Storbritannien och Japan, men häremot kan
ställas en trolig högre prisökningstakt i Västtyskland, Italien och möjligen
också i Frankrike. Effekten på priserna av en måttlig dämpning i efterfrågetrycket
torde bli begränsad och dessutom tidsförskjuten. Ett starkare
inflytande torde under 1970 komma att utövas av den högre löneökningstakt
som väntas i flera av de stora industriländerna.
Världshandelns tillväxttakt kan väntas avta något 1970. En lägre tillväxt
i importefterfrågan i Frankrike och i nästan alla av de mindre industriländerna
bidrar i hög grad till den väntade handelsutvecklingen, liksom
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
34 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
förväntningen om en ej fullt så snabb importökning i Västtyskland som
1969. Importen till Förenta staterna torde öka lika långsamt som under
1969, medan övriga stora industriländers import kan väntas öka något
snabbare. Paritetsförändringarna av francen och D-marken stöder i hög
grad exporten från Frankrike som beräknas öka snabbt också 1970. Fn väl
hävdad exporttillväxt kan också väntas för Västtyskland eftersom den höga
konkurrensförmågan i exportindustrin inte i så hög grad motverkas av
revalveringen. I flertalet övriga industriländer torde exportökningarna avta.
Fn följd av dämpningen i handelsutvecklingen under 1970 kan bli att
OECD-ländernas handel med Östeuropa kommer att öka. Detta fenomen
har tidigare observerats i de fall svårigheter uppstår att avsätta produkterna
på de traditionella exportmarknaderna.
Utvecklingen av handeln 1970 beräknas leda till samma uppdelning i
överskotts- respektive underskottsländer som 1969, låt vara att en viss utveckling
i utjämnande riktning kan beräknas ske. Överskottet på bytesbalansen
i Västtyskland och Italien kommer troligen att reduceras påtagligt
i förhållande till de närmast föregående åren. Japans överskott väntas
däremot bli minst lika stort som 1969. I OECD:s stora underskottsländer
Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike beräknas en klar förbättring
i bytesbalansen ske. Däremot är det mindre troligt att respektive regeringars
målsättning angående storleken av dessa förbättringar kan nås
under 1970.
Med en sådan utveckling av de stora industriländernas bytesbalanser är
det möjligt att behovet av utjämnande kortfristiga kapitalrörelser avtar.
Det spekulativt betingade intresset för kapitalplacering i Västtyskland har
vidare bortfallit. Behovet av kortfristiga kapitalrörelser torde dock alltjämt
bli betydande med tanke på bristen på stabil balans i utgångsläget.
Läget på den internationella kreditmarknaden kommer härutöver att i
hög grad påverkas av uppläggningen av den amerikanska kreditpolitiken
samt dess inverkan på utvecklingen av den internationella likviditeten.
Inför 1970 förefaller sålunda en av de centrala frågorna vid en bedömning
av utsikterna för den internationella kreditmarknaden att bli om
Förenta staternas nettoimport av främst Eurodollarmedel kan hållas uppe
i samma utsträckning som 1969 och i lika hög grad utgöra en återhållande
faktor på omvärldens tillskott av internationella betalningsmedel. Den förbättring
av den amerikanska bytesbalansen som i och för sig förfaller sannolik
är inte mera betydande än att den troligen motvägs av en beräknad
ökning av den långfristiga nettokapitalexporten. Om balans i de utrikes
betalningarna bedöms som önskvärd synes därför en fortsatt stark import
av kortfristigt kapital alltjämt vara nödvändig. I vilken omfattning utfallet
blir en sådan, torde i hög grad vara en ekonomisk-politisk fråga. Även om
inre balansskäl skulle tala för eu lättnad av den amerikanska kreditpolitiken,
är det tänkbart att myndigheterna ytterligare förstärker den diffe
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 35
rentierade inriktningen av denna, i så måtto att införsel av utländska dollartillgodohavanden
liksom 1969 mer eller mindre avsiktligt underlättas,
samtidigt som man söker tillvarata möjligheterna att i möjligaste män
lätta på trycket på den inhemska kreditmarknaden. Motiveringen för en
sådan politik skulle kunna vara en strävan att bibehålla eller eventuellt
minska dollarbalanserna och därigenom motverka de tendenser till bristande
förtroende för dollarns värde som främst från europeiskt centralbankshåll
har ansetts kunna bli följden av ett på sikt ökat dollarutflöde.
Skapandet av internationell likviditet skulle med dessa utgångspunkter
främst åvila det nya systemet med de s. k. speciella dragningsrätterna som
träder i kraft under 1970. Detta tillskott till den internationella likviditeten
beräknas under första året uppgå till 3,5 miljarder dollar eller till ca
4 %. Vid ett fortsatt lågt guldpris på den fria marknaden framstår nu även
guldköp från valutafondens sida i någon utsträckning som en likviditetsskapande
möjlighet. Som ett motsatt alternativ till det här skisserade kunde
vidare tänkas att den tidigare motviljan från vissa europeiska staters sida
mot en ökning av dollarbalanserna avtagit i takt med nedgången av respektive
valutareserver, varför man från amerikanskt håll därmed kunde vara
beredd att medverka till en sådan ökning. Sammanfattningsvis synes den
internationella likviditetens utveckling 1970 bli beroende av motstridiga och
delvis svårbedömbara faktorer av mer eller mindre politisk innebörd. Den
västtyska respektive franska växelkursändringen har emellertid i sig inneburit
att möjligheterna till en lugnare utveckling på valuta- och kreditmarknaderna
ökat. 2
2. Länderöversikter
Förenta staterna
De främsta målen för den amerikanska regeringens ekonomiska politik
har under 1969 varit att söka bromsa prisstegringstakten samt att förbättra
bytesbalansen. Den därav föranledda stabiliseringspolitiken, vilken i första
hand har inriktats på att dämpa de privata investeringarna och den privata
konsumtionen, har resulterat i en markant uppbromsning av den totala
produktionens tillväxttakt. Medan ökningen av bruttonationalprodukten
1968 uppgick till 4,9 % var motsvarande uppgång under tolvmånadersperioden
t. o. m. halvårsskiftet 1969 ca 3,5 %. Under andra halvåret 1969 torde
tillväxten ha sjunkit ytterligare för att för 1969 som helhet troligen ha
stannat vid knappt 3 %. Ökningen i produktionskapacitet torde ha uppgått
till 4 å 4 1/2 %. Trots skillnaden mellan tänkbar och faktisk produktionsökning
började prisökningstakten inte visa tecken till att avta förrän under
hösten 1969. För konsumentprisernas del uppgick ökningen under tolvmånadersperioden
t. o. m. september 1969 till 5,6 % och kan under loppet av
1969 förmodas ha stannat något över 5 %.
36 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Bakom denna höga prisstegringstakt torde i första hand ligga ett starkt
kostnadstryck i kombination med en svag produktivitetsutveckling. Arbetskostnaderna
har pressats upp genom relativt stora löneökningar både inom
näringslivet och den offentliga sektorn. Under de tre första kvartalen 1969
låg den genomsnittliga lönenivån ca 8 % högre än motsvarande period 1968.
Under första delen av 1969 var även den privata konsumtionsefterfrågan
relativt stark, vilket tillsammans med en tendens till lagerökning kom att
medföra en höjning av kapacitetsutnyttjandet. Under andra halvåret 1969
synes emellertid inverkan från efterfrågesidan ha varit betydligt mera
dämpad.
Huvudväpnet i den amerikanska regeringens antiinflationspolitik har
varit en markant skärpning av kreditpolitiken. Visserligen har även finanspolitiken
kommit till användning men detta i avsevärt mindre grad. Preferensen
för kreditpolitiken kan delvis ha sin förklaring i den långa behandlingstiden
av finanspolitiska förslag i kongressen.
Den offentliga konsumtionen väntas 1969 endast ha ökat med ca
1,5 % mot 6 % 1968. Bakom den långsamma tillväxten låg bl. a. en i april
1969 beslutad nedskärning av budgetutgifterna med 4 miljarder dollar för
budgetåret 1969/70. Totalt kommer budgetöverskottet enligt regeringens
beräkningar att uppgå till 6 miljarder dollar, eller nästan dubbelt så mycket
som föregående finansår. Nedskärningarna har i första hand drabbat
försvaret och den sociala sektorn. Åtgärderna har naturligt nog främst berört
den federala sidan. Genom minskade sociala transfereringar har emellertid
även den lokala och delstatliga nivån påverkats.
Kreditpolitiken har främst inriktats på att söka dra ned investeringsvolymen.
Tonvikten har lagts på en begränsning av det totala penningutbudet,
varmed menas hushållens och företagens kassa- och hanktillgodohavanden.
Därvid har en maximering av räntenivån för bankernas inlåning
varit ett medel som utnyttjats för att hålla tillbaka inlåningen och därmed
också bankernas kreditkapacitet. Även det statliga budgetöverskottet har
i sig verkat kontraktivt. Det officiella diskontot höjdes med en halv procent
i december 1968 och med ytterligare en halv procent till 6 % i april 1969.
Den senaste höjningen kompletterades med en ökning om en halv procentenhet
av de reserver som bankerna enligt lag måste hålla hos centralbankerna.
Affärsbankernas utlåningsräntor har successivt rört sig uppåt. Den
lägsta utlåningsränta som bankerna beviljar sina bästa kunder, den s. k.
prime rate, har sålunda stigit under 1969 från 6 3/4 % till 8 1/2 %d
Bankerna har trots dessa skärpningar i betydande utsträckning lyckats
kringgå effekterna främst genom att låna upp medel på Eurodollarmarknaden.
Under de tre första kvartalen 1969 steg de amerikanska bankernas
Eurodollarupplåning från 6 till knappt 15 miljarder dollar, vilket ungefär 1
1 Ökningen av »prime rate» är i realiteten större eftersom bankerna sedan en tid kräver
att 20 % av det utlånade beloppet hålls innestående på ett räntelöst konto.
37
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
motsvarade halva marknadens utbud. Under hösten 1969 har emellertid
myndigheterna infört ett kassareservkrav på 10 % för bankernas upplåning
av sådana medel över en viss gräns. Detta synes ha fått en viss dämpande
effekt. På det finanspolitiska fältet har vidare beslutats om ett delvis
upphävande av den 7-procentiga skattekrediten1 vid inköp av maskiner
och inventarier med retroaktiv verkan fr. o. m. våren 1969.
De mest påtagliga effekterna av den återhållande kreditpolitiken har
framträtt inom bostadssektorn vars investeringsvolym synes ha sjunkit med
ca 3 %. Antalet igångsättningar under tredje kvartalet 1969 låg drygt 15 %
under nivån för första kvartalet. På grundval av antalet byggnadstillstånd
synes denna tendens ha stått sig året ut. Det privata näringslivets fasta
investeringar har däremot inte påverkats i samma utsträckning, delvis
tack vare företagens direkta upplåning av Eurodollarmedel. Detta kortfrisLiga
kapital förefaller ha använts till att finansiera investeringsprojekten
för att längre fram kunna avlyftas mot inhemskt långfristigt kapital.
Enligt de senaste officiella investeringsundersökningarna beräknas en värdemässig
uppgång om ca 11 % ha ägt rum att jämföra med i februari
1969 förväntade 14 %. År 1968 var motsvarande ökning ca 4 %. Huvudparten
av tillväxten på industrisidan synes ha fallit på maskininvesteringarna.
Den totala fasta investeringsvolymens ökningstakt beräknas ha fallit
från drygt 5 % 1968 till drygt 4 % 1969.
De privata konsumtionsutgifterna torde 1969 ha ökat med drygt 3 %
i volym, vilket innebär en uppbromsning av tillväxttakten med 2 procentenheter
jämfört med 1968. En orsak till detta har troligtvis varit förlängningen
av den 10-procentiga extraskatten till utgången av 1969 liksom
höjningar av vissa socialavgifter. Den stramare kreditpolitiken har också
spelat in genom de ökade svårigheterna att erhålla konsumtionskrediter.
Medan hushållens inkomster beräknas ha stigit under 1969 med omkring
9 % synes de disponibla inkomsterna ha ökat med endast 5 %. Beaktas även
ökningen av konsumentpriserna torde uppgången i real köpkraft ha varit
obetydlig. Att den privata konsumtionen trots delta låg på en hög nivå under
första halvåret 1969 är sålunda att hänföra till en sänkning av sparkvoten.
För året som helhet torde sparkvoten ha fallit från 6,5 % till strax
under 6 %.
Den kanske mest påtagliga omsvängningen jämfört med 1968 har ägt rum
på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har varit stigande för att i september
1969 nå den gräns på 4 % som tidigare enligt officiell uppfattning helst
inte borde överskridas. Det föreligger därmed en tydlig konflikt mellan
sysselsättningsmålet och prisstabiliseringsmålet. Uttalanden från officiellt
håll tyder på att man under första hälften av 1970 skulle vara redo att 1
1 Den s. k. skattekrediten, vilken ursprungligen tillkom 1962, har inneburit en rätt till skattefri
direktavskrivning med åtföljande omedelbar nedsättning av företagsskatten med belopp
motsvarande 7 % av investeringsvärdet.
38 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
godta ytterligare någon ökning av arbetslösheten som ett led i antiinflationspolitiken.
— I november sjönk den redovisade arbetslösheten till 3,4 %,
vilket var överraskande med hänsyn till produktionsutvecklingen.
Regeringens målsättning att förbättra handelsbalansen har inte kunnat
uppfyllas under 1969. En orsak har varit den hamnarbetarstrejk som utbröt
i början av 1969 och som i högre grad påverkade exporten än importen.
Enligt amerikanska uppgifter skulle bortfallet i utlandsvaluta netto ha
uppgått till ca 500 miljoner dollar. Under de tio första månaderna 1969
var såväl export- som importvärdet 9 % högre än motsvarande period året
innan. Med antagande om en likartad utveckling under de två sista månaderna
1969 pekar detta mot att handelsbalansen vid årets utgång stannade
vid ett överskott på drygt 800 miljoner dollar. Det skulle i så fall
vara ungefär samma belopp som 1968, dvs. det år då handelsbalansen uppfattades
som oroväckande svag. Det bör dock nämnas att exportleveranserna
inför strejkhotet i särskild grad påskyndades under fjärde kvartalet
1968 — ett förhållande som också försvårar jämförelser mellan de två åren.
Bytesbalansen inklusive transfereringarna har liksom 1968 varit negativ,
bl. a. på grund av de höga räntekostnaderna för Eurodollarupplåningen.
Alltsedan andra världskrigets slut har Förenta staterna haft en betydande
nettokapitalexport samtidigt som bytesbalansen uppvisat ett kraftigt överskott.
Under senare år har bytesbalansens överskott avsevärt reducerats för
att under 1967 och 1968 förbytas i ett underskott. Även kapitalrörelsernas
karaktär har förändrats. Ett tidigare kraftigt utflöde av kortfristigt kapital
har under 1968, och i än högre grad 1969, ersatts av el t inflöde främst genom
de ovan nämnda transaktionerna på Eurodollarmarknaden. Den långfristiga
kapitalexporten däremot synes ha fortsatt under 1969 i ungefär
samma omfattning som 1968. Trots detla har utvecklingen under de två
åren varit något skiljaktig. Främst avses effekten av de regleringar av dollarutflöde
i form av direkta utlandsinvesteringar som infördes i början av
1968. Efter en påtaglig uppbromsning under 1968 beräknas under 1969
denna typ av investeringar ha stigit med inemot 20 %. I gengäld har den
del som finansierats utomlands stigit till inemot 90 %, varför nettoresultatet
ur betalningsbalanssynpunkt torde ha blivit detsamma för de två åren.
Kombinationen av ett direkt utflöde av långfristigt kapital och en fortsatt
negativ bytesbalans har inneburit ett underskott i betalningsbalansen — på
likviditetsbasis — under de tre första kvartalen 1969 om knappt 8 miljarder
dollar. Genom att centralbankerna i olika länder inte direkt berörs av
dessa transaktioner har de officiella dollartillgodohavandena utomlands
endast påverkats i mindre omfattning. Betalningsbalansen uttryckt på officiell
transaktionsbasis, dvs. förändringen av nettoställningen mot centralbanker
och liknande institutioner utomlands, synes tvärtom ha varit positiv
under 1969. De tillgodhavanden på amerikanska personer, företag och inrättningar
som uppkommit till följd av den passiva grundbalansen har
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 39
nämligen genom den kortfristiga amerikanska upplåningen kunnat placeras
hos affärsbanker och andra kreditgivare utanför centralbankerna och således
inte gett upphov till någon ökning av dessas dollarinnehav.
Från amerikanskt håll räknar man med en fortsatt minskning av tillväxttakten
till fram emot sommaren 1970. Därefter väntas produktionen
åter ta fart för att under sista kvartalet nå en kvartalsvis tillväxttakt på
4—5 %. Antalet arbetslösa beräknas fortsätta att stiga till mitten av 1970,
då arbetslöshetsprocenten antas komma uppgå till 4,5 %. Den ökade arbetslösheten
tillsammans med gapet mellan verklig och möjlig tillväxt samt ett
antagande om en lugn efterfrågeutveckling väntas successivt leda till lägre
prishöjningar än 1969. Inflationstakten beräknas sjunka till 2,5 % mot slutet
av 1970. Bruttonationalprodukten väntas endast öka med 1,7 % för året som
helhet.
Huruvida prognosen kommer att visa sig vara riktig torde i hög grad bero
på dels hur snabbt prisutveckling och utrikesbalans kan komma att vridas
i den önskade riktningen, dels hur den ekonomiska politiken kommer att
reagera i händelse av en trögare anpassning i fråga om priser och arbetslöshet.
Det kan finnas skäl att räkna med att den officiella bedömningen
är alltför optimistisk i fråga om priser och bytesbalans. Detta skulle i och
för sig kunna tala för att den restriktiva ekonomiska politiken kommer alt
bibehållas under en betydande del av 1970. Kommer lättnaden alltför sent
kan det även föreligga en risk för en längre nedgångsperiod än vad man
från amerikanskt håll räknat med. Speciellt bör i detta fall faran för en
depressivt verkande neddragning av lagernivån observeras. Denna har alltsedan
1966 varit historiskt sett hög. De privata investeringarna kan vidare
komma att minska med tanke på att effekterna av kreditpolitiska åtgärder
först efter en viss tid blir synliga. Å andra sidan talar åtskilligt för att
den ekonomiska politiken lättas redan i början av 1970, dels för att hindra
en alltför kraftig uppgång av arbetslösheten, dels för att motverka en ren
stagnation av den totala tillväxttakten. Skulle detta visa sig bli fallet borde
en högre tillväxt av bruttonationalprodukten inte möta något hinder från
efterfrågesidan samtidigt som förutsättningar i form av produktionskapacitet
föreligger. Möjligheterna till en högre totalefterfrågan torde i första
hand kunna hänföras till den privata konsumtionen, bostadsbyggandet samt
näringslivets investeringar.
Med tanke på de faror som ett alltför påtagligt fasthållande av prisstabiliserings-
och utrikeshandelsmålet kan innebära ur sysselsättningssynpunkt
förefaller det senast nämnda alternativet vara det mest sannolika.
Med denna mera optimistiska förutsättning kan bruttonationalprodukten
komma att stiga med någon procentenhet mera än de beräknade 1,7 %.
Skillnaden förklaras främst av en antagen svagare dämpning under första
halvåret 1970. Tillväxten skulle emellertid alltjämt vara lägre än genomsnittet
för de senaste 10 åren. Det borde under dessa betingelser vara möjligt
40 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
att begränsa uppgången av konsumentpriserna till mellan 3 och 4 %. Det
är visserligen mer än vad man från amerikanskt håll hoppas på men det
innebär trots detta en nedgång av prisökningstakten jämfört med 1969.
Arbetslösheten torde kunna hållas nere vid ca 4 %, något som knappast
förefaller möjligt vid eu mera begränsad produktionsökning.
Det synes troligt att den privata konsumtionen stiger 1970 i ungefär
samma takt som 1969, dvs. med drygt 3 % i volym. Från amerikanskt håll
förväntas ökningen stanna något under 3 %, men det gradvisa borttagandet
av den 10-procenliga extraskatten i kombination med redan fastställda
löneökningar pekar snarare mot en ökning något över nämnda procenttal.
Det privata näringslivets fasta investeringar har i löpande priser beräknats
öka under 1970 med ea 5 %. Mot bakgrund av vad som tidigare sagts
synes den prognosen vara tilltagen i underkant. Den hittillsvarande utvecklingen
tyder visserligen på en viss nedrevidering av företagens investeringsplaner
men något kraftigare omslag har inte spårats. En något lättande
kreditpolitik samt en svag ökning av sparkvoten kan komma att innebära
fortsatta möjligheter till medelanskaffning. I och med att kostnadspressen
torde bestå ökar dessutom drivkraften till rationaliseringsinvesteringar.
Bostadsbyggandet har som tidigare nämnts drabbats hårt av kreditknappheten
och beräknas göra detta även under 1970. 1 den mån utrymmet på
kreditmarknaden vidgas är det emellertid sannolikt att denna sektor suger
upp ledigt kapital.
Utrikesbalansen torde komma att stärkas något under 1970 om än inte i
den omfattning som man från amerikansk sida hoppas på. Man har från
detta håll räknat med att exporten kommer att stiga med 10 % i värde och
importen med drygt 6 %, vilket skulle ge ett överskott i handelsbalansen på
inemot 1,5 miljarder dollar. Det kan ifrågasättas om inte denna prognos
innebär en överskattning av elasticiteten i det amerikanska utrikessaldot
vid förutsatt begränsning av det interna efterfrågetrycket. Mot bakgrund av
den något mera expansiva bedömning av den totala efterfrågans utveckling
som här angivits finns det än större skäl att räkna med en mera blygsam
förstärkning av handelsbalansen. I första hand synes importtillväxten
vara underskattad. Vid en antagen kraftigare ökning av den privata konsumtionen
och de privata investeringarna förefaller importuppgången kunna
bli ytterligare några procentenheter högre. En viss förstärkning av handelsbalansen
jämfört med 1968 och 1969 är emellertid trolig. Med fortsatta
höga transfereringar i huvudsak i form av räntebetalningar är det däremot
tveksamt om bytesbalansen blir positiv.
Storbritannien
Huvudmålsättningen för den ekonomiska politiken i Storbritannien har
alltsedan devalveringen hösten 1967 varit att förbättra den yttre balansen.
Under 1968 lyckades inte detta. Exporten ökade visserligen efter brittiska
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
41
förhållanden snabbt, men det gjorde också importen, eftersom den hårda
finans- och kreditpolitiken inte tillräckligt lyckades begränsa den inhemska
efterfrågan och i synnerhet som en betydande lagerökning av speciellt
importvaror ägde rum. En oväntat hög konsumtionsökning 1968 orsakades
väsentligen av en snabbare tillväxt av inkomsterna än väntat och det faktum
att ökade omkostnader i ovanligt liten grad slog igenom i höjda konsumentpriser.
Bytesbalansen 1968 visade ett större underskott än 1967. Den
ekonomiska aktiviteten under första halvåret 1969 var ovanligt dämpad, till
stor del som en följd av de ytterligare skärpningar i den ekonomiska politiken
som skett i november 1968 och under våren 1969. Både den privata
konsumtionen, importen och de totala fasta investeringarna minskade i
förhållande till andra halvåret 1968. Den totala produktionen stagnerade.
Under sommaren 1969 skedde en plötslig förändring. Exporten började stiga
väsentligt snabbare än tidigare under 1969, investeringarna tilltog och
även den privata konsumtionen och importen började sakta växa. Den totala
produktionen 1969 kan därför, trots utvecklingen under första halvåret,
beräknas ha ökat med 2 %. Till följd av den gynnsamma exportutvecklingen
och den svaga importökningen förbättrades den yttre balansen avsevärt
under 1969.
Den märkliga utveckling som exporten visade under 1969 skulle till viss
del kunna härledas från den kraftiga utländska efterfrågeökningen på brittiska
verkstadsprodukter som blev särskilt märkbar under andra halvåret
och som delvis hade sin grund i de kapacitetsbegränsningar med åtföljande
långa leveranstider som under samma tid kunde registreras i flera konkurrentländer,
däribland särskilt Västtyskland. Under de första elva månaderna
1969 steg värdet av exporten med 13,2 % jämfört med motsvarande
period 1968. Det kan förtjäna påpekas att man under 1969 upptäckte
att exporten under ett flertal år registrerats med någon procentenhet för lågt
värde. Orsaken var att exportörerna inte alltid fullgjort sin uppgiftsskyldighet.
Till följd av den genom en rad kredit- och finanspolitiska åtgärder mycket
svaga konsumLionsökningen under 1969 blev importökningen 1969 begränsad.
Till en del anses emellertid importutvecklingen, speciellt under
tredje kvartalet, ha influerats av den väntade avvecklingen av importdepositionerna
i december 1969. Denna motivation att fördröja viss import till december
1969 och början av 1970 avlägsnades i och med att regeringen i oktober
1969 beslöt att förlänga reglerna om importdepositioner ännu ett år från
den 5 december 1969. Deponeringsavgiften har dock sänkts från 50 % till
40 % av den importerade varans värde. Deponeringstiden på sex månader
är oförändrad. Under de första elva månaderna 1969 steg värdet av importen
med 4,3 % i förhållande till samma månader 1968. Varuhandeln ledde till
eu väsentligt förbättrad handelsbalans 1969. Under de första elva månaderna
uppstod ett underskott i handelsbalansen på ca 200 miljoner pund jämfört
med ett underskott på mer än 600 miljoner pund under samma tid
2t Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
42 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1968. Även tjänstebalansen utvecklades mycket gynnsamt under 1969, speciellt
i fråga om vinster och avkastningar från utlandet. Bytesbalansen torde
därför ha visat ett överskott på inemot 350 miljoner pund 1969.
Neltoexporten av långsiktigt kapital från Storbritannien minskade avsevärt
under 1969, till en del beroende på den ökade upplåning på den internationella
kreditmarknaden som både privata och offentliga företag ägnade
sig åt. Förutsättningar för denna upplåning torde ha varit restriktionerna
och det höga ränteläget på den inhemska kreditmarknaden. Nettoexporten av
långsiktigt kapital — som 1968 uppgick till ungefär 150 miljoner pund —
beräknas under de tre första kvartalen 1969 ha uppgått till ungefär 10 miljoner
pund. Under samma period beräknas betalningsbalansen, exklusive
kortsiktiga kapitalrörelser, (den s. k. grundbalansen) ha visat ett överskott,
för första gången sedan 1962, på ungefär 225 miljoner pund. Storbritannien
tycks inte under 1969 i någon högre grad ha varit utsatt för spekulativa
kapitalströmmar, trots den internationella valutaoron.
För att ytterligare begränsa den privata konsumtionen skärptes finansoch
kreditpolitiken än mer under våren 1969. Flera olika former av skattehöjningar
infördes och diskontot höjdes till 8 %. Vidare började man att
inom kreditpolitikens ram medvetet inrikta sig på att begränsa penningutbudet.
Detta skulle enligt regeringens beslut inte genom interna åtgärder
få öka mer än 400 miljoner pund per år jämfört med en ökning 1967 och
1968 på 2 400 respektive 1 200 miljoner pund. Under första halvåret 1969
till och med minskade penningutbudet. Detta försvårade givetvis ytterligare
kreditmöjligheterna. Som ett resultat av alla restriktiva åtgärder minskade
den privata konsumtionen under första halvåret 1969 och även under resten
av 1969 visade den en svag utveckling. För helåret 1969 beräknas den
privata konsumtionen nästan ha stagnerat och den offentliga konsumtionen
torde ha ökat med ungefär 1 %.
Trots målsättningen visade även de totala fasta investeringarna en nedgång
mellan andra halvåret 1968 och första halvåret 1969, huvudsakligen
orsakad av minskat bostadsbyggande. Till en del kan nedgången också
förklaras av att vissa investeringar tidigarelades till 1968 på grund av de
högre bidrag som utgick för investeringar utförda före utgången av detta år.
Under andra halvåret 1969 skedde emellertid en uppgång i investeringsverksamheten.
Den från exportökningen härledda högre industriproduktionen
föranledde ökade investeringar, eftersom kapacitetsutnyttjandet
särskilt i exportindustrin var högt och lagren dessutom under våren 1969
hade dragits ned. Den hårda kreditpolitiken var dock alltjämt ett svårt hinder
speciellt för mindre företag och bostadsbyggandet. Många röster höjdes
för att förmå regeringen att lätta något på kreditpolitiken och därigenom
underlätta finansieringen av industrins planerade investeringar. Trots
finansieringssvårigheter beräknas industriinvesteringarna ha stigit med
6 % under 1969, medan bostadsbyggandet minskade med ungefär 5 %. De
43
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
offentliga investeringarna var fortfarande låga och torde ha minskat med
någon procentenhet under 1969. Totala fasta investeringar kan därför beräknas
ha ökat med bara 1 % mellan 1968 och 1969.
Arbetslösheten har sedan 1967 varit ganska hög och legat omkring 2,4 %
av den arbetsföra befolkningen. Under första halvåret 1969 ökade arbetslösheten
men under hösten stabiliserades läget. Den procentuella arbetslösheten
uppgick i oktober till 2,4 % samtidigt som man kunde registrera ett
ökat antal lediga platser i förhållande till antalet arbetslösa.
Lönerna beräknas totalt ha stigit med ungefär 8 % 1969. Visserligen presenterade
myndigheterna under våren 1968 normer för en ny pris- och inkomstpolitik
enligt vilken lönerna genomsnittligt inte skulle få stiga med
mera än 3 1/2 % per år, men man kunde i löneavtalen komma överens om
högre genomsnittlig löneökning om produktiviteten var hög eller om särskilda
förstärkningar av minimilöner skedde. I någon mån tycks de avtalsmässiga
löneökningarna ha begränsats av dessa normer och i genomsnitt
ökade de 4 1/2 % under 1969. Därutöver tillkom löneglidningar som var
ganska stora, til! viss del beroende på att efterfrågan på arbetskraft varit
ojämnt fördelad. Under 1969 tycks ökade kostnader i större utsträckning än
under 1968 ha slagit igenom i ökade priser. Konsumentpriserna steg under
tolvmånadersperioden fram t. o. m. september 1969 med 5,1 % och lika stor
ökning torde ha inregistrerats för bruttonationalproduktens prisdeflation
för hela 1969.
Man måste under 1970 räkna med en fortsatt restriktiv ekonomisk politik
i syfte att kontrollera den inhemska efterfrågan. Investeringsviljan inom
industrin tycks ha ökat fr. o. m. andra halvåret 1969 och en något snabbare
ökning i industriinvesteringarna än 1969 är att vänta under 1970, trots den
hårda kreditpolitiken. Det är möjligt alt de kapacitetsbegränsningar som
nu finns, speciellt i exportindustrin, kan förmå regeringen att något omformulera
och lätta på kreditpolitiken och därigenom bidra till en ytterligare
ökning i industriinvesteringarna. Bostadsbyggandet väntas hämta sig
något under 1970 och visa en ökning på ett par procentenheter. Stimulansen
från den offentliga sektorn blir under 1970 ganska svag även om man
kan räkna med att de offentliga investeringarna kommer att öka något 1970.
De totala fasta investeringarna kan väntas öka med ungefär 4 % 1970.
Den privata konsumtionen började öka snabbare mot slutet av 1969 och
den utvecklingen torde fortsätta under 1970 med en årlig tillväxttakt på
inemot 3 %. Även den offentliga konsumtionen kan beräknas öka snabbare
1970.
Den gynnsamma exportutvecklingen under andra halvåret 1969 torde
mattas av under 1970 beroende på en lägre tillväxt i världshandeln och
speciellt en lägre importefterfrågan i Förenta staterna. Trots detta verkar
det möjligt att värdet av exporten kan komma att öka inemot 8 %. Importökningen
kan även för 1970 väntas bli svag, eftersom reglerna om import
-
44 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
deposilioner skall gälla fram till december 1970 och eftersom den ekonomiska
politiken i övrigt primärt är inriktad på att begränsa importen.
Dock kan man räkna med att importen ökar värdemässigt med 6—8 %
under 1970 eftersom både konsumtions- och investeringsefterfrågan beräknas
bli högre än 1969.
Den här skisserade utvecklingen skulle leda till en tillväxt i totala produktionen
på inemot 3 % 1970. I en prognos utförd av National Institute
of Econoinic Research i november 1969 väntade man sig en ökning i totala
produktionen mellan fjärde kvartalen 1969 och 1970 på bara 1,4 %. Detta
skulle leda till att antalet arbetslösa mot slutet av 1970 var uppe i 700 000
(mot 572 000 i mitten av oktober 1969). Prognosen baserades på antaganden
om en fortsatt svag konsumtionsutveckling, en mycket liten investeringsökning,
orsakad främst av den hårda kreditpolitiken, och ett antagande
om fortsatt restriktivitet i offentliga utgifter. Samtidigt förutspåddes
en fortsatt gynnsam, fastän något svagare, exportutveckling. Tillsammans
med antagandet om en under 1970 begränsad importökning beräknades
överskottet på bytesbalansen 1970 bli mycket stort, eller 850 miljoner
pund. Emellertid tydde den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien mot
utgången av 1969 på ett annorlunda utfall för 1970 än vad National Institute
har förutspått. Möjligheten finns visserligen att den under andra
halvåret 1969 allmänna förbättringen i ekonomin var av tillfällig karaktär
men då kanske särskilt vad avser utrikeshandeln. Exportens tillväxt skulle
kunna avta samtidigt som en snabbare ökning i konsumtion och investeringar
skulle medföra en högre importtillväxt. Bytesbalansen skulle då återigen
försvagas.
En förbättring av Storbritanniens bytesbalans verkar klart möjlig under
1970. Däremot är det tveksamt om förbättringen skulle bli så markant att
man 1970 når det av finansministern uppställda målet om ett överskott i
betalningsbalansen på 500 miljoner pund.
Västtyskland
Det markanta uppsving i den ekonomiska aktiviteten som började ge sig
till känna under andra halvåret 1968 har även under 1969 präglat den västtyska
ekonomin. I motsats till 1968 har högkonjunkturen inte enbart vilat
på exporttillväxten och den höga investeringsviljan inom industrin. Under
framför allt andra hälften av 1969 har även den privata konsumtionsefterfrågan
tilltagit i styrka. Några kapacitetsmarginaler torde inte längre föreligga
och arbetslösheten är i det närmaste helt eliminerad. Tendenser till
överhettning av ekonomin har börjat framträda samtidigt som de höga
överskotten på bytesbalansen i huvudsak bestått. Leveranstiderna har förlängts
och priserna på råvaror till industrin har rört sig uppåt. Den takt
med vilken konjunktur förbättringen fortskridit har varit oväntat snabb.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1970
45
Sålunda räknade den västtyska regeringen i sin årliga januarirapport med
en real tillväxt av bruttonationalprodukten 1969 om 4,5 %, en nominell om
6,5 % och därmed en prisstegringstakt om ca 2 %. Dessa siffror har successivt
räknats upp och motsvarande tal för det faktiska utfallet 1969 har
vid årets utgång uppskattats till 7,5, 10,5 respektive 3 %.
Den stora svårigheten för den ekonomiska politikens utformning har
varit att kombinera strävandena att dämpa den inhemska högkonjunkturen
med åtgärder ägnade att minska överskottet i bytesbalansen. Problemet
har uppkommit som en följd av att konkurrenskraften gentemot utlandet
varit synnerligen stark, vilket har medfört att varje ansats till dämpning
av den inhemska efterfrågan kommit att utöva en konserverande inverkan
på överskottet i bytesbalansen. Det senare har sålunda under 1969 endast
svagt understigit nivån från 1967 och 1968. Vidare liar den högre prisstegringstakten
i de övriga industriländerna genom export- och importpriserna
smittat av sig på Västtyskland samtidigt som överskottet i bytesbalansen
i sig gett upphov till en likviditetsförstärkning. De finansiella
effekterna härav på Västtysklands inre ekonomi har myndigheterna sökt
neutralisera genom att medverka till en omfattande kapitalexport. Syftet
har varit att hindra en påspädning av företagens och bankeimas likviditet
men satsningen på en betydande kapitalexport kan också ha inneburit
ett försök att avleda det internationella trycket på en västtysk revalvering.
Den långfristiga kapitalexporten har emellertid i stor utsträckning motvägts
av ett inflöde av kortfristigt kapital föranlett av förväntningar om
en framtida paritetsändring. Under de nio första månaderna 1969 uppgick
den långfristiga kapitalexporten till knappt 14 miljarder DM mot ett överskott
i bytesbalansen om drygt 5 miljarder. Trots detta steg den officiella
västtyska valutareserven med drygt 8 miljarder DM. Med en rimlig skattning
av den »normala» storleken på restposten pekar detta mot ett kortfristigt
kapitalinflöde om ca 14 miljarder DM under denna period.
I strävandena att dämpa tendenser till överhettning inom landet samt att
komma tillrätta med utrikesbalansen har den västtyska regeringen använt
en stor arsenal av ekonomisk-politiska vapen. Emellertid saknades fram till
förbundsdagsvalen i september 1969 politiska förutsättningar att genomföra
en revalvering. En sådan kunde eljest åberopas som strategisk stabiliseringsåtgärd
för en ekonomi som förenade kroniska överskott i den yttre
balansen med interna överhettningstendenser. Däremot vidtog myndigheterna
i övrigt en rad åtgärder under våren 1969. Diskontot höjdes i april med
1 % till 4 %, vissa importliberaliserande åtgärder kom till stånd, företagens
skatteterminer tidigarelades och en konjunkturutjämningsfond, till vilken
statliga och delstatliga skattemedel kan avsättas, inrättades. Under sommaren
1969 visade det sig att dessa åtgärder inte var tillräckliga. Myndigheterna
tvingades därför strama åt finans- och penningpolitiken ytterligare.
Diskontot höjdes i juni och september med 1 % vardera gången, bankernas
46
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
kassakvotsbestämmelser skärptes i två etapper och de offentliga utgiftsramarna
skars ned med 2 miljarder DM. Vidare fastställdes att 5 miljarder
DM av statsinkomsterna för budgetåret 1969 skulle utnyttjas till dels en
amortering av statsskulden, dels insättningar i den nyinstiftade konjunkturutjämningsfonden.
Först efter de västtyska valen i september revalverades
marken, efter en tids frisläppande av kursen, med 9,3 I samband
därmed borttogs den speciella exportskatten respektive importsubventionen
på 4 % som införts i slutet av 1968.
Effekten av de åtgärder som vidtogs före revalveringen framstår nu som
begränsade och delvis motstridande. Diskontohöjningarna t. ex., vilka motiverats
med behovet att bromsa överhettningstendenserna i den inhemska
ekonomin, har försvagat incitamentet till privat kapitalexport genom att
differensen gentemot den internationella räntenivån minskat. I stor utsträckning
kan emellertid de riskgarantier centralbanken beviljade kapitalexportörerna
ha motverkat en sådan reaktion. De försök som före revalveringen
gjordes från officiellt håll att direkt påverka export och import
— den 4-procentiga exportskatten respektive importsubventionen samt vissa
importlättander för företrädesvis östblocket och u-länderna — har visat
sig vara för svaga, om än inte helt verkningslösa. Under de första tio månaderna
1969 växte exporten med 15 % i värde och importen med 19 % jämfört
med motsvarande period 1968. Utrikeshandeln under årets två sista
månader kan endast i ringa grad ha hunnit påverkas av revalveringen. Likväl
förefaller exportuppgången under dessa båda månader relativt sett ha
varit mindre stark än året innan, då köprushen inför extraskattens införande
påverkade statistiken. För helåret 1969 torde därför exporten ha ökat
med 14 % i värde och importen med ca 20 %. Genom de kraftiga nivåskillnaderna
i utgångsläget innebar detta ändå ett överskott på handelsbalansen
som inte låg särdeles mycket under 1968 års.
De privata konsumtionsutgifterna, vilka under 1968 ökade relativt måttligt,
har under 1969 varit en av de mest expansiva faktorerna. Ökningen
kan realt beräknas ha uppgått till 7 %, vilket innebär en dubbelt så snabb
tillväxt som 1968. Bakgrunden var bl. a. de löneökningar på inemot 10 %
som blev resultatet av de förnyade kollektivavtalen. De därigenom höjda
produktionskostnaderna har i kombination med den höga efterfrågan resulterat
i ett pristryck uppåt i producentledet. Konsumentpriserna däremot
påverkades endast i mindre omfattning. Vid utgången av oktober 1969 var
levnadskostnadsindex 2,8 % högre än ett år tidigare. Från västtysk sida
har man uppfattat det senare som ett orosmoment men i jämförelse med
övriga länders utveckling framstår uppgången som synnerligen moderat.
Överhettningstendenserna avspeglade sig främst på arbetsmarknaden. I 1
1 I valutatekniskt avseende kan uppskrivningen av D-marken uttryckas på två sätt.
Räknat utifrån andra valutor har D-markens värde skrivits upp med 9,3 %. Ur D-marksinnehavarens
synvinkel har emellertid övriga valutor skrivits ned med 8,5 %.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1970 47
oktober 1969 var arbetslösheten nere i 0,5 % mot 0,9 % motsvarande tid
1968. Den sysselsatta arbetsstyrkan var vid samma tidpunkt ca 2 % högre
än ett år tidigare. Antalet utländska arbetare uppgick vidare till 1,55 miljoner,
vilket var den dittills högsta noteringen under hela efterkrigstiden.
Trycket på kapaciteten har tillsammans med den ökande inhemska efterfrågan
inneburit en fortsatt stark stimulans till privata investeringar. Finansieringsmöjligheterna
har varit goda. Den starkt förbättrade lönsamheten
under 1968 och 1969 har medfört en tämligen hög självfinansieringsgrad,
vilket gjort främst industrin relativt oberoende av kreditpolitiska
åtstramningar. Produktivititeten torde under samma period ha stigit med
6 å 7 % per år. Totalt förefaller den fasta investeringsvolymens ökningstakt
ha fördubblats jämfört med 1968, dvs. vuxit med ca 15 %. Speciellt
höga ökningstal har noterats på maskinsidan där investeringarna 1969 väntas
ha stigit med över 20 %. Enligt den senaste investeringsundersökningen
har investeringarna inom t. ex. verkstadsindustrin stigit med 25 %. Byggnadsinvesteringarna
har efter ett relativt svagt första halvår ökat markant
och förefaller att vid 1969 års utgång ha vuxit med någon procentenhet
mer än under 1968. De offentliga investeringarna har stigit kraftigt från
ett nära nog stillastående 1968. Även den offentliga konsumtionen har ökat
snabbare än ett år tidigare. Uppgången har främst gällt den delstatliga nivån.
Detta pekar mot ett delvis misslyckande i den offentliga utgiftspolitiken
i så måtto att en lägre tillväxttakt inte använts som motvikt mot
överhettningstendenserna i ekonomin.
Inför 1970 ter sig en viss dämpning av expansionstakten som ofrånkomlig
av utbudsskäl. Någon egentlig arbetskraftsreserv finns inte längre disponibel.
En större uppgång av produktiviteten inom ramen för den befintliga
kapaciteten är inte heller trolig, ökningen i totalproduktion torde främst
vara avhängig av utvidgningar och moderniseringar av produktionsapparaten.
De senare kan å andra sidan bli kraftiga med tanke på den höga investeringsviljan.
OECD-sekretariatet har för Västtysklands del räknat med
en ökning av bruttonationalprodukten om 4,5 %. Möjligen är denna prognos
snarast tilltagen i underkant. Den höga investeringsvolymen torde ha
resulterat i en markant utbyggnad av produktionsapparaten, varför en ökning
av totalproduktionen om 5 % förefaller vara möjlig att uppnå. Sett
från efterfrågesidan skulle, med den bedömning som redovisas i det följande,
inte några hinder möta för en sådan utveckling. Investeringsvolymen
inom det privata näringslivet kan väntas bli fortsatt hög under 1970 och
tillsammans med exporten den mest tillväxtfrämjande faktorn. Kombinationen
av en hög inhemsk efterfrågan och kapacitetsbegränsningar inom
produktionsapparaten medför att en ökning av nationalproduktens prisdeflator
på omkring 4 % förefaller trolig. Det skulle innebära att prisökningstakten
1970 trots revalveringen blir högre än 1969. Överhettningstendenserna
torde således kvarstå åtminstone över första halvåret 1970
48 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
och sålunda alltjämt kräva en stram ekonomisk politik. Först under andra
halvåret kan en något mera dämpad utveckling vara att vänta.
Osäkerheten i denna bedömning gäller i första hand de finansiella effekterna
av revalveringen främst vad avser utflödet av kortfristigt kapital. Ett
massivt utflöde av medel kan innebära en automatisk åtstramning av kreditmarknaden
med åtföljande svårigheter på investeringssidan. Det kan
nämnas att under de tre första veckorna efter revalveringen synes brutto
ca 14 miljarder DM ha lämnat landet. Även en nedgång av överskottet på
bytesbalansen kan verka monetärt åtstramande. I avsikt att motverka en
sådan utveckling lättade regeringen i november 1969 på kreditpolitiken.
Kraven på affärsbankernas kassakvoter sänktes samtidigt som särbestämmelserna
om utländska tillgodohavanden upphävdes. Däremot har den s. k.
lombardräntan höjts från 7,5 till 9 %. Detta synes i första hand syfta till att
avhålla bankerna från korta kapitalplaceringar på den internationella marknaden.
Huruvida lättnader av kreditpolitiken är att vänta även under 1970
torde i hög grad komma att sammanhänga med graden av balans i de utrikes
betalningarna. Genom att den västtyska hemtagningen av kort kapital
inte varit av samma storleksordning som motsvarande utflöde av utlandsägt
kapital har den västtyska valutareserven — i motsats till läget efter revalveringen
1961 — minskat med 8 miljarder DM, eller med ca 20 %.1 Ett
fortsatt högt internationellt ränteläge 1970 kan visserligen, vid en oförändrad
västtysk räntenivå, medföra att tendensen i de korta kapitalrörelserna
blir bestående. Åtskilligt talar å andra sidan för en avsevärd nedgång av
den långfristiga neltokapitalexporten. I avsikt att underlätta en sådan anpassning
av det långfristiga kapitalutflödet utfärdade centralbanken i slutet
av november en rekommendation om en nedskärning av de utländska obligationsemissionerna
i Västtyskland med 40 %.
Under antagande av att valutasituationen sålunda inte kommer att framtvinga
några drastiska skärpningar av kreditpolitiken kan industrins investeringar
väntas hållas relativt väl uppe under 1970. Möjligheterna till självfinansiering
är goda även om företagsvinsterna kan förväntas pressas samman
något som ett resultat av de ökade lönekostnaderna. Jämfört med 1969
är en viss nedgång av ökningstakten trolig men tillväxten behöver knappast
falla under 10 %. Svårigheter med kapitalanskaffning gör det troligt med
en relativt svag eller obefintlig uppgång av bostadsinvesteringarna. Nedgången
i den totala fasta investeringsvolymens ökningstakt torde inskränka
sig till ett par procentenheter.
Den privata konsumtionen kan i löpande priser förmodas komma att öka
i ungefär oförändrad takt. Visserligen kommer de avtalsmässiga löneökningarna
att slå igenom under 1970 men å andra sidan är något större tillskott
i arbetsstyrkan inte att räkna med. En nedgång av sparkvoten är tro
1
Fram t. o. m. 5 december 1969. Nedgången i valutareserven har till en del motvägts av
hemtagningar av Västtysklands överinsättningar hos IMF.
49
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Mg genom att löneökningarna till stor del berör kategorier med hög konsumtionsbenägenhet.
Den antagna högre inflationstakten implicerar eu något
svagare konsumtionsökning volymmässigt räknat än 1969. De offentliga
konsumtionsutgifterna torde knappast växa mindre än under 1969, dvs.
med ca 4 %. En något högre ökningstakt är möjlig med tanke på eventuella
tendenser till ett svagare konjunkturläge under senare delen av 1970.
Utsikterna för den västtyska utrikeshandeln 1970 är självfallet i viss mån
beroende av den effekt revalveringen kan komma att få. Rent allmänt kan
sägas att revalveringsprocenten visserligen uppgick till 9,3 men att den
tidigare 4-procentiga extraskatten på exporten respektive momsreduktionen
på importen borttogs. Såtillvida uppgick den effektiva revalveringen sålunda
till ca 5 %. Med tanke på att extraskatten inte nämnvärt synes ha
påverkat exporten samt att kostnadsutvecklingen i Västtyskland bör ha
lämnat vissa marginaler kan en relativt kraftig tillväxt på exportsidan
väntas även 1970. Det är tänkbart att importen till vissa delar kan komma
att få en avsevärd stimulans av själva revalveringen men avgörande för importens,
liksom för handelsbalansens, utveckling blir av allt att döma graden
av efterfrågetryck inom landet. Med den bedömning som här redovisas bör
efterfrågetrycket framkalla en ökning av importen som procentuellt är påtagligt
större än för exporten. I första hand torde konsumtionsvaruimporten
beröras. Den jämfört med 1969 svagare tillväxten av investeringsvolymen
verkar dock i modererande riktning. Även om importen sålunda
beräknas stiga kraftigare än exporten — eller med 18 % respektive 12 %
— medför de stora nivåmässiga skillnaderna i utgångsläget att handelsbalansen
även under 1970 kommer att visa ett överskott. Det negativa saldot
av tjänster och transfereringar kan antas öka främst genom en uppgång av
turistutgifterna. Trots detta är ett överskott på bytesbalansen troligt om
än avsevärt reducerat i jämförelse med 1969. En nedgång från ca 8 miljarder
till ca 4 miljarder DM förefaller sannolik.
Frankrike
I samband med förtroendekrisen för francen i november 1968 vidtog regeringen
en rad restriktiva ekonomisk-politiska åtgärder för att stärka den
yttre balansen och hejda valutautflödet. Kredit- och finanspolitiken skärptes
avsevärt för att dämpa det inhemska efterfrågetrycket. Trots åtgärderna
minskade inte efterfrågetrycket under första halvåret 1969. Industriproduktionen
fortsatte att öka, delvis stimulerad av den sedan strejkerna 1968
onormalt låga lagernivån. Kapacitetsutnyttjande! var högt och de privata
investeringarna började öka markant. Den privata konsumtionen steg också,
till viss del finansierad av minskat sparande. Arbetslösheten fortsatte
alt minska. En snabbt ökande import försämrade kraftigt handelsbalansen
under våren 1969. Tillsammans med växande förhoppningar om revalvering
av D-marken kombinerat med osäkerheten om den kommande polili
-
50
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
ken i Frankrike fick detta till följd att francen återigen blev utsatt för en
kraftig valutaspekulation. Under första halvåret 1969 minskade den officiella
valutareserven med nästan 3 miljarder franc. I början av maj 1969
fann sig regeringen föranlåten att vidta ytterligare steg för att bromsa den
inhemska efterl''rågeutvecklingen. Dels höjdes bankinstitutens inlåningsräntor
och dels åtstramades avbetalningshandeln. I mitten av juni 1969 höjdes
också diskontot från 6 till 7 % och en månad senare, då den nya franska
regeringen tillträtt, beslöts också att inemot hälften av de offentliga investeringar
som planerats för andra halvåret 1969 skulle uppskjutas.
Under sommaren 1969 var underskottet i handelsbalansen fortfarande
stort. Den inhemska efterfrågan fortsatte att växa och det inträffade ytterligare,
om än mera begränsade, valutareservförluster. Regeringen offentliggjorde
härefter den 8 augusti sitt beslut att devalvera francen med 11,1 %
fr. o. m. den 10 augusti 1969. I någon mån kom beslutet överraskande, särskilt
vad avser tidpunkten, eftersom de flesta ekonomiska bedömare höll
för troligt att en eventuell devalvering var att vänta först i samband med
en trolig revalvering av D-marken efter de västtyska förbundsdagsvalen i
slutet av september 1969. Det fanns också förespråkare för åsikten att en
nedskrivning av francen inte var påkallad eftersom valutautströmningen
endast till begränsad del var en följd av bytesbalansens försvagning och i
övrigt hade sin grund i en ren förtroendekris. Däremot syntes obestritt att
devalveringen av francen borde göra det möjligt att snabbare nå en tördelaktig
utveckling av bytesbalansen förutsatt att man lyckades stävja tänkbara
tendenser till kostnadsuppdrivande kedjeeffekter. Regeringen räknade
dessutom med att förtroendet för valutan skulle stärkas och återuppbyggnaden
av valutareserverna underlättas.
För att hindra otillbörliga prisökningar till följd av devalveringen införde
regeringen ett allmänt prisstopp för industrivaror och vissa jordbruksvaror
fram till 15 september 1969. På jordbruksmarknaden, vilken i
princip är gemensam för EEC, skulle en mekanisk tillämpning av marknadsordningen
ha inneburit att devalveringen medfört en betydande uppjustering
av prisnivån i fransk valuta räknad. Problemet löstes några dagar
senare så att de franska jordbrukspriserna isolerades från de övriga fem
medlemsländernas fram till 1971. Vidare belädes omkring 200 franska jordbruksvaror
med en exportavgift på 12,5 %, medan importen subventionerades
med motsvarande belopp. Därmed upphörde den gemensamma marknaden
för jordbruksprodukter temporärt att fungera, vad gäller Frankrike.
Det stöd vidare klart att devalveringen, för att ge åsyftad effekt, måste kombineras
med restriktiva finans- och kreditpolitiska åtgärder i syfte att
bringa den inhemska utvecklingen av efterfrågan och kostnader under kontroll.
Regeringen lade därför i början av september 1969 fram ett s. k. saneringsprogram.
Avsikten var att man härigenom skulle kunna uppnå en
51
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
balanserad statsbudget för 1970, jämvikt mellan utbud och efterfrågan på
varor senast den 1 april 1970 och slutligen jämvikt i bytesbalansen före
den 1 juli 1970. Statsutgifterna för 1969 skars ned ytterligare, varigenom ett
beräknat underskott på statsbudgeten på 6,5 miljarder franc reducerades
till 4 miljarder franc. (En första nedskärning av underskottet, från 12 till
6,5 miljarder franc, hade skett redan vid åtstramningarna i november
1968.) Flera under 1969 planerade offentliga investeringar, motsvarande en
utgift på 1,6 miljarder franc uppsköts. Dessa, tillsammans med redan tidigare
under året uppskjutna offentliga investeringar, tillsammans motsvarande
5,5 miljarder franc, skall genomföras när de kan tjäna ett konjunlcturutjämnande
syfte. För statsbudgeten 1970 gällde att utgifterna fick öka
högst 6 % i förhållande till 1969. Kreditpolitiken skärptes ytterligare, speciellt
vad gäller avbetalningshandeln, där kontantinsatserna höjdes från 30
till 50 % för bilar och från 30 till 40 % för andra varaktiga konsumtionsvaror.
Samtidigt förkortades den stipulerade avbetalningstiden. Företagsbeskattningen
skärptes något. Särskilt gällde detta bankerna som pålades
en ny skatt på de stora räntevinster som gjorts på grund av det höga
ränteläget. För de lägre inkomsttagarna infördes däremot vissa skattelättnader
och även socialpolitiken förstärktes. I syfte att befrämja sparandet
skulle dels extra räntegottgörelser ske för sparmedel insalta på konton av
kapitalsamlingstyp, dels skulle avdrag i skattedeklarationen få göras, upp
till en viss gräns, för tecknade livförsäkringar och slutligen gavs vissa
förmåner vid bostadssparande. När prisstoppet hävdes den 15 september
1969 förstärktes i stället den redan tidigare gällande prisövervakningen.
Importen fortsatte att stiga snabbt även under september och oktober
men mattades av i november. Handelsbalansen, som för september visade
ett större underskott än någon tidigare månad under året förbättrades under
oktober och november till följd av en gynnsam exportutveckling. Under
de första elva månaderna 1969 steg värdet av importen med hela 30 % jämfört
med samma period 1968. Exportens i och för sig betydande tillväxt
stannade vid 23 %, varför underskottet på handelsbalansen blev mer än
11 miljarder franc mot ett underskott på ungefär 5 miljarder franc samma
tid 1968. Under de 3 veckorna närmast efter devalveringen ökade valutareserven
med ca 1 miljard franc, men under september och fram till revalveringen
av D-marken i början av oktober minskade valutareserven med
ungefär lika stort belopp till följd av spekulationerna om en revalvering av
D-marken. Valutareserven var alltså lika låg som vid devalveringen, även
om Frankrikes internationella likviditet härutöver erhållit ett tillskott med
över 14 miljarder franc, genom att dragningsrätten i internationella valutafonden
ställts till förfogande och krediter från främst utländska centralbanker
utlovats. För att underlätta återflöde till valutareserven och för
att ytterligare skärpa kreditpolitiken höjdes diskontot i oktober med 1 %
52 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
till 8 %. Genom eu kraftig ökning i november uppgick valutareserven i slutet
av denna månad till 21,7 miljarder franc, eller 0,7 miljarder franc mer
än vid tidpunkten för devalveringen.
Många av de nämnda åtgärderna i saneringsprogrammet kan väntas få
full effekt först under 1970, men en viss avmattning i den inhemska efterfrågan
tycktes bli märkbar redan under hösten 1969, huvudsakligen beroende
på de minskade offentliga utgifterna. Den privata konsumtionen fortsatte
att växa och torde under hela 1969 ha ökat med omkring 7 % samtidigt
som den offentliga konsumtionen stigit med 5 %. Trots den hårda
kreditpolitiken ökade de privata investeringarna mycket kraftigt under
1969, till stor del beroende på den höga likviditeten i de franska företagen.
Däremot drabbades bostadsbyggandet hårt av kreditrestriktionerna och kan
beräknas ha haft samma volym under 1969 som 1968. Investeringarna i
statliga företag beräknas ha sjunkit medan övriga offentliga investeringar
ökat svagt 1969. De totala fasta investeringarna torde dock ha ökat med
inemot 10 % 1969.
Tillväxttakten i produktionen avtog något under andra halvåret 1969,
men bruttonationalprodukten kan trots detta beräknas ha ökat inemot 9 %
1969. Arbetslösheten sjönk 1969 och var i september ungefär 20 % lägre än
samma månad 1968, eller procentuellt sett 1,7. Samtidigt ökade antalet lediga
platser snabbt och en brist inom vissa yrkeskategorier blev märkbar.
Lönerna torde ha ökat snabbt också 1969, eller totalt med ungefär 13 %. För
de statsanställda var löneökningarna betydligt mindre. Regeringen beslöt
under våren 1969 att löneökningarna inom den statliga sektorn skulle bli
2 % i april och 2 % i oktober. I september uppjusterades den senare siffran
till 3 %. Den lagstadgade minimilönen höjdes också i september med 3,8 %.
Arbetsmarknadens parter inledde sina löneförhandlingar under hösten 1969
och regeringen manade arbetstagarna att inte ställa högre lönekrav än vad
som svarade mot de ökade levnadsomkostnaderna. Konsumentpriserna steg
under tolvmånadersperioden fram till oktober 1969 med 5,7 %. Till följd
av prisstoppet under en månad efter devalveringen och den sedan intensifierade
prisövervakningen tycktes inte tillväxttakten hos priserna ha ökat
något väsentligt under återstoden av 1969.
Statsbudgeten för 1970, vars utformning präglades av de i saneringsprogrammet
uppställda målen, lades fram i oktober 1969. Genom en kraftig
uppbromsning av de statliga utgiftsökningarna och en viss beräknad ökning
av skatteintäkterna har man åstadkommit en balanserad budget. Den
begränsade statliga utgiftsökningen tillsammans med den i övrigt restriktiva
ekonomiska politiken, kommer verksamt att bidra till en dämpning av
den inhemska efterfrågeutvecklingen under 1970. Det kan här förtjäna nämnas
att man i november 1969 beslöt att förlänga de för kreditinstitutionerna
under 1969 gällande reglerna om begränsning av utlåningsvolymen fram
till 1 juli 1970. I officiella prognoser för 1970 räknar man med att den
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 53
privata konsumtionen kommer att öka med 3 1/2 %, medan den offentliga
väntas öka med 2 %. Genom att de offentliga investeringarna begränsas och
industriinvesteringarna, men framför allt bostadsbyggandet, drabbas hårt
av finansieringssvårigheter, räknar man med att tillväxten av de totala fasta
investeringarna kommer att begränsas till 5 1/2 % under 1970. Den inhemska
efterfrågan 1970 väntas därigenom öka väsentligt långsammare än
under 1969, vilket stärker möjligheterna till en gynnsammare utveckling av
utrikeshandeln. Värdet av exporten väntas 1970 komma att öka med 11 %,
medan importvärdet beräknas stiga ytterst lite, eller med 1 %. Både export-
och importpriser väntas bii ungefär oförändrade räknat i utländsk
valuta 1969—1970. Med den här prognoserade utvecklingen av import och
export skulle underskottet på handelsbalansen kraftigt reduceras och medföra
att bytesbalansen blir positiv för 1970. Den totala produktionen väntas
växa med 4 % ■
Emellertid finns det faktorer som talar för att den ovannämnda prognosen
är alltför optimistisk i flera avseenden. Det finns anledning att vänta
sig att fackföreningarna hårt kommer att pressa arbetsgivarna för att få
kompensation för de starka prisstegringar som skett under 1969. Det är inte
sannolikt att regeringens yttrande om oförändrad köpkraft som norm för
lönesältning skulle vinna odelat gehör hos arbetstagarna. Därmed är det
heller inte uteslutet att nya oroligheter kan uppstå på arbetsmarknaden
om lönekraven inte tillgodoses. En löneökning på kanske 12 % verkar därför
möjlig under 1970. Därmed kan det tyckas rimligt att anta att också
den privata konsumtionen ökar snabbare än 8 1/2 % 1970. Den höga likviditeten
i det franska näringslivet kan vidare få till följd att de privata
investeringarna ökar fortsatt snabbt och därigenom medför en högre ökning
i de totala fasta investeringarna än vad ovan angetts. Den inhemska
efterfrågan skulle då bli större än vad man räknat med i de officiella
prognoserna och detta skulle förstärka prisökningarna men framför allt
också försämra handelsbalansens utveckling. Mot den här skisserade bakgrunden
verkar det troligt att importen kommer att växa med 6—8 %,
medan exporten kan väntas öka med kanske 12 %. Handelsbalansen 1970
kommer då att visa ett underskott, visserligen betydligt mindre än 1969,
men ändå så stort att det uppsatta målet om jämvikt i bytesbalansen i juli
1970 inte skulle kunna nås.
Italien
Mellan 1966 och 1968 växte den italienska bruttonationalprodukten mer
än de genomsnittliga 5 % per år som förutsatts i femårsplanen 1966—1970.
De årliga siffrorna döljer emellertid den utplåning av tillväxten som började
bli påtaglig fram emot sommaren 1967. Under de första månaderna 1968
upphörde de privata investeringarna och privata konsumtionen helt att
växa samtidigt som lagren kraftigt skars ned. En rad expansiva finanspoli
-
54 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
tiska åtgärder vidtogs fram emot sommaren 1968, vilka med den fördröjning
i genomförandet som sedvanligt präglat den italienska ekonomiska
politiken, började ge resultat mot slutet av detta år. Redan dessförinnan
hade emellertid tecken till en konjunkturuppgång börjat visa sig främst genom
en stark tillväxt av exporten, bostadsbyggandet och lagerinvesteringarna.
Under loppet av 1969 har även övriga efterfrågekomponenter tilltagit
i styrka. Totalt torde bruttonationalprodukten för 1969 ha vuxit med drygt
6 %. Det är mer än den förväntade tillväxten i kapacitet, men den outnyttjade
tillgången på arbetskraft har tillsammans med de relativt stora kapacitetsmarginalerna
sörjt för att ökningen under huvudparten av året kunnat
uppnås utan större prisstegringar. Under de sista månaderna har emellertid
priserna visat tecken till att stiga snabbare som en följd av främst oron
på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har visserligen sjunkit något men är
fortfarande enligt nordeuropeiska mått hög. Efterfrågan på arbetskraft från
industrins sida har genomgående vuxit under senare år men avgången från
jordbruket och tjänstesektorerna är stor. Att söka absorbera detta utbud i
mera räntabla sektorer torde vara en av huvuduppgifterna för italiensk
ekonomi.
Som ett resultat av bl. a. de investeringsstödjande skattekrediter som
varit i kraft torde de privata investeringarna 1969 ha stigit med inemot
8 %. Bostadsinvesteringarna har liksom 1968 ökat med 12 %, medan de offentliga
investeringarna vuxit med 10 %. Den totala fasta investeringsvolymen
har ökat med ca 10 % alt jämföra med drygt 7 % året dessförinnan.
Med tanke på den strukturella uppbyggnaden av landets ekonomi torde
på sikt en kraftigare ökningstakt av investeringsvolymen vara nödvändig.
Kontrasten mellan de norra industrialiserade delarna och de södra industriellt
outvecklade antyder ett statligt och privat investeringsbehov av
stora mått. Förutom en kvantitativ ökning bedöms även en starkare dirigering
till de södra delarna bli nödvändig. Det kan i detta sammanhang nämnas
att den totala investeringsvolymens andel av bruttonationalprodukten är
lägre än genomsnittet för de västeuropeiska länderna.
Exportvärdet steg under första halvåret 1969 med 24 % jämfört med motsvarande
period 1968. Officiella italienska prognoser har räknat med en
dämpning av tillväxttakten till 20 % för året som helhet. Den fortsatt
starka tillväxten under de första månaderna av andra halvåret 1969 pekar
dock mot en något högre siffra. Importen har som ett resultat av lageruppbyggnaden
i början av 1969 och den höga investeringsvolymen ökat i ungefär
samma omfattning som exporten. Ett stort dilemma för den italienska
ekonomin 1969 har liksom tidigare år varit det stora överskottet i bytesbalansen,
vilket trots uppenbara behov inte kunnat disponeras för snabbare
uppbyggnad av den inhemska produktionsapparaten. Samtidigt har
betalningsbalansen paradoxalt nog försvagats genom en omfattande kapitalexport.
Bytesbalansöverskottet beräknas 1969 ha representerat 3 % av hela
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 55
bruttonationalprodukten, vilket är ungefär samma procentsiffra som under
de föregående fyra åren. I de officiella långsiktiga målsättningarna har
naturligt nog inte en sådan utveckling önskats. Där har man förutsatt ett
svagt överskott motsvarande Italiens bidrag till u-landsbiståndet. Kapitalexporten
har huvudsakligen skett längs tre vägar; sedelutförsel — till stor
del i illegala former — placeringar i utländska värdepapper samt slutligen
kortfristig kapitalexport från banksystemets sida. Under första halvåret
1969 var kapitalutflödet extra stort. Medan bytesbalansen visade ett
överskott på 625 miljoner dollar uppgick underskottet i betalningsbalansen
till knappt 900 miljoner dollar. De italienska myndigheterna har reagerat
med en rad ekonomiska restriktioner. Bland de viktigaste märks en diskontohöjning
om en halv procent kombinerat med skärpta villkor för kreditinstitutens
rediskontering i centralbanken, ett åliggande för bankerna
att upphöra med sin korta utlåning till utlandet samt hårdare krav för utländska
låntagare som önskar utnyttja den italienska kapitalmarknaden. En
viss förbättring av betalningsbalansen kunde spåras under hösten 1969,
men detta var helt att hänföra till det ökande överskottet på bytesbalansen.
Det får anses tveksamt om någon långsiktig lösning av betalningsbalansfrågan
ännu är i sikte. Som en av orsakerna till den bristande viljan till
kapitalplacering inom landet har angetts bristen på attraktiva placeringsobjekt.
Vissa åtgärder, ägnade att underlätta kapitalströmmarna inom
landet, har emellertid vidtagits mot slutet av 1969, bland dem tillstånd att
upprätta inhemska aktiefonder.
Under 1970 väntas bruttonationalprodukten stiga med knappt 7 %. Det
är en tillväxttakt som är avsevärt högre än genomsnittet för OECD-Iänderna,
men den ligger i linje med utvecklingen under de närmast föregående
åren. Den mest osäkra faktorn är hur den privata konsumtionen kommer att
utvecklas. Det i sin tur sammanhänger med att kollektivavtal för ca 5 miljoner
arbetstagare gick ut under hösten 1969. Kraven på löneökningar har
varit stora vartill kan läggas önskemål om olika sociala förbättringar. Dessutom
kommer under 1970 återstående regionala skillnader i minimilönerna
att halveras. Även om betydande höjningar av lönekostnaderna sålunda är
att emotse — dessa lär för 1970 kunna skattas till inemot 15 % ■— torde
den produktivitets- och lönsamhetsförbättring som ägt rum under senare
år innebära att konkurrenskraften för landets produkter hålls uppe. Prisökningstakten
bör kunna begränsas till 4 ä 5 %, vilket är någon procentenhet
mer än 1969. En implicit förutsättning är då att de omfattande strejkerna
hösten 1969 inte fortsätter i samma skala under 1970. Uppskattningsvis
uppgick den nationalekonomiska förlusten av dessa till ca en
procentenhet av den totala tillväxttakten 1969. Den privata konsumtionen
i reala termer synes under dessa förutsättningar komma att öka något
snabbare än den totala produktionen, dvs. med drygt 7 %.
Officiella italienska prognoser pekar mot en exportökning om 12 % i vär -
56
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
de 1970, vilket är någon procentenhet lägre än genomsnittet under de senaste
5 åren. Den lägre tillväxttakten skulle främst motiveras av den ökade
inhemska efterfrågan samt de importbegränsande åtgärderna i det näst
slörsta avnämarlandet Frankrike. Det kan vara befogat med en uppjustering
om ett par procentenheter. Dels har exporten tidigare visat sig växa relativt
oberoende av hemmamarknadsefterfrågans styrka, dels torde utsikterna
på den största exportmarknaden Västtyskland vara gynnsamma.
De privata investeringarna exklusive bostadsbyggandet förefaller under
1970 nära nog komma att fördubbla sin ökningstakt i förhållande till
1969. Speciellt markant synes uppgången av maskininvesteringarna bli. Den
totala investeringsvolymen väntas trots detta avta i ökningstakt. Orsaken
kan uteslutande hänföras till en svagare tillväxt av bostadsbyggandet. Importen
beräknas bli fortsatt hög främst genom inverkan från de ökade
privata investeringarna och den privata konsumtionen. Även en återuppbyggnad
av lagren, vilka föll kraftigt som ett resultat av strejkerna, torde
komma att verka importhöj ande.
Ovanstående innebär att handelsbalansöverskottet 1969 helt uteblir 1970.
Några utsikter till att även bytesbalansöverskottet elimineras föreligger
däremot inte. De höga intäkterna från turism och emigrantvaluta lär komma
att innebära ett överskott på bytesbalansen med inemot 1,5 miljarder
dollar. Det vore sålunda ur såväl inhemsk som internationell synpunkt
önskvärt med en ytterligare ökning av den italienska importen för alt än
mer underlätta industrialiseringsprocessen.
Danmark
Den konjunkturuppgång som började under senare delen av 1968 fortsatte
och förstärktes kraftigt under 1969. Den inhemska efterfrågan ökade
mycket starkt och efterfrågan från utlandet låg kvar på en hög nivå. Redan
i mars 1969 skärptes kreditpolitiken något bl. a. genom att diskontot höjdes
från 6 % till 7 % och därigenom att kommunernas möjligheter att upptaga
obligationslån ytterligare begränsades. Den internationella valutaoron
smittade av sig på Danmark och medförde mycket kraftiga valutaförluster
framför allt under april och den första veckan i maj 1969. För att vända
valutaströmmen höjdes diskontot den 12 maj 1969 från 7 % till 9 %. Några
dagar senare vidtogs en rad finans- och kreditpolitiska åtgärder för att
dämpa det inhemska efterfrågetrycket och förbättra den yttre balansen.
Skatten höjdes på bilar och bensin och taxehöjningar skedde för statsjärnvägarna
och posten. Stegringstakten i den offentliga konsumtionen
skulle bromsas, bl. a. genom att statens byggnadsverksamhet skars ned samtidigt
som vissa kommunala byggnadsarbeten uppsköts. En skärpt övervakning
av pris- och kostnadsutvecklingen skulle vidare den 1 juli 1969 avlösa
den till detta datum gällande prislagstiftningen. Utöver diskonlohöjningen
skärptes kreditpolitiken genom att bankernas depositionskvot höj
-
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1970 57
des från 10 % till 30 % av nyinlåningen och genom att staten emitterade
ett obligationslån på 100 miljoner danska kronor.
Trots de åtgärder som vidtogs i maj 1969 tycks den ekonomiska aktiviteten
ha stigit oförändrat snabbt under andra halvåret 1969. Givetvis har
restriktionerna haft en viss dämpande effekt på utvecklingen, men effekten
har motverkats dels av lönehöjningar i september och oktober dels också
av ökad likviditet hos konsumenterna till följd av omläggningen till källskatt
den 1 januari 1970. Övergångsbestämmelserna medför nämligen betydligt
lägre skatteinbetalningar sista kvartalet 1969 än vad annars vore fallet.
Den totala produktionen torde ha ökat knappt 7 % 1969.
Den gynnsamma exportutvecklingen 1968 fortsatte under 1969, särskilt
vad avser industrivaror. För de första tio månaderna 1969 noterades eu
ökning i exporten av sådana varor på ca 20 % jämfört med samma tidsperiod
1968 och den redan tidigare tydliga förskjutningen i exporthänseende
från jordbruksprodukter till industrivaror fortsatte. Under de första
tio månaderna 1969 ökade värdet av exporten med 13,8 % och för helårel
1969 torde exporten ha ökat med drygt 14 %. Exportpriserna beräknas ha
stigit med ungefär 3 % under 1969. Särskilt är att notera att exportpriserna
för jordbruksvaror steg 1969 efter att ha sjunkit under 1968. På grund
av den höga inhemska efterfrågan steg importen värdemässigt under de
första tio månaderna 1969 med 18,0 % och den procentuella ökningen för
hela 1969 torde ha uppgått till ca 17 %. Särskilt stark var importen av järn,
stål och bilar. Importpriserna har i genomsnitt ökat ungefär 2 %. Handelsbalansens
underskott för 1969 torde därmed ha uppgått till mer än 6 miljarder
danska kronor, en försämring på mer än 1,3 miljarder danska kronor
i förhållande till 1968. Bytesbalansen beräknas ha visat ett underskott på
ca 3 miljarder danska kronor 1969 gentemot ett underskott på 1,85 miljarder
danska kronor 1968. Under påverkan av de internationella valutaoroligheterna,
speciellt spekulationerna om en uppskrivning av D-marken, ökade
valutautströmningen från Danmark mycket kraftigt under våren 1969.
Från början av 1969 fram till och med den första veckan i maj 1969 minskade
den totala valutareserven från 3,7 miljarder danska kronor till 1,6
miljarder danska kronor. Den prekära situationen hade uppstått genom att
Danmarks låneupptagning på den internationella kreditmarknaden, som
var nödvändig mot bakgrund av det stora underskottet i de löpande betalningarna
i utrikeshandeln, hade försvårats. Samtidigt fullgjorde importörerna
sina betalningar till utlandet så snart de kunde, medan exportörerna
i det längsta dröjde med hemtagningen av sina leveranskrediter. Mot denna
bakgrund kan man se diskontohöjningen på 2 % och införandet av vissa
valutarestriktioner. För att öka valutalikviditeten utnyttjades dragningsrätten
i internationella valutafonden samtidigt som krediter ställdes till
förfogande av den internationella regleringsbanken, BIS, och den amerikanska
centralbanken, vilket tillhopa ökade Danmarks kreditmöjligheter
58 Statsverkspropositionen år 1910. Bil. 1: Finansplanen
utomlands med 1,8 miljarder danska kronor. Samtidigt upptog den danska
s lat en ett lån på 450 miljoner danska kronor på den västtyska kapitalmarknaden.
Under resten av 1969 tycks inte Danmark ha gjort några större
valutaförluster. På längre sikt måste emellertid bytesbalansens underskott
reduceras om Danmark vill bli mindre beroende av kreditupptagning utomlands
och därmed förknippade svårigheter och risker. De i maj 1969 introducerade
åtgärderna var, i varje fall under 1969, otillräckliga för att förbättra
den yttre balansen.
Investeringarna ökade kraftigt under 1969 och man kan beräkna att både
industriinvesteringarna och de totala fasta investeringarna ökade med
mer än 10 %. De offentliga investeringarna torde till följd av en betydlig
ökning i kommunala byggnads- och anläggningsarbeten ha ökat väsentligt
snabbare än de privata. Det kan noteras att jordbruksinvesteringarna 1969
tycks ha stabiliserat sig på en låg nivå. Bostadsbyggandet expanderade
mycket snabbt under 1969 och torde ha ökat ungefär 15 %.
Trots de under våren 1969 insatta restriktiva åtgärderna märktes, som
tidigare omtalats, ingen väsentlig tillväxtdämpning i den privata konsumtionen
under andra halvåret, förmodligen beroende dels på lägre skatteinbetalningar
sista kvartalet 1969, dels också på löneökningar under hösten
1969 orsakade av dyrtidstillägg på grund av prishöjningarna. Den privata
konsumtionen beräknas ha ökat 6—7 % 1969 och lika snabbt torde den offentliga
konsumtionen ha stigit.
Antalet arbetslösa har sjunkit väsentligt 1969. Under årets första månader
var arbetslösheten fortfarande hög, delvis orsakad av dålig väderlek,
men sjönk sedan kraftigt för att i september 1969 uppgå till endast 1,5 %.
Den genomsnittliga arbetslösheten under tolvmånadersperioden t. o. m. september
1969 var 4,3 % mot 4,6 % för den närmast föregående tolvmånadersperioden.
Ett nytt tvåårigt kollektivavtal för löner slöts under våren
1969 avseende perioden fram till 1 mars 1971. De avtalsmässiga lönerna
skulle totalt under denna period öka med ungefär 7 %, varav 3 % under
1969. Dessutom behölls reglerna om speciella lönetillägg för att skydda reallönen
mot prisstegringar. Med hänsyn till att arbetslösheten sjönk relativt
kraftigt under 1969, kan man anta att löneglidningarna var större än under
1968. Löneökningarna totalt under 1969 torde ha uppgått till ca 12 %. Prisökningarna
mellan 1968 och 1969 blev inte påfallande stora trots den starka
inhemska efterfrågan. Konsumentpriserna beräknas ha stigit ungefär 4 %
1969.
Den inhemska efterfrågeutvecklingen torde komma att dämpas väsentligt
under 1970, dels på grund av att de insatta finans- och kreditpolitiska
åtgärderna kommer att få större effekt än under 1969, dels också därför
att skattebeloppen blir väsentligt högre efter källskattesystemets införande
den 1 januari 1970. Det kan nämnas att man räknar med en ökning på
25—30 % i statens intäkter av personlig inkomstbeskattning. Den privata
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
59
konsumtionen kan därför väntas öka med bara några procent 1970. Tillväxttakten
för de totala fasta investeringarna väntas också avla 1970. Speciellt
kommer kommunala investeringar och bostadsbyggandet att drabbas
av den restriktiva kreditpolitiken. Det kan också tilläggas att bankerna redan
i oktober 1969 införde utlåningstak för finansiering av bostadsbyggande.
Stimulansen från den offentliga sektorn kan vidare antas bli mindre
under 1970 än 1969. Exportutvecklingen under 1970 förväntas bli mindre
gynnsam än under 1969 med hänsyn till den förutspådda världshandelsutvecklingen
och särskilt jordbruksvara exporten kan väntas bli drabbad.
Det verkar dock rimligt att anta att värdet av exporten 1970 kan komma
att öka med 9—10 %. Den väntade nedgången i den inhemska efterfrågan
gör att importen torde öka mindre snabbt under 1970, kanske med 7—8 %.
De här skisserade förväntningarna om den ekonomiska utvecklingen skulle
leda till att den totala produktionen ökar med 3—4 % 1970. Prognosen för
utrikeshandeln skulle leda till ett underskott i handelsbalansen, i det närmaste
lika stort som 1969. Mot den bakgrunden är det möjligt att regeringen
under 1970 kommer att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra den
yttre balansen och därigenom på lite sikt minska Danmarks beroende av
den internationella kreditmarknaden.
Finland
Devalveringen hösten 1967 kom inte att medföra någon omedelbar förbättring
av den finländska ekonomins utveckling. Under första halvåret
1968 växte industriproduktionen endast obetydligt, vilket delvis förklaras
av den restriktiva finanspolitik som fördes. Efter halvårsskiftet 1968 visade
emellertid den ekonomiska aktiviteten tecken till att tillta och under 1969
har expansionen ytterligare ökat i styrka. Industriproduktionen beräknas
ha vuxit med 10 % 1969 att jämföra med knappt 6 % ett år tidigare. Produktionsuppgången
gäller så gott som alla branscher men har varit mest
påtaglig inom trä- och pappersindustrin. Ökningen av den totala produktionen
beräknas 1969 ha uppgått till 8 %. Drivkraften har främst varit en
kraftig ökning av exporten och investeringarna men under speciellt senare
delen av 1969 har även konsumtionsefterfrågan successivt tilltagit, vilket
ytterligare förstärkt högkonjunkturen. Prisutvecklingen har varit lugn till
stor del tack vare effekterna av stabiliseringsavtalet om reglering av priser
och löner som undertecknades under våren 1968.
En av den ekonomiska politikens huvuduppgifter 1969 har varit att söka
öka investeringarna, speciellt inom industrin. De senare har i stort legat
stilla under de tre föregående åren. De första tecknen på en förbättring,
vilka kan hänföras till slutet av 1968 kom emellertid att gälla den bostadsproduktion
som finansieras med statslån. En viss inverkan synes därvidlag
det speciella finansieringsstöd som Finlands Bank tillämpat sedan våren
60 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1968 ha haft. De förbättrade marknadsutsikterna och den mindre strama
kreditmarknaden kom även att medföra att industrins investeringar tog
fart. Det rörde såväl nyanskaffningar i rationaliseringssyfte som, i synnerhet
från senare delen av 1969, utvidgningar av produktionsapparaten. Totalt
beräknas de fasta investeringarna ha stigit med drygt 13 %, vilket
helt kan hänföras till den privata sektorn. De offentliga investeringarna
däremot har sjunkit med knappt 4 %.
Förutsättningarna för en exportökning har under 1969 varit goda. Devalveringen
och stabiliseringsåtgärderna har skapat en markant förbättrad
konkurrenssituation för exportindustrierna. Återstående exportavgifter har
vidare borttagits under året. Exportvärdet steg under de tio första månaderna
1969 med 22 % jämfört med motsvarande period 1968 och kan i
stort beräknas ha hållit en motsvarande tillväxttakt för 1969 som helhet.
Speciellt påtaglig har uppgången för verkstadsprodukter varit. Exportökningen
inom denna sektor synes ha uppgått till ca 30 %, varav maskinexporten
svarat för huvudparten. Konsumtionsvaruutförseln beräknas vidare
ha stigit med 40—50 %. Länderfördelat har framför allt ökningen på
Sverige varit kraftig, eller drygt 50 % för samtliga varugrupper. Exporten
på de två största marknaderna — Storbritannien och Sovjetunionen — har
däremot vuxit lägre än genomsnittet. Importen har ökat något snabbare
än exporten, vilket närmast beror på att produktionens tillväxt krävt en omfattande
import av råvaror och maskiner. Även importen av konsumtionsvaror
och särskilt personbilar har visat en anmärkningsvärd tillväxt. Handelsbalansen,
som under 1968 uppvisade ett överskott om drygt 100 miljoner
finska mark, beräknas för 1969 har stannat på ett underskott av motsvarande
storleksordning. Bytesbalansen däremot förefaller ha givit ett
mindre överskott främst genom en gynnsam utveckling av fraktinkomsterna.
Den privata konsumtionen tilltog som tidigare nämnts under loppet av
1969 och torde för året som helhet ha stigit med 6,5 %. Den offentliga konsumtionen
växte något långsammare, eller med 4,5 %. Konsumtionens snabba
tillväxt har emellertid inte i någon större utsträckning givit utslag i
prisutvecklingen. Detta torde i första hand få tillskrivas effekterna av stabiliseringsavtalet
och den strama prisregleringen liksom den påtagliga stegringen
av arbetsproduktiviteten. Beräknat som genomsnittet för ekonomin
växte den senare under åren 1966—1968 med endast 3 % per år. För
1969 beräknas uppgången däremot ha varit 6 %. ökningen av konsumentpriserna
har under förra hälften av 1969 begränsat sig till knappt 1 % och
torde för 1969 som helhet ha uppgått till ca 1,5 %. Det innebär en svagare
ökning i Finland än i de flesta andra länder.
Den starka produktionsuppgången har även påverkat sysselsättningsläget.
Under första hälften av 1969 var den sysselsatta arbetskraften 1 % större
än motsvarande period 1968. Då högkonjunkturens verkningar först med en
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 61
viss eftersläpning kommer till synes på arbetsmarknaden, torde uppgången
ha varit avsevärt högre vid utgången av 1969. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten
beräknas ha uppgått till 2,9 mot 4,0 ett år tidigare. Mot den
här skisserade bakgrunden kan man knappast längre anse att en konjunkturarbetslöshet
föreligger. Strukturella sysselsättningsproblem är däremot
alltjämt påtagliga och då i första hand inom jordbruk och skogsbruk. Även
de regionala skillnaderna på arbetsmarknaden kvarstår.
Inför 1970 har den ekonomiska politiken tagit sikte på att säkra en fortsatt
balanserad pris- och löneutveckling främst med tanke på den yttre
balansen och den finländska ekonomins utveckling på längre sikt. Som ett
led i denna strävan har ett nytt stabiliseringsavtal undertecknats mellan
regeringen och arbetsmarknadsparterna. Det nya avtalet innebär att den
allmänna löneförhöjningen 1970 begränsas till 18 penni per timme, dock
minst 1 %. Ytterligare 1 % av branschernas lönesumma får användas till
löneökningar, varvid fördelningen fastställs i kommande kollektivavtal. Till
detta kan läggas vissa socialförmåner bl. a. i form av ett system för avgångsvederlag.
Totalt väntas lönerna genom dessa åtgärder stiga med 4,5 %,
vartill kan läggas en beräknad löneglidning om minst 2 %. Arbetstagarnas
villkor var att den nuvarande regleringen av priser och hyror förblir minst
lika effektiv även under 1970. Regeringen förband sig vidare att avstå från
skattehöjningar i den framlagda budgeten för kalenderåret 1970. Detta har
också skett men smärre höjningar av vissa statliga avgifter har fastställts.
För att balansera utgifterna räknar statsmakterna med en långfristig upplåning
på omkring 800 miljoner finska mark, vilket i grova drag är lika
mycket som de två föregående åren.
Enligt officiella prognoser väntas industriproduktionen under 1970 stiga
med 8 % och bruttonationalprodukten med 6 %. Det är lägre siffror än
för 1969 och huvudorsaken till detta är dels förväntningar om en något
sämre exportutveckling, dels att den snabba tillväxten skapat flaskhalsar
i form av brist på tillgänglig arbetskraft och produktionskapacitet. Den privata
konsumtionens tillväxt beräknas sjunka till 5,5 %, medan den offentliga
stiger till 5,0 %.
Med tanke på att kapacitetshindren inte i första hand föreligger inom
konsumtionsvaruindustrin samt att den privata efterfrågan visade starka
tecken till att tillta under slutet av 1969 kan det vara befogat att räkna
med en något högre uppgång av den privata konsumtionen. En ytterligare
ökning skulle emellertid kunna komma i konflikt med prisstabiliseringsmålet
samt inverka höjande på importen. Av bl. a. detta skäl bär penningpolitiken
stramats åt något inför 1970. Restriktionerna omfattar dels en viss
begränsning av nyutlåningen i relation till nyinlåningen, dels en gradvis
skärpning av villkoren för bankernas upplåning i centralbanken. Vidare
har regeringen förelagt riksdagen förslag om en omläggning av rådande
konjunkturreserveringssystem. Om förslagen går igenom kommer, förutom
62 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
att avsättnings- och uttagsreglerna för investeringsfonder ändras, även möjligheter
till konjunkturdepositioner hos Finlands Bank att införas. Som ett
tredje led föreslås en speciell statlig konjunkturfond. Beloppsmässigt väntas
näringslivet under 1970 avsätta 400 miljoner mark, varav en stor del
dock motsvaras av därigenom uppskjutna skatteinbetalningar. Hur stort det
statliga bidraget totalt sett blir kommer troligen inte att beslutas förrän
under första kvartalet 1970.
De privata investeringarna torde även under 1970 komma att bli en tillväxtfrämjande
faktor. De väntas stiga med 15 %, till stor del tack vare en
fortsatt uppgång av industrins maskin- och byggnadsinvesteringar. De offentliga
investeringarna lär däremot sjunka i ungefär samma takt som 1969.
Sammanlagt förutses tillväxten av den fasta investeringsvolymen uppgå till
12 %.
Exportökningen antas komma att retardera något under 1970 i jämförelse
med 1969. Den under slutet av 1969 märkbara trenden till prisökningar
för träförädlingsprodukter, vilka svarar för knappt 60 % av Finlands export,
har emellertid motiverat en upprevidering i jämförelse med tidigare
prognoser. Sammanlagt synes den värdemässiga uppgången bli 12 å 13 %
och den volymmässiga ca 10 %. Trots detta skulle 1970 års tillväxt bli lägre
än 1969 års. Förklaringen torde främst vara en svagare volymmässig utveckling
för träförädlingsprodukterna bl. a. genom en ökande kanadensisk
konkurrens samt otillräcklig kapacitet i första hand inom pappersindustrin.
Vidare förefaller exporten av verkstadsprodukter till Sovjetunionen knappast
alls komma att öka beroende på tidsplaceringen av de leveranser som
ingår i gällande handelsavtal. Importen kan antas växa med några procentenheter
mer än exporten eller ca 15 %. Liksom under 1969 torde ökningen
i första hand komma att utgöras av investeringsvaror. Enligt dessa förutsättningar
skulle handelsbalansens underskott stanna vid 300 miljoner finska
mark, medan bytesbalansens underskott, genom de ökade nettointäkterna
av tjänster, kan väntas bli ett hundratal miljoner mark lägre.
Norge
En svag inhemsk efterfrågan, särskilt på investeringsvaror, ledde under
1968 till en dämpad produktionstillväxt. Under loppet av 1969 ökade emellertid
tillväxttakten för den totala produktionen markant, främst som en
följd av den snabbt tilltagande konsumtionsefterfrågan, men också beroende
på en efter hand mera positiv utveckling av efterfrågan på investeringsvaror
än under 1968. På grund av den starkare inhemska efterfrågan ökade
importen betydligt. Exporten fortsatte att vara hög men en viss avmattning
i tillväxttakten tycktes bli märkbar mot slutet av 1969. Den totala
produktionens tillväxt beräknas ha blivit 4,5 % 1969. Industriproduktionens
ökning var svag under början av 1969, men har tilltagit från och med
63
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
sommarmånaderna. Under de tio första månaderna 1969 var industriproduktionen
4,8 % högre än under motsvarande period 1968.
Den privata konsumtionen började tillta under våren 1969 som en följd
av de löneökningar som skedde under årets första månader. Under första
halvåret 1969 beräknas den privata konsumtionen ha ökat i volym med
5,2 % jämfört med första halvåret 1968. En bidragande orsak till den stigande
privata konsumtionen under 1969 var också de köp av främst varaktiga
konsumtionsvaror som tidigarelades på grund av den skatteomläggning
som infördes den 1 januari 1970 och som bl. a. innebär att omsättningsskatten
på 13,64 % ersätts med en mervärdeskatt på 20 %. Redan under
första halvåret 1969 skedde en påfallande stark ökning av exempelvis
bilköpen. För hela året beräknas den privata konsumtionen ha ökat 6 1/2 %,
varav mer än 1 1/2 procentenhet torde avse sådana inköp som tidigarelagts
till följd av skattereformen. Den offentliga konsumtionen beräknas ha
ökat mindre 1969 än 1968 eller med 4,4 %. Särskilt noteras den minskade
ökningstakten för militär konsumtion.
Den allmänna nedgång i investeringsaktiviteten som ägde rum under
1968 blev inte av lång varaktighet, bortsett från fartygsinvesteringar. Sammanlagt
sjönk de totala fasta investeringarna med 10 % från första halvåret
1968 till första halvåret 1969, men nedgången beror helt på en mycket kraftig
minskning i fartygsinvesteringarna. Sålunda beräknas fasta investeringar
exklusive fartygsinvesteringar mellan nämnda tidsperioder ha ökat
med 3 1/2 %. Under hösten 1969 tilltog investeringsvaruefterfrågan, utom
vad avser fartygsinvesteringar. Eftersom dessa kan väntas ha minskat med
över 30 % under 1969 kan de totala fasta investeringarna för hela året
beräknas ha minskat med 2 %. Industriinvesteringarna visade en svag utveckling
under första halvåret 1969, men under andra halvåret tilltog de
markant och torde härigenom för hela året ha haft ungefär samma volym
som 1968. Bostadsbyggandet ökade starkt under 1969. Antalet under året påbörjade
lägenheter beräknas ha uppgått till 35 000 mot mindre än 31 000
1968. Även offentliga myndigheters investeringar beräknas ha ökat starkt
för 1969 eller med drygt 7 %.
Exporten exklusive fartyg ökade i värde med 13,1 % under de första elva
månaderna 1969 jämfört med samma period 1968. Ungefär en fjärdedel avökningen
bestod av ökad aluminiumexport, medan återstående tre fjärdedelar
fördelade sig ganska jämnt över exportprodukterna. Exporten till
Sverige och Västtyskland expanderade särskilt snabbt och nära hälften av
hela exportökningen föll på dessa båda länder. Importen exklusive fartygökade
i värde de första elva månaderna 1969 med 14,6 % och tillväxttakten
för året som helhet torde ha uppgått till 15 %. Mot slutet av 1969 tilltog
importen av investeringsvaror markant. Handelsbalansens underskott 1969
exklusive fartyg beräknas till 5,7 miljarder norska kronor, vilket är en
försämring på 0,8 miljarder norska kronor jämfört med 1968. Inklusive
64 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
fartyg förstärktes emellertid handelsbalansen något mellan 1968 och 1969,
eftersom importen av fartyg minskade kraftigt och exporten av fartyg
samtidigt ökade något. Sjöfartsintäkterna har minskat under 1969 till följd
av lägre fraktsatser, orsakade av en hög tillgång på världstonnage. Tillsammans
med övriga poster på tjänstebalansen väntas detta leda till ett bytesbalansöverskott
1969 på ungefär 800 miljoner norska kronor, mot ett
överskott på 1 200 miljoner norska kronor 1968. Det för Norge sedvanliga
nettoinflödet av kapital förbyttes under 1969 till ett kraftigt nettoutflöde.
Orsaken är främst att finna i den minskade fartygsimporten. Denna finansieras
till stor del genom lån förmedlade av de utländska fartygsleverantörerna.
Arbetslösheten sjönk efter hand under 1969, särskilt under andra halvåret.
Den totala sysselsättningen ökade svagt under första kvartalet 1969
men tilltog sedan markant och var vid utgången av oktober 2,3 % högre
än ett år tidigare. Takten i prisökningarna har 1969 varit ungefär lika hög
som 1968. Konsumentpriserna har under tolvmånadersperioden fram till
oktober 1969 stigit med 3,0 %. Beslutet om skatteomläggning vid årsskiftet
1969/1970 ledde till tidigarelagda köp och en ökad konsumtionsvaruefterfrågan.
För att motverka de prishöjande tendenserna av denna införde regeringen
prisstopp på vissa varor fr. o. in. den 22 september 1969. Bestämmelsen
utvidgades senare under hösten att gälla alla varor. Samtidigt beslöts
att inom prisstoppets ram, ökning av priser efter den 1 januari 1970
skulle få ske med maximalt 5,6 %, dvs. den ökning som följer av den
skärpta konsumtionsbeskattningen. De totala lönerna kan under 1969 beräknas
ha ökat med ungefär 6 1/2 %.
Som tidigare nämnts genomfördes en skattereform i Norge den 1 januari
1970. I stort innebär omläggningen alt den direkta skatten minskas medan
den indirekta ökas. Det senare åstadkommes genom att man ersätter den tidigare
gällande omsättningsskatten på 13,64 % med en mervärdeskatt på
20 %. Investeringarna, på vilka omsättningsskatt betalades, drabbas inte av
mervärdeskatt. För att kompensera statskassan uttas i stället en speciell
investeringsskatt på 13 %. Den lägre direkta skatten vad avser statlig inkomstskatt
medför dels att ungefär hälften av nuvarande antal skatteinbetalare
slipper helt ifrån sådan skatt, dels att progressiviteten lättas. Kommunalskatten
uttas som förut enbart proportionellt. Förmögenhetsskatten
som tidigare var proportionell vid kommunal beskattning men progressiv
vid statlig är enligt de nya skattereglerna begränsad till kommunal beskattning,
med proportionell och något högre skattesats än tidigare. Företagsbeskattningen
sänks, dels genom att skattesatsen minskas, dels genom att
utdelad avkastning helt blir avdragsgill vid taxering till statlig skatt samt
slutligen genom att förmögenhetsbeskattning av företag slopas.
Den föreslagna budgeten för 1970 som i hög grad präglas av skatteomläggningen
måste betecknas som expansiv. De totala statsutgifterna visar
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 65
en ökning på över 19 %, medan de samlade intäkterna stiger med omkring
10 ,5 %. Det bör påpekas att ungefär hälften av den totala utgiftsökningen
avser ökade transfereringar i syfte att förhindra standardsänkningar till
följd av övergången till det nya skattesystemet. Att inkomstökningen är
mindre än utgiftsökningen beror dessutom på att en fasförskjutning uppstår
i skatteinbetalningarna vid omläggningen från omsättnings- till mervärdeskatt
men beror också på ett totalt sett lägre skatteuttag. Totalt medför
budgetförslaget ett upplåningsbehov på 3 900 miljoner norska kronor under
1970 eller en ökning med ungefär 1 600 miljoner norska kronor i förhållande
till 1969, varav fasförskjutningen i skatteinbetalningar beräknas svara
för 800—900 miljoner norska kronor. Upplåningsbehovet skall man i
huvudsak försöka täcka genom långfristig upplåning på obligationsmarknaden.
För att lyckas med detta infördes placeringsplikt den 26 september
1969. Detta innebär att affärs- och sparbanker måste öka sina innehav av
statsobligationer med 33 % av tillväxten i förvaltningskapitalet efter den 1
oktober 1969. Liknande regler gäller för livförsäkringsbolag och pensionsfonder.
Försäljningsstopp på statsobligationer infördes dessutom för kreditinstituten
dagarna fram till den 1 oktober. Samtidigt höjdes diskontot
från 3 1/2 till 4 1/2 %.
Den totala produktionstillväxten beräknas öka något mera 1970 än 1969
eller med knappt 5 % mot 4,5 %. På grundval av de senaste investeringsenkäterna
kan man vänta sig en så stark ökning i industrins investeringar
1970 som 12 %. Lika stor ökning förväntas för de totala investeringarna.
En starkt bidragande orsak till detta är att fartygsinvesteringarna väntas
öka med mer än 50 %. Offentliga investeringar kan väntas öka i något
lägre takt än 1969. Enligt de officiella prognoserna beräknas den privata
konsumtionen 1970 öka med 3,5 % mot 6,5 % 1969. Även om en del
konsumtionsköp tidigarelagts till följd av skatteomläggningen verkar det
inte orimligt att anta att den totalt sett lägre skattebördan tillsammans med
ökade offentliga transfereringar kan leda till en något större ökning i den
privata konsumtionen. Detta gäller särskilt eftersom en procentenhet av ökningen
i den privata konsumtionen enligt den officiella prognosen avser
en bokföringsmässig överföring från offentlig till privat konsumtion. En
större del av sjukhusens finansiering skall nämligen fr. o. m. 1970 ske via
sjukförsäkringen och registreras därmed som privat konsumtion i stället
för offentlig. Det är förutsatt att finansieringen faktiskt ombesörj es av stat
och kommun. Den offentliga konsumtionen kan beräknas stiga med ungefär
6 % 1970 om man inte tar hänsyn till de nya formerna för finansiering
av sjukhus.
Exporten exklusive fartyg väntas 1970 värdemässigt öka med 8 % och
volymmässigt med 5 1/2 %. En genomsnittlig exportprisökning på 2 1/2 %
för 1970 verkar möjlig trots den i förhållande till 1969 väntade avtagande
utländska efterfrågan, eftersom råvarupriserna visade tydliga tecken till
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
66 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
stegring redan under slutet av 1969. Emellertid skulle det inte förvåna om
varuexporten nådde en något högre volymmässig stegring under 1970 —
kanske 6—8 % — med hänsyn till den väntade importutvecklingen i de
viktigaste avnämarländerna. En tillbakahållande kraft finns dock i den redan
under slutet av 1969 högt utnyttjade kapaciteten i exportindustrin och
den låga lagernivån på exportprodukter. Fartygsexporten beräknas sjunka
kraftigt under 1970 och inklusive denna väntas den volymmässiga exportökningen
uppgå till knappt 2 %. I norska prognoser väntar man sig en värdemässig
ökning i importen exklusive fartyg på 6 % under 1970. Med hänsyn
till tidigare påpekande om utvecklingen av den privata konsumtionen
torde man ställa sig något tvekande till denna prognos. Det verkar sannolikt
att möjligheterna för en snabbare importökning av varor under 1970
är stora. Fartygsimporten väntas öka mycket kraftigt under 1970 och inklusive
denna beräknas den volymmässiga importökningen till ungefär 10 %.
Handelsbalansunderskottet 1970 exklusive fartyg kan enligt de officiella
prognoserna väntas bli oförändrat jämfört med 1969. Ifall både import och
export av varor skulle bli 2 % högre än de officiella prognoserna anger
blir effekten härav på handelsbalansen endast liten. Eftersom nettoimporten
av fartyg beräknas öka med nära 2 miljarder norska kronor och fraktintäkterna
förväntas bli oförändrade under 1970 skulle detta leda till att
överskottet på bytesbalansen 1969 förvandlas till ett lika stort underskott
under 1970.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1970
67
III. Utrikeshandeln
1. Exporten
Den svenska exporten exklusive fartyg beräknas ha stigit med ca
12 % i voym 1968—1969. Exporten steg kraftigt såväl mellan halvåren
1968 som från andra halvåret 1968 till första halvåret 1969. Från första till
andra halvåret 1969 synes dock tillväxttakten ha dämpats till mellan 3 och
4 %. De främsta orsakerna härtill var en begränsad leveranskapacitet inom
massaindustrin och sannolikt också inom vissa sektorer av järn- och stålindustrin
samt en kraftig nedgång i livsmedelsexporten. Även trävaruexporten
synes ha stagnerat. Däremot fortsatte exporten av verkstadsprodukter
att expandera i relativt hög takt. Verkstadsexporten ökade kraftigt till de
flesta viktiga marknaderna, främst till de nordiska länderna, där efterfrågan
var svag under 1968. Under 1969 skedde ett kraftigt uppsving i exporten av
bl. a. personbilar till de nordiska länderna. Den svenska exporten till Förenta
staterna synes ha minskat något 1968—1969 främst beroende på en
kraftig nedgång i exporten av koppar. Totala exporten (inkl. fartyg) beräknas
ha ökat med 12 % i volym 1968—1969.
Exportprisnivån beräknas ha stigit med närmare 3 % 1968—1969 mot att
ha varit oförändrad 1967—1968. Den förbättrade prisutvecklingen var
främst en följd av ett omslag i priserna på massa, trävaror samt järn och
stål.
Trävaror
Utförseln av sågade och hyvlade barrträvaror beräknas ha uppgått till
ca 1 450 tusen stds under 1969. Detta innebar att 1968 års exportkvantitet
överträffades med ungefär 85 tusen stds. Importbehovet steg något i de
viktigaste avnämarländerna med undantag av Storbritannien, vilket tillsammans
med ökade svenska importandelar var orsaken till exportuppgången.
Den brittiska importen minskade kraftigt på grund av en nedgång
i förbrukningen av trävaror samt lagernedskärningar hos såväl importörer
som förbrukare. Till följd av ytterligare avtagande konkurrens från Kanada
under första hälften av 1969 fortsatte dock de svenska trävarornas andel
av den brittiska importen att öka. Exporten av trävaror, som också
innefattar massaved och sågtimmer, ökade med ungefär 7 1/2 % i volym
1968—1969. Exportpriserna som steg under loppet av 1969 beräknas ha
ökat med ca 3 1/2 % 1968—1969.
För 1970 förefaller en lägre export av sågade och hyvlade barrträvaror
68
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell III: I. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970
Exportvärde, milj. kr. |
Procentuella förändringar från föregående år |
||||||||
1968 |
1969 |
1970 |
Volym |
Pris |
|||||
1968 |
1969 |
1970 |
1968 |
1969 |
1970 |
||||
Trävaror.......... |
1 667 |
1 855 |
1 820 |
12 5 |
7,5 |
— 5 |
— 2,5 |
3,5 |
3 |
Massa............ |
2 243 |
2 460 |
2 815 |
2,0 |
3 |
2 |
— 3,0 |
6 |
12,5 |
Papper .......... |
2 348 |
2 705 |
3 055 |
13,0 |
14,5 |
8,5 |
— 2,6 |
0,5 |
4 |
Malm ............ |
1 254 |
1 340 |
1 525 |
22,3 |
8 |
8,5 |
— 3,9 |
— 1 |
5 |
Järn och stål...... |
2 237 |
2 605 |
2 925 |
7,9 |
12 |
9,5 |
— 1,5 |
4 |
2,5 |
Övriga metaller .... |
685 |
815 |
800 |
16,9 |
14,5 |
— 2 |
6,1 |
4 |
0 |
Verkstadsprodukter, |
8 846 |
10 360 |
12 050 |
6,5 |
13,5 |
12,5 |
*2 6 |
*3 |
''3,5 |
Livsmedel ........ |
705 |
850 |
755 |
3,5 |
16,5 |
— 9,5 |
— 6,7 |
3,5 |
— 2 |
Övriga varor...... |
4 157 |
4 795 |
5 345 |
13,5 |
13,5 |
10 |
0,1 |
1,5 |
1,5 |
Totala exporten, |
24144 |
27 785 |
31 090 |
9,3 |
12 |
8 |
- 0,2 |
3 |
3,5 |
Fartyg............ |
1 259 |
1 450 |
1 525 |
— 10,0 |
12 |
2 |
8 0 |
3 |
3 |
Totalt |
*25 403 |
29 235 |
32 615 |
8,2 |
12 |
7,5 |
0,3 |
3 |
3,5 |
1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar.
De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med
ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma
och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras
inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i
fördelningen på varor av olika kvalitet inom olika varugrupper. Huvuddelen av den registrerade prisökningen
för verkstadsprodukterna torde kunna hänföras till denna statistiska missvisning.
* Tullstatistiken redovisar ett utfall för totala exporten 1968 på 25 553 milj. kr. På grund av genomförd
rationalisering vid sjötullavdelningen i Göteborg beräknas detta värde ha uppgått till ca 150 milj.
kr. mer än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat förfarande.
Anm. 1968 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1969 är baserade på
den faktiska exportutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1970 avser
prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella
förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
än för 1969 vara mest sannolik. Kreditåtstramning och högt ränteläge i de
viktigaste importländerna torde komma att negativt påverka byggandet under
1970, varför det är troligt att förbrukningen av trävaror kommer att
stagnera eller minska 1969—1970. Man kan också räkna med en neddragning
av lagren i flera länder. En ytterligare negativ faktor för den svenska
exporten är att konkurrensen från Kanada på den brittiska marknaden kan
väntas tillta under 1970. Orsaken till detta är en väntad svag efterfrågan
på kanadensiska trävaror från Förenta staterna. Här är räknat med en
svensk export 1970 på 1 365 tusen stds. Utförseln av rundvirke kan väntas
öka något och för trävarugruppen totalt beräknas en volymminskning med
ca 5 %. Vid de första avsluten för 1970 noterades höjda försäljningspriser
på främst granvaror. Exportpriserna förutses bl. a. på grund härav
öka med 3 % 1969—1970.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 69
Massa
Den starka efterfrågestegringen i Västeuropa under 1969 ledde bl. a. till
att den svenska massaindustrin kom upp i fullt kapacitetsutnyttjande. Exporten
av den dominerande kvaliteten blekt sulfat ökade 1968—1969 med
ca 15 %. Till följd av nedläggelser på sulfitsidan minskade det tillgängliga
exportutrymmet för dessa kvaliteter och den totala exporten av massa beräknas
ha ökat med endast 3 % i volym 1968—1969. Det förbättrade efterfrågeläget
i Västeuropa samt en ökad förbrukning i Nordamerika innebar
att det överskott på massa som förelåg under 1967 och 1968 förbyttes i ett
underskott på vissa kvaliteter under 1969. Försäljningspriserna höjdes under
loppet av 1969 och exportpriserna beräknas ha stigit med ca 6 % 1968
—1969.
Under 1970 minskar den svenska exportkapaciteten ytterligare för sulfitkvaliteterna
medan exporten av blekt sulfat fortsätter att expandera men
i lägre takt än under 1969. Efterfrågan i Västeuropa väntas växa i relativt
hög takt, medan efterfrågetillväxten i Nordamerika kan väntas bli lägre än
under 1969. Detta kan leda till att framför allt de kanadensiska exportörerna
fortsätter öka sin andel av den västeuropeiska importen. Denna andelsökning
torde dock inte bli av sådan omfattning att den svenska kapaciteten
inte skulle kunna utnyttjas fullt även 1970. Man kan räkna med att
hela den för export tillgängliga kvantiteten kommer att levereras, vilket
skulle innebära en svag volymökning 1969—1970. Det starka efterfrågeläget
mot slutet av 1969 medförde en prishöjning för leveranser under
första halvåret 1970. Denna och den under loppet av 1969 stigande prisnivån
väntas innebära en exportprisstegring med ungefär 12 1/2 % 1969—
1970.
Papper, papp och träfiberplattor
Den ökade pappersförbrukningen på västeuropeiska kontinenten medförde
en exportstegring med ungefär 14 1/2 % i volym för gruppen papper,
papp och träfiberplattor 1968—1969. Exporten av papper exklusive tidningspapper
steg kraftigt till samtliga större västeuropeiska marknader med undantag
av Storbritannien. Devalveringen i Storbritannien och senare införandet
av importdepositionskravet torde ha förstärkt den brittiska pappersindustrins
läge gentemot de skandinaviska producenterna, vilket delvis
torde vara förklaringen till den låga ökningen av exporten till Storbritannien.
Dessutom synes pappersförbrukningen ha ökat relativt måttligt i
Storbritannien. Utförseln till öststaterna, i första hand Sovjetunionen, sjönk
1969 från den höga nivån 1968.
Exporten av tidningspapper fortsatte öka i hög takt 1968—1969. Kraftiga
stegringar noterades på alla viktiga marknader utom Storbritannien och
Västtyskland. Minskningen av exporten till Storbritannien torde delvis ha
samband med importdepositionskravet men dessutom synes Sveriges andel
70 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
av den brittiska importen ha sjunkit till följd av ökad konkurrens från Kanada.
Prisindex för gruppen totalt var under de tre första kvartalen 1969 i
det närmaste oförändrat jämfört med samma period 1968. Under loppet av
1969 företogs dock uppjusteringar av försäljningspriserna på de flesta papperskvaliteter,
vilket torde ha påverkat prisindex under fjärde kvartalet. Priserna
beräknas ha stigit ca 1/2 % 1968—-1969.
Även 1970 väntas ett gott efterfrågeläge för papper. Bl. a. på grund av
lägre ekonomisk tillväxt i EEC-länderna väntas dock ökningstakten för
exporten dit bli något lägre 1969—1970 än 1968—1969. Exporttillväxten
till Storbritannien beräknas bli något högre 1969—1970 än 1968—1969.
För exporten till öststaterna förutses en ökning. Totalt för gruppen papper,
papp och träfiberplattor väntas 1969—1970 en volymmässig exportökning
med ca 8 1/2 %. De under 1969 företagna prishöjningarna torde slå igenom
helt på prisnivån 1970. Man kan också räkna med ytterligare uppjusteringar
för vissa kvaliteter bl. a. till följd av massaprishöjningarna. Priserna
för hela gruppen förutses stiga ca 4 % 1969—1970.
Malm
Exporten av järnmalm beräknas ha stigit med sammanlagt ca 8 miljoner
ton 1967—1969. Utförseln under 1969 beräknas ha uppgått till drygt
31 miljoner ton. Den kraftiga stegringen under de två senaste åren var
till större delen en följd av den starka expansionen av stålproduktionen
inom EEC, som inleddes under 1967, men till viss del också en följd av
svenska andelsvinster i EEC-ländernas import. Exporten av övriga malmer
var i stort sett oförändrad 1968—1969 och för malmexporten totalt
beräknas uppgången ha blivit ca 8 % i volym 1968—1969. Priserna på
järnmalm sjönk under 1969. Exportprisnivån för totala malmexporten beräknas
ha sjunkit med ca 1 % 1968—1969.
När detta skrivs har några avslut för 1970 ännu inte gjorts, varför bedömningen
av exporten 1970 är osäker. Under slutet av 1969 var stålproduktionen
inom EEC fortfarande hög, leveranstiderna var långa och orderstocken
stor. Detta pekar mot en hög stålproduktion under åtminstone första
delen av 1970 med åtföljande stort malmbehov. I Storbritannien sjönk stålproduktionen
under tredje kvartalet 1969 till följd av strejker. Bl. a. som effekt
av detta torde stålproduktionen öka 1969—1970. Om inte ett kraftigt
omslag i stålefterfrågan inträffar under senare delen av 1970 torde man
kunna räkna med en fortsatt exportökning av svensk järnmalm. Malmexporten
totalt förutses öka med ca 8 1/2 % i volym 1969—19701.
Järn och stål
Den svenska exporten av järn och stål beräknas ha ökat med ca 12 %
i volym 1968—1969 mot 8 % 1967—1968. Den höjda ökningstakten var
1 Prognosen får omges med de reservationer som skulle kunna föranledas av den gruvstrejk
som utbröt i december.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
71
Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper
1964—1970
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Log. skala
Total export
Malmer och skrot
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
240 -
180 -
Massa
Livsmedel
1964 1385 1966 1967 1988 1969 1970 ''•
Total export, exkl. fartyg
Metaller
Trävaror
Papper, papp och träfiberplattor |
||||||
Övriga varor
250 -
200 -
L-.....ill I i i I
1964 1965 1966 1967 1368 1969 1970
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
72 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
främst en följd av ökad export till de nordiska länderna, Storbritannien
och råvaruländerna. Tillväxttakten avtog under loppet av 1969, vilket får
ses mot bakgrund av den starkt stigande inhemska efterfrågan och det ansträngda
kapacitetsläget. Den inhemska efterfrågan bromsade upp exporten
av ordinärt stål, medan exporten av specialstål ökade relativt kraftigt. Den
snabba uppgången i den internationella stålefterfrågan ledde till mycket
kraftiga prisstegringar. För den svenska exporten beräknas priserna dock
ha stigit med endast ca 4 %, vilket kan förklaras dels med den svenska
exportens kvalitetssammansättning, dels med att de svenska prishöjningarna
släpat efter och varit mindre än de kontinentala stålverkens prishöjningar.
Mot slutet av 1969 var de svenska stålverkens orderstock mycket stor och
leveranstiderna var långa. Den i augusti utförda exportenkäten för järnoch
stålverk visade att företagen räknade med en hög exporttillväxt även
1969—1970. Det höga kapacitetsutnyttjandet vid slutet av 1969 tillsammans
med en fortsatt stegring av den inhemska efterfrågan under 1970 bedöms
dock komma att innebära en begränsning av den möjliga exporttillväxten.
Den volymmässiga exportökningen 1969—1970 förutses bli 9 1/2 %. De under
1969 höjda försäljningspriserna väntas få effekt på exportpriserna även
1970. Ökningen beräknas till ca 2 1/2 % 1969—1970.
Övriga metaller
Den starka konjunkturuppgången under 1969 medförde en mycket hög
efterfrågan på koppar. Världsmarknadspriserna på koppar låg under de tre
sista kvartalen betydligt över motsvarande priser 1968, vilket tyder på att.
det förelåg en viss brist på metallen. Den svenska kopparexporten torde
främst ha begränsats av bristande kapacitet och för 1968—1969 noterades
en måttlig kvantitetsmässig ökning. Utförseln till Förenta staterna sjönk
kraftigt jämfört med 1968, då den dock var exceptionellt hög till följd av
de amerikanska metallarbetarnas långvariga strejk. Aluminiumexporten
steg relativt kraftigt i kvantitet, främst beroende på ökad produktionskapacitet.
Även utförseln av silver ökade starkt. Exporten av övriga metaller
totalt beräknas ha ökat med drygt 14 % i volym 1968—1969. Exporten
steg kraftigt till framför allt de nordiska länderna och Storbritannien. Exportpriserna
beräknas ha stigit med ca 4 % 1968—1969.
För 1970 torde man kunna räkna med en fortsatt stark efterfrågan på
metaller. Den svenska produktionen av aluminium och koppar väntas öka
1969—1970. Detta beräknas medföra en fortsatt expansion av exporten av
aluminium, men i lägre takt än 1968—1969. För kopparexporten däremot är
här räknat med en viss kvantitetsmässig nedgång, bl. a. på grund av en förväntad
ökning av leveranserna till hemmamarknaden. Till följd av minskad
produktion beräknas även silverexporten sjunka 1969—1970. Detta innebär
en minskning av exportvolymen för övriga metaller med ca 2 % 1969—
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
73
1970. På prissidan har här kalkylerats med fallande kopparpriser och en
fortsatt åtstramning av aluminiumpriserna. På grund härav väntas exportpriserna
bli i stort sett oförändrade 1969—1970.
Verkstadsprodukter
Exporten av verkstadsprodukter steg mycket kraftigt under loppet av
1969 och den värdemässiga förändringen 1968—1969 beräknas ha uppgått
till ungefär 17 %. Exportprisindex synes ha stigit med ca 3 % varför den
registrerade volymförändringen uppskattas till 13 1/2 %. Exporten ökade
kraftigt till alla de viktigaste marknaderna med undantag av Förenta staterna.
För exporten till Förenta staterna noterades en mycket svag utveckling
av personbilsdelen, medan övriga verkstadsprodukter expanderade
starkt. Den totala exporten av personbilar, som under 1967 och 1968 var den
mest expansiva delen av verkstadsexporten, beräknas ha ökat relativt måttligt
1968—1969. Den värdemässiga nedgången i exporten till Förenta staterna
mer än uppvägdes av en mycket kraftig exportökning till de nordiska
länderna, där en viss tidigareläggning av inköpen från 1970 till 1969 torde
ha förekommit på grund av skatteomläggningen vid årsskiftet i Danmark
och Norge. Totalt sett synes dock begränsad leveranskapacitet varit det största
hindret för en större exportökning. Orsakerna till den kraftiga stegringen
av exporten av övriga verkstadsprodukter torde ha varit den i slutet av
1968 och början av 1969 fördelaktiga relativa leveranskapaciteten samtidigt
med den utpräglade investeringsuppgången inom EEG och den starkt stigande
efterfrågan i de nordiska länderna. Den starka exportuppgången och
den stegrade inhemska efterfrågan förde dock upp den svenska verkstadsindustrins
kapacitetsutnyttjande mycket högt i slutet av 1969. Detta har bedömts
påverka exporten 1970. Den i augusti utförda exportenkäten för
verkstadsindustrin angav att företagen väntade en fortsatt stark stegring
av exporten även 1969—1970. Detta förefaller vara troligt med hänsyn till
bl. a. den väntade investerings utvecklingen i Västtyskland som tillsammans
med revalveringen kan väntas medföra en svensk exportökning i hög takt
dit. Även exporten till Norge och Finland torde kunna öka relativt kraftigt.
Utförseln till Danmark synes komma att öka starkt till större delen som
följd av stora flygplansleveranser under 1970. Totalt för verkstadsprodukter
förutses en exportökning med ca 16 1/2 % i värde. Exportprisökningen har
satts till 3 1/2 % bl. a. med hänsyn till att företagen väntar en något gynnsammare
prisutveckling 1969—1970 än 1968—1969. Detta skulle innebära en
volymökning med ca 12 1/2 %.
Livsmedel
Utförseln av livsmedel beräknas ha ökat med drygt 20 % i värde 1968—
1969. Främst ökade exporten av spannmål och oljefrön till följd av den
mycket goda skörden 1968. Under de tre första kvartalen 1969 ökade ex
3f
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
74
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
porten av vete med 15 % i kvantitet. Utförseln av foderspannmål och oljefrön
var under samma period betydligt högre än för helåret 1988. Även
kött- och fläskexporten steg kraftigt, bl. a. på grund av ökad utslagning av
i första hand nötkreatur. Prisindex beräknas ha stigit med ca 3 1/2 %
1968—1969. Prisökningar noterades bl. a. för kött, speciellt fläsk.
Uppskattningarna av 1969 års skörd pekar mot en ytterst låg export av
foderspannmål under första hälften av 1970. Utförseln av oljefrön och
brödspannmål torde också minska jämfört med 1969 men i något lägre grad.
Dels var skörden för dessa grödor bättre än fodersädsskörden, dels torde
man kunna räkna med en viss neddragning av beredskap slagren av främst
vete. Kött- och fläskexporten väntas ligga på en hög nivå även under 1970.
Värdemässigt beräknas livsmedelsexporten minska med 11 1/2 % 1969—
1970. Exportprisnivån förutsätts falla något bl. a. på grund av en nedgång i
fläskpriserna.
Övriga varor
Exportvolymen för övriga varor ökade med ca 13 1/2 % 1968—1969.
Ökningen kan till största delen hänföras till färdigvarudelen. Bl. a. steg
exporten av kemiska produkter relativt kraftigt. Utförseln av mineraloljeprodukter
minskade jämfört med 1968, medan exporten av övriga råvaror
var i stort sett oförändrad.
Mer än hälften av uppgången i exporten av övriga varor exklusive mineraloljeprodukter
svarade de nordiska länderna, framför allt Danmark och
Finland, för. Det goda konjunkturläget i Västeuropa medförde relativt hög
ökningstakt för exporten även till övriga större marknader med undantag
av Storbritannien. Exporten till Storbritannien var i det närmaste oförändrad
från 1968, vilket delvis förklaras av den mycket låga konsumtionsökningen
1968—1969. Sannolikt har också importdepositionskravet haft en
viss effekt.
Priserna för både färdigvaru- och råvarudelen exklusive mineraloljeprodukter
steg 1968—1969. För mineraloljeprodukterna noterades däremot en
nedgång i priserna; framför allt gäller detta bensin och tjocka eldningsoljor.
Prisindex för övriga varor totalt beräknas ha stigit drygt 1 1/2 %
1968— 1969.
Efterfrågeläget i de nordiska länderna 1970 väntas medföra en relativt
kraftig ökning av exporten till dessa länder även 1969—1970. För Storbritanniens
del kan man räkna med en starkare stegring av den privata
konsumtionen, vilket torde leda till en måttlig ökning av den svenska exporten
av övriga varor dit. För övriga västeuropeiska länder kan man räkna
med en uppgång i lägre takt än 1968—1969.
Exporten av mineraloljeprodukter beräknas minska ytterligare något
1969— 1970, bl. a. på grund av raffinaderiernas starkare inriktning på den
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
75
inhemska marknaden. Exporten av övriga varor totalt förutses stiga med
ca 10 % i volym 1969—1970. Priserna väntas stiga ca 1 1/2 %.
Fartyg
Den totala exporten av fartyg uppgick enligt ännu preliminära beräkningar
till 1 450 milj. kr. under 1969 — en ökning med ca 15 % i värde jämfört
med 1968. Utförseln av begagnade fartyg steg mycket kraftigt och exporten
av nybyggda fartyg beräknas ha ökat endast svagt — delvis på grund
av leveransförskjutningar från 1969 till 1970.
Enligt den i oktober 1969 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten
uppgick den inneliggande orderstocken, avseende leveranser 1970
och framåt, till 5,1 miljarder kr. Detta värde översteg med ca 1,7 miljarder
kr. det höga värde som registrerades i oktober 1968, avseende leveranser
1969 och framåt. Ökningen hänför sig nästan uteslutande till exportorder,
vilket tyder på en hög export även under åren 1970 och 1971. Exporten
av nybyggda fartyg har för 1970 beräknats stiga med 15 % i värde
jämfört med 1969. Över utförseln av begagnade fartyg har endast osäkra kalkyler
kunnat utföras. Dessa pekar mot en betydligt mindre utförsel 1970
än 1969. Detta innebär att den totala exporten av fartyg kommer att öka
med 5 % i värde 1969—1970.
Att döma av ännu preliminära beräkningar tycks fartygspriserna även
under 1969 ha fortsatt att stiga, dock ej lika kraftigt som under 1967 och
1968. Under 1970 väntas exporten domineras av ett flertal leveranser av s. k.
jättetankers, varför prisindexutvecklingen 1969—1970 är svårbedömd. Man
torde dock kunna räkna med en fortsatt tendens till prisstegring.
Sammanfattning
Ovan redovisade beräkningar av exporten för de olika varugrupperna
ger för totala exporten exklusive fartyg en volymökning 1969—1970 med
ca 8 %. Fartygsexporten förutses stiga något långsammare, varigenom uppgången
i totala exporten blir ungefär 7 1/2 %. Under 1970 väntas färdigvaruexporten
bli den mest expansiva delen av exporten, medan tillväxten av
rå- och stapelvaruexporten torde komma att bli betydligt lägre 1969—1970
än 1968—1969. Detta beror för trävarornas del på ett väntat lageromslag i
flera viktiga avnämarländer och ökad konkurrens från Kanada. För massa
begränsas exporten av den tillgängliga kapaciteten, vilket till viss del också
gäller papper och papp, järn och stål samt malm. En viss effekt från utbudssidan
har också bedömts som trolig beträffande verkstadsprodukter.
Som framgår av föregående kapitel väntas också efterfrågetillväxten under
1970 bli lägre än under 1969. Den svenska exportökningen väntas främst
bäras upp av fortsatt hög efterfrågan i de nordiska länderna och Västtyskland
där revalveringen väntas ge ytterligare ökad stimulans åt importefterfrågan.
76
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Exportprisnivån beräknas stiga med ca 3 1/2 % 1969—1970. Till större
delen är detta en följd av de redan mot slutet av 1969 företagna prishöjningarna
på massa och papper. Dessutom är här räknat med en accelererad
indexmässig uppgång i priserna på verlcstadsexporten.
2. Importen 1969 och 1970
Importutvecklingen 1969
Tillväxttakten för importen var mycket hög under första halvåret 1969.
Mellan andra halvåret 1968 och första halvåret 1969 steg importvolymen med
8 % säsongrensat sett. Enligt preliminära beräkningar, huvudsakligen baserade
på utvecklingen januari—oktober 1969, ökade importen 1968—1969
med 13 % i volym och 15 % i värde. Detta innebar en uppbromsning av ökningstakten
mellan halvåren 1969.
Den höga ökningstakten under första halvåret kan hänföras till den snabha
uppgången i industriproduktion, lageruppbyggnad samt ökad import
av investeringsvaror. Den fortsatta tillväxten av importen under andra halvåret
1969 torde även förklaras av att lcapacitetsutnyttjandet inom industrin
steg snabbt under 1969. Detta förhållande torde ha medverkat till den snabba
importökningen av bl. a. järn och stål under senare delen av året.
Importen av investeringsvaror, som visade en viss nedgång 1967—1968
steg 1968—1969 mycket kraftigt, ca 19 % i volym. Detta överensstämmer
med utvecklingen av maskininvesteringarna, som visade en betydande uppgång
1968—1969 efter att ha ökat endast obetydligt under 1968. En bidragande
orsak till den starka uppgången var också en osedvanligt hög import
av pappersmaskiner under första halvåret 1969. Även för gruppen andra
industriråvaror var importökningen betydande. Den preliminärt beräknade
uppgången på ca 15 % gäller för flertalet typer av insatsvaror. Speciellt
expanderade dock importen av järn och stål mycket starkt, vilket torde ha
samband med den svenska stålindustrins begränsade kapacitet för de enklare
kvaliteterna.
Importen av konsumtionsråvaror förefaller ha ökat i något långsammare
takt än genomsnittet för totala importen 1968—1969; ökningstakten kom
att stanna vid ca 7 %. Detta innebar en dämpning av ökningstakten mellan
halvåren 1969. Orsaken var troligen främst lagerutvecklingen inom textilindustrin
med en kraftig lageruppbyggnad under första halvåret som beräknas
ha upphört under andra halvåret. Importen av konsumtionsvaror
beräknas preliminärt ha ökat med ca 15 % i volym 1968—1969. De i början
av året förväntade höga inköpen av personbilar föranledde en hög import
under första halvåret 1969. Den faktiska utvecklingen av bilinköpen torde
inte ha motsvarat förväntningarna varför lagren inom bilhandeln steg. Detta
orsakade en minskning av bilimporten under andra halvåret.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
77
Tnlidl III: 2. Importutvecklingen för »lika varugrupper 1968—1970
Importvärde, |
Procentuella förändringar från |
||||||||
milj. kr. |
föregående år |
||||||||
Volym |
Pris |
||||||||
1968 |
1969 |
1970 |
1968 |
1969 |
1970 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
Konsumtionsvaror .... |
6 472 |
7 665 |
8 620 |
10,5 |
15 |
9,5 |
— 0,3 |
3 |
2,5 |
därav: textil ........ |
1552 |
1 945 |
2 335 |
13,4 |
19 |
15,5 |
— 1,4 |
5 |
4 |
verkstadspro- |
|||||||||
dukter........ |
1 683 |
2 020 |
2 240 |
12,0 |
16,5 |
7,5 |
2,1 |
3 |
3,5 |
Investeringsvaror .... |
3 020 |
3 690 |
4 025 |
— 2,6 |
19 |
6 |
1,8 |
2,5 |
3 |
Konsumtionsråvaror . . |
2 581 |
2 840 |
3 030 |
3,2 |
7 |
3 |
— 1,2 |
2,5 |
3,5 |
därav, textil ......... |
1 363 |
1 560 |
1 630 |
2,1 |
10 |
0,5 |
— 3,7 |
4 |
4 |
Andra industriråvaror |
10 083 |
11 850 |
13 070 |
15,6 |
15 |
8 |
— 0,8 |
2 |
2 |
därav: verkstadspro- |
|||||||||
dukter........ |
3 135 |
3 755 |
4 325 |
9,6 |
17,5 |
12,5 |
— 1,9 |
2 |
2,5 |
råolja ........ |
850 |
895 |
975 |
47,1 |
17 |
10,5 |
3,3 |
— 10 |
— 1 |
Byggnadsråvaror...... |
845 |
1 025 |
1 145 |
8,5 |
18,5 |
9 |
— 0,5 |
2,5 |
2,5 |
Jordbruksråvaror .... |
627 |
645 |
665 |
9,4 |
2 |
1 |
— 3,1 |
0,5 |
2,5 |
2 293 |
2 170 |
1 980 |
6,0 |
4,5 |
— 7,5 |
5,2 |
— 9,5 |
— 1,5 |
|
Totalt, exkl. fartyg, |
|||||||||
flygplan, vapen .... |
25 921 |
29 885 |
32 535 |
9,4 |
13,5 |
6,5 |
0,1 |
1,5 |
2,5 |
Fartyg, flygplan, vapen |
595 |
550 |
865 |
||||||
Total import ........ |
26 516 |
30 435 |
33 400 |
8,7 |
13 |
7,5 |
0,3 |
1,5 |
2,5 |
därav: verkstadspro- |
|||||||||
dukter........ |
8 107 |
9 810 |
10 975 |
5,3 |
18 |
8 |
0,3 |
2,5 |
3 |
järn och stål . . |
1 209 |
1 665 |
1 965 |
11,9 |
25 |
11 |
— 2,8 |
10 |
6,5 |
textil ........ |
3 097 |
3 730 |
4 210 |
8,1 |
15 |
8,5 |
— 2,5 |
4,5 |
4 |
Anm. 1968 års Importvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1969 är baseserade
på den faktiska importutvecklingen under årets 10 första månader. Samtliga uppgifter
för 1970 avser prognoser. Yärdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal
milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bränsleimporten steg med ca 4 1/2 % 1968—1969. Den låga tillrinningen i
de svenska älvarna på grund av den torra sommaren 1969 medförde en ökad
elproduktion i värmekraftverken varför importen av tjocka oljor ökade
starkt 1968—1969. De svenska raffinaderiernas ökade produktion medförde
dock att importen av andra kvaliteter minskade under 1969.
Totalt för hela importen beräknas priserna ha stigit med ca 1 1/2 % 1968—
1969. En stark prisstegring, ca 10 %, noterades för järn och stål, vilket avspeglar
de mycket kraftiga prishöjningar som företagits framför allt inom
EEC. Även för textilpriserna noterades en uppgång, vilket torde sammanhänga
med en höjning av de internationella råvarupriserna samt en uppgång
vad gäller syntetfibrer. Dessa prisstegringar motvägs till stor del av
kraftiga minskningar i de registrerade importpriserna på råolja och bränslen.
78 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Importutvecklingen 1970
Prognoserna för de olika varugrupperna tyder på en total importvolymökning
1969—1970 på 7 å 8 %, dvs. närmare en halvering av ökningstakten
jämfört med 1968—1969. Importen för gruppen fartyg, flygplan och vapen
väntas stiga kraftigt bl. a. på grund av en väntad stark uppgång i fartygsimporten.
Denna har prognoserats utifrån en enkät till ett relativt stort urval
rederier. Den volymmässiga ökningen av importen exklusive fartyg, flygplan
och vapen har beräknats till ca 6 1/2 %.
En fortsatt hög investeringsökningstakt torde medföra en relativt stark
ökning av importen av investeringsvaror 1969—1970. Importökningen för
gruppen väntas stanna vid ca 6 %, vilket sammanhänger med att den stora
importen under 1969 av pappersmaskiner nästan helt faller bort. För gruppen
andra industriråvaror beräknas för 1969—1970 en halvering av ökningstakten
ske. Främst är det den beräknade lägre ökningstakten i industriproduktionen
tillsammans med en mindre lageruppbyggnad som medför att importökningen
kalkyleras stanna vid ca 8 %. För importen av råolja väntas
en fortsatt ökning.
Importen av konsumtionsvaror beräknas 1969—1970 stiga med ca 9 1/2 %.
Att importökningen förutses bli lägre än under närmast föregående år kan
bl. a. återföras på en förväntad markant dämpning av importtillväxten för
personbilar. För konsumtionsråvaror förutses för 1969—1970 en ökning med
endast ca 3 %. Den låga ökningstakten beror främst på ett omslag för råvarulagren
inom textilindustrin från en kraftig ökning till en kalkylerad
minskning under 1970, vilket torde medföra att införseln av textila insatsvaror
stagnerar.
Bränsleimporten beräknas för 1969—1970 komma att minska med ca
7 1/2 %. En bidragande orsak härtill är en förutsatt normalisering av vattenförsörjningen
under detta år. Även de svenska raffinaderiernas ökande
marknadsandel torde bidra till en dämpning av importen.
För 1969—1970 förutses en kraftigare prisstegring än under 1968—1969.
Totalt beräknas importpriserna stiga med ca 2 1/2 %. Bidragande orsak härtill
är prisstegringar på vissa råvaror, bl. a. kaffe och textilråvaror. Dessutom
väntas priserna på järn och stål öka ytterligare. Bränslepriserna samt priserna
på råolja väntas sjunka, dock i betydligt mindre omfattning än under
föregående år. 3
3. Bytes- och betalningsbalansen
Som framgår av tabell 3 uppvisade handelsbalansen för 1969 ungefär samma
underskott som 1968, eller 1200 milj. kr. Importvolyinen ökade något
mer än exportvolymen 1968—1969 men den negativa effekten härav på handelsbalansen
neutraliserades i huvudsak av en förbättring av terms of trade
med mellan 1 och 2 %.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
79
Tabel! 111:3. Bytes- och betalningsbalans 1966—1970
Milj. kr., löpande priser
1966 |
1967 |
1968 |
1969 prognos |
1970 prognos |
|
Export av varor, fob1.......... |
22 071 |
23 422 |
25 403 |
29 235 |
32 615 |
Import av varor, eif1.......... |
— 23 704 |
— 24 319 |
— 26 516 |
— 30 435 |
— 33 400 |
Handelsbalans |
— 1633 |
— 897 |
— 1113 |
— 1200 |
— 785 |
Korrigering av handelsstatistiken2 |
177 |
156 |
229 |
185 |
185 |
Sjöfartsnetto .................. |
1 654 |
1 803 |
1 958 |
1 885 |
1 900 |
Turistnetto.................... |
— 741 |
— 920 |
— 1029 |
— 1 190 |
— 1350 |
Övriga tjänster, netto.......... |
— 488 |
— 484 |
— 647 |
— 775 |
— 950 |
Korrigeringspost .............. |
500 |
600 |
700 |
800 |
900 |
Bytesbalans för varor och tjänster3 |
— 531 |
258 |
98 |
— 295 |
— 100 |
Transfereringar, netto.......... |
— 240 |
— 407 |
— 603 |
— 825 |
— 850 |
Bytesbalans för varor, tjänster och |
|||||
transfereringar4.............. |
— 771 |
— 149 |
— 505 |
— 1120 |
— 950 |
Kända kapitaltransaktioner .... |
1 062 |
619 |
545 |
— 800 |
|
Restpost...................... |
197 |
— 665 |
— 126 |
(70) |
|
Bankernas utlandsställning5 .... |
488 |
— 195 |
— 86 |
(— 1 850) |
1 Enligt handelsstatistiken.
2 Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av ickemonetärt
guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
3 Överensstämmer—bortsett från halverad »korrigeringspost»—med saldot mellan import och
export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.
1 Överensstämmer—bortsett från »korrigeringspost-)—med riksbankens bytesbalansbegrepp.
5 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
För 1970 förutses en viss förbättring av handelsbalansen. Man torde med
någorlunda säkerhet kunna räkna med att bytesförhållandet med utlandet
fortsätter att förbättras 1969—1970. Relativt betydande prisstegringar kan
förväntas för framför allt massa men även för övriga skogsprodukter och
järnmalm. Dock kommer sannolikt även stegringstakten för importpriserna
att dras upp en del. Vi har några år gynnats av låg importprisstegring bl. a.
på grund av devalveringarna och ett kraftigt fall i priserna på mineraloljor.
För 1969—1970 har vi tvärtom att räkna med en viss extra press uppåt på
importpriserna till följd av den västtyska revalveringen samtidigt som prisfallet
på mineraloljor beräknas i stort sett upphöra. I prognosen för handelsbalansen
1970 är inkalkylerad en fortsatt förbättring av terms of trade
med drygt 1 %, vilket i och för sig motsvarar en förbättring av handelsbalansen
med i runt tal 400 milj. kr. 1969—1970. Volymprognoserna för exporten
och importen är synnerligen osäkra med hänsyn främst till svårigheterna
att bedöma kapacitetsläget och kapacitetstillväxten inom industrin.
Här har i absoluta tal räknats med lika stor tillväxt för export- och importvolymen
1969—1970. Procentuellt innebär detta en obetydligt större ökning
80
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Diagram IH: 2. Prisutveckling samt bytesförhållande i utrikeshandeln 1963—1970
Index: 1959 = 100. Halvårssiffror
Importpris
Exportpris
120 -
116 -
112 -
108 -
102 -
Bytesförhållande
100 -
Källor: Statistiska centralbyrån och ^ onjunkturinstitutet.
av exporten (med några tiondels procentenheter), eftersom denna är något
mindre än importen. Totalt skulle därför handelsbalansen enligt kalkylerna
förbättras med ca 400 milj. kr. 1969—1970.
Exportvolymens tillväxt har därvid förutsetts bromsas upp från 12 %
1968—1969 till 7 1/2 % 1969—1970 beroende dels på kapacitetsbrist inom
vissa sektorer och dels på en något svagare tillväxt i den utländska efterfrågan.
Att importens tillväxttakt skulle bromsas upp från ca 13 % 1968—
1969 till 7 1/2 % 1969—1970 kan synas något anmärkningsvärt med tanke på
efterfrågeutvecklingen och industrins kapacitetsläge. Den totala efterfrågan
(för privat och offentlig konsumtion, fasta investeringar, lager och export)
beräknas stiga med knappt 5 % 1969—1970 mot närmare 7 % 1968—1969.
Härvid är dock att märka att de importkrävande lagerinvesteringarna beräknas
förbli i det närmaste oförändrade 1969—1970 mot en ökning med
drygt en miljard kr. 1968—1969. Det är emellertid närmast en öppen fråga
hur kraftig den dämpande effekten på importen blir härav respektive hur
stark den importuppdrivande effekten blir av den fortgående strukturomvandlingen
och ett högt kapacitetsutnyttjande inom industrin.
81
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Posten korrigering av handelsstatistiken har för 1969 beräknats till 185
milj. kr. Häri inkluderas nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet
direktlandad fisk, import av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag
i samband med oljeimporten. För 1970 har antagits samma belopp.
Sjöfartsnettot, som enligt nu föreliggande uppgifter för 1968 anges till
1 958 milj. kr. beräknas minska 1969. Uppgifter för de tre första kvartalen
1969 visar att rederiernas bruttointäkter i utrikes sjöfart ökat med endast
ca 2 % jämfört med motsvarande tid 1968, medan kostnaderna ökat ungefär
9 1/2 %. Vid en jämförelse av tredje kvartalet 1969 med tredje kvartalet
1968 framkommer att bruttointäkterna ökat med närmare 9 % och kostnaderna
med 18 %. Den aktuella fraktmarknadssituationen präglas av god
aktivitet. Särskilt gäller detta tanktrampmarknaden, men även på torrlastsidan
har situationen förbättrats främst till följd av den ökade tonnageefterfrågan
som uppstått i samband med höstens spannmålsskeppningar.
Tankfrakterna har under höstmånaderna, trots det ökade utbudet av supertankers,
stigit brant uppåt och ligger nu på mycket hög nivå. Uppgången är
visserligen delvis av säsongmässig karaktär, men den nivå som nåtts ligger
betydligt över den från samma tid 1968. Inseglingsnettots utveckling för
de tre första kvartalen 1969 pekar emellertid på att man får räkna med en
minskning av detta med i runt tal 80—90 milj. kr. mellan helåren 1968 och
1969. Efter avdrag för vissa passageraravgifter erlagda i svenskt mynt samt
tillägg av utländska fartygs utgifter i Sverige erhålles ett sjöfartsnetto för
1969 om 1 835 milj. kr. Detta netto är emellertid baserat på statistiska centralbyråns
s. k. kvartalsstatistik (grundad på verkställda betalningar) medan
det för 1968 är beräknat på prestationsbasis. För 1968 medförde detta
senare beräkningssätt att nettot förbättrades med ca 50 milj. kr. Under antagande
om en likartad relation 1969 skulle sjöf artsnettot för detta år
kunna sättas till 1 885 milj. kr. och försämringen därmed stanna vid drygt
70 milj. kr. Tidigare under 60-talet har vid endast ett tillfälle redovisats
en nedgång i sjöf artsnettot, nämligen 1963. Som framgått är det främst de
ökade kostnaderna som framkallat minskningen av sjöf artsnettot. Härvidlag
synes den höjda kostnadsnivån i utländska hamnar, i första hand de
amerikanska, haft mest betydelse. För 1970 har sjöfartsnettot satts till
1 900 milj. kr.
Turistnettot för 1969 väntas uppvisa ett underskott på ca 1 200 milj. kr.
Svenska turisters utgifter i utlandet ökade under de tre första kvartalen
1969 med ca 16 1/2 % jämfört med samma period 1968 medan utländska turisters
utgifter i Sverige vid samma periodjämförelse ökade med 15 %. Förutsättes
utgifter och inkomster öka på likartat sätt under fjärde kvartalet
blir resultatet det ovan angivna, dvs. ett underskott om ca 1 200 milj. kr. För
1970 förutses ett negativt turistnetto på 1 350 milj. kr., vilket implicerar en
fortsatt ökning av turistutgifter och turistinkomster i ungefär samma takt
som 1969.
82 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Posfen övriga tjänster redovisar ett negativt netto på 775 milj. kr. för
1969. För 1970 har detta satts till 950 milj. kr. Statistik föreligger emellertid
endast för första halvåret 1969 och utvecklingstendenserna dit fram
har i huvudsak fått ligga till grund för bedömningen andra halvåret 1969
samt 1970.
Korrigeringspostcn som givits en ökning med 100 milj. kr. per år är avsedd
att kompensera det statistikbortfall som på starka grunder kan förmodas
föreligga sedan början av 60-talet i fråga om tjänstebetalningar från
utlandet.
Transfcreringsnettot fortsätter att växa negativt 1989 och 1970. Härvidlag
är det ökningen i de offentliga transfereringarna, representerade av
främst det offentliga u-landsbiståndet, som är tyngst vägande. Bland de offentliga
transfereringarna 1969 ingår även den av riksdagen beslutade
nedskrivningen med 100 milj. kr. av Sveriges kredit till Finland. För 1989
bär det negativa nettot för de offentliga och privata transfereringarna tillsammans
beräknats till drygt 800 milj. kr. För 1970 har antagits ett underskott
om 850 milj. kr., vilket exklusive nedskrivning av krediten till Finland
innebär en uppgång med 150 milj. kr. 1969—1970.
Här redovisade prognoser och antaganden om bytesbalansens olika poster
resulterar i en negativ bytesbalans för varor och tjänster 1969 på ca 300
milj. kr. Enligt kalkylen för 1970 erhålls ett mindre negativt saldo än för
1969. Inkluderas transfereringsnettot blir balanssaldona kraftigt negativa
för såväl 1969 som 1970.
Kapitalbalansen, som för 1968 visar ett nettokapitalinflöde på ca 550
milj. kr., beräknas 1969 slå om till ett nettokapitalutflöde. Med stöd av
tillgänglig statistik har detta beräknats till ca 800 milj. kr. Till denna omsvängning
har de statliga kapitaltransaktionerna bidragit med ett beräknat
nettoutflöde på 270 milj. kr. 1969 mot endast 60 milj. kr. 1968. Bidragen
till IDA och utbetalningar i samband med biståndskrediter synes här
ha varit tyngst vägande. Värdepappershandeln har med stöd av uppgifter
för de tre första kvartalen 1969 beräknats resultera i en nettoimport av
värdepapper på 150 milj. kr. för hela året jämfört med en nettoexport 1968
på 10 milj. kr. Nettoresultatet av den privata långfristiga nyupplåningen i
utlandet, motsvarande utländska lån i Sverige samt amorteringar på tidigare
upplåning respektive utlåning synes däremot utmynna i ett kapitalinflöde
på ca 225 milj. kr. 1969 mot ett kapitalutflöde 1968 på 113 milj. kr.
Svenska direktinvesteringar i utlandet har ökat kraftigt 1969. Tillstånd
till sådana investeringar hade under första halvåret lämnats till ett värde
överstigande tillståndsgivningen något tidigare helår. Efter riksbankens
valutapolitiska åtgärder har tillståndsgivningen minskat. Utnyttjandet av
tillstånden uppgick under första halvåret till 680 milj. kr. mot 491 milj. kr.
under första halvåret 1968. Preliminära uppgifter för tredje kvartalet visar
på ett utnyttjande på drygt 200 milj. kr. Sannolikt kommer även utnytt
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 83
jandet fjärde kvartalet att överstiga 200 milj. kr. För hela 1969 kommer
man därmed upp i ett kapitalutflöde till följd av direktinvesteringar i utlandet
på ca 1 150 milj. kr. mot 691 milj. kr. för 1968. Upphörda svenska
direktinvesteringar i utlandet, som låg på drygt 150 milj. kr. 1966 och 1967,
sprang på grund av vissa engångstransaktioner upp till 462 milj. kr. 1968.
Preliminär statistik för de tre första kvartalen 1969 antyder en återgång till
den tidigare nivån med ca 175 milj. kr. Utländska investeringar i Sverige
under första halvåret 1969 uppgick till 394 milj. kr., vilket var något högre
än under motsvarande period 1968, men synes under andra halvåret bli lägre
1969 än 1968. Upphörda utländska investeringar i Sverige har preliminärt
satts till 100 milj. kr. 1968 uppgick dessa till 141 milj. kr. Nettoresultatet av
direktinvesteringarna i båda riktningarna skulle därmed preliminärt kunna
beräknas ge ett kapitalutflöde på ca 450 milj. kr. 1969 att jämföra med ett
kapitalinflöde på 310 milj. kr. 1968, dvs. en omsvängning på närmare 800
milj. kr.
Till posten kapitaltransaktioner förs också vissa kända handelskrediter,
såsom varvskrediter i samband med fartygsexport, krediter vid import av
fartyg och flygplan samt skillnaden mellan tullvärden och betalningar för
datamaskiner. Enligt uppgifter hämtade från höstenkäten 1989 för varven
beräknas leveransvärdet av fartyg till utlandet 1969 överstiga summan av
influtna betalningar med drygt 100 milj. kr., vilket alltså skulle ha inneburit
nettokreditgivning till utlandet 1969. För 1970 kan man enligt samma enkät
förvänta en ytterligare ökning av nettokreditgivningen till mellan 400
och 500 milj. kr. En osäker post i denna kalkyl är dock omfattningen av
förskottsbetalningar i samband med nybeställningar till varven. Överslagsmässiga
kalkyler för 1970 beträffande handelskrediter i samband med importen
av fartyg och flygplan samt över den beräknade skillnaden mellan
tullvärden och betalningar för datamaskiner, indikerar att varvens kreditgivning
till utlandet 1970 i det närmaste kommer att motvägas av utländsk
kreditgivning till Sverige i samband med ovannämnda varutransaktioner.
Sammantaget visar kalkylerna över de »kända» handelskrediterna på en
nettokredittagning på drygt 100 milj. kr. 1969 och en nettokreditgivning
1970 på ungefär samma belopp. Detta innebär att en tämligen moderat förändring
skulle vara att vänta beträffande de statistiskt belysta handelskrediterna
mellan 1969 och 1970. Mellan 1968 och 1969 däremot förklarar de en
relativt stor del av omsvängningen i de kända kapitaltransaktionerna; för
1968 beräknas de statistiskt åtkomliga handelskrediterna ha motsvarat en
nettokreditgivning från utlandet på ca 450 milj. kr.
Totalt beräknas ovan redovisade kända kapitaltransaktioner ha lett till
ett kapitalutflöde 1969 på sammanlagt 800 milj. kr. mot ett kapitalinflöde
1968 på 550 milj. kr. För 1968 motsvarades, som framgår av tabell 3, underskottet
i bytesbalansen i stort sett av den kända kapitalimporten och valutareserven
sjönk detta år obetydligt.
84 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
För 1969 däremot motsvarar det beräknade underskottet på bytesbalansen
tillsammans med den beräknade kapitalexporten ett valutautflöde på
ca 1 900 milj. kr. Fram till utgången av november hade valutareserven inklusive
affärsbankernas tidsposition minskat med 1 824 milj. kr. Nedgången
i valutareserven 1969 borde således knappast i någon väsentlig grad förklaras
av förändringar i de kortfristiga handelskrediterna (exkl. ovan redovisade
beträffande fartyg m. in.). Dessa icke statistiskt kända handelskrediter
ligger i sin helhet i restposten i tabell 3. Skulle valutareserven visa sig ha
varit oförändrad i december, ger här redovisade beräkningar över betalningsbalansen
en obetydlig restpost för 1969.
Bil. I. Preliminär nationalbudget för år 1970
85
IV. Produktionen
1. Industrin
Järnmalmsbrytningen, som drogs upp kraftigt i slutet av 1968, låg under
1969 kvar på ungefär samma nivå och kom därmed att överstiga 1968 års
produktion med ca 5 %. Efterfrågeläget var mycket gynnsamt främst beroende
på expansionen av stålproduktionen i Västeuropa, och exportleveranserna
ökade med drygt 8 % kvantitetsmässigt sett. Även de inhemska leveranserna
ökade kraftigt — ca 13 %. Denna efterfråge- och produktionsutveckling
ledde till en minskning av malmlagren på drygt 1 milj. ton.1
Efterfrågan på järnmalm väntas vara hög även under 1970 och exporten
beräknas stiga med ca 9 % i kvantitet jämfört med 1969. Produktionen planeras
samtidigt öka något snabbare än 1969. Produktionsökningen beräknas
bli knappt 7 %. Den sålunda skisserade leverans- och produktionsutvecklingen
skulle medföra en nästan dubbelt så stor lagerminskning som 1969.
Läget på den svenska järn- och stålmarknaden präglades under 1969 av
en starkt stigande efterfrågan på järn och stål. Tillströmningen av nya order
var mycket hög, i synnerhet från hemmamarknaden. Orderstockarna tillväxte
också kraftigt under 1969. Produktionen ökade de tre första kvartalen
1969 med närmare 10 % enligt statistiska centralbyråns preliminära produktionsindex.
Detta innebär en väsentlig uppbromsning i ökningstakten under
tredje kvartalet, vilket får ses mot bakgrunden av det höga kapacitetsutnyttjandet
inom järn- och stålverken samt den omfattande bristen på arbetarpersonal.
Sannolikt har också nickelbristen haft en hämmande inverkan
på produktionsökningen.
För helåren 1969 och 1970 har utvecklingen bedömts med hjälp av en försörjningsbalans
för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). Det måste här
emellertid anmärkas att balansen endast mäter produktionen av slutprodukterna,
vilket medför att en aktivitetsförändring i tidigare produktionsled
utöver den som framkommer i slutledet inte avspeglas i balansen. Inte heller
tas i balansen hänsyn till förändringar i slutprodukternas genomsnittliga
kvalitet. I produktionsindex för järn- och stålverk tas emellertid hänsyn till
ovan nämnda faktorer. Balansen ger för första halvåret en väsentligt lägre
produktionsökning jämfört med motsvarande period 1968 — 9 % — än vad
produktionsindexen visar, nämligen 13 %. Det har därför ansetts motiverat
att korrigera balansens produktionsökning för helårsutvecklingen 1968—
1969 på 7 % till 9 %. Exporten av handelsfärdigt järn och stål beräknas
1 Konsekvenserna av den gruvstrejk som utbröt i december 1969 har inte kunnat beaktas
vid skrivningen av detta kapitel.
86
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigl järn och stål, inld. ämnen 1967—1970
Milj. kr., 1959 års producentpriser
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
prel. |
prognos |
|||
Produktion ...................... |
3 251 |
3 442 |
3 690 |
3 920 |
Import.......................... |
945 |
1 074 |
1 350 |
1 490 |
Summa tillgång |
4196 |
4 516 |
5 040 |
5 410 |
Export.......................... |
1 484 |
1 613 |
1 800 |
1 960 |
Varuinsats ...................... |
2 955 |
3 016 |
3 230 |
3 400 |
industri........................ |
2 575 |
2 632 |
2 830 |
2 980 |
byggnadsverksamhet............ |
380 |
384 |
400 |
420 |
Lagerförändring.................. |
— 129 |
— 62 |
+ 50 |
+ 90 |
Saldopost........................ |
— 114 |
— 51 |
— 40 |
— 40 |
Summa användning |
4196 |
4 516 |
5 040 |
5 410 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
ha ökat med ca 12 % i volym 1969. Efterfrågan på hemmamarknaden ökade
i ungefär samma takt, och ökningen sammanhängde främst med den
högre aktivitetsnivån inom verkstadsindustrin samt lageruppbyggnaden av
järn och stål hos verkstadsindustrin, varv och järn- och rörgrossister. Den
ökade efterfrågan tillgodosågs till en del genom neddragna färdigvarulager.
Importen beräknas preliminärt ha ökat med ca 25 % i volym.
Produktionen inom grupperna andra metallverk ökade något snabbare
än inom järn- och stålverken, varför produktionsökningen inom hela sektorn
järn- och andra metallverk preliminärt har beräknats till drygt 9 %
1969.
Under hela 1970 väntas kapaciteten vara fullt utnyttjad inom järn- och stålverken.
Den möjliga produktionstillväxten med hänsyn tagen till nya kapacitetstiilskott
har beräknats kunna bli drygt 6 %. Såväl exportleveranserna
som den inhemska efterfrågan väntas öka i något långsammare takt
1970 än 1969. En avmattning i efterfrågan mot slutet av 1970 beräknas medge
en ökning av färdigvarulagren på ca 30 milj. kr. Denna produktions- och
efterfrågeutveckling implicerar en importvolymökning på ca 11 % under
1970. För en närmare redogörelse för import- och exportutvecklingen 1969
— 1970 hänvisas till avsnittet om utrikeshandeln.
För gruppen andra metallverk kalkyleras med en betydligt kraftigare
produktionstillväxt än inom järn- och stålverken. Produktionsökningen
för hela sektorn järn- och andra metallverk beräknas bli ca 7 % 1970.
Orderläget inom varven har förbättrats successivt under de två senaste
åren och orderstockarna växte speciellt kraftigt under 1969, varvid exportorderna
svarade för den största ökningen. Orderböckerna hos varven är således
välfyllda och orderna motsvarar omkring 3 års produktion.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
87
Efter att ha stagnerat under 1967 och första delen av 1968 svängde produktionskurvan
åter uppåt mot slutet av 1968. Under de tre första kvartalen
1969 låg produktionen 3 å 4 % över motsvarande period 1968 enligt statistiska
centralbyråns produktionsindex, vilken baseras på förbrukningen av
järn och stål inom varven. Detta synes snarast innebära en underskattning
av produktionsutvecklingen. En kalkyl baserad på de beräkningar över export-,
investerings- och lagerutveckling vad avser fartyg, som nu föreligger,
tyder på en ungefär dubbelt så stark produktionsökning för 1969 som helhet.
Kalkylen för fartygsbyggandet har gjorts även för 1970. Denna är baserad
på de efterfrågeprognoser som nu föreligger. Kalkylen pekar på en ungefär
lika stor produktionsökning 1969—1970 som ett år tidigare.
Den förbättring i efterfrågeläget för verkstadsindustri exklusive varv, som
inträdde under 1968 accentuerades ytterligare under 1969. Vid bedömningen
av orderstock och orderingång bör man särskilt ta hänsyn till den starka
effekten av de svenska försvarsbeställningarna av flygplan under första
halvåret 1968. Bortser man från dessa beställningar, finner man att orderingången
ökat kraftigt från såväl export- som hemmamarknad under 1969.
Under de tre första kvartalen 1969 var orderingången volymmässigt över
10 % större än motsvarande period 1968. Uppgången var mest markerad
inom maskinindustrin, vars exportorder ökade med närmare 40 %. Uppsvinget
i efterfrågan återspeglas även i konjunkturbarometrarna under
1969. Orderstockarna har under större delen av året bedömts som förhållandevis
stora och leveranstiderna har successivt förlängts.
Det gynnsamma efterfrågeläget ledde till att produktionen drogs upp
kraftigt under 1969. Produktionsuppgången var starkast under första halvåret,
medan ökningstakten synes ha bromsats upp under andra halvåret.
Transportmedelsindustrin och metallvaruindustrin svarade för de kraftigaste
ökningstalen.
Produktionsutvecklingen för 1969 som helhet liksom för 1970 har bedömts
med hjälp av en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 2). Försörjningsbalansen
skiljer sig på några punkter från de balanser, som tidigare
presenterats i produktionsöversikterna. Statistiska centralbyråns omläggning
av nationalräkenskaperna till FN:s nya System of National Accounts (SNA)
innebär bl. a. att de militära materielanskaffningarna, som tidigare ingick i
de offentliga investeringarna, numera redovisas under posten offentlig konsumtion.
Vidare redovisas maskinunderhåll och reparationer under posten
varuinsats i stället för att som tidigare ingå i investeringarna.
Även beträffande posten lagerförändringar har en förändring skett. Lagerförändringarna
innefattade i konjunkturinstitutets höstrapport varor i arbete,
färdigvaror, personbilar i handeln samt verkstadsprodukter i verkstadsindustrins
och varvens råvarulager. Hela lagerförändringen av varor i
arbete inkluderades alltså i balansen. Det måste emellertid antas, att förädlingsvärdet
i dessa varor är betydligt mindre än i övriga komponenter i ba
-
88
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell TV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1967—1970
Milj. kr., 1959 års producentpriser
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
prel. |
prognos |
|||
Produktion ...................... |
15 629 |
16 480 |
17 830 |
18 960 |
Import.......................... |
6 121 |
6 503 |
7 650 |
8 450 |
Summa tillgång |
21750 |
22 983 |
25 480 |
27 410 |
Offentlig konsumtion.............. |
1 151 |
1 303 |
1 300 |
1 140 |
Privat konsumtion................ |
3 775 |
4 195 |
4 510 |
4 820 |
nyinköp av bilar .............. |
1 130 |
1432 |
1 520 |
1 600 |
övrigt ......................... |
2 645 |
2 763 |
2 990 |
3 220 |
Investeringar i maskiner m. m..... |
5 825 |
5 851 |
6 210 |
6 660 |
offentliga...................... |
1 335 |
1 409 |
1 510 |
1 600 |
privata........................ |
4 490 |
4 442 |
4 700 |
5 060 |
Lagerförändring.................. |
— 34 |
— 43 |
+ 490 |
+ 510 |
Export.......................... |
6 449 |
7 026 |
8 070 |
9 150 |
Varuinsats ...................... |
4 584 |
4 651 |
4 900 |
5130 |
industri........................ |
1 916 |
2 007 |
2 150 |
2 290 |
byggnadsverksamhet............ |
1 932 |
1 946 |
2 040 |
2 110 |
maskinunderhåll och reparationer.. |
736 |
698 |
710 |
730 |
Summa användning |
21 750 |
22 983 |
25 480 |
27 410 |
Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som
verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en liten överskattning men för perioden 1960—
1967 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de
arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid
inte enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt
balansen kan sannolikt också hänföras till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna
grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de prisdeflatorer
som använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräkenskaperna.
Källa: Konjunkturinstitutet.
lansen. Kraftiga omslag i lagerinvesteringarna av dessa varor ger således
ett alltför starkt utslag i den genom balansen mätta produktionsutvecklingen.
Det har därför ansetts motiverat att endast inkludera hälften av lagerförändringen
av varor i arbete i försörjningsbalansen.
Vidare skall nämnas, att den import- och exportprisutveckling som presenteras
i balansen avviker från den som redovisas i avsnittet om utrikeshandeln.
Till en del beror detta på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter,
sålunda ingår här till skillnad från handelsstatistiken t. ex. flygplan
och vapen i såväl importen som exporten. Framför allt förklaras skillnaderna
emellertid av att handelsstatistikens export- och importprisindices,
vilka sannolikt överskattat prisstegringarna, visat kraftigare uppgång än
de pristal som använts vid deflateringen av försörjningsbalansen. Såväl import
som export har i stället framräknats med hjälp av ett prisindex, som
baserats på företagens uppgifter i enkäterna om verkstadsexporten. Importprisutvecklingen
1968 har dock reducerats med hänsyn till en kallcyle
-
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år i970
89
rad sänkning av importpriserna till följd av devalveringarna i slutet av 1967,
medan för 1969 och 1970 antagits en något högre import- och exportprisutveckling
än vad verkstadsenkäterna visar. 1969 har importpriserna dessutom
beräknats öka med ca 0,5 % mer än exportpriserna.
Då det gäller utvecklingen 1967—1968 finns en speciell faktor att ta hänsyn
till. Den genom försörjningsbalansen erhållna produktionsutvecklingen
tycks, jämfört med industristatistiken för 1967 samt den preliminära produktionsstatistik
som nu föreligger för 1968, ge ett för högt förändringstal
1967—1968. Detta kan möjligen bero på en felperiodisering i nationalräkenskaperna
— som kan vara av storleksordningen 100 milj. kr. — så att 1968
överskattats och 1967 underskattats.
Efter korrigering ger försörjningsbalansen en produktionsökning 1968—
1969 på ca 11 %. Denna uppgång har främst tagits i anspråk av en ökning
av exporten på ca 15 % och en kraftig lagerökning av varor i arbete. Den
ökade efterfrågan återspeglades 1969 i neddragna färdigvarulager. De inhemska
leveransernas tillväxttakt var lägre än exportleveransernas, och
ökningen har främst disponerats för en stark lageruppbyggnad av verkstadsprodukter
(insatsvaror och halvfabrikat) hos verkstadsindustri och
varv. Maskininvesteringarna och den offentliga konsumtionen ökade sammanlagt
med ca 6 % — efter korrigering av den ovan nämnda felperiodiseringen
i nationalräkenskaperna. Den privata konsumtionen uppvisade en
lägre tillväxttakt 1969 än 1968 — ca 8 % — på grund av en lägre ökningstakt
i bilkonsumtionen. Importen beräknas preliminärt ha ökat med ca
18 % i volym.
1970 beräknas de inhemska leveranserna ligga på ungefär samma nivå
som 1969. För den privata konsumtionen kalkyleras med en något lägre tillväxttakt
än 1969. Maskininvesteringarna beräknas öka starkare 1970 än
1969 — ca 7 %. Tillväxten i konsumtion, investeringar och varuinsats uppvägs
dock till en del av den prognoserade minskningen i den offentliga konsumtionen
samt de lägre investeringarna i verkstadsindustrins och varvens
råvarulager exklusive järn och stål. Även lagerinvesteringarna i varor i arbete
har antagits bli lägre 1970 än 1969, medan färdigvarulagren beräknas
komma att öka med ca 200 milj. kr. För exporten kalkyleras med en ökning
på drygt 13 %. Ovan skisserade efterfråge- och lagerutveckling synes
vara förenlig med en produktionsökning på närmare 8 % och en importvolymökning
på drygt 10 %.
Statistiska centralbyråns på korttidsstatistik baserade beräkningar över träindustrin
visar en produktionsökning 1967—1968 på ca 12 %. Inom konjunkturinstitutet
gjorda beräkningar tyder emellertid på att korttidsstatistiken
överskattat stegringstakten. För en sådan slutsats talar också det förhållandet
att en preliminär bearbetning för 1968 av den årliga industristatistikens
uppgifter visar en betydligt lägre produktionstillväxt för träindustrin
än den på korttidsstatistik grundade beräkningen.
90
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1967—1970
1 000 stds
1967 |
1968 |
1969 prel. |
1970 prognos |
|
Produktion ...................... |
2 185 |
2 445 |
2 570 |
2 680 |
Import .......................... |
29 |
33 |
35 |
35 |
Summa tillgång |
2 214 |
2 478 |
2 605 |
2 715 |
Export.......................... |
1 189 |
1 369 |
1455 |
1 370 |
Yaruinsats ...................... |
1 131 |
1 175 |
1 240 |
1 295 |
industri........................ |
684 |
725 |
770 |
810 |
byggnadsverksamhet............ |
447 |
450 |
470 |
485 |
Lagerförändring.................. |
+ 26 |
— 66 |
- 90 |
+ 50 |
Saldopost........................ |
- 132 |
0 |
0 |
0 |
Summa användning |
2 214 |
2 478 |
2 605 |
2 715 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror.
Produktionsuppgiften för 19G8 är hämtad från den ovan nämnda korttidsstatistiken
och är således preliminär.
Efterfrågan på trävaror var livlig under 1989. Exportleveranserna beräknas
preliminärt ha uppgått till 1 455 tusen stds, vilket innebär en ökning
med ca 6 % utöver den redan 1968 höga nivån. Samtidigt steg hemmamarknadsefterfrågan
mer än under 1968 genom den höga aktiviteten inom
byggnadsverksamheten och de träkonsumerande delarna av industrin. Det
goda avsättningsläget beräknas ha medfört en kraftig reducering av sågverkens
färdigvarulager, som av barometerdata att döma varit starkare än
under 1968. Som framgår av försörjningsbalansen beräknas denna efterfråge-
och lagerutveckling ha resulterat i en produktionsökning 1968—1969
på ca 5 %. En förutsättning för kalkylen har varit att förbrukarledets lagersvängningar
varit små.
Som framgår av balansen beräknas exporten falla tillbaka under 1970 —
med ca 6 % från den mycket höga nivån 1969 (se avsnittet om exporten).
Samtidigt kalkyleras den inhemska efterfrågan öka i långsammare takt än
under 1969 — främst mot bakgrund av den prognoserade lägre ökningstakten
inom byggnadsverksamheten. 1969 års kraftiga lagerminskning hos producenterna
resulterade i en ovanligt låg lagernivå och i leveranssvårigheter
för några kvaliteter och dimensioner. Sålunda kan en viss lageruppbyggnad
väntas ske under 1970. Den har antagits bli av storleksordningen 50 tusen
stds och produktionsökningen skulle med den ovan redovisade efterfrågeutvecklingen
därmed komma att uppgå till ca 4 %.
De beräkningar över produktionsvolymens utveckling inom gruppen träindustri
exklusive sågverk som gjorts inom konjunkturinstitutet tyder på
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
91
god produktionstillväxt under 1969. Produktionsökningen kan i första hand
tillskrivas en genom byggnadsverksamhetens omfattning och inriktning ökad
efterfrågan på snickerier och trähus. Samtidigt har exporten av trähus till
Danmark ökat kraftigt. Den snabba tillväxten av möbelkonsumtionen har
resulterat i fortsatta produktionsökningar inom möbelindustrin. För hela
gruppen träindustri exklusive sågverk kalkyleras med en produktionsökning
1968— 1969 på ca 6 %.
Produktionen 1970 beräknas — mot bakgrund av en förväntad lägre tillväxttakt
i såväl byggnadsverksamheten som konsumtionen — öka ca 4 %
1969— 1970.
En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom träindustrins
olika branscher skulle för den totala träindustrin innebära en
produktionsökning 1968—1969 på ca 6 % och en produktionsökning på 4 %
1969—1970.
Den överskottskapacitet som karakteriserat den internationella massamarknaden
under 1966—1968 har under 1969 absorberats av den kraftigt
stigande efterfrågan och mot slutet av året uppstod t. o. m. brist på vissa
kvaliteter.
Inom den svenska massaindustrin steg kapacitetsutnyttjandet successivt
och var vid utgången av året mycket högt. Produktionen av blekt sulfat
beräknas ha ökat ca 17 %, medan produktionen av övriga kvaliteter minskade
till följd av minskad produktionskapacitet. Den totala produktionsökningen
1968—1969 kom härigenom att stanna vid drygt 4 %. Den kraftigt
stegrade aktiviteten i den svenska pappersindustrin beräknas ha medfört
en ökning av massaleveranserna på den svenska marknaden med hela 17 %
1968—1969 och därmed kom utrymmet för en stegring av exportleveranserna
att begränsas till ca 3 %. Denna leveransutveckling innebär att en mycket
kraftig lageravtappning skett även under 1969 — av storleksordningen 100
tusen ton papperscellulosa — och den vid årsskiftet 1969/1970 uppnådda
lagernivån torde få betraktas som en miniminivå med hänsyn till företagens
möjligheter att effektivt planera skeppningarna.
Under 1970 beräknas kapacitetstillskotten i förening med ett för året som
helhet ytterligare något höjt kapacitetsutnyttjande komma att medge en
stegring av produktionsvolymen på drygt 6 % jämfört med 1969. Tillskotten
sker inom sulfatsektorn främst av blekt sulfat medan produktionskapaciteten
för övriga kvaliteter beräknas minska något. Hemmamarknadsleveranserna
kalkyleras inte öka lika kraftigt som 1969. Då möjligheterna
till ytterligare sänkt lagernivå torde få betraktas som mycket små beräknas
utrymmet för en ökning av exportleveranserna komma att begränsas
till ca 2 %.
Den fortsatta kraftiga stegringen av pappersefterfrågan i Västeuropa har
medfört en hög tillväxttakt i produktionen inom den svenska pappers- och
pappindustrin 1968—1969. Jämsides med betydande kapacitetstillskott steg
92 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
kapacitetsutnyttjandet och låg inom flertalet sektorer mycket högt mot slutet
av året. Exporten beräknas ha ökat ca 13 % i ton räknat och avsättningen
på hemmamarknaden steg med 11 % 1968—1969. Det goda avsättningsläget
har medfört höjningar av priserna både på export- och hemmamarknaden.
Produktionen under 1969 beräknas ha uppgått till ca 4,1 miljoner ton
papper och papp, vilket innebär en volymmässig ökning på ca 13 % jämfört
med 1968. De kraftigaste produktions- och leveransstegringarna redovisas
för tidningspapper, halvkemiskt papper samt kraftpapper, inom vilka sektorer
också betydande kapacitetsutvidgningar skett.
Utsikterna för 1970 tyder på fortsatt god tillväxt av leveranserna dock
i lägre takt än under 1969. Exportkvantiteten förutses öka ca 9 % medan
hemmaleveranserna kalkyleras öka ca 7 %. Med oförändrade producentlager
skulle den ovan skisserade leveransutvecklingen kräva en volymmässig ökning
av produktionen på ca 8 %. Kapacitetstillväxten blir samtidigt betydligt
lägre än under 1969 och den beräknade produktionsökningen innebär
ett högre kapacitetsutnyttjande under 1970 som helhet än under 1969.
Produktionen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru- och
tobaksindustrin ökade under 1969 med ca 2 % enligt preliminära beräkningar.
Den egentliga livsmedelsindustrins utveckling var ganska matt under
året och produktionen beräknas ha ökat med endast ca en halv procent. För
den starkaste produktionsökningen svarade tobaksindustrin som beräknas
ha ökat med närmare 9 %, medan dryckesvaruindustrins ökningstakt var
något lägre, ungefär 6 %.
För 1970 kan man räkna med en något kraftigare tillväxttakt inom den
totala branschen — omkring 3 % -— främst med hänsyn till ett väntat omslag
i färdigvarulagren inom denna industri. Lagren tycks ha minskat kraftigt
under 1969 och man torde därför få räkna med en lagerpåfyllnad under
1970.
Textil- och beklädnadsindustrins produktion beräknas i statistiska centralbyråns
produktionsindex under de tre första kvartalen 1969 ha varit
3,5 % högre än motsvarande kvartal 1968. Textilproduktionen har expanderat
med 8 %, medan beklädnadsproduktionen varit oförändrad. Bl. a.
mot bakgrund av konjunkturbarometerdata är textilindustrins produktionsökning
överraskande hög. Den förefaller vara koncentrerad till ett
begränsat antal produkter — bl. a. trikåväv. Sannolikheten för att produktionsindex
skall ha överskattat utvecklingen har bedömts som relativt stor
och ökningen för hela 1969 har därför uppskattats till mellan 2 och 3 %.
Till grund för en bedömning av produktionsutvecklingen 1970 ligger en
försörjningsbalans för beklädnadsvaror (inkl. trikå). I denna har kalkylerats
med en ganska måttlig konsumtionsökning på drygt 2 % samt en
lageruppbyggnad ungefär lika stor som konsumtionsökningen — absolut
sett. Med hänsyn till efterfrågeökningen beräknas importvolymen växa med
14 %. Under förutsättning av att en kraftig exportsatsning kommer till
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
93
Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1963—1970
Procentuella volymförändringar
1968—1969 |
1969—1970 |
|
prel. |
prognos |
|
Järnmalmsgruvor................................ |
5 |
7 |
Järn- och andra metallverk ...................... |
9 |
7 |
''Verkstadsindustri, exkl. varv .................... |
11 |
8 |
Träindustri1 .................................... |
6 |
4 |
Massaindustri.................................... |
4 |
6 |
Pappers- och pappindustri........................ |
13 |
8 |
Livsmedelsindustri2 .............................. |
2 |
3 |
Textil- och beklädnadsindustri.................... |
2 |
0 |
Övriga branscher, exkl. varv...................... |
9 |
7 |
Totala industrin |
8 |
6,5 |
1 Inkl. wallboard.
2 Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.
Källa: Konjunkturinstitutet.
stånd har exporten antagits kunna öka med 17 %. Dessa uppskattningar
leder fram till en produktionsminskning på drygt 1 % — vad gäller beklädnadsproduktionen
(inkl. trikå). Denna produktionsminskning torde dock
ungefärligt balanseras av en fortsatt om än betydligt mer moderat ökning
av textilproduktionen (exkl. trikå). Hela textil- och beklädnadssektorns
produktion kan alltså väntas bli ungefär lika stor 1970 som 1969.
De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 % av den totala
industriproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår
under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter
1967 till övervägande delen tills vidare mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen
angivna utvecklingen 1968—1970 syftar huvudsakligen till att ge en
ungefärlig uppskattning av produktionsförändringarna inom dessa branscher
sammantagna. Jord- och sten-, kemisk-teknisk- samt grafisk industri
utgör de förädlingsvärdemässigt tyngst vägande branscherna inom gruppen,
som också innefattar läder-, pappersvaru- och gummivaruindustri.
Produktionsvolymens ökningstakt inom jord- och stenindustrin tycks ha
varit något starkare 1969 än 1968. Enligt preliminära beräkningar uppgick
ökningen 1968—1969 till ca 5 %. För 1970 har en fortsatt produktionsökning
prognoserats, vilken dock med hänsyn till den beräknade lägre tillväxttakten
inom byggnadsverksamheten antagits komma att stanna vid
ca 4 %.
Den starka ökningstakt som under de senaste åren har präglat den kemisk-tekniska
industriproduktionen tycks ha fortsatt även under 1969. Enligt
preliminära beräkningar torde ökningen för året som helhet uppgå till
ca 14 % jämfört med 1968. Detta innebär en lika kraftig produktionsökning
som 1967—1968. Den avtagande ökningstakten inom oljeraffinaderierna sy
-
94 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
nes ha kompenserats av en stark tillväxttakt av övriga delar av branschen
som dock dock än så länge till större delen är mycket bristfälligt täckta av
statistik.
Under 1970 tycks ej några ytterligare kapacitetstillskott inom oljeraffinaderierna
vara att vänta och en ytterligare dämpning av produktionstillväxten
är för deras del att emotse. För branschen som helhet kan man därför
räkna med att ökningstakten kommer att vara några procentenheter
lägre 1969—1970 än ett år tidigare.
De noterade minskningarna av produktionen under de senaste åren inom
den grafiska industrin och inom läderindustrin tycks under 1969 ha svängt
om till produktionsökningar. Inom båda branscherna tycks tillväxten ha
stannat vid ett par tre procent. Denna ökningstakt väntas bestå även under
1970 inom den grafiska industrin, medan man torde få räkna med oförändrad
produktionsvolym inom läderindustrin 1969—1970.
Pappersvaruindustrin tycks från 1968 ha kommit in i ett skede med en
produktionsökningstakt på ca 10 %, vilken väntas bestå även under 1970.
Inom gummivaruindustrin uppgick produktionsvolymens ökning 1968—
1969 enligt preliminära beräkningar ej till samma höga tal som ett år tidigare,
då den visade en uppgång på 16 å 17 %. För 1968—1969 tycks den
stanna vid ca 7 %. Under 1969—1970 har här kalkylerats med en oförändrad
ökningstakt.
Totalt för gruppen övriga branscher skulle den ovan redovisade utvecklingen
ge en produktionsökning på i det närmaste 9 % 1968—1969. De
prognoser som gjorts för utvecklingen 1970 tyder på en något lägre tillväxttakt,
knappt 7 % för hela gruppen övrig industri.
Genomgången av de olika industribranschernas utveckling under 1969
ger till resultat, att den totala industriproduktionen beräknas ha ökat med
drygt 8 % 1968—1969. Upptrappningen i produktionsuppgången jämfört
med närmast föregående år, då ökningen stannade vid ca 5,5 %, förklaras
främst av den betydligt snabbare ökningstakten för den tungt vägande
verkstadsindustrin. Även inom järn- och metallverk samt massa- och pappersindustrierna
steg produktionen något mera än närmast föregående år.
Dessutom inträffade en vändning för textil- och beklädnadsindustrin till
en ökning på ett par tre procent 1968—1969 från en ungefär lika stor
minskning ett år tidigare.
De ovan redovisade produktionsförändringarna för industrins olika branscher
skulle för industrin som helhet ge en produktionsökning på ca 6,5 %
1969—1970. Dämpningen i ökningstakten jämfört med närmast föregående
år berör flertalet branscher; tyngst vägande är uppbromsningen i verkstadsindustrin.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1970
95
Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1967—1970
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
prel. |
prognos |
|||
Produktion ...................... |
55 070 |
50 500 |
54 890 |
61 440 |
sågtimmer .................... |
19 500 |
21 330 |
22 640 |
23 740 |
massa- och boardved............ |
31 360 |
25 080 |
28 260 |
33 820 |
övrigt rundvirke................ |
4 210 |
4 090 |
3 990 |
3 880 |
Import .......................... |
410 |
340 |
430 |
370 |
Summa tillgång |
55 480 |
SO 840 |
55 329 |
61810 |
Export.......................... |
2 650 |
2 790 |
3 140 |
3 390 |
Lagerförändring .................. |
+ 2 700 |
- 3 560 |
— 2 000 |
4- 1 700 |
Förbrukning...................... |
50 130 |
51 610 |
54 180 |
56 720 |
sågtimmer .................... |
19 060 |
21 280 |
22 390 |
23 330 |
massa- och boardved............ |
26 980 |
26 350 |
27 910 |
29 620 |
övrigt rundvirke................ |
4 090 |
3 980 |
3 880 |
3 770 |
Summa användning |
55 480 |
50 840 |
55 320 |
61310 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
2. Skogsbruket
De konsekvenser den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom
skogsindustrierna beräknas få för skogsbruket har tillsammans med export-,
import- och lagerprognoser sammanställts i en försörjningsbalans
för rundvirke.
Under 1969 beräknas massavedsförbrukningen ha ökat kraftigt främst
till följd av stegrad produktionstillväxttakt inom de integrerade massafabrikerna-pappersbruken.
Samtidigt beräknas även sågtimmerförbrukningen
ha varit hög medan förbrukningen av övrigt rundvirke, som till
huvuddelen utgörs av brännved, beräknas trendmässigt ha avtagit. Sålunda
beräknas den totala förbrukningsökningen 1968—1969 ha varit ca 5 %.
Skogsavverkningarna under 1969 och 1970 påverkas i uppdragande
riktning av de under hösten 1969 inträffade stormfällningarna i stora delar
av Götaland och Svealand. Stormfällningarna har uppskattats omfatta
ca 20 miljoner kubikmeter rundvirke — således ungefär en tredjedels årsavverkning
— och drabbade främst den grova och utvuxna skogen. Genom
att stormfällningarna skedde i början av avverkningssäsongen kunde emellertid
lokala och regionala omdisponeringar av de tidigare avverkningsplanerna
ske varför stormfällningarnas inverkan på totala avverkningen beräknas
ha kraftigt mildrats. Då i första hand sågtimret måste upparbetas
har för 1969 räknats med en kraftigt ökad export av rundvirke och en påfyllning
av sågtimmerlagren inom landet. Samtidigt beräknas den strukturellt
betingade nedskärningen av massavedslagren ha fortgått undei
1969. Sålunda beräknas totala avverkningen 1968—1969 ha ökat ca 9 %.
96
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Under 1970 beräknas förbrukningen av rundvirke stiga ca 5 %, varvid
ökningen förutses bli något större för massaveden än för sågtimret. Samtidigt
torde stormfällningarna komma att medföra en ökad lagerhållning
främst av massaved och en ytterligare stegrad export. Skogsavverkningarna
skulle därmed komma att öka hela 12 % 1969—1970.
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av statens jordbruksnämnd
ha minskat med ca 13,5 % i volym under 1969. Till följd av
den torra sommaren beräknas skörden av samtliga vegetabilier ha minskat
kraftigt och totalt beräknas volymminskningen i vegetabilieproduktionen
ha blivit 27 %. Animalieproduktionen beräknas ha varit ungefär oförändrad,
eller minskat något i volym. För 1970 väntas vegetabilieproduktionen
öka i volym med ca 10 %, under förutsättning av normal skörd. Samtidigt
väntas animalieproduktionen förbli oförändrad och insatsen av jordbruksråvaror
och drivmedel in. m. stiga trendmässigt. Detta tillsammans
gör att jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten väntas öka med ca
2 % i volym 1970.
Centrala driftledningens beräkning av elkraftproduktionen för 1969 visar
en volymökning om ca 3 %. Ökningen ligger helt på värmekraftproduktionen,
medan vattenkraftproduktionen, till följd av den torra sommaren,
beräknas ha minskat kraftigt. Den totala elkraftproduktionen väntas
öka 1970 med knappt 14,5 %. Produktionsökningen 1970 väntas helt och
hållet falla på vattenkraften, medan man för värmekraftproduktionen väntar
en avsevärd nedgång. Förbrukning av elkraft för prima ändamål — dvs.
förbrukning exklusive tillfälliga leveranser av överskottskraft — beräknas
ha ökat med 9,5 % 1969 och ökningstalet för 1970 väntas bli ca 8 %.
I kapitel VII beskrivs utvecklingen inom byggnads- och anläggning sv er ksamheten.
Dessa beräkningar visar för bruttoinvesteringar i byggnader och
anläggningar en volymökning om ca 5,5 % 1969 och ökningstalet för 1970
väntas bli ungefär 3 %. Inkluderas byggnadsunderhållet beräknas volymökningen
1969 bli 5 % mot knappt 4 % för 1970.
I följande tablå har gjorts en sammanställning av förändringstalen för
de olika näringsgrenarnas produktionsvolym. Den totala industriproduktionens
tillväxttakt 1969 beräknas till ca 8 %, medan ökningstalet för 1970
väntas stanna vid knappt 6,5 %. Skogsbrukets produktionsvolym under
1969 beräknas ha ökat med drygt 8,5 % och väntas 1970 komma att öka
ytterligare eller med knappt 12 %. Detta tillsammans med tidigare nämnda
volymförändringstal påverkar produktionen av varor och kraft så att dess
tillväxttakt 1969 beräknas bli ca 5,5 %. För 1970 väntas en något högre tillväxttakt
— knappt 6,5 % — förutsatt en återgång till normal årsmån inom
jordbruks- och vattenkraftproduktionen.
97
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Den offentliga tjänsteproduktionens volymtillväxt beräknas till knappt
5,5 % 1969, medan ökningstalet 1970 väntas bli en halv procentenhet mindre,
eller knappt 5 %. Med dessa beräkningar om varu- och kraftproduktionen
samt den offentliga tjänstevolymen och med en trendmässig framskrivning
av produktionsvolymen för privata tjänster, erhålls en tillväxttakt för bruttonationalprodukten,
mätt från produktionssidan, på ca 5 % 1969. Denna
ökning ligger i linje med vad statistiska centralbyråns beräkningar från
användningssidan ger. Den trendmässiga utvecklingen av de privata tjänsternas
produktionsvolym visar en ökning på åtminstone 4 % 1969. För
1970 torde ca 3 % utgöra ett klart minimivärde. Tjänsteproduktionen totalt
beräknas ha ökat med ca 4,5 % 1969 och väntas komma att öka något mindre
1970, eller med ca 3,5 %.
För 1970 visar de prognoser som framlagts i de olika specialkapitlen att
nationalprodukten, beräknad från användningssidan, skulle öka med 4 %.
Med den ovan angivna framskrivningen av privata tjänsteproduktionen skulle
tillväxttakten för bruttonationalprodukten, enligt kalkylerna från produktionssidan,
komma att bli drygt 4,5 %. Detta är således ca en halv procentenhet
mer än vad beräkningarna från användningssidan ger. 4
Förändring i produktionsvolym |
|||
1968—1969 |
1969—1970 |
||
procent |
milj. kr. i 1969 |
procent |
|
Jordbruk .................. |
—13,5 |
50 |
2 |
Skogsbruk ................ |
8,5 |
300 |
12 |
Industri .................. |
8 |
2 650 |
6,5 |
Elkraftsproduktion.......... |
3 |
500 |
14,5 |
Byggnadsverksamhet ....... |
5 |
550 |
4 |
Summa vara- och kraftproduk- |
|||
tion .................... |
5,5 |
4 050 |
6,5 |
Offentliga tjänster.......... |
5,5 |
1 200 |
5 |
Övriga tjänster ............ |
4 |
1 700 |
3 |
Summa tjänstesektorer........ |
4,5 |
2 900 |
3,5 |
Total produktion............ |
5 |
6 950 |
4,5 |
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
98
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
V. Arbetsmarknaden
1. Arbetsmarknaden under 1969
Den svenska ekonomin karakteriserades i början av 1969 av allmän uppgång,
sedan ett markerat uppsving börjat framträda under hösten 1968.
Den stigande aktivitetsnivån under 1969 har på arbetsmarknaden återspeglats
i ökat resursutnyttjande. Efterfrågan på arbetskraft har ökat, rörligheten
har varit högre än under 1968 och arbetslösheten har minskat.
Folkmängden i åldrarna 15—69 år, varur huvuddelen av arbetskraften
rekryteras, ökade med 0,7 %, eller med ca 35 000 personer, från 1968 till
1969, vilket var mer än mellan närmast föregående år. Betraktas endast
åldrarna 20—64 år uppgick ökningen till ca 45 000 personer. Orsaken till
den högre ökningstakten 1969 jämfört med 1968 är stegrad invandring. Under
1968 invandrade netto 12 827 personer till Sverige. Enligt statistiska centralbyrån
invandrade januari—november 1969 netto 40 000 personer. Främst
synes inflyttningen från Finland ha ökat. Den hittills största nettoinvandringen,
33 609 personer, redovisas för 1965.
Efterfrågan på arbetskraft
Serien över vid arbetsförmedlingarna obesatta platser vid månadens mitt
kan tas som en indikator på i vilken riktning arbetskraftsefterfrågan utvecklas.
Från och med maj 1969 har antalet obesatta platser varje månad
legat klart över motsvarande månadstal för tidigare år sedan statistikens
tillkomst. Antalet obesatta platser uppgick i december 1969 till drygt 60 000
och var därmed 63 % högre än i december 1968. Jämfört med december
1965 var uppgången 33 %.
Säsongrensat har värdena för antalet obesatta platser stigit nästan oavbrutet
sedan hösten 1968, vilket framgår av diagram 1. Mellan november
och december 1969 ägde en fortsatt uppgång rum. Den kraftigaste stegringen
sedan hösten 1968 hänför sig till industrin, inom vilken metall- och verkstadsindustrin
väger tyngst. Även inom skogsindustrierna har uppgången
varit markerad. Inom textilindustrin m. m. avbröts dock den tidigare uppgången
under sommaren 1969 och kurvan planade ut. Inom byggnadsverksamheten
avstannade ökningen under andra kvartalet, medan under tredje
kvartalet återigen en kraftig stegring ägde rum. Ser man på varuhandeln
nådde clen icke tillgodosedda efterfrågan en topp under andra kvartalet, var
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
99
Diagram V: 1. Anta) lediga platser vid månadens mitt 1967—nov. 1969
Säsongrensade månadssiffror. Log. skala
60000 -
50 000
40 000
30 000
30000
Privata och offentliga tjänster
20 000
20 000 -
Industri och hantverk
Offentliga tjänster
10000
10000
Metall- och verkstadsindustri
Varuhandel
Textil-, sömnads-, läder-, håroch
gummiindustri
Byggnadsverksamhet
Samfärdsel
Träindustri
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
efter tendensen varit nedåtriktad. Samma sak gäller inom samfärdseln, där
dock toppen nåddes ett kvartal senare. Även inom de offentliga tjänsterna
har den icke tillgodosedda efterfrågan avtagit under det senaste halvåret.
Efterfrågan på arbetskraft kan även belysas med utvecklingen av hela
antalet lediga platser under månaden vid arbetsförmedlingarna. Under perioden
januari—november 1969 var antalet lediga platser 8 % högre än under
motsvarande period 1968. Kraftiga ökningar noterades främst inom yrkesgrupperna
verkstads- och byggnadsmetallarbete, järnbruks- och metallverksarbete
samt kameralt och kontorstekniskt arbete. Inom servicearbeten
var antalet lediga platser ungefär oförändrat, medan eu svag nedgång ägde
rum inom byggnads- och anläggningsarbete.
I konjunkturinstitutets barometerundersökningar för industrin och byggnadsverksamheten
redovisas bl. a. andelen företag som uppgivit brist på
arbetare. För utvecklingen av bristandelarna redogjordes i konjunkturinstitutets
höstrapport. Det framgick där att bristen inom industrin på såväl
100
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell V:l. Den registrerade arbetslösheten 1968 och 1969 regionalt och branschvis
Kvartalsgenomsnitt
Arbetslöshetsförsäkrade |
Samtliga arbetslösa |
varav: kvinnor |
||||
Industri- arbetare |
Byggnads- arbetare |
Skogs- arbetare |
Övriga |
|||
I. Antal registrerade arbetslösa 1. Hela landet I .................. |
13 130 |
15 900 |
2 530 |
13 020 |
51 900 |
9 750 |
II ...................... |
9 610 |
7 120 |
2 500 |
8 870 |
33 860 |
7 360 |
in...................... |
9 610 |
2 950 |
1 470 |
6 500 |
26 230 |
7 310 |
iy ..................... |
9 120 |
6 400 |
1 620 |
9 040 |
32 000 |
8 400 |
2. Södra och mellersta Sverige 1........................ |
9 060 |
9 320 |
220 |
7 340 |
30 190 |
6 250 |
[1 ...................... |
6 270 |
3 250 |
140 |
4 130 |
16 650 |
4 500 |
in ..................... |
6 710 |
1 380 |
100 |
3 430 |
14 570 |
4 510 |
IV...................... |
6 050 |
3 040 |
120 |
4 970 |
16 960 |
4 770 |
3. Värmland, Dalarna och I .................... |
4 070 |
6 580 |
2 310 |
5 680 |
21 710 |
3 500 |
II ...................... |
3 340 |
3 870 |
2 360 |
4 740 |
17 210 |
2 860 |
in...................... |
2 900 |
1 570 |
1 370 |
3 070 |
11 660 |
2 800 |
IV...................... |
3 070 |
3 360 |
1 500 |
4 070 |
15 040 |
3 630 |
II. Förändring från motsva-rande period 1968 1. Hela landet I ................... |
— 1 070 |
— 3 490 |
330 |
280 |
— 4 720 |
— 70 |
II ...................... |
— 1480 |
— 980 |
330 |
850 |
— 1 380 |
— 230 |
in...................... |
— 2 120 |
— 1 020 |
— 40 |
— 220 |
— 4 290 |
— 590 |
IV...................... |
— 3 250 |
— 1370 |
— 450 |
— 320 |
— 6 160 |
— 810 |
2. Södra och mellersta Sverige I........................ |
— 1 050 |
— 3 640 |
— 20 |
— 290 |
— 5 880 |
— 60 |
II ...................... |
— 1 550 |
— 940 |
40 |
10 |
— 3 290 |
— 470 |
in...................... |
— 1 810 |
— 780 |
— 10 |
— 430 |
— 4 350 |
— 730 |
IV...................... |
— 2 540 |
— 870 |
— 30 |
— 100 |
— 4 680 |
— 1 090 |
3. Värmland, Dalarna och I........................ |
— 20 |
150 |
350 |
570 |
1 160 |
— 10 |
II ...................... |
70 |
— 40 |
290 |
840 |
1 910 |
240 |
in...................... |
— 310 |
— 240 |
— 30 |
210 |
60 |
140 |
IV...................... |
— 710 |
— 500 |
— 420 |
— 220 |
— 1480 |
280 |
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
yrkesarbetare som andra arbetare stigit successivt sedan början av 1988,
och att bristandelarna under de tre första kvartalen 1969 i genomsnitt varit
dubbelt så stora som under 1968. Av preliminära resultat från decemberbarometern
synes det framgå att någon ytterligare ökning av bristen för
yrkesarbetare inte ägt rum, medan en svag nedgång i bristen på andra arbetare
noterades. Talen är nu av samma storleksordning som under 1965.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 101
Även inom byggnads- och anläggningsverksamheten har bristen ökat t. o. m.
september 1969, men uppgången har inte varit lika markerad och har främst
avsett träarbetare och betongarbetare. Mellan september och december 1969
minskade bristandelarna något.
Den högre efterfrågan på arbetskraft har haft till följd att rörligheten
har ökat. Sålunda har antalet avgångna respektive nyanställda industriarbetare
i procent av antalet anställda arbetare varit högre än under 1968,
och även frånvaron har ökat.
Sammanfattningsvis skulle nuläget inom industrin kunna beskrivas så
att arbetskraftsefterfrågan är hög och stigande inom praktiskt taget samtliga
branscher. Endast inom textilindustrin m. m. har en viss utjämning inträffat
under det senaste halvåret. Inom byggnadsverksamheten är efterfrågan
stigande, medan den snarast synes ha dämpats något inom samfärdsel
och varuhandel. Inom de offentliga tjänsterna har den icke tillgodosedda
efterfrågan avtagit något.
Arbetslöshet m. m.
I tabell 1 ges uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna registrerade
arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa under första
kvartalet 1969 i genomsnitt 4 700 lägre än under första kvartalet 1968.
Under andra kvartalet var inte nedgången lika stor. Den blev sedan ånyo
mer markerad, och under fjärde kvartalet 1969 var antalet arbetslösa i genomsnitt
6 200 lägre än under samma period 1968, en nedgång med ca 16 %.
Regionalt har arbetslösheten minskat nästan genomgående i södra och mellersta
Sverige, medan i skogslänen mer betydande nedgångar registrerades
först under andra halvåret. Härtill bidrog delvis en minskad arbetslöshet
för skogsarbetare. Det förbättrade arbetsmarknadsläget för industriarbetare
har resulterat i minskad arbetslöshet, och samma gäller även för byggnadsarbetare.
Genom den gynnsammare utvecklingen i den södra hälften av landet
har arbetslösheten för industriarbetare nu kommit ner till den nivå
som rådde i slutet av 1966, och arbetslösheten för byggnadsarbetare har under
de senaste månaderna t. o. m. november 1969 väl följt kurvan för 1964.
I skogslänen ligger värdena för dessa grupper kvar på 1967 års nivå. Den
från november till december inte obetydligt stegrade arbetslösheten torde till
stor del få tillskrivas väderleksförhållanden.
Även de säsongrensade kurvorna för den registrerade arbetslösheten kan
användas för att illustrera utvecklingen. Av dessa att döma motsvaras arbetslösheten
i såväl storstadslänen som övriga delar av södra och mellersta
Sverige av den som rådde under slutet av 1966, medan någon mer markerad
neddragning av arbetslösheten i skogslänen inte ägt rum.
Om man syftar till en strikt jämförelse av arbetslöshetens nivåförändring
från ett år till ett annat bör man dock, som påpekats tidigare, söka beakta
inverkan av sådana institutionella förändringar som införandet av s. k.
102
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Antal arbetslösa, förändring från föregående år
Under 25 år |
25—59 år |
60 år och |
Samtliga |
|
1969 I............... |
— 3 160 |
— 5 110 |
+ 3 550 |
— 4 720 |
II.............. |
— 2 560 |
— 3 260 |
+ 4 440 |
— 1 380 |
III............. |
— 2 430 |
— 3 990 |
+ 2 130 |
— 4 290 |
IV ............ |
— 2 150 |
— 4 580 |
+ 570 |
— 6160 |
äldrestöd och ändrade regler för semesterersättningens inverkan på rätten
till kassaersättning. Effekten av den sistnämnda av dessa faktorer syns i
att andelen arbetslösa kassamedlemmar ökade med 0,1 procentenhet från
juni till juli 1969 mot genomsnittligt en nedgång med 0,2 procentenheter
under föregående 1 O-årsperiod.
Äldrestödet har påverkat arbetslösheten i de högre åldrarna. I ovanstående
tablå visas hur antalet arbetslösa per kvartal, fördelade på vissa åldersgrupper,
förändrats från föregående år.
Som framgår av tablån har antalet arbetslösa som var 60 år eller äldre
hela tiden varit högre än föregående år. Ökningen har dock avtagit mot
slutet av året. För de övriga åldersgrupperna är arbetslösheten genomgående
lägre än föregående år. För de arbetslösa yngre än 25 år började nedgången
redan under andra kvartalet 1968, och för de arbetslösa i åldrarna
25—59 år var talen lägre fr. o. m. fjärde kvartalet 1968.
Det s. k. äldrestödet består dels av omställningsbidrag och dels av förlängd
kassaersättning. Uppgifter om antalet arbetslösa som uppbär omställningsbidrag
räkningsdagen har inhämtats i samband med arbetslöshetsräkningarna.
Antalet arbetslösa, till största delen icke arbetslöshetsförsäkrade,
som uppbär sådant bidrag har stigit månad för månad från knappt 100
personer i juli 1968 till i oktober 1969 2 640 personer, varav ca 60 % i
skogslänen.
I samband med arbetslöshetsräkningarna i januari och juni 1969 inhämtades
också uppgifter om hur många som åtnjöt extra kassaersättning. Detta
antal uppgick i januari till 1 950 och i juni till 2 730 personer. Totala antalet
arbetslösa som erhöll äldrestöd uppgick därmed till ca 3 300 personer
i januari och ca 4 900 personer i juni.
Andelen äldre bland antalet redovisade arbetslösa har därmed stigit. Att
döma av tidigare erfarenheter brukar en uppgång i andelen äldre arbetslösa
äga rum under en konjunkturförstärkning. Den nuvarande stegringen
har dock ingen tidigare motsvarighet. Främst har antalet icke arbetslöshetsförsäkrade
arbetslösa 60 år och äldre i procent av alla icke försäkrade
stigit markant. Under perioden 1960—1965 pendlade andelen mellan 4,7 %
och 5,7 % för att sjunka under 1966 och 1967. Från 1967 till 1968 steg
denna andel från genomsnittligt 3,4 % till 9,2 % med en kraftigare stegring
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
103
Tabell V:2. Anta! personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1968 och 1969
År, kvartal |
I arbetsmarknads-utbildning |
I bered-skapsarbeten1 |
Beviljade start-hjälpsbidrag |
|||
Genom- snitt |
Förändring |
Genom- snitt |
Förändring |
Totalt under perioden |
Förändring |
|
1968 I.......... |
32 970 |
8 460 |
19 770 |
6 720 |
6 120 |
1 960 |
II......... |
30 700 |
7 050 |
18 200 |
7 130 |
6 320 |
1 840 |
III........ |
21 190 |
2 220 |
11 150 |
3 790 |
7 360 |
2 430 |
okt.—nov. |
33 060 |
6 690 |
14 030 |
4 850 |
5 040 |
1 050 |
1969 I .......... |
36 200 |
3 230 |
17 500 |
— 2 270 |
7 370 |
1 250 |
II......... |
31 510 |
810 |
10 690 |
— 7 510 |
8 050 |
1 730 |
in........ |
21 860 |
670 |
7 350 |
— 3 800 |
7 580 |
220 |
okt.—nov. . . |
35 680 |
2 620 |
8 940 |
— 5 090 |
4 490 |
— 550 |
1 Omfattar samtliga personer i beredskapsarbete exklusive anställda vid s.k. T-arbeten och
arbeten för specialanvisade, dvs. personer vilka som regel ej kan inträda på arbetsmarknaden.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
mot slutet av 1968. 1969 har andelen stigit till ca 30 %. Även andelen arbetslöshetsförsäkrade
äldre har stigit, med ca 10 procentenheter från 1968 till
1969, och uppgick under senare delen av 1969 till närmare 50 % av alla
arbetslöshetsförsäkrade. Om man, som ett räkneexempel, utgår från en
från juni 1968 till juni 1969 förutsatt ”normal” stegring i andelen äldre
arbetslösa och förutsätter att den registrerade stegringen därutöver skulle
ha varit en effekt av äldrestödet skulle denna kunna uppskattas till ca
6 000 personer.
I tabell 2 redovisas antalet personer som berörts av vissa arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Den ökade arbetskraftsefterfrågan har medfört att man
minskat omfattningen av beredskapsarbeten. Arbetsmarknadsutbildningen
har expanderat, och insatserna för att stimulera geografiska omflyttningar
har ökat t. o. m. tredje kvartalet 1969.
Under januari—november 1969 berördes totalt 9 620 arbetstagare av inkomna
varsel om personalinskränkningar mot 20 640 under samma period
1968. Inom industrin berördes 8 690 arbetstagare av sådana varsel mot
17 460 under 1968. Inom textil- och sömnads-, samt läder-, hår- och gummivaruindustrin
var nedgången relativt liten, medan inom övriga industribranscher,
och då främst metall- och verkstadsindustrin, betydande nedgångar
kunde noteras.
Av redogörelsen ovan framgår att arbetsmarknaden under loppet av året
utmärkts av en stigande arbetskraftsefterfrågan och minskad arbetslöshet.
Inom vissa av tjänstesektorerna synes dock en viss dämpning i efterfrågan
ha inträtt under senare delen av 1969.
104
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Sysselsättningen 1969
Inom jordbruket har sedan början av 50-talet sysselsättningen mätts tre
gånger per år av statistiska centralbyrån i samband med jordbruksinventeringarna.
Undersökningarna har under senare år varit förlagda till början
av månaderna mars, juni och oktober. Fr. o. m. 1969 kommer undersökningarna
i juni och oktober att utgå. Enligt planerna kommer årliga
uppgifter om jordbrukets arbetskraft i fortsättningen att insamlas dels vid
jordbruksinventeringen i mars och dels i anslutning till uppgiftsinsamlingen
till företagsregistret i juni. För 1969 finns sålunda ännu endast uppgifter
för mars. Dessa visar en nedgång i sysselsättningen med 2,5 % från
1968. Nedgången för helåret torde dock ha varit större, bl. a. med hänsyn
till det ogynnsamma skördeutfallet, och har här tentativt satts till 5 %.
Att nedgången trots allt inte satts högre beror på att jordbruksbefolkningen
antagits svara för en stor del av arbetsinsatsen inom skogsbruket, vilket
inte kunnat infångas av statistiken. Trots den, som framgår av kapitel IV,
betydande avverkningsökningen inom skogsbruket har nämligen enligt statistiska
centralbyrån kraftiga sysselsättningsnedgångar registrerats. Antalet
sysselsatta inom storskogsbruket minskade mellan de tre första kvartalen
1968 och 1969 med drygt 13 %, och mellan samma perioder minskade totala
antalet utförda dagsverken i det enskilda skogsbruket med 18 %.
Inom industrin minskade enligt statistiska centralbyråns hittills framkomna
urvalsbearbetning av industristatistiken antalet arbetare med 1,6 %
från 1967 till 1968, en svagare nedgång än som tidigare antagits. För tjänstemännen
redovisas en nedgång med 1,5 %, väl i överensstämmelse med
resultaten från kvartalsstatistiken. De uppgifter som hittills föreligger för
1969 tyder för industriarbetarnas del på sysselsättningsökningar, vilka
i. o. m. september ägt rum i allt högre takt. Under januari—oktober var antalet
anställda industriarbetare 1,3 % högre än under motsvarande period
1968. I nedanstående tablå visas den kvartalsvisa utvecklingen 1968—1969
totalt och för vissa branscher.
Som framgår av tablån är det främst inom verkstadsindustrin som en
kraftig uppgång noterats. Endast inom livsmedelsindustrin har utvecklingstendensen
under den redovisade perioden gått mot en försvagning, medan en
förstärkning inträtt i övriga branscher.
Ökningen i antalet anställda har till stor del motverkats av ökad från -
Procentuell förändring från 1968 |
|||
1 kv. |
2 kv. |
3 kv. |
|
Samtliga industrigrupper.............. |
0,2 |
1,3 |
2,2 |
Verkstadsindustri exkl. varv .......... |
3,3 |
5,3 |
5,7 |
Träindustri exkl. sågverk.............. |
— 1,1 |
1,9 |
1,0 |
Sågverk ............................ |
3,9 |
0,3 |
2,3 |
Massafabriker........................ |
— 4,9 |
— 2,7 |
— 2,4 |
Pappersbruk och pappersfabriker...... |
— 0,3 |
— 0,4 |
0,6 |
Livsmedels-, samt dryckesvara- och to-baksindustri ........................ |
0,3 |
— 0,3 |
— 0,4 |
Textil- och sömnadsindustri .......... |
— 2,9 |
— 2,5 |
— 0,4 |
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 105
varo. Således har under perioden januari—oktober 1969 jämfört med 1968
antalet i arbete varande arbetare ökat med endast 0,4 %.
Statistiken över utförda arbetstimmar visar under perioden en nedgång
med 1,8 %. Övertidsandelen bedöms ha ökat med ca 0,5 %.
Enligt konjunkturinstitutets barometerundersökningar synes en viss ökning
i antalet anställda tjänstemän ha ägt rum under loppet av 1969. Statistiska
centralbyråns kvartalsstatistik visar dock en nedgång med 2,2 %
mellan de tre första kvartalen 1968 och 1969.
Inom byggnads- och anläggningsverksamheten synes antalet sysselsatta
byggnadsarbetare ha minskat med drygt en halv procent från 1968 till 1969.
Denna beräkning baseras på uppgifter om antalet icke arbetslösa inom
byggfackens arbetslöshetskassor. Enligt statistiska centralbyråns kvartalsvisa
lönesumme- och sysselsättningsstatistik minskade antalet utförda arbetstimmar
med 1 % mellan de tre första kvartalen 1968 och 1969.
Antalet sysselsatta inom varuhandeln torde ha minskat något mellan 1968
och 1969. Inom samfärdseln bedöms antalet sysselsatta ha ökat med någon
procent, med ökningar främst inom landsvägstransporter o. dyl. För de privata
tjänsterna har en ökning i något snabbare takt än trenden förutsatts.
Inom den offentliga sektorn beräknas en kraftig sysselsättningsökning ha
ägt rum. Även 1969, liksom de tre föregående åren, är ökningen främst
hänförlig till kommunerna. För både stat och kommun är dock uppgången
något svagare än 1968.
Sammantaget innebär de näringsgrensvisa kalkylerna ovan att antalet
sysselsatta, mätt med folkräkningsmått, ökat med ca 3/4 % från 1968
till 1969. En nedgång inom de varu- och kraftproducerande sektorerna
har uppvägts av en numeriskt dubbelt så stor ökning inom tjänstesektorerna.
Även 1969 har en arbetstidsförkortning ägt rum. Denna kan, tagen isolerad,
beräknas ha medfört en minskning av den tillgängliga arbetsvolymen
med ca 1 %. Den totalt utförda arbetsvolymen skulle då, med beaktande av
endast dessa två komponenter, ha minskat med ca 1/4 %.
I kapitel VI anges sysselsättningskomponenten ha bidragit med 1/2 % till
lönesummans ökning 1968—1969. Att dessa mått inte sammanfaller beror på
olika viktsystem och på att lönesummeberäkningarna i princip inte omfattar
den krympande gruppen företagare i bl. a. jordbruket.
Ett försök har gjorts att även utifrån material från arbetskraftsundersökningarna
uppskatta förändringen från 1968 till 1969 i den utförda arbetsvolymen.
Enligt denna delvis approximativa kalkyl skulle antalet arbetstimmar
snarast ha varit oförändrat från 1968 till 1969. (Med ett alternativt
vägningsförfarande skulle en ökning med drygt 1/2 % kunna erhållas.
) För jämförelse med tidigare år kan statistiska centralbyråns beräkning
över det totala antalet utförda arbetstimmar användas. Denna anger en
nedgång i antalet arbetstimmar med 0,7 % från 1965 till 1966, en nedgång
med 2,6 % 1966—1967 och en nedgång med 2,0 % från 1967 till 1968.
4* Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
106
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
2. Arbetsmarknaden 1970
Sysselsättningsnedgången inom jordbruket har antagits fortgå i minst
samma takt 1970 som 1969. Avverkningarna inom skogsbruket ökade, som
framgår av kapitel IV, med 8,5 % från 1968 till 1969. Den beräknade avverkningsökningen
med 12 % från 1969 till 1970 har bedömts kräva en svagt
ökad sysselsättning.
Inom industrin väntas, som anges i kapitel IV, produktionen tillväxa i
lägre takt 1970 än 1969, eller med 6,5 % jämfört med 8 %. Antagandena om
sysselsättningsutvecklingen baseras förutom på produktionsprognoserna
även på en bedömning av produktivitetstillväxten. Mätt som produktionen
per arbetstimme för industriarbetare låg denna under 1969 på drygt 9,5 %,
och har därmed under tre år i följd varit högre än 9 %. Bl. a. med hänsyn
till stockningsproblem föranledda av det höga kapacitetsutnyttjandet inom
delar av industrin har produktivitetstillväxten under 1970 antagits ligga på
en lägre nivå än under föregående år. Enligt den utvecklingstendens som
framkommer ur resultat från statistiska centralbyråns månadsstatistik över
industrisysselsättningen synes en viss ökning i arbetsvolymen från 1969
till 1970 inte vara otänkbar. Vid en sådan utveckling skulle då produktivitetstillväxten,
med den produktionsökning som förutsatts, bli avsevärt lägre
jämfört med de senaste åren. Då någon förändring i den lagstadgade arbetstiden
inte inträffar under 1970 skulle antalet arbetare utvecklas i samma
takt som arbetsvolymen och därmed stiga något.
Vid ett gynnsammare alternativ för produktiviteten ter sig en nedgång i
antalet industriarbetare med 1 å 1 1/2 % väl tänkbar.
Inom byggnadsverksamheten har antalet sysselsatta bedömts komma att
minska med en halv procent från 1969 till 1970. Bidragande härtill är att
ökningen av investeringarna i byggnader och anläggningar inklusive reparationer
och underhåll väntas gå ned från 5 % 1968—1969 till knappt 4 %
1969—1970.
Inom varuhandeln har antalet sysselsatta antagits bli oförändrat från
1969 till 1970. Antalet sysselsatta inom samfärdseln har bedömts komma
att öka med drygt en halv procent, dock med fortsatta sysselsättningsnedgångar
inom järnvägstrafik samt sjöfart. För de privata tjänsterna har en
neddragen ökningstakt jämfört med 1968—1969 ansetts trolig. Beträffande
de offentliga tjänsterna emotses en något lägre sysselsättningsökning 1970
än 1969.
En sammanfattande kalkyl visar att ökningen i den antalsmässiga efterfrågan
skulle fortsätta under 1970 men bli lägre än mellan närmast föregående
år. Betydande sysselsättningsökning väntas endast inom kommunerna.
De näringsgrensvisa kalkylerna kan kompletteras med beräkningar av
arbetskraftsefterfrågan, arbetskraftsutbud och produktivitetsutveckling
inom hela ekonomin.
107
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Mellan 1967 och 1968 ökade nationalprodukten med 4,0 % i volym. Samtidigt
minskade, enligt ännu preliminära beräkningar, antalet utförda arbetstimmar
med 2 %, och produktivitetstillväxten uppgick därmed till
6 %.
Nationalproduktens tillväxt 1968—1969 beräknas nu ha uppgått till 5,0 %.
För sysselsättningsvolymens förändring föreligger endast approximativa
kalkyler. Dessa baseras på olika material och ger olika resultat. Dels har beräkningar
gjorts utifrån folkräkningsdefinitioner, och dels har material
från arbetskraftsundersökningarna använts. Enligt ett alternativ synes en
ökning i antalet arbetstimmar med drygt 1/2 % ha ägt rum, medan annan
beräkningsmetodik ger oförändrad arbetsvolym. Med den antagna produktionsutvecklingen
om 5 % 1968—1969 synes alltnog produktivitetstillväxten
ha blivit klart lägre än mellan närmast föregående år. Förändringen kan
skattas till mellan 1 och 1 1/2 procentenhet. Utnyttjandet av arbetskraft
kom därigenom att stiga.
För 1970 ger en sammanställning av de prognoser som framlagts i de olika
specialkapitlen i nationalbudgeten en försörjningsbalans där nationalprodukten
kan beräknas öka med 4 % i volym. Samtidigt indikerar de bedömningar
som gjorts att den insatta arbetsvolymen 1969—1970 kommer att
fortsätta att stiga i åtminstone samma eller obetydligt högre takt än 1968—
1969. Produktivitetstillväxten skulle därmed bli ca 1 procentenhet lägre än
under 1969 och uppgå till ungefär 3 1/2 å 4 %.
Ett sådant antagande om produktivitetens utveckling är i och för sig tänkbar
och stämmer överens med det för industrin antagna lägre produktivitetsalternativet.
För denna utveckling talar det förhållandet att den utförda
arbetsvolymen under loppet av 1969 jämfört med 1968 synes ha gått mot en
ökning, medan produktionen snarast skulle ha tillväxt i minskad takt. Jämfört
med utfallet under tidigare år av 60-talet kan produktivitetstillväxten
tyckas låg. Vad gäller balansen på arbetsmarknaden pekar detta alternativ
mot att den totala arbetskraftsefterfrågan blir ungefär så stor som ett beräknat
utbud.
Det kan emellertid ifrågasättas om skillnaden i produktivitetens tillväxt
1970, jämfört med 1969, kommer att bli så markerad som den ovan skisserade
utvecklingen antyder. Med den förutsatta produktionsökningen om
4 % skulle efterfrågan på arbetskraft då kunna beräknas stiga i något lägre
takt än utbudet, vilket skulle medföra ett snarast dämpat läge på arbetsmarknaden.
Med hänsyn till de bedömningar som gjorts av efterfrågesituationen
ligger det emellertid, med detta alternativ, närmare till hands att i
varje fall för första halvåret 1970 räkna med en viss ytterligare ökning av
produktionen utöver den antagna.
Oavsett vilket utfallet blir synes det dock finnas skäl för ett antagande
om att den skärpning på arbetsmarknaden som successivt inträdde under
1969 fortsätter under början av 1970 för att därefter lätta under loppet a-v
1970.
108
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Yl. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
Den totala lönesumman, som utgörs av alla anställdas kontantlöner före
skatt, ökade enligt beräkningar baserade på taxeringsutfallet med omkring
6 1/4 % mellan 1967 och 1968. Av de sektorvisa lönesummeberäkningar,
som utförs inom statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet, framgår
att något över 4 3/4 % av lönesummeökningen utgjordes av avtalsmässiga
lönehöjningar. Häri ingår den ökning av timlönerna som står i samband
med arbetstidsförkortningen. Vidare visar beräkningarna en löneglidning
på drygt 1 1/2 % och en obetydligt negativ sysselsättningskomponent. Eftersom
sysselsättningsutvecklingen var gynnsammast inom sektorer med relativt
högt löneläge implicerar denna nedgång i sysselsättningsvolymen en
minskning av sysselsättningen mätt i timmar med ytterligare i det närmaste
1/2 %.
För industriföretagens del orsakade den höjda ATP-avgiften mellan 1967
och 1968 en ökning av kostnaderna med närmare 1/2 %. Den totala timförtjänsten
ökade samtidigt enligt en beräkning grundad på statistiska
centralbyråns arbetskostnadsindex för industriarbetare med omkring 7 %.
Härav svarade den avtalsmässiga ökningen för närmare 3 1/2 % och löneglidningen
för drygt 3 1/4 %. Dessutom bidrog en ökning av helgdagslönen
orsakad av kalendariska förhållanden med ca 1/4 %. Industriföretagens
timkostnader för arbetare skulle alltså frånsett allmän arbetsgivaravgift ha
ökat med närmare 7 1/2 % mellan 1967 och 1968.
För 1969 förutses den totala lönesumman komma att öka med närmare
7 1/2 %. Avtalen beräknas svara för 4 1/2 % medan löneglidning och sysselsättningskomponenter
väntas bidra med knappt 2 1/2 % respektive 1/2 %.
Industriarbetarnas förbundsförhandlingar förefaller ha givit ett något
lägre resultat än som tidigare antagits. Orsaken härtill är att den s. k. förbundslöneglidningen
vid årets förbundsförhandlingar uppenbarligen varit
obetydlig. Den avtalsmässiga löneökningen beräknas därför stanna vid
4 3/4 %. Löneglidningen väntas successivt stiga under året och resultera i
ett helårstal på omkring 4 1/2 %. Utöver dessa kontantlönehöjningar kommer
industriföretagens arbetskraftskostnader för arbetare att öka med ca
1/2 % på grund av höjda ATP- och AFAi-avgifter.
För 1970 har den totala lönesummeökningen satts till 8 1/4 %. Härav beräknas
den avtalsmässiga höjningen komma att svara för närmare 5 %.
1 Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.
109
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Övriga inkomster
Jordbrukarnas inkomster från jordbruket med binäringar beräknas av
jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån ha minskat kraftigt, eller
med 25 % mellan 1968 och 1969. Detta kan huvudsakligen hänföras till den
långvariga torkans verkningar. Inkomsterna från skogsbruk beräknas däremot
ha ökat med 8 1/2 % mellan 1968 och 1969. Jordbrukarnas sammanlagda
inkomster skulle därmed ha sjunkit med 15 % mellan 1968 och 1969.
För 1970 har jordbrukarnas sammanlagda inkomster förutsatts öka med
drygt 11 %. Härvid har förutsatts normala skördeförhållanden 1970 och ökade
inkomster från skogsbruket.
Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 4 % 1968—
1969 och förutses 1969—1970 visa en något högre ökningstakt.
Sammanlagt har enskilda företagares inkomster enligt dessa beräkningar
minskat med 3 % 1968—1969 och beräknas öka med knappt 7 % 1969—
1970.
Tabell VIs 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1968—1970
Milj. kr., löpande priser
1968 |
1969 |
1970 |
Procentuell |
||
förändring |
|||||
prel. |
prognos |
||||
1968-1969 |
1969-1970 |
||||
1. Faktorinkomster1 ................ |
91 281 |
97 212 |
105 096 |
6,5 |
8,1 |
Egentliga löner1 .................. |
75 483 |
81 018 |
87 775 |
7,3 |
8,3 |
Enskilda företagares inkomster .... |
6 620 |
6 424 |
6 863 |
— 3,0 |
6,8 |
Kapitalinkomster (netto)2.......... |
2 468 |
2 724 |
2 977 |
10,4 |
9,3 |
Ofördelad restpost................ |
6 710 |
7 046 |
7 481 |
5,0 |
6,2 |
2. Inkomstöverföringar till hushåll .... |
16 284 |
18 209 |
20 245 |
11,8 |
11,2 |
Egentliga inkomstöverföringar3 .... |
5 228 |
5 991 |
6 527 |
14,6 |
8,9 |
Socialförsäkringsutfall ............ |
11 056 |
12 218 |
13 718 |
10,5 |
12,3 |
3. Direkta skatter, avgifter m. m.1 .... |
30 863 |
34 455 |
39 005 |
11,6 |
13,2 |
4. Hushållens nettoinbetalning till det |
|||||
offentliga (3 — 2) ................ |
14 579 |
16 246 |
18 760 |
11,4 |
15,5 |
5. Skadeförsäkringsutfall............. |
562 |
613 |
649 |
9,1 |
5,9 |
6. Skadeförsäkringspremier........... |
665 |
695 |
724 |
4,5 |
4,2 |
7. Disponibla inkomster (1 — 4 + 5 — 6) |
76 599 |
80 884 |
86 261 |
5,6 |
6,6 |
8. Privat konsumtion................ |
73124 |
78 042 |
83 322 |
6,8 |
6,8 |
9. Sparande4........................ |
3 475 |
2 842 |
2 939 |
- 18,2 |
3,4 |
1 Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, samt tillräknade pensionsavgifter för kommunala
och statliga myndigheter är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Arbetsgivaravgifter till
socialförsäkring uppgick 1968 till 6 758 milj. ltr., 1969 till 7 475 och beräknas uppgå till 8 001
milj. kr. 1970. Pensionsavgifterna uppgick 1968 till 2 331 milj. kr., 1969 till 2 657 milj. kr., samt
beräknas uppgå till 3 006 milj. kr. 1970.
2 Häri ingår räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).
3 Häri har medtagits transfereringar från utlandet samt direkt utbetalda pensioner från stat
och kommun.
4 Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1968 till 1 985 milj. kr., 2 236 milj. kr. 1969
och beräknas uppgå til! 2 442 milj. kr. 1970.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
110 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Kapitalinkomsterna, dvs. nettot av hushållens inkomster av räntor och
utdelningar (inkl. räntor på privata försäkringsfonder) beräknas ha ökat
med 10 % 1968—1969. För 1970 har antagits en i det närmaste lika snabb
ökningstakt.
De egentliga inkomstöverföringarna (barnbidrag, studiebidrag m. m.) beräknas
ha ökat med knappt 15 % 1968—1969. Det nya bostadsbidraget till
barnfamiljer har bidragit till denna relativt höga ökningstakt. En avsevärt
lägre takt har förutsetts för 1969—1970, eller 9 %.
Utbetalningar från socialförsäkringen (inkl. folkpension1) beräknas ha
ökat med 10 1/2 % 1968—1969. För 1969—1970 bär antagits en snabbare
ökning än 1968—1969, eller drygt 12 %. Huvudorsaken härtill är de kraftigt
förbättrade förmånerna beträffande främst läkarvård och sjukhusvård.
Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas ha ökat med knappt 12 %
1968—1969. Inbetalningarna av preliminära A-skatter beräknas preliminärt
ha stigit med drygt 12 % vilket innebär att ökningen i löntagarnas preliminärskatteinbetalningar
motsvarade drygt 55 % av ökningen i deras lönesumma.
Skulle skattesatserna — i första hand den kommunala utdebiteringen
— ha förblivit oförändrade mellan 1968 och 1969 kan det överslagsmässigt
beräknas att knappt 48 % av lönesummans ökning skulle ha gått till
ökad preliminär A-skatt (se tabell 3). Inbetalningarna av preliminär B-skatt
från de enskilda företagarna har ökat väsentligt mer 1968—1969 än 1967—
1968 eller med närmare 8 % mot endast drygt 1 %. De enskilda företagarna
får som regel under ett år betala preliminär B-skatt till ett belopp som motsvarar
vad de skulle haft att erlägga till stat och kommun enligt senast
kända taxering, dvs. för 1969 enligt 1968 taxering avseende 1967 års inkomst.
Eftersom de enskilda företagarnas inkomster sjönk med ca 5 %
mellan 1965 och 1966 och steg med likaledes 5 % mellan 1966 och 1967 är
den kraftigare ökningen i den preliminära B-skatten 1968—1969 än 1967—
1968 i och för sig naturlig. Det bör dock här understrykas att även det
löpande årets inkomster av olika skäl synes ha ett avsevärt inflytande på
inbetalningarna i preliminär B-skatt under ett år.
Nettot mellan å ena sidan hushållens kvarskatteinbetalningar och fyllnadsskatteinbetalningar
under huvudsakligen de fyra första månaderna
1969 och å andra sidan utbetalningarna av överskjutande skatt till hushållen
vid slutet av 1969 innebar en nettoinbetalning från hushållen på knappt
300 milj. kr. 1969. Detta utgör en ökning jämfört med 1968 om ca 30 milj.
kr. mot en minskning 1967—1968 med närmare 500 milj. kr. Posten övriga
skatter och avgifter, där avgifter av olika slag till stat och kommun dominerar,
steg relativt kraftigt 1968—1969 enligt fortfarande mycket preliminär
information.
1 Folkpensionen har flyttats från egentliga inkomstöverföringar till utbetalningar från
socialförsäkringssektorn i enlighet med omläggning av nationalräkenskaperna till det nya
SNR-systemet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år i970
111
Tabell VI: 2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1966—1970
Milj. kr.
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
1. Prel. A-skatt...................... |
19 179 |
21 929 |
24 537 |
27 509 |
31 147 |
2. Prel. B-skatt...................... |
2 818 |
3 084 |
3 119 |
3 357 |
3 600 |
3. Fyllnadsskatt .................... |
612 |
664 |
743 |
894 |
963 |
4. Kvarskatt........................ |
1 534 |
1 819 |
1 704 |
1 736 |
2 031 |
5. Överskjutande skatt .............. |
1 272 |
1 719 |
2 156 |
2 309 |
2 300 |
6. Netto (3 + 4 — 5)................. |
874 |
764 |
291 |
321 |
694 |
7. Övriga skatter och avgifter......... |
2 321 |
2 538 |
2 916 |
3 268 |
3 564 |
8. Summa direkta skatter och avgifter |
|||||
(1 + 2 + 6 + 7).................. |
25192 |
28 315 |
30 863 |
34 455 |
39 005 |
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.
För 1969—1970 beräknas den totala skatteposten öka med ca 13 %. Inbetalningarna
av preliminär A-skatt har beräknats stiga något kraftigare
1970 än 1969 beroende på en förutsedd något kraftigare stegring i lönesumman.
Den makroekonomiska marginella skattekvoten vid oförändrade
skattesatser har därvid antagits stiga något. Eftersom emellertid kommunernas
medelutdebitering stiger något mindre 1970 än 1969 (76 öre moi
91 öre per skattekrona) har den faktiska marginella skattekvoten dock beräknats
bli ungefär oförändrad 1970 jämfört med 1969 (se tabell 3).
Hushållens inbetalningar av preliminär B-skatt har på schablonmässiga
grunder beräknats stiga med ungefär samma belopp 1969—1970 som 1968—
1969. Visserligen sjönk de enskilda företagarnas inkomster 1967—1968 men
relativt stor hänsyn har i beräkningarna tagits till att de enskilda företagarnas
inkomster beräknas stiga förhållandevis kraftigt 1969—1970.
Hushållens inbetalningar av fyllnadsskatt 1970 har schablonmässigt kalkylerats
visa en ”normal” ökning. Inbetalningarna av kvarskatt 1970 är
nu kända och kommer att kraftigt överstiga kvarskatten 1969. Det belopp
hushållen kommer att få tillbaka i överskjutande skatt vid slutet av 1970
är däremot ytterst svårt att på detta stadium beräkna. Utan närmare kalkyler
har detta belopp här satts lika med det belopp hushållen fick tillbaka
i slutet av 1969. Detta skulle innebära att hushållens nettoinbetalning till
det offentliga genom fyllnads- och kvarskatt samt överskjutande skatt skulle
stiga kraftigt 1970 (se tabell 2). Posten övriga skatter och avgifter har
på basis av bl. a. novemberenkäten för kommunerna samt riksrevisionsverkets
beräkningar över statsinkomsterna skattats öka med 9 % 1969—1970.
Disponibla inkomster
Enligt ovan gjorda beräkningar skulle hushållens disponibla inkomster
ha ökat med ca 5,6 % 1968—1969. Med hänsyn till den beräknade konsumentprisökningen
under samma period på 2,7 %, skulle därmed den reala
112
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VI: 3. Lönesumma och preliminär A-skatt 1965—1970
Milj. kr.
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
(5) |
(6) |
(7) |
(8) |
|
Löne- |
För- |
Prel. |
Föränd- |
Uppskat- |
Mar- |
Uppskat- |
Genom- |
|
summa1 |
ändring |
A-skatt |
ring i prel. A-skatt |
tad för-ändring |
ginell |
tad mar-ginell |
snittlig skatte- kvot (3):(1) |
|
1965........ |
58 886 |
5 618 |
17 093 |
2 580 |
2 022 |
45,9 |
36,0 |
29,0 |
1966........ |
65 145 |
6 259 |
19 341 |
2 248 |
2 992 |
35,9 |
47,8 |
29,7 |
1967........ |
69 793 |
4 648 |
21 929 |
2 588 |
2 236 |
55,7 |
48,1 |
31,4 |
1968........ |
74 160 |
4 367 |
24 537 |
2 608 |
2134 |
59,7 |
48,9 |
33,1 |
1969........ |
79 542 |
5 382 |
27 509 |
2 972 |
2 568 |
55,2 |
47,7 |
34,6 |
1970........ |
86 132 |
6 590 |
31 147 |
3 638 |
3 267 |
55,2 |
49,6 |
36,2 |
1968:1...... |
36 420 |
2 281 |
11 995 |
1 430 |
1 120 |
62,7 |
49,1 |
32,9 |
2...... |
37 740 |
2 086 |
12 542 |
1 178 |
1 014 |
56,5 |
48,6 |
33,2 |
1969:1...... |
37 844 |
1 424 |
12 888 |
893 |
702 |
62,7 |
49,3 |
34,1 |
2...... |
41 698 |
3 958 |
14 621 |
2 079 |
1 866 |
52,5 |
47,1 |
35,1 |
1970:1...... |
41 872 |
4 028 |
15 072 |
2184 |
2 003 |
54,2 |
49,7 |
36,0 |
2...... |
44 260 |
2 562 |
16 075 |
1 454 |
1 264 |
56,8 |
49,3 |
36,3 |
1 Exkl. arbetsgivaravgifter till socialförsäkring m. m.
2 Vid samma skattesatser som föregående år eller samma period ett år tidigare.
Källa: Konjunkturinstitutet.
disponibla inkomsten ha ökat med 2,8 % 1968—1969. Detta innebär en viss
nedjustering i förhållande till konjunkturinstitutets höstrapport. De huvudsakliga
förklaringarna härtill är en mindre nedjustering av lönesummans
ökning och en viss uppjustering av prisuppgången 1968—1969 enligt den
s. k. implicitprisindex för den privata konsumtionen sedan föregående beräkningstillfälle.
För 1969—1970 innebär beräkningarna att den disponibla inkomsten
ökar med drygt 6 1/2 %, dvs. ca en procentenhet högre ökningstakt än 1968
—1969.
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen 1969
Från december 1968 till november 1969 steg konsumentprisindex 3,3 %.
Inberäknat sannolika prishöjningar under återstoden av året framstår en
prisuppgång om 3,5 % som trolig från december 1968 till december 1969
(enligt långtidsindex). Från november 1968 till november 1969 har konsumentprisindex
stigit 3,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1968
och 1969 kan prisnivåns uppgång beräknas till 2,7 %.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 113
Prisstegringstakten under 1969 har varit högre än under 1968 (3,5 % enligt
bedömningen ovan mot 2,0 %). Det bör härvid observeras att prisstegringen
1968 var den lägsta under hela 60-talet. Om hänsyn tas till förändringar
i den indirekta beskattningen kvarstår skillnaden. Nettoprisindex
har, räknat från december 1968 till november 1969, stigit med 3,4 % mot
0,4 % för motsvarande period 1968. Det kan förmodas att denna index kommer
att stiga 3,5 % mot 1,1 % under loppet av 1968. Härvid är att märka att
den eljest sannolika stegringen sistnämnda år reducerades med nära 1 procentenhet
på grund av att de allmänna räntebidragen avvecklades vid årsskiftet
1967/1968 utan omedelbara verkningar på hyresnivån.
Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen belyses
av sammanställningen nedan.
Genomsnittliga prisförändringar december 1968—november 1969
procent
Bostad ...................... 6,5
Tjänster...................... 5,8
Livsmedel.................... 5,1
Diverse varor ................ 2,1
Alkohol och tobak ............ 0,7
Kläder och skor .............. 0,6
Inventarier och husgeråd ...... — 0,4
Bränsle och drivmedel.......... —5,3
Bostadspostens förhållandevis kraftiga uppgång hänger delvis samman
med de två enprocentiga diskontohöjningarna. Tjänsternas uppgång ligger
i linje med tidigare erfarenheter. Det starka prisfallet på eldningsolja
(—13,3 %) förklarar bränsle- och drivmedelsgruppens nedgång. För övriga
grupper, frånsett livsmedel, har prisrörelserna varit förhållandevis begränsade.
I tabeil 4 anges prognoser för konsumentprisförändringarna under 1969
och 1970. Jämfört med prognosen för 1969 i den reviderade nationalbudgeten
ligger den nu redovisade något högre (0,6 procentenheter). Bedömningen
av delposterna har i nämnvärd grad ändrats beträffande den internationella
prisutvecklingens direkta återverkningar på den inhemska prisnivån
samt restfaktorn. Tidigare räknades med en obetydlig höjning av konsumentpriserna
som följd av internationella prisrörelser (0,1 %) medan effekterna
utifrån nu beräknas till 0,6 %. Den hittillsvarande utvecklingen under
1969 motiverar en sänkning av restfaktorn från 1,4 %, som var prognosvärde
i den reviderade nationalbudgeten, till 1,0 %. Vidare kan nämnas
att bostadspostens och jordbruksprisernas inverkan på totalindex uppjusterats
med 0,2 respektive 0,3 procenenheter.
114
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VI: 4. Konsumentprisprognos för 1969—1970
Prognoser för långtidsindex |
||
dec. 1968— |
dec. 1969— |
|
dec. 1969 |
dec. 1970 |
|
Konsumentprisnivåns procentuella uppgång, totalt ..... |
3,5 |
3,5 |
därav hänförs till: |
||
ändring av indirekta skatter .................. |
0,1 |
0,5 |
ändring av internationellt bestämda priser....... |
0,6 |
0,8 |
ändring av jordbrukspriser..................... |
0,4 |
0,0 |
ändring av bostadsprissättning.................. |
0,9 |
0,3 |
ändring av diverse taxor...................... |
0,3 |
0,3 |
trendavvikelse i priserna på vissa färskvaror..... |
0,2 |
0,1 |
restfaktor ................................... |
1,0 |
1,5 |
Prisutsikter för 1970
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1970 bär liksom vid tidigare motsvarande
tillfällen följande faktorer beaktats (se tabell 4):
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell
konkurrens skyddade näringsområdena (restfaktor och diverse
taxor i tabellen).
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler
och beslut (avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter).
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.
4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vissa
färskvaror i tabellen).
5. Föreslagna förändringar i den indirekta beskattningen.
(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna har arbetsgivarnas kostnader
per timme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med
ca 9 %. För lönekostnadernas genomslag inom de skyddade områdena förutsätts
ett för den väntade lönestegringstakten normalt värde. Detta innebär
ett något starkare lönekostnadsgenomslag 1970 än 1969. Återverkan på
totalindex har sammanlagt upptagits till 1,8 % varav 0,3 % faller på ändring
av diverse taxor.
(2) Osäkerheten om ränteutvecklingen är stor. En diskontoförändring
får omedelbart effekt på den del av bostadsposten som utgörs av egnahem.
En procentenhet på räntesatsen gör ca 5 % på egnahemsposten, vilket motsvarar
0,15 % på totalindex. — I fråga om hela bostadsposten räknas med
en uppgång om 3 %, vilket kalkylmässigt gör 0,3 % på konsumentprisnivån.
Jordbruksprisernas inverkan på totalindex har satts till 0. Bakom detta
antagande ligger bl. a. en förväntan om att de f. n. höga fläskpriserna
kommer att sjunka under 1970.
(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta åter -
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 115
verkningar på konsnmentprisnivån finns anledning räkna med fortsatta
prisstegringsimpulser under 1970. Inverkan härav på totalindex har upptagits
till 0,8 %.
(4) Tillfällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker,
frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. Det har ansetts befogat att ta
upp en minnespost om 0,1 % på konsumentprisnivån för sådana prisrörelser.
(5) Mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror som bilar, fritidsbåtar,
campingvagnar, televisionsapparater samt hushållskapitalvaror
föreslås höjd från 10 till 14 % från 1 februari 1970. Effekten härav på totalindex
kalkyleras till 0,2 %. De likaledes från 1 februari 1970 föreslagna
höjningarna av tobaksskatten och ölskatten beräknas höja konsumentprisnivån
med 0,3 %. Den sammanlagda effekten av ändrade indirekta skatter
blir därmed 0,5 % på totalindex.
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls
som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1970 väntas stiga
3,5 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970 kan
den troliga förändringen anges till 3,7 %.
3. Den privata konsumtionen
Mellan 1967 och 1968 ökade den privata konsumtionen med 4,3 % i volym
och med 6 % i värde. Jämfört med konjunkturinstitutets höstrapport innebär
detta en uppjustering med 0,3 % i volym och med 0,2 % i värde. Revideringen
hänför sig huvudsakligen till varugruppen livsmedel. Konsumtionsutvecklingen
1967—1968 har dock, såsom tidigare påpekats, ej kunnat
beräknas med samma grad av säkerhet som för tidigare år beroende på
komplicerade skarvningsproblem i samband med omläggningen av omsättningsstatistiken
för detaljhandeln. Hushållens reala disponibla inkomster
beräknas nu ha ökat med 3,3 % 1967—1968 jämfört med 3,4 % i höstrapporten.
Den nu höjda ökningstakten av den privata konsumtionen ter sig
således än mer anmärkningsvärd. Den beräknade konsumtionskvoten har
därmed stigit från 94,6 % 1967 till 95,5 % 1968.
Den privata konsumtionen ökade med 4,3 % i volym under första halvåret
1969 jämfört med motsvarande period föregående år. Samtidigt ökade
hushållens reala disponibla inkomster med endast 1,2 %. Denna skillnad i
tillväxttakt mellan konsumtion och inkomst kan möjligen till en del förklaras
av att de avtalsmässiga löneförhöjningarna verkade konsumtionsuppdrivande
trots att de till största delen ej hann utbetalas förrän under
tredje kvartalet 1969. Konsumtionsökningen under tredje kvartalet 1969
dämpades något och ökningen mellan de tre första kvartalen 1968 och
1969 uppgick till 4 %. Detta innebär alltjämt en relativt hög stegringstakt
jämfört med motsvarande inkomstökning på 2,7 %. Tillväxten har varit
116
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VI:1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965—1970
Index: 1965 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Disponibel inkomst
120
100
^20 - Konsumtion
Personbilar
Övriga varaktiga varor |
S |
||
__y |
i"" |
||
L_ .....1 __ 1 |
|||
1965 1966 1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
Icke varaktiga varor
120 -
- Tjänster
100 -
L
Turistnetto
1965 1966 1967 1968 1969 1970
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
kraftigast för de varaktiga varorna. De ökade med närmare 8 %, varav
för bilar med drygt 8 1/2 %. De bidrog därmed till ca 30 % av den totala
konsumtionsökningen.
För fjärde kvartalet 1969 räknar konjunkturinstitutet med att den totala
konsumtionsvolymen legat 3 3/4 % högre än fjärde kvartalet 1968. Konsumtionsvolymen
mellan helåren 1968 och 1969 skulle i så fall ha ökat med
3,9 %. Liksom för 1967—1968 innebär detta en mycket hög konsumtionsökning
i förhållande till ökningen i den reala disponibla inkomsten på 2,8 %
1968—1969. Konsumtionskvoten har således fortsatt att stiga och beräknas
till 96,5 % 1969.
Det samband som uppskattats för den senaste trettonårsperioden mellan
konsumtionsvolymens och den reala disponibla inkomstens procentuella utveckling
ger en konsumtionsvolymförändring som är 1/2 — 1 procentenhet
lägre såväl 1967—1968 som 1968—1969.
Konsumtionsutvecklingen för olika varugrupper 1968—1969 framgår av
tabell 5. Jämfört med beräkningarna i konjunkturinstitutets höstrapport
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
117
Tabell VI: 5. Konsumtionsutvecklingen 1967—1969
1959 års priser
Milj. |
Procentuell volym- |
Procentuella bidrag |
|||
kr. |
förändring |
till den totala kon- |
|||
sumtionsvolymök- |
|||||
ningen |
|||||
1967 |
1967— |
1968— |
1967— |
1968— |
|
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
||
1. Varaktiga varor .................. |
6 978 |
8,5 |
7,1 |
27,3 |
26,3 |
1.1. Bilar........................ |
1 652 |
26,6 |
6,1 |
20,3 |
6,2 |
1.2. Övriga varaktiga.............. |
5 326 |
2,8 |
7,5 |
7,0 |
20,1 |
2. Icke varaktiga varor.............. |
29 246 |
3,5 |
3,4 |
47,2 |
50,6 |
2.1. Livsmedel.................... |
13 444 |
3,6 |
1,8 |
22,2 |
12,5 |
2.2. Övriga icke varaktiga ........ |
15 802 |
3,4 |
4,8 |
25,0 |
38,1 |
3. Tjänster.......................... |
13 639 |
3,7 |
2,8 |
23,4 |
19,2 |
3.1. Bostäder .................... |
4 772 |
4,3 |
4,3 |
9,5 |
10,4 |
3.2. Övriga tjänster .............. |
8 867 |
3,4 |
2,0 |
13,9 |
8,8 |
4. Summa inhemsk konsumtion ...... |
49 863 |
4,3 |
3,8 |
97,9 |
96,1 |
5. Turistnettot...................... |
866 |
5,3 |
8,7 |
2,1 |
3,9 |
6. Hushållens totala konsumtion...... |
SO 729 |
4,3 |
3,9 |
100,0 |
100,0 |
7. Hushållens disponibla inkomster.... |
53 650 |
3,3 |
2,8 |
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
har främst de varaktiga varorna nedreviderats. Utvecklingen under tredje
kvartalet var relativt svag för denna varugrupp och i prognosen för fjärde
kvartalet har en något lägre tillväxttakt antagits. För inköpsvolymen av bilar
har härvid förutsatts en ungefär oförändrad nivå gentemot fjärde kvartalet
1968. Denna prognos har gjorts med beaktande av kreditåtstramningen
och den höga bilförsäljningen vid slutet av 1968 inför den då höjda bilaccisen.
Enligt dessa kalkyler skulle ökningen i inköpen av bilar och övriga varaktiga
varor varit 6 respektive 7 1/2 % i volym mellan helåren 1968 och
1969. Det kan påpekas att under tidigare år har dessa både grupper vanligtvis
utvecklats i olika riktning, dvs. låg ökningstakt för bilar har inneburit
en hög ökningstakt för övriga varaktiga varor och tvärtom. En sannolik förklaring
till utvecklingen 1968—1969 kan vara det under 1969 sammanfallande
ersättningsbehovet i fråga om både bilar och televisionsapparater. De icke
varaktiga varorna har ökat i ungefär samma takt 1968—1969 som 1967—
1968, trots den registrerade låga ökningen för livsmedelskonsumtionen. Konsumtionen
av tjänster har likaledes ökat något långsammare än 1968. För
turistnettot tyder utfallet under de tre första kvartalen 1969 på en högre ökningstakt
för 1969 än 1968.
Konjunkturinstitutets prognos för konsumtionsutvecklingen 1969—1970
bygger på ett antagande om en fortsatt stram kreditmarknad, vilken för
-
118 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
modas tvinga fram en normalisering av förhållandet mellan inkomst- och
konsumtionsutveckling. Denna normalisering väntas innebära att tendensen
från senare år mot stigande konsumtionskvot avtar. Institutet har i sina
kalkyler utgått från oförändrade indirekta skatter och en prisstegring på
drygt 3 %, vilket medför att den reala disponibla inkomsten beräknas öka
med mindre än 3 1/2 % 1969—1970. En ökning av den privata konsumtionen
med ca 3 1/2 % har därför bedömts som trolig med hänsyn till de senaste
årens erfarenheter liksom med tanke på en fortsatt press uppåt på
konsumtionsutgifterna genom kvarstående stora ersättningsbehov i fråga om
främst bilar och televisionsapparater. Det är alltså framför allt konsumtionen
av varaktiga varor som förväntas fortsätta att hålla sparkvoten nere
på en låg nivå under 1970.
Som framgår av avsnittet om konsumentpriserna kan prisnivåns uppgång
mellan genomsnittslägena 1969 och 1970, inberäknat effekten av föreslagna
skattehöjningar, anges till 3,7 %. Därmed kan den väntade ökningen
i reala disponibla inkomster kalkyleras till 2,8 %. Normalt skulle under
sådana förhållanden en nedjustering av konsumtionsprognosen varit motiverad.
Som följd av mervärdeskattens höjning, vilken för flertalet varuområden
träder i kraft från 1 januari 1971 finns det emellertid anledning att
räkna med en stimulans för konsumtionen under senare delen av 1970. Mot
bakgrund av tidigare erfarenheter har det bedömts som troligt att en dylik
»momsrush» beträffande icke-varaktiga varor och sådana varaktiga varor,
som ej berörs av mervärdeskattens särskilda höjning 1 februari 1970, får
ungefär samma omfattning som konsumtionsbortfallet till följd av skattehöjningarna
tidigare under 1970. Den ovan angivna prognosen om 3,5 % ökning
av konsumtionsvolymen kan bibehållas oförändrad. Skatteomläggningarna
kan dock väntas sänka konsumtionen första halvåret och höja
den andra halvåret. Räknat i löpande priser ökar emellertid konsumtionen
med 7,3 % mot 6,8 % enligt konjunkturinstitutets kalkyler. Konsumtionskvoten
kommer således att stiga ytterligare något även under 1970.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
119
VII. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
De totala bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med något mer än
1 1/2 % i volym 1968—1969. Nedgången kan helt återföras på investeringarna
i flerfamiljshus, som beräknas ha minskat med 6 1/2 %. Både småhusinvesteringarna
och ombyggnadsverksamheten beräknas däremot ha ökat —
småhusinvesteringarna med knappt 6 % och ombyggnadsverksamheten med
7 1/2 %.
Den beräknade minskningen av investeringarna i flerfamiljshus kan
främst förklaras av att byggnadstiderna för påbörjade lägenheter första
halvåret 1969 har antagits bli förlängda jämfört med byggnadstiderna för
1968 års igångsättning samtidigt som antalet påbörjade flerfamiljshuslägenheter
varit något lägre 1969 än 1968. Dessutom har i beräkningarna antagits,
att den minskning av den genomsnittliga lägenhetsytan, som kunnat konstateras
för 1968 års påbörjade lägenheter, har fortsatt även under 1969.
Det måste dock understrykas att kalkylerna över 1969 års bostadsinvesteringar
fortfarande är preliminära främst beroende på att byggnadstiderna
för lägenheter påbörjade under 1968 ännu ej är helt kända. För igångsättningen
1969 bygger kalkylerna helt på prognoserade byggnadstider. Ytterligare
ett osäkerhetsmoment tillkommer därigenom att antalet påbörjade
lägenheter under fjärde kvartalet 1969 icke var känt vid beräkningstillfället.
Bostadsbyggnadsplanen för 1969 omfattade 103 000 lägenheter. Häri inne -
Anm. Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper har numera anpassats till FN:s
Revised System of National Accounts. Detta innebär för investeringssektorns del bl. a. att
underhåll och reparationer i fortsättningen ej redovisas som kapitalinvesteringar utan som
förbrukning för insats. Som information lämnas dock nedan det totala byggnadsunderhållets
årsvisa utveckling som procentuell förändring i 1959 års priser för perioden 1966—
1970. Vidare kan noteras att varaktiga varor för egentligt försvar numera räknas som
offentlig konsumtion. Härav följer att de militära investeringarna utom militära flygfältsarbeten
och vissa kasernbyggnadsarbeten försvinner ur beräkningarna. De senare
kommer i fortsättningen att räknas som statliga myndigheters byggnadsinvesteringar.
Anpassningen till SNA innebär dessutom att en del av förändringen i kreaturskapitalet
har lagts till bruttoinvesteringarna. I dess helhet ingick denna post tidigare bland lagerförändringarna.
De beräkningar som redovisas i denna rapport bygger på preliminärt material
på grund av att statistiska centralbyråns omläggning av NR-systemet ännu ej är helt
avslutad.
Byggnadsunderhållets utveckling
1966—1967 1967—1968
4,0 1,0
1968—1969
4,0
1969—1970
6,0
120
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: I. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
1965—1970
Flerfamiljshus |
Småhus |
Totalt |
||||||
Påbör- jade |
Inflytt- nings- färdiga |
Pågå-ende vid |
Påbör- jade |
Inflytt- nings- färdiga |
Påbör- jade |
Inflytt- nings- färdiga |
Pågå-ende vid |
|
1965 .......... |
65 600 |
69 250 |
89 050 |
27 500 |
27 600 |
93100 |
96 850 |
111 400 |
1966 .......... |
67 250 |
62 250 |
94 050 |
26 850 |
27 100 |
94 100 |
89 350 |
116 150 |
1967 .......... |
71 400 |
71 900 |
93 550 |
28 250 |
28 300 |
99 650 |
100 200 |
115 600 |
1968 .......... |
77 150 |
77 600 |
93 100 |
30 200 |
28 650 |
107 350 |
106 250 |
116 700 |
1969 .......... |
(72 500) |
(75 500) |
(90 100) |
(31 500) |
(31 500) |
C104 000) |
(107 000) |
(113 700) |
1970 .......... |
(73 500) |
(72 500) |
(91 100) |
(29 500) |
(30 500) |
(103 000) |
(103 000) |
(113 700) |
1968 1 kv..... |
16 600 |
17 300 |
92 850 |
3 250 |
6 650 |
19 850 |
23 950 |
in 500 |
2 kv..... |
20 200 |
19 450 |
93 600 |
9 850 |
6 850 |
30 050 |
26 300 |
115 250 |
3 kv..... |
22 700 |
18 150 |
98 150 |
9 300 |
5 900 |
32 000 |
24 050 |
123 200 |
4 kv..... |
17 650 |
22 700 |
93 100 |
7 800 |
9 250 |
25 450 |
31 950 |
116 700 |
1969 1 kv..... |
15 650 |
17 100 |
91 650 |
4 400 |
7 600 |
20 050 |
24 700 |
112 050 |
2 kv..... |
18 050 |
22 050 |
87 650 |
10 600 |
8 050 |
28 650 |
30 100 |
110 600 |
3 kv..... |
20 800 |
16 150 |
92 300 |
9 600 |
6 200 |
30 400 |
22 350 |
118 650 |
4 kv..... |
(18 000) |
(20 200) |
(90 100) |
(6 900) |
(9 650) |
(24 900) |
(29 850) |
(113 700) |
1970 1 kv..... |
(16 250) |
— |
— |
(3 450) |
— |
(19 700) |
_ |
_ |
2 kv..... |
(18 800) |
— |
— |
(10 200) |
— |
(29 000) |
— |
— |
3 kv..... |
(22 500) |
— |
— |
(9 300) |
— |
(31 800) |
— |
— |
4 kv..... |
(15 950) |
— |
— |
(6 550) |
— |
(22 500) |
— |
— |
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
fattades ej de 2 000 statsfinansierade lägenheter ur 1969 års låneram, som
fick påbörjas redan under 1968. Den statliga låneramen utökades successivt
till att omfatta 91 000 lägenheter. Därutöver fick 12 000 icke statsfinansierade
lägenheter påbörjas av vilka 3 500 skulle utgöras av platser i ålderdomshem.
Statistiken över antalet påbörjade lägenheter väntas dock komma
att visa på en igångsättning 1969 om 104 000 lägenheter. Avvikelsen från
bostadsbyggnadsplanen har flera förklaringar, bl. a. tidsavståndet från låne
-
Diagram VII:1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1966—1970
16
14
Flerfamiljshus |
|||
''—_1_ |
4966 1967 1968 1969 1970 1966
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Småhus
k/
1967
1968
1969
1970
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
121
Diagram VII: 2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1963—1970
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Investeringar i bostäder
Totalt
Flerfamifjshus
Småhus
Investeringar inom egentlig industri
Byggnader och anläggningar
Maskiner
180 -
1963 - 64 - 65 -66 - 67 - 68 "69 1 970
1963 - 64 -65 - 66 - 67 -68 -69 1970
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
beslut till igångsättning, medgivande om igångsättning före beslut om statligt
bostadslån samt det förhållandet att temporära åldringsbostäder, som
finansieras med statliga förbättringslån, medtas i statistiken över nybyggnad
av bostäder.
För 1970 har en bostadsbyggnadsplan omfattande 95 000 lägenheter hittills
fastställts. För att underlätta en utökning av planen, om en sådan senare
visar sig vara möjlig, föreslås i statsverkspropositionen en projektreserv
om 10 000 lägenheter. Mot bakgrund av den väntade investeringsutvecklingen
inom byggnadssektorn har tills vidare angivits att 5 000 av dessa
kommer att påbörjas under 1970. Igångsättningen skulle därmed kunna
förmodas uppgå till 100 000 lägenheter. I investeringsberäkningarna har
dock räknats med en total igångsättning 1970 om 103 000 lägenheter. Den
statligt finansierade delen av bostadsbyggnadsplanen kommer nämligen
för 1970 att fördelas på län och kommuner i antal kvadratmeter våningsyta
i stället för som tidigare i antal lägenheter. Utgångspunkten är härvid
den genomsnittliga våningsytan för de lägenheter som erhöll preliminärt
beslut om statliga lån år 1967. Som nedan framhålls, har i beräkningarna
antagits att lägenhetsytorna för 1970 års igångsättning totalt sett
kommer att bli mindre än för 1967 års påbörjade lägenheter. Detta innebär
att bostadsbyggnadsplanen i realiteten skulle komma att omfatta ca
122 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
102 000 lägenheter. Till detta kommer att igångsättningen av temporära
åldringsbostäder även 1970 väntas uppgå till ungefär 1 000 lägenheter.
Statistiken över påbörjade lägenheter för de tre första kvartalen 1969 visar
på en något större andel småhus än som varit fallet under tidigare år.
Uppgifter från bl. a. de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen ger dock
inget belägg för att en fortsatt ökad andel småhus är att vänta. Påbörjandet
1970 har bl. a. därför antagits få en något lägre andel småhus, nämligen
29 500 av totalt 103 000 lägenheter.
De byggnadstider, som nu aktuella investeringsberäkningar utgår från,
redovisas i diagram 1. 1 diagrammet anges meaianbyggnadstiden i antal månader
för påbörjade lägenheter 1966—1970.
Flerfamiljshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbörjade
fram t. o. m. andra kvartalet 1968. Småhusens medianbyggnadstider är
kända för lägenheter påbörjade fram t. o. m. första kvartalet 1968.
De definitiva beräkningarna över flerfamiljshusens byggnadstider visar
på en måttlig förlängning av dessa mellan 1966 och 1967. För lägenheter
påbörjade första halvåret 1968 ligger medianbyggnadstiden på ungefär samma
nivå som under 1967. Den relativt kraftiga ökningen av aktiviteten inom
byggnadssektorn under 1969 väntas medföra att byggnadstiderna för påbörjandet
andra halvåret 1968 något kommer att förlängas. Även byggnadstiderna
för lägenheter påbörjade under första halvåret 1969 väntas beröras
av investeringsökningen 1968—1969. Dessutom redovisar statistiken en
ovanligt stor genomsnittlig objektstorlek för påbörjandet första halvåret
1969 vilket också väntas bidra till en förlängning av byggnadstiderna. Det
lugnare läge på byggarbetsmarknaden som förutses för 1970, tillsammans
med en återgång till en mindre genomsnittlig objektstorlek, väntas medföra
att byggnadstiderna för påbörjandet andra halvåret 1989 sjunker till 1968
års nivå. Byggnadstiderna för 1970 års påbörjande väntas ligga kvar på
denna lägre nivå.
Även småhusens byggnadstider synes ha förlängts något mellan 1966 och
1967. Uppgifterna för första kvartalet 1968 tyder icke på att någon förändring
i byggnadstidernas längd skall ha inträtt. Läget på byggarbetsmarknaden,
som i hög grad tycks påverka flerfamiljshusens byggnadstider, synes
ej nämnvärt bidra till förändringar i småhusens byggnadstider. Dessa har
under en lång rad av år legat på ungefär samma nivå med en något längre
byggnadstid för andra halvårets igångsättning än för igångsättningen första
halvåret. Påbörjade lägenheter 1968, 1969 och 1970 har därför antagits få i
stort sett samma byggnadstider som 1967 års igångsättning med den ovan
nämnda halvårsfördelningen.
Den ökning av den genomsnittliga golvytan för lägenheter i nybyggda
flerfamiljshus, som kunde iakttas under första delen av 60-talet, upphörde
1967. Tillgänglig statistik för påbörjandet 1968 tyder på att den genomsnittliga
golvytan för detta var mindre än för 1967 års påbörjande. I investerings
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
123
Tabell VD: 2. Verkställda resp. planerade investeringar inom industrin första halvåren 1969
och 1970 enligt investeringsenkät i november 1969
Milj. kr.
Byggnader o. anläggningar |
Maskiner m. |
m. |
||
Verkställda |
Planerade |
Verkställda |
Planerade |
|
första halv- |
första halv- |
första halv- |
första halv- |
|
året 1969 |
året 1970 |
året 1969 |
året 1970 |
|
Gruv- och stenbrytningsindustri.... |
62 |
51 |
44 |
65 |
Livsmedelsindustri, dryckesvara- och |
81 |
102 |
133 |
204 |
Beklädnadsindustri ............... |
25 |
6 |
63 |
52 |
Träindustri ...................... |
56 |
37 |
75 |
61 |
Massa-, pappers- och pappersvaru-industri........................ |
82 |
100 |
326 |
382 |
Kemisk industri, gummi-, petroleum-och kolindustri ................ |
78 |
67 |
160 |
235 |
Jord- och stenförädlingsindustri .... |
43 |
42 |
85 |
69 |
Järn-, stål- och metallverk........ |
58 |
72 |
177 |
272 |
Verkstadsindustri och manufaktur-verk .......................... |
244 |
372 |
393 |
507 |
Övrig förädlingsindustri .......... |
21 |
69 |
106 |
99 |
Summa egentlig industri |
750 |
918 |
1562 |
1946 |
El-, gas- och vattenverk.......... |
676 |
869 |
94 |
136 |
Totalt |
1426 |
1787 |
1656 |
2 082 |
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder.
Källa: Statistiska centralbyrån.
kalkylerna bär antagits att lägenhetsytan ytterligare har minskat under
1969. För lägenheter påbörjade 1970 har antagits att den genomsnittliga
lägenhetsytan kommer att ligga kvar på denna lägre nivå.
Småhusens golvyta har däremot fortsatt att öka. Tillgängliga uppgifter
för grupphyggda småhus visar att lägenhetsytan har ökat något för lägenheter
påbörjade 1968 jämfört med 1967 års igångsättning. I beräkningarna
har antagits att lägenhetsytorna har fortsatt att öka under 1969. Ökningen
har antagits fortsätta även under 1970.
Under ovan angivna förutsättningar beträffande igångsättning, byggnadstider
samt genomsnittlig golvyta beräknas de totala investeringarna i bostäder
komma att minska med knappt 1 % 1969—1970. Investeringarna i
flerfamiljshus väntas därvid öka med ca 1/2 % medan småhusinvesteringarna
beräknas minska med knappt 3 %. Ombyggnadsverksamheten, som
uppskattas ha ökat relativt kraftigt mellan 1968 och 1969, väntas ligga kvar
på 1969 års nivå.
Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter uppgick 1968 till 106 250. För 1969
beräknas att ett obetydligt större antal lägenheter har blivit färdigställda,
medan antalet under 1970 väntas minska med några tusen.
124
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII:3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1962—1970
Procentuell förändring i fasta priser
1962- |
1963- |
1964- |
1965- |
1966- |
1967- |
1968- |
1969- |
|
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
Byggnader och an-läggningar |
||||||||
Planerat i november1 |
||||||||
- 15 |
- 20 |
0 |
9 |
- 19 |
- 13 |
- 14 |
||
Faktiskt inträffad |
4 |
|||||||
- 12 |
18 |
(13) |
||||||
Differens ........ |
2 |
7 |
- 3 |
- 16 |
5 |
|||
17 |
8 |
7 |
9 |
16 |
- 3 |
19 |
(9) |
|
Maskiner m. m. |
||||||||
Planerat i november1 |
||||||||
året innan ...... |
- 25 |
- 24 |
— 15 |
6 |
- 10 |
- 9 |
— 10 |
.......2 |
Faktiskt inträffad |
||||||||
förändring...... |
— 1 |
— 6 |
u |
9 |
— 2 |
1 |
7 |
(9) |
Differens ........ |
24 |
18 |
26 |
3 |
8 |
10 |
17 |
(11) |
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För
planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet för 1969.,
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade
värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Egentlig industri
En accelererande tillväxt tycks känneteckna den egentliga industrins investeringar
1969 och 1970. Till grund för denna bedömning ligger den av
statistiska centralbyrån i november 1969 genomförda enkätundersökningen
för industrin. Företagens preliminära uppgifter för 1969 har vad avser byggnadsinvesteringarna
bibehållits okorrigerade då de senare årens erfarenheter
ej synes motivera någon justering av företagens novemberangivelser. Däremot
bär industrins maskininvesteringar nedjusterats med ett par procent
med stöd av den observerade missvisningen hos tidigare års novemberenkäter.
Osäkerheten vid dessa justeringar är givetvis betydande i synnerhet
då de av centralbyrån vidtagna enkätomläggningarna 1967 och 1969 kan ha
infört ett nytt mönster vad avser novemberuppgifterna visavi det definitiva
utfallet. Den egentliga industrins byggnadsinvesteringar förefaller ha ökat
med ca 4 % och maskininvesteringarna med ca 6 1/2 % i volym 1968—1969,
vilket tillsammans betyder en uppgång med ca 6 % i volym. Man kan
således 1969 notera en volymmässig uppgång i industrins totala investeringar
för första gången sedan 1966. Tendensen till ökning synes ha varit rätt
svag i början av 1969 medan under senare delen av året och särskilt under
fjärde kvartalet investeringsaktiviteten förefaller ha varit mycket hög.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 125
Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1963—1970
Massa- och pappersindustri
Övriga branscher
140 -
Järn- och stålverk
Verkstadsindustri, exkl. varv
160 -
1963 -64 -65 -66 - 67 - 68 -69 1970 1963 -64 - 65 -66 -67 -68 -69 1970
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet. I
I tabell 3 återges de investeringsplaner för 1970 som företagen redovisat i
novemberenkäten 1969 samt planer och utfall för tidigare år. Som framgår
av tabellen innebär redan de i november angivna planerna en ökning av
byggnadsinvesteringarna med 4 %. En så hög plansiffra har endast överträffats
en gång tidigare under perioden 1962—1970 nämligen för året 1966.
Novemberenkäten insamlas vid en ogynnsam tidpunkt såtillvida att den för
många företag måste besvaras en kort tid före det en rad beslut fattas om
det kommande årets investeringar. De i november insamlade planuppgifterna
ligger därför normalt kraftigt under det faktiska investeringsutfallet. Här
har valts att uppjustera planerna från början av november med 9 procentenheter.
En sådan siffermässigt preciserad uppjustering har givetvis hög
grad av godtycklighet. En rimlig utgångspunkt måste dock vara att en uppjustering
för 1970 bör understiga differensen mellan planer och utfall 1969
beroende på att företagen i november 1968 troligen inte förutsåg styrkan av
omslaget i konjunkturutvecklingen under loppet av 1969. Tar man dessutom
hänsyn till ett förmodat gott utrymme på byggarbetsmarknaden 1970
har här ansetts rimligt att prognosera en ökning på ca 12 1/2 % för den
egentliga industrins byggnadsinvesteringar 1969—1970.
126 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Även för industrins maskininvesteringar indikerar novemberenkäten fortsatt
investeringsuppgång 1970. Novemberplanerna har här uppjusterats med
11 procentenheter. Planpåfyllnaden har som framgår av tabell 3 varierat
kraftigt över åren och orsaken till detta är troligen att söka i flera faktorer
såsom konjunkturutvecklingen, investeringsfondsfrisläpp, kreditmarknadsläge,
leveranssvårigheter etc. Den stora differensen mellan planer och utfall
för 1969 förklaras troligen främst av den oväntat starka efterfrågeutvecklingen
detta år. Den valda uppjusteringen för 1970 ligger under genomsnittet,
vilket främst motiverats av att industrins maskininvesteringar torde
komma att bromsas en del av ett ansträngt kapacitetsläge i investeringsvaruindustrin.
Inkluderas även industrins bilinvesteringar samt hantverkets
maskininvesteringar beräknas den egentliga industrins maskininvesteringar
öka med drygt 91/2 % i volym 1969—1970. Totalt skulle därmed industrins
investeringar öka med ca 10 1/2 % i volym 1969—1970.
Investeringsutvecklingen för vissa industribranscher redovisas i diagram
3. Branschernas uppgifter för 1969 och 1970 har schablonmässigt korrigerats
på samma sätt som hela industrins investeringar. De totala investeringarna
minskade successivt från 1966 fram till 1968 varefter de enligt nu föreliggande
beräkningar åter ökar 1969 och 1970. Investeringar inom järn- och
stålverk samt verkstadsindustri exklusive varv följer samma utvecklingsmönster
men som framgår av diagrammet fluktuerar investeringarna i dessa
båda branscher betydligt kraftigare än totalen. För massa- och pappersindustrin
kan man notera en något annorlunda utveckling. Investeringarna steg
fram till 1968 varefter de minskade 1969 för att 1970 åter öka något. För
industrin i övrigt har investeringarna i det närmaste varit oförändrade sedan
mitten av 60-talet med avbrott för en minskning 1968.
Handel m. m.
De totala byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. m. steg enligt
ännu preliminära beräkningar med 12,5 % i volym 1968—1969. För den del
— ca 4/5 av de totala —- som avser fristående lokaler1 har ökningen beräknats
till drygt 16 % för 1969 jämfört med 1968. Ökningen kan bl. a. återföras
på den kraftigt ökade igångsättningen under andra halvåret 1968 i
samband med investeringsavgiftens slopande. Vid beräkning av den resterande
delen, investeringar i butikslokaler i flerfamiljshus, som tidigare
schablonmässigt enbart antagits följa investeringsutvecklingen i bostadshus,
har nu hänsyn tagits till årliga förändringar i dessa lokalers andel av
den totala hyre sytan. Dessa beräkningar pekar på en minskad investeringsvolym
på 6,5 % 1968—1969. i
i Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,
teatrar, biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Beräkningarna över dessa investeringar har av statistiska centralbyrån reviderats
för perioden 1950—1988 med hänsyn till nya beräkningsmetoder. Se närmare
därom i Konjunkturläget, hösten 1969.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
127
Med utgångspunkt från nu känd information angående påbörjade byggnadsprojekt
under januari—oktober 1969 samt uppgifter angående beviljade
igångsättningstillstånd fram till den 1 oktober bar igångsättningen för 1969
beräknats minska med drygt 8 % i volym jämfört med 1968. Vid prognosering
av påbörjade byggnadsprojekt under 1970 har antagits en något ökad
igångsättning jämfört med 1969. På basis av dessa informationer och antaganden
har investeringsvolymen för fristående lokaler beräknats stiga med
drygt 6 % 1969—1970. Investeringarna i butikslokaler i flerfamiljshus väntas
bli av samma storlek 1970 som 1969. För de totala byggnadsinvesteringarna
inom handel m. m. innebär detta en volymökning på 5,5 % 1969—
1970.
Maskininvesteringarna inom gruppen handel m. m. avser investeringar i
maskiner, inventarier och bilar inom varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet,
hotell och restauranger m. m. Till grund för beräkningarna över
1969 och 1970 års investeringsvolym ligger en i augusti av statistiska centralbyrån
insamlad handelsenkät. Denna är emellertid helt ny varför kännedom
om systematiska avvikelser mellan planuppgifter och utfall inte föreligger.
Enkäten anger emellertid en ökad investeringsaktivitet för såväl 1969 som
1970. För investeringsutvecklingen 1968—1969 har antagits en volymmässig
uppgång på 3 % medan ökningen för 1969—1970 har uppskattats till
5 %.
Handelns totala byggnads- och maskininvesteringar steg enligt ovan redovisade
beräkningar med 8,5 % 1968—1969. För 1969—1970 har ökningen
beräknats uppgå till 5,5 %.
Handelsflottan
De svenska redarnas investeringar i fartyg minskade enligt ännu preliminära
uppgifter med ca 43 % i volym 1968—1969. Denna nedgång kan helt
förklaras av en kraftigt minskad nettotillförsel från utlandet till följd av en
låg import av nya fartyg och en hög export av begagnade fartyg. De svenska
varvens leveranser av nybyggda fartyg till svenska redare ökade däremot
med ca 6 % 1968—1969 enligt den i oktober 1969 av statistiska centralbyrån
insamlade varvsenkäten.
De svenska varvens leveranser till handelsflottan väntas bli mindre 1970
än under 1969. På grundval av information från de svenska redarna kan
däremot importen av nybyggda fartyg beräknas öka kraftigt. Härigenom
torde den inhemska leveransminskningen mer än väl uppvägas. Över exporten
av begagnade fartyg har endast osäkra kalkyler kunnat utföras. Dessa
pekar emellertid på en betydligt mindre utförsel 1970 än under 1969. Med
hänsyn till dessa informationer har de totala investeringarna i handelsflottan
beräknats komma att öka med ca 80 % i volym 1969—1970.
128 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Statliga investeringar
Den statliga sektorns investeringar steg enligt definitiva uppgifter med
3,5 % i volym 1967—1968. Investeringarna i byggnader och anläggningar
minskade med 0,5 % medan maskininvesteringarna ökade med 10 %. Nedgången
på byggnadssidan förklaras främst av en minskad investeringsaktivitet
inom affärsverken. På maskinsidan minskade myndigheternas investeringar
något medan affärsverkens ökade betydligt.
Till grund för en bedömning av de statliga investeringarna 1969 och 1970
ligger bl. a. en i november 1969 av statistiska centralbyrån insamlad enkät
avseende affärsverkens investeringar. Enligt denna enkät beräknas affärsverkens
byggnadsinvesteringar ha ökat med ca 23 % under 1969 jämfört
med 1968. Denna betydande ökning kan i huvudsak hänföras till vattenfallsstyrelsens
ökade investeringar i samband med utbyggnader av kärnkraftverk.
De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar steg endast
obetydligt under 1969 jämfört med 1968. Den häri tyngst vägande posten,
statliga väginvesteringar, ökade enligt uppgifter från statens vägverk angående
reguljära vägprojekt och arbetsmarknadsstyrelsen angående beredskapsarbeten
med sammanlagt 3,5 % 1968—1969. Därmed skulle de totala
statliga byggnadsinvesteringarna (exkl. bostäder) ha ökat med 9,5 % i volym
1968—1969.
För statliga maskininvesteringar har beräknats en uppgång 1968—1969
med ca 7,5 %. Ökningen kan helt återföras på de statliga myndigheternas
ökade maskininvesteringar medan affärsverkens investeringar i det närmaste
tycks ha varit oförändrade. Tillsammans betyder detta en uppgång med
9 % för den totala statliga sektorns investeringar (exkl. bostäder) 1968—
1969.
För 1970 väntas en fortsatt ökning av affärsverkens byggnadsinvesteringar.
Vattenfallsstyrelsen planerar en försatt ökad investeringsaktivitet
medan televerkets investeringar tycks minska. För statliga väginvesteringar
har med stöd av information från ovan nämnda myndigheter, en nedgång
med 3 % prognoserats för 1969—1970. Härvid har beaktats att arbetsmarknadsstyrelsen
räknar med att beredskapsarbeten avseende vägbyggnadsprojekt
skall inskränkas något. Med hänsyn till detta väntas de statliga
byggnadsinvesteringarna stiga med 3,5 % 1969—1970.
De statliga maskininvesteringarna förutses öka med 3,5 % i volym 1969—
1970 främst till följd av ökade investeringar inom de statliga myndigheterna.
De föreliggande investeringsplanerna innebär att den statliga sektorns
totala investeringar kommer att stiga med 3,5 % 1969—1970.
Kommunala investeringar
Enligt fortfarande preliminära beräkningar ökade de totala kommunala
investeringarna (exkl. bostäder) med ca 7 % i volym 1967—1968, varav en
ökning med 8 1/2 % för byggnader och en minskning med 4 % för maskiner.
129
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Detta innebär drygt en halvering av tillväxttakten jämfört med året innan,
vars starka expansion bars upp av följ dinvesteringar till det höga bostadsbyggandet
och högertrafikomläggningen.
Till grund för en bedömning av de kommunala investeringarna 1969 och
1970 ligger en av statistiska centralbyrån i november 1969 utförd urvalsundersökning.
Novemberenkätens angivelser för 1969 har vad avser de
kommunala byggnadsinvesteringarna bibehållits okorrigerade. Vanligen
underskattar kommunerna i novemberenkäten det faktiska utfallet. Det
begränsade utrymmet på byggarbetsmarknaden mot slutet av 1969 har dock
fått motivera ett accepterande av kommunenkätens uppgifter. Trots detta
beräknas investeringarna i byggnader och anläggningar öka med ca
11 1/2 % i volym 1968—1969. Den betydande expansionen skulle bl. a.
kunna förklaras av investeringsavgiftens slopande i oktober 1968 tillsammans
med ett relativt gott finansiellt utrymme. Häremot måste dock ställas
det faktum att denna expansion tycks ha drivits fram utan den starka
press till kommunalt byggande som ett högt bostadsbyggande vanligen utövar.
Det bör därför här framhållas att osäkerheten i dessa kalkyler är
avsevärd, i synnerhet som novemberenkätens angivelser denna gång tycks
ha varit behäftade med ovanligt stora felmarginaler.
Om kommunernas investeringar i maskiner och apparater justeras med
ett par procent för förmodad missvisning, anger novemberenkäten en ökning
i maskininvesteringarna med drygt 8 % i volym 1968—1969. De totala
kommunala investeringarna skulle därmed ha ökat med ca 11 % 1968—
1969.
Huvuddelen av de kommunala byggnadsinvesteringarna, drygt 80 %, utgörs
av investeringar i de borgerliga primärkommunerna. I tabell 4 visas planer
och utfall omräknade i fasta priser för perioden 1961—1970. Som synes
pekar planerna på en måttlig ökning av investeringarna 1970. Att med hjälp
Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar
1961—1970
Procentuell förändring i fasta priser.
1961- |
1962- |
1963- |
1964- |
1965- |
1966- |
1967- |
1968- |
1969- |
|
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
Planerat i november |
|||||||||
året innan1............ Faktisk inträffad för- |
16 |
14 |
9 |
6 |
12 |
13 |
6 |
7 |
4 |
ändring .............. |
14 |
19 |
16 |
7 |
2 |
12 |
7 |
10 |
(5) |
Differens................ |
—2 |
5 |
7 |
1 |
-10 |
-1 |
1 |
3 |
(1) |
1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall.
För planförändringen 1969—1970 har använts det preliminära utfallet för 1969.
Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
130 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VII:4. Byggnads- och maskininvesteringai
Index: 1960 = 100.1959 års priser
Byggnader och anläggningar
Totalt
Bostäder
no -
Industri
160 -
Handel
Övriga privata
Övriga statliga
Övriga kommunala
*, totalt och uppdelat på sektorer 1961—1970
Maskiner m.m.
Totalt, inkl. handelsflottan
Totalt, exkl. handelsflottan
Industri
Handel
Övriga privata, exkl. handelsflottan
Övriga offentliga, exkl. handelsflottan
I 1 1 I I I I I I I I
1961 -62 -63 t64 -65 -66 -67 -68 “69 1970
Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
131
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för 1970
1969 i |
Procentuell förändring i 1959 |
års |
|||
milj. kr. |
priser |
||||
löpande |
|||||
priser |
1966— |
1967— |
1968— |
1969— |
|
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
||
Byggnader och anläggningar |
|||||
Permanenta bostäder ................ |
7 741 |
14,5 |
3,0 |
- 1,5 |
- 1,0 |
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske .. |
298 |
0,0 |
4,5 |
- 3,0 |
4,0 |
Egentlig industri .................... |
1 895 |
- 2,5 |
- 14,0 |
4,0 |
12,5 |
Handel m. m.1 ...................... |
1 549 |
— 10,5 |
- 14,5 |
12,5 |
5,5 |
Statliga affärsverk .................. |
1 248 |
— 11,5 |
- 10,0 |
23,0 |
1,0 |
Statliga myndigheter, inkl. militära2 .. |
1 428 |
— 6,0 |
5,5 |
1,0 |
5,0 |
Kommunala investeringar, exkl. bostäder |
7 119 |
13,5 |
8,5 |
11,5 |
5,0 |
Övriga investeringar ................ |
1 195 |
11,5 |
- 13,5 |
5,5 |
0,5 |
Summa |
22 473 |
6,5 |
0,0 |
5,5 |
3,0 |
Maskiner m. m. |
|||||
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske .. |
809 |
- 1,5 |
- 7,5 |
1,0 |
7,0 |
Egentlig industri .................... |
4 235 |
— 2,5 |
1,5 |
6,5 |
9,5 |
Handel ............................ |
1 093 |
— 1,5 |
- 10,0 |
3,0 |
5,0 |
Statliga affärsverk .................. |
954 |
11,0 |
12,5 |
- 1,5 |
0,0 |
Statliga myndigheter ................ |
681 |
50,0 |
- 7,0 |
48,0 |
5,0 |
Kommunala investeringar ............ |
947 |
33,0 |
- 4,0 |
8,0 |
8,5 |
Övriga investeringar.................. |
2 377 |
- 2,0 |
- 9,0 |
- 7,0 |
16,0 |
därav: handelsflottan.............. |
247 |
0,0 |
- 40,5 |
- 43,0 |
78,5 |
Summa |
11096 |
2,0 |
- 3,5 |
3,0 |
9,5 |
Summa, exkl. handelsflottan |
10 849 |
2,5 |
0,5 |
6,0 |
7,0 |
Totalt |
|||||
Permanenta bostäder ................ |
7 741 |
14,5 |
3,0 |
- 1,5 |
- 1,0 |
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske3.. |
968 |
— 1,0 |
1,5 |
- 4,0 |
12,5 |
Egentlig industri .................... |
6 130 |
— 2,5 |
- 4,0 |
6,0 |
10,5 |
Handel m. m.’ ...................... |
2 642 |
— 7,0 |
— 12,5 |
8,5 |
5,5 |
Statliga affärsverk .................. |
2 202 |
— 3,0 |
- 0,5 |
11,0 |
0,5 |
Statliga myndigheter, inkl. militära2 .... |
2 109 |
3,5 |
2,5 |
11,5 |
5,0 |
Kommunala investeringar, exkl. bostäder |
8 066 |
16,0 |
7,0 |
11,0 |
5,0 |
Övriga investeringar ................ |
3 572 |
1,5 |
- 10,0 |
- 3,5 |
11,0 |
Summa3 |
33 430 |
5,0 |
- 1,0 |
4,5 |
5,5 |
Summa, exkl. handelsflottan |
33183 |
5,0 |
0,5 |
5,5 |
5,0 |
1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.
2 Inkl. statliga väginvesteringar.
3 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar
överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva och hela procenttal. I övriga investeringar
ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga
kraftaktiebolag och statliga delen av SAS samt vissa statliga och kommunala bilinvesteringar.
En komplikation utgör övergången till mervärdeskatt årsskiftet 1968/1969. På grund av svårigheter
att bestämma skattesatsens storlek, som t. ex. för de affärsdrivande verkens del varierar
med resp. affärsverks verksamhetsinriktning, bör här påpekas den osäkerhet som vidlåder de
procentuella förändringstalen 1968—1969 i tabellerna 5 och 6.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
5f Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
132
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för 1970 för privat,
statlig och kommunal sektor
1969 i |
Procentuell förändring i 1959 |
års |
|||
1966— 1967 |
1967— 1968 |
1968— 1969 |
1969— 1970 |
||
Byggnader och anläggningar |
|||||
Privata |
|||||
inkl. bostäder .................... |
9 323 |
3,0 |
-6,0 |
4,0 |
2,5 |
exkl. bostäder .................... Statliga |
4 699 |
-2,5 |
-14,0 |
6,5 |
7,5 |
inkl. bostäder .................... |
2 893 |
-7,5 |
-0,5 |
9,0 |
3,5 |
exkl. bostäder .................... Kommunala |
2 885 |
-7,5 |
-0,5 |
9,5 |
3,5 |
inkl. bostäder .................... |
10 257 |
15,5 |
6,5 |
6,0 |
4,0 |
exkl. bostäder .................... Summa |
7148 |
13,5 |
9,0 |
11,5 |
5,0 |
inkl. bostäder |
22 473 |
6,5 |
0,0 |
5,5 |
3,0 |
exkl. bostäder |
14 732 |
2,5 |
-1,5 |
9,5 |
5,5 |
Maskiner m. m. |
|||||
Privata ............................ |
8 193 |
—2,0 |
-5,5 |
2,0 |
11,0 |
Statliga ............................ |
1 945 |
17,5 |
10,0 |
7,5 |
3,5 |
Kommunala ........................ |
958 |
32,5 |
-3,0 |
6,5 |
8,5 |
Summa Totalt |
11096 |
2,0 |
-3,5 |
3,0 |
9,5 |
Privata1 |
|||||
inkl. bostäder...................... |
17 377 |
0,5 |
-5,5 |
2,5 |
7,0 |
exkl. bostäder .................... Statliga |
12 753 |
-2,5 |
-8,5 |
3,0 |
10,0 |
inkl. bostäder...................... |
4 838 |
0,5 |
3,5 |
9,0 |
3,5 |
exkl. bostäder .................... Kommunala |
4 830 |
0,5 |
3,5 |
9,0 |
3,5 |
inkl. bostäder .................... |
11 215 |
17,0 |
5,5 |
6,0 |
4,5 |
exkl. bostäder .................... Summa1 |
8 106 |
15,5 |
7,5 |
10,5 |
5,0 |
inkl. bostäder |
33 430 |
5,0 |
-1,0 |
4,5 |
5,5 |
exkl. bostäder |
25 689 |
2,5 |
-2,0 |
6,0 |
7,5 |
1 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar
överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
av ovannämnda tabell precisera en prognos för 1970 är synnerligen vanskligt.
Man kan emellertid konstatera att det finns en tendens hos kommunerna
att investera mer än de planerat i november året innan. Detta gäller
särskilt år då bostadsbyggandet ökat kraftigt och tvingat kommunerna till
ökade investeringar i gator, skolor m. m. Den stora negativa differensen för
1966 förklaras sannolikt främst av den kvantitativa byggreglering, som då
träffade kommunerna liksom åtstramningen i fråga om deras upplånings
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 133
möjligheter. Novemberenkäten talar således i och för sig för en ökning av
de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar med mellan 5
och 6 %. Här har valts en i det närmaste normal uppjustering av planerna
till ett prognoserat utfall på 5 %. Ett fortsatt stramt kreditmarknadsläge
under hela 1970 kan dock medföra att kommunerna råkar i finansieringssvårigheter
och tvingas skjuta över en del investeringar in på 1971.
Landstingens investeringsplaner för 1970 indikerar en fortsatt avplaning
av den tidigare kraftiga expansionen i fråga om främst sjukhusbyggandet.
Redan för 1969 kan man notera en kraftig nedgång i tillväxttakten till preliminärt
5 % efter en mycket expansiv period 1965—-1968 då investeringarna
ökade med d^gt 20 % per år i genomsnitt. För 1969—1970 tycks investeringsökningen
stanna vid ca 2 %, vilket tillsammans med de borgerliga primärkommunerna
skulle betyda en uppgång med nära 5 % för den totala
kommunala byggnadsverksamheten.
Kommunernas anskaffning av maskiner, apparater och transportmedel
tycks öka med 8 1/2 % i volym 1969—1970. Enligt novemberenkätens angivelser
är det primärkommunerna som i huvudsak svarar för uppgången. Tillsammans
skulle de kommunala investeringarna därmed öka med ca 5 % i
volym 1969—1970.
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1970.
De totala investeringarna ökade med i genomsnitt ca 6 % per år för perioden
1963—1967. Ännu ej helt definitiva beräkningar för 1968 pekar på en
kraftig uppbromsning av investeringsaktiviteten ner till en minskning med
1 % 1967-—1968. De mycket preliminära beräkningar som nu föreligger för
1969 anger en återgång till högre investeringstakt, eller 41/2 %, varav en
ökning i byggnader med 5 1/2 % och i maskiner med 3 %. Uppgången på
byggnadssidan förklaras av en icke obetydlig expansion av de offentliga
investeringarna främst de kommunala. Däremot synes bostadsinvesteringarna
ha minskat något. Vändningen i investeringsutvecklingen för maskiner
— från en minskning 1967—1968 till en ökning 1968—1969 -—- bärs i
hög grad upp av omslaget för industrins investeringar.
För 1970 väntas de totala investeringarna öka i ytterligare något stegrad
takt jämfört med 1969 eller med 5 1/2 % i volym. Fördelas investeringsuppgången
på byggnadsinvesteringar och maskininvesteringar erhålls en något
annorlunda bild än för 1969. För investeringar i byggnader och anläggningar
väntas en viss dämpning av tillväxten — en nedgång från 5 1/2 % till 3 %
— medan en betydande uppgång från 3 % till 9 1/2 % prognoseras för maskininvesteringarna.
Exkluderas emellertid de starkt fluktuerande investeringarna
i handelsflottan reduceras den markanta skillnaden i ökningstakt
för maskininvesteringar betydligt. Den lägre ökningstakten för byggnadsinvesteringarna
förklaras främst av en lägre tillväxt för såväl det kommu
-
134 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
nala som det statliga byggandet. Detta motvägs i viss mån av betydligt ökade
industriinvesteringar. På maskinsidan prognoseras en betydande ökning
av de privata investeringarna framför allt för industrin. De offentliga maskininvesteringarna
förutses öka med 8 1/2 % på den kommunala sidan
och med 3 1/2 % på den statliga sidan.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
135
VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
Den offentliga sektorn, såsom den behandlas i detta kapitel, har delvis
nya avgränsningar gentemot samhällsekonomin i övrigt jämfört med i tidigare
nationalbudgeter. Orsaken till denna förändring är önskemål att uppnå
jämförbarhet mellan sektorer och poster, som förekommer i de här
presenterade real ekonomi ska grupperingarna och de som används i det institutionellt
uppdelade nya nationalräkenskapssystemet. Sektorn har uppdelats
i tre delsektorer nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.
De viktigaste förändringarna som berör sektoravgränsningarna
skall omnämnas här nedan, medan detalj uppgifter huvudsakligen rörande
enskilda posters klassificering återfinns i avsnittet där vederbörande
sektor behandlas.
Viktigaste förändringen för staten är att affärsverksamheten institutionellt
förs till företagssektorn, medan den tidigare institutionellt hänfördes
till staten. Därmed kommer statens kapitaltillskott till affärsverken,
vilket tidigare betraktades som en realinvestering, att betraktas som en kapitaltransferering
mellan sektorerna. För att undvika att omläggningen påverkar
beräkningen av det finansiella sparandet har denna kapitaltransferering
dock givits en särskild klassificering. Den betraktas som »icke finansiell».
Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna och vissa andra
kapitalfonder uppfattas ej här som affärsmässig. Dessa fonder »upplöses»
och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs till den
statliga myndighetssektorn. Införandet av en fristående socialförsäkringssektor
får konsekvenser för den statliga sektorn, vilka anges nedan. Antydda
modifieringar innebär i huvudsak att vissa poster ges ny beteckning,
annat ursprung eller annan destination, och bör vid en strikt fördelning
inte hindra att det beräknade finansiella sparandet blir jämförbart med
det som tidigare redovisats.
När det gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet
som en del av den institutionella kommunala sektorn, ehuru den funktionellt
förs till företagssektorn. Detta medför, att det tidigare kapitaltillskottet
från de kommunala myndigheterna till affärsverksamheten nu i stället
får karaktär av real transaktion. Även beträffande kommunerna bör det
vara möjligt att beräkna ett finansiellt sparande som är jämförligt med det
tidigare.
Socialförsäkringssektorn har inte här tidigare behandlats som särskild
136 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
sektor. När den nu införs får den ställning av mellanled mellan å ena sidan
staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn.
Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende
socialförsäkring leds, eventuellt via staten, fram till socialförsäkringssektorn.
Utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betraktas alla som
utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta ändamål
som belastar statens eller kommunernas budgeter anses som transfereringar
till socialförsäkringssektorn. Utöver de trygghetsformer som vanligen
betraktas som ingående i socialförsäkringssystemet, inräknas även
viss obligatorisk olycksfallsförsäkring som bedrivs i privat regi.
Den offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av bruttonationalproduktens
resurser i form av varor och tjänster. I det följande
skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor
och tjänster t. o. in. 1970. En del av de offentliga sektorernas utgifter består
av transfereringar till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan
vidare att reala resurser tas i anspråk. Transfereringar från staten och
socialförsäkringssektorn till kommuner och hushåll ger dock i betydande
utsträckning upphov till efterfrågan på varor och tjänster.
Som offentlig konsumtion betraktas i det följande sådana utgifter för
löner och inköp av varor och tjänster från andra sektorer som inte ingår
i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör insatser
för framställning av varor och tjänster, som av det offentliga försäljs
på marknaden. En förändring jämfört med tidigare är därvid att statens
utgifter för inköp av maskiner och uppförande av byggnader för renodlat
militära ändamål inte betraktas som investering, utan i stället som
konsumtion. Likaså betraktas utgifter för underhåll och reparation som
insats i produktionen och därmed inte som investering. I konsumtionen
ingår även indirekta skatter på förbrukningen samt ett kalkylerat belopp,
som skall symbolisera den förslitning av realkapital som sker under produktionen
av offentliga tjänster. Den offentliga konsumtionen bär med
andra ord givits ett väsentligt annorlunda och vidgat innehåll.
Den offentliga sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser.
I det följande redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på
kreditmarknaden som kan utgå från den offentliga sektorn. Innebörden
av denna påverkan utvecklas närmare i kapitlet om kreditmarknaden.
För att ge en samlad bild av den offentliga sektorns reala och finansiella
anspråk summeras de tre delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor.
Avslutningsvis görs så vissa beräkningar över den offentliga sektorns
inverkan på den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta
även de av statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade imresteringsfonderna
och bostadsbyggandet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
137
2. Staten
I syfte att presentera statens budget i en form, som nära ansluter till
den med vilken den och dess komponenter ingår i det nya nationalräkenskapssystemet,
har den statliga sektorn här givits en delvis ny avgränsning
gentemot andra samhällssektorer. Till den statliga sektorn hänförs numera
verksamheten i de statliga myndigheterna och den affärsmässiga verksamheten
har i huvudsak överförts till företagssektorn. Dessutom har vidtagits
en mängd omklassificeringar och omgrupperingar inom och mellan
olika inkomst- och utgiftsslag, varav de viktigaste i korthet skall omnämnas.
De direkta skatterna har minskats med folkpensionsavgiften, eftersom
denna betraktas som en avgift sbetalning till socialförsäkringssektorn. Skogsvårdsavgiften
har omklassificerats till indirekt skatt. Hushållens andel av
fordonsskatten betraktas däremot i anslutning till internationella normer
som en direkt skatt, trots att skyldigheten att erlägga denna skatt är knuten
till användningen av en särskild konsumtionsvara. I posten övriga inkomster
återfinns bl. a. statens inkomster från rörelse och kapital samt olika
av myndigheter från andra samhällssektorer uppburna avgifter. Viss del
av uppbörden i statens verksamhet har närmast karaktär av inkomst från
affärsmässig verksamhet och har därför borträknats. Den statliga konsumtionen
har minskats med samma belopp. Två kalkylmässiga inkomstposter
har införts. Den ena är en post som avses balansera den finansiellt betydelselösa
kapitalförslitningspost som inlagts i konsumtionen. Den andra
motiveras av att kostnaden för statens pensioneringsåtaganden schablonberäknats
och att denna kalkylerade kostnad överstiger de på perioden löpande
utbetalningarna. Eftersom denna differens inte har någon finansiell
inverkan på budgetutfallet, har det befunnits lämpligt att bland övriga inkomster
inta eu balanserande korrektionspost. Enligt nationalräkenskapssystemet
tillfaller den kalkylerade pensioneringskostnaden hushållssektorn,
varifrån nämnda differens återförs i form av tänkta pensionsavgifter.
De statliga realinvesteringarna har fått ett väsentligt annorlunda innehåll.
Med den nya sektoravgränsningen betraktas affärsverkens investeringar
ej längre såsom ingående i den statliga sektorn. Affärsverkens investeringar
finansieras med inom fonderna frigjorda medel samt med kapitaltillskott
från staten i form av avskrivningsmedel från riksstaten och investeringsbemyndiganden.
De två sistnämnda posterna återfinns nu i stället
som kapitaltransferering till företagssektorn. Därvid kan framhållas att
fastighetsfonderna och vissa smärre kapitalfonder, som tidigare betraktades
som affärsfonder, har upplösts och nu inräknas i myndighetsverksamheten.
I investeringarna inräknas ej såsom tidigare myndigheternas utgifter
för reparation och underhåll, utan dessa utgifter klassificeras som insats
för löpande förbrukning och hänförs därmed till den statliga konsum
-
138 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
tionen. Vidare betraktas försvarets utgifter för inköp av maskiner och uppförande
av befästningsanläggningar som konsumtion. Utöver dessa omföringar
mellan investeringar och konsumtion ökar konsumtionen även med
de kalkylerade kostnaderna för kapitalförslitning och pensioneringsåtaganden.
Den statliga förbrukningen minskas med försäljningsintäkterna i viss
affärsmässigt bedriven verksamhet. Innehållet i transfereringsposten förändras
bl. a. därigenom att folkpensionsutbetalningen minskas med folkpensionsavgifterna
samt genom att kapitaltransfereringen till affärsverken
tillkommer. Även de statliga tjänstepensionerna ingår nu bland transfereringarna.
Genom införandet av en särskild socialförsäkringssektor förändras
destinationen för många transfereringar från att ha varit hushållssektorn
till att bli socialförsäkringssystemet. Någon reell förändring innebär
givetvis inte detta.
Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med ungefär 10,5 % under 1969,
vilket är betydligt snabbare än under 1968, då tillväxten endast var 7 %.
För 1970 förutses en jämfört med 1969 obetydligt snabbare inkomstökning
eller drygt 11%.
De direkta skatterna består till största delen av till staten inflytande
skatter pa inkomst och förmögenhet minskat med återbetalningar av överskjutande
skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras avgifter
som visserligen uppbärs av staten, men som är avsedda för socialförsäkringssektorn.
De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter
till sjukförsäkringen samt enskildas folkpensionsavgifter. Avkastningen
från de direkta skatterna beräknas 1969 ha stigit med ungefär 15,5 % medan
ökningen under 1968 endast uppgick till 5,5 %. Ökningstakten 1970
förutses nu bli ungefär 17 % och påverkas ej av andra skattesatsförändringar
än kommunalskatternas, vilken i detta sammanhang saldomässigt
är i det närmaste betydelselös. Dessa stora förändringar beror således inte
på skattesatsförskjutningar, utan följer av en olikartad utveckling hos de
komponenter som tillsammans utgör de direkta skatterna. Helt kort kan
sägas att de positiva komponenterna ökar sin tillväxthastighet med någon
procentenhet under 1969 och 1970, medan de negativa posterna — framför
allt kommunalskattemedlen och folkpensionsavgifterna — minskar sin tillväxttakt
med omkring en procentenhet under både 1969 och 1970.
De indirekta skatterna består i huvudsak av mervärdeskatten och punktskatter
på vissa varor och tjänster. En betydande omstrukturering av de
indirekta skatterna kom till stånd 1969, i samband med att den allmänna
omsättningsskatten avlöstes av mervärdeskatten och arbetsgivaravgiften.
Statsfinansiellt var emellertid denna reform neutral. I övrigt vidtogs inga
förändringar av betydelse av de indirekta skatterna under 1969 och inkomsterna
från indirekt beskattning detta år beräknas ha ökat med omkring
7 %. Under 1968 höjdes fordonsskatten, bilaccisen och spritskatten och
bl. a. av dessa skäl ökade skatteinkomsterna detta år med så mycket som
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
139
ungefär 8,5 %. Enligt tidigare fattade beslut höjs skatten på traktorer och
släpvagnar fr. o. m. 1 januari 1970, vilket under detta år kan beräknas ge
statskassan ett tillskott på omkring 80 milj. kr. Vidare aviseras i riksstatförslaget
med kort varsel verkande höjningar av skatterna på tobak och Öl
samt ett partiellt tidigareläggande av den mervärdeskattehöjning som ingår
i den skattereform som förutses bli genomförd 1971. De sistnämnda skattehöjningarna
har efterfrågedämpande syfte. Mervärdeskattens höjning från
nuvarande 11,11 % till 16,28 % — räknat på priset exklusive skatt — kan
Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1968—1970
Milj. kr.
Kalenderår |
Budgetår |
|||||
1968 |
1969 |
1970 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
utfall |
prel. beräkn. |
upp- skattn. |
utfall |
prel. beräkn. |
enl. riks stats- förslag |
|
1. Inkomster........................ |
31481 |
34 920 |
38 830 |
33 138 |
37130 |
41244 |
1.1. Direkta skatter................. |
11 963 |
13 810 |
16 170 |
12 744 |
15 394 |
16/616 |
1.2. Indirekta skatter................ |
16 330 |
17 470 |
18 620 |
16 940 |
17 887 |
20 392 |
1.3. Övriga inkomster................ |
3 188 |
3 640 |
4 060 |
3 454 |
3 849 |
4 236 |
2. Utgifter.......................... |
32 370 |
34 620 |
37 480 |
33127 |
36 394 |
38 718 |
2. 1. Konsumtion.................. |
11 903 |
12 660 |
13 230 |
11 930 |
13 060 |
13 628 |
2.2. Transfereringar................ |
18 633 |
19 840 |
21 950 |
19 216 |
21 133 |
22 740 |
2. 2.1. Till företag .................. |
1 732 |
1 550 |
1 560 |
1 549 |
1 587 |
1 532 |
2. 2. 2. Till hushåll .................. |
3 380 |
3 840 |
4 190 |
3 547 |
3 846 |
4 279 |
2.2.3. Till kommuner................ |
7 290 |
8 070 |
8 570 |
7 684 |
8 383 |
8 774 |
2. 2. 4. Till socialförsäkringssektorn .... |
4 270 |
4 460 |
5 020 |
4 413 |
4 850 |
5 392 |
2. 2. 5. Ofördelat .................... |
1 961 |
1 920 |
2 610 |
2 023 |
2 467 |
2 763 |
2. 3. Realinvesteringar.............. |
1 834 |
2120 |
2 300 |
1 981 |
2 201 |
2 350 |
3. Finansiellt sparande (1—2) ....... 4 Utlåning och andra finansiella |
— 889 |
+ 300 |
+ 1 370 |
+ 11 |
+ 736 |
+ 2 S26 |
transaktioner................... |
2 181 |
4166 |
3 725 |
2 738 |
3 875 |
3 405 |
4.1. Därav finansierat inom fonderna.. |
84 |
70 |
75 |
80 |
70 |
80 |
5. Totalsaldo (1—2—4+4.1)........ 6. Nettoförändringar i transaktioner |
-2 986 |
-3 796 |
-2 280 |
-2 647 |
-3 069 |
-799 |
ning: —)........................ 7. Av riksgäldskontoret redovisat bud- |
-384 |
-120 |
||||
getutfall........................ |
-3 370 |
-3 796 |
-2 767 |
Anm. 1. Ovanstående tabell skiljer sig från tidigare års bl. a. därigenom att de olika budgetposterna
omgrupperats med syfte att presentera budgetens realekonomiska innehåll enligt
definitioner som ansluter till de som används i nationalräkenskapssystemet.
Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1970/71 till kalenderårssiffror
för 1970 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder
uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 5 baseras på riksrevisionsverkets och
finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag
föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik
rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan
totalsaldona i post 5 — här i form av residualberäkning — justerats för nettoförändringarna
i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa innefattar bl. a. vissa transaktioner inom
ramen för jordbruksregleringen.
140 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
dock, i och med att den avser varaktiga konsumtionsvaror, främst ses som
en åtgärd syftande till att förekomma en eljest väntad köprush mot slutet
av 1970. Skattehöjningarna föreslås träda i kraft fr. o. in. 1 februari 1970
och kan under 1970 beräknas medföra en inkomstförstärkning för staten
med ungefär 300 milj. kr. Sammanlagt förutses nu statens inkomster från
indirekt beskattning under 1970 tillväxa med drygt 6,5 %.
Övriga statsinkomster, bestående av inkomst av rörelse och från kapital,
inkomster från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga
poster, beräknas under 1969 ha tillväxt med omkring 11 % och ungefär
samma ökningstal kan förutses för 1970. Det kan tilläggas att ökningen
i allt väsentligt är att hänföra till de icke kalkylmässiga posterna.
Statens totala utgifter bortsett från finansiella transaktioner kan beräknas
ha ökat med omkring 6,5 % under 1969, vilket är en något lägre ökningstakt
än under 1968 då utgifterna ökade med drygt 8 %. För 1970 förutses
nu dessa statsutgifter tillväxa med knappt 8,5 %.
Den statliga konsumtionen består efter de omgrupperingar för vilka ovan
redogjorts till ungefär hälften av löner. Konsumtionsutgifterna beräknas
under 1969 ha stigit med omkring 6 %, vilket är väsentligt mycket svagare
än under 1968 då ökningen var knappt 11 %. För 1970 uppskattas ökningen
till ungefär 4,5 %. De häremot svarande volymändringarna är 1968
knappt 5,5 % och 1969 knappt 2 %. För 1970 förutses en volymmässig ökning
på något mindre än 0,5 %. Denna låga tillväxt beror i första hand på
en förutsedd ovanligt låg medelsförbrukning för militära materielinköp
under första halvåret 1970. Men även konsumtionsutgifterna för andra ändamål
förutses tillväxa långsamt. Den volymmässiga förändringen av löneposten
— dvs. sysselsättningsökningen — har beräknats uppgå till knappt
3 % under 1968 och knappt 2 % 1969, medan ökningen under 1970 nu förutses
bli ungefär 2 %.
De statliga myndigheternas investeringsverksamhet, som ej längre innefattar
reparations- och underhållsutgifter eller militära inköp av materiel,
ökade under 1969 med omkring 15,5 % i löpande priser, innebärande en
volymökning på ungefär 11,5 %. 1968 var expansionstakten betydligt lägre,
eller 6,5 %, och volymförändringen begränsades till ungefär 2,5 %. För 1970
förutses nu en volymmässig ökning av investeringsverksamheten med omkring
5 %.
Under 1968 ökade statens efterfrågan på reala resurser för konsumtionsoch
investeringsändamål med drygt 5 % i volym. De statliga myndigheterna
iakttar under 1969 och 1970 en betydande återhållsamhet, när det
gäller att öka anspråken på samhällsekonomins reala resurser. Således
förutses staten under 1969 och 1970 öka sin volymmässiga efterfrågan
med endast drygt 3 % respektive 1 %.
Transfereringsutgifterna steg under såväl 1969 som 1968 med drygt 6 %.
Under 1970 förutses transfereringarna tillväxa betydligt snabbare eller med
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1970 141
ungefär 10,5 %. Av den sektorvisa fördelningen framgår att det under
1969 främst var överföringarna till hushållsektorn och kommunerna som
ökade. För 1970 förutses transfereringar till socialförsäkringssektorn tillväxa
snabbast, men även transfereringarna direkt till hushållssektorn ökar
kraftigt. Orsaken till att transfereringarna till socialförsäkringssektorn
växer så snabbt är att de förbättrade sjukförsäkrings- och folkpensionsförmånerna
till betydande delar finansieras med ökade statsbidrag. Statens
ränteutgifter och utgifter för internationell verksamhet har inte fördelats
på sektorer. Båda dessa poster växer mycket hastigt. Härutöver ingår bland
de ofördelade transfereringarna även en avstämningspost, med en på kalenderår
något egenartad utveckling.
Omfattningen av utlåning och andra finansiella transaktioner har fluktuerat
starkt mellan de senaste kalenderåren. 1967 uppgick de finansiella
transaktionerna till 2,5 miljarder kr., medan de 1968 utgjorde 2,2 miljarder
kr. Detta senare låga tal förklaras till någon del av att utbetalningarna
till investeringsbanken 1967 var 500 milj. kr. och 1968 endast
200 milj. kr. Vidare medförde det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för
statlig bostadsfinansiering en betydande fördröjning i utbetalningarna från
lånefonden för bostadsbyggande. Under hösten 1969 förefaller bostadslånefonden
ha genomfört den utlåning som ej kunde realiseras under 1968.
Detta tillsammans med bl. a. statliga aktieförvärv och affärsverkens ökade
utnyttjande av sina rörliga krediter har lett till den remarkabelt stora utlåningssiffran
om 4,1 miljarder kr. Utifrån nu tillgängligt material kan
statens finansiella transaktioner 1970 förutses uppgå till ungefär 3,7 miljarder
kr. Det bör i detta sammanhang påpekas att omvandling från budgetår
till kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet, varför utfallet
så småningom kan visa sig medföra justeringar och förskjutningar mellan
åren av utgifterna. Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella
transaktioner.
Sammanfattningsvis kan sägas att ökningen av de statliga myndigheternas
efterfrågan på reala resurser under 1969 enligt preliminära beräkningar
synes ha varit något lägre än under 1968. För 1970 indikerar planerna
en ännu något lägre efterfrågeökning. Transfereringsutgifterna -—
som inte innebär direkt statlig efterfrågan på realtillgångar — förutses
1970 öka snabbare än under 1968 och 1969. Statens finansiella transaktioner
beräknas 1970 bli av ungefär samma omfattning som 1969, vilket innebär
en väsentlig höjning jämfört med 1968.
Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som refererats
ovan, ger vid handen att statens finansiella sparande försvagades
med omkring 300 milj. kr. under 1968. En motsatt utveckling beräknas
ha ägt rum under 1969 då det finansiella sparandet synes ha förstärkts
med ungefär 1 200 milj. kr. Enligt det underlag som nu föreligger skulle
statens finansiella sparande under 1970 ytterligare förstärkas med om
6
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
142 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
kring en miljard kr. Även om vissa utgifter erfarenhetsmässigt kan förutses
tillkomma är det sannolikt att en påtaglig förstärkning av det finansiella
sparandet kan realiseras under 1970. Totalbudgetens saldo, som under
1968 genomgick en försvagning med drygt 300 milj. kr., fortsatte under
1969 att ytterligare försvagas. Under 1970 kan totalbudgetens saldo förutses
förstärkas med ungefär 1 500 milj. kr., detta sagt med reservation för ännu
ej beslutade utgiftspåslag. Budgetpolitikens inverkan på kreditmarknaden
utvecklas i kapitel IX.
3. Kommunerna
Den kommunala sektor, som behandlas i detta avsnitt, har i anslutning
till det nya nationalräkenskapssystemet givits en något annan avgränsning
än tidigare. Ramen för myndigheternas verksamhet har nämligen vidgats
till att även innefatta investeringsverksamheten i de kommunala affärsverken.
Detta är en förändring i avgränsningen som är precis motsatt
den som vidtagits för staten. Orsaken till den olikartade behandlingen
av affärsverksamheten i de två offentliga delsektorerna skulle vara att
de kommunala myndigheterna och affärsverken vanligen är finansiellt
och bokföringsmässigt integrerade, medan detta ej är fallet i vad avser
staten och de statliga affärsverken. Den produktion och det bidrag till
nationalprodukten som de kommunala affärsverken lämnar hänförs emellertid
liksom tidigare till den funktionella företagssektorn. I till avsnittet
hörande tabell märks förändringen däri att den post, som tidigare kallades
nettotillskott till affärsverken har försvunnit, medan i stället posten realinvesteringar
vuxit i motsvarande grad. I motsatt riktning påverkas investeringsposten
av att myndigheternas utgifter för reparationer och underhåll
betraktas som konsumtion. Vidare är att märka att myndigheternas
personalkostnader utöver löner kalkyleras efter en schablon och då
härigenom framkommande kostnad överstiger den likviditetsmässiga har
bland inkomsterna inlagts en inkomst avsedd att balansera denna merkostnad.
Kommunernas skatteinkomster har från 60-talets början t. o. m. 1968
ökat kraftigt. Bakom denna ökning ligger en markant tillväxt i beskattningsunderlaget
med i genomsnitt knappt 12 % årligen fram t. o. in. 1966,
något som i sin tur orsakats av de stora nominella löneökningarna och den
höga sysselsättningsnivån under 60-talet. Men dessutom har den kommunala
utdebiteringen höjts med i genomsnitt drygt 3 % årligen fram
t. o. m. 1968. Under denna period har slutavräkningsmedlen — dvs. skillnaden
mellan förskottsbetalningen från staten och den slutligt uträknade
kommunalskatten — till följd av den närmast accelererande tillväxten
i beskattningsunderlaget, stigit år från år. Denna för kommunerna gynnsamma
utveckling har drastiskt förändrats, då beskattningsunderlagets
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
143
tillväxt fr. o. m. 1967 minskat från ovan nämnda 12 % till i genomsnitt
strax under 8 % årligen. Utvecklingen av beskattningsunderlaget 1967
och 1968 är av väsentlig betydelse för förskottsbetalningarna av kommunalskattemedel
under 1969 och 1970. Kommunerna har försökt kompensera
den avtagande tillväxthastigheten hos beskattningsunderlaget genom
att höja utdebiteringen med i genomsnitt drygt 4 % både 1969 och
1970. Höjningen av utdebiteringen är dock inte tillräcklig för att uppväga
nedgången i beskattningsunderlagets utveckling, vilket framgår av att produkten
av beskattningsunderlagets och utdebiteringens förändring sjunker
från knappt 15 % till knappt 12 % fr. o. m. 1969. Till detta skall så läggas
att slutavräkningsmedlen i absoluta tal sjunker med 280 milj. kr. under
1969 och med 125 milj. kr. under 1970. 1 och för sig kunde kanske den
beskrivna inkomstutvecklingen passera utan reala konsekvenser, om blott
prisutvecklingen samtidigt dämpades. Då emellertid priserna på såväl varor
som tjänster under 1969 och 1970 förutses stiga något snabbare än
under 1968, utsätts kommunernas önskemål om real aktivitetsökning således
för ett tryck från dels den långsammare inkomstutvecklingen och
dels från den snabbare prisutvecklingen.
Skatterna är den dominerande inkomstkällan för kommunerna och den
i och för sig snabba utvecklingen hos statsbidragen och driftinkomsterna
förmår inte ge kommunernas samlade inkomster en väsentligt annorlunda
utveckling än skatteinkomsterna. Mera preciserat innebär detta att tillväxthastigheten
hos kommunernas inkomster nu beräknas nedgå från de
tidigare under 60-talet vanliga ökningarna på 20 % till omkring 15 %
1968 och till ungefär 11 % för 1969 och drygt 9,5 % 1970. Denna långsamma
inkomsttillväxt kommer inte överraskande för kommunerna, och
kan därför väntas återspeglas i en något avtagande utgiftsexpansion.
Under 1968 ökade kommunernas efterfrågan på reala resurser med ungefär
10 % i volym och med ungefär 15 % i löpande priser. Uppgifter som
med hjälp av enkäter insamlats från kommunerna tyder på att kommunernas
efterfrågan på reala tillgångar 1969 skulle ha tillväxt med omkring
14 % i löpande priser och ungefär 9 % i volym, vilket är en procentenhet
långsammare än under 1968. Planerna för 1970 indikerar att den reala
efterfrågans tillväxt detta år skulle dämpas med tre procentenheter till
ungefär 6 %. Värdemässigt kan efterfrågan 1970 förutses öka med omkring
11 %. Man kan således säga att kommunerna — eventuellt på grund
av finansiella restriktioner — på ett markant sätt dämpat ökningstakten
i sin efterfrågan på reala resurser.
Kommunernas utgifter för konsumtionsändamål — till två tredjedelar
bestående av löner —- ökade under 1968 med drygt 16 % i löpande priser,
motsvarande en volymökning på drygt 10 %. Under 1969 beräknas konsumtionsutgifterna
preliminärt ha stigit med omkring 14 % i löpande
priser, vilket uppskattas innebära en volymökning på närmare 8,5 %. För
144
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VITE: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1969—1970
(Exkl. kommunala bolag och stiftelser)
Milj. kr. |
Förändring 1969—1970 |
|||
1969 |
1970 |
milj. kr. |
procent |
|
I löpande priser: |
||||
1. Inkomster ................................ |
31 780 |
34 830 |
3 050 |
+ 9,5 |
1. 1. Skatter.................................. |
16 620 |
18 120 |
1 500 |
+ 9,0 |
1. 2. Statsbidrag.............................. |
8 070 |
8 570 |
500 |
+ 6,0 |
1. 3. Övriga inkomster ........................ |
7 090 |
8140 |
1 050 |
+ 15,0 |
2. Utgifter .................................. |
33 870 |
37 650 |
3 780 |
+ 11,0 |
2. 1. Konsumtion........................... |
21 560 |
23 900 |
2 340 |
+ 11,0 |
2. 2. Transfereringar ........................ |
4 530 |
5 290 |
760 |
+ 16,5 |
2. 2.1. Till staten ............................ |
260 |
220 |
-40 |
|
2. 2. 2. Till hushåll............................ |
2 190 |
2 630 |
440 |
+ 20,0 |
2.2.3. Till socialförsäkringssektorn............. |
740 |
800 |
60 |
+ 8,0 |
2. 2. 4. Ofördelat.............................. |
1 340 |
1 640 |
300 |
+ 22,0 |
2. 3. Realinvesteringar....................... |
7 780 |
8 460 |
680 |
+ 8,5 |
3. Finansiellt sparande (1 — 2).................. |
— 2 090 |
-2 820 |
— 730 |
|
4. Netto av mark- och fastighetsköp ............ |
300 |
300 |
0 |
|
5. Andra finansiella transaktioner .............. |
100 |
100 |
0 |
|
6. Totalsaldo (3 — 4 — 5)........................ |
— 2 490 |
— 3 220 |
-730 |
|
I 1969 års priser: |
||||
Bruttoinvesteringar............................ |
7 780 |
8150 |
370 |
+ 5,0 |
Konsumtion.................................. |
21 560 |
22 900 |
1 340 |
+ 6,0 |
Anm. Ovanstående tabell skiljer sig från tidigare års bl. a. därigenom att den kommunala
sektorn nu vidgats till att även innefatta investeringsverksamheten i de kommunala affärsverken.
Vissa inkomster ingående i posten övriga inkomster samt de finansiella transaktionerna
har uppskattats med ett betydande mått av osäkerhet, varför sifferpreciseringarna rörande
finansiellt sparande och totalt saldo bör användas med försiktighet.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
1970 förutses för närvarande att kommunerna kommer att öka sin volymmässiga
efterfrågan på varor och tjänster för konsumtionsändamål med
drygt 6 %. Beträffande fördelningen på olika kommuntyper förefaller det
klart, att landstingen under 1969 och 1970 i detta avseende expanderar betydligt
snabbare än primärkommunerna.
De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringsaktivitet
ökade under 1968 med omkring 9 % i volym, medan den värdemässiga stegringen
var ungefär 13 %. Enligt de preliminära bedömningar, som kunnat
göras utifrån enkätmaterialet, skulle investeringarna under 1969, ett år som
präglats av viss anspänning på byggnadsmarknaden, ha ökat med så mycket
som 10 % i volym och med ungefär 14 % i värde. För 1970 förutses dock en
väsentligt lägre tillväxttakt. Volymökningen uppskattas till knappt 5 % och
i löpande priser kan ökningen beräknas till omkring 8,5 %. Under senare år
fram t. o. m. 1968 har landstingskommunernas investeringar expanderat be
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
145
tydligt snabbare än primärkommnnernas, men detta mönster synes brytas
under 1969 och 1970, när landstingens investeringar uppvisar tillväxttal som
är väsentligt mycket lägre än primärkommunernas. Sett tillsammans med
den motsatta utvecklingen för konsumtionen, skulle denna utveckling något
lättvindigt kanske kunna pressas in i en hypotes att landstingskommunerna
i sin strävan att utöka sjukvårdens resurser t. o. m. 1968 i stor utsträckning
befunnit sig i en utpräglad investeringsfas, medan det först därefter skulle
ha blivit aktuellt att kraftigt öka driftutgifterna.
Kommunernas utgifter för transfereringar ökade under 1968 med ungefär
13 %. 1969 bedöms överföringarna ha ökat med drygt 14 % medan för 1970
förutses en stegringstakt på 16 %. En orsak härtill är ökande ränteutgifter
på den allt större kommunalskulden. Väsentliga orsaker torde också vara
ökade utgifter för sociala stöd- och hjälpinsatser bl. a. betingade av den höga
hyresnivån i nyproducerade bostäder.
De finansiella konsekvenserna av ovan skildrade aktivitetsförändringar
skulle innebära att kommunernas finansiella sparande under 1969 kraftigt
försvagats och under 1970 skulle det ytterligare försvagas med omkring 700
milj. kr. Det kommunala upplåningsbehovet — förutsatt oförändrad likviditetssituation
— skulle möjligen kunna uppskattas ha varit omkring 2,5 miljarder
kr. 1969. Av detta belopp torde endast ungefär en miljard ha kunnat
placeras på den reguljära kreditmarknaden, medan resten av finansieringsbehovet
sannolikt har täckts genom upplåning vid sidan av marknaden. Det
har troligen också varit nödvändigt, i synnerhet för de expansiva kommunerna,
att under 1969 i viss mån minska sin likviditet. Kommunerna förvärvar
och säljer mark, fastigheter och anläggningar i betydande omfattning.
Om en kommun kommer i en finansiellt brydsam situation, är det
tänkbart att den begränsar sina nettoförvärv av dylika tillgångar. Eftersom
kommunernas finansiella situation i allmänhet synes ansträngd under 1969
och 1970, har det förefallit rimligt att tentativt sätta nettot av mark- och
fastighetsköp lägre än närmast föregående år och lägre än vad enkätvärdet
i och för sig motiverar. Det kommunala finansieringsbehovet bör 1970 bli
ännu något större än 1969. Det är dock f. n. inte möjligt att förutsäga storleken
av den upplåning som kan komma att ske på den reguljära kreditmarknaden.
Om man önskar sammanfatta kommunernas beteende nu när de råkat in i
en period med låg automatisk inkomsttillväxt, kan man göra det på ungefär
följande sätt: för att inte alltför chockartat behöva anpassa sig till en lägre
expansionstakt höjs utdebiteringen kraftigt, återhållsamhet visas vad gäller
konsumtionsutgifternas ökningstakt, investeringsutgifternas planerade tillväxt
dämpas efter hand, framför allt när dessutom upplåning inte beräknas
kunna ske i obegränsad omfattning.
De beräkningar som gjorts för enskilda inkomst- och utgiftsposter i denna
kalkyl har justerats med vissa erfarenhetsmässiga över- och underskatt
-
146
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
ningar i enkäten i förhållande till planernas utfall. Likväl får den utveckling
som ovan presenterats anses vara behäftad med betydande osäkerhet.
4. Socialförsäkringssektorn
Till socialförsäkringssektorn har i det följande sammanförts vissa verksamheter
som kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken.
Avgränsningen har skett i anslutning till det nya nationalräkenskapssystemet.
Sektorn omfattar sålunda allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring,
frivillig sjukpenningförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering
och frivillig pensionsförsäkring. De institutioner som med denna
avgränsning av verksamheten i större eller mindre grad kommer att beaktas
är riksförsäkringsverket, allmänna pensionsfonden, allmänna försäkringskassorna,
de erkända arbetslöshetskassorna, stat och kommuner samt vissa
arbetsgivarbolag. Sektorns gränser sammanfaller följaktligen inte genomgående
med de berörda institutionernas. Den här använda socialförsäkringssektorn
är till sin natur en statistisk konstruktion.
När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från denna
sektor har man i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor
och tjänster då denna är helt obetydlig. Det är i stället de finansiella flödena
mellan denna sektor och övriga sektorer i samhällsekonomin som uppmärksammas.
Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat med hela 17,5 %
under 1968, medan ökningen under 1969 uppgick till drygt 10 %. För 1970
förutses för närvarande att sektorns samlade inkomster kommer att tillväxa
med knappt 11,5 %, dvs. något snabbare än under 1969.
Inkomsterna består till ungefär sex tiondelar av avgifter från de försäkrade
eller deras arbetsgivare. Detta inkomstflöde växte under 1968 med drygt
Tabell VIII: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1969—1970
Milj. kr. |
Förändring 1969—1970 |
|||
1969 |
1970 |
milj. kr. |
procent |
|
1. Inkomster............... |
19 240 |
21 410 |
2170 |
+ 11,5 |
1.1. Avgifter ................ |
12 050 |
13 010 |
960 |
+ 8,0 |
1. 2. Bidrag från stat och kommun |
5 200 |
5 820 |
620 |
+ 12,0 |
1.3. Ränteinkomster.............. |
1 990 |
2 580 |
590 |
+ 30,0 |
2. Utgifter................. |
12 620 |
14150 |
1530 |
+ 12,9 |
2.1. Konsumtion................. |
400 |
430 |
30 |
+ 7,5 |
2. 2. Transfereringar till hushållen . . |
12 220 |
13 720 |
1 500 |
+ 12,5 |
3. Finansiellt sparande (1—2)...... |
6 620 |
7 260 |
640 |
Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
147
22 %, medan tillväxten under 1969 var väsentligt mycket lägre och endast
uppgick till ungefär 11 %. För 1970 förutses en ännu något lägre ökning,
nämligen 8 %. Det kan synas anmärkningsvärt att ökningstakten i avgiftsinflödena
minskar trots att ATP-avgiften under såväl 1968, 1969 och 1970
höjts med en halv procentenhet och fr. o. m. 1970 höjs dessutom arbetsgivarnas
sjukförsäkringsavgift med 0,3 % till 2,9 %. En orsak till den avtagande
tillväxttakten kan vara att allt fler löntagare når upp till inkomster
som överstiger avgiftsunderlaget. Det är också tänkbart att lönestegringarna
varit koncentrerade till skikt där avgiftsmaximeringen blir verksam. Den väsentligaste
orsaken torde dock vara att arbetsgivarnas preliminära avgifter
till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen med viss schablonjustering
beräknas med utgångspunkt från två år gamla förhållanden. Om schablonjusteringarna
inte träffar exakt rätt uppstår genom slutregleringen vissa
oregelbundenheter i avgiftsinflödet. Bidragen från stat och kommuner svarar
för något mindre än tre tiondelar av socialförsäkringssektorns inkomster,
en andel som sjunker allt eftersom arbetsgivarnas inbetalningar till AP-fonderna
ökar. Bidragen från stat och kommun avser huvudsakligen folkpensioneringen,
sjukförsäkringen och arbetslöshetskassorna och beräknas 1970
växa med ungefär 11,5 %, vilket är betydligt snabbare än under 1968 och
1969 då tillväxthastigheten var ungefär hälften så hög. Fonduppbyggnaden
inom sektorn är mycket snabb och därför växer även sektorns ränteinkomster.
Dessa tillväxer nu med en hastighet av omkring 30 % per år.
Socialförsäkringssystemets utgifter består till en mycket liten del, ungefär
3 %, av kostnader för systemets administration. Huvudparten av sektorns
utgifter består naturligen av utbetalningar till hushållssektorn enligt de olika
socialförsäkringsprogrammen. 1968 uppgick utbetalningarna till ungefär
11 miljarder kr. och steg 1969 till drygt 12 miljarder kr., en ökning med
10,5 %. För 1970 förutses nu en högre tillväxttakt, ungefär 12,5 %, vilken
till stora delar kan hänföras till förbättrade sjukförsäkringsförmåner, till
standardförbättring av folkpensionerna och till att ett kraftigt ökat antal
personer kommer i åtnjutande av tilläggspensionsförmåner med allt högre
belopp.
För att bättre antyda omfattningen av utbetalningarna till hushållssektorn
kan pekas på att de f. n. motsvarar omkring 15 % av hushållens disponibla
inkomster, varvid dock hänsyn inte tagits till att en del av socialförsäkringsförmånerna
är skattepliktiga och därmed ej till hela sitt belopp ingår i den
disponibla inkomsten.
Ovan refererade transaktioner över en delvis konstruerad socialförsäkringssektor
visar att sektorns finansiella sparande — dess nettoutlåningsmöjlighet
— under de senaste åren ständigt har ökat. Förstärkningen under
1968 uppgick till en dryg miljard kr. och under 1969 och 1970 beräknas det
finansiella sparandet förstärkas med ungefär 650 milj. kr. årligen. Den osedvanligt
starka ökningen 1968 beror i stor utsträckning på engångseffekter av
148 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
ett påskyndat uppbördsförfarande för ATP-avgifterna. De flesta av de fonder
som är berörda är blygsamma och försäkringsverksamhetens inkomster
och utgifter balanseras över några få år. Det viktiga undantaget är tilläggspensioneringen,
vilken i AP-fonderna ackumulerar tillgångar som skall bidra
till att möta de stora framtida pensionsanspråken. Av det totala finansiella
sparandet om 7,3 miljarder kr. 1970 hänför sig ungefär 6,9 miljarder
kr. eller närmare 95 % till AP-fonderna. Detta betydande sparande utbjuds
till allra största delen på kreditmarknaden och dess fördelning på olika institutionella
låntagargrupper diskuteras närmare i kapitel IX.
5. Den konsoliderade offentliga sektorn
Den offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad
på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad
konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala
självstyret kan sägas att statsmakterna har stort inflytande över —
och ansvar för — de offentliga delsektorernas utgifter och inkomster och
även över de finansiella transaktionerna dem emellan. Därför är det i betydande
utsträckning statsmakterna, som utifrån det för stunden och fallet
lämpliga, avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta utgifterna
skall falla och vilken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen.
Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas som
ett instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Målsättningar
kan nås genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar,
men som formellt är att hänföra till en annan sektor än den statliga.
Tabell VHI: 4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1969—1970
Milj. kr. |
Förändring 1969—1970 |
|||
1969 |
1970 |
milj. kr. |
procent |
|
1. Inkomster..................... |
72 410 |
80 480 |
8 070 |
+ 11,0 |
1.1. Skatter ..................... |
47 900 |
52 910 |
5 010 |
+ 10,5 |
1.2. Socialförsäkringsavgifter ...... |
12 050 |
13 010 |
960 |
+ 8,0 |
1. 3. Övriga inkomster............ |
12 460 |
14 560 |
2 100 |
+ 17,0 |
2. Utgifter....................... |
67 580 |
74 670 |
7 090 |
+ 10,5 |
2. 1. Konsumtion............... |
34 620 |
37 560 |
2 940 |
+ 8,5 |
2. 2. Transfereringar............. |
23 060 |
26 350 |
3 290 |
+ 14,5 |
2. 2. 1. Till hushåll................ |
18 250 |
20 540 |
2 290 |
+ 12,5 |
2. 2. 2. Till företag................ |
1 550 |
1 560 |
10 |
|
2. 2. 3. Ofördelat.................. |
3 260 |
4 250 |
990 |
+ 30,5 |
2.3. Realinvesteringar .......... |
9 900 |
10 760 |
860 |
+ 8,0 |
3. Finansiellt sparande (1—2)...... |
+ 4 830 |
+ 5 810 |
980 |
Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del
av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga inkomster.
Källa: Finansdepartementet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för ur 1970 149
Det kan därför vara missledande att endast utifrån förändringar i statens
budget dra slutsatser om bl. a. den av statmakterna bedrivna ekonomiska
politiken. Det ingår i bilden att den statliga sektorns konsumtion och investeringar
endast motsvarar hälften av kommunernas och att socialförsäkringsavgifterna
i det närmaste är lika stora som de direkta skatterna.
När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringarna dem
emellan — »internleveranserna» — elimineras. Konsolideringens syfte är
att beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess
finansiella nettotransaktioner med hushålls- och företagssektorerna. Den
konsoliderade offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget
av de ekonomiska flöden som det offentliga direkt påverkar genom sin
politik. En del ekonomiska resurser används direkt av det offentliga för
produktion av varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom
transfereringar till de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning
i vad avser deras slutliga användning. Sektorns inkomstöverskott, i bemärkelse
av skillnader mellan totala inkomster och samtliga utgifter för
konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar, benämns
finansiellt sparande. Denna post innefattar finansiella transfereringar (utlåning
m. m.) samt eventuellt saldo.
Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med
ungefär 13,5 % under 1969 och förutses 1970 stiga med omkring 11 %. Ökningen
förutses avse såväl skatter som socialförsäkringsavgifter. Utgifterna
beräknas under 1969 ha ökat med omkring 13,5 % och för 1970 förutses en
fortsatt tillväxt med 10,5 %. Sektorns efterfrågan på reala resurser för konsumtion
och investeringar bedöms ha ökat med inemot 12 % i löpande priser
under 1969, vilket uppskattas motsvara en volymökning med närmare
7 %. För 1970 förutses en volymtillväxt på ungefär 4 %.
Under 1969 kan den offentliga sektorn beräknas ha tagit i anspråk ungefär
25 3/4 % av bruttonationalproduktens resurser. Bruttonationalproduktens
tillväxt under 1970 förutses nu komma att uppgå till ca 4 % och då den offentliga
sektorn under samma period förutses öka sin direkta efterfrågan
med 4 % i volym, dvs. i samma takt som bruttonationalprodukten tillväxer,
kommer det offentliga att 1970 ta i anspråk en lika stor andel av de tillgängliga
resurserna som under 1969. En annan aspekt av samma förhållande
är att staten och kommunerna under 1970, för ökad framställning
av offentliga tjänster samt härför erforderlig investering, kommer att ta i
anspråk ungefär 26 % av bruttonationalprodukttillväxten.
Som ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tillbaka
till de privata sektorerna. Dessa inkomstöverföringar är till viss de]
komponenter i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med
försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, medan andra överföringar
är avsedda att bidra till en omfördelning mellan olika inkomstskikt.
En mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaks
6-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
150 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. i: Finansplanen
till företagssektorn och kan således beräknas komma hushållssektorn tillgodo
i form av lägre priser. Totalt beräknas de icke finansiella transfereringarna
från den offentliga sektorn till hushåll och företag ha ökat med
knappt 20 % mellan 1968 och 1969 och under 1970 förutses en ökning på
drygt 11,5 %.
Schematiskt kan man säga att ungefär 61 % av det offentligas inkomster
används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 32 % av
inkomsterna återförs till de privata sektorerna genom olika former av inkomstöverföringar.
Det finansiella sparandet utgör f. n. ungefär 7 % av
sektorns inkomster. Det finansiella sparandet förstärktes under 1969 med
omkring 550 milj. kr. och förutses under 1970 ytterligare förstärkas med
inemot en miljard kr.
6. Beräkning av budgeteffekter
Det är inte möjligt att på grundval enbart av förändringar i budgetens
saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar
av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given
förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämligen
orsakas av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter,
där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin.
Det kan därför inte utan reservationer hävdas att en överbalanserad
budget verkar kontraktivt eller att en underbalanserad budget
verkar expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst
hävdas, att en balanserad budget eller en budget med oförändrat saldo
skulle lämna efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar
i omfånget av statens verksamhet (vilken utgör en komponent
av nationalprodukten), som försiggår vid en samtidig och beloppsmässigt
lika stor ökning eller minskning av statens utgifter och inkomster, dvs. vid
oförändrat budgetsaldo. Härmed skulle en budget som vidhålles i balans
mycket väl kunna medverka till en ökning eller minskning av den samlade
aktiviteten inom samhällsekonomin, även under förutsättning att den
förändring som sker av statens utgifter och inkomster skulle ha en neutral
inverkan på aktiviteten utanför den statliga sektorn.
Det anförda exemplet kan uppfattas som ett specialfall av vad som mera
allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statliga utgifter och inkomster
kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin. I detta
fall har ökningen av statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, dvs.
statens verksamhet, en totalt större effekt än den beloppsmässigt lika stora
ökningen av de intäkter som dras in från övriga sektorer av samhällsekonomin
— låt vara att effekterna på de icke statliga sektorerna härvid
tänkes vara lika stora.
En analys av budgetens effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning
av utgifter och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. Där
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 151
till kommer emellertid som en ytterligare komplikation, att varje uttalande
om budgetens totalekonomiska effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm
som väljs till den föreliggande budgeten. I vissa försök att mäta
budgetens konjunktureffekter synes jämförelsenormerna ha varit en tänkt
budget i vilken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta
året skall betala lika många kronor i skatt som under jämförelseåret,
dels att varje statsutgift under det undersökta året skall vara lika stor som
under jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm framstår hela budgetförändringen
såsom förklarad av en viss budgetpolitik eller snarare av att en
viss speciell budgetpolitik inte har förts. I en annan uppläggning av budgetanalysen
har man emellertid sökt skilja ut de förändringar i budgeten
som är ett utslag av medveten politik (»åtgärd») från de förändringar i
budgeten som kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen
inom samhällsekonomin i övrigt (s. k. »automatik»). Med denna
uppdelning uppfattas sådan förändringar på budgetens inkomstsida
som automatik, vilka vid ett oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets
utveckling, medan åtgärdsbestämda inkomstförändringar endast
tänks innefatta sådana som direkt följer av skattesatsförändringar.
En sådan indelning kan emellertid leda till att den medvetna budgetpolitikens
betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla
en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör
rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om en
skattesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar,
som följer av en opåräknad eller oregelbunden utveckling
av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik.
Det förefaller svårt eller ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de
förändringar av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden
beskaffenhet och man har hittills i budgetanalytiska undersökningar
fått nöja sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar
totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att
söka renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. 1
det närmast följande har valts att beakta hela förändringen av budgetens
inkomster och utgifter. Jämförelsenormen blir därmed en budget, där inkomsternas
belopp på ett eller annat sätt är låst vid en oförändrad nivå.
Nedan beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser att på ett
överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inte bara
av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en sammantagen
offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringarna,
socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans
utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. Eu naturlig
följd av denna syftning har varit att innehållet i staten och kommunerna
fått vidgas till att även avse statliga affärsverk och bolag samt kommunala
bolag och stiftelser.
Tillvägagångssättet är att förändringar i statens och kommunernas bud -
152 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
geter uppdelas i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och
kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett
mått på den efterfrågan på reala faktorer som dessa direkt utövar. Härutöver
införs den grova approximationen att alla icke finansiella in- och utbetalningar
i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar samt
olika former av skattemedelsindragningar har — bortsett från teckenskillnader
— likvärdiga effekter på den icke offentliga efterfrågan, dvs. i
huvudsak hushållens och företagens efterfrågan. Slutsatsen blir då, att förändringen
av statens och kommunernas utgiftsöverskott (av det finansiella
sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra sektorernas
efterfrågan.
Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan
på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin
genom förändringar i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller
socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna är det närmast förändringen
i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den
privata sektorns efterfrågan.
Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas
volym ger således ett mått på förändringen av den
efterfrågan på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga
sektorn. Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella
sparande ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i
vidaste bemärkelse utövar på hushållens och företagens, för efterfrågan på
reala resurser, disponibla intäkter.
Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym
inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter,
som följer av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet
föranledda förändringen av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter.
Härvid har summariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar
är likvärdiga med hänsyn till effekterna på aktiviteten i samhällsekonomin
och såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar
i de icke offentliga sektorernas intäktsströmmar dämpas visserligen
genom sparandebortfall etc. men har å andra sidan kedjeeffekter.
Här har presumerats att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika
med 1. Detta innebär med andra ord, att en förändring av den sammantagna
offentliga sektorns utgiftsöverskott förutsätts åtföljas av en lika stor
förändring av övriga sektorers efterfrågan på varor och tjänster. Den sammanlagda
inverkan på den totala efterfrågan har sålunda satts lika med
summa förändring av offentlig real efterfrågan och via det offentliga utgiftsöverskottet
genererad efterfrågan.
I modellen erhålls således effekten av budgetförändringarna som summan
av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och,
med negativt förtecken, förändringen i det finansiella sparandet, varvid
153
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
båda termerna förses med en multiplikator av -f- 1. Annorlunda uttryckt
innebär detta, att en ökning av statens utgifter för inköp av varor och tjänster,
som inte sammankopplas med en motsvarande ökning av statens intäkter
och således medför en lika stor förändring i negativ riktning av statens
finansiella sparande, kan ges en multiplikatoreffekt av -f- 2. En ökning
av statens inkomster, som inte sammankopplas med en motsvarande
ökning av statens utgifter och följaktligen medför en lika stor förändring
i positiv riktning av statens finansiella sparande, kan ges multiplikator
effekten — 1.
Det kan finnas anledning att jämföra denna enkla modell med en något
mer komplicerad modell som professor Bent Hansen utarbetat för OECD:s
räkning.1 Denna modell avser att ge kvantitativa mått på den effekt på samhällsekonomin,
som utgår från förändringar i vissa stora grupper av budgetposter.
I modellen införs med positivt förtecken förändringen av statens köp
av varor och tjänster och transfereringsutgifter, samt med negativt förtecken
förändringen i direkta respektive indirekta skatter. För att kunna uppskatta
inte blott direkta utan även indirekta effekter (s. k. multiplikatoreffekter)
av förändringar i statens inkomster och utgifter, har man utgått från
värden på vissa läckagekvoter; den marginella sparkvoten och den marginella
importkvoten.
Beräkningar enligt modellen har för Sveriges del givit som resultat, att en
förändring av statens köp av varor och tjänster har en multiplikatoreffekt
lika med -f- 1,92, medan förändringar i transfereringsutgifternas, de direkta
respektive indirekta skatternas belopp, har multiplikatoreffekter lika med
-j- 0,92, — 0,92 respektive — 1,15. Med åtskillig förenkling skulle alltså kunna
sägas att en förändring av statens köp av varor och tjänster har dubbelt
så stor efterfrågepåverkande effekt som en lika stor förändring i statens inkomster.
I OECD-modellen använda multiplikatorvärden ligger som synes mycket
nära dem som den här använda modellen arbetar med. Det skall dock framhållas
att denna likhet delvis är skenbar i och med att modellerna har en något
olika syftning. OECD-modellen avser att mäta effekter på den samlade
aktiviteten i samhällsekonomin — dvs. bruttonationalprodukten — medan
den här använda modellen har det blygsammare syftet att mäta effekten
på efterfrågetillväxten. Denna och andra olikheter mellan de två modellerna
diskuterades i detalj i den reviderade nationalbudgeten för 1969. Därvid
gjordes också en numerisk jämförelse som gav vid handen att resultaten
som erhålls från de två modellerna visar mycket god samstämmighet.
Det återstår att i korthet beskriva det tekniska förfaringssättet vid beräkning
av budgeteffekter med hjälp av den här använda modellen. Först beräknas
förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets volymmässiga
direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och investe
1
OECD, »Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965», Paris 1969.
154 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
ringsändamål. De olika delsektorernas finansiella sparande framkommer
som skillnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion,
realinvestering och icke finansiella transfereringar. När det gäller bostadssektorn
kan dess investeringar i löpande priser tas som uttryck för
sektorns finansiella sparande. Det fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statlig
bostadsfinansiering innebär dock att ägare av bostadshus, när vissa rekvisit
är uppfyllda, även får låna för att betala på fastigheten belöpande ränteutgifter.
Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av denna anledning
ökats något i negativ riktning utöver själva investeringsbeloppet. Den
sammantagna offentliga sektorns finansiella sparande de olika åren deflateras
med bruttonationalproduktdeflatorn respektive år, varefter förändringarna
mellan åren framräknas.1 Förändringstalen för denna variabel anses
bär utgöra ett mått på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår från den
offentliga sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta efterfrågepåverkan
samt uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i 1959 års
priser respektive år. Även i övrigt har 1959 valts som bas för fastprisberäkningarna.
Diagram VIII: 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961—1970
Procent av bruttonationalprodukten, 1959 års priser.
A = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan.
B = Effekten av statens och kommunernas budgeter på den samlade efterfrågan.
De resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga
sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående
uppställning, vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter
som utgår från de olika delsektorerna.
1 Eftersom en förändring av den offentiga sektorns finansiella sparande när detta går i negativ
riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i den bemärkelsen
att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att deflatera motsvarande
budgeteffekter med ett nettoprisindex och ställa dem i relation till bruttonationalprodukten beräknad
till faktorkostnad i stället för till marknadspris. En sådan justering skulle emellertid inte
ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.
155
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av den efterfrågepåverkande
effekten som utgår från hela den sammantagna offentliga sektorn och
den del därav som kan hänföras till staten och kommunerna. Skillnaden mellan
de två kurvorna utgörs av de effekter som utgår från bostadsbyggandet
och socialförsäkringssektorn.
1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Staten...................... -2,2 +1,0 +1,6 +0,3 ±0 +0,9 +0,5 +0,7 -0,4 -0,5
därav direkt efterfrågan .... +0,2 +0,7 +0,5 +0,3 +0,6 +0,2 —0,6 +0,5 +0,4 +0,1
Kommunerna................ +1,1 +0,9 +1,3 +1,4 +0,4 +0,4 +1,7 +1,9 +2,2 +1,3
därav direkt efterfrågan .... +0,7 +0,8 +1,2 +0,9 +0,6 +0,9 +2,0 +1,4 +1,5 +1,0
Bostadsbyggandet............ +0,7 +0,8 +0,8 +1,1 +0,3 -0,2 +1,3 +0,3 -0,1 ±0
därav direkt efterfrågan .... +0,3 +0,4 +0,4 +0,5 +0,2 —0,1 +0,7 +0,1 ±0 ±0
Socialförsäkringssystemet, investeringsfonderna
......... +0,8 —0,4 —1,0 —0,7 —0,4 —0,4 —0,1 —0,8 —0,5 —0,3
Totaleffekt +0,4 +2,3 +2,7 +2,1 +0,3 +0,7 +3,4 +2,1 +1,2 +0,5
156
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
IX. Kreiiitmarknaden
Totalt ökade kreditgivningen på den reguljära kreditmarknaden 1968 med
2,5 miljarder kr. men minskade 1969 med ca 1,5 miljard. Kreditgivningen
till staten och bostäder ökade obetydligt och övriga sektorers upplåning
minskade. Utvecklingen sektorvis diskuteras i följande avsnitt. Bankinlåningen
minskade ännu kraftigare än kreditgivningen. Minskningen torde ha
berört både hushåll, företag och kommuner (jämför avsnitt 2). Affärsbankernas
utlåningsöverskott ökade, men en häftig omkastning ägde rum mellan
halvåren. Bakgrunden härför beskrivs i avsnitt 3.1
Tabell IX: 1. Kxedkniarknaden 1968 och 1969
Nettobelopp, milj. kr.
Långivare |
Låntagare |
||||
Staten |
Kommuner |
Bostäder |
Näringsliv |
Summa |
|
1968 |
|||||
Riksbanken.......... |
1 250 |
0 |
100 |
0 |
1 350 |
Affärsbankerna ...... |
250 |
100 |
2 000 |
3 300 |
5 650 |
Övriga kreditinstitut . . |
1 250 |
1 250 |
5 750 |
3 450 |
11 700 |
därav: Allmänna pen- |
|||||
sionsfonden1........ |
550 |
500 |
2 800 |
1 850 |
5 700 |
Allmänheten2 ........ |
650 |
50 |
0 |
450 |
1 150 |
Summa |
3 400 |
1400 |
7 850 |
7 200 |
19 850 |
1969 (prel.) |
|||||
Riksbanken.......... |
1 500 |
0 |
0 |
0 |
1 500 |
Affärsbankerna ...... |
1 000 |
100 |
1 200 |
1 600 |
3 900 |
Övriga kreditinstitut . . |
650 |
750 |
6 750 |
3 250 |
11 400 |
därav: Allmänna pen- |
|||||
sionsfonden1........ |
650 |
500 |
2 900 |
1 400 |
5 450 |
Allmänheten2 ........ |
650 |
150 |
200 |
700 |
1 700 |
Summa |
3 800 |
1000 |
8150 |
5 550 |
18 500 |
1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.
Fondökningen uppgick till 5 850 milj. kr. under 1968 och 6 444 milj. kr. under 1969.
2 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.
Källa: Riksbanken.
1. Ben sektorvisa ut- och upplåningen
Tabell 1 ger en översikt över upp- och utlåning på den reguljära kreditmarknaden
för 1968 och (preliminärt) för 1969. Affärsbankernas kreditgivning
till näringslivet ökade kraftigt under loppet av 1968 men minskade 1969
1 Termerna utlåning, upplåning och inlåning används genomgående i betydelsen av flöden.
Med utlåning menas sålunda förändringen i stocken av utestående krediter.
157
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
under intryck av den hårda kreditpolitiken. Allmänna pensionsfondens kreditgivning
ökade 1968 med 1,5 miljarder kr. Denna ökning tillgodosåg främst
bostadssektorns ökade finansieringsbehov. På grund av omfattande återlån
(som ingår i främst affärsbankernas kreditgivning) och en omsvängning
av förplaceringarna 1969 sjönk fondens utbud på marknaden detta år trots
en fortsatt kraftig fondökning. Fondens kreditgivning till näringslivet
sjönk, medan kreditgivningen till de övriga sektorerna i stort sett var oförändrad
från året innan.
Statens budgetunderskott var 1969 något större än 1968, eller 3,8 miljarder
kr. Inriktningen av upplåningen mot ökad långfristighet fortsatte. Liksom
1968 emitterades även 1969 mot slutet av året ett sparobligationslån
med en genomsnittlig förräntning på 8 %, avsett för allmänheten. Sammanlagt
tecknades för drygt 300 milj. kr. För »Spar 68» var motsvarande ränta
7 % och det tecknade beloppet 325 milj. kr. Räntan på 1969 års sparlån är
densamma som på svenska statens obligationslån i november 1969. I november
1968 var obligationsräntan 6 1/4 %. Under hösten emitterades vidare
ett amorteringslån, främst ämnat åt institutionerna på kapitalmarknaden.
Upplåningsbehovet för 1970 förväntas bli betydligt mindre än 1969 och uppskattas
till 2,3 miljarder kr.
Kommunernas upplåning på kreditmarknaden var ungefär 250 milj. kr.
lägre 1968 än 1967 och minskade ytterligare 1969. Upplåningsminskningen
1968 svarar mot en minskad uppbyggnad av likvida medel hos kommunerna
(jämför tabell 2). Den minskade upplåningen på marknaden 1969 jämfört
med 1968 var en följd av den hårda kreditpolitiken och den därmed sammanhängande
styrningen av kreditgivningen till den prioriterade sektorn
detta år. Detta torde för kommunerna ha inneburit att upplåningen utanför
marknaden ökade och/eller att en neddragning av likviditeten ägde rum.
Tabell IX: 2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen av deras likvida
tillgångar
Nettobelopp, milj. kr.
1967 |
1968 |
1969 prel. |
|
1 650 1 300 |
1 400 300 |
1 000 |
|
Likvida tillgångars förändring.................. |
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Även vid en försiktig uppskattning av kommunernas planer för 1970 kan
utgiftsöverskottet beräknas öka ungefär lika mycket som 1969. Vid nuvarande
åtstramning på kreditmarknaden kan upplåningen knappast sättas
högre än för 1968. Prognosen förutsätter en betydande neddragning av kommunernas
likviditet under 1970.
Bostadsinvesteringarna beräknas volymmässigt ha minskat med drygt
158 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1,5 % under 1969 mot en ökning på knappt 3 % under 1968. Den värdemässiga
ökningen var något lägre 1969 än 1968. Den volymmässiga nedgången i
bostadsinvesteringarna beräknas fortsätta under 1970, dock i lägre takt än
under 1969. Värdemässigt sett torde investeringsökningen bli ungefär densamma
som 1969.
Tabell IX: 3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1967—1969
Nettobelopp, milj. kr.
1967 |
1968 |
1969 prel. |
|
Obligationer................................ |
3 600 |
4 350 |
7 200 |
Bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankerna .... |
1 150 |
1 600 |
- 900 |
Bostadslån hos andra institut.................. |
2 100 |
1 900 |
1 850 |
Summa |
6 850 |
7 850 |
8150 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Stocken oavlyftade bostadsbyggnadskrediter växte betydligt 1968. Obligationsemissioner
av de bostadsfinansierande instituten i mars, juli och oktober
1969 möjliggjorde emellertid betydande avlyft. Som framgår av tabell 3
ökade bostadssektorns nettoupplåning på obligationsmarknaden med knappt
3 miljarder kr. Trots affärsbankernas omfattande köp av hypoteksobligationer
beräknas deras totala kreditgivning till bostadssektorn ha blivit
mindre 1969 än året innan (jämför tabell 1).
Den totala kreditgivningen till bostadssektorn ökade både 1968 och 1969
snabbare än bostadsinvesteringarnas beräknade värdemässiga ökning. Till
en del kan denna differens förklaras med hänvisning till de nya räntelånens
utformning. Ökningen av den totala kreditgivningen kunde 1968 främst hänföras
till en kraftig upplåning på marknaden, medan de statliga lånen var
ungefär oförändrade. Under 1969 ökade däremot utbetalningen av de statliga
lånen till bostadsändamål kraftigt. För 1970 beräknas statens bostadskrediter
öka något mindre än 1969, vilket innebär att behovet av upplåning på
marknaden ökar i motsvarande utsträckning.
Näringslivets fasta investeringar, som under 1968 visade en volymmässig
nedgång på närmare 10 %, ökade under 1969 med ungefär 4 %. För 1970
har dessa investeringar uppskattats öka ytterligare både volym- och värdemässigt.
Näringslivets lagerinvesteringar var 1969 betydande och en fortsatt
lageruppbyggnad beräknas äga rum 1970.
Stor upplåning och förbättrade vinster i kombination med fallande investeringar
medförde en kraftig förbättring av näringslivets likviditet 1968.
Främst på grund av stora lagerinvesteringar minskade det finansiella sparandet
1969 trots fortsatta vinstförbättringar. Eftersom samtidigt upplåningen
minskat med drygt 1,5 miljarder kr. måste likviditetsutvecklingen
ha varit betydligt sämre än 1968.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
159
Tabell IX: 4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1967—1969
Nettobelopp, milj. kr.
1967 |
1968 |
1969 prel. |
|
Obligationer och förlagslån .................... |
2 000 |
1 900 |
1 800 |
Aktier....................................... |
550 |
500 |
750 |
Upplåning hos affärsbankerna.................. |
1 900 |
3 300 |
1 200 |
Upplåning hos andra kreditinstitut ............ |
1 450 |
1 500 |
1 800 |
Summa |
5 900 |
7 200 |
5 550 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
Den kraftiga uppbromsningen av näringslivets upplåning på marknaden
1969 avsåg främst affärsbankerna (tabell 4). Den synes närmast ha berört
gruppen »personliga och diverse krediter», som till viss del hänför sig till
småföretagssektorn. Försämringen av utvecklingen av likviditeten synes
däremot, åtminstone inom industri och handel, ha berört både större och
mindre företag (diagram 1). Likviditetsförbättringen under 1968 torde däremot
väsentligen varit koncentrerad till de större företagen.
Diagram IX: 1. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel
Procentuell förändring från föregående år
HANDEL
INDUSTRI
Större företag
Större företag
Mindre företag
Mindre företag
Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån.
Med likvida medel avses kassa-, bank- och postgirotillgodohavanden samt kortfristiga
penningplaceringar. Större industriföretag (med mer än 50 anställda) och handelsföretag (med
mer än 200 anställda) har totalundersökts. Mindre industriföretag (200—500 anställda) och
handelsföretag (100—200 anställda) har urvalsundersökts.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Det är meningslöst att nu göra en förutsägelse om näringslivets vinstutveckling
och upplåningsmöjligheter 1970. Antages emellertid vinsterna bli
ungefär lika stora som 1969 så förutsätter genomförandet av de prognoserade
investeringarna att upplåningen blir större än 1969 och/eller att
likviditeten kraftigt försämras. Läget är såtillvida detsamma för närings
-
160 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
livet och för kommunerna. På grund av bristande information om
likviditetens storlek och fördelning är det omöjligt att beräkna utrymmet
för en fortsatt neddragning. Behovet härför är å andra sidan — vid förutsatt
»real» utveckling — bl. a. beroende av den fortsatta inriktningen av kreditpolitiken
och omfattningen av de utländska kapitalrörelserna 1970. Osäkerheten
över hela fältet gör realismen av investeringsprognoserna ovanligt
svårbedömd ur finansiell synvinkel. Det har under sådana omständigheter
heller inte ansetts meningsfullt att för 1970 söka uppställa den sedvanliga
kreditmarknadsbalansen.
2. Inlåning och sparande
Det är svårt att klargöra i vad mån inlåningens uppbromsning under
1969 berör olika sektorer, särskilt när det gäller att särredovisa hushållen.
Man kan emellertid till en början konstatera att förändringen berört alla
kreditinstitut utom jordbrukskassorna. Jämför tabell 5, som avser månaderna
januari—oktober.
Tabell IX: 5. Inlåning och inlåningsförändring januari—oktober 1968 och 1969
Milj. kr.
1968 |
1969 |
1968—1969 |
|
Affärsbankerna............. |
4 500 |
350 |
-4 150 |
Sparbanker (84 större)...... |
2 450 |
2 000 |
— 450 |
Postbanken................ |
125 |
-50 |
— 175 |
Jordbrukskassor............. |
300 |
400 |
100 |
Summa |
7 375 |
2 700 |
-4 675 |
Källa: Bankstatistiken.
Minskningen av ökningstakten för totala inlåningen 1969 jämfört med
1968 (drygt 4 1/2 miljard) är ännu mycket större än för utlåningen. Delvis
sammanhänger detta med ett nettoutflöde av betalningar till utlandet,
delvis med ökningen av allmänhetens placeringar i obligationer och aktier
1969 jämfört med 1968 (jämför tabell 1).
Den information som finns om inlåningens fördelning på olika innehavarkategorier
i vissa affärsbanker anger en stagnation eller minskning för
företagen. Detta stämmer överens med de förut berörda uppgifterna från
statistiska centralbyrån som visar att ökningen av likviditeten inom industrin
upphörde under 1969 och förbyttes i nedgång för de större handelsföretagen.
För kommunerna pekar informationen på fortsatt ökning
om än i avsaktande takt. Hushållens inlåning har bromsats upp, vilket
också framgår av inlåningen i sparbankerna och postbanken. Detta stämmer
i och för sig också överens med den bild som erhålls från nationalräkenskaperna,
enligt vilka hushållssparande! sjunkit mellan 1968 och
1969.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 161
En tendens till sjunkande sparkvot, mätt som relationen mellan hushållens
sparande och disponibla inkomster har i själva verket gjort sig gällande
fr. o. m. 1965. Under hela perioden 1955—1964 varierade denna
sparkvot inom trånga gränser: 7—8 1/2 %. Efter 1964 har sparkvoten
sjunkit successivt från 6 1/2 % 1965 till 3 1/2 % 1969. Statistiken på detta
område är ofullständig och svårtolkad, och den angivna utvecklingen av
sparkvoten kan, särskilt för de senaste åren, inte sägas vara säkerställd.
Nedgången 1965—1969 kan ha både statistiska och reella »förklaringar».
Av olika anledningar kan man räkna med att hushållens inkomster och
därmed nivån för hushållssparande systematiskt underskattas. Sparkvoten
ligger därför systematiskt för lågt. Det torde vidare ha ägt rum en inkomstomfördelning
till förmån för låginkomsttagarna som är svårt att belägga statistiskt
men som kan ha påskyndats under senare år och tenderat att sänka
sparkvoten. I samma riktning bör också verka tillväxten av antalet löntagare
på bekostnad av antalet enskilda företagare. De senare kan antas ha
större sparkvot än de förra. Även en ombildning av familj ebolag till aktiebolag
minskar sparkvoten för »hushållen».
Benägenheten att konsumera ur en given inkomst kan ha ökat på grund
av attraktiviteten av nya och dyra varaktiga konsumtionsvaror samt nya
expanderande former för deras distribution. Den snabba utbredningen av
kreditköp under senare år bör också ha slagit ut i en sänkning av sparkvoten.
En mycket svårbedömd fråga är vilken verkan införandet av ATP haft
och kommer att få på hushållens sparkvot — någon synlig effekt kan inte
spåras under de första fem åren. Effekten av ATP bör emellertid komma
till synes först successivt allt eftersom allt fler inkomsttagargrupper verkligen
kan ha tjänat in och kan räkna med de framtida pensionsförmånerna
och då ställer om sina sparvanor i enlighet därmed. Som ytterligare likartad
faktor kan nämnas den ökade omfattningen av obligatorisk sjukförsäkring,
som kan tänkas ha försvagat motivet för sparande som buffert
mot oförutsedda utgifter.
Den marginella direkta skattekvoten för löntagare låg relativt stilla under
första hälften av 60-talet för att därefter lyftas upp till högre nivå.
En förklaring till fallet i sparkvoten kan vara att skattekvotens höjning
i kombination med en avsaktande stegringstakt för faktorinkomsterna
(och för bruttonationalproduktionen) medfört en avgjord nivåsänkning för
stegringstakten i hushållens reala disponibelinkomst under senare hälften
av 60-talet. Genomsnittet för ökningstakten 1960—1964 är ungefär dubbelt
så hög som för 1965—1969. Både på kort och lång sikt kan en sådan
nedtrappning förväntas begränsa ökningstakten för sparandet mer än för
konsumtionen. Om denna hypotes är riktig skulle en höjning av ökningstakten
för bruttonationalprodukten och faktorinkomsterna, förutsatt en i
fortsättningen oförändrad skattekvot, inte bara öka det absoluta sparandet
utan även sparkvoten.
162 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Till de frågor som berör sambandet mellan hushållssparande och skatter
hör också det svårförklarliga fenomenet att den registrerade sänkningen
av sparkvoten uteslutande synes avse de första halvåren 1965—
1969. För andra halvåret ligger sparkvoten praktiskt taget oförändrad
under denna period. Det kan här vara fråga om ännu ej upptäckta statistiska
felkällor. En viktig förklaring kan vara att de stigande kvarskatterna
och fyllnadsskatterna i sin helhet belastar första halvårets sparande samtidigt
som den likaså stigande överskjutande skatten till större delen konsumeras
halvåret som följer på utbetalningen.
3. Affärsbankerna och riksbanken
Den uppbromsning av inlåningen i bankerna som inträffade under 1969
har i särskilt hög grad berört affärsbankerna. Samtidigt som inlåningen
stagnerade under första halvåret 1969 fortsatte emellertid affärsbankernas
utlåning att stiga i än snabbare takt än under motsvarande halvår
ett år tidigare. Den motsvarande stora upplåningen i riksbanken skapade,
i kombination med den vid mitten av året kraftigt skärpta kreditpolitiken,
ett radikalt nytt läge för affärsbankernas fortsatta kreditgivning. Denna
utveckling kan illustreras med en balans för förändringarna i affärsbankernas
tillgångar och skulder som i tabell 6 redovisas dels för första halvåren
1968 och 1969, dels för perioderna juli—oktober 1968 och 1969. Jämförbarheten
mellan de valda perioderna berörs ej av skatteuppbördens
omläggning mellan 1968 och 1969.
Tabell IX: 6. Affärsbankernas tillgångar och skulder. Förändringar första halvåren
samt juli—oktober 1968 och 1969
Milj. kr.
1968 |
1969 |
|||
l:a |
juli—okt. |
l:a |
juli—okt. |
|
halvåret |
halvåret |
|||
1. Kassa, obligationer och valuta .. |
- 7 |
531 |
789 |
- 10 |
2. Utlåning ...................... |
2 470 |
1 214 |
2 759 |
-1 565 |
Totalt |
2 463 |
1745 |
3 548 |
-1575 |
3. Inlåning från allmänheten...... |
1 919 |
2 546 |
158 |
205 |
4. Nettoskuld till riksbanken...... |
-122 |
-465 |
3 187 |
-2 149 |
5. Övriga skulder (netto).......... |
666 |
-336 |
203 |
369 |
Källa: Riksbanken.
En jämförelse mellan de första halvåren visar en dramatisk minskning
av inlåningen under första halvåret 1969 samtidigt som utlåningen under
denna period låg högre än första halvåret 1968. Det relativt begränsade
utlåningsöverskottet första halvåret 1968 motsvaras i stort sett av en ök
-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
163
ning av den på skuldsidan uppförda övrigposten vari främst ligger en
förändring av nettopositionen gentemot andra inhemska finansinstitut
(inkl. riksgäldskontoret och AP-fonden). Det rekordstora utlåningsöverskottet
första halvåret 1969 mer än motsvaras av en försämring av nettopositionen
gentemot riksbanken. Det fanns härigenom också utrymme fölen
betydande ökning av nettoinnehavet av likvida medel i form av kassa,
statspapper och andra obligationer och valuta.
Under perioden juli—oktober 1969 var inlåningen lika obetydlig som under
föregående halvårsperiod och stod i än bjärtare kontrast till inlåningen
ett år tidigare. Utvecklingen av utlåning och upplåning i riksbanken
är helt omkastad jämfört med första halvåret. De likvida tillgångarna
(exkl. fordringarna mot riksbanken) förblev praktiskt taget oförändrade
räknat netto. Det skedde dock en omfördelning från valutainnehav till
kassa och obligationer på 700 milj. kr., sammanhängande med bestämmelsen
att svenska företagskonton i utländsk valuta i affärsbankerna fr. o. m.
mitten på september ej längre är räntebärande.
Sett över hela tiomånadersperioden januari—oktober 1969 uppgick utlåningen
till omkring 1,3 miljarder jämfört med omkring 3,7 miljarder
motsvarande period 1968. Denna jämförelse ger kanske den bästa uppfattningen
om den kreditbegränsning som uppnåddes under loppet av 1969
trots den starka expansionen under dess första halvår. Under januari—
oktober 1969 steg vidare inlåningen med omkring 300 milj. kr. Utlåningsöverskottet
för hela perioden uppgick alltså till omkring en miljard och
motsvaras av en praktiskt taget lika stor förändring i nettoskulden gentemot
riksbanken (jämför tabell 6).
Bakgrunden till de tvära kastningarna i utlåningsöverskottet såsom dessa
reflekteras i nettoskulden till riksbanken mellan de två delperioderna
Tabell IX: 7. Riksbankens tillgångar och skulder. Förändringar första halvåren
samt juli—oktober 1968 och 1969
Milj. kr.
1968 |
1969 |
|||
l:a |
juli—okt. |
l:a |
juli—okt. |
|
halvåret |
halvåret |
|||
Valutor.......................... |
579 |
- 55 |
-1 203 |
190 |
Svenska skattkammarväxlar och |
||||
obligationer.................... |
-452 |
623 |
-1 763 |
2 214 |
Övriga tillgångar (netto).......... |
- 5 |
-103 |
— 221 |
— 255 |
Totalt |
122 |
465 |
-3187 |
2149 |
Affärsbankernas checkräkning i riks- |
||||
banken ........................ |
-189 |
8 |
- 79 |
368 |
Utlåning till affärsbankerna (—)---- |
311 |
457 |
-3 108 |
1 781 |
Källa: Riksbanken.
164 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
(första halvåret resp. juli—oktober) kan närmare studeras i tabellen. Förändringarna
i riksbanksbalansens tillgångar och skulder har i tabell 7
grupperats på ett sådant sätt att riksbankens nettoskuld gentemot affärsbankerna
fått utgöra ena sidan i balansen. Denna nettoskuld representeras
av saldot mellan affärsbankernas checkräkning och deras upplåning i
riksbanken. (Det är detta saldo som införts i tabell 6.) I tabell 7 framstår
förändringarna i nettoskulden som balanserade av framför allt förändringar
i riksbankens valutainnehav och dess innehav av svenska värdepapper.
Riksbanksbalansen för delperioderna under 1968 karakteriseras av relativt
obetydliga förändringar i de olika posterna. Första halvåret 1969
inträffade däremot en betydande avtappning av riksbankens valutainnehav
samtidigt som den kontraktiva effekten av förändringen i värdepappersinnehavet
också var mycket kraftigare än motsvarande period ett år tidigare.
Denna utveckling »förklarar» den stora ökningen i affärsbankernas
nettoskuld till riksbanken, som balansmässigt i stort sett representerar
motposten i riksbanksbalansen till nyssnämnda transaktioner. Trots denna
utveckling fortsatte, som nämnts, affärsbankernas kreditgivning.
Under perioden juli—oktober 1969 var riksbankens köp av svenska
värdepapper betydligt mer omfattande än motsvarande period 1968, vilket
sammanhängde med marknadens begränsade förmåga att absorbera
den för budgetunderskottets täckande nödvändiga statliga upplåningen. Parallellt
härmed förbättrades affärsbankernas nettoposition gentemot riksbanken.
Kassakvotsbestämmelsen framtvingade en ökning av checkräkningsmedlen
varigenom nedbringandet av upplåningen i riksbanken kan
sägas ha bromsats i motsvarande mån. I den kombination av föreskrifter
som affärsbankerna hade att iaktta — närmare beskriven i konjunkturinstitutets
höstrapport — kom upplåningen i riksbanken att spela en stor
roll på grund av den mycket stora kostnaden för ett överskridande av de
för olika banker individuellt satta lånetaken. I sina ansträngningar att
följa riksbankens föreskrifter — som även gällde själva utlåningsvolymen
— åstadkom som nämnts affärsbankerna också en mycket kraftig minskning
av utestående krediter. För affärsbankerna som helhet påverkas dock
härigenom i stort sett inte möjligheterna att förbättra likviditeten och
reducera upplåningsbehovet i riksbanken annat än i den mån andra kreditinstitut
eller eventuellt utländska finansiärer övertar en del av den utlåning
som annars skulle kommit till stånd. En enskild affärsbank kan
också räkna med en större andel av banksystemets totala likviditet i den
mån den sänker utlåningstakten relativt övriga banker. På så sätt skulle
en utjämning av över- och underskottslikviditet kunna komma till stånd.
För varje bank — affärsbanker och andra — har det emellertid kommit
att framstå som alltmer angeläget att i möjligaste mån binda ut- och inlåning
till varandra. Hela systemets elasticitet har såtillvida minskats,
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970 165
samtidigt som dock den höga avkastningen på korta lån ökat incitamenten
för utjämning via utlåning från banker med kassaöverskott.
Det är vidare möjligt att det förelegat ett samband mellan affärsbanksutlåningen
och totala valutareserven och därigenom också med förändringarna
i banksystemets likviditet. Den stora utlåningen första halvåret
1969 skulle kunna sättas i samband med den kraftiga valutaminskningen
t. ex. via kreditfinansierad lagerökning av importvarar eller av olika former
av kapitalexport. Kreditbegränsningen borde då ha verkat i motsatt
riktning. Valutareservens utveckling och den s. k. restpostens uppförande
anger emellertid att en sådan effekt endast kunnat föreligga i begränsad
omfattning under andra halvåret.
Det är svårt att bedöma kreditpolitikens effekt på den inhemska aktiviteten.
November enkät en för industrins investeringsplaner för 1970 gav
ingen anledning till revidering av den prognos som gjorts med ledning av
augustienkäten och som redovisades i konjunkturinstitutets höstrapport.
Möjligen skulle man kunna hävda att eftersom konjunkturen snarast
förstärkts och kapacitetsutnyttjandet successivt ökat så borde företagen
ha klart uppreviderat sina investeringsplaner mellan nämnda enkättillfällen.
Att så icke synes ha skett kan eventuellt tillskrivas det skärpta läget
på kreditmarknaden. Detta bör vidare ha avsevärt påverkat möjligheterna
för de mindre företagen att kreditfinansiera behovet av kapital för den
löpande rörelsen. Den svårbestämda effekten härav kan fortsättningsvis
bl. a. väntas beröra aktiviteten inom servicenäringarna och handelns lagerhållning.
166 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Innehåll
I. Sammanfattande översikt...................................... 2
1. Den ekonomiska utvecklingen 1968—1969.................... 2
2. Sveriges ekonomi 1970 .................................... 10
II. Det internationella läget ...................................... 19
1. Sammanfattande översikt.................................. 19
2. Länderöversikter ........................................ 35
III. Utrikeshandeln ............................................ 67
1. Exporten .............................................. 67
2. Importutvecklingen 1969 och 1970 .......................... 76
3. Bytes- och betalningsbalansen.............................. 78
IV. Produktionen .............................................. 85
1. Industrin .............................................. 85
2. Skogsbruket ............................................ 95
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen.............. 96
V. Arbetsmarknaden............................................ 98
1. Arbetsmarknaden under 1969 .............................. 98
2. Arbetsmarknaden 1970.................................... 106
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi............................ 108
1. De disponibla inkomsterna ................................ 108
2. Konsumentpriserna ...................................... 112
3. Den privata konsumtionen ................................ 115
VII. Investeringarna ............................................ 119
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden ................ 119
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1970 ............ 133
VIII. Den offentliga verksamheten.................................... 135
1. Allmänt................................................ 135
2. Staten.................................................. 137
3. Kommunerna............................................ 142
4. Socialförsäkringssektorn .................................. 146
5. Den konsoliderade offentliga sektorn ........................ 148
6. Beräkning av budgeteffekter .............................. ISO
IX. Kreditmarknaden............................................ 156
1. Den sektorvisa ut-och upplåningen.......................... 156
2. Inlåning och sparande .................................... 160
3. Affärsbankerna och riksbanken ............................ 162
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
167
T abellförteckning
I. 1. Försörjningsbalans 1967—1969 ............................ 2
2. Kapitalbalans 1968 och 1969 .............................. 9
3. Bytesbalansen 1968—-1970 ................................ 16
4. Preliminär försörjningsbalans för 1970 ...................... 17
II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden
1968—1970 ............................................ 20
2. Konsumentpriser 1960—1969 .............................. 22
3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare
1960—1969 .................................... 23
III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970 68
2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1968—1970 77
3. Bytes- och betalningsbalans 1966—1970 .................... 79
IY. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen
1967—1970 ............................................ 86
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1967—1970 88
3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1967—1970 .. 90
4. Industriproduktionens utveckling 1968—1970 ................ 93
5. Försörjningsbalans för rundvirke 1967—1970 ................ 95
V. 1. Denregistreradearbetslöshetenl968ochl969regionaltochbranschvis 100
2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1968 och
1969 .................................................. 103
VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1968—1970 109
2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1966—1970 ............ 111
3. Lönesumma och preliminär A-skatt 1965—1970 .............. 112
4. Konsumentprisprognos för 1989—-1970 ................ 114
5. Konsumtionsutvecklingen 1967—-1969 ...................... 117
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostads
byggen
1965—1970 ...................................... 120
2. Verkställda resp. planerade investeringar inom industrin första
halvåren 1969 och 1970 enligt investeringsenkät i november 1969 123
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1962—1970 .................................. 124
4. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas
byggnadsinvesteringar 1961—1970 129
5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för
1970 .................................................. 131
6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1966—1969 samt prognos för
1970 för privat, statlig och kommunal sektor ................ 132
VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1968—1970 .................. 139
2. Kommunernas inkomster och utgifter 1969—1970 ............ 144
3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1969—1970 .... 146
4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1969
—1970 ................................................ 148
168 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
IX. 1. Kreditmarknaden 1968 och 1969 .......................... 156
2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen av
deras likvida tillgångar.................................... 157
3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1967—1969 .... 158
4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1967—1969 ...... 159
5. Inlåning och inlåningsförändring januari—oktober 1968 och 1969 160
6. Affärsbankernas tillgångar och skulder. Förändringar första halvåren
samt juli—oktober 1968 och 1969 .......................... 162
7. Riksbankens tillgångar och skulder. Förändringar första halvåren
samt juli—oktober 1968 och 1969 .......................... 163
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1970
169
Diagramförteckning
II. 1. Industriproduktionen i olika länder 1966—1969 ................ 24
2. Diskontot i olika länder 1966—1969 ........................ 27
3. Arbetslösheten i olika länder 1966—1969...................... 32
III. 1. Volym- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat på
varugrupper 1964—1970 .................................. 71
2. Prisutvecklingen samt bytesförhållande i utrikeshandeln 1963—1970 80
V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1967—nov. 1969 ........ 99
VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965—
—1970.................................................. 116
VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter
1966—1970.............................................. 120
2. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1963—1970 . .. 121
3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher
1963—1970 125
4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer
1961—1970.............................................. 130
VIII. 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin
1961—1970.............................................. 154
IX. 1. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel .............. 159
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690694
Bilaga 2
Riksrevisionsverket»
inkomstberäkning
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1
Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket
att varje år före den 15 december till Kungl. Maj :t avgiva förslag
till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
2
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet
att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av
proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens
inkomster för budgetåret 1970/71 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en
sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.
Totalbudgetens utfall budgetåren 1964/65—1968/69
Av vidstående tabell över totalbudgetens utfall framgår att såväl inkomster
som utgifter under den redovisade perioden visat en fortgående uppgång.
Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Förändring sedan föregående budgetår
1965/66 1966/67 1967/68 1968/69
Milj.
Driftbudgetens inkomster........ +3
därav:
Skatt på inkomst och förmögenhet
in. m................. + 1
Allmän arbetsgivaravgift......
Allmän varuskatt............ -fl
Mervärdeskatt ..............
Övriga inkomsttitlar.......... +
Driftbudgetens utgifter
(exkl avskrivningsanslag)........ +3
Investeringsanslag ............ +
Totalbudgetens underskott...... +
kr. |
|||
758 |
+ 2 426 |
+ 1 660 |
+ 2 735 |
299 |
+ 741 |
+ 216 |
+ 1 194 |
— |
—• |
— |
+ 287 |
541 |
+ 766 |
+ 787 |
- 1 609 |
— |
— |
— |
+ 1 991 |
918 |
+ 919 |
+ 657 |
+ 872 |
210 |
+ 3 345 |
+ 2 662 |
+ 2 020 |
760 |
+ 400 |
+ 213 |
+ 602 |
189 |
+ 1 276 |
+ 1 300 |
- 283 |
Den lägre ökningstakten på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. in.
under budgetåren 1966/67 och 1967/68 beror förutom på uppbördstekniska
förhållanden framförallt på sänkningen av den statliga inkomstskatten
fr. o. m. den 1 januari 1966 samt på en lägre ökningstakt för den totala lönesumman.
Den allmänna varuskatten höjdes fr. o. in. den 1 juli 1965 från 6 % till
9,1 %. Detta förklarar till väsentlig del den kraftiga ökningen under budgetåret
1965/66. Fr. o. m. den 1 mars 1968 höjdes varuskatten ytterligare till
10 % och fr. o. m. den 1 januari 1969 har den allmänna varuskatten ersatts
av mervärdeskatten.
Som också framgår av vidstående tabell har resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen
under femårsperioden 1964/65—1968/69 blivit, att totalbudgetens
underskott ökat från 166 milj. kr. under budgetåret 1964/65 till
2 931 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Under budgetåret 1968/69 minskade
underskottet till 2 648 milj. kr. Närmare redogörelse för utvecklingen av
statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden t. o. m. budgetåret
1967/68 i riksrevisionsverkets årsbok 1969.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3
Totalbudgetens utfall under budgetåren 1964/65—1968/69
Milj. kr.
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Inkomster Driftbudgeten: Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. |
10 629 |
11 928 |
12 669 |
12 885 |
14 078 |
Övrig skatt på inkomst, förmögenhet |
459 |
471 |
491 |
553 |
574 |
Automobilskattemedel.............. |
1 962 |
2 215 |
2 384 |
2 562 |
2 762 |
Allmän arbetsgivaravgift............ |
— |
— |
— |
— |
287 |
Allmän varuskatt.................. |
3 478 |
5 019 |
5 785 |
6 572 |
4 963 |
Mervärdeskatt .................... |
— |
— |
— |
— |
1 991 |
Tullar och acciser i övrigt .......... |
5 506 |
5 828 |
6 318 |
6 597 |
6 955 |
Uppbörd i statens verksamhet och di-verse inkomster.................. |
1 022 |
1308 |
1 317 |
1 354 |
1 359 |
Statens affärsverksfonder .......... |
416 |
477 |
516 |
614 |
563 |
Övriga kapitalfonder .............. |
784 |
770 |
960 |
964 |
1 303 |
Säger för driftbudgeten |
24 257 |
28 015 |
30 441 |
32 101 |
34 836 |
övrig finansiering.................. |
1 312 |
1220 |
1306 |
1 315 |
1 400 |
Summa inkomster |
25 569 |
29 235 |
31747 |
33 416 |
36 236 |
Utgifter Driftbudgeten (exkl avskrivningsan-slag)............................ |
22 506 |
25 716 |
29 061 |
31 723 |
33 743 |
Investeringsanslag ................ |
3 093 |
3 853 |
4 253 |
4 466 |
5 068 |
ökning av rörliga krediter.......... |
136 |
21 |
64 |
157 |
72 |
Summa utgifter |
25 735 |
29 590 |
33 378 |
36 347 |
38 883 |
Totalbudgelsaldo |
- 166 |
- 355 |
- 1631 |
- 2 931 |
-2 648 |
Totalbudgetens utfall budgetåret 1968/69
Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1968/69 i förhållande till i riksstat
och tilläggsstat upptagna belopp framgår av sammanställningen på s. 4.
Totalbudgeten visar ett underskott av 2 648 milj. kr. Utgifterna uppgår till
38 883 milj. kr. och inkomsterna till 36 236 milj. kr. Inkomsterna består av
driftbudgetens inkomster, 34 836 milj. kr., och övrig finansiering, 1400
milj. kr. i form av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna
och dels övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas alla utgiftsanslag för de olika huvudtitlarna (departementsområdena)
oberoende av om de representerar utgifter för driftbudgeten
eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid
som en särskild huvudtitel. Utgifterna på driftbudgetens anslag för avskrivning
av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelsförluster upptas
inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en
överföring av utgifter mellan driftbudgeten och kapitalbudgeten och sålunda
ej påverkar totalbudgetens omslutning.
4
Statsverkspropositionen år 1910. Bil. 1: Finansplanen
Totalbudgeten 1968/69
Milj. kr.
I riksstat Redooch
till- visade
läggsstat belopp
upptagna
belopp |
||
A. Skatter, avgifter, |
||
m. m............. |
32 792 |
32 970 |
B. Inkomster av statens |
||
kapitalfonder...... |
1 752 |
1 866 |
C. övrig finansiering .. |
1 311 |
1 400 |
= |
35 855 |
36 236 |
Underskott = |
3 294 |
2 648 |
Summa 39 149 38 883
A. Utgiftsanslag: I. Kungl. hov- och |
I riksstat |
Redo- visade belopp |
slottsstaterna .. |
7 |
7 |
mentet........ III. Utrikesdeparte- |
1 264 |
1 304 |
mentet........ IV. Försvarsdeparte- |
444 |
428 |
mentet........ V. Socialdeparte- |
5 454 |
5 258 |
mentet........ VI. Kommunika-tionsdepartemen- |
10 682 |
10 761 |
tet............ VII. Finansdeparte- |
3 870 |
3 850 |
mentet........ VIII. Utbildningsde- |
3 130 |
3 in |
partementet.... |
6 238 |
6 441 |
tementet ...... X. Handelsdeparte- |
899 |
847 |
mentet........ XI. Inrikesdeparte- |
225 |
238 |
mentet........ XII. Civildepartemen- |
3 896 |
3 700 |
tet............ XIII. Oförutsedda ut- |
1 803 |
1 503 |
gifter ........ XIV. Riksdagen och |
1 |
0 |
i dess verk mm.. |
64 |
65 |
XV. Riksgäldsfonden |
1 170 |
1 297 |
B. Övrig medelsförbruk-ning: (I. Ökning av anslags- |
39 149 |
38 811 |
behållningar)...... II. Ökad disposition av |
(423) |
|
rörliga krediter.... |
— |
72 |
Summa |
39 149 |
38 883 |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
5
På utgiftssidan anges vidare den medelsförbrukning, som kan beräknas i
övrigt, nämligen i förekommande fall i form av minskade anslagsbehållningar
eller ökad disposition av rörliga krediter. Utgifterna på reservationsanslag
och investeringsanslag ingår i redovisade belopp. Förändringarna i
anslagsbehållningarna kan därför inte härutöver upptas som en särskild post
i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det belopp som svarar mot
den i riksstaten beräknade förändringen av anslagsbehållningarna.
Totalbudgetens inkomster i förhållande till riksstaten belyses närmare av
följande sammanställning (milj. kr.).
Beräknat Redovisade Merin -
enligt |
belopp |
komst( + ) |
||
Driftbudgetens inkomster Skatt på inkomst och förmögenhet m. m......... |
riksstat 14 200 |
14 078 |
resp. (-) |
brist 122 |
Övriga skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse |
527 |
574 |
+ |
47 |
Automobilskattemedel:........................ |
2 800 |
2 762 |
— |
38 |
Fordonsskatt.............................. |
1 000 |
963 |
— |
37 |
Bensin- och brännoljeskatt .................. |
1 800 |
1 800 |
— |
0 |
Allmän arbetsgivaravgift ...................... |
300 |
287 |
•—■ |
13 |
Tullar och acciser: .......................... |
13 659 |
13 909 |
+ |
250 |
Tullmedel ................................ |
880 |
953 |
+ |
73 |
Allmän varuskatt.......................... |
4 800 |
4 964 |
+ |
164 |
Mervärdeskatt ............................ |
2 000 |
1 991 |
— |
9 |
Särskilda varuskatter ...................... |
415 |
394 |
— |
21 |
Omsättningsskatt på motorfordon ............ |
350 |
425 |
+ |
75 |
Tobaksskatt .............................. |
1 500 |
1 523 |
+ |
23 |
Skatt på sprit ............................ |
1 950 |
1 837 |
— |
113 |
Skatt på vin.............................. |
205 |
211 |
+ |
6 |
Skatt på malt- och läskedrycker.............. |
360 |
403 |
+ |
43 |
Energiskatt .............................. |
900 |
905 |
+ |
5 |
Särskild skatt på motorbränslen.............. |
223 |
225 |
+ |
2 |
Investeringsavgift.......................... |
1 |
1 |
— |
0 |
Övriga .................................. |
75 |
78 |
+ |
3 |
Uppbörd i statens verksamhet: ................ |
747 |
823 |
+ |
76 |
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och |
128 |
142 |
+ |
14 |
Övriga .................................. |
619 |
682 |
+ |
63 |
Diverse inkomster: .......................... |
559 |
535 |
— |
24 |
Totalisatormedel .......................... |
100 |
103 |
+ |
3 |
Tipsmedel ................................ |
136 |
139 |
+ |
3 |
Lotterimedel.............................. |
163 |
157 |
— |
6 |
Övriga .................................. |
160 |
137 |
— |
23 |
Statens affärsverksfonder:...................... |
575 |
563 |
— |
12 |
Televerket................................ |
173 |
167 |
— |
6 |
Statens järnvägar.......................... |
30 |
0 |
— |
30 |
Statens vattenfallsverk...................... |
335 |
350 |
+ |
15 |
Övriga .................................. |
37 |
46 |
+ |
9 |
Riksbanksfonden ............................ |
200 |
200 |
— |
|
Statens allmänna fastighetsfond ................ |
49 |
53 |
+ |
4 |
6
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Beräknat Redovisade Merin -
enligt |
belopp |
komst( + ) |
||
Försvarets fastighetsfond...................... |
riksstat 77 |
79 |
resp. (-) + |
brist 2 |
Statens utlåningsfonder: ...................... |
643 |
767 |
+ |
124 |
Lånefonden för bostadsbyggande.............. |
600 |
723 |
123 |
|
Övriga .................................. |
43 |
44 |
+ |
1 |
Fonden för låneunderstöd...................... |
32 |
24 |
— |
8 |
Fonden för statens aktier...................... |
50 |
52 |
+ |
2 |
Statens pensionsfonder........................ |
81 |
84 |
+ |
3 |
Diverse kapitalfonder ........................ |
45 |
44 |
— |
1 |
Summa |
34 544 |
34 836 |
+ |
292 |
Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom |
1 266 |
1 377 |
+ |
in |
Statens affärsverksfonder.................... |
1 078 |
1 158 |
+ |
80 |
Övriga kapitalfonder........................ |
189 |
219 |
+ |
30 |
Övrig kapitalåterbetalning .................... |
45 |
23 |
— |
22 |
Summa |
1 311 |
1 400 |
+ |
89 |
Totalbudgetens inkomster ...................... |
35 855 |
36 236 |
+ |
381 |
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1969/70
I närslutna bilaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket
med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad
sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida
för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på
driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst
av 38 781 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 39 160 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. beräknas
komma att med 400 milj. kr. understiga det i riksstaten upptagna beloppet,
17 100 milj. kr. Bland övriga inkomsttitlar räknas med lägre inkomster än i
riksstaten för bl. a. fordonsskatt med 30 milj. kr., för mervärdeskatt med
200 milj. kr., för televerket med 30 milj. kr., för statens järnvägar med 70
milj. kr. och för fonden för statens aktier med 30 milj. kr. Högre inkomster
än i riksstaten räknas för bl. a. arvsskatt och gåvoskatt med 30 milj. kr., för
tullmedel med 50 milj. kr., för spritskatt med 50 milj. kr., för energiskatt
med 25 milj. kr., för uppbörd i statens verksamhet med 100 milj. kr., för inkomster
från lånefonden för bostadsbyggande med 40 milj. kr. och för statens
vattenfallsverk med 20 milj. kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
7
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren
1959—1968 (taxeringsåren 1960—1969)
Verk- |
Taxe- |
Fysiska perso- |
Svenska aktie- |
Övriga skatt- |
Tillsammans |
||||
samhets- år |
rings- år |
ner m. fl. |
bolag m. fl. |
skyldiga |
|||||
Taxerad |
In- |
Taxerad |
In- |
Taxerad |
In- |
Taxerad |
In- |
||
inkomst |
dex |
inkomst |
dex |
inkomst |
dex |
inkomst |
dex |
||
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
||||||
1959 |
1960 |
34 031 |
100 |
2 203 |
100 |
238 |
100 |
36 472 |
100 |
1960 |
1961 |
37 214 |
109 |
2 613 |
119 |
283 |
119 |
40 110 |
no |
1961 |
1962 |
40 465 |
119 |
2 754 |
125 |
309 |
130 |
43 528 |
119 |
1962 |
1963 |
43 877 |
129 |
2 581 |
117 |
309 |
130 |
46 767 |
128 |
1963 |
1964 |
47 642 |
140 |
2 930 |
133 |
320 |
134 |
50 892 |
140 |
1964 |
1965 |
53 336 |
157 |
3 313 |
150 |
330 |
139 |
56 979 |
156 |
1965 |
1966 |
59 025 |
173 |
3 392 |
154 |
371 |
156 |
62 788 |
172 |
1966 |
1967 |
60 335 |
177 |
2 955 |
134 |
356 |
150 |
63 646 |
175 |
1967 |
1968 |
63 052 |
185 |
3 092 |
140 |
347 |
146 |
66 490 |
182 |
1968 |
1969 |
66 499 |
195 |
3 653 |
166 |
367 |
154 |
70 520 |
193 |
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1959—1968
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av
statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska
personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en
återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck
i taxeringsstatistiken.
I tabellen ovan har sammanställts uppgifter om den till statlig inkomstskatt
(inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — enligt de av
taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess förändringar för
olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1959—1968 (motsvarande
taxeringsåren 1960—1969).
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret
1959 undergått en stegring med sammanlagt 93 %. Utvecklingen
har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon
och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga
skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta
belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande
för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den
taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt
95 %. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt
under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1968
ligger 66 % över 1959 års nivå. Den i sammanhanget mindre betydelsefulla
gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.)
uppvisar en ökning med 54 %.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till
statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på
8
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1963—1968 (taxeringsåren 1964—1969)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
Procentuell förändring från |
|||||
Milj. kr. |
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
||||||
till |
till |
till |
till |
till |
|||||||
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
|||||||
Fysiska personer |
|||||||||||
m.fl. |
|||||||||||
Inkomst av |
|||||||||||
jordbruksfastighet |
2 147,3 |
2 384,8 |
2 459,2 |
2 308,7 |
2 182,9 |
2 041.5 |
+ 11,1 |
+ 3,1 |
- 6,1 |
- 5,4 |
- 6,5 |
annan fastighet .. |
468,8 |
470,6 |
548,2 |
553,1 |
627,5 |
582,0 |
+ 0,4 |
+ 16,5 |
+ 0,9 |
+ 13,5 |
- 7,3 |
rörelse m. m..... tjänst el. tillfällig |
3 733,6 |
4 026,2 |
4 310,4 |
4 489,2 |
4 720,7 |
4 860,8 |
+ 7,8 |
+ 7,1 |
+ 4,1 |
+ 5,2 |
+ 3,0 |
förvärvsverksam-het ............ |
50 442,8 |
56 008,6 |
62 181,9 |
69 117,9 |
173 673,8 |
1 78 641,2 |
+ 11,0 |
+ 11,0 |
+ 11,2 |
+ s6,6 |
+ 6,7 |
kapital .......... |
896,8 |
1142,7 |
1 467,7 |
1 746,7 |
1 781,6 |
2 002,7 |
+ 27,4 |
+ 28,4 |
+ 19,0 |
+ 2,0 |
+ 12,4 |
Summa |
57 689,3 |
64 032,9 |
70 967,4 |
78 215,6 |
82 986,4 |
88128,5 |
+ 11,0 |
+ 10,8 |
+ 10,2 |
+ 6,1 |
+ 6,2 |
Avdrag för under- |
|||||||||||
skott i förvärvs- |
577,7 |
743,5 |
973,8 |
1 242,3 |
1 365,2 |
1 762,6 |
+ 28,7 |
+ 31,0 |
+ 27,6 |
+ 9,9 |
+ 29,1 |
Sammanräknad net-toinkomst ........ Allmänna avdrag, |
57111,6 |
63 289,4 |
69 993,6 |
76 973,3 |
81 621,3 |
86 365,6 |
+ 10,8 |
+ 10,6 |
+ 10,0 |
+ 6,0 |
+ 5,8 |
förlustavdrag och |
9 469,2 |
9 953,2 |
10 968,5 |
16 637,9 |
18 569,6 |
19 866,3 |
+ 5,1 |
+ 10,2 |
+ 51,7 |
+ 11,6 |
+ 7,0 |
Taxerad inkomst .. |
47 642,4 |
53 336,2 |
59 025,1 |
60 335,4 |
63 051,7 |
66 499,3 |
+ 12,0 |
+ 10,7 |
+ 2,2 |
+ 4,5 |
+ 5,5 |
Utnyttjade ortsav-drag m. m....... Beskattningsbar in- |
12 781,4 |
13 157,4 40178,8 |
13 592,5 |
13 266,7 |
12 606,5 |
12 997,7 |
+ 2,9 |
+ 3,3 |
- 2,4 |
- 5,0 |
+ 3,1 |
komst .......... |
34 861,0 |
45 432,6 |
47 068,7 |
50 445,2 |
53 501,6 |
+ 15,3 |
+ 13,1 |
+ 3,6 |
+ 7,2 |
+ 6,1 |
|
Svenska aktiebolag |
|||||||||||
m. fl. |
|||||||||||
Inkomst av |
|||||||||||
jordbruksfastighet |
99,6 |
133,4 |
158,3 |
115,2 |
95,8 |
82,6 |
+ 33,9 |
+ 18,7 |
-27,2 |
-16,8 |
-13,8 |
annan fastighet .. |
78,4 |
89,3 |
103,4 |
111,8 |
146,9 |
158,6 |
+ 13,9 |
+ 15,8 |
+ 8,1 |
+ 31,4 |
+ 8,0 |
rörelse m. m..... |
3 249,0 |
3 665,1 |
3 846,8 |
3 508,2 |
3 592,3 |
4 203,3 |
+ 12,8 |
+ 5,0 |
- 8,8 |
+ 2,4 |
+ 17,0 |
kapital .......... |
25,9 |
28,6 |
22,4 |
18,4 |
18,4 |
19,6 |
+ 10,4 |
-21,7 |
-17,9 |
± o |
+ 6,5 |
Summa |
3 452,9 |
3 916,4 |
4130,9 |
3 753,6 |
3 853,4 |
4 464,1 |
+13,4 |
+ 5,5 |
- 9,1 |
+ 2,7 |
+15,8 |
Avdrag för under-skott i förvärvs-källa ............ |
29,7 |
35,8 |
47,4 |
55,8 |
74,5 |
78,1 |
+ 20,5 |
+ 32,4 |
+ 17,7 |
+ 33,5 |
+ 4,8 |
Sammanräknad net-toinkomst ........ Allmänna avdrag |
3 423,2 |
3 880,6 |
4 083,5 |
3 697,8 |
3 778,9 |
4 386,0 |
+ 13,4 |
+ 5,2 |
- 9,4 |
+ 2,2 |
+ 16,1 |
och förlustavdrag Taxerad (= beskatt- |
493,5 |
567,5 |
691,6 |
743,1 |
686,9 |
732,9 |
+ 15,0 |
+ 21,9 |
+ 7,4 |
- 7,6 |
+ 6,7 |
ningsbar) inkomst |
2 929,7 |
3 313,1 |
3 391,9 |
2 954,7 |
3 092,0 |
3 653,1 |
+13,1 |
+ 2,4 |
-12,9 |
+ 4,6 |
+ 18,1 |
1 Härav avser 343,4 resp. 343,6 milj. kr. tillfällig förvärvsverksamhet för 1967 och 1968.
a Jfr s. 10.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
9
1963
1964
1965
1966
1967
1968
Procentuell förändring från
Milj. kr. |
1963 1964 |
1964 1965 |
1965 1966 |
1966 1967 |
1967 1968 |
|||||||
Övriga skattskyldiga Inkomst av |
20,7 |
28,2 |
30,6 |
26,9 |
19,8 |
25,8 |
+ 36,2 |
+ 8,5 |
12,1 |
-26,4 |
+ 30,3 |
|
annan fastighet .. |
34,5 |
35,5 |
39,3 |
44,5 |
43,2 |
45,8 |
+ 2,9 |
+ 10,7 |
+ |
13,2 |
- 2,9 |
+ 6,0 |
rörelse m. m..... |
247,7 |
251,6 |
256,6 |
241,0 |
233,6 |
233,5 |
+ 1,6 |
+ 2,0 |
— |
6,1 |
- 3,1 |
± o |
kapital .......... |
84,9 |
102,0 |
124,3 |
143,0 |
143,4 |
161,3 |
+ 20,1 |
+ 21,9 |
+ |
15,0 |
+ 0,3 |
+ 12,5 |
Summa |
387,8 |
417,3 |
450,8 |
455,4 |
439,9 |
466,4 |
+ 7,6 |
+ 8,0 |
+ |
1,0 |
- 3,4 |
+ 6,0 |
Avdrag för under-skott i förvärvs-källa ............ |
5,6 |
8,3 |
7,4 |
14,9 |
10,8 |
10,2 |
+ 48,2 |
-10,8 |
+ 101,4 |
-27,5 |
- 5,6 |
|
Sammanräknad net-toinkomst ........ |
382,2 |
409,0 |
443,4 |
440,5 |
429,1 |
456,2 |
+ 7,0 |
+ 8,4 |
0,7 |
- 2,6 |
+ 6,3 |
|
Allmänna avdrag |
61,9 |
79,2 |
72,6 |
84,5 |
82,4 |
89,0 |
+ 27,9 |
- 8,3 |
+ |
16,4 |
- 2,5 |
+ 8,0 |
Taxerad (= beskatt-ningsbar) inkomst |
320,3 |
329,8 |
370,8 |
356,0 |
346,7 |
367,2 |
+ 3,0 |
+ 12,4 |
- |
4,0 |
- 2,6 |
+ 5,9 |
Samtliga skattskyl-diga Inkomst av |
2 267,6 |
2 546,4 |
2 648,1 |
2 450,8 |
2 298,5 |
2 149,9 |
+ 12,3 |
+ 4,0 |
7,5 |
- 6,2 |
- 6,5 |
|
annan fastighet .. |
581,7 |
595,4 |
690,9 |
709,4 |
817,6 |
786,4 |
+ 2,4 |
+ 16,0 |
+ |
2,7 |
+ 15.3 |
- 3,8 |
rörelse m. m..... |
7 230,3 |
7 942,9 |
8 413,8 |
8 238,4 |
8 546,6 |
9 297,6 |
+ 9,9 |
+ 5,9 |
— |
2,1 |
+ 3,7 |
+ 8,8 |
tjänst el. tillfällig |
50 442,8 |
56 008,6 |
62 181,9 |
69 117,9 |
*73 673,8 |
i78 641,2 |
+ 11,0 |
+ 11,0 |
+ |
11,2 |
+ “6,6 |
+ 6,7 |
kapital.......... |
1 007,6 |
1 273,3 |
1 614,4 |
1 908,1 |
1 943,3 |
2 183,6 |
+26,4 |
+ 26,8 |
+ |
18,2 |
+ 1,9 |
+ 12,4 |
Summa |
61 530,0 |
68 366,6 |
75 549,1 |
82 424,6 |
87 279,8 |
93 058,7 |
+ 11,1 |
+ 10,5 |
+ |
9,1 |
+ 5,9 |
+ 6,6 |
Avdrag för under-skott i förvärvs-källa ............ |
613,0 |
787,6 |
1 028,5 |
1 313,0 |
1 450,5 |
1 850,9 |
+ 28,5 |
+ 30,6 |
+ |
27,7 |
+ 10,5 |
+ 27,6 |
Sammanräknad net-toinkomst ........ |
60 917,0 |
67 579,0 |
74 520,6 |
81 111,6 |
85 829,3 |
91 207,8 |
+ 10,9 |
+ 10,3 |
+ |
8,8 |
+ 5,8 |
+ 6,3 |
Allmänna avdrag, |
10 024,6 |
10 599,9 |
11 732,8 |
17 465,5 |
19 338,8 |
20 688,2 |
+ 5,7 |
+ 10,7 |
+ |
48,9 |
+ 10,7 |
+ 7,0 |
Taxerad inkomst .. |
50 892,4 |
56 979,1 |
62 787,8 |
63 646,1 |
66 490,4 |
70 519,6 |
+12,0 |
+ 10,2 |
+ |
1,4 |
+ 4,5 |
+ 6,1 |
Utnyttjade ortsav-drag m. m....... |
12 781,4 |
13 157,4 |
13 592,5 |
13 266,7 |
12 606,5 |
12 997,7 |
+ 2,9 |
+ 3,3 |
_ |
2,4 |
- 5,0 |
+ 3,1 |
Beskattningsbar in-komst .......... |
38111,0 |
43 821,7 |
49195,3 |
50 379,4 |
53 883,9 |
57 521,9 |
+15,0 |
+ 12,3 |
+ |
2,4 |
+ 7,0 |
+ 6,8 |
Anm. Hän syn har ej tagits till den fr. o. m. taxeringsåret 1967 förekommande frivilliga särtaxeringen för
äkta makar . I 1967 års taxeringsutfall ingår dock dylik skatteberäkning beträffande Stockholms fögderi.
10 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
s. 8—9, vilken lämnar upplysning rörande de senaste sex taxeringarnas
uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska
personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 95 % av den
totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 89 %, består
av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse
kommer inkomst av rörelse med nära 6 % och inkomst av jordbruksfastighet
med drygt 2 %.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden.
Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning
och ökat antal inkomsttagare har medfört en kraftig stegring av
lönesumman under åren 1964—1966. För inkomst av tjänst redovisas nämnda
år en inkomstökning på 11,0, 11,0 resp. 11,2 %. År 1967 och 1968 medförde
en nedgång i ökningstakten, då inkomstökningen stannade på 6,6 resp.
6,7 %. Vid jämförelse mellan åren måste observeras att fr. o. m. 1968 års
taxering till statlig inkomstskatt ingår ej personer, för vilka beskattningsbar
inkomst ej föreligger. Vid jämförelse mellan 1967 och 1968 års taxeringar
skall därför inkomst av tjänst vid 1968 års taxering uppjusteras med
ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst enligt 1968 års
taxering med detta belopp erhålls en ökning av ca 8 % från 1967 års taxering.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden,
vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och
skördeutfall. Under åren 1964 och 1965 redovisas en ökning av inkomst av
jordbruksfastighet med 11,1 resp. 3,1 % medan för åren 1966—1968 redovisas
en minskning med 6,1, 5,4 resp. 6,5 %. Det kan i detta sammanhang
förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet
utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna
perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren
1964—1966. För nämnda år redovisas en ökning med 27,4, 28,4 resp. 19,0 %.
Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster till följd
av att räntan höjdes under dessa år. För året 1967 redovisas endast en mindre
inkomstökning och för år 1968 en ökning på 12,4 %.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning
under hela den i tabellen redovisade perioden. Särskilt kraftiga ökningar
redovisas för åren 1964—1966 samt 1968 då dessa avdrag ökade med 28,7,
31,0, 27,6 resp. 29,1 %. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan
av höjda räntekostnader för fastighetsägare. År 1967 medförde en
minskning i ökningstakten då ökningen stannade på 9,9 %.
De allmänna avdragen utgörs till större delen av kommunalutskylder.
Därnäst i betydelse kommer försäkringsutgifter av olika slag och de yrkes
-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
11
arbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det
sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m. för fysiska personer stegrats
oavbrutet. Den betydande stegringen av de allmänna avdragen under
verksamhetsåret 1966 sammanhänger främst med schabloniseringen av kommunalskatteavdraget
och höjningen av förvärvsavdraget. Ökningen under
verksamhetsåret 1967 beror främst på en utvidgad schablonisering av kommunalskatteavdraget.
I följande tabeller (1—3) meddelas vissa resultat av den statistik över
inkomstfördelningen, som utarbetats av statistiska centralbyrån.
Ifrågavarande statistik omfattar fr. o. m. 1968 års taxering en registrering
av alla som avlämnat självdeklaration. Registrering av inkomstbelopp
har dock endast skett, när den taxerade inkomsten uppgått till 2 350 kr.
Den inkomstuppgift som statistiskt bearbetas är den sammanräknade
nettoinkomsten. Därmed förstås summan av inkomsttagarnas inkomster
av skilda förvärvskällor sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott i för
-
Tnb. 1. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och civilstånd år 1968 (taxeringsåret 1969)
Inkomstklasser, kr. |
Gifta män |
Gifta kvinnor |
Ogifta och |
Icke mantals-skrivna |
Samtliga in-komsttagare |
|||||
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
0/ /o |
Antal |
% |
|
0 |
76 146 |
4,1 |
101026 |
8,4 |
357 180 |
17,5 |
20 026 |
41,3 |
555 901 |
10,7 |
1— 2 499 |
7 069 |
0,4 |
162 504 |
13,5 |
3 917 |
0,2 |
426 |
0,9 |
175 531 |
3,4 |
2 500— 4 999 |
33 775 |
1,8 |
234 997 |
19,4 |
21 001 |
1,0 |
6 000 |
12,4 |
296 246 |
5,7 |
5 000— 7 499 |
79 414 |
4,2 |
143 786 |
11,9 |
341 205 |
16,7 |
6 204 |
12,8 |
570 865 |
11,0 |
7 500— 9 999 |
79 995 |
4,3 |
109 711 |
9,1 |
230 420 |
11,3 |
4 402 |
9,1 |
424 730 |
8,2 |
10 000— 14 999 |
156 904 |
8,4 |
181 393 |
15,0 |
333 583 |
16,4 |
5 106 |
10,5 |
677 223 |
13,1 |
15 000— 19 999 |
243 235 |
13,0 |
131 589 |
10,8 |
307 132 |
15,1 |
3 096 |
6,4 |
685 204 |
13,2 |
20 000— 24 999 |
371 474 |
19,8 |
73 470 |
6,1 |
225 237 |
11,0 |
1 640 |
3,4 |
671 934 |
13,0 |
25 000— 29 999 |
308 429 |
16,5 |
33 635 |
2,8 |
112 859 |
5,5 |
633 |
1,3 |
455 620 |
8,8 |
30 000— 34 999 |
181 831 |
9,7 |
16 461 |
1,4 |
50 431 |
2,5 |
296 |
0,6 |
249 067 |
4,8 |
35 000— 39 999 |
102 747 |
5,5 |
8 171 |
0,7 |
23 556 |
1,2 |
196 |
0,4 |
134 718 |
2,6 |
40 000— 49 999 |
105 671 |
5,6 |
6 908 |
0,6 |
19 374 |
0,9 |
211 |
0,4 |
132 217 |
2,6 |
50 000— 59 999 |
49 311 |
2,6 |
2 212 |
0,2 |
7 065 |
0,3 |
105 |
0,2 |
58 719 |
1,1 |
60 000— 79 999 |
44114 |
2,4 |
1 498 |
0,1 |
5 051 |
0,2 |
113 |
0,2 |
50 798 |
1,0 |
80 000— 99 999 |
15 754 |
0,8 |
443 |
0,0 |
1 575 |
0,1 |
47 |
0,1 |
17 834 |
0,3 |
100 000—149 999 |
12 113 |
0,6 |
324 |
0,0 |
1 068 |
0,1 |
22 |
0,0 |
13 543 |
0,3 |
150 000—199 999 |
3 018 |
0,2 |
60 |
0,0 |
318 |
0,0 |
7 |
0,0 |
3 407 |
0,1 |
200 000—499 999 |
1 793 |
0,1 |
65 |
0,0 |
192 |
0,0 |
2 |
0,0 |
2 058 |
0,1 |
500 000— |
135 |
0,0 |
8 |
0,0 |
31 |
0,0 |
1 |
0,0 |
175 |
0,0 |
Summa inkomst- |
||||||||||
tagare |
1 872 928 |
100 |
1 208 261 |
100 |
2 041 195 |
100 |
48 533 |
100 |
5 175 790 |
100 |
Summa in- |
||||||||||
komster (tkr) |
48 449 361,3 |
11 485 905,4 |
26 300 013,1 |
319172,8 |
86 585 068,5 |
|||||
Medianinkomst |
||||||||||
(kr.) |
23 499 |
6 836 |
11 002 |
4 089 |
14169 |
Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga inkomsttagare».
12 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tal>. 2. Inkomstlagarna fördelade efter inkomst och ortsavdragsgrapp år 1968 (taxeringsåret 1969)
Inkomstklasser, kr. |
Ensam- stående |
Ensam-stående med |
Samtaxerade |
Samtaxerade |
Samtliga in-komsttagare |
|||||
Antal |
0/ JO |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
|
1— 2 499 |
1 991 |
0,1 |
51 |
0,1 |
4 472 |
0,6 |
819 |
0,1 |
8 948 |
0,3 |
2 500— 4 999 |
24 535 |
1,5 |
124 |
0,1 |
5 457 |
0,8 |
1 750 |
0,2 |
32 339 |
0,9 |
5 000— 7 499 |
348 432 |
21,2 |
674 |
0,8 |
7 776 |
1,1 |
5 008 |
0,4 |
362 146 |
10,1 |
7 500— 9 999 |
231 644 |
14,1 |
4 098 |
4,7 |
36 307 |
5,0 |
43 830 |
3,9 |
316 081 |
8,9 |
10 000—14 999 |
319 241 |
19,4 |
23 837 |
27,6 |
78 662 |
10,8 |
96 777 |
8,7 |
518 754 |
14,5 |
15 000—19 999 |
288 805 |
17,6 |
26 011 |
30,1 |
106 523 |
14,7 |
78 978 |
7,1 |
500 469 |
14,0 |
20 000—24 999 |
213 325 |
13,0 |
16 628 |
19,3 |
145 429 |
20,0 |
114 263 |
10,3 |
489 758 |
13,7 |
25 000—29 999 |
108 496 |
6,6 |
7 374 |
8,5 |
118 908 |
16.4 |
147 459 |
13,3 |
382 301 |
10,7 |
30 000—34 999 |
49195 |
3,0 |
3 230 |
3,7 |
73 345 |
10,1 |
152 617 |
13,7 |
278 435 |
7,8 |
35 000—39 999 |
23 290 |
1,4 |
1 616 |
1,9 |
43 938 |
6,0 |
134 710 |
12,1 |
203 602 |
5,7 |
40 000—49 999 |
19 278 |
1,2 |
1 441 |
1,7 |
47 066 |
6,5 |
170 608 |
15,4 |
238 446 |
6,7 |
50 000—59 999 |
7 175 |
0,4 |
556 |
0,6 |
22 468 |
3,1 |
74 304 |
6,7 |
104 529 |
2,9 |
60 000—79 999 |
5 237 |
0,3 |
397 |
0,5 |
20 460 |
2,8 |
54 721 |
4,9 |
80 837 |
2,3 |
SO 000-99 999 |
1 638 |
0,1 |
153 |
0,2 |
7 488 |
1,0 |
18 783 |
1,7 |
28 077 |
0,8 |
100 000— |
1 744 |
0,1 |
135 |
0,2 |
7 969 |
1,1 |
16 676 |
1,5 |
26 550 |
0,7 |
Summa inkomst- |
||||||||||
tagare |
1 644 026 |
100 |
86 325 |
100 |
726 268 |
100 |
1111 303 |
100 |
3 571272 |
100 |
Summa in- |
||||||||||
komster (tkr) |
25 476 151,8 |
1 682 673,8 |
20 321 581,5 |
39 069 305,0 |
86 580 328,0 |
|||||
Medianinkomst |
||||||||||
(kr) |
13 374 |
17 764 |
24 261 |
32 187 |
20 479 |
1 Paret utgör enhet.
Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga
inkomsttagare».
värvskälla. Statistiken upptar dessutom uppgifter om ålder, kön och civilstånd.
Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter om ej annat
anges.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare fördelade efter inkomst och civilstånd.
Av tabellen framgår att inkomstnivåerna varierar mellan de olika
civilståndskategorierna. För samtliga inkomsttagare återfinns medianinkomsten
i inkomstklassen 10 000—14 999. För gifta män ligger medianinkomsten
i inkomstklassen 20 000—24 999 och för gifta kvinnor i inkomstklassen
7 500—9 999.
I tabell 2 har endast personer med ortsavdragskod medtagits, d. v. s. endast
de som har en taxerad inkomst som skall längdföras. Även av denna tabell
kan man utläsa en stor variation i inkomstnivåerna mellan de olika civilståndskategorierna.
För samtliga inkomsttagare ligger medianinkomsten i
inkomstklassen 20 000—24 999. För inkomstgruppen ensamstående med
barn ligger medianinkomsten i inkomstklassen 15 000—19 999. För ensamstående
återfinns medianinkomsten i inkomstklassen 10 000—14 999 och för
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1963 (taxeringsåret 1969)
Ålder |
Antal inkomst- tagare |
Medi- anin- komst, kr. |
Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter |
||||||||
-4 999 |
5 000-9 999 |
10 000-14 999 |
15 000-19 999 |
20 000-29 999 |
30 000-39 999 |
40 000-49 999 |
50 000 |
Sum- ma |
|||
—15 år |
27 237 |
3 331 |
75,1 |
19,6 |
2,9 |
1,0 |
0,8 |
0,2 |
0,1 |
0,3 |
100 |
16—17 » |
95 894 |
4 227 |
59,2 |
30,7 |
8,6 |
1,3 |
0,2 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
100 |
18—19 » |
181 850 |
8 103 |
32,5 |
28,2 |
26,0 |
10,7 |
2,5 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
100 |
20-24 » |
571 797 |
12 473 |
24,3 |
15,8 |
20,0 |
21,4 |
16,6 |
1,6 |
0,2 |
0,1 |
100 |
25—29 » |
465 979 |
19 002 |
17,1 |
8,9 |
10,3 |
17,1 |
34,7 |
9,2 |
1,9 |
0,8 |
100 |
30—34 i) |
376 447 |
20 770 |
16,4 |
8,7 |
9,3 |
13,1 |
32,4 |
12,8 |
4,3 |
3,0 |
100 |
35—39 » |
377 586 |
20 654 |
15,1 |
9,8 |
10,4 |
12,7 |
30,2 |
12,5 |
4,8 |
4,5 |
100 |
40—44 * |
416 032 |
20 355 |
14,2 |
10,5 |
11,3 |
13,0 |
29,1 |
11,9 |
4,7 |
5,3 |
100 |
45—49 » |
465 921 |
20 009 |
14,0 |
11,2 |
11,5 |
13,3 |
28,5 |
11,8 |
4,3 |
5,4 |
100 |
50—54 t> |
425 796 |
19 076 |
14,8 |
12,0 |
12,0 |
13,7 |
27,7 |
10,8 |
3,9 |
5,1 |
100 |
55—59 » |
423 229 |
17 591 |
16,0 |
14,1 |
12,5 |
14,3 |
26,5 |
9,1 |
3,2 |
4,3 |
100 |
60—64 » |
380 688 |
14 027 |
20,5 |
18,8 |
13,2 |
14,3 |
20,6 |
6,5 |
2,5 |
3,6 |
100 |
65—66 » |
137 944 |
9 970 |
25,5 |
24,6 |
14,1 |
12,7 |
14,8 |
4,3 |
1,6 |
2,4 |
100 |
67— » |
775 984 |
8 025 |
20,0 |
49,6 |
13,5 |
7,1 |
5,8 |
2,1 |
0,8 |
1,1 |
100 |
Samtliga |
5 122 384 |
14 309 |
19,5 |
19,2 |
13,1 |
13,3 |
22,0 |
7,5 |
2,6 |
2,8 |
100 |
Anm. I tabellen ingår ej personer som icke är mantalsskrivna och sådana som saknar hemortskommun
i riket.
samtaxerade personer där endast den ene åsatts taxering i inkomstklassen
20 000—24 999. För samtaxerade personer där båda åsatts taxering utgör
paret enhet och där återfinns medianinkomsten i inkomstklassen 30 000—
34 999.
Medianinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder,
vilket belyses av tabell 3. Högsta medianinkomsterna — över 20 000 kr. —-återfinns för inkomsttagare i åldern 30—49 år. Medan i fråga om inkomsttagarna
i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad
fördelning på olika inkomstklasser, förskjuts tyngdpunkten kraftigt
nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta
med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast
uppbärs under en del av året, exempelvis i samband med inträde i resp.
utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa
upplysningar. Av denna framgår bl. a. att inkomst av rörelse in. in. naturligt
nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också,
att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla
kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad
inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl
nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit
men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade
vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande ut
-
14
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1965—
1968 (taxeringsåren 1966—1969) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital
av minst 1 miljon kronor
Bransch |
Antal bo- |
Taxerad inkomst, milj. kr. |
Procentuell för |
||||||||
lag 1968 |
ändring |
||||||||||
Med |
Utan |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1965 |
1966 |
1967 |
|||
tax. |
tax. |
till |
till |
till |
|||||||
ink. |
ink. |
1966 |
1967 |
1968 |
|||||||
Större aktiebolag |
|||||||||||
1. Banker, försäkringsrö- |
|||||||||||
relse, förvaltningsbolag |
|||||||||||
in. m............... |
181 |
138 |
371,0 |
346,9 |
436,3 |
536,6 |
- 6,5 |
+ |
25,8 |
+ |
23,0 |
2. Malmbrytning och me- |
|||||||||||
tallindustri |
|||||||||||
a) Gruvor .......... |
6 |
11 |
318,4 |
263,2 |
206,7 |
259,9 |
- 17,3 |
— |
21,5 |
+ |
25,7 |
b) Metallverk och me- |
|||||||||||
tallmanufaktur .... |
52 |
25 |
141,7 |
108,6 |
76,4 |
74,6 |
- 23,4 |
— |
29,7 |
— |
2,4 |
c) Vissa kombinerade |
|||||||||||
företag (bruksrörelse) |
8 |
3 |
89,2 |
53,1 |
76,5 |
37,3 |
- 40,5 |
+ |
44,1 |
— |
51,2 |
d) Verkstadsindustri .. |
123 |
62 |
496,1 |
384,9 |
457,5 |
641,0 |
- 22,4 |
+ |
18,9 |
+ |
40,1 |
e) Varvsindustri .... |
4 |
8 |
20,5 |
9,0 |
7,0 |
5,2 |
- 56,1 |
— |
22,2 |
— |
25,7 |
f) Elektrotelcnisk indu- |
|||||||||||
stri .............. |
26 |
20 |
224,4 |
158,4 |
140,7 |
256,5 |
- 29,4 |
— |
11,2 |
+ |
82,3 |
3. Jord- och stenindustri |
72 |
49 |
96,9 |
59,5 |
81,7 |
57,6 |
- 38,6 |
+ |
37,3 |
— |
29,5 |
4. Skogsindustri........ |
76 |
59 |
209,7 |
150,5 |
87,7 |
82,6 |
- 28,2 |
— |
41,7 |
— |
5,8 |
5. Grafisk industri ...... |
31 |
24 |
39,6 |
42,6 |
38,5 |
64,3 |
+ 7,6 |
— |
9,6 |
+ |
67,0 |
6. Livsmedelsindustri.... |
66 |
15 |
144,7 |
141,0 |
156,8 |
209,1 |
- 2,6 |
+ |
11,2 |
+ |
33,4 |
7. Textil- och beklädnads- |
|||||||||||
industri ............ |
44 |
36 |
36,5 |
42,7 |
39,5 |
25,8 |
+ 17,0 |
— |
7,5 |
— |
34,7 |
8. Läder- och gummivaru- |
|||||||||||
industri ............ |
17 |
19 |
19,6 |
14,5 |
8,0 |
16,1 |
- 26,0 |
— |
44,8 |
+ 101,3 |
|
9. Kemisk-teknisk indu- |
|||||||||||
stri ................ |
56 |
37 |
88,8 |
70,4 |
84,0 |
76,4 |
- 20,7 |
+ |
19,3 |
— |
9,1 |
10. Kraft- och belysnings- |
|||||||||||
verk................ |
50 |
35 |
93,7 |
83,0 |
88,1 |
91,3 |
- 11,4 |
+ |
6,1 |
+ |
3,6 |
11. Varuhandel.......... |
212 |
127 |
182,7 |
163,0 |
190,2 |
238,4 |
- 10,8 |
+ |
16,7 |
+ |
25,3 |
12. Samfärdsel .......... |
62 |
51 |
53,8 |
37,4 |
95,0 |
72,1 |
- 30,5 |
+ 154,0 |
— |
24,1 |
|
13. Andra branscher...... |
31 |
21 |
16,5 |
18,9 |
18,3 |
27,5 |
+ 14,5 |
— |
3,2 |
+ |
50,3 |
Säger för större aktiebolag |
1 117 |
740 |
2 643,9 |
2 147,6 |
2 288,9 |
2 772,3 |
- 18,8 |
+ |
6,6 |
21,1 |
|
Mindre aktiebolag m. fl. |
|||||||||||
(samtliga branscher). . . . |
748,0 |
807,1 |
803,1 |
880,8 |
+ 7,9 |
— |
0,5 |
+ |
9,7 |
||
Totalt för svenska aktiebo- |
|||||||||||
lag in. fl. |
3 391,9 |
2 954,7 |
3 092,0 |
3 653,1 |
- 12,9 |
+ |
4,6 |
+ |
18,1 |
sträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till
investeringsfonder för konjunkturutjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i
nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket
upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende
bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles
aktuellt bl. a. genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar)
inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut inför
-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
15
skaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade
inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 76 % av hela den taxerade
inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen på s. 14 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets
uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen
under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok). I tabellen har
ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag»
fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande
en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre
aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen
mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga
svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst
för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper
bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En
dylik klassificering erbjuder betydande svårigheter, då företagen ofta karakteriseras
av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera
olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid
sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogsindustri
(jfr grupp 2 c i tabellen), och för företag där produktionen kombineras
med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör vid den senaste taxeringen
1 857. Av dessa redovisade 740 bolag ingen taxerad inkomst.
Av tabellen framgår att vid 1969 års taxering visade bolagens samlade
taxerade inkomst en ökning med 18,1 % i jämförelse med 4,6 % under föregående
taxeringsår.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1969, 1970 och 1971
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas
avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta
skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1969
till 1970 samt de första månaderna av år 1971 är det lämpligt att verkställa
särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen,
som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen
av förändringarna i inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels
av de avtalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av
ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k. löne
-
16 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
glidningen. För åren 1969 och 1970 har konjunkturinstitutet bedömt, att
ökningen av den totala lönesumman blir omkring 7 % för 1969 och omkring
8 % för 1970.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från att förvärvskällan
inkomst av tjänst för verksamhetsåret 1969 kommer att visa en ökning med
7 % i förhållande till 1968 och för verksamhetsåret 1970 med 8 % i förhållande
till 1969. För verksamhetsåret 1971 har riksrevisionsverket räknat med
en ökning av 7 %.
Fysiska personers inkomst av jordbruksfastighet som för verksamhetsåret
1968 utgjorde något över 2 % av deras sammanlagda inkomst antas
schablonmässigt behålla sin absoluta nivå från verksamhetsåret 1968 för
såväl 1969 som 1970 och 1971.
Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för
mindre än 1 % av fysiska personers sammanlagda inkomst. Diskontohöjningarna
under 1969 med sammanlagt 2 % påverkar inkomsterna av denna
förvärvskälla i sjunkande riktning. Riksrevisionsverket har räknat med
oförändrade inkomster under 1969. 1970 års fastighetstaxering innebär
ökade inkomster från fastigheter under detta år. Riksrevisionsverket har
räknat med en ökning 1970 av 15 %. För 1971 har räknats med en schablonmässig
ökning av 5 %,
Inkomst av rörelse svarade 1968 för 5,5 % av fysiska personers inkomster.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar schablonmässigt utgått från att
även denna förvärvskälla ökar med 5 % för här aktuella tre verksamhetsår.
1968 var de fysiska personernas inkomst av kapital omkring 2 % av deras
sammanlagda inkomst. Diskontohöjningen i februari och juli 1969 medför
en kraftig ökning av kapitalinkomsterna för verksamhetsåret 1969. Riksrevisionsverket
har räknat med en ökning av 20 % under detta år. För 1970
och 1971 har ämbetsverket schablonmässigt antagit en årlig ökning på 5 %.
Svenska aktiebolag
Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomster
har riksrevisionsverket haft tillgång till dels statistiska centralbyråns taxeringsstatistik
dels också verkets egna undersökningar om taxeringsutfallet
för större aktiebolag.
Från statistiska centralbyråns statistik kan man avläsa bl. a. utvecklingen
av samtliga aktiebolags beskattningsbara inkomster år för år. Materialet
kommer riksrevisionsverket tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
I samarbete med länsstyrelserna sammanställer riksrevisionsverket under
början av hösten varje år statistik över taxeringsutfallet för bolag med ett
sammanlagt aktiekapital på mer än 1 milj. kr.
Ämbetsverket utför sedan en enkätundersökning på vissa bolag. Årets undersökning
omfattar samtliga aktiebolag med ett sammanlagt aktiekapital
på mer än 4 milj. kr. omfattande 680 bland ovannämnda storbolag. I denna
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
17
enkätundersökning lämnade de tillfrågade uppgifter om sina förväntade
taxerade inkomster för verksamhetsåret i fråga.
De bolag som ingår i den förra undersökningen svarar tillsammans för
omkring 3/4 av samtliga aktiebolags taxerade inkomster, de bolag som ingår
i enkätundersökningen för omkring 2/3.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall ävensom den senaste bolagsenkäten
i november 1969 framgår av nedanstående sammanställning.
Bolag med Taxerad inkomst verksamhetsåret
ett aktie- 1966 1967 1968 1969
kapital av mkr mkr ökn. i % mkr ökn. i % mkr ökn. i %
Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret
1969 kommer att överstiga 1968 års med 12 %. Ämbetsverket
har sedan schablonmässigt antagit en årlig stegring på 5 % för verksamhetsåren
1970 och 1971.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid
fogade tabellen (bilaga C) med specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1970/71. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt
vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1971/72—1974/75.
Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga D).
Beträffande de för budgetåret 1970/71 beräknade beloppen för de särskilda
inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
2 Bihctng till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
0—4 mkr
4— »
Samtliga
985 1 086 + 10 1 159 + 7
1 970 2 006 + 2 2 494 + 24 2 789 + 12
2 955 3 092 + 5 3 653 + 18
18
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. t: Finansplanen
Driftbudgetens inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Allmänt
Riksstatstiteln uppförs i riksstaten med det belopp som kan beräknas
utgöra statens behållna inkomst av under budgetåret inflytande inkomstoch
förmögenhetsskatt samt avgifter för folkpensioneringen. Denna beräkning
intar en särställning i förhållande till beräkningen av övriga riksstatstitlar
på grund av att titeln är ett samlingskonto för redovisningen
av den allmänna skatteuppbörden. Skatter och avgifter debiteras på de slutliga
skattsedlarna var för sig men uppbärs gemensamt.
Som bruttoinkomst på titeln redovisas i första hand vad som i enlighet
med gällande uppbördsförfarande inflyter i form av preliminär skatt, fyllnadsbetalningar,
kvarstående skatt, tillkommande skatt och indrivna restantier.
Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande
preliminär skatt, och utbetalningen av denna redovisas som utgift på
titeln.
Som utgifter på titeln redovisas vidare de restitutioner av skatt som föranleds
av taxeringsändringar in. m.
De största utgifterna på titeln är de utbetalningar av kommunalskattemedel
som länsstyrelserna enligt särskilt givna regler har att göra till kommunerna
på grund av att kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt
administrerade skatteuppbörden. Av samma skäl utbetalas från titeln medel
motsvarande avgifter av olika slag som ingår i skatteuppbörden.
Den större delen av socialförsäkringsavgifterna uppbärs av praktiska
skäl enligt alternativa metoder på så sätt att avgifterna för större arbetsgivare
direkt debiteras av riksförsäkringsverket, medan avgifterna för
mindre arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Oberoende av om socialförsäkringsavgifter
sålunda debiteras direkt av riksförsäkringsverket eller
ingår i skatteuppbörden har man ansett redovisningen böra passera över
förevarande skattetitel. Till följd härav ingår även uppbörden av socialförsäkringsavgifter
från »direktdebiterade» arbetsgivare på titelns inkomst
-
Bil. 2. RiksrevisionsverJcets inkomstberäkning
19
sida och utbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. bland
titelns utgifter. Ett undantag från denna princip är direktdebiterade tillläggspensionsavgifter
som inte redovisas över titeln.
Till de särskilda inkomsterna på titeln hör sjömansskatten och bland
utgifterna ingår de omföringar till andra riksstatstitlar som enligt särskilda
regler skall göras ifråga om vissa till beloppet relativt obetydliga skatter,
som ingår i den allmänna uppbörden.
De in- och utbetalningar resp. omföringar som redovisas på titeln har sam -
manfattats i följande uppställning:
Inbetalningar
Preliminär A-skatt
Preliminär B-skatt
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Kvarstående
skatt (jämte ränta)
Tillkommande skatt
Sjömansskatt
Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmed
el
Restantier
Medel från skattereklamationskontot
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare
till sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring
och byggnadsforskning
(arbetsgivaravgifter)
Statens avgifter till sjukförsäkringen
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Eventuell
återföring av medel från
allmänna sjukförsäkringsfonden
Utbetalningar och omföringar
Överskjutande skatt (jämte ränta)
Övriga restitutioner
Utbetalda kommunalskattemedel
Utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna
Utbetalning
till allmänna pensionsfonden
(skattedebiterade avgifter
och egenavgifter)
Yrkesskadeförsäkringsavgifter
Byggnadsforskningsavgifter
Allmän arbetsgivaravgift (skattedebiterad)
Utskiftningsskatt
och ersättningsskatt
Skogsvårdsavgift
er
Allmän varuskatt i vissa fall för
jordbruksprodukter
Annuiteter på avdikningslån
Annuiteter på förskott för avlösning
av frälseräntor
Eventuell avsättning av medel till
allmänna sjukförsäkringsfonden
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör
den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i budgetredovisningen
upptagna inkomsten på titeln.
Nedan följer en genomgång av de skatter och avgifter som ingår i slutlig
skatt. Därefter behandlas uppbördssystemet och de poster som finns redovisade
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet in. m.
Slutlig debitering av skatter och avgifter som berör
inlcomstskattetiteln
Debiteringen av de olika skatterna och avgifterna framgår av debetsedeln
för slutlig skatt. De skatter och avgifter som finns specificerade på
debetsedeln är:
20 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Statlig inkomstskatt
Kommunal inkomstskatt
Statlig förmögenhetsskatt
Folkpensionsavgift
Tilläggspensionsavgift
Sjukförsäkringsavgift
Arbetsgivaravgifter
Skogsvårdsavgift
Annuiteter på avdikningslån
Annuiteter på frälseräntor
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter (t. o. m. taxeringsåret
1969)
Allmän arbetsgivaravgift (fr. o. in. taxeringsåret 1970)
Statlig inkomstskatt för fysiska personer
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576).
Inkomstskattens grundbelopp för fysiska personer m. fl. bestäms enligt
två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för
vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna,
och den andra avseende övriga (ensamstående) skattskyldiga. Grundbeloppet
utgör genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) fr. o. m. 1963
års taxering 10 % av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger
12 000 kr. i den förra skalan och 6 000 kr. i den senare skalan. Upp
till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten
proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande.
Skattesatsen är i bägge skalorna maximerad till 65 % för den del av den
beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Enligt förordning
den 9 april 1965 (nr 72) har skatteskalorna ändrats fr. o. in. 1967 års taxering,
vilket medför sänkt skatteuttag i skikten över det proportionella skiktet.
Ortsavdragen uppgår fr. o. m. 1963 års taxering till 4 500 kr. för gifta
och till 2 250 kr. för ogifta.
Under budgetåret 1969/70 tillämpas i likhet med föregående budgetår en
uttagningsprocent av 100.
Enligt förordning den 24 februari 1967 (nr 40) utgår fr. o. m. 1968 års
taxering schablonavdraget för kommunalutskylder vid taxering till statlig
inkomstskatt med ett minimiavdrag på 4 500 kr. för makar och s. k. ofullständiga
familjer och på 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger den
under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimiavdraget,
skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.
På familjebeskattningens område har vissa reformer genomförts fr. o. m.
1961, 1963 och 1967 års taxeringar.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) gäller fr. o. in. 1967 års taxe -
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
21
ring att förvärvsavdraget utgår med 300 kr. -f- 25 % av inkomsten, dock
högst 3 000 kr. För gifta med minderårigt barn utgår förvärvsavdrag i samband
med inkomst av jordbruksfastighet med 1 000 kr. Avdragsrätten för
icke hemmavarande barn under 16 år utgår med högst 1 000 kr. för varje
barn.
Enligt förordning den 21 maj 1965 (nr 153) kan samtaxerade makar, som
båda haft arbetsinkomst, fr. o. in. 1967 års taxering få skatten för arbetsinkomsten
beräknad såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst.
Den särskilda skatteberäkningen avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.
Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa
schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring
för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten
för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra
avdrag för fysiska personer, som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmelser
tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Vissa av de schablonmässiga
avdragen har sedermera höjts. Enligt förordning den 6 juni 1968
(nr 421) åtnjuter fysiska personer, som har att erlägga allmän arbetsgivaravgift
för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, avdrag för sådan avgift,
som påförts året näst före taxeringsåret. Förordningen kommer att
tillämpas första gången vid taxeringen 1970.
Enligt förordning den 15 december 1967 (nr 748) gäller att fr. o. m. 1969
års taxering beskattas vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
såsom realisationsvinst till 100 % om fastigheten innehafts mindre än 2 år
och till 75 % om fastigheten innehafts 2 år eller längre. Vid försäljning av
aktier m. m. beskattas vinsten om aktierna innehafts mindre än 2 år till
100 %, mindre än 3 år till 75 %, mindre än 4 år till 50 % och mindre än
5 år till 25 %. Om aktierna innehafts 5 år eller mera räknas som skattepliktig
realisationsvinst ett belopp motsvarande 10 % av nettoinkomsten. Vid
långtidsinnehav medges ett avdrag med 500 kr. Förordningen gäller avyttringar
som äger rum fr. o. in. den 1 januari 1968.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser
redovisas på den s. k. A-längden. De för taxeringsåren 1965—1969
uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.):
Taxeringsår
1965 1966 1967 1968 1969
Statlig inkomstskatt, A-längden .. 7 254 8 675 8 553 9 593 10 443
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser
indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag
samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och fa
-
22 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
miljestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse
hänförs till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) utgör den statliga inkomstskatten
räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a)
40 %, för grupp b) 32 %, för grupp c) 10 % samt för grupp d) 15 %.
Riksdagen har den 19 november 1969 (prop. 1969: 99) beslutat att ändra
gruppindelningen så att fr. o. m. 1971 års taxering sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa och ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen
förts från grupp b) till grupp a), vilket innebär en höjning av skattesatsen
från 32 till 40 %.
Statlig inkomstskatt för juridiska personer redovisas på de s. k. B- och
C-längderna. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1965—1969 till
följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1965 1966 1967 1968 1969
Statlig inkomstskatt, B- och C-längderna 1 376 1 425 1 229 1 246 1 496
Kommunal inkomstskatt
De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående
församlingsskatt, landstingsmedel och lingshusmedel, allt i form av
inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.
För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår
enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras
enligt förordning den 31 december 1945 (nr 903) om utdebitering av
tingshusmedel.
Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes fr. o. m. 1959 års taxering de
kommunala ortsavdragen så att de överensstämmer med de statliga.
Fr. o. m. 1961 års taxering gäller på familj ebeskattningens område samma
bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande
den statliga.
Debiterad kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1965—1969 till
följande belopp (milj. kr.): |
Taxeringsår 1965 1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Kommunal inkomstskatt: |
7 773 |
9 294 |
11 031 |
12 230 |
13 431 |
B- och C-längd............... |
940 |
1 030 |
1 009 |
1 061 |
1 297 |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
23
Statlig förmögenhetsskatt
Statlig förmögenhetsskatt uttas enligt förordning den 26 juli 1947 (nr
577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106)
höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kr. till 80 000
kr. fr. o. m. 1958 års taxering och genom förordning den 9 april 1965 (nr 73)
till 100 000 kr. fr. o. in. 1966 års taxering. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m.
1966 års taxering 8 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av
den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kr. För vissa
juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av
den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kr.
Enligt förordning den 29 maj 1969 (nr 236) skall förmögenhet fr. o. in.
1970 års taxering beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande
föräldrar och barn under 20 år, som bor hos föräldrarna. Nu gällande bestämmelser
innebär att barns förmögenhet beskattas gemensamt med föräldrarnas
endast om barnet icke påförs statlig inkomstskatt.
Debiterad förmögenhetsskatt utgjorde taxeringsåren 1965—1969 följande
belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1965 1966 1967 1968 1969
Förmögenhetsskatt.......................... 294 366 341 374 432
Folkpensionsavgift
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr
398) och med ändring enligt lag den 9 april 1965 (nr 74) skall folkpensionsavgift
fr. o. m. den 1 januari 1966 utgå med viss procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Enligt lag den 24
februari 1967 (nr 39) skall folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1967
utgå med 5 % av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten
dock med högst 1 500 kr. för såväl avgiftspliktig som samtaxeras som för
annan avgiftspliktig.
De debiterade folkpensionsavgifterna uppgick taxeringsåren 1965—1969
till följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1965 1966 1967 1968 1969
Folkpensionsavgift .................. 1 347 1 407 1 591 1 891 2 214
Tilläggspensionsavgift
Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s. k. skattedebiterade
arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Övriga avgifter för tillläggspensioneringen
debiteras och uppbärs direkt av riksförsäkringsverket.
S jakförsäkringsavgift
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från
de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade samt från
24 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
skattedebiterade arbetsgivare uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden
och avgifterna från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt
av riksförsäkringsverket, som överför de under budgetåret inflytande avgifterna
till titeln.
Avgifterna till den obligatoriska sjukförsäkringen för anställda beräknas
med hänsyn till den försäkrades arbetsinkomst och varierar mellan olika
orters försäkringskassor. Enligt lag den 16 juni 1966 (nr 350) har, i samband
med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser
fr. o. m. den 1 januari 1967, avgifterna till sjukförsäkringen höjts.
För företagare utgår egenavgifter med högre belopp.
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivare skall för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen,
dels till försäkringen för tilläggspension. Härutöver uttas av arbetsgivaren
yrkesskadeförsäkringsavgift och för vissa arbetsgivare byggnadsforskningsavgift.
Dessa avgifter, vilka tillsammans kallas arbetsgivaravgifter, debiteras
på debetsedeln å slutlig skatt endast i sådana fall då summan av dem uppgått
till högst 1 000 kr. Ax-betsgivaravgifter som överstiger nämnda belopp
uppbärs som regel direkt av riksförsäkringsverket.
Övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt
Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdilcningslån, annuiteter på frälseräntor,
utskiftningsskatt och ersättningsskatt, allmän varuskatt i vissa fall för
jordbruksprodukter och allmän arbetsgivaravgift för mindre arbetsgivare
debiteras i samband med slutlig skatt men omförs till andra inkomsttitlar.
Uppbördsförfarandet för skatter och avgifter som
berör inkomstskattetiteln
Preliminär A- och B-skatt
Enligt den fr. o. m. 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den
5 juni 1953 (nr 272), med däri enligt förordning den 17 november 1967 (nr
625) vidtagna ändringar skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med
det belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga
skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i
form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter
viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det
belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte
uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen, skall fr. o. m. 1968 preliminär
A-skatt utgå med 30 % av inkomsten mot tidigare 25 %. I vissa fall som
t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar o. dyl.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
25
skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av centrala folkbokförings-
och uppbörtlsnämnden.
Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren
skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor.
Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren
skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas,
avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort
belopp som avdraget för preliminär A-skatt.
Enligt förordning den 13 december 1968 (nr 722) om ändring i uppbördsförordningen
må Kungl. Maj:t förordna att preliminär A-skatt skall utgå
även för annan inkomst än sådan som utgör den skattskyldiges huvudsakliga
inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Senare
utfärdades, den 17 januari 1969 (nr 5), bestämmelser om att preliminär Askatt
skall utgå för artistersättning som uppgår till minst 300 kr. även om
ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst. Bestämmelserna gäller
även för ersättning till professionell idrottsman. Preliminärskatteavdrag
skall för dessa skattskyldiga göras med 40 % av belopp som utbetalas efter
31 mars 1969. Fr. o. m. den 1 juli 1969 har genom kungörelse den 23 maj
1969 (nr 283) bestämmelsen ändrats till att avse ersättning som uppgår till
minst 200 kr., sedan avdrag för särskild reseersätlning gjorts.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl
preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt
utgår i första hand.
De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skattskyldige
eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt
som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre
anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.
Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september,
november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m.
mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. På titeln skatt på inkomst
och förmögenhet m. m. ingår under ett budgetår uppbörden under juli, september
och november det ena året och uppbörden januari, mars och maj påföljande
år. Titeln redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatt.
Preliminär A-skatt företer vissa skillnader mellan olika skatteterminer på
grund av att inkomstunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs
däremot som regel med en sjättedel av det debiterade årsbeloppet varje
termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än som
följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skatt. I regel görs
detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, d. v. s. under
26 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
våren. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skatt, som i vissa fall
är räntebelagd (se nedan).
Kvarstående och överskjutande skatt
Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker
en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det
under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt
uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet.
Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt.
Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande
slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 10 kr. eller större,
till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars
och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till
minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kr., skall den
skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för
1 000 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga
skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 10 kr. eller större,
till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande
beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger
5 kr. Fr. o. m. år 1958 utgör räntesatsen för kvarstående skatt 9 % och för
överskjutande skatt 5 %. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades
genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kr. fr. o. m.
1960 års taxering. Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser sålunda
inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårets ingång.
Tillkommande skatt
Tillkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av
beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.
Sjömansskatt och sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt,
vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv
källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna
försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade
skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna
i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på
familjebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel inbetalas av sjömansskattekontoret
till riksförsäkringsverket, som överför medlen till inkomstskattetiteln.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
27
Restantier och medel från skattereklamationskontot
Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna
och avser olika typer av skatter från olika år tillbaka. Medel från
skattereklamationskontot är skatt som influtit men som till följd av identifieringssvårigheter
ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare till sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring
och byggnadsforskning
Dessa avgifter uppbärs av riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln.
Avgifterna som inflyter under året är dels preliminära avgifter,
dels slutlig reglering av avgifter. De preliminära avgifterna fastställs
genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Avgiften för 1969
beräknas, enligt förordning den 11 oktober 1968 (nr 522), som om avgiftsunderlaget
för 1967 höjts med 7 % och för 1970, enligt förordning den 26
september 1969 (nr 530), som om avgiftsunderlaget för 1968 höjts med 10 %.
I samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser
fr. o. m. den 1 januari 1967 höjdes avgifterna till sjukförsäkringen.
Arbetsgivaravgifterna till sjukförsäkringen ändrades därvid till
2,6 % av lön eller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet enligt lag om allmän försäkring. Riksdagen har
den 3 december 1969 (prop. 1969: 125) beslutat att fr. o. m. den 1 januari
1970 procentsatsen skall höjas till 2,9 % av avgiftsunderlaget. De höjda avgifterna
beräknas finansiera de ökade sjukförsäkringskostnaderna genom
de i propositionen föreslagna sjukvårdsreformerna med 200 milj. kr.
Fr. o. m. den 1 januari 1955 ersattes den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen,
vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring
(lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras
genom avgifter från arbetsgivarna. Ändrade bestämmelser gäller
för yrkesskadeförsäkring enligt lag den 25 maj 1962 (nr 408). I lag den 15
december 1967 (nr 919) och förordning den 15 december 1967 (nr 920) om
värdesäkring av yrkesskadelivräntor har förordnats om betydande höjningar
av livräntorna fr. o. m. den 1 januari 1968. Under budgetåret inflytande
avgifter gottskrivs titeln. Uppbörden avser yrkesskadeförsäkringsavgifter
inkl. tilläggsavgifter och avgiftstillägg.
För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift.
Ändrade bestämmelser gäller för byggnadsforskningsavgift enligt förordningar
den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32), den 16 juni
1966 (nr 355), den 9 juni 1967 (nr 308) och den 28 maj 1968 (nr 173).
Statens avgifter till sjukförsäkringen
Statliga myndigheter och affärsverken betalar avgifter till sjukförsäkringen,
vilka gottskrivs inkomstskattetiteln. De statliga myndigheternas avgifter
har tidigare anvisats på civildepartementets huvudtitel men redovisas
28 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
fr. o. in. budgetåret 1969/70 som utgift på riksstatstiteln pensionsmedel
m. m.
Enligt kungörelse den 13 juni 1969 (nr 412) bestämmer riksförsäkringsverket
avgiftsunderlaget för avgifter, som staten med undantag av affärsverken
skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om
allmän arbetsgivaravgift. Avgifterna fastställes av riksförsäkringsverket
före viss bestämd tidpunkt. Kungörelsen skall tillämpas beträffande preliminär
avgift till ATP för tiden efter 30 juni 1969 och i övrigt fr. o. m. utgiftsåret
1969.
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Allmänna pensionsfonden ersätter de allmänna försäkringskassorna för
deras kostnader för administration av den allmänna tilläggspensioneringen.
Ersättningen görs till riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln.
Återföring av medel från eller avsättning av medel till allmänna sjukförsäkringsfonden
Allmänna
sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid
tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket
beräknar enligt särskilda regler om återföring eller avsättning bör komma
ifråga, och riksdagen beslutar för varje särskilt år om fondmedlen skall tas
i anspråk eller avsättning skall göras till fonden.
Överskjutande skatt och övriga restitutioner
Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande
överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar
som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.
Utbetalda kommunalskattemedel
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av
kommunalskattemedel. Staten emottar primärt hela källskatteuppbörden.
Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända
taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande
kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan
slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna
eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de
slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som
framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande
skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran
utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet
vid varje tillfälle.
Bil. 2. Rilcsrevisionsverkets inkomstberäkning
29
Förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna
Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäkringsavgifter
och till apotekare utgående ersättningar, som avses i gällande
förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Förskottet
är beräknat med hänsyn till att viss del av sjukförsäkringen finansieras med
statsbidrag och avgifter för frivillig försäkring och tilläggsförsäkring.
Utbetalning till allmänna pensionsfonden
Skattedebiterade arbetsgivares tilläggspensionsavgifter och skattedebiterade
egenavgifter utbetalas från titeln till allmänna pensionsfonden.
Yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter
Från titeln utbetalas de yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter
som influtit från direktdebiterade arbetsgivare. Skattedebiterade
arbetsgivares avgifter förskotteras av statsverket och utbetalas över titeln.
Allmän arbetsgivaravgift
Den allmänna arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare
och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i
riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som
brukas av honom) kommer fr. o. m. budgetåret 1970/71 att omföras från
inkomstskattetiteln till riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, allmän varuskatt
i vissa fall för jordbruksprodukter, annuiteter på avdikningslån och annuiteter
på förskott för avlösning av frälseräntor
De debiterade beloppen av ovanstående skatter och avgifter omförs till
andra inkomsttitlar.
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 196 4/65
—1 9 6 8/6 9
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
Riksstat |
9 700,0 |
11 200,0 |
12 400,0 |
13 700,0 |
14 200,0 |
17 100,0 |
Redovisat |
10 629,3 |
11 927,7 |
12 668,7 |
12 884,8 |
14 078,3 |
. |
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster
och utgifter på inkomstskattetiteln som tillsammans resulterat i de
behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.
30 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Inkomster: Prel. A-skatt under terminerna .. |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
Milj. kr. 15 427 |
17 458 |
20 249 |
22 810 |
25*187 |
|
Prel. B-skatt under terminerna .. |
3 829 |
4 302 |
4 578 |
4 670 |
4 963 |
Fyllnadsbetalningar av preliminär-skatt ...................... |
1 205 |
1 217 |
1 108 |
1 253 |
1 670 |
Kvarstående skatt.............. |
1 126 |
1 648 |
1 969 |
1 837 |
1 872 |
Socialförsäkringsavgifter från di-rektdebiterade arbetsgivare m. m. |
733 |
830 |
1 158 |
1 678 |
2 032 |
Tillkommande skatt, sjömansskatt, |
474 |
504 |
625 |
774 |
935 |
Summa inkomster |
22 794 |
25 959 |
29 687 |
33 022 |
36 659 |
Utgifter: Kommunalskattemedel.......... |
8 690 |
10 408 |
12 588 |
14 423 |
15 889 |
Överskjutande skatt............ |
1 461 |
1 265 |
1 484 |
1 949 |
2 499 |
Övriga restitutioner ............ |
61 |
67 |
147 |
135 |
151 |
Utbetalningar till allmänna försäk-ringskassorna, m. m........... |
1 705 |
1 982 |
2 469 |
3 265 |
3 643 |
Utbetalningar till allmänna pen-sionsfonden .................. |
214 |
274 |
294 |
327 |
360 |
Omföringar.................... |
34 |
35 |
36 |
38 |
39 |
Summa utgifter |
12 165 |
14 031 |
17 018 |
20 137 |
22 581 |
Inkomster utöver utgifter........ |
10 629 |
11 928 |
12 669 |
12 885 |
14 078 |
Beräkning av titelns inkomster
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns
bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring
under budgetåren 1964/65—1968/69. För bedömning av preliminärskatteuppbörden
under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken
vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om influtna belopp
av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande
skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas
t. o. m. uppbördsterminen i september 1969.
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin
karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Den
faktiska uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsterminerna i juli
och september uppbördsåret 1969—70 är ca 290 milj. kr. lägre än vad som
räknades med i april 1969.
För uppbördsterminerna i november 1969 och januari 1970 räknas med
sammanlagt 210 milj. kr. mer än i aprilberäkningen. Totalt för de fyra sista
terminerna av innevarande uppbördsår beräknas inflödet av preliminär Askatt
understiga den i april beräknade uppbörden med ca 80 milj. kr.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande
uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen
av lönesumman under 1970 (jfr s. 16). I höjande riktning påverkas upp
-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
31
börden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära
uppgifter med 76 öre per inkomstskattekrona från den under 1969
gällande medelutdebiteringen av 20: 24 kr.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna
av innevarande uppbördsår kommer enligt tillgängliga uppgifter att bli
något högre än vad som förutsattes vid beräkningen i april. Preliminär Bskatt
debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig
skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1968 års taxering legat
till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På
samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1969 års taxering att ligga
till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och
taxeringsresultatet vid 1970 års taxering för den debiterade B-skatten för
uppbördsåret 1971—72. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt,
har emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skatten.
Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast
kända slutliga skatt. För uppbördsåret 1970—71 väntas en betydande
ökning i uppbörden av preliminär B-skatt.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevisionsverket
uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig
skatt vid 1970 och 1971 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom
med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter
och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgifter
till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt
1969 års taxering medtagits.
Taxeringsår 1969 |
1970 |
1971 |
|
Folkpensionsavgifter ......... |
Milj. kr. ...... 2214 |
2 400 |
2 600 |
Sjukförsäkringsavgifter ....... |
..... 1 487 |
1 720 |
1 800 |
Tilläggspensionsavgifter....... |
..... 379 |
420 |
460 |
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer
att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1970 och 1971 års taxeringar
kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
efter utgången av nppbördsåren 1969—70 resp. 1970—71. Under
våren 1969 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 1 670 milj.
kr., varav bolagen svarade för 777 milj. kr. (47 %).
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkställa fyllnadsbetalningar
under våren 1970 och våren 1971 i sådan omfattning, att
för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1970 och 1971 blir
av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket
anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna
med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning
såväl under våren 1970 som under våren 1971. Under dessa förutsättningar
32 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 1 900 milj.
kr. under våren 1970 och till 2 100 milj. kr. under våren 1971.
Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1969/
70 och 1970/71 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt inklusive fyllnadsbetalningar
av preliminärskatt, till 35 860 resp. 39 750 milj. kr. Det
bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra
inom vida marginaler.
Allteftersom den nya ADB-tekniken på uppbördsområdet kan tas i anspråk
för att producera visst statistiskt material som är relevant för inkomstberäkningarna
kommer dessa att grundas på ett bättre sakunderlag
än som hittills varit möjligt. Riksrevisionsverket bedriver f. n. försöksverksamhet
med datainsamling av taxeringsstatistiskt material för fysiska
personer, på urvalsbasis, vilket likaledes kommer att förbättra beräkningarna.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt
avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår
att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att
vad som betalats för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande
skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå
bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande
skatt upptas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som
belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt
debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter (milj. kr.). I tablån, som
även omfattar den slutliga skatten med fördelning på A-längd och B- och
C-längd, har även införts procenttal, som visar storleken av den kvarstående
skatten och den överskjutande skatten jämförd med den enligt resp. taxering
påförda slutliga skatten.
Tax- Slutlig skatt Kvarstående skatt Överskjutande skatt
eringsår A-längd B-och Summa A-längd B-och Summa % A-längd B-och Summa %
C-längd C- C-längd
längd
1964 |
14 970 |
2 003 |
16 973 |
1 216 |
125 |
1 341 |
7,9 |
1 278 |
184 |
1 461 |
8,6 |
1965 |
17 871 |
2 327 |
20 198 |
1 800 |
174 |
1 974 |
9,8 |
1 105 |
160 |
1 265 |
6,3 |
1966 |
21 092 |
2 465 |
23 557 |
2166 |
209 |
2 375 10,1 |
1 260 |
224 |
1 484 |
6,3 |
|
1967 |
23 026 |
2 258 |
25 284 |
2 083 |
193 |
2 276 |
9,0 |
1 699 |
250 |
1 949 |
7,7 |
1968 |
25 702 |
2 327 |
28 029 |
2 148 |
226 |
2 374 |
8,5 |
2 129 |
370 |
2 499 |
8,9 |
1969 |
28 406 |
2811 |
31 217 |
2 357 |
246 |
2 603 |
8,3 |
2 279 |
269 |
2 548 |
8,2 |
Som framgår av tablån har den kvarstående skatten överstigit den överskjutande
under taxeringsåren 1965—67 och 1969 medan förhållandet varit
omvänt under taxeringsåren 1964 och 1968.
Enligt uppgifter avseende 1969 års taxering fördelar sig den kvarstående
skatten med 2 357 milj. kr. på fysiska personer och 246 milj. kr. på aktie
-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
bolag in. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 106 milj. kr. Återbetalningarna
av överskjutande skatt fördelar sig med 2 279 milj. kr. på
fysiska personer och 269 milj. kr. på övriga skattskyldiga. Räntan på överskjutande
skatt uppgår till 45 milj. kr.
Riksrevisionsverket har räknat med att den kvarstående skatten kommer
att överstiga den överskjutande skatten vid 1970 års taxering. Beträffande
beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksrevisionsverket
med att de blir av storleksordningen 2 900 milj. kr. resp.
2 500 milj. kr.
Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna 1969 och 1970,
skall erläggas under budgetåren 1969/70 resp. 1970/71. Under dessa budgetår
utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid
beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta,
får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid
utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret
1969/70 till 2 160 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 2 400
milj. kr.
Såsom av det föregående framgått redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter
från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med
ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse
till riksrevisionsverket den 7 november 1969, kan dessa bidrag och avgifter
beräknas komma att uppgå till 2 320 milj. kr. för innevarande och till 2 740
milj. kr. för nästfoljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statliga
arbetsgivaravgifter.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt,
tillkommande skatt in. m. till 1 050 milj. kr. för budgetåret 1969/70
och till 1 150 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt
framgår av på s. 36 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkomster
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1969/70
till 41 390 milj. kr. och under budgetåret 1970/71 till 46 040 milj. kr.
Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av
kommunalskattemedel. Staten uppbär primärt hela källskatteuppbörden.
Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kända
taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande
kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan
slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna
eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de
slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som
framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande
skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas ford
3
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
34 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
rån utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet
vid varje tillfälle.
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1989/70 belastats
med utbetalningar till kommunerna med ca 8 260 milj. kr. Härtill kommer
kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 70 milj. kr. För
kalenderåret 1970 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget
enligt 1969 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån
om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala
utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott
på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1970 till 16 010 milj. kr.
Slutavräkningen på det under kalenderåret 1968 utbetalade förskottet på
kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 2 000 milj. kr. Sammanlagt
skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1970 kunna
beräknas till omkring 18 010 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på ca 70 milj.
kr.). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret
1969/70. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret
1969/70 kan sålunda beräknas till ca 17 340 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1970/71 skulle enligt det
föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 9 070 milj. kr.
(inkl. sjömansskatt 70 milj. kr.). För senare hälften av samma budgetår
kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen
under år 1969 samt under förutsättning av en kommunal medelutdebitering
som med 50 öre per inkomstskattekrona överstiger den för 1970
gällande utdebiteringen beräknas till omkring 9 970 milj. kr. Statens utbetalningar
av kommunalskattemedel under budgetåret 1970/71 skulle enligt
dessa beräkningar komma att uppgå till ca 19 040 milj. kr. De beräknade
utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåren 1969, 1970
och 1971 samt budgetåren 1969/70 och 1970/71 har sammanställts i följande
tablå (milj. kr.).
Kalenderår 1969 |
1970 |
1971 |
Budgetår 1969/70 |
1970/71 |
|
l:a halvåret. |
....... 8 260 |
9 010 |
9 970 |
8 330 |
9 070 |
2:a halvåret. |
....... 8 330 |
9 070 |
10 040 |
9 010 |
9 970 |
Summa 16 590 |
18 080 |
20 010 |
17 340 |
19 040 |
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt.
Såsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1969/
70 till ca 2 550 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har den beräknats till 2 500
milj. kr. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering
m. m., vilka uppskattas till 100 milj. kr. för vartdera budgetåret.
Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutavråkningsbelopp
avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebiterade
arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgif
-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
35
ter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket
ifrågavarande utbetalningar till 4 250 milj. kr. för budgetåret 1969/
70 och till 4 650 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Riksrevisionsverket har
vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under nästkommande
budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver
avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1969/70 och 1970/71 kommer vid 1969 och 1970 års
taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas
till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket
och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar
till 400 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till 440 milj. kr. för
budgetåret 1970/71.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt,
skogsvårdsavgift och vissa annuiteter samt för budgetåret
1969/70 allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter och fr. o. m.
budgetåret 1970/71 allmän arbetsgivaravgift. Sammanlagt kan de ifrågavarande
omföringarna beräknas uppgå till omkring 50 milj. kr. för budgetåret
1969/70 och till 90 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av på s. 36
intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1969/70 till
24 690 milj. kr. samt för budgetåret 1970/71 till 26 820 milj. kr.
Avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden
och avsättningar och återföringar berör sålunda icke
de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1969/70 har ej räknats med någon nettoavsättning
till eller nettoåterföring från budgetutjämningsfonden. De avsättningar
och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas
under budgetåren 1969/70 och 1970/71, framgår av följande sammanställning:
-
1969/70 |
1970/71 |
|
Milj. kr. |
||
Avsättning............ |
...... 2 000 |
2 350 |
Återföring............ |
...... 1 675 |
1 625 |
Nettoavsättning........ |
....... 325 |
725 |
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln,
för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt.
Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade
budgetåret 1968/69. Beloppen anges i milj. kr.
36 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Inkomster: |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Prel. A-skatt under terminerna ............ |
25 187 |
28 540 |
31 570 |
Prel. B-skatt under terminerna ............ |
4 963 |
5 420 |
6 080 |
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt...... |
1 670 |
1 900 |
2 100 |
Kvarstående skatt ...................... |
1 872 |
2 160 |
2 400 |
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade |
2 032 |
2 320 |
2 740 |
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier |
935 |
1 050 |
1 150 |
Summa inkomster |
36 659 |
41 390 |
46 040 |
Utgifter: Kommunalskattemedel .................. |
15 889 |
17 340 |
19 040 |
Överskjutande skatt .................... |
2 499 |
2 550 |
2 500 |
Övriga restitutioner...................... |
151 |
100 |
100 |
Utbetalningar till allmänna försäkringskassor-na, m. m............................. |
3 643 |
4 250 |
4 650 |
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden .. |
360 |
400 |
440 |
Omföringar ............................ |
39 |
50 |
90 |
Summa utgifter |
22 581 |
24 690 |
26 820 |
Inkomster utöver utgifter .................. |
14 078 |
16 700 |
19 220 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och
förmögenhet m. m. för budgetåret 1969/70 till 16 700 000 000 kr. och föreslår,
att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 19 200 000 000 kr.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skall i
utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt
i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.
Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med
30 % av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gäller särskilda bestämmelser
för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålls när utdelningen
lyfts och inbetalas av bolagen till ett under länsstyrelsen i Stockholms län
lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat ............ 9,0 9,0 15,0 12,0 13,5
Redovisat .......... 9,2 11,2 10,1 16,2 I
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1969 har länsstyrelsen i
Stockholms län beräknat inkomsten av kupongskatt till 17 milj. kr. för
budgetåret 1969/70 och till 18 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
37
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln kupongskatt för budgetåret
1969/70 till 17 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 18 000 000 kr.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.............. 1,0 1,0 2,0 1,0 1,0
Redovisat ............ 3,7 —0,1 1,6 1,9
Vid 1969 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån
den uträknade utskiftningsskatten till 1,1 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och
ersättningsskatt för budgetåret 1969/70 till 1 000 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med likaledes 1 000 000 kr.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall
sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa
undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock
med högst en och en halv promille. För varje år bestäms med vilket promilletal
avgiften för det året skall utgå.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat ................ 10,2 10,2 10,2 10,2 10,2
Redovisat................ 10,4 10,4 9,9 10,6
I skrivelse till riksrevisionsverket den 4 november 1969 har skogsstyrelsen
anfört följande:
»Genom förordningen 21.3.1969 (nr 57) har Kungl. Maj :t i överensstämmelse
med riksdagens beslut funnit gott bestämma det promilletal, med
vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen 28.6.1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift
skall utgå för år 1969, till 0,9 promille.
Enligt inhämtad uppgift från statistiska centralbyrån beträffande taxeringsutfallet
för år 1969 uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift
till 10 663 milj. kr. Motsvarande underlag föregående år var 10 695
milj. kr.
38 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Den i riksstaten för budgetåret 1969/70 upptagna inkomsten av skogsvårdsavgiftcr
är 10,2 milj. kr. Vid tillämpning av promilletalet 0,9 på
underlagssumman 10 663 milj. kr. skulle inkomsten för sagda budgetår
bli 9,6 milj. kr. Det verkliga inkomstutfallet avviker emellertid alltid något
från det utifrån teoretiska utgångspunkter beräknade beloppet. Detta framgår
av följande sammanställning.
Promilletal |
Underlagssumma |
I riksstaten upptaget |
Verkliga |
||
belopp |
inkomster |
||||
År |
Milj. kr. |
Budgetår |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
|
1,0 |
1963 |
10 197 |
1963/64 |
10,2 |
10,100 |
1,0 |
1964 |
10 092 |
1964/65 |
10,2 |
10,134 |
1,0 |
1965 |
10 058 |
1965/66 |
10,2 |
10,423 |
0,9 |
1966 |
10 948 |
1966/67 |
10,2 |
10,418 |
0,9 |
1967 |
10 727 |
1967/68 |
10,2 |
9,871 |
0,9 |
1968 |
10 695 |
1968/69 |
10,2 |
10,615 |
0,9 |
1969 |
10 663 |
1969/70 |
10,2 |
De fastighetstaxeringsvärden som fastställdes år 1965 har använts fr. o. m.
1966 års taxering d. v. s. inkomståret 1965. 1966 års skogsvårdsavgift har
gett utslag på statsinkomsterna budgetåret 1966/67.
För att inkomsten av skogsvårdsavgift budgetåret 1970/71 skall kunna
uppgå till 10,2 milj. kr. skulle vid samma underlagssumma 1970 som 1969
avgiften för år 1970 rent matematiskt behöva tas ut med 0,957 promille.
Med hänvisning till ovanstående erfarenhetstal vill skogsstyrelsen emellertid
föreslå att promillesatsen upptas till oförändrat 0,9 promille för år
1970 och att inkomsterna beräknas till 10,2 milj. kr. för budgetåret
1970/71.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter
för budgetåret 1969/70 till 10 200 000 kr. och föreslår, i avvaktan på beslut
om promilletalets storlek, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs
med likaledes 10 200 000 kr.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat............ 3,0 4,0 4,0 3,5 3,0
Redovisat .......... 3,5 3,2 2,0 2,1 I
I proposition den 30 oktober 1969 (nr 153) föreslås en höjning av bevillningsavgifterna
fr. o. m. den 1 mars 1970, innebärande för anordnare
av föreställning en höjning från 10 till 15 procent av bruttoinkomsten samt
för medverkande vid föreställning en höjning från 20 till 30 procent av ersättningen.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
39
Riksrevisionsverket beräknar under förutsättning av bifall till förenämnda
proposition inkomsterna på titeln bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter för budgetåret 1969/70 till 3 000 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med likaledes 3 000 000 kr.
Arvsskatt och gåvoskatt
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 416) med
därefter genom förordning den 21 maj 1964 (nr 310) företagna ändringar.
Skattskyldig är den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar
egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt
är staten och vissa stiftelser samt från att erlägga gåvoskatt dessutom
kyrka, landsting, primärkommuner och hushållningssällskap. Uppbörden
av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna. Enligt förordningen
skall skatten jämte ränta, där sådan påförts, betalas till länsstyrelsen
i det län dit vederbörande underrätt hör, om underrätten är beskattningsmyndighet,
i annat fall till den länsstyrelse som är beskattningsmyndighet.
Inbetalning skall ske till postgirokonto hos länsstyrelsen.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat ............ 155,0 170,0 210,0 200,0 210,0
Redovisat............ 167,4 191,6 206,1 222,0
Därav influten gåvoskatt
ca................ 11,7 15,9 14,7 29,8
Under juli—september 1969 har i arvs- och gåvoskatt redovisats sammanlagt
51,0 milj. kr. mot 44,1 milj. kr. under motsvarande tid föregående budgetår.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt
för budgetåret 1969/70 till 240 000 000 kr. och föreslår, att titeln för
budgetåret 1970/71 uppförs med 260 000 000 kr.
Lotterivinstskatt
Enligt förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgår skatt på vinst i
svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens
värde överstiger 100 kr. i fråga om varu- eller tombolalotteri och 25 kr. i
fråga om penninglotteri. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes genom förordning
den 27 maj 1966 (nr 219) värdet för skattepliktig varu- eller penningvinst
till 200 resp. 50 kr. Skatten utgår för närvarande med 20 % på premieobligationsvinsf
och med 30 % av vinstens värde på annan vinst. På annan
40
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock ej erläggas med
högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet
skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten.
Lotteriets anordnare eller premieobligationens utfärdare skall innehålla
så stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten på densamma.
Det åligger lotteriarrangör att erlägga den på vinsterna belöpande
skatten genom insättning på postgirokonto bos kontrollstyrelsen, som är
beskattningsmyndighet.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat .............. 110,0 100,0 95,0 95,0 100,0
Redovisat.............. 103,8 90,4 91,6 94,9
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1969 har kontrollstyrelsen
beräknat inkomsterna av lotterivinstskatt till 100 milj. kr. för
innevarande budgetår och till 105 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterivinstskatt för
budgetåret 1969/70 till 100 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 105 000 000 kr.
Stämpelskatt och stämpelavgift
Stämpelskatt utgår enligt stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr
308) och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för
fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer
och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag,
vissa transaktioner med utländska värdepapper samt lotterier. Inom
det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag (bl. a.
för stat och kommun) enligt följande beräkningsgrunder.
Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt erläggas med
en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde dock lägst
tio kronor. Förvärvas egendom av juridisk person utgår skatten i regel med
dubbelt belopp. Då inteckning för fordran beviljas eller då ansökan om
sådan inteckning förklaras vilande skall stämpelskatt utgå med fyra kronor
för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning beviljas
eller ansökan om inteckning förklaras vilande. Vid förvärv av registreringspliktigt
fartyg med ett värde av minst 25 000 kr. skall stämpelskatt erläggas
med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets värde vid
tiden för förvärvet. Vid emission av aktier, obligationer och vissa andra
svenska värdepapper utgår stämpelskatt vad avser aktier med tio öre för
varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
41
skall betalas för aktierna, av det högre beloppet och vad avser obligationer
och andra skuldebrev med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor av
skiddebrevets nominella belopp. För lotteri skall under vissa förutsättningar
stämpelskatt utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor av insatsbeloppet
i den mån detta överstiger 15 000 kr.
Stämpelavgift utgår enligt förordning den 21 maj 1964 (nr 309) om ändring
i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) vid köp och byte av fondpapper.
Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras till
kontrollstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen, som är uppbördsmyndigheter
fr. o. m. den 1 januari 1965.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln stämpelskatt och
stämpelavgift framgår av efterföljande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.............. 190,0 200,0 205,0 250,0
Redovisat ............ 184,6 232,1 226,5
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift till
245 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till 255 milj. kr. för budgetåret
1970/71.
Sj öfartsstyrelsen uppskattar inkomsterna av stämpelskatt vid
förvärv av registreringspliktiga fartyg till 3,4 milj. kr. för vart och ett av
budgetåren 1969/70 och 1970/71.
Stämpelskatt vid emission av aktier i det fr. o. m. den 1 januari 1970
bildade statliga förvaltningsbolaget beräknas uppgå till drygt 14 milj. kr.
och torde komma att erläggas under budgetåret 1969/70.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln stämpelskatt och
stämpelavgift för budgetåret 1969/70 till 265 000 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 260 000 000 kr.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.............. 600,0 620,0 940,0 1 000,0 1 140,0
Redovisat ............ 578,8 617,2 865,7 962,8
42
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för
automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket
registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser.
Skattesatserna har justerats vid flera tillfällen, senast genom
förordning den 24 februari 1967 (nr 38), som gäller fr. o. m. den 1 januari
1968. Enligt denna förordning uppjusterades fordonsskattens grund- och
tilläggsavgifter med 50 % och utgår för år räknat med följande belopp:
Typ av fordon |
Grundavgift |
Tilläggsavgifter kr/påböriat 100-tal kg |
||
Kronor |
Kilogram 901— |
3 001— |
5 001— |
|
Personbil.............. |
165 |
42 |
||
Lastbil................ |
165 |
55 |
96 |
|
Buss.................. |
165 |
49 |
82 |
|
Tvåhjulig lätt motorcykel |
45 |
|||
utan sidvagn.......... Motorcykel med sidvagn och |
60 |
|||
trehjulig motorcykel .. |
90 |
För släpfordon har en ytterligare höjning skett enligt förordning den
23 maj 1969 (nr 296), som träder i kraft den 1 januari 1970. Skattesatserna
för släpfordon framgår av nedanstående uppställning.
Total vikt Högst 999 kg.............. » 1 499 » .............. |
Skatt t.o.m. ................ 120 kr. ................ 180 » |
Skatt fr.o.m. 120 kr. |
||||
» |
1 999 |
» .............. |
................ 240 |
» |
240 |
» |
» |
2 999 |
» .............. |
................ 360 |
» |
360 |
» |
» |
4 999 |
» .............. |
................ 600 |
» |
600 |
» |
» |
7 999 |
» .............. |
................ 840 |
» |
840 |
» |
» |
10 999 |
» .............. |
................ 1 080 |
» |
1 080 |
» |
» |
13 999 |
» .............. |
................ 1 320 |
» |
1 800 |
» |
» |
16 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
2 520 |
» |
» |
19 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
3 240 |
» |
» |
24 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
3 960 |
» |
» |
29 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
5 400 |
» |
» |
34 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
6 840 |
» |
» |
39 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
8 280 |
» |
Över |
39 999 |
» .............. |
................ 1 800 |
» |
9 720 |
» |
Enligt förordning den 23 maj |
1969 (nr 297) kommer fr. o. m. |
den 1 |
ja- |
nuari 1970 även traktorer att beskattas. Skatten utgår med halv lastbils -
skatt för traktor som ej används i jordbruk (trafiktraktor och skattepliktigt
motorredskap), och för övriga traktorer med 200 kr. för tjänstevikt
upp till 2 500 kg. och 300 kr. för tjänstevikt över 2 500 kg. I proposition
den 14 november 1969 (nr 165) föreslås de båda senare skattesatserna sänkta
till 120 resp. 180 kr. Länsstyrelse skall enligt förordning den 17 oktober
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
43
1969 (nr 553) pröva fråga om nedsättning av eller befrielse från traktorskatt
och om medgivande att hänföra traktor i klass I till klass II.
Ordinarie uppbörd av fordonsskatt äger rum under tiden 10 februari—4
mars varje år. Enligt förordningar den 3 november 1967 (nr 605) och den
20 september 1968 (nr 488) gäller att om fordonsskatten överstiger 1 500
kr. betalningsanstånd kan medges för belopp överstigande 1 000 kr. intill
utgången av maj, augusti resp. november månad. Tidpunkten är beroende
av skattens storlek. Bestämmelserna om betalningsanstånd gäller även
traktorskatt enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 299).
Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de senaste
åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Antal fordon vid utgången av resp. år samt nettoförändrängen av fordonsibeståndet under året
1964 1965 1966 1967 1968
Personbilar..... |
1 665 782 |
1 792 671 |
1 889 000 |
1 976 248 |
2 071 303 |
|||||
+ |
109 777 |
+ |
126 889 |
+ |
96 329 |
+ |
87 248 |
+ |
95 055 |
|
Lastbilar....... |
+ |
133 650 2 671 |
_ |
131 554 2 096 |
+ |
133 288 1 734 |
+ |
137 796 4 508 |
+ |
138 769 |
Släpfordon..... |
+ |
59 580 9 958 |
+ |
70 433 10 853 |
+ |
84 174 13 741 |
+ |
97 195 13 021 |
+ |
107 380 |
Bussar......... |
+ |
10 104 |
+ |
10 295 |
+ |
11 047 |
+ |
12 083 1 036 |
+ |
12 597 |
Traktorer’ ..... |
+ |
224 836 10 197 |
4- |
234 425 9 589 |
+ |
243 528 9 103 |
+ |
251 078 7 550 |
+ |
257 933 |
Motorcyklar .. |
87 774 19 569 |
64 419 23 355 |
52 265 12 154 |
47 712 4 553 |
_ |
44 255 |
Under de tio första månaderna 1969 har nyregistrerats 180 502 personbilar.
Under samma tid 1968 var antalet 165 782.
Vid beräkningen av fordonsskatterna för budgetåren 1969/70 och 1970/71
har i största möjliga utsträckning prognos gjorts för varje tjänsteviktsresp.
totalviktsklass, detta för att möjliggöra beräkning med de verkliga
skattesatserna i stället för som tidigare skett med en medelskatt för varje
fordonsslag. Antalet nyregistrerade personbilar har antagits bli för år 1969
224 000 st., år 1970 240 000 st. och år 1971 260 000 st. Hänsyn har tagits
till skrotningen av personbilar. För övriga fordonsslag har beräkningarna
gjorts utifrån en antagen nettoökning per år som uppskattats till: för lastbilar
2 000, för släpfordon 10 000, för bussar 500 och för traktorer 9 000,
medan för motorcyklar räknats med en minskning med 2 800.
De tidigare omnämnda anstånden med skattens erläggande har förutsatts
utnyttjas i största möjliga utsträckning. Det kan framhållas att statistiken
beträffande traktorer är bristfällig, varför beräkningen av traktorskatten
är mycket osäker. 1
1 Uppgifterna har erhållits från AB Bilstatistik. Av det i tablån redovisade antalet antages
10 % vara avregistrerade.
44 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
I nedanstående tablå har antalet fordon vid början av åren 1970 och 1971
samt fordonsskatten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 framräknats. Beräkningen
förutsätter bifall till förut omnämnda proposition av den 14 november
1969 (nr 165).
Antal |
Total- |
Beräknad |
Antal |
Total- |
Beräknad |
|
fordon i |
skatt |
medel- |
fordon i |
skatt |
medel- |
|
tusental |
milj. kr. |
skatt per |
tusental |
milj. kr. |
skatt per |
|
1.1.1970 |
1969/70 |
fordon |
1.1.1971 |
1970/71 |
fordon |
|
Personbilar |
........ 2 170 |
556 |
256 |
2 279 |
591 |
259 |
Lastbilar .. |
........ 141 |
401 |
2 844 |
143 |
414 |
2 895 |
Släpfordon .. |
........ 117 |
67 |
573 |
127 |
no |
866 |
Bussar .... |
........ 13 |
41 |
3 154 |
14 |
42 |
3 000 |
Traktorer . . |
........ 243 |
46 |
189 |
251 |
47 |
187 |
Motorcyklar |
........ 39 Summa |
2 1113 |
51 |
36 |
2 1206 |
56 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt för budgetåret
1969/70 till 1 110 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 1 210 000 000 kr.
Bensin- och brännoljeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat ............ 1 525,0 1 645,0 1 760,0 1 800,0 1 900,0
Redovisat............ 1 537,0 1 659,2 1 696,2 1 799,6
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinns i förordning den 7 april
1961 (nr 372). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt
erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst
70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda
för användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin är
skyldig att vara registrerad hos kontrolistyrelsen. Den som i större omfattning
återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må
efter ansökan registreras hos kontrolistyrelsen. Skattskyldighet inträder
för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare som icke
är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning samt
för bensin, som av annan än registrerad införs till riket, när införseln sker.
Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln
äger rum. När skatt skall utgå vid införsel är generaltullstyrelsen beskatt
1
De beräknade medelskatterna illustrerar förskjutningen mellan tjänsteviktsklasserna (för
släpfordon totalviktsklasserna) så att en ökad medelskatt innebär en förskjutning mot högre
viktklasser.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45
ningsmyndighet. I fråga om skatt som skall utgå i andra fall är kontrollstyrelsen
beskattningsmyndighet. Genom förordning den 15 december 1961
(nr 626) höjdes bensinskatten från 33 öre till 38 öre för liter fr. o. m. år
1962 och genom förordning den 9 april 1965 (nr 78) med ytterligare 5 öre
till 43 öre för liter fr. o. m. den 1 juli 1965.
Enligt förordning den 29 maj 1964 (nr 352), vilken trädde i kraft den
1 juli 1964, skall särskild skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan
vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och
som används till drift av motor i motorfordon. Skattskyldig är ägare av
motorfordon, som är inrättat för att drivas med gasol. Den som är skattskyldig
enligt denna förordning skall vara registrerad hos kontrollstyrelsen,
vilken även är beskattningsmyndighet. Skatten utgår med 29 öre för
liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kilogram, då
skatten utgör 22 öre för liter.
Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653)
för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motorfordon.
Begreppet motorfordon har härvid samma innebörd som i vägtrafikförordningen.
Den som inom riket tillverkar brännolja är skyldig att vara registrerad
hos kontrollstyrelsen och den som i större omfattning försäljer brännolja
må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Även förbrukare,
som förbrukar brännolja för såväl drift av motor i motorfordon som för annat
ändamål, må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet
inträder för registrerad tillverkare och registrerad leverantör, då
brännolja levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tas i anspråk
för annat ändamål än försäljning, för registrerad förbrukare då obeskattad
brännolja påfylls bränsletank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av
honom överlåts till den som icke är registrerad samt för den som icke är
registrerad, då brännolja för hans räkning införs till riket och då obeskattad
brännolja påfylls bränsletank till motorfordon vartill han är ägare. Skatten
utgår med 31 öre för liter för registrerad leverantör eller vid införsel till riket
och i annat fall med 34 öre för liter.
Enligt förordningar den 23 maj 1969 (nr 301 och 303) utgår fr. o. m. den
1 januari 1970 skatt även för brännolja och gasol, som förbrukas för drift
av traktor och motorredskap tillhörande klass I.
Skatt utgår icke för mineraloljeprodukt, som införs till riket för att vid
oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin.
Dessutom är från beskattning undantagen bensin och motorsprit, som
används för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer
och annat tekniskt ändamål än motordrift. Vidare är efter särskild prövning
av kontrollstyrelsen bensin, som förbrukats eller försålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig elkraft, undantagen från beskattning.
Beskattningsmyndighet är vid införsel generaltullstyrelsen och i övriga
fall kontrollstyrelsen.
46
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Kontrollstyrelsen bär i skrivelse till riksrevisionsverket den 7
november 1969 anfört följande:
»Bensinskatt
Nettoinkomsten av bensinskatt bär under budgetåret 1968/69 utgjort
1 491,7 milj. kr.
Under tiden juli—oktober 1969 har bensinskatt influtit med 578,1 milj.
kr. (juli—oktober 1968 553,5 milj. kr.). Enligt uppgifter inhämtade från
oljeföretagen torde under november och december 1969 inkomsten av bensinskatt
bli ungefärligen (142 -f- 133 =) 275 milj. kr. (motsvarande månader
1968 inflöt 142,2 och 118,8 eller tillhopa 261 milj. kr.). Under tiden juli
—december 1969 beräknas därför inkomsten av bensinskatt bli ca 5 % högre
än under motsvarande tid föregående år.
Inkomsten av bensinskatt under tiden januari—juni 1969 uppgick till
677,2 milj. kr. Med en uppskattad årlig konsumtionsökning av 5 % kan inkomsten
under tiden januari—juni 1970 beräknas bli (1,05 X 677,2 =) 711
milj. kr. Kontrollstyrelsens uppbörd under budgetåret 1969/70 kan följaktligen
beräknas till (578,1 -f- 275 -f- 711 =) 1 564,1 eller avrundat 1 565 milj.
kr. Under antagande av en fortsatt årlig ökning av konsumtionen av bensin
med 5 % beräknar styrelsen skatteinkomsten under budgetåret 1970/71 till
1 640 milj. kr. och under budgetåret 1971/72 till 1 720 milj. kr.
Brännolj eskatt (inkl. gasolskatt)
Nettoinkomsten av brännolj eskatt har under budgetåret 1968/69 utgjort
319,1 milj. kr.
Under tiden 1 juli—30 november 1968 inflöt brännolj eskatt med 148,9
milj. kr. Under motsvarande tid 1969 beräknas skatteinkomsten bli ca 168,0
milj. kr., vilket innebär en ökning med 12,8 %.
Ingen gasolskatt har influtit under tiden juli—oktober 1969.
Enligt uppgifter från oljeföretagen torde inkomsten av brännolj eskatt under
tiden december 1969—juni 1970 bli ca 7 % högre än under motsvarande
tid föregående budgetår, då nettoinkomsten utgjorde 170,2 milj. kr. Omsättningsökningen
under senaste halvåret synes visserligen tyda på en något
större inkomstökning men denna torde emellertid för första halvåret
1970 försiktigtvis inte böra anges till högre belopp än som svarar mot de av
oljeföretagen beräknade 7 %. Skatteinkomsten under tiden december 1969—
juni 1970 kan alltså anges till (1,07 X 170,2 =) 182,1 milj. kr.
Kontrollstyrelsens uppbörd under budgetåret 1969/70 kan sålunda beräknas
till (168 -(- 182 =) 350 milj. kr.
Under antagande att konsumtionsökningen framdeles blir 7 % per år beräknar
kontrollstyrelsen skatteinkomsten under budgetåret 1970/71 till avrundat
375 milj. kr. och under budgetåret 1971/72 till avrundat 400 milj.
kr.
Den sammanlagda inkomsten av bensin- och brännolj eskatt kan följaktligen
anges till (1 565 -]- 350 =) 1 915 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och
(1 640 -j- 375 =) 2 015 milj. kr. för budgetåret 1970/71 samt (1 720 -f- 400
= ) 2 120 milj. kr. för budgetåret 1971/72.»
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket
den 7 oktober 1969 anfört följande:
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
47
»Under budgetåret 1968/69 har i — schablonmässigt beräknade — restitutioner
av skatt på bensin till jordbrukstraktorer och skördetröskor betalats
ut 11,2 milj. kr. Nyanskaffningen av bensindrivna traktorer har stagnerat
och någon nämnvärd ökning av det nuvarande beståndet förutses inte
för de närmaste åren. Däremot torde man alltjämt kunna räkna med en
uppgång av antalet bensindrivna skördetröskor. Utbetalningen uppskattas
till 11,3 milj. kr. för budgetåret 1969/70, 11,8 milj. kr. för budgetåret 1970/
71 och 11,9 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Uppskattningen har gjorts med
beaktande av att schablonbeloppet i fråga om traktor fr. o. m. år 1970 bestämts
till 350 kr. i stället för nu 340 kr. (prop. 1969: 45) men utan hänsyn
till en av jordbruksnämnden i skrivelse till finansdepartementet 28.1. 1969
aktualiserad omprövning av det nuvarande schablonbeloppet för självgående
skördetröska (575 kr.).»
Enligt kontrollstyrelsens och jordbruksnämndens beräkningar skulle inkomsterna
på titeln bensin- och brännoljeskatt kunna uppskattas till 1 903,7
milj. kr. under budgetåret 1969/70 och till 2 003,2 milj. kr. under budgetåret
1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt
för budgetåret 1969/70 till 1 905 000 000 kr. och föreslår, att titeln
för budgetåret 1970/71 uppförs med 2 005 000 000 kr.
3. Allmän arbetsgivaravgift
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 419) skall allmän arbetsgivaravgift
erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Avgiften skall erläggas
av arbetsgivare och av fysisk person vilken haft inkomst av här i riket bedriven
rörelse eller av här belägen jordbruksfastighet som han själv brukar.
Även staten och kommunerna är skyldiga att erlägga avgift.
För arbetsgivare utgår avgiften med 1 % av summan av vad han under
året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad. För vissa redare beräknas dock allmän arbetsgivaravgift
efter en lägre procentsats. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften skali
hänsyn ej tas till arbetstagare vars lön under året ej uppgått till 300 kr.
eller till arbetstagare som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring.
För fysisk person som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet
som brukas av honom utgår allmän arbetsgivaravgift (s. k. egenavgift)
med 1 % av sådan inkomst i den mån arbetsgivare ej skall erlägga allmän
arbetsgivaravgift för inkomsten. Inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet
som ej uppgår till 500 kr. per år och förvärvskälla skall ej tas med vid
beräkning av egenavgift.
Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäller i
stort sett vad som föreskrivits för avgifter till sjukförsäkring och till försäkring
för tilläggspension.
48 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1969 liar riksförsäkringsverket
beräknat inkomsterna på riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift
till 760 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till 890 milj. kr. för budgetåret
1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift
för budgetåret 1969/70 till 760 000 000 kr. och föreslår, att titeln för
budgetåret 1970/71 uppförs med 890 000 000 kr.
4. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel
under de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande sammanställning.
Debiterad |
Influten |
Utbeta- |
Redovisad |
Beräknat |
||
uppbörd |
brutto- |
lade resti- |
netto- |
i riks- |
||
inkomst |
tutioner |
inkomst |
staten |
|||
Milj. kr. |
||||||
Budgetåret 1964/65.. . |
... 1 156,3 |
1 171,7 |
113,5 |
1 058,1 |
950,0 |
|
» |
1965/66... |
. .. 1 177,1 |
1 179,2 |
91,7 |
1 087,5 |
1 100,0 |
» |
1966/67... |
. .. 1 074,6 |
1 084,1 |
99,8 |
984,2 |
1 130,0 |
» |
1967/68... |
. .. 1 045,6 |
1 036,2 |
86,4 |
949,8 |
950,0 |
» |
1968/69... |
. .. 1 061,4 |
1 033,5 |
80,7 |
952,8 |
880,0 |
Tullmedlen har i rilcsstaten för innevarande budgetår upptagits med 970
milj. kr.
Enligt av generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden
för varje månad under budgetåren 1964/65—1968/69 samt det
löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis, milj. kr.
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Juli .. . |
......... 85,5 |
93,7 |
76,0 |
69,0 |
82,8 |
95,2 |
Aug---- |
......... 84,0 |
92,1 |
92,1 |
81,8 |
72,7 |
81,2 |
Sept.. .. |
......... 96,6 |
105,5 |
94,1 |
88,5 |
81,9 |
104,7 |
Okt____ |
......... 90,1 |
97,1 |
89,6 |
93,8 |
97,6 |
98,3 |
Nov.... |
......... 94,1 |
107,6 |
96,5 |
88,3 |
83,8 |
|
Dec. .. . |
......... 103,9 |
108,3 |
96,3 |
88,4 |
90,8 |
|
Jan. .. . |
......... 86,5 |
92,6 |
89,5 |
87,1 |
71,6 |
|
Febr. . |
......... 94,6 |
85,9 |
82,6 |
86,3 |
71,8 |
|
Mars.. . |
......... 117,2 |
111,6 |
103,6 |
91,9 |
93,4 |
|
April |
......... 97,9 |
89,7 |
94,3 |
89,7 |
97,9 |
|
Maj ... |
......... 100,3 |
94,3 |
81,8 |
86,3 |
86,6 |
|
Juni .. . |
......... 121,1 |
100,6 |
87,7 |
85,3 |
102,6 |
|
Summa 1 171,7 |
1179,2 |
1 084,1 |
1 036,2 |
1 033,5 |
49
Bil. 2. Rilcsrevisionsverkets inkomstberäkning
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1969 har generaltullstyrelsen
beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra
av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Såväl importen som exporten har under år 1969 ökat kraftigt. Värdet av
importen under årets tre första kvartal uppgick sålunda till 22 175 milj. kr.
mot 19 247 milj. kr. under samma period år 1968, vilket innebär en ökning
med 15,2 %. Tullverkets influtna bruttouppbörd av tullmedel för de tre
första kvartalen i år har ökat med 5,4 % vid jämförelse med samma period
år 1968. Tullmedelsuppbörden har således inte ökat i samma takt som importvärdet.
Detta beror bl. a. på de enligt åtagandena i den s. k. Kennedyronden
från och med den 1.7.1968 genomförda sänkningarna av vissa tullsatser.
Vidare har uppbörden tillfälligt minskat som en följd av att den i
tullstadgan fastställda avgiftsfria anståndstiden vid betalning förlängdes
med tio dagar fr. o. m. den 1.1.1969. Vissa uppgifter om import och export
samt tullverkets influtna bruttouppbörd av tullmedel---lämnas här
nedan.
Årsbelopp |
Kvartalsbelopp |
||||
I |
IX |
in |
IV |
||
Importvärde (milj. kr.) 1967.. |
24 319 |
6 126 |
5 916 |
5 864 |
6 413 |
1968.. |
26 516 |
6 681 |
6 213 |
6 353 |
7 269 |
Prel. 1969.. |
7 214 |
7 558 |
7 403 |
||
Exportvärde (milj. kr.) 1967.. |
23 422 |
5 398 |
6 380 |
5 256 |
6 388 |
1968.. |
25 553 |
6 014 |
6 255 |
6 260 |
7 024 |
Prel. 1969.. |
6 804 |
7 411 |
6 963 |
||
Tullverkets influtna brutto- |
|||||
uppbörd (milj. kr.) 1967.. |
1 049 |
276 |
264 |
239 |
270 |
1968.. |
1 036 |
265 |
262 |
237 |
272 |
Prel. 1969.. |
237 |
287 |
281 |
I det följande lämnas en närmare redogörelse för beräkningen av uppbörden.
Därvid har beaktats konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget
hösten 1969. Enligt denna bedömning väntas värdet av importen
öka med omkring 12,5 % under år 1969 och 8 % under år 1970 till 29 745
respektive 32 130 milj. kr.
Med början den 1.12.1969 införs i tullverket etappvis under innevarande
budgetår ett centralt uppbördsförfarande. I samband därmed förlängs den
avgiftsfria anståndstiden ytterligare med i genomsnitt tio dagar. Därigenom
beräknas uppbörden av tull och mervärdeskatt under budgetåret 1969/70
minska med 30 respektive 100 milj. kr.
På grund av Sveriges åtaganden i Kennedyronden påbörjades — såsom
tidigare berörts — den 1.7.1968 en sänkning av vissa tullsatser i tulltaxan.
Inom industrivaruområdet berör tullsänkningarna cirka 70 % av den tullbelagda
handeln mellan de viktigare handelsländerna. Tullsänkningen sker
i etapper. Således avtrappades två femtedelar den 1.7.1968 och resten avtrappas
med en femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och
1972. Ungefär hälften av alla tullar skall halveras. Genomsnittligt kommer
de totala tullsänkningarna att uppgå till 35—40 % av de tidigare tullsatserna.
Enligt i maj 1967 företagna beräkningar väntades detta tullsänkningsprogram
fullt genomfört medföra ett bortfall av tulluppbörd med omkring
300 milj. kr. för år. I maj 1967 uppgick värdet av importen under den
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
50
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
senaste tolvmånadersperioden till 23 856 milj. kr. I juni 1969 hade detta
värde stigit med 19 % till 28 394 milj. kr. Importen har således ökat betydligt
och förnyade beräkningar av Kennedyrondens inverkan på tulluppbörden
har visat att tullbortfallet under budgetåret 1968/69, då berörda
tullsatser varit sänkta med två femtedelar, torde ha uppgått till omkring
140 milj. kr. mot tidigare beräknade 120 milj. kr. Med hänsyn till den av
konjunkturinstitutet beräknade ökningen av importen bör avtrappningen
enligt Kennedyronden medföra en sänkning av tulluppbörden under budgetåret
1969/70 med 40 milj. kr. samt under budgetåren 1970/71 och 1971/
72 med ytterligare 90 respektive 95 milj. kr. Dessutom medför den slutliga
avtrappningen den 1.1.1972 en sänkning av tulluppbörden under budgetåret
1972/73 som uppskattas till 50 milj. kr.
Den slutliga avvecklingen av tullen för varor, som är berättigade till områdesbehandling
enligt EFTA-konventionen genomfördes den 31.12.1966.
Nuvarande uppbörd av tull belöper således i huvudsak på varor från andra
länder än dem som biträtt EFTA-konventionen.
Såsom framgår---var värdet av importen under budgetåren 1967/
68 och 1968/69 av varor från andra länder än EFTA-länder 16 441 respektive
18 195 milj. kr. Tulluppbörden för denna import uppgick till 985 respektive
984 milj. kr. Med hänsyn till konjunkturinstitutets bedömning av
konjunkturläget och vidare till bl. a. den minskning av tulluppbörden som
åtagandena i Kennedyronden medför har bruttouppbörden av tull för varor
från andra länder än EFTA-länder beräknats till 1 062 milj. kr. för budgetåret
1969/70 samt till 1 067 och 1 052 milj. kr. för budgetåren 1970/71 respektive
1971/72. Även i fråga om varor som förs in från länder som biträtt
EFTA-konventionen kan tull utgå. Detta gäller bl. a. i de fall då konventionens
bestämmelser för tullfrihet inte iakttas eller då tull utgår även
för varor, som är berättigade till områdesbehandling, exempelvis maltdrycker
för vilka tullen dock utgår med reducerade belopp. Uppbörden av tidl
för varor från EFTA-länder kan för innevarande budgetår samt för budgetåren
1970/71 och 1971/72 uppskattas till respektive 60, 65 och 70 milj. kr.
På grund av taxehöjningar in. in. kan uppbörden av vissa avgifter och ersättningar
som redovisas som tullmedel väntas öka till 8 milj. kr. för budgetår.
Inkomstminskningen vid övergången till ett centraliserat uppbördsförfarande
beräknas som förut nämnts uppgå till 30 milj. kr. Den totala
bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1969/70 skulle således utgöra
(1 062 + 60 + 8 — 30 =) 1 100 milj. kr. För budgetåren 1970/71 och 1971/
72 beräknar styrelsen bruttouppbörden av tullmedel till (1 067 + 65 + 8 =)
1 140 respektive (1 052 + 70 + 8 = ) 1 130 milj. kr.
Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner av tullmedel. Under budgetåren
1967/68 och 1968/69 uppgick dessa restitutioner till 86 respektive 81
milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 uppskattar
styrelsen restitutioner av tullmedel till 80 milj. kr.
Styrelsen beräknar nettouppbörden av tullmedel för budgetåren 1969/70,
1970/71 och 1971/72 till respektive (1 100 — 80 ==) 1 020, (1 140 — 80 =)
1 060 och (1 130 — 80 =) 1 050 milj. kr.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tullmedel för budgetåret
1969/70 till 1 020 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 1 060 000 000 kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
51
Mervärdeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln fr. o. m. skattens införande
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1968/69 1969/70
Riksstat.................. 2 000,0 6 900,0
Redovisat ................ 1 991,2
De hittills redovisade inkomsterna på titeln under år 1969, med fördelning
på olika månader framgår av nedanstående tablå:
Influten mervärdeskatt, månadsvis, milj. kr.
Tullvekets |
Länsstyrelsernas uppbörd |
Summa |
||
uppbörd |
||||
Inkomster |
Åter- |
|||
(postgiro- |
betalning |
|||
konto 444) |
||||
1969 |
||||
Jan............................. |
40 |
40 |
||
Febr............................. |
177 |
13 |
164 |
|
Mars............................ |
245 |
71 |
119 |
197 |
April............................ |
255 |
901 |
543 |
613 |
Maj ............................ |
252 |
40 |
196 |
96 |
Juni ............................ |
278 |
893 |
290 |
881 |
Summa^budgetåret 1968/69 |
1 247 |
1 905 |
1 161 |
1 991 |
Juli ............................ |
273 |
81 |
177 |
177 |
Aug............................. |
201 |
906 |
226 |
881 |
Sept............................. |
281 |
51 |
190 |
142 |
Okt............................. |
291 |
829 |
292 |
828 |
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 430) med därefter genom förordning
den 29 november 1968 (nr 580) företagna ändringar skall allmän omsättningsskatt
enligt mervärdeskatteprincipen erläggas till staten fr. o. m. den 1
januari 1969. Samtidigt upphörde förordningen den 1 december 1959 (nr
507) om allmän varuskatt att gälla. Förordning om mervärdeskatt ändrades
i vissa delar och nytrycktes i förordning den 23 maj 1969 (nr 237). Mervärdeskatten
utgår på värdet av de omsatta skattepliktiga objekten och tjänsterna
i varje produklions- eller distributionsled samt, i fråga om importen,
på importvärdet. Mervärdeskatt utgår ej vid export, men skattskyldighet
föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på
exporterade varor och tjänster.
Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter
skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller till landet importerar skattepliktig
vara.
Med vara avses här materiellt ting som inte utgör mark eller byggnad. I
beskattningshänseende föreligger ingen skillnad mellan råvaror och färdiga
52 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
konsumtions- och kapitalvaror eller mellan nya och begagnade varor. Som
skattepliktig vara räknas även växande skog, odling och annan växtlighet,
när försäljning sker utan samband med avyttring av marken, samt avverkningsrätt
och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt,
rätt till jakt, fiske eller bete, rätt till fotografisk bild eller sådan
film som avser reklam, information eller undervisning.
Från skatteplikt för vara har undantagits vissa fartyg och luftfartyg, viss
krigsmateriel till staten, vissa läkemedel, elektrisk kraft, värme, gas och annat
bränsle för uppvärmning eller energialstring, allmänna nyhetstidningar
och vissa andra publikationer, vissa konstverk, begagnad personbil, när sådan
bil omsätts inom landet, vissa importvaror, vatten från vattenverk samt
varulager, inventarier och andra tillgångar, när överlåtelse sker i samband
med överlåtelse av verksamheten, fusion eller liknande förfarande.
Byggnad är skattepliktig, när den utgör lagertillgång i byggnadsrörelse.
Med lagertillgång avses här sådana byggnader som byggnadsföretagare uppför
i egen regi för försäljning.
Tjänst är skattepliktig, när tjänsten avser
1. skattepliktig vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning,
servering, formgivning, montering, reparation, kontroll, analys, underhåll,
ändring eller rengöring,
2. mark och innefattar undersökning, planering, jordförbättring, schaktning,
sprängning, borrning, dränering eller utfyllning.
3. växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning,
plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, avverkning
eller växtskydd,
4. byggnad, annan anläggning, som enligt förordningen om mervärdeskatt
utgör fastighet, stängsel eller dylikt och innefattar uppförande, anläggande,
rivning, reparation, ändring eller underhåll,
5. projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst beträffande
mark, byggnad eller annan anläggning som enligt förordningen
om mervärdeskatt utgör fastighet,
6. transport av vara eller förmedling av sådan tjänst,
7. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,
8. automatisk databehandling eller skrivbyråverksamhet,
9. reklam eller annonsering.
Skatteplikt för tjänsteprestationer föreligger således ej för bl. a. banktjänster,
försäkringstjänster, sjukhusvård, undervisning, tjänster tillhandahållna
av läkare, tandläkare, advokater, revisorer och frisörer. Vidare faller
resetjänster och hela nöjesområdet utanför skatteplikten.
Mervärdeskatten utgör 10 % av beskattningsvärdet. Detta värde utgörs i
princip av det pris eller vederlag, som kunden i varje särskilt fall betalar eller
faktureras, med skattens belopp inräknat. I vissa särskilda fall utgår
skatten på reducerade beskattningsvärden. Sålunda utgör beskattningsvärdet
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
53
endast 60 % av totala vederlaget eller saluvärdet inklusive skatt i fråga om
försäljning eller uttag av byggnad eller monteringsfärdigt hus, servering,
ruinsuthyrning i hotellrörelse eller liknande, byggnads- och anläggningsentreprenader
eller andra tjänster som avser fastighet. Vidare utgör beskattningsvärdet
endast 20 % av totala vederlaget inklusive skatt i fråga om
arbeten som avser yttre vatten- och avloppsledning, väg, gata, bro, spåranläggning,
flygfält, hamn, kanal eller annan farled samt tjänster som tillhandahålls
av arkitekter, byggnadskonsulenter och liknande.
Skattesatsen 10 % på priset inklusive skatt motsvarar ett pålägg av ca
11,11 % på priset före skatt. Reduceringsreglerna motsvarar ett faktiskt
skatteuttag av 6 % resp. 2 % på priset inklusive skatt. Detta motsvarar ett
pålägg av ca 6,38 % resp. ca 2,04 % på priset före skatt.
Redovisning av mervärdeskatt skall ske löpande för bestämda redovisningsperioder.
Varje sådan period är en sluten enhet och varje redovisning
avser således slutlig skatt. Enligt reglerna om skattskyldighetens inträde,
skall skatt redovisas antingen på grundval av influtna kontanta likvider under
varje redovisningsperiod, s. k. kontantmässig redovisning, eller på grundval
av uppkomna fordringar enligt faktureringen under redovisningsperiod
s. k. bokföringsmässig redovisning. Redovisningsskyldighet föreligger inte så
länge det kan antas att den skattepliktiga omsättningen under närmast följande
tolvmånadersperiod inte kommer att överstiga 10 000 kr. Den som är
skattskyldig för omsättning inom landet skall anmäla sig för registrering
hos länsstyrelsen i det län, där den verksamhet drivs som anmälan avser.
Om någon driver flera verksamheter skall särskild registreringsanmälan
göras för var och en av dem. Om verksamheten saknar fast driftställe anses
den bedriven i det län där den skattskyldige är bosatt. Varje skattskyldig
som inte är undantagen från redovisningsskyldighet skall utan anmaning
deklarera mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken han har blivit
särskilt registrerad. Deklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod
under vilken verksamheten drivs. Därvid skall den skattskyldige uppge
all den skatt, som belöper på hans skattepliktiga omsättning inom landet
under resp. period, s. k. utgående skatt. Från summan utgående skatt, får
han i deklarationen dra av all den skatt som hans leverantörer påfört honom
för inköp av varor, tjänster etc. för den skattepliktiga verksamheten
under perioden, d. v. s. avdrag får ske för ingående skatt. Den skattskyldige
är således redovisningsskyldig'' till staten för skillnaden mellan utgående och
ingående skatt. Redovisningsperiod omfattar i regel två kalendermånader.
Perioderna är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och
augusti, september och oktober samt november och december. För mindre
verksamheter kan dock redovisningsperiod fastställas till fyra, sex eller tolv
månader. Enligt anvisningarna skall överskjutande skatt återbetalas skyndsamt.
Detta har medfört att företag som konstant redovisar skatt att återfå
beviljats redovisningsperiod omfattande endast en kalendermånad. De
54 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
företag det här gäller är huvudsakligen sådana som säljer större delen av
sin produktion på export samt apotek. Deklaration skall lämnas till länsstyrelsen
i registreringslänet senast den 5 i andra månaden efter utgången
av den redovisningsperiod, som deklarationen avser. Skatt för viss redovisningsperiod
förfaller till betalning den dag då deklarationen senast skall
lämnas (d. v. s. den 5 i andra månaden efter periodens utgång). Betalning
sker genom insättning på särskilt postgirokonto. Återbetalning av skatt
görs av länsstyrelserna. Belopp att återfå under 1 000 kr. avräknas mot
skatt att betala vid senare redovisningsperiod.
Som tidigare nämnts skall mervärdeskatt erläggas även vid all import
av skattepliktiga varor. Som skattskyldig räknas den som i tullhänseende
är att betrakta som varuhavare. Skatten fastställs och uppbärs av tullverket.
Vid prognosen som gjordes av riksrevisionsverket till finansplanen 1969
saknades uppgifter om influten skatt och ämbetsverket tvingades därför
att använda en mycket osäker schablonmetod. Nu föreligger dels uppgifter
från generaltullstyrelsen om tullverkets uppbörd av mervärdeskatt
vid import dels uppgifter från länsstyrelserna om in- och utbetald
mervärdeskatt. Osäkerheten kvarstår emellertid av främst två orsaker.
För det första är verkningarna av vissa övergångsbestämmelser
inte kända. Det gäller framför allt byggnadsföretagens rätt att lyfta av
sådan allmän varuskatt, som belastade deras inneliggande lager av byggnadsmaterial
och sådant material som ingick i pågående byggnadsarbeten
vid årsskiftet 1968—69. För det andra är säsongvariationerna i uppbörden
som orsakas dels av att skattskyldiga har olika redovisningsperioder dels
av säsongmässiga svängningar i omsättningen, inte kända. Säsongmönstret
skiljer sig från den allmänna varuskatten genom att mervärdeskatten är
en flerledsskatt och inte, som allmänna varuskatten, en enledsskatt.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 november 1969 har generaltullstyrelsen
beträffande beräkningen av bl. a. mervärdeskatten framhållit
följande:
»Den 1.1.1969 ersattes den allmänna varuskatten med mervärdeskatt.
Mervärdeskatt skall erläggas vid all import av skattepliktiga varor. Skattesatsen
är tio % av beskattningsvärdet. Detta utgörs vid införsel av varans
tullvärde (cif-värde) med tillägg av tull och annan skatt eller avgift, som
tas ut vid importtillfället, inklusive mervärdeskatt. I vissa fall utgår skatten
på reducerade beskattningsvärden, bl. a. för monteringsfärdiga trähus.
Importen av varor med reducerat beskattningsvärde är ej så omfattande
att den påverkar uppbördskalkylen.
Enligt den av statistiska centralbyrån publicerade allmänna månadsstatistiken
uppgick under månaderna april—september 1969 värdet av importen
(cif-värdet) till sammanlagt 14 961 milj. kr. Under samma tid debiterades
i tullverket mervärdeskatt med 1 568 milj. kr. Den debiterade mervärdeskatten
motsvarade således för nämnda period 10,5 % av importvärdet.
Tullverkets nettouppbörd av mervärdeskatt under tiden juli—oktober
1969 uppgick till 1 048 milj. kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
55
Såsom förut nämnts har konjunkturinstitutet beräknat det totala importvärdet
för årein 1969 och 1970 till 29 745 respektive 32 130 milj. kr.
Med stöd härav har importvärdet för budgetåret 1969/70 beräknats till
31 000 milj. kr. Vid oförändrad ökningstakt kan importvärdena för budgetåren
1970/71 och 1971/72 uppskattas till 33 500 respektive 36 000 milj. kr.
Om mervärdeskatten under dessa tre budgetår antas komma att stå i samma
förhållande till importvärdet som under nämnda sexmånadersperiod
kan tullverkets debiterade uppbörd av mervärdeskatt beräknas uppgå till
respektive 3 300, 3 500 och 3 800 milj. kr. Såsom tidigare nämnts torde övergången
till centraliserat uppbördsförfarande i tullverket under budgetåret
1969/70 medföra att uppbörden av mervärdeskatt minskar med 100 milj.
kr. Styrelsen uppskattar sålunda uppbörden av mervärdeskatt under budgetåren
1969/70, 1970/71 och 1971/72 till respektive (3 300 — 100 =)
3 200, 3 500 och 3 800 milj. kr.
Med hänsyn till att de restituerade beloppen av mervärdeskatt är synnerligen
små i förhållande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse
därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek.»
Av ovanstående framgår att uppgifter föreligger på influten skatt t. o. m.
oktober 1969 samt generaltullstyrelsens prognoser för mervärdeskatt på
importen. Dessa uppgifter är dock ej tillräckliga som empiriskt underlag
för prognoser på hela mervärdeskatten.
Riksrevisionsverket har därför valt att vid beräkningarna för budgetåren
1969/70 och 1970/71 använda samma schablonmässiga beräkningsmetod
som i december 1968.
Metoden innebär att först prognoseras vad en bibehållen allmän varuskatt
skulle inbringat. Därefter har i samråd med konjunkturinstitutet
skatteunderlagets storlek beräknats för dels mervärdeskatt och dels allmän
varuskatt i enlighet med institutets konjunkturbedömning fram t. o. m.
andra halvåret 1970. De så erhållna kvoterna mellan skatteunderlagen för
mervärdeskatt resp. allmän varuskatt har multiplicerats med respektive
prognoserade belopp för den allmänna varuskatten. Eftersom konjunkturinstitutets
prognoser endast sträcker sig t. o. m. andra halvåret 1970 måste
riksrevisionsverket för första halvåret 1971 schablonmässigt bestämma relationen
och har därvid valt att sätta den till samma procentsats som under
1969 och 1970 eller 90 %.
Differensen mellan vad som beräknats inflyta under perioden juli—oktober
1969, 2 179 milj. kr., och vad som faktiskt influtit under samma period,
1 998 milj. kr., blir 181 milj. kr. Till eu del kan denna differens förklaras
av att vissa skattskyldiga i sina deklarationer gjort avdrag för ingående
byggnadslager och till en del bör skillnaden bero på olikheter i säsongmönstret
för omsättningsskatt och mervärdeskatt. Uppbörden under
september och oktober avser verksamheten under juli—augusti. För omsättningsskatten,
som togs ut från detaljhandeln, bör nedgången i omsättningen
bli förhållandevis måttlig under semestertid, medan mervärdeskatten,
som tas ut från samtliga led, bör visa en kraftig nedgång under redo
-
56
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Resultaten av beräkningarna framgår av nedanstående tabell.
Månad för |
Skatteinflödet ba- |
Beräknat be- |
Beräknad relation |
Beräknat be- |
Prognos föi- |
skatteinflöde serat på konsum- |
lopp för en |
mellan skatteun- |
lopp för mer- |
mervärdeskatt |
|
tionen m. m. under |
bibehållen |
derlagen för mer- |
värdeskatt |
||
perioden |
allmän varu- |
värdeskatt resp. |
|||
1969/70 |
skatt |
allmän varu-skatt |
|||
juli—au g |
maj—juni 1969 |
1 243 |
0,90 |
1 119 |
n 028 |
sept—okt |
juli—aug 1969 |
1 178 |
0,90 |
1 060 |
1 970 |
nov—dec |
sept—okt 1969 |
1 259 |
0,90 |
1 133 |
1 133 |
jan—feb |
nov—dec 1969 |
1 572 |
0,90 |
1 415 |
1 415 |
mars—april |
jan—feb 1970 |
1 178 |
0,90 |
1 060 |
1 060 |
maj—juni |
mars—april 1970 |
1 238 |
0,90 |
1 114 |
1 114 |
Summa |
6 720 |
||||
1970/71 |
maj—juni 1970 |
1 328 |
0,90 |
1 195 |
1 195 |
sept—okt |
juli—aug 1970 |
1 258 |
0,90 |
1 132 |
1 082 |
nov—dec |
sept—okt 1970 |
1 345 |
0,90 |
1 210 |
1 210 |
jan—feb |
nov—dec 1970 |
1 679 |
0,90 |
1 511 |
1 511 |
mars—april |
jan—feb 1971 |
1 258 |
0,90 |
1 132 |
1 132 |
maj—juni |
mars—april 1971 |
1 322 |
0,90 |
1 190 |
1 190 |
Summa 7 323
1 Faktiskt influtna belopp
visningsporioden som täcker semestern. Här har antagits att dessa två faktorer
tillsammans förklarar hela differensen mellan beräknad och influten
mervärdeskatt. De beräknade beloppen för november 1969—juni 1970
har därför godtagits utan korrigeringar, liksom de framräknade beloppen
för budgetåret 1970/71 med undantag för september—oktober 1970 som
sänkts med 50 milj. kr.
Den säsongmässiga uppgång som omsättningsskatten visat för julhandeln
inträder sannolikt även för mervärdeskatten, även om uppgången
kommer att vara spridd över en längre tidsperiod, eftersom det är fråga om
flera produktionsleds påverkan på julhandeln.
Det bör betonas, att den använda prognosmetoden är mycket osäker.
Riksrevisionsverket har under hösten startat viss försöksverksamhet med
datainsamling på urvalsbasis av uppgifter från de skattskyldigas deklarationer,
vilket i fortsättningen ger möjlighet till säkrare prognoser.
Under hänvisning till ovanstående beräknar riksrevisionsverket inkomsterna
på titelin mervärdeskatt för budgetåret 1969/70 till 6 700 000 kr. och
föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 7 300 000 kr.
Särskilda varuskatter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
57
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat................ 350,0 390,0 365,0 415,0 410,0
Redovisat.............. 349,5 368,1 384,5 394,0
Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251),
som omtrycktes i förordning den 25 november 1960 (nr 612) med därefter
företagna ändringar.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 76) utgår särskild varuskatt
fr. o. in. den 1 juli 1965 med 50 % på choklad- och konfektyrvaror, puder,
nagellack och likartade skönhetsmedel samt på parfymer, hårvatten etc.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin
till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom
förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa choklad- och
konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Er. o. m. den 1 juli 1966 höjdes
utjämningsskatten enligt förordning den 27 maj 1966 (nr 224) från
50 öre till 60 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 16 december 1966 (nr 656) infördes fr. o. m. den
1 januari 1987 utjämningsskatt på Öl av typ B och starköl. För Öl av typ B
utgår skatten med 3 öre per liter och för starköl med 4 öre per liter.
Riksdagen har den 3 december 1969 (prop. 1969: 139) beslutat att utjämningsskatten
för mellanöl och starköl skall höjas med 2 öre för liter fr. o. m.
den 1 januari 1970.
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 360) utgår utjämningsskatt för
vissa slag av mandelmassa med 35 öre för kilogram fr. o. m. den 1 juli 1968.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477), som i sin helhet med vissa
ändringar omtrycktes i förordning den 25 mars 1960 (nr 118), utgår särskild
pälsvaruskatt, dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt
beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till
riket införda pälsvaror m. m. Gällande styckeskatter framgår av Kungl.
Maj :ts kungörelse den 15 augusti 1969 (nr 482). Värdeskatten utgår fr. o. m.
1962 med procenttal varierande från 2 till 10 %.
Enligt förordning den 25 november 1960 (nr 615) utgår försäljningsskatt
fr. o. m. den 1 januari 1961 med 20 % för guldsmedsvaror dock att minimiskatten
per kalenderår för registrerad försäljare med skattepliktig försäljning
skall utgöra 1 200 kr. För mattor utgår försäljningsskatten med likaledes
20 %, vartill kommer särskild skatt för importerade mattor varierande
mellan 1 000 kr. och 10 000 kr. för 100 kg. Minimiskatten per år
utgör 1 200 kr. i det fall försäljningen enbart avser egen tillverkning och
eljest 3 600 kr.
Varuskatterna uppbärs av kontrollstyrelsen vid tillverkning resp. försäljning
inom riket samt vid import av hos kontrollstyrelsen registrerad
importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos kontrollstyrelsen
registrerad importör.
58 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen
beräknat de inkomster, som uppbärs av styrelsen, för budgetåren
1969/70 och 1970/71 till 375 resp. 390 milj. kr. Styrelsen har beträffande
beräkningarna anfört:
»a) Särskild varuskatt och utjämningsskatt på
choklad- och konf ektyrvaror inflöt under budgetåret 1968/69
till kontrollstyrelsen med 211,3 milj. kr., vilket innebär en ökning jämfört
med föregående budgetår med 2,5 %. Inkomsten under månaderna juli—
oktober 1969 uppgick till 59,1 milj. kr. eller lika mycket som under motsvarande
månader 1968.
Skatteintäkten för budgetåret 1969/70 torde kunna beräknas till 220
milj. kr.
För budgetåren 1970/71 och 1971/72 förefaller en fortsatt mindre ökning
av skatteintäkten sannolik, varför denna kan beräknas till 230 resp.
240 milj. kr.
b) Särskild varuskatt på tekniska preparat har under
budgetåret 1968/69 influtit med 98,8 milj. kr. Skatteintäkterna bär under
senare år företett en årlig tillväxt med ca 5 %. Uppbörden kan därför
förväntas bli 105 milj. kr., 110 milj. kr. och 115 milj. kr. för resp. budgetåren
1969/70, 1970/71 och 1971/72.
c) Försäljningsskatt på guldsmedsarbeten och knutna mattor
inflöt under budgetåret 1968/69 med 51 milj. kr. Under tiden juli—oktober
1969 erlades 14,1 milj. kr. mot 15,0 milj. kr. under samma tid 1968. Minskningen
utgör 6 %.
Intäkten torde med ledning av dessa siffror kunna beräknas till 48 milj.
kr. för budgetåret 1969/70 och till samma belopp för ettvart av budgetåren
1970/71 och 1971/72.
d) Pälsvaruskatt, avseende inom landet beredda skinn, har under
budgetåret 1968/69 influtit med 3,6 milj. kr. Denna skatt har under
senare år gett en tämligen konstant inkomst av ca 4 milj. kr., varför den
årliga inkomsten under vart och ett av budgetåren 1969/70, 1970/71 och
1971/72 kan väntas komma att uppgå till 4 milj. kr.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket
anfört följande:
»För de till särskilda varuskatter hörande avgiftsslagen särskild varuskatt
(chokladutjämningsavgift härunder inbegripen), utjämningsskatt,
pälsvaruskatt och försäljningsskatt redovisade tullverket under sistförflutna
budgetår en nettouppbörd av sammanlagt 29,2 (12,6 -j- 7,8 + 7,8 -f- 1,0)
milj. kr. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår har flutit
in netto 10,4 milj. kr., vilket är omkring 6 % mer än under samma tid
år 1968.
Enligt proposition nr 139 år 1969 har Kungl. Maj:t föreslagit att utjämningsskatten
för mellanöl och starköl fr. o. m. den 1.1.1970 skall höjas med
2 öre för liter. Höjningen kan beräknas öka tullverkets uppbörd av utjämningsskatt
med 1 milj. kr. för budgetår. Under förutsättning att propositionen
antas av riksdagen beräknar styrelsen den till tullverket inflytande
uppbörden av särskilda varuskatter för budgetåren 1969/70, 1970/71 och
1971/72 till respektive 32, 34 och 36 milj. kr.»
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
59
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna
innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren
1969/70 och 1970/71 på 407 resp. 424 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter
för budgetåret 1969/70 till 415 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 430 000 000 kr.
Omsättningsskatt på motorfordon
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.............. 350,0 530,0 350,0 350,0 480,0
Redovisat ............ 318,5 314,0 309,3 424,9
Omsättningsskatt på motorfordon utgår enligt förordning den 23 november
1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när
fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller
uttas från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon
som införs till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt,
när fordonet införs i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar, sådana
med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar,
vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, samt motorcyklar, allt i den mån
fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
För personbilar och lastbilar skall omsättningsskatten utgå med det antal
kronor som motsvarar viss procent av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt
uttryckt i kilogram. Detta procenttal, som fr. o. in. den 1 januari 1966
utgick med 155 %, höjdes genom förordning den 15 november 1968 (nr 532)
till 190 % fr. o. m. den 20 november 1968. För bilar med högre tjänstevikt
än 1 600 kg skall därjämte tillägg göras med visst belopp för varje fullt femtiotal
kilogram, varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg. Detta belopp höjdes
genom nyssnämnda förordning från 195 kr. till 240 kr. Skatten avrundas
i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Genom förordning
den 18 april 1969 (nr 71) höjdes skatten för motorcyklar fr. o. m. den
1 maj 1969 från 255 kr. om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, från 335 till
460 kr. för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt eljest från 505 till 700
kr.
Inkomsterna på titeln redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen.
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande
omsättningsskatt på motorfordon anfört följande:
»Denna skatt inbringade under budgetåret 1968/69 419,3 milj. kr. Under
tiden juli—oktober 1969 har influtit 126,2 milj. kr. Under motsvarande tid
60 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
föregående år inflöt 99,0 milj. kr. Ökningen utgör 27,5 % och kan till stor
del förklaras med skattehöjningen fr. o. m. den 20 november 1968. Skattesatsen
höjdes då för bilar med tjänstevikt t. o. m. 1 600 kg med 22,6 % och
för bilar med högre tjänstevikt med ytterligare 45 kr. för varje fullt femtiotal
kg varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg.
Enligt uppgifter inhämtade från bilbranschen beräknas nybilsförsäljningen
komma att uppgå till 220 000 stycken 1969, 225 000 1970, 240 000 1971
samt 250 000 under ettvart av de kommande fyra åren.
Kontrollstyrelsen har i augustiberäkningen angett intäkten för innevarande
budgetår till 450 milj. kr. Nu rådande ränteläge och situationen på kreditmarknaden
gör bedömningen av den väntade försäljningen i synnerhet
under de närmaste månaderna särskilt osäker.
Med utgångspunkt härifrån och då skatten per bil f. n. torde uppgå till
cirka 2 000 kr. — en viss förskjutning mot tyngre bilar är sannolik — beräknar
styrelsen intäkten för budgetåret 1969/70 till 450 milj. kr., för budgetåret
1970/71 till 475 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 till 500 milj. kr.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den
14 oktober 1969 beräknat uppbörden för budgetåren 1969/70 och 1970/71
till 10 resp. 13 milj. kr.
Riksrevisionsverket uppskattar nyregistreringen av personbilar till 224 000
st. 1969, 240 000 st. 1970 och 260 000 st. 1971, jfr s. 43. Medelskatten per personbil
uppgår enligt inom riksrevisionsverket gjord beräkning till f. n. 2 100
kr.
Med ledning härav beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln
omsättningsskatt på motorfordon för budgetåret 1969/70 till 490 000 000 kr.
och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 525 000 000 kr.
Tobaksskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat ........ 1 200,0 1 260,0 1 500,0 1 500,0 1 570,0
Redovisat ........ 1 204,1 1 348,6 1 489,8 1 522,7
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) med därefter senast genom
förordning den 2 februari 1968 (nr 3) företagna ändringar utgår tobaksskatt
med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och
cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande sammanställning.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
61
Cigarrer och cigariller
Cigarretter
Vikt lör |
l st. |
Belopp för |
||
gram |
1 st. |
|||
öre |
||||
I..... |
... t. o.m. |
1,7 |
10,5 |
|
II..... |
över |
1,7 t.o.m. 3,0 |
13,5 |
|
III..... |
3,0 » |
5,0 |
15,4 |
|
IV..... |
5,0 |
20,8 |
||
I..... |
... t.o.m. |
0,85 |
9,9 |
|
II..... |
över |
0,85 t. o. |
m. 1,20 |
15,4 |
III..... |
1,20 » |
1,55 |
19,4 |
|
IV..... |
1,55 » |
1,90 |
23,4 |
|
V..... |
1,90 |
27,4 |
Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 58:00, 21:60
resp. 9: 10 kr. för kilogram. För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår
skatt med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 mm av ett blad eller en hylsa
för framställning av en cigarrett.
Den som inom riket tillverkar tobaksvaror, cigarrettpapper eller cigarretthylsor
för försäljning är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen
och den som för återförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan
registreras hos kontrollstyrelsen. Beskattningsmyndigheter är ifråga om vara
som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i
övriga fall kontrollstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen beträffande
tobaksskatt anfört följande:
»Under budgetåret 1968/69 har tobaksskatt influtit med 1 528,8 milj. kr.
ökningen av konsumtionen av cigarretter med lägre skattesats har fortsatt
som framgår av nedanstående översikt:
Budgetår Cigarretter av skatteklass I Cigarretter av
skatteklass II och högre
Antal (milj. st.) |
Procentuell andel |
Antal (milj. st.) |
Procentuell |
|
1966/67 |
600 |
6,7 |
8 400 |
93,3 |
1967/68 |
1 400 |
15,6 |
7 600 |
84,4 |
1968/69 |
2 400 |
24,5 |
7 400 |
75,5 |
Kontrollstyrelsen har från bl. a. Svenska Tobaks AB inhämtat uppgifter
om den skatt som beräknas komma att inlevereras till statsverket under innevarande
och följande två budgetår.
Med ledning av sålunda inhämtade uppgifter beräknar kontrollstyrelsen
inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1969/70 till 1 560 milj. kr., under
budgetåret 1970/71 till 1 575 milj. kr. och under budgetåret 1971/72 till
1 590 milj. kr.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket
beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna av tobaksskatt
till 3 milj. kr. för vartdera budgetåret 1969/70 och 1970/71.
62
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt för budgetåret
1969/70 till 1 570 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 1 580 000 000 kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget
Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen meddelat, att inleveranserna
av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & spritcentralen
beräknas till 30 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1969/70 och 1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag för budgetåret 1969/70 till 30 000 000 kr.
och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med likaledes
30 000 000 kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker handhas av ett för hela riket gemensamt
företag, Systembolaget AB.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detalj handelsbolag har kontrollstyrelsen
i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket meddelat,
att vinstinleveransen till statsverket under vart och ett av budgetåren 1969/
70 och 1970/71 beräknas uppgå till 50 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag för budgetåret 1969/70 till 50 000 000 kr.
och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med likaledes
50 000 000 kr.
Skatt på sprit
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.......... 1 500,0 1 800,0 1 800,0 1 950,0 1 825,0
Redovisat........ 1 589,6 1 731,5 1 787,2 1 837,4
Skatt på sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri
senast genom förordning den 2 februari 1968 (nr 2) företagna ändringar.
För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter
dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgör fr. o. in. den 5 februari
1968 38 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procentavgiften motsvarar
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 63
50 % av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inräknad,
betingas vid varornas utminutering.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen
anfört följande:
»Skatt på sprit inflöt under budgetåret 1968/69 med 1 837,3 milj. kr. och
under tiden juli—oktober 1969 med 616,4 milj. kr.
Efterfrågan på spritdrycker har efter den senaste skattehöjningen i februari
1968 inte återgått till tidigare nivå. För de tre första kvartalen 1969 redovisar
systembolaget en försäljning av 36,6 milj. liter mot 36,2 resp. 38,2
under samma tid 1968 resp. 1967. Möjligen kan man av siffran för tredje
kvartalet 1969 utläsa en svag tendens till uppgång av konsumtionsvolymen.
Den här skisserade utvecklingen får ses mot bakgrund av den kraftigt ökande
vin- och ölkonsumtionen.
Skatten på sprit inbringar för närvarande ca 36,60 kr. per liter och den
beskattade kvantiteten spritdrycker (= spritcentralens försäljning till systembolaget)
uppgick under budgetåret 1968/69 till 50,6 milj. liter. För innevarande
budgetår torde man kunna räkna med 51,7 milj. liter, vilket skulle
ge en skatteinkomst av (51,7 X 36,60 = ) 1 892 milj. kr.
Utgår man alternativt från att inkomsten av skatt på sprit under månaderna
juli—oktober normalt motsvarar 33 % av inkomsten för helt budgetår,
erhålles en beräknad inkomst under budgetåret 1969/70 av (616,4 : 0,33 =)
1 868 milj. kr.
Med hänsyn till den aktuella försäljningsutvecklingen torde man för de
närmaste åren kunna räkna med en mindre ökning av försäljningsvolymen.
Kontrollstyrelsen beräknar inkomsten av skatt på sprit till 1 875 milj. kr.
under budgetåret 1969/70, 1 900 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och 1 925
milj. kr. under budgetåret 1971/72.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på sprit för
budgetåret 1969/70 till 1 875 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 1 900 000 000 kr.
Skatt på vin
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat .......... 145,0 165,0 175,0 205,0 225,0
Redovisat.......... 146,8 171,7 190,7 211,2
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) utgår omsättningsskatt för vin
dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften
utgår senast genom förordning den 2 februari 1968 (nr 2) med 3 kr.
80 öre för vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin)
samt med 72 öre för annat vin (lättvin). Procentavgiften motsvarar 36 % av
utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inberäknad,
betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår
64 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för
liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande
eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i
fråga om beräkningen av skatt på vin anfört följande:
»Skatt på vin inflöt under budgetåret 1968/69 med 211,2 milj. kr. och under
tiden juli—oktober 1969 med 65,8 milj. kr.
Tendensen i vinförsäljningen är sedan flera år tillbaka uppåtgående, dock
endast i fråga om lätt vin, där den årliga ökningen är ca 10 %. I fråga om
starkvin är efterfrågan däremot praktiskt taget oförändrad sedan flera år
tillbaka. Lättvinet svarar numera för 3/4 av hela vinkonsumtionen. Skatten
på vin inbringar för närvarande i genomsnitt 9,60 kr. per liter starkvin och
3,40 kr. per liter lättvin. Dessa förhållanden sammantagna medför en årlig
inkomstökning med ca 5 %.
Konsumtionen av vin under budgetåret 1969/70 kan beräknas till 47,3
milj. liter, varav 10,8 milj. liter starkvin och 36,5 milj. liter lättvin. På grund
härav skulle skatteinkomsten under budgetåret 1969/70 kunna beräknas till
(10,8 X 9,60 + 36,5 X 3,40 =) 227,8 milj. kr.
Inkomsten av skatt på vin under de fyra första månaderna av budgetåret
motsvarar erfarenhetsmässigt 29 % av inkomsten för hela budgetåret. För
innevarande budgetår skulle man på grund härav kunna räkna med
(65,8 : 0,29 =) 226,9 milj. kr.
Kontrollstyrelsen beräknar inkomsten till 225 milj. kr. under budgetåret
1969/70, 235 milj. kr under budgetåret 1970/71 och 250 milj. kr. under budgetåret
1971/72.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på vin för budgetåret
1969/70 till 225 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 235 000 000 kr.
Skatt på malt- och läskedrycker
Skatt på malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960
(nr 253) med ändring den 3 juni 1965 (nr 286) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker. Allt efter alkohol styrkan indelas maltdryckerna
i fyra grupper enligt följande sammanställning.
Maltdryck Viktprocent Skatt per
alkohol liter
Över Högst Kr.
Lättöl .................... 1,8 0: 12
Öl typ A .................. 1,8 2,8 0:48
Öl typ B .................. 2,8 3,6 0:96
Starköl.................... 13,6 1:41
1 Före 1 oktober 1965 2,8.
Skatt på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
I riksstaten för budgetåret 1969/70 är inkomsten av skatt på malt- och
läskedrycker upptagen med 450 milj. kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 65
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen
i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:
»Under de tre senaste budgetåren har skatten på malt- och läskedrycker
influtit med följande belopp i milj. kr.
Budgetår och |
Malt- |
Därav |
Läske- |
Summa |
Beräk- |
|||
månader |
drycker |
stark- |
Öl |
Öl |
lagrat |
drycker |
nät i |
|
Öl |
typ B |
typ A |
lättöl |
riks- |
||||
milj. kr. |
staten |
|||||||
1966/67 ...... |
221,0 |
16,4 |
148,1 |
54,6 |
1,9 |
88,8 |
309,8 |
270 |
1967/68 ...... |
259,5 |
38,9 |
172,5 |
46,4 |
1,7 |
88,3 |
347,8 |
335 |
1968/69 ...... |
308,3 |
39,7 |
225,2 |
41,2 |
2,2 |
93,3 |
401,6 |
360 |
juli—okt. 1967 |
91,3 |
7,1 |
64,7 |
18,9 |
0,6 |
32,4 |
123,7 |
|
juli—okt. 1968 |
111,0 |
16,4 |
77,1 |
16,7 |
0,8 |
35,4 |
146,4 |
|
juli—okt. 1969 |
135,0 |
17,4 |
102,5 |
14,2 |
0,9 |
37,9 |
172,9 |
Som framgår av denna sammanställning har maltdryckskonsumtionen
ökat mycket starkt under de båda senaste budgetåren. Det bör dock beaktas
att under tiden 1 november 1967—14 juli 1968 starköl försöksvis fick
säljas på samma villkor som Öl i Göteborgs och Bohus samt Värmlands
län. Denna försöksverksamhet medförde under budgetåret 1967/68 och
1968/69 en viss ökning av skatteintäkterna. Till någon del torde uppgången
av malt- och läskedryckskonsumtionen de senaste två åren vara hänförlig
till de ovanligt varma somrarna.
Inkomst på denna skattetitel under månaderna juli—oktober motsvarar
i allmänhet 36 å 37 % av inkomsten under hela budgetåret mot ca 29 %
för vin och 33 % för spritdrycker. Skillnaden sammanhänger med att konsumtionen
av malt- och läskedrycker är förhållandevis stor under sommarmånaderna
— är sommaren mycket varm kan procenttalet närma sig
40 — medan vinkonsumtionen är speciellt stor under julmånaden och
spritkonsumtionen slutligen är jämnare fördelad på olika månader.
Visserligen var sommaren 1969 mycket varm och vacker men med hänsyn
till den starkt uppåtgående tendensen i ölkonsumtionen synes det dock
antagligt att inkomsten under juli—oktober 1969 inte motsvarar mer än
ca 38 % av inkomsten under hela budgetåret, vilken i så fall skulle kunna
uppskattas till (172,9 : 0,38 =) 455 milj. kr.
Vad gäller de närmast följande budgetåren är en fortsatt konsumtionsökning
att förvänta. Storleken av denna är i viss utsträckning betingad av
väderleksförhållandena, men kan m. h. t. den nuvarande tendensen väntas
uppgå till minst 10 % årligen.
Kontrollstyrelsen beräknar med ledning av det anförda inkomsten av
skatt på malt- och läskedrycker till 450 milj. kr. under budgetåret 1969/70,
500 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och 550 milj. kr. under budgetåret
1971/72.»
Riksrevisionverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och
läskedrycker för budgetåret 1969/70 till 450 000 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 500 000 000 kr.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
66 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Energiskatt
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262),
som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordningen den 29 maj
1964 (nr 350). Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa
bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk
kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna
skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas
enligt förordningen om gasolskatt. Energiskatt för bensin utgår med
nio öre för liter och för gasol med sju öre för liter. För elektrisk kraft utgår
skatten med 10 % av kraftens beskattningsvärde för kraft som förbrukas
i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar
för driftställe under helt beskattningsår. För annan elektrisk kraft utgår
skatten med 7 % av kraftens beskattningsvärde. Beskattningsvärdet är
lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den
elektriska kraften.
För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.
Bränsle Skattesats
Stenkol............................................ 12 kr. för ton
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m............. 6 » » »
Brunkolsbriketter .................................. 6 » » »
Koks.............................................. 14 » » »
Koksstybb och koksbriketter.......................... 6 » » »
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass I 25 » » m3
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II 16 » » »
Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet
och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt
och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av kontrollstyrelsen samt
av generaltullstyrelsen beträffande skatt på bränslen som införs till riket
av annan än den som är registrerad hos kontrollstyrelsen.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat .......... 745,0 800,0 870,0 900,0 935,0
Redovisat.......... 779,3 804,5 846,5 905,0 I
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen
i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbärs av styrelsen
anfört följande:
»a) Energiskatt på elektrisk kraft
Den inhemska förbrukningen av annan elektrisk kraft än kraft för bandrift
har enligt statistiska centralbyrån för budgetåret 1968/69 ökat med
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 67
11 % jämfört med budgetåret innan (50,2 TWh resp. 45,2 TWh). Motsvarande
ökning för budgetåret 1967/68 var ca 9 %.
Under budgetåret 1968/69 inflöt energiskatt på elektrisk kraft med 216,3
milj. kr. Skatteuppbörden budgetåret 1967/68 var 207,1 milj. kr. Under det
sistnämnda budgetåret har en viss skatteredovisande distributör inbetalat
skatt avseende både de fyra första månaderna 1967 och de fyra första månaderna
1968, vilket ökat skatteinkomsten för 1967/68 med ca 6 milj. kr.
Om hänsyn tas till nämnda förhållande var ökningen av uppbörden, jämfört
med nästföregående budgetår, för budgetåret 1968/69 ca 8 % och för
budgetåret 1967/68 ca 9 %.
På grundval av uppgifter i Centrala Driftledningens publikation ''Elkonsumtionen
1965—1975, reviderad prognos’ och uppgifter om elkraftförbrukningen
i statistiska centralbyråns elstatistik har den årliga ökningen av den
totala elkraftförbrukningen exkl. kraft för bandrift beräknats till 8 % för
budgetåret 1969/70 och 7 % för budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Skatteinkomsterna kan antas öka i stort sett i samma takt. Kontrollstyrelsen
beräknar därför skatteuppbörden till 235 milj. kr. för budgetåret
1969/70, 250 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 265 milj. kr. för budgetåret
1971/72.
b) Energiskatt på bensin och gasol
Nettoinkomsten har under budgetåret 1968/69 utgjort 312,6 milj. kr.
Inkomsten av energiskatt på bensin utgör i princip 20,93 % av inkomsten
av bensinskatt, eftersom förhållandet mellan skatterna är 9 till 43 (någon
energiskatt på gasol har inte influtit under tiden juli—oktober 1969).
Med utgångspunkt härifrån och med ett tillägg av 0,4 milj. kr. för den
energiskatt på lättbensin, som inlevereras av gasverk och för vilken bensinskatt
inte utgår, beräknar kontrollstyrelsen nettoinleveransen under budgetåret
1969/70 till 328 milj. kr. och under budgetåret 1970/71 till 344 milj.
kr. samt under budgetåret 1971/72 till 360 milj. kr.
c) Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol
Nettoinkomsten
under de sex senaste budgetåren framgår av nedanståen -
de sammanställning. |
|||||
Budgetår |
Fasta |
Motor- |
Eldnings- |
Eldningsolja |
Summa |
bränslen |
brännolja |
olja 1—2 |
3 och högre |
||
milj. kr. |
|||||
1963/64 .. .. |
17,6 |
27,8 |
121,2 |
96,4 |
263,0 |
1964/65 .... |
15,7 |
31,3 |
131,1 |
106,8 |
284,9 |
1965/66 .... |
12,9 |
35,3 |
158,3 |
119,8 |
326,3 |
1966/67 .... |
11,8 |
36,2 |
157,3 |
123,5 |
328,8 |
1967/68 .... |
10,5 |
38,5 |
165,2 |
128,9 |
343,1 |
1968/69 ..., |
10,0 |
40,7 |
181,8 |
142,8 |
375,3 |
Procentuell förändring från föregående budgetår |
|||||
1964/65 .... |
. . . — 10,8 |
12,6 |
8,2 |
10,8 |
8,3 |
1965/66 .. . |
. .. —17,8 |
12,8 |
20,7 |
12,2 |
14,5 |
1966/67 .... |
. .. — 8,6 |
2,5 |
— 0,6 |
3,0 |
0,8 |
1967/68 .. .. |
. .. —11,0 |
6,4 |
5,0 |
4,4 |
4,3 |
1968/69 .... |
. .. — 4,8 |
5,7 |
10,0 |
10,8 |
9,4 |
68 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Inkomsten av energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol påverkas
kraftigt av medeltemperaturens avvikelser från den normala under en eldningssäsong.
Under eldningssäsongen 1968/69 var medeltemperaturen i
landet ca 2° under den normala, vilket förklarar den starka uppgången av
skatteinkomsterna på eldningsoljor under budgetåret 1968/69.
Under tiden 1 juli—10 november 1969 beräknas energiskatt på andra
bränslen än bensin och gasol inflyta med 138 milj. kr. För tiden 11 november
1969—30 juni 1970 torde inte böra räknas med större skatteinkomst än
under motsvarande tid föregående år eller 256,2 milj. kr. Den genomsnittliga
ökningen för budgetåret 1969/70 skulle enligt denna beräkning uppgå
till 5 %.
För budgetåren 1970/71 och 1971/72 torde böra räknas med en ökning av
skatteinkomsten med 6 %.
Kontrollstyrelsen beräknar följaktligen inkomsten under budgetåret 1969/
70 till (138 + 256 =) 394 milj. kr. och under budgetåret 1970/71 till 418
milj. kr. samt under budgetåret 1971/72 till 443 milj. kr.
Den sammanlagda energiskatten skulle i enlighet med det anförda uppgå
till (235 + 328 -f- 394 =) 957 eller avrundat 955 milj. kr. för budgetåret
1969/70 och (250 -{- 344 -)- 418 =) 1 012 eller avrundat 1 010 milj. kr. för
budgetåret 1970/71 samt (265 -)- 360 -f 443 =) 1 068 eller avrundat 1070
milj. kr. för budgetåret 1971/72.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket
beräknat de inkomster som uppbärs av tullverket till 1 milj.
kr. för vart och ett av budgetåren 1969/70 och 1970/71.
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär
en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1969/
70 och 1970/71 på 956 resp. 1 011 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret
1969/70 till 960 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 1 015 000 000 kr.
Särskild skatt på motorbränslen
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat ................. 200,0 215,0 223,0 237,0
Redovisat................ 25,5 204,1 211,0 225,1
Enligt förordning den 4 februari 1966 (nr 21), som trädde i kraft den
7 februari 1966, skall till staten erläggas särskild skatt på bensin, motorbrännolja
och gasol. Skatten utgår med 5 öre för liter för bensin och brännolja
och med 4 öre för liter för gasol.
Skatten, som är motiverad av det samhällsekonomiska och statsfinansiella
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69
läget, skall till skillnad från de s. k. automobilskattemedlen inte vara föremål
för specialdestination. Skatten redovisas under tullar och acciser.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen
i fråga om beräkningen av särskild skatt på motorbränslen anfört följande:
»Nettoinkomsten av denna skatt har under budgetåret 1968/69 utgjort
225,1 milj. kr.
Inkomsten av särskild skatt på motorbränslen förhåller sig till inkomsten
av bensinskatt som 5 till 43 och till inkomsten av brännoljeskatt som 5 till
31,5 (sistnämnda tal motsvarar den genomsnittliga brännoljeskatten i öre
per liter).
Med utgångspunkt härifrån beräknar kontrollstyrelsen inkomsten under
budgetåret 1969/70 till (182,0 -(- 55,6 =) 238 milj. kr. och under budgetåret
1970/71 till (190,7 -j- 59,5 =) 250 milj. kr. samt under budgetåret
1971/72 till (200,0 -)- 63,5 =) 264 milj. kr.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av särskild skatt på motorbränslen
för budgetåret 1969/70 till 238 000 000 kr. och föreslår, att titeln
för budgetåret 1970/71 uppförs med 250 000 000 kr.
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna
beräknades i riksstaten för budgetåret 1968/69 till ett belopp av 747,0
milj. kr. och gav enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst
av 823,3 milj. kr. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelar sig på de
olika uppbördstitlarna framgår av bilaga A.
Riksstaten för budgetåret 1969/70 upptar under rubriken »Uppbörd i
statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 932,9 milj. kr. Beträffande
samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom
vattendoinstolsavgifter och bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m. har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter
erhållit uppgifter om de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i
fråga kan beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1969/70 och
1970/71. Med stöd av myndigheternas uppgifter har riksrevisionverket, såsom
framgår av bilaga B, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd
i statens verksamhet» under budgetåret 1969/70 till 1 032,9 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 har riksrevisionsverket på sätt framgår av närslutna
bilaga C under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av
1 053,4 milj. kr., vilket är 20,5 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande
budgetår.
Enligt av finansdepartementet utgivna anvisningar för utformning av
anslagsframställningar i programtermer för budgetåret 1970/71 skall för
myndigheter med uppdragsverksamhet denna redovisas på riksstaten under
ett förslagsvis betecknat, formellt anslag på 1 000 kr. Under anslaget skall
70 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
redovisas såväl intäkter som kostnader. Intäkter som svarar mot komplementkostnader
inlevereras till inkomsttitel på riksstaten.
Om en sådan anslagskonstruktion genomförs tillkommer för budgetåret
1970/71 en ny inkomsttitel under uppbörd i statens verksamhet, medan
vissa titlar med inkomster av uppdragsverksamhet utgår.
Under budgetåren 1968/69 och 1969/70 fram till november månad har
riksrevisionsverket bl. a. utfört vissa utredningar i taxefrågor, vilka vid
fullt genomförande beräknas ge följande inkomstökningar per år.
Uppbördstitel Kronor
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (se s. 74)................................ 1 000 000
Inkomster vid statens geotekniska institut ............ 165 000
Inkomster vid lantbruksnämnderna.................. 1 100 000
Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor...... 450 000
Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning........ 140 000
Taxeändringarna har med undantag för inkomster vid Sveriges geologiska
undersökning och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
vilka taxeförslag är beroende av Kungl. Maj :ts ännu ej fattade beslut,
beaktats i beräkningarna fr. o. m. budgetåret 1969/70.
På Kungl. Maj:ts uppdrag har riksrevisionsverket vidare utrett frågan
om avgiftsbeläggning av handelssekreterarnas tjänster. Enligt riksrevisionsverkets
förslag, som i maj 1969 överlämnades till handelsdepartementet,
beräknas en avgiftsbeläggning ge en årlig inkomst av 1 000 000 kr.
Vid ett genomförande av förslaget bör inkomsten lämpligen redovisas på
en särskild titel under uppbörd i statens verksamhet.
Riksrevisionsverket har i övrigt funnit anledning göra särskilda uttalanden
endast beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppöördsväsendet m. m. Enligt
lag den 29 maj 1964 (nr 322) förstatligades polisväsendet m. m. fr. o. m.
den 1 januari 1965. Enligt lag den 20 november 1964 (nr 645) förstatligades
de kommunala domstolarna, rådhusrätterna, fr. o. m. den 1 januari 1965
i stad som intill utgången av år 1964 var skyldig att hålla rådhusrätt. Uppbördsväsendet
och den verksamhet i övrigt som ombesörjdes av uppbördsförvaltningen
i vissa städer förstatligades fr. o. m. den 1 januari 1967 enligt
lag den 27 maj 1966 (nr 241). Detta innebär, att kommunerna för framtiden
inte har några ekonomiska förpliktelser beträffande polis-, åklagar-,
exekutions-, domstols- och uppbördsväsendet. Enligt ovannämnda lagar
samt lag den 11 december 1964 (nr 829) skall kommunerna under en
övergångsperiod av fem år med början fr. o. m. 1965 resp. 1967 bidraga till
statsverkets kostnader för verksamheten. Uppbörden av dessa bidrag handhas
av länsstyrelserna och sker då förskotten på kommunalskatten utbe
-
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
71
talas på så sätt att en sjättedel av bidraget avräknas från förskottet på
kommunalskatten vid ett vart av de sex utbetalningstillfällena under året.
Bidragen beräknas och fastställs av riksrevisionsverket.
Bidragen för polisväsendet, domstolsväsendet och uppbördsväsendet uppgår
till 988, 106 resp. 124 milj. kr. Efter statens övertagande av huvudmannaskapet
för polisväsendet samt vissa städers domstols-, åklagar-, exekutions-
och uppbördsväsende m. m. åligger det vidare kommunerna att
bidraga till statsverkets kostnader för pensionering av personal inom dessa
verksamhetsgrenar som övergått från kommunal till statlig tjänst.
Kapitalvärdet av kommunernas sammanlagda andelar av pensionskostnaderna
utgör 521 milj. kr. Enligt lag den 16 december 1966 (nr 681) utgår
ränta på bidrag årligen med fyra procent under de två första åren
fr. o. m. den dag staten övertagit huvudmannaskapet och därefter med sex
procent. För år då bidrag skall betalas beräknas ränta som om hela betalningen
under året skulle ske den 1 juli. Bidrag jämte ränta betalas antingen
med hela beloppet senast år 1970 eller med flera lika stora årliga belopp
under högst femton år fr. o. m. år 1970.
Under budgetåret 1968/69 inflöt på titeln bidrag till kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendet in. m. 141,8 milj. kr. I riksstaten för innevarande
budgetår är titeln uppförd med 95 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bidrag till kostnader
för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. till 100 000 000 kr. för
budgetåret 1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs
med 83 000 000 kr.
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet. I skrivelse till riksrevisionsverket
den 14 oktober 1969 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna
på denna titel till 9,9 milj. kr. för innevarande budgetår och till
8,3 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Verket har därvid anfört följande:
»På denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1. tilläggsavgifter enligt 16 § första stycket lagen om försäkring för
olycksfall i arbete och 39 § första stycket lagen om yrkesskadeförsäkring såsom
bidrag till bestridande av omkostnaderna för riksförsäkringsverket och
försäkringsrådets verksamhet,
2. bidrag enligt 39 § andra stycket sistnämnda lag till bestridande av
nämnda omkostnader,
3. ersättning från riksförsäkringsverkets yrkesskadeförsäkringsfond för
verkets bestyr med förvaltningen av fonden,
4. ersättning från riksförsäkringsverkets trafiklivräntefond för verkets
bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon,
5. ersättning till riksförsäkringsverket för handhavandet av den frivilliga
pensionsförsäkringen.
Yrkesskadeförsäkringen äger fr. o. m. år 1969 rum enbart i Riksförsäkringsverket,
som löpande inlevererar tilläggsavgifter enligt p. 1) ovan till
72
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
statsverket. Då socialförsäkringsbolagens bidrag enligt p. 2) ovan inbetalas
i efterskott, faller på budgetåret 1969/70 förutom den löpande tilläggsavgiften
för hela försäkringen även socialförsäkringsbolagens sista bidrag å 2,0
milj. kr. för kalenderåret 1968.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till
9 900 000 kr. för budgetåret 1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 8 300 000 kr.
Inkomster vid karolinska sjukhuset. I skrivelse till riksrevisionsverket den
6 oktober 1969 har direktionen för karolinska sjukhuset beräknat inkomsterna
på denna titel till 121,7 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och 131,7
milj. kr. för budgetåret 1970/71. Direktionen har därvid anfört följande:
»Som närmare framgår av närsluten bilaga har under ''Inkomster vid karolinska
sjukhuset’ budgetåret 1968/69 influtit 129 849 000 kr. Jämfört med
i riksstaten för sagda budgetår upptaget belopp å 90 000 000 kr. har således
ett överskott på inkomsttiteln uppkommit å 39 849 000 kr. Sagda överskott
beror i allt väsentligt på att berörda sjukvårdshuvudmän numera inlevererat
de belopp, som tidigare utgjort eftersläpningar i vårdavgiftsinbetalningar
till sjukhuset.
I riksstaten för budgetåret 1969/70 har inkomsterna vid sjukhuset upptagits
till ett belopp av 107 000 000 kr. Med hänsyn till förväntade ändringar
av sjukvårdsförmånerna har direktionen beräknat att inkomsterna kommer
att uppgå till 121 700 000 kr. Inkomsterna för 1970/71 har av direktionen
beräknats uppgå till 131 660 000 kr. samt 136 970 000 kr. för 1971/72. Direktionen
får i anslutning härtill anföra följande.
Svårigheterna att bedöma konsekvenserna för sjukhusets vidkommande
av de föreslagna ändringarna av sjukvårdsförmånerna inom sjukförsäkringen
fr. o. m. 1.1.1970 gör att inkomstberäkningarna för de närmaste budgetåren
vidlåds av en hög grad av osäkerhet. Den till den öppna vårdens fördel
förändrade avgiftsrelationen mellan sluten och öppen vård bör generellt
medföra större efterfrågan på vård vid öppna mottagningar. En viss inkomstökning
för sjukhuset torde böra beräknas om, som direktionen förutsett,
överläkares och biträdande överläkares rätt att på sjukhuset bedriva
enskild verksamhet liksom underläkarnas rätt att av patienterna uppbära
ersättningar för jour- och kontrollfall bortfaller. För den händelse skillnaden
i den avgift patienten har att erlägga för vården vid offentlig öppen mottagning
jämfört med avgiften för besök hos privatpraktiserande läkare blir
av betydande storlek torde en markant ökning i patienttillströmningen till
sjukhusets öppna mottagningar vara att förutse. Omfattningen av denna förväntade
ökade press på sjukhusets öppenvårdsresurser och i vad mån denna
ökade efterfrågan kan tillgodoses låter sig för närvarande inte beräkna liksom
ej heller storleken av det inkomstbortfall som blir en konsekvens av att
ersättningen till sjukhuset av patienten och försäkringshavaren för den vid
läkarbesöket meddelade vården skall inkludera alla vid besökstillfället gjorda
undersökningar såsom röntgen och laboratorieundersökningar.
Direktionen har med hänsyn till föreliggande svårberäknade faktorer valt
att grunda inkomstberäkningarna i vad avser den öppna vården på det för
år 1968 framräknade totala antalet besök i öppen vård (inkl. besöken vid
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73
förekommande enskilda mottagningar samt jour- och kontrollfall), varvid
räknats med en ersättning av 38 kr. per besök. De på detta sätt framräknade
inkomsterna torde emellertid i verkligheten komma att uppgå till
högre belopp.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln till 122 000 000 kr. för
budgetåret 1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs
med 132 000 000 kr.
Inkomster vid Vipeholms sjukhus. I skrivelse till riksrevisionsverket den
14 oktober 1969 har socialstyrelsen beräknat inkomsterna under denna titel
till 126 000 kr. för budgetåret 1969/70. Inkomsterna avser endast första hälften
av budgetåret, då driften av sjukhuset den 1 januari 1970 övertas av
Malmöhus läns landsting.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna till 126 000 kr. för budgetåret
1969/70 och föreslår, att titeln därefter utgår ur riksstaten.
Fyr- och båkmedel. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober
1969 har generaltullstyrelsen beräknat inkomsterna av fyr- och båkmedel
till 44 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till 45 milj. kr. för budgetåret
1970/71. Styrelsen har därvid anfört:
»Sedan den 1.2.1968 skall fyr- och båkavgift erläggas tolv gånger per år
i stället för som tidigare tio gånger, ökningen av uppbörden från 35,7 milj.
kr. under budgetåret 1967/68 till 40,5 milj. kr. under budgetåret 1968/69 —
omkring 13 % — torde ha berott på dels nämnda ändring, dels att fartygstonnaget
ökat. Det under tolvmånadersperioden juli 1968—juni 1969 ankomna
fartygstonnaget var sålunda 14 % högre än under motsvarande period
ett år tidigare. Under juli—september i år har i fyr- och båkmedel flutit
in 9,9 milj. kr., vilket är omkring 1 milj. kr. eller 11 % mer än under
samma tid föregående år. Budgetåret 1968/69 utgjorde inkomsterna under
juli—september 22 % av hela budgetårets inkomster av fyr- och båkmedel.
Med denna utgångspunkt skulle således hela uppbörden av fyr- och båkmedel
under budgetåret 1969/70 beräknas uppgå till 45 milj. kr. Uppbörden
av fyr- och båkmedel har emellertid under tiden januari—juli 1969 endast
ökat med 7 % jämfört med motsvarande tid 1968 eller från 25,1 till 26,8
milj. kr. För fartygstonnaget var ökningen under samma tid 11 %. Med
hänsyn till att ökningstakten i fråga om fartygstonnaget synes ha dämpats
något anser styrelsen att uppbörden av fyr- och båkmedel under budgetåren
1969/70, 1970/71 och 1971/72 bör beräknas till respektive 44, 45 och 46
milj. kr.»
Riksrevisionsverket uppskattar i anslutning till generaltullstyrelsens beräkning
inkomsterna på ifrågavarande titel till 44 000 000 kr. för budgetåret
1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med
45 000 000 kr.
74
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Lotspenningar. I skrivelse till riksrevisionsverket den 7 oktober 1969 har
sjöfartsstyrelsen beräknat inkomsterna på denna titel till 30,4 milj. kr. för
budgetåret 1969/70 och till 30,8 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Styrelsen
har därvid anfört följande:
»Den tillbalcahållande effekt på benägenheten att anlita lots som blev resultatet
av taxehöjningen den 1 januari 1967 har nu avtagit. En svag återhämtning
synes på väg. Till en del torde denna bero på den förbättrade sjöfartskonj
unkturen.
Statsmakternas ställningstagande till sjöfartsutredningens betänkande
’De statliga sjöfartsavgifterna’ kan innebära väsentliga avvikelser från de
för budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknade beloppen.»
Riksrevisionsverket beräknar i avvaktan på ställningstagande till sjöfartsutredningens
betänkande inkomsterna på titeln lotspenningar till
30 400 000 kr. för budgetåret 1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 30 800 000 kr.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. I skrivelse
till riksrevisionsverket den 15 oktober 1969 har Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut beräknat inkomsterna på ifrågavarande
riksstatstitel till 12,6 milj. kr. för innevarande budgetår och till 13,0 milj.
kr. för budgetåret 1970/71. Institutet har härvid anfört följande:
»Beräkningen förutsätter bifall till i institutets petitaskrivelse den 20
augusti 1969 med tillägg framlagda förslag om medelsbehovet å anslagen
Väderlekstjänst för luftfarten och Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. Den förutsätter också att hittillsvarande
grunder för debitering å luftfartsverket av belastningen under anslaget
Väderlekstjänst för luftfarten samt en tredjedel av belastningen under anslaget
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
bibehålies oförändrade.»
I detta sammanhang må nämnas att i oktober 1969 har riksrevisionsverket
dels föreslagit höjda avgifter dels konstaterat att ersättningen från luftfartsverket
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut inte täcker
kostnaderna för de tjänster institutet utför för luftfartsverket. De föreslagna
avgiftshöjningarna beräknas ge en inkomstökning av 1 milj. kr. Vid
full kostnadstäckning genom ersättning från luftfartsverket tillkommer en
ytterligare inkomstökning av 3 milj. kr.
I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut i anledning av riksrevisionsverkets
förslag beräknar riksrevisionsverket i enlighet med institutets ovan angivna
förutsättningar inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1969/70
till 12 600 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs
med 13 000 000 kr.
Pensionsmedel m. m. Fr. o. m. budgetåret 1969/70 genomfördes en anslagsteknisk
omläggning innebärande bl. a. att på myndighetsanslag m. fl. anslag
Bil. 2. Riksrevisionsuerkets inkomstberäkning
75
ett särskilt lönekostnadspålägg på f. n. i regel 23 % av lönebeloppen uppförs
för bestridande av pensions- och socialförsäkringskostnader samt den
allmänna arbetsgivaravgiften.
Lönekostnadspålägget överförs av myndigheterna till inkomsttiteln pensionsmedel
m. m. Denna titel tillgodoförs även dels personalsjukpenningar
in. m., dels vissa ersättningar för socialförsäkringsavgifter och pensionskostnader
m. m. samt vissa pensionsavgifter.
Inkomsttiteln belastas med utgifter för personalpensionsförmåner, arbetsgivaravgifter
till den allmänna tilläggspensioneringen och till den allmänna
sjukförsäkringen. Vidare debiteras titeln utgifter för ersättningar på grund
av den statliga grupplivförsäkringen, för ersättningar enligt lagen om yrkesskadeförsäkring
och för den allmänna arbetsgivaravgift staten har att erlägga
i sin egenskap av arbetsgivare.
För beräkning av titelns inkomster och utgifter för budgetåren 1969/70
och 1970/71 har riksrevisionsverket inhämtat uppgifter från vissa myndigheter.
Det har emellertid inte varit möjligt för riksrevisionsverket att beräkna
lönekostnadspålägget för 1969/70 med utgångspunkt från myndigheternas
beräkningar på grund av brister i detta material. Riksrevisionsverket
har därför i sina beräkningar utgått från riksstatssiffran för 1969/70,
som är baserad på 1968 års lönenivå. Denna har räknats upp med 8 % för
1969/70. För 1970/71 har räknats med en ytterligare ökning av 6 %.
Riksrevisionsverkets beräkning framgår av följande tablå.
Pensionsmedel (milj. kr.)
1969/70 Riksstat |
Ny be-räkning |
1970/71 |
|
Inkomster |
|||
Lönekostnadspålägg.................................... |
1 733,9 |
1 873 |
1 985 |
Personalsjukpenningar m. m............................. |
95,0 |
105 |
no |
Vissa pensionsavgifter.................................. |
16,0 |
21 |
22 |
Vissa socialförsäkringsavgifter in. m....................... |
10,0 |
10 |
10 |
Summa |
1854,9 |
2 009 |
2127 |
Utgifter |
|||
Personalpensionsförmåner m. m......................... |
1 025,7 |
1 088 |
1 133 |
Arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen. . |
398,0 |
439 |
475 |
Arbetsgivaravgifter till den allmänna sjukförsäkringen...... |
127,1 |
132 |
155 |
Allmän arbetsgivaravgift................................ |
60,0 |
58 |
62 |
Vissa yrkesskadeersättningar m. m....................... |
6,9 |
6 |
6 |
Summa |
1 617,7 |
1723 |
1831 |
Överskott |
237,2 |
286 |
296 |
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på titeln pensionsmedel m. m.
till 286 000 000 kr. för budgetåret 1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 296 000 000 kr.
76 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Inkomst av myntning och justering. I skrivelse till riksrevisionsverket den
9 oktober 1969 har mynt- och justeringsverket anfört följande:
»Efterfrågan på nytillverkade mynt är mycket stor. Under år 1968 uppgick
produktionen till 162,5 milj. st. mynt. Det betyder att varje innevånares behållning
av mynt har vid lika fördelning ökat med mer än 20 st. Trots detta
förekommer det klagomål från affärslivet över en besvärande myntbrist.
Verkets produktionskapacitet är nu cirka 180 milj. st. mynt per år, varav
mer än 80 % präglas av halvfabrikat i brons och kopparnickel.
Mynt- och justeringsverket beräknar för vart och ett av budgetåren 1969/
70, 1970/71 och 1971/72 en prägling av 180 milj. st. mynt till ett nominellt
värde av 50 milj. kronor. Inkomsten av myntning uppskattas med nu gällande
priser på metaller och halvfabrikat till 30 milj. kr. per budgetår.
Inkomsten av justering beräknas för budgetåret 1969/70 till 3,5 milj. kr.,
1970/71 till 3,6 milj. kr. och för 1971/72 till 3,6 milj. kr.
Sammanlagda inkomsten av myntning och justering blir under budgetåret
1969/70 33,5 milj. kr., 1970/71 33,6 milj. kr. och 1971/72 33,6 milj. kr.
Inkomstberäkningen är baserad på nu gällande myntserie. 1966 års myntkommitté
har avgivit ett den 19 maj 1969 daterat betänkande med förslag
till ny myntserie.»
Under förutsättning av oförändrad myntserie beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på titeln inkomst av myntning och justering för budgetåret
1969/70 till 33 500 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71
uppförs med 33 600 000 kr.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. I skrivelse till riksrevisionsverket
den 24 oktober 1969 har statens centrala frökontrollanstalt anfört
följande:
»Då en revidering av taxan för anstaltens avgiftsbelagda verksamhet kan
komma att genomföras till nästkommande budgetår, lämnas inkomstberäkning
såväl efter nuvarande taxa som efter förslaget til! reviderad taxa.
Enligt nuvarande taxa Enligt ny taxa
baserad på full
kostnadstäckning
1969/70 .......................... 5 200 000 —
1970/71 .......................... 5 300 000 5 500 000
1971/72 .......................... 5 400 000 5 500 000
Anstaltens inkomster är beroende av årsmånsvariationer, men den fortgående
ökningen av statsplomberingsverksamheten kan beräknas medföra
ökade inkomster enligt gällande taxa. Såsom vi i vår rapport föregående år
framhöll, kan däremot en ny taxa för den avgiftsbelagda verksamheten
medföra en minskad analysering samt återgång till s. k. hemmaproducerat
utsäde, vilket skulle avsevärt reducera anstaltens inkomster. I ovanstående
beräkning har emellertid i båda alternativen förutsatts en fortgående stegrad
verksamhet.» I
I avvaktan på ställningstagande till ovan angivna taxehöjning beräknar
riksrevisionsverket inkomsterna på riksstatstiteln inkomster vid statens cen
-
77
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
trala frökontrollanstalt till 5 200 000 kr. för budgetåret 1969/70 och föreslår,
att titeln uppförs med 5 300 000 kr. för budgetåret 1970/71.
Inkomster v»d lantmäteriväsendet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 23
oktober 1969 har lantmäteristyrelsen beräknat inkomsterna på ifrågavaimnde
titel till 56 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till 62,7 milj. kr. under
budgetåret 1970/71. Styrelsen har därvid anfört följande:
»Lantmäteristyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj it 22.8.1969 föreslagit
höjning av lantmäteritaxan fr. o. in. 1.10.1969. Vid ovan angivna inkomstberäkning
har förutsatts att motsvarande taxehöjning träder i kraft 1.11.1969.
En tidsmässig förskjutning av höjningen till 1.12.1969 kan förväntas medföra
ett inkomstbortfall av storleksordningen 700 000 kronor budgetåret
1969/70.»
Enligt av riksrevisionsverket inhämtade upplysningar kommer höjningen
av lantmäteritaxan att träda i kraft tidigast 1 januari 1970.
Under förutsättning att höjningen av taxan äger rum fr. o. m. den 1 januari
1970 beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på denna titel till
55 000 000 kr. för budgetåret 1969/70 och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 63 000 000 kr.
III. Diverse inkomster
Ilötesmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under
de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.................. 46,0 44,0 60,0 85,0 95,0
Redovisat................ 48,3 59,4 73,9 81,0
Bötesmedlens fördelning på parkeringsbot, ordningsbot och övriga böter
för de senaste tre budgetåren framgår av följande sammanställning (milj.
kr.).
Budgetår 1966/67 1967/68 1968/69
Parkeringsbot...................... 12,2 16,2 19,5
Ordningsbot ...................... 1,0 3,9 13,8
Bötesmedel i övrigt ................ 46,2 53,8 47,7
Summa 59,4 73,9 81,0
Enligt av riksrevisionsverket från länsstyrelserna och rikspolisstyrelsen
infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren
1969/70 och 1970/71 till 84,0 resp. 85,7 milj. kr. Under juli—september 1969
har influtit 17,9 milj. kr. vilket är samma belopp som under motsvarande
tid föregående år.
78 Statsverkspropositionen, år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bötesmedel för budgetåret
1969/70 till 90 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 95 000 000 kr.
Totalisatormedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln
under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj.
kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.................. 85,0 85,0 90,0 100,0 105,0
Redovisat................ 79,6 91,9 98,4 103,4
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1969 har lantbruksstyrelsen
under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprättad promemoria
uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 105 milj. kr. för
innevarande budgetår och till 108 milj. kr. för budgetåret 1970/71. I promemorian
anförs följande:
»För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1969/70 och 1970/
71 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för
tredje kvartalet 1968 och samma kvartal 1969. Omsättningssumman har
under sagda perioder uppgått till respektive 182 299 503 kr. och 198 512 373
kr., varjämte statens andel belöpte sig till respektive 25 187 563 kr. och
26 883 487 kr.
Omsättningen har alltså ökat med 16 212 870 kr. (8,89 %) och statens
andel med 1 695 924 kr. (6,73 %).
Statens inkomst under titeln ''Totalisatormedel’ beräknas, under förutsättning
av oförändrade vinstavdrag, fördelningsskalor och vadformer, för
budgetåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 till respektive 105 milj. kr., 108
milj. kr. och 111 milj. kr.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel för
budgetåret 1969/70 till 105 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 108 000 000 kr.
Tipsmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de
senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.................. 135,0 135,0 135,0 136,0 136,0
Redovisat................ 130,7 131,5 132,1 138,5
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november
1969 anfört följande:
»För budgetåret 1969/70.
Antalet tävlingsveckor beräknas komma att uppgå till 51 st. eller samma
antal som under budgetåret 1968/69, under förutsättning att s. k. Intertotomatcher
kunna arrangeras även nästa sommar.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
79
Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om
den slutliga årsomsättningen.
De första 13 ordinarie tävlingsveckorna — med svenska eller engelska
tävlingsobjekt — under det nya budgetåret fr. o. m. den 9—10/8 t. o. in. den
1/11 1969 uppvisar i influtna tipsinsatser ett belopp av kr. 77 595 372: 40.
Motsvarande siffra för samma antal tävlingsveckor föregående år var kr.
71 220 776: 55. Insatsbeloppets ökning utgör kr. 6 374 595: 85 eller 9 % under
denna tid.
Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättning — kr.
274 188 615: 75 för de ordinarie tävlingsveckorna 6—50 — innebär detta ett
till kr. 298 865 591: 17 uppgående belopp. Till detta belopp kommer sedan
tipsomsättningarna på de extra tävlingsomgångarna med Intertotofotboll
under 4 veckor i juli och en vecka i augusti 1969 med kr. 20 546 288: — och
beräknad omsättning under en vecka i juni 1970 med ca kr. 4 000 000: —,
varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till kr. 323 411 879: 17.
Med samma nettovinstprocent som föregående år —■ 32 % — skulle nettovinsten
approximativt komma att utgöra kr. 103 500 000:—. Härtill kommer
den av riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öresrad
eller — uttryckt i procent — ca 14,3 % å tipsinsatsbeloppet. Radskatten
å den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att
uppgå till approximativt kr. 46 200 000:—. Tillsammans skulle inleveransen
för detta budgetår således belöpa sig till kr. 149 700 000: —.
För budgetåren 1970/71 samt 1971/72.
För dessa år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 51 st.
eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu beräkna
omsättningen är emellertid ytterst svårt, varför det torde vara lämpligast
att tills vidare räkna med samma inleverans för 1970/71 och 1971/72 som
för 1969/70 eller i vinst cirka kr. 103 500 000:— och i radskatt cirka kr.
46 200 000: — eller tillsammans kr. 149 700 000: —. För samtliga budgetår
måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra
det ekonomiska resultatet.»
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tipsmedel för budgetåret
1969/70 till 150 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/
71 uppförs med likaledes 150 000 000 kr.
Lotterimedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under
de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Riksstat.................. 135,0 135,0 190,0 163,0 157,0
Redovisat................ 131,8 135,7 162,7 156,5 I
I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 oktober 1969 har Svenska penninglotteriet
ÅR för budgetåret 1969/70 beräknat kunna inleverera ett belopp
av 153 milj. kr. att tillgodoföras titeln lotterimedel. Under månaderna
juni—oktober 1969 har antalet försålda lottsedlar minskat med mellan
20 000—100 000 per månad i förhållande till motsvarande tid föregående
år. För månaderna november—december 1969 räknar penninglotteriet med
80 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
en minskad försäljning av 40 000 st. lottsedlar per månad medan försäljningen
för januari—mars 1970 beräknas till samma antal som samma tid
föregående år. För april och maj 1970 beräknas antalet försålda lottsedlar
minska med 20 000 per månad.
Vid den av bolaget för budgetåret 1969/70 verkställda beräkningen har
inleveransen av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda
lotter uppskattats till 148,3 milj. kr., medan i form av vinst på bolagets
verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 4,7 milj. kr.
Inleveransen under första hälften av budgetåret 1969/70 av statsverket tillkommande
belopp av avgifter för försålda lotter avser di-agningarna under
månaderna juni—november 1968 och kan därför redan nu exakt angivas.
Den uppgår till 72,2 milj. kr. vilket är 3,0 milj. kr. mindre än vad som inlevererades
under motsvarande period föregående år.
För budgetåret 1970/71 har bolaget uppskattat inleveranserna till samma
belopp som beräknas för innevarande budgetår eller 153 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterimedel för budgetåret
1969/70 till 153 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med likaledes 153 000 000 kr.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoförs bl. a. inflytande
belopp resp. belastas med restitutioner av vissa äldre skatter.
De på ifrågavarande titel för budgetåret 1968/69 redovisade inkomsterna
uppgick till netto 55,9 milj. kr. Bland inkomsterna märks återbetalning av
kostnader för svenska FN-styrkor med 9,4 milj. kr., ersättning från allmänna
pensionsfonden för statsverkets kostnader för den allmänna tilläggspensioneringen
med 7,6 milj. kr. (redovisas fr. o. m. budgetåret 1970/71 som
särskilda uppbördsmedel under myndigheternas resp. anslag) samt ersättning
för täckande av socialförsäkringsavgifter och pensionskostnader med
12,2 milj. kr. (redovisas fr. o. m. budgetåret 1969/70 under titeln pensionsmedel).
Fr. o. m. den 1 juli 1969 redovisas inflytande allmän varuskatt
(restantier m. in.) under titeln övriga diverse inkomster.
Titeln har i riksstaten för budgetåret 1969/70 uppförts med 90 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse inkomster
för budgetåret 1969/70 till 90 000 000 kr. och föreslår, att titeln för
budgetåret 1970/71 uppförs med likaledes 90 000 000 kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
81
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till riksrevisionsverket de
beräknade inkomsterna för statens affärsverksfonder. Beräkningsprinciperna
för de olika verken varierar, t. ex. vad gäller bedömningen av pris- och
lönestegringar. Kalkylerna blir härigenom svåra att tolka.
Riksrevisionsverket genomför f. n. en förvaltningsrevisionen genomlysning
av vissa affärsverk. Denna insats kommer successivt att utsträckas till samtliga
affärsverk. Riksrevisionsverket kommer härigenom att få bättre underlag
för bedömning av affärsverkens beräkningar.
Försvarets fabriksverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för försvarets fabriksverk för de senast förflutna
fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även
medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår |
Driftin- |
Drift- |
Därav: |
över- |
Inlevererat |
Beräknat i |
komster |
kostnader |
Avsättning av |
skott |
till statsverket |
riksstaten |
|
1964/65____ |
198,3 |
193,9 |
5,2 |
4,4 |
4,4 |
3,9 |
1965/66.... |
234,4 |
229,3 |
13,3 |
5,1 |
5,1 |
5,1 |
1966/67.... |
270,6 |
263,6 |
6,4 |
7,1 |
7,1 |
6,5 |
1967/68.... |
381,4 |
370,6 |
12,4 |
10,8 |
10,8 |
10,0 |
1968/69.... |
454,8 |
444,0 |
13,4 |
10,8 |
10,8 |
12,0 |
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av försvarets
fabriksverk upptagits 15 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1969 har försvarets
fabriksverk beräknat överskotten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till
15 745 000 kr. resp. 17 000 000 kr. enligt efterföljande uppställning (1000
kr.).
Budgetår Ränta på ka- Hyresintäkter från Summa
pitalbehållning försvarets ma
(6,
25 %) terielverk
1969/70 ............ 15 400 345 15 745
1970/71 ............ 16 800 200 17 000
6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
82 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Försvarets fabriksverks fonds driftstat (milj. kr.)
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|||
Drift- stat |
Utfall |
Drift- stat |
Ny be-räkning |
Beräk- ning |
Beräk- ning |
|
Intäkter Fakturering Svenska Beställare |
||||||
Försvarsbeställningar............ |
275,0 |
257,8 |
320,0 |
320,0 |
340,0 |
360,0 |
Civila beställningar.............. |
20,0 |
39,2 |
30,0 |
32,0 |
35,0 |
38,0 |
Tvätteriverksamheten .......... |
69,0 |
70,3 |
83,0 |
83,0 |
90,0 |
95,0 |
Utländska beställare .............. |
45,0 |
18,3 |
30,0 |
28,0 |
35,0 |
45,0 |
= |
409,0 |
385,6 |
463,0 |
463,0 |
500,0 |
538,0 |
Intäkter vid försäljning av överskotts- |
||||||
materiel........................ |
8,5 |
10,6 |
12,5 |
13,5 |
18,0 |
23,5 |
Diverse intäkter.................. |
1,8 |
5,0 |
2,0 |
3,5 |
4,0 |
4,5 |
Särskilda uppbördsmedel .......... |
15,7 |
9,8 |
-29,1 |
-22,7 |
-22,8 |
-41,3 |
Summa intäkter |
435,0 |
411,0 |
448,4 |
457,3 |
499,2 |
524,7 |
Kostnader |
||||||
Gemensamma driftkostnader ...... |
34,5 |
33,4 |
35,1 |
38,5 |
43,5 |
47,0 |
Vissa kostnader för försöks- och ut- |
||||||
vecklingsarbeten mm............ |
9,1 |
10,7 |
11,5 |
12,5 |
12,0 |
12,0 |
Driftkostnader vid fabriker |
||||||
Avlöningar .................... |
145,7 |
145,5 |
143,6 |
146,0 |
160,0 |
163,0 |
Material ...................... |
125,0 |
92,3 |
120,0 |
120,0 |
125,0 |
126,0 |
Diverse driftkostnader .......... |
40,0 |
41,0 |
30,0 |
31,0 |
37,0 |
38,0 |
Avsättning till värdeminsknings- |
||||||
konto........................ |
5,1 |
5,9 |
8,6 |
8,9 |
9,2 |
10,3 |
Särskild avsättning till värdeminsk- |
||||||
ningskonto .................. |
2,0 |
1,4 |
*- |
— |
— |
-- |
= |
317,8 |
286,1 |
302,2 |
305,9 |
331,2 |
337,3 |
Driftkostnader vid tvätterier |
||||||
Avlöningar .................... |
34,5 |
35,8 |
43,2 |
43,2 |
47,0 |
50,0 |
Material ...................... |
4,9 |
4,9 |
5,4 |
5,4 |
6,0 |
6,5 |
Diverse driftkostnader .......... |
13,0 |
14,6 |
16,0 |
15,8 |
17,0 |
18,5 |
Avsättning till värdeminsknings- |
||||||
konto ...................... |
2,6 |
4,2 |
5,1 |
5,7 |
7,0 |
8,1 |
= |
55,0 |
59,5 |
69,7 |
70,1 |
77,0 |
83,1 |
Kostnader vid försäljning av över-skottsmateriel |
||||||
Avlöningar till tjänstemän ...... |
1,9 |
1,7 |
2,0 |
2,0 |
2,4 |
2,9 |
Omkostnader .................. |
2,2 |
2,4 |
3,0 |
3,0 |
3,5 |
5,3 |
Material ...................... |
4,0 |
6,3 |
8,0 |
9,0 |
12,0 |
17,0 |
= |
8,1 |
10,4 |
13,0 |
14,0 |
17,9 |
25,2 |
Driftkostnader vid vissa försvarets |
||||||
för krigstillverkning ............ |
0,4 |
0,7 |
0,5 |
0,9 |
0,8 |
0,8 |
Summa kostnader |
424,9 |
400,8 |
432,0 |
441,9 |
482,4 |
505,4 |
Överskott |
10,1 |
10,2 |
16,4 |
15,4 |
16,8 |
19,3 |
Inleverans därav: |
||||||
Från föregående budgetår........ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Årets överskott ................ |
10,1 |
10,2 |
16,4 |
15,4 |
16,8 |
19,3 |
83
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Sammanställningen av intäkter och kostnader framgår av ovan intagna
driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret
1968/69.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln försvarets fabriksverk
för budgetåret 1969/70 till 15 745 000 kr. och föreslår, att titeln för
budgetåret 1970/71 uppförs med 17 000 000 kr.
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem
budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits
de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår |
Inkoms- |
Drift- |
Över- |
Inleve- |
Beräk- |
ter |
kost- |
skott |
rerat till |
nät i |
|
nader |
stats- |
riks- |
|||
verket |
staten |
||||
1964/65..... |
924,7 |
906,5 |
18,2 |
26,0 |
45,0 |
1965/66..... |
983,9 |
982,7 |
1,2 |
3,2 |
5,0 |
1966/67..... |
. .. 1 120,4 |
1 105,4 |
15,0 |
11,2 |
35,0 |
1967/68..... |
. .. 1 216,0 |
1 209,8 |
6,2 |
15,0 |
17,0 |
1968/69..... |
. .. *1 314,7 |
ll 294,7 |
20,0 |
10,0 |
5,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1964/65 65/66 66/67 67/68 68/69
1964/65................ 18,2 15,0 3,2
1965/66................ 1,2 . — 1,2
1966/67................ 15,0 . . 10,0 5,0
1967/68................ 6,2 . . 6,2
1968/69................ 20,0 . 3,8 10,0
Den 1 juli 1969 återstod 6,2 milj. kr. av 1968/69 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket
upptagits ett belopp av 19 milj. kr.
Poststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 5 november 1969
beräknat överskotten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till 18 milj. kr.
resp. 10 milj. kr.
Beträffande de beräknade inkomsterna och utgifterna har poststyrelsen
anfört följande:
»Poststyrelsens beräkningar av resultaten på riksstatstiteln Postverket för
budgetåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 redovisas i bifogade sammanställ- 1
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovisade belopp
förklaras av att vissa salderingar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
84
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
ningar, som även upptar det faktiska utfallet av driftstaten för budgetåret
1968/69, satt i relation till de beräknade beloppen, samt driftstaten för
1969/70.
Utfallet för 1968/69 visar en höjd nivå på såväl intäkts- som kostnadssidan
i förhållande till den för budgetåret fastställda driftstaten. Detta sammanhänger
främst med att vid den tidpunkt, då beräkningarna för driftstaten
gjordes, hänsyn kunde tas endast till lönehöjningar t. o. m. år 1968.
Beräkningarna för de tre nu aktuella budgetåren har på både intäktsoch
kostnadssidan gjorts i löpande priser. För budgetåret 1969/70 beräknas
nu liksom i den fastställda driftstaten överskottet till 18 milj. kr., vilket är
det avkastningskrav som från Kommunikationsdepartementets sida uppställts
för detta år. För budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas överskotten
till 10 respektive 14 milj. kr., vilket innebär att avkastningskravet för
dessa år anpassats till det förslag som lämnats av affärsverksutredningen.
Av sammanställningarna framgår i vad mån inleveranserna av överskottsmedel
beräknas ansluta sig till de bokförda överskotten.»
Intäkter (milj. kr.)
Intäktsslag |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
||
Driftstat |
Utfall |
Driftstat |
Ny be-räkning |
Beräk- ning |
Beräk- ning |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Porton .......................... |
768,0 |
775,1 |
878,0 |
862,4 |
905,3 |
1 076,7 |
Tjänstepost...................... |
133,3 |
131,0 |
150,2 |
149,7 |
156,6 |
179,1 |
Tidningar........................ |
91,7 |
96 ,1 |
104,8 |
107,7 |
122,5 |
137,5 |
Transitersättning m. m............. |
10,9 |
12,4 |
13,1 |
14,4 |
10,4 |
12,3 |
Uppdrag åt staten ................ |
37,8 |
37,8 |
38,0 |
34,7 |
54,9 |
40,1 |
För driftkostnader ianspråktagna |
||||||
ränteintäkter .................. |
297,0 |
318,7 |
339,4 |
337,4 |
374,8 |
421,4 |
Industrierna...................... |
2,0 |
3,3 |
3,4 |
3,0 |
3,1 |
3,1 |
Diligenstrafiken .................. |
20,4 |
19,9 |
21,9 |
20,3 |
20,4 |
20,4 |
Fastighetsförvaltningen m. m....... |
3,6 |
3,6 |
4,0 |
3,5 |
3,5 |
3,8 |
Centralupphandlingen ............ |
30,0 |
29,2 |
32,9 |
31,0 |
33,5 |
32,0 |
Vinst vid försäljning av anläggnings- |
||||||
tillgångar...................... |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,2 |
Övriga intäkter .................. |
29,9 |
33,6 |
34,3 |
35,7 |
31,4 |
31,6 |
Summa intäkter |
1424,7 |
1460,9 |
1620,1 |
1599,9 |
1716,5 |
1 958,2 |
Summa kostnader |
1404,6 |
1440,9 |
1 602,1 |
1582,0 |
1706,5 |
1 943,9 |
Resultat |
+ 20,1 |
+ 20,0 |
+ 18,0 |
+ 17,9 |
+ 10,0 |
+ 14,3 |
Avrundat |
+ 20,0 |
+ 20,0 |
+ 18,0 |
+ 18,0 |
+ 10,0 |
+ 14,0 |
Inleverans ...................... |
10,0 |
20,2 |
11,0 |
13,0 |
||
Därav |
||||||
Från föregående budgetår........ |
— |
6,2 |
4,0 |
3,0 |
||
Årets överskott ................ |
10,0 |
14,0 |
7,0 |
10,0 |
||
För nästföljande budgetår........ |
— |
— |
— |
-- |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret
1969/70 till 20 200 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71
uppförs med 11 000 000 kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
85
Kostnader (milj. kr.)
Kostnadsslag |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
||
Driftstat |
Utfall |
Driftstat |
Ny be-räkning |
Beräk- ning |
Beräk- ning |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Personalkostnader |
||||||
Löner m. m....................... |
861,0 |
380,4 |
955,8 |
962,4 |
1 027,0 |
1 165,8 |
Övriga avlöningsförmåner.......... |
112,3 |
116,8 |
132,0 |
133,8 |
144,6 |
159,6 |
Pensioner m. m................... |
123,4 |
126,2 |
143,7 |
142,2 |
162,0 |
205,0 |
Allmän arbetsgivaravgift .......... |
10,2 |
10,6 |
11,5 |
12,9 |
||
Sakkostnader |
||||||
Transporter...................... |
96,8 |
100,0 |
123,4 |
101,8 |
100,5 |
109,2 |
Fastigheter och förhyrda lokaler .... |
64,4 |
64,4 |
73,5 |
70,3 |
82,5 |
97,7 |
Inventarier och förbrukningsartiklar |
74,4 |
76,0 |
80,5 |
78,7 |
89,5 |
102,4 |
Centralupphandlingens inköp för an- |
||||||
dra myndigheter................ |
24,0 |
24,7 |
26,0 |
25,0 |
25,5 |
26,0 |
Avsättning till värdeminskningskonto |
11,0 |
11,0 |
11,8 |
11,8 |
13,2 |
13,4 |
Övriga sakkostnader .............. |
37,3 |
41,4 |
45,2 |
45,4 |
50,2 |
51,9 |
Summa kostnader |
1404,6 |
1440,9 |
1602,1 |
1 582,0 |
1706,5 |
1943,9 |
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren
framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de
i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår |
Drift- inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott |
Inlevererat till statsverket |
Beräknat i |
1964/65 ...... |
.... 1 765,5 |
1 692,7 |
72,8 |
50,0 |
140,0 |
1965/66 ...... |
.... 1 916,2 |
1 770,6 |
145,5 |
123,6 |
20,0 |
1966/67 ...... |
.... 2 249,6 |
2 058,9 |
190,6 |
150,4 |
170,0 |
1967/68...... |
.... 2 439,3 |
2 246,7 |
192,6 |
215,0 |
215,0 |
1968/69...... |
____ 2 619,0 |
2 490,8 |
128,2 |
167,2 |
173,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår |
över- skott |
Balanse-rade över-skott av |
Netto |
Därav inlevererat till 1964/65 65/66 |
statsverket under 66/67 67/68 |
68/69 |
|
1964/65 |
72,8 |
31,2 |
41,6 |
— 41,6 |
. |
. |
|
1965/66 |
145,5 |
60,1 |
85,4 |
. — |
85,4 |
. |
|
1966/67 |
190,6 |
35,9 |
154,7 |
, , |
65,0 |
89,7 |
# |
1967/68 |
192,6 |
9,2 |
183,4 |
# . |
. |
125,3 |
58.2 |
1968/69 |
128,2 |
—29,2 |
157,4 |
. |
. |
. |
109,0 |
86
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Televerkets driftstat (milj. kr.)
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|||
Driftstat |
Utfall |
Driftstat |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
Intäkter |
räkning |
ning |
ning |
|||
Telefon |
||||||
Inträdesavgifter ................ |
62,2 |
67,4 |
62,5 |
69,8 |
71,0 |
71,0 |
Abonnemangs- och samtalsavgifter |
1 y37,6 |
1 935,7 |
2 095,0 |
2 132,6 |
2 244,4 |
2 366,0 |
= |
1 999,8 |
2 003,1 |
2 157,5 |
2 202,4 |
2 315,4 |
2 437,0 |
Telex............................ |
43,0 |
41,8 |
41,2 |
45,7 |
45,9 |
50,1 |
Telegraf ........................ |
40,0 |
45,9 |
46,6 |
44,8 |
44,1 |
43,1 |
Ljudradio........................ |
79,8 |
80,9 |
3,9 |
8,1 |
- 3,8 |
— 16,1 |
Television........................ |
303,9 |
309,8 |
458,6 |
467,5 |
502,5 |
536,0 |
Ersättning för viss rundradioverksam- |
||||||
hot............................ |
29,5 |
29,5 |
31,2 |
31,2 |
40,2 |
43,7 |
Övrig radio ...................... |
12,5 |
14,0 |
12,2 |
12,4 |
13,2 |
13,8 |
Anläggningsavgifter .............. |
28,0 |
28,5 |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
Övriga intäkter .................. |
54,5 |
65,5 |
66,0 |
66,5 |
68,4 |
70,5 |
Summa intäkter |
2 591,0 |
2 619,0 |
2 837,2 |
2 898,6 |
3 045,9 |
3 198,1 |
Kostnader |
||||||
Avlöningar m. m.................. |
429,3 |
443,1 |
448,1 |
478,2 |
505,0 |
520,4 |
Pensioner m. m................... |
164,1 |
165,9 |
171,9 |
182,9 |
192,0 |
203,1 |
Övriga personalkostnader.......... |
83,6 |
94,0 |
92,9 |
105,0 |
113,6 |
121,3 |
Lokalkostnader .................. |
51,5 |
54,7 |
57,7 |
60,7 |
66,3 |
70,9 |
Sveriges Radio |
||||||
Ljudradio...................... |
92,5 |
108,6 |
104,3 |
104,3 |
111,1 |
115,4 |
Television .................... |
183,1 |
181,7 |
230,4 |
245,2 |
283,0 |
299,6 |
Radiohusen (Byggnadsstyrelsen) .. |
14,4 |
11,5 |
13,2 |
13,5 |
11,6 |
17,5 |
Andel av anslaget Ersättning för |
||||||
viss rundradioverksamhet...... |
23,4 |
23,4 |
23,9 |
23,9 |
31,3 |
33,7 |
= |
313,4 |
325,2 |
371,8 |
386,9 |
437,0 |
466,2 |
Underhåll m. m. |
||||||
Fastigheter .................... |
21,5 |
22,5 |
24,4 |
24,4 |
27,0 |
30,0 |
Telefon-, telegraf- och radioanlägg- |
||||||
ningar ...................... |
565,6 |
572,9 |
565,4 |
613,5 |
661,0 |
689,2 |
= |
587,1 |
595,4 |
589,8 |
637,9 |
688,0 |
719,2 |
Övriga omkostnader |
||||||
Kontorsmateriel m. m........... |
30,9 |
33,8 |
31,7 |
35,6 |
37,7 |
40,3 |
Frakt- och transportkostnader |
43,7 |
41,3 |
46,9 |
50,1 |
56,2 |
62,9 |
Förrådsutgifter ................ |
21,3 |
25,6 |
24,5 |
27,1 |
29,1 |
31,3 |
Postavgifter m. m............... |
20,0 |
20,7 |
20,3 |
20,5 |
21,2 |
22,0 |
Ränta på rundradiofonderna m. m. |
18,3 |
19,7 |
15,5 |
17,5 |
13,5 |
8,7 |
Övriga räntor .................. |
6,4 |
3,4 |
16,0 |
14,9 |
21,0 |
19,4 |
Rikstelefonkatalogen............ |
30,0 |
33,2 |
32,0 |
34,0 |
36,5 |
39,0 |
Verktyg och instrument.......... |
31,1 |
40,6 |
39,0 |
41,1 |
45,6 |
47,5 |
Diverse utgifter ................ |
25,5 |
32,0 |
31,2 |
33,2 |
33,9 |
34,5 |
= |
227,2 |
250,3 |
257,1 |
274,0 |
294,7 |
305,6 |
Kostnader för arbeten som ersättes .. |
28,0 |
17,4 |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
Avsättning till värdeminskningskonto |
525,4 |
544,8 |
608,1 |
627,6 |
650,9 |
663,6 |
Summa kostnader |
2 409,6 |
2 490,8 |
2 617,4 |
2 773,2 |
2 967,5 |
3 090,3 |
Ljudradio- och televisionsradioavgifts- |
||||||
medel som balanseras........... |
— 21,5 |
— 29,2 |
- 33,8 |
— 39,4 |
— 73,6 |
— 58,2 |
Överskott ................ |
202,8 |
157,4 |
253,6 |
164,8 |
152,0 |
166,0 |
Inleverans ................. |
167,2 |
176,3 |
120,0 |
120,0 |
||
därav: |
||||||
Från föregående budgetår........ |
58,2 |
48,4 |
36,9 |
68,9 |
||
Årets överskott ............ |
109,0 |
127,9 |
83,1 |
51,1 |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 87
Den 1 juli 1969 återstod 48,4 milj. kr. av 1968/69 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket
upptagits ett belopp av 176,3 milj. kr.
Televerket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1969
beräknat överskotten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till 165 milj. kr.
resp. 152 milj. kr. I skrivelsen anför televerket följande:
»Televerkets beräknade intäkter, driftkostnader och överskott för ifrågavarande
budgetår framgår av bifogad sammanställning, i vilken kostnaderna
för kalenderåren 1969 och 1970 beräknats på grundval av kända pris- och
lönehöjningar. Fr. o. m. 1971 har beräkningen skett under förutsättning av
fast pris- och lönenivå.
I bifogade beräkning har hänsyn ej kunnat tagas till följderna av de
mycket omfattande skadorna på televerkets nät, som uppkommit genom
höstens stormar. En exakt kostnadsberäkning har ej kunnat genomföras
ännu, men stormskadorna torde uppskattningsvis komma att medföra kostnadsökningar
av storleksordningen minst 30 milj. kr. Såväl det prognoserade
överskottet som den beräknade inleveransen för 1969/70 kommer att
direkt påverkas av denna kostnadsökning.
I avsättningen till värdeminskningskonto (se driftstatssammanställningen),
vilken är liktydig med ''Avskrivningsmedel inom fonden’, har i likhet
med vad som skett för budgetåren 1954/55—1968/69, medräknats en extra
avsättning motsvarande den del av den inkomstökning för televerket, som
uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För
budgetåren 1969/70—1971/72 har denna extra avsättning upptagits till 15,0
milj. kr., vilket är samma belopp som medgivits tidigare.
Under förutsättning att den av televerket i framställning om anvisande
av investeringsanslag för budgetåret 1970/71 föreslagna medelsförbrukningen
för Teleanläggningar m. m. beviljas, har inleveranserna av överskottsmedel
i nu föreliggande likviditetsprognos beräknats till ca 176 milj. kr. för
budgetåret 1969/70, ca 120 milj. kr. för budgetåret 1970/71 samt ca 120 milj.
kr. för budgetåret 1971/72.
För att de beräknade inleveranserna av överskottsmedel skall kunna
verkställas, kan televerket eventuellt komma att vidtaga ändringar av nuvarande
faktureringsrutiner i syfte att erhålla viss förkortning av kredittiden.
Som ovan anförts har föreliggande beräkning gjorts under förutsättning
av oförändrat kostnadsläge fr. o. m. kalenderåret 1971.»
Som framgår av televerkets skrivelse har vid beräkningen av överskottet
för budgetåret 1969/70 hänsyn inte tagits till kostnaderna för stormskador.
Dessa kostnader uppskattas av televerket till minst 30 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar därför inkomsterna på titeln televerket för
budgetåret 1969/70 till 146 000 000 kr., d. v. s. 30 000 000 kr. lägre än i televerkets
beräkning och föreslår, att titeln under de av televerket angivna förutsättningarna
för budgetåret 1970/71 uppförs med 120 000 000 kr.
88
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Statens järnvägar
De redovisade resultaten för statens järnvägar för de senast förflutna fem
budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits
de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår |
Driftin- komster |
Driftkost- nader |
Överskott (+) |
Inlevererat |
Beräknat i |
1964/65 .... |
2 103,6 |
2 102,6 |
+ 1,0 |
1,0 |
1,0 |
1965/66 .... |
2 217,5 |
2 181,1 |
+ 36,3 |
25,0 |
60,0 |
1966/67 .... |
2 281,9 |
2 280,8 |
+ 1,1 |
12,3 |
115,0 |
1967/68 .... |
2 361,1 |
2 341,0 |
+ 20,1 |
20,1 |
119,0 |
1968/69 .... |
*2 422,5 |
*2 416,8 |
+ 5,7 |
0,1 |
30,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1965/66 66/67 67/68 68/69
1965/66............ 36,3 25,0 11,3
1966/67............ 1,1 . 1,0 0,1
1967/68............ 20,1 . . 20,0 0,1
1968/69............ 5,7 . ...
Den 1 juli 1969 återstod 1968/69 års överskott på 5,7 milj. kr. att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln statens järnvägar
uppförd med 140 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 20 november 1969 angående statens
järnvägars driftresultat för budgetåren 1969/70—1971/72 har järnvägsstyrelsen
anfört följande:
»Enligt konjunkturinstitutets höstrapport kommer den totala industriproduktionen
att öka med ca 9 % 1969 och 6 % 1970. Den starka produktionstillväxten
hittills under 1969 har medverkat till att SJ vagnslasttrafik
under januari—augusti 1969 ökat med ca 10 % mätt i tonkm jämfört med
motsvarande period 1968. Denna utveckling och vagnslasttrafikens framtidsutsikter
mot bakgrund av den väntade industriproduktionen pekar mot
att godstrafiken exkl lapplandsmalm kommer att bli något större än som
förutsattes i driftstaten för 1969/70. Även för 1970/71 och 1971/72 räknas
nu med något större trafikvolym än i augustiprognosen, vilken redovisats i
SJ anslagsframställning för 1970/71, bihang 2. Transporterna av lapplandsmalm
väntas däremot bli något mindre än som tidigare beräknats. Persontrafiken
på järnväg och busstrafiken förutsätts bli av samma storlek som i
driftstaten och augustiprognosen.
Intäktsberäkningarna för de tre budgetåren har i första hand baserats
på nuvarande taxenivå. I de fall intäkterna grundar sig på avtal med index
1
Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järnvägar redovisade
belopp förklaras av att vissa av statens järnvägar salderade inkomster avseende avsättning till
värdeminskningskonto m. m. vid upprättandet av statens bokslut tillförts både inkomst- och
utgiftssidan.
Bil. 2. Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning
89
Statens järnvägars driftstat m. m. (milj. kr.)
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|||
Drift- |
Utfall |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
A. Ekonomiskt resultat |
stat1 |
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
Intäkter |
||||||
Järnvägs-, färje- och biltrafik |
||||||
Persontrafik exkl SL-ersättn........ |
660,7 |
648,1 |
678,0 |
678 |
673 |
668 |
Posttrafik........................ |
50,0 |
39,4 |
45,0 |
38 |
39 |
40 |
Godstrafik, exkl. lapplandsmalm .... |
1 105,0 |
1 055,2 |
1130,0 |
1 134 |
1 170 |
1 200 |
Godstrafik, lapplandsmalm ........ |
239,0 |
244,7 |
260,0 |
262 |
264 |
260 |
Ersättning för drift av icke lönsamma |
||||||
järnvägslinjer mm.............. |
205,0 |
205,0 |
218,0 |
216 |
266 |
271 |
Ersättning från SL................ |
105,0 |
97,9 |
82,0 |
82 |
95 |
100 |
Övriga rörelsegrenar .............. |
18,0 |
21,3 |
19,0 |
22 |
23 |
23 |
Diverse intäkter.................. |
31,7 |
57,7 |
47,0 |
45 |
46 |
48 |
Summa intäkter |
2 414,4 |
2 369,3 |
2 479,0 |
2 477 |
2 576 |
2 610 |
Kostnader |
||||||
Järnvägs-, färje- och biltrafik |
||||||
Driftavdelningen.................. |
1 046,5 |
1 100,4 |
1 123,2 |
|||
Kommersiella avdelningen.......... |
32,7 |
33,1 |
36,4 |
|||
Banavdelningen .................. |
399,5 |
394,9 |
396,0 |
|||
Maskinavdeiningen .............. |
156,4 |
156,6 |
160,3 |
|||
Ekonomiavdelningen .............. |
16,8 |
16,6 |
17,1 |
|||
Administrativa avdelningen........ |
37,5 |
36,2 |
40,8 |
|||
Utvecklingsavdelningen............ |
11,0 |
9,2 |
11,4 |
|||
Gemensamma (övergripande) |
||||||
Avskrivningar (ordinarie1 2)........ |
242,1 |
242,3 |
244,9 |
|||
Pensioner och ATP-avgifter...... |
381,9 |
393,1 |
421,1 |
|||
Arbetsgivaravgift till sjukförsäk- |
||||||
ring samt kostnader för gruppliv- |
||||||
försäkring.................... |
38,8 |
38,4 |
39,2 |
|||
Allmän arbetsgivaravgift ........ |
6,3 |
6,8 |
12,8 |
|||
Ersättning från försäkringskassor |
— 22,0 |
— 24,0 |
— 22,0 |
|||
Övriga gemensamma kostnader .. |
4,2 |
— 0,7 |
— 0,9 |
|||
Övriga rörelsegrenar |
||||||
Hyresverksamhet m. m. (exkl. av- |
||||||
skrivningar).................... |
10,2 |
9,9 |
9,4 |
|||
Hyresverksamhet, avskrivningar .... |
0,9 |
0,8 |
0,7 |
|||
Summa kostnader |
2 362,8 |
2 413,6 |
2 490,4 |
2 481 |
2 536 |
2 505 |
Överskott före bokslutsdispositioner . . |
51,6 |
— 44,3 |
— 11,4 |
— 4 |
40 |
105 |
Nettointäktsökning av föreslagen |
||||||
taxehöjning per 1.1.1970 ........ |
— |
38 |
85 |
85 |
||
Disposition av pensionsavsättningar |
30,0 |
30,0 |
30,0 |
30 |
24 |
— |
Minskning av lagerreserv .......... |
20,0 |
20,0 |
10,0 |
10 |
— |
— |
Nettoöverskott efter föreslagen taxehöj- |
||||||
ning per 1.1.1970 och efter boksluts- |
||||||
dispositioner .................. |
101,6 |
5,7 |
28,6 |
74 |
149 |
190 |
Inleverans3 |
70 |
149 |
190 |
|||
därav: |
||||||
Från föregående budgetår........ |
— |
6 |
10 |
10 |
||
Årets överskott ................ |
— |
64 |
139 |
180 |
||
Förräntningskrav ................ |
128,0 |
131,9 |
144,4 |
144,5 |
148,6 |
158,0 |
1 Reviderad 9.4.69 med hänsyn till försäljningen till AB Storstockholms Lokaltrafik av busslinjerna
inom Storstockholmsområdet.
2 Exkl huvudverkstäder och huvudförråd samt ianspråktagna H-trafikmedel.
3 Vid nu kända personalkostnader och inberäknat taxehöjning enligt SJ:s förslag 17.10.1969.
90 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
klausul har 1969 års priser resp 1970 års löner enligt träffat ramavtal antagits
bestå till prognosperiodens slut.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 oktober 1969 (dnr ka 96500/62000,
91220/61000) har SJ hemställt om att få höja taxorna för gods- och persontrafik
den 1 januari 1970. Om de föreslagna taxehöjningarna genomförs beräknas
intäkterna komma att öka med belopp som framgår av bifogade
tablå.
För budgetåret 1969/70 har SJ fått ett anslag om 215 milj. kr. som ersättning
för drift av olönsamma järnvägslinjer. SJ räknar med att få ytterligare
ca 1 milj. kr. som ersättning för utvidgad 67-kortsrabatt under första
halvåret 1969.
På grundval av en ny separatredovisning av olönsamma linjer har SJ i
anslagsframställningen för 1970/71 hemställt om ersättning med 259 milj.
kr. för drift av sådana linjer. I yttrande den 22 oktober 1969 över en rapport
från Kommunikationsdepartementets sakkunniga angående granskning
av separatredovisningen har SJ hemställt att nämnda belopp skall höjas
till 263 milj. kr. I anslagsframställningen för 1970/71 beräknades ersättningsbeloppet
för 1971/72 till 265 milj. kr. Detta belopp bör med tilllämpning
av samma beräkningssätt som i yttrandet den 22 oktober 1969
höjas till 268 milj. kr. För båda budgetåren tillkommer enligt anslagsframställningen
ett beräknat ersättningsbehov av 3 milj. kr. till följd av utvidgad
67-kortsrabatt.
Beräkningen av driftkostnaderna har baserats på nu kända avtal för löner
och pensioner under 1969 och 1970. Löne- och pensionsnivån under
1970 samt prisnivån för sakkostnaderna under 1969/70 har antagits bli
bestående under 1970/71 och 1971/72. De verksamhetsplaner som låg till
grund för driftstaten har reviderats, varvid rationaliseringsverksamheten
intensifierats och vissa standardförbättrande underhållsarbeten uppskjutits
tills vidare.
För budgetåret 1969/70 har SJ fått Kungl. Maj :ts bemyndigande att i resultatutjämnande
syfte utnyttja högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel.
SJ räknar med fortsatt sådant bemyndigande. Om de föreslagna
taxeåtgärderna genomförs beräknas dock — vid den förutsatta kostnadsutvecklingen
— bemyndigandet inte behöva tas i anspråk under 1971/
72.
Liksom i driftstaten för 1969/70 har i prognosen räknats med att lagerreserven
kommer att minskas med 10 milj. kr. För 1970/71 och 1971/72
har någon motsvarande bokslutsdisposition inte anteciperats.
Enligt statsmakternas beslut har förräntningslcravet sänkts med skillnaden
mellan faktiska pensionsutgifter och försäkringstekniskt beräknade
pensionskostnader för det ersättningsberättigade nätet. Skillnaden har beräknats
till 23 milj. kr. för 1969/70 och 27 milj. kr. för vart och ett av de
två följande budgetåren.
Under ovan angivna förutsättningar och antaganden har intäkter, kostnader,
överskott in. m. för budgetåren 1969/70—1971/72 uppskattats till
i bifogade tablå upptagna belopp. Som jämförelse anges motsvarande budgeterade
och bokförda belopp för budgetåret 1968/69. Enligt beräkningarna
kommer överskotten budgetåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 att uppgå
till 74, 149 resp. 190 milj. kr. med beaktande av föreslagna taxehöjningar
och ovan angivna bokslutsdispositioner. Inleveranserna av överskottsmedel
under de tre budgetåren beräknas till 70, 149 resp. 190 milj. kr. —---
Som ovan nämnts förutsätter prognosen att löne- och pensionsnivån 1970
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 91
kommer att bli bestående under prognosperioden. Om man i stället antar
att löne- och pensionsnivån kommer att stiga med 7 % per år fr. o. m. den
1 januari 1971 och sakkostnadernas prisnivå med 2 % per år fr. o. m. den
1 juli 1970, beräknas överskotten 1970/71 och 1971/72 komma att reduceras
till 80 resp. 5 milj. kr. Härvid har förutsatts att 30 milj. kr. av tidigare
avsatta pensionsmedel får tas i anspråk under båda budgetåren.»
Under de av järnvägsstyrelsen angivna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna för statens järnvägar under budgetåret 1969/70
till 70 000 000 kr. samt föreslår, att titeln för budgetåret 1970/71 uppförs
med 149 000 000 kr.
Luftfartsverket
De i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket
för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande
uppställning (milj. kr.).
Budgetår |
Drift- inkomster |
Drift- kostnader |
Överskott ( + ) |
Inlevererat |
Beräknat |
1964/65 .... |
43,7 |
57,4 |
— 13,6 |
||
1965/66 .... |
58,4 |
64,5 |
- 6,1 |
||
1966/67 .... |
70,7 |
72,8 |
— 2,1 |
||
1967/68 .... |
101,4 |
87,8 |
+ 13,6 |
13,6 |
14,5 |
1968/69 .... |
*104,7 |
190,0 |
*+ 14,7 |
14,7 |
15,1 |
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfartsverket
upptagits 14,9 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1969 har luftfartsverket
beräknat överskotten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till 16,2
milj. kr. resp. 17,6 milj. kr.
Sammansättningen av intäkter och kostnader framgår av nedan intagna
driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret
1968/69.
Riksrevisionsverket vill i detta sammanhang erinra om, att verket i samband
med taxeöversyn vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
påpekat att full kostnadstäckning för institutets tjänster till luftfartsverket
skulle kosta luftfartsverket ytterligare omkring 3 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln luftfartsverket för
budgetåret 1969/70 till 16 200 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 17 600 000 kr. 1
1 Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och de av luftfartsverket
redovisade beloppen förklaras av att vissa bokslutstransaktioner tillkommit efter det att
luftfartsverkets huvudbok för budgetåret 1968/69 överlämnats till riksrevisionsverket.
92
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Luftfartsverkets driftstat (milj. kr.)
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|||
Drift- stat |
Utfall |
Drift- stat |
Ny be-räkning |
Be- räkning |
/Be- räkning |
|
Intäkter Flygplatserna Trafikintäkter: |
||||||
landningsavgifter................ |
35,4 |
35,3 |
37,4 |
37,4 |
42,6 |
45,2 |
passageraravgifter .............. |
34,5 |
34,9 |
37,0 |
37,0 |
40,7 |
44,8 |
parkerings- och hangaravgifter.... |
1,2 |
1,3 |
1,4 |
1,4 |
1,4 |
1,5 |
stationstjänst .................. |
6,3 |
6,9 |
7,7 |
7,7 |
8,4 |
8,9 |
Övriga intäkter .................. |
17,7 |
21,8 |
21,6 |
21,6 |
22,8 |
23,9 |
Centralförvaltningen, exkl. luftfarts- |
||||||
inspektionen.................... |
1,0 |
1,6 |
1,9 |
1,9 |
2,0 |
2,1 |
Luftfartsinspektionens avgifter...... |
2,5 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
3,2 |
3,4 |
Driftbidrag till luftfartsverket...... |
8,5 |
1,8 |
4,5 |
4,5 |
5,0 |
5,0 |
Summa intäkter |
107,0 |
106,6 |
114,5 |
114,5 |
126,1 |
134,8 |
Kostnader |
||||||
Ledning och gemensamt .......... |
1,2 |
1,0 |
1,0 |
0,9 |
0,9 |
1,0 |
Driftavdelningen |
||||||
Centralt ...................... |
11,6 |
10,4 |
12,8 |
12,7 |
13,7 |
14,6 |
Flygplatserna: |
||||||
Ledning och gemensamt ...... |
3,8 |
3,1 |
2,8 |
2,8 |
3,0 |
3,1 |
Avskrivning.................. |
11,6 |
17,2 |
16,2 |
16,2 |
20,5 |
19,7 |
Flygsäkerhetstjänst............ |
24,1 |
24,6 |
26,8 |
26,8 |
29,0 |
31,8 |
Marktjänst .................. |
15,9 |
18,5 |
18,8 |
19,0 |
20,0 |
21,4 |
Stationstjänst ................ |
5,0 |
4,8 |
5,4 |
5,4 |
5,7 |
6,1 |
= |
60,4 |
68,2 |
70,0 |
70,2 |
78,2 |
82,1 |
Ekonomiavdelningen.............. |
1,0 |
1,2 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
1,2 |
Administrativa avdelningen........ |
8,1 |
8,3 |
9,4 |
,9.4 |
10,3 |
11,0 |
Luftfartsinspektionen ............ |
3,6 |
3,2 |
4,1 |
4,1 |
4,3 |
4,5 |
Oförutsett........................ |
7,0 |
|||||
Summa kostnader |
92,9 |
92,3 |
98,3 |
98,3 |
108,5 |
114,4 |
Överskott |
14,3 |
16,2 |
16,2 |
17,6 |
20,4 |
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken
redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna
fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även
medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Budgetår Drift- Drift- överskott Inlevererat Beräknat i
inkomster kostnader till stats- riksstaten
verket
1964/65 ............ 765,1 448,4 316,7 308,8 285,0
1965/66 ............ 836,4 515,8 320,6 310,7 300,0
1966/67 ............ 862,6 552,9 309,7 310,6 310,0
1967/68 ............ 956,8 624,1 332,7 334,7 320,0
1968/69 ............ 1 113,6 768,6 345,0 349,7 335,0
93
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1964/65 65/66 66/67 67/68 68/69
1964/65 ........ 316,7 216,0 100,7
1965/66 ........ 320,6 . 210,0 110,6
1966/67 ........ 309,7 . . 200,0 109,7
1967/68 ........ 332,7 . . . 225,0 107,7
1968/69 ........ 345,0 .... 242,0
Den 1 juli 1969 återstod 103,0 milj. kr. av 1968/69 års överskott att inleverera.
1 riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk
upptagits ett belopp av 350 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november 1969 har statens vattenfallsverk
beräknat överskotten för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till 360
milj. kr. resp. 375 milj. kr.
Sammansättningen av intäkter och kostnader samt hur beräknad inleverans
av överskotten fördelar sig på budgetår framgår av på s. 94—95 intagna
driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret
1968/69.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk till
370 000 000 kr. för budgetåret 1969/70 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster
för budgetåret 1970/71 upptas till 375 000 000 kr.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten
för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken
redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande
budgetår framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de
i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
Räken- In- Drift- över
skapsår
komster kost- skott
nader
1964 ...... 632,0 601,3 30,7
1965 ...... 657,1 629,2 27,9
1966 ...... 673,3 655,3 18,0
1967 ...... 681,2 676,1 5,1
1968 ...... 660.3 650,1 10,2
Budgetår |
Över- |
Inleve- |
Beräk- |
skott |
rerat till |
nat i |
|
stats- |
riks- |
||
verket |
staten |
||
1964/65 |
36,3 |
30,7 |
30,0 |
1965/66 |
18,7 |
14,0 |
35,0 |
1966/67 |
21,0 |
31,9 |
30,0 |
1967/68 |
3,4 |
5,1 |
15,0 |
1968/69 |
11,8 |
10,2 |
5,0 |
Hela 1968 års överskott på 10,2 milj. kr. inlevererades under budgetåret
1968/69.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket
upptagits ett belopp av 6 milj. kr.
94
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Statens vattenfallsyerks driftstat (milj. kr.)
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|||||
Driftstat |
Utfall |
Driftstat |
Ny be- |
Beräkning |
Beräkning |
|||
räkning |
||||||||
Inkomster |
||||||||
Kraftverk |
||||||||
Inkomster av elektrisk energi ...... |
968,4 |
1 081,4 |
1 111,7 |
1 111,7 |
1 181 |
1 255 |
||
Diverse inkomster ................ |
22,5 |
22,7 |
23,6 |
23,6 |
29 |
30 |
||
= |
990,9 |
1 104,1 |
1 135,3 |
1 135,3 |
1 210 |
1 285 |
||
Kanalverk |
||||||||
Trafikavgifter .................... |
8,9 |
9,0 |
9,6 |
9,6 |
10 |
10 |
||
Diverse inkomster.................. |
0,2 |
0,5 |
0,1 |
0,1 |
— |
— |
||
= |
9,1 |
9,5 |
9,7 |
9,7 |
10 |
10 |
||
Summa inkomster |
1 000,0 |
1113,6 |
1145,0 |
1145,0 |
1220 |
1295 |
||
Driftkostnader |
||||||||
Kraftverk |
||||||||
Kostnader för drift och underhåll av |
||||||||
särskilda förvaltningsobjekt |
||||||||
Fastigheter inkl. bostäder........ |
5,7 |
5,3 |
5,6 |
5,6 |
6 |
■ 7 |
||
Primärstationer och vattenregle- |
||||||||
ringsanläggningar.............. |
72,9 |
74,5 |
76,0 |
76,0 |
78 |
82 |
||
Stam- och primärlinjer .......... |
10,8 |
6,8 |
10,8 |
10,8 |
||||
Sekundärstationer................ |
20,0 |
19,7 |
20,9 |
20,9 |
||||
Sekundärlinjer, tertiärstationer, ter- |
79 |
87 |
||||||
tiärlinjer och kvartärnät........ |
28,0 |
27,0 |
29,1 |
29,1 |
||||
Diverse distributionsanläggningar.. |
2,9 |
2,5 |
2,3 |
2,3 |
||||
Gemensamma driftkostnader...... |
31,7 |
31,5 |
35,7 |
35,7 |
39 |
43 |
||
= |
172,0 |
167,3 |
180,4 |
180,4 |
202 |
219 |
||
Bränslekostnader i värmekraftstationer |
27,0 |
39,5 |
36,0 |
36,0 |
56 |
83 |
||
Kostnader för från främmande kraftverk |
||||||||
inköpt kraft ...................... |
39,0 |
127,3 |
69,3 |
69,3 |
63 |
45 |
||
Kostnader för hyrda stamlinjeanlägg- |
||||||||
ningar ............................ |
— |
12,0 |
12,0 |
12 |
12 |
|||
Skatter ............................ |
36,0 |
21,8 |
32,0 |
32,0 |
33 |
36 |
||
Allmänna omkostnader |
||||||||
Centrala administrativa kostnader .. |
19,0 |
18,1 |
22,1 |
22,1 |
||||
Lokala administrativa kostnader .... |
8,0 |
8,2 |
8,1 |
8,1 |
f 32 |
or ► 35 |
||
Kostnader för planering och projekte- |
||||||||
ring............................ |
11,8 |
8,2 |
12,4 |
12,4 |
||||
Kostnader för utveckling, forskning |
22 |
24 |
||||||
och standardisering .............. |
5,4 |
5,4 |
5,9 |
5,9 |
||||
Övriga omkostnader |
||||||||
Pensionsutgifter .................. |
19,9 |
20,8 |
22,0 |
22,0 |
22 |
24 |
||
Avskrivning av inventarier ........ |
6,3 |
6,2 |
6,6 |
6,6 |
7 |
7 |
||
Gratifikationer, belöningar och studie- |
||||||||
resor .......................... |
0,2 |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
||||
Propaganda och upplysningsverksam- |
||||||||
het ........................... |
2,5 |
2,8 |
3,6 |
3,6 |
||||
Representationskostnader .......... |
0,3 |
0,2 |
0,3 |
0,3 |
||||
Postavgifter ...................... |
1,9 |
1,7 |
2,2 |
2,2 |
28 |
32 |
||
Civilförsvar, driftvärn, ränta på rör- |
||||||||
lig kredit samt diverse och oförut- |
||||||||
sebara kostnader ................ |
13,0 |
11,8 |
13,1 |
14,1 |
||||
Summa allmänna omkostnader |
88,2 |
83,5 |
96,5 |
97,5 |
in |
122 |
||
Avsättning till värdeminskningskonto .. |
289,0 |
320,4 |
340,0 |
349,0 |
359 |
379 |
||
= |
651,2 |
759,8 |
766,2 |
776,2 |
836 |
896 |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
95
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
||||
Kanalverk |
Driftstat |
Utfall |
Driftstat |
Ny be-räkning |
Beräkning |
Beräkning |
|
Kostnader för drift och underhåll av |
4,5 1,9 0,5 0,0 1,2 0,1 0,7 |
4.3 0,0 1.3 |
4,3 2,0 0,5 0,0 1,2 0,1 0,7 |
4,3 2,0 0,5 0,0 1,2 0,1 0,7 |
|||
Kostnader för lotsning ............ |
|||||||
Allmänna omkostnader ............ |
|||||||
Övriga omkostnader Skatter ....................... |
8 |
8 |
|||||
Pensionsutgifter.................... |
|||||||
Diverse och oförutsebara kostnader .. |
1 |
1 |
|||||
= |
8,8 |
8,8 |
8,8 |
8,8 |
9 |
9 |
|
Summa driftkostnader |
660,0 |
768,6 |
775,0 |
785,0 |
845 |
905 |
|
Överskott Kraftverk ................... |
339,7 0,3 340,0 |
344,3 0,7 345,0 |
369,1 0,9 370,0 |
359 1 |
374 |
||
Kanalverk ................... |
»r oöy |
||||||
Summa överskott |
360,0 |
375 |
390 |
||||
Inleverans .................. |
349.7 107.7 |
370.0 103.0 267.0 |
|||||
därav: Från föregående budgetår.......... |
103.0 267.0 |
93 282 |
«jy u 93 |
||||
Årets överskott.................... |
|||||||
I skrivelse till riksrevisionsverket den 17 oktober 1969 har domänstyrelsen
rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1969/70
och 1970/71 yttrat följande:
»I fråga om beräkningarna av inkomsterna under budgetåren 1969/70 och
1970/71 uttalade domänstyrelsen i skrivelse den 14 november 1968 bl. a.
''dels att domänverkets räkenskapsår är kalenderår, dels att Kungl. Maj :t i
nådigt brev den 6 juni 1968 fastställt nya grunder för domänverkets förvaltning
av statens skogar m. m. samt ändring i domänverkets ekonomiska
befogenheter m. m. Bl. a. skall såväl markfonden som förnyelsefonden för
återväxtkostnader upplösas per den 31 december 1968. Vidare har Kungl.
Maj :t, som befriat domänverket från skyldigheten att före den 1 december
avge förslag till driftstat, anbefallt domänverket att senast den 15 mars
1969 inkomma med förslag till budget för år 1969 samt att före utgången
av nämnda år inkomma med underlag för bedömningen av avkastningen
från domänfonden för kalenderåren 1970—1974.’
Domänverket har i föreskriven ordning ingivit förslag till budget för
1969. Förslaget utmynnade i en vinst att inleverera på 6 milj. kronor. Kungl.
Maj :t har dock i brev den 29 maj 1969 bl. a. mot bakgrunden av inträffad
konjunkturförbättring föreskrivit att domänverket som avkastning för 1969
på det kapital domänverket förfogar över skall inleverera 12 milj. kronor
samt att inleveransen skulle ske med 4 milj. kronor den 1 juli respektive
den 1 oktober och den 31 december 1969.
Underlaget för bedömningen av avkastningen från domänverket för kalenderåren
1970—74 — varom Kungl. Maj :t anbefallt domänverket att inkomma
med före utgången av innevarande år — är ännu ej färdigställt.
Med stöd av redan gjorda beräkningar finner sig verket dock kunna före -
96
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
slå att avkastningen för åren 1970 och 1971 upptages till 20 milj. kronor
för vardera året.»
Domänstyrelsen har i bilagor lämnat följande uppgifter rörande domänverkets
bokförda resp. beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar)
samt överskott för vart och ett av åren 1968—1969 (milj. kr.).
Domänverkets driftstat (milj. kr.)
1968 |
|||
Driftstat |
Ny beräk-ning |
Utfall |
|
Intäkter |
|||
Skogsdomäner .................................. |
394,2 |
402,0 |
407,0 |
Jordbruksdomäner .............................. |
9,7 |
10,2 |
10,3 |
Räntor ........................................ |
1,6 |
1,6 |
1,1 |
Summa intäkter |
405,5 |
413,8 |
418,4 |
Kostnader För domänverkets gemensamma kostnader: |
|||
Kostnader för domänstyrelsen .................. |
15,6 |
15,6 |
15,5 |
Övriga gemensamma kostnader ................ |
47,3 — 10,9* |
36,8 |
36,7 |
Kostnadsräntor................................ |
3,0 |
3,0 |
2,8 |
Oförutsedda kostnader.......................... |
5,6 |
||
Kostnader för statens skogsförvaltning: |
|||
Administrationskostnader ...................... |
47,4 |
48,0 |
47,4 |
Egentliga förvaltningskostnader ................ |
239,3 +10,9» |
263,3 |
264,7 |
Avsättning till förnyelsefonden för återväxtkostna-der m. m. (10 % av domänverkets beräknade |
|||
bruttoinkomst av skogsmedel)................ |
37,6 |
37,3 |
36,5 |
Kostnader för statens jordbruksförvaltning: |
|||
Administrationskostnader ...................... |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
Egentliga förvaltningskostnader ................ |
4,3 |
4,4 |
4,2 |
Summa kostnader |
400,5 |
408,8 |
408,2 |
Överskott........................................ |
5,0 |
5,0 |
10,2 |
Inleverans ...................................... |
5,0 |
5,0 |
10,2 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln domänverket för budgetåret
1969/70 till 12 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 20 000 000 kr. II.
II. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 200 milj.
kr. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 16 oktober 1969 avlåten
skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 200 milj. kr. för
såväl budgetåret 1969/70 som för budgetåret 1970/71.
1 Korr. för ATP, sjukförsäkring m. m.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
97
Domänverkets driftstat (milj. kr.)
1969 |
1970 |
1971 |
||
Av domän- |
Ny beräk- |
Beräkning |
Beräkning |
|
verket fast-ställd bud-get |
ning |
|||
Intäkter |
||||
Skogsförvaltning................ |
403,7 |
408,6 |
446,0 |
452,5 |
Jordbruksförvaltning............ |
8,8 |
8,8 |
9,0 |
9,5 |
Räntor ........................ |
1.0 |
1,0 |
1,0 |
1,5 |
Summa intäkter |
413,5 |
418,4 |
456,0 |
463,5 |
Kostnader |
||||
Skogsförvaltningen: |
274,0 |
|||
Egentliga förvaltningskostnader |
260,5 |
257,6 |
2 71,9 |
|
Administration................ |
34,5 |
34,8 |
34,9 |
35,4 |
Jordbruksförsvaltningen: Egentliga förvaltningskostnader |
1,6 |
1,6 |
1,5 |
1,5 |
Distriktsförvaltningen adm .... |
14,4 |
14,4 |
14,6 |
14,9 |
Centralförvaltningen » ...... Pensioner och övriga gemensam- |
19,9 |
19,9 |
22,5 |
23,4 |
ma kostnader.............. |
37,7 |
37,7 |
38,4 |
40,7 |
Kommunala skatter .......... |
9,9 |
8,9 |
16,2 |
16,1 |
Räntor ...................... |
3,3 |
3,3 |
3,5 |
3,0 |
Avskrivningar................ |
25,7 |
25,7 |
27,5 |
29,5 |
Summa kostnader |
407,5 |
403,9 |
431,0 |
438,5 |
Överskott...................... |
6,0 |
14,5 |
25,0 |
25,0 |
Reservation, dispositionsfond .... |
—2,5 |
-5,0 |
-5,0 |
|
Vinst att inleverera ............ |
12,0 |
20,0 |
20,0 |
|
Avkastningskrav................ |
12,0 |
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln riksbanksfonden för
budgetåret 1969/70 till 200 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med likaledes 200 000 000 kr. III.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar fr. o. in. budgetåret 1967/68
sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas,
karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets,
byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Allmänna fastighetsfonden
tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning
av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet
beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna
och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas
delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas
så, att ett överskott erhålls motsvarande full förräntning av det
på resp. delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet med övriga delfonder
7 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
98
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa
något överskott.
I skrivelse den 20 november 1969 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande
över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater
för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt
förslag till stat för fonden för budgetåret 1970/71. I enlighet med detta
förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptas till de i efterföljande
sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond.............. 1 000
Kriminalvårdsstyrelsens delfond.......... 7 360 000
Beskickningsfastigheternas delfond........ 3 880 000
Karolinska sjukhusets delfond............ 3 340 000
Akademiska sjukhusets delfond .......... 2 115 000
Byggnadsstyrelsens delfond.............. 120 200 000
Generaltullstyrelsens delfond ............ 255 000
Summa 137 151 000
Riksrevisionsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna
fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförs med 137 151 000
kr.
IV. Försvarets fastighetsfond
Fonden består av tre delfonder: kasernbyggnaders och befästningars delfonder
samt försvarets forskningsanstalts delfond. Såsom överskott för vardera
delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande för budgetåret 1970/71
6 1/4 % av den på resp. delfond vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för
budgetåret 1969/70 till 83 262 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1970/71 uppförs med 89 868 000 kr. V.
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna
från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1970/71
enligt följande:
Kronor
Utrikesdepartementet.................. 75 000
Styrelsen för internationell utveckling .... 31 000
Statskontoret........................ 36 711 000
Lantbruksstyrelsen.................... 1 700 000
Bostadsstyrelsen...................... 1 008 375 000
Riksbanken.......................... 9 820 000
Riksgäldskontoret.................... 49 000
Summa 1 056 761 000
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
99
Bostadsstyrelsens här redovisade inkomster hänför sig huvudsakligen till
lånefonden för bostadsbyggande. Inkomsterna av denna fond beräknas för
budgetåret 1970/71 till 1 000 milj. kr. Räntan på bostadslån enligt bostadslånekungörelsen
den 1 september 1969 (nr 552) har därvid förutsatts utgå
efter 7,5 % fr. o. m. den 1 januari 1970.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksrevisionsverket,
att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1970/71 upptas
till sammanlagt 1 056 761 000 kr. Beträffande överskottens fördelning på de
olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga C).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har statskontoret, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret
uppskattat avkastningen av resp. delfonder för budgetåret 1970/71 till följande
belopp:
Kronor
Statskontorets delfond.................. 16 000 000
Lantbruksstyrelsens delfond.............. 0
Arbetsmarknadsstyrelsens delfond........ 19 000 000
Bostadsstyrelsens delfond .............. 415 000
Riksbankens delfond.................... 90 000
Riksgäldskontorets delfond.............. 1 160 000
Summa 36 665 000
Riksrevisionsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd
för budgetåret 1970/71 upptas till 36 666 000 kr. med den fördelning
på delfonder, som anges i tabellbilagan (bilaga C). VII.
VII. Fonden för statens aktier
Riksdagen har den 10 december 1969 (prop. 1969: 121) beslutat om inrättande
av ett statligt förvaltningsbolag fr. o. m. den 1 januari 1970. Följande
under fonden för statens aktier redovisade bolag skall överföras till
förvaltningsbolaget:
Allmänna Bevaknings AB
AB Allmänna Förlaget
AB Statens Skogsindustrier
BS-konsult AB
AB Ceaverken
Karlskronavarvet AB
Kalmar Verkstads AB
Svenska Lagerhus AB
Luossavaara-Kiirunavaara AB
Norrbottens Järnverk AB
AB Oljetransit
Sveriges Centrala Restaurang AB
Svenska Reproduktions AB
Svenska Skifferolje AB
AB Statsgruvor
Svenska Utvecklings AB
100
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Svenska Industrietablerings AB
Svenska Tobaks AB
AB Svensk Torvförädling
Uddevallavarvet AB
Förvaltningsbolaget får lyfta utdelningar från dotterbolagen som utbetalas
efter den 1 januari 1970 utan hinder av att denna utdelning praktiskt
taget helt hänför sig till tiden före övertagandet av aktierna. Vinstmedel
skall fonderas i bolaget t. o. m. år 1972. Första utdelningen till staten skall
lämnas våren 1974 för de utdelningar bolaget erhållit under år 1973 (hänförande
sig till dotterbolagens verksamhet år 1972). Staten erhåller alltså
utdelning från förvaltningsbolaget första gången under budgetåret 1973/74.
Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastningen av på fonden bokförda
aktier under budgetåren 1969/70 och 1970/71 komma att inflyta från
AB Aerotransport, AB Svensk Bilprovning, Systembolaget AB, Sveriges Kreditbank,
AB Svensk Exportkredit, AB Industrikredit, Svenska Penninglotteriet
AB, AB Tipstjänst och AB Gullhögens bruk.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens
aktier för budgetåret 1969/70 till 20 000 000 kr. och föreslår, att titeln för
budgetåret 1970/71 uppförs med likaledes 20 000 000 kr.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1969 har riksförsäkringsverket
beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret
1969/70 till 68,0 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 68,3 milj. kr.
I särskilda skrivelser till riksrevisionsverket har statskontoret, statens
personalpensionsverk och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga
såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1970/71 till
8 560 000 kr., 13 200 000 kr. resp. 41 000 kr.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksrevisionsverket, att
inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1970/71 beräknas
till sammanlagt 90 101 000 kr. Beträffande överskottens fördelning på de
olika fonderna hänvisas till tabellbilagan (bilaga C). IX.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksrevisionsverket
den 13 oktober 1969 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna
fond till 4,34 milj. kr. för budgetåret 1969/70 och till 4,04 milj. kr. för budgetåret
1970/71.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för kreditgivning
till utlandet för budgetåret 1969/70 till 4 340 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1970/71 uppförs med 4 040 000 kr.
101
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser från riksgäldskontoret, statens
vägverk, sjöfartsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen och överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap har lämnats de uppgifter beträffande
avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som framgår av följande sammanställning.
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret)
Statens vägverks förrådsfond (statens vägverk)....
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen)
Sjöfartsverkets fond (sjöfartsstyrelsen) ..........
Statens datamaskinfond (statskontoret)..........
Jordfonden (lantbruksstyrelsen) ................
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
(överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap)
Summa
1969/70
kronor
8 000 000
16 332 000
45 000
11 247 000
2 100 000
2 850 000
1 261 000
41 835 000
1970/71
kronor
8 000 000
16 260 000
37 000
13 095 000
3 600 000
2 900 000
1 060 000
44 952 000
Riksrevisionsverket förordar med stöd av föregående uppgifter, att inkomsttiteln
övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1970/71 uppförs med
44 952 000 kr.
102
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Kapitalbudgetens inkomster
För finansiering av viss del av investeringarna på kapitalbudgeten används
dels medel som blir tillgängliga genom årliga avskrivningar inom
kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels ock övriga inom
fonderna för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och övrig
kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på totalbudgetens inkomstsida
i riksstaten under rubriken C. Beräknad övrig finansiering.
Riksrevisionsverket har i skrivelser från myndigheterna inhämtat uppgifter
om avskrivningsmedlens och övriga kapitalmedels beräknade storlek
under budgetåren 1969/70 och 1970/71.
Dessa uppgifter har sammanställts i efterföljande tablåer där även utfallet
för budgetåret 1968/69 och de i riksstaten för budgetåret 1969/70 upptagna
beloppen har intagits.
Beträffande avskrivningsmed el inom fonden lämnas följande kommentarer.
Televerket har i avsättning till värdeminskningskonto för budgetåren
1969/70—1970/71 i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/
55—1968/69 medräknat en extra avsättning på 15 milj. kr. motsvarande en
del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna
för telefonabonnemang.
Statens järnvägar har för budgetåret 1969/70 erhållit Kungl.
Maj:ts bemyndigande att i resultatutjämnande syfte utnyttja högst 30 milj.
kr. av tidigare avsatta pensionsmedel. För 1970/71 har Statens järnvägar
x-äknat med fortsatt sådant bemyndigande.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
103
Avskrivningsmedel inom fonden
1 000 kr.
Fond |
1968/69 Utfall |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat |
Enl myndig-heternas |
|||
I. Statens affårsverksfonder |
||||
A. Försvarets fabriksverks fond .. |
11 284 |
12 200 |
14 200 |
16 500 |
B. Postverkets » .. |
11 000 |
11 800 |
11 800 |
13 200 |
C. Televerkets * |
544 829 |
596 100 |
627 600 |
650 900 |
D. Statens järnvägars » .. |
228 976 |
241 000 |
232 200 |
242 800 |
E. Luftfartsverkets » .. |
14 908 |
12 600 |
16 200 |
20 500 |
F. Statens vattenfallsverks * .. |
321 090 |
310 000 |
349 700 |
360 000 |
Summa |
1 132 087 |
1 183 700 |
1 251 700 |
1 303 900 |
II. Statens allmänna fastighetsfond |
||||
Kriminalvårdsstyrelsens delfond |
2 066 |
2 185 |
2 628 |
|
Beskickningsfastigheternas * |
397 |
391 |
419 |
|
Karolinska sjukhusets * |
2 027 |
2 231 |
2 383 |
|
Akademiska sjukhusets » |
2 410 |
2 594 |
2 684 |
|
Byggnadsstyrelsens » |
28 597 |
32 421 |
34 577 |
|
Generaltullstyrelsens * |
93 |
83 |
85 |
|
Summa |
35 590 |
37 582 |
39 904 |
42 776 |
III. Försvarets fastighetsfond |
||||
Kasernbyggnaders och befästning- |
||||
ars delfonder ................ |
20 915 |
21 563 |
22 702 |
|
Försvarets forskningsanstalts del- |
||||
fond........................ |
689 |
730 |
743 |
|
Summa |
21 604 |
22 293 |
22 293 |
23 445 |
VIII. Diverse kapitalfonder |
||||
Statens vägverks förrådsfond .... |
48 921 |
49 000 |
49 000 |
51 500 |
Sjöfartsverkets fond............ |
11 054 |
11 400 |
11 727 |
11 626 |
Statens datamaskinfond ........ |
3 760 |
5 900 |
17 000 |
25 000 |
Förrådsfönden för ekonomisk för- |
||||
svarsberedskap .............. |
1 062 |
1 380 |
1062 |
1 062 |
Summa |
64 797 |
67 680 |
78 789 |
89188 |
Totalt |
1254 078 |
1 311 255 |
1392 686 |
1459 309 |
Efter vissa smärre justeringar på fastighetsfonderna.
104
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Övriga kapitalmedel
1 000 kr. 1
Fond |
1968/69 Utfall |
1969/70 |
1970/71 |
||
Riksstat |
Enl myndig-heternas |
||||
I. Statens affärsverksfonder |
|||||
A. Försvarets fabriksverks fond .. |
346 |
4 350 |
5 700 |
100 |
|
B. Postverkets |
» |
— |
1 |
1 |
1 |
C. Televerkets |
* |
1 582 |
1 000 |
1000 |
1000 |
D. Statens järnvägars |
18 215 |
6 000 |
10 000 |
12 000 |
|
E. Luftfartsverkets |
» |
255 |
1 |
1 |
1 |
F. Statens vattenfallsverks |
» |
5 435 |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
G. Domänverkets |
» |
— |
1 |
— |
— |
Summa |
25 832 |
16 353 |
21 702 |
18 102 |
|
II. Statens allmänna fastighetsfond |
|||||
Slottsbyggnadernas |
delfond |
950 |
— |
— |
|
Kriminalvårdsstyrelsens |
» |
9 |
— |
— |
|
Beskickningsfastigheternas |
» |
1 598 |
10160 |
— |
|
Akademiska sjukhusets |
« |
— |
3 000 |
— |
|
Byggnadsstyrelsens |
5 390 |
J53 000 |
3 000 |
||
Generaltullstyrelsens |
» |
272 |
95 |
150 |
|
Summa |
8 218 |
5 700 |
66 255 |
3150 |
|
III. Försvarets fastighetsfond |
|||||
Kasernbyggnaders och befästningars |
|||||
delfonder ............. |
6 316 |
2 000 |
26 000 |
||
Summa |
6 316 |
2 000 |
2 000 |
26 000 |
|
V. Fonden för låneunderstöd |
|||||
Statskontorets |
delfond |
12 095 |
12 000 |
12 000 |
|
Lantbruksstyrelsens |
» |
0 |
— |
— |
|
Arbetsmarknadsstyrelsens |
» |
6 689 |
10 000 |
26 500 |
|
Bostadsstyrelsens |
» |
1 903 |
1200 |
800 |
|
Riksbankens |
* |
1 641 |
900 |
500 |
|
Riksgäldskontorets |
» |
2 601 |
2 600 |
2 700 |
|
Summa |
24 930 |
30 500 |
26 700 |
42 500 |
|
VI. Fonden för förlag till statsverket |
56 229 |
40 000 |
40 000 |
40 000 |
|
VIII. Diverse kapitalfonder |
|||||
Statens vägverks förrådsfond .... |
791 |
200 |
200 |
200 |
|
Sjöfartsverkets fond ..... |
174 |
50 |
50 |
50 |
|
Statens datamaskinfond ... |
— |
1 |
— |
— |
|
Förrådsfonden för ekonomisk för- |
|||||
svarsberedskap......... |
— |
1 |
— |
— |
|
Summa |
965 |
252 |
250 |
250 |
|
Totalt |
122 491 |
94 805 |
156 907 |
130 002 |
1 Härav utgör ca 50 milj. kr. av statskontorets inlevererade ackumulerade medel avseende
försåld mark på Kungl. Djurgården.
105
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
övrig kapitalåterbetalning
1 000 kr.
Fond |
1968/69 Utfall |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat |
Enl myndig-heternas |
|||
Statens utlåningsfonder .............. Fonden för Södertälje kanalverk ...... Fonden för kreditgivning till utlandet .. |
120 990 116 22 977 |
37 500 117 20 240 |
21 907 20 850 |
|
Summa |
44 083 |
38 539 |
57 857 |
42 874 |
Riksrevisionsverket föreslår att kapitalbudgetens inkomster för budgetåret
1970/71 efter vissa smärre justeringar på fastighetsfonderna upptas i
enlighet med myndigheternas ovannämnda förslag. 1
1 Redovisas i budgetredovisningen som inkomst på investeringsanslag.
106
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av drift- och kapitalbudgetens
inkomster under budgetåret 1970/71 och den nu företagna uppskattningen
av inkomsterna under innevarande budgetår har utförts under antagande
av en uppgång av 7 % för den totala lönesumman under 1969 och
av 8 % under 1970. För de första månaderna under 1971 har räknats med
en uppgång av 7 %. Bolagens taxerade inkomster har förutsatts komma att
öka med 12 % mellan 1969 och 1970 års taxeringar och därefter schablonmässigt
med 5 % mellan 1970 och 1971 års taxeringar.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under
innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga B
Totalbudgetens inkomster (milj. kr.)
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Föränd- |
Föränd- |
||||
Utfall |
Beräk- |
ring |
ring |
|||||
Riks- |
Ny be- |
ning |
från |
från |
||||
stat |
räkning |
1968/69 |
ny ber. |
|||||
till ny |
1969/70 |
|||||||
ber. |
till |
|||||||
1969/70 |
1970/71 |
|||||||
Driftbudgetens inkomster |
||||||||
Skatt på inkomst och |
||||||||
förmögenhet m. m...... |
14 078 |
17 100 |
16 700 |
19 200 |
+ 2 622 |
+ 2 500 |
||
Övriga skatter på inkomst, |
||||||||
förmögenhet och rörelse. |
574 |
588 |
636 |
657 |
+ |
62 |
+ |
21 |
Automobilskattemedel: ... |
2 762 |
3 040 |
3 015 |
3 215 |
+ |
253 |
+ |
200 |
Fordonsskatt ......... |
963 |
1 140 |
1 no |
1 210 |
+ |
147 |
+ |
100 |
Bensin- och bränn- |
||||||||
oljeskatt............ |
1 800 |
1 900 |
1 905 |
2 005 |
+ |
105 |
+ |
100 |
Allmän arbetsgivaravgift.. |
287 |
750 |
760 |
890 |
+ |
473 |
+ |
130 |
Tullar och acciser:....... |
13 909 |
14 077 |
14 023 |
14 875 |
+ |
114 |
4* |
852 |
Tullmedel............. |
953 |
970 |
1 020 |
1 060 |
+ |
67 |
+ |
40 |
Allmän varuskatt...... |
4 963 |
— |
— |
— |
-4 963 |
— |
||
Mervärdeskatt ........ |
1 991 |
6 900 |
6 700 |
7 300 |
+ 4 709 |
+ |
600 |
|
Särskilda varuskatter ... |
394 |
410 |
415 |
430 |
+ |
21 |
+ |
15 |
Omsättningsskatt på |
||||||||
motorfordon......... |
425 |
480 |
490 |
525 |
+ |
65 |
+ |
35 |
Tobaksskatt........... |
1 523 |
1 570 |
1 570 |
1 580 |
+ |
47 |
+ |
10 |
Skatt på sprit......... |
1 837 |
1 825 |
1 875 |
1 900 |
+ |
38 |
+ |
25 |
Skatt på vin.......... |
211 |
225 |
225 |
235 |
+ |
14 |
+ |
10 |
Skatt på malt- och |
||||||||
läskedrycker ........ |
403 |
450 |
450 |
500 |
+ |
47 |
+ |
50 |
Energiskatt........... |
905 |
935 |
960 |
1 015 |
+ |
55 |
+ |
55 |
Särskild skatt på mo- |
||||||||
torbränslen.......... |
225 |
237 |
238 |
250 |
+ |
13 |
+ |
12 |
Övriga................ |
79 |
75 |
80 |
80 |
+ |
1 |
— |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
107
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Föränd- |
Föränd- |
||||
Utfall |
Beräk- |
ring |
ring |
|||||
Riks- |
Ny be- |
ning |
från |
från |
||||
stat |
räkning |
1968/69 |
ny ber. |
|||||
till ny |
1969/70 |
|||||||
ber. |
till |
|||||||
1969/70 |
1970/71 |
|||||||
Uppbörd i statens verk- |
||||||||
samhet:............... |
823 |
933 |
1 033 |
1 053 |
+ |
210 |
+ |
20 |
Bidrag till kostnader |
||||||||
för polis-, domstols- |
||||||||
och uppbördsväsen- |
||||||||
det m. m............ |
142 |
95 |
100 |
83 |
— |
42 |
— |
17 |
Pensionsmedel m. m. .. |
— |
237 |
286 |
296 |
+ |
286 |
+ |
10 |
Övriga................ |
682 |
601 |
647 |
674 |
— |
35 |
+ |
27 |
Diverse inkomster:....... |
535 |
583 |
588 |
596 |
+ |
53 |
+ |
8 |
Totalisatormedel....... |
103 |
105 |
105 |
108 |
+ |
2 |
+ |
3 |
Tipsmedel............. |
139 |
136 |
150 |
150 |
+ |
11 |
— |
|
Lotterimedel.......... |
157 |
157 |
153 |
153 |
— |
4 |
— |
|
Övriga................ |
137 |
185 |
180 |
185 |
+ |
44 |
+ |
5 |
Statens affärsverksfonder:. |
563 |
721 |
650 |
710 |
+ |
87 |
+ |
60 |
Televerket............ |
167 |
176 |
146 |
120 |
— |
21 |
— |
26 |
Statens järnvägar...... |
0 |
140 |
70 |
149 |
+ |
70 |
+ |
79 |
Statens vattenfallsverk.. |
350 |
350 |
370 |
375 |
+ |
20 |
+ |
5 |
Övriga................ |
46 |
55 |
64 |
66 |
+ |
18 |
+ |
2 |
Riksbanksfonden........ |
200 |
200 |
200 |
200 |
— |
— |
||
Statens allmänna fastig- |
||||||||
hetsfond.............. |
53 |
92 |
92 |
137 |
+ |
39 |
+ |
45 |
Försvarets fastighetsfond.. |
79 |
83 |
83 |
90 |
+ |
4 |
+ |
7 |
Statens utlåningsfonder: .. |
767 |
772 |
817 |
1 057 |
+ |
50 |
+ |
240 |
Lånefonden för bostads- |
||||||||
byggande ........... |
723 |
725 |
765 |
1 000 |
+ |
42 |
+ |
235 |
Övriga................ |
44 |
47 |
52 |
57 |
+ |
8 |
+ |
5 |
Fonden för låneunderstöd . |
24 |
38 |
28 |
37 |
+ |
4 |
+ |
9 |
Fonden för statens aktier.. |
52 |
50 |
20 |
20 |
— |
32 |
— |
|
Statens pensionsfonder.... |
84 |
89 |
90 |
90 |
+ |
6 |
— |
|
Diverse kapitalfonder..... |
44 |
44 |
46 |
49 |
+ |
2 |
+ |
3 |
Säger för driftbudgeten |
34 836 |
39 160 |
38 781 |
42 876 |
+ 3 945 |
+ 4 095 |
||
Kapitalbudgetens inkomster |
||||||||
Avskrivningsmedel och |
||||||||
övriga kapitalmedel |
||||||||
inom fonderna |
||||||||
Statens affärsverks- |
||||||||
fonder ............. |
1 158 |
1 200 |
1 273 |
1 322 |
+ |
115 |
+ |
49 |
Övriga kapitalfonder . .. |
219 |
206 |
276 |
267 |
+ |
57 |
— |
9 |
Övrig kapitalåterbetal- |
||||||||
ning.................. |
23 |
39 |
58 |
43 |
+ |
35 |
— |
15 |
Säger för kapitalbudgeten |
1 400 |
1 445 |
1 607 |
1 632 |
+ |
207 |
+ |
25 |
Totalbudgetens inkom- |
||||||||
ster.................. |
36 236 |
40 605 |
40 388 |
44 508 |
+ 4 152 |
+ 4120 |
resp. bilaga C fogade specifikationerna samt av den sammanfattande tabellen
ovan, i vilken även de redovisade inkomsterna under budgetåret 1968/
69 och riksstatssiffroma för budgetåret 1969/70 medtagits för jämförelse.
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle inkomsterna på driftbudgeten
108
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
under budgetåret 1969/70 komma att uppgå till 38 781 milj. kr., vilket understiger
i riksstaten upptaget belopp med 379 milj. kr. För budgetåret
1970/71 skulle inkomsterna komma att uppgå till 42 876 milj. kr., vilket
skulle innebära en uppgång med 4 095 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade
inkomsterna för budgetåret 1969/70 och en uppgång med 3 716
milj. kr. i jämförelse med gällande riksstat.
De totala inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas uppgå till sammanlagt
1 607 milj. kr. under budgetåret 1969/70 mot 1 445 milj. kr. i riksstaten.
För budgetåret 1970/71 skulle inkomsterna uppgå till 1 632 milj. kr.,
vilket innebär en uppgång med 25 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade
inkomsterna för budgetåret 1969/70.
Totalbudgetens inkomster beräknas för budgetåret 1969/70 till 40 388
milj. kr. mot i riksstaten upptagna 40 605 milj. kr. och för budgetåret 1970/
71 till 44 508 milj. kr.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom,
revisionsdirektören Säfström samt avdelningsdirektören Cederblad varjämte
byrådirektören Andrén varit föredragande. Stockholm den 12 december
1969.
Stig Andrén
Underdånigst
LARS LINDMARK
BILAGOR
no
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Bilaga A
Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1964/65*—-1968/69
Tusental kronor
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Skatter, avgifter in. m. Skatter: Skatt på inkomst, förmögenhet och rö-relse: Skatt på inkomst och förmögenhet |
10 629 283 |
11 927 710 |
12 668 661 |
12 884 760 |
14 078 294 |
Kupongskatt.................... |
8 686 |
9 162 |
11191 |
10 057 |
16 225 |
Utskiftningsskatt och ersättnings-skatt ........................ |
1074 |
3 661 |
—;86 |
1 630 |
1 943 |
Skogsvårdsavgifter .............. |
10134 |
10 423 |
10 418 |
9 871 |
10 615 |
Bevillningsavgifter för särskilda för-måner och rättigheter.......... |
3 527 |
3 522 |
3156 |
1 963 |
2 074 |
Arvsskatt och gåvoskatt.......... |
144 617 |
167 356 |
191 579 |
206 092 |
222 014 |
Lotterivinstskatt ................ |
110 830 |
103 831 |
90 350 |
91 559 |
94 896 |
Stämpelskatt och stämpelavgift (Om-sättnings-ochexpeditionsstämplar) |
180 257 |
173 214 |
184 585 |
232 112 |
226 531 |
Säger för skatt på inkomst, |
11 088 409 |
12 398 879 |
13 159 853 |
13 438 044 |
14 652 593 |
Automobilskattemedel: Fordonsskatt.................... |
544 820 |
578 833 |
617 193 |
865 685 |
962 833 |
Trafikomläggningsskatt .......... |
93 667 |
99 511 |
107 445 |
— |
— |
Bensin- och brännoljeskatt........ |
1 323 444 |
1 537 039 |
1 659 193 |
1 696 241 |
1 799 625 |
Säger för automobilskattemedel |
1 961 930 |
2 215 383 |
2 383 831 |
2 561 926 |
2 762 458 |
Allmän arbetsgivaravgift............ |
— |
— |
— |
— |
287 336 |
Tullar och acciser: Tullmedel ...................... |
1 058 109 |
1 087 537 |
984 246 |
949 820 |
952 799 |
Allmän varuskatt................ |
3 478 173 |
5 019 459 |
5 785 268 |
6 571 660 |
4 962 962 |
Mervärdeskatt .................. |
— |
— |
— |
— |
1 991 212 |
Särskilda varuskatter ............ |
420 403 |
349 461 |
368 086 |
384 531 |
393 965 |
Omsättningsskatt på motorfordon.. |
312 543 |
318 538 |
313 993 |
309 251 |
424 883 |
Regleringsavgift och accis på fettva-ror m. m....................... |
290 |
39 |
35 |
26 |
_ |
Tobaksskatt .................... |
1 094 109 |
1 204 139 |
1 348 595 |
1 489 812 |
1 522 677 |
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-handelsbolag .................. |
22 641 |
25 205 |
30 499 |
25 245 |
25 386 |
Rusdrycksförsäljningsmedel av de-taljhandelsbolag ................ |
49 004 |
48 921 |
50 879 |
50 608 |
52 802 |
Skatt på sprit .................. |
1 502 946 |
1 589 564 |
1 731 494 |
1 787 235 |
1 837 353 |
Skatt på vin .................... |
136 958 |
146 840 |
171 680 |
190 671 |
211 200 |
Skatt på malt- och läskedrycker .... |
200 433 |
252 489 |
309 832 |
347 799 |
402 683 |
Energiskatt .................... |
707 967 |
779 274 |
804 503 |
846 511 |
905 048 |
Särskild skatt på motorbränslen.... |
— |
25 527 |
204 102 |
210 980 |
225 134 |
Investeringsavgift................ |
— |
— |
52 |
4 676 |
853 |
Säger för tullar och acciser |
8 983 675 |
10 846 993 |
12 103 264 |
13 168 824 |
13 908 957 |
Säger för skatter |
22 033 914 |
25 461 255 |
27 646 948 |
29 168 794 |
31 611 344 |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
111
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Uppbörd i s/a/ens verksamhet: |
42 684 |
47 037 |
53 879 |
73 206 |
|
Bidrag till kostnader för polis-, dom-stols- och uppbördsväsendet m. m. |
141 395 |
374 642 |
276 433 |
222 877 |
141 800 |
Yattendomstolsavgifter ............ |
1 515 |
1 346 |
1 787 |
319 |
668 |
Inkomster vid kriminalvården ...... |
3 020 |
5 168 |
7 108 |
8 660 |
10 096 |
Inkomster vid flygtekniska försöksan-stalten .......................... |
10 235 |
10 249 |
10 392 |
9 265 |
9 677 |
Bidrag till riksförsäkringsverket och |
4 382 |
4 859 |
4 986 |
4 398 |
7 133 |
Personalsjukpenningar m. m......... |
42 489 |
48 590 |
54 665 |
83 619 |
89 323 |
Inkomster vid centrala sjukvårdsbered-ningen .......................... |
23 |
24 |
24 |
21 |
|
Inkomster vid statens institut för folk-hälsan .......................... |
658 |
663 |
755 |
751 |
1 150 |
Inkomster vid statens bakteriologiska |
10178 |
7 805 |
14 903 |
14 590 |
18 408 |
Inkomster vid statens farmacevtiska |
1410 |
1477 |
1 420 |
1 468 |
2 324 |
Inkomster vid statens rättskemiska |
961 |
824 |
911 |
895 |
1 215 |
Inkomster vid karolinska sjukhuset .. |
61 174 |
64 169 |
74 804 |
101 333 |
129 858 |
Inkomster vid serafimerlasarettet .... |
12 820 |
15 044 |
18 396 |
25 598 |
_ |
Inkomster vid Vipeholms sjukhus m.m. |
1 374 |
523 |
|||
Inkomster vid statens vårdanstalter |
677 |
291 |
445 |
389 |
377 |
Inkomster vid statens mentalsjukhus.. |
48182 |
47 935 |
34 144 |
— |
— |
Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus .... |
309 |
319 |
227 |
— |
— |
Inkomster vid arbetsmedicinska insti-tutet .......................... |
198 |
314 |
|||
Exekutionsavgifter ................ |
1 868 |
7 217 |
6 453 |
6 714 |
6 395 |
Restavgifter ...................... |
— |
— |
— |
— |
39 159 |
Inkomster vid statens vägverk (väg-och vattenbyggnadsverket)........ |
1 334 |
1352 |
1497 |
1 662 |
1 937 |
Förrättningsavgifter vid statens bilin-spektion ........................ |
6 436 |
7 586 |
10 312 |
11 600 |
|
Inkomster vid statens trafiksäkerhets-verk ............................ |
15 300 |
||||
Avgifter för registrering av motorfordon |
15 207 |
15 580 |
15 423 |
14 867 |
16 570 |
Försäljning av sjökort m. m......... |
1 125 |
1618 |
1 725 |
1 536 |
1 796 |
Fyr- och båkmedel ................ |
21 571 |
26 625 |
33 522 |
35 687 |
40 485 |
I.otspenningar .................... |
15 682 |
15 271 |
23 025 |
27 717 |
29 563 |
Skeppsmätningsavgifter ............ |
587 |
684 |
834 |
1 696 |
1 376 |
Inkomster vid Sveriges meteorologiska |
8165 |
9 051 |
10 659 |
12 556 |
13 214 |
Bidrag till statens bränslekontrolleran-de verksamhet .................. |
119 |
105 |
119 |
112 |
173 |
Inkomster vid statens planverk (Inkom-ster vid länsarkitektsorganisationen) |
980 |
804 |
658 |
681 |
935 |
Inkomster vid statens geotekniska in-stitut .......................... |
1 305 |
1 946 |
2 186 |
2 555 |
2 810 |
Inkomster av datamaskindrift vid |
2 832 |
751 |
_ |
||
Inkomst av myntning och justering .. |
15 294 |
18 088 |
18 766 |
21 875 |
19 454 |
Kontrollstämpelmedel.............. |
2 391 |
2 207 |
1991 |
1 882 |
1 475 |
Bidrag till bankinspektionen........ |
2 031 |
2 305 |
2 598 |
2 690 |
3 290 |
Bidrag för revision av sparbankerna .. |
539 |
604 |
616 |
748 |
787 |
Bidrag till försäkringsinspektionen.... |
1 841 |
1 596 |
2 279 |
2 209 |
2 274 |
Inkomster vid Sveriges geologiska un-dersökning ...................... |
950 |
718 |
775 |
906 |
663 |
Inkomster vid statens provningsanstalt |
4 683 |
5 187 |
6 796 |
7119 |
7 770 |
Inkomster vid statens skeppsprovnings-anstalt.......................... |
2 084 |
2 517 |
2 961 |
3 068 |
3 461 |
112
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Avgifter för granskning av biograf-film ............................ |
262 |
255 |
243 |
262 |
245 |
Inkomster vid riksantikvarieämbetet.. |
817 |
1 507 |
|||
Inkomster vid odontologiska fakulteter-na (tandläkarhögskolorna) ........ |
794 |
1002 |
896 |
1 045 |
1 652 |
Inkomster vid lantbruksnämnderna .. |
1 531 |
1 737 |
1 737 |
2 404 |
2 835 |
Inkomster vid statens hingstdepå och |
_ |
_ |
841 |
796 |
753 |
Inkomster vid statens jordbruksnämnd |
495 |
474 |
540 |
661 |
641 |
Inkomster vid statens centrala frökon-trollanstalt...................... |
3 645 |
4 017 |
4 442 |
5 046 |
4 749 |
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. |
807 |
915 |
918 |
1 321 |
1363 |
Inkomster vid statens lantbrukskemiska |
293 |
372 |
361 |
413 |
786 |
Inkomster vid statens maskinprov-ningar .......................... |
329 |
486 |
476 |
538 |
448 |
Avgifter vid köttbesiktning.......... |
4 636 |
5 557 |
6 918 |
7 501 |
7 352 |
Inkomster vid statens veterinärmedi-cinska anstalt.................... |
2 215 |
2 430 |
3106 |
3 051 |
3 618 |
Inkomster vid veterinärhögskolan .... |
876 |
935 |
981 |
1 016 |
1 148 |
Inkomster vid lantmäteriväsendet .... |
25 102 |
26 823 |
32 226 |
42 226 |
47 500 |
Inkomster vid rikets allmänna kart-verk ............................ |
3 895 |
5 269 |
6 746 |
6 604 |
6 146 |
Avgifter för statskontroll av krigsma-terieltiilverkningen .............. |
77 |
83 |
94 |
95 |
80 |
Inkomster vid statens institut för kon-sumentfrågor .................... |
528 |
859 |
1056 |
1 209 |
1356 |
Inkomster vid patent- ochregistrerings-väsendet (Patent- och varumärkes-samt registreringsavgifter) ........ |
20 669 |
21 962 |
24 700 |
29 327 |
35177 |
Avgifter för registrering i förenings-m. fl. register.................... |
644 |
699 |
682 |
985 |
1153 |
Inkomster av statens gruvegendom .. |
4 920 |
7 726 |
11 839 |
5 991 |
9 844 |
Säger för uppbörd i statens verksamhet |
518170 |
829 500 |
790 135 |
798 821 |
823 309 |
Diverse inkomster: Bötesmedel........................ |
40 531 |
48 283 |
59 366 |
73 921 |
80 988 |
Totalisatormedel .................. |
77 645 |
79 624 |
91 874 |
98 448 |
103 356 |
Tipsmedel ........................ |
121 503 |
130 695 |
131 494 |
132 129 |
138 538 |
Lotterimedel ...................... |
129 894 |
131 792 |
135 730 |
162 745 |
156 546 |
Övriga diverse inkomster............ |
134 424 |
87 710 |
108 231 |
88 385 |
55 917 |
Säger för diverse inkomster |
503 996 |
178101 |
526 695 |
555 628 |
535 315 |
Säger för skatter, avgifter, m. m. |
23 056 080 |
26 768 859 |
28 964 079 |
30 523 243 |
32 969 998 |
Inkomster av statens kapitalfonder Statens affärsverksfonder: Försvarets fabriksverk.............. |
10 791 |
10 800 |
|||
Postverket........................ |
25 983 |
3 237 |
11 165 |
15 022 |
10 000 |
Televerket ........................ |
50 000 |
123 645 |
150 423 |
215 000 |
167 200 |
Statens järnvägar.................. |
1 000 |
25 000 |
12 342 |
20 071 |
124 |
Luftfartsverket.................... |
. |
13 595 |
14 739 |
||
Statens vattenfallsverk.............. |
308 785 |
310 651 |
310 634 |
334 702 |
349 742 |
Domänverket...................... |
30 701 |
14 000 |
31 933 |
5 089 |
10184 |
Säger för statens affärsverksfonder |
116 no |
176 532 |
516 197 |
611 271 |
562 789 |
Riksbanks) onden...................... |
100 000 |
100 000 |
150 000 |
150 000 |
200 000 |
Statens allmänna fastighets)ond ........ |
12 960 |
16 025 |
50 539 |
17 031 |
52 559 |
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
113
1964/65 |
1905/66 ; |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Försvarets fonder: |
|||||
Försvarets fast iglietsfond............ |
• 39 754 |
44 S56 |
63 182 |
73 506 |
79 007 |
Försvarets fabriksfond.............. |
4 330 |
5 139 |
7 062 |
||
Säger för försvarets fonder |
4i lil |
i9 995, |
70 215 |
73 005 |
70 007 |
Statens utlåningsjonder: |
|||||
Utrikesförvaltningens lånefond ...... |
40 |
43 |
46 |
49 |
57 |
Biståndsförvaltningens lånefond .... |
— |
—: |
13 |
13 |
20 |
Varnpliktslånef onden .............. |
1 |
2 |
0 |
||
Lånefonden lör tjänstemannasämhället |
|||||
vid Mörby ...................... |
2 |
2 |
1 |
— |
__ |
Statens bosättningslånefond ........ |
2 830 |
3 793 |
5 272 |
6 293 |
6 917 |
Vattenkraftslånefonden ............ |
346 |
343 |
323 |
316 |
272 |
Luftfartslånefonden ................ |
871 |
1 748 |
2 539 |
3 134 |
3 764 |
Statens lånefond för den mindre skepps- |
|||||
farten.......................... |
1 365 |
1 948 |
1 822 |
2 032 |
2 053 |
Tullverkets båtlånefond ............ |
0 |
0 |
0 |
_ |
_ |
Statens lånefond för universitetsstudier |
622 |
720 |
889 |
1 851 |
1 435 |
Allmänna studielånefonden.......... |
647 |
730 |
888 |
1 838 |
4 746 |
Lånefonden för inventarier i student- |
|||||
bostäder........................ |
369 |
413 |
566 |
774 |
1 076 |
Lånefonden för studentkårlokaler .... |
— |
— |
3 |
6 |
23 |
Jordbrukets lagerliusfond............ |
425 |
378 |
330 |
282 |
239 |
Jordbrukets maskinlånefond ........ |
1 246 |
1 350 |
1462 |
811 |
1 348 |
Statens sekundärlånefond för jordbru- |
|||||
kare............................ |
70 |
60 |
48 |
39 |
32 |
Fonden för supplementär jordbruks- |
|||||
kredit .......................... |
28 |
18 |
10 |
6 |
5 |
Kraftledningslånefonden............ |
205 |
176 |
175 |
157 |
155 |
Elektrifieringslånef onden............ |
0 |
0 |
0 |
— |
_ |
Egnahemslånefondon .............. |
3 585 |
3 381 |
3 221 |
2 549 |
2 380 |
Arrendelånefonden ................ |
0 |
1 |
0 |
_ |
_ |
Arbetarsmåbrukslånefonden ........ |
— |
— |
0 |
_ |
|
Statens avdikningsiånefond.......... |
2 014 |
2 091 |
1 946 |
1 972 |
1 869 |
Täckdikningslånefonden ............ |
0 |
0 |
_ |
_ |
|
Bevattningslånefonden.............. |
0 |
0 |
0 |
— |
_ |
Fiskerilånefonden.................. |
697 |
797 |
927 |
756 |
818 |
Statens fiskredskapslånefond ........ |
1 |
1 |
9 |
— |
_ |
Lånefonden till främjande av bered- |
|||||
ning och avsättning av fisk m. m... |
— |
91 |
96 |
92 |
90 |
Skogsväglånefonden................ |
51 |
51 |
43 |
43 |
42 |
Statens slcogslånefond .............. |
0 |
1 |
0 |
— |
_ |
Lånefonden för insamling av skogsfrö |
34 |
51 |
55 |
59 |
72 |
Statens hantverks- och industrilåne- |
|||||
fond............................ |
5 874 |
7 755 |
9 815 |
10 289 |
11 802 |
Statens sekundärlånefond för rederi- |
|||||
näringen........................ |
37 |
96 |
76 |
61 |
50 |
Lånefonden för bostadsförsörjning för |
|||||
mindre bemedlade, barnrika familjer |
2 962 |
2 671 |
2 392 |
2 133 |
1 880 |
Lånefonden för bostadsbyggande i std- |
|||||
der och stadsliknande samhällen.. .. |
8 |
4 |
2 |
_ |
|
Lånefonden för främjande av bostads- |
|||||
byggande på landsbygden ........ |
174 |
130 |
89 |
53 |
28 |
Lånefonden för bostadsbyggande .... |
335 766 |
367 795 |
420 726 |
470 220 |
722 751 |
Lånefonden för maskinanskaffning in- |
|||||
om byggnadsindustrin............ |
633 |
645 |
652 |
887 |
1 084 |
8 Bihang till riksdagens protokoll 1070. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
114
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Lånefonden för allmänna samlingslo- |
1 174 |
1 961 |
|||
kaler .......................... |
1 498 |
2 261 |
1 774 |
||
Övriga utlåningsfonder ............ |
— |
— |
— |
16 |
12 |
Säger för statens utlåningsfonder |
362 401 |
399 543 |
456 214 |
507 906 |
766 981 |
Fonden för låneunderstöd.............. |
9 142 |
15 545 |
13 821 |
19 583 |
23 954 |
Fonden för statens aktier.............. |
107527 |
37 774 |
92 813 |
44 769 |
52 356 |
Statens pensionsfonder: |
|||||
Folkpensioneringsfonden............ |
57 994 |
58 710 |
59 021 |
57 894 |
62 681 |
Civila tjänstepensionsfonden ........ |
1 779 |
1 818 |
1 847 |
1 886 |
1 929 |
Militära tjänstepensionsfonden ...... |
174 |
212 |
212 |
220 |
205 |
Allmänna familjepensionsfonden...... |
5 229 |
5 481 |
5 508 |
5 724 |
6 159 |
Statens pensionsanstalts pensionsfond |
11 793 |
12 132 |
12 291 |
1Z 858 |
13 343 |
Pensionsfonden för vissa riksdagens |
35 |
36 |
36 |
37 |
40 |
Säger för statens pensionsfonder |
77 003 |
78 391 |
78 915 |
78 620 |
84 356 |
Diverse kapitalfonder.................. |
40 963 |
42 255 |
47 581 |
42 492 |
44 099 |
Säger för inkomster av |
1200 610 |
1246 060 |
1476 623 |
1 578180 |
1 866103 |
Summa |
24 256 689 |
28 014 920 |
30 440 702 |
32101 424 |
34 836 101 |
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
115
Bilaga B
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1969/70
A. Skatter, avgifter, in. m. |
I riksstaten beräknat belopp Tusental kr. |
Beräknat utfall Tusental kr. |
I. Skatter: 1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: |
17 100 000 |
10 700 000 |
b) Kupongskatt, bevillning................ |
13 500 |
17 000 |
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, be-villning ............................... |
1 000 |
1 000 |
(1) Skogsvårdsavgifter, bevillning........... |
10 200 |
10 200 |
e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner |
3 000 |
3 000 |
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning...... |
210 000 |
240 000 |
g) Lotterivinstskatt, bevillning............ |
100 000 |
100 000 |
h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevillning |
250 000 |
265 000 |
2. Automobilskattemedel: a) Fordonsskatt, bevillning................ |
1 140 000 |
1 110 000 |
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning____ |
1 900 000 |
1 905 000 |
3. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning ........ |
750 000 |
760 000 |
4. Tullar och acciser: a) Tullmedel, bevillning................... |
970 000 |
1 020 000 |
b) Mervärdeskatt, bevillning .............. |
6 900 000 |
6 700 000 |
c) Särskilda varuskatter, bevillning......... |
410 000 |
415 000 |
d) Omsättningsskatt på motorfordon, bevill-ning ................................. |
480 000 |
490 000 |
e) Tobaksskatt, bevillning................. |
1 570 000 |
1 570 000 |
f) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihan-delsbolag, bevillning................... |
25 000 |
30 000 |
g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhan-delsbolag, bevillning................... |
50 000 |
50 000 |
h) Skatt på sprit, bevillning............... |
1 825 000 |
1 875 000 |
i) Skatt på vin, bevillning................ |
225 000 |
225 000 |
j) Skatt på malt- och läskedrycker, bevill-ning ................................ |
450 000 |
450 000 |
k) Energiskatt, bevillning................. |
935 000 |
960 000 |
1) Särskild skatt på motorbränslen, bevillning |
237 000 |
238 000 |
Säger för skatter |
35 554 700 |
35 134 200 |
II. Uppbörd i statens verksamhet: 1. Expeditionsavgifter....................... |
72 000 |
81 000 |
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och |
95 000 |
100 000 |
116
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
I riksstaten |
Beräknat |
|
beräknat |
utfall |
|
belopp |
||
Tusental kr. |
Tusental kr. |
|
3. Vattendomstolsavgiftcr................... |
1 000 |
1 000 |
4. Inkomster vid kriminalvården............. |
8 000 |
7 240 |
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . |
9 400 |
11 000 |
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och försök- |
||
ringsrådet............................... |
10 000 |
9 900 |
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan |
900 |
1 200 |
8. Inkomster vid statens bakteriologiska labora- |
||
torium.................................. |
25 900 |
21 700 |
9. Inkomster vid statens farmaccvtiska labora- |
||
torium.................................. |
2 625 |
2 625 |
10. Inkomster vid statens rättskemiska labora- |
||
torium.................................. |
1 915 |
1 237 |
11. Inkomster vid karolinska sjukhuset......... |
107 000 |
122 000 |
12. Inkomster vid Vipeliolms sjukhus m. m..... |
115 |
126 |
13. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko- |
||
holmissbrukare........................... |
500 |
400 |
14. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet ... |
300 |
300 |
15. Inkomster vid statens vägverk, alt tillföras |
||
aulomobilskattemedlen..................... |
1 700 |
2 000 |
16. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, |
||
att tillföras aulomobilskattemedlen........... |
15 000 |
15 600 |
17. Avgifter för registrering av motorfordon..... |
17 000 |
18 000 |
18. Försäljning av sjökort m. in................ |
1 750 |
1 900 |
19. Fyr- och båkmedel....................... |
41 000 |
44 000 |
20. Lotspenningar........................... |
29 000 |
30 400 |
21. Skeppsmätningsavgifter................... |
1 500 |
1 500 |
22. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och |
||
liydrologiska institut..................... |
12 400 |
12 600 |
23. Inkomster vid statens gcotckniska institut... |
3 000 |
3 000 |
24. Pensionsmedel in. m....................... |
237 000 |
286 000 |
25. Inkomst av myntning och justering......... |
33 500 |
33 500 |
26. Kontrollstämpelmedel.................... |
2 200 |
1 500 |
27. Bidrag till statens bränslckontrollerande verk- |
||
samhet.................................. |
175 |
175 |
28. Bidrag till bankinspektionen............... |
3 300 |
3 519 |
29. Bidrag för revision av sparbankerna........ |
900 |
884 |
30. Bidrag till försäkringsinspektionen......... |
2 285 |
2 482 |
31. Avgifter för granskning av biograffilm...... |
250 |
240 |
32. Inkomster vid riksantikvarieämbetet....... |
1 643 |
2 000 |
33. Inkomster vid statens maskinprovningar .... |
400 |
500 |
34. Inkomster vid lantbruksnämnderna........ |
3 000 |
3 000 |
35. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri. |
880 |
880 |
36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd..... |
700 |
600 |
37. Inkomster vid statens centrala frökontroll- |
||
anstalt.................................. |
5 200 |
5 200 |
38. Avgifter för växtskyddsinspektion in. in..... |
1 400 |
1 400 |
39. Inkomster vid statens lantbrukskcmiska la- |
||
boratorium.............................. |
900 |
900 |
40. Avgifter vid köttbesiktning................ |
7 500 |
7 180 |
41. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an- |
||
stalt .................................... |
3 600 |
3 800 |
42. Inkomster vid veterinärhögskolan.......... |
1 200 |
1 250 |
43. Avgifter för statskontroll .av krigsinaterieltill- |
||
verkningen.............................. |
153 |
153 |
44. Inkomster av statens gruvegendom ........ |
3 900 |
13 100 |
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
117
I riksstaten |
Beräknat |
|
beräknat |
utfall |
|
belopp Tusental kr. |
Tusental kr. |
|
45. Inkomster vid statens institut för konsument- |
||
frågor.................................. |
1 300 |
1 500 |
46. Inkomster vid patent- och registreringsväsen-det..................................... |
34 700 |
35 000 |
47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. |
1 000 |
1 200 |
48. Exekutionsavgifter ...................... |
14 000 |
14 000 |
49. Restavgifter ............................ |
40 000 |
45 000 |
50. Inkomster vid statens planverk............ |
1 870 |
1 200 |
51. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... |
53 000 |
55 000 |
52. Inkomster vid rikets allmänna kartverk..... |
6 800 |
6 SOU |
53, Inkomster - vid Sveriges geologiska undersök-ning .................................... |
1 020 |
95 0 |
54. Inkomster vid statens provningsanstalt...... |
9 290 |
|
55. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt |
4 100 |
5 020 |
Säger för uppbörd i statens verksamhet |
042 - il |
1 032 701 |
III. Diverse inkomster: |
||
1. Bötesinedel.............................. |
95 000 |
90 000 |
2. Totaiisatormedel......................... |
105 000 |
105 000 |
3. Tipsmedel............................... |
130 000 |
150 000 |
4. Lotterimedel............................. |
157 000 |
153 000 |
5. Övriga diverse inkomster.................. |
90 000 |
90 000 |
Säger för diverse, inkomster |
SSo 000 |
SOS 000 |
Säger för skatter, avgifter m. m. |
SO 070 581 |
36 755 051 |
B, Inkomster av statens kapitalfonder I. Statens pffårsverksfonder: 1. Försvarets fabriksverk.................... |
15 000 |
15 745 |
2. Postverket............................... |
19 000 |
20 200 |
3. Televerket............................... |
176 300 |
146 000 |
4. Statens järnvägar........................ |
140 000 |
70 000 |
5. Luftfartsverket.......................... |
14 900 |
16 200 |
G. Statens vattenfallsverk.................... |
350 000 |
370 000 |
7. Domänverket............................ |
6 000 |
12 000 |
Säger för statens affärsverksfonder |
721 200 |
650 115 |
II. Riksbanksfonden............................ |
200 000 |
200 000 |
III. Statens allmänna fastighets fond............... |
92 011 |
92 011 |
IV. Försvarets faslighelsfond..................... |
83 262 |
83 262 |
V. Statens utlåningsfonder...................... |
772 169 |
816 700 |
VI. Fonden för låneunderstöd.................... |
37 736 |
27 776 |
VII. Fonden för statens aktier..................... |
SO 000 |
20 000 |
VIII. Statens pensionsfonder: |
||
1. Folkpensioneringsfonden .................. |
67 700 |
68 000 |
2. Civila tjänstepensionsfonden................ |
1 975 |
2 025 |
3. Militära tjänstepensionsfonden.............. |
210 |
210 |
118
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
I riksstaten |
Beräknat |
|
beräknat |
utfall |
|
belopp |
||
Tusental kr. |
Tusental kr. |
|
4. Allmänna familjepensionsfonden............ |
5 975 |
6 250 |
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond........ |
13 200 |
13 000 |
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..... |
40 |
41 |
Säger för statens pensionsfonder |
89 100 |
89 526 |
IX. Diverse kapitalfonder: |
||
1. Fonden för kreditgivning till utlandet........ |
4 350 |
4 340 |
2. Övriga diverse kapitalfonder................ |
39 988 |
41 824 |
Säger för diverse kapitalfonder |
ii 338 |
46 164 |
Säger för inkomster av statens kapitalfonder |
2 089 816 |
2 025 584 |
Tillsammans |
39 160 397 |
38 780 635 |
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
119
Bilaga C
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1970/71
A. Skatter, avgifter, m. m.
Tusental kr.
Tusental kr.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning..... 19 200 000
b) Kupongskatt, bevillning..... 18 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning....... 1 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevillning 10 200
e) Bevillningsavgifter för sär
skilda
förmåner och rättigheter,
bevillning............ 3 000
f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning
................... 260 000
g) Lotterivinstskatt, bevillning.. 105 000
h) Stämpelskatt och stämpelavgift,
bevillning............. 260 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning..... 1 210 000
b) Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning.................. 2 005 000
3. Allmän arbetsgivaravgift, bevilln.
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning........ 1 060 000
b) Mervärdeskatt, bevillning ... 7 300 000
c) Särskilda varuskatter, bevillning
...................... 430 000
d) Omsättningsskatt på motorfordon,
bevillning........... 525 000
e) Tobaksskatt, bevillning...... 1 580 000
f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning
...................... 30 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning
...................... 50 000
h) Skatt på sprit, bevillning .... 1 900 000
i) Skatt på vin, bevillning..... 235 000
j) Skatt på malt- och läskedrycker,
bevillning.............. 500 000
k) Energiskatt, bevillning...... 1 015 000
l) Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning.............. 250 000
19 857 200
3 215 000
890 000
14 875 000
38 837 200
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter........................
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m....................
3. Vattendomstolsavgifter....................
83 000
83 000
1 000
120
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
4. Inkomster vid kriminalvården.............
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäk
ringsrådet.
..............................
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
8. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
..................................
9. Inkomster vid statens farmaeevtiska laboratorium.
.................................
10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
.....................................
11. Inkomster vid karolinska sjukhuset.........
12. Inkomster vid statens Vårdanstalter för alkoholmissbrukare
..........................
13. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet ...
14. Inkomster vid statens jvägverk, alt tillföras
automobilskaltemcdlen . .■...................
15. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att
tillföras aulomobilskattemedlen ............
16. Avgifter för registrering,av motorfordon.....
17. Försäljning av sjökort ni. in. .........
18. Fyr- och båkmedel ... .j. i............il...
19. Lotspenningar...........................
20. Skeppsmätningsavgifterj...................
21. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut................./.
22. Inkomster vid statens geotekniska institut...
23. Pensionsmedel m. m... d...................
24. Inkomst av myntning och justering........
25. Kontrollstämpelmedel ...........
26. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet.
.................................
27. Bidrag till bankinspektionen...............
28. Bidrag för revision av sparbankerna........
29. Bidrag till försäkringsinspektionen..........
30. Avgifter för granskning av biograffilm......
31. Inkomster vid riksantikvarieämbetet.......
32. Inkomster vid statens maskinprovningar ....
33. Inkomster vid lantbruksnämnderna........
34. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd......
36. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.
.................................
37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.....
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska labo
ratorhim.
...............................
39. Avgifter vid köttbesiktning................
40. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt..................................
41. Inkomster vid veterinärhögskolan..........
42. Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill
verkningen.
.............................
43. Inkomster av statens gruvegendom.........
44. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
..................................
45. Inkomster vid patent- och registreringsväsen
det.
....................................
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register .................................
47. Exekutionsavgifter .......................
Tusental kr.
Tusental
8 400
12 200
8 300
1 400
22 000
2 625
1 257
132 000
400
350
2 €00
16 300
19 000
1 900
45 000
30 800
1 500
13 000
3 100
296 000
33 600
1 500
175
3 730
975
2 322
240
2 600
500
3 300
974
630
5 300
1 500
1 000
7 200
4 000
1 300
166
6 200
1 600
37 900
1 200
14 000
kr.
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
121
Tusental kr. |
Tusental ler. |
|
48. Rcstavgifter.............................. |
50 000 |
|
49. Inkomster vid statens planverk............ |
1 400 |
|
50. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... |
63 000 |
|
51. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ..... |
7 000 |
|
52. Inkomster vid Sveriges; geologiska undersök- |
||
ning ........................................ |
950 |
|
53. Inkomster vid statens provningsanstalt..... |
9.540 |
|
54. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt |
5 020 |
1 052 35 1 |
III. Diverse inkomster: |
||
1. Bötesmedel.............................. |
95 000 |
|
2. Totalisatormedel......................... |
108 000 '' |
|
3. Tipsmedel............................... |
ISO 000 |
|
4. Lotter}medel............................ |
153 000 , |
|
5. Övriga diverse.inkomster.................. |
90 000 |
596 099 40 4SC H-l |
B. Inkomster av statens kapitalfonder I. Statens af färsverks fonder: |
■ . ; '' |
|
1. Försvarets fabriksverk................... |
17 000 |
|
2. Postverket ............................. |
11 000 |
|
3. Televerket.............................. |
120 000 |
|
4. Statens järnvägar........................ |
149 000 '' |
|
5. Luftfartsverket.......................... |
17 600 |
|
6. Statens vattenfallsverk................... |
375 000 |
|
7. Domänverket........................... |
20 000 |
709 600 |
II. Riksbanksfonden............................ |
200 000 |
|
III. Statens allmänna fastighetsfond: |
||
1. Slottsbyggnadernas delfond........ |
1 |
|
2. Kriminalvårdsstyrelsens » ....... |
7 360 |
|
3. Beskickningsfastigheternas » ........ |
3 880 |
|
4. Karolinska sjukhusets » ........ |
3 340 |
|
5. Akademiska sjukhusets » ........ |
2 115 |
|
6. Byggnadsstyrelsens » ....... |
120 200 |
|
7. Generaltullstyreisens » ....... |
255 |
137 151 |
IV. Försvarets fastighetsfond..................... |
89 868 |
|
V. Statens utlåningsfonder: |
||
1. Utrikesförvaltningens lånefond........... |
75 |
|
2. Biståndsförvaltningens lånefond.......... |
31 |
|
3. Statens bosättningslånefond.............. |
8 000 |
|
4. Vattenkraftslånefonden.................. |
290 |
|
5. Luftfartslånefonden..................... |
3 300 |
|
6. Statens lånefond för den mindre skepps- |
||
farten................................. |
1 800 |
|
7. Statens lånefond för universitetsstudier .... |
800 |
|
8. Allmänna studielånefonden............... |
10 000 |
|
9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder |
1 525 |
|
10. Lånefonden för studentkårlokaler......... |
150 |
|
11. Jordbrukets lagerhusfond................ |
160 |
|
12. Jordbrukets maskinlånefond.............. |
900 |
|
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare. . |
22 |
|
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit. . |
3 |
|
15. Kraftledningslånefonden................. |
130 |
|
16. Egnahemslånefonden.................... |
1 800 |
|
17. Statens avdikningslånefond.............. |
1 700 |
122
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Tusental kr. |
Tusental kr. |
|
18. Fiskerilånefonden....................... |
1 000 |
|
19. Lånefonden till främjande av beredning och |
||
avsättning av fisk m. m.................. |
80 |
|
20. Skogsväglånefonden..................... |
40 |
|
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... |
60 |
|
22. Statens hantverks- och industrilånefond . .. |
16 000 |
|
23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen |
27 |
|
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för mind- |
||
re bemedlade, barnrika familjer........... |
1 400 |
|
25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggan- |
||
de på landsbygden...................... |
5 |
|
26. Lånefonden för bostadsbyggande......... |
1 000 000 |
|
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom |
||
byggnadsindustrin...................... |
950 |
|
28. Lånefonden för kommunala markförvärv .. |
4 500 |
|
29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. |
2 000 |
|
30. Övriga utlåningsfonder.................. |
13 |
1 056 761 |
VI. Fonden för låneunderstöd: |
||
1. Statskontorets delfond........... |
16 000 |
|
2. Lantbruksstyrelsens » ........... |
1 |
|
3. Arbetsmarknadsstyrelsens » ........... |
19 000 |
|
4. Bostadsstvrelsens * ........... |
415 |
|
5. Riksbankens » ........... |
90 |
|
6. Riksgäldskontorets * ........... |
1 160 |
36 666 |
VII. Fonden för statens aktier..................... |
20 000 |
|
VIII. Statens pensionsfonder: |
||
1. Folkpensioneringsfonden.................. |
68 300 |
|
2. Civila tjänstepensionsfonden.............. |
2 050 |
|
3. Militära tjänstepensionsfonden............ |
210 |
|
4. Allmänna familjepensionsfonden........... |
6 300 |
|
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond...... |
13 200 |
|
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. . |
41 |
90101 |
IX. Diverse kapitalfonder: |
||
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... |
4 040 |
|
2. Övriga diverse kapitalfonder.............. |
44 952 |
48 992 |
2 389 139 |
||
Summa |
42 875 693 |
Anm. I riksstaten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen
uppförts i tusental kr.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
123
Bilaga D
PM
angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1970/71
I anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret
1970/71 har riksrevisionsverket även verkställt vissa beräkningar av
statsinkomsterna under budgetåren 1971/72—1974/75.
Utvecklingen av statsinkomsterna är i första hand beroende av den allmänna
ekonomiska utvecklingen, för vilken på längre sikt givetvis endast
schablonmässiga antaganden kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska
utvecklingen är särskilt utpräglat för titeln skatt på inkomst och
förmögenhet in. m. Riksrevisionsverket har ansett sig kunna räkna med en
schablonmässig ökning av de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
för taxeringsåren 1972—1975 med nära 7 %.
Vid de antaganden om skatteunderlagets förändringar som här angivits,
kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och
folkpensionsavgifter vid 1972—1975 års taxeringar beräknas uppgå till de
belopp, som anges i följande tablå, i vilken även det enligt föregående uppskattade
beloppet vid 1971 års taxering medtagits (milj. kr.).
Taxeringsår
1971 1972 1973 1974 1975
17 940 19 580 21 540 23 690 26 050
+ 1 640 +1 960 +2 150 +2360
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på
skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt
märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget. Enligt den stegring
av skatteunderlaget som ovan antagits skulle de kassamässiga inkomsterna
på titeln uppgå till 20 900 milj. kr. under budgetåret 1971/72, till
22 300 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och till 24 400 resp. 26 800 milj.
kr. under budgetåren 1973/74 och 1974/75.
För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med
den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för mervärdeskatt.
Inkomsterna av mervärdeskatt är beroende av den värdemässiga omsättningen,
då däremot för övriga tullar och acciser liksom för automobilskattemedlen
skattesatserna i betydande utsträckning har karaktären av
styckeskatter och ej är alltför beroende av förändringar i prisnivån.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för
11)68/69 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1969/70 och 1970/71
medtagits, har sammanställts de beräknade inkomsterna på totalbudgeten
under budgetåren 1971/72—1974/75 (milj. kr.).
124
Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 1974/75 |
Driftbudgetens inkomster Skatt på inkomst och |
16 700 |
19 200 |
20 900 |
22 300 |
24 400 26 800 |
Övrig skatt på inkomst,
förmögenhet och rö -
relse ............ |
574 |
636 |
657 |
700 |
740 |
775 |
810 |
Automobilskattemedel |
2 762 |
3 015 |
3 215 |
3 370 |
3 520 |
3 670 |
3 820 |
Allmän arbetsgivarav-gift.............. |
287 |
760 |
890 |
970 |
1 050 |
1 130 |
1 210 |
Allmän varuskatt.... |
4963 |
. |
|||||
Mervärdeskatt...... |
1 991 |
6 700 |
7 300 |
7 800 |
8 400 |
9 000 |
9 600 |
Tiillar och acciser i öv-rigt ............ |
6 955 |
7 323. |
7 575 |
7 780 |
S 075 |
8 355 |
8 640 |
Därav: tullmedel ........ |
9.53 |
1 020 |
1 060 |
1 050 |
1 150 |
1 250 |
1 350 |
omsättningsskatt |
425 |
490 |
525 |
550 |
550 |
550 |
550 |
tobaksskatt ...... |
1 523 |
1 570 |
1 580 |
1 595 |
1 610 |
1 625 |
1. 640 |
skatt på sprit och |
2 049 |
2 100 |
2 135 |
2 175 |
2 215 |
2 255 |
2 295 |
energiskatt ...... |
905 |
960 |
1 015 |
1 070 |
1 120 |
1 170 |
1 220 |
Uppbörd i statens |
823 |
1 033 |
1 053 |
1 120 |
1 140 |
1 160 |
1 175 |
Diverse inkomster.. .. |
535 |
588 |
596 |
605 |
610 |
620 |
630 |
Statens affärsverksfon-der.............. |
563 |
650 |
710 |
775 |
755 |
765 |
775 |
Övriga kapitalfonder.. |
1 303 |
1 375 |
1 680 |
1 860 |
2 025 |
2 260 |
2 425 |
Säger för drift-budgeten |
34 836 |
38 781 |
42 876 |
45 880 |
48 615 |
52 135 |
55 885 |
Kapitalbudget ens in-komster Avkrivningsmedel och Statens affärsverks-fonder ........ |
1 158 |
1 273 |
1 322 |
1 380 |
1 430 |
1 480 |
1 530 |
Övriga kapitalfon-der ............ |
219 |
276 |
267 |
270 |
270 |
270 |
270 |
Övrig kapitalåterbetal-ning ............ |
23 |
58 |
43 |
40 |
40 |
40 |
40 |
Säger för kapital-budgeten |
1 400 |
1 607 |
1 632 |
1 690 |
1 740 |
1 790 |
1 840 |
Summa för total-budgeten 36 236 |
40 380 |
44 SOS |
47 570 |
50 355 |
53 925 |
57 725 |
Helt allmänt bör understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade
beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet
av motsvarande inkomster under budgetåren 1969/70 och 1970/71. I den
mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjuts, måste givetvis beräkningarna
för budgetåren 1971/72—1974/75 revideras.
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
125
Innehåll
Inledning
Totalbudgetens utfall budgetåren 1964/65—1968/69 s. 2. — Totalbudgetens utfall
budgetåret 1968/69 s. 3. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1969/
70 s. 6. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1959—1968 s. 7.
—• Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1969, 1970 och 1971 s. 15.
Driftbudgetens inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m......................................... 18
1. Skatter ...................................................... 18
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse.................... 18
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m..................... 18
Kupongskatt....................... 36
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........................ 37
Skogsvårdsavgifter ........................................ 37
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter ........ 38
Arvsskatt och gåvoskatt .................................. 39
Lotterivinstskatt.......................................... 39
Stämpelskatt och stämpelavgift ............................ 40
2. Automobilskattemedel...................................... 41
Fordonsskatt.............................................. 41
Bensin- och brännoljeskatt.................................. 44
3. Allmän arbetsgivaravgift.................................... 47
4. Tullar och acciser.......................................... 48
Tullmedel................................................ 48
Mervärdeskatt ............................................ 51
Särskilda varuskatter ...................................... 56
Omsättningsskatt på motorfordon ............................ 59
Tobaksskatt.............................................. 60
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag................ 62
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag .............. 62
Skatt på sprit ............................................ 62
Skatt på vin ............................................ 63
Skatt på malt- och läskedrycker ....................... 64
Energiskatt .............................................. 66
Särskild skatt på motorbränslen .............................. 68
II. Uppbörd i statens verksamhet .................................. 69
III. Diverse inkomster............................................ 77
Bötesmedel................................................ 77
Totalisatormedel .......................................... 78
Tipsmedel ................................................ 78
Lotterimedel.............................................. 79
Övriga diverse inkomster.................................... 80
126 Statsverkspropositionen år 1970. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
B. Inkomster av statens kapitalfonder................................ 81
I. Statens affärsverksfonder ...................................... 81
Försvarets fabriksverk ...................................... 81
Postverket................................................ 83
Televerket................................................ 85
Statens järnvägar.......................................... 88
Luftfartsverket............................................ 91
Statens vattenfallsverk...................................... 92
Domänverket.............................................. 93
II. Riksbanksfonden ............................................ 96
III. Statens allmänna faslighetsfond................................ 97
IV. Försvarets fastighetsfond ...................................... 98
V. Statens utlåningsfonder ...................................... 98
Vi. Fonden för låneunderstöd...................................... 99
VII. Fonden för statens aktier .................................... 99
VIII. Statens pensionsfonder........................................ 100
IX. Diverse kapitalfonder........................................ 100
Kapitalbudgetens inkomster ........................................ 102
Sammanfattning.................................................. 106
Bilaga A. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1964/65—1968/69 .... 110
Bilaga B. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1969/70 ............................................ 115
Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1970/71 ...................................................... 119
Bilaga D. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret
1970/71 .................................................. 123
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680564
Bilaga 3
Specifikation av inkomsterna
på driftbudgeten för
budgetåret 1970/71
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
1
Bilaga 3
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1970/71
A. Skatter, avgifter, in. m.
1
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och
förmögenhet m. m.,
bevillning...........
b) Kupongskatt, bevillning
...............
c) Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt, bevillning
............
d) Skogsvårdsavgifter,
bevillning ..........
e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning.....
g) Lotterivinstskatt, bevillning
............
h) Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevillning
...............
18 000 000 000
18 000 000
1 000 000
10 200 000
3 000 000
260 000 000
105 000 000
260 000 000 18 657 200 000
2.
3.
4.
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning
...............
b) Bensin- och brännolje
skatt,
bevillning.....
Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning............
Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning .
b) Mervärdeskatt, bevillning
..............
c) Särskilda varuskatter,
bevillning...........
d) Omsättningsskatt på
motorfordon, bevillning
...............
e) Tobaksskatt, bevillning
...............
1 210 000 000
2 005 000 000 * 1
1 060 000 000
8 500 000 000
430 000 000
525 000 000
1 770 000 000
3 215 000 000
890 000 000
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 3
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
f)
g)
h)
i)
j)
k)
l)
Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag,
bevillning
...............
Rusdrycksförsäljningsmedel
av detalj -handelsbolag, bevillning
...............
Skatt på sprit, bevillning
...............
Skatt på vin, bevillning
...............
Skatt på malt- och
läskedrycker, bevillning
...............
Energiskatt, bevillning
Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning
30 000 000
50 000 000
1 900 000 000
235 000 000
640 000 000
1 015 000 000
250 000 000 16 405 000 000 39 167 200 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter................. 83 000 000
2. Ridrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m..... 83 000 000
3. Vattendomstolsavgifter.............. 1 000 000
4. Inkomster vid kriminalvården........ 8 400 000
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
............................. 12 200 000
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för
säkringsrådet.
...................... 8 300 000
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
............................. 1 400 000
8. Inkomster vid statens farmacevtiska
laboratorium....................... 2 625 000
9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
......................... 1 257 000
10. Inkomster vid karolinska sjukhuset---- 132 000 000
11. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare.................. 400 000
12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet
.............................. 500 000
13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskattemedlen........... 2 000 000
14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk,
att tillföras automobilskattemedlen . 16 340 000
15. Avgifter för registrering av motorfordon 19 000 000
16. Försäljning av sjökort m. m.......... 1 850 000
17. Fyr- och båkmedel.................. 45 000 000
18. Lotspenningar...................... 30 800 000
19. Skeppsmätningsavgifter.............. 1 500 000
20. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut............. 13 400 000
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
21. Inkomster vid statens geotekniska institut
................................ 3 100 000
22. Ersättning för visst värderingsförfarande 40 000
23. Pensionsmedel m. m............... 296 000 000
24. Inkomst av myntning och justering ... 33 600 000
25. Kontrollstämpelmedel............... 1 500 000
26. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet........................ 175 000
27. Bidrag till bankinspektionen.......... 3 730 000
28. Bidrag för revision av sparbankerna ... 975 000
29. Bidrag till försäkringsinspektionen .... 2 322 000
30. Avgifter för granskning av biograffilm . 250 000
31. Inkomster vid riksantikvarieämbetet .. 2 610 000
32. Inkomster vid statens maskinprovningar 500 000
33. Inkomster vid lantbruksnämnderna ... 3 300 000
34. Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri............................. 974 000
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd 630 000
36. Inkomster vid statens centrala frökon
trollanstalt.
........................ 5 300 000
37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 500 000
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium....................... 1 000 000
39. Avgifter vid köttbesiktning........... 7 200 000
40. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt....................... 4 000 000
41. Inkomster vid veterinärhögskolan..... 1 300 000
42. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel
till verkningen .................... 166 000
43. Inkomster av statens gruvegendom.... 6 200 000
44. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
....................... 1 600 000
45. Inkomster vid patent- och registrerings
väsendet.
.......................... 37 400 000
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register............................ 1 200 000
47. Exekutionsavgifter.................. 14 000 000
48. Restavgifter........................ 50 000 000
49. Inkomster vid statens planverk....... 1 980 000
50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
......................... 950 000
51. Ersättning för komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m............. 7 000 000 III.
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel......................... 95 000 000
2. Totalisatormedel.................... 108 000 000
3. Tipsmedel.......................... 150 000 000
4. Lotterimedel....................... 153 000 000
5. Övriga diverse inkomster............. 92 500 000
954 474 000
598 500 000
40 720 174 000
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket ...................... 12 600 000
2. Televerket.......................... 151 000 000
3. Statens järnvägar................... 149 000 000
4. Luftfartsverket..................... 17 600 000
5. Förenade fabriksverken.............. 17 000 000
6. Statens vattenfallsverk.............. 375 000 000
7. Domänverket....................... 20 000 000
11. Riksbanksfonden............-..........
III. Statens allmänna faslighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond .... 1000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » .... 7 360 000
3. Beskickningsfastigheternas » .... 3 880 000
4. Karolinska sjukhusets » .... 3 340 000
5. Akademiska sjukhusets » .... 2 115 000
6. Byggnadsstyrelsens » .... 120 200 000
7. Generaltullstyrelsens » .... 255 000
IV. Försvarets fastighelsfond
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond........ 75 000
2. Biståndsförvaltningens lånefond...... 31 000
3. Statens bosättningslånefond.......... 8 000 000
4. Vattenkraftslånefonden.............. 290 000
5. Luftfartslånefonden................. 3 300 000
6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
............................. 1 800 000
7. Statens lånefond för universitetsstudier . 800 000
8. Allmänna studielånefonden........... 10 000 000
9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
............................. 1 525 000
10. Lånefonden för studentkårlokaler..... 150 000
11. Jordbrukets lagerhusfond............ 160 000
12. Jordbrukets maskinlånefond.......... 900 000
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare
................................. 22 000
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit
............................. 3 000
15. Kraftledningslånefonden............. 130 000
16. Egnahemslånefonden................ 1 800 000
17. Statens avdikningslånefond........... 1 700 000
18. Fiskerilånefonden................... 1 000 000
19. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m........... 80 000
20. Skogsväglånefonden................. 40 000
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö . 60 000
22. Statens hantverks- och industrilånefond 16 000 000
742 200 000
200 000 000
137 151 000
89 868 000
5
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
........................... 27 000
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer .. 1 400 000
25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden............. 5 000
26. Lånefonden för bostadsbyggande...... 1 000 000 000
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien.................. 950 000
28. Lånefonden för kommunala markförvärv
............................ 4 500 000
29. Lånefonden för allmänna samlingslokaler.
................................ 2 000 000
30. Övriga utlåningsfonder.............. 13 000 1 056 761 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets |
delfond .... |
16 000 000 |
2. Lantbruksstyrelsens |
» .... |
1 000 |
3. Arbetsmarknadsstyrelsens |
» ____ |
19 000 000 |
4. Bostadsstyrelsens |
» .... |
415 000 |
5. Riksbankens |
» .... |
90 000 |
6. Riksgäldskontorets |
» .... |
1 160 000 |
36 666 000
VII. Fonden för statens aktier
VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden............. 68^300 000
2. Civila tjänstepensionsfonden.......... ! 2 050 000
3. Militära tjänstepensionsfonden........ jf*|210 000
4. Allmänna familjepensionsfonden...... 6^300 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond . 13 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 41 000
20 000 000
60 700 000
90 10L000
&
X. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet . 4 040 000
2. Övriga diverse kapitalfonder.......... 44 952 000 48 992 000
_2 482 439 000
Summa kr. 43 202 613 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 6 9 0 7 7 0
Bilaga 4
Preliminärt förslag
till investeringsplan och
investeringsstater för
budgetåret 1970/71
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
1
Bilaga 4
Preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1970/71
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond....................
B. Televerkets fond ....................
C. Statens järnvägars fond..............
D. Luftfartsverkets fond ................
E. Fabriksverkens fond ................
F. Statens vattenfallsverks fond ........
G. Domänverkets fond ................
II. Statens allmänna fastighetsfond..........
III. Försvarets fastighetsfond................
IV. Statens utlåningsfonder..................
V. Fonden för låneunderstöd ..............
VII. Fonden för förlag till statsverket........
VIII. Fonden för beredskapslagring............
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Statens vägverks förrådsfond ........
B. Sjöfartsverkets fond................
C. Statens datamaskinfond ............
D. Jordfonden.......................
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
..........................
28 098 000
9 800 000
97 200 000
27 498 000
38 379 000
304 999 000
9 291 000 515 265 000
138 945 000
27 269 000
1 820 854 000
264 377 000
— 4 800 000
855 000 000
5 599 000
11 223 000
18 000 000
1 000
— 1 063 000 33 760 000
Summa 3 650 670 000
Avgår kapitalålerbelalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapi
talmedelsförluster.
....................... 1 000 000
övrig kapitalåterbetalning................ 42 874 000 43 874 000
Summa 3 606 796 000 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 4
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Preliminärt förslag till
investeringsstater för budgetåret 1970/71
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ---- 41 300 000
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 13 200 000
Övriga kapitalmedel .. 1 000
Investeringsbemyndigande
.......... 28 098 000
41 300 000 41 300 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 669 300 000
från riksstaten...... 7 600 000
inom fonden........ 650 900 000
Övriga kapitalmedel .. 1 000 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 9 800 000
669 300 000 669 300 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 367 600 000
från riksstaten...... 15 600 000
inom fonden........ 242 800 000
Övriga kapitalmedel .. 12 000 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 97 200 000
367 600 000 367 600 000
D. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 48 000 000
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 20 500 000
Övriga kapitalmedel .. 1 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 27 498 000
48 000 000
48 000 000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investerings stater 3
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 1 000 anslag ............ 54 980 000
inom fonden........ 16 500 000
Övriga kapitalmedel .. 100 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 38 379 000
54 980 000 54 980 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 670 000 000
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 360 000 000
Övriga kapitalmedel .. 5 000 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 304 999 000
670 000 000 670 000 000
G. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 2 000 anslag ............ 9 293 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 9 291 000
9 293 000 9 293 000
Summa investeringsbemyndiganden
för statens
af färsverks fonder 515 265 000 II. III.
II. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 128 274 000 anslag ............ 313 145 000
inom fonden........ 42 776 000
Övriga kapitalmedel .. 3 150 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 138 945 000
313 145 000 313 145 000
III. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 159 770 000 anslag ............ 236 484 000
inom fonden........ 23 445 000
Övriga kapitalmedel .. 26 000 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 27 269 000
236 484 000
236 484 000
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
IY. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyn
digande
.......... 100 000 Investeringsanslag .... 100 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyn
digande
.......... 1 000 Investeringsanslag .... 1000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn
digande
.......... 1 000 Investeringsanslag .... 1000
Allmänna studielånefonden
Investeringsbemyn
digande
.......... 111 000 000 Investeringsanslag .... 111 000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 756 000 000 Investeringsanslag .... 756 000 000
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn
digande
.......... 5 500 000 Investeringsanslag .... 5 500 000
Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 5 000 000
från riksstaten...... 3 750 000
Investeringsbemyndigande
.......... 1 250 000
5 000 000 5 000 000
Lånefondtn till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Investeringsbemyn
digande
-......... 1 000 Investeringsanslag .... 1000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyn
digande
.......... 20 000 000 Investeringsanslag .... 20 000 000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater 5
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyn
digande
.......... 1 650 000 000 Investeringsanslag .... 1 650 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyn
digande
.......... 1 000 Investeringsanslag .... 1000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyn
digande
.......... 30 000 000 Investeringsanslag .... 30 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten...... 7 000 000 Investeringsanslag .... 10 000 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 3 000 000
10 000 000 10 000 000
Summa investeringsbemgndiganden
för statens
utlånings)onder .. 1 820 854 000
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investerings
från
riksstaten...... 41 725 000 anslag ............ 348 602 000
Övriga kapitalmedel .. 42 500 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 264 377 000
348 602 000 348 602 000 VII.
VII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel .. 40 000 000 Summa investerings
Investeringsbemyn-
anslag ............ 35 200 000
digande .......... — 4 800 000
35 200 000
35 200 000
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
YIII. Fonden för beredskapslagring
Investeringsbemyn- Summa investerings
digande
.......... 855 000 000 anslag ............ 855 000 0001
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 56 200 000
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 50 400 000
Övriga kapitalmedel .. 200 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 5 599 000
56 200 000 56 200 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag .... 22 900 000
från riksstaten...... 1 000
inom fonden........ 11 626 000
Övriga kapitalmedel .. 50 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 11 223 000
22 900 000 22 900 000
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 43 000 000
inom fonden........ 25 000 000
Investeringsbemyn
digande
.......... 18 000 000
43 000 000 43 000 000
D. Jordfonden
Investeringsbemyn
digande
.......... 1 000 Investeringsanslag .... 1000
Bil. 4. Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater 7
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel från riksstaten..... inom fonden....... Övriga kapitalmedel . |
3 795 000 1 062 000 1 000 . —1 063 000 |
Investeringsanslag .., |
.. 3 795 000 |
3 795 000 |
3 795 000 |
||
Summa invesleringsbe-myndiganden för di-verse kapitalfonder . |
33 760 000 |
||
Summa investeringsstater |
|||
Avskrivningsmedel från riksstaten..... inom fonden....... Övriga kapitalmedel . |
. 1 123 522 000 . 3 650 670 000 |
Summa investerings-anslag .......... |
.. 6 362 404 000 |
6 362 404 000 |
6 362 404 000 |
MARCUS BOKTR. STHIM 1570 690770
Bilaga 5
Vissa tabeller
rörande den statsfinans iella
utvecklingen m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Finansplanen. Bilaga 5
Bilaga 5
Tab. 1. Totalbudgetens utveckling 1961/62—1970/71
Milj. kr.
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 Rik sstat |
Ny ber. |
1970/71 |
|
Inkomster .............. |
18 381 |
20 958 |
21 960 |
25 570 |
29 236 |
31747 |
33 416 |
36 236 |
40 605 |
40 519 |
44 834 |
Driftbudgeten .......... |
18 007 |
19 869 |
20 927 |
24 257 |
28 015 |
30 441 |
32 101 |
34 836 |
39 160 |
38 912 |
43 203 |
Kapitalbudgeten ........ |
875 |
1 089 |
1 034 |
1 312 |
1 220 |
1 306 |
1 315 |
1 400 |
1 445 |
1 607 |
1 631 |
Utgifter ................ |
18 354 |
20 631 |
22 048 |
25 735 |
29 590 |
33 378 |
36 347 |
38 883 |
42124 |
43 587 |
45 633 |
Driftbudgeten (exkl. av- |
|||||||||||
skrivningar) .......... |
15 593 |
17 865 |
19 450 |
22 507 |
25 716 |
29 061 |
31 724 |
33 743 |
436 409 |
437 250 |
439 470 |
Kapitalbudgeten (bruttoin- |
|||||||||||
vestering) ............ |
2 693 |
2 754 |
2 587 |
3 093 |
3 853 |
4 253 |
4 466 |
5 068 |
25 615 |
36 137 |
56 862 |
Rörliga krediter (— = |
|||||||||||
minskad disposition).... |
68 |
12 |
11 |
136 |
21 |
64 |
157 |
72 |
100 |
200 |
- 700 |
Totalbudgetens saldo |
+ 527 |
+ 327 |
- 86 |
- 165 |
- 354 |
- 1631 |
— 2 931 |
- 2 648 |
- 1519 |
- 3 068 |
- 799 |
1 Beräkningsmässigt har förutsatts en minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr.
* Beräkningsmässigt har förutsatts en minskning av anslagsbehållningarna med 200 milj. kr.
3 Beräkningsmässigt har förutsatts en minskning av anslagsbehållningarna med 600 milj. kr.
4 Beräkningsmässigt har förutsatts en minskning av anslagsbehållningarna med 200 milj. kr.
6 Beräkningsmässigt har förutsatts en minskning av anslagsbehållningarna med 500 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Bil. 5. Statsfinansiella utvecklingen
to
Tab. 2. Statsbudgetens realekonoraiska utveckling 1961/62—1970/71
Beloppen avrundade till närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 Riksstat |
1970/71 |
|
Inkomster........................ |
18 880 |
20 960 |
21 S60 |
25 570 |
29 240 |
31 750 |
33 420 |
36 23e |
40 600 |
44 £39 |
Direkta skatter .................. |
8 620 |
9 030 |
8 950 |
11 090 |
12 400 |
13 160 |
13 440 |
14 650 |
17 690 |
18 660 |
Indirekta skatter.................. |
8 050 |
9 400 |
10 510 |
11 280 |
13 060 |
14 490 |
15 730 |
16 960 |
17 860 |
20 510 |
Övriga inkomster.................. |
2 210 |
2 530 |
2 500 |
3 200 |
3 780 |
4 100 |
4 250 |
4 620 |
5 050 |
5 660 |
Utgifter.......................... |
18 350 |
20 630 |
22 050 |
25 740 |
29 590 |
33 380 |
36 350 |
38 880 |
42120 |
45 630 |
Konsumtionsutgifter .............. |
5 720 |
6 540 |
7 590 |
8 570 |
9 660 |
12 000 |
13 570 |
14 720 |
15 660 |
17 120 |
Statliga........................ |
4 130 |
4 770 |
5 530 |
6 ICO |
7 370 |
8 830 |
9 160 |
10 050 |
10 130 |
11 180 |
Kommunbidrag ................ |
1 590 |
1 770 |
2 060 |
2 410 |
2 290 |
3 170 |
4 410 |
4 670 |
5 530 |
5 940 |
Investeringsutgifter ............... |
4 610 |
5 190 |
5 700 |
5 970 |
6 890 |
7 210 |
7 640 |
7 920 |
8 490 |
8 720 |
Statliga........................ |
4 150 |
4 700 |
5 040 |
5 170 |
6 050 |
6 140 |
6 620 |
6 830 |
7 420 |
7 610 |
Kommunbidrag ................ |
460 |
490 |
660 |
800 |
840 |
1 070 |
1 020 |
1 090 |
1 070 |
1 110 |
Inkomstöverföringar till hushåll .... |
3 930 |
4 570 |
4 840 |
5 910 |
7 080 |
7 690 |
8 310 |
8 890 |
9 530 |
10 660 |
Subventioner .................... |
720 |
760 |
770 |
860 |
1 320 |
1 560 |
1 520 |
1 350 |
1 420 |
1 410 |
Övriga utgifter1 .................. |
3 370 |
3 570 |
3 150 |
4 430 |
4 640 |
4 920 |
5 310 |
6 000 |
7 020 |
7 720 |
1 Inkl. rörliga krediter.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
Bil. 5. Statsfinansiella utvecklingen
3
Tab. 3. Statsskulden under budgetåren 1959/60—1968/69
Milj. kr.
Bud- |
Fonde- |
Tillfällig |
Totala |
Därav placerat 1 |
||||
getår |
stats- |
stats- |
||||||
stats- |
skuld |
skulden |
Ränte- |
Premie- |
Stats- |
Lån hos |
Skatt- kam- |
|
skuld |
Summa |
löpande |
obliga- |
skuld- |
statsin- |
|||
(2 + 3) |
obliga- |
tionslån |
lörbin- |
stitu- |
||||
tionslån |
delser |
tioner |
||||||
och fon-der m.m. |
växlar |
|||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
Totalt |
||||||||
1959/60 |
15 648 |
5 012 |
20 660 |
13 116 |
2 103 |
1 157 |
817 |
3 029 |
1960/61 |
15 575 |
4 836 |
20 411 |
12 678 |
2 203 |
1 207 |
784 |
3 045 |
1961/62 |
15 062 |
4 512 |
19 574 |
11 847 |
2 252 |
1 333 |
646 |
3 216 |
1962/63 |
15 473 |
3 602 |
19 075 |
12 939 |
2 252 |
1 282 |
642 |
1 484 |
1963/64 |
16 080 |
3 190 |
19 270 |
14 553 |
2 448 |
1 252 |
658 |
71 |
1964/65 |
16 141 |
3 110 |
19 252 |
14 246 |
2 425 |
1 207 |
679 |
181 |
1965/66 |
15 967 |
3 655 |
19 622 |
12 853 |
2 425 |
1 152 |
777 |
2 073 |
1966/67 |
17 029 |
4 406 |
21 435 |
13 005 |
2 724 |
1 117 |
819 |
3 120 |
1967/68 |
18 420 |
6 614 |
25 034 |
14 915 |
2 925 |
1 102 |
861 |
4 115 |
1968/69 |
21 256 |
5 745 |
27 001 |
16 640 |
3 375 |
1 065 |
854 |
3 148 |
Förändr. under budget- året |
||||||||
1959/60 |
+ 982 |
+ 505 |
+ 1 487 |
+ 1 338 |
+ 152 |
_ |
- 82 |
+ 237 |
1960/61 |
- 73 |
- 176 |
- 249 |
- 438 |
+ 100 |
+ 50 |
- 33 |
+ 17 |
1961/62 |
- 513 |
- 324 |
- 837 |
- 831 |
+ 49 |
+ 126 |
- 138 |
+ 171 |
1962/63 |
+ 411 |
- 910 |
- 499 |
+ 1 092 |
— |
- 50 |
- 4 |
- 1 732 |
1963/64 |
+ 607 |
- 412 |
+ 195 |
+ 1 614 |
+ 196 |
- 30 |
+ 16 |
- 1 413 |
1964/65 |
+ 61 |
- 79 |
- 18 |
- 307 |
- 23 |
- 45 |
+ 21 |
+ no |
1965/66 |
- 174 |
+ 544 |
+ 370 |
- 1 393 |
— |
- 55 |
+ 97 |
+ 1 892 |
1966/67 |
+ 1 062 |
+ 751 |
+ 1 813 |
+ 152 |
+ 299 |
- 35 |
+ 42 |
+ 1 047 |
1967/68 |
+ 1 391 |
+ 2 208 |
+ 3 599 |
+ 1 910 |
+ 201 |
- 15 |
+ 42 |
+ 995 |
1968/69 |
+ 2 836 |
- 869 |
+ 1 967 |
+ 1 725 |
+ 450 |
- 37 |
- 7 |
- 967 |
MARCUS BOKTR. STHIM 1970 690770
Innehållsförteckning
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 1: Finansplanen
1
Innehållsförteckning
Finansplanen
Den internationella utvecklingen................................ 1
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1969 ........ 5
Den ekonomiska politiken 1970 ................................ 10
Mål och förutsättningar...................................... 10
Skattereformen............................................. 15
Finanspolitiken ............................................ 19
Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans ............ 22
Utgiftsprogrammet.......................................... 25
Sammanfattning.............................................. 29
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag................................... 31
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan.................. 32
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling.................. 38
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter.................... 42
Beräkning av totalbudgeten.................................... 40
Hemställan..................................................... 4g
Tabellförteckning............................................... 4g
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1970
Innehållsförteckning .................................... Bil. / Igg
Tabellförteckning ...................................... Bil. i 157
Diagramförteckning .................................... Bil. 1 169
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Innehållsförteckning .................................. Bil. 2 125
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1970/71
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1970/71
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Tab. 1. Totalbudgetens utveckling 1961/62—1970/71
Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1961/62—1970/71
Tab. 3. Statsskulden under budgetåren 1959/60—1968/69
MARCUS BOKTR. STHLM 1970
BILAGA 2 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
FÖR FLERA HUVUDTITLAR
GEMENSAMMA FRÅGOR * 1
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor anmäls av statsrådet Löfberg
beträffande punkterna 1—4 och av chefen för finansdepartementet,
statsrådet Sträng, beträffande punkt 5.
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
Lönerna för flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig
verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens avtalsverk samt
Statstjänarkarteilen (SK), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S). F. n. gäller de lönevillkor som
framgår av allmänt avlöningsavtal den 18 juli 1969 för statliga och vissa
andra tjänstemän (AST) och senare träffade tilläggsavtal. Avtalen har godkänts
av riksdagens lönedelegation och Kungl. Maj :t.
För vissa statligt anställda läkare bestäms förmånerna genom förhandlingar
mellan statens läkarförhandlingsdelegation och Sveriges läkarförbund.
F. n. gäller för denna personal de lönevillkor som följer av avtal den
12 juli 1969 om allmänna bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare
m. fl. (ABL). Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation och
Kungl. Maj :t.
Huvudgrunderna för den statliga personalpensioneringen återfinns i sta1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 2
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
tens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) — SPR — under det
att i statens pensionslöneförordning (1959: 286) meddelas bestämmelser om
den pensionslön som ligger till grund för pensioneringen. Enligt 15 § SPR
skall bruttobeloppet av beviljad egenpension eller familjepension förändras
i den mån Kungl. Maj :t och riksdagen beslutar om det. Denna bestämmelse
motsvarar vad som i tidigare pensionsanordningar gällde beträffande rörligt
tillägg. Det har vid pensionsreglementets utfärdande förutsatts att förändringar
av pensioner som beviljats enligt reglementet skall fastställas i samma
ordning som gäller beträffande fastställandet av lönerna.
Den 12 juli 1969 träffade statens avtalsverk samt SK, SR, SACO och TCOS
avtal om löner 1969—1970 för statstjänstemän in. fl. (ALS 1969—70). Enligt
avtalet höjdes för år 1969 löneplansbeloppen genom generellt tillägg med
1,5 %. Spännvidden mellan ortsgrupperna 3 och 4 minskades genom att lönen
i ortsgrupp 3 höjdes med en tredjedel av skillnadsbeloppet. Vidare höjdes
lönen i löneklasserna A 1—A 23 och motsvarande löneklasser på löneplan
U med varierande krontal. Slutligen höjdes löneklassanknutna tillägg
och arvoden i motsvarande grad som lönen i resp. löneklass. För år 1970
höjs löneplansbeloppen med 40 kr. för månad i samtliga löneklasser och
med särskilda krontalspåslag i löneklasserna A 5—A 23 och motsvarande
löneklasser på löneplan U. Löneplansbeloppen höjs ytterligare genom att
återstående spännvidd mellan ortsgrupperna 3 och 4 minskas med hälften.
Samtidigt flyttas vissa kommuner upp till högre ortsgrupp. Vidare höjs
lönerna generellt med 1,5 %. Löneklassanknutna tillägg och arvoden höjs
slutligen i motsvarande grad som lönen i resp. löneklass. Parterna är enligt
en protokollsanteckning till avtalet ense om att år 1971 helt utjämna
skillnaden i lön mellan ortsgrupperna 3 och 4. Kostnaden härför skall avräknas
från kostnadsramen för det året.
Enligt avtalet den 12 juli 1969 mellan statens läkarförhandlingsdelegalion
och Sveriges läkarförbund om allmänna bestämmelser för vissa statliga
och icke-statliga läkare m.fl. (ABL) höjdes löneplanslöner och löneklassanknutna
förmåner för åren 1969 och 1970 på samma sätt som skett i ALS.
Vad gäller pensionerna var parterna enligt ALS ense om att avtalsverket
skulle hemställa hos Kungl. Maj :t om ändring av vissa pensionsbestämmelser
in. in. De begärda ändringarna innebär bl. a. att hel egenpensions bruttobelopp
för månad höjs med 53 kr. för år 1969 och med 75 kr. för år 1970.
Riksdagens lönedelegation har på riksdagens vägnar godkänt de överenskomna
lönehöjningarna samt grunderna för höjningen av bruttopensionsbeloppen.
Kungl. Maj :t har godkänt ALS och ABL samt gjort de ändringar i
pensionsbestämmelserna som avtalsverket hemställt om.
Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningsanslagen och
till pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp
som enligt här angivna avtal gäller fr. o. in. den 1 januari 1970.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
3
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.
I allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF) den 18 juli 1969 har parterna
kommit överens om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning för
tjänst. Enligt avtalet beslutar arbetsgivaren om lönegradsplacering och om
avlöningsförstärkning när tjänst inrättas i annat fall än när det gäller väsentlig
omorganisation eller inrättande av nytt verk. Personalorganisation
kan dock påkalla förhandling med anledning av beslutet. Sådan förhandling
förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisation, om inte parterna
kommer överens om annat. Enligt särskilda föreskrifter som statens avtalsverk
meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om lönegradsplacering
och avlöningsförstärkning av den myndighet som får inrätta tjänsten.
Påkallar personalorganisation förhandling med anledning av myndighetens
beslut, bestämmer avtalsverket i varje särskilt fall om förhandling får föras
av annan myndighet än avtalsverket.
Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 15 september 1969 beträffande vissa
statliga och icke-statliga tjänster inom undervisningsområdet (TFU) gäller
i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas.
I tjänsteförteckningsavtalet för statliga läkare m. fl. (TFL) den 12 juli
1969 har parterna kommit överens om att, om tjänst nyinrättas eller direkt
berörs av ändrad förvaltningsorganisation, förhandling skall tas upp om anställningsvillkoren
för tjänsten på parts begäran. Sådan förhandling förs
under fredsplikt.
Lönegradsplaceringen av de tjänster som Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
till inrättande har skett enligt de regler för lönegradsplacering av tjänster
som gäller enligt avtalen. Även när det gäller tjänster som kan inrättas utan
riksdagens medverkan men för vilka Kungl. Maj :t beräknar medel under de
olika huvudtitlarna har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering
enligt gällande regler.
3. Bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall godkänna löneavtal
Avtal mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer
om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare inom den offentliga
sektorn sluts i allmänhet under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande.
När avtal innehåller frågor som tillhör riksdagens prövning, skall det underställas
riksdagens iönedelegation för godkännande, innan Kungl. Maj :t slutligt
tar ställning i frågan.
Enligt 62 § andra stycket regeringsformen i dess år 1969 ändrade lydelse
(prop. 1968: 92, KU 20, prot I: 25 och II: 25, KU 1969: 3, rskr 56) tillkom
-
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
mer det lönedelegationen, »därest icke riksdagen för visst fall annorlunda
beslutar, att i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skola
gälla för statens arbetstagare eller eljest tillhöra riksdagens prövning, rådpläga
med statsrådsledamot, som Konungen därtill förordnat, samt att å
riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga eller, om sådan fråga undantagits
från avtal, förslag till reglering av frågan». Delegationens befogenhet
att fatta beslut på riksdagens vägnar omfattar endast det fall att
delegationen godkänner ett avtal som Kungl. Maj :t eller, då fråga är om
riksdagen och dess verk, annat behörigt organ biträtt och underställt delegationen
för godkännande. Ett avtal som delegationen anser sig ej böra
godkänna kan Kungl. Maj :t förelägga riksdagen för prövning i vanlig ordning.
Förhandlingsutredningen som bl. a. har till uppgift att undersöka hur
förhandlingsrättssystemet för de offentliga tjänstemännen hittills fungerat
och hur man på bästa sätt skall kunna dra nytta av hittills gjorda erfarenheter
har den 12 januari 1968 avlämnat en promemoria (Stencil
C 1968: 1) om bl. a. kompetensområdet för riksdagens lönedelegation. Utredningen
har behandlat bl. a. vissa frågor som hänger samman med delegationens
uppgift att godkänna avtal. De avtal som Kungl. Maj :t underställer
delegationen för godkännande omfattar antingen avlöningsvillkor
för tjänster för vilkas inrättande krävs riksdagens medverkan eller andra
avlöningsvillkor som bör prövas av riksdagen. Kungl. Maj :t underställer
också delegationen avtal som medför att anslag som maximerats av riksdagen
behöver överskridas.
Utredningen framhåller bl. a. att det inte kan anses motiverat att alla
överenskommelser som kan medföra ökade utgifter för statsverket skall
underställas lönedelegationen. Erfarenheten visar alt det då och då förekommer
fel i överenskommelserna till följd av misskrivning eller liknande
som behöver rättas till eller att någon detalj komplettering behöver ske. Eu
sådan ändring kan ibland föranleda någon mindre merkostnad. Utredningen
anser det onödigt att lönedelegationen av denna anledning skall behöva
besväras med saken. Kravet på delegationens godkännande bör enligt
utredningens mening kunna begränsas till fall, då överenskommelse i
ej ringa mån ökar statsverkets utgifter.
Förhandlingsutredningens promemoria har remissbehandlats. Vad utredningen
föreslagit i denna del har lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Endast grundlagberedningen har särskilt berört denna fråga. Beredningen
har sålunda framhållit att det inte kan finnas något hinder mot
att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att fatta beslut i sådana avtalsfrågor
som angår smärre modifikationer i redan gällande avtal och i denna
mening kan sägas medföra endast ringa ökning av statsverkets åtaganden.
Enligt beredningens mening kan det rentav göras gällande att det faller
inom lönedelegationens kompetens att i samband med godkännande av
en överenskommelse bemyndiga Kungl. Maj :t att avtala om sadana modifikationer
i överenskommelsen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor 5
Föredraganden
Vid behandlingen av kompetensområdet för riksdagens lönedelegation
har förliandlingsutredningen föreslagit att vissa avtal inte skall behöva underställas
lönedelegationens prövning, även om de kan medföra ökade utgifter
för statsverket. Grundlagberedningen, som uttalat sig över förhandlingsutredningens
förslag, har framhållit att det inte kan finnas något
hinder mot att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att besluta i sådana
avtalsfrågor som utredningen avser. Jag ansluter mig till förhandlingsutredningens
synpunkter i denna fråga. Sådana avtal som endast innefattar
rättelser eller mindre kompletteringar i tidigare träffade avtal och som
kan antagas medföra endast smärre merkostnader torde det inte vara av
något större intresse för lönedelegationen att pröva. Erfarenheterna visar
att det kan vara av betydelse att Kungl. Maj :t snabbt kan ta ställning till
även sådana avtal. Detta kan medföra att lönedelegationen måste sammanträda
för att behandla enbart sådan fråga. Det kan därför finnas skäl att
undanta sådana avtal från lönedelegationens prövning. Som grundlagberedningen
påpekar synes det inte finnas något hinder att riksdagen bemyndigar
Kungl. Maj :t att fatta beslut i sådana frågor utan att höra lönedelegationen.
Enligt min mening bör dock lönedelegationen få kännedom om vilka
avtal som Kungl. Maj :t godkänt med stöd av bemyndigandet. Beslut som
Kungl. Maj :t träffar med stöd av bemyndigandet bör därför delges lönedelegationen
tillsammans med avskrift av ifrågavarande avtal.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att utan att höra riksdagens
lönedelegation godkänna sådana avtal som innebär smärre
modifikationer i redan gällande avtal och som endast i ringa
mån medför ändring i statens åtaganden.
4. Bemyndigande för Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder som behövs för att
genomföra beslut av riksdagens lönedelegation
Enligt förslag i prop. 1965: 108 (SU 93, rskr 226) bemyndigade riksdagen
Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som behövs för att genomföra
överenskommelser som godkänts av riksdagens lönedelegation. Med stöd
av detta bemyndigande har Kungl. Maj :t bl. a. möjlighet att inrätta extra
ordinarie och ordinarie tjänster på löneplan C i sådana fall där lönegradsplaceringen
framgår av avtal som lönedelegationen godkänt. Lönedelegationens
tidigare befogenhet att godkänna förhandlingsöverenskommelse är
numera genom ändring i 62 § andra stycket regeringsformen utvidgad till
•f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 2
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
att avse även förslag till avtalsbara anställningsvillkor som undantagits från
sådan överenskommelse.
Genom beslut den 6 juni 1968 föreskrev Kungl. Maj:t att frågor om lönegradsplacering
av eller arvode för vissa uppräknade tjänster skulle undantas
från avtalsverkets handläggning. Enligt bilaga 2 till allmänt tjänsleförteckningsavtal
(ATP) den 18 juli 1969 äger avtalet inte tillämpning
på de tjänster som avses i nämnda beslut.
Enligt överenskommelse med berörda huvudorganisationer skall frågor
om lönegradsplacering av eller arvode för sådana tjänster som undantagits
från ATF tills vidare regleras genom bestämmelser som Kungl. Maj:t
meddelar. Frågorna skall dock tas upp till behandling mellan företrädare
för finansdepartementet och huvudorganisationerna i anslutning till förhandlingar
mellan statens avtalsverk och organisationerna om lönegradsplacering
m. in. för sådana tjänster som omfattas av ATF. Stridsåtgärder
får inte vidtas beträffande de tjänster som undantagils från ATF.
I anslutning till de förhandlingar som föregick nuvarande ATF diskuterades
lönegradsplacering av eller arvode för dessa tjänster mellan tjänstemän
i finansdepartementet och berörda personalorganisationer. Dessa
diskussioner resulterade i att inom finansdepartementet upprättades ett
förslag till ändrad löneställning för vissa av de tjänster som undantagits
från ATF. Förslaget har godkänts av lönedelegationen och Kungl. Maj :t.
Förslaget innebär bl. a. att tjänsten som överdirektör i Cp 4 vid statens
planverk skall ändras till tjänst som generaldirektör i C 5.
Tjänst som generaldirektör i Cp 5 inrättas med stöd av riksdagens beslut.
I avvaktan på att frågan om inrättande av tjänsten kunde underställas
riksdagen har Kungl. Maj :t inrättat en tjänst i Cg 5.
Sedan lönedelegationen på riksdagens vägnar godkänt den föreslagna
lönenivån i detta och liknande fall torde frågan i övrigt sakna intresse från
riksdagens synpunkt. Riksdagen bör inte belastas med att fatta beslut om
inrättande av tjänst i sådana fall.
Kungl. Maj :t bör därför begära att riksdagens bemyndigande enligt prop.
1965: 108 skall utvidgas till att gälla även sådana åtgärder som behövs
för att genomföra förslag till reglering av avtalsbara anställningsvillkor
när dessa förslag godkänts av lönedelegationen. Om riksdagen lämnar ett
sådant bemyndigande, bör Kungl. Maj :t med stöd därav utbyta nuvarande
tjänst för överdirektör i Cp 4 vid statens planverk mot en tjänst som generaldirektör
i Cp 5. Samtidigt bör tjänsten som generaldirektör i Cg 5
utgå ur organisationen.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som
behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation godkända
förslag till reglering av sådana förhandlingsfrågor
om anställningsvillkor, som undantagits från avtal.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
7
5. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering
En samlad redogörelse för utrednings- och försöksverksamheten rörande
programbudgetering inom statsförvaltningen fram till år 1969 lämnades i
prop. 1969: 1 bil. 2 sid. 29 ff. Utrednings- och försöksverksamheten har fortsatt
under år 1969. I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för det
arbete som bedrivits under år 1969 och de konsekvenser detta får för årets
statsverksproposition.
5.1. Programbudgetering inom den civila sektorn
Anvisningar för den fortsatta utrednings- och försöksverksamheten rörande
programbudgetering har meddelats under våren 1969. Omkring hälften
av de myndigheter som ingår i försöksverksamheten skulle enligt dessa anvisningar
lämna anslagsframställning i programtermer för budgetåret
1970/71. Ytterligare ett antal av försöksmyndigheterna skulle lämna anslagsframställning
i programtermer vid sidan av ordinarie anslagsframställning.
För dessa båda kategorier av myndigheter angavs preliminärt vilka program
och vilka anslag som skulle tas upp. Flertalet av försöksmyndigheterna
skulle vidare utarbeta ett förslag till verksamhetsplan och en stomme till
verksamhetsberättelse. Verksamhetsplanen, som i första hand är ett internt
styrinstrument för verksledningen och andra ledningsnivåer, borde omfatta
minst en sexårsperiod och innehålla en budgetering av de prestationer, som
myndigheten avser att framställa samt kostnaderna härför. Stommen till
verksamhetsberättelse skulle göras upp med utgångpunkt från de program
som angetts.
Vid försöksmyndigheterna har praktiska försök med kostnadsredovisning,
prestationsmätning och intern budgetering påbörjats. Omkring en tredjedel
av försöksmyndigheterna är fr. o. in. den 1 juli 1969 anslutna till det generella
ADB-redovisningssystem för statsförvaltningen (system S) som riksrevisionsverket
utvecklat. Ett omfattande arbete pågår med att definiera vilka
prestationer som utförs och med att utveckla metoder för prestationsmätning.
Riksrevisionsverket har på Kungl. Maj :ts uppdrag tillkallat en kommitté
för att utreda frågan om mätning av produktivitet och effektivitet
inom den offentliga förvaltningen. Kommittén leder även praktisk försöksverksamhet
vid vissa myndigheter. Som ett led i verksamhetsplaneringen
har flera försöksmyndigheter upprättat interna budgeter efter ansvarsområden
och program.
Riksrevisionsverket har vid olika tillfällen meddelat information och utbildning
om programbudgetering för personal vid försöksmyndigheterna.
Vid utbildningen har främst frågor om prestationsmätning, planering och
petitaarbete behandlats.
8
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
Programinriktade anslagsframställningar har ingetts av de olika försöksmyndigheterna
enligt följande sammanställning
Myndighet / Område
Programinriktad
anslagsframställning
1970/71
Programinriktad
anslagsframställning
som komplement
till ordinarie anslagsframställning
1970/71
Riksåklagaren....................
Domstolsväsendet:
Hovrätten över Skåne o. Blekinge
Hovrätten för Västra Sverige ....
Rikspolisstyrelsen ................
Kriminalvårdsstyrelsen............
Styrelsen för internationell utveckling
Arbetarskyddsstyrelsen............
Statens bakteriologiska laboratorium
Statens vägverk ..................
Sjöfartsverket ....................
Statistiska centralbyrån............
Statskontoret ....................
Riksrevisionsverket................
Byggnadsstyrelsen................
Högre utbildning och forskning:
Chalmers tekniska högskola......
Lantbrukshögskolan ............
Patent- och registreringsverket......
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Arbetsmarknadsstyrelsen ..........
Lantmäteristyrelsen ..............
Rikets allmänna kartverk..........
Sveriges geologiska undersökning....
Statens provningsanstalt ..........
Statens skeppsprovningsanstalt ....
Styrelsen för teknisk utveckling ....
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
5.2. Principer för hyressättning
5.2.1. Byggnadsstyrelsens förslag
Byggnadsstyrelsen har den 1 april 1969 överlämnat ett i samråd med riksrevisionsverket
utarbetat förslag till nya principer för hyressättning i fastigheter
redovisade under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.
Fastighetsfonden inrättades 1935. Beträffande byggnadsstyrelsens delfond
beräknas ersättningen, dvs. hyran för nyttjande av fondens fastigheter
och lokaler, på så sätt att det bokförda byggnadsvärdet för fondens fastigheter
multipliceras med viss procentsats, f. n. 7,5 %. För övriga sex delfonder
som ingår i allmänna fastighetsfonden gäller i princip att ersättningen till
resp. delfond beräknas till de belopp som behövs för att balans skall uppstå
mellan inkomster och utgifter på resp. stat.
I förslaget till nya principer för hyresberäkning anger styrelsen som målsättning
bl. a. att hyrorna så långt som möjligt bör återspegla de verkliga
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor 9
kostnaderna. Hyrorna bör beräknas enligt marknadsinässiga principer för att
en direkt jämförelse skall kunna ske mellan statsägda och förhyrda lokaler.
Administrationen av hyresverksamheten bör vara enkel.
Styrelsen föreslår två metoder för hyresberäkning, varav den ena metoden
föreslås bli använd för nyare byggnader där de verkliga produktionskostnaderna
är kända. Metoden innebär i korthet följande. Till grund för hyressättning
föreslås nuanskaffningsvärdet beräknat så att faktisk produktionskostnad,
inklusive ränta under byggnadstiden, uppräknas till värdet vid viss
tidpunkt, basåret. I hyressältningen bör även markvärdet ingå, beräknat
som ett marknadsvärde enligt expropriationslagens principer. Endast faktiskt
utnyttjad byggnadsrätt medtages i hyresberäkningen.
Byggnadsstyrelsen framhåller önskvärdheten av att gemensamma avskrivningsprinciper
gäller för all statsverksamhet. I avvaktan härpå föreslås som
normal avskrivningstid 60 år för byggnad och högst 10 år för upprustningsoch
ombyggnadsarbeten finansierade över driftbudgeten. Som avskrivningsmetod
föreslås av praktiska skäl annuitetsmetoden innebärande att ränta
och avskrivning sammanföres till en fast annuitet. Räntefoten bör bestämmas
av Kungl. Maj:t. Underhållskostnaderna bör i princip motsvara genomsnittskostnader
för olika lokaltyper och kvalitetsklasser. Driftkostnaderna
föreslås omfatta förutom kostnaderna för fastighetsförvaltning, kalkylposter
för försäkring och eventuellt skatter.
Den andra metoden är avsedd för hyressättning i äldre eller speciella fastigheter.
Den innebär att särskild beräkning av byggnadsvärdet måste ske.
Utgångspunkten bör vara nuanskaffningsvärdet för jämförliga, funktionellt
riktiga lokaler i samma läge som den aktuella fastigheten. Med hänsyn till
att metoden är arbetskrävande föreslås en provisorisk hyresberäkning som
innebär att hyresvärdena beräknas enligt ortens marknadshyra för jämförliga
lokaler. Finns inga sådana motsvarande lokaler bör en rimlig hyressättning
kunna göras genom jämförelse av byggnadskostnaderna i ett normalt
kontors- eller bostadshus och den aktuella fastigheten.
Styrelsen framhåller att vid en omprövning av gällande principer för liyresersättning
bör man beakta olika konsekvenser från fondsynpunkt. Det
framhålls bl. a. att oavsett hur principerna utformas kommer väsentligt ökade
inkomster med säkerhet att redovisas på fonden. Det är också enligt
byggnadsstyrelsen uppenbart att högre fastighetsvärden än nuvarande fondvärden
bör ligga till grund för hyresberäkningen. Styrelsen anger som ett alternativ
till en uppräkning av fondvärdena att den nu förekommande bokföringsmässiga
redovisningen kombineras med en kalkylmässig redovisning,
som internt användes som underlag för hyresberäkningen.
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
5.2.2. Remissyttrandena
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av kriminalvårdsstyrelsen,
försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets rationaliseringsinstitut,
direktionen för karolinska sjukhuset, postverket, statskontoret,
generaltullstyrelsen, riksrevisionsverket, direktionen för akademiska
sjukhuset och Svenska kommunförbundet.
Av remissinstanserna har kriminalvårdsstyrelsen, generaltullstyrelsen och
riksrevisionsverket i huvudsak inte haft någon erinran mot förslaget.
Fortifikationsförvaltningen anser att förvaltningen inte kan tillämpa
byggnadsstyrelsens principer för hyressättning med total kostnadstäckning
och anpassning till marknadsmässiga principer för hyresberäkningar. Förutsättningarna
saknas för en affärsmässig inriktning av förvaltningens verksamhet
då produktivitet och effektivitet av denna verksamhet inte kan mätas
med den måttstock som en konkurrensmarknad utgör.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala framhåller angelägenheten
av att all redovisning av byggnader i offentlig ägo, såväl statens som
landstingens och kommunernas, sker efter enhetliga regler. Man kan t. ex.
starkt ifrågasätta det befogade i att redovisa byggnader som utnyttjas för
samma ändamål, t. ex. sjukvård, med olika avskrivningstider, beroende på
vilken myndighet som är huvudman för verksamheten och sålunda står som
ägare till fastigheten. Enligt direktionen framhäver detta nödvändigheten av
en för hela det offentliga verksamhetsområdet gemensam utredning för fastslående
av enhetliga principer för beräkning och redovisning av lokal- och
övriga fastighetskostnader.
Försvarets civilförvaltning anser det lämpligt att budgetutredningen samordnar
utredningsarbetet om hyressättning och i sina förslag anger grundprinciper
för beräkning av hyreskostnader. Förvaltningen föreslår att frågorna
om den statliga förmögenhetsredovisningen, principer för värdering
av kapitaltillgångar och beräkning av avskrivnings- och räntekostnader löses
så, att i princip samma regler kommer att gälla inom hela statsförvaltningen
och att de kan tillämpas i ett programbudgetsystem.
Försvarets rationaliseringsinstitut biträder byggnadsstyrelsens uppfattning
att hyressättningen skall baseras på fullständig kostnadstäckning och
anpassas till marknadsmässiga principer. Institutet anser de av styrelsen
föreslagna beräkningsmetoderna i princip riktigt uppbyggda, utom vad
gäller avskrivningstiderna, som bör differentieras ytterligare med avseende
på olika byggnadstyper. Beträffande de myndigheter som i fred utnyttjar
befästningar bör dessa betala en marknadsmässig hyra, varvid om denna
är lägre än självkostnaden för anläggningen, mellanskillnaden bör debiteras
ett krigsuppgiftsorienterat program. Markvärdet bör, som byggnadsstyrelsen
föreslagit, beräknas som ett marknadsvärde enligt expropriationslagens
principer.
11
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
Postverket framhåller sammanfattningsvis att hyressättningen av statsverkets
lokaler bör ske med beaktande så långt som möjligt av förhållandena
på allmänna marknaden. Som en huvudförutsättning får härvid anses
gälla att fastigheternas kapital vid kalkylering för den interna hyressättningen
får betraktas som helt eller till väsentlig del lånat kapital.
Statskontoret anser att hyressättningen bör ske på ett marknadsmässigt
sätt och påpekar att en lokalnyttjares kostnad primärt måste grundas på
hyresmarknadens förutsättningar och inte på fastighetsägarens verkliga
kostnader. Det finns således ingen anledning för byggnadsstyrelsen att
upplåta hyresrätt i en fastighet med lågt byggnadsvärde på fördelaktigare
villkor än som hetingas av hyresmarknaden på orten. Lika litet kan det,
enligt statskontoret, begäras att en hyresgäst skall erlägga en i förhållande
till hyresmarknaden särskilt hög hyra endast av det skälet att resp.
fastighet dragit en ovanligt hög byggkostnad. Statskontoret anser det
självklart av stort värde om byggnadsstyrelsen genom ett internt kalkyloch
redovisningssystem kan få ett fastare grepp om fastighetsförvaltningens
ekonomi och bättre möjligheter till räntabilitetsjämförelser mellan
olika byggnadskategorier.
Svenska kommunförbundet anger att de av förbundet rekommenderade
och av kommunerna tillämpade principerna för redovisning och fördelning
av kostnaderna för förvaltningsfastigheterna i stort sett överensstämmer
med de av byggnadsstyrelsen föreslagna principerna för hyressättning.
5.3. Programbudgetering inom den militära sektorn, m. m.
I december 1963 tillkallade chefen för försvarsdepartementet med stöd
av Kungl. Maj :ts bemyndigande sakkunniga för att utreda vissa frågor om
kostnadsredovisning inom försvaret. De sakkunniga antog benämningen
1964 års försvarskostnadsutredning.
Utredningen avlämnade i januari 1968 ett delbetänkande, Ekonomisystem
för försvaret (SOU 1968: 1), med förslag om ett nytt ekonomisystem
för lokala och regionala myndigheter. En redogörelse för betänkandet
lämnades i prop. 1969: 1 bil. 2.
Utredningen har i juni 1969 avlämnat ett andra delbetänkande, Ekonomisystem
för försvaret 2 (SOU 1969:24), i vilket framläggs bl. a. förslag
till utformning av ekonomisystemet för de centrala myndigheterna.
Betänkandet har remissbehandlats.
Inom försvarsdepartementet har parallellt med arbetet i försvarskostnadsutredningen
bedrivits ett utredningsarbete med syfte att utveckla ett
planerings- och budgetsystem för departementets hela verksamhetsområde.
För arbetet med att utforma ett programbudgetsystem m. m. tillsattes
en särskild ledningsgrupp, försvarsdepartementets programbudget
-
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
grupp. I juni 1969 avlämnade den betänkandet Planering och programbudgetering
inom försvaret (SOU 1969: 25). Betänkandet har remissbeliandlats.
5.3.1. Programbudgetgruppens förslag
Enligt programbudgetgruppens förslag till planeringssystem är utgångspunkten
för planeringen miljöstudier med olika tidsperspektiv och inriktning.
De syftar till att skissera den internationella utvecklingen i bl. a.
ekonomiskt, politiskt, strategiskt, militärpolitiskt och tekniskt hänseende.
Miljöstudierna skall vidare mot denna bakgrund ange olika tänkbara
situationer, i vilka Sverige kan tänkas utsättas för angrepp. Statsmakterna
skall härefter på grundval av miljöstudiernas resultat ange de dimensionerande
angreppsfållen, vilka blir styrande för försvarets planering.
Med utgångspunkt från angreppsfallen skall en planering ske av tänkbara
alternativa utvecklingar i fråga om försvarets omfattning och sammansättning
i stort. Dessa sammanfattas i s. k. perspektivplaner som avses
sträcka sig femton år framåt i tiden. Utvecklingen på kortare sikt anges
i femåriga programplaner.
Underlag för statsmakternas ställningstaganden till särskilt resurskrävande
objekt såsom nya vapensystem och större organisatoriska förändringar
skall redovisas i s. k. systemplaner. En sådan plan skall täcka systemets
hela livslängd och omfatta alla kostnader och resurskrav som systemet
kan medföra.
Planering och verkställighet inriktas på krigsförbanden. Dessa förs samman
i ett antal program. Programindelningen bör enligt programbudgetgruppen
göras så att programelement — krigsorganisationens förband på
bataljonsnivå och lägre nivåer — förs samman till delprogram. Förband
med samma eller likartade uppgifter bör föras samman.
Delprogrammen förs samman till huvudprogram enligt två modeller. Enligt
den ena bör delprogrammen föras samman till organisatoriska huvudprogram.
Denna programindelning återspeglar gällande ansvarsförhållanden
inom försvaret. Härigenom tillgodoses främst kraven från ansvars-,
produktions- och resurstilldelningssynpunkt. Denna indelning bör främst
tillämpas vid det praktiska genomförandet av planerna.
Enligt den andra modellen förs delprogrammen samman till avvägningsprogram.
Denna indelning bör främst tillämpas vid perspektivplaneringen.
Frågor rörande försvarets utformning framför allt på längre sikt bör enligt
programbudgetgruppen diskuteras och belysas med hjälp av denna programindelning.
Vid den organisatoriska programindelningen utgör de tre vapengrenarna
var sitt huvudprogram. Den centrala ledningen i krig och fred förs samman
till ett huvudprogram. Gemensamma myndigheter, serviceorgan eller funktioner
för hela försvaret bör föras samman till ett annat huvudprogram.
13
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
I detta ingår centrala förvaltningsmyndigheter, gemensamma skolor, försvarets
rationaliseringsinstitut, försvarets radioanstalt, värnpliktsverket
och försvarets forskningsanstalt. Resurser som är gemensamma eller som
inte kan delas upp på övriga program bör också föras hit. Civilförsvaret bildar
ett eget huvudprogram.
Det militära försvarets ekonomiska ram omfattar fem organisatoriska
huvudprogram och civilförsvarets ett sjätte huvudprogram. Sådana enheter
eller sådan verksamhet som beräknas utanför krigsmaktens eller civilförsvarets
ramar, bör bilda ett sjunde huvudprogram. Följande indelning på organisatoriska
huvudprogram föreslås.
1. Arméförband
2. Marinförband
3. Flygvapenförband
4. Central och högre regional ledning
5. Gemensamma myndigheter och funktioner
6. Civilförsvar
7. övrig verksamhet
För vart och ett av de försvarsgrensvisa organisatoriska huvudprogrammen
liksom för huvudprogrammet Civilförsvar bör finnas en programansvarig
myndighet — programmyndighet. För övriga föreslagna huvudprogram
har det inte varit möjligt att utse en programansvarig myndighet.
För dessa bör i stället finnas en programmyndighet för varje delprogram
inom resp. huvudprogram.
Efter de riktlinjer för planeringen som fastställs av Kungl. Maj :t och de
direktiv som ÖB på grundval härav lämnar beträffande krigsmakten ankommer
det på programmyndighet att genom sin programplanering styra
fördelningen av uppgifter och resurser inom programmet. Därigenom inriktas
verksamheten i stort för programmets utveckling.
Organisationens verksamhet — produktionen — bedrivs vid staber, centrala
förvaltningsmyndigheter, truppförband och skolor. Denna verksamhet
föreslås efter sin karaktär indelas i produktionsområden. Följande indelning
och benämningar på huvudproduktionsområden föreslås.
1. Ledning och förbandsverksamhet
2. Materielanskaffning
3. Anskaffning av anläggningar
4. Forskning och utveckling
För varje huvudproduktionsområde bör finnas produktionsansvariga myndigheter
— produktionsmyndigheter. Till dessa, som inför Kungl. Maj :l har
ansvar för att produktionen inom resp. område genomförs på ett rationellt
sätt, har hänförts försvarsgrenscheferna i egenskap av ansvariga för förbandsproduktionen
och de centrala förvaltningsmyndigheterna i egenskap
av ansvariga för anskaffning och underhåll av materiel och anläggningar
samt för forskning och utveckling.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
Genomförandeverksamheten föreslås styras av ett uppdragssystem.
Ett uppdrag skall allmänt ange vilka prestationer som skall utföras samt
var och när leverans av resultat skall ske. Ett uppdrag skall innehålla:
Prestationsuppgift —- vad som skall utföras, om möjligt preciserat kvantitativt
och kvalitativt, med anknytning till ett huvudprogram och ett huvudproduktionsområde.
Resursuppgift — vilka resurser som har beräknats för att fullgöra uppdraget,
såväl betalningsmedel — dels för närmaste budgetår, dels för framtida
åtaganden — som övriga resurser.
Vissa handlingsregler — t. ex. regler för omdisponering av resurser, uppföljning
samt prövningsrutiner vid avvikelser från prestations- eller resursuppgift
och eventuella restriktioner i övrigt.
Uppdragen utgör länkar mellan program och produktionsområden. I organisationen
utgör de också länkar mellan olika organisationsnivåer såsom
Kungl. Maj :t, programmyndighet, produktionsmyndighet och andra verkställande
myndigheter. Uppdraget har alltid en avsändare och en mottagare.
Uppdrag som har Kungl. Maj:t som avsändare och produktionsmyndighet
som mottagare, benämns primäruppdrag. Uppdrag, som har en produktionsmyndighet
eller annan verkställande myndighet som avsändare och en produktionsmyndighet
eller annan verkställande myndighet som mottagare,
benämns sekundäruppdrag. Uppdragen är arbetselement i budgetarbetet
när det gäller att dels utforma den programbudget som avses föreläggas
riksdagen, dels omsätta programbudgeten till ett antal myndighetsbudgeter.
Av Kungl. Maj :t godkända primäruppdrag innebär beslut att utföra beskrivna
prestationer med hjälp av tilldelade resurser och inom ramen för de
handlingsregler som ingår i uppdraget. Samtliga av Kungl. Maj :t givna primäruppdrag,
som berör verksamheten under ett budgetår, bildar därmed
den fastställda programbudgeten för försvarsdepartementets verksamhetsområde
för året. Enligt programbudgetgruppens förslag kommer programbudgeten
att kunna uppställas dels efter program, dels efter produktionsområde.
Av riksdagen beviljade anslag eller bemyndiganden får därmed såväl
en program- som en produktionsområdestillhörighet. Detta har kommit
till uttryck i programbudgetgruppens förslag till utformning av riksstaten.
5.3.2 Försvarskostnadsutredningen
I sitt andra betänkande redovisar utredningen överväganden och förslag
rörande ekonomisystemets principer samt dessas tillämpning och konsekvenser
i central instans. Utredningen konstaterar att programbudgettekniken
är en av grundstenarna i ekonomisystemet. Genom samarbete mellan utredningen
och programbudgetgruppen har ekonomisystemet, som omfattar
myndigheternas interna planering, samordning och kontroll av den löpande
verksamheten, knutits samman med systemet för planering och budgetering
i program.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor 15
Enligt utredningen bildar en femårig programplanering, en årlig programbudgetering
och en beskrivning av den verksamhet som avses genomföras
medelst uppdrag underlaget för myndigheternas ekonomisystem.
Den centrala delen av systemet utgörs av budgeteringen vid myndigheterna.
Grunden för budgeteringen utgörs av indelningen i ansvarsområden. För
dessa anges i uppdrag de mål som skall uppnås, hur måluppfyllelsen skall
kontrolleras och eventuellt en ram för sammanlagd resursförbrukning. Uppdragen
spjälkas successivt till allt mindre ansvarsområden, till myndigheter
och verksamhetsställen långt ner i organisationen.
Med utgångspunkt i angivna mål och resursramar sker budgetarbetet genom
att budgetförslag tas fram och efter hand ställs samman uppåt i organisationen.
Budgetförslagen innehåller en precisering av mål, prestationer
och prestationsnivå samt metoder för att nå dessa. De utgör resultat av kostnadsberäkningar
rörande olika alternativ för genomförandet varvid det alternativ
skall väljas som ger den begärda måluppfyllelsen till lägsta kostnad.
Genom att lägga samman budgetförslagen erhålls budgeter för verksamhetsställen
och myndigheter och slutligen för hela försvaret. Anslagsäskanden
till Kungl. Maj :t sker i form av en programbudget som är uppbyggd
kring primäruppdrag.
Enligt utredningen skall budgeten omfatta endast de kostnader som budgetansvarig
myndighet genom sina beslut ger upphov till eller påverkar. Ett
genomförande härav kräver debitering för interna leveranser. Prissättningen
på sådana leveranser bestäms av särkostnaderna eller de kostnader som påverkas
av beställningarna.
Kostnadsbudgeten bör enligt utredningen kompletteras med bl. a. en utgiftsbudget.
Denna krävs för att ange behovet av likvida medel.
Genom budgetuppföljning sker kontroll av verksamheten. Denna syftar i
första hand till att fastställa om uppställda mål har uppnåtts. Vidare kontrolleras
måluppfyllelsen för varje ansvarsområde samt resursåtgången
jämförd med den beräknade.
Underlag för budgetarbete, uppföljning och kontroll lämnas genom rapportering
och redovisning. Redovisningen föreslås byggas ut till att omfatta
kostnader och prestationer samt sambandet dem emellan för varje ansvarsområde.
Härigenom kan bestämmas dels vilka resurser som krävs för att nå
målen —- i sista hand de i programmen uppställda — dels produktiviteten
och effektiviteten i verksamheten.
Utredningen framhåller att en intensifierad revision med en gentemot den
nuvarande delvis förändrad tyngdpunkt kan sägas vara en produkt av ekonomisystemets
grundtankar. Från att huvudsakligen ha haft kameral inriktning
blir revisionen inriktad på s. 1c. förvaltningsrevision. Detta innebär
att revisionen främst skall se till verksamhetens effektivitet samt ändamålsenligheten
i vidtagna åtgärder.
Utredningen har sökt bedöma i vad mån införandet av ekonomisystemet
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
är lönsamt. Det har härvid befunnits omöjligt att värdera intäkterna i mått
som kan jämföras med kostnaderna. Utredningen har därför först beräknat
de senare och därefter gjort en bedömning av sannolikheten att intäkterna i
form av ökad effektivitet och produktivitet överväger dessa. Utredningens
slutomdöme blir att någon tvekan inte kan råda om att den ökade effektiviteten
som utgör riktmärket för förslagen till nytt ekonomisystem kommer
att väl överstiga nämnda kostnader.
Departementschefen
Arbetet med att införa programbudgetering, för vilket jag lämnade en redogörelse
i föregående års statsverksproposition, har fortsatt under år 1969.
På grundval av de erfarenheter som gjorts har det visat sig möjligt att ta ytterligare
steg mot införande av programbudgetering.
Jag vill inledningsvis ta upp försöksverksamheten inom den civila sektorn.
I detta sammanhang vill jag erinra om att jag med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
tillkallat en särskild utredning med uppgift att göra en översyn
av det statliga budgetsystemet. Denna översyn skall bl. a. omfatta konsekvenserna
för statsbudgetens utformning av ett införande av programbudgetering.
Bland särskilda frågor som budgetutredningen har att behandla och
som är av intresse i detta sammanhang kan nämnas kalkylmetoder för offentlig
verksamhet, principer för värdering av kapitaltillgångar, anslagssystemets
utformning, frågan om kompensation för inträffade prisstegringar
samt metoder för att stimulera myndigheterna till produktivitetsökning.
Arbetet med att införa programbudgetering bör dock, utan att budgetutredningens
arbete föregrips, fortsätta. Vad jag anför i det följande föregriper
inte budgetutredningens arbete.
Som redovisats i den föregående sammanställningen omfattar försöksverksamheten
ett 20-tal myndigheter, fördelade på flertalet departement.
Dessa myndigheter befinner sig på olika stadier i utrednings- och försöksverksamheten.
Av dessa myndigheter föreslås elva få medel anvisade i programtermer
för nästa budgetår, nämligen statens bakteriologiska laboratorium,
sjöfartsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket,
patent- och registreringsverket, lantmäteri styrelsen, rikets allmänna
kartverk, statens provningsanstalt, statens skeppsprovningsanstalt och styrelsen
för teknisk utveckling. Beträffande den närmare utformningen av
anslag och program för dessa myndigheter hänvisar jag till vad som kommer
att anföras av resp. departementschef vid anmälan av medelsbehovet
för budgetåret 1970/71.
Vid statens bakteriologiska laboratorium, lantmäteriet, statens provningsanstalt
och statens skeppsprovningsanstalt bedrivs en relativt omfattande
uppdragsverksamhet. I mindre omfattning bedrivs sådan verksamhet även
vid statistiska centralbyrån, rikets allmänna kartverk, patent- och registreringsverket
samt vid styrelsen för teknisk utveckling. För närvarande gäller
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor 17
att statsmakterna formellt tar ställning till omfattningen av uppdragsverksamheten
genom att besluta om de resurser som får tas i anspråk för den. I
fortsättningen bör dock utgångspunkten vara att omfattningen av verksamheten
primärt får styras av extern efterfrågan varvid kostnaderna för verksamheten
i princip avses täckas av intäkterna. Som konsekvens härav bör
ställning inte tas till verksamhetens omslutning i budgeten. Verksamheten
bör därför redovisas över ett förslagsanslag, som tas upp med ett formellt
belopp på 1 000 kr. För uppdragsverksamheten vid berörda myndigheter föreslås
således en övergång från bruttoredovisning till nettoredovisning på riksstaten.
Under budgetåret 1969/70 har för ifrågavarande uppdragsverksamhet och
därtill hörande myndighetsuppgifter beräknats anslag på ca 148 milj. kr.
Samtidigt har för dessa myndigheters verksamhet på riksstatens inkomstsida
91 milj. kr. redovisats som uppbörd i statens verksamhet. Vid en tilllämpning
av de principer som här förordas för uppdragsverksamheten skulle
motsvarande belopp blivit ca 53 resp. knappt 7 milj. kr. Totalbudgetens omslutning
kommer som en följd av den föreslagna omläggningen att minska
med ca 95 milj. kr.
Staten subventionerar viss uppdragsverksamhet antingen genom att medge
direkt taxenedsättning eller genom att medge att uppdragsverksamhet vid
vilken full kostnadstäckning inte uppnås får fortsätta. För de myndigheter
som föreslås få medel anvisade i programtermer kommer subventioneringen
att redovisas öppet. Vid lantmäteriet är subventioneringen knuten till vissa
prestationer varför ett förslagsanslag föreslås för bidrag till lantmäteriförrättningar.
Vid statens bakteriologiska laboratorium och provningsanstalterna
avser driflbidraget underskottstäckning utan direkt anknytning till vissa
prestationer. Ett reservationsanslag föreslås för driftbidraget.
I vissa fall föreslås driftbidraget och medel för forskning och utvecklingsarbete
utgå ifrån samma anslag. Syftet med detta är att stimulera myndigheterna
att uppnå full kostnadstäckning. Genom denna konstruktion ökas
också möjligheterna att utvidga forskningsverksamheten om kostnadstäckningen
förbättras.
Myndigheter med uppdragsverksamhet har dessutom s. k. myndighetsuppgifter
t. ex. inspektion och tillsyn, utfärdande av tillämpningsföreskrifter
och remisser. När dessa uppgifter är av mindre omfattning, som t. ex. vid
provningsanstalterna, har medlen härför beräknats under driftbidraget. När
myndighetsuppgifterna är av större omfattning som t. ex. vid statens bakteriologiska
laboratorium och lantmäteriet föreslås särskilda anslag härför som
är att jämställa med driftanslagen för myndigheter som inte har uppdragsverksamhet.
Vid övergång till nettoredovisning av uppdragsverksamheten uppkommer
vissa problem. Hittillsvarande budgetering har i allmänhet skett i utgiftsoch
inkomsttermer. Myndigheter med uppdragsverksamhet föreslås gå över
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
till budgetering i kostnads- och intäktstermer. Anknytningen till riksstaten
skall dock även i fortsättningen ske i kassamässiga termer. Även om full
kostnadstäckning uppnås för viss verksamhet kan ett kassamässigt underskott
föreligga vid budgetårsskifte. Detta kan t. ex. bero på vid vilken tidpunkt
myndigheten får betalning för sina tjänster. För att lösa detta problem
har jag i finansplanen under avsnittet särskilda frågor förordat att berörda
myndigheter bör få utnyttja en rörlig kredit för att täcka sådana underskott.
Denna rörliga kredit bör också få användas för att utjämna tillfälliga
eller säsongmässiga likviditetsfluktuationer under löpande budgetår.
Målsättningen är att uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning
om man bortser från de subventioner som statsmakterna särskilt beslutar
om. Det går dock inte att undvika att smärre vinster eller förluster
uppstår. Dessa bör få balanseras över den föreslagna rörliga krediten. Det
bör sedan ankomma på statsmakterna att ta ställning till disposition av vinst
resp. täckning av förlust. Vinstdisposition resp. förlusttäckning kan lösas
så att antingen skall vinst resp. förlust kvarstå tills vidare eller så att vinsten
inlevereras och förlusten avskrivs.
Som jag föreslagit vid min anmälan av frågan om den rörliga krediten
bör uppdragsmyndigheterna betala ränta för utnyttjad kredit och få sätta
in överskott av medel på räntebärande räkning i riksgäldskontoret.
I mina anvisningar till myndigheterna för utformning av anslagsframställning
i programtermer begärde jag en redovisning av det förlagskapital
som disponeras vid försöksmyndigheterna. Storleken av det i utrustning
nedlagda kapitalet har kunnat redovisas av myndigheterna. Det har
däremot visat sig svårt att fastställa storleken av det befintliga rörelsekapitalet.
Jag anser principiellt att ränta bör utgå på detta kapital, som består
av upparbetade tillgångar, kundfordringar in. m. Ett ställningstagande till
denna fråga torde dock få anstå i avvaktan på ytterligare utredning. I ett senare
stadium då storleken av rörelsekapitalet kan bestämmas får även frågan
om tillskott av sådant kapital prövas. Behov av eventuellt ytterligare rörelsekapital
får tills vidare tillgodoses genom att den rörliga krediten utnyttjas.
De totala kostnaderna för uppdragsverksamheten skall i princip täckas
av intäkterna. Kostnaden för dyrbarare utrustning bör därför få periodiseras.
Särskilda utrustningsanslag föreslås därför för statens bakteriologiska
laboratorium, lantmäteri styrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt
och statens skeppsprovningsanstalt. Kostnaderna för avskrivning
och förräntning av det kapital som lagts ned i utrustning skall till den
del de avser uppdragsverksamheten bestridas från uppdragsintäkterna och
redovisas till statsverket. Jag har därför i finansplanen under avsnittet särskilda
frågor förordat att en särskild inkomsttitel benämnd Ersättning för
komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. förs upp för detta ändamål.
Vid övriga verksamheter bör man tills vidare som hittills endast beräkna
kostnaderna för avskrivning och förräntning kalkylmässigt. Vissa
19
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
myndigheter t. ex. lantmäteriet och rikets allmänna kartverk bedriver såväl
uppdragsverksamhet som annan verksamhet. Summan av de inlevererade
och kalkylmässigt beräknade kostnaderna skall i sådana fall motsvara avskrivning
och förräntning på disponerat utrustningskapital.
Förslagen beträffande uppdragsverksamheten innebär ett visst avsteg
från gällande budgetprinciper. De ligger dock i linje med en ökad affärsmässighet
och med de allmänna principer som kommer till uttryck i direktiven
till budgetutredningen. Förslagen beträffande uppdragsverksamheten
torde få betraktas som provisoriska tills budgetutredningens arbete fortskridit
längre. Det är min förhoppning att de föreslagna principerna för
uppdragsverksamheten skall medföra större kostnadsansvar och ge en klarare
bild av statens insatser inom de aktuella områdena. För de berörda
myndigheterna innebär förslagen i fråga om uppdragsverksamheten ökade
möjligheter att inom ramen för full kostnadstäckning själva anpassa verksamheten
till efterfrågan.
Vissa myndigheter bedriver sin verksamhet i direkt konkurrens med likartad
verksamhet i annan regi. Härigenom sker en naturlig prövning av
taxenivån. För andra myndigheter gäller däremot att de utför uppdrag utan
konkurrens. Den offentliga taxesättningen innebär i sådana fall att full kostnadstäckning
alltid kan uppnås. Det är därför särskilt angeläget att man
genom förvaltningsrevision ser till att verksamheten sköts effektivt och rationellt.
Produktivitets- och effektivitetsutvecklingen får också bedömas i
anslutning till det årliga budgetarbetet.
De ökade befogenheterna för uppdragsmyndigheterna utesluter dock inte
att statsmakterna av olika skäl kan behöva reglera myndigheternas verksamhet
t. ex. beträffande personal, investeringar och löner. Även för affärsverken
reglerar statsmakterna t. ex. investeringarna.
Jag övergår nu till att behandla övriga myndigheter som föreslås få anslagen
i programtermer för nästa budgetår nämligen sjöfartsverket, statskontoret,
statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, patent- och registreringsverket,
rikets allmänna kartverk och styrelsen för teknisk utveckling.
I tillämpliga delar bör motsvarande principer gälla för statens bakteriologiska
laboratoriums och lantmäteristyrelsens myndighetsanslag.
För här aktuella myndigheter är de på riksstaten anvisade anslagen ett
uttryck för de insatser som sker med statsmedel på resp. område. Utgångspunkten
är att dessa insatser genom programmen skall presenteras och
analyseras i politiskt relevanta termer. I ett fall nämligen vid statens bakteriologiska
laboratorium har vid sidan av de programinriktade anslagen
en annan programindelning som mer är avsedd för verksledningens interna
styrningsbehov godtagits.
Övergången till programinriktade anslag bör göra det möjligt för statsmakterna
att effektivare styra verksamhetens inriktning och på ett hättre
sätt än tidigare välja mellan alternativa satsningar inom olika områden.
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
Budgetprövningen blir mål- eller produktinriktad och bör därmed i högre
utsträckning kunna ta direkt sikte på medborgarnas behov än det är
möjligt i nuvarande system enligt vilket olika slags kostnader t. ex. avlöningar
och omkostnader prövas. Statsmakterna bör därför vid medelsanvisningen
ta ställning till omfattningen och den huvudsakliga inriktningen
av verksamheten. Det ankommer på Kungl. Maj :t att inom ramen för de ändamål
resp. anslag avser, meddela behövliga föreskrifter.
Ett centralt problem vid införande av programbudgetering som också
programbudgetutredningen uppmärksammade var frågan om att mäta produktionen
samt produktiviteten och effektiviteten. För vissa verksamheter
finns förhållandevis klart avskiljbara prestationer. Detta gäller exempelvis
för patent- och registreringsverkets och statens bakteriologiska laboratoriums
verksamhet. Vid andra myndigheter t. ex. statskontoret och riksrevisionsverket
kan prestationerna vara så diversifierade att det blir svårigheter
att mäta dem. Arbetet med att utveckla metoder för att mäta
prestationer, produktivitet och effektivitet fortsätter inom myndigheterna
och ytterligare ansträngningar bör göras inom detta område. Jag vill också
erinra om att riksrevisionsverket fått i uppdrag att utreda frågan om produktivitet
och effektivitet i statsförvaltningen. Arbetet utförs inom en särskild
kommitté inom riksrevisionsverket.
Styrningen från statsmakterna kan inte ske uteslutande i programtermer
förrän prestationer och kostnader kan definieras klarare. Det blir därför
nödvändigt att även fortsättningsvis i viss utsträckning använda regleringar
av konventionellt slag. Min avsikt är emellertid att övergången till programanslag
skall innebära ökade möjligheter för myndigheterna att inom ramen
för statsmakternas direktiv bestämma om hur deras resurser bör användas.
Enligt nuvarande system anges inte endast utgiftsramen för avlöningar
utan dessutom för vilka tjänster medel beräknats. Programbudgeteringen
innebär att myndigheterna i princip får inom ramen för sina resurser inrätta
tjänster i den utsträckning detta är möjligt enligt de generella bestämmelserna
om inrättande av tjänster. Detta innebär att programbudget -myndigheterna endast behöver redovisa tjänster vars inrättande kräver
Kungl. Maj :ts eller riksdagens medverkan. På motsvarande sätt kommer
statsmakterna i princip inte heller att ta ställning till kostnader av omkostnadskaraktär.
Jag övergår nu till att behandla det förslag till principer för hyressättning
av fastigheter inom statens allmänna fastighetsfond som byggnadsstyrelsen
lagt fram. Förslaget innebär att hyresberäkningarna bör anpassas
till marknadsmässiga principer och att hyressättningen skall återspegla
de verkliga kostnaderna. Styrelsen föreslår två beräkningsmetoder för hyrorna.
Den ena metoden avses tillämpas för nyare byggnader, där de verkliga
produktionskostnaderna är kända. Hyran skulle utgöras av kapitalkostnader,
underhållskostnader och driftkostnader. Kapitalkostnaderna ut
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor 21
görs av kalkylmässig avskrivning och ränta på byggnadsvärdet, vilket föreslås
utgöras av nuanskaffningsvärdet, samt ränta på ett belopp som motsvarar
markvärdet. Som normal avskrivningstid för byggnad anges 60 år
och för upprustnings- och ombyggnadsarbeten högst tio år. Räntefoten bör
bestämmas av Kungl. Maj:t. Enligt den andra metoden, som är avsedd för
liyressättning för äldre eller speciella fastigheter bl. a. byggnadsminnesmärken,
skulle särskilda beräkningar av byggnadsvärdena först ske. Dessa
skulle sedan läggas till grund för hyresberäkningen. För att vid första hyressättningen
enligt denna metod begränsa arbetsinsatserna bör enligt byggnadsstyrelsen
en provisorisk hyresberäkning ske. Denna skulle innebära
att hyrorna bestäms i första hand med ledning av ortens marknadshyra
för jämförliga lokaler.
Jag finner det önskvärt att hyressättningen så långt möjligt sker enligt
marknadsmässiga principer både för civila statliga fastigheter som tillhör
statens allmänna fastighetsfond och för byggnader, anläggningar och mark
som disponeras för militära ändamål och tillhör försvarets fastighetsfond.
Härigenom kan hyror i statsägda och icke statsägda fastigheter jämföras.
Genomförandet av byggnadsstyrelsens förslag till principer för hyresberäkning
innebär emellertid avsteg från de regler som gäller för alt bestämma
inkomster och utgifter på fastighetsfondernas stater. För statens allmänna
fastighetsfond beräknas ersättningen till fonden, dvs. hyrorna för de lokaler
som fonden tillhandahåller, för samtliga delfonder utom slottsbyggnadernas
och byggnadsstyrelsens delfonder till de belopp som behövs för att balans
skall uppkomma i resp. delfond, varvid ett överskott skall erhållas som
svarar mot ränteavkaslning enligt statens normalränta på det statskapital
som disponeras av resp. delfond. För byggnadsstyrelsens delfond beräknas
ersättningen till fonden med ledning av kalkylerade hyresvärden för de fastigheter
som tillhör eller förhyrs av delfonden. För slottsbyggnadernas delfond
beräknas ersättningen till fonden för det belopp som behövs för att
balansera nettoutgifterna för reparation och underhåll och ett formellt
överskott av 1 000 kr.
För försvarets fastighetsfond gäller att ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler bestäms i princip så att balans uppstår i fondstaten
och att full förräntning enligt statens normalränta erhålls av det statskapital
som resp. delfond vid budgetårets ingång disponerar.
Under innevarande budgetår har lokalhyror för den civila förvaltningen
och för de militära staberna och förvaltningarna m. m. tagits upp som utgifter
under resp. myndighetsanslag. Av vad jag här tidigare nämnt framgår,
att ändringar av gällande principer för hyresberäkning kan påverka fastighetsfondernas
stater genom att inkomstposterna till ersättning till fonderna
och överskotten som skall tillföras riksstatens driftbudget ökar. Sådana
ändringar medför en ökning av utgifterna på driftbudgeten för lokalhyror
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
under resp. myndighets anslag med samma belopp. Härigenom ökar totalbndgetens
omslutning, dock utan att saldot påverkas.
Genom att hyresbeloppen enligt byggnadsstyrelsens förslag kommer att få
en bättre marknadsanpassning, får hyresposten inom myndigheternas anslag
också ett riktigare innehåll och tyngd.
Enligt min mening är det därför önskvärt att byggnadsstyrelsens förslag
till hyresberäkningsprinciper i tillämpliga delar används som ett led i en
förbättrad kostnadsredovisning och i syfte att åstadkomma större kostnadsmedvetenhet
hos lokalnyttjarna. Statens förmögenhetsredovisning påverkas
inte av vad jag här förordat. De frågor i byggnadsstyrelsens förslag som berör
statens förmögenhetsredovisning, avskrivningsregler och förräntningskrav
m. m. torde komma att behandlas av budgetutredningen.
Jag vill i detta sammanhang också anmäla att lönekostnadspåläggsutredningen
som jag tillkallade 1968 nyligen avlämnat en promemoria med förslag
till system för beräkning av personalförsäkringskostnader inom den statliga
verksamheten. Utredningen föreslår ett system med lönekostnadspålägg differentierade
med hänsyn till de statliga befattninghavarnas olika pensioneringsåldrar.
Frågan om åtgärder som kan föranledas av promemorian får
prövas sedan förslaget remissbehandlats.
Frågan om införandet av programbudgetering inom försvaret har utretts
av försvarsdepartementets programbudgetgrupp och försvarskostnadsutredningen.
De framlagda förslagen, som bl. a. grundas på en omfattande praktisk
försöksverksamhet, innebär att ett helt nytt planerings- och budgeteringssystem
successivt införs. Förslagen, som i huvudsak tillstyrkts av remissinstanserna,
är f. n. under beredning.
Chefen för försvarsdepartementet kommer senare denna dag att förorda
att de pågående praktiska försöken med programbudgetering nästa budgetår
utvidgas till att omfatta samtliga förband och andra enheter inom Bergslagens
militärområde. Frågan om ett slutligt ställningstagande till ett nytt
planerings- och budgeteringssystem för försvaret torde få anmälas av chefen
för försvarsdepartementet när beredningen avslutats.
Som framgått av den redogörelse jag lämnat är det betydande resurser
som läggs ned på arbetet med programbudgetering. Stora insatser har krävts
och kommer även i fortsättningen att krävas för att lösa alla de problem
som successivt uppkommer under utrednings- och försöksverksamheten.
Det har visat sig möjligt att nästa budgetår låta ett tiotal myndigheter ta
ett mera markerat steg mot programbudgetering. Också för dessa myndigheter
återstår emellertid betydande insatser innan någon utvärdering av
denna verksamhet kan ske. Övriga myndigheter fortsätter sin utredningsoch
försöksverksamhet. Jag räknar med att några av dessa kommer att kunna
redovisas i programtermer i 1971 års statsverksproposition. När ytterliga
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor 23
re erfarenhet vunnits får frågan om en utvidgning av den nu pågående verksamheten
tas upp till prövning.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 2: Gemensamma frågor
Innehållsförteckning
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. in.................. 1
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m....................... 3
3. Bemyndigande för Kungl. Maj :t att i vissa fall godkänna löneavtal . . 3
4. Bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder som behövs för
att genomföra beslut av riksdagens lönedelegation................ 5
5. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering ... 7
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 490676
BILAGA 3 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
KUNGL.
HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 januari
1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter de
frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 för kungl. hov- och
slottsstaterna, och anför.
DRIFTBUDGETEN
Första huvudtiteln
A. Kungl. Hovstaten
A 1. Kungl. Maj:ts hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört
i riksstaten med 3,4 milj. kr. och bör för nästa budgetår föras upp med
oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kungl. Maj:ts hovhållning för budgetåret 1970/71
anvisa ett anslag av 3 400 000 kr.
A 2. Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten. Detta anslag är i
nu gällande riksstat uppfört med ett belopp av 225 000 kr. och bör för budgetåret
1970/71 tas upp med samma belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 225 000 kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 3
2
Statsverkspropositionen år i970: Bil. 3:
A 3. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland. Även detta anslag bör för
budgetåret 1970/71 föras upp i riksstaten med samma belopp som för innevarande
budgetår, dvs. 150 000 kr., och jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 150 000 kr.
A 4. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten. För innevarande budgetår har detta anslag förts upp i
riksstaten med 565 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till
en av överintendenten och chefen för kungl. husgerådskammaren gjord framställning
— hemställt, att anslaget för budgetåret 1970/71 anvisas med
640 000 kr. Härvid har medel beräknats för två tjänster som möbelsnickareresp.
tapetserarebiträde samt generellt höjda lönekostnader. I det föreslagna
beloppet innefattas även täckning av lönekostnadsökning som hänför sig till
innevarande budgetår.
D e partem entsch ef en
Med viss nedräkning av riksmarskalksämbetets förslag hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 605 000 kr.
B. Kungl. Slottsstaten
B 1. De kungl. slotten: Administration
1968/69 Utgift ................... *2 189 000
1969/70 Anslag .................. 2 572 000
1970/71 Förslag.................. 2 574 000
^Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåretjl968/69
uppgår till 26 100 kr.
Under anslaget avlönas 60 lönegradsplacerade anställda, varav 25 parkeller
trädgårdsarbetare och 26 tillhörande vaktpersonalen. Härtill kommer
ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär samt viss
kollektivavtalsavlönad personal. Från anslaget bestrids vidare pensioner och
understöd till 59 förmånstagare och andra omkostnader än bränslekostnader
för de kungl. slotten.
Riksmarskalksämbetet hemställer, med anledning av en av ståthållarämbetena
vid de kungl. slotten gjord framställning, att anslaget för nästa budgetår
tas upp med 2 810 000 kr. Av följande sammanställning framgår de
Kungl. Hov- och Slottsstaterna
3
förändringar i medelsanvisningen för de olika slotten, som beräknats för
nästa budgetår i jämförelse med de belopp, som anvisats för budgetåret
1969/70 enligt den av Kungl. Maj :t fastställda staten.
Enligt staten |
Enligt stat-förslaget för |
Ökning |
|
Stockholms slott......... |
............. 677 000 |
716 000 |
39 000 |
Drottningholms slott..... |
............. 620 000 |
685 000 |
65 000 |
Ulriksdals slott ......... |
............. 525 000 |
579 000 |
54 000 |
Haga slott .............. |
............. 168 000 |
179 000 |
11 000 |
Gripsholms slott.......... |
............. 266 000 |
308 000 |
42 000 |
Strömsholms slott ....... |
............. 56 000 |
61 000 |
5 000 |
Rosersbergs slott ........ |
............. 44 000 |
45 000 |
1 000 |
Tullgarns slott............ |
............. 216 000 |
237 000 |
21 000 |
Summa 2 572 000 |
2 810 000 |
238 000 |
Sammanfattningsvis kan förändringarna under de särskilda posterna
mellan den fastställda staten för budgetåret 1969/70 och det framlagda statförslaget
för budgetåret 1970/71 anges på följande sätt.
Avlöningar och arvoden Pensioner m. m........ Lyse och vatten....... Parkers underhåll ..... Trädgårdars underhåll . |
Enligt staten 1 734 900 472 000 97 100 271 300 115 500 415 100 |
Enligt stat-förslaget för 1 921 60u 502 500 110 800 294 000 118 900 423 500 |
Ökning 186 700 30 500 13 700 22 700 3 400 8 400 |
|
Uppbördsmedel ....... |
Summa utgifter |
3 105 900 533 900 |
3 371 300 561 300 |
265 400 27 400 |
Summa |
2 572 000 |
2 810 000 |
238 000 |
Medelsbehovet påverkas i första hand av automatiska förändringar.
D epartem en tschef en
Vederbörande personalorganisation har anhållit om viss reglering av pensionsförhållandena
för personalen under kungl. slottsstaten. Med anledning
härav bör medel till pensioner inte beräknas under detta anslag; i stället
beräknar jag 23 % lönekostnadspålägg på lönerna. Härvid förutsätter jag att
de anställda får pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente
utan att pensionsavgifter betalas. Denna fråga kommer att anmälas
för riksdagen senare. Med godtagande av riksmarskalksämbetets förslag i övrigt
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Administration för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 2 574 000 kr.
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 3:
B 2. De kungl. slotten: Uppvärmning
1968/69 Utgift .................... !666 000
1969/70 Anslag .................... 735 000
1970/71 Förslag ................... 805 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 600 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för löner till elva anställda — värmeskötare,
reparatörer m. fl. -— och för inköp av bränsle m. m.
Riksmarskalksämbetet har på grundval av ståthållarämbetenas beräkningar
hemställt om ett anslag för budgetåret 1970/71 av 760 000 kr. Vid
medelsberäkningen har hänsyn tagits till ökningar av automatisk natur. Vidare
förutsätts indragning av en tjänst som maskinist, tillika slottsvaktmästare
vid Ulriksdals slott.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under föregående anslag och med godtagande
av riksmarskalksämbetets förslag i övrigt hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Uppvärmning för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 805 000 kr.
Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1970/71 att uppgå till 7 759 000 kr., vilket innebär
en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1969/70 anvisade beloppet
med 112 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 3:
Kungl. Hov- och Slottsstatema
5
Register
A. Kungl. Hovstaten
Sid. Kr.
1 Kungl. Maj :ts hovhållning............................. 3 400 000
1 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten....... 225 000
2 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland................ 150 000
2 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de kungl. slotten.......................... 605 000
Summa för kungl. hovstaten 4 380 000
B. Kungl. Slottsstaten
2 De kungl. slotten: Administration....................... 2 574 000
4 De kungl. slotten: Uppvärmning........................ 805 000
Summa för kungl. slottsstaten 3 379 000
Totalt för kungl. hov- och slottsstatema 7 759 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690661
BILAGA 4 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
JUSTITIEDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör polis- och åklagarväsendet,
de allmänna domstolarna, kriminalvården och hyresnämnderna.
Enligt brottsstatistiken har brottsligheten successivt ökat under de senaste
åren. Den preliminära statistiken för år 1969 visar emellertid något lägre
siffror för vissa slag av brott än statistiken för år 1968. Narkotikamissbruket
och den brottslighet som föranleds därav är emellertid alltjämt oroande. Som
en följd av den ökade trafikintensiteten på gator och vägar har behovet av
trafikövervakning blivit större. Förhållandena är alltjämt sådana att det
krävs ökade insatser av de rättsvårdande organen. Det är nödvändigt att öka
effektiviteten i första hand genom rationalisering av arbetsmetoderna och
förenklat processuellt förfarande. Som ett led i dessa strävanden fortsätter
uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI), som baseras på
automatisk databehandling (ADB). Utredning för programbudgetering pågår
inom polisväsendet och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården.
Även i övrigt bedrivs ett intensivt reformarbete i syfte att effektivisera
och förenkla de rättsvårdande organens arbete.
ADB-system för fastighetsregistreringen är under uppbyggnad. Förslag
läggs nu fram om en reform som syftar till att för inskrivningsväsendet införa
ett system av samma slag.
Arbetsbelastningen på myndigheterna kan emellertid inte mötas bara med
rationaliseringsåtgärder. För nästa budgetår föreslås att medel anvisas som
gör det möjligt att öka antalet tjänster inom justitiedepartementets område
med omkring 650. Därav tillförs polisväsendet omkring 440, kriminalvården
omkring 130 och övriga verksamhetsgrenar inom rättsväsendet omkring 80.
En viss minskning av övertidstjänstgöringen inom polisväsendet beräknas
ske.
På lagstiftningsområdet bedrivs ett intensivt reformarbete inom departementet
och i ett 50-tal kommittéer.
Riktlinjer dras nu upp för en reform av rättshjälpen. Vidare föreslås att
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. k
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
riksdagen tar ställning till frågan om statens övertagande av lokalhållningsskyldigheten
för underrätterna.
På investeiängssidan föreslås bl. a. en nybyggnad med lokaler för rättsväsendet
inom kvarteret Kronoberg i Stockholm.
Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas komma att öka
med 191 milj. kr. Därmed omsluter verksamheten 1 782 milj. kr.
Polisväsendet
Antalet brottsbalksbrott uppgick enligt nu föreliggande preliminära statistik
till drygt 450 000 under år 1968, dvs. en ökning med över 50 000 från
år 1967. Enligt den preliminära statistiken för år 1969 har brottsbalksbrotten
emellertid minskat något.
Arbetssituationen inom polisväsendet är fortfarande besvärande. Den 1
januari 1970 trädde det nya arbetstidsavtalet i kraft för polisens del vilket
innebär bortfall av över 100 årsarbetskrafter. Den personella och materiella
upprustningen av polisväsendet bör därför fortsätta.
För polisväsendet beräknas medel för omkring 440 nya tjänster, varav 300
polismanstjänster. I fråga om utrustning föreslås inköp av bl. a. ytterligare
94 bilar, varav 40 för enmanspatrullering, och drygt 160 bärbara radioapparater.
Vidare beräknas bl. a. 600 000 kr. för TV-bevakning i Tingstadstunneln,
7,5 milj. kr. för fortsatt utbyggnad av polisens radionät och 885 000 kr.
för ledningscentral i Stockholm.
Förslag läggs fram om att I l:s område vid Sörentorp får disponeras för
polisutbildning. För ombyggnad av lokalerna till polisskola och för utrustning
till skolan begärs sammanlagt 12 milj. kr., varav 3,5 milj. kr. på tillläggsstat
för innevarande budgetår.
Åklagarväsendet
Förskjutningen i arbetsbelastning från glesbygdsområden till framför allt
storstadsområden fortsätter. På grund härav föreslås en förstärkning av
åklagarmyndigheterna i vissa åklagardistrikt. I gengäld kan antalet assistentåklagare
vid vissa länsåklagarmyndigheter reduceras.
Domstolsväsendet
Till följd av ny lagstiftning som ger åklagarna möjlighet att utfärda straffföreläggande
i större utsträckning än tidigare och tillåter polismän att utfärda
ordningsföreläggande i fråga om en del s. k. bagatellförseelser har tillströmningen
av brottmål av mindre allvarlig karaktär minskat ytterligare.
Antalet grövre brottmål har däremot ökat något. Dessa mål har också blivit
mer arbetskrävande, eftersom såväl antalet tilltalade personer som åtalspunkter
i genomsnitt per mål har ökat i betydande utsträckning. Antalet
tvistemål har inte ändrats påtagligt.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet 3
Personalförstärkningar under senare år har lett till att arbetsbalanserna
på underrätternas målavdelningar på de flesta håll inte är högre än att de
kan accepteras. På vissa håll, företrädesvis i storstadsområden, kräver
emellertid balanser och ökad måltillströmning en ökning av antalet domare.
Antalet ärenden angående lagfarter och inteckningar vid underrätternas
inskrivningsavdelningar fortsätter att öka kraftigt. Detta har medfört svårigheter
på vissa håll att iaktta föreskrivna expeditionstider.
Det föreslås att underrätterna tillförs medel för omkring 80 nya tjänster
för domare, tingsnotarier och biträden.
På grund av ökad måltillströmning till hovrätterna har dessa under senare
år tillförts ett ökat antal extra ledamöter. Vid hovrätten över Skåne och Blekinge
behöver nu en extra avdelning inrättas.
Kriminalvården
Medelbeläggningen på fångvårdens anstalter under år 1969 utgör 5 181,
vilket är obetydligt mer än under år 1968. Antalet platser är f. n. 5 910. Frivårdsfallen,
som den 1 december 1968 uppgick till 22 270, utgjorde vid samma
tid år 1969 22 963.
För budgetåret 1970/71 har medel beräknats för en tjänst som överinspektör
för kriminalvårdens hälso- och sjukvård med särskild uppgift att centralt
leda den medicinska behandlingen av narkotikamissbrukare på fångvårdsanstalter
och inom frivård.
Anstaltsvården föreslås få ökade medel för idrotts-, bildnings- och biblioteksverksamhet.
Medel har beräknats för inköp av fastigheter i Gruvberget
utanför Bollnäs att senare utnyttjas som kursgård för intagna och frivårdsfall.
Utbyggnaden av frivården fortsätter i ökad takt. Medel har beräknats för
en ökning av organisationen med 55 tjänster. Till understöd åt frigivna in. fl.
har beräknats ytterligare 1,3 milj. kr. För en försöksverksamhet som tar sikte
på förbättrad tillsyn och intensifierad vård i fråga om frivårdsfallen föreslås
att betydande personella och materiella behandlingsresurser tillförs
skyddskonsulentdistriktet i Sundsvall. Försöket avses skola kontrolleras och
analyseras av vetenskaplig expertis.
Fn systematisk forskningsplanering på kriminalvårdens område har påbörjats
av särskilda sakkunniga som tillkallats för ändamålet.
Sammanfattning
Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till
riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning. Beloppen
anges i milj. kr.
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
DRIFTBUDGETEN |
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
Andra huvudtiteln |
1969/70 |
1970/71 |
||
A. Justitiedepartementet in. m........... |
29,0 |
31,2 |
+ |
2,2 |
B. Polisväsendet ...................... |
914,3 |
993,0 |
+ |
78,7 |
C. Åklagarväsendet...............,.... |
63,3 |
67,2 |
+ |
3,9 |
D. Domstolarna........................ |
206,0 |
224,4 |
+ |
18,4 |
E. Rättegångsväsendet i allmänhet ...... |
35,6 |
39,6 |
+ |
4,0 |
F. Kriminalvården .................... |
260,4 |
292,3 |
+ |
31,9 |
G. Diverse ............................ |
36,4 |
48,3 |
+ |
11,9 |
Summa för driftbudgeten |
1 545,0 |
1 696,0 |
+ 151,0 |
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
(Domänverket)
Förvärv av jordbruksfastigheter för krimi -
nalvården .......................... |
0,1 |
— |
— |
0,1 |
Statens allmänna fastighetsfond |
||||
Polishus m. m......................... |
40,0 |
45,0 |
+ |
5,0 |
Renovering av byggnad för regeringsrätten |
1,5 |
1,2 |
— |
0,3 |
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. . |
5,0 |
5,0 |
— |
|
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stock- |
||||
holrn.............................. |
— |
35,0 |
+ |
35,0 |
Summa för kapitalbudgeten |
46,6 |
86,2 |
+ |
39,6 |
Totalt för justitiedepartementet |
1 591,6 |
1 782,2 |
+ 190,6 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
5
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de frågor som
gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom justitiedepartementets verksamhetsområde
och anför.
DRIFTBUDGETEN
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m. m.
A 1. Statsrådsberedningen
1968/69 Utgift1 .................. 21 747 846
1969/70 Anslag .................. 2 417 000
1970/71 Förslag.................. 2 712 000
1 Anslagen Statsrådsberedningen: Avlöningar och Statsrådsberedningen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 849 kr.
1969/70 |
Beräknad ändring Dep.chefen |
|
Personal |
||
Handläggande personal ......... |
13 |
— |
Övrig personal................. |
12 |
+ 2 |
25 |
+ 2 |
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
1969/70 Beräknad ändring
1970/71
Dep.chefen
Anslag
Avlöningar ...................... 1 787 000 + 255 000
Sjukvård ........................ 3 000 —-
Reseersättningar.................. 30 000
Därav utrikes resor .................... 11 000 —
Expenser ........................ 138 000
Representationsbidrag.............. 29 000 —•
Lönekostnadspålägg................ 430 000 + 40 000
2 417 000 + 295 000
.lag beräknar medel för löne- och prisomräkning m. m. med 109 000 kr.
Dessutom beräknas medel för arbetskraftsförstärkningar med 186 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 712 000
kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 2 712 000 kr.
A 2. Justitiedepartementet
1968/69 Utgift1 ................ 29 038 925
1969/70 Anslag ................ 10 047 000
1970/71 Förslag ................ 11 207 000
1 Anslagen Justitiedepartementet: Avlöningar och Justitiedepartementet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 78 630 kr.
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring Dep. chef en |
|
Handläggande personal............ |
.......... 76 |
+ |
4 |
Övrig personal.................... |
.......... 58 |
+ |
3 |
134 |
+ |
7 |
|
Ans g |
|||
Avlöningar...................... |
.......... 7 585 000 |
+ |
656 000 |
Sjukvård ........................ |
.......... 30 000 |
+ |
5 000 |
Reseersättningar.................. |
.......... 300 000 |
— |
|
Därav utrikes resor................... |
............. 110 000 |
— |
|
Expenser........................ |
.......... 500 000 |
+ |
235 000 |
Därav engångsutgifter................. |
............. 14 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg .............. |
.......... 1 632 000 |
+ |
264 000 |
10 047 000 |
+ 1 |
160 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 7
Kungl. Maj :t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65,
s. 19, SU 105, rskr 295) den 1 juli 1969 inrättat en tjänst som kansliråd
i Cr 1. Tjänsten är avsedd för huvudman för lagstiftningsenhet.
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning m. m. med 532 000 kr.
samt för ytterligare tre biträdestjänster med 90 000 kr.
Med hänsyn till omfattningen av lagstiftningsarbetet i justitiedepartementet
beräknar jag ytterligare medel för expertis och tillfällig arbetskraft
med 233 000 kr. Vidare bör anslaget räknas upp med 65 000 kr. för en departementssekreterare
med uppgift att biträda med informationsverksamhet.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 207 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Justitiedepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 11 207 000 kr.
A 3. Svensk författningssamling
1968/69 Utgift .................... *489 323
1969/70 Anslag .................. 600 000
1970/71 Förslag .................. 650 000
1 Anslaget Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Svensk författningssamling.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Svensk författningssamling för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
A 4. Justitiekanslern
1968/69 Utgift1 .................... 2630 256
1969/70 Anslag .................. 794 000
1970/71 Förslag .................. 916 000
1 Anslagen Justitiekanslern: Avlöningar och Justitiekanslern: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 132 kr.
JK bevakar statens rätt och har tillsyn över att domare och andra, som
är underkastade ämbetsansvar, efterlever lagar och andra författningar samt
i övrigt fullgör sina åligganden.
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
JK Dep.chefen
Personal |
|||||
Handläggande personal ...... |
...... 6 |
+ |
1 |
+ |
1 |
övrig personal .............. |
...... 3 |
— |
— |
||
9 |
+ |
1 |
+ |
1 |
|
Anslag |
|||||
Avlöningar.................. |
...... 600 000 |
+ 105 000 |
+ |
98 400 |
|
Sjukvård .................... |
...... 400 |
+ |
1 300 |
+ |
1 300 |
Reseersättningar ............ |
...... 9 000 |
— |
— |
||
Lokalkostnader .............. |
...... 31 000 |
— |
3 500 |
— |
3 500 |
Expenser .................. |
...... 15 600 |
+ |
1 800 |
+ |
1 800 |
Lönekostnadspålägg .......... |
...... 138 000 |
+ |
24 500 |
+ |
24 000 |
794 000 |
+ 129 100 |
+ 122 000 |
JK
1. Löne- och prisomräkning in. m. 35 000 kr.
2. På grund av ökad arbetsbelastning föreslås en förstärkning med en
byråchefstjänst (+ 76 000 kr.).
3. Lönekostnadspålägg för ny tjänst 17 500 kr.
Departementschefen
Hos JK finns inrättade en tjänst för byråchef i Co 2 och två tjänster för
byråchef i Cr 1. Enligt min mening bör emellertid förstnämnda tjänst —
i likhet med övriga byråchefstjänster hos JK — inrättas som ordinarie
med förordnande tills vidare. Kungl. Maj :t bör därför inhämta riksdagens
bemyndigande att byta ut tjänsten som byråchef i Co 2 mot en sådan
tjänst i Cr 2.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 916 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för förstärkning med en handläggare.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag förordat
i det föregående inrätta en tjänst som byråchef i Cr 2
hos JK,
b) till Justitiekanslern för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 916 000 kr.
A 5. Lagberedningen
1968/69 Utgift ...... *541 294 Reservation ...... 41409
1969/70 Anslag ...... 722 000
1970/71 Förslag ____ 741 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 031 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 9
Lagberedningens uppgifter hänför sig f. n. till lagstiftningen inom utsöknings-
och konkursrätten. Beredningen består av ordförande och tre andra
ledamöter och har en sekreterare.
Lagberedningen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 19 000 kr.
2. Beredningen framställer visst arvodesyrkande (+ 4 800 kr.)
3. Ersättning till bibliotekarie bör ökas med 600 kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget tas upp med 741 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lagberedningen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 741 000 kr.
A 6. Fideikommissnämnden
1968/69 Utgift....... M21 998 Reservation...... 23 573
1969/70 Anslag ...... 131 000
1970/71 Förslag ____ 99 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 552 kr.
Avvecklingen av fideikommiss sker under medverkan av en särskild
nämnd, fideikommissnämnden. Denna består av ordförande och fyra andra
ledamöter och har en sekreterare.
Fideikommissnämnden
Nämnden beräknar medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till 99 000 kr.
med hänsyn till den reservation som finns under anslaget.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Fideikommissnämnden för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 99 000 kr.
A 7. Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
1968/69 Utgift .................... 70 450
1969/70 Anslag .................... 50 000
1970/71 Förslag .................... 50 000
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Från anslaget betalas arvoden till tryckfrihetsombuden, som har till uppgift
att vaka över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. F. n. finns 109
sådana ombud.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift...... 17 204 123 Reservation...... 591 578
1969/70 Anslag ____ 8 200 000
1970/71 Förslag .... 8 600 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 23 543 kr.
Under år 1969 har inskrivningskommittén, utredningen rörande internationell
adoptionsrätt, Nordiska kommittén för utredning av formerna för
de självstyrande områdenas representation i Nordiska rådet, utredningen
om information kring författningsreformen, utredningen om rättssociologisk
undersökning inom skadeståndsrätten, familjerättskommittén, expropriationsutredningen
och sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott
rörande den nordiska rättsgemenskapen slutfört sina uppdrag.
Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a.
1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar, sjölagskommittén,
domstolskommittén, trafikmålskommittén, sakkunniga rörande
lagstiftning om köp av lös egendom, departementsutredningen, grundlagberedningen,
integritetsskyddskommittén, ämbetsansvarskommittén, samarbetsorganet
för ADB inom rättsväsendet, utredningen om rättshjälp i förvaltningsrätten,
1967 års polisutredning, 1968 års brottmålsutredning, sakkunniga
med uppdrag att utreda frågan om sakrättsligt skydd för vissa ledningar
och sakkunniga för allmän översyn av vattenlagen. Ett antal nya utredningar
har tillsatts. Till dessa hör utredningen om kreditupplysningsverksamhet
m. m., utredningen angående den familjerättsliga lagstiftningen,
offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén samt kommittén för kriminologisk
behandlingsforskning. Ytterligare utredningar torde komma att
tillsättas under innevarande och nästa budgetår.
Jag beräknar 1,2 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om ett
enhetligt och samordnat informationssystem för rättsväsendet (RI). Vidare
beräknar jag ungefär 800 000 kr. för inskrivningsväsendets deltagande
i försök i Uppsala län med fastighetsregister i form av en databank. (Se vidare
under anslaget D 5. Underrätterna, s. 44.)
Sammanlagt bör anvisas 8,6 milj. kr. under anslaget. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 8 600 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 11
A 9. Centralnämnden för fastighetsdata
1968/69 Utgift1 ____ n 767 802 Reservation...... 482 198
1969/70 Anslag ____ 5 000 000
1970/71 Förslag____ 5 250 000
1 Anslaget ADB-system för fastighetsdata
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 13 284 kr.
På grundval av ett principbetänkande från fastighetsregisterutredningen
togs frågan om en reform av fastighetsregistreringen upp i 1968 års statsverksproposition
(prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10). Genom beslut den 28 juni 1968
inrättade Kungl. Maj :t centralnämnden för fastighetsdata (CFD) som har
till uppgift att genomföra registerreformen — i den mån detta ej ankommer
på lantmäteriväsendet. I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1
bil. 4 s. 10) har lämnats en närmare redogörelse för CFD.
Arbetet med registerreformen fortgår. För nämndens räkning sysselsätts
f. n. ungefär 60 personer. CFD bör för nästa budgetår förfoga över i stort
sett oförändrade resurser. Samtliga kostnader för CFD:s arbete med fastighetsregisterreformen
kommer att täckas av detta anslag som bör tas
upp med 5 250 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 5 250 000 kr.
A 10. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde
1968/69 Utgift ...... 134 634 Reservation...... 328 657
1969/70 Anslag ...... 500 000
1970/71 Förslag...... 300 000
Från anslaget bestrids kostnader för kurser och annan upplysningsverksamhet
för personal inom justitiedepartementets verksamhetsområde.
Med hänsyn till den reservation som finns beräknar jag medelsbehovet till
ett lägre belopp än under budgetåret 1969/70. Anslaget bör tas npp med
300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet
A 11. Extra utgifter
1968/69 Utgift ...... 368 177 Reservation ...... 89 456
1969/70 Anslag ...... 495 000
1970/71 Förslag...... 635 000
Anslaget bör tas upp med 635 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för
Nordiska administrativa förbundets allmänna möte i Stockholm 1970. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 635 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 13
B. Polisväsendet
Brottslighetens utveckling under de senaste åren framgår av följande
sammanställning.
Brott som kommit till polisens kännedom m. m.
År |
Brotts- balks- (straff- lags-) brott |
varav |
Uppldaringsprocent1 |
||||
inbrotts- stölder |
motor- fordons- tillgrepp |
mord och dråp |
skade- görelse |
för samt-liga brott |
för till-grepps-brott |
||
1959........ |
278 005 |
53 230 |
34 339 |
8 836 |
13 333 |
33,9 |
20,6 |
1960........ |
276 314 |
56 302 |
32 284 |
9 325 |
13166 |
35,0 |
21,3 |
1961........ |
281 752 |
56 460 |
34 157 |
9 390 |
14 876 |
34,1 |
21,7 |
1962........ |
293 763 |
62 002 |
37 328 |
9 419 |
15 465 |
35,4 |
22,0 |
1963........ |
308 850 |
66 120 |
37 625 |
9 810 |
15 419 |
33,8 |
21,5 |
1964........ |
336 435 |
72 530 |
41 152 |
10 347 |
18 233 |
32,1 |
20,2 |
1965........ |
393 660 |
80 584 |
46 717 |
12 936 |
22 995 |
31,3 |
19,5 |
1966........ |
410 904 |
80 520 |
44 861 |
14 341 |
22 393 |
32,7 |
21,5 |
1967........ |
437 042 |
85 469 |
48 899 |
14 889 |
24 721 |
33,6 |
21,6 |
19682 ...... |
456 066 |
93 652 |
48 240 |
15 829 |
27 976 |
||
1/1—31/10 |
|||||||
19682 .... |
387 348 |
80 135 |
41 520 |
13 068 |
23 851 |
||
1/1—31/10 |
|||||||
19692 ____ |
379 843 |
73 935 |
42 108 |
14 808 |
24 505 |
1 Uppklaringsprocenten avser under året uppklarade brott i relation till de brott som har anmälts
samma år.
2 Siffrorna för 1968 och 1969 har hämtats från statistiska centralbyråns månadsstatistik, som
erfarenhetsmässigt visar lägre siffror än årsstatistiken. Den definitiva statistiken för år 1968 kan
väntas under januari 1970.
Stegringen av brottsbalksbrottens antal fortsatte även under år 1968. Den
preliminära statistiken för tiden den 1 januari—den 1 november 1969 visar
att en viss minskning av brottsbalksbrotten har ägt rum. Förskjutningen
mot grövre brottslighet har dock markerats ytterligare.
Narkotikabrottsligheten utvecklades allvarligt under år 1968. I början av
år 1969 inledde polisen en riksomfattande aktion mot denna brottslighet som
bl. a. ledde till att ett stort antal narkotikabrottslingar kunde lagforas. Aktionen,
som har utförts framför allt genom en intensiv yttre spaning, har säkerligen
också i hög grad bidragit till minskningen av brottsbalksbrotten.
Aktionen fortsätter.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet
Arbetsbalanserna vid utredningsavdelningarna har under budgetåret
1968/69 ökat vid flertalet distrikt sedan budgetåret 1967/68. Detta hänger
samman med att brotten ofta är mer svårutredda och att narkotikaaktionen
krävt relativt stor insats av arbetskraft.
Trafikövervakningen kräver betydande insatser från polisens sida. Under
år 1968 har i samband med trafikövervakning rapporterats över 1 milj.
brott och förseelser, varav ca 60 000 hastighetsöverträdelser och ca 15 000
rattfylleribrott. Omfattningen av polisens arbete i detta avseende kan i viss
mån belysas av de uppgifter om fordonsparkens storlek och antalet personskador
vid trafikolyckor som lämnas i följande sammanställning.
År |
Antalet re-gistrerade |
Antalet personskador vid polisundersökta trafikolyckor skadade skadade |
|||
1959 .... |
.... 1 409 111 |
1 000 |
3 137 |
18 338 |
22 475 |
1960 ____ |
.. . . 1 491 614 |
1 036 |
2 983 |
18 553 |
22 572 |
1961 .. .. |
.. . . 1 583 673 |
1 083 |
3 031 |
19 867 |
23 981 |
1962 .... |
.. .. 1 687 853 |
1 123 |
2 942 |
19 496 |
23 561 |
1963 .... |
.. . . 1 804 030 |
1 217 |
3 068 |
20 332 |
24 617 |
1964 ____ |
. ... 1 897 310 |
1 308 |
3 370 |
21 565 |
26 243 |
1965 .... |
.. .. 1 998 939 |
1 313 |
3 158 |
20 460 |
24 931 |
1966 .. .. |
____ 2 084 907 |
1 313 |
4 700 |
16 730 |
22 743 |
1967 .... |
____ 2 173 831 |
1 077 |
5 304 |
15 697 |
22 078 |
1968 .... |
____ 2 266 909 |
1 262 |
6 in |
16 917 |
24 290 |
Demonstrationer och liknande aktioner kräver varje år betydande insatser
av polispersonal. Kontinuerlig bevakning har varit nödvändig vid
vissa ambassader. Under budgetåret 1969/70 har Allmänna bevakningsbolaget
börjat anlitas för bevakning av vissa ambassader.
Ett intensivt rationaliseringsarbete har pågått inom polisväsendet under
senare år och detta arbete kommer att fortsätta. Polisens personella och
materiella resurser har också förstärkts under de senaste åren. Behov av förstärkningar
föreligger emellertid alltjämt, övertidsarbete har måst tillgripas
i stor utsträckning även under budgetåret 1968/69. Antalet timmar, för vilka
övertidsersättning betalades ut, minskade dock med ca 400 000 timmar till
drygt 2 milj. sedan budgetåret 1967/68. Åtgärder har vidtagits i syfte att
minska uttaget av övertid ytterligare.
På grund av vad jag har sagt bör polispersonalen förstärkas och den tekniska
upprustningen fortsätta. I syfte att intensifiera den yttre spaningen
och att tillvarata de erfarenheter som har vunnits vid narkotikaaktionen
och andra större spaningspådrag föreslås i det följande att särskilda
enheter för spaning inrättas inom polisdistrikten. Genom att föra över arbetsuppgifter
från polisutbildad personal till annan personal bör arbetet
inom polisväsendet kunna rationaliseras ytterligare. Ytterligare medel för
sådan personal bör därför ställas till förfogande.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 15
B 1. Rikspolisstyrelsen
1968/69 Utgift1 ................ 228 032 662
1969/70 Anslag ................ s37 850 000
1970/71 Förslag ................ 44 100 000
1 Anslagen Rikspolisstyrelsen: Avlöningar och Rikspolisstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 160 699 kr.
3 Enligt regleringsbrev för budgetåret 1969/70 får rikspolisstyrelsen disponera 37 975 000 kr.
Av anslaget skall 3.5 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet.
Ledamöter av styrelsen är rikspolischefen, överdirektören och fem andra
ledamöter som utses av Kungl. Maj :t. Inom styrelsen finns dels under överdirektören
en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk
byrå och en utbildningsbyrå samt en personalbyrå, en kanslibyrå och eu
enhet för datafrågor, dels en säkerhetsavdelning med två byråer.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Rikspolis- Dep. chefen
styrelsen
Personal Handläggande personal.... |
113 |
1 ~ |
28 |
+ |
10 |
övrig personal .......... |
250 |
+ |
11 |
+ |
13 |
363 |
+ |
39 |
+ |
23 |
|
Anslag Avlöningar ............ |
19 670 000 |
+ |
4 544 000 |
+ |
3 000 000 |
Sjukvård .............. |
55 000 |
+ |
8 000 |
+ |
5 000 |
Reseersättningar ........ |
660 000 |
+ |
40 000 |
+ |
20 000 |
Därav utrikes resor ...... Lokalkostnader .......... |
150 000 4 705 000 |
“t" |
816 000 |
~r |
775 000 |
Expenser................ |
3 085 000 |
+ |
465 000 |
+ |
180 000 |
Därav engångsutgifter .... Passformulär m. m....... |
795 000 15 000 750 000 |
+ |
350 000 |
+ |
350 000 |
Kostnader för polisväsen-dets arbetstidsnämnd m. m................. Centralt anordnad utbild-ning m. m............. |
20 000 1 000 000 |
+ |
50 000 |
+ |
50 000 |
Central löneuträkning .... |
260 000 3 525 000 |
+ |
975 000 |
+ |
1 100 000 |
Lönekostnadspålägg ...... |
4 230 000 |
+ |
947 000 |
_L i |
645 000 |
37 975 000 |
+ |
8 195 000 |
+ |
6 125 000 |
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 625 000 kr.
2. Styrelsen föreslår att kansli- och personalbyråerna förs samman till
en avdelning under ledning av en avdelningschef (+ 80 000 kr.). Avdelningen
skall svara för den administrativa funktionen inom styrelsen.
3. Ordningsbotsektionen behöver förstärkas. Medel yrkas för tre assistenter
( + 94 000 kr.).
4. För förstärkning av jourgruppen inom registraturet behövs en förste
byråinspektör (+ 43 500 kr.).
5. För extra och tillfällig personal i övrigt på registraturet begärs
ytterligare 135 000 kr.
6. Inom samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet pågår ett omfattande
rationaliseringsarbete, som berör en rad myndigheter och som
syftar till ett informationssystem för rättsväsendet (RI). Arbetet är indelat
i flera olika etapper. Etapperna 1—3, som omfattar omläggning av
kriminalregistret och teknisk samordning av detta register och rikspolisstyrelsens
personregister (etapp 1), databehandling av alla brottmålsdomar
m. m. (etapp 2) och av strafförelägganden (etapp 3), beräknas kunna tas
i full produktion under budgetåret 1970/71. De organisatoriska frågor som
hänger samman med driften av dessa rutiner utreds av en arbetsgrupp inom
samarbetsorganet. Gruppen har avgett ett principförslag till organisation,
som har antagits av samarbetsorganet. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete.
Med utgångspunkt i gruppens förslag föreslår rikspolisstyrelsen att en ny
byrå, registerbyrån, organiseras inom styrelsen för handläggning av de arbetsuppgifter
som bör samlas på en hand vid genomförande av etapperna
1—3. Byrån skall byggas upp av registraturet vid polisbyrå II samt av ordningsbotsektionen
och strafföreläggandeenheten vid polisbyrå I. Registerbyrån
avses svara för bl. a. samtliga kontroll- och regi st er funktioner inom etapperna
1—3. Byrån föreslås bestå av kontroll-, register-, drifts- och publiceringsenheter
under ledning av en byråchef med sekretariat. Byrån bör ingå i
den administrativa avdelning, som styrelsen har föreslagit inrättad fr. o. m.
nästa budgetår.
Styrelsen beräknar att de tjänster som finns vid de enheter inom styrelsen
som föreslås ingå i den nya byrån och de medel i övrigt som står till
styrelsens förfogande under innevarande budgetår kommer att visa sig
vara i stort sett tillräckliga. Styrelsen begär medel för en byråchef och ett
kvalificerat biträde.
7. Allmänna sektionen vid polisbyrå II bör tillföras en byrådirektör och
en förste byråsekreterare (+ 101 000 kr.). I samband med att styrelsen
började sin narkotikaaktion medgavs styrelsen att meddela göromålsförordnanden
på fem tjänster vid interpolsektionen och kriminalsektionen
(+ 262 000 kr.). Förordnandena bör förlängas under nästa budgetår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet 17
8. Styrelsen föreslår att tekniska byrån förstärks med två förste byråingenjörer
( + 92 000 kr.), en på fordonssektionen och en på telesektionen.
9. Behov föreligger av en pedagog på ntbildningsbyrån för detaljplanering,
val av utbildningshjälpmedel in. m. (+ 60 000 kr.).
10. Byggnadsstyrelsen har begärt medel för renovering och ombyggnad
av Svea Livgardes (I l:s) område vid Sörentorp för polisutbildningsverksamhet.
I anslutning härtill begär styrelsen 500 000 kr. för de tjänster som
behövs för ledning och administration av en ny polisskola.
11. En konsulent på personalbyråns rekryteringssektion behövs för fältarbete
i samband med den allmänna ökning av rekryteringsverksamheten
som planeras av styrelsen (+ 41 500 kr.).
12. Personalbyrån bör förstärkas med en byrådirektör (+ 53 000 kr.) på
allmänna sektionen och en förste byråsekreterare (+ 48 000 kr.) på personalsektionen.
Personalvårdssektionen bör tillföras fyra tjänster som förste byråsekreterare
för regional verksamhet som personalkonsulenter (+ 174 000 kr.)
och en kurator för elevverksamhet vid polisskolan i Solna (+ 38 000 kr.).
13. Styrelsens datamaskinanläggning kommer att byggas ut. Detta kräver
en ökning av antalet operatörer. Samtidigt bör styrelsen få utökade resurser
för programunderhåll. Medel yrkas för sex operatörer (+ 205 000
kr.) och tre programmerare (+ 130 000 kr.).
14. Styrelsen beräknar 4,7 milj. kr. för arvoden till extra lärare och timlärare.
Styrelsen räknar då med bl. a. grundutbildning av 700 polisaspiranter,
400 elever i högre poliskursen, 200 elever i assistentkurs I och 100
elever i assistentkurs II, 40 elever i kommissariekursen och 20 elever i polischefskursen.
15. Den fortsatta utbyggnaden av datasystem och datakommunikationsanläggning
beräknas kräva 500 000 kr. i expertiskostnader.
Teknisk expertis behövs i samband med övergången till civilförsvarets
radiosystem och planering av ledningscentraler och utbildningsanläggningar
in. in. (1 milj. kr.). Behovet av expertis i övrigt beräknas till 100 000 kr.
16. Styrelsen har beräknat att 250 000 kr. krävs för s. k. direktannonsering
under nästa budgetår. Kostnaderna för ett optimalt utnyttjande av
ett sådant informationssätt anges till 3,8 milj. kr. per budgetår.
17. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 496 000 kr.
D e partem en t schef en
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
44,1 milj. kr.
2. Rikspolisstyrelsens ledningsorganisation behöver förstärkas genom
att de administrativa funktionerna samlas till en avdelning. Jag förordar att
personal- och kanslibyråerna, enheten för datafrågor och den nya byrå, som
2 Biliang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 4
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
jag förordar i det följande, förs till den nya avdelningen. En tjänst som
chef för avdelningen bör inrättas.
3—6. Jag godtar styrelsens förslag i fråga om inrättande av en ny byrå
inom styrelsen. Byrån bör bestå av en kontrollenhet, en stansenhet och
en registerenhet. Däremot anser jag att den publiceringscentral som
nu ingår i registraturet kan föras till den nya registerenheten. Jag vill
erinra om att det för innevarande budgetår har beräknats medel för att anställa
den personal som kunde behövas inom styrelsen för driften av ADBrutinerna
för bearbetning av strafförelägganden och domar i brottmål. De
resurser som sålunda står till styrelsens förfogande bör därför i första hand
utnyttjas vid uppbyggnaden av den nya byrån. Dessutom kan de medel som
nu används för driften av det allmänna kriminalregistret hos kriminalvårdsstyrelsen
behöva tas i anspråk. Jag förordar vidare att en tjänst som chef
för byrån inrättas och att medel beräknas för ytterligare ett biträde. Några
detaljerade organisationsförslag föreligger inte ännu. Jag avser att ge statens
avtalsverk förhandlingsuppdrag i de delar som anställnings- och arbetsvillkor
är förhandlingsfrågor allteftersom organisationen kan bestämmas.
För arbete med omläggning av befintliga register beräknar jag 135 000 kr.
7. Jag beräknar medel för förlängning av de fem göromålsförordnanden
som har samband med narkotikaaktionen.
10. Jag avser att i det följande ta upp frågan om medel för renovering och
ombyggnad av I l:s område vid Sörentorp för polisutbildningsverksamhet.
En ny polisskola, polisskolan Ulriksdal, avses bli organiserad där. Till denna
polisskola kommer bl. a. att förläggas all grundutbildning för polismän, utryckningsförarutbildning
och viss annan central utbildning. För ledning och
administration av skolan beräknar jag medel för åtta nya tjänster, varav en
skolchef, en biträdande skolchef och sex tjänster för annan personal. Jag beräknar
vidare medel för en kurschef för trafikutbildningen och två tjänster
för fordonsredogörare och garagepersonal. Dessa funktioner har tidigare
fullgjorts av tjänstemän inom den lokala polisorganisationen. Behovet av
personal i övrigt för skolledning och administration samt grundutbildning
och övrig central utbildning torde kunna tillgodoses inom ramen för tillgängliga
resurser. För extra och tillfällig personal vid polisskolan Ulriksdal
har jag dock beräknat 50 000 kr.
11 och 12. Jag beräknar medel för en ny konsulent vid rekryteringssektionen
och för ytterligare en förste byråsekreterare vid personalsektionen.
13. Jag beräknar medel för ytterligare en programmerare och sex operatörer.
14. För arvoden till extra lärare och timlärare har jag beräknat ytterligare
250 000 kr.
15. Till ersättningar för konsultuppdrag har jag beräknat ytterligare
100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. -4: Justitiedepartementet 19
Jag hemställer, att Kungl. Maj: t föreslår riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj :t att hos rikspolisstyrelsen inrätta
en extra ordinarie tjänst för chef för avdelning och
en extra ordinarie tjänst för chef för byrå,
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 44 100 000 kr., varav 3 900 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.
1968/69 Utgift .... 21 017 241 Reservation ... 18 124 184
1969/70 Anslag .... *30 600 000
1970/71 Förslag .. 31 600 000
1 Av anslaget skall 16,6 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1. Bilar och motorcyklar m. m. ..
2. Helikoptrar................
3. Båtar....................
4. Radioutrustning m. m.........
5. Hästar och hundar..........
6. Trafikövervakningsmateriel
m. m.......................
1969/70 |
Beräknade kostnader 1970/71 relsen |
|
15 350 000 |
21 930 000 |
17 400 000 |
700 000 |
1 150 000 |
— |
450 000 |
315 000 |
200 000 |
12 300 000 |
13 130 000 |
11 950 000 |
640 000 |
650 000 |
650 000 |
1 160 000 |
2 100 000 |
1 400 000 |
30 600 000 |
39 275 000 |
31 600 000 |
Rikspolisstyrelsen
1. För styrelsens eget behov begärs en personbil för inspektionsverksamhet
(34 000 kr.). Styrelsen föreslår att den lokala polisorganisationen tillförs
sammanlagt ytterligare 206 bilar (ca 7 milj. kr.). Av dessa bilar avses
bl. a. 50 för enmanspatrullering (ca 840 000 kr.), fem skåpbilar för
transporter eller som arbetsplats i samband med trafikkontroller (ca 196 000
kr.) och två skåpbilar som mobila ledningscentraler (ca 118 000 kr.). Med
hänsyn till behovet av att intensifiera trafikövervakningsarbetet föreslår
styrelsen att fem personbilar, utrustade med radarhastighetsmätare, (ca
150 000 kr.) anskaffas. För vissa personaltransporter i Stockholm begärs
två bussar (ca 148 000 kr.). För utredningsändamål föreslås inköp av 15
personbilar (ca 350 000 kr.) och fyra skåpbilar. Två av skåpbilarna avses
för brottsplatsutredningar och två för trafikutredningsändamål. Bifalls
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
styrelsens förslag till personalförändringar inom den lokala polisorganisationen,
bör bilbeståndet på grund därav ökas med 123 bilar (ca 3,7 milj.
kr.).
Under nästa budgetår beräknas 650 bilar böra bytas (ca 14,8 milj. kr.).
Motorcykelbeståndet föreslås utökat med 15 motorcyklar (162 000 kr.).
90 motorcyklar bör bytas ut (765 000 kr.). För utökning och utbyte av
släpvagnar och scooters beräknar styrelsen 265 000 kr. Styrelsen yrkar vidare
medel för inköp av en rullande polisstation, som skall användas huvudsakligen
vid större offentliga tillställningar (21 000 kr.).
2. Styrelsen föreslår att ytterligare två helikoptrar anskaffas.
3. För den fortsatta utbyggnaden av sjöpolisverksamheten föreslår styrelsen
att en medelstor båt anskaffas (ca 113 000 kr.). Två medelstora båtar
bör dessutom bytas ut (200 000 kr.).
4. Polisorganisationen skall förses med radioutrustning som är under
utveckling för civilförsvaret och som under fredstid tillhandahålls av civilförsvarsstyrelsen
som lån. Rikspolisstyrelsen har utrett i vilka avseenden
civilförsvarets radionät måste kompletteras för att polisen skall få tillräckligt
goda radiokommunikationer. Kostnaderna för kompletteringarna
och för utvecklingen av civilförsvarets system beräknas till sammanlagt
ca 37,9 milj. kr. Av detta belopp har ca 20 milj. kr. anvisats tidigare och för
nästa budgetår begär styrelsen ca 7,5 milj. kr.
För att möjliggöra ytterligare beställningar av materiel med lång leveranstid
och för att återstående utbyggnad skall kunna genomföras till
lägsta möjliga kostnad hemställer styrelsen om bemyndigande att under
nästa budgetår lägga ut beställningar för ca 9,6 milj. kr. Dessa beställningar
väntas bli effektuerade under åren 1971/73.
För inköp av fasta radiostationer, hinderbelysningar och talförvrängningsutrustningar
begärs 270 000 kr.
För inköp av radioanläggningar och orderutrustningar till motorfordon,
helikoptrar och båtar beräknas ca 2,6 milj. kr. För rörliga radioanläggningar
i övrigt krävs ca 390 000 kr. och för inköp av 165 bärbara radioapparater
beräknas ca 600 000 kr.
Styrelsen föreslår att TV-kameror anskaffas för övervakning av Tingstadstunneln
under Göta älv och anslutningsvägarna till tunneln (600 000
kr.).
För fortsatt upprustning av ledningscentralen i Stockholm beräknas
885 000 kr. och för ombyggnad av ledningscentralerna i Göteborg och Malmö
begärs 250 000 kr.
5. Styrelsen föreslår att medel beräknas för en ökning av antalet hundar
med 45 samt för utbyte av 30 hundar och tolv hästar.
6. För utökning och utbyte av trafikövervakningsmateriel som bilvågar,
radarhastighetsmätare, kamerautrustning, traffipaxutrustningar, bullermätare,
rök- och avgasmätare m. m. begär styrelsen 2,1 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
21
Departementschefen
1. Jag beräknar medel för inköp av en bil för styrelsens inspektionsverksamhet,
en personaltransportbuss, fem skåpbilar för transporter av gripna
och omhändertagna, två s. k. ledningsbussar, fem bilar för hasti ghetsövervakning,
40 bilar för enmanspatrullering, fem personbilar och tre skåpbilar
för utredningsändamål, varav två skåpbilar för brottsplatsutredningar
och en för trafikutredningar. De nya polismanstjänster som jag förordar
under anslaget B 6 medför att ytterligare 32 bilar bör anskaffas. Kostnaderna
för dessa 94 bilar jämte utrustning beräknar jag till ca 2,6 milj. kr.
För utbyte av omkring 650 bilar och 90 motorcyklar beräknar jag ca
14,8 milj. kr. och för utbyte av snöscooters 34 000 kr. Vidare räknar jag med
60 000 kr. för nyinköp av tio släpvagnar och en rullande polisstation.
3. Två båtar bör bytas ut under nästa budgetår (ca 200 000 kr.).
4. Jag anser att den fortsatta utbyggnaden av polisens radionät är mycket
angelägen och beräknar 7,5 milj. kr. för detta ändamål under nästa budgetår.
För att möjliggöra ytterligare beställningar av materiel och manöverledningar
med lång leveranstid för återstående utbyggnad av radiosystemet
förordar jag att ett bemyndigande ges att lägga ut beställningar av materiel
för 9,5 milj. kr. under nästa budgetår.
För fasta radiostationer beräknar jag 270 000 kr. och för radioanläggningar
till fordon ca 1,8 milj. kr. Vidare beräknar jag ca 120 000 kr. för
andra rörliga radioanläggningar, 75 000 kr. för talförvrängningsutrustningar,
larmsändare för bilar och ekolod för båtar, 459 000 kr. för 125 bärbara radioapparater
och 600 000 kr. för TV-övervakning av Tingstadstunneln under
Göta älv och anslutningsvägarna till tunneln. I överensstämmelse med styrelsens
förslag beräknar jag ca 1,2 milj. kr. för fortsatt upprustning av ledningscentralen
i Stockholms polisdistrikt och för modernisering av ledningscentralerna
för polisen i Göteborg och Malmö.
6. Under posten till trafikövervakningsmateriel m. m. beräknar jag
775 000 kr. för utbyte av sådan materiel och medel för bl. a. inköp av fem
transportabla bilvågar, fem radarhastighetsmätare och diverse kamerautrustningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
medge att, enligt vad jag har förordat i det föregående,
beställningar får läggas ut till ett värde av högst 9 500 000
kr., att betalas med början tidigast under budgetåret 1971/
72,
till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 31 600 000 kr.,
varav 18 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m.
1968/69 Utgift .................. 30 106 155
1969/70 Anslag ................. J40 500 000
1970/71 Förslag ................ 44 600 000
1 Av anslaget skall 25,9 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Rikspolis- |
Dep.chefen |
||||
1. Underhåll och drift av |
21 300 000 |
styrelsen + 2 000 000 |
+ |
200 000 |
|
2. Underhåll och drift av |
3 000 000 |
+ |
2 100 000 |
+ |
800 000 |
Därav a) ambulans- och rädd-ningsflygtjänst .... |
1 000 000 |
+ |
700 000 |
+ |
400 000 |
b) övrig förhyrning av |
500 000 |
+ |
500 000 |
+ |
100 000 |
3. Underhåll och drift av båtar................ |
400 000 |
+ |
300 000 |
+ |
250 000 |
4. Underhåll och vård av |
5 300 000 |
+ |
2 800 000 |
+ |
2 200 000 |
5. Underhåll och vård av |
2 900 000 |
_ |
— |
200 000 |
|
6. Försäkring av motorfor-don ................ |
600 000 |
+ |
300 000 |
+ |
250 000 |
7. Underhåll och vård av hästar m. m........... 8. Underhåll och vård av hundar m. m......... |
350 000 1 350 000 |
+ |
100 000 |
+ |
100 000 |
9. Underhåll och vård av |
2 800 000 |
+ |
700 000 |
+ |
500 000 |
10. Underhåll och vård av trafikövervakningsmate-riel m. m............. 11. Underhåll och vård av kriminalteknisk utrust-ning in. m........... 12. Underhåll och vård av |
500 000 1 700 000 300 000 40 500 000 |
+ |
8 300 000 |
+ |
4 100 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 23
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
44 600 000 kr., varav 28 470 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m.
1968/69 Utgift .................. 23 597 258
1969/70 Anslag ................. 29 225 000
1970/71 Förslag................. 33 675 000
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 32 575 000 kr.
Departementschefen
En redogörelse för innebörden av förslagen bör med hänsyn till ärendets
natur inte ingå i statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stället
ges vederbörande riksdagsutskott.
Anslaget bör tas upp med 33 675 000 kr. Ökningen av anslaget beror till
övervägande del på automatiska kostnadsökningar och på att jag har funnit
det lämpligt att i anslaget räkna in de kostnader (ca 1,6 milj. kr.) för denna
verksamhet som tidigare av kamerala skäl har beräknats på andra anslag
för polisväsendet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
33 675 000 kr.
B 5. Polisverket: Diverse utgifter
1968/69 Utgift ................... 1 546 853
1969/70 Anslag .................. 1 500 000
1970/71 Förslag.................. 1 500 000
Kungl. Maj :t har genom särskilda beslut meddelat föreskrifter om vilka
kostnader som skall bestridas från detta anslag. Från anslaget betalas bl. a.
bidrag till internationella kriminalpolisorganisationen i Paris (Interpol),
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
till enskilda tjänstemän för studier av betydelse för polisverket och till föreningar
för tjänstemän vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl. a.
kostnader för efterspaning av försvunna personer och för stängsel kring
övergivna gruvhål. Kostnader i övrigt för polisverksamheten som ej skall
bestridas från annat anslag kan efter beslut av Kungl. Maj :t betalas från
anslaget.
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Departemen t sch ef en
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................ 2561 690 492
1969/70 Anslag................. 3757 100 000
1970/71 Förslag................ 818 250 000
1 Anslagen Lokala polisorganisationen: Avlöningar och Lokala polisorganisationen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 8 457 078 kr.
3 Enligt regleringsbrev för budgetåret 1969/70 får rikspolisstyrelsen disponera 757 milj. kr.
Av anslaget skall 174 150 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta inseendet
över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. I
varje län, utom Gotlands län, finns hos länsstyrelsen en länspolischef och i
vissa län dessutom en biträdande länspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt,
som för hela landet uppgår till 119. I varje polisdistrikt finns en
chef som är polismästare. |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal 1. Tjänstemän i polischef skar-riären .................. |
254 |
Rikspolisstyrelsen + 2 |
Dep.chefen + |
|
2. Övriga polismän, exklusive |
12 688 |
+ 775 |
+ |
300 |
3. Annan personal.......... |
2 531 |
+ 320 |
+ |
117 |
15 473 |
+ 1097 |
+ |
417 |
|
Anslag Avlöningar till tjänstemän .. |
492 700 000 |
+ 68 200 000 |
+ |
46 500 000 |
Avlöningar till extra polismän |
28 000 000 |
+ |
2 000 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 25
1969/70 Beräknad, ändring 1970/71
Rikspolisstyrelsen Dep.chefen
Avlöningar till övrig extra per -
sonal och till tillfällig arbets -
kraft .................. |
7 750 000 |
+ |
4 700 000 |
— |
750 000 |
Ersättningar till sakkunniga |
3 000 000 |
+ |
500 000 |
+ |
500 000 |
Sjukvård ................ |
1 300 000 |
+ |
200 000 |
150 000 |
|
Reseersättningar .......... |
24 800 000 |
+ |
1 500 000 |
+ |
1 200 000 |
Lokalkostnader............ Kostnader för personalvår- |
51 550 000 |
+ |
2 500 000 |
— |
2 600 000 |
dande och trivselbefrämj an-de åtgärder ............ |
160 000 |
+ |
10 000 |
+ |
5 000 |
Expenser ................ |
22 300 000 |
+ |
1 700 000 |
+ |
700 000 |
Därav engångsutgifter...... |
500 000 |
+ |
500 000 |
— |
|
Kostnader för förpassning |
|||||
och för kost och sjukvård |
|||||
m. m................... |
1 500 000 |
— |
— |
||
Kostnader för regional och |
1 500 000 |
+ |
200 000 |
+ |
50 000 |
sten .................. |
800 000 |
4- |
100 000 |
4- i |
50 000 |
Ersättning för skador vid flygande inspektion ...... Framkallning och kopiering |
40 000 |
— |
— |
5 000 |
|
av film m. m........... |
500 000 |
— |
— |
||
Ersättning för skador på po- |
|||||
lismans lösa egendom .... |
100 000 |
— |
— |
||
Ersättning till enskilda för |
50 000 |
— |
— |
||
former till polischefsper-sonal.................. |
50 000 |
||||
Kostnader för polititranspor- |
|||||
ter.................... |
450 000 |
+ |
50 000 |
+ |
150 000 |
Kostnader för trafiknämnder |
250 000 |
— |
— |
||
nämnder................ |
150 000 |
— |
— |
||
Vissa kostnader för förun- |
|||||
dersökning m. m......... |
600 000 |
+ |
150 000 |
+ |
300 000 |
Övriga utgifter............ |
400 000 |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg........ |
119 050 000 |
+ |
16 262 000 |
+ |
13 000 000 |
757 000 000 |
+ |
96 072 000 |
+ |
61 250 000 |
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 46,4 milj. kr.
2. Polischeferna har yrkat sammanlagt 2 383 tjänster och länsstyrelserna
2 258 tjänster. Rikspolisstyrelsen föreslår att 977 nya tjänster inrättas. Av
dessa tjänster är två avsedda för personal i polischefskarriären, 775 för
andra polismän och 200 för annan personal. Därutöver föreslår styrelsen
att minst 100 tjänster för extra ordinarie poliskonstaplar inrättas i utbyte
mot medel för övertidstjänstgöring och att 120 kvalificerade biträden får
extraanställas. Fördelningen av de föreslagna nya tjänsterna framgår av
följande sammanställning.
Tj änster |
Övriga polismanstj änster |
Andra tj |
Summa |
|||||||
i polis- |
Polis- Över- |
Skydds- |
Trafik |
- Läns- |
Utred- |
Vik.-o. |
Kon- |
Övrig |
||
chefs- |
mäs- vak- |
verk- |
sek- |
trafik- |
nings- |
för- |
tors- |
per- |
||
karriä- |
tarnas nings- |
samhet |
tioner |
grup- |
verk- |
stärk- |
perso- |
sonal |
||
ren |
kans- verk- |
per |
sam- |
nings- |
nal |
|||||
lier sam- |
het |
per- |
||||||||
het |
sonal |
|||||||||
Stockholms pd. . |
i |
44 |
5 |
23 |
15 |
22 |
6 |
116 |
||
verksamhet).. |
7 |
18 |
25 |
|||||||
Göteborgs pd . . |
10 |
2 |
10 |
2 |
6 |
8 |
9 |
47 |
||
Malmö pd...... |
i |
14 |
5 |
7 |
3 |
6 |
4 |
40 |
||
Summa 2 |
68 |
7 |
38 |
16 |
42 |
36 |
19 |
228 |
||
Övriga pd...... |
8 162 |
43 |
10 |
161 |
108 |
112 |
33 |
637 |
||
Totalt 2 |
8 230 |
50 |
48 |
177 |
150 |
112 |
148 |
52 |
977 |
Vissa extra tjänster som de senaste budgetåren inrättats för kontorspersonal
i distrikten bör extraordinariesättas.
3. Tjänster i polischefskarriären
För förstärkning av trafikavdelningen i Stockholms polisdistrikt begärs
en tjänst som polisintendent. Vidare yrkas att en tjänst som polissekreterare
med stationering i Malmö polisdistrikt inrättas.
4. Övrig polispersonal
a) Polismanstjänster vid polismästarnas kanslier. Styrelsen föreslår att
åtta tjänster inrättas för handläggning och beredning av polismyndighetsärenden
för att därigenom bereda polischeferna och avdelningscheferna
mera tid att ägna sig åt ledningsfunktionen.
b) Övervakningsverksamhet. Styrelsen framhåller att all erfarenhet visar
att en effektiv övervakning har en allmänt preventiv effekt på brottsligheten.
Som exempel på brott, som kan förhindras eller påverkas genom övervakning,
kan nämnas misshandel, tillgrepp av motorfordon, inbrott, brott mot
allmän ordning m. m. Av de 230 nya tjänster, som styrelsen yrkar, är 47 avsedda
för arbetsledning. Effekten av den yttre tjänsten ökar väsentligt om
verksamheten leds av befäl. Polisdistrikten bör ha tillgång till vakthavande
befäl dygnet om. Det är från rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande att
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 27
många polisdistrikt vissa tider saknar befäl som kan besluta om frihetsberövanden
och om andra särskilda åtgärder. Styrelsen begär 183 konstapelstjänster
för yttre tjänst, varav 42 till Stockholms polisdistrikt. De övriga
tjänsterna föreslås huvudsakligen till de medelstora polisdistrikten.
c) Skyddsverksamhet
Styrelsen begär 50 tjänster för denna verksamhet. Av dessa tjänster föreslås
fem till Stockholms polisdistrikt, två till Göteborgs polisdistrikt och 43
till landet i övrigt.
Inrättande av spaningssektioner
Vid polisväsendets förstatligande skapades bl. a. skyddssektioner med placering
på ordningsavdelningarna för bl. a. socialpolisverksamhet och allmän
spaning. I uttrycket allmän spaning låg en avgränsning mot den direkta
brottsspaningen som skulle åvila utredningsavdelningarna. Eftersom skyddssektionen
skulle förse såväl ordnings- som utredningsavdelningen med information
om spaningsresultat in. m., skulle sektionen utgöra en förbindelselänk
mellan de bägge avdelningarna. Styrelsen har följt utvecklingen
av skyddssektionernas verksamhet och av hur spaningen som helhet fungerat.
Frågan om skyddssektionens organisatoriska hemvist och möjligheter
att sprida information till distriktets olika enheter har också övervägts. Styrelsen
har därvid bl. a. konstaterat att skyddssektionerna i flertalet distrikt
inte har kunnat göras så stora och flexibla att de kunnat verka med godtagbar
effekt vid sjukdomar, semester o. d. och att den råd arbetsuppgifter utöver
den allmänna spaningen som har åvilat sektionerna medfört att spaning
och yttre tjänst eftersatts. Den allvarliga brottsutvecklingen under senare
år har tvingat polischeferna att huvudsakligen sätta in utredningsresurserna
på brott mot känd gärningsman. Något egentligt utrymme för direkt
brottsspaning har inte funnits. Erfarenheterna av polisens narkotikaaktion
bekräftar enligt styrelsen att satsning på spaning och yttre verksamhet
är ett utomordentligt effektivt sätt att bekämpa brottslighet.
Styrelsen föreslår att speciella enheter, dit all spaning koncentreras, inrättas
i distrikten. På enheterna skall utöver spaningen i princip endast läggas
sådana arbetsuppgifter som har direkt samband med spaning och annan
liknande yttre tjänst. Bland brottspreventiva uppgifter som bör handläggas
av spaningsenheten är bl. a. kontaktverksamhet med sociala organ, laglydnadsfostran,
rådgivning till allmänheten om stöldskydd, larmanordningar
m. m. samt allmän information om brott och brottslingars beteende. Spaningsenheterna
bör ha så stor personalstyrka att spaning och yttre tjänst
kan bedrivas effektivt och i princip dygnet runt. Avsikten är att de skall
bildas av redan befintliga tjänster främst på skyddssektioner och utredningsavdelningar
och av nya tjänster som tillförs organisationen.
Styrelsen föreslår att de nya enheterna placeras på utredningsavdelningarna
och benämns spaningssektioner. Skyddssektionerna kan därvid
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
upplösas. SLyrelsen anser att anknytningen till utredningsavdelningen är
given eftersom sektionens huvudsakliga uppgift skall vara spaning och
framhåller att det är nödvändigt att enheten får ställning som särskild sektion
för att förhindra att spaningspersonal tas i anspråk för rent utredningsarbete.
Det är nämligen utomordentligt väsentligt, framhåller styrelsen, att
spaningssektionerna hålls intakta i det löpande arbetet.
Styrelsen bedömer att organisationsförändringen kan träda i kraft nästa
budgetår. Under tiden fram till den 1 juli 1970 kommer styrelsen att driva
spaning och yttre tjänst i huvudsak efter de riktlinjer som har dragits upp
för narkotikaaktionen.
d) Trafikövervakningsverksamhet. För riksomfattande verksamhet begärs
sju tjänster, varav sex tjänster för helikopterförare. Parkeringskontoret
i Stockholm måste förstärkas med fyra tjänster med hänsyn till ärendefrekvensen.
Den allmänna utvecklingen på trafikens område och övervakningens
stora betydelse för trafiksäkerheten nödvändiggör att de personella
resurserna vid de trafikövervakande enheterna förstärks. Tjänsterna vid
länstrafikgrupperna har fördelats i stort sett jämnt mellan 35 polisdistrikt.
Solna polisdistrikt har dock av styrelsen ansetts böra tilldelas nio tjänster
och Kristianstads och Falu polisdistrikt vardera åtta tjänster.
Enligt styrelsens uppfattning uppnås den största effekten av trafikövervakningen
om denna planläggs och leds av polisbefäl ute i trafiken. Styrelsen
yrkar därför att ett förhållandevis stort antal befälstjänster inrättas.
e) Utredningsverksamhet. Till följd av brottsutvecklingen är det nödvändigt
att förstärka utredningsavdelningarna. Antalet balanserade ärenden
har ökat i flertalet polisdistrikt och styrelsen anser att ökningen är av en
storleksordning som inte kan tolereras.
Av de tjänster som har föreslagits för den riksomfattande verksamheten
avses bl. a. sex för förstärkning av narkotikakommissionen och sex för den
allmänna kommissionen, där svårbemästrade ekonomiska brott utreds. Förstärkningarna
i övrigt är avsedda för storstadsområden och andra polisdistrikt,
där behovet av utökningar är särskilt framträdande.
5. Annan personal än polispersonal
a) Kontorspersonal. Behovet av biträdespersonal inom polisväsendet är
betydande. Polismän måste ofta utföra arbetsuppgifter, däribland rena utskriftsarbeten,
som med fördel kan anförtros biträdespersonal.
b) Övrig personal. Av de 52 tjänster som styrelsen i övrigt begär är bl. a.
fem tjänster avsedda för delgivningsmän, tio för garagebiträden, fem för
vaktkonstaplar, fem för fordonsredogörare och tio för expeditionsvakter.
c) Extra och tillfällig personal
Styrelsen hemställer att medel anvisas för 120 kvalificerade biträden. Som
motiv åberopar styrelsen att en särskild arbetsgrupp inom styrelsen, kallad
arbetsfördelningsgruppen, har utrett att göromål i polisdistrikten kan flyttas
över från polispersonal till annan personal i en utsträckning som motsvarar
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 29
minst 600 årsarbetskrafter. Bland de arbetsuppgifter som gruppen anser
lämpligen kunna utföras av kvalificerad personal i kontorskarriären kan
nämnas receptionstjänst, sambandstjänst, tjänst som fordons- och materielredogörare,
delgivningsärenden, enklare utredningar, vissa polismyndighetsärenden
m. m. Det är synnerligen angeläget att resultatet av arbetsfördelningsgruppens
utredning kan genomföras snarast möjligt. Härigenom nås
en väsentlig rationalisering av polisverksamheten. Enligt styrelsens bedömning
bör reformen genomföras under två budgetår.
6. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 8 460 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar lag anslaget till
818 250 000 kr.
2. Jag delar styrelsens förslag att särskilda enheter successivt bör inrättas
i polisdistrikten för all spaning och för sådana arbetsuppgifter som
har direkt samband med spaning och annan liknande yttre tjänst. De nuvarande
skyddssektionerna, vars huvudsakliga uppgifter består i allmän
spaning och socialpolisverksamhet kan därvid upphöra. Förutom den allmänna
spaningen kan från skyddssektionerna till de nybildade enheterna
föras över de brottspreventiva uppgifter som styrelsen har föreslagit. Övriga
uppgifter som nu handläggs på skyddssektionerna kan föras över till
andra sektioner. De nya enheterna bör placeras på utredningsavdelningarna.
Befintliga tjänster vid skyddssektionerna och vissa tjänster från andra
enheter, som sysslar med spaning, bör utgöra stommen i de nya spaningsenheterna.
Ytterligare tjänster behöver emellertid tillföras organisationen
för att den skall kunna starta i ett antal polisdistrikt från budgetåret
1970/71. Jag beräknar för den nya spaningsorganisationen medel för 120
nya tjänster för polismän. Jag avser att uppdra åt rikspolisstyrelsen att
komma in med förslag till i vilka distrikt särskilda enheter för spaning
bör inrättas den 1 juli 1970 och att samtidigt ange hur dessa enheter bör
organiseras.
Av de 300 nya tjänsterna för polismän avses i övrigt 30 för övervakningst
jänst, 30 för trafikövervakningsverksamhet, 20 för utredningsverksamhet
samt 100 för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Medlen för
övertidstjänstgöring kan minskas med omkring 3,5 milj. kr.
Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om fördelningen av tjänsterna
på polisdistrikt.
3. För de medel som jag föreslår för extra personal och tillfällig arbetskraft
bör 120 nya tjänstemän kunna anställas. Jag anser att det är angeläget
att polisutbildad personal i så stor utsträckning som möjligt kan frigöras
från arbetsuppgifter som kan fullgöras av annan personal. Jag räknar
med att 80 tjänster bör tas i anspråk för att utföra kvalificerade arbetsuppgifter,
som lämpligen kan föras över från polispersonal. Vidare har
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
jag räknat med att 20 tjänster bör avse övrig kontorspersonal och 17
tjänster förvaltningspersonal som vaktkonstaplar, expeditionsvakter och
garagepersonal.
Jag hemställer, att Kungi. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
818 250 000 kr., varav 188 200 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.
B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning
1968/69 Utgift ........ 10 187 129 Reservation ... 13 583 054
1969/70 Anslag........ U3 700 000
1970/71 Förslag....... 15 200 000
1 Av anslaget skall 2.5 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1969/70 Beräknade kostnader 1970/71
1. Inventarier och annan utrustning |
5 000 000 |
Rikspolisstyrelsen 5 850 000 |
Dep.chefen 3 500 000 |
2. Inventarier och utrustning till po-lisskolan Ulriksdal ............ |
5 100 000 |
3 500 000 |
|
3. Möbler, kontorsmaskiner och and-ra inventarier ................ |
2 000 000 |
3 500 000 |
2 200 000 |
4. Personlig utrustning............ |
3 000 000 |
2 400 000 |
1 900 000 |
5. Övrig utrustning a) Förvaringsskåp och utrustning |
300 000 |
2 100 000 |
1 650 000 |
b) Kriminalteknisk materiel .... |
1 200 000 |
1 425 000 |
1 000 000 |
c) Utrustning för fjällräddnings-tjänst .................... |
150 000 |
175 000 |
100 000 |
d) Kartutrustning ............ |
300 000 |
100 000 |
100 000 |
e) Utbildningsmateriel.......... |
250 000 |
250 000 |
250 000 |
f) Utrustning för rådfrågningsby-råer ...................... |
100 000 |
||
g) Speciell materiel............ |
1 500 000 |
1 500 000 |
1 000 000 |
13 700 000 |
22 500 000 |
15 200 000 |
Rikspolisstyrelsen
2. Statens järvafältsdelegation har i sitt betänkande Statlig stadsdel föreslagit,
att Svea Livgardes (I 1 :s) område vid Sörentorp skall tas i anspråk
för bl. a. polisutbildning. Byggnadsstyrelsen har begärt medel för vissa renoverings-
och ombyggnadsarbeten inom området. Förslaget omfattar iordningställande
av bl. a. förvaltningslokaler, lektionssalar, grupparbets- och
lärarrum, speciella utbildningsanordningar för fysisk träning, motor- och
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 31
skjututbildning m. m. samt av elevbostäder och fritidslokaler. För inventarier
och utrustning till dessa utrymmen begär rikspolisstyrelsen 5,1 milj.
kr. Av dessa medel avses bl. a. ca 420 000 kr. för lektionssalsmöbler, ca
325 000 kr. för AV-hjälpmedel, ca 440 000 kr. för kontorsmöbler och kontorsmaskiner,
ca 160 000 kr. för gymnastikhusutrustning, ca 425 000 kr. till
övningspolisstationsinredning, ca 350 000 kr. för teletekniska omläggningar
och drygt 1 milj. kr. för utrustning till elevbostäderna.
3. För inköp av kontorsmaskiner samt av möbler och andra inventarier
till följd av föreslagna personalökningar beräknar styrelsen ca 825 000 kr.
resp. ca 1 250 000 kr. För komplettering av möbler och andra inventarier
beräknas ca 520 000 kr. För att i önskvärd omfattning kunna föra över arbetsuppgifter
från polispersonal till annan personal krävs ytterligare bandspelare
och skrivmaskiner samt andra maskinella hjälpmedel för 900 000
kr.
4. För inköp av utrustning, som skall tillhandahållas extra polismän
(polisaspiranter), begärs ca 1,2 milj kr. För utrustning till viss nyutbildad
personal och för utrustning till följd av föreslagna personalökningar krävs
ca 850 000 kr. För inköp av vinterjackor, underdräkter till viss personal
vid övervakningssektionerna m. m. beräknar styrelsen 350 000 kr.
5. a) Styrelsen anser att det är nödvändigt med en betydande upprustning
av manöverbordsutrustningen på sambandscentraler och radioexpeditioner
bl. a. för att det nya radiosystemet skall kunna ge full effekt (ca
1,5 milj. kr.). För inköp av larmskydd, förvaringsskåp, låsanordningar och
TV för arrester och garageintag yrkar styrelsen drygt 500 000 kr.
5. b) Av medlen för kriminalteknisk materiel avses ca 1 milj. kr. för
komplettering av befintlig utrustning och 400 000 kr. till speciell utrustning
såsom stereokameror och videobandspelare.
5. c) För fjällräddning behövs bl. a. ytterligare patrull- och depåutrustningar
samt lavinvarningsskyltar.
5. g) Styrelsen bedömer behovet av skyddsutrustning för polispersonalen
som utomordentligt angeläget. För inköp av skottsäkra västar, gasskyddsutrustning,
tårgasutrustning m. m. begär styrelsen drygt 500 000 kr.
Räddningsutrustning som gummibåtar, draggutrustning, specialbårar m. m.
begärs för 325 000 kr., skidutrustning för 128 000 kr. och utrustning till
polisarrester, polisstationsskyltar m. m. för 190 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15,2
milj. kr. Under investeringsanslaget Polishus m. m. (s. 83) förordar jag
att medel anvisas för ombyggnad av I 1 :s område vid Sörentorp för polisutbildning.
Förslaget omfattar inte iordningställande av elevbostäder.
Under posten till möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier har
jag räknat med 1 milj. kr. för möbler och 1,2 milj. kr. för kontorsmaski
-
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
ner. Under posten till speciell materiel har jag räknat 225 000 kr. till
skottsäkra västar m. m. och tårgasutrustning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 15 200 000
kr., varav 2 675 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium
1968/69 Utgift1 .................. 22 049 081
1969/70 Anslag .................. 3 800 000
1970/71 Förslag.................. 4 100 000
1 Anslaget/Statens^ kriminaltekniska laboratorium: Avlöningar och Statens kriminaltekniska
laboratorium: Omkostnader.
/■fUtbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig tillbudgetåret
1968/69 uppgår till 19 532 kr.
Chefsmyndighet för laboratoriet är rikspolisstyrelsen.
Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre
avdelningar.
Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska
undersökningar åt domstolar samt åklagar- och polismyndigheter
och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Rikspolisstyrelsen Dep.chefen
Personal
Handläggande personal ........ |
31 |
+ |
1 |
+ |
1 |
Övrig''personal................ |
26 |
+ |
2 |
+ |
1 |
57 |
+ |
3 |
+ |
2 |
|
Anslag |
|||||
Avlöningar .................. |
2 350 000 |
+ |
244 000 |
+ |
220 000 |
Sjukvård .................... |
9 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
Reseersättningar .............. |
19 000 |
— |
— |
||
Därav utrikes resor .............. |
14 000 |
— |
— |
||
Lokalkostnader................ |
650 000 |
+ |
25 000 |
+ |
I 25 000 |
Expenser|.................... |
215 000 |
— |
— |
||
Därav engångsutgifter............ |
115 000 |
— |
— |
||
Övriga utgifter (inköp av förbruk- |
|||||
ningsmateriel för laboratorie- |
|||||
verksamheten m. m.) ........ |
40 000 |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg............ |
527 000 |
+ |
58 000 |
+ |
52 000 |
Ersättning för utförda undersök- |
|||||
ningar in. m................. |
-10 000 |
— |
— |
||
3 800 000 |
+ |
330 000 |
+ |
300 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 33
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 210 600 kr.
2. Arbetsuppgifterna vid laboratoriet har ökat avsevärt, framför allt till
följd av den kraftiga ökningen av narkotikabrotten. Styrelsen föreslår att
laboratoriet förstärks med en assistent och en laboratorieassistent vid den
biologiska sektionen samt med en laboratorieassistent vid den kemiska
sektionen (+ 92 000 kr.).
3. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 21 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4,1
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en assistent vid den
biologiska sektionen och en laboratorieassistent vid den kemiska sektionen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kr. 3
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 4
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
C. Åklagarväsendet
C 1. Riksåklagaren
1968/69 Utgift1 .................. 1 2 31 864 002
1969/70 Anslag .................. 2 420 000
1970/71 Förslag .................. 2 730 000
1 Anslagen Riksåklagaren: Avlöningar och Riksåklagaren: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 17 384 kr.
RÅ är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet.
RÅ:s kansli är organiserat |
på två byråer, |
kanslibyrån |
och tillsyns- |
byrån. Vid sidan härav finns viss |
: personal för RÅ |
:s egen åklagarverksamhet. |
|
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
RÅ |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Handläggande personal......... |
15 |
+ 1 |
+ 1 |
Övrig personal ............... |
20 |
+ 1 |
+ 1 |
35 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar .................. |
. . 1 655 000 |
+ 253 000 |
+ 238 000 |
Sjukvård .................... |
13 000 |
—- |
— |
Reseersättningar............... |
63 000 |
+ 9 000 |
+ 14 000 |
Därav utomnordiska resor........ |
— |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
Lokalkostnader .............. |
105 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Expenser..................... |
215 000 |
+ 49 000 |
+ 1 000 |
Därav engångsutgifter ............ |
20 000 |
+ 10 000 |
— 10 000 |
Lönekostnadspålägg ........... |
369 000 |
+ 53 000 |
+ 55 000 |
2 420 000 |
+ 366 000 |
+ 310 000 |
|
RÅ |
1. Löne- och prisomräkning m. in. 118 000 kr.
2. Pågående rationaliseringsarbete inom rättsväsendet har lett till en väsentligt
ökad administrativ verksamhet inom RÅ:s kansli. Planerings- och
utbildningssektionen behöver förstärkas med en handläggare och ett biträde.
Tjänsten som byråchef på kanslibyrån bör bytas ut mot tjänst som avdelningschef
eller motsvarande, (-f- 85 000 kr.)
3. RÅ:s åklagarverksamhet i högsta domstolen har ökat. En tredje tjänst
som byråchef för åtalsärenden bör inrättas i utbyte mot nuvarande göromålsförordnande
på helår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 35
4. Expertis och tillfällig arbetskraft in. in. behöver anlitas i ökad omfattning
( + 85 000 kr.).
5. Vissa utrikes resor påkallas i RÅ:s verksamhet (+ 5 000 kr.).
6. Medel behövs för inköp och drift av tjänstebil (+ 38 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för nya tjänster m. m. 35 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 730 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en handläggare och
ett biträde (2.).
Jag hemställer, att Kung]. Maj :t föreslår riksdagen
att till Riksåklagaren för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 2 730 000 kr.
C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna
1968/69 Utgift1 ................ 244 341 191
1969/70 Anslag.................. 60 937 000
1970/71 Förslag ................ 64 437 000
1 Anslagen Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna: Avlöningar och Läns- och distriksåklagarmyndigheterna:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 518 365 kr.
Det finns 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma
för vardera två län. Länsåklagare fullgör åklagaruppgiften när denna
uppgift är särskilt krävande. Chef för länsåklagarmyndighet utövar ledningen
av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde.
Landet är indelat i 90 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö
åldagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhetsområde. Chef
för åklagarmyndigheten i dessa tre städer är en överåklagare som har motsvarande
uppgifter som chefen för en länsåklagarmyndighet. Åklagarmyndigheterna
i de övriga 87 åklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndighet
och har såsom chef en chefsåklagare.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal Länsåklagare och överåklagare |
35 |
RÅ |
Dep. chefen |
Chefsåklagare, kammaråklaga-re och distriktsåklagare.... |
409 |
+ 7 |
+ 4 |
Assistentåklagare och åklagar-asDiranter .............. |
118 |
— 8 |
— 4 |
Övrig personal ............ |
516 |
— 7 |
— 14 |
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
RÅ Dep.chefen
Anslag
Avlöningar ............... |
,. 44 111 000 |
+ |
2 038 000 |
+ |
1 920 000 |
Sjukvård................. Reseersättningar........... |
100 000 1 470 000 |
+ |
84 000 |
+ |
74 000 |
Därav utomnordiska resor.... |
— |
+ |
10 000 |
+ |
10 000 |
Lokalkostnader........... |
3 399 000 |
+ |
964 000 |
+ |
964 000 |
Expenser................. |
1 823 000 |
+ |
50 000 |
— |
15 000 |
Därav engångsutgilter....... |
190 000 |
— |
— |
65 000 |
|
Lönekostnadspålägg ....... |
. 10 034 000 |
+ |
580 000 |
+ |
557 000 |
60 937 000 |
+ |
3 716 000 |
+ |
3 500 000 |
RÅ
1. Löne- och prisomräkning in. m. 3 937 000 kr.
2. Vid envar av åklagarmyndigheterna i Handens, Linköpings, Lunds,
Malmö, Halmstads, Göteborgs och Alingsås åklagardistrikt behövs på grund
av ökad arbetsbelastning en förstärkning med en åklagartjänst (+ 366 000
kr.).
3. För olika åklagarmyndigheter begärs fem biträdestjänster (+ 108 000
kr.).
4. Åtta tjänster för assistentåklagare och tolv extra biträdestjänster kan
dras in (—-252 000 kr.).
5. Medel behövs för vissa utrikes resor (-f- 10 000 kr.).
Departementsch ef en
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
64 437 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en distriktsåklagartjänst
i vardera Handens och Lunds åklagardistrikt och för ytterligare
en kammar åklagart jänst vid vardera Malmö och Göteborgs åklagardistrikt.
Fyra assistentåklagartjänster och fjorton extra biträdestjänster
kan dras in.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 64 437 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet 37
D. Domstolarna
I fråga om arbetsläget vid domstolarna får jag hänvisa till vad som har
anförts i översikten och till tabeller på denna sida och s. 41.
Vissa data rörande de allmänna domstolarna
(I uppgifterna rörande underrätterna är antal över 1 000 avrundade till jämna hundratal)
1966 |
1967 |
1968 |
1.1— |
1.1— |
||
30.6.68 |
30.6.69 |
|||||
Underrätterna |
||||||
Inkomna allmänna mål domsagor (ds) |
76 300 |
82 400 |
77 300 |
38 800 |
36 100 |
|
rådhusrätter (rr) |
99 700 |
104 300 |
97 400 |
52 500 |
41 300 |
|
S:a |
176 000 |
186 700 |
174 700 |
91 300 |
77 400 |
|
Balans allmänna mål vid utgången |
ds |
18 300 |
19 200 |
16 300 |
15 900 |
14 900 |
av resp. period |
rr |
23 200 |
24 200 |
21100 |
21 700 |
21 400 |
S:a |
41 500 |
43 400 |
37 400 |
37 600 |
36 300 |
|
Inkomna expropriationsmål |
ds |
266 |
281 |
205 |
||
rr |
130 |
98 |
102 |
|||
S:a |
396 |
379 |
307 |
|||
Mål om lagsökning och betalnings- |
ds |
120 000 |
129 500 |
123 700 |
60 800 |
56 400 |
föreläggande |
rr |
67 000 |
72 700 |
72 900 |
37 300 |
36 300 |
S:a |
187 000 |
202 200 |
196 600 |
98 100 |
92 700 |
|
Inkomna mål hos ägodelningsrätt och |
ds |
8 600 |
8 900 |
9 000 |
||
ägodelningsdomare |
rr |
2 200 |
2 400 |
2 400 |
||
S:a |
10 800 |
11 300 |
11400 |
|||
Upphörda konkurser |
ds |
815 |
997 |
1181 |
603 |
643 |
rr |
776 |
1 047 |
1 203 |
600 |
701 |
|
S:a |
1591 |
2 044 |
2 384 |
1203 |
1344 |
|
Inskrivningsärenden |
ds |
685 500 |
767 100 |
854 800 |
402 500 |
429 900 |
rr |
154 100 |
216 000 |
256 600 |
126 200 |
129 700 |
|
S:a |
839 600 |
983 100 |
1 111400 |
528 700 |
559 600 |
|
Gravations- och äganderättsbevis |
ds |
293 100 |
323 200 |
360 800 |
182 400 |
173 000 |
rr |
72 900 |
86 300 |
105 600 |
57 200 |
53 000 |
|
S:a |
366 000 |
409 500 |
466 400 |
239 600 |
226 000 |
|
Hovrätterna |
||||||
Inkomna mål.................... |
7 818 |
9 008 |
9 335 |
4 699 |
4 722 |
|
Balans ......................... |
2 547 |
2 921 |
3 126 |
2 741 |
2 639 |
|
Högsta domstolen |
||||||
Inkomna mål och ärenden........ |
1439 |
1 585 |
1 792 |
926 |
910 |
|
Balans, mål och ärenden ........ |
757 |
895 |
835 |
872 |
861 |
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet
D 1. Högsta domstolen m. m.
1968/69 Utgift1 .................. 27 329 524
1969/70 Anslag .................. 9 158 000
1970/71 Förslag ................. 9 452 000
1 Anslagen Högsta domstolen m. m.: Avlöningar och Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 64 149 kr.
Kungl. Maj :ts domsrätt i allmänna mål utövas av högsta domstolen.
Högsta domstolen är överrätt i mål som fullföljs från hovrätt. Domstolen
är delad på tre avdelningar med tillsammans 21 justitieråd. Fem justitieråd
tjänstgör i lagrådet som f. n. har två avdelningar. Beredningen av målen
till behandling i högsta domstolen sker i nedre justitierevisionen.
Från anslaget bestrids kostnader för högsta domstolen och nedre justitierevisionen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Nedre justitie- Dep.chefen
revisionen
Personal
Justitieråd och revisionssekreterare .. 64
övrig personal.................. 54
118
Anslag
Avlöningar................ Sjukvård ................ |
...... 6 775 000 ...... 23 000 |
+ |
278 000 |
+ |
264 000 |
Reseersättningar .......... |
...... 130 000 |
+ |
20 000 |
+ |
20 000 |
Lokalkostnader............ |
...... 334 000 |
+ |
29 000 |
+ |
29 000 |
Expenser ................ |
...... 336 000 |
— |
79 000 |
— |
79 000 |
Därav engångsutgifter ...... |
........ 150 000 |
— |
100 000 |
— |
100 000 |
Lönekostnadspålägg........ |
...... 1 560 000 |
+ |
63 000 |
+ |
60 000 |
9 158 000 |
+ |
311 000 |
+ |
294 000 |
Nedre justitierevisionen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 294 000 kr.
2. En kansliskrivartjänst och tre kontorsskrivartjänster bör bytas ut mot
fyra assistenttjänster (+ 17 000 kr.).
Departem en t schef en
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 452 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Högsta domstolen m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 9 452 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 39
D 2. Regeringsrätten
1968/69 Utgift1 .................. 22 268 592
1969/70 Anslag .................. 3 284 000
1970/71 Förslag ................. 3 884 000
1 Anslagen Regeringsrätten: Avlöningar och Regeringsrätten: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 18 308 kr.
Regeringsrätten utövar Kungl. Maj :ts rätt att avgöra administrativa besvärsmål
i den utsträckning som bestäms i särskild lag. Domstolen är uppdelad
på fyra avdelningar med tillsammans 20 regeringsråd. Två regeringsråd
tjänstgör f. n. i lagrådet.
1969/70 Beräknad ändring
1970/71
Dep.chefen
Personal
Regeringsråd............................ 22
övrig personal.......................... 3
25
Anslag
Avlöningar ................... |
......... 2 317 000 |
+ |
118 |
000 |
Sjukvård ..................... |
......... 1 000 |
— |
||
Reseersättningar............... |
......... 6 000 |
— |
||
Lokalkostnader ............... |
......... 99 000 |
+ |
84 |
000 |
Expenser..................... |
......... 346 000 |
+ |
353 |
000 |
Därav en gångsutgifter ............. |
........... 301 000 |
+ |
353 000 |
|
Lönekostnadspålägg ........... |
......... 515 000 |
+ |
45 |
000 |
3 284 000 |
+ |
600 |
000 |
Jag beräknar medel för löne- och prisomräkning in. in. till 247 000 kr.
Regeringsrätten beräknar ta i anspråk nya lokaler under budgetåret
1971/72. För utrustning som behöver anskaffas redan under budgetåret
1970/71 beräknar jag 353 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
3 884 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Regeringsrätten för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 884 000 kr.
D 3. Regeringsrättens årsbok
1968/69 Utgift .................... !98 494
1969/70 Anslag ................... 150 000
1970/71 Förslag ................... 150 000
1 Anslaget Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Från anslaget bestrids kostnaderna bl. a. för tryckning av Regeringsrättens
årsbok.
Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat belopp. I enlighet härmed
hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Regeringsrättens årsbok för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
D 4. Hovrätterna
1968/69 Utgift1 ................. 223 779 023
1969/70 Anslag ................. 31 832 000
1970/71 Förslag ................ 33 786 000
1 Anslagen Hovrätterna: Avlöningar och Hovrätterna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 239 401 kr.
Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljs från allmän underrätt. Det finns
sex hovrätter. De är Svea hovrätt (tolv avdelningar för allmänna mål),
Göta hovrätt (tre avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (tre avdelningar),
hovrätten för Västra Sverige (fyra avdelningar), hovrätten för
Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för övre Norrland (två avdelningar).
Hovrätterna är administrativa chefsmyndigheter för de allmänna
underrätterna och de statliga hyresnämnderna. Svea hovrätt har i egenskap
av vattenöverdom stol två särskilda avdelningar för vattenmål och är
administrativ chefsmyndighet för vattendomstolarna.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Hovrätterna Dep.chefen
Personal
Domare och fiskaler ..... |
270 |
+ |
19 |
+ |
3 |
Övrig personal ......... |
209 |
+ |
15 |
+ |
5 |
479 |
+ |
34 |
+ |
8 |
|
Anslag |
|||||
Avlöningar............. |
... 23 173 000 |
+ |
2 944 000 |
1 T* |
1 663 000 |
Sjukvård ............... |
56 000 |
+ |
5 000 |
+ |
1 000 |
Reseersättningar......... |
592 000 |
+ |
56 000 |
+ |
65 000 |
Lokalkostnader ......... |
1 290 000 |
+ |
37 000 |
+ |
15 000 |
Expenser............... |
1 144 000 |
+ |
109 000 |
+ |
76 000 |
Därav engångsutgifter ..... |
187 000 |
— |
44 000 |
— |
34 000 |
Lönekostnadspålägg ..... |
5 577 000 |
+ |
703 000 |
+ |
134 000 |
31 832 000 |
+ |
3 854 000 |
+ |
1 954 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
41
Vissa statistiska uppgifter om hovrätterna
Hovrätt |
Tid |
In- komna mål |
Annoricdes |
Beviljade |
Huvud- förhand- ling 2 eller flera dagar |
Ut- gående balans |
Svea (utom |
1/10 1966—30/9 1967 |
3 669 |
2 913 |
429 |
69 |
1 448 |
vattenöver- |
1/10 1967—30/9 1968 |
4 165 |
3 617 |
390 |
80 |
1 529 |
domst.) |
1/10 1968—30/9 1969 |
4 106 |
3 837 |
483 |
70 |
1 168 |
Göta |
1/10 1966—30/9 1967 |
1 178 |
950 |
76 |
13 |
397 |
1/10 1967—30/9 1968 |
1 196 |
1 089 |
52 |
7 |
342 |
|
1/10 1968—30/9 1969 |
1 159 |
1 030 |
27 |
16 |
318 |
|
Skåne och |
1/10 1966—30/9 1967 |
1 135 |
1015 |
7 |
21 |
362 |
Blekinge |
1/10 1967—30/9 1968 |
1250 |
1091 |
1 |
10 |
401 |
1/10 1968—30/9 1969 |
1 265 |
1 074 |
— |
27 |
439 |
|
Västra Sverige |
1/10 1966—30/9 1967 |
1453 |
1242 |
_ |
28 |
363 |
1/10 1967—30/9 1968 |
1 511 |
1 382 |
— |
47 |
312 |
|
1/10 1968—30/9 1969 |
1 586 |
1 347 |
2 |
36 |
328 |
|
Nedre Norrland |
1/10 1966—30/9 1967 |
453 |
458 |
1 |
1 |
113 |
1/10 1967—30/9 1968 |
575 |
426 |
— |
2 |
197 |
|
1/10 1968—30/9 1969 |
519 |
530 |
— |
6 |
135 |
|
Övre Norrland |
1/10 1966—30/9 1967 |
568 |
464 |
9 |
23 |
200 |
1/10 1967—30/9 1968 |
603 |
533 |
14 |
11 |
196 |
|
1/10 1968—30/9 1969 |
637 |
557 |
19 |
17 |
193 |
|
Samtliga |
1/10 1966—30/9 1967 |
8 456 |
7 042 |
522 |
155 |
2 883 |
1/10 1967—30/9 1968 |
9 300 |
8 138 |
457 |
157 |
2 977 |
|
1/10 1968—30/9 1969 |
9 272 |
8 375 |
531 |
172 |
2 581 |
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. in. 1 761 000 kr.
2. Svea hovrätt yrkar att en extra avdelning ordinariesätts. Om så sker,
kan medel motsvarande två adjungerade ledamöter dras in (-f- 60 000 kr.).
3. Hovrätten över Skåne och Blekinge samt hovrätten för Västra Sverige
begär att en extra avdelning inrättas vid var och en av dessa hovrätter
(+ 350 000 kr. resp. + 545 000 kr.).
4. Göta hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland
och hovrätten för Övre Norrland begär att en lagmanstjänst tillförs
var och en av dessa hovrätter i utbyte mot ett hovrättsråd, en adjungerad ledamot
eller en fiskal. På detta sätt skulle varje avdelning vid dessa hovrätter
få en lagman och presidentens lagskipningsarbete kunna fördelas på
samtliga avdelningar (-j- 106 000 kr.).
5. Göta hovrätt begär medel för ytterligare tre extra ledamöter (-f 183 000
kr.).
6. Svea hovrätt yrkar ytterligare tre fiskaler (+ 153 000 kr.).
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
7. Hovrätterna yrkar att biträdes- och expeditionsvaktspersonalen förstärks
med sammanlagt It tjänster (-)- 260 000 kr.).
8. Svea hovrätt och hovrätten för Västra Sverige framställer vissa arvodesyrkanden
(+ 3 000 kr.).
9. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 382 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
33 786 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en extra avdelning
vid hovrätten över Skåne och Blekinge (3.) och ytterligare fyra biträden (7.).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Hovrätterna för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 33 786 000 kr.
D 5. Underrätterna
1968/69 Utgift1 ................ 2112 987 305
1967/70 Anslag ................ 147 921 000
1970/71 Förslag................ 161 567 000
1 Anslagen Underrätterna: Avlöningar, Underrätterna: Omkostnader, Vattendomstolarna:
Avlöningar och Vattendomstolarna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 569 498 kr.
Allmän underrätt är på landet och i stad, som hör till domsaga, häradsrätt
samt i annan stad rådhusrätt. Det finns f. n. 108 domsagor och 27 rådhusrätter.
Första domstol i vattenmål är vattendomstol. Vattendomstolarnas antal
är sex.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Hovrätterna Dep.chefen
Personal
Domare ................ |
654 |
+ |
6 |
+ |
— |
Tingsnotarier............ |
557 |
+ |
38 |
+ |
25 |
övrig personal .......... |
2 019 |
+ |
91 |
+ |
55 |
Anslag |
3 230 |
+ |
133 |
+ |
80 |
Avlöningar.............. |
.... 113 306 000 |
+ |
12 383 000 |
+ |
10 080 000 |
Sjukvård ................ |
____ 252 000 |
+ |
16 000 |
+ |
4 000 |
Reseersättningar.......... |
____ 1 609 000 |
4- |
63 000 |
+ |
43 000 |
Lokalkostnader .......... |
506 000 |
+ |
77 000 |
+ |
72 000 |
Expenser................ |
5 979 000 |
+ |
1 171 000 |
+ |
1 338 000 |
Därav engångsutgifter....... |
..... 298 000 |
+ |
531 000 |
+ |
176 000 |
Lönekostnadspåläggg...... |
26 269 000 |
+ |
2 771 000 |
+ |
2 109 000 |
147 921 000 |
+ |
16 481 000 |
+ |
13 646 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 43
Anslag för budgetåret 1970/71
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. in. 11 013 000 kr.
2. Tio tingsdomartjänster och två rådmanstjänster begärs för olika underrätter,
i de flesta fall i utbyte mot förordnanden för tingsdomare eller
rådman eller tjänster för tingssekreterare eller fiskalskompetenta biträden
(+ 428 000 kr.).
3. En tingssekreterartjänst begärs för Östbo och Västbo domsaga (-f50
000 kr.).
4. Göta hovrätt och hovrätten för Övre Norrland yrkar medel för ytterligare
fiskalshjälp åt vissa underrätter (-|- 126 000 kr.).
5. För olika domsagor och rådhusrätter begärs sammanlagt 38 tingsnotarie-
och 90 biträdestjänster (+ 3 647 000 kr.).
6. Hovrätten för Övre Norrland begär medel för en allmän förstärkning
av biträdesorganisationen vid underrätterna (+ 100 000 kr.).
7. En tjänst för expeditionsvakt begärs för rådhusrätten i Hälsingborg
(+ 23 000 kr.).
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 953 000 kr.
De partemen tschefen
2. I var och en av Södertörns domsaga, Svartlösa domsaga, Oppunda och
Villåttinge domsaga samt Vättle, Ale och Kullings domsaga bör inrättas en
ordinarie tingsdomartjänst i utbyte mot förordnanden för tingsdomare eller
tjänster för tingssekreterare.
5—6. Jag beräknar medel för ytterligare 25 tingsnotarier och 75 biträden.
Vissa belopp från posten till avlöningar bör föras över till posten till expenser
för att användas till utgifter för kopiering av domar i brottsmål. Detta
medför besparing av skrivpersonal.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
161 567 000 kr.
Efter hemställan i 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 4 s.
50) bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att inrätta särskilda ordinarie
tjänster för rådman som är ordförande på avdelning i Stockholms rådhusrätt,
Göteborgs rådhusrätt och rådhusrätten i Malmö (SU 2, rskr 2). Sedan
överenskommelse träffats efter förhandlingar mellan statens avtalsverk och
ifrågavarande personalorganisation om anställnings- och arbetsvillkor för
nämnda tjänster har Kungl. Maj :t fr. o. m. den 1 januari 1970 inrättat nitton
sådana tjänster vid Stockholms rådhusrätt, åtta vid Göteborgs rådhusrätt
och fem vid rådhusrätten i Malmö.
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
ADB inom inskrivningsväsendet
År 1965 tillkallades sakkunniga1 för att utreda frågan om automatisk databehandling
(ADB) på inskrivningsväsendets område. De sakkunniga, som
biträtts av experter från justitiedepartementet samt av bl. a. statistiska centralbyråns
utredningsinstitut och statskontoret, antog namnet inskrivningskommittén.
Kommittén har i maj 1969 avlämnat betänkandet ADB inom
inskrivningsväsendet (SOU 1969:9).
Betänkandet har remissbehandlats.
En redogörelse för det nuvarande inskrivningsväsendet har lämnats i betänkandet
(s. 7). Jag hänvisar till den redogörelsen.
På grundval av fastighetsregisterutredningens betänkande Fastighetsregistrering
(SOU 1966: 63) lades i 1968 års statsverksproposition (prop.
1968: 1 bil. 4 s. 10) fram förslag till vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen.
Förslaget innebar bl. a. att ett nytt för land och stad enhetligt
fastighetsregister skulle läggas upp, att ADB-teknik skulle användas
för registret och att detta skulle förläggas till en central dataanläggning.
Riktlinjerna har sedermera godkänts av riksdagen (3LU 1968: 5, rskr 80).
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)1 2 har i Uppsala län inlett försök
med fastighetsregister i form av databank med direktkommunikation
via terminaler.
Kungl. Maj :t har den 25 april 1969 beslutat att även inskrivningsväsendet
i länet skall omfattas av försöket. Kostnaderna för inskrivningsväsendets
del i försöket belastar f. n. anslaget till Kommittéer m. m. under denna huvudtitel.
Kommitténs förslag
Kommittén anför, att kritiken mot inskrivningsväsendet framför allt har
tagit sikte på expeditionstidernas längd. Trots avsevärda personalförstärkningar,
övertid och viss teknisk upprustning har läget totalt sett inte varaktigt
kunnat bemästras.
Bristerna i inskrivningssystemet är enligt kommitténs mening redan i
dag allvarliga och innebär avsevärda olägenheter för fastighetsomsättningen
och fastighetskreditväsendet. Härtill kommer att nya krav i framtiden
kommer att ställas på inskrivningsväsendet. Den nya jordabalk som är
att vänta kommer att fordra nya handläggningsrutiner. För fastighetsbildningsverksamheten
kommer snabb tillgång till fastighetsdata att utgöra en
grundförutsättning från effektivitetssynpunkt. Det torde vara uppenbart att
gällande ordning inte ger möjlighet att tillgodose de ökade krav som sålunda
kommer att ställas.
1 Dåvarande lagmannen C. Olof Engqvist, ordförande, överdirektören Paul Tammelin och
numera departementsrådet Lars-Erik Tillinger; direktiv, se 1966 års riksdagsberättelse s. 82.
2 Se ovan s. 10.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 45
Kommittén anser, att en övergång till ADB inom inskrivningsväsendet
skulle medföra konkreta vinster bl. a. i form av snabb uppgiftslämning med
ökad informationsvolym, koncentrerad handläggning och förkortade expeditionstider.
Samarbetet mellan fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna
skulle underlättas. En nödvändig förutsättning för en övergång till
ADB är dock enligt kommittén att säkerheten i systemet inte blir mindre än
nu. Det är dessutom önskvärt, att det nya systemet inte medför ökade kostnader.
Kommittén har funnit, att ett system med ADB kan uppfylla båda
dessa förutsättningar, och förordar, att ADB införs på inskrivningsväsendets
område.
Huvudpunkterna i kommitténs förslag i övrigt kan sammanfattas på följande
sätt.
1. Alla inskrivningsdata lagras i en central datamaskinanläggning, som
via telenätanslutna terminaler betjänar lokala inskrivningsmyndigheter.
Det centrala, maskinläsliga inskrivningsregistret bildar tillsammans med
det blivande nya fastighetsregistret en för hela riket gemensam fastighetsdatabank.
Banker, kommuner och andra skall kunna ansluta egna s. k. presentationsterminaler
till databanken.
2. För underhåll och utveckling av system och program och för administration
av databehandlingsverksamheten skall finnas en central myndighet.
Handläggningen av inskrivningsärenden skall dock ske hos lokala inskrivningsmyndigheter.
Inskrivningsväsendets anknytning till domstolarna
behålls i vart fall tills systemomläggningen genomförts. Enligt kommitténs
mening blir myndigheterna dock alltför små, om inskrivningsavdelning
skall finnas vid varje underrätt. Myndigheterna kommer då inte att motsvara
de krav som bör ställas beträffande personalorganisation och driftsekonomi.
Kommittén förordar i stället att inskrivningsväsendet knyts till
en underrätt i varje län. Allmänhetens servicebehov kan enligt kommitténs
mening tillgodoses i tillfredsställande grad även om inskrivningsmyndighet
finns endast vid en underrätt i varje län. Inskrivningsmyndighet skall förestås
av en särskild inskrivningsdomare. Tingsnotarier används som medhjälpare
till inskrivningsdomarna och som vikarier för dem. Behovet av
tingsnotarier för inskrivningsväsendet kommer att bli mindre i den nya
organisationen än f. n. Avgörande av ärenden av enkel beskaffenhet anförtros
kvalificerade biträden utan juridisk utbildning (assistenter). En kvalificerad
tjänsteman vid varje inskrivningsmyndighet föreslås få till förstahandsuppgift
att bistå allmänheten med råd och anvisningar. I de orter där
kansli för allmän underrätt finns men inskrivningsmyndighet ej inrättas,
ges viss service genom att personal vid underrätten lämnar upplysningar om
inskrivningsreglerna och tillhandahåller blanketter för ansökningar i inskrivningsärenden.
3. Inskrivningsregistret skall innehålla uppgift bara om de vid varje tillfälle
aktuella förhållandena. Inteckningar tas upp i förmånsordning. Upp
-
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
gifterna beträffande en fastighet tillhandahålls ur registret antingen på
bildskärm eller i form av ett skrivet utdrag, fastighetskort, som innehåller
såväl fastighetsregister- som inskrivningsdata. Endast en fastighet redovisas
på varje fastighetskort.
4. Varje arbetsdag utgör inskrivningsdag. Expediering av gravationsbevis
in. m. liksom avgiftsbeläggning, underrättelse om vissa Iagfartsansökningar
och meddelande av statistikuppgifter sker centralt från datamaskinanläggningen.
5. Kommittén beräknar årskostnaden år 1967 för hela inskrivningsväsendet
till ca 21,5 milj. kr. varav ca 5,5 milj. kr. för framställning av gravationsbevis.
Det nya systemet beräknas kosta ca 18,8 milj. kr. per år. Denna
beräkning grundas på en ärendemängd som är 25 % större än 1967 års.
6. Systemomläggningen beträffande fastighetsregistret, som planeras ske
länsvis under tre—fem år med början år 1970, bör göras först och överföringen
från fastighetsbok till inskrivningsregistret bör följa i så nära anslutning
som möjligt. Innan det egentliga omläggningsarbetet kan börja
måste det tänkta systemet testas i detalj under realistiska förhållanden.
Medan försöken pågår skall inkommande ärenden behandlas både enligt
gällande rätt med manuell införing och enligt det nya systemet. Bara den
manuella införingen ges rättslig verkan.
Remissyttrandena
Yttranden har avgetts av samtliga hovrätter, kammarkollegiet, statskontoret,
statistiska centralbyrån (SCB), bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
centrala folkbokförings- uppbördsnämnden (CFU), riksarkivet, lantbruksstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, CFD, bostadsstyrelsen, statens planverk,
statens vägverk, rikets allmänna kartverk, länsstyrelserna i Östergötlands,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Norrbottens län, domstolskommittén, Domstolarnas
kanslipersonalförening, Föreningen för tjänstemän inom Sveriges stadshypoteksorganisation,
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution,
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare,
Jurist- och samhällsvetareförbundet, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF), Svenska Bankföreningen,
Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska Kommunal-Tekniska
Föreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
advokatsamfund, Sverige Allmänna Hypoteksbank, Sveriges Fastighetsägareförbund
och Sveriges Lantmätareförening. Flera remissinstanser har
bifogat yttranden från underinstanser.
Förslaget har i stort sett fått ett gynnsamt mottagande men i vissa detaljfrågor
har det utsatts för delvis stark kritik. Bristerna i det nuvarande systemet
erkänns allmänt. Reformbehovet anses, inte minst i betraktande av den
förväntade ökningen av ärendemängden och de krav som i en framtid kom
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet Fl
mer att ställas på inskrivningsväsendet, vara stort. En så gott som enhällig
remissopinion tillstyrker, att en övergång till ADB-system inom inskrivningsväsendet
sker och att fastighets- och inskrivningsregistren samordnas i tekniskt
avseende. Från domstolshåll anmärks dock, att de brister inom det
nuvarande inskrivningsväsendet som kommittén skjuter i förgrunden torde
kunna avlägsnas genom ytterligare personalförstärkningar och rationaliseringar
och att en övergång till ADB således inte utgör den enda tänkbara
lösningen. Allmänt framhålls, att en grundförutsättning för att förslaget
skall kunna förverkligas är att det nya systemet utformas så att tillförlitlighets-
och rättssäkerhetssynpunkter och kraven på service blir tillgodosedda.
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare anser att principbeslut
om övergång till ADB inte kan fattas utan ytterligare utredning och
praktiska försök.
Kommitténs förslag till principiell utformning av det nya systemet har i
allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I några remissyttranden
framförs dock kritiska synpunkter. Sålunda förordar länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län en regional ADB-central för såväl inskrivnings- som fastighetsregistreringen.
Flera remissinstanser, bland dem sistnämnda länsstyrelse,
hovrätten över Skåne och Blekinge och fastighetsägareförbundet
ställer sig tveksamma till att avskaffa de läsbara inskrivningsregistren.
I några remissyttranden har frågan om vem som skall bära det ekonomiska
ansvaret för felaktigheter vid databehandlingen av registreringsuppgifterna
eller för oriktig information om registrets innehåll tagits upp. Hovrätten
över Skåne och Blekinge anför sålunda, att strikt skadeståndsansvar
för staten i händelse av sådana felaktigheter bör vara en ovillkorlig förutsättning
för att det föreslagna ADB-systemet skall kunna godtas. Liknande
synpunkter anläggs av advokatsamfundet, bankföreningen, Föreningen för
tjänstemän inom Sveriges stadshypoteksorganisation och Svenska Försäkringsbolags
Riksförbund. Hovrätten för Nedre Norrland och Svenska Kommunal-Tekniska
föreningen anser att frågan bör utredas närmare.
Förslaget att presentationsterminaler skall kunna anslutas till den centrala
anläggningen uppskattas av remissinstanserna. Det anses att en del
av de olägenheter som från servicesynpunkt är förenade med ett centraliserat
system kan elimineras genom sådana terminaler. Förslag har väckts att
även de underrätter som inte har inskrivningsmyndighet skall förses med
presentationsterminaler.
Stor enighet föreligger beträffande behovet och lämpligheten av en central
registreringsmyndighet.
Även förslaget att tills vidare behålla inskrivningsväsendets anknytning
till domstolarna har i allmänhet vunnit anslutning.
Flertalet remissinstanser har, såvitt gäller antalet inskrivningsmyndigheter,
tillstyrkt eller lämnat utan erinran det av kommittén förordade länsalternativet.
Ett par remissinstanser, däribland Svea hovrätt, förordar att in
-
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
skrivningsmyndigheterna knyts till de underrätter som skall vara fastighetsdomstolar.
Hovrätten föreslår vidare, att Kungl. Maj :t skall få föreskriva,
att annat område än länet skall vara insltrivningsområde. Liknande förslag
förs fram av andra remissinstanser. Enligt statskontoret och Svenska Kommunal-Tekniska
Föreningen bör ett definitivt ställningstagande anstå tills
tillräckliga erfarenheter vunnits av den planerade försöksverksamheten.
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare är kritisk mot länsalternativet
och sätter i fråga om det från principiell synpunkt är riktigt att
tillskapa två kategorier underdomstolar. En sådan ordning anser däremot
domstolskommittén vara följdriktig och ändamålsenlig, om man väljer att
behålla anknytningen till domstolsväsendet. Hovrätten för Övre Norrland
och fastighetsägareförbundet avstyrker länsalternativet med hänsyn till den
försämring av allmänhetens service som detta alternativ innebär och förordar
i stället att inskrivningsväsendets anknytning till samtliga underrätter
behålls; hovrätten dock med viss jämkning. Även hovrätten över Skåne
och Blekinge avstyrker länsalternativet. Enligt hovrättens mening bör frågan
om inskrivningsmyndigheternas storlek avgöras från fall till fall. Sannolikt
torde därvid den lämpligaste lösningen vara ett modifierat stordomstolsalternativ.
Kommitténs förslag beträffande de lokala inskrivningsmyndigheternas
personalorganisation har i stort sett godtagits eller lämnats utan erinran.
En fråga som har tilldragit sig uppmärksamhet under remissbehandlingen
gäller tingsnotarierna. Det framhålls, att det nya systemet medför
inte bara att antalet notarier som kan ges praktisk utbildning inom inskrivningsväsendet
blir begränsat utan också att det totala antalet notarietjänster
kommer att minskas. Domstolskommittén, Svea hovrätt, hovrätten för Nedre
Norrland, Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare samt Jurist-
och samhällsvetareförbundet anser att verkningarna av ett genomförande
av förslaget på notarieutbildningen och därmed sammanhängande frågor
måste ytterligare utredas.
Vad kommittén föreslagit om inskrivningsregistrets innehåll har i allmänhet
vunnit anslutning. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare
ställer sig dock tveksam till förslaget att registret skall innehålla
bara sådana uppgifter som är aktuella. CFD anför att kostnaderna för datalagring
tenderar att minska samtidigt som dataanläggningarnas minnen får
allt större kapacitet. Enligt CFD:s mening bör bl. a. därför övervägas, om
det är möjligt att i registret behålla inskrivningsdata som blivit inaktuella.
Förslaget att varje arbetsdag skall utgöra inskrivningsdag tillstyrks av
flertalet remissinstanser. Remissinstanser med anknytning till domstolsväsendet
samt fastighetsägareförbundet och Jurist- och samhällsvetareförbundet
ställer sig dock kritiska.
Som en allvarlig brist i det nya systemet betecknar Föreningen mellan
ombudsmännen hos Sveriges landshgpoteksinstitution och Sveriges Allmän
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet 49
na Ilypoteksbank att gemensamt fastighetskort inte kan utfärdas för flera
fastigheter. Kritik mot förslaget i denna del framförs även av två länsstyrelser.
Kostnadsfrågan har tagits upp i några yttranden. Allmänt anses att frågan
blivit förhållandevis summariskt redovisad i betänkandet och att det
därför är svårt att bedöma rimligheten av kommitténs beräkningar. Hovrätten
över Skåne och Blekinge anför sålunda, att det inte framgår i vilken
grad minskningen av kostnader hänför sig till införandet av ADB och i vad
mån den har samband med den föreslagna delegeringen av ärenden. Enligt
statskontoret måste kalkylfaktorerna i nuvarande läge betecknas som mycket
osäkra. Kostnaderna för den maskinella utrustningen och personalkostnaderna
låter sig sålunda svårligen beräknas, innan man genom försöksverksamhet
fått möjlighet till simulering av ett riksomfattande system. Främst
från domstolshåll framhålls, att kommittén synes ha räknat med för liten
personal vid inskrivningsmyndigheterna.
Departementschefen
Inskrivningsväsendet har f. n. som främsta uppgift att bereda publicitet
och rättsligt skydd åt rättsförvärv som avser fast egendom. Ett välordnat
inskrivningsväsende krävs för att tryggheten och den ekonomiska samfärdseln
på fastighetsområdet inte skall råka i fara. Den reform som kommittén
nu föreslår är därför av stor betydelse.
Med hänsyn till inskrivningsväsendets betydelse, omfattningen av och
kostnaderna för det återstående utredningsarbetet samt de betydande kostnaderna
för att genomföra reformen anser jag att riksdagen nu bör få ta
ställning till frågan om ADB skall införas inom inskrivningsväsendet. I samband
därmed bör även vissa viktigare principfrågor som omfattas av kommitténs
förslag avgöras.
Den kritik mot det nuvarande systemet som kommittén redovisar är i
stort sett befogad. Arbetsläget inom inskrivningsväsendet har sedan länge
varit ansträngt, vilket beror på den ständigt ökande arbetsmängden. Antalet
lagfarts-, tomträtts- och inteckningsärenden ökade sålunda från ca 496 000
år 1960 till ca 938 000 år 1968. Även antalet gravationsbevis har ökat i ungefär
motsvarande grad och uppgick år 1968 till ca 460 000. Arbetsbalanserna
inom inskrivningsväsendet har åtminstone tidvis varit mycket besvärande.
De förbättringar som otvivelaktigt uppnåtts på senare tid har
fordrat betydande personalförstärkningar och har fört med sig relativt stora
kostnadsökningar. För att varaktigt uppnå ett godtagbart läge till rimliga
kostnader inom ramen för nuvarande system torde krävas djupgående organisatoriska
förändringar. En möjlighet att bemästra problemen även vid
en väntad större ärendemängd erbjuds genom ADB.
Frågan om ADB bör införas på inskrivningsväsendets område måste bedömas
även från andra utgångspunkter. Genom principbeslutet om ett nytt
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 4
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
fastighetsregister har möjlighet öppnats att tillskapa ett enhetligt informationssystem
med integrerad databehandling, snabbt uppgiftslämnande och
flexibilitet. På många områden som detta system är avsett att betjäna är
inskrivningsdata av stor betydelse för planeringen och beslutsfattandet.
För att systemet skall bli effektivt är det enligt min mening nödvändigt
att också inskrivningsregistreringen inordnas under det. Vad som sagts nu
talar enligt min mening starkt för att ADB införs inom inskrivningsväsendet.
En fråga som träder i förgrunden när en reform på detta område övervägs
gäller ADB-systemets tillförlitlighet. En nödvändig förutsättning för
reformen är givetvis att säkerheten vid ärendenas prövning och vid registreringen
inte blir mindre än nu. Inte heller kan tillåtas att informationerna
från inskrivningsregistret blir mindre tillförlitliga. Jag godtar kommitténs
uppgift att säkerhetsfrågorna kan ges en tillfredsställande lösning. Om ett
beslut om systemomläggning fattas, får frågan givetvis ägnas stor uppmärksamhet
under det fortsatta utredningsarbetet. Det under remissbehandlingen
uppmärksammade spörsmålet om rätt till ersättning av allmänna medel med
anledning av felaktigheter vid databehandlingen får därvid övervägas ytterligare.
Av naturliga skäl är de beräknade kostnaderna mycket preliminära. Dessutom
är, som statskontoret framhåller, kalkylfaktorerna i nuvarande läge
osäkra. Någon mera avsevärd ökning av kostnaderna för inskrivningsväsendet
vid en övergång till ADB torde dock inte vara att förvänta, även om antalet
inskrivningsärenden fortsätter att stiga i likhet med vad som har skett
under senare år. Systemomläggningen medför ökade kostnader för inskrivningsväsendet
utöver kostnaderna för det nuvarande registreringssystemet
under den tid omläggningen pågår. Detta bör inte hindra den föreslagna
reformen. Dess värde ligger nämligen till stor del däri att den ger stora fördelar
på många olika områden av samhällslivet.
På grund av vad som anförts nu förordar jag — i likhet med en så gott
som enhällig remissopinion — att ADB införs på inskrivningsväsendets område.
Möjligheterna till en teknisk samordning med fastighetsregistret bör
undersökas närmare i anslutning till beredningen av betänkandet Nytt lantmäteri
(SOU 1969:43). Inskrivningsregistret bör förläggas till en central
dataanläggning.
För att det fortsatta utredningsarbetet skall kunna drivas rationellt bör
beslut nu fattas också om de viktigaste principerna för inskrivningsväsendets
organisation efter systemomläggningen.
Vad till en början angår den yttre organisationen har jag för egen del
inte något att invända mot den föreslagna lösningen med en central registermyndighet
och lokala inskrivningsmyndigheter. Den centrala myndigheten
bör ha som uppgift att underhålla och utveckla system och program samt
att svara för driften vid dataanläggningen. Det bör övervägas att föra ifrågavarande
uppgifter till en befintlig myndighet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 51
Anknytningen av inskrivningsväsendet till domstolarna utesluter inte att
man — liksom bl. a. när det gäller vissa typer av tvistemål — koncentrerar
handläggningen till vissa domstolar. Kommittén har övervägt denna fråga
mycket ingående och därvid även beaktat den reform av domstolsväsendet
som riksdagen tog ställning till under vårsessionen 1969 och som kommer att
leda till en minskning av antalet allmänna underrätter. Kommittén har kommit
fram till att den koncentration av handläggningen som följer härav
inte är tillräcklig utan föreslår att en domstol i varje län skall vara inskrivningsmyndighet.
Förslaget biträds av en betydande majoritet av remissinstanserna.
Det ligger nära till hands att antaga att den avancerade tekniska utrustning
som kommittén föreslår för handläggningen hos de lokala inskrivningsmyndigheterna
förutsätter mycket stora ärendemängder för att bli
räntabel. Kommittén har emellertid funnit att det från sådana synpunkter
inte spelar någon avgörande roll om man tillför varje underrätt sådan utrustning
i jämförelse med att endast en domstol i varje län får utrustningen.
Enligt min mening bör därför andra faktorer få fälla utslaget.
En betydelsefull fråga är de krav som måste ställas på personalen. Om
inskrivningsväsendet skall kunna fungera väl, krävs en hög grad av specialisering
hos den personal som sysslar med inskrivningsärendena. Detta gäller
redan idag men blir betydelsefullare i det föreslagna systemet. Den nya
ordningen kommer emellertid att kräva mindre personal än den nuvarande.
En personalorganisation som i det nya systemet tillåter tillräcklig grad
av specialisering förutsätter därför en väsentligt större ärendemängd än som
i allmänhet uppnås, om varje allmän underrätt skall vara inskrivningsmyndighet.
Det har dessutom särskild betydelse att myndigheten får sådan storlek
att arbete finns för en särskild inskrivningsdomare. I själva verket torde
en av de avgörande svagheterna med det nuvarande systemet vara att inskrivningsavdelningen
i de flesta fall inte leds av en domare som på heltid
ägnar sig åt uppgiften. Vad som anförts nu talar enligt min mening starkt för
att inskrivningsmyndigheterna bör ges väsentligt större områden än de i
allmänhet skulle få vid en anknytning till varje särskild underrätt.
Emellertid måste i ett sammanhang som detta servicesynpunkter tillmätas
största betydelse. Kommittén är medveten om att dess förslag i viss utsträckning
gör det svårare för allmänheten att genom personligt besök få
kontakt med inskrivningsmyndigheten. Olägenheterna av detta bör dock inte
överdrivas. Undersökningar som kommittén gjort visar att personliga besök
på inskrivningsavdelning i syfte att utnyttja den service som där kan erbjudas
förekommer i relativt liten utsträckning. Kontakten sker i alldeles
övervägande del genom anlitande av post eller telefon. Hänsyn måste vidare
tas till att det föreslagna nya systemet i flera andra avseenden är överlägset
från servicesynpunkt. Ärendena kommer sålunda att kunna avgöras
mycket snabbt och registerutdrag kan expedieras utan dröjsmål. Utdraget
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
kommer också att innehålla en betydligt utförligare och mera lättillgänglig
information om fastigheten än som f. n. erhålls. I syfte att tillgodose servicebehovet
föreslår kommittén dessutom att särskilda åtgärder vidtas. Alla
underrätter skall åläggas att lämna allmänheten upplysningar om inskrivningsreglerna.
De skall också tillhandahålla blanketter för ansökningar i
inskrivningsärenden. Vid en inskrivningsmyndighet av föreslagen storlek
blir det vidare möjligt att ge en erfaren tjänsteman som förstahandsuppgift
att bistå allmänheten med råd och anvisningar. Mot bakgrunden av det anförda
ansluter jag mig till kommitténs uppfattning alt allmänhetens krav
på service och behov av kontakt med inskrivningsmyndigheterna kan ges
en tillfredsställande lösning också med kommitténs förslag till organisation.
Några remissinstanser uppehåller sig särskilt vid de konsekvenser som
ett genomförande av kommitténs förslag får för domarutbildningen, särskilt
utbildningen av tingsnotarier. Jag är medveten om dessa konsekvenser och
de problem de kan medföra. Enligt min mening kan utbildningsfrågan emellertid
inte tillmätas avgörande betydelse vid ställningstagandet i organisationsfrågan.
Vilka åtgärder som bör vidtas i utbildningsfrågan får övervägas
i annat sammanhang.
Jag biträder alltså i princip kommitténs förslag att endast en domstol i
varje län skall vara inskrivningsmyndighet. Det bör dock vara möjligt att
göra icke oväsentliga undantag från denna princip. I folkrika län eller län
där antalet inskrivningsärenden av andra skäl är stort kan det vara lämpligt
att inrätta mer än en inskrivningsmyndighet. Ärendemängden på varje
myndighet kan ändå bli tillräcklig för att ge underlag för en rationell drift.
Med hänsyn till geografiska faktorer kan det även i andra fall finnas skäl
att överväga en uppdelning på flera inskrivningsmyndigheter. I vilken utsträckning
det bör finnas mer än en inskrivningsmyndighet i varje län kan
inte klart bedömas f. n. Frågan bör ägnas stor uppmärksamhet under det
omfattande utredningsarbete som återstår innan reformen kan genomföras.
Liksom när det gäller indelningen i domkretsar bör Kungl. Maj :t ha rätt
att besluta om verksamhetsområdena för de lokala inskrivningsmyndigheterna.
Därvid skall de riktlinjer som jag nyss har angett ligga till grund.
Beträffande inskrivningsmyndigheternas inre organisation har huvudprinciperna
i kommitténs förslag inte mött några erinringar vid remissbehandlingen.
Vid det fortsatta utredningsarbetet bör man utgå från detta förslag.
En fråga som bör tas upp i detta sammanhang gäller intervallet mellan
inskrivningsdagarna. Kommitténs förslag innebär att inskrivningsdag skall
hållas varje arbetsdag mot f. n. endast en dag i veckan. Förslaget har godtagits
av flertalet remissinstanser. Främst från domstolsliåll riktas dock kritik
mot förslaget från skilda utgångspunkter. Förslaget har bestämda fördelar
från systemteknisk synpunkt. Jag tror också att förslaget ger en rent
arbetsmässig vinst. Därtill kommer den stora fördel för allmänheten som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 53
ligger i den snabba handläggning av inskrivningsärenden som endagsintervallet
innebär. Jag anser att det fortsatta utredningsarbetet bör bedrivas
med utgångspunkt från att inskrivningsdag skall hållas varje arbetsdag.
Under försöksverksamheten får närmare övervägas om och i vad mån systemet
kan behöva modifieras. Sannolikt kommer det också att visa sig nödvändigt
att se över de bestämmelser om uppskov i inskrivningsärenden som
finns i 19 kap. 9 § förslaget till ny jordabalk.
Frågan om och i vad mån registret skall innehålla även i nskrivni n gsdata
som blivit inaktuella bör närmare övervägas under det fortsatta utredningsarbetet.
Detsamma gäller möjligheterna att utfärda gemensamt registerutdrag
för fastigheter som är gemensamt intecknade.
Kommittén föreslår att frågan om arkivering av inskrivningsakter och
därmed sammanhängande lokalfrågor utredas närmare. Jag delar denna
uppfattning. Emellertid bör med hänsyn till den planering av de nya inskrivningsmyndigheternas
lokaler som måste göras i ett tidigt skede vissa
riktlinjer fastställas redan nu. Utgångspunkterna synes därvid böra vara
dels att inskrivningsmyndigheterna behöver ha tillgång till visst äldre material
i sitt dagliga arbete, dels att de utrymmen som i dag finns hos underrätterna
för arkivering av inskrivningshandlingar så långt som möjligt bör
utnyttjas. I betraktande av vad som sagts nu synes det vara lämpligt att dagbok
och inskrivningshandlingar från de senaste åren samt fastighets- och
tomträttsböckerna förvaras hos inskrivningsmyndigheten, medan övriga inskrivningshandlingar
arkiveras hos den underrätt i vars domkrets fastigheten
är belägen. Tills vidare bör man i enlighet med vad kommittén förordat
utgå från att den nuvarande ordningen med extra arkivering (renovering)
av dagbok och akter skall behållas och att denna arkivering skall ske
centralt.
Det nya systemet leder till att en mindre del av den nuvarande domstoispersonalen
inte kan beredas sysselsättning inom inskrivningsväsendet
efter systemomläggningen. De av inskrivningsreformen föranledda personalproblemen
är delvis likartade med dem som kan uppkomma vid en ändring
av domkretsindelningen. De allmänna synpunkter som dåvarande departementschefen
anförde i fråga om konsekvenserna för personalen av de
ifrågasatta ändringarna av domkretsindelningen (prop. 1989: 44 s. 225) gäller
också här.
Genomförandet av den föreslagna inskrivningsreformen är, liksom genomförandet
av fastighetsregisterreformen, ett mycket omfattande företag
som kommer att kräva avsevärd tid. Att nu fastställa någon tidsplan är inte
möjligt. Som kommittén anfört bör systemomläggningen beträffande fastighetsregistret
göras först — län efter län — och omläggningen beträffande
inskrivningsregistret följa i så nära anslutning som möjligt. Den planerade
försöksverksamheten får utvisa vilket tillvägagångssätt som är det lämpligaste
för överföringen av fastighetsböckernas innehåll till inskrivningsregistret.
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Kungl. Maj :t bör få bestämma närmare hur det fortsatta utredningsarbetet
och arbetet med att genomföra registerreformen skall organiseras.
Lokalhållningen för de allmänna underrätterna
Departementschefen
Skyldigheten att hålla sammanträdes- och kanslilokaler samt möbler och
viss utrustning m. m. för de allmänna underrätterna vilar sedan århundraden
på de olika domkretsarnas invånare. För rådhusrätts lokaler svarar
resp. stad. För häradsrätts lokaler svarar en specialkommun, tingshusbyggnadsskyidige,
som i princip omfattar de skattskyldiga invånarna inom den
eller de primärkommuner som utgör häradsrättens domkrets. I rådhusrättsstäderna
finansieras lokalhållningen på samma sätt som den övriga kommunala
verksamheten. Tingshusbyggnadsskyldige finansierar sin verksamhet
med en särskild skatt, tingshusmedel.
Tid efter annan har övervägts att föra över lokalhållningsskyldigheten
på staten. Redan år 1884 föreslog nya lagberedningen att staten skulle överta
uppgiften. Frågan har därefter aktualiserats vid ett flertal tillfällen, senast
i samband med förstatligandet av rådhusrätterna. I sitt betänkande om rådhusrätternas
förstatligande (SOU 1963: 56) föreslog domstolskommittén att
staten skulle överta lokalhållningsskyldigheten. Kommittén ansåg att både
principiella och praktiska skäl talade för detta. Kommitténs förslag tillstyrktes
eller lämnades utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser,
bl. a. huvuddelen av dem som hade kommunal anknytning. Med anledning
av två motioner till 1964 års vårriksdag uttalade första lagutskottet (1LU
35) att det som följd av en ny domkretsindelning kunde tänkas uppkomma
sådana olikheter i fråga om tillgång till och behov av lokaler för domstolarna
att lokalhållningsskyldigheten för vissa kommuner kunde bli oskäligt
betungande och belastningen ojämnare fördelad. Till de principiella skäl som
kunde åberopas för ett statligt övertagande av lokalhållningen skulle alltså
i ett sådant läge komma också skäl av ekonomisk natur från vilka man
svårligen kunde bortse. Utskottet ansåg det dock befogat att låta ställningstagandet
i frågan anstå till dess principerna för en ny domkretsindelning
hade fastslagits och därmed kostnaderna för ett övertagande från statens
sida kunde närmare preciseras. Riksdagen godkände utskottets utlåtande
(rskr 324).
I proposition (1969:44) om de allmänna underrätternas organisation
m. m. anförde dåvarande departementschefen att även han hade kommit till
den uppfattningen att det med hänsyn till de genomgripande ändringar i
domkretsindelningen som kunde förutses och de byggnadsfrågor som aktualiserades
i samband därmed var påkallat att slutligt pröva frågan om statens
övertagande av skyldigheten att hålla domstolslokaler. Starka skäl talade enligt
hans mening för ett sådant övertagande. Sedan propositionen bifallits av
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet 55
riksdagen uppdrogs åt en särskild arbetsgrupp inom justitiedepartementet,
domstolsberedningen, att närmare utreda villkoren för och de ekonomiska
och organisatoriska konsekvenserna av ett förstatligande. Beredningen har
numera lagt fram en promemoria i frågan (Stencil Ju 1969: 19), vilken har
remissbehandlats.
Propositionen om de allmänna underrätternas organisation innehöll också
förslag till riktlinjer för en ny domkretsindelning. Genom bifallet till propositionen
har förutsättningar skapats för ett slutligt ställningstagande till
frågan om ett förstatligande av lokalhållningsskyldigheten. Med hänsyn till
att många ny- och ombyggnadsbehov snabbt aktualiseras och till att ovissheten
om det framtida huvudmannaskapet försvårar en rationell byggnadsplanering
anser jag det angeläget att riksdagen nu får ta ställning till principfrågan
om ett förstatligande, utan att resultatet av det mera tidsödande
arbetet med detaljutformning av villkoren för övertagandet avvaktas. Jag
tar därför nu upp nämnda principfråga. Till en början vill jag då framhålla
att uppgiften att hålla häradsrätterna med lokaler i de flesta fall har fullgjorts
väl av de nuvarande huvudmännen. De har visat stor förståelse för
domstolarnas behov och ofta tillgodosett dem frikostigt. Den lokala anknytningen,
på åtskilliga håll ytterligare befäst genom att nämndemän vid domstolen
ingått i de beslutande och verkställande organen för lokalhållningen,
har utan tvivel haft stor betydelse för huvudmännens positiva inställning till
domstolarna. Den har också bidragit till att uppkommande lokalfrågor i allmänhet
kunnat lösas snabbt och smidigt. Lokalhållningen har skötts i enkla
och praktiska former och till jämförelsevis ringa kostnader. Också i rådhusrättsstäderna
där dock anknytningen till den lokala domstolen av naturliga
skäl ofta inte är lika stark som på landsbygden, har uppgiften att
hålla domstolen med lokaler i allmänhet fullgjorts på ett tillfredsställande
sätt.
Trots vad jag nu anfört talar enligt min mening flera skäl för att staten
bör träda in som lokalhållare för underrätterna. Ett skäl av principiell natur
är att staten numera i alla andra avseenden är huvudman för domstolsväsendet.
Staten svarar också för lokalhållningen i fråga om alla överrätter.
Bland de skäl av mera praktisk art som talar för att lokalhållningen bör
ombesörjas av staten vill jag nämna följande.
Systemet med en specialkommun som ansvarig för lokalhållningen åt
häradsrätterna är otidsenligt och irrationellt. Detsamma gäller den särskilda
skatt som nu utdebiteras för ändamålet. En rättvis fördelning av den
börda som lokalhållningsskyldigheten innebär försvåras genom att rättsskipningen
koncentreras till färre domstolar. En särskild komplikation uppkommer
genom att vissa typer av göromål — t. ex. fastighetsbildningsmål, hyresmål,
miljöskyddsmål — förs samman till ett mindre antal underrätter,
som därigenom i vissa typer av mål får en domkrets som innefattar flera
underrätters domkretsar.
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Jag bedömer det också som troligt att vissa besparingar i fråga om byggnadskostnader
kan uppnås genom bl. a. den enhetliga planering och den samordning
med andra statliga byggnadsföretag som blir möjlig om staten
övertar ansvaret för lokalhållningen.
Ett starkt skäl att nu ta upp frågan om ett statligt övertagande av lokalhållningen
är också att flera ändringar i den judiciella indelningen förestår
till följd av kommunala indelningsändringar den 1 januari 1971. Dessa ändringar
kommer på åtskilliga håll att föranleda behov av nya eller utvidgade
domstolslokaler.
Statens övertagande av lokalhållningen bör ske snarast möjligt. Med hänsyn
till behovet av förberedande åtgärder och till de nuvarande lokalhållarnas
räkenskapsår bör ett övertagande emellertid inte ske förrän den 1 januari
1971.
Ett statligt övertagande av ansvaret för lokalhållningen kräver viss lagstiftning,
framför allt angående de ekonomiska villkor som skall gälla för
förstatligandet. I denna fråga finns ett omfattande material. Det är min avsikt
att så snart som möjligt under våren 1970 anmäla förslag till den lagstiftning
som fordras för övertagandet och att därvid även ta upp de anslagsfrågor
som aktualiseras.
Hemställan
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta de ordinarie tingsdomartjänster
som jag förordat i det föregående,
b) till Underrätterna för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 161 567 000 kr.,
c) godkänna de riktlinjer för en reform av inskrivningsväsendet
som jag har förordat i det föregående,
d) besluta att staten övertar lokalhållningen för de allmänna
underrätterna den 1 januari 1971.
D 6. Ersättningar till nämndemän m. m.
1968/69 Utgift .................. M2 877 028
1969/70 Anslag ................. 12 500 000
1970/71 Förslag ................ 14 000 000
1 Anslaget Underrätterna: Ersättningar till nämndemän m. m.
Kostnaderna för nämndemäns, ägodelningsnämndemäns, vattenrättsnämndemäns
och jurymäns tjänstgöring bestrids från anslaget.
Anslaget bör ökas med 1,5 milj. kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till nämndemän m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 57
D 7. Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
1968/69 Utgift ...... 399 799 Reservation...... 64 859
1969/70 Anslag ...... 440 000
1970/71 Förslag .... 740 000
Från anslaget bestrids kostnader för teknisk utrustning till domstolarna.
Främst anskaffas ljudupptagnings-, dikterings- och kopieringsapparater
men också annan modern kontorsteknisk utrustning inköps för att underlätta
arbetet vid domstolarna.
Till följd av tingsrättsreformen den 1 januari 1971 kommer alla underrätter
att byta namn. Därför måste underrätternas bestånd av stämplar för
olika ändamål bytas ut. Detta anslag kommer att belastas med kostnaderna
härför.
Anslaget bör ökas med 300 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
740 000 kr.
D 8. Anskaffande av blanketter och fastighetshöcker m. m. för domstolsväsendet -
1968/69 Utgift .................... 353 122
1969/70 Anslag .................. 750 000
1970/71 Förslag .................. 805 000
Anslaget bör ökas med 55 000 kr. på grund av höjda kostnader. Jag hemställer
i enlighet härmed, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Anskaffande av blanketter och fastighetshöcker
in. in. för domstolsväsendet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 805 000 kr.
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
E 1. Ersättning åt domare, vittnen och parter
1968/69 Utgift .................. 18 610 287
1969/70 Anslag ................ 21 600 000
1970/71 Förslag ................ 22 000 000
Från anslaget bestrids en mångfald olika kostnader för rättegångsväsendet,
däribland ersättning av allmänna medel till vittne, målsägande och
offentlig försvarare samt kostnad för personundersökning i brottmål. I
vissa fall bestrids från detta anslag utgifter för rättegångar där staten är
part. Från anslaget betalas också ersättning av allmänna medel enligt 16 §
lagen (1968:349) om hyresnämnder samt ersättning till den som anlitas
som tolk vid hyresnämnd. Vidare betalas från anslaget ersättning till särskilt
förordnad vigselförrättare enligt kungörelsen (1964: 678) med närmare
föreskrifter om borgerlig vigsel och bidrag till kommunernas kostnader
för borgerlig medling enligt kungörelsen (1969: 122) om statsbidrag till
medlingsverksamheten m. m.
Med hänsyn till de kostnader som under budgetåret 1970/71 beräknas
komma att belasta anslaget bör detta ökas med 400 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt domare, vittnen och parter för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.
E 2. Kostnader enligt lagen om fri rättegång
1968/69 Utgift .................. 10 788 250
1969/70 Anslag ................ 10 500 000
1970/71 Förslag ................ 13 800 000
Kostnaderna för fri rättegång vid allmän underrätt, krigsrätt, ägodelningsrätt,
vattendomstol, expropriationsdomstol och arbetsdomstolen bestrids
från anslaget.
Statlig rättshjälp lämnas i form av fri rättegång i mål och ärenden vid
domstol. Förmånerna består huvudsakligen i att ersättning till biträde och
kostnad för bevisning utgår av allmänna medel.
Rättshjälp med det allmännas stöd lämnas även i andra former, nämligen
dels vid rättshjälpsanstalter som inrättats av landsting eller kommun och
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 59
vid en statlig rättshjälpsanstalt, Tornedalens rättshjälpsansialt, dels inom
vissa landstingsområden på grundval av avtal mellan landstinget och Sveriges
advokatsamfund eller avdelning av samfundet. Statsbidrag utgår till
båda dessa former av rättshjälp. Rättshjälpen innebär att mindre bemedlade
kan få biträde i rättsliga angelägenheter.
Frågan om en reform av rättshjälpen har tagits upp i betänkandet Rättegångshjälp
(SOU 1965: 13). Retänkandet innefattar förslag om vidgade möjligheter
till rättshjälp i mål och ärenden inför domstol. Den grundläggande
tanken bakom förslaget är att ingen av ekonomiska skäl skall hindras från
att ta till vara sina intressen inför domstol men att var och en som har egna
resurser skall bidra till rättegångskostnaderna efter förmåga. Bidraget skall
utgå dels i form av ett kontant kostnadsbidrag som i förväg betalas till statsverket,
dels i efterhand genom återbetalning av statsverkets kostnad i anledning
av rättegångshjälpen. Gränsbeloppen för erhållande av rättshjälp
och betalning av kostnadsbidrag bestäms enligt förslaget genom schablonregler
med anknytning till basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Liksom hittills skall förmånerna vid rättegångshjälp främst bestå
i att ersättning till biträde och kostnad för bevisning utgår av allmänna
medel.
År 1968 tillsattes en utredning om rättshjälp i förvaltningsärenden. Utredningen
prövar frågan om att införa bestämmelser om kostnadsersättning
i vissa förvaltningsärenden samt undersöker om och i vad mån rättegångshjälp
motsvarande institutet fri rättegång bör införas för ärenden inför
förvaltningsdomstolar och förvaltande myndigheter. Frågan om möjlighet
att förordna offentligt biträde åt part i vissa förvaltningsärenden övervägs
också av utredningen.
Bristerna i den nuvarande rättshjälpen har belysts i betänkandet Rättegångshjälp
och under remissbehandlingen av de däri upptagna förslagen.
Även i den allmänna debatten har rättshjälpsfrågan tilldragit sig stort intresse.
Vad som främst framstår som otillfredsställande med nuvarande
ordning är att endast de ekonomiskt sämst ställda erhåller förmånen av fri
rättegång, medan en stor kategori människor, för vilka en rättegång innebär
avsevärda ekonomiska påfrestningar, är helt utestängd från rättshjälp.
Den nuvarande ordningen kan kritiseras även från andra synpunkter. Rättshjälp
utgår sålunda i huvudsak i mål och ärenden inför domstol men endast
i mycket begränsad omfattning vid tvister utanför domstol eller i ärenden
inför förvaltningsmyndighet. Det allmännas insatser är vidare splittrade på
en mängd olika myndigheter utan central samordning. En sådan splittring
hindrar ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser och försvårar kontrollen
över samhällets kostnader för rättshjälpen.
Enligt min mening är tiden nu inne att ta upp frågan om en genomgripande
reform av samhällets rättshjälp. Som en allmän målsättning för en
sådan reform bör enligt min mening gälla att rättshjälp skall kunna er
-
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
hållas i administrativa och judiciella mål och ärenden samt i utomprocessuella
sammanhang, att part med rättshjälp i mån av förmåga bör erlägga
avgift för rättshjälpen, alt en effektiv kontroll över det allmännas kostnader
för juridiskt biträde bör uppnås, att ett system bör eftersträvas som ger garantier
för att rättshjälpen inte leder till att domstolar och administrativa
myndigheter belastas med onödiga mål och ärenden samt att en enkel administration
för rättshjälpen skapas samtidigt som en enhetlig tillämpning
eftersträvas.
I enlighet med denna målsättning bör rättshjälp kunna erhållas i mål
eller ärende vid domstolar och administrativa myndigheter samt i utornprocessuella
sammanhang. All rättshjälp bör regleras i en särskild lag om
allmän rättshjälp. När det gäller villkoren för rättshjälp bör grundprincipen
vara att ingen av ekonomiska skäl skall hindras från att ta till vara sina
intressen i rättsligt hänseende men att var och en skall bidra till kostnaderna
för rättshjälpen efter förmåga.
I princip bör vilken rättssökande som helst kunna vända sig till rättshjälpsorgan
för biträde i rättsliga angelägenheter. Den ekonomiskt sämst
ställda gruppen i samhället bör kunna få sådant biträde utan avgift så snart
ej är fråga om så liten kostnad att vederbörande själv bör stå för utgiften.
För den ekonomiskt bäst ställda gruppen bör däremot avgiften bestämmas
så att den motsvarar full ersättning för det biträde som lämnas. För mellangruppen
bör utgå avgift som bestämmes efter i första hand schablonregler
i lag. Ett villkor för rättshjälp bör dock alltid vara att sökanden har ett
klart intresse av att få sin sak prövad. Detta förutsätter en viss bedömning
av sakfrågan.
En reform av rättshjälpen enligt här angivna riktlinjer kan i fråga om
förutsättningarna för rättshjälpen och dess omfattning i huvudsak bygga på
redan tillgängligt utredni n gsm alerial samt vad som framkommer genom utredningen
om rättshjälp i förvaltningsärenden. Vissa frågor torde dock kräva
ytterligare belysning. Detta gäller bl. a. rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkring
samt frågan om ansvaret parterna emellan för rättegångskostnader
i mål där rättshjälp har utgått. Den viktiga frågan om rättshjälpsväsendets
organisation måste utredas närmare. Utgångspunkten bör därvid
vara att rättshjälpen skall skötas av särskilda lokala rättshjälpsmyndigheter.
Dessa bör pröva ansökningar om rättshjälp, utse juridiskt biträde
samt pröva ersättningar till sådant biträde. I prövningen av ansökningar
om rättshjälp bör ingå viss bedömning av sakfrågan i syfte att undvika att
rättshjälpen leder till onödiga mål och ärenden.
Vid rättshjälpsmyndighet bör finnas anställda jurister som prövar ansökningar
om rättshjälp och biträder sökanden i de rättsliga angelägenheter
som ansökningen avser. För sistnämnda uppgifter bör även kunna anlitas
privatpraktiserande jurister. Även andra former kan tänkas, t. ex. att privatpraktiserande
jurister förbinder sig att stå till myndighetens förf o
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 61
gande i viss angiven utsträckning mot ersättning enligt vissa normer. De
nuvarande rättshjälpsanstalterna borde utan svårighet kunna inordnas i
det nya systemet. En viktig uppgift för rättshjälpsmyndigheterna blir att
utöva en effektiv kostnadskontroll. Myndigheterna bör kunna komma fram
till taxor och normalarvoden för olika typer av mål och ärenden när privatpraktiserande
jurister anlitas. Det ekonomiska ansvaret för rättshjälp i nuvarande
former ligger huvudsakligen på statsverket. Det ligger närmast till
hands att statsverket nu åtar sig hela ansvaret för rättshjälpen.
Rättshjälp i vidsträckt mening innefattar även det biträde som misstänkta
och tilltalade i brottmål erhåller genom att offentlig försvarare utses. Frågan
om en motsvarande möjlighet bör finnas att förordna offentligt biträde i
vissa förvaltningsärenden är som jag tidigare anfört under utredning. Det
bör närmare undersökas om inte även dessa former av stöd i rättsliga angelägenheter
kan inordnas i det nya systemet för rättshjälp. Yad särskilt
gäller brottmålen bör undersökas i vad mån en ytterligare begränsning av
återbetalningsskyldighet för ersättning till offentlig försvarare enligt reglerna
i 31: 1 RB kan göras (jfr prop. 1969: 156).
Den ytterligare utredning som måste föregå en reform av rättshjälpen
efter dessa riktlinjer har redan inletts inom justitiedepartementet och bör
enligt min mening även i fortsättningen bedrivas inom departementet i samråd
med utredningen om rättshjälp i förvaltningsärenden. Resultatet av detta
utredningsarbete bör givetvis remissbehandlas. Ett slutgiltigt ställningstagande
till frågan om en reform av rättshjälpen torde inte kunna tas inom
sådan tid att reformen påverkar frågan om anslag för ändamålet under nästkommande
budgetår.
Med hänsyn till den väntade belastningen under budgetåret 1970/71 bör
anslaget räknas upp med 3,3 milj. kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader enligt lagen om fri rättegång för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 13 800 000 kr.
E 3. Understöd för utomprocessuell rättshjälp
1968/69 Utgift .................. 2 956 718
1969/70 Anslag .................. 3 000 000
1970/71 Förslag ................ 3 300 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för understöd av statsmedel till de
kommunala rättshjälpsanstalterna. Vidare bestrids kostnaderna för understöd
för kommunal rättshjälp som lämnas på annat sätt än genom rättshjälpsanstalt.
Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1919: 639) angående
understöd av statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter (ändrad se
-
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
nast 1965: 301) och i kungörelsen (1965: 302) om understöd för viss utomprocessuell
rättshjälp.
Med hänsyn till de kostnader som under budgetåret 1970/71 beräknas
komma att belasta anslaget bör detta ökas med 300 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Understöd för utomprocessuell rättshjälp för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
E 4. Tornedalens rättshjälpsanstalt
1968/69 Utgift..................... 1304 612
1969/70 Anslag .................. 467 000
1970/71 Förslag .................. 487 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 960 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för Tornedalens rättshjälpsanstalt.
Denna är den enda rättshjälpsanstalt som är statlig.
1969/70
Beräknad ändring 1970/71
Anstalten Dep.chefen
Personal
Juristpersonal.................... 3
övrig personal.................... 4
7
Anslag
Avlöningar ...................... 294 000 26 000 + 16 000
Sjukvård ........................ 1 000 — —
Reseersättningar.................. 20 000 — —
Lokalkostnader.................... 55 300 —
Expenser ........................ 23 700 —- —
Främmande tjänster................ 5 000 — —
Lönekostnadspålägg .............. 68 000 -j- 6 000 + 4 000
467 000 + 32 000 + 20 000
Anstalten
1. Löne- och prisomräkning m. m. 20 000 kr.
2. För den nuvarande direktören bör inrättas en personlig tjänst i Co 1
(+ 1 800 kr.).
3. En assistenttjänst i A 17 bör bytas ut mot en tjänst för kamrer i A 19
(+ 4 500 kr.).
4. En kontoristtjänst i A 9 bör bytas ut mot en tjänst för kansliskrivare
i A 11 (4- 6 000 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
63
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 487 000 kr.
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
F. Kriminalvården
Kriminal vårdsklientelets antal och fördelning under senare hälften av
1960-talet framgår av följande sammanställning.
Genomsnittligt antal anstaltsintagna och |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
Anstaltsklientelet (intagna på fångvårds-anstalter, allmänna häkten och med |
5 159 |
5 243 |
5 438 |
5 509 |
5 530 |
Därav gripna och anhållna................ |
46 |
88 |
106 |
125 |
105 |
häktade för brott: ej undersökningsfall.............. |
389 |
429 |
472 |
494 |
530 |
undersökningsfall................ |
134 |
175 |
196 |
163 |
176 |
dömda till fängelse ................ |
3 159 |
3 068 |
3 175 |
3 298 |
3 311 |
»— ungdomsfängelse ........ |
546 |
581 |
556 |
515 |
505 |
»— internering.............. |
726 |
744 |
769 |
748 |
758 |
»— skyddstillsyn (BrB 28:3) . . |
51 |
69 |
80 |
87 |
75 |
överlämnade till särskild vård........ |
29 |
31 |
30 |
26 |
21 |
förvandlingsstraff för böter.......... |
23 |
19 |
28 |
27 |
20 |
övriga intagna .................... |
56 |
39 |
26 |
26 |
29 |
Frivärdsklientelet .................... |
18 597 |
19 341 |
20 186 |
21 788 |
22 775 |
Därav dömda till skyddstillsyn (villk. dömda |
15 328 |
15 695 |
16 693 |
18 085 |
18 933 |
villkorligt frigivna.................. |
2 174 |
2 502 |
2 302 |
2 427 |
2 582 |
överlämnade till vård utom anstalt: |
630 |
643 |
631 |
687 |
685 |
ungdomsfängelseelever............ |
465 |
501 |
560 |
589 |
575 |
Hela kriminalvårdsklientelet |
23 756 |
24 584 |
25 624 |
27 297 |
28 305 |
Antal nykomna till fångvårdsanstalter.................... |
13 169 |
13 817 |
14 069 |
14 583 |
x14 600 |
frivård.............................. |
10133 |
11 063 |
11 797 |
12 322 |
x12 500 |
Summa nykomna.................... |
23 302 |
24 880 |
25 866 |
26 905 |
*27 100 |
1 Beräknat antal.
Högsta beläggningen på fångvårdsanstalterna under år 1969 var 5 711
mot 5 546 under år 1968 och 5 582 under år 1967.
Kriminalvården hade den 1 december 1969 nominellt 5 910 platser på
fångvårdsanstalterna, varav 3 979 slutna och 1 931 öppna. I dessa siffror
ingår 175 platser för personer som är dömda till anstaltsbehandling i samband
med skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena och i de polisarrester
som är samordnade med dessa häkten var 516.
Under år 1969 har anstaltsorganisationen tillförts 195 platser genom att
fångvårdsanstalten Österåker tagits i anspråk. Vidare har tillkommit 15
platser på en tillfälligt anordnad skyddstillsynsanstalt för kvinnor.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet 65
Under året har fångvårdsanstalten Östersund med dess 22 platser lagts
ned och fångvårdsanstalten Kungsgårdens platsantal reducerats med 50.
Organisationen beräknas under budgetåret 1970/71 inte tillföras andra
platser än de som föranleds av att ett nytt häkte i Östersund kan tas i
bruk. En öppen anstalt med 120 platser i Viskan, Västernorrlands län, och
ytterligare ett par allmänna häkten beräknas kunna Las i anspråk under
senare hälften av år 1971. Planeringsarbete för nya centralanstalter inom
norra och södra kriminalvårdsräjongerna och för en andra utbyggnadsetapp
av centralanstalten österåker pågår. En ny centralanstalt för ungdomsräjongen
håller på att projekteras. Möjligheten till platskoncentration
följs med uppmärksamhet.
En successiv förstärkning av frivårdens resurser har pågått under hela
1960-talet. För budgetåret 1970/71 beräknas medel för ytterligare 55 tjänster.
Vid sidan av den personella upprustningen fortsätter ansträngningarna
att tillgodose frivårdsklientelets behov av lämpliga bostäder, i varje
fall under den första kritiska tiden efter frigivningen från anstalt. I detta
syfte beräknas medel för ytterligare anläggningar, både sådana av hotellkaraktär
och sådana med mer hemliknande atmosfär, samt för placering
av frivårdsfall i enskilda familjer.
Det är inte längre lämpligt eller möjligt att upprätthålla några fasta
skiljelinjer mellan anstaltsvård och frivård. En gränsdragning mellan dessa
båda verksamhetsfält ter sig för varje dag alltmer konstlad. Allt vad som
görs på anstaltssidan påverkar till sist frivården. Och insatser inom frivården
ger direkta utslag i anstaltsvården. Man rör sig här med kommunicerande
system.
Det är därför angeläget att detta funktionella samband följs upp budgetärt,
administrativt och organisatoriskt. Ett omfattande utvecklings- och
anpassningsarbete pågår i detta syfte.
Vid sidan härav är anstaltssystemets omdaning och anstaltsvårdens innehåll
föremål för två särskilda utredningar, båda med allsidig sammansättning
och parlamentarisk förankring. Fångvårdens byggnadskommitté
ägnar sig åt den långsiktiga byggnadsplaneringen och kommittén för anstaltsbehandling
inom kriminalvården utarbetar förslag till nya och mer
tidsenliga behandlingsregler.
Inom frivårdein förbereds en sitarkt aktiverad tillsyns- och behandlingsverksamhet
av selektiv försökskaraktär. Experimentet skall följas upp och
redovisas under medverkan av forskningsexpertis. Medel för försöket beräknas
för budgetåret 1970/71 under frivårdsanslaget. Resultatet av verksamheten
bör kunna avläsas inom loppet av några år.
För kriminologisk forskning begärs ytterligare medel. Ett expertorgan
bär tillsatts för att planera en systematisk behandlingsforskning på området.
En rätt upplagd sådan forskning bör på sikt kunna ge värdefull vägledning
för rehabiliteringssträvandena inom kriminalvården.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. It -
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
F 1. Kriminalvårdsstyrelsen
1968/69 Utgift .................. i. 29 320 612
1969/70 Anslag ................ 14 542 000
1970/71 Förslag................ 16 742 000
1 Anslagen Kriminalvårdsstyrelsen: Avlöningar, Kriminalvårdsstyrelsen: Omkostnader samt
Centrala nämnderna
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 110 000 kr.
Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden
om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för kriminalvårdsdirektörerna,
fångvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen.
Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den
verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden
och interneringsnämnden. Dessa nämnder är centrala organ som har att
ta befattning med ärenden rörande dem som har dömts till fängelse, ungdomsfängelse
resp. internering.
Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen består av en generaldirektör,
som är styrelsens ordförande, och minst sex andra, av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöter. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en
för vård och tillsyn och en för arbete och utbildning.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal Chefstjänstemän ........... |
..... 9 |
Kriminalvårds- styrelsen + 1 |
Dep.chefen + 1 |
Handläggande personal...... |
..... 88 |
+ 18 |
+ 2 |
övrig personal............. |
..... 140 |
+ 7 |
+ 1 |
237 |
+ 26 |
+ 4 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar................. |
..... 9 953 000 |
+ 2 438 000 |
+ 1 372 000 |
Sjukvård.................. |
..... 20 000 |
+ 3 000 |
— |
Reseersättningar .......... |
..... 445 000 |
+ 145 000 |
+ 65 000 |
Därav nordiska resor.......... |
...... 2 000 |
— |
4- |
Lokalkostnader............. |
..... 770 000 |
+ 300 000 |
+ 300 000 |
Expenser.................. |
..... 1 184 000 |
+ 126 000 |
+ 100 000 |
Lönekostnadspålägg........ |
..... 2 170 000 |
+ 563 000 |
+ 363 000 |
14 542 000 |
+ 3 575 000 |
+ 2 200 000 |
Antalet intagna och anstaltsplatser inom fångvården
Antal
Antal intagna
Antal anstaltsplatser
6000—
5500—
5000—
4500-
4000—
3500—
> I 1 11 1 '' I 1
" I " I
I 11 I 1
l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 l/IO l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10 l/l 1/4 1/7 1/10
1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969
Co
<*•+.
ö
Ce
G
;*?-
ce
O
ce
O
s
S
o>
år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 592 954 kr.
2. För att leda hälso- och sjukvården inom kriminalvården behövs i styrelsen
en tjänst som överinspektör (+ 77 842 kr.).
3. För förstärkning av handläggande personal behövs 18 ytterligare tjänster
(+ 971 604 kr.).
4. Biträdespersonalen behöver ökas med sju tjänster (+ 175 632 kr.).
5. För en utvecklingsenhet begärs 200 000 kr.
6. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 294 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn särskilt till behovet av information och anvisningar för behandling
av narkotikamissbrukare på fångvårdsanstalter och inom frivården
är det angeläget att i kriminalvårdens centrala ledning bereda tillgång
till kvalificerad medicinsk expertis i hälso- och sjukvårdsärenden. Jag beräknar
därför medel under anslaget för en tjänst som överinspektör samt
för en tjänst som biträde åt denne (2 och 4). Vidare beräknar jag medel
för ytterligare en tjänst som föredragande i kriminalvårdsnämnden och för
en ny tjänst i styrelsen för informationsfrågor (3). Ett belopp av 200 000 kr.
beräknar jag till viss arvodesanställd expertislijälp för utvecklings- och planeringsfrågor
inom verket (5). Med hänvisning till sammanställningen beräknar
jag anslaget till 16 742 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta en tjänst i kriminalvårdsstyrelsen
som överinspektör i Ce 1,
b) till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 16 742 000 kr.
F 2. Fångvårdsanstalterna
1968/69 Utgift ................ b 2165 670 170
1969/70 Anslag .............. 207 215 000
1970/71 Förslag .............. 228 986 000
1 Anslagen Fångvårdsanstalterna: Avlöningar, Fångvårdsanstalterna: Omkostnader samt Ersättning
för vård på anstalter som ej tillhör kriminalvården, m. m.
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 275 000 kr.
Inom kriminalvården fanns den 1 december 1969 38 slutna och 30 öppna
fångvårdsanstalter, fem anstalter för skyddstillsynsklientel samt elva allmänna
häkten. Anstalterna och häktena är tillsammans med sltyddskonsulentdistrikten
organiserade i åtta räjonger. I ledningen för varje räjong
finns en kriminalvårdsdirektör. Utanför räjongindelningen står Håga sjukhus.
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 69
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Kriminalvårds- Dep.chefen
styrelsen |
|||||
Personal |
|||||
Styresmän m. fl................ |
246 |
+ |
33 |
— |
|
Läkare, psykologer.............. |
29 |
+ |
7,5 |
- 2 |
|
Tillsynspersonal................ |
2 320 |
+ 173 |
+ 71 |
||
Personal i arbetsdrift............ |
646 |
+ |
41 |
+ 1 |
|
Kontorspersonal................ |
254 |
+ |
17 |
— 2 |
|
Maskinpersonal................. |
67 |
+ |
7 |
+ 1 |
|
Förråds- och ekonomipersonal .... |
186 |
+ |
19 |
+ 4 |
|
3 748 |
+ 297,5 |
4- 73 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar ................... |
124 043 000 |
+ 21 645 000 |
+ 13 335 000 |
||
Sjukvård m. m. för personal..... |
225 000 |
+ |
75 000 |
+ |
75 000 |
Reseersättningar................ |
1 550 000 |
+ |
250 000 |
+ |
250 000 |
Lokalkostnader................. |
23 811 000 |
+ |
1 199 000 |
+ |
2 070 000 |
Expenser...................... |
2 553 000 |
+ |
255 000 |
+ |
150 000 |
Inköp och underhåll av bilar .. |
900 000 |
+ |
200 000 |
+ |
100 000 |
Utspisning .................. |
12 500 000 |
+ |
875 000 |
+ |
875 000 |
Beklädnad och sängkläder .... |
3 100 000 |
+ |
377 000 |
+ |
377 000 |
Hälso- och sjukvård ......... |
3 700 000 |
+ |
459 000 |
+ |
459 000 |
Idrotts- och bildningsverksamhet |
|||||
m. m....................... |
535 000 |
+ |
365 000 |
+ |
100 000 |
Bibliotek vid fångvårdsanstalter.. |
55 000 |
+ |
205 000 |
+ |
100 000 |
Omkostnader för permitterade, |
|||||
frigivna m. fl................ |
1 650 000 |
+ |
350 000 |
+ |
180 000 |
Fångtransport.................. |
3 500 000 |
+ |
450 000 |
+ |
450 000 |
Tjänstedräkt................... |
300 000 |
+ |
32 000 |
+ |
20 000 |
Bidrag till intagnas familjer .. |
110 000 |
+ |
140 000 |
+ |
50 000 |
Underhåll av tekniska hjälp- |
|||||
medel för bevakning......... |
100 000 |
— |
— |
||
Ersättning för vård på anstalter |
|||||
som ej tillhör kriminalvården |
290 000 |
+ |
125 000 |
+ |
60 000 |
Diverse utgifter................ |
287 000 |
+ |
30 000 |
+ |
30 000 |
Lönekostnadspålägg............ |
28 006 000 |
+ |
4 726 000 |
+ |
3 090 000 |
207 215 000 |
+ 31 758 000 |
+ 21 771 090 |
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 16 447 184 kr.
2. Tjänster begärs för en överläkare, tre biträdande överläkare och fyra
psykologer samt för två biträdande psykologer, varav en på halvtid
( + 609 411 kr.).
3. För arbetet med de intagnas frigivning behövs tjänster för 25 assistenter
( + 1 002 210 kr.).
4. Tillsynspersonalen vid befintliga anstalter och allmänna häkten bör
ökas med tjänster för fyra bevakningsföreståndare, två översköterskor, åtta
tillsynsmän och 99 vårdare. Av vårdartjänsterna behövs 60 för att minska
övertiden för transporter (+ 3 381 849 kr.).
5. Personalen i arbetsdrift behöver förstärkas med tjänster för en rektor,
åtta ingenjörer, tre utbildningsassistenter, en verkmästare, elva verkstadsförmän,
en förrådsförman, en trädgårdsmästare, en förman och ett biträde
(+ 1 020 901 kr.).
6. Tjänster för en byrådirektör och en byråingenjör begärs för inspektion
och skötsel av VVS-installationer och elektriska m. fl. anläggningar
(+ 112 754 kr.).
7. 12 biträdestjänster begärs för skrivarbete vid fångvårdsanstalterna
(+ 271 339 kr.).
8. Maskinpersonalen bör ökas med tjänster för två förste reparatörer,
två värmeskötare och två maskinister (+ 170 518 kr.).
9. Förråds- och ekonomipersonalen begärs förstärkt med tjänster för tre
förmän och åtta kokerskor (+ 307 190 kr.).
10. Den rättspsykiatriska kliniken i Göteborg avses kunna tas i bruk under
budgetåret 1970/71. Den psykiatriska avdelningen vid fångvårdsanstalten
Härianda kommer därefter att helt utnyttjas för vårdfall. Anslaget kan räknas
ned med medel för åtta tjänster, som nu tas i anspråk för det rättspsykiatriska
undersökningsarbetet. I stället begärs en tjänst för en överläkare
för psykiatriska vårduppgifter vid anstalten (— 245 626 kr.).
11. Styrelsen räknar med att tillfälligt behöva använda fångvårdsanstalten
Karlstad, som f. n. är nedlagd, och yrkar medel för 33 tjänster
(+ 942 044 kr.).
12. För den nya fångvårdsanstalten i Viskan begärs för budgetåret 1970/71
21 tjänster (+ 399 122 kr.).
13. Nya allmänna häkten inrättas i Gävle, Hälsingborg och Östersund under
budgetåret 1970/71. Medel yrkas för sammanlagt 40 tjänster (+ 1 200 382
kr.).
14. För den planerade verksamheten vid kursbyn Gruvberget begärs fyra
tjänster (+ 131 525 kr.) och för ett frigångshem i Ytterby sex tjänster att
avlönas ur tillgänglig medelsreserv.
15. För vissa tjänste- och arvodesregleringar beräknar styrelsen 615 174
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet 71
16. Vid anstalterna bör inrättas särskilda nämnder för idrotts- och bildningsverksamheten
samt för arbetsmarknads- och fackliga frågor, ökad medelsanvisning
behövs vidare för idrottsinstruktörer, studieledare och föreläsare
(+ 1 130 000 kr.).
17. Lönekostnadspålägg för nya tjänster m. m. 2 265 000 kr.
Departementschefen
För en förstärkning av tillsynspersonalen vid befintliga fångvårdsanstalter
har jag beräknat medel för sju vårdartjänster (4). Dessutom har
jag beräknat medel för 55 vårdartjänster i avsikt att nedbringa personalens
övertidsuttag för transporter av intagna (4). För en experimentverkstad
vid Kumlaanstalten har jag beräknat medel för en ingenjör stjänst (5), för
förstärkning av ekonomipersonalen vid fångvårdsanstalten Hall medel för
en tjänst som kokerska (9) och för sjukvårds- och tillsynsuppgifter vid
det allmänna häktet i Stockholm medel för ytterligare tjänster för en översköterska
och en tillsynsman (4).
Eu ny rättspsykiatrisk klinik i Göteborg beräknas bli tagen i bruk under
budgetåret 1970/71. Samtidigt läggs den rättspsykiatriska verksamheten
ned vid fångvårdsanstalten Härianda. Chefen för socialdepartementet avser
att vid anmälan av frågan om medelsbehovet inom socialdepartementets
verksamhetsområde beräkna medel för personal till den nya kliniken. Medel
för en överläkartjänst, en biträdande överläkartjänst, en förste läkartjänst,
tre kurator stjänster och två biträdestjänster skall alltså inte längre
beräknas under fångvårdsanstalternas anslag. Däremot har jag för det
psykiatriska vårdarbetet vid Härlandaanstalten beräknat medel för en ny
överläkartjänst. (10).
Av de nya anstalter som planeras eller är under uppförande lär endast
ett allmänt häkte i Östersund och ett frigångshem i Ytterby kunna tas i
bruk under budgetåret 1970/71. För var och en av dessa båda anläggningar
har jag beräknat medel för sex nya tjänster. (13 och 14). För att förbereda
ianspråktagandet av en ny anstalt i Viskan har jag beräknat medel för två
nya tjänster under ett halvt budgetår (12).
Vidare har jag under anslaget beräknat bl. a. ytterligare 100 000 kr. för
tillfällig biträdeshjälp vid anstaltsexpeditioner (7) och ytterligare 105 000
kr. för kurator- och psykologverksamhet samt gruppterapi (15). För att vid
vissa större anstalter inrätta samarbetsorgan för dels idrotts- och bildningsverksamhet
och dels arbetsmarknadsfrågor och facklig verksamhet har jag
beräknat sammanlagt 200 000 kr. I dessa organ bör ingå företrädare för lokala
idrotts- och bildningsorganisationer, för den lokala fackliga rörelsen
och för anslatsledning och intagna. (16).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
228 986 000 kr.
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 228 986 000 kr.
F 3. Frivården
1968/69 Utgift ................ i, 223 672 243
1969/70 Anslag ................ 31 434 000
1970/71 Förslag .............. 39 485 000
1 Anslagen Övervakningsnämnderna, Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar, Skyddskonsulentorganisationen:
Omkostnader, Ersättningar till övervakare, Understöd åt villkorligt frigivna
in. fl. och Bidrag till Svenska skyddsförbundet
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 115 000 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas
verksamhet samt ersättningar till övervakare.
Frivårdsorganisationen består av 40 distrikt med lika många skyddskonsulenter.
Till föreningen Skyddsvärnet i Stockholm utgår ersättning till
löner m. m. för 17 tjänstemän.
Antalet övervakningsnämnder |
är 47. De är |
lokala organ för kriminalvår- |
|
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Handläggande personal.......... |
174 |
+ 46 |
+ 32 |
Övrig personal................. |
99 |
+ 39 |
+ 23 |
Anslag |
273 |
+ 85 |
+ 55 |
Avlöningar..................... |
11 986 000 |
+ 4 124 000 |
+ 3 177 000 |
Sjukvård ..................... |
15 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
Reseersättningar.............. |
572 000 |
+ 145 000 |
+ 80 000 |
Därav för nordiska resor .......... |
3 000 |
— |
_ |
Lokalkostnader .............. |
916 000 |
+ 62 000 |
+ 62 000 |
Expenser..................... Driftkostnader för frivårdsanlägg- |
576 000 |
+ 91 000 |
+ 70 000 |
ningar m. m................. |
282 000 |
+ 104 000 |
+ 90 000 |
Ersättningar till övervakare..... |
12 000 000 |
+ 2 500 000 |
+ 2 500 000 |
Behandlings- och stödåtgärder ... |
1 750 000 |
+ 2 750 000 |
+ 1 300 000 |
het ........................ |
1 000 000 |
+ 70 000 |
+ 70 000 |
Lönekostnadspålägg............ |
2 337 000 |
+ 918 000 |
+ 701 000 |
31 434 000 |
+10 765 000 |
+ 8 051 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 73
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 661 452 kr.
2. Skyddskonsulentorganisationen behöver för den allmänna verksamheten
förstärkas med 35 skyddsassistenttjänster och 20 biträdestjänster
(+ 1 855 326 kr.).
3. För experimentverksamhet med förstärkt vård i frihet inom ett skyddskonsulentdistrikt
begärs under olika anslag medel för frivårdshotell, frigångshem,
frivårdsverkstad och socialmedicinsk klinik samt för särskild
förstärkning av de personella resurserna i distriktet. Under anslaget begärs
sålunda medel för ytterligare sex skyddsassistenttjänster och tre biträdestjänster,
för sex tjänster till frivårdshotell samt för arvoden till psykiater,
psykolog och sjuksköterska vid socialmedicinsk klinik, m. m. (+ 601 128
kr.).
4. Medel begärs för personal till två nya inackorderingshem (-|- 300 432
kr.).
5. För inackorderingshemmet i Västerås begärs tre tjänster i utbyte mot
vissa av de medel som tidigare anvisats för hemmets drift (—)— 62 660 kr.).
6. För den socialmedicinska verksamhet som bedrivs av skyddsvärnsföreningarna
i Stockholm och Göteborg begärs två tjänster (-f- 67 808 kr.).
7. För ersättningar till övervakare, för behandlings- och stödåtgärder
bland frivårdsklientelet och för bidrag till enskild frivård sverksamhet m. m.
begärs ytterligare 5 320 000 kr.
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster m. m. 664 000 kr.
Departementschefen
Antalet frivårdsfall ökar alltjämt. Den successiva utbyggnaden av frivårdens
allmänna resurser som pågått under hela 1960-talet bör redan av
den anledningen fortsätta.
Men därutöver bör nu särskilda insatser göras för att underlätta en framtida
bedömning av frivårdens ändamålsenliga dimensionering och lämpliga
utformning. Uppenbarligen är det av största intresse att söka få klarlagt i
vilken utsträckning och på vilket sätt en kvantitativ och kvalitativ förstärkning
av vårdmöjligheterna kan komma att påverka rehabiliteringsresultatet.
I likhet med kriminalvårdsstyrelsen anser jag att en begränsad
försöksverksamhet i detta syfte bör komma till stånd. I skyddskonsulentdistriktet
i Sundsvall, som av olika skäl anses särskilt lämpligt för en sådan
verksamhet, bör alltså förutsättningar skapas för en intensivbehandling av
klientelet. Detta bör ske genom en betydande personell upprustning och
genom att ett integrerat system av skilda stödåtgärder i form av frigångshem,
frivårdshotell, socialmedicinsk klinik m. m. ställs till förfogande
för arbetet inom distriktet. Försöksverksamheten bör bedrivas i nära kontakt
med forskningsexpertis och under vetenskaplig kontroll. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att besluta om ifrågavarande försöksverksamhet.
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Tjänst inom frivårdsorganisationen kan tillfälligt komma att utnyttjas
för att på fångvårdsanstalt förbereda de intagnas frigivning.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
39 485 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare 25 sltyddsassistenter
och 15 biträden som ett led i den pågående allmänna upprustningen
av frivårdsorganisationen (2) samt medel för bl. a. sex skyddsassistenter
och tre biträden till den särskilda försöksverksamhet som jag berört i det
föregående (3). Vidare har jag beräknat medel för tre tjänster vid ett frivårdshotell
i försöksdistriktet (3) och för samma antal tjänster vid inackorderingshemmet
i Västerås (5). För den socialmedicinska verksamheten
har jag beräknat ytterligare arvodesmedel (3 och 6).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Frivården för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 39 485 000 kr.
F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m.
1968/69 Utgift...... n 943 339 Reservation ---- *2 718 377
1969/70 Anslag ____ 2 450 000
1970/71 Förslag ____ 1 450 000
1 Anslaget. Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m.
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen
från 3 330 000 kr. till 5 587 000 kr. för de anstalter som styrelsen
skall utrusta. Fångvårdens byggnadskommitté föreslår en uppräkning från
13 140 000 kr. till 13 315 000 kr. för de anstalter som utrustas av kommittén.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1969/70
och 1970/71 beräknas av styrelsen och kommittén till (1 776 000 + 2 773 000
+ 1 862 000 + 1 231 000) 7 642 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1970/71 till
1 450 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Maskin- och verktygsutrustning m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 450 000 kr.
F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m.
1968/69 Utgift...... x3 350 163 Reservation ---- J2 860 381
1969/70 Anslag..... 3 000 000
1970/71 Förslag ____ 2 650 000
1 Anslaget Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier in. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
75
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen
från 8 955 000 kr. till 13 095 000 kr. för de anstalter som styrelsen skall
utrusta. Fångvårdens byggnadskommitté föreslår en uppräkning från
14 945 000 kr. till 17 135 000 kr. för de anstalter som utrustas av kommittén.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1969/70
och 1970/71 beräknas av styrelsen och kommittén till (3 998 000 -f- 1 287 000
+ 3 992 000 + 1 161 000) 10 438 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1970/71 till
2 650 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Engång sanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 650 000
kr.
F 6. Anskaffning, montering och transport av baracker m. m.
1968/69 Utgift....... :441 858 Reservation .... *3 214 205
1969/70 Anslag ...... 1 000
1970/71 Förslag...... 860 000
1 Anslaget Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport av baracker in. m.
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av baracker för förläggnings-,
expeditions-, verkstads- och förrådsutrymmen m. m.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kostnadsramarna föreslås uppräknade med 2 768 000 kr. Det sammanlagda
medelsbehovet för budgetåren 1969/70 och 1970/71 uppskattas till
4 777 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1970/71 till
860 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 860 000 kr.
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet
F 7. Utbildning av personal m. fl.
1968/69 Utgift ..... n 200 362 Reservation....... *51 722
1969/70 Anslag..... 1 395 000
1970/71 Förslag .... 1 660 000
1 Anslagen Kurser för övervakare och personundersökare samt Utbildning av personal
Från anslaget bestrids kostnaderna för den personalutbildning som kriminalvårdsstyrelsen
svarar för samt utgifter för kurs- och konferensverksamhet
för övervakare och personundersökare.
Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 720 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget räknas upp med 265 000 kr. och hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbildning av personal m. fl. för budgetåret 1970/
71 anvisa ett reservationsanslag av 1 660 000 kr.
F 8. Kriminologisk forskning
1968/69 Utgift ...... 146 069 Reservation...... 153 931
1969/70 Anslag ...... 300 000
1970/71 Förslag...... 400 000
Av de medel som har anvisats för budgetåren 1968/69 och 1969/70 har
viss del tagits i anspråk för olika smärre undersökningar främst på behandlingsområdet.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har den 28 augusti
1969 tillkallats sakkunniga för en systematisk forskningsplanering på
kriminalvårdens område. Det är avsikten att denna planering skall inriktas
på forskningsobjekt som syftar till att mäta rehabiliteringseffekten av olika
behandlingsåtgärder. Därvid skall i första hand sådana undersökningar
komma i fråga som kan ge underlag för ställningstaganden i fråga om kriminalvårdens
praktiska utformning under den närmaste tiden. De sakkunniga
skall samtidigt eftersträva att sätta in sitt planeringsarbete i ett större
kriminalpolitiskt perspektiv. De mer näraliggande projekten bör efter hand
kunna infogas i en vidare planering av forskningen inom kriminologin och
angränsande fält.
Jag förordar en ökning av anslaget med 100 000 kr. och hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet
77
F 9. Frivillig kontaktverksamhet m. m.
1969/70 Anslag .................... 100 000
1970/71 Förslag ................... 100 000
Kriminalvårdsstyrelsen yrkar under anslaget F 2. Fångvårdsanstalterna
medel för en utvidgad idrotts- och bildningsverksamhet.
Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering begär 100 000 kr. för afl
anställa en reseombudsman/riksinstruktör och för att anordna och driva ett
centralt kansli.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Frivillig kontaktverksamhet m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
78
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
G. Diverse
G 1. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.
1968/69 Utgift ........ 43 488 Reservation....... 13 321
1969/70 Anslag ....... 20 000
1970/71 Förslag....... 50 000
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer skall främja
tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område enligt
instruktion (1946: 412) för nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga
publikationer (ändrad senast 1948: 664). Statsverkets inkomster av verk,
som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från
anslaget.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer föreslår att
anslaget tas upp med 50 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder nämndens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.
G 2. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privat -
rättens område
1968/69 Utgift ...................... 66 831
1969/70 Anslag..................... 80 000
1970/71 Förslag .................... 90 000
Från anslaget utgår bidrag till Bernunionens internationella byrå för
skydd av litterära och konstnärliga verk, till internationella institutet i Rom
för unifiering av privaträtten och till Haagkonferensens permanenta byrå
för internationell rätt.
Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m.m. inom privaträttens område för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 79
G 3. Bidrag till Nordisk Domssamling
1968/69 Utgift ........ 30 891 Reservation....... 15 403
1969/70 Anslag ....... 24 000
1970/71 Förslag....... 24 000
Anslaget belastas med Sveriges andel i kostnaderna för den i Norge utgivna
rättsfallssamlingen Nordisk Domssamling.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Nordisk Domssamling för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 kr.
G 4. Bidrag till politiska partier
1968/69 Utgift .................. 23 047 000
1969/70 Anslag ................. 23 000 000
1970/71 Förslag................. 24 500 000
Enligt riksdagens beslut (prop. 1965: 174, KU 44, rskr 452 och 453) utgår
partistöd till parti, som är representerat i riksdagen, med 60 000 kr.
per mandat och kalenderår. Parti, som vid senaste andrakammarval inte
har fått minst 2 % av de i hela riket avgivna rösterna, är dock inte berättigat
till partistöd. Denna regel är uttryck för principen att bidrag skall
utgå endast till parti som har ett inte obetydligt stöd i välj ar opinionen,
manifesterat i allmänna val. Till grund för beräkningen av partistöd ligger
mandatförhållandena den 1 februari under bidragsåret.
Enligt det valsystem som skall tillämpas fr. o. in. år 1970 för val till
den nya enkammarriksdagen kan mandat tilldelas endast parti, som fått
antingen minst 4 % av rösterna i hela landet eller 12 % av rösterna i en
valkrets. Med hänsyn härtill finns det knappast anledning att särskilt
kräva att ett parti, som blivit representerat i riksdagen vid senaste val,
skall ha fått minst 2 % av rösterna i landet. Jag föreslår därför att fr. o. m.
år 1971 skall i stället för 2 %-regeln för rätt till partistöd gälla, att partiet
har deltagit i senaste val till riksdagen och därvid vunnit mandat.
Övergången till enkammarriksdag innebär vidare att antalet mandat i
riksdagen minskar från 384 till 350 fr. o. m. år 1971. Jag förordar, att beloppet
per mandat och kalenderår höjs från 60 000 kr. till 70 000 kr. På grund
härav beräknar jag bidragen till politiska partier till (350 X 70 000 =) 24,5
milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående anfört i fråga om
ändring av grunderna för bidrag till politiska partier,
b) till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; Justitiedepartementet
G 5. Hyresnämnderna
1968/691 Utgift2 ................ 33 157 574
1969/70 Anslag ................. 13 265 000
1970/71 Förslag ................ 11 665 000
1 De statliga hyresnämnderna började sin verksamhet den 1 januari 1969. Utgiften under
budgetåret 1968/69 avser sålunda endast ett halvt budgetår.
2 Anslagen Hyresnämnderna: Avlöningar och Hyresnämnderna: Omkostnader
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 46 180 kr.
Hyresnämnderna har till uppgift att bl. a. medla och vara skiljenämnd i
hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana. Hyresnämnd finns i samtliga
län. Hyresnämndskansli som i vissa fall är gemensamt för två eller flera
län finns på tolv orter. Chef för hyresnämndskansli är den hyresnämndsordförande
som utnämns eller förordnas till det.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Hovrätterna Dep.chefen
Personal1 Ordförande ............. |
44 |
7 |
7 |
||
Övrig personal ........... |
79 |
+ |
1 |
— |
3 |
123 |
— |
6 |
— |
10 |
|
Anslag Avlöningar............... |
8 970 000 |
1 286 000 |
1 560 000 |
||
Sjukvård ............... |
15 000 |
+ |
1 000 |
+ |
1 000 |
Reseersättningar ......... |
460 000 |
+ |
57 000 |
+ |
65 000 |
Lokalkostnader........... |
1 086 000 |
— |
75 000 |
— |
75 000 |
Expenser ............... |
1 364 000 |
— |
305 000 |
— |
364 000 |
Därav engångsutgifter...... |
____ 325 000 |
— |
266 000 |
— |
266 000 |
Lönekostnadspålägg....... |
1 370 000 |
+ |
308 000 |
+ |
333 000 |
13 265 000 |
_ |
1 300 000 |
_ |
1 600 000 |
1 Tabellen bygger på den personalplan som bestämdes i samband med att hyresnämnderna
inrättades. Vissa tjänster på personalplanen får emellertid tills vidare ej uppehållas. Den 1 juli
1969 fanns i organisationen 30 ordförande och 70 övriga tjänstemän.
Hovrätterna
Med utgångspunkt från organisationen den 1 juli 1969 har hovrätterna
yrkat att hyresnämndskansliet i Malmö förstärks med fyra och hyresnämndskansliet
i Göteborg med tre extra ordförandetjänster. För vissa hyresnämndskanslier
begärs en förstärkning med sammanlagt tio biträdestjänster.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4; .Justitiedepartementet 81
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
It 665 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för 37 ordförandetjänster och
76 tjänster för biträdes- och expeditionsvaktspersonal.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Hyresnämnderna för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 11 665 000 kr.
G 6. Vissa kostnader i anledning av allmänna val
1968/69 Utgift ................ 14 614 642
1969/70 Anslag ................ *500 000
1970/71 Förslag ............... 12 000 000
1 Anslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna val, sjätte huvudtiteln för budgetåret
1968/69 och tolfte huvudtiteln för budgetåret 1969/70
Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert
och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till vissa myndigheter
och verk för biträde i samband med allmänna val.
1969 års riksdag ansåg att statsmakterna borde vidta särskilda åtgärder
för att åstadkomma en god information till medborgarna om de ändringar
av författningen, som träder i tillämpning vid 1970 års val samt att
Kungl. Maj :t borde överväga den närmare ueformningen av de konkreta
åtgärder, som borde vidtas (KU 1969:22, rskr 195). Dåvarande departementschefen
tillkallade den 3 oktober 1969 sakkunniga för att förbereda
den utåtriktade informationen till väljarna. Den sålunda tillkallade utredningen
avlämnade den 19 november 1969 betänkandet Valinformation 70
(Stencil Ju 1969:29).
Utredningen föreslår en brett upplagd information inför 1970 års val.
Informationen föreslås uppdelad på en studieaktion och en massmediakampanj.
Studieaktionen, som enligt utredningens förslag skulle kosta
7,6 milj. kr., avses ske dels i form av studiecirklar dels genom konferenser
som anordnas av de politiska partierna. Utredningen beräknar att informationen
via studiecirklarna skall nå ut till ca 75 000 personer och via
de politiska partierna till ca 300 000 personer. Massmediakampanjen, som
skulle kosta 3 250 000 kr., föreslås ske genom en hushållsbroschyr, radiooch
TV-inslag, annonsering, affischering och reklamfilm. Valinformationen
skulle sammanlagt dra en kostnad av 10 850 000 kr.
Studieaktionen skall enligt utredningens förslag administreras av skolöverstyrelsen
och massmediakampanjen av en särskild projektledare i samråd
med en referensgrupp, bestående av en representant från vart och ett
av de fyra stora riksdagspartierna.
Jag ansluter mig till den av utredningen förordade uppläggningen av
6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 4
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
informationskampanjen. Eftersom det var angeläget att studieaktionen
startades redan vid årsskiftet, har Kungl. Maj :t medgett att de kostnader
som faller på det innevarande budgetåret — utom statsbidrag till
studiecirkelverksamheten — får bestridas från ovannämnda förslagsanslag.
Till följd av den sålunda redan startade valinformationen torde anslaget
komma att belastas med drygt 5 milj. kr. under innevarande budgetår.
För budgetåret 1970/71 torde valinformationen med anledning av utredningens
förslag belasta anslaget med ca 4 milj. kr.
Den del av kostnaderna för studieaktionen som gäller statsbidrag för
studiecirkelverksamheten, ca 1,6 milj. kr., finansieras från det under åttonde
huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet.
Jag vill slutligen anmäla att vissa kostnader för det av elevorganisationer
och politiska ungdomsförbund planerade 1970 års skolval bör bestridas
från anslaget till Vissa kostnader i anledning av allmänna val.
Kostnaderna under nästa budgetår beräknar jag till 12 milj. kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 83
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
G. Domänverket
Ju: 1. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården
1968/69 Utgift ....... — Reservation........ 5 023
1969/70 Anslag ...... 100 000
1970/71 Förslag...... 1 000
Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbruksfastigheter, lämpliga
att nyttjas som anstalter för kriminalvårdsklientelet.
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.
De par t em eu t schef en
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med ett endast formellt
belopp. Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 kr.
II. Statens allmänna fastighetsfond
Ju: 1. Polishus m. m.
1968/69 Utgift .... 42 684 797 Reservation ... 22 615 809
1969/70 Anslag .... 40 000 000
1970/71 Förslag... 45 000 000
Anslaget är avsett för inlösen av polishus och för nybyggnad i statlig
regi.
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. i: Justitiedepartementet
Byggnadsstyrelsen
Under budgetåren 1965/66—1968/69 har sammanlagt 130 milj. kr. anvisats
under detta anslag. Av dessa medel har intill utgången av budgetåret
1968/69 disponerats 107,2 milj. kr. för inköp av polishus och tomtmark
för polishus. Under budgetåret 1968/69 har staten löst in polishusen i Västerås,
Falun och Köping.
Förhandlingar pågår om förvärv av ytterligare polishus och av tomtmark
för polishus på ett antal orter. Styrelsen beräknar att kostnaderna för sådana
förvärv under innevarande budgetår kommer att uppgå till ca 43,5
milj. kr.
Styrelsen föreslår att kostnader för förvärv av polishus och av tomtmark
för polishus fr. o. m. budgetåret 1970/71 betalas från anslaget Inköp av
fastigheter m. in., som är uppfört under sjunde huvudtiteln.
Enligt styrelsens uppfattning bör anslaget Polishus m. in. användas endast
för att bestrida kostnader för byggande av polishus i statlig regi. Under
nästa budgetår räknar styrelsen med att kunna påbörja uppförande av
polishus i Skövde, Falköping, Visby, Landskrona, Jönköping och Söderhamn.
Styrelsen har också under detta anslag begärt medel för att uppföra
förvaltningsbyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm.
Styrelsen har beräknat medelsbehovet under anslaget för budgetåret
1970/71 till 67 milj. kr., varav 35 milj. kr. för kvarteret Kronoberg.
Statens järvafältsdelegation har i sitt betänkande Statlig stadsdel föreslagit
att Svea Livgardes (I l:s) område vid Sörentorp efter regementets utflyttning
i maj 1970 tas i anspråk för polisutbildning under en övergångstid av
15 år. I anslutning härtill har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 29 september
1969 hemställt om projekteringsuppdrag för de ombyggnads- och kompletteringsarbeten
beträffande förvaltningslokaler, lektionssalar och de övriga
utbildningsanordningar som bör utföras om området skall användas
för polisutbildning. Kostnaderna för dessa arbeten har av styrelsen uppskattats
till 9 milj. kr. Styrelsen avser att upprätta byggnadsprogram och senare
hemställa om projekteringsuppdrag för ombyggnad av sex kompanihus till
elevbostäder för en uppskattad kostnad av ca 5 milj. kr. Därigenom skulle
praktiskt taget hela området komma att tas i anspråk för polisens utbildning.
Med hänsyn till att två kompanihus har utrymts under hösten 1969 och att
det är angeläget att arbetena kan påbörjas så snart som möjligt har styrelsen
föreslagit att vissa medel ställs till förfogande för ändamålet på tilläggsstat
under budgetåret 1969/70.
Departem en tschefen
I samband med omorganisationen av polisväsendet den 1 januari 1965
uppkom ett stort behov av nya lokaler för polisen. Med hänsyn till svårigheterna
att i ett sammanhang ombesörja nybyggnadsverksamheten i statlig
regi ansåg statsmakterna att kommunal medverkan att tillgodose lokalbe
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 85
hoven var i hög grad önskvärd. Kommunerna har också beredvilligt medverkat
till att bygga polishus på ett flertal orter. Sålunda har ca 25 polishus
färdigställts i kommunal regi sedan polisväsendet förstatligades. Några polishus
är under uppförande och på ytterligare ett antal orter projekteras polishus
av vederbörande kommun. Denna medverkan från kommunernas sida
har varit mycket värdefull. Byggande av polishus är emellertid en statlig angelägenhet
och staten bör därför efter den övergångstid som har förflutit
sedan förstatligandet successivt överta ansvaret för byggandet. Jag förutsätter
således att planering och genomförande av lokalförsörjningen för polisen
fortsättningsvis sker enligt huvudlinjerna i den gällande handläggningsordningen
för statliga byggnadsärenden. Detta hindrar inte att åtskilliga
av de polishusbyggen, beträffande vilka projektering eller annat förberedelsearbete
har påbörjats i kommunal regi, fullföljs av vederbörande
kommun.
I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 4 s. 81, SU 2, rskr 2)
upptogs i investeringsplanen under tillkommande objekt en medelsförbrukning
av 10 milj. kr. inom en kostnadsram av 22,5 milj. kr. Medlen ställdes
till Kungl. Maj :ts disposition för nybyggnad av sådana polishus som kunde
påbörjas under budgetåret
Genom beslut den 9 oktober och den 12 december 1969 har Kungl. Maj :t
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av polishus i Ängelholm
resp. Härnösand. Polishuset i Ängelholm kommer att inrymma lokaler
för polisen, exekutions- och åklagarväsendet samt lokala skattemyndigheten
i Ängelholms fögderi. Kostnaden för byggnaden har styrelsen beräknat till
drygt 6,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Byggnaden omfattar enligt
handlingarna en rumsyta av ca 3 470 in2. Polishuset i Härnösand kommer
att inrymma lokaler för polisen, åklagar- och exekutionsväsendet samt
för häkte. Kostnaden för byggnadsföretaget har styrelsen beräknat till 8,6
milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Byggnaden omfattar enligt handlingarna
en rumsyta av ca 4 500 m2.
Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 25 april 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att bl. a. utföra upprustning och ombyggnad av ledningscentralen
i Stockholms polisdistrikt. Kostnaderna för byggnadsföretaget har
styrelsen beräknat till drygt 1,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1968. Den
nya ledningscentralen beräknas kunna tas i bruk under år 1970.
Förutom medel för de nämnda projekten, upptas i investeringsplanen för
nästa budgetår en kostnadsram av 10 milj. kr. för sådana objekt som kan
behöva påbörjas under budgetåret. Denna ram bör stå till Kungl. Maj :ts
disposition.
De polishus som hittills har lösts in avser med ett undantag nyuppförda
polishus. Enligt min uppfattning bör staten även i fortsättningen i första
hand lösa in polishus som har uppförts sedan polisväsendet förstatligades
och de polishus som framdeles kommer att färdigställas i kommunal regi.
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Jnstitiedepartementet
Med hänsyn till att kostnaderna för inlösen av polishus sålunda så gott som
uteslutande avser nyproduktion, anser jag att kostnaderna även i fortsättningen
bör belasta detta anslag. Man får därigenom en bättre bild av statens
kostnader för polishus. Medel bör beräknas för detta ändamål.
Genom beslut av riksdagen (prop. 1967: 1 bil. 4 s. 93, SU 2, rskr 2) har
Kungl. Maj :t bemyndigats att godkänna köpekontrakt avseende förvärv av
polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen får fördelas på tre budgetår.
Köpekontrakt som godkänns under innevarande budgetår får medföra
kostnader om högst 20 milj. kr. för år under de två följande budgetåren
1970/71 och 1971/72. Godkännande av köpekontrakt under nästa budgetår
bör dessutom få medföra kostnader om högst 20 milj. kr. för budgetåret
1972/73.
Den reform av polisutbildningen som beslutades år 1967 medför att utbildningsomfånget
ökar väsentligt under de närmaste budgetåren. Den nuvarande
grundutbildningen, som kännetecknas framför allt av en ökad integration
av teoretiska och praktiska moment, ställer också andra krav på utbildningsanordningar
och övningsterräng än de som finns vid nuvarande
polisskolan i Solna samt två provisoriska skolbyggnader i Solna och Sundbyberg.
Behovet av nya utrymmen för polisutbildning kan tillgodoses på I 1: s
område vid Sörentorp, där flertalet byggnader inom området är av sådan
kvalitet att de med begränsade åtgärder tills vidare kan användas för sådan
utbildning. Jag förordar därför att ombyggnads- och kompletteringsarbeten
utförs i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens förslag.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 november 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att utföra projektering av dessa arbeten samt att till Kungl.
Maj:t komma in med förslag om hur de delar av området som inte behövs
för detta ändamål bör utnyttjas. Avsikten är att till denna skola (polisskolan
Ulriksdal) förlägga grundutbildning av polisaspiranter, utryckningsförarutbildning
samt vissa centrala kurser, som anordnas av rikspolisstyrelsen.
Området skall också kunna nyttjas för regional och lokal utbildning
inom stockholmsområdet. Jag anser att erforderliga arbeten bör kunna utföras
inom en kostnadsram av 8,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969. Med
hänsyn till att projekteringsarbetet nyligen har påbörjats torde dock kostnadsramen
böra betraktas som preliminär. Ombyggnadsarbetena bör dock
påbörjas snarast.
Jag förordar att medel anvisas under detta anslag för ifrågavarande byggnadsarbeten.
I samband med behandlingen senare denna dag av frågan om
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1969/70 ämnar jag
hemställa alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 3,5 milj. kr. anvisas för
detta ändamål under innevarande budgetår. För budgetåret 1970/71 beräknar
jag 5 milj. kr. för samma ändamål.
Anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 utgör totalt 45 milj. kr. enligt följande
investeringsplan och anslagsberäkning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 87
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt m. m. |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- stäl- lande mån/år |
|||
1.4.68 |
1.4.69 |
Faktisk |
Beräknad för |
||||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Polishus i Gävle.......... |
14 900 |
15 900 |
8 000 |
7 000 |
9.69 |
5.71 |
|
Ledningscentral i Stock- |
|||||||
liolms polisdistrikt .... |
1 950 |
2 320 |
166 |
1 800 |
300 |
5.69 |
1.70 |
Polishus i Ängelholm .... |
5 100 |
6 520 |
3 500 |
2 500 |
12.69 |
5.71 |
|
Polishus i Härnösand .... |
7 500 |
8 600 |
3 000 |
4 000 |
1.70 |
8.71 |
|
Polishus i Solna.......... |
2 200 |
3 500 |
1400 |
1 700 |
3.70 |
2.71 |
|
Polisskolan Ulriksdal .... |
8 500 |
3 500 |
5 000 |
3.70 |
6.71 |
||
Till Kungl. Maj:ts disposi- |
|||||||
tion.................. |
10 000 |
1 000 |
4 900 |
||||
Inköp av polishus och av |
|||||||
tomtmark för polishus . . |
38 500 |
25 000 |
|||||
Summa |
31650 |
55 340 |
166 |
60 700 |
50 400 |
Anslagsberäkning
Medelstillgång
Behållning 1.7.1969 .. 22 600 000
Anslag för 1969/70
riksstat ............ 40 000 000
tilläggsstat II (förslag) 3 500 000
Anslag för 1970/71
(förslag) .......... 45 000 000
in 100 000
Beräknad medelsförbrukning
1969/70 .......... 60 700 000
1970/71 .......... 50 400 000
in ioo ooo
.lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Polishus m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
investeringsanslag av 45 000 000 kr.
Ju: 2. Renovering av byggnad för regeringsrätten
1969/70 Anslag..... 1 500 000 Reservation...... 650 000
1970/71 Förslag .... 1 250 000
Genom beslut den 15 december 1967 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att projektera ombyggnad av Stenbockska palatset på Riddarholmen
för regeringsrätten fram t. o. in. färdiga bygghandlingar och att
därefter underställa ärendet Kungl. Maj ds prövning. Genom skrivelse den
27 oktober 1969 har byggnadsstyrelsen hemställt om Kungl. Maj ds uppdrag
att utföra ifrågavarande byggnadsföretag.
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Byggnadsstyrelsen
Sedan riksarkivet under våren 1969 flyttat bort sina arkivalier har en
noggrann undersökning av byggnaden kunnat göras. Det har därvid visat
sig att många bjälkar knäckts på grund av stora belastningar. Bjälklagen
måste nu förses med inbyggda förstärkningar. Det har också visat sig att ursprungliga
paneler, bl. a. av Hårleman, målningar och andra dekorationer
i betydande utsträckning finns bevarade, om än i skadat skick. Det föreligger
ett unikt tillfälle att återställa ett antal originalinredningar av hög
kostnärlig kvalitet. Byggnadstiden för en ombyggnad uppskattas till ungefär
20 månader. På grundval av färdigställda bygghandlingar beräknas kostnaderna
till 3 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1969. I tidigare kostnadsberäkning
ingick bl. a. ej kostnader för restaurering av innertak, konservering
av dekorationer, bjälklagsförstärkningar, speciella belysningsarmaturer
och personalutrymmen.
Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till 1,8 milj. kr.
och föreslår att 1 250 000 kr. anvisas på riksstaten för budgetåret.
De par t em en t sch ef en
I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 4 s. 83) lämnades en
redogörelse för ändamålet med ombyggnaden av Stenbockska palatset.
Därvid angavs 2 350 000 kr. som kostnadsram för ombyggnaden. Denna
kostnadsram betraktades som preliminär. Det har numera visat sig, sedan
ytterligare byggnadstekniska och kulturhistoriska undersökningar kunnat
genomföras, att projektet är av den omfattningen att kostnadsramen bör
höjas. I samband med behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1969/70 ämnar jag hemställa
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att godkänna att kostnadsramen
höjs till 3 750 000 kr. När sådant godkännande föreligger ämnar jag föreslå
Kungl. Maj :t att lämna byggnadsstyrelsen uppdrag att utföra ombyggnaden
i fråga. Styrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 1,8 milj. kr. Jag biträder styrelsens förslag och
förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg-start |
Färdig-ställan-de mån / |
|||
Faktisk |
Beräknad för |
||||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
Stenbockska palatset .... |
*2 350 |
3 750 |
— |
1 600 |
1 800 |
s4.70 |
212.71 |
1 Uppskattad kostnad
2 Ungefärlig tidpunkt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 89
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1969 ...... Anslag för 1969/70 ........ |
650 1 500 |
1969/70 ......... 1970/71 ......... |
........ 1 600 ........ 1 800 |
Anslag för 1970/71 (förslag) |
1 250 |
||
3 400 |
3 400 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Renovering av byggnad för regeringsrätten för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
1 250 000 kr.
Ju: 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
1968/69 Utgift ____ 16 166 490 Reservation .... 19 542 064
1969/70 Anslag____ 5 000 000
1970/71 Förslag ... 5 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.
Departementschefen
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté har beräknat
medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till sammanlagt
38,7 milj. kr.
Jag förordar att en fångvårdsanstalt i Viskan, Torps kommun, Västernorrlands
län, för vars första byggnadsetapp medel anvisades av 1969
års riksdag (prop. 1969: 1 bil 4 s. 85, SU 2, rskr 2), förs upp även i sin senare
byggnadsetapp. Förutom fortsatta arbeten med övriga, redan påbörjade
projekt förordar jag att medel beräknas för ytterligare ett inackorderingshem
samt för inköp av fastigheter i Gruvberget utanför Bollnäs.
Det är avsikten att dessa fastigheter senare skall användas som kursgård
för kriminalvårdsklientelet, där undervisning skall äga rum i huvudsakligen
samhällsfrågor och samlevnadsproblem. Jag har vidare beräknat
medel för ombyggnad av kök och matsal på fångvårdsanstalten Skenäs.
Jag förordar att medel för budgetåret 1970/71 anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. b: Justitiedepartementet
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg-start |
Färdig- ställan- de mån / år |
|||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
||||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Kriminalvårdsstyrelsen |
|||||||
Bergsåker (mark) ........ |
25 |
25 |
— |
25 |
— |
||
Frivårdshotell (mark) .... |
644 |
644 |
37 |
607 |
— |
||
Frivårdshotell (byggnader) |
4 022 |
4 022 |
34 |
2 500 |
938 |
9.69 |
|
Frivårdsverkstäder (mark) |
400 |
400 |
— |
400 |
— |
||
Herrljunga (mark) ...... |
170 |
170 |
93 |
77 |
— |
||
Sjöboda (verkstad) ...... |
428 |
428 |
381 |
47 |
— |
||
Skenäs (gymn.sal)........ |
563 |
563 |
516 |
47 |
— |
||
Skenäs (verkstad)........ |
1 488 |
1 530 |
865 |
623 |
42 |
9.67 |
6.69 |
Skyddstillsynsanstalt för |
|||||||
kvinnor (mark)........ |
90 |
— |
— |
— |
— |
||
Tillberga (mark) ........ |
125 |
125 |
85 |
40 |
— |
||
Ystad (mark)............ |
220 |
220 |
— |
220 |
— |
||
Djupvik (mark).......... |
|||||||
Leksand (mark).......... |
567 |
567 |
544 |
23 |
— |
||
Valla (mark)............ |
|||||||
Viskan (mark) .......... |
|||||||
Öppen anstalt 60 platser, |
|||||||
norra räjongen (mark) .. |
|||||||
Öppen anstalt 60 platser, |
|||||||
ungdomsräjongen (mark) |
600 |
600 |
— |
600 |
— |
||
Terapianstalt, internerings- |
|||||||
räjongen (mark) ...... |
|||||||
Frigångshem, inlandsrä- |
|||||||
jongen (mark) ........ |
|||||||
Inackorderingshem för fri- |
|||||||
vårdsklientel.......... |
— |
800 |
— |
— |
800 |
||
GruVberget (kursby)...... |
— |
460 |
— |
— |
450 |
||
Fångvårdens byggnadskom- |
|||||||
mitté |
|||||||
Slutredovisade företag |
|||||||
t. o. m. 30.6. 1969...... |
7 674 |
7 674 |
61 332 |
— |
— |
||
Övriga företag |
|||||||
Hall.................... |
19 224 |
20 185 |
15 344 |
925 |
1 515 |
||
Hinseberg .............. |
386 |
383 |
332 |
51 |
— |
||
Kumla.................. |
36 585 |
36 475 |
36 161 |
298 |
16 |
||
Mariefred .............. |
346 |
331 |
330 |
1 |
— |
||
Norrtälje................ |
685 |
664 |
645 |
19 |
— |
||
Skenäs (kök, matsal) .... |
— |
1 270 |
— |
— |
1 000 |
7.70 |
7.71 |
Skogome................ |
13 610 |
13 890 |
8 461 |
5 020 |
405 |
||
Skänninge .............. |
8 200 |
8 100 |
7 805 |
200 |
95 |
||
Tidaholm .............. |
6 910 |
6 875 |
6 861 |
14 |
— |
||
Tillberga................ |
6 200 |
6 200 |
6 145 |
50 |
5 |
||
Ulriksfors .............. |
2 695 |
2 695 |
2 654 |
41 |
— |
||
Uppsala (skyddsplantering) |
205 |
212 |
59 |
75 |
75 |
||
Viskan.................. |
6 800 |
13 850 |
— |
3 000 |
10 850 |
9.69 |
5.71 |
Österåker .............. |
29 275 |
29 215 |
25 572 |
2 200 |
600 |
12.65 |
1.69 |
Fastighetsförvärv........ |
8 885 |
8 885 |
2 261 |
2 000 |
775 |
||
Kommitténs förvaltnings- |
|||||||
kostnader ............ |
— |
— |
3 497 |
500 |
500 |
||
Summa |
157 022 |
167 458 |
180 014 |
19 603 |
18 066 |
||
Erfarenlietsgrundad reduce- |
|||||||
ring av medelsbehovet .. |
— |
— |
— |
— |
8127 |
||
Beräknat medelsbehov.... |
— |
— |
— |
19 603 |
9 939 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 91
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning 1.7.1969 ....... |
19 542 |
1969/70 ........ |
....... 19 603 |
Anslag för 1969/70 ....... Anslag för 1970/71 (för- |
5 000 |
1970/71 ........ |
....... 9 939 |
slag) ................. |
5 000 |
||
29 542 |
29 542 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kr.
Ju: 4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
Nytt anslag (förslag) ............ 35 000 000
Genom beslut den 15 december 1967 och den 5 april 1968 har Kungl. Maj :t
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad i kvarteret Kronoberg
i Stockholm för rättspsykiatrisk klinik, häkte och arrester samt lokaler
för polismyndigheten i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt
och rikspolisstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen
En nybyggnad med en total rumsyta av 67 600 in2 kan uppföras i kvarteret
Kronoberg vid ett optimalt utnyttjande. Projektet bör av ekonomiska skäl
genomföras med ett kontinuerligt byggande. I byggnaden inryms lokaler för
rättspsykiatrisk klinik, häkte och arrester, polismyndigheten i Stockholm,
åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och rikspolisstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen föreslår också utrymmen för en polisläkarstation, för
personalvård samt för sim- och sporthallar.
Genom det föreslagna utnyttjandet av tomten kommer det att finnas förhållandevis
stora reservutrymmen i nybyggnaden vilka kan utnyttjas som
generella kontorslokaler.
Rivnings- och schaktarbeten in. m. är avsedda att påbörjas innevarande
budgetår. Lokaler för häkte och rättspsykiatrisk klinik beräknas vara färdigställda
i februari månad år 1974, byggnadsarbetena i övrigt vid kalenderårsskiftet
1974/75 och hela anläggningen vid kalenderårsskiftet 1975/76.
Styrelsen har beräknat kostnaderna för nybyggnaden till 172 milj. kr. i
prisläge den 1 april 1969. Styrelsen föreslår att 7 084 000 kr. anvisas för budgetåret
1969/70 och 35 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
Departementschefen
Behovet av nya lokaler för rättspsykiatrisk klinik och häkte samt rikspolisstyrelsen
och polis- och åklagarväsendet i Stockholm är stort. Jag anser
det därför angeläget att den av byggnadsstyrelsen föreslagna nybyggnaden
påbörjas inom en kostnadsram av högst 170 milj. kr. enligt prisläget den
1 april 1969. Jag är f. n. inte beredd att ta ställning till om utrymmen för
en polisläkarstation och för personalvård skall ingå i byggnaden. Dessa frågor
bör ytterligare utredas. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fatta beslut
om omfattning och disposition av nybyggnaden. Jag föreslår att ett särskilt
investeringsanslag förs upp i riksstaten för en nybyggnad i kvarteret Kronoberg.
I samband med behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter
på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1969/70 ämnar jag hemställa att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att anvisa 7 milj. kr. för innevarande budgetår
under ett investeringsanslag till nybyggnad av kvarteret Kronoberg i
Stockholm. Anslaget för budgetåret 1970/71 bör föras upp med 35 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
35 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet 93
Register
Sid.
1 ÖVERSIKT
DRIFTBUDGETEN
A. Justitiedepartementet m. m.
Kr.
5 Statsrådsberedningen .................................. 2 712 000
6 Justitiedepartementet .................................. 11 207 000
7 Svensk författningssamling .............................. 650 000
7 Justitiekanslern........................................ 916 000
8 Lagberedningen........................................ 741 000
9 Fideikommissnämnden.................................. 99 000
9 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter.................... 50 000
10 Kommittéer m. m..................................... 8 600 000
11 Centralnämnden för fastighetsdata........................ 5 250 000
11 Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde 300 000
12 Extra utgifter ........................................ 635 000
31 160 000
B. Polisväsendet
15 Rikspolisstyrelsen...................................... 44 100 000
19 Polisverket: Inköp av motorfordon m. m................... 31 600 000
22 Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m....... 44 600 000
23 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m................... 33 675 000
23 Polisverket: Diverse utgifter.............................. 1 500 000
24 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader .......... 818 250 000
30 Lokala polisorganisationen: Utrustning .................... 15 200 000
32 Statens kriminaltekniska laboratorium .................... 4 100 000
993 025 000
C. Åklagarväsendet
34 Riksåklagaren ........................................ 2 730 000
35 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna .................. 64 437 000
67 167 000
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 4: Justitiedepartementet
D. Domstolarna
Sid. Kr.
38 Högsta domstolen m. m................................. 9 452 000
39 Regeringsrätten........................................ 3 884 000
39 Regeringsrättens årsbok............................. 150 000
40 Hovrätterna .......................................... 33 786 000
42 Underrätterna ........................................ 161 567 000
56 Ersättningar till nämndemän m. m....................... 14 000 000
57 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet .......... 740 000
57 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för
domstolsväsendet...................................... 805 000
224 384 000
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
58 Ersättning åt domare, vittnen och parter ................ 22 000 000
58 Kostnader enligt lagen om fri rättegång.................. 13 800 000
61 Understöd för utomprocessuell rättshjälp.................. 3 300 000
62 Tornedalens rättshjälpsanstalt .......................... 487 000
39 587 000
F. Kriminalvården
66 Kriminalvårdsstyrelsen.................................. 16 742 000
68 Fångvårdsanstalterna .................................. 228 986 000
72 Frivården ............................................ 39 485 000
74 Maskin- och verktygsutrustning m. m................... 1 450 000
74 Engångsanskaffning av inventarier m. m................. 2 650 000
75 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m. .. 860 000
76 Utbildning av personal m. fl............................. 1 660 000
76 Kriminologisk forskning ................................ 400 000
77 Frivillig kontaktverksamhet m. m......................... 100 000
292 333 000
G. Diverse
78 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m....... 50 000
78 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom
privaträttens område .................................. 90 000
79 Bidrag till Nordisk Domssamling ........................ 24 000
79 Bidrag till politiska partier .............................. 24 500 000
80 Hyresnämnderna ...................................... 11 665 000
81 Vissa kostnader i anledning av allmänna val................ 12 000 000
48 329 000
Summa för driftbudgeten 1 695 985 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. h: Justitiedepartementet 95
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder: G. Domänverket
Sid. Kr.
83 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården.......... 1 000
1 000
It. Statens allmänna fastighetsfond
83 Polishus m. m......................................... 45 000 000
87 Renovering av byggnad för regeringsrätten ................ 1 250 000
89 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården.................. 5 000 000
91 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm.............. 35 000 000
86 250 000
Summa för kapitalbudgeten 86 251 000
Totalt för justitiedepartementet I 782 236 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690634
BILAGA 5 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
UTRIKESDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till utrikesdepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande förhållandet
till och överenskommelser med andra stater och Sveriges deltagande
i internationella organisationer, Sveriges representation i utlandet, utländska
beskickningar och konsulat i Sverige samt utrikesnämnden. Till
verksamhetsområdet hör även ärenden som rör dels svenska medborgares rätt
och bästa i främmande länder, dels information om Sverige i utlandet, dels
bistånd till främmande lands utveckling, i den mån sådana ärenden inte ankommer
på annat departement.
Utrikesförbindelserna omfattar en mångfald skiftande ämnesområden av
exempelvis allmänpolitisk, handelspolitisk, rättslig, social, kommersiell, humanitär
och kulturell natur. Utrikesdepartementet är i samverkan med
Övriga departement aktivt inom hela detta fält. Aktuella frågor redovisas
bl. a. i den av utrikesdepartementet utgivna publikationen Utrikesfrågor och
i månatliga medddelanden angående vissa utrikesärenden.
Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 86 lönade utlandsmyndigheter
och mer än 500 olönade konsulat samt styrelsen för internationell
utveckling (SIDA). Till verksamhetsområdet hör vidare ett antal
statsunderstödda organ såsom Svenska institutet för kulturellt utbyte
med utlandet, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och Utrikespolitiska
institutet.
Utgifterna inom utrikesdepartementets område beräknas komma att öka
med ca 465 milj. kr. under budgetåret 1970/71. Häri ingår dock medel som
hittills anvisats över sjunde och åttonde huvudtitlarna. Därmed omsluter
verksamheten 973 milj. kr.
Utrikesförvaltningen
Inom utrikesdepartementet avses avdelningen för internationella biståndsärenden
omorganiseras och förstärkas i samband med att ärenden rörande
finansiellt utvecklingsbistånd överförs från finansdepartementet. En särskild
proposition i denna fråga avses läggas fram för 1970 års riksdag. I den
särskilda propositionen avses även bl. a. komma att anmälas behovet av
ytterligare en byrå inom utrikesdepartementets politiska avdelning. Berört
anslag tas med anledning härav upp endast med beräknat belopp.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 5
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Utvecklingsbistånd
Som ett led i förverkligandet av den s. k. 1 %-planen för det svenska
utvecklingsbiståndets utbyggnad, som antogs av 1968 års riksdag, föreslås
för budgetåret 1970/71 en ökning av de sammanlagda biståndsanslagen med
ca 166 milj. kr. till ca 800 milj. kr. I förhållande till biståndsanslagen under
innevarande budgetår, ca 634 milj. kr., innebär förslaget en ökning med
drygt 26 %.
Fr. o. in. budgetåret 1970/71 redovisas förutom gåvobiståndet och anslagen
för SIDA:s förvaltning, för rekrytering och utbildning av biståndspersonal
samt för information om utvecklingsfrågor även det finansiella utvecklingsbiståndet
under tredje huvudtiteln. Anslaget för det senare ändamålet
har tidigare redovisats under sjunde huvudtiteln.
Anslagen för gåvobistånd föreslås uppgå till sammanlagt ca 436 milj. kr.
och anslaget för finansiellt utvecklingsbistånd till ca 364 milj. kr.
I enlighet med den metod för planeringen av den ökande biståndsverksamheten
som antogs av 1968 års riksdag föreslås vidare att en ram för bidragsutfästelser,
anslag och allmän planering fastställs för en ny treårsperiod
t. o. m. budgetåret 1972/73. Inom denna ram, som föreslås bli nära 2 900 milj.
kr. och som är att betrakta som en minimiram för de sammanlagda anslagen
under de närmaste tre budgetåren, har anslagens huvudsakliga fördelning
på ändamål och biståndsformer angetts, men det förutsätts att omdisponeringar
skall vara möjliga.
Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer under
senare budgetår framgår av följande schematiska uppställning (beloppen i
milj. kr.).
1. Årsbidrag till internationella bi-ståndsprogram: |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 (förslag) |
FN: s utvecklingsprogram (UNDP) |
70,2 |
80,9 |
80,9 |
96,2 |
109,2 |
FN:s barnfond(UNICEF) ...... |
7,8 |
8,8 |
9,0 |
15,0 |
20,0 |
FN:s flyktingverksamhet ...... |
2,0 |
2,3 |
2,6 |
3,1 |
4,1 |
Intern, utv. fonden (IDA)...... |
51,8 |
51,8 |
72,4 |
87,9 |
103,5 |
Regionala utvecklingsbanker .... |
— |
2,6 |
2,6 |
18,2 |
2,6 |
Intern, livsmedelsprogram...... |
10,4 |
15,6 |
37,7 |
42,9 |
42,9 |
2. Fältverksamhet m. m........... |
75,9 |
107,2 |
180,0 |
210,0 |
275,0 |
3. Utvecklingskrediter m. m....... 4. SIDA:s förvaltn., rekr.., utbildn. |
110,0 |
125,0 |
105,0 |
140,0 |
215,0 |
och information .............. |
9,3 |
10,1 |
13,5 |
20,3 |
27,4 |
Totalt |
337,4 |
404,3 |
503,7 |
633,6 |
799,7 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
3
Information om Sverige i utlandet
I avvaktan på särskild proposition till 1970 års riksdag angående Svenska
institutets organisation och uppgifter, in. in. beräknas för budgetåret
1970/71 för information om Sverige i utlandet preliminärt sammanlagt
12,6 milj. kr. Häri ingår medel som hittills utgått över åttonde huvudtiteln
som bidrag till Svenska institutet.
Sammanställning
Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande
till riksstaten 1969/70 framgår av följande sammanställning. Beloppen
anges i milj. kr.
DRIFTBUDGETEN |
Anvisat 1969/70 |
Förslag 1970/71 |
Förändring |
Tredje huvudtiteln |
|||
A. Utrikesdepartementet m. m............... |
122,3 |
132,3 |
+ 10,0 |
B. Bidrag till vissa internationella organisationer |
18,9 |
20,1 |
+ 1,2 |
C. Utvecklingsbistånd ...................... |
344,6 |
*799,7 |
-j-1455,l |
D. Information om Sverige i utlandet.......... |
9,6 |
212,6 |
+ 23,0 |
E. Diverse ................................ |
3,7 |
4,1 |
+ 0,4 |
Summa för driftbudgeten |
499,1 |
1>2968,8 |
+ M469,7 |
KAPITALBUDGETEN |
|||
Statens allmänna fastighetsfond .............. |
9,0 |
4,0 |
— 5,0 |
Utrikesförvaltningens lånefond................ |
0,1 |
0,1 |
— |
Biståndsförvaltningens lånefond .............. |
0,2 |
— |
- 0,2 |
Summa för kapitalbudgeten |
9,3 |
4,1 |
- 5,2 |
Totalt för utrikesdepartementet |
508,4 |
M972,9 |
-j- 1>2464,5 |
1 Varav 289 milj. kr. överförts från sjunde huvudtiteln
2 Varav 1,2 milj. kr. överförts från åttonde huvudtiteln
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Ministern för utrikes ärendena anmäler de frågor som gäller utgifterna
för budgetåret 1970/71 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde och
anför.
DRIFTBUDGETEN
Tredje huvudtiteln
A. Utrikesdepartementet m. m.
A 1. Utrikesförvaltningen
Under riksstatens tredje huvudtitel är för innevarande budgetår uppfört
förslagsanslaget Utrikesförvaltningen, som är upptaget med ett belopp av
108 256 000 kr.
Såsom jag senare skall närmare omtala avses inom utrikesdepartementet
avdelningen för internationella biståndsärenden att omorganiseras och förstärkas.
Personalbehovet bör tillgodoses främst genom en överföring av vissa
tjänster till utrikesdepartementet. Det torde emellertid också bli aktuellt att
inrätta vissa nya tjänster inom avdelningen. Jag har för avsikt att senare
föreslå Ivungl. Maj :t att lägga fram en särskild proposition i denna fråga för
1970 års riksdag. I den särskilda propositionen avses även bl. a. komma att
anmälas behovet av ytterligare en byrå inom utrikesdepartementets politiska
avdelning. I avvaktan härpå bör preliminärt beräknas ett belopp av
118 270 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Utrikesförvaltningen
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 118 270 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
5
A 2. Representationsbidrag till utlandstjänstemän
1968/69 Utgift ................... 3 279 443
1969/70 Anslag .................. 3 650 000
1970/71 Förslag.................. 3 650 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation som utövas av
utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och tjänstemän
i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring
utomlands. Bidragen fastställs av ministern för utrikes ärendena på
förslag av utrikesförvaltningens lönenämnd.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Representationsbidrag till utlandstjänstemän för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 3 650 000 kr.
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
1968/69 Utgift ...... 2 434 861 Reservation ...... 985 968
1969/70 Anslag...... 3 760 000
1970/71 Förslag .... 3 460 000
Under detta anslag anvisade medel används för ersättning, underhåll och
nyanskaffning av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen.
Anslaget kan med hänsyn till belastningen minskas med 300 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 3 460 000 kr.
A 4. Kursdifferenser
1968/69 Utgift .................... 119 962
1969/70 Anslag.................... 1000
1970/71 Förslag ................... 1 000
I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer
kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget
bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kursdifferenser för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kr.
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
A 5. Ersättningar åt olönade konsuler
1968/69 Utgift . .................. 1 475 456
1969/70 Anslag .................. 1 600 000
1970/71 Förslag.................. 1 650 000
Anslaget används för att betala s. k. kontorskostnadsbidrag'' till vissa olönade
konsuler samt utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas
på svenska olönade konsulat.
Det finns f. n. över 500 svenska olönade konsulat. De olönade konsulerna
gör en värdefull insats för Sverige antingen det gäller bistånd till sjöfolk
och andra svenska medborgare, informationsverksamhet eller andra aktiviteter.
De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Till blott ett mindre
antal lämnas kontorskostnadsbidrag, bland dem de konsulat där utsända
utrikeskanslister är stationerade. Anslaget bör höjas med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningar åt olönade konsuler för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.
A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation -
1968/69 Utgift ................... 13 749 815
1969/70 Anslag .................. *3 700 000
1970/71 Förslag.................. 4 045 000
1 Anslaget Särskilda förhandlingar med främmande makter
Anslaget, som används för att bestrida kostnader för förhandlingar och
överläggningar med annan stat och svenskt deltagande i internationella konferenser
och möten, bör med hänsyn till belastningen höjas med 345 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 4 045 000 kr.
A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.
1968/69 Utgift .................... 55 190
1969/70 Anslag..................... 80 000
1970/71 Förslag .................... 100 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 7
Från anslaget bestrids utgifterna för utrikesdepartementets nämnder. Anslaget
bör räknas upp med 20 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift....... 33 175 Reservation...... 194 311
1969/70 Anslag ...... 125 000
1970/71 Förslag...... 75 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar som
faller inom utrikesdepartementets verksamhetsområde. Anslaget kan med
hänsyn till belastningen minskas med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kr.
A 9. Extra utgifter
1968/69 Utgift ...... 302 650 Reservation...... 390 191
1969/70 Anslag ...... 195 000
1970/71 Förslag...... 100 000
Från detta anslag bestrids bl. a. vissa kostnader för utomnordiska resor
som företas av utrikesdepartementets kommittéer och nämnder. Av reservationen
från budgetåret 1968/69 kommer 167 000 kr. att tas i anspråk för
en gåva till Kennedy Center, för vilken medel beräknats under anslaget
(prop. 1966: 1 bil. 5 s. 15, SU 3, rskr 3). Anslaget kan med hänsyn till be
lastningen
minskas med 95 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kr.
A 10. Tillfälliga representationskostnader
1968/69 Utgift .................... 912 075
1969/70 Anslag .................... 900 000
1970/71 Förslag ................... 950 000
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Detta anslag utnyttjas huvudsakligen för att bestrida vissa kostnader av
representationskaraktär, som uppstår i samband med besök i Sverige av
utländska statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör
visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget
bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Tillfälliga representationskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
9
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
B 1. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag
1968/69 Utgift ...................... 3 610
1969/70 Anslag ...................... 5 000
1970/71 Förslag ..................... 5 000
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå
i Haag för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kr.
B 2. Förenta Nationerna
1968/69 Utgift .................. 9 952 593
1969/70 Anslag.................. 11 000 000
1970/71 Förslag................. 11 500 000
Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN för kalenderåret 1969 uppgick
till drygt 8 milj. kr.
Det ordinarie bidraget till FN för kalenderåret 1970 har ännu ej fastställts
men torde komma att uppgå till omkring 8,8 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 — FN:s räkenskapsår 1971 — synes det motiverat
att räkna med en ökning på omkring 700 000 kr. jämfört med det beräknade
bidraget för räkenskapsåret 1970.
Vaktstyrkan i Främre Orienten (UNEF) har visserligen avvecklats, men
så länge Mellersta östern-krisen ej lösts kan någon form av FN-närvaro
i området på nytt bli aktuell. Något belopp för kostnader med anledning
av tänkbara svenska insatser i sådant sammanhang kan inte nu beräknas.
Vad beträffar FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är det omöjligt
ställa några säkra prognoser. Under hösten 1968 skedde en 25-procentig
reducering av styrkan. Emellertid är finansieringen av styrkan otillfredsställande,
och trots frivilliga bidrag från Sverige och andra länder tvingas FN
år från år kumulera ett underskott, som nu uppgår till ca 55 milj. kr. Trots
reduceringen har därför Sverige och flertalet av de andra länderna som genom
sina frivilliga bidrag möjliggjort operationens genomförande funnit det
påkallat att fortsätta att ge oförminskade bidrag. För verksamheten på Cypern
bör således under detta anslag beräknas ett oförändrat belopp om 2
milj. kr.
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Totalt bör anslaget således föras upp med (9,5 -f- 2) 11,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förenta Nationerna för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.
B 3. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
1968/69 Utgift ................... 3 607 275
1969/70 Anslag .................. 4 500 000
1970/71 Förslag.................. 5 050 000
I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I
upptar kostnader för organisationens sekretariat och personal samt för tekniskt
bistånd till vissa medlemsländer och del II kostnader för verksamheten
inom vissa till OECD anslutna organ, nämligen OECD:s utvecklingsinstitut
(Development Centre), Europeiska atomenergiorganet (ENEA) samt dess
programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, Europeiska
bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic),
centrum för undervisningsforskning, vägforskningsprogrammet
samt Europeiska transportministerkonferensen (EMCT).
Sveriges bidrag till OECD för år 1970 — vilket utbetalas under innevarande
budgetår — kan uppskattas till omkring 4,5 milj. kr.
För Sveriges bidrag år 1971 förordar jag att anslaget höjs med 550 000 kr.
i förhållande till nu utgående anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 5 050 000 kr.
B 4. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
1968/69 Utgift ................... 1 602 869
1969/70 Anslag .................. 2 100 000
1970/71 Förslag.................. 2 150 000
Sveriges bidrag till EFTA för budgetåret 1969/70 uppgår till omkring
2 milj. kr. För budgetåret 1970/71 synes det befogat att räkna upp anslaget
med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 150 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
11
B 5. Europarådet
1968/69 Utgift ................... 1 111 680
1969/70 Anslag .................. 1 350 000
1970/71 Förslag.................. 1 400 000
Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet budgetåret 1970/71 kan
bestämmas först då Europarådets budget för kalenderåret 1971 fastställts,
vilket beräknas ske på senhösten 1970. Det svenska bidraget till Europarådet
för kalenderåret 1970, vilket utbetalas under det svenska budgetåret
1969/70, beräknas komma att uppgå till omkring 1,2 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 bör anslaget räknas upp med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Europarådet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 400 000 kr.
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
C. Utvecklingsbistånd
Klyftan mellan u-länderna och den industrialiserade världen fortsätter
att vidgas. Detta utgör bakgrunden till förberedelserna för FN:s andra utvecklingsårtionde,
1970-talet.
Den ökande klyftan brukar uttryckas i skillnader i produktion per invånare.
I Alger-deklarationen från år 1967 beskrev u-länderna själva situationen,
uttryckt i ekonomiska tillväxttermer, på ett sätt som visade vidden
av problemet. En årlig nationalinkomstökning på i genomsnitt 300 kr. per
person i de utvecklade länderna ställdes där mot en ökning i u-länderna på
ca 10 kr. Situationen är nu den att 70 % av världens befolkning delar på 15 %
av dess produktion, medan den rika världens 30 % disponerar över 85 % av
produktionen.
För att förstå vad underutvecklingen betyder för människorna i u-Iänderna
krävs emellertid en medvetenhet om den sociala verkligheten. Den
innebär bl. a. en tilltagande arbetslöshet, en växande analfabetism och en
fortsatt otillräcklig livsmedelsförsörjning. En mycket stor del av befolkningen
i många u-länder lever således under helt oacceptabla förhållanden.
Den bestående sociala och ekonomiska strukturen har medfört att den
ekonomiska tillväxten i stor utsträckning kommit att koncentreras till begränsade
befolkningsgrupper. Klyftorna inom u-länderna tenderar således
också att öka. Fortsatt underutveckling för den stora majoriteten av befolkningen
har därför kommit att prägla många u-länder, även sådana som kunnat
redovisa hög ekonomisk tillväxt. Härigenom försämras även förutsättningarna
för en ekonomisk expansion och social utveckling på längre sikt.
Jag vill emellertid framhålla några ljusa inslag i den i övrigt mörka bilden:
dels ökade kunskaper om underutvecklingens orsaker och om utvecklingsprocessen,
dels de konkreta framsteg som under 1960-talet kunnat
noteras på några områden.
Genom de ökade kunskaperna om utvecklingsprocessen har grunden för
utvecklingsansträngningarna och därmed för utvecklingssamarbetet under
det kommande årtiondet förbättrats. Utvecklingen i u-länderna betraktas
alltmer som en mångfasetterad process, vilken omfattar ekonomiska, sociala,
politiska och administrativa förändringar, däri inbegripet såväl strukturomvandling
som social och ekonomisk tillväxt och utjämning. Den sociala,
ekonomiska och politiska strukturen i u-länderna sätts i centrum bland
orsakerna till underutvecklingen. En ojämn inkomstfördelning, som lämnar
folkets flertal utanför den materiella standardstegringen, gör många likgiltiga
för ekonomiska framsteg, vilket har negativ effekt på den långsiktiga ut
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 13
vecklingen. Sociala tillväxteffekter — bättre utbildning, hälsovård och bostäder
samt minskad arbetslöshet — måste betraktas som en förutsättning
för och ej enbart som ett resultat av långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna
integrerade syn på utvecklingsprocessen och medvetandet om strukturfrågornas
betydelse har aktualiserats vid förberedelserna inför FN:s andra utvecklingsårtionde
och särskilt då vid utai-betandet av den globala utvecklingsstrategin.
Den har redan slagit igenom i vissa u-länders utvecklingsplanering.
Förbättrad infrastruktur och den s. k. gröna revolutionen är de viktigaste
bland de framsteg som utgör en annan hoppingivande faktor inför det andra
utvecklingsårtiondet. Genom de omfattande investeringarna i infrastruktur
i u-länderna under 1960-talet har en av förutsättningarna för långsiktig
ekonomisk tillväxt skapats och förmågan att ta emot ekonomiskt bistånd
ökat. Den »gröna revolutionen», som är resultatet av bl. a. en ökad
användning av nya utsäden med synnerligen hög avkastning, öppnar möjligheter
att på kort sikt kraftigt öka produktionen av brödsäd och ris. Den
bör välkomnas som en möjlighet att genom snabb produktionsökning minska
livsmedelsbristen i u-länderna. Den »gröna revolutionen» har emellertid tenderat
att ytterligare öka en redan ojämn inkomstfördelning. Detta belyser
återigen behovet av att beakta såväl de ekonomiska som de sociala aspekterna
av utvecklingen.
I detta sammanhang må dessutom nämnas de ansträngningar som pågår
inom de mellanfolkliga organisationerna i syfte att öka det stagnerande bistånd
sflödet till u-länderna, att förbättra dess villkor och att effektivisera
biståndets administration. Särskilt bör framhållas förberedelserna för det
andra utvecklingsårtiondet, den rapport som nyligen framlagts av den av
Världsbanken tillkallade kommissionen för internationell utveckling, ledd
av Lester Pearson, och det arbete som utförts inom den av FN :s utvecklingsprogram
(UNDP) tillsatta s. k. kapacitetsstudien under ledning av Sir Robert
Jackson i syfte att effektivisera formerna för FN:s biståndsgivning inför
en tänkt ökning av densamma.
Hittills har som tidigare nämnts endast begränsade framgångar av utvecklingsansträngningarna
kunnat redovisas. Det är mot denna bakgrund
självklart att de rika länderna måste intensifiera sina biståndsinsatser under
det andra utvecklingsårtiondet. Den av riksdagen antagna 1 %-planen
innebär, även sedd i detta perspektiv, en ambitiös målsättning. De stora
anslagshöjningarna under de närmaste åren medför att ökade krav kommer
att ställas på utformningen av det svenska biståndet. Detta gäller såväl
målformuleringen som den planering och förvaltning som skall göra
det möjligt att väl uppfylla de uppställda målen.
Det svenska utvecklingssamarbetet med u-länderna kan — i anslutning
till vad som sagts i prop. 1962: 100 och prop. 1968: 101 och i riksdagens
uttalanden med anledning härav •— sägas ha som mål att stödja de an
-
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
strängningar, som görs i u-länderna för att åstadkomma en utveckling där
ekonomiska och sociala förändringar — däri inbegripet såväl strukturomvandling
som social och ekonomisk tillväxt — leder till en höjning av de
fattiga folkens levnadsnivå, ytterst syftande till en rättvis fördelning av världens
resurser. I en värld av växande orättvisor är det särskilt angeläget att
stödja de ansträngningar som görs att leda utvecklingen mot social och ekonomisk
utjämning. I en tid då folkmajoriteten i många länder har små möjligheter
att påverka utvecklingen är det väsentligt att det internationella biståndet
och enkannerligen det svenska medverkar till en samhällsutveckling
i demokratisk riktning.
Planeringen under nästa budgetår kommer att omfatta insatser fram
till mitten av år 1973. Stora krav ställs således redan nu på planeringskapaciteten.
Omfattningen av dessa krav liksom behovet av planerings- och
förvaltningsresurser under de kommande åren blir delvis avhängigt av avvägningen
mellan de olika vägar på vilka svenska biståndsmedel kanaliseras
och de former i vilka detta sker. En avvägning måste sålunda göras
mellan bilateralt utvecklingssamarbete med vissa länder och bistånd genom
mellanfolkliga organisationer, vare sig detta senare sker rent multilateralt
eller i form av ändamålsbestämda s. k. multi-bi-insatser inklusive samfinansieringsoperationer
med Världsbanken/IDA. Inom det direkta utvecklingssamarbetet
krävs en avvägning mellan gåvobistånd (kunskapsöverföring
och s. k. varubistånd) och kreditbistånd (projekt- och programkrediter)
samt inom multilateralt bistånd och multi-bi-bistånd mellan bidrag
till olika mellanfolkliga organisationer. Dessa avvägningar sker fortlöpande
och utgör en nödvändig bakgrund till förslag och beslut rörande
biståndsverksamhetens organisation.
Vägledande för fördelningen mellan olika biståndsvägar och biståndsformer
måste vara den utsträckning dessa leder till uppfyllande av målen
för det svenska biståndet. Denna bedömning kan inte ske med hjälp av någon
enkel tumregel och ej heller kan tillgången på planeringsresurser vid
olika organ eller för olika former av bistånd ensam få avgöra denna fördelning.
Multilateralt utvecklingssamarbete
Sverige har särskilt starkt hävdat de mellanfolkliga organisationernas betydelse
för utvecklingssamarbetet. Andelen multilaterala bidrag i det svenska
biståndsprogrammet — f. n. ca 40 % — belyser den vikt som tillmäts denna
väg för kanalisering'' av svenskt bistånd. Även fortsättningsvis kommer
det multilaterala biståndet att inta en central plats i biståndsanslagen.
Jag vill här framhålla de indirekta, positiva effekter, som kan uppnås genom
svenska bidrag till de mellanfolkliga organisationernas bistånd. Genom
dessa bidrag och genom våra deklarationer och inlägg vid diskussioner och
överläggningar i dessa organisationer, utformade i enlighet med målen för
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 15
det svenska biståndet, kan vi utöva ett inflytande på övriga biståndsgivare
och på u-länderna. Genom att verka för ett ökat bistånd från övriga biståndsgivare,
en ökad multilateralisering av andra länders bistånd och en ur
u-ländernas synpunkt fördelaktigare utformning av det internationella biståndet
samt genom att lämna bidrag till u-ländernas analys av de sociala
problem, som nu hindrar utvecklingen, kan vi bidra till måluppfyllelsen av
det svenska biståndet utöver vad som sker genom själva insatserna. De vid
en internationell jämförelse stora svenska bidragen till IDA och UNDP skall
ses mot denna bakgrund.
I de nu pågående förhandlingarna om påfyllnad av IDA:s resurser eftersträvas
från svensk sida en kraftig ökning av industriländernas bidrag och
en starkare inriktning av verksamheten på stöd till social och ekonomisk utveckling
i u-länderna.
Ett förslag om supplementär finansiering med syfte att skydda u-ländernas
utvecklingsplaner mot oförutsedda exportbortfall framfördes av Storbritannien
och Sverige vid FN:s första konferens för handel och utveckling
(UNCTAD I) år 1964. Den med anledning härav tillsatta expertgruppen har
nu slutfört sitt arbete och dess slutsatser granskas f. n. inom Världsbanken.
Sverige var en av initiativtagarna till tanken på att dra upp nya och mer
effektiva riktlinjer för det internationella utvecklingssamarbetet under
1970-talet. Hösten 1968 beslöt FN:s generalförsamling att tillsätta en förberedande
kommitté, i vilken Sverige är medlem, för att i samarbete med övriga
organ inom FN-systemet utarbeta riktlinjer för en strategi för utvecklingsansträngningarna
under det andra utvecklingsårtiondet. Förberedelserna,
i vilka Sverige aktivt deltagit, beräknas vara slutförda i tid för beslut vid
generalförsamlingen hösten 1970.
I en skrivelse till FN:s generalsekreterare den 14 mars 1969 framfördes
den svenska synen på hur strategin borde utformas. Däri underströks vikten
av att vid utformandet av strategin och av de inom ramen för denna
planerade utvecklingsprojekten beakta grundsyftet med biståndsanslrängningarna.
Överbryggandet av ekonomiska och sociala klyftor framhölls som
ett oundgängligt moment i utvecklingsprocessen och som en nödvändig förutsättning
för en hög och stabil ekonomisk tillväxt. Samtidigt som man från
svensk sida understrukit strukturfrågornas betydelse inom ramen för den
integrerade synen på utvecklingsprocessen har full förståelse uttalats för uländernas
krav på ytterligare åtgärder på det rent handelspolitiska och finansiella
området.
Såväl inom den förberedande kommittén som inom UNCTAD har denna
grundsyn drivits aktivt från svensk sida. I de förhandlingar som pågår i
dessa organ har en grupp stora industriländer motsatt sig ytterligare åtaganden
inom handels- och biståndsområdet medan u-länderna sett förhandlingarna
som en möjlighet att genomdriva sina krav sådana de formulerats
bl. a. i Alger-deklarationen. Sverige har genom löpande kontakter med öv
-
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
riga nordiska länder och ytterligare några industriländer samt några u-länder
kommit att ingå i en grupp länder som sökt verka överbryggande mellan
dessa båda ståndpunkter. Försöken att komma fram till en samförståndslösning
som tillmötesgår u-ländernas krav och att hindra att förhandlingarna,
som delvis varit mycket svåra och fortfarande pågår, skall
bryta samman, har i realiteten i betydande utsträckning koncentrerats till
dessa länder. Sveriges positiva inställning i dessa frågor har i sin tur underlättat
möjligheterna att vinna förståelse bland u-länderna för den mer integrerade
synen på utvecklingsproblematiken. Även på detta område är dock
viktiga frågor fortfarande utestående.
I samband med dessa förberedelser har FN:s forskningsinstitut för social
utveckling (UNRISD) en viktig roll att spela för att söka vetenskapligt belysa
den integrerade synen på utvecklingsprocessen och då särskilt de sociala
utvecklingsfaktorernas betydelse. Sverige bör även i fortsättningen
stödja institutet. I syfte att ytterligare stödja utvecklingsforskningen inför
andra utvecklingsårtiondet har Sverige finansierat ett av FN:s ekonomiska
och sociala byrå arrangerat expertmöte i Stockholm i september 1969 om socialpolitik
och socialplanering. De där församlade experterna från industriländer
och u-länder framlade bl. a. rekommendationer till sociala målsättningar
för det andra utvecklingsårtiondet.
Vid detta expertmöte liksom vid ILO:s senaste konferens underströks den
betydelse arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken har för utvecklingen
bl. a. som ett medel att sprida biståndseffekten till bredare folklager. I detta
sammanhang utgör ILO:s bidrag till det andra utvecklingsårtiondet genom
organisationens världsprogram för sysselsättningen, World Employment
Programme, en viktig faktor. Sverige har aktivt stött detta program. Även
vid Världsbankens årsmöte hösten 1969 gavs arbetslöshets- och undersysselsättningsproblem
en framträdande plats.
Sverige fortsätter sina ansträngningar att inom de internationella organen
verka för att biståndsinsatser i ökad omfattning skall inriktas på familjeplaneringsområdet.
Glädjande nog har det tidigare i många stater och organ
utbredda motståndet mot sådan verksamhet på de flesta håll brutits. Inom
FN-familjen genomförs och planeras en rad projekt på befolkningsområdet
bl. a. inom ramen för insatser på undervisningens och hälsovårdens område.
En internationellt inriktad insats förbereds i Sverige på den kontraceptiva
forskningens område.
FN:s begränsade resurser i förhållande till behoven i u-länderna innebär,
att alla möjligheter till effektivisering och rationalisering måste tillvaratas.
Från svensk sida betonas angelägenheten av att de olika organens sektorala
intressen underordnas det gemensamma syftet med verksamheten, I den tidigare
nämnda kapacitetsstudien, som framlades i december förra året och
som under det närmaste halvåret behandlas i UNDP:s styrelse, utreds frågorna
om en ökning av FN-systemets kapacitet inom utvecklingsarbetet och
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 17
om en koordinering och harmonisering av insatserna inom ramen för utvecklingssamarbetet.
Ett grundtema i de reformförslag som framförs är behovet
av en mera aktiv samordning på det nationella planet, ett behov som
redan tidigare understrukits av FN:s generalförsamling och ekonomiska
och sociala råd. För svenskt vidkommande är denna fråga självfallet föremål
för kontinuerligt beaktande. Sverige har vidare verkat för en mer långsiktig
planering av FN-organens verksamhet, vilket är av särskild betydelse
inom biståndsområdet. För att praktiskt underlätta detta har Sverige inlett
en praxis med flerårsutfästelser beträffande de svenska bidragen till FN:s
utvecklingsprogram, barnfonden och flyktingkommissariatet.
Bilateralt utvecklingssamarbete
I det bilaterala utvecklingssamarbetet med u-länderna har Sverige sedan
flera år tillämpat principen om koncentration till ett fåtal länder. I ett läge
med begränsade administrativa resurser är länderkoncentration en nödvändighet.
Riksdagen konstaterade våren 1969 att ett fasthållande vid koncentrationsprincipen
inte är liktydigt med en obetingad fastlåsning vid nuvarande ämnes-
och länderkrets för det direkta biståndet. Även en viss utvidgning av
verksamhetsområdet bedömdes kunna genomföras utan att därmed koncentrationsprincipens
fördelar äventyras. F. n. koncentreras det direkta biståndet
till Botswana, Etiopien, Indien, Kenya, Lesotho, Pakistan, Sudan,
Swaziland, Tanzania, Tunisien och Zambia. Urvalet av länder för direkt bistånd
har gradvis förskjutits.
Den ledande principen, då tillfälle ges till en utvidgning eller förnyelse av
den länderkrets till vilken det direkta biståndet koncentreras, och vid fördelningen
av biståndet mellan dessa länder, bör vara att främja uppnåendet
av det dubbla mål som uppställts för vårt utvecklingssamarbete med
u-länderna. Det är därför naturligt att Sverige i första hand söker samarbeta
med länder, vilkas regeringar i sin ekonomiska och sociala politik
strävar efter att genomföra sådana strukturförändringar som skapar förutsättningar
för en utveckling präglad av ekonomisk och social utjämning.
Vid utbyggandet av vårt direkta bistånd bör vi därför gradvis åstadkomma
en förskjutning, så att nya insatser i första hand kommer i fråga i sådana
länder.
Vid utvecklingssamarbete med u-länder är det väsentligt att genom val
och utformning av biståndsinsatser skapa förutsättningar för ett effektivt
bistånd, ett bistånd som i hög grad uppfyller de uppställda huvudmålen för
det svenska utvecklingssamarbetet med u-länderna. Härvid är det angeläget
att önskvärda strukturella ändringar beaktas vid formuleringen av målen
för de enskilda biståndsinsatserna.
Riksdagen har tidigare uttalat sig för fortsatt humanitärt bistånd till Vietnam
samt för bistånd för landets återuppbyggnad efter krigets slut. I de för2
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 5
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
slag som jag i det följande lägger fram har jag i planeringsramarna för det
svenska biståndet under de närmaste tre budgetåren tagit upp ett sammanlagt
belopp av 225 milj. kr. för Demokratiska Republiken Vietnam.
Multi-bi-bistånd
Det s. k. multi-bi-biståndet, som inte omfattas av länderkoncentrationsprincipen,
består av bidrag till mellanfolkliga organisationer för finansiering
av bestämda projekt eller program. Det ger möjligheter att med begränsade
svenska administrativa insatser inom en vidare länderkrets finansiera
projekt som i hög grad kan uppfylla målen för det svenska biståndet.
En förutsättning härför är att de svenska biståndsmålen och den bakomliggande
integrerade synen på utvecklingsprocessen ges tillbörlig vikt vid utformningen
av de enskilda insatserna.
Utvecklingssamarbete på handelns område
En omfattande utrikeshandel är för u-länderna en förutsättning för snabb
ekonomisk tillväxt. De maskiner, anläggningar och nödvändiga konsumtionsvaror
som importeras måste till största delen finansieras av egna exportintäkter.
U-ländernas handel har visserligen ökat avsevärt men deras
andel av världshandeln har sjunkit markant under de senaste 15 åren —
från 27 % år 1953 till 19 % år 1967.
U-ländernas problem på handelns område — i synnerhet exportproblemen
— har under senare år ägnats ökad uppmärksamhet i de internationella
organisationerna, främst UNCTAD.
Förhandlingar om en generell icke diskriminerande lösning för tullpreferenser
till förmån för u-länderna har under det gångna året förts inom
såväl UNCTAD som OECD. Trots att ingen överenskommelse har nåtts mellan
de industrialiserade länderna om ett gemensamt förhandlingsbud, har
en omfattande redovisning av de enskilda ländernas inställning överlämnats
till UNCTAD. Förhandlingar med utgångspunkt i detta material torde påbörjas
inom kort. Det är ett klart önskemål att dessa förhandlingar skall
kunna avslutas före utvecklingsårtiondets början.
I förberedelserna inför andra utvecklingsårtiondet betraktas verksamheten
inom UNCTAD av u-länderna som den viktigaste delen av arbetet. I
den tidigare nämnda skrivelsen till FN:s generalsekreterare angående utvecklingsstrategin
för 1970-talet underströks den vikt svenska regeringen
tillmäter införandet av åtaganden från industriländerna på det handelspolitiska
området i denna strategi.
Resursflöde och biståndsvillkor
Det totala offentliga biståndsflödet från industriländerna motsvarade år
1968 ett värde av ca 33 miljarder kr. Biståndet, varmed avses endast sådana
transaktioner som industriländernas regeringar ställer till de fattiga län
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 19
dernas förfogande för deras ekonomiska utveckling och välfärd, ökade
snabbt under 1960-talets första hälft, men har nu minskat. Minskningen
hänför sig främst till USA, som fortfarande svarar för hälften av industriländernas
samlade bistånd.
Eftersom flera av de mindre länderna beräknas öka biståndsanslagen kan
emellertid trots detta en i absoluta tal oförändrad eller något ökande biståndsgivning
förutses för detta år. Biståndets andel av industriländernas
totala bruttonationalprodukt fortsätter dock att minska.
Det internationella 1 %-målet omfattar förutom bistånd även vissa
offentliga exportkrediter samt privata krediter och direkta investeringar.
Dessa kommersiellt betingade transaktioner uppgick enligt internationell
statistik år 1968 till ca 32 miljarder kronors värde. Denna summa omfattar
endast statistiskt påvisbara flöden från industriländerna. Samma
transaktioner ger emellertid upphov till omfattande vinsttransfereringar och
räntebetalningar från u-länderna. Med utgångspunkt i u-ländernas betalningsbalans
kan dessa flöden uppskattas till åtminstone 25—30 miljarder
kr. Den internationellt brukade statistiken kommer därmed att väsentligt
överskatta den verkliga resursöverföringen till u-länderna.
Många skäl talar för att en klar distinktion görs mellan offentligt bistånd
och andra transaktioner med u-länderna. Även om privata resursflöden till
u-länderna kan påskynda BNP-tillväxten och därför tillmäts betydelse, är
det endast genom offentligt bistånd som de rika länderna påtar sig en egentlig
belastning till förmån för u-länderna. Kommersiella transaktioner, vilka
mellan industriländerna anses utgöra ett normalt inslag i den internationella
handeln — t. ex. fleråriga krediter vid export av flygplan och fartyg
— kan inte betraktas som bistånd endast för att den ena parten är ett
u-land.
Det vore ett framsteg om givarländernas insatser kunde bedömas efter
den reella börda som bärs av resp. land. Intill dess att en lösning har funnits
på frågan hur denna skall mätas med hänsyn till bl. a. återflödet av
räntor och vinster, förefaller det offentliga biståndet vara det för internationella
jämförelser mest lämpade begreppet. Ett ytterligare skäl för detta
är att kvantitativa mål av denna karaktär bör omfatta endast transaktioner
som kan styras av givarlandets regering.
Villkoren för de olika ländernas biståndsinsatser varierar kraftigt. Detta
avspeglas endast delvis i den internationella statistiken, eftersom hänsyn
ej tas till räntebetalningar vid beräkningen av det s. k. nettoflödet av offentligt
bistånd. De reella lånevillkoren är vidare ofta väsentligt mindre gynnsamma
än de officiellt registrerade, eftersom huvuddelen av det bilaterala
biståndet är bundet till upphandling i givarlandet. Olika uppskattningar
av biståndsbindningens effekter på varornas priser har gjorts. Fördyringen
har bedömts uppgå till i genomsnitt minst 20 %.
Beldagligtvis har strävanden förekommit att binda även bidrag inom ra -
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
men för olika multilaterala organ till upphandling i de enskilda givarländerna.
Vid senaste förhandlingarna om påfyllnad av IDA:s resurser undveks
dylika inskränkningar i den fria upphandlingen endast tack vare ett aktivt
motstånd från vissa givarländer, däribland Sverige. Ändringen av den Interamerikanska
utvecklingsbankens (IDB) upphandlingspolitik, som innebär
att anbudsrätt knutits till icke utnyttjade bidrag, har kritiserats starkt av
de flesta givarländer.
Informationsverksamheten
Informationen om u-länderna måste kontinuerligt anpassas till en föränderlig
verklighet. Alla planer för information bör därför fortlöpande
kunna omprövas. De grundläggande principerna och riktlinjerna för informationen
om utvecklingsproblemen måste emellertid läggas fast. Detaljplaneringen
av informationsverksamheten kräver fasta ramar i fråga om såväl
principer som resurser.
Det gäller därvid att först klart och entydigt formulera målen för informationsverksamheten.
Ledning finns i prop. 1968: 101 och i riksdagens uttalanden
med anledning härav, där det framhölls att det är av grundläggande
betydelse att förståelse skapas för ett nytt internationellt perspektiv och
medvetande. Informationen skall bidra till en breddad opinionsbildning och
folkupplysning med internationell inriktning.
En informationspolitik på biståndssidan bör i första hand inriktas på att
skapa och sprida kunskap om underutvecklingens orsaker och om utvecklingsproblem.
U-landsinformationen måste ha till syfte att till en bred opinion
förmedla kunskap om dessa frågor så att underlag skapas för en allsidig
debatt om biståndets mål och medel. En del av resurserna bör avdelas
för information om SIDA:s verksamhet.
Det finns skäl som talar för att behovet av information om u-länderna
kommer att öka. Informationsverksamheten måste därför byggas ut ytterligare.
Anslagsutvecklingen
Enligt det av statsmakterna fattade principbeslutet om utbyggnaden av
det statliga utvecklingsbiståndet skall det s. k. 1 %-målet uppnås budgetåret
1974/75 genom successiva anslagshöjningar (prop. 1968: 101, SU 128,
rskr 302). Under den tid 1 %-planen hittills tillämpats har de totala biståndsanslagen
ökats med i genomsnitt 25 % per budgetår, dvs. med den
procentsats som i propositionen angavs som behövlig för att målet skall nås
budgetåret 1974/75.
För budgetåret 1970/71 förordar jag en total ökning av biståndsanslagen
med ca 166 milj. kr. från ca 634 milj. kr. till ca 800 milj. kr. eller med drygt
26 %. Enligt beslutet om 1 %-målet skall detta beräknas netto, vilket innebär
att man vid anslagsberäkningen bör ta hänsyn till återflödet i form av
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 21
amorteringar och räntebetalningar. Genom en nyligen företagen förlängning
av den amorteringsfria perioden för de krediter som beviljades före budgetåret
1967/68 kommer den första amorteringen på en svensk utvecklingskredit
att erläggas först den 31 december 1973. I motsats till vad gäller
amorteringarna måste emellertid låntagarna redan nu betala räntor varje
år. Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1970/71 har hänsyn tagits till
det beräknade återflödet i form av räntor samma budgetår.
Budgetår, milj. kr.
Allmänna bidrag till internationella |
1969/70 Anslag |
1970/71 Förslag |
1971/72 1972/73 |
1970—7: Summa |
|
utvecklingsprogram............ |
263 |
283 |
355 |
410 |
1 048 |
Fältverksamhet................. |
210 |
275 |
320 |
370 |
965 |
Utvecklingskrediter.............. Förvaltning, utbildning, rekrytering |
140 |
215 |
250 |
300 |
765 |
och information............... |
21 |
27 |
41 |
52 |
120 |
Totalt |
634 |
800 |
966 |
1 132 |
2 898 |
Som framgår av översikten kommer under budgetåret 1970/71 relationerna
mellan allmänna bidrag till internationella program och direkta insatser
att förskjutas något i riktning mot en dominans för de direkta insatserna.
Eftersom redovisade planeringsramar för de olika biståndsformerna endast
är indikativa kan emellertid en förskjutning i motsatt riktning mellan bilateralt
och multilateralt bistånd aktualiseras redan under budgetåren
1971/72 och 1972/73. Stor flexibilitet utmärker alltså den antydda fördelningen.
Detta är särskilt viktigt i dagens situation då behoven vad beträffar
UNDP och IDA är svåra att förutse. Som jag tidigare nämnt prövas fortlöpande
den framtida fördelningen av vårt bistånd på olika biståndsvägar och
biståndsformer.
Av de nära 2 900 milj. kr., som utgör den totala planeringsramen för de
tre budgetåren, beräknas ca 1 050 milj. kr. ställas till internationella organisationers
förfogande, medan 1 730 milj. kr. beräknas utgöra planeringsram
för de direkta insatserna, inklusive multi-bi-bistånd. För förvaltning,
utbildning och information beräknas 27 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
För de båda följande åren har tentativt 41 milj. kr. resp. 52 milj. kr. beräknats
för dessa ändamål, varvid beloppen är beräknade så att det skall finnas
möjlighet att till dessa anslag föra över kostnaderna för SlDA:s biståndskontor,
som f. n. belastar ett sakanslag.
Organisatoriska frågor
Inom Kungl. Maj :ts kansli handläggs frågor rörande svenskt utvecklingsbistånd
huvudsakligen i utrikes-, finans- och handelsdepartementen. I enlighet
med departementsstadgan bereds tekniskt och humanitärt bistånd
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
sålunda i utrikesdepartementet och finansiellt bistånd i finansdepartementet
medan i handelsdepartementet handläggs frågor rörande kommersiellt
och handelspolitiskt bistånd. Utrikesdepartementet är vidare ansvarigt för
samordningen av biståndspolitiken. Härutöver har ett särskilt interdepartementalt
samrådsorgan, biståndsberedningen, inrättats omfattande företrädare
för även andra departement samt SIDA.
Denna uppdelning av biståndsfrågorna på flera departement kompletterad
med ett samrådsförfarande har varit naturlig med hänsyn till den allmänna
utvecklingen av de svenska biståndsinsatserna. Biståndsansträngningarna
har tagit sin början som en serie punktinsatser i fråga om kunskaps-
och kapitalöverföring samt handelsfrämjande åtgärder. Impulserna
till dessa utgick ofta från olika internationella fackorgan i anknytning till
deras ursprungliga ordinarie verksamhet, vars nationella förankring varit
skilda departement i medlemsländerna. Generellt gäller också att biståndsärendena
ofta har viktiga såväl utrikes- och handelspolitiska som finansiella
och samhällsekonomiska aspekter.
Den kraftiga och målmedvetna expansionen av det svenska utvecklingsbiståndet,
som genomförs med stöd av riksdagens beslut om att 1 %-målet
skall uppnås budgetåret 1974/75, ställer emellertid växande krav på administrativ
samordning, såväl i fråga om verksamheten inom Kungl. Maj :ts
kansli som i biståndsmyndigheten. Dessa krav understryks också av den
integration av biståndsinsatserna, som eftersträvas i allt högre grad. Erfarenheterna
visar att utvecklingsproblematiken måste angripas på bred front
med en rad sinsemellan stödjande åtgärder. Man strävar nu att överbrygga
gränserna mellan de olika formerna av bistånd — tekniskt, finansiellt, handelspolitiskt,
kommersiellt resp. multilateralt och bilateralt.
Riksdagen har vid skilda tillfällen uppmärksammat dessa frågor. Sålunda
uttalade sig riksdagen år 1967 (SU 53, rskr 151) för »en ökad organisatorisk
och anslagsteknisk samordning av utvecklingsbiståndet». Utskottet betonade
i utlåtandet vikten av att biståndsverksamheten samordnas »under enhetlig
ledning» så att tillämpningen av en »totalsyn» på utvecklingsbiståndet
ytterligare underlättas. Samtliga biståndsanslag föreslogs sammanförda
under tredje huvudtiteln.
I prop. 1968: 101 tog jag upp dessa uttalanden och föreslog vissa åtgärder
syftande till administrativa förbättringar. Jag framhöll därvid att organisatoriska
reformer kunde visa sig påkallade under den kommande kraftiga expansionen
av biståndsverksamheten. Vad jag sålunda anförde föranledde
ingen erinran från riksdagen.
Mot bakgrund av vad jag anfört om de växande kraven på samordning,
som expansionen av biståndsverksamheten och den tilltagande integrationen
mellan biståndsformerna nu ställer, är avsikten att fördelningen mellan departementen
av ärenden rörande utvecklingsbistånd skall ändras. Avsikten
är sålunda att frågor rörande finansiellt utvecklingsbistånd skall föras
över från finansdepartementet till utrikesdepartementet. Inom sistnämnda
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 23
departement avses avdelningen för internationella biståndsärenden att omorganiseras
och förstärkas, med sikte på bl. a. en förbättrad långsiktig planering
av den svenska biståndspolitiken samt uppföljning av budget- och
organisationsfrågor. Personalbehovet bör, som jag tidigare i dag har anfört,
tillgodoses främst genom en överföring av vissa tjänster till utrikesdepartementet.
Det torde emellertid också bli aktuellt att inrätta vissa nya tjänster,
bl. a. en tjänst som statssekreterare. Avsikten är att dessa frågor skall anmälas
för riksdagen i särskild proposition.
I samband med den nämnda omorganisationen bör även en anslagsteknisk
samordning genomföras. Sålunda bör samtliga biståndsanslag föras in under
tredje huvudtiteln. Detta föreslår jag bör ske fr. o. m. budgetåret 1970/71,
tills vidare med bibehållande av de nuvarande anslagen.
När det gäller biståndsmyndigheten sker, som jag berörde i föregående års
statsverlcsproposition, en undersökning av den framtida organisationens utformning
inom SIDA i samverkan med statskontoret. Denna undersökning
kommer att intensifieras, varvid man särskilt skall uppmärksamma behovet
av förbättrad planering och kontroll av verksamheten.
C 1. Vissa FN-organs biståndsprogram
1968/69 Utgift .................. 91 766 500
1969/70 Anslag ................ 114 280 000
1970/71 Förslag ................ 133 320 000
Anslaget utnyttjas under innevarande budgetår för bidrag till FN:s utvecklingsprogram
(UNDP: 96,2 milj. kr.), FN:s barnfond (UNICEF: 15
milj. kr.), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR: 2 080 000 kr.) och FN:s
hjälporganisation för Palestina-flyktingar (UNRWA: 1 milj. kr.).
I den långtidsplan för utvecklingsbiståndet som antogs av 1968 års riksdag
ingick en minimiram för anslag och planering under treårsperioden
1968/69—1970/71, som belöpte sig till sammanlagt 1 812 milj. kr. Av detta
belopp förutsattes minst 710 milj. kr. utgöra allmänna bidrag till internationella
utvecklingsprogram (fördelade på de tre nämnda budgetåren
med resp. 205, 238 och 267 milj. kr.). Det förutsattes samtidigt att successivt
stigande anslagshöjningar för utvecklingsbiståndet som helhet från år till år
skulle vidga dispositionsramarna utöver de nämnda minimibeloppen.
Samtidigt som riksdagen fattade beslut om allmänna bidrag för budgetåret
1968/69 till vissa FN-organs biståndsprogram och därvid anvisade sammanlagt
92 460 000 kr. till UNDP, UNICEF, UNHCR och UNRWA, medgav
riksdagen att förhandsutfästelser om fortsatta och stigande bidrag avgavs
för budgetåren 1969/70 och 1970/71 gentemot UNDP (med 91 milj. resp.
104 milj. kr.), UNICEF (med 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren)
och UNHCR (med 2 080 000 resp. 2 340 000 kr.).
Riksdagen har därefter godkänt ytterligare höjningar utöver den ursprungliga
planeringsramen och att utfästelser således görs för budgetåren
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
1970/71 och 1971/72 gentemot UNDP (med 109,2 milj. resp. 114,4 milj.
kr.), UNICEF (med 20 milj. resp. 30 milj. kr.) och UNHCR (med 3 120 000
kr. för vart och ett av budgetåren).
Departementschefen
I enlighet med 1968 och 1969 års riksdagsbeslut om utvecklingsbiståndet
har Sverige vid den senaste bidragskonferensen för FN:s utvecklingsprogram
(UNDP) i oktober förra året kunnat avge utfästelser om stigande bidrag
till UNDP:s verksamhet, nämligen med 21 milj. dollar (109,2 milj. kr.)
för verksamhetsåret 1970 och 22 milj. dollar (114,4 milj. kr.) för verksamhetsåret
1971.
Vid samma bidragskonferens, som i första hand avsåg verksamhetsåret
1970, gjorde de deltagande länderna, dvs. FN:s medlemsstater plus ett antal
andra länder som Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, konkreta utfästelser
om bidrag för detta år med ett sammanlagt belopp av ca 112 milj.
dollar. De totala bidragen till UNDP under år 1969 uppgick till ca 197 milj.
dollar. Att utfästelserna för år 1970 tills vidare stannat vid ett så mycket lägre
belopp får ses mot bakgrunden av att Förenta staterna som traditionellt
svarat för ca 40 % av UNDP:s finansiering icke kunde lämna något löfte
om bidragets storlek. Den amerikanska delegaten meddelade emellertid att
den amerikanska administrationen hos kongressen begärt bemyndigande att
höja sitt bidrag med ca 45 %. Även ett antal andra betydande bidragsgivare
kunde vid konferensen ej lämna bestämda utfästelser angående sina kommande
bidrag. Vid beslutet om UNDP:s upprättande år 1965 hoppades man
att nivån 200 milj. dollar skulle kunna uppnås redan år 1967. År 1966 uppställde
FN:s generalsekreterare ett bidragsmål på 350 milj. dollar för år 1970.
Detta modifierade han i en vädjan till medlemsstaterna under hösten 1969
till 250 milj. dollar. Det är dock osäkert om ens detta mål kommer att kunna
uppnås. Under de senaste åren har vid sidan av USA:s bidrag främst ett
antal mindre industriländer svarat för ökningen av UNDP:s resurser. Läget
är således nu att de sex länderna Sverige, Danmark, Canada, Nederländerna,
Norge och Finland, vars sammanlagda andel i FN:s reguljära
budget uppgår till endast ca 7 %, tillsammans svarar för mer än 30 % av
UNDP:s kostnader. En förutsättning för att UNDP:s resurser avsevärt skall
ökas är självfallet dock att de stora industriländerna, som hittills endast
låtit en mindre del av sitt offentliga bistånd gå till UNDP och andra internationella
och multilaterala biståndsprogram, ger ett kraftigt ökat stöd åt
denna biståndsform. Den nyligen framlagda Pearson-rapporten rekommenderar
en sådan omläggning. För att påverka en utveckling i denna riktning
synes dock också positiva och snabba resultat av den genomgripande Jacksonstudien
av UNDP:s och fackorganens förmåga att ta på sig en väsentligt
ökad programvolym vara av avgörande betydelse. Såsom redan nämnts kommer
denna att behandlas under våren 1970 i första hand i UNDP:s styrelse.
Innan resultaten av denna behandling kan bedömas anser jag det inte moti
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 25
verat att avge utfästelser till UNDP för budgetåret 1972/73 med högre belopp
än redan för budgetåret 1971/72 avgiven utfästelse, dvs. med 22 milj.
dollar. Man bör dock hålla en möjlighet öppen att kunna ställa ytterligare
svenska utfästelser i utsikt i den mån utvecklingen gör detta motiverat.
Till FN:s barnfond (UNICEF) har för verksamhetsåret 1970 ett bidrag på
20 milj. kr. beräknats och utfästs, dvs. en höjning med en tredjedel i förhållande
till innevarande budgetår (15 milj. kr.). Höjningen av bidraget har
motiverats främst av UNICEF:s växande engagemang på familjeplaneringens
område inom ramen för den traditionella mödra- och barnavård, som
utgör ett framträdande element i UNICEF:s verksamhet. UNICEF:s kapacitet
att inom ramen för dess nuvarande organisation administrera ökat bistånd
motiverar likaledes bidragshöjningen. Inom den nya planeringsramen
för budgetåren 1971/72 och 1972/73 vill jag förorda att som riktpunkt för
de allmänna årsbidragen till UNICEF beräknas 30 milj. kr. för verksamhetsåret
1971 och 40 milj. kr. för verksamhetsåret 1972 samt att Ivungl.
Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att lämna fasta utfästelser om
bidragsbelopp av angiven storlek.
Det svenska bidraget till FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) ordinarie
program uppgår innevarande budgetår till 2 080 000 kr. eller det beräknade
motvärdet av 400 000 dollar. För budgetåret 1970/71 förordar jag att ett anslag
beräknas om 3 120 000 kr. eller det beräknade motvärdet av 800 000
dollar. Jag förordar vidare att riksdagens bemyndigande inhämtas för utfästelse
att lämna UNHCR bidrag med det beräknade motvärdet av minst
600 000 dollar för vart och ett av verksamhetsåren 1971, 1972 och 1973.
Vad avser FN:s hjälporganisation för Palestina-flyktingar (UNRWA)
förordar jag såsom allmänt årsbidrag att oförändrat 1 milj. kr. utgår för
verksamhetsåret 1971.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Ivungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) medge att Sverige utfäster sig att lämna allmänna bidrag
till Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP)
med minst det beräknade motvärdet av sammanlagt 65 milj.
dollar eller 338 000 000 kr. under verksamhetsåren 1970—
1972, fördelade med 109 200 000 kr. (21 milj. dollar) budgetåret
1970/71 och 114 400 000 kr. (22 milj. dollar) under
vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73;
b) medge att Sverige utfäster sig att lämna allmänna bidrag
till Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) med sammanlagt
90 000 000 kr. under verksamhetsåren 1970—1972
fördelade med 20 000 000 kr. på budgetåret 1970/71,
30 000 000 kr. på budgetåret 1971/72 och 40 000 000 kr. på
budgetåret 1972/73;
c) medge att Sverige utfäster sig att lämna allmänna bidrag
till Förenta Nationernas flyktingkommissariat
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
(UNHCR) med det beräknade motvärdet av sammanlagt
1,8 milj. dollar eller 9 360 000 kr. för verksamhetsåren
1971—1973, fördelade med 3 120 000 kr. (600 000 dollar) på
vart och ett av budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73;
d) medge att Sverige lämnar ett allmänt bidrag av
1 000 000 kr. till Förenta Nationernas hjälporganisation för
Palestina-flyktingar (UNRWA) för verksamhetsåret 1971;
e) medge att utfästelser inom angivna planeringsramar
görs därutöver med de belopp som befinns lämpliga efter
närmare överväganden;
f) till Vissa FN-organs biståndsprogram för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 133 320 000 kr.
C 2. Fältverksamhet
1968/69 Utgift____ 105 633 054 Reservation ---- 22 241 533
1969/70 Anslag ... 210 000 000
1970/71 Förslag .. 275 000 000
Från fälverksamhetsanslaget finansieras Sveriges direkta utvecklingssamarbete
med u-länderna på gåvobasis — såväl tekniskt bistånd som varubistånd.
Dessutom utgår från anslaget medel för bestridande av humanitära
biståndsinsatser utöver Sveriges ordinarie bidrag till FN:s båda flyktingprogram,
Sveriges andelar i gemensamma nordiska projekt samt insatser
administrerade av internationella biståndsorgan med särskild finansiering
på gåvobasis från Sverige (s. k. multi-bi-insatser).
SIDA
Det direkta gåvobiståndet är fördelat i sex sektorprogram, nämligen familjeplanering,
landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning, undervisning,
förvaltning, humanitärt bistånd inklusive katastrofhjälp samt biträdande
experter för FN-organens biståndsverksamhet.
I det följande redovisas SIDA:s framställningar i ärendet i sammandrag.
Anslagets fördelning på de olika sektorprogrammen för innevarande budgetår
och SIDA:s beräkningar för budgetåren 1970/71 och 1971/72 framgår
av följande tabell.
Budgetår, milj. kr.
Program 1969/70 1970/71 1971/72
Familjeplanering................................ 44 65 71
Landsbygdsutveckling jämte livsmedelsförsörjning ... 65 99 118
Undervisning................................... 81 90 107
Förvaltningsbistånd.............................. 5 7 14
Humanitärt bistånd............................. 38 53 36
Biträdande FN-experter.......................... 9 9 11
242 323 357
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 27
Program |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
Tillkommer för biståndskontor |
7 |
8 |
8 |
Till Kungl. Maj :ts förfogande |
5 |
5 |
5 |
Totalt |
254 |
336 |
370 |
Anslag................. |
1210 |
ro to 00 o |
3328 |
1 Beslutat av riksdagen år 1969
2 Föreslås i SIDA:s anslagsframställning
3 Schematisk uppräkning med 25 % från år till år med utgångspunkt från 210 milj. kr. för budgetåret
1969/70.
SIDA bedömer att anvisade medel för budgetåret 1969/70 och medelsutrymmet
för budgetåret 1970/71, beräknat med ledning av de av riksdagen
antagna ramarna för anslagsutvecklingen, redan tagits i anspråk genom
åtaganden och detaljplanering. Utbetalningar till följd av nya åtaganden
bedöms kunna ske först budgetåret 1971/72. För att bereda ökat utrymme
för en snabb expansion inom 1 %-planens ram, bl. a. till förmån för familj eplaneringsprogrammet
och för ändamål som inte tidigare beaktats vid anslagsberäkningen,
erfordras därför större anslag för budgetåret 1970/71 än
det belopp om 240 milj. kr., vilket angivits som planeringsram för fältverksamheten
under nämnda budgetår. SIDA har vid denna anslagsberäkning
tagit hänsyn till de höjningar av bidragen till internationella program, varom
utfästelser redan gjorts, och även till en beräknad höjning av anslaget
till utvecklingskrediter med 40 milj. kr. liksom till höjningarna av anslagen
till information och till den centrala förvaltningen.
SIDA har praktisk möjlighet att, utöver familjeplaneringsbistånd och
annat redan detaljplanerat bistånd, betydligt vidga såväl utbildnings- som
landsbygdsutvecklings- och livsmedelsförsörjningsprogrammet. Även flyktinghjälpen
och stödet åt nationella befrielserörelser i Afrika liksom andra
humanitära insatser kan vid behov vidgas. Utrymme kan behöva skapas för
bistånd vid hastigt påkommande behov av humanitär natur. Temporära insatser
i Vietnam kan göras, medan planeringen av bistånd till ett Vietnam
i fred fortgår. SIDA hävdar vidare att den insatsvolym som är under planering
för budgetåren 1969/70, 1970/71 och 1971/72 inte är tillräcklig med
tanke på storleken av de anslag som man förutser för de därefter kommande
budgetåren.
SIDA föreslår följaktligen en höjning av fältverksamhetsanslaget som är
större än de 25 %, som antagits vara behövliga från år till år för att det
uppställda 1 %-målet skall nås 1974/75. Den särskilt stora ökningen (33 %)
av fältverksamhetsanslaget i förhållande till övriga anslag motiverar SIDA
med att det är önskvärt att ha ett stort gåvoinslag i den totala biståndsgivningen.
SIDA anför att det, oberoende av den framtida avvägningen mellan det
direkta gåvobiståndet och andra biståndsformer, kommer att krävas personella
resurser hos de i biståndsverksamheten engagerade myndigheterna för
biståndspolitikens utformning och för insatsernas planering och genomförande
vilka är av väsentligt större omfattning än vad som finns i dag. Resurser
för planering av insatser om tre eller fyra år behövs redan nu. Om
tillräcklig planeringskapacitet ställs till förfogande och manöverutrymme i
form av ytterligare anslagshöjningar skapas under budgetåret 1970/71, kan
planeringen för de kommande årens stora anslagshöjningar samtidigt förstärkas.
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Eftersom genomförandet av de olika sektorprogrammen inom fältverksamheten
stöter på dröjsmål och hinder av olika slag blir regelmässigt alltid
en del av utbetalningarna uppskjutna. SIDA uppger att den sammanlagda
eftersläpningseffekten med ledning av flera års erfarenhet kan uppskattas
med tämligen stor säkerhet. För att till fullo utnyttja anslagen tilllämpar
SIDA därför en s. k. överplaneringsteknik. Denna innebär att såvitt
möjligt förbereds så omfattande insatser att de, om de genomförs, skulle
medföra en sammanlagd utgiftsvolym överstigande tillgängliga medel.
Av tabellen framgår också att beräknade utgifter för budgetåret 1970/71
överstiger SIDA:s eget förslag till anslag med 56 milj. kr.
SIDA anför att möjlighet finns att under budgetåret medelsbehov kan
göra sig gällande som inte nu kan beräknas till sin storlek eller knytas till
något konkret förberedelsearbete, varför det är önskvärt att gåvobiståndet
har en medelsram, som medger en viss flexibilitet i fråga om omfattning
och inriktning.
Beträffande fältverksamlietsbiståndets innehåll och inriktning förutsätter
SIDA en fortsatt koncentration av drygt hälften av verksamheten till
högst ett tiotal länder, däribland de nuvarande s. k. huvudmottagarländerna.
I de flesta av dessa planerar SIDA utbyggnad av biståndskontorsorganisationen.
Fältverksamheten skall, som tidigare anförts, drivas inom ramen
för sektorprogrammen med en särskild expansion i fråga om familjeplanering.
Ca 30 % av anslaget beräknas gå till finansiering av bistånd
som förbereds och genomförs i olika FN-organs regi i samråd med SIDA.
Dessa s. k. multi-bi-insatser utgör delar av sektorprogrammen. De är liksom
familjeplaneringsbiståndet inte i samma höga grad som det direkta
gåvobiståndet i övrigt bundna av länderkoncentrationsprincipen.
Översikt över Sveriqes utvecklinqsbistånd under fältverksamhetsanslaqet.
(1 000 kr.)1
Medelsför- |
Ber. me- |
SIDA:s |
|
brukning |
delsförbruk- |
beräkning |
|
1968/69 |
ning 1969/70 |
avseende 1970/71 |
|
Länderfördelade insatser ETIOPIEN |
|||
Familjeplanering........................... |
14 |
100 |
100 |
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörj-ning |
|||
Regionalt utvecklingsprojekt (CADLT)...... |
9 895 |
5 700 |
10 800 |
Nutritionsprojekt (ENI).................. |
2 480 |
3 800 |
3 700 |
Asella stad, vatten....................... |
451 |
300 |
— |
Personalbistånd, jordbruk................. |
— |
200 |
750 |
Personalbistånd, skog.................... |
— |
500 |
1 500 |
Undervisning |
|||
Skolbyggnadsprojekt (ESBU).............. |
8 280 |
7 157 |
7 300 |
Medicinska fakulteten (FMPD)............ |
1 108 |
1 965 |
1 200 |
Byggnadstekniska institutet (ESIBT)....... |
2 844 |
2 993 |
1 750 |
FN, Protesinstitut ...................... |
— |
200 |
200 |
Personalbistånd, sekundärskoleprojekt...... |
— |
618 |
558 |
Personalbistånd, övrigt................... |
— |
1 250 |
1 350 |
Lärarutbildning.......................... |
— |
— |
1 600 |
Skolbokspapper.......................... |
1 310 |
— |
— |
Förvaltningsbistånd |
|||
Personalbistånd.......................... |
2 992 |
300 |
500 |
1 Tabellen upptar enbart länderfördelade insatser.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
29
Humanitärt bistånd
Hälsocentraler...........................
Personalbistånd..........................
Biståndslcontor............................
Totalt Etiopien
INDIEN
Familjeplanering...........................
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning
Handelsgödsel.
..........................
Undervisning
Papperstekniskt institut..................
Totalt Indien
KENYA
Familjeplanering...........................
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning
A
I-projekt..............................
FAO integrerat jordbrukskreditprojekt.....
Personalbistånd, jordbruk.................
Personalbistånd, skog....................
Personalbistånd, vatten...................
Undervisning
Sekreterarskolor .........................
Nordiskt kooperationsprojekt..............
Lärarhögskola (KSTC)....................
Personalbistånd..........................
F örvaltningsbistånd
Personalbistånd..........................
Biståndskontor............................
Totalt Kenya
PAKISTAN
F amilj eplanering
FP-projekt (SPFWP).....................
Kondomfabrik...........................
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning
A
I-projekt..............................
FAO, oljeväxtprojekt.....................
FAO, fiskebåtsprojekt....................
FAO, rislagring, bearbetning..............
FAO, foderutveckling....................
FAO, husdjursavel.......................
Personalbistånd, skog....................
Handelsgödsel...........................
Undervisning
Yrkesskola, Landhi......................
Yrkesskola, Kaptai.......................
Yrkesskola, Gujrat........................
ITI, Lahore.............................
Bussprojekt.............................
Skolbokspapper..........................
FN, regionplaneinstitut...................
F örvaltningsbistånd
Personalbistånd..........................
Telekommunikationsprojekt...............
Biståndskontor............................
Medelsför- |
Ber. me- |
SIDA:s |
brukning |
delsförbruk- |
beräkning |
1968/69 |
ning 1969/70 |
avseende 1970/71 |
1 423 |
2 900 |
2 500 |
— |
860 |
860 |
1 665 |
1 895 |
2 068 |
32 462 |
30 738 |
36 736 |
5 235 |
9 000 |
13 500 |
2 903 |
8 200 |
11 |
200 |
387 |
— |
— |
|
8 525 |
17 200 |
24 |
700 |
_ |
340 |
358 |
2 976 |
3 000 |
2 400 |
— |
600 |
2 000 |
— |
300 |
500 |
•— |
300 |
1 000 |
— |
300 |
800 |
._. |
_ |
1 000 |
3 897 |
3 300 |
2 800 |
3 439 |
6 737 |
4 410 |
130 |
562 |
780 |
155 |
100 |
100 |
398 |
916 |
1 292 |
0 995 |
16 455 |
17 440 |
9 203 |
10 750 |
10 600 |
— |
— |
5 000 |
3 |
300 |
2 400 |
— |
200 |
300 |
— |
— |
200 |
— |
—• |
3 800 |
— |
—. |
900 |
— |
— |
800 |
— |
■— |
300 |
— |
8 600 |
17 200 |
1 |
10 |
. _ |
1 162 |
1 453 |
3 100 |
1 583 |
1 592 |
2 600 |
— |
1 900 |
620 |
355 |
403 |
— |
3 578 |
4 000 |
4 000 |
— |
— |
700 |
_ |
SO |
_ |
792 |
1 105 |
2 000 |
650 |
897 |
859 |
7 327 |
31 290 |
55 379 |
Totalt Pakistan
30
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
TANZANIA
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning
Nordiska
Mbeya-projektet................
Personalbistånd, jordbruk.................
Nutritionsinstitut........................
Personalbistånd, skog....................
Personalbistånd, vatten...................
Undervisning
Nordiska Tanganyika-proj ektet (NTP)......
Svensk-danskt kooperationsprojekt.........
FAO, hushållsskola.......................
Personalbistånd..........................
Sekreterarskola..........................
Korrespondensinstitut....................
F örvaltningsbistånd
Personalbistånd..........................
Humanitärt bistånd
Personalbistånd, hälsovård................
Biståndskontor............................
Totalt Tanzania
TUNISIEN
F amilj eplanering
Mödra- och barnavårdscentral (PMI).......
AV-expert och fredskår...................
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning
FAO-olivoljeprojekt.
.....................
FAO, skogsprojekt.......................
Undervisning
Fiskeskola..............................
UNESCO, flickskola......................
ILO, kvinnoutbildning....................
UNDP/ILO, förberedande yrkesutbildning ..
Kelibia, vattenförsörjning.................
Förvaltningsbistånd
Personalbistånd..........................
Biståndskontor............................
Totalt Tunisien
Medelsför- |
Ber. me- |
SIDA:s |
brukning |
delsförbruk- |
beräkning |
1968/69 |
ning 1969/70 |
avseende 1970/71 |
— |
2 000 |
4 000 |
— |
350 |
600 |
— |
500 |
2 000 |
— |
500 |
4 000 |
— |
4 000 |
4 500 |
3 751 |
2 700 |
2 200 |
— |
1 200 |
1 700 |
545 |
1 000 |
300 |
— |
1 400 |
1 700 |
— |
— |
3 000 |
— |
500 |
800 |
3 487 |
1 500 |
1 500 |
_ |
784 |
560 |
550 |
1 484 |
1 535 |
8 333 |
17 918 |
28 395 |
690 |
1 500 |
1 500 |
— |
400 |
400 |
— |
1 000 |
3 000 |
644 |
950 |
1 100 |
— |
4 000 |
5 000 |
— |
■—■ |
2 300 |
— |
— |
800 |
— |
400 |
800 |
_ |
100 |
100 |
394 |
632 |
876 |
728 |
8 982 |
16 876 |
ZAMBIA
Landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning
FAO,
jordbrukskooperation...............
Personalbistånd, jordbruk.................
Personalbistånd, skog....................
Undervisning
Personalbistånd..........................
F örvaltningsbistånd
Personalbistånd..........................
Biståndskontor............................
539 |
1 150 |
1 150 |
— |
2 350 |
4 950 |
— |
800 |
700 |
— |
157 |
120 |
i in |
349 |
781 |
477 |
1 034 |
937 |
2127 |
5 840 |
8 638 |
Totalt Zambia
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
31
ÖVRIGA LÄNDER
Afghanistan...............................
Cuba.....................................
Östafrikanska gemenskapen (EAC)...........
Liberia...................................
Nigeria...................................
Demokratiska Republiken Vietnam...........
Sierra Leone..............................
Sudan....................................
Södra Afrika..............................
Turkiet...................................
Övriga länder
Medelsför- |
Ber. me- |
SIDA:s |
brukning |
delsförbruk- |
beräkning |
1968/69 |
ning 1969/70 |
avseende 1970/71 |
2 899 |
3 300 |
4 300 |
— |
1 500 |
2 500 |
38 |
120 |
500 |
982 |
895 |
560 |
12 625 |
— |
— |
-— |
16 000 |
20 000 |
— |
1 500 |
500 |
— |
—- |
200 |
3 296 |
4 350 |
9 000 |
— |
2 000 |
1 500 |
19 840 |
29 665 |
39 060 |
D e partem entschefen
Det totala medelsbehovet för fältverksamheten har i SIDA:s anslagsframställning
beräknats till 280 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Med hänsyn
till den avvägning mellan samtliga anslag inom utvecklingsbiståndet,
som jag tidigare berört, bör för budgetåret 1970/71 till fältverksamhetsanslaget
anvisas 275 milj. kr.
Inom anslaget beräknar jag 25 milj. kr. för humanitärt bistånd till Demokratiska
Republiken Vietnam, 10 milj. kr. till den humanitära hjälpen till
FN:s hjälporganisation för Palestina-flyktingar (UNRWA) och medel för
det humanitära biståndet till offren för konflikten i Nigeria.
Den slutliga fördelningen av medel på skilda ändamål inom ramen för
anslaget torde i sedvanlig ordning få ske genom Ivungl. Maj :ts beslut.
Jag hemställer att Ivungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fältverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 000 kr.
C 3. Finansiellt utvecklingsbistånd
1968/69 Utgift . .. J229 904 923 Reservation . . 306 134 128
1969/70 Anslag ... 289 000 000
1970/71 Förslag .. 363 967 000
1 Anslagen Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd och Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd.
Medel för finansiellt utvecklingsbistånd tas fr. o. m. budgetåret 1969/70
upp under ett enda anslag benämnt Finansiellt utvecklingsbistånd med särskilda
anslagsposter för multilateralt resp. bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd
i stället för skilda anslag för dessa ändamål.
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd
Denna anslagspost utnyttjas för bidrag till Internationella utvecklingsfonden
(International Development Association — IDA), de regionala utvecklingsbankerna,
Internationella livsmedelsprogrammet (World Food
Programme — WFP) och för bistånd enligt 1967 års konvention om livsmedelshjälp.
Hur de medel som anslagits till multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd
har fördelats sedan budgetåret 1960/61 framgår av följande sammanställning.
För fullständighetens skull har även storleken på de medel som
anslagits till bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd redovisats i tablån.
Anslag till finansiellt utvecklingsbistånd budgetåren 1960/61—1969/70 samt
förslag till anslag för budgetåret 1970/71. Beloppen angivna i milj. kr.
1960/61— 1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Multilateralt finansiellt utveck-lingsbistånd ................ |
182,3 |
62,1 |
70,0 |
112,7 |
149,0 |
149,0 |
Internationella utvecklingsfon-den (IDA).................. |
171,9 |
51,7 |
51,7 |
72,4 |
87,9 |
103,5 |
Regionala utvecklingsbanker . .. |
— |
‘(28,6) |
2,6 |
2,6 |
18,2 |
2,6 |
Internationella livsmedelspro-grammet .................. |
10,4 |
10,4 |
15,7 |
15,7 |
20,9 |
20,9 |
1967 års konvention om livsme-delshjälp ................... |
— |
— |
— |
22,0 |
22,0 |
22,0 |
Bilateralt finansiellt utvecklings-bistånd .................... |
230,0 |
110,0 |
125,0 |
105,0 |
110,0 |
215,0 |
Anslag till finansiellt utvecklings-bistånd .................... |
412,3 |
172,1 |
195,0 |
217,7 |
289,0 |
364,0 |
1 Avser bidrag till Asiatiska utvecklingsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken vilka
för budgetåret 1966/67 redovisades under anslaget Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd.
Reservationen på anslaget Multilateralt finansiellt utvecklingsbistånd,
som fr. o. m. budgetåret 1969/70 överförts till det nya anslaget Finansiellt
utvecklingsbistånd var vid utgången av budgetåret 1968/69 ca 48,6 milj. kr.,
vilket var 12,5 milj. kr. mindre än reservationen vid slutet av budgetåret
1967/68.
Såsom närmare beskrivits i prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 84) träffades i mars
1968 en principöverenskommelse om påfyllnad av Internationella utvecklingsfondens
(IDA) resurser avseende perioden 1968/69—1970/71 med
sammanlagt 1,2 miljarder dollar. Främst på grund av att USA, som svarar
för 40 % av bidragen, inte godkände överenskommelsen kunde denna inte
träda i kraft vid avsedd tidpunkt. IDA tvingades därigenom att skära ned
verksamheten avsevärt under år 1968. Genom att ett antal bidragsgivarländer,
däribland Sverige, betalade in de utfästa bidragen trots att överenskom
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 33
melsen inte trätt i kraft kunde organisationens viktiga verksamhet dock
åter expandera. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1968: 167,
SU 181, rskr 379) att inbetala de svenska bidragen inom ramen för den allmänna
påfyllnadsöverenskommelsen utan hinder av att denna inte trätt i
kraft inbetalades i januari 1969 Sveriges bidrag för bidragsåret 1968/69 om
sammanlagt 9,88 milj. dollar. Dessutom inbetalade Sverige redan tidigare
ett extra bidrag om 4,12 milj. dollar som inte berörs av den tidigare nämnda
överenskommelsen.
Sedan USA slutligen godkänt överenskommelsen om resurspåfyllnaden
trädde denna i kraft i juli 1969. Det svenska bidraget för 1969/70 om 9,88
milj. dollar inom den samlade bidragsramen liksom vårt extrabidrag om
7,12 milj. dollar för samma år utom bidragsramen har inbetalats planenligt.
För budgetåret 1970/71 har Sverige utfäst sig att lämna bidrag om 9,88
milj. dollar inom ramen för bidragsmålet jämte ett extra bidrag om 10,12
milj. dollar utom bidragsramen. Det samlade medelsbehovet för svenska bidrag
till IDA uppgår följaktligen till motvärdet av 20 milj. dollar, dvs.
103 500 000 kr., för budgetåret 1970/71.
Som framgått av vad som tidigare anförts är budgetåret 1970/71 det
sista bidragsår som täcks av den nu gällande överenskommelsen om påfyllnad
av IDA:s resurser. Förhandlingarna om en ny resurspåfyllnad har redan
inletts med sikte på en principöverenskommelse före den 30 juni 1970.
IDA är det ledande multilaterala organet för utvecklingsfinansiering på
mycket förmånliga villkor. Dess verksamhet är i första hand inriktad på
infrastrukturella investeringar i de fattigaste u-länderna. IDA-krediterna
lämnas med en löptid på 50 år, varav de första 10 amorteringsfria, och till
en årlig kostnad för mottagarlandet av 3/4 %. De är vidare obundna, dvs.
upphandling skall ske efter internationellt anbudsförfarande.
U-länderna har vid många tillfällen — bl. a. i Alger-deklarationen — understrukit
IDA:s betydelse och krävt att organisationen får starkt ökade
resurser. I detta sammanhang kan det också nämnas att den s. k. Pearsonkommissionen
betonar IDA:s roll i den internationella biståndsgivningen
och föreslår en kraftig höjning av industriländernas bidrag.
Genom inte oväsentliga extrabidrag, vilka för övrigt nu lett till efterföljd
från andra länder, och aktiva förhandlingsinsatser har Sverige medverkat
till en breddning av IDA:s verksamhet. Under de nu aktuella förhandlingarna
bör man från svensk sida fortsätta att arbeta för att industriländerna
ökar sina bidrag till IDA kraftigt och att man får en ännu klarare inriktning
av insatserna på stöd åt de fattiga ländernas egna ansträngningar att
åstadkomma en social och ekonomisk utveckling.
I detta sammanhang kan jag erinra om att, som jag förut nämnt, arbetet
inom UNCTAD:s expertgrupp för supplementär finansiering, i vilken Sverige
ingått, nu har slutförts. Vissa större industriländers motstånd mot ett
system som skulle ge u-länderna en formaliserad garanti mot att utveck3
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 5
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
lingsplanerna förrycktes genom oförutsedda exportbortfall ställde övriga
deltagande länder inför valet att förorda antingen ett system som med säkerhet
ej skulle komma till stånd eller ett mindre ambitiöst alternativ som
kunde stödjas av ett flertal industriländer. I enlighet med det senare alternativet
hemställde expertgruppen att Världsbankens styrelse skulle granska
möjligheten att, inom en till världsbanksgruppen knuten organisation,
utsträcka särskilt bistånd till u-länder vilkas exportintäkter plötsligt minskat.
UNCTAD :s styrelse beslöt i enlighet härmed och frågan behandlas nu i
Världsbanken. Under världsbanksgruppens årsmöte i oktober 1969 underströk
man från svensk sida vikten av en snabb och positiv lösning av denna
fråga. Denna linje kommer att följas också i det fortsatta arbetet.
Under budgetåret 1970/71 förfaller till betalning den femte och sista
delposten om 500 000 dollar av Sveriges andel i Asiatiska utvecklingsbanken.
För ändamålet behövs 2 587 000 kr.
Såsom omnämndes i prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 86) har Sverige och de övriga
nordiska länderna genom ett nordiskt memorandum till Afrikanska utvecklingsbanken
uttryckt sitt intresse för att tillsammans med andra länder
ge bidrag till en av banken föreslagen multilateral utvecklingsfond.
Storleken av ett eventuellt nordiskt bidrag angavs bli 10 % dock högst 15
milj. dollar av de samlade fondbidragen under en treårsperiod. Sverige har
nyligen informerat banken om att vårt intresse för fonden kvarstår och att
vi är beredda att delta i av banken organiserade diskussioner med kretsen
av tänkbara givarländer. Utsikterna till slutgiltigt beslut om fonden under
budgetåret 1969/70 måste emellertid betraktas som begränsade. En svensk
finansiell insats kan därför knappast bli aktuell under innevarande budgetår.
Det belopp om 3 milj. dollar eller ca 15,6 milj. kr. som beräknats för
budgetåret 1969/70 som bidrag till den av den Afrikanska utvecklingsbanken
föreslagna multilaterala fonden bör i så fall reserveras för eventuell utbetalning
för angivet ändamål under budgetåret 1970/71. Något behov av
nya medel föreligger således ej.
Under budgetåret 1968/69 har utbetalningarna påbörjats från den svenska
utvecklingsfonden för Latinamerika, som förvaltas av Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB) och som avsatts för samfinansiering med banken
av ett stort vattenförsörjningsprojekt i Brasilien.
Såsom omnämndes i prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 86) har banken frångått principen
om fri upphandling till projekt som banken finansierar. Från bankens
sida kräver man således nu att varje land som vill delta i konkurrensen
om order vid bankens upphandling skall ha lämnat bidrag motsvarande
minst värdet av samtliga tidigare bankfinansierade leveranser från landet
i fråga. Summan av bidraget till den nämnda utvecklingsfonden och ett lån
till IDB från ett konsortium av svenska affärsbanker överstiger f. n. detta
leveransvärde; svenska företag har således nu möjlighet att delta i kon
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 35
kurrensen om leveranser till av IDB finansierade projekt. Från svensk sida
har kraftiga invändningar gjorts mot IDB:s upphandlingspolitik som klart
avviker från de principer som tidigare tillämpats och vilka av såväl praktiska
som principiella skäl bör gälla för en multilateral institution för utvecklingsfinansiering.
F. n. är det inte aktuellt med något nytt offentligt
svenskt bidrag till IDB.
Till det Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) skall enligt utfästelse
ett svenskt bidrag i form av livsmedelssändningar och kontanter
motsvarande sammanlagt 4 milj. dollar utgå för bidragsåret 1970. Härför
är medelsbehovet budgetåret 1970/71 20 880 000 kr.
Detta är det sista året i den nu löpande bidragsperioden 1969—70. För
kommande bidragsperiod, 1971—1972, har målet för givarländernas bidrag
fastställts till 300 milj. dollar, vilket innebär en ökning med 100 milj. dollar
jämfört med bidragsmålet för perioden 1969—1970.
Under innevarande budgetår har Sverige ökat sitt årsbidrag till WFP
från 3 till 4 milj. dollar. Vårt bidrag för perioden 1969—1970 uppgår därmed
till sammanlagt 8 milj. dollar. Jag förordar att Sverige för den följande
bidragsperioden 1971—1972 lämnar utfästelse om samma bidrag. Mot
bakgrund av den vidare utveckling som WFP och biståndet på livsmedelsförsörjningens
område kan komma att undergå kan en höjning av den
svenska bidragsutfästelsen för perioden 1971—1972 senare bli aktuell. Förslag
härom får i så fall framläggas i statsverkspropositionen för budgetåret
1971/72.
Enligt 1967 års konvention om livsmedelshjälp skall Sverige årligen under
treårsperioden 1968/69—1970/71 till u-länder leverera en kvantitet
spannmål som uppgår till 54 000 ton. Leveranserna kan även helt eller delvis
ske i form av motsvarande kvantitet vetemjöl. Enligt riksdagens beslut
bör kostnaderna för förmalning av spannmål som levereras inom ramen
för Sveriges åtagande enligt konventionen i den mån medel finns tillgängliga
bestridas inom den ram om 22 milj. kr. per budgetår som Kungl. Maj:t
ställer till förfogande för att uppfylla Sveriges åtagande enligt konventionen
(prop. 1969: 107, JU 24, rskr 204).
Sverige har valt att låta WFP ta hand om administrationen av veteleveranserna
under konventionen varigenom de svenska bidragen integreras
i WFP:s normala verksamhet. Sverige har även åtagit sig att bestrida
WFP:s frakt- och administrationskostnader i samband med de svenska
leveranserna, fastän konventionen inte föreskriver någon skyldighet för
givarlandet att svara för dylika kostnader. Dessa kostnader har beräknats
till 20 % av Sveriges åtagande enligt konventionen. Det samlade medelsbehovet
för Sveriges åtaganden i anslutning till konventionen beräknar jag
för budgetåret 1970/71 till 22 milj. kr.
3f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. s
36 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd
Anslagsposten för bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd används till
utvecklingskrediter och till projektförberedelser och projektkontroll i anslutning
därtill. T. o. m. budgetåret 1967/68 utnyttjades motsvarande anslag
därutöver för gåvobistånd i form av varor och vissa tjänster. Fr. o. m.
budgetåret 1968/69 hänförs emellertid allt bilateralt gåvobistånd till reservationsanslaget
Fältverksamhet.
Hur anslagen för bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd har disponerats,
dvs. förbrukats eller intecknats för bestämda biståndsinsatser, framgår
av följande uppställning (s. 37). Sålunda disponerade belopp hänför
sig till det budgetår, då de avtalsenligt blir tillgängliga för utbetalningar.
Ur sammanställningen kan utläsas att man av anvisade anslagsmedel på
sammanlagt 710 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1962/63 fram till mitten av
innevarande budgetår disponerat 640,6 milj. kr. varav 519,2 milj. kr. för
kreditbistånd samt 121,4 milj. kr. för gåvobistånd och projektförberedelser
m. m.
Av de beviljade anslagen kvarstår således 69,4 milj. kr. som ännu inte
disponerats. De formella reservationer, som härutöver föreligger, motsvaras
således helt av avtalsbundna kreditåtaganden. Såsom omnämndes i prop.
1969: 1 (bil. 9 s. 88) har genom utnyttjande av riksdagens bemyndigande att
ingå åtaganden som är avsedda att infrias först under kommande budgetår
en bättre överensstämmelse nåtts mellan anslag och utbetalningar. Av SIDA
vidtagna åtgärder för att påskynda takten i utbetalningarna har även bidragit
till detta. Utbetalningarna avseende kreditbistånd har således stigit från
38,7 milj. kr. budgetåret 1967/68 till 83,9 milj. kr. budgetåret 1968/69. Denna
utveckling tyder på att en vändpunkt, som innebär att man i framtiden
kan förvänta sig starkt stigande utbetalningar, uppnåtts. I enlighet med
den praxis som även tillämpas av de multilaterala biståndsorganen måste
emellertid avtalsbundna kreditåtaganden täckas av omedelbart tillgängliga
medel. Relativt stora reservationer kan därför komma att redovisas
även framdeles.
De nya åtagandena inom ramen för kreditbiståndet uppgick under budgetåret
1968/69 till 146,5 milj. kr., eller ungefär samma belopp som budgetåret
1967/68, varav 62,5 milj. kr. avräknas mot anslaget för budgetåret
1968/69. Fyra nya kreditavtal — samtliga avseende samfinansieringar
med Världsbanken och/eller IDA och omnämnda i prop. 1969: 1 (bil. 9 s.
88) — ingicks under budgetåret. Sålunda undertecknades ett kreditavtal
om samfinansiering tillsammans med Världsbanken och IDA av utbyggnaden
av en del av den viktiga huvudvägen mellan Dar es Salaam i Tanzania
och Zambias kopparbälte, den s. k. Tan-Zam-vägen. Det svenska kreditåtagandet
uppgick till högst 78 milj. kr. varav emellertid IDA skulle
överta hälften då påfyllnaden av IDA:s resurser ägt rum i förutsedd omfattning.
Då detta nu skett kan halva den ursprungliga krediten användas till
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
37
Disposition av de medel som anslagits för bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd
budgetåren 1962/63—1969/70. Beloppen angivna i milj. kr.
1962/63— |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/701 |
|
Kreditbistånd Etiopien.............................. |
6,0 |
18,5 |
17,5 |
||
Indien................................ |
48,0 |
— |
25,0 |
25,0 |
25,0 |
Kenya................................ |
— |
— |
— |
9,0 |
2 22,0 |
Pakistan.............................. |
25,0 |
9,1 |
26,0 |
— |
— |
Sudan ................................ |
25,0 |
10,0 |
— |
— |
15,0 |
Tanzania............................. |
10,0 |
14,0 |
10,0 |
49,0 |
2 32,0 |
Tunisien.............................. |
12,0 |
— |
15,0 |
6,0 |
8,0 |
Turkiet............................... |
15,6 |
5,2 |
5,2 |
— |
3,1 |
Uganda............................... |
— |
— |
— |
3 2,0 |
|
Interamerikanska utvecklingsbanken..... |
— |
26,0 |
— |
— |
— |
Projektförberedelser m. m................. |
0,3 |
3 3,5 |
0,8 |
2,5 |
5,0 |
Gåvobistånd4........................... |
59,6 |
22,4 |
27,3 |
— |
— |
Disponerat totalt...................... |
195,5 |
90,2 |
115,3 |
110,0 |
129,6 |
Anslag................................ |
230,0 |
110,0 |
125,0 |
105,0 |
140,0 |
Odisponerat från föregående budgetår...... |
— |
34,5 |
54,3 |
64,0 |
59,0 |
Odisponerat........................... |
34,5 |
54,3 |
64,0 |
59,0 |
69,4 |
1 Uppgifterna avser belopp beträffande vilka per den 31.12.1969 utfästelse, formellt eller de
facto, lämnats.
2 2 milj. kr. avses lånas vidare till myndigheten för post- och telekommunikationer inom
östafrikanska gemenskapen.
3Av detta belopp utgör 2,6 milj. kr. multilateralt bidrag till Asiatiska utvecklingsbanken, vilket
undantagsvis redovisades under förevarande anslag budgetåret 1966/67.
4 Gåvobiståndet belastar fr. o. m. budgetåret 1968/69 reservationsanslaget Fältverksamhet.
annat ändamål. Vidare undertecknades under budgetåret 1968/69 det första
svenska utvecklingskreditavtalet med Kenga avseende en kredit på 19 milj.
kr. Tillsammans med en lika stor kredit från IDA skall de svenska kreditmedlen
användas för finansieringen av den första fasen i Kenyas program för
att öka avkastningen av kreatursstammen genom bl. a. investeringar i olika typer
av boskapsfarmer och utbyggnad av vattenförsörjningen i de torra områdena
i nordöstra Kenya. Med Etiopien slöts ett avtal om en kredit på 23,5 milj.
kr.för samfinansiering med Världsbanken av ett fyraårigt program för utbyggnad
av landets telekommunikationsnät. Under budgetåret 1968/69 träffades
också avtal med Tunisien om en kredit på 26 milj. kr. för finansiering tillsammans
med Världsbanken av utbyggnaden av dricksvattenförsörjningen
i två av landets mest tätbebyggda och ekonomiskt viktiga områden — huvudstaden
Tunis och Sahel-området. Denna kredit, liksom de krediter som
Kenya och Tanzania erhöll, gavs på s. k. IDA-villkor (50 års löptid, varav
de första 10 amorteringsfria, 3/4 % administrationsavgift). Genom dessa
samfinansieringsoperationer har Sverige i viss utsträckning kunnat lindra
de negativa verkningarna av den tidigare omnämnda förseningen av påfyll
-
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
naden av IDA:s resurser och bidra till att låntagarna fått genomsnittligen
mjukare lånevillkor än vad som annars skulle ha varit fallet.
Under budgetåret 1969/70 har kreditavtal slutits med Tanzania om en kredit
på 15 milj. kr. för industrifinansiering via det statliga utvecklingsbolaget
National Development Corporation (NDC) som är ett viktigt instrument för
utvecklingen av landets industri och som förvaltar nästan alla statligt ägda
aktier inom industrisektorn. Förhandlingar har vidare nyligen avslutats med
Tanzania om en kredit på 15 milj. kr. för finansiering av landets dricksvattenförsörjningsprogram.
Denna kredit är avsedd att täcka kapitalbehovet
för detta ändamål under ett år i avvaktan på utredning av de ansvariga tanzaniska
myndigheternas kapacitet att förvalta ett större bidrag till ett utvidgat
flerårsprogram i enlighet med tidigare framlagda tanzaniska önskemål.
I Tanzania kan också en kredit på omkring 15 milj. kr. bli aktuell för
ett spannmålslagringsprojekt. Med Kenya har förhandlingarna om en kredit
på 15 milj. kr. för ett projekt avseende dricksvattenförsörjning på landsbygden
nyligen avslutats. Avtal väntas därför kunna slutas inom kort. Tillsammans
med Världsbanken avser Sverige vidare finansiera ett telekommunikationsprojekt
i den Östafrikanska gemenskapen i vilken Kenya, Tanzania
och Uganda ingår. Den svenska krediten som uppgår till 29 milj. kr. kommer
att ställas till de nämnda ländernas förfogande för vidareutlåning till
Östafrikanska gemenskapens post- och telekommunikationsmyndighet. Med
Sudan väntas avtal komma att slutas inom kort om en kredit på 15 milj. kr.
som fortsatt stöd till utbyggnaden av landets vattenförsörjningsprogram.
Krediten kommer huvudsakligen att användas till utförandet av pumpanläggningar
till redan borrade grundvattenbrunnar. Avtal har vidare kommit
till stånd med Tunisien om att resterande belopp av de två krediter som
lämnades åren 1963 och 1965 skall användas bl. a. till ett projekt avseende
dricksvattenförsörjning. Detta projekt är nära knutet till det program
för utbyggnad av dricksvattenförsörjningen i Sahel-regionen, vilket såsom
tidigare anförts finansieras av Sverige och Världsbanken. Ytterligare kreditstöd
till vatten- och avloppssektorn i Tunisien kan bli aktuellt under det
kommande året. Avtal väntas också slutas med Tunisien om fortsatt stöd
till industri- och turistsektorn genom en kredit via investeringsbanken
SNI, som tidigare erhållit svenskt finansiellt stöd för detta ändamål. Behoven
av återuppbyggnadshjälp till Tunisien efter höstens svåra regnkatastrofer
undersöks f. n. och kan leda till förslag om finansiella insatser.
I Pakistan kan två samfinansieringar med IDA bli aktuella, nämligen en avseende
ett vattenförsörjningsprojekt på landsbygden och en avseende fortsatt
kreditstöd till förbättringen av vatten- och avloppssystemet i Lahore.
Under budgetåret 1969/70 väntas avtal även kunna slutas med Turkiet om
den kredit på 15,6 milj. kr. som Sverige, såsom anmäldes i prop. 1969: 1
(bil. 9 s. 93), utfäst sig att lämna inom ramen för OECD:s Turkietkonsortium.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 39
Jag övergår nu till planerna för den bilaterala finansiella biståndsgivningen
under budgetåret 1970/71 och de därur härledda medelsbehoven för detta
budgetår.
Liksom tidigare år är SIDA:s planering av det fortsatta kreditbiståndet
huvudsakligen inriktad på ett begränsat antal länder i enlighet med koncentrationsprincipen.
Beträffande de allmänna aspekterna på ländervalsfrågan
och biståndet till Vietnam hänvisar jag till vad jag tidigare anfört. I detta
sammanhang vill jag understryka vikten av att planeringen av kreditbiståndet
till återuppbyggnaden i Demokratiska Republiken Vietnam genomförs så
att medlen kan utnyttjas utan dröjsmål efter krigets slut.
Vad ämnesinriktningen beträffar av de krediter, som SIDA planerar att
föreslå Kungl. Maj:t för budgetåret 1970/71, har huvudvikten lagts vid vatten-
och livsmedelsförsörjning liksom under de närmast föregående budgetåren
samt vid basinvesteringar för bl. a. kraftproduktion. Flertalet av dessa
krediter avses bli lämnade i samfinansieringsoperationer med Världsbanken
och IDA. För budgetåret 1970/71 planerar man sålunda att tillsammans
med Världsbanken delta i finansieringen av ett kraftverksprojekt vid Kidatu
i Tanzania, som förberetts genom en av Sverige delvis finansierad konsultstudie.
Den tidigare nämnda större krediten till Tanzania för ett utvidgat
flerårsprogram på vattenförsörjningens område är också aktuell för
detta budgetår. Diskussioner har vidare förts med Världsbanken om en samfinansiering
av ett kraftverksprojekt som avser försörja Kenya och Uganda
med kraft. Ytterligare samfinansieringar med IDA av basinvesteringar i Tunisien
bl. a. i anslutning till turistsektorns expansion förbereds också. I Pakistan
och Indien planeras samfinansieringar med IDA av spannmålslagringsprojekt.
En större kredit till Indien för importfinansiering liknande de
krediter som Indien tidigare erhållit från Sverige ingår också i kreditprogrammet
för budgetåret 1970/71.
Såsom framgått av beskrivningen av de krediter, som lämnats under budgetåret
1968/69 och som planeras för budgetåren 1969/70 och 1970/71, intar
samfinansieringsoperationerna med Världsbanken och IDA en dominerande
plats i den svenska kreditgivningen till u-länderna. Samarbetet med Världsbanken
och IDA ger Sverige erfarenheter som kan användas inom övrig
svensk kreditgivning. Det medför också att det svenska biståndet bättre integreras
i sitt internationella sammanhang. Erfarenheterna i samband med
förseningen av den andra påfyllnaden av lDA:s resurser visar även att en
hög beredskap och villighet från Sveriges sida att delta i samfinansieringar
medfört att u-länderna kunnat få krediter med genomsnittligen mjukare
lånevillkor än vad som annars varit fallet. Jag förordar därför en fortsatt
stark satsning på samfinansieringar med Världsbanken och IDA.
I samband med behandlingen av kreditvillkoren för svenska utvecklingskrediter
anmäldes i prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 93) bl. a. att Kungl. Maj :t beslutat
att använda den av riksdagen beviljade fullmakten att erbjuda de
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
länder som erhållit krediter med 20 års löptid och 5 års amorteringsfrihet
en förlängning av löptiden till 25 år och av den amorteringsfria tiden till 10
år så att lånevillkoren skulle komma att motsvara de nu gällande s. k. normalvillkoren
för svenska utvecklingskrediter. Avtal om denna uppmjukning
av lånevillkoren för samtliga elva äldre krediter har nu träffats med Indien,
Pakistan, Sudan, Tanzania, Tunisien och Turkiet. Denna uppmjukning av
lånevillkoren innebär att den första amorteringen på ifrågavarande krediter
kommer att erläggas den 31 december 1973 i stället för den 31 december
1968.
Vidare förordar jag att s. k. IDA-villkor (50 års löptid, varav de första 10
amorteringsfria, 3/4 % administrationsavgift) också fortsättningsvis skall
kunna komma i fråga även för vissa svenska utvecklingskrediter som inte
har direkt samband med kreditgivning från IDA, då omständigheterna motiverar
mycket mjuka villkor.
OECD:s utvecklingskommitté, DAC, antog år 1965 en rekommendation
om biståndsvillkoren. Denna angav att antingen givarländernas offentliga
transaktioner med u-länderna skulle omfatta gåvor till minst 70 %, eller att
drygt 80 % av biståndskrediterna skulle ha en löptid om minst 20 år, en
amorteringsfri period om minst 7 år och en ränta om högst 3 %. År 1969
godkände DAC ett tillägg till denna rekommendation som anger att antingen
givarländernas bistånd skall utgöras till 70 % av gåvor eller att 85 % av
biståndet skall omfatta gåvor och lån med villkor vars mjukhetsgrad minst
motsvarar en löptid om 25 år, en amorteringsfri period om 7 år och en ränta
på högst 2 % eller slutligen att 85 % av biståndet skall ha en genomsnittlig
mjukhetsgrad som motsvaras av t. ex. 57 % gåvor och 28 % lån med villkor
motsvarande de ovan citerade. Formen är ej ägnad att underlätta diskussionen
om enskilda givarländers framsteg, men rekommendationen har
följts av en uppmjukning av vissa länders kreditvillkor.
De villkor, som nu gäller för det svenska biståndet, uppfyller kriterierna i
DAC:s rekommendationer. År 1968 uppfyllde endast nio andra DAC-länder
kraven i 1965 års rekommendation. Ett lika stort antal länder — ehuru ej
desamma — skulle även ha uppnått den modifierade målsättningen om
denna varit i kraft.
Ett av syftena med den sedan budgetåret 1967/68 genomförda uppmjukningen
av de svenska biståndsvillkoren har varit att också söka påverka
andra givarländer till liknande åtgärder. Jag delar den av SIDA i petita
framförda uppfattningen att vi även framgent bör utforma vår politik på
detta område med hänsyn till det inflytande vi härmed kan utöva internationellt.
En framtida förändring av de svenska biståndsvillkoren får
övervägas bl. a. mot bakgrund av hur andra givarländer följer DAC:s rekommendationer
och hur Pearson-kommissionens förslag kommer att bemötas
i de internationella organen. I det sammanhanget kan det också bli
aktuellt att pröva sådana frågor som gränsdragning mellan gåvor och kre
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 41
di [bistånd, i vilken utsträckning det individuella mottagarlandets ekonomiska
läge och skuldsättning samt projektens natur bör påverka kreditvillkorens
utformning in. m.
Det av riksdagen lämnade bemyndigandet att göra kreditåtaganden i avräkning
mot framtida anslag har utnyttjats i viss utsträckning under budgetåren
1968/69 och 1969/70. Sålunda beräknas sådana redan gjorda åtaganden
för budgetåret 1970/71 uppgå till ca 102 milj. kr. Samtidigt beräknar
SIDA att det vid slutet av innevarande budgetår skall kvarstå en icke
avtalsbunden reservation om ca 26 milj. kr.
Med hänsyn härtill och med beaktande av den fullmakt som riksdagen
lämnat Kungl. Maj :t att ingå åtaganden i avräkning mot framtida anslag
beräknar SIDA att en medelsanvisning om 180 milj. kr. blir behövlig under
budgetåret 1970/71 för att täcka det medelsbehov som föranleds av kreditprogrammet
för de länder till vilka svenskt direkt bistånd f. n. koncentreras.
Därtill bör läggas behovet av medel för kreditbiståndet till återuppbyggnaden
i Demokratiska Republiken Vietnam. För detta ändamål bör
för hudgetåret 1970/71 50 milj. kr. beräknas att utnyttjas efter krigets
slut. Det totala medelsbehovet för bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd
skulle därigenom komma att uppgå till 230 milj. kr. Erfarenheterna visar
emellertid att vissa förskjutningar i kreditprogrammet regelmässigt brukar
ske. Jag räknar därför med att en medelsanvisning av 215 milj. kr.
skall vara till fyllest för att kreditprogrammet skall kunna genomföras.
Av denna summa beräknar jag ett belopp av högst 5 milj. kr. för projektförberedelser
och projektkontroll. För budgetåren 1971/72 och 1972/73
hör planeringen inriktas på en anslagsstorlek av omkring 250 milj. kr. resp.
300 milj. kr.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
a) godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för Finansiellt
utvecklingsbistånd,
b) till Finansiellt utvecklingsbistånd för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 363 967 000 kr.
C 4. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet
1968/69
Utgift..... 3 631 429 Reservation ---- 1 112 037
1969/70 Anslag ____ 5 302 000
1970/71 Förslag ____ 8 725 000
Från anslaget finansieras dels rekrytering av personal till det svenska
utvecklingsbiståndet (inklusive gemensamma nordiska projekt) och till de
internationella biståndsorganen, dels förberedelser och utbildning av ut
-
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
resande personal, dels information till allmänheten och till speciella grupper
om u-ländernas situation och om biståndsverksamhetens innebörd.
För rekrytering och utbildning av fältpersonal och informationsverksamhet
under budgetåret 1970/71 beräknar SIDA ett anslagsbehov av
9 225 000 kr. Härav avser 2 137 000 kr. rekrytering av fältpersonal, 4 088 000
kr. utbildning av fältpersonal och 3 milj. kr. för information.
SIDA
I det följande redovisas SIDA:s framställningar i ärendet i sammandrag.
Rekrytering av fältpersonal
Budgetåret 1968/69 rekryterades 388 personer till biståndsverksamhet.
Innevarande budgetår beräknar SIDA rekrytera 400 personer. För budgetåret
1970/71 förutser SIDA en rekrytering av 470 personer och för de följande
budgetåren kraftigt ökade rekryteringsvolymer.
Den beräknade kraftiga ökningen av medelsbehovet 1970/71 i förhållande
till innevarande budgetår motiveras av SIDA med de erfarenheter, som
nu vunnits beträffande de kostnader som aktiv och intensiv rekrytering
drar. Vidare måste det grundläggande rekryteringsarbetet göras och resurserna
för detta föreligga i god tid innan personalen väntas vara i tjänst.
Resurskraven för budgetåret 1970/71 bör därför sättas i samband med
behovet av personal under de därpå följande budgetåren.
Rekrytering av hemmapersonal, som tidigare inte belastat denna anslagspost,
men som numera handläggs av rekryteringssektionen, medför en ökning
med 205 000 kr. och detsamma gäller orientering av de anställda inför
avresan, 180 000 kr.
Arbetet att underlätta för enskilda att åta sig uppdrag inom biståndsverksamheten
måste intensifieras. Eftersom det personalbistånd som efterfrågas
i utvecklingsländerna ofta gäller insatser på mycket kvalificerad
nivå och yrkesgrupper på vilka tillgången är knapp, måste särskilda åtgärder
vidtagas för att skapa ett rekryteringsvänligt klimat, särskilt i
fråga om sysselsättningstryggheten vid återkomsten. Grundlig kännedom
om den svenska arbetsmarknaden är viktig. Sålunda måste beträffande
vissa yrkesgrupper en mer eller mindre total inventering av arbetsmarknaden
göras.
Emellertid kan det intimare samarbetet med myndigheter, institutioner
och organisationer i ett ökande antal fall väntas innebära att väsentliga delar
av rekryteringsansvaret övertas av andra institutioner än SIDA.
Av de 470 personer som förutses bli rekryterade under budgetåret 1970/
71 beräknas 165 vara kontraktsanställda i svenska och nordiska insatser,
150 personer inom fredskårsverksamheten och 155 personer inom FN:s och
dess fackorgans verksamhet. Information om lediga befattningar ges i en
särskild SIDA-publikation, genom annonsering i pressen och genom kontakter
med myndigheter, institutioner och privatpersoner. Genom ett utbyggt
kontaktnät kan annonseringskostnaderna hållas relativt oförändrade.
Urvalsförfarandet omfattar bl. a. intervjuer under medverkan av psykologisk
expertis och språktester, och sker delvis i samråd med PA-rådet. SIDA
har för rekryteringsändamål funnit det nödvändigt att ha tillgång till viss
egen psykologisk expertis.
Statsverkspropositionen år 1910: Bil. 5: Utrikesdepartementet 43
Utbildning av fältpersonal
Utbildningsverksamheten inom SIDA har till uppgift att dels söka påverka
grundutbildningen i Sverige, dels främja rekryteringen av fältarbetare,
dels genom utbildning förbereda fältarbetarna för deras kommande
uppgifter. Effektiva arbetsinsatser och framgångsrik anpassning i u-landsmiljön
ställer krav på fältpersonalen i fråga om yrkeskunskaper, språkfärdigheter,
förmåga att överföra kunskaper samt förståelse för de orsakssammanhang
som bestämmer livsvillkor och beteendemönster i olika uländer.
En märkbar ökning av utbildningskostnaderna per utrest expert beräknas
komma att ske. Orsaken därtill är bl. a. att språkundervisningen under
budgetåret 1970/71 avses meddelas till dubbelt så många personer som innevarande
budgetår, däri inbegripna hustrur/äkta män. Kostnaden per utrest
expert beräknas komma att uppgå till 7 200 kr. mot 5 990 kr. under
budgetåret 1969/70.
För nyrekryterade fredskårsarbetare anordnas sex tvådagars orienteringskurser
samt förberedelsekurser om tre veckor ävensom avrapporteringskurser
för hemvändande personal. För utresande experter planeras tio allmänna
förberedelsekurser om tre veckor. Kurserna kan följas av 340 personer.
De allmänna förberedelsekurserna för experter beräknas kosta sammanlagt
1 380 000 kr.
Viss rekryteringsfrämjande utbildning i samarbete med Nordiska afrikainstitutet
samt gruppstudieresor avsedda att utgöra en del av undervisningen
vid universitet eller högskolor finansieras likaså från denna anslagspost.
Språkutbildningen avseende engelska, franska och spanska i internat
såväl som i andra former förbereds för en sammanlagd kostnad av 1 709 000
kr., varav för fredskårsdeltagare 801 500 kr.
Information
I enlighet med departementschefens uttalande i statsverkspropositionen
år 1969 alt han fann det angeläget att SIDA senast i samband med sin anslagsframställning
för budgetåret 1970/71 inkommer med förslag till långtidsplan
för informationsverksamhetens framtida riktlinjer och omfattning»
har SIDA nu färdigställt en plan för informationsverksamheten.
SIDA har som utgångspunkt för sina överväganden konstaterat att det är
av grundläggande betydelse att förståelse skapas för ett nytt internationellt
perspektiv och medvetande. Det understryks att denna uppgift inte kan utföras
via ett enda organ utan att den kräver insatser från många olika håll i
samhället. Därvid borde informationsverksamheten inriktas på att aktivt
bidra med underlag för en allsidig debatt samt verka för samordning, stimulans
och mobilisering av en vidgad upplysning och opinionsbildning om
u-ländernas situation.
Vid utformningen av informationsplaneringen betonar verket vikten av
flexibilitet, i ljuset av efter hand vunna erfarenheter. Målet för SIDA:s informationsverksamhet
kan inte vara entydigt. Man bör därför inte för längre
tid låsa fast utvecklingen av biståndsinformationen efter vissa riktlinjer.
Man bör i stället använda sig av en rullande planering som tillåter anpassning
till internationella överväganden och till samhällsutvecklingen i stort
i Sverige liksom till konstaterade opinionsförskjutningar. Detta minskar
inte kravet på fasthet i planerna över en begränsad tidsperiod, som inte
får vara alltför kort. SIDA:s program är sammanställt i den andan: målgrupper
och undermålsgrupper preciseras, tänkbara åtgärder under de när
-
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
maste två tre åren diskuteras och översiktliga beräkningar görs för den
verksamhet, som bedöms önskvärd och möjlig att genomföra under budgetåret
1970/71.
Sammanfattning av förslag till informationsverksamhet budgetåret 1970/71
Basinformation
Särskilt filmprojekt..............
Övrig basinformation............
Skolväsendet......................
Högre utbildning och forskning......
Kursverksamhet m. m. i samarbete
med enskilda organisationer.......
Bidrag till enskilda organisationer....
Press, radio, TV, övriga kulturella och
och kommersiella producenter
Stipendier......................
Journalistkurser, samarbete med
TRU-kommittén, artikeltjänst m.
m............................
Rekryteringsfrämjande information ..
Intern information.................
Effektbedömning, opinionsundersökning
m. m.......................
Anslag |
Förslag |
Föreslagen |
|
1969/70 |
1970/71 |
förändring |
|
_ |
400 000 |
+ |
400 000 |
415 000 |
500 000 |
+ |
85 000 |
240 000 |
250 000 |
+ |
10 000 |
— |
150 000 |
+ |
150 000 |
235 000 |
400 000 |
+ |
165 000 |
320 000 |
620 000 |
+ |
300 000 |
no 000 |
210 000 |
+ |
100 000 |
205 000 |
265 000 |
+ |
60 000 |
70 000 |
80 000 |
+ |
10 000 |
20 000 |
25 000 |
+ |
5 000 |
85 000 |
100 000 |
+ |
15 000 |
1700 000 |
3 000 000 |
+ • |
1300 000 |
Programmet för budgetåret 1970/71 innebär i förhållande till innevarade
budgetår en ökning med drygt 75 % eller 1,3 milj. kr. Av ökningen avser
ca 500 000 kr. basinformation om u-länder, varav 400 000 kr. avses för
framställning av film om u-land. För u-landsinformation genom enskilda
organisationer, journalister och författare beräknas 800 000 kr., en ökning
med 400 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. SIDA beräknar
för egna informationsåtgärder med sikte på enskilda organisationer en höjning
med 165 000 kr. Kostnaden för samverkan med massmedia vid sidan
av journalist- och författarstipendier beräknas öka med 60 000 kr., huvudsakligen
avseende resor och kurser för journalister. Vidare beräknar SIDA
en ny anslagspost om 150 000 kr. för åtgärder för att främja forskningens
och den högre utbildningens inriktning på u-länderna.
Sammanfattat i fem huvudkategorier får programmet följande utseende.
Basinformation, rekryteringsfrämjande information, intern information
............................................. 1,0 milj. kr.
Samarbetet med och bidrag till enskilda organisationer....... ca 1,0 » »
Samarbete med massmedia, journalist-, författar- och filmstipendier
.................................................. » 0,5 » »
Utbildning och forskning.................................. » 0,4 » »
Planering, effektbedömning................................ 0,1 » »
En tredjedel går till information genom organisationer eller enskilda och
en tredjedel avser projekt som SIDA avser att genomföra i samarbete med
enskilda organisationer eller statliga organ.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 45
Budgetåret 1970/71 innebär för informationsverksamhetens del en delvis
ändrad inriktning. Om tyngdpunkten tidigare legat på den svenska biståndsverksamheten,
ges nu större möjligheter att bredda verksamheten mot
en mer allmän utlandsinriktad information. De tidigare nämnda exemplen
på detta är författar- och journaliststipendier och bidrag till enskilda organisationers
u-landsinformation.
SIDA hävdar att ett årligt anslag på 3 milj. kr. inte kan medge en informationsverksamhet
för framtiden av den omfattning som SIDA anser nödvändig.
Preliminärt beräknas för budgetåren 1971/72 och 1972/73 en anslagsvolym
för verksamheten av 4 resp. 5 milj. kr. För planeringen av denna
vidgade informationsverksamhet avser SIDA att samråda både med informationsteknisk
sakkunskap och med organisationer som har erfarenhet
av upplysningsverksamhet i internationella frågor. Beträffande fördelningen
av författar- och journaliststipendier konsulterar SIDA en rådgivande
nämnd med representanter från Publicistklubben, Svenska journalistförbundet
och Sveriges författarfond.
D epartem en tschefen
För rekrytering och utbildning av fältpersonal beräknar jag ett medelsbehov
av 6 225 000 kr. för budgetåret 1970/71, innebärande en uppräkning
med 2 623 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
För informationsverksamheten har SIDA beräknat ett medelsbehov av 3
milj. kr. En del av de ändamål som under denna anslagspost är avsedda
för rekryteringsfrämjande information torde böra tillgodoses av de medel
som beräknas för rekrytering och utbildning av fältpersonal. Med ledning
av de allmänna riktlinjer som jag tidigare angivit bör SIDA utarbeta eu
plan för informationsverksamhetens framtida omfattning och innehåll för
de kommande fyra åren.
Jag beräknar ett medelsbehov för informationsverksamheten av 2,5 milj.
kr. för budgetåret 1970/71, vilket innebär en uppräkning med 800 000 kr.
i förhållande till innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt
informationsverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 8 725 000 kr.
C 5. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
1968/69 Utgift1 .................. 210 331 055
1969/70 Anslag ................ 14 982 000
1970/71 Förslag ............... 18 656 000
1 Anslagen SIDA: Avlöningar och SIDA: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 92 130 kr.
SIDA är central förvaltningsmyndighet för ärenden om bilateralt tekniskt,
humanitärt och finansiellt bistånd till underutvecklade länder och
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 5
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
områden, inberäknat sådana insatser som finansieras av Sverige men förvaltas
av något av de internationella organen (s. k. multi-bi-insatser).
SIDA leds av en styrelse. Chef för SIDA är en generaldirektör. Inom SIDA
finns tre avdelningar, nämligen en för tekniskt och humanitärt bistånd,
en för finansiellt bistånd samt en avdelning för ekonomiska och administrativa
frågor jämte informations- och stipendiefrågor.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Personal |
SIDA |
Dep.chefen |
||
Handläggande personal..... |
113 |
+ |
36 |
+ 23 |
Övrig personal ........... |
100 |
+ |
29 |
+ 12 |
Anslag |
1213 |
4" |
65 |
+ 35 |
Avlöningar............... |
9 089 000 |
+ 3 351 000 |
+ 2 029 000 |
|
Sjukvård ............... |
35 000 |
+ |
5 000 |
+ 5 000 |
Reseersättningar ......... |
1 400 000 |
+ |
300 000 |
+ 225 000 |
Lokalkostnader........... |
1 228 000 |
+ |
850 000 |
+ 850 000 |
Expenser ............... |
1 091 000 |
+ |
67 000 |
— |
Personalutbildning ....... |
100 000 |
+ |
68 000 |
+ 68 000 |
Lönekostnadspålägg....... |
... 2 039 000 |
+ |
800 000 |
+ 497 000 |
14 982 000 |
+ 5 441 000 |
+ 3 674 000 |
1 Därtill kommer viss personal som avlönas av bl. a. medel från anslag till expertis.
SIDA
Löne- och prisomräkning m. m. 1 398 000 kr.
I det följande redovisas SIDA:s framställningar i ärendet i sammandrag.
Personal
Vägledande för all personalplanering inom SIDA är att några påtagliga
förskjutningar i verksamhetens inriktning inte förutses.
En inom SIDA under budgetåret 1968/69 påbörjad översyn av myndighetens
organisation har bl. a. givit ett säkrare underlag än tidigare i bedömningen
av personalbehovet i relation till biståndsprogrammets storlek och
inriktning. SIDA har därvid funnit att det, även utan den i och för sig nödvändiga
höjningen av ambitionsgraden inom verksamheten, förelåg en brist
på arbetskraft i förhållande till uppgifterna. Organisationsöversynen har vidare
givit vid handen att SIDA saknar kapacitet för metodutveckling och
samordning, liksom utvecklade interna informations- och rapportsystem,
vilket gör det svårt för verksledningen att fortlöpande överblicka och styra
verksamheten. En personalförstärkning redan nu för berörda arbetsområden
bedöms nödvändig. Kreditavdelningen samt enheterna för multilaterala
ärenden samt information är påtagligt underbemannade. Volymökningen
av biståndet kräver personalförstärkningar även för enheterna för rekrytering,
utbildning och administration av personal såväl inom fältverksamheten
som vid hemmamyndigheten.
SIDA söker emellertid skapa möjligheter till rationaliseringar vilka bör
kunna minska personalbehovet. God effekt har sålunda uppnåtts med tilllämpning
av ADB-system inom rekryteringen. Vidare förbereds införande av
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 47
SEA-system för behandling av reseersättningar och flyttningskostnader
vilket också bör medföra ökad produktivitet inom berörda administrativa
enheter.
SIDA fortsätter utbyggnaden av biståndskontor för att möjliggöra en
ökad delegering från hemmamyndigheten av personaladministration, personalvård,
fortbildning av fältpersonalen, kameralt arbete, revision, kontroll
av biståndsinsatser m. m. Tidigast om två år bedöms detta få effekt
på hemmamyndighetens personalbehov.
SIDA prövar även utkontraktering av vissa aktiviteter inom gåvo- och
kreditbiståndet till institutioner och företag. Detta liksom även multi-biinsatser
med FN-organ och samfinansieringar med Världsbanken/IDA medför
dock inte alltid besparingar av pengar och personal, hävdar SIDA.
SIDA bedömer att myndigheten för budgetåret 1970/71 med hänsyn till
arbetsuppgifternas omfattning skulle behöva ett 60-tal nya tjänster. I en tillläggsframställning
den 12 november 1969 har SIDA begärt att få inrätta
ytterligare 13 tjänster, vilka redan tillsatts med anlitande av bl. a. vakansmedel.
Sammanlagt har SIDA begärt 65 tjänster, däri inräknat de 13 nämnda
redan tillsatta.
Departementschefen
Som jag redan nämnt pågår utredning beträffande utformningen av biståndsförvaltningens
organisation. Utredningen, som sker i nära samverkan
mellan statskontoret och SIDA, kommer att intensifieras. I avvaktan på
resultatet av detta arbete och på att klarare riktlinjer skall ha dragits upp
för den framtida fördelningen av biståndet på olika biståndsvägar och biståndsformer,
har jag beräknat medel för ytterligare 35 tjänster, varav 23
för handläggande personal och 12 för övrig personal. Av den nya handläggande
personalen avses fyra tjänstemän svara för samordning av verkets
biståndsprogrammering, metodutveckling, interna information och rapportering
samt evaluering. Vidare avses fyra handläggare tjänstgöra inom avdelningen
för finansiellt bistånd för att öka kapaciteten på kreditsidan.
Slutligen bör Kungl Maj :t föreslå riksdagen att en personlig byråchefstjänst
i Ce 1 inrättas för byråchefen Margareta Hagberg.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta den extra ordinarie
byråchefstjänst som jag har förordat i det föregående.
b) till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 18 656 000
kr.
48
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
D. Information om Sverige i utlandet
D 1. Information om Sverige i utlandet
I riksstaten för innevarande budgetår är under tredje huvudtiteln uppfört
reservationsanslaget Information om Sverige i utlandet, som är upptaget
med ett belopp av 9 615 000 kr. Härav utgör 3 973 000 kr. bidrag till Svenska
institutet. Under åttonde huvudtiteln finns för samma tid under reservationsanslaget
Kulturellt utbyte med utlandet upptaget ett bidrag till institutet
med 1 165 400 kr.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1966 tillkallades
sakkunniga för att utreda Svenska institutet som organ för utlandsinformation
och kulturutbyte. Den 19 oktober 1967 har de sakkunniga avlämnat
betänkandet Svenska institutet — Principbetänkande om utlandsinformation
och internationellt utbyte (SOU 1967:56). Betänkandet har remissbehandlats.
Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1970 års riksdag
lägga fram proposition angående Svenska institutets organisation och uppgifter.
Den särskilda propositionen bör även innehålla förslag om anvisande
av medel för övriga ändamål som faller under förevarande anslag.
I avvaktan härpå bör preliminärt beräknas ett belopp av 12,6 milj. kr.
Häri ingår medel som hittills anvisats över åttonde huvudtiteln som bidrag
till Svenska institutet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Information
om Sverige i utlandet för budgetåret 1970/71 beräkna
ett reservationsanslag av 12 600 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
49
E. Diverse
E 1. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medbor -
gare m. fl.
1968/69 Utgift .................... 405 401
1969/70 Anslag.................... 275 000
1970/71 Förslag ................... 450 000
Från anslaget bestrids vissa kostnader för sjöfolk, andra svenska medborgare
och vissa statslösa som råkat i nödställd belägenhet utomlands. Anslaget
bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 175 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare m.fl. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kr.
E 2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda
svenska stipendiater
1968/69 Utgift ........ 10 038 Reservation ......... 668
1969/70 Anslag....... 15 000
1970/71 Förslag....... 15 000
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta
Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kr.
E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor
1968/69 Utgift .................... 780 000
1969/70 Anslag .................... 865 000
1970/71 Förslag ................... 965 000
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Utrikespolitiska institutet........... |
1969/70 720 000 |
Beräknad ändring 1970/71 Anslags-framställning Dep.chefen + 137 000 — |
|
därav för nya tjänster .......................... löneförbättringar ...................... lokalkostnader ........................ övrigt .............................. Svenska FN-förbundet.............. |
100 000 |
+ 39 000 + 302 000 |
+ 32 000 — 32 000 + 100 000 |
Svenska sektionen av Internationella |
15 000 |
+ 54 000 |
|
Svenska Freds- och Skiljedomsför-eningen ........................ |
15 000 |
+ 15 000 |
|
Sveriges Studenters FN-förbund...... |
15 000 |
_1 |
— |
865 000 |
+ 508 000 |
+ 100 000 |
1 önskemål om ökning med ej preciserat belopp.
Utrikespolitiska institutet begär statsbidrag på sammanlagt 857 000 kr.
Av detta belopp avser 264 000 kr. lokalkostnader och 463 000 kr. kostnader
för löner. Resterande belopp, 130 000 kr., avser bidrag till kostnaderna för
en utrikespolitisk tidskrift, som institutet planerar att starta under budgetåret
1970/71.
Svenska FN-förbundet har för information om FN kostnadsberäknat sin
löpande verksamhet under budgetåret 1970/71 till sammanlagt 370 000 kr.,
vartill kommer 15 000 kr. till lokalhyra, som dock ej ingår i förbundets ekonomiska
förvaltning. Av det förstnämnda beloppet beräknas 211 000 kr.
komma att inflyta från privata källor, medan resten, 159 000 kr., innebärande
en ökning med 29 000 kr. jämfört med innevarande budgetår, begärs
som statsbidrag fördelade med 124 000 kr. på tredje huvudtiteln och 35 000
kr. på åttonde huvudtiteln. Under åttonde huvudtiteln begärs även 15 000 kr.
till lokalhyra. Av de medel som begärs från tredje huvudtiteln avser 20 000
kr. bidrag till utgivning av tidskriften Världshorisont. Den föreslagna bidragsökningen
avser administrations- och andra omkostnader samt även
till viss del personalkostnader. Dessutom begär förbundet på tredje huvudtiteln
278 000 kr. till sju särskilda informationsprogram vilka förbundet
önskar genomföra under budgetåret 1970/71, nämligen om FN:s 25-årsjubileum,
FN:s andra utvecklingsårtionde, miljövårdsfrågorna inom FNsystemet,
fredligt lösande av internationella tvister, FN och Södra Afrika,
nedrustningsfrågor samt om generalförsamlingens agenda. Svenska FN-förbundet
anhåller sålunda om statsbidrag för budgetåret 1970/71 med 402 000
kr. från tredje huvudtiteln och 50 000 kr. från åttonde huvudtiteln.
Svenska sektionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
beräknar den totala kostnaden för budgetåret 1970/71 för förbundets
verksamhet i nuvarande omfattning till 74 000 kr. År 1968 uppgick kostna
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet 51
derna till ca 54 000 kr. Omkostnaderna har beräknats med hänsyn till ytterligare
ökade utgifter för sekretariatet. För den löpande verksamheten anhåller
förbundet om ett statsbidrag med 30 000 kr., vilket skulle innebära
en ökning med 15 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Därjämte anhåller
förbundet om ett bidrag på 39 000 kr. för genomförande, under
budgetåret 1970/71, av tre särskilda informationsprogram, nämligen om
FN:s 25-årsjubileum, nedrustningsfrågor samt om fredligt lösande av internationella
tvister.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär ett höjt statsbidrag under
hänvisning till en pågående utvidgning av verksamheten. Denna utvidgning
gäller såväl den traditionella informationsverksamheten som nya projekt
och är främst föranledd av att allt större krav ställs på omfattningen
och kvalitén av den information som medlemmar och andra önskar att föreningen
skall ge dem.
Sveriges Studenters FN-förbund önskar fortsatt och om möjligt utökat
statsbidrag för sitt arbete att bland svenska studenter skapa en ökad internationell
förståelse och mer realistiskt underbyggd kunskap om utrikespolitiska
problem.
Härutöver har Sveriges Fredsråd och Utlandssvenskarnas förening hemställt
om statsbidrag med 10 000 kr. resp. 25 000 kr. Sveriges Fredsråd
är enligt sina stadgar ett samarbetsorgan för partipolitiskt neutrala riksorganisationer,
som har arbete för fred på sitt program. Fredsrådet har bl. a.
till uppgift att samordna och aktivera det folkliga fredsarbetet. Utlandssvenskarnas
förening anhåller om statsbidrag i syfte att möjliggöra en konsolidering
och förstärkning av föreningens möjligheter att verka som ett
samlande informations- och serviceorgan för utlandssvenskarna.
Departementschefen
För Svenska FN-förbundet förordar jag ett bidrag på 200 000 kr., vilket
innebär en ökning av bidraget jämfört med innevarande budgetår med
100 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för särskild information angående
FN:s andra utvecklingsårtionde samt för tidskriften Världshorisont.
Med hänvisning till den inledande sammanställningen hemställer jag, att
Kungi. Maj :t föreslår riksdagen
att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag
av 965 000 kr.
E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
1968/69 Utgift .................. n 645 900
1969/70 Anslag .................. *2 550 000
1970/71 Förslag.................. 2 702 000
1 Anslaget Bidrag till Internationella institutet för freds- och konfliktforskning.
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Stockholms internationella fredsforskningsinstitnt är en stiftelse för vilken
Kungl. Maj :t meddelat stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till
ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med
anledning av prop. 1966: 76 (SU 88, rskr 203) bedriva vetenskaplig forskning
i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred
och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för
fredliga lösningar och mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.
Stiftelsen leds av en styrelse. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör och
andra tjänstemän i enlighet med personalförteckning som Kungl. Maj :t
fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Personal |
||
Handläggande personal.......... Övrig personal.................. |
.......... 4 .......... 6 |
- — |
10 |
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut begär ett statsbidrag
på 2 733 000 kr., vilket innebär en ökning med 183 000 kr. i förhållande till
budgetåret 1969/70.
Bland de projekt som avses påbörjas resp. fullföljas under budgetåret
1970/71 nämner institutet i sin anslagsframställning havsbottnens utnyttjande,
kemisk och biologisk krigföring, mellanstatliga organisationers roll
och funktion, vapenhandel samt årsbok med redovisning av vad som inträffat
under närmast föregående år inom nedrustningssektorn.
Även andra projekt kan komma att kräva medelsutrymme under budgetåret
1970/71. Såsom exempel nämns projekt avseende imperialism, inspektion
och nedrustning, medling i internationella tvister, missuppfattning av
situationen och motståndarens avsikter vid konflikter, sanktioner och ekonomiska
förbindelser samt strategisk rustningsbegränsning.
D e partemen t schef en
Jag förordar att anslaget räknas upp med 152 000 kr. till 2 702 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av
2 702 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
53
KAPITALBUD GETEN
Statens allmänna fastighetsfond
1. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
Byggnadsarbetena
för den svenska ambassaden i Moskva och den sovjetiska
ambassaden i Stockholm fortgår och beräknas vara avslutade under
budgetåret 1970/71. Jag beräknar f. n. kostnadsramen till 30 650 000 kr.,
vilket innebär en ökning med 1 milj. kr. till följd av bl. a. tillkommande
arbeten. Sedan byggnadsarbetena avslutats kan en slutgiltig reglering av
kostnaderna för anläggningarna bli aktuell.
Såsom anmäldes i prop. 1969: 1 (bil. 5 s. 57) avses Paris-ambassadens
lokalproblem lösas genom uppförandet av en nybyggnad på den av svenska
staten ägda tomten vid 17, rue Barbet de Jouy. Projekteringen av en ambassadanläggning,
omfattande såväl kansli som sändebudsbostad, pågår
med beräknad byggstart under våren eller sommaren 1971. Under projekterings-
och byggnadstiden förhyrs provisoriska kanslilokaler. Den tidigare
kanslifastigheten vid 58, avenue Marceau/25, rue de Bassano har avyttrats
till ett pris av omkring 10,5 milj. kr.
OECD-delegationen i Paris flyttade under våren 1969 in i nya lokaler i
OECD:s nybyggnad. Byggnadsstyrelsen utreder f. n. möjligheterna att behålla
de tidigare kanslilokalerna vid 46, avenue Montaigne såsom en lokalreserv
tills Paris-representationernas lokalfrågor slutgiltigt lösts. Under
mellantiden förutsätts lokalerna bli uthyrda på godtagbara ekonomiska
villkor.
Gemensamma moderna kanslilokaler har ställts i ordning för ambassaden
och generalkonsulatet i London (prop. 1969: 1 bil. 5 s. 57) i ett förhyrt
nyuppfört kontorshus. Lokalerna togs i anspråk den 1 december 1969.
Projekteringen av en ambassadanläggning i Peking, omfattande kansli,
sändebudsbostad och bostäder för den utsända personalen, fortskrider.
Preliminära kostnadsberäkningar har nyligen emottagits. Byggnadsarbetena
beräknas komma i gång under budgetåret 1970/71.
Förberedelserna för uppförandet av en ambassadanläggning i Kairo, omfattande
kansli och sändebudsbostad, har framskridit så långt att byggnadsarbetena
beräknas kunna sättas i gång under budgetåret 1970/71.
För nybyggnaderna i Paris, Peking och Kairo förordar jag, i avvaktan på
tillförlitligare kostnadsberäkningar, att i investeringsplanen för anslaget
förs upp preliminära kostnadsramar om 7,5, 7,0 resp. 4,1 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1969.
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Den utrymda kanslifastigheten i Haag har försålts till ett pris av omkring
150 000 kr.
Vid beräkningen av medel att ställas till Kungl. Maj :ts disposition har
hänsyn även tagits till behovet av ombyggnad av chefsbostaden i London
samt förvärv av bostäder för delegationschefen i Geneve och generalkonsulerna
i London och Montreal.
Liksom tidigare år (prop. 1969: 1 bil. 5 s. 57) bör utrymme beredas under
förevarande anslag för förvärv av personalbostäder.
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för
nästa budgetår till 9,2 milj. kr. Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag
förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg-start |
Fär-digst. |
|||
1.4.68 |
1.4.69 |
Faktisk |
Beräknad för |
||||
1969/70 |
1970/71 |
år |
år |
||||
Moskva, amb.anl........... |
29 650 |
30 650 |
27 950 |
2 700 |
6.68 |
10.70 |
|
Belgrad, ombyggn. av chefsbo-stad .................... |
300 |
300 |
1.70 |
6.70 |
|||
Kabat, ombyggn. av chefsbo-stad .................... |
200 |
200 |
10.69 |
3.70 |
|||
Paris, ambassadanläggning .. |
— |
»7 500 |
— |
— |
1 500 |
4.71 |
10.72 |
Peking, ambassadanläggning.. |
— |
J7 000 |
— |
— |
3 500 |
1.71 |
7.72 |
Kairo, ambassadanläggning .. |
— |
>4 100 |
— |
— |
1 500 |
10.70 |
10.72 |
Mindre upprustningsarbeten . . |
— |
1 000 |
— |
500 |
500 |
— |
— |
Förvärv av personalbostäder.. |
— |
1 000 |
— |
400 |
400 |
— |
— |
Till Kungl. Maj:ts disposition |
— |
6 800 |
— |
3 751 |
1 800 |
— |
— |
Summa: |
29 650 |
58 550 |
27 950 |
7 851 |
9 200 |
— |
— |
1 Preliminär kostnadsram
Medelstillgäng
Behållning 1.7.1969 ............
Anslag för 1969/70 ............
Anslag för 1970/71 (förslag) ____
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Beräknad medelsförbrukning
4 051 000 1969/70 ...................... 7 851 000
9 000 000 1970/71 ...................... 9 200 000
4 000 000
17 051 000 17 051 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen för budgetåret 1970/71
anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
55
2. Inköp av tomt för beskickningen i Washington
Genom beslut av 1961 och 1962 års riksdagar (prop. 1961: 1 bil. 25 s. 5,
SU 23, rskr 65; prop. 1962: 1 bil. 5 s. 55, SU 3, rskr 3) anvisades ett investeringsanslag
om sammanlagt 4 milj. kr. till inköp av tomt för uppförande av
kanslibyggnad i Washington. I prop. 1969: 1 (bil. 5 s. 58) anmäldes att preliminärt
kontrakt tecknats rörande förvärv av en lämplig tomt vid 4200
Massachusetts Avenue. Detta kontrakt har numera hävts, sedan fastighetsägaren
icke kunnat uppfylla åtagna förpliktelser. Ansträngningarna att finna
annan lämplig tomtmark fortsätter emellertid och nya förslag bearbetas
kontinuerligt. Riksdagens medgivande till fortsatt dispositionsrätt under
nästa budgetår bör därför inhämtas beträffande ovannämnda anslag på 4
milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge, att Kungl. Maj :t under budgetåret 1970/71 får
förfoga över det på riksstaten för budgetåret 1962/63 under
statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget
Inköp av tomt för beskickningen i Washington.
Statens utlåningsfonder
1. Utrikesförvaltningens lånefond
Fonden uppgår f. n. till 1 225 000 kr. (prop. 1969: 1 bil. 5 s. 58, SU 3,
rskr 3). Av fonden disponeras 1 025 000 kr. för s. k. allmänna lån på högst
15 000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning. Om särskilda omständigheter
föreligger kan lån beviljas med högre belopp. Då synnerliga skäl
föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som uppkommit under
löpande stationering utomlands utan samband med förflyttning. Lånen
skall amorteras på tre år.
Återstoden av fonden, dvs. 200 000 kr., disponeras för särskilda lån
på högst 5 000 kr. till tjänstemän vid utrikesförvaltningen för inköp av
möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem
år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen.
Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i
samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lånefonden
(prop. 1963: 75 s. 100, SU 125, rskr 298).
Genom ökning av såväl antalet låneberättigade tjänstemän som den allmänna
kostnadsnivån har trycket på utrikesförvaltningens lånefond efter
hand ökat starkt. Sålunda har departementet vid flera tillfällen under innevarande
år nödgats frångå tidigare tillämpade normer för lånebeloppens
storlek eller uppskjuta beviljandet av lån. Med hänsyn härtill bör
fonden tillföras ytterligare 100 000 kr.
56
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
57
Sid.
1
4
5
5
5
6
6
6
7
7
7
ÖVERSIKT
Register
DRIFTBUDGETEN
A. Utrikesdepartementet m. m.
Utrikesförvaltningen ..................................
Representationsbidrag till utlandstjänstemän ..............
Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ....
Kursdifferenser ......................................
Ersättningar åt olönade konsuler........................
Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ................................ ...........
Kostnader för vissa nämnder m. m..................
Kommittéer m. m.....................................
Extra utgifter........................................
Tillfälliga representationskostnader ......................
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
9 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag ....
9 Förenta Nationerna ..................................
10 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
10 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)............
11 Europarådet ........................................
C. Utvecklingsbistånd
23 Vissa FN-organs biståndsprogram........................
26 Fältverksamhet ......................................
31 Finansiellt utvecklingsbistånd............................
41 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet
........................................
45 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)..............
D. Information om Sverige i utlandet
48 Information om Sverige i utlandet................
Kr.
118 270 000
3 650 000
3 460 000
1 000
1 650 000
4 045 000
100 000
75 000
100 000
950 000
132 301 000
5 000
11 500 000
5 050 000
2 150 000
1 400 000
20 105 000
133 320 000
275 000 000
363 967 000
8 725 000
18 656 000
799 668 000
*12 600 000
12 600 000
Beräknat belopp.
58
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 5: Utrikesdepartementet
Sid.
E. Diverse
49 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska
medborgare m. fl...................................
49 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda
svenska stipendiater............................
49 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor ............................................
51 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
Summa för driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
53 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
.........................-.....
Statens utlånings fonder
55 Utrikesförvaltningens lånefond..........................
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för utrikesdepartementet
Kr.
450 009
15 000
965 000
2 702 000
4 132 000
968 806 000
4 000 000
4 000 000
100 000
100 000
4 100 000
972 906 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 690659
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
ÅR 1970
FORSTA SAMLINGEN
ANDRA BANDET
Bilagor till Kungl. Maj:ts proposition nr 1
angående statsverkets tillstånd och behov:
försvarsdepartementet,
socialdepartementet,
kommunikationsdepartementet,
finansdepartementet
BILAGA 6 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN
1970
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Försvarsdepartementets verksamhetsområde omfattar det militära försvaret
samt civilförsvaret, signalskyddet och det psykologiska försvaret. Dessutom
svarar departementet för de samordningsfrågor som rör totalförsvaret.
Verksamhetsområdet har ändrats den 1 januari 1970 genom att frågor
rörande försvarets fabriksverks fond — numera fabriksverkens fond — och
de statliga bolag som tidigare sorterade under försvarsdepartementet har
förts över till industridepartementet.
Försvarsutgifternas storlek under budgetåren 1968/69—1971/72 regleras
genom 1968 års försvarsbeslut som anger de ekonomiska ramarna för det
militära försvaret och civilförsvaret under fyraårsperioden.
Den ekonomiska ramen för det militära försvaret är under perioden
avvägd så att den i första hand ger utrymme för att fullfölja de åtaganden
och andra bindningar som har gjorts före försvarsbeslutet. Förutom
driften av utbildnings- och förvaltningsorganisationen omfattar dessa grundutgifter
främst materielanskaffningar av olika slag. De medger vidare bl. a.
att befintliga materiel- och fastighetstillgångar underhålls och att värnpliktiga
i huvudsak utbildas enligt det nya system som beslöts av 1966 års riksdag.
Utöver grundutgifterna har i försvarsbeslutet beräknats utrymme för
kompletteringar. Dessa avser främst materielanskaffningar som behövs för
att nå balans i krigsorganisationen. I kompletteringarna ingår också bl. a.
forskning och utveckling samt förbättrade värnpliktsförmåner.
Genom försvarsbeslutet har ekonomiska förutsättningar skapats för att
behålla värnkraften på oförändrad nivå under beslutsperioden. Beslutet ger
också erforderlig handlingsfrihet för framtiden. Att värnkraften hålls vid
makt innebär emellertid inte att alla förband och enheter som ingick i krigsorganisationen
vid tiden för försvarsbeslutet skall behållas till antalet eller
att materiel som blir föråldrad skall bytas mot ny materiel av samma slag.
Vid ersättningsanskaffning av materiel prioriteras ofta hög kvalitet framför
stort antal enheter. En logisk följd av detta blir att antalet enheter minskar.
För civilförsvaret innebär försvarsbeslutet att den organisatoriska
uppbyggnaden i stort sett kan avslutas under perioden 1968/69—1971/72.
Organisationen beräknas också kunna få avsedd effekt genom att lednings1
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
centraler och skydd för undsättningsenheter byggs ut. Försvarsbeslutet ger
vidare möjlighet att bl. a. förbättra skyddet mot kemiska stridsmedel för civilförsvarets
organisation och befolkningen.
Under den period försvarsbeslutet omfattar ökar utgifterna successivt,
ökningen faller i huvudsak på det militära försvaret, vars utgiftsramar under
de fyra aktuella budgetåren uppgår till 4 782, 4 860, 4 910 resp. 4 960
milj. kr. enligt pris- och löneläget i maj 1967. För civilförsvaret halls ramen
under perioden på en i stort sett oförändrad årlig nivå, drygt 110 milj. kr.
Utvecklingen inom departementets område har under en följd av år karakteriserats
av åtgärder för att effektivisera och rationalisera verksamheten.
Ett betydelsefullt led i detta arbete har utgjorts av utredningar och
andra förberedelser för ett nytt planeringssystem, i vilket programbudgetering
ingår som en viktig del. För anskaffning och underhåll av krigsmateriel
har inrättats ett gemensamt verk, försvarets materielverk. Som organ för
rationaliseringsverksamheten inom försvaret har försvarets rationaliseringsinstitut
tillkommit. Militär sjukvårdens ledning har förstärkts. Organisationen
för inskrivning och redovisning av värnpliktiga har anpassats till det
system för inskrivning och personalredovisning som beslöts av 1968 års riksdag.
Försök med gemensam datadrift vid vissa myndigheter pågår.
Inom ramen för försvarsbeslutet har värnpliktsförmånerna förbättrats.
Antalet fria hemresor har fördubblats och försöksverksamhet med vidgad
möjlighet till flygresor har anordnats. Samtidigt har personalvårdsorganisationen
byggts ut och ökade resurser satts av för fritidsundervisning och trivsel-
och förströelseåtgärder.
Ett särskilt olycksfallsskydd har genomförts för värnpliktiga, vapenfria
tjänstepliktiga och vissa civilförsvarspliktiga. Olycksfallsskyddet gäller vid
skada som medför bestående arbetsoförmåga. Vid fullständig invaliditet utgår
en engångsersättning med 150 000 kr. och vid partiell invaliditet ett i
motsvarande mån lägre belopp. Skyddet gäller från den 1 januari 1970 men
avser även skador som har inträffat under år 1969.
Olika åtgärder har inom försvaret vidtagits för att främja sysselsättningen
i Norrland. Under år 1969 har beslut fattats om att bl. a. lokalisera
en lätt attackdivision till F 21 i Luleå. Vidare har försvarets fredsorganisationsutredning
fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att lokalisera
ett nytt fredsförband till det inre av övre Norrland. På byggnadssidan har
olika militära projekt tidigarelagts för att öka sysselsättningen i de fyra
nordligaste länen. I samma syfte har försvarets materielverk i ökad omfattning
tagit in offerter på materielleveranser från företag i Norrland.
Norrlandsfrågorna kommer även i fortsättningen att ägnas särskild uppmärksamhet.
Lokaliseringen av det nya förbandet beräknas kunna bestämmas
senast hösten 1970. Tidigareläggningen av olika byggnadsprojekt ökar
under budgetåret 1970/71. De tidigarelagda projekten är främst belägna i
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 3
de inre delarna av Norrland. Ansträngningarna att beställa materiel i Norrland
kommer att fortsätta, bl. a. i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen.
Det grundläggande utredningsarbetet rörande ett nytt planerings- och
programbudgetsystem för försvaret har slutförts under år 1969. Frågan om
införande av systemet är för närvarande föremål för beredning.
Anslagen inom försvarsdepartementets nuvarande verksamhetsområde
ökar för nästa budgetår med 202,7 milj. kr. till sammanlagt 5 835,8 milj. kr.
Därutöver avses 258,4 milj. kr. av reservationsmedel tas i anspråk för det
militära försvaret under budgetåret. De totala utgifterna för departementets
verksamhetsområde beräknas härigenom bli 6 094,2 milj. kr., vilket är 301,1
milj. kr. mer än budgetåret 1969/70.
Mutericlanskaffning för det militära försvaret
Värnkraften är till stor del beroende av materieltillgången. Liksom tidigare
år har strävan därför varit att en så stor andel som möjligt av de totala
resurserna för det militära försvaret skall tillfalla materielanslagen.
Dessa har hittills kunnat hållas på den nivå som förutsågs i 1968 års försvarsbeslut.
Detta bedöms vara möjligt även under återstoden av fyraårsperioden
1968/69—1971/72.
Slutliga förslag rörande materielanslagen läggs inte fram nu utan kommer
att föreläggas riksdagen i särskild proposition. I avvaktan härpå beräknas
för anskaffning av tygmateriel och motsvarande under budgetåret 1970/
71 anslag om tillsammans ca 1 696,8 milj. kr.
Huvuddelen av nästa budgetårs materielanslag beräknas gå åt för att
betala tidigare beslutade anskaffningar. För arméns del kommer under budgetåret
att ske en fortsatt leverans av bl. a. pansarbandvagn 302 och stridsvagn
103 (»S»). Bland leveranser till marinen märks minfartyget Älvsborg
och materiel till rörliga spärrförband. Flygvapnet tillförs bl. a. nya radarstationer
och nya lätta skolflygplan.
Förslag till beställningsbemyndiganden för materielanskaffning kommer
att föreläggas riksdagen i särskild proposition.
Organisation och personal m. m.
Antalet värnpliktiga under grundutbildning beräknas för nästa budgetår
till omkring 50 000 och antalet tjänstgöringsdagar till ca 16,3 milj. Antalet
värnpliktiga som genomgår repetitionsutbildning m. m. nästa budgetår beräknas
till ca 110 000 och antalet tjänstgöringsdagar till omkring 2,4 milj.
Inom ramen för de medel som enligt försvarsbeslutet har avsatts för att
förbättra värnpliktsförmånerna föreslås att bostadsbidrag till ensamstående
under grundutbildning skall utgå i större omfattning än under innevarande
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 6: Försvarsdepartementet
budgetår. Försvarets personalvård förstärks ytterligare. Vidare ökar resurserna
för fritidsundervisning, biblioteksverksamhet och fritidsanordningar
för värnpliktiga väsentligt. I detta sammanhang kan slutligen nämnas att
medel har beräknats för utgifter för s. k. värnpliktsriksdag.
Utgifterna för vapenfria tjänstepliktiga förs fr. o. m. budgetåret 1970/71
över till elfte huvudtiteln.
De förslag till rationalisering av skolverksamheten inom flygvapnet och
organisation av flygvapnets förband inom stockholmsområdet som försvarets
fredsorganisationsutredning har lagt fram beräknades kunna ligga till
grund för förslag i ämnet till 1969 års vårriksdag (jfr prop. 1969: 1 bil. 6
s. 7, SU 4, rskr 4). Efter remissbehandlingen av betänkandet ansågs det
emellertid nödvändigt att överarbeta förslaget i vissa hänseenden. Detta har
medfört att förslag i ämnet kan läggas fram först för 1970 års vårriksdag.
Hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer
1966 års värnpliktskommitté (VK 66) har i sina betänkanden Frivilligförsvaret
1 och 2 (SOU 1968: 54 och SOU 1969: 40) föreslagit ett ökat ekonomiskt
stöd till vissa frivilliga försvarsorganisationer och hemvärnet. Värnpliktskommitténs
båda betänkanden har remissbehandlats och beredning
av förslagen pågår i departementet. Särskild proposition i ämnet kommer
att föreläggas vårriksdagen.
Bidrag till frivilliga skytteväsendet kommer fr. o. m. budgetåret 1970/71
inte att utgå från anslag under fjärde huvudtiteln.
Byggnadsverksamhet m. m.
Reparation och underhåll m. m. av försvarets fastigheter betalas dels från
de på driftbudgeten uppförda anslagen till ersättningar till försvarets fastighetsfond,
dels av de medel under myndighetsanslagen som är avsedda
för hyreskostnader. För dessa ändamål tas upp sammanlagt 306,9 milj. kr.,
vilket är 17,3 milj. kr. mer än innevarande budgetår.
Av reparations- och underhållsmedlen beräknas 88,9 milj. kr. för iståndsättning
av försvarets fastigheter och flygfält under nästa budgetår. Härav
beräknas 35 milj. kr. för kasernrenoveringar. Detta är 9 milj. kr. mer än
innevarande budgetår och medger att kasernrenoveringarna sker i snabbare
takt än tidigare.
För investeringar i byggnader och mark tas under försvarets fastighetsfond
upp investeringsanslag om sammanlagt 236,5 milj. kr. I detta belopp
ingår 6,1 milj. kr. som ligger utanför utgiftsramen för det militära försvaret
och avses för nya kasernetablissement för 11 och Ing 1. Ytterligare medel
för detta ändamål beräknas inte behöva anvisas. Vid anslagsberäkningarna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 5
har beaktats att 13,3 milj. kr. skall tas i anspråk av tidigare outnyttjade
medel.
Den beräknade medelsförbrukningen för byggnadsarbeten och markförvärv
under kapitalbudgeten samt föreslagna medel för iståndsättningsarbeten
under staten för försvarets fastighetsfond uppgår till sammanlagt 338,7
milj. kr., varav 311,7 milj. kr. avses för byggnads- och iståndsättningsarbeten
och 27 milj. kr. för markförvärv. Motsvarande belopp för innevarande
budgetår är resp. 369,3, 342,3 och 27 milj. kr.
Civilförsvaret m. m.
Uppbyggnaden av civilförsvaret enligt de grunder som tidigare har godkänts
av statsmakterna pågår. Vid ingången av budgetåret 1969/70 var omkring
tre fjärdedelar av det allmänna civilförsvarets kårer organiserade och
utbildade.
För nästa budgetår beräknas medel för fortsatt planenlig uppbyggnad av
den mobiliseringsbara organisationen och för att ställa i ordning ledningscentraler
i civilförsvarsområdena. Försök väntas under nästa budgetår kunna
ske med en ändrad organisation för utbildningen i civilförsvaret. Till
skyddsmasker för befolkningen beräknas utöver tidigare bemyndiganden
5 milj. kr.
Frågan om ändrade bestämmelser för avlöningar till civilförsvarspliktiga
bereds för närvarande i försvarsdepartementet. Förslag i ämnet beräknas
kunna föreläggas 1970 års vårriksdag.
Sa mmanfattning
Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande
till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår
av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
DRIFTBUDGETEN
A. Försvarsdepartementet m.m.......
B. Armén..........................
C. Marinen........................
D. Flygvapnet......................
E. Gemensamma staber m.m.........
F. Centrala förvaltningsmyndigheter
m.m............................
G. Institutioner m.m................
Anvisat 1969/70 |
Förslag 1970/71 |
Förändring |
|
10,6 |
12,5 |
+ |
1,9 |
1 567,5 |
1 635,7 |
+ |
68,2 |
602,6 |
658,6 |
+ |
56,0 |
1 614,8 |
1 628,6 |
+ |
13,8 |
100,2 |
104,9 |
+ |
4,7 |
181,0 |
194,6 |
+ |
13,6 |
168,6 |
186,9 |
+ |
18,3 |
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
||
1969/70 |
1970/71 |
|||
H. Utbildningsanstalter.............. |
13,4 |
14,2 |
+ |
0,8 |
1. Fastighetskostnader.............. |
272,7 |
287,7 |
+ |
15,0 |
J. Viss materielanskaffning m.m...... |
47,1 |
46,9 |
— |
0,2 |
K. Bidrag till frivilliga organisationer |
||||
m.m............................ |
9,2* |
9,2 |
± |
0,0 |
L. Övriga gemensamma ändamål...... |
154,1 |
152,5 |
— |
1,6 |
M. Flygtekniska försöksanstalten..... |
13,7 |
15,6 |
+ |
1,9 |
N. Civilförsvaret m.m................ |
134,3 |
121,3 |
— |
13,0 |
0. Diverse......................... |
512,1 |
505,1 |
— |
7,0 |
Summa driftbudgeten |
5 401,9 |
5 574,3 |
+ |
172,4 |
KAPITALBUD GETEN |
||||
II. Statens allmänna fastighetsfond . . |
9,0 |
7,0 |
— |
2,0 |
III. Försvarets fastighetsfond........ |
207,2 |
236,5 |
+ |
29,3 |
IX. Statens datamaskinfond......... |
15,0 |
18,0 |
+ |
3,0 |
Summa kapitalbudgeten |
231,22 |
261,5 |
+ |
30,3 |
Totalt för försvarsdepartementet...... |
5 633,l1. 2 |
5 835,8 |
+ |
202,7 |
1 Exkl. anslaget Frivilliga skytteväsendet som den 1 juli 1970 förs över till annan huvudtitel
8 Exkl. anslaget Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk som den 1 juli 1970
förs över till trettonde huvudtiteln
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 7
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2
januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de frågor
som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde och anför.
RAMBERÄKNINGAR M. M.
Överbefälhavarens yttrande
Som bakgrund till sitt yttrande pekar överbefälhavaren på att den militärpolitiska
utvecklingen fortfarande är oviss. Utvecklingen av försvarsutgifterna
utomlands visar enligt överbefälhavaren en skiftande bild, vilket
på sikt bedöms kunna leda till en förskjutning av maktbalansen i vår omvärld.
överbefälhavaren anser att detta i förening med nuvarande riktlinjer
för försvarets utveckling innebär att vår eftersläpning i försvarseffekt ökar
från år till år.
Liksom tidigare år har överbefälhavaren gett direktiv för myndigheternas
anslagsframställningar. Ett omfattande arbete har enligt överbefälhavaren
lagts ned på att skapa en fast grund för direktiven. Dessa har därför kunnat
bli mer styrande än tidigare, överbefälhavaren anser att en rimlig balans
råder inom och mellan anslagen i de olika myndigheternas förslag.
Utgiftsramen för budgetåret 1970/71 har av överbefälhavaren beräknats
till 5 461 milj. kr. i prisläge maj 1969 och 1970 års löneläge. Därav avses för
armén ca 1 781 milj. kr., för marinen ca 754 milj. kr., för flygvapnet ca
1 840 milj. kr. och för gemensamma ändamål ca 1 086 milj. kr. överbefälhavaren
utgår från att anslagsramen för budgetåret 1970/71 enligt gällande
praxis höjs med ett belopp som motsvarar underutnyttjandet för budgetåret
1968/69. Detta har beräknats till 19,9 milj. kr.
Överbefälhavaren anför vidare, att långsiktsplanerna under det gångna
året har genomarbetats ytterligare och nu utgör en god grund för att överblicka
krigsmaktens utveckling under planeringsperioden och närmast där
-
8 Statsverkspropositionen år J970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
efter. Planerna uppges visa att utrymmet för s. k. kompletteringsanskaffning
kommer att minska med ca 500 milj. kr. jämfört med försvarsbeslutet.
Minskningen uppkommer främst under budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Orsaken anges framför allt vara att försvarsbeslutet inte tog hänsyn till att
grundkostnaderna skulle komma att öka på grund av teknisk fördyring och
tidigare fattade riksdagsbeslut.
Utvecklingen inom materielsektorn enligt den för närvarande föreskrivna
planeringsnivån — en i fasta priser oförändrad utgiftsram fr. o. m. budgetåret
1971/72 — leder enligt överbefälhavaren till en urholkning av den kvantitet,
kvalitet och uthållighet som krigsförbanden hade vid tidpunkten för
försvarsbeslutet. Ramarna i planeringsnivån uppges vara kraftigt pressade
för alla funktioner. Medel för teknisk forskning och utveckling och för nya
vapensystem har därför inte kunnat sättas av i tillräcklig utsträckning.
I fråga om armén anför överbefälhavaren att fältförbandens kvantitet behålls
under planeringsperioden. Ett utbyte av vissa fördelnings- och brigadförband
mot förband av lägre kvalitet beräknas ske från slutet av 1970-talet.
Jämfört med tidigare redovisade alternativ som innebar att antalet fältförband
snabbt minskade ger detta enligt överbefälhavaren något bättre försvarseffekt
under 1970-talet, obetydligt lägre effekt fr. o. in. år 1980 och
ökad handlingsfrihet i framtiden.
Bibehållandet av fältförbandens kvantitet medför enligt överbefälhavaren
att den materiella uthålligheten och kvaliteten blir eftersatt, bl. a. har
det visat sig nödvändigt att reducera anskaffningen av ammunition, brobandvagnar
samt radio- och signalmateriel in. m. Medel för bl. a. ökat antal
terrängfordon och omsättning av brigadartilleriet har kunnat avsättas men
planerna ger i övrigt inte utrymme för önskvärd modernisering av fältförbanden.
Vissa begränsningar i utbildningsverksamheten bär också måst tillgripas.
Krigsorganisationens kvalitet försvagas därför enligt överbefälhavaren
både personellt och materiellt. För att på sikt kunna höja kvaliteten har
medel för forskning, försök och utveckling planerats in i samma utsträckning
som i föregående plan.
Beträffande marinen understryker överbefälhavaren att krigsorganisationens
minskning i slutet av planeringsperioden är otillfredsställande, särskilt
i fråga om ytstridskrafterna. Åtgärder uppges dock ha vidtagits för
att inom krigsmaktens utgiftsram skapa ökat ekonomiskt utrymme för de
marina funktionerna och därigenom förbättra handlingsfriheten. Till dessa
åtgärder hör att medel har avdelats bl. a. för att vissa rörliga kustartilleriförband
skall kunna moderniseras och behållas under planeringsperioden
och ytterligare några år.
Materielplanerna för marinen upptar anskaffning av tunga helikoptrar,
ett minfartyg, tunga fasta kustartilleribatterier, lätta robotbatterier och
minsvepare av fiskebåtstyp. Ubåtsprojektet A 14 har måst senareläggas ett
år. Planerna redovisar även vissa objekt, bl. a. reservhelikoptrar, för vilka
medel inte har kunnat avsättas inom marinens delram.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 9
För flygvapnets del erinrar överbefälhavaren om att föregående års långsiktsplaner
upptog en krigsorganisation för jaktförband som innebar att
anskaffade flygplan J 35 behölls tills de måste tas ur drift av åldersskäl.
Genomförda utredningar sägs visa att besparingarna vid en tidigare indragning
av jaktförbanden inte står i rimlig proportion till den minskade försvarseffekten.
Planeringen har därför inriktats på att behålla jaktförbanden
i drift.
Materielanskaffningen för flygvapnet tar enligt överbefälhavarens direktiv
främst sikte på att fullfölja system 37 (Viggen) i oförändrad omfattning.
Den slutliga storleken blir enligt överbefälhavaren beroende av framtida
ställningstaganden till resultatet av bl. a. 1967 års luftförsvarsutredning.
Fullföljandet av programmet för system 37 har medfört att utrymmet för
övriga system minskar kraftigt. Detta uppges särskilt gälla stridsledningsoch
bassystemen, där utgående radarstationer inte kan ersättas i full utsträckning
och åtgärder för att förbättra basuthålligheten kan genomföras
endast på attackbaserna.
Planerna utvisar enligt överbefälhavaren att den fr. o. m. 1971/72 horisontella
planeringsnivån kommer att innebära en successiv urholkning av
krigsorganisationen. Handlingsfrihet sägs kunna skapas endast i begränsad
utsträckning. Intentionerna i 1968 års försvarsbeslut bedöms härigenom
inte kunna uppfyllas. Mot denna bakgrund anser överbefälhavaren att planeringen
fr. o. m. budgetåret 1972/73 måste utgå från en ekonomisk ram
som minst motsvaras av den s. k. fortsättningsnivån, dvs. en årlig ökning
av utgiftsramen med 50 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1972/73. För att reell
handlingsfrihet skall nås anser överbefälhavaren, att planeringen redan
fr. o. m. nästa budgetår måste anpassas efter denna högre nivå.
Överbefälhavaren tar vidare upp vissa planeringsproblem och redovisar
synpunkter på materiel- och personalplanering i övrigt.
Beträffande utnyttjandet av de årliga utgiftsramarna enligt försvarsbeslutet
framhåller överbefälhavaren att han har anbefallt en viss överplanering
under planeringsperiodens första år för att de tilldelade resurserna
skall kunna utnyttjas helt. Under periodens senare del sker en motsvarande
underplanering. Denna planeringsmetodik anges inte innebära någon ändring
av det totala materielinnehållet under planeringsperioden utan endast
att projektering och anskaffning av vissa objekt har placerats tidigare i planeringen.
Härigenom blir det enligt överbefälhavaren möjligt att t. ex, kompensera
en eventuell försening av ett objekt samtidigt som möjligheterna till
en konjunkturpolitisk anpassning ökar.
Överbefälhavaren erinrar vidare om att 1969 års riksdag beslutade att
prisregleringen av de ramreglerade försvarsutgifterna skall ske med nettoprisindex
i stället för ett försvarsindex som är speciellt konstruerat för att
registrera prisutvecklingen inom försvarets område. Nettoprisindex är enligt
överbefälhavaren avpassat för andra ändamål och har därför ringa värde,
när det gäller att beräkna prisutvecklingen inom försvarets område. Er1*
-—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
farenheterna sägs visa att nettoprisindex hittills inte har gett full kompensation
för inträffande löne- och prisstegringar. Om denna tendens fortsätter
kan tillämpningen av nettoprisindex enligt överbefälhavarens bedömning
leda till ett år från år minskat planeringsutrymme. överbefälhavaren utgår
emellertid från att ramarna i försvarsbeslutet har angetts i fast penningvärde
och understryker behovet av ett mer nyanserat prisindex än nettoprisindex.
Beträffande statens datamaskinfond framhåller överbefälhavaren att bestämmelserna
för fondförvaltningen innebär att datamaskinutrustningen i
princip får betalas två gånger. Eftersom detta inte var förutsett i försvarsbeslutet
föreslår överbefälhavaren att bestämmelserna för fonden omprövas
eller att förhållandet beaktas genom en motsvarande höjning av krigsmaktens
utgiftsram.
I fråga om kostnaderna för vapenfria tjänstepliktiga erinrar överbefälhavaren
om att dessa enligt beslut av 1966 års riksdag skall belasta elfte huvudtiteln
men att de övergångsvis har belastat fjärde huvudtiteln, överbefälhavaren
räknar med att 1966 års riksdagsbeslut kan följas fr. o. m. 1970/
71 och att kostnaderna därmed förs över till elfte huvudtiteln, överbefälhavaren
har beräknat kostnaderna under 1970/71 till 8,6 milj. kr.
Reservationsmedelsbehållningen den 30 juni 1969 kan enligt överbefälhavaren
uppskattas till ca 1 000 milj. kr. Under återstående budgetår av försvarsbeslutsperioden
kommer enligt beslut som riksdagen hittills har fattat
totalt ca 650 milj. kr. att förbrukas. Behållningen vid försvarsbeslutsperiodens
slut skulle alltså bli ca 350 milj. kr., om alla anslagsmedel under reservationsanslag
utnyttjades helt fram t. o. m. budgetåret 1971/72 och medgivanden
att förbruka ytterligare reservationsmedel inte lämnades, överbefälhavaren
framhåller dock att behållningen sannolikt kommer att vara större
eftersom mindre reservationsmedelsökningar inte kan undvikas. Nu gällande
princip att reservationsmedelsökningar inte får kompenseras genom motsvarande
ökad förbrukning under ett följande budgetår anses mot denna
bakgrund inte förenlig med god hushållning.
överbefälhavaren anser att förfaringssättet vid anskaffning av tyg-, fartygs-
och flygmateriel — det s. k. tvåstegsförfarandet — har gett goda erfarenheter
mot bakgrund av nuvarande planerings- och budgetmetodik.
Vissa frågor rörande tillämpningen av tvåstegsförfarandet bör dock enligt
överbefälhavarens mening tas upp till principiell diskussion.
överbefälhavaren förutsätter att krigsmaktens utgiftsram kompenseras
om medelstilldelningen till de frivilliga försvarsorganisationerna ökas enligt
värnpliktskommitténs förslag. Likaså förutsätter överbefälhavaren kompensation
för eventuellt ökade skatter på vissa av krigsmaktens fordon.
Personalsektorns utveckling under perioden uppges följa de riktlinjer
som tidigare har angetts av överbefälhavaren. Detta innebär att det totala
antalet tjänster successivt skall minskas under perioden för att ge ökat ut
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 11
rymme för materielanskaffning. Balansen mellan personal och materiel
inom krigsorganisationen skall dock säkerställas. Strävan skall enligt överbefälhavaren
vara att tillgodose nya oundvikliga arbetskraftsbehov, ackumulerade
behov av personal inom vissa väsentliga områden och behovet av
ökad tillgång på utbildningsbefäl. Förutsättningen härför uppges vara att
krigsmakten får tillgodoräkna sig uppnådda rationaliseringsvinster så att
en omfördelning kan ske med hänsyn till nya eller tidigare inte tillgodosedda
personalbehov. Utredningsverksamheten bör enligt överbefälhavaren
begränsas för att undvika att alltför stora personalresurser tas i anspråk i
detta arbete till men för utbildningsverksamheten.
Beträffande värnpliktsutbildningen framhåller överbefälhavaren att han
avser vidta åtgärder som i ökad utsträckning medger att grundutbildningen
fullgörs snarast möjligt efter inskrivningen. Vissa delar av de förslag som
avses tas upp av 1966 års värnpliktskommitté har enligt överbefälhavaren
arbetats in i långsiktsplanerna, bl. a. har antalet tjänstgöringsdagar planerats
minska med 350 000 under perioden jämfört med föregående års plan.
Departementschefen
Utfallet för budgetåret 1968/69
Anslagen för det militära försvarets driftbudget för budgetåret 1968/69
uppgick — med frånräknande av anslag av prisregleringskaraktär — till
4 710,1 milj. kr. i prisläget maj 1967. Till följd av prisökningar skall anslagen
enligt prisregleringstal för försvaret räknas upp med 4,6 %. I medelprisläge
för budgetåret 1968/69 gick anslagen alltså upp till [4 710,1 + (4,6X
4 710,1): 100] avrundat 4 926,8 milj. kr. Till detta belopp skall läggas anslagen
för det militära försvarets kapitalbudget som utgjorde sammanlagt 75
milj. kr. Priskompensationen av kapitalbudgeten sker i efterhand. Anslagsramen
var alltså efter kompensation för prisökningar (4 926,8 + 75) 5 001,8
milj. kr. Detta belopp skall minskas med 6,4 milj. kr. enligt följande sammanställning.
1. Återtagning från budgetåret 1966/67.......................... +62,0
2. Kapitaltillskott m. m. till försvarets fabriksverk i samband med
överföring av centrala flygverkstäderna (prop. 1968: 110 s. 90, SU 122,
rskr 281)..................................................... —50,0
3. Reducering på grund av riksdagens höjning av anslagen till frivilligorganisationerna
(prop. 1968: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4)............. — 0,2
4. Förskottsbetalningar för vissa tidigarelagda beställningar (jfr prop.
1969: 1 bil. 6 s. 14)............................................ —18,2
— 6,4
Utgiftsramen för det militära försvaret utgjorde alltså (5 001,8—6,4)
4 995,4 milj. kr.
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1968/69 uppgick utgifterna
inom ramen för det militära försvaret inklusive anslaget Reglering av prisstegringar
under begränsade anslag till avrundat 4 967,8 milj. kr. Till utgifterna
förs vidare 19,2 milj. kr. för retroaktiva löner som avser första halvåret
1969 men belastar anslagen för innevarande budgetår.
De till budgetåret 1968/69 hänförliga utgifterna utgör alltså (4 967,8 +
19,2) 4 987 milj. kr. Beloppet understiger utgiftsramen med avrundat
(4 995,4—4 987) 8,4 milj. kr. Jag förordar att utgiftsramen för budgetåret
1970/71 ökas med motsvarande belopp.
Ramberäkningar för budgetåret 1970/71
I enlighet med de principer som har legat till grund för 1968 års försvarsbeslut
beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret
för nästa budgetår till 5 605 955 000 kr. enligt följande.
Grundutgifter och utgifter för kompletteringar
(prisläge maj 1967).......................
Tillkommer:
Delkostnad för försvarets rationaliseringsinstitut
(jfr prop. 1968: 35; överföring från sjunde
huvudtiteln)..........:.................
Merkostnader efter överföring av de centrala
flygverkstäderna till försvarets fabriksverk
(jfr prop. 1968: 109 s. 16)..................
Ökade förmåner vid skador i militärtjänst......
Ändrat ansvar för signalskyddet inom totalförsvaret
(jfr prop. 1968: 109 s. 148)............
•Avgår:
Överföring av flygförvaltningens verkstadsskola
i Västerås till det allmänna skolväsendet
(jfr prop. 1968: 109 s. 21; överföring till
åttonde huvudtiteln). . ...................
Minskning av anslagsramen m.h.t. att i grundutgifterna
ingår reservationsmedelsförbruk
.
ning....................................
Basbelopp 1970/71 (prisläge maj 1967) ........
Priskompensation enligt prisregleringstal för
v försvaret maj 1967—maj 1968..............
Kostnader för frivilliga skytteväsendet (överföring
till annan huvudtitel) ..............
Basbelopp 1970/71 (prisläge maj 1968)........
Priskompensation enligt nettoprisindex maj
1968—maj 1969..........................
Basbelopp 1970/71 (prisläge maj 1969)........
Tillkommer:
Beräknad priskompensation maj 1969—medelkostnadsläge
1970/71 ....................
4 910 000 000
2 800 000
15 000 000
3 150 000
3 000 000 + 23 950 000
1 200 000
90 000 000 — 91 200 000
4 842 750 000
+ 159 811 000
— 2 801 000
4 999 760 000
+ 124 995 000
5 124 755 000
230 000 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 13
Priskompensation av kapitalbudgeten för budgetåret
1968/69..........................
Avgår:
Kostnader för vapenfria tjänstepliktiga (överföring
till elfte huvudtiteln)...............
Anslagsram.............................
Reservationsmedelsförbrukning
Återtagning från budgetåret 1966/67........
Justering m.h.t. övergång till nettoprisindex
Underskridande av utgiftsramen för budgetåret
1968/69.............................
Utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni
1971)...................................
2 850 000 + 232 850 000
— 10 000 000
5 347 605 000
90 000 000
160 000 000
8 350 000 + 258 350 000
5 605 955 000
I ramberäkningen har beräknad kompensation för prisstegringar enligt
nettoprisindex från prisläget i maj 1969 till medelkostnadsläget för budgetåret
1970/71 tagits upp med 230 milj. kr. Anslagen för nästa budgetår
beräknas emellertid i 1970 års lönenivå. Den del av nyssnämnda belopp som
avser höjning av lönerna från 1969 till 1970 års nivå — ca 63 milj. kr. —
bör därför inte tas upp under anslaget till reglering av prisstegringar utan
anvisas under de förslagsanslag som innehaller medel för löner samt reservationsanslaget
Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet, vilket;
till 2/3 avses för löner. Prisregleringsanslaget bör alltså föras upp med 167
milj. kr.
I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 19) anmälde jag att den av riksdagen (prop.
1966: 107, 2LU 45, rskr 269) beslutade överföringen till elfte huvudtiteln av
utgifterna för vapenfria tjänstepliktiga inte kunde genomföras den 1 juli
1969 på grund av att vissa ersättningsfrågor m. m. ännu inte hade hunnit
utredas. Sedan dessa utredningar nu har slutförts, kan överföringen ske. För
ändamålet kommer chefen för inrikesdepartementet att föreslå att ett nytt
anslag på 12,7 milj. kr. tas upp under elfte huvudtiteln. Belastningen på
detta anslag bör, efter avdrag av inkomstmedel i form av ersättningar från:
myndigheterna för utnyttjande av de vapenfrias arbetskraft, tills vidare årli->
gen räknas av mot utgiftsramen för det militära försvaret. Med hänsyn härtill
har jag i ramberäkningen minskat utgiftsramen med 10 milj. kr. Avvikelser
mellan detta beräknade belopp och det registrerade utfallet får sedermera
avräknas mot utgiftsramen, överföringen av ifrågavarande utgifter
har beaktats vid mina i det följande redovisade beräkningar av medelsbehovet
under berörda anslag.
I anslutning till ramberäkningen vill jag också ta upp frågan om utgifterna
för anskaffning av datamaskinutrustning för försvaret. Enhetliga bestämmelser
har utfärdats om förvaltningen av både den civila statsförvaltningens
delfond och försvarets delfond av statens datamaskinfond. Dessa;
bestämmelser innebär bl. a. att avgifterna för utnyttjande av datamaskintid
inkluderar beräknade avskrivningskostnader. Såväl dessa avgifter som an
-
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
skaffningen av datamaskiner för försvaret belastar den militära utgiftsramen.
Härigenom kommer utgifter för datamaskiner att belasta utgiftsramen
två gånger. För att undvika denna dubbla belastning bör utgiftsramen årligen
justeras med ett belopp som motsvarar nästföregående budgetårs avsättningar
till värdeminskningskonto för försvarets delfond av datamaskinfonden.
Eftersom fonden inrättades vid ingången av budgetåret 1969/70,
kommer utfallet av delfondens driftstat att första gången föreligga hösten
1970. Den första ram justeringen kan därför göras först för budgetåret
1971/72.
Utöver rambeloppet bör beräknas anslag om sammanlagt 339 561 000 kr.
enligt följande.
Lönekostnadspålägg för militära ramen.............. 325 000 000
Militära ändamål utöver ramen
Beredskapsstyrka för FN-tjänst.................. 6 900 000
Projektilröjning på Järvafältet................... 1 500 000
Flyttning av I 1 och Ing 1...................... 6 161 000 14 561 000
339 561 000
För militära ändamål föreslår jag alltså sammanlagt (5 605 955 000 +
339 561 000) 5 945 516 000 kr. Eftersom 258 350 000 kr. av utgifterna för
det militära försvaret avser förbrukning av reservationsmedel utgör de sammanlagda
anslagen för militära ändamål 5 687 166 000 kr.
I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om försvarets möjligheter
att stimulera sysselsättningen i Norrland. Jag vill då först erinra om
att försvaret redan genom den ordinarie verksamheten vid förband och
andra inrättningar är en stor arbetsgivare i denna del av landet. Detta framgår
av bl. a. att antalet anställda inom de fyra nordligaste länen år 1969
uppgick till mer än 7 600. Ytterligare arbetstillfällen skapas genom lokalt
och centralt beslutade materielanskaffningar och investeringar i anläggningar
m. m. Som exempel på omfattningen av denna verksamhet kan nämnas
att investeringarna i anläggningar m. m. under de senaste tio åren har
uppgått till ca 750 milj. kr.
Under år 1969 har ytterligare åtgärder vidtagits för att genom försvarets
verksamhet skapa nya arbetstillfällen i Norrland. Jag kan här nämna att
försvarets fredsorganisationsutredning har fått i uppdrag att undersöka
möjligheterna att lokalisera ett nytt fredsförband till det inre av övre Norrland.
Förbandet skall dimensioneras för alternativt 500, 1 000 eller 1 500
värnpliktiga och avses även svara för andra förbands vinterutbildning. Inget
av de övriga förbanden i Norrland avses minskas i samband med förbandets
tillkomst. Beslut om lokaliseringen beräknas kunna fattas under år 1970.
Efter erforderliga anläggningsarbeten bör förbandet börja kunna sättas
upp år 1974.
Beslut har vidare fattats om att lokalisera en ny lätt attackdivision till
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 15
övre Norrland med anknytning till F 21 i Luleå. Divisionen kommer att ge
sysselsättning åt ca 50 personer och beräknas bli klar budgetåret 1971/72.
Ett snabbare utslag i sysselsättningshänseende uppnås genom de åtgärder
som har vidtagits för att tidigarelägga en rad militära byggnadsprojekt i de
fyra nordligaste länen. Tidigareläggningen berör ett 20-tal orter, främst i de
inre delarna av övre Norrland. De aktuella projekten innebär att insatserna
på byggnadssidan ökar med ca 4 milj. kr. till sammanlagt ca 89 milj. kr.
under innevarande budgetår. Under budgetåret 1970/71 tidigareläggs projekt
om sammanlagt ca 15 milj. kr.
Även på materielsidan har ansträngningar gjorts för att främja sysselsättningen
inte bara i de fyra nordligaste länen utan också i Värmlands,
Kopparbergs och de norra delarna av Gävleborgs län. En aktiverad offertinfordran
väntas leda till att materielbeställningar i ökad omfattning kan
placeras vid företag inom dessa områden. Försvarets materielverk kommer
att fortsätta sina ansträngningar i denna riktning, bl. a. i samarbete med
arbetsmarknadsstyrelsen.
De sysselsättningsfrämjande åtgärder som kan vidtas inom utgiftsramen
för det militära försvaret bör liksom tidigare år kompletteras genom att
medel som disponeras av arbetsmarknadsstyrelsen i vissa fall ställs till förfogande
för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för krigsmakten.
Under nästa budgetår bör vid behov sammanlagt 20 milj. kr. av dessa medel
få disponeras utöver utgiftsramen för det militära försvaret.
Anslagsramen för civilförsvaret beräknar jag för nästa
budgetår till 120 923 000 kr. enligt följande.
Basbelopp 1970/71 (prisläge maj 1967).............. 114 000 000
Priskompensation enligt prisregleringstal för försvaret
maj 1967—maj 1968............................ + 5 358 000
Lokalhyror...................................... -f 1 755 000
Basbelopp 1970/71 (prisläge maj 1968).............. 121 113 000
Priskompensation enligt nettoprisindex maj 1968—
maj 1969..................................... + 3 028 000
Basbelopp 1970/71 (prisläge maj 1969).............. 124 141 000
Tillkommer:
Kompensation för prisförändringar 1968/69.......... 7 907 000
Nettobesparing på förslagsanslag 1968/69............ 3 875 000 + 11 782 000
Avgår:
Besparingar till följd av rationaliseringar........... — 15 000 000
Anslagsram................................... 120 923 000 I
I ramberäkningen har jag tagit upp eu minskning av anslagsramen med
15 milj. kr. till följd av rationalisering av civilförsvarets materielanskaffning.
Rationaliseringen är en följd av riksrevisionsverkets undersökningar
av civilförsvarets förråds- och inköpsverksamhet. Enligt de principer som
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
har legat till grund för försvarsbeslutet får civilförsvaret — liksom det militära
försvaret — inte tillgodoräkna sig sådana rationaliseringsvinster. Civilförsvarsramen
för nästa budgetår skall alltså i detta fall minskas med ett
belopp som svarar mot den beräknade rationaliseringsvinsten. Jag räknar
med att redan beviljade bemyndiganden och anslagsmedel till ett belopp av
15 milj. kr. kan omdisponeras och användas för återstående anskaffningar
för civilförsvarets uppbyggnad.
Utöver rambeloppet bör beräknas anslag om 11 394 000 kr. för följande
ändamål.
Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen....................... 4 000 000
Signalskyddsmateriel för civila myndigheter...................... 420 000
Vissa teleanordningar.......................................... 400 000
Kostnader för anskaffning av identitetsbrickor.................... 241 000
Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar..................... 1 960 000
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar..................... 873 000
Vissa skyddsrumsanläggningar.................................. 3 500 000
11 394 000
Till de tidigare nämnda beloppen kommer anslag till flygtekniska försöksanstalten
om 15,6 (+ 1,9) milj. kr. och seismologiska multipelstationen
med 690 000 (— 50 000) kr.
För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde föreslår
jag alltså anslag om totalt (5 687 166 000 + 120 923 000 + 11 394 000 +
15 600 000 + 690 000) 5 835 773 000 kr.
I anlagsberäkningarna för det militära försvaret ingår att behållningar
under anslag på kapitalbudgeten tas i anspråk med ca 5,8 milj. kr. För att
det totala utfallet för det militära försvaret skall rymmas inom den tidigare
angivna utgiftsramen för nästa budgetår måste en reservationsmedelsökning
med lika stort belopp göras under anslag på driftbudgeten.
Planeringsinriktningen
Enligt 1968 års försvarsbeslut skall planeringen för perioden efter försvarsbeslutet
inriktas efter en horisontell nivå — planeringsnivån. För att
hålla viss planeringsberedskap har överbefälhavaren i särskilda budgetdirektiv
anmodats att därutöver planera krigsmaktens verksamhet inom
ramen för dels en ökning med 50 milj. kr. per budgetår under perioden
1972/73—1976/77, dels en minskning av utgiftsramen med 25 milj. kr. för
budgetår under samma period. Innehållet i de planer som baseras på förutsättningen
om en ökning med 50 milj. kr. per budgetår skall vara oberoende
av innehållet i planeringsnivån för att fullständig handlingsfrihet skall föreligga
beträffande genomförandet. I den gällande planeringsnivån får således
inte tas med verksamhet som har någon bindning till eller på annat sätt
förutsätter den nämnda ökningen med 50 milj. kr. per år.
överbefälhavaren har i sitt yttrande över myndigheternas förslag till anslagsframställningar
hävdat, att planeringen fr. o. m. budgetåret 1971/72
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 17
som huvudalternativ måste utgå från en ekonomisk ram som minst motsvaras
av det tidigare nämnda högre alternativet. Som motiv härför åberopar
han att den horisontella planeringsnivån kommer att innebära en successiv
urholkning av krigsorganisationen och att handlingsfrihet för framtiden
endast i begränsad omfattning har kunnat skapas i planeringsnivån.
Jag vill här framhålla att den nuvarande planeringsinriktningen har fastställts
på grundval av erfarenheterna från tidigare försvarsbeslut. Inriktningen
av planeringen för perioden efter tidigare försvarsbeslut har angetts
på olika sätt, men ett genomgående drag har varit att statsmakterna har
velat försäkra sig om en viss handlingsfrihet efter beslutsperioden. I 1963
års försvarsbeslut uttalades exempelvis mycket klart att statsmakterna
skulle vara helt obundna i fråga om försvarsutgifterna efter perioden, trots
att planeringsinriktningen för denna tid angavs. Det rörde sig i detta fall
om två planeringsnivåer. Erfarenheterna från arbetet med dessa båda nivåer
visade klart att en sådan lösning var olämplig. Under perioden vidtogs nämligen
åtgärder som på sikt fick rum bara inom den högre planeringsnivån.
I samband med myndigheternas planeringsarbete vid 1968 års försvarsbeslut
visade det sig också att den då föreliggande planeringen måste arbetas om
grundligt. Planeringen hade varit alltför stelt inriktad efter den högsta planeringsnivån.
Vissa gjorda investeringar i tidigare skede kunde inte fullföljas
eller ge det avsedda resultatet. Mot denna bakgrund måste det nuvarande
huvudalternativet med en horisontell planeringsnivå anses vara riktigt.
Jag vill i detta sammanhang också framhålla att en ändring under löpande
försvarsbeslutsperiod av den fastställda planeringsnivån kan uppfattas
som ett nytt försvarsbeslut och innebära en viss låsning inför nästa försvarsbeslut.
För att motivera ett sådant steg måste någon eller några påtagliga
förändringar ha inträffat i det underlag som försvarsbeslutet grundades på.
Vid min bedömning av frågan har jag inte funnit några skäl för att nu
ompröva planeringsnivån. De utgångsvärden som försvarsbeslutet grundades
på beträffande krigsorganisationens styrka, sammansättning och utveckling
under beslutsperioden gäller fortfarande. Den handlingsfrihet som
statsmakterna har velat försäkra sig om efter perioden kan också enligt min
mening uppnås i stort med nu gällande planeringsinriktning. Inte heller
har det utrikes- och militärpolitiska läget ändrats i sådan riktning att det
motiverar en ändring av planeringsinriktningen.
I fråga om den militärpolitiska utvecklingen har överbefälhavaren i sitt
yttrande framhållit att försvarsutgifternas utveckling utomlands visar en
skiftande bild, vilket på sikt skulle kunna leda till att maktbalansen i vår
omvärld förskjuts. En granskning av försvarsutgifternas utveckling inom
de båda stormaktsblocken visar att ökningstakten inom NATO-länderna
har dämpats under de senaste åren, medan länderna inom Warszawapakten
har ökat sina försvarsansträngningar. Detta förhållande kan emellertid
18 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
inte tas till intäkt för några långtgående slutsatser, bl. a. beroende på att
jämförelser försvåras av olikheter i underlaget. Vilka de långsiktiga konsekvenserna
kan bli är det därför ännu för tidigt att yttra sig om.
Jag vill i detta sammanhang också ta upp den säkerhetspolitiska utvecklingen
efter 1968 års försvarsbeslut. Stormakternas utrikespolitik styrs i
stor utsträckning av säkerhetspolitiska bedömningar och värderingar. 1968
års försvarsbeslut grundades i detta hänseende på bl. a. antagandet att supermakternas
ledare har blivit medvetna om nödvändigheten av att söka
lösa särskilt farliga kriser och problem genom gemensamma ansträngningar.
Det s. k. sexdagarskriget i Mellersta östern år 1967 visar också att supermakterna,
även om de har egna och delvis motstridiga intressen att bevaka
i ett krisområde, ålägger sig stor återhållsamhet gentemot varandra för att
undvika en direkt militär konfrontation som kan utvecklas till en större
konflikt. Även om dessa motstridiga intressen senare har fått till följd att
supermakterna medverkat till fortsatt upprustning av nationerna i Mellersta
östern, torde de nu gemensamt försöka verka för att förhindra att
krig åter bryter ut i området. Skulle det nuvarande spända läget trots allt
utvecklas till ett nytt krig, finns det inte något som tyder på att supermakterna
därvid medvetet skulle agera så att de råkar i direkt militär konfrontation
med varandra. Risker för oavsiktliga kollisioner finns dock.
Debatten efter 1968 års försvarsbeslut har bl. a. präglats av invasionen av
Tjeckoslovakien och dess eventuella följder för säkerheten i Europa. Hur
beklagliga dessa händelser i och för sig än var, bedömdes situationen från
svensk sida så att Sovjetunionens agerande främst var avsett att bevara
och trygga status quo i Östeuropa. Vad som från säkerhetspolitisk synpunkt
har hänt är att de sovjetiska styrkorna har flyttats fram och nu på det tjeckoslovakiska
avsnittet befinner sig närmare Warszawapaktsområdets västgräns
än tidigare. Detta ändrar emellertid inte den totala omfattningen av
Sovjetunionens militära resurser. Inom NATO torde Tjeckoslovakienkrisen
ha bidragit till att dämpa tidigare diskussioner om att reducera styrkorna.
Den militära styrkesituationen i Europa torde mot denna bakgrund kunna
sägas vara i stort sett oförändrad. Händelserna i Tjeckoslovakien kan därför
inte tolkas så att riskerna för en militär konflikt i Europa mellan öst och
väst skulle ha ökat. Även andra europeiska stater torde ha tolkat Tjeckoslovakienkrisen
som en uppgörelse inom Warszawapakten.
I fråga om Vietnam har parterna upprättat direkt förhandlingskontakt i
syfte att avveckla konflikten. Även om utgången av förhandlingarna ännu
är oviss, synes man från Förenta staternas sida besluten att successivt dra
tillbaka sina militära styrkor.
En oroande politisk utveckling under de senaste åren har gällt relationerna
mellan Sovjetunionen och Kina. Bedömningarna av de båda parternas intentioner
har gått skarpt isär. Pessimistiska iakttagare, som utgår från en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 19
förmodad aggressivitet hos parterna, har bedömt riskerna för en nära förestående
militärkonfrontation som överhängande. Andra bedömare är mera
optimistiska och betonar det defensiva inslaget i ländernas agerande och
tonar ned konfliktrisken. De i oktober 1969 inledda förhandlingskontakterna
parterna emellan kan tyda på en vilja att söka lösa problemen på fredlig
väg.
Tysklandsfrågan har sedan år 1945 varit det dominerande politiska problemet
i Europa. Särskilt akuta frågor har gällt Tysklands återförening, Berlins
ställning och Förbundsrepubliken Tysklands relationer till länderna i
Östeuropa. En viss uppmjukning av den västtyska politiken i dessa frågor
har skett under 1960-talet. Den nya västtyska regeringen kan förväntas fortsätta
denna politik och har tagit vissa initiativ i detta syfte.
Supermakternas beredvillighet att såväl inom som utom FN:s ram samarbeta
för att lösa svåra politiska problem har kommit till uttryck vid olika
tillfällen. Resultaten har kanske inte alltid motsvarat förhoppningarna. Väsentligt
är dock att viljan till kontakt och diskussion bevaras. Att så är fallet
bestyrks av supermakternas möte i Helsingfors där man har tagit upp
diskussioner om att begränsa en fortsatt utbyggnad av de strategiska vapnen.
I samma riktning kan också deras ratificering av icke-spridningsfördraget
anses peka.
Som framgår av vad jag nu har anfört, har den utrikespolitiska utvecklingen
efter 1968 års försvarsbeslut inte inneburit några sådana ändringar
att det från säkerhetspolitiska utgångspunkter är motiverat att ompröva
gällande planeringsnivå för försvaret.
Materielanskaffning
Beredningen av de anslagsfrågor som rör materielanskaffningen har
ännu inte kunnat slutföras i avvaktan på resultatet av vissa utredningar.
Slutliga förslag i dessa frågor bör därför föreläggas riksdagen i särskild
proposition.
Anskaffningen av tygmateriel och motsvarande beräknas även under
nästa budgetår kunna ske enligt de riktlinjer för perioden 1968/69—1971/72
som har beslutats av 1968 års riksdag. Jag räknar för budgetåret 1970/71
med en medelsförbrukning av ca 1 850 milj. kr. under anslagen för anskaffning
av tygmateriel och motsvarande. I denna medelsförbrukning ingår del
av återtagningen med 90 milj. kr. från budgetåret 1966/67 och del av ramkompensationen
i samband med övergång till nettoprisindex.
I prop. 1968: 110 (s. 72) redovisades en fördelning av utgifterna för det
militära försvaret under perioden 1968/69—1971/72 på grundutgifter och
utgifter för kompletteringar. Till grundutgifter för materiel räknades därvid
utgifter för att betala beställningar t. o. m. budgetåret 1967/68 enligt då
gällande planer samt utgifter för att betala beställningar efter den 1 juli
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
1968 för att fullfölja tidigare beslutade åtgärder så att dessa skulle bli meningsfulla.
Med kompletteringar avsågs sådan materielanskaffning som bedömdes
nödvändig för att en optimal avvägning mellan försvarseffekt på
kort sikt och handlingsfrihet på lång sikt skulle erhållas.
Överbefälhavaren har i sitt yttrande över långsiktsplanerna anfört att
grundutgifterna under beslutsperioden har ökat med ca 500 milj. kr. på bekostnad
av utrymmet för kompletteringar, ökningen beror enligt överbefälhavaren
främst på fördyringar på grund av teknisk utveckling, överbefälhavaren
menar att det minskade utrymmet för kompletteringar leder till
att nyanskaffningar av materiel inte kan ske i den utsträckning som beräknades
1968.
Med anledning av överbefälhavarens uttalande vill jag framhålla att det
kan vara svårt att dra en bestämd gräns mellan grundutgifter och utgifter
för kompletteringar. Nya utredningsresultat kan också föranleda omplaneringar.
Jag uttalade därför i prop. 1968: 110 (s. 73) att fördelningen av
medel mellan grundutgifter och utgifter för kompletteringar samt mellan
olika slag av kompletteringar måste kunna påverkas av olika utredningar
och av det fortsatta planeringsarbetet. Överbefälhavaren har i sina beräkningar
till grundutgifter hänfört delar av den materielanskaffning som enligt
försvarsbeslutet hänfördes till kompletteringar. Detta är fallet med
bl. a. vissa utgifter för forskning, försök och utveckling samt för viss anskaffning
av ammunition, reservdelar och pansarbandvagnar.
Den framtida medelsförbrukning som jag beräknar skall ligga till grund
för den fortsatta planeringen torde få redovisas i samband med att slutliga
förslag beträffande materielanslagen föreläggs riksdagen.
Personal
Liksom tidigare budgetår bör stor restriktivitet iakttas i fråga om att
inrätta nya tjänster. Nya personalbehov bör i första hand tillgodoses genom
att befintliga personalresurser disponeras om. Vid försvarsstaben bör dock
personalen för system- och rationaliseringsfrågor förstärkas. Viss förstärkning
bör också ske av kameralbyrån vid försvarets civilförvaltning. Vidare
bör en fortsatt utbyggnad av försvarets personalvård med ett antal konsulenter
komma till stånd.
Kungl. Maj:t har i juni 1969 beslutat att ett nytt tjänsteställningssystem
för krigsmakten skall införas. Överbefälhavaren har fått i uppdrag att inkomma
med underlag för att genomföra systemet.
Antalet värnpliktiga under grundutbildning m. in. beräknar jag till omkring
50 000 man. Detta innebär i stort sett oförändrat antal jämfört med
innevarande budgetår. Repetitionsutbildningen m. m. beräknas nästa år öka
i jämförelse med budgetåret 1969/70, något som förutsattes vid 1966 års
värnpliktsbeslut.
I detta sammanhang kan också nämnas att en utredning med företräda -
Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 21
re för utbildnings- och försvarsdepartementen har tillsatts för att överväga
olika åtgärder för att förbättra samordningen mellan värnpliktstjänstgöring
och studier, främst postgymnasiala studier.
Upphandling av drivmedel och eldningsoljor
Fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk räknar med att
statsverket skulle få fördelaktigare anbud vid upphandling av drivmedel
och eldningsoljor för krigsmakten om det upphandlande verket — materielverket
— hade rätt att träffa avtal om inköp härav för längre tid än ett
löpande budgetår. Fortifikationsförvaltningen och materielverket hemställer
i samråd om bemyndigande för materielverket att träffa sådana avtal
när detta är lämpligt från upphandlingssynpunkt.
Inköp av eldningsoljor för uppvärmning o. d. betalas från försvarsgrenarnas
anslag till bränsle m. m. Dessa är förslagsanslag. Utgifter och inkomster
som hänför sig till anskaffning, utlämning och försäljning av bl. a.
drivmedel redovisas vid sidan av riksstaten över särskilda titlar av diversemedelsnatur.
Materielverket anger behovet av bemyndigande till 40 milj. kr.
för drivmedel och 12 milj. kr. för eldningsoljor. Jag tillstyrker förslagen
och återkommer till frågan i min hemställan.
Försök med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m.
Under innevarande budgetår bedrivs försök med verksamhetsplanering,
resursbudgetering, kostnadsredovisning m. m. vid bl. a. Södra militärområdesstaben
och Bergslagens militärområdesstab samt vid vissa förband ur
alla tre försvarsgrenarna inom Södra militärområdet och Bergslagens militärområde.
Syftet med försöken är bl. a. att pröva och få underlag för detaljutformningen
av ett system för ekonomisk planering, samordning, ledning
och kontroll av verksamheten inom varje enskild försöksenhet. Efter
hand har emellertid behovet av att pröva det ekonomiskt-administrativa systemet
för ledning inom en hel regional enhet kommit att framstå som alltmer
angeläget. Den hittillsvarande uppläggningen av försöken med inriktning
på enskilda myndigheter har dock inte gett någon myndighet på central
eller regional nivå möjlighet att utnyttja systemet för detta ändamål.
Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör försöksverksamheten fr. o. m.
nästa budgetår utökas att omfatta samtliga förband och andra enheter inom
ett av de militärområden som deltar i försöken, lämpligen Bergslagens militärområde.
De anslagsförändringar som föranleds av de utökade försöken
redovisas närmare under berörda anslag.
Utbrytningspunkter
Liksom tidigare budgetår har beredningen av vissa anslagsfrågor inte
kunnat slutföras i avvaktan på ställningstagandet till vissa utrednings
-
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
förslag m. m. De anslag som anges i följande sammanställning bör därför
tills vidare föras upp med beräknade belopp.
Litt. och nr |
Anslagsrubrik |
B 3 |
Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga |
B 27 |
Anskaffning av tygmateriel m.m. |
B 30 |
Hemvärnet: Förvaltningskostnader |
B 31 |
Hemvärnet: övningar |
B 32 |
Hemvärnet: Intendenturmateriel m.m. |
B 33 |
Hemvärnet: Tygmateriel m.m. |
C 3 |
Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga |
C 23 |
Anskaffning av fartygsmateriel m.m. |
C 26 |
Bidrag till sjö värnskåren |
D 3 |
Flygvapnet: Avlöningar m.m. till värnpliktiga |
D 23 |
Anskaffning av flygmateriel m.m. |
F 4 |
Försvarets materielverk |
K 1 |
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m.m. |
K 2 |
Lottaorganisationen |
K 3 |
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig |
K 4 |
Frivilliga djursjukvården i krig |
N 3 |
Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m. |
N 9 |
Bidrag till byggande av skyddsrum |
III.6 |
Markförvärv för övningsfält m.m. |
Utnyttjande av äldre anslag
Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1962 års riksdag på tilläggsstat 1
till riksstaten för budgetåret 1962/63 bl. a. ett reservationsanslag av 2 milj.
kr. till utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet
m. m. (prop. 1962: 190, SU 191, rskr 402). Vidare anvisade 1964 års riksdag
på tilläggstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 ett reservationsanslag
av 11 milj. kr. till materiel för en svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst
(prop. 1964: 81, SU 65, rskr 177). På båda anslagen torde en viss behållning
komma att stå kvar vid utgången av innevarande budgetår. Behållningarna
bör även under nästa budgetår få användas för att betala fortsatta utredningar
som hänger samman med flyttningen av I 1 och Ing 1 resp. anskaffning
av materiel för FN-styrkan.
Beredskapsåtgärder
Sedan budgetåret 1948/49 har riksdagen årligen medgett att vissa reservationsanslag
under fjärde huvudtiteln får överskridas enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande, om värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning
(tidigare repetitionsövning) av större omfattning eller till beredskapsövning
eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste
vidtas. Bemyndigandet har fr. o. m. budgetåret 1969/70 utökats att avse även
anslaget Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel.
Ett motsvarande bemyndigande behövs också för nästa budgetår för att behålla
nuvarande möjligheter att vid behov förstärka den personella beredskapen
m. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 23
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,
att Kungl. Maj :t
a) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av
vad jag har anfört om ramar för det militära försvaret och
civilförsvaret, m. m.,
b) föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge
att avtal om inköp intill utgången av budgetåret 1971/72 av
drivmedel och eldningsoljor för krigsmakten får träffas inom
en kostnadsram av 40 milj. kr. för drivmedel och 12 milj. kr.
för eldningsoljor,
c) föreslår riksdagen att för budgetåret 1970/71 medge att,
om värnpliktiga av beredskapsskäl inkallas till krigsförbandsövning
eller beredskapsövning eller av samma skäl andra särskilda
åtgärder måste vidtas, följande under riksstatens fjärde
huvudtitel uppförda, av riksdagen maximerade anslag,
nämligen Armén: Övningar m. in., Underhåll av tygmateriel
m. m., Marinen: övningar m. m., Underhåll av fartyg m. m.,
Flygvapnet: Övningar m. m., Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. samt Försvarets radioanstalt: Anskaffning och
underhåll av materiel får överskridas enligt Kungl. Maj :ts bestämmande,
d) föreslår riksdagen att medge att det för budgetåret 1962/
63 anvisade reservationsanslaget Utredningar rörande förflyttning
av vissa förband från Järvafältet m. m. och det för budgetåret
1963/64 anvisade reservationsanslaget Materiel för en
svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst får disponeras även
under budgetåret 1970/71.
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
A. Försvarsdepartementet m. m.
A 1. Försvarsdepartementet
1968/69 Utgift1 .................. 5 319 862*
1969/70 Anslag .................. 6 415 000
1970/71 Förslag.................. 7 170 000
1 Anslagen Försvarsdepartementet: Avlöningar och Försvarsdepartementet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 43 589 kr.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Personal |
||
Handläggande personal................ |
........... 81 |
— |
Övrig personal........................ |
........... 28 |
—- |
109 |
— |
|
Anslag |
||
Avlöningar........................... |
........... 5 358 000 |
+ 445 000 |
Sjukvård m. m........................ |
........... 12 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar...................... |
........... 140 000 |
+ 8 000 |
Lokalkostnader....................... |
........... 460 000 |
+ 280 000 |
Expenser............................ |
........... 445 000 |
+ 20 000 |
6 415 000 |
+ 755 000 |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 7 170 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 25
A 2. Vissa nämnder m. m.
1968/69 Utgift ...............,.. 1 325 5491
1969/70 Anslag .................. 1 545 000
1970/71 Förslag.................. 2 220 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 705 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna,
försvarets skaderegleringsnämnd, totalförsvarets upplysningsnämnd,
försvarets personalvårdsnämnd, försvarets centrala arbetarskyddsnämnd,
försvarets skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrågor,
försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, försvarets
centrala företagsnämnd, militära arbetstidsdelegationen, totalförsvarets
chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,
värnpliktsnämnden, vapenfrinämnden och försvarets haverikommission.
1969/70 Beräknad
ändring
1970/71
Avlöningar...................................... 910 000 + 81 000
Reseersättningar................................. 93 000 + 7 000
Lokalkostnader.................................. 25 000 _
Expenser....................................... 67 000 + 2 000
Värderingar m. m................................ 5 000 _
Ersättningar till utredningsmän åt vapenfrinämnden. 385 000 + 585 000
Vissa kostnader för gemensamma stabsövningar m. m. 60 000 —
1 545 000 + 675 000
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 220 000
kr. Jag har därvid beaktat de ökade kostnader för vapenfrinämnden som
uppkommit till följd av att antalet ansökningar om vapenfri tjänst har ökat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 2 220 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift ...... 2 299 6991 Reservation ........ 10 788
1969/70 Anslag...... 2 000 000
1970/71 Förslag ____ 2 500 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 560 kr.
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Jag kommer senare denna dag att anmäla fråga om anvisande av
800 000 kr. på tilläggsstat II för budgetåret 1969/70 utöver det i riksstaten
anvisade anslaget på 2 milj. kr.
Med hänsyn till belastningen bör anslaget för nästa budgetår föras upp
med 2,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1968/69 Utgift ........ 532 272 Reservation ...... 640 514
1969/70 Anslag........ 600 000
1970/71 Förslag ...... 600 000
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 600 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 27
B. Armén
B 1. Arméstaben
1968/69 Utgift .................. 18 626 3991
1969/70 Anslag ................ 21 215 000
1970/71 Förslag ................ 22 475 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 141 596 kr.
Vid arméstaben pågår försök med verksamhetsplanering, resursbudgetering,
kostnadsredovisning m. m. Underlag för verksamhetsplanering och
resursbudgetering skall vara de uppgifter som åvilar arméstaben. För att
tillgodose syftet med försöksverksamheten får avsteg göras från den fastställda
organisationen. Staben är nu organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar,
en administrativ avdelning och en budgetavdelning.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal Militär och civilmilitär personal |
Chefen för |
Dep.chefen |
|
officerare och motsvarande......... |
177 |
+ 1 |
_ |
underofficerare och motsvarande.... |
28 |
__ |
|
underbefäl och motsvarande........ Civil personal |
4 |
— |
— |
handläggande personal............. |
31 |
+ 3 |
— |
övrig personal.................... |
132 |
+ 1 |
— |
372 |
+ 5 |
— |
|
Anslag............................. Chefen för armén |
21 215 000 |
+ 1 500 000 |
+ 1 260 000 |
1. Löneomräkning 1 045 000 kr.
2. De medel som disponeras för att anställa personal t. o. m. lönegrad A 23
för dataarbete bör ökas med 30 000 kr.
3. Utgifter för arméns personaldelegation bestrids för närvarande från
kapitalbudgetens anslag till nybyggnad av kasernetablissement m. m. för
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Svea livgarde och Svea ingenjörregemente. Delegationens personal bör behållas
även efter det att delegationens nuvarande uppgifter har slutförts.
Personalen bör därvid ingå i arméstaben. Härigenom skulle staben tillföras
en officer med arvode, tre extra byrådirektörer och ett extra biträde
(+218 000 kr.).
4. För arbete med befattningsbeskrivningar behövs under budgetåret
1970/71 extra personal och arvodesanställd personal (+ 48 000 kr.).
5. Arvodena åt chefen för väg- och vattenbyggnadskåren och dennes adjutant
bör höjas (+ 9 000 kr.).
6. Rese- och traktamentskostnaderna i samband med arbete i internat
med systemutveckling beräknas öka (+ 20 000 kr.).
7. Reproduktionskostnaderna ökar (+ 16 000 kr.).
8. För bearbetning av mätresultat om trafikkunskaper behövs 60 000 kr.
9. Kostnaderna för framställning av listor och tabeller ökar (+ 21 000 kr.).
10. Tidskriften Arménytts sidantal bör utökas och dess papperskvalitet
och färgsättning förbättras (+29 000 kr.).
11. Medel för representation bör beräknas till 10 000 (+ 4 000) kr.
12.1 utbyte mot medel för extra personal bör följande nya tjänster inrättas
vid arméstaben, nämligen arvodestjänster för en pensionerad officer och en
pensionerad underofficer samt tjänster för en förvaltare eller byråassistent
och en rustmästare eller assistent.
Det föreslagna anslaget har preliminärt budgeterats på arméstabens deluppgifter
enligt följande.
1969/70 |
Ändring 1970/71 |
||
Studier, utveckling och större utredningar........ |
5 191 000 |
+ ■ |
367 000 |
Programmässig ledning........................ |
3 645 000 |
+ |
253 000 |
Produktionsmässig ledning..................... |
8 330 000 |
+ |
552 000 |
Intern ledning och administration.............. |
2 982 000 |
+ . |
240 000 |
Grundutbildning av värnpliktiga................ |
184 000 |
+ |
15 000 |
Externa tjänster.............................. |
883 000 |
+ |
73 000 |
21 215 000 |
+ 1 500 000 |
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
Personallöner......................... |
16 |
030 |
000 |
||
fast anställda........................ |
.......... 13 310 |
000 |
|||
tillfälligt anställda m. m............. |
.......... 2 485 |
000 |
|||
lönetillägg m. m...................... |
.......... 235 |
000 |
|||
Materiel och tjänster................... |
5 |
715 |
000 |
||
Mark och anläggningar................. |
970 |
000 |
|||
''Vv f i+ |
22 |
715 |
000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 29
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
22 475 000 kr. Jag har därvid räknat med ytterligare medel för bl. a. resor och
traktamenten i samband med visst arbete i internat (6), reproduktion (7),
bearbetning av mätresultat om trafikkunskaper (8), framställning av listor
och tabeller (9) och utgivning av tidskriften Arménytt (10). Jag har vidare
beräknat medel för ytterligare en tjänst för byrådirektör (3) och en arvodestjänst
för pensionerad underofficer (12). Samtidigt har jag räknat med att
medlen för frivilligt tjänstgörande och tillfälligt anställd personal kan minskas
i motsvarande mån.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Arméstaben för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 22 475 000 kr.
B 2. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
1968/69 Utgift ................ 441 026 3081.2
1969/70 Anslag .............. 427 200 000
1970/71 Förslag .............. 437 700 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben och Förband med särskild budget
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 7 791 763 kr.
Personal1 |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 för armén |
|
Militär personal |
|||
officerare........................ |
3 111 |
— 1 |
— 1 |
underofficerare................... |
2 413 |
+ 4 |
+ 1 |
underbefäl....................... |
5 242 |
— 1 |
+ 1 |
personal i arvodestjänst............ |
534 |
— 88 |
— 68 |
Civilmilitär personal................. |
1 549 |
+ 1 |
— |
Civil personal |
|||
handläggande personal............. |
94 |
+ 1 |
+ 1 |
övriga........................... |
6 773 19 716 |
— 262 — 346 |
— 265 — 331 |
1 Även personal som avlönas från anslaget Armén: Förband med särskild budget
Anslag
Utgifter:
Avlöningar......................... 433 300 000 +38 355 000 +10 400 000
Uppbördsmedel:
Avlöningar till viss personal i verkstads
drift.
............................ 6 000 000 — —
Bidrag till täckande av vissa kostnader
för arméns rid- och körskola........ 100 000 + 100 000 + 100 000
427 200 000 +38 445 000 +10 500 000
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Chefen för armén
1. Löneomräkning in. m. 41 223 280 kr.
2. En förstärkning av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar
har påbörjats (prop. 1967:110 s. 29, SU 102, rskr 250, prop.
1968: 109 s. 46, SU 124, rskr 282 och prop. 1969: 1 bil. 6 s. 46, SU 4, rskr 4).
Denna bör genomföras i snabbare takt än hittills och slutföras under budgetåret
1971/72. För budgetåret 1970/71 föreslås förstärkning vid sammanlagt
20 förband och åtta försvarsområdesstaber. Förslaget innebär att fyra tjänster
för underofficer, 25 arvodestjänster för pensionerad underofficer, två
tjänster för förrådsmästare och fem tjänster för förrådsförman tillkommer
medan tre tjänster för underbefäl och fyra för förrådsman kan dras in
(+ 628 636 kr.).
3. Arméns rid- och körskola skall vara avvecklad den 1 juli 1970 (prop.
1968: 109 s. 41, SU 124, rskr 282). Tjänster för en kapten eller löjtnant, ett
underbefäl, en stallförman, fyra remontdressörer, en förrådsman, en värmeskötare,
en kontorist och tre hästskötare bör dras in (—302 976 kr.).
4. För utgifter i samband med flyttningen av I 1 och Ing 1 behövs under
budgetåret 1970/71 412 600 (—614 400) kr.
5. Kungl. Maj :t har beslutat om provisoriska åtgärder för förvaltningen
av Frösundaområdet efter flyttningen av Ing 1 till Södertälje. Beslutet innebär
att för förvaltningen av området får finnas inrättad en övergångsorganisation,
Frösundadetaehementet. För detachementet som är underställt
chefen för tygförvaltningsskolan får finnas inrättade sex tjänster för militär
personal och 33 tjänster för civil personal, varav en med deltidstjänstgöring
(+ 879 290 kr.).
6. Kungl. Maj :t bar fastställt ny organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid I 1 och Ing 1 efter utflyttningarna till Upplands-Bro resp. Södertälje.
De nya organisationerna innebär en minskning med fyra militära
och 17 civila tjänster, varav en med deltidstjänstgöring (—400 272 kr.).
7. 1968 års riksdag beslöt (prop. 1968:34, SU 92, rskr 214) om ett nytt
system för inskrivning och redovisning av värnpliktiga. Besluten innebar
bl. a. principiella ställningstaganden till organisationen av personalredovisningen
på lokal nivå. Sålunda räknades med att en omorganisation av de
lokala personaldetaljerna skulle vara genomförd den 1 juli 1971. Omorganisationen
beräknades medföra indragning av 340 tjänster. Enligt nya detaljundersökningar
beräknas 72 militära och 262 civila tjänster kunna dras in.
Vidare bör 23 tjänster för kapten omvandlas till tjänster för alternativt kapten
eller pensionerad officer. Utbyggnaden av den nya organisationen kommer
att ske i långsammare takt än som har beräknats tidigare (prop. 1969: 1
bil. 6 s. 138, SU 4, rskr 4). Vid enheter som inte har kunnat organiseras om
före den 1 juli 1971 bör de tjänster som har föreslagits bli indragna få finnas
inrättade intill den 1 juli 1972. För budgetåret 1970/71 beräknas anslaget till
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 31
följd av ifrågavarande omorganisation kunna minskas med 3,4 milj. kr.
8. Vid mobiliseringsavdelningen vid staben för fo 51 behövs ytterligare en
arvodestjänst för pensionerad officer. Sådana tjänster bör vidare inrättas
för skjutfältsofficer vid vardera I 15 och P 4. Vid fo 51 och I 15 minskar
därvid behovet av frivilligt tjänstgörande personal. För vården av Karlbergs
slott och dess samlingar behövs också en arvodestjänst för pensionerad officer.
Det förvaltningsansvar för Frösundaområdet som efter flyttningen av
Ing 1 till Södertälje kommer att åvila chefen för tygförvaltningsskolan motiverar
en höjning av de arvodestjänster som är avsedda för slabschefen och
förvaltningsofficeren vid skolan (-—-9 650 kr.).
9. Vid försvarets skyddsskola, som är organisatoriskt anknuten till I 1,
behövs ett särskilt övningskompani. För detta bör inrättas en tjänst för rustmästare,
avsedd för kompanikvartermästare. En tjänst för underbefäl i
Ao 13/11 kan därvid dras in. I 1 behöver vidare tillföras en biträdande kasernföreståndare
i arvodestjänst för pensionerad underofficer (+ 16 924 kr.).
10. Vid Ing 1 finns för närvarande sex kompanier. Ytterligare två kompanier
kommer att inrättas. För kompaniadjutant vid de nya kompanierna
behövs två rustmästartjänster. Inrättas dessa tjänster kan två tjänster för
underbefäl i Ao 13/11 dras in. Elevantalet vid ingenjörtruppernas kadettoch
aspirantskola beräknas öka. En tjänst för underbefäl bör tillkomma
och avses för lärare i motortjänst (+ 34 908 kr.).
11. Regementsmotoringenjörer saknas vid I 13 och I 16. På grund därav
bör I 13 tillföras en arméingenjör av 1. graden och I 16 en arméingenjör.
För chefen för stridsvagnsreparationsavdelningen vid tygverkstaden i Visby
bör avses en tjänst för förste tygverkmästare i Ao 19 i stället för nuvarande
tjänst för förste tyghantverkare i Ao 15. Tolv tjänster för arméingenjör i
Ae 17, som är avsedda för försvarets materielverk, bör bytas ut mot tre
tjänster för arméingenjör i högst Ae 24 och sju tjänster för arméingenjör i
högst Ae 19. Vidare bör en tjänst för förvaltare ur fälttygkåren, placerad
vid materielverket, ersättas med en tjänst för förste tygverkmästare ur tygtekniska
kåren (+ 59 804 kr.).
12. En förrådsförman vid tygavdelningen vid staben för fo 44 bör bytas ut
mot en förrådsmästare. Fo 51 behöver förstärkas med tjänster för två vaktmän
och en maskinchef. Vaktmännen avses ersätta tillfälligt anställd personal.
Telefonväxeln vid S 2 bör tillföras ett biträde med halvtidstjänstgöring.
Därvid kan ett tillfälligt anställt biträde dras in. Intendenturexpeditionerna
vid I 1 och Ing 1 bör efter förbandens flyttning förstärkas med var sitt biträde.
Krigsskolan behöver en biträdestjänst för uppgifter som nu täcks genom
anställning av extra personal. Vid krigsskolans matinrättning, som har utformats
som militärrestaurang, bör en tjänst för köksföreståndare i A 17
tillkomma i utbyte mot den nuvarande köksföreståndartjänsten i A 15. Vid
artilleriskjutskolan behövs ett sjukvårdsbiträde för tjänstgöring under åtta
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil: 6: Försvarsdepartementet
månader om året. Vid Lv 6 kan en tjänst för verkstadsförman dras in
(+128 442 kr.).
13. Vid ettvart av fo 35 och fo 43 behövs en tjänst för reparatör och vid
fo 66 en tjänst för förste reparatör. Inrättas de båda förstnämnda tjänsterna
minskar behovet av arbetsmånader för eldningstjänst. P 2 bör tillföras en
tjänst för förste reparatör och en tjänst för värmeskötare i utbyte mot en
tjänst för reparatör och tolv arbetsmånader för eldningstjänst. Vid P 7 behövs
en tjänst för reparatör. Därvid kan tolv av de arbetsmånader som avses
för eldningstjänst utgå. Vid Lv 4 bör en tjänst för reparatör bytas ut mot
tjänst för förste reparatör. Härvid kan en tjänst för värmeskötare utgå.
Maskinpersonalen vid S 2 behöver förstärkas med en förste reparatör. Vid
I 4 bör två tjänster för förste reparatör tillkomma i utbyte mot tjänster för
en reparatör och en värmeskötare. Vid I 5 bör tolv arbetsmånader för eldningstjänst
ersättas med en reparatör stjänst (+ 108 456 kr.).
14. Sjukvårdsutbildningen inom krigsmakten omfattar även viss utbildning
vid civila sjukhus. För handledare vid denna utbildning behövs en tjänst
för instruktionssköterska vid vardera T 1 och T 4, den förstnämnda med
halvtidstjänstgöring (+60 696 kr.).
15. Arbetsuppgifterna för linjeförmännen vid S 1 och S 2 har ökat. Därför
bör vid vartdera förbandet en tjänst för linjeförman bytas ut mot en tjänst
för linjemästare (+8 592 kr.).
16. Antalet anställda på arméns reservstat minskar med sju (— 100 000
kr.).
17. Behovet av medel till premier åt personal i arméns reserver stiger med
749 000 kr. på grund av ökat antal premieberättigade. För rekryteringsstipendier
i Boden behövs ytterligare 6 000 kr. På grund av minskat antal
tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar medelsbehovet i
förhållande till innevarande budgetår med 662 000 kr. För ekiperingshj älp
åt reservpersonal behövs 284 735 kr. och för arvoden till veterinärväsendet
1 400 kr. mindre än för innevarande budgetår (— 193 135 kr.).
18. Behovet av tjänstgöringsmånader för anställning av ekonomibiträden
beräknas öka med 75 (+ 142 500 kr.).
19. Ökat elevantal vid de grundläggande skolorna och förlängning av utbildningstiden
beträffande vissa ämnen m. m. medför behov av ytterligare
648 000 kr. för arvoden åt lärare och föreläsare. Medelsbehovet för arvoden
åt föreläsare vid totalförsvarets signalskyddsskola beräknas under budgetåret
1970/71 till 5 000 kr., vilket innebär en ökning med 2 150 kr. (+ 650 150
kr.).
20. För representationsbidrag till militära chefer m. fl. behövs ytterligare
137 600 kr.
21. Antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor behöver
ökas med 20V2 (+43 155 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 33
22. Antalet krigsförbandsövningar ökar under budgetåret 1970/71 i förhållande
till innevarande budgetår. För krigsförbandsövningstillägg behövs
på grund därav ytterligare 216 000 kr.
23. Arvodesbeloppen för tillsyn av byggnader, övningsfält, förråd m. m.
har en lång följd av år varit oförändrade. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen
och svårigheterna att anställa personal samt behovet av ökad tillsyn
för att minska risken för vapenstölder föreslås att arvodena höjs med 10 %
den 1 juli 1970 (+ 151 000 kr.).
24. Arbetarna vid arméförbandens intendenturavdelningar kan minskas
med tio. Medelsbehovet för att anställa personal för skötsel av vissa uthyrningsfastigheter
beräknas öka (—■ 196 000 kr.).
25. Uppbördsposten Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns
rid- och körskola utgår på grund av att skolan är avvecklad den 1 juli 1970
(+ 100 000 kr.).
26. Av föreslagna förändringar avser 928 000 kr. personal m. m. för vilken
utgifterna bör bestridas från anslaget Armén: Förband med särskild budget.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 437,7
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en nettoökning med tre tjänster
för förstärkning av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar
(2), en tjänst för pensionerad officer vid P 4 (8) samt sammanlagt nio
tjänster för maskinpersonal vid försvarsområdesstaber och förband (13).
Därvid har jag i huvudsak beaktat de indragningar av tjänster och den
minskning av medelsbehovet som chefen för armén har räknat med som
följd av att vissa av nämnda tjänster inrättas (13). Jag har också beräknat
medel för en ökning av antalet tjänstgöringsmånader för ekonomibiträden
(18) och assistenter för frivilligfrågor (21). Jag har vid medelsberäkningen
vidare beaktat de behov som arméchefen har anmält av ytterligare medel för
rekryteringsstipendier i Boden (17), arvoden åt lärare och föreläsare (19),
krigsförbandsövningstillägg (22) samt arvoden till vissa tillsynsmän (23).
Jag har också godtagit hans beräkningar av medelsbehovet för personal i
arméns reserver (17) samt för vissa organisationsförändringar m. m. med
anledning av flyttningen av I 1 och Ing 1 (4, 5 och 6). Jag bär också räknat
med att medelsbehovet går ner till följd av avvecklingen av arméns rid- och
körskola (3), omorganisationen av de lokala personaldetaljerna (7), indragning
av en tjänst för verkstadsförman vid Lv 6 (12), minskat antal anställda
på arméns reservstat (16) och arbetare vid arméförbandens intendenturavdelningar
(24) samt minskade utgifter för arvoden till veterinärväsendet
(17). Jag har slutligen beaktat medelsbehovet både för pågående försök med
verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. (26) och för den utökning
av försöken som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
För innevarande budgetår har 515 000 kr. beräknats under anslaget för
att täcka kostnader för den personal vid arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger
ärenden angående vapenfria tjänstepliktiga. Som jag har anfört under
Ramberäkningar m. m. avses medel för vapenfria tjänstepliktiga fr. o. m.
budgetåret 1970/71 skola anvisas under elfte huvudtiteln. Jag har därför
inte beräknat medel för ändamålet under förevarande anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 437 700 000
kr.
B 3. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 111,7 milj. kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1970/71
beräkna ett förslagsanslag av 111 700 000 kr.
B 4. Armén: Sjukvård m. m.
1968/69 Utgift .................. 14 395 323*
1969/70 Anslag ................ 13 700 000
1970/71 Förslag ................ 14 300 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning m. m.
vid arméns förband och utbildningsanstalter i den mån utgifterna inte skall
bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från anslaget löneförmåner till
tjänsteläkare inom förbandssjukvården samt vissa utgifter i samband med
kurser för förbandsläkare, tjänsteläkare och förbandssjuksköterskor. Från
anslaget betalas också sjukvård åt alla vapenfria tjänstepliktiga.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 14 660 000 (+ 960 000) kr.
1. Läkemedelskostnaderna och taxorna för sluten utomlänsvård ökar
(+ 515 000 kr.).
2. Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (+ 112 000 kr.).
3. Utgifterna för remisstandvård kommer att öka eftersom antalet tjänstgöringsmånader
för värnpliktiga tandläkare minskar (+ 400 000 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 35
4. Fortsatt överföring av sjukredovisning m. m. till ADB och utgifter för
vidareutbildning av instruktionssköterskor medför att anslaget bör ökas
(+35 000 kr.).
5. Medel för kurser för förbandsläkare m. fl. bör föras över till det föreslagna
nya anslaget Försvarets medicinalkår: övningar (—- 102 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 14,3 milj. kr. Som jag har anfört under Ramberäkningar
m. m. kommer medel för vapenfria tjänstepliktiga fr. o. m. budgetåret
1970/71 att anvisas under elfte huvudtiteln. Jag har därför inte beräknat
medel för ändamålet under förevarande anslag. I anslagsberäkningen
ingår vidare att 830 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband
med särskild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken
med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har
redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Sjukvård m.m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 14 300 000 kr.
B 5. Armén: Reseersättningar m. m.
1968/69 Utgift .................. 15 608 3461
1969/70 Anslag ................ 16 700 000
1970/71 Förslag ................ 17 500 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben och Förband med särskild budget
Från anslaget betalas resekostnadsersättningar, traktamenten och flyttningsersättningar
m. m.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 17 010 000 (+ 310 000) kr.
1. Behovet av medel i samband med flyttningen av I 1 och Ing 1 beräknas
minska (—594 000 kr.).
2. ökad användning av tillfälligt kommenderade lärare vid arméns utbildningsanstalter
medför tillsammans med övergången till det nya utbildningssystem
som beslöts av 1966 års riksdag att anslaget bör höjas
(+ 904 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 17,5 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
200 000 kr. förs åter till anslaget från anslaget Armén: Förband med särskild
budget.
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Reseersättningar m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 17 500 000 kr.
B 6. Armén: Rekryteringskostnader
1968/69 Utgift ........ 423 000* Reservation
1969/70 Anslag ...... 435 000
1970/71 Förslag ...... 435 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med rekrytering av
militär och civilmilitär personal vid armén.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 595 000 (+ 160 000) kr. ökningen avser prisomräkning
och utvidgad rekryteringsverksamhet.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 435 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Rekryteringskostnader för budgetaret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 435 000 kr.
B 7. Armén: Bränsle m. m.
1968/69 Utgift .
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
21 540 7621
21 300 000
20 700 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för bränsle, elektrisk energi och vatten
m m. vid arméns förband och utbildningsanstalter samt för anslutning av
vatten- och avloppsledningar till arméns befintliga byggnader och anläggningar
m.m.
Fortifikationsf örvaltningen
Anslaget bör föras upp med 21 850 000 (+ 550 000) kr.
1. Prisomräkning motiverar att anslaget minskas med 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 37
2. Förbrukningen av elektrisk energi ökar (+ 300 000 kr.).
3. Ökad vattenförbrukning samt anslutning av avlopp i Karlsborg och
Boden gör att medelsbehovet ökar (+ 350 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 20,7 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
1 350 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under
Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Bränsle m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 20 700 000 kr.
B 8. Armén: Renhållning
1968/69 Utgift .................. 7 817 074*
1969/70 Anslag .................. 8 170 000
1970/71 Förslag.................. 8 800 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för renhållning och renhållningsmateriel i
byggnader och anläggningar som disponeras av arméns förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 9 095 000 (+ 925 000) kr.
1. Pris- och löneomräkning 1 240 000 kr.
2. Anskaffningarna av renhållningsinventarier för I 1 och Ing 1 under
budgetåret 1969/70 är av engångsnatur (•—315 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 8,8 milj. kr. Jag har därvid räknat med att
anslaget kan minskas med medel som under budgetåret 1969/70 har anvisats
för engångsutgifter i samband med I 1 :s och Ing 1 :s flyttning (2). I anslagsberäkningen
ingår vidare att 400 000 kr. beräknas under anslaget Armén:
Förband med särskild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning
av försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som
jag har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
att till Armén: Renhållning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 8 800 000 kr.
B 9. Armén: Telefon m. m.
1968/69 Utgift .................. 3 270 5931
1969/70 Anslag .................. 3 530 000
1970/71 Förslag.................. 3 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas samtalsavgifter och telegram samt utbyggnad av
telefonväxlar m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 695 000 (+ 165 000) kr.
1. Prisstegringar för samtalsavgifter och fj ärr skriftpapper samt för inträdesavgifter
för vissa telefonväxlar ökar medelsbehovet (4-190 000 kr.).
2. Anskaffningarna av snabbtelefoner för I 1 och Ing 1 under budgetåret
1969/70 är av engångsnatur (■—- 200 000 kr.).
3. Abonnemangskostnaderna för det fredstida fjärrskriftnätet ökar
(+ 175 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3,5 milj. kr. Jag har därvid räknat med att
anslaget kan minskas med medel som under budgetåret 1969/70 har anvisats
för engångsutgifter i samband med I l:s och Ing l:s flyttning (2). I anslagsberäkningen
ingår vidare att 125 000 kr. beräknas under anslaget Armén:
Förband med särskild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning
av försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m.
som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Telefon m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
B 10. Armén: Tvätt
1968/69 Utgift .................. 5 870 032*
1969/70 Anslag .................. 6 205 000
1970/71 Förslag.................. 6 200 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 39
Från anslaget betalas tvätt som utförs vid försvarets materielverks tvättinrättning
och vid förenade fabriksverkens tvätterier m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 6 555 000 (+ 350 000) kr.
1. Prisomräkning 250 000 kr.
2. Antalet tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning ökar (+ 100 000
kr.).
Departemen tschefen
Anslaget bör föras upp med 6,2 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
350 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Tvätt för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 6 200 000 kr.
B 11. Armén: Övriga expenser m. m.
1968/69 Utgift .................. 2 793 165»
1969/70 Anslag .................. 3 045 000
1970/71 Förslag.................. 3 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas skrivmateriel, kontorsmaskiner, annonsering, vakttjänst
m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 200 000 (+ 155 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 29 000 kr.
2. Bevakningen av Frösundaområdet skall övertas av vaktbolag (+ 200 000
kr.).
3. Medelsbehovet för engångsansltaffningar minskar (—74 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 milj. kr. Jag har därvid räknat med
250 000 kr. för tillkommande bevakningsobjekt (2) och tagit hänsyn till att
anslaget kan minskas med medel som för budgetåret 1969/70 har anvisats
för engångsanskaffningar (3). I anslagsberäkningen ingår vidare att 140 000
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för att
täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Övriga expenser m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
B 12. Armén: Mathållning
1968/69 Utgift .................. 67 107 860‘
1969/70 Anslag ................ 54 000 000
1970/71 Förslag ................ 56 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för livsmedel till arméns förband och utbildningsanstalter
för utspisning på förläggningsorten och under övningar.
Vidare betalas kvartersförplägnad, portionsgottgörelse och portionsersättning
till personal ur armén samt lagerhållning och transport av livsmedel
m. m. Från anslaget betalas också förplägnad åt alla vapenfria tjänstepliktiga.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 61 550 000 (+ 7 550 000) kr.
1. Prishöjningar och en genomförd ökning av beloppet för portionsgottgörelse,
m. m. ökar medelsbehovet med 1 151 000 kr.
2. Genom en tidigare tillfällig ökning av lagerhållningen kan mathållningen
under innevarande budgetår till ett belopp av 6 milj. kr. finansieras
genom lagerminskning. Denna möjlighet finns inte nästa budgetår. Anslaget
bör därför tillföras 6 milj. kr.
3. Ändrad portionsstyrka in. m. ökar medelsbehovet med 300 000 kr.
4. För dataproduktion beräknas ytterligare 99 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 56 milj. kr. Som jag har anfört under Ramberäkningar
m. m. kommer medel för vapenfria tjänstepliktiga fr. o. m. budgetåret
1970/71 att anvisas under elfte huvudtiteln. Jag har därför inte beräknat
medel för ändamålet under förevarande anslag. I anslagsberäkningen
ingår vidare att 3,6 milj. kr. beräknas under anslaget Armén: Förband
med särskild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken
med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har
redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 6: Försvarsdepartementet 41
att till Armén: Mathållning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 56 000 000 kr.
B 13. Armén: Furagering
1968/69 Utgift .................... 489 401
1969/70 Anslag .................... 890 000
1970/71 Förslag.................... 770 000
Från anslaget betalas fodermedel för hästar och hundar vid arméns förband
och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 790 000 (— 100 000) kr.
1. Prisomräkning motiverar att anslaget minskas med 13 000 kr.
2. Antalet underhållsdagar minskar, för hästar med 15 400 till 81 000 och
för hundar med 5 100 till 128 900 (— 87 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 770 000 kr. I anslagsberäkningen ingår att
20 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för
att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberälcningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Furagering för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 770 000 kr.
B 14. Armén: Övningar m. m.
1968/69 Utgift .... 74 518 7051 Reservation .... 12 090 251
1969/70 Anslag ____ 74 500 000
1970/71 Förslag .... 77 000 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben och Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till
utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,
ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård eller förläggning i kasern.
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 82,7 (+ 8,2) milj. kr.
1. Prisomräkning 906 000 kr.
2. Skol- och kursverksamheten minskar (— 152 000 kr.).
3. För 1989/70 har vissa av militärbefälhavarna ledda övningar tagits upp
under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget. Dessa kostnader,
som inte avser ifrågavarande stabers interna verksamhet, bär dock redovisas
under förevarande anslag (+ 1 100 000 kr.).
4. Repetitionsutbildningen ökar med ca 250 000 tjänstgöringsdagar
(+ 2 500 000 kr.).
5. Stridsvagnsutbildningens andel av den totala utbildningen ökar till
följd av införandet av stridsvagn 103 (»S») och medför ökade kostnader för
främst drivmedel (+ 1 500 000 kr.).
6. Den fortlöpande övergången till det nya värnpliktssystemet medför en
planenlig ökning av utbildningskostnaderna (+ 2 346 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 77 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
3,8 milj. kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
in. m.
.lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: övningar m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 77 000 000 kr.
B 15. Armén: Förhyrning av motorfordon m. m.
1968/69 Utgift .................. 8 162 276*
1969/70 Anslag ................ 10 700 000
1970/71 Förslag ................ 12 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas dels förhyrning av motorfordon m. m. och därmed
sammanhängande reparationer och transporter, dels utnyttjande i vissa fall
av kronans egna, förrådsställda specialfordon. Egna specialfordon utnyttjas
när tillräckligt många standardfordon inte kan hyras till godtagbart pris.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 13 150 000 (+ 2 450 000) kr. ökningen beror
främst på att krigsförbandsövningarna får större omfattning. Till detta kommer
att bl. a. brigaderna övar i en ny och mera fordonsrik organisation.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 43
D e partemen t sch ef en
Anslaget bör föras upp med 12 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår alt
1,1 milj. kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Förhyrning av motorfordon m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
B 16. Armén: Beklädnad m. m.
1968/69 Utgift...... 64 753 212» Reservation...... 1 906 722
1969/70 Anslag ____ 63 700 000
1970/71 Förslag ____ 61 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och förrådshållning av beklädnadsmateriel
m. m. för armén utom hemvärnet samt försök m. m. som
avser denna materiel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 62 024 000 (— 1 676 000) kr.
1. Prisomräkning............................................. -j- 800 000
2. Löpande verksamhet........................................ — 593 000
3. Anskaffning av uniform m/68................................ -f- 205 000
4. Dataproduktion............................................ — 553 000
5. Återbetalning av medel som ställts till förfogande för beställningar
i sysselsättningsstimulerande syfte..................... —6 500 000
6. Anskaffning för förband under repetitionsutbildning............ -f-7 715 000
7. Anskaffning för bristtäckning................................ —2 750 000
—1 676 000
2. För den löpande verksamheten erfordras 39 457 000 kr. enligt följande
(—593 000 kr.).
Dagskostnaden för beklädnadsmateriel m. m. beräknas till 2: 82 kr. Antalet
tjänstgöringsdagar är 14 421 900. Inkomster för uthyrning av beklädnad
beräknas till 90 öre under 554 200 tjänstgöringsdagar. Medelsbehovet för
den löpande anskaffningen och underhållet in. m. beräknas därför till
(14 421 900 x 2:82 — 554 200 x 0:90) avrundat 40 170 000 kr. I detta belopp
ingår full dagskostnad även för arméns förband med särskild budget.
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Under anslaget för dessa förband tas 541 000 kr. upp för viss mindre anskaffning
samt för vård och underhåll av materiel som är hänförlig till anslaget.
Utgifterna minskas därför med 541 000 kr. till 39 629 000 kr.
Med hänsyn till att äldre materiel, som i mindre omfattning frigörs i samband
med modernisering av mobiliseringsförråd, utnyttjas eller försäljs kan
medelsbehovet begränsas till 37 832 000 kr.
Härutöver behövs 1 625 000 kr. enligt följande.
a) För att vidmakthålla den under budgetåret 1966/67 påbörjade standardförbättringen
för personal som fullgör första tjänstgöring behövs
200 000 kr. för att anskaffa bottiner till värnpliktiga som grundutbildas
i norra delen av landet.
b) För vapenfria tjänstepliktigas beklädnad tas samma belopp upp som
budgetåret 1969/70, dvs. 500 000 kr.
c) För förrådsinredningar, hanteringsmateriel m. in. för nya förråd och
i samband med krigsorganisatoriska förändringar m. m. behövs 925 000 kr.
3. För fortsatt konfektionering m. m. av uniform m/68 för försäljning och
tilldelning till elever vid vissa skolor behövs 1 005 000 (+ 205 000) kr.
6. För engångsökning av persedelstocken på grund av ökad repetitionsutbildning
enligt 1966 års värnpliktsbeslut behövs 29 885 000 kr. (prisläge
maj 1968). Tidigare budgetår har totalt 4,8 milj. kr. kunnat disponeras för
detta ändamål. För att genomföra anskaffningarna under den kommande
sexårsperioden i den takt som repetitionsutbildningen ökar behövs under
budgetåret 1970/71 5 087 000 kr. (+ 3 287 000 kr.).
För att fullfölja den under budgetåret 1966/67 påbörjade moderniseringen
genom anskaffning av vindrock och fältuniform m/59 för repetitionsövningsförband
behövs enligt långsiktsplan totalt 15 217 000 kr. (prisläge maj 1968).
Tidigare har för ändamålet kunnat disponeras 2 milj. kr. under budgetåret
1966/67. För att genomföra anskaffningen under den kommande treårsperioden
behövs under budgetåret 1970/71 4 428 000 kr.
7. För modernisering av och bristtäckning i krigsutrustningen beräknas
10 950 000 (—2 750 000) kr. Minskningen orsakas av den ökade anskaffningen
för repetitionsutbildning enligt punkt 6.
Utöver anslaget bör beställningar av beklädnadsmateriel m. m. få läggas
ut inom en kostnadsram av 20 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske budgetåret
1972/73.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 61,5 milj. kr. Härvid beräknar jag 3,5 milj. kr.
för återbetalning av medel som under budgetåret 1967/68 har ställts till förfogande
för beställningar av beklädnadsmateriel i sysselsättningsstimulerande
syfte. I anslagsberäkningen ingår vidare att 450 000 kr. beräknas under
anslaget Armén: Förband med särskild budget för att täcka medelsbeho
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 45
vet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering
m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att lägga ut beställningar
utöver anslaget för nästa budgetår inom en kostnadsram av 20 milj.
kr. Bemyndigandet bör dock disponeras endast i konjunkturpolitiskt syfte.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Armén: Beklädnad m.m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 61 500 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utöver anslaget
beställningar av beklädnadsmateriel får läggas ut inom en
kostnadsram av 20 000 000 kr.
B 17. Armén: Inventarier m. m.
1968/69 Utgift...... 15 375 5451 Reservation .... 4 321 427
1969/70 Anslag .... 15 900 000
1970/71 Förslag ____ 16 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, vård och förrådshållning av kaserninventarier
och förplägnadsmateriel med undantag för inventarier som är
avsedda för sjukhus eller sjukrum.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 18 585 000 (+ 2 685 000) kr.
A. Kaserninventarier
1. Prisomräkning............................................. + 320 000
2. Löpande verksamhet........................................ _j_2 028 000
3. Anskaffning m. m. i samband med nybyggnader, större iståndsätt
ningsarbeten
och andra arbeten.............................. .3 663 000
B. Förplägnadsmateriel
1. Prisomräkning............................................. + 350 000
2. Löpande verksamhet........................................ _j_ 925 000
3. Anskaffning m. m. på grund av nybyggnad, ombyggnad eller renovering
av matinrättningar, mässar och marketenterier........... — 446 000
4. Anskaffning för I 1 och Ing 1................................ . 729 000
5. Förplägnadsmateriel för fältbruk............................. +3 200 000
6. Upprustning av den maskinella utrustningen i matinrättningarna + 700 000
+ 2 685 000
A 2. För underhåll av befintliga kaserninventarier och för central anskaffning
av i huvudsak inventarier för de värnpliktigas förläggningslokaler
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bit. 6: Försvarsdepartementet
in. m. behövs ca 5 723 000 kr. Det är angeläget att medelsbehovet för löpande
verksamhet tillgodoses så att en annars ofrånkomlig standardsänkning
undviks.
3. Medelsbehovet är 2 923 000 kr. För nästa budgetår tas dock upp endast
2 192 000 kr. Det är angeläget att behovet av kaserninventarier tillgodoses
i takt med renoveringar, nybyggnader in. m. Anskaffningarna för I 1 och
Ing 1 slutförs innevarande budgetår.
B 2. För den löpande verksamheten behövs 3 milj. kr. Nu tas dock upp
endast 2 575 000 kr.
4. Anskaffningarna för I 1 och Ing 1 slutförs innevarande budgetår.
6. Upprustningen av den maskinella utrustningen i matinrättningarna
återförs till planenlig nivå.
Under budgetåret 1970/71 bör utöver anslaget få läggas ut beställningar
av kaserninventarier inom en kostnadsram av 2 milj. kr. Betalningsutfall
förutsätts ske budgetåret 1971/72. Vidare bör beställningar av förplägnadsmateriel
för fältbruk (distributionsmateriel m. m.) få läggas ut inom en
kostnadsram av 7,8 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske med 3,9 milj. kr.
under ettvart av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 16,5 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
130 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
.lag är inte beredd att tillstyrka några materielbeställningar utöver anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Inventarier m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 16 500 000 kr.
B 18. Armén: Sjukvårdsmateriel
1968/69 Utgift...... 7 922 759‘ Reservation...... 2 901 818
1969/70 Anslag ---- 8 160 000
1970/71 Förslag ____ 10 000 000
1 Härtill kommer utgilt under anslaget Förband med särskild budget
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 47
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel
och inventarier för arméns läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar.
Vidare betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för arméns
utbildning och övningar samt anskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel
för arméns krigsförband m. m. Slutligen betalas förrådshållning och
försök beträffande förnödenheter som hänförs till anslaget.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 11 145 000 (+ 2 985 000) kr.
1. Prisomräkning............................................. _). 186 000
2. Materiel för läkarmottagningar m. m.......................... -j- 60 000
3. Materiel för utbildning och övningar i sjukvårdstjänst.......... + 309 000
4. Sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförband.............. +2 430 000
+2 985 000
2. Ett i stort sett oförändrat belopp behövs för drift och modernisering
av arméns läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar samt för hörselskydd.
För materielanskaffning för armémedicinska forskningsgruppen behövs
därutöver 60 000 kr.
3. Moderniseringen av utbildningsmaterielen i takt med den modernisering
som nu genomförs vid krigsförbanden kräver ytterligare medel.
4. För innevarande budgetår har 5 710 000 kr. anvisats för ändamålet.
Chefen för armén har i sina anvisningar räknat med en höjning av anslagsposten
med 1 430 000 kr. Denna höjning är emellertid otillräcklig med hänsyn
till att det årliga anslagsbehovet på sikt uppgår till minst 10 milj. kr.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anser sig inte kunna godta chefens för armén
anvisningar på denna punkt.
Departem en t sch ef en
Anslaget bör föras upp med 10 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
10 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för
att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
B 19. Armén: Ökning av drivmedelslagringen
1968/69 Utgift .......... 1 000 Reservation ...... 900 000
1909/70 Anslag.......... 1 000
1970/71 Förslag ........ 1 000
Från anslaget betalas varukostnader för ökad lagerhållning av drivmedel
för armén.
Försvarets materielverk
Anslaget bör oförändrat föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Disponibla medel på arméns förrådstitel för drivmedelslagring bedöms
täcka kostnaderna för att fylla sådana nya lagringsutrymmen som beräknas
bli färdiga under budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Armén: Ökning av drivmedelslagringen för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 20. Armén: Drivmedelsutrustning
1968/69 Utgift ...... 4 347 5171 Reservation...... 6 057 308
1969/70 Anslag...... 4 480 000
1970/71 Förslag .... 3 730 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av i arméns krigs- och
fredsutrustning ingående materiel för distribution av drivmedel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 740 000 (— 740 000) kr.
1. Prisomräkning 60 000 kr.
2. Genom rationalisering av drivmedelshanteringen har behovet av materiel
ändrats så att anskaffningarna kan minska (— 800 000 kr.).
Materielverket begär att utöver anslaget få lägga ut beställningar av drivmedelsutrustning
inom en kostnadsram av 1 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts
ske med 500 000 kr. under vartdera av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Beställningsbemyndigandet behövs på grund av de långa leveranstider som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 49
i fortsättningen måste påräknas och de möjligheter till en mer ekonomisk
anskaffning som uppnås genom att större kvantiteter kan beställas samtidigt.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 730 000 kr. I anslagsberäkningen ingår att
15 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för
att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag är inte beredd att tillstyrka några beställningar av drivmedelsutrustning
utöver anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Drivmedelsutrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 730 000 kr.
B 21. Armén: Drivmedelsförråd m. m.
1968/69 Utgift . ................. 1 463 0761
1969/70 Anslag .................. 1 660 000
1970/71 Förslag.................. 1 900 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas frakter och transporter av drivmedel till och från
arméns förråd samt omkostnader vid förråden.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 900 000 (+ 240 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 140 000 kr.
2. Viss dataproduktion för redovisning av drivmedel avses äga rum
(+ 100 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1,9 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
10 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för
att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Drivmedelsförråd m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
B 22. Armén: Remontering
1968/69 Utgift ........ 221714 Reservation ...... 528 779
1969/70 Anslag........ 250 000
1970/71 Förslag ...... 1 000
Under anslaget redovisas de utgifter och inkomster som hänger samman
med inköp, försäljning och utackordering av hästar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 (—249 000) kr.
Genom att antalet beridna och anspända krigsförband går ned minskar behovet
att anskaffa hästar. Medelsbehovet kan täckas av inkomster från försäljning
av utrangerade hästar.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:l
föreslår riksdagen
att till Armén: Remontering för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 23. Armén: Uttagning av hästar
1968/69 Utgift ...................... 34 239
1969/70 Anslag .................... 65 000
1970/71 Förslag .................... 40 000
Från anslaget betalas resor och traktamenten i samband med hästuttagningsmyndighetens
kontroll- och inspektionsverksamhet. Från anslaget utgår
vidare arvoden, reseersättningar och traktamenten för hästbesiktningsmännen
och ledamöter i uttagningsnämnderna samt ersättning till hästägare
för besiktning.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 55 000 (— 10 000) kr. På grund av att antalet
hästanspända förband går ned minskar även omfattningen av hästuttagningen.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 40 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Armén: Uttagning av hästar för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 51
B 24. Armén: Veterinärvård
1968/69 Utgift ........ 102 920 Reservation ...... 130 742
1969/70 Anslag........ 90 000
1970/71 Förslag ...... 50 000
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och — såvitt avser omkostnader
— förrådshållning av veterinärmateriel och djurläkemedel för arméns
freds- och krigsorganisation.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 65 000 (—25 000) kr. Minskningen beror
främst på minskat antal tjänstgöringsdagar för hästar och stamhundar samt
ökade inkomster genom försäljning av övertalig veterinärmateriel.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 50 000 kr. I anslagsberäkningen ingår att
15 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
in. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Armén: Veterinärvård för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kr.
B 25. Armén: Hundväsendet
1968/69 Inkomst ...... 45 156'' Reservation ...... 240 360
1969/70 Anslag ........ 60 000
1970/71 Förslag........ 1 000
1 Inkomsterna från försäljning av utrangerade hundar har överstigit utgifterna med 45 156 kr.
Från anslaget betalas anskaffning och transport av hundar för armén
utom hemvärnet, besiktning av hundar för uttagning samt anskaffning av
viss stallmateriel m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 (—59 000) kr.
Utgifterna kan täckas av inkomster från försäljning av hundar.
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Armén: Hundväsendet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 26. Armén: Förband med särskild budget
1969/70 Anslag ................ 87 000 000
1970/71 Förslag ................ 148 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid artilleriskjutskolan,
Falu försvarsområde, Dalregementet, Bergslagens artilleriregemente, Norra
Smålands regemente och Skånska dragonregementet, vilka bedriver försök
med verksamhetsplanering, resursbudgetering, kostnadsredovisning och
verksamhetskontroll samt därav betingade organisationsförsök.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 148 441 000 (+ 61 441 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 5 203 000 kr.
2. För budgetåret 1970/71 begärs nya tjänster vid försöksenheterna enligt
vad som har redovisats under anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal
m. fl. Vidare föreslås under nämnda anslag vissa organisationsförändringar,
bl. a. med hänsyn till det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemet.
Slutligen ökar medelsbehovet för arvoden, krigsförbandsövningstillägg,
traktamenten m. m. (+ 576 000 kr.).
3. Medelsbehovet för grundutbildning av värnpliktiga ökar, främst därför
att stridsvagnsutbildningen med åldersklassen utökas vid Skånska dragonregementet
(+ 649 000 kr.).
4. En krigsförbandsövning med reducerad pansarbrigad vid Skånska dragonregementet
och ökad utbildningsvolym för lokalförsvarsförband, m. m.
ökar medelsbehovet för repetitionsutbildning (+ 3 464 000 kr.).
5. Försöksverksamheten bör under budgetåret 1970/71 omfatta även Örebro
försvarsområde (Fo 51), Karlstads försvarsområde (Fo 52), Värmlands
regemente (I 2) och Livregementets grenadjärer (I 3). Utökningen medför
behov av ytterligare 51 549 000 kr., varav 2 523 000 kr. för löne- och prisomräkning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 53
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primäruppdrag under följande
delproduktionsområden.
1. Allmän ledning och förbandsverksamhet....................... 75 497 000
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet................... 5 861 000
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl............... 6 529 000
4. Grundutbildning av värnpliktiga............................. 41 270 000
5. Repetitionsutbildning....................................... 19 284 000
148 441 000
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
1. Personallöner.............................................. 72 614 000
2. Värnpliktiga............................................... 31 058 000
3. Materiel och tjänster........................................ 43 038 000
4. Hyror m. m................................................ 1 731 000
148 441 000
Departementschefen
Som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m. bör försöksverksamheten
inom armén för budgetåret 1970/71 utökas att omfatta samtliga förband
och andra enheter inom Bergslagens militärområde. Medelsbehovet för
tillkommande enheter beräknar jag till 51,8 milj. kr. Om dessa medel i stället
hade anvisats under sedvanliga anslag skulle de ha fördelat sig enligt följande.
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl....................... 22 650 000
Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga........................ 7 400 000
Armén: Sjukvård m. m......................................... 830 000
Armén: Reseersättningar m. m.................................. 110 000
Armén: Bränsle m. m.......................................... 1 350 000
Armén: Renhållning........................................... 400 000
Armén: Telefon m. m.......................................... 125 000
Armén: Tvätt................................................ 350 000
Armén: Övriga expenser m. m................................... 140 000
Armén: Mathållning........................................... 3 600 000
Armén: Furagering............................................ 20 000
Armén: Övningar m. m......................................... 3 800 000
Armén: Förhyrning av motorfordon m. m........................ 1 100 000
Armén: Beklädnad m. m....................................... 450 000
Armén: Inventarier m. m....................................... 130 000
Armén: Sjukvårdsmateriel..................................... 10 000
Armén: Drivmedelsutrustning.................................. 15 000
Armén: Drivmedelsförråd m. m................................. 10 000
Armén: Veterinärvård......................................... 15 000
Anskaffning av tygmateriel m. m................................ 2 400 000
Underhåll av tygmateriel m. m.................................. 4 000 000
Uttagning av motorfordon och motorredskap..................... 5 000
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Hemvärnet: Förvaltningskostnader.............................. 150 000
Hemvärnet: Övningar......................................... 360 000
Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m........................... 20 000
Hemvärnet: Tygmateriel m. m.................................. 540 000
Försvarets tandvård........................................... 175 000
Försvarets personalvård: Förvaltningskostnader................... 75 000
Försvarets personalvård: Fritidsverksamhet m. m.................. 40 000
Underhåll av sjukvårdsmateriel................................. 20 000
Reseersättningar till värnpliktiga m. fl........................... 1 500 000
Arbetarskydd................................................. 5 000
Förslagsverksamhet........................................... 5 000
51 800 000
Anslaget bör föras upp med 148 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Armén: Förband med särskild budget för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 148 000 000 kr.
B 27. Anskaffning av tygmateriel m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 508 milj. kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning
av tggmateriel m.m. för budgetåret 1970/71 beräkna
ett reservationsanslag av 495 000 000 kr.
B 28. Underhåll av tygmateriel m. m.
1968/69 Utgift .... 90 568 9461’2 Reservation .... 37 157 127
1969/70 Anslag .. 87 900 000
1970/71 Förslag .. 90 000 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben och Förband med särskild budget
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 172 396 kr.
Från anslaget betalas underhåll och vård av tygmateriel i förråd och i
bruk för utbildning. Från anslaget bestrids vidare utgifter för kursverksamhet
samt för rationaliseringsåtgärder inom arméns förråds- och verkstadsorganisation
m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 97,1 (+9,2) milj. kr. ökningen avser löneomräkning
samt ökat behov av materielunderhåll på grund av utvidgad
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 55
övningsverksamhet och ökad stridsfordonsutbildning i anslutning till att
stridsvagn 103 (»S») införs i krigsorganisationen.
Anslaget föreslås få disponeras enligt följande plan. Som jämförelse anges
motsvarande poster enligt underhållsplanen för innevarande budgetår.
Anvisat Förslag
1969/70 1970/71
1. Verksamhet vid militärområdenas tygförvaltningar 4 000 000 4 800 000
2. Reparation och vård av standardfordon.......... 15 150 000 16 550 000
3. Reparation och vård av terräng- och stridsfordon.. 20 700 000 24 500 000
4. Reparation och vård av övrig tygmateriel........ 39 750 000 40 850 000
5. Verksamhet vid materielverket.................. 10 050 000 10 400 000
89 650 0001 97 100 000
1 Utöver anslaget disponerar materielverket 1 750 000 kr. av reservationsmedelsbehållningen
den 30 juni 1969
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 90 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att 4
milj. kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för
att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Underhåll av tygmateriel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 000 kr.
B 29. Uttagning av motorfordon och motorredskap
1968/69 Utgift .................... 63 2081
1969/70 Anslag .................... 115 000
1970/71 Förslag .................. 90 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas förbesiktning av motorfordon och motorredskap
som har tagits ut för krigsmaktens behov vid mobilisering.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 125 000 (+5 000) kr.
Som förbesiktning utnyttjar försvarets materielverk den av AB Svensk
Bilprovning utförda kontrollbesiktningen av registrerade motorfordon och
släpvagnar till bilar. För krigsmaktens förband kvarstår dock uppgiften att
förbesiktiga ett stort antal fordon, t. ex. traktorer, släpfordon till traktorer,
motorredskap samt reservregistrerade fordon.
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Erfarenheter från föregående budgetår visar att personal ur förbanden
inte har hunnit med att genomföra besiktningar i önskvärd omfattning. Anslaget
har därigenom utnyttjats endast till ca 50 %. Ur beredskapssynpunkt
är det angeläget att förbesiktningar utförs i ökad utsträckning. Materielverket
avser därför ge ut anvisningar till förbanden att i civila marknaden
köpa tjänster för att utföra den förbesiktning som egen personal inte hinner
med.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 90 000 kr. I anslagsberäkningen ingår att
5 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under
Ramberäkningar m. in.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Uttagning av motorfordon och motorredskap för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kr.
B 30. Hemvärnet: Förvaltningskostnader B 31. Hemvärnet: Övningar
B 32. Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m. B 33. Hemvärnet: Tygmateriel
m. m.
För innevarande budgetår bar anslagen Hemvärnet: Förvaltningskostnader,
Hemvärnet: övningar, Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m. och
Hemvärnet: Tygmateriel m. in. förts upp med 3 015 000, 4 710 000, 2 milj.
resp. 7 060 000 kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1970/71 beräkna
a) till Hemvärnet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 3 015 000 kr.,
b) till Hemvärnet: övningar ett reservationsanslag av
4 710 000 kr.,
c) till Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,
d) till Hemvärnet: Tygmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 7 060 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 57
C. Marinen
C 1. Marinstaben
1968/69 Utgift» ................ 13 145 564a
1969/70 Anslag ................ 14 850 000
1970/71 Förslag ................ 16 040 000
1 Anslagen Marinstaben: Avlöningar och Marinstaben: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 115 297 kr.
Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner
och en chefsexpedition.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Chefen för Dep.chefen
marinen
Personal
Militär och civilmilitär personal
officerare och motsvarande......... |
120 |
_ |
_ |
||
underofficerare................... |
44 |
___ |
|||
underbefäl....................... |
16 |
_ |
|||
Civil personal |
|||||
handläggande personal............. |
9 |
+ 1 |
_ |
||
övrig personal.................... |
134 |
+ 1 |
— |
||
323 |
+ 2 |
— |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar....................... |
11 241 100 |
+ |
993 900 |
+ |
896 430 |
Sjukvård......................... |
30 000 |
+ |
25 000 |
_ |
|
Reseersättningar.................... |
365 000 |
+ |
35 000 |
_ |
|
Lokalkostnader..................... |
1 347 900 |
+ |
155 100 |
+ |
155 100 |
Expenser.......................... |
1 866 000 |
+ |
164 000 |
+ |
138 470 |
Därav representation............ |
6 000 |
— |
— |
||
14 850 000 |
+ 1 373 000 |
+ 1 190 000 |
|||
Chefen för marinen |
|||||
1. Löne- och prisomräkning m. m. |
1 148 373 kr. |
2. Arbetet med klassificering av tjänstemannabefattningar och därmed
sammanhängande ärenden rörande personal och tjänster kommer att kräva
kontinuitet. För uppgiften bör inrättas en tjänst för kvalificerad tjänsteman
med juridisk eller ekonomisk utbildning (+ 45 720 kr.).
3. Överbefälhavaren har ålagt chefen för marinen ökat bearbetningsan -
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
svar för visst underrättelsematerial där chefen för marinen är huvudunderrättelsemyndighet.
För detta behövs en utökning av personalen med en assistent
(+ 37 596 kr.).
4. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för vissa biträdestjänster har omfördelats
och utökats föreslås att dessa får bytas ut mot en tjänst för kvalificerat
biträde och två tjänster för assistent (+ 14 154 kr.).
5. Efter avveckling av marinöverläkarinstitutionen behöver marinstaben
ha tillgång till konsultationsläkare, främst för truppregistrens verksamhet
(+ 25 000 kr.).
6. Medlen för resor bör ökas med 35 000 kr. med hänsyn till sjömålsutredningens
omfattning.
7. Tillkomsten av nya lokaler och tillfällig förstärkning av bevakningen
ökar lokalkostnaderna med 67 157 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
16 040 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinstaben för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 16 040 000 kr.
C 2. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
1968/69 Utgift ................ 177 940 051».2
1969/70 Anslag .............. 150 500 000
1970/71 Förslag .............. 159 400 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 416 309 kr.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Chefen för Dep.chefen
marinen
Personal1
Militär personal
officerare........................ |
692 |
+ 3 |
— |
underofficerare................... |
1 440 |
— 6 |
— 6 |
underbefäl....................... |
2 593 |
. . — |
— |
personal i arvodestjänst........... |
58 |
+ 9 |
— 1 |
Civilmilitär personal................. |
264 |
+ 1 |
— 10 |
Civil personal |
|||
handläggande personal............. |
133 |
— |
+ 1 |
övrig personal.................... |
2 405 |
— 8 |
+ 4 |
1 Även personal som avlönas från anslaget Marinen: |
7 585 Förband med |
— 1 särskild budget |
— 12 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 6: Försvarsdepartementet 59
Anslag
Utgifter:
Avlöningar......................... 153 350 000 +7 300 000 +8 950 000
Uppbördsmedel:
Avlöningar till viss personal i verkstads
drift.
............................ 850 000 — 50 000 — 50 000
Ersättning för avlöningskostnader på
statens isbrytarfartyg.............. 2 000 000 _. _
150 500 000 +7 250 000 +8 900 000
Chefen för marinen
1. Löneomräkning m. m. 7 444 412 kr.
2. Marinkommandonas avvecklingsorganisationer beräknas minska med
16 tjänster (— 430 000 kr.).
3. Kungl. Maj :t har beslutat om utnyttjande av f. d. Göta flygflottiljs etablissement
på Säve och fastställt provisorisk personalorganisation för detta.
Huvuddelen (32 anställda) av den personal som är knuten till etablissementet
avlönas från marinens avlöningsanslag (+ 289 000 kr.).
4. Det nya systemet för utbildning av värnpliktiga har medfört behov av
sex nya arvodestjänster för pensionerad officer, fördelade på envar av Sydkustens,
Västkustens och Ostkustens örlogsbaser samt Norrlands, Stockholms
och Blekinge kustartilleriförsvar. Inrättas tjänsterna kan medlen för
frivillig tjänstgöring minskas. Vid Västkustens örlogsbas behövs dessutom
en kapten för bl. a. sambandstjänsten (— 85 662 kr.).
5. För uppgifter inom säkerhetstjänsten bör vid envar av staberna för fo
15 med Blekinge kustartilleriförsvar, fo 32/31 med Göteborgs kustartilleriförsvar
och fo 46 med Stockholms kustartilleriförsvar inrättas en arvodestjänst
för pensionerad officer. Därvid kan en tillfälligt inrättad arvodestjänst
vid fo 15 utgå. Vid fo 46 avses den föreslagna arvodestjänsten bytas
ut mot en lägre motsvarande tjänst (+ 22 432 kr.).
6. Fem tjänster för stabsläkare med heltidstjänstgöring behöver inrättas,
en för Sydkustens örlogsbas och Blekinge kustartilleriförsvar, en för Västkustens
örlogsbas och Göteborgs kustartilleriförsvar, en för Ostkustens örlogsbas,
en för Stockholms kustartilleriförsvar och en för kustflottan. Inrättas
tjänsterna kan fem deltidsanställda stabsläkare och tolv arvodesanställda
marinläkare utgå (— 10 284 kr.).
7. För underhåll och drift av dyktanken på Galärvarvet i Stockholm bör
tillkomma en ingenjör i utbyte mot en reparatör, som inte är löneplansanställd.
Vid Ostkustens örlogsbas behövs en tjänst för brandmästare
(+ 40 656 kr.).
8. Kassorna vid fo 15 med Blekinge kustartilleriförsvar och fo 46 med
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Stockholms kustartilleriförsvar är underbemannade. En arvodestjänst för
pensionerad underofficer behövs vid vardera kassan (+25 049 kr.).
9. Fortifikationsavdelningen vid Gotlands kustartilleriförsvar behöver på
grund av det ökade antalet tunga befästningar på Gotland förstärkas med
ett tekniskt biträde. Vid samma kustartilleriförsvar bör vidare tillkomma
tre tjänster för reparatör medan fyra tjänster för värmeskötare kan dras in
(+4 476 kr.).
10. Den tekniska utvecklingens krav på vidgad undervisning i ämnena
matematik, fysik och teleteknik vid sjökrigsskolan tillgodoses bäst om undervisningen
sköts av heltidsanställd kvalificerad lärarkraft. En tjänst för
lektor bör inrättas. Därvid kan en tjänst för driftingenjör utgå och utgifterna
för deltidsanställda lärare minskas (+ 3 332 kr.).
It. För att hålla samman den utbildning av förvaltare som bedrivs vid
marinens underofficersskola behövs en förvaltare. Inrättas förvaltartjänsten
kan en tjänst för flaggunderofficer utgå (+ 3 444 kr.).
12. För bemanning av isbrytaren Niord behövs tjänster för två officerare
och två underofficerare (+ 174 024 kr.).
13. Tjänsten som chef för marinens medicinska undersökningscentral i
Karlskrona är provisoriskt inrättad. Den bör på grund av centralens betydelse
bytas ut mot en permanent tjänst (+ 21 108 kr.).
14. Antalet underofficerare på övertalig stat beräknas minska med åtta
och antalet verkstadsarbetare med nio (—455 616 kr.).
15. För krigsförbandsövningstillägg behövs ytterligare 135 000 kr. Behovet
av medel för extra personal ökar till följd av vissa rationaliseringsförsök
med 150 000 kr. (+ 285 000 kr.).
16. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift beräknas
öka med 50 000 kr.
17. Av föreslagna förändringar avser 31 371 kr. personal m. m. för vilken
utgifterna bör bestridas från anslaget Marinen: Förband med särskild budget.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 159,4
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för Säveetablissementet (3) och för
tjänster för en heltidstjänstgörande stabsläkare vid Ostkustens örlogsbas
(6), en ingenjör avsedd för Galärvarvet (7) samt ett tekniskt biträde och
två reparatörer vid Gotlands kustartilleriförsvar (9). Jag har därvid i huvudsak
beaktat de indragningar av tjänster och den minskning av medelsbehovet
som chefen för marinen har räknat med som följd av att vissa av
nämnda tjänster inrättas (6, 7 och 9). Jag har beräknat ytterligare medel
för krigsförbandsövningstillägg och för anställning av tillfällig personal
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 61
(15). Jag har slutligen också räknat med att medelsbehovet går ned till
följd av att antalet anställda minskar vid örlogsbasernas avvecklingsorganisation
(2) och på övertalig stat (14) samt på grund av ett minskat behov
av verksladsarbetare (14).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 159 400 000
kr.
C 3. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 17 190 000 kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 17 190 000 kr.
C 4. Marinen: Sjukvård m. m.
1968/69 Utgift .................. 3 484 144>
1969/70 Anslag .................. 2 580 000
1970/71 Förslag.................. 3 700 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning m. m.
vid marinens förband och utbildningsanstalter i den mån utgifterna inte
skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från anslaget löneförmåner
till tjänsteläkare inom förbandssjukvården samt vissa utgifter i samband
med kurser för förbandsläkare, tjänsteläkare och förbandssjuksköterskor.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 2 720 000 (+ 140 000) kr.
1. Läkemedelskostnaderna och taxorna för sluten utomlänsvård stiger
(+ 85 000 kr.).
2. Antalet tjänst gör ingsdagar för värnpliktiga ökar (+ 55 000 kr.).
3. Fortsatt överföring av sjukredovisning in. m. till ADB och utgifter för
vidareutbildning av instruktionsslcöterskor medför att anslaget bör ökas
(+ 15 000 kr.).
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
4. Medel för kurser för förbandsläkare m. fl. bör föras över till det föreslagna
nya anslaget Försvarets medicinalkår: övningar (— 15 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3,7 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Sjukvård m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.
C 5. Marinen: Reseersättningar m. m.
1968/69 Utgift .................. 5 033 755*
1969/70 Anslag .................. 4 570 000
1970/71 Förslag.................. 5 400 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas resekostnadsersättningar, traktamenten och flyttningsersättningar
m. m.
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 5 050 000 (+ 480 000) kr.
1. Generell traktamentshöjning och slopande av reseklass C ökar medelsbehovet
(+ 400 000 kr.).
2. Anslaget bör ökas med hänsyn till belastningen (+ 80 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 5,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Reseersättningar m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.
C 6. Marinen: Rekryteringskostnader
1968/69 Utgift ........ 390 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag........ 390 000
1970/71 Förslag ...... 390 000
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med rekrytering av
militär och civilmilitär personal vid marinen samt utgifter för anställningspenningar
m. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 63
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 430 000 (+ 40 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 390 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Rekryteringskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kr.
C 7. Marinen: Bränsle m. m.
1968/69 Utgift.................... 9 227 677
1969/70 Anslag .................. 7 370 000
1970/71 Förslag .................. 7 900 000
Från anslaget bestrids utgifter för bränsle och elektrisk energi m. m. vid
marinens förband och utbildningsanstalter samt för anslutning av vattenoch
avloppsledningar till marinens befintliga byggnader och anläggningar
m. m.
Fortifikationsförvaltningcn
Anslaget bör föras upp med 7 440 000 (+ 70 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. motiverar att anslaget minskas med 130 000 kr.
2. Förbrukningen av elektrisk energi ökar (+ 100 000 kr.).
3. Anslutning av avlopp i Fårösund ökar medelsbehovet (+ 100 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 7,9 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Bränsle m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.
C 8. Marinen: Renhållning
1968/69 Utgift .................. 3 202 321''
1969/70 Anslag .................. 3 010 000
1970/71 Förslag.................. 3 380 000
1 Härtill kominer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för renhållning och renhållningsmateriel i
byggnader och anläggningar som disponeras av marinens förband och utbildningsanstalter.
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 480 000 (+ 470 000) kr. ökningen avser löneomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 380 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Renhållning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 380 000 kr.
C 9. Marinen: Telefon m. m.
1968/69 Utgift.................... 2 511 567
1969/70 Anslag .................. 2 100 000
1970/71 Förslag .................. 2 340 000
Från anslaget betalas samtal savgifter och telegram samt utbyggnad av
telefonväxlar m. m. vid marinens förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 250 000 (+ 150 000) kr.
1. Prisstegringar för samtalsavgifter och fj ärr skriftpapper samt för inträdesavgifter
för vissa telefonväxlar ökar medelsbehovet (+ 114 000 kr.).
2. Abonnemangskostnaderna för det fredstida fjärrskriftnätet ökar
(+ 36 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2 340 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :l
föreslår riksdagen
att till Marinen: Telefon m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 2 340 000 kr.
C 10. Marinen: Tvätt
1968/69 Utgift .................. 1 249 446^
1969/70 Anslag .................. 1 365 000
1970/71 Förslag.................. 1 365 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas tvätt som utförs vid försvarets materielverks tvättinrättning
och vid förenade fabriksverkens tvätterier m. in.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 65
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 450 000 (+ 85 000) kr.
1. Prisomräkning 55 000 kr.
2. Antalet tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning ökar (+ 30 000
kr.).
De par temen t sch ef en
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 365 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Tvätt för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 365 000 kr.
C 11. Marinen: Övriga expenser in. m.
1968/69 Utgift .................. 1 710 2221
1969/70 Anslag .................. 1 540 000
1970/71 Förslag.................. 2 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas skrivmateriel, kontorsmaskiner, annonsering, vakttjänst
m. m. vid marinens förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 560 000 (+ 20 000) kr. Ökningen avser prisomräkning
m. m.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,5 milj. kr. Därav har jag beräknat 900 000
kr. för bevakningsobjekt som skall övertas av bevakningsbolag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
C 12. Marinen: Mathållning
1968/69 Utgift .................. 18 608 985i
1969/70 Anslag ................ 15 550 000
1970/71 Förslag ................ 13 850 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för livsmedel till marinens förband och utbildningsanstalter
för utspisning på förläggningsorten, under övningar och
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
ombord på fartyg. Vidare betalas kvartersförplägnad, mässpengar, portionsgottgörelse
och portionsersättning till personal ur marinen samt lagerhållning
och transport av livsmedel m. m. Från anslaget betalas också anskaffning
m. m. av foder till tjänstehundar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 14 100 000 (— 1 450 000) kr.
1. Prishöjningar och en genomförd ökning av beloppet för portionsgottgörelse,
m. m. ökar medelsbehovet med 284 000 kr.
2. Ändrad portionsstyrka m. m. minskar medelsbehovet med 1 750 000 kr.
3. För dataproduktion beräknas ytterligare 16 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 13 850 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 13 850 000 kr.
C 13. Marinen: Övningar m. m.
1968/69 Utgift...... 36 117 146» Reservation ...... 566 174
1969/70 Anslag ---- 27 600 000
1970/71 Förslag ____ 29 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till
utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,
beklädnad, mathållning, sjukvård eller förläggning i kasern. Från anslaget
betalas inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner
som bestrids från annat anslag.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 30,6 (+ 3) milj. kr.
1. Prisomräkning 250 000 kr.
2. Planenlig övergång till det nya värnpliktssystemet kräver ökade resurser
(+ 2 750 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 29 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Övningar m.m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 29 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 67
C 14. Marinen: Beklädnad m. m.
1968/69 Utgift ...... 7 941 185 Reservation ...... 643 736
1969/70 Anslag ...... 8 210 000
1970/71 Förslag...... 8 600 000
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och förrådshållning av beklädnadsmateriel
m. m. för marinen samt försök m. m. som avser denna
materiel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 9 180 000 (+ 970 000) kr.
1. Prisomräkning............................................. + 130 000
2. Löpande verksamhet........................................ _j_ 317 qoo
3. Anskaffning av uniform m/68................................ .1 000 000
4. Anskaffning för förband under repetitionsutbildning............ -(-1 613 000
5. Dataproduktion............................................ . on 000
+ 070 000
2. Dagskostnaden för beklädnadsmateriel m. m. beräknas genomsnittligt
1111 2: 82 kr. Antalet tjänstgöringsdagar är 2 778 200. Inkomster för uthyrning
av beklädnad beräknas till 90 öre under 202 625 tjänstgöringsdagar.
Medelsbehovet för den löpande anskaffningen och underhållet in. in. beräknas
därför till (2 778 200 X 2: 82 — 202 625 x 0: 90) avrundat 7 652 000
kr. I detta belopp ingår full dagskostnad även för marinens förband med särskild
budget. Under anslaget för dessa förband tas 340 000 kr. upp för viss
mindre anskaffning samt för vård och underhåll av materiel som är hänför -iig till anslaget. Utgifterna minskar därför med 340 000 kr. till 7 312 000 kr.
Under budgetåret 1970/71 kommer ett nytt fredsförråd för intendenturmateriel
att färdigställas vid Berga. Dessutom kommer vissa mobiliseringsförråd
att moderniseras. Sammanlagda kostnader för förrådsinredning, hantcringsmateriel
in. m. beräknas till ca 75 000 kr.
Medelsbehovet för den löpande verksamheten utgör sålunda (7 312 000 +
75 000) 7 387 000 kr. (+ 317 000 kr.).
3. För anskaffning, lagerhållning och försäljning m. m. av uniform m/68
för personal vid kustartilleriet inrymdes 1 milj. kr. under budgetåret 1969/70.
Medel för detta ändamål tas inte upp budgetåret 1970/71.
4. För att täcka de mest besvärande bristerna i marinens krigsutrustning
och för utrustning av repetitionsövningsförband m. m. har en långsiktsplan
utarbetats. För budgetåret 1970/71 avses för detta ändamål 1 613 000 kr.
(+ 1 613 000 kr.). I första hand planeras anskaffning av utrustning för repetitionsövningsförbanden.
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Utöver anslaget bör beställningar av beklädnadsmateriel m. m. få läggas
ut inom en kostnadsram av 5 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske budgetåret
1972/73.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 8,6 milj. kr. Kungl Maj :t bör inhämta riksdagens
bemyndigande att lägga ut beställningar utöver anslaget för nästa
budgetår inom en kostnadsram av 5 milj. kr. Bemyndigandet bör dock
disponeras endast i konjunkturpolitiskt syfte.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 8 600 000 ler.,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utöver anslaget
beställningar av beklädnadsmateriel får läggas ut inom
en kostnadsram av 5 000 000 kr.
C 15. Marinen: Inventarier m. m.
1968/69 Utgift ...... 3 731 7171 Reservation ...... 684 617
1969/70 Anslag...... 3 285 000
1970/71 Förslag ---- 4 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, vård och förrådshållning av kaserninventarier
och förplägnadsmateriel för marinen med undantag för inventarier
avsedda för sjukhus eller sjukrum.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 4 320 000 (+ 1 035 000) kr.
A. Kaserninventarier
1. Prisomräkning............................................. + 80 000
2. Löpande verksamhet........................................ + 692 000
3. Anskaffning m. m. i samband med nybyggnader, större iståndsättningsarbeten
och övriga arbeten..............................
B. Förplägnadsmateriel
1. Prisomräkning.............................................
2. Löpande verksamhet........................................
3. Anskaffning m. m. på grund av nybyggnad, ombyggnad eller re
novering
av befästningar, matinrättningar, mässar och marketenterier.
....................................................
4. Förplägnadsmateriel för fältbruk.............................
5. Upprustning av den maskinella utrustningen i matinrättningarna
60 000
155 000
200 000
150 000
60 000
+ 1 035 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet G9
A 2. För underhåll av befintliga kaserninventarier och för central anskaffning
av inventarier för de värnpliktigas förläggningslokaler m. m. behövs
omkring 1 215 000 kr. Det är angeläget att medelsbehovet för löpande
anskaffning tillgodoses så att en annars ofrånkomlig standardsänkning undviks.
3. Medelsbehovet är 1 655 000 kr. För nästa budgetår tas dock upp endast
1 165 000 kr. Det är angeläget att behovet av kaserninventarier tillgodoses i
takt med renoveringar och nybyggnader m. m.
B 2. För den löpande verksamheten behövs 675 000 kr. Här tas dock upp
endast 640 000 kr.
5. Upprustningen av den maskinella utrustningen i matinrättningarna
återförs till i huvudsak planenlig nivå.
Under budgetåret 1970/71 bör utöver anslaget få läggas ut beställningar
av kaserninventarier inom en kostnadsram av 500 000 kr. Betalningsutfall
förutsätts ske budgetåret 1971/72. Vidare bör beställningar av förplägnadsmateriel
för fältbruk (distributionsmateriel m. m.) få läggas ut inom en
kostnadsram av 800 000 kr. Betalningsutfall förutsätts ske med 400 000 kr.
under ettvart av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka
några materielbeställningar utöver anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Inventarier m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
C 16. Marinen: Sjukvårdsmateriel
1968/69 Utgift ...... 1 855 066 Reservation ...... 530 943
1969/70 Anslag ...... 2 000 000
1970/71 Förslag...... 2 100 000
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel
och inventarier för marinens läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar.
Vidare betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för marinens
utbildning och övningar samt anskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel
för marinens krigsförband m. m. Slutligen betalas förrådshållning och
försök beträffande förnödenheter som hänförs till anslaget.
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 2 384 000 (+ 384 000) kr.
1. Prisomräkning............................................. + 47 000
2. Materiel för läkarmottagningar m. m.......................... — 5 000
3. Materiel för utbildning och övningar i sjukvårdstjänst........... + 62 000
4. Sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförband.............. + 280 000
+ 384 000
3. Moderniseringen av utbildningsmaterielen i takt med den modernisering
som nu genomförs vid krigsförbanden kräver ytterligare medel.
4. Under innevarande budgetår disponeras 1 550 000 kr. Höjningen behövs
om föreliggande planer för modernisering av marinförbandens sjukvårdsmateriel
och läkemedel skall kunna realiseras.
D e partem en t sch ef en
Anslaget bör föras upp med 2,1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.
C 17. Marinen: Ökning av drivmedelslagringen
1968/69 Utgift ........ 140 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag........ 1000
1970/71 Förslag ...... 1000
Från anslaget betalas varukostnader för ökad lagerhållning av drivmedel
för marinen.
Försvarets materielverk
Anslaget bör oförändrat föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Disponibla medel på marinens förrådstitel för drivmedelslagring bedöms
täcka kostnaderna för att fylla sådana nya lagringsutrymmen som beräknas
bli färdiga under budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Ökning av drivmedelslagringen för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 71
C 18. Marinen: Drivmedelsutrustning
1968/69 Utgift ........ 462 775 Reservation ...... 152 164
1969/70 Anslag........ 470 000
1970/71 Förslag ...... 470 000
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av i marinens krigsoch
fredsutrustning ingående materiel för distribution av drivmedel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 480 000 (+ 10 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 470 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Drivmedelsutrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 470 000 kr.
C 19. Marinen: Drivmedelsförråd m. m.
1968/69 Utgift .................... 393 817
1969/70 Anslag .................... 345 000
1970/71 Förslag.................... 400 000
Från anslaget betalas frakter och transporter av drivmedel till och från
marinens förråd samt omkostnader vid förråden och driftkostnader för
marinens tankfartyg.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 395 000 (+ 50 000) kr.
1. Prisomräkning m. in. 30 000 kr.
2. Viss dataproduktion för redovisning av drivmedel avses äga rum
( + 20 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Drivmedelsförråd m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
C 20. Marinen: Materialförråd m. m.
1968/69 Utgift .................... 206 670
1969/70 Anslag .................... 210 000
1970/71 Förslag.................... 210 000
Från anslaget betalas frakter och transporter m. m. samt vissa inredningsarbeten
och driftsinventarier vid marinens materialförråd.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 215 000 (+ 5 000) kr. ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 210 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Marinen: Materialförråd m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.
C 21. Marinen: Hundbevakningstjänsten
1968/69 Utgift.......... 14 955 Reservation ........ 1 548
1969/70 Anslag ........ 10 000
1970/71 Förslag ........ 10 000
Från anslaget betalas anskaffning och transport av hundar för marinen,
kostnader för besiktning av hundar för uttagning, anskaffning av viss stallmateriel
m. m. samt anskaffning, vård och förrådshållning av veterinärmateriel
och djur läkemedel för marinens tjänstehundhållning.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 10 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Hundbevakningstjänsten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.
C 22. Marinen: Förband med särskild budget
1969/70 Anslag ..............
1970/71 Förslag ............
63 700 000
68 000 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 73
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid Karlskrona försvarsområde
och Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente,
Karlskrona örlogsskolor och Norrlands kustartilleriförsvar med
Härnösands kustartillerikar, vilka bedriver försök med verksamhetsplanering,
resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll samt
därav betingade organisationsförsök.
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 68 257 000 (+ 4 557 000) kr.
1. Löneomräkning 2 571 000 kr.
2. Föi budgetåret 1970/71 begärs nya tjänster vid försöksenheterna enligt
vad som har redovisats under anslaget Marinen: Avlöningar till aktiv
personal m. fl. Vidare skall arvode till en personalvårdsassistent betalas
från förevarande anslag (+ 58 000 kr.).
3. Antalet värnpliktiga vid försöksförbanden ökar, vilket medför att medelsbehovet
för avlöningar till värnpliktiga, sjukvård, tvätt, övningar m. m.
ökar (+ 1 348 000 kr.).
4. Rcpetitionsutbildningen vid försvarsområdena ökar (+ 390 000 kr.).
5. Kostnaderna för löner vid försvarsområdena har beräknats för lågt
för budgetåret 1969/70 (+ 39 000 kr.).
6. Viss felbudgetering m. m. för budgetåret 1969/70 medför att medelsbehovet
ökar (+ 151 000 kr.).
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primäruppdrag under följande
delproduktionsområden. 1
1. Allmän ledning och förbandsverlcsamhet .............. 39 077 000
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet .......... 6 058 000
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 3 170 000
4. Grundutbildning av värnpliktiga ...................... 16 550 000
5. Repetitionsutbildning ................................ 3 402 000
08 257 000
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
1. Personallöner ...................................... 40 000 000
2. Värnpliktiga ....................................... 12 000 000
3. Materiel och tjänster ................................ 16 257 000
08 257 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 68 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Marinen: Förband med särskild budget för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 68 000 000 kr.
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 197,3 milj. kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning
av fartygsmateriel m. m. för budgetåret 1970/71
beräkna ett reservationsanslag av 230 000 000 kr.
C 24. Underhåll av fartyg m. m.
1968/69 Utgift ____ 85 995 925‘ Reservation ---- 13 449 963
1969/70 Anslag ---- 77 100 000
1970/71 Förslag ____ 81 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas utgifter för underhåll av fartyg, helikoptrar och
övrig vapen- och skeppsteknisk materiel inom marinen.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 83,5 (+ 6,4) milj. kr. Av ökningen avser omkring
1,4 milj. kr. pris- och löneomräkning. Återstoden återför i princip anslaget
till den nivå det skulle ha haft om inte medelstilldelningen för budgetåret
1969/70 hade sänkts i förhållande till materielverkets anslagsframställning.
För att kompensera denna minskning har ändringar måst göras i
de uppgjorda underhållsplanerna. Den allvarligaste konsekvensen har varit
att generalöversyn av en jagare har måst inställas. Det kan vidare bli nödvändigt
att sänka ambitionsnivån, speciellt för generalöversyner, vilket kan
ha konsekvenser för funktionssäkerheten.
Anslaget föreslås få disponeras enligt följande plan. Som jämförelse anges
motsvarande poster enligt underhall splanen för innevarande budgetar.
Anvisat Förslag
1969/70 1970/71
A. Flottan
Fartygsbundct underhåll
1. Generalöversyner av stridsfartyg............... 16 200 000 17 050 000
2. Rustade och depåförlagda stridsfartyg.......... 11 650 000 13 950 000
3. Beredskapsförlagda och upplagda stridsfartyg---- 2 590 000 3 250 000
4. Trängfartyg, övriga fartyg och båtar............ 5 060 000 6 400 000
5. Motorer och gasturbiner....................... 4 350 000 4 650 000
6 övrigt...................................... 50 000 100 000
Ej fartygsbundet underhåll
7. Artilleri- och robotmateriel m. m............... 3 325 000 3 420 000
8. Torpedmateriel............................... 1 520 000 1 710 000
Statsverkspropositionen år 1970: |
Bil. 6: Försvarsdepartementet |
75 |
||
9. |
Minmateriel......................... |
......... 1 000 000 |
1 050 |
000 |
10. |
Tele- och nautisk materiel ........... |
......... 4 370 000 |
4 850 |
000 |
11. |
F ordonsmateriel..................... |
......... 340 000 |
360 |
000 |
12. |
Skeppsteknisk materiel............... |
......... 2 635 000 |
2 610 |
000 |
13. |
Övrigt............................. |
......... 910 000 |
500 |
000 |
B. |
Kustartilleriet |
|||
14. |
Artilleri- och robotmateriel m. m...... |
......... 2 500 000 |
2 860 |
000 |
15. |
Minmateriel......................... |
......... 490 000 |
540 |
000 |
16. |
Telemateriel........................ |
......... 2 170 000 |
2 420 |
000 |
17. |
F ordonsmateriel..................... |
......... 810 000 |
940 |
000 |
18. |
Skeppsteknisk materiel............... |
......... 3 270 000 |
3 190 |
000 |
19. |
Sjö- och landförbindelser............. |
......... 180 000 |
200 |
000 |
20. |
Artilleriammunition.................. |
......... 220 000 |
240 |
000 |
21. |
Övrigt............................. |
......... 660 000 |
710 |
000 |
C. |
Gemensamt |
|||
22. |
Vapenteknisk materiel............... |
......... 780 000 |
810 |
000 |
23. |
Skeppsteknisk materiel............... |
......... 90 000 |
110 |
ooo |
24. |
Verkstäder......................... |
......... 740 000 |
770 |
ooo |
25. |
Förråd............................. |
......... 700 000 |
770 |
000> |
26. |
Automatisk databehandling m. m...... |
......... 1 350 000 |
1 450 |
ooo |
27. |
Helikoptrar......................... |
......... 4 340 000 |
4 260 |
ooo |
28. |
Haverier........................... |
......... 3 700 000 |
4 260 |
ooo |
29. |
Övrigt............................. |
......... 1 100 000 |
70 |
ooo |
77 100 000 |
83 500 |
ooo |
D e partementschefen
Anslaget bör föras upp med 81 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 81 000 000 kr.
C 25. Anskaffning av vissa maskiner m. m.
1968/69 Utgift ........ 567 313 Reservation ...... 602 448
1969/70 Anslag........ 700 000
1970/71 Förslag ...... 700 000
Från anslaget betalas anskaffning av arbetsmaskiner och verkstadsutrustning
in. m. för marinens verkstäder och baser, lyftanordningar och hanteringsredslcap
för vissa förråd, omformaraggregat för fartygsanslutning till
kaj samt utrustning för vissa krigsreparationsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 000 000 (+ 300 000) kr. Av ökningen utgör
20 000 kr. prisomräkning.
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 700 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Anskaffning av vissa maskiner m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
C 26. Bidrag till sjövärnskåren
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 665 000 kr. Med
hänvisning till vad jag anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till sjövärnskåren för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag
av 665 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 77
D. Flygvapnet
D 1. Flygstaben
1968/69 Utgift1 ................ 15 297 763^
1969/70 Anslag ................ 18 460 000
1970/71 Förslag ................ 19 810 000
1 Anslagen Flygstaben: Avlöningar och Flygstaben: Omkostnader
c \ Vnco^n retr°aktlvt tilläSg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 135 783 kr.
Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en
flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp och en chefsexpedition. I anslutning
till Kungl. Maj :ts medgivande den 30 juni 1967 att försöksvis inrätta
regionala vädercentraler har inom staben organiserats ett provisoriskt centralorgan
för den militära vädertjänsten.
Personal
Militär och civilmilitär personal
officerare och motsvarande.........
underofficerare och motsvarande... .
underbefäl och motsvarande........
Civil personal
handläggande personal.............
övrig personal....................
Anslag
Avlöningar.........
Sjukvård...........
Reseersättningar. . . .
Lokalkostnader.....
Expenser..........
Därav representation
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Chefen för |
Dep.chefen |
||
142 |
+ 1 |
||
31 |
— |
_ |
|
9 |
— |
— |
|
18 |
|||
148 |
— |
— |
|
348 |
+ 1 |
— |
|
14 368 000 |
+ 960 000 |
+ |
801000 |
40 000 |
— |
_ |
|
515 000 |
+ 8 000 |
+ |
8 000 |
531 000 |
+ 31 000 |
+ |
53 000 |
3 006 000 |
+ 832 000 |
-1- |
488 000 |
6 000 |
— |
— |
|
18 460 000 |
+ 1 831 000 |
+ 1 350 000 |
Chefen för flygvapnet
1. Löne- och prisomräkning m. in. 1 035 480 kr.
2. Personal- och underrättelseavdelningarna behöver förstärkas med vardera
en officer i arvodestjänst. Vid underrättelseavdelningen ersätts därvid
en frivilligt tjänstgörande officer (+48 000 kr.).
3. ADB kommer alt utnyttjas i ökad omfattning (+ 679 000 kr.).
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
4. Kostnaderna för förbandsövningstillägg beräknas minska medan medelsbehovet
för avlöningar till tillfälligt anställd och frivilligt tjänstgörande
personal ökar (+ 26 520 kr.).
5. Ytterligare medel behövs för anskaffning och underhåll av inventarier,
för telefonkostnader och för övriga expenser (+ 42 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Flygstaben för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 19 810 000 kr.
D 2. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
1968/69 Utgift ................ 201 749 8881.2
1969/70 Anslag .............. 194 000 000
1970/71 Förslag .............. 208 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget .....
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 686 593 kr.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Chefen för |
Dep.chefen |
||
Personal1 Militär personal |
|||
officerare...................... |
626 |
+ |
— |
underofficerare................. |
879 |
'' + 7 |
— |
underbefäl..................... |
933 |
— |
|
personal i arvodestjänst.......... |
83 |
+ 6 |
— 1 |
Civilmilitär personal............... |
3 460 |
+ 16 |
+ 2 |
Civil personal |
|||
handläggande personal........... |
81 |
— |
+ 6 |
övrig personal.................. |
1 799 |
+ 2 |
|
7 861 |
+ 41 |
+ 7 |
Även personal som avlönas från anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Anslag
Utgifter:
Avlöningar.........................
Uppbördsmedel:
Avlöningar till viss personal i verkstads
drift.
............................
Avlöningar till personal i civil luftfart..
197 268 000 |
+15 648 000 |
+ 14 332 000 |
2 618 000 |
+ 168 000 |
+ 168 000 |
650 000 |
— |
— |
194 090 000 |
+ 15 816 000 |
+ 14 500 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 79
Chefen för flygvapnet
1. Löneomräkning m. m. 14 783 523 kr.
2. Vid F 16 behöver maskinpersonalen utökas med en förste reparatör och
vid F 1 med en reparatör (+ 51 960 kr.).
3. För vissa nya stridslednings- och luftbevakningsanläggningar behövs
tjänster för två förvaltare, två kokerskor och två ekonomibiträden
(+ 167 112 kr.).
4. På grund av ökad verksamhet vid flygmaterielförvaltningens robotförsöksplats
i Norrland behöver en tjänst för förste trafikledare och en tjänst
för trafikledare inrättas. Marinens helikopterbas vid Berga behöver hållas
öppen under längre tid än hittills på grund av den sjöräddningstjänst som
bedrivs från basen. Detta medför behov av en tjänst för förste trafikledare
(+ 121 404 kr.).
5. För att kunna anställa trafikledaraspiranter under utbildning behövs
ytterligare 13 tjänster för trafikledare (+424 476 kr.).
6. För att repetitionsutbildningen för flygvapnets förband skall ge avsedd
effekt behövs kvalificerad personal för planläggning. För ändamålet behövs
sju arvodestjänster för officer (+ 136 101 kr.).
7. Arbetsuppgifterna vid flygvapnets bomb- och skjutskola har ökat. Skolan
behöver därför tillföras en tjänst för kontorsskrivare (+ 28 524 kr.).
8. Genom avvecklingen av den centrala flygverkstaden i Västerås kan en
arvodestjänst för officer dras in (— 16 200 kr.).
9. För vissa befordringar på grund av uppnådd ålderskompetens behövs
ytterligare 151 200 kr. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i
vädertjänst ökar med 154 900 kr. För tillfällig anställning m. m. behövs
376 000 kr. mer än under budgetåret 1969/70 (+ 682 100 kr.).
10. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare
17 000 kr.
11. På grund av minskad vakansuppfyllnad kan anslaget sänkas
(— 75 000 kr.).
12. Kostnaderna för basplutonen vid Säve bör föras över till anslaget
Flygvapnet: Förband med särskild budget. Förevarande anslag kan därför
minskas med 673 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 208,5
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för två tjänster för maskinpersonal
(2), en trafikledare vid vardera flygmaterielförvaltningens robotförsöksplats
i Norrland och marinens helikopterbas vid Berga (4) samt för två förvaltare,
två kokerskor och två ekonomibiträden (3). Jag har räknat med att
förvaltartjänsterna skall inrättas i utbyte mot två tjänster för sergeant. Ytterligare
medel har vidare beräknats för vissa befordringar på grund av uppnådd
ålderskompetens (9). Jag har vidare beräknat att medelsbehovet mins
-
SO Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
kar till följd av indragning av en arvodestjänst för pensionerad officer (8)
och minskad vakansuppfyllnad (11). Jag har också beaktat medelsbehovet
för basplutonen vid Säve (12) samt tagit hänsyn till en viss beräknad vakansuppfyllnad
vid förband som berörs av pågående försök med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m.
Med anledning av ett av chefen för flygvapnet framlagt förslag till omorganisation
av den militära vädertjänsten har Kungl. Maj :t medgett att
regionala vädercentraler försöksvis med början den 1 juli 1967 får inrättas
inom luftförsvarssektorerna O 5 och S 1. I anslutning härtill har sammanlagt
tolv tjänster för meteorolog och 19 tjänster för övrig personal i vädertjänst
förts över från flygstaben till flygvapnet. För närvarande avses 197
tjänster för den militära vädertjänsten. I prop. 1968: 109 (s. 86, SU 122,
rskr 281) anförde jag bl. a. att riktpunkten vid uppbyggnaden av den nya
väderorganisationen borde vara att verksamheten med ökad effekt skulle bedrivas
inom dåvarande kostnadsram. En genomförd organisation beräknades
komma att medföra minskade personalkostnader medan å andra sidan
kostnaderna för användning av automatisk databehandling kunde komma
att öka. I prop. 1969: 110 (s. 62, SU 105, rskr 249) anmäldes att försvarets
rationaliseringsinstitut hade fått i uppdrag att avge förslag till slutlig organisation
av väder tjänsten. Över detta förslag, som nu föreligger, har lämnats
yttranden av försvarets materielverk, luftfartsverket, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut och flygtrafikledningskommittén, vilka
alla tillstyrker den nu föreslagna organisationen.
Nu gällande organisation av den militära vädertjänsten fastställdes av
1943 års riksdag (prop. 1943: 354, SU 261, rskr 510) och innebär i stort att
prognosverksamhet bedrivs dels inom flygstaben, dels vid berörda förband
in. in. Inom flygstaben utarbetas prognoser för långdistansflygningar och
visst underlag för de lokala prognoser som utarbetas vid förbandens väderstationer.
Dessutom bedrivs inom flygstaben viss forskning. Föreliggande
förslag innebär i viss mån avsteg från 1943 års beslut varför riksdagen bör
ges tillfälle att yttra sig i frågan innan organisationen slutligt genomförs.
I sitt organisationsförslag framhåller rationaliseringsinstitutet att den
tekniska utvecklingen ställer allt större krav på vädertjänsten — både vad
gäller traditionell väderinformation och som biträde vid utvärdering av
väderfaktorns operativa inverkan, militärklimatologiska utredningar och
militärmeteorologisk forskning —■ och föreslår därför i likhet med chefen
för flygvapnet att de resurser i form av ADB-kapacitet och avancerade sambandsmedel
som finns vid vissa luftförsvarscentraler utnyttjas för prognosgivningen.
Därvid kan det underlag som lämnas för de lokala prognoserna
i hög grad förbättras samtidigt som personalbehovet för denna verksamhet
minskar. Vid det centrala väderorganet kommer arbetsuppgifterna enligt
förslaget att delvis få en annan inriktning med bl. a. ökad tyngdpunkt på
uppgifter av forsknings- och utvecklingskaraktär.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 81
Jag delar flygvapenchefens och försvarets rationaliseringsinstituts mening
att vädertjänsten bör rationaliseras genom ökat utnyttjande av befintliga
tekniska resurser. Möjligheterna att vinna fördelar genom ökat samarbete
med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut måste också
uppmärksammas.
Regionala vädercentraler bör inrättas i anslutning till luftförsvarscentralerna
O 5 och S 1.
Mitt förslag innebär att den militära vädertjänsten skall ledas från en
organisationsenhet i flygstaben och bedrivas i huvudsak på regional och
lokal nivå. För organisationen bör i enlighet med förslaget avses sammanlagt
196 tjänster, varav 38 för det centrala väderorganet och 60 resp. 98 för
regional och lokal nivå. Jag har under detta anslag beräknat medel för ytterligare
tre tjänster för datapersonal, som för närvarande finns anställd vid
flygstaben. En tjänst för meteorolog kan utgå i samband med omorganisationen,
som även innebär att antalet värnpliktiga i vädertjänsten kan minskas.
Den nya militära väderorganisationen kan alltså genomföras inom
en i förhållande till nuläget minskad personalram.
I de delar anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser jag
att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
Den föreslagna vädercentralen vid luftförsvarscentralen S 1 kommer att
omfattas av de försök med verksamhetsplanering och resursbudgetering vid
F 10 som jag har nämnt i det föregående. Jag har vid beräkningen av anslaget
Flygvapnet: Förband med särskild budget tagit hänsyn till detta varför
medelsbehovet under förevarande anslag jämfört med innevarande budgetår
minskar med 600 000 kr. Minskningen avser avlöningar till sådan personal
vid vädercentralen som för närvarande inte tjänstgör vid något av försöksförbanden
F 7 eller F 10.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
a) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig över vad jag har
anfört om ändrad organisation av den militära väder tjänsten,
b) föreslår riksdagen att till Flygvapnet: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 208 500 000 kr.
D 3. Flygvapnet: Avlöningar in. m. till värnpliktiga
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 15 070 000 kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 15 070 000 kr.
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
D 4. Flygvapnet: Tjänstepremier m. m.
1968/69 Utgift .................... 2 016 198
1969/70 Anslag .................. 2 500 000
1970/71 Förslag .................. 2 200 000
Från anslaget bestrids utgifter för tj änstepremier och civilanställningsutbildning
för fältflygare och flygnavigatörer.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 2 507 000 (+ 7 000) kr.
1. Löneomräkning 218 000 kr.
2. Antalet avgångna fältflygare och flygnavigatörer minskar (—211 000
kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Tjänstepremier m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kr.
D 5. Flygvapnet: Sjukvård m. m.
1968/69 Utgift.................... 2 708 494*
1969/70 Anslag .................. 2 190 000
1970/71 Förslag .................. 2 600 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning m. m.
vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter i den mån utgifterna inte
skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från anslaget löneförmåner
till tjänsteläkare inom förbandssjukvården samt vissa utgifter i samband
med kurser för förbandsläkare, tjänsteläkare och förbandssjulcsköterskor.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 2 600 000 (+ 410 000) kr.
1. Höjda taxor för sluten utomlänsvård, ökade läkemedelskostnader samt
belastningen på anslaget motiverar en ökning (+ 270 000 kr.).
2. Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (+ 15 000 kr.).
3. Utgifterna för remisstandvård kommer att öka eftersom antalet tjänstgöringsmånader
för värnpliktiga tandläkare minskar (+ 50 000 kr.).
4. Fortsatt överföring av sjukredovisning in. m. till ADB och utgifter för
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 83
vidareutbildning av instruktionssköterskor medför att anslaget bör ökas
(+ 15 000 kr.).
5. Medel för kurser för förbandsläkare m. fl. bör föras över till det föreslagna
nya anslaget Försvarets medicinalkår: övningar (—30 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Sjukvård m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
D 6. Flygvapnet: Reseersättningar m. m.
1968/69 Utgift .................. 9 578 759»
1969/70 Anslag .................. 10 300 000
1970/71 Förslag.................. 10 700 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas resekostnadsersättningar, traktamenten och flyttningsersättningar
m. m.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 10 710 000 (+ 410 000) kr. Ökningen beror på
höjda traktamenten och slopande av reseklass C.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 10,7 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 10 700 000 kr.
D 7. Flygvapnet: Rekryteringskostnader
1968/69 Utgift ........ 448 3361 Reservation ........ 3 703
1969/70 Anslag ...... 450 000
1970/71 Förslag ...... 450 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med rekrytering avmilitär
och civilmilitär personal vid flygvapnet samt utgifter för anställningspenningar
m. m.
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 741 000 (+ 291 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 41 000 kr.
2. För informationstryck och annonser behövs ytterligare 75 000 kr.
3. Medelsbehovet för kurser och annan utbildning om yrkesinformation
ökar med 112 000 kr.
4. För framställning av visuella hjälpmedel behövs en ökning med 63 000
kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 450 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Rekryteringskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
D 8. Flygvapnet: Bränsle m. m.
1968/69 Utgift.................... 9 913 4871
1969/70 Anslag .................. 9 850 000
1970/71 Förslag .................. 9 650 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för bränsle och elektrisk energi m. m. vid
flygvapnets förband och utbildriingsanstalter samt för anslutning av vattenoch
avloppsledningar till flygvapnets befintliga byggnader och anläggningar
in. in.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 9 750 000 (— 100 000) kr.
1. Prisomräkning motiverar att anslaget minskas med 10 000 kr.
2. Förbrukningen av elektrisk energi ökar (+ 300 000 kr.).
3. Medelsbehovet för anslutningsavgifter minskar (—390 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 9 650 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Bränsle m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 9 650 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 85
D 9. Flygvapnet: Renhållning
1968/69 Utgift .................. 4 103 372*
1969/70 Anslag .................. 4 250 000
1970/71 Förslag .................. 4 770 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för renhållning och renhållningsmateriel i
byggnader och anläggningar som disponeras av flygvapnets förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 4 770 000 (+ 520 000) kr.
1. Pris- och löneomräkning 649 000 kr.
2. Avvecklingen av Göta flygflottilj minskar medelsbehovet (—129 000
kr.).
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Renhållning för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 4 770 000 kr.
D 10. Flygvapnet: Telefon m. m.
1968/69 Utgift .................. 4 821 237*
1969/70 Anslag .................. 6 400 000
1970/71 Förslag .................. 6 075 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas samtalsavgifter, telegram, luftbevaknings- och flygsäkerhetsförbindelser
samt utbyggnad av telefonväxlar m. m. vid flygvapnets
förband och utbildningsanstalter samt vid stridslednings- och luftbevakningsorgan
och flygbaser.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 6 075 000 (— 325 000) kr.
1. Prisstegringar för samtalsavgifter och fjärrskriftpapper samt för inträdesavgifter
för vissa telefonväxlar ökar medelsbehovet (+ 212 000 kr.).
2. Genom att behovet av luftbevaknings- och flygsäkerhetsförbindelser i
stor utsträckning kan tillgodoses med radiolänkförbindelser i försvarets
fasta radiolänknät minskar medelsbehovet (— 200 000 kr.).
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
3. Abonnemangskostnaderna för det fredstida fjärrskriftnätet minskar
(— 337 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Telefon m.m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 6 075 000 kr.
D 11. Flygvapnet: Tvätt
1968/69 Utgift .................. 1 218 838^
1969/70 Anslag .................. 1 610 000
1970/71 Förslag .................. 1 350 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas tvätt som utförs vid försvarets materielverks tvättinrättning
och vid förenade fabriksverkens tvätterier in. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 675 000 (+ 65 000) kr. ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 350 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 350 000 kr.
D 12. Flygvapnet: Övriga expenser m. m.
1968/69 Utgift .................. 1 571 820^
1969/70 Anslag .................. 1 800 000
1970/71 Förslag.................. 1 900 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas skrivmateriel, kontorsmaskiner, annonsering, vakttjänst
m. in. vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 87
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 900 000 (+ 100 000) kr.
1. Prisomräkning för bevakning (+ 49 000 kr.).
2. Antalet bevakningsobjekt ökar (+ 51 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Övriga expenser in. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
D 13. Flygvapnet: Mathållning
1968/69 Utgift .................. 12 296 877i
1969/70 Anslag ................ 10 350 000
1970/71 Förslag ................ 10 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för livsmedel till flygvapnets förband och
utbildningsanstalter för utspisning på förläggningsorten och under övningar.
Vidare betalas kvartersförplägnad, portionsgottgörelse och portionsersättning
till personal ur flygvapnet samt lagerhållning och transport av livsmedel
m. m. Från anslaget betalas också anskaffning m. m. av foder till tjänstehundar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 10 200 000 (— 150 000) kr.
1. Prishöjningar och en genomförd ökning av beloppet för portionsgottgörelse,
m. m. ökar medelsbehovet med 217 000 kr.
2. Ändrad portionsstyrka m. m. minskar medelsbehovet med 400 000 kr.
3. För dataproduktion beräknas ytterligare 33 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 10 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
D 14. Flygvapnet: Övningar ro. m.
1968/69 Utgift ____ 18 732 083i Reservation ---- 7 644 328
1969/70 Anslag ____ 18 050 000
1970/71 Förslag ____ 19 250 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till
utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,
ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård eller förläggning i kasern.
Från anslaget betalas inte heller administrativa omkostnader eller sådana
utgifter för avlöningsförmåner som bestrids från annat anslag.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 20 720 000 (+ 2 670 000) kr.
1. Prisomräkning 120 000 kr.
2. Antalet basbataljoner ökar (+ 1 500 000 kr.).
3. Ett ökat antal sektorledningar, robotkompanier och tjänstgöringsdagar
kräver ökade resurser (+ 1 050 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 19 250 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 19 250 000 kr.
D 15. Flygvapnet: Beklädnad m. m.
1968/69 Utgift ____ 11 348 1321 Reservation ---- 2 034 218
1969/70 Anslag ____ 11 400 000
1970/71 Förslag ____ 11 400 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och förrådshållning av beklädnadsmateriel
m. m. för flygvapnet samt försök m. m. som avser denna
materiel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 12 250 000 (+ 850 000) kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 39
1. Prisomräkning.............................
2. Löpande verksamhet...........................
3. Anskaffning för förband under repetitionsutbildning
4. Dataproduktion.......................
5. Anskaffning för bristtäckning....................
+ 170 000
— 398 000
+ 378 000
— 181 000
+ 881 000
+ 850 000
2. Kostnaderna för flygbeklädnad beräknas till 396 000 (— 6 000) kr.
Dagskostnaden för beklädnadsmateriel m. m. beräknas till 2: 75 kr. Antalet
tjänstgöringsdagar är 2 853 000. Inkomster för uthyrning av beklädnad
beräknas till 90 öre under 410 000 tjänstgöringsdagar. Medelsbehovet för
den löpande anskaffningen och underhållet m. m. beräknas därför till
(2 853 000 X 2: 75 —-410 000 X 0: 90) avrundat 7 476 000 kr. I detta belopp
ingar full dagskostnad även för flygvapnets förband med särskild budget.
Under anslaget för dessa förband tas 100 000 kr. upp för viss mindre anskaffning
samt för vård och underhåll av materiel som är hänförlig till anslaget.
Utgifterna minskar därför med 100 000 kr. till 7 376 000 kr.
Medelsbehovet för den löpande verksamheten utgör sålunda (396 000 +
7 376 000) 7 772 000 kr. (— 398 000 kr.).
3. För engångsökning av persedelstocken på grund av ökad repetitionsutbildning
enligt 1966 års värnpliktsbeslut behövs enligt långsiktsplanen
9 606 000 kr. Tidigare budgetår har totalt 5 950 000 kr. kunnat disponeras
för detta ändamål. För att genomföra anskaffningarna under en tvåårsperiod
behövs årligen 1 828 000 kr. vilket belopp tas upp för budgetåret 1970/71
(+378 000 kr.).
5. För modernisering av och bristtäckning i krigsutrustningen beräknas
enligt långsiktsplanen 2 381 000 (+ 881 000) kr.
Utöver anslaget bör beställningar av beklädnadsmateriel m. m. få läggas
ut inom en kostnadsram av 7 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske budgetåret
1972/73.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 11,4 milj. kr. Kungl.
Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att lägga ut beställningar
utöver anslaget för nästa budgetår inom en kostnadsram av 5 milj. kr. Bemyndigandet
bör dock disponeras endast i konjunkturpolitiskt syfte.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 11 400 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget
beställningar av beklädnadsmateriel får läggas ut inom en
kostnadsram av 5 000 000 kr.
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
D 16. Flygvapnet: Inventarier m. m.
1968/69 Utgift ...... 3 123 2101 Reservation ...... 993 531
1969/70 Anslag...... 3 330 000
1970/71 Förslag .... 3 600 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, vård och förrådshållning av kaserninventarier
och förplägnadsmateriel för flygvapnet med undantag för inventarier
avsedda för sjukhus eller sjukrum.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 4 690 000 (+ 1 360 000) kr.
A. Kaserninventarier
1. Prisomräkning.............................................
2. Löpande verksamhet........................................
3. Anskaffning m. m. i samband med nybyggnader, större iståndsätt
ningsarbeten
och övriga arbeten..............................
B. Förplägnadsmateriel
1. Prisomräkning.............................................
2. Löpande verksamhet........................................
3. Anskaffning m. m. på grund av nybyggnad, ombyggnad eller renovering
av befästningar, matinrättningar, mässar och marketenterier
4. Förplägnadsmateriel för fältbruk.............................
+ |
100 |
000 |
+ |
925 |
000 |
— |
303 |
000 |
+ |
73 |
000 |
-P |
90 |
000 |
+ |
425 |
000 |
+ |
50 |
000 |
+1 |
360 |
000 |
A 2. För underhåll av befintliga kaserninventarier och för central anskaffning
av inventarier för de värnpliktigas förläggningslokaler m. m. behövs
1 957 000 kr. Det är angeläget att dessa materielbehov tillgodoses så att en
annars ofrånkomlig standardsänkning undviks.
3. Medelsbehovet är 1 167 500 kr. För nästa budgetår tas dock upp endast
445 000 kr. Det är angeläget att behovet av kaserinventarier tillgodoses i
takt med renoveringar och nybyggnader m. m.
B 2. För den löpande verksamheten behövs 675 000 kr. Nu tas dock upp
endast 590 000 kr.
Under budgetåret 1970/71 bör utöver anslaget beställningar av kaserninventarier
få läggas ut inom en kostnadsram av 500 000 kr. Betalningsutfall
förutsätts ske budgetåret 1971/72. Vidare bör beställningar av förplägnadsmateriel
för fältbruk (distributionsmateriel m. m.) få läggas ut inom en
kostnadsram av 1,2 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske med 600 000 kr.
under ettvart av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 91
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3,6 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka
några materielbeställningar utöver anslaget.
Jag hemställer, att Kungi. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Inventarier m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 600 000 kr.
D 17. Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel
1968/69 Utgift ........ 773 5001 Reservation ...... 184 680
1969/70 Anslag ...... 765 000
1970/71 Förslag ...... 900 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel
och inventarier för flygvapnets läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar.
Vidare betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för flygvapnets
utbildning och övningar samt anskaffning av sjukvårdsmateriel och
läkemedel för flygvapnets krigsförband m. m. Slutligen betalas förrådshållning
och försök beträffande förnödenheter som hänförs till anslaget.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 1 520 000 (+ 755 000) ler.
1. Prisomräkning............................................. _l 23 000
2. Materiel för läkarmottagningar m. m.......................... _l 42 000
3. Materiel för utbildning och övningar i sjukvårdstjänst........... + 25 000
4. Sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförband............. _j_ 665 000
+ 755 000
2. Ökningen behövs för drift och modernisering av flygvapnets läkarmottagningar
och sjukrumsavdelningar.
3. Komplettering av utbildningsmaterielen i takt med den modernisering
som genomförs vid krigsförbanden fordrar att anslagsposten höjs.
4. Höjningen behövs om föreliggande planer för modernisering av krigssjukvårdsorganisationens
sjukvårdsmateriel och läkemedel skall kunna
realiseras.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 900 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
att till Flygvapnet: Sjukvårdsmaieriel för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.
D 18. Flygvapnet: Ökning av drivmedelslagringen
1968/69 Utgift .......... 1 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag.......... 1 000
1970/71 Förslag ........ 1 000
Från anslaget betalas varukostnader för ökad lagerhållning av drivmedel
för flygvapnet.
Försvarets materielverk
Anslaget bör oförändrat föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Disponibla medel på flygvapnets förrådstitel för drivmedelslagring bedöms
täcka kostnaderna för afl fylla sådana nya lagringsutrymmen som beräknas
bli färdiga under budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Ökning av drivmedelslagringen för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
D 19. Flygvapnet: Drivmedelsutrustning
1968/69 Utgift ...... 1 724 074> Reservation ---- 3 720 304
1969/70 Anslag...... 1 800 000
1970/71 Förslag ____ 1 800 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning av i flygvapnets krigs- och fredsutrustning
ingående materiel för distribution av drivmedel samt anskaffning av
vissa cisterner för flygdrivmedel på flygplatser.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 835 000 (+ 35 000) kr. ökningen avser prisomräkning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 93
D e par temen tschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1,8 milj. kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Drivmedelsutrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.
D 20. Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m.
1968/69 Utgift .................. 5 886 347^
1969/70 Anslag .................. 5 670 000
1970/71 Förslag.................. 6 260 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas frakter och transporter av drivmedel till och från
flygvapnets förråd samt omkostnader vid förråden.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 6 260 000 (+ 590 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 465 000 kr.
2. Transportkvantiteten ökar (+90 000 kr.).
3. Viss dataproduktion för redovisning av drivmedel avses äga rum
(+ 35 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 6 260 000 kr.
D 21. Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten
1968/69 Utgift ........ 47 5561 Reservation ........ 27 650
1969/70 Anslag ........ 70 000
1970/71 Förslag........ 70 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och transport av hundar för flygvapnet,
kostnader för besiktning av hundar för uttagning, anskaffning av viss stallmateriel
m. m. samt anskaffning, vård och förrådshållning av veterinärmateriel
och djurläkemedel för flygvapnets tjänstehundhållning.
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 70 000 kr.
D e par t em entschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.
D 22. Flygvapnet: Förband med särskild budget
1969/70 Anslag .................. 79 500 000
1970/71 Förslag ................ 88 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid Skaraborgs flygflottilj
och Skånska flygflottiljen, vilka bedriver försök med verksamhetsplanering,
resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll
samt därav betingade organisationsförsök.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 87 600 000 ( + 8 100 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 4 165 000 kr.
2. De beräkningar som gjordes beträffande överföring av medel från anslaget
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal för budgetåret 1969/70 har
visat sig felaktiga. Ytterligare medel borde ha anvisats under förevarande
anslag (+ 4 361 000 kr.).
3. Utgifterna för baspluton Säve bör bestridas från förevarande anslag
(+ 1 061 000 kr.).
4. Repetitionsutbildningen ökar (+202 000 kr.).
5. Flygtimkostnaderna minskar på grund av att man har gått över till att
flyga med nya flygplan (— 1 210 000 kr.).
6. Utgifterna för övningsverksamhet, sjukvård, renhållning, reseersättningar
till värnpliktiga m. m. beräknas minska (•— 479 000 kr.).
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primäruppdrag under följande
delproduktionsområden. 1 2 3 4 5
1. Allmän ledning och förbandsverksamhet....................... 40 500 000
2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet................... 31 245 000
3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl............... 7 100 000
4. Grundutbildning av värnpliktiga............................. 6 130 000
5. Repetitionsutbildning....................................... 2 625 000
07 SOO 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 95
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
1. Personallöner.............................................. 37 640 000
2. Värnpliktiga............................................... 2 742 000
3. Materiel och tjänster........................................ 47 218 000
87 600 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 88 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel
även för viss vakansuppfyllnad vid försöksförbanden inom flygvapnet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Förband med särskild budget för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 000 kr.
D 23. Anskaffning av flvgmateriel m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 973 189 000 kr.
Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning
av flygmateriel m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna
ett reservationsanslag av 971 817 000 kr.
D 24. Drift och underhåll av flygmateriel m. m.
1968/69 Utgift .. 209 122 7981.2 Reservation____ 112 250 676
1969/70 Anslag . . 243 400 000
1970/71 Förslag . . 232 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 453 244 kr.
Från anslaget betalas drivmedel för flygplan och motorfordon, underhåll
och vård av flygplan, robotar och markutrustning samt vissa moderniseringsarbeten
på flygmateriel m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 238,9 (—4,5) milj. kr. Minskningen beror
främst på att flygtidsuttaget budgetåret 1970/71 kommer att minska i jämförelse
med innevarande budgetår.
Anslaget föreslås få disponeras enligt följande plan. Som jämförelse anges
motsvarande poster enligt planen för innevarande budgetår (milj. kr.).
96 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
1. Drivmedelskostnader
a) Flygplan.....................
b) Motorfordon.................
2. Underhållskostnader m. m.
a) Flygplanskrov och motorer.....
b) Utrustning m. m..............
c) Omställning av verkstadsdriften
3. Avlöningar.....................
Anvisat 1969/70 |
Förslag 1970/71 |
29,9 |
29,4 |
4,4 |
4,9 |
118,2 |
113,2 |
77,2 |
77,3 |
2,5 |
2,5 |
11,2 |
11,6 |
243,4 |
238,9 |
Departementschefen
I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 109) anmälde jag att riksrevisionsverket har
genomfört en utredning av verksamheten under förevarande anslag. Jag
räknade därvid med att få bättre underlag för att bedöma konsekvenserna
av ökningar eller minskningar av anslaget. Riksrevisionsverkets förslag
rörande redovisningssystemet har tillämpats under budgetåret 1968/69 och
har i vissa avseenden gett ett bättre beräkningsunderlag.
Genomförda rationaliseringar har medgett en fortsatt kostnadsminskning.
Bl. a. har den förlängda flygtid, som på grund av gynnsamma drifterfarenheter
kunnat tas ut av vissa flygplantyper, medfört att kostnaden per uttagen
flygtimme har kunnat minskas.
Anslaget bör föras upp med 232 milj. kr. Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 232 000 000
kr.
D 25. Understöd åt segelflygverksamhet m. m.
1968/69 Utgift ........ 405 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag........ 420 000
1970/71 Förslag ...... 430 000
Från anslaget utgår bidrag till den av Svenska Aeroklubben ledda segelflygverksamheten.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 97
1. Löner och arvoden m. m.
a) Arvoden till viss instruktörsper
sonal.
........................
b) Övriga utgifter................
2. Bidrag till materielkostnader.......
3. Bidrag till utbildningsverksamheten
i övrigt
Departementschefen
Med hänvisning till
föreslår riksdagen
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 flygvapnet |
|
110 000 |
+ 43 257 |
+ 10 000 |
124 000 |
+ 25 000 |
_ |
61 000 |
+ 19 000 |
— |
125 000 |
+ 68 500 |
— |
420 000 |
+ 155 757 |
+ 10 000 |
sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
att till Understöd åt segelflygverksamhet m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kr.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
E. Gemensamma staber m. m.
E 1. Försvarsstaben: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 16 722 2682
1969/70 Anslag .................. 20 200 000
1970/71 Förslag ................. 22 410 000
1 Anslagen Försvarsstaben: Avlöningar och Försvarsstaben: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 136 706 kr. (inkl. anslaget Försvarsstaben: Särskilda förvaltningskostnader)
Försvarsstaben
är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter ingår
bl. a. att biträda överbefälhavaren i fråga om ledningen av den operativa
verksamheten inom krigsmakten samt krigsmaktens utveckling och inriktning.
Staben är organiserad på operationsledning och fyra sektioner för i
huvudsak samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse- och säkerhetstjänst
(sektion 2), personalfrågor (sektion 3) samt studie- och planeringsverksamhet
(sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrå, en kommendanturavdelning
och en befästningsinspektion. I sektion 1 ingår totalförsvarets
signalskyddsavdelning.
Personal
Handläggande personal
officerare...........
övriga.............
Övrig personal
militär personal.....
civil personal.......
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Överbefäl- Dep.chefen
havaren |
||
172 |
+ 2 |
— |
27 |
+ 8 |
+ 6 |
23 |
— |
— |
122 |
+ 2 |
+ 2 |
344 |
+ 12 |
+ » |
Anslag
Avlöningar.........................
Särskilda förmåner och reseersättningar
för försvarsattachéer och biträdande
försvarsattachéer..................
Sjukvård m. m......................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor....................
Lokalkostnader.....................
Expenser..........................
Därav
engångsutgifter........................
representation.........................
14 540 000 |
+1 891 000 |
+ 1 769 000 |
||
1 200 000 |
+ |
100 000 |
+ |
100 000 |
70 000 |
+ |
34 000 |
+ |
34 000 |
50 000 1 062 000 |
+ |
111 000 |
+ |
111 000 |
2 889 000 |
+ |
196 000 |
+ |
196 000 |
+ |
150 000 |
+ |
150 000 |
|
30 000 20 200 000 |
+2 332 000 |
+ 2 210 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 99
Överbefälhavaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 573 935 kr.
2. Försvarsstabens resurser för system- och databehandlingsfrågor behöver
ökas. För ändamålet erfordras en avdelningsdirektör, en byrådirektör,
en byråsekreterare eller byråingenjör och två kontorsbiträden (+ 215 832
kr.).
3. För att försvarsstaben skall kunna öka sina insatser beträffande underrättelsetjänst
behövs en förstärkning med fyra assistenter och två officerare
(+ 166 086 kr.).
4. För att avhjälpa nuvarande rekryteringssvårigheter föreslås att en arvodestjänst
för pensionerad underofficer byts ut mot tjänst för förvaltare
(+ 24 255 kr.).
5. Vid totalförsvarets signalskyddsavdelning finns en laborator som avlönas
från anslaget Signalskyddsmateriel. Tjänsten är av vital betydelse
för avdelningens arbete och bör föras över till förevarande anslag (+ 67 392
kr.).
6. Bl. a. med hänsyn till beräknade omstationeringar under budgetåret
1970/71 behövs ytterligare medel för reseersättningar till försvarsattachéer
(+ 100 000 kr.).
7. För komplettering och modernisering av maskinutrustningen för reproduktionsverksamhet
m. m. behövs 100 000 kr.
8. Utgifterna för maskinell databehandling ökar (+34 500 kr.).
9. För utbyggnad av telefonväxeln i militärstabsbyggnaden behövs 50 000
kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
22 410 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare tjänster
för en avdelningsdirektör, en byrådirektör, en byråsekreterare eller byråingenjör
och två kontorsbiträden, samtliga avsedda för system- och databehandlingsfrågor
(2). Jag har för samma verksamhet beräknat medel för
tre byrådirektörer som nu är anställda vid staben.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 22 410 000 kr.
E 2. Försvarsstaben: Särskilda förvaltningskostnader
1968/69 Utgift .................... 6 992 635i
1969/70 Anslag.................... 7 075 000
1970/71 Förslag .................. 7 330 000
1 Anslagen Försvarsstaben: Särskilda avlöningar och Försvarsstaben: Särskilda omkostnader
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,
som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben: Särskilda förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 7 330 000
kr.
E 3. Försvarsstaben: Övningar
1968/69 Utgift ---- |
. .. . 127 022 |
Reservation . ... |
.... 86 432 |
1969/70 Anslag .... |
. ... 530 000 |
||
1970/71 Förslag . . . |
____ 480 000 |
Från anslaget bestrids utgifter dels för fältövningar och utbildningskurser
för försvarsstabens personal och sådan personal som genom stabens försorg
placeras i specialbefattningar, dels för vissa större stabsövningar.
Överbefälhavaren
För särskilda övningar minskar medelsbehovet från 400 000 kr. till
350 000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 480 000 (—50 000) kr.
Departementschefen
Jag biträder överbefälhavarens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 480 000 kr.
E 4. Försvarsstaben: Vissa bostadskostnadsersättningar
1968/69 Utgift ..................... 501 8101
1969/70 Anslag .................... 620 000
1970/71 Förslag .................... 600 000
1 Anslagen Försvarsstaben: Vissa bostadskostnadsersättningar och Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas delfond
Från anslaget betalas bostadskostnader, hyror m. in. för bostäder åt försvar
sattachéer m. fl.
Byggnadsstyrelsen
Kostnaderna för privatanskaffade bostäder i utlandet åt försvarsattachéer
beräknas till sammanlagt 347 000 kr., varav omkring 287 000 kr. för hyror,
30 000 kr. för merkostnader i samband med personalbyten och 30 000 kr.
för reparations- och underhållsarbeten.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 101
För statsägda eller statsförhyrda lägenheter beräknas motsvarande kostnader
till sammanlagt 324 000 kr., varav omkring 274 000 kr. för bostadskostnader
och 50 000 kr. för reparations- och underhållsarbeten.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 600 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben: Vissa bostadskostnadsersättningar
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 600 000
kr.
B 5. Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 34 671 0662
1969/70 Anslag .................. 27 895 000
1970/71 Förslag ................. 28 000 000
1 Anslagen Militärområdesstaber: Avlöningar och Militärområdesstaber: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 328 700 kr.
Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militärområdesstabens
uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med förberedelser
för och ledning av militärområdets försvar. Staben svarar i fred
för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av utbildnings-
och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten
samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militärområdet.
Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sektion,
underhållssektion, armésektion, transportsektion och befästningssektion.
Vidare ingår en stabsavdelning. I de tre största staberna finns dessutom
en flygsektion.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Överbefäl- Dep.chefen
havaren
Personal1
Handläggande personal
officerare........................ 274
övriga........................... 27
Övrig personal
militär........................... 131
civil............................. 277
709
1 Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anslag |
|||
Avlöningar................. |
........ 18 090 000 |
+ 178 000 |
+ 758 000 |
Sjukvård m. m.............. |
........ 120 000 |
— |
— 20 000 |
Reseersättningar............ |
........ 1 865 000 |
+ 51 000 |
+ 8 000 |
Lokalkostnader............. |
........ 2 530 000 |
+ 123 000 |
— 281 000 |
Expenser.................. |
........ 5 290 000 |
+ 73 000 |
— 360 000 |
Därav |
|||
engångsutgifter............... |
......... 400 000 |
— |
— |
representation................ |
......... 10 000 |
— |
— 2 000 |
27 893 000 |
+ 425 000 |
+ 105 000 |
Överbefälhavaren
Den föreslagna ökningen hänför sig till löne- och prisomräkning in. m.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
28 milj. kr. Jag har därvid beaktat medelsbehovet för den utökning av försöken
med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har
redovisat under Ramberäkningar m. in.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000kr.
E 6. Militärområdesstaber: Övningar
1968/69 Utgift ........ 560 729 Reservation ........ 59 590
1969/70 Anslag........ 700 000
1970/71 Förslag ...... 700 000
Från anslaget bestrids utgifter för utbildning av viss personal för krigsorganisationen
vid militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab
samt militärområdenas och Gotlands militärkommandos byggnadskontor,
intendentur- och tygförvaltningar.
Överbefälhavaren
Anslaget bör föras upp med 735 000 (+ 35 000) kr. Härav beräknas
405 000 kr. för intern utbildningsverksamhet och utrikes resor samt 330 000
kr. för att anordna vissa övningsplatser och två särskilda stabsövningar
m. m.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 700 000 kr. I anslagsberäkningen
ingår att 10 000 kr. beräknas under anslaget Militärområdesstaber
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 103
med särskild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken
med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har
redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militårområdesstaber: Övningar för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
E 7. Militärområdesstaber med särskild budget
1969/70 Anslag................... 11 870 000
1970/71 Förslag .................. 16 100 000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid Södra militärområdesstaben
och Bergslagens militärområdesstab, vilka bedriver försök med
verksamhetsplanering, resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll
samt därav betingade organisationsförsök.
Överbefälhavaren
Anslaget bör föras upp med 16 253 000 (+ 4 383 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 358 000 kr.
2. Planering och ledning av större samövningar m. m. med enheter ur
olika staber och förband bör inte ingå i uppgifterna för försöksstaberna under
budgetåret 1970/71. I uppgifterna bör inte heller innefattas övningar
m. in. med militärområdesstaber och förvaltningar som krigsförband, utom
vad beträffar en krigsförbandsövning vid Södra militärområdesstaben
(— 2 049 000 kr.).
3. Försöksverksamheten inom Bergslagens militärområde bör under budgetåret
1970/71 omfatta även militärområdets tygförvaltning (TFB), intendenturförvaltning
(IFB) och byggnadskontor (ByB). Utökningen medför
behov av ytterligare 6 074 000 kr., varav 334 000 kr. för löneomräkning.
De beräknade utgifterna under anslaget hänför sig helt till primäruppdrag
under huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet och fördelar
sig på utgiftsslag enligt följande. 1 2
1. Personallöner ................................................ 13 891 000
2. Materiel och tjänster.......................................... 2 362 000
IG 253 000
D e partem entschefen
Som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m. bör försöksverksamheten
under budgetåret 1970/71 utökas att omfatta även Bergslagens militärområdes
tygförvaltning, intendenturförvaltning och byggnadskontor. Me
-
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
delsbehovet för de tillkommande enheterna beräknar jag till 6 075 000 kr.
Om dessa medel i stället hade beräknats under sedvanliga anslag skulle de
ha fördelat sig enligt följande.
Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader....................... 900 000
Militärområdesstaber: Övningar .................................. 10 000
Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar..................... 745 000
Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar ............. 1 260 000
Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar..................... 3 160 000
6 075 000
Anslaget bör föras upp med 16,1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber med särskild budget för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 16 100 000 kr.
E 8. Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar
1968/69 Utgift .................... 8 182 6191
1969/70 Anslag ................... 7 845 000
1970/71 Förslag .................. 7 900 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 166 758 kr. (inkl. förskottsstat)
Inom varje militärområde och Gotlands militärkommando finns ett byggnadskontor,
som är militärområdets (militärkommandots) organ för verkställande
och kontrollerande byggnadsuppgifter. Byggnadskontor en har vidare
att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och svara för större
nybyggnads- och iståndsättningsarbeten.
Byggnadskontoren är under en byggnadsdirektör organiserade på fem
sakenheter och en expedition. Vid kontoren redovisas viss teknisk personal
som är placerad i militärområdesstaberna.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal1 A. Avlöningsanslag |
114 |
Fortifika- tionsför- valtningen |
Dep.chefen |
Övrig personal................... |
131 |
— |
— |
B. Förskottsstat |
|||
Handläggande personal........... |
47 |
— 1 |
— 1 |
Övrig personal................... |
111 |
— 1 |
— 1 |
403 |
-— 2 |
— 2 |
1 Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 105
Anslag
Avlöningar......................... 7 845 000 + 625 000 + 55 000
Fortifikationsförvaltningen
Den föreslagna ökningen hänför sig till löneomräkning m. m.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
7,9 milj. kr. Jag har därvid beaktat medelsbehovet för den utökning av försöken
med verksamhetsplanering och resursbudgetering m.m. som jag har
redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.
E 9. Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar
1968/69 Utgift .................... 7 672 765*
1969/70 Anslag .................. 7 500 000
1970/71 Förslag .................. 7 200 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 67 826 kr.
Inom varje militärområde och Gotlands militärkommando finns en intendenturförvaltning,
som är militärområdets (militärkommandots) organ för
den verkställande intendenturförvaltningstjänsten. Förvaltningarna är
inom varje militärområde organiserade på ett stabsorgan och underlydande
förråd m. m. Stabsorganet är under chefen indelat i en centraldetalj och en
förrådsdetalj.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets Dep.chefen
materielverk
Personal1
Militär personal
officerare........................ 12 _ _
underofficerare................... 21 _ _
Civil personal....................... 283 _1 _1
316 — 1 — 1
1 Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Anslag
Avlöningar......................... 7 500 000 + 773 000 — 300 000
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets materielverk
1. Löneomräkning m. m. 825 000 kr.
2. Medel för en förman och 21 arbetsmånader kan dras in till följd av att
bageriverksamheten inom Gotlands militärkommando upphör. För skrivgöromål
som nu sköts bl. a. av förmannen behövs medel för tolv anställningsmånader
(—52 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7,2 milj.
kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för anställning av personal för skrivgöromål
(2). Jag har vidare beaktat medelsbehovet för den utökning av
försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag
har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
7 200 000 kr.
E 10. Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar
1968/69 Utgift ................... 13 845 2681
1969/70 Anslag .................. 16 000 000
1970/71 Förslag ................ 14 200 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 173 882 kr.
Inom varje militärområde och Gotlands militärkommando finns en tygförvaltning,
som är militärområdets (militärkommandots) organ för den
verkställande tygförrådstjänsten. Förvaltningarna |
är inom varje militär- |
||
område organiserade på ett |
stabsorgan och underlydande förråd. Stabs- |
||
organet är under chefen indelat i en centraldetalj och en förråds- |
och tram |
||
sportdetalj. |
|||
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Försvarets |
Dep.chefen |
||
materielverk |
|||
Personal1 |
|||
Militär personal |
|||
officerare.................. |
...... 15 |
— |
— |
underofficerare............. |
...... 57 |
+ 3 |
— |
Civil personal |
— |
||
handläggande personal....... |
...... 7 |
— |
|
övrig personal.............. |
...... 629 |
— |
|
708 |
+ 3 |
— |
1 Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 107
Anslag
Avlöningar......................... 16 000 000 +1 828 000 —1 800 000
Försvarets materielverk
1. Löneomräkning m. m. 1 718 668 kr.
2. Utbyggnaden av regionala tygförråd pågår inom Västra och Östra
militärområdena samt Nedre Norrlands militärområde. Vid varje förråd
behövs en förvaltare som förrådsföreståndare (+ 109 332 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
14,2 milj. kr. Jag har därvid beaktat medelsbehovet för den utökning av
försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag
har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000
kr.
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
F 1. Försvarets civilförvaltning
1968/69 Utgift1 .................. 9 712 5582
1969/70 Anslag .................. 10 095 000
1970/71 Förslag ................. 12 200 000
1 Anslagen Försvarets civilförvaltning: Avlöningar och Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 100 133 kr.
Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-,
kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också att bl. a.
svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter
inom krigsmakten samt att vara krigsmaktens patentorgan.
Civilförvaltningen är organiserad på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån,
kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån. För ledning av datadriften
har provisoriskt inrättats en särskild arbetsenhet, datadriftledningen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets civilförvaltning |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Handläggande personal.............. |
95 |
— |
+ 7 |
Övrig personal...................... |
154 |
+ 3 |
— |
Anslag Utgifter: |
249 |
+ 3 |
+ 7 |
Avlöningar......................... |
8 340 000 |
+ 810 000 |
+ 1 578 000 |
Sjukvård........................... |
44 000 |
+ 800 |
+ 800 |
Reseersättningar.................... |
136 000 |
-f 5 500 |
+ 5 500 |
Därav utrikes resor.................... |
5 000 |
— |
— |
Lokalkostnader..................... |
556 000 |
+ 43 500 |
+ 43 500 |
Expenser.......................... |
1 067 000 |
+ 487 200 |
+ 477 200 |
Därav representation.................. |
1 000 |
— |
— |
10 143 000 |
+1 347 000 |
+2 105 000 |
|
Uppbördsmedel: |
|||
Inkomster av bokbinderiverksamhet .. |
48 000 |
— |
— |
10 095 000 |
+ 1 347 000 |
+2 105 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 109
Försvarets civilförvaltning
1. Löne- och prisomräkning m. m. 783 788 kr.
2. Vid kanslibyrån bör inrättas tjänster för en avdelningsdirektör och en
kontorsskrivare. Samtidigt kan tjänster för en byrådirektör och en kansliskrivare
föras på övergångsstat (+ 10 368 kr.).
3. För centraliserad betalning av fakturor och för en nyinrättad skrivcentral
behövs ytterligare två kontorsbiträden och ett kvalificerat biträde
(+ 71 844 kr.).
4. För ökade inköps- och underhållskostnader i samband med intensifiering
av arbetarskyddsverksamheten behövs 14 000 kr.
5. Utgifterna för databehandling ökar- i samband med försöken med nytt
ekonomisystem och centraliserad betalning av fakturor för samtliga myndigheter
inom krigsmakten (+ 467 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12,2
milj. kr. Jag har därvid, efter särskild framställning från civilförvaltningen,
beräknat medel för en förstärkning av kameralbyrån.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kr.
F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse
1968/69 Utgift1 ................... 3 485 1042
1969/70 Anslag ................... 4 900 000
1970/71 Förslag .................. 5 500 000
1 Anslagen Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar och Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 31 539 kr.
Försvarets sjukvårdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och sjukvård och
är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom krigsmakten.
Styrelsen är chefsmyndighet för militärapoteket, militärmedicinska
undersökningscentralen och de centrala sjukvårdsförråden och läkemedelscentralerna.
Styrelsen är organiserad på en centralplanering, tre byråer,
nämligen hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och materielbyrån, samt en
special medicinsk sektion och en administrativ sektion.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets sjuk- Dep.chefen
vårdsstyrelse
Personal
Handläggande personal.............. 46 -1-2
Övrig personal...................... 50 __
96 +2
+ 4
+ 4
110 Statsverkspropositionen år 1970: |
Bil. 6: Försvarsdepartementet |
||
Anslag |
|||
Avlöningar......................... |
4 257 000 |
+ 622 500 |
+ 568 500 |
Sjukvård........................... |
12 000 |
— |
— |
Reseersättningar.................... |
145 000 |
+ 2 500 |
+ 2 500 |
Lokalkostnader..................... |
205 000 |
+ 90 000 |
+ 125 000 |
Expenser.......................... |
281 000 |
—122 000 |
— 96 000 |
Därav |
|||
engångsutgifter........................ |
129 000 |
— 127 000 |
— 129 000 |
representation......................... |
2 000 4 900 000 |
+ 593 000 |
+ 600 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 418 000 kr.
2. Vid materielbyrån behövs en byrådirektör för utveckling av informationssystem
in. m. och en officer för utveckling av speciella militära konstruktioner
av sjukvårdsmateriel (+ 96 000 kr.).
3. För att omsätta resultaten av forskning och utredningar på det medicinska
området till praktisk tillämpning inom krigsmakten behövs ökade
resurser (+ 125 000 kr.).
4. Till följd av sjukvårdsstyrelsens omorganisation behövs 76 000 kr. för
nya lokaler.
5. Behovet av expensmedel minskar genom att bl. a. engångsutgifter under
budgetåret 1969/70 faller bort. Följdkostnader i samband med anställningav
en byrådirektör och en officer medför ett behov av 2 000 kr. för nya engångsutgifter
(— 122 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
5,5 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att sjukvårdsstyrelsen skall
överta vissa uppgifter beträffande skärmbildsundersökningar av värnpliktiga
från socialstyrelsen. För detta ändamål har jag beräknat medel för bl. a.
läkararvoden och ytterligare fyra tjänster.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kr.
F 3. Fortifikationsförvaltningen
1968/69 Utgift1 .................. 12 668 5152
1969/70 Anslag .................. 14 035 000
1970/71 Förslag ................. 14 920 000
1 Anslagen Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar och Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 297 156 kr. (inkl. förskottsstat)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 111
Fortifikationsförvaltningen är central myndighet för krigsmaktens fortifikations-
och byggnadsväsende. I förvaltningens uppgifter ingår också att
för krigsmaktens räkning svara för markfrågor. Fortifikationsförvaltningen
skall vidare i fred organisera byrggnads- och reparationsberedskapen. Fortifikationsförvaltningen
är indelad i två avdelningar — befästningsavdelningen
och kasernavdelningen — samt sju fristående byråer, forskningsbyrån,
markbytrån, administrativa byrån, byggnadsbyrån, värmebyrån,
elektrobyrån samt väg- och vattenbyggnadsbyrån. Slutligen ingår i organisationen
en utredningssektion och en kalkylsektion.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Fortifikations- Dep.chefen
förvaltningen
Personal A. Avlöningsanslag |
..... 143 |
— 1 |
— 1 |
Övrig personal................. |
..... 184 |
— 1 |
— 1 |
B. Förskottsstat |
|||
Handläggande personal......... |
..... 258 |
— 11 |
— 11 |
Övrig personal................. |
..... 246 |
— 11 |
— 11 |
831 |
— 24 |
— 24 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.................... |
..... 11 142 000 |
+ 529 500 |
+ 529 500 |
Sjukvård...................... |
..... 45 000 |
— |
— |
Reseersättningar............... |
..... 790 000 |
+ 18 500 |
+ 18 500 |
Därav utrikes resor.............. |
...... 15 750 |
+ 450 |
+ 450 |
Lokalkostnader................ |
..... 1 235 000 |
+ 232 000 |
+ 232 000 |
Expenser..................... |
..... 823 000 |
+ 105 000 |
+ 105 000 |
Därav engångsutgifter............ |
...... — |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
14 035 000 |
+ 885 000 |
+ 885 000 |
Fortifika t io ns för va l tn ingen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 739 000 kr.
2. Genom minskad personalorganisation beräknas avlöningskostnaderna
gå ned (— 140 000 kr.).
3. Förhyrning av ersättningslokaler för befintliga lokaler, som skall rivas,
ökar hyreskostnaderna (+ 210 000 kr.).
4. Inflyttning i fortifikationsförvaltningens nya ämbetsbyggnad beräknas
påbörjas våren 1971. Flyttningskostnaderna beräknas till 300 000 kr.
Härav behöver 100 000 kr. disponeras under budgetåret 1970/71.
5. Reseverksamheten minskar (— 15 000 kr.).
6. Volymen för datamaskinbearbetning ökar (+ 21 000 kr.).
7. Behovet av medel för expenser beräknas minska (—30 000 kr.).
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 14 920 000 kr.
F 4. Försvarets materielverk
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 152 milj. kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
materielverk för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 162 000 000 kr.
F 5. Försök med gemensam datadrift
1969/70 Anslag ....................... 1 000
1970/71 Förslag ...................... 1 000
Försök med gemensam datadrift vid försvarets civilförvaltning, försvarets
materielverk och värnpliktsverket påbörjades den 1 juli 1969 (prop. 1969:
110 s. 41 och 73, SU 105, rskr 249). Ändamålet med försöken är att inhämta
underlag för beslut om teknisk, ekonomisk och organisatorisk samordning
av datamaskindriften inom försvaret. För ledningen av driften har provisoriskt
inrättats en särskild arbetsenhet — datadriftledningen — inom försvarets
civilförvaltning. Verksamheten finansieras över en särskild stat. Som
uppbördsmedel tas i staten upp avgifter från de myndigheter som deltar i
försöksverksamheten.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets
civilförvaltning
Personal
Personal i datadriftledningen......... 1 +6
Driftpersonal....................... 1331 -j- 212
134 + 27
1 Härav hör 21 till försvarets civilförvaltning, 92 till försvarets materielverk och 20 till värnpliktsverket
2
Härav en för försvarets civilförvaltning och 20 för värnpliktsverket
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 113
Anslag
Utgifter:
Avlöningar.........................
Därav för datadriftledningen............
Sjukvård...........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor....................
Lokalkostnader.....................
Avgifter till statens datamaskinfond...
Anskaffning, förhyrning och underhåll
av viss utrustning.................
Expenser m. m......................
Lönekostnadspålägg.................
Uppbördsmedel:
Intäkter av databearbetning m. m.....
3 750 000 |
+1 |
254 000 |
250 000 |
+ |
120 000 |
5 000 |
+ |
22 000 |
35 000 |
+ |
35 000 |
2 000 |
+ |
2 000 |
250 000 |
+ |
92 000 |
520 000 |
— |
|
8 280 000 |
+2 |
300 000 |
2 400 000 |
—- |
600 000 |
861 000 |
+ |
288 000 |
16 101 000 |
+3 |
331 000 |
16 100 000 |
+3 |
391 000 |
1 000 |
_ |
Försvarets civilförvaltning
Datadriftorganisationen tillförs under budgetåret två nya driftenheter, en
avsedd att placeras i Kristianstad och en i Östersund. Ökningen i omslutning
kan huvudsakligen härledas från detta. En annan bidragande orsak är
att övergång från tvåskiftsdrift till treskiftsdrift planeras vid Östra värnpliktskontorets
driftenhet i Solna.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 036 000 kr.
2. En fortsatt uppbyggnad av driftledningen är nödvändig (+ 120 000 kr.).
3. För omskolning och vidareutbildning samt omflyttning av personal
mellan olika driftställen behövs ytterligare 35 000 kr.
4. Ökningen av lokalkostnaderna är helt betingad av de två nya driftenheterna
(+ 92 000 kr.).
5. Ökningen av maskinkostnaderna beror dels på tillkomsten av de nya
driftenheterna, dels på mindre konfigurationsändringar vid övriga driftställen
(+ 2 300 000 ltr.).
6. Från driftutgifterna bör direkta inköp för kundernas behov avgränsas.
Dessa inköp bör debiteras och betalas direkt av kunden. Till följd härav kan
expensposten minskas (— 600 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 000 kr. Försöksverksamheten
har hittills pågått endast sex månader. Underlaget för att bedöma
de enskilda posterna i staten är därför för närvarande tämligen osäkert. Jag
torde få återkomma till Kungl. Maj :t med förslag till utformning av stat
för verksamheten, när ett bättre underlag föreligger.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försök med gemensam datadrift för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
G. Institutioner m. m.
G 1. Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 25 281 338*
1969/70 Anslag .................. 30 300 000
1970/71 Förslag.................. 31 700 000
1 Anslagen Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar och Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 191 493 kr.
Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva naturvetenskaplig,
tekniskt-vetenskaplig och medicinsk forskning för försvarsändamål.
Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdelningar. Avdelning 1 bedriver
forskning inom kemi, medicin och biologi, avdelning 2 inom fysik
och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 studerar huvudsakligen
kärnladdningar samt verkningar av och skydd mot sådana. Vidare
finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys,
samt en administrativ byrå.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets torsk- Dep.chefen
ningsanstalt
Personal
Handläggande personal......... |
..... 368 |
— |
— |
Övrig personal................. |
..... 121 |
— |
— |
489 |
— |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.................... |
..... 22 923 000 |
+ 1 120 000 |
+ 1 120 000 |
Sjukvård...................... |
..... 135 000 |
— |
— |
Reseersättningar............... |
..... 327 000 |
— |
— |
Lokalkostnader................ |
..... 5 930 000 |
+ 292 000 |
+ 260 000 |
Expenser..................... |
..... 985 000 |
+ 20 000 |
-f 20 000 |
30 300 000 |
+ 1 432 000 |
+1 400 000 |
Försvarets forskningsanstalt
Forskningsanstaltens forskningsplanering omfattar normalt
dels en översiktlig långsiktsplan rörande anstaltens avsedda utveckling,
inriktning och verksamhet under den närmaste sjuårsperioden, dels detaljerade
arbetsplaner för de olika forskningsuppdrag som skall bearbetas
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 115
under de närmaste två — tre åren. Med utgångspunkt i de av riksdagen i maj
1968 godkända riktlinjerna för försvarets verksamhet under budgetåren
1968/69—1971/72 har forskningsanstalten i nära samarbete med berörda
myndigheter under 1968/69 genomfört en grundlig omprövning av sitt långsiktiga
forskningsprogram. Den långsiktsplan som nu föreligger och som
omfattar perioden 1969—76 har efter samråd med överbefälhavaren och
övriga berörda totalförsvarsmvndigheter fastställts av forskningsanstaltens
styrelse att ligga till grund för verksamheten vid anstalten.
Långsiktsplanen är anpassad till den ekonomiska ram som överbefälhavaren
har anvisat i sina direktiv för planeringsarbetet inom krigsmakten. Begränsningen
av anslagen till en i huvudsak konstant nivå har i detta fall
medfört såväl omfördelningar mellan olika forskningsområden som en ökad
koncentration till högt prioriterade uppgifter. Man får räkna med en hård
prioritering av verksamheten även i fortsättningen.
Inriktningen och omfattningen av anstaltens verksamhet grundas på överbefälhavarens
rekommendationer, som har skett i samråd med cheferna för
övriga totalförsvarsmyndigheter. I rekommendationerna prioriteras totalförsvarets
framtida behov av forskningsresultat mot bakgrund av befintligt
kunskapsunderlag, bedömda tekniska utvecklingsmöjligheter och studier av
operativa miljöer. Enligt långsiktsplanen bör forskningen inriktas på — förutom
allmän studie- och utredningsverksamhet — skydd mot kärnladdningar,
skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel, konventionella stridsmedel,
tillämpad fysik, teleteknik samt bioteknologi.
De av anstalten föreslagna anslagsförändringarna avser löneoch
prisomräkning m. m.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
31 700 000 kr.
G 2. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
1968/69 Utgift ..... 48 582 3271 Reservation ..... 8 415 450
1969/70 Anslag .... 49 000 000
1970/71 Förslag____ 51 500 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 406 019 kr.
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Från anslaget bestrids utgifter för försvarets forskningsanstalts forskningsverksamhet.
Häri ingår sådana löner och arvoden, som inte betalas från
förvaltningskostnadsanslaget, utgifter för anskaffning och underhåll av viss
materiel och för sådana tjänsteresor, som inte betalas från sistnämnda anslag,
samt medel för säkerhetspolitisk forskning vid utrikespolitiska institutet
m. m.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 Försvarets torsk- Dep.chefen ningsanstalt |
|||
Utgifter: Forskning m. m..................... |
49 001 000 |
+2 465 000 |
+2 500 000 |
Uppbördsmedel: Inkomster av viss uppdragsverksamhet |
1 000 |
_ |
_ |
49 000 000 |
+2 465 000 |
+ 2 500 000 |
Försvarets forskningsanstalt
Anslaget bör föras upp med 51 465 000 (+ 2 465 000) kr. Ökningen avser
löne- och prisomräkning.
Forskningsanstalten bör liksom tidigare få bemyndigande att utöver anvisade
medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom
en kostnadsram av 6 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 51,5
milj. kr.
I utrikespolitiska institutets regi bedrivs vissa säkerhetspolitiska studier
med bidrag från detta anslag och från fjärde huvudtitelns anslag till extra
utgifter. En utredning pågår rörande bl. a. formerna för forskning och utbildning
vid universitet och högskolor i internationell politik med särskild
hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och konfliktforskning.
I avvaktan på utredningens resultat bör de säkerhetspolitiska studierna få
fortsätta i ungefär samma omfattning som innevarande budgetår. De medel,
som anvisas härför under detta anslag, bör kunna användas även för
studier rörande möjligheterna att öka statsmakternas handlingsalternativ
i framtida konfliktsituationer genom för svarsalternativ som inkluderar
olika former av s. k. civilmotstånd.
Forskningsanstalten åtar sig i alltmer ökad omfattning betalda forsknings-
och utvecklingsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret.
Inkomsterna av verksamheten tillgodoförs anslaget som särskilda uppbördsmedel
utom till den del de avser ersättning för sociala kostnader, så
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 117
som pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del tillgodoförs riksstatens
inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens
bemyndigande att medge beställningar av materiel utöver anvisade medel.
Som anstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 51 500 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver anslaget
får läggas ut beställningar av materiel för försvarets
forskningsanstalts verksamhet inom en kostnadsram av
6 000 000 kr.
G 3. Försvarets radioanstalt: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift» .................. 26 419 984*
1969/70 Anslag .................. 28 600 000
1970/71 Förslag .................. 31 370 000
1 Anslagen Försvarets radioanstalt: Avlöningar och Försvarets radioanstalt: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 286 165 kr.
Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,
som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets radioanstalt: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 31 370 000kr.
G 4. Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel
1968/69 Utgift ...... 9 621 528 Reservation ...... 144 358
1969/70 Anslag ...... 8 000 000
1970/71 Förslag...... 9 000 000
Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria,
som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll
av materiel för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
G 5. Krigsarkivet: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 1 034 946a
1969/70 Anslag.................... 1 276 000
1970/71 Förslag .................. 1 349 000
1 Anslagen Krigsarkivet: Avlöningar och Krigsarkivet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 385 kr.
Krigsarkivet övervakar arkivväsendet hos myndigheter inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde och fungerar därvid bl. a. som arkivmyndighet
och arkivdepå. Arkivet skall också främja vetenskaplig forskning
m. m. Arkivet är organiserat på fem sektioner, nämligen fyra sektioner för
arkivdepåärenden m. m. och en administrativ sektion. I organisationen ingår
vidare registrators- och kassaexpedition, forskarexpedition, bibliotek, konserveringsavdelning
och reproduktionsavdelning. Chef för arkivet är en
krigsarkivarie.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Personal Handläggande personal.......... |
15 |
Krigsarkivet + 2 |
Dep.chefen |
|
Övrig personal.................. |
9 |
+ 2 |
— |
|
24 |
+ 4 |
— |
||
Anslag |
||||
Avlöningar..................... |
..... 988 000 |
-f 216 000 |
+ |
53 000 |
Sjukvård....................... |
..... 3 000 |
— 500 |
— |
|
Reseersättningar................ |
..... 5 500 |
— |
— |
|
Lokalkostnader................. |
..... 245 000 |
+ 13 000 |
+ |
13 000 |
Expenser...................... |
..... 34 500 |
-f 17 000 |
+ |
7 000 |
Därav engångsutgifter............ |
..... 6 000 |
+ 9 000 |
+ |
1 000 |
1 276 000 |
+ 245 500 |
+ |
73 000 |
Krigsarkivet
1. Löne- och prisomräkning m. in. 77 500 kr.
2. På grund av ökade arbetsuppgifter till följd av bl. a. omorganisationer
på central och regional nivå inom försvaret behövs ytterligare en förste arkivarie,
en arkivarie, ett biblioteksbiträde och ett kontor sbiträde (+ 153 000
kr.).
3. För fullföljande av angelägen materiell upprustning, för förhyrning av
en kopieringsanläggning och för engångsanskaffningar av inventarier behövs
ytterligare 15 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 119
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 349 000 kr.
G 6. Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m.
1968/69 Utgift.......... 9 848 Reservation .......... 222
1969/70 Anslag ........ 10 000
1970/71 Förslag ........ 10 000
Från anslaget bestrids utgifter för inköp av konserveringsmateriel, kartografisk
litteratur och tryckta kartor m. m.
Krigsarkivet
Anslaget bör föras upp med 15 000 (+ 5 000) kr. Höjningen beror på ökad
säkerhetsfilmning för att säkerställa arkivalier.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 10 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
kr.
G 7. Krigsarkivet: Inredning av vissa arkivaliemagasin
1968/69 Utgift.......... 5 687 Reservation ........ 3 447
1969/70 Anslag ........ 21 000
1970/71 Förslag ........ 21 000
Från anslaget bestrids utgifter för inredning av arkivaliemagasin och kostnader
för mera omfattande flyttningar från krigsarkivet till dessa magasin.
Krigsarkivet
Anslaget bör föras upp med 25 000 (+ 4 000) kr. Beloppet behövs främst
för fortsatt inredning av krigsarkivets arkivaliemagasin i Solvalla.
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
De par tem en t s chef en
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 21 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet: Inredning av vissa arkivaliemagasin
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
21 000 kr.
G 8. Armémuseum: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................... 681 2462
1969/70 Anslag ................... 975 000
1970/71 Förslag .................. 1 075 000
1 Anslagen Armémuseum: Avlöningar och Armémuseum: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 045 kr.
Armémuseum skall bevara vapen och annan utrustning som har betydelse
för kunskapen om det svenska lantförsvarets verksamhet och utveckling.
Museet har också hand om statens trofésamlingar. I uppgifterna ingår vidare
att ordna utställningar m. m. och att främja forskning inom museets verksamhetsområde.
Armémuseum leds av en nämnd om sex ledamöter och har som chef en
styresman. Museet är organiserat på bl. a. allmän avdelning, vapen- och
fordonsavdelning, troféavdelning, bibliotek och bildarkiv, tygförråd, verkstäder
och excerptavdelning.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Armémuseum Dep.chefen
Personal Handläggande personal.......... |
____ 4 |
_ |
_ |
|
Övrig personal.................. |
16 |
— |
— |
|
20 |
— |
—- |
||
Anslag Utgifter: Avlöningar..................... |
____ 581 000 |
+ 53 000 |
+ |
53 000 |
Sjukvård....................... |
1 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar................ |
____ 4 400 |
+ 600 |
+ |
600 |
Lokalkostnader................. |
348 600 |
+ 32 200 |
+ |
27 200 |
Expenser...................... |
____ 42 700 |
+ 24 200 |
+ |
19 200 |
Därav engångsutgifter............. |
..... — |
+ 20 000 |
+ |
17 000 |
977 700 |
+ 110 000 |
+ 100 000 |
||
Uppbördsmedel: Inträdesavgifter................ |
____ 2 700 |
— |
— |
|
975 000 |
+ no ooo |
+ 100 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 121
Armémuseum
1. Löne- och prisomräkning 80 000 kr.
2. Låsnings- och larmanordningarna har måst utökas (+ 10 000 kr.).
3. En permanent utställning över indelningsverket bör anordnas. För att
påbörja arbetet med utställningen behövs 20 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Armémuseum: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 000 kr.
G 9. Armémuseum: Samlingars konservering m. m.
1968/69 Utgift ........ 31 000 Reservation .......... 24
1969/70 Anslag........ 34 000
1970/71 Förslag ...... 35 000
Armémuseum
Anslaget bör föras upp med 37 000 (+ 3 000) kr. ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 35 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
kr.
G 10. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................... 170 7562
1969/70 Anslag ................... 202 000
1970/71 Förslag .................. 230 000
1 Anslagen Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Avlöningar och Marinmuseet och
modellkammaren i Karlskrona: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 635 kr.
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona har till uppgift att bevara
föremål som belyser utvecklingen av förutvarande Karlskrona örlogsvarv
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
m. m. och den verksamhet som har bedrivits där. Museet leds av en styrelse
och är organiserat på en skådesamling med konserveringsavdelning, monterverkstad
m. m. samt en avdelning med expedition, kassa och bibliotek. Chef
för museet är en museiföreståndare.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets Dep.chefen
materielverk g
Personal |
|||
Handläggande personal.......... |
2 |
— |
— |
Övrig personal.................. |
8 |
— |
— |
Anslag Utgifter: |
10 |
||
Avlöningar..................... |
____ 203 400 |
+ 14 000 |
+ 26 600 |
Sjukvård....................... |
200 |
— |
— |
Reseersättningar................ |
2 300 |
— |
— |
Expenser...................... |
21 100 |
— |
+ 1 400 |
227 000 |
+ 14 000 |
+ 28 000 |
|
Uppbördsmedel: |
|||
Inträdesavgifter m. m............ |
____ 25 000 |
— |
— |
202 000 |
+ 14 000 |
+ 28 000 |
Försvarets materielverk
Den föreslagna ökningen avser löneomräkning.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kr.
G 11. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars konservering
m. m.
1968/69 Utgift ......... 30 000 Reservation ........
1969/70 Anslag......... 30 000
1970/71 Förslag ........ 30 000
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 30 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 123
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
Samlingars konservering m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kr.
G 12. Militärpsykologiska institutet
1968/69 Utgift1 .................. 1 457 6662
1969/70 Anslag .................. 1 530 000
1970/71 Förslag .................. 1 694 000
1 Anslagen Militärpsykologiska institutet: Avlöningar och Militärpsykologiska institutet:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 848 kr.
Militärpsykologiska institutet är krigsmaktens centrala organ för militärt
inriktad psykologisk, pedagogisk och sociologisk forskning och tillämpning.
Chef för institutet är en militäröverpsykolog.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Militärpsykolo- |
Dep.chefen |
|||
Personal Handläggande personal.......... |
16 |
giska institutet + 2 |
||
Övrig personal.................. |
..... 13 |
+ 1 |
+ 1 |
|
29 |
+ 3 |
+ 1 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar.................... |
..... 1 206 000 |
+ 266 000 |
+ |
154 000 |
Sjukvård...................... |
..... 3 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar............... |
..... 115 000 |
+ 5 000 |
+ |
5 000 |
Därav utrikes resor............... |
..... 12 000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader................ |
..... 70 000 |
+ 2 000 |
+ |
2 000 |
Expenser..................... |
..... 136 000 |
+ 4 000 |
+ |
3 000 |
1 530 000 |
+ 277 000 |
+ |
164 000 |
Militärpsgkologiska institutet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 121 000 kr.
2. För psykoteknologisk verksamhet behövs ytterligare en militärpsykolog
(+56 844 kr.).
3. En tjänst som militärpsykolog för provningsverksamhet bör inrättas
vid institutet för tjänstgöring vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Psykologen
skall bl. a. i samverkan med flygvapnets uttagningskommission genomföra
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
personlighetspsykologiska mätningar på sökande till flygvapnet (+ 55 692
kr.).
4. En tjänst som biträdande militärpsykolog för socialpsykologisk verksamhet
behövs för undersökningar rörande anpassningsproblem, attityder
till försvar, toxicomani m. m. (+ 43 908 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 694 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för en ny tjänst för biträdande militärpsykolog
för främst socialpsykologisk verksamhet (4).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärpsykologiska institutet för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 694 000 kr.
G 13. Värnpliktsverket
1968/69 Utgift1 .................. 4 778 9992
1969/70 Anslag .................. 11 488 000
1970/71 Förslag ................. 17 400 000
1 Anslagen Värnpliktsverket: Avlöningar och Värnpliktsverket: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 33 739 kr.
Värnpliktsverket ansvarar för inskrivning och personalredovisning inom
krigsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att efter samråd med berörda
myndigheter svara för och meddela föreskrifter om tilldelning, uttagning,
fördelning och inkallelse av värnpliktiga. Verket är organiserat på ett huvudkontor
(Solna) och tre värnpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret
(Kristianstad), östra värnpliktskontoret (Solna) och Norra värnpliktskontoret
(Östersund). Huvudkontoret utgörs av en värnpliktssektion, en
administrativ sektion och ett datakontor.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
V ärnplikts verket |
Dep.chefen |
||
Personal Handläggande personal.......... |
55 |
+ 19 |
+ 19 |
Övrig personal.................. |
____ 129 |
+ 31 |
+ 31 |
184 |
+ 50 |
+ 50 |
Statsverkspropositionen år 1970: |
Bil. 6: Försvarsdepartementet 125 |
||
Anslag |
|||
Avlöningar......................... |
7 043 100 |
+2 446 562 |
+ 2 403 562 |
Sjukvård........................... |
40 000 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
Reseersättningar.................... |
300 000 |
+ 7 000 |
+ 7 000 |
Därav utrikes resor.................... |
10 000 |
— |
— |
Lokalkostnader..................... |
543 000 |
+ 512 438 |
+ 512 438 |
Expenser.......................... |
3 561 900 |
+2 979 000 |
+2 979 000 |
Därav |
|||
engångsutgifter........................ |
1 434 300 |
— 962 300 |
— 962 300 |
representation......................... |
1 000 |
— |
— |
11 488 000 |
+5 955 000 |
+ 5 912 000 |
|
Värnpliktsverket |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 458 952 kr.
2. För planenlig tillsättning av 46 tidigare vakanthållna tjänster behövs
ytterligare 1 287 848 kr.
3. Enligt prop. 1968: 34 (s. 43) räknades med att värnpliktskontoren i viss
utsträckning skulle kunna tillgodose behovet av personal genom att kontoren
med tillhörande inskrivningscentraler replierar på militärområdesstab eller
förband. Vid inskrivningscentralen i Göteborg är detta inte möjligt, vilket
medför att medelsbehovet för personal- och lokalkostnader m. m. ökar
(+ 226 000 kr.).
4. I samband med att värnpliktsverket har utökats med en regional organisation
har arbetsuppgifterna för vissa tjänster ökat så mycket att en ändrad
lönesättning är motiverad. Detta gäller en tjänst för regementsofficer,
en tjänst för pensionerad officer och en biträdestjänst. Rekryteringssvårigheter
motiverar ändrad lönesättning för fyra arvodestjänster för officer
(+31201 kr.).
5. Behovet av maskintid för automatisk databehandling ökar kraftigt i
takt med utbyggnaden av det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemet
(+ 3 900 000 kr.).
6. Medelsbehovet för inköp av inventarier minskar (— 868 000 kr.).
7. Det nuvarande systemet för personalredovisning beräknas kunna avvecklas
successivt under budgetåret 1970/71. Detta minskar medelsbehovet
för vård m. m. av adressographmaskiner (— 100 000 kr.).
8. I takt med utbyggnaden av organisationen ökar medelsbehovet för telefon
m. m. (+ 19 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17,4
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för 46 tidigare vakanthållna
tjänster (2), för viss personal vid inskrivningscentralen i Göteborg (3) och
för fyra befintliga tjänster för redovisning av medicinalpersonal (jfr prop.
1969: 110 s. 36, SU 105, rskr 249).
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vårnpliktsverket för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 17 400 000 kr.
G 14. Militärapoteket
1968/69 Utgift1 ..................... 469 1752
1969/70 Anslag .................... 625 000
1970/71 Förslag .................... 845 000
1 Anslagen Militärapoteket: Avlöningar och Militärapoteket: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 43 773 kr.
Militärapoteket är krigsmaktens centrala organ för läkemedelsförsörjning.
Apoteket är också läkemedelscentral för vissa militära enheter samt sjukhusapotek
för karolinska sjukhuset. Till militärapoteket hör filialapotek i
Boden och Karlskrona. Apoteket skall genom rationell läkemedelshantering
vidmakthålla krigsmaktens beredskapslager. Omsättningsförsäljning sker
till karolinska sjukhuset samt till apotek och myndigheter.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets sjuk- Dep.chefen
vårdsstyrelse
Personal
Farmaceutisk personal.......
Annan handläggande personal
Övrig personal..............
Anslag
Utgifter:
Avlöningar....................
Sjukvård......................
Reseersättningar...............
Därav utrikes resor...............
Lokalkostnader................
Expenser.....................
Övriga utgifter................
Uppbördsmedel:
Överskott på förrådstitel........
Inkomster av särskilda leveranser
25 |
+ 1 |
— |
3 |
+ 1 |
+ 1 |
65 |
— |
— |
93 |
+ 2 |
+ 1 |
2 957 000 |
+ |
309 800 |
+ 245 600 |
6 500 |
+ |
2 500 |
+ 3 200 |
41 000 |
+ |
4 000 |
+ 2 500 |
25 000 |
— |
— |
|
162 000 |
+ |
81 000 |
+ 81000 |
79 700 |
+ |
87 900 |
+ 86 900 |
44 000 |
+ |
5 000 |
+ 4 000 |
3 290 200 |
+ |
490 200 |
+ 423 200 |
2 664 200 |
_ |
203 200 |
— 203 200 |
1 000 |
— |
— |
|
625 000 |
-f 287 000 |
+ 220 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 127
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 220 400 kr.
2. För att handha försäljning av läkemedel till apotek och andra kunder
vid sidan av krigsmakten och karolinska sjukhuset behövs en apotekare
(+56 900 kr.).
3. Som chef för militärapotekets ADB-verksamhet behövs en byråintendent
(+43 900 kr.).
4. Den intensifierade produktutvecklingen vid militärapoteket medför ökat
behov av att anlita konsulter, främst inom förpackningsområdet (+ 4 000
kr.).
5. För databearbetning behövs ytterligare 85 000 kr.
6. Lokalkostnader för militärapotekets lagerhållnings- och distributionsenhet
vid Åkers krutbruk bör föras över till militärapotekets anslag från
anslaget Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond
(+ 80 000 kr.).
D e partem en tschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 845 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en byråintendent (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärapoteket för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 845 000 kr.
G 15. Försvarets sjukvårdsförråd
1968/69 Utgift1 .................. 1 299 992*
1969/70 Anslag .................. 1 375 000
1970/71 Förslag .................. 1 495 000
1 Anslagen Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar och Försvarets sjukvårdsförråd: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 23 749 kr.
Försvarets centrala anstalter för sjukvårdsmateriel — fem centrala sjukvårdsförråd,
nio läkemedelscentraler och två läkemedelsförråd — tyder under
försvarets sjukvårdsstyrelse. De har till uppgift att ta emot, lagra, omsätta
och lämna ut sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsmaktens behov.
I viss omfattning ombesörjs motsvarande uppgifter också för civilförsvaret
och andra statliga myndigheter.
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Personal
Handläggande personal
Övrig personal........
Anslag
Utgifter:
Avlöningar.........................
Sjukvård...........................
Reseersättningar....................
Lokalkostnader.....................
Expenser..........................
Övriga utgifter.....................
Uppbördsmedel:
Ersättning från Norrbottens läns landsting
för lön åt viss personal vid läkemedelscentralen
i Boden...........
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 vårdsstyrelse |
|
3 |
_ |
_ |
43 |
— |
— |
46 |
— |
— |
1 299 700 |
+ 181 800 |
+ |
118 800 |
1 500 |
— |
— |
|
8 700 |
+ 200 |
+ |
200 |
69 500 |
— 18 500 |
— |
18 500 |
9 000 |
+ 3 600 |
+ |
800 |
130 500 |
+ 15 900 |
+ |
18 700 |
1 518 900 |
+ 183 000 |
+ |
120 000 |
143 900 |
— |
— |
1 375 000 |
+ 183 000 |
+ 120 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 120 000 kr.
2. För att bl. a. säkerställa rekryteringen bör arvodena till föreståndarna
för läkemedelscentralerna och tillsynsarvodena för förrådsapotekarna vid
de centrala sjukvårdsförråden höjas (+ 63 000 kr.).
D epartem en tschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsförråd för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 1 495 000 kr.
G 16. Försvarets tandvård
1968/69 Utgift1 .................. 4 158 6942 3
1969/70 Anslag .................. 3 960 000
1970/71 Förslag ................ 4 250 000
1 Anslagen Försvarets tandvård: Avlöningar och Försvarets tandvård: Omkostnader
2 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 59 267 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 129
Genom försvarets tandvård, som leds av försvarets sjukvårdsstyrelse, ges
tandvård vid de militära tandläkarmottagningarna åt värnpliktiga och viss
fast anställd personal.
1969/70 " Beräknad ändring 1970/71
^Försvarets sjuk- Dep.chefen
vårdsstyrelse
Personal
Tandläkare....
Övrig personal
Anslag
Utgifter:
Avlöningar.........................
Materialkostnader...................
Underhåll och nyanskaffning av tand
vårdsmateriel.
....................
Därav engångsutgifter.................
Reseersättningar....................
Uppbördsmedel:
Inkomster av tandvård..............
42 |
— |
— |
Ib |
— 1 |
— 1 |
117 |
— 1 |
— 1 |
3 445 000 |
+ 332 800 |
+ 184 800 |
|
248 000 |
+ 69 000 |
+ |
67 500 |
260 000 |
+ 283 000 |
+ |
37 500 |
70 000 |
+ 275 000 |
+ |
,30000 |
8 000 |
+ 200 |
+ |
200 |
3 961 000 |
+ 685 000 |
+ 290 000 |
|
1 000 |
—■ |
— |
|
3 960 000 |
+ 685 000 |
+ 290 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 350 000 kr.
2. Försvarets sjukvårdsstyrelse har med hänsyn till smittorisken föreskrivit
övergång till engångskanyler (+ 60 000 kr.).
3. Vissa engångsansltaffningar behövs vid förband med nya eller moderniserade
lokaler för tandläkarmottagningar (+ 20 000 kr.).
4. Vid tandläkarmottagningarna behövs bl. a. ytterligare ett antal snabbborrmaskiner
(+ 255 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4250000
kr. Jag har därvid beräknat medel för övergång till engångskanyler (2)
samt vissa engångsanskaffningar (3). Jag har slutligen beaktat medelsbehovet
för den utökning av försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering
m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets tandvård för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 4 250 000 kr.
b—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
G 17. Militärmedicinska undersökningscentralen
1968/69 Utgift ..................... 222 8981
1969/70 Anslag .................... 200 000
1970/71 Förslag .................... 245 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 688 kr.
Militärmedicinska undersökningscentralen är ett organ för klinisk-fysiologisk
och därmed jämförlig forskning samt för klassificering i medicinskt
hänseende av personal inom krigsmakten. Verksamheten leds av försvarets
sjukvårdsstyrelse.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Försvarets sjuk-vårdsstyrelse |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Läkare..................... |
....... 1 |
+ 1 |
— |
Övrig personal............... |
....... 3 |
— |
|
4 |
+ 1 |
— |
Anslag
Avlöningar..................... |
_____ 163 000 |
+ 115 400 |
+ 14 000 |
Sjukvård....................... |
.... 500 |
— |
— |
Lokalkostnader................. |
..... 700 |
+ 4 300 |
+ 4 300 |
Övriga utgifter................. |
35 800 |
+ 34 300 |
+ 26 700 |
Därav engångsutgifter............. |
+ 9 000 |
— |
|
200 000 |
+ 154 000 |
+ 45 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 18 600 kr.
2. En tjänst som forskningsledare (laborator) bör inrättas (+ 66 400 kr.).
3. För uppgifter i anslutning till metodikkontroll och uppföljning vid de
nya inskrivningscentralerna behövs ytterligare medel för arvoden till läkare,
statistiker, sjuksköterskor m. fl. (+ 34 700 kr.).
4. Undersökningscentralens ökade verksamhet vid inskrivningscentralerna
kräver ytterligare medel för resor m. m. (+ 10 300 kr.).
5. För bearbetning av insamlat material behövs 15 000 kr.
6. För upprustning av undersökningscentralens skriv- och räknemaskiner
behövs ytterligare 9 000 kr. som engångsutgift.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 131
att till Militärmedicinska undersökningscentralen för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kr.
G 18. Försvarets medicinalkår: Övningar
Nytt anslag (förslag) ................ 400 000
Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1969: 110, SU 105, rskr 249) har
Kungl. Maj:t den 1 juli 1969 inrättat en för försvaret gemensam medicinalkår,
försvarets medicinalkår. Utgifter för fältövningar, studietjänstgöring
och annan utbildnings- och övningsverksamhet för medicinalkårens personal
och för tjänsteläkare bestrids under innevarande budgetår av medel som har
anvisats under olika anslag till försvarsgrenarna. Försvarets sjukvårdsstyrelse
föreslår att medel för dessa utgifter skall beräknas under ett nytt anslag.
Medelsbehovet beräknas till 400 000 kr. Om medlen i stället hade beräknats
under anslag i enlighet med vad som hittills har tillämpats, skulle de ha
fördelat sig enligt följande.
Armén: Sjukvård m. m......................................... 102 000
Armén: Reseersättningar m. m.................................. 30 000
Armén: Övningar m. m......................................... 152 000
Marinen: Sjukvård m. m........................................ 15 000
Marinen: Övningar m. m....................................... 45 000
Flygvapnet: Sjukvård m. m..................................... 30 000
Flygvapnet: Övningar m. m.................................... 26 000
400 000
D e partem en t sch ef en
Jag biträder sjukvårdsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försvarets medicinalkår: Övningar för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
G 19. Militärmusiken: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................ 16 596 29023
1969/70 Anslag ................ 17 200 000
1970/71 Förslag ................ 19 400 000
1 Anslagen Militärmusiken: Avlöningar och Militärmusiken: Reseersättningar m. m.
2 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 293 910 kr.
132 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets musikorganisation består av inspektören för militärmusiken
och 25 musikkårer som är placerade vid skilda militära förband. Musikkårerna
skall utföra tjänste- och underhållningsmusik vid förband, skolor etc.
Kårerna framträder också i relativt stor utsträckning i civila sammanhang
med konserter för allmänheten och på sjukhus, skolor m. m. Från anslaget
betalas avlöningar till militärmusikpersonalen samt resekostnadsersättningar
och traktamenten m. m.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Chefen för Dep.chefen
[armén
Personal Inspektör för militärmusiken......... |
1 |
— |
— |
||
Musikdirektörer..................... |
25 |
— |
— |
||
Övrig personal...................... |
746 |
—25 |
—25 |
||
772 |
—25 |
—25 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar......................... |
16 500 000 |
+2 114 000 |
+2 085 000 |
||
Resekostnadsersättningar och |
|||||
a) Musikdirektörs- och musikunder- |
|||||
officersutbildning............... |
106 000 |
+ |
31 000 |
+ |
31 000 |
b) Övrig verksamhet.............. |
450 000 |
+ |
339 000 |
+ |
23 000 |
Flyttningsersättningar............... |
4 000 |
— |
— |
||
Utbildning......................... |
51 000 |
— |
— |
||
Till Kungl. Maj:ts disposition......... |
89 000 |
— |
89 000 |
+ |
61 000 |
17 200 000 |
+2 |
395 000 |
+2 200 000 |
Chefen för armén
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 155 925 kr.
2. En tjänst för förvaltare bör tillkomma i utbyte mot en för pensionerad
underofficer avsedd arvodestjänst. Tjänsten avses för expeditionsgöromål
(+ 3 700 kr.).
3. Antalet musikelever kan minskas med 25 (—45 625 kr.).
4. För höjda rese- och traktamentskostnader, ökade kostnader för busstransporter,
deltagande vid större utställningar m. m. behövs ytterligare
medel (+ 339 000 ler.).
Departementschefen
1968 års riksdagsbeslut angående rikskonserter m. m. (prop. 1968:45,
SU 114, rskr 263) innebar beträffande militärmusiken att en militärmusikorganisation
skall behållas men att nuvarande militärmusikkårer efter
ytterligare utredning organiseras om för att tillgodose såväl militära som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 133
civila behov. Därvid bedömdes att ca två tredjedelar av kårernas kapacitet
skulle kunna utnyttjas för rikskonsertverksamhet.
Med anledning av riksdagsbeslutet har chefen för utbildningsdepartementet
tillkallat särskilda sakkunniga — 1968 års musikkommitté — för
att utföra det ytterligare utredningsarbete som behövs för att slutliga förslag
skall kunna läggas fram om militärmusikkårernas omorganisation och
utnyttjande inom rikskonsertverksamheten. Musikkommittén har i mars
1969 avlämnat betänkandet Regionmusik (SOU 1969: 12). Betänkandet
har remissbehandlats under hösten 1969. Chefen för utbildningsdepartementet
avser föreslå Kungl. Maj :t att förelägga 1970 års vårriksdag principförslag
om en regionmusikorganisation, vars verksamhet skall avse såväl
allmänna som militära musikbehov. Den nya organisationen avses
träda i kraft den 1 juli 1971. Förevarande anslag bör för nästa budgetår
beräknas med utgångspunkt i oförändrad militärmusikorganisation.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
nästa budgetår till 19,4 milj. kr. Jag har därvid bl. a. räknat med att någon
rekrytering av musikelever inte skall äga rum.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militär musiken: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 19 400 000 kr.
G 20. Militärmusiken: Materiel
1968/69 Utgift ........ 290 471 Reservation ........ 17 962
1969/70 Anslag........ 300 000
1970/71 Förslag....... 325 000
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av militärmusikkårernas
instrumentutrustning och inköp av notmateriel m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 400 000 (+ 100 000) kr. Höjningen betingas
av ökade kostnader för reparationer av instrument, inköp av instrumenttillbehör
och förbrukningsartiklar m. m. samt prisstegringar.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 325 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Militärmusiken: Materiel för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 325 000 kr.
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
G 21. Försvarets intendenturkår: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................... 2 007 0422.3
1969/70 Anslag ................... 2 080 000
1970/71 Förslag ................... 1 970 000
1 Anslagen Försvarets intendenturkår: Avlöningar och Försvarets intendenturkår: Omkostnader
8
Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 15 546 kr. #
Från anslaget betalas avlöningar till och omkostnader för personal vid
försvarets intendenturkårs stab och intendenturförvaltningsskolan samt personal
som tillhör intendenturkårens kommenderingsreserv.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Chefen för för-svarets inten-denturkår |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Handläggande personal.......... |
..... 9 |
— |
— |
Övrig personal.................. |
..... 44 |
— 5 |
— 5 |
53 |
— 5 |
— 5 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.................... |
..... 1 707 000 |
— 38 000 |
— 130 000 |
Sjukvård....................... |
..... 6 000 |
— |
— |
Reseersättningar............... |
..... 257 000 |
— |
— |
Därav utrikes resor............... |
..... 15 000 |
— |
— |
Expenser...................... Därav |
..... 110 000 |
+ 20 000 |
-f 20 000 |
engångsutgifter................... |
18 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
representation.................... |
____ 1 000 |
— |
— |
2 080 000 |
— 18 000 |
— 110 000 |
Chefen för försvarets intendenturkår
1. Löne- och prisomräkning m. m. 110 952 kr.
2. Antalet subalternofficerare som tillhör försvarets intendenturkår minskar
successivt (—144 000 kr.).
3. Som följd av ökad verksamhet vid kårstaben bör en assistent tillkomma
i utbyte mot ett kvalificerat biträde. Tre biträden bör vidare bytas ut mot
kvalificerade biträden (+ 15 048 kr.).
De partem en tschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 970 000
kr. Jag har därvid räknat bl. a. med en successiv minskning av antalet
subalternofficerare (2).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 135
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen.
att till Försvarets int end entur kår: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 970 000
kr.
G 22. Försvarets intendenturkår: övningar
1968/69 Utgift ........ 125 247 Reservation ........ 15 171
1969/70 Anslag........ 175 000
1970/71 Förslag....... 175 000
Från anslaget bestrids utgifter för fältövningar, studietjänstgöring och
annan övningsverksamhet för personal som tillhör försvarets intendenturkår
och för elever vid intendenturförvaltningsskolan.
Chefen för försvarets intendenturkår
Anslaget bör föras upp med 185 000 (+ 10 000) kr. ökningen avser löneoch
prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 175 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets intendenturkår: övningar för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kr.
G 23. Försvarets personalvård: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................... 3 066 1732. *
1969/70 Anslag ................... 3 570 000
1970/71 Förslag ................... 4 075 000
1 Anslagen Försvarets personalvård: Avlöningar och Försvarets personalvård: Omkostnader
2 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 25 864 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader vid
försvarsstabens personalvårdsbyrå samt inom den regionala och lokala personalvårdsorganisationen.
Personalvårdsbyrån leds av en chef och består av
planeringsenhet, centralavdelning, socialtjänstavdelning, undervisningsavdelning
och expedition. Vid varje förband och utbildningsanstalt finns en
personalvårdsdetalj under ledning av en personalvårdsofficer.
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal Handläggande personal.............. |
20 |
Överbefäl- havaren + 3 |
Dep.chefen |
Konsulenter vid förband och staber. . . |
57 |
+ 10 |
+ 7 |
Övrig personal...................... |
5 |
— |
— |
82 |
+ 13 |
+ 7 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar......................... |
3 142 000 |
+ 702 000 |
+ 472 500 |
Reseersättningar.................... |
228 000 |
+ 19 500 |
+ 12 000 |
Därav utrikes resor.................... |
14 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
Expenser.......................... |
200 000 |
+ 8 000 |
+ 20 500 |
3 570 000 |
+ 729 500 |
+ 505 000 |
Överbefälhavaren
1. Löne- och prisomräkning 229 500 kr.
2. En tjänst för kapten, chef för utbildningsdetaljen, bör tillkomma.
Härvid kan kommendering av en officer från truppförband upphöra
(+43 908 kr.).
3. För förstärkning av informationstjänsten i frågor rörande medinflytande,
nämndverksamhet m. m. behövs en stabskonsulent och en pensionerad
officer i arvodestjänst (+ 70 980 kr.).
4. För den regionala och lokala organisationen behövs tio nya konsulenter.
Härvid kan fem deltidsanställda personalvårdsassistenter utgå (+ 311 592
kr.).
5. Förbandsbibliotekariernas arvoden bör höjas för att förbättra rekryteringsmöjligheterna
(+ 50 000 kr.).
Försvarets personalvårdsnämnd tillstyrker överbefälhavarens förslag.
Departementschefen
Den regionala och lokala personalvårdsorganisationen och resurserna för
fritidsverksamhet m. m. bör förstärkas väsentligt i likhet med vad som
har skett under innevarande budgetår. Vid utbyggnaden av konsulentorganisationen
bör förband och enheter i Norrland i första hand tillgodoses.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 075 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare sju konsulenter (4) samt
utgått från att en kapten även i fortsättningen kommenderas till personalvårdsbyrån
(2). Jag har vidare beräknat medel för höjning av bibliotekariearvoden
(5) samt för att anordna en årlig konferens för värnpliktiga (s. k.
värnpliktsriksdag). Jag har slutligen beaktat medelsbehovet för den utök
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 137
ning av försöken med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m.
som jag har redovisat under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets personalvård: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000
kr.
G 24. Försvarets personalvård: Fritidsverksamhet m. m.
1968/69 Utgift1 ...... 1 264 6222 Reservation....... 146 220
1969/70 Anslag ..... 2 000 000
1970/71 Förslag..... 2 250 000
1 Anslagen Soldathemsverksamhet, Fritidsverksamhet m. m. och Trivselfrämjande åtgärder
2 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben och Förband med särskild budget
Från anslaget betalas bidrag till soldathemsverksamhet samt kostnader
för fritidsverksamhet m. m. för värnpliktiga och för vissa trivselfrämjande
åtgärder för fast anställd personal.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Överbefäl- havaren |
Dep.chefen |
||
Utgifter: |
|||
Bidrag till soldathemsverksamhet..... Undervisnings- och informationsverk- |
400 000 |
+ 82 000 |
+ 40 000 |
samhet.......................... |
1 150 000 |
+ 122 000 |
+ 35 000 |
Fritidsanordningar för värnpliktiga m.fl. |
200 000 |
+ 82 000 |
+ 60 000 |
Kontaktverksamhet................. |
30 000 |
+ 30 000 |
+ 15 000 |
Trivselträmjande åtgärder för anställda |
675 000 |
+ 6 000 |
— |
Lån och bidrag till värnpliktiga....... |
10 000 |
— |
— |
Uppbördsmedel: Anmälningsavgifter m. m. till fritids- |
2 465 000 |
+ 322 000 |
+ 150 000 |
undervisning..................... |
65 000 |
— |
— |
Personalkassemedel................. |
300 000 |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
Driftmedel......................... |
100 000 |
— |
— |
2 000 000 |
+ 422 000 |
+ 250 000 |
Överbefälhavaren
1. Prisomräkning 22 000 kr.
2. Bidraget till soldathemsverksamhet har varit oförändrat sedan budgetåret
1967/68. På grund av löneutvecklingen sedan 1967 och tillkomsten av
ytterligare soldathem fram till 1970 bör bidraget höjas (+ 82 000 kr.).
3. Eu utökning av fritidsundervisningen är angelägen, bl. a. för att till5*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 6
138 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
godose det växande behovet av förberedande och kompletterande studier under
värnpliktstjänstgöringen (+ 50 000 kr.).
4. Den pågående upprustningen av förbandsbiblioteken som alltmer har
kommit att utvecklas till studie- och musikcentra vid förbanden är kostnadskrävande.
För att förnya och utöka litteratur- och tidskriftsbestånd
m. m. bör medelsanvisningen för informationsverksamhet ökas (+ 50 000
kr.).
5. Möjligheterna att tillgodose olika behov av fritidsanordningar för värnpliktiga
bör förbättras. Bl. a. har hittills anvisade medel inte räckt till för att
tillgodose de värnpliktiga som har kallats in till krigsförbandsvisa övningar
(+82 000 kr.).
6. Den kontaktverksamhet som sker genom de lokala samarbetsnämnderna
bör utvecklas. För försöksverksamhet med konferenser med bl. a. de politiska
ungdomsförbunden beräknas för nästa budgetår 30 000 kr.
7. Beräknad minskning (100 000 kr.) av personalkassemedel från försvarets
materielverk bör kompenseras.
Försvarets personalvårdsnämnd tillstyrker överbefälhavarens förslag.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 250000
kr. Jag har därvid räknat med att det bör bli möjligt att i viss utsträckning
tillgodose behovet av fritidsanordningar för bl. a. de värnpliktiga som kallas
in till krigsförbandsövning. Jag har vidare räknat med att kostnader för
vapenfria tj änstepliktiga inte längre skall belasta anslaget. Jag har slutligen
beaktat medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets personalvård: Fritidsverksamhet m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
2 250 000 kr.
G 25. Försvarets rationaliseringsinstitut
1968/69 Utgift ...... 4 568 2341 Reservation....... 431 766
1969/70 Anslag ..... 5 630 000
1970/71 Förslag..... 6 030 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 24 250 kr. (inkl. anslaget Rationaliseringsförsök)
Försvarets rationaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighet för
rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 139
till försvarsdepartementet. I institutets uppgifter ingår bl. a. att följa och
samordna rationaliseringsverksamheten och ta initiativ till rationaliseringsåtgärder,
planlägga, utföra eller medverka vid rationaliseringsundersökningar,
utbilda personal i rationaliseringsverksamhet, medverka vid bedömning
av lokalbehov och att gentemot statskontoret svara för samordning i fråga
om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner. Institutet leds av en styrelse.
Chef för institutet är en överdirektör.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal Handläggande personal.............. |
43 |
Försvarets rationaliserings- institut + 5 |
Dep.chefen + 2 |
|
Övrig personal...................... |
8 |
+ 2 |
— |
|
51 |
+ 7 |
+ 2 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar......................... |
4 068 000 |
+ 500 000 |
+ |
330 000 |
Därav ersättning till konsulter och experter |
1 340 000 |
+ 112 000 |
+ |
112 000 |
Sjukvård........................... |
1 000 |
— |
_ |
|
Reseersättningar.................... |
211 000 |
+ 3 000 |
+ |
3 000 |
Därav utrikes resor.................... |
25 000 |
— |
_ |
|
Lokalkostnader..................... |
130 000 |
+ 57 000 |
57 000 |
|
Expenser, utrustning m. m........... |
1 220 000 |
+ 10 000 |
+ |
10 000 |
Därav representation.................. |
1 000 |
— |
— |
|
5 630 000 |
+ 570 000 |
+ 400 000 |
Försvarets rationaliseringsinstitut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 225 500 kr.
2. Som ersättare vid personalavgång och som rekryteringsreserv behövs
tre förste byråsekreterare och två organisationsdirektörer (+ 201 200 kr.).
3. Genom att institutet har tilldelats lokaler på tre skilda ställen behövs
två kansliskrivare för intern service (+ 52 900 kr.).
4. För ersättning åt experter och konsulter behövs ytterligare 90 400 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 030 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare två förste byråsekreterare
(2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 6 030 000 kr.
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
H. Utbildningsanstalter
H 1. Försvarshögskolan
1968/69 Utgift1 ................... 902 5582
1969/70 Anslag ................... 955 000
1970/71 Förslag .................. 1 020 000
1 Anslagen Försvarshögskolan: Avlöningar och Försvarshögskolan: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 802 kr.
Försvarshögskolan har till uppgift att ge högre militär, civilmilitär och
civil personal utbildning för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret.
I högskolans uppgifter ingår att anordna allmänna kurser, chefskurser
och kompletteringskurser. Från anslaget bestrids utgifter för löner,
arvoden och omkostnader vid försvarshögskolan.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvars- Dep.chefen
högskolan
Personal
Lärare m. fl........................ 8 —
Övrig personal...................... 5 — —
13 — —
Anslag
Avlöningar......................... 740 000 -f- 46 000 + 52 000
Sjukvård........................... 1 500 —
Reseersättningar.................... 100 000 — + 10 000
Därav utrikes resor.................... 39 000 —
Lokalkostnader..................... 23 000 + 1 000 + 2 000
Expenser.......................... 90 500 ■— 2 000 + 1 000
955 000 + 45 000 + 65 000
Försvarshögskolan
1. Löne- och prisomräkning m. m. 33 000 kr.
2. För uppdrags tillägg till civila lärare bör anslaget höjas med 12 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 020 000 kr. Jag har därvid, efter särskild
framställning från chefen för försvarshögskolan, beräknat 20 000 kr. för en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 141
kurs under nästa budgetår för icke-statlig personal, som är krigsplacerad
företrädesvis inom det ekonomiska och psykologiska försvaret.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarshögskolan för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 020 000 kr.
H 2. Militärhögskolan: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................... 5 764 2252
1969/70 Anslag ................... 6 408 000
1970/71 Förslag .................. 6 830 000
1 Anslagen Militärhögskolan: Avlöningar och Militärhögskolan: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 40 928 kr.
Militärhögskolan har till uppgift att meddela officerare på aktiv stat de
kunskaper som fordras för tjänstgöring som kapten (obligatoriska kurser)
och i kvalificerade tjänster vid högre staber och förvaltningar, i särskilt kvalificerade
lärartjänster eller som chefer för högre förband (högre kurser).
Utbildningen vid militärhögskolan bedrivs på tre linjer, armélinjen, marinlinjen
och flyglinjen. Till högskolan, som även svarar för den historiska
forskningen inom krigsmakten, är knuten en militärhistorisk avdelning.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Militärhögskolan Dep.chefen
Personal
Militär personal
officerare........................ 62 •—
övrig personal.................... 8 ■—- —
Civil personal
lärare............................ 2 —- —
övrig personal.................... 27 — —
99 _ _
Anslag
Avlöningar......................... 5 178 000 + 392 000 + 389 000
Sjukvård........................... 20 000 — —
Reseersättningar.................... 70 000 — 18 000 — 18 000
Lokalkostnader..................... 902 000 + 26 000 + 39 000
Expenser.......................... 238 000 + 18 000 + 12 000
Därav representation.................. 3 000 — —
6 400 000 -f 418 000 -f 422 000
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
M ilitärhögskolan
Den föreslagna ökningen hänför sig till löne- och prisomräkning m. m.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 6 830 000 kr.
H 3. Militärhögskolan: övningar
1968/69 Utgift....... 1 412 548 Reservation....... 313 504
1969/70 Anslag ...... 1 600 000
1970/71 Förslag...... 1 720 000
Från anslaget bestrids utgifter för resor, traktamenten och expenser m. in.
i samband med militärhögskolans övningar.
M ilitärhögskolan
Anslaget bör föras upp med 1 745 000 (+ 145 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning in. m. 25 000 kr.
2. För övningsverksamhet beräknas ytterligare 120 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 720 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan: Övningar för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 1 720 000 kr.
H 4. Militärhögskolan: Militärhistorisk forskning
1968/69 Utgift ........ 51 361 Reservation ........ 91 909
1969/70 Anslag........ 100 000
1970/71 Förslag....... 100 000
Den militärhistoriska verksamheten ankommer, förutom på militärhögskolan,
på en av Kungl. Maj :t tillsatt militärhistorisk forskningsdelegation.
Delegationens huvudsakliga uppgift är att genom anslag i form av stipendier
och forskningsbidrag m. m. främja militärhistorisk forskning och därmed
sammanhängande verksamhet. Från anslaget bestrids utgifter för dessa stipendier
m. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 143
Militärhögskolan
Anslaget bör föras upp med 110 000 (+ 10 000) kr. ökningen avser löneoch
prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 100 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan: Militärhistorisk forskning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kr. ..........
H 5. Försvarets läroverk
1968/69 Utgift1 ................... 2 929 2952
1969/70 Anslag ................... 3 590 000
1970/71 Förslag .................. 3 635 000
1 Anslagen Försvarets läroverk: Avlöningar och Försvarets läroverk: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 787 kr.
Försvarets läroverk skall meddela den kompletterande allmänna skolutbildning
som fordras för anställning i militär och civilmilitär tjänst på aktiv
stat för fast anställda vid försvaret och värnpliktiga. Undervisningen vid
läroverket bedrivs på realskole-, fackskole- och gymnasielinjer. Från anslaget
bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader vid läroverket.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Försvarets |
Dep.chefen |
|||
läroverk |
||||
Personal |
||||
Lärarpersonal............... |
........ 46 |
— 1 |
— 1 |
|
Övrig personal............... |
........ 4 |
+ 1 |
+ 1 |
|
50 |
— |
— |
||
Anslag |
||||
Avlöningar.................. |
........ 2 587 000 |
+ 433 300 |
+ |
59 500 |
Sjukvård.................... |
+ 1 500 |
+ |
1 500 |
|
Reseersättningar............. |
....... 2 800 |
+ 2 200 |
+ |
2 200 |
Lokalkostnader.............. |
........ 670 000 |
— 20 000 |
20 000 |
|
Expenser................... |
— |
+ |
1 800 |
|
3 590 000 |
+ 417 000 |
+ |
45 000 |
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets läroverk
1. Pris- och löneomräkning m. m. 419 000 kr.
2. Behov föreligger av en ny vaktmästartjänst (+ 28 000 kr.).
3. Som följd av att fackskola har införts vid läroverket minskar medelsbehovet
för extra lärarpersonal m. fl. (— 32 200 kr.).
4. Antalet studieresor ökar (+ 2 200 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
3 635 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en vaktmästare
(2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets läroverk för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 635 000 kr.
H 6. Försvarets brevskola
1968/69 Utgift1 . .................... 449 1732
1969/70 Anslag .................... 760 000
1970/71 Förslag ................... 850 000
1 Anslagen Försvarets brevskola: Avlöningar och Försvarets brevskola: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 143 kr.
Försvarets brevskola har till uppgift att till befäl på aktiv stat och i reserven
m. fl. meddela korrespondensundervisning i militära ämnen, totalförsvarsfrågor,
ämnen som behandlar samhällsfrågor och utrikespolitiska frågor
m. m. Från anslaget bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader
vid försvarets brevskola.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets Dep.chefen
brevskola
Personal |
|||
Lärare in. fl.................... |
..... 9 |
—- |
— |
Övrig personal................. |
..... 5 |
— |
— |
14 |
— |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.................... |
..... 477 000 |
+ 54 000 |
+ 49 000 |
Sjukvård...................... |
..... 1 000 |
— |
— |
Reseersättningar............... |
..... 3 000 |
+ 3 500 |
+ 3 500 |
Därav utrikes resor............... |
..... 1500 |
— |
— |
Lokalkostnader................ |
..... 192 000 |
+ 8 000 |
+ 8 000 |
Expenser..................... |
..... 87 000 |
+ 29 500 |
+ 29 500 |
Därav engångsutgifter .......... |
..... i — |
+ 15 000 |
+ 15 000 |
760 000 |
+ 95 000 |
+ SO 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 145
Försvarets brevskola
1. Löne- och prisomräkning in. m. 45 000 kr.
2. För kostnadsökningar i samband med att brevskolan har ålagts vidgade
uppgifter beträffande undervisningen i ryska behövs ytterligare 50 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Försvarets brevskola för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 850 000 kr.
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
I. Fastighetskostnader
I 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond
1968/69 Utgift ...................... 107 000
1969/70 Anslag ..................... 17 000
1970/71 Förslag .................... 17 000
För ersättning till slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond
beräknar jag medelsbehovet till 17 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 17 000 kr.
I 2. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond
1968/69 Utgift .................... 7 933 246
1969/70 Anslag .................... 37 000
1970/71 Förslag .................. 37 000
För ersättning till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond
beräknar jag medelsbehovet till 37 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 37 000 kr.
I 3. Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond
1968/69 Utgift .................. 194 406 838
1969/70 Anslag ................. 190 657 000
1970/71 Förslag ................. 205 165 000 I
I annat sammanhang denna dag anmäls förslag till stat för försvarets
fastighetsfond. I enlighet med vad som anförs där behövs sammanlagt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 147
220 160 000 kr. för att täcka fastighetsutgifterna under kasernbyggnaders
delfond av försvarets fastighetsfond. Av detta belopp avser 14 995 000 kr.
lokalkostnader för vissa staber och förvaltningar m. m. Medel härför tas upp
under anslag för de myndigheter som disponerar lokalerna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders
delfond för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 205 165 000 kr.
I 4. Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond
1968/69 Utgift ................... 75 898 105
1969/70 Anslag .................. 81 624 000
1970/71 Förslag .................. 82 050 000
I annat sammanhang denna dag anmäls förslag till stat för försvarets
fastighetsfond. Under hänvisning till vad som anförs där om ersättning till
befästningars delfond av fastighetsfonden hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars
delfond för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 82 050 000 kr.
I 5. Borttagande av pansarhinder m. m.
1968/69 Utgift ........ 325 992 Reservation....... 130 098
1969/70 Anslag........ 375 000
1970/71 Förslag....... 400 000
Från anslaget betalas vissa arbeten för att ta bort pansarhinder och andra
befästningar, som har visat sig vara till hinder för utbyggnad av bostadseller
industriområden m. m., samt för att på annan plats uppföra likvärdiga
befästningar som ersättning för de borttagna.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 410 000 (+ 35 000) kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Borttagande av pansarhinder m. in. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
148 Statsverkspropositionen år i970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
J. Viss materielanskaffning m. m.
J 1. Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar m. m.
1968/69 Utgift....... 2 352 335 Reservation ..... 3 300 458
1969/70 Anslag ...... 500 000
1970/71 Förslag ..... 1 000 000
Från anslaget betalas sådan studie- och utredningsverksamhet som är
nödvändig för att fullständigt kunna bedöma vissa större materielanskaffningar.
Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
J 2. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
1968/69 Utgift ........ 809 937 Reservation ..... 1 303 442
1969/70 Anslag........ 900 000
1970/71 Förslag....... 800 000
Från anslaget bestrids förskottsvis de utgifter för utredningar genom
experter och konsulter m. fl. som behövs för att upprätta förslag till byggnadsprogram
för byggnadsföretag vid försvaret. Förskottsvis betalas vidare
utredningar om förvärv och försäljning av mark för försvaret. När beslut
har fattats om att genomföra ett planerat projekt, förs som regel utbetalat
belopp åter till anslaget med anlitande av anvisade investeringsmedel eller
influtna försälj ningsmedel.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 800 000 (—-100 000) kr.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 149
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kr.
J 3. Fortifikatorisk forskningsverksamhet
1968/69 Utgift ........ 796 720 Reservation ........ 16 046
1969/70 Anslag........ 800 000
1970/71 Förslag....... 800 000
Från anslaget betalas forsknings- och utvecklingsarbete för fortifikatoriska
skyddsanordningar.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 825 000 (+ 25 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 800 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Fortifikatorisk forskningsverksamhet för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
J 4. Försvarsmedicinsk forskning
1968/69 Utgift ...... 3 648 6001 Reservation....... 601 274
1969/70 Anslag ..... 2 500 000
1970/71 Förslag..... 2 700 000
n 1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 27 660 kr.
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen har till uppgift att vara ett
rådgivande, sammanhållande och planerande organ för tillämpad försvarsmedicinsk
forskning. Delegationen skall främja sådan forskning och därmed
sammanhängande verksamhet genom att bevilja anslag, forskningsbidrag
och stipendier m. m.
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
Anslaget bör föras upp med 4 214 000 (+ 1 714 000) kr.
Av det begärda anslaget ryms endast 2 635 000 kr. inom den ram som
överbefälhavaren har angett för budgetåret 1970/71.
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Den behovsplan för försvarsmedicinsk forskning inom krigsmakten som
överbefälhavaren lade fram våren 1967 tar för perioden 1967/68—1973/74
upp ett medelsbehov om ca 3,3 milj. kr. för år i medelkostnadsläget för budgetåret
1966/67. I planen redovisas emellertid inte medelsbehovet för forskarutbildningsbefattningar,
resor, symposier, administration m. m. Tas hänsyn
härtill, kan skillnaden mellan nuvarande anslagsnivå och föreliggande
behov beräknas till ca 1,6 milj. kr.
De knappa resurserna har medfört att insatserna på flera väsentliga områden
har blivit helt otillräckliga. Huvuddelen av de aktuella projekten inom
dessa områden är till sin inriktning i princip oberoende av totalförsvarets
framtida utformning och har dessutom grundläggande betydelse för vårt
medicinska försvar. Delegationen anser därför att de snarast bör genomföras.
En bidragande orsak till den nuvarande situationen är att en stor del av
delegationens resurser i realiteten är bundna i förväg för fortsatt stöd åt
redan etablerade forskargrupper, bland vilka de till krigsmakten anknutna
är särskilt kostnadskrävande. Delegationen har med hänsyn till verksamhetens
betydelse aktivt bidragit till att bygga upp dessa grupper till nuvarande
storlek, men avsikten har från början varit att berörda myndigheter
skall ta över ansvaret när verksamheten har stabiliserats och fått fastare
former. De grupper som har fått en permanent karaktär är forskningsgrupperna
vid flygmedicinska institutionen i Malmslätt, militärapoteket och
militärmedicinska undersökningscentralen samt marinens forskningsgrupp
vid örlogsbas Ost och armémedicinska forskargruppen.
Ett anslag på 4,1 milj. kr. — med tillägg för löneomräkning till 1970 års
lönenivå — skulle göra det möjligt att i allt väsentligt hämta in den eftersläpning
som råder och att stödja forskningen på hittills eftersatta områden
samtidigt som nya behov kan beaktas. Om statsmakterna för över vissa av
lönekostnaderna inom de permanenta forskargrupperna till resp. myndigheter
i enlighet med försvarsgrenarnas och försvarets sjukvårdsstyrelses
tidigare anslagsäskanden kan det belopp som delegationen begär minskas
med motsvarande summa eller omkring 400 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,7 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka
att några utgifter för de permanenta forskargrupperna bestrids från andra
anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försvarsmedicinsk forskning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.
Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 151
J 5. Underhåll av sjukvårdsmateriel
1968/69 Utgift ...... 1 537 0391 Reservation ........ 561 077
1969/70 Anslag ..... 1 435 000
1970/71 Förslag..... 1 400 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas inredning av förråd för sjukvårdsmateriel, underhåll
och återanskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförbanden
samt inspektion och kontroll av sådana förnödenheter. Från anslaget
bestrids också utgifter för ADB-produktion för förrådsredovisningen samt
kurskostnader för utbildning av förvaltnings- och förrådspersonal.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 1 422 000 (— 13 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 35 000 kr.
2. Till följd av försöksverksamheten vid förband med särskild budget
minskar utgifterna vid övriga förband (— 13 000 kr.).
3. ADB-produktionen inom förrådsredovisningen ökar (+ 5 000 kr.).
4. Inkomsterna vid försäljning av materiel beräknas öka vilket minskar
behovet av anslagsmedel (—40 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1,4 milj. kr. I anslagsberäkningen ingår att
20 000 kr. anvisas under anslaget Armén: Förband med särskild budget
för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under
Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Underhåll av sjukvårdsmateriel för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.
J 6. Vissa signalförbindelser m. m.
1968/69 Utgift ...... 34 975 712 Reservation ____ 11 296 414
1969/70 Anslag..... 30 000 000
1970/71 Förslag ____ 29 000 000
Från anslaget betalas utbyggnad av signalförbindelser som är gemensamma
för krigsmakten.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången
av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
22 743 000 kr. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har beställningsbemyndiganden
lämnats till ett belopp av (40 000 000 + 30 000 000) 70 000 000 kr.
medan Kungl. Maj :t under samma budgetår har medgett förbrukning av
(35 000 000 + 30 000 000) 65 000 000 kr. under anslaget. Bemyndigandeskulden
den 30 juni 1970 blir således (22 743 000 + 70 000 000 — 65 000 000)
27 743 000 kr.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 29 (— 1) milj. kr.
För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande av
28 688 000 liv.
Departementsch ef en
Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till
statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Anslaget bör föras upp med 29 milj. kr. Jag föreslår för nästa budgetår
ett beställningsbemyndigande om 28,7 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar
av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en
kostnadsram av 28 700 000 kr.,
b) till Vissa signalförbindelser m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 29 000 000 kr.
J 7. Signalskyddsmateriel
1968/69 Utgift....... 1 967 947 Reservation ..... 1 964 079
1969/70 Anslag ...... 2 500 000
1970/71 Förslag ..... 2 400 000
Från anslaget betalas anskaffning av kryptomateriel m. m. till krigsmakten
enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 360 000 (— 140 000) kr.
Departementschefen
Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till
statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 153
handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Anslaget bör föras upp med 2,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Signalskyddsmateriel för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.
J 8. Anskaffning av fortifikatorisk materiel
1968/69 Utgift....... 2 999 911 Reservation ........ 32 675
1969/70 Anslag ...... 3 100 000
1970/71 Förslag ..... 4 000 000
Från anslaget betalas anskaffning av materiel för krigsutbyggnad av
befästningar, anskaffning av maskiner och formar för viss krigsproduktion
samt förrådshållning och vård av anskaffad materiel.
Fortifikations förvaltningen
Anslaget bör föras upp med 4 190 000 (+ 1 090 000) kr. Av ökningen avser
125 000 kr. prisomräkning.
Enligt en gemensam långsiktsplan för anskaffning av fortifikatorisk materiel
och materiel för byggnads- och reparationsberedskapen planeras omfattande
anskaffningar för byggnads- och reparationsberedskapen under
budgetåren 1972/73—1874/75. För att möjliggöra detta kommer för dessa
budgetår att begäras ökade medel för anskaffning av materiel för byggnadsoch
reparationsberedskapen samtidigt som en motsvarande minskning kommer
att föreslås under förevarande anslag. För budgetåret 1970/71 föreslås
enligt planen en minskning av anslaget Byggnads- och reparationsberedskapen:
Materiel och en motsvarande ökning av förevarande anslag.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Anskaffning av fortifikatorisk materiel för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kr.
J 9. Anskaffning av krigskartor
1968/69 Utgift....... 1 037 137 Reservation ........ 12 950
1969/70 Anslag ...... 1 350 000
1970/71 Förslag ..... 1 350 000
154 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Från anslaget betalas anskaffning m. m. av kartor för krigsbehovet och
för försvars- och arméstabernas löpande behov. Från anslaget betalas även
sådan anskaffning av kartor för fredsbruk som av ekonomiska eller praktiska
skäl bör göras centralt.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 350 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder arméchefens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Anskaffning av krigskartor för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 1 350 000 kr.
J 10. Årskostnader för industriell krigsberedskap
1968/69 Utgift ...................... 529 708
1969/70 Anslag ..................... 530 000
1970/71 Förslag .................... 530 000
Från anslaget betalas skötseln av försvarets materielverks beredskapsfabriker
med tillhörande produktionsutrustning.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 530 000 kr.
Departementschef en
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Årskostnader för industriell krigsberedskap för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kr.
J 11. Engångskostnader för industriell krigsberedskap
1968/69 Utgift....... 1 857 206 Reservation 7 573 276
1969/70 Anslag ...... 1410 000
1970/71 Förslag ..... 1 800 000
Från anslaget betalas investeringar i produktionsutrustningen för krigsproduktion
som planläggs av försvarets materielverk.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 155
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 760 000 (+ 1 350 000) kr. Ökningen beror
främst på att åtgärder för tillverkning av handvapenammunition bör koncentreras
till budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1,8 milj. kr. Jag har därvid räknat med att
föreslagna åtgärder för tillverkning av handvapenammunition skall vidtas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Engångskostnader för industriell krigsberedskap
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
1 800 000 kr.
J 12. Byggnads- och reparationsberedskapen: övningar m. m.
1968/69 Utgift ........ 468 616 Reservation ........80 946
1969/70 Anslag........ 550 000
1970/71 Förslag....... 550 000
Från anslaget betalas utbildning av och övningar med byggnads- och
reparationsberedskapens centrala och regionala stabsorgan samt dess arbetsorgan
och driftvärn. Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa chefer
och ställföreträdande chefer inom organisationen samt till viss biträdespersonal.
Slutligen belastas anslaget med övriga omkostnader för verksamheten.
Fortifikations förvaltningen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 550 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnads- och reparationsberedskapen: övningar
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kr.
J 13. Byggnads- och reparationsberedskapen: Materiel
1968/69 Utgift ...... 2 099 998 Reservation...... 5 595 794
1969/70 Anslag ...... 1 500 000
1970/71 Förslag...... 570 000
156 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Från anslaget betalas anskaffning, förrådshållning och underhåll av
maskiner och arbetsredskap som behövs för byggnads- och reparationsberedskapen.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 570 000 (—930 000) kr.
Enligt en långsiktsplan gemensam för anskaffning av fortifikatorisk
materiel och materiel för byggnads- och reparationsberedskapen planeras
stora anskaffningar för byggnads- och reparationsberedskapen under budgetåren
1972/73—-1974/75. För att möjliggöra sådana anskaffningar kommer
för dessa budgetår att begäras ökade medel under förevarande anslag samtidigt
som en motsvarande minskning kommer att föreslås under anslaget
till anskaffning av fortifikatorisk materiel. För budgetåret 1970/71 föreslås
enligt planen en minskning av förevarande anslag och en motsvarande
ökning av anslaget Anskaffning av fortifikatorisk materiel.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnads- och reparationsberedskapen: Materiel
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
570 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 157
K. Bidrag till frivilliga organisationer m. m.
K 1. Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. K 2. Lottaorganisationen K 3.
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig K 4. Frivilliga djursjukvården i krig
För innevarande budgetår har anslagen Frivilliga befälsutbildningsrörelsen
m. m., Lottaorganisationen, Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig och Frivilliga
djursjukvården i krig förts upp med 5 721 000, 2 472 000, 366 000
resp. 55 000 kr. Som jag nämnt i det föregående avses medel för bidrag till
det frivilliga skytteväsendet i fortsättningen inte utgå från anslag under
fjärde huvudtiteln. Med hänvisning till vad jag i övrigt har anfört tidigare
hemställer j ag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1970/71 beräkna
a) till Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. ett reservationsanslag
av 5 721 000 kr.,
b) till Lottaorganisationen ett reservationsanslag av
2 472 000 kr.,
c) till Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett reservationsanslag
av 366 000 kr.,
d) till Frivilliga djursjukvården i krig ett reservationsanslag
av 55 000 kr.
K 5. Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar
1968/69 Utgift ...................... 515 000
1969/70 Anslag ..................... 465 000
1970/71 Förslag .................... 515 000
Från anslaget utgår bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.
Centralförbundet Folk och Försvar
Anslaget bör föras upp med 515 000 (+ 50 000) kr.
Det stegrade intresset för de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna har
inneburit en större efterfrågan på informations- och studiemateriel, framför
allt från ungdomens sida.
Departementschefen
Jag biträder centralförbundets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 515 000 kr.
158 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
K 6. Understöd åt vissa föreningar m. m.
1968/69 Utgift ...................... 110 000
1969/70 Anslag...................... 110 000
1970/71 Förslag .................... 110 000
Från anslaget utgår bidrag dels till vissa föreningar och sällskap med militär
anknytning för att ge ut handlingar m. m., dels till att ge ut vissa tidskrifter
med militärt innehåll, dels till sammanslutningar av underofficerare
och underbefäl för hyra av lokaler, dels till Försvarets civila idrottsförbund.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 112 000 (+ 2 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 110 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Understöd åt vissa föreningar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 110 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 159
L. Övriga gemensamma ändamål
L 1. Familjebidrag
1968/69 Utgift ................... 61 615 284
1969/70 Anslag .................. 74 000 000
1970/71 Förslag .................. 71 000 000
Från anslaget betalas vissa ersättningar för att trygga försörjning m. m.
för de värnpliktigas anhöriga m. fl. under den tid de värnpliktiga fullgör
militärtjänstgöring eller vapenfri tjänst. Familjebidrag kan utgå som familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.
Från anslaget betalas också särskild hjälpverksamhet till förmån för de
värnpliktiga och deras familjer, m. m.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 76,5 (+ 2,5) milj. kr.
1. Genom ändring av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och
beräknade högre utgifter för vapenfria tjänstepliktiga m. m. ökar medelsbehovet
med 950 000 kr.
2. Med hänsyn till att bidrag numera får utgå även för ledighets- och utryckningsresor
utom Sverige och på grund av det alltmer uttalade behovet av
hjälp till anhöriga till värnpliktiga under grundutbildning ökar behovet
av medel för särskild hjälpverksamhet till förmån för värnpliktiga och deras
familjer med 50 000 kr.
3. Skillnaden mellan den ram för anslaget som har angetts av överbefälhavaren
(76,5 milj. kr.) och det medelsbehov för anslaget som försvarets
civilförvaltning har beräknat enligt 1. och 2. (75 milj. kr.) föreslås användas
till utvidgad bidragsgivning i fråga om bostadsbidrag till ensamstående
värnpliktiga under grundutbildning, bl. a. genom en ytterligare försiktig
uppmjukning av de nuvarande bedömningsgrunderna (+ 1 500 000 kr.).
Försvarets personalvårdsnämnd tillstyrker framställningen från försvarets
civilförvaltning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 71 milj. kr. Jag har därvid räknat med omkring
16,3 milj. tjänstgöringsdagar för grundutbildning m. m. och omkring
2,4 milj. tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning m. m. Medel har i enlighet
med civilförvaltningens förslag beräknats för ökad särskild hjälp
-
160 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
verksamhet till förmån för värnpliktiga och deras familjer och för ökad
utgivning av bostadsbidrag till ensamstående värnpliktiga under grundutbildning
(2 och 3).
Som jag har anfört under Ramberäkningar m. m. kommer medel för
vapenfria tjänstepliktiga i fortsättningen att anvisas under elfte huvudtiteln.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Familjebidrag för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 71 000 000 kr.
L 2. Inskrivningskostnader
1968/69 Utgift .................... 3 273 199»
1969/70 Anslag .................. 2 850 000
1970/71 Förslag .................. 3 150 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med inskrivningen av
värnpliktiga.
Värnpliktsverket
Anslaget bör föras upp med 2 899 000 (+49 000) kr. Ökningen avser
prisomräkning in. m.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 150 000 kr. Jag har därvid beräknat medel
för skärmbildsundersökningar av värnpliktiga i samband med inskrivningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inskrivningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 150 000 kr.
L 3. Vissa specialundersökningar m. m.
1968/69 Utgift ...................... 507 894
1969/70 Anslag ..................... 615 000
1970/71 Förslag .................... 590 000
Från anslaget bestrids vissa utgifter för medicinska specialundersökningar
av personal, bl. a. blodgrupp sbestämningar, skärmbildsundersökningar
och militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 615 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 161
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 590 000 kr. Jag har därvid räknat med att
medel för skärmbildsundersökningar av värnpliktiga i fortsättningen skall
anvisas under anslaget Inskrivningskostnader. Skärmbildsundersökningar
som övergångsvis måste utföras på annan plats än inskrivningscentral bör
dock betalas från förevarande anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Vissa specialundersökningar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr.
L 4. Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.
1968/69 Utgift ................... 20 770 7271
1969/70 Anslag .................. 33 000 000
1970/71 Förslag ................. 31 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för resor och traktamenten för värnpliktiga
i samband med militärtjänstgöring och vapenfri tjänst, för följebefäl i
samband med värnpliktsresor samt för medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer
i samband med frivillig tjänstgöring vid krigsmakten m. m.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 32 (—1) milj. kr. Medelsbehovet för reseersättningar
till värnpliktiga m. fl. beräknas till sammanlagt 34 milj. kr.,
vilket innebär en minskning med 1 milj. kr. jämfört med vad som bär
beräknats för innevarande budgetår. Minskningen är motiverad av belastningen
under budgetåret 1968/69. Av beloppet 34 milj. kr. bör 32 milj. kr.
anvisas under detta anslag och återstående 2 milj. kr fördelas på försvarsgrenarnas
anslag till förband med särskild budget.
Departementschefen
Medelsbehovet för reseersättningar till värnpliktiga m. fl. beräknar jag
till 34,5 milj. kr. Erforderliga medel bör anvisas med 31 milj. kr. under
detta anslag. Under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild
budget har 3,5 milj. kr. beräknats för samma ändamål. I sistnämnda belopp
ingår medel för den utökning av försöken med verksamhetsplanering och
resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m. Som jag har anfört tidigare kommer medel för vapenfria tjänstepliktiga
i fortsättningen att anvisas under elfte huvudtiteln.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 000 kr.
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
162 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
L 5. Vissa hälsovårdsåtgärder m. m.
1968/69 Utgift ...................... 219 741
1969/70 Anslag ..................... 180 000
1970/71 Förslag .................... 215 000
Från anslaget bestrids utgifter för bekämpning och utrotning av skadedjur,
undersökningar av vattentäkter m. in. samt viss upplysningsverksamhet.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 215 000 (+ 35 000) kr.
1. Hälsovårdsupplysning, särskilda undersökningar och vidareutbildning
av krigsmaktens hälsovårdsinspektörer måste fortlöpande ökas ut på grund
av förändringar i hälsovårdens medel och metoder (+ 10 000 kr.).
2. DDT-preparat får inte användas efter den 30 juni 1970. Andra bekämpningsmedel
måste därför utnyttjas, vilket blir dyrare (+ 15 000 kr.).
3. Vattentäktsövervakningen och vattenreningen blir alltmer betydelsefull
från hygienisk synpunkt. Antalet analyser måste därför ökas (+ 10 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder sjukvårdsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Vissa hälsovårdsåtgärder m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kr.
L 6. Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m.
1968/69 Utgift .................... 2 561 2941
1969/70 Anslag ................... 2 600 000
1970/71 Förslag .................. 4 100 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget betalas ersättningar med anledning av skador vid militär
verksamhet. Ersättningarna utgår på grund av betalningsskyldighet, som
har fastställts av domstol med stöd av allmänna skadeståndsregler, eller enligt
åtagande genom beslut i administrativ ordning. Vidare utgår från anslaget
gottgörelse för skador till följd av förbud mot bebyggelse till hinder för
försvaret m.m. enligt byggnadslagen (1947:385) samt ersättningar för intrång
i fiske enligt kungörelsen (1964: 811) om ersättning för intrång i fiske
till följd av militär verksamhet eller efter Kungl. Maj :ts bestämmande i varje
särskilt fall. Fr. o. m. år 1970 betalas från anslaget kostnader enligt kungörelsen
om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga, vapenfria tjänste
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 163
pliktiga och vissa civilförsvarspliktiga som skadas under tjänstgöring (jfr
prop. 1969: 154, 2LU 89, rskr 408). .;
Försvarets civilförvaltning
Med hänsyn till belastningen bör anslaget föras upp med 2 500 000
( — 100 000) kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4,1 milj. kr. Jag har därvid beaktat de ökade
kostnader som kan uppkomma på grund av det särskilda olycksfallsskyddet
för värnpliktiga m. fl. För budgetåret 1970/71 har dessa kostnader uppskattats
till 1,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 4 100 000 kr.
L 7. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
m. m.
1968/69 Utgift ................... 17 365 298
1969/70 Anslag .................. 17 700 000
1970/71 Förslag .................. 17 500 000
Från anslaget utgår ersättning enligt förordningarna (1927:234 och
1950: 261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring
(ändrade senast 1948: 424 resp. 1967: 918) m. fl. författningar.
Riksförsäkringsverket
Anslaget bör föras upp med 18 000 000 (+ 300 000) kr.
1. Med hänsyn till belastningen kan anslaget minskas med 200 000 kr.
2. Basbeloppet har den 1 augusti 1969 höjts från 5 800 till 6 000 kr. Höjningen
beräknas medföra en kostnadsökning av 500 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 17,5 milj. kr. Jag har därvid inte beaktat höjningen
av basbeloppet den 1 augusti 1969, eftersom anslaget beräknas i
prisläge maj 1969.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 17 500 000 kr.
164 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
L 8. Omskolning av i militärtjänst skadade
1968/69 Utgift ...................... 80 783
1969/70 Anslag ..................... 100 000
1970/71 Förslag .................... 100 000
Från anslaget betalas utbildningsbidrag m. m. till personer som har skadats
i militärtjänst och bereds arbetsvärd genom arbetsmarknadsstyrelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 100 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Omskolning av i militärtjänst skadade för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
L 9. Vidareutbildning av viss civil personal
1968/69 Utgift........ 464 652 Reservation....... 250 182
1969/70 Anslag ...... 530 000
1970/71 Förslag ...... 530 000
Från anslaget bestrids utgifter för vidareutbildning av civil personal vid
staber, förvaltningar och institutioner inom krigsmakten.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 530 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till försvarets behov av kvalificerad personal är det angeläget
att möjligheterna till vidareutbildning tas till vara. Det är därför viktigt att
planläggningen av den civila personalens vidareutbildning sker på sadant
sätt att anvisade medel utnyttjas på bästa sätt.
Jag biträder civilförvaltningens förslag till medelsanvisning för nästa
budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vidareutbildning av viss civil personal för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 530 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 165
L 10. Arbetarskydd
1968/69 Utgift ........ 106 093 Reservation ........ 89 802
1969/70 Anslag........ 140 000
1970/71 Förslag....... 140 000
Från anslaget bestrids utgifter dels för studiebesök och kurser i arbetarskydd,
dels för materiel för information om arbetarskydd.
Försvarets centrala arbetarskyddsnämnd
Anslaget bör föras upp med 150 000 (+ 10 000) kr. ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 140 000 kr. I anslagsberäkningen ingår att
5 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med särskild budget för
att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken med verksamhetsplanering
och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat under Ramberäkningar
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Arbetarskydd för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 140 000 kr.
L 11. Förslagsverksamhet
1968/69 Utgift ...................... 100 437
1969/70 Anslag ..................... 100 000
1970/71 Förslag .................... 100 000
Från anslaget utgår vissa belöningar till personal som är anställd inom
krigsmakten eller vid flygtekniska försöksanstalten samt till värnpliktiga
för förslag till förbättrade drifts- och utbildningsmetoder.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 100 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 100 000 kr. I anslagsberäkningen
ingår att 5 000 kr. beräknas under anslaget Armén: Förband med
särskild budget för att täcka medelsbehovet för den utökning av försöken
med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har redovisat
under Ramberäkningar m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förslagsverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kr.
166 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
L 12. Försvarsupplysning
1968/69 Utgift ........ 386 6671 Reservation....... 213 966
1969/70 Anslag....... 377 000'''' :
1970/71 Förslag ...... 637 000
1 Härtill koiximer utgift under anslaget Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för presstjänst m. m. vid försvarsstaben,
för bidrag till försvarsupplysning genom enskilda organisationer, utställningar
m. m., för upplysningsfilm och för utgivande av tidskrifterna Marinnytt
och Flygvapennytt samt utgifter för totalförsvarets upplysningsnämnds
verksamhet.
Överbefälhavaren
Anslaget bör föras upp med 395 000 kr.
Medel till totalförsvarets upplysningsnämnd bör beräknas under ett särskilt
anslag.
Totalförsvarets upplysningsnämnd
För sin verksamhet beräknar nämnden 470 000 (+ 435 000) kr. Medlen
avses bl. a. för att i rikstelefonkatalogen publicera en förkortad version av
broschyren »Om kriget kommer» samt för utökad utbildningsverksamhet på
temat »Argument för försvaret idag» för bl. a. de frivilliga försvarsorganisationernas
personal.
Departementschefen
Jag biträder förslaget att i telefonkatalogen publicera en förkortad version
av broschyren »Om kriget kommer». Anslaget bör liksom hittills avses även
för upplysningsnämndens verksamhet. Det bör föras upp med 637 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarsupplysning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 637 000 kr.
L 13. Publikations- och blankettryck
1968/69 Utgift ....... .. ........... 4 597 7351
1969/70 Anslag ................... 4 725 000
1970/71 Förslag .................. 4 825 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Arméstaben
Från anslaget betalas tryckning av publikationer och blanketter för försvaret.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 167
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 4 770 000 (+45 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4 825 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Publikations- och blankettryck för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 825 000 kr.
L It. Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken
1968/69 Utgift .................... 2 900 000i
1969/70 Anslag .................... 3 200 000»
1970/71 Förslag .................. 3 300 000
1 Anslaget bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk
Enligt de bestämmelser som Kungl. Maj :t har utfärdat den 9 juni 1944
angående förvaltningen av fabriksverkens fond skall ersättning till fonden
för s. k. beredskapskostnader utgå från ett särskilt anslag på driftbudgeten.
I den stat som Kungl. Maj :t har fastställt för innevarande budgetår avses 2,2
milj. kr. för att täcka fasta kostnader på vissa produktionsavdelningar,
150 000 kr. för förråds- och underhållskostnader m. m. för undanställda
maskiner, 650 000 kr. för att täcka kostnaderna för en ammunitionsreservfabrik
och 200 000 kr. för att täcka kostnader för krigsplanläggning m. m.
Försvarets fabriksverk
Anslaget bör föras upp med 3 300 000 (+ 100 000) kr.
Departementschefen
Försvarets fabriksverk kallas fr. o. m. den 1 januari 1970 förenade fabriksverken.
Anslaget Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk bör i fortsättningen benämnas Beredskapskostnader vid förenade
fabriksverken.
Riksdagens revisorer har undersökt hur beredskapskostnaderna vid förenade
fabriksverken bestrids. Revisorerna anser att skäl föreligger för att
fabriksverken och industrier i fortsättningen skall få behovet av beredskapsmedel
tillgodosett genom bidrag från ett gemensamt anslag som står till försvarets
materielverks förfogande. Kungl. Maj:t har uppdragit åt försvarets
rationaliseringsinstitut att närmare utreda frågan.
Anslaget bör föras upp med 3,3 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken
168 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000
kr.
L 15. Ersättning för automobilskatt
1968/69 Utgift ................... 13 757 010
1969/70 Anslag .................. 14 000 000
1970/71 Förslag ................. 15 300 000
Från anslaget betalas ersättning för automobilskatt för krigsmaktens fordon.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 14 960 000 (+ 960 000) kr.
Ersättningen skall grundas på de skattebelopp som kommer att gälla för
kalenderåret 1970 samt fordonstillgången under samma år och kan därför
inte detaljberäknas förrän i januari 1971.
I prop. 1969:45 och 1969: 165 har förslag lagts fram om traktorbeskattning
fr. o. m. den 1 januari 1970. Ersättning för traktorskatt har beräknats
till 610 000 kr. Detta belopp ingår inte i den föreslagna medelstilldelningen.
Om ersättning för traktorskatt skall erläggas, förutsätter materielverket att
särskilda medel tilldelas för detta ändamål.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 15,3 milj. kr. Jag har därvid räknat med att
ersättning för traktorskatt skall betalas från förevarande anslag fr. o. m.
den 1 januari 1970.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för automobilskatt för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 15 300 000 kr.
L 16. Ersättning för rustning och rotering
1968/69 Utgift ........................ 4 629
1969/70 Anslag ....................... 5 000
1970/71 Förslag ...................... 5 000
Från anslaget betalas ersättning för rustnings- eller roteringsbesvär som
åvilar vissa alltjämt effektiva rusthåll och rotar.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp, 5 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning för rustning och rotering för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 169
L 17. Täckande av vissa medelsbrister
Från anslaget utgår medel för att täcka vissa medelsbrister, som försvarets
civilförvaltning i sina räkenskaper har redovisat som propriebalanser.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 30 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder civilförvaltningens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Täckande av vissa medelsbrister för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.
1968/69 Utgift .
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
6 972
30 000
30 000
6* —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
170 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
M. Flygtekniska försöksanstalten
M 1. Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet
1968/69 Utgift .................. 11 154 8001
1969/70 Anslag .................. 9 400 000
1970/71 Förslag.................. 12 200 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 88 155 kr.
Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av
flygtekniken inom landet. Det åligger anstalten att mot ersättning bedriva
flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa utvecklingen av
den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande ställning på detta
område samt att systematiskt samla, ordna, bearbeta och offentliggöra
forskningsresultat och andra rön inom dess verksamhetsområde.
Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen,
främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär. Den ekonomiska
ramen för den egna forskningen utgörs i stort sett av de medel
som anvisas från anslaget Bidrag till flygteknisk forskning.
Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar, nämligen
aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mättekniska av
-
delningen och driftavdelningen. |
|||
1969/70 |
Beräknad ändrirg 1970/71 |
||
Flygtekniska försöksanstalten |
Dep.chefen |
||
Personal Handläggande personal.............. |
111 |
+ 3 |
+ 3 |
Övrig personal...................... |
106 |
— |
|
217 |
+ 3 |
+ 3 |
|
Anslag Avlöningar......................... |
8 205 000 |
+1 365 000 |
+ 1250 000 |
Sjukvård........................... Reseersättningar.................... |
25 000 |
+ 40 000 |
+ 40 000 |
Därav utrikes resor.................... |
75 000 |
— |
— |
Lokalkostnader..................... |
1 835 000 |
— 405 000 |
— 405 000 |
Expenser.......................... Anskaffning och underhåll av försöks- |
532 000 |
4- 660 000 |
+ 600 000 + 100 000 |
och verkstadsutrustning m. m....... |
1 100 000 |
4- ioo ooo |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 171
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Flygtekniska Dep.chefen
försöksanstalten
Avgifter för deltagande i fortbildnings -
kurser ........................... 5 000 — —
Frakter och transporter.............. 30 000 — 2 000 — 2 000
Lönekostnadspålägg................. 1 858 000 -f 342 000 -j- 317 000
13 700 000 +2 100 000 -f 1 900 000
Avgår:
Bidrag till flygteknisk forskning....... 4 300 000 + 700 0001 + 900 0002
9 400 000 -j-2 800 000 -f 2 800 000
1 Bidraget beräknas för budgetåret 1970/71 utgå med (4 300 000—700 000) 3 600 000 kr.
2 Bidraget beräknas för budgetåret 1970/71 utgå med (4 300 000—900 000) 3 400 000 kr.
Flygtekniska försöksanstalten
1. Löne- och prisomräkning in. in. 931 000 kr.
2. Uppdragsverksamheten har ökat. Viss personal har därför måst nyanställas
(+ 750 000 kr.).
3. Nya aktiviteter kräver till en början att konsulter anlitas i viss utsträckning
(+ 100 000 kr.).
4. Försöksanstaltens förbrukning av elektricitet och vatten för lokalerna
uppgår normalt till endast 50 000 kr. för budgetår eller ca 12 % av kostnaden
för den totala el- och vattenförbrukningen. Med anledning härav bör 316 000
kr. föras över från lokalkostnader till expenser.
5. Den ökande verksamheten motiverar viss uppräkning av anslagsposterna
Reseersättningar (+ 35 000 kr.) och Expenser (+ 284 000 kr.).
Departementschefen
Som framgår av sammanställningen beräknar jag flygtekniska försöksanstaltens
medelsbehov för budgetåret 1970/71 till 15,6 milj. kr. Verksamheten
finansieras i huvudsak genom inkomster från uppdragsverksamheten,
som jag för nästa budgetår beräknar till 12,2 milj. kr. Behovet av egen
forskning täcks genom anslaget Bidrag till flygteknisk forskning. Detta anslag,
från vilket bestrids även visst bidrag till lönekostnadspålägg och lokalhyror,
beräknar jag i det följande till 3,4 milj. kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
12,2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
12 200 000 kr.
M 2. Bidrag till flygteknisk forskning
1968/69 Utgift ...... 6 964 Reservation ...... 1 549 210
1969/70 Anslag ...... 4 300 000
1970/71 Förslag ..... 3 400 000
172 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anslaget avses täcka dels flygtekniska försöksanstaltens behov av egen,
främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär, dels viss
del av anstaltens lokalkostnader och lönelcostnadspålägg.
Flygtekniska försöksanstalten
Anslaget bör föras upp med 3 600 000 (—- 700 000) kr.
Eftersom övriga forskningsanslag inom riksstaten fr. o. in. den 1 juli 1969
har räknats upp med belopp motsvarande beräknade komplementkostnader,
bär kompensation härför och för de sedan den 1 juli 1967 inträffade prisoch
löneförändringarna beräknats. Av uppräkningen hänför sig 450 000 kr.
till komplementkostnader och 150 000 kr. till pris- och löneomräkning
(+ 600 000 kr.).
Bidraget till komplementkostnader skall (prop. 1969: 1 bil. 6 s. 185, SU 4,
rskr 4) successivt minskas, så att anslaget senast budgetåret 1972/73 har
återförts till sin tidigare nivå.
Departementschefen
Anslaget Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet har liksom
innevarande budgetår förts upp med ett belopp som svarar mot försöksanstaltens
beräknade inkomster av uppdragsverksamhet (jfr prop. 1969: 1 bil.
6 s. 185). Med hänvisning till vad jag har anfört under nämnda anslag beräknar
jag bidraget till flygteknisk forskning för budgetåret 1970/71 till 3,4
milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
173
N. Civilförsvaret m. m.
N 1. Civilförsvarsstyrelsen
1968/69 Utgift1 ................... 8 308 5102
1969/70 Anslag .....,............. 9 844 000
1970/71 Förslag ................. 10 256 000
1 Anslagen Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar och Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 62 936 kr.
Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret.
Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen är
eu generaldirektör. Inom verket finns en stab, ett sekretariat för studier och
långsiktsplanering, fem byråer, nämligen planeringsbyrån, utrustningsbyrån,
kanslibyrån, tekniska byrån och utbildningsbyrån, en civilförsvarsöverläkare
och en militärassistent. Dessutom finns personal för handläggning
av ärenden som rör kommunal beredskap.
Medel för utbildningsbyrån beräknas under anslaget till statens civilförsvarsskolor.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Civilförsvars- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Handläggande personal.............. |
81 |
+ 2 |
— |
Övrig personal...................... |
82 |
+ 3 |
''— |
Anslag Utgifter: |
163 |
+ 5 |
|
Avlöningar......................... |
6 784 000 |
+ 743 000 |
+394 000 |
Sjukvård........................... |
45 000 |
— |
— |
Reseersättningar.................... |
348 000 |
+ 67 000 |
+ 25 000 |
Därav utrikes resor.................... |
40 000 |
- '' |
'' _ |
Lokalkostnader..................... |
837 000 |
— 34 000 |
— 34 000 |
Expenser.......................... |
1 815 000 |
-f- 22 000 |
+ 22 000 |
Därav engångsutgifter................. |
45 000 |
— 29 000 |
— 29 000 |
Information och upplysning.......... |
20 000 |
+ 149 000 |
: + 5 000 |
Skadeersättningar.............. |
10 000 |
— |
, — |
9 859 000 |
+ 947 000 |
+412 000 |
|
Uppbördsmedel: |
|||
Inkomster av försålda tryckalster..... |
15 000 |
— |
— |
9 8 44 000 |
+ 947 000 |
+412 000 |
174 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Civilförsvarsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 227 040 kr.
2. Civilförsvarsstyrelsen har undersökt förutsättningarna att koncentrera
utbildnings- och övningsverksamheten till färre enheter och samordna denna
verksamhet med materiel- och förrådsverksamheten. Viss försöksverksamhet
föreslås bli förlagd till Revingeby. Verksamheten kräver extra tjänster för en
förrådsförvaltare, två verkmästare och en förrådsmästare.
För vissa samordningsuppgifter som för närvarande åvilar generaldirektören
och dennes ställföreträdare föreslås, att en tjänst för avdelningschef
inrättas.
För att kunna fullgöra ålagda arbetsuppgifter behöver styrelsen temporärt
viss arbetskraftsförstärkning i form av konsultmedverkan (+ 373 960
kr.).
3. Ytterligare medel behövs för resor i samband med utökad studieverksamhet
för civilförsvarets nya planeringssystem, utökad rationaliseringsverksamhet
och en större övning för bl. a. krigsplacerad informationspersonal
vid civilförsvarsstyrelsen. Härtill kommer resor för förrådsverksamheten
i Revingeby (+ 67 000 kr.).
4. För vissa tillkommande ADB-rutiner och anskaffning av magnetband
begärs ytterligare 120 000 kr. och för publicering av anvisningar för den
kommunala beredskapsplanläggningen ytterligare 10 000 kr. (+ 130 000 kr.).
5. För information och upplysning behövs ytterligare medel, nämligen
9 000 kr. för anskaffning av fyra utställningspaket, 30 000 kr. för studiemateriel
om civilförsvaret för grundskolan och 110 000 kr. för inspelning
av film (+ 149 000 kr.).
Om medel för inspelning av film anvisas under förevarande anslag, kan
anslaget Civilförsvarsfilm utgå.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
10 256 000 kr. Jag har därvid beräknat 210 000 kr. till ersättningar för konsultuppdrag
(2). Till frågorna om personal till förrådsverksamheten och inspelning
av film återkommer jag under anslagen till förvaring och underhåll
av civilförsvarsmateriel m. m. resp. civilförsvarsfilm. Jag kan inte biträda
förslaget om att inrätta en tjänst för avdelningschef i styrelsen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 10 256 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 175
N 2. Statens civilförsvarsskolor
1968/69 Utgift1 .................. 9 002 8492
1969/70 Anslag .................. 11 172 000
1970/71 Förslag ................. 11 431 000
1 Anslagen Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar och Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 103 419 kr.
Statens civilförsvarsskolor, som omfattar civilförsvarsskolan i Rosersberg
och tre fältskolor, ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå. Utbildningsbyrån
förestås av en utbildningschef. Vid skolorna utbildas befäl i civilförsvarets
kårer och personal i de särskilda undsättningskårerna.
Personal
Handläggande personal .............
Lärarpersonal ....................
Övrig personal.....................
Anslag
Utgifter:
Avlöningar.........................
Sjukvård...........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor....................
Lokalkostnader.....................
Expenser..........................
Därav engångsutgifter.................
Övriga utgifter
a) Mark- och vägunderhåll.........
b) Inköp och underhåll av inventarier
för utbildningsändamål......
c) Anskaffning och underhåll av ut
bildningsanordningar
och utbildningsmateriel.
.................
d) Mathållning vid Rosersbergsskolan
e) Kost och logi m. m. enligt avtal
för verksamheten vid fältskolorna
f) Driftkostnader för fordon m. m...
g) Information till civilförsvarsbefäl
h) Diverse utgifter................
Uppbördsmedel:
Tillhandahållna förnödenheter m. m. . .
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
12 77 101 190 |
Civilförsvars- styrelsen + 2 +27 |
Dep.chefen + 3 + 3 |
||
6 065 000 |
+ 1 204 000 |
+ 1 031 000 |
||
14 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
500 000 4 000 |
+ |
164 000 |
+ |
50 000 |
840 000 |
+ |
463 000 |
+ |
463 000 |
646 000 |
— |
426 000 |
—- |
426 000 |
— |
+ |
2 000 |
+ |
2 000 |
105 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
230 000 |
+ |
95 000 |
+ |
35 000 |
2 050 000 |
+ |
871 000 |
810 000 |
|
365 000 |
+ |
122 000 |
+ |
122 000 |
1 520 000 |
+ |
36 000 |
+ |
36 000 |
277 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 000 |
100 000 |
+ |
20 000 |
+ |
10 000 |
268 000 |
+ |
34 000 |
+ |
10 000 |
12 980 000 |
+2 595 000 |
+ |
533 000 |
|
1 808 000 |
— |
274 000 |
— |
274 000 |
11 172 000 |
+2 321 000 |
+ |
259 000 |
176 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsen räknar under 1970/71 med ca 11 000 elever vid central
utbildning och 15 700 elever vid lokal utbildning, vilket innebär en sammanlagd
minskning i förhållande till 1969/70 med 4 900 elever. I den centrala
utbildningen ingår bl. a. 2 800 elever från södra delen av landet som föreslås
bli försöksvis utbildade i Revingeby i stället för lokalt.
Civilförsvarsstyrelsen har undersökt förutsättningarna för att koncentrera
utbildnings- och övningsverksamheten inom civilförsvaret till färre enheter
och att samordna denna verksamhet med materieltjänsten. Styrelsen föreslår
att försöksverksamhet med detta syfte äger rum under budgetåret 1970/71.
Försöket bör förläggas till Revingeby och omfatta utbildnings- och förrådsverksamheten
i Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus
län. För att genomföra förslaget krävs ytterligare personal samt viss upprustning
av byggnader och övningsanordningar.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 414 000 kr.
2. För att biträda vid utbildningsplaneringen behövs en byråinspektör. Vid
den fasta maskinanläggningen vid Rosersberg bör inrättas tjänster för en maskinchef,
eu maskinförman och en förste reparatör. Befintliga tjänster som
förste maskinist och en reparatör kan härvid utgå. I samband med att en ny
garage- och verkstadsbyggnad har tagits i bruk behövs en tekniker som biträde
till verkstadschefen. För handläggning av vissa ärenden beträffande
vapenfria tj änstepliktiga behövs ett kontorsbiträde. Genom utökning av befälsskolans
förläggningsmöjligheter behövs ytterligare ett ekonomibiträde
(+ 145 000 kr.).
För utbildning av teletekniker behövs ytterligare en tjänst för civilförsvarslärare.
Anläggningen i Revingeby blir klar att delvis tas i bruk budgetåret 1970/71.
För verksamheten behövs en skolföreståndare, sex civilförsvarslärare, en
kamrer, en byråassistent, en assistent, en kansliskrivare, tre kontorister, en
expeditionsvakt och sex ekonomibiträden (+ 612 000 kr.).
3. Utgifterna för sjukvård är beräknade med hänsyn till begärda nya
tjänster och till belastningen 1968/69 (+ 3 000 kr.).
4. Medelsbehovet för reseersättningar stiger med hänsyn till ökad övningsverksamhet
och begärda nya tjänster (+ 164 000 kr.).
5.1 Rosersberg tillkommer en ny förläggningsbyggnad för vilken lokalhyra
debiteras med 85 000 kr. För lokalkostnader i Revingeby behövs 60 000 kr.
(+ 145 000 kr.).
6. För driften av Revingeby behövs ökade medel till expenser (+ 34 000
kr.).
7. För kompletteringar och underhåll av inventarier för utbildningsändamål
beräknas 91 000 kr., för inventarier till ny förläggningsbyggnad
i Rosersberg 60 000 kr. och till anläggningen Revingeby 174 000 kr.
(+ 93 000 kr.).
8. För nyanskaffning av utbildningsanordningar och utbildningsmateriel
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 177
beräknas 1 739 000 kr., varav för Revingeby 1 576 500 kr. För projektering
av ytterligare en anläggning behövs 100 000 kr. Till förbrukningsmateriel
och underhåll av anordningar och materiel för utbildningen beräknas
1 182 000 kr., varav för Revingeby 224 000 kr. (+ 848 000 kr.).
9. Beloppet för mathållningen vid Rosersbergsskolan bör ökas med 108 000
kr. Motsvarande belopp tas upp som inkomst under Uppbördsmedel.
10. På grund av driften vid Revingeby bör posten till diverse utgifter ökas
(+ 29 000 kr.).
Departementsch ef en
Jag räknar med att utbildningsvolymen under budgetåret 1970/71 blir
något mindre än under budgetåret 1969/70. Den centralt bedrivna utbildningen
vid civilförsvarsskolorna beräknas omfatta 8 200 personer. Till detta
kommer försöksvis centralt anordnad utbildning av 2 800 personer vid utbildningsanläggningen
i Revingeby. Den lokalt anordnade utbildningen, för
vilken medel beräknas under anslaget Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning
m. m., omfattar ca 16 000 personer.
Civilförsvarsstyrelsen har begärt att få företa vissa försök med en ändrad
utbildnings- och förrådsorganisation för att utröna möjligheterna att få
högre effekt av utbildningen och rationalisera materielhanteringen i anslutning
härtill. Försöksverksamheten innebär i första hand att den lokala utbildning
av manskapspersonal som länsstyrelserna nu bedriver förs samman
till i princip en enda anläggning inom ett försöksområde. I anslutning
härtill lokaliseras lämpligt avvägda förrådsenheter till försöksanläggningen.
Försöksverksamheten leds centralt av civilförsvarsstyrelsen. De berörda
länen är Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.
För ändamålet används utbildningsanläggningen i Revingeby, som nyligen
har försetts med moderna utbildnings- och övningsanordningar och som
med begränsade kompletteringar kan ställas i ordning för försöksverksamheten.
Jag har inte något att erinra mot civilförsvarsstyrelsens förslag beträffande
försöksverksamhet med en ändrad utbildningsorganisation. Jag beräknar
för nästa budgetår under detta anslag medel för personal, 500 000
kr., samt för kost och logi m. m. i samband med försöksverksamheten. De
kompletterande anordningar som behövs vid utbildningsanläggningen i Revingeby
behandlas under anslaget Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning
m. m. Till frågan om förrådsverksamheten i anslutning till försöken
återkommer jag under anslaget Förvaring och underhåll av civiförsvarsmatcriel
m. m. I fråga om försöksverksamheten torde jag senare få återkomma
till Kungl. Maj :t.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
It 431 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en verkstadsförman
som biträde åt verkstadschefen, ett ekonomibiträde samt en maskinchef,
en maskinförman och en förste reparatör vid maskinanläggningen
178 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
i Roser sberg. Befintliga tjänster för en förste maskinist och en reparatör
kan samtidigt utgå.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens civilförsvarsskolor för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 11 431 000 kr.
N 3. Avlöningar till civilförsvarspliktiga in. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 8 milj. kr. Med hänvisning
till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Avlöningar
till civilförsvarspliktiga m. m. för budgetåret 1970/71
beräkna ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
N 4. Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.
1968/69 Utgift ................... 8 868 460
1969/70 Anslag .................. 10 551 000
1970/71 Förslag .................. 8 698 000
Från anslaget bestrids utgifter för den lokala utbildnings- och övningsverksamheten
i länen. Vidare bestrids utgifter i samband med skolundervisning
i olycksfallsvård och brandskydd. Slutligen betalas bidrag till självskyddsutbildning
och till vissa frivilliga organisationer.
Utgifter:
1. Lokal utbildnings- och övningsverksamhet
a)
Utbildning i länen.............
b) Övningar i länen...............
c) Iordningställande av övningsfält
d) Underhåll och drift av övnings
anläggningar.
.................
2. Kostnader för instruktörsarvoden
och förbrukningsmateriel vid skolundervisning
i olycksfallsvård och
brandskydd m. m................
3. Bidrag till självskyddsutbildning. . .
4. Bidrag till vissa frivilliga organisationer.
..........................
Uppbördsmedel:
Inkomst av verkskyddsutbildning m. m.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 styrelsen |
|
4 390 000 2 644 000 1 300 000 |
—1 195 000 |
—1 200 000 — 370 000 — 500 000 |
725 000 |
— 29 000 |
— 29 000 |
500 000 1 800 000 |
+ 200 000 |
+ 30 000 + 200 000 |
399 000 |
-f 161 000 |
4- 16 000 |
11 758 000 |
—2 555 000 |
—1 853 000 |
1 207 000 |
— 113 000 |
— |
10 551 000 |
—2 442 000 |
—1 853 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 179
C.ivilförsvarsstyrelsen
1 a) Den lokala utbildningen i länen, utom den del som avses förläggas
till civilförsvarsskolan i Revingeby, beräknas under budgetåret 1970/71 omfatta
42 100 elevdagar och 160 200 elevtimmar för det allmänna civilförsvarets
personal samt 11 800 elevdagar och 59 600 elevtimmar för personal i
verkskyddet.
Kostnaderna för utbildningen i länen (inkl. kostnader för verkskyddsutbildningen)
uppgår till 2 469 000 kr. För centralt upphandlad materiel för den
lokala utbildningen behövs 565 000 kr., varav 94 000 kr. avser materiel för
verkskyddsutbildningen. För utbildning av personal i frivilliga flygkåren
beräknas 141 000 kr. och för utbildning av bilförare och förplägnadslottor
åt civilförsvaret 20 000 kr. (— 1 195 000 kr.).
Inkomsterna för verkskyddsutbildningen beräknas till 858 000 kr. Beloppet
förs upp som inkomst under rubriken Uppbördsmedel.
1 b) Övningsverksamheten i länen beräknas under budgetåret 1970/71
omfatta ca 237 000 övningstimmar för allmänna lokala civilförsvaret, ca
12 600 övningsdagar för undsättningskårer, 13 övningar med frivilliga flygkåren
och ca 35 700 övningstimmar för personal i verlcskyddet.
Kostnaderna för övningarna uppgår till 2 122 000 kr., varav 223 000 kr.
avser verkskydd. För centralt anskaffad materiel beräknas 130 000 kr., varav
13 000 kr. för materiel för verkskydd (— 392 000 kr.).
Inkomsterna för verkskyddsövningarna beräknas till 236 000 kr. Beloppet
förs upp som inkomst under rubriken Uppbördsmedel.
1 c) Styrelsen begär för budgetåret 1970/71 inga medel för utbyggnad av
övningsfält med hänsyn till föreliggande långsiktsplan för utvecklingen
av civilförsvarets verksamhet inom utbildnings- och materielområdena
(— 1,3 milj. kr.).
1 d) Underhålls- och driftkostnaderna minskar (— 29 000 kr.).
3. Rikskommittén för självskydd har hos civilförsvarssyrelsen hemställt
om bidrag för budgetåret 1970/71 med 2 milj. kr. Civilförsvarsstyrelsen tillstyrker
framställningen (+ 200 000 kr.).
4. Sveriges Civilförsvarsförbund har hos civilförsvarsstyrelsen begärt att
bidragen till riksförbundets och länsförbundens administration m. m. höjs
med 14 000 kr. för pris- och löneomräkning och att bidraget till upplysningsverksamhet
höjs med 5 000 kr. Styrelsen tillstyrker förslaget. För upplysningsverksamhet
för civilförsvarets personal genom de frivilliga befälsföreningarna
begär styrelsen i enlighet med förbundets förslag 100 000 kr.
(+ 119 000 kr.).
Svenska Aeroklubben har hos civilförsvarsstyrelsen hemställt om en höjning
av bidraget till administration av frivilliga flygkåren med 6 000 kr. Styrelsen
tillstyrker höjningen. För länsflygnämndens verksamhet begärs 36 000
kr. (+ 42 000 kr.).
180 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Departementschefen
Som jag har anfört tidigare kommer den lokala utbildningsverksamheten
att minska något under nästa budgetår. Under budgetåret avses vidare den
lokala utbildningsverksamheten i de södra länen försöksvis förläggas till
anläggningen i Revingeby. Medel för denna verksamhet har beräknats under
anslaget till statens civilförsvarsskolor.
Under budgetåren 1967/68 —1969/70 har sammanlagt ca 2,7 milj. kr.
stått till förfogande för att ställa i ordning utbildnings- och övningsanordningar
i Revingeby för den lokala civilförsvarsutbildningen i Malmöhus
län. Anläggningen tas delvis i bruk under budgetåret 1970/71. Som jag har
anfört tidigare räknar jag med att anläggningen under nästa budgetår utnyttjas
för en försöksverksamhet som syftar till att pröva en ändrad utbildningsorganisation
inom civilförsvaret. För detta ändamål behöver vissa
ytterligare förläggnings- och utbildningsanordningar ställas i ordning vid
anläggningen. Jag beräknar 800 000 kr. för detta ändamål under förevarande
anslag.
För studiemateriel som skall användas vid undervisning om civilförsvaret
i grundskolan beräknar jag 30 000 kr.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till
8 698 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader för civilförsvar sutbildning m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 8 698 000
kr.
N 5. Civilförsvarsfilm
1968/69 Utgift ......... 37 188 Reservation....... 223 039
1969/70 Anslag ........ 1000
1970/71 Förslag ........ 50 000
Från anslaget bestrids utgifter för att producera film som skall användas
vid civilförsvarsutbildning, informationsverksamhet m. m.
Civilförsvars styrelsen
Medel för att spela in film för civilförsvaret bör i fortsättningen anvisas
under anslaget Civilförsvarsstyrelsen. För ändamålet behövs under budgetåret
1970/71 110 000 kr.
Departementschefen
Jag kan inte för närvarande biträda civilförsvarsstyrelsens förslag att
medel för filmproduktion skall utgå från styrelsens förvaltningskostnadsanslag.
Medel för detta ändamål bör även i fortsättningen anvisas från
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 181
förevarande anslag, som för budgetåret 1970/71 bör föras upp med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Civilförsvarsfilm för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kr.
N 6. Försöksverksamhet
1968/69 Utgift ........ 640 265 Reservation....... 277 685
1969/70 Anslag........ 700 000
1970/71 Förslag....... 900 000
Från anslaget bestrids utgifter för forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet
samt utgifter för att följa utvecklingen av forskning och teknik
inom områden som berör civilförsvaret.
Civilförsvar sstyr elsen
Anslaget bör föras upp med 900 000 (+ 200 000) kr. Ökningen behövs för
att säkerställa underlaget för den långsiktsplanering som följer av det nya
systemet för planering och programbudgetering inom försvaret.
Departementschefen
Jag biträder civilförsvar sstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Försöksverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 900 000 kr.
N 7. Anskaffning av civilförsvarsmateriel
1968/69 Utgift ...... 43 235 504 Reservation .. 127 914 414
1969/70 Anslag ____ 53 623 000
1970/71 Förslag ____ 19 800 000
Från anslaget betalas anskaffning av materiel till civilförsvarets organisation
och viss annan utrustning.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1969 51,4 milj. kr.
För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndigande
till ett belopp av 27 780 000 kr. medan 53 623 000 kr. har anvisats i betalningsmedel
under anslaget. Bemyndigandeskulden den 30 juni 1970 blir
därmed (51 400 000 + 27 780 000 — 53 623 000) 25 557 000 kr.
182 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Beställnings- |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
bemyndigande |
Civilförsvars- |
Dep.chefen |
||
1969/70 |
styrelsen |
|||
1. |
Materiel för civilförsvarets organisa-tion ............................ |
20 574 000 |
— 468 000 |
—15 478 000 |
2. |
Utrustning för civilbefolkningen... |
100 000 |
— |
+ 5 000 000 |
3. |
Fordon för verksamheten......... |
— |
+ 114 000 |
+ 114 000 |
4. |
Larmutrustning................. |
2 848 000 |
— 863 000 |
— 863 000 |
5. |
Övrig utrustning................ |
4 258 000 |
—3 553 000 |
— 3 553 000 |
27 780 000 |
—4 770 000 |
—14 780 000 |
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 34 793 000 (— 18 830 000) kr.
För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om
23 010 000 kr.
Genomförda rationaliseringar och ändringar i anskaffningsplaner till följd
av organisationsförändringar m. m. innebär att lämnade bemyndiganden till
ett belopp av 8 774 000 kr. inte behöver utnyttjas.
1. Av bemyndigandet avses 13 756 000 kr. för inköp av materiel som tillkommer
utöver 1962 års materielplan och 6 350 000 kr. för omsättning (inkl.
modifiering, renovering m. m.) av materiel.
2. Beloppet avser prisreglering av beviljat bemyndigande att beställa
skyddsmasker.
3. Beloppet avser omsättning av motorfordon.
4. Bemyndigandet avser anskaffning och installation av materiel för utomhusalarmering
(730 000 kr.), telefonalarmering (130 000 kr.), lokalalarmering
(450 000 kr.), särskild manöverutrustning i Stockholm och Göteborg
(30 000 kr.), landsbygdsalarmering (280 000 kr.) och omsättning m. m. av
larmutrustning (365 000 kr.).
5. Bemyndigandet avser telefonförbindelser till grupperingsplatser (50 000
kr.), anskaffning av identitetsbrickor (30 000 kr.), underhåll av viss beredskapsanläggning
(25 000 kr.) samt annonsering i telefonkatalogen om utrymning
(600 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 19,8 milj. kr.
För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar
av civilförsvarsmateriel inom en kostnadsram av 13 milj. kr. Jag räknar
med att tidigare lämnade bemyndiganden som har frigjorts till följd av
rationaliseringar i anskaffningsverksamheten omfördelas, så att de kan användas
för att tillgodose återstående anskaffningsbehov. Till skyddsmasker
för befolkningen tar jäg för nästa budgetår upp ett bemyndigandebelopp
om ytterligare 5 milj. kr. för att förbättra beredskapen på detta område. Förberedelserna
för anskaffning av skyddsmasker är nämligen nu framförda
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 183
så långt att skäl talar för att något öka takten i anskaffningen under nästa
budgetår.
Vid bifall till vad jag har förordat kommer den 30 juni 1971 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av 18,8 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av civiltörsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram
av 13 000 000 kr.,
b) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 19 800 000 kr.
N 8. Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m.
1968/69 Utgift .................. 10 664 2631
1969/70 Anslag .................. 14 475 000
1970/71 Förslag ................. 14 876 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 104 413 kr.
Från anslaget betalas avlöningar m. m. till förrådspersonal, hyror för
förrådslokaler, underhåll av materiel, driftkostnader för förråd och alarmeringsanläggningar
samt fraktutgifter för anskaffning och hantering av
materiel.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Avlöningar och andra ersättningar |
4 210 000 |
Civilförsvars- styrelsen + 347 000 |
Dep.chefen + 497 000 |
Lokalkostnader a) Förhyrda förråd............... |
3 040 000 |
+ 240 000 |
+ 240 000 |
b) Statliga förråd................. |
95 000 |
+ 349 000 |
+349 000 |
Underhåll av materiel samt drift-kostnader för förråd och alarmerings-anläggningar m. m................ |
4 745 000 |
— 145 000 |
—395 000 |
Fraktkostnader.................. |
645 000 |
— |
— |
Säkerhetsanordningar för förvaring |
440 000 |
— 440 000 |
—440 000 |
Kostnader för förvaring av materiel |
1 300 000 |
+ 205 000 |
+ 150 000 |
14 475 000 |
+ 556 000 |
+401 000 |
CivilfÖrsvar sstyr elsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 128 000 kr.
2. Försöksverksamheten vid Revingeby medför att antalet förråd sarbetare
184 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
inom det område, som skall betjänas av Revingeby, kan minskas med fyra
(— 43 000 kr.).
3. Behovet av förhyrda förrådslokaler ökar på grund av den materiella uppbyggnaden
(+ 40 000 kr.).
Till det beräknade beloppet för statliga förråd kan komma hyror för förråd
som blir inlösta.
4. Under posten till underhåll av materiel m. m. begärs medel bl. a. för
att utrusta vård- och materielförvaringslokaler i anslutning till en regional
u[bildningsanstalt. Medelsbehovet i övrigt minskar främst beroende på att
utgifter av engångskaraktär faller bort (—284 000 kr.).
5. För säkerhetsanordningar för vapen m. m. behövs inga medel under
nästa budgetår (—440 000 kr.).
6. Kostnaderna för förvaring av materiel ökar till följd av den fortgående
materiella uppbyggnaden av civilförsvaret (+ 155 000 kr.).
Departementschefen
Civilförsvarsstyrelsen har under sitt förvaltningskostnadsanslag begärt
ytterligare personal för förrådsverksamheten i samband med de föreslagna
försöken med en ny utbildningsorganisation i Revingeby. Jag räknar med
att den nuvarande förrådspersonalen i de berörda länen skall användas i behövlig
utsträckning för försöksverksamheten. Jag beräknar dessutom medel
för att anställa den ytterligare personal som behövs för förrådstjänsten
under försöken. Det ankommer på Kungl. Maj:t att närmare besluta om
omfattningen och uppläggningen av försöksverksamheten.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till
14 876 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
14 876 000 kr.
N 9. Bidrag till byggande av skyddsrum
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 17,5 milj. kr. Med
hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till byggande av skyddsrum för budgetåret 1970/71 beräkna
att reservationsanslag av 39 567 000 kr.
N 10. Drift av skyddsrum
1968/69 Utgift ...................... 679 090
1969/70 Anslag ...... 810 000
1970/71 Förslag .... 810 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 185
Från anslaget bestrids utgifter för abonnemang av telefon, ersättning för
intrång i skyddsrums fredsmässiga utnyttjande och utgifter i övrigt enligt
7 kap. civilförsvarslagen (1960: 74).
Civilförsvars styrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 810 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder civilförsvarsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att KungL
Maj :t föreslår riksdagen
att till Drift av skyddsrum för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 810 000 kr.
N 11. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål
1968/69
Utgift....... 2 585 149 Reservation ..... 8 855 119
1969/70 Anslag ...... 4 000 000
1970/71 Förslag ..... 3 000 000
Från anslaget betalas statsbidrag till kommuner för att anordna branddammar
för civilförsvarsändamål. Bidraget utgår enligt 42 § civilförsvarslagen
(1960: 74) med två tredjedelar av kostnaderna.
För budgetåren 1963/64—1969/70 har riksdagen lämnat bemyndiganden
att bevilja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsändamål till ett
sammanlagt belopp av 19,7 milj. kr. För samma tid har i betalningsmedel
anvisats sammanlagt 16,7 milj. kr. Den 30 juni 1970 kommer alltså bemyndiganden
till ett belopp av 3 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 4 milj. kr., för att täcka
betalningsutfall under budgetåret 1970/71 med anledning av utbyggnad
inom redan beviljad bidragsram och begärt bemyndigande.
Enligt den plan som har gjorts upp för utbyggnaden av branddammar beräknas
för budgetåret 1970/71 ett bemyndigande av 4 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 milj. kr.
Jag förordar att bemyndiganden att medge bidrag till kommuner för att
anordna branddammar lämnas inom en kostnadsram av 3 milj. kr.
Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1971 bemyndiganden att
186 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
bevilja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsändamål att sakna
täckning av betalningsmedel till ett oförändrat belopp av 3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att bidrag utgår till
kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål
inom en kostnadsram av 3 000 000 kr.,
b) till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civil försvarsändamål för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
N 12. Signalskyddsmateriel för civila myndigheter
1968/69 Utgift......... 186 911 Reservation....... 413 089
1969/70 Anslag........ 420 000
1970/71 Förslag....... 420 000
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av signalskyddsmateriel
för civila myndigheter inom totalförsvaret enligt en av överbefälhavaren
upprättad långsiktsplan.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 745 000 (+ 325 000) kr.
Departementschefen
Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till
statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar
som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 420 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Signalskgddsmateriel för civila myndigheter för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 420 000
kr.
N 13. Vissa teleanordningar
1968/69 Utgift ........ 529 495 Reservation .... 2 199 972
1969/70 Anslag........ 400 000
1970/71 Förslag....... 400 000
Från anslaget bestrids utgifter för vissa teleanordningar för den civila försvarsberedsltapen
i länen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 187
Telestyrelsen
Anslaget bör föras upp med 492 000 (+ 92 000) kr. för fortsatt utbyggnad
av telekommunikationsanläggningar för vissa verksamhetsområden inom
totalförsvarets civila sektor.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 400 000 kr. Jag har därvid
räknat med att utbyggnaden av teleanordningar fortsätts med ianspråktagande
av reservationsmedel under anslaget. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kr.
N 14. Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m.
1968/69 Utgift ..................... 180 6221
1969/70 Anslag .................... 290 000
1970/71 Förslag . ................... 241 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 132 kr.
Från anslaget betalas framställning och distribution in. m. av identitetsbrickor,
som kostnadsfritt tilldelas nyfödda eller mot självkostnadspris tillhandahålls
andra personer, allt enligt av riksdagen godkända riktlinjer
(prop. 1962: 1 bil. 13, SU 11, rskr 11).
Länsstyrelsen i Kristianstads län
Anslaget bör föras upp med 260 000 (— 30 000) kr.
1. För avlöningar åt personal för prägling och distribution m. m. beräknas
150 000 kr., varav 3 000 kr. utgör arvode för arbetsledning m. m.
(+ 20 000 kr.).
2. Anskaffning av brickämnen, kedjor och påsar in. m. tas upp med oförändrat
belopp, 70 000 kr.
3. För underhåll av maskiner, förvaringsanordningar in. m. behövs 5 000
(—55 000) kr.
4. Lönekostnadspålägget beräknas till 35 000 (+ 5 000) kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 241 000 kr. Jag har därvid beräknat 133 000
kr. för avlöningar, varav 3 000 kr. utgör arvode för arbetsledning m. m. (1).
188 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
För lönekostnadspålägg har jag beräknat 33 000 kr. och för underhåll av
maskiner, förvaringsanordningar m. m. 5 000 kr. (3 och 4).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
241 000 kr.
N 15. Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar
1969/70 Anslag .................... 1 725 000
1970/71 Förslag ................... 1 960 000
Från anslaget betalas lokalhyror för sådana utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar
som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter
inom civilförsvaret och krigsmakten.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 1 960 000 (+ 235 000) kr.
De part em en t sch ef en
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 960 000 kr.
N 16. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
1968/69 Utgift ..................... 460 8481
1969/70 Anslag .................... 773 000
1970/71 Förslag .................... 873 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budg et
året 1968/69 uppgår till 2 812 kr.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för
den psykologiska försvarsberedskapen med uppgift att leda och samordna
planläggningen av landets psykologiska försvar och, i den mån det inte ankommer
på andra organ, själv ombesörja att behövliga förberedelser vidtas.
Statsverkspropositionen år 1970: |
Bil. 6: Försvarsdepartementet 189 |
||
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 nämnden för |
|
Handläggande personal............ |
4 |
||
Övrig personal............... |
3 |
— |
|
7 |
+ 2 |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.................. |
356 000 |
+ 125 000 |
+ 19 000 |
Sjukvård.................. |
1 000 |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar............... |
24 000 |
+ 16 000 |
+ 1 000 |
Därav utrikes resor............... |
4 000 |
+ 10 000 |
|
Forskning................ |
80 000 |
+ 15 000 |
+ 4 000 |
Utbildning............. |
90 000 |
+ 115 000 |
+105 000 |
Därav engångsutgifter.............. |
_ |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
Lokalkostnader.......... |
60 000 |
+ 32 000 |
+ 30 000 |
Expenser............. |
100 000 |
— 58 000 |
— 60 000 |
Därav engångsutgifter........... |
60 000 |
||
Lönekostnadspålägg.............. |
62 000 |
+ 25 000 |
+ 1 000 |
773 000 |
+ 271 000 |
+ 100 000 |
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
1. Löne- och prisomräkning m. m. 64 000 kr.
2. För att kunna fullgöra sina uppgifter anser beredskapsnämnden det
nödvändigt att personalorganisationen förstärks med en biträdande forskningssekreterare
och en konsulent. Ett biträde som nu har halvtidstjänst
bör anställas på heltid. För arvoden till nämndens ordförande och ledamöter
beräknas en höjning med 1 000 kr. (+ 106 000 kr.).
3. För föreslagna personalökningar behövs ytterligare medel till sjukvård
(+ 1 000 kr.).
4. Med hänsyn till föreslagna personalökningar bör beloppet för inrikes
resor ökas med 5 000 kr. För utrikes resor begärs ytterligare 10 000 kr
(+ 15 000 kr.).
5. Medlen för forskning bör ökas för att nämnden skall kunna tillmötesgå
önskemålen på detta område (+ 11 000 kr.).
6. Under budgetåret 1970/71 anordnar beredskapsnämnden m. fl. myndigheter
en övning för det psykologiska försvarets centrala organ. Den andel i
kostnaderna för denna övning, som bör betalas av beredskapsnämnden, uppskattas
till 100 000 kr. För utbildningsverksamheten i övrigt begär beredskapsnämnden
en höjning med 10 000 kr. (+ 110 000 kr.).
7. Vissa nya kontorsmaskiner behöver anskaffas. Vidare beräknas höjda
kostnader för publikationstryck och övriga expenser. Engångsutgifter för
innevarande budgetår faller bort (— 60 000 kr.).
190 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
8. Med hänsyn till föreslagna personalökningar beräknas lönekostnadspålägget
öka (+24 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 873 000
kr. Jag har därvid beräknat 100 000 kr. för vissa övningskostnader (6).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 191
0. Diverse
0 1. Reglering av prisstegringar
1968/69 Utgift1 ................ 126 680 0002
1969/70 Anslag ................. 190 000 000
1970/71 Förslag ................ 167 000 000
1 Anslaget Reglering av prisstegringar under begränsade anslag
2 Sammanlagt har motsvarande belopp redovisats som utgift under de anslag som har tillförts
prisregleringsmedel;
Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag
inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar från den tidpunkt
1 vars prisläge anslagen har beräknats och intill utgången av det budgetår
för vilket de har beräknats.
Prisreglering budgetåret 1968/69
Till reglering av prisstegringar under begränsade anslag har riksdagen
för budgetåret 1968/69 anvisat 200 milj. kr.
Resultatet av beräkningarna av prisregleringstal för det militära försvaret
för budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.
Prisregleringstal (maj 1967 = 100) |
|||||
Delserie |
Augusti 1968 |
November 1968 |
Februari 1969 |
Maj 1969 |
Medeltal 1968/69 |
Fjärde huvudtiteln . . . |
103,6 |
103,5 |
105,2 |
106,1 |
104,6 |
Samtliga reservations-anslag och obeteck-nade anslag........ |
103,6 |
103,7 |
105,3 |
107,0 |
104,9 |
Beträffande reservationsanslag och obetecknade anslag visar beräkningarna
alltså en ökning med 4,9 enheter. Summan av dessa anslag uppgår för
budgetåret till 2 663,4 milj. kr. i prisläget maj 1967. Under förutsättning att
de i riksstaten upptagna beloppen på förslagsanslagen inte har överskridits
mer än beräkningarna av prisregleringstal ger vid handen, bör alltså prisregleringen
på reservationsanslag och obetecknade anslag utgöra [ (4,9 X
2 663,4): 100] avrundat 130,5 milj. kr. Härifrån skall dras sammanlagt
3 820 000 kr. enligt följande sammanställning. 1 2 3
1. Lån till stiftelsen MHS-eleven (prop. 1968: 155 bil. 1 s. 9, SU 186,
rskr 396).................................................. 2 000 000
2. Kommittéer m. m. (prop. 1969: 105 bil. 3 s. 7, SU 74, rskr 172)... 600 000
3. I regleringsbrev medgiven prisreglering av anslagen Arméstaben
och Förband med särskild budget............................. 1 220 000
3 820 000
192 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Prisregleringens netto skall alltså utgöra 126 680 000 kr.
Kungl. Maj :l har i januari, april och juni 1969 beslutat om att ta i anspråk
det anslag som har anvisats till reglering av prisstegringar för budgetåret
1968/69. Genom besluten har sammanlagt 126 680 000 kr. tillförLs i riksstaten
för detta budgetår under fjärde huvudtiteln anvisade reservationsanslag
enligt följande.
Armén: Övningar in. m......................................... 3 850 000
Armén: Beklädnad in. m....................................... 2 320 000
Armén: Inventarier m. m....................................... 400 000
Armén: Sjukvårdsmateriel...................................... 225 000
Anskaffning av tygmateriel m. m................................ 23 515 000
Underhåll av tygmateriel m. m.................................. 5 000 000
Hemvärnet: Övningar......................................... 300 000
Hemvärnet: Tygmateriel m. m.................................. 300 000
Marinen: Övningar m. m....................................... 1 520 000
Marinen: Inventarier m. in...................................... 100 000
Marinen: Sjukvårdsmateriel.................................... 55 000
Anskaffning av fartygsmateriel m. m............................. 15 300 000
Underhåll av fartyg m. m...................................... 7 000 000
Flygvapnet: Inventarier m. m................................... 100 000
Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel................................. 25 000
Anskaffning av flygmateriel m. m............................... 60 880 000
Drift och underhåll av flygmateriel m. m......................... 1 460 000
Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet............... 2 040 000
Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel..... 1 635 000
Underhåll av sjukvårdsmateriel................................. 45 000
Signalskyddsmateriel.......................................... 100 000
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.......................... 225 000
Lottaorganisationen........................................... 100 000
Frivilliga skytteväsendet....................................... 110 000
Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.................... 75 000
126 680 060
Till täckning av beräknade merkostnader under förslagsanslag har riksdagen
för budgetåret 1968/69 anvisat 155 milj. kr. Prisregleringstalen för
pris- och löneförändringar under förslagsanslagen budgetåret 1968/69 framgår
av följande sammanställning (maj 1967 = 100).
Augusti 1967 |
November 1967 |
Februari 1968 |
Maj 1968 |
Medeltal 1968/69 |
103,6 |
103,2 |
105,2 |
105,1 |
104,3 |
Summan av förslagsanslagen utgjorde 2 046,7 milj. kr. Medeltalet för
prisregleringstalet motsvarar en priskompensation om [ (4,3 X 2 046,7): 100]
avrundat 88 milj. kr. för budgetåret 1968/69.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 193
Utvecklingen under budgetåret 1969/70
Prisregleringen under innevarande budgetår skall enligt riksdagens beslut
(prop. 1969: 1 bil. 6 s. 14, SU 4, rskr 4) ske på grundval av nettoprisindex
i stället för tidigare metod med särskilda prisregleringstal för försvaret. 1
samband därmed skall övergång ske till löpande beräkning av kompensation
av kapitalbudgeten. Prisregleringen skall alltså motsvara 1/100 av summan
av de på driftbudgeten och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag
för prisregleringsans]aget och anslag som har beräknats utöver ramen
— 4 945,2 milj. kr. i pris- och löneläget i maj 1968 — multiplicerad med
skillnaden mellan nettoprisindex i maj 1968 och genomsnittsindex för budgetåret
1969/70.
Hittills uträknade indextal framgår av följande sammanställning (maj
1968 = 100).
Maj 1969 |
Augusti 1969 |
November 1969 |
102,5 |
103,8 |
104,7 |
Indextal skall beräknas för ytterligare två tidpunkter under budgetåret,
nämligen för februari och maj 1970.
Departementschefen
Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen under innevarande
budgetår ger inte tillräckligt underlag för att nu bedöma om prisregleringsanslaget
kommer att täcka pris- och löneökningarna under budgetåret.
Under Ramberäkningar m. m. har jag angett hur jag har beräknat merkostnaderna
under nästa budgetår för pris- och lönestegringar. Med hänvisning
till vad jag har anfört i detta sammanhang hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1970/71
anvisa ett anslag av 167 000 000 kr.
O 2. Lönekostnadspålägg för militära ramen
1969/70 Anslag........,v........ 310 000 000
1970/71 Förslag ................. 325 000 000
Från anslaget bestrids pensions- och socialförsäkringskostnader samt arbetsgivaravgifter
för personal som avlönas från anslag inom ramen för det
militära försvaret.
På grund av ökade kostnader till följd av 1969 års avtalsuppgörelse bör
7 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. År 1. Bil. 6
194 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
anslaget föras upp med 325 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Lönekostnadspålägg för militära ramen för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 000 kr.
O 3. Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen
1969/70 Anslag .................... 3 750 000
1970/71 Förslag ................... 4 000 000
Från anslaget bestrids pensions- och socialförsäkringskostnader samt arbetsgivaravgifter
för personal som avlönas från anslag inom civilförsvarsramen.
På grund av ökade kostnader till följd av 1969 års avtalsuppgörelse bör
anslaget föras upp med 4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
O 4. Beredskapsstyrka för FN-tjänst
1968/69 Utgift .................... 5 070 315
1969/70 Anslag .................... 6 900 000
1970/71 Förslag ................... 6 900 000
Från anslaget bestrids de årliga utgifterna för rekrytering, utbildning och
organisation av den svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst samt för verksamheten
vid arméstabens FN-avdelning.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp, 6,9 milj.
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 6 900 000 kr.
O 5. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet
1968/69 Utgift ...... 599 800 Reservation .......... 200
1969/70 Anslag ..... 700 0001
1970/71 Förslag..... 1 500 000
1 Härutöver 400 000 kr. på tilläggsstat X
Från anslaget betalas den projektilröjning som enligt avtal ankommer på
staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms stad
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 195
m. fl. kommuner. För projektilröjning på Järvafältet har t. o. m. innevarande
budgetår anvisats sammanlagt 2 720 000 kr.
Fortifikations förvaltningen
Anslaget bör föras upp med 1 500 000 (+ 800 000) kr.
Röjningen beräknas pågå kontinuerligt. Den föreslagna ökningen av anslagsbeloppet
beror huvudsakligen på att I 1 kommer att flytta sin övningsverksamhet
från Järvafältet till det nya övningsfältet vid Kungsängen under
våren 1970. Röjningsarbetet kan då intensifieras.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Utgifterna för projektilröjningen
bör ses som en del av kostnaderna för bortflyttning av den militära
verksamheten på Järvafältet. De bör därför beräknas utanför utgiftsramen
för det militära försvaret.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kr.
O 6. Seismologiska multipelstationen
1968/69 Utgift ..................... 400 0001
1969/70 Anslag .................... 490 000
1970/71 Förslag .................... 690 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 125 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för driften av den seismologiska multipelstationen
i Hagfors.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Försvarets Dep.chefen
forskningsanstalt Personal -
Handläggande personal............ |
5 |
— |
_ |
|
Övrig personal.................... |
2 |
+ 1 |
+ 1 |
|
7 |
+ 1 |
+ 1 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar....................... |
275 000 |
+ |
54 000 |
+ 54 000 |
Sjukvård......................... |
1 000 |
— |
_ |
|
Reseersättningar.................. |
10 000 |
— |
_ |
|
Automatisk databehandling........ |
55 000 |
+ |
35 000 |
+ 35 000 |
Övriga expenser.................. |
86 000 |
+ |
83 000 |
+ 98 000 |
Lönekostnadspålägg............... |
63 000 |
+ |
13 000 |
+ 13 000 |
490 000 |
+ 185 000 |
+200 000 |
198 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
För innevarande budgetår har medel för den seismologiska multipelstationen
anvisats dels under reservationsanslaget Uppförande av en seismologisk
multipelstation, dels under förevarande anslag.
Försvarets forskningsanstalt
Anslaget Uppförande av en seismologisk multipelstation bör föras upp
med 450 000 (+ 200 000) kr.
1. Erfarenheterna av den automatiska signaldetektorn som ingår i stationen
är goda. Om stationen utrustas med ytterligare två sådana anläggningar
till en investeringskostnad av 300 000 kr., skulle det vara möjligt att
öka automatiseringen av rutinbearbetningarna i mätningarna och frigöra
kvalificerad arbetskraft för andra arbetsuppgifter.
2. Stationen har på grund av den osäkra strömförsörjningen i hagforsområdet
en otillfredsställande driftsäkerhet. För att avhjälpa detta och säkerställa
kontinuerlig drift erfordras en ytterligare investering av 110 000
kr. i ett reservelverk.
3. För ersättningsanskaffning av vissa instrument m. m. beräknas 40 000
kr.
Under förutsättning att medel anvisas för anskaffning av automatiska detektorer
bör anslaget Seismologiska multipelstationen föras upp med 675 000
(+ 185 000) kr.
4. Löne- och prisomräkning m. in. 108 000 kr.
5. För att Hagforsstationen skall kunna vara i kontinuerlig drift krävs en
tekniker utöver de två som redan finns (+ 27 000 kr.)
6. Ökningen av anslagsposten Övriga expenser avser bl. a. ersättningsanskaffning
för materiel, som har lånats från försvarets forskningsanstalt
(+ 50 000 kr.).
Departementschefen
Medel för den seismologiska multipelstationen i Hagfors bör i fortsättningen
anvisas under ett anslag. Reservationsanslaget Uppförande av en seismologisk
multipelstation bör därför utgå ur riksstaten.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet under
förevarande anslag för nästa budgetår till 690 000 kr. Jag har därvid
inte beräknat medel för automatiska signaldetektorer och inte heller för reservelverk.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Seismologiska multipelstationen för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 690 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 197
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
6. Vissa skyddsrumsanläggningar
1968/69 Utgift ...... 5 951 842 Behållning...... 13 750 825
1969/70 Anslag ...... 4 080 000
1970/71 Förslag...... 3 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för andelar i gemensamma stabsplatser för
statliga myndigheter som inte ingår i civilförsvaret eller krigsmakten.
1. Teleteknisk utrustning m. in........
2. Statliga myndigheters utrymmen i
civilförsvarets allmänna skyddsrum
in. m............................
1969/70
2 000 000
2 080 000
4 000 000
Beräknad
Telestyrelsen/
Civilförsvars
styrelsen
-fl
750 000
—1 080 000
+ 670 000
ändring 1970/71.
Dep.chefen
+ 500 000
—1 080 000
— 580 000
Telestyrelsen
För viss teleteknisk utrustning m. m. bör anvisas 3 750 000 (+ 1 750 000)
kr.
Civilförsvar sstyr elsen
Civilförsvar sstyrelsens del av anslaget bör föras upp med 1 000 000
(— 1 080 000) kr. Därav avses 600 000 kr. för statliga civila myndigheters
andelar i kostnaderna för att modernisera vissa ledningscentraler och
400 000 kr. för viss sambandsutrustning för gemensamma stabsplatser.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3,5
milj. kr. Därav beräknas 600 000 kr. till modernisering av vissa ledningscentraler
och 400 000 kr. till viss sambandsutrustning för gemensamma
stabsplatser.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 3 500 000 kr.
198 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
7. Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
1968/69 Utgift ...... 2 679 214 Behållning ...... 6 259 928
1969/70 Anslag ...... 3 655 000
1970/71 Förslag...... 3 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för att bygga förråd för civilförsvarets
mobiliseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet m. m.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 7 000 000 (+ 3 345 000) kr.
En redogörelse för de standardförråd som har projekterats gemensamt av
byggnadsstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen har lämnats i prop. 1968: 109
(s. 167). För att ge möjlighet till beställningar enligt civilförsvarsstyrelsens
önskemål föreslås att kostnadsramen förs upp med 18,5 milj. kr. enligt prisläget
den 1 april 1969. Civilförsvarsstyrelsen har hos byggnadsstyrelsen anmält
behov av att lösa in förrådslokaler för 6 milj. kr., varav 3 milj. kr. för
budgetåret 1970/71.
D e partem entschefen
Utbyggnaden av förråd för civilförsvarsmateriel bör under nästa budgetår
fortsätta efter de riktlinjer som har angetts i prop. 1968: 109 (s. 167). Detta
medför att kostnadsramen för byggandet blir något högre än för innevarande
budgetår. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande
investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.68 |
1.4.69 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Strängnäs, om- och till-byggnad............. |
2 323 |
1 725 |
306 |
1 350 |
60 |
1.69 |
12.69 |
Undsättningskårsförråd . |
5 435 |
4 904 |
4 773 |
131 |
— |
9.65 |
3.68 |
Basområdesförråd...... |
2 276 |
2 275 |
1 251 |
921 |
100 |
11.66 |
1.70 |
Standardförråd för civil-försvarsmateriel ...... |
10 604 |
12 500 |
1 793 |
6 353 |
3 345 |
successivt |
|
20 638 |
21 404 |
8 123 |
8 755 |
3 505 |
— |
— |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 199
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning................. |
... 6 260 |
1969/70................... |
____ 8 755 |
Anslag för 1969/70.......... |
. . . 3 6551 |
1970/71................... |
.... 3 505 |
Anslag för 1970/71 (förslag). . |
... 3 000 |
||
12 9151 |
12 260 |
1 Härav skall, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 13 juni 1969, 655 000 kr. tillföras budgetutjämningsfonden
för under budgetåret 1968/69 beslutade beredskapsarbeten (prop. 1969: 1 bil. 6,
SU 4, rskr 4)
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kr.
8. Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskola i Rosersberg
1968/69 Utgift ...... 61 083 Behållning ...... 1 095 948
1969/70 Anslag ...... 1 284 000
1970/71 Förslag...... 535 000
Byggnadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 4 300 000 (+ 3 016 000) kr.
Kostnadsramen för omläggning av vatten- och avloppsledningar (anslutning
till Käppalatunneln) bör räknas upp med hänsyn till den allmänna
byggnadskostnadsstegringen och styrelsens centraladministrationspålägg. I
beloppet ingår 150 000 kr. för beräknade anslutningsavgifter.
Byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan för civilförsvarsskolan i Rosersberg
upptar investeringar om ca 4 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Något byggnadsprogram för utbyggnaden av civilförsvarsskolan i Rosersberg
föreligger ännu inte. Med hänsyn härtill beräknar jag för nästa budgetår
inte några medel för ändamålet.
Jag förordar att medel för budgetåret 1970/71 anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
200 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.68 |
1.4.69 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Rosersberg, varmgarage |
3 065 |
3 000 |
2 985 |
15 |
4.67 |
3.68 |
|
Rosersberg, förläggnings-byggnad............. |
1 100 |
1 170 |
_ |
600 |
500 |
11.69 |
12.70 |
Rosersberg, anslutning |
1 650 |
1 825 |
— '' |
900 |
900 |
1.70 |
11.70 |
5 815 |
5 995 |
2 985 |
1 515 |
1 400 |
— |
— |
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning 1.7.1969 .......... |
.. 1096 |
1969/70................... |
____ 1515 |
Anslag för 1969/70........... |
. . 1 284 |
1970/71................... |
____ 1400 |
Anslag för 1970/71 (förslag)... |
.. 535 |
||
2 915 |
2 915 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskola
i Rosersberg för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 535 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 201
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
1. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
1968/69 Utgift ...... 16 500 000 Behållning........ 799 629
1969/70 Anslag ____ 18 700 000
1970/71 Förslag ____ 17 800 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler som är gemensamma för försvaret
samt av lokaler för försvarets radioanstalt.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 17 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget
förs upp med 17,8 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Nybyggnad av lokaler för den tekniska sektionen vid försvarets
radioanstalt................................................ 122
2. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen
m. fl...................................................... 17 500
3. Merkostnader för tidigare beslutade objekt..................... 50
Summa A 17 672
B. Företag avsedda att påbörjas 1970/71
4. Smärre objekt.............................................. 1 000
Summa B 1 000
Summa A—B 18 672
Reducering av medelsbehovet 1 672
Beräknat medelsbehov 17 000
4. Beloppet avses för diverse smärre byggnadsåtgärder vid regionala staber
och förvaltningar.
7*—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
202 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 17 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens
förslag. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt
följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsob j ekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
A. Företag påbörjade före 1. Nybyggnad av värme-central m. m. vid för-svarets radioanstalt. .. |
1 360 |
1 490 |
1 307 |
183 |
1.68 |
8.69 |
|
2. Nybyggnad av lokaler |
3 640 |
3 740 |
1 058 |
2 560 |
122 |
11.68 |
8.70 |
3. Nybyggnad av lokaler |
3 900 |
3 700 |
3 225 |
475 |
2.68 |
7.69 |
|
4. Nybyggnad av garage |
940 |
940 |
518 |
1821 |
12.68 |
9.69 |
|
5. Nybyggnad av förvalt-ningsbyggnad för forti-fikationsförvaltningen |
58 200 |
60 500 |
10 592 |
17 000 |
17 500 |
10.68 |
10.71 |
6. Diverse smärre bygg-nadsföretag .......... |
_ |
620 |
277 |
343 |
_ |
_ |
_ |
7. Merkostnader för tidi-gare beslutade objekt.. |
— |
301 |
171 |
80 |
50 |
— |
— |
Summa A |
68 040 |
71 291 |
17 148 |
20 823 |
17 672 |
— |
— |
B. Företag påbörjade eller 8. Diverse smärre bygg-nadsföretag .......... |
500 |
500 |
|||||
Summa B |
— |
500 |
— |
500 |
— |
— |
— |
G. Företag avsedda alt på-börjas 1970171 9. Diverse smärre bygg-nadsföretag .......... |
1 000 |
1 000 |
|||||
Summa C |
— |
1 000 |
— |
— |
1 000 |
— |
— |
Summa A—C |
68 040 |
72 791 |
17 148 |
21 323 |
18 672 |
— |
— |
Reducering av medels-behovet |
— |
— |
— |
1 823 |
1 672 |
— |
— |
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
19 500 |
17 000 |
— |
— |
1 Därutöver 240000 kr. under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för armén
Statsverkspropositionen år t970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 203
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning 1.7.1969 .......... |
800 |
1969/70 ..................... |
. 19 500 |
Anslag för 1969/70........... |
. . 18 700 |
1970/71 ..................... |
. 17 000 |
Anslag för 1970/71 (förslag).. |
. . 17 800 |
Beräknad behållning 30.6.1971. |
800 |
37 300 |
37 300 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 17 800 000
kr.
2. Byggnadsarbeten för armén
1968/69 Utgift ...... 36 000 084 Behållning ...... 4 380 310
1969/70 Anslag ____ 42 370 000
1970/71 Förslag . . . . 53 300 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för arméns förband m. m.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
till 53,5 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. för byggnadsobjekt i
Norrland som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts i förhållande
till förut gällande planer. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp
med 55,5 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. 117. Nybyggnad av militärrestaurang....................... 2 093
2. Merkostnader för tidigare beslutade objekt.................... 50
Summa A 2 143
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969170
3. I 2. Utbyggnad av motorområde (etapp 1).................... 1 660
4. I 3. Utbyggnad av motorområde (etapp 1). . ................. 900
5. I 13. Utbyggnad av motorområde........................... 1 500
6. I 14. Nybyggnad av Vakt- och arrestbyggnad................. 210
7. 117. Nybyggnad av tygverkstad............................ 1 680
8. I 20. Nybyggnad av tygverkstad............................ 2 000
9. 121. Utbyggnad av motorområde........................... 510
204 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
10. P 1. Om- och tillbyggnad av lokaler för intendentur- och sjukvårds
materieltjänsten.
.......................................... 700
11. Lv 7. Nybyggnad av övnings- och vårdhall................... 1 100
12. Ing 2. Nybyggnad av matinrättning.......................... 3 000
13. Ing 2. Nybyggnad av värmecentral.......................... 2 000
14. T 2. Utbyggnad av motorområde............................ 2 500
15. HS. Utbyggnad av hundskolan (etapp 3)..................... 1 370
16. ArtSS. Nybyggnad av utbildningsanordningar (etapp 2)........ 1 160
Summa B 20 290
C. Företag avsedda att påbörjas 1910\71
17. 113. Nybyggnad av matinrättning........................... 2 500
18. 113. Nybyggnad av värmecentral........................... 500
19. 114. Nybyggnad av marketenteri........................... 1 500
20. 114. Tillbyggnad av skolskjutningsbanor..................... 900
21. P 1. Nybyggnad av bastu................................... 350
22. P 7 Y. Nybyggnad av matinrättning........................ 2 500
23. P 7 R. Nybyggnad av drivmedelsanläggning.................. 1 000
24. P 18. Nybyggnad av skolskjutningsbana ..................... 500
25. A 4. Nybyggnad avkallgarage............................... 1 000
26. Lv 7. Nybyggnad av bastu och inredning av gymnastiksal...... 1 050
27. T 3. Skolskjutningsbana.................................... 550
28. Fo 67. Nybyggnad av varmgarage....... 500
29. F 21. Nybyggnad av tillsynsverkstad (delkostnad)............. 1 000
30. Utbyggnad av läger....................................... 5 000
31. Mobiliseringsförråd................... 10 000
32. Förråd för utbildningsammunition........................... 1 200
33. Diverse smärre byggnadsföretag............................. 4 510
Summa C 34 560
Summa A—C 56 993
Reducering av medelsbehovet 3 493
Beräknat medelsbehov 53 500
3—10, 12—14, 16. Kungl. Maj :t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att inom angivna kostnadsramar låta utföra utbyggnad av motorområden
vid I 2, I 3, I 13, I 21 och T 2, nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad vid 114
och tygverkstäder vid I 17 och I 20, om- och tillbyggnad av förrådslokaler
vid P 1 samt nybyggnad av matinrättning och värmecentral vid Ing 2 och
utbildningsanordningar vid Trängslet för ArtSS.
11. Vid Lv 7 behövs en ny övnings- och vårdhall m. m. Nuvarande övningsoch
vårdhall är inrymd i ett pj äsexercishus, som är för litet för ändamålet.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för
nybyggnad av övnings- och vårdhall jämte luftvärnsspecialsalar. — Kungl.
Maj :t uppdrog den 14 oktober 1966 åt förvaltningen att utarbeta bygghand
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 205
lingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats.
Kostnaderna har därvid beräknats till 2,1 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1969.
15. Behovet av utbyggnad av hundskolan (etapp 3) har tidigare anmälts
i prop. 1969. 1 (bil. 6 s. 218). Etapp 3 av utbyggnaden omfattar nybyggnad
av djursjukhus vid hundskolan. Enligt ett av fortifikationsförvaltningen
redovisat förslag till byggnadsprogram skall nybyggnaden innehålla lokaler
dels för de funktioner som hänger samman med djursjukvården vid hundskolan,
dels för civil djursjukvård. De civila intressenterna representeras av
en stiftelse, benämnd stiftelsen Sollefteå djursjukhus. Sedan byggnadsytan
för den civila delen har minskats i förhållande till det tidigare redovisade
förslaget, har kostnaderna för djursjukhuset uppskattats till 3,1 milj. kr.
enligt prisläget den 1 april 1968. Av detta belopp faller 2,3 milj. kr. på den
del som avses för hundskolan och 800 000 kr. på den civila delen. Stiftelsen
har åtagit sig att för den civila delen betala sammanlagt 800 000 kr. Vidare
har stiftelsen förklarat sig beredd att godta en administrativ boskillnad mellan
den militära och civila delen samt att åta sig ett fortlöpande ansvar för
driften av den civila delen. — Kungl. Maj :t uppdrog den 12 september 1969
åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana
handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna för den militära delen
har därvid beräknats till 2,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
17. Vid I 13 behövs en ny matinrättningsbyggnad. Den nuvarande som
färdigställdes år 1908 består av en matsalsavdelning utförd i trä, en köksavdelning
av tegel och en förrådsavdelning av trä med källare av betong.
Byggnaden är starkt försliten och fyller inte nutida krav i fråga om planlösning,
utrymmen för utspisnings-, arbets- och personallokaler m. m. Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad
av matinrättningen. — Kungl. Maj:t uppdrog den 29 september
1967 åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.
Förvaltningen har sedermera redovisat huvudhandlingar. Kostnaderna har
därvid beräknats till 5 805 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968, vilket
motsvarar 5 980 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
18. Vid I 13 behövs vidare en ny värmecentral. Kapaciteten hos den nuvarande
värmecentralen som uppfördes 1912 är inte tillräcklig för att tillgodose
det väsentligt ökade värmebehov, som kommer att föreligga sedan
planerade nybyggnader har uppförts. I stället för att utöka och modernisera
den befintliga värmecentralen bör en gemensam värmecentral för hela etablissementet
nybyggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till
byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral. — Kungl. Maj :t uppdrog
den 12 september 1969 åt förvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar
löi byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna
har därvid beräknats till 1,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari
1969.
206 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
19. Behovet av nybyggnad av marketenteribyggnad vid I 14 har senast anmälts
i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 291). Fortifikationsförvaltningen har redovisat
förslag till byggnadsprogram för nybyggnaden. — Kungl. Maj :t uppdrog
den 12 maj 1967 åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.
Förvaltningen har sedermera redovisat huvudhandlingar för nybyggnaden.
Kostnaderna har därvid beräknats till 2 180 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1969.
20. Behovet av om- och tillbyggnad av skolskjutningsbanorna vid I 14 har
tidigare anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 289). Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för tillbyggnad av två skjutbanor.
_Kungl. Maj :t uppdrog den 2 september 1966 åt förvaltningen att utarbeta
bygghandlingar för byggnadsföretaget. Förvaltningen har sedermera redovisat
huvudhandlingar för byggnadsobjektet. Kostnaderna har därvid beräknats
till 900 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
21. Vid P 1 behövs en bastu. Förbandet saknar egen bastu och Enköpings
stads badhus har inte tillräcklig kapacitet för att tillgodose förbandets
behov av bastubad. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till
byggnadsprogram. — Kungl. Maj :t uppdrog den 2 september 1966 åt förvaltningen
att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget. Förvaltningen
har sedermera redovisat bygghandlingar. Byggnadskostnaderna har därvid
beräknats till 340 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968, vilket motsvarar
350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
22. Behovet av nybyggnad av matinrättning vid P 7, Ystad, har senast anmälts
för riksdagen i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 290). Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av matinrättningen.
— Kungl. Maj :t har den 13 januari 1967 uppdragit åt förvaltningen att
utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget. Förvaltningen har sedermera
hemställt att få upphandla objektet på totalentreprenad.
23. Vid P 7, Revingehed, behövs en ny drivmedel sanläggning. Vid förbandet
finns för närvarande tre drivmedelsanläggningar, som är i behov av renovering
och komplettering. Drivmedelstjänsten bör centraliseras till en
enda drivmedelsanläggning, som bör förläggas till en från servicesynpunkt
lämplig plats vid förbandet. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag
till byggnadsprogram för nybyggnad av en central drivmedelsanläggning.
— Kungl. Maj :t uppdrog den 12 september 1969 åt förvaltningen att
utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har
sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 1,5 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1969.
24. Behovet av nybyggnad av skolskjutningsbana vid P 18 har tidigare anmälts
i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 336). Sedan fortifikationsförvaltningen redovisat
förslag till nybyggnaden uppdrog Kungl. Maj :t den 2 september 1966
åt förvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av
450 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965. Till följd av sedermera före
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 207
skrivna investeringsbegränsningar för försvaret har objektet hittills inte
kunnat påbörjas. Med hänsyn till inträffade generella prisstegringar beräknas
kostnaden nu till 500 000 kr. enligt prisläget den t februari 1969.
25. Vid A 4 behövs ett nyit kallgarage. Vid regementet finns för närvarande
endast ett mindre kallgarage. Fortifikationsförvaltningen har redovisat
förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av kallgarage vid regementet.
Enligt förslaget skall två garagelängor byggas, vardera omfattande 25
garagefack. — Kungi. Maj:t uppdrog den 12 september 1969 åt förvaltningen
att utarbeta huvudhandlingar för nybyggnaden. Sådana handlingar har
sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 1,5 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1969.
26. Vid Lv 7 saknas bastu och gymnastiksal. Den nuvarande pjäshallen
kommer att ersättas med en nybyggd övnings- och vårdhall (jfr p. 11). Genom
vissa ny- och ombyggnadsåtgärder kan pjäshallen ge utrymme för bastu
och gymnastiksal, som även kan användas som samlingssal. Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsföretaget.
Kostnaderna har uppskattats till 1 050 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1969.
27. Vid T 3 behövs en ny skolskjutningsbana. Sedan planerad ombyggnad
av riksväg 90 har genomförts kommer regementets nuvarande skolskjutningsbana
att kunna användas endast som korthållsbana. En ny skolskjutningsbana
med 24 tavelställ måste därför byggas. Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en
skolskjutningsbana för regementet. Kostnaderna har uppskattats till 550 000
kr. enligt prisläget den 1 februari 1969. — Kungl. Mai :t uppdrog den 7 februari
1969 åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget.
28. Vid Fo 67 behövs ett nytt garage. Vid försvarsområdet finns för närvarande
åtta varmgaragefack, vilket är otillräckligt för fordonsbeståndet.
Ytterligare åtta garagefack erfordras. Fortifikationsförvaltningen har redovisat
förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av ett varmgarage om
åtta fack. — Kungl. Maj :t uppdrog den 28 augusti 1969 åt förvaltningen att
utarbeta huvudhandlingar för nybyggnaden. Sådana handlingar har sedermera
redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 500 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 1969.
29. Behovet av nybyggnad av tillsynsverkstad vid F 21 anmäls under investeringsanslaget
Byggnadsarbeten för flygvapnet. Den på armén belöpande
delen av kostnaden för nybyggnaden beräknas till 1 milj. kr. enligt prisläget
den 1 februari 1969.
30. För fortsatt utbyggnad av läger för armén behövs 5 milj. kr. Medlen
avses främst för att ställa i ordning tältplatser (dränering och planering),
dra fram elkraft och bygga sanitetshus. Kostnaderna för varje objekt beräknas
inte komma att överstiga 300 000 kr.
208 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
31—32. För nybyggnad av mobiliseringsförråd och utbyggnad av förråd
för utbildningsammunition behövs ytterligare 10 resp. 1,2 milj. kr.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 53,5 milj. kr. Därav avses 2,2 milj. kr. för
byggnadsobjekt i Norrland, som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts
i förhållande till förut gällande planer. Jag beräknar medelsförbrukningen
till 51,3 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas
enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning, varvid jag i
likhet med fortifikationsförvaltningen beräknar 2,2 milj. kr. för vissa byggnadsobjekt
i Norrland. För samtliga nya objekt utom för nybyggnad av
matinrättning vid P 7, Ystad, bastu m. m. vid Lv 7 och skolskjutningsbana
vid T 3 har fortifikationsförvaltningen redovisat färdiga huvudhandlingar.
Om riksdagen inte har något att erinra, torde det också för nästa budgetår
få ankomma på Kungl. Maj :t att efter prövning av huvudhandlingarna och
inom ramen för det anslag, som anvisas av riksdagen, besluta om de redovisade
företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående
översyn av försvarets fredsorganisation inte anses böra utföras, bör
Kungl. Maj :t vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av att
objektet inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
A. Företag påbörjade före 1. I 2. Nybyggnad av |
4 500 |
4 500 |
2 236 |
2 264 |
5.68 |
6.70 |
|
2. 15. Utbyggnad av mo-torområde .......... |
5 500 |
5 500 |
4 414 |
1 086 |
_ |
1.68 |
1.70 |
3. I It. Nybyggnad av |
2 500 |
2 500 |
2 168 |
332 |
_ |
10.67 |
9.69 |
4. 112. Nybyggnad av |
2 300 |
2 350 |
2 231 |
119 |
_ |
1.68 |
8.69 |
5. I 17. Nybyggnad av |
6 885 |
7 100 |
1 007 |
4 000 |
2 093 |
3.69 |
12.70 |
6. 119. Nybyggnad av |
3 800 |
3 500 |
775 |
2 725 |
— |
3.69 |
3.70 |
7. I 21. Nybyggnad av |
5 000 |
5 000 |
3 120 |
1 880 |
— |
5.68 |
6.70 |
8. I 21. Nybyggnad av |
2 050 |
2 120 |
1 747 |
373 |
_ |
1.68 |
9.69 |
9. P 7 Y. Nybyggnad av |
2 000 |
2 000 |
1 508 |
492 |
_ |
1.68 |
9.69 |
10. P 18. Nybyggnad av |
2 630 |
2 630 |
2 155 |
475 |
_ |
2.68 |
10.69 |
11. Ing 3. Nybyggnad av |
1 250 |
1 250 |
654 |
596 |
_ |
11.68 |
10.69 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 209
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
12. HS. Utbyggnad av |
2 750 |
2 850 |
9641 |
886 |
8.68 |
1.70 |
|
13. JS. Utbyggnad av mo-torområde ........... |
3 250 |
3 250 |
2 725 |
525 |
1.68 |
9.69 |
|
14. ArtSS. Nybyggnad av |
2 100 |
2 100 |
1 851 |
249 |
7.67 |
9.69 |
|
15. Mobiliseringsförråd.. . |
— |
1 555 |
1 025 |
530 |
— |
— |
— |
16. Förråd för utbildnings-ammunition......... |
3 400 |
2 107 |
1 293 |
||||
17. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
3 290 |
2 740 |
550 |
||||
18. Merkostnader för tidi-gare beslutade objekt. |
— |
750 |
589 |
111 |
50 |
_ |
_ |
Summa A |
46 515 |
55 645 |
34 016 |
18 486 |
2 143 |
— |
— |
B. Företag påbörjade eller 19. I 2. Utbyggnad av |
2 580 |
2 660 |
1 000 |
1 660 |
10.69 |
1.71 |
|
20. I 3. Utbyggnad av |
1 860 |
1 900 |
1 000 |
900 |
10.69 |
1.71 |
|
21. 111. Skolskjutnings-bana............... |
390 |
405 |
405 |
8.69 |
6.70 |
||
22. I 13. Utbyggnad av |
2 430 |
2 500 |
1 000 |
1 500 |
10.69 |
1.71 |
|
23. 114. Nybyggnad av |
690 |
710 |
500 |
210 |
10.69 |
10.70 |
|
24. 117. Nybyggnad av |
2 600 |
2 680 |
1 000 |
1 680 |
10.69 |
12.70 |
|
25. I 20. Nybyggnad av |
3 500 |
3 600 |
1 600 |
2 000 |
10.69 |
10.70 |
|
26. I 21. Nybyggnad av |
485 |
505 |
505 |
9.69 |
6.70 |
||
27. I 21. Utbyggnad av |
1 370 |
1 410 |
900 |
510 |
10.69 |
12.70 |
|
28. P 1. Om- och tillbygg-nad av lokaler för in-tendentur- och sjuk-vårdsmaterieltj änsten |
1 145 |
1 200 |
500 |
700 |
3.70 |
1.71 |
|
29. A 9. Dagvattenled-ningar.............. |
700 |
725 |
725 |
8.69 |
6.70 |
||
30. Lv 7. Nybyggnad av |
_ |
2 100 |
1 000 |
1 100 |
3.70 |
4.71 |
|
31. Ing 2. Nybyggnad av |
5 250 |
5 400 |
_ |
1 500 |
3 000 |
11.69 |
10.71 |
32. Ing 2. Nybyggnad av |
2 860 |
2 950 |
950 |
2 000 |
1.70 |
1.71 |
|
33. T 2. Utbyggnad av |
3 625 |
3 730 |
700 |
2 500 |
3.70 |
1.72 |
|
34. HS. Utbyggnad av |
2 300 |
2 600 |
— |
500 |
1 370 |
4.70 |
7.71 |
1 Därutöver 1 milj. kr. av AMS-medel
210 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
35. ArtSS. Nybyggnad av |
2 100 |
2 160 |
500 |
1 160 |
4.70 |
9.71 |
|
36. Utbyggnad av läger.. |
— |
5 000 |
— |
5 000 |
— |
— |
— |
37. Mobiliseringsförråd... |
— |
9 000 |
— |
9 000 |
— |
— |
— |
38. Förråd för utbild-ningsammunition.... |
_ |
1 200 |
_ |
1 200 |
_ |
_ |
_ |
39. Förråd för förvaring av |
750 |
750 |
750 |
||||
40. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
— |
4 000 |
— |
4 000 |
— |
— |
— |
Summa B |
34 635 |
57 185 |
— |
34 235 |
20 290 |
— |
— |
C. Företag avsedda att på-börjas 1970/71 41. 113. Nybyggnad av |
5 980 |
2 500 |
10.70 |
3.73 |
|||
42. I 13. Nybyggnad av |
1 900 |
500 |
10.70 |
3.72 |
|||
43. 114. Nybyggnad av |
2 180 |
1 500 |
10.70 |
3.72 |
|||
44. I 14. Tillbyggnad av |
_ |
900 |
_ |
900 |
10.70 |
6.71 |
|
45. P 1. Nybyggnad av |
350 |
350 |
10.70 |
6.71 |
|||
46. P 7 Y. Nybyggnad av |
5 000 |
2 500 |
10.70 |
3.73 |
|||
47. P 7 R. Nybyggnad av |
_ |
1 500 |
_ |
_ |
1 000 |
10.70 |
12.71 |
48. P 18. Nybyggnad av |
_ |
500 |
_ |
_ |
500 |
10.70 |
6.71 |
49. A 4. Nybyggnad av |
_ |
1 500 |
_ |
_ |
1 000 |
10.70 |
10.71 |
50. Lv 7. Nybyggnad av |
1 050 |
1 050 |
10.70 |
6.71 |
|||
51. T 3. Skolskjutnings-bana ............... |
550 |
550 |
10.70 |
6.71 |
|||
52. Fo 67. Nybyggnad av |
500 |
500 |
10.70 |
6.71 |
|||
53. F 21. Nybyggnad av |
1 000 |
1 000 |
10.70 |
||||
54. Utbyggnad av läger.. |
— |
5 000 |
— |
— |
5 000 |
— |
— |
55. Mobiliseringsförråd... |
— |
10 000 |
— |
— |
10 000 |
— |
— |
56. Förråd för utbild-ningsammunition.... |
_ |
1 200 |
_ |
_ |
1 200 |
_ |
. _ |
57. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
— |
4 510 |
— |
— |
4 510 |
— |
— |
Summa C |
— |
43 620 |
— |
— |
34 560 |
— |
— |
Summa A—G |
Öl 150 |
156 450 |
34 016 |
52 721 |
56 993 |
_ |
— |
Reducering av medels-behovet |
— |
— |
— |
5 971 |
5 693 |
— |
— |
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
46 750 |
51 300 |
— |
— |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 211
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Beräknad medelsförbrukning
4 380 1969/70 ...................... 46 750
42 370 1970/71 ...................... 51 300
53 300 Beräknad behållning 30.6.1971. 2 000
100 050 100 050
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1970/
71 anvisa ett investeringsanslag av 53 300 000 kr.
Medelstillgång
Behållning 1.7.1969 ...........
Anslag för 1969/70 ............
Anslag för 1970/71 (förslag)
3. Byggnadsarbeten för marinen
1968/69 Utgift ...... 13 965 929 Behållning ...... 3 620 690
1969/70 Anslag ____ 12 413 000
1970/71 Förslag 16 000 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för flottan och kustartilleriet.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
till 17,4 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp
med 18,1 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 OOO-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt................... 50
Summa A 50
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969/70
2. ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså
(etapp 1 b)............................................... 2 000
3. ÖrlB S. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad m. m............. 2 000
4. BÖS. Nybyggnad av radar- och teleskola..................... 2 000
5. SK. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning m. m. vid KA 1 . . 960
6. SK. Nybyggnad av hamnanläggning vid Rindö Västra......... 1 055
7. KA 1. Övningshall för vattenutbildning...................... 2 000
8. BK. Nybyggnad av maskinhall m. in. för mekanikerskolan vid
KA 2.................................................... 1 185
Summa B It 200
212 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
C. Företag avsedda att påbörjas 1970171
9. Utbyggnad vid Rosenholm (etapp la)....................... 5 600
10. Mobiliseringsförråd........................................ 1 000
11. Diverse smärre byggnadsföretag............................. 1 200
Summa C 7 800
Summa A—C 19 050
Reducering av medelsbehovet 1 650
Beräknat medelsbehov 17 400
2. Byggnadsbehovet för ubåtsbas för Ostkustens örlogsbas vid Vitså har
senast anmälts i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 223). Kungl. Maj:t uppdrog den 25
april 1969 åt fortifikationsförvaltningen att utföra fortsatt projektering
fram till färdiga bygghandlingar för utbyggnad av etapp 1 b av ubåtsbasen.
Kostnaderna bar numera uppskattats till 4,8 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1969.
3. Behovet av nybyggnad av förvaltningsbyggnad in. in. vid Sydkustens
örlogsbas har senast anmälts i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 223). Kungl. Maj :t
uppdrog den 14 oktober 1966 åt fortifikationsförvaltningen att vid tidpunkt,
som Kungl. Maj :t framdeles ville besluta, låta utföra nybyggnad av förvaltningsbyggnad
för den tekniska tjänsten jämte värmecentral inom en kostnadsram
av 5 260 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965, vilket motsvarar
6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1969. Revidering av bygghandlingarna
beträffande förvaltningsbyggnaden pågår och byggnadsarbetena kan
inte påbörjas förrän revideringen har slutförts. Däremot bör arbetena med
värmecentralen påbörjas under hösten 1969. Värmecentralen skall tillgodose
värmebehovet såväl för förvaltningsbyggnaden som för ett antal närliggande
byggnader. Kungl. Maj :t har den 30 oktober 1969 uppdragit åt förvaltningen
att inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1969 låta bygga värmecentralen.
4. Behovet av nybyggnad av radar- och teleskola har senast anmälts i prop.
1969: 1 (bil. 6 s. 223). Kungl. Maj :t uppdrog den 27 juni 1969 åt fortifikationsförvaltningen
att inom en kostnadsram av 2 150 000 kr. enligt prisläget
den 1 april 1968 låta utföra byggnadsföretaget. Med hänsyn till infordrade
anbud har kostnadsramen för byggnadsobjektet måst räknas upp till
3 175 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
5—8. Kungl. Maj :t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att inom
angivna kostnadsramar låta utföra nybyggnad av avloppsreningsanläggning,
övningshall för vattenutbildning och värmecentral vid KA 1, nybyggnad
av hamnanläggning vid Västra Rindö för Stockholms kustartilleriförsvar
samt nybyggnad av maskinhall m. in. för mekanikerskolan vid KA 2.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 213
9. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen gjort
upp en utbyggnadsplan för Rosenholmsområdet norr om Karlskrona. Enligt
planen skall inom området tillgodoses lokalbehov för en artilleribataljon
vid KA 2, basförsvarsskolan vid Karlskrona örlogsskolor och viss stridsledningspersonal
ur flygvapnet. Behovet av förläggningsutrymme uppgår till
ca 500 platser.
Artilleribataljonen är nu förlagd inom Oscarsvärnsområdet i Karlskrona,
vilket enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 154, SU 143, rskr 331)
har överlåtits till Karlskrona stad. Enligt köpekontraktet skall staden äga
tillträda de försålda fastigheterna så snart kronan disponerar ersättningsniark
och byggnader jämte erforderliga anläggningar så att den inom Oscarsvärnsområdet
bedrivna militära verksamheten kan flyttas till den nya
platsen.
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) skall
Rosenholmsområdet utvidgas från 260 ha till 660 ha. Denna utvidgning som
nu i huvudsak har genomförts innefattar kompensationsmark för Oscarsvärnsområdet.
Den planerade utbyggnaden inom Rosenholmsområdet avses
ske i sådan takt att den militära verksamheten på Oscarsvärnsområdet
kan avvecklas under år 1974.
Basförsvarsskolan och stridsledningspersonalen ur flygvapnet är nu förlagda
i kasern Anckarstierna i Karlskrona. Basförsvarsskolan bedriver huvuddelen
av sin utbildning inom Rosenholmsområdet och är tidvis förlagd
dit. Sedan planerad renovering av kasern Anckarstierna har genomförts,
varvid förläggningstätheten i logementen kommer att minskas, kan basförsvarsskolan
och stridsledningspersonalen inte längre beredas plats i kasernen.
Enligt utbyggnadsplanen skall Rosenholmsområdet som för närvarande
omfattar endast ett äldre barackläger med ca 150 förläggningsplatser byggas
ut i tre etapper — etapperna 1 a, 1 h och 2. Etapp 1 a omfattar nybyggnad
av värmecentral, militärrestaurang, två kaserner, vardera för 240 man,
marketenterikiosk, förråd m. m. Vidare erfordras vägar och planer, vattenoch
avloppsledningar, elledningar m. m.
Förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för utbyggnadsetapp
1 a. Kostnaderna för denna etapp har uppskattats till 18 290 000
kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, varav 7 milj. kr. för två kaserner,
3 680 000 kr. för militärrestaurang, 1,6 milj. kr. för värmecentral, 3 250 000
kr. för vägar och planer och 2 760 000 kr. för vatten och avlopp, elledningar
m. m. Medelsförbrukningen beräknas till 6,8 milj. kr. för budgetåret 1970/
71, 7 790 000 kr. för budgetåret 1971/72 och 3,7 milj. kr. för budgetåret
1972/73. Med hänsyn till att stridsledningspersonal från flygvapnet avses
förläggas i en kasern anses flygvapnet böra bidra med 1,2 milj. kr. Detta
belopp tas upp under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för flygvapnet.
Dispositionsplanen tar för etapp 1 b upp följande objekt, nämligen ny -
214 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
byggnad av vakt- och arrestbyggnad, lokaler för läkarmottagning samt utbildningsanordningar
för en uppskattad kostnad av 2 450 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 1969. Etapp 2 omfattar nybyggnad av tygförråd,
intendentur- och sjukvårdsmaterielförråd samt utbildningsanordningar för
en uppskattad kostnad av 4,3 milj. kr. enligt samma prisläge. Totalkostnaden
för utbyggnaden vid Rosenholmsområdet uppskattas således till
(18 290 000 + 2 450 000 + 4 300 000) ca 25 milj. kr.
10, 11. För nybyggnad av mobiliseringsförråd och för diverse smärre
byggnadsföretag beräknas 1 resp. 1,2 milj. kr.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 17,4 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen
till 15,3 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt
följande investeringsplan och anslagsberäkning. För utbyggnad av förläggning
vid Rosenholm för KA 2 har fortifikationsförvaltningen redovisat förslag
till byggnadsprogram. Om riksdagen inte har något att erinra, torde
det för nästa budgetår få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan huvudhandlingar
har redovisats, efter prövning av dessa och inom ramen för det anslag
som anvisas av riksdagen, besluta om företaget skall utföras.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
A. Företag påbörjade jöre 1. örlB O. Nybyggnad av |
2 420 |
2 420 |
2 173 |
247 |
4.68 |
9.69 |
|
2. ÖrlB O. Nybyggnad av |
1 590 |
1 500 |
398 |
1 102 |
4.69 |
6.70 |
|
3. ÖrlB S. Nybyggnad av |
2 395 |
2 395 |
1 509 |
886 |
4.68 |
8.69 |
|
4. ÖrlB S. Nybyggnad av |
2 800 |
2 800 |
1 527 |
1 273 |
4.68 |
10.69 |
|
5. KA 2. Nybyggnad vid Byggnad för robotut-bildning .......... |
1 600 |
1 855 |
1 386 |
469 |
12.67 |
7.69 |
|
Smöri- och tvätt-hall.............. |
1 470 |
1 770 |
1 300 |
470 |
_ |
12.67 |
7.69 |
6. Mobiliseringsförråd... |
— |
387 |
354 |
33 |
— |
— |
— |
7. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
— |
3 149 |
2 828 |
321 |
— |
— |
— |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 215
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|||||||
Bygg- |
Färdig- |
|||||||
Byggnadsobiekt |
Faktisk |
Beräknad för |
start |
ställande |
||||
1.4.1968 |
1.2.1969 |
t. o. m. |
mån/år |
mån/år |
||||
1969/70 |
1970/71 |
|||||||
1968/69 |
||||||||
8. |
Merkostnader för tidi-gare beslutade objekt |
150 |
100 |
50 |
||||
Summa A |
12 275 |
16 426 |
11 475 |
4 901 |
50 |
— |
— |
|
B. |
Företag påbörjade eller |
|||||||
9. |
ÖrlB 0. Nybyggnad av |
|||||||
(etapp 1 b).......... |
4 630 |
4 800 |
— |
2 000 |
2 000 |
3.70 |
10.71 |
|
10. |
ÖrlB S. Nybyggnad av |
|||||||
m. m............... |
5 800 |
6 000 |
— |
1 500 |
2 000 |
10.69 |
6.72 |
|
11. |
BÖS. Nybyggnad av |
2 150 |
3 175 |
1 000 |
2 000 |
1.70 |
8.71 |
|
12. |
SK. Nybyggnad av av-loppsreningsanlägg-ning m. m. vid KA 1 |
1 885 |
1 960 |
1 000 |
960 |
10.69 |
10.70 |
|
13. |
SK. Nybyggnad av |
1 975 |
2 055 |
1 000 |
1 055 |
10.69 |
10.70 |
|
14. |
KA 1. Övningshall för |
6 850 |
6 950 |
2 000 |
2 000 |
1.70 |
1.72 |
|
15. |
BK. Nybyggnad av |
2 100 |
2 185 |
1 000 |
1 185 |
10.69 |
10.70 |
|
16. |
Mobiliseringsförråd.. . |
— |
1 500 |
— |
1 500 |
— |
— |
— |
17. |
Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
— |
2 500 |
— |
2 500 |
— |
_ |
_ |
Summa B |
25 390 |
31 125 |
— |
13 500 |
11 200 |
— |
— |
|
C. |
Företag avsedda att på-börjas 1970/71 |
|||||||
18. |
Utbyggnad vid Rosen-holm (etapp 1 a) |
1 600 |
||||||
Militärrestaurang.... |
— |
3 680 |
— |
— |
||||
Två kaserner........ |
— |
7 000 |
— |
— |
||||
Vägar, planer m. m.. . |
— |
3 250 |
— |
— |
''5 6001 |
10.70 |
10.72 |
|
ledningar m. m...... |
— |
2 760 |
— |
— |
||||
19. |
Mobiliseringsförråd... |
— |
1 000 |
— |
— |
1 000 |
— |
— |
20. |
Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
— |
1 200 |
— |
_ |
1 200 |
_ |
_ |
Summa G |
— |
20 430 |
— |
— |
7 800 |
— |
— |
|
Summa A—C |
37 GG5 |
68 041 |
11 475 |
18 401 |
19 050 |
__ |
___ |
|
Reducering av medels-behovet |
_ |
_ |
_ |
2 401 |
3 750 |
_ |
_ |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
16 000 |
15 300 |
— |
— |
1 Därutöver 1,2 milj. kr. från investeringsanslaget Byggnadsarbeten för flygvapnet
216 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgäng |
Beräknad medels förbrukning |
||
Behållning 1.7.1969 .......... |
.. 3 621 |
1969/70 ...................... |
, 16 000 |
Anslag för 1969/70 .......... |
.. 12 413 |
1970/71 ..................... |
. 15 300 |
Anslag för 1970/71 (förslag).., |
.. 16 000 |
Beräknad behållning 30.6.1971. |
734 |
32 034 |
32 034 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret 1970/
71 anvisa ett investeringsanslag av 16 000 000 kr.
4. Byggnadsarbeten för flygvapnet
1968/69 Utgift ...... 13 237 256 Behållning ____ 17 079 250
1969/70 Anslag .... 1000
1970/71 Förslag 14 600 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för flygvapnets förband in. m.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
till 18,4 milj. kr. Med hänsyn till beräknad behållning vid
utgången av budgetåret 1969/70 föreslås att anslaget förs upp med 17,6
milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 OOO-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt.................... 560
Summa A 560
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969/70
2. F 10. Tillbyggnad av flygtjänstlokaler........................ 390
3. F 14. Om- och tillbyggnad av matinrättning m. m............. 1 400
4. CYA. Tillbyggnad av administrationsbyggnad................. 375
Summa B 2 165
C. Företag avsedda att påbörjas 1970/71
5. F 4. Nybyggnad av hangar................................. 3 500
6. F 4. Nybyggnad av värmecentral............................ 1 045
7. F 4. Nybyggnad av simulatorbyggnad........................ 1 300
8. F 5. Flygverkstad m. m.................................... 2 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 217
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
9. F 16. Nybyggnad av värmecentral m. m..................... 1 500
10. F 21. Nybyggnad av flygverkstad (tillsynsverkstad)............ 1 500
11. RFN. Nybyggnad av värmecentral.......................... 1 500
12. Upprustning av målplatser................................. 1000
13. Diverse smärre byggnadsföretag............................. 5 000
14. Förläggning av stridsledningspersonal vid Rosenholm (delkostnad) 1 200
Summa G 19 545
Summa A—C 22 270
Reducering av medelsbehovet 3 870
Beräknat medelsbehov 18 400
2. Kungl. Maj :t uppdrog den 27 juni 1969 åt fortifikationsförvaltningen
att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1 820 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1968.
3. Vid F 14 behöver matsals- och mässutrymmena för värnpliktiga och underbefäl
ökas ut. Nuvarande matinrättningsbyggnad och marlte ten ter ibyggnad
är uppförda år 1945 och är inte anpassade efter nuvarande värnpliktsoch
underbefälskadrar, vilka omfattar 350 resp. 450 man. Fortifikationsförvaltningen
bär redovisat förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnad
av matinrättningen samt ombyggnad av underbefälsmässen. Förslaget
innebär i huvudsak att matsalsbyggnaden utökas med en tillbyggnad
i två våningsplan och att marketenteribyggnaden, som avses helt disponeras
för sällskapsutrymmen för underbefäl, byggs om. Samtliga matsals- och
marketenterifunktioner inryms i den tillbyggda matinrättningen. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 2,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari
1969. — Kungl. Maj :t uppdrog den 30 oktober 1969 åt förvaltningen att utarbeta
huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
4. Vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga behöver en administrationsbyggnad
byggas till. Den administrativa och tekniska personalen vid flygmaterielförrådet
omfattade år 1967 153 personer och har därefter utökats
med 27 tjänstemän med tekniska arbetsuppgifter. Befintliga kontorslokaler
har därigenom blivit otillräckliga. Fortifikationsförvaltningen har redovisat
förslag till byggnadsprogram för tillbyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden.
— Kungl. Maj :t uppdrog den 12 september 1969 åt förvaltningen
att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar
har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till
975 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
5—6. Vid F 4 behövs en ny hangar och en ny värmecentral. Fortifikationsförvaltningen
har efter samråd med chefen för flygvapnet, försvarets materielverk
och försvarets rationaliseringsinstitut redovisat förslag till byggnadsprogram
lör nybyggnad av en hangar och en värmecentral. Enligt för
-
218 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
slaget är hangaren avsedd för uppställning av 17 flygplan 35, sedermera
flygplan 37. Värmecentralen är avsedd att täcka värmebehovet för den nya
hangaren och en snösmältningsanläggning i anslutning till hangaren. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 7 660 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1969, varav 6 615 000 kr. för hangaren och 1 045 000 kr. för värmecentralen.
7. Vid F 4 behövs vidare en ny simulatorbyggnad. Fortifikationsförvaltningen
har efter samråd med chefen för flygvapnet, försvarets materielverk
och försvarets rationaliseringsinstitut redovisat byggnadsprogram för byggnadsföretaget.
Simulatorbyggnaden är avsedd för flygträning i simulator
för flygplan 35 men dimensioneras så att den framdeles kan utnyttjas även
för flygplan 37. Byggnadskostnaderna har uppskattats till 1,3 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1969. — Kungl. Maj :t uppdrog den 3 oktober
1969 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
8. Behovet av om- och tillbyggnad av flygverkstad vid F 5 har tidigare anmälts
i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 302). Vid F 5 finns nu fyra tillsyns- och serviceplatser
i en äldre flygverkstad och nio provisoriska tillsynsplatser i en
hangar. För att centralisera och rationalisera tillsyns- och serviceverksamheten
bör den befintliga flygverkstaden byggas till med en flygplanhall
m. m. Den nuvarande tillsynsverkstaden kan då disponeras för uppställning
av 24 skolflygplan som nu saknar uppställningsplats inomhus. Fortifikationsförvaltningen
har efter samråd med chefen för flygvapnet, försvarets
materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut redovisat förslag
till om- och tillbyggnad av befintlig flygverkstad, nybyggnad av flygelevbyggnad
och en värmecentral samt tillbyggnad av en värmecentral. Enligt
förslaget skall den nuvarande flygverkstaden byggas till med en flygplanhall
med nio tillsynsplatser m. m. Den nya flygelevbyggnaden är avsedd för
ca 140 elever och inreds med omklädnads-, tvätt- och duschrum m. m. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 3 430 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1969, varav 2 055 000 kr. för om- och tillbyggnad av flygverkstaden,
375 000 kr. för nybyggnad av elevbyggnaden och 1 milj. kr. för erforderliga
åtgärder för värmeförsörjningen.
9. Vid F 16 behövs en ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen
vid flottiljen är inrymd i en bergtunnel. Pannbeståndet är starkt förslitet
och centralen är omodern och svårarbetad samt saknar helt serviceutrymmen.
I bergtunneln saknas utrymme för rationell ombyggnad och modernisering
av den nuvarande värmecentralen. Med hänsyn härtill bör en ny
värmecentral uppföras. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till
byggnadsprogram för nybyggnad av en friliggande värmecentral. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 2,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari
1969. — Kungl. Maj :t uppdrog den 30 oktober 1969 åt förvaltningen att utarbeta
huvudhandlingar.
10. Vid F 21 behövs en ny flygverkstad (tillsynsverkstad). Vid F 21 görs
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 219
tillsyn m. m. av såväl flottiljens egen som arméns helikopterskolas flygmateriel.
Nuvarande utrymmen för denna verksamhet är otillräckliga. För
att göra avsedda flygtidsuttag möjliga för flottiljen och skolan behövs utökade
verkstadsutrymmen. Lokalfrågan bör lösas genom att flottiljens nuvarande
flygverkstad disponeras för tillsyn, reparationer m. m. huvudsakligen
på arméflygmateriel samt genom att en ny flygverkstad uppförs för periodisk
tillsyn på företrädesvis flottiljens egna flygplan. Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en
flygverkstad. Byggnaden avses inrymma verkstadshall med uppställningsplats
för sex flygplan m. m. samt verkstads- och kontorsutrymmen m. m.
Byggnadskostnaderna har uppskattats till 3 450 000 kr. enligt prisläget den
1 april 1969. Med hänsyn till att nybyggnaden delvis har föranletts av den
utökade tillsynsverksamheten för arméns helikopterskola bör 1 milj. kr.
av kostnaden för nybyggnaden bestridas från investeringsanslaget Byggnadsarbeten
för armén. — Kungl. Maj :t uppdrog den 7 november 1969 åt
förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
11. Vid flygmaterielförvaltningens försöksplats i Norrland (RFN) behövs
nybyggnad av värmecentral och centralisering av värmeförsörjningen. Försöksplatsen
har fortlöpande byggts ut och byggnadsbeståndet har nu nått en
sådan omfattning att det från driftekonomisk synpunkt är angeläget att ersätta
nuvarande värmekällor med en värmecentral. Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral
m. m. — Kungl. Maj :t uppdrog den 12 september 1969 åt förvaltningen
att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar
har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 2,2
milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
12. För upprustning och komplettering av flygvapnets målplatser bör arbeten
för 5 milj. kr. påbörjas under nästa budgetår. Medelsförbrukningen
för samma budgetår beräknas till 1 milj. kr. Åtgärderna avser effektivisering
av målanordningar och anskaffning av utrymmen för personalvård för
personal som tjänstgör vid målplatserna.
13. För diverse smärre byggnadsföretag beräknas 5 milj. kr.
14. För förläggning av stridsledningspersonal vid Rosenholm behövs
1,2 milj. kr.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 18,4 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen
till 15,4 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas
enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. För följande nya objekt
har fortifikationsförvaltningen ännu inte redovisat huvudhandlingar,
nämligen nybyggnad av hangar, värmecentral och simulatorbyggnad vid
220 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
F 4, tillbyggnad av flygverkstad m. m. vid F 5 samt nybyggnad av värmecentral
vid F 16 och flygverkstad vid F 21. Om riksdagen inte har något
att erinra, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan huvudhandlingar
redovisats, efter prövning av dessa och inom ramen för det anslag
som anvisas av riksdagen, besluta om de redovisade företagen skall utföras.
Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation
inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj :t vidare kunna ersätta
detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk 1968/69 |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
A. Företag påbörjade före 1. F 7. Avloppsrenings-anläggning (etapp 1) . |
565 |
565 |
422 |
143 |
9.67 |
7.69 |
|
2. F 7. Avloppsrenings-anläggningar (etapp 2) |
470 |
470 |
402 |
68 |
_ |
10.68 |
7.69 |
3. F12. Nybyggnad av |
835 |
935 |
508 |
427 |
_ |
9.68 |
9.69 |
4. F12. Om- och till-byggnad av hangar nr |
365 |
405 |
346 |
59 |
10.68 |
8.69 |
|
5. F 14. Nybyggnad av |
740 |
740 |
184 |
556 |
3.69 |
4.70 |
|
6. F 15. Gymnastik- och |
2 150 |
1 800 |
316 |
1 484 |
_ |
5.69 |
6.70 |
7. F16. Om- och till-byggnad av flygtjänst-byggnad............ |
710 |
710 |
395 |
315 |
10.68 |
9.69 |
|
8. F 21. Tillbyggnad av |
775 |
775 |
525 |
250 |
_ |
10.68 |
9.69 |
9. F 21. Nybyggnad av |
1 400 |
1 400 |
911 |
489 |
_ |
10.68 |
9.69 |
10. FC. Nybyggnad av |
2 500 |
2 500 |
2 086 |
414 |
1.68 |
8.69 |
|
11. Förråd för utbildnings-ammunition......... |
2 400 |
1 796 |
604 |
_ |
__ |
_ |
|
12. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
_ |
4 820 |
4 160 |
660 |
,_■ |
_ |
_ |
13. Merkostnader för tidi-gare beslutade objekt |
— |
629 |
— |
69 |
560 |
— |
— |
Summa A |
10 510 |
18 149 |
12 051 |
5 538 |
560 |
— |
— |
B. Företag påbörjade eller 14. F 10. Tillbyggnad av |
1 820 |
1 890 |
1 500 |
390 |
8.69 |
12.70 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 221
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
1 Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1070/71 |
||||||
15. F 10. Kontorsbyggnad |
560 |
580 |
580 |
8.69 |
6.70 |
||
16. F 12. Avloppsledning-ar.................. |
780 |
810 |
810 |
10.69 |
3.70 |
||
17. F 14. Om- och till-byggnad av matin-rättning m. m....... |
2 790 |
2 900 |
1 500 |
1 400 |
1.70 |
6.71 |
|
18. FC. Varmförråd..... |
415 |
430 |
— |
430 |
_ |
10.69 |
6.70 |
19. CVA. Tillbyggnad av |
975 |
600 |
375 |
4.70 |
1.71 |
||
20. RFN. Helikopterverk-stad................ |
460 |
475 |
475 |
10.69 |
6.70 |
||
21. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
— |
5 000 |
_ |
5 000 |
__ |
_ |
|
Summa B |
6 825 |
13 080 |
— |
10 895 |
2 165 |
— |
— |
G. Företag avsedda att på-börjas 1970171 22. F 4. Nybyggnad av |
6 615 |
3 500 |
10.70 |
4.73 |
|||
23. F 4. Nybyggnad av |
1 045 |
1 045 |
10.70 |
9.71 |
|||
24. F 4. Nybyggnad av |
1 300 |
1 300 |
10.70 |
9.71 |
|||
25. F 5. Flygverkstad |
3 430 |
2 000 |
10.70 |
12.71 |
|||
26. F16. Nybyggnad av |
3 000 |
1 500 |
10.70 |
10.72 |
|||
27. F 21. Nybyggnad av |
3 450 |
1 5001 |
10.70 |
10.72 |
|||
28. RFN. Nybyggnad av |
2 200 |
1 500 |
10.70 |
10.71 |
|||
29. Upprustning av mål-platser.............. |
5 000 |
1 000 |
|||||
30. Diverse smärre bygg-nadsföretag ......... |
5 000 |
5 000 |
|||||
31. Förläggning av stril-personal vid Rosen-holm (delkostnad)...". |
1 200 |
1 200 |
|||||
Summa C |
— |
32 240 |
— |
— |
19 545 |
-- |
— |
Summa A—C |
17 335 |
63 449 |
12 051 |
16 433 |
22 270 |
||
Reducering av medels-behovet |
_ |
_ |
_ |
1 043 |
6 870 |
||
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
15 390 |
15 400 |
— |
— |
1 Därutöver 1 milj. kr. från investeringsanslaget Byggnadsarbeten för armén
222 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Beräknad medelsförbrukning
17 079 1969/70 ...................... 15 390
1 1970/71 ...................... 15 400
14 600 Beräknad behållning 30.6.1971. 890
31 680 31 680
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 14 600 000 kr.
Medelstillgäng
Behållning 1.7.1969 ...........
Anslag för 1969/70 ............
Anslag för 1970/71 (förslag)
5. Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för Svea livgarde och Svea
ingen j örregemente
1968/69 Utgift ...... 45 182 069 Behållning ____ 28 160 462
1969/70 Anslag ____ 21 657 000
1970/71 Förslag ____ 6 161000
Från anslaget betalas nybyggnad av kasernetablissement m. m. för I 1 vid
Västra Ryd i Upplands-Bro kommun och för Ing 1 vid Almnäs i Södertälje
stad.
Efter förslag i prop. 1964: 61, 1965: 1 (bil. 6 s. 345), 1966: 1 (bil. 6 s. 305),
1967: 110 (s. 115), 1968: 109 (s. 195) och 1969: 1 (bil. 6 s. 232) har riksdagen
för ändamålet anvisat sammanlagt 241 257 000 kr. Medlen har av
Kungl. Maj :t ställts till fortifikationsförvaltningens förfogande för utbyggnad
av ifrågavarande kasernetablissement.
Fortifika Höns för va l tn ingen
Medelsförbrukningen under anslaget för budgetåren 1969/70 och 1970/71
beräknas av fortifikationsförvaltningen till 49 817 000 kr. resp. 6 161 000 kr.
enligt följande sammanställning.
Medelsförbrukning
(1 OOO-tal kr.) |
||
1969/70 |
1970/71 |
|
Il........................... |
.................. 25 791 |
4 664 |
Ing 1......................... |
.................. 24 026 |
1 497 |
49 817 |
6 161 |
Förvaltningen föreslår att anslaget för budgetåret 1970/71 förs upp med
6 161 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 223
Departementschefen
Riksdagen fattade hösten 1963 beslut om markförvärv för nya förläggnings-
och övningsområden för I 1 i Upplands-Bro kommun och för Ing 1 i
Södertälje stad samt anvisade ett investeringsanslag av 65 milj. kr. för att
bestrida kostnaderna för markförvärven (prop. 1963: 184, SU 211, rskr 404).
Sedermera fattade 1964 års riksdag beslut om att låta uppföra nya kasernetablissement
m. m. för I 1 och Ing 1 samt anvisade ett investeringsanslag av
48 milj. kr. för att påbörja byggnadsarbetena. Vid anmälan i prop. 1964: 61
av dessa byggnadsföretag angavs kostnaderna för byggnadsarbetena i enlighet
med en av fortifikationsförvaltningen gjord uppskattning till sammanlagt
308 milj. kr., varav 160 milj. kr. för I 1 och 148 milj. kr. för Ing 1. 1965
—1969 års riksdagar har sedermera anvisat investeringsanslag om sammanlagt
193,2 milj. kr. för fortsatta arbeten med kasernetablissementen. Sammanlagt
har sålunda för dessa byggnadsarbeten anvisats 241,2 milj. kr.
De nya kasernetablissementena för I 1 och Ing 1 beräknas bli färdiga under
budgetåret 1969/70. Utflyttning av regementena avses skola påbörjas omkring
den 1 januari 1970 och beräknas vara slutförd omkring den 1 juli 1970.
Fortifikationsförvaltningen har för vissa efterarbeten m. m. beräknat medelsförbrukningen
för budgetåret 1970/71 till 6 161 000 kr. Jag biträder förvaltningens
förslag. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt
följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
I 1 Företag påbörjade före 1. Förläggningsby...... |
1 900 |
1 870 |
1 870 |
4.64 |
9.64 |
||
2. Vägar, planer, vatten-och avloppsledningar |
18 000 |
18 000 |
15 917 |
2 083 |
|||
3. Motorområde omfat-tande kallgarage, |
12 300 |
12 300 |
12 300 |
4.65 |
7.67 |
||
4. Befälshotell samt |
3 200 |
3 200 |
3 200 |
2.66 |
6.67 |
||
5. Sju kaserner......... |
22 000 |
22 000 |
20 777 |
1 223 |
— |
3.67 |
12.68 |
224 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig-ställande |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
6. Kanslihus, sjukhus |
8 000 |
8 000 |
6 409 |
1 591 |
5.67 |
12.68 |
|
7. Skolbyggnader och |
6 370 |
6 370 |
3 407 |
2 963 |
9.68 |
12.69 |
|
8. Militärrestaurang .... |
13 200 |
13 200 |
10 201 |
2 999 |
— |
1.68 |
12.70 |
9. Kiosk.............. |
125 |
125 |
— |
125 |
— |
— |
— |
10. Vägar m. m. inom öv-ningsområdet........ |
11 600 |
13 600 |
12 743 |
857 |
— |
— |
— |
11. Utbildningsanord-ningar utomhus...... |
21 600 |
21 600 |
12 319 |
7 950 |
1 331 |
— |
— |
12. Planerings- och efter-arbeten m. m........ |
9 400 |
9 400 |
67 |
6 000 |
3 333 |
— |
— |
Summa |
127 695 |
129 665 |
99 210 |
25 791 |
4 664 |
— |
— |
Ing 1 Företag påbörjade före 13. Förläggningsby...... |
2 025 |
2 000 |
2 000 |
4.64 |
9.64 |
||
14. Vägar, planer, vatten-och avloppsledningar |
14 700 |
14 700 |
14 319 |
381 |
|||
15. Motorområde omfat-tande kallgarage, |
15 000 |
15 000 |
14 978 |
22 |
4.65 |
7.67 |
|
16. Befälshotell samt vakt- och arrestbygg-nad................ |
4 075 |
4 075 |
3 973 |
102 |
2.66 |
6.67 |
|
17. Fem kaserner........ |
17 250 |
17 250 |
16 155 |
1 095 |
— |
3.67 |
10.68 |
18. Kanslihus, sjukhus |
11 000 |
11 000 |
7 790 |
3 210 |
5.67 |
10.68 |
|
19. Skolbyggnader och |
9 165 |
9 165 |
5 727 |
3 438 |
9.68 |
12.69 |
|
20. Militärrestaurang.... |
13 100 |
13 100 |
8 879 |
4 221 |
— |
2.68 |
12.69 |
21. Kiosk.............. |
125 |
125 |
— |
125 |
— |
— |
— |
22. Vägar m. m. inom öv-ningsområdet........ |
11 740 |
11 740 |
9 600 |
2 140 |
_ |
_ |
— |
23. Utbildningsanord-ningar utomhus..... |
14 960 |
14 960 |
8 613 |
6 292 |
55 |
_ |
— |
24. Planerings- och efter-arbeten m. m........ |
4 465 |
4 465 |
23 |
3 000 |
1 442 |
— |
— |
Summa |
117 605 |
117 580 |
92 057 |
24 026 |
1 497 |
— |
— |
Sammanlagt (11 +Ing 1) |
245 300 |
247 245 |
191 267 |
49 817 |
6 161 |
— |
— |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 225
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång Behållning 1.7.1969 ......... |
.. 28160 |
Beräknad medelsförbrukning |
|
Anslag för 1969/70 .......... |
.. 21657 |
1970/71 ................... |
|
Anslag för 1970/71 (förslag)... |
.. 6161 55 978 |
55 978 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för Svea
livgarde och Svea ingenjörregemente för budgetåret 1970/71
anvisa ett investeringsanslag av 6 161 000 kr.
6. Markförvärv för övningsfält m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 17,6 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Markförvärv
för övningsfält m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna
ett investeringsanslag av 17 900 000 kr.
Befästningars delfond
7. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål
1968/69 Utgift ...... 22 401 271 Behållning.......... 5 828
1969/70 Anslag ____ 29 900 000
1970/71 Förslag ____ 29 200 000
Från anslaget betalas nybyggnad av stabsplatser, förråd, truppbefästningar
m. m. för gemensamma ändamål för försvaret.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 30,6 milj. kr., varav 350 000 kr. för byggnadsobjekt
i Norrland som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts
i förhållande till förut gällande planer. Förvaltningen föreslår att anslaget
förs upp med 31,7 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 1. Bil. 6
226 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Stabsplatser, utpunkter....................................
2. Militärområdesförråd för ammunition........................
3. Merkostnader för tidigare beslutade objekt....................
Summa A
300
3 585
200
4 085
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969/70
4. Stabsplatser, utpunkter.................................... 10 000
5. Militärområdesförråd för ammunition (komplettering).......... 3 440
6. Militärområdesförråd för drivmedel.......................... 25
7. Stötvågstub .............................................. 650
Summa B 14 115
C. Företag avsedda att påbörjas 1970/71
8. Stabsplatser, utpunkter....................................
9. Militärområdesförråd för ammunition........................
10. Militärområdesförråd för ammunition (komplettering)..........
11. Militärområdesförråd för drivmedel..........................
12. Radiolänknät (komplettering).............................
13. Truppbefästningar.........................................
14. Förstöringsarbeten.........................................
15. Förbindelsearbeten........................................
16. Smärre objekt.............................. • ..............
Summa C
Summa A—C
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
1—7. Sex ammunitionsförråd, ett drivmedelsförråd och en stötvågstub
färdigställs. Utbyggnaden av stabsplatser och ett ammunitionsförråd fortsätter.
8—11. Utbyggnad av stabsplatser och ett ammunitionsförråd påbörjas.
Vidare påbörjas vissa kompletteringsarbeten vid tre ammunitionsförråd och
ett drivmedelsförråd.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under
nästa budgetår till 30,6 milj. kr., varav 350 000 kr. för byggnadsobjekt i
Norrland som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts i förhållande
till förut gällande planer. Jag beräknar medelsförbrukningen till 28,1
milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande
investeringsplan och anslagsberäkning, varvid jag i likhet med fortifikationsförvaltningen
beräknar 350 000 kr. för vissa byggnadsobjekt i Norrland.
2 400
2 500
1 400
400
500
4 000
200
200
1 450
13 050
31 250
650
30 600
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 227
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
A. Företag påbörjade 1. Stabsplatser, ut-punkter.......... |
39 467 |
38 717 |
36 038 |
2 379 |
300 |
2. Militärområdesför- råd för ammuni-tion ............. 3. Militärområdesför-råd för tygmateriel |
28 700 550 |
27 045 435 |
14 209 348 |
8 906 87 |
3 585 |
4. Radiolänknät |
1 400 |
1 431 |
503 |
928 |
|
5. Förbindelsearbeten |
100 |
100 |
65 |
35 |
|
6. Merkostnader för |
400 |
200 |
200 |
||
Summa A |
70 217 |
63 128 |
51 163 |
12 535 |
4 085 |
B. Företag påbörjade 7. Stabsplatser, ut-punkter......... |
25 260 |
26 135 |
1398 |
8 000 |
10 000 |
8. Militärområdesför-råd för ammuni-tion (komplette-ring) ............ |
8 400 |
9 390 |
5 950 |
3 440 |
|
9. Militärområdesför-råd för drivmedel. |
800 |
825 |
800 |
25 |
|
10. Stötvågstub...... |
1 650 |
1 650 |
_ |
1 000 |
650 |
11. Truppbefästningar |
— |
3 000 |
_ |
3 000 |
|
12. Förstöringsarbeten |
— |
200 |
_ |
200 |
|
13. Förbindelsearbeten |
— |
200 |
_ |
200 |
|
14. Smärre objekt. ... |
— |
1 500 |
— |
1 500 |
— |
Summa B |
36 110 |
42 900 |
1 398 |
20 650 |
14 115 |
C. Företag avsedda att 15. Stabsplatser, ut-punkter.......... |
6 425 |
.1 2 400 |
|||
16. Militärområdesför-råd för ammuni-tion ............. |
4 800 |
2 500 |
|||
17. Militärområdesför-råd för ammuni-tion (komplette-ring) ............ |
1 550 |
1 400 |
|||
18. Militärområdesför-råd för drivmedel. |
400 |
400 |
|||
19. Radiolänknät (komplettering)... |
1 100 |
500 |
|||
20. Truppbefästningar |
— |
4 000 |
— |
— |
4 000 |
228 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|||
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
||
1969/70 |
1970/71 |
||||
21. Förstöringsarbeten 22. Förbindelsearbeten 23. Smärre objekt.... Summa G Summa A—G Beräknat medelsbehov |
106 327 |
200 200 1 450 20 125 131 153 |
52 561 |
33 185 3 285 29 900 |
200 200 1 450 13 050 31 250 3 150 28 100 |
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.) |
||
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
|
Behållning 1.7.1969 .......... Anslag för 1969/70.......... Anslag för 1970/71 (förslag).. |
6 . . 29 900 |
1969/70 ...................... 29 900 1970/71 ...................... 28100 Beräknad behållning 30.6.1971. 1 106 |
59106 |
59106 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
29 200 000 kr.
8. Befästningsarbeten för armén
1968/69 Utgift ...... 13 810 298 Behållning........ 820 284
1969/70 Anslag ---- 7 369 000
1970/71 Förslag ____ 4 100 000
Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd
för armén.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 4,1 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget
förs upp med samma belopp.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 229
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt..................... 100
Summa A 100
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969/70
2. Ammunitionsförråd......................................... 3 000
Summa B 3 000
C. Företag avsedda att påbörjas 1970/71
3. Ammunitionsförråd......................................... 1 200
4. Smärre objekt.............................................. 200
Summa C 1 400
Summa A—C 4 500
Reducering av medelsbehovet 400
Beräknat medelsbehov 4 100
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 4,1 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens
förslag. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt
följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
|||||
A. |
Företag påbörjade |
|||||
före 1.7.1969 |
||||||
1. |
Ammunitionsför- |
|||||
råd.............. |
11 515 |
11 515 |
8 555 |
2 960 |
_ |
|
2. |
Merkostnader för |
|||||
tidigare beslutade |
||||||
objekt........... |
— |
200 |
— |
100 |
100 |
|
Summa A |
11 515 |
11 715 |
8 555 |
3 060 |
100 |
|
B. |
Företag påbörjade |
|||||
eller avsedda att på- |
||||||
börjas 1969170 |
||||||
3. |
Ammunitionsför- |
|||||
råd.............. |
7 500 |
7 500 |
— |
4 500 |
3 000 |
|
4. |
Smärre objekt. . . . |
— |
1 000 |
— |
1 000 |
- '' |
Summa B |
7 500 |
8 500 |
— |
5 500 |
3 000 |
230 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|||
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad lör |
||
1969/70 |
1970/71 |
||||
C. Företag avsedda att |
|||||
påbörjas 1970/71 |
|||||
5. Ammunitionsför- |
|||||
råd.............. |
— |
2 000 |
— |
— |
1 200 |
6. Smärre objekt.... |
— |
200 |
— |
— |
200 |
Summa C |
— |
2 200 |
— |
— |
1 400 |
Summa A—C |
18 915 |
22 415 |
8 555 |
8 560 |
4 500 |
Reducering av medels- |
|||||
behovet |
— |
— |
— |
560 |
400 |
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
8 000 |
4 100 |
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Behållning 1.7.1969 ............ 820
Anslag för 1969/70 ............. 7 369
Anslag för 1970/71 (förslag)..... 4100
12 289
Beräknad medelsförbrukning
1969/70 ....................... 8 000
1970/71 ....................... 4100
Beräknad behållning 30.6.1971.. 189
12 289
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för armén för budgetåret 1970/
71 anvisa ett investeringsanslag av 4 100 000 kr.
i 9. Befästningsarbeten för marinen
1968/69 Utgift______ 25 999 672 Behållning ...... 1012 318
1969/70 Anslag .... 34 488 000
1970/71 Förslag .... 38 900 000
i Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd
för flottan och kustartilleriet.
! Fortifikationsförvaltningen
i För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 39,6 milj. kr. Förvaltningen föreslår att an•
slaget förs upp med 41,4 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 231
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Kustartilleribatterier....................................... 7 232
2. Ammunitionsförråd...........................•...••>.......1107
3. Kustspaningsradarstation................................... 248
4. Merkostnader för tidigare beslutade objekt........ r........... 300
Summa A 8 887
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969170
5. Kustartilleribatterier...................................... 14 450
6. Minstationer.......... 199
7. Eldledningsradarstation.................................... 1 200
Summa B 15 849
C. Företag avsedda att påbörjas 1970/71
8. Kustartilleribatterier....................................... 10 000
9. Minstation................................................ 500
10. Eldledningsradarstation.................................... 700
11. Kustradiostation.......... 700
12. Stabsplatser.............................................. 1 200
13. Ammunitionsförråd........................................ 2 000
14. Smärre objekt............................................. 2 100
Summa C 17 200
Summa A—C 41 936
Reducering av medelsbehovet 2 336
Beräknat medelsbehov 39 600
1-—7. Fyra kustartilleribatterier, en ammunitionsförrådsgrupp, en kustspaningsradarstation
och två minstationer färdigställs. Utbyggnaden av tre
kustartilleribatterier och en eldledningsradarstation fortsätter.
8—13. Tre kustartilleribatterier, en minstation, en eldledningsradarstation,
en kustradiostation och två stabsplatser påbörjas. Utbyggnaden av
ammunitionsförråd fortsätter.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen för nästa
budgetår till 39,6 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 37,1 milj.
kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
232 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
A. Företag påbörjade 1. Kustartilleribatte-rier ............. |
58 760 |
59 687 |
36 333 |
16122 |
7 232 |
2. Minstationer..... |
3 450 |
2 815 |
1 905 |
910 |
— |
3. Ammunitionsför-råd.............. |
13 041 |
12 831 |
4 674 |
7 050 |
1 107 |
4. Spaningsradar. . .. |
2 700 |
2 700 |
2 381 |
319 |
— |
5. Kustspanings-radarstation...... |
1 810 |
1 860 |
412 |
1 200 |
248 |
6. Stabsplats....... |
850 |
930 |
462 |
468 |
— |
7. Smärre objekt. . . . |
1 474 |
1 474 |
1 125 |
349 |
— |
8. Merkostnader för |
600 |
300 |
3C0 |
||
Summa A |
82 085 |
82 897 |
47 292 |
26 718 |
8 887 |
B. Företag påbörjade 9. Kustartilleribatte-rier ............. |
28 800 |
29 807 |
11 650 |
14 450 |
|
10. Minstationer..... |
845 |
874 |
— |
675 |
199 |
11. Eldledningsradar-station.......... |
2 200 |
2 700 |
400 |
1 200 |
|
12. Smärre objekt. . .. |
— |
600 |
— |
600 |
— |
Summa B |
31 845 |
33 981 |
— |
13 325 |
15 849 |
C. Företag avsedda att 13. Kustartilleribatte-rier ............. |
33 500 |
10 000 |
|||
14. Minstation....... |
— |
650 |
— |
— |
500 |
15. Eldledningsradar-station.......... |
2 738 |
700 |
|||
16. Kustradiostation . |
— |
2 360 |
— |
— |
700 |
17. Stabsplats....... |
— |
1 050 |
— |
— |
600 |
18. Ammunitionsför-råd.............. |
3 000 |
2 000 |
|||
19. Smärre objekt. . . . |
— |
2100 |
— |
— |
2 100 |
Summa C |
— |
45 398 |
— |
— |
16 600 |
Summa A-—C |
113 930 |
162 276 |
47 292 |
40 043 |
41 336 |
Reducering av medels-behovet |
— |
— |
— |
4 543 |
4 236 |
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
35 500 |
37 100 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 233
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1969 ........... 1 012 1969/70...................... 35 500
Anslag för 1969/70 ............ 34 488 1970/71 ...................... 37 100
Anslag för 1970/71 (förslag)---- 38 900 Beräknad behållning 30.6.1971. 1800
74 400 74 400
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 38 900 000 kr.
10. Befästningsarbeten för flygvapnet
1968/69 Utgift ...... 17 664 849 Behållning ____ 30 843 472
1969/70 Anslag ____ 1000
1970/71 Förslag 11655 000
Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd
för flygvapnet.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 21,5 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. för byggnadsarbeten
i Norrland som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts
i förhållande till förut gällande planer. Med hänsyn till beräknad behållning
vid utgången av budgetåret 1969/70 föreslås att anslaget förs upp
med 12,2 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 OOO-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt.................... 300
Summa A 300
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969/70
2. Radiolänkstationer........................................... 2 871
3. Stridsledningsradiostationer............................. 580
4. Stridsledningsradaranläggningar............................. 8 435
5. Terminalradaranläggningar.............................. 772
6. Baracker............................................... 1900
7. Ammunitionsförråd.......................................... 600
15 158
Summa B
234 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
C. Företag avsedda att påbörjas 1970\71
8. Radiolänkstationer......................................." 800
9. Terminalradaranläggningar. ................................ 2 075
10. Radiostationer.......................... 870
11. Stridsledningsradaranläggning................................. 1 000
12. Luftbevakningstorn........................................ 500
13. Uppställningsplatser för robotar.............. 1600
14. Ammunitionsförråd......................... 650
15. Smärre objekt............................................. 1 100
Summa C 8 595
Summa A—C 24 053
Reducering av medelsbehovet 2 553
Beräknat medelsbehov 21 500
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under
nästa budgetår till 21,5 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. för byggnadsarbeten i
Norrland som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts i förhållande
till förut gällande planer. Jag beräknar medelsförbrukningen till
20 935 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande
investeringsplan och anslagsberäkning, varvid jag i likhet med fortifikationsförvaltningen
beräknar 1,4 milj. kr. för vissa byggnadsobjekt i
Norrland.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
A. Företag påbörjade |
■ r.-C . .A |
||||
1. Radargruppcentra- |
|||||
ler........ |
17 990 |
17 185 |
16 583 |
602 |
— |
2. Radiolänkstationer 3. Ammunitionsför- |
8 670 |
8 746 |
6 498 |
2 248 |
— |
råd.............. |
3 550 |
3 550 |
3 040 |
510 |
- '' |
4. Radiostationer.... 5. Luftbevaknings- |
6 080 |
6110 |
3 620 |
2 490 |
- |
torn............. |
500 |
455 |
336 |
119 |
-> |
6. Drivmedelsförråd. 7. Merkostnader för |
1 120 |
1 135 |
674 |
461 |
v - ; |
tidigare beslutade |
|||||
obj ekt........... |
— |
600 |
— |
300 |
300 |
Summa A |
37 910 |
37 781 |
30 751 |
6 730 |
300 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 235
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
B. Företag påbörjade 8. Radiolänkstationer |
3 100 |
6 391 |
3 520 |
2 871 |
|
9. Stridslednings-radiostationer .... |
530 |
1 060 |
480 |
580 |
|
10. Stridslednings-radaranläggningar |
8 680 |
14 238 |
3100 |
8 435 |
|
11. Terminalradaran-läggningar....... |
2 272 |
2 272 |
1 500 |
772 |
|
12. Baracker......... |
3 900 |
3 900 |
— |
2 000 |
1 900 |
13. Luftbevaknings-torn............. |
500 |
500 |
500 |
||
14. Uppställningsplat-ser för robotar. . . . |
2 400 |
2 400 |
2 400 |
||
15. Ammunitionsför-råd.............. |
2 300 |
2 600 |
2 000 |
600 |
|
16. Smärre objekt. .. . |
— |
410 |
• — |
410 |
— |
Summa B |
23 682 |
33 771 |
— |
15 910 |
15 158 |
C. Företag avsedda att 17. Radiolänkstationer |
1388 |
800 |
|||
18. Terminalradaran-läggningar....... |
3 900 |
2 075 |
|||
19. Radiostationer____ |
— |
2 460 |
-'' |
_ '' |
870 |
20. Stridslednings-radaranläggning . . |
3 450 |
1 000 |
|||
21. Luftbevaknings-torn............. |
500 |
500 |
|||
22. Uppställnings-platser för robotar |
1 600 |
1 600 |
|||
23. Ammunitionsför-råd.............. |
650 |
650 |
|||
24. Smärre objekt. . . . |
— |
1 100 |
— |
— '' " |
1 100 |
Summa C |
— |
15 048 |
— |
— |
8 595 |
Summa A—C |
61 592 |
86 600 |
30 751 |
22 640 |
24 053 |
Reducering av medels-behovet |
— |
— |
_ |
2 140 |
3 118 |
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
20 500 |
20 935 |
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1969 ........... 30 843
Anslag för 1969/70 ............ 1
Anslag för 1970/71 (förslag)____11 655
42 499
1969/70 ...................... 20 500
1970/71 ..... 20 935
Beräknad behållning 30.6.1971. 1 064
42 499
236 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 11 655 000 kr.
11. Flygfältsarbeten m. m.
1968/69 Utgift ...... 15 518 844 Behållning........ 972 742
1969/70 Anslag .... 15 173 000
1970/71 Förslag . 25 100 000
Från anslaget betalas utbyggnad av nya flygbaser, kompletteringsarbeten
m. m. på eller i anslutning till befintliga baser samt anläggningar för el- och
teleutrustning vid flygbaserna.
Fortifikations förvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
till 25 530 000 kr., varav 11 milj. för byggnadsobjekt i Norrland
som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts i förhållande till
förut gällande planer. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 26,2
milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. El- och teleanläggningar.................................... 90
2. Merkostnader för tidigare beslutade objekt.................... 200
Summa A 290
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1969170
3. Utbyggnad av nya flygbaser................................ 6 500
4. Kompletteringsarbeten på befintliga baser.................... 650
5. Reservvägbaser........................................... 370
6. Lagringsanläggningar för drivmedel.......................... 250
7. Baracker................................................. 200
8. El- och teleanläggningar.................................... 2 654
9. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar................. 500
Summa B 11 124
C. Företag avsedda att påbörjas 1970J71
10. Utbyggnad av nya flygbaser................................ 4 500
11. Kompletteringsarbeten på befintliga baser.................... 2 800
12. Reservvägbaser........................................... 200
13. Komplettering av bakre uppställningsområden för flygplan 37 .. 1 500
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 237
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
14. Lagringsanläggningar för drivmedel.......................... 500
15. Lagringsanläggningar för tjära.............................. 400
16. Baracker............... 500
17. Maskeringsanläggningar................................... 300
18. Elinstallationer i fälthangarer............................... 500
19. Splitterskydd för flygplan vid attackbaser.................... 500
20. El- och teleanläggningar.................................... 3 646
Summa C 15 346
Summa A—C 26 760
Reducering av medelsbehovet 1 230
Beräknat medelsbehov 25 530
1, 8, 20. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna
behövs sammanlagt 6 390 000 kr.
3, För fortsatt utbyggnad av två nya flygbaser som avses påbörjas under
innevarande budgetår beräknas en medelsförbrukning under nästa budgetår
av 6,5 milj. kr.
4, 11. På de befintliga baserna utförs efter hand kompletteringsarbeten
bl. a. i form av banförlängningar, utbyggnad av klargöringsplatser vid banändarna
för uppställning av flygplan i hög beredskap, uppställningsplatser
för reservflygplan, transportflygplan m. fl. samt i anslutning härtill fordonsvägar,
ammunitionsupplag o. d. För dessa arbeten behövs sammanlagt
3 450 000 kr. för nästa budgetår.
5, 12. För fortsatt utbyggnad av reserwägbaser behövs 570 000 kr.
6, 14. Utbyggnad av lagringsanläggningar för drivmedel vid flygbaserna
i form av underjordiska fältcisterner pågår enligt en av chefen för flygvapnet
fastställd plan. Medelsbehovet för nästa budgetår uppgår till 750 000 kr.
7, 16. Vid flygbaser i områden, där lämplig permanent bebyggelse saknas,
behövs ett antal mindre baracker för personal i hög beredskap. Medelsbehovet
härför beräknas för nästa budgetår till 700 000 kr.
9. För att avsluta påbörjade uppställningsplatser för flytsyreanläggningar
behövs 500 000 kr.
10. För att påbörja utbyggnad av två nya flygbaser behövs sammanlagt
4,5 milj. kr.
13. För att påbörja arbeten för komplettering av bakre uppställningsplatser
på vissa baser för flygplan 37 behövs 1,5 milj. kr.
15. Lagringsanläggningar för tjära byggs vid vissa flygbaser. De är avsedda
för beredskapslagring av tjära för att möjliggöra krigsreparationer av
rullbanor, vägar m. m. För sådana anläggningar behövs 400 000 kr. för nästa
budgetår.
238 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
17. För fasta maskeringsanläggningar vid flygbaser beräknas en medelsförbrukning
av 300 000 kr.
18. För att påbörja installation av elkraft och värme i vissa fälthangarer
beräknas ett medelsbehov av 500 000 kr.
19. För att påbörja byggandet av splitterskydd för flygplan vid vissa baser
behövs 500 000 kr.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget
för nästa budgetår till 25 530 000 kr. Härav avses 11 milj. kr. för
byggnadsobjekt i Norrland som i sysselsättningsbefrämjande syfte har tidigarelagts
i förhållande till förut gällande planer. För att några av dessa
objekt skall kunna påbörjas redan under innevarande budgetår kommer jag
senare denna dag att anmäla fråga om att 1,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1969/70.
Jag beräknar medelsförbrukningen till 24 430 000 kr. och förordar att medel
för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning,
varvid jag i likhet med fortifikationsförvaltningen beräknar 11
milj. kr. för vissa byggnadsobjekt i Norrland.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbruknu.g |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
A. Företag påbörjade 1. Gävle flygfält.... |
3 600 |
3 700 |
2 600 |
1 100 |
|
2. Kompletteringsar-beten på befintliga |
2 160 |
2 210 |
770 |
1 440 |
|
3. Reservvägbaser... |
1 825 |
1 825 |
1 725 |
100 |
— |
4. Baracker......... |
650 |
670 |
400 |
270 |
— |
5. Maskeringsanlägg-ningar........... |
700 |
720 |
640 |
80 |
|
6. El- och teleanlägg-ningar........... |
8 055 |
8 055 |
5 336 |
2 629 |
90 |
7. Merkostnader för |
250 |
50 |
200 |
||
Summa A |
16 990 |
17 430 |
11 471 |
5 669 |
290 |
B. Förelag påbörjade 8. Utbyggnad av nya |
13 500 |
1 500 |
6 500 |
||
9. Kompletteringsar-arbeten på befint-liga baser........ |
3 420 |
3 540 |
2 890 |
650 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 239
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
10. Reservvägbaser.. . |
770 |
770 |
200 |
370 |
|
11. Lagringsanlägg-ningar för drivme-del.............. |
1 400 |
1 440 |
1 190 |
250 |
|
12. Lagringsanlägg-ningar för tjära. . . |
200 |
210 |
210 |
||
13. Baracker......... |
300 |
300 |
— |
100 |
200 |
14. Maskeringsanlägg-ningar........... |
1 980 |
2 040 |
2 040 |
||
15. El- och teleanlägg-ningar........... |
8 580 |
8 580 |
_ |
5 926 |
2 654 |
16. Uppställnings-platser för flj tsyre-anläggningar..... |
1 000 |
1 000 |
500 |
500 |
|
Summa B |
17 650 |
31 380 |
— |
14 556 |
11 124 |
C. Företag avsedda att 17. Utbyggnad av nya |
9 000 |
4 500 |
|||
18. Kompletterings-arbeten på befint-liga baser........ |
4 095 |
2 800 |
|||
19. Reservvägbaser. t. |
*- |
200 |
.-T-/ |
— |
200 |
20. Komplettering av |
2 400 |
1 500 |
|||
21. Lagringsanlägg-ningar för drivme-del.............. |
980 |
500 |
|||
22. Lagringsanlägg-ningar för tjära... |
1 300 |
_ |
_ |
400 |
|
23. Baracker......... |
— |
1 100 |
— |
— |
500 |
24. Maskeringsanlägg-ningar........... |
_ |
900 |
_ |
. |
300 |
25. Elinstallationer i |
_ |
1 300 |
_ |
_ |
500 |
26. Splitterskydd för |
2 000 |
500 |
|||
27. El- och teleanlägg-ningar........... |
— |
7 560 |
— |
— |
3 646 |
Summa C |
— |
30 835 |
— |
— |
15 346 |
Summa A—C |
34 640 |
79 645 |
11 471 |
20 225 |
26 760 |
Reducering av medels-behovet |
_ |
_ |
— |
2 579 |
2 330 |
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
17 646 |
24 430 |
240 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anslagsberäkn ing
(1 000-tal kr.)
Beräknad medelsförbrukning
973 1969/70...................... 17 646
1970/71 ....... 24 430
15173 Beräknad behållning 30.6.1971. 670
1 500
25 100
42 746 42 746
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 25 100 000 kr.
Medelstillgång
Behållning 1.7.1969 ...........
Anslag för 1969/70
riksstat....................
tilläggsstat II (förslag)......
Anslag för 1970/71 (förslag)____
12. Markförvärv för befästningar
1968/69 Utgift ........ 891 221 Behållning ...... 3 876 285
1969/70 Anslag........ 1 000
1970/71 Förslag ...... 1000
Anslaget avses för markförvärv för befästningar såväl för gemensamma
ändamål som för de tre försvarsgrenarna.
Fortifikations^ örvaltningen
För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 1 550 000 kr. Med hänsyn till beräknad behållning
vid utgången av budgetåret 1969/70 föreslås att anslaget förs upp
med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)
1/Markförvärv för befästningar................................ 1 500
2.|Diverse utgifter............................................ 250
Summa 1 750
Reducering av medelsbehovet 200
Beräknat medelsbehov 1 550 1
1. För vissa byggnads- och anläggningsarbeten för befästningar behöver
mark förvärvas med äganderätt. För en del av dessa anläggningar är platsen
ännu inte slutligt bestämd. Bl. a. till följd härav kan i vissa fall storleken
av de skilda markområdena beräknas endast ungefärligt. De områden som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 241
behöver förvärvas är emellertid i flertalet fall förhållandevis små och arealen
beräknas som regel inte överstiga 30 ha per område. Erfarenheten har dock
visat att man i vissa fall måste räkna med större arealer. Vidare är det ibland
nödvändigt att förvärva mark med förhållandevis högt värde per arealenhet.
2. Beloppet är avsett för att täcka oförutsedda merkostnader vid markförvärv
för tidigare beslutade befästningsanläggningar samt för att bestrida
utgifter för att komplettera beståndet av befästningsfastigheter m. m.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag, enligt vilket medelsförbrukningen
för nästa budgetår beräknas till 1 550 000 kr. Medel bör anvisas
i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Medelsförbrukning |
|||||
Objekt |
Kostnadsram 1.2.1969 |
Faktisk |
Beräknad |
för |
|
1969/70 |
1970/71 |
||||
1968/69 |
|||||
1. Mark för vissa till utförande före- |
|||||
slagna befästningsanläggningar . . 2. Diverse mindre markförvärv och |
3 500 |
— |
2 000 |
1 500 |
|
oförutsedda utgifter............ |
450 |
— |
200 |
250 |
|
Summa |
3 950 |
_ |
2 200 |
1 750 |
|
Reducering av medelsbehovet |
— |
200 |
200 |
||
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
2 000 |
1 550 |
Anslagsberäkning
(1 00Ö-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning 1.7.1969.......... |
.. 3 876 |
1969/70 ....................... |
. 2 000 |
Anslag lör 1969/70........... |
1 |
1970/71 ....................... |
. 1550 |
Anslag för 1970/71 (förslag)... |
1 |
Beräknad behållning 30.6.1971. |
. 328 |
3 878 |
3 878 |
lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Markförvärv för befästningar för budgetåret 1970/
71 anvisa ett in vester ingsånslag av 1 000 kr.
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
242 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Försvarets forskningsanstalts delfond
13. Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt
1968/69 Utgift ...... 1 701 762 Behållning ...... 1 939 852
1969/70 Anslag ...... 2 256 000
1970/71 Förslag...... 1 767 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för försvarets forskningsanstalt.
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1970/71 beräknar byggnadsstyrelsen medelsförbrukningen
under anslaget till 3 milj. kr. Med hänsyn till beräknad behållning vid utgången
av budgetåret 1969/70 föreslås att anslaget förs upp med 1 767 000
kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medels
förbrukning
Byggnadsobjekt
(1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1969
1. Nybyggnad av Stockholms datacentral i kvarteret Garnisonen.... 7
2. Nybyggnad av verkstadsbyggnad i Sorunda.................... 195
3. Nybyggnad av matsalsbyggnad i Ursvik....................... 241
Summa A 443
B. Företag avsedda att påbörjas 1970/ 71
4. Nybyggnad av laboratorium i Ursvik......................... 545
5. Smärre objekt............................... 2 012
Summa B 2 557
Summa A—B 3 000
2. Behovet av nybyggnad av verkstadsbyggnad i Sorunda har senast anmälts
i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 253). Kungl. Maj :t uppdrog genom beslut den
19 januari 1968 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra byggnadsföretaget inom
en kostnadsram av 1 460 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968, vilket motsvarar
1 505 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Byggnadsarbetena
igångsattes i augusti 1968. Kostnaderna för byggnadsföretaget har ökat på
grund av att extra grundförstärkningsåtgärder fått vidtas. Kostnadsramen
för byggnadsföretaget måste med hänsyn härtill ökas till 1 635 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1969.
3. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad vid Ursvik har senast anmälts
i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 253). Kungl. Maj :t uppdrog den 21 mars 1969
åt byggnadsstyrelsen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnads
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 243
ram av 1 790 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968, vilket motsvarar
1 845 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
4. Vid forskningsanstaltens avdelning i Ursvik behövs ett nytt laboratorium
för sektionen för pulverkemislt reaktionskinetik. Sektionen bedriver
forskning och utveckling av reaktionskinetisk karaktär med huvudsaklig
inriktning på kruts och sprängämnens långsamma reaktion av betydelse för
deras stabilitet och förenlighet. Sektionen disponerar för närvarande övre
våningen i en byggnad. Lokalerna som varken är byggda eller förlagda med
tanke på arten av sektionens verksamhet har inte kunnat godkännas av
sprängämnesinspcktionen. Byggnadsstyrelsen har i samråd med forskningsanstalten
redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av laboratorium
för sektionen med en nettoyta av ca 270 m2. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 545 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. — Kungl.
Maj :t uppdrog den 9 oktober 1969 åt byggnadsstyrelsen att utarbeta huvudhandlingar
för byggnadsföretaget.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för
nästa budgetår till 3 milj. kr. Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag
förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
A. Företag påbörjade före 1. Nybyggnad av Stock-holms datacentral i |
6 ''425 |
6 455 |
6 348 |
100 |
7 |
10.66 |
5.68 |
2. Nybyggnad av verk-stadsbyggnad iSorunda |
1 505 |
1 635 |
990 |
450 |
195 |
8.68 |
7.69 |
3. Nybyggnad av matsals-byggnad i Ursvik..... |
1 790 |
1 845 |
204 |
1 400 |
241 |
4.69 |
4.70 |
4. Smärre objekt........ |
— |
1 028 |
15 |
1 013 |
— |
— |
— |
Summa A |
9 720 |
10 963 |
7 557 |
2 963 |
443 |
— |
— |
B. Företag avsedda att på-börjas 1970/71 5. Nybyggnad av labora-torium i Ursvik....... |
545 |
545 |
8.70 |
1.71 |
|||
6. Smärre objekt........ |
— |
1 757 |
— |
— |
2 012 |
— |
— |
Summa B |
— |
2 557 |
— |
— |
2 557 |
— |
— |
Summa A—B |
9 720 |
13 520 |
7 557 |
2 963 |
3 000 |
— |
— |
244 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning 1.7.1969......... |
... 1940 |
1969/70 ................... |
.... 2 963 |
Anslag för 1969/70 .......... |
... 2 256 |
1970/71 ................... |
. ... 3 000 |
Anslag för 1970/71 (förslag) .. |
... 1767 |
||
5 963 |
5 963 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
1 767 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 245
IX. Diverse kapitalfonder
1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret
1969/70 Anslag ...................... 15 000 000
1970/71 Förslag ...................... 18 000 000
Från anslaget betalas anskaffning av generellt användbar datamaskinutrustning
för det militära försvaret och civilförsvaret. Från anslaget bestrids
vidare vissa andra utgifter av investeringskaraktär i samband med
anskaffning, installation eller igångkörning av köpta eller förhyrda datamaskinanläggningar.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Anslaget bör föras upp med 18 (+3) milj. kr. enligt följande.
1. Redan beslutade anskaffningar av dalamaskinutrustnipgar för försvarets
radioanstalt och värnpliktsverket beräknas ge betalpingsutfall med 13,4
milj. kr. under budgetåret 1970/71.
2. För att tillgodose behovet av datamaskinkapacitet vid centrala myndigheter
inom försvaret bör ytterligare en datamaskin anskaffas. För detta
ändamål och för smärre ny- och ersättningsanskaffningar behövs 4,6 milj.
kr.
Institutet kan för närvarande inte bedöma om det av riksdagen lämnade
bemyndigandet att under budgetåren 1969/70 och 1970/71 beställa datamaskinutrustning
till ett sammanlagt belopp av 41,6 milj. kr. behöver ändras.
Departementschefen
Jag biträder rationaliseringsinstitutets förslag. Anslaget bor alltså för
nästa budgetår föras upp med 18 milj. kr. Enligt vad jag har inhämtat från
rationaliseringsinstitutet beräknas det av riksdagen (prop. 1969: 110, SU
104, rskr 248) tidigare lämnade bemyndigandet för anskaffning av datamaskinutrustning
täcka anskaffningsbehovet för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
för försvaret för budgetåret 1970/71 anvisa ett
investeringsanslag av 18 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller
Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
10 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 6
246 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Register
Sid.
1 ÖVERSIKT
7 RAMBERÄKNINGAR M. M.
DRIFTBUDGETEN
Kr.
A. Försvarsdepartementet m. m.
24 Försvarsdepartementet.................................... 7 170 000
25 Vissa nämnder m. ........................................ 2 220 000
25 Kommittéer m. .......................................... 2 500 000
26 Extra utgifter............................................ 600 000
12 490 000
B. Armén
27 Arméstaben.............................................. 22 475 000
Armén:
29 Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 437 700 000
34 Avlöningar m. in. till värnpliktiga......................... *111 700 000
34 Sjukvård m.m.......................................... 14 300 000
35 Reseersättningar m. m................................... 17 500 000
36 Rekryteringskostnader............................ 435 000
36 Bränsle m. m........................................... 20 700 000
37 Renhållning............................................ 8 800 000
38 Telefon m. m........................................... 3 500 000
38 Tvätt.................................................. 6 200 000
39 Övriga expenser m. m.................................... 3 000 000
40 Mathållning............................................ 56 000 000
41 Furagering............................................. 770 000
41 övningar m. m.......................................... 77 000 000
42 Förhyrning av motorfordon m. m.......................... 12 000 000
43 Beklädnad m. m......................................... 61 500 000
45 Inventarier m. m........................................ 16 500 000
46 Sjukvårdsmateriel....................................... 10 000 000
48 Ökning av drivmedelslagringen........................... 1 000
48 Drivmedelsutrustning................................... 3 730 000
49 Drivmedelsförråd m. m................................... 1 900 000
50 Remontering........................................... 1 000
50 Uttagning av hästar.................................... 40 000
* Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 247
Sid- Kr.
51 Yeterinärvård..................... 50 000
51 Hundväsendet......................................... j qqq
52 Förband med särskild budget............................. 148 000 000
54 Anskaffning av tygmateriel m. m............................ *495 000 000
54 Underhåll av tygmateriel m. m.............................. 90 qqq qqq
55 Uttagning av motorfordon och motorredskap................. 90 000
Hemvärnet:
56 Förvaltningskostnader................................... *3 015 000
56 Övningar.........................................*4 710 000
56 Intendenturmateriel m. m................................ *2 000 000
56 Tygmateriel m. m....................................... *7 qqq qqq
1 635 678 000
C. Marinen
57 Marinstaben.............................................. 16 040 000
Marinen:
58 Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 159 400 qqq
61 Avlöningar m. m. till värnpliktiga......................... *17 190 000
61 Sjukvård m. m........................... .............. 2 700 000
62 Reseersättningar m. m................................... 5 400 qqq
62 Rekryteringskostnader.......................... 390 000
63 Bränsle m. m........................................... 7 qqq qqq
63 Renhållning....................................!"!!!" 3 380000
64 Telefon m. m........................................... 2 340 000
64 Tvätt.................................................. 1 365 000
65 Övriga expenser m. m.................................... 2 500 000
65 Mathållning.........................................” 13 850 000
66 Övningar m. m.......................................... 29 000 000
67 Beklädnad m. in......................................... g qqq qqq
68 Inventarier m. m........................................ 4 qqq qqq
69 Sjukvårdsmateriel................................... 2 100 000
70 Ökning av drivmedelslagringen........................... 1 qqq
71 Drivmedelsutrustning................................... 470 000
71 Drivmedelsförråd m. m................................... 400 qqq
72 Materialförråd m. m............................ 210 000
72 Hundbevakningstjänsten................................. 10 qqq
72 Förband med särskild budget............................. 68 000 000
74 Anskaffning av fartygsmateriel m. m......................... *230 000 000
74 Underhåll av fartyg m. m.................................. 81 000 000
75 Anskaffning av vissa maskiner m. m......................... 700 000
76 Bidrag till sjövärnskåren................................... *665 000
658 611 000
D. Flygvapnet
77 Flygstaben........................................,...... 19 810 000
Flygvapnet:
78 Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 208 500 000
* Beräknat belopp
248 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Sid. Kr
81
Avlöningar m. m. till värnpliktiga......................... *15 070 000
82 Tjänstepremier m. ...................................... 2 200 000
82 Sjukvård m. ........................................... 2 600 000
83 Reseersättningar m. .................................... 10 700 000
83 Rekryteringskostnader................................... 450 000
84 Bränsle m. ............................................ 0 650 000
85 Renhållning............................................ 4 770 000
85 Telefon m. ............................................ 6 075 000
86 Tvätt................................................. 1 350 000
86 Övriga expenser m. in.................................... 1 900 000
87 Mathållning............................................ 10 000 000
88 Övningar m. ........................................... 19 250 000
88 Beklädnad m. .......................................... H 400 000
90 Inventarier m. ......................................... 3 500 000
91 Sjukvårdsmateriel........... 900 000
92 Ökning av drivmedelslagringen........................... 1 000
92 Drivmedelsutrustning................................... 1 800 000
93 Drivmedelsförråd m. .................................... 6 260 000
93 Hundbevakningstjänsten................................. 70 000
94 Förband med särskild budget............................. 88 000 000
95 Anskaffning av flygmateriel in. m........................... *971 817 000
95 Drift och underhåll av flygmateriel m. m..................... 232 000 000
96 Understöd åt segelflygverksamhet m. m...................... 430 000
1 628 603 000
E. Gemensamma staber m. m.
Försvarsstaben:
98 Förvaltningskostnader................................... 22 410 000
99 Särskilda förvaltningskostnader........................... 7 330 000
100 Övningar.............................................. 480 000
100 Vissa bostadskostnadsersättningar......................... 600 000
Militärområdesstaber:
101 Förvaltningskostnader................................... 28 000 000
102 Övningar.............................................. 700 000
103 Militärområdesstaber med särskild budget................... 16 100 000
104 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar................ 7 900 000
105 Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar........ 7 200 000
106 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar............... 14 200 000
104 920 000
F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
108 Försvarets civilförvaltning................................. 12 200 000
109 Försvarets sjukvårdsstyrelse................................ 5 500 000
110 Fortifikationsförvaltningen................................. 14 920 000
112 Försvarets materielverk.................................... *162 000 000
112 Försök med gemensam datadrift............................ 1000
194 621 000
* Beräknat belopp
Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 249
Sid. Kr.
G. Institutioner m. m.
Försvarets forskningsanstalt:
114 Förvaltningskostnader................................... 31 700 000
115 Forskningsverksamhet................................... 51 500 000
Försvarets radioanstalt:
117 Förvaltningskostnader................................... 31 370 000
117 Anskaffning och underhåll av materiel..................... 9 000 000
Krigsarkivet:
118 Förvaltningskostnader................................... 1 349 000
119 Samlingars konservering m. m............................. 10 000
119 Inredning av vissa arkivaliemagasin....................... 21000
Armémuseum:
120 Förvaltningskostnader................................... 1 075 000
121 Samlingars konservering m. m............................. 35 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
121 Förvaltningskostnader................................... 230 000
122 Samlingars konservering m. m............................. 30 000
123 Militärpsykologiska institutet............................... 1 694 000
124 Yärnpliktsverket.......................................... 17 400 000
126 Militärapoteket........................................... 845 000
127 Försvarets sjukvårdsförråd................................. 1 495 000
128 Försvarets tandvård....................................... 4 250 000
130 Militärmedicinska undersökningscentralen.................... 245 000
131 Försvarets medicinalkår: Övningar.......................... 400 000
Militärmusiken:
131 Förvaltningskostnader................................... 19 400 000
133 Materiel............................................... 325 000
Försvarets intendenturkår:
134 Förvaltningskostnader................................... 1 970 000
135 Övningar.............................................. 175 000
Försvarets personalvård:
135 Förvaltningskostnader................................... 4 075 000
137 Fritidsverksamhet m. m.................................. 2 250 000
138 Försvarets rationaliseringsinstitut........................... 6 030 000
186 874 000
H. Ftbildningsanstalter
140 Försvarshögskolan........................................ 1 020 000
Militärhögskolan:
141 Förvaltningskostnader................................... 6 830 000
142 Övningar.............................................. 1 720 000
142 Militärhistorisk forskning................................ 100 000
143 Försvarets läroverk....................................... 3 635 000
144 Försvarets brevskola...................................... 850 000
14 155 000
250 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Sid. Kr.
I. Fastighetskostnader
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
146 Slottsbyggnadernas delfond..................... 17 000
146 Byggnadsstyrelsens delfond.............................. 37 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
146 Kasernbyggnaders delfond............................... 205 165 000
147 Befästningars delfond.................................... 82 050 000
147 Borttagande av pansarhinder m. m.......................... 400 000
287 669 000
J. Viss matericlanskaffning m. m.
148 Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar m. m.. . . 1 000 000
148 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m......... 800 000
149 Fortifikatorisk forskningsverksamhet........................ 800 000
149 Försvarsmedicinsk forskning.......................... 2 700 000
151 Underhåll av sjukvårdsmateriel............ 1 400 000
151 Vissa signalförbindelser m. m............................... 29 000 000
152 Signalskyddsmateriel...................................... 2 400 000
153 Anskaffning av fortifikatorisk materiel....................... 4 000 000
153 Anskaffning av krigskartor................................. 1 350 000
154 Årskostnader för industriell krigsberedskap................... 530 000
154 Engångskostnader för industriell krigsberedskap.............. 1 800 000
Byggnads- och reparationsberedskapen:
155 Övningar m. m.......................................... 550 000
155 Materiel............................................... 570 000
46 900 000
K. Bidrag till frivilliga organisationer m. m.
157 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m...................... *5 721 000
157 Lottaorganisationen....................................... *2 472 000
157 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.......................... *366 000
157 Frivilliga djursjukvården i krig............................. *55 000
157 Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar................ 515 000
158 Understöd åt vissa föreningar m. m.......................... 110 000
9 239 000
L. Övriga gemensamma ändamål
159 Familjebidrag............................................ 71 000 000
160 Inskrivningskostnader..................................... 3 150 000
160 Vissa specialundersökningar m. m........................... 590 000
161 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl....................... 31 000 000
162 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m.............................. 215 000
162 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet
m. m................................................... 4 100 000
* Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet 251
Sid. Kr.
163 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militär
tjänstgöring
m. m....................................... 17 500 000
164 Omskolning av i militärtjänst skadade....................... 100 000
164 Vidareutbildning av viss civil personal....................... 530 000
165 Arbetarskydd....................................... 140 000
165 Förslagsverksamhet....................................... 100 000
166 Försvarsupplysning....................................... 637 000
166 Publikations- och blankettryck............................. 4 825 000
167 Bestridande av beredskapskostnader vid förenade fabriksverken 3 300 000
168 Ersättning för automobilskatt.............................. 15 300 000
168 Ersättning för rustning och rotering......................... 5 000
169 Täckande av vissa medelsbrister............................ 30 000
152 522 000
M. Flygtekniska försöksanstalten
170 Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet........... 12 200 000
171 Bidrag till flygteknisk forskning............................ 3 400 000
15 600 000
N. Civilförsvaret m. m.
173 Civilförsvarsstyrelsen...................................... 10 256 000
175 Statens civilförsvarsskolor.................................. 11 431 000
178 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m..................... *8 000 000
178 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. in............... 8 698 000
180 Civilförsvarsfilm.......................................... 50 000
181 Försöksverksamhet........................................ 900 000
181 Anskaffning av civilförsvarsmateriel......................... 19 800 000
183 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m.......... 14 876 000
184 Bidrag till byggande av skyddsrum.......................... *39 567 000
184 Drift av skyddsrum....................................... 810 000
185 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civil
försvarsändamål
........................................ 3 000 000
186 Signalskyddsmateriel för civila myndigheter.................. 420 000
186 Vissa teleanordningar...................................... 400 000
187 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m........... 241 000
188 Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar................. 1 960 000
188 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar................. 873 000
121 282 000
O. Diverse
191 Beglering av prisstegringar................................. 167 000 000
193 Lönekostnadspålägg för militära ramen...................... 325 000 000
194 Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen................... 4 000 000
194 Beredskapsstyrka för FN-tjänst............................. 6 900 000
194 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet................. 1 500 000
195 Seismologiska multipelstationen............................. 690 000
505 090 000
Summa för driftbudgeten 5 574 254 000
Beräknat belopp
252
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 6: Försvarsdepartementet
Sid.
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
197 Yissa skyddsrumsanläggningar..............................
198 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret............
199 Yissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskola i Rösersberg
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
201 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål..................
203 Byggnadsarbeten för armén.................................
211 Byggnadsarbeten för marinen................................
216 Byggnadsarbeten för flygvapnet............................
222 Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för Svea livgarde och
Svea ingenjörregemente................................
225 Mai’kförvärv för övningsfält m. m...........................
Befästningars delfond
225 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål. .
228 Befästningsarbeten för armén.................
230 Befästningsarbeten för marinen...........
233 Befästningsarbeten för flygvapnet........
236 Flygfältsarbeten m. m........................
240 Markförvärv för befästningar.................
Försvarets forskningsanstalts delfond
242 Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt..............
Summa för försvarets fastighetsfond
IX. Diverse kapitalfonder
245 Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret
.................................................
* Beräknat belopp
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för försvarsdepartementet
Kr.
3 500 000
3 000 000
535 000
7 035 000
17 800 000
53 300 000
16 000 000
14 600 000
6 161 000
*17 900 000
125 761 000
29 200 000
4 100 000
38 900 000
11 655 000
25 100 000
1 000
108 956 000
1 767 000
1 767 000
236 484 000
18 000 000
18 000 000
261 51D 000
835 773 000
ESSELTE AB. STHLM 69
914496
BILAGA 7 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
SOCIALDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till socialdepartementet hör den allmänna försäkringen — som inrymmer
sjukförsäkring, folkpensionering och ATP — stöd åt barnfamiljerna, sociala
serviceåtgärder, hälso- och sjukvården, de sociala vårdområdena, vissa åtgärder
för handikappade, arbetarskyddet m. m.
Ett omfattande reformprogram redovisas i socialhuvudtiteln. Kraftiga
förstärkningar genomförs för arbetarskyddet. En fullständig översyn av
arbetarskyddslagen sätts igång. Lagstiftning om genomförande av 40-timmars
arbetsvecka föreslås i en särskild proposition till vårriksdagen. En
genomgripande reformering av förtidspensioneringen ger ökade möjligheter
till pension före 67-årsåldern för den särskilt utsatta äldre arbetskraften.
Insatserna för åldringsvården och handikappvården förstärks väsentligt.
Barnbidragen höjs, likaså statsbidragen till daghem. Apoteken överförs till
ett särskilt statligt apoteksbolag. Utredningar sätts igång om formerna
för en tandvårdsförsäkring, liksom om ett inordnande av sjukpenningen
i beskattningssystemet för att göra sjukpenningen mera jämförbar med
sjuklön. Utredning pågår om en ny lagstiftning också för den kommunala
socialvården mot bakgrunden av en förutsättningslös prövning av socialvårdens
målsättning och organisation.
Det förslag till utgiftsram för socialdepartementets verksamhetsområde
som läggs fram för budgetåret 1970/71 omfattar ca 12,9 miljarder kr. Detta
innebär en ökning med ca 1 300 milj. kr. från innevarande budgetår.
Den största kostnadsökningen i socialhuvudtiteln faller på folkpensionsanslaget
som höjs med 690 milj. kr. De ökade insatserna för omvårdnad av
åldringar och handikappade medför höjt anslagsbehov. Statens anslag till
hemhjälpsverksamheten ökar med 40 milj. kr. till 175 milj. kr. Anslaget
till kostnadsfria hjälpmedel ökar med 30 milj. kr. till 90 milj. kr. En central
mellanskola för svårt handikappade elever inrättas på grundval av förslag
från handikapputredningen.
Barnbidragen höjs med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år. Stödet till
barnfamiljerna förstärks vidare genom en fortsatt snabb utbyggnad av den
av samhället organiserade barntillsynen. Statsbidragen till daghem höjs
med 1 200 kr. till 2 800 kr. per plats.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
2 Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas öka med 570 milj. kr. under
år 1970. Sjukförsäkringens förmåner byggs ut, bl. a. genom den nyligen
genomförda s. k. sjukronorsreformen.
Försöksverksamhet med allmän hälsoundersökning för pensionärer genomförs.
Insatserna för hälsovårdsupplysning ökas. Inom sjukvården ges
förtur för den öppna läkarvården, långtidssjukvården och psykiatrin. Statsbidragen
till landstingens och storstädernas kliniker för psykiskt sjuka m. in.
ökar med 33 milj. kr.
Anslagen till ungdomsvårdsskolorna ökar med ca 9 milj. kr. och för nykterhetsvården
beräknas ytterligare ca 30 milj. kr. för nästa budgetår.
Ett nytt anslag tas upp för försöksverksamhet och undersökningar på det
socialpolitiska området. Under året kommer att ges ut en informationsbroschyr
till alla hushåll om medborgarnas rätt till sociala förmåner.
För att få en fullständig bild av samhällets insatser på det sociala området
bör man till socialhuvudtitelns utgifter lägga de socialpolitiska anslag
som redovisas under andra huvudtitlar, de kostnader för allmän försäkring
som inte belastar statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader
för sjukvård och socialvård.
I följande sammanställning återges de totala samhällsutgifterna för socialpolitiken
åren 1965 och 1970 (utom vad som avser arbetsmarknad och bostadsproduktion).
Utgifter i |
milj. kr. |
Ökning 1965— |
-1970 |
|
1965 |
1970 |
milj. kr. |
% |
|
Sjukvård och sjukförsäkring........... |
5 750 |
13 000 |
7 250 |
126 |
Åldringar och handikappade........... |
5 150 |
9 550 |
4 400 |
85 |
Barnfamiljer......................... |
2 400 |
4 250 |
1 850 |
77 |
Övrigt.............................. |
300 |
500 |
200 |
67 |
Sammanlagt |
13 600 |
27 300 |
13 700 |
100 |
Under femårsperioden 1965—1970 har utgifterna för socialpolitiken fördubblats.
Samhällets sammanlagda årskostnader för social omvårdnad och
trygghet för medborgarna år 1970 kan beräknas till ca 27,3 miljarder kr.
Den andel av bruttonationalprodukten som används för medborgarnas
trygghet stiger från 13 % år 1965 till 18 % år 1970.
Allmän försäkring
Folkpensionens årsbelopp för en ensam pensionär är i januari 1970 5 580
kr. och för pensionärspar 8 760 kr., vartill kommer kommunala bostadstilläggen
för folkpensionärer. Den 1 juli 1970 genomförs andra etappen av
det nya program för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott
som beslutades vid förra årets riksdag. En pensionär som inte kunnat förvärva
ATP eller som har lågt ATP-belopp får därigenom en standardhöjning
av sin folkpension med 180 kr. resp. 360 kr. för makar fr. o. in. den 1 juli
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 3
1970. Därutöver höjs folkpensionen automatiskt när konsumentpriserna
stiger. Inräknas den kompensation som därigenom utgår till alla folkpensionärer
vid höjningen av mervärdeskatten den 1 januari 1971 beräknas
folkpensionen (inklusive pensionstillskotten) under loppet av nästa budgetår
komma att öka med sammanlagt 560 kr. för en ensam pensionär och med
970 kr. för ett pensionär spar.
I en särskild proposition till vårriksdagen kommer att föreslås en genomgripande
reformering av förtidspensioneringen fr. o. m. den 1 juli 1970. Genom
denna reform kommer personer med tungt eller pressande arbete att få
ökad möjlighet till pension före 67-årsåldern om de inte längre orkar med
sitt arbete och inte kan beredas annan lämplig anställning utan omskolning.
Reformen beräknas medföra en kostnadsökning för den allmänna pensioneringen
med 100 milj. kr. under det första året, varav 50 milj. kr. avser folkpensioner
och 50 milj. kr. ATP. I anslutning till denna proposition om en
reformerad förtidspensionering kommer även utredningsfrågan rörande en
sänkning av den allmänna pensionsåldern att tas upp till behandling.
Statens sammanlagda folkpensionskostnader beräknas stiga med 690 milj.
kr. under nästa budgetår. Därav avser 185 milj. kr. höjningen av pensionstillskotten
till pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp och
50 milj. kr. reformeringen av förtidspensioneringen. 120 milj. kr. beror på
att pensionärernas antal ökar, och 335 milj. kr. utgör kostnader för värdesäkringen
av folkpensionerna vid beräknade prishöjningar, bl. a. i samband
med höjningen av mervärdeskatten.
Folkpension sanslaget för budgetåret 1970/71 uppgår därmed till 7 200
milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till
folkpensionärer beräknas till ca 800 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna
för nästa budgetår beräknas alltså till 8 000 milj. kr. ATP-utbetalningarna
under samma tid beräknas till ca 1 300 milj. kr. för omkring
450 000 ATP-pensionärer.
De totala kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas öka med ca 570 milj.
kr. under år 1970, bl. a. till följd av den sjukförsäkringsreform som har genomförts
vid årsskiftet. Sammanlagt beräknas sjukförsäkringen enligt nu
gällande regler dra en kostnad på 4 865 milj. kr. år 1970, varav på statsbudgeten
drygt 600 milj. kr.
Fr. o|. in. den 1 januari i år gäller en enhetlig läkarvårdsavgift på sju kronor
vid besök på sjukhusens läkarmottagningar och hos provinsialläkare
m. in. Om läkaren gör hembesök är avgiften 15 kr. Läkarvårdsavgiften
täcker inte bara besöket hos den rådfrågade läkaren utan också röntgen- och
laboratorieundersökningar som patienten blir remitterad till. Försäkringskassan
betalar för varje besök 31 kr. direkt till sjukvårdshuvudmannen
som läkaren är anställd hos. Ett utredningsförslag om införande av ett liknande
ersättningssystem med en taxebunden patientavgift vid besök hos
privatpraktiserande läkare remissbehandlas f. n.
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
1 anslutning till att sjukförsäkringens ersättning för sjukhusvård fr. o. in.
den 1 januari i år höjts till 10 kr. per vårddag har genomförts en betydande
förbättring av pensionärernas sjukförsäkringsskydd vid sjukhusvistelse genom
eu utsträckning av deras sjukhjälpstid från sammanlagt 180 dagar till
365 dagar.
Förslag om lika regler för män och kvinnor inom sjukförsäkringen kommer
att läggas fram i en särskild proposition till vårriksdagen på grundval
av ett betänkande från familjepolitiska kommittén.
Folktandvårdsutredningen väntas inom kort lämna sitt betänkande angående
en utbyggnad av folktandvården, som innefattar en utökning av den
fria tandvården för barn och ungdom. När detta betänkande föreligger kommer
frågan om utformningen av en tandvårdsförsäkring att tas upp till behandling.
Även frågan om inordnande av sjukpenningen i beskattningssystemet
kommer att bli föremål för en utredning. Syftet därmed är att göra sjukpenningen
mera jämförbar med sjuklön. Den kan då också grunda rätt till
ATP. Denna översyn av sjukpenningförsäkringen utgör tillsammans med
förslaget om ökade pensionsmöjligheter före 67 års ålder ett led i strävandena
att åstadkomma större jämlikhet i arbetslivet. Samma målsättning ligger
bakom de i annat sammanhang berörda förslagen om genomförande av
40 timmars arbetsvecka, om kraftigt ökade resurser för arbetarskyddet och
om en genomgripande översyn av arbetarskyddslagen.
Den allmänna försäkringens samlade utgifter kan i år beräknas till ca
13 500 milj. kr. Därav faller ca 7 500 milj. kr. på socialhuvudtiteln. Det
återstående beloppet finansieras till ca 3 400 milj. kr. med arbetsgivaravgifter,
ca 1 800 milj. kr. genom sjukförsäkringsavgifter och ca 800 milj. kr.
av kommunerna.
Åldringsvård
Vårdinsatserna för de gamla fortsätter att öka. Den öppna åldringsvården
har fått allt större betydelse. Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen har
medfört att antalet hjälpta personer ökat från ca 80 000 år 1960 till omkring
240 000 under år 1969. Samtidigt med denna antalsmässiga ökning har den
genomsnittliga hjälptiden i timmar förlängts med över 30 %. Antalet hemsamariter
har stigit från ca 12 000 år 1960 till ca 50 000 år 1969. Hemhjälpsverksamheten
kommer att öka ytterligare under år 1970. Omkring 275 000
åldringar och handikappade beräknas i år få social hemhjälp under sammanlagt
mer än 37 milj. arbetstimmar. Statens bidrag till kommunerna för den
sociala hemhjälpen beräknas för nästa budgetår öka med 40 milj. kr. till
175 milj. kr. Inom ramen för detta anslag kommer också att bedrivas en
fortsatt försöksverksamhet i vidgad omfattning med särskilda insatser för
vård och service i glesbygder.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 5
Upprustningen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i
den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria
förbättringslån utgår från anslag under inrikesdepartementet. Denna
långivning sker utöver det övriga bostadsbyggnadsprogrammet. Sedan år
1964 har sådana förbättringslån hittills beviljats till omkring 65 000 åldringsbo
städer.
Jämsides med insatserna i den öppna åldringsvården ökar vårdmöjligheterna
på ålderdomshem och sjukhem inom långtidsvården.
Utbyggnaden av långtidssjukvården har underlättats genom olika åtgärder.
Det särskilda lånestöd till sjukvårdshuvudmännen, som infördes år
1964 och som avser nya sjukhem sbyggen som påbörjats före den 1 januari
1970, beräknas komma att omfatta 14 000—15 000 nya vårdplatser vid sjukhem.
Den förtur som inom ramen för byggnadsregleringen har getts sjukhemsbyggandet
har skapat utrymme för denna expansion.
Familjepolitiska åtgärder
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande
ekonomiskt tillskott. Omkring 1 milj. barnfamiljer med ca 1,8 milj. barn under
16 år har barnbidrag. Barnbidraget utgår nu med 900 kr. per barn och
år. I samband med den av finansministern förordade skattereformen höjs
barnbidraget med 300 kr. till 1 200 kr. fr. o. m. den 1 januari 1971. Kostnaderna
för barnbidragen kommer därigenom att öka med 540 milj. kr. per år.
Budgetåret 1970/71 belastas med halva denna årskostnad, 270 milj. kr.
Som ett viktigt komplement till barnbidragen har närmare 400 000 familjer
med över 700 000 barn under förra året fått ett förstärkt ekonomiskt
stöd genom de nya statliga och kommunala bostadstilläggen. Dessa tillägg
har bl. a. inneburit att familjer med lägre inkomster och familjer med flera
barn fått ökade möjligheter att höja sin bostadsstandard. Praktiskt taget
samtliga kommuner har utnyttjat möjligheten att genom statsbidragsgrundande
kommunala bostadstillägg lämna ett särskilt stöd till barnfamiljer
som har höga bostadskostnader. Med hänsyn till barnfamiljer i låginkomstgrupper
föreslås en höjning av inkomstgränsen för bostadstilläggen.
Ökade möjligheter för barntillsyn har alltmera kommit i förgrunden när
det gäller samhällets service till barnfamiljerna. Antalet platser för tillsyn
av barn med förvärvsarbetande föräldrar har ökat från ca 23 000 år 1965
till ca 70 000 år 1970. Enligt kommunernas aktuella utbyggnadsplaner kan
man räkna med ett årligt tillskott på omkring 10 000 platser i daghem och
fritidshem. Härtill kommer en fortsatt ökning av antalet platser i kommunala
familjedaghem.
I förhållande till det behov som finns av organiserad barntillsyn är en ytterligare
ökad utbyggnadstakt nödvändig. En återhållande faktor när det
gäller att nå en full behovstäckning är otvivelaktigt kommunernas kostna
-
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
der för daghemsverksamheten. De nuvarande anordningsbidragen och lånen,
tillsammans 9 000 kr. per plats, täcker i stort sett kostnaderna för byggandet
av serietillverkade barnstugelokaler. Kostnaderna för driften av barnstugor
har däremot ökat under senare år och har alltmera kommit att framstå
som den största svårigheten när det gäller kommunernas möjligheter att
fortsätta den snabba utbyggnaden av barnstugorna. Det föreslås därför en
kraftig höjning av statsbidragen till daghem och fritidshem. Driftbidraget
till daghem höjs med 1 200 la-, per plats och kommer därmed att öka från
1 600 kr. till 2 800 kr. per plats fr. o. m. den 1 juli 1970. Driftbidraget till fritidshem
föreslås samtidigt höjt med 900 kr. till 1 500 kr. per plats. Årskostnaden
för bidragshöjningen uppgår till ca 50 milj. kr.
En genomgripande översyn av barnstugeverksamheten pågår inom 1968
års barnstugeutredning. Utredningen behandlar bl. a. frågan om utformningen
av en förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta alla barn under
en tid närmast före inträdet i grundskolan. Utredningen behandlar även de
frågor som gäller fritidsverksamheten för skolbarn. Utredningen har nyligen
fått i uppdrag att också utforma en metodik för utarbetande av planer för
den kommunala barntillsynen.
Hälso- och sjukvård
Utbyggnaden av våra sjukvårdsresurser har skett i snabb takt under 1960-lalet. Utvecklingen ställer stora krav på planering och rationalisering av
hälso- och sjukvården. Rullande planeringsenkäter verkställs av socialstyrelsen
och ger grund för fortlöpande bedömningar och åtgärder. Det pågående
planeringsarbetet på sjukvårdsområdet omfattar också en samhällsekonomisk
analys av sjukvårdskostnadernas utveckling. Därvid skall också
undersökas hur de nuvarande metoderna för sjukvårdskostnadernas finansiering
verkar individuellt och kollektivt.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utreda frågan om hälsoundersökningar
och annan förebyggande hälsovård. Därvid skall undersökas hur
denna verksamhet kan samordnas och inordnas i det system som gäller
för den av samhället bedrivna sjukvården. I samråd med arbetarskyddsstyrelsen
och arbetsmedicinska institutet utreder socialstyrelsen också omfattningen
av de läkarresurser som kan disponeras för en utbyggnad av
företagshälsovården.
Läkarutbildningskapaciteten har mer än fördubblats under 1960-talet.
Efter en nyligen beslutad ökning av läkarutbildningen i stockholmsområdet
kommer den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna
att omfatta mer än 1 000 utbildningsplatser per år. Under tiden 1969—
1975 stiger antalet läkare från ca 10 000 till omkring 16 000. Det nya system
för läkarutbildningen som godkändes vid förra årets riksdag kommer att ge
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 7
samhället möjligheter att kanalisera de ökande läkarresurserna till de delar
av landet och de områden av sjukvården där vårdbehoven är störst. Vid
denna resursfördelning av våra sjukvårdsiillgångar kommer långtidssjukvården
och den psykiatriska vården att ges förtur tillsammans med den
öppna läkarvården utanför sjukhusen. Det beslut som föreligger om fördelningen
av de för år 1970 tillgängliga investeringsresurserna på sjukvårdsområdet
innebär också en fortsatt prioritering av byggen som avser
sjukhem inom långtidssjukvården, psykiatriska kliniker och kliniker som
behövs för den ökade läkarutbildningen. Omkring två tredjedelar av sjukvårdsinvesteringarna
under år 1970 går till dessa vårdområden.
För undervisningssjukhusen föreslås 18 nya läkartjänster. Karolinska
sjukhuset föreslås få en sammanlagd personalförstärkning med ca 40 nya
tjänster, ökade anslag till vidareutbildning av läkare föreslås. Förhandlingar
pågår med de kommunala sjukvårdshuvudmännen om nya avtal för
undervisningssjukhusen fr. o. m. den 1 juli 1970.
Statsbidragen till landstingens och storstädernas kliniker för psykiskt
sjuka och viss övrig sjukvård beräknas till sammanlagt 1 115 milj. kr. Det
är en ökning med 38 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Proposition med förslag till ändringar i sjukvårdslagen kommer att läggas
fram vid vårriksdagen.
Under innevarande budgetår anordnas i statlig regi en försöksverksamhet
med allmän hälsoundersökning i Gävleborgs län. Undersökningen kommer
att upprepas efter två år. Det föreslås att en försöksverksamhet med
hälsoundersökningar för blivande folkpensionärer sätts igång under budgetåret
1970/71.
För utbildnings- och forskningsverksamheten vid läkarstationen i Dalby
föreslås ökade medel. Nordiska hälsovårdshögskolan föreslås få resurser för
vidgad utbildningsverksamhet. Folkhälsoinstitutet ges ökade medel för
livsmedelsundersökningar och information.
För statens bakteriologiska laboratorium kommer fr. o. m. budgetåret
1970/71 att tillämpas programbudgetering.
I en särskild proposition till vårriksdagen kommer förslag att läggas
fram om överförande av all apoteksrörelse till ett av staten och apotekarna
gemensamt bildat apoteksbolag, där staten skall ha aktiemajoriteten. Ett
organisationsförslag för det nya apoteksbolaget och förslag till erforderlig
lagstiftning in. m. bär lagts fram av läkeinedelsförsörjningsutredningen i
betänkandet Läkemedelsförsörjning i samverkan (SOU 1969:46). I betänkandet
har också föreslagits att ett läkemedelsinstitut skall inrättas för
samordning och utveckling av läkemedelsinformationen i samhällets regi.
Vidare har utredningen förordat att läkemedelskontrollen upprustas enligt
ett av socialstyrelsen i samråd med utredningen utarbetat förslag. Remissbehandlingen
av de framlagda förslagen pågår f. n.
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Ungdomsvårdsskolor
Förstärkningen och omstruktureringen av ungdomsvårdsskolornas resurser
fortsätter. För sju av de 23 skolorna utarbetas byggnadsplaner. För
budgetåret 1970/71 beräknas medel för 25 nya tjänster vid ungdomsvårdsskolorna.
Genom en planerad nedläggning av Broby kan de andra skolorna
därutöver förstärkas med ca 15 tjänster. För vården utom skola startas
under nästa budgetår två nya utskrivningsavdelningar. De befintliga utskrivningsavdelningarna
får personalförstärkningar.
Väntetid för plats har under de senaste åren förekommit endast under
kortare perioder. Vården utom skola — då eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola
men bor i enskilda hem eller i speciella mindre enheter —
har fått en allt större betydelse. Antalet elever som får sådan vård har ökat
fortlöpande och denna grupp är nu ungefär lika stor som den som vårdas
inom skola. I slutet av år 1968 vårdades ca 860 elever inom skola och ca
800 utom skola.
Intagningar på grund av alkohol- och narkotikamissbruk är av betydande
omfattning. Hos närmare hälften av de nyintagna eleverna anges någon form
av sådant missbruk som en av orsakerna till omhändertagandet. En förstärkning
av de medicinska resurserna har därför genomförts. Samarbete har
också inletts med vetenskapliga institutioner för psykologisk och sociologisk
forskning.
En sedan år 1967 bedriven försöksverksamhet vid Ryagårdens yrkesskola
har nu slutredovisats. Den har i flera avseenden gett goda resultat och värdefulla
erfarenheter. Arbetet på att utveckla och förbättra behandlingsformerna
vid ungdomsvårdsskolorna kommer att fortsätta genom en ökad försöksverksamhet.
Bl. a. beräknas medel för att starta försöksverksamhet vid
ytterligare minst tre skolor.
De sammanlagda anslagen till driften av ungdomsvårdsskolorna och för
vården utom skola ökar nästa budgetår med ca 9 milj. kr. till ca 72 milj. kr.
Nykterhetsvård och narkomanvård
Nykterhetsvårdens utveckling kännetecknas av en successiv utbyggnad av
de öppna och frivilliga vårdformerna och en minskning av tvångsåtgärderna.
En ökad samverkan eftersträvas också mellan nykterhetsvård och övrig
socialvård.
Antalet alkoholpolikliniker, läkarexpeditioner vid nykterhetsnämnderna
och rådgivningsbyråer ökar. Under år 1968 förekom ca 218 000 besök vid
dessa mottagningar. Platsantalet vid inackorderingshem har under år 1969
ökat från omkring 600 till över 800. Mer än 70 % av antalet intagningar på
allmänna och enskilda vårdanstalter grundas numera på frivillighet.
För nästa budgetår beräknas medel för att anordna 300 nya platser vid
inackorderingshem in. m. Antalet platser vid enskilda anstalter ökar med om
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 9
kring 100, medan platsantalet minskar med ca 80 vid erkända vårdanstalter.
Anordningsbidragen höjs till 18 000 kr. per plats. Upprustningen av de
statliga vårdanstalterna fortsätter.
Driftbidragen till erkända och enskilda vårdanstalter höjs med 6 kr. till
73 kr. per dag. Det statliga stödet till länkrörelsen höjs med 350 000 kr. Anslaget
till statsbidrag till de kommunala nykter hetsnämnderna höjs med
15 milj. kr. till 85 milj. kr.
Riksdagen har fastslagit att vården av narkotikamissbrukare är en uppgift
för landstingen och de landstingsfria städerna och att denna uppgift
måste lösas i intim samverkan med kommunernas uppsökande socialvård.
För att underlätta utbyggnaden av vårdresurserna har staten åtagit sig att
lämna anordningsbidrag och driftbidrag till behandlingshem och inackorderingshem.
Statsbidrag utgår också till vårdcentraler för unga narkotikamissbrukare.
Till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare
samt för viss konvalescentvård för missbrukare utgår särskilt bidrag
som för innevarande budgetår är 500 000 kr. En höjning till 700 000 kr.
föreslås.
Socialstyrelsen genomförde under våren 1969 regionala konferenser beträffande
narkotikafrågan med i första hand huvudmännen för socialvård
och sjukvård. Syftet var att komma fram till realistiska och snabba åtgärder
i fråga om såväl förebyggande insatser som vård och behandling. Uppsökande
verksamhet med inriktning på narkotikamissbrukare redovisas nu
i de tre största städerna och har genomförts eller planeras i ytterligare
några städer, öppen vård i form av specialmottagningar redovisas i Stockholm,
Göteborg och Uppsala som också har specialavdelningar för sluten
vård. I övrigt utnyttjas befintliga resurser inom socialvården och den psykiatriska
sjukvården för vård och behandling av narkotikamissbrukare.
Den offensiv mot narkotikan som pågått under år 1969 har gett påtagliga
resultat. Narkomanvårdskommitténs slutbetänkande, som nyligen har avlämnats,
ger ytterligare underlag för den fortsatta kampen mot narkotikan.
Från svensk sida har gjorts fortsatta insatser för internationellt samarbete
i syfte att kontrollera produktion, handel och annan hantering av
beroendeframkallande medel. Sverige är numera representerat i FN:s narkotikakommission,
som håller en extra session i januari i år.
Åtgärder för handikappade
Samhällets stöd till de handikappade fortsätter att byggas ut. Särskilt påfallande
är utvecklingen beträffande kostnadsfria hjälpmedel för handikappade,
där anslaget nu föreslås höjt med 30 milj. kr. till 90 milj. kr.
En central mellanskola — med gymnasium, fackskola och yrkesskola —
för svårt handikappade elever föreslås bli inrättad i enlighet med förslag
från handikapputredningen. Under en övergångstid förläggs den till Norr1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
backainstitutet. Vidare föreslås s. k. vårdartjänst för handikappade elever i
eftergymnasiala studier och vid folkhögskolor.
Den nya lagstiftningen angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
har föranlett en kraftig utbyggnad av undervisningen för skolpliktiga psykiskt
utvecklingsstörda. Anslaget för driften av särskolor höjs med 22 milj.
kr. till 57 milj. kr. Vuxenutbildning anordnas för vissa psykiskt utvecklingsstörda.
De under socialhuvudtiteln upptagna anslagen för bidrag till handikapporganisationer
ökas.
De handikappade omfattar många grupper med skilda förutsättningar och
behov. Samhällets insatser måste därför göras i många former. De statliga
åtgärder som mera direkt tar sikte på de olika handikappgrupperna kan för
budgetåret 1970/71 beräknas omfatta sammanlagt 2 220 milj. kr. Det är en
ökning med ca 220 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. I totalsiffran
ingår 1 120 milj. kr. i form av förtidspensioner m. m. under folkpensionsanslaget.
På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under
inrikes- och utbildningsdepartementen för arbetsvärd, bostäder, utbildning
m. in., föreslås medelsanvisningar för nästa budgetår med omkring 885
milj. kr. Socialdepartementets anslag för olika åtgärder inom handikappvården
ökar med över 30 %.
ATP-pension beräknas utgå till omkring 70 000 handikappade med tillsammans
över 350 milj. kr. under nästa budgetår.
Handikapputredningens arbete fortsätter.
Arbetarskydd och arbetstid
Kraftigt ökade resurser ställs till förfogande för arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen under nästa budgetår. Yrkesinspektionen får en betydligt
ökad kapacitet för sina insatser på arbetsplatserna. Arbetarskyddsstyrelsen
ges ökade resurser bl. a. för utarbetande av anvisningar om de åtgärder
som måste vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. En
kraftig satsning görs också för att öka informationen om arbetarskydd.
Vidare föreslås en utbyggnad av arbetsmedicinska institutets arbetspsykologiska
verksamhet.
En utredning kommer inom kort att tillsättas för att verkställa en genomgripande
översyn av arbetarskyddslagstiftningen. Översynen skall leda till
en lagstiftning som ger tillfredsställande grund för vidgade insatser mot
hälsofarliga arbetsmiljöer.
I en särskild proposition till vårriksdagen föreslås lagstiftning om genomförande
av 40 timmars arbetsvecka. Arbetstidsreformen skrivs in i en
ny arbetstidslag som i princip skall gälla för alla arbetstagare. Arbetstidsförkortningen
skall ske i två etapper på så sätt att hälften av arbetstidsförkortningen
genomförs den 1 januari 1971 och återstoden den 1 januari
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 11
1973. Arbetstidsförkortningen leder fram till en utjämning av skillnaden i
arbetstid för olika samhällsgrupper och är därför ett viktigt led i strävandena
efter ökad jämlikhet. Förverkligandet av 40-timmarsveckan medför
också att den gamla tanken på åtta timmars arbetsdag vinner slutlig framgång
även inom ramen för femdagarsveckan.
En utredning pågår om yrkesskadeförsäkringens finansiering. Den skall
bl. a. pröva frågan om att genom en särskild arbetarskyddsavgift i anslutning
till yrkesskadeavgiften öka förutsättningarna för forskning, utbildning
och information rörande arbetarskyddet.
Internationell samverkan
Socialattachéer finns f. n. i Washington, London och Bryssel. Deras huvuduppgifter
är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med
upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Det föreslås
att ytterligare en tjänst som socialattaché inrättas. Den nya socialattachén
föreslås bli placerad i Bonn.
I anslagen till internationell samverkan ingår också Sveriges kostnader
för deltagande i internationella arbetsorganisationen (ILO) och världshälsovårdsorganisationen
(WHO). Tyngdpunkten i ILO:s arbete har på senare
tid förskjutits från internationellt normskapande till tekniskt bistånd åt
utvecklingsländerna. WHO:s insatser avser främst bistånd till olika länder
för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde i
förhållande till riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning
(milj. kr.).
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
Anvisat |
Förslag |
Föränd- |
||
1969/70 |
1970/71 |
ringar |
||
A. Socialdepartementet m. m....................... |
12,6 |
15,3 |
+ |
2,7 |
B. Allmän försäkring m. m........................ |
7 094,6 |
7 880,2 |
+ |
785,6 |
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m........... |
2 092,6 |
2 390,3 |
+ |
297,7 |
D. Sociala serviceåtgärder......................... E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård |
251,9 |
320,8 |
+ |
68,9 |
m. m........................................ |
108,9 |
93,3 |
- |
15,6 |
F. Öppen hälso- och sjukvård...................... |
30,8 |
33,8 |
+ |
3,0 |
G. Universitetssjukhus m. m....................... |
380,4 |
414,6 |
+ |
34,2 |
H. Övrig sjukhusvård m. m........................ |
1 103,2 |
1 133,7 |
+ |
30,5 |
I. Ungdomsvård m. m............................ |
76,4 |
89,8 |
+ |
13,4 |
J. Nykterhetsvård m. m........................... |
158,6 |
187,5 |
+ |
28,9 |
K. Viss rehabiliteringsverksamhet.................. |
160,3 |
214,3 |
+ |
54,0 |
L. Arbetarskydd m. m............................. |
25,9 |
32,2 |
+ |
6,3 |
M. Internationell samverkan....................... |
7,2 |
8,3 |
+ |
1,1 |
Summa för driftbudgeten |
11 503,4 |
12 814,1 |
+ 1 310,7 |
12
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond.................... |
40,9 |
33,0 |
7,9 |
Statens utlåningsfonder........................... |
— |
— |
— |
Fonden för låneunderstöd......................... |
70,0 |
87,0 |
+ 17,0 |
Summa för kapitalbudgeten |
110,9 |
120,0 |
+ 9,1 |
Totalt för socialdepartementet |
11 614,3 |
12 934,1 |
+ 1 319,8 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 13
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 januari
1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de frågor som
gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom socialdepartementets verksamhetsområde,
dock att de på driftbudgeten under punkterna C1—4,
D 2—6 och I 1—5 samt på kapitalbudgeten under punkterna II: 3.3 och V: 1
upptagna frågorna anmäls av statsrådet Odhnoff. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
A 1. Socialdepartementet
1968/69 Utgift1 ...................... 4 390 102*
1969/70 Anslag ...................... 6 210 000
1970/71 Förslag ...................... 6 900 000
1 Anslagen Socialdepartementet: Avlöningar och Socialdepartementet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 39 584 kr.
Beräknad
ändring
1969/70 1970/71
Personal
Handläggande personal........................................ 53 + 2
Övrig personal............................................... 42 —
95 + 2
Anslag
Avlöningar.................................................. 4 748 000 + 500 000
Sjukvård.................................................... 15 000 —
Reseersättningar (även utrikes resor)............................ 75 000 —
Expenser.................................................... 260 000 + 40 000
Publikationstryck............................................ 60 000 —
Lönekostnadspålägg.......................................... 1 052 000 + 150 000
6 210 000 + 690 000
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
6,9 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. två handläggande
tjänstemän som förts över till socialdepartementet från statsrådsberedningen
samt ytterligare medel för experter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Socialdepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 6 900 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift ...... 4 372 4461 Reservation ...... 515 370
1969/70 Anslag...... 6 000 000
1970/71 Förslag ____ 6 000 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 13 275 kr.
Under detta anslag har för innevarande budgetår beräknats medel för
framställning av en social informationsbroschyr för allmänheten. Den arbetsgrupp
som har till uppgift att utarbeta en sådan broschyr kommer inom
kort att avsluta sitt arbete. Den tryckta broschyren kommer därefter att
sändas ut till samtliga hushåll i landet.
Jag beräknar medelsbehovet under detta anslag till oförändrat 6 milj. kr.
för nästa budgetår. Jag har därvid beräknat 1 milj. kr. för förberedelsearbete
i samband med en omorganisation av apoteksrörelsen, som jag återkommer
till i det följande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. in. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
A 3. Försöksverksamhet m. m.
Nytt anslag (förslag) .................. 2 000 000
En samarbetskommitté för social forskning har genom beslut under förra
året knutits till socialdepartementet. Kommittén har till uppgift att ta upp
frågor om undersökningar av allmänt intresse som aktualiseras i det socialpolitiska
arbetet och främja samarbete i sådana frågor mellan förvaltningen
och den vetenskapliga forskningen. En viktig uppgift för kommittén är att
utarbeta program för social forskning.
Den snabba utvecklingen inom socialpolitiken har gjort det angeläget att
också skapa möjlighet till försöksverksamhet, utvecklingsarbete och undersökningar
inom olika delar av det sociala området. Det gäller bl. a. prövning
och utvärdering av nya metoder, men också andra undersökningar, som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 15
direkt siktar till en vidareutveckling av ett visst område, såväl när det gäller
mål och metoder som organisation och resursanvändning. Även behovet av
ökade kunskaper om förskoleverksamhetens betydelse i olika avseenden bör
beaktas i detta sammanhang.
Särskilda medel bör ställas till förfogande för försöksverksamhet, utvecklingsarbete
och undersökningar av nämnda slag inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Jag förordar, afl 2 milj. kr. beräknas för ändamålet för
budgetåret 1970/71 under ett särskilt anslag, kallat Försöksverksamhet in. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Försöksverksamhet m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1968/69 Utgift ............. 303 542 Reservation 101 824
1969/70 Anslag ............ 350 000
1970/71 Förslag ............ 350 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 350 000 kr.
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
B. Allmän försäkring m. m.
De lagfästa garantierna för medborgarnas ekonomiska trygghet på ålderdomen
och vid sjukdom och invaliditet är fr. o. in. år 1963 samordnade i
lagen om allmän försäkring, den s. k. socialbalken. Reformarbetet inom
socialförsäkringen har sedan socialbalkens tillkomst fortsatt i snabb takt.
Nya betydelsefulla reformer förbereds.
Samhällets insatser inom den allmänna försäkringen beräknas i år omfatta
ca 13 500 milj. kr. mot ca 6 700 milj. kr. för fem år sedan. Av dessa
13 500 milj. kr. faller ca 7 500 milj. kr. på socialhuvudtiteln. 3 400 milj. kr.
finansieras med arbetsgivaravgifter, 1 800 milj. kr. genom sjukförsäkringsavgifter
och 800 milj. kr. av kommunerna.
Antalet folkpensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensionerna
framgår av följande sammanställningar. Beräkningarna för åren 1970 och
1975 utgår från nuvarande lagstiftning.
Antal folkpensionärer
I början |
Ålders- pension |
Förtids- pension |
Hustru- tillägg |
Änke- pension |
Barn- pension |
Invalid- ersättn. |
Summa |
Kommu-nalt bo-stadstill-ägg |
1960..... |
738 800 |
143 100 |
33 700 |
55 000 |
27 000 |
997 600 |
538 000 |
|
1965..... |
827 200 |
150 600 |
41 700 |
84 400 |
35 900 |
5 200 |
1 145 000 |
580 700 |
1970..... |
942 500 |
186 000 |
53 500 |
100 400 |
35 000 |
11 300 |
1 328 700 |
655 000 |
1975..... |
1 049 000 |
205 000 |
59 000 |
105 000 |
35 000 |
13 000 |
1 466 000 |
710 000 |
Genom- snittlig ökning 1960—64 |
17 700 |
1 500 |
1 600 |
5 900 |
1 800 |
1 000 |
29 500 |
8 500 |
1965—69 |
23 050 |
7 100 |
2 350 |
3 200 |
—200 |
1 200 |
36 700 |
14 900 |
1970—74 |
21 300 |
3 800 |
1 100 |
900 |
— |
300 |
27 400 |
11 000 |
Folkpensionskostnaderna i milj. kr.
År |
Ålders- pension |
Förtids- pension |
Änkepension, barnpension |
Övrigt |
Summa |
Kommunalt bostadstillägg |
1960 |
2 001 |
378 |
115 |
84 |
2 578 |
275 |
1965 |
3 146 |
577 |
345 |
131 |
4 199 |
449 |
1966 |
3 542 |
684 |
403 |
162 |
4 791 |
526 |
1967 |
3 897 |
761 |
451 |
188 |
5 297 |
596 |
1968 |
4 235 |
829 |
491 |
198 |
5 753 |
663 |
1969 |
4 570 |
900 |
530 |
220 |
6 220 |
745 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 17
Kostnadsutvecklingen är delvis en följd av den ändrade befolkningsstrukturen
med ett ökat antal åldringar. Den kraftiga kostnadsökningen beror
dock främst på standardhöjningar av pensionerna och en anpassning av
pensionerna till förändringar i penningvärdet. Folkpensionsbeloppet har
från år 1965 till år 1969 ökat med 31 %, varav 16 % är kompensation för
prishöjningar och 15 % standardhöjningar.
Den 1 juli 1970 genomförs den andra etappen av det nya program för
årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott som beslutades vid
förra årets riksdag. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som
har lågt ATP-belopp får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension
med 180 kr. resp. 360 kr. för makar den 1 juli 1970. Härtill kommer
de pensionshöjningar som automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna.
Inräknas kompensationen för den av chefen för finansdepartementet
tidigare förordade höjningen av mervärdeskatten, beräknas
folkpensionens årsbelopp (inklusive pensionstillkotten) under loppet av
nästa budgetår öka med sammanlagt 560 kr. för en ensam pensionär och
med 970 kr. för ett pensionärspar.
Utbetalningen av ATP-pensioner får för varje år allt större betydelse. Antalet
ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningarna
framgår av följande sammanställning. Beräkningarna för åren 1970 och
1975 utgår från nuvarande lagstiftning och nuvarande basbelopp 6 000 kr.
Ålders- pension |
Förtids- pension |
Änkepension |
Barnpension |
Summa |
|
Antal pensionärer i |
|||||
1963.............. |
2 500 |
4 500 |
6 400 |
4 200 |
17 600 |
1965.............. |
51 300 |
17 600 |
19 600 |
12 700 |
101 200 |
1970.............. |
225 000 |
67 000 |
68 000 |
30 000 |
390 000 |
1975 (beräknat).... |
400 000 |
110 000 |
137000 |
37 000 |
684 000 |
1965—69.......... |
34 700 |
9 900 |
9 700 |
3 400 |
57 700 |
1970—74.......... |
35 000 |
8 600 |
13 800 |
1 400 |
58 800 |
Pensionskostnader |
|||||
1963.............. |
7 |
9 |
14 |
5 |
35 |
1965.............. |
57 |
47 |
48 |
16 |
168 |
1970 (beräknat) .... |
543 |
325 |
184 |
48 |
1 100 |
1975 (beräknat).. . . |
1 575 |
550 |
430 |
75 |
2 630 |
Avsikten är att förslag om en genomgripande reformering av förtidspensioneringen
fr. o. m. den 1 juli 1970 skall läggas fram i en särskild proposition
till vårriksdagen. Genom denna reform kommer personer med tungt
eller pressande arbete att få ökade möjligheter till pension före 67-årsåldern.
En äldre arbetare som inte längre orkar med sitt arbete och som inte
kan beredas ett annat lämpligt arbete utan omskolning skall kunna få för
-
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
tidspension. De vidgade möjligheterna till förtidspension beräknas beröra
10 000—20 000 personer under de närmaste åren. Försäkringens kostnader
beräknas genom reformen öka med ca 100 milj. kr. under det första året,
varav 50 milj. kr. avser folkpensioner och 50 milj. kr. ATP. I anslutning till
propositionen om en reformerad förtidspensionering kommer även utredningsfrågan
rörande en sänkning av den allmänna pensionsåldern att tas
upp till behandling.
Jag beräknar att statens sammanlagda folkpensionskostnader nästa budgetår
kommer att öka med 690 milj. kr. Därav hänför sig 185 milj. kr. till
en höjning av pensionstillskotten och 50 milj. kr. till den nämnda reformeringen
av förtidspensioneringen. 120 milj. kr. beror på ett ökat antal pensionärer
och 335 milj. kr. är kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna
vid beräknade prisförändringar. Jag har därvid beaktat den höjning av pensionsbeloppen
som kan beräknas till följd av den tidigare omnämnda höjningen
av mervärdeskatten. Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret
1970/71 uppgår därmed till 7 200 milj. kr. Kommunernas kostnader
för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas för samma
budgetår till ca 800 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna under
nästa budgetår beräknas alltså till 8 000 milj. kr. ATP-utbetalningarna
under samma tid beräknas till ca 1 300 milj. kr.
Utvecklingen inom sjukförsäkringen under 1960-talet belyses i följande
sammanställning över kostnadsutvecklingen (i milj. kr.).
År |
Grund-sjukpen-ning och |
Tilläggs- sjuk- penning |
Moder- skaps- hjälp |
Läke- medel |
Läkar- vård |
Övriga utgifter |
Summa |
1960............ |
176 |
424 |
62 |
86 |
163 |
220 |
1 131 |
1965............ |
360 |
779 |
229 |
176 |
252 |
369 |
2 165 |
1966............ |
364 |
862 |
240 |
207 |
269 |
420 |
2 362 |
1967............ |
490 |
1 437 |
314 |
239 |
289 |
479 |
3 248 |
1968............ |
533 |
1 703 |
324 |
396 |
393 |
530 |
3 879 |
1969............ |
576 |
1 938 |
332 |
455 |
430 |
567 |
4 298 |
1970............ |
590 |
2 100 |
340 |
525 |
585 |
725 |
4 865 |
Ökningen av sjukförsäkringskostnaderna speglar den omfattande reformering
av sjukförsäkringen som genomförts under de senaste åren med
höjda förmånsnivåer i olika avseenden, men den beror också på en betydligt
ökad sjukvårdskonsumtion. Genom de senaste årens reformbeslut har de
tidigare karensdagarna i sjnkpenningförsäkringen avskaffats, och den genomsnittliga
sjnkpenningnivån bär höjts från 60—65 % till ca 80 %. Förbättrade
läkemedelsrabatter har sänkt medicinkostnaderna för allmänheten
och ingen behöver nu betala mer än 15 kr. vid varje inköp av medicin på
recept.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 19
Fr. o. m. den 1 januari i år gäller ett radikalt förenklat sjukförsäkringssystem
för läkarvård i samhällets regi. Patienterna behöver endast betala
en enhetlig avgift på 7 kr. till sjukvårdshuvudmannen för varje besök på
sjukhusens läkarmottagningar och hos provinsialläkare m. fl. Om läkaren
gör hembesök är avgiften 15 kr. I båda fallen skall avgiften täcka även röntgen-
och laboratorieundersökningar m. m. som patienten blir remitterad till.
Sjukvårdshuvudmannen får samtidigt ersättning direkt från försäkringskassan
med 31 ler. per besök.
Elt utredningsförslag från riksförsäkringsverket om att utvidga ersättningssystemet
för den offentliga läkarvården till att i sina huvuddrag gälla
även privatpraktiserande läkare remissbehandlas f. n. Förslaget förutsätter
att sjukvårdshuvudmännen träffar läkarvårdsavtal med privatpraktiserande
läkare, vilket bl. a. skall innebära att läkaren inte får ta ut en patientavgift
på mer än 10 kr. eller i vissa fall 15 kr. per besök.
I anslutning till att sjukförsäkringens ersättning för sjukhusvård fr. o. m.
den 1 januari i år höjts till 10 kr. per vårddag har också genomförts en betydande
förbättring av sjukförsäkringsskyddet för pensionärer genom en
utsträckning av sjukhjälpstiden från sammanlagt 180 dagar till 365 dagar.
Avsikten är att till årets riksdag lägga fram förslag om lika behandling
av män och kvinnor inom sjukförsäkringen, bl. a. genom att nuvarande
hemmafruförsäkring omvandlas till en hemmamakeförsäkring som omfattar
både kvinnor och män.
Folktandvårdsutredningen väntas inom kort lämna sitt betänkande angående
en utbyggnad av folktandvården, som innefattar en utökning av den
fria tandvården för barn och ungdom. Jag har för avsikt att när detta betänkande
föreligger ta upp frågan om utformningen av en tandvårdsförsäkring.
Jag vill i detta sammanhang också anmäla att frågan om ett inordnande
av sjukpenningen i beskattningssystemet inom kort kommer att utredas.
Görs sjukpenningen beskattningsbar, vilket självfallet förutsätter en höjning
av de nuvarande sjukpenningbeloppen, kan sjukpenningen bli mera
jämförbar med sjuklön. Den kan då också grunda rätt till ATP. Denna
översyn av sjukpenningsförsäkringen utgör tillsammans med förslaget om
ökade pensionsmöjligheter före 67 års ålder ett led i strävandena att åstadkomma
större jämlikhet i arbetslivet. Samma målsättning ligger bakom
de i annat sammanhang berörda förslagen om genomförande av 40 timmars
arbetsvecka, om kraftigt ökade resurser för arbetarskyddet och om en
genomgripande översyn av arbetarskyddslagen.
Flera andra frågor som berör socialförsäkringen är under utredning. Syftet
därmed är att kontinuerligt anpassa socialförsäkringen till den fortlöpande
utvecklingen i samhället.. På pensionsområdet pågår utredningsarbete
inom pensionsförsäkringskommittén och riksförsäkringsverket. Frågor som
behandlas är bl. a. likställighet mellan män och kvinnor inom pensione
-
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
ringen, varvid änke- och barnpensioneringen berörs liksom frågan om änklingspension
samt invaliditetstillägg och invaliditetsersättningar. På sjukförsäkringssidan
pågår utredningsarbete hos riksförsäkringsverket, socialstyrelsen
och 1961 års sjukförsäkringsutredning. Arbetet berör förebyggande
vård, företagshälsovård och sjukförsäkringens ersättningsregler för resekostnader
vid läkarbesök. En särskild utredning pågår om sjukvårdskostnadernas
finansiering och betydelse för den enskilde och samhället.
På det administrativa området pågår ett omfattande utredningsarbete
angående möjligheterna att bl. a. genom användning av den moderna ADBtekniken
rationalisera administrationen inom den allmänna försäkringen.
En utredning om yrkesskadeförsäkringens administration väntas bli färdig
inom den närmaste tiden. Yrkesskadeförsäkringens finansiering är också
under utredning.
På områden utanför den allmänna försäkringen men med angränsande
utredningsuppgifter märks familjepolitiska kommittén, som utreder frågan
om det ekonomiska stödet åt barnfamiljerna, KSA-utredningen som
sysslar med frågan om förbättrat och vidgat kontantstöd vid arbetslöshet
samt socialutredningen, som verkställer en förutsättningslös utredning om
socialvårdens målsättning och organisation.
B 1. Försäkringsdomstolen
1968/69 Utgift1 ...................... 1 192 1892
1969/70 Anslag ...................... 1 863 000
1970/71 Förslag ...................... 2 000 000
1 Anslagen Försäkringsdomstolen: Avlöningar och Försäkringsdomstolen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 091 kr.
Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen.
Den har att pröva sådana beslut av riksförsäkringsverket, försäkringsrådet
eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär
anförts eller vilka underställts domstolens prövning. Domstolen har såväl
lagfarna som icke lagfarna ledamöter.
Beräknad ändring 1970/71
Försäkrings
1969/70
domstolen Dep.chefen
Personal
Domare......................................... 7
Föredragande.................................... 7
Övrig personal................................... 12
26
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
21
Anslag
Avlöningar.......................... |
............ 1 365 000 |
+ |
61 000 |
+ |
91 |
000 |
Sjukvård............................ |
............ 3 000 |
— |
— |
|||
Reseersättningar..................... |
............ 15 000 |
— |
— |
|||
Lokalkostnader...................... |
............ 128 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 |
000 |
Expenser............................ |
............ 55 000 |
+ |
19 000 |
+ |
19 |
000 |
Därav engångsutgifter .............. |
............ 4 000 |
+ |
10 000 |
+ |
10 |
000 |
Lönekostnadspålägg.................. |
............ 297 000 |
+ |
14 000 |
+ |
21 |
000 |
1 863 000 |
+ 100 000 |
+ 137 |
000 |
Försäkringsdomstolen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 66 000 kr.
2. För kontorsutrustning och lokalkostnader behövs ytterligare 34 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar 37 000 kr. för viss förstärkning av den föredragande personalen.
I övrigt ansluter jag mig till försäkringsdomstolens förslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försäkringsdomstolen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
B 2. Försäkringsrådet
1968/69 Utgift1 ...................... 889 6152
1969/70 Anslag ...................... 1 267 000
1970/71 Förslag ...................... 1 322 000
1 Anslagen Försäkringsrådet: Avlöningar och Försäkringsrådet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 8 040 kr.
Försäkringsrådet har att följa yrkesskadeförsäkringens tillämpning och
utveckling och utgör första besvärsinstans i yrkesskadeärenden m. m. Rådet
består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivarna och två
arbetstagarna.
Beräknad ändring 1970/71
Försäkrings
1969/70
rådet Uep.chefeiv
Personal |
|||
Domare............................. |
............ 6 |
— |
_ |
Föredragande........................ |
............ 6 |
— |
— |
Övrig personal....................... |
............ 7 |
— |
— |
19 |
— |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.......................... |
............ 977 000 |
+ 55 000 |
+ 55 000 |
Sjukvård............................ |
............ 2 500 |
— |
— |
Reseersättningar..................... |
............ 1 000 |
— |
— |
Lokalkostnader...................... |
............ 47 600 |
—4 000 |
— 4 000 |
Expenser............................ |
............ 32 900 |
+ 4 000 |
—10 000 |
Därav engångsutgifter............... |
............ 14 000 |
— |
—14 000 |
Lönekostnadspålägg.................. |
............ 206 000 |
+ 14 000 |
+ 14 000 |
1 267 000 |
+ 69 000 |
+ 55 000 |
22
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Försäkringsrådet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 54 000 kr.
2. För ersättning till medicinskt sakkunniga m. m. behövs ytterligare
15 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Försäkringsrådet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 322 000 kr.
B 3. Riksförsäkringsverket
1968/69 Utgift1 ...................... 22 212 6302
1969/70 Anslag ...................... 31 900 000
1970/71 Förslag ...................... 35 470 000
1 Anslagen Riksförsäkringsverket: Avlöningar och Riksförsäkringsverket: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 340 589 kr.
Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som
rör den allmänna försäkringen, dvs. sjukförsäkring, folkpensionering och
tilläggspensionering. I verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tillsyn över
de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna
försäkringen. Utbetalning av folkpension och tilläggspension sker i huvudsak
genom verkets försorg. Verket bedriver vidare försäkringsverksamhet
enligt lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring och krigsförsäkring för sjömän
in. fl. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd
av arbetsgivaravgifter och åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet.
Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av generaldirektören och överdirektören
samt fem särskilt förordnade ledamöter. Verket är organiserat på
en administrativ avdelning, en försäkringsavdelning, en besvärsavdelning
och en yrkesskadeavdelning. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt
12 byråer och 2 fristående sektioner. En av byråerna, den matematisk-statistiska,
intar en fristående ställning i förhållande till avdelningsindelningen.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Riksförsäk- ringsverket |
Dep.chefen |
|
Personal Sektionschefer och högre personal............ |
....... 52 |
+ 3 |
+ 2 |
Handläggande personal...................... |
....... 158 |
+ 21 |
+ 9 |
Övrig personal............................. |
...... 713 |
+ 5 |
+ 1 |
923 |
+29 |
+ 12 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
23
Anslag
Utgifter
Avlöningar......................................
Sjukvård........................................
Reseersättningar.................................
Därav utrikes resor.............................
Lokalkostnader..................................
Kostnader för drift av datamaskinanläggning m. m.
Övriga expenser..................................
Därav engångsutgifter...........................
Lönekostnadspålägg..............................
Summa utgifter
Inkomster
Ersättning från allmänna pensionsfonden...........
Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet,
som redovisas på driftbudgetens inkomstsida.....
28 854 000
143 000
185 000
7 000
1 553 000
2 500 000
2 065 000
95 000
6 580 000
41 880 000
9 980 000
31 900 000
10 000 000
+ 3 714 000
+ 4 000
+ 15 000
+ 342 000
+ 200 000
+ 355 000
— 33 000
+ 945 000
+ 5 575 000
+ 670 000
+4 905 000
-1 700 000
+ 2 783 000
+ 4 000
+ 15 000
+ 327 000
+ 235 000
— 75 000
+ 746 000
+ 4110 000
+ 540 000
+ 3 570 000
- 1 700 000
Riksförsäkringsverket
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 129 000 kr.
2. Med hänsyn till socialförsäkringens betydelse för de enskildas ekonomi
och samhällsekonomin bör verkets resurser för utrednings- och planeringsverksamhet
ökas. En utredningsbyrå bör inrättas för att i samråd med berörda
enheter inom verket utföra bl. a. utredningsuppdrag som anförtros åt
verket, prognosverksamhet och andra långsiktiga planeringsarbeten samt
specialundersökningar av socialförsäkringens verkningar inom olika avsnitt.
För nämnda ändamål behövs en personalförstärkning med en byråchef,
en avdelningsdirektör, en byrådirektör och två kvalificerade biträden
(+ 328 000 kr.). Dessutom bör 100 000 kr. få disponeras för anlitande av expertis.
3. Den kraftiga ökningen av antalet ärenden på besvärsavdelningen har
medfört alltför långa väntetider för de försäkrade. En personalförstärkning
är därför angelägen. Avdelningen bör tillföras tio nya tjänster för handläggande
personal. (+ 700 000 kr.)
4. För utvecklingsarbete i ADB-teknik behöver tekniska byråns systemsektion
omorganiseras och tillföras fyra byrådirektör stjänster, varjämte en
byrådirektörstjänst bör ändras till tjänst som avdelningsdirektör. (+ 313 000
kr.)
5. Den starka ökningen av lagbyråns internationella arbetsuppgifter motiverar
att dessa ärenden bryts ut ur lagbyråns utredningssektion och handläggs
på en internationell sektion under ledning av en avdelningsdirektör.
Den kvarstående delen av utredningssektionen bör ombildas till en allmän
sektion med en avdelningsdirektör som chef. Vidare behöver ombudsmannasektionen
förstärkas med en byrådirektör och byråns sekretariat behöver
ytterligare ett biträde. (+270 000 kr.)
6. För handläggningen av frågor om försäkringskassornas ekonomi och
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
redovisning behövs en avdelningsdirektör. För frågor rörande behandling
av ärenden om förtidspension m. in. behövs en byrådirektör och en assistent.
För rationaliseringsarbetet behövs ytterligare en förste byråsekreterare och
ett kvalificerat biträde. Avgiftsbyråns uppbördsgrupp bör ombildas till en
självständig sektion och en sektionschefsbefattning inrättas samtidigt som
en amanuenstjänst dras in. För informationsverksamheten behöver anställas
en redaktör. (+ 379 000 kr.)
7. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 350 000 kr.
Departementschefen
Jag finner det angeläget att riksförsäkringsverket får ökade resurser för
utrednings- och planeringsverksamhet. En utredningsbyrå bör inrättas för
att som stabsorgan biträda verksledningen med dessa uppgifter. En ny
tjänst som byråchef bör inrättas och dessutom beräknar jag medel för en
avdelningsdirektör, en byrådirektör och ett biträde på den nya byrån (2).
Med hänsyn till det ökade antalet ärenden på besvärsavdelningen beräknar
jag medel för ytterligare tre byrådirektörer och tre förste byråsekreterare
på denna avdelning (3). Vidare beräknar jag medel för ytterligare en byrådirektör
på tekniska byrån (4) och en avdelningsdirektör för internationella
ärenden på lagbyrån (5).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
35 470 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst i riksförsäkringsverket
som byråchef i Ce 1;
b) till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 35 470 000 kr.
B 4. Folkpensioner
För innevarande budgetår har till folkpensioner anvisats ett förslagsanslag
av 6 510 milj. kr.
Ett nytt program för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott
beslutades vid förra årets riksdag. De nya pensionstillskotten innebär
att folkpensionen för dem som inte kunnat förvärva ATP eller som har låga
ATP-belopp kommer att höjas för varje år med 3 % av basbeloppet upp till
en viss garantinivå.
Den 1 juli 1970 höjs pensionstillskotten med 180 kr. per år för en ensam
pensionär och med 360 kr. per år för ett pensionärspar (vid nuvarande basbeloppet
6 000 kr.). Härtill kommer de pensionshöjningar som automatiskt
följer av förändringar i konsumentpriserna. Inräknas kompensationen för
den av chefen för finansdepartementet tidigare förordade höjningen av mervärdeskatten,
kan folkpensionen — inklusive pensionstillskott men frånsett
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 25
kommunalt bostadstillägg — under nästa budgetår beräknas öka med
560 kr. till 6 140 kr. för en ensam ålderspensionär liksom för personer med
hel förtids- eller änkepension och med 970 kr. till 9 730 kr. för ett pensionärspar.
Kommunalt bostadstillägg utgår i samtliga kommuner, och ca 650 000
folkpensionärer har sådant tillägg. Över hälften av dem bor i kommuner
där bostadstilläggets maximibelopp utgör 2 000 kr. eller mer per år. I dessa
kommuner är det utgående bostadstillägget helt eller delvis beroende av
pensionärens faktiska bostadskostnad.
På Kungl. Maj :ts uppdrag har riksförsäkringsverket gjort en utredning
om vidgade möjligheter för äldre förvärvsarbetande att efter individuell
prövning få förtidspension. Jag avser att i annat sammanhang förorda att
förslag om en genomgripande reformering av förtidspensioneringen fr. o. m.
den 1 juli 1970 läggs fram i en särskild proposition till årets riksdag. Som
jag inledningsvis nämnt skall reformen ge personer med tungt eller pressande
arbete ökade möjligheter till pension före 67 års ålder. De vidgade möjligheterna
till förtidspension beräknas beröra 10 000—20 000 personer under
de närmaste åren. Reformen beräknas öka försäkringens kostnader med
ca 100 milj. kr. under det första året, varav 50 milj. kr. avser folkpensioner
och 50 milj. kr. avser ATP.
Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa
budgetår till 7 200 milj. kr., vilket innebär en ökning med 690 milj. kr. jämfört
med innevarande budgetår. Av kostnadsökningen hänför sig 185 milj.
kr. till den nya höjningen av pensionstillskotten och 50 milj. kr. till den
nämnda reformeringen av förtidspensioneringen. 120 milj. kr. beror på ett
ökat antal pensionärer och 335 milj. kr. är kostnader för värdesäkringen av
folkpensionerna vid beräknade prisförändringar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Folkpensioner
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 7 200 000 000 kr.
B 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
1968/69 Utgift ..................... 13 170 974
1969/70 Anslag ..................... 14 000 000
1970/71 Förslag .................... 15 000 000
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner erläggs
halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1970/71 avser alltså kostnader
för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1970.
R iksförsäkrings verket
Pensionsutbetalningarna genom postverket fr. o. m. år 1967 framgår av
följande tablå.
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
År |
Antal utbetalningar |
Totalkostnad, |
Därav på staten, |
1967....................... |
12 378 024 |
15,0 |
13,4 |
1968....................... |
12 376 838 |
15,0 |
13,2 |
1969 (beräknat)............. |
12 400 000 |
15,6 |
13,5 |
1970 (beräknat)............. |
12 700 000 |
16,0 |
13,6 |
Den stagnation i antalet utbetalningar via postverket som trots ett växande
antal pensionärer inträffat under de senaste budgetåren beror bl. a.
på att Kommunernas pensionsanstalt fr. o. m. juli 1968 övertagit viss löpande
utbetalning av folkpension och tilläggspension (omkring 325 000 utbetalningar
per år). Härtill kommer att antalet utbetalningar via postgiro
visat en markant uppgång. För kalenderåret 1970 har riksförsäkringsverket
räknat med totalt omkring 12,7 milj. pensionsanvisningar. Av dessa har omkring
30 % antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte tillläggspension
eller — en obetydlig andel — enbart tilläggspension.
För år 1969 utgår ersättning till postverket för utbetalning och viss ur
kontrollsynpunkt nödvändig databehandling av pensionsanvisningar med
sammanlagt 1: 26 kr. per utbetald anvisning. För pensionsanvisningar som
förutom folkpension även innefattar ATP bestrids halva ersättningskostnaden
till postverket av medel ur allmänna pensionsfonden. Riksförsäkringsverket
har utifrån en oförändrad ersättning under år 1970 beräknat anslagsbehovet
under budgetåret 1970/71 till 13,6 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för pensionsutbetalningar
under år 1970 skall höjas till 1: 39 kr. per utbetald pensionsanvisning.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningsgrunden.
Med tillämpning av det föreslagna ersättningsbeloppet beräknar
jag anslagsbehovet för nästa budgetår till avrundat 15 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
15 000 000 kr.
B 6. Bidrag till sjukförsäkringen
1968/69 Utgift ...................... 510 000 000
1969/70 Anslag .................... 535 000 000
1970/71 Förslag .................... 625 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifter för vissa
sjukförsäkringsförmåner. Statsbidrag utgår med 40 % av kassornas utgifter
för grundsjukpenning, barntillägg och moderskapspenning samt för sjuk
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bit. 7: Socialdepartementet 27
vårdsersättning (utom sjukhusvård). Till kassornas utgifter för frivillig
sjukpenningförsäkring utgår statsbidrag med i regel 20 %. Statsbidraget till
läkemedelsersättning utgör 1: 15 kr. per år för varje inskriven försäkrad.
Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
(ändrad senast 1969:650), kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring
bos allmän försäkringskassa (ändrad 1966:352) och förordningen
(1954: 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel
(ändrad senast 1967: 737).
Riksförsäkringsverket
Anslagsbelastningen för innevarande budgetår beräknas nu till ca 570
milj. kr., vilket är 35 milj. kr. högre än anslagsbeloppet. Av sistnämnda
belopp hänför sig 25 milj. kr. till det ändrade system för läkarvårdsersättning,
som trädde i kraft den 1 januari 1970. Denna reform beräknas
öka försäkringskassornas ersättningar för läkarvård i samhällets regi med
ca 120 milj. kr. år 1970. Ersättningarna för sjukhusvård beräknas öka med
ca 130 milj. kr. till följd av höjningen av sjukhusavgiften från 5 till 10 kr.
per vårddag. Till sistnämnda ersättningar utgår dock inget statsbidrag.
Befolkningsutvecklingen har antagits medföra en årlig ökning av huvuddelen
av kassornas utgifter med omkring 2 %. Försäkringskassornas huvudsakliga
utgifter för sjukvårdsförsäkringen har beräknats öka med 6 %
per år utöver vad som betingas av befolkningsökningen.
Från dessa utgångspunkter beräknas statsbidraget för år 1970 till 604
milj. kr. och för år 1971 till 633 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret
1970/71 beräknas därmed till 620 milj. kr. Riksförsäkringsverkets beräkningar
framgår av tabellen på s. 28.
Riksförsäkringsverket har senare lagt fram förslag om ersättning vid privatläkarvård.
Verket beräknar att ett genomförande av detta förslag samt
familjepolitiska kommitténs förslag om jämställdhet mellan män och kvinnor
inom sjukförsäkringen kommer att öka anslagsbehovet med ytterligare
20 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inledningsvis redogjort för den reformering av sjukförsäkringen
som genomförts under de senaste åren och som nu senast inneburit att ett
radikalt förenklat och förbättrat ersättningssystem införts för läkarvård i
samhällets regi. Ett utredningsförslag om att utvidga detta system till att i
sina huvuddrag gälla även privatpraktiserande läkare remissbehandlas f. n.
Kungl. Maj :t har fått riksdagens bemyndigande att besluta i denna fråga.
Jag avser att i annat sammanhang förorda att förslag om lika behandling
av män och kvinnor inom sjukförsäkringen läggs fram i en särskild proposition
till årets riksdag. Reformen innebär bl. a. att nuvarande s. k.
hemmafruförsäkring omvandlas till en hemmamakeförsäkring som inne
-
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Utgifter, grupperade med hänsyn till utgående |
Försäkringskassornas utgifter samt |
|||
1968 |
Beräkning för |
|||
1969 |
1970 |
1971 |
||
Statsbidrag med 40% |
||||
Grundsj ukpenning............................ |
500,1 |
541 |
555 |
568 |
Barntillägg.................................. |
33,3 |
35 |
36 |
37 |
Moderskapspenning........................... |
123,0 |
119 |
119 |
119 |
Läkarvård inkl. utom riket.................... |
393,0 |
430 |
585 |
631 |
Tandläkarvård och mödratandvård............. |
15,0 |
15 |
15 |
15 |
Sjukhusvård utom riket....................... |
0,7 |
1 |
1 |
1 |
Resor....................................... |
85,0 |
94 |
102 |
no |
Sjukvårdande åtgärder enl. 2 kap. 6 § AFL...... |
26,3 |
31 |
33 |
35 |
Ersättn. till kommun m. m. enl. 2 kap. 7 § AFL.. |
33,0 |
32 |
33 |
34 |
Summa utgifter med 40% statsbidrag......... |
1 209,4 |
1 298 |
1 479 |
1 550 |
Statsbidrag med 20% |
||||
Frivillig sjukpenningförsäkring................. |
21,6 |
26 |
27 |
28 |
Statsbidrag med 1: 15 kr. per försäkrad |
||||
Läkemedelsersättning......................... |
396,0 |
455 |
523 |
601 |
Ej statsbidrag |
||||
Tilläggssj ukpenning för anställning............. |
1 596,8 |
1 815 |
1 970 |
2 127 |
D:o för annat förvärvsarbete................... |
106,8 |
123 |
133 |
144 |
D:o för moderskap............................ |
201,2 |
213 |
220 |
231 |
Sjukhusvård................................. |
90,1 |
93 |
221 |
226 |
Förvaltningsutgifter.......................... |
257,3 |
275 |
292 |
310 |
Summa utgifter |
3 879,2 |
4 298 |
4 865 |
5 217 |
Statsbidragskostnad |
||||
40% av utgifter enligt ovan.................... |
483,7 |
519 |
592 |
620 |
20% » .................... |
4,3 |
5 |
5 |
6 |
1: 15 kr. per försäkrad........................ |
7,1 |
7 |
7 |
7 |
Summa statsbidrag |
495,1 |
531 |
604 |
633 |
Fördelningen av statsbidrag på budgetår |
||||
Budgetår Statsbidrag milj. kr. |
||||
1967/68 463.................... |
259 |
|||
1968/69 510.................... |
236 |
274 |
||
1969/70 (beräknat) 570.................... |
257 |
313 |
||
1970/71 (beräknat) 620.................... |
291 |
329 |
fattar både kvinnor och män. Medel bör beräknas under statsbidragsanslaget
för genomförande av reformen den 1 januari 1971.
Vid i övrigt oförändrade bestämmelser beräknar jag anslagsbehovet
för bidrag till sjukförsäkringen under nästa budgetår till avrundat 625
milj. kr. Jämfört med anslaget för innevarande budgetår är det en ökning
med 90 milj. kr., varav 50 milj. kr. utgör kostnader för det nya sjukförsäkringssystemet
för läkarvård i offentlig regi och 40 milj. kr. är automatiska
kostnadsökningar till följd av befolkningsökningen och en ökad
sjukvårdskonsumtion samt beräknade kostnader för den nämnda hemmamakeförsäkringen
m. m. Anslaget bör föras upp med 625 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 29
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 625 000 000 kr.
B 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
1968/69 Utgift ...................... 7 126 138
1969/70 Anslag ...................... 600 000
1970/71 Förslag ..................... 1 400 000
Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i
anledning av skadefall, där ersättning på grund av speciella författningar
eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.
T. o. m. budgetåret 1968/69 utbetalades från detta anslag även ersättningar
i anledning av yrkesskada i statens tjänst. Dessa ersättningar belastar
fr. o. m. innevarande budgetår i stället inkomsttiteln Pensionsmedel
in. in.
Riksförsäkringsverket
Anslagsberäkningen för budgetåret 1969/70 avsåg enbart kostnaderna för
uppräkning och värdesäkring av vissa äldre livräntor. Från anslaget skall
emellertid bekostas bl. a. yrkesskadeersättningar åt vissa intagna på anstalt
och ersättningar i anledning av skada ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret
eller vid brandsläckning. Anslaget för budgetåret 1969/70 torde med
hänsyn härtill komma att belastas med ytterligare ca 750 000 kr., medan
motsvarande besparing uppkommer på inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.
För budgetåret 1970/71 beräknas kostnaderna för uppräkning och värdesäkring
av äldre livräntor till 580 000 kr. Kostnaden för övriga ersättningar
beräknas till ca 800 000 kr. Anslagsbehovet uppskattas till avrundat
1 400 000 kr.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.
30 Statsverkspropositionen år 1910: Bil. 7: Socialdepartementet
G. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av
de allmänna barnbidragen, bostadstilläggen, bidragsförskotten, bosättningslånen
samt moderskapsförsäkringen och barnpensionerna inom den allmänna
försäkringen.
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande
ekonomiskt tillskott. Omkring 1 milj. barnfamiljer med ca 1,8 milj. barn under
16 år har barnbidrag. Barnbidraget utgår nu med 900 kr. per barn och år.
Jag kommer i det följande att förorda att detta belopp höjs med 300 kr.
till 1 200 kr. fr. o. in. den 1 januari 1971. Kostnaderna för barnbidragen
kommer därigenom att öka med 540 milj. kr. per år. Budgetåret 1970/71
belastas med halva denna årskostnad, 270 milj. kr.
Som ett viktigt komplement till barnbidragen har närmare 400 000 familjer
med över 700 000 barn under förra året fått ett förstärkt ekonomiskt
stöd genom de nya statliga och kommunala bostadstilläggen. Dessa tillägg
har bl. a. inneburit att familjer med lägre inkomster och familjer med flera
barn fått ökade möjligheter att höja sin bostadsstandard. Praktiskt taget
samtliga kommuner har utnyttjat möjligheten att genom statsbidragsgrundande
kommunala bostadstillägg utge ett särskilt stöd till familjer som har
höga bostadskostnader. Vid min anmälan av ifrågavarande anslag kommer
jag att föreslå en höjning av inkomstgränsen för bostadstilläggen.
1968 års familjepolitiska reform innefattade även en höjning av bidragsförskotten.
Reglerna för statens ersättning till kommunerna innebär att statens
kostnader för denna höjning, ca 20 milj. kr., första gången belastar anslaget
för nästa budgetår.
Familjepolitiska kommittén fortsätter sitt utredningsarbete beträffande
samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna.
C 1. Allmänna barnbidrag
1968/69 Utgift .................. 1 584 867 720
1969/70 Anslag .................. 1 600 000 000
1970/71 Förslag.................. 1 885 000 000
Allmänna barnbidrag utgår för barn under 16 års ålder med 900 kr. per
år. Kostnaderna bestrids helt av statsmedel. Bidragsbestämmelserna återfinns
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (ändrad senast 1967:
950).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 31
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 till 1615
milj. kr. Antalet barn under 16 år har, på grundval av statistiska centralbyråns
senaste befolkningsprojektion, antagits utgöra 1 794 000 vid slutet
av år 1970. Styrelsen beräknar anslagsbehovet genom att multiplicera barnantalet
vid budgetårets mitt med barnbidragsbeloppet.
Föredraganden
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande
ekonomiskt tillskott, som betyder mycket för att utjämna skillnaderna i
ekonomisk levnadsnivå mellan barnfamiljer och familjer utan barn. Barnbidragsbeloppet
utgör nu 900 kr. per barn och år. Chefen för finansdepartementet
har tidigare denna dag anmält frågan om en skattereform som
bl. a. innefattar en höjning av mervärdeskatten. Med anledning härav bör
barnbidragsbeloppet justeras för att dess realvärde skall bibehållas. Samtidigt
bör en ytterligare uppräkning göras av barnbidragsbeloppet med hänsyn
till de senaste årens prisutveckling. Härutöver bör barnfamiljerna få
ett reellt standardtillskott. Jag förordar därför, att barnbidragsbeloppet
sammanlagt höjs med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år fr. o. m. den 1
januari 1971. Genom barnbidragshöjningen tillförs barnfamiljerna 540 milj.
kr. per år. Budgetåret 1970/71 belastas med halva denna årskostnad, 270
milj. kr. Det sammanlagda anslagsbehovet för de allmänna barnbidragen
under nästa budgetår beräknar jag till 1 885 milj. kr.
Förslag till den lagändring, som behövs för att genomföra höjningen av
barnbidragen, bör lämnas riksdagen genom en särskild proposition.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 885 000 000 kr.
C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
1968/69 Utgift ........................ 3 644 022
1969/70 Anslag ........................ 4 200 000
1970/71 Förslag ...................... 4 800 000
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag erläggs
halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1970/71 avser alltså kostnader
för utbetalningar under kalenderåret 1970.
Socialstyrelsen
Ersättningen till postverket har för år 1969 utgjort 1: 01 kr. för varje utbetald
barnbidragsanvisning. Med utgångspunkt i de för år 1969 tillämpade
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
ersättningsgrunderna beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för nästa
budgetår till oförändrat belopp, 4,2 milj. kr.
Postverket har därefter i framställning begärt att ersättningen för barnbidragsutbetalningar
under år 1970 skall höjas till 1:15 kr. per utbetald
barnbidragsan visning.
Föredraganden
Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningsgrunden.
Med tillämpning av det av postverket föreslagna ersättningsbeloppet
beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 4,8 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 4 800 000 kr.
C 3. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.
1968/69 Utgift ..................... 313 220 955
1969/70 Anslag .................... 425 000 000
1970/71 Förslag ................... 415 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för statliga bostadstillägg för barnfamiljer
och utgifter för statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer.
Bostadstilläggen syftar till att bereda barnfamiljer med lägre inkomster och
familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd, vilket är så utformat
att det också medverkar till att höja familjernas bostadsstandard. Från anslaget
för innevarande budgetår bestrids även utgifter för pensionärsbostadsbidrag.
Detta bidrag upphörde vid utgången av år 1969.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968:425) om statliga
bostadstillägg till barnfamiljer (ändrad senast 1969:582), kungörelsen
(1968: 426) om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer
(ändrad 1969:583) samt kungörelsen (1962:542) om pensionärsbostadsbidrag
(upphävd 1969:523).
Bostadsstyr elsen
Kostnaderna för pensionärsbostadsbidrag, ca 7 milj. kr., bortfaller nästa
budgetår. Bostadsstyrelsen beräknar anslagsbehovet för bostadstillägg för
barnfamiljer under budgetåret 1970/71 till 405 milj. kr. Styrelsen föreslår
att ca 350 000 kr. av anslaget får disponeras för upplysning m. m. om bostadstillägg.
Styrelsen föreslår vidare vissa ändringar i bestämmelserna om
bostadstillägg.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 3a
Föredraganden
Bostadsstyrelsen har gjort en undersökning rörande barnfamiljer soin
fick bostadstillägg i maj 1969. Undersökningen visar bl. a. att ca 380 000
familjer vid denna tidpunkt uppbar bostadstillägg, vilket motsvarar ungefär
35 % av samtliga barnfamiljer i landet. Antalet familjer med bostadstillägg
torde ha varit högre under slutet av året. Ca 100 000 familjer uppbar
både statligt och kommunalt bostadstillägg. 70 000 av de familjer som uppbar
bostadstillägg bestod av ensamstående familjeförsörjare med barn. Ca
45 % av samtliga tvåbarnsf amil jer och ca 60 % av samtliga familjer med
Ire eller flera barn uppbar bostadstillägg. Totalt hade ca 90 % av flerbarnsfamiljerna
med bostadstillägg sådan bostadsstandard att högsta statliga bostadstillägg
utgick. Av de samboende familjeförsörjare som uppbar statligt
bostadstillägg hade totalt 24 % en statligt beskattningsbar inkomst som understeg
6 000 kr., dvs. gränsen för oreducerat bostadstillägg. Motsvarande
andel bland de ensamstående var 80 %.
Riksdagen bör underrättas om att Kungl. Maj :t den 7 november 1969 _
efter framställning från bostadsstyrelsen — har beslutat om vissa ändringar
1 kungörelsen (1968:425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer.
Ändringarna innebär bl. a. att flyttning den första dagen i månaden skall i
bidragshänseende jämställas med flyttning den sista dagen i föregående
månad. Vidare öppnas möjlighet för kommunerna att göra månadsvisa utbetalningar
även i de fall bidragsbeloppet understiger 30 kr. per månad.
Följdändringar har gjorts i kungörelsen (1968:426) om statsbidrag till
kommunala bostadstillägg till barnfamiljer.
Inkomstgränsen för oreducerade bostadstillägg ligger fr. o. m. den 1 januari
1970 vid en till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst på
7 200 kr., motsvarande eu årsinkomst på drygt 17 000 kr. Med hänsyn till
barnfamiljer i låglönegrupper förordar jag att denna inkomstgräns fr. o. in.
den 1 januari 1971 höjs till en beskattningsbar inkomst på jämnt 8 000 kr.,
vilket motsvarar en årsinkomst på ca 18 000 kr. Jag vill i detta sammanhang
påpeka att den avsedda ändringen av beskattningssystemet påverkar
törst 1972 års taxering. Någon justering av bidragsreglerna av denna anledning
behöver därför inte aktualiseras nu.
Med beaktande av att kostnaderna för pensionärsbostadsbidrag bortfaller
nästa år beräknar jag anslagsbehovet under budgetåret 1970/71 till avrundat
415 milj. kr. Den av bostadsstyrelsen föreslagna upplysningsverksamheten
bör bekostas från detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna
för bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. in.
den 1 januari 1971;
b) till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 000 kr.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 7
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
C 4. Ersättning för bidragsförskott
1968/69 Utgift ..................... 65 815 289
1969/70 Anslag ..................... 63 000 000
1970/71 Förslag .................... 85 000 000
Bidragsförskott utgår till barn som endast den ena av föräldrarna har
vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa
barn garanteras ett generellt underhåll, som i regel motsvarar 30 % av basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring. Detta innebär med nuvarande
basbelopp 1 800 kr. om året. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen
(1964:143) om bidragsförskott (ändrad 1968:242).
Utgifter för bidragsförskott bestrids, i den mån ersättning inte kunnat
tas ut av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till
en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskottet.
Statsbidrag söks av kommunerna för kalenderår i efterskott.
Socialstyrelsen
Anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 bestäms i huvudsak av kommunernas
nettokostnader för bidragsförskott under kalenderåret 1969. Socialstyrelsen
beräknar antalet barn med bidragsförskott år 1969 till ca 111 600
kr., vilket motsvarar ca 6,2 % av totala antalet barn under 16 år. Medelbeloppet
per barn beräknas till 1 500 kr. vid basbeloppet 6 000 kr. De underhållsskyldiga
beräknas betala tillbaka ca 32 % av utbetalda bidragsförskott.
Kommunernas nettokostnad för år 1969 beräknas till ca 113 milj. kr. varav
staten skall svara för 75 %. På grundval härav föreslår socialstyrelsen att anslaget
för budgetåret 1970/71 förs upp med 85 milj. kr.
Föredraganden
Fr. o. in. den 1 januari 1969 höjdes bidragsförskotten från 25 % till 30 %
av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Med nuvarande basbelopp,
6 000 kr., utgör bidragsförskottet därmed 1 800 kr. per år, dvs. 150 kr.
per månad. Denna höjning av bidragsförskotten påverkar anslagsbehovet
för budgetåret 1970/71.
Under år 1968 betalades ut bidragsförskott för ca 111 000 barn. Barnavårdsnämndernas
kostnader uppgick till ca 138 milj. kr., varav ca 51
milj. kr. har återbetalats av underhållsskyldiga. För det återstående beloppet
på ca 87 milj. kr. utgår ersättning från staten med 75 % eller ca 65
milj. kr. För år 1969 beräknar jag antalet barn med bidragsförskott till
oförändrat antal, ca 111 000. På grundval härav och med hänsyn till böjningen
av bidragsförskotten beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret
1970/71 till 85 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 35
C 5. Omkostnader för statens bosättningslån
1968/69 Utgift ........................ 408 065
1969/70 Anslag ........................ 440 000
1970/71 Förslag ....................... 475 000
Från anslaget utgår ersättningar till riksbankens ortsombud och till riksbanken
för arbetet med bosättningslånen. Ersättning till ortsombud utgår
med i regel 10 kr. för varje avlämnat yttrande över låneansökan. Ersättningen
till riksbanken utgör 6 kr. för varje lån som utestår den 31 december
det budgetår ersättningen avser.
Ersättningsgrunderna återfinns i kungörelsen (1937:810) angående ersättning
åt ortsombud för yttrande över ansökningar om statliga bosättningslån
(ändrad senast 1968: 171) och i brev den 23 maj 1969.
Fullmäktige i riksbanken
Med utgångspunkt i oförändrade ersättningsregler beräknar riksbanksfullmäktige
anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 till 475 000 kr. Därav
utgör ersättningen till ortsombuden 160 000 kr. och ersättningen till riksbanken
315 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder riksbanksfullmäktiges förslag. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Omkostnader för statens bosättningslån för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kr.
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
D. Sociala serviceåtgärder
Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad
av servicen för åldringar och barnfamiljer. Inom åldringsvården har
utbyggnaden skett efter de riktlinjer som drogs upp i 1964 års reformprogram
(prop. 1964: 85, SU 106, rskr 245). Den öppna vården har därigenom
fått allt större betydelse. Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar
och handikappade har medfört att antalet hjälpta personer ökat från
ca 80 000 år 1960 till omkring 240 000 under år 1969. Samtidigt med denna
antalsmässiga ökning har den genomsnittliga hjälptiden i timmar ökat med
över 30 %. Den sociala hemhjälpens utveckling under 1960-talet framgår av
följande sammanställning.
År |
Åldringar och handikappade |
Barnfamiljer |
Totala års-kostnader, |
||
Antal hjälpta |
Antal arbets-timmar |
Antal hemsamariter |
|||
1960................ |
79 500 |
8,4 |
11 500 |
64 000 |
85,0 |
1965................ |
144 000 |
17,2 |
23 400 |
69 800 |
178,3 |
1966................ |
158 000 |
20,6 |
29 300 |
71 400 |
213,6 |
1967................ |
184 000 |
24,9 |
34 500 |
72 600 |
277,8 |
1968................ |
210 000 |
28,8 |
42 500 |
74 000 |
360,0 |
19691 ............... |
240 000 |
33,1 |
50 000 |
75 800 |
420,0 |
1 Beräknat
Hemhjälpsverksamheten beräknas öka ytterligare under år 1970. Omkring
275 000 åldringar och handikappade kan då beräknas få social hemhjälp
under sammanlagt mer än 37 milj. arbetstimmar. I det följande kommer
därför att förordas en höjning av anslaget till bidrag till kommunernas hemhjälpsverksamhet
med 40 milj. kr. till totalt 175 milj. kr. Inom ramen för
delta anslag bör också bedrivas fortsatt försöksverksamhet med särskilda
insatser för vård och service i glesbygder. Försöksverksamheten bör utvidgas
till afl omfatta även andra grupper än åldringar och handikappade.
Jag kommer i det följande att beräkna 10 milj. kr. för detta ändamål.
Upprustningen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den
öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria
förbättringslån utgår från anslag under inrikesdepartementet. Denna långivning
sker utöver det övriga bostadsbyggnadsprogrammet. Sedan år 1964 har
sådana förbättringslån hittills beviljats till omkring 65 000 åldringsbostäder.
Denna bostadsupprustning fortsätter och förslag om medelsanvisningar
läggs fram av chefen för inrikesdepartementet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 37
Åldringsvårdsprogrammet går ut på att jämsides med de nämnda insatserna
inom den öppna vården också öka vårdmöjligheterna på ålderdomshem
och sjukhem inom långtidsvården. Utvecklingen av antalet vårdplatser inom
dessa områden av åldringsvården framgår av följande sammanställning.
År |
Antal vårdplatser på sjukhem |
Antal vård-platser på |
Sammanlagt |
||
för långvarigt |
för psykiskt |
sammanlagt |
|||
1960................ |
18 600 |
6 400 |
25 000 |
42 300 |
67 300 |
1965................ |
23 800 |
6 700 |
30 500 |
48 400 |
78 900 |
1966................ |
25 100 |
7 500 |
32 600 |
50 500 |
83 100 |
1967................ |
27 200 |
7 700 |
34 900 |
52 700 |
87 600 |
1968................ |
28 500 |
7 800 |
36 300 |
54 800 |
91 100 |
19691 ............... |
30 600 |
7 900 |
38 500 |
57 000 |
95 500 |
19701 ............... |
35 300 |
8 200 |
43 500 |
59 000 |
102 500 |
1 Beräknat
Utbyggnaden av långtidssjukvården har underlättats genom olika åtgärder.
Del särskilda lånestöd till sjukvårdshuvudmännen, som infördes år
1964 och som avser nya sjukhemsbyggen som påbörjats före den 1 januari
1970, beräknas komma att omfatta 14 000—15 000 nya vårdplatser vid sjukhem.
Den förtur som inom ramen för byggnadsregleringen har getts sjukhemsbyggandet
har skapat utrymme för denna expansion.
Statens sammanlagda årliga insatser för åldringsvården t. o. m. nästa
budgetår framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
Budgetår |
Statsbidrag till |
Förbättringslån till |
Lån till |
Summa |
1964/65............. |
14,9 |
65,9 |
20,3 |
101,1 |
1965/66............. |
44,0 |
104,7 |
29,9 |
178,6 |
1966/67............. |
57,5 |
99,5 |
47,3 |
204,3 |
1967/68............. |
73,0 |
88,3 |
49,9 |
211,2 |
1968/69 ............. |
112,4 |
95,5 |
79,0 |
286,9 |
1969/701............. |
134,0 |
110,0 |
90,0 |
334,0 |
1970/711............. |
159,0 |
105,0 |
68,0 |
332,0 |
Summa |
594,8 |
668,9 |
384,4 |
1 648.1 |
1 Beräknat
Ökade möjligheter för barntillsyn har alltmera kommit i förgrunden när
det gäller samhällets service för barnfamiljerna. Följande sammanställning
visar utbyggnaden under 1960-talet.
Den utveckling som kommit i gång under de senaste åren och som innebär
att antalet platser för tillsyn av barn med förvärvsarbetande föräldrar ökat
38
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
År |
Antal platser i |
Sammanlagt antal |
Antal barn i |
|
dag- och |
familje- daghem |
|||
1960................ |
12 700 |
4 000 |
16 700 |
38 400 |
1965................ |
14 900 |
8 000 |
22 900 |
52 100 |
1966................ |
16 700 |
8 800 |
25 500 |
56 400 |
1967................ |
19 700 |
17 300 |
37 000 |
60 000 |
1968................ |
25 200 |
19 100 |
44 300 |
69 000 |
1969................ |
32 100 |
24 500 |
56 600 |
78 000 |
19701............... |
40 000 |
28 400 |
68 400 |
86 000 |
1 Beräknat
från ca 23 000 år 1965 till närmare 70 000 år 1970 är naturligtvis glädjande.
På grundval av kommunernas aktuella utbyggnadsplaner kan man räkna
med ett årligt tillskott på omkring 10 000 platser i daghem och fritidshem.
Härtill kommer ett ökat antal platser i kommunala familjedaghem. I förhållande
till det behov som finns av organiserad barntillsyn är emellertid
en ytterligare ökad utbyggnadstakt nödvändig. En återhållande faktor
när det gäller att nå en full behovstäckning är otvivelaktigt kommunernas
kostnader för daghemsverksamheten. De nuvarande anordningsbidragen och
lånen, tillsammans 9 000 kr. per plats, täcker i stort sett kostnaderna för
byggande av serietillverkade barnstugelokaler. Kostnaderna för driften av
barnstugor har däremot ökat under senare år och har alltmera kommit att
framstå som den största svårigheten när det gäller kommunernas möjligheter
att fortsätta den snabba utbyggnaden av barnstugorna.
1 det följande kommer att förordas en kraftig höjning av de statliga driftbidragen
till daghem och fritidshem. Driftbidraget till daghem höjs med
1 200 kr. per plats och kommer därmed att öka från 1 600 kr. till 2 800 kr.
per plats fr. o. in. den 1 juli 1970. Driftbidraget till fritidshem föreslås samtidigt
höjt med 900 kr. per plats till 1 500 kr. per plats. Årskostnaden för
bidragshöjningen uppgår till 50 milj. kr.
Del totala statliga stödet till barnstugor och familjedaghem kan för nästa
budgetår beräknas till ca 172 milj. kr. Det innebär jämfört med innevarande
budgetår en höjning med ca 49 milj. kr.
Statens kostnader under de senaste budgetåren samt de beräknade kostnaderna
för innevarande och nästa budgetår framgår av sammanställningen
på s. 39 (i milj. kr.).
Utbyggnaden av daghem och lekskolor ökar behovet av välutbildad personal.
Förslag framläggs därför under åttonde huvudtiteln om en kraftigt
ökad elevintagning vid föreskoleseminarierna under nästa budgetår. Statens
kostnader för utbildningen av förskollärare beräknas till närmare 23
milj. kr. för budgetåret 1970/71.
För att få fram ökade kunskaper om barnstugeverksamhetens betydelse
i olika avseenden för barn, föräldrar och samhället i stort behövs ett ökat
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
39
Budgetår |
Dag- och fritidshem |
Lånestöd |
Familje- daghem |
Summa |
|
Driftbidrag |
Anordnings- bidrag |
||||
1963/64............. |
7,0 |
0,1 |
_ |
_ |
7,1 |
1964/65............. |
17,7 |
3,2 |
— |
— |
20,9 |
1965/66............. |
19,3 |
4,1 |
— |
— |
23,4 |
1966/67............. |
24,1 |
27,4 |
0,7 |
— |
52,2 |
1967/68............. |
27,8 |
34,9 |
7,1 |
— |
69,8 |
1968/69............. |
35,9 |
38,1 |
14,7 |
— |
88,7 |
1969/701............. |
46,0 |
42,0 |
15,5 |
20,0 |
123,5 |
1970/711............. |
77,0 |
48,0 |
24,0 |
23,0 |
172,0 |
1 Beräknat
forsknings- och utvecklingsarbete på detta område. Medel för bl. a. detta ändamål
har i det föregående beräknats under anslaget A3 Försöksverksamhet
in. m.
Eu genomgripande översyn av barnstugeverksamheten pågår inom 1968
års barnstugeutredning. Utredningen behandlar bl. a. målsättningen för den
verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt frågan om utformningen
av en förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta alla barn under
en tid närmast före inträdet i grundskolan. Utredningen behandlar även de
frågor som gäller fritidsverksamheten för skolbarn.
Barnstugeutredningen har nyligen fått i uppdrag att även utforma riktlinjer
för utarbetande av planer för den kommunala barntillsynen. Uppgiften
för utredningen blir att finna en planeringsmetodik för utbyggnad av en
barntillsyn som tillgodoser efterfrågan och som genom utnyttjande av permanenta
och tillfälliga barnstugelokaler samt familjedaghem kan smidigt
anpassas till förändringar i efterfrågan. Möjligheterna att genom omdisponering
av befintliga lokaler ordna barntillsynen i äldre bostadsområden skall
särskilt uppmärksammas. Vidare skall utredningsarbetet inriktas på att
finna lämpliga vägar att skapa garantier för att den fysiska planeringen
utformas så att tillfredsställande mark- och lokalutrymmen reserveras för
barn aktiviteter och fritidsverksamhet för ungdomar och vuxna såväl i befintliga
som i planerade bostadsområden. Utredningen skall även undersöka
förutsättningarna för en lokalmässig samordning av barnstugor och
lågstadieskolor.
D t. Bidrag till social hemhjälp
1968/69 Utgift ...................... 127 399 914
1969/70 Anslag ...................... 135 000 000
1970/71 Förslag .................... 175 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnaderna för den sociala hemhjälpen.
Statsbidrag utgår med 35 % av kommuns nettokostnader för hemvårdarinnor,
hemsamariter och därmed jämförlig personal, som har till huvud
-
40 Statsverkspropositionen år 1070: Bil. 7: Socialdepartementet
saklig uppgift att i enskilt hem hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer.
Samma bidrag utgår till kommuns kostnader för bidrag till enskild
sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet. Statsbidraget
utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1970/71 avser
alltså bidrag för verksamheten under kalenderåret 1970.
Från anslaget bekostas även viss försöksverksamhet avseende vård och
service åt åldringar och handikappade i glesbygder.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964:427) om statsbidrag
till social hemhjälp och i brev den 23 maj 1969.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår en ändring av bidragsreglerna så att statsbidrag
utgår även till kostnader för hemhjälpsledning. Med hänsyn även till eu
fortsatt ökning av verksamheten under år 1970, beräknar socialstyrelsen
anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 till 153 milj. kr. Härav beräknas 5
milj. kr. för fortsatt försöksverksamhet i fråga om vård och service åt åldringar
och handikappade i glesbygder.
Departementschefen
Jag har i inledningen till detta avsnitt redogjort för hur den sociala hemhjälpen
byggts ut i snabb takt under de senaste åren. Ungefär 240 000 åldringar
och handikappade samt 75 000 barnfamiljer kan beräknas ha fått
hjälp av hemsamariter och hemvårdarinnor under år 1969.
Enligt bidragsreglerna, som bör vara oförändrade, kommer under budgetåret
1970/71 att betalas ut statsbidrag till kommunernas nettokostnader för
liemhjälpsverksamheten under år 1970. Verksamheten väntas då fortsätta
att öka. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet för statsbidrag till
social hemhjälp till 165 milj. kr. under nästa budgetår.
Fr. o. in. budgetåret 1968/69 bekostas från detta anslag försöksverksamhet
med särskilda insatser för vård och service för åldringar och handikappade
i glesbygd. Under budgetåret 1968/69 utgick bidrag med 4 milj. kr. till sådana
insatser. I ett flertal glesbygdskommuner pågår f. n. försök med uppsökande
verksamhet, distribution av djupfryst färdiglagad mat, tvättservice, fotvård,
snöröjning, särskilt utrustade servicebussar, kommunikationsradioanläggning
m. m. I några kommunblock har inletts ett brett upplagt program för
en samlad social service.
Erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten har varit
goda. Samtidigt har det visat sig önskvärt att låta försöksverksamheten i viss
utsträckning omfatta även andra grupper än åldringar och handikappade.
Även med hänsyn till den under förra året tillsatta glesbygdsutredningens
behov av erfarenheter av olika praktiska försök, finner jag det önskvärt att
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 41
försöksverksamheten breddas. Jag förordar att försöksverksamheten vidgas
till att i vissa fall avse även andra befolkningsgrupper i glesbygder än
åldringar och handikappade. Försöken bör därvid kunna utvidgas till andra
aktiviteter än de hittills prövade. Bl. a. bör behovet av fritidsaktiviteter för
barn och ungdomar i glesbygdsområden uppmärksammas.
För den utvidgade försöksverksamheten med vård- och serviceaktiviteter
i glesbygder beräknar jag 10 milj. kr. för nästa budgetår, vilket innebär en
ökning med 5 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. Samtidigt förordar
jag att de medel, som för innevarande budgetår finns anvisade för
vård och service åt åldringar och handikappade i glesbygd, får användas även
för den utvidgade serviceverksamhet som jag här förordat.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 175
milj. kr.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 175 000 000 kr.
D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor
1968/69 Utgift ......... 38 081 716 Reservation 5 240 552
1969/70 Anslag ........ 45 000 000
1970/71 Förslag ........ 40 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till anordnande av barnstugor. Statsbidrag
utgår med högst 5 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tillbyggnad
eller inköp av byggnad för barnstuga. Bidraget utgår till lokaler som anordnas
så att de kan användas för barntillsyn under hela dagen eller i varje
fall minst fem timmar per barn och dag, dvs. till daghem, gemensam barnstugeavdelning
och fritidshem. Förskott med 90 % av beviljat anordningsbidrag
kan betalas ut när byggnadsarbetena påbörjats. Biclragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor
(ändrad 1967: 880).
Socialstyrelsen
Styrelsen har i sin anslagsframställning räknat med att ca 9 000 platser
i dag- och fritidshem påbörjas under vart och ett av budgetåren 1969/70
och 1970/71. På grundval härav beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för
budgetåret 1970/71 till 40 milj. kr.
Föredraganden
Kostnaderna för byggande av serietillverkade barnstugelokaler uppgick
under budgetåret 1968/69 till i genomsnitt ca 11 500 kr. per plats. Staten bidrar
till byggnadskostnaderna med ett anordningsbidrag på 5 000 kr. per
plats och ett lånestöd med 4 000 kr. per plats, dvs. med sammanlagt 9 000
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 7
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
kr. per plats. Det statliga stödet täcker således huvuddelen av kostnaderna
för byggande av barnstugelokaler.
På grundval av kommunernas utbyggnadsplaner räknar jag med att ca
10 000 nya platser kommer att påbörjas under budgetåret 1970/71. Med hänsyn
till befintlig reservation och till utbetalningsbeslämmelserna beräknar
jag anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 till 40 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av barnstugor för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.
D 3. Bidrag till driften av barnstugor
1968/69 Utgift ...................... 35 899 635
1969/70 Anslag ...................... 46 000 000
1970/71 Förslag ...................... 77 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till driften av barnstugor. Driftbidrag utgår
till barnstuga med 1 600 kr. per plats och år för sådana avdelningar för
barn under skolåldern, där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas
för barntillsyn minst fem timmar per barn och dag (daghem eller gemensam
barnstugeavdelning). För tillsyn av barn i skolåldern utgår driftbidrag
med 600 kr. per plats och år till barnstugeavdelning, som hålls öppen under
minst fem timmar per dag (fritidshem). Driftbidrag utgår i efterskott för
budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetåret.
Bidragsbestännnelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om
statsbidrag och lån till baimstugor (ändrad 1967:880). Ett särskilt bidrag
till jordbruksdaghem utgår med högst 60 % av driftkostnaderna.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår att statsbidragsreglerna ändras så att driftbidrag
utgår per avdelning i stället för per plats. Som motiv härför anför styrelsen
att kostnaderna är ungefär desamma för samtliga avdelningar. Det fastställda
platsantalet i späd- och småbarnsavdelningar är emellertid mindre
än i avdelningar för äldre barn. Detta medför att kommunernas kostnader
relativd sett blir högre i späd- och småbarnsavdelningarna. Bidrag föreslås
utgå med 45 000 kr. per avdelning i daghem och med 32 400 kr. per avdelning
i fritidshem.
Med de av styrelsen föreslagna bidragsbeloppen beräknas anslagsbehovet
för utbetalningar under budgetåret 1970/71 till 92 milj. kr. Vid nuvarande
bidragsregler beräknar styrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 59
milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
43
Föredraganden
Den av samhället organiserade barntillsynen har under de senaste åren
byggts ut i en successivt ökande takt. Utbyggnaden under nästa budgetår
beräknas enligt kommunernas planer omfatta ca 10 000 nya platser i daghem
och fritidshem. Denna utveckling är i och för sig glädjande, men sett
i förhållande till det behov som finns av organiserad barntillsyn är en ytterligare
ökad utbyggnadstakt nödvändig.
När de nuvarande statsbidragen till barnstugeverksamheten fastställdes,
var riktpunkten att staten genom höjda bidrag till byggnadskostnaderna
skulle underlätta för kommunerna att snabbt bygga ut antalet daghemsplatser.
Utvecklingen därefter har visat att denna inriktning av bidragsgivningen
haft effekt. Kommunerna har således med hjälp av statliga bidrag och
lån sedan år 1966 mer än fördubblat antalet daghemsplatser. Samtidigt har
eu snabb utbyggnad skett även av antalet platser i kommunala familjedaghem,
vartill statsbidrag numera utgår.
1968 års barnstugeutredning har bl. a. i uppdrag att pröva formerna för
och omfattningen av en förskoleverksamhet — i lekskola eller daghem —
som på sikt kan komma alla barn till del under tiden närmast före inträdet
i grundskolan. Utredningsarbetet avseende lekskoleverksamheten och övrig
barnstugeverksamhet kan leda till vissa förändringar av den nuvarande
barnstugeorganisationen. En teknisk omläggning av statsbidragsreglerna,
som aktualiserats bl. a. av socialstyrelsen, bör anstå i avvaktan på barnstugeutredningens
förslag om barntillsynens framtida organisation.
Jag vill understryka den stora betydelsen av en fortsatt snabb utbyggnad
av samhällets organiserade barntillsyn. Det ankommer på kommunerna att
svara för att en sådan utbyggnad kommer till stånd. Kostnaderna för driften
av barnstugor har under de senaste åren alltmera kommit att framstå som
det största hindret när det gäller kommunernas möjligheter att utvidga barntillsynsverksamheten.
Jag förordar därför, att eu kraftig höjning av statsbidragen
till daghem och fritidshem genomförs fr. o. m. den 1 juli 1970.
Driftbidraget till daghem bör höjas med 1 200 kr. per plats, dvs. från nuvarande
1 600 kr. till 2 800 kr. per plats och år. För fritidshemmen bör driftbidraget
höjas med 900 kr. till 1 500 kr. per plats.
Årskostnaden för höjningen av statsbidragen kan beräknas till ca 50 milj.
kr. Utbetalningsbestämmelserna medför att anslagsökningen för nästa budgetår
blir ca 31 milj. kr. Totalt beräknar jag anslaget för nästa budgetår till
77 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna
för bidrag till driften av barnstugor;
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
b) till Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000 kr.
D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem
1968/69 Utgift ........................
1969/70 Anslag ...................... 20 000 000
1970/71 Förslag ...................... 23 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för kommunala familjedaghem.
Bidrag utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och sociala
förmåner (exkl. omkostnadsersättning) åt dagbarnvårdare efter avdrag för
influtna föräldraavgifter. Rätt till statsbidrag inträder, när kommunens
organiserade barntillsyn — genom både barnstugor och familjedaghem —
nått en viss omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommunen.
För det första 10 000-talet invånare krävs minst en plats per 200 invånare
och för invånarantal över 10 000 minst en plats per 100 invånare. Bidrag
utgår för de familjedaghemsplatser, som överstiger en på sådant sätt beräknad
gräns. För kommuner med över 10 000 invånare gäller dessutom, att
antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte får
överstiga antalet statsbidragsberättigande barnstugeplatser. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1968: 236) om statsbidrag till kommunal
familj edaghemsverksamhet.
De nya statsbidragsbestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1969.
Statsbidrag utgår i efterskott för kalenderår och skall sökas första gången
efter utgången av år 1969.
Socialstyrelsen
I avvaktan på närmare erfarenheter av verksamheten föreslår socialstyrelsen
att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Statsbidrag till kommunala familjedaghem utgår fr. o. m. den 1 januari
1969. Eftersom bidraget betalas ut för kalenderår i efterskott finns ännu
ingen erfarenhet av kostnaderna för denna bidragsgivning. På grundval av
de uppgifter om verksamhetens omfattning, som socialstyrelsen insamlat
under hösten 1969 och som redovisats i inledningen till detta avsnitt, kan
anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknas till 23 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
Statsverkspropositionen hr 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 45
D 5. Bidrag till ferievistelse för barn
1968/69 Utgift ...................... 3 706 663
1969/70 Anslag ...................... 4 100 000
1970/71 Förslag ..................... 4 000 000
Statsbidrag utgår till kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år,
som av kommun eller genom kommuns förmedling under året beretts vistelse
på barnkoloni eller i feriehem. För barn, som är handikappat eller
sjukt, utgör bidraget 200 kr. Bidraget utgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1967:473) om statsbidrag
til! ferievistelse för barn.
Socialstyrelsen
Under år 1968 omfattade den statsbidragsberättigade ferieverksamheten
drygt 36 000 barn, varav ca 20 000 vistades på barnkoloni och ca 16 000 vistades
i feriehem. Utvecklingen sedan år 1964 visar en kraftig minskning av
koloniverksamheten, medan antalet barn som vistats i feriehem ökat något.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1968/69 föreslår socialstyrelsen
att anslaget förs upp med 3,7 milj. kr.
Föredraganden
Anslaget bör tas upp med 4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
D 6. Bidrag till semesterhem m. m.
1968/69 Utgift ...................... 1 459 619
1969/70 Anslag ...................... 1 800000
1970/71 Förslag ..................... 1 800 000
Statsbidrag till driften av semesterhem utgår till semesterhemsanordnare
med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn till
sina sociala och ekonomiska förhållanden anses behöva hjälp för att få tillfälle
till vila och rekreation. Statsbidrag betalas ut av socialstyrelsen i efterskott
för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fjärdedelar av det
beräknade bidragsbeloppet för kalenderår. Statsbidrag utgår även till resor
till semesterhem eller resor i samband med annan form av semestervistelse.
Socialstyrelsen fördelar därvid för detta ändamål avsedda medel mellan
semesterhemsnämnderna i landstingsområdena, varefter det ankommer på
dessa nämnder att bevilja och betala ut resebidragen. Bidragsbestämmelser
-
46
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
na återfinns i kungörelsen (1967: 472) om statsbidrag till driften av semesterhem
m. m.
Socialstyrelsen
År 1968 utgick statsbidrag för 12 400 gäster vid semesterhem jämfört med
ca 14 000 gäster år 1964. Statsbidrag utgick för ca 10 000 semesterresor år
1968 jämfört med drygt 13 000 år 1964.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1968/69, föreslår socialstyrelsen
att anslaget förs upp med 1,7 milj. kr., varav 1 milj. kr. skall utgöra
bidrag för resor.
Föredraganden
För bidrag till driften av semesterhem beräknar jag för nästa budgetår
oförändrat 1,8 milj. kr. Härav beräknar jag 1,1 milj. kr. för bidrag för resor
till semesterhem eller resor i samband med annan form av semestervistelse.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till semesterhem m. in. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 47
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Kravet på en effektiv planering och rationalisering av hälso- och sjukvården
framstår som allt starkare. Socialstyrelsen och Spri (sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut) ägnar stor uppmärksamhet
åt frågan. Vid tillkomsten av den nya socialstyrelsen fick verket
bl. a. ökad kapacitet för planeringsuppgifter. Styrelsen har själv tagit initiativ
till en rad utredningar på betydelsefulla avsnitt av hälso- och sjukvården
och socialvården. I vissa särskilt omfattande och viktiga frågor har utredningarna
tillkommit på uppdrag av Kungl. Maj :t.
Sålunda har Kungl. Maj :t i maj 1969 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa
en utredning om utvecklingen av hälsoundersökningar och annan förebyggande
hälsovård samt att därvid undersöka hur denna verksamhet kan
samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system
som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. I samband härmed
skall socialstyrelsen i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen
av de sjukvårdsåtgärder som ersätts från den allmänna försäkringen.
Samtidigt har Kungl. Maj :t uppdragit åt styrelsen att i samråd med arbetarskyddsstyrelsen
och arbetsmedicinska institutet utreda omfattningen
av de läkarresurser som kan disponeras för en utbyggnad av företagshälsorården
samt formerna för en reglerad tilldelning av läkartjänster för denna
verksamhet.
I juni 1968 presenterade socialstyrelsen ett principprogram om öppen
sjukvård. Principprogrammet har i huvudsak accepterats av häröver hörda
myndigheter och organisationer. Spri har därefter tillsatt en arbetsgrupp
som på grundval av principprogrammet skall medverka vid det fortsatta arbetet
på den öppna vårdens utbyggnad och utformning.
1 början av år 1969 tillsatte socialstyrelsen en utredning om den icke institutionsbundna
socialvårdens målsättning och organisation. Utredningen
skall bl. a. undersöka förutsättningarna att i kommunerna anordna socialcentraler,
dit allmänheten kan vända sig för vård, hjälp, service, råd och
upplysning.
För att få upplysningar om den beräknade utvecklingen i fråga om vårdplatser
och öppen vård, tillgång och behov på personalsidan, investeringar,
kostnadsutveckling etc. genomförde socialstyrelsen år 1967 en inventering
av sjukvårdshuvudmännens utbyggnadsplaner, den s. k. RUPRO 67, vilken
avsåg perioden 1966—1970. En motsvarande undersökning, som omfattar
perioden 1968—1975 (RUPRO 69), har genomförts under det gångna året.
Tanken är att sådana undersökningar skall upprepas årligen och vara rullande.
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
För att få ett motsvarande statistikunderlag på socialvårdens område har
socialstyrelsen i anslutning till 1970 års långtidsutredning genomfört en inventering
av kommunernas utbyggnadsplaner för socialvården under perioden
1968—1975 (LU SoS 69). Bearbetningen av det insamlade materialet
pågår.
I syfte att finna lösningar som höjer effektiviteten och utnyttjandegraden
av vårdplatserna inom akutsjukvården gör socialstyrelsen en kontinuerlig
uppföljning av patientgenomströmningen i sluten vård och en fortlöpande
registrering av den aktuella vårdplats- och planeringssituationen. Sammantagna
ger dessa rapporter uppgifter om belastningen på enskilda kliniker
och sjukhus inom sluten vård, vilka kan vara till hjälp bl. a. för att bedöma
tilldelningen av nya läkartjänster.
I anslutning till den av 1969 års riksdag beslutade reformeringen av läkarutbildningen
(prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215) har Kungl. Maj :t i december
1969 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa utredning om konstruktionen
av tjänster för såväl läkare under vidareutbildning som vissa andra
kategorier av läkare inom den offentliga sjukvården. I samband härmed
skall vissa frågor om behörighet m. m. prövas. I detta sammanhang bör
nämnas att frågor som sammanhänger med läkares vidareutbildning handhas
av en den 1 juli 1969 inrättad särskild nämnd, nämnden för läkares vidareutbildning.
I en särskild proposition till vårriksdagen avses förslag läggas fram
om överförande av all apoteksrörelse till ett av staten och apotekarna gemensamt
bildat apoteksbolag, där staten skall ha aktiemajoriteten. Ett organisationsförslag
för det nya apoteksbolaget och förslag till erforderlig lagstiftning
in. in. har lagts fram av läkemedelsförsörjningsutredningen i betänkandet
Läkemedelsförsörjning i samverkan (SOU 1969: 46). I betänkandet
har också föreslagits att ett läkemedelsinstitut skall inrättas för samordning
och utveckling av läkemedelsinformationen i samhällets regi. Vidare
har utredningen förordat att läkemedelskontrollen upprustas enligt ett av
socialstyrelsen i samråd med utredningen utarbetat förslag. Remissbehandlingen
av de framlagda förslagen pågår f. n.
Centrala och regionala myndigheter in. m.
E. 1. Socialstyrelsen
1968/69 Utgift1 ...................... 22 672 4502
1969/70 Anslag ...................... 29 795 000
1970/71 Förslag ...................... 35 100 000
1 Anslagen Socialstyrelsen: Avlöningar och Socialstyrelsen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 232 603 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 49
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården,
hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. Styrelsen
utgörs av generaldirektören och åtta särskilt förordnade ledamöter. Inom
verket finns fem avdelningar, en för hälsovård, social barna- och ungdomsvård
m. m., en för akutsjukvård, nykterhetsvård m. m., en för långtidsvård,
åldringsvård m. m., en planerings- och beredskapsavdelning samt en administrativ
avdelning. Avdelningarna är i sin tur uppdelade på totalt 21 byråer.
Beräknad ändring 1970/71
Social- |
|||||
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
|||
Personal Handläggande personal............................ |
228 y2 |
4-29 % |
4-13 54 |
||
Övrig personal................................... |
223 |
4-33 y2 |
4- 13 |
||
45i y2 |
4-03 |
+20 y2 |
|||
Anslag Utgifter |
|||||
Avlöningar...................................... |
20 336 000 |
4 573 000 |
4-2 550 000 |
||
Sjukvård........................................ |
50 000 |
+ |
35 000 |
+ |
25 000 |
Reseersättningar................................. |
600 000 |
+ |
214 000 |
4- |
150 000 |
Dårav utrikes resor.............................. |
25 000 |
+ |
12 000 |
4- |
5 000 |
Traktamenten åt vissa tjänstemän inom socialstyrelsen |
50 000 |
+ |
25 000 |
+ |
25 000 |
Lokalkostnader.................................. |
1 990 000 |
T* |
863 000 |
4- |
863 000 |
Expenser a)Expenser lör eget behov ........................ |
1 250 000 |
+ |
464 000 |
+ |
50 000 |
Därav representation 5 000 och kursavgifter 3 000 ..... b)Expenser för annat än eget behov................ |
127 000 |
4- |
51 000 |
+ |
51 000 |
Databearbetning................................. |
516 000 |
+ |
461 000 |
4- |
380 000 |
Informationsverksamhet.......................... Undersöknings- och informationsverksamhet rörande |
866 000 |
+ |
642 000 |
4- |
430 000 |
lekmaterial m. in............................... |
— |
— |
4- |
200 000 |
|
Reglering av trafikskador.......................... |
10 000 |
+ |
10 000 |
+ |
10 000 |
Anlagsprövning av vårdpersonal.................... |
100 000 |
— |
— |
||
Kurser för ledamöter i lokala företagsnämnder....... |
15 000 |
5 000 |
4- |
3 000 |
|
Lönekostnadspålägg.............................. |
4 272 000 |
+ 1 138 000 |
4- |
581 000 |
|
Summa utgifter |
30 182 000 |
4-8 481 000 |
4-5 318 000 |
||
Inkomster Försäljning av publikationer....................... |
387 000 |
4- |
13 000 |
4- |
13 000 |
Nettoutgift |
29 795 000 |
4-11 408 000 |
4-5 305 000 |
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning in. m. 4 365 000 kr.
2. Den omfattande utbyggnaden av barntillsynsverksamheten ställer stora
krav på socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Därför begärs förstärkning
med en biträdande psykolog och en amanuens. (+ 119 000 kr.)
3. Vårdformen vård utom skola har fått allt större betydelse. För att kunna
öka socialstyrelsens insatser på området behövs en amanuens. (+ 59 000 kr.)
4. För barnstugeverksamheten krävs särskilda konsulenter. (4- 150 000 kr.)
5. Styrelsen utgår från att medel anvisas för en byrådirektör och en försle
byråsekreterare för frågor rörande narkotikamissbrukare. Medel härför har
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
tidigare erhållits genom särskilda beslut. Ytterligare två biträden behövs.
(+ 65 000 kr.)
6. Genomförandet av ett framlagt förslag till vissa ändringar i sjukvårdslagstiftningen
kommer att medföra ökad arbetsbelastning för socialstyrelsen.
En byrådirektör och ett biträde begärs för detta ändamål. Avdelningen för
akutsjukvård och nykterhetsvård m. m. behöver dessutom förstärkas med
en byrådirektör med halvtidstjänstgöring, en amanuens och tre biträden.
(+ 302 000 kr.)
7. En förste byråinspektör med halvtidstjänstgöring är nödvändig för
det ökade antalet ärenden rörande sjukgymnaster. Ytterligare en assistent
(arbetsterapeut) med halvtidstjänstgöring samt två byrådirektörer, en kurator,
en kanslist och två biträden behövs vid avdelningen för långtidsvård,
åldringsvård m. in. För psykologisk metodutveckling begärs en forskningsledare.
(+ 440 000 kr.)
8. Under socialstyrelsens anslag bör medel anvisas för den särskilda kansliorganisation
om sammanlagt sju tjänster som skall tillgodose de vidgade
planerings- och utbildningsuppgifter som genomförandet av förslaget om
läkares vidareutbildning enligt prop. 1969:35 innebär för styrelsen.
(+ 383 000 kr.) Medel härför har för innevarande budgetår beräknats under
anslaget Vidareutbildning av läkare.
9. På grund av arbetets omfattning behöver planerings- och beredskapsavdelningen
dessutom förstärkas med två avdelningsdirektörer, en byrådirektör,
en amanuens, en assistent och ett biträde. (+ 396 000 kr.)
10. I särskild framställning har begärts erforderliga medel till personalförstärkning
för planläggning och genomförande av vapenfria tjänstepliktigas
utbildning och tjänstgöring inom sjukvård och socialvård. (+ 90 000 kr.)
11. Medel för försöksverksamhet med förbättrad statistisk redovisning av
vårdtillfällen vid kroppssjukhus har hittills anvisats under sjunde huvudtitelns
förslagsanslag Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. Medel
till en deltidsföredragande läkare och tre biträden erfordras. (+ 133 000 kr.)
Härtill kommer 300 000 kr. för databehandling.
12. På grund av ökade arbetsuppgifter är det nödvändigt att byråchefstjänsten
på lagbyrån ständigt är dubblerad. Erforderliga medel begärs för
ändamålet. (+ 47 000 kr.) Antalet ärenden rörande ersättning för skador
vållade av vissa rymlingar har ökat kraftigt. Därför begärs en byrådirektör
och ett biträde. (+ 116 000 kr.)
13. Styrelsen har under innevarande budgetår bemyndigats anställa en
hikemedelsinspektör för försöksverksamhet med utvidgad inspektion beträffande
läkemedelsförsörjning inom sjukvården. För nästa budgetår behövs
förutom denna tjänst även en receptarie. (+ 153 000 kr.)
14. För det närmaste ansvaret beträffande löneadministrationen och övriga
ärenden rörande avlöningsbestämmelser erfordras en byrådirektör.
(+ 80 000 kr.) Kanslibyrån behöver även förstärkas med en bibliotekarie,
två amanuenser, en assistent, en kontorsskrivare och fyra hiträden. Social
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 51
styrelsen behöver dessutom en redaktör samt fyra expeditionsvakter.
( + 568 000 kr.)
15. På grund av det ökade antalet ärenden rörande statsbidrag till barnstugor
erfordras en förste kontorsskrivare. Vid kameralbyrån behövs förstärkning
med tre byrådirektörer och tre biträden. (+ 371 000 kr.) För rationaliseringsexpertis
inom styrelsens verksamhetsområde beräknas inedelsbehovet
till 150 000 kr.
16. Informationsverksamheten rörande bl. a. barnstugor, den sociala hem -hjälpen och åldringsvården behöver intensifieras. Även symposieverksamheten
behöver ökas ut. (+ 642 000 kr.)
Remissyttrande
Statistiska centralbyrån (SCB) har yttrat sig över socialstyrelsens förslag
beträffande försöksverksamhet med patientstatistik. SCB anför därvid bl. a.
följande.
1 prop. 1967: 68 angående central administration för hälso- och sjukvården
samt socialvården in. in. framhöll föredragande departementschefen angelägenheten
av att produktionen av medicinalstatistik, som tills vidare
skulle ligga kvar hos socialstyrelsen, nära samordnades med den övriga statliga
statistikproduktionen. Denna var numera praktiskt taget helt centraliserad
till SCB, vilken myndighet även svarade för samordningen mellan
statlig statistik och annan statistik. Socialstyrelsen borde därför ha fortlöpande
samarbete med SCB när det gäller statistikverksamheten. Detta samarbete
borde lämpligen avse inte endast uppläggningen av statistiken utan
även produktionen och offentliggörandet av denna.
En särskild samarbetsdelegation med uppgift att utreda bl. a. dessa frågor
bär bildats i juni 1968 av socialstyrelsen, SCB samt sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Utredningsarbetet
pågår. Huvudparten av socialvårdsstatistiken överflyttades till SCB åren
1962—63. Denna till SCB förlagda löpande socialvårdsstatistik har nyligen
varit föremål för översyn och omläggningen är under genomförande fr. o. in.
ingången av detta år. En fortsatt översyn av socialvårdsstatistiken pågår.
Vid överläggningar som SCB haft med socialstyrelsen har enighet nåtts
om att SCB skall fr. o. m. den 1 juli 1970 överta och utarbeta hos socialstyrelsen
kvarliggande socialvårdsstatistik rörande barnhem, barnstugeverksamhet,
social hemhjälp, öppen åldringsvård samt rörande nykter hetsnämndernas
inkomster och utgifter. I sin anslagsframställning för nästa
budgetår har SCB efter samråd med socialstyrelsen lagt fram förslag om
denna överflyttning. Socialstyrelsen begär för sin del viss personalförstärkning
vid statistiska byrån (PB 3). Vid bedömningen av behovet av denna
förstärkning måste givetvis hänsyn tas till den minskning av belastningen
på byrån som socialvårdsstatistikens överflyttning till SCB innebär. Det är
oklart för SCB i vilken utsträckning så skett. För fortsatt försöksverksam
-
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
het med palientstatistik i Uppsala sjukvårdsregion begärs dels medel till
personalförstärkning med 133 000 kr., dels ca 300 000 kr. för databehandling
av det insamlade materialet. Försöksverksamheten med patientstatistik
har pågått sedan 1964 och har bedrivits med medel från sjunde huvudtitelns
förslagsanslag Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. För
budgetåret 1969/70 har Kungl. Maj:t ställt högst 490 000 kr. till förfogande
för slutförande av försöksverksamheten. I juni 1969 redovisade socialstyrelsen
en första delrapport om statistiken. Ytterligare delrapporter avses
komma att läggas fram. Därefter torde meningen vara att behovet och värdet
av patientstatistiken skall diskuteras i en vid krets av huvudmän, sjukvårdsadministratörer
och läkare. SCB har tidigare avstyrkt att försöksverksamheten
skulle ges karaktär av ordinarie verksamhet i socialstyrelsens
statistikproduktion. Verket ansåg att patientstatistikens roll i ett i framtiden
utbyggt system för hälso- och sjukvårdsstatistik behövde penetreras ytterligare.
Denna fråga bör enlig SCB:s mening behandlas inom ramen för del
av nyssnämnda samarbetsdelegation bedrivna utredningsarbetet.
Mot bakgrund av det anförda föreslår SCB att medel, som anvisas för
fortsatt patientstatistik under nästa budgetår, får tas i anspråk endast efter
särskilt bemyndigande av Kungl. Maj :t sedan samarbetsdelegationen tagit
ställning i frågan om statistikens fortsättande.
Departementschefen
Sedan den nya socialstyrelsen tillkom den 1 januari 1968 har verket fått
nya och utvidgade arbetsuppgifter på ett stort antal områden.
Styrelsens resurser för dess insatser på barnstugeområdet behöver förstärkas.
Jag beräknar därför medel för en tjänst som biträdande psykolog
(2). Även för utvecklingsarbete beträffande ungdomsvårdsskolorna behövs
en förstärkning. Jag beräknar medel för en tjänst som byrådirektör för detta
ändamål.
I förra årets statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 7 s. 47) framhöll
jag att jag avsåg att i annat sammanhang ta upp frågan om förstärkning
redan under budgetåret 1968/69 av socialstyrelsens resurser för frågor rörande
behandlingen av narkotikamissbrukare m. in. Kungl. Maj :t bär därefter
ställt medel till förfogande för inrättandet av vissa tjänster för ändamålet
den 1 januari 1969. Med hänsyn härtill beräknar jag för nästa budgetår
medel för en avdelningsdirektör, en byrådirektör och ett biträde (5).
Jag biträder socialstyrelsens förslag att en tjänst som förste byråinspektör
med halvtidstjänstgöring ersätts med en motsvarande heltidstjänst vid
långtidsvårdsbyrån (7).
Kraven på utbildnings- och personalplanering för olika yrkesgrupper inom
sjukvården och socialvården ökar. Jag beräknar medel för en tjänst som
byrådirektör vid planerings- och beredskapsavdelningen (byrå PB 1) (9).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 53
I mars 1969 medgav Kungl. Maj:t anställandet av följande extra personal
för beredning av frågor rörande läkares vidareutbildning (prop. 1969: 35,
SU 83, rskr 215), nämligen en avdelningsdirektör, en byrådirektör, en förste
byråsekreterare, två kanslister samt två biträden. Kostnaderna härför bestrids
under innevarande budgetår från anslaget Vidareutbildning av läkare
(G 15). För nästa budgetår bör medel för ifrågavarande sju tjänster tas upp
under detta anslag (8).
Sedan år 1964 har socialstyrelsen (tidigare medicinalstyrelsen) bedrivit
en försöksverksamhet med förbättrad statistisk redovisning av vårdtillfällen
vid kroppssjukhus. Försöksverksamheten, som omfattat Uppsala sjukvårdsregion,
har bedrivits med medel ställda till förfogande under sjunde
huvudtitelns förslagsanslag Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. m. Denna verksamhet bör fr. o. m. nästa budgetår bekostas från socialstyrelsens
anslag men medlen bör — såsom statistiska centralbyrån föreslagit
— ställas till styrelsens förfogande först efter särskilt medgivande av
Kungl. Maj :t. Personalbehovet för det fortsatta arbetet med patientstatistiken
beräknas till en föredragande läkare med deltidstjänstgöring samt tre
bifräden. Under anslagsposten Databearbetning beräknar jag ca 300 000 kr.
för databehandling av patientstatistiken (11).
På grund av den ökade arbetsbelastningen anser jag det dessutom nödvändigt
att statistiska byrån förstärks med ytterligare en avdelningsdirektör
(9). Medel beräknas härför.
Kungl. Maj :t har ställt medel till förfogande för anställandet under innevarande
budgetår av extra personal för handläggning av ärenden rörande
försvarsmedicinsk tjänstgöring för värnpliktiga läkare m. fl. För handläggningen
av dessa ärenden under nästa budgetår beräknar jag medel för en
förste byråinspektör, en assistent och ett biträde.
Styrelsens lagbyrå har en stor arbetsbelastning och behöver förstärkning.
Byråchefstjänsten har därför med anlitande av tillgängliga medel tidvis
varit dubblerad. Jag beräknar nu ytterligare medel för att tjänsten skall
kunna vara dubblerad hela nästa budgetår. Vidare beräknas medel för ett
biträde på lagbyrån (12).
Den 10 juli 1969 bemyndigade Kungl. Maj :t socialstyrelsen att under
innevarande budgetår anställa en extra läkemedelsinspektör för en försöksverksamhet
med utvidgad inspektion beträffande läkemedelsförsörjningen
inom sjukvården. Medel beräknas för en sådan tjänst även under nästa
budgetår (13).
Jag beräknar vidare medel för en byrådirektör (14) och en kontorsskrivare
(15) inom administrativa avdelningen samt för en expeditionsvakt (14).
Under avlöningsposten har jag beräknat 50 000 kr. för anlitande av
expertis för viss rationaliseringsverksamhet vid ungdomsvårdsskolor och
vårdanstalter för alkoholmissbrukare (15).
Socialstyrelsen bedriver en omfattande informationsverksamhet på hälso -
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
och sjukvårdens samt socialvårdens områden genom utgivande av publikationer,
anordnande av utställningar m. m. Jag finner det angeläget att denna
betydelsefulla verksamhet skall kunna utvidgas och beräknar ytterligare
430 000 kr. för ändamålet, varigenom styrelsen kommer att förfoga över i
runt tal 1,3 milj. kr. för informationsverksamheten.
Härutöver beräknar jag 200 000 kr. till ett planerat organ inom socialstyrelsen
för viss undersökningsverksamhet samt information om lekmateriel
och barnmiljöfrågor.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
35 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Socialstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 35 100 000 kr.
E 2. Giftnämnden
1968/69 Utgift 422 5921
1969/70 Anslag ...................... 645 000
1970/71 Förslag ...................... 1 212 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 674 kr.
Giftnämnden är giftmyndighet enligt giftförordningen (1962: 702) och
registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen (1962:
703). Det åligger nämnden särskilt att följa utvecklingen i fråga om hälsofarliga
varor och bekämpningsmedel samt att ha tillsyn över efterlevnaden
av vissa författningsbestämmelser på området. Giftnämnden består av ord
-
förande och tio andra ledamöter utsedda av |
Kungl. |
Maj :t. Beräknad ändring 1970/71 |
|
Personal |
1969/70 |
Giftnämnden |
Dep.chefen |
Handläggande personal............................ |
5 |
+ 3 |
+ 2 |
Övrig personal................................... |
4 |
+ 1 |
|
Anslag I. Anslagsframställningen |
9 |
+ 4 |
+ 2 |
Avlöningar...................................... |
471 000 |
+ 291 000 |
+ 204 000 |
Sjukvård........................................ |
2 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar................................. |
4 000 |
+ 17 000 |
+ 17 000 |
Därav nordiska resor............................. |
2 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
Lokalkostnader.................................. |
48 000 |
— 6 000 |
— 6 000 |
Expenser........................................ |
34 000 |
+ 44 000 |
+ 30 000 |
Därav engångsutgifter........................... |
14 000 |
+ 33 000 |
+ 22 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
86 000 |
+ 56 000 |
+ 70 000 |
II. Utrednings- och informationsverksamhet |
|||
rörande oskadliggörande av giftrester |
— |
+ 350 000 |
+ 250 000 |
645 000 |
+ 754 000 |
+ 567 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 55
Giftnämnden
I. Anslagsframställningen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 19 000 kr.
2: Två inspektörer är nödvändiga för att nämnden skall få tillfredsställande
möjligheter att inom sitt tillsynsområde utöva kontroll och sprida information
på fältet. (+ 194 000 kr.)
3. För att avlasta facksekreterarna arbetsuppgifter av rent juridisk och
administrativ natur behövs en byrådirektörstjänst. (+ 79 000 kr.)
4. Redan med nuvarande organisation föreligger behov av att byta ut eu
biträdestjänst mot en kanslisttjänst på grund av ökade krav på kvalificerad
personal inom nämndens kansli. Genom den föreslagna ökningen av den
handläggande personalen uppstår dessutom behov av ytterligare ett biträde.
Nettobehovet utgör således en kanslist. (+ 42 000 kr.)
5. Ytterligare medel behövs för arvoden till experter. (+ 51 000 kr.)
6. Förutom de ökningar av expensposlen som hänför sig till de föreslagna
personalförändringarna behövs 10 000 kr. för en telefonväxel samt 8 000 kr.
för vissa kontorsmaskiner.
7. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 56 000 kr.
II. Utrednings- och informationsverksamhet rörande
oskadliggörande av giftrester
Giftnämnden har överlämnat en promemoria angående oskadliggörande
av giftrester. I promemorian, som utarbetats av en av nämnden särskilt tillsatt
arbetsgrupp, föreslås en rad åtgärder för att få en tillfredsställande lösning
av destruktionsproblemen. I korthet innebär dessa följande. Vid enkla
destruktionsförfaranden genomförs dessa vid företagen. Vid måttligt komplicerade
förfaranden bör regionala destruktionsanläggningar byggas upp.
Vid mycket komplicerade förfaranden föreslås att en central destruktionsanläggning
för hela landet inrättas. Nämnden framhåller att då ekonomiska
och organisatoriska förutsättningar skapats för att lösa frågan om oskadliggörande
av giftrester är nämnden beredd att ge de från säkerhetssynpunkt
erforderliga anvisningarna och föreskrifterna.
Sedan promemorian remissbehandlats har nämnden i särskild skrivelse
framhållit bl. a. följande. I och med tillkomsten av Svenska Avfallskonvertering
AB (SAKAB) har en viss bas erhållits för vidare arbete inom giftnämnden
med hithörande frågor. Vad som nu måste vidta är bl. a. arbete som avser
att trygga att uppsamling och transport av giftiga varor för destruktion sker
under betryggande former. Detta kan beträffande industriella och yrkesmässiga
sammanhang resultera i information som riktar sig till företagare
och industrier och som ger råd, anvisningar och föreskrifter av mera teknisk
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
karaktär. Gentemot den stora allmänheten föreligger ett stort informationsbehov.
Detta framgår av de förfrågningar som ständigt inkommer till nämnden.
Inte minst efter giftnämndens beslut om DDT-förbud har så varit fallet.
En särskild arbetsgrupp, där giftnämnden kan delta med kvalificerad
personal, måste skapas för att bearbeta de antydda problemen. En person
med ingenjörsutbildning eller liknande torde erfordras och vidare behövs
viss biträdespersonal. Kostnaderna härför kan uppskattas till 100 000 kr.
för ett år. För att börja ett informationsarbete riktat till allmänheten kan ett
mindre belopp än 250 000 kr. inte komma i fråga. Till giftnämndens förfogande
bör sålunda ställas minst 350 000 kr. för fortsatt utrednings- och informationsarbete
rörande oskadliggörande av giftrester.
Departementschefen
Sedan giftnämnden överlämnat sin promemoria angående oskadliggörande
av giftrester har Svenska kommunförbundet, Utvecklings AB, Svenska
Industrietableringsbolaget AB, Kooperativa Förbundet samt Alfa-Laval AB
bildat ett särskilt bolag, Svenska Avfallskonvertering AB (SAKAB), som
har till ändamål att genom uppförande av destruktionsanläggningar m. in.
få till stånd en effektiv och allmänt tillämpad hantering av avfall.
En betydelsefull uppgift vid sidan härav är att organisera uppsamling och
transport av giftiga varor för destruktion. Som giftnämnden påpekar och
som även framhållits i remissyttrandena över promemorian föreligger också
ett stort behov av att upplysa allmänheten och rörelseidkare om hur man
bör förfara med giftrester så att inga skador uppstår. Jag anser det därför
angeläget att en effektiv information kommer till stånd som riktar sig till
såväl allmänhet som handel och industri. Denna information bör handhas
av giftnämnden och ske i samverkan med bl. a. SAKAB. För nästa budgetår
beräknar jag sammanlagt 250 000 kr. för ändamålet.
Destruktionen av giftrester utgör ett — i och för sig mycket viktigt —
delproblem i den större frågan om hanteringen av avfall över huvud taget.
Sistnämnda fråga behandlas i betänkandet Ett renare samhälle (SOU 1969:
18). I den mån giftnämndens promemoria föranleder ytterligare åtgärder
från statsmakternas sida får detta prövas i ett senare sammanhang.
Giftnämnden har hittills haft begränsade möjligheter att ombesörja den
i giftlagstiftningen avsedda övervakningen på fältet. Nämndens medverkan
vid tillkomsten av författningar in. m. och handläggning av inkomna ärenden
har nästan helt måst ske på basis av handlingar och litteratur samt med
ledning av överläggningar in. m. För att sköta inspektionsuppgifterna behöver
nämnden egna tjänstemän med specialkunskaper på området, som
kontinuerligt kan följa förhållandena. Härigenom får nämnden också möjligheter
att i ökad omfattning ge råd och anvisningar åt andra myndigheter
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 57
för deras befattning med gififrågor. Jag beräknar därför medel för Ivå
tjänster som inspektör (2).
För arvoden till experter beräknar jag ytterligare 50 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 212 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Giftnämnden för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 212 000 kr.
E 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
1968/69 Utgift .......................... 175 908*
1969/70 Anslag.......................... 228 000
1970/71 Förslag ........................ 238 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 373 kr.
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har huvudsakligen till
uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri) lämnar därvid biträde med den byggnadslekniska granskningen
in. m. Nämndens verkställande ledamot och direktör är samtidigt chef för
Sprirs byggnadsavdelning.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 Nämnden Dep.chefen
Personal
Handläggande personal............................ 2 __ _
Övrig personal................................... 1 _ _
Anslag
Avlöningar.......................... |
4“ |
5 000 |
+ |
5 |
000 |
|
Reseersättningar..................... |
_ |
|||||
Lokalkostnader..................... |
_ |
|||||
Expenser............................ |
+ |
3 000 |
+ |
3 |
000 |
|
Lönekostnadspålägg.................. |
4- |
2 000 |
+ |
2 |
000 |
|
228 000 |
+ : |
10 000 |
+ 10 |
000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbgggnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
238 000 kr.
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
E 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationalise
ringsinstitut
1968/69 Utgift ....................... 5 700 000
1969/70 Anslag ...................... 6 000 000
1970/71 Förslag ...................... 6 400 000
Från anslaget utgår bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch
rationaliseringsinstitut (Sprit. Institutet har till uppgift att främja,
samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet
inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för
institutet är staten och en särskild stiftelse, i vilken tills vidare som medlemmar
ingår Svenska landstingsförbundet och de tre landstingsfria städerna
Stockholm, Göteborg och Malmö (prop. 1967: 68, SU 105, rskr 251).
Departementschefen
Enligt avtal mellan huvudmännen för institutet skall staten under avtalsperioden
1968—1971 bidra till kostnaderna för institutets drift med 6
milj. kr. per år. Bidraget är indexreglerat fr. o. in. år 1969 enligt samma
metod som statsbidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka. Bidraget
skall utbetalas kvartalsvis i förskott.
Kungl. Maj :t har den 29 maj 1969 föreskrivit att av anslaget för budgetåret
1969/70 får — för tiden intill dess Svenska kommunförbundet ingår
som medlem i stiftelsen — disponeras 5,7 milj. kr. såsom bidrag till institutet.
Med hänsyn till indexmässig förändring bör anslaget för nästa budgetår
tas upp med i runt tal 6,4 milj. kr.
.lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kr.
E 5. Länsläkarväsendet m. m.
1968/69 Utgift1 ...................... 4 322 4292
1969/70 Anslag ...................... 6 447 000
1970/71 Förslag ...................... 6 992 000
1 Anslagen Länsläkarväsendet m. m.: Avlöningar och Länsläkarväsendet m. m.: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 30 198 kr.
Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att som rådgivande
och inspekterande organ medverka i arbetet för främjande av den allmänna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 59
hälsovården, att följa planeringen av den allmänna sjukvården och ha tillsyn
över den öppna sjukvården och vissa inrättningar samt ha inseende
över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet.
I organisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsulenter.
Under anslaget upptagna provinsialläkartjänster avser i statens tjänst
kvarstående provinsialläkare.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Personal Provinsialläkare.................................. |
10 |
— 3 |
— 3 |
Länsläkare.................................. |
24 |
+ 1 |
+ 1 |
Biträdande länsläkare............................. |
15 |
+ 5 |
|
Länshälsovårdskonsulenter........................ |
22 |
+ 6 |
+ 1 |
Länssjuksköterskor............................... |
— |
+ 3 |
|
71 |
+ 12 |
— 1 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar...................................... |
4 617 000 |
+ 1 089 000 |
+ 330 000 |
Sj ukvård........................................ |
8 000 |
+ 6 000 |
+ 4 000 |
Reseersättningar................................. |
490 000 |
+ 96 000 |
+ 55 000 |
Lokalkostnader.................................. |
240 000 |
+ 50 000 |
+ 50 000 |
lixpenser........................................ |
1 000 |
— |
— |
Apparat- och instrumentutrustning................. |
48 000 |
— |
— |
Ersättning för vissa läkarundersökningar enligt arbe-tarskyddslagen ................................ |
5 000 |
||
Lönekostnadspålägg.............................. |
1 038 000 |
+ 273 000 |
+ 106 000 |
6 447 000 |
+ 1 514 000 |
+ 545 000 |
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 512 000 kr.
2. Länsläkarorganisationen har sedan den inrättades år 1962 tillförts talrika
nya arbetsuppgifter bl. a. från socialstyrelsens, kriminalvårdsstyrelsens
och rikspolisstyrelsens verksamhetsområden. Därtill har länsläkarorganisalionen
engagerats inom den förebyggande hälsovården, speciellt i fråga om
narkotikabekämpning och hälsovårdsupplysning. Det socialmedicinska fältet
har mer och mer tagit organisationens befattningshavare i anspråk, särskilt
i rehabiliteringsfrågor av olika slag. Länsläkarorganisationen verkar
numera som en på länsplanet samordnande instans mellan olika kommuner
beträffande hälsovårdsfrågor och samhällsplanering. Detta är en uppgift,
som i nuvarande expanderande utvecklingsskede framstår som synnerligen
angelägen. Dessutom måste länsläkarorganisationen fungera som impulsgivande
instans i olika frågor av omgivningshygienisk natur. Med hänsyn
härtill behövs under nästa budgetår en förstärkning med fem biträdande
länsläkare och sex lähshälsovårdskonsulenter. (+ 941 000 kr.)
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
3. Till följd av sammanslagningen av överståthållarämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län har länsläkarorganisationens arbetsuppgifter i
nämnda län ökat betydligt. Vid tillkomsten av det för Stockholms stad och
län beslutade storlandstinget kommer organisationen att ytterligare belastas
genom att de statliga arbetsuppgifter, som f. n. åligger förste stadsläkaren i
Stockholms stad, då överförs på länsläkarorganisationen i länet. Dessa betydande
organisatoriska förändringar påkallar förstärkning av länsläkarorganisationen
i detta län med ytterligare en tjänst som länsläkare.
(+ 115 000 kr.)
4. Erfarenheterna från den inspektionsverksamhet som bedrivs av två
sjuksköterskor, knutna till länsläkarorganisationerna i Stockholms resp.
Norrbottens län, har varit synnerligen goda, varför denna verksamhet bör
fortsätta och utökas. Tre tjänster för ^^sjuksköterskor bör inrättas, varvid
nu utgående arvode för viss inspektionsverksamhet kan dras in. (+ 96 000
kr.)
5. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 167 000 kr.
Departementschefen
Sammanslagningen av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
län samt tillkomsten den 1 januari 1971 av det nya storlandstinget
ställer ökade krav på länsläkarorganisationen i länet. Den snabba befolkningstillväxten
och därmed sammanhängande ökade arbetsuppgifter gör det
också nödvändigt med en förstärkning av organisationen. Jag tillstyrker
att ytterligare en tjänst som länsläkare i Co 1 inrättas i länet.
Som ett fortsatt led i utbyggnaden av länsläkarorganisationen i övrigt beräknar
jag medel för ytterligare en länshälsovårdskonsulent.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
6 992 000 kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst inom
länsläkarväsendet som länsläkare i Co 1;
b) till Länsläkarväsendet m. in. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 6 992 000 kr.
E 6. Statens socialvårdskonsulenter
1968/69 Utgift1 ...................... 980 4972
1969/70 Anslag ...................... 1 595 000
1970/71 Förslag ...................... 1 880 000
1 Anslagen Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar och Statens socialvårdskonsulenter:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 42 735 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet G1
Socialvårdskonsulenterna, som är underställda socialstyrelsen, är 15 till
antalet med var sitt distrikt. I konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl. a. alt
biträda länsstyrelserna i frågor om socialhjälp och barnavård samt socialstyrelsen
med viss tillsynsverksamhet. Vidare skall konsulenterna bistå socialnämnderna
och barnavårdsnämnderna m. fl. med råd och upplysningar.
Kungl. Maj :t har beslutat om försöksverksamhet med samordning av bl. a.
socialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och barnavårdskonsulenternas
verksamhet i Östergötlands, Jönköpings och Västerbottens län.
Beräknad ändring 1970/71
Social- |
|||
Personal |
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
Konsulenter........................ |
............. 15 |
+ 6 |
+ 2 |
Biträden........................... |
............. 7 |
+ 3 |
+ 1 |
22 |
+ » |
+3 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar......................... |
+ 534 000 |
+ 209 000 |
|
Sjukvård m. ra...................... |
+ 1 000 |
— |
|
Reseersättningar.................... |
............. 153 000 |
+ 27 000 |
+ 16 000 |
Lokalkostnader..................... |
+ 13 000 |
— 5 000 |
|
Expenser........................... |
+ 32 000 |
+ 16 000 |
|
Lönekostnadspålägg................. |
............. 244 000 |
+ 124 000 |
+ 49 000 |
Socialstyrelsen |
1 595 000 |
+ 731 000 |
+ 285 000 |
1. Löne- och prisomräkning m. in. 57 000 kr.
2. Som förstärkning av konsulentorganisationen och för utvidgning av
beslutad försöksverksamhet behövs ytterligare sex socialvårdskonsulenter
och tre kontor sbiträden. (+ 636 000 kr.)
3. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 38 000 kr.
Departementschefen
Frågan om utformningen av den framtida regionala konsulentorganisationen
prövas av socialutredningen. En försöksverksamhet startar i tre län
med en samordning av konsulentverksamheten inom ramen för den befintliga
organisationen.
Socialstyrelsen har funnit en ytterligare förstärkning av konsulentorganisationen
angelägen. Jag beräknar medel för två nya socialvårdskonsulenttjänster
och en kontorsbiträdestjänst för nästa budgetår. Det får ankomma
på socialstyrelsen att komma in med närmare förslag om dessa tjänsters
placering och formerna för deras verksamhet.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens socialvårdskonsulenter för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr.
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
E 7. Länsnykterhetsnämnderna
1968/69 Utgift1 ...................... 3 471 690a
1969/70 Anslag ...................... 5 080 000
1970/71 Förslag ...................... 5 420 000
1 Anslagen Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar och Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 8 415 kr.
Länsnykterhetsnämnderna har i likhet med de kommunala nykterhetsnämnderna
till uppgift att övervaka nykterhetstillståndet och vidta åtgärder
för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnderna verkar för en enhetlig
tillämpning av bestämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och
bistå de kommunala nämnderna.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Personal Konsulenter och assistenter.............. |
.......... 49 |
||
Övrig personal......................... |
.......... 44 |
— |
|
93 |
— |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar............................ |
.......... 3 431 000 |
+245 000 |
+ 245 000 |
Sjukvård m. m......................... |
.......... 9 000 |
— |
— |
Reseersättningar....................... |
.......... 334 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
Lokalkostnader........................ |
.......... 344 000 |
— 21 000 |
— 21 000 |
Expenser.............................. |
.......... 219 000 |
+ 29 000 |
+ 29 000 |
Lönekostnadspålägg.................... |
.......... 743 000 |
+ 57 000 |
+ 57 000 |
5 080 000 |
+ 340 000 |
+ 340 000 |
Socialstyrelsen
Löne- och prisomräkning in. m. 340 000 kr.
Departementsch ef en
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Länsnykterhetsnämnderna för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 5 420 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 63
Vissa laboratorier m. m.
E 8. Statens strålskyddsinstitut
1968/69 Utgift1 ...................... 3 048 755^
1969/70 Anslag ...................... 4 183 000
1970/71 Förslag ...................... 4553 000
1 Anslagen Statens strålskyddsinstitut: Avlöningar och Statens strålskyddsinstitut: Omkostnader
*
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 32 010 kr.
Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen
(1958: 110). Institutet har vidare till uppgift att vara centralt samordnande
organ för olika strålskyddsintressen i riket samt att stå till förfogande
för arbeten inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska
sjukhuset.
Institutet är organiserat på fyra avdelningar. Dessa är röntgenkontrollavdelningen,
kärnfysikaliska avdelningen, avdelningen för strålskyddsmedicin
samt avdelningen för klinisk radiofysik. Vidare finns inom institutet
speciallaboratorier för radioaktivitetsmätningar och en administrativ sektion.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Strålskydds- institutet |
Dep.chefen |
|
Personal Handläggande personal............................ |
19 |
+ 3 |
+ 1 |
Övrig personal................................... |
53 |
+ 7 |
+ 1 |
72 |
+ 10 |
+ 2 |
|
Anslag Utgifter Avlöningar...................................... |
2 939 000 |
+ 577 000 |
+ 264 000 |
Sjukvård........................................ |
5 000 |
— |
— |
Reseersättningar................................. |
120 000 |
+ 7 000 |
+ 10 000 |
Därav utrikes resor ............................. |
17 000 |
— |
— |
Lokalkostnader.................................. |
309 000 |
— |
— |
Expenser........................................ |
91 000 |
+ 16 000 |
+ 10 000 |
Kostnader för drift av stationer för mätning av jonise-rande strålning m. m........................... |
27 000 |
— |
_ |
Övriga utgifter................................... |
234 000 |
+ 82 000 |
+ 25 000 |
Därav för inköp och underhåll av inventarier och instru-ment ......................................... |
133 000 |
+ 26 000 |
+ 17 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
692 000 |
+ 131 000 |
+ 61000 |
Summa utgifter |
4 417 000 |
+ 813 000 |
+ 370 000 |
Inkomster Uppbördsmedel.................................. |
234 000 |
— |
— |
4 183 000 |
+ 813 000 |
+ 370 000 |
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Statens strålskyddsinstitut
1. Löne- och prisomräkning in. in. 236 000 kr.
2. Med hänsyn till institutets storlek och verksamhetens beskaffenhet bör
Ijänsten som professor och föreståndare för institutet i C 1 bytas ut mot eu
tjänst som överdirektör i C 4. I samband härmed bör den avlöningsförstärkning
som f. n. är knuten till tjänsten dras in (4- 11 000 kr.).
3. För att möta den ökade arbetsmängd som utbyggnaden av kärnkraften
medför för institutet bör kärnfysikaliska avdelningen erhålla ytterligare
en tjänst som strålskyddsinspektör (+ 68 000). Vid speciallaboratorierna
bör inrättas en tjänst som ingenjör som tidigare under en lång följd av år
bekostats av atomforskningsrådet. (+ 44 000 kr.)
4. För övriga uppgifter inom institutet behövs en strålskyddsinspektör,
en ingenjör, en fysiker, två tekniska biträden, varav ett i utbyte mot en
motsvarande tjänst med halvtidstjänstgöring samt två skrivbiträden, varav
ett med halvtidstjänstgöring. En tjänst som laboratorieassistent bör bytas ut
mot en tjänst som kvalificerad assistent. (+ 361 000 kr.)
5. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 90 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 553 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en strålskyddsinspektör
(3) och ett tekniskt biträde (4).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 4 553 000 kr.
E 9. Statens institut för folkhälsan
1968/69 Utgift1 ...................... 8 498 3352
1969/70 Anslag 10 245 000
1970/71 Förslag ...................... 11 480 000
1 Anslagen Statens institut för folkhälsan: Avlöningar och Statens institut för folkhälsan:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 78 815 kr.
Statens institut för folkhälsan har till uppgift att handha utredningsoch
forskningsverksamhet som är ägnad att främja folkhälsan. Institutet
ombesörjer utbildning av tjänstemän inom olika områden av den allmänna
hälsovården och bedriver upplysningsverksamhet. Verksamheten vid institutet
är organiserad på tre avdelningar — en omgivningshygienisk, en födoämneshygienisk
och en vitaminavdelning — samt en administrativ sektion.
Omgivningshygieniska avdelningen utgör karolinska institutets hygieniska
sektion.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 65
Beräknad ändring 1970/71 |
|||||
1969/70 |
Institutet |
Dep.chefen |
|||
Personal |
|||||
Handläggande personal............................ |
39 |
+ 13 |
+ i y2 |
||
övrig personal............................... |
147 |
+ 21 |
|||
1)16 |
+ 34 |
+1V2 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar............................ |
6 176 000 |
+ 2 046 000 |
+ |
580 000 |
|
Sjukvård.............................. |
23 000 |
+ |
5 000 |
+ |
1 000 |
Reseersättningar.............................. |
81 000 |
+ |
44 000 |
+ |
19 000 |
Dårav utrikes resor............. |
20 000 |
+ |
20 000 |
+ |
4 000 |
Resor som ersätts av uppdragsgivare................ |
15 000 |
_ |
_ |
||
Lokalkostnader........................ |
595 000 |
+ |
72 000 |
+ |
72 000 |
Expenser........................... |
1 564 000 |
+ |
254 000 |
+ |
150 000 |
Därav representation .................. |
3 000 |
+ |
2 000 |
_ |
|
Informationsverksamhet......................... |
50 000 |
+ |
50 000 |
+ |
50 000 |
Databearbetningar för vissa koststatundersökningar .. |
120 000 |
+ |
48 000 |
+ |
10 000 |
Livsmedelsanalyser ..................... |
320 000 |
+ |
90 000 |
+ |
80 000 |
Lönekostnadspålägg......................... |
1 301 000 |
+ |
610 000 |
+ |
273 000 |
Beredskapsanslag........................ |
— |
+ |
100 000 |
— |
|
10 245 000 |
+ 3 319 000 |
+ 1 |
235 000 |
||
Inkomster vid institutet, som redovisas på driftbudge- |
|||||
tens inkomstsida...................... |
900 000 |
+ |
500 000 |
+ |
500 000 |
Statens institut för folkhälsan
1. Löne- och prisomräkning in. m. 943 000 kr.
2. Den omgivningshygieniska avdelningens medicinska sektion behöver
förstärkas med två laboratorieingenjörer och tre laboratorieassistenter för
handläggning av frågor rörande metalltoxikologi samt luktande luftföroreningar.
Dessutom motiveras tre utbildningstjänster av fastställda krav
för behörighet till tjänst som länsläkare, bitr. länsläkare och vissa stadsläkare.
För epidemio logiska undersökningar av människans exponering för
olika agenser och av yttre miljöfaktorers inverkan på hälsotillståndet samt
uPP,äggning av ett basregister ur befolkningen behövs en laborator och en
assistent.
Avdelningens tekniska sektioner föreslås förstärkta med två laboratorieingenjörer
för handläggning av frågor rörande luftföroreningar resp. buller.
Undervisningssektionen behöver en förste avdelningsingenjör och tre
assistenter, varav en i utbyte mot en befintlig arvodestjänst. Vidare föreslås
ytterligare medel för anordnande av fortbildningskurser för hälsovårdsinspektörer.
Avdelningen föreslås slutligen förstärkt med två assistenter för ADB-behandling
av sociologiska undersökningar samt för kartläggningsarbeten
in. in. i samband med utredningar och fältundersökningar. (+ 936 600 kr.)
3. Den födoämneshygieniska avdelningen behöver för sina uppgifter inom
livsmedelsbiologin en laborator (mikrobiolog) och en förste mikrobiolog.
De kemiska sektionerna behöver förstärkas med en förste kemist, en assistent
och en förste laboratorieassistent. För undersökning av kostvanor
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 7
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
m. m. samt för koststatundersökningar behövs en laboratorieläkare, en
kostkonsulent och ett räknebiträde. Ökade medel för databearbetningar i
dessa hänseenden erfordras också.
För undersökningar av förgiftningsrisker i samband med livsmedelsförpackningar
av plast samt för toxicitetsprövningar av tillsatser m. m. i livsmedel
krävs en laboratorieläkare, en assistent, en preparatris samt två laboratorieassistenter.
För analyser av bekämpningsmedelsrester och kvicksilver
i livsmedel erfordras ytterligare medel. (+ 736 400 kr.)
4. Arbetsbelastningen på vitaminavdelningen nödvändiggör en förstärkning
med en förste kemist (+ 72 600 kr.).
5. De administrativa göromålens art och omfattning kräver personalökning
och viss organisationsändring av administrationen. För övertagande
av vissa föreståndaregöromål och fullgörande av andra kvalificerade administrativa
uppgifter krävs en byråchef. Vidare behövs en förste byråsekreterare
och en bilförare. Därjämte begärs att pressombudsmannen
anställs på heltid. (4- 211 800 kr.)
6. Gemensamt för institutet erfordras ökade medel för experter, informationsverksamhet
in. fl. ändamål. (+ 318 600 kr.)
7. Institutet föreslår, att ett allmänt beredskapsanslag ställs till institutets
förfogande för att efter Kungl. Maj :ts bemyndigande i varje särskilt
fall användas för katastrofsituationer, som kräver ett snabbt och mera
omfattande ingripande av institutet (+ 100 000 kr.).
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 358 000 kr.
Av förslagen under 2—-7 har styrelsen i första hand förordat inrättande
av en tjänst som byråchef för administrativa uppgifter och omvandling av
tjänsten som pressombudsman till heltidstjänst.
Remissyttrande
Statistiska centralbyrån, som har yttrat sig över institutets förslag om en
laborator och en assistent för epidemiologiska undersökningar (2), har intet
att erinra mot den föreslagna personalförstärkningen men understryker
vikten av en detaljerad planering i samråd med statistiska centralbyrån om
ett särskilt register skall läggas upp vid institutet.
Departementschefen
Jag anser det angeläget att institutet kan vidga sin informationsverksamhet
och beräknar för detta ändamål ytterligare 50 000 kr. Pressombudsmannens
tjänstgöring bör utökas från halvtid till heltid (5).
Institutet har begärt en förstärkning av administrationen med en tjänst
som byråchef. Livsmedelsstadgekommittén skall inom kort avge sitt betänkande,
vari bl. a. kommer att föreslås en ny organisation av livsmedelskon
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 67
trollen. Vid prövningen av detta förslag synes även folkhälsoinstitutets ställning
och organisation böra övervägas. I avbidan härpå är jag inte beredd att
förorda att en tjänst som byråchef inrättas vid institutet. Jag har dock blivit
övertygad om behovet av en administrativ förstärkning, inte minst för att
bereda institutets föreståndare en viss avlastning. Genom att dubblera avdelningsdirektör
stjänsten bör man kunna till institutet knyta en kvalificerad
kraft utan att därigenom föregripa en kommande omorganisation. Jag
beräknar alltså medel för en sådan dubblering (5).
För livsmedelsanalyser beräknar jag en ökning med 80 000 kr. till 400 000
kr. I detta sammanhang vill jag också nämna att 100 000 kr. utöver de för
innevarande budgetår anvisade medlen ställts till institutets förfogande för
fortsatta undersökningar ifråga om kvicksilvers toxicitet. Dessa undersökningar
skall ligga till grund för fastställande av högsta tillåtna halt av kvicksilver
i fisk som används som människoföda.
Institutet bör ges vidgade möjligheter att anordna fortbildningskurser
för hälsovårdsinspektörer. Jag beräknar medel härför (2).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 480 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens institut för folkhälsan för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 11 480 000 kr.
E 10—14. Statens bakteriologiska laboratorium
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen
landets centrala anstalt för epidemiologiskt befolkningsskydd.
Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar,
speciellt epidemiska, och i detta syfte utför laboratoriet diagnostik, framställer
bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En
speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap
mot epidemier.
SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet
är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen,
virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen,
epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen
och ekonomiavdelningen.
Vid SBL fanns den 1 juli 1969 ca 550 anställda.
Inom området bakteriologisk diagnostik och preparatförsörjning har sedan
början av år 1968 bedrivits utrednings- och försöksverksamhet med
programbudgetering (jämför bil. 2). Med stöd av Kungl. Maj ris bemyndigande
den 14 februari 1969 beslöt jag att SBL skulle lämna in sin anslagsframställning
för budgetåret 1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs
att följande programindelning tills vidare skulle tillämpas.
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
1. Diagnostiska undersökningar
2. Preparatförsörjning
3. Epidemiologisk verksamhet
4. Försvarsmedicinsk verksamhet
5. Service till utomstående
I beslutet angavs vidare att SBL tills vidare kunde utgå från att de anslag
som berör dess verksamhet skulle vara dels följande anslag för statens insatser
inom den sjukdomsförebyggande verksamheten
1. Skyddsympningar
2. Hälsokontroller
3. Epidemiberedskap
4. Försvarsmedicinsk verksamhet
dels följande anslag direkt till laboratoriet
5. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
6. Statens bakteriologiska laboratorium: Forsknings- och utvecklingsarbete
in. m.
7. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning.
Anslagen nr 1—4 skulle vara förslagsvis betecknade anslag som finansierar
de statliga insatserna inom resp. område. Från anslagen skulle utgå ersättningar
för bl. a. laboratoriets kostnader för vaccintillverkning, undersökningar
av prover och epidemiologisk verksamhet.
Anslag nr 5 skulle vara ett förslagsvis betecknat anslag som tas upp med
ett formellt belopp av 1 000 kr. Under anslaget skulle redovisas kostnader
och intäkter för laboratoriets taxesatta uppdragsverksamhet inom program
1—2 samt för laboratoriets verksamhet inom programmen 3—5. Anslaget
skulle inte få uppvisa någon nettobelastning vare sig under loppet eller
slutet av budgetåret. Som intäkt under anslaget skulle redovisas dels uppburna
avgifter, dels ersättningar från anslagen nr 1—4. Intäkterna skulle
redovisas med uppdelning på enskilda, kommuner och landsting, staten
samt export.
Anslag nr 6 skulle vara ett förslagsvis betecknat anslag med två delposter
avseende
a) bidrag till kostnader för laboratoriets forsknings- och utvecklingsarbete
inom programmen 1—3,
b) bidrag till kostnader för laboratoriets uppgift som centrallaboratorium
inom program 1.
Anslag nr 7 skulle vara ett reservationsvis betecknat anslag som finansierade
laboratoriets investeringar i utrustning in. m.
SBL har i enlighet med nämnda beslut redovisat sin anslagsframställning
i programtermer.
Vid beredningen av SBL:s anslagsframställning har det visat sig lämpligt
att i vissa avseenden frångå den tidigare beslutade indelningen på anslag.
Ändringen innebär att anslaget till forsknings- och utvecklingsarbete m. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 69
ersätts med två anslag — motsvarande de nämnda båda delposterna — nämligen
ett reservationsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
och ett förslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter.
Vidare bör anslaget För svar smedicinsk verksamhet ställas
till SBL:s disposition och därför betecknas Statens bakteriologiska laboratorium:
Försvarsmedicinsk verksamhet.
Anslag smässiga konsekvenser av övergången till programbudgetering
1969/70 |
1970/71 |
|||
SBL |
Dep.chefen |
|||
Statens bakteriologiska laboratorium: |
||||
Uppdragsverksamhet, f................ |
— |
1 000 |
1 000 |
|
Driftbidrag, r......................... |
32 634 000 |
1 615 000 |
1 400 000 |
|
Centrallaboratorieuppgifter, f........... |
— |
4 025 000 |
3 620 000 |
|
Försvarsmedicinsk verksamhet, f........ |
— |
2 353 000 |
1 063 000 |
|
Utrustning, r......................... |
1 000 |
1 009 000 |
800 000 |
|
Överfört till anslagen: F 6 Allmän hälsokontroll, f............. F 12 EDidemiberedskaD m. m.. f......... |
— |
1 051 000 3 173 000 13 227 000 |
1 070 000 2 943 000 10 897 000 |
|
Summa anslag |
32 635 000 |
|||
Avgår inkomster på driftbudgeten........ |
22 000 000 |
2 254 000 |
2 000 000 |
|
Nettoutgifter för statsverket............. |
10 635 000 |
10 973 000 |
8 897 000 |
|
Kostnader och finansiering av SBL |
:s verksamhet |
|||
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 beräknar |
||
SBL |
Dep.chefen |
|||
Kostnader 1. Diagnostiska undersökningar: |
||||
Taxesatt verksamhet............. |
8 410 000 |
10 128 000 |
10 546 000 |
|
Centrallaboratorieuppgifter........ |
3 471 000 |
3 471 000 |
4 025 000 |
|
Forsknings- och utvecklingsarbete |
3 177 000 |
3 177 000 |
3 518 000 |
|
15 058 000 |
16 776 000 |
18 089 000 |
17 500 000 |
|
2. Preparatförsörjning |
||||
Taxesatt verksamhet.............. |
12 099 000 |
8 566 000 |
8 851 000 |
|
Forsknings- och utvecklingsarbete |
2 692 000 |
2 692 000 |
2 793 000 |
|
14 791 000 |
11 258 000 |
11 644 000 |
11 600 000 |
|
3. Epidemiologisk verksamhet......... |
2 931 000 |
3 403 000 |
3 173 000 |
2 900 000 |
Därav forsknings- och utvecklings-arbete.......................... |
329 000 |
329 000 |
340 000 |
|
4. Försvarsmedicinsk verksamhet...... |
— |
1 725 000 |
2 353 000 |
2 270 000 |
5. Service till utomstående............ |
765 000 |
765 000 |
779 000 |
780 000 |
33 545 000 |
33 927 00(1 |
36 038 000 |
35 050 000 |
|
Intäkter Taxesatt verksamhet in. m............. |
22 825 000 |
23 596 000 |
28 044 000 |
28 966 000 |
Därav från anslag under femte huvud-titeln .................... |
3 329 000 |
4 345 000 |
7 916 000 |
7 705 000 |
Anslag: Statens bakteriologiska laboratorium: |
||||
Uppdragsverksamhet............... |
. - |
— |
1 000 |
1 000 |
Driftbidrag........................ |
10 720 000 |
10 331 000 |
1 615 000 |
1 400 000 |
Centrallaboratorieuppgifter......... |
— |
— |
4 025 000 |
3 620 000 |
Försvarsmedicinsk verksamhet....... |
— |
— |
2 353 000 |
1 063 000 |
33 545 000 |
33 927 000 |
36 038 000 |
35 050 000 |
|
Statens bakteriologiska laboratorium: |
||||
Utrustning. .................... |
1 000 |
1 000 |
1 009 000 |
800 000 |
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
SBL:s anslagsframställning
Programmen
För att genomföra verksamheten vid SBL har laboratoriet begärt anslag
med sammanlagt 13 227 000 kr. Den verksamhet som avses bedrivas vid
SBL med finansiering över anslag och taxeinkomster redovisas på förenämnda
fem program.
1—2. Diagnostiska undersökningar och preparatförsörjning
Utfall 1968/69 |
Beräknat 1969/70 1970/71 |
||
Produktion Diagnostiska undersökningar (antal prov)............ Preparatförsörjning (1 000-tal doser ml förpackningar) |
664 258 6 934 |
830 200 |
895 100 |
Resultat, taxesatt verksamhet 1. Diagnostik Kostnader.................................... |
8 410 000 9 142 000 |
10 128 000 |
10 546 000 11 397 000 |
+ 732 000 |
+ 750 000 |
+ 851 000 |
|
2. Preparatförsörjning |
12 099 000 |
8 566 000 |
8 851 000 |
13 683 000 |
12 718 000 |
12 997 000 |
|
Resultat...................................... |
+ 1 584 000 |
+ 4 152 000 |
+ 4 146 000 |
Summa 1+2 |
+ 2 316 000 |
+ 4 902 000 |
+ 4 997 000 |
6 198 000 |
—6 198 000 |
—6 612 000 |
|
Driftbidrag...................................... |
3 882 000 |
1 296 000 |
1 615 000 |
1. Diagnostiska undersökningar |
|||
Programmet innefattar diagnostiska undersökningar av prov från män-niska samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. Program- |
met innefattar även centrallaboratorieuppgifter samt forsknings- och utvecklingsarbete.
Huvuddelen av de diagnostiska undersökningarna avser bakteriologiska
undersökningar. Efterfrågeökningen på diagnostiska tjänster väntas fortsätta
trots att vissa laboratorier tillkommer inom SBL:s upptagningsområde.
Minskningen av upptagningsområdet motverkas av en allmän tillväxt
av antalet prov.
Årliga antalet veneriska prov vid SBL är omkring 270 000. En viss minskning
i antalet inkomna Wassermannprov har noterats under det senaste
budgetåret. Gonorréundersökningarna har dock ökat med ca 10 %. Inom
virologisk rutindiagnostik kan efterfrågan f. n. tillgodoses inom ramen för
befintliga resurser. Utvecklingen inom det immunologiska området gör en
kontinuerlig ökning av efterfrågan sannolik.
En viktig uppgift för SBL är funktionen som centrallaboratorium för
diagnostiska undersökningar. Till centrallaboratoriefunktionen hänförs
framställning av diagnostiska reagens, skötsel av förråd av stammar (bak
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 71
terier, virus, svampar och celler), referensundersökningar, vissa sällsynta
diagnostiska undersökningar, standardiseringar av vissa diagnostiska metoder
samt utprövning, utvärdering och introduktion av diagnostiska metoder
som utarbetats vid andra laboratorier än SBL. Samtliga humanmikrobiologiska
laboratorier i landet är beroende av denna verksamhet. Relativt
sett väntas centrallaboratoriefunktionerna öka snabbare än antalet undersökningar
av insänt provmaterial. Detta beror på en eftersläpning som
bör hämtas in och på den snabba utbyggnaden av den kliniska bakteriologin
i landet. Bakteriologiska laboratorier finns numera inte bara på regionsjukhusen
utan tillkommer i rask följd även på länslasaretten. Vidare har under
de senaste åren tillkommit rutinmässiga undersökningsmetoder som ställer
anspråk på framställning av avancerade diagnostiska preparat. Likaså pågår
en strukturrationalisering på de bakteriologiska laboratorierna som medför
att specialiserade undersökningar och typningar överförs till SBL. Denna
ökning av centrallaboratoriefunktionen berör särskilt antigen- och fagtypningssektionerna
men också i stor utsträckning flera andra sektioner.
Centrallaboratoriefunktionerna vid den virologiska avdelningen är ännu
endast delvis utbyggda. Virusdiagnostiska reagens är talrika, mycket dyrbara
att framställa och ökar i antal allteftersom antalet kända virusarter
ökar. Den vetenskapliga utvecklingen inom området går snabbt och kan medföra
utökning av verksamheten.
1 allt väsentligt gäller vad som sagts om den virologiska diagnostiken även
för den immunologiska. Den senare verksamheten är ganska ny vid laboratoriet
och utbyggnaden av de kliniskt immunologiska laboratorierna i landet
är endast påbörjad.
Forsknings- och utvecklingsarbetet vid SBL är inriktat på att utveckla
och förbättra laboratoriets produkter och tjänster. Därvid avses tillämpad
forskning med bestämda praktiska målsättningar. Vid immunologiska och
bakteriologiska avdelningarna finns enstaka projekt av mera teoretisk
grundforskningsbetonad karaktär. Det rör sig här om områden (t. ex. transplantationsimmunologin)
där grundläggande kunskap ännu saknas. SBL:s
forskningsverksamhet innefattar även ett stort antal projekt som inte är
forskning i egentlig mening. Som exempel kan nämnas undersökning av immunitetsläget
mot polio hos befolkningen för bedömning av nödvändigheten
av en femte injektion, undersökning av förekomst av bilharzia (en masksjukdom)
hos svensk FN-personal samt utredningar av inträffade epidemier.
En betydande del av kostnaderna för SBL:s forskning är att hänföra till utredningar
och liknande aktiviteter.
2. Preparat försörjning
Programmet innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat
(vacciner, immunglobuliner m. fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratorie
-
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
arbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. I programmet
ingår visst forsknings- och utvecklingsarbete.
SBL:s preparattillverkning består av virologiska och bakteriella vacciner
samt immunglobuliner. Bland virusvaccinerna intar tillverkningen av poliovaccin
en särställning därigenom att den ur ekonomisk synpunkt svarar för
den största andelen av SBL:s totala produktion, trots att försäljningen f. n.
ligger på en relativt låg nivå (750 ä 800 liter per år i jämförelse med 2 000
liter per år i början på 1960-talet). Efterfrågan på smittkoppsvaccin ökar,
bl. a. för WHO-leverans och för uppbyggnad av beredskapslager. BCG-vaccinet
kommer fr. o. m. nästa budgetår inte längre att tillverkas inom landet.
Influensavaccin tillverkas som en beredskapsåtgärd och efterfrågan utlöses
enbart vid epidemier. Beträffande efterfrågan på trippel-, stelkramp-, difteri-
och mässlingvaccin hänvisas till anslaget F7. Skyddsympningar.
Under programmet diagnostiska undersökningar har lämnats en redogörelse
för SBL:s forskningsverksamhet. Redogörelsen avser även preparatförsörjningen.
3. Epidemiologisk verksamhet
Under detta program sammanförs olika insatser från statens sida för
att förebygga resp. bekämpa epidemiska sjukdomar.
Verksamheten innefattar epidemibekämpning (övervakning och fältepidemiologisk
verksamhet), rapportering samt rådgivning och information.
Det epidemiologiska läget i landet bevakas kontinuerligt under ledning av
SBL:s statsepidemiolog. Anmälningsförfarandet enligt smittskyddskungörelsen
(SFS 1968: 234) har inneburit möjligheter till en mera effektiv övervakning
än förut.
Epidemiologisk rådgivning ges vid SBL av läkare, veterinärer, hälsovårdskonsulenter
och sjuksköterskor i form av svar på förfrågningar under hand,
remissyttranden till myndigheter, föreläsningar för sjukvårdspersonal, hälsovårdsinspektörer
m. fl.
Omfattningen av den epidemiologiska verksamheten kan beräknas i antal
mandagar/år. Genomsnittligt har under senare år för enbart epidemibekämpning
780 mandagar/år krävts för inledande planering, resor och efterföljande
analys och utredningar i samband med större epidemier. Antalet
dagar/år under perioden 1964/65—1968/69 har varierat mellan 540 och
1 000.
Med hänsyn till de omedelbara åtgärder som krävs vid epidemier är det
nödvändigt att den ekonomiska ramen för epidemiberedskapen är flexibel
liksom att överskridande av budget måste kunna ske vid katastrofartadc
epidemier.
Kostnader för SBL:s epidemiologiska verksamhet beräknas under innevarande
budgetår till i runt tal 2,9 milj. kr. Som framgår av redovisningen på
s. 69 beräknar SBL motsvarande kostnader under nästa budgetår till i det
närmaste 3,2 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 73
L Försvarsmedicinsk verksamhet
I prop. 1968: 1 bil. 7 s. 77 redovisades ett förslag av SBL rörande organisationen
av den försvarsmedicinska verksamheten vid laboratoriet. Som
framgick av denna redogörelse borde verksamheten omfatta ett tjugotal
tjänster samt utbyggnaden ske successivt. Hittills har medel anvisats för
sammanlagt elva tjänster. För en fullgod försvarsberedskap krävs även lager
av basvaror på SBL:s beredskapsorter. Ett årsbehov har ansetts utgöra en
rimlig nivå. De förnödenheter som i första hand bör omfattas av beredskapslagringen
är substratråvaror samt glas- och plastvaror.
Den närmare innebörden av denna verksamhet är av sådan natur att en
redogörelse härför inte bör lämnas i statsrådsprotokollet.
Som framgår av redovisningen på s. 69 beräknar SBL kostnaderna för
ifrågavarande verksamhet till ca 2,3 milj. kr. för nästa budgetår.
5. Service till utomstående
Därmed avses service till karolinska institutets institution för virologi
(disk m. m.) och polisskolan i Solna (värme och varmvatten). Kostnaderna
härför, totalt ca 779 000 kr. för nästa budgetår, täcks genom ersättningar
från karolinska institutet resp. polisskolan.
Taxepolitik
SBL:s verksamhet skall finansieras dels genom avgifter på tillhandahållna
tjänster och levererade produkter dels genom direkta anslag till driftkostnader
(bidrag till bl. a. forsknings- och utvecklingsarbetet), centrallaboratorieuppgifter
och försvarsmedicinsk verksamhet. Avgifterna bestäms genom
en taxa som f. n. enligt instruktionen för laboratoriet (SFS 1965: 786)
fastställs av SBL:s styrelse i samråd med riksrevisionsverket. Enligt hittillsvarande
principer för taxesättningen har full kostnadstäckning eftersträvats
för varje verksamhetsgren för sig, dvs. bakteriologisk, virologisk och immunologisk
diagnostik, preparatproduktion och distribution av importerade
preparat. Att en del av verksamheten avser forskning och utvecklingsarbete
samt centrallaboratoriefunktioner har inte beaktats på annat sätt
än att ett visst underskott på verksamheten accepterats vid taxesättningen.
Bakteriologisk diagnostik och tidigare även produktionsavdelningen har
emellertid uppvisat balans mellan kostnader och intäkter även sedan forskningskostnaderna
täckts. Programbudgeteringen bör enligt SBL inte rubba
principen om full kostnadstäckning. Riksrevisionsverket avser att göra en
översyn av principerna för taxan. Ambitionsnivån betr. kostnadstäckningen
förutsätts därvid bli preciserad. En höjning av diagnostiktaxan torde av
bl. a. konkurrensskäl inte vara realistisk. För vissa tjänster torde en sänkning
vara ofrånkomlig.
Taxesättningen bör om möjligt göras mer flexibel än f. n. Ökad export
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
förutsätter tillämpning av bidragskalkyler. I fråga om taxesättningen av
kliniskt bakteriologiska undersökningar förefaller det angeläget att omstrukturera
taxesättningen genom att dels sänka nivån, dels överväga införande av
rabatter eller bonus för större kunder eller för kvantitativt betydelsefulla
prov. Konkurrens från landstingens sjukhuslaboratorier kan i framtiden
komma att medföra att antalet veneriska prov reduceras. Ett visst underskott
på den virologiska rutindiagnostiken torde SBL få räkna med intill
dess enklare, snabbare och mindre kostnadskrävande metoder utarbetats
och etablerats. Motsvarande gäller i allt väsentligt även immunologisk
diagnostik.
Personalfrågor
1968/69 |
1969/70 |
Beräknat 1970/71 |
||
SBL |
Dep.chefen |
|||
Högre laboratoriepersonal............. |
51 y2 |
58 |
66 1 |
[ 258 |
Övrig laboratoriepersonal.............. |
187 % |
189 |
198 J |
|
Högre teknisk personal................ |
13 |
12 |
15 1 |
[• 72 |
Övrig teknisk personal................ |
36 |
57 |
58 J |
|
Högre administrativ personal.......... |
9 |
16 |
17 1 |
[■ 90 |
Övrig administrativ personal........... |
70 % |
73 |
73 J |
|
Ekonomipersonal..................... |
177 y2 |
152 |
152 |
152 |
545 |
557 |
579 |
572 |
|
SBL beräknar att personalen |
behöver öka |
med ett |
tjugotal |
personer. |
Huvuddelen av personalökningen avser programmen för diagnostiska undersökningar
och epidemiologisk verksamhet. SBL begär bl. a. att en ny tjänst
som professor inrättas för att förestå den immunologiska avdelningen.
Vidare föreslås ändrade behörighetskrav för tjänsten som föreståndare för
den kemiska avdelningen. En tjänst som professor föreslås därför inrättad
vid avdelningen i utbyte mot tjänsten som avdelningsföreståndare.
E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
1970/71 Förslag .......................... 1 000
SBL:s uppdragsverksamhet berör samtliga i det föregående nämnda fem
program.
SBL
SBL begär att ett formellt belopp om 1 000 kr. anvisas för ändamålet.
Departementschefen
SBL har redovisat sina anslagsbehov i programtermer. Jag anknyter därför
till den redovisning på program som jag tidigare lämnat (s. 70).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 75
Beträffande anslagen till SBL:s verksamhet förordar jag att den i det föregående
redovisade indelningen på anslag tillämpas fr. o. m. budgetåret
1970/71. Kostnaderna för SBL:s verksamhet skall i princip täckas genom
avgifter. De kostnader som således skall täckas är dels direkta kostnader
för utförda tjänster och produkter, dels de kostnader för laboratoriets
forsknings- och utvecklingsarbete som krävs för att hålla verksamheten på
en hög nivå. Det är inte nödvändigt att varje tjänst eller produkt bekostar
sin andel i kostnaderna för forskning och utveckling. Huvudsaken är att
kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås.
Det finns emellertid vissa sektorer där man inte kan ta ut alla kostnader.
Det kan gälla t. ex. nya tjänster och produkter eller grundforskning som
staten finner angeläget att stödja. Mot den bakgrunden är det motiverat att
tillskjuta vissa medel. Statens bidrag till SBL:s driftkostnader, vilket således
avser kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete som inte täcks
av taxeinkomsterna, bör utgå från det härefter upptagna reservationsanslaget
Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag.
Budgetåret 1968/69 redovisade uppdragsverksamheten totalt ett överskolt
på 2,3 milj. kr. För budgetåret 1969/70 beräknar SBL att uppdragsverksamheten
utvisar ett överskott på 4,9 milj. kr. För budgetåret 1970/71 beräknas
överskottet till 5 milj. kr., vilket belopp bidrar till viss täckning av kostnaderna
för forsknings- och utvecklingsverksamheten vid SBL.
För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. För
det forsknings- och utvecklingsarbete, som inte finansieras genom taxeinkomster,
bör beräknas ett driftbidrag på 1,4 milj. kr. Jag har därvid utgått
från SBL:s nuvarande taxa.
Jag vill i detta sammanhang ta upp ett par speciella frågor. SBL har beräknat
behovet av medel för att täcka tillfälliga variationer i likviditeten till
5 milj. kr. Beträffande denna fråga får jag hänvisa till vad chefen för finansdepartementet
anmält i bil. 1, punkten Särskilda frågor.
Kostnaderna för avskrivning och förräntning av utrustning har av SBL
beräknats till 2 555 000 kr. Som chefen för finansdepartementet anmält under
nyssnämnda punkt kommer en särskild inkomsttitel för komplementkostnader
att föras upp.
Jag biträder slutligen SBL:s förslag att tjänsten som avdelningsföreståndare
vid den kemiska avdelningen byts ut mot en tjänst som professor i Ce 1.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta en tjänst vid statens
bakteriologiska laboratorium som professor i Ce 1;
b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
1970/71 Förslag ...................... 1 400 000
SBL:s driftbidrag berör programmen diagnostiska undersökningar, preparatförsörjning
och epidemiologisk verksamhet.
SBL
SBL begär 1 615 000 kr. för forsknings- och utvecklingsarbete.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget E 10 beräknar jag driftbidraget
till forsknings- och utvecklingsarbetet till 1,4 milj. kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
1 400 000 kr.
E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
1970/71 Förslag ...................... 3 620 000
Detta anslag berör programmet diagnostiska undersökningar.
SBL
SBL beräknar kostnaderna för centrallaboratorieverksamheten till
4 025 000 kr.
Departementschefen
Som jag tidigare anfört bör medel för detta ändamål anvisas under ett
särskilt anslag. Jag beräknar anslaget till 3 620 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 3 620 000 kr.
E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
1970/71 Förslag ...................... 1 063 000
Detta anslag avses finansiera programmet försvarsmedicinsk verksamhet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 77
SBL
Anslagsbehovet under budgetåret 1970/71 beräknas till totalt 2 353 000
kr. fördelat enligt följande sammanställning.
1. Försvarsmedicinsk verksamhet.......................................... 1170 000
2. Preparattillverkning för beredskapslager.................................. 543 000
3. Beredskapslagring av förbrukningsmateriel................................ 640 000
Summa kr. 2 353 000
Under punkten 3. har en kostnadsfördelning gjorts över tre budgetår.
Departementschefen
I prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 77) anförde jag att en successiv utbyggnad av den
försvar smedicinska verksamheten borde genomföras. Jag anser att utbyggnaden
bör ske i något långsammare takt än SBL föreslagit och beräknar
kostnaderna för nästa budgetår till 1 063 000 kr. (1).
Kostnaderna för beredskapslagring kommer fr. o. m. nästa budgetår att
bestridas från fjärde huvudtitelns reservationsanslag Armén: Sjukvårdsmateriel
(2 och 3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk
verksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 063 000 kr.
E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
1968/69 Utgift1 ........ 112 461 Reservation ...... 777 169
1969/70 Anslag1 ...... 1 000
1970/71 Förslag ...... 800 000
1 Anslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Inredning och utrustning
SBL disponerar f. n. ett anslag för anskaffning av utrustning i samband
med de till- och ombyggnader vid SBL som beslöts av 1963 års riksdag (prop.
1963: 1 bil. 7, SU 5, rskr 5). Reservationen på detta anslag beräknas vid ingången
av nästa budgetår uppgå till 200 000 kr.
SBL
För nästa budgetår behövs ytterligare 1 009 000 kr. för anskaffning av
ett 40-tal mera kostnadskrävande utrustningsobjekt. Från detta anslag bekostas
endast sådana utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr.
Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Departementschefen
För anskaffning av mera kostnadskrävande ntrustningsobjekt beräknar
jag 800 000 kr.
Jag vill erinra om att kostnader för avskrivning och förräntning av utrustning
enligt principer, som chefen för finansdepartementet redovisat i bil. 2
Gemensamma frågor, skall bestridas från anslaget Uppdragsverksamhet
i den mån kostnaderna avser sådan verksamhet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
800 000 kr.
E 15. Kostnader för statlig läkemedelskontroll
Läkemedelsförsörjningsutredningen har i oktober 1969 avgett sitt betänkande
Läkemedelsförsörjning i samverkan (SOU 1969:46). Samtidigt
har socialstyrelsen avlämnat ett betänkande angående läkemedelskontrollens
organisation. De båda betänkandena remissbehandlas f. n. Proposition
angående läkemedelsförsörjningen in. m. avses senare under vårsessionen
föreläggas riksdagen.
De framlagda förslagen berör anslagen Statens farmacevtiska laboratorium
och Svenska farmakopékommittén m. m. I avvaktan på angivna proposition
bör för bl. a. de ändamål som hittills tillgodosetts under dessa anslag
ett preliminärt belopp av 3 850 000 kr. tas upp i riksstatsförslaget under
ett särskilt anslag kallat Kostnader för statlig läkemedelskontroll.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kostnader
för statlig läkemedelskontroll för budgetåret 1970/71
beräkna ett förslagsanslag av 3 850 000 kr.
E 16. Statens rättskemiska laboratorium
1968/69 Utgift1 ...................... 3 317 966*
1969/70 Anslag ...................... 5 097 000
1970/71 Förslag ...................... 5 413 000
1 Anslagen Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar och Statens rättskemiska laboratorium:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 32 263 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 79
Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar
av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt att utöva
viss kontrollverksamhet. Laboratoriet är underställt socialstyrelsen och är
uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Personal Läkarpersonal.................................... |
6 |
||
Teknisk personal................................. |
58 |
+ 5 |
+ 2 |
Kontorspersonal.................................. |
11 |
+ 1 |
+ 1 |
Övrig personal................................... |
ey2 |
+ 2 |
+ 1 |
»i y2 |
+ 8 |
+ 4 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar...................................... |
2 884 000 |
+444 000 |
+ 333 000 |
Sjukvård........................................ |
8 000 |
+2 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar................................. |
2 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Därav nordiska resor............................. |
1 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Lokalkostnader.................................. |
672 000 |
— 53 000 |
— 53 000 |
Expenser........................................ |
63 000 |
+ 9 000 |
+ 7 000 |
Provtagningsmateriel för alkoholprov.............. |
220 000 |
— 20 000 |
— 20 000 |
Ersättning åt blodgivare.......................... |
250 000 |
— 25 000 |
— 25 000 |
Övriga utgifter................................... |
335 000 |
+ 8 000 |
— 5 000 |
Därav inköp och underhåll av inventarier och instru-ment .......................................... |
105 000 |
— 12 000 |
— 25 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
663 000 |
+ 103 000 |
+ 75 000 |
5 097 000 |
+470 000 |
+ 316 000 |
Inkomster vid laboratoriet, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida............................ 1 915 000 —658 000 —658 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 241 000 kr.
2. Laboratoriets bristande lokalutrymmen har länge omöjliggjort en eljest
nödvändig personalförstärkning. I samband med att laboratoriets lokalfråga
nu blir löst, bör såväl kemiska som blodgruppsserologiska avdelningen
ges ökade personalresurser. Vid kemiska avdelningen behövs ytterligare en
assistent, ett ekonomibiträde och en expeditionsvakt och vid blodgruppsserologiska
avdelningen ytterligare en aktuarie, en assistent, en laboratorieingenjör,
en förste laboratorieassistent och ett kvalificerat biträde.
(+ 278 000 kr.)
3. Det beräknade lokal tillskottet samt ökningen av verksamheten medför
behov av ytterligare medel för förbrukningsartiklar, expenser, reseersättningar
och sjukvård. (+ 14 000 kr.)
4. Med hänsyn till anslagsbelastning m. m. kan en nedräkning ske av
medelsanvisningen till provtagningsmateriel för alkoholprov, ersättning åt
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
blodgivare, inköp och underhåll av inventarier och instrument samt lokalkostnader.
(■— 124 000 kr.)
5. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 61 000 kr.
Departementschefen
De nya bestämmelser om fastställande av faderskap till barn utom äktenskap
och om dessa barns arvsrätt, vilka trädde i kraft den 1 januari 1970,
kommer att ge laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning ökade arbetsuppgifter.
Jag beräknar därför medel för ytterligare en tjänst som assistent
vid avdelningen.
Personalförstärkning inom den kemiska avdelningen, främst på grund av
den ökade arbetsmängden, är också nödvändig. Jag beräknar medel för ytterligare
en assistent, ett biträde och en expeditionsvakt.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
5 413 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 413 000 kr.
E 17. Statens rättsläkarstationer
1968/69 Utgift1 ...................... 2 412 5892
1969/70 Anslag ...................... 3 410 000
1970/71 Förslag ...................... 3 842 000
1 Anslagen Statens rättsläkarstationer: Avlöningar och Statens rättsläkarstationer: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 20 958 kr.
Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska
undersökningar av olika slag såsom obduktioner och laboratorieundersökningar.
Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Lund,
Göteborg och Umeå.
Personal
Läkarpersonal......
Laboratoriepersonal
Kontorspersonal... .
Övrig personal.....
Beräknad ändring 1970/71
Social
1969/70
styrelsen Dep.chefen
12 +2 +2
5% +2
ioy2 +1 —
15 +2 +1
+ 7 +3
53
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 81
Anslag
Utgifter
1. Avlöningar.................................... 2. Sjukvård..................................... 3. Reseersättningar............................... Därav nordiska resor..................... 4. Lokalkostnader................................ 5. Expenser.................................... 6. Övriga utgifter................................ Därav inköp av Inventarier och instrument ......... 7. Vissa rättsmedicinska undersökningar............ 8. Lönekostnadspålägg............................ |
1 994 000 4 000 1 500 5 000 |
+ 421 000 + 3 000 + 42 000 + 71 000 |
+ 275 000 + 12 000 + 54 000 |
Summa utgifter |
3 425 000 |
+ 1 124 000 |
+ 432 000 |
Inkomster |
|||
Ersättningar för antropologiska undersökningar i fader-skapsärenden........................... |
15 000 |
_ |
_ |
Nettoutgift |
3 <410 000 |
+ 1 124 000 |
+ 432 000 |
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 300 000 kr.
2. Den ökade rättsmedicinska verksamheten medför behov av en biträdande
rättsläkare, en laboratorieassistent samt ett ekonomibiträde vid rättsläkarstationen
vid Stockholm, en obduktionsassistent och ett skrivbiträde
vid stationen i Lund samt en laboratorieassistent vid stationen i Göteborg.
(+ 251 000 kr.)
3. För att minska väntetiderna vid den antropologisk-genetiska avdelningen
vid rättsläkarstationen vid Stockholm behövs en antropologassistent.
(+ 76 000 kr.)
4. Under posten Övriga utgifter beräknas 481 000 kr. för utrustning av
nya lokaler för rättsläkarstationen vid Stockholm.
5. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 52 000 kr.
Departementschefen
En förstärkning av arbetskraftsresurserna är nödvändig för att bemästra
det ökade antalet rättsmedicinska förrättningar. Jag beräknar därför medel
för en biträdande rättsläkare vid rättsläkarstationen vid Stockholm och en
obduktionsassistent vid stationen i Lund (2).
De ändringar i föräldrabalken och ärvdabalken, som jag nämnde under
anslaget E 16, påverkar även arbetsbelastningen vid den antropologisk-genetiska
avdelningen vid rättsläkarstationen vid Stockholm. Jag beräknar medel
för en antropologassistent vid avdelningen (3).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 842 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 3 842 000 kr.
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
F. Öppen hälso- och sjukvård
För att nå fram till en lämplig metodik för hälsoundersökningar i stor
skala pågår sedan några år en försöksverksamhet i statlig regi. Under innevarande
budgetår anordnas sålunda en försöksverksamhet med allmän hälsokontroll
omfattande 20 000 personer i Gävleborgs län. Moderna massundersökningsmetoder
kommer därvid till användning. Undersökningen kommer
att upprepas efter två år.
Jag anser det viktigt att nu också ta upp pensionärernas behov av hälsokontroll.
Socialstyrelsen har under det gångna året tillsatt en arbetsgrupp
med uppdrag att utarbeta riktlinjer för hälsoundersökningar av äldre personer.
I det följande beräknar jag medel för en försöksverksamhet med allmän
hälsokontroll av ett lämpligt urval 66-åringar under budgetåret 1970/71.
Jämsides med metodfrågorna finns det andra betydelsefulla spörsmål i
fråga om anordnandet av allmänna hälsoundersökningar som fordrar särskilda
överväganden, däribland kostnads- och resursfrågorna och frågan
om vilket samhällsorgan som bör anförtros hälsoundersökningarna. Med
anledning härav har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 uppdragit åt socialstyrelsen
att verkställa en utredning om utvecklingen av hälsoundersökningar
och annan förebyggande hälsovård samt att därvid undersöka hur denna
verksamhet kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas
i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården. I
samband härmed skall socialstyrelsen i samråd med riksförsäkringsverket
överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som ersätts från den allmänna
försäkringen.
De allmänna skärmbitdsundersökningarna för uppspårande av tuberkulos
har nu pågått i 20 år. I det närmaste samtliga svenska medborgare har erbjudits
att genomgå sådana undersökningar. Verksamheten har framgångsrikt
bidragit till att tränga tillbaka tuberkulosen. Med den mindre omfattning
verksamheten på senare tid fått har det dock blivit svårt att rationellt
och effektivt driva den statliga skärmbildsverksamheten. Kungl. Maj :t har
därför uppdragit åt socialstyrelsen att utreda frågan om skärmbildsundersökningarnas
framtida utformning och organisation. I sin redovisning av
detta uppdrag konstaterar styrelsen att allmänna skärmbildsundersökningar
fortfarande är en värdefull form av hälsokontroll. Några nya undersökningar
är f. n. inte aktuella men goda förutsättningar finns att i framtiden organisera
undersökningarna i landstingskommunal regi. Detta är enligt styrelsens
uppfattning en effektivare form än den hittillsvarande. Socialstyrelsen
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 83
föreslår därför, att den statliga skärmbildsverksamlieten avvecklas. Svenska
landstingsförbundet har förklarat att landstingskommunerna i princip är
beredda att i egen regi ta hand om den skärmbildsverksamhet som behövs.
De tre storstäderna bär sedan länge själva ombesörjt denna verksamhet.
Med anledning härav har Kungi. Maj :t den 21 november 1969 beslutat
att den statliga skärmbildsverksamlieten skall upphöra vid utgången av
mars 1970.
Bland de insatser som samhället gör för att vidmakthålla och förbättra
medborgarnas hälsa framträder hälsovårdsupplysningen som allt mer betydelsefull.
Anslaget till hälsovårdsupplysning höjdes för innevarande budgetår
med 800 000 kr. till 1,9 milj. kr. Jag anser att resurserna för hälsovårdsupplysning
bör förstärkas ytterligare och förordar i det följande ett
anslag för budgetåret 1970/71 på 2,5 milj. kr. Jag vill särskilt betona vikten
av eu effektiv upplysning om narkotikaproblemen. Även behovet av saklig
information i kost- och näringsfrågor samt om den fysiska motionens betydelse
för folkhälsan finner jag starkt framträdande.
En kraftig förstärkning av den öppna sjukvården i samhällets regi är en
viktig punkt i den sjukvårdspolitiska målsättningen. Bland de åtgärder som
har vidtagits i detta syfte vill jag särskilt peka på den vid 1969 års riksdag
beslutade reformeringen av läkarutbildningen (prop. 1969:35, SU 83, rskr
215). Den plan för fördelningen av våra ökande läkarresurser som har upprättats
i anslutning till läkarutbildningsreformen innebär en stark prioritering
av bl. a. den offentliga öppna läkarvården. Vidare skall i den fastställda
gången för vidareutbildning av läkare ingå en obligatorisk allmäntjänstgöringsperiod,
varav sex månader fullgörs i öppen vård utanför sjukhus.
Det nya sjukförsäkringssystem som gäller från den 1 januari i år för hela
den offentliga läkarvården är också av betydelse i detta sammanhang. Genom
denna reform stimuleras en överföring av efterfrågan från den slutna
till den öppna vårdsektorn. Systemet har en sådan konstruktion att det ger
ekonomisk stimulans till en utbyggnad av den öppna vården utanför sjukhusen.
Socialstyrelsen redovisade i juni 1968 ett principprogram om öppen sjukvård.
Principprogrammet har i huvuddrag accepterats av däröver hörda
myndigheter och organisationer. Sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch
rationaliseringsinstitut (Spri) har därefter tillsatt en arbetsgrupp som
på grundval av principprogrammet skall medverka vid det fortsatta arbetet
på den öppna vårdens utbyggnad och utformning.
Vidare har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 uppdragit åt den sakkunnige
för utredning av vissa frågor angående sjukhusorganisationen m. m. att lägga
fram förslag beträffande de författningsändringar och övriga åtgärder
som behövs från statsmakternas sida för att möjliggöra en sådan organisation
av den öppna vården utanför sjukhusen, som i huvudsak grundar sig
på socialstyrelsens principprogram. Den sakkunnige skall särskilt överväga
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
en författningsreglering, varigenom provinsialläkar- och stadsdistriktsläkarväsendet
anpassas till en framtida öppenvårdsorganisation.
Proposition med förslag till ändringar i sjukvårdslagen avses inom kort
läggas fram för riksdagen. I propositionen, som grundar sig på ett av nyssnämnde
sakkunnige framlagt betänkande, kommer att föreslås författningsändringar,
varigenom sjukhusläkarnas verksamhet inte som hittills
endast begränsas till sjukhusen utan i vissa fall utsträcks till tjänstgöring
även inom öppen vård utanför sjukhusen. Detta är ett viktigt steg mot en
integration mellan öppen och sluten vård och bör leda till en ökad tillgång
på läkararbetskraft inom den öppna vården utanför sjukhusen.
Bland insatserna för att förstärka den öppna vården vill jag också nämna
den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid läkarstationen i
Dalby. Jag föreslår i det följande ökade resurser för denna verksamhet.
F 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn
1968/69 Utgift ........................ 2 764 930
1969/70 Anslag 2 700 000
1970/71 Förslag 2 900 000
Kvinnor och barn kan i vissa fall kostnadsfritt få skyddsläkemedel, bl. a.
immun- och gammaglobulin. Kvinna, som får avgiftsfri sjukdomsbehandling
inom ramen för mödrahälsovården, kan vidare kostnadsfritt få nödvändiga
läkemedel. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1939:461) om
kostnadsfritt tillhandahållande av skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och
barn (omtryckt 1962: 444) samt i kungörelsen (1944: 397) om kostnadsfritt
tillhandahållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av havandeskapssjulcdomar
m. m. (ändx-ad senast 1955: 483).
Socialstyrelsen
Utvecklingen visar en för varje år stegrad kostnad från 2,1 milj. kr. under
budgetåret 1964/65 till 2,7 milj. kr. under budgetåret 1968/69. Med beaktande
av en väntad intensifiering av verksamheten vid mödra- och barnhälsovårdens
organ och den ökade belastningen på anslaget under senare år
anser styrelsen att anslaget bör uppräknas med 100 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till 2,9 milj. kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 85
F 2. Abortförebyggande åtgärder
1968/69 Utgift ........................ 968 163»
1969/70 Anslag ........................ 660 000
1970/71 Förslag ........................ 800 000
1 Därav avser ca 315 000 kr. budgetåret 1967/68
Statsbidrag utgår till landstingskommun och till stad, som inte ingår i
landsting, för verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i
abortförebyggande syfte. Bidraget utgår till avlöning av läkare och kurator,
till vissa resor samt för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos
kvinnor som besöker kurator. Även kostnader för vissa laboratorieundersökningar
ersätts. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1945: 863) om
statsbidrag till viss verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor
i abortförebyggande syfte (ändrad senast 1955: 456).
Omfattningen av den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten
belyses genom följande uppgifter.
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
Antal abortrådgivningsbyråer.......... 17 |
17 |
22 |
22 |
» filialmottagningar............... 1 » avslutade abortärenden: |
1 |
1 |
1 |
abortärenden eller kombinerade abort- och steriliseringsärenden... 5 842 |
7 171 |
8 591 |
• • |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Anslag |
Social- |
||
1969/70 |
styrelsen |
Dep. chef en |
|
1. Verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvin-nor i abortförebyggande syfte.................... 2. Tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos |
345 000 |
+ 45 000 |
+ 90 000 |
kvinnor, som besöker kurator.................... 3. Ersättning till vissa laboratorier för utförande av |
270 000 |
+ 30 000 |
+ 50 000 |
graviditetsreaktioner........................... |
45 000 |
— |
—■ |
660 000 |
+ 75 000 |
+ 140 000 |
Socialstyrelsen
1. Vid ingången av budgetåret 1969/70 omfattade den statsunderstödda
abortförebyggande verksamheten 22 rådgivningsbyråer och en filialmottagning
(inom 13 landstingsområden och tre städer). Abortrådgivning bedrivs
dessutom f. n. inom försöksvis anordnad familj erådgivningsverksamhet på
fem orter i landet.
Under år 1968 avslutades 8 591 abortärenden. I flertalet av dessa företogs
enbart en abortutredning, i ett mindre antal ärenden kombinerades denna
med en steriliseringsutredning. Därtill kommer ca 300 ärenden som avsåg
enbart sterilisering. Med hänsyn till tendensen under de senaste åren har
man anledning räkna med att ökningen av antalet abortsökande kommer att
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
fortsätta. Antalet mottagningar vid befintliga byråer bedöms dock inte komma
att stiga i någon större omfattning under de närmast följande åren. Däremot
beräknas tre nya byråer för abortförebyggande verksamhet komina att
inrättas, vilket medför att medelsbehovet ökar med 45 000 kr.
2. Medelsbehovet har beräknats efter oförändrat 30 kr. per nyinskriven
kvinna. Antalet nyinskrivna överensstämmer i det allra närmaste med antalet
avslutade abortärenden. Med ett beräknat antal av 10 000 nyinskrivna
under budgetåret 1970/71 inom den ordinarie abortförebyggande verksamheten
samt motsvarande verksamhet inom den försöksvis anordnade familjerådgivningens
ram beräknas medelsbehovet till 300 000 kr., vilket innebär
en ökning med 30 000 kr.
Departementschefen
I avvaktan på 1965 års abortkommittés förslag bör anslagsgrunderna vara
oförändrade. Med hänsyn till utgifterna på anslaget under de senaste åren
beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår till i runt tal 800 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.
F 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
1968/69 Utgift .......................... 319 573
1969/70 Anslag ........................ 300 000
1970/71 Förslag ........................ 430 000
Landstingskommun eller stad, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag
till försöksvis anordnad familjerådgivning. Bidrag utgår till kostnaderna
för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Föreligger
särskilda skäl, kan bidrag utgå även till familjerådgivning som försöksvis
bedrivs av kommun, som ingår i landstingskommun, eller av enskild. Bestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1960: 710) om statsbidrag till försöksvis
anordnad familjerådgivning.
Socialstyrelsen
Hittills beviljade statsbidrag utgår för 23 byråer. Hos socialstyrelsen
finns ansökan om bidrag för ytterligare en byrå. Medelsbehovet för dessa
byråer beräknas till 416 000 kr. till avlöningskostnader samt 12 000 kr. till
befattningshavares resor i tjänsten. Sammanlagda medelsbehovet uppgår
alltså till 428 000 kr.
Verksamheten vid byråerna har kännetecknats av en viss ökning av antalet
ärenden. Resurserna för mottagning av ett ökat antal patienter synes
emellertid vara otillräckliga vid en del av de äldre byråerna. Flera huvud
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 87
män planerar dock en utvidgning med filialinottagningar och undersökning
av det latenta behovet av familjerådgivning.
Departementschefen
På Kungl. Maj :ts uppdrag har socialstyrelsen våren 1969 redovisat en
sammanställning och analys av erfarenheterna från den försöksvis anordnade
familjerådgivningen. Styrelsen konstaterar därvid bl. a. att rådgivningen
till största delen rört samlevnadsproblem och socialekonomisk rådgivning,
i mindre omfattning sexualfrågor och endast i ett fåtal fall föräktenskaplig
rådfrågning. Enligt styrelsens mening talar starka skäl för att familjerådgivningen
hålls skild från abortrådgivningen. I avvaktan på att 1965 års
abortkommittés uppdrag slutförts anser styrelsen emellertid att försöksverksamheten
bör fortsätta enligt hittillsvarande principer.
Jag vill erinra om att familj erådgivningsverksamheten i olika avseenden
berörs av en råd pågående utredningar. 1965 års abortkommitté behandlar
den i familj erådgivningsverksamheten ingående ahortrådgivningen. Socialutredningen
har bl. a. i uppdrag att undersöka förutsättningarna att i
lämplig form skapa socialcentra i kommunerna, dit allmänheten kan vända
sig för vård, hjälp, service, råd och upplysning. Möjligheterna till samordning
med bl. a. den öppna sjukvårdens organ skall därvid beaktas. När det
gäller den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten skall utredningen
ägna särskild uppmärksamhet åt familjerådgivningen.
I socialstyrelsens år 1968 framlagda principprogram för den öppna vården
skisserades bl. a. organisationen av vårdcentraler för den öppna sjukvården,
vid vilka allmänpraktiserande läkare och specialistläkare skulle finnas.
Det förutsattes också att verksamheten vid vårdcentralerna skulle omfatta
såväl hälso- och sjukvård som socialvård. Därigenom skulle man få en fältorganisation
med nära samband mellan medicinska och sociala vårdinstanser.
Som jag nämnde i inledningen till detta avsnitt har Spri nyligen satt
till en arbetsgrupp som på grundval av styrelsens principprogram skall
medverka vid det fortsatta arbetet på den öppna vårdens utbyggnad och
utformning. Avsikten är bl. a. att samarbeta med Skaraborgs läns landsting
beträffande utformning m. m. av en vårdcentral.
Slutligen bör nämnas att socialstyrelsen förra året satte till en utredning
om den icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation.
Med hänsyn till det anförda anser jag i likhet med socialstyrelsen att tiden
ännu inte är mogen att ge familj erådgivningsverksamheten en slutgiltig
utformning. Åtminstone en del av det omfattande utredningsarbete som
enligt vad jag nu redogjort för i väsentliga avseenden berör denna verksamhet
bör dessförinnan slutföras. Detta får emellertid inte hindra sjukvårdshuvudmännen
från att under tiden verka för en ytterligare utbyggnad av
familjerådgivningen. Fortfarande saknar flera större städer rådgivnings
-
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
byråer. Jag anser det angeläget att genom en fortsatt utbyggnad av verksamheten
få till stånd en ökad tillgång till rådgivning och hjälp i samlevnadsfrågor.
Anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 430 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av430 000 kr.
F 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
1968/69 Utgift ........................ 2 509 090»
1969/70 Anslag ........................ 1 400 000
1970/71 Förslag ...................... 1 600 000
1 Därav avser ca 1 100 000 kr. utgifter under budgetåret 1967/68
Landstingskommun eller stad, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag
för sådan psykisk barna- och ungdomsvård, som utövas vid central
i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrisk lasarettsklinik eller vid fristående
centraler eller filialer. Bidrag utgår till avlönings- och resekostnader
för läkare, psykolog, kurator m. fl. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen
(1960: 619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård.
Socialstyrelsen
Statsbidraget till avlönings- och resekostnader för befattningshavarna i
den öppna psykiska barna- och ungdomsvården uppgår f. n. till 1,4 milj. kr.
Styrelsen räknar med att barnpsykiatrisk verksamhet under budgetåret
1970/71 skall kunna påbörjas i de tre sjukvårdsområden, där sådan verksamhet
ännu inte bedrivs. Denna kommer att anknytas till lasaretten i
Karlskrona, Visby och Östersund. För detta ändamål beräknar styrelsen
ett medelsbehov av 111 000 kr.
Härutöver kommer under budgetåret 1970/71 verksamhet att ha påbörjats
vid två nya fristående centraler, en i Stockholms stad (Skärholmen)
samt en i Stockholms län (Sollentuna). Om tjänsten som överläkare vid
den fristående centralen i Västervik kan besättas, kommer verksamhet att
bedrivas även vid denna central under budgetåret 1970/71. Medelsbehovet
för nämnda enheter beräknar styrelsen till ca 36 000 kr. För konferenser för
personal inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknas ca 6 000 kr.
Det totala medelsbehovet uppgår till 1 553 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 89
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 1,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.
F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen
1968/69 Utgift ......................... 30 000
1969/70 Anslag .......................... 60 000
1970/71 Förslag .......... 60 000
S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att
hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i
psykiska konflikt- och svaghetstillstånd.
S:t Lukasstiftelsen
Stiftelsen föreslår att anslaget utgår med oförändrat 60 000 kr.
Departementschefen
Statsbidrag till S:t Lukasstiftelsen bör utgå med oförändrat 60 000 kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 60 000 kr.
F 6. Allmän hälsokontroll
1968/69 Utgift ........................ 714 942
1969/70 Anslag ...................... 3 443 000>
1970/71 Förslag ...................... 1 670 000
1 Härav avser 1 043 000 kr. del av anslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Driftkostnader -
Anslaget har hittills varit avsett för dels allmänna skärmbildsundersökningar,
dels viss försöksverksamhet med allmänna hälsoundersökningar.
Med anledning av att de anslag som berör statens bakteriologiska laboratorium
(SBL) numera redovisas i programbudgettermer överförs nästa
budgetår SBL:s kostnader för hälsokontroller till detta anslag (jämför anslagen
E 10—14). Verksamheten avser f. n. dels PKU-prov och prov på
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
vissa andra ärftliga sjukdomar som kan förekomma hos nyfödda, dels prov
från gravida kvinnor avseende förekomst av asymptomatislc bakteriuri.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen — som i annat sammanhang föreslagit att den statliga
skärmbildsverksamheten skall upphöra och därför inte tar upp medel för
detta ändamål — beräknar anslagsbehovet till 2 787 000 kr., varav för arvode
till specialföredragande (läkare) i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll
42 000 kr., publicering av resultat från den allmänna hälsoundersökningen
budgetåret 1969/70 i Gävleborgs län 40 000 kr., förnyad sådan
försöksverksamhet i sagda län 1,8 milj. kr. och försök med allmän hälsokontroll
för blivande folkpensionärer 905 000 kr.
För innevarande budgetår har medel anvisats för en försöksverksamhet
med allmän hälsokontroll i Gävleborgs län avseende ca 20 000 personer.
Hälsoundersökningar måste upprepas, om de skall vara meningsfyllda från
medicinsk förebyggande synpunkt. Längden av det lämpligaste tidsintervallet
mellan två hälsoundersökningar utförda på samma befolkningsgrupp
kan förmodas variera. En närmare utredning av tidsintervallets betydelse
måste anses vara en mycket angelägen uppgift inför den fortsatta planeringen
av samhällets hälsokontrollerande åtgärder.
Undersökningen i Gävle 1969/70 föreslås därför bli upprepad under budgetåret
1970/71. Undersökningsprogrammet skall vara detsamma vid de båda
undersökningarna. Socialstyrelsen beräknar kostnaderna för verksamheten
till ca 1,8 milj. kr.
Socialstyrelsen planerar att med hög prioritet utarbeta riktlinjer för
hälsoundersökning av pensionärer. Tidigare erfarenheter av hälsoundersökning
för äldre finns endast i obetydlig omfattning, varför styrelsen anser
det mycket önskvärt att en försöksverksamhet med hälsoundersökning
för blivande folkpensionärer kommer till stånd under budgetåret 1970/71.
Socialstyrelsen har tagit upp överläggningar med Stockholms stads sjukvårdsstyrelse
om att gemensamt planera en hälsoundersökning av 66-åringar
i staden. Undersökningen har beräknats omfatta ca 7 000 personer.
Eftersom personer i denna åldersgrupp har speciella medicinska problem
planeras följande undersökningsmoment för den primära undersökningen:
autoanamnes, fysikalisk undersökning (längd, vikt, synskärpa, mätning av
intraoculärt tryck, hörselprövning, blodtrycksmätning), skärmbildsundersökning
med hjärtvolymbestämning, auto-EKG, urinundersökning, blodkemisk
screening och odontologisk kontroll utförd av tandläkare.
Den skisserade undersökningen bör enligt socialstyrelsens mening upprepas
på samma klientel efter två år för att då, när samtliga varit pensionerade
minst ett år, studera hur övergången till pensionärstillvaro påverkat
de undersöktas hälsotillstånd.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 91
Statens andel i kostnaderna för den planerade undersökningen har uppskattats
till 1 117 000 kr., varav 905 000 kr. för nästa budgetår.
SBL
SBL begär 1 051 000 kr. för vid laboratoriet bedriven hälsokontrollverksamhet,
vilket innebär i stort sett oförändrat anslag.
Enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för s. k. screeningundersökningar
i stor skala, finns tillgängliga, varigenom vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar
kan diagnostiseras hos nyfödda. Om förebyggande behandling
sätts in på ett tidigt stadium kan barnen räddas från grav invaliditet
till ett normalt liv. Kostnaderna för diagnostik och behandling av
PKU-fallen utgör endast 15—20 % av de vårdkostnader som skulle ha erfordrats
om sjukdomen inte diagnostiserats och behandlats i tid. PKUundersökningarna
beräknas nästa budgetår fortgå efter ungefär samma
mönster som förut.
Asymptomatisk bakteriuri förekommer hos 4,5—7 % av gravida kvinnor.
Om den inte upptäcks och behandlas kan den leda till urinvägsinfektion
eller njurbäckeninflammation. Genom en tidig diagnostik och adekvat behandling
kan senare njurfunktionsnedsättning i stor utsträckning undvikas.
Under budgetåret 1969/70 har SBL arbetat med att utprova undersökningsmetoder
och detta arbete beräknas vara slutfört nästa budgetår. Som resultat
väntas att bakterieundersökning under graviditeten rekommenderas som
ett hälsotest över hela landet.
Departementschefen
Som jag närmare redogjort för i inledningen till detta avsnitt kommer
den statliga skärmbildsverksamheten att upphöra vid utgången av mars
1970. Jag tar därför inte upp några medel för detta ändamål för budgetåret
1970/71.
Innevarande budgetår anordnas en försöksverksamhet med allmän hälsokontroll
för ca 20 000 personer i Gävleborgs län. I likhet med socialstyrelsen
anser jag att hälsokontrollen bör upprepas på samma personer och efter
samma program. Jag förutsätter att den förnyade undersökningen kommer
att äga rum under budgetåret 1971/72 — alltså med ett tvåårsintervall —
och beräknar därför inte medel för ändamålet i nu förevarande sammanhang.
I inledningsavsnittet har jag vidare betonat vikten av att ta upp pensionärernas
behov av hälsokontroll. Jag anser att socialstyrelsen bör ges
resurser för att genomföra ett försök med hälsoundersökning av ett lämpligt
urval 66-åringar efter i huvudsak det undersökningsprogram som styrelsen
föreslagit och beräknar härför 500 000 kr.
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
För bearbetning av material från utförda hälsokontroller m. m. beräknar
jag 100 000 kr.
Med hänvisning till vad jag anfört under anslagen E 10—14 föreslår jag
att kostnaderna för SBL:s hälsokontrollverksamhet fr. o. m. budgetåret
1970/71 tas upp under detta anslag. Verksamheten, som bl. a. avser de s. k.
PKU-undersökningarna, kommer under nästa budgetår att bedrivas i ungefär
oförändrad omfattning. Jag beräknar för ändamålet 1 070 000 kr.
Det sammanlagda anslagsbehovet uppgår till 1 670 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 670 000 kr.
F 7. Skyddsympningar
1968/69 Utgift ........................ 3 534 494
1969/70 Anslag ...................... 5 600 000
1970/71 Förslag ...................... 5 200 000
Från anslaget utgår ersättning för kostnader i samband med frivillig
skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling och polio samt
obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivillig revaccinering av skolbarn
mot smittkoppor.
Socialstyrelsen
Det faktiska resp. beräknade antalet skyddsympningar som bekostas från
detta anslag framgår av följande tablå.
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Enbart difteri...................... |
1 600 |
1 500 |
1 550 |
1 000 |
Difteri + stelkramp------------....... |
56 000 |
56 000 |
65 000 |
64 000 |
Difteri + stelkramp -f kikhosta....... |
393 000 |
393 000 |
400 000 |
395 000 |
Smittkoppor....................... |
133 000 |
134 000 |
160 000 |
160 000 |
Polio.............................. |
690 000 |
810 000 |
722 000 |
670 000 |
Mässling........................... |
— |
— |
20 000 |
100 000 |
Beräknade kostnader för ympningar |
Ersättning |
Steril engångs- materiel |
Vaccin |
Summa |
Skyddsympning mot: 1. Difteri, kikhosta —- difteri — stel- kramp (trippelympning), difteri — 2. Smittkoppor...................... 3. Polio............................. 4. Mässling.......................... |
70 000 |
161 000 234 000 35 000 |
727 000 2 050 000 |
958 000 3 042 000 |
Summa kr. |
1 072 000 |
430 000 |
3 602 000 |
5 194 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 93
1. Under budgetåret 1968/69 uppgick det totala antalet ympningar inom
denna grupp till ca 460 000.
Särskild ersättning av statsverket för skyddsympningar utgår inte till
skolläkare och skolsköterskor eller till ympare inom den förebyggande barnavården
för barn som är inskrivna i denna. För övriga ympningar utgår
ersättning till ympare med 1 kr. per ympning.
Steril engångsmateriel som används vid ympningar i offentlig regi ersätts
av statsmedel med 35 öre per ympning.
2. För den obligatoriska ymp ningen av barn mot smittkoppor utgår ersättning
av statsmedel till ymparen med 1 kr. per ympad person och till
besiktningsförrättaren med 30 öre för varje besiktigad person. Styrelsen beräknar
att 100 000 barn kommer att ympas. För viss klinisk prövning av
vaccinet bör beräknas ca 14 000 kr.
3. Skyddsympning mot polio görs med avdödat vaccin. Sedan polioympningarna
infördes i vårt land har antalet poliofall radikalt minskat. Från
mitten av sextiotalet har de inträffade fåtaliga fallen av polio i vårt land
varit sådana, där smitta förvärvats utomlands och vederbörande varit ovaccinerad
eller ofullständigt vaccinerad mot polio. Endast i något enstaka fall
har smitta spritts till någon familjemedlem som inte vaccinerats. Poliosjukdomen,
och till synes även poliovirus, förekommer sålunda inte längre i vårt
land, vilket kan tillskrivas de allmänna poliovaccineringarna. En genom
vaccinering åstadkommen och vidmakthållen immunitet är det enda skydd
som kan beredas befolkningen mot poliosjukdomen. Smittämnet kan lätt
åter genom resenärer föras in i landet, varför fortsatta poliovaccineringar
har den allra största betydelse. Socialstyrelsen föreslår följande ympningar
under budgetåret 1970/71.
Antal |
Antal |
||
ympade |
injektioner |
||
A. |
Nyympningar (första och andra injektionen) Årsklasserna 1.11.1969—31.10.1970.......................... |
110 000 |
220 000 |
Årsklasserna 1951—1969 ................................... |
10 000 |
20 000 |
|
Övriga (rest)............................................. |
40 000 |
80 000 |
|
B. |
Tredje injektionen till personer som vaccinerats under 1970..... |
150 000 |
150 000 |
C. |
Fjärde injektionen till personer som fått tredje injektionen 1967 |
200 000 |
200 000 |
Summa |
510 000 |
670 000 |
4. Den försöksympning mot mässling av 20 000 barn som avsågs ske
under budgetåret 1968/69 har inte kunnat genomföras på grund av brist på
fullgott vaccin. Statens bakteriologiska laboratorium räknar i stället med att
den genomförs budgetåret 1969/70.
Från både medicinsk och social synpunkt synes det fördelaktigt att
skyddsympning så snabbt som möjligt genomförs i åldrarna upp till 12 år.
Därvid bör i första hand de yngsta årskullarna komma i fråga. Varje årskull
beräknas i genomsnitt till 115 000 barn. Med hänsyn till bortfallsfrekvensen
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
vid ympningar beräknas antalet ympade barn under budgetåret 1970/71 till
ca 100 000.
Departementschefen
Försöksverksamhet med vaccinering mot mässling kommer att påbörjas
under innevarande budgetår. Nästa budgetår kommer statens bakteriologiska
laboratorium att ha en tillverkningskapacitet av 100 000 doser, tillräckligt
för ympning av en årskull barn. I övrigt är några stora förändringar
i ympningsverksamheten inte att vänta under nästa budgetår.
Jag beräknar anslaget till 5,2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Skyddsympningar för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 5 200 000 kr.
F 8. Hälsovårdsupplysning
1968/69 Utgift 1 146100 Reservation 183 357
1969/70 Anslag 1 900 000
1970/71 Förslag 2 500 000
Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge allmänheten
information på hälso- och sjukvårdens område.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens anslagsberäkning framgår av följande sammanställning.
Ingående reservation 1.7.1969.............................................. 183 357
Anslag 1969/70........................................................... 1 900 000
Disponibelt 1969/70....................................................... 2 083 357
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 2 083 357
Beräknad utgående reservation 30.6.1970....................................
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 4 165 000
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 4 165 000
Upplysningsarbetet under budgetåret 1970/71 beräknas omfatta följande
arbetsuppgifter och kräva följande medelsbehov.
1. Allmän hygien
Livsmedelshygien...................................................... 60 000
Propaganda för bättre personlig hygien................................... 40 000
100 000
2. Förebyggande av sjukdomar och olycksfall
Olycksfallsförebyggande verksamhet..................................... 200 000
Förebyggande mödra- och barnavård.................................... 200 000
Kost- och näringsfrågor................................................j gQQ qqq
Fysisk motion........................................................./
Mentalhygien......................................................... 100 000
1 300 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 95
3. Förebyggande av särskilda sjukdomar
Tandhälsovård........................................................ 175 000
Upplysning om stimulantia............................................. 1 000 000
Sexualhygienisk upplysningsverksamhet.................................. 100 000
Förebyggande av smittsamma sjukdomar................................. 75 000
1 350 000
4. Allmän upplysningsverksamhet i hålsobefordrande syfte
Tvärupplysning....................................................... 300 000
Översättningar till främmande språk..................................... 30 000
Informationsbladet VIGÖR............................................. 50 000
Upplysningsverksamhet på sjukhus...................................... 150 000
Övriga utgifter....................................................... 150 000
680 000
5. Konferenser m. m........................... 150 000
6. Sociologiska undersökningar............................................. 200 000
7. Central administration
Löner................................................................ 320 000
Arvoden m. m........................................................ 25 000
Övriga expenser....................................................... 40 000
385 000
Summa kr. 4 165 000
Under budgetåret kan nya särskilt angelägna upplysningsbehov aktualiseras.
För att tillgodose dessa kan det bli nödvändigt att göra jämkningar
i det redovisade ramförslaget.
Målet för hälsoupplysningen är att göra individen friskare ur fysisk,
psykisk och social synvinkel. Samhällsekonomiskt och även för individen
är det bättre om förebyggande åtgärder kan sättas in så tidigt som möjligt.
Härigenom sparas vårdkostnader och möjligheterna för den enskilde att
uppnå fullgod hälsa ökar. Särskilt angeläget är att påverka vanor beträffande
kost, motion och stimulantia med hjälp av en metodisk, målinriktad
information. Informationen måste dock ges kontinuerligt och under ständigt
växlande former och via olika mediakanaler. För utformningen av sådan
information krävs tillräckliga ekonomiska resurser.
Det ökade antalet arbetsuppgifter, kravet på tidskrävande service och
utvidgningen av insatsernas omfång mot större aktioner och kampanjer i
samverkan med flera intressenter kräver en väsentlig förstärkning av personalstaben,
inte minst av den kvalificerade personalen med ökande krav
på specialutbildning och erfarenhet. Medel bör beräknas för en förstärkning
av hälsovårdsupplysningsdelegationen med ytterligare två förste byråsekreterare,
tre biträden och för ökning från deltids- till heltidstjänst för en
assistent och ett biträde.
Departementschefen
Som framgår av vad jag anfört i inledningen till detta avsnitt anser jag
att resurserna för hälsovårdsupplysning bör förstärkas ytterligare. Jag för
-
96 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
ordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med 2,5 milj. kr., vilket innebär
en ökning med 600 000 kr.
Upplysningsarbetet bör koncentreras till särskilt angelägna områden för
att få god effekt och nå så många som möjligt. Under nästa budgetår bör
huvudvikten läggas dels på upplysningen om narkotikaproblemen, dels på
en information i kost- och näringsfrågor och om den fysiska motionens betydelse
för folkhälsan. Det ankommer på socialstyrelsen att genom regelbundna
attitydundersökningar och på annat sätt söka mäta effekten av den
upplysning som ges.
Kungl. Maj :t äger besluta om den närmare fördelningen av tillgängliga
medel. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1970/71 andsa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
F 9. Bidrag till driften av folktandvården
1968/69 Utgift ........................ 13 819 592
1969/70 Anslag ...................... 13 200 000
1970/71 Förslag ...................... 14 200 000
Statsbidrag utgår dels till folktandvård inom landstingskommun med 16
kr. om året för varje barn som får s. k. systematisk behandling, dels till
folktandvård i stad, som inte tillhör landstingskommun, med 8 kr. om året
för varje barn som får sådan behandling. Bidragsbestämmelserna återfinns
i kungörelsen (1961:278) om statsbidrag till folktandvård (ändrad senast
1968:483).
Socialstyrelsen
Verksamheten inom folktandvården framgår av följande sammanställning.
30.6.1968 30.6.1969
Antal verksamma kliniker:
Centralpolikliniker............................................ 31 31
Polikliniker för tandreglering................................... 46 46
Polikliniker för tandlossningssjukdomar.......................... 2 2
Distrikts-, annex- och anstaltstandpolikliniker.................... 873 876
Antal kostnadsfritt och fullständigt behandlade barn:
år 1967 år 1968
I landstingskommuner........................................ 727 040 770 044
I städer utanför landsting..................................... 142 567 143 996
Summa 869 607 914 040
Ökning från föregående år 30 774 44 433
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 97
Med hänsyn till väntad fortsatt ökning av verksamheten beräknas medelsbehovet
för budgetåret 1970/71 till 13 600 000 kr.
Departemen tschefen
1967 års folktandvårdsutredning lägger inom kort fram sitt betänkande
om folktandvårdens utbyggande. Utredningens förslag påverkar inte anslagsbehovet
för nästa budgetår. Jag utgår därför från oförändrade anslagsgrunder.
Med hänsyn till anslagsbelastningen under de senaste budgetåren
beräknar jag medelsåtgången till 14,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av folktandvården för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.
F 10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
1968/69 Utgift.......... 48 000 Reservation ...... 100 939
1969/70 Anslag ........ 50 000
1970/71 Förslag ........ 50 000
Statsbidrag utgår till landstingskommun för utrustning av varje distriktstandpoliklinik
som ingår i folktandvårdsplanen med 3 000 kr. och, om mer
än en tandläkare skall vara anställd där, med 1 300 kr. för varje ytterligare
sådan tandläkare samt beträffande annextandpolikliniker och ambulatoriska
tandpolikliniker med 1 000 kr. för varje sådan poliklinik. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag till folktandvård
(ändrad senast 1968: 483).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med 50 000 kr. Anslagsberäkningen
framgår av följande sammanställning.
Ingående reservation 1.7.1969.............................................. 100 938
Anslag 1969/70........................................................... 50 000
Disponibelt 1969/70....................................................... 150 938
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 100 000
Beräknad utgående reservation 30.6.1970.................................... 50 938
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 100 000
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 50 000
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag och beräknar medelsbehovet till oförändrat
50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kr.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7; Socialdepartementet
F 11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
1969/70 Anslag ........................ 400 000
1970/71 Förslag ........................ 100 000
Förra året bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att träffa avtal med Danmark,
Finland och Norge om upprättande av ett nordiskt institut för odontologisk
materialprovning (prop. 1969: 1 bil. 7 s. 90—98, SU 5, rskr 5). Avtalet
undertecknades i oktober 1969.
Enligt det träffade avtalet har nordiska institutet för odontologisk materialprovning
(NIOM) till uppgift att genom materialprovning och därtill
hörande målinriktad forskning, utvecklings- och upplysningsverksamhet
samt genom andra lämpliga medel arbeta för att material, förbrukningsartiklar
och viss utrustning som används eller avses komma till användning
inom tandvården i de nordiska länderna uppfyller de krav som vid varje
tidpunkt kan ställas med hänsyn till utvecklingen inom hälsovård och teknik.
Institutet, som skall vara förlagt till Oslo, skall vara en självständig och
oberoende institution. Ledningen av institutet skall utövas av en styrelse
bestående av en ledamot och en suppleant från varje deltagande stat. Kostnaderna
för institutets upprättande och drift skall fördelas mellan de deltagande
staterna i förhållande till deras bruttonationalprodukt. Stadgar för
institutet kommer att fastställas av norska regeringen i samråd med regeringarna
i de övriga deltagande staterna.
Som jag framhöll i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 90, SU 5, rskr 5) kommer det
nya materialprovningsinstitutet att ha ett nära samarbete med odontologiska
fakulteten vid Oslo universitet och med Sentralinstituttet for industriell
forskning — en motsvarighet till statens provningsanstalt i Sverige.
Jag räknar vidare med att institutet kommer att samarbeta även med provningsanstalter
samt tekniska och odontologiska högskolor i Norden i övrigt
och därmed tillgodogöra sig dessas resurser och kunnande. Härigenom kan
institutet få en rationell uppläggning av sitt arbete trots att den fasta personalen
enligt den utredning som låg till grund för riksdagens beslut avses
bli rätt begränsad — till en början endast sju personer.
Igångsättningen av det nya institutet har blivit något fördröjd i förhållande
till vad jag räknade med i prop. 1969: 1. Styrelsen har emellertid utsetts
— den svenske ledamoten och suppleanten för denne genom beslut av
Kungl. Maj :t den 30 december 1969. Förberedelsearbetet pågår och institutet
beräknas kunna påbörja sin verksamhet detta år. För innevarande budgetår
anvisades ett reservationsanslag av 400 000 kr. för Sveriges del. Med
hänsyn till den inträffade förseningen föreslår jag att anslaget för budgetåret
1970/71 tas upp med 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 99
F 12. Epidemiberedskap m. m.
1968/69 Utgift ........................ 1 336 874
1969/70 Anslag ...................... 4 193 000*
1970/71 Förslag ...................... 4 300 000
1 Härav utgör 2 893 000 kr. del av anslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Driftkostnader
Anslaget
kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso- och
sjukvården så vitt avser smittsamma sjukdomar. Till anslaget överförs
nästa budgetår kostnaderna för den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs
vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL). (Jämför anslagen
E 10—14).
Från anslaget utbetalas ersättning för vissa kostnader och förluster som
uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra spridning
av smittsam sjukdom (kungörelsen 1956: 296 om ersättning av statsmedel
i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen 1956: 293 om
ersättning till smittbärare). Vidare bestrids från anslaget vissa kostnader
för planläggning av epidemiberedskap inom riket, för medicinsk katastrofberedskap
och för viss kursverksamhet m. m.
Den epidemiologiska verksamheten vid SBL innefattar epidemibekämpning
(övervakning och fältepidemiologisk verksamhet), rapportering samt
rådgivning och information.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet under budgetåret
1970/71.
Planläggning av epidemiberedskap inom riket................................ 20 000
Medicinsk katastrofberedskap.............................................. 30 000
Viss kursverksamhet...................................................... 30 000
Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder med avseende på den
internationella trafiken.................................................. 30 000
Summa kr. 110 000
SBL
SBL beräknar 3 173 000 kr. för den epidemiologiska verksamheten vid
laboratoriet under budgetåret 1970/71. Härav utgör ca 2 milj. kr. kostnader
för civil beredskapslagring. Programmet för den epidemiologiska verksamheten
har i övrigt redovisats under avsnittet E 10—14, p. 3.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under anslagen E 10—14 föreslår jag
att kostnaderna för den epidemiologiska verksamheten vid SBL fr. o. m.
budgetåret 1970/71 tas upp under detta anslag. Verksamheten avser epidemibekämpning
(övervakning och fältepidemiologisk verksamhet), rapporte
-
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
ring samt rådgivning och information. Jag beräknar anslagsbehovet till
2 943 000 kr., vilket innebär en ökning från innevarande budgetår med
50 000 kr.
Med hänsyn till medelsförbrukningen under budgetåret 1968/69 för ersättning
till smittbärare m. m. beräknar jag i denna del en ökning av medelsbehovet
med 50 000 kr. till 1 350 000 kr.
I förordningen (1961: 87) om registrering och mönstring av sjömän och
i kungörelsen (1961:88) angående läkarintyg för sjöfolk finns bestämmelser
om hälsoundersökning av sjöfolk. Kostnaderna för sådana hälsoundersökningar
har till viss del ersatts av staten. Medel härför har anvisats under
sjätte huvudtiteln, anslaget D6 Läkarundersökning av sjöfolk. Chefen för
kommunikationsdepartementet kommer vid anmälan av sjätte huvudtiteln,
avsnittet D. Sjöfart, att föreslå att kostnaderna för dessa undersökningar i
fortsättningen skall betalas av arbetsgivarna. I de fall den som genomgår
läkarundersökning för att vinna anställning på fartyg på grund av arbetsbrist
eller sitt hälsotillstånd inte blir anställd, bör emellertid staten även i
fortsättningen ge viss ersättning. Jag föreslår —- efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet — att dessa kostnader bestrids från
förevarande anslag. Kostnaderna beräknas till 10 000 å 20 000 kr. per år.
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget till avrundat 4,3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 101
G. Universitetssjukhus m. m.
1969 års riksdag har fattat beslut om en reformering av läkarutbildningen
Cprop. 1969: 35, SU 83, rskr 215). Den nya utbildningen innebär i huvudsak
följande. Grundutbildningen för läkare fram till läkarexamen — som
ersätter nuvarande medicine licentiatexamen — förkortas från sex och ett
halvt till fem och ett halvt år främst genom att de s. k. assistenttjänstgöringarna
utgår ur grundutbildningen. Den efter examen följande vidareutbildningen,
som läkaren skall fullgöra genom tjänstgöring som läkare i underordnad
ställning, skall inledas av s. k. allmäntjänstgöring. Avsikten är att
allmäntjänstgöringen skall omfatta 21 månader, av vilka bl. a. sex månader
inom öppen vård och tre månader inom psykiatrisk vård. Den fortsatta
vidareutbildningen kommer att äga rum i form av antingen en specialistutbildning,
som i regel skall omfatta tjänstgöringar under sammanlagt 4—5
år, eller en utbildning för allmän praktik under tre år. Härunder skall läkaren
följa viss systematisk undervisning.
Läkarnas vidareutbildning är inordnad i den allmänna sjukvårdsplaneringen.
Den ingår som ett led i en strävan efter en balanserad expansion av
sjukvårdens olika grenar. De läkartjänster, som kan utnyttjas för vidareutbildning,
skall således fördelas på sjukvårdens olika sektorer så, att de svarar
mot det förutsebara sjukvårdsbehovet. Härigenom kanaliseras läkarresurserna
till de områden där de bäst behövs. Viktiga områden som behöver
byggas ut är den öppna vården utanför sjukhusen, den psykiatriska vården
och långtidsvården. I propositionen om den nya läkarutbildningen har också
lagts fram ett program för användningen av läkartillskottet i landet fram
till år 1975.
I anslutning till läkarutbildningsreformen har Kungl. Maj :t i december
1969 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa utredning om konstruktionen
av tjänster för såväl läkare under vidareutbildning som vissa andra kategorier
av läkare inom den offentliga sjukvården. I samband härmed skall vissa
frågor om behörighet m. m. prövas.
Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet. Genom riksdagens beslut vid 1969 års höstsession om en ökad läkarutbildning
i stockholmsområdet (prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421) kommer
den totala intagningskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna att
gå upp till mer än 1 000 platser per år. Under tiden 1969—1975 stiger antalet
läkare från 10 000 till omkring 16 000.
Den kliniska delen av läkarutbildningen i stockholmsområdet avses komma
att i stora drag förläggas till karolinska sjukhuset, det nya sjukhuset i
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Huddinge, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus
samt — under en övergångstid — Serafimerlasarettet.
I göteborgsområdet skall de kliniska utbildningsplatserna främst vara
anordnade vid Sahlgrenska sjukhuset och det nya Östra sjukhuset. Vidare
utnyttjas, bl. a. Göteborgs barnsjukhus, Renströmska sjukhuset och Vasa
sjukhus för den kliniska läkarutbildningen.
Ifrågavarande läkarutbildning är i övrigt huvudsakligen förlagd till akademiska
sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus,
lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.
I fråga om de kommunala undervisningssjukhusen har avtal träffats med
huvudmännen om upplåtelse av sjukhusen för klinisk läkarutbildning och
forskning. För upplåtelserna utgår olika statsbidrag.
Förhandlingar om nya eller reviderade avtal med vederbörande kommunala
sjukvårdshuvudmän pågår. Avtalsförhandlingarna har samordnats
bl. a. i syfte att finna former för en enhetlig avtalsreglering på området.
Avsikten är att de nya avtalen skall redovisas i en särskild proposition till
årets riksdag.
Kungl. Maj :t har i december 1989 meddelat föreskrifter om igångsättningstillstånd
under år 1970 för byggnadsarbeten avseende sjukhus och
sjukhem. Beslutet innebär en fortsatt prioritering av byggnadsföretag, som
avser sjukhem för långvarigt sjuka, kliniker för psykiskt sjuka och den utbyggnad
av undervisningssjukhusen, som behövs för att läkarutbildningen
skall kunna genomföras planenligt. Omkring två tredjedelar av sjukvårdsinvesteringarna
beräknas gå till dessa ändamål.
I detta sammanhang vill jag även erinra om att en sakkunnig har tillkallats
med uppdrag att verkställa utredning av vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna.
Utredningen innefattar dels en samhällsekonomisk analys
rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en teknisk undersökning
rörande verkningar individuellt och kollektivt av nuvarande metoder
för sjukvårdskostnadernas finansiering.
G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
1 Anslagen Karolinska sjukhuset: Avlöningar och Karolinska sjukhuset: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 639 324 kr.
1968/69 Utgift1
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
141 956 3112
183 405 000
202 500 000
År 1931 träffade staten avtal med Stockholms stad och Stockholms läns
landsting om samarbete för uppförande och drift av karolinska sjukhuset.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 103
Sjukhuset skulle enligt avtalet uppföras genom statens försorg och anslutas
till karolinska institutet.
Den vid sjukhuset meddelade kliniska utbildningen för medicine kandidater
är f. n. dimensionerad för ett årligt intag av ca 80 studerande inom
grunddisciplinerna. Vidare är sjukhuset regionsjukhus för stockholmsregionen
och skall svara för viss sjukvård inom stor stockholmsområdet. Vid
sjukhuset bedrivs kvalificerad forskning.
Karolinska sjukhuset har f.n. ca 1 730 disponibla vårdplatser. Under budgetåret
1967/68 utnyttjades ca 84 % av totala antalet vårddagar vid sjukhuset
av patienter från Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
År 1968 var antalet besök i sjukhusets öppna vård 349 744.
Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som
vid sin sida har en chefsläkare. Vidare finns en biträdande sjukhusdirektör.
Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar. Administrationen
vid sjukhuset är uppdelad på fyra byråer, nämligen en administrativ
byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.
Personal
Läkarpersonal...............................
Administrativ personal.......................
Psykologer, kuratorer och rehabiliteringspersonal
Sjuksköterskepersonal m. fl...................
Laboratorie- och sjukvårdsteknisk personal.....
Övrig vårdservicepersonal....................
Ekonomipersonal............................
Anslag
Avlöningar...............
Sjukvård.................
Reseersättningar..........
Därav utrikes tjänsteresor.
Lokalkostnader...........
Expenser.................
Därav
a) inventarier ..........
b) representation........
Automatisk databehandling
Lönekostnadspålägg.......
Inkomster vid sjukhuset, redovisade på driftbudgetens
inkomstsida ............................
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Direktionen |
Dep.chefen |
|
324 % |
+ |
7 |
+ 1 |
325 y2 |
+ |
37 y2 |
+io y2 |
vi y2 |
+ |
7 |
+ i |
1 208 y2 |
+ |
45 |
+ 29 |
168 |
+ |
te y2 |
— |
667 |
+ |
9 y2 |
+y2 |
412 y2 |
+ |
i |
|
3 177 y2 |
+ 123 % |
+ 42 |
109 |
850 |
000 |
+ 13 |
581 |
000 |
+11 |
160 |
000 |
||
210 |
000 |
— |
— |
|||||||
50 |
000 |
— |
30 |
000 |
4- |
20 |
000 |
|||
4 |
000 |
+ |
It |
000 |
+ |
6 |
000 |
|||
15 |
507 |
000 |
+ |
2 |
756 |
000 |
+ |
2 |
600 |
000 |
31 |
190 |
000 |
+ |
2 |
910 |
000 |
+ |
1 |
924 |
000 |
4 |
300 |
000 |
+ |
1 |
200 |
000 |
+ |
500 |
000 |
|
10 |
000 |
— |
— |
|||||||
770 |
000 |
+ |
540 |
000 |
+ |
510 |
000 |
|||
25 |
828 |
000 |
+ |
3 |
487 |
000 |
+ |
2 |
881 |
000 |
183 |
405 |
000 |
+ 23 |
304 |
000 |
+ |
19 |
095 |
009 |
|
107 |
000 |
000 |
24 |
660 |
000 |
-f- 25 |
000 |
000 |
Direktionen för karolinska sjukhuset
Verksamheten vid sjukhuset har under de senare åren präglats av ett
långsiktigt moderniserings- och rationaliseringsarbete. Förslag till omorganisation
av den centrala förvaltningen har utarbetats. Viss försöksverksamhet
med klinikblock har beslutats. Arbete pågår f. n. med att upprätta
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
principprogram och riktlinjer för bl. a. den framtida inriktningen av sjukhusets
öppna vård samt grupperingen av mottagnings-, behandlings- och
vårdenheter inom huvudkomplexet. Förslag föreligger om uppförande av
en ny vårdavdelningsbyggnad i anslutning till sjukhusets huvudkomplex
och av en service- och parkeringsbyggnad. I övrigt har direktionen lagt
fram förslag om upprustning bl. a. av röntgenavdelningen och vissa äldre
vårdavdelningar. Försök att med hjälp av modern datateknik rationalisera
vissa sjukvårds- och redovisningsrutiner har pågått en längre tid i samarbete
med statskontoret. Vid sjukhuset har inrättats en driftsorganisation
för automatisk databehandling som fr. o. m. den 1 januari 1969 övertagit
den fortsatta driften av vissa i samarbete med statskontoret utvecklade
datarutiner. Efter sammanslagningen av Stockholms stads och Stockholms
läns landstings sjukvård den 1 januari 1971 kommer karolinska
sjukhuset att ingå i Stockholms läns sjukvårdsorganisation som ett centralsjukhus
med en del av länsområdet som upptagningsområde.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 15 239 000 kr.
2. Vid karolinska sjukhusets avdelning för fysikalisk medicin bör inrättas
en tjänst som biträdande överläkare. Tjänsteinnehavaren bör ansvara
för eftervårdskliniken vid Röda korsets sjukhus i Stockholm. Tjänsten är
inrättad som extra med Kungl. Maj :ts medgivande.
En underläkartjänst bör inrättas vid vardera koagulationslaboratoriet,
de reumatologiska och plastikkirurgiska klinikerna samt den neuroradiologiska
avdelningen med hänsyn till den omfattande verksamheten. En
underläkare vid radiopatologiska institutionens cytologiska laboratorium,
som betalas av cancerföreningen, utför till huvudsaklig del klinisktdiagnostiskt
arbete. Föreningen har förutsatt att sjukhuset skall inrätta en
underläkartjänst för ändamålet fr. o. m. budgetåret 1970/71. Härigenom blir
också en fortlöpande utbildning av läkare i cytologisk diagnostik möjlig.
Slutligen bör en underläkartjänst inrättas vid röntgendiagnostiska institutionen
för tjänstgöring vid den nyinrättade diagnosavdelningen vid högvoltstationen.
Sammanfattningsvis föreslår direktionen en ökning av läkarpersonalen
med en biträdande överläkare och sex underläkare. (+ 415 968 kr.)
3. Den handkirurgiska verksamhetens utveckling och angelägenheten av
att trygga kontinuiteten i verksamheten motiverar, att tjänsten för den
biträdande överläkare vid plastikkirurgiska kliniken som leder verksamheten
omändras till överläkartjänst. — Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
innefattar bl. a. en virussektion under ledning av en biträdande överläkare
med självständigt ansvar för den kliniska virologin. Sektionens självständiga
ställning som klinisk serviceenhet motiverar att tj änsten som biträdande
överläkare ändras till en överläkartjänst. Den ökande arbetsvolymen
och undervisningstiden vid laboratoriet samt den stigande efterfrågan på
konsultmedverkan från laboratoriets sida motiverar en ökning av antalet
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 105
läkare i överordnad ställning. En underläkartjänst bör därför ändras till en
tjänst som biträdande överläkare.
Direktionen föreslår alltså att sammanlagt två överläkartjänster och en
tjänst som biträdande överläkare inrättas i utbyte mot två tjänster som
biträdande överläkare och en tjänst som underläkare vid nämnda sjukvårdsenheter.
(+ 20 160 kr.)
4. Vid en fortsatt ambulant fysisk träning av patienter, som genomgått
vård för hjärtinfarkt, bör medverka en på området erfaren gymnastikdirektör.
Arvodet till träningskonsult vid avdelningen för fysikalisk medicin
har beräknats efter en tjänstgöring av 15 timmar i veckan. — Den vidgade
jourverksamheten vid giftinformationscentrålen motiverar en ökning av
anslagsposten för ersättningar till jourhavande läkare m. m. med 19 000
kr- — Den kliniskt-farmakologiska verksamhet med särskild inriktning på
neuro-psykofarmakologi, som under ledning av läraren i klinisk farmakologi
vid karolinska institutet bedrivits vid sjukhuset sedan budgetåret
1967/68 mot särskilt arvode av numera 30 000 kr. bör i likhet med motsvarande
verksamhet med inriktning på pediatrik och gynekologi ställas under ledning
av en överläkare. Lärartjänsten vid institutet i klinisk farmakologi
bör därvid förenas med en arvodesbefattning som överläkare i ämnet vid
sjukhuset. Överläkararvodet, som får fastställas vid förhandlingar, har av
direktionen beräknats till samma belopp som nu utgående konsultarvode.
— Om en underläkare tillförs koagulationslaboratoriet, kan arvodet om
36 000 kr. för anlitande av konsult för blödningstillståndens diagnostik
och terapi dras in. För anlitande av ortopedisk konsult vid koagulationslaboratoriet
fordras emellertid 6 000 kr. — På grund av personalläkarens
ökande arbetsbörda och angelägenheten att bereda sjukhusets personal tillgång
till psykiatrisk och gynekologisk expertis inom personalhälsovårdens
ram behöver konsulter anlitas inom en beräknad ram av 30 timmar i veckan.
(+ 107 561 kr.)
5. Direktionen har latit utarbeta ett förslag till organisation av sjukhusets
centrala förvaltning. Den nya organisationen, som avses byggas upp
successivt, innebär i stora drag följande. Vid sjukhuset skall finnas en
administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå
(prop. 1968:1 bil. 7, SU 5, rskr 5). Direktionen har bl. a. beslutat om
fördelningen av arbetsuppgifterna mellan byråerna. Arbetet avses delas
upp på sektioner inom byråerna. Sålunda skall enligt förslaget den administrativa
byrån bestå av en kontorsservicesektion, en kameralsektion, en
kanslisektion och en budgetsektion. Till administrativa byrån hänförs även
en redovisningscentral. Personalbyrån utgörs av en personalsektion, en
lönesektion, en utbildningssektion och en hälsovårdssektion. Arbetet vid
driftbyrån delas upp på — förutom en expedition och ett driftledningskontor
-— sju sektioner, nämligen en medicinsk/teknisk sektion samt drift-,
inköps-, kost-, system-, fastighets- och förrådssektioner. Slutligen före4*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 7
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
slås att det inom planeringsbyrån skall finnas en centralsektion, en utvecklingsenhet,
en ADB-driftsektion och ett revisionskontor.
Ivontorsrationalisering har lagts under administrativa byrån. Driftbyrån
skall ha ansvaret för driftrationaliseringen. Inköps- och förrådsfunktionerna
ligger båda under driftbyrån. Sannolikt måste emellertid vissa av driftbyråns
arbetsuppgifter i framtiden läggas över på en ny byrå, t. ex. en materialbyrå.
Personalläkarorganisationen bör inlemmas i personalbyrån för att utgöra
hälsovårdssektionen.
Vid sidan av byråerna bör enligt förslaget finnas dels en vårdadministrativ
sektion, som t. v. motsvarar hittillsvarande föreståndarorganisation men
som bl. a. även skall ha ansvaret för vårdrationalisering, dels kuratorsorganisationen.
Slutligen skall ärenden rörande nybyggnader och större ombyggnader
handläggas inom det s. k. byggprojektet sedan byggnadsprogram fastställts.
Den successiva uppbyggnaden av den beslutade nya organisationen för
sjukhusets centrala förvaltning kräver i sitt inledande skede en förstärkning
främst av planeringsresurserna. Direktionens förslag omfattar således
för administrativa byrån en förste byråsekreterare för den nyinrättade
budgetsektionen och en assistent till den redovisningscentral, som skall inrättas
enligt Kungl. Maj :ts beslut. Driftbyrån bör i en första etapp få en
avdelningsdirektör som chef för systemsektionen, en byrådirektör (ingenjör)
som chef för underhålls-planeringsdetaljen inom systemsektionen och
en assistent till inköpssektionen. Härtill kommer föreståndararvode för laboratorn
vid karolinska institutets institution för medicinsk teknik, som
skall förestå en medicinsk/teknisk sektion inom driftbyrån. Personalbyrån
bör tillföras en förste byråsekreterare som chef för planeringsdetaljen, två
kansliskrivare för skrivgöromål vid personalkansliet och anställningsgrupperna
och en assistent till anskaffningsgruppen för extrapersonal inom personalsektionen
samt eu kansliskrivare vid lönesektionen. Uppbyggnaden av
planeringsbyrån kräver inledningsvis en förste byråsekreterare för utredningar
samt en byrådirektör (systemman) och en förste byråsekreterare
(programmerare) för datautvecklingsarbetet. Till ADB-driftsektionen behövs
ytterligare en förste byråsekreterare (programmerare), en byråassistent,
en kansliskrivare och en kontorist. För det av Kungl. Maj :t beslutade
revisionslcontoret upptas slutligen en tjänst som byrådirektör. Sammanfattningsvis
föreslår direktionen arton tjänster för den centrala förvaltningen.
(+ 764 700 kr.)
6. En ny barnintensivvårdsavdelning beräknas vara färdig att tas i bruk
under våren 1970. För avdelningen fordras utöver redan tillgänglig personal
ytterligare sju sjuksköterskor, åtta barnsköterskor (varav en med
halvtidstjänstgöring), två undersköterskor, ett sjukvårdsbiträde och ett kontorsbiträde
(med halvtidstjänstgöring). (+475 578 kr.)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 107
7. För en inom hudkliniken nyinrättad hudinfektionsavdelning bör tillkomma
sju undersköterskor, en baderska och två ekonomibiträden (varav
ett med halvtidstjänstgöring). Sex sjukvårdsbiträdestjänster kan därvid
dras in. (+ 104 610 kr.)
8. Vid hjärtinfarktenheten inom medicinska kliniken behövs ytterligare
tre sjuksköterskor (varav en med halvtidstjänstgöring), tre undersköterskor
(varav en med halvtidstjänstgöring) och en sjuksköterska för den
öppna mottagningen. (+ 165 054 kr.)
9. Sedan kvinnoklinikens operationsavdelning utökats genom ombyggnad
och omorganiserats, behöver avdelningen tillföras ytterligare en sjuksköterska,
två undersköterskor och ett sjukvårdsbiträde. (+ 100 704 kr.)
10. För en önskvärd ökning av neurokirurgiska klinikens vård- och behandlingskapacitet
fordras en sjuksköterska och en barnsköterska (båda
med halvtidstjänstgöring) samt två sjukvårdsbiträden. (+ 70 212 kr.)
11. Vårdarbetet inom radiumhemmets gynekologiska avdelning bör med
hänsyn till strålningsriskerna uppdelas på två arbetsteam. Detta kräver ett
personaltillskott av en sjuksköterska (med halvtidstjänstgöring) och tre
sjukvårdsbiträden. (+ 79 242 kr.)
12. Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet behöver för handledning
av nyanställd personal och utbildning av elever m. m. en instruktionslaboratris.
Eu tjänst som förste laboratorieassistent (med halvtidstjänstgöring)
kan därvid dras in. Laboratoriet behöver vidare tillföras en laboratorieassistent.
(+53 742 kr.)
13. En omorganisation av den kliniskt-kemiska laboratorieverksamheten
har nyligen ägt rum. Därvid har ansvaret för vissa kemiska rutinanalyser
och undersökningar överförts till kliniskt-kemiska centrallaboratoriet från
kliniklaboratorierna inom de internmedicinska klinikerna. Detta har medfört
ökat administrativt arbete för laboratoriet. Vidare har arbetsvolymen
ökat kraftigt under senare år. En laboratorieingenjörstjänst och tre laboratorieassistenttjänster
bör inrättas And laboratoriet. (+ 119 724 kr.)
14. Den intensifierade rehabiliteringsverksamheten vid sjukhuset har
medfört starkt ökade krav på bl. a. sjukgymnastmedverkan. Sjukgymnastorganisationen
bör tillföras fyra nya sjukgymnasttjänster. (+ 136 608 kr.)
15. För sekreterar- och expeditionsgöromål föreslås vissa personalförstärkningar.
Kuratorsorganisationen behöver sålunda en kontorsskrivare
för att kuratorerna skall kunna avlastas vissa rutinuppgifter. Tio kliniker,
avdelningar och laboratorier — bl. a. den psykiatriska klinikens akutmottagning
— bör vidare tillföras vardera en kansliskrivare (varav en med halvtidstjänstgöring).
Tre kontorsbiträdestjänster (varav en med halvtidstjänstgöring)
bör likaledes inrättas. (+ 333 930 kr.)
16. Med hänsyn till dels ökade arbetsuppgifter, dels behovet av omorganisation
för att effektivisera arbetet vid sjukhuset behövs ytterligare personalförstärkningar
med sammanlagt 38 tjänster. Sålunda behövs en biträ
-
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
dande psykolog vid öronkliniken, en utredningsassistent vid socialmedicinska
avdelningen, en föreståndare vid föreståndarorganisationen, en kurator,
två förste laboratorieassistenter, tio sjuksköterskor (varav en halvtid),
fyra radioterapiassistenter, en röntgenassistent (halvtid), fyra laboratorieassistenter,
en cytologassistent (halvtid), två undersköterskor (varav
en halvtid), en baderska, fem kontor sbiträden (telefonister), tre sjukvårdsbiträden,
två ekonomibiträden och en institutionsvaktmästare. (+1 065 624 kr.)
17. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 1 006 000 kr.
Remissyttrande
Socialstyrelsen tillstyrker inrättande av föreslagen tjänst som biträdande
överläkare vid karolinska sjukhusets avdelning för fysikalisk medicin med
skyldighet för tjänsteinnehavaren att tjänstgöra vid eftervårdskliniken på
Röda korsets sjukhus i Stockholm. Vidare tillstyrks förslagen att två tjänster
som biträdande överläkare vid plastikkirurgiska kliniken för subspecialiteten
handkirurgi resp. vid kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet
för subspecialiteten klinisk virologi omvandlas till överläkartjänster. Då
större återhållsamhet än tidigare måste iakttas särskilt när det gäller att
inrätta nya läkartjänster för den somatiska akutsjukvården med hänsyn
till fastställt program för användning av läkartillskottet i landet (prop.
1969: 35, SU 83, rskr 215), kan socialstyrelsen inte tillstyrka övriga förslag
rörande läkartjänster.
Departementschefen
Direktionen för karolinska sjukhuset har tidigare lagt fram ett förslag
till ändrad organisation av sjukhusets centrala administration, som redovisats
i prop. 1968: 1 (bil. 7, SU 5, rskr 5). Direktionen redogjorde därvid för
de administrativa uppgifter, som enligt direktionens mening borde föras
samman i en organisation på byrånivå med sektioner som närmast underställda
enhet. På grundval av direktionens förslag organiserades den centrala
administrationen vid karolinska sjukhuset år 1968 på fyra byråer, nämligen
en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.
Vid behandlingen av förslaget framhöll jag (prop. 1968: 1 bil. 7 s. 127),
att jag inte ansåg mig böra redovisa någon mera detaljerad fördelning av
arbetsuppgifterna mellan de olika byråerna. Direktionen borde således inom
den uppdragna ramen få utforma organisationen så att den blev så effektiv
som möjligt.
Direktionen har senare utrett hur sjukhusets centrala förvaltning bör vara
organiserad på de olika byråerna. Direktionen har vidare anmält, att den
under sommaren 1969 beslutat om viss sektionsindelning inom byråerna.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 109
Den nya organisationen har genomförts den 1 oktober 1969.
Frågan om föreståndar- och kuratorsorganisationernas placering i den
centrala förvaltningen berördes i prop 1968: 1 (bil. 7). Jag finner mig därför
böra nämna att jag inte har någon invändning mot att de båda organisationerna
tills vidare ligger utanför byråerna i enlighet med vad direktionen
beslutat.
Kungl. Maj :t bar den 27 juni 1969 förordnat, att vid sjukhuset skall finnas
en redovisningscentral fr. o. m. den 1 juli 1969 och ett revisionskontor
tr. o. m. den 1 oktober 1969 med uppgift att svara för bokföring, redovisning
och kassagöromål resp. revision för sjukhuset och statens strålskyddsinstitut.
För redovisningscentralen bör tillkomma en assistenttjänst och för
revisionskontoret en tjänst som byrådirektör.
Vidare bör en tjänst som förste byråsekreterare inrättas vid den administrativa
byrån med ansvar under byråchefen för budgetverksamheten vid
sjukhuset. Driftbyrån bör förstärkas med en byrådirektör (ingenjör; med
uppgift att svara för underhållsplanering.
För driften och utvecklingen av den automatiska databehandlingen vid
sjukhuset bör planeringsbyrån få ytterligare en förste byråsekreterare (programmerare),
en byrådirektör (systemman) och en kansliskrivare.
I övrigt behöver ytterligare två kontorsbiträdestjänster inrättas vid den
administrativa byrån för telefonistuppgifter.
Sammanfattningsvis beräknar jag således medel för inrättande av sammanlagt
nio nya tjänster för den centrala administrationen (5).
Kungl. Maj :t har den 18 juli 1969 medgett, att en extra tjänst som biträdande
överläkare tills vidare får vara inrättad vid avdelningen för fysikalisk
medicin vid karolinska sjukhuset, med skyldighet för tjänsteinnehavaren
att tjänstgöra vid eftervårdskliniken på Röda korsets sjukhus i Stockholm.
Förutsättningen för beslutet är att statsverkets kostnader för tjänsten
ersätts av vederbörande sjukvårdshuvudmän. Jag biträder direktionens
förslag att denna tjänst inrättas som extra ordinarie den 1 juli 1970 (2).
Socialstyrelsen har tillstyrkt direktionens förslag om omvandling till överläkartjänster
av dels en tjänst som biträdande överläkare vid den plastikkirurgiska
kliniken för handkirurgi, dels en tjänst som biträdande överläkare
vid det kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet för subspecialiteten
klinisk virologi. Proposition med förslag till ändringar i sjukvårdslagen
beräknas kunna läggas fram för riksdagen senare under vårsessionen. Bl. a.
med anledning härav är jag nu inte beredd att ta ställning till förslagen om
inrättande av nya överläkartjänster vid sjukhuset.
En ny barnintensivvårdsavdelning står färdig under våren 1970. Jag beräknar
medel för det personaltillskott, som behövs för avdelningen, nämligen
tre avdelningssköterskor, varav en med halvtidstjänstgöring, fem sjuksköterskor,
varav en med halvtidstjänstgöring, åtta barnsköterskor, varav en
110 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
med halvtidstjänstgöring, två undersköterskor, ett sjukvårdsbiträde och ett
kontor sbiträde med halvtidstjänstgöring (6).
Inom hudkliniken har anordnats en hudinfektionsavdelning. För avdelningens
behov bör inrättas sju underskötersketjänster, en tjänst som baderska
och två ekonomibi trädest jänster, den ena förenad med halvtidstjänstgöring.
Sex sjukvårdsbiträdest jänster kan därvid dras in. Jag beräknar medel
för detta (7).
Jag beräknar även medel för en förstärkning av personalen vid medicinska
klinikens hjärtinfarktenhet med tre sjuksköterskor, varav en med halvtidstjänstgöring,
och tre undersköterskor, varav en med halvtidstjänstgöring
(8).
Personaluppsättningen vid radiumhemmets gynekologiska avdelning bör
ökas ut med ytterligare en sjukskötersketjänst, förenad med halvtidstjänstgöring,
och tre sjukvårdsbiträdestjänster. Medel härför beräknas (11).
Jag beräknar vidare medel för inrättande vid sjukhuset av dels en tjänst
som kansliskrivare för den psykiatriska klinikens akutmottagning (15),
dels ytterligare en tjänst som sjukgymnast (14).
Direktionen har föreslagit att medel beräknas för arvode till en träningskonsult
vid avdelningen för fysikalisk medicin med en tjänstgöring av 15
timmar i veckan. Jag har inte något att erinra häremot utan beräknar medel
för ändamålet. För ersättningar till jourhavande läkare m. m. vid giftinformationscentralen
för rådfrågning m. m. beräknar jag 42 000 kr. för budgetåret
1970/71, vilket innebär en ökning med 19 000 kr. Jag beräknar slutligen
medel för anlitande av ortopedisk konsult vid koagulationslaboratoriet inom
det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet (4).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
202,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 202 500 000 kr.
G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning
1968/69 Utgift ...... 6 793 040 Reservation ____ 8 999 326
1969/70 Anslag ...... 6 200 000
1970/71 Förslag...... 7 100 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till karolinska sjukhuset
framgår av följande sammanställning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 111
1. Utrustning av befintliga kliniker m. m................................... 4 000 000
2. Utbyggnad av snabbtelefonsystemet ..................................... 500 000
3. Anordningar för mottagning och avhämtning av tvättgods ................. 250 000
4. Utrustning för nytt personalbostadshus med barndaghem .................. 700 000
5. Utrustning av två nya angiografilaboratorier inom röntgendiagnostiska institutionen
................................................................ 3 000 000
6. Utbyggnad av televisionskommunikation vid röntgendiagnostiska institutionen 200 000
7. Fortsatt upprustning av äldre vårdavdelningar inom huvudkomplexet........ 350 000
8. Upprustning av psykiatriska kliniken..................................... 200 000
9. Utrustning för automatisk databehandling................................ 850 000
Summa 10 050 000
1. Röntgendiagnostiska institutionen behöver ny utrustning för ca 1,2
milj. kr. om verksamheten inte skall behöva skäras ner. Även vid övriga
kliniker och avdelningar finns ett uppdämt behov av utrustning.
2. En ny snabbtelefonväxel skall enligt sjukhusets planer vara installerad
våren 1970. Det mest akuta behovet av snabbtelefoner måste därefter
tillgodoses under budgetåret 1970/71.
3. Fr. o. m. september 1970 hänvisas sjukhusets tvättgods till Eskilstuna
(tvätteriet Mälardalen). Speciella anordningar, bestående av bl. a.
rullbanor och särskilda transportband, behövs för anpassning till de nya
rutinerna för tvätthanteringen.
4. Byggnadsstyrelsen föreslår att ett nytt personalbostadshus uppförs
för karolinska sjukhusets behov på Tomtebodaområdet att tas i bruk under
år 1971. Utrustningsbehovet beräknas efter ca 200 rumsenheter å 3 000 kr.
och 34 barndaghemsplatser å 3 000 kr.
5. Vid en planerad ombyggnad av röntgendiagnostiska institutionen tillgodoses
behovet av två nya angiografilaboratorier, mätlaboratorium och
kateterverkstad m. m. Lokalerna färdigställs under budgetåret 1970/71. Utrustningsförslag
överlämnas.
6. Som en första etapp av anskaffande av en provanläggning för ett televisionskommunikations-
och demonstrationssystem inom röntgendiagnostiska
institutionen avser sjukhuset att köpa in en anläggning för demonstration
av röntgenbilder. Därefter bör som en andra etapp utbyggandet
fortsätta med en anläggning för kommunikation mellan röntgenavdelningen
och någon klinik. Utrustningskostnaden för den andra etappen uppskattas
till 200 000 kr.
7. Direktionen avser att i annan ordning föreslå fortsatt ombyggnad
och modernisering av ytterligare fem äldre vårdavdelningar inom huvudkomplexet.
Medelsbehovet för ny utrustning till dessa avdelningar beräknas
till ca 70 000 kr. per avdelning.
8. Viss begränsad upprustning av vårdavdelningarna inom psykiatriska
kliniken kan inte längre anstå.
9. Den första etappen av försöksverksamheten med automatisk databe -
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
handling skall utvärderas under hösten 1969. Utfallet av värderingen blir
vägledande för fortsatt försöksverksamhet och för framtida utrustningsbehov.
Tills vidare behövs medel till hyreskostnader för hålkorts- och hålremsstansar
samt för den IBM 1800-maskin som sjukhuset hyr. Enheten utnyttjas
även av karolinska institutet. För sjukhusets del används systemet
i huvudsak för insamling, beräkning och registrering av helt automatiserade
analyser vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Härjämte planeras
databehandling av bl. a. fysiologiska, neurofysiologiska och kemiska data.
Sjukhuset har också kartlagt vilka laboratorieanalyser inom sjukvården
som kan utföras av maskinen. Samarbetet med Gentofte sjukhus i Danmark,
som också utnyttjar en dataanläggning IBM 1800, har intensifierats.
Under förutsättning att resultatet av kommande utvärdering av den planerade
ökade användningen av dataanläggningen blir positivt, beräknas
medelsbehovet för automatisk databehandling under utrustningsanslaget
enligt följande.
Inköp av utrustning...................................................... 100 000
Hyra av utrustning....................................................... 150 000
Hyra av IBM 1800 med utrustning......................................... 340 000
Ytterligare utrustning i samband med en utveckling av databehandlingen vid sjukhuset
i samarbete med statskontoret........................................ 260 000
850 000
Remissyttranden
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri) kan inte yttra sig om förslaget rörande två nya angiografilaboratorier
inom röntgendiagnostiska institutionen. Spri anser dock att utrustningskostnaden
för dessa är osedvanligt hög. I övrigt har Spri inte något
att invända mot det av direktionen angivna anslagsbehovet.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhåller, att den
nu tillämpade anslagsmetodiken gör, att medel anvisas för de skilda utrustningsobjekten
innan beställningar kan ske. En övergång till beställningsbemyndiganden
inom för objekten fastställda kostnadsramar — som
lämpligen kan sammanställas i en utrustningsplan — skulle medföra, att
medelsanvisningarna kan begränsas till att avse endast beräknade utbetalningar.
Härigenom kan reservationerna nedbringas och medelsanvisningarna
fördelas på flera budgetår. Föreslaget belopp av 4 milj. kr. till utrustning
av befintliga kliniker m. m. framstår som jämförelsevis högt. Erforderlig
utrustning till två angiografilaboratorier bör kunna anskaffas inom
en ram av 2 milj. kr. Nämnden kan inte bedöma behovet av utrustning för
automatisk databehandling vid sjukhuset. Det är välbetänkt att vänta
med det slutliga ställningstagandet till snabbtelefonsystemets utformning.
Dels kan den snabba tekniska utvecklingen på området medföra att betyd
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 113
ligt förbättrade system finns inom ett fåtal år, dels bör resultatet av pågående
utredningar i ämnet inom statskontoret och Spri avvaktas.
D e partementschefen
Jag beräknar 3,5 milj. kr. för nyinköp av utrustning till befintliga kliniker
och avdelningar vid sjukhuset. Vid medelsberäkningen har jag tagit
hänsyn till det särskilda behovet av utrustning till röntgendiagnostiska
institutionen.
Vidare beräknar jag 3,6 milj. kr. för fortsatt anskaffning av utrustning
i samband med den allmänna upprustningen av sjukhuset samt för ADBverksamheten
vid sjukhuset.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kr.
G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
1968/69 Utgift ...................... 12 600 542*
1969/70 Anslag ...................... 16 675 000
1970/71 Förslag...................... 18 430 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 95 700 kr.
Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av Uppsala universitet i
samarbete med Uppsala läns landsting för läkarutbildningen och länssjukvården.
Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal mellan staten och
landstinget i nära samarbete med landstinget, som lämnar driftbidrag m. m.
(prop. 1951:123, 1953:161, 1961:79, 1967:105, 1968:71). Akademiska
sjukhuset är enligt avtal även regionsjukhus för uppsalaregionen (prop.
1963: 1 bil. 7 s. 461, 1967: 105, 1969: 102). Förhandlingar pågår med Uppsala
läns landsting angående översyn av gällande driftavtal m. m. Enligt
planerna för sjukhusets utbyggnad skall antalet vårdplatser ökas från f. n.
inte fullt 1 400 till ca 1 750.
Personal
Läkare.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 Direktionen Dep.chefen
177 +18 +10
Anslag
Avlöningar...................................... 13 522 000 +2 075 000 +1 510 000
Lönekostnadspålägg.............................. 3 153 000 + 270 000 + 245 000
1G 675 000 + 2 345 000 +1 755 000
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Löneomräkning 785 500 kr.
2. För den beslutade ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser i
Uppsala från 86 till 106 (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) föreslås inrättande
av sammanlagt sju extra tjänster som biträdande överläkare vid
följande kliniker, nämligen bud-, infektions-, ögon- och öronklinikerna
samt neurologiska, psykiatriska och barnmedicinska klinikerna. Förslagen
grundar sig på bedömningar av den s. k. läkarutbildningsberedningen (SOU
1965: 12 s. 92) som dock föreslog två universitetslektorer i pediatrik resp.
psykiatri och fem kliniska lärare i resp. klinisk epidemiologi, dermato-venereologi,
oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och neurologi för ändamålet.
(+453 432 kr.)
3. Plastikkirurgiska kliniken har fått nya och utökade lokaler. Inom
specialiteten finns ett stort uppdämt behov. Kliniken kommer vid sjukhusets
utbyggnad att få mer arbetskrävande patienter än tidigare. Den polikliniska
verksamheten handhas f. n. av en underläkare men bör ledas av
en biträdande överläkare. Ännu en tjänst som biträdande överläkare bör
därför inrättas vid kliniken. — Ortopediska kliniken har tillgång till lokaler
för en begränsad poliklinikverksamhet. Med hänsyn till det stora behovet
av ortopedisk vård bör kliniken få ännu en biträdande överläkare. —•
Den tidskrävande barnradiologin bör utvecklas till en subspecialitet inom
röntgendiagnostiska avdelningen under kvalificerad och kontinuerlig ledning.
För ändamålet bör avdelningen få ytterligare en biträdande överläkare.
— Överläkaren vid blodcentralen bedriver en omfattande forskning.
Organisatoriska förändringar inom sjukvårdsregionen planeras för att tillgången
på transfusionsblod skall förbättras. Överläkaren bör få en kvalificerad
medarbetare genom att en tjänst som biträdande överläkare inrättas
vid centralen. (+ 259 104 kr.)
4. Fn särskilt tillkallad utredningsman har lagt fram förslag till ändringar
i sjukvårdslagstiftningen (stencil 1969: 1 socialdepartementet). Förslagen
innebär bl. a. — liksom förslagen i tidigare betänkande angående de
statliga undervisningssjukhusens organisation (SOU 1966: 37) — att flera
tjänster som överläkare kan inrättas inom samma klinik. Direktionen räknar
med att de nya författningar, som möjliggör detta skall gälla fr. o. m.
den 1 juli 1970. Som en följd av nämnda ändringsförslag föreslås, att sju
tjänster som biträdande överläkare, där tjänsteinnehavarna företräder väl
etablerade subspecialiteter inom resp. kliniks ram, ändras till överläkartjänster.
Sålunda föreslås inrättande av överläkartjänster inom barnmedicinska
kliniken såväl för barnkardiologi som för vård av barn med cerebral
pares vid Folke Bernadottehemmet, inom medicinska kliniken såväl för
medicinsk urologi (njursjukdomar) och dialyscentralen som för kardiologi,
inom röntgendiagnostiska avdelningen för thoraxröntgen, inom anestesiavdelningen
för thoraxkirurgi och barnkirurgi samt inom plastikki
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 115
rurgiska kliniken för handkirurgi, i utbyte mot befintliga tjänster som biträdande
överläkare. (+ 28 476 kr.)
5. Med hänsyn till dels ökade arbetsuppgifter, dels behovet av ändrad
organisation för att arbetet vid sjukhuset skall kunna bedrivas effektivare
föreslås, att sammanlagt åtta underläkartjänster inrättas vid sjukhuset.
Sålunda bör en underläkare tillföras envar av följande sjukvårdsenheter,
nämligen anestesiavdelningen och lungkliniken samt barnmedicinska, thoraxkirurgiska,
psykiatriska, neurologiska, medicinska och kirurgiska klinikerna.
Föreslagen underläkartjänst vid barnmedicinska kliniken avses
för barnkardiologi. Vid lungkliniken finns den begärda under läkar tjänsten
redan inrättad som extra tjänst. (+ 346 584 kr.)
6. För de nya tjänsterna beräknas dels lönekostnadspålägg med 270 000
kr., dels vikariekostnader m. m. med 201 904 kr.
R em issijttranden
Universitetskansler sämbetet erinrar om att förslagen rörande tjänster
som biträdande överläkare, som föranleds av ökad läkarutbildning, bygger
på betänkande av den s. k. läkarutbildningsberedningen. Ämbetet har emellertid
föreslagit, att tjänsten för psykiatri skall vara en ordinarie tjänst
som universitetslektor i ämnet. Om det inte är möjligt att placera in en sådan
tjänst i sjukvårdsorganisationen bör emellertid en tjänst som biträdande
överläkare inrättas vid den psykiatriska kliniken för ändamålet.
Ämbetet har vidare inte tagit upp någon tjänst för pediatrik. Studieordningen
medför, att kursen i pediatrik i praktiken placeras i slutet av studierna.
Tjänsten behövs därför inte för den utökade utbildningen förrän
under budgetåret 1971/72. Emellertid kommer särskilda anordningar att
behöva vidtas för att eliminera existerande köer till bl. a. kursen i pediatrik
inför övergången till ny studieordning för läkarutbildningen. Därvid kan en
tjänst som biträdande överläkare i pediatrik komma att behövas under
viss tid. Beträffande övriga fem läkartjänster för den utökade läkarutbildningen
överensstämmer direktionens förslag med ämbetets.
Socialstyrelsen tillstyrker förslagen om inrättande av de sju tjänster som
biträdande överläkare, som avser den ökade läkarutbildningen resp. -— i
fråga om tjänsten vid den medicinska barnkliniken — avvecklingen av
utbildningsköerna. Vidare tillstyrker styrelsen dels inrättande av tjänsten
som biträdande överläkare vid blodcentralen samt underläkartjänsterna
vid anestesiavdelningen och den psykiatriska kliniken, dels ombildning
av en extra underläkartjänst vid lungkliniken till extra ordinarie. Slutligen
tillstyrker styrelsen direktionens förslag om ändring av tjänster som biträdande
överläkare till överläkartjänster för subspecialiteter inom ramen för
anestesiavdelningen, medicinska barnkliniken, plastikkirurgiska kliniken,
röntgendiagnostiska avdelningen och medicinska kliniken vid den tid
-
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
punkt som de nya sjukvårdsförfattningarna börjar gälla. Då större återhållsamhet
än tidigare måste iakttas särskilt när det gäller att inrätta nya
läkartjänster för den somatiska akutsjukvården med hänsyn till fastställt
program för användning av läkartillskottet i landet (prop. 1969: 35, SU
83, rskr 215), kan socialstyrelsen inte tillstyrka övriga förslag rörande läkartjänster.
Departementschefen
En ökning av antalet kliniska utbildningsplatser i Uppsala från 86 till 106
har beslutats (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411). Direktionen för akademiska
sjukhuset i Uppsala har föreslagit, att sammanlagt sju tjänster som biträdande
överläkare skall inrättas vid sjukhuset den 1 juli 1970 med anledning
av den ökade läkarutbildningen. Sålunda föreslås en sådan läkartjänst tillkomma
vid envar av hud-, infektions-, ögon- och öronklinikerna samt neurologiska,
psykiatriska och barnmedicinska klinikerna. Förslagen grundar
sig på den s. k. läkarutbildningsberedningens bedömningar, vilka redovisats
i betänkandet Utbyggnaden av universitet och högskolor II (SOU 1965: 12 s.
92). Läkarutbildningsberedningen föreslog dock tjänster för kliniska lärare
i dermato-venereologi, klinisk epidemiologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi
och neurologi samt universitetslektorat i psykiatri och pediatrik.
Universitetskanslersämbetet har framhållit, att ett ordinarie universitetslektorat
bör inrättas i ämnet psykiatri. Om det emellertid inte är möjligt att
placera in en universitetslektor i sjukvårdsorganisationen, bör enligt ämbetet
i stället en biträdande överläkare tillkomma vid sjukhusets psykiatriska
klinik. Ämbetet anför vidare, att tjänsten för pediatrik inte behövs för den
ökade utbildningen förrän under budgetåret 1971/72. Emellertid kan en
tjänst som biträdande överläkare vid barnmedicinska kliniken behövas under
viss tid under budgetåret 1970/71 för att de som vill genomgå bl. a. pediatrikkursen
skall hinna göra detta före övergången till en ny studieordning
för läkarutbildningen. I övrigt biträder universitetskanslersämbetet direktionens
förslag.
Socialstyrelsen tillstyrker inrättandet av ifrågavarande sju tjänster som
biträdande överläkare.
Jag finner det vara förenat med svårigheter att inordna en universitetslektor
i sjukvårdsorganisationen vid den psykiatriska kliniken. Jag anser vidare,
att den barnmedicinska kliniken behöver läkarförstärkningen vid ingången
av år 1971 för att kliniken skall kunna möta läkarutbildningens
krav. I övrigt har jag inga invändningar mot de framförda förslagen. Jag
beräknar således medel för en biträdande överläkare vid envar av hud-, infektions-,
ögon- och öronklinikerna samt neurologiska och psykiatriska klinikerna.
Vidare beräknar jag medel för en tjänst som biträdande överläkare
vid den barnmedicinska kliniken fr. o. m. den 1 januari 1971. Tjänsterna
som biträdande överläkare bör tills vidare inrättas som extra tjänster (2).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 117
Direktionen bär i övrigt begärt en betydande förstärkning av sjukhusets
läkarpersonal. Jag har under våren 1969 för riksdagen redovisat ett program
för användningen av nytillskottet av läkare för tiden t. o. m. år 1975
(prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215). Programmet utgör riktlinjer för socialstyrelsens
planering av sjukvårdens utbyggnad under ifrågavarande tidsperiod.
Vid denna planering skall den öppna vården utanför sjukhusen, den
psykiatriska vården och långtidssjukvården prioriteras. Socialstyrelsen har
mot bakgrund av sin allmänna planering av läkarresursernas användning
inte kunnat tillstyrka inrättande av andra nya läkartjänster vid akademiska
sjukhuset i Uppsala — bortsett från tjänsterna för läkarutbildningen —
än dels en tjänst som biträdande överläkare vid blodcentralen, dels en
underläkartjänst vid vardera anestesiavdelningen och den psykiatriska kliniken.
Jag finner ingen anledning att frångå socialstyrelsens förslag i detta
hänseende och beräknar således medel för nämnda tre läkartjänster (3, 5).
Socialstyrelsen har vidare tillstyrkt direktionens förslag att — mot bakgrund
av väntade ändringar i sjukvårdslagstiftningen — sju närmare angivna
tjänster som biträdande överläkare, där tjänsteinnehavarna företräder
väl etablerade subspecialiteter inom resp. kliniks ram, ändras till överläkartjänst
inom resp. klinik. Proposition med förslag till ändringar i sjukvårdslagen
beräknas kunna läggas fram för riksdagen senare under vårsessionen.
Bl. a. med anledning härav är jag inte beredd att nu ta ställning till
förslagen om inrättande av nya överläkartjänster vid sjukhuset.
Jag har sammanfattningsvis beräknat medel för tio nya läkartjänster vid
sjukhuset under budgetåret 1970/71, varav en läkartjänst fr. o. m. den
1 januari 1971.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
18 430 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
18 430 000 kr.
G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
1968/69 Utgift ........................ 716 893
1969/70 Anslag ...................... 24 000 000
1970/71 Förslag ...................... 25 000 000
Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna — bortsett från
läkarlöner och vissa utrustningskostnader — vid akademiska sjukhuset i
Uppsala. Enligt avtal med Uppsala läns landsting angående samarbete för
driften av akademiska sjukhuset erlägger landstinget ersättning till staten,
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län.
Beträffande s. k. löpande utrustningsanskaffning skall landstinget svara
för ca 38 % av kostnaderna (prop. 1951:123, 1953:161, 1967:105 bil.
2 och 1968: 71). Vidare föreligger särskilt avtal om vård av sjuka från Stockholms
län vid akademiska sjukhuset (prop. 1969: 102).
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 Direktionen Dep.chefen
1. Bidrag till driftkostnader enligt avtal.............
2. Bidrag till löpande anskaffning av utrustning......
3. Sjukvård åt mindre bemedlade sjuka från ort utom
Uppsala län...................................
4. Kostnader för täckande av driftunderskott vid Uppsala
sjuksköterskehems sjuksköterskeskola........
5. Lokalkostnader................................
6. Lönekostnadspålägg............................
24 000 000 + 2 100 000 +1 000 000
3 505 000 — 252 000 — 702 000
1 750 0001 + 900 0002 + 250 0003
10 000
590 000
5 433 000
12 712 000
— 590 000
+ 67 000
+ 1 975 0004
— 590 000
+ 67 000
+ 1 975 000
1 Beräknad total utrustningsram för budgetåret 1969/70 2 800 000 kr.
2 Beräknad total utrustningsram för budgetåret 1970/71 4 450 000 kr.
8 Beräknad total utrustningsram för budgetåret 1970/71 3 200 000 kr.
4 Beloppet utgör 22% av den beräknade totala lönesumman för sjukhusets personal — bortsett
från läkarpersonalen — och innefattar inte medel för arbetsgivaravgift.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Bortsett från läkarna finns f. n. 2 351 tjänster vid akademiska sjukhuset.
Ytterligare 72 tjänster bör inrättas. Kostnaden härför beräknas till
ca 1,8 milj. kr. Av tjänsterna avser 26 sjukvård och 46 förvaltning och ekonomi.
Arbetsgivaravgift med 1 % av lönesumman för budgetåret 1970/71
har inräknats i medelsbehovet. Särskilda medel om 200 000 kr. har tagits
upp för bl. a. en utredning om sjukhusets organisation.
Utgifterna för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset beräknas
sammanfattningsvis stiga från 65 132 000 kr. för budgetåret 1969/70
till 67 826 000 kr. för budgetåret 1970/71.
Omkostnaderna beräknas öka med 2,1 milj. kr. till 34,9 milj. kr. Bl. a.
beror detta på att kostnaderna för dataverksamheten stiger.
Vårddagkostnaden beräknas öka med 20: 37 kr. till 298: 07 kr.
Totalkostnaden för driften av sjukhuset — bortsett från läkarlönerna —
har beräknats till 97 226 000 kr. Uppsala läns landstings bidrag beräknas
till 51 573 000 kr. och övriga inkomster till 42 400 000 kr. Statens andel av
ifrågavarande totalkostnad uppskattas sålunda i enlighet med gällande
avtal till 3 253 000 kr.
2. Sjukhuset behöver enligt direktionen anskaffa löpande utrustning
inom en totalram av 4 450 000 kr. Statens andel härav blir ca 2 650 000 kr.
Klinikchefer m. fl. har hemställt om utrustning för 5 350 000 kr.
4. Driften av sjuksköterskeskolan övertas helt av Uppsala läns landsting
den 1 januari 1970.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 119
6. Lönekostnadspålägget, som beräknas på en total lönesumma av
66 763 000 kr. för budgetåret 1970/71, beräknas till 14 687 000 kr.
Remissyttranden
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
har inte något att invända mot det belopp om totalt 4 450 000 kr., som föreslås
för löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser däremot att totalt
högst 4 milj. kr. bör beräknas för ändamålet, varav statens andel högst
2,5 milj. kr. I beloppet ingår ca 1 milj. kr. för utrustning till röntgenavdelningen.
I den mån medel härför beräknas under det särskilda utrustningsanslaget
(punkten G 5), bör beloppet för löpande utrustningsanskaffning
minskas ytterligare.
Departementschefen
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala räknar med att 72
tjänster — bortsett från läkartjänsterna — behöver inrättas vid sjukhuset
under budgetåret 1970/71. Vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
inrättande av nya tjänster vid karolinska sjukhuset har präglats av relativ
återhållsamhet. Jag utgår också från att direktionen vid fastställandet av
den slutliga staten med personalförteckning för budgetåret 1970/71 skall
kunna något minska tillskottet av ny personal till akademiska sjukhuset.
När det gäller beräkningen av anslagsbehovet till bidrag till sjukhusets
driftkostnader synes enligt min mening en större ökning än den direktionen
antagit kunna påräknas i fråga om inkomsterna för patienter från andra
län än Uppsala län. Dessa inkomster tillgodoförs statsverket. Bl. a. med
anledning härav kan statens utgifter för sjukhusets allmänna drift beräknas
komma att bli lägre än vad direktionen förutsatt.
Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnaderna för
löpande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset inom en total
ram av 3,2 milj. kr. Med hänsyn till att de kommunala sjukvårdshuvudmännens
andel i kostnaderna för den under budgetåret 1969/70 medgivna
utrustningsanskaffningen enligt gällande avtal kan fastställas först efter
budgetårets slut, kan anslaget under budgetåret 1970/71 även komma att
belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaffats för budgetåret
1969/70.
Kungl. Maj :t har den 19 december 1969 godkänt avtal med Uppsala läns
landsting om Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola, enligt vilket
landstinget övertar huvudmannaskapet för skolan den 1 januari 1970.
Medel skall således inte i fortsättningen beräknas under detta anslag för
bidrag till driften av sjuksköterskeskolan. Sådant bidrag kommer i stället
att utgå enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till sjuksköterskeskolor.
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 000 kr.
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning
1968/69 Utgift ...... 80 000 Reservation ........ 80 000
1969/70 Anslag...... 1 785 0001 * 3
1970/71 Förslag ____ 5 200 000
1 Härav viss del på tilläggsstat
Från anslaget bestrids statens andel av kostnader för utrustning till akademiska
sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt
avtal med Uppsala läns landsting m. fl. bestrider staten i regel 40 % av
kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala, inklusive
utrustningskostnaderna.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset
i Uppsala framgår av följande sammanställning.
Statens
Totalt andel
1. Utrustning till etappen 2 (kirurgiblocket)..................... 17 700 000 6 100 000
2. Kommitténs verksamhet m. m.............................. 200 000 80 000
3. Avgår p. g. a. återredovisning................................ —174 000 — 94 000
17 726 000 6 086 000
1. Totalt erfordras utrustning för 35,3 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1968
till utbyggnadsetapp 2, som omfattar nya lokaler för allmänkirurgi, ortopedi,
kirurgisk urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker,
akutmottagning och centralsterilisering m. m. Vid beräkningen av
medelsbehovet utgår kommittén från att 1,6 milj. kr. anvisas på tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1969/70 för ändamålet.
3. För etappen II av utrustning till sjuksköterslceskolan föreligger ett
överskott av 173 667 kr. Objektet slutredovisas.
R em issyttranden
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
framför vissa erinringar mot detaljer i förslaget till utrustning för utbyggnadsetappen
2 men går inte in på medelsbehovens fördelning mellan
olika budgetår. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande — som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 121
anser att ett system med utrustningsplan bör införas — framhåller dock
att angivet medelsbehov för budgetåret 1970/71 är alltför högt med hänsyn
till att byggnaderna kan tas i bruk först under budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Vid akademiska sjukhuset i Uppsala pågår utbyggnadsetappen 2, som
omfattar bl. a. uppförande av en behandlingsbyggnad och en vårdbyggnad
för kirurgi m. m. Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och
Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska
sjukhuset i Uppsala m.m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 1967: 105
bil. 2 s. 11, SU 73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40 % av byggnadsoch
utrustningskostnader. Etapp 2 beräknas vara färdigställd under år 1971.
Kommittén för akademiska sjukhusets utbyggande har överlämnat förslag
till anskaffande av utrustning för etappen 2. Utrustningsförslaget omfattar
utrustning till ett värde av totalt 35,3 milj. kr. enligt prisläget den 1
juli 1968. Kommittén har under hösten 1969 erhållit bemyndigande att i
samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande och inom
ramen för utrustningsförslaget beställa utrustning till det blivande kirurgiska
blocket till ett värde av totalt högst 9 milj. kr. att — såvitt på staten
ankommer — betalas tidigast under budgetåret 1970/71. Vidare har för vissa
förskottslikvider för beställd utrustning ställts 1,2 milj. kr. till kommitténs
förfogande av staten, vilket motsvarar en medelsram av totalt 3 milj. kr.
(prop. 1969: 1 bil. 7 s. 117, SU 5, rskr 5; prop. 1969: 150, SU 181, rskr 415).
Prövningen av det totala utrustningsförslaget har ännu inte slutförts.
Kommittén har räknat med ett medelsbehov för utrustning till etapp 2 under
innevarande och nästa budgetår av sammanlagt 19,3 milj. kr. Statens
andel härav har kommittén beräknat till avrundat 7,7 milj. kr. Av ifrågavarande
medel har kommittén begärt 1,6 milj. kr. på tilläggsstat till budgetåret
1969/70 och resten eller 6,1 milj. kr. under budgetåret 1970/71.
Jag delar emellertid den mening, som framförts av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, att medelsbehovet beräknats alltför högt
med hänsyn till att byggnaderna kan tas i bruk först under budgetåret
1971/72. Till följd härav räknar jag med ett totalt medelsbehov för ändamålet
under innevarande och nästa budgetår av 16 milj. kr. Statens andel härav
utgör 6,4 milj. kr. Då staten hittills ställt 1,2 milj. kr. till förfogande beräknar
jag 5,2 milj. ler. för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1970/71.
Genom det sagda har jag inte tagit någon ställning till det framlagda totala
utrustningsförslaget.
Byggnadskommitténs framställning i övrigt föranleder inte någon erinran
från min sida.
Jag beräknar anslaget till avrundat 5,2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 5 200 000
kr.
G 6. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala
1968/69 Utgift ........................ 58 500
1969/70 Anslag ........................ 100 000
1970/71 Förslag ...................... 1 000 000
Från anslaget utgår bidrag till Uppsala läns landsting för upplåtelsen av
Kungsgärdets sjukhus i Uppsala för forskning och utbildning i geriatrik.
Avtal har träffats med Uppsala läns landsting om anordnande av forskning
och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala i enlighet
med vad som anförts i prop. 1966: 1 (bil. 10 s. 395, SU 8, rskr 8)
rörande placering av en professur i geriatrik vid universitetet i Uppsala,
förenad med en överläkar tjänst vid geriatrisk klinik i Uppsala. Avtalet
gäller i första hand för tiden den 1 juli 1967 — den 30 juni 1977. För upplåtelsen
av Kungsgärdets sjukhus skall staten betala 50 000 kr. per budgetår
från den tidpunkt då professuren tillträds. Bidragsbeloppet är indexreglerat.
Vidare skall staten bidra till vissa utrustningskostnader. Avtalet
upphör dock att gälla då professuren i geriatrik förenas med överläkartjänst
vid en planerad geriatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Avtalet innehåller vidare bl. a. att landstinget förbinder sig att — sedan
staten så påyrkat — ställa ytterligare lokaler i det s. k. personalbostadshuset
vid Kungsgärdets sjukhus till geriatriska klinikens förfogande, att landstinget
ombesörjer och bekostar byggnadsarbeten i samt utrustning av upplåtna
lokaler, att staten skall betala — utöver nämnda årliga bidrag av
50 000 kr. — ett bidrag motsvarande 100 kr. per m2 av den ytterligare ianspråktagna
golvytan i personalbostadshuset, att staten därjämte skall lämna
bidrag, som täcker samtliga kostnader för utrustning av de i personalbostadshuset
belägna, för geriatriska kliniken upplåtna lokalerna, samt att bidraget
till utrustningskostnader skall — efter godkännande av utrustningsförslag
i den ordning Kungl. Maj :t föreskriver — utbetalas så snart utrustningen
anskaffats.
Rektorsämbetet vid Uppsala universitet har i november 1968 begärt hos
landstinget att de ytterligare lokalerna i personalbostadshuset, som nämns
i avtalet, skall ställas till geriatriska klinikens förfogande.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 123
Departementschefen
Kungl. Maj :t har den 26 september 1969 uppdragit åt kommittén för akademiska
sjukhusets i Uppsala utbyggande att — efter samråd med nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande och utrustningsnämnden för universitet
och högskolor — låta upprätta program för utrustning av ifrågavarande
lokaler för en geriatrisk institution råd Kungsgärdets sjukhus i Uppsala
inom en kostnadsram av 925 000 kr., innefattande såväl inredning som
utrustning för klinisk forskning.
Sedan utrustningsprogrammet godkänts av Kungl. Maj :t, ankommer det
enligt avtalet på landstinget att anskaffa utrustningen. Jag räknar med att
statens bidrag till utrustningskostnaderna, som avser den första grundutrustningen
till institutionen och således är av engångsnatur, kommer att
behöva betalas ut under budgetåret 1970/71. Med hänsyn till att staten även
skall betala ett årligt bidrag samt härutöver visst hyresbidrag för utökningen
av lokalerna, beräknar jag anslagsbehovet under sagda budgetår till
avrundat 1 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Uppsala för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.
G 7. Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm
1968/69 Utgift ........................ 4 249 4671
1969/70 Anslag ...................... 5 245 000
1970/71 Förslag ...................... 6 845 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 39 089 kr.
Från anslaget, som disponeras av direktionen för karolinska sjukhuset,
bestrids utgifter för löneförmåner till vissa statligt anställda läkare vid
kommunala undervisningskliniker i Stockholm enligt särskilda avtal härom.
Upplåtna sjukhusenheter, vid vilka direktionen för karolinska sjukhuset
tillsätter, avlönar och pensionerar läkarna, är Serafimerlasarettet, kvinnokliniken
och den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus samt
den psykiatriska kliniken och barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus (prop.
1948: 213, SU 112, rskr 227; prop. 1961: 198, SU 192, rskr 400; prop. 1967:
175, SU 1968:25, rskr 1968:62). Stockholms stad tillskjuter enligt avtal
halva löne- och pensionskostnaden för de läkare, som inte uteslutande anställs
för undervisningens och forskningens behov.
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Läkarpersonal
Seralimerlasarettet
Överläkare...........
Bitr. överläkare.......
Underläkare..........
Arvodestjänster.......
Sabbatsbergs sjukhus
Bitr. överläkare.......
Underläkare..........
S:t Görans sjukhus
Överläkare...........
Bitr. överläkare.......
Underläkare..........
Anslag
Utgifter
Avlöningar......................................
Lönekostnadspålägg..............................
Summa utgifter
Uppbördsmedel
Bidrag från Stockholms stad.......................
Nettoutgift
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 Direktionen Dep.chefen
1 |
— |
— |
18 |
— |
+ 1 |
42 1 |
+ 1 |
+ 1 |
7 |
||
10 |
— |
— |
3 |
— |
— |
14 |
+ 6 |
+ 1 |
31 |
+ 7 |
+ 4 |
i 27 |
+ 14 |
+ 7 |
8 |
524 |
000 |
+ 3 |
171 |
000 |
~T 2 |
632 |
000 |
1 |
966 |
000 |
+ |
724 |
000 |
+ |
568 |
000 |
10 |
490 |
000 |
+ 3 |
895 |
000 |
+3 |
200 |
000 |
5 |
245 |
000 |
+ 1 |
947 |
500 |
+ 1 |
600 |
000 |
5 |
245 |
000 |
+ 1 |
947 |
500 |
+1 |
f,00 |
000 |
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen för karolinska sjukhuset lägger fram sina förslag efter att
ha hört Stockholms stads sjukvårdsstyrelse.
Verksamheten vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus överflyttas den 1
januari 1970 till de nya barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus. Antalet vårdplatser
blir 229 vid barnklinikerna mot 158 vid barnsjukhuset. Särskilt får
de barnmedicinska samt barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna väsentligt
ökade resurser. Vidare räknas med en betydligt ökad öppen vård.
Hittillsvarande beslut innebär bl. a. att läkarorganisationen vid barnsjukhuset
— omfattande 35 läkare -—- förs över i stort sett oförändrad till de
nya barnklinikerna.
1. Löneomräkning m. m. 2 654 658 kr.
2. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid den psykiatriska
kliniken vid S:t Görans sjukhus för att behovet av psykiatrisk konsultation
vid Serafimerlasarettet skall kunna tillgodoses och för att samundervisning
för medicine kandidater i medicin, kirurgi och psykiatri skall kunna
ordnas. Därvid kan frånräknas hittills beräknade 36 000 kr. för anlitande
av psykiatrisk expertis vid lasarettets medicinska klinik. — Vid överförandet
av läkarorganisationen bör även en befintlig extra tjänst som biträdande
överläkare vid barnmedicinska kliniken vid Kronprinsessan Lovisas
barnsjukhus flyttas över till den barnmedicinska kliniken vid S:t Görans
sjukhus och ändras till extra ordinarie. — Den nya barnkirurgiska kliniken
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 125
får efter överflyttningen utökade lokaler för öppen vård. En biträdande
överläkare, som kan förestå den polikliniska verksamheten, bör tillföras
kliniken. — Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken utvidgas vid överflyttningen
till de nya barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus från tre vårdavdelningar
med totalt 20 vårdplatser vid barnsjukhuset till fyra vårdavdelningar
med totalt 32 platser. Vid kliniken bör inrättas en tjänst som biträdande
överläkare. Tjänsteinnehavaren bör särskildt ansvara för rådgivningsverksamheten
och för den till rådgivningsbyrån knutna dagobservations-
och dagvårdavdelningen. — Anestesiavdelningen vid S:t Görans
sjukhus får omfattande arbetsuppgifter vid barnklinikerna p. g. a. utökad
operationsverksamhet samt ansvaret för en intensivvårdavdelning med 12
intensivvård platser och 12 vårdplatser för nyfödda barn med andningssvårigheter
m. m. Överläkaren behöver biträde av en specialistkompetent
anestesiolog i fråga om anestesiledning, undervisning och s. k. bakjour. För
ändamålet bör en tjänst som biträdande överläkare inrättas. —■ Med hänsyn
till barnsjukvårdens krav på särskilda kemiska analyser inrättas en särskild
avdelning för klinisk kemi i det nya barnblocket vid S:t Görans sjukhus.
Laboratoriet bör ledas av en läkare med speciell kompetens inom metabolismf
or simning. Läkaren bör även sköta viss undervisning och vara ställd
under chefen för centrallaboratoriet. Mot denna bakgrund bör en tjänst som
biträdande överläkare inrättas vid avdelningen för klinisk kemi.
Sammanfattningsvis föreslår direktionen att sex tjänster som biträdande
överläkare inrättas vid S:t Görans sjukhus. (+ 424 100 kr.)
3. Barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus medför en ökad belastning
på den befintliga patologiska avdelningen. Direktionen beräknar arvode till
patolog med 35 000 kr. för år för 100 obduktioner utanför undervisningens
ram och 1 000 histopatologiska undersökningar (biopsier).
4. Den stora arbetsbördan vid den psykiatriska kliniken vid S:t Görans
sjukhus och behovet av en permanent dagjour vid klinikens akut- och intensivvårdavdelning
motiverar, att kliniken tillförs ännu en underläkare.
(+01 128 kr.)
5. Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter m. m. och behovet av att underläkare
skall kunna ges jourkompensationsledighet föreslås, att en underläkartjänst
inrättas vid Serafimerlasarettets medicinska klinik och sex
underläkartjänster inrättas vid S:t Görans sjukhus. Sålunda bör vid sistnämnda
sjukhus en underläkare tillföras envar av följande sjukvårdsenheter,
nämligen barnkirurgiska samt barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna
ävensom anestesi- och röntgenavdelningarna. Vidare bör barnmedicinska
kliniken få ytterligare två underläkare. (+ 427 496 kr.).
6. Direktionen finner det vara svårt att beräkna behovet av expertis
inom specialiteter, som inte är representerade inom de nya barnklinikerna
vid S:t Görans sjukhus. I avvaktan på erfarenheter bör konsultarvoden för
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
sådana specialiteter — främst ögon, öron, klinisk fysiologi och odontologi
— beräknas efter en ram av 20 timmar per vecka. (+60 716 kr.)
7. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 232 000 kr.
Remissyttranden
Socialstyrelsen tillstyrker inrättande av en tjänst som biträdande överläkare
vid barnanestesiavdelningen vid S:t Görans sjukhus. Styrelsen tillstyrker
vidare inrättande av fyra underläkartjänster på nämnda sjukhus.
Sålunda bör den psykiatriska kliniken få en underläkare med placering
som permanent dagjour vid klinikens akut- och intensivvårdavdelning.
En underläkare bör också tillföras var och en av följande kliniker, nämligen
medicinska och kirurgiska barnklinikerna samt barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken. Då större återhållsamhet än tidigare måste iakttas
särskilt när det gäller att inrätta nya läkartjänster för den somatiska akutsjukvården
med hänsyn till fastställt program för användning av läkartillskottet
i landet (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215), kan socialstyrelsen inte
tillstyrka övriga förslag rörande läkartjänster.
Departementschefen
Kungl. Maj:t har senast den 13 juni 1969 medgett inrättande av bl. a.
följande extra läkartjänster vid Serafimerlasarettet, nämligen dels en tjänst
som biträdande överläkare vid anestesiavdelningen, dels en underläkartjänst
vid patologiska avdelningen, med hänsyn till arbetsbelastningen vid
nämnda sjukvårdsenheter. Tjänsterna bör inrättas som extra ordinarie den
1 juli 1970. Jag beräknar medel för dessa två läkartjänster för budgetåret
1970/71.
Direktionen för karolinska sjukhuset har begärt inrättande av sammanlagt
14 nya läkartjänster vid Serafimerlasarettet och S:t Görans sjukhus.
Som jag tidigare framhållit under punkten G 3 föreligger ett program för användningen
av nytillskottet av läkare för tiden t. o. m. år 1975 (prop. 1969:
35, SU 83, rskr 215), vilket program tjänar som riktlinjer för socialstyrelsens
planering av sjukvårdens utbyggnad. I programmet prioriteras den
öppna vården utanför sjukhusen, den psykiatriska vården och långtidsvården
när det gäller tilldelande av läkarresurser. Socialstyrelsen har mot bakgrund
av sin allmänna planering av utnyttjandet av läkartillskottet i landet
inte kunnat tillstyrka fler än fem nya läkartjänster vid nu ifrågavarande
sjukhus. Sålunda bör enligt styrelsen anestesiavdelningen inom barnklinikerna
vid S:t Görans sjukhus få en biträdande överläkare. Vidare bör den
psykiatriska kliniken vid samma sjukhus få en underläkare med placering
som permanent dagjour vid klinikens akut- och intensivvårdsavdelning. En
underläkartjänst bör också enligt socialstyrelsen inrättas vid var och en av
följande kliniker vid S:t Görans sjukhus, nämligen barnmedicinska och
harnkirurgiska klinikerna samt barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 127
Jag finner inte anledning att frångå socialstyrelsens förslag och beräknar
således medel för nämnda fem läkartjänster (2, 4, 5).
Direktionen framhåller att det inom de nya barnklinikerna vid S:t Görans
sjukhus kommer att uppstå behov av expertis, som inte finns representerad
inom barnblocket. Det är sålunda angeläget att kunna anlita ögonoch
öronspecialister samt specialister i klinisk fysiologi och odontologi. Jag
har ingen erinran mot direktionens förslag i denna del. I avvaktan på närmare
erfarenheter av behovets omfattning räknar jag i likhet med direktionen
med en konsultmedverkan vid barnklinikerna motsvarande genomsnittligt
20 timmar per vecka. Medel beräknas härför (6).
Förhandlingar pågår om nya avtal för upplåtelsen för läkarutbildning
m. m. av bl. a. berörda undervisningskliniker i Stockholm. De nya avtalen
kan komma att innebära, att staten i fortsättningen inte längre skall svara
för anställningen av läkare vid ifrågavarande kommunala sjukhus. I avvaktan
på resultatet av förhandlingarna med Stockholms stad räknar jag emellertid
med oförändrade avtalsgrunder för budgetåret 1970/71.
Sammanfattningsvis har jag beräknat medel för sju nya läkartjänster
vid Serafimerlasarettet och S:t Görans sjukhus.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till6 845 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 6 845 000 kr.
G 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
1968/69 Utgift ...................... 133 635 04D
1969/70 Anslag .................... 137 300 000*
1970/71 Förslag .................... 140 000 000
1 Anslagen Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m., Bidrag till lasarettet i Lund, Bidrag till
Malmö allmänna sjukhus, Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, Bidrag till lasarettet i Umeå och
Bidrag till regionsjukhuset i Linköping
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän
för upplåtelsen för läkarutbildning m. m. av vissa kommunala
sjukhus i stockholmsområdet och i Göteborg, lasaretten i Lund och
Umeå, Malmö allmänna sjukhus samt regionsjukhuset i Linköping.
1. Nuvarande avtalsreglering
Stockholmsområdet. Enligt avtal om den medicinska undervisningen vid
vissa sjukhus, som tillhör Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
utgår bidrag i huvudsak för kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss
utrustning vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus samt Serafimerlasarettet
med 25 %. För driftkostnaderna vid kvinnokliniken och bakteriolo
-
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
giska centrallaboratoriet vid Sabbatsbergs sjukhus utgår bidrag med 10 %
resp. 2 %. För driftkostnaderna vid psykiatriska kliniken och de blivande
nya barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus samt vid Serafimerlasarettet utgår
bidrag med 10 % (prop. 1947: 55, 1948:213, 1959:12, 1961:198, 1963:65
och 1967: 175).
Bidrag utgår även för kostnader för iordningställande och utrustning av
vissa undervisningslokaler för läkarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds
sjukhus in. fl. sjukhus. Vidare utgår bidrag till läkarlöner och utrustning
m. m. för upplåtelse för viss undervisning av Roslagstulls sjukhus,
S:t Eriks och S:t Görans sjukhus samt Södersjukhuset i Stockholm (prop.
1957: 2, 1958:87, 1963: 142, 1965: 1 bil. 10 s. 442 och 1969: 137).
Statens byggnads- och utrustningsbidrag för anordnande av läkarutbildning
vid det nya sjukhus, som Stockholms läns landsting bygger i Huddinge
har fastställts till 235 milj. kr. (prop. 1965: 141 och 1969: 102). Statens bidrag
till sjukhusets driftkostnader skall regleras i senare avtal.
Enligt avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Stockholm utgår
statsbidrag till kostnader för sådana särskilda byggnads- och utrustningsåtgärder
som föranleds av sjukgymnastutbildningen vid Stockhslms stads
sjukvårdsinrättningar (prop. 1964: 73).
Lasarettet i Lund. Enligt avtal utgår till Malmöhus läns landsting för upplåtelsen
av lasarettet i Lund för läkarutbildning in. m. i princip bidrag
till byggnadskostnaderna med 25 % och i vissa fall 40 %, till kostnaderna för
utrustning med 25 %, samt till driften av lasarettet med 10 % av de kostnader
som efter antalet vårddagar belöper på de för utbildning och forskning
ianspråktagna vårdplatserna. För vissa byggnadsdelar beräknas avtalsenligt
bidrag utöver 25 % på viss del av de verkliga kostnaderna (prop.
1962: 77 och 1965: 1 bil. 7 s. 281).
Enligt avtal om utbildning av sjukgymnaster vid lasarettet i Lund skall
staten bl. a. lämna bidrag till kostnaden för vissa ändringsarbeten i befintliga
lokaler vid lasarettet (prop. 1964: 73).
Malmö allmänna sjukhus. Enligt avtal utgår byggnadsbidrag till Malmö
stad för upplåtelsen av Malmö allmänna sjukhus för läkarutbildning m. m.
med 25 % för byggnad, som tas i anspråk för utbildning eller forskning.
Utrustningsbidrag utgår med 25 % av kostnaderna. Driftbidrag utgår med
10 % av den del av driftkostnaderna, som efter antalet vårddagar belöper
på de för utbildning och forskning utnyttjade vårdplatserna. Härutöver utgår
visst bidrag till centraltandpoliklinik och käkcentral. Vid vissa sjukhusenheter
utgår även bidrag till läkarlöner och läkarpensioner med en
tredjedel av kostnaderna (prop. 1960: 1 bil. 10 s. 222 och 1963: 142).
Enligt avtal om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Malmö skall staten
bl. a. lämna bidrag till kostnaden för vissa byggnads- och ändringsarbeten
som föranleds av sjukgymnastutbildningen (prop. 1964: 73).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 129
Göteborg. Enligt avtal om upplåtelse för medicinsk undervisning och
forskning av Göteborgs stads sjukhus — bl. a. Sahlgrenska sjukhuset och
det blivande Östra sjukhuset i Göteborg — utgår till Göteborgs stad för
upplåtelsen av vissa sjukhus för läkarutbildning m. m. bidrag dels med
i allmänhet 25 % av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning,
dels med 10 % av de driftkostnader, som efter antalet vårddagar
belöper på de för undervisning och forskning upplåtna vårdplatserna, dels
ock i särskild ordning för vissa provisoriska åtgärder. Visst statsbidrag utgår
även för upplåtelsen av lokaler bl. a. för bakteriologi och patologi, (prop.
1958: 87, 1960: 69 och 71, 1961: 111, 1965: 140 samt 1969: 102).
Lasarettet i Umeå. Bidrag till Västerbottens läns landsting för upplåtelsen
av lasarettet i Umeå för läkarutbildning m. m. utgår enligt avtal med 25 %
av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten och viss utrustning vid lasarettet
i Umeå samt med 10 % av de driftkostnader, som efter antalet vårddagar
belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna.
Visst statsbidrag utgår även för upplåtelsen av lokaler bl. a. för mikrobiologi
och patologi (prop. 1962: 104).
Regionsjukhuset i Linköping. Investeringsbidrag utgår till Östergötlands
läns landsting för upplåtelsen av regionsjukhuset i Linköping för läkarutbildning
m. m. enligt avtal om läkarutbildning vid sjukhuset med 25 % av
kostnaderna för sjukhusets utbyggande (prop. 1965:141 och 1968:83).
Vidare utgår bidrag för anordnande av lokaler för medicinsk teknik i Linköping
enligt avtal härom (prop. 1969: 102). Läkarutbildningsavtalet — som
inte innehåller bestämmelser om bidrag till driften av regionsjukhuset _
samt avtalet beträffande medicinsk teknik gäller t. o. m. den 30 juni 1970.
Förhandlingar pågår om nytt avtal om läkarutbildning vid regionssjukhuset
i Linköping att gälla fr. o. m. den 1 juli 1970. I anslutning härtill skall
slutlig överenskommelse träffas om samarbetet rörande den laboratoriebyggnad
i vilken medicinsk teknik inryms.
2. Avtalssituationen
Kungl. Maj :t har den 6 juni 1968 godkänt en överenskommelse med företrädare
för de kommunala undervisningssjukhusen angående uppsägning
av vissa avtal m. in., varigenom ifrågavarande avtal är uppsagda att upphöra
med utgången av löpande avtalsperiod. Statens förhandlingsnämnd förhandlar
nu med berörda kommuner om nya avtal. De uppsagda avtalen,
som gäller t. o. m. den 30 juni 1970, är följande:
1. Avtal den 31 januari 1962 mellan staten och Malmöhus läns landsting
angående lasarettet i Lund.
2. Avtal den 21 januari 1963 mellan staten och Malmö stad angående
Malmö allmänna sjukhus.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 7
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
3. Avtal den 24 och den 29 juni 1959 mellan staten och Malmö stad angående
tandläkarhögskolan i Malmö.
4. Avtal den 9 december 1959 mellan staten och Göteborgs stad angående
fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning och
forskning.
5. Avtal den 27 januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler
för de bakteriologiska institutionerna m. m. vid universitetet i Göteborg
samt de bakteriologiska och virologiska avdelningarna vid Göteborgs stads
laboratorium, m. m.
6. Avtal den 27 januari 1961 mellan staten och Göteborgs stad om lokaler
för den patologiska institutionen vid universitetet i Göteborg och den
patologiska avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.
7. Avtal den 3 mars 1964 mellan staten och Göteborgs stad om odontologisk
utbildning i Göteborg, m. m.
8. Avtal den 7 februari 1962 mellan staten och Västerbottens läns landsting
angående landstingets medverkan till anordnande och upprätthållande
av utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m.
Uppsägningen har även omfattat till de uppräknade avtalen hörande tillläggs-
och tillämpningsavtal m. m.
Beträffande stockholmsområdet skall frågan om ett nytt avtal om läkarutbildning
vid sjukhuset i Huddinge, som omfattar bestämmelser om bidrag
till sjukhusets driftkostnader, tas upp i pågående gemensamma förhandlingar
med samtliga huvudmän för kommunala undervisningssjukhus.
Vidare stadgas bl. a. i avtalet angående omdaning av S:t Görans sjukhus till
undervisningssjukhus, m. m. — vilket avtal gäller t. o. m. den 31 december
1976 — att part under löpande avtalstid äger påkalla förhandlingar om
jämkning av avtalet därest undersökningar om fördelningen av kostnaderna
mellan utbildning och forskning, å ena, samt sjukvården, å andra sidan,
ger anledning härtill. Stockholms stad har vidare bl. a. förklarat sig beredd
att, i vad avser S:t Görans sjukhus, samtidigt med övriga huvudmän för
kommunala undervisningssjukhus förhandla med staten om grunder för
bidrag till driften av sådana sjukhus på grundval av vissa utredningar.
Enligt föreliggande planer kommer den framtida läkarutbildningen i
stockholmsområdet att i stort förläggas till karolinska sjukhuset, det nya
sjukhuset i Huddinge, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset och Danderyds
sjukhus. Frågan om ersättning för utbildning vid de båda sistnämnda sjukhusen
avses komma att tas upp i pågående — med samtliga berörda sjukhushuvudmän
gemensamma — förhandlingar om undervisningssjukhusen
(prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421).
När det gäller karolinska sjukhuset har i avtal med Stockholms stad och
Stockholms läns landsting om tillägg till 1931 års m. fl. avtal angående karolinska
sjukhuset intagits en förklaring, att parterna är beredda att i god
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 131
tid före den 1 juli 1971 bl. a. ta upp förhandlingar om grunderna för kostnadsfördelning
mellan parterna beträffande karolinska sjukhusets fortsatta
utbyggnad och drift på grundval av vissa utredningar. Parterna är i samband
härmed också beredda att förhandla om de kommunala sjukvårdshuvudmännens
eventuella övertagande av huvudmannaskapet för sjukhuset.
Som nämnts pågår förhandlingar om ett nytt avtal om läkarutbildning vid
regionsjukhuset i Linköping, vilket skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1970.
3. Investeringsberåkningar
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande lägger fram vissa beräkningar
rörande kommande investeringar ■—■ omfattande byggnads- och
utrustningsåtgärder — vid de kommunala undervisningssjukhusen under
budgetåret 1970/71. Nämnden har vidare gjort vissa uppskattningar rörande
de statsbidrag, som vid oförändrade avtalsvillkor skulle komma att utgå
under nämnda budgetår. Statsbidragen till byggnads- och utrustningsåtgärder
uppskattas sålunda till 77 milj. kr.
Nämndens beräkningar framgår närmare av följande sammanställning.
Stockholmsområdet.........
Lasarettet i Lund..........
Malmö allmänna sjukhus. . . .
Göteborg..................
Lasarettet i Umeå..........
Regionsjukhuset i Linköping
Investeringar
151 200 000
14 600 000
59 000 000
48 000 000
24 600 000
30 800 000
328 200 000
Beräknat
statsbidrag
33 000 000
3 800 000
14 000 000
12 000 000
6 200 000
8 000 000
77 000 000
4. Uppskattning av statsbidragen till driftkostnader
Med ledning av inhämtade uppgifter kan de statliga driftbidragen för
ifrågavarande kommunala undervisningssjukhus vid oförändrade avtalsvillkor
uppskattas till sammanlagt 83 milj. kr. Viss uppräkning av beloppet
har därvid skett med hänsyn till att nya avtal rörande viss läkarutbildning
i stockholmsområdet och regionsjukhuset i Linköping avses komma att
föreligga för tiden efter den 1 juli 1970.
Departementschefen
Medel för statens bidrag till olika sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen av
kommunala sjukhus för läkarutbildning m. m. har för budgetåret 1969/70
anvisats under förslagsanslagen Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm
m. m., Bidrag till lasarettet i Lund, Bidrag till Malmö allmänna sjukhus,
Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, Bidrag till lasarettet i Umeå och Bidrag
till regionsjukhuset i Linköping. För nästa budgetår bör medel för ifrågavarande
statsbidrag till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän tas upp
132 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
under ett gemensamt anslag, kallat Bidrag till kommunala undervisningssjukhus.
Jag räknar med att nya avtal om upplåtelse av de kommunala undervisningssjukhusen
för läkarutbildning och forskning skall kunna börja att gälla
den 1 juli 1970. Avtalen avses komma att redovisas i en särskild proposition
till årets riksdag. De nya avtalen kan komma att bygga på andra grunder
för beräkningen av statsbidrag än vad nuvarande avtal gör.
I avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar med huvudmännen
för de kommunala undervisningssjukhusen anser jag mig emellertid böra
räkna med i stort sett oförändrat medelsbehov för ändamålet för budgetåret
1970/71. Anslaget bör tas upp med 140 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000
kr.
G 9. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkar
distrikt
1968/69 Utgift ............ 561 633 Reservation 138 367
1969/70 Anslag ............ 1 300 000
1970/71 Förslag .......... 1 700 000
Från anslaget bestrids utgifter för utbildnings- och forskningsverksamheten
vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt.
Bestämmelser om utbildnings- och forskningsverksamheten återfinns i ett
mellan staten och Malmöhus läns landsting den 30 december 1964 träffat
avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby
läkardistrikt. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för uppförande
av läkarstationen samt svarar för den personal, som är avsedd uteslutande
för utbildnings- eller forskningsändamål, och för anskaffning av löpande
utrustning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig till nämnda verksamhet
(prop. 1965: 1 bil. 7 s. 168).
Socialstyrelsen
För bestridande av statens bidrag till uppförande av läkarstationen i Dalby
läkardistrikt har tidigare ställts till förfogande 875 000 kr. Ytterligare
91 000 kr. behövs för ändamålet. Läkarstationen har slutbesiktigats. Statens
sammanlagda bidrag till byggnadskostnaderna beräknas uppgå till 966 000 kr.
Baspersonalen består f. n. av — förutom forskningsledare och provinsialläkare
med tillsynsuppgifter — en instruktionssköterska med laboratorieut
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 133
bildning, en assistent, en kontorist och en laboratoriekonsult. Kostnaden
härför beräknas till 233 000 kr. För budgetåret 1970/71 bör en psykiatrisk
konsult knytas till verksamheten med hänsyn till flera forskningsprojekt
och särskilt undersökningen av 67-åringar. På grund av att de administrativa
uppgifterna växer bör baspersonalen utökas med ännu en assistent. Kostnaderna
för baspersonalen ökar härigenom med 68 000 kr. till totalt 301 000 kr.
För arvoden till ledamöter och experter vid den rådgivande nämnden för
verksamheten vid läkarstationen samt för resekostnader och traktamenten
beräknas 50 000 kr. Kostnaderna för materiel, elektricitet, telefon och dataregistrering
m. m. beräknas till 257 000 kr. Vidare behöver basutrustningen
kompletteras för 15 000 kr.
Utöver 714 000 kr. till berörda baskostnader behövs enligt socialstyrelsen
985 000 kr. till forskningsverksamheten under budgetåret 1970/71 vid
läkarstationen enligt följande sammanställning.
Beslutade forskningsprojekt Kostnad kr.
a) Ögonundersökning, bl. a. för kartläggning av förekommande syndefekter och ut
provning
av för provinsialläkare lämplig metodik..........................
b) Undersökning av hörselskador och graden av handikapp som dessa medför.
Utförs i samband med ögonundersökningen...............................
c) Undersökning av urinvägsinfektioner, bl. a. utprovning av ett automatiserat
behandlingsprogram. Syftet är att man genom kontroll av urinsockemivån
tidigt skall kunna upptäcka och behandla urinvägsinfektioner och härigenom
förebygga njurskador................................................
d) Undersökning av jordbrukets socialmedicin för att bl. a; belysa speciella medicinska
problem inom jordbruket samt behovet av arbetsmedicinska åtgärder ..
e) Undersökning av 67-åringar........................................
f) Undersökning av kostvanor; undersökningen inkluderar delar av den tidigare
planerade blodbristundersökningen......................................
g) Utvidgad hälsokontroll av 4—7-åringar.............................
h) Analys av datamaterialet från läkarstationens verksamhet..................
Summa kostnader för beslutade forskningsprojekt
Nytt forskningsprojekt
Ekonomisk analys av vårdeffekten................................
Kostnaderna för beräknat byggnadsbidrag, viss baspersonal och vetenskaplig
basutrustning m. m. samt nämnda forskningsprojekt uppgår sålunda
till sammanlagt (avrundat) 1,7 milj. kr.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet
och tar upp anslaget med 1,7 milj. kr., vilket innebär en ökning med 400 000
kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att närmare besluta om anslagets fördelning
på olika forskningsprojekt m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen
i Dalby läkardistrikt för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.
105 ooo
50 ooo
216 000
80 000
213 000
112 000
87 000
61 000
924 000
61000
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
G 10. Vidareutbildning av läkare
1969/70 Anslag
''4— 1970/71 Förslag
Från anslaget bestrids utgifter i samband med vidareutbildning av läkare
(prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215).
Enligt kungörelsen (1969:422) med tillämpningsföreskrifter till lagen
den 30 juni 1960 (nr 408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som
vill förvärva specialistkompetens — sedan han fått legitimation som läkare
—- genomgå vidareutbildning bestående av allmän tjänstgöring som läkare,
huvudutbildning inom specialiteten vari specialistkompetensen söks samt
sidoutbildning inom annan specialitet av betydelse för sökt kompetens. Allmäntjänstgöringen
fullgörs under nio månader, varav tre månader i psykiatrisk
vård och sex månader i öppen vård utanför sjukhus. Allmäntjänstgöring
i psykiatrisk vård avslutas med skriftligt prov. Under huvudutbildningen
skall läkaren delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Nämnden för läkares vidareutbildning, som inrättats den 1 juli 1969, skall
bl. a. anordna dels skriftligt prov för läkare, som fullgör allmäntjänstgöring,
dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare, som genomgår
nyssnämnd huvudutbildning, och för andra läkare enligt särskilda föreskrifter.
Socialstyrelsen tillhandahåller nämnden behövlig sekreterar- och biträdeshjälp.
Kostnaderna för nämndens verksamhet bestrids under innevarande
budgetår från detta anslag.
Kungl. Maj :t har den 29 maj 1969 bemyndigat socialstyrelsen att i samråd
med nämnden låta anordna viss särskild utbildning för allmän praktik.
Under denna utbildning skall läkaren fullgöra nyssnämnd allmäntjänstgöring
och delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Beräknad ändring 1970/71
1. Systematisk undervisning och kunskapsprov i anslutning
härtill................................
2. Skriftliga prov i samband med allmäntjänstgöring..
3. Nämnden för läkares vidareutbildning............
4. Ersättning till socialstyrelsen för kansliorganisation
åt nämnden...................................
5. Kurs i tropikmedicin...........................
Socialstyrelsen
1. För att den systematiska undervisningen med kunskapsprov skall kunna
byggas ut i takt med avlagda examina — medicine licentiatexamen enligt
hittillsvarande studieordning och läkarexamen fr. o. m. år 1973 enligt den
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
1 040 000 |
+ 860 000 |
+ 760 000 |
50 000 |
— |
— |
180 000 |
+ 40 000 |
+ 40 000 |
330 000 |
—330 000 |
—330 000 |
— |
— |
+ 30 000 |
1 600 000 |
+ 570 000 |
+ 500 000 |
1 600 000
2 100 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 135
nya studieordningen — bör medlen för ändamålet ökas med ca 900 000 kr.
årligen. Kostnaderna vid fullt utbyggd verksamhet har enligt 1968 års kostnadsnivå
beräknats till ca 6 milj. kr., motsvarande ca 335 kurser årligen.
Full kapacitet bör uppnås omkring budgetåret 1975/76.
4. Kostnaderna för en kansliorganisation åt nämnden för läkares vidareutbildning
bör i fortsättningen bestridas från förslagsanslaget Socialstyrelsen
(punkten El).
5. Kostnaderna för en kurs i tropikmedicin bestrids under budgetåret
1969/70 från förslagsanslaget Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal
m. m. (punkten G 11). I fortsättningen bör kostnaderna bestridas från detta
anslag.
Departementsch ef en
Jag räknar med att ca 100 kurser för systematisk undervisning med kunskapsprov
skall behöva anordnas under budgetåret 1970/71. Kostnaderna
för en kansliorganisation åt nämnden för läkares vidareutbildning har jag
tagit upp under anslaget E 1. Socialstyrelsen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2,1 milj.
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.
G 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
1969/70 Anslag ........................ 420 000
1970/71 Förslag ........................ 570 000
Kostnaderna för viss vidare- och efterutbildning av läkare, tandvårdsinspektörer,
psykologer, barnmorskor, distriktssköterskor, kuratorer, sjukgymnaster,
arbetsterapevter m. fl. bestrids från detta anslag.
Anslag |
Beräkning för 1970/71 |
||
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
1. Kurs i socialmedicin för tjänsteläkare m. m...... 2. Efterutbildning av läkare inom den psykiska |
42 000 |
29 000 |
29 000 |
barna- och ungdomsvården..................... 3. Kurs i socialodontologi och tandvårdsadministra- |
17 000 |
18 500 |
18 500 |
tion för tandläkare inom folktandvården......... |
58 000 |
65 000 |
65 000 |
4. Specialkurs för vissa psykiater och psykologer.... 5. Kurser för läkare m. fl. inom mödra- och barn- |
17 000 |
18 500 |
18 500 |
hälsovården.................................. |
10 000 |
18 000 |
18 000 |
6. Repetitionskurser för barnmorskor i öppen vård . . 7. Kurser för distriktssköterskor i förebyggande möd- |
42 000 |
42 000 |
42 000 |
ravård....................................... |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
8. Vidareutbildning av legitimerade sjukgymnaster m. fl. inom rehabiliteringsvård.................. 9. Kurser i reliabiliteringsmetodik samt kurser för sjuk- |
40 000 |
84 000 |
84 000 |
huskuratorer................................. |
50 000 |
84 000 |
84 000 |
10. Specialkurser för farmacevter................... |
— |
18 000 |
18 000 |
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Anslag 1969/70 |
Beräkning Social- styrelsen |
för 1970/71 |
||
11. Kurs för tillsynsman vid ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare............ 12. Repetitionskurser för distriktssköterskor......... 13. Kurs i tropikmedicin......................... 14. Avrundning ................................ |
30 000 |
138 500 90 600 |
90 000 3 000 |
|
406 000 |
706 100 |
570 000 |
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar följande medelsbehov för ifrågavarande kursverksamhet.
1. För en kurs i socialmedicin för tjänsteläkare beräknas 15 000 kr. Till
stipendier för deltagare i fortsättnings- och repetitionskurser för läkare
erfordras 6 000 kr. För de fall då särskild kursavgift tas ut av läkare som
utan att vara provinsialläkare deltar i de av provinsialläkarfonden bekostade
fortsättnings- och repetitionskurserna beräknas 8 000 kr.
2. För en kurs för läkare inom den psykiska barna- och ungdomsvården
beräknas 18 500 kr.
3. Det finns ett stort behov av välutbildade odontologer som administratörer
för den samhälleliga tandvården. Erfarenheterna från kurser som anordnats
i ämnet de senaste budgetåren är goda. Styrelsen beräknar kostnaderna
för en kurs till 65 000 kr.
4. Våren 1969 anordnades en kurs för psykiater och psykologer anställda
vid ungdomsvårdsskolorna. Under innevarande budgetår avses ytterligare
en kurs bli anordnad. Med hänsyn till att antalet psykologer vid ungdomsvårdsskolorna
ökar och i beaktande av omsättningen av konsultläkare behövs
en kurs även under nästa budgetår. Kostnaden beräknas till 18 500 kr.
5. Under ett flertal år har anordnats korta kurser för överläkare och
biträdande överläkare vid kvinno- och barnkliniker. Utvecklingen inom området
gör det önskvärt att en kontinuerlig information ges. Sådan information
bör också ges de första distriktssköterskor m. fl. som ansvarar för fortbildningen
inom den öppna hälso- och sjukvården. Kostnaderna beräknas
till 12 000 kr. För att uppnå så stor enhetlighet som möjligt anser styrelsen
det angeläget att inkalla landstingsrepresentanter till årligen återkommande
konferenser angående hälsokontrollen av fyraåringarna. Kostnaderna för en
sådan konferens beräknas till 6 000 kr.
6. Socialstyrelsen anser det angeläget att den nuvarande verksamheten
med obligatoriska repetitionskurser för barnmorskor i öppen vård kan fortsätta
utan avbrott. För två repetitionskurser under budgetåret 1970/71 beräknar
styrelsen en kostnad av 42 000 kr.
7. De kurser för distriktssköterskor i förebyggande mödravård som hittills
anordnats har avsett att ge sådana kunskaper i mödrahälsovård och
vård vid hastigt påkommande förlossningar att distriktssköterskan i sitt
distrikt kan ersätta distriktsbammorskan utom i vad avser den direkta för
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 137
lossningsvården. För två sådana kurser och två repetitionskurser beräknar
socialstyrelsen en kostnad av 100 000 kr.
8. Våren 1969 har en kurs anordnats för sjukgymnaster och arbetsterapevter
i rehabilitering, främst avseende patienter med reumatoid artrit. Styrelsen
anser det synnerligen värdefullt att sjukgymnaster och arbetsterapevter
som behandlingsmässigt har samma mål får gemensam fortbildning
i rehabilitering. Styrelsen planerar därför att under budgetåret 1970/71 anordna
två kurser i andra inom rehabiliteringsområdet förekommande diagnoser.
Kostnader för två kurser beräknas uppgå till 42 000 kr.
Med hänsyn till den snabba utvecklingen beträffande tekniska hjälpmedel
för handikappade anser styrelsen det synnerligen angeläget att en kursverksamhet
kan påbörjas för information på området till de yrkesgrupper som
handhar frågor om hjälpmedel för handikappade. Utbildning i ämnet saknas
i allmänhet i de aktuella yrkesgruppernas grundutbildning. Styrelsen
hemställer därför att medel ställs till förfogande för sju regionala kurser för
arbetsterapevter, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor angående
tekniska hjälpmedel åt handikappade. Kostnaderna för dessa kurser
beräknas uppgå till 42 000 kr.
9. Under de tre senaste budgetåren har hållits kurser i teammetodik för
personal inom rehabiliteringsområdet. Kursdeltagarna representerade alla
inom området förekommande yrken. Erfarenheterna är positiva och socialstyrelsen
anser det angeläget att verksamheten fortsätter och utvidgas. För
budgetåret 1970/71 planerar styrelsen två sådana kurser. Kostnaderna härför
uppgår till 54 000 kr.
Ett stort behov finns av fortbildningskurser för kuratorer — framförallt
för sjukhuskuratorer med utbildning som ligger litet längre tillbaka i tiden.
Styrelsen föreslår, att två kurser anordnas under nästa budgetår för en kostnad
som preliminärt beräknas till 30 000 kr.
10. Styrelsen finner det angeläget att medel ställs till förfogande för anordnande
av fortbildningskurser för apotekare som skall inspektera distribution
och förvaring av läkemedel vid sjukvårdsinrättningar. Styrelsen
hemställer därför att 18 000 kr. ställs till styrelsens disposition för anordnande
av dels kurs för centralförrådsföreståndare m. fl., dels kurs för inspektionsapotekare.
11. För tillsynsmän vid ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare
saknas lämplig utbildning. Detta medför en viss osäkerhet i
arbetet, i synnerhet med hänsyn till att ett alltmer svårbehandlat klientel
intas vid sådana institutioner. Styrelsen hemställer därför om medel för
anordnande av specialkurs för tillsynsmän vid ungdomsvårdsskolor och
vårdanstalter för alkoholmissbrukare under budgetåret 1970/71. Kostnaderna
beräknas till 138 500 kr.
12. I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan om obligatoriska
fortbildningskurser för distriktssköterskor och med hänsyn till att full ut5*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
138 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
byggnad av organisationen för vidareutbildningen i öppen hälso- och sjukvård
knappast kan väntas vara genomförd under budgetåret 1970/71 hemställer
styrelsen att medel ställs till förfogande för fyra repetitionskurser
för distriktssköterskor under budgetåret 1970/71. Kostnaderna härför beräknas
uppgå till 90 600 kr.
13. Kostnaderna för denna kurs tas upp under anslaget Vidareutbildning
av läkare.
Departementschefen
Större delen av de under detta anslag upptagna kurserna är en fortsättning
av förut bedriven verksamhet. Nya förslag för nästa budgetår är konferenser
om hälsokontroll av fyraåringar (5), kurser angående tekniska hjälpmedel
åt handikappade (8), kurser för sjukhuskuratorer (9) samt de under
10, 11 och 12 upptagna kurserna.
Som framgår av sammanställningen beräknar jag medel för kursverksamhet
av den omfattning socialstyrelsen föreslagit under 1—10 och 12. I
fråga om repetitionskurser för barnmorskor (6) och kurser för distriktssköterskor
i förebyggande mödravård (7) framhöll jag vid anmälan av
detta anslag i prop. 1969:1 bil. 7 s. 138 att dessa kurser i första hand är en
angelägenhet för de kommunala huvudmännen. Jag tillstyrkte dock att staten
övergångsvis skulle ta på sig kostnaderna. I likhet med socialstyrelsen
anser jag det angeläget att dessa kurser liksom repetitionskurserna för distriktssköterskor
(12) kan fortsätta utan avbrott och beräknar medel för
dem även för nästa budgetår. Jag räknar med att de kommunala huvudmännen
skall överta ansvaret och kostnaderna för ifrågavarande kursverksamhet
med verkan fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Anslaget bör tas upp med 570 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ef t erutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kr.
G 12. Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.
1968/69 Utgift ........................ 1 537 811
1969/70 Anslag........................ 1 500 000
1970/71 Förslag ...................... 1 500 000
Från detta anslag bekostas kurser för kompletterande utbildning av läkare,
tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor m. fl. med utländsk examen,
vilka har för avsikt att arbeta i Sverige.
För budgetåret 1970/71 har redovisats följande medelsbehov för kursverksamheten.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 139
1. Kurser i svenska medicinalförfattningar för utländska läkare............... 80 000
2. Viss vidareutbildning m. m. för läkare................................... 240 000
3. Överförande till Sverige av vissa läkare och tandläkare.................... 375 000
4. Kurs i svenska medicinalförfattningar för tandläkare...................... 9 000
5. Kompletteringskurs för sjuksköterskor................................... 121 900
6. Kompletteringskurs för barnmorskor.................................... 40 700
7. Centrala prov i svenska språket för sjuksköterskor m. fl................... 19 500
8. Kurs i medicinalförfattningar för sjuksköterskor med utbildning i Danmark,
Finland, Norge och Island............................................. 11800
9. Kurs för utländska tandläkare.......................................... 63 200
10. Tilläggskurs för tandläkare med västtysk examen......................... 247 500
Summa kr. 1 208 600
Socialstyrelsen
1. Genomgång av kurs i svenska medicinalförfattningar är obligatorisk
för de läkare med utländsk examen, som önskar få svensk legitimation.
Styrelsen beräknar att ca 120 läkare önskar gå igenom sådan kurs under
budgetåret 1970/71. Styrelsen avser därför att anordna fem kurser i ämnet
om vardera högst en månad med omkring 25 deltagare i varje kurs. Kostnaden
för varje kurs beräknas till 16 000 kr.
2. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal har för avsikt
att under budgetåret 1970/71 anordna dels två vidareulbildningskurser —
envar om högst tre månader jämte en månads inläsningstid — för läkare
med utländsk medicinsk examen med högst 30 deltagare i varje kurs, dels
särskilda språkprov. Kostnaderna härför beräknas till sammanlagt 240 000
kr. Kurserna avses äga rum i Örebro enligt avtal år 1966 mellan staten och
Örebro läns landsting angående anordnande av viss vidareutbildning för
läkare med utländsk medicinsk examen vid regionsjukhuset i Örebro.
3. Efter förhandlingar mellan vederbörande myndigheter i Jugoslavien
och socialdepartementet i Sverige har under budgetåret 1968/69 uttagits två
grupper om vardera ca 30 jugoslaviska läkare för tjänstgöring i Sverige. För
läkarna anordnades kurs i svenska språket under fyra månader. Det finns
anledning anta, att nya grupper av utländska läkare och tandläkare skall
anlända hit. I avvaktan på närmare uppgifter om den beräknade omfattningen
av ifrågavarande verksamhet beräknar styrelsen medelsbehovet under
budgetåret 1970/71 till 375 000 kr.
4. Socialstyrelsen avser att under budgetåret 1970/71 anordna en kurs
om ca 45 timmar i svenska medicinalförfattningar för vissa tandläkare med
utländsk examen. Kostnaden för en kurs med 30 deltagare beräknas till
9 000 kr.
5. Under budgetåret 1969/70 anordnas två kompletteringskurser för
sjuksköterskor med utländsk examen som begärt svensk legitimation som
sjuksköterska. Även under budgetåret 1970/71 behövs två kurser med vardera
ca 20 deltagare. Komplettering av den praktiska utbildningen förutsätts
som hittills ske i form av vikariat på sjukskötersketjänst. Kostnaderna
beräknas till 121 900 kr.
6. Barnmorskor med utländsk examen, som har för avsikt att stanna och
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
utöva sitt yrke i Sverige, måste komplettera sin utbildning för att få svensk
legitimation. Socialstyrelsen beräknar att ca tio utländska barnmorskor bör
genomgå en kurs under sex veckor innan de kan få svensk legitimation. En
sådan kurs omfattar förutom teoretisk undervisning även praktik under
handledning av barnmorska samt viss hospitering. Kostnaderna beräknas
till sammanlagt 40 700 kr., varav 9 600 kr. utgör stipendier åt kursdeltagare.
7. Vid den kompletteringsutbildning för utländska sjuksköterskor och
barnmorskor som bedrivits har vissa elever haft svårt att följa undervisningen,
emedan de inte behärskat svenska språket. Socialstyrelsen avser
därför att fr. o. m. budgetåret 1969/70 anordna centrala prov i svenska språket
för de sjuksköterskor och barnmorskor med utländsk utbildning, som
önskar genomgå socialstyrelsens kompletteringskurser för att erhålla svensk
legitimation. Proven förutsätts bli ordnade på samma sätt som de som genomgås
av läkare med utländsk examen. Även under budgetåret 1970/71
behövs centrala språkprov. Kostnaderna härför beräknas till 19 500 kr.
8. Under budgetåret 1969/70 kommer att anordnas två kurser i svenska
medicinalförfattningar för de sjuksköterskor som utbildats i Danmark, Finland,
Norge och Island och som ansökt om svensk legitimation som sjuksköterska.
Även under budgetåret 1970/71 behövs två kurser med vardera ca
25 deltagare. Kostnaderna härför beräknas till 11 800 kr.
Kursnämnden för vissa utländska tandläkare
9. Nämnden föreslår att liksom föregående år en kurs för utländska tandläkare
anordnas vid Lunds universitet. Kostnaderna beräknas till oförändrat
63 200 kr.
Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal
10. Fr. o. m. 1962 och fram till hösten 1968 har universitetskanslersämbetet
i enlighet med av Kungl. Maj :t lämnat uppdrag antagit studerande för
tandläkarutbildning i Västtyskland. Därvid har förutsatts, att ifrågavarande
studerande efter avlagd västtysk examen skulle genomgå en tilläggskurs
under högst en termin för att få behörighet att utöva tandläkaryrket i
Sverige. Sådan tilläggsutbildning har genomförts i Malmö 1968 och 1969.
Under budgetåret 1970/71 bör en motsvarande tilläggskurs anordnas. Antalet
deltagare bör inte överstiga 32. I mån av platstillgång bör också annan
utländsk tandläkare än sådan som avlagt västtysk examen beredas tillfälle
att genomgå kursen. Kostnaden beräknas till 247 000 kr.
Departementschefen
Under punkterna 1—2 och 4—10 angiven kursverksamhet för läkare,
tandläkare, sjuksköterskor och barnmorskor med utländsk utbildning är av
ungefär samma omfattning som den som pågår under innevarande budgetår.
De redovisade kostnadsberäkningarna kan jag i huvudsak godta. Jag vill
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 141
dock framhålla beträffande de under punkt 2 angivna kurserna i Örebro att
avtalet mellan staten och Örebro läns landsting härom sagts upp av landstinget
såvitt gäller den ersättning som utgår från staten till landstinget
■— nu 40 000 kr. per kurs. I december 1969 uppdrog jag åt statens förhandlingsnämnd
att föra förhandlingar med landstinget om ändrad ersättning.
Ny överenskommelse i frågan torde få redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang.
Under senare år har särskilda kurser anordnats för grupper av tjeckoslovakiska,
jugoslaviska och bulgariska läkare och tandläkare. Sedan år 1967
har sammanlagt drygt 200 läkare genomgått sådana kurser. Läkarna har tagits
ut för tjänstgöring i Sverige efter samråd mellan resp. lands och Sveriges
arbetsmarknads- och hälsovårdsmyndigheter. Efter fyra månaders
språkundervisning har läkarna placerats ut på svenska sjukhus för att
tjänstgöra på samma villkor som sina svenska kollegor. Socialstyrelsens
nämnd för utländsk medicinalpersonal placerar ut läkarna på de olika
sjukhusen.
Det är möjligt att nya grupper utländska läkare och tandläkare anländer
till Sverige under nästa budgetår. Det går dock inte att nu närmare ange
statens kostnader härför.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till oförändrat
1,5 milj. kr.
Jag förutsätter i likhet med tidigare år att kostnaderna för nu ej förutsebara
efterutbildnings- eller omställningskurser för utländska läkare,
tandläkare, sjuksköterskor eller barnmorskor skall bestridas från förevarande
anslag enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 500 000 kr.
G 13. Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet
1968/69 Utgift ........................ 1 096 112
1969/70 Anslag........................ 900 000
1970/71 Förslag ...................... 1 100 000
Studerande vid odontologisk fakultet kan få stipendium med 2 500 kr.
årligen under högst fem år på villkor att han förbinder sig att efter vunnen
legitimation tjänstgöra som tandläkare i folktandvården under samma
antal år som stipendium innehafts. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen
(1961:281) om stipendium till studerande vid tandläkarhögskola. Svenska
studerande, som av universitetskanslersämbetet antagits för tandläkarutbildning
i Västtyskland, är i fråga om rätt att erhålla statliga lån och stipendier
likställda med studerande vid svensk odontologisk fakultet.
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Socialstyrelsen
På grund av alltjämt rådande svårigheter att rekrytera tandläkare till
folktandvården anser socialstyrelsen, att stipendierna bör bibehållas åtminstone
de närmaste åren. Antalet ansökningar om stipendium har de
senaste åren ökat och kan för den kommande femårsperioden väntas öka
ytterligare i samband med att undervisningen nu kommit i gång vid den
odontologiska fakulteten i Göteborg. Man torde för nämnda period böra
räkna med ett årligt behov av ca 450 hela stipendier.
Antal inskrivna elever vid högskolorna
vid slutet av vårterminen 1967.......................... 1 311
» » » » 1968.......................... 1 431
» » ,, » 1969.......................... 1 567
Härtill kom vid sistnämnda tidpunkt omkring 150 studerande vid västtyska
universitet, vilka efter ansökan antagits till ifrågavarande studier.
Antal beviljade hela stipendier
budgetåret 1966/67............................ 257
» 1967/68............................ 340
» 1968/69............................ 456
• 1969/70............................ 450 (beräknat)
» 1970/71............................ 450 »
Med hänsyn till det för de senaste budgetåren redovisade ökade antalet
beviljade stipendier och det ökade antalet studerande vid de odontologiska
fakulteterna torde m&n för budgetåret 1970/71 böra räkna med ett behov av
450 hela stipendier. I enlighet härmed erfordras ett anslag på 1 125 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar anslaget till 1,1 milj. kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 100 000 kr.
G 14. Nordiska hälsovårdshögskolan
1968/69 Utgift ........................ 775 000^
1969/70 Anslag ...................... 1 150 000
1970/71 Förslag ...................... 1 550 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 821 kr.
Vid nordiska hälsovårdshögskolan anordnas kurser för ämbetsläkare,
ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården, hälsovårdsinspektörer
och sjukhusadministratörer.
Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 143
Skolans verksamhet regleras genom avtal mellan Danmark, Finland,
Norge och Sverige (prop. 1962: 1 bil. 3, SU 11, rskr 11 samt prop. 1965: 1
bil. 7, SU 5, rskr 5). Samtliga utgifter bestrids under löpande budgetår förskottsvis
av Sverige. Efter räkenskapsårets slut betalar övriga stater sina
andelar av kostnaderna. Dessa fördelas på länderna proportionellt i förhållande
till det antal kursmånader, som faller på de av varje land under året
utnyttjade elevplatserna.
Beräknad ändring 1970/71
Hälsovårds
-
1969/70 |
högskolan |
Dep. chef en |
|
Personal............................. |
+3 |
+3 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.......................... |
............ 454 000 |
+ 251 000 |
+247 000 |
Sjukvård............................ |
— |
— |
|
Reseersättningar..................... |
+ 45 000 |
+ 41000 |
|
Lokalkostnader...................... |
+ 32 000 |
+ 32 000 |
|
Expenser............................ |
— 26 000 |
— 42 000 |
|
Därav engångsutgifter............... |
— 75 000 |
— 75 000 |
|
Representation...................... |
— |
+ 3 000 |
|
Stipendier till elever.................. |
+ 104 000 |
+ 95 000 |
|
Lönekostnadspålägg.................. |
............ 60 000 |
+ 16 000 |
+ 27 000 |
1 150 000 |
+ 422 000 |
+400 000 |
Styrelsen för nordiska hälsovårdshögskolan
Undervisningen under budgetåret 1970/71 föreslås omfatta kurser om
sammanlagt 13 månader, nämligen
3 tvåmånaderskurser för ämbetsläkare...................................... 6 mån.
2 sexveckorskurser för sanitäringenjörer.................................... 3 »
2 tvåveckorskurser för hälsovårdsinspektörer................................ 1 »
1 tvåmånadskurs för sjukhusadministratörer................................. 2 »
1 enmånadskurs i socialodontologi.......................................... 1 „
Summa 13 mån.
1. Löne- och prisomräkning 96 541 kr.
2. Tiden för sanitäringenjörskursen bör förlängas från fyra till sex veckor
för att möjliggöra en fördjupning av undervisningen och aktivare kursarbete.
Den ena kursen bör som hittills ägnas vattenvårdsproblem och den
andra luftvårdsproblem.
3. Redan när försökskursen på en månad för sjukhusadministratörer
första gången anordnades budgetåret 1967/68 räknade styrelsen med att
utbildningstiden framdeles borde förlängas med en eller två månader. Efter
två kurser finner styrelsen det uppenbart, att kurstiden bör förlängas till
två månader.
4. Behovet av administrativt välutbildade odontologer för den samhälleliga
tandvården med uppgift att organisera, leda och öva tillsyn över såväl
förebyggande som kurativ vård har blivit allt mera framträdande i de nor
-
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartemente\
diska länderna. Viss utbildning ges i redan existerande nationella kurser.
Den här föreslagna nordiska kursen avses ligga på en högre nivå än de nationella.
Vart och ett av länderna har dock f. n. för litet antal tandläkare, som
behöver eller önskar denna ytterligare utbildning, för att det skulle vara
befogat att inom de olika länderna anordna sådan. Tandläkarna
inom de nordiska ländernas bälsovårdsadministrationer har funnit
att en kurs på en månad omfattande ca 120 timmar bör komma till stånd
vid högskolan. Ett preliminärt program som förutsätts bli föremål för
diskussion i en nordisk arbetsgrupp har utarbetats. Kostnaderna (undervisning
och resor) beräknas till ca 135 000 kr. för en försöksvis anordnad kurs
på en månad.
5. Utökningen av högskolans verksamhet kan lokalmässigt genomföras
när den vid årsskiftet 1969/70 flyttar in i nya lokaler inom institutionen för
hygien vid Göteborgs universitet. Den föreslagna ökningen av högskolans
verksamhet motiverar ytterligare en kvalificerad lärartjänst. En befattning
som universitetslektor föreslås. Om en sådan tjänst inrättas, behövs inte
ytterligare assistenttjänster. Ytterligare ett kvalificerat skrivbiträde och en
expeditionsvakt behövs. Den utökade verksamheten motiverar i övrigt
höjda arvoden och särskilda ersättningar i relation till den ökade arbetsmängden.
6. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 16 670 kr.
Remissyttranden
Yttranden har avgivits av socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, Svenska
landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Remissinstanserna har
inte haft några erinringar mot den föreslagna utvidgningen av kursverksamheten.
Landstingsförbundet understryker att kursen i sjukhusadministration
fortfarande bör bedrivas som en försöksverksamhet. Kommunförbundet och
naturvårdsverket betonar vikten av att milj övårdsproblemen tas upp i undervisningen
av sanitäringenjörer.
Anslagsframställningen har också underställts social- och hälsovårdsministerierna
i Danmark, Finland och Norge, vilka har godkänt budgetförslaget.
Departementschefen
Enligt avtalet mellan de nordiska länderna om hälsovårdshögskolan skall
kostnaderna fördelas mellan länderna i förhållande till det antal kursmånader
som faller på de av varje land under året utnyttjade elevplatserna. Kostnaderna
får enligt avtalet inte överstiga 700 000 kr. för år.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att träffa avtal med Danmark,
Finland och Norge om en ändring i avtalet för högskolan, innebärande att
bestämmelsen om kostnadsram utgår eller alternativt att kostnadsramen
höjs (prop. 1968: 1 bil. 7 s. 169, SU 5, rskr 5). Ett svenskt förslag till ändrad
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 145
avtalstext är f. n. under behandling i de övriga nordiska länderna. Förslaget
till anslag för budgetåret 1970/71 har godkänts av dessa.
Jag har ingen erinran mot högskolans förslag till utökad kursverksamhet
under nästa budgetår. Jag beräknar således medel för en utökning av sanitäringenjör
skur serna från fyra till sex veckor samt av den försöksvis anordnade
kursen i sjukhusadministration från en till två månader. Jag finner
det vidare värdefullt att en särskild kurs i socialodontologi på en månad
anordnas vid högskolan och beräknar likaledes medel härför.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 550 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst för en kvalificerad
lärare, en biträdestjänst och en tjänst som expeditionsvakt. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Nordiska hålsovårdshögskolan för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 550 000 kr.
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
H. Övrig sjukhusvård m. m.
H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker
1968/69 Utgift1 ...................... 2 395 5232
1969/70 Anslag ...................... 8 045 000
1970/71 Förslag...................... 11 870 000
1 Del av anslagen Statlig psykiatrisk sjukhusvård: Avlöningar och Statlig psykiatrisk sjukhusvård:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 18 887 kr.
De rättspsykiatriska stationernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska
undersökningar i brottmål huvudsakligen av misstänkta personer på fri fot.
Motsvarande undersökningar av häktade personer utförs vid rättspsykiatriska
kliniker, där även undersökning i mindre omfattning sker av icke
häktade personer.
Från anslaget bestrids kostnader för de rättspsykiatriska stationerna i
Stockholm, Norrköping, Jönköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå
samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg.
Beräknad ändring 1970/71
Social- |
||||
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
||
Personal |
||||
Stationer |
||||
I.äkarpersonal........................ |
.......... 14 |
— 3 |
— 3 |
|
Kuratorer........................... |
.......... 13 |
— 2 |
— 2 |
|
Övrig personal....................... |
.......... 13 |
— 2 |
— 2 |
|
Kliniker |
||||
Läkarpersonal........................ |
.......... 11 |
+ 6 |
+ 6 |
|
Psykologer, kuratorer................. |
.......... 14 |
+ 7 |
+ 7 |
|
Övrig vårdpersonal m. m............... |
.......... 47 |
+ 24 |
+ 24 |
|
Övrig personal....................... |
.......... 19 |
+ 10 |
+ 10 |
|
131 |
+40 |
+40 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar............................ |
.......... 5 174 000 |
+ 2 618 000 |
+ 2 619 000 |
|
Lokalkostnader........................ |
.......... 1 159 000 |
+ |
521 000 |
+ 521 000 |
Expenser.............................. |
.......... 460 000 |
+ |
185 000 |
+ 145 000 |
Lönekostnadspålägg.................... |
.......... 1 252 000 |
+ |
540 000 |
+ 540 000 |
8 045 000 |
+ 3 804 000 |
+3 825 000 |
Socialstyrelsen
Enligt riktlinjerna för den framtida organisationen av det rättspsykiatriska
undersökningsväsendet skall detta få en enhetlig uppbyggnad med
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 147
socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961: 185, 1LU 49, rskr 398, prop.
1967:69, SU 106, rskr 252).
Av de fem nya kliniker, som avses ersätta de rättspsykiatriska kliniker
och avdelningar, som f.n. är knutna till vissa fångvårdsanstalter, påbörjar
klinikerna i Uppsala och Lund verksamheten under innevarande budgetår.
Kliniken i Göteborg beräknas kunna tas i bruk budgetåret 1970/71 och i
Umeå beräknas kliniken bli färdigställd till budgetåret 1971/72. Stockholmskliniken
torde med nuvarande tidsplan färdigställas till budgetåret 1973/74.
Personalen vid Göteborgsklinilcen föreslås bestå av sex läkare, en psykolog,
sex kuratorer, en föreståndare, två överskötare, fyra förste skötare, 14 skötare,
en terapiföreståndare, en arbetsterapevt, en portvakt, en laboratorieassistent,
en vaktmästare samt åtta kansliskrivare, kontorister, kontors- och
ekonomibiträden. Av de föreslagna tjänsterna föreslås sju överflyttas från
rättspsykiatriska stationen i Göteborg och åtta från rättspsykiatriska avdelningen
på Härianda. Dessutom bör en biträdande psykolog, en sjukgymnast,
en bibliotekarie och en redogörare deltidsanställas.
Vid klinikerna i Uppsala och Lund har försteläkartjänster förändrats
till biträdande överläkartjänster. I likhet härmed föreslås att en från
Härlandakliniken överflyttad försteläkartjänst förändras till biträdande
överläkartj änst.
Antalet stationer kommer enligt föreliggande planer att ytterligare reduceras
under budgetåret 1970/71. Göteborgsstationens uppgående i rättspsykiatriska
kliniken vid S:t Jörgens sjukhus beräknas medföra en kostnadsminskning
för stationernas del med 25 000 kr. vad avser expenser. För
bestridande av de kvarstående rättspsykiatriska stationernas expenser under
nästa budgetår erfordras dock en uppräkning av anslagsposten med sammanlagt
75 000 kr. till 250 000 kr.
Styrelsen beräknar sålunda att under anslagsposten för budgetåret
1970/71 för rättspsykiatriska stationernas del erfordras 250 000 kr.
Klinikernas expenser har styrelsen beräknat till 12 kr. per dag och patient,
eller avrundat 4 400 kr. per vårdplats, vilket motsvarar en totalkostnad
om 395 000 kr.
Departementschefen
Omorganisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet genomförs
successivt. Under budgetåret 1969/70 tas de nya rättspsykiatriska
klinikerna i Uppsala och Lund i bruk. Nästa budgetår blir den nya kliniken
i Göteborg färdigställd.
Socialstyrelsen har lagt fram förslag till personaluppsättning vid göteborgskliniken.
Antalet tjänster motsvarar det som inrättats vid vardera
kliniken i Uppsala och Lund. Jag har ingen erinran mot styrelsens förslag
och beräknar medel för följande tjänster vid kliniken i Göteborg, nämligen
två överläkare, tre biträdande överläkare, en underläkare, en psyko
-
148 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
log, sex kuratorer, en föreståndare, tjugo överskötare, förste skötare och
skötare, en terapiföreståndare, en arbetsterapevt, en portvakt, en vaktmästare,
en laboratorieassistent och åtta kansliskrivare, kontorister, kontorsoch
ekonomibiträden. Vidare har jag beräknat medel för viss deltidsanställd
personal, nämligen en biträdande psykolog, en sjukgymnast, en bibliotekarie
och en redogörare.
Befintliga tjänster vid rättspsykiatriska stationen i Göteborg bör överflyttas
till kliniken. Dessa tjänster består av en överläkare, en biträdande
överläkare, en underläkare, två kuratorer, en kontorist och ett kontorsbiträde.
Vid min beräkning av medel för personalen vid kliniken har jag
tagit hänsyn till denna överflyttning. Vidare överflyttas åtta tjänster från
fångvårdsanstalten i Härianda. Av dessa är tre läkartjänster. Jag biträder
socialstyrelsens förslag att en förste läkartjänst i samband med överflyttningen
till kliniken ändras till biträdande överläkartjänst. Nettotillskottet av
tjänster vid göteborgskliniken uppgår därför till 32.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 870 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 11 870 000 kr.
H 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1968/69 Utgift ...... 2 629 229 Reservation .... 5 151 461
1969/70 Anslag ...... 1 500 000
1970/71 Förslag...... 400 000
Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet
för den statliga mentalsjukvården skall staten svara för slutförande av pågående
byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka. Från detta anslag
bekostas utrustning som har samband med dessa byggnadsarbeten. Från
anslaget bekostas även utrustning av nya rättspsykiatriska kliniker och
stationer.
Socialstyrelsen
I 1968 års anslagsframställning räknade socialstyrelsen med att av mentalsjukvårdsberedningen
inte fullföljda utrustningsåtgärder, som övertagits
av utrustningsnämnden för universitet och högskolor, sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut och Södermanlands läns
landsting, skulle drivas i sådan takt att från tidigare budgetår reserverade
medel skulle förbrukas under budgetåret 1968/69.
Så har inte skett utan fortfarande kvarstår betydande belopp som tillsam -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 149
mans med innestående medel för utrustning av rättspsykiatriska kliniker
uppgår till 5 151 461 kr.
Med hänsyn till att vissa utrustningsåtgärder inte torde kunna genomföras
under innevarande budgetår, föreslår socialstyrelsen att anslaget under
nästa budgetår tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
Vid Vipeholms sjukhus skall en första ombyggnadsetapp, omfattande
bl. a. nio paviljonger med sammanlagt 198 vårdplatser, påbörjas före den
1 januari 1970. Detta innebär att paviljongerna skall utrustas av staten.
Byggnadsstyrelsen har därför hemställt dels att för budgetåret 1970/71 anvisas
400 000 kr. för inredning och utrustning av nämnda paviljonger, dels
att styrelsen bemyndigas att under budgetåret 1970/71 lägga ut beställningar
av inredning och utrustning intill en sammanlagd kostnad av
2 milj. kr.
Departementschefen
Vad gäller den del av anslaget som disponeras av socialstyrelsen anser
jag i likhet med styrelsen att tidigare anvisade medel bör vara tillräckliga
för att täcka kostnaderna för de utrustningsåtgärder som beräknas bli utförda
under budgetåret 1970/71.
För påbörjande av utrustningen av de nya paviljonger vid Vipeholms
sjukhus som utgör första etappen av sjukhusets om- och tillbyggnad, beräknar
jag 400 000 kr. Jag har vidare ingen erinran mot det av byggnadsstyrelsen
begärda bemyndigandet att under budgetåret 1970/71 beställa
inredning och utrustning för ifrågavarande nybyggnader för en kostnad
av 2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge, att inredning och utrustning till Vipeholms
sjukhus får beställas till ett värde av högst 2 milj. kr. att
betalas tidigast under budgetåret 1971/72;
b) till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kr.
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1968/69 Utgift ...... 70 507 761 Reservation .... 59 959 491
1969/70 Anslag ____ 78 000 000
1970/71 Förslag .... 79 000 000
Från anslaget utgår byggnadsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen
om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård (prop.
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
1966: 64, SU 94, rskr 220) samt mellan staten och städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö om städernas övertagande av hela mentalsjukvården
m. in. för dessa städer (prop. 1967: 69, SU 106, rskr 252).
Socialstyrelsen
För perioden 1967—1971 skall enligt avtalen i riksstaten tas upp 250
milj. kr. för bidrag till landstingen och 60 milj. kr. för bidrag till städerna.
Beloppen skall anvisas som reservationsanslag med 50 resp. 12 milj. kr.
per budgetår samt i huvudsak anpassas efter förändringarna i byggnadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex för byggnader av sten. Vid anslagsberäkningen
används index för sista kvartalet 1965 som basindex.
Enligt avtalen har för landstingens del anvisats för budgetåret 1966/67
(1 januari—30 juni 1967) 25 milj. kr. och för vart och ett av budgetåren
1967/68, 1968/69 och 1969/70 50 milj. kr. För de tre städernas del har medel
anvisats endast fr. o. m. budgetåret 1967/68. Styrelsen har därför nu
tagit upp 6 milj. kr. motsvarande vad som tidigare borde ha anvisats för
budgetåret 1966/67.
Anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 blir avrundat 76 600 000 kr.
Departementschefen
Enligt de avtal som träffats med landstingen och storstäderna om deras
övertagande av statens mentalsjukvård skall byggnadsbidrag utgå till
landstingen med 50 milj. kr. och till storstäderna med 12 milj. kr. per
budgetår. Beloppen skall anpassas efter byggnadskostnadsindex. Jag beräknar
anslagsbehovet under nästa budgetår till 79 milj. kr. i vilket belopp
ingår uppräkning för index.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 79 000 000 kr.
H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1968/69 Utgift ...................... 916 386 681
1969/70 Anslag .................... 895 000 000
1970/71 Förslag .................... 927 000 000
Från anslaget utgår bidrag till landstingen och städerna Stockholm, Göteborg
och Malmö för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen
utgår enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens övertagande
av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220) samt
mellan staten och de tre städerna om dessa städers övertagande av hela sin
mentalsjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 106, rskr 252).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 151
Avtalen innebär i korthet att staten till landstingen och städerna skall
erlägga driftbidrag, som grundar sig på den genomsnittliga vårddagkostnaden
år 1966 vid de övertagna sjukhusen samt kostnaden under samma år
för utbildning av mentalsjukvårdspersonal. Bidraget är indexreglerat. Härtill
kommer särskild ersättning för avskrivning av sjukhusbyggnader, bidrag
till utrustning samt till kostnader för markförvärv m. m. Från anslaget utgår
vidare ett särskilt bidrag till Stockholm, Göteborg och Malmö för anordnande
och drift av psykiatriska kliniker vid lasarett samt lokalhyror för
sjukhusfastigheter, som står kvar i statens ägo.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 867 000 000 kr. Den av sjukvårdshuvudmännen
beslutade höjningen av vårdavgiften på sjukhus från
5 till 10 kr. medför en minskning av nettokostnaden per vårddag vid bl. a.
mentalsjukhusen. I enlighet med avtalen har detta utlöst förhandlingar
rörande driftbidraget. Vid överläggningar som förts mellan företrädare för
socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen har överenskommits att
med anledning härav avräkna 45 milj. kr. per år på bidraget. Tilläggsavtal
om avräkningsförfarandet skall träffas mellan statens förhandlingsnämnd
och sjukvårdshuvudmännen.
Den härav föranledda minskningen i medelsbehovet reduceras av att
bidrag skall utgå även för Vipeholms sjukhus, som den 1 januari 1970 övertas
av Malmöhus läns landsting.
Vidare beräknas folkmängden i Stockholms läns landstingsområde räknat
från den 1 januari 1967 ha ökat med minst 10 % fram till den 1 januari
1970. Enligt avtalet medför detta att driftbidrag kommer att utgå för ytterligare
ca 200 vårdplatser.
Medelsbehovet påverkas dessutom av förändringar i statstjänstemännens
löner samt i byggnadskostnadema.
Utgifterna under detta anslag beräknas till följande belopp.
1. Driftbidrag............................................................ 796 300 000
2. Avskrivningsersättningar............................................... 58 300 000
3. Bidrag till utrustning................................................... 7 500 000
4. Bidrag till kostnader för markförvärv m. m................................ 2 000 000
5. Bidrag till Stockholm, Göteborg och Malmö för anordnande och drift av psykiatriska
kliniker vid lasarett ............................................. 400 000
6. Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter................................... 2 500 000
867 000 000
1. Driftbidraget per vårddag enligt 1968 års index beräknas för Norrbottens
läns landsting till 86: 11 kr. och för övriga landsting och storstäderna
till 74:32 kr. Beräkningen av driftbidraget framgår närmare av följande
sammanställning.
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Norrbotten 955 x 365 x 86: It.............
Övriga 30 035x365x74:32.............
Avgår:
Hyror m. m. enligt nyttjanderättsavtal.......
Vårddagavgift för platser vid Salberga sjukhus
Statsbidrag till rektors- och lärarlöner........
Avdrag för höjning av vårdavgiften.........
}
844 769 231
1 752 000
1 150 000
600 000
45 000 000 48 502^000
Anslagsbehov, avrundat
796 300 000
2. Avskrivningsersättningar (särskilda driftbidrag) har beräknats till i
runt tal 58 milj. kr., sedan ca 900 000 kr. avräknats för avskrivning av restvärde
för Karsuddens sjukhus.
3. Med hänsyn till storleken av beräknade investeringar med anlitande
av byggnadsbidrag enligt avtalen uppskattas behovet av medel till utrustning
till 7,5 milj. kr.
4. För kostnader för markförvärv m. m. upptas samma belopp som för
innevarande budgetår, 2 milj. kr.
5. Under åren 1967—1971 skall bidrag utgå till de tre städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö för anordnande och drift av psykiatriska kliniker
vid lasarett med 400 000 kr. per år.
6. För de sjukhusfastigheter, som fortfarande är i statens ägo, beräknas
lokalhyror med sammanlagt 2,5 milj. kr. Beloppet skall tillgodoföras statens
allmänna fastighetsfond.
Departementschefen
Socialstyrelsens beräkning av bidragen till landstingen och storstäderna
grundar sig på träffade avtal och bygger på 1968 års löne- och byggnadskostnadsindex.
Vid anslagsberäkningen har även beaktats den avräkning
med 45 milj. kr. per år på bidragen som skall ske i samband med höjningen
av vårdavgiften på sjukhus fr. o. m. den 1 januari 1970. Beräkningarna föranleder
i och för sig ingen erinran från min sida. Jag anser dock att viss
ytterligare uppräkning för index bör ske och uppskattar därför det sammanlagda
anslagsbehovet till 927 milj. kr. Härav utgör 2,5 milj. kr. lokalhyror
för de sjukhusfastigheter som fortfarande står kvar i statens ägo. Beloppet
skall tillgodoföras statens allmänna fastighetsfond.
Jag vill i detta sammanhang ta upp en särskild fråga. Vid Vipeholms
sjukhus fanns vid utgången av år 1969 statliga lärartjänster, vilkas löner
reglerades på samma sätt som motsvarande tjänster vid landstingens särskolor.
Lärartjänsterna vid Vipeholms sjukhus har nu övertagits av
Malmöhus läns landsting. För landstingens särskolor gäller med stöd av
övergångsbestämmelserna till lagen (1965:576) om ställföreträdare för
kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. och riksdagens beslut år 1967
(prop. 1967: 131, SU 134, rskr 327) att statens avtalsverk har att på vederbörande
landstingskommuns vägnar föra förhandlingar och sluta avtal om
löneförmåner m. m. för lärare. Nämnda lag bör göras tillämplig på lärartjänsterna
vid sjukhuset.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 153
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) besluta att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för
lärare vid Vipeholms sjukhus som får bestämmas genom
avtal fr. o. m. den 1 januari 1970 skall fastställas under
medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer;
b) till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 927 000 000 kr.
H 5. Bidrag till viss hälso- och sjukvård
1968/69 Utgift .... 91 430 000 Reservation ...... 402 000
1969/70 Anslag ____ 104 000 000
1970/71 Förslag____ 109 000 000
Från anslaget utgår ett enhetligt statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen
dels i stället för ett 20-tal äldre drift- och anordnandebidrag, avseende vissa
vårdgrenar inom hälso- och sjukvården, dels som kompensation för att statsbidraget
till avlöning åt provinsialläkare m. m. upphört vid utgången av år
1967, dels ock som ersättning för de kostnader, som uppkommer för sjukvårdshuvudmännen
genom att de i smittskyddslagen ålagts att fr. o. m. den
1 januari 1969 ombesörja kostnadsfri undersökning och behandling i öppen
vård av venerisk sjukdom (prop. 1967: 1, bil. 7 s. 138, SU 5, rskr 5 och prop.
1968:1, bil. 7 s. 101 och 170, SU 5, rskr 5).
Socialstyrelsen
Statsbidragen för nästa budgetår beräknas enligt följande sammanställning.
Enhetligt statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen i stället för vissa tidigare ut -
gående drift- och anordnandebidrag........................................ 82 000 000
Avlösning av statsbidraget till provinsialläkarväsendet........................ 19 000 000
Ersättning för kostnadsfri undersökning m. m. av veneriska sjukdomar.......... 8 000 000
109 000 000
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med de av riksdagen godkända grunderna tas upp
med 109 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss hälso- och sjukvård för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 109 000 000 kr.
H 6. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
1968/69 Utgift......................... 778 342
1969/70 Anslag ........................ 800 000
1970/71 Förslag ....................... 340 000
154 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Från anslaget utgår bidrag till uppförande och utrustning av radioterapevtiska
kliniker vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. Enligt
av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m.
(prop. 1960: 159, SU 189, rskr 381) skall bidrag utgå med 25 % av kostnaderna
för uppförande och utrustning av ifrågavarande kliniker.
Östergötlands läns landsting beräknar investeringarna i radioterapevtiska
kliniken vid regionsjukhuset i Linköping för budgetåret 1970/71 till 430 000
kr. Statsbidrag beräknas utgå med 25 % av kostnaderna eller 107 500 kr.
Örebro läns landsting beräknar kostnaderna för utbyggnad av radioterapevtiska
kliniken vid regionsjukhuset i Örebro för budgetåret 1970/71 till
ca 800 000 kr. Statsbidraget härför beräknas till 200 000 kr.
Västerbottens läns landsting beräknar för budgetåret 1970/71 ett investeringsbelopp
av 125 000 kr. för radioterapevtiska kliniken vid lasarettet i
Umeå. I statsbidrag beräknas 31 250 kr.
Anslagsbehovet för budgetåret uppskattas alltså till sammanlagt 338 750 kr.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 340 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
340 000 kr.
H 7. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.
1968/69 Utgift ........................ 1 557 699
1969/70 Anslag........................ 1 600 000
1970/71 Förslag ...................... 1 700 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för förvaring och underhåll av beredskapsutrustning
för den civila sjukvårdens krigsorganisation.
Beräknad ändring 1970/71
Anslag |
Social- |
|||
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
||
1. |
Arvoden till redogörare a) för centrala förråd........................... |
21 000 |
+ 4 200 |
|
b) för lokala förråd............................. |
90 000 |
+ 22 500 |
— |
|
2. |
Arvoden till inventeringsförrättare............... |
4 000 |
— |
— |
3. |
Ersättningar för handräckning, semester- och sjuk-vikarier....................................... |
315 000 |
+ 50 000 |
+ 30 000 |
4. |
Hyror, frakter m. m........................... |
970 000 |
+ 50 000 |
+ 40 000 |
5. |
Reparationer och underhåll m. m. av material..... |
200 000 |
+ 50 000 |
+ 30 000 |
1 600 000 |
+ 176 70» |
+ 100 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 155
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1,7
milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kr.
H 8. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
1968/69 Utgift ...... 7 146 534 Reservation...... 7 572 772
1969/70 Anslag ...... 1 000
1970/71 Förslag...... 3 000 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utrustning m. m. av beredskapssjukhus.
Häri ingår kostnader för bl. a. anskaffning av personlig skyddsutrustning
för viss medicinalper sonal samt ersättningar till sjukhushuvudmännen
för planläggningskostnader och för ändringsarbeten inom byggnader
planlagda för användning inom den civila krigssjukvården.
1970/71
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Beräknade brultoutgifter 1. Sjukvårdsutrustning för beredskapssjukhus........ |
1 875 000 |
1 950 000 |
485 000 |
2. Täckande av förluster vid omsättning av utrustning |
600 000 |
600 000 |
600 000 |
3. Ersättning till sjukhushuvudmännen för utförda |
900 000 |
800 000 |
800 000 |
4. Ersättning till sjukhushuvudmännen för vissa plan-läggningskostnader ............................. |
700 000 |
750 000 |
750 000 |
5. Personlig skyddsutrustning för det allmänt civila |
1 360 000 |
675 000 |
675 000 |
6. Reparation av förrådsbyggnader................. |
20 000 |
90 000 |
90 000 |
7. Beräknad förbrukning å övriga delposter av anslaget |
1 385 000 |
400 000 |
— |
6 840 000 |
5 265 000 |
3 400 000 |
|
Beräknade omsättningsinkomster.................... |
400 000 |
400 000 |
400 000 |
Beräknade netioutgifter............................ |
6 440 000 |
4 865 000 |
3 000 000 |
Socialstyrelsen
Styrelsen förutsätter att omsättning av utrustning samt byggnadstekniska
ändrings- och planläggningsarbeten under nästa budgetår vidmakthålls i
ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår. Anslagsberäkningen
såvitt avser socialstyrelsens andel av anslaget framgår av följande
sammanställning. Resterande del av anslaget disponeras av statens häkte
-
156 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
riologiska laboratorium (SBL) och beräknas i huvudsak vara förbrukad
före utgången av budgetåret 1969/70.
Ingående reservation 1.7.1969.................................. 7 572 772
Anslag 1969/70............................................... 1 000
Disponibelt 1969/70........................................... 7 573 772
Beräknade bruttokostnader 1969/70............................. 6 840 000
Beräknade omsättningsinkomster 1969/70....................... 400 000
Beräknad anslagsförbrukning 1969/70........................... 6 440 000
(SBL: s andel................................................ 1133 772)
Beräknad utgående reservation 30.6.1970........................ —
Beräknade bruttokostnader 1970/71............................. 5 265 000
Beräknade omsättningsinkomster 1970/71....................... 400 000
Beräknad anslagsförbrukning 1970/71........................... 4 865 000
Anslagsbehov 1970/71......................................... 4 865 000
Departementschefen
Kungl. Maj :t uppdrog i mars 1968 åt socialstyrelsen att utreda hur den
försvarsmedicinska materielberedskapen bör vara organiserad. Utredningen
väntas bli färdig detta år.
Med hänvisning till sammanställningen bör anslaget tas upp med 3
milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
H 9. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.
1968/69 Utgift........................ 992 861
1969/70 Anslag ...................... 1 192 000
1970/71 Förslag ...................... 1 390 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utbildning av personal som är avsedd
att tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.
Beräknad ändring 1970/71
Anslag 1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Kostnader för centrala krigssjukvårdskurser....... Kostnader för grundkurser för vissa läkare m. m. |
114 000 90 000 |
— 4 000 |
— 2 000 |
b) Arvoden till kursledning m. m................. c) Reseersättningar............................ d) Ersättning åt elever......................... |
43 000 |
+ 92 000 |
|
e) Expenser................................... f) Försvarsmedicinsk tjänstgöring............... |
37 000 |
+ 200 000 |
|
g) Repetitionsutbildning av läkare............... |
— |
+ 200 000 |
+ 200 000 |
Bidrag till Svenska röda korset för utbildning av |
250 000 |
+ 111 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 157
Beräknad ändring 1970/71
Anslag Social- Dep.chefen
1969/70 styrelsen
4. Bidrag till Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund
för utbildning av bilförare....................... 60 000 + 71 500
5. Kostnader för viss hälsovårdsutbildning.......... 113 000
6. Kostnader för utbildning av vissa vapenfria tjänste
pliktiga.
...................................... + 57 500
7. Kostnader för pedagogiskt utvecklingsarbete...... + 30 000
1 192 000 +758 000 +198 000
Socialstyrelsen
2. Då rekryteringsunderlaget till de obligatoriska grundkurserna minskar,
föreslår socialstyrelsen att endast 13 kurser anordnas under budgetåret
1970/71 i stället för 15 föregående budgetår. Då bl. a. arvoden för föreläsningar
och demonstrationer höjts, kan kostnaderna för kurserna inte reduceras
i förhållande till det minskade antalet kurser.
Praktikhindertillägg'' bör enligt styrelsen utgå även till läkare som deltar
i grundkurs efter det han fyllt 48 år enligt samma regler som vid centrala
krigssjukvårdskurser. Nuvarande bestämmelser om rätt till näringsbidrag
bör samtidigt upphöra att gälla. Styrelsen föreslår med anledning härav att
posten Ersättningar åt elever ökas med 92 000 kr. till sammanlagt 292 000 kr.
Kostnaderna för ersättningar till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga
läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring skall belasta dessa anslag.
F. n. uppgår antalet disponibla tjänstgöringsdagar till ca 60 å 70 000. Under
1970 beräknas ytterligare minst ca 20 000 tjänstgöringsdagar tillkomma.
För 1971 utgör antalet nytillkommande tjänstgöringsdagar ca 25 000. Tillströmningen
innebär att ca 10 000 tjänstgöringsdagar måste uttas under
budgetåret 1970/71 om antalet disponibla tjänstgöringsdagar skall kunna
hållas på oförändrad nivå. Då kostnaderna för varje tjänstgöringsmånad
utgör ca 1 000 kr. föreslår styrelsen ett belopp om 300 000 kr., vilket innebär
en ökning med 200 000 kr.
Styrelsen föreslår i avvaktan på fastställande av nya bestämmelser för
läkares grundutbildning och vidareutbildning att beredskapssjukhusvis anordnade
repetitionsövningar om två dagar kommer till stånd vid ca 40 beredskapssjukhus
under budgetåret 1970/71. Kostnaderna härför beräknas till
ca 150 000 kr. Härutöver erfordras för särskilda övningar med vissa krigstjänsteläkare,
överläkare m. fl. ca 50 000 kr. Sammanlagda kostnaderna
kommer härigenom att uppgå till 200 000 kr.
3. För innevarande budgetår har anvisats 250 000 kr. till statsbidrag åt
Svenska röda korset (SRK) för utbildning av samariter m. m. Det totala
behovet av rödakorssamariter beräknas f. n. till ca 10 000. Om personalen
beräknas kvarstå i åtta år kan det årliga grundutbildningsbehovet beräknas
till 1 200 elever. Utbildningen har stort värde även ur fredssynpunkt. SRK
har för budgetåret 1970/71 hemställt om ett statsbidrag om 361 000 kr.
158 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
4. Under budgetåret 1969/70 har anvisats 60 000 kr. till statsbidrag åt
Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR) för utbildning av bilförare,
avsedda att tjänstgöra inom den civila krigssjukvården. Under tidigare
budgetår har Svenska röda korset av medel, som disponeras under p. 3
bestritt kostnaderna för denna utbildning. Socialstyrelsen delar Svenska
röda korsets uppfattning att kostnaderna för samaritutbildning av frivilliga
bilförare bör belasta SKBR och tillstyrker framställningen även i detta avseende.
Styrelsen föreslår därför ett belopp om 131 500 kr., innebärande en
ökning med 71 500 kr. i förhållande till budgetåret 1969/70.
6. Kostnaderna för allmän grundutbildning av vapenfria värnpliktiga
omfattande två veckor skall betalas av socialstyrelsen, medan kostnaderna
för grundläggande tjänstegrensutbildning om 23 veckor bestrids av huvudmannen.
Under återstående 34 veckor av första tjänstgöringen (tillämpad
tjänstegrensutbildning) äger huvudmannen disponera de vapenfrias arbetsinsatser
utan särskild kostnad.
Antalet kurser uppgår f. n. till åtta per år men beräknas öka till tolv
under budgetåret 1970/71, varför styrelsen föreslår ett belopp om 57 500 kr.
7. Socialstyrelsen bör — för att även i fortsättningen kunna bedriva den
civila krigssjukvårdsutbildningen med produktion av ljudbildband, bildserier,
planscher, kompendier, lärarhandledning m. m. — tilldelas medel för
tillfälligt utnyttjande av olika slags experter och för täckande av erforderliga
produktionskostnader. Styrelsen föreslår för dessa ändamål ett belopp
om 30 000 kr.
Departementschefen
Kungl. Maj:t har uppdragit åt dåvarande medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd
(numera socialstyrelsen) att inkomma med förslag till
organisation och genomförande av bl. a. sådana repetitionskurser i civil
krigssjukvård som behandlats i prop. 1963: 106. Med hänsyn till pågående
omläggning av läkares grund- och vidareutbildning har förslag ännu inte
avgetts. I likhet med socialstyrelsen anser jag det dock angeläget, att dessa
kurser för läkare snarast kommer till stånd. Jag har därför inte något att
erinra mot socialstyrelsens beräkning av anslaget på denna punkt.
Ett förslag om ändrade förmåner i samband med utbildning inom frivilliga
försvarsorganisationer väntas bli förelagt riksdagen under vårsessionen.
Om riksdagen beviljar förbättrade förmåner för denna utbildning får det
härför erforderliga medelsbehovet täckas genom överskridande av anslaget.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 390 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 390 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 159
I. Ungdomsvård in. m.
Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är enligt barnavårdslagen
att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden i övrigt
för de unga. Vid sidan om de kommunala barnavårdsnämnderna och
den kommunala socialvården i övrigt har familjerådgivningen, den psykiska
barna- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsklinikerna
viktiga uppgifter på området. Skolmyndigheternas och skolans sätt
att fungera är av största betydelse för att främja en gynnsam utveckling
för barn och ungdom, likaså ett gott samarbete med föräldraföreningar och
ungdomarnas egna organisationer. Samarbetet med polisen och polisens sätt
att fullgöra sin uppgift är även av stor vikt.
Jag vill i detta sammanhang anmäla, att socialstyrelsen under våren 1969
har lagt fram en utredning rörande barnmisshandel. Utredningens förslag
avser förutom förebyggande insatser också åtgärder som syftar till att fall av
barnmisshandel blir upptäckta och åtgärder som bör vidtas vid konstaterad
barnmisshandel.
I beslut den 19 december 1969 har Kungl. Maj :t uppdragit åt socialstyrelsen
och skolöverstyrelsen att vidta åtgärder för att genomföra vissa av utredningen
framlagda förslag. Socialstyrelsen håller även på att utarbeta nya råd
och anvisningar i dessa frågor.
Enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 21 mars 1969 har tillsatts en
utredning rörande vård av barn och ungdom i enskilda hem, barnhem och
andra barnavårdande institutioner. Utredningen skall bl. a. kartlägga den
nuvarande fosterhemsverksamheten samt på grundval härav framlägga förslag
beträffande verksamhetens framtida utformning. Om utredningen ger
anledning därtill skall även frågor rörande allmänna barnhusets samt sociala
barna- och ungdomsvårdsseminariets uppgifter och organisation m. m.
behandlas.
Problemen med alkohol- och narkotikamissbruk bland ungdomen kräver
allt intensivare insatser från samhällets sida. Den förebyggande barna- och
ungdomsvården är av stor betydelse för att minska uppkomsten av sådana
problem. Kommunernas insatser på detta område behöver vidgas, inte minst
då det gäller åtgärder för att tillgodose ungdomens behov av fritidssysselsättning.
Vid planeringen av boendemiljön bör en aktiv medverkan av företrädare
för olika sociala verksamhetsgrenar samt beteendeforskare ha en
stor uppgift att fylla för att skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö.
Vid ungdomsvårdsskolorna -— skolhem eller yrkesskolor — ges vård,
fostran och utbildning åt barn och ungdomar som på grund av sociala stör
-
160 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
ningar t. ex. kriminalitet, missbruk av rusdrycker eller narkotika bedöms
vara i behov av institutionsbehandling. De vid skolorna intagna har antingen
skrivits in som elever eller tagits in för utredning eller observation. Vid
skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning.
Vid yrkesskolorna ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande
yrkesutbildning. Differentiering är genomförd efter kön, ålder, utveckling
m. m.
Ungdomsvårdsskoleelevernas bakgrund och uppväxtförhållanden före intagningen
på skolan samt deras anpassning under vårdtiden har undersökts
av socialstyrelsen beträffande elever, som skrevs in vid skolorna under år
1964. Undersökningen, vilken delvis lagts fram redan år 1967, har slutgiltigt
redovisats hösten 1969. Av undersökningen framgår bl. a. att majoriteten
av eleverna kom från ofullständiga eller splittrade familjer. Eleverna
hade som regel bytt fostrare vid ett flertal tillfällen före intagningen. Lagöverträdelser
av olika slag var den klart dominerande orsaken för pojkarnas
intagning och uppgavs som skälet eller ett av skälen för ansökan beträffande
90 % av pojkarna mot 29 % av flickorna.
Sedan början av år 1967 har viss försöksverksamhet av betydelse för vård
och behandlingsmetoder bedrivits vid Ryagårdens yrkesskola. Slutredovisning
av verksamheten har lämnats under hösten 1969. För genomförande
av behandlingen har förutom en viss personalförstärkning en mera planerad
vårdmetodik kommit till användning, vilken bl. a. inneburit schemabunden
tidsplanering för individuella samtal samt gruppsamtal. Stor vikt
har också lagts vid en intensiv fysisk uppbyggnad av elever samt en aktiv
fritids- och hobbyverksamhet under ledning av särskilda fritidsassistenter.
Vidare har förekommit en fortlöpande instruktion och utbildning av personalen.
Försöksverksamheten vid Ryagården har i flera avseenden gett goda resultat
och värdefulla erfarenheter. Arbetet på att utveckla och förbättra
behandlingsformerna vid ungdomsvårdsskolorna bör fortsätta. Jag kommer
i det följande att beräkna medel för att under nästa budgetår starta försöksverksamhet
vid ytterligare minst tre skolor. Försöksverksamheten vid dessa
bör samordnas med andra planerade försöksprojekt, som skall finansiera»;
från anslaget till försöksverksamhet m. m., med sikte på metodutveckling
inom barna- och ungdomsvården. Bland projekt som kan tänkas bli aktuella
kan nämnas studier av samspelsprocesserna mellan elever och personal vid
en av de ungdomsvårdsskolor som kommer att omfattas av den utvidgade
försöksverksamheten vid skolorna och utformningen av de kontaktnät som
underlättar att försöksutskrivna elever accepteras i samhället och finner
meningsfulla former för sin egen anpassning.
Vid Råby yrkesskola fortsätter visst samarbete med forskningsavdelningen
vid S:t Lars sjukhus samt med psykologiska och sociologiska institutionerna
vid universitetet i Lund. Liknande samarbete äger även rum mellan
Fagareds yrkesskola och psykologiska institutionen vid universitetet i Gö
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 161
teborg samt mellan Bärby yrkesskola och pedagogiska institutionen vid universitet
i Uppsala. Under år 1969 har samarbete med Göteborgs stads sjukvårdsförvaltning
påbörjats för att pröva möjligheterna att ge elever i vård
utom skola psykiatrisk behandling och viss annan hjälp.
En på Kungl. Maj :ts uppdrag pågående utredning av socialstyrelsen och
skolöverstyrelsen om behovet av kompletteringsundervisning i ämnen som
ingår i grundskolans läroplan och av gymnasial utbildning för elever vid
ungdomsvårdsskolorna väntas bli redovisad under innevarande år. Elever
från Råby har med gott resultat deltagit i undervisningen vid en i Lunds
stad försöksvis inrättad s. k. pedagogisk gymnasieklinik.
Antalet ungdomsvårdsskolor är f. n. 23, varav 15 för manliga och 8 för
kvinnliga elever. Antalet elevplatser är nästan 1 000. Väntetid för plats har
under de senaste åren förekommit endast under kortare perioder. En kontinuerlig
översyn av organisationen pågår. Broby skolhem har ansetts kunna
läggas ner senast vid utgången av juni 1970. Byggnadsstyrelsen har fått
Kungl. Maj :ts uppdrag att utarbeta utbyggnadsplaner för sju av skolorna.
Antalet elever och vårdtiderna vid ungdomsvårdsskolorna har utvecklats
på följande sätt.
1960 |
1965 |
1967 |
1968 |
|
Antalet den 31 dec. vårdade elever |
||||
inom skola.................... |
941 |
887 |
896 |
860 |
utom skola.................... |
586 |
819 |
810 |
799 |
Antal placeringar för vård utom skola |
1 220 |
1 166 |
1 572 |
1 644 |
Vårdtidens längd i genomsnitt för |
||||
Hela vårdtiden, antal dagar........ |
1 003 |
682 |
722 |
778 |
Därav: |
||||
a) Vårdtid inom skola.......... |
456 |
359 |
356 |
380 |
varav första vårdtid........ |
328 |
246 |
168 |
179 |
b) Vårdtid utom skola.......... |
547 |
323 |
366 |
398 |
Intagningar på grund av alkohol- och narkotikamissbruk är av betydande
omfattning. Hos närmare hälften av de år 1968 nyintagna pojkarna och
flickorna anges någon form av sådant missbruk som en av orsakerna till
omhändertagandet.
Antalet tjänster vid skolorna har under de senaste budgetåren ökat från
774 i mitten av år 1964 till 914 under innevarande budgetår. Dessutom finns
33 tjänster inrättade vid elva utskrivningsavdelningar m. m. för vården
utom skola. För nästa budgetår kommer jag i det följande att beräkna medel
för ytterligare 25 tjänster vid ungdomsvårdsskolorna. Genom den planerade
nedläggningen av Broby kan de andra skolorna därutöver förstärkas
med ca 15 tjänster. För vården utom skola bör under nästa budgetår tillkomma
två nya utskrivningsavdelningar med sex nya tjänster. Jag kom6
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
162 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
mer också att beräkna medel för personalförstärkning Aid de befintliga utskrivningsavdelningarna.
Tillsynsutredningen skall utreda frågan om behovet av åtgärder som kan
vara ägnade att öka personalens säkerhet och trygghet samt skapa en för
vården gynnsam behandlingsmiljö vid ungdomsvårdsskolorna. En delredovisning
av uppdraget kan väntas i början av år 1970.
Vid den översyn av socialvården som pågår inom socialutredningen kommer
även frågan om ungdomsvårdsskolornas ställning och funktion att prövas.
I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ...................... 40 568 7762
1969/70 Anslag ...................... 56 280 000
1970/71 Förslag...................... 63 820 000
1 Anslagen Ungdomsvårdsskolorna: Avlöningar och Ungdomsvårdsskolorna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 564 665 kr.
Beräknad ändring 1970/71 |
|||||
Social- |
Föredra- |
||||
1969/70 |
styrelsen |
ganden |
|||
Personal |
|||||
Ledningspersonal................................. |
124 |
+ 24 |
+ 12 |
||
Vård- och tillsynspersonal......................... |
436 |
+ 66 |
+20 |
||
Ekonomipersonal................................. |
140 |
+ ii H |
— 5 |
||
Arbetsdriftspersonal.............................. |
144 |
+ 5 |
— 1 |
||
Kontorspersonal.................................. |
47 |
+ B |
+ 1 |
||
Lärarpersonal.................................... |
23 |
— |
— 2 |
||
914 |
+ 114+2 |
+ 251 |
|||
1 Dessutom en förstärkning vid vissa skolor med 15 |
|||||
tjänster i samband med att Broby skolhem läggs ned |
|||||
Anslag |
|||||
Utgifter |
|||||
Avlöningar...................................... |
33 749 500 |
+ 8 542 000 |
+ 5 |
340 000 |
|
Sjukvård........................................ |
85 000 |
+ |
11 000 |
+ |
11 000 |
Reseersättningar................................. |
834 600 |
+ |
192 000 |
+ |
118 000 |
Lokalkostnader.................................. |
5 974 000 |
— |
254 000 |
— |
184 000 |
Expenser........................................ |
931 600 |
+ |
361 000 |
+ |
84 000 |
Därav engångsanskaffning ....................... |
204 000 |
+ |
59 000 |
— |
23 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
7 605 000 |
+ 1 900 000 |
+ 1 229 000 |
||
Tjänstebilar och bussar........................... |
325 000 |
+ |
195 000 |
+ |
41 000 |
Därav anskaffning............................... |
105 000 |
+ |
105 000 |
+ |
5 000 |
Övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten. . . |
5 480 800 |
+ |
702 000 |
+ |
344 000 |
Därav |
|||||
a) inventarier m. m.............................. |
550 000 |
+ |
100 000 |
+ |
45 000 |
b) skogsförläggningar och rösningspatruller.......... |
154 000 |
+ |
26 000 |
— |
14 000 |
c) diverse..................................... |
190 600 |
+ |
9 000 |
+ |
9 000 |
Sjukvård m. in. åt elever.......................... |
837 000 |
+ |
563 000 |
+ |
500 000 |
Utgifter för jordbruksdriften....................... |
880 000 |
— |
152 000 |
— |
177 000 |
LTtgifter för verkstadsdriften....................... |
1 734 500 |
+ |
55 000 |
+ |
45 000 |
Summa utgifter |
58 437 000 |
+ 12 115 000 |
+ 7 351 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 163
Beräknad ändring 1970/71
Social- Föredra -
1969/70 styrelsen ganden
Inkomster
Uppbördsmedel.................................. 2 157 000 — 126 000 — 189 000
Nettoutgift 56 280 000 +12 241 000 +7 540 000
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning + 5 628 000 kr.
2. Samtliga ungdomsvårdsskolor bör få psykologisk expertis, som fast
knyts till skolorna. Utbyggnaden av psykologmedverkan bör ske etappvis.
Tjänster för psykologer med licentiatkompetens bör inrättas vid Bärby,
Fagareds och Råby yrkesskolor som har särskilda sjuk- och behandlingsavdelningar
samt vid Sundbo och Eknäs-Hornö. (+ 395 000 kr.)
3. Vid Lövsta skolhem och Ryagårdens yrkesskola finns tjänster för psykologer
med licentiatkompetens. Skolornas storlek och specialfunktion motiverar
även en tjänst som bitr. psykolog vid vardera skolan. En bitr. psykologtjänst
erfordras vid Hornö i enlighet med Kungl. Majits beslut
den 7 mars 1969. (+ 180 000 kr.)
4. För intensifiering av vården utom skola behövs ytterligare tio tjänster
som förste assistent. (+ 550 000 kr.)
5. För att en aktiv och meningsfull fritid för eleverna skall kunna åstadkommas
behövs ytterligare tre tjänster som fritidsassistent. (+ 159 000 kr.)
6. För förstärkning av hälso- och sjukvården behövs tjänster som översköterskor
vid elva skolor. (+ 480 000 kr.)
7. För den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 mars 1969 inrättade sjuk- och
behandlingsavdelningen vid Hammargårdens yrkesskola erfordras fem tjänster.
(+ 237 000 kr.)
8. För utökning av vård- och tillsynspersonalen behövs 53 tjänster, varav
18 vårdartjänster för att förstärka tillsynen nattetid på specialavdelningarna,
19 ej avdelningsbundna tjänster för anordnande av s. k. tillsynsjour
samt 16 tjänster för att kunna friställa övertillsynsmän för andra arbetsuppgifter.
(+ 2 385 000 kr.)
9. Som ersättning för indragna tjänster vid nedläggning av jordbruksdriften
vid vissa skolor och i samband därmed inrättade nya arbetsgrenar
erfordras en utbildningsassistent, en verkmästare och fyra tjänster som förmän.
(+ 163 000 kr.)
10. Utbildningsmöjligheterna vid Johannisbergs och Långanäs yrkesskolor
samt vid Östra Spångs skolhem behöver förstärkas genom en tjänst som
verkstadsförman vid vardera skolan. (+ 117 000 kr.)
11. Vid Stigby yrkesskola behövs en tjänst som hantverkare för skötsel
av värmeanläggning m. in. samt för underhållsarbeten och transporter.
(+ 36 000 kr.)
164 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
12. För att kvalificerad personal skall kunna avlastas rutinbetonat skrivarbete
behövs åtta kontorsbiträdestjänster. (+ 232 000 kr.)
13. Då arbetsuppgifterna för ekonomibiträden ökat behövs en förstärkning
av ekonomipersonalen vid tio skolor. (+ 326 000 kr.)
14. Ur rekryteringssynpunkt erfordras ordinariesättning av två folkskollärartjänster.
(+6 000 kr.)
15. För praktikcentra vid Fagared och Råby, som socialstyrelsen planerar
i samråd med socialhögskolorna, erfordras två försteassistenter som handledare
för socialhögskolornas elever. (+ 110 000 kr.)
16. I samband med jordbruksnedläggningar minskar personalen med tre
arbetsförmän, en befallningsman och en ladugårdsförman. (— 185 000 kr.)
Socialstyrelsen har vidare i skrivelse den 3 oktober 1969 redovisat försöksverksamheten
vid Ryagårdens yrkesskola samt föreslagit att den i försöksverksamheten
tillämpade vårdmetodiken genomförs etappvis vid övriga ungdomsvårdsskolor.
För budgetåret 1970/71 föreslås en resursförstärkning
med 17 V2 vårdartjänster för införande av denna vårdmetodik vid ytterligare
fem skolor.
Tillsynsutredningen har i skrivelse den 3 oktober 1969 framfört vissa synpunkter
beträffande åtgärder för att öka personalens säkerhet m. m. samt
föreslagit bl. a. inrättande av sex nya vårdartjänster vid fyra sjuk- och behandlingsavdelningar.
Svenska Vårdpersonalförbundet har i en den 11 november 1969 inkommen
skrivelse framfört vissa synpunkter angående förstärkning av vårdpersonalen
vid ungdomsvårdsskolornas specialavdelningar.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget
för ungdomsvårdsskolorna med 7 540 000 kr. till 63 820 000 kr.
Broby skolhem för flickor kommer att läggas ner senast den 30 juni 1970.
Erforderligt platsbehov för flickor kommer att tillgodoses genom redan befintliga
platser samt, om så behövs, genom uppförande av en ny elevavdelning
på Folåsa skolhem för flickor. Genom nedläggningen av Broby frigörs
20 V2 tjänster. Den besparing som uppstår härigenom är avsedd att disponeras
dels för personal (5 V2 tjänster) vid den nya avdelningen vid Folåsa,
dels för en kvantitativ och kvalitativ förstärkning (15 tjänster) vid övriga
skolor. Härutöver föreslås ytterligare 25 tjänster, varför personalförstärkningen
vid kvarvarande 22 skolor utgör 40 tjänster.
Personalförstärkningen avser tre tjänster som psykolog och två tjänster
som biträdande psykolog (2 — 3). För intensifiering av vården utom skola
bör ytterligare nio tjänster som förste assistent inrättas (4). Vid skolor
med speciella uppgifter beträffande vården av unga alkohol- och narkotikamissbrukare
bör en förstärkning ske med fem tjänster som översköterskor
(6). För en fortsatt förbättring av den s. k. tillsyns jouren bör sex vårdar
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 165
tjänster inrättas (8). Vidare beräknas medel för elva vårdartjänster för att
vid minst tre skolor utifrån erfarenheterna från försöksverksamheten vid
Ryagården pröva nya vårdmodeller. Jag beräknar även medel till tjänster
för två vårdare och en verkstadsförman vid Hammargårdens yrkesskola
samt för ordinariesättning av två folkskollärartjänster (7.14). I samband
med jordbruksnedläggningar minskar antalet tjänster med fem. För att
täcka behovet av personal för kvarvarande sysslor samt för nya aktiviteter
vid dessa skolor räknar jag medel för en utbildningsassistent vid Gräskärr,
en verkmästare vid Bärby, en förman vid Ryagården och en förman vid
Lövsta (9.16). En tjänst som kontorsbiträde bör inrättas vid vardera Råby
och Fagared (12). För ökade kostnader för vikarier, övertids- och obekvämtidslillägg
m. m. räknar jag med 267 000 kr.
Jag har för engångsanskaffning under posten expenser beräknat 181 000
kr. till kontorsutrustning, dokumentskåp, utrustning för praktikcentra,
facklitteratur samt tekniska anordningar för att underlätta tillsynen och
öka personalens säkerhet bl. a. på skolornas slutna avdelningar.
Utgifterna för jordbruksdriften beräknas minska till följd av nedläggningen
av jordbruken vid Ryagården, östra Spång och Bärby samt planerad
nedläggning av jordbruket vid Gräskärr. Under posten utgifter för verkstadsdriften
har jag bl. a. beräknat 50 000 kr. för försöksverksamhet med
arbetsprövning och arbetsträning vid någon eller några skolor.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 63 820 000 kr.
I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola
1968/69 Utgift ........................ 6 915 556*
1969/70 Anslag ...................... 6 385 000
1970/71 Förslag ...................... 8 215 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 798 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
såsom avlöningar och omkostnader vid skolornas utskrivningsavdelningar,
inackorderingsavgifter, övervakararvoden, bidrag till inackorderingshem,
hospits in. m. F. n. finns nio utskrivningsavdelningar och
bospits. Ytterligare två avdelningar beräknas komma till under innevarande
budgetår. I genomsnitt 900 elever beräknas komma att vårdas utom skola
under budgetåret 1970/71.
166 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Beräknad ändring 1970/71
Social- |
Före- |
||||
1969/70 |
styrelsen |
draganden |
|||
Personal Vård- och tillsynspersonal......................... |
29 |
+ 19 |
+ 11 |
||
Ekonomipersonal................................. |
4 |
— |
— |
||
33 |
+ 19 |
+ 11 |
|||
Anslag |
|||||
1. Avlöningar................................... |
1 175 800 |
+ |
792 900 |
_L |
511 000 |
2. Lokalkostnader............................... |
200 000 |
+ |
79 000 |
+ |
79 000 |
3. Expenser.................................... |
87 000 |
4- |
6 000 |
+ |
6 000 |
4. Löne-kostnadspålägg........................... 5. Övriga kostnader vid utskrivningsavdelningar och |
270 400 |
4- |
182 000 |
+ |
118 000 |
hospits (ca 95 elever).......................... |
99 600 |
+ |
195 400 |
"h |
195 500 |
6. Ersättning till övervakare (ca 900 elever)........ |
540 000 |
— |
— |
||
7. Placering i enskilda hem (ca 520 elever).......... |
2 696 000 |
+ |
1 048 000 |
4- |
650 000 |
8. Kurser, utbildningsanstalter m. m. (ca 210 elever) |
350 000 |
+ |
149 200 |
+ |
149 200 |
9. Inackorderingshem, mödrahem (49 elever)........ |
788 900 |
+ |
33 800 |
+ |
34 000 |
10. Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser (28 elever) |
45 300 |
— |
11 700 |
— |
11 700 |
11. Vissa bidrag till IOGT och Frälsningsarmén...... 12. Viss försöksverksamhet i samarbete med Göteborgs |
9 000 |
+ |
4 000 |
+ |
4 000 |
stads sjukvårdsförvaltning..................... |
123 000 |
+ |
35 000 |
+ |
35 000 |
13. Bidrag till gymnasieklinik...................... 14. Kurser och konferenser för föräldrar (enskilda hem) |
— |
+ |
50 000 |
+ |
50 000 |
och övervakare............................... |
— |
+ |
10 000 |
+ |
10 000 |
Summa utgifter .............................. |
6 385 000 |
+ |
2 574 000 |
+ 1 830 000 |
Socialstyrelsen
I. —5. Två nya utskrivningsavdelningar föreslås. Därefter kommer antalet
utskrivningsavdelningar och hospits att uppgå till 13 ( + 382 500 kr.).
För att förbättra tillsynen föreslås ytterligare en vårdartjänst vid varje
utskrivningsavdelning och hospits (+ 495 000 kr.).
Löne- och prisomräkning in. m. uppgår till 1 339 800 kr., varav lönekostnadspålägg
och ökade lokalhyror för befintlig organisation utgör 20 940 kr.
Driftkostnader som inte är att hänföra till liyres- eller lönekostnad, dvs.
avgifter för värme, el, telefon, tvätt etc. samt matkostnader för de elever
som ej själva kan bestrida dessa, har tidigare ej specificerats och endast delvis
påförts anslaget för vård utom skola. För budgetåret 1970/71 föreslås
varje utskrivningsavdelning och hospits få vardera 20 000 kr. för detta ändamål,
varav 13 000 kr. utgör matkostnader och 7 000 kr. lokalkostnader.
Matkostnaderna har tidigare till stor del påförts anslaget Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader.
9. Enligt överenskommelse med KFUM i Borås kommer tre platser i stället
för två att få disponeras på dess inackorderingshem i Borås.
II. Bidraget till Frälsningsarmén föreslås utgå med oförändrat 3 000 kr.
Bidraget till IOGT föreslås höjt så att storlogen av IOGT erhåller oförändrat
2 000 kr., medan hemstyrelserna erhåller 2 000 kr. vardera.
12. Den försöksverksamhet med medicinsk-psykologisk behandling av
elever som vårdas utom skola och som enligt förslag i statsverkspropositionen
för budgetåret 1969/70 anordnats i Göteborg föreslås fortsatta även
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 167
under budgetåret 1970/71. För omkostnader för försöksverksamheten beräknas
25 000 kr.
13. Kungl. Maj :t har i brev den 11 juli 1968 beviljat 50 000 kr. som bidrag
till en gymnasieklinik i Lund, där elever från Råby yrkesskola har möjlighet
fortsätta sin skolgång. Erfarenheterna från den tid kliniken funnits är
goda, varför bidrag med 50 000 kr. även fortsättningsvis bör utgå.
14. Beloppet är avsett att täcka kostnader för föreläsare, kursmaterial
samt i vissa speciella fall även resor.
Föredraganden
Antalet elever, som vårdas utom skola har under de senaste åren varit
ungefär lika stort som antalet vårdade inom skola. Kostnaden per elev och
dag (inklusive personallöner och omkostnader men ej lokalhyror) var under
budgetåret 1968/69 för vård utom skola ca 24 kr. och för vård inom skola
ca 153 kr.
Det är angeläget att fler utskrivningsavdelningar inrättas. Dessa bör förläggas
till orter med differentierad arbetsmarknad och med tillgång till utbildningsmöjligheter.
Under innevarande budgetår beräknas två utskrivningsavdelningar
tillkomma. För nästa budgetår beräknar jag medel för
ytterligare två avdelningar. Vård- och tillsynspersonalen kommer därmed
att öka med sex tjänster. För en förstärkning av tillsynen vid avdelningarna
med extra personal har jag beräknat 250 000 kr., vilket motsvarar fem tjänster.
Jag har vidare beräknat 13 000 kr. under posten Vissa bidrag till IOGT
och Frälsningsarmén samt 158 000 kr. till försöksverksamhet med medicinsk-psylcologisk
behandling av elever i samarbete med Göteborgs stads
sjukvårdsförvaltning. För övervakare och för föräldrar i de hem där elever
placerats eller skall placeras föreligger behov av upplysning genom kurser
och konferenser. För detta ändamål har jag beräknat 10 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 215 000
kr. Min beräkning av medelsbehovet för de olika ändamålen är ungefärlig
och omfördelning av medlen kan behöva göras under budgetåret med hänsyn
till växlingen i elevantalet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 8 215 000 kr.
I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.
1968/69 Utgift ...... 568 020 Reservation ...... 612 295
1969/70 Anslag ...... 1 100 000
1970/71 Förslag...... 900 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större
ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaffning av
168 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
undervisningsmateriel och andra skolinventarier i anslutning till anordnande
av grundskoleundervisning vid vissa skolor m. m.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Ingående reservation 1.7.1969.............................................. 612 295
Anslag 1969/70........................................................... 1 100 000
Disponibelt 1969/70....................................................... 1 712 295
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 1 712 295
Beräknad utgående reservation 30.6.1970.................................... •—
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 1 200 000
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 1 200 000
Kostnaderna för inventarier till ett antal byggnadsobjekt uppskattas till
700 000 kr.
För anskaffning av materiel för grundskoleundervisning samt av skolmateriel
till vissa yrkesskolor behövs oförändrat belopp om 200 000 kr.
För fortsatt rationalisering av köks- och städningsfunktionerna behövs
150 000 kr.
Kostnaderna för inredning av dag- och vilorum för personal samt för
upprustning av personalbostäder beräknas till 380 000 kr. För påbörjande
av inventarieanskaffningen, vilken avses bli genomförd under tre år, behövs
150 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag om anskaffning av skolmateriel. För
inköp av inventarier i samband med byggnadsarbeten vid vissa skolor, för
fortsatt rationalisering av köks- och städningsfunktionerna, för inredning
av dag- och vilorum för personal och för upprustning av personalbostäder beräknar
jag 700 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av
inventarier in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kr.
I 4. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning
1968/69 Utgift ........ 307 955 Reservation ........ 37 182
1969/70 Anslag........ 310 000
1970/71 Förslag ...... 410 000
Från anslaget bekostas viss utbildning av personal vid ungdomsvårdsskolorna,
däribland den grundutbildning som nyanställd vårdpersonal skall
genomgå och som inleds med 18 dagars inomverksutbildning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 169
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1969/70....................................................... 347 182
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 347 182
Beräknad utgående reservation 30.6.1970.................................... .
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 406 150
Anslagsbehov 1970/71 .................................................... 406 150
För kursverksamheten under nästa budgetår har medel i likhet med innevarande
år beräknats för kompletterande utbildning för vårdare som skall
delta i vårdutbildningsnämndens gemensamma kurser för vårdar- och vaktpersonal
inom ungdoms-, nykterhets- och kriminalvården. Dessutom föreslås
kurser för övrig personal såsom arbetsledarpersonal, kontorspersonal,
lärare, assistenter och rektorer. Kurser i vårdmetodik, samtalsmetodik och
fritidsledning föreslås för olika personalkategorier. Internatkursverksamheten
avses i jämförelse med innevarande år att utökas med introduktionskurser
för sådan personal, som hittills ej erhållit någon grundutbildning.
Kostnaderna beräknas till ca 310 000 kr. för internatkurser och 40 000 kr.
för intern utbildning av personal vid skolorna. För undervisningsmateriel
beräknas 25 000 kr. och för arvode till kursledare 31 600 kr. Socialstyrelsen
har i sin anslagsberäkning utgått från att Bistagården tills vidare får utnyttjas
som kursgård.
Den interna utbildningen vid skolorna föreslås kompletterad med punktkurser.
Dessa avses omfatta all elevvårdande personal vid tre skolor under
vardera elva dagar (+ 24 300 kr.).
Föredraganden
För kursverksamheten under nästa budgetår beräknar jag 410 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
410 000 kr.
I 5. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
1968/69 Utgift .......................... 395 560
1969/70 Anslag ........................ 350 000
1970/71 Förslag ........................ 450 000
Från anslaget utbetalas ersättning för skador som vållats av personer intagna
på ungdomsvårdsskolor, allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare,
fångvårdsanstalter m. m. Ersättning utgår för skada som orsakats
av intagen som avvikit från anstalten eller som lämnat denna som fri6*
— Biliang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
170 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
gångare eller efter permission. Ersättning utgår också för skada vållad av
ungdomsvårdsskoleelev som vårdas utom skola, samt av alkoholmissbrukare
som intagits på allmän vårdanstalt men bor på inackorderingshem
eller åtnjuter familjevård. Bestämmelserna återfinns i kungl. brev den 25
maj 1967 angående anslag för budgetåret 1967/68 till Ersättningar för skador
vållade av vissa rymlingar m. fl. (SFS 1967: 219).
Socialstyrelsen
Antalet skadeärenden har stigit kraftigt under de senaste åren. År 1965
inkom till socialstyrelsen ca 200 ärenden, 1966 ca 300, 1967 ca 560 och
1968 ca 950. Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till ökad belastning
höjs till 400 000.
Vidare upprepar styrelsen sitt förslag i anslagsframställningen för budgetåret
1969/70 att på styrelsen ankommande uppgifter i fråga om skaderegleringar
flyttas till annan myndighet, förslagsvis kammarkollegiet.
Föredraganden
I samband med socialstyrelsens förslag i anslagsframställningen för budgetåret
1969/70 avgav bl. a. statskontoret remissyttrande vari förordades, att
ifrågavarande skaderegleringsärenden, i avvaktan på resultatet av en utredning
som pågick inom justitiedepartementet, fortfarande borde handläggas
av socialstyrelsen. Denna utredning har ännu inte slutförts. Jag är
därför inte beredd att nu ändra handläggningsordningen för här avsedda
ersättningsärenden.
Med hänsyn till ökningen av antalet ärenden i förhållande till tidigare år
och den ökade belastningen bör anslaget för nästa budgetår tas upp med
450 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kr.
I 6. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m.
1968/69 Utgift ...................... 15 623 270
1969/70 Anslag ...................... 12 000 000
1970/71 Förslag .................... 16 000 000
Från anslaget utgår gottgörelse åt kommunerna dels enligt socialhjälpsoch
barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke
svenska medborgare, dels enligt särskilda åtaganden av staten för understöd
åt renskötande samer. Från anslaget utgår även ersättningar för kommuner
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 171
nas kostnader för vissa kategorier zigenare, vissa flyktingar som inte kan
försörja sig själva samt för utlandssvenskar som återvänder till Sverige.
Slutligen bestrids kostnaderna för understöd, som utrikesdepartementets
under stödsnämnd beviljar nödställda svenskar i utlandet.
Socialstyrelsen. Med hänsyn till det ökade antal flyktingar som medgivits
inresa i landet, den individuella standardhöjning som även måste tillförsäkras
socialhjälpsklientelet samt den ökade belastningen på anslaget under det
senaste budgetåret beräknar styrelsen medelsbehovet för ersättning till kommunerna
under budgetåret 1970/71 till 12 500 000 kr.
Utrikesdepartementet beräknar kostnaderna för understöd till nödställda
svenskar i utlandet till 425 000 kr.
Departementschefen
Under år 1967 utbetalades ersättningar till kommunerna för socialhjälp
och barnavård åt utländska medborgare med ca 10 milj. kr. för ca 6 600
personer, varav ca 3 650 var från de nordiska länderna. För hjälp till flyktingar
utbetalades under budgetåret 1968/69 ca 2 173 000 kr.
Ersättningarna till kommuner för understöd till vissa kategorier zigenare
utgjorde under budgetåret 1968/69 ca 1 197 000 kr. Under läsåret 1969/70
bedrivs undervisning för vuxna zigenare på ett tjugotal orter med ca 350 deltagare.
Under de senaste åren har ett hundratal svenska medborgare bosatta på
utrikes ort fått understöd från detta anslag. Kostnaderna för budgetåret
1968/69 uppgick till ca 400 000 kr.
Anslaget bör med hänsyn till belastningen under det senaste budgetåret
föras upp med 16 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälpsoch
barnavårdslagarna m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.
172 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
J. Nykterhetsvård m. in.
Nykterhetsvårdens utveckling under 1960-talet kännetecknas av en successiv
utbyggnad av de öppna och frivilliga vårdformerna och en minskning
av tvångsåtgärderna. Vården av alkoholmissbrukare grundas i allt
större utsträckning på en helhetssyn som syftar till att lösa sociala och
andra problem som har samband med alkoholmissbruk. En ökad samverkan
eftersträvas också mellan nykterhetsvård och övrig socialvård samt
andra vårdområden. Socialutredningens uppgift att förutsättningslöst pröva
den framtida socialvårdens målsättning och organisation är av stor betydelse
inte minst på detta område.
Utvecklingstendenserna i fråga om alkoholkonsumtion och fylleriförseelser
kan ge vissa hållpunkter när det gäller att bedöma behovet av nykterhetsvårdande
åtgärder. Enligt tillgängliga uppgifter steg den totala alkoholkonsumtionen
år 1968 med 3,8 % från år 1967. Under 1960-talet har konsumtionen
av spritdrycker ökat relativt obetydligt, medan vin- och ölkonsumtionen
visar en kraftig stegring, särskilt under de senaste åren. Antalet
omhändertaganden för fylleri minskade år 1968 för första gången under
1960-talet och utgjorde ca 111 800 jämfört med ca 125 600 år 1967. 92 % av
omhändertagandena år 1968 skedde i städerna, varav nära hälften i Stockholm
och Göteborg.
Antalet personer med vilka nylcterhetsnämnderna tagit befattning för
undersökning, hjälpåtgärd eller tvångsåtgärd har under förra hälften av
1960-talet uppgått till omkring 80 000 per år i hela landet för att sedan
minska något. År 1968 var antalet nykterhetsvårdsfall ca 75 000.
Nykterhetsnämndernas möjligheter till behandling av alkoholskadade
inom öppna och frivilliga vårdformer har ökat väsentligt. För år 1968 redovisas
vid ca 120 alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med läkarexpeditioner
218 000 besök, vilket innebär en ökning med ca 15 000 jämfört
med år 1967. Platsantalet vid inackorderingshem har från år 1968 till år
1969 ökat från omkring 600 till över 800.
Samtliga intagningar vid de allmänna och enskilda vårdanstalterna var
år 1968 ca 5 800. Av dessa var endast ca 1 600 tvångsintagningar, vilket innebär
att mer än 70 % av antalet intagningar på de allmänna och enskilda
anstalterna grundades på frivillighet. Under femårsperioden 1964—1968
har antalet tvångsintagningar minskat med nära 16 % och antalet frivilliga
intagningar ökat med närmare 20 %.
Den nu antydda utvecklingen, som bl. a. innebär en förskjutning av
tyngdpunkten från anstaltsvård och tvångsåtgärder till öppna och frivilliga
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 173
vårdformer, bör fortsätta. Resurserna för de nämnda vårdformerna bör utökas
och förbättras samtidigt med en fortsatt kvalitativ förbättring av den
slutna vården.
Vad beträffar nykterhetsnämndernas verksamhet anser jag det vara särskilt
angeläget att främja anordningar direkt inriktade på vård och behandling
inom nykterhetsvården, exempelvis alkoholpolikliniker, rådgivningsbyråer
samt förebyggande och eftervårdande åtgärder. Jag beräknar statsbidraget
till verksamheten under nästa budgetår till 85 milj. kr. I samband
med behandlingen av detta anslag i 1969 års statsverksproposition anförde
jag bl. a. att ansöknings- och prövningsförfarandet för statsbidrag tenderade
att bli alltmer komplicerat och betungande och att bidragsgivningen borde
förenklas och anpassas till utvecklingen. Jag förordade därför en översyn av
bidragsgivningen. En sådan översyn pågår inom socialdepartementet.
Efterfrågan på platser vid inackorderingshem har ökat avsevärt under de
senaste åren. Jag anser det vara särskilt angeläget att sådana hem anordnas
i anslutning till s. k. skyddad sysselsättning. Jag kommer i det följande att
förorda att anordningsbidraget för inackorderingshem m. in. ökas från f. n.
högst 10 000 kr. eller vid särskilda skäl högst 15 000 kr. till maximalt 18 000
kr. per vårdplats. Bidrag bör i fortsättningen kunna utgå till huvudmännens
kostnader för anordnande av lokaler för inackorderingshem även i de fall,
då lokalerna förhyrs.
Inom anstaltssektorn fortsätter upprustningen. Under nästa budgetår beräknar
jag ett anslagsbehov på sammanlagt 5,5 milj. kr. för byggnadsarbeten
m. m. vid allmänna och enskilda vårdanstalter. Förbättringar i fråga om
personal och andra behandlingsresurser beräknas bli genomförda under
nästa budgetår. En förbättring av den medicinska vården avses komma
till stånd. Fritidsverksamheten bör också utökas. Medel beräknas vidare
för utökad personalutbildning och intensifiering av samverkan mellan
sluten och öppen vård. Till driften av erkända och enskilda vårdanstalter
utgår fr. o. in. den 1 juli 1969 garantibidrag och beläggningsbidrag med
sammanlagt 67 kr. per dag. 1 det följande kommer jag att förorda att driftbidragen
nästa budgetår höjs med 6 kr. samt att särskilda medel beräknas
för upprustning av inventarier vid erkända och enskilda vårdanstalter.
Länkföreningarnas insatser vid rehabiliteringen av alkoholskadade är av
stor betydelse. Verksamheten har under de senaste åren utökats väsentligt.
För nästa budgetår beräknar jag en ytterligare höjning av bidragen till denna
verksamhet.
De senaste årens utveckling samt min beräkning för innevarande och nästa
budgetår av antalet platser vid vårdanstalter och inackorderingshem för
alkoholmissbrukare samt inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare
framgår av följande sammanställning.
174 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Allmänna vårdanstalter |
Enskilda |
Inackorde-ringshem och |
|||
Statliga |
Erkända |
Summa |
vårdanstalter |
||
Antal platser den 1 juli år |
523 |
||||
1967............. |
506 |
1 588 |
2 094 |
509 |
|
1968............. |
497 |
1 455 |
1 952 |
637 |
595 |
1969............. |
497 |
1 451 |
1 948 |
711 |
833 |
Beräknad förändring |
|||||
1969/70.......... |
— |
—23 |
—23 |
+ 130 |
+400 |
1970/71 .......... |
+ 5 |
—85 |
—80 |
+ 115 |
+ 370 |
Riktlinjerna för vård och behandling av narkotikamissbrukare innefattar
uppsökande verksamhet, öppen vård, sluten vård och eftervård. Det är nödvändigt
att denna vårdkedja är organisatoriskt väl samordnad och ger
möjlighet till kontinuitet i behandlingen. Den måste också byggas upp i
nära samverkan mellan sjukvård och socialvård.
Den uppsökande verksamheten åvilar primärkommunerna, vars ansvar
i detta avseende uttrycks i socialhjälpslagen. Jag är angelägen att påpeka
nödvändigheten av att den uppsökande verksamheten har tillgång till
lämpliga placeringsmöjligheter för de missbrukare som tas om hand. För
den öppna vården bör i den mån så behövs inrättas vårdcentraler vid sidan
av de anordningar för öppen vård som redan finns inom psykiatrin. För
många missbrukare krävs kvalificerad vård på psykiatrisk klinik. Den bör
fortsättas på behandlingshem, där terapin kombineras med arbete eller utbildning.
Eftervården bör vara differentierad och kunna bedrivas i olika
former, bl. a. genom placering i inaclcorderingshem.
Vården av narkotikamissbrukare ordnas inom ramen för landstingens
sjukvårdande och kommunernas socialvårdande verksamhet. För att stimulera
utbyggnaden av vårdresurserna har staten åtagit sig att lämna
stöd i form av bl. a. anordningsbidrag till behandlingshem och inackorderingshem
samt driftbidrag till sådana hem och till vårdcentraler för unga
narkotikamissbrukare. Till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare
samt för viss konvalescentvård för missbrukare utgår särskilt
statsbidrag. Jag förordar i det följande ökad medelsanvisning för dessa
ändamål.
Socialstyrelsen genomförde under våren 1969 regionala konferenser över
hela landet med i första hand huvudmännen för socialvård och sjukvård.
Syftet var att komma fram till realistiska och snabba åtgärder i fråga om
såväl förebyggande insatser som vård och behandling.
Uppsökande verksamhet med inriktning på narkotikamissbrukare redovisas
nu i de tre största städerna och har genomförts eller planeras i ytterligare
några städer. Öppen vård i form av specialmottagningar finns i
Stockholm, Göteborg och Uppsala som också har specialmottagningar
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 175
för sluten vård. Flera slutna specialavdelningar planeras bl. a. i ett antal
landsting. I övrigt utnyttjas befintliga resurser inom socialvården och den
psykiatriska sjukvården för vård och behandling av narkotikamissbrukare.
Den offensiv mot narkotikan som pågått under år 1969 har lett till tillkomsten
av värdefulla behandlingsenheter. När eftervården har byggts
ut i tillräcklig omfattning för att komplettera de redan nu befintliga vårdenheterna,
bör effekten av insatserna göra sig ännu mer märkbar. Narkomanvårdskommitténs
slutbetänkande, som nyligen har avlämnats, ger ytterligare
riktlinjer för den fortsatta kampen mot narkotikan.
J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 .......................... 15 170 559a
1969/70 Anslag .......................... 21 164 000
1970/71 Förslag ........................ 23 540 000
1 Anslagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Avlöningar resp. Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 169 685 kr.
F. n. finns fem statliga vårdanstalter, nämligen Svartsjö, Venngarn med
vårdavdelningen Backgården, Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen
Brotorp samt vårdanstalten vid Frösö sjukhus. Anstalterna har sammanlagt
497 platser.
Beräknad ändring 1970/71
Social- |
|||||
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
|||
Personal |
|||||
Vårdledning..................................... |
30 |
+ 8 |
+ 2 |
||
Vårdpersonal.................................... |
135 |
+ 2 |
— |
||
Arbetsledarpersonai............................... |
49 |
+ i |
— |
||
Ekonomipersonal................................. |
40 |
+ 6 |
+ 1 |
||
Övrig personal................................... |
28 |
+ 5 |
+ 1 |
||
282 |
+ 22 |
+ 4 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar...................................... |
10 028 000 |
+ 1 645 000 |
+ 1 185 000 |
||
Sjukvård m. m................................... |
23 000 |
+ |
3 000 |
+ |
2 000 |
Reseersättningar................................. |
116 000 |
+ |
23 000 |
+ |
13 000 |
Lokalkostnader.................................. |
3 112 000 |
— |
189 000 |
— |
104 000 |
Expenser........................................ |
243 000 |
+ |
56 000 |
+ |
35 000 |
Därav engångsutgifter........................... |
— |
+ |
18 000 |
+ |
18 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
2 263 000 |
+ |
377 000 |
+ |
260 000 |
Övriga utgifter................................... |
3 024 000 |
+ |
414 000 |
+ |
285 000 |
Därav engångsanskaffning av inventarier ............ |
180 000 |
+ |
90 000 |
+ |
30 000 |
Hälso- och sjukvård för intagna.................... |
555 000 |
+ |
195 000 |
+ |
250 000 |
Vårdanstalten vid Frösö sjukhus................... |
1 300 000 |
+ |
400 000 |
+ |
400 000 |
Venngarn, vårdavdelning vid Ulleråkers sjukhus...... |
500 000 |
— |
+ |
50 000 |
|
Runnagården, vårdavdelning vid Mellringe sjukhus. . . |
— |
+ |
200 000 |
— |
|
21 164 000 |
+ 3 124 000 |
+ 2 |
376 000 |
||
Inkomster vid anstalterna som redovisas på driftbud- |
|||||
getens inkomstsida............................... |
500 000 |
— |
100 000 |
— |
100 000 |
176 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Socialstyrelsen
Anslagsframställning
1. Löne- och prisomräkning m. in. 1 402 000 kr.
2. För diagnostisk utredning av vårdtagarna och för behandlingsplanering
behövs en psykologtjänst vid Svartsjö. För att aktivera de intagna till
fritidssysselsättning förordas en assistenttjänst vid vardera Venngarn och
Runnagården. Vidare föreslås att vid Venngarn inrättas en tjänst för assistent,
som närmast under direktören skall svara för sociala och kurativa
uppgifter vid den planerade vårdavdelningen vid Ulleråkers sjukhus. Vid
Runnagården behövs en assistent för att bl. a. sköta vårdtagarnas arbetsplacering
utanför anstalten. I samråd med socialhögskolorna planerar
socialstyrelsen att försöksvis anordna praktikcentra vid Svartsjö, Venngarn,
Gudhem och Runnagården. För handledning av praktikanterna fordras tre
assistenttjänster. (+ 450 000 kr.)
3. Vårdpersonalen bör utökas med en sköterska vid Svartsjö och en vårdare
vid Backgården. Vidare föreslås att en vårdartjänst vid Gudhem byts
ut mot en tjänst för tillsynsman. För den fortsatta utbyggnaden av arbetsdriften
vid Venngarn föreslås en förmanstjänst. Ekonomipersonalen vid
anstalterna bör bl. a. på grund av arbetstidsförkortningen utökas med sammanlagt
sex tjänster. För att avlasta vårdledningen rutingöromål behövs tre
nya tjänster för kontor sbi träden vid envar av vårdanstalterna Svartsjö, Gudhem
och Runnagården samt två sådana tjänster vid Venngarn. Medel föreslås
också för tillfällig skrivhjälp vid samtliga anstalter samt för viss utbytestjänstgöring
i syfte att öka samarbetet mellan sluten och öppen vård.
(+ 545 000 kr.)
4. En mottagningsavdelning med sex platser för Runnagården föreslås
bli anordnad vid Mellringe sjukhus. Driftkostnaderna beräknas till 200 000
kr.
Särskilt grkande
I skrivelse den 19 juni 1969 begär styrelsen bl. a. medel under nästa budgetår
för att genomföra viss försöksverksamhet vid Gudhem (200 000 kr.).
Departementsehelen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa
budgetår till 23 540 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för nya
tjänster för psykolog vid Svartsjö, assistent vid Venngarn samt viss biträdespersonal.
Vidare har jag räknat medel för viss utbytestjänstgöring i syfte att öka
samarbetet mellan sluten och öppen nykterhetsvård samt för att täcka vissa
omkostnader för den praktikantulbildning som planeras i samarbete med
socialhögskolorna. En förbättring av den medicinska vården avses komma
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 177
till stånd. Förhandlingar pågår bl. a. om ett mera fast organiserat samarbete
mellan vissa vårdanstalter och närliggande sjukhus. Frågan om försöksverksamhet
vid Gudhem får prövas i samband med dispositionen av det föreslagna
nya anslaget A 3 Försöksverksamhet m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 23 540 000 kr.
J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m.
1968/69 Utgift ........ 332 941 Reservation ...... 290 896
1969/70 Anslag........ 600 000
1970/71 Förslag ...... 550 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med ny-, till- och ombyggnadsarbeten
samt upprustning av arbetsdriften vid vårdanstalterna.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1969/70....................................................... 890 896
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 890 896
Beräknad utgående reservation 30.6.1970 ................................... —
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 650 000
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 650 000
Under budgetåret 1969/70 beräknas av det disponibla beloppet ca 628 000
kr. åtgå för upprustning av anstalternas arbetsdrift och ca 262 000 kr. för
inköp av inventarier m. m.
För budgetåret 1970/71 beräknas 550 000 kr. för fortsatt upprustning av
anstalternas arbetsdrift och 100 000 kr. för inventarier m. in.
De part em en t schef en
I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag medelsbehovet
under nästa budgetår till 650 000 kr. Med hänsyn till en beräknad
reservation på 100 000 kr. bör dock anslaget föras upp med 550 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kr.
178 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.
1968/69 Utgift ...... 451 500 Reservation .... 3 990 821
1969/70 Anslag ...... 4100 000
1970/71 Förslag...... 6 100 000
Från anslaget utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild vårdanstalt
eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s. k. övergångshem.
Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 10 000 kr.
eller, om särskilda skäl föreligger, med högst 15 000 kr. per plats. Bidraget
får som regel inte överstiga vad som tillskjuts från annat håll. Bidragsbestämmelserna
för erkända och enskilda vårdanstalter samt för inackorderingshem
för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957:144) om
statsbidrag till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
(ändrad senast 1966: 211). För anordningsbidrag till behandlingshem och
inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelserna i brev
den 13 juni 1969 avseende anslag för budgetåret 1969/70 till nykterhetsvård
in. m.
Socialstyrelsen
Med hänsyn bl. a. till att anordningsbidraget numera täcker högst 20 procent
av den totala anordningskostnaden vid nybyggnad av enskilda vårdanstalter
och inackorderingshem föreslår styrelsen att bidragsbestämmelserna
ändras så, att fr. o. m. budgetåret 1970/71 statsbidrag kan utgå med
högst 20 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr.
per plats.
Styrelsen beräknar på grundval av detta förslag medelsbehovet under budgetåret
1970/71 för 30 nya platser vid enskilda vårdanstalter till 0,9 milj.
kr. För anordnande av nya platser vid erkända vårdanstalter förutses inte
något medelsbehov under nästa budgetår. Vad beträffar inackordering shemmen
för alkoholmissbrukare räknar socialstyrelsen med ansökningar
om bidrag för anordnande av omkring 400 platser, av vilka 50 platser planeras
bli inrymda i förhyrda lokaler. Styrelsen uppskattar medelsbehovet
för bidrag till inackorderingshem till 11,5 milj. kr. För sistnämnda platser
beräknar styrelsen — i avvaktan på ställningstagande till särskilt, under
nästföljande anslagspunkt redovisat yrkande om driftbidrag till internhyror
för sådana lokaler — högsta bidragsbelopp per plats. För anordnande
av 100 platser vid behandlingshem och 50 platser vid inackorderingshem för
narkotikamissbrukare beräknar styrelsen 3 milj. resp. 1,5 milj. kr. Sammanlagt
beräknas för anordningsbidrag 16,9 milj. kr., varav 14 milj. kr. för
utbetalning under budgetåret 1970/71 och återstoden under nästföljande
budgetår. Vidare tillkommer ca 4 milj. kr. för utbetalningar av bidrag till
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 179
objekt som hänför sig till budgetåret 1969/70 men som på grund av brist på
disponibla medel inte kunnat utbetalas nämnda budgetår. Härvid utgår
styrelsen från den föreslagna höjningen av anordningsbidraget budgetåret
1970/71.
Beräkningen av anslagsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1969/70....................................................... 8 090 821
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 8 090 821
Beräknad utgående reservation 30.6.1970.................................... —•
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 18 000 000
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 18 000 000
Svenska kommunförbundet har i skrivelse den 1 oktober 1969 hemställt
att statsbidraget uppräknas så att det kan täcka halva anordningskostnaden
per plats.
Departementschefen
Jag har i inledningen till detta avsnitt redogjort för platssituationen vid
vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem.
För nästa budgetår bör medel anvisas till anordnande av 300 platser vid
enskilda vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem. Vad beträffar
anordningsbidragets storlek finner jag en höjning av bidraget påkallad.
Det nuvarande bidraget utgår med högst 10 000 kr. eller, om särskilda
skäl föreligger, med högst 15 000 kr. per vårdplats. Jag föreslår sådan ändring
av bestämmelserna att bidrag får utgå med högst 18 000 kr. per vårdplats.
För de nya platserna beräknar jag medelsbehovet till 5,4 milj. kr. Vidare
bör ytterligare 700 000 kr. beräknas för utbetalning i efterskott av bidrag
som hänför sig till budgetåret 1969/70. Det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår bör alltså beräknas till 6,1 milj. kr.
Anslaget bör föras upp med detta belopp.
Socialstyrelsen har i särskild framställning bl. a. föreslagit att driftbidrag
får utgå för hyreskostnader, s. k. internhyror, som avser i kommunägda
fastigheter inrymda inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För egen
del anser jag att i stället för årliga bidrag till hyreskostnader, såväl vad avser
internhyror som andra hyror, ett engångsbidrag med högst det belopp
som får utgå som anordningsbidrag bör kunna beviljas. Härigenom kan bidrag
utgå till huvudmännens kostnader för lokalernas anordnande oberoende
av den finansieringsform man valt. För den del av hyran som inte
baseras på sådana anordningskostnader bör driftbidrag kunna utgå. De nu
angivna beslämmelserna, som föreslås gälla även inackorderingshem och
behandlingshem för narkotikamissbrukare, bör i vissa fall efter särskild
prövning kunna tillämpas beträffande hem som anordnats före den 1 juli
1970.
180 Statsverkspropositionen år 1910: Bil. 7: Socialdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för bidrag
till anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.;
b) till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 6 100 000 kr.
J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.
1968/69 Utgift ...................... 50 531 619
1969/70 Anslag ...................... 61 000 000
1970/71 Förslag .................... 70 000 000
Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter, vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem
och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag till
vårdanstalt utgår med vissa maximibelopp i form av dels garantibidrag (per
dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (för dag och vårdad person).
Statsbidrag till inackorderingshem och behandlingshem utgår med högst
75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bestämmelserna angående
vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns
i kungörelsen (1955: 426) om statsbidrag till driftkostnader vid vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1969:220). För
statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
gäller bestämmelserna i brev den 13 juni 1969 avseende
anslag för budgetåret 1969/70 till nykterhetsvård m. in.
Driftbidragens maximibelopp
Garantibidrag, kr.........
Beläggningsbidrag, kr......
Anslag
1. Bidrag till driftkostnader vid erkända anstalter. . . .
2. Bidrag till driftkostnader vid enskilda anstalter....
3. Bidrag till driftkostnader vid inackorderings- och
behandlingshem...............................
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Social- styrelsen |
Dep.chefen |
|
43 |
+ 19 |
+ 5 |
|
24 |
— 5 |
+ 1 |
|
67 |
+ 14 |
+ 6 |
|
33 200 000 |
+5 800 000 |
+ |
2 700 000 |
19 000 000 |
+ 5 400 000 |
+ |
3100 000 |
8 800 000 |
+ 6 200 000 |
+ |
3 200 000 |
61 000 000 |
+ 17 000 000 |
+ |
9 000 000 |
Summa (avrundat)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 181
Socialstyrelsen
Anslagsframställning
1.—2. Styrelsen föreslår att driftbidraget avvägs så att anstalternas fasta
kostnader täcks av garantibidrag och de rörliga kostnaderna av beläggningsbidrag.
De fasta kostnaderna har stigit successivt och beräknas under budgetåret
1969/70 för de erkända anstalterna utgöra 76 %, medan garantibidraget
uppgår till ca 64 % av det totala driftbidraget.
Kostnadsökningar för löner, arbetsgivaravgifter och i viss mån pensionsavgifter
samt för omkostnader kräver en uppräkning av garantibidraget med
3 kr. För personalförstärkningar fordras en höjning med 3 kr. och lika
mycket för att rusta upp inventariebeståndet och för fastighetsunderhåll
m. m. Garantibidraget föreslås därför höjt med 9 kr. Beläggningsbidraget
behöver höjas med sammanlagt 5 kr., varav 1 kr. för särskilda vårdkostnader,
3 kr. för ökad fritidsverksamhet och 1 kr. för medicinsk behandling.
Sammanlagt fordras en höjning av driftbidraget med 14 kr. från 67 till
högst 81 kr. På grund av de fasta kostnadernas andel av totalkostnaderna
bör garantibidraget bestämmas till högst 62 kr. och beläggningsbidraget till
högst 19 kr. Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar
prövas vara i behov därav, kan f. n. få ytterligare 1 kr. i garantibidrag.
I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdelningar. Kostnaderna
för sådana avdelningar har under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen
hemställer att detta extra bidrag höjs till 3 kr. Då alla anstalter
inte är i behov av maximalt bidrag, beräknas inte ytterligare medel för detta
ändamål. Styrelsen förutsätter att möjlighet alltjämt skall finnas för Kungl.
Maj :t att, när särskilda skäl föreligger, bevilj a ytterligare statsbidrag utöver
nämnda maximibelopp.
Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen från ett garantibidrag
på 62 kr. samt ett beläggningsbidrag på 19 kr. för erkända anstalter
och 12: 50 kr. för enskilda anstalter. Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser
under budgetåret 1970/71 till i genomsnitt 1 386 vid erkända anstalter
och 915 vid enskilda anstalter. Antalet vårddagar beräknas på grundval av
sistnämnda uppgifter till 505 890 för erkända och 333 975 för enskilda anstalter.
Under angivna förutsättningar och med en beläggningsfrekvens som
uppskattas till 90 % vid erkända och 95 % vid enskilda anstalter beräknas
medelsbehovet till 40 milj. kr. för erkända anstalter och 24,7 milj. kr. för
enskilda anstalter. I samband med borttagande av avgift till den statliga
personalpensioneringen vad avser vårdanstalter med icke-kommunala huvudmän
(prop. 1969:79) beräknas dock medelsbehovet minska för erkända
anstalter med 1 milj. kr. till 39 milj. kr. samt för enskilda anstalter med
0,3 milj. kr. till 24,4 milj. kr.
3. Nettokostnaderna för driften av inackorderingshem och behandlingshem
uppskattas till 20 milj. kr. för budgetåret 1970/71. Hänsyn har därvid
tagits till förutsedd ökning av platsantalet vid hemmen och till kostnadsut
-
182 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
vecklingen. Medelsbehovet för bidrag till driften av dessa hem beräknas
således till (3Aj X 20 milj. kr.) 15 milj. kr.
Särskilda yrkanden
Socialstyrelsen föreslår, att som villkor för att enskild vårdanstalt skall
åtnjuta statsbidrag till driftkostnaderna föreskrivs, att föreståndare och
assistenter vid sådana anstalter får anställas först sedan deras kompetens
prövats av socialstyrelsen.
Vidare har socialstyrelsen i skrivelse den 4 oktober 1968 bl. a. hemställt
att driftbidrag får utgå för högst 50 % av kostnaderna för internhyror
avseende lokaler för inackorderingshem som endast erhållit anordningsbidrag
till anskaffning av inventarier.
Riksrevisionsverket har i yttrande över framställningen bl. a. anfört att,
om driftbidrag anses böra utgå i enlighet med vad socialstyrelsen begärt,
verket anser en ändring erforderlig av bidragskungörelsen (1955: 426), som
tillkommit med stöd av riksdagens beslut, samt att härvid även synes böra
upptas till behandling frågan om statsbidrag får utgå i fall då huvudman på
öppna marknaden förhyrt lokaler, vilka använts som inackorderingshem.
Departementschefen
Driftbidraget bör höjas med 6 kr. per dag, varav 5 kr. i garantibidrag och
1 kr. i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grund av utgifter för särskilda
vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garantibidraget liksom nu
kunna utgå med ytterligare 1 kr. Om särskilda skäl föreligger, bör även i
fortsättningen statsbidrag kunna utgå med högre belopp än som följer av
vad här sagts. De ändrade bidragsbestämmelserna bör tillämpas fr. o. m.
den 1 juli 1970. Den nu föreslagna höjningen av statsbidraget innebär att en
större del än f. n. av anstalternas fasta kostnader täcks av garantibidrag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 70 milj.
kr. Jag har därvid utgått från att antalet vårdplatser i genomsnitt under
budgetåret 1970/71 kommer att uppgå till ca 1 400 vid erkända och 910 vid
enskilda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan på grundval
av socialstyrelsens uppgifter uppskattas till ca 506 000 resp. 334 000. De
verkliga bidragsbeloppen torde i några fall komma att ligga något under
maximibeloppen. En viss reserv bör dock beräknas, om maximibeloppet
skulle behöva överskridas. Vidare har jag beräknat 400 000 kr. för upprustning
av inventariebeståndet vid vissa anstalter.
Socialstyrelsen har föreslagit att som villkor för att driftbidrag skall utgå
till enskild vårdanstalt föreskrivs att föreståndare och assistenter får anställas
först sedan deras kompetens prövats av styrelsen. För egen del är
jag inte beredd att tillstyrka styrelsens förslag. Jag utgår från att anstalts
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 183
styrelse före tillsättandet av sådana tjänster samråder med socialstyrelsen.
Vad beträffar socialstyrelsens förslag om driftbidrag till kostnader för
internhyror erinrar jag om vad jag under föregående anslagspunkt anfört
om bidrag till kostnader för anordnande av lokaler till inackorderingshem
m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändrade grunder för bidrag
till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.;
b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.
J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
1968/69 Utgift ...................... 62 392 388
1969/70 Anslag ...................... 70 000 000
1970/71 Förslag .................... 85 000 000
Statsbidrag utgår till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt gällande
författningar ankommer på nykterhetsnämnderna. Bidraget utgör
75 % av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet, till vilken ersättning
eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidrag betalas
ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen
(1954: 431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndernas verksamhet
(ändrad senast 1968: 306). De i kungörelsen angivna grunderna för
statsbidrag tillämpas även beträffande kostnader för vård av narkotikamissbrukare
på alkoholpoliklinik. Från anslaget utgår bidrag till vårdcentraler
för unga narkotikamissbrukare. Härvid gäller bestämmelserna i brev den
13 juni 1969 avseende anslag för budgetåret 1969/70 till nykterhetsvård m. in.
Socialstyrelsen
Anslagsframställning
I avvaktan på en inom socialdepartementet pågående översyn, som syftar
till att förenkla bidragsgivningen, föreslår styrelsen att anslaget med hänsyn
till beräknad ökning av nykterhetsnämndernas utgifter höjes med 15 milj. kr.
Nykterhetsnämndernas totala resp. statsbidragsgilla utgifter och härpå
belöpande statsbidrag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
184 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
|
Nykterhetsnämndernas totala kostna-der ............................. |
42,94 |
49,65 |
61,04 |
76,20 |
93,06 |
Statsbidragsgilla kostnader: 1. Löner och arvoden................ |
21,49 |
24,93 |
30,09 |
36,90 |
44,02 |
2. Ersättning för vårduppdrag........ |
1,10 |
1,18 |
1,18 |
1,20 |
1,55 |
3. Förebyggande och eftervårdande åt-gärder........................... |
2,18 |
3,02 |
4,29 |
5,47 |
7,41 |
4. Alkoholpolikliniker................ |
6,18 |
6,93 |
8,53 |
10,56 |
14,42 |
5. Barnavårdsnämndernas kostnader . . |
1,35 |
1,46 |
1,74 |
2,15 |
2,33 |
6. Övriga statsbidragsgilla kostnader .. |
6,53 |
7,52 |
9,06 |
12,36 |
13,46 |
Summa |
38,83 |
45,04 |
54,89 |
68,64 |
83,19 |
Statsbidrag........................ |
29,49 |
33,77 |
41,17 |
51,49 |
62,39 |
De statsbidragsgilla kostnadernas ök-ning i förhållande till närmast före-gående år a) milj. kr...................... |
5,59 |
6,21 |
9,85 |
13,75 |
14,55 |
b) procent...................... |
16,8 |
16,0 |
21,9 |
25,1 |
21,2 |
Särskilt yrkande
Socialstyrelsen har hemställt att statsbidrag får utgå till nykterhetsnämndernas
kostnader för hyra av tjänstelokal i lcommunägda fastigheter.
Riksrevisionsverket har avgett yttrande i ärendet och därvid avstyrkt
bifall till framställningen.
Departementschefen
Utvecklingen av nykterhetsnämndernas verksamhet under 1960-talet innebär
bl. a. att nämndernas möjligheter till behandling av alkoholskadade
inom öppna och frivilliga vårdformer har ökat väsentligt. Denna utveckling
bör fortsätta. Nämndernas aktiviteter varierar emellertid avsevärt mellan
olika kommuner och kommuntyper. Jag anser det vara särskilt angeläget
att främja anordningar och åtgärder som är direkt inriktade på vård och
behandling, exempelvis alkoholpolikliniker, rådgivningsbyråer samt förebyggande
och eftervårdande åtgärder.
Den ökade samverkan och integrationen mellan de olika socialvårdsgrenarna
medför svårigheter att särskilja kostnaderna för nykterhetsvård. Ansöknings-
och prövningsförfarandet för statsbidrag till dessa kostnader har
bl. a. till följd härav blivit alltmer komplicerat och betungande. Som jag
tidigare framhållit bör därför bidragsgivningen förenklas och anpassas till
utvecklingen. En översyn i detta syfte pågår inom socialdepartementet. I
avvaktan härpå bör under nästa budgetår prövas ett schablonmässigt förfarande.
Socialstyrelsen har föreslagit omprövning av den nu tillämpade regeln
att statsbidrag inte utgår till hyreskostnad för nykterhetsnämnds tjänstelokal
i kommunägd fastighet. Jag är inte beredd att nu — under pågående
översyn av bidragsgivningen — föreslå någon ändring av denna regel.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 185
Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 85 milj. kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala ngkterhetsnämnder m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
85 000 000 kr.
J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
1968/69 Utgift ........ 321 390 Reservation ...... 186 093
1969/70 Anslag........ 300 000
1970/71 Förslag ...... 350 000
Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder
och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, dels konferenser
i eftervårds- och samarbetsfrågor m. in. Vidare disponeras visst belopp
för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för
understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.
Socialstyrelsen
Inom anstaltsvården bör ökad samverkan mellan olika personalgrupper
och en aktiv patientmedverkan stimuleras. Styrelsen föreslår därför att
gemensamma kurser för alla personalkategorier anordnas på vårdanstalterna.
Denna kursverksamhet beräknas bli genomförd under en treårsperiod
med början nästa budgetår. Den nya kursverksamheten medför å
andra sidan att tidigare bedrivna kurser för ledare av samtalsgrupper kan
slopas och att antalet konferenser för överläggningar med förtroendemän
och tjänstemän vid vårdanstalterna kan minskas avsevärt. Även i fortsättningen
blir det dock nödvändigt att anordna särskilda kurser för vissa
personalkategorier. Styrelsen föreslår därför att hittillsvarande kurser för
tillsynsmän, vårdare och ekonomipersonal vid anstalterna samt för kanslipersonal
vid vårdanstalter och länsnykterhetsnämnder fortsätter under
budgetåret 1970/71. Vidare föreslår styrelsen nya kurser nästa budgetår
för arbetsledare och fritidsledare vid vårdanstalter.
Under senare år anordnade veckokurser för anstaltschefer och konsulenter
vid länsnykterhetsnämnderna samt konferenser för styrelseledamöter
vid vårdanstalterna och för länsnykterhetsnämndernas förtroendemän och
tjänstemän bör enligt styrelsen ersättas av ett antal korta konferenser under
budgetåret 1970/71. En gemensam konferens för förtroendemän och tjänstemän
vid länsnykterhetsnämnderna, socialvårdskonsulenter, eftervårdskonsulenter,
glesbygdskonsulenter, barnavårdskonsulenter och barnavårdsombud
anordnades år 1968. En liknande konferens samt en regional konferens
i eftervårds- och samarbetsfrågor föreslås under nästa budgetår.
186 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten under nästa budgetår
beräknas till 350 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär
en ökning med 50 000 kr. För konferenser med nykterhetsnämnder m. m.
och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder beräknas oförändrat
medelsbehov, 100 000 kr.
Styrelsens beräkning av anslagsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1969/70....................................................... 486 093
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 400 000
Beräknad utgående reservation 30.6.1970.................................... 86 093
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 450 000
Anslagsbehov 1970/71, avrundat............................................ 360 000
Departementschefen
För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten
till sammanlagt 340 000 kr. För anordnande av konferenser
med nykterhetsnämnderna m. m. beräknar jag 70 000 kr. och för understöd
åt sammanslutningar av sådana nämnder 30 000 kr.
Hela medelsbehovet för nästa budgetår beräknas alltså till 440 000 kr.
Med hänsyn till en beräknad reservation bör anslaget föras upp med
350 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
350 000 kr.
J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.
1968/69 Utgift ........................ 1 150 000
1969/70 Anslag ........................ 1 450 000
1970/71 Förslag ...................... 2 000 000
Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare
(Sällskapet Länkarna m. fl.) och till organisationer för stöd
och hjälp åt läkemedelsmissbrukare.
Beräknad ändring 1970/71
Anslag |
Social- |
||
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
|
Bidrag till sammanslutningar av f. d. alkoholmiss-brukare....................................... |
950 000 |
+450 000 |
+ 350 000 |
Bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt |
500 000 |
+ 300 000 |
+ 200 000 |
1 450 000 |
+750 000 |
+550 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 187
Socialstyrelsen
1. Sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare med f. n. ca
12 000 medlemmar har till sin verksamhet under budgetåret 1969/70 ansökt
om bidrag med ca 1 500 000 kr. Under senare år har dessutom tillkommit
ett allt större antal ansökningar om ytterligare bidrag sedan anslagen fördelats.
Socialstyrelsen bedömer länkrörelsens verksamhet som i hög grad
främjande av ett förbättrat nykterhetstillstånd. Styrelsen anser det därför
motiverat att höja bidraget till 1 400 000 kr. budgetåret 1970/71.
2. Riksförbundet för hjälp åt läkemcdelsmissbrukare (RFHL) är den
största av föreningarna för hjälp och stöd åt läkemedelsmissbrukare och
har hittills fungerat även som lokal förening för stockholmsområdet. RFHL
har på senare tid intensifierat sin strävan att få till stånd lokala föreningar
på andra orter. Med utgångspunkt från ansökan från RFHL om bidrag för
nästa budgetår samt väntade ansökningar från andra organisationer för stöd
och hjälp åt läkemedelsmissbrukare föreslår socialstyrelsen att 800 000 kr.
anvisas för detta ändamål.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 2 000 000 kr.
188 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
K. Viss rehabiliteringsverksamhet
Handikappvårdens ändamål är att så långt det går göra de handikappade
oberoende av sitt handikapp genom att tillgodose de särskilda behov som
detta medför och göra det möjligt för de handikappade att leva som andra.
Detta är ett viktigt uttryck för våra jämlikhetssträvanden.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas
för budgetåret 1970/71 till 2 220 milj. kr. För tio år sedan — budgetåret
1960/61 — var motsvarande kostnader 310 milj. kr. Den snabba
utbyggnaden av samhällets anordningar skapar förutsättningar att bedriva
en effektiv och differentierad aktiv handikappvård.
Samhällets åtgärder för de handikappade sätts in på en rad olika områden.
De avser rehabilitering, bostäder, arbetsvärd, hemhjälp, undervisning,
arbetsmarknadsutbildning, tekniska hjälpmedel, institutionsvård samt
förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och
förtidspensioner inom ATP. Eftersom de handikappade omfattar många olika
grupper med skilda förutsättningar och behov är det naturligt att åtgärderna
måste vara rikt differentierade. Kommunerna och landstingen svarar
också för väsentliga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande
omvårdnad och service.
På grundval av förslag från handikapputredningen kommer jag i det
följande att förorda att det inrättas en mellanskola av rikskaraktär för
svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever, i ett övergångsskede
provisoriskt förlagd till Norrbackainstitutet. Vidare biträder jag
utredningens förslag om vårdartjänst för elever i eftergymnasiala studier
och vid folkhögskolor samt om vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda.
Anslaget till kostnadsfria hjälpmedel för handikappade föreslås ökat från
60 milj. kr. till 90 milj. kr. Den kraftiga anslagshöjningen, som bl. a. beror
på uppsökande verksamhet, bättre information och ökning av antalet bidragsberättigade
hjälpmedel, aktualiserar en förstärkning av den pris- och
kvalitetskontrollerande verksamhet som handikappinstitutet bedriver. En
arbetsgrupp med uppgift att närmare kartlägga lijälpmedelsmarknaden och
överväga lämpliga åtgärder har tillsatts.
Statsbidragsbestämmelserna för särskolor kommer att ses över i anslutning
till motsvarande översyn av bidragsreglerna för det allmänna skolväsendet
inom utbildningsdepartementets område.
Anslagen inom avsnittet Viss rehabiliteringsverksamhet, dvs. hjälpmedel
för handikappade, vissa institutioner, särskolor, invaliditetsförebyggande åt
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 189
gärder och bidrag till de handikappades organisationer, beräknar jag för
nästa budgetår till ca 214 milj. kr. Det innebär en ökning med ca 54 milj. kr.
eller 34 % jämfört med innevarande budgetår. De kostnader under folkpensionsanslaget
som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan
beräknas till 1 120 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade,
främst under utbildnings- och inrikesdepartementen för utbildning,
arbetsvärd och bostäder, beräknas för nästa budgetår ca 885 milj. kr.
avse handikappade.
De statliga insatserna inom detta område kan alltså, som inledningsvis
har nämnts, under nästa budgetår beräknas till sammanlagt 2 220 milj. kr.
Det innebär jämfört med innevarande budgetår en ökning med 220 milj. kr.
Vidare kan från ATP beräknas utgå förtidspensioner till handikappade med
355 milj. kr.
På handikapputredningens förslag har statens förhandlingsnämnd fått i
uppdrag att ta upp förhandlingar om överförande till andra huvudmän av
verksamheten vid vanföreanstalterna och Eugeniahemmet. Handikapputredningen,
vars arbete fortsätter, har vidare i samverkan med Svenska kommunförbundet
lagt fram en undersökningsrapport om färdtjänst för handikappade.
K 1. Statens arbetsklinik
1968/69 Utgift ...................... 1 020 495*
1969/70 Anslag ...................... 1 345 000
1970/71 Förslag ...................... 1 545 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 343 kr.
Statens arbetsklinik prövar handikappades förutsättningar för olika arbeten,
bedriver därmed sammanhängande forskning och medverkar vid utbildning
av rehabiliteringspersonal.
Beräknad ändring 1970/71
Arbets- |
|||
1969/70 |
kliniken |
Dep.chefen |
|
Personal............................ |
............. 25 |
+ 4 |
+ 2 |
Anslag |
|||
Utgifter |
|||
Avlöningar......................... |
............. 972 000 |
+ 426 0001 |
+ 153 000 |
Sjukvård åt personal................. |
............. 500 |
— |
— |
Reseersättningar.................... |
............. 13 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Därav utrikes resor.................. |
............. 1 000 |
+ 1 500 |
+ 1 500 |
Lokalkostnader..................... |
............. 39 500 |
— |
— |
Expenser........................... |
............. 79 000 |
— |
— |
Övriga utgifter...................... |
............. 88 000 |
— |
— |
Lönekostnadspålägg................. |
............. 183 000 |
+ 68 000 |
+ 25 000 |
1 375 000 |
+496 000 |
+ 180 000 |
1 Därav för forskning 200 000 kr.
190 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Inkomster
Ersättningar för utfört arbete......................
Nettoutgift
Beräknad ändring 1970/71
Arbets
kliniken
Dep.chefen
1969/70
30 000
1 345 000
— 20 000
+ 516 000
— 20 000
+ 200 000
Styrelsen för statens arbetsklinik
1. Löne- och prisomräkning m. m. 61 000 kr.
2. Kliniken behöver en biträdande överläkare och en assistent med administrativ
erfarenhet. Vidare behövs en arbetsinstruktör för kontorsprövning
samt medel för arvode till ledare för fritidsverksamheten. En halvtidstjänst
som skötare bör ändras till en heltidstjänst som översköterska.
(193 000 kr.)
3. Personalen vid kliniken kan inte utföra all den forskning som behövs.
Det krävs medverkan från utomstående specialister av olika slag. Medelsbehovet
för nästa budgetår beräknas till 200 000 kr.
4. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 40 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 545 000 kr. Jag har därvid beräknat 100 000 kr. för personalökning och
visst forskningsarbete.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens arbetsklinik för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 545 000 kr.
K 2. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m.
1968/69 Utgift ...................... . 24 399 820
1969/70 Anslag ..................... 27 300 000
1970/71 Förslag..................... 28 650 000
Anslaget disponeras av riksförsäkringsverket för behandling eller vård åt
enskilda personer i syfte att förebygga handikapp eller att höja handikappades
förmåga att reda sig själva.
Beräknad ändring 1970/71
Anslag Riksförsäk1969/70
ringsverket Dep.chefen
1. Vård och undersökning på riksförsäkringsverkets
sjuk vårdsanstalter.............................
2. Vård på sommarkurorter........................
3. Viss specialvård...............................
4. Resekostnader.................................
24 800 000 + 900 000 + 900 000
1 900 000 + 400 000 + 400 000
570 000 + 50 000 + 50 000
30 000 — —-
27 300 000 +1 350 000 +1 350 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 191
Riksförsäkringsverket
1. Antalet vårdplatser beräknas nästa budgetår bli oförändrat 813. Ökade
kostnader för personal och driften i övrigt medför en höjning av medelkostnaden
per vårddag. Medelsbehovet beräknas öka med 900 000 kr.
2. Verkets bidrag till vård på sommarkurorter beräknas för nästa budgetår
stiga från 58 kr. till 59 kr. per vårddag. Antalet vårddagar antas öka något.
Budgetåret 1968/69 utgjorde det totala bidragsbeloppet drygt 2 milj. kr.
Medelsbehovet beräknas öka med 400 000 kr.
3. Specialvården avser bl. a. behandling vid odontologisk fakultet av patienter
med svårare medfödda gom- och käkdefekter, foniatrisk behandling
och vård vid Röda korsets Lidingöhem. Eftersom vissa dagavgifter väntas
stiga, räknar verket med att medelsbehovet ökar med 50 000 kr.
Verket anser att det bör prövas om hithörande vårdbehov i stället bör tillgodoses
av landstingen och betalas av dem.
Departementschefen
Kungl. Maj :t har i anledning av riksdagens skrivelse den 4 december 1969
(2LU 77, rskr 368) uppdragit åt riksförsäkringsverket att utreda frågan om
ersättning från den allmänna försäkringen för behandling av sådana ansiktsoch
käkmissbildningar som berörs i andra lagutskottets utlåtande. Kungl.
Maj :t har vidare uppdragit åt verket att utreda förutsättningarna för en avveckling
av dess engagemang i den specialvård som f. n. lämnas inom ramen
för verkets invaliditetsförebyggande verksamhet.
I avvaktan på resultatet av utredningen bör medel för specialvården beräknas
under detta anslag. Riksförsäkringsverkets anslagsberäkning bör godtas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 28 650 000 kr.
K 3. Bidrag till handikappinstitutet
1968/69 Utgift ...................... 3 500 000
1969/70 Anslag ...................... 3 700 000
1970/71 Förslag ...................... 3 900 000
Handikappinstitutet, som inrättades den 1 juli 1968, drivs gemensamt av
staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR). Institutet
är centralt organ på hjälpmedelsområdet och har viktiga uppgifter när det
gäller forsknings- och utvecklingsarbete i fråga om hjälpmedel åt handikappade.
Institutet prövar hjälpmedlens lämplighet för handikappade och bedömer
skäligheten av deras kostnad. Institutet verkar också som informationsorgan
på hjälpmedelsområdet och bistår sjukvårdshuvudmännen, som
svarar för den lokala organisationen av hjälpmedelsverksamheten.
192 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Styrelsen för handikappinstitutet
Styrelsen föreslår att anslaget ökas med 1 010 000 kr. Härav avser 257 000
kr. löne- och prisomräkning, 426 000 kr. avlöningar till ny personal och arvoden
till konsulter, 315 000 kr. kostnader för nya lokaler och utrustning av
dessa, 75 000 kr. köp av hjälpmedel för testning och 7 000 kr. reseersättningar.
Institutets inkomster, bl. a. av informationsverksamhet, beräknas
öka med 70 000 kr.
Departemen tschefen
Utvecklingen på hjälpmedelsområdet går snabbt, och alltfler handikappade
får sitt behov av hjälpmedel tillgodosett. För att det statliga stödet till
sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet skall komma till bästa
nytta för de handikappade bör institutets verksamhet alltjämt i hög grad
inriktas på bedömning av hjälpmedlens lämplighet för handikappade och
skäligheten i prissättningen.
Föredragande statsrådet i utbildningsdepartementet kommer senare denna
dag att i anledning av förslag av handikapputredningen förorda att en
personlig professur i handikappforskning inrättas den 1 juli 1970 vid universitetet
i Göteborg för biträdande professorn där Sven-Olof Brattgård. Brattgårds
utvecklingsarbete inom handikappvården avses ske i nära samarbete
med bl. a. handikappinstitutet.
Institutets statsbidragsbehov för nästa budgetår beräknar jag till 3,9 milj.
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 3 900 000 kr.
K 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
1968/69 Utgift ...................... 63 730 207
1969/70 Anslag ...................... 60 000 000
1970/71 Förslag .................... 90 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen och vissa
institutioner med hela kostnaden för bl. a. ortopediska hjälpmedel, rullstolar,
hörapparater och hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1968: 238) om statsbidrag till vissa
hjälpmedel för handikappade.
Socialstyrelsen
Flera samverkande faktorer — den aktiva, uppsökande verksamheten i
kommunerna, ökad information, vidgad ordinationsrätt, sjukvårdshuvudmännens
utbyggnad av hjälpmedelsorganisationen, tillkomsten av bättre
och därigenom dyrare hjälpmedel som är till nytta också för svårt handikappade
och bidrar till att de inte behöver institutionsvård samt ökande
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 193
antal äldre personer — torde öka belastningen på anslaget.
Styrelsen anser, att anslaget bör höjas till 90 milj. kr.
Styrelsen föreslår viss ändring i bestämmelserna angående handikappades
möjlighet att fa kontantbelopp i stället för invalidvagn. Vidare överväger
styrelsen frågan om utvidgat statsbidrag till driftkostnader och reparation
av hjälpmedel m. m.
Departementschefen
Hjälpmedelssystemet bygger på att de handikappade kostnadsfritt skall
få de hjälpmedel som de behöver. Statens bidrag till sjukvårdshuvudmännen
för hjälpmedelsverksamheten har under senare år ökat kraftigt. För att de
handikappade skall få ändamålsenliga hjälpmedel till en skälig kostnad för
det allmänna är det betydelsefullt att handikappinstitutets nuvarande kvalitets-
och priskontrollerande funktion kompletteras med andra åtgärder som
ger staten ökat inflytande över upphandlingen och prisbildningen på hjälpmedelsområdet.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har jag tillsatt en
arbetsgrupp med uppdrag att utreda dessa frågor.
De frågor som avser den s. k. invalidmotorismen, innefattande översyn av
gällande bestämmelser och prövning av deras ändamålsenlighet, behandlas
av handikapputredningen.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med 90 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.
K 5. Kostnader för viss utbildning av handikappade
Nytt anslag (förslag) .................. 4 800 000
Handikapputredningen
Handikapputredningen har i betänkandet Bättre utbildning för handikappade
(SOU 1969:35), vilket lämnats i september 1969, föreslagit en råd
åtgärder för att förbättra de svårast handikappades möjligheter att bedriva
studier i mellanskolan — särskilt i dess yrkesutbildningsdel — i folkhögskola
och i eftergymnasial utbildning.
Över betänkandet har efter remiss avgetts yttranden av socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
styrelsen för statens arbetsklinik, direktionen för
karolinska sjukhuset, statens handikappråd, som hört sina medlemsorganisationer,
centrala studiehjälpsnämnden, styrelsen för föreningen för bistånd
åt lytta och vanföra i Stockholm (Norrbackainstitutets styrelse), Svenska
kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges förenade studentkårer
och Sveriges folkhögskolelevers förbund. Yttranden har vidare inkom7
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
194 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
mit från rektorn vid Sköldenborgsinstitutet, styrelsen för föreningen för bistånd
åt vanföra i Göteborg (Änggårdens yrkesskolors styrelse), arbetsutskottet
åt styrelsen för Bräcke Östergård och företrädare för handikappade
studerande vid Stockholms universitet.
Handikapputredningen konstaterar att de svårast rörelsehindrades behov
av yrkesskoleundervisning f. n. inte i tillräcklig utsträckning tillgodoses vare
sig i yrkesskoleväsendet eller vid vanföreanstalterna. Utredningen finner det
angeläget att möjligheter kommer till stånd t. ex. i varje län inom det ordinarie
utbildningsväsendet så att handikappade kan bedriva studier där på
mellanskolenivå, dvs. i gymnasium, fackskola och yrkesskola. Skolhem bör
lokaliseras till orter med mellanskolor som kan ta emot handikappade elever.
Skolhemmens huvudmän bör se till att vårdartjänst ordnas genom den
kommunala hemhjälpsorganisationen eller på annat sätt.
För de svårast rörelsehindrade och andra svårt handikappade, för vilka
studier i mellanskola och behövlig omvårdnad inte kan anordnas på skolorter
ute i landet, bör enligt utredningen anordnas en central mellanskola av
rikskaraktär. Utredningen anser att staten skall ha det ekonomiska ansvaret
för denna skola. I avvaktan på planeringen för dess permanenta lokalmässiga
förläggning bör den övergångsvis och i försöksformer förläggas till
Norrbackainstitutet. Skolan, som beräknas för ca 130 elever, bör såvitt avser
den pedagogiska verksamheten ledas av den kommunala skolstyrelsen och
såvitt gäller vårdartjänst, övrig omvårdnad och medicinsk vård och behandling
av en central beredning. Försöksverksamheten bör börja läsåret 1970/71
genom att den till Norrbackainstitutet förlagda fackskolan och gymnasiet
kompletteras med yrkesskola till eu fullständig mellanskola för svårt rörelsehindrade
och andra svårt handikappade elever. Den nuvarande av föreningen
för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm bedrivna och av staten bekostade
verksamheten vid Norrbackainstitutet bör samtidigt avlösas. Sjukvårdsverksamheten
med tillhörande servicefunktioner, nämligen de ortopediska
verkstäderna, tandvårdskliniken och det protestekniska forskningslaboratoriet,
bör liksom institutets byggnader föras över till karolinska sjukhuset.
Huvudmannaskapet för skolverksamheten för barnen i grundskolan
bör fortsättningsvis ankomma på kommunal skolstyrelse. Landstingen bör
enligt lagen (1965:136) om elevhem för vissa rörelsehindrade barn in. fl.
överta elevhemsverksamheten för dessa barn. Yrkesskoleverksamheten vid
institutet, vilken i huvudsak inte avser svårt handikappade, bör inordnas i
vanliga yrkesskolor. Den kommunala skolstyrelsen och den föreslagna centrala
beredningen slutligen bör, som nyss har nämnts, överta huvudmannaskapet
för fackskolan och gymnasiet. Utredningen har föreslagit att statens
förhandlingsnämnd får i uppdrag att ta upp behövliga förhandlingar angående
verksamheten vid Norrbackainstitutet.
Utredningen framhåller nödvändigheten av att universitetens och andra
högre utbildningsanstalters lokaler är utformade så att även svårt handikap
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 195
pade kan studera där. Utredningen föreslår att den nuvarande av Norrbackainstitutet
administrerade försöksverksamheten med vårdartjänst för vissa
studerande vid Stockholms universitet permanentas och utsträcks till alla
former av eftergymnasiala studier och lokaliseras även till andra studieorter
än Stockholm. Ansvaret för den permanenta verksamheten, vilken bör börja
läsåret 1970/71, bör anförtros åt den centrala beredning som enligt förslaget
beträffande den centrala mellanskolan skall svara för elevernas vårdartjänst
och omvårdnad där. Beredningen bör genom lokala avtal på studieorterna,
t. ex. med kommunala hemhjälpsorganisationer eller studerandeorganisationer,
se till att vårdartjänst erbjuds svårt rörelsehindrade och andra svårt
handikappade studerande som behöver sådan service. Eftersom verksamheten
i dessa fall kommer att avse studerande från hela landet, anser utredningen
att staten bör svara för kostnaderna för vårdartjänsten.
Utredningen föreslår vidare att vårdartjänst genom den centrala beredningen
skall ställas till förfogande för handikappade vid vissa folkhögskolor.
Enligt utredningen behövs sammanlagt ca 50 elevhemsplatser för svårt rörelsehindrade
vid sammanlagt tre folkhögskolor. Utredningen har beaktat
att beslut redan har fattats om att med anlitande av statsmedel anordna 15
platser vid Forsa folkhögskola. Härutöver utgör behovet sålunda ca 30 platser.
Dessa platser, som också bör betalas med statsmedel, bör anordnas vid
folkhögskolor med så allsidig verksamhet att behovet av differentierad utbildning
kan tillgodoses.
Utredningen beräknar den årliga kostnaden för den föreslagna mellanskolan
till 4,5 å 5 milj. kr. Det första verksamhetsåret, innan skolan är fullt
utbyggd, torde kostnaden stanna vid 4 milj. kr. Häremot står utgiftsminskningar
för staten genom att andra huvudmän övertar verksamhet vid Norrbackainstitutet.
Kostnaden för vårdartjänst för studerande i eftergymnasiala
studier och vid folkhögskolor anges till 1 milj. kr. per år och kostnaden för
den centrala beredningen beräknas till 200 000 kr. Anordnandet av ca 30
elevhemsplatser vid två folkhögskolor anges kosta 2 milj. kr.
Remissinstanserna tillstyrker i allt väsentligt handikapputredningens förslag.
I en promemoria, som avlämnades i januari 1969, föreslog handikapputredningen
att statens förhandlingsnämnd skulle få i uppdrag att ta upp förhandlingar
med berörda parter om en avveckling av statens engagemang i
den verksamhet som bedrivs vid Sköldenborgsinstitutet, Änggårdens yrkesskolor
och Eugeniahemmet.
Genom beslut den 28 februari och den 19 september 1969 har Kungl. Maj :t
uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att enligt handikapputredningens
förslag ta upp förhandlingar angående de tre vanföreanstalterna Norrbackainstitutet,
Sköldenborgsinstitutet och Änggårdens yrkesskolor samt Eugeniahemmet.
Förhandlingarna beräknas bli slutförda under innevarande år.
196 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Departementschefen
Skolans och den högre utbildningens snabba utveckling under 1960-talet
har inneburit ökade utbildningsmöjligheter för alla. De handikappades särskilda
behov i utbildningssituationen har beaktats vid planeringen och
utformningen av utbildningsväsendet. Arbetsmarknadsutbildningen, som
i huvudsak har fått sitt nuvarande innehåll och omfång under 1960-talet, har resurser att bereda handikappade sådan utbildning att deras sysselsättningsproblem
lättare kan lösas. Tillsammans förfogar skolväsendet
och arbetsmarknadsverket över ett mångskiftande och rikt åtgärdsregister,
varigenom även svårt handikappade kan beredas tillgång till utbildning och
arbete.
Handikapputredningens undersökningar visar att ytterligare praktiska insatser
måste göras för att motsvara svårt rörelsehindrades och andra svårt
handikappades anspråk på yrkesutbildning. Jag finner det liksom utredningen
självklart att dessa handikappade skall ha samma möjlighet till
sådan utbildning som de redan har att få grundskoleundervisning och utbildning
i fackskola och gymnasium. Denna möjlighet bör skapas genom att
den f. n. till Norrbackainstitutet anknutna faclcskole-, gymnasie- och yrkesskoleverksamheten
kompletteras med yrkesskola för svårt rörelsehindrade
och andra svårt handikappade elever till en fullständig mellanskola för
sådana elever. För denna skola bör staten ha det ekonomiska ansvaret. Så
länge mellanskolan är förlagd till Norrbackainstitutet bör den ha försökskaraktär.
Jag ansluter mig till utredningens förslag beträffande den pedagogiska
ledningen av skolan. I samband med att verksamheten vid institutet
förs över till andra huvudmän bör en särskild styrelse handha statens uppgifter
rörande mellanskolan för svårt handikappade. Denna styrelse bör tillsättas
redan den 1 juli 1970 för att från denna tidpunkt i samråd med skolöverstyrelsen
planera de permanenta anordningar, innefattande framtida
lokalisering, som bör avlösa försöksformerna. Nämnda styrelse bör, som
jag i det följande förordar, fr. o. m. budgetåret 1970/71 också ha ansvaret
för vårdartjänst åt svårt handikappade studerande vid folkhögskolor och
i eftergymnasial studiesituation.
Vårdartjänst som ställs till förfogande för att tillgodose individuella behov
av hjälp och service i det dagliga livet är ofta en förutsättning för att
svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade skall kunna bedriva
eftergymnasiala studier. Sådan vårdartjänst lämnas försöksvis fr. o. m. läsåret
1967/68 genom Norrbackainstitutet åt studerande som efter avslutad
utbildning vid institutets gymnasium fortsätter sina studier vid Stockholms
universitet. Vårdartjänsten betalas av statsmedel. Jag anser att verksamheten
nu bör permanentas och, som handikapputredningen har föreslagit,
utsträckas till andra studieorter än Stockholm. Som utredningen har framhållit
är vårdartjänsten i stort sett att anse som sådan social hemhjälp som
kommunerna lämnar åt bl. a. handikappade. Jag finner skäl att anta att
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 197
hemhjälpens utbyggnad — som stimuleras av statligt stöd — i allt högre
grad kommer att tillgodose alla handikappades behov av vårdartjänst.
I avvaktan på att sådana mera generella resurser kommer till, anser
jag det väsentligt att vårdartjänst av det slag som f. n. erbjuds handikappade
studerande vid Stockholms universitet skall kunna lämnas också
studerande inom annan eftergymnasial utbildning samt vid folkhögskolor.
Verksamheten bör ledas av den förut nämnda styrelsen och betalas av staten.
Omkring 50 elever som bedriver eftergymnasiala studier och 50 elever vid
folkhögskolor torde komma att behöva vårdartjänst.
Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att i anledning
av handikapputredningens förslag hemställa att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens bemyndigande att — med anlitande av anslaget Bidrag
till byggnadsarbeten vid folkhögskolor —- besluta om statsbidrag motsvarande
byggnadskostnaderna för ytterligare elevhemsplatser för svårt handikappade
vid folkhögskolorna.
Jag beräknar medelsbehovet för den till Norrbackainstitutet förlagda centrala
mellanskolan för svårt handikappade elever till 3,6 milj. kr. Kostnaderna
för vårdartjänst åt handikappade som bedriver eftergymnasiala
studier och studier vid folkhögskolor beräknar jag till 600 000 kr. utöver de
465 000 kr., vartill Norrbackainstitutets styrelse har beräknat kostnaderna
för fortsatt vårdartjänst i Stockholm. Kostnaderna för den nya styrelsens
verksamhet beräknar jag till 100 000 kr.
De angivna kostnaderna, sammanlagt avrundat 4,8 milj. kr., bör föras
upp under ett nytt anslag, kallat Kostnader för viss utbildning av handikappade.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för mellanskoleutbildning
för svårt rörelsehindrade och andra svårt
handikappade;
b) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för vårdartjänst
åt vissa studerande;
c) till Kostnader för viss utbildning av handikappade
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
4 800 000 kr.
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 186 682 kr.
K 6. Bidrag till vanföreanstalter m. m.
1968/69 Utgift
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
13 902 663i
15 600 000
10 400 000
Vid de tre vanföreanstalterna Norrbackainstitutet (Stockholm), Sköldenborgsinstitutet
(Hälsingborg) och Änggårdens yrkesskolor (Göteborg) be
-
198 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
drivs yrkesutbildning. Norrbackainstitutet och Sköldenborgsinstitutet har
dessutom skol- och elevhemsverksamhet för barn i grundskoleåldern, ortopediska
verkstäder samt s. k. arbetshem. Norrbackainstitutet har vidare
fackskole- och gymnasieutbildning samt ortopedisk-kirurgisk klinik, poliklinik,
tandvårdsklinik och protestekniskt forskningslaboratorium. Vanföreanstalterna
leds av var sin styrelse vars ledamöter till minst halva antalet
utses av Kungl. Maj :t, som även fastställer stater för anstalternas verksamhet.
Beräknad ändring 1970/71
Vanf öreanstalterna
Dep.chefen
—1 —1
—1 —1
1969/70
Personal
Norrbackainstitutet:
Vårdpersonal.........
Skolpersonal..........
Övrig personal .......
Sköldenborgsinstitutet:
Vårdpersonal.........
Skolpersonal..........
Övrig personal........
308
45
73
426
55
22
30
107
Änggårdens yrkesskolor:
Vårdpersonal.................................... 7 •
Skolpersonal..................................... 18
Övrig personal........... 20 —
45 — —
Totalt 578 —1 —1
Vanföreanstalternas styrelser begär inga personalförändringar för budgetåret
1970/71. En tjänst som röntgenöverläkare har den 1 januari 1970 flyttats
från Norrbackainstitutet till karolinska sjukhuset med skyldighet för
innehavaren att tills vidare tjänstgöra vid institutets röntgenavdelning.
Departementschefen
Med anledning av handikapputredningens förslag har Kungl. Maj :t, som
jag inledningsvis har nämnt, uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att
ta upp förhandlingar om överförande till andra huvudmän av verksamheten
vid de tre vanf öreanstalterna och Eugeniahemmet. Förhandlingarna beräknas
bli slutförda under innevarande år.
Som jag har anfört under anslaget K 5 bör handikapputredningens förslag
i betänkandet Bättre utbildning för handikappade (SOU 1969: 35) angående
central mellanskola — tills vidare förlagd till Norrbackainstitutet — samt
vårdartjänst för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade i
folkhögskola och eftergymnasial utbildning genomföras med verkan fr. o. in.
läsåret 1970/71. Kostnaden, innefattande den f. n. vid Norrbackainstitutet
bedrivna fackskole-, gymnasie- och yrkesskoleverksamheten, bör betalas
från anslaget K 5.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 199
Medelsanvisningen för nästa budgetår under förevarande anslag avser att
täcka driftunderskottet för övrig verksamhet vid vanföreanstalterna. Med
ledning av de stater som har fastställts för anstalterna för innevarande budgetår
kan detta beräknas till 9,5 milj. kr. Med hänsyn till beräknad löneomräkning,
bidrag till kustsanatoriet Apelviken för eftervård av poliopatienter
ocli viss räntekostnad, sammanlagt ca 900 000 kr., bör anslaget tas upp
med 10,4 milj. kr. Det innebär — på grund av överflyttning till anslaget
K 5 av kostnaden för dels den vid Norrbackainstitutet bedrivna fackskole-,
gymnasie- och yrkesskoleverksamheten, dels den av institutet administrerade
vårdartjänsten i eftergymnasial utbildning samt minskat driftunderskott
vid anstalterna — en minskning av 5,2 milj. kr. i förhållande till anslaget
för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vanf öreanstalter m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 10 400 000 kr.
K 7. Bidrag till Eugeniahemmet
1968/69 Utgift ...................... 3 732 587''
1969/70 Anslag ...................... 4 040 000
1970/71 Förslag ...................... 3 900 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 54 302 kr.
Eugeniahemmet har skol- och elevhemsverksamhet för rörelsehindrade
och eljest fysiskt handikappade barn. Vid hemmet finns en sjukavdelning
och ett inackorderingshem för kvinnor. Kungl. Maj :t utser flertalet av ledamöterna
i Eugeniahemmets styrelse och fastställer stat för hemmet.
Eugeniahemmets styrelse begär inga personalförändringar för budgetåret
1970/71.
Beräknad ändring 1970/71
Eugenia
1969/70
hemmet Dep.chefen
Personal
Vårdpersonal............................... 119
Skolpersonal..................................... 10
Övrig personal................................... 34
163
Departementschefen
Som jag inledningsvis nämnt har Kungl. Maj :t uppdragit åt statens förliandlingsnämnd
att ta upp förhandlingar om överförande till annan huvudman
av verksamheten vid bl. a. Eugeniahemmet. Förhandlingarna beräknas
bli slutförda under innevarande år.
Medelsanvisningen för nästa budgetår avser att täcka driftunderskottet
vid Eugeniahemmet. Med ledning av den stat som har fastställts för hemmet
200 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
för innevarande budgetår kan detta beräknas till 3,6 milj. kr. Med hänsyn
till beräknad löneomräkning och fasta statsbidrag till sjukavdelningen beräknar
jag anslagsbehovet till 3,9 milj. kr. Det innebär på grund av minskat
driftunderskott en minskning av anslaget med 140 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kr.
K 8. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda -
1968/69 Utgift .......... 7 245 878 Reservation 342 562
1969/70 Anslag .......... 10 000 000
1970/71 Förslag .......... 10 000 000
Statsbidrag utgår i form av byggnadsbidrag till landsting och landstingsfria
städer för att anordna särskola och vårdhem som avses i lagen (1967:
940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och stadgan
(1968: 146) i samma ämne (ändr. 1969: 557). Om särskilda skäl föreligger
utgår statsbidrag även till enskild, förening eller stiftelse. Statsbidrag utgår
i princip med högst 12 000 kr. per plats i särskola med elevhem och med
högst 9 000 kr. per plats i vårdhem eller i specialsjukhus. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändr. 1968: 751).
Skolöverstyrelsens och socialstyrelsens anslagsberäkningar framgår av
följande sammanställning.
I |
11 |
||
Skolöver- |
Social- |
||
styrelsens |
styrelsens |
||
del |
del |
Totalt |
|
Ingående reservation 1.7. 1969 ................. |
____ 9 275 |
333 287 |
342 562 |
Anslag 1969/70............................... |
____ 3 000 000 |
7 000 000 |
10 000 000 |
Disponibelt 1969/70........................... |
____ 3 009 275 |
7 333 287 |
10 342 562 |
Beräknade utbetalningar 1969/70............... |
3 009 275 |
7 299 000 |
10 308 275 |
Beräknad utgående reservation 30.6. 1970....... |
____ _ |
34 287 |
34 287 |
Beräknade utbetalningar 1970/71............... |
4 000 000 |
15 135 000 |
19 135 000 |
Anslagsbehov 1970/71 (avrundat)............... |
____ 4 000 000 |
15 000 000 |
19 000 000 |
Departementschefen |
De senaste årens snabba utbyggnad av särskoleverksamheten har i många
fall innefattat en lokalmässig integrering med andra skolformer. Därvid aktualiseras
frågan om utbetalande till primärkommun av statsbidrag till
anordnande av särskolor i samma ordning som gäller för byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet. Chefen för utbildningsdepartementet kommer
senare denna dag att förorda att bestämmelser utfärdas om statsbidrag
till skolbyggnader som avses både för grundskolan eller gymnasial skola och
för externatklasser av särskolan.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 201
I avvaktan på resultat av detta och med hänsyn till den kraftiga ökningen
av anslaget för innevarande budgetår förordar jag, att anslaget förs upp med
oförändrat 10 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr.
K 9. Bidrag till driften av särskolor m. m.
1968/69 Utgift ...................... 28 885 695
1969/70 Anslag ..................... 35 000 000
1970/71 Förslag .................... 57 000 000
Statsbidrag utgår till landsting, landstingsfria städer och — om särskilda
skäl föreligger — enskilda, föreningar och stiftelser med 95 % av lönekostnaderna
för rektorer och lärare vid särskolan. Bidragsbestämmelserna återfinns
i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag till omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda (ändr. 1968: 751).
/. Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen förutser en successiv ökning av antalet rektor stjänster
och beräknar ökningen till 10 tjänster. Överstyrelsen räknar vidare med att
särskolan behöver tillföras 155 lärartjänster. Statsbidragsbehovet för nya
rektors- och lärartjänster beräknas till ca 5,4 milj. kr. exkl. lönekostnadspå!ägg
2.
överstyrelsen anser det angeläget att försöksverksamhet påbörjas med
undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Under budgetåret
1970/71 bör verksamheten få en omfattning motsvarande 15 lärartjänster.
II. Socialstyrelsen
För kurser och konferenser för viss personal beräknar styrelsen ett oförändrat
medelsbehov av 73 000 kr.
Departementschefen
Den nya lagen angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, som
trädde i kraft den 1 juli 1968, har medfört en väsentlig utbyggnad av undervisningen.
Träningsskolan har införts för elever som inte kan följa undervisningen
i grundsärskolan men som kan delta i annan undervisning och
7* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 7
202 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
träning. Erfarenheterna av denna nya undervisningsform är uppmuntrande.
Utbyggnaden av undervisningen i hela särskolan fortsätter. För statsbidrag
till nya rektors- och lärartjänster beräknar jag medel i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag.
Jag anser det betydelsefullt att undervisning kan anordnas för sådana
vuxna psykiskt utvecklingsstörda som tidigare inte har fått tillräcklig skolutbildning.
överstyrelsens förslag om försöksverksamhet med sådan undervisning,
vilket även understöds av handikapputredningen i betänkandet
Bättre utbildning för handikappade (SOU 1969: 35), bör därför genomföras
under läsåret 1970/71 i den omfattning som överstyrelsen har föreslagit.
Statsbidrag till löner åt lärare för denna undervisning, totalt ca 700 000 kr.,
bör utgå som till särskoleväsendet.
Anslaget bör —- med beaktande av löneomräkning, lönekostnadspålägg,
effekten av förskott på lönebidrag samt socialstyrelsens medelsbehov för
kurser m. m. — tas upp med 57 milj. kr. Det innebär en ökning med 22
milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Inom utbildningsdepartementet har påbörjats en översyn av statsbidragsreglerna
för det allmänna skolväsendet. I anslutning härtill kommer också
reglerna om statsbidrag till särskoleverksamheten att ses över.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) besluta om försöksverksamhet med undervisning för
vuxna psykiskt utvecklingsstörda enligt de av mig förordade
riktlinj erna;
b) till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 000 kr.
K 10. Bidrag till De handikappades riksförbund
1968/69 Utgift ........................ 300 000
1969/70 Anslag ........................ 350 000
1970/71 Förslag ........................ 450 000
De handikappades riksförbund (DHR)
DHR anger sitt medelsbehov för nästa budgetår till 1 446 000 kr.
Medelsbehovet för löner till tjänstemän inom den centrala konsulent- och
informationsverksamheten vid DHR:s kansli utgör 158 000 kr. Kostnaderna
för produktion av informationsmateriel är 35 000 kr.
DHR:s kostnader för sex konsulenter på fältet är, med avdrag för vissa
landstingsbidrag, 200 000 kr. DHR önskar bygga ut distriktsverksamheten
med ytterligare sex konsulenter. Kostnaderna beräknas till 240 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 203
Verksamheten vid DHR:s rekreationshem har utvecklats snabbt. Med hänsyn
till gästernas speciella behov av vårdartjänst, sjukgymnastik och annan
hjälp behövs mer personal på DHR:s anläggningar än vid andra rekreationshem.
DHR:s kostnader för sådan personal beräknas till 765 000 kr.
För kursverksamhet bland föräldrar till svårt handikappade ungdomar
begärs 48 000 kr.
Departementschefen
Bidraget till DHR bör föras upp med 450 000 kr. Det innebär en ökning
med 100 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till De handikappades riksförbund för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 450 000 kr.
K 11. Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund
1968/69 Utgift ........................ 330 000
1969/70 Anslag ........ 420 000
1970/71 Förslag ........................ 485 000
Begärd
Anvisat ändring
1969/70 1970/71
1. Bidrag till anordnande av pedagogiska kurser för vuxna hörsel -
skadade.................................................. 225 000 + 25 000
2. Bidrag till kursverksamhet m. m. bland föräldrar till hörselskadade
barn.............................................. 30 000 + 15 000
3. Bidrag till driften av riksförbundets centralbyrå m. m.......... 165 000 +405 000
420 000 +445 000
Hörselfrämjandets riksförbund (HfR)
1. Medelsbehovet anges till 250 000 kr.
2. För ökad information till föräldrar begärs 15 000 kr.
3. HfR lämnar genom sitt kansli upplysningar, råd och hjälp till enskilda
hörselskadade, landsting, kommuner och till HfR:s 129 lokalföreningar, föräldraföreningar
och ungdomsklubbar. Kostnaderna för kansliet beräknas för
budgetåret 1970/71 till 500 000 kr. Till koloniverksamhet för hörselskadade
barn begärs 30 000 kr. och som bidrag till tidskriften Auris 40 000 kr.
204 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Remissyttrande
Skolöverstyrelsen, som har yttrat sig över HfR:s framställning såvitt avser
pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade och kursverksamhet in. in.
bland föräldrar till hörselskadade barn, tillstyrker framställningen i dessa
delar.
Departementschefen
För bidrag till pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade beräknar jag
240 000 kr. och för bidrag till kursverksamhet m. m. bland föräldrar till
hörselskadade barn 45 000 kr. Vidare bör beräknas 200 000 kr. för bidrag
till HfR:s centralbyrå. Anslaget bör sålunda föras upp med 485 000 kr., vilket
innebär en ökning med 65 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 485 000 kr.
K 12. Bidrag till De blindas förening
1968/69 Utgift
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
1. Bidrag till den genom De blindas förenings försäljningsaktiebolag
bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till
blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter
2. Bidrag till kostnader för utbildning av ledarhundar vid arméns
hundskola i Sollefteå.......................................
3. Bidrag till föreningens verksamhet i övrigt....................
1 300 000
1 540 000
1 815 000
Begärd
Anvisat ändring
1969/70 1970/71
1 040 000 +167 000
136 000 + 24 000
364 000 +246 000
1 540 000 +437 000
De blindas förening (DBF)
1. Av kostnaderna, som för budgetåret 1970/71 beräknas till 1 207 000 kr.,
utgör löner och pensioner för nuvarande personal 765 000 kr. Det innebär
en ökning med 93 000 kr. Kostnaden för fria frakter till blinda hantverkare
och övriga kostnader beräknas till sammanlagt 387 000 kr., vilket innebär
en ökning med 19 000 kr. DBF begär dessutom 45 000 kr. för att till verksamheten
knyta en person för hjälp, råd och service åt hantverkarna samt
10 000 kr. för rese- och traktamentsersättning åt denne.
2. Det föreslagna bidraget är beräknat för utbildning av 25 hundar, dvs.
fem hundar mer än under innevarande budgetår.
3. Konsulentverksamhet m. m. bland synskadade med tilläggshandikapp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 205
beräknas budgetåret 1970/71 kosta 245 000 kr. (1969: 60 000 kr.) Kostnaderna
för övrig konsulentverksamhet beräknas till 1 500 000 kr.
(1 237 000 kr.) Kostnaderna för informationsverksamheten och De blindas
veckoblad anges till 390 000 kr. (376 000 kr.) Föreningens övriga verksamhet,
såsom anpassningskurser, internationellt samarbete, administration
och bidrag till organisationer och enskilda blinda, beräknas kosta 1 390 000
kr. (1 305 000 kr.) Med avdrag för de beräknade inkomsterna budgetåret
1970/71 — bl. a. antas bidragen från landsting och städer till konsulentverksamhet
komma att utgöra 1 150 000 kr. — anger DBF statsbidragsbehovet
enligt punkt 3. till 610 000 kr.
Departementschefen
Statsbidraget till depåverksamheten bör räknas upp med 167 000 kr. till
1 207 000 kr. Jag har därvid beräknat medel till viss personell förstärkning
för ökad service åt hantverkarna. Bidraget till utbildning av ledarhundar
bör ökas med 24 000 kr. till 160 000 kr. Bidraget till den verksamhet som
DBF bedriver i övrigt bör räknas upp med 84 000 kr. och utgöra 448 000 kr.
Anslaget bör sålunda tas upp med 1 815 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till De blindas förening för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 1 815 000 kr.
K 13. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund
Nytt anslag (förslag) .................. 100 000
Sveriges dövas riksförbund (SDR)
Förbundet är huvudorganisation för landets döva och svårt hörselskadade.
De utgör ca 10 000 personer. De döva är trots specialskolans upprustning
alltjämt i hög grad isolerade. De är för information och sociala kontakter
i stor utsträckning hänvisade till den service som SDR kan ge. SDR:s kostnader
för verksamheten under budgetåret 1970/71, innefattande kostnaderna
för personal vid dess centralkansli i Borlänge, beräknas till drygt 660 000 kr.
SDR begär 185 600 kr. som bidrag till sin verksamhet.
Remissyttrande
Socialstyrelsen, som framhåller att SDR:s verksamhet har stor betydelse
för de dövas möjlighet till information och social kontakt, tillstyrker framställningen.
Departementschefen
SDR har under en följd av år tillerkänts bidrag från det under socialdepartementets
huvudtitel uppförda anslaget Extra utgifter. Jag anser att bi
-
206 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
draget fr. o. m. nästa budgetår bör betalas från ett särskilt anslag, benämnt
Bidrag till Sveriges dövas riksförbund. Jag förordar att anslaget förs upp
med 100 000 kr., vilket innebär en ökning med 75 000 kr. i förhållande till
det bidrag som SDR har erhållit för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 100 000 kr.
K 14. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
1968/69 Utgift ....................... 914 000
1969/70 Anslag ...................... 960 000
1970/71 Förslag ..................... 1 300 000
Från anslaget utgår ersättning till postverket för befordran av portofria
blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget
för budgetåret 1970/71 avser alltså kostnaderna under kalenderåret
1970.
Postverket
Sedan postavgifterna har höjts den 1 januari och den 1 mars 1969 beräknas
postverkets ersättning för år 1969 numera till 1 224 000 kr.
Anslaget för nästa budgetår bör med hänsyn till 1969 års portoläge och
beräknad fördelning år 1970 på olika slag av försändelser föras upp med
1 303 000 kr.
Departementschefen
Postverkets medelsberäkning bör godtas och anslaget tas upp med avrundat
1,3 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 300 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 207
L. Arbetarskydd m. m.
Samhällets insatser på arbetarskyddets område sker genom arbetstidsoch
arbetarskyddslagstiftningen och genom den tillsyn som skall utövas enligt
denna lagstiftning.
Genomförandet av en lagfäst rätt till reglerad arbetstid har utgjort ett
viktigt inslag i den sociala reformpolitiken. Den allmänna arbetstiden förkortades
under senare delen av 1950-talet från 48 timmar till 45 timmar i
veckan. År 1966 beslutades en ny förkortning av arbetstiden så att den nu
utgör 421/* timmar i veckan. Dessa reformer har varit betydelsefulla steg på
vägen mot en eftersträvad normal arbetstid på 40 timmar i veckan. I en särskild
proposition till årets vårriksdag föreslås lagstiftning om genomförandet
av 40 timmars arbetsvecka. Arbetstidsreformen skrivs in i en ny arbetstidslag
som i princip skall gälla för alla arbetstagare.
Arbetstidsförkortningen skall ske i två etapper på så sätt att hälften av
arbetstidsförkortningen genomförs den 1 januari 1971 och återstoden den
1 januari 1973. 40 timmars arbetsvecka blir alltså en realitet fr. o. m. år 1973.
Arbetstidsförkortningen leder fram till en utjämning av skillnaden i arbetstid
för olika samhällsgrupper och är därför ett viktigt led i strävandena
efter ökad jämlikhet. Förverkligandet av 40-timmarsveckan medför också
att den gamla tanken på åtta timmars arbetsdag vinner slutlig framgång
även inom ramen för en femdagarsvecka.
Ett effektivt arbetarskydd är en förutsättning för trygghet på arbetsplatsen.
Nu gällande arbetarskyddslag, som trädde i kraft år 1949, syftar främst
till en teknisk riskbekämpning av olycksfall och vissa yrkessjukdomar.
Även om en successiv förnyelse skett inom arbetarskyddslagstiftningen
återspeglar lagen alltjämt de produktions- och arbetsmiljöförhållanden som
rådde vid tiden för lagens tillkomst. Den snabba tekniska utvecklingen,
väsentliga strukturförändringar och en ökad rationaliseringstakt inom näringslivet
har sedan dess skapat en förändrad risksituation på våra arbetsplatser.
Arbetarskyddet måste numera i ökad utsträckning avse arbetskraftens
hälsosituation i en mera vidsträckt mening och arbetsmiljöns anpassning
till människans förutsättningar. Dessa och andra faktorer, som är av
stor betydelse för att nå fram till ökad jämlikhet och rättvisa i arbetslivet,
aktualiserar en översyn av arbetarskyddslagstiftningen. Jag kommer därför
inom kort att föreslå att en utredning tillkallas med uppgift att göra en genomgripande
översyn av arbetarskyddslagstiftningen. Översynen bör leda
till en lagstiftning som ger en tillfredsställande grund för vidgade insatser
mot hälsofarliga arbetsmiljöer.
Kraftigt ökade resurser bör ställas till förfogande för arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen under nästa budgetår. Jag kommer i det följande
208 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
att förorda betydande förstärkningar som ger ökad kapacitet för yrkesinspektionens
insatser på arbetsplatserna. Bl. a. bör förstärkningar genomföras
när det gäller tillsyn av arbetarskyddet inom jordbruket och stuveriarbetet.
Jag förordar vidare ökade resurser för utarbetande av generella
anvisningar om de åtgärder som måste vidtas för att förebygga ohälsa och
olycksfall i arbetet. En kraftig satsning görs också för att öka informationen
om arbetarskydd.
Ett betänkande om företagshälsovård har lagts fram av arbetarskyddsstyrelsen
(SOU 1968: 44). Utredningen har som målsättning för företagshälsovården
angett att denna så långt möjligt bör gestaltas som en utvidgad form
av arbetarskyddet. Verksamheten bör i första hand vara förebyggande men
även innefatta en viss sjukvårdande verksamhet. Utöver arbetsplatsernas
företagshälsovård bör i samhällets regi finnas service- och konsultationsorgan
på vilka den arbetsplatsanknutna verksamheten kan repliera. Företagshälsovården
bör organiseras på en teknisk del omfattande tekniskt arbetarskydd,
arbetshygien, ergonomi och miljövård samt en medicinsk del omfattande
förebyggande hälsovård, rehabilitering och viss sjukvård. Den tekniska
delen bör ledas av en skyddsingenjör sidoordnad med företagsläkaren
som leder den medicinska delen. Utredningen har presenterat ett antal organisationsmodeller
för företagshälsovårdens uppbyggnad. I anslutning härtill
har satts igång en undersökning dels om läkarresurserna för företagshälsovården
och dels om den närmare utformningen av den utbildning för bl. a.
företagsläkare, företagssköterskor och skyddsingenjörer som sker vid arbetsmedicinska
institutet. En utbyggnad av arbetsmedicinska institutets arbetspsykologiska
verksamhet under nästa budgetår förordas i det följande.
Utredning pågår om yrkesskadeförsäkringens finansiering. Därvid skall
bl. a. prövas frågan om att genom en särskild arbetarskyddsavgift i anslutning
till yrkesskadeavgiften öka förutsättningarna för forskning, utbildning
och information rörande arbetarskyddet.
En rad andra arbetarskyddsfrågor är under utredning. En arbetsgrupp
för silikosfrågor har tillsatts av arbetarskyddsstyrelsen med representanter
för arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen skall utarbeta en plan för lösning
av silikosfrågan. Liknande arbetsgrupper utreder bl. a. bullerproblemen
inom industrin samt arbetarskyddstillsynen vid mindre arbetsplatser och
inom stuverifacket.
L 1. Arbetarskyddsstyrelsen
1 Anslagen Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar och Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 36 692 kr.
1968/69 Utgift1
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
4 367 3072
6 061 000
8 365 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 209
Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor.
Styrelsen är också chefsmyndighet för yrkesinspektionen.
Den är organiserad på fyra byråer — allmäntekniska och maskintekniska
byråerna samt arbetstids- och kanslibyråerna — jämte tre fristående sektioner.
Styrelsen består av en generaldirektör och byråernas chefer samt
representanter för arbetsmarknadsparterna.
Beräknad ändring 1970/71 |
|||||
Personal |
1969/70 |
Arbetar- skydds- styrelsen |
Dep.chefen |
||
Handläggande personal............ |
57 |
+ 8 |
+ 9 |
||
Övrig personal................... |
35 |
+ 11 |
+ 8 |
||
Anslag |
92 |
+ 19 |
+ 17 |
||
Utgifter |
|||||
Avlöningar...................... |
4 176 000 |
+ 1 030 000 |
+ |
998 000 |
|
Sjukvård........................ |
11 000 |
+ 2 000 |
+ |
2 000 |
|
Reseersättningar................. |
226 000 |
+ 53 000 |
+ |
44 000 |
|
Därav utrikes tjänsteresor........ |
20 000 |
+ 21 000 |
+ |
12 000 |
|
Lokalkostnader.................. |
308 000 |
+ 216 000 |
+ |
175 000 |
|
Expenser........................ |
305 000 |
+ 157 000 |
+ |
145 000 |
|
Därav engångsutgifter.......... |
28 000 |
+ 135 000 |
+ |
128 000 |
|
Yrkeshygieniska undersökningar---- |
20 000 |
+ 50 000 |
+ |
50 000 |
|
Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetar-skyddets område............................... |
125 000 |
+ 75 000 |
+ |
275 000 |
|
Särskilda arbetarskyddsprojekt. ... |
— |
— |
+ |
350 000 |
|
Lönekostnadspålägg............. |
920 000 |
+ 265 000 |
+ |
270 000 |
|
Summa utgifter |
6 091 000 |
+ 1 848 000 |
+2 309 000 |
||
Inkomster |
|||||
Uppbördsmedel................. |
30 000 |
+ 5 000 |
+ |
5 000 |
|
Nettoutgift |
6 061 0001 |
+ 1 843 000 |
+ 2 304 0002 |
1 Varav 130 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
2 Varav 27 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
Arbetarskyddsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 411 000 kr.
2. Främst för att kunna utarbeta flera generella anvisningar om åtgärder
till skydd mot yrkesskada behöver styrelsens tekniska byråer förstärkas
med fyra byrådirektörer (tre tekniker och en jurist) samt två biträden. Vidare
behövs ytterligare medel för expertmedverkan. (+ 463 000 kr.)
3. För en förstärkning av styrelsens resurser för yrkeshygieniska undersökningar
behövs en byrådirektör till de tekniska byråerna samt ytterligare
medel för analyser m. m. För ökade insatser beträffande de sociala frågorna
inom arbetslivet behöver sociala sektionen förstärkas med en förste byråsekreterare.
Vidare behövs ett biträde till överläkaren. (+ 238 000 kr.)
4. Arbetstidsbyrån bör omorganiseras och i samband därmed tillföras en
avdelningsdirektör, en kanslist och ytterligare två biträden. Vidare föreslås
en tjänst som kontorist utbytt mot en biträdestjänst. De medel som för
innevarande budgetår beräknats för två handläggande tjänstemän kan där
-
210 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
med utgå. (+ 65 000 kr.)
5. För utökad upplysningsverksamhet, internutbildning m. m. begärs en
heltidsanställd pressombudsman, en förste byråsekreterare, en dokumentationsassistent
och två biträden. Vidare föreslås ytterligare medel till upplysnings-
och undervisningsverksamhet samt för litteraturanskaffning.
(+ 371 000 kr.)
6. För att effektivisera styrelsens deltagande i det internationella arbetet
behövs en förste byråingen jörstjänst. Vidare behövs ytterligare en telefonist
och en expeditionsvakt i samband med utökning av styrelsens lokaler m. m.
(+ 297 000 kr.)
Departementschefen
Den snabba utvecklingen inom arbetslivet för med sig ett ökat behov av
nya generella anvisningar om de åtgärder som måste vidtas för att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetet. För ökade insatser på detta område
beräknar jag medel för ytterligare två byrådirektörer, två förste byråingenjörer
och två biträden på de tekniska byråerna. Vidare beräknar jag ytterligare
100 000 kr. för ökad expertmedverkan. Styrelsen bör även ges möjlighet
att genom uppdrag —-1, ex. till arbetsmedicinska institutet — få genomfört
olika tekniska eller medicinska undersökningar inom arbetarskyddsområdet.
För detta ändamål beräknar jag 350 000 kr. (2).
För ytterligare insatser på det yrkeshygieniska området beräknar jag
medel för en ny tjänst som byrådirektör samt ytterligare 50 000 kr. för analyser
m. m. För att kunna tillgodose ökade anspråk på arbetarskyddet i
socialt hänseende bör en ny tjänst som förste byråsekreterare inrättas (3).
Jag biträder styrelsens förslag att arbetstidsbyrån omorganiseras och förstärks.
Jag beräknar medel för ytterligare en byrådirektör, en kanslist och
ett biträde. En tjänst som kontorist bör bytas ut mot en biträdestjänst. Dessutom
beräknar jag 50 000 kr. för extra arbetskraft (4).
Det är angeläget att styrelsen kan öka informationsverksamheten på arbetarskyddets
område och bygga ut internutbildningen m. m. För dessa uppgifter
beräknar jag medel för personalförstärkningar med en heltidsanställd
pressombudsman, en förste byråsekreterare, en assistent och två biträden.
För undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område
beräknar jag ytterligare 275 000 kr. (5).
Slutligen beräknar jag medel för de kostnadsökningar som uppstår i samband
med en utökning av styrelsens lokaler, däribland för en telefonist och
en expeditionsvakt (6).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
8 365 000 kr.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 8 365 000 kr., varav 157 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 211
L 2. Yrkesinspektionen
1968/69 Utgift1 ...................... 9 476 5072
1969/70 Anslag ...................... 13 200 000
1970/71 Förslag ...................... 16 000 000
1 Anslagen Yrkesinspektionen: Avlöningar och Yrkesinspektionen: Omkostnader
a Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 84 478 kr.
Från anslaget bekostas den allmänna yrkesinspektionen och skogsyrkesinspektionen,
vilka har att utöva tillsyn över efterlevnaden av arbetarskydds-
och arbetstidslagstiftningen m. m. Allmänna yrkesinspektionen svarar
även för arbetstidsinspektion för vägtrafiken.
Den allmänna yrkesinspektionen är organiserad på elva och skogsyrkesinspektionen
på två distrikt. Tillsynen utövas i huvudsak genom besök på
arbetsplatserna.
Personal
Inspekterande personal
Övrig personal.......
Anslag
Avlöningar..........................
Sjukvård.............................
Reseersättningar......................
Lokalkostnader.......................
Expenser.............................
Därav engångsutgifter...............
Utbildningskurser och informationsdagar
Anskaffning och underhåll av instrument
Lönekostnadspålägg..................
Beräknad ändring 1970/71
Arbetar- |
||
skydds- |
||
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
166 |
+ 17 |
+ 17 |
47 |
+ 9 |
+ 9 |
213 |
+26 |
+26 |
8 589 000 |
+ 1 729 000 |
+ 1 730 000 |
||
21 000 |
+ |
4 000 |
+ |
4 000 |
1 410 000 |
+ |
211 000 |
+ |
211 000 |
564 000 |
+ |
326 000 |
+ |
326 000 |
476 000 |
+ |
12 000 |
+ |
12 000 |
176 000 |
+ |
12 000 |
+ |
8 000 |
147 000 |
+ |
50 000 |
+ |
50 000 |
83 000 |
+ |
4 000 |
+ |
4 000 |
1 910 000 |
+ |
457 000 |
+ |
463 000 |
13 200 0001 |
+ 3 |
793 000 |
+ 2 |
800 0002 |
1 Varav 990 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
2 Varav 80 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
Arbetar skyddsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 959 000 kr.
2. För tillsyn av arbetsställen inom jordbruket behövs förstärkning med
tre jordbruksinspektörer och för tillsyn av främst stuveriarbetare ytterligare
två stuveriinspektörer. Med hänsyn till den kraftiga expansionen inom de
områden som faller under socialinspektörernas tillsyn behövs vidare en bitr.
socialinspektör. För att avlasta rutinarbete från den inspekterande personalen
behövs en förstärkning med fem biträden. (+ 616 000 kr.)
212 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7; Socialdepartementet
3. För att öka yrkesinspektionens resurser för mätning av sådana miljöfaktorer
som buller, damm och farliga gaser föreslår styrelsen en personalförstärkning
med elva förste distriktsingenjörer (yrkeshygieniker). En
utökning av den inspekterande personalen medför behov av fyra nya biträdestjänster.
Vidare föreslås medel för ytterligare 18 veckotimmars medverkan
av läkare med arbetsmedicinsk inriktning. (+ 1 053 000 kr.)
4. För upplysningsverksamhet samt internutbildning föreslås ytterligare
75 000 kr. För fortsatt upprustning av inventariebeståndet m. m. föreslås en
uppräkning av vissa omkostnadsposter med 89 000 kr.
Departementschefen
Tillsynen av arbetarskyddet inom jordbruket och inom stuveriarbetet
kräver ökade insatser. Jag beräknar medel för ytterligare fem förste distriktsingenjörer,
varav tre för jordbruket och två för stuveriarbetet. Vidare
beräknar jag medel för ytterligare en tjänst som biträdande socialinspektör
(2).
Vid sidan av den tekniska riskbekämpningen har de yrkeshygieniska frågorna
fått allt större betydelse inom arbetarskyddet. För att intensifiera tillsynen
av arbetsställen när det gäller förekomst av damm, gaser etc. bör ytterligare
elva förste distriktsingenjörer (yrkeshygieniker) tillföras yrkesinspektionen.
Jag beräknar vidare medel för ytterligare 18 veckotimmars
läkarmedverkan (3).
För att den inspekterande personalen skall kunna avlastas mindre kvalificerat
kontorsarbete bör biträdespersonalen förstärkas. Jag beräknar medel
för ytterligare nio biträdestjänster (2, 3).
Jag beräknar vidare medel för ökade resurser för upplysningsverksamhet,
internutbildning samt för nya lokaler och en fortsatt upprustning av inventariebeståndet
m. in. (4).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
16 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 16 000 000 kr., varav 1 070 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 213
L 3. Arbetsmedicinska institutet
1968/69 Utgift1 ........................ 4 985 3532
1969/70 Anslag ...................... 6 617 000
1970/71 Förslag ...................... 7 800 000
1 Anslagen Arbetsmedicinska institutet: Avlöningar och Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 41 956 kr.
Arbetsmedicinska institutet har till uppgift att bedriva utredningsarbete,
forskning och undervisning inom arbetsmedicin, yrkeshygien och arbetsfysiologi,
däri inbegripet utredningsuppdrag från myndigheter, organisationer,
företag och enskilda. Institutet leds av en styrelse, vari bl. a. ingår representanter
för arbetsmarknadens parter. Verksamheten är uppdelad på
eu medicinsk, en kemisk, en teknisk och en arbetsfysiologisk avdelning samt
en administrativ sektion. En arbetsenhet för arbetspsykologi är under uppbyggnad.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Institutet |
Dep.cliefen |
|||
Handläggande personal............................ |
33 |
+ 30 |
+ 4 |
||
Övrig personal................................... |
80 |
+ 31 |
+ 2 |
||
113 |
+ 61 |
+ 6 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar...................................... |
4 237 000 |
+ 3 |
566 000 |
+ |
612 000 |
Sjukvård........................................ |
9 000 |
+ |
10 000 |
+ |
6 000 |
Reseersättningar................................. |
60 000 |
+ |
138 000 |
+ |
15 000 |
Därav utrikes resor.............................. |
16 000 |
+ |
4 000 |
+ |
3 000 |
Lokalkostnader.................................. |
305 000 |
+ |
103 000 |
+ |
24 000 |
Expenser........................................ |
823 000 |
+ 1 |
681 000 |
+ |
211 000 |
Därav inventarier............................... |
270 000 |
+ 1 |
058 000 |
+ |
110 000 |
Uppdragsverksamhet............................. |
270 000 |
+ |
45 000 |
+ |
180 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
913 000 |
+ 1 |
082 000 |
+ |
135 000 |
Summa kr. |
6 G17 000 |
+« |
; 625 000 |
+ 1 |
183 000 |
Inkomster redovisade på driftbudgetens inkomstsida.. |
300 000 |
+ |
50 000 |
+ |
200 000 |
Arbetsmedicinska institutet
1. Löne- och prisomräkning in. m. 738 000 kr.
2. Styrelsen föreslår en betydande förstärkning av institutets undervisningsresurser.
Förslaget sammanhänger i huvudsak med det utbildningsoch
nyrekryteringsbehov för företagshälsovården, som angivits i företagshälsovårdsutredningens
betänkande (SOU 1968:44).
Styrelsen har ansett att utbildningen av personal för företagshälsovården
nu bör planeras för en initialperiod, lämpligen fem år, samt att den årliga
utbildningen under denna tid bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad
nyssnämnda utredning föreslagit, omfatta följande:
214 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
för företagsläkare
för skyddsingenj örer
för företagssköterskor
3 utbildningsblock med 15 deltagare
1 utbildningsblock med 40 deltagare
2 kurser med 30 deltagare
Härjämte bör teknisk personal kunna i viss omfattning tas in för utbildning
till bitr. skyddsingenjör. Utöver av företagshälsovårdsutredningens förslag
påkallad undervisning bör i institutets årliga undervisning ingå en
grundkurs i ergonomi för tekniska planerare m. fl. För genomförande av
detta undervisningsprogram erfordras enligt styrelsen följande resursökningar.
Som ledare för undervisningen i dess helhet bör finnas en studierektor.
Vidare föreslås två laboratorer — i medicinsk resp. teknisk företagshälsovård
— en halvårstjänstgörande överläkare för medverkan vid organiserandet
av den praktiska företagsläkarutbildningen och eu föreståndare för företagssköterskeutbildningen.
Därjämte begärs fyra laboratorieläkare, tre
forskningsingenjörer, en psykolog och en sjuksköterska. De företagsläkare
inom industrin, vilka avses tjänstgöra som handledare för blivande sådana
läkare under dessas industritjänstgöring, bör knytas till institutet som lärare.
För i undervisningen deltagande läkare bör inrättas utbildningstjänster
— lämpligen laboratorieläkartjänster — till ett antal av förslagsvis 20.
Slutligen föreslås att den administrativa sektionen förstärks med en förste
byråsekreterare och ett kvalificerat biträde. (+ 2 671 000 kr.)
3. Med hänsyn till de arbetspsykologiska problemens stora betydelse och
omfattning föreslås inrättande av en arbetspsykologisk avdelning, till en
början bestående av en professor, en psykolog (befintlig tjänst), två bitr.
psykologer, en psykologassistent, två biträden, varav ett kvalificerat och
som konsult en industripsykiater. (+ 382 000 kr.)
4. Den medicinska avdelningen föreslås förstärkt med en assistent för
uppläggning av epidemiologiska utredningar m. in., en laboratorieläkare för
att ge chefen för den yrkesdermatologiska sektionen en medicinskt utbildad
medhjälpare, samt en kemist för arbetsplatsundersökningar, expositionsbedömningar
och utförande av brådskande kemiska analyser. (+ 188 000 kr.)
5. Den kemiska avdelningen behöver en assistent med kompetens att på
eget ansvar sörja för vissa avsnitt av analysverksamheten. (+ 61 000 kr.)
6. Den tekniska avdelningen har ett antal mycket angelägna utredningsprojekt,
som kräver en personalförstärkning med fyra förste forskningsingenjörer,
en skyddsingenj ör och fem mätingenjörer. (+ 699 000 kr.)
7. Vid den arbetsfysiologiska avdelningen behövs en laboratorieläkare
för att chefen för sektionen för klinisk fysiologi skall få en medicinskt utbildad
medhjälpare, en ergonom för forskning och forskarhandledning samt
tre laboratorieassistenter. Vidare föreslås uppräkning av arvodet till en expert
i funktionell anatomi. (+ 306 000 kr.)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7; Socialdepartementet 215
8. För förstärkning av den administrativa sektionens personal, främst för
av riksrevisionsverket önskad övergång till driftkostnadsbokföring, behövs
en assistent. (+ 49 000 kr.)
9. För statistisk planering och uppläggning samt ledning och övervakning
av databearbetning fordras en heltidsanställd statistiker istället för
nuvarande konsult. (+ 85 000 kr.)
10. Medelsanvisningen för inköp och underhåll av inventarier föreslås
uppräknad för ytterligare uppbyggnad av institutets instrumentutrustning.
(+ 725 000 kr.)
11. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 727 000 kr.
Remissyttranden
Socialstyrelsen finner att en förstärkning av arbetsmedicinska institutets
utbildningsresurser är angelägen. Styrelsen har funnit att en årlig utbildning
av 45 företagsläkare är rimlig i och för sig. Styrelsen kan därför acceptera
detta läkarantal som en preliminär målsättning vid planeringen av utbildningsbehovet.
Det slutliga ställningstagandet får emellertid ske i samband
med den utredning som pågår om dessa frågor.
Socialstyrelsen är ännu inte beredd att tillstyrka företagshälsovårdsutredningens
förslag om utformningen av utbildningen för företagsläkare, bl. a.
med hänsyn till att frågan om samordningen av utbildningen för allmän
praktik och företagshälsovård ännu inte har lösts. Styrelsen, som inte ställer
sig negativ till att läkare under sin utbildning till företagsläkare tjänstgör
på underordnade läkarbefattningar inom områden av betydelse för företagshälsovården,
framhåller, att dessa bör vara primärt inrättade av hälsooch
sjukvårdsskäl och inte av utbildningsskäl. På grund härav anser styrelsen
sig inte nu kunna tillstyrka inrättande av 20 utbildningstjänster i den
form som arbetsmedicinska institutet angett. Denna fråga bör prövas i samband
med nu pågående utredning om omfattningen av de läkarresurser, som
kan disponeras för företagshälsovård. Styrelsen är emellertid beredd att acceptera
en förstärkning av institutets totala läkarstab med i storleksordningen
sex tjänster under budgetåret 1970/71.
Förslaget om utbildning av 60 sjuksköterskor och 40 skyddsingenjörer
föranleder från de utgångspunkter socialstyrelsen har att bevaka ingen
erinran.
Statistiska centralbyrån tillstyrker att en tjänst som statistiker inrättas
vid arbetsmedicinska institutet.
Departementschefen
Jag har i inledningen till detta avsnitt gett en kort redogörelse för företagshälsovårdsutredningens
betänkande Företagshälsovård (SOU 1968: 44).
I betänkandet anges bl. a. riktlinjer för utbildningen av företagsläkare,
216 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
skyddsingenjörer och företagssköterskor. Utredningen har förordat att utbildningen
förläggs till arbetsmedicinska institutet.
Redan nu bedrivs utbildning i företagshälsovård vid institutet. Innevarande
budgetår anordnas sålunda — inom ramen för tillgängliga resurser —
kursbunden undervisning vid institutet för ca 30—40 företagsläkare, 20
skyddsingenjörer och 60 företagssköterskor. Härtill kommer viss utbildning
för yrkeshygieniska tekniker vid yrkesinspektionen samt kurser i ergonomi.
Institutet har begärt medel för en kraftig förstärkning av sina utbildningsresurser.
Socialstyrelsen har i och för sig inga erinringar mot det antal
läkare, ingenjörer och företagssköterskor som föreslås bli utbildade vid
institutet men riktar däremot viss kritik främst mot utformningen av den
föreslagna utbildningen av företagsläkare. Bl. a. motsätter styrelsen sig att
särskilda utbildningstjänster inrättas. I prop. 1969: 35 angående vidareutbildning
och fördelning av läkare m. m. uttalade jag att hälso- och sjukvårdsbehovet
skall vara utslagsgivande även när det gäller att inrätta sådana
nya läkartjänster som kan utnyttjas för vidareutbildning. Jag delar således
socialstyrelsens uppfattning när det gäller de föreslagna utbildningstjänsterna.
Frågan om kursernas omfattning och innehåll synes mig vidare behöva
utredas ytterligare. Oklarhet råder även om hur de i företagshälsovårdsutbildningen
ingående praktiska tjänstgöringarna skall vara organiserade.
Även frågan om utbildningens framtida finansiering bör prövas bl. a. i anslutning
till den pågående utredningen om yrkesskadeförsäkringens finansiering.
Med hänsyn till angivna förhållanden har Kungl. Maj :t den 12 december
1969 uppdragit åt arbetsmedicinska institutet att verkställa utredning om
den närmare utformningen av utbildningen i företagshälsovård m. m. vid
institutet och därmed sammanhängande frågor.
Kungl. Maj :t har tidigare uppdragit åt socialstyrelsen att i samråd med
arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmedicinska institutet utreda omfattningen
av de läkarresurser som kan disponeras för en utbyggnad av företagshälsovården
samt formerna för en reglerad tilldelning av läkartjänster för denna
verksamhet.
I avvaktan på resultaten av ifrågavarande utredningar, vilka beräknas
föreligga senare detta år, och på ställningstagandena härtill bör institutets
utbildningsverksamhet fortsätta i sin nuvarande omfattning. Det är emellertid
angeläget att redan nästa budgetår tillföra institutet en studierektor
som ledare för undervisningen, och jag beräknar medel härför (2).
Jag förordar vidare att institutets arbetspsykologiska resurser förstärks.
Jag beräknar medel för en laborator, en biträdande psykolog samt en kontor
sskrivare (3).
Vid beredningen av institutets anslagsframställning har jag funnit att
det är angeläget att förstärka institutets administration. Jag föreslår, att
institutets administrativa sektion ombildas till en särskild administrativ
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 217
byrå under ledning av en byråchef i Ce 1. Byråchefen skall bl. a. avlasta
överdirektören vissa administrativa uppgifter. Då jag finner det angeläget
att den av riksrevisionsverket förordade driftkostnadsbokföringen införs,
beräknar jag vidare medel för en assistent (8).
Med hänsyn bl. a. till vad jag anfört vid behandlingen av anslaget till arbetarskyddsstyrelsen
kan en ökning av institutets uppdragsverksamhet förutses.
Jag beräknar medel härför.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
7,8 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta en tjänst vid arbetsmedicinska
institutet som byråchef i Ce 1;
b) till Arbetsmedicinska institutet för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.
218 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
M. Internationell samverkan
Under detta avsnitt bör medel anvisas bl. a. för Sveriges medverkan i Internationella
arbetsorganisationen (ILO) och världshälsovårdsorganisationen
(WHO). Tyngdpunkten i ILO:s arbete har på senare tid förskjutits från
internationellt normskapande till tekniskt bistånd. WHO:s insatser koncentreras
på bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för
annat liälsovårdsarbete.
Vidare anvisas under detta avsnitt medel för socialattachéer. F. n. finns
socialattachéer i Washington, London och Bryssel. Deras huvuduppgift är
att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar
i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Som exempel på de
ämnen som behandlas i socialattachéernas rapporter kan nämnas redogörelser
för utvecklingen inom hälso- och sjukvård, socialförsäkrings- och arbetarskyddsfrågor,
utredningar om arbetskraftskostnader och produktionsutveckling,
samarbetet mellan arbetsmarknadens parter samt förhållanden
inom det fackliga området. De upplysningar som socialattachéerna lämnar
och det arbete de i övrigt utför har visat sig vara av stort värde. Jag förordar
i det följande att antalet socialattachéer ökas från nuvarande tre till fyra.
Den nye socialattachén föreslås bli placerad i Bonn.
M 1. Socialattachéer
1968/69 Utgift.......................... 419 4701
1969/70 Anslag ........................ 480 000
1970/71 Förslag ........................ 650 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 059 kr.
F. n. finns tre socialattachéer som är stationerade i Washington, London
resp. Bryssel. Verksamhetsområdena är för attachén i Washington Amerikas
förenta stater och Canada, för attachén i London Storbritannien och
Irland samt för attachén i Bryssel medlemsländerna i den Europeiska ekonomiska
gemenskapen.
Beräknad
ändring
1969/70 1970/71
Personal..................................................... 3 +1
Anslag
Avlöningar.................................................. 242 000 + 90 000
Bostadskostnader............................................. 97 000 + 41 000
Sjukvård.................................................... 3 000 + 1 000
Reseersättningar (resor till och från Sverige)..................... 41 000 + 10 000
Expenser (och reseersättningar inom verksamhetsområdena)....... 67 000 + 15 000
Lönekostnadspålägg.......................................... 30 000 + 13 000
+ 170 000
480 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 219
Redan då de forsla socialattachétjänsterna inrättades, önskade Landsorganisationen
och Svenska Arbetsgivareföreningen en särskild attaché i Västtyskland.
Jag anser att den för Sverige intressanta utvecklingen i Västtyskland
inom arbetsmarknaden samt på det fackliga och socialpolitiska området
motiverar att en socialattaché stationeras i Bonn.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
650 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Socialattachéer för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 650 000 kr.
M 2. Internationellt socialpolitiskt samarbete
1968/69 Utgift ....................... 2 441 924
1969/70 Anslag ...................... 2 595 000
1970/71 Förslag ..................... 2 925 000
Från anslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i Internationella
arbetsorganisationens (ILO) verksamhet, för ILO-kommittén,
för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för riksförsäkringsverkets
medlemskap i International Social Security Association (ISSA).
Sveriges andel i kostnaderna för ILO, som för år 1969 utgjorde ca
2 175 000 kr., ökar för år 1970 till ca 2 442 000 kr. Fr. o. m. år 1970 övergår
ILO till tvåårsbudget, varvid den sammanlagda ökningen för varje tvåårsperiod
huvudsakligen inträffar under första året inom varje sådan period.
Den årliga svenska avgiften till ILO betalas för varje kalenderår i två poster,
som erläggs i januari och juli under det år bidraget avser. För de inbetalningar
som skall göras under budgetåret 1970/71 beräknar jag ca 2 575 000
kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till
2 925 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Internationellt socialpolitiskt samarbete för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 925 000 kr.
M 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.
1968/69 Utgift ....................... 3 810 184‘
1969/70 Anslag ...................... 4 040 000
1970/71 Förslag...................... 4 535 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 346 kr.
Från anslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i
världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksamhet, för nämnden för in
-
220 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
ternationella hälsovårdsärenden (NIH) samt för bilateralt samarbete på
hälsovårdens område mellan Sverige och andra länder.
Nämnden för internationella hälsovårdsärenden
Löne- och prisomräkning 2 500 kr.
För utökat samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige och andra
länder föreslår nämnden ett belopp av 60 000 kr. (+ 10 000 kr.).
Antalet ärenden, som handläggs av nämnden ökar kontinuerligt, bl. a. som
ett resultat av sammanslagningen av medicinalstyrelsens och socialstyrelsens
verksamhetsområden. En förstärkning av nämndens kansli föreslås med en
halvtidsanställd assistent, varjämte befintlig assistenttjänst föreslås utbytt
mot en högre tjänst (+ 18 200 kr.).
Nämnden hemställer även om större resurser för mottagning av den ökade
tillströmningen av utländska besökare (+ 2 500 kr.).
Lönekostnadspålägg för nya tjänster + 4 100 kr.
Departementsch ef en
Sveriges andel i kostnaderna för världshälsovårdsorganisationen, som för
år 1969 utgjorde ca 3 639 000 kr., ökar för år 1970 till ca 4 044 000 kr. Bidraget
till WHO betalas i två poster, den ena i januari och den andra i juli månad
under det år bidraget avser. För de inbetalningar som skall göras under
budgetåret 1970/71 beräknar jag ca 4 242 000 kr., häri inbegripet Sveriges
bidrag till WHO:s och FAO:s gemensamma organ för utarbetande av livsmedelsnormer,
Codex Alimentarius Commission.
För fortsatt bilateralt samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige
och andra länder beräknar jag 60 000 kr. Jag godtar NIH:s förslag att förstärka
nämndens kansli med en halvtidsanställd assistent. För NIH:s verksamhet
beräknar jag 87 000 kr.
Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén för
livsmedel liksom kostnader för deltagande i vissa av världshälsovårdsorganisationen
anordnade kurser m. m. bör liksom hittills efter prövning av
Kungl. Maj :t i varje särskilt fall kunna bestridas från anslaget.
Med hänsyn till vad jag anfört beräknar jag anslaget till 4 535 000 kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
4 535 000 kr.
M 4. Vissa internationella resor
1968/69 Utgift .................... 72 771 Reservation 162
1969/70 Anslag................... 60 000
1970/71 Förslag .................. 75 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 221
Från detta anslag utgår dels resestipendier till tjänstemän som är verksamma
inom allmän hälso- och sjukvård, dels resebidrag för deltagande i
vissa internationella medicinska kongresser m. m.
Nämnden för internationella hälsovårdsärenden
Nämnden har visat stor återhållsamhet vid behandlingen av ansökningar
om resebidrag. Ett flertal framställningar har avslagits bl. a. av ekonomiska
skäl.
Nämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår tas upp med 75 000 kr.
(+ 15 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör i fortsättningen kunna användas även för resebidrag till
tjänstemän inom det sociala fältet. Anslaget bör höjas i enlighet med nämndens
förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa internationella resor för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.
M 5. Vissa internationella kongresser i Sverige
1968/69 Utgift ............... 101 800 Reservation 82 700
1969/70 Anslag .............. 50 000
1970/71 Förslag ............. 150 000
Från anslaget har under budgetåret 1968/69 samt hittills under budgetåret
1969/70 beviljats bidrag med sammanlagt 154 800 kr. till anordnande av
fyra internationella kongresser i Sverige. Vid utgången av november månad
1969 förelåg en ansökan om bidrag med 110 000 kr. För tiden t. o. m. den 30
juni 1971 torde ytterligare ansökningar kunna väntas.
Sverige har åtagit sig värdskapet för den konferens med de europeiska
familjeministrarna som kommer att äga rum i september 1971. De kostnader
för konferensen som kommer att belasta budgetåret 1970/71 kan beräknas
till ca 75 000 kr.
Med hänsyn till reservationen beräknar jag anslaget för nästa budgetår
till 150 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
222 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
1. Utbyggande av karolinska sjukhuset
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 9,7 milj. kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen föreslår att 13 328 000 kr. anvisas för budgetåret 1970/71 i
enlighet med följande sammanställning.
1. Upprustning enligt investeringsplan...................................... 4 378 000
2. Övriga byggnadsåtgärder............................................... 8 075 000
3. Administration av byggnadsverksamheten................................ 400 000
4. Tekniska utredningar m. m.............................................. 475 000
13 328 000
1. Medelsberäkningen för budgetåret 1970/71 för upprustning enligt investeringsplan
har beräknats enligt följande sammanställning.
Beräknad Medelstotalkostnad
förbrukning
1970/71
a) Högvoltstation m. m........................................ 7 756 000 90 000
b) Tolv vårdavdelningar....................................... 11 760 000 350 000
c) Hudisoleringsavdelning, jourrumsvåning och hudpolikliniker m.m. 4 055 000 92 000
d) Hissar inom huvudkomplexet och translormatorstation (A 22)... 2 366 000 86 000
e) Forskningslokaler.......................................... 4 405 000 150 000
f) Paviljong vid psykiatriska kliniken........................... 1 450 000 20 000
g) Ångcentral (värmekraftverk), etapp I......................... 530 000 30 000
h) Yttre avloppsledningar, etapp I och II....................... 3 342 000 803 000
i) Radiofysiska institutionen.................................. 2 130 000 1 100 000
j) Barnintensivbehandlingsavdelning........................... 1 062 000 132 000
k) Inbyggnad av balkonger och hissutbyten inom barnklinikerna.. . 800 000 145 000
l) Centralröntgen, etapp 1..................................... 2 685 000 1 400 000
m) Röntgendemonstration, transformatorstation (A 11) och personallokaler
(K 7:2)............................................ 1 320 000 365 000
n) Garage- och servicebyggnad, etapp I. . ....................... 30 450 000 3 000 000
o) Sydöstra nybyggnaden (G 3) . . .............................. 50 000 000 4 700 000
Avgår återstående del av medelsramen för upprustning under budgetåret
1969/70............................................. —8 085 000
4 378 000
b) Byggnadsstyrelsen har haft i uppdrag att i samråd med direktionen för
karolinska sjukhuset påbörja upprustningen av vårdavdelningar inom
huvudblocket. Första delen har omfattat 12 normalvårdavdelningar i södra
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 223
längan. Upprustningen, som indelats i fyra etapper om vardera tre vårdavdelningar,
beräknas vara avslutad i oktober 1969.
e) Genom en tillbyggnad av djurhuset erhålls nya forskningslokaler vid
sjukhuset.
h) Ivungl. Maj:t har godkänt avtal mellan direktionen och Solna stad
angående villkor för Solna stads övertagande av vissa avloppsledningar samt
uppdragit åt direktionen att lägga om sjukhusets yttre avloppsledningar.
Arbetena kan igångsättas i november 1969. Byggnadsstyrelsen har vidare
lagt om vissa avloppsledningar bl. a. i samband med uppförandet av forskningsbyggnaden.
i) Byggnadsprogram för ombyggnad av radiofysiska institutionen har utarbetats
av byggnadsstyrelsen. Lokalbehovet för berörda institutioner —
statens strålskyddsinstitut (SSI), radiofysiska (RFI) och radiobiologiska
institutionerna (RBI) — löses enligt framlagt förslag genom dels en mindre
ombyggnad i SSI, dels tillbyggnad av RFI och dels en begränsad upprustning
av befintliga lokaler i RFI. Kungl. Maj :t har i juni 1969 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram t. o. m. bygghandlingar.
l) Direktionen har i juni 1969 begärt att få som ett led i en mera genomgripande
upprustning utföra vissa om- och tillbyggnadsarbeten inom röntgendiagnostiska
institutionen.
m) Ombyggnaden för centralröntgen skall i huvudsak ske inom befintliga
lokaler för röntgendiagnostik. För att i möjligaste mån upprätthålla
driften erfordras ett provisorium för röntgendemonstration, som måste vara
färdigställt innan ombyggnaden för centralröntgen kan påbörjas.
Inventeringen av försörjningsmedia, som bl. a. resulterat i en utredning
om sjukhusets energi- och mediaförsörjning, visar att transformatorstationen
i norra längan av huvudblocket inte kan försörja en upprustning av
centralröntgen med elkraft. En förutsättning för upprustning av bl. a. centralröntgen
är alltså att bygga ut stationen. Arbetena kan påbörjas i januari
1970.
Värmekraftverkets upprustning kräver att man tar vissa personalutrymmen
i anspråk. Ersättning för dessa måste ställas i ordning. Direktionen har
i maj 1969 hemställt om bygguppdrag avseende sådana lokaler.
n) Det vid huvudentrén planerade parkeringsgaraget bör flyttas till en
plats mellan administrationsbyggnaden och värmekraftverket. Det fordrar
bl. a. att köket och matsalen rivs, att vissa baracker flyttas samt att Karolinska
vägen flyttas något. Direktionen har vidare låtit se över sjukhusets
verkstads-, transport- och försörjningsorganisation. Byggnadsstyrelsen har
tidigare föreslagit en första etapp av om- och tillbyggnad av köksbyggnaden,
som omfattar byggnadsåtgärder för personalmatsalar. För köks- och ekonomifunktionerna,
som skulle utgöra en andra etapp av byggnadens upprustning,
har programmering utförts.
Direktionen har i juni 1969 hemställt bl. a. om uppdrag att projektera en
224 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
byggnad innehållande garage, kök, matsalar, verkstäder, lokaler för institutionen
för medicinsk teknik samt förråd m. m. fram till kompletterande förslagshandlingar.
Projekteringen av denna första etapp kan vara avslutad i
augusti 1970. Bygghandlingar bör kunna vara färdiga i juni 1971.
o) Direktionen har i januari 1969 hemställt bl. a. om uppdrag att utföra
projektering fram t. o. m. kompletterade förslagshandlingar avseende en
nybyggnad, som i huvudsak skall inrymma vårdavdelningar (G 3). Projekteringen
beräknas vara avslutad i juli 1970. Projektering t. o. m. bygghandlingar
beräknas kunna vara avslutad under våren 1971. Byggnadsarbetena
beräknas kunna starta hösten 1971. Byggnadstiden är ea tre år.
2. Direktionen redovisar vissa planerade byggnadsåtgärder, som inte tagits
upp i förslaget till investeringsplan men för vilka medel bör beräknas
under anslaget. Byggnadsåtgärderna framgår av följande sammanställning.
Beräknad Medelstotalkostnad
förbrukning
1970/71
a) Ny tillfartsväg............................................. 250 000 200 000
b) Radiumhemmet, etapp IVa................................. 6 500 000 1 000 000
c) Värmekraftverk (ångcentral) etapp II........................ 1 000 000 500 000
d) Avlopp, etapp III.......................................... 800 000 300 000
e) Ny huvudkulvert.......................................... 3 000 000 1 500 000
f) Kirurgiska polikliniken, ombyggnad.......................... 500 000 150 000
g) Ombyggnad inom patologiska institutionen.................... 200 000 20 000
h) Spänningsomläggning....................................... 200 000 100 000
i) Trycktank................................................ 150 000 100 000
j) Isotopgranskningslaboratorium................. 240 000 40 000
k) Neurokirurgiska kliniken, ombyggnad........................ 265 000 65 000
l) Psykiatriska kliniken, upprustning........................... 800 000 600 000
m) Vårdavdelningar, södra längan............................... 5 100 000 3 100 000
n) Lokal för snabbtelefonväxel................................. 300 000 100 000
o) Värmekraftverk (ångcentral), etapp III....................... 3 000 000 300 000
8 075 000
a) Trafiken av fordon med byggmateriel m. m. till östra nybyggnaden blir
av en sådan omfattning att den inte lämpligen bör ledas via huvudentrén.
En ny tillfart föreslås från Karolinska vägen mellan elevhemmet och barnklinikerna
till vägen norr om huvudkomplexet. Vägen bör utföras i anslutning
till första etappen av nya yttre avloppsledningar. Arbetena kan påbörjas
i mars 1970 och vara avslutade hösten 1970.
b) Byggnadsstyrelsen har haft i uppdrag att i samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén
för karolinska sjukhuset inkomma med förslag
rörande en upprustning av radiumhemmet. Arbetet har resulterat i en
utbyggnadsplan som innehåller dels ramprogram för verksamheten, dels förslag
till en första byggnadsetapp (IV a). Etappen kan påbörjas i augusti
1971 och avslutas hösten 1972.
c) Andra etappen av värmekraftverkets upprustning utgörs av byte av två
av de äldsta pannorna. Arbetena, som bör företas inom sommarhalvåret, kan
börja i april 1971 och avslutas i oktober samma år.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 225
d) Etapp III av huvudavloppssystemet omfattar delea utefter huvudblockets
norra länga. Byggandet av denna etapp skall tidsmässigt samordnas
med byggandet av sjukhusets nya huvudkulvert, som till en del har samma
sträckning. Arbetena synes böra företas under tiden september 1971)—september
1971.
e) Sjukhusets utbyggnad kräver utökning av kommunikationslederna. En
ny kulvert för varutransporter blir nödvändig. Den bör förläggas i gatan
längs huvudblockets norra länga. Från denna huvudtransportled skall
tvärgående leder utgå. Arbetena, som skall samordnas med etapp III av
huvudavloppssystemet, planeras börja i september 1970 och vara färdiga
hösten 1971.
f) Kirurgiska klinikens lokaler för öppen mottagning är starkt förslitna.
Patienttrycket inom sjukhusets öppna vård har de senaste åren ökat. Lokalernas
planlösning försvårar en med hänsyn härtill rationell arbetsgång inom
mottagningen. Direktionen har låtit ta fram förslag till ett program för upprustning
av kirurgiska polikliniken. Byggnadsarbetena avses börja i oktober
1970 och beräknas vara avslutade i februari 1971.
g) 1 samband med en tidigare tillbyggnad av patologiska institutionen
friställdes vissa laboratorier och undervisningslokaler i den äldre delen av
byggnaden. Dessa lokaler har provisoriskt iordningställts till bl. a. expeditioner.
Lokalerna är hårt slitna och mindre lämpade för sitt ändamål. Genom
en mindre ombyggnad inom patologiska institutionen kan de utnyttjas rationellare.
Arbetena skulle kunna ta sin början i november 1969 och vara avslutade
i april 1970.
h) Omläggning av den elektriska spänningen från enfas 220 V till trefas
380/220 V har pågått successivt under ett antal år. I fortsättningen kommer
denna att ske i samband med om- och tillbyggnadsarbetena.
i) Sjukhusets vattenförsörjning sker via en tryckförhöjningsanläggning,
som är ansluten till Stockholms vattenverks ledningsnät. I anläggningen
ingår en trycktank. Denna kan inte tas ur drift för reparation eller besiktning
enligt gällande bestämmelser. En ny trycktank bör därför installeras
parallellt med den befintliga. Arbetet med detta, som bör samordnas med
arbetena avseende värmekraftverket (etapp III), kan börja i januari 1972
och avslutas i december samma år.
j) Direktionen finner det angeläget att ett isotopgranskningslaboratorium
anordnas inom militärapotekens lokaler. Arbetena, som beräknas ta ca sju
månader i anspråk, bör företas under budgetåret 1969/70.
k) Neurokirurgiska klinikens operationsavdelningslokaler är ur sjukhushygieniska
och funktionella synpunkter inte fullt tillfredsställande. Direktionen
har i syfte att råda bot på dessa förhållanden låtit ta fram ett program
över nödvändiga åtgärder, vilka bl. a. är av byggnadsmässig natur. Ombyggnaden
inom neurokirurgiska kliniken bör vidtas under januari—maj 1970.
l) Psykiatriska klinikens lokaler är delvis starkt förslitna och mindre
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
226 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
lämpade för sitt ändamål. En partiell upprustning genom vissa ombyggnadsarbeten
synes ofrånkomlig. Program för en sådan upprustning av psykiatriska
kliniken kommer att tas fram under hösten 1969. Direktionen beräknar
att byggnadsarbetena kan börja i oktober 1970 och vara färdiga i juni
1971.
m) Lokal- och utrustningsprogramkommittén för karolinska sjukhuset
lade i oktober 1968 fram en promemoria med översyn av 1964 års generalplan.
I promemorian föreslogs bl. a. en i förhållande till generalplanen ändrad
disposition av utrymmena i huvudblockets södra länga. Kommittén förordade
att vårdavdelningar placerades även i södra längans plan 1—2 och 6.
En sådan placering innebär enligt kommitténs mening bl. a. att programoch
projekteringshandlingar för de redan färdigställda eller under ombyggnad
varande avdelningarna kan utnyttjas. Vidare kan vertikala stigschakt
in. in. utnyttjas. Arbetet kan också utföras med samma detaljplanering.
Direktionen finner det angeläget att en upprustning av vårdavdelningarna
kan fortsättas successivt och förordar att upprustningen fortsätter med
fyra avdelningar i plan 2 samt en avdelning i plan 1 i södra längan. Upprustningen
av dessa fem avdelningar kan vara avslutad hösten 1971.
n) Den befintliga snabbtelefonutrustningen för hela sjukhuset består av
tre större växlar inom huvudkomplexet, psykiatriska kliniken resp. thoraxklinikerna
samt ca 25 mekaniska mindre snabbtelefonsystem. En ny för
sjukhuset gemensam anläggning bör byggas ut etappvis och förläggas i
huvudblockets kulvertplan, där en lokal för snabbtelefonväxel måste ställas
i ordning. Arbetena kan påbörjas i januari och avslutas i augusti 1970.
o) Med utgångspunkt i resultatet av vidtagen utredning av sjukhusets
energi- och mediaförsörjning föreslås att sjukhusets nuvarande öppna
värmedistributionssystem successivt och vid lämpliga tidpunkter byggs om
till ett slutet hetvattensystem. Detta förordas inte minst av det skälet att en
framtida övergång till fjärrvärme annars inte är möjlig. En sådan omläggning
förutsätter att nya värmeväxlare och nya pumpar installeras lämpligen
i anslutning till värmekraftverket. Denna ytterligare installation kräver viss
tillbyggnad. I denna bör även den tidigare nämnda trycktanken erhålla utrymme.
Arbetena för värmekraftverk (ångcentral) etapp III bör bedrivas
under tiden januari—december 1972.
Remissyttrande
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader tillstyrker framställningen
med viss reservation för förslaget rörande garage- och servicebyggnaden
(etapp I) och åberopar en granskning som utförts av byggnadsavdelningen
inom sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri). Spri ifrågasätter det lämpliga i att i en enda byggnad föra
samman så väsensskilda verksamheter som t. ex. bilparkering och en institution
för medicinsk teknik med dess känsliga uppsättning av instrument. Ur
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 227
byggnadsteknisk synpunkt skulle det enligt Spri vara både ekonomiskt och
planmässigt fördelaktigt, om parkeringshuset kunde frikopplas från och
förläggas intill den övriga servicebyggnaden. Genom att skilja parkeringen
från den övriga verksamheten och genom att minska antalet parkeringsplatser
skulle bättre förutsättningar skapas för en i framtiden välbehövlig
möjlighet till expansion och frihet i utformningen. Spri framhåller vidare
vissa brister i lokalplaneringen i fråga om verkstadslokalerna och centralförrådet
m. in. Angivna synpunkter bör enligt Spri medföra en omprövning
av kostnadsramen för garage- och servicebyggnaden, etapp T. Spri för även
fram vissa kritiska synpunkter på vårdavdelningsbyggnaden (G 3) att beaktas
vid fortsatt projektering.
Departementschefen
Direktionen för karolinska sjukhuset har räknat med en medelsförbrukning
under budgetåret 1970/71 av omkring 12,5 milj. kr. för vissa byggnadsarbeten,
som tagits upp i en investeringsplan. I planen ingår bl. a. uppförande
av dels en garage- och servicebyggnad i en första etapp, dels en vårdavdelningsbyggnad
(G 3). Dessa två byggnadsföretag beräknas komma att
medföra en belastning på anslaget med 7,7 milj. kr. under nästa budgetår.
Projekteringstillstånd har inte lämnats beträffande byggnadsföretagen. Om
sådant tillstånd lämnas kommer något byggnadsuppdrag inte att hinna
ges redan under budgetåret 1970/71. Jag finner därför inte någon anledning
att beräkna medel för uppförandet av ifrågavarande nybyggnader
under nästa budgetår. I övrigt kan jag godta direktionens förslag. Jag beräknar
sålunda i denna del ett medelsbehov av inte fullt 4,8 milj. kr.
Direktionen har vidare härutöver redovisat ett antal byggnadsföretag,
som enligt direktionens mening bör utföras under innevarande och nästa
budgetår. Direktionen har tagit hänsyn till kostnaderna för dessa företag
såväl vid bestämmandet av vilken medelsreservation, som kan förväntas
föreligga vid ingången till budgetåret 1970/71, som vid beräkningen av en
ytterligare medelsförbrukning under nämnda budgetår. Sålunda beräknar
direktionen att omkring 8 milj. kr. skall finnas tillgängliga vid utgången
av budgetåret 1969/70 men att ytterligare omkring 8 milj. kr. behövs för
byggnadsverksamheten under nästa budgetår. Jag är naturligtvis inte beredd
att i detta sammanhang ta ställning till de nya byggnadsföretag, som
direktionen tagit upp i sin redovisning. Jag anser emellertid att hänsyn
måste tas till att sjukhuset är i starkt behov av upprustning på många
punkter. Mot den bakgrunden bör ramen för byggnadsverksamheten under
nästa budgetår inte tas till alltför snävt. Jag godtar således direktionens
anslagsberäkning även i denna del.
Jag beräknar vidare i likhet med direktionen 400 000 kr. för administration
av byggnadsverksamheten och 475 000 kr. för fortsatta tekniska utredningar
m. in. vid sjukhuset.
228 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Det bör bringas till riksdagens kännedom att Kungl. Maj :t den 13 juni
1969 godkänt avtal mellan staten och Solna stad om villkoren för stadens
övertagande av vissa avloppsledningar från karolinska sjukhuset, som staten
skall bygga ut i Solna kyrkväg. Solna stad skall enligt avtalet erlägga
100 000 kr. för stadens nytta av de övertagna avloppsledningarna.
Medelsbehovet under anslaget utgör för budgetåret 1970/71 avrundat
6 milj. kr. enligt den investeringsplan och anslagsberäkning som läggs fram
i det följande.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||||
Byggnadsobjekt |
1.4.68 |
1.4.69 |
Faktisk |
Beräknad för |
Bygg- start |
Färdig- ställande |
|
1969/70 |
1970/71 |
mån./år |
mån./år |
||||
1. Högvoltstation in. in. |
7 756 |
7 756 |
8 164 |
400 |
90 |
4.66 |
8.68 |
2. Tolv vårdavdelningar |
11 600 |
11 760 |
9 055 |
2 250 |
350 |
8.66 |
10.69 |
3. Hudisoleringsavdel-ning................ |
1 695 |
1 738 |
1 076 |
600 |
60 |
8.68 |
8.69 |
4. Jourrumsvåning..... |
700 |
700 |
645 |
40 |
15 |
12.67 |
7.68 |
5. Hudpolikliniker in. m. |
1 617 |
1 617 |
1 500 |
100 |
17 |
4.67 |
5.68 |
6. Hissar inom huvud-komplexet .......... |
2 055 |
2 113 |
972 |
1 045 |
80 |
10.67 |
2.70 |
7. Transformatorstation A 22............... |
245 |
253 |
172 |
75 |
6 |
12.67 |
10.68 |
8. Forskningslokaler. .. . |
4 281 |
4 405 |
1 845 |
2 400 |
150 |
5.68 |
3.70 |
9. Paviljong vid psykiat-riska kliniken....... |
1 414 |
1 450 |
235 |
1 190 |
20 |
11.68 |
9.69 |
10. Ångcentral (värme-kraftverk etapp I)..... |
467 |
530 |
48 |
450 |
30 |
4.69 |
9.69 |
11. Yttre avloppsledning-ar etapp I........... |
2 664 |
2 840 |
282 |
1 400 |
800 |
10.68 |
10.70 |
12. Yttre avloppsledning-ar etapp II.......... |
485 |
502 |
424 |
75 |
3 |
5.68 |
12.68 |
13. Radiofysiska institu-tionen.............. |
2 130 |
_ |
600 |
1 100 |
4.70 |
2.72 |
|
14. Barnintensivbehand-lingsavdelning....... |
1 030 |
1 062 |
120 |
810 |
132 |
5.69 |
2.70 |
15. Inbyggnad av bal-konger och utbyte av |
800 |
655 |
145 |
10.69 |
5.70 |
||
16. Aulan ombyggnad . . . |
290 |
300 |
100 |
200 |
— |
6.69 |
9.69 |
17. Thoraxkliniker m. m. |
295 |
305 |
— |
305 |
— |
9.69 |
5.70 |
18. Centralröntgen etapp I |
— |
2 685 |
4 |
500 |
1 400 |
5.70 |
9.71 |
19. Röntgendemonstra-tion ................ |
__ |
195 |
23 |
150 |
15 |
10.69 |
1.70 |
20. Transformatorstation A 11............... |
760 |
1 |
400 |
300 |
1.70 |
8.70 |
|
21. Personallokaler K 7: 2 |
— |
365 |
— |
300 |
50 |
11.69 |
4.70 |
22. Utredningar......... |
1 300 |
1 705 |
720 |
510 |
475 |
— |
— |
23. Administration...... |
700 |
1 100 |
300 |
400 |
400 |
— |
— |
24. Till Kungl. Maj:ts dis-position............. |
20 000 |
25 000 |
303 |
2 880 |
8 447 |
— |
— |
Summa |
58 594 |
72 071 |
25 989 |
17 735 |
14 085 |
— |
— |
Statsverkspropositionen år 1070: Bil. 7: Socialdepartementet 229
För att inom ramen för tillgängliga medel kunna börja sådana angelägna
byggnadsobjekt som inte redovisats i investeringsplanen, har jag i denna
tagit upp en kostnadsram på 25 milj. kr. Denna ram bör stå till Kungl.
Maj :ts förfogande. Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om och när
byggnadsåtgärder för sjukhusets upprustning skall sättas i gång.
Anslagsberäkning
(1 000-tal kronor)
Medelstitlgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Medelsreservation 1.7.1969.. |
........ 16 120 |
1969/70......................... |
17 735 |
Anslag för 1969/70......... |
........ 9 700 |
1970/71......................... |
14 085 |
Anslag för 1970/71 (förslag). |
........ 6 000 |
||
Summa 31 B20 |
Summa |
31 820 |
.Tåg hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.
2. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
Enligt avtal med Uppsala läns landsting m. fl. betalar staten i regel 40 %
av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till
detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 15 milj. kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén föreslår att 13,2 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.
Kommitténs anslagsframställning till huvudmännen beträffande investeringsmedel
för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning.
Ändamål |
Framställningar för år 1970 resp. 1970/71, kr. |
|||
Totalt |
Av Uppsala för egen del |
läns landsting för region-landstingen |
Av staten |
|
1. Etapp 2: kirurgiskt block m. m. . |
11 000 000 |
3 300 000 |
3 300 000 |
4 400 000 |
2. Etapp 3: nervblock m. m....... |
14 000 000 |
4 200 000 |
4 200 000 |
5 600 000 |
3. Byggnadsarbeten efter etapp 3. .. |
830 000 |
249 000 |
249 000 |
332 000 |
4. Förberedande arbeten XIII..... |
540 000 |
270 000 |
270 000 |
_ |
5. Förberedande arbeten XIV...... |
2 900 000 |
870 000 |
870 000 |
1 160 000 |
6. Underskott vid slutredovisning av |
||||
vissa projekt.................. |
2 632 000 |
691 100 |
619 100 |
1 321 800 |
7. Allmänna utredningar och kom- |
||||
mitténs egen verksamhet........ |
898 000 |
236 500 |
236 500 |
425 000 |
Summa kr. |
32 800 000 |
9 816 600 |
9 744 600 |
13 238 800 |
8. Avgår återredovisning sjuksköter- |
||||
skeskolan etapp I.............. |
—85 000 |
—38 000 |
— |
—47 000 |
Totalt |
32 715 000 |
9 778 600 |
9 744 660 |
13 191 800 |
230 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Kommittén företar f. n. en översyn av generalplanen för sjukhusets fortsatta
utbyggnad efter etapp 3 och beräknar att förslag till revidering av 1964
års generalplaneöversyn skall föreligga under år 1970.
1. Etapp 2 omfattar lokaler för allmänkirurgi, ortopedisk kirurgi, kirurgisk
urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker, akutmottagning,
intensivvårdsavdelning och centralsterilisering m. m. samt aula
och ett garage under mark. För programmering och projektering liksom för
vissa schaktarbeten och förberedande grundarbeten samt byggnadsarbeten
avseende etapp 2 har huvudmännen anvisat 68 084 000 kr., varav staten
26 132 000 kr. och Uppsala läns landsting 41 952 000 kr. För fortsatta byggnadsarbeten
under budgetåret 1970/71 beräknar kommittén att totalt 11 milj.
kr. kommer att erfordras.
2. Etapp 3 omfattar lokaler för neurologi, neurokirurgi och neurofysiologiskt
laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker. Huvudmännen
har för etapp 3 anvisat tillsammans 6,0 milj. kr., varav staten 2,4
milj. kr. och Uppsala läns landsting 3,6 milj. kr. För slutförande av projekteringsarbetet
samt för schakt- och grundarbeten under budgetåret 1970/71
behövs totalt 14 milj. kr.
3. Kungl. Maj :t har uppdragit åt direktionen för akademiska sjukhuset
att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande formen för en närmare
anknytning till sjukhusets organisation av den vid den patologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala bedrivna verksamheten. Direktionens utredning
och förslag innebär, att den patologiska universitetsinstitutionen
samordnas med ett sjukhuslaboratorium till ett kliniskt patologiskt centrallaboratorium.
Detta överensstämmer med vad som gäller för klinisk kemi
och klinisk fysiologi. Vidare föreslås, att de kliniskt bakteriologiska och
virologiska verksamheterna, som är förlagda till samma institutionsbyggnad
som patologin och som bedrivs i universitetets regi, på motsvarande sätt
överförs till sjukhuset. Beträffande lokaler för dessa verksamheter föreslås,
alt patologin förläggs till den nuvarande patologiska institutionens byggnad,
som införlivas med sjukhuset. De kliniskt bakteriologiska och virologiska
verksamheterna föreslås i enlighet med sjukhusets generalplan bli inrymda
i nya lokaler, som tillkommer i någon av de senare byggnadsetapperna.
Byggnadsstyrelsens tidigare upprättade program för lokaler för patologi
och förslagen i generalplanen beträffande klinisk bakteriologi och virologi
är delvis föråldrade. En revision och komplettering av programmen är därför
oundgänglig. En förberedande projektering av tillbyggnad till den patologiska
institutionen för provisoriska lokaler för klinisk bakteriologi —
virologi blir aktuell under budgetåret 1970/71.
Ett annat problem som måste lösas är hur de friställda lokalerna skall
användas, när inflyttningen i etapp 2 har skett. Detta berör främst de äldre
byggnaderna A2, A5 och A9 i den norra delen av sjukhusområdet, vilka nu
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 231
disponeras för främst den röntgendiagnostiska verksamheten (A2, A5) och
för den kirurgiska kliniken, centraloperation och intensiwård m. m. (A9).
Utbyggnaden har i generalplanen uppdelats i sex etapper. Nämnda laboratorier
ingår i de tre återstående etapperna. Ordningsföljden när det gäller de
återstående etapperna och däri ingående byggnadsobjekt skall nu klargöras
vid översynen av generalplanen. Programmering av utbyggnaden efter etapp
3 måste sedan påbörjas under budgetåret 1970/71.
För programmerings- och projekteringsåtgärder avseende den fortsatta
verksamheten efter etapp 3 beräknar kommittén ett belopp av totalt 830 000
kr.
5. Som förberedande arbeten XIV upptas följande arbeten till en kostnad
av totalt 2,9 milj. kr.
a) Utökning av sjukhusets telefonväxel..................................... 200 000
b) Byggnadsarbeten för installerande av en linjäraccelerator i högvoltavdelningen
(N och P)............................................................ 130 000
c) Anläggningsarbeten för utomhus placerade konstverk...................... 340 000
d) Markarbeten (gården G och J).......................................... 480 000
e) Utbyggnad av tryckluftcentral............... 250 000
f) Ventilation i pannhallen (Kl) .......................................... 160 000
g) Anslutningsavgift för fjärrvärme........................................ 650 000
h) Driftinstruktioner..................................................... 690 000
2 900 000
a) Telefonväxeln måste kompletteras och byggas ut med 300 anknytningsmöjligheter.
Dessa beräknas täcka behovet för etapp 2 och delvis även för
etapp 3.
c) Inom sjukhusområdet skall vid köks- och matsalsbyggnaden (byggnad
S) samt vid norra infarten placeras två konstverk. Anläggningsarbetena för
dessa omfattar bl. a. fundament och socklar, kar, vatten- och avloppsledningar,
planerings- och planteringsarbeten samt en viss utbyggnad av det
nya staketet runt sjukhusområdet.
Anläggningskostnaden för de konstverk, som skall placeras vid matsalsbyggnaden,
beräknas till 90 000 kr. och för konstverket vid norra infarten
till 250 000 kr.
Nämnda konstverk ingår i den långtidsplanering som gäller för utsmyckning
av sjukhuset. Medel för denna verksamhet ställs årligen till förfogande
av statens konstråd och Uppsala läns landsting samt regionlandstingen.
d) I samband med byggandet av den barnpsykiatriska kliniken (G) och
vissa ändringar i den tidigare uppförda vuxenpsykiatriska kliniken (J) uppgjordes
vissa planer på hur gården mellan dessa byggnader miljömässigt
borde utformas.
Förslaget till planering av gården mellan byggnaderna G och J innebär
att ett miljövänligt markområde skapas med möjlighet till aktiviteter av
olika slag såsom minigolf, badminton, ytor för bollspel och allmän relcrea
-
232 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
tion. Denna verksamhet tillmäts stor betydelse för patienterna vid de psykiatriska
klinikerna.
För att lösa parkeringsfrågan i detta område och för att ersätta de parkeringsplatser
som utgår vid entrén till den psykiatriska kliniken erfordras
att ett antal parkeringsplatser anläggs innanför staketet utefter Dag Hammarskiölds
väg.
e) Enligt uppgift kommer socialstyrelsen att utfärda nya bestämmelser
för användning av tryckluft för medicinskt bruk. Bl. a. krävs, att renare och
torrare luft tillhandahålls än vad sjukhusets tryckluftcentral kan åstadkomma.
Då dessutom centralens kapacitet är otillräcklig för sjukhusets
fortsatta utbyggande, bör nu anordnas en speciell tryckluftcentral för medicinskt
bruk. Befintlig central avses därefter komma att utnyttjas endast för
panncentral och verkstad. Samråd har ägt rum med en arbetsgrupp, som
centralt handlägger frågor rörande säkerhetskontroll av narkosapparater
m. m.
f) Sjukhusets panncentral planerades ursprungligen som ett provisorium
för produktion av ånga och hetvatten. I och med anslutningen av sjukhuset
till Uppsala stads fjärrvärmeverk och därmed föreliggande möjlighet att
bygga ut ångcentralen till att motsvara ångbehovet vid full utbyggnad av
sjukhuset, bör nuvarande ångcentralen få permanent karaktär.
Tillförseln av luft till ångpannorna är emellertid otillräcklig, varför ett
kraftigt undertryck uppstår. En särskild anläggning erfordras för tillförsel
av luft direkt till panncentralen.
g) Enligt kontrakt med Uppsala stads industriverk skall resterande anslutningsavgift
500 000 kr. jämte kostnadsökning enligt konsumentprisindex
utbetalas den 1 oktober 1970. Indexökningen innebär en höjning av avgiftsbeloppet
med 150 000 kr.
h) Den traditionella typen av driftinstruktioner, utformade av resp. installationskonsulter,
motsvarar för de större, tekniskt komplicerade objekten,
som inryms i akademiska sjukhusets fortsatta utbyggnad, inte de
krav som man med hänsyn till behoven av rationell hantering och god
driftekonomi bör ställa. Kommittén har studerat denna fråga och samrått
med representanter för bl. a. fortifikationsförvaltningen och Stockholms
stads sjukvårdsförvaltning, som vid de s. k. annexsjukhusen inför nya och
mer omfattande driftinstruktioner. Denna fråga prövas även vid byggnadsstyrelsen
och statens råd för byggnadsforskning.
För de omfattande VVS- och elanläggningarnas rationella drift och skötsel
måste en konsekvent genomförd instruktion, som är baserad på de aktuella
byggnadernas installationer och gemensamma försörjningsnät för el,
vatten, värme och avlopp, genomföras, liksom även likformigt utförda instruktions-
och märkningssystem.
Kommittén föreslår att medel ställs till förfogande för driftinstruktioner
till de i utbyggnadsetapp I ingående installationsanläggningarna, dvs. bygg
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 233
nader utförda efter 1957. De sålunda framtagna instruktionerna avses bli
normgivande för motsvarande instruktioner i etapperna 2 och 3. I arbetet
inkluderas en systematisk uppmärkning av installationerna i undercentraler
och övriga lokaler för den tekniska tjänsten.
6 och 8. Följande byggnadsobjekt slutredovisas.
6. Underskott vid slutredovisning av vissa projekt:
a) Radioterapi och plastikkirurgiska kliniker, centraltandpoliklinik
in. m.(Nl—N2, P3—P4)....................................
b) Centrallängan etapp 1 (B2 —B4, Q3).........................
c) Sjuksköterskeskolan etapp II...............................
cl) Tillbyggnad av centrallängans norra del (B3).................
e) Förberedande arbeten IX...................................
8. Frångår överskott för sjuksköterskeskolan etapp I.............
Totalt
Ytterligare medelsbehov
totalt statens andel
1 980 000 |
1 037 000 |
370 000 |
148 000 |
160 000 |
88 000 |
90 000 |
36 000 |
32 000 |
12 800 |
2 632 000 |
1 321 800 |
—85 000 |
—47 000 |
3 547 000 |
1 274 800 |
a) 1 659 000 kr. motiveras av allmänna kostnadsökningar under byggtiden.
Detta ligger inom ramen för byggnadsstyrelsens index. Återstående 321 000
kr. utgör ca 1 % av de av huvudmännen beviljade anslagen. Byggnadskostnaden
har totalt blivit 33 831 000 kr.
b) Byggnadsföretaget har kostat 15 620 000 kr. varigenom kostnadsramen,
uppräknad med index, överskridits med 370 000 kr.
I byggnadsobj ektet ingår ombyggnadsarbeten i byggnad Q3, kvinnoklinikens
västra del. Denna del av arbetet medförde betydande kostnadsökningar
på grund av att grundförstärkningar mot byggnad B3 måste göras samt att
ventilationssystemet i byggnad Q3 måste renoveras.
c) Överskridandet ligger inom ramen för byggnadsstyrelsens index.
d) överskridandet kan delvis motiveras med allmänna kostnadsökningar
men också med att byggnadskostnaden var svårberäknad på grund av byggnadens
anslutningar till befintlig byggnation.
e) Arbetena har omfattat grundvattens- och infiltrationsbrunnar för kylning
med grundvatten i N och P.
7. För allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet har huvudmännen
för budgetåret 1969/70 tillsammans anvisat 900 000 kr., varav staten
425 000 kr. och Uppsala läns landsting 475 000 kr. Från anslagsposten bestrids
dels kostnader för löner, vissa konsultarvoden och andra arvoden
samt resor, dels omkostnader såsom hyror, expenser m. m., och dels utredningskostnader.
Sistnämnda kostnader berör ekonomiska, organisatoriska
samt tekniska utredningar, som avser sjukhusets utbyggnad i stort, samt
utredningsarbete för att hålla generalplanen fortlöpande aktuell. Under
åren 1969—70 pågår en översyn av generalplanefrågorna. Kostnaderna härför
belastar denna anslagspost. Under budgetåret 1970/71 erfordras totalt
3* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 7
234 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
898 000 kr. för angivna ändamål. För de statliga ledamöterna i kommittén
beräknas 110 000 kr., vilket belopp helt skall bestridas av staten. Härutöver
behövs 788 000 kr., varav staten skall betala 315 000 kr. och Uppsala läns
landsting 473 000 kr.
Remissyttranden
Byggnadsstyrelsen, som inhämtat att 500 000 kr. av begärda 830 000 kr.
för byggnadsarbeten efter etapp 3 utgör kostnader för programmering och
utredningsskisser beträffande ett kliniskt patologiskt centrallaboratorium,
anser att resultatet av förhandlingar mellan staten och Uppsala läns landsting
bör föreligga samt att området som eventuellt härvid bör överföras till
sjukhuset bör ha avgränsats i samråd med byggnadsstyrelsen innan medel
ställs till kommitténs förfogande för detta ändamål. Styrelsen finner kostnaderna
för driftinstruktioner höga och anser att omfattningen av dessa bör
begränsas för att de dels inte skall bli svårlästa, dels verkligen komma till
användning. Att hålla en alltför omfattande instruktion aktuell medför särskilt
problem vid en anläggning som kommer att successivt utbyggas.
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader samt sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) anser att beloppet
690 000 kr. för upprättande av driftinstruktioner är för högt och bör
kunna minskas åtskilligt.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhåller beträffande
anläggningsarbeten för utomhus planerade konstverk, att medelsbehovet
för byggnadsåtgärder i samband med konstnärlig utsmyckning bör anmälas
till Kungl. Maj:t på tidigast möjliga stadium och redovisas på samma sätt
som gäller för övriga byggnadsarbeten. En redovisning av byggnadsprogram
bör sålunda eftersträvas. Nämnden anser sig inte på grundval av kommitténs
framställning kunna tillstyrka föreslagen medelsanvisning under investeringsanslag
för utarbetande av driftinstruktioner.
Departementschefen
Till grund för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala
ligger en av 1957 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset
(prop. 1958: B 1, SU B 40, rskr B 60) samt en av kommittén för akademiska
sjukhusets i Uppsala utbyggande år 1965 framlagd översyn av generalplanen
(prop. 1965: 1 bil. 7 s. 396, SU 5, rskr 5).
Kungl. Maj :t har den 25 april 1969 uppdragit åt byggnadskommittén att
slutföra etapp 2 av sjukhusets utbyggnad. Etapp 2 omfattar lokaler för allmän
kirurgi, ortopedisk kirurgi, kirurgisk urologi, centraloperation, röntgendiagnostik,
kirurgpolikliniker, akutmottagning, intensivvårdsavdelning
och centralsterilisering m. m. Uppförandet av de i etappen 2 ingående
byggnadsobjekten — en behandlingsbyggnad i sex våningsplan, en vårdavdelningsflygel
i tolv våningsplan, en aulabyggnad samt en parkerings
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 235
anläggning — har beräknats kosta totalt 84 milj. kr. (prop. 1968: 71, SU 90,
rskr 212; prop. 1969: 102, SU 85, rskr217).
Kungl. Maj :t har vidare, med stöd av riksdagens bemyndigande, den 26
september 1969 uppdragit åt byggnadskommittén att låta utföra nybyggnad
för etappen 3 av centralkomplexets utbyggnad vid sjukhuset inom en
kostnadsram av 78 milj. kr. (prop. 1969: 102, SU 85, rskr 217). Därvid har
föreskrivits, att byggnadskommittén skall redovisa en total kostnadsram
för byggnadsföretaget, sedan kostnaderna kunnat beräknas på bygghandlingar.
Etapp 3 omfattar lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt
laboratorium samt hud-, ögon- och rehabiliteringskliniker.
Nämnda två byggnadsföretag innefattas — liksom övriga byggnadsåtgärder
som byggnadskommittén föreslagit för budgetåret 1970/71 — i det mellan
staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad
av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265;
prop. 1962: 105 bil. 2 s. 11, SU 73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40 %
av kostnaderna.
Hittills har av staten anvisats 26 132 000 kr. för etapp 2 och 2,4 milj. kr.
för etapp 3 från investeringsanslaget Utbyggande av akademiska sjukhuset
i Uppsala. Kommittén föreslår att staten ställer ytterligare 4,4 milj. kr. till
förfogande för bestridande av statens andel av kostnaderna — totalt 11 milj.
ler. — för den fortsatta byggnadsverksamheten för etappen 2 under budgetåret
1970/71. För slutförande av projekteringsarbetet samt för schakt- och
grundarbeten för etapp 3 beräknar kommittén medelsbehovet för budgetåret
1970/71 till totalt 14 milj. kr., varav statens andel utgör 5,6 milj. kr. Jag har
inte något att invända mot byggnadskommitténs beräkning av medelsbehovet.
För bestridandet av statens andel av kostnaderna för byggnadsåtgärder
under nämnda budgetår för etapperna 2 och 3 av sjukhusets utbyggnad
beräknar jag således 10 milj. kr.
BySSna(lskommittén räknar med att den byggnadsverksamhet, som kommer
att följa efter slutförandet av etapp 3 av sjukhusutbyggnaden, bör
i vissa avseenden förberedas redan under budgetåret 1970/71. Sålunda bör
enligt kommittén vissa lokalprogram för patologi, klinisk bakteriologi och
klinisk virologi revideras och kompletteras. Vidare bör en förberedande
projektering av viss tillbyggnad till nuvarande patologiska institution ske.
Kommittén anser sig också böra överväga vissa åtgärder i de lokaler, som
friställs vid överflyttningen av bl. a. den kirurgiska verksamheten till nya
lokaler i etapp 2. Slutligen vill byggnadskommittén påbörja programmering
av den närmast efter etapp 3 kommande utbyggnaden, sedan viss ny
översyn av generalplanen vidtagits. För denna verksamhet bör enligt kommittén
totalt 830 000 kr. anvisas, varav statens andel utgör 332 000 kr.
Jag vill här framhålla, att någon programmering av sjukhusets fortsatta
utbyggnad inte får äga rum förrän den nya översynen prövats och frågorna
om sjukhusets vidare utbyggande noga övervägts. Jag är vidare inte be
-
236 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
redd att ta ställning till förslagen om programmering och projektering för
patologi m. m. förrän frågan om att organisera ett kliniskt patologiskt centrallaboratorium
vid akademiska sjukhuset klarnat ytterligare. Som byggnadsstyrelsen
framhållit bör bl. a. förhandlingar med Uppsala läns landsting
äga rum i denna fråga. Jag finner mig det oaktat böra beräkna medel
för de programmerings- och projekteringsåtgärder, som kan komma att
behövas under budgetåret 1970/71.
Byggnadskommittén har vidare redovisat ett antal förberedande arbeten,
som bör utföras under nästa budgetår. Dessa avser bl. a. anläggningsarbeten
för utomhus placerade konstverk samt upprättande av driftinstruktioner.
Jag beräknar 1,3 milj. kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna
för dels förutnämnda åtgärder för programmering m. m., dels
ifrågavarande förberedande arbeten. Med hänsyn till vad remissinstanserna
anfört har jag därvid räknat med alt medelsbehovet särskilt när det gäller
driftinstruktioner blir mindre än vad byggnadskommittén förutsatt. Jag
bär också utgått ifrån att anläggningskostnaderna i samband med konstnärlig
utsmyckning skall kunna begränsas.
Byggnadskommittén bär nu slutredovisat vissa byggnadsföretag. Vid
slutredovisningen föreligger en merkostnad, som för statens del uppgår till
ca 1,3 milj. kr. 1 allmänhet beror merkostnaderna på ökade material- och lönekostnader.
Kostnadsökningen motsvaras som regel av ökningen i byggnadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex. Vid utförande av etapp I av centrallängans
utbyggnad har emellertid överskridandet varit något större. Kostnadsökningarna
beror här på ett oförutsebart behov av vissa grundförstärkningar
och renovering av ventilationssystemet. Jag anser att ifrågavarande
merkostnader bör godtas. Jag beräknar 1,3 milj. kr. för ändamålet. Därvid
har jag även tagit hänsyn till ett mindre överskott, som uppkommit vid
utförande av etapp I av sjuksköterskeskolan.
För statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs
egen verksamhet bör i enlighet med kommitténs förslag för nästa
budgetår beräknas 425 000 kr.
Sammanlagt bör för budgetåret 1970/71 under nämnda anslag anvisas
avrundat 13 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
13 000 000 kr.
3. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
Något
anslag med denna rubrik finns inte uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 237
Under senare år har redovisningen av framställningar til! riksdagen om
byggnadsanslag systematiserats. För en större del av det statliga byggandet
liar s. k. kollektivanslag införts, vilket bl. a. inneburit att medelsförbrukningen
mellan olika byggnadsobjekt vid behov kunnat varieras inom en
given totalram.
På vissa byggnadsanslag uppkommer av olika skäl medelsreservationer,
medan på andra byggnadsanslag behov kan uppstå av ytterligare medel utöver
beräknad medelsförbrukning på riksstaten. I syfte att möjliggöra
större rörlighet i medelsförbrukningen mellan de beslutade byggnadsobjekten
och för att bl. a. därigenom söka begränsa behovet av tilläggsmedel till
riksstaten föreslår jag, efter samråd med statsrådet Odhnoff som i det följande
anmäler frågan om medelsbehovet för byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna,
att medelsbehoven för de anslag som anges i det följande
sammanräknas inom en investeringsplan och att anslagsbehovet beräknas
för ett sammanlagt anslag kallat Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Till detta bör föras över den behållning
som vid utgången av budgetåret 1969/70 finns på de berörda anslagen.
Under detta nya anslag bör medel beräknas för följande ändamål.
1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka in. in.
2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.
3. Vissa byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårdsskolorna.
4. Vissa byggnadsarbeten in. in. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
5. Vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium.
6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstation i Uppsala.
I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för
anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbehov som tillsammantagna
bör ligga till grund för beräkningen av förevarande investeringsanslag.
3.1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för
den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförande av pågående
byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats
ett investeringsanslag av 4,5 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att 7,5 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.
Pågående byggnadsarbeten som skall slutföras av staten redovisas i en
särskild investeringsplan. De i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 232—235) upptagna
238 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
kostnadsramarna har i vissa fall ökats till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
samt på grund av att byggnadsstyrelsens centraladministrationspålägg
ersatts med förskottsstatspålägg.
Beträffande utbyggnaden av avloppsreningsanläggningarna vid sekundäravdelningarna
Ribbingelund och Rosöga till höggradig rening, för vilka
byggnadsföretag redogörelse lämnades i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 230—231),
uppskattas kostnaderna på grundval av nu föreliggande handlingar till
110 000 kr. resp. 85 000 kr. En förbrukning av 100 000 kr. resp. 75 000 kr.
beräknas för budgetåret 1970/71.
Beträffande sekundäravdelningen Olof sfors som är kvar i statens ägo, anser
byggnadsstyrelsen att staten, liksom beträffande Ribbingelund och Rosöga,
skall ombesörja och bekosta en enligt styrelsens uppfattning nödvändig
utbyggnad av avloppsreningsanläggningen till höggradig rening, och avser
att senare redovisa program och kostnadsram för objektet. I avvaktan härpå
har en förbrukning av 100 000 kr. beräknats för budgetåret 1970/71.
Beträffande första utbyggnadsetappen om bl. a. nio paviljonger vid Vipeholms
sjukhus har byggnadsstyrelsen redovisat att kostnaden beräknas till
21 850 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. I avvaktan på byggnadsuppdrag
bär en förbrukning av 8 milj. kr. resp. 9 milj. kr. beräknats för budgetåren
1969/70 och 1970/71. Styrelsen har hemställt om en delram av 2 milj. kr.
för den inredning och utrustning som Kungl. Maj :t uppdragit åt styrelsen
att projektera. De provisoriska skollokalerna vid sjukhuset planeras bli
färdigställda under budgetåret 1969/70.
Beträffande anslutningen av Mariebergs sjukhus till Kristinehamns stads
avloppssystem ingick ej anslutningsavgiften i den i prop. 1969: 1 (bil. 7 s.
231) upptagna kostnadsramen. Med hänvisning till protokollsanteckning till
27 a § i avtalet den 24 januari 1966 om Värmlands läns landstings övertagande
av statens mentalsjukvård inom landstingsområdet m. m. har överenskommelse
träffats mellan landstinget och staden om en anslutningsavgift
om 500 000 kr., varför kostnadsramen i föreliggande investeringsplan
höjts för att täcka detta belopp.
Kostnadsramarna för vissa objekt har kunnat sänkas med sammanlagt
2 784 000 kr. Vidare har ett antal objekt slutredovisats med en förbrukning
som med 651 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Departementschefen
Jag har intet att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsförbrukningen
under anslaget för nästa budgetår. Jag förordar att den investeringsplan
som jag kommer att redovisa i det följande läggs till grund för
beräkningen av medelsbehovet. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen
för budgeLåret 1970/71 för vissa byggnadsarbeten vid kliniker
för psykiskt sjuka in. in. beräknas uppgå till ca 9,5 milj. kr.
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 239
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.68 |
1.4.69 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
69/70 |
70/71 |
||||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 1 |
6 |
7 |
8 |
Ulleråkers sjukhus |
4 840 |
4 825 |
4 811 |
14 |
5.62 |
5.65 |
|
Medicinsk forskningsavd. |
13 485 |
13 485 |
12 853 |
600 |
30 |
3.65 |
11.69 |
Panncentral, rationalise-ring................. |
1 030 |
1 020 |
1 019 |
1 |
_ |
6.63 |
1.66 |
Vattenförsörjning....... |
560 |
410 |
388 |
22 |
— |
12.65 |
7.67 |
El.arbeten 1961—1963 . . |
200 |
150 |
139 |
10 |
1 |
4.63 |
6.68 |
Väg till panncentral.... |
250 |
231 |
199 |
32 |
— |
10.66 |
6.67 |
El.arbeten 1964........ |
3 195 |
2 550 |
2 331 |
219 |
— |
2.66 |
6.68 |
Yttre arbeten för vården-het för barn m. m. |
3 200 |
3 133 |
3 094 |
39 |
10.64 |
11.67 |
|
Samlingssal och central-förråd ............... |
1 500 |
1 500 |
1 451 |
49 |
12 66 |
3.68 |
|
Smittreningsanläggning . |
500 |
500 |
491 |
9 |
— |
11.66 |
7.67 |
Sundby sjukhus |
2 845 |
2 845 |
2 637 |
208 |
11.64 |
9.67 |
|
El. arbeten 1963........ |
750 |
745 |
728 |
17 |
— |
11.65 |
11.67 |
Medicinskt centrum, om-och tillbyggnad....... |
2 720 |
2 700 |
2 665 |
35 |
_ |
11.66 |
6.68 |
El. arbeten 1965........ |
231 |
175 |
148 |
27 |
— |
11.66 |
9.67 |
Ribbingelund, avloppsre-ningsverk ............ |
_ |
no |
_ |
— |
100 |
10.70 |
4.71 |
Rosöga, avloppsrenings-verk ................ |
— |
85 |
— |
— |
75 |
10.70 |
4.71 |
Birgitta sjukhus |
173 |
170 |
167 |
3 |
— |
11.63 |
8.67 |
Ryhovs sjukhus |
3 100 |
3 086 |
3 082 |
4 |
4.64 |
8.65 |
|
El.arbeten 1964........ |
315 |
296 |
284 |
12 |
— |
2.66 |
2.67 |
S:t Olofs sjukhus |
180 |
172 |
169 |
3 |
— |
8.66 |
8.67 |
Gullberna sjukhus |
330 |
305 |
290 |
15 |
— |
12.66 |
9.67 |
S:t Lars sjukhus |
13 500 |
13 325 |
13 111 |
214 |
9.64 |
3.67 |
|
Yttre arbeten.......... |
2 925 |
2 750 |
2 608 |
135 |
7 |
9.64 |
9.67 |
240 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Centralkök, om- och till-byggnad............. |
361 |
327 |
327 |
1.66 |
6.66 |
||
Yttre arbeten för vården-heten för mentalt sjuka |
1 350 |
1 230 |
1 136 |
94 |
6.64 |
9.67 |
|
Kulvertanslutning av |
700 |
690 |
662 |
25 |
3 |
1.65 |
7.68 |
Vägar, permanentning . . |
600 |
560 |
525 |
35 |
— |
11.66 |
6.67 |
El.arbeten 1964........ |
1 435 |
1 435 |
1 270 |
150 |
15 |
5.66 |
5.68 |
Vipeholms sjukhus |
1 310 |
1 310 |
1 124 |
186 |
3.65 |
1.67 |
|
Samlingssal m. m....... |
1 020 |
1 020 |
952 |
68 |
— |
7.66 |
8.67 |
El.arbeten 1963........ |
198 |
198 |
171 |
25 |
2 |
8.65 |
7.68 |
El.arbeten 1964........ |
125 |
125 |
97 |
25 |
3 |
2.66 |
7.68 |
Nio vårdpaviljonger, |
17 870 |
21 850 |
8 000 |
9 000 |
12.69 |
12.71 |
|
Barnstuga............. |
465 |
496 |
— |
400 |
50 |
10.69 |
4.70 |
Prov. skollokaler........ |
— |
500 |
— |
350 |
140 |
12.69 |
7.70 |
S:ta Maria sjukhus |
611 |
550 |
539 |
11 |
6.66 |
8.67 |
|
El.arbeten 1965........ |
500 |
450 |
420 |
30 |
— |
12.66 |
3.68 |
S:t Jörgens sjukhus |
3 190 |
3 180 |
3 162 |
18 |
3.62 |
8.64 |
|
Panncentral, rationalise-ring................. |
360 |
360 |
344 |
16 |
2.63 |
1.65 |
|
Vattenledning, komplet-teringsarbeten........ |
145 |
142 |
142 |
3.64 |
3.67 |
||
Sjukhusparken......... |
1 000 |
950 |
917 |
33 |
— |
1.66 |
1.67 |
Elevbostadshus........ |
1 425 |
1 420 |
1 378 |
42 |
— |
9.64 |
8.65 |
El.arbeten 1965........ |
250 |
250 |
215 |
35 |
— |
5.67 |
12.67 |
Restads sjukhus Medicinskt centrum..... |
3 665 |
3 665 |
3 569 |
96 |
5.65 |
4.67 |
|
Vårdpaviljong MK1..... |
4 095 |
4 095 |
3 983 |
112 |
- • |
6.65 |
5.67 |
El.arbeten 1964 ........ |
200 |
200 |
192 |
8 |
— |
3.6G |
5.67 |
Panncentral m. m., kom-pletteringsåtgärder____ |
456 |
380 |
351 |
29 |
4.66 |
2.67 |
|
Vårdpaviljongerna MK2 |
7 420 |
7 000 |
6 774 |
200 |
26 |
12.66 |
8.68 |
Byggnad för omkläd-ningsrum vid idrotts-plats ............... |
150 |
150 |
141 |
9 |
12.66 |
5.67 |
|
Källshagens sjukhus |
200 |
197 |
197 |
11.64 |
8.65 |
||
Arbetsterapilokaler..... |
875 |
875 |
827 |
48 |
12.66 |
6.67 |
|
Vårdavdelningar, upp-rustning. Etapp II... . |
816 |
816 |
816 |
— |
— |
12.62 |
5.65 |
Falbygdens sjukhus |
26 700 |
1 550 |
1 455 |
95 |
successh |
rt |
|
Mariebergs sjukhus |
410 |
410 |
404 |
6 |
_ |
8.65 |
4.66 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 241
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Rörelseterapi, garage, |
|||||||
vissa yttre arbeten.... |
2 700 |
2 675 |
2 630 |
45 |
— |
6.66 |
7.67 |
El.arbeten 1964........ Anslutning till Kristine- |
170 |
160 |
159 |
1 |
— |
3.66 |
12.66 |
hamns stads avlopps-system m. m......... |
360 |
780 |
239 |
540 |
1 |
11.67 |
8.68 |
Västra Marks sjukhus |
|||||||
jong................ |
415 |
395 |
395 |
— |
— |
3.67 |
9.68 |
Sala sjukhus Nybyggnader.......... |
26 620 |
26 575 |
26 540 |
35 |
— |
1.60 |
8.67 |
Säters sjukhus Centralkök och tvättby- |
|||||||
tesförråd m. m., upp-rustning............. |
319 |
307 |
307 |
1.66 |
8.67 |
||
Rivning av vårdpavil- |
|||||||
jonger............... |
165 |
137 |
135 |
2 |
— |
1.66 |
8.67 |
Olofsfors sekundäravdel-ning Avloppsreningsverk..... |
1 |
100 |
10.70 |
4.71 |
|||
Pärlby sekundäravdelning |
340 |
331 |
319 |
12 |
■ - |
11.65 |
10.66 |
Hälsinge sjukhus |
32 510 |
32 490 |
29 9371 2 |
3 |
— |
2.59 |
9.67 |
idrottsplats.......... |
135 |
124 |
121 |
3 |
— |
11.66 |
6.67 |
Sidsjöns sjukhus |
|||||||
lokal, ömklädn.rum vid |
335 |
335 |
335 |
1.66 |
7.67 |
||
El.arbeten 1964 ........ |
1 250 |
1 200 |
1 133 |
67 |
— |
5.66 |
5.67 |
Frösö sjukhus |
4 535 |
4 455 |
4 452 |
3 |
12.64 |
3.67 |
|
Vårdpaviljong MK 12. . . |
4 950 |
4 950 |
4 895 |
55 |
— |
7.65 |
8.67 |
Umedalens sjukhus Yttre avlopp m. in..... |
1 480 |
1 400 |
1 366 |
34 |
10.66 |
9.67 |
|
El.arbeten 1963 ........ |
445 |
444 |
439 |
5 |
— |
3.65 |
11.65 |
El.arbeten 1964........ |
1 350 |
1 350 |
1 320 |
30 |
— |
6.66 |
10.67 |
Furunäsets sjukhus |
630 |
575 |
554 |
21 |
— |
11.66 |
6.67 |
Nyköping Markförvärv........... |
620 |
620 |
620 |
||||
Summa |
213 060 |
190 252 |
160 651 |
12 670 |
9 553 |
1 Kostnadsram redovisas senare
2 Härtill 2 550 000 kr. från AMS
242 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
3.2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
Enligt principbeslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:185, 1LU 49, rskr
398) skall nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala,
Göteborg, Lund och Umeå. För innevarande budgetår har för detta ändamål
anvisats ett investeringsanslag av 6,5 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
De rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala och Lund beräknas vara utrustade
och inflyttningsklara omkring den 1 november 1969. Kliniken i Göteborg
beräknas kunna tas i bruk omkring den 1 november 1970. Redogörelse
för objekten lämnades senast i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 253) resp. prop.
1969: 1 (bil. 7 s. 236). Beträffande den rättspsykiatriska kliniken i Umeå
är markförhandlingarna mellan Västerbottens läns landsting och statens
förhandlingsnämnd ännu ej avslutade. I avvaktan härpå föreslår styrelsen
att en kostnadsram av 4 275 000 kr. förs upp i investeringsplanen. Kliniken
torde vara klar tidigast sommaren 1972.
Stockholmskliniken, som skall ligga på kronobergsområdet, beräknas inte
bli klar förrän under hösten 1973.
Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med avrundat 600 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det
följande läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.
Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret
1970/71 för vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker beräknas
uppgå till 2,5 milj. kr.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Rättspsykiatrisk klinik i |
7 300 |
7 000 |
4 711 |
2 000 |
200 |
3.68 |
8.69 |
Rättspsykiatrisk klinik i |
7 300 |
7 100 |
4 045 |
2 700 |
300 |
2.68 |
10.69 |
Rättspsykiatrisk klinik i |
7 465 |
7 665 |
— |
5 000 |
2 000 |
6.69 |
10.70 |
Summa |
22 065 |
21 765 |
8 756 |
9 700 |
2 500 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 243
3.3 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 2 250 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen att 6 milj.
kr. anvisas för olika byggnadsföretag under budgetåret 1970/71. Behållningen
på anslaget vid utgången av budgetåret 1969/70 beräknas till 703 000
kr. För budgetåret 1970/71 beräknas medelsförbrukningen till 6 975 000 kr.
Av de i investeringsplanerna för innevarande budgetår upptagna byggnadsföretagen
har till- och ombyggnad av elevförläggningen Matsbo, inrymmande
två avdelningar, vid Sundbo tagits upp med en kostnadsram av
190 000 kr. Avgivna anbud visade dock att kostnaden kom att uppgå till
421 000 kr. På grund härav och då förläggningen ej skulle bli lika ändamålsenlig
som två separata avdelningar, föreslår styrelsen istället ombyggnad av
Matsbo omfattande en avdelning på tio platser samt en sjukavdelning med
fem platser jämte läkarmottagning avsedd att ersätta avdelningen Herrgården,
vars lokaler erfordras för administrativa ändamål. Medelsförbrukningen
härför beräknas under 1970/71 till 126 000 kr. På grund av minskningen
av platsantalet vid Matsbo och Herrgården måste ytterligare en ny
elevförläggning uppföras. Kostnadsramen härför beräknas den 1 november
1969 till 435 000 kr. I övrigt har kostnadsramarna i de flesta fall måst räknas
upp på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Dessutom
har vissa kostnadsramar höjts utöver index till följd av att byggnadsstyrelsens
centraladministrationspålägg ersatts med förskottsstatspålägg.
Å andra sidan har det visat sig möjligt att sänka kostnadsramarna för
vissa företag med sammanlagt 388 000 kr.
Beträffande byggnadsföretag som föreslås påbörjade under nästa budgetår
kan utöver vad som redan anförts nämnas följande.
Utöver de i investeringsplanen för 1969/70 upptagna elevförläggningarna
vid Långanäs och Fagared föreslås ytterligare en ny sådan vid Fagared. Vidare
föreslås nya elevförläggningar vid Hammargården och Folåsa.
Som ett led i den allmänna upprustningen på Lövsta bör dess avdelning
Åsen, som 1943 uppförts som en sluten avdelning, byggas om för att tillgodose
de krav som numera ställs på en öppen avdelning.
Pågående elevarbeten med idrottsplaner bör fullföljas och nya anläggas
vid vissa andra skolor.
Styrelsen föreslår att även bl. a. följande byggnadsföretag påbörjas under
nästa budgetår, nämligen vägar och markplanering vid Lövsta, gymnastikbyggnader
vid Bärby, Folåsa och Håkanstorp samt administrationsbyggnader
vid Hornö och Eknäs.
Slutligen föreslår styrelsen att Bistagården även under kommande budgetår
nyttjas som kursgård.
244 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Föredraganden
Av de tidigare nämnda byggnadsföretag, som föreslås påbörjade nästa
budgetår, förordar jag till- och ombyggnaden av elevförläggningen Matsbo
vid Sundbo samt som en följd härav uppförande av en ny elevförläggning
av paviljongtyp. Utöver de i investeringsplanen för 1969/70 upptagna elevförläggningarna
vid Långanäs och Fagared beräknar jag medel för ytterligare
en ny sådan vid Fagered. För att kunna genomföra den tidigare nämnda
nedläggningen av Broby kan det bli nödvändigt att uppföra en ny elevförläggning
även vid Folåsa. Jag har därför även beräknat medel för detta
ändamål.
De av byggnadsstyrelsen i övrigt redovisade förslagen till byggnadsföretag
avsedda att påbörjas under nästa budgetår får övervägas vid prövningen
av anslagen för budgetåret 1971/72 och därefter.
I samråd med byggnadsstyrelsen och i anslutning till vad jag i det föregående
anfört har en investeringsplan gjorts upp för ungdomsvårdsskolorna.
För att inom ramen för tillgängliga medel kunna påbörja vissa angelägna
företag, som då ännu inte redovisats, upptogs i den i prop. 1969: 1 bil. 7
s. 240 intagna investeringsplanen en kostnadsram på 2,5 milj. kr. för diverse
om- och tillbyggnadsarbeten. Denna ram har till följd av kostnadsstegringen
per den 1 april 1969 skrivits upp till 3 125 000 kr. De företag, som
beräknas bli aktuella är t. ex., utökning av antal förråd vid Lövsta, renovering
av centralkök vid Fagared, samt vid Bärby tillbyggnad av specialavdelning
och ombyggnad till personalbostäder av en elevförläggning. Under innevarande
år har påbörjats ombyggnad av Tomasgården vid Vemyra och
skolbyggnad vid Lövsta. Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om och
när byggnadsföretag av här ifrågavarande slag skall utföras.
Jag är f. n. inte beredd att ta slutlig ställning till frågan om den framtida
användningen av Bistagården och förutsätter att fastigheten tills vidare under
budgetåret 1970/71 skall av socialstyrelsen få användas som kursgård.
Jag förordar att den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det
följande läggs till grund för beräkningen av det medelsbehov till byggnadsarbeten
vid ungdomsvårdsskolorna som för nästa budgetår bör tas upp under
samlingsanslaget Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen
för budgetåret 1970/71 för vissa byggnadsarbeten in. m. vid ungdomsvårdsskolorna
beräknas uppgå till 4,2 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 245
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
|||||
Byggnadsobjekt |
Faktisk |
Beräknad för |
|||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Lövsta |
|||||||
Skolverkstad........... |
335 |
405 |
26 |
300 |
75 |
10.69 |
4.70 |
Skolbyggnad........... |
1 380 |
1 380 |
1 344 |
30 |
6 |
6.67 |
7.68 |
Panncentral........... |
275 |
275 |
274 |
1 |
— |
6.67 |
12.67 |
Vissa elevhem, moderni-sering............... |
430 |
445 |
64 |
360 |
10 |
4.69 |
2.70 |
Avd. Storgården, om-byggnad............. |
910 |
940 |
900 |
35 |
12.68 |
11.69 |
|
Bef. skolbyggnad omb. .. |
— |
410 |
— |
370 |
30 |
10.69 |
3.70 |
Långanäs |
|||||||
Elevförläggning 1...... |
495 |
495 |
485 |
10 |
— |
2.67 |
2.68 |
Avd. Torpet, tillbyggnad |
185 |
185 |
176 |
9 |
— |
2.67 |
7.67 |
Elevförläggning II..... |
300 |
435 |
— |
-• |
400 |
9.70 |
1.71 |
Fagared |
|||||||
Två bostadshus........ |
217 |
245 |
229 |
10 |
6 |
10.67 |
7.68 |
Sjuk- och behandlingsav-delning............. |
1 575 |
1 520 |
1 478 |
42 |
11.66 |
12.67 |
|
Elevförläggning I....... |
300 |
435 |
— |
— |
400 |
9.70 |
3.71 |
Elevförläggning II...... |
— |
435 |
— |
— |
118 |
9.70 |
8.71 |
Forsane |
|||||||
Maskinhall m. m....... |
250 |
248 |
243 |
5 |
_ |
3.66 |
8.66 |
Specialavdelning, till-byggnad ............ |
SO |
73 |
70 |
3 |
1.66 |
8.66 |
|
Verkstadsförråd........ |
25 |
23 |
20 |
3 |
— |
12.65 |
8.66 |
Ett personalbostadshus.. |
145 |
139 |
138 |
1 |
— |
11.65 |
8.66 |
Sundbo |
|||||||
Två personalbostadshus |
214 |
190 |
181 |
9 |
— |
10.67 |
6.68 |
Elevförläggning I....... |
350 |
435 |
— |
300 |
130 |
3.70 |
8.70 |
Bilverkstad, tillbyggnad |
340 |
350 |
109 |
230 |
11 |
12.68 |
9.69 |
Adm. lokaler, ombyggnad |
no |
115 |
46 |
65 |
4 |
12.68 |
6.69 |
Mekanisk verkstad...... |
1 000 |
1 000 |
246 |
750 |
4 |
12.68 |
12.69 |
Specialavd., om- och till-byggnad............. |
340 |
350 |
182 |
160 |
5 |
12.68 |
10.69 |
Avd. Matsbo, tillbyggnad |
190 |
205 |
36 |
25 |
126 |
9.70 |
3.71 |
Elevförläggning II...... |
— |
435 |
— |
— |
400 |
9.70 |
1.71 |
Råby Sjuk- och behandlings-avdelning........... |
1 075 |
1 055 |
1 044 |
11 |
11.65 |
12.66 |
|
Elevförläggning........ |
370 |
364 |
356 |
8 |
— |
11.65 |
12.66 |
Gräskärr |
|||||||
Snickeriverkstad....... |
415 |
440 |
— |
300 |
no |
1.70 |
10.70 |
Hammargården |
|||||||
Växthus............... |
305 |
250 |
214 |
35 |
i |
10.67 |
1.69 |
246 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
1 |
2 1 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Bärby |
|||||||
Nio bostadshus......... |
1 005 |
1 002 |
992 |
10 |
— |
9.63 |
10.64 |
Sjukavdelning och kök.. |
1 660 |
1 650 |
1 622 |
28 |
— |
1.66 |
5.67 |
Elevförläggning II...... |
435 |
435 |
426 |
9 |
•- |
1.66 |
5.67 |
Yttre planering och boll-plan ................ |
81 |
83 |
65 |
18 |
6.67 |
8.68 |
|
Elevförläggning III..... |
300 |
420 |
— |
400 |
20 |
10.69 |
2.70 |
Folåsa |
|||||||
Elevförläggning........ |
— |
435 |
— |
350 |
50 |
1.70 |
5.70 |
östra Spång |
|||||||
Elevförläggning I—III. . |
900 |
1 440 |
— |
1 300 |
90 |
10.69 |
3.70 |
Ryagården |
|||||||
Adm.lok. i Ljunghaga. . . |
96 |
96 |
87 |
9 |
— |
11.65 |
12.66 |
Sjuk- och behandlingsav-delning............. |
738 |
728 |
701 |
27 |
_ |
3.64 |
10.65 |
Verkstadspaviljong..... |
565 |
553 |
549 |
4 |
— |
4.64 |
10.65 |
Ett bostadshus......... |
130 |
130 |
124 |
6 |
— |
10.67 |
8.68 |
Ekhaga, tillbyggnad.... |
85 |
75 |
71 |
4 |
— |
11.65 |
12.66 |
Tillbyggnad av arbetslo-kaler för trädgårdsan-läggning............. |
102 |
102 |
88 |
14 |
9.65 |
6.66 |
|
Elevförläggning, 10 pl.. . |
— |
435 |
— |
400 |
35 |
1.70 |
5.70 |
Brättegården |
|||||||
Skolbyggnad, tillbyggnad |
145 |
145 |
134 |
11 |
— |
11.66 |
5.67 |
Mottagningsavdelning, |
183 |
183 |
171 |
12 |
— |
11.66 |
5.67 |
Eknäs |
|||||||
Gymnastikbyggnad..... |
510 |
510 |
502 |
8 |
— |
3.67 |
11.67 |
Morängen |
|||||||
Elevförläggning........ |
783 |
786 |
784 |
2 |
— |
11.66 |
1.68 |
Verkstad och administra-tion................. |
725 |
725 |
674 |
50 |
1 |
11.66 |
1.68 |
Två personalbostadshus. |
282 |
269 |
264 |
5 |
— |
11.67 |
8.68 |
Yttre arbeten och plane-ring................. |
101 |
102 |
98 |
4 |
— |
11.66 |
1.68 |
Vemyra |
|||||||
Tegegården, ombyggnad. |
270 |
270 |
165 |
95 |
5 |
2.69 |
6.69 |
Olika skolor |
|||||||
Idrottsplaner.......... |
300 |
500 |
84 |
210 |
206 |
7.67 |
— |
Diverse om- och till-byggn.arb. m. m..... |
2 500 |
3 125 |
815 |
1 485 |
_ |
||
Personalbostäder....... |
1 650 |
1 755 |
16 |
1 200 |
440 |
1.70 |
10.70 |
Summa |
25 188 |
29 231 |
14 578 |
8 928 |
4 203 |
- |
— |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 247
3.4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoliolmissbrukare
För innevarande budgetår har till detta ändamål anvisats ett investeringsanslag
av 2,9 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att 3 milj. kr. anvisas för nästa budgetår. Behållningen
på anslaget vid utgången av budgetåret 1969/70 beräknas till ca 520 000 kr.
För budgetåret 1970/71 torde medelsförbrukningen enligt styrelsen uppgå
till 3,5 milj. kr.
De i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 244) angivna kostnadsramarna har höjts för
vissa byggnadsföretag. Ökningen — inberäknad merkostnader beroende på
den allmänna byggnadskostnadsstegringen m. m. — uppgår enligt styrelsen
till sammanlagt 866 000 kr. och avser i huvudsak elarbeten samt vatten- och
avloppsanslutning vid Svartsjö ävensom nybyggnad av vårdavdelning och
verkstad samt renovering av elanläggningar m. m. vid Venngarn. Å andra
sidan har det visat sig möjligt att minska kostnadsramarna med sammanlagt
91 000 kr. för vissa byggnadsföretag vid Gudhem, Brotorp och Runnagården.
Vidare slutredovisas ett antal byggnadsföretag med en förbrukning
som med 112 000 kr. understiger gällande kostnadsramar. Vad beträffar
det i investeringsplanen för innevarande budgetår upptagna byggnadsföretaget
som avser tillbyggnad av verkstad vid Gudhem, finner byggnadsstyrelsen
att detta objekt inte kan påbörjas före budgetåret 1971/72.
Byggnadsstyrelsen föreslår i samråd med socialstyrelsen att en annexbyggnad
vid Brotorp byggs om till vårdavdelning för pågående försöksverksamhet
med att vårda män och kvinnor tillsammans. Styrelsen har i särskild
framställning hemställt om uppdrag att inom en kostnadsram av 350 000 kr.
utföra ombyggnaden.
Departementschefen
Upprustningen av de statliga vårdanstalterna fortsätter. Vid Venngarn
uppförs en ny vårdavdelning med 24 platser. Under innevarande budgetår
beräknas arbeten bli påbörjade för en ny verkstad och elanläggning vid
denna vårdanstalt samt för clanläggning vid Svartsjö.
Nästa budgetår bör, som byggnadsstyrelsen föreslagit, en annexbyggnad
vid vårdavdelningen Brotorp ändras om till förläggning. Vad gäller Gudhem
planeras vissa byggnadsarbeten för anstaltens arbetsdrift m. m. Dessa
arbeten beräknas med hänsyn bl. a. till erforderlig projektering inte bli
påbörjade förrän under budgetåret 1971/72.
Jag förordar att den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det
följande läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.
Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret
1970/71 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare beräknas uppgå till ca 3,4 milj. kr.
248 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdigt mån/år |
|||
Faktisk |
Beräknad för |
||||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
Svartsjö |
|||||||
El.arbeten 1967....... |
1 340 |
1 425 |
— |
700 |
400 |
4.70 |
8.71 |
Anslutning till Kungsgår- |
|||||||
dens vatten och avlopp |
515 |
585 |
189 |
315 |
75 |
2.69 |
10.69 |
Venngarn |
|||||||
El.arbeten 1966........ |
610 |
610 |
420 |
175 |
10 |
9.68 |
6.69 |
Ombyggnad av ladugård |
|||||||
till betongverkstad.... |
625 |
625 |
619 |
6 |
— |
1.67 |
10.67 |
Öppen avd. 24 pl....... |
955 |
1 315 |
— |
600 |
715 |
12.69 |
8.70 |
Verkstad.............. |
3 250 |
3 4601 |
— |
1 500 |
1 500 |
5.70 |
9.71 |
El.arbeten 1967........ |
825 |
945 |
— |
400 |
422 |
12.69 |
11.71 |
Gudhem |
|||||||
Vårdanstalt (inkl. idrotts- |
|||||||
plats)............... |
4 142 |
4 163 |
4 163 |
— |
— |
12.58 |
6.64 |
Vattenförsörjning....... |
225 |
175 |
146 |
29 |
— |
11.67 |
2.68 |
Brotorp |
|||||||
Bostäder.............. |
450 |
439 |
432 |
7 |
— |
2.64 |
8.68 |
Annexbyggnad, ombygg- |
|||||||
nåd................. |
— |
350 |
— |
60 |
290 |
9.70 |
3.71 |
Runnagården |
|||||||
Vårdanstalt inkl. mark- |
|||||||
förvärv.............. |
4 740 |
4 710 |
4 677 |
33 |
— |
12.64 |
10.67 |
Slutredovisade under |
|||||||
1968/69............... |
4 408 |
— |
4 296 |
||||
Summa |
22 085 |
18 802 |
14 942 |
3 825 |
3 412 | |
1 Uppskattad kostnad
3.5. Vissa byggnadsarbeten in. m. vid statens bakteriologiska laboratorium
NågoL anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för innevarande
budgetår. Till ändamålet bär emellertid senast för budgetåret
1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 1 670 000 kr., varav 400 000 kr.
på tilläggsstat. Av det anvisade beloppet hänför sig 1,6 milj. kr. till en tidigare
planerad nybyggnad för BCG-laboratorium.
Departementschefen
Den tio år gamla destruktionsanläggningen vid SBL är otillräcklig. Vid
förbränning av laboratoriets ofta infekterade avfall uppstår besvärande och
hälsovådliga luftföroreningar för laboratoriet och dess omgivning. Med anledning
härav har Kungl. Maj :t den 29 maj 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att utföra projektering av en nybyggnad för destruktionsanläggning
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 249
vid laboratoriet. Medel för ändamålet bör därför beräknas för budgetåret
1970/71.
Den 19 december 1968 föreskrev Kungl. Maj:t att en beslutad nybyggnad
för BCG-vaccintillverkning vid SBL inte skulle komma till stånd. I prop.
1969: 1 s. 62—63 uttalade jag med anledning härav att förslag till användning
av de för byggnadsföretaget redan anvisade medlen senare skulle underställas
riksdagen. Sammanlagt har 1,6 milj. kr. anvisats för BCG-laboratoriet.
Ifrågavarande medel bör användas för destruktionsanläggningen. Kostnaderna
för detta byggnadsföretag beräknades vid redovisningen av byggnadsprogrammet
till 2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1968. Detta belopp
motsvarar i prisläget den 1 april 1969 2 125 000 kr. Härtill kommer bl. a.
kostnader som föranleds av de krav från miljövårdssynpunkt som statens
naturvårdsverk ställt. Anläggningen avsågs ursprungligen betjäna SBL och
statens institut för folkhälsan. Nu förordas att även karolinska institutet och
karolinska sjukhuset skall kunna utnyttja anläggningen, vars kapacitet därför
måste utökas med ca 25 %. Även detta föranleder ökade kostnader.
Behållningen på anslaget Till- och ombyggnadsarbeten in. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium uppgick den 1 juli 1969 till drygt 1,7 milj.
kr. Denna behållning kommer enligt byggnadsstyrelsen att under innevarande
budgetår helt konsumeras för arbeten med destruktionsanläggningen och
vissa andra arbeten vid SBL. I avvaktan på att en slutgiltig kostnadsberäkning
föreligger, vilken senare kommer att redovisas för riksdagen, beräknar
jag medelsbehovet under nästa budgetår till 1 milj. kr.
3.6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstation i Uppsala
För till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala
och rättsmedicinska institutionen i Uppsala anvisades för budgetåret 1968/69
855 000 kr. (prop. 1968: 155, s. 11—12).
Kostnadsramen, som därvid beräknades i prisläget den 1 april 1968, uppgår
numera enligt byggnadsstyrelsens beräkningar till 880 000 kr. i prisläget
den 1 april 1969. För budgetåret 1970/71 begärs således ytterligare 25 000 kr.
för ändamålet.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har beräknat att ytterligare 25 000 kr. erfordras för
ändamålet under nästa budgetår. Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag.
Sammanfattning
Departementschefen
Med hänvisning till vad som förut nämnts under redogörelsen för medelsbehov
för de ändamål, vilka ingår i förevarande investeringsanslag, förordar
250 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
jag att följande sammanfattande investeringsplan läggs till grund för beräkning
av anslagsbehovet.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Benämning |
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
|
1.7.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
|
l. Vissa byggnadsarbeten vid m. m..................... |
14 561 |
12 670 |
9 553 |
2. Vissa byggnadsarbeten för |
12 744 |
9 700 |
2 500 |
3. Vissa byggnadsarbeten |
9 531 |
8 928 |
4 203 |
4. Vissa byggnadsarbeten m. |
4 737 |
3 825 |
3 412 |
5. Vissa byggnadsarbeten vid |
1 738 |
1 738 |
1 000 |
6. Vissa byggnadsarbeten vid |
855 |
855 |
25 |
Reducering av medelsbehovet |
— |
— |
243 |
Summa kr. |
44166 |
37 716 |
20 450 |
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång |
M edelsförbrukn ing |
||
1.7.1969 ...................... |
............ 44166 |
1969/70 ......... |
37 716 |
Anslag för 1970/71 (förslag)..... |
............ 14 000 |
1970/71 ......... |
20 450 |
Summa 58166 |
Summa |
58 166 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 251
IV. Statens utlåningsfonder
1. Statens bosättningslånefond
Från fonden lämnas bosättningslån med högst 6 000 kr. till trolovade eller
äkta makar, ensamstående föräldrar samt sedan den 1 juli 1969 även till
personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden.
Lånen lämnas utan säkerhet. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen
(1946: 570) om statliga bosättningslån (ändrad senast 1969: 267).
För innevarande budgetår har, med hänsyn till befintlig behållning den 1
jidi 1969, anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan låneverksamheten
började har t. o. in. budgetåret 1969/70 anvisats sammanlagt ca 163 milj. kr.
Fullmäktige i riksbanken
Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställning.
Budgetår |
Antal |
Nya lån Medel-belopp, kr. |
Totalbelopp, |
Avbetal-ningar |
1964/65......................... |
8 953 |
3 493 |
31,3 |
17,4 |
1965/66......................... |
10 829 |
4 177 |
45,2 |
21,2 |
1966/67......................... |
11 084 |
4 353 |
48,3 |
27,3 |
1967/68......................... |
9 419 |
4 434 |
41,7 |
33,1 |
1968/69......................... |
8 553 |
4 396 |
37,6 |
33,6 |
1969/701......................... |
10 000 |
5 000 |
50,0 |
35,0 |
1970/711......................... |
11 000 |
5 200 |
57,2 |
37,5 |
1 Beräknat
Av sammanställningen framgår att nettoutlåningen för budgetåret
1968/69 blev 4 milj. kr. För innevarande år räknar fullmäktige med en ökning
av både antal och belopp för nya lån med hänsyn till att det tillkommit
en ny kategori låntagare och att lånemaximum höjts från 5 000 kr. till
6 000 kr.
Riksbanksfullmäktige beräknar att medelsbehovet under nästa budgetår
kommer att täckas av redan anvisade medel, vilket framgår av följande
sammanställning (milj. kr.).
252 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Behållning den 1.7.1969........................... 34,7
Anslag 1969/70................................... 0,0
Disponibelt 1969/70............................... 34,7
Utbetalningar 1969/70............................ 50,0
Amorteringar på tidigare lån...................... 35,0 15,0
Behållning den 1.7 1970 ............. 19,7
Utbetalningar 1970/71........................... 57,2
Amorteringar på tidigare lån....................... 37,5 19,7
Med hänvisning till beräkningarna föreslår riksbanksfullmäktige att anslaget
för budgetåret 1970/71 förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
D e par temen t sch ef en
Med hänsyn till den utvidgning av låntagarkretsen och den höjning av lånebeloppet
som beslutades vid förra årets riksdag (prop. 1969: 1 bil. 7 s.
246, SU 5, rskr 5) beräknar jag att utlåningen kommer att öka under innevarande
och nästa budgetår. Med hänsyn till den behållning som f. n. finns
på fonden bör anslaget för nästa budgetår föras upp med endast ett formellt
belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1970/71
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 253
V. Fonden för låneunderstöd
1. Lån till anordnande av barnstugor
Från anslaget utgår lån med högst 4 000 kr. per plats för nybyggnad, omeller
tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Lån utgår till lokaler
som anordnas så att de kan användas för barntillsyn under minst fem
timmar per barn och dag, dvs. till daghem, gemensam barnstugeavdelning
och fritidshem. Lånet utbetalas sedan byggnadsarbetena slutförts. Lån kan
inte erhållas, om statligt bostadslån beviljats. Lånebestämmelserna återfinns
i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån till barnstugor
(ändrad 1967: 880). Utöver lån utgår anordningsbidrag med högst 5 000 kr.
per plats (anslaget D 2).
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 14
milj. kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret en reservation av
3,5 milj. kr.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 till 29 milj. kr.
Medelsberäkningen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Disponibelt 1969/70....................................................... 15,5
Beräknade utbetalningar 1969/70........................................... 15,5
Utgående reservation 30.6.1970................. —
Beräknade utbetalningar 1970/71........................................... 29,0
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 29,0
Föredraganden
Jag har under avsnittet D. Sociala serviceåtgärder redovisat den pågående
utbyggnaden av barnstugeverksamheten. Med utgångspunkt häri och med
beaktande av utbetalningsbestämmelserna beräknar jag anslagsbehovet för
budgetåret 1970/71 till 24 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till anordnande av barnstugor för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 24 000 000 kr.
2. Lån till byggande av sjukhem
Från anslaget utgår lån med högst 30 000 kr. per vårdplats för nybyggnad
samt om- eller tillbyggnad av sjukhem för långvarigt kroppssjuka och
lättskötta psykiskt sjuka. Som villkor gäller bl. a. att byggnadsarbetena på
-
254 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
börjats under tiden den 25 november 1963—den 31 december 1969. Högst
20 000 kr. per vårdplats kan förskotteras sedan byggnadsarbetena påbörjats.
Lånebestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964:411) om statslån
till sjukhem (ändrad senast 1969: 269).
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 55 milj.
kr. Härtill kommer en reservation på 43,6 milj. kr. från föregående budgetår.
Totalt har för ändamålet hittills anvisats 325 milj. kr.
Socialstyrelsen
Vid utgången av budgetåret 1968/69 hade beviljats lån för ca 10 200 vårdplatser.
Förskott hade vid samma tidpunkt betalats ut för 9 600 vårdplatser
och slutbetalningar för drygt 3 500 vårdplatser. Styrelsen räknar med
följande utbetalningar och medelsbehov för innevarande och nästa budgetår
(milj. kr.).
Disponibelt 1969/70....................................................... 98,6
Beräknade utbetalningar 1969/70
förskott 4 000 platser................................................... 80,0
slutbetalningar 1 900 platser............................................. 18,6
Utgående reservation 30.6.1970............................................. .—
Beräknade utbetalningar 1970/71
förskott 600 platser..................................................... 12,0
slutbetalningar 7 300 platser............................................. 73,0
Anslagsbehov 1970/71..................................................... 85,0
Departementschefen
Genom beslut vid förra årets riksdag (prop. 1969: 1 bil. 7 s. 249, SU 5,
rslcr 5) fastställdes tidsgränsen för det statliga lånestödet till sjukhemsbyggandet
slutgiltigt till byggnadsföretag som påbörjats före den 1 januari
1970. Det återstående anslagsbehovet avser i huvudsak slutbetalning av
beviljade lån. Med hänsyn till en erfarenhetsmässig förskjutning av tidpunkterna
för lånerekvisitionerna beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår
till 60 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till byggande av sjukhem för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 60 000 000 kr.
3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 1 milj. kr.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen tillstyrker lån till de byggnadsföretag in. m. och med de
belopp som framgår av följande sammanställning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 255
Vårdanstalt |
Byggnadsföretag m. in. |
Tillstyrkta lån |
A. Erkända vårdanstalter |
||
Dagöholm |
T erapi verkstad.................. |
550 |
Edshemmet |
Tillbyggnad av kök in. in........ |
250 |
Holmahemmet |
Vattenledning................... |
70 |
Växthus........................ |
130 |
|
Lindåsen |
Vattenledning m. m............. |
30 |
Pålyckehemmet |
Ombyggnad av administrations- |
|
byggnad...................... |
400 |
|
Romanäs |
Avloppsanläggning.............. |
75 |
Rällsögården |
Ombyggnad av verkstad......... |
75 |
Stornäset |
Mottagningsavdelning............ |
700 |
Utomhusbelysning............... |
20 |
|
Vårnäshemmet |
Kök, etapp It................... |
400 |
Vatten- och avloppsanläggning... . |
120 |
|
Terapiverkstad.................. |
500 |
|
Västerbyhemmet |
Ombyggnad av kök m. m........ |
300 |
V ästkusthemmet |
Ombyggnad för verkstad......... |
170 |
Älvgården |
Mottagningsavdelning............ |
600 |
Ös tf ora |
Nybyggnad för kök.............. |
500 |
Mottagningsavdelning............ |
500 |
|
B. Enskilda vårdanstalter |
||
Ekbacken |
Ombyggnad av kök m. in........ |
75 |
Ekåsa |
Terapi verkstad.................. |
500 |
Härnö |
Ombyggnad av kök in. m........ |
100 |
Ombyggnad för personalbostad... . |
25 |
|
Karolinergården |
Tillbyggnad för kök m. m........ |
450 |
Nolaskogs konvalescenthem |
T erapi verkstad.................. |
250 |
Fotbollsplan in. m............... |
100 |
|
Stora Främsbacka |
Ombyggnad av kök m. in........ |
200 |
Tingsätra |
Avloppsanläggning.............. |
26 |
Mottagningsavdelning............ |
330 |
|
C. Erkända och enskilda anstalter |
Rörelsekapital och maskinutrust- |
|
ning......................... |
600 |
|
Summa A—C (avrundat)......... |
8 000 |
D e partem en t schef en
För upprustning av erkända och enskilda vårdanstalter har under de
senaste sex budgetåren investerats omkring 19 milj. kr., varav ca 16,2 milj.
kr. genom lån och återstoden genom beredskapsarbeten. Under budgetåret
1969/70 beräknas ytterligare lån på 4,7 milj. kr. för detta ändamål. Härigenom
har en betydande standardförbättring av byggnadsbeståndet genomförts
vid det femtiotal erkända och enskilda anstalter som f. n. finns.
Vid flera anstalter finns alltjämt angelägna behov av mera genomgripande
förbättringar främst i fråga om köks- och ekonomiutrymmen samt
vatten- och avloppsanläggningar. För dessa ändamål och för viss upprustning
av arbetsdriften m. m. beräknar jag medelsåtgången för lån till anstalterna
under nästa budgetår till 3 milj. kr.
256 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Anslagsberäkning
(1 000 tal kr.)
Medelstillgäng Behållning 1.7.1969 ............ Anslag för 1969/70 ............. Anslag för 1970/71 (förslag)..... |
3 706 1 000 |
Beräknad medelsförbrukning 1969/70........................ 1970/71 ....................... |
____ 4 706 .... 3 000 |
7 706 |
7 708 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
4. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 1 000 kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret
1969/70 en reservation på 610 118 kr.
Socialstyrelsen
Från anslaget bestrids kostnader för lån till utländska läkare, som vistas
i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under tid för provtjänstgöring
eller efterutbildning i syfte att erhålla behörighet att utöva läkaryrket inom
riket. Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även
i fortsättningen. Med hänsyn till behållningen på anslaget föreslås att 1 000
kr. anvisas för budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller
Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 257
Register
Sid.
1 Översikt
Driftbudgeten
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet in. in.
Kronor
13 1. Socialdepartementet, förslagsanslag................... 6 900 000
14 2. Kommittéer m. m., reservationsanslag................. 6 000 000
14 3. Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag........... 2 000 000
15 4. Extra utgifter, reservationsanslag..................... 350 000
15 250 000
B. Allmän försäkring m. m.
16 Inledning
20 1. Försäkringsdomstolen, förslagsanslag ................. 2 000 000
21 2. Försäkringsrådet, förslagsanslag...................... 1 322 000
22 3. Riksförsäkringsverket, förslagsanslag ................. 35 470 000
24 4. Folkpensioner, förslagsanslag ........................ *7 200 000 000
25 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, för
slagsanslag
........................................ 15 000 000
26 6. Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag ............ 625 000 000
29 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag ..... 1 400 000
7 »ISO 192 000
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
JO Inledning
30 1. Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.................. 1 885 000 000
31 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag........................... 4 800 000
32 3. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslagsanslag .... 415 000 000
34 4. Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag .......... 85 000 000
35 5. Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag . 475 000
2 390 275 000
D. Sociala serviceåtgärder
36 Inledning
39 1. Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag ............ 175 000 000
41 2. Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag 40 000 000
42 3. Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag ........ 77 000 000
44 4. Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag ... 23 000 000
* Beräknat belopp
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 7
258 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
Sid. Kronor
45 5. Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag ......... 4 000 000
45 6. Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag .......... 1 800 000
320 800 000
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård in. m.
47 Inledning
Centrala och regionala myndigheter m. m.
48 1. Socialstyrelsen, förslagsanslag........................ 35 100 000
54 2. Giftnämnden, förslagsanslag ......................... 1 212 000
57 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, för
slagsanslag
........................................ 238 000
58 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut, förslagsanslag................. 6 400 000
58 5. Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag .............. 6 992 000
60 6. Statens socialvårdskonsulenter, förslagsanslag.......... 1 880 000
62 7. Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag ............. 5 420 000
57 242 000
Vissa laboratorier in. m.
63 8. Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag ............. 4 553 000
64 9. Statens institut för folkhälsan, förslagsanslag .......... 11 480 000
67 Statens bakteriologiska laboratorium:
74 10. Uppdragsverksamhet, förslagsanslag................ 1 000
76 11. Driftbidrag, reservationsanslag...................... 1 400 000
76 12. Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag........... 3 620 000
76 13. Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag ....... 1 063 000
77 14. Utrustning, reservationsanslag ..................... 800 000
78 15. Kostnader för statlig läkemedelskontroll, förslagsanslag . *3 850 000
78 16. Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag ...... 5 413 000
80 17. Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag ............. 3 842 000
36 022 000
93 264 000
F. Öppen hälso- och sjukvård
82 Inledning
84 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag .... 2 900 000
85 2. Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag............ 800 000
86 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning, för
slagsanslag
........................................ 430 000
88 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslags
anslag
............................................ 1 600 000
89 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen ....................... 60 000
89 6. Allmän hälsokontroll, förslagsanslag .................. 1 670 000
92 7. Skyddsympningar, förslagsanslag..................... 5 200 000
94 8. Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag.............. 2 500 000
96 9. Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag .... 14 200 000
97 10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag ................................. 50 000
* Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 259
Sid. Kronor
98 11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk material
provning,
reservationsanslag ......................... 100 000
99 12. Epidemiberedskap m. in., förslagsanslag............... 4 300 000
33 810 000
G. Universitetssjukhus m. m.
101 Inledning
Karolinska sjukhuset:
102 1. Driftkostnader, förslagsanslag ..................... 202 500 000
110 2. Utrustning, reservationsanslag .................... 7 100 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
113 3. Avlöningar till läkare, förslagsanslag................ 18 430 000
117 4. Driftkostnader, förslagsanslag ..................... 25 000 000
120 5. Utrustning, reservationsanslag ..................... 5 200 000
122 6. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus
i Uppsala, förslagsanslag ............................ 1 000 000
123 7. Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm, för
slagsanslag
........................................ 6 845 000
127 8. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag
............................................ 140 000 000
132 9. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen
i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag............... 1 700 000
134 10. Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag ............. 2 100 000
135 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. in., för
slagsanslag
........................................ 570 000
138 12. Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.,
förslagsanslag...................................... 1 500 000
141 13. Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet, för
slagsanslag
........................................ 1 100 000
142 14. Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag .......... 1 550 000
414 595 000
H. Övrig sjukhusvård in. m.
146 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag 11 870 000
148 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
reservationsanslag .................................. 400 000
149 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag ............................ 79 000 000
150 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. in.,
förslagsanslag...................................... 927 000 000
153 5. Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservationsanslag . . 109 000 000
153 6. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker, för
slagsanslag
........................................ 340 000
154 7. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.,
förslagsanslag...................................... 1 700 000
155 8. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag ......................... 3 000 000
156 9. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m., förslagsanslag..... 1 390 000
1 133 700 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet
260
Sid.
159
162
165
167
168
169
170
I. Ungdomsvård in. m.
Inledning
Ungdomsvårdsskolorna:
1. Driftkostnader, förslagsanslag .....................
2. Vård utom skola, förslagsanslag....................
3. Engångsanskaffning av inventarier m. in., reservationsanslag
......................................
4. Personalutbildning, reservationsanslag...............
5. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.,
förslagsanslag......................................
6. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag...............
J. Nykterhetsvård m. m.
172 Inledning
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
175 1. Driftkostnader, förslagsanslag .....................
177 2. Utrustning m. m., reservationsanslag................
178 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alko
holmissbrukare
in. m., reservationsanslag ..............
180 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag ...........
183 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. in., förslagsanslag
........................................
185 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården, reser
vationsanslag
......................................
186 7. Bidrag till Länkrörelsen in. m........................
K. Viss rchabiliterinrjsverksamliet
188 Inledning
189 1. Statens arbetsklinik, förslagsanslag ...................
190 2. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. in., förslagsanslag . .
191 3. Bidrag till handikappinstitutet ......................
192 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, förslags
anslag
............................................
193 5. Kostnader för viss utbildning av handikappade, förslags
anslag
............................................
197 6. Bidrag till vanföreanstalter m. in., förslagsanslag.......
199 7. Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.............
200 8. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda, reservationsanslag..................
201 9. Bidrag till driften av särskolor m. in., förslagsanslag ....
202 10. Bidrag till De handikappades riksförbund.............
203 11. Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund.............
204 12. Bidrag till De blindas förening ......................
205 13. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund ................
Kronor
63 820 000
8 215 000
900 000
410 000
450 000
16 000 000
559 795 000
23 540 000
550 000
6 100 000
70 000 000
85 000 000
350 000
2 000 000
187 540 000
1 545 000
28 650 000
3 900 000
90 000 000
4 800 000
10 400 000
3 900 000
10 000 000
57 000 000
450 000
485 000
1 815 000
100 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 7: Socialdepartementet 261
Sid. Kronor
206 14. Ersättning till postverket för befordran av blindskrifts
försändelser,
förslagsanslag .......................... 1 300 000
214 345 000
L. Arbetarskydd in. m.
207 Inledning
208 1. Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 157 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen ............. 8 365 000
211 2. Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1 070 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen ................ 16 000 000
213 3. Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag ............ 7 800 000
32 165 000
M. Internationell samverkan
218 Inledning
218 1. Socialattachéer, förslagsanslag ....................... 650 000
219 2. Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag . . 2 925 000
219 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., för
slagsanslag
........................................ 4 535 000
220 4. Vissa internationella resor, reservationsanslag .......... 75 000
221 5. Vissa internationella kongresser i Sverige, reservations
anslag
............................................ 150 000
8 335 000
Summa för driftbudgeten 12 814 066 000
Kapitalbudgeten
II. Statens allmänna fastighetsfond
222 1. Utbyggande av karolinska sjukhuset ................. 6 000 000
229 2. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ....... 13 000 000
236 3. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde ................................ 14 000 000
33 000 000
IV. Statens utlåningsfonder
251 1. Statens bosättningslånefond......................... 1 000
V. Fonden lör låneunderstöd
253 1. Lån till anordnande av barnstugor ................... 24 000 000
253 2. Lån till byggande av sjukhem ....................... 60 000 000
254 3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alko
holmissbrukare
m. m............................... 3 000 000
256 4. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning....... 1 000
87 001 000
Summa för kapitalbudgeten 120 002 000
Totalt för socialdepartementet 12 934 068 000
BILAGA 8 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN ÅR 1970
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Kommunikationsdepartementets verksamhet är i huvudsak inriktad på
frågor, som rör transportverksamheten, trafiksäkerheten samt post- och
telekommunikationer.
Åtgärderna inom transportsektorn präglas av strävandena att successivt
skapa bättre betingelser för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av
sektorn. Som ett led i dessa strävanden har SJ under senare år fått förbättrade
möjligheter att inom stora delar av transportmarknaden effektivt
konkurrera med lastbilsföretagen. Detta har skett genom att olika hämmande
regleringar för SJ slopats och genom att full ersättning numera
lämnas SJ för driften av de olönsamma järnvägslinjer som upprätthålls av
lokaliseringspolitiska och andra sociala skäl. SJ :s konkurrenskraft stärks
också genom de betydande investeringsanslag, som årligen och även för
nästa budgetår anvisas för verksamheten. I det transportmönster som genom
utvecklingen växer fram får SJ därmed möjlighet att anpassa och
bygga ut sin verksamhet i fråga om de slag av transporttjänster där företaget
har särskilda möjligheter att göra sig gällande. Både i fråga om godsoch
persontrafiken inriktas härvidlag intresset i första hand på de mera
långväga relationerna. Den yrkesmässiga lastbilstrafiken har i likhet med
järnvägstrafiken fått möjligheter att utvecklas mera fritt än tidigare.
Med en trafikpolitik som vill ge transportföretagen inom de olika trafikgrenarna
ökade möjligheter att hävda sig från sina speciella förutsättningar
är det från samhällsekonomisk synpunkt angeläget att verka för en större
marknads- och kostnadsmässig rättvisa i förhållandet mellan trafikgrenarna
och trafikföretagen. Från denna synpunkt är kommande ställningstaganden
till de av bilskatteutredningen nyligen avgivna förslagen av betydelse.
På något längre sikt kommer den pågående vägkostnadsutredningen
att ge ytterligare underlag för en bestämning av vägtrafikens kostnadsansvar.
En väsentlig fråga vid bedömningen av de ytterligare åtgärder som
behövs för att fullfölja de trafikpolitiska riktlinjerna är utvecklingen i
fråga om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. Verk1—Bihang
till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
samhetsform och företagsstorlek är av betydelse inte bara i fråga om den
yrkesmässiga vägtrafikens möjligheter att hävda sin ställning i förhållande
till firmabilar och privatbilism utan också för strävandena att nå en samhällsekonomiskt
riktig uppdelning av trafiken. Med hänsyn härtill har
under år 1969 en utredning tillsatts med uppgift att närmare undersöka
företagsstrukturen inom hela den yrkesmässiga vägtrafiken.
Vad angår trafikproblemen i glesbygden har i kommunikationsdepartementets
regi en modellplanering utförts, vilken avsett lokal trafikservice
för Vilhelmina kommun. Avsikten är att planeringen skall tjäna som
modell för andra kommuner med liknande trafikförsörjningsproblem. Från
departementets sida sker en uppföljning av den gjorda modellplaneringen.
Kostnader för sådan trafikservice beaktas vid prövning av framställningar
om extra skatteutjämningsbidrag.
Som ett led i strävandena att stödja kommunerna i deras arbete på att
ordna den kollektiva lokaltrafiken på ett ändamålsenligt sätt har -— i anslutning
till förslag framlagda i proposition till 1969 års riksdags höstsession
— ändringar skett fr. o. m. den 1 januari 1970 av vissa bestämmelser i
förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik. Härigenom ges kommun
särskild möjlighet att överta tillstånd till linjetrafik med buss, när
kommun gör sannolikt att trafikförsörjningen i orten eller bygden främjas,
om trafiken utövas av kommunen.
Anslagen till drift av statliga vägar och till bidrag till byggande av kommunala
vägar och gator föreslås öka. Medelsanvisningen till byggandet av
statliga vägar föreslås bli bibehållen på en oförändrat hög nivå. Därutöver
förutses en inte obetydlig vägbyggnadsverksamhet i form av beredskapsarbeten.
I december 1969 har vägplaneutredningen redovisat sitt utredningsarbete,
som resulterat i en översiktlig plan för väg- och gatunätets utbyggnad och
drift till år 1985.
Inom trafiksäkerhetsområdet sker en successiv förstärkning av resurserna
för trafiksäkerhetsarbetet och trafiksäkerhetsforskningen. Strävandena
inriktas också på att skapa betingelser för en allt bättre samordning
av de aktiviteter, som bedrivs av olika myndigheter, organisationer och
andra. Under år 1970 kommer ytterligare insatser att göras i detta hänseende.
Inom handelsflottan och hamnväsendet fortsätter utvecklingen mot större
enheter och rationellare godshantering. Beredningen av frågorna rörande
lots- och fyrväsendets organisation och de statliga sjöfartsavgifterna m. m.
pågår inom departementet. Den nya statsisbrytaren Njord har levererats.
Utvecklingen inom sjöfarten ägnas ökad uppmärksamhet i internationella
sammanhang, och samarbetet med andra sjöfartsländer utvecklas bl. a. i
syfte att främja en fri och rationell internationell sjöfart. Staterna vid
Nordsjön har i juni 1969 träffat överenskommelse om samarbete vid olje
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 3
förorening i nordsjöområdet. I anslutning till en konferens anordnad av
Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) har i november
1969 antagits två konventioner, av vilka den ena behandlar kuststaters rätt
att vidta vissa åtgärder för att hindra oljekatastrofer till följd av fartygsolyckor
på internationellt vatten och den andra gäller de skadeståndsrättsliga
problemen i samband med oljeutsläpp. Forskningsarbetet rörande möjligheterna
att märka oljelaster med radioaktiva isotoper för att kunna spåra
fartyg som förorsakar oljeföroreningar har fortsatt med bl. a. viss försöksverksamhet.
Flygtrafiken fortsätter att växa kraftigt med bl. a. krav på ökade investeringar
i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar som följd. Arbete pågår
med anläggande av en ny flygplats i malmöregionen som ersättning för
Bulltofta flygplats. Preliminär överenskommelse mellan staten och lokala intressenter
har träffats om ersättning av Torslanda flygplats med en ny
storflygplats i göteborgsregionen. Utredning om utbyggnad av Arlianda
flygplats pågår. Inom den internationella civila luftfartsorganisationen pågår
ett expertarbete, i vilket Sverige är representerat, med utarbetande av
bullernormer i anslutning till trafik med civila överljudsplan.
Inom postverkets och televerkets verksamhetsområden fortsätter arbetet
med att vidmakthålla och förbättra servicen gentemot kunderna. Postbanken
har fått samma rörelseregler som övriga bankinstitut och har därigenom
fått ökade möjligheter till expansion. Betingelser har skapats för
ett närmare samarbete mellan postbanken och Sveriges Kreditbank.
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
föreslås till 3 704,1 milj. kr. Med hänsyn tagen till under
budgetåret 1969/70 gjorda medelsanvisningar av engångskaraktär etc. innebär
anslagen för nästa budgetår en reell ökning om ca 125 milj. kr.
Kostnaderna i affärsverken täcks av verkens intäkter. Kostnaderna (exkl.
avsättning till värdeminskningskonto) enligt driftstaterna för postverket,
televerket, statens järnvägar och luftfartsverket uppgår under innevarande
budgetår till ca 6 miljarder kr.
Antalet anställda inom departementets verksamhetsområde motsvarade
vid mitten av år 1969 142 000 helårsarbetande.
Transportsektorn
Investeringar och underhåll inom samfärdselsektorn inberäknat postoch
teletjänster uppgick under år 1968 till drygt 7 miljarder kr. I detta belopp
ingår inte till privat konsumtion och firmabilstrafik hänförliga fordonsinvesteringar.
Av samtliga bruttoinvesteringar (exkl. reparationer
och underhåll) svarade samfärdselsektorn för ca 16 % år 1968.
Det inrikes godstransportarbetet med järnväg, lastbil och fartyg (exkl.
virkesbogsering) ökade under perioden 1960— 1969 med i genomsnitt 7,1 %
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Miljarder godstonkm
40 r
FARTYG
JÄRNVÄG
LASTBIL
1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968
Fig. 1. Utfört inrikes godstransportarbete med lastbil, järnväg och fartyg
per år. Motsvarande siffror för perioden 1950—-1960 var 4,7 %. Lastbilarnas
andel av det totala godstransportarbetet har ökat från 21 % år 1950
till 54 % år 1969. Under samma tidrymd ökade andelen lastbilar med minst
åtta tons lastförmåga från 1 % till ca 17 % av hela lastbilsbeståndet. Lastbilarnas
andel av det totala bilbeståndet är dock i sjunkande och utgör ca
7 %.
Det inrikes persontransportarbetet ökade med i genomsnitt 6,5 % per år
under perioden 1960—1969 jämfört med 9,6 % för perioden 1950-—-1960.
Eftersom personbilarna dominerar trafiken torde personbilsbeståndets tillväxt
relativt väl avspegla trafikökningen på det allmänna vägnätet. En
närmare redogörelse för vägtrafikens utveckling och vägarnas standard
lämnas i den allmänna översikten över vägväsendet.
Investeringar och drift avseende vägar och gator hålls på en fortsatt hög
nivå och för budgetåret 1970/71 föreslås anslag som uppgår till ca 2 miljarder
kr. Liksom under de närmast föregående åren inriktas vägnätets
utbyggnad i första hand på en anpassning av de allmänna trafiklederna
till trafikökningen samt på de projekt som är av särskild betydelse för
näringslivets transporter. Vägnätets bärighet har successivt förbättrats.
Ett axeltryck av 10 ton och ett boggitryck av 16 ton var i början av år 1969
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 5
Antal
1000
......<2 TON
5-10 TON
2- 5 TON
>10 TON
Fig. 2. Antal lastbilar fördelade efter maximilast
tillåtet på ca 24 % av det statliga vägnätet. På enbart riksvägarna var motsvarande
siffra 89 %.
För budgetåret 1970171 föreslås en ökning av vägbyggnadsanslagen med
ca 31 milj. kr. Därvid har vissa engångsbelopp avseende år 1969 som
ingår i anslagen för innevarande budgetår frånräknats. Totalt föreslås att
1 038,3 milj. kr. investeras i allmänna och enskilda vägar. Driftanslagen
föreslås reellt ökade med 45,7 till 935,6 milj. kr. Härvid har anslaget till drift
av statliga vägar reellt räknats upp med ca 36 milj. kr., anslaget till bidrag
till drift av kommunala vägar och gator med 7,6 milj. kr. samt anslaget till
bidrag till drift av enskilda vägar med ca 2 milj. kr. Sammanlagt föreslås
en medelsanvisning under väganslagen om 1 986,4 milj. kr. Vid anslagens
disposition skall särskilt beaktas utvecklingen på arbetsmarknaden. Under
6 Statsverkspropositionen ur 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Miljarder
personkm
ÖVRIGT
JÄRNVÄG
BUSS
PERSONBIL
1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968
Fig. 3. Utfört inrikes persontransportarbete
kapi talbudgeten föreslås för budgetåret 1970/71 investeringar för 56 milj.
kr. i vägverkets förrådsfond.
Den transporterade godsmängden i järnvägstrafik ökade under budgetåret
1968/69 med 4,9 milj. ton (9 %) till 58,3 milj. ton. ökningen, som innebar
att rekordnivån från budgetåret 1965/66 passerades, hänförde sig till
både exportmalmen på malmbanan och övrigt vagnslastgods. Uppgången
förklaras delvis av konjunkturförbättringen, men också nya transportuppdrag
bidrog, t. ex. i samband med att flottning lagts ned. Det sammanlagda
transportarbetet steg med 8 % till 14,1 miljarder tonkm, den högsta volym
som hittills uppnåtts. Med nuvarande tendenser i trafikutvecklingen och
förväntad konjunkturutveckling är det sannolikt att tillväxttakten kommer
att öka till ca 10 % för innevarande budgetår.
Vad avser persontrafiken uppgick antalet personkm under budgetåret
1968/69 till 4 580 milj., vilket innebär en mindre nedgång jämfört med
budgetåret 1967/68. Antalet personkm var då 4 630 milj. Antalet resor inkl.
förortstrafiken ökade under budgetåret 1968/69 med 8 % till 56 milj. Antalet
resor utanför stor stockholmsområdet minskade, särskilt på de kortaste avstånden.
Även på avstånden över 700 km sjönk resefrekvensen. Utvecklingen
var relativt sett gynnsammare på mellanavstånden, där personbilismen
och inrikesflyget har svårare att göra sig gällande.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 7
Miljarder
personkm och godstonkm
GODS EXKL.
LAPPLANDSMALM
RESOR ÖVER 100 KM
LAPPLANDSMALM
RESOR UNDER 100 KM
Fig. 4. SJ:s gods- och persontransportarbete
För budgetåret 1970/71 föreslås för SJ en investeringsram på 367,6 milj.
kr., varav 75,4 milj. kr. avser arbeten och rullande materiel för lokaltrafiken
i storstockholmsområdet.
Ersättningen till SJ för driften av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.
ökas från 215,0 till 231,2 milj. kr. Ökningen beror till övervägande delen på
att det ersättningsberättigade nätet utökats med ett antal bandelar, som
hittills inte betecknats som trafiksvaga men som vid en under år 1969
slutförd bandelsundersökning (1969 års separatredovisning) befunnits
olönsamma. För avskrivning av investeringar i det trafiksvaga järnvägsnätet
föreslås ett särskilt anslag på 13,3 milj. kr.
I fråga om godsomsättningen i utrikes sjöfart över de svenska hamnarna
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Fartyg med
en bruttodräktighet
i
ton av
- 499
500 - 1999
2 000 - 9 999
10 000 -
LOSSADE MINERALOLJOR
ÖVRIGT LOSSAT GODS
-i//;mNJii967
1968
11968
vtwzmmi
LASTAD JÄRNMALM
1967
■ 1968
ÖVRIGT LASTAT GODS
1967
1968
_i—j—i—iiiiiiiiiiiiii i i i i i i i i i
0 2 4 6 8. 10 12 14 16 18 20 22 24 26
Miljoner ton
Fig. 5. Med lastfartyg transporterat gods i utrikes fart på svenska hamnar
ökade mellan åren 1967 och 1968 lastfartygsgodset från 54,0 till 63,6 milj.
ton, dvs. med 18 %. Av ökningen —■ som i hög grad återspeglar den konjunkturuppgång
som ägt rum under år 1968 — avser större delen eller 5,8
milj. ton mineraloljor och resten övrigt gods. Färjegodstrafiken uppvisade
också relativt sett en kraftig utveckling. Den ökade mellan de angivna båda
åren från 5,9 till 6,8 milj. ton, dvs. med 16 %.
Världshandelsflottan uppgick vid halvårsskiftet 1969 till ca 205 milj. ton
brutto och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 18 milj. ton,
dvs. med drygt 9 %. Den svenska handelsflottans tonnage uppgick vid halvårsskiftet
1969 till 4,7 milj. ton, vilket innebar ett i stort sett oförändrat
tontal i förhållande till halvårsskiftet 1968.
De svenska rederiernas intäkter i utrikes fart — sedan utgifter på utrikes
ort dragits ifrån — steg från år 1967 till år 1968 med 193 milj. kr. till
1 742 milj. kr.
Sjöfartsverket har fått ny organisation den 1 juli 1969. I anslutning här -
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 9
Antal
1000
ICKE YRKESMÄSSIG
LUFTFART.
LINJEFART
ÖVRIG LUFTFART
I FÖRVÄRVSSYFTE
Fig. 6. Landningsfrekvensen på luftfartsverkets flygplatser (inkl. militära flygplatser med reguljär
civil trafik)
till har verkets uppgifter koncentrerats till att avse främst handelssjöfartens
farleder och fartyg. Verksamheten skall drivas med ökad ekonomisk
inriktning och med i princip full kostnadstäckning som mål.
För budgetåret 1970/71 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudgeten
ca 118 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond beräknas en investeringsram av
21,8 milj. kr.
I fråga om den civila luftfarten minskade under budgetåret 1968/69 det
totala antalet landningar på luftfartsverkets trafikflygplatser och de militära
flygplatser som är upplåtna för civil trafik med knappt 1 %. Minskningen
föll helt på det mindre flyget. I linjefart och chartertrafik ökade
däremot antalet landningar med 7 % jämfört med föregående budgetår.
Totala antalet av- och påstigande passagerare ökade samtidigt med knappt
11 % till 4,8 milj. I utrikes linjefart blev ökningen 10 %, i inrikes linjefart
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
och i utrikes chartertrafik ca 11 %. Ankommande och avgående gods ökade
under året med 21 % och post med 18 %.
För budgetåret 1970/71 beräknas under luftfartsverkets fond investeringarna
till 46,5 milj. kr. Därav beräknas 13 milj. kr. för den nya flygplatsen
i Sturup och ca 16 milj. kr. för arbeten på Arlanda flygplats ävensom
programarbete m. m. avseende ett nytt stationsområde med tillhörande
stationsbyggnad. Under året påbörjas utrednings- och projekteringsarbete
avseende en ny flygplats i göteborgsregionen. Bland övriga planerade större
investeringar kan nämnas arbeten på Kiruna och Sundsvall/Härnösands
flygplatser.
Vissa frågor rörande bl. a. samordning av de civila och militära flygtrafikledningsorganisationerna
övervägs f. n. av flygtrafikledningskommittén.
Kommittén har lagt fram ett delförslag rörande utbildning av flygtrafikledningspersonal.
I anledning härav framläggs principförslag om gemensam
utbildning av civil och militär flygtrafikledningspersonal vid en nyinrättad
skola förlagd till den nya flygplatsen Sturup. För budgetåret
1970/71 har medel beräknats för projekteringsarbeten avseende den nya
skolan.
Driftbidraget till luftfartsverket beräknas för budgetåret 1970/71 till 7,8
milj. kr.
Beträffande utredningsarbetet bar vägplaneutredningen i december 1969
avlämnat betänkande rörande den översiktliga vägplaneringen och därmed
sammanhängande spörsmål. Under åren 1968 och 1969 har flera utredningsarbeten
inom sjöfartens område avslutats bl. a. rörande lots- och fyrstatens
organisation, det framtida stödet till den mindre skeppsfarten, de
statliga sjöfartsavgifterna och hamnväsendet.
I fråga om det internationella samarbetet kan först nämnas, att frågan
om fasta förbindelser över Öresund under år 1969 varit föremål för svenskdanska
överläggningar på regeringsplanet. För att tjäna som underlag för
dessa har från svensk sida framlagts förslag till avtal, vilket behandlats
vid flera sammanträden. Vissa av de problem som är förknippade med en
uppgörelse om en fast förbindelse mellan köpenhamns- och malmöområdena
är emellertid för sin lösning beroende av bl. a. den utredning avseende
den planerade storflygplatsen på Saltholm som under året bedrivits på
dansk sida. Sedan ifrågavarande utredningsarbete slutförts, är avsikten
att fortsätta överläggningarna med sikte på en uppgörelse.
Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) inriktas arbetet
främst på transportekonomiska och transportpolitiska frågor samt på
trafiksäkerhetsfrågor. Man fortsätter där arbetet med att söka få till stånd
lättnader i de restriktiva system för den internationella godstrafiken på
landsväg som f. n. tillämpas i många länder. Inom järnvägsområdet behandlas
bl. a. den internationella taxestrukturen och förberedelserna för införande
av automatkoppel.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 11
Inom Centralbyrån för internationella järnvägstransporter har förberedelserna
för revision av de internationella fördragen angående gods- och
personbefordran på järnväg (CIM och CIV) i det närmaste slutförts. Revision
av fördragen avses komma att beslutas vid en konferens i Bern i februari
1970.
Sverige har i anslutning till bl. a. den växande containertrafiken arbetat
för en bättre samordning av land- och sjötransporterna samt genom insatser
i bl. a. FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) och i CEMT
verkat för att undanröja administrativa hinder för denna trafik.
De internationella sjötransporterna har under senare år kommit att alltmer
försvåras av tilltagande flaggdiskriminering på skilda håll i världen.
Detta och andra problem inom den internationella sjöfarten diskuteras
främst i sjötransportkommittén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) och i den s. k. Consultative Shipping Group
(CSG), ett organ för sjöfartsministrarna i tolv länder, däribland de nordiska.
Arbetet inriktas på att söka främja en fri och effektiv internationell
sjöfartspolitik. Vid möte i april 1969 med sjöfartskommittén inom världshandelskonferensen
(UNCTAD) har de vid UNCTAD II antagna resolutionerna,
ägnade att främja utvecklingsländernas strävan att bygga upp egna
handelsflottor, kompletterats bl. a. genom beslut om att upprätta en arbetsgrupp
för internationell sjöf artslagstiftning.
På det sjöfartstekniska och nautiska området fortsätter arbetet bl. a.
inom IMCO. Vid en av IMCO anordnad konferens i London under maj—juni
1969 har en ny konvention om skeppsmätning antagits. IMCO:s församling
har i oktober 1969 beslutat ändringar i den internationella oljeskyddskonventionen.
Ändringarna avser att i princip införa totalförbud mot oljeutsläpp
från fartyg i alla världens hav genom att de nuvarande »fria» zonerna
slopas, dock med vissa preciserade undantag avseende mindre utsläpp.
Sverige har vidare deltagit i en av IMCO i Bryssel i november 1969 anordnad
internationell juridisk konferens om havsföroreningar. Vid konferensen
antogs två konventioner. Den ena behandlar frågan om kuststaters
rätt att vidta vissa åtgärder för att hindra oljekatastrofer till följd av fartygsolyckor
på internationellt vatten. Den andra gäller de privaträttsliga
sidorna av problemet, närmast det skadeståndsrättsliga ansvaret för oljeutsläpp.
Staterna vid Nordsjön träffade i juni 1969 en överenskommelse om samarbete
vid olj ef örorening i nordsjöområdet.
Inom Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) tilldrar sig
handläggningen av flygbullerproblem och frågan om miljöeffekter i övrigt
av den civila luftfarten särskild uppmärksamhet. En konferens rörande åtgärder
till skydd mot bullerstörningar i närheten av flygplatser har ägt rum
i Montreal under november—december 1969. Riskerna för skadeverkningar
av ljudknallar och metoderna att möta dylika risker övervägs inom en av
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
ICAO för ändamålet tillsatt expertgrupp, i vilken Sverige är företrätt. Samma
ämne behandlas inom OECD. I båda organisationerna har ingående
utredningar presenterats från svensk sida.
Flera betydelsefulla bilaterala förhandlingar har förts om trafikrättigheter
i skilda länder för Scandinavian Airlines System (SAS). Den allmänna
luf tf artspolitiska situationen kännetecknas av fortsatt hårdnande konkurrens
mellan linjebolagen och en därmed förbunden ytterligare skärpning av
protektionismen på området.
Bilaterala förhandlingar har förts med flera länder om vägtransportfrågor.
Trafiksäkerheten
I kampen mot trafikolyckorna och i syfte att reducera deras skadeverkningar
har trafiksäkerhetsarbetet under det gångna året bedrivits på bred
front. De åtgärder som vidtagits hänför sig till såväl fordonet och människan
som trafikmiljön. Arbetet på att få en trafiksäkrare fordonspark genom
skärpning i fordonskraven och effektivisering av fordonskontrollen har
gått vidare. En rad informationsaktiviteter har syftat till att göra trafikanterna
kunnigare och mera trafikmedvetna. Till bilden hör också en
omfattande trafiksäkerhetsbetingad forskning vid statens trafiksäkerhetsråd
och statens väginstitut, vid olika universitets- och högskoleinstitutioner
etc. Frågan om samhällsplanering med speciell inriktning på trafiksäkerheten
ägnas allt större uppmärksamhet. Av särskild betydelse är de successivt
ökade insatserna för en bättre samordning av trafiksäkerhetsarbetet.
De i anslutning till högertrafikomläggningen tillämpade hastighetsbegränsningarna
ersattes i maj 1968 av ett system med differentierade hastighetsbegränsningar,
enligt vilket 90 km/tim. utgör den generellt gällande
gränsen men där hastigheterna 110 km/tim. och — ifråga om motorväg —
130 km/tim. kan beslutas av statens trafiksäkerhetsverk beträffande viss väg
eller vägsträcka. Systemet tillämpas enligt begäran av riksdagen tills vidare
på prov. Trafiksäkerhetsverket har uppdragit åt statens väginstitut att
följa dessa försök och anställa jämförelser mellan olycksläget på vägar
tillåtna för hastigheten 110 km/tim. och på vägar med motsvarande standard
och trafikintensitet tillåtna för hastigheten 90 km/tim. Summering
och bearbetning av erfarenheterna från denna verksamhet pågår f. n. På
detta område har vidare påbörjats bl. a. vissa undersökningar avseende
lokala hastighetsbegränsningar.
Arbetet med utfärdande av skärpta säkerhetsbestämmelser för fordon har
fortsatt under året, och nya föreskrifter har meddelats i fråga om bl. a.
bromsar, däck och identifiering av fordon. På grundval av förslag av departementets
expertgrupp på bilavgasområdet har ytterligare bestämmelser
meddelats i syfte att begränsa luftföroreningarna från fordonsmotorer.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 13
Vidare pågår inom trafiksäkerhetsverket arbete med att fastställa bullergränser
för fordon med hänsyn till de resultat som nåtts vid förhandlingar
inom ECE.
Nordisk vägtrafikkommitté överarbetar sitt förslag till gemensamma nordiska
trafikregler med hänsyn till de synpunkter som förts fram vid remissbehandlingen
i de fyra länderna och till de två konventioner — en om
trafikregler och en om vägmärken — som upprättats i anslutning till den
under hösten 1968 i FN:s regi hållna vägtrafikkonferensen i Wien. Kommitténs
arbete anpassas också fortlöpande till de förhandlingsresultat som
nås inom ECE, där överläggningar pågår om att bygga ut konventionerna
till mera enhetliga europeiska överenskommelser. Inom CEMT och ECE
fortsätter dessutom arbetet med olika frågor på trafiksäkerhetsområdet.
Av statens planverk och statens vägverk gemensamt utgivna riktlinjer
för stadsplanering med särskild hänsyn till trafiksäkerheten tillämpas numera
i det kommunala planeringsarbetet. Vidare bedrivs en försöksverksamhet
med trafiksanering i vissa tätorter vad avser redan befintliga bebyggelseområden.
Under år 1969 har skolskjutsutredningen lagt fram sitt betänkande om
åtgärder för att höja skolskjutsarnas trafiksäkerhet m. m.
Under året har tillkallats en sakkunnig med uppdrag att verkställa en
översyn av trafikolycksstatistiken. Vidare har sakkunniga tillkallats för att
utreda och föreslå normer m. m. för trafikbuller, varjämte åt statens trafiksäkerhetsverk
uppdragits att utreda vissa säkerhetsfrågor m. m. rörande utryckningsfordon.
För budgetåret 1970/71 föreslås anslag till trafiksäkerhetsverket av tillhopa
drygt 24 milj. kr. innebärande en ökning med 4 milj. kr. Ökningen
medger anställning av tjugotalet nya befattningshavare samt ökad informationsverksamhet
etc.
Postverket
Efterfrågan på postverkets tjänster ökade under budgetåret 1968/69 både
inom den allmänna poströrelsen och inom postbanken. Sålunda ökade postvolymen
med 2 % vilket bör jämföras med en minskning med 1 % under
föregående budgetår. Det sammanlagda beloppet för kassatransaktioner och
gireringar ökade med 28 % från 824 till 1 055 miljarder kr. Postgirorörelsens
omsättning steg under år 1969 med nära 20 % mot 23 % under föregående
år. Till den kraftiga uppgången bidrog både under åren 1968 och 1969
en viss omläggning av statliga myndigheters betalningsrutiner. Inlåningen
i postsparbanksrörelsen ökade under år 1969 liksom under föregående år
med drygt 6 %. Postbankens totala inlåning uppgick vid utgången av år
1969 till ca 12,8 miljarder kr.
Postverkets intäkter ökade under budgetåret med ca 10 % till 2 010 milj.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
INDEX
ER EV FORSA N O ELS ER
BETALNINGS- OCH POSTSPARBANKSUPPDRAG
PAKET
TIDNINGSEXEMPLAR _____
1960
Fig. 7. Posttrafikens utveckling 1960—1968. Index 1960=100
kr. Budgetårets bruttoöverskott blev 91,5 milj. kr. Efter avskrivningar med
11,0 milj. kr. och avsättningar i postbanken med 60,5 milj. kr. blev nettoöverskottet
20,0 milj. kr.
Liksom föregående år kunde postverket under år 1968 redovisa en minskning
av personalen. Minskningen, som uppgick till 655 årsanställda, kan
tillskrivas den intensiva rationaliseringsverksamheten och har kunnat genomföras
trots att den fortgående urbaniseringen kräver ständigt nya personalinsatser
av postverket.
Den 12 maj 1968 genomfördes en fullständig omläggning av postverkets
transport- och sorteringsystem. Omläggningen har följts upp genom en rad
åtgärder som hösten 1968 samordnats i ett gemensamt program som fått
namnet Operation Precision. Inom ramen för detta program har postflygets
kapacitet ökats och flera nya landsvägspostlinjer inrättats. Säkerheten i
sorteringen är nu på ungefär samma höga nivå som före omläggningen.
I Operation Precision har också ingått en översyn av brevbäringen i Storstockholm
samt en ökad utdelning av tidningar på lördagar. En utredning
om bättre expresservice har också tillsatts.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 15
Förberedelser för anskaffning av brevsorteringsmaskiner fortgår. Under
år 1969 har de första enheterna av den anläggning som skall användas av
postkontoret Stockholm Ban installerats. I sin helhet planeras denna anläggning
vara klar för drift år 1971. Under budgetåret 1968/69 har en ny maskinell
paketsorteringsanläggning lagits i bruk i Örebro. På åtta olika platser i
landet sorteras nu paket med hjälp av maskiner.
Motoriseringen av stadsbrevbäringen i villaområden har kunnat drivas
mera aktivt under det gångna budgetåret, sedan brevbär ar bilen Tjorven
har börjat levereras. Fram till utgången av budgetåret 1968/69 har 200 bilar
av denna typ satts in i distributionen. Postservicen på landsbygden förbättras
successivt genom utökad lantbrevbäring med bil.
Den 1 januari 1970 har statlig samdistributionsrabatt till tidningsutgivare
införts i syfte att främja samdistribution av dagstidningar. Rabattberättigad
samdistribution skall kunna ombesörjas av bl. a. ett nybildat dotterbolag
till postverket, Tidningstjänst AB.
Genom den nya lagen om postbanken, som trätt i kraft den 1 januari
1970, har banken fått i princip samma rörelseregler som övriga bankinstitut
och har därigenom fått ökade möjligheter till expansion. Från samma
tidpunkt får det redan påbörjade samarbetet med Sveriges Kreditbank fastare
form bl. a. genom viss styrelseidentitet i de båda bankerna.
Investeringarna för postverket avser i huvudsak byggnader och bilar. För
budgetåret 1970/71 föreslås en investeringsram av 40,2 milj. kr.
Televerket
Utvecklingen inom televerket kännetecknas av en stark expansion av
telefon- och telexrörelsen. Telegrafrörelsen uppvisar däremot en fortsatt
tillbakagång.
Telefonrörelsen ökade kraftigare under budgetåret 1968/69 än under de
närmast föregående budgetåren. Antalet beställda telefonapparater var
280 000 budgetåret 1968/69 mot 248 000 föregående budgetår. Totala antalet
telefonapparater anslutna till televerkets nät utgjorde vid utgången av budgetåret
1968/69 4 216 000, vilket motsvarade 529 apparater per 1 000 invånare,
en telefontäthet som överträffas endast av USA.
Totalt utväxlades ca 5 miljarder samtal under budgetåret 1968/69, varav
drygt 99 % expedierades helautomatiskt. Under år 1972 beräknas automatiseringen
av den inländska telefontrafiken vara helt genomförd. Möjligheterna
till automatisk telefontrafik med utlandet ökade avsevärt under
budgetåret 1968/69. F. n. kan abonnenterna i Stockholm, Göteborg och
Malmö koppla automatiska samtal till Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna,
Norge, Schweiz och Västtyskland (Göteborg—Västtyskland först
i februari 1970) samt abonnenterna i Stockholm under lågtrafiktid även till
Finland och Storbritannien.
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
/V''/ljarde>r
som to l
utlondssom tal
r/ksscmtal
Lokal" och
nårsomtol
Fig. 8. Antalet lokal- och närsamtal, inländska rikssamtal samt utlandssamtal
Antalet telexabonnemang ökade under budgetåret 1968/69 med ca 700 till
ca 6 400. Antalet markeringar för in- och utländska telexskrivningar ökade
med nära 12 %.
Televerkets intäkter för budgetåret 1968/69 var 2 619,0 milj. kr. och kostnaderna
inklusive avskrivningar 2 490,8 milj. kr. Det redovisade överskottet
blev således 128,2 milj. kr. Efter korrigering för rundradioverksamhetens
resultat uppgick överskottet av den egentliga televerksamheten till
157,4 milj. kr.
I mars 1969 slopades tilläggsavgiften för telefonapparater av typerna
Dialog och Ericofon. Dessa apparattyper är nu standard vid nyinstallationer
och flyttningar. De äldre apparattyperna kommer successivt att utbytas
mot modernare, vilket bl. a. innebär att ca 30 äldre apparattyper försvinner
ur televerkets nät. Apparatbytena medför en betydlig serviceförbättring
för abonnenterna och dessutom en betydande produktrationalisering
för televerket. Förmontering av jackar i nybyggda lägenheter avses i fortsättningen
ske generellt.
En omläggning till gemensam räkning för telefonavgifter och kombine -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 17
rad avgift för TV och ljudradio genomfördes den 1 april 1969. Detta medförde
utöver en stor rationaliseringsvinst för televerket en serviceförbättring
för kunderna.
Under budgetåret 1968/69 pågick projektering av en gemensam nordisk
jordstation för telekommunikation via satellit till USA och Kanada. Jordstationen
kommer att förläggas i närheten av Tanum i Bohuslän och beräknas
tas i bruk år 1971. Stationen skall medge överföring av telefoni, telegrafi och
telex. Den skall vidare kunna användas för dataöverföring mellan datorer
och kommer eventuellt också att utnyttjas för TV-sändningar.
Snabböverföring av stora datamängder mellan datorer kräver som regel
teleförbindelser. Televerket tillhandahåller — förutom nödvändiga teleförbindelser
-—■ s. k. modemer (modulator-demodulator) på abonnemangsbasis,
medan terminalutrustning för sändning och mottagning av data anskaffas
och underhålls av abonnenterna själva. Verksamheten har f. n. relativt
liten omfattning men som exempel på det stora intresset kan nämnas
att antalet installerade modemer under budgetåret 1968/69 ökade från
226 till 456. överföring av data via telenätet beräknas få en allt större betydelse
och förutses på sikt bli televerkets största rörelsegren näst telefonrörelsen.
På det internationella området tilldrar sig telekommunikationer via satelliter
särskilt intresse. Avsikten är att de nu gällande provisoriska arrangemangen
för ett världsomspännande kommersiellt telesatellitnät (INTELSAT)
skall ersättas av definitiva överenskommelser. Förhandlingar härom
har under år 1969 förts i flera etapper i Washington och kommer att fortsätta
med sikte på att nå en uppgörelse under första halvåret 1970. De
diskussioner om ett europeiskt telesatellitprojekt, som förts inom Europeiska
konferensen angående telekommunikationer via satelliter (CETS)
har ännu inte lett till resultat. Frågan diskuteras f. n. främst inom andra
organ för europeiskt rymdsamarbete i samband med spörsmålet om ett gemensamt
europeiskt rymdprograms omfattning och inriktning.
I fråga om investeringar i teleanläggningar föreslås för budgetåret
1970/71 en investeringsram av 592,1 milj. kr.
S ammanställning
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
beräknas till sammanlagt 3 704,1 milj. kr. Härav hänför
sig 2 568,5 milj. kr. till driftbudgeten och 1 135,6 milj. kr. till kapitalbudgeten.
I följande sammanställning har en grov specifikation gjort av anslagen
och förändringarna på olika anslagsgrupper. I det anvisade beloppet för
budgetåret 1969/70 ingår anslag av engångskaraktär samt vissa belopp som
hänför sig till verksamhet som överförts till civildepartementet med sammanlagt
ca 120 milj. kr., varav ca 73 milj. kr. hänför sig till driftbudgeten
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
1969/70 |
1970/71 |
||
(milj. kr.) |
|||
DRIFTBUDGETEN |
|||
Sjätte huvudtiteln |
|||
A Kommunikationsdepartementet m. m............. |
13,1 |
7,4 |
— 5,7 |
B Vägväsendet.................................. |
1 975,1 |
1 986,4 |
+ 11,3 |
C Trafiksäkerhet ................................ |
31,7 |
36,3 |
+ 4,6 |
D Sjöfart ....................................... |
120,9 |
118,0 |
— 2,9 |
E Institut m. in................................. |
41,9 |
43,1 |
+ 1,2 |
F Diverse ...................................... |
344,1 |
377,4 |
+ 33,3 |
Summa för driftbudgeten |
2 526,8 |
2 568,5 |
+41,7 |
KAPITALBUDGETEN |
|||
I Statens affärsverksfonder |
|||
A Postverket .............................. |
66,0 |
41,3 |
—24,7 |
B Televerket............................... |
598,3 |
592,1 |
— 6,2 |
C Statens järnvägar ........................ |
382,2 |
367,6 |
—14,6 |
D Luftfartsverket .......................... |
30,5 |
48,0 |
+ 17,5 |
IV Statens utlåningsfonder....................... |
0,0 |
0,0 |
— |
V Fonden för låneunderstöd..................... |
7,5 |
7,5 |
— |
IX Diverse kapitalfonder |
|||
Statens vägverks förrådsfond................. |
59,8 |
56,2 |
— 3,6 |
Sjöfartsverkets fond......................... |
29,4 |
22,9 |
— 6,5 |
Summa för kapitalbudgeten |
1 173,7 |
1 135,6 |
—38,1 |
Totalt för kommunikationsdepartementet |
3 700,5 |
3 704,1 |
+ 3,6 |
och ca 47 milj. kr. till kapitalbudgeten. Med beaktande av detta blir det
reela ökade anslagsutrymmet på driftbudgeten ca 115 milj. kr. och på kapitalbudgeten
ca 10 milj. kr.
För att komplettera bilden av kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
bör nämnas, att kostnaderna för statens affärsdrivande verk
inte tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater, som Kungl. Maj :t fastställer.
De sammanlagda kostnaderna — exkl. avsättning till värdeminskningskonto
-— för postverket, televerket, statens järnvägar och luftfartsverket
har för innevarande budgetår i driftstater beräknats till ca 6 miljarder
kr. Kostnaderna täcks av verkens intäkter.
Antalet anställda, uttryckt i helårsarbetande, inom departementets verksamhetsområde
utgör i genomsnitt 142 000 under innevarande budgetår.
Därav hänför sig 126 000 till de fyra nämnda affärsverken.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 19
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odiinoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Löfberg, Norling, Carlsson, Lidbom.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de
frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
A 1. Kommunikationsdepartementet
1968/69 Utgift1 ........................ 26 155 0 00
1969/70 Anslag ........................ 8 365 000
1970/71 Förslag ...................... 5 553 000
1 Anslagen Kommunikationsdepartementet: Avlöningar och Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 34 517 kr.
Beräknad |
|
ändring |
|
1969/70 |
1970/71 |
72 |
—31 |
50 |
—15 |
122 |
—46 |
Personal
Handläggande personal
Övrig personal........
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Anslag Avlöningar............................... |
................... 6 471 000 |
—2 229 000 |
Sjukvård................................. |
— 5 000 |
|
Reseersättningar.......................... |
................... 100 000 |
— |
Expenser................................. |
................... 291 000 |
— 65 000 |
Lönekostnadspålägg....................... |
................... 1 489 000 |
— 513 000 |
8 365 000 |
—2 812 000 |
Sedan de grupper av ärenden som rör länsstyrelserna m. m., kommunerna
och den fysiska planeringen den 1 juli 1969 flyttats från kommunikationsdepartementet
till civildepartementet kan anslaget minskas med
3 268 000 kr. Samtidigt beräknar jag ett ökat medelsutrymme bl. a. under
avlöningsposten vilket motiveras av behovet att förstärka bl. a. departementets
planerings- och budgetsekretariat för vissa utredningsarbeten. Vidare
har jag under posten till expenser räknat in 5 000 kr. för engångsanskaffning
av inventarier m. m.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen
hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 553 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift ..... *4 554 000 Reservation ........ 1 010 000
1969/70 Anslag...... 4 350 000
1970/71 Förslag .... 1 560 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 414 kr.
Med hänsyn till reservationen under anslaget och den beräknade omfattningen
av kommittéverksamheten efter överflyttningen av vissa slag av
ärenden till civildepartementet kan anslaget minskas med 2 790 000 kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 560 000 kr., därav hälften att avräknas
mot automobilskattemedlen.
A 3. Extra utgifter
1968/69 Utgift ........ 243 000 Reservation
1969/70 Anslag ......>410 000
1970/71 Förslag ...... 260 000
1 Varav 150 000 kr. på tilläggsstat (prop. 1969: 150, SU 182, rskr 416)
159 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 21
Efter frånräkning av det på tilläggsstat anvisade engångsbeloppet bör
anslaget med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar samt en förutsedd
ökad belastning under nästa budgetår räknas upp med 20 000 kr. Samtidigt
bör anslaget räknas ned med 20 000 kr. beroende dels på den förut
nämnda överflyttningen av vissa arbetsuppgifter till civildepartementet dels
på att representationskostnader för vissa myndigheter inom departementets
verksamhetsområde i stället beräknats under resp. myndighetsanslag.
Anslaget bör sålunda föras upp med 260 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 260 000 kr.
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
B. Yägväsendet
Statens vägverk
Statens vägverk är central myndighet för ärenden rörande allmänna
vägar och gator samt statsbidrag m. m. till den enskilda väghållningen.
Verket handhar även viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och
tunnelbanor.
Den centrala verksamheten är fördelad på driftavdelningen, byggnadsavdelningen,
tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen
och revisionssektionen. På det regionala planet finns en vägförvaltning
i varje län, sju byggnadsdistrikt samt ett antal projekteringskontor.
Väg- och trafiklagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna
för verksamheten.
Statens vägverk har i skrivelse den 15 augusti 1969 lagt fram förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1970/71 m. m. I samband härmed har
lämnats en årsrapport för verksamhetsåret 1968.
I. Allmän översikt över vägväsendet
1. Befolkningens och trafikens utveckling
Enligt de befolkningsprognoser som framlagts i Länsplanering 1967 väntas
stadsregionernas andel av rikets totala folkmängd under perioden
1965—1980 stiga till nära 75 % varav de fyra största regionerna torde
komma att svara för åtminstone hälften. Av rikets totala folkökning beräknas
vidare 70 % komma att falla på de tre storstadslänen. En sådan utveckling
kommer att leda till en successiv ökning av det totala trafikarbetet
i stadsregionerna. Detta ökar också på grund av den sedan länge kända utglesningen
av folkmängden i de centrala stadsdistrikten vilken motsvaras av
en befolkningstillväxt i stadsbygdens yttre delar. Denna tendens kommer
sannolikt att fortsätta. Industrin, liksom även partihandeln och vissa delar
av den mera ytkrävande detaljhandeln kan väntas följa ett likartat utvecklingsmönster.
Kostnaderna för att möta denna trafikökning genom nya trafikleder är
förhållandevis högre ju större en tätort är. För att kunna avveckla trafikmängderna
i de större städerna på ett tillfredsställande sätt fordras nämligen
ofta komplicerade och kostnadskrävande trafikledslösningar. Även lederna
mellan stadsregionerna kommer att behöva byggas ut. Behoven accentueras
av omflyttningen inom stadsregionerna samt det faktum att stadsregionerna
blir allt större.
Personbilsbeståndet som f. n. omfattar ca två miljoner enheter väntas
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 23
enligt föreliggande prognoser uppgå till drygt tre miljoner år 1975, omkring
fyra miljoner år 1980 och drygt sex miljoner år 2000. Det totala bilbeståndet
kan beräknas ligga ungefär 5 % högre.
Det totala trafikarbetet i landet uppgick år 1950 till 6,6 miljarder fordonskm
och år 1966 till 32,6 miljarder fordonskm vilket innebär en årlig
ökning med 10,5 % under den mellanliggande perioden. I långtidsbudgeten
för åren 1970—1979 beräknas motsvarande ökning till 9 %. Det finns en klar
tendens till en koncentration av trafiken till huvudvägnätet. På riksvägarna,
som utgör 13 % av landsbygdens allmänna vägnät, utförs sålunda f. n. inte
mindre än 59 % av trafikarbetet. Ungefär två tredjedelar av trafikarbetet
utfördes under år 1967 på det s. k. tunga vägnätet, vars längd utgjorde ca
18 % av det totala statliga vägnätet.
Persontrafikarbetet utgörs enligt 1965 års långtidsutredning till hälften
av arbetskraftspendling mellan regionernas yttre och inre delar vilket
skapar höga trafiktoppar under ett fåtal timmar per dygn. Trafiklederna
måste dimensioneras med beaktande av dessa förhållanden. Det är sannolikt
att denna trafikform fortsätter att öka dels på grund av urbaniseringen i sig
sj älv, dels på grund av tätortsytornas ökande utbredning. Lokaliseringen av
arbetstillfällen till tätorternas centra i förening med boendekoncentrationen
till ytterområdena talar vidare för att efterfrågan från trafikanternas sida
inte kommer att vika.
Det transportarbete, som uträttas av lastbilarna ökar starkt — 12 % per
år mellan åren 1950 och 1966 — trots lastbilarnas minskade andel av fordonsbeståndet.
Förklaringen ligger i en ökning av bilarnas lastförmåga bl. a.
genom ökad användning av släpvagnar.
Lastbilarnas andel av det totala inrikes transportarbetet (tonkm) uppgick
år 1950 till 19,7 %, år 1961 till 40,5 % och år 1966 till 50,3 %. Fram
till år 1980 beräknas andelen ytterligare öka till 63 å 70 %.
2. Standarden på det statliga vägnätet
Per den 1.1.1969 omfattade rikets vägnät sammanlagt ca 332 000 km.
Fördelningen på olika vägkategorier framgår av följande tablå.
Vägkategori |
längd i km |
andel % |
|
Allmänna vägar på landsbygden:................... |
*97 690 |
29 |
|
riksvägar ..................................... |
12160 |
||
primära länsvägar ............................. |
10 100 |
||
övriga länsvägar............................... Allmänna vägar och gator i städer som är väghållare.. |
75 430 |
213 450 |
4 |
Enskilda vägar med underhållsbidrag............... |
61 350 |
19 |
|
Enskilda vägar utan underhållsbidrag............... |
ca 159 200 |
48 |
|
ca 332 000 |
100 |
1 Därav motorvägar ca 330 km. Övriga riksvägar och primära länsvägar, tillsammans ca
22 300 km, utgör huvudvägnätet, där merparten av persontrafik- och transportarbetet utförs
2 Därav bidragsberättigad del ca 5 400 km
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Av den totala längden av de allmänna vägarna var den 1 april 1969 ca
24 % upplåten för belastningen 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck.
Däri ingår 89 % av riksvägarnas längd. Ca tre fjärdedelar av de 9 522 broarna
tillåter 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck, vilket innebär en
ökning med ca 3 % från föregående år.
I början av år 1969 var 43 595 km (45 %) av det allmänna vägnätet försett
med ett varaktigare slitlager än grus, en ökning under året med 2 %.
Härav var 26 % belagda vägar och 19 % oljegrusbehandlade. Detta innebär
att under året 1 600 km väg försetts med ett varaktigare slitlager än grus.
Vägverket utförde år 1968 en ny inventering av standarden inom huvudvägnätet
på basis av en kvalitetsgradering av varje särskilt vägavsnitt. Denna
kvalitetsgradering ger ett siffermässigt uttryck av de geometriska egenskaperna
och bärigheten. Undersökningen som utgått från aktuella trafikförhållanden
visar enligt vägverket följande:
Fullgod Godtagbar Icke godtagbar
standard standard standard
% % km %
Riksvägar........................... 35,5 29,0 4 554 35,5
Genomgående länsvägar.............. 21,5 27,5 6 600 51,0
Eftersom huvudvägnätet i stort sett utgörs av belagda vägar kommer
en framtida standardhöjning för den del av detta som har icke godtagbar
standard att avse dels ökning av bärigheten, vilka åtgärder faller på anslaget
Drift av statliga vägar och dels nybyggnader vilket faller på anslaget
Byggande av statliga vägar.
3. Beredskapsarbeten
I den statliga sysselsättningspolitiken ingår att säkra hög och jämn sysselsättning.
För vägverkets del ställer detta krav på planering för att vid
behov snabbt kunna sätta i gång vägprojekt som beredskapsarbeten. Beredskapsarbetena
drivs i dels vägverkets (VV), dels arbetsmarknadsverkets
(AMS) regi. Vägverket svarar för projektering, planering och marklösen.
Beredskapsarbetenas (vägbyggande) omfattning har varit följande:
Vägbyggnad Därav
i W regi i AMS regi riksvägar länsvägar
tusental kr.
1968................................ 206 877 58 099 71 654 193 322
1967................................ 160 389 71 101 84 212 147 278
1966................................ 142 245 70121 106 289 106 077
1965................................ 199 274 68 212 114 986 152 500
1964................................ 229 991 73 836 130 782 173 045
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 25
Under år 1968 har en sammanlagd våglängd av totalt ca 140 km öppnats
för trafik. Vidare har tidigare påbörjade arbeten avseende ca 300 km väg
pågått. Dessa vägar kommer att öppnas för trafik budgetåret 1969/70 eller
senare. Dessutom har företag motsvarande en total våglängd av ca 120 km
påbörjats. Även dessa kommer att avslutas budgetåret 1969/70 eller senare.
Beredskapsarbetena har i betydande utsträckning lokaliserats till norrlandsregionen.
Härigenom har byggnadsplanerna i syd- och mellansverige
kommit att eftersättas. Vägverket har beräknat att en årlig ökning till år
1974 med 45 milj. kr. behövs för att fullgöra de eftersatta insatserna i dessa
delar av landet.
i. Utvecklingen inom vägverket
Antalet anställda vid verket uppgick den 1 juli 1969 till 13 200, en minskning
från samma tidpunkt år 1968 med 440. Härav är 4 990 tjänstemän och
8 210 arbetare. Under år 1968 beräknas dessutom i genomsnitt ca 2 500
beredskapsarbetare och 3 450 övriga arbetare ha sysselsatts med arbeten, för
vilka verket står som byggherre.
Genom beslut den 5 september 1969 har Kungl. Maj :t medgett att en ny
linjeorganisation införs för vägdriften. De nuvarande arbetsområdena inom
vägförvaltningarna förs samman till ett antal driftområden under chefskap
av driftområdesledare — nyinrättade befattningar. Driftområdena blir sammanlagt
61 och omfattar vart och ett 4—6 arbetsområden. Genom den
nya organisationen förbättras planeringen av personal- och maskinutnyttjandet
varjämte arbetsledarna för arbetsområdena — vägmästarna — avlastas
från vissa administrativa uppgifter och kan helt ägna sig åt de arbetsledande
funktionerna.
Sedan den 1 juli 1967 har antalet tjänstemän minskat med 210. Efter en
mindre uppgång under år 1970 främst sammanhängande med införandet av
den förändrade linjeorganisationen beräknas antalet tjänstemän under år
1971 uppgå till 5 060.
Det antal tjänstemän som verket f. n. förfogar över bedöms vara tillräckligt
för att genomföra framlagda verksamhetsprogram.
Genomförandet av den nya linjeorganisationen, ökat utnyttjande av styrmedel
för administrationen (programbudgetering och ADB) kräver dock en
delvis annan personalsammansättning. Denna omställning kommer i första
hand att ske genom vidareutbildning av den befintliga personalen.
Även den fortlöpande tekniska utvecklingen medför ökade krav på utbildning
framför allt i elementär vägbyggnads- och vägunderhållsteori samt
i arbetslivsorientering. Inom vägverket bedrivs ett omfattande arbete för att
möta dessa krav.
På grundval av den under senare år tillämpade arbetsmetodiken vid byggande
och underhåll av vägar kan behovet av arbetare för den statliga väg
-
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
hållningen samt för uppdragsverksamheten uppskattas till ca 12 000 årsarbetare.
Denna siffra anknyter till 1968 års arbetsvolym men vägverket räknar
med att en på sikt förbättrad produktivitet skall göra det möjligt att
med i stort sett oförändrat antal årsarbetare prestera en ökad arbetsvolym.
Vägverkets egen arbetarstyrka har sedan mitten av 1950-talet minskat
från drygt 11 000 till f. n. ca 8 200. För den närmaste femårsperioden beräknar
verket en ytterligare minskning till ca 8 000.
5. Planerings- och budgetsystemets uppbyggnad
Den statliga planeringen för åtgärder inom det allmänna väg- och gatuväsendet
tar i princip sikte på att anpassa de olika insatserna till trafikutvecklingen.
Efterfrågan på vägtjänster bedöms i huvudsak med ledning av
prognoser för biltrafiken. För godstrafiken sker beräkningen därvid på
basis av prognoser för bl. a. industriproduktionens utveckling medan beräkningen
av persontrafiken anknyter till prognoser för befolkningens och
fordonsbeståndets omfattning och lokalisering.
Till de mera objektiva faktorerna såsom trafikflöde och transportarbete
läggs vid bedömningen av erforderliga åtgärder vissa standardkriterier för
linj ef öring, bredd, trafikåtskillnad, bärighet, beläggning, säkerhetsåtgärder
m. m.
Kriterierna står i allmänhet i relation till trafikmängden varför standarden
kommer att anpassas till denna — t. ex. motorväg eller tvåfältsväg
i olika utföranden. Därvid görs en ekonomisk utvärdering varvid främst
trafikanternas totala tidsvinst värderas och ställs som intäkt mot kostnaden
för vägprojektet. Detta innebär att en form av lönsamhetsbedömning
sker. Vid bedömningen tas hänsyn till förutom trafikanternas tidsvinster
följande faktorer, nämligen effekten av förändringar i trafikarbetet på
grund av vägförkortningar, förändringar i olycksfrekvensen, byggnadskostnadernas
storlek samt förändringar i underhållskostnaderna. Metoden
används för att ta fram underlag för angelägenhetsgradering av de olika
projekten bl. a. i långtids- och flerårsplaner för det statliga vägbyggandet
samt inom det förstärkta vägunderhållet. Lönsamhetsbedömningarna ingår
sålunda som en integrerad del i det planeringssystem som syftar till att
så långt möjligt säkra ett samhällsekonomiskt optimalt utnyttjande av
de resurser som ställs till förfogande för att tillgodose efterfrågan på vägtjänster.
Systemet innehåller dock vissa osäkerhetsfaktorer.
För det första är efterfrågan på vägtjänster elastisk och avhängig av det
vägnät, som erbjuds trafikanterna. Trafikmängden mellan ett par orter är
sålunda beroende av avståndet i tid och väglängd. Erbjuds trafikanterna en
kort och snabb väg, erhålls ett större trafikutbyte än om det enbart finns
en mera svårframkomlig eller längre förbindelse. Vid oförändrade förutsättningar
i övrigt kan därför i princip maximalt trafikutbyte erhållas med en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 27
snabb väg i en sträckning, som sammanfaller med fågelvägen. Hur stor
dämpningen av trafiken blir vid de vägförlängningar, som i praktiken förekommer,
är svårt att beräkna, då underlaget för att bedöma hur trafikmängden
varierar beroende på utbudet av vägtjänster är ofullständigt.
Den andra omständigheten som bör beaktas är att tillgången på vägtjänster
påverkar lokaliseringen av olika trafikalstrande verksamheter i samhället.
Detta beroende kan ta sig uttryck i en effekt som innebär att förbättringar
av vägkommunikationerna påverkar lokaliseringen av nya aktiviteter,
som i sin tur påfordrar ytterligare väginvesteringar osv.
För det tredje är vägplaneringen ännu inte i tillräcklig utsträckning integrerad
med planeringen inom andra sektorer. Samordnade regionalpolitiska
bedömningar bör härvid eftersträvas i första hand på länsplanet. Av
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt är bl. a. att ta vara på möjligheterna
att kanalisera trafiken i nya större trafikleder av godtagbar standard,
vilket även torde medföra avlastning av det sekundära vägnätet.
För det fjärde eftersträvas kontinuitet i vägstandarden, varför hänsyn
härtill måste tas vid prioriteringen. Ett vägavsnitt kan inte ses isolerat
utan bör betraktas som en länk i ett vägsystem. Trafikflödet på en väg är
sammansatt av ett antal trafikströmmar, som tillgodoses i olika grad av
den sträckning vägen har. Förändringar av vägnätet genom tillkomst av en
eller flera nya vägar eller genom standardförbättringar medför en annan
trafikfördelning vars konsekvenser är svåra att beakta.
Målet för planeringen vad gäller ny- och ombyggnadsåtgärder är att så
långt möjligt anpassa dessa för den kvantitativt sett dominerande kortdistanstrafiken
så, att ett logiskt sammansatt och från standardsynpunkt
kontinuerligt vägsystem för hela landet erhålls. Inom vägverket pågår en
översiktlig undersökning för att utröna med vilken grad av effektivitet behoven
i de viktigaste fjärrtrafikrelationerna tillgodoses av det nuvarande
vägnätet. Resultaten får ses bl. a. som en bedömning av i vilken utsträckning
behov av helt nya vägsträckningar föreligger. Utöver trafikmängdskriteriet
används således ett funktionellt kriterium. Redan nu har i en del
fall ombyggnad med sikte på t. ex. framtida motorväg upptagits vid mindre
trafikmängder än de gränsvärden som tillämpas, vilket skett för att såvitt
möjligt erhålla ett kontinuerligt motorvägnät. I andra fall, där kriterierna
för motorväg är uppfyllda, förutsätts däremot endast ombyggnad
till fyrfältsväg med korsningar i plan. Det funktionella kriteriet används
således främst som en kontroll av att utbudet av vägtjänster får en sådan
geografisk fördelning att behovet av viktiga fjärrtrafikrelationer tillgodoses
och att helhetsbilden av huvudvägnätet och dess funktioner i samhället
blir tillfredsställande beaktad.
Ett sammanfattande uttryck för kriterierna för linjeföring, bredd, trafikåtskillnad,
m. m. är vägarnas geometriska standard. Nuläget i detta
hänseende bestäms med ledning av vägverkets kvalitetsgradering av väg
-
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
nätet. Behoven av ny- eller ombyggnad bedöms med hänsyn till antaganden
om den framtida trafikmängden på vägarna, vilken också är avgörande för
val av vägtyp. Standardkraven vid olika trafikmängder är f. n. följande.
Trafikmängd år 1985
Erforderlig standard vid ny- eller ombyggnad fordon/ årsmedeldygn
Motorväg1............................................................... > 9 000
Tvåfältsväg av hög standard.............................................. 3 000—9 000
Tvåfältsväg av normal standard........................................... 500—3 000
Tvåfältsväg av låg standard............................................... < 500
1 På kortare sträckor, där trafiken år 1985 är större än 9 000 f/ÅMD, har särskilt intill tätorter
förutsatts väg med dubbla körbanor med plankorsningar.
I anslutning till arbetet med behovsplanerna för perioden 1970—1984 bär
försök gjorts att genom ekonomiska kalkyler bestämma de optimala typsektionerna
(vägbredderna) med tillhörande geometrisk utformning i övrigt.
Med ledning av tillgängliga genomsnittsvärden för vägkostnader, trafikanternas
olycks-, tids- och fordonskostnader har uppställts följande tillämpningsområden
för olika typsektioner.
Typsektion |
Tillämpningsområde |
|
(K=körbanebredd |
fordon/årsmedeldygn |
|
V=vägrensbredd) |
öppningsåret |
|
Motorväg |
32,0 m..................... |
............ 6 000 |
K7,5 + 2V2,0 |
11,5 m..................... |
............ 2 500 6 000 |
K7,0 + 2V1,0 |
9,0 m..................... |
............ 1 500 2 500 |
K7,0 |
7,0 m..................... |
............ 500 1 500 |
K6,0 |
6,0 in..................... |
............ 200 500 |
Gränserna mellan tillämpningsområdena har dragits vid de trafikmängder
där merkostnaden för vägar med en bredare typsektion uppvägs av den
besparing i trafikanternas kostnader som uppstår vid en bredare väg.
Gränsen 6 000 fordon per årsmedeldygn (f/ÅMD) för byggandet av en motorväg
kan enligt vägverket behöva höjas väsentligt (t. ex. till 10 000
f/ÅMD), där byggnadskostnaden, såsom fallet är vid de största tätorterna,
är exceptionellt hög. För att erhålla ett kontinuerligt motorvägnät bör
vägen byggas om i en del fall med en första körbana i en blivande motorväg
vid mindre beräknade trafikmängder än kriterierna anger.
Tillämpningen av de angivna kriterierna innebär att under perioden
1970—1985 ca 2 600 km ny motorväg erfordras, dvs. ca 175 km per år. Byggkostnaden
bedöms till ca 11,5 miljarder kr. Ett genomförande av detta program
skulle kräva väsentliga uppräkningar av byggnadsanslaget. Vid en
fortsatt oförändrad anslagsnivå skulle ca 1 000 av nyssnämnda 2 600 km i
stället komma att byggas ut endast som tvåfältsväg med hög standard vilket
dock minskar anslagsbehovet med endast ca 1,8 miljarder kr. för hela perio
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 29
den. De kostnader som därvid uppstår för trafikanterna och samhället i form
av tidsförluster, olyckstillfällen m. m. uppgår till betydligt större belopp.
Som målsättning för bärighetsstandarden på huvudvägnätet har
uppställts ett axel tryck på 10 ton och ett boggitryck på 18 ton vilket ansetts
vara rimligt med hänsyn till godstransporternas omfattning på detta vägnät.
Om vägkroppen inte är byggd eller förstärkt för denna bärighet bör
vägen antingen — vid icke godtagbar geometrisk standard — byggas om
vilket framgår av kriterierna för geometrisk standard, eller — vid godtagbar
geometrisk standard —■ förstärkas till fullgod bärighet. Samtliga broar på
riksvägarna och de primära länsvägarna som inte är klassificerade för 10/16
tons axel/boggitryck bör byggas om eller förstärkas.
När det gäller sekundärvägnätet torde det inte vara lönsamt att på alla
vägar utföra förstärkningar till 10/16 tons axel/boggitryck. Vid bestämning
av omfattningen av ett förstärkningsarbete på detta vägnät är det också
nödvändigt att ta hänsyn till möjligheterna att foga in den aktuella vägdelen
i ett vägsystem med högre bärighet än 8/12 tons axel/boggitryck. Om
en vägdel i sekundärvägnätet behöver förstärkas eller förbättras av andra
skäl, t. ex. på grund av underhållskostnadernas storlek eller av trafiksäkerhetsskäl
räknas normalt samtidigt med en förstärkning av bärigheten så
att 10/16 tons axel/boggitryck kan tillåtas åtminstone under de perioder
då tjällossning inte pågår.
Vad gäller målsättningen för vägnätets underhållsstandard
har utgångspunkten varit den nuvarande standarden i fråga om trafiksäkerhet,
reshastighet och bärighet. Driftåtgärderna indelas i servicearbeten,
egentligt vägunderhåll och förstärkningsarbeten. Det har inte ansetts möjligt
att ställa upp konkreta kriterier för huvudgruppen servicearbeten. Enligt
vägverkets praxis åtgärdas dock mer trafikerade vägar först. Genom
redovisningssystemet blir siffermaterial tillgängligt från uppföljningen av
de senaste årens kostnader för servicearbeten varigenom underlag erhålls
för beräkning av de framtida normalkostnaderna för servicearbeten. En år
1966 utförd underhållsinventering har vidare enligt vägverket visat ett eftersatt
behov av underhållsåtgärder för bibehållande av nuvarande standardnivå
främst vad gäller beläggnings- och torrläggningsarbeten. Ytterligare
eftersättning liksom eftersättning av brounderhåll bör enligt vägverket ej
ske bl. a. från trafiksäkerhetssynpunkt.
Vid diskussionen av kriterierna för slitlagerstandarden på det framtida
vägnätet har utgångspunkten varit att riksvägarna och de primära länsvägarna
bör vara försedda med beläggning. För det sekundära vägnätet är
målsättningen att grusslitlager accepteras för ett trafikflöde lägre än 300
f/ÅMD och oljegrusslitlager för intervallet 300—1 000 f/AMD. I praktiken
måste man emellertid räkna med att övergång till oljegrus eller beläggning i
vissa fall bör ske redan vid lägre trafikflöden på grund av exempelvis sanitära
olägenheter i samhällen, exceptionellt hög sommarmedeldygnstrafik,
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
eller brist på lämpligt grusmaterial. Behovet av ett stomvägnät för den tunga
trafiken måste dessutom beaktas. Den aktuella målsättningen innebär härvidlag
att förstärknings- och ombyggnadsarbeten på det sekundära vägnätet
utförs så att bärigheten på den åtgärdade sträckan motsvarar 10/16
ton. Punktförstärkningar av denna art innebär dock inte att vägen kan
motsvara denna bärighet under hela året varför periodiska avstängningar för
tung trafik på grund av tjällossningen även i fortsättningen kommer att
ske för en stor mängd vägar.
Angivna målsättningar har lagts till grund för beräkningar av anslagsbehovet
för drift av statliga vägar för perioden 1970—1985 och omfattar
kostnaderna för servicearbeten, egentligt vägunderhåll och det eftersatta
behovet av underhållsåtgärder för hela det allmänna vägnätet där kronan är
väghållare. Dessutom ingår kostnaderna på det sekundära allmänna vägnätet
för iståndsättning genom förstärknings- och ombyggnadsarbeten för
att motsvara de uppställda standardkriterierna. På basis av 1966 års fördelning
har med hjälp av länsvisa tillväxtfaktorer för biltillväxten framräknats
vägnätets fördelning på trafikklasser år 1970, 1975, 1980 och 1985 allt fördelat
på slitlagertyp. De totala underhållskostnaderna har därefter beräknats
med utgångspunkt från driftkostnadsstatistiken och prognoserna om
utvecklingen av fordonstrafiken.
II. Vägverkets anslagsframställning för budgetåret 1970/71, m. m.
Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet
med programbudgetering. Verket har föreslagit en indelning av
verksamheten i följande program och delprogram nämligen Ämbetsverksuppgifter,
Drift av statliga vägar, Byggande av statliga vägar, Bidrag till
drift av kommunala vägar och gator, Bidrag till byggande av kommunala
vägar och gator, Bidrag till drift av enskilda vägar, Bidrag till byggande
av enskilda vägar samt Tjänster till utomstående. Programmen ansluter till
den omläggning av anslagen under vägväsendet som genomförts fr. o. m.
budgetåret 1969/70.
Ämbetsverksuppgifter. Detta program inrymmer översiktlig vägplanering,
fastställande av arbetsplaner, försvarsfrågor och järnvägsärenden.
Planeringen för verksamheten avser perioden 1971—1975. En viss utökning
av verksamheten förutses. Anslagsberäkningen för budgetåret 1970/
71 innebär dock oförändrad reell nivå och slutar på 4,1 milj. kr.
Drift av statliga vägar. Detta program omfattar dels åtgärder för trafikens
framkomlighet och säkerhet samt vägfunktionens bibehållande, dels
förstärknings- och ombyggnadsarbeten främst i fråga om det sekundära
vägnätet samt standardhöjande åtgärder rörande samhällen, broar och trafiksäkerhet.
Av dessa två grupper har den första, benämnd servicearbeten
och egentligt vägunderhåll, av hävd gått i första hand vad gäller disposi
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bit. 8: Kommunikationsdepartementet 31
tionen av tillgängliga medel. Planeringen för verksamheten avser perioden
1970—1985 och baseras på nuvarande standardkrav i fråga om trafiksäkerhet,
reshastighet och bärighet.
Omfattningen av servicearbeten och egentliga underhållsåtgärder är i
princip proportionell mot vägnätets omfattning, trafikintensiteten samt väderleken.
Med utgångspunkt från normalår ifråga om väderleken bör alltså
kostnadsutvecklingen i stort sett följa utvecklingen av vägnätets längd inom
varje vägkategori och trafikklass. Som vägkategori har valts slitlager-beläggningstyp,
vilken beräknas komma att fördela sig i enlighet med de trafikrörliga
kriterierna för beläggning vilka beskrivits i det föregående. Med hjälp
av vägverkets kostnadsstatistik från åren 1965 och 1966 över trafikberoende
och trafikoberoende kostnader kan framräknas en mot olika trafikmängder
svarande kostnad för viss period.
Volymen av erforderliga förstärknings- och ombyggnadsåtgärder har
beräknats med utgångspunkt från att det sekundära vägnätet skall upprustas
till den nivå som anges av gällande standardkriterier. Här spelar etablerandet
av ett stomvägnät för den tunga trafiken stor roll. För förstärkningsarbetena
tillämpas de lönsamhetsbedömningar för vilka redogjorts i det
föregående.
Kalkylresultatet uttrycks som en ökning eller minskning av de totala kostnader
som följer av övergång mellan olika slitlagertyper och baseras på
trafikmängdsprognoser. Förstärkningskostnaden beräknas därvid till 170
kr./m resp. för lågtrafikerade vägar 125 kr./m. Beräkningarna visar att vid
en trafik överstigande 300 fordon per årsmedeldygn (f/ÅMD) bör förstärkningsarbeten
utföras (1 000 f/ÅMD vid beläggning). Den genomsnittliga trafikmängden
för de vägar som förutses bli förstärkta är 450 f/ÅMD. Vid
denna trafik blir räntabiliteten större än 8 %.
Den sålunda fastställda målsättningen innebär att 12 470 km grusvägar
bör förstärkas med oljegrus och att 3 060 km oljegrusvägar bör förses med
beläggning. Slitlagerförändringen medför att andelen grusvägar under planeringsperioden
minskar från 57 till 37 %, medan andelen oljegrusbelagda
vägar ökar från 18 till 24 % och belagda vägar ökar från 25 till 39 %.
Erforderliga ombyggnadsåtgärder på det sekundära vägnätet inkl. ombyggnader
inom samhällen och av svaga broar samt enklare kurvrätningar
har bedömts av vägförvaltningarna i samband med upprättandet av behovsplaner
för vägbyggandet.
År 1966 utfördes en inventering av de allmänna vägarna i syfte att kartlägga
vägarnas faktiska tillstånd i underhållsavseende. Resultatet visar ett
behov av åtgärder främst vad gäller diken och slitlager som är av engångskaraktär.
Dessa åtgärder representerar enligt vägverket ett eftersatt behov
vars avhjälpande anses angeläget.
I behovsplanen har slutligen bland sakkostnaderna inräknats kostnaderna
för underhåll av belysning och mitträcken.
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
För administration har beräknats ett pålägg på summan av kostnaderna
för nyssnämnda poster. Beloppet avser huvudsakligen personalkostnader,
reseersättningar och utbildningskostnader.
Sammanfattningsvis upptar behovsplanen för i det förenämnda redovisade
åtgärder hänförliga till detta program 18 200 milj. kr. under perioden 1970—
1985. För budgetåret 1970/71 begär vägverket till drift av statliga vägar 836
milj. kr. enligt följande fördelning.
milj. kr.
Service- och egentliga vägunderhållsåtgärder................................. 657
Förstärkningsåtgärder, sekundära vägnätet ................................. 116
Administration (ca 8 %)................................................... 63
836
Byggande av statliga vägar. Detta program omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder
på det statliga vägnätet. För behovsplanen som avser perioden
1970—1985 samt för de lönsamhetsbedömningar som tillämpas vid planens
upprättande har redogjorts i det föregående. De sammanlagt erforderliga
byggnadsåtgärderna under behovsplaneperioden omfattar ombyggnad av
8 940 km väg och förbättring av 2 755 km väg vilket tillsammans innebär
att nära hälften av rikets huvudvägnät berörs av åtgärder i någon form. I
ombyggnadsåtgärderna ingår byggande av:
1 579 km motorväg
622 km motortrafikled
271 km fyrfältsväg
2 539 km tvåfältsväg av hög standard
2 749 km tvåfältsväg av normal standard
1 180 km tvåfältsväg av låg standard.
De totala kostnaderna för dessa åtgärder beräknas av vägverket i 1968
års prisläge till 17,9 miljarder kr. varav 4,0 för åtgärder på vägar där staten
ej är väghållare. För aktuella företag med byggstart före 1 januari 1970 ingår
ca 1,0 miljarder kr., vilket innebär att för igångsättningen av nya statliga
projekt beräknas 12,9 miljarder kr. Det genom behovsplanen uppsatta målet
kan uppnås genom en årlig höjning av nuvarande anslag med lägst 5 %
i fasta priser. Detta innebär för verksamhetsåren 1970—1974 ett totalt
belopp av 3,4 miljarder kr.
Det verkliga medelsbehovet enligt långtidsplanen för samma period beräknas
dock med tillägg för viss eftersläpning till 3,9 miljarder kr., varav 3,4
miljarder kr., dvs. 87 %, berör huvudvägnätet.
Vägverket hemställer om ett anslag om 803 milj. kr. för budgetåret 1970/
71 fördelade på följande ändamål.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 33
milj. kr.
Byggande av riksvägar................................................... 533
Byggande av länsvägar................................................... 149
Byggande av storbroar................................................... 75
Administration................................... 40
»03
Beräkningen av beloppet utgår från anslaget för budgetåret 1969/70 (verksamhetsåret
1970) vartill lagts 32 milj. kr. för löne- och prisomräkning samt
sammanlagt 87 milj. kr. för inhämtning av viss eftersläpning.
Sistnämnda belopp utgör den reella höjningen av anslaget utöver nivån
för innevarande budgetår. Denna ökning avses användas för de mest lönsamma
vägobjekten i syd- och mellansverige dvs. de objekt som genom ett
års tidigareläggning ger den största minskningen i samhällets totala kostnader
— inkl. vägkostnaderna — inom vägsektorn. I kalkylen ingår även
värdet av ett beräknat bortfall av 92 trafikolyckor under året. Den samhällsekonomiska
vinsten av att utföra projekten under år 1971 i stället för
ett år senare ligger mellan 6,3 och 12,6 milj. kr. utöver förräntning av det
investerade kapitalet, vilket ger en total förräntning uppemot 20 %.
1 vägverkets anslagsframställning år 1967 angavs produktivitetsökningen
till 5 å 6 % inom det statliga vägbyggandet. Detta mått gäller endast under
begränsade förutsättningar. Den kostnadssänkning som förutsätts i vägverkets
nuvarande planer är sålunda mindre än vad det ovannämnda måttet
ger vid handen. För att möjliggöra en gynnsam produktivitetsutveckling är
det nödvändigt att en övergång sker till större maskinella enheter med större
kapacitet. Vissa maskintyper har visat sig svåra att hyra från utomstående.
Därför tvingas vägverket anskaffa egna maskiner, exempelvis väghyvlar,
vältar och kompressorer. Verket hemställer om medel för dylika anskaffningar
under vägverkets förrådsfond på kapitalbudgeten.
Vägverket eftersträvar f. n. att minska byggandet i egen regi. Den fasta
arbetarstyrkan har sedan år 1960 minskat från 1 600 till 900 man. Tjänstemannapersonalen
väntas bli oförändrad. Byggnadsverksamhet i egen regi
syftar till utveckling och prövning av vägbyggnadsmetoder och till att vinna
förnyade erfarenheter av kostnadsstruktur och kostnadsnivå vid olika
standardkrav. En ändring av relationen mellan egenregiverksamhet och
byggande på entreprenad bör enligt verket baseras dels på en längre tids
uppföljning av kostnader och prestationer, dels på de långsiktiga prognoser
som utarbetas med ledning av dessa uppföljningar. Från arbetsmarknadsstyrelsen
föreligger önskemål om att vägverket i ungefär samma omfattning
som under senare år skall kunna sätta igång nya beredskapsarbeten i egen
regi. Vägverket framhåller att det föreligger vissa svårigheter att finna en
ur verkets synvinkel ekonomisk acceptabel lösning på problemet att hålla
eu i förhållande till den ordinarie verksamheten överdimensionerad arbetsledarestyrka.
2 — Biliang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 8.
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator. Under detta program redovisas
bidragsgivningen till drift av vägar och gator inom de kommuner
som är väghållare. Vägverket anser det angeläget att för budgetåret 1970/71
anslag ställs till förfogande som medger att statsbidrag till städernas driftkostnader
kan utgå i den omfattning som förutsätts i statsbidragsförordningen,
nämligen till en beräknad skälig driftkostnad. Detta skulle återföra
bidragsgivningen till den nivå som gällde före år 1968. Anslagsberäkningarna
grundas på av vägverket fastställda kostnader. Under perioden 1960—
1968 har dessa ökat från 69 till 97,9 milj. kr. Bidragsanslaget för budgetåret
1969/70 utgör inkl. kostnader för administration av bidragsgivningen
99,5 milj. kr. För budgetåret 1970/71 begär verket 119,6 milj. kr. Denna
beräkning utgår från anslagsnivån för innevarande budgetår vartill lagts
ökade kostnader till följd av trafikökningen och inträffade löne- och prisökningar
m. m. — neLto 9 milj. kr. Vidare har uppräkning gjorts med 11 milj.
kr. för inhämtande av rådande eftersläpning i bidragsgivningen.
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Under detta program
redovisas bidragsgivningen till byggande av vägar och gator samt tunnelbanor
i städer och samhällen som är väghållare. Gällande fördelningsplan
för bidragstilldelningen som omspänner perioden 1967—1971
har reviderats år 1969. Den nya planen som avser perioden 1970—1974 har
enligt av Kungl. Maj :t utfärdade direktiv baserats på en årlig medelstilldelning
som i princip motsvarar anslaget för innevarande budgetår. Vägverkets
anslagsframställningar för budgetåren 1966/67—1969/70 har överskridit
de anvisade anslagen med 235 milj. kr. Verket framhåller att den
begränsning av bidragsgivningen som följt härav bl. a. lett till att 24 av
totalt 104 städer och samhällen blivit utan bidragstilldelning. Ytterligare ca
10 städer har erhållit bidrag enbart till beläggning och slutfinansiering av
företag som igångsatts tidigare. Härtill har ett flertal företag måst senareläggas.
Huvuddelen av statsbidragsmedlen — inemot 65 % — har tilldelats
storstockholmsområdet och Göteborg-Mölndal. I övrigt har bidragsgivningen
varit koncentrerad till särskilt betydelsefulla infarts- och genomfartsleder
i andra städer. Därmed har en mycket stor del av det statsbidragsberättigade
väg- och gatunätet ställts helt utanför bidragsgivningen under en följd av år.
Vägverket erinrar också om att tunnelbanorna tillkommit som bidragsobjekt
fr. o. m. år 1967. Slutligen framhålls att de kostnader till vilka statsbidrag
utgått under perioden 1960—1988 har kommit att utgöra en allt
mindre andel av de totala kostnader som läggs ned på byggande av bidragsherättigade
vägar och gator. År 1960 var andelen 80 % och hade år 1968
sjunkit till 66 %.
Under år 1969 har inom verket upprättats en preliminär långtidsplan för
åren 1970—1979 för utbyggnad av bidragsberättigade huvudtrafikleder inkl.
tunnelbanor i städer och samhällen som är väghållare. Denna långtidspla
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 35
nering är samordnad med motsvarande planering för den statliga väghållningen.
Långtidsplanen har baserats på av städerna och samhällena lämnade
uppgifter för samma period beträffande utbyggnadsbehoven. Utbyggnadsplanerna
omfattar som regel de trafikleder som ingår eller kommer att
ingå i städernas huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositionsplan eller
trafikledsplan. Detta innebär att planerna innefattar fjärrtrafikleder, primärleder,
viktigare sekundärleder samt tunnelbanor, dvs. enbart en del av
det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet. De sammanlagda planerna
bar kostnadsberäknats till ca 8 000 milj. kr. av vilka 4 800 milj. kr. faller
på Storstockholm (inkl. KSL) och Göteborg-Mölndal. 1 000 milj. kr. avser
tunnelbanor inom Storstockholm. För budgetåret 1970/71 skulle detta innebära
ett anslagsbehov av ca 700 milj. kr. Vägverket understryker mot bakgrunden
härav att en väsentligt högre anslagstilldelning än den hittillsvarande
är nödvändig för att inte trafiksituationen i städerna gradvis skall försämras
under inflytande av den väntade trafikökningen och ge upphov till
mycket allvarliga konsekvenser. För budgetåret 1970/71 begär verket 370
milj. kr. vilket innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1969/70 med
ca 70 milj. kr. Verket förutsätter i sin planering en fortsatt höjning av
anslagsnivån så att för budgetåret 1975/76 disponeras ett anslag av ca 551
milj. kr. Denna plan leder till att ungefär 70 % av den erforderliga utbyggnaden
av huvudtrafiksystemet kan tillgodoses. Ändå måste hela det övriga
bidragsberättigade väg- och gatunätet lämnas helt utanför statsbidragsgivningen.
Vägverket har vid beräkningarna av medelsbehovet inte tagit hänsyn
till förefintliga rationaliseringsmöjligheter. Dessa beräknas på grund av
arten av städernas väg- och gatuarbeten inte vara av sådan storleksordning
att de nämnvärt påverkar medelsbehovet.
Bidrag till drift av enskilda vägar. Programmet avser statsbidragsgivningen
till det enskilda vägnätet. Bidragen utbetalas i efterskott och utgår till
1. barmarks- och vinterväghållning,
2. islåndsättning av väg,
3. anskaffning av redskap,
4. särskilda kommunikationsändamål.
Posten 1 avsåg år 1968 underhåll av ca 61 400 km väg vartill utgick
bidrag med 39,9 milj. kr. motsvarande i genomsnitt 634 kr ./km. Den årliga
tillkommande våglängden utgör ca 1 000 km. Den bidragsberättigade väglängden
för år 1970 torde följaktligen komma att uppgå till 63 500 km.
Vägverket beräknar medelsbehovet till 47,9 milj. kr. varav 3,3 milj. kr.
avser löne- och prisomräkning.
Posten 2 avser bidrag till åtgärder som bedöms nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt.
Vid hittillsvarande anslagsnivå har iståndsättningsbidrag
kunnat utgå endast i begränsad omfattning vilket innebär att önskvärd
standard ej har kunnat uppnås vid erforderlig tidpunkt för stora delar av
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
det enskilda bidragsberättigade vägnätet. Vägverket beräknar för budgetåret
1970/71 ett anslagsbehov av 15,9 milj. kr. vilket innebär en höjning i förhållande
till år 1969 med 9,6 milj. kr.
För posterna 3 och 4 beräknar vägverket 1,5 milj. kr.
Sammanlagt begärs alltså 65,3 milj. kr. för budgetåret 1970/71. För administration
av hidragsgivningen tillkommer 4,5 milj. kr. inkl. 0,6 milj. kr. för
eftersläpning i anslagstilldelningen för innevarande budgetår.
Det totala medelsbehovet för budgetåret 1970/71 under förevarande program
utgör därmed enligt vägverket 69,8 milj. kr.
Bidrag till byggande av enskilda vägar. Under programmet redovisas bidragsgivningen
till byggande av enskilda vägar. Fr. o. m. den 1 januari 1966
lämnas bidrag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till
naturområde för rekreation och friluftsliv eller på annan grund är av särskild
betydelse för fritidsändamål. Igångsatta enskilda vägföretag utgjorde
år 1968 371 km till en byggnadskostnad av ca 28 milj. kr. Endast 20 milj.
kr. stod för detta ändamål till förfogande under ansaget varför ca 8 milj.
kr. fick bestridas av väghållarna själva.
Vägverkets planering omspänner perioden 1970—1975. Den baseras på
en av länsstyrelserna företagen inventering av vägföretag som uppfyller
kraven för bidragsgivning. Framdeles kommer ett system för upprättande
av behovsplaner och därpå grundade flerårsplaner att tas i bruk.
Vägverket framhåller alt utvecklingen av de tunga transporterna av bl. a.
skogsprodukter medför ökade krav på det enskilda vägnätets bärighet.
Trafikökningen på stora delar av vägnätet ökar trafiksäkerhetsproblemen.
Dessa båda faktorer resulterar i ökande standardkrav vid utformningen av
det framtida enskilda vägnätet. På äldre vägar måste i enlighet härmed
broar ombyggas i stor omfattning. Ett behov föreligger vidare av bidrag till
fritidsvägar i anslutning till den snabbt expanderande fritidsbebyggelsen.
Ett bibehållande av nuvarande medelstilldelning även för budgetåret 1970/71
skulle enligt vägverkets mening innebära att det byggnadsarbete som under
år 1971 borde igångsättas finge minskas med ca 45 % till 220 km. Verket
räknar med att de enskilda väghållarna kan hålla samma rationaliseringstakt
som den som förväntas inom annat vägbyggande. Vägverket begär
för budgetåret 1970/71 under förenämnda program 30,4 milj. kr. för statsbidrag
och 3,1 inilj. kr. för administration av hidragsgivningen dvs. sammanlagt
33,5 milj. kr.
Tjänster till utomstående. Programmet inrymmer delprogrammen Tjänster
till utomstående och Beredskapsarbeten. Det förstnämnda avser den
taxe- eller avgiftsbelagda verksamheten, huvudsakligen byggande och drift
på entreprenad av vägar tillhöriga kommunala och enskilda väghållare samt
statliga myndigheter. Verksamheten innefattar även inkomster av dispens
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 37
givning, tillsyn, försäljning av publikationer, väglagningsämnen och förrådsartiklar
samt sten från statens stenlager, uthyrning av maskiner, ersättningsbromateriel
och bostäder, reklamutrymmen, databehandling, konsultationer,
ljuskopiering, skadeersättningar samt försäljning av fast eller lös egendom
i övrigt. Den principiella målsättningen för vägverkets taxesättning är full
kostnadstäckning om annat inte föreskrivits. Härmed avses täckning av såväl
bokföringsmässiga som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten är således
självbärande. Omslutningen beräknas av vägverket till ca 40 milj. kr.
under år 1971.
Delprogrammet Beredskapsarbeten avser vägverkets interna planering av
beredskapsarbeten för arbetsmarknadsstyrelsens räkning. Mot bakgrund av
verkets målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt
efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen planerar vägverket en omslutning
motsvarande en ersättning från arbetsmarknadsstyrelsen av ca 140
milj. kr. för år 1971. Härtill kommer särredovisade administrationskostnader
för den interna planeringen om 8,4 milj. kr. som inte ersätts av arbetsmarknadsstyrelsen.
Vägverket begär för programmet Tjänster till utomstående
medelsanvisning med detta belopp för budgetåret 1970/71. • ''
III. Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen understryker vikten av att de offentliga investeringarna
ges sådan flexibilitet att såväl ökning som minskning i förhållande
till den programenliga investeringstakten kan äga rum. Detta gäller såväl
byggnads- och anläggningsinvesteringar som industribeställningar. Av särskild
betydelse är därför att verkens planering bedrivs-så att en snabb
investeringsökning kan äga rum om konjunkturläget och läget på arbetsmarknaden
gör detta önskvärt. i.y-.it . \
IV. Departementschefen
Utvecklingen under senare år uppvisar en markant inriktning mot en allt
starkare koncentration av trafiken till riksvägarna och de genomgående
länsvägarna. Samtidigt har trafiken i de större tätortsregionerna som ten
följd av befolkningsutvecklingen ökat i väsentligt snabbare takt än i övriga
delar av landet. Ett annat karakteristiskt drag är den fortgående utvecklingen
mot allt större brutto- och lastvikter för de tunga fordonen samt användandet
av släpvagnar. -Rf v!
Vägplaneutredningen avgav i december 1969 sitt betänkande Vägplan
1970. Utredningens huvuduppgift har varit att mot bakgrund av uppgifter
om nuvarande vägstandard och prognoser över framtida efterfrågan på vägoch
gatutjänster söka finna den från samhällsekonomisk synpunkt lämpligaste
fördelningen av tillgängliga offentliga väghållningsresurser under
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
perioden 1970—1984. Det prognosmaterial som utredningen redovisar ger
anledning anta, att den trafikutveckling jag nyss beskrivit kominer att
fortsätta — i vissa avseenden i accelererad takt. Utredningsarbetet har bedrivits
i nära samarbete med vägverket och resultatet överensstämmer i
dessa delar i stort sett med vägverkets prognos- och behovsbedömningar i
petita för nästa budgetår, vilka jag behandlat i det föregående. Jag avser att
föreslå Kungl. Maj :t att för nästa års riksdag, sedan betänkandet remissbehandlats
i vederbörlig ordning, redogöra för utredningens överväganden
och resultat och redovisa de åtgärder som finns motiverade med anledning
härav.
Insatserna på vägväsendets område har i betydande utsträckning skett
med beaktande av den hittillsvarande utvecklingen. Utbyggnaden av europavägar
och övriga riksvägar som har särskilt stark trafik har getts hög prioritet.
Väsentliga insatser har gjorts på de delar av vägnätet som är av betydelse
för näringslivets transporter. Särskild uppmärksamhet har ägnats
upprustningen av broar som begränsat möjligheterna att få längre sammanhängande
transportsträckor med god bärighet. Det s. k. tunga vägnätet,
dvs. vägar upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck, har utvidgats
så att det per den 1 april 1969 omfattade 89 % av riksvägarna och
51 % av de genomgående länsvägarna. För det allmänna vägnätet som
helhet var motsvarande andel 24 %.
Även underhållsåtgärderna bär anpassats efter trafikutvecklingen. Kostnaderna
för underhåll av grusvägbanor ökar starkt vid stigande trafik. För
att motverka kostnadsstegringarna har de vägar som inte ny- eller ombyggts
försetts med oljegrusslitlager eller beläggning. Inte mindre än 95 % av riksvägarna
har nu beläggning eller oljegrusslitlager. Motsvarande tal för genomgående
och övriga länsvägar är 73 resp. 31 %. Grusvägarnas andel av
det totala allmänna vägnätet har under perioden 1959—1968 minskat från
ca 90 % till 55 %, vilket ger ett mått på utvecklingstakten. De senare
årens verksamhet har lett till att praktiskt taget alla de vägavsnitt som
utan större förbättringsarbeten kan förses med oljegrus eller beläggning
nu är belagda.
Under år 1969 har flerårsplanerna för det statliga vägbyggandet och fördelningsplanen
för bidragsgivningen till det kommunala vägbyggandet reviderats.
De nya planerna avser perioden 1970—1974. I enlighet med Kungl.
Maj :ts direktiv för revideringen har planerna baserats på en trafikpolitisk
angelägenhetsgradering av väg- och gatubyggnadsbehoven, och en samordning
av planerna har skett med hänsyn till fördelningen av de beräknade
transportbehoven. Objektens samhällsekonomiska lönsamhet har i första
hand varit avgörande för prioriteringen inom planerna. Härvidlag har vad
gäller flerårsplanerna samtidigt beaktats näringslivets behov av tillfredsställande
transportmöjligheter liksom behoven av kapacitetsstarka trafikleder
inom och mellan tätortsregionerna. Även behoven av vägförbindelser
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 39
mellan kommunblockens ytterområden och deras centra har uppmärksammats.
Vid upprättandet av fördelningsplanen har utgångspunkten vad gäller
de större städerna varit, att de kollektiva trafiksystemen ingår som en
väsentlig och integrerad del i dessa städers trafiksystem. Tunnelbane- och
galubyggnadsprojekt har därför prioriterats tillsammans. Av de senare har
i första hand sådana medtagits som utgör viktiga infarts- och genomfartsleder.
Vissa tunnelbaneprojekt ingår även i flerårsplanen för byggande av
riksvägar. Även dessa har då prioriterats tillsammans med vägbyggnadsprojekten.
Vid upprättandet av såväl flerårsplaner som fördelningsplan bär slutligen
särskilt beaktats sådana vägförbättrande åtgärder som höjer trafiksäkerheten.
Inriktningen av de statliga insatserna på vägbyggnadsområdet under kalenderåret
1971 bör följa uppläggningen av flerårsplaner och fördelningsplan.
Därmed erhålls en fortsatt anpassning till de krav som följer av den
väntade trafikutvecklingen. Med ledning av de förbättrade metoderna för
lönsamhetsbedömning av vägprojekt vilka jag beskrivit i det föregående
kan insatserna därvid med successivt större säkerhet fördelas på olika delar
av vägnätet liksom mellan vägbyggande och byggande av tunnelbanor
med sikte på att erhålla bästa samhällsekonomiska effekt av insatta resurser.
Beredskapsarbetena har under senare år utgjort en betydande del av vägbyggandet
på landsbygden. Som beredskapsarbeten utförs normalt projekt
som planeras komma till utförande inom den ordinarie vägbyggnadsverksamheten
under de närmaste åren. Jag förordar ingen ändring av dessa
principer för det kommande verksamhetsåret.
Den statliga vägdriften bör ha samma inriktning som hittills. Vägverkets
lönsamhetsbedömningar kan användas även för prioritering mellan olika
åtgärder inom driften vid sidan av de s. k. servicearbetena som avser mer
eller mindre omedelbara åtgärder för att garantera trafikens säkra framkomlighet.
Särskilda lönsamhetsbedömningar har sålunda gjorts ifråga om
bl. a. lämplig beläggningstyp på vägar med olika trafikmängder. Jag förutsätter
att möjligheterna att bibehålla eller höja standarden hos vägnätet
genom olika driftåtgärder — t. ex. oljegrusning eller beläggning — tillvaratas
och att valet mellan ifrågakommande åtgärder i möjligaste utsträckning
grundas på bedömningar av den samhällsekonomiska lönsamheten. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas möjligheterna att genom en rationell resursanvändning
se till att ett skäligt utrymme ges för förstärknings- och ombyggnadsarbeten
på det sekundära vägnätet. Jag vill här peka på de besparingsmöjligheter
inom den ordinarie driften som bör uppkomma i anslutning
till genomförandet under år 1970 av den nya linjeorganisationen för vägdriften.
Även i övrigt förutsätter jag att alla åtgärder vidtas som kan förbilliga
vägdriften.
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet
på programbudgetområdet. I anslutning till försöksverksamheten
har för innevarande budgetår företagits en omläggning av anslagen under
vägväsendet. Den av vägverket föreslagna programindelningen av verksamheten
ansluter till de nya anslagen. Med stöd av Kungl. Majt:s bemyndigande
utfärdade dåvarande departementschefen den 30 maj 1969 föreskrifter
för den fortsatta försöksverksamheten. Därvid anfördes bl. a. att
innan ställning tas till den föreslagna programindelningen bör denna fråga
övervägas ytterligare. En fortsatt analys bör göras av verkets olika uppgifter
i syfte att genom en förutsättningslös prövning finna den programindelning
som bäst tillgodoser statsmakternas behov av underlag för beslut
om inriktningen av den statliga vägpolitiken och samtidigt ger vägverket
möjligheter att inom den av statsmakterna angivna ramen effektivt leda och
följa upp verksamheten. Övervägandena härvidlag pågår alltjämt, och jag
är f. n. inte beredd att ta ställning i frågan.
Den anslagsindelning som genomförts fr. o. m. budgetåret 1969/70 bör bibehållas
tills vidare. I sammanhanget vill jag nämna att en omläggning till
kostnadsramar i stället för medelsförbrukningsramar genomförts för anslagen
till drift resp. byggande av statliga vägar under år 1970. Genom omläggningen
som står i överensstämmelse med programbudgeteringens principer
och möjliggjorts genom att anslagen disponeras per kalenderår kan
vägverket i sin interna budgetering planera verksamheten inom en given
kostnadsram och de budgetansvariga kan arbeta utan att vara alltför bundna
av de faktiska utbetalningarna under kalenderåret. Åtgärden medverkar
således till en rationellare och effektivare planering och verksamheten kan
mera odelat inriktas på genomförandet av de uppställda målen.
I anslutning till sin anslagsframställning för nästa budgetår bar vägverket
lämnat en redogörelse för den fortsatta utvecklingen av det budget- och
redovisningssystem som börjat införas i samband med verkets omorganisation
år 1967. Verkets ekonomi-administrativa system avser bl. a. att åstadkomma
en decentraliserad kostnadsredovisning och att möjliggöra för de
kostnadsansvariga att arbeta med prestations/kostnadstermer i stället för
i anslagstermer. Verkets arbete med vidareutveckling av det ekonomi-administrativa
systemet kan förväntas på sikt ge ett allt bättre underlag för
kostnads- och prestationsredovisning samt andra mått på produktiviteten i
verksamheten till ledning för bl. a. budgetbehandling och långtidsplanering.
Jag går nu över till att redovisa mina ställningstaganden till anslagsberäkningarna.
Jag kommer i det följande att hemställa om medelsanvisning
under resp. anslag.
Anslaget till drift av statliga vägar avses täcka kostnaderna för servicearbeten
samt egentligt underhåll och förstärkningsarbeten. Innevarande budgetår
utgör anslaget — efter det att riksdagen beviljat 7,1 milj. kr. på tillläggsstat
— 775,3 milj. kr. varav ca 37 milj. kr. avser lönekostnadspålägg
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 41
m. m. och täckning av merkostnader på grund av mervärdeskattens införande
under sista halvåret resp. hela år 1969. För år 1970 disponeras följaktligen
(775,3 — 37,4) 737,9 milj. kr. Med hänsyn till de krav som ställs på
vägdriften och till vikten av att vidmakthålla standarden på det statliga vägnätet
beräknar jag att ökade medel ställs till förfogande för detta ändamål
under nästa budgetår. För ändamålet beräknar jag ytterligare ca 36 milj. kr.
varigenom för den statliga vägdriften under kalenderåret 1971 skulle komma
att disponeras (737,9 +36,1) 774 milj. kr.
För bidragsgivningen till väg- och gatudriften i städerna och till det enskilda
vägunderhållet beräknar jag också ökade anslag. För de båda ändamålen
förordar jag sålunda anslag om 107,1 milj. kr. resp. 54,5 milj. kr.,
innebärande en ökning med 7,6 milj. kr. resp. reellt 2,0 milj. kr.
Vad gäller väg- och gatubyggandet vill jag i följande tabell inledningsvis
redovisa utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1964
—1968 samt de beräknade kostnaderna under åren 1969 och 1970. I de angivna
beloppen för beredskapsarbeten ingår även kostnaderna för vissa förbättringsarbeten
av driftkaraktär vilka dock är av mindre omfattning.
O
Statlig medelstilldelning till byggande av vägar och gator
(milj. kr.)
År |
Ordinarie stat- Ordinarie kom- liga vägbygg- munala vägbygg-nadsarbeten nadsarbeten |
Byggande av Beredskapsarbe-enskilda vägar ten m.m. |
Totalt |
||
1964..... |
215 |
16 |
317 |
1 048 |
|
1965..... |
230 |
17 |
277 |
1 084 |
|
1966..... |
270 |
20 |
212 |
1 112 |
|
1967..... |
....... 610 |
270 |
20 |
273 |
1 173 |
1968..... |
261 |
21 |
192 |
1 115 |
|
19691 ____ |
....... 666 |
271 |
22 |
217 |
1 176 |
19701 . . . . |
....... 684 |
301 |
23 |
159 |
1 167 |
S:a 4 271 |
1 818 |
139 |
1 647 |
7 875 |
1 Beräknade belopp
För nästa budgetår bör anslagstilldelningen till det statliga vägbyggandet
bibehållas på nuvarande höga nivå. Efter frånräknande av vissa engångsanvisningar
hänförliga till år 1969 om sammanlagt 25,7 milj. kr., vilka avser
lönekostnadspålägg in. m. och kompensation av merkostnader på grund av
mervärdeskatten under sista halvåret resp. hela år 1969, disponerar vägverket
för kalenderåret 1970 ett belopp av 683,9 milj. kr. Ett anslag av denna
storleksordning bör sålunda även för budgetåret 1970/71 (avseende kalenderåret
1971) ställas till verkets förfogande.
I fråga om bidragsgivningen till det kommunala väg- och gatubyggandet
skedde innevarande budgetår en uppräkning av anslaget från 270 milj. kr.
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
till 301,6 milj. kr., varav 1,6 milj. kr. avsåg administration av bidragsgivningen.
Uppräkningen av bidragsandelen utgjorde således 30 milj. kr. För
nästa budgetår förordar jag med hänsyn till de ökande statsbidragsberättigade
väg- och gatubyggnadsarbetena framför allt i storstadsregionerna
en ytterligare höjning av anslaget. Detta bör sålunda anvisas med 331
milj. kr. innebärande en ökning med ytterligare ca 30 milj. kr.
Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar bör för budgetåret
1970/71 tas upp till 23,4 milj. kr., innebärande en reell uppräkning med
1 milj. kr.
Under en följd av år har 20 milj. kr. av anslaget till den statliga vägdriften
och 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget tilldelats Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län för att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska
synpunkter. Någon ändring i denna medelsdisposition bör enligt
min mening inte ske för nästa budgetår. Denna specialdestination av
medel innebär att angelägna arbeten kan inordnas i den ordinarie verksamheten
under särskild hänsyn till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Val
av ifrågakommande projekt ur flerårsplanerna bör således ske med beaktande
av deras lokalisering, lämpliga igångsättningstidpunkter, behov av arbetskraft
m. m. Ifrågakommande driftåtgärder bör i första hand avse sådana
förstärkningsarbeten som behövs för att möjliggöra oljegrusning eller
enkel beläggning.
Kostnadsramarna för år 1971 för anslagen Drift av statliga vägar resp.
Byggande av statliga vägar bör bestämmas till samma belopp som anslagen.
Det bör ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget
så medger eller påkallar bemyndiga vägverket att utöka verksamheten
under år 1970 utöver de föreskrivna kostnadsramarna för detta år genom
att under andra halvåret 1970 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de
medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som kan bli anvisade för verksamhetsåret
1971. Kungl. Maj:t bör även ha befogenhet att minska verksamheten
om detta krävs från arbetsmarknadssynpunkt.
Under åberopande av det sagda hemställer jag, att Kungl. Maj :t bereder
riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
B 1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter
1969/70 Anslag ........................ 3 796 000
1970/71 Förslag ...................... 4 100 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för översiktlig vägplanering, fastställande
av arbetsplaner samt försvars- och järnvägsärenden.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 43
Det totala medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1970/71 uppgår
enligt vägverket till 4,1 milj. kr. Ökningen från innevarande budgetår utgör
löne- och prisomräkning. Jag biträder vägverkets förslag och beräknar
att kostnaderna ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.
kr.
Översiktlig vägplanering................................................... 970 000
Fastställande av arbetsplaner.............................................. 340 000
Försvarsfrågor........................................................... 2 590 000
Järnvägsövergångar m. m................................................. 200 000
4 100 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 2. Drift av statliga vägar
1968/69 Utgift1---- 2600 626 000 Reservation_____ 363 360 000
1969/70 Anslag . . 3775 300 000
1970/71 Förslag .. 774 000 000
1 Anslaget Vägunderhållet
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till ca 1 173 000 kr.
3 Härav avser 30 350 000 kr. lönekostnadspålägg m. m. för tiden 1.7.—31.12. 1969 samt
7 100 000 kr. som anvisats på tilläggsstat kompensation för vissa mervärdeskattekostnader under
år 1969
Från detta anslag bestrids samtliga kostnader för de delar av vägverkets
verksamhet som är hänförliga till driften av statliga vägar samt förstärknings-
och ombyggnadsarbeten vilka avser det sekundära vägnätet.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 836 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen
för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1970 har fastställts till 737,9 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen
för år 1971 bestäms till 774 milj. kr. och att anslag begärs med
samma belopp. I anslaget för innevarande budgetår ingår 37,4 milj. kr. avseende
lönekostnadspålägg in. m. och merkostnader till följd av mervärdeskattens
införande för del av resp. hela år 1969. Med avdrag för detta belopp
innebär förslaget för nästa budgetår en ökning av anslaget med ca 36 milj.
kr.
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften
beräknas ungefärligen fördela sig under år 1971. Sammanställningen visar
även de beräknade kostnaderna för åren 1969 och 1970.
1969 1970 1971
(milj. kr) Vägverket Dep.chefen
Servicearbeten....................... 308,0 328,9 370,4 344,4
Egentligt vägunderhåll................ 238,9 251,6 287,0 263,4
Förstärkt vägunderhåll................ 71,9 99,0 116,0 103,6
Administration....................... 50,2 58,4 62,6 62,6
669,0 737,9 836,0 774,0
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 774 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
B 3. Byggande av statliga vägar
1968/69 Utgift1----2627 872 000 Reservation____ 446 567 000
1969/70 Anslag____»709 600 000
1970/71 Förslag .. 683 900 000
1 Anslaget Vägbyggandet
* Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till ca 689 000 kr.
3 Härav avser 16 100 000 kr. lönekostnadspålägg in. m. för tiden 1.7.—31.12.1969 och
9 600 000 kr., som anvisats på tilläggsstat kompensation för vissa mervärdeskattekostnader under
år 1969
Från detta anslag bestrids samtliga kostnader för de delar av vägverkets
verksamhet som är hänförliga till byggandet av statliga vägar.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 803,1 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen
för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1970 har fastställts till 683,9 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning
förordar jag att kostnadsramen och anslaget för år 1971
bestäms till samma belopp. I anslaget för innevarande budgetår ingår 25,7
milj. kr. avseende lönekostnadspålägg m. m. för år 1969. Med avdrag för detta
belopp innebär mitt förslag för nästa budgetår en oförändrad medelstilldelning.
I följande sammanställning visas hur kostnaderna för vägbyggandet be -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 45
räknas ungefärligen fördela sig under år 1971. Sammanställningen visar
även de beräknade kostnaderna för åren 1969 och 1970.
1969 1970 1971
(milj. kr.) Vägverket Dep.chefen
Byggande av riksvägar................ 400,1 415,1 532,5 430 0
Byggande av länsvägar................ 166,6 157,8 149,0 142’l
Byggande av ödebygdsvägar........... 8,9 5,3 _ ’
Byggande av storbroar................ 54,7 62^4 75 0 65 2
Administration....................... 35)9 43,3 46’6 46’6
666,2 683,9 803,1 683,9
Jag räknar således med en viss ytterligare förskjutning av investeringarna
till posten byggande av riksvägar.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Majrt föreslår
riksdagen
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 683 900 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
1968/69 Utgift ...................... 193 000 000
1969/70 Anslag...................... 99 500 000
1970/71 Förslag .................... 107 100 000
1 Anslaget Bidrag till underhåll av vägar och gator
Från detta anslag utgår bidrag till stad eller samhälle med 95 % av det
belopp vartill kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägarna och
gatorna beräknas skäligen böra uppgå. Driftkostnaden fastställs för en tvåårsperiod
av statens vägverk efter stadens eller samhällets hörande. Beräkningen
kan justeras under löpande tvåårsperiod om väsentligt ändrade förhållanden
inträder. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1960:
374) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa städer och stadsliknande
samhällen.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 119,6 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen
för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets
anslagsframställning förordar jag att anslaget tas upp med 107,1 milj. kr.
Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
kr.
Bidragsbelopp...........,................................................ 105 500 000
Administration.......................................................... 1 600 000
107 100 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
107 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
1968/69 Utgift ____ 1276 600 000 Reservation____ 135 100 000
1969/70 Anslag____ ^301 600 000
1970/71 Förslag . . 331 000 000
1 Anslaget Bidrag till byggande av vägar och gator
2 Härav avser 630 000 kr. lönekostnadspålägg m. m. för tiden 1.7.—31.12.1969
Från detta anslag lämnas bidrag till stads eller samhälles kostnad för
byggnadsföretag med 95 % till byggande av väg samt till byggande av gata
mot vilken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt
eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 %
till utförande av större konstarbete eller trafikanordning, som ingår i gata.
Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med
85 %. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för
märk och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller
användande. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel och enligt av statens
vägverk fastställd fördelningsplan för fem år. Fördelningsplanen skall förnyas
vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1960:
374) Om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa städer och stadsliknande
samhällen. Bidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa förutsättningai*
utgå från detta anslag. Denna bidragsgivning regleras genom
förordningen (1965: 138) om statsbidrag till byggande av tunnelbana.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 371,4 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen
för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning
förordar jag att anslaget tas upp med 331 milj. kr. Förbrukningen
beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 47
kr.
Bidragsbelopp
Administration
331 000 000
329 600 000
1 400 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och
galor för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 331 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.
1968/69 Utgift...... 48 651 000 Reservation ____ 10 702 000
1969/70 Anslag ____ *53 700 000
1970/71 Förslag____ 54 500 000
1 Anslaget Bidrag till underhåll av enskilda vägar
2 Härav avser 1 300 000 kr. lönekostnadspålägg m. m. för tiden 1.7.—31.12. 1969
Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskild väg av väsentlig
betydelse. Bidrag kan även utgå om vägen är utfart för en bebyggelse och
av betydande längd eller om vägens drift är synnerligen betungande för väghållaren.
Bidrag utgår med 70 % av beräknad kostnad för väghållningen.
Bidrag kan beviljas med 85 % om synnerliga skäl föreligger. Vidare kan
s. k. iståndsättningsbidrag beviljas med 70 % för åtgärder som bedöms nödvändiga
från trafiksynpunkt. Från anslaget lämnas även bidrag till anskaffning
av maskiner och redskap för driften. Slutligen utgår från anslaget bidrag
till kostnader för viss passbåtstrafik m. m. Huvuddelen av bidragsgivningen
regleras genom kungörelsen (1952: 793) angående statsbidrag till
enskild väghållning (ändrad senast 1967: 257) och kungörelsen (1952: 417)
angående statligt stöd till anskaffning av maskiner och redskap för rationalisering
av underhållsarbetet på vissa enskilda vägar (ändrad 1963: 102).
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 69,8 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen
för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning
förordar jag att anslaget tas upp med 54,5 milj. kr. Förbrukningen
beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
kr.
Bidragsbelopp
Administration
54 500 000
51 900 000
2 600 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 54 500 000 kr.,
att avräknas mot åutomobilskattemedlen;
2. medge att under budgetåret 1970/71 statlig lånegaranti
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa
enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.
B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar
1968/69 Utgift...... 20 500 000 Reservation ____ 17 050 000
1969/70 Anslag ____ >23 600 000
1970/71 Förslag .... 23 400 000
1 Härav avser 1 200 000 kr. lönekostnadspålägg m. m. för tiden 1.7.—31.12. 1969
Från anslaget utgår bidrag för byggande av enskild väg av väsentlig
betydelse för en bygds befolkning. Bidrag lämnas till kostnad för arbetsplan
med 70 % samt till beräknad övrig kostnad för företaget med högst 70 %.
Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas till högst 85 %.
Bidragsgivningen regleras genom bestämmelserna i kungörelsen (1952: 793)
angående statsbidrag till enskild väghållning (ändrad senast 1967:257).
Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag från detta anslag även till byggande
av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation
och friluftsliv eller på annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål.
Även för denna bidragsgivning gäller i tillämpliga delar nämnda kungörelse.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 33,5 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen
för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning
förordar jag att anslaget tas upp med 23,4 milj. kr. Med
avdrag för viss engångsanvisning avseende år 1969 som ingår i anslaget för
innevarande budgetår innebär förslaget en uppräkning av bidragsvolymen
för nästa budgetår med 1 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på
ungefär följande sätt.
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 49
kr.
Bidragsbelopp
Administration
23 400 000
21 000 000
2 400 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 23 400 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Tjänster till utomstående
1969/70 Anslag ...................... 8 000 000
1970/71 Förslag ...................... 8 400 000
Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering in. in.
av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsverket. För nästa budgetår föreslås
att ett belopp av 8,4 milj. kr. anvisas. Ökningen i förhållande till innevarande
budgetår utgör löne- och prisomräkning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.
B 9. Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
I förordningen (1922:260) om automobilskatt (senast ändrad 1967:38)
återfinns de grundläggande bestämmelserna för beskattning av bilismen.
Sättet att redovisa automobilskattemedlen har sammanfattande beskrivits
i prop. 1940: 1, sjätte huvudtiteln, s. 37 och 41.
I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av automobilskattemedlens
specialbudget för de senaste fem budgetåren. Beloppen anges
i milj. kr.
Budgetår |
Inkomster |
Utgifter |
Överskott |
Behållning |
Reserva- tioner |
1964/65.......... |
1 969,7 |
1 918,3 |
51,4 |
593,9 |
784,0 |
1965/66.......... |
2 224,3 |
2 033,7 |
190,6 |
652,1 |
916,4 |
1966/67.......... |
2 395,6 |
2 326,3 |
69,3 |
717,4 |
920,4 |
1967/68.......... |
2 575,2 |
2 390,5 |
184,7 |
807,2 |
1 015,3 |
1968/69.......... |
2 779,7 |
2 319,2 |
460,5 |
1 270,4 |
1 012,7 |
De sammanlagda utgifterna under de olika våganslagen m. m. för budgetåret
1970/71 har jag beräknat till 1 986,4 milj. kr.
För trafiksäkerhet, vissa bidrag, m. m. beräknar jag under andra anslag
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
under sjätte huvudtiteln sammanlagt 55,4 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under andra, femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna
föreslås därjämte att 408,7 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel.
Totalt bör alltså för dessa ändamål ca 464 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som
avses täckas av automobilskattemedlen för budgetåret 1970/71 uppgå till
sammanlagt (1 986,4 + 55,4 + 408,7) ca 2 450 milj. kr., vilket innebär en ökning
i förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår
uppförda anslagsbelopp med ca 12 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet bär beräknat inkomsterna på automobilskattemedlens
specialbudget för budgetåret 1970/71 till sammanlagt ca 3 233
milj. kr.
Av sistnämnda belopp skulle alltså ca 2 450 milj. kr. disponeras för att
täcka anslag på driftbudgeten medan ca 783 milj. kr. bör tillföras budgetutjämningsfonden
och där redovisas under särskild titel.
Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 51
C. Trafiksäkerhet
C 1. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift........................ i4 080 600
1969/70 Anslag ...................... 7 970 000
1970/71 Förslag ...................... 10 630 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 18 386 kr.
Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering,
fordonskontroll, förarutbildning samt information och allmänt
trafiksäkerhetsarbete.
Verksamheten inom den centrala administrationen är fördelad på fyra
byråer, trafik- och informationsbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån samt
kanslibyrån. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation
med sju distrikt.
Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för verkets styrelse, verkschefens
sekreterare, trafik- och informationsbyrån, kanslibyråns allmänna
sektion samt vissa tjänstemän i den regionala organisationen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Verket |
Dep.chefen |
|||
Personal |
||||
Handläggande personal................... |
......... 32 |
+ 77 |
+ 15 |
|
Övrig personal.......................... |
......... 10 |
+ 10 |
+ 1 |
|
42 |
+ 87 |
+ 16 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar............................. |
......... 2 046 000 |
+ 3 604 000 |
+ |
766 000 |
Sjukvård............................... |
......... G 000 |
+ 9 000 |
+ |
2 000 |
Reseersättningar........................ |
......... 165 000 |
+ 858 000 |
+ |
135 000 |
Därav för utrikes resor................ |
......... 18 000 |
+ 18 000 |
+ |
7 000 |
Lokalkostnader......................... |
......... 166 000 |
+ 266 000 |
+ |
46 000 |
Expenser............................... |
......... 267 000 |
+ 414 000 |
+ |
83 000 |
Lönekostnadspålägg..................... |
......... 419 000 |
+ 879 000 |
-L. |
228 000 |
Informationsverksamhet.................. |
......... 4 800 000 |
+ 7 200 000 |
+ 1200 000 |
|
Materialundersökningar m. m............. |
......... 100 000 |
+ 700 000 |
+ |
200 000 |
Utredningsuppdrag...................... |
......... . |
+ 1 070 000 |
— |
|
Övriga utgifter.......................... |
......... 2 000 |
-. |
— |
|
7 971 000 |
+ 13 009 000 |
+ 2 |
660 000 |
Uppbördsmedel
Ersättningar för uppdrag m. m.................... 1 000 — —
Nettoutgift 7 970 000 +15 000 000 +2 600 000
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 215 700 kr.
2. Kostnaderna för verkets pressombudsman bör bestridas från anslagei
52 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Förvaltningskostnader och medel för ändamålet således överföras från anslaget
Uppdragsverksamhet. Vidare erfordras en biträdande pressombudsman
(+ 110 796 kr.).
3. En av verkets huvuduppgifter är att samordna trafiksäkerhetsarbetel.
I nuvarande organisation finns inte någon personal avdelad för denna uppgift.
För arbetet inom verkets planeringsnämnd och rådgivande delegation
bör till generaldirektörens förfogande stå ett förvaltningssekretariat med eu
avdelningsdirektör och en amanuens/byråsekreterare ( + 106 860 kr.).
4. Verksamheten inom den nuvarande trafik- och informationsbyrån bör
med hänsyn till arbetsuppgifternas växande omfattning och till den ökade
satsning som bör göras på informationsområdet delas upp på två byråer,
nämligen en trafikbyrå och en informationsbyrå. För att inom den föreslagna
trafikbyrån handlägga ärenden rörande dispenser, allmänna föreskrifter
och anvisningar rörande vägmärken, trafiksignaler, vägbanemarkeringar och
andra trafikanordningar samt anvisningar för hastighetsbegränsningar och
övriga lokala trafikföreskrifter jämte frågor som anges i kungörelsen (1959:
50) om säkerhetsanordningar vid plankorsningar mellan järnväg och väg
erfordras tre byrådirektörer och ett kontorsbiträde (+ 182 112 kr.).
Verket utarbetar och fastställer i samråd med statens provningsanstalt
normer för reflexanordningar och reflekterande material och måste ha egen
personal som kan dels bedöma olika material för vägmärken och körbanemarkering
och dels prova varningslyktor och andra anordningar att användas
vid vägarbeten. För dessa uppgifter behövs en byrådirektör (+ 48108
kr.).
För att få enhetlighet vid beslut om lokala trafikföreskrifter utarbetar
verket riktlinjer att tillämpas av länsstyrelser och trafiknämnder. Det ankommer
även på verket att utarbeta principlösningar för trafikreglering,
vari ingår att i samband med projektering av nya eller ombyggnad av befintliga
trafikleder planlägga åtgärder som erfordras för reglering av trafiken.
För denna verksamhet erfordras två byrådirektörer och ett kvalificerat
biträde (+ 145 140 kr.).
För övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i vägmärkeskungörelsen
och de av verket utfärdade föreskrifterna rörande olika trafikanordningar
m. m. erfordras centralt inom verket två byrådirektörer, en byråingenjör
och ett kvalificerat biträde. För att i trafikmiljön utöva den direkta
tillsynen över användningen av vägmärken m. m., följa upp de lokala trafikföreskrifterna
och lämna trafiknämnder och väghållare detaljinformation
finns f. n. fyra ingenjörer med placering i den regionala organisationen.
Ytterligare sex förste byråingenjörer erfordras så att sådana tjänster kan
finnas inom vart och ett av de i det följande föreslagna tio distrikten
(+443 196 kr.).
5. Inom den föreslagna informationsbyrån erfordras en byråchef. Vida -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 53
re behövs centralt inom verket för kontakt med organisationer, trafiksäkerhetskommittéer
och företag för initiering och genomförande av informations-
och trafiksäkerhetskampanjer samt för ledning och samordning
av informationssekreterarnas verksamhet tre byrådirektörer och ett kvalificerat
biträde varjämte inom den regionala organisationen erfordras ytterligare
tre byråassistenter. Enligt beslut av 1968 års riksdag har för samordning
av skolans trafikundervisning med verkets trafiksäkerhetsarbete inrättats
fyra tjänster som byråassistenl inom verkets regionala organisation.
Dessa befattningshavare har att svara för alltför stora områden för att kontakten
med olika skolformer skall bli tillfredsställande, varför en utökning
måste ske med ytterligare sex sådana tjänster, så att en skolkonsulent finns
i vart och ett av de föreslagna tio distrikten. För ledning och samordning av
denna regionala verksamhet och för kontakt med skolöverstyrelsen m. in.
erfordras en byrådirektör, en amanuens/byråsekreterare och ett kvalificerat
biträde. För att svara för produktion av olika informationsmateriel, programinslag
i radio och TV, annonser, affischer och trycksaker m. in. behövs två
byrådirektörer och ett kontorsbiträde, varjämte för distribution och försäljning
av informations- och trafiksäkerhetsmateriel erfordras en byrådirektör
och ett biträde (+ 968 064 kr.).
6. Kanslibyrån behöver förstärkas med en byrådirektör för utarbetande
av förslag till remissyttranden samt handläggning av juridiska/administrativa
frågor i övrigt (+ 53 292 kr.).
7. För att följa olycksutvecklingen och genomföra särskilda analyser i
anslutning till olika åtgärder, för undersökningar rörande trafikmiljöns
utformning och olika trafikreglerade åtgärder, för framtagning av underlag,
genomförande av förprövningar och effektmätningar i samband med
verkets informationsinsatser samt för utvecklingsarbete på förarutbildningens
område fordras alt verket har egen kvalificerad personal för insamling
och bearbetning av data och för att utvärdera och presentera tillgängligt
material på sådant sätt att det kan utgöra underlag för beslut. Även
andra myndigheter, organisationer, företag och enskilda, som verkar inom
trafiksäkerhetssektorn, ställer anspråk på verket i nämnda liänsende. En
särskild utredningsbyrå bör inrättas för denna verksamhet. För det förberedelsearbete
som erfordras inför verkets övertagande av ansvaret för bilregister
och körkortsregister bör i avvaktan på en fastare organisation en
tillfällig registersektion knytas till byrån. Följande personal behövs på utredningsbyrån,
nämligen en byråchef, fyra byrådirektörer, två amanuenser/byråsekreterare,
en bibliotekarie, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde,
varjämte en tjänst som avdelningsdirektör inom körkortsbyråns utredningssektion
bör överföras till utredningsbyrån. Vidare erfordras för
uppgifter inför verkets övertagande av ansvaret för bilregistret en byrådirektör
och en amanuens/byråsekreterare (+566 220 kr.).
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
8. Skärpt kontroll över motorfordon i drift vad avser buller samt avgaser
från bensindrivna fordon och rökighet hos dieselfordon är nödvändig med
anledning av de nya bestämmelserna i dessa avseenden. En sådan kontroll
bör utövas genom verkets regionala organisation, som behöver förstärkas
med en tekniker i varje distrikt, dvs. tio tekniker. Den i vägtrafikförordningen
förutsatta kontrollen av fordons beskaffenhet och utrustning liksom
saneringen av handeln med begagnade bilar är ett angeläget säkerhetsintresse
som kan tillgodoses endast genom intensifierad verksamhet och ökad
medverkan genom flygande inspektioner av fordon i trafiken. Härför erfordras
ytterligare tjugo bilinspektörer (+ 1 058 400 kr.).
9. Informationsverksamheten och det allmänna trafiksäkerhetsarbetet tar
sikte på att öka allmänhetens kunskaper om trafik och trafikregler samt
att ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken för olika trafikantkategorier.
Verksamheten planeras i detalj för längre tidsperioder med
närmare precisering av målsättning, innehåll, media etc. Aktiviteterna
följs upp genom speciella undersökningar för att mäta effekten av dem
och få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen kommer att spridas
med anlitande av massmedia samt genom kursverksamhet och via trafiksäkerhetskommittéer
och organisationer. För dessa arbetsuppgifter beräknas
ett ytterligare medelsbehov av 7,2 milj. kr.
10. Kostnaderna för undersökningar och utredningar, som skall genomföras
av den föreslagna utredningsbyrån, föreslås upptagna under en särskild
anslagspost, Utredningsuppdrag. Erforderliga medel har beräknats till
följande, nämligen för insamling av underlag för informationsverksamheten
400 000 kr., förprövning av informationsmateriel 100 000 kr., effektmätningar
av informationsåtgärder 250 000 kr., statistikproduktion 100 000 kr., perceptionspsykologiska
undersökningar 100 000 kr., undersökningar rörande
utbildningsmetoder och utbildningsmaterial 100 000 kr. samt litteratur
20 000 kr. eller sammanlagt 1 070 000 kr.
11. På verket ankommer att meddela erforderliga bestämmelser om fordons
utrustning liksom att ta initiativet för att få fram säkrare bilar samt
att låta utföra nödvändig forskning inom området. För budgetåret 1970/71
föreligger ett uppdämt behov. För utredningar, undersökningar och materialprovningar
i fråga om fordonsdetaljer, för provningar av material till
vägmärken och vägmarkeringar samt för försöksverksamhet med olika
belysningsanordningar och annat utvecklingsarbete i fråga om trafikanordningar
m. m. erfordras ytterligare 700 000 kr.
12. För reseersättningar behövs utöver vad som erfordras med hänsyn
till begärd personalökning ytterligare 200 000 kr. för erforderlig utökning
av den reseverksamhet, som åligger de tjänstemän som skall öva tillsyn
över trafikreglering och trafikanordningar samt byråassistenterna för trafikundervisningen
i skolorna och för informationsverksamheten.
13. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 799 400 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 55
Departementschefen
För trafiksäkerhetsverket, som började sin verksamhet den 1 januari
1968, är jag inte beredd att tillstyrka någon organisationsförändring. Utöver
den förstärkning av trafiksäkerhetsverkets resurser som skett för innevarande
budgetår är jag beredd förorda, att även för budgetåret 1970/71
ytterligare resurser tillförs verket. Sålunda beräknar jag under förvaltningslcostnadsanslaget
medel för 16 nya tjänster, nämligen en byrådirektör inom
trafik- och informationsbyråns trafiksektion (4), tre ingenjörer i den regionala
organisationen (4), tre byråassistenter för den regionala verksamheten
i skolorna (5), en byrådirektör och ett skrivbiträde för det förberedande
arbetet inför verkets övertagande av ansvaret för fordonsregistreringen
(7) och sju tekniker för arbete med bl. a. buller- och avgaskontroll inom
verkets regionala organisation (8). Vidare beräknar jag ytterligare 1,2
milj. kr. för informationsverksamhet — för vilket ändamål därmed disponeras
6 milj. kr. — samt ytterligare 200 000 kr. för materialundersökningar.
Under åberopande av det anförda beräknar jag anslaget till 10 630 000 kr.
I anslutning till statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969 om behovet av samordning
inom trafiksäkerhetsområdet i anledning av motionerna I: 618 och
II: 702, vilka närmast avsåg gränsdragningen mellan statens trafiksäkerhetsverk
och NTF inom den del av trafiksäkerhetsarbetet, som omfattas av
information och upplysning, vill jag erinra om det samarbete mellan olika
myndigheter och organisationer, som numera tillämpas i form av gemensamma
rullande halvårsplaner för informationsaktiviteterna. Jag vill också
framhålla värdet ur samordningssynpunkt av de informella kontakter, som
jag med jämna mellanrum avser att ta upp med de ansvariga inom olika
delar av trafiksäkerhetsarbetet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 10 630 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
1968/69 Utgift ...................... U0 700 000
1969/70 Anslag .................... 12 248 000
1970/71 Förslag .................... 13 648 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 112 661 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån,
kanslibyråns chef och förvaltningssektionen, den regionala organisationen
med vissa undantag, anskaffning och underhåll av utrustning för fordonsbesiktning
samt utbildning.
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till
16 340 000 kr. (1969/70 15 000 000 kr.).
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 198 000 kr.
2. Kostnaderna för pressombudsmannen föreslås belasta anslaget Förvaltningskostnader
(—67 344 kr.).
3. Fordonsbyrån är f. n. indelad i tre sektioner. För att få en mer rationell
fördelning av arbetsuppgifterna och möta de ökade krav som ställs
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Verket |
Dep.chefen |
|||
Personal Handläggande personal................ |
............ 62 |
+ 31 |
+2 |
|
Övrig personal....................... |
............ 168 |
+ 10 |
— |
|
230 |
+41 |
+2 |
||
Anslag Avlöningar.......................... |
............ 7 093 000 |
+ 2 233 000 |
+ |
707 000 |
Sjukvård............................ |
............ 14 700 |
+ 4 000 |
300 |
|
Reseersättningar..................... |
............ 1 214 000 |
+ 431 000 |
+ |
47 000 |
Lokalkostnader...................... |
............ 1 370 000 |
+ 500 000 |
+ |
388 700 |
Expenser............................ |
............ 634 000 |
+ 423 000 |
+ |
89 000 |
Lönekostnadspålägg.................. |
............ 1 625 000 |
+ 518 000 |
+ |
168 000 |
Utrustning.......................... |
............ 60 000 |
— |
— |
|
Kostnader för provbana............... |
............ . |
+ 500 000 |
— |
|
Övriga utgifter....................... |
............ 237 300 |
— |
— |
|
12 248 000 |
+ 4G09 000 |
+ 1 |
400 000 |
på byrån bör denna indelas i fyra sektioner. Ett ökat antal föreskrifter för
fordons beskaffenhet och utrustning har medfört att antalet dispenser,
tolkningar och rådfrågningar stigit kraftigt. Utvecklingen inom fordonsområdet
ställer också ökade anspråk på tekniskt kunnande när det gäller
att utarbeta föreskrifter om fordonsutrustning och att meddela anvisningar
i säkerhetsavseende vid inköp av fordon för statsverket, samtidigt som arbetet
blir mer tidskrävande. Moderniserade och skärpta bestämmelser får
även till följd att ändrade och kompletterande anvisningar för besiktningar,
flygande inspektion och inspektion hos försäljare måste utfärdas. Dessa
arbetsuppgifter nödvändiggör en personalförstärkning med en förste byråingenjör,
en byråingenjör och en assistent. Allt eftersom bestämmelserna
skärps i fråga om fordons utrustning blir det vidare nödvändigt att använda
mer avancerade provningsmetoder vid typbesiktning. För sådana utvecklingsuppgifter
samt för utprovning av apparatur för bromsprov etc.
behöver byrån förstärkas med en bilinspektör och en tekniker (+ 197 016
kr.).
4. Verkets regionala organisation är f. n. indelad i sju distrikt vart och
ett med en trafikinspektör som chef. Distriktens antal bör utökas till tio.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 57
Som centralorter föreslås tillkomma Linköping, Västerås och Gävle. För de
nya distrikten erfordras ytterligare tre trafikinspektörer och tre kvalificerade
biträden (+ 233 100 kr.).
5. För handläggning av remisser, ärenden rörande internationella körkortsbestämmelser
samt speciella ärenden rörande trafikskolor finns inom
körkortsbyrån en tjänst som amanuens/byråsekreterare, vilken bör bytas
ut mot en byrådirektörstjänst. Körkortsbyrån skall vidare öva tillsyn över
trafiklärarutbildningen, överarbeta kursplaner för trafikskolor och utfärda
ulbildningsanvisningar för trafikskolepersonal samt förbereda anvisningar
för utbildning och förarprov med anledning av förslag om differentierade
körkort, varjämte uppmärksamhet måste ägnas åt uppföljningsarbetet
beträffande förarprov och inspektion av trafikskolor. För dessa arbetsuppgifter
behöver byrån förstärkas med en byrådirektör och en förste
byråsekreterare samt dessutom två byrådirektörer och tio byråassistenter
med placering i den regionala organisationen. Verket handhar även tillståndsgivning
för trafikskolor och godkännande av föreståndare, lärare
och instruktörer samt registerföring av skolorna och dess personal, för vilka
uppgifter byrån behöver tillföras en assistent och ett kontorsbiträde
(+ 699 432 kr.). I samband med denna personalförstärkning föreslås byrån
indelas i tre sektioner.
6. Kanslibyråns förvaltningssektion bör uppdelas på två sektioner, eu
personalsektion och en kameral sektion. Personalsektionen bör förstärkas
med en byrådirektör (personalchef), en assistent och ett kvalificerat biträde.
Den kamerala sektionen behöver förstärkas med en assistent och ett
kvalificerat biträde. Vidare erfordras ytterligare en telefonist och två expeditionsvakter.
För ledning av driften vid den regionala organisationen behövs
ett stabsorgan, varjämte personal erfordras för driftstatistik och budgetfrågor.
Dessa uppgifter bör handhas av en särskild sektion inom kanslibyrån,
driftsektionen, och motiverar förstärkning med en byrådirektör.
Kanslibyråns utbildningssektion bör ändra namn till fortbildningssektionen.
För erforderlig intensifiering och breddning av fortbildningsverksamheten
föreslås sektionen förstärkas med en byrådirektör, en amanuens/
byråsekreterare och en kontorsskrivare. Antalet inom den regionala organisationen
placerade bilinspektörer bör vidare utökas med tre. För ifrågavarande
personalförstärkningar beräknas ett sammanlagt belopp av
567 300 kr.
7. För expenser erfordras ytterligare 375 000 kr., varav 200 000 kr. för
övergång till automatisk databehandling av den statistik, som erfordras
för uppföljning av förarprovsverksamheten och trafikskolornas undervisning.
En omläggning till ADB-teknik anses ofrånkomlig vid genomförande
av kör kortsutredningens förslag till uppläggning av körkortsregister, då eu
mängd grunddata i detta register kan utnyttjas för verkets statistik. En sådan
integrering underlättas om verket dessförinnan har ett utprovat system
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
för databehandling av statistikuppgifterna rörande förarprov. Av beloppet
utgör 100 000 kr. engångskostnad (+ 375 000 kr.).
8. För reseersättningar erfordras ytterligare 211 000 kr. med hänsyn till
begärda personalökningar samt 200 000 kr. för nödvändig utökning av reseverksamheten
i verkets uppdragsverksamhet (+ 411 000 kr.).
9. Vid typbesiktning av fordon utförs förutom mätningar och kontroller
i besiktningshallen även provkörning av fordonen vid höga hastigheter,
manöverprov för att utröna fordonens egenskaper vid svängar under olika
hastigheter, bromsprov, kontroll av koloxidhalt inuti fordonen under vissa
betingelser samt mätning av buller. För denna verksamhet behövs en provbana
utan störande inverkan från annan trafik. För hyreskostnader m. in.
avseende en sådan bana erfordras särskilda medel (+ 500 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
13 648 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en byrådirektör
och en förste byråingenjör inom fordonsbyrån för arbetet med anvisningar
för besiktning och flygande inspektion m. m. (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 13 648 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 3. Registrering av motorfordon
1968/69 Anslag .......................... 1 000
1969/70 Anslag .......................... 1 000
1970/71 Förslag .......................... 1 000
Statens trafiksäkerhetsverk
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 och den 15 december 1967
skall statens trafiksäkerhetsverk för tillhandahållande av blanketter till typintyg
av rekvirent ta ut och såsom uppbörd på anslaget bokföra ersättning
med skäligt belopp, som verket bestämmer. Genom Kungl. Maj :ts beslut den
11 juli 1947 och den 15 december 1967 har statens trafiksäkerhetsverk bemyndigats
att från anslaget bestrida uppkommande kostnader för reparation
och underhåll i övrigt ävensom för erforderlig ersättningsanskaffning av
för bilregistret avsedda kortfackskåp hos länsstyrelserna. Genom Kungl.
Majrts beslut den 30 juni 1952 meddelades föreskrifter om bl. a. vilka kostnader
som får avföras från anslaget såsom kostnader för blanketter till
körkort, trafikkort in. m. och vissa skyltar, som tillhandahålls av verket.
Vidare föreskrevs att avgifter för interims-, saluvagns- och turistvagnsskyltar
skall tillgodoföras anslaget. Då inkomsterna under anslaget beräknas
överstiga utgifterna föreslås att ett oförändrat belopp om 1 000 kr. anvisas.
Statsverkspropositionen År 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 59
Departementschefen
I enlighet med förslag av statens trafiksäkerhetsverk torde anslaget böra
uppföras med oförändrat belopp.
•Tåg hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Registrering av motorfordon för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 4. Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar
1968/69 Utgift .................. 6 500 000 Reservation —
1969/70 Anslag.................. 6 500 000
1970/71 Förslag ................ 6 500 000
Från anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana säkerhetsanordningar,
som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav.
Statsbidrag utgår med högst 90 % av beräknad engångskostnad för kryssmärke
och säkerhetsanordning, annan trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd till
fördel för vägtrafiken, marklösen och ersättning för skada och intrång samt
med 45 % av engångskostnaden för automatisering av befintlig säkerhetsanordning.
Principerna för bidragsgivningen framgår av prop. 1964: 1 (bil.
8, p. 25). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1964 har meddelats bestämmelser
för bidragsgivningen.
Statens trafiksäkerhetsverk
För budgetåret 1969/70 anvisade medel beräknas bli förbrukade under
budgetåret. Bidragsbehovet under budgetåret 1970/71 beräknas till 6 milj.
kr. för statens järnvägar och till 0,5 milj. kr. för de enskilda järnvägarna.
Anslaget föreslås utgå med oförändrat belopp, 6,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder statens trafiksäkerhetsverks förslag om att anslaget förs
upp med oförändrat belopp av 6,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 5. Trafiksäkerhetsforskning
1968/69 Utgift ......*2 402 000 Reservation ...... 253 200
1969/70 Anslag...... 3 000 000
1970/71 Förslag ____ 3 300 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 17 467 kr.
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Statens trafiksäkerhetsråd är central myndighet för trafiksäkerhetsforskningen.
I rådets uppgifter ingår bl. a. att undersöka eller låta undersöka
trafikolyckornas orsaker, att understödja och samordna trafiksäkerhetsforskningen
inom landet, att fastställa villkor för statsbidrag till trafiksäkerhet
sforskning samt offentliggöra och sprida resultat som nåtts vid verksamheten.
Rådet består av 16 ledamöter. Inom rådet finns ett arbetsutskott
med fem ledamöter.
Från anslaget bestrids utgifter för trafiksäkerhetsforskning i trafiksäkerhetsrådets
egen regi samt utgår bidrag till annan trafiksäkerhetsforskning
enligt rådets beslut. Vidare tas under anslaget upp rådets förvaltningskostnader.
Den egna forskningsverksamheten är organiserad på en forsknings-
och utredningsavdelning (TRAG), som är uppdelad på tre sektioner
för uppföljningsverksamhet, detaljanalys och tillfälliga uppdrag. Vidare
finns en forskargrupp (TRAFO), som består av fyra forskare. Under rådets
medicinska forskningslaboratorium sorterar en haverikommission.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Trafiksäker- Dep.chefen
hetsrådet
Personal |
||||
Handläggande personal........................... |
3 |
— |
— |
|
Övrig personal.................................. |
1 4 |
|||
Anslag |
||||
Avlöningar..................................... |
274 000 |
+ 9 000 |
+ |
9 000 |
Sjukvård....................................... |
1 000 |
- : |
— |
|
Reseersättningar................................ |
9 000 |
+ 1 000 |
+ |
1 000 |
Därav utrikes resor........................... |
2 000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader................................. |
100 000 |
4- 32 000 |
+ |
32 000 |
Expenser....................................... |
30 000 |
+ 6 000 |
+ |
6 000 |
Lönekostnadspålägg............................. |
51 000 |
+ 14 000 |
+ |
14 000 |
Forskning...................................... |
2 336 000 |
+ 611 000 |
+ |
54 000 |
Lönekostnadspålägg avseende forskningspersonal.... |
199 000 |
. +273 000 |
_L |
184 000 |
3 000 000 |
+ 946 000 |
+ 300 000 |
Statens trafiksäkerhetsråd
Löne- och prisomräkning in. in. 233 000 kr.
Genomförandet av forskningsprogrammet ombesörjs i första hand med
anlitande av rådets egna forskningsresurser i form av rådets forskargrupp,
dess arbetsgrupp och dess medicinska forskningslaboratorium. Till detta
kommer etablerade forskningsgrupper för trafiksäkerhet vid olika universitets-
och högskoleinstitutioner, då främst psykologiska institutionen vid
Uppsala universitet, institutionen för försäkringsmatematik och matematisk
statistik vid Stockholms universitet och institutionen för stadsbyggnad
vid Chalmers tekniska högskola. Rådet stöder även viss forskning vid statens
väginstitut och statens provningsanstalt. Dessutom tillkommer enskilda
projekt baserade på ansökningar till rådet.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 61
Beträffande forskningsverksamheten inom olika områden anförs bl. a.
följande. Rådet har genom sin forskningsgrupp TRAG fortsatt detaljanalysen
av trafikolyckor inom Uppsala län, varvid rapporter om vissa olyckstyper
färdigställts. Gruppen har vidare bl. a. utfört undersökning av trafikolyckor
med bilbränder och av gångtrafikanters användande av reflexmaterial
eller lykta under mörker.
Trafiksäkerhetsforskningen vid olika vetenskapliga institutioner och genom
enskilda forskare har omfattat bl. a. följande.
På det psykologiska området har polariserad fordonsbelysning, halogenstrålkastare,
synprestationer i mörkertrafik samt effekten av bländning via
backspegel varit föremål för studier. Vidare har trötthetens betydelse från
trafiksäkerhetssynpunkt undersökts liksom reaktionstidsförändringarna
hos vana och ovana förare samt effekten hos viss trafikundervisning för
sjuåriga skolbarn.
Inom det medicinska området utförs bl. a. analys av personskador i trafiken
samt utredningar av inträffade fordonshaverier. En viktig ämnesgrupp
är vidare simuleringar av olika kollisionsförlopp, emedan kunskaper på
detta område är en förutsättning för utveckling och bedömning av säkerhetssystem
i syfte att minska risken för personskador. Ytterligare kan nämnas
en undersökning av synförmågans betydelse för trafiksäkerheten.
Den teknisk-naturvetenskapliga trafiksäkerhetsforskningen omfattar bl. a.
studier av trafikolyckornas samband med trafikmiljön särskilt i vad avser
tätortsförhållanden samt ett flertal beteendeanalyser och olycksanalyser liksom
allmänna studier på trafiksaneringens område. Vidare har utförts undersökningar
av halogenstrålkastarnas egenskaper, av principer att hålla
lordonslyktor rena, av utformning av lämpliga bilsimulatorer och av däckens
friktion mot vägbana etc.
Inom den statistiska sektorn framtas och bearbetas modeller för såväl
trafik som trafikolyckor samt speciella modeller för landsvägstrafik under
olika omkörningsantaganden.
Vad avser det fortsatta forskningsprogrammet framhåller rådet, att den
successiva ökningen av biltrafiken kräver fortsatta insatser av trafiksäkerhetshöjande
åtgärder för att hålla tillbaka och helst minska trafikolycksfrekvensen.
För att få underlag för sådana åtgärder erfordras en intensifierad
forskningsverksamhet.
För forskningen under budgetåret 1970/71 — vilken utgör en direkt fortsättning
och utbyggnad av det i det föregående redovisade forskningsarbetet
—- begärs 3 419 000 kr. innebärande en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med 884 000 kr.
Totalt behövs 3 946 000 kr., innebärande en ökning med 946 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen och med beräkning av ett belopp
62 Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
om 527 000 kr. till förvaltningskostnader vid statens trafiksäkerhetsråd
hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Trafiksåkerhetsforskning för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 3 300 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
C 6. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
1968/69 Utgift ........................ 2 000 000
1969/70 Anslag....................... 2 000 000
1970/71 Förslag ...................... 2 200 000
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
För budgetåret 1969/70 har föreningen anvisats statsbidrag om 2 milj. kr.
och anslag från Trafikförsäkringsföreningen om 2,8 milj. kr. Härutöver beräknar
NTF att genom medlemsavgifter, försäljningsverksamhet samt bidrag
från företag och enskilda m. m. tillföra verksamheten ca 1,3 milj. kr.
Totalt skulle för innevarande budgetår disponeras 6 175 000 kr.
Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 redovisas i det följande med utgångspunkt
i den för innevarande budgetår fastställda utgiftsstaten.
1. Allmän informationsverksamhet...................
2. Fältverksamhet..................................
3. Utbildningsverksamhet...........................
4. Skolverksamhet..................................
5. Hem- och förskoleverksamhet.....................
6. Barnens Trafikklubb.............................
7. PR-verksamhet..................................
8. Gemensamma administrativa kostnader, skatter m. m,
Beräknad |
||
Stat |
ökning |
|
1969/70 |
1970/71 |
|
800 000 |
-f |
225 000 |
950 000 |
+ |
195 000 |
750 000 |
+ |
150 000 |
775 000 |
+ |
130 000 |
300 000 |
+ |
65 000 |
1 500 000 |
+ |
1 200 000 |
150 000 |
_1_ |
50 000 |
950 000 |
— |
|
6 175 000 |
+ |
2 015 000 |
1. Allmän informationsverksamhet. Den allmänna grundläggande trafikupplysningsmaterielen
röner sådan efterfrågan att stora upplagor måste
produceras. Till detta slag av materiel hör filmer, diabildserier, bildband,
ljudband, foldrar, vägmärkeskort in. m. Nyproduktion och omarbetning av
materielen sker fortlöpande, och då produktionskostnaderna har ökat måsle
ytterligare medel beräknas härför. — Föreningens årstidsbundna insatser
är omfattande. Enligt den med statens trafiksäkerhetsverk gemensamma
planläggningen ankommer det på NTF att genomföra en stor mängd olika
aktiviteter, vilket sker i samarbete med läns- och lokala trafiksäkerhetskommittéer,
motororganisationer, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund
in. fl. Med hänsyn till stegrade kostnader och ökad omfattning i den
allmänna informationsverksamheten beräknas det sammanlagda medels
-
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 63
behovet under posten till 1 025 000 kr.
2. Fältverksamhet. Den folkrörelse för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet,
som NTF företräder, bygger på en av föreningen upparbetad organisation
med trafiksäkerhetsorgan i länen, i Stockholm, Göteborg och Malmö och i
samtliga kommuner. Fortsatt ekonomiskt stöd från NTF är av grundläggande
betydelse för denna verksamhet. Grundbidragen till länskommittéerna
bör höjas liksom extrabidragen till dessa för att möjliggöra för samtliga
län att åtminstone på deltid anställa en konsulent. Sammanlagt erfordras
för fältverksamheten 1 145 000 kr.
3. Utbildningsverksamhet. NTF bedriver speciella fortbildningskurser för
företrädare för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, försvaret, motororganisationerna
m. fl. Efter överläggningar med trafiksäkerhetsverket har NTF
åtagit sig att lägga fram förslag om en väsentlig utökning av den frivilliga
fortbildningen av bilförarna. NTF genomför vidare kurser, som syftar till
säkrare körning under dygnets mörka del, på vinterväglag och landsväg,
varjämte försök görs med en kurs i stadskörning. Sammanlagt beräknas
900 000 kr. erfordras för utbildningsverksamheten.
4. Skolverksamhet. NTF medverkar genom en representant i TRUSK,
skolöverstyrelsens kommitté för trafikundervisningen i skolan, och genomför
under budgetåret 1969/70 trafikkunskapstävlingar för eleverna i skolornas
mellan- och högstadium. Föreningen ämnar genomföra sådana tävlingar
även under budgetåret 1970/71. NTF tillhandahåller vidare hjälpmedel
för trafikundervisningen efter rekvisition från skolorna samt bedriver
i samarbete med skolöverstyrelsen kursverksamhet för lärare m. fl., för
vilka ändamål ytterligare medel erfordras. Sammanlagt beräknas 905 000
kr. under denna post.
5. Hem- och förskoleverksamhet. Föreningen bedriver kursverksamhet
för förskolans lärare och för ledare av s. k. barntrafikskolor. I anslutning
till en av trafiksäkerhetsverket uttalad önskan finner NTF angeläget att
bl. a. vidga sin kurs- och studiedagsverksamhet. Även produktion av undervisnings-
och annan informationsmateriel beräknas föranleda ökade
kostnader. För verksamheten erfordras sammanlagt 365 000 kr.
6. Barnens Trafikklubb. Under år 1968 startade NTF Barnens Trafikklubb,
vars syfte är att ge föräldrarna råd och anvisningar samt materiel
för en för föreskolebarn lämpad trafikundervisning. Vid starten inbjöds
barn, födda 1966, att bli medlemmar. Barn som är födda under år 1967
kommer nu att erbjudas medlemskap. Avsikten är att bygga ut klubbverksamheten
att omfatta barn i åldrarna 3—6 år. Under budgetåret 1970/71
beräknas kostnaderna öka med 1,2 milj. kr. till 2,7 milj. kr.
7. PR-verksamhet. Under denna post upptas NTF:s tidning »Trafiken
och Vi». En ökning med 50 000 kr. erfordras för utgivandet av tidningen
och för den övriga PR-verksamheten, varför sammanlagt beräknas 200 000
kr.
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
8. Gemensamma administrativa kostnader, skatter m. in. upptas med
oförändrat belopp.
NTF beräknar de sammanlagda kostnaderna för verksamheten under
budgetåret 1970/71 till 8 190 000 kr. Genom förlagsverksamhet och genom
bidrag och avgifter beräknar NTF att få in ett belopp om 1,5 milj. kr. Härefter
skulle återstå ett medelsbehov av 6 690 000 kr.
Under förutsättning att NTF från Trafikförsäkringsföreningen kan påräkna
samma bidrag som för budgetåret 1969/70, dvs. 2,8 milj. kr., erfordras
således ett statsbidrag med avrundat 3,9 milj. kr. Detta innebär en ökning
med 1,9 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag föreslår ett statligt stöd till NTF om 2,2 milj. kr., innebärande en ökning
med 0,2 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag förutsätter att
verksamheten planeras och bedrivs i nära samverkan med statens trafiksäkerhetsverk.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av
2 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 65
D. Sjöfart
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten
i den mån handläggningen ej ankommer på annan myndighet. Verksamheten
skall enligt instruktionen (SFS 1969:320) bedrivas med inriktning
huvudsakligen på handelssjöfarten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att
ha tillsyn över sjösäkerheten, handha sjökarteverksamheten, leda statens
isbrytning, samordna arbetet för sjöräddning och pröva ekonomiska frågor
som har betydelse för sjöfartsnäringen samt frågor om sjöfartsavgifter.
Sjöfartsverket leds av en styrelse. Chef för sjöfartsverket är en generaldirektör.
Inom verkets centralförvaltning finns fem avdelningar. Dessa är
driftavdelningen, sjökarteavdelningen, sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen
och administrativa avdelningen. Vidare finns en revisionssektion.
För den regionala verksamheten finns sex lotsdistrikt och sju sjöfartsinspektionsdistrikt.
Den 1 juli 1969 fanns vid sjöfartsverket 1 633 anställda.
Sjöfartsverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet
med programbudgetering.
Sjöfartsverket har i skrivelse den 21 augusti 1969 lagt fram förslag till
anslagsframställningar i programtermer för budgetåret 1970/71. I skrivelse
den 16 september 1969 har verket avgett verksamhetsberättelse för budgetåret
1968/69. Vidare har sjömansnäinnden i skrivelse den 29 augusti 1969
hemställt om medel för sin verksamhet under nästa budgetår. Slutligen har
televerket i skrivelse den 29 augusti 1969 hemställt om ersättning för vissa
radiotjänster åt sjöfarten. Innan jag redogör för framställningarna och verksamhetsberättelsen
vill jag översiktligt beröra den aktuella utvecklingen
inom sjöfarten och sjöfartsverkets verksamhetsområde.
I. Allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten
1. Sjöfartens utveckling
Den svenska handelsflottan är genom sin alllmer internationella inriktning
i växande grad beroende av världshandelns konjunktur. Av den svenska
rederinäringens bruttofrakter år 1967 intjänades 59 % i fart enbart mellan
utrikes orter. De närmast föregående åren höll sig andelen vid 56 %.
Den totala sjöburna världshandeln beräknas år 1968 ha legat på en avsevärt
högre nivå än år 1967, som i konjunkturhänseende var ett avmattningsår.
Betingelserna för det internationella varuutbytet var i stort gynnsamma
3 — Biliang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 8.
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
år 1968, även om störningar på guld- och valutamarknaderna skapade problem.
Under år 1969 väntades fortsatt uppgång i världshandeln och därmed
efterfrågan på tonnage.
Utvecklingen på den internationella fraktmarknaden präglades under år
1968 av stabilitet. Trots att världshandelsflottan nådde nya toppar har utbud
och efterfrågan i stort balanserats. En viss avmattning i fraktindexserierna
■— utom timecharterindex — noterades emellertid år 1969. Uppläggningen av
fartyg världen över på grund av fraktbrist har enligt uppgifter från Lloyd’s
successivt sjunkit under år 1968 och låg fram till hösten 1969 på en extremt
låg nivå.
Världshandelsflottan (exkl. USA:s reservflotta) uppgick vid halvårsskiftet
1968 till 187,4 milj. ton brutto och hade från föregående halvårsskifte
ökat med 13,1 milj. ton brutto.
Den svenska handelsflottan (enheter om minst 100 ton brutto) ökade
under år 1968 med 0,2 milj. ton brutto till 4,7 milj. ton. Genom nybyggnader
vid svenska och utländska varv tillkom 428 000 ton. Härtill har ett antal mindre
fartyg köpts från utlandet i andra hand. Avgången uppgick till sammanlagt
278 000 ton brutto, varav 201 000 ton avsåg försäljning.
Under första halvåret 1969 har handelsflottans tonnage hållit sig ungefär
oförändrat. Leveranserna av nybyggt tonnage uppgick till 137 000 ton
brutto, huvudsakligen tank- och bulkfartyg. Försäljningen till utlandet svarade
för 102 000 ton.
Antalet fartyg minskade under år 1968 med 14 till 819. Under första halvåret
1969 minskade flottan med ytterligare sex enheter.
Beträffande fartyg under 100 ton brutto finns inga nämnvärda förändringar
att redovisa. Vid ingången av år 1969 uppgick antalet fartyg mellan
20 och 100 ton brutto till 334 enheter med en sammanlagd bruttodräktighet
av 18 000 ton.
Antalet fartyg i den svenska handelsflottan har stagnerat under efterkrigstiden
och är sedan början av 1960-talet på klar tillbakagång. Under
samma period har handelsflottans storlek, räknat i bruttoton, mer än tredubblats.
Fartygens genomsnittliga storlek har följaktligen ökat väsentligt.
Den starka tillväxten i fartygsbeståndets volym beror på att handelsflottan
tillförts nya, allt större fartygsenheter, medan de vid periodens början karakteristiska
enhetsstorlekarna med tiden förlorat i betydelse. Tillväxten
koncentrerar sig sedan början av 1960-talet till fartyg om 30 000 ton brutto
och däröver.
Antalet ombordanställda i fartyg om minst 100 ton brutto minskade
under perioden 1963—1967 med ca 4 700 personer till 19 220. Den fortgående
nedgången i antalet fartyg och den därmed förenade ökande medelstorleken
tillsammans med automationen av fartygen för med sig en fortsatt
nedgång av antalet ombordanställda.
De svenska rederiernas bruttoinsegling i utrikes fart ökade från 3 302 milj.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 67
kr. år 1967 till 3 576 milj. kr. år 1968, dvs. med 8 %. Kostnaderna i utlandet
steg från 1 753 till 1 834 milj. kr. eller med 5 %. Nettoinseglingen ökade
alltså med 193 milj. kr.
I fråga om sjötrafikutvecklingen på svenska hamnar kan följande framhållas.
Det i utrikes fart skeppade godset ökade mellan åren 1967 och 1968 från
59,9 till 70,4 milj. ton, alltså med inte mindre än 18 %. Jämfört med år
1965, som hade ungefär samma läge i konjunktur förloppet som år 1968, var
uPPgången 13,3 milj. ton, motsvarande 23 %. I medeltal per år steg godskvantiteten
mellan åren 1965 och 1968 alltså med ca 4,5 milj. ton. Av den
sammanlagda ökningen föll 10,9 milj. ton på sådant gods som gick med
lastfartyg och 2,4 milj. ton på färjegodset.
Ökningen av det lossade lastfartygsgodset var koncentrerad till mineraloljorna.
Dessa gick upp med 7,9 milj. ton mellan åren 1965 och 1968. Övriga
godsslag tillsammantagna låg båda åren på 12,9 milj. ton med obetydliga
förskjutningar mellan olika varugrupper. Ökningen av importen sjövägen
för annat gods än mineraloljor, enbart 1,2 milj. ton, föll helt på färjetrafiken.
Utförseln på lastfartyg steg från år 1965 till år 1968 med 3,0 milj. ton
trots en nedgång av järnmalmsexporten med 0,9 milj. ton. Utlastningen av
oljeprodukter gick upp med 1,4 milj. ton. Skeppningarna av skogsprodukter
steg med 1,2 milj. ton huvudsakligen till följd av ökad trävaruexport. Annat
stuvningsgods visade en uppgång med inte mindre än 0,7 milj. ton till 2,2
milj. ton. Färjegodset ökade med 1,2 milj. ton.
Det i inrikes fart skeppade godset gick upp från 9,8 milj. ton år 1965 till
11,5 milj. ton år 1968, dvs. med 17 %. Oljetransporterna steg med 1,9
milj. ton. övrigt gods företedde någon minskning.
Den totala kvantitetsökningen av gods mellan åren 1965 och 1968 som i
inrikes och utrikes fart skeppats med lastfartyg utgjorde 19 %. Ökningen
fördelad på regionala hamngrupper visar att uppgången var störst för Göteborgs
tulldistrikt som ökade med 79 %. Andelen av totaltrafiken steg från
17 % år 1965 till 25 % år 1968. ökning över medeltalet visade också hamngrupperna
Uddevalla—Strömstad med 36 %, Halmstad—Varberg 32 % och
Karlskrona—Trelleborg med 25 %.
Insjöområdena, dvs. Uppsala—Örebro tulldistrikt (främst Mälaren) och
Lidköpings—Jönköpings tulldistrikt (främst Vänern) företedde i stort oförändrad
trafik. Samma gällde Visby (Gotland) och Haparanda—Umeå. Trafikutvecklingen
för Norrlands del var svag med en ökning endast från 17,7
till 18,0 milj. ton. Andelen av totaltrafiken gick ned från 24 till 21 %.
Den starka uppgången för Göteborgs del berodde främst på oljeskeppningarna,
som steg från 8,2 milj. ton år 1965 till 16,9 milj. ton år 1968, dvs.
med 106 %. Annat gods ökade från 3,9 till 4,7 milj. ton, svarande mot 21 %.
Kvantiteten i utrikes och inrikes fart lossade mineraloljor exkl. Göteborgs
68 Statsverkspropositionen År 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
tulldistrikt ökade från 17,0 till 21,6 milj. ton, dvs. med 27 %. Anmärkningsvärt
stora ökningar, resp. 64 och 56 %, föll kuststräckorna Karlskrona—
Trelleborg och Uddevalla—Strömstad. I övrigt höll sig ökningarna ganska
nära medeltalet. Den lägsta ökningstakten visade Malmö—Hälsingborg med
19 %.
I fråga om järnmalmsexporten visade bara Hargshamn en nämnvärd exportökning.
I Luleå låg utförseln lägre år 1968 än år 1965. Malmskeppningarna
över Gävle och mälarhamnarna hade nästan fallit bort år 1968.
Av ökningen för skogsproduktutförseln — huvudsakligen trävaror —
totalt 0,85 milj. ton avsåg 75 % kusthamnarna mellan Karlskrona och
Strömstad.
Av den totala utförseln av skogsprodukter gick över norrlandshamnarna
år 1965 ca 4,5 milj. ton och år 1968 4,7 milj. ton, vilket innebar en ökning
med enbart 5 %.
Under första halvåret 1969 förde den ytterligare förstärkta högkonjunkturen
med sig en fortsatt trafikuppgång. Lastfartygsgodset gick upp med 2,7
milj. ton jämfört med första halvåret 1968. ökningen fördelade sig med 1,4
milj. ton på mineraloljor och 1,3 milj. ton på övrigt gods. Den långa isläggningsperioden
medförde viss försening av bl. a. malmskeppningarna över
Luleå. Malmexporten kom därför att ligga på samma nivå, dvs. på 2,8 milj.
ton.
Antalet in- och utgående lastfartygsresor i direkt utrikes fart utgjorde år
1968 61 899 dvs. nästan samma antal som år 1965 (61 641). Eftersom godsmängden
ökade från 52,7 till 63,5 milj. ton steg fartygens medellast med
20 % till 1 026 ton. Den markerade uppgången berodde bl. a. på ett minskat
antal resor i de lägsta storleksklasserna och en ökad insats av mycket
stora fartyg för råoljeimporten. Antalet resor med fartyg om högst 200 ton
brutto sjönk således från ca 9 300 år 1965 till 7 600 år 1968. Fartyg om lägst
30 000 ton brutto (ca 55 000 ton dödvikt) gjorde 34 resor år 1965 mot 198
resör år 1968. De största enheterna hade en dödvikt om ca 100 000 ton. Under
första halvåret 1969 anlöptes Göteborg av fartyg i 200 000 tons klassen, dock
med reducerat djupgående.
Fördelningen av det i utrikes fart skeppade godset år 1968 efter de utnyttjade
fartygens bruttodräktighet visar att fartyg upp till 500 ton brutto —
enheter med en dödvikt av högst ca 1 400 ton och ett maximalt djupgående
kring 4m — svarade för 74 % av antalet resor och 24 % av det transporterade
godset. Exkl. mineraloljor och exporterad järnmalm, de varuslag
som i huvudsak gick med stora fartyg, steg andelen av varutrafiken till
51 % (53 % år 1967).
Mineraloljeimporten gick till 79 % med fartyg om minst 10 000 ton brutto
(ca 16 000 ton dödvikt). Enheter om minst 30 000 ton brutto (55 000 ton
dödvikt) transporterade 5,9 milj. lön, dvs. 23 % av oljeimporten. Det torde
enbart ha rört sig om råolja.
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 69
Av införseln av kol och koks föll 44 % på enheter om minst 10 000 ton
brutto. För järnmalmsexporten var andelen 71 %. Enheter om minst 20 000
ton brutto (ca 35 000 ton dödvikt) svarade för 36 % av malmexporten.
De minsta fartygen, alltså enheterna upp till 200 ton brutto, var främst
insatta på de syd- och västsvenska hamnarna. Av totalt 0,83 milj. ton
transporterat gods avsåg 0,77 milj. ton kuststräckan Karlskrona-—Strömstad
(inkl. Vänern och Vättern).
Fartygen om 30 000 ton brutto och däröver anlöpte nästan enbart Göteborg,
som redovisade 92 % av varutrafiken med dylika fartyg. Återstoden
utgjorde främst råolja till raffinaderiet i Nynäshamn.
De viktigaste faktorer som är att räkna med i den framtida utvecklingen
av fartygstrafiken på svenska hamnar och som beräknas påverka anspråken
på sjöfartsverkets tjänster är ökning av det sjötransporterade godset, ökning
av fartygens medellast, koncentration av trafiken, minskning av am
talet hamnanlöp per resa och övergång till fartyg i tät reguljär trafik. Sjöfartsverket
har redovisat sina antaganden i fråga om denna utveckling
fram till år 1975. Härav framgår att den sjöburna godskvantiteten i utrikes
fart (exkl. på lastbil eller i järnvägsvagn transporterat färjegods) år 1975
väntas uppgå till 87 milj. ton jämfört med 63 milj. ton år 1968. De inrikes
sjötransporterna med lastfartyg (exkl. transporter mellan Göteborg och
Vänern) förutsätts år 1975 uppgå till 17 milj. ton jämfört med 10,3 milj. ton
år 1968. Den övervägande delen av godskvantitetsökningen såväl i utrikes
som inrikes fart avser mineraloljeprodukter. Den väntade ökningen av den
sjöburna godskvantiteten i utrikes fart beräknas till huvudsaklig del falla
på Göteborg och bohuskusten. Fartygens medellast beräknas fördubblas
mellan åren 1968 och 1975 utan att kraven på ökat djupgående nämnvärt
accentueras. Antalet anlöp per resa beräknas fortsätta att minska»
Den snabba utvecklingen av trafiken med s. k. lastfärjor som komplement
till eller ersättning för de kombinerade passagerar- och lastfartygen har för
sjöfartsverkets bedömningar den betydelsen att färjor i vid bemärkelsestält
ler mindre anspråk på verkets service än fartygstrafiken i övrigt. De täta
anlöpen på en fast route reducerar behovet av lotsningstjänster och de korta
sträckorna i svenska farvatten håller nere anspråken på farledsutmärkning..
Fartygens djupgående är dessutom begränsat. Utrikes färjegods utgjorde år
1968 nära 7 milj. ton, varav 40 % gick på lastbil, 51 % på järnvägsvagn och
9 % var gods som förts samman på trailer, flak eller i container. Den senare
gruppen har mer än fördubblats mellan åren 1966 och 1968.
2. Utvecklingen inom sjöfartsverket
Verksamheten under budgetåret 19 6 8/6 9 påverkades
av den förestående omorganisationen av den centrala förvaltningen, som.
trädde i kraft den 1 juli 1969.
I övrigt kan framhållas att aktiviteten på oljeskyddsområdet.var betydan -
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
de. Flera internationella och nationella konferenser hölls i syfte att förhindra
oljeskador till följd av oljeutsläpp från fartyg eller begränsa skadeverkningarna
av utsläpp. Det internationella samarbetet ledde till överenskommelse
om nordiskt samarbete i fråga om kontrollen av efterlevnaden av bestämmelser
till förhindrande av havsvattnets förorening genom olja och till överenskommelse
mellan staterna vid Nordsjön och Sverige om samarbete vid
olj ef örorening i nordsjöområdet. Frågan om rapportering av oljeförekomster
till sjöss reglerades.
Arbetet med övergång till programbudgetering fortsatte. Kontoplanen anpassades
till det för budgetåret 1969/70 gällande anslagssystemct. Försök
gjordes med tidsrapportering vid lotsplatserna. Förarbeten gjordes för intern
debitering av olika tjänster inom sjöfartsverket. Arbetet för att få fram relevanta
prestationsmått fortsatte bl. a. med en kartläggning av prestationerna
inom fartygsinspektionen.
Beträffande verksamheten inom de allmänna sjövägarna har under budgetåret
1968/69 Svenska Björns och Tylögrunds helautomatiska, bottenfasta
fyrar tagits i drift. Bemanningen har dragits in. En hamnfyr, Väktaren, uppfördes
i havsområdet utanför Holmsund.
Fyrautornatiseringen kring öresundsgrepen slutfördes och fyren Björn
avbemannades. Fyrarna Djursten, Engelska grundet och Björn kontrolleras
numera genom fjärrmanövrering från Örskär. Automatiseringen av Understens
fyrplats fullbordades och personalen drogs in.
Automatiseringar vid Malören och Häradskär, som betingats av ändringar
i lotsuppassningen, slutfördes. Sedan ny lotsutkik tagits i bruk i Malmö
har fyrskeppet Malmöredd dragits in.
Vid Ölands norra udde genomfördes s. k. halvautomatisering för att under
en övergångsperiod pröva drift med mindre besättning på bemannad fyrplats.
Ombyggnad av fyren Ölands södra grund påbörjades. För service och
tillsyn kommer fyren att få en helikopterplatta. Fyren kommer därefter att
avbemannas.
Under vintern 1968—69 byggdes som beredskapsarbete i arbetsmarknadsstyrelsens
regi kassuner för fyrarna Borussiagrund i Gcrmandöleden och
Björnklack i Sandöleden, som ersatte bojstationer, och för fyrarna Fladen
och Västra Banken, som skall ersätta fyrskeppen med samma namn. Borussiagrund,
Björnklack och Fladen var färdiga sommaren 1969. Fyrskeppet
Fladen beräknas kunna dras in hösten 1969. Fyren Västra Banken planeras
kunna sättas ut sommaren 1970 samtidigt som fyrskeppet dras in.
Finngrundets fyr blev färdig under budgetåret och fyrskeppet drogs in i
mitten av juli 1969.
P''yrarna Sillåsen och Krongrundet har fått ny fyrapparatur. Liknande
moderniseringsarbeten har påbörjats vid fyrarna Rataskär, Fjärdgrund,
Siinpnäsklubb och Hälsingborg.
Ny radiofyrmateriel anskaffades för att ersätta utrustningarna vid de
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 71
äldsta radiofyranläggningarna. Den nya materielen installerades under
budgetåret vid fyrarna Hemsö, Understen, Gotska Sandön, Engelska grundet,
Ölands norra udde och Hållö.
Under budgetåret 1968/69 uppfördes utöver nämnda arbeten tio nya fyrar.
Sjöfartsverkets sex distriktsfartyg och två gasningsjakter var huvudsakligen
sysselsatta med farledsutmärkning. Gasningsjakten Sefyr fick nytt huvudmaskineri
och förbättrade förläggningsutrymmen.
Beträffande isbrytningen får vintern 1968—69 för landet i sin helhet betecknas
som i stort sett normal. Besvärlig ispressning förekom dock, framför
allt mot bottenhavskusten. Samtliga statsisbrytare Tor, Oden, Ymer och
Thule utnyttjades. Genom förhyrning av isbrytande bärgnings- och bogserfartyg
förstärktes tidvis isbrytarkapaciteten.
Det totala antalet arbetsdagar för statsisbrytarna uppgick under budgetåret
1968/69 till 657 mot 499 föregående budgetår och 473 i medeltal för
femårsperioden 1962/63—1966/67. För förhyrda hjälpisbrytare och bogserbåtar
redovisades totalt 239 arbetsdagar mot 325 föregående och 684 i medeltal
för femårsperioden.
Under budgetåret utfördes i statlig regi totalt 2 586 direktassistanser av
fartyg mot 2 474 föregående budgetår och 3 245 i medeltal för femårsperioden.
Statsisbrytarna utförde sammanlagt 1 883 direktassistanser mot 1 399
föregående budgetår och 1 588 i medeltal för femårsperioden.
Sjöfartsverkets anstalter för sjöräddning omfattade under år 1968 fem
speciella sjöräddningsstationer, två sjöövervakningsstationer jämte 19 lotsplatser
och lotsuppassningsställen samt fem fyrplatser utrustade med särskild
sjöräddningsmateriel. Avtal om räddningsberedskap förelåg vidare med
14 brandkårer. Även lots- och fyrplatser utan speciell sjöräddningsmateriel
samt lotsdistriktsfartygen deltog vid behov i sjöräddningsverksamheten.
Under kalenderåret 1968 utförde verkets båtar och personal 164 utryckningar.
Undsatta blev 10 handelsfartyg, 14 fiskebåtar och 50 nöjesbåtar.
Sammanlagda antalet undsatta personer var 267. Av dessa befann sig 20
i överhängande sjönöd. Olyckorna var spridda längs hela kusten. Viss koncentration
förelåg dock till områdena vid Svartklubben, Tjärven/Söderarm,
Landsort, Västervik/Kråkelund och Kalmar.
Sjömätningen var under budgetåret huvudsakligen inriktad på angöringsområdena
utanför Göteborg. Vidare sjömättes vissa minleder i södra Östersjön,
västligaste delen av tungtrafikkorridoren söder om Trelleborg, angöringsområdet
utanför Landsort och havsområdet öster om Gräsö. Med undantag
av ett område norr om Själland som ännu inte kartlagts, har det
för sjöfarten begränsande vattendjupet inom öster sjötillfarterna visat sig
vara 17 m. Dessutom skedde mätningar av begränsad omfattning utanför
Brofjorden, i Öresund, norra Kalmarsund, Södertäljeviken, Mälaren, Stockholms
skärgård samt vid Agö och Sundsvall. De lokala mätningarna var
föranledda av planer på att upprätta farleder till nya terminaler, såsom vid
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Brofjorden, ändrat djupgående, exempelvis i Södertäljeviken, eller rapporter
om felaktig djupangivelse i sjökorten, t. ex. vid Agö. Antalet lodningskm
sjömätningssäsongen 1968 uppgick till ca 136 000. Den ökade förslitning
som följde med det intensiva utnyttjandet av sjömätningsmaterielen och
den sena våren förde med sig att underhållskostnaderna överskred fastställd
ram för sjömätningsverksamheten.
I juni 1969 gav sjöfartsstyrelsen ut den sjunde serien båtsportkort, nämligen
över Luleå skärgård. Sedan år 1963, då utgivningen började, fram till
september 1969 har ca 65 000 ställ sålts.
Under budgetåret fortsatte anpassningen av lotsorganisationen. Främst
skedde detta genom indragning av lotsplatser och lotsuppassningsställen.
Båttjänsten koncentrerades. Vidare genomfördes begränsningar i uppassningstiderna
vid olika lotsplatser och uppassningsställen. Antalet lotsar inberäknat
lotsplatschefer minskade under verksamhetsåret med 44 till 455.
Antalet förste reparatörer och båtmän (inkl. till helårsanställda omräknade
semestervikarier) sjönk med 18 till 282.
Konsekvenserna för de anställda av den snabba personalminskningen
mildrades genom att pensioneringen av såväl lotsar som båtmän i förekommande
fall skedde vid pensioneringsperiodens nedre gräns. Antalet entlediganden
kunde därigenom begränsas till ett fåtal befattningshavare. I syfte
att på bästa sätt utnyttja viss övertalig personal som styrelsen ansett inte
böra friställas utgick vid enstaka tjänsteställen ersättning för övertidstjänstgöring
helt eller delvis i form av kompensationsledighet. För att hålla nere
kostnaderna anpassades tjänstgöring på obekväm tid och i form av beredskap
efter förändringar i trafiken och dennas dygns- och veckorytm.
Två lotsplatser med lotsuppassningsställen drogs in under budgetåret,
nämligen Piteå och Häradskär. Lotsningstjänsten i piteåområdet överfördes
till Skellefteå lotsplats med båttjänst i skelleftehamnsområdet.
Av lotsuppassningsställena drogs följande nio in, nämligen Gåsholma
(Gävle lotsplats), Arkö (Oxelösunds lotsplats), Kråkelund (Västerviks lotspläts),
Bergkvara (Kalmar lotsplats), Sölvesborg (Åhus lotsplats), Malmöredds
fyrskepp (Malmö lotsplats), Landskrona och Höganäs (Hälsingborgs
lotsplats) samt Varberg (Halmstads lotsplats). Lotsningstjänsten gick över
till resp. huvudplats.
Arkö och Kråkelund ändrades liksom Häradskär till sjöräddningsstationer.
Viss båttjänst bibehölls i Gåsholma och Bergkvara. Båtar finns tills
vidare stationerade i Landskrona, Höganäs och Varberg.
För Smögens del övertogs övervakningsuppgifterna av tullens sambandscentral
i Gravarne.
Under verksamhetsåret utarbetade sjöfartsstyrelsen planer på ytterligare
rationaliseringsåtgärder inom lotsväsendet. Indragning av Härnösands och
Smögens lotsplatser skedde från den 1 september 1969. Lotsningstjänsten
inom härnösandsområdet övergick till Sundsvalls och örnsköldsviks lots
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 73
platser. Lotsningstjänsten inom lysekils/smögenområdet koncentrerades till
Lysekils uppassningsställe som ändrades till lotsplats.
Den lotskonflikt som ägde rum mellan den 30 april och 24 maj 1969
tvingade fram speciella åtgärder från sjöfartsverkets sida. Genom att samtliga
lotsar inte berördes gick det dock att lämna viss service. Verkningarna
för sjöfarten blev därigenom begränsade.
Verket tillfördes under budgetåret 1968/69 två nybyggda 14,5 m lotskuttrar.
En hydrokopter anskaffades till Oxelösunds lotsplats för att minska
restiderna till Hävringe. En snabbgående taxibåt förvärvades för att nedbringa
tiden för lotstransporter i Luleådistriktet. Under budgetåret såldes
13 äldre lotsbåtar. De faktiska kostnaderna för båtunderhållet kunde begränsas
i förhållande till de beräknade kostnaderna.
Nedgången år 1967 till 58 000 utförda lotsningar var huvudsakligen ett
resultat av övergången till en bättre kostnadsanpassad taxa. Avgifterna blev
från årets början i det närmaste fördubblade. Nedgången fortsatte under år
1968 om än i betydligt långsammare takt. Antalet lotsningar blev 53 600.
Under första halvåret 1969 utgjorde antalet lotsningar ca 24 500, en nedgång
jämfört med samma tid år 1968 med 2 200, vilket berodde på lotskonflikten.
Den ökade sjöfarten och de förbättrade frakterna tycks år 1969
ha fört med sig en stabilisering av lotsningsverksamheten.
Samarbetet med de danska sjöfartsmyndigheterna i anledning av IMCO:s
förslag om trafikseparering i norra Öresund resulterade i ett av Danmark
och Sverige gemensamt framfört förslag som enligt rekommendation från
IMCO gäller från den 1 december 1969. Förslaget går ut på att dela förträngningen
mellan Hälsingborg och Helsingör genom bojutmärkning i två
rännor, den östra avsedd för nordgående och den västra för sydgående
trafik. Mellan de yttre begränsningslinjerna och svenska resp. danska landet
lämnas ett område, där mindre båtar kan röra sig fritt. Avsikten är att
undvika onödig korsande trafik i rännorna. Kostnaderna för bojutmärkning
delas lika mellan Danmark och Sverige. I sammanhanget utfördes speciell
sjömätning. Liknande åtgärder inom andra delar av Östersjön och Finska
viken sattes i kraft genom rekommendation från IMCO. De områden, som
närmast berör Sverige, är områdena kring Ölands södra grund och Hoburgs
bank söder om Gotland.
Beträffande säkerheten på fartyg bär under budgetåret 1968/69 arbetet
fortsatt med att utarbeta administrativa kungörelser för fullföljande av lagstiftningen
om säkerheten på fartyg som trädde i kraft den 1 januari 1966.
Arbetet avsåg tekniska förutsättningar för fartygs konstruktion, byggande
och drift, hantering av fartygs laster samt besättningens skydd mot ohälsa
och olycksfall i arbetet.
I verksamhetsplanen för budgetåren 196 9/7 0—
1 9 7 4/7 5 redogör sjöfartsverket för verksamhetens riktning. Anslagen för
innevarande budgetår utformades efter ett system med tre programanslag,
3*—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
nämligen Allmänna sjövägar, Säkerheten på fartyg och Övrig verksamhet
(prop. 1969: 58, JoU 17, 2LU 50 och SU 96, rskr 200, 224 och 243). De två
första anslagen svarar mot var sitt program medan anslaget Övrig verksamhet
omfattar ett mindre antal från varandra fristående program.
Sjöfartsverkets verksamhet skall ha en inriktning som utgår från de gällande
trafikpolitiska riktlinjerna. Verkets produktion skall koncentreras
till att avse i första hand handelssjöfartens farleder och fartyg. Under beaktande
av sjösäkerhetens krav skall verksamheten drivas med en ekonomisk
inriktning med i princip full kostnadstäckning som mål.
Verkets insatser i fråga om farledsväsendet skall i stort ha samma syften
som hittills. Omfattningen skall dock i princip bestämmas av efterfrågan och
villigheten hos dem som tar verkets tjänster i anspråk att betala insatserna.
Även insatserna för säkerheten på fartyg skall ha samma inriktning som
hittills och i princip dimensioneras genom ett avgiftssystem. De krav sjösäkerheten
ställer medför dock att säkerhetsanordningar, reservfarleder,
beredskap, övervakning samt myndighetsuppgifter kan behöva tillgodoses
utan att kostnaderna härför går att direkt täcka med avgifter. Då kostnaderna
ingår i sjöfartens totala kostnadsansvar, är det av vikt att även dessa
senare insatser utförs så effektivt som möjligt och till lägsta möjliga produktionskostnad.
De angivna riktlinjerna förutsätter ett avgiftssystem som på ett relevant
sätt ger uttryck för den ekonomiskt bärkraftiga efterfrågan. Sjöfartsutredningen
har i början av år 1969 avlämnat betänkandet De statliga sjöfartsavgifterna
(Stencil K 1968:9). I sammanhang med förslagen till nya sjöfartsavgifter
bör ses lotsorganisationsutredningens betänkande Lots- och
fyrväsendets organisation (Stencil K 1968: 8). Vidare har hamnutredningen
avlämnat betänkandet De svenska hamnarna (SOU 1969:22, 23).
I avvaktan på bl. a. statsmakternas ställningstagande till nämnda förslag
har sjöfartsverket inte formulerat nya målsättningar för programmet Allmänna
sjövägar och de olika verksamhetsformerna inom detta, dvs. lotsning,
isbrytning etc. Även målsättningen för program och verksamhetsformer
för säkerheten på fartyg torde — dock i betydligt mindre omfattning — påverkas
av formerna för en avgiftsbeläggning av olika tjänster.
Sjöfartsverkets insatser i farledsväsendet, programmet Allmänna sjövägar,
syftar till att
ta upp nya sjövägar då trafikförhållandena motiverar detta,
öka befintliga sjövägars bärighet, dvs. möjliggöra insättande av större,
mera djupgående fartyg,
genom standardförbättringar möjliggöra mindre tidskrävande resor,
öka den årliga nyttj andetiden för hamnar inom olika kustavsnitt,
minska risken för skador på fartyg och last med dessas följdverkningar
— direkta och indirekta,
minska påfrestningarna för de ombordanställda,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 75
fullgöra olika sociala funktioner, dvs. sjöräddning, isbrytning för kustbefolkningens
räkning in. in.
Verket fullgör dessa uppgifter genom sjökartläggning, farledsutmärkning
(prickar, bojar, fyrar), positionsbestämningsmedel, lotsningsverksamhet,
farledsutbyggnader, isbrytning och särskilda sjöräddningsstationer.
I ett längre tidsperspektiv skall de olika aktiviteterna inte ses isolerade.
Inom vissa, sannolikt allt vidare gränser är de utbytbara. En ökad insats
på ett område för med sig att kraven på en annan, mera kostsam aktivitet
kan hållas nere. Till den del detta låter sig göra beror i betydande utsträckning
på fartygen och dessas tekniska utrustning.
Det sedan något år inom sjöfartsverket pågående arbetet med programbudgetering
av verksamheten och det inom verket tillämpade redovisningssystemet
ger ännu ej en så fullständig information om prestationer m. m.
inom de olika delaktiviteterna att en fullständig fördelning av kostnaderna
kan ske. Underlaget tillåter inte att föra olika prestationer till rätt intressent
eller aktivitet. Detta skapar svårigheter både då det gäller att avgränsa
huvudprogrammet Allmänna sjövägar till att avse endast handelssjöfartens
behov och att göra avgränsningar mellan olika verksamhetsformer.
Vad gäller farledsutmärkningen syftar sjöfartsverket till att för de farleder,
som nu och framdeles beräknas bli av betydelse för handelssjöfarten,
undanröja de brister som ännu finns samt öka bärigheten och i övrigt förbättra
standarden i takt med den tekniska utvecklingen av fartygen. Verket
kommer därvid också att beakta de krav miljövården ställer. Angelägenheten
att minska olycksriskerna blir alltmer accentuerad ju mer oljetransporterna
ökar. De förutsatta åtgärderna behöver inte föra med sig större kostnadsökningar.
Stegringen i lönenivån väntas delvis bli kompenserad genom den
fortgående rationaliseringen.
I detta sammanhang får även allvarligt prövas möjligheterna att successivt
dra in utmärkningen i vissa farleder (alternativt överföra kostnaderna för
dem till andra aktiviteter) i den mån dessa inte längre är nödvändiga för
handelssjöfarten på grund av omstruktureringen av såväl tonnaget som
hamnbilden.
Den utbyggnad av deccasystemet som beräknas bli färdig under budgetåret
1970/71 innebär en avsevärd standardförbättring för fartygens möjligheter
att navigera i svenska farvatten. Samma syfte har de närmaste årens
program för sjökartläggningen, som avser att få fram bättre och säkrare
sjökort för de större genomfartslederna liksom för farlederna i de viktigare
angöringsområdena.
Sjömätningen har sedan en följd av år koncentrerats till lodningsarbeten
i tungtrafikkorridorer och i viktigare angöringsområden samt därtill främst
för den militära sjöfarten i kustnära och inomskärs belägna leder. För den
närmaste femårsperioden förutsätts verksamheten i huvudsak bedrivas efter
oförändrade riktlinjer. Utsjömätning i speciella korridorer för den tunga
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
sjöfarten kan enligt verket ses som ett första steg mot en total ytmätning
av de havsområden som omger Sverige.
För lotsningsverksamheten innebär sjöfartsverkets program en viss sänkning
av servicenivån i områden med låg trafikintensitet. Detta får sitt uttryck
bl. a. i begränsning av uppassningstider. Fartygen kan även tvingas
till vissa kursavvikelser för att erhålla och avlämna lots. Standardsänkningen
får vägas mot kostnaderna för lotsningsverksamheten.
Utvecklingsverksamheten omfattar projekt avseende samordning av olika
radionavigeringssystem och sändningskombinationer, precisionsavståndsmätning
samt radar och bäringsdirigering för sjömätningsverksamheten,
strömförsörjning för fyr- och radioapparatur, utveckling av mer lätthanterlig
boj typ samt ytterligare studier av farleders djupmarginaler.
Vad avser säkerhetsanstalter (fyrar, deccakedjor, bojar etc.) medför den
fortsatta indragningen av fyrskepp samt automatiseringen av de bemannade
fyrarna att 156 befattningshavare inom fyrstaten kan dras in under sexårsperioden
1969/70—1974/75. Avbemanningen beräknas nå en topp budgetåret
1969/70 genom en minskning av 52 man för att därefter sjunka successivt.
Vid periodens slut skulle kvarstå endast ett trettiotal man.
Avbemanningstakten kommer fr. o. m. budgetåret 1972/73 att överstiga
den naturliga avgången av fast anställd personal. Stor uppmärksamhet
måste ägnas möjligheterna att placera om övertalig personal.
För regional service av automatiserade fyrar räknar sjöfartsverket med
en ökning av antalet anställda med totalt sju under sexårsperioden, varav
tre budgetåret 1969/70.
Sjöfartsverket anser att östra lotsdistriktet i Kalmar bör dras in under
budgetåret 1970/71. Verket räknar vidare med en omläggning av det kamerala
arbetet så att detta antingen förs över till centralförvaltningen eller
koncentreras inom lotsdistriktens ram.
Tjänstefartygen är konstruerade med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter
som farledsutmärkningen innebär. För hanteringen av de tunga
utsjöbojarna måste fartygen ha en lyftförmåga och en högsta lyfthöjd som
ligger avsevärt över andra fartyg av motsvarande storlek. Begränsat djupgående
och god manövrerbarhet är en förutsättning för verksamheten. Verket
måste därför ha specialfartyg för ändamålet trots de höga kostnader
detta för med sig. Genom omfördelning av arbetsuppgifter m. in. bör dock
ett tjänstefartyg kunna dras in innevarande budgetår.
Genom tillkomsten av den nya deccakedjan i södra Östersjön under juli
1970 får samtliga havsområden som omger Sverige en tillfredsställande
täckning. Personalbehovet kan tillgodoses genom omflyttningar tack vare
rationalisering vid övriga kedjor och indragning av stationen på Rådmansö,
som planenligt läggs i malpåse.
Antalet lotsar (inkl. lotsplatschefer) och båtmän (inkl. förste reparatörer)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 77
beräknas den 1 juli 1970 utgöra 430 resp. 262 dvs. en minskning med 25
resp. 20 i förhållande till samma tidpunkt föregående år.
Personalreduceringarna förutsätter vissa organisatoriska åtgärder. Verket
räknar med att lägga samman Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle lotsplatser
till en lotsplats och därigenom göra vissa personalbesparingar. Furusunds
lotsplats inordnas under Stockholms lotsplats, varvid organisationen
kan krympas. Även sammanläggning av Lysekils och Nordkosters lotsplatser
bör ske.
Vad avser lotsuppassningsställen planerar sjöfartsverket indragningar i
Dalarö, Storugns, Ronehamn, Landskrona och Ystad. Slutlig indragning av
Gåsholma lotsuppassningsställe sker hösten 1969.
Vid ett flertal lotsplatser och lotsuppassningsställen avser verket att avkorta
uppassningstiderna för att få bättre anpassning till föreliggande
trafikbehov.
Sjöfartsstyrelsens yttrande över lotsorganisationsutredningens förslag
innebär att några ytterligare organisationsförändringar utöver ovan redovisade
inte bör ske de närmaste åren. Personalminskningen kan dock fortsätta
om än långsammare genom bättre anpassning av personalen efter trafikbehoven
vid olika lotsplatser. I första hand gäller detta lotsarna. Verket
räknar inte med nyanställningar under de närmaste åren för att ersätta
de lotsar som avgår genom ålderspension.
Verket utgår i sin bedömning från en viss fortsatt minskning av antalet
ntförda lotsningar, dock i mycket begränsad omfattning jämfört med åren
1967 och 1968. Minskningen beror i första hand på den väntade nedgången
av antalet hamnanlöp i kombinerad utrikes fart. För inrikessjöfarten torde
kunna förutsättas en något ökad lotsningsbenägenliet. De gjorda antagandena
innebär en revidering i stabiliserande riktning av sjöfartsstyrelsens tidigare
redovisade prognoser för lotsningsverksamheten. Bedömningen bygger på
förutsättningen av i stort oförändrade taxebestämmelser.
Till följd av det allmänna arbetstidsavtal för statstjänstemän m. fl. som
gäller fr. o. m. den 1 december 1969 kommer behovet av båtmanspersonal
vid förutsatt organisation att öka med sju man. Fn ytterligare ökning följer
av sjöfartsstyrelsens beslut våren 1969, att lotsbåt vid ombordsättning och
avtagning av lots i princip skall vara dubbelbemannad. Syftet härmed är
att öka säkerheten för lotspersonalen. Behovet av utökad båtmanspersonal
hänför sig främst till de mindre lotsplatserna och lotsuppassningsställena.
Genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan båtmän och lotsar räknar
verket med att kunna ytterligare minska antalet båtmän.
Fram t. o. m. budgetåret 1974/75 räknar sjöfartsverket med en ytterligare
nedgång i antalet lotsar och båtmän. Den 1 juli 1975 skulle därmed antalet
lotsar ha gått ned till 382 och antalet båtmän till 235.
SLarka driftsekonomiska skäl talar för fortsatt rationalisering och i samband
därmed koncentration av lotsningsverksamheten. Härigenom kan emel
-
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
lertid resurserna för övervakning och insatsberedskap komma att begränsas
på sådant sätt att den samlade effektiviteten hos sjöräddningsorganisationen
blir otillräcklig. Sjöfartsverket anser det angeläget att få till stånd en
undersökning om möjligheten att undvika dessa följder och om de åtgärder
som i så fall bör vidtas. Verket beräknar att två år krävs för att utföra
undersökningen inom verket. Kostnaderna utgör 250 000 kr.
Den målsättning för statlig isbrytarverksamhet som tillämpats de senare
åren innebär att det under normala vintrar skall finnas möjlighet till åretruntskeppning
från Umeå uthamn och sydvart. Samtidigt skall finnas kapacitet
för tillfällig assistans under högvintern av sjöfarten till och från hamnarna
i nordligaste Östersjön. Under stränga vintrar, dvs. i genomsnitt en
på fyra, skall stängning av bottenhavshamnarna i görligaste mån begränsas.
Detta kräver speciella insatser för de båda nordliga skeppningsdistrikten,
Örnsköldsviks- och Umeådistrikten, med dessas starkt stegrade skeppningsvolym.
De ökade krav på isbrytning som ställs av i första hand den norrländska
exportindustrin torde enligt verket bestå eftersom den koncentration av tillverkning
och utskeppning som pågår inte i någon väsentlig grad reducerar
behovet av havsisbrytare. Det större tonnage, som kommer till användning,
fordrar redan nu under svåra isförhållanden insats av flera stora havsisbrytare
samtidigt.
För att begränsa förhyrningen av bärgningsfartyg m. m. förutsätter programmet
fem högeffektiva statsisbrytare. Under svåra vintrar krävs en komplettering
av isbrytarmaterielen genom förhyrning av isbrytande bärgningsoch
bogserfartyg.
Av de fem isbrytarna Njord, Tor, Oden, Thule och Ymer kan mot bakgrund
av dagens krav endast de tre förstnämnda anses fylla effektivitetskravet.
Ymer beräknas kunna göra tjänst fram till 1974. Thule är användbar
för begränsade uppgifter. Ett bortfall av en statsisbrytare skulle göra det
nödvändigt att i ett tidigt skede stänga i första hand Umeå- och/eller örnsköldsviksdistrikten
trots att förutsättningar för en period av fortsatta
skeppningar föreligger.
En avgiftsbeläggning kan i viss mån begränsa efterfrågan på isbrytning.
De kostnader som är förknippade med transport av det norrländska exportgodset
vintertid till längre bort belägna hamnar är emellertid i regel höga.
Minskningen av efterfrågan på isbrytartjänster torde såvitt nu kan bedömas
bli liten. Skulle ett system med isbrytaravgifter komma att införas framhåller
verket att erfarenheten av systemets inverkan på olika företags transportuppläggningar
bör avvaktas innan en ny isbrytare beställs.
De sjömätningsarbeten i tungtrafikkorridorerna i Östersjön som återstår
kräver minst tre års ytterligare sjömätning vid nuvarande utsjömätningskapacitet.
Tillkomsten av deccakedjan i södra Östersjön skapar förutsättningar
för en systematisk kartläggning av den del av tungtrafikkorridoren
Statsverkspropositionen år 1!)70: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 79
som ligger mellan Sandhammaren och södra Gotland. Behovet av sjömätning
i kustnära områden, i skärgårdarna och de segelbara inlandsvattnen
kvarstår. Behov föreligger vidare att ersätta försliten materiel, bl. a. fartyg
för kustsjömätning.
Trots en omfördelning av sjökar teavdelningens kapacitet kommer en
eftersläpning att föreligga i fråga om slutredovisning av mätningsarbetet i
form av definitiva djupkartor. Arbete pågår i syfte att automatisera ytterligare
moment i efterbearbetningen.
Sjöfartsinspektionens tillsynsverksamhet — programmet Säkerheten på
fartyg — skall primärt inriktas på handelssjöfarten. Målsättningen för sjöfartsinspektionen
är att tillse att fartyg som nyttjas till sjöfart är sjövärdigt
och tillräckligt utrustat samt så lastat eller barlastat att säkerheten för liv
och fartyg ej äventyras.
Sjöfartsinspektionen har också att tillse att fartyget är försett med erforderliga
anordningar till förebyggande av ohälsa och olycksfall och att det är
bemannat på betryggande sätt. Fartygens konstruktion, utrustning och handhavande
skall kontrolleras med beaktande av riskerna för vattenförorening.
Tillsynen är uppbyggd som en förebyggande kontroll och skall ske genom
kontinuerlig besiktning eller inspektion. Tillsynsmyndigheten skall också
fastställa minimibesättning för handelsfartyg över 19 bruttoregisterton och
ange denna besättning i fartygets tillsynsbok.
En uppföljning av den snabba tekniska utvecklingen inom fartygsbyggandet
är nödvändig för att tillsynen skall bli meningsfull.
Totala antalet svenska fartyg som enligt lagen om säkerheten på fartyg
under åren 1966—1968 varit föremål för regelbundna tillsynsförrättningar
(inemot 1 400 fartyg per år) är i stort sett konstant. Mot ett minskat antal
lastfartyg kan ställas en ökning av antalet passagerarfartyg och specialfartyg
För
perioden fram till år 1975 torde denna tendens komma att bestå. Lastfartygen
blir färre men ökar i lastförmåga. I ökad utsträckning blir de konstruerade
för speciella transportbehov eller speciell transportteknik. Antalet
specialfartyg och passagerarfartyg torde fortsätta att öka. De nya fartygen
får en hög teknisk standard och nya tekniska lösningar och metoder kommer
till praktisk tillämpning. Det komplicerade utförandet och det stigande antalet
passagerarfartyg, vilka senare kräver ofta återkommande och omfattande
tillsynsförrättningar torde föra med sig en ökning av den genomsnittliga
tiden per förrättning. En ökning av antalet tillsynsförrättningar genom
inspektion framstår vidare som önskvärd med tanke på verksamhetens målsättning.
Särskilt gäller detta bemannings-, lastnings-, sjöarbetstids-, arbetarskydds-
och oljeskyddsinspektioner.
En intensifiering av tillsynen av skyddet mot ohälsa och olycksfall vid
skeppstjänst framstår också som angelägen.
Antalet in- och utklarerade utländska fartyg i svenska hamnar torde med
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
hänsyn till övergången till större enheter minska under perioden fram till år
1975.
Verksamheten vid sjöfartsinspektionens kontrollstationer skall göras
självbärande genom avgifter. Verket utreder f. n. den framtida utformningen
av verksamheten. Det synes sannolikt att utredningsarbetet resulterar i en
geografisk koncentration av verksamheten och nya former och arbetsuppgifter
för denna.
Huvudparten av de svenska handelsfartygen skall ha fastställd minimibemanning
för olika fartområden. Principiella frågor vid bemanning av
dagens och morgondagens tekniskt komplicerade och i varierande omfattning
automatiserade fartyg påfordrar kvalificerade utredningar och avvägningar.
Därvid uppstår ökat behov av maskinteknisk expertis. Resultatet av
pågående utredning om behörighetskrav för sjöbefäl kan väntas kräva
ökade arbetsinsatser.
Vid kontraktering av fartyg behöver parterna — redare och varv — säkerhetskraven
i detaljerad skriftlig form. För att effektivt utföra tillsynsverksamheten
är det likaledes nödvändigt att ha tillgång till dessa föreskrifter.
Arbetet med att fullfölja det påbörjade författningsarbetet bör därför
få hög prioritet. Detta förutsätter en betydande insats — i form av både
tekniska utredningar och författningsskrivning — under åren 1969 och
1970. Sveriges åtaganden i internationella konventioner ökar arbetsbelastningen
ytterligare.
Efter år 1970 kan arbetsinsatserna begränsas till att fortlöpande följa upp
författningsmaterialet och konventionerna. Ändringar av och tillägg till
1960 års säkerhetskonvention kan under perioden bli aktuella och kräva
författningsarbete. En ny uppgift blir att fastställa normer för säkerhetsstandard
för farleder och farledsanordningar.
Det förslag till ny skeppsmätningskonvention som utarbetats vid 1969 års
skeppsmätningskonferens kan — även om den snabbt vinner tillräcklig anslutning
— inte träda i kraft före år 1974. Konventionens regler bör enligt
verket direkt kunna tillämpas som nationella svenska föreskrifter.
En utökning av samarbetet inom International Maritime Consultative
Organization, IMCO, när det gäller säkerheten på fartyg är sannolik under
perioden fram till år 1975. Samma gäller vissa sektorer för samarbetet mellan
Köpenhamnskonventionens medlemsstater. Det vidgade internationella
samarbetet påverkar arbetsbelastningen.
Sjöfartsverket kommer att se över personalfördelningen inom sjöfartsinspektionsdistrikten
med hänsyn till den förändring som kan förväntas
ske beträffande sjöfart och varvsindustri. Vad avser skeppsmätningen räknar
verket med att kunna dra in personalen inom Sundsvalls och Skellefteå
sjöf artsinspektionsdistrikt.
Omfattningen under programmet Övrig verksamhet av verksamhetsgrenen
Myndighetsuppgifter är beroende av resultaten av pågående utredningar. I
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 81
samarbete med Sveriges Redareförening och Sveriges Skeppsklarerare- och
Skeppsmäklareförening utreds inom sjöfartsverket den framtida statliga
kontrollen av skeppsklarerarna. Utformningen av hamntaxekontrollcn övervägs
f. n. av hamnutredningen. Detsamma gäller hamnordningar. Sjöfartsverket
räknar tills vidare med oförändrat personalbehov för dessa arbetsuppgifter.
Beträffande militär sjökartläggning bör en systematisk upplodning av
skärgårdsområdena ske. Marinen behöver för sina operationer på internationellt
vatten sjökort som godtagbart redovisar förekommande undervattenshinder.
Förändring i de marina enheternas taktiska uppträdande och
den vapentekniska utvecklingen ställer krav på nya militärsjökort. Frågan
om hur produktionen av militära sjökort i en framtid skall lösas, kommer
att utredas tillsammans med marinen.
1969 års skeppsmätningskonvention kommer att innebära ett förenklat
skeppsmätningssystem. Det nya systemet kan träda i kraft först omkring
år 1974. Det förenklade mätningsförfarandet torde inte under perioden fram
till 1975 föranleda minskade arbetsuppgifter för skeppsmätningsorganisationen.
Snarare krävs ett stort antal ommätningar vid periodens slut.
II. Sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1970/71, m. m.
1. Utfallet budgetåret 1968/69
Belastningen på de anslagsposter som svarar mot sjöfartsverkets nuvarande
tre driftanslag blev för budgetåret 1968/69 97,6 milj. kr. exkl. lönekostnadspålägg
och lokalhyror. På riksstaten var upptaget 97,1 milj. kr.
Genom uppräkning av vissa poster på driftstaten för sjöfartsverkets fond
skedde en ökning av anslagsbehovet på driftanslagen till 99,3 milj. kr. Jämfört
med detta belopp uppkom en besparing om 1,7 milj. kr.
Intäkterna på riksstatens inkomstsida i form av fyr- och båkmedel, Iotspenningar,
skeppsmätningsavgifter och försäljning av sjökort m. m. utgjorde
73,4 milj. kr. mot i riksstaten beräknade 72,5 milj. kr.
2. Beräkning för budgetåret 1969/70
Sjöfartsverkets interna budget för innevarande budgetår räknad i 1968
års priser visar behov av anslagsöverskridanden om sammanlagt 0,9 milj.
kr. exkl. kostnader i samband med avveckling av hamnbyggnadsverksamheten.
överskridandena beror på ökade personalkostnader inom centralförvaltningen
vid omorganisationen, kostnader med anledning av nytt arbetstidsavtal
för fartygspersonal på tjänstefartyg och gasningsjakter samt
tidigare för lågt beräknade mässpenningar för sjökarteverksamheten. Verket
räknar emellertid med att dessa överskridanden kommer att uppvägas av
besparingar till följd av tillkommande personalminskningar in. m. avseende
regional administration, fyr- och lotsväsende.
82 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Intäkterna för budgetåret 1969/70 beräknas till 77,9 milj. kr. att jämföra
med i riksstaten beräknade 73,3 milj. kr.
3. Anslag för budgetåret 1970\71
Sjöfartsverket har beräknat utgifterna på driftbudgeten för budgetåret
1970/71 till 116,5 milj. kr. (+ 3,8 milj. kr.). I beloppet ingår ca 14,6 milj. kr.
som avser lönekostnadspålägg — 23 % av direkt lön till tjänstemän — lokalhyra
samt vissa övriga utgifter, som betalas av annan myndighet. Vidare
ingår hyra till sjöfartsverkets fond, som inkluderar drift-, reparations- och
underhålls- samt kapitaltjänstkostnader. Ökningen i förhållande till föregående
budgetår fördelar sig på anslagen enligt följande:
Riksstat Förändring
1969/70 1970/71
Allmänna sjövägar, förslagsanslag.............................. 103 120 000 +3 255 000
Säkerheten på fartyg, förslagsanslag........... 5 610 000 + 602 000
Övrig verksamhet, förslagsanslag.......... 3 993 000 — 70 000
112 723 000 +3 787 000
Härutöver begärs en medelsförbrukning av 22,8 milj. kr. under sjöfartsverkets
fond. Jag kommer att lämna en närmare redogörelse för sjöfartsverkets
framställning i detta avseende vid min behandling av anslaget Sjöfartsmateriel
m. m. på kapitalbudgeten.
Anslagsberäkningarna för budgetåret 1970/71 har gjorts i 1970 års löneläge
och 1969 års priser. Pris- och löneökningarna uppgår till 5,8 milj. kr.
varav för löneomräkning 4,9 milj. kr., prisökning för underhåll av isbrytarfartygen
0,4 milj. kr. och ökning av normallåneräntan 0,5 milj. kr. Räknat
i volym — dvs. efter kostnadsläget år 1968 -— innebär förslaget alltså en
kostnadsminskning med ca 2 milj. kr. främst beroende på inbesparing
under anslaget Allmänna sjövägar.
Av verkets redovisning av anslagsberäkningarna, fördelade på program
och kostnadsslag, framgår |
att de totala kostnaderna för budgetåret |
1970/71 |
|
fördelar sig enligt följande |
milj. kr. |
milj. kr. |
|
löner och arvoden |
67,4 |
övriga omkostnader |
21,9 |
resor |
2,6 |
hyror och arrenden |
0,3 |
lokalhyror |
2,1 |
kapitalkostnader |
24,7 |
119,0 |
De intäkter som redovisas under anslag, fonder eller utgör bidrag från
andra anslag beräknas till 2,5 milj. kr. Kapitalkostnaderna fördelar sig
med 13,1 milj. kr. på räntor och 11,6 milj. kr. på avskrivningar.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 83
Sjöfartsverket har utöver sådana inkomster, som tas till uppbörd under
resp. anslag eller under sjöfartsverkets fond, beräknat inkomsterna för budgetåret
1970/71 till 79,3 milj. kr. vid oförändrat avgiftssystem och avgiftsnivå,
en ökning med 1,4 milj. kr. i förhållande till nu beräknade inkomster
för innevarande budgetår.
Sjöfartsverket har beräknat kostnaderna under budgetåret 1970/71 för
resp. verksamhetsgren med utgångspunkt från det numera beräknade utfallet
av kostnaderna under innevarande budgetår dvs. efter justering av i
det föregående redovisade överskridanden och besparingar. Verket anför
bl. a. följande beträffande de olika anslagen och verksamhetsgrenarna.
Kostnaderna för den centrala administrationen, som fördelas på de tre
driftanslagen, har räknats upp på grund av att vissa tjänster i den nya
organisationen hållits vakanta en del av innevarande budgetår. I gengäld
bortfaller vissa övergångskostnader.
Under anslaget Allmänna sjövägar innebär indragningen av det östra
lotsdistriktet i Kalmar samt omläggning av det kamerala arbetet att en
personalminskning med fem personer uppkommer. Underhållskostnaden för
tjänstefartygen har räknats upp med hänsyn till att två tjänstefartyg skall
genomgå obligatorisk sjövärdighetsbesiktning. Under vintersäsongen 1970/
71 avser sjöfartsverket att försöksvis ställa tjänstefartyget Vega till isbrytarledningens
förfogande för isbrytning i Vänern.
Under budgetåret 1970/71 förutses en minskning av fyrpersonalen med
29 man, varav 20 avgår successivt under budgetåret (—0,8 milj. kr.). Kapitalkostnaderna
för fyrar och andra säkerhetsanstalter ökar med ca 1,3
milj. kr. medan drift och underhåll minskar med ca 0,3 milj. kr., främst till
följd av att en relativt sett mindre andel av tjänstemannalönerna belastar
underhållsposten. Två fyrskepp utrangeras under innevarande budgetår
och ett nästa budgetår. Verket räknar med ett bidrag av 230 000 kr. för
fritidsbåttrafikens och yrkesfiskets andel i kostnaderna för farledsutmärkningen
(+ 60 000 kr.).
Kostnaderna för deccastationerna beräknas öka med ca 0,6 milj. kr.,
varav 0,4 milj. kr. kapitalkostnader, till följd av att den nybyggda deccakedjan
i södra Östersjön skall tas i drift i juli månad 1970.
För kanaler och fördjupade farleder har sjöfartsverket beräknat kostnaderna
till 153 000 kr. Från anslagen under nionde huvudtiteln Åtgärder
för fritidsbåttrafiken och Bidrag till fiskehamnar m. m. räknar verket med
bidrag om 12 000 kr. resp. 16 000 kr. (— 18 000 kr. resp. — 21 000 kr.).
Kostnaderna för isbrytning beräknas öka från 23,6 milj. kr. till ca 24,4
milj. kr. främst till följd av ökade kapitalkostnader (1,0 milj. kr.). Kostnaderna
för Njord under budgetåret 1970/71 beräknas till totalt 5,6 milj. kr.,
varav 1,6 milj. kr. i drift- och underhållskostnader och 4,0 milj. kr. i kapitalkostnader
(avskrivning sker för endast tre kvartal). Kostnaderna för förhyrningar
beräknas minska med 0,3 milj. kr. Vidare har 0,4 milj. kr. avse
-
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
ende förbättring av utrustning ombord på isbrytarfartygen hänförts till
investeringar.
Fritidsbåttrafikens och fiskets andel i kostnaderna för sjöräddningsväsendet
har beräknats till 362 000 kr. resp. 95 000 kr. (+ 64 000 kr. resp. + 17 000
kr.). För den i verksamhetsplanen redovisade undersökningen rörande sjöräddning
beräknas 125 000 kr.
Den allmänna sjökartläggningens andel i lokalkostnader har räknats ned
med 0,2 milj. kr.
Under budgetåret 1969/70 minskar antalet lotsar med 25 och båtpersonalen
med 20 man. För budgetåret 1970/71 räknas med en successiv avgång
av 12 lotsar. För båtpersonalen räknas med en minskad personalstyrka om
ytterligare 15 man från ingången av nästa budgetår. Löner och lönetillägg
ökar med 0,9 milj. kr. och höjda traktamentsersättningar och biljettpriser
m. m. med 0,2 milj. kr. Hyra till sjöfartsverkets fond minskar med nära
0,6 milj. kr., varav 0,4 milj. kr. utgör kapitalkostnader.
Under anslaget Säkerheten på fartyg beräknas 99 000 kr. för extra arbetskraft,
som erfordras för att utarbeta tillämpningsföreskrifter till säkerhetskungörelsen.
Sjömansnämnden har i sina förslag till anslagsframställningar
räknat med ytterligare en assistent ( +37 000 kr.) samt ökade löne-, arvodes-,
rese- och lokalkostnader ( + 28 000 kr.).
Medelsbehovet under anslaget Övrig verksamhet minskar främst till följd
av mindre andel i kostnaderna för central administration (—154 000 kr.)
och lokalhyra (—35 000 kr.).
Televerket har i sina förslag till anslagsframställningar avseende radiotjänst
åt sjöfarten beräknat 740 000 kr. ( + 110 000 kr.). Hälften av detta
belopp tas upp under anslaget övrig verksamhet för att bestrida kostnader
för radiosändningar riktade till fartyg i trafik utanför de svenska allmänna
sjövägarna. Andra hälften belastar sjöräddningsväsendet under anslaget
Allmänna sjövägar. Av ökningen hänför sig 82 000 kr. till nattpassning vid
Malmö radio, 3 000 kr. till åtgärder för att förbättra pejlmöjligheterna och
25 000 kr. till löneomräkning.
III. Läkarundersökning av sjöfolk
I en inom kommunikationsdepartementet upprättad promemoria föreslås
att de nuvarande statsbidragen till läkarundersökningar av anställda ombord
i fartyg skall upphöra och att kostnaderna för undersökningarna i princip
skall betalas av arbetgivaren (Stencil K 1969: 9).
Enligt mönstringsförordningen (1961:87, ändrad senast 1969:311) skall
sjöman i samband med inskrivning i sjömansregister med intyg av sjömansläkare
styrka att hinder på grund av hans hälsotillstånd inte föreligger mot
inskrivning. Vid påmönstring på svenskt fartyg inom riket skall sjömannen
på samma sätt styrka att han på grund av sitt hälsotillstånd inte är olämp
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 85
lig för anställning i avsedd befattning eller eljest av hälsoskäl är olämplig
att utöva sjömansyrket. Vidare skall sjömannen minst en gång vartannat år
genomgå grundlig läkarundersökning. Särskilda föreskrifter gäller för lungundersökning.
Närmare bestämmelser om läkarkontrollen meddelas dels i nämnda förordning,
dels i kungörelsen (1961: 88) angående läkarintyg för sjöfolk. Läkarundersökningen
skall utföras av särskild av socialstyrelsen utsedd sjömansläkare.
Utöver svenska sjömansläkare godtar socialstyrelsen ett relativt
stort antal utomlands verksamma läkare att utom riket utfärda sådana
läkarintyg som enligt mönstringsförordningen skall utfärdas av sjömansläkare.
Bestämmelserna om innehållet i läkarundersökningen ansluter sig
till ILO:s konvention (nr 73) från år 1946 angående läkarundersökning av
sjöfolk. Konventionen ratificerades av Sverige år 1961 (prop. 1961: 163,
2LU 61, rskr 362).
Föreskrifter om den högsta ersättning läkare har rätt att ta ut för de föreskrivna
undersökningarna lämnas i den förut nämnda kungörelsen om
läkarintyg för sjöfolk, vari också föreskrivs att staten ersätter viss del
av kostnaderna. Återstoden betalas av den undersökte.
Statsbidragen utgår från det under sjätte huvudtiteln upptagna anslaget
Läkarundersökning av sjöfolk. Nettoutgiften på anslaget uppgick under
budgetåret 1967/68 till 490 000 kr. För budgetåret 1970/71 har socialstyrelsen
beräknat medelsbehovet till 900 000 kr.
För undersökningar som utförs utom riket utgår ingen ersättning av statsmedel.
Inte heller är bestämmelserna om ersättningens högsta nivå tillämplig
i dessa fall. Undersökningarna betalas antingen av redaren eller den
undersökte.
I fråga om finansieringen i allmänhet av förebyggande hälsovård inom
arbetslivet erinras i promemorian om att de kostnader som föranleds av
arbetsgivares allmänna skyldigheter när det gäller åtgärder för att förebygga
ohälsa och olycksfall i arbetet (arbetarskyddslagens 7 §) ligger på
arbetsgivaren. Vidare redogörs för föreskrifter som gäller för vissa yrken
och sysselsättningar. Som exempel nämns att kungörelsen (1949:211) om
läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar
innehåller föreskrifter om läkarundersökning före anställning
och regelbunden kontroll av anställda i arbete som medför risk för bensolförgiftning,
blyförgiftning eller dammlunga.
Kostnaderna härför bestrids såvitt angår resekostnadsersättning och traktamente
till läkaren av staten och i övrigt av arbetsgivaren (SFS 1949: 212,
ändrad 1963: 661).
Personer sysselsatta i radiologiskt arbete skall enligt statens strålskyddsinstituts
bestämmande genomgå periodisk läkarundersökning. Föreskrifter
härom finns i strålskyddslagen (1958: 110) § 12. Kostnaderna för dessa
undersökningar ersätts av arbetsgivaren.
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Personal på luftfartyg skall enligt luftfartslagen (1957:297) uppfylla
särskilda krav för att få behörighet att tjänstgöra i vissa befattningar ombord.
Dessa krav —- bl. a. medicinska — beskrivs närmare i luftfartskungörelsen
(1961: 558) och i bestämmelser utfärdade av luftfartsverket i samråd
med socialstyrelsen. De medicinska undersökningarna är periodiskt återkommande.
Inget statsbidrag utgår.
Mot bakgrund av att arbetsgivaren f. n. i regel bär kostnaderna för såväl
företagshälsovård i allmänhet som för den hälsovård som särskilt påkallas
eller föreskrivs för vissa yrken, uttalas i promemorian att skäl som motiverar
en annan ordning när det gäller de ombordanställdas hälsokontroll inte kan
anses föreligga. Att staten hittills i särskild ordning svarat för vissa kostnader
för dessa läkarundersökningar torde närmast vara historiskt betingat.
Med en maximering som i princip är anpassad till skälig ersättning till
sjömansläkaren föreslås därför att den ombordanställde skall få full återbäring
av arbetsgivaren för den läkarundersökning som krävs på grund av
de särskilda arbetsförhållandena ombord i fartyg och de särskilda reglerna
för anställning i skeppstjänst. För de ombordanställda innebär detta enligt
promemorian en fördel i förhållande till nuvarande ordning. Vidare uttalas
att en sådan rätt till återbäring direkt av arbetsgivaren bör vara enkel att
administrera. Med hänsyn till värdet av systemet med särskilt utbildade
sjömanslälcare bör rätten till återbäring enligt förslaget begränsas till läkarundersökningar
utförda av dessa läkare. Rätten till återbäring bör gälla inte
bara vid läkarundersökning i Sverige utan också vid undersökning av utomlands
verksam läkare som godtagits av socialstyrelsen.
Remissyttranden
Yttranden över förslaget har avgetts av socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
riksförsäkringsverket, sjöfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket,
ordföranden i 1964 års sjömanslagskommitté, Sveriges redareförening,
Rederiföreningen för mindre fartyg, Svenska sjöfollcsförbundet, Sveriges
fartygsbefälsförening och Svenska maskinbefälsförbundet.
Det i promemorian redovisade förslaget att arbetsgivaren i princip
skall svara för kostnaderna för läkarundersökning
av anställda ombord i fartyg har i sina huvuddrag
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av socialstyrelsen, arbetar sky ddsstyrelsen,
riksförsäkringsverket, sjöfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket,
ordföranden i 1964 års sjömanslagskommitté, Svenska sjöfolksförbundet
och Svenska maskinbefälsförbundet.
Flera av de till förslaget i princip positiva remissinstanserna — socialstyrelsen,
sjöfartsverket, ordföranden i 1964 års sjömanslagskommitté och
Svenska sjöfolksförbundet — erinrar emellertid om att det finns grupper av
undersökta som blir sämre lottade om det nya systemet genomförs. Härvid
avses personer som efter genomgången undersökning inte får anställ
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 87
ning. Orsakerna härtill kan vara att deras hälsa inte fyller föreskrivna villkor,
att brist på arbetstillfällen råder eller att de av skilda orsaker senare
inte söker anställning ombord. Socialstyrelsen ifrågasätter om den undersökte
— efter en föreslagen höjning av undersökningsersättningen — kan
förutsättas vara i stånd att förskottera ett så stort belopp. Av dessa skäl
är socialstyrelsen mest benägen förorda, att kostnaderna för förstagångsundersökningar
och undersökningar för återanställningar liksom f. n. delas
mellan den undersökte och staten eller med andra ord att endast kostnaden
för undersökning där ett anställningsförhållande redan föreligger helt
läggs på arbetsgivaren.
Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening och Rederiföreningen
för mindre fartyg avstyrker förslaget. Redareföreningen erinrar om
att för sjöfarten alltjämt gäller en speciallagstiftning, som bl. a. reglerar
vissa förhållanden kring de sjöfarandes hälso- och sjukvård. Redaren är sålunda
enligt föreningen ställd inför tvingande lagbestämmelser på detta
område vilket inte torde vara fallet inom näringslivet i övrigt. Redareföreningen
anser att om ordningen för att betala kostnaderna för de ombordanställdas
särskilt föreskrivna läkarundersökningar ändras i föreslagen
riktning, bör konsekvensen bjuda att sjöfartsnäringen även i det föregående
nämnda avseendet likställs med näringslivet i land. Det kan därför enligt
redareföreningen i nuvarande läge inte vara rimligt att hela kostnaden för
sjömäns läkarundersökning övervältras på redaren. Föreningen anser att
när det finns författningsbestämmelser som stadgar att en sjöman inte
kan inskrivas i sjömansregister eller ta anställning på fartyg utan att uppvisa
friskintyg är det arbetstagarens sak att själv sörja för att han kan uppvisa
erforderligt intyg, även om föreningen givetvis inte har något att erinra
mot att staten betalar en del av kostnaden liksom hittills. Rederiföreningen
för mindre fartyg framför liknande synpunkter.
Sveriges fartygsbefälsförening befarar vissa svårigheter vid läkarundersökning
av de ombordanställda efter den planerade sjukvårdsomläggningen,
som börjar den 1 januari 1970 och avstyrker ändringar i nuvarande ordning
innan sjukvårdsreformens konsekvenser i berörda avseende kan överblickas.
IV. Departementschefen
Sjöfartsverkets driftmedel är fr. o. in. innevarande budgetår anvisade under
tre anslag, nämligen Allmänna sjövägar, Säkerheten på fartyg och Övrig
verksamhet. Den koncentration av anslagen som skett har tillkommit som
ett led i omläggningen till programbudgetering hos verket och ansluter till
programindelningen av verksamheten. Omorganisationen av verkets centrala
förvaltning den 1 juli 1969 (prop. 1969: 58, JoU 17, 2LU och SU 96,
rskr 200, 224 och 243) hade liknande syfte. Sammanföringen av åtta byråer
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
och ett försvarskontor till fem avdelningar underlättar sålunda fastställandet
av de organisatoriska enheternas programansvar och skapar förutsättningar
för bättre överensstämmelse mellan kostnadsansvar och program.
Anslaget Allmänna sjövägar skall täcka kostnaderna för det program
som avser främst handelsfartygs säkra framkomlighet i farled. Häri ingår
förutom lots- och fyrväsendet samt isbrytningen bl. a. även den civila sjömätningen.
Den militära sjömätningen redovisas under anslaget övrig verksamhet,
eftersom den inte är direkt inriktad på handel ssjöfarten. Driftavdelningen
handhar den centrala administrationen av farledsverksamheten.
Sjökartläggningen i sin helhet administreras dock av en särskild avdelning,
sjökarteavdelningen.
Kostnaderna för insatser för att trygga säkerheten på fartyg bestrids med
undantag för den sjötekniska utredningsverksamheten m. m. från anslaget
Säkerheten på fartyg. Den centrala administrationen av tillsynsverksamheten
är vidare koncentrerad till en särskild avdelning, sjöfartsinspektionen.
Under anslaget Övrig verksamhet är sammanförda vissa smärre program.
Förutom militär sjökartläggning och sjöteknisk utredningsverksamhet m. m.
utgör dessa skeppsmätning, myndighetsuppgifter, registrering av fartyg
samt viss radiotjänst åt sjöfarten. Skeppsmätningen sorterar administrativt
under sjöfartsinspektionen. För myndighetsuppgifter svarar ekonomiavdelningen,
administrativa avdelningen och de operativa avdelningarna
med undantag av sjökarteavdelningen. Fartygsregistreringen ombesörjs av
administrativa avdelningen.
Kungl. Maj :ts föreskrifter den 13 juni 1969 angående regleringen av
nämnda anslag under innevarande budgetår har utformats med beaktande
av programbudgettekniska synpunkter. Detta har skett genom att medel
anvisats för i princip varje verksamhetsgren (delprogram) t. ex. lotsväsendet
utan uppdelning på avlöningar och omkostnader. Med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande angav dåvarande departementschefen samma dag i en
inom kommunikationsdepartementet utarbetad promemoria vissa riktlinjer
för den fortsatta utrednings- och försöksverksamheten rörande programbudgetering
vid sjöfartsverket. Därvid framhölls att den nuvarande programindelningen
kan antas komma att förändras på grund av att informationen
om sjöfartsverkets prestationer, kostnader och intäkter ännu inte är
fullständig. Ansvarsdelegering i programbudgetbemärkelse och definitiv programutformning
kan ske först när denna information förbättrats, den nya
organisationen hunnit få full effekt och berörd personal fått erforderlig
vidareutbildning i programbudgetering. I promemorian anges vidare att
programmet Allmänna sjövägar i ett slutligt system kan tänkas uppdelat
i delprogram för t. ex. dels vart och ett av tre områden för genomgående sjöfart,
dels vart och ett av ca trettio lokala sjöfartsområden. Det understryks
att en sådan indelning inte är beroende av avgiftssystemets konstruktion
eller graden av kostnadstäckning i verksamheten.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 89
Sjöfartsverket har för sin verksamhet under nästa budgetår föreslagit
en medelsanvisning av 116,5 milj. kr. på driftbudgeten och 23,9 milj. kr.
på kapitalbudgeten. Av den på driftbudgeten föreslagna medelsanvisningen
avser ca 52,3 milj. kr. hyra till sjöfartsverkets fond.
I förevarande sammanhang redovisar jag mina ställningstaganden till
anslagsberäkningen. Jag kommer i det följande att hemställa om medelsanvisning
under resp. anslag.
Under anslaget Allmänna sjövägar har sjöfartsverket begärt 106,4 milj. kr.
Trots pris- och löneökningarna i form av höjd normallåneränta (0,5 milj.
kr.) och löneomräkning m. m. (4,8 milj. kr.) stannar således ökningen vid
3,3 milj. kr. i förhållande till de för innevarande budgetår till 103,1 milj. kr.
beräknade kostnaderna. Anledningen härtill är främst de besparingar som
uppkommer genom sammanläggning av östra och mellersta lotsdistrikten
samt det fortsatta rationaliseringsarbetet på lots- och fyrväsendets område.
Den planenliga indragningen av fyrskepp och automatiseringen av fyrar för
med sig ett minskat personalbehov med 29 man under budgetåret 1970/71.
För lotsväsendets del räknar verket med en minskning med 12 lotsar under
nästa budgetår vilken minskning är anpassad till naturlig avgång genom
ålderspension vid nedre pensionsgränsen.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt sjöfartsverket att avge förslag angående
den närmare målsättningen för sjökartläggningen för handelssjöfartens
behov och att därvid även göra en inventering av föreliggande och framtida
behov av sjökar Iläggning att ligga till grund för den mera långsiktiga
planeringen för de allmänna sjövägarna.
Jag anser att en översyn av sjöräddningsväsendet är angelägen. Formerna
för en sådan översyn bör emellertid närmare övervägas. Med hänsyn härtill
beräknar jag inga medel för särskild undersökning inom sjöfartsverket av
denna fråga.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet tillstyrker jag sjöfartsverkets
beräkning av bidraget från yrkesfisket för att täcka verkets
kostnader för sjöräddning m. m. I avvaktan på särskild proposition avseende
bl. a. anslaget Åtgärder för fritidsbåttrafiken räknar jag vidare preliminärt
med det av sjöfartsverket beräknade beloppet som bidrag från fritidsbåttrafiken
för samma ändamål.
Under anslaget Säkerheten på fartyg, har verket begärt 0,1 milj. kr, avseende
extra arbetskraft för utarbetande av tillämpningsföreskrifter rörande
säkerheten på fartyg. Jag finner det angeläget att detta arbete påskyndas
och tillstyrker beloppet som en engångsanvisning för budgetåret 1970/71.
I avvaktan på närmare erfarenheter av verksamheten vid sjömansnämnden,
som inrättades den 1 juli 1969, är jag inte beredd att beräkna medel
för ytterligare personal där.
Ersättningen till televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten beräknar
jag till 658 000 kr.
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Lotsorganisationsutredningen har i oktober 1968 avgett betänkandet Lotsoch
fyrväsendets organisation (Stencil K 1968: 8). Sjöfartsutredningen har
i december samma år avgett betänkandet De statliga sjöf artsavgifterna
(Stencil K 1968: 9). Över betänkandena har efter remiss ett stort antal
myndigheter och organisationer avgett yttranden. Beredningen av dessa
ärenden har ännu inte avslutats men avses skola slutföras inom sådan tid,
att särskild proposition kan föreläggas årets riksdag. Vidare har hamnutredningen
i juni 1969 avgett betänkandet De svenska hamnarna (SOU
1969: 22 och 23). Även detta betänkande är föremål för beredning.
I fråga om bestridandet av kostnaderna för de i särskild ordning föreskrivna
läkarundersökningarna av anställda ombord i fartyg får jag efter samråd
med chefen för socialdepartementet anföra följande.
I en inom kommunikationsdepartementet utarbetad promemoria har —
som jag redovisat i det föregående —- föreslagits att dessa undersökningar
för vilka f. n. staten och den undersökte delar på kostnaden i fortsättningen
i princip skall betalas av redaren.
I likhet med flertalet remissinstanser anser jag det motiverat med en
ändring av nuvarande ordning i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som föreslagits i promemorian.
I enlighet med förslaget bör den undersöktes rätt till ersättning vara begränsad
till undersökningar utförda av de särskilda sjömansläkarna. Rätten
till ersättning bör även avse undersökning som utförts utomlands av läkare
som godtagits av socialstyrelsen.
För i Sverige utförda undersökningar bör Kungl. Maj :t liksom nu — efter
förslag av socialstyrelsen — fastställa den högsta ersättningsberättigade
kostnaden för undersökningarna. Ersättningen bör vara anpassad till vad
som gäller för andra jämförbara läkarundersökningar. För i utlandet utförda
undersökningar bör socialstyrelsen bemyndigas att i mån av behov
fastställa det motsvarande belopp som kan anses skäligt.
Vissa remissinstanser har påpekat att förslaget innebär en försämring för
dem som genomgår läkarundersökning för att vinna anställning i fartyg,
men som på grund av arbetsbrist eller sitt hälsotillstånd inte kan få anställning
ombord.
Jag anser — mot bakgrund av bl. a. hittillsvarande förhållanden för de
berörda — att det finns motiv för att staten i dessa fall ersätter den undersöktes
utlägg med visst belopp. Storleken av detta belopp bör lämpligen anpassas
till vad som gäller i fråga om återbäring av läkarvårdskostnad enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Handläggningen av dessa frågor
och utbetalningen av ersättningarna, som beräknas sammanlagt kunna bli i
storleksordningen 10 000—20 000 kr., anser jag bör anförtros socialstyrelsen,
dvs. den myndighet som utser de särskilda sjömansläkarna. Ersättningarna
bör betalas från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget Epidemi
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 91
beredskap m. m. Jag förordar att den nya ordningen för de frågor jag här
behandlat tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1970.
Vissa ändringar krävs i kungörelsen (1961: 88) angående läkarintyg för
sjöfolk.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
D 1. Allmänna sjövägar
103 120 000
106 290 000
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
Från anslaget bestrids kostnaderna för farledsutmärkning (prickar, bojar,
fyrar), radionavigering (decca), förvaltning av kanaler och fördjupade farleder,
statens isbrytarverksamhet, sjöfartsverkets insatser inom sjöräddningsväsendet,
allmän sjökartläggning och lotsväsende till den del de är
att hänföra till handelssjöfarten. Vidare bestrids kostnaderna för central
administration, utvecklingsarbete, regional administration och framställning
av publikationer till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Sjöfarts- verket |
Dep.chefen |
||||
Utgifter |
|||||
1. Central administration......................... 2. Utvecklingsverksamhet........................ |
5 386 000 |
+ |
304 000 |
+ |
304 000 |
3. Regional administration....................... 4. Hyra till sjöfartsverkets fond för tjänstefartyg och |
1 862 000 |
— |
47 000 |
— |
47 000 |
gasningsjakter................................ |
4 746 000 |
+ |
375 000 |
+ |
375 000 |
5. Fyrar och andra säkerhetsanstalter.............. |
14 063 000 |
+ |
316 000 |
+ |
316 000 |
6. Hyra till sjöfartsverkets fond för deccastationer. . . 7. Hyra till sjöfartsverkets fond för förvaltning av |
1 934 000 |
+ |
579 000 |
579 000 |
|
kanaler och fördjupade farleder................. |
152 000 |
+ |
1 000 |
+ |
1 000 |
8. Isbrytning................................... |
23 650 000 |
+ |
770 000 |
-f |
770 000 |
9. Sjöräddning.................................. |
516 000 |
+ |
220 000 |
+ |
135 000 |
10. Allmän sjökartläggning........................ |
8 162 000 |
+ |
110 000 |
+ |
110 000 |
11. Lotsväscndet................................. |
42 920 000 |
+ |
698 000 |
+ |
698 000 |
12. Publikationer................................. |
443 000 |
+ |
12 000 |
+ |
12 000 |
103 984 000 |
+ 3 338 000 |
+ 3 |
253 000 |
||
Uppbördsmedel |
|||||
Ersättning för uppdrag m. m...................... |
212 000 |
— |
22 000 |
— |
22 000 |
Bidrag från andra anslag.......................... |
652 000 |
+ |
105 000 |
+ |
105 000 |
Nettoutgift |
103 120 000 |
+ 3 255 000 |
+3 170 000 |
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Departementschefen
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med hänvisning
till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten
och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 106 290 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Allmänna sjövägar för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 106 290 000 kr.
D 2. Säkerheten på fartyg
1969/70 Anslag ...................... 5 610 000
1970/71 Förslag ..................... 6 175 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för fartygsinspektion och för bemannings-,
sjöarbetstids-, befäls-, behörighets-, dispens- och mönstringsfrågor
samt frågor som eljest berör arbetarskyddet ombord i fartyg. Vidare bestrids
kostnaderna för central administration till den del de är att hänföra till
nämnda verksamhetsgrenar.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Utgifter 1. Central administration................. 2. Sjöfartsinspektion m. m............... 3. Sjömansnämnden.................... |
......... 188 000 ......... 5 322 000 .......... 240 000 |
+ 85 000 |
+ 85 000 |
5 750 000 |
+ 602 000 |
+ 565 000 |
|
Uppbördsmedel Ersättning för uppdrag m. m............. |
.......... 140 000 |
_ |
— |
5 610 000 |
+ 602 000 |
+ 565 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna
sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till
6 175 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Säkerheten på fartyg för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 6 175 000 kr.
D 3. Övrig verksamhet
1969/70 Anslag ...................... 3 993 000
1970/71 Förslag ...................... 3 882 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för ett antal mindre omfattande och
från varandra helt skilda verksamhetsgrenar, nämligen vissa myndighets
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 93
uppgifter, militär sjökartläggning m. m., registrering av fartyg, sjöteknisk
utredningsverksamhet in. in., skeppsmätning och viss radiotjänst åt sjöfarten.
Vidare bestrids kostnaderna för central administration till den del de
är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Sjöfarts
-
verket |
Dep.chefen |
||
Utgifter 1. Central administration.......................... |
807 000 |
—154 000 |
—154 000 |
2. Militär sjökartläggning m. m.................... |
1 047 000 |
+ 52 000 |
+ 52 000 |
3. Registrering av fartyg.......................... |
279 000 |
+ 22 000 |
+ 22 000 |
4. Sjöteknisk utredningsverksamhet m. m........... |
269 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
5. Skeppsmätning................................ |
1 277 000 |
— 65 000 |
— 65 000 |
6. Radiotjänst åt sjöfarten........................ |
315 000 |
+ 55 000 |
+ 14 000 |
3 994 000 |
— 70 000 |
—111 000 |
|
U ppbördsmedel Ersättning för uppdrag m. m...................... |
1 000 |
_ |
_ |
Netto utgift |
3 993 000 |
— 70 000 |
—in ooo |
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna
sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till
3 882 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till övrig verksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 882 000 kr.
Övriga sjöfartsändamål
D 4. Handelsflottans pensionsanstalt
1968/69 Utgift1 .......................... M 000
1969/70 Anslag .......................... 1 000
1970/71 Förslag ......................... 1000
1 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig tillbudgetåret
1968/69 uppgår till 2 000 kr.
Handelsflottans pensionsanstalt handlägger ärenden om sjömanspensionering
enligt reglementet för anstalten (1961: 302).
Enligt lagen (1961:300, ändrad 1968:612) om redareavgift för sjöfolks
pensionering skall redare erlägga avgift för beredande av pension åt sjömän,
vilka som manskap varit påmönstrade svenskt handelsfartyg.
Finansieringen av de med pensionsanstaltens verksamhet förenade administrationskostnaderna
sker med redareavgifterna samt med avkastningen
av en särskild förvaltningskostnadsfond. Av dessa medel tas ett så stort
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
belopp till uppbörd under anslaget som motsvarar summan av anstaltens
avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp av 1 000 kr.
Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Anstalten Dep.chefen
Personal
Antal anställda................................... 5 — —
Anslag
Avlöningar.................... 190 000 +3 000 +3 000
Lokalkostnader.................................. 10 000 +6 000 +6 000
Övriga omkostnader.............................. 30 000 —4 000 —4 000
Lönekostnadspålägg.............................. 41 000 +1 000 +1 000
271 000 +6 000 +6 000
Handelsflottans pensionsanstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 6 000 kr.
2. Summan av posterna till aylöningar och omkostnader blir enligt anstaltens
förslag (271 000 + 6 000) 277 000 kr. Till uppbörd under anslaget
skulle sålunda tas (277 000— 1 000) 276 000 kr. och medelsanvisning på
riksstaten ske med oförändrat 1 000 kr.
Departemen tschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 1 000 kr.
D 5. Bidrag till vissa resor av sjöfolk
1968/69 Utgift ........................ 358 000
1969/70 Anslag ........................ 325 000
1970/71 Förslag ....................... 365 000
Från anslaget utgår bidrag för att bereda sjöfolk i utrikes fart dels fria
hemresor, dels lägre biljettkostnader vid vissa resor inom landet.
Sjöfartsverket
Med hänsyn till belastningen föreslår sjöfartsverket, att anslaget tas upp
med 365 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder sjöfartsverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 95
D 6. Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
1968/69 Utgift ...................... 657 000
1969/70 Anslag ........,............. 5 650 000
1970/71 Förslag ..................... 650 000
Enligt lagen (1948: 495, ändrad senast 1966: 54) om avgifter till välfärdsanordningar
för sjöfolk skall sjömän och redare erlägga en särskild välfärdsavgift
med tio öre för dag och sjöman under den tid sjömannen varit
för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas till hälften
av sjömannen och till hälften av redaren. Statens bidrag till löpande utgifter
för välfärdsarbetet bestrids från förevarande anslag och skall uppgå
till samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och redare. Välfärdsarbetet
för sjöfolk planläggs och samordnas av handelsflottans välfärdsråd.
Handelsflottans välfärdsråd
Handelsflottans välfärdsråd beräknar för budgetåret 1970/71 statens bidrag
till 650 000 kr. Vidare hemställer rådet om extra anslag om 2 500 000
kr. att användas under budgetåren 1970/71—1973/74 för inrättande av sjöfartsklubbar
i Callao och Khorramshahr, utbyggnad av sjöfartsklubben i
Stockholm och till filmverksamheten m. m.
Det bokförda värdet av tillgångarna i handelsflottans välfärdsfond uppgick
vid utgången av budgetåret 1968/69 till 6 105 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till behållningen i välfärdsfonden beräknar jag det statliga
bidraget till välfärdsanordningar för sjöfolk till 650 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
D 7. Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
1968/69 Utgift ........................ 784 000
1969/70 Anslag ........................ 600 000
1970/71 Förslag ...................... 625 000
Från förevarande anslag bestrids avtalsenligt vissa kostnader för upprätthållande
av båttrafiken i Stockholms skärgård.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Understöd åt skärgårdsrederier m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 625 000 kr.
96 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
E. Institut m. m.
E 1. Transportnämnden
1968/69 Utgift1 ........................ 2620 000
1969/70 Anslag ...................... 767 000
1970/71 Förslag ...................... 889 000
1 Anslaget Transportnämnden: Förvaltningskostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig tillbudgetåret
1968/69 uppgår till 5 600 kr.
Transportnämnden är central myndighet för planläggningen av den civila
transportregleringsverksamheten vid krig eller krigsfara. Nämnden svarar
vidare för beredskapsplanläggningen i fråga om landsvägstransporter, handhar
tillståndsgivningen för internationella landsvägstransporter, fastställer
allmänna grunder för uppställning av taxor för yrkesmässig trafik, fastställer
rikets indelning i lokalområden för beställningstrafik för godsbefordran
m. m. samt handhar statsbidragsgivningen till olönsam busstrafik på landsbygden.
Personal
Handläggande personal
Övrig personal........
Anslag
Avlöningar............
Sjukvård..............
Reseersättningar.......
Därav utrikes resor...
Lokalkostnader........
Expenser..............
Därav engångsutgifter
Lönekostnadspålägg
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
7 |
Nämnden +2 |
Dep.chefen + 1 |
5 |
— |
— |
12 |
+2 |
+ 1 |
553 000 |
+ 123 000 |
+ |
79 000 |
|
2 000 |
+ |
1 000 |
+ |
600 |
25 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
3 000 |
— |
— |
||
13 000 |
+ |
16 000 |
+ |
14 800 |
53 000 |
+ |
10 000 |
— |
2 400 |
— |
5 000 |
2 400 |
||
121 000 |
+ |
37 000 |
+ |
27 000 |
767 000 |
+ 190 000 |
+ 122 000 |
Transportnämnden
1. Löne- och prisomräkning in. m. 41 100 kr.
2. För att nämnden skall kunna öka sina insatser på beredskapsplaneområdet
föreslås en förstärkning med en byrådirektör stjänst och en amanuenstjänst
(+ 121 200 kr.).
3. För att trycka en handbok för det civila transportväsendet och för att
anordna konferenser för information samt för utbildning och genomgång
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 97
med krigsplacerad personal avseende beredskapsplanläggningen behövs
20 000 kr. (+ 20 000 kr.).
Ökningen av lokalkostnadsposten hänför sig främst till omfördelning av
kostnader mellan lokalkostnadsposten och expensposten.
4. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 21 000 kr.
I skrivelse den 23 oktober 1969 har transportnämnden återkommit till
den i prop. 1969: 1 anmälda frågan om statlig medverkan vid uppbyggandet
av ett kommunikationsradiosystem för åkerinäringens behov med möjlighet
till viss beredskapsanvändning. Systemet bygger på ett tänkt arrangemang
med ett antal över landet fördelade lokala basradiostationer vilka, sammanbundna
via s. k. repeateranläggningar, skulle kunna bilda regiontäckande
trådlösa kommunikationsnät. I fred förutsätts systemet användas av åkerinäringen.
Med tillgång till sådana nät skulle enligt nämnden länsstyrelserna
och deras lokala transportledningsorgan kunna i ett beredskapsläge snabbt
skapa och upprätthålla kontakt med transportföretagen inom resp. områden
vilket är av stor betydelse för att få en effektivt fungerande transportledning.
Nämnden framhåller att andra systemlösningar i och för sig kan
tänkas. Bl. a. pågår inom televerket ett utvecklingsarbete på ett bilradiosystem
som delvis bygger på utnyttjande av telefonnätet. Nämnden anser
dock systemet med trådlösa förbindelser via de nyssnämnda repeateranläggningarna
av flera orsaker vara att föredra och hemställer att beslut fattas
om statlig medverkan vid uppbyggnaden av ett sådant system. Totalkostnaden
för projektet har tidigare beräknats till storleksordningen 80 milj. kr.
Kostnaden för den statliga insatsen, som i huvudsak skulle begränsas till
anläggandet av repeaterstationerna, beräknas f. n. till 2,8 milj. kr. fördelade
på tre budgetår. Nämnden hemställer att anslag anvisas med detta belopp
för budgetåren 1970/71—1972/73. Eftersom nämnden själv helt saknar resurser
att bygga och underhålla ett kommunikationsradionät av föreslagen
omfattning hemställer nämnden slutligen att lämplig huvudman för systemet
utses som kan svara för såväl uppbyggnaden som framtida drift och
underhåll av detsamma. I viss utsträckning avses rundradiomaster som ägs
av televerket användas för montering av den för repeateranläggningarna
erforderliga apparaturen. Enligt nämndens mening synes därför televerket
vara mest lämpat för det ifrågavarande huvudmannaskapet.
Remissyttrande
Televerket påpekar att ett begränsat frekvensområde måste reserveras
exklusivt för de samarbetande repeaterstationerna och de lokala basstationerna.
Möjligheterna att vid behov tilldela andra företag lokalfrekvenser
inom samma frekvensområde minskar härigenom starkt. Det erinras också
om att utomstående endast i mycket begränsad omfattning kan beredas utrymme
för egna anordningar i televerkets master varför det tänkta utnyttjandet
av vissa av dessa måste särskilt utredas. Verket framhåller vidare
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
att det mobiltelefonsystem, som omnämnes i transportnämndens framställning
och som f. n. projekteras, enligt verkets mening sannolikt har minst
samma beredskapsvärde som det ifrågavarande trådlösa systemet. I anslutning
härtill påpekas att det från samhällsekonomisk och frekvensekonomisk
synpunkt torde vara rationellt att alltför speciella lösningar med begränsad
utnyttjandegrad undviks. Vad gäller huvudmannaskapet för ett eventuellt
radiokommunikationsnät framhålls att verket i sin egenskap av telekommunikationsföretag
principiellt bör äga och på kommersiell basis tillhandahålla
radiosystem av ifrågavarande storlek och med den kundstruktur som
avses. Med hänsyn till bl. a. pågående egna arbeten torde dock resurser för
ändamålet inte bli disponibla inom de närmaste fem åren. Verket föreslår
bl. a. därför, att möjligheterna att tillgodose de angivna behoven genom
verkets mobiltelefonsystem närmare utreds varvid utbyggnaden möjligen
kan ske snabbare.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 889 000
kr. Jag har därvid beräknat medelsutrymme motsvarande ytterligare en byrådirektör
och för tryckande av en handbok för det civila transportväsendet.
Vad gäller frågan om eventuell statlig medverkan vid uppbyggnaden av
det ifrågavarande radiokommunikationsnätet för åkerinäringens behov anförde
dåvarande departementschefen i prop. 1969:1 att ytterligare utredning
behövdes innan ställning härtill kunde tas. Det material som nu föreligger
synes ge vid handen att projektet som sådant i och för sig är möjligt
att realisera. Med hänsyn till bl. a. den förutsedda fredstida användningen
av systemet och till de alternativa möjligheter som står till buds från beredskapssynpunkt
är jag dock inte beredd förorda att medel anvisas för ändamålet
i enlighet med transportnämndens förslag. Om ett engagemang i projektet
är av kommersiellt intresse för televerket ankommer det på detta att
vidta härav föranledda åtgärder.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Transportnämnden för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 889 000 kr., därav tre fjärdedelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.
E 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader
1968/69
Utgift1 ...................... M3 469 000
1969/70 Anslag...................... 15 999 000
1970/71 Förslag .................... 18 244 000
1 Anslagen Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar och Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 142 552 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 99
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har till uppgift att inhämta
tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt
att delta i det internationella samarbetet på dessa områden. I institutets
llPPSifter ingår bl. a. att anordna och övervaka meteorologiska och hydrologiska
observationer och mätningar inom landet och att bearbeta insamlat
material. Vidare handhar institutet den allmänna väderlekstjänsten, stormvarningst
jänsten och kustistjänsten samt den civila flygväderlekstjänsten.
Institutet utför undersökningar och utredningar på uppdrag av offentlig
myndighet eller enskild.
Institutet är organiserat på tre byråer — väderleksbyrån, klimatbyrån
och hydrologiska byrån — vidare två fristående avdelningar — forskningsoch
undervisningsavdelningen samt kansliavdelningen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Institutet |
Dep.chefen |
||||
Personal |
|||||
Handläggande personal..................... |
........ 60 |
+ 3 |
__ |
||
Övrig personal............................ |
+ 10 |
— |
|||
254 |
+ 13 |
— |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar |
|||||
a) Avlöningsförmåner m. m................ |
+ 1 041 800 |
+ |
581 000 |
||
b) Arvoden till observatörer................ |
....... 2 437 000 |
+ |
699 000 |
+ |
324 000 |
c) Ersättning för konsultuppdrag........... |
........ 8 500 |
— |
_ |
||
d) Ersättning till timlärare................. |
........ 115 800 |
+ |
29 200 |
+ |
5 000 |
Sjukvård................................. |
+ |
4 000 |
+ |
4 000 |
|
Reseersättningar.......................... |
+ |
82 000 |
+ |
5 000 |
|
Lokalkostnader........................... |
+ |
30 000 |
+ |
30 000 |
|
Expenser................................. |
+ |
108 000 |
+ |
63 000 |
|
Biblioteket............................... |
........ 11 000 |
+ |
6 000 |
+ |
1 000 |
Telegramkostnader m. m................... |
........ 1 047 000 |
+ 1 419 000 |
+ |
443 000 |
|
Lönekostnadspålägg....................... |
....... 1 882 000 |
+ |
981 000 |
+ |
789 000 |
Uppbördsmedel |
|||||
Publikationer........................... |
— |
— |
|||
15 999 000 |
+ 4 400 000 |
+ 2 245 000 |
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som redovisas
på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet,
beräknas till 13,4 milj. kr. (1969/70 12,8 milj. kr.).
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 696 000 kr.
2. Inom väderleksbyrån bör inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 26
för det omfattande system- och programmeringsarbete, som aktualiseras vid
automatiseringen av institutets telecentral (+ 53 292 kr.).
3. Inom klimatbyrån behövs dels en förste statsmeteorolog i Ae 28 för luftföroreningsundersökningar
och för behandling av det ökande antalet utredningar
som begärs av olika myndigheter, dels en ny ingenjörstjänst i
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Ae 19 med hänsyn till utvecklingen av det automatiska stationsnätet.
(+96 648 kr.).
4. Upprepade framställningar har gjorts från Meteorologiska världsorganisationen
(WMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen
(ICAO) om en utökning av det aerologiska nätet över Sverige. Institutet föreslår
med hänsyn härtill upprättandet av en aerologisk station i Kiruna.
För en första etapp begärs en förste meteorologassistent i Ae 17 och en
förste meteorologassistent i Ae 15. Kostnaderna inklusive kallortstillägg beräknas
till 70 654 kr.
5. Krav har rests från skilda håll på en förstärkning av vattenföringsstationsnätet
särskilt i vattendrag i sydligaste Sverige och sådana som
rinner till Mälaren. För mätningar vid dessa stationer behövs ytterligare
en förste hydrologassistent i Ae 13 och tre tekniker i Ae 11 vid hydrologiska
byrån (-|- 107 868 kr.).
6. Institutet planerar en utbyggnad av det hydrografiska stationsnätet.
För skötseln av nätet och för utförandet av oceanografiska prognoser bl. a.
för oljeskadeskyddsberedskapen erfordras vid hydrologiska byrån en förste
statshydrolog i Ae 26 och en kontorist i Ae 9 (+ 77 424 kr.).
7. Kansliavdelningen behöver förstärkas med en kansliskrivare i Ae 11
och en kontorsskrivare i Ae 13 (+ 54 972 kr.).
8. För arvoden till observatörer upptas — utöver en i löne- och prisomräkningsposten
under p 1. ingående ökning med 189 000 kr. — ytterligare
ett belopp av 510 000 kr. Sålunda är det för att kunna vidmakthålla ett för
många sektorer inom samhället nödvändigt klimatologiskt observationsnät
erforderligt med en kraftig höjning av observationsarvodena. För budgetåret
1970/71 erfordras en anslagsökning med 432 000 kr. — På grund av
rationaliseringar inom fyrväsendet kan sjöfartsverkets personal inte längre
i samma utsträckning som tidigare tillhandahålla institutet meteorologiska
observationer. De ersättare som måste skaffas kräver det högre arvode som
normalt tillkommer observatörer som ej förenar observationsuppdraget med
annan statlig anställning. Kostnadsökningen beräknas till 45 000 kr. —
Ytterligare observationspersonal krävs för att betjäna de av institutet föreslagna
nya vattenståndsstationerna, vilket medför ett ökat medelsbehov av
21 000 kr. — För att förhindra en fortsatt avgång av hydrologiska observatörer
och nedläggning av stationer erfordras en höjning av observatörsarvodena.
Detta innebär en kostnadsökning med 12 000 kr.
9. Det pågår f. n. en intensiv forskning och utveckling inom meteorologins
och hydrologins olika områden. För att kunna tillämpa nya arbetsmetoder
och effektivisera arbetet inom institutet behövs därför en alltmer
intensifierad vidareutbildning av personalen, vilket kräver en medelsförstärkning
med 25 000 kr. under delposten Ersättning till timlärare.
10. Ytterligare 1 419 000 kr. upptas för telegramkostnader, varav 27 000
kr. avser prisomräkning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 101
För ett ökat internationellt utbyte av meteorologiska data håller f. n. — ■
som ett resultat av samarbetet inom WMO — ett nytt telekommunikationssystem
av global omfattning på att upprättas. Som ett led häri kommer
i januari år 1971 de båda världsmeteorologiska centra Washington och
Moskva att vara sammanknutna med en förbindelse, som kännetecknas av
väsentligt högre telegraferingshastigheter. För Sveriges del kommer anslutning
att ske dels i Offenbach, dels i Moskva.
Med de högre telegraferingshastigheterna och den kraftigt ökade informationsmängden
blir kapaciteten hos institutets f. n. manuellt betjänade
telecentral helt otillräcklig. Med hänsyn härtill bör den manuella centralen
ersättas med ett datamaskinsystem. Efter hand kan då även en väsentlig
besparing i kostnaderna för teleprinterpersonal göras. Institutet och televerket
har planerat att en dataväxel skall anskaffas av televerket och atl
institutet för sitt nyttjande av anläggningen betalar hyra till televerket. Årskostnaderna
beräknas till 750 000 kr. Växeln torde ej kunna tas i bruk
förrän våren 1972. Ingen årshyra beräknas därför utgå för budgetåret
1970/71 men med hänsyn till att televerket kommer att begära inträdesavgift
beräknar institutet ett belopp av 750 000 kr. härför.
Fr. o. m. januari 1971 måste en förstärkning ske av de svenska anslutningarna
till det internationella nätet, där telegraferingshastigheten kommer
att väsentligt överstiga vad som nu kan mottas på Sveriges anslutningar.
Det är därför nödvändigt att förhyra telefonlinjer för dataöverföring
på sträckorna Stockholm—Offenbach, Stockholm—Moskva, Stockholm—-Helsingfors och Stockholm—Oslo. Kostnaderna för Sveriges del beräknas
till ca 250 000 kr. för budgetåret 1970/71. Genom nedläggning av vissa nu
befintliga linjer kan dock en besparing om ca 20 000 kr. göras. Intill dess
att institutets dataväxel tas i bruk är det vidare nödvändigt att ansluta telefonlinjerna
till separata mottagar/sändarutrustningar. Härför beräknas 8 000
kr. i inträdesavgift och 178 000 kr. i hyresavgift.
Institutet framställer varje dygn ett trettiotal produkter i kartform (analyser,
prognoser, temperaturdiagram etc.). Distributionen av kartorna sker
med telefax och med anlitande av dels kortvågsradio dygnet runt, dels långvågsradio
fyra timmar per dygn, dels fasta trådförbindelser till Arlanda och
Bromma flygplatser samt flygvapnets »Central Ost». Systemet med kortvågsöverföring
är behäftat med flera brister. Det medger bl. a. ingen automatisering
på mottagarsidan, och de mottagna kartorna är ofta av mycket
dålig kvalitet. Institutet föreslår med hänsyn härtill övergång till långvågssändningar.
Kostnadsökningen beräknas till 226 000 kr. per år.
11. Lönekostnadspålägg för nya tjänster m. m. 223 300 kr.
Remissyttrande
Över institutets förslag har efter remiss yttrande avgivits av statskontoret.
I fråga om institutets förslag att ersätta den nuvarande telecentralen med
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
ett datamaskinsystem framhåller statskontoret att den utrustning för automatisk
telegramutväxling, som televerket planerar anskaffa, bedöms vara
väl lämpad även för institutets behov varför statskontoret tillstyrker att
institutet bereds möjlighet att hos televerket abonnera på telegramutväxlingstjänsten.
Däremot finner statskontoret det inte nödvändigt att de begärda
medlen ställs till förfogande redan för budgetåret 1970/71, eftersom
det f. n. verkar osannolikt att några avgifter skulle komma att belasta institutet
före budgetåret 1971/72.
Statskontoret framhåller vidare, att då överföringshastigheten på de internationella
förbindelserna nu kommer att öka är det nödvändigt att även
institutets anslutningar till det internationella nätet upprustas. Statskontoret
tillstyrker därför yrkandena beträffande teleförbindelserna till Oslo,
Helsingfors, Offenbach och Moskva. — Även den av institutet föreslagna
omläggningen av sändningen av telefaxkartor från kortvågs- till långvågssändning
tillstyrks.
I fråga om den av institutet föreslagna förstärkningen vid klimatbyråns
instrumentavdelning med en ingenjörstjänst i Ae 19 framhåller statskontoret,
att en omorganisation av institutets teletekniska verksamhet först
måste övervägas innan ställning kan tas till den begärda tjänsten.
Institutets förslag om en ny byrådirektör stjänst i Ae 26 för system- och
programmeringsarbete tillstyrks i sak av statskontoret, som dock anser att
det med tanke på arbetets tillfälliga karaktär vore lämpligare om medel i
stället anvisades för anlitande av expertis och tillfällig arbetskraft.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
18 244 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 416 000 kr. för nya teleförbindelser
och mottagar/sändarutrustningar för telegramutväxlingen som ett led
i anskaffningen av dataväxeln samt 135 000 kr. för höjning av observatörsarvoden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 18 244 000 kr.
E 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m.
1968/69 Utgift ........................ 1 120 300
1969/70 Anslag ........................ 972 000
1970/71 Förslag ...................... 1 022 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 103
Beräknad ändring 1970/71
Institutet Dep.chefen
1. Prisomräkning m. m....................................... + 45 000 + 45 000
2. Underhåll av nya automatiska väderstationer................. + 15 000 —
3. Driftkostnader för aerologisk station i Kiruna................. + 62 000 —
4. Underhåll av instrument för väderobserverande fartyg.......... + 5 000 —
5. Underhåll av nya hydrologiska stationer och mätdammar....... + 15 000 + 5 000
+ 142 000 + 50 000
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Underhåll av materiel m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
att förslagsanslag av 1 022 000 kr.
E 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av
instrument m. m.
1968/69 Utgift ........ 286 400 Reservation........ 74 300
1969/70 Anslag ...... 300 000
1970/71 Förslag ...... 400 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Medel bör beräknas för installation av automatiska väderstationer som
ersättning bl. a. för de på grund av fyrarnas automatisering bortfallna observationerna.
Vidare planeras en utökning av den automatiska insamlingen
från de synoptiska stationerna i landet. Kostnaderna beräknas till
130 000 kr.
2. I samband med inrättandet av den begärda aerologiska stationen i
Kiruna behövs ett engångsbelopp om 66 000 kr. för inköp av viss markutrustning,
bl. a. radiomottagare.
3. Observationer från världshaven tillmäts en allt större betydelse. Institutet
planerar därför att rekrytera ytterligare väderobserverande fartyg. För
utrustning av dessa med instrument behövs 15 000 kr.
4. Institutets anläggningar vid fyrarna uppfyller inte dagens krav. 31 000
kr. har därför upptagits för nödig nyanskaffning av bl. a. vindmätare vid
två observationsstationer.
5. Maskinparken vid institutets verkstad, som inte förnyats under den
senaste 10-årsperioden, är starkt försliten. Institutet beräknar nu 60 000 kr.
för anskaffning av två supportsvarvar och en delningsapparat till fräs.
6. Nätet av vattenföringsstationer är helt otillräckligt i Mälarens tillrinningsområde
och i södra Sverige. I dessa områden utgör vattenförsörjningen
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
och vattenföroreningen ett stort problem. Institutet har för avsikt att successivt
bygga ut stationsnätet och anser, att utbyggnaden under budgetåret
1970/71 bör omfatta dels 6 vattenföringsstationer med dubbelregistrering av
vattenstånd, dvs. 12 registrerande peglar jämte instrumenthus, dels 3 vattenföringsstationer
med enkel registrering för en sammanlagd kostnad av
300 000 kr. Dessa peglar måste vidare kompletteras med 12 fasta och 10 telefonsvarande
peglar till en kostnad av 78 000 kr. Totalt behövs således
378 000 kr.
7. Det har vid vattenståndsmätningar visat sig nödvändigt att i ökad utsträckning
utnyttja automatiskt registrerande instrument, bl. a. beroende på
ökade svårigheter att skaffa observatörer. Institutet föreslår nyanskaffning
av 12 peglar, som kan stansa mätvärdena på hålremsor, vilka sedan direkt
kan matas in i en datamaskin. Härför beräknas sammanlagt 66 000 kr.
8. Det ökade behovet av vattentäkt har medfört, att grundvattentillgångarna
blivit otillräckliga. Man har därför tvingats att tillgripa ytvatten och
många gånger även mindre vattendrag. För institutets del föreligger ett
länge eftersatt behov av stationer i små vattendrag för att få ett rimligt antal
typexempel. Institutet föreslår, att 2 mätdammar anskaffas till en beräknad
kostnad av 108 000 kr.
9. Bl. a. med hänsyn till det allt intensivare utnyttjandet av kust- och
skärgårdsområdena för fritidsbebyggelse och fritidsändamål ökar kraven
på en ändamålsenlig planering av de där förekommande utsläppen av kommunalt
och industriellt avloppsvatten. Under senare år har vidare oljeutsläpp
i havet tilldragit sig stort intresse, och önskemål har framförts angående
prognoser av oljefläckars rörelse på havet. För att lösa dessa problem
krävs en ingående kännedom om ström- och skiktningsförhållandena i
kust- och skärgårdsvattnen. Institutet har funnit att åtskilliga hydrografiska
stationer bör inrättas längs den svenska kusten för att institutet skall kunna
tillfredsställa behovet av data. För 1970/71 föreslår institutet upprättandet
av en station, som skall placeras utanför Stockholms skärgård. Kostnaderna
härför beräknas till 225 000 kr.
Totalt under anslaget föreslås en medelsanvisning av 1 079 000 kr., innebärande
en ökning jämfört med innevarande budgetår om 779 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 400 000 kr., vilket innebär en ökning med
100 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 105
E 5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
1968/69 Utgift........................ 15 528 200
1969/70 Anslag ...................... 3 600 000
1970/71 Förslag ...................... 3 850 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 45 683 kr.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal Antal anställda......................... |
Institutet |
Dep.chefen |
|
Anslag |
|||
Avlöningar...................... |
_ |
_ |
|
Ersättning till observatörer.............. |
_ |
||
Sjukvård.............................. |
_ |
||
Reseersättningar....................... |
+ 39 000 |
+ 39 000 |
|
Lokalkostnader.................... |
+ 80 000 |
+ 80 000 |
|
Expenser.............................. |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
|
Utrustning............................ |
+ 11 000 |
+ 11000 |
|
Lönekostnadspålägg.................... |
+ 110 000 |
+ 110 000 |
|
3 600 000 |
+ 250 000 |
+ 250 000 |
Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut
Löne- och prisomräkning m. m. 250 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 3 850 000 kr.
E 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för
luftfarten
1968/69 Utgift........................ 16 696 000
1969/70 Anslag ...................... 7 998 000
1970/71 Förslag ...................... 8 611 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 81 300 kr.
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Personal
Handläggande personal............................
Övrig personal...................................
Anslag
Avlöningar......................................
Sjukvård........................................
Reseersättningar.................................
Lokalkostnader..................................
Expenser........................................
Lönekostnadspålägg..............................
Kostnader för underhåll av instrumentutrustning m. m.
Kostnader för maskinell databehandling.............
Telekommunikationer.............................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
47 |
_ |
— |
125 |
— |
— |
172 |
— |
— |
5 736 000 |
+469 000 |
+ 469 000 |
8 000 |
— |
— |
114 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
1 000 |
— |
— |
133 000 |
+ 8 000 |
+ 8 000 |
1 319 000 |
+ 108 000 |
+ 108 000 |
110 000 |
+ 25 000 |
+ 22 000 |
320 000 |
— |
— |
257 000 |
— 45 000 |
— |
7 998 000 |
+571 000 |
+ 613 000 |
Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 602 000 kr.
2. Driftkostnaderna för de nya instrument, som föreslås anskaffade med
anlitande av den under luftfartsverkets investeringsanslag upptagna posten
Utrustning för flygväderlekstjänsten, beräknas till 14 000 kr. Härav avser
7 000 kr. driften av två dagmolnhöjdmätare som skall installeras under
budgetåret 1969/70 samt 7 000 kr. driften av två mätare som föreslås anskaffade
under budgetåret 1970/71.
3. Under förutsättning av bifall till det under anslaget Förvaltningskostnader,
posten Telegramkostnader m. m., upptagna förslaget om omläggning
av telefaxsändningarna från kortvåg till långvåg minskas medelsbehovet
under detta anslag med 45 000 kr. Kortvåg är nämligen ett så osäkert
överföringsmedium att mottagning i allt större omfattning i stället
måste ske över det allmänna telefonnätet, övergång till långvågsöverföring
innebär således att dessa telefonkostnader bortfaller.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 8 611 000 kr.
E 7. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
1968/69 Utgift ....................... 1 066 200
1969/70 Anslag....................... 1 355 000
1970/71 Förslag ...................... 1 453 000
Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut
Vid sammanträde i Stockholm den 24 september 1969 mellan represen -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 107
tanter för svenska och norska myndigheter har utgifterna för väderleksstationer
i Nordatlanten för budgetåret 1970/71 beräknats till 4 870 000 norska
kr., innebärande en reell ökning i förhållande till innevarande år med 40 000
norska kr. Härvid har en uppräkning skett med 150 000 kr. för ökade löneutgifter
av automatisk karaktär, med 35 000 kr. för ökad oljeförbrukning,
med 25 000 kr. för höjda priser på skeppsförnödenheter och meteorologisk
utrustning samt med 30 000 kr. för löne- och prisförändringar avseende diverse
utgifter och administrationskostnader. Samtidigt avgår ett för innevarande
budgetår upptaget engångsbelopp om 200 000 kr. för vissa reparationer
och underhåll.
Från ICAO utgår bidrag till Sverige och Norge för fartygens drift. Bidraget
förväntas nästa budgetår uppgå till ca 2 170 000 norska kr., innebärande
en minskning med 100 000 norska kr. Det utgiftsbelopp, som efter avdrag av
angivna bidrag återstår att täcka, utgör (4 870 000 — 2 170 000) 2 700 000
norska kr. Med tillämpning av gällande fördelningsgrunder bör Sverige härav
svara för 1 566 000 norska kr., vilket motsvarar ca 1 140 000 svenska kr.
Sveriges bidrag till väderleks stationer på Grönland m. m. för budgetåret
1970/71 kan med ledning av tillgängliga uppgifter beräknas till 313 000 kr.,
vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 53 000 kr.
Detta beror företrädesvis på löne- och prisförändringar samt en viss ökning
av Sveriges andel av flygningarna över Nordatlanten.
Det sammanlagda medelsbehovet blir sålunda (1 140 000 + 313 000)
1 453 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 98 000 kr.
Departementschefen
Institutets beräkning av medelsbehovet för väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland har inte gett mig anledning till erinran.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 453 000 kr.
E 8. Statens väginstitut
1968/69 Utgift........................ il 636 000
1969/70 Anslag ...................... 3 307 000
1970/71 Förslag ...................... 3 461 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 46 229 kr.
Statens väginstitut är centralt organ för den med statsmedel bedrivna
vägforskningen. Institutet handlägger vägtekniska och vägtrafiktekniska
ärenden i den mån dessa inte ankommer på annan statlig myndighet. I institutets
uppgifter ingår bl. a. att utföra vetenskapliga undersökningar och
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
praktiska försök samt att bearbeta och, när det anses lämpligt, offentliggöra
resultat som erhålls vid verksamheten.
Institutet biträder statens vägverk och, i den mån arbetet i övrigt tillåter
det, annan statlig myndighet, kommunal myndighet eller enskild med vägtekniska
och vägtrafiktekniska undersökningar och utredningar. För uppdrag
som institutet fullgör uppbär institutet ersättning enligt grunder som
fastställs av Kungl. Maj :t eller enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande av institutet.
Institutets verksamhet bedrivs på fem forskningsavdelningar, nämligen
beläggningsavdelningen, bärighetsavdelningen, geologiska avdelningen, maskintekniska
avdelningen och trafiktekniska avdelningen. Vidare finns ett
administrativt och ett tekniskt kansli.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal Allmän verksamhet |
Institutet |
Dep.chefen |
|
Antal anställda................................... |
48 |
— |
— |
Uppdragsverksamhet |
|||
Antal anställda................................... Anslag A. Allmän verksamhet |
70 118 |
||
Avlöningar...................................... |
2 095 000 |
+ 128 000 |
+ 128 000 |
Sjukvård........................................ |
4 000 |
.- |
— |
Reseersättningar................................. |
47 000 |
— |
— |
Lokalkostnader.................................. |
597 000 |
+ 8 000 |
+ 8 000 |
Expenser........................................ |
85 000 |
— |
+ 1000 |
Lönekostnadspålägg.............................. Övriga utgifter |
478 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
a) Materialkostnader m. m........................ |
165 000 |
— |
— |
b) Tekniska inventarier och maskiner............... |
50 000 |
— |
— |
c) Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m....... |
25 000 |
— |
— |
d) Underhåll av tomt och gata..................... |
24 000 |
— |
— |
e) Bibliotek..................................... |
9 000 |
— |
— |
f) Fortbildningskurser............................ |
2 000 3 581 000 |
+ 166 000 |
+ 167 000 |
B. Uppdragsverksamhet |
|||
Avlöningar...................................... |
2 086 000 |
+ 254 000 |
+ 254 000 |
Lokalkostnader.................................. |
459 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
Övriga omkostnader.............................. |
1 151 000 |
— |
— |
Lönekostnadspålägg.............................. |
480 000 4 176 000 |
+ 58 000 +317 000 |
+ 58 000 + 317 000 |
Summa |
7 757 000 |
+ 483 000 |
+484 000 |
C. Uppbördsmedel |
|||
Ersättning för uppdrag m. m...................... |
4 450 000 |
+330 000 |
+ 330 000 |
Nettoutgift |
3 307 000 |
+ 153 000 |
+ 154 000 |
Statens väginstitut
Löne- och prisomräkning m. m. 153 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 109
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kung!. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens väginstitut för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 461 000 kr., att avräknas mot automobil
skattemedlen.
E 9. Statens väginstitut: Utrustning
1968/69 Utgift ........ 170 900 Reservation .......... 500
1969/70 Anslag ...... 170 000
1970/71 Förslag ...... 170 000
Statens väginstitut
Institutet har anmält ett behov av utrustning för de närmaste åren till eu
kostnad av 1 479 000 kr., men begränsar sitt äskande för budgetåret 1970/71
till oförändrat anslag.
Departementschefen
I enlighet med institutets förslag bör anslaget föras upp med oförändrat
belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens väginstitut: Utrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 170 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.
E 10. Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...................... n 655 000
1969/70 Anslag ...................... 2 140 000
1970/71 Förslag ...................... 2 245 000
1 Anslagen Statens geotekniska institut: Avlöningar och Statens geotekniska institut: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 12 874 kr.
Statens geotekniska institut handlägger geotekniska ärenden i den mån
handläggningen av dessa inte ankommer på annan statlig myndighet. I institutets
uppgifter ingår bl. a. att bedriva forskning samt utföra vetenskapliga
undersökningar och praktiska försök, att bearbeta och när det anses
lämpligt offentliggöra resultat, som erhålls vid verksamheten, att utprova
nya metoder för markförstärkning och att biträda statliga och kommunala
myndigheter samt enskilda med geotekniska undersökningar och utredningar.
Ilo Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Institutet är organiserat på tre forsknings- och konsultationsavdelningar,
en laboratorieavdelning och en mekanisk avdelning, vidare ett tekniskt och
ett administrativt-kameralt kansli.
Personal
Antal anställda...................................
Anslag
Avlöningar......................................
Sjukvård........................................
Reseersättningar.................................
Lokalkostnader..................................
Expenser........................................
Lönekostnadspålägg..............................
Geoteknisk verksamhet i Götaälvdalen..............
Övriga utgifter
a) Underhåll och anskaffning av apparater och redskap
för forskning..................................
b) Kostnader för provfält, förbrukningsmateriel m. m.
c) Böcker och tidskrifter..........................
d) Utbildning och förslagsverksamhet...............
Uppbördsmedel
Publikationer..................................
Beräknad ändring 1970/71
Institutet Dep.chefen
1969/70
32
1 462 000
5 000
31 000
103 000
72 000
334 000
50 000
62 000
14 000
10 000
5 000
8 000
2 140 000
+ 1
+ 127 000
+ 4 000
+ 3 000
+ 12 000
+ 29 000
+ 6 000
+ 2 000
+ 183 000
+ 74 000
+ 2 000
+ 3 000
+ 5 000
+ 17 000
+ 3 000
+ 1000
+ 105 000
Inkomster vid statens geotekniska institut, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till
3,1 milj. kr. (1969/70 3,0 milj. kr.).
Statens geotekniska institut
Utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten ställer allt
större krav på insatser från institutets sida. Årligen investeras i Sverige ca
1 miljard kronor i grundkonstruktioner, vilket motsvarar närmare 10 %
av den sammanlagda byggnadskostnaden. Det är av stor betydelse att de
geotekniska problemen i samband med detta byggande blir riktigt bedömda
och rationellt lösta. För att detta skall kunna ske fordras ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete. Med hänsyn till utvecklingens krav är det
angeläget, att en successiv förstärkning av forskningsresurserna kommer
till stånd. En sådan upprustning är också en förutsättning för ett effektivt
bedrivande av institutets uppdragsverksamhet. Särskilt framhålls behovet
av en ökad forskning rörande grundläggningsproblem i samband med husbyggnader
med hänsyn till den ekonomiska betydelsen av rationalisering
och effektivisering på bl. a. bostadsbyggandets område.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 106 000 kr.
2. Den successiva förändringen i fråga om arbetsuppgifternas art på mekaniska
avdelningens konstruktionskontor har starkt ökat behovet av arbetskraft
för mera forskningsbetonat konstruktions- och utvecklingsarbete.
Med hänsyn härtill föreslås inrättandet av en tjänst som förste forsknings
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 111
ingenjör. Därvid kan en motsvarande befattning inom uppdragsverksamheten
dras in (+ 53 292 kr.).
3. Lönekostnadspålägg för den nya tjänsten 12 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
2 245 000 kr.
E 11. Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
1968/69 Utgift........................ ‘1 918 000
1969/70 Anslag ...................... 2 550 000
1970/71 Förslag ...................... 2 617 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 17 964 kr.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Institutet |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Antal anställda...................... |
............. 46 |
—1 |
— |
Anslag |
|||
Avlöningar......................... |
............. 1 585 000 |
+ 22 000 |
+ 42 000 |
Sjukvård........................... |
............. 4 000 |
— |
— |
Reseersättningar.................... |
............. 145 000 |
+ 15 000 |
+ 10 000 |
Lokalkostnader..................... |
............. 98 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
Expenser.......................... |
............. 39 000 |
+ 6 000 |
+ 2 000 |
Lönekostnadspålägg................. |
............. 364 000 |
+ 6 000 |
+ 10 000 |
Övriga utgifter...................... |
............. 315 000 |
+ 15 000 |
— |
2 550 000 |
+ 67 000 |
+ 67 000 |
Statens geotekniska institut
Institutet konstaterar, att intäkterna av uppdragsverksamheten, vilka tidigare
under en följd av år varit tämligen konstanta och haft storleksordningen
1,3 milj. kr. per budgetår, under 1965/66 ökade till ca 1,9 milj. kr.,
under 1966/67 till ca 2,2 milj. kr., under 1967/68 till ca 2,5 milj. kr. och
under 1968/69 till ca 2,8 milj. kr. Större delen härav hänförde sig till inkomster
av uppdrag för det statliga vägväsendet. För budgetåret 1970/71
räknar institutet med en något stigande tendens.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 132 000 kr.
2. I enlighet med förslag under institutets anslag till förvaltningskostnader
bör en tjänst som förste forskningsingenjör dras in och en motsvarande
tjänst inrättas inom den allmänna verksamheten (—53 292 kr.).
3. Minskning av lönekostnadspålägg 12 000 kr.
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 617 000
kr.
E 12. Statens geotekniska institut: Utrustning
1968/69 Utgift ........ 78 000 Reservation ...... 142 000
1969/70 Anslag ...... 150 000
1970/71 Förslag ...... 100 000
Statens geotekniska institut
Inom institutet har utarbetats en anskaffningsplan, som representerar eu
totalkostnad av 700 000 kr. I planen har beaktats dels behovet att komplettera
institutets utrustning så att denna motsvarar den tekniska utvecklingens
krav, dels nödvändigheten att genomföra en långtgående mekanisering
och rationalisering inom institutets verksamhetsområde för att klara
de problem, som följer med de successiva löne- och prisstegringarna och
svårigheterna överhuvud att rekrytera personal. Anskaffningarna avser geoteknisk
fältutrustning, verkstadsmaskiner, geoteknisk och kemisk laboratorieutrustning
samt foto- och mätapparatur.
Av de 700 000 kr. som erfordras för anskaffningarna har hittills 500 000
kr. ställts till förfogande. I enlighet med planen bör för ettvart av budgetåren
1970/71 och 1971/72 anvisas 100 000 kr.
Departementschefen
I enlighet med institutets förslag bör anslaget föras upp med 100 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Utrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 113
F. Diverse
F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m.
1968/69 Utgift ........................1205 000 000
1969/70 Anslag........................ 215 000 000
1970/71 Förslag ...................... 231 200 000
1 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
Från anslaget utgår ersättning till SJ för underskott för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer. Enligt 1969 års riksdags beslut skall från anslaget
bestridas också SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma järnvägsanstalter,
som Kungl. Maj :t prövat skola bibehållas, samt ersättning
för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl.
Ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer utgår sedan
budgetåret 1964/65 enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1963: 191
(S3LU 1, rskr 424) angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken
m. m. I propositionen förutsattes att beräkningarna av driftunderskottet
skulle baseras på särskilda bandelsundersökningar förnyade vart tredje
år. I enlighet härmed har en sådan redovisning av det trafiksvaga bannätet
(1969 års separatredovisning) genomförts vid SJ, avseende 1968 års
trafik samt kostnads- och intäktsläge. Efter granskning av särskilda sakkunniga
avses redovisningen läggas till grund för fastställande av ersättning
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer, i första hand för budgetåret
1970/71.
För vart och ett av budgetåren 1964/65—1969/70 har i ersättningen också
inräknats 4 milj. kr. som kompensation för intäktsbortfall genom att SJ
vid nedläggning av järnvägar övergångsvis tillämpar en reducerad taxa
för styckegodssändningar i samtrafik järnväg—billinje.
Statens järnvägar
I skrivelse den 22 augusti 1969 framhåller statens järnvägar följande.
Icke lönsamma järnvägslinjer
Nu föreliggande 1969 års separatredovisning av det trafiksvaga järnvägsnätets
driftresultat har i likhet med 1963 och 1966 års redovisningar utförts
enligt de principer som angivits av 1942 års järnvägskostnadsutredning.
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Redovisningen avser 1968 års trafik och baseras på 1968 års kostnads- och
intäktsläge. Resultatet har framräknats till budgetåret 1970/71.
I 1963 och 1966 års separatredovisningar medtogs i princip järnvägslinjer
med en trafikintensitet om högst 1 milj. bruttotonkm per bankm och
år. Motsvarande siffra för 1969 års separatredovisning är 2 milj. bruttotonkm
per bankm och år. Utökningen har föranletts av erfarenheterna från
1966 års separatredovisning av bandelar i trafikintensitetsskiktet omkring
1 milj. bruttotonkm per bankm och år. Sammanlagt omfattar den nya redovisningen
7 103 km (6 497 km i 1966 års redovisning). Härav faller 1 049
km på bandelar med högre trafikintensitet än 1 milj. bruttotonkm per
bankm och år.
Efter framräkning av redovisningens resultat till budgetåret 1970/71 blir
kostnaderna 468 milj. kr., intäkterna 189 milj. kr. och underskottet 279
milj. kr. Vid separatredovisningen har inte full hänsyn tagits till det trafiksvaga
nätets s. k. matarvärde för det trafikstarka nätet. Det ytterligare
matarvärde, som bör gottskrivas det trafiksvaga nätet, beräknas för budgetåret
1970/71 till 24 milj. kr. Underskottet reduceras då till 255 milj. kr.,
vartill kommer 4 milj. kr. för inkomstbortfall genom nedsatta styckegodsfrakter
i viss samtrafik järnväg—billinje. Det sammanlagda behovet av
driftersättning för budgetåret 1970/71 uppgår sålunda till (255 + 4) 259
milj. kr. med vilket belopp SJ yrkar ersättning. I denna driftersättning
har inte inräknats kostnader för erforderliga investeringar i det olönsamma
nätet. För dessa investeringar föreslår SJ att avskrivningsanslag tas upp på
riksstatens driftbudget.
Med anledning av den ökade bandelsomfattningen i 1969 års separatredovisning
synes SJ:s statskapital böra justeras den 1 juli 1970. SJ avser
att återkomma med särskild hemställan i denna fråga.
Fr. o. m. budgetåret 1964/65 har SJ :s förräntningspbkt satts ned med hänsyn
till att i ersättningsbeloppet för det olönsamma bannätet inkalkylerade,
försäkringstekniskt beräknade pensionskostnader understiger det olönsamma
nätets beräknade andel av de faktiska pensionsutgifterna. För budgetåret
1970/71 har de i 1969 års separatredovisning inräknade pensionskostnaderna
beräknats understiga de faktiska pensionsutgifterna med 27
milj. kr. SJ hemställer därför att förräntningskravet för budgetåret 1970/71
sätts ned med 27 milj. kr.
Icke lönsamma j ä r n v ä g s a n s t a 11 e r
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 skall från anslaget även bestridas SJ:s förluster
genom drift av sådana icke lönsamma järnvägsanstalter, som enligt
Ivungl. Maj:ts prövning skall behållas. SJ förutsätter att eventuell ersättning
för drift av olönsamma järnvägsanstalter kommer att beviljas i särskild
ordning. Om de nedläggningar, som SJ planerat under budgetåret
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 115
1970/71, inte i något fall får verkställas, uppstår ett maximalt ersättningsbehov
med 12 milj. kr. Vid beräkning av anslagsbehovet har dock förutsatts
att nedläggningarna kommer att kunna genomföras. Detta antagande, som
SJ bedömer osäkert, är orsak till att något anslagsbehov till följd av icke
medgivna nedläggningar av olönsamma järnvägsanstalter inte upptagits.
67 - k ortsra b a 11ens utvidgning
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 skall från anslaget också bestridas ersättning
för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl. Enligt
Kungl. brev den 13 december 1968 skall SJ senast den 1 oktober 1969 lämna
en redogörelse för hur utvidgningen påverkat SJ:s intäkter och kostnader
under första halvåret 1969. Senast den 1 mars 1970 skall SJ lämna dels
motsvarande redogörelse för andra halvåret 1969, dels efter hörande av riksförsäkringsverket
redogörelse för kostnaderna för utfärdande av intyg under
år 1969. I avvaktan på resultatet av pågående undersökning hur mycket
67-kortet används av personer med förtidspension har gjorts en överslagskalkyl.
Enligt denna kan den utvidgade rabatteringen väntas medföra
en nettointäktsförsämring av storleksordningen 3 milj. kr. per år. SJ kommer
senare att hemställa om utökning av anslaget för budgetåren 1969/70
och 1970/71.
De sakkunnigas redogörelse
Med skrivelse den 10 oktober 1969 har de sakkunniga1 överlämnat sin
granskningsredogörelse (Stencil K 1969: 16).
De sakkunnigas uppgift har varit dels att granska de redovisnings- och
beräkningsprinciper som SJ tillämpat vid 1969 års separatredovisning, dels
att bedöma vilka bandelar som bör vara ersättningsberättigade, dels att
ange med vilket belopp ersättning lämpligen bör utgå för budgetåret 1970/71.
Separatredovisningens syfte har varit att på basis av trafikstrukturen
samt kostnads- och intäktsläget år 1968 bedöma den sannolika resultatförbättringen
för SJ vid en tänkt nedläggning av hela det olönsamma järnvägsnätet.
En fördelning av kostnader och intäkter på de enskilda bandelarna
har primärt inte åsyftats. Omfattningen av det trafiksvaga nätet har
av SJ fastställts efter en undersökning av kostnader och intäkter m. m. vid
handelar med upp till 2 milj. bruttotonkm per bankm och år. Det olönsamma
bannätet har därmed kommit att omfatta 118 bandelar med en
sammanlagd banlängd av 7 103 km, vilket motsvarar 55 % av det totala
linjenätet vid SJ. På dessa linjer har dock endast 7 % av det totala trafikarbetet
vid SJ uträttats.
Trots att underlaget för separatredovisningen breddats genom att de re
1
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1969 tillkallade departementschefen som sakkunniga
f. d. ledamoten av riksdagens andra kammare, seminarieläraren T. E. J. Blidfors och
direktören F. H. A. Pellijeff
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
lativt trafikstarka bandelarna med mellan 1 och 2 milj. bruttotonkin per
bankm och år inkluderats, kan man enligt de sakkunniga — genom att de
flesta av dessa nytillkomna bandelar visat sig olönsamma — ännu inte
uttala sig om vilken trafikintensitet som fordras vid en handel för att
man skall kunna förvänta sig att bandelen är olönsam. De sakkunniga
ifrågasätter om man inte i nästa separatredovisning borde undersöka bandelar
med upp till 3 milj. bruttotonkm per bankm och år.
De sakkunniga konstaterar att den av SJ tillämpade metodiken vid beräkning
av kostnader och intäkter i tillämpliga delar överensstämmer med
den av 1942 års järnvägskostnadsutredning anvisade.
SJ:s kostnadsberäkning har genomförts med samma metodik som i
1966 års separatredovisning.1 Det trafiksvaga nätet har i 1969 års separatredovisning
debiterats ett belopp av 433,6 milj. kr. De sakkunniga uttalar, att
detta kostnadsbelopp får anses utgöra en godtagbar approximation av de
kostnader, som kan väntas bortfalla vid nedläggning av hela det trafiksvaga
nätet.
Intäktsberäkningarna, som i 1969 års separatredovisning baserats på
primäruppgifter för resor och transporter under år 1968, har av SJ i huvudsak
utförts med samma metodik som vid 1966 års separatredovisning.1 I
persontrafiken har bl. a. alla s. k. fasta färdbiljetter totalbearbetats medan
övervägande antalet blankobiljetter bearbetats genom urval. Detta urval,
som i 1966 års redovisning omfattade 5 % av totalmaterialet, har nu utökats
till att omfatta 10 %. Styckegodstrafikens intäkter har huvudsakligen fastställts
efter ett urval som i 1969 års separatredovisning omfattat hela året
medan föregående redovisning baserats på uppgifter från årets sex första
månader. Vagnslastgodstrafiken, som under undersökningsåret omfattade
1 796 000 lastade vagnar (exkl. lapplandsmalm), har totalbearbetats. På
basis av intäktsberäkningarna har det trafiksvaga nätet gottskrivits 184,5
milj. kr. De tillämpade intäktsberäkningarna utgör enligt de sakkunnigas
uppfattning en godtagbar grundval för bedömning av intäktsbortfallet vid
en tänkt nedläggning av hela det trafiksvaga nätet.
Vidare har SJ undersökt i vilken utsträckning trafik bortfaller på det
kvarvarande affärsbanenätet. Det trafiksvaga nätet kan med anledning
härav böra gottskrivas ett visst matarvärde. När det gäller persontrafiken
torde matarvärdet få anses tillräckligt beaktat dels genom tilldelningen av
terminalintäkt på avresebandel, dels genom den underskattning av resultatförbättringen
som blir en följd av bl. a. taxans på längre avstånd degressiva
karaktär. Ett liknande resonemang kan föras vad gäller styckegodstrafiken.
I vagnslastgodstrafiken måste man emellertid räkna med ett visst matarvärde.
I en beräkning av detta matarvärde har de trafiksvaga linjerna gottskrivils
intäktsandelen på affärsbanenätet av den gemensamma vagnslastgodstrafiken
efter avdrag av affärsbanenätets kostnader för denna trafik.
1 Tillvägagångssättet har ingående redovisats i prop. 1967:1 bil. 8 s. 118—121
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 117
Under antagandet att samtrafik^ bortfaller helt på affärsbanenätet har
nettointäkten beräknats till ca 54 milj. kr. Att räkna med helt bortfall på
affärsbanenätet av denna samtrafik är emellertid orealistiskt. Den erforderliga
korrektionen av intäktsberäkningarna för det trafiksvaga bannätets
matarvärde har av SJ uppskattats till maximalt 27 milj. kr. För en mera
exakt bestämning av matarvärdet fordras enligt de sakkunnigas mening en
djupare kännedom om bl. a. samtrafikens struktur. Det av SJ beräknade
matarvärdet måste emellertid enligt de sakkunniga ses i relation till det
trafiksvaga nätets totala underskott och får därmed anses som ett rimligt
mått på den erforderliga justeringen av detta underskott.
Det trafiksvaga bannätets kostnader har i separatredovisningen beräknats
till 433,6 milj. kr. Genom att intäkterna framräknats till 184,5 milj. kr.
och matarvärdet bedömts utgöra 27,0 milj. kr., kan resultatförbättringen
för SJ vid total nedläggning av det trafiksvaga nätet beräknas till 222 milj.
kr. i 1968 års kostnads- och intäktsläge.
I sin framräkning av separatredovisningens resultat t. o. in. budgetåret
1970/71 anger SJ, att kostnaderna påverkas främst av det träffade tvåårsavtalet
om statstjänstemännens löner. Vidare räknas med en löneökning
första halvåret 1971, en sakkostnadsökning med 5 % och den allmänna
arbetsgivaravgiften. Totalt skulle detta innebära en kostnadsökning med
52,7 milj. kr. Verkställda eller väntade nedläggningar reducerar emellertid
sistnämnda belopp med beräkningsvis 18,7 milj. kr. så att kostnaderna
under budgetåret 1970/71 beräknas till (433,6 + 52,7 — 18,7) 468 milj.
kr. SJ har i en beräkning av bruttointäktsökningen, som anges till 10,0 milj.
kr., tagit hänsyn till taxehöjningen den 1 juni 1969. Även här ger kommande
nedläggningar en viss effekt, intäkterna för budgetåret 1970/71 beräknas
med hänsyn härtill till (184,5 + 10,0—- 5,8) 189 milj. kr. SJ har vidare
förutsatt, att intäktsbortfall genom minskad trafikefterfrågan motsvarar
kostnadsminskningen genom rationalisering. Matarvärdet, som också påverkas
av kostnads- och intäktsökningarna, beräknas till 24 milj. kr. Totalt
har SJ därmed äskat ersättning med (468—-189 — 24) 255 milj. kr. för
budgetåret 1970/71.
I en särskild analys av uppgifterna i 1966 och 1969 års separatredovisningar
för 77 jämförbara bandelar (motsvarande 79 % av bannätet i den
förra redovisningen) har de sakkunniga noterat att kostnaderna vid dessa
bandelar reducerats med 2,5 % från år 1965 till år 1968. Om man tar hänsyn
till den allmänna höjningen av kostnadsnivån under tiden mellan dessa år,
kan kostnaderna sägas ha minskat med 21 % vid de angivna bandelarna.
Som ytterligare exempel på den anpassning av resurserna som fortgår kan
noteras, att antalet tjänstehavare direkt eller indirekt engagerade med det
trafiksvaga nätet beräknas ha reducerats från ca 9 900 år 1965 till drygt
9 200 år 1968 trots att det olönsamma bannätet — huvudsakligen genom
alt nya bandelar tillförts nätet — utökats väsentligt mellan de båda åren.
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Nettounderskottet på de i analysen ingående bandelarna ökade med endast
2,3 % från år 1965 till år 1968. Denna relativt godartade utveckling kan
emellertid till viss del tillskrivas rationaliseringar av engångskaraktär (ex.
enbemanning av diesellok). Det måste enligt de sakkunniga bedömas som
osäkert att räkna med lika goda resultat vad gäller underskottet under de
närmaste åren. Den divergens mellan kostnads- och intäktsökningarna, som
framträder i SJ:s framräkning av separatredovisningens uppgifter, kan
komma att påverkas dels genom större kostnadsökningar än som förutsatts,
dels genom fortsatt rationalisering på det trafiksvaga nätet, dels genom
ökat trafikbortfall, dels genom intäktshöjningar i första hand efter översyn
av taxan. Taxefrågan tillhör emellertid ett problemkomplex som intimt sammanhänger
med det på affärsbanenätet förväntade driftresultatet och ligger
därmed utanför separatredovisningens ram. Med hänsyn härtill bär de
sakkunniga inte ansett sig böra göra några försök att diskontera värdet av
de resultatförbättrande resp. resultatförsämrande faktorer som här berörts.
Vid bedömningen av frågan i vad mån de i separatredovisningen ingående
bandelarna bör vara ersättningsberättigade har de sakkunniga beaktat departementschefens
uttalande i prop. 1963: 191, att ersättning inte bör utgå
»därest det — med hänsyn till järnvägslinjens betydelse som förbindelseeller
dubbleringsbana eller med beaktande av möjligheter till lönsam trafik
in. m. — från företagsmässiga synpunkter kan vara motiverat att fortsätta
trafikeringen även om linjen f. n. lämnar underskott». I första hand har
kriteriet »förbindelse- eller dubbleringsbana» varit avgörande. De sakkunniga
har vidare sökt se bandelarna i ett större sammanhang och uppfattar
därvid vissa matarbanor som integrerande delar av de affärsbanor som de
ansluter till. I viss mån har slutligen för två korta godsbanor hänsyn tagits
till det i direktiven angivna kriteriet »möjligheter till lönsam trafik». De sakkunnigas
överväganden i dessa avseenden har totalt resulterat i att ett antal
bandelar med en sammanlagd längd av 516 km och med ett till budgetåret
1970/71 framräknat nettounderskott av totalt 29 milj. kr. (ca 23 milj. kr. i
1968 års kostnads- och intäktsläge) bör undantas från ersättning.
De sakkunniga föreslår att ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer för budgetåret 1970/71 utgår med (255—-29) 226 milj. kr.
Härutöver har noterats att SJ yrkat ersättning med 4 milj. kr. för vissa
nedsättningar av styckegodsavgifter.
Särskild skrivelse från statens järnvägar
Statens järnvägar har i skrivelse den 22 oktober 1969 yttrat sig över de
sakkunnigas redogörelse, i första hand vad avser avgränsningen av det ersättningsberättigade
bannätet. SJ vill acceptera endast en ringa del av den
föreslagna avgränsningen och vidhåller i stort sett sitt krav på ersättning
för hela det olönsamma bannätet. Vidare anför SJ vissa faktorer, som skulle
vara ägnade att — jämfört med separatredovisningens uppgifter — ytterli
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 119
gare försämra resultatet fram t. o. m. budgetåret 1970/71. Skrivelsen utmynnar
i hemställan om ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
med 263 milj. kr., vilket med 4 milj. kr. överskrider det i framställningen
den 22 augusti 1969 begärda beloppet.
Departementschefen
Enligt riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken skall SJ ersättas för
underskott för drift av icke lönsamma järvägslinjer, beträffande vilka samhälleliga
skäl anses tala för att trafiken tills vidare upprätthålls. Ersättningens
storlek skall grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning.
SJ har redovisat resultatet av en sådan undersökning — 1969 års
separatredovisning -— som underlag för beräkning av ersättningens storlek
för i första hand budgetåret 1970/71. Separatredovisningen har granskats
av tillkallade sakkunniga.
I separatredovisningen, som avser 1968 års trafik samt kostnads- och intäktsläge,
har kostnaderna för det trafiksvaga nätet beräknats till 434 milj.
kr. och intäkterna till 185 milj. kr. Nätets matarvärde har uppskattats till
27 milj. kr. Underskottet (434 — 185 — 27) 222 milj. kr. påverkas intill utgången
av budgetåret 1970/71 av vissa resultatförsämrande och resultatförbättrande
faktorer. Enligt separatredovisningen beräknas underskottet till
255 milj. kr.
De sakkunniga har — med principiellt godkännande av den vid separatredovisningen
tillämpade metodiken — uttalat, att kostnadsberäkningarna
i separatredovisningen får anses ge en godtagbar approximation till de kostnader,
som kan väntas bortfalla vid nedläggning av hela det trafiksvaga
nätet samt att intäktsberäkningarna utgör en godtagbar grundval för bedömning
av intäktsbortfallet vid en sådan nedläggning. Även det uppskattade
matarvärdet accepteras i brist på tillförlitligare underlag för beräkningarna
därav. De sakkunniga har vidare accepterat SJ: s framräkning av
underskottet intill utgången av budgetåret 1970/71. Jag anser att en bedömning
av driftersättningen bör baseras på separatredovisningens till budgetåret
1970/71 framräknade resultat.
Med utgångspunkt från anvisningar, som gavs i propositionen om trafikpolitiken
(prop. 1963: 191, S3LU 1, rskr 424) och som förutsatte att hänsyn
togs till järnvägslinjers betydelse som förbindelse- eller dubbleringsbanor
eller till deras möjligheter till lönsam trafik, har de sakkunniga bedömt,
att ett antal bandelar med ett till budgetåret 1970/71 framräknat underskott
av 29 milj. kr. bör undantas från ersättning. SJ har anfört vissa erinringar
mot den företagna avgränsningen av det ersättningsberättigade
nätet. För egen del har jag vid mina överväganden inte funnit skäl att avvika
från den av de sakkunniga gjorda avgränsningen, som genomförts enligt
samma principer som vid tidigare granskningar av separatredovisningarna.
Jag finner i likhet med de sakkunniga, att ersättningen för drift
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret 1970/71 bör utgå med (255
— 29) 226 milj. kr. Liksom för innevarande budgetår bör SJ därutöver erhålla
4 milj. kr. som ersättning för övergångsvis tillämpade reduceringar
i fråga om styckegodstaxorna för transporter till och från vissa platser
vid nedlagda järnvägslinjer. Ersättningsbeloppet ökas därigenom till 230
milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Jag återkommer till frågan om avskrivning av investeringar i det ersättningsberättigade
järnvägsnätet vid min behandling av investeringarna under
statens järnvägars fond på kapitalbudgeten.
Sedan budgetåret 1964/65 har SJ:s förräntningskrav nedsatts med hänsyn
till att de inkalkylerade, försäkringstekniskt beräknade pensionskostnaderna
för det icke lönsamma bannätet understiger bannätets andel av de faktiska
pensionsutgifterna. För budgetåret 1970/71 har skillnaden beräknats
till 27 milj. kr. Om hänsyn tas till de bandelar, som jag förordat böra undantas
från ersättning, reduceras differensen till 24 milj. kr. Jag förordar,
att SJ:s förräntningskrav för budgetåret 1970/71 sätts ned med sistnämnda
belopp.
Kommun, som med hänsyn till trafikförsörjningen anser att olönsam
järnvägsanstalt bör bibehållas, kan göra framställning härom till Kungl.
Maj :t. Den plan, som tillämpats av SJ sedan hösten 1968 vid handläggning
av ärende om nedläggning av olönsam järnvägsanstalt, innebär — efter
viss ändring hösten 1969 — att SJ skall underrätta berörd kommun sju
månader i förväg om planerad nedläggning av järnvägsanstalt. För budgetåret
1970/71 tyder inte föreliggande underlag på att något särskilt ersättningsbelopp
för bibehållande av olönsamma järnvägsanstalter behöver
beräknas.
Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155 (SU 188, rskr
398) skall SJ ersättas för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer
m. fl. Vid tidpunkten för anslagsframställningen förelåg inte inom SJ
något på resefrekvensen grundat underlag för beräkning av ersättningsbehovet.
SJ har numera inkommit med en sammanställning över hur ifrågavarande
rabattresor påverkat intäkter och kostnader under första halvåret
1969. Först då SJ i mars 1970 inkommer med motsvarande sammanställning
beträffande andra halvåret 1969 samt en redovisning av kostnaderna
för erforderliga legitimationshandlingar erhålls ett säkrare underlag för
ekonomisk bedömning av helårseffekten av rabattutvidgningen. Jag beräknar
1,2 milj. kr. för ändamålet för budgetåret 1970/71.
Medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
in. m. för budgetåret 1970/71 uppgår med ovan angivna utgångspunkter
till (230 + 1,2) 231,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett anslag av 231 200 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 121
F 2. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer
1968/69 Utgift ...... 8 996 000 Reservation ........ 53 000
1969/70 Anslag .... 9 935 000
1970/71 Förslag . . 11 200 000
Anslaget avser att genom statsbidrag möjliggöra upprätthållandet av
icke lönsamma busslinjer på landsbygden. Bidrag utgår för högst en personförande
dubbeltur per dag med i regel 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete. Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits
i prop. 1961: 98 och 1964: 1 (bil. 8 s. 207—211). De närmare bestämmelserna
för bidragsgivningen har upptagits i kungörelsen (1965: 201) om
statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden (ändrad 1967: 685 och 1968:
118). Som framgår av prop. 1968: 1 (bil. 8 s. 144—145) och prop. 1969: 1
(bil. 8 s. 150) är formerna för bidragsgivningen under utredning av en
sakkunnig.
Anslaget fördelas av transportnämnden.
Träns portnämnden
Sammanlagt inkom 472 ansökningar om bidrag för 1968 års trafik, varav
45 från statliga företag. Underskottet i den bidragsgrundande trafiken beräknades
preliminärt till ca 41,7 milj. kr. Transportnämnden ansåg 470 ansökningar
bidragsgrundande och beviljade bidrag till ett sammanlagt belopp
av 8 923 500 kr. Ca 55 % av det totala bidragsbeloppet utgick till företag i
de fem nordligaste länen.
De 470 sökandena bedrev med ca 4 420 fordon trafik, som för hela trafikrörelsen
uppgick till 210,5 milj. vagnkm. Det bidragsgrundande trafikarbetet
beräknades till ca 36,4 milj. vagnkm.
Vid tidpunkten för anslagsframställningen föreligger inte underlag för
slutlig beräkning av det statsbidragsgrundande underskottet för år 1969.
Antalet ansökningar har i jämförelse med föregående år ökat med 12 till
484 och underskottet i den bidragsgrundande trafiken har enligt preliminära
beräkningar stigit till 49,8 milj. kr. Med hänsyn till den ekonomiska situationen
för busstrafiken förnyar transportnämnden sitt de senaste åren
framlagda förslag att begränsningsregeln 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete höjs med 50 öre till 3 kr.
Det bidragsgrundande beloppet för år 1969 kan beräknas komma att uppgå
till samma andel av det preliminärt redovisade underskottet som för
år 1968, dvs. 21,4 %. Anspråken på statsbidrag kan vidare uppskattas öka
med 6 % från år 1969 till år 1970. Det bidragsberättigade underskottet för
år 1970 beräknas med tillämpning bärav och med begränsningsregeln 2: 50
kr. per vagnmil till 11 290 000 kr. Vid höjning av beloppet per vagnmil till
3 kr. erfordras ytterligare 2 260 000 kr. Sammanlagt beräknas medelsbe
-
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
hovet för år 1970 till (11 290 000 + 2 260 000) 13 550 000 kr. Transportnämnden
föreslår ett belopp av 13,5 milj. kr.
D e partemen ts chefen
Transportnämnden erhöll i november 1969 från länsstyrelserna material
för bedömningen av 1969 års trafik. Vissa avvikelser föreligger jämfört med
de preliminära uppgifterna i nämndens anslagsframställning. Sammanlagt
har 501 ansökningar inkommit, varav 50 från statliga företag. Länsstyrelserna
har tillstyrkt bidrag om sammanlagt ca 8,6 milj. kr. Efter A''issa justeringar
av transportnämnden torde bidragsbeloppet komma att uppgå till ca
9,8 milj. kr. Häremot svarar ett för budgetåret 1969/70 anvisat belopp av
9 935 000 kr., från vilket också kostnaderna för viss administration av bidragsgivningen,
85 000 kr., skall bestridas.
Den generella maximigränsen för bidragsbeloppen höjdes den 1 januari
1968 till 2:50 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete. Denna höjning
fick verkningskraft första gången vid den bidragsgivning, som transportnämnden
beslöt i januari 1969. De senaste årens utveckling mot en procentuellt
sämre bidragstäckning bröts genom denna bidragsgivning. Med
hänvisning härtill är jag inte beredd förorda någon ytterligare höjning av
gällande generella maximibelopp för bidragen. Mot transportnämndens
beräkningar av bidragsbehovet i övrigt har jag intet att erinra.
Med beaktande härav beräknar jag medelsbehovet under anslaget för
budgetåret 1970/71 till 11,2 milj. kr., vilket innebär en höjning med
1 265 000 kr. i förhållande till anvisat belopp för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 11 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
F 3. Driftbidrag till luftfartsverket
1968/69 Utgift ........................ 1 800 000
1969/70 Anslag ....................... 8 500 000
1970/71 Förslag ...................... 7 800 000
Enligt riksdagens beslut år 1967 (prop. 57, SU 107, rskr. 267) skall riktlinjerna
för den statliga trafikpolitiken gälla även i fråga om den civila
luftfarten. Tills avsedd kostnadstäckning uppnås i verksamheten skall ett
driftbidrag anvisas över driftbudgeten.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 123
Luftfartsverket
i
I skrivelse den 10 september 1969 har luftfartsverket framlagt beräkning
rörande anslaget Driftbidrag till luftfartsverket för budgetåret 1970/71. I anslutning
till beräkningarna anför verket bl. a. följande.
Enligt bokslutet för budgetåret 1968/69 uppgick luftfartsverkets intäkter
till 104,7 milj. kr. mot i driftstaten beräknade 98,5 milj. kr. Bland intäkterna
ingår med 2,3 milj. kr. inkomster hänförliga till budgetåret 1967/68
som från redovisningssynpunkt ansetts böra bokföras under budgetåret
1968/69. Efter Kungl. Maj :ts medgivande den 5 september 1969 har beloppet
använts för extra avskrivningar.
Luftfartsverkets kostnader — inkl. ränta på statskapitalet om 14,3 milj.
kr. — uppgick under året till 106,5 milj. kr. Kostnaderna inkluderar ytterligare
extra avskrivningar om 3,3 milj. kr. enligt Kungl. Maj :ts beslut den
27 juni 1969 för att slutligt anpassa det bokförda värdet av verkets tillgångar
till nu gällande avskrivningstider.
Av anslaget till driftbidrag, som utgjorde 18 milj. kr., behövde således endast
tas i anspråk (106,5 — 104,7) 1,8 milj. kr.
För budgetåret 1969/70 har kostnaderna i driftstaten inkl. ränta på statskapitalet,
16,2 milj. kr., tagits upp med 114,5 milj. kr. Bland kostnaderna
ingår extra avskrivningar avseende Bulltofta flygplats med 3,5 milj. kr. Intäkterna,
exkl. driftbidrag, har tagits upp med 110 milj. kr. För att uppnå
balans mellan kostnader och intäkter skulle härvid (114,5—-110,0) 4,5
milj. kr. av det för budgetåret 1969/70 anvisade anslaget till driftbidrag om
8,5 milj. kr. behöva tas i anspråk.
Enligt beräkningarna torde de totala intäkterna för budgetåret 1970/71,
exkl. driftbidrag, komma att uppgå till ca 118,3 milj. kr. vid oförändrad
taxenivå. Detta innebär en ökning med 7,5 % i förhållande till budgetåret
1969/70. Landningsavgifterna beräknas vid oförändrad taxenivå komma att
öka med ca 6,5 % från budgetåret 1969/70. Passageraravgifterna förväntas
öka med ca 10 %. Intäkterna från verkets stationstj änst beräknas öka med
drygt 9 %. Övriga intäkter beräknas stiga med 5,5 %.
Kostnaderna för budgetåret 1970/71 har verket uppskattat till 126,1
milj. kr. inkl. ränta på statskapitalet, 17,6 milj. kr., vilket innebär en ökning
från budgetåret 1969/70 med drygt 10 %. Bland kostnaderna ingår fortsatt
extra avskrivning av flygfältsanläggningar på Bulltofta flygplats med 3,5
milj. kr. I enlighet med hemställan i förslag till driftstat för budgetåret
1969/70 om ändrad avskrivningstid för fordon, maskiner och redskap från
10 till 5 år har verket vidare inkalkylerat kostnaden härför i beräkningarna.
Det sammanlagda beloppet ca 4,5 milj. kr. — bör enligt verket spridas
över en treårsperiod. För budgetåret 1970/71 har inräknats 1,5 milj. kr.
Lönekostnaderna beräknas öka med 8,5 %. Häri inkluderas en ökning under
budgetåret 1970/71 av antalet anställda med ca 35 personer, varav ca 25
inom trafikledningsområdet.
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Skillnaden mellan beräknade kostnader och intäkter utgör (126,1—118,3)
7,8 milj. kr. Luftfartsverket bedömer som skäligt att taxejusteringar görs
för att täcka 2,8 milj. kr. av angivet belopp. Detta motsvarar 2,3 % av den
totala intäktsomslutningen. Om man väljer att applicera höjningen på landningsavgifterna
skulle en taxehöjning med 7 % krävas.
Ett driftbidrag om (7,8—2,8) 5,0 milj. kr. skulle således enligt verket behövas
för budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Luftfartsverket föreslår att avskrivningstiden för objektsgruppen fordon,
maskiner och redskap ändras från nuvarande 10 år till 5 år. Jag delar verkets
uppfattning att nuvarande avskrivningstider i stort måste anses för
långa. Vissa typer av fordon m. m. torde emellertid ha en ekonomisk livslängd
överstigande 5 år. Jag förordar därför att avskrivningstiderna inom
objektsgruppen differentieras i intervallet 5—10 år. Jag avser att senare
föreslå Kungl. Maj :t att besluta om objektens fördelning på olika avskrivningstider.
Jag har ingen erinran mot luftfartsverkets beräkning av kostnader och
intäkter för nästa budgetår. Mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska
situationen för verket anser jag det dock inte motiverat att nu höja luftfartsverkets
avgifter. Jag beräknar således ett driftbidrag för budgetåret
1970/71 om 7,8 milj. kr.
Slutligen vill jag ta upp frågan om luftfartsverkets behov av rörelsemedel.
Verket disponerar f. n. för ändamålet en rörlig kredit hos riksgäldskontoret
om 3 milj. kr. Den starka tillväxten av luftfartsverkets verksamhet har medfört
ett ökat behov av rörelsemedel. Huvuddelen av verkets inkomster inflyter
i efterskott, varigenom verket kontinuerligt har betydande belopp bundna
i utestående fordringar. Det ökade behovet av rörelsemedel har kunnat tillgodoses
bl. a. genom att viss del av överskottsmedlen i verksamheten disponerats
för detta ändamål. F. n. är situationen den att av överskottet för budgetåret
1968/69 har endast ca 2 milj. kr. inlevererats medan återstoden 12,3
milj. kr. utnyttjas som rörelsekapital. Som sådant kapital disponeras dessutom
överskjutande investeringsmedel om sammanlagt 7,5 milj. kr., för vilka
verket är återbetalningsskyldigt till riksgäldskontoret. Det totala rörelsemedelsbehovet
för verket kan med ledning av vad jag anfört beräknas till
(12,3+7,5) ca 20 milj. kr. Jag förordar att verkets nuvarande rörliga kredit
hos riksgäldskontoret ökas till nämnda belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Driftbidrag till luftfartsverket för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 7 800 000 kr.;
2. uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsemedel åt luftfartsverket till
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 125
handahålla verket en från 3 000 000 kr. till 20 000 000 kr.
ökad rörlig kredit.
F 4. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
Postverket
Enligt en promemoria beräknar postverket ersättningarna för tjänstebrevsförsändelser
för budgetåret 1969/70 till 120 116 000 kr., varvid hänsyn
tagits till under år 1969 företagna portohöjningar m. m.
Ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet utgår jämlikt
2 § tjänstebrevsförordningen med viss procent av postverkets frankoteckensuppbörd.
Ersättningen erläggs under kvartalet näst efter det, som
ersättningen avser. Procenttalet bestäms av postverket och riksrevisionsverket.
Fr. o. in. budgetåret 1956/57 tills vidare har procenttalet bestämts
till 12. Med utgångspunkt från nämnda procenttal synes ersättning för befordran
av tjänsteförsändelser i allmänhet under budgetåret 1970/71 kunna
beräknas till 109 899 000 kr.
Ersättningen från de allmänna försäkringskassorna, statens hyresråd
och statens krigsskadenämnd beräknas på grundval av i postbok för respektive
organ debiterade exakta postavgifter. Under budgetåret 1968/69 har
postverket fått ersättning för befordran av tjänsteförsändelser från här
nämnda tjänstebrevsberättigade samt från statens utlänningskommission,
för vars postavgifter postverket före den 1.7.1969 erhöll ersättning i samma
ordning, med 11 042 000 kr. För budgetåret 1970/71 beräknas ersättningen
uppgå till 13 183 000 kr.
Från anslaget utgår sedan den 1 januari 1948 även ersättning för postdelgivning.
Denna ersättning uppgick under budgetåret 1968/69 till 1 710 574
kr. Ersättningen under budgetåret 1970/71 beräknas till 2 085 000 kr.
Ersättningen till postverket för befordran av militärbrev uppgick under
budgetåret 1968/69 till 372 906 kr. För budgetåret 1970/71 beräknas ersättningen
till 250 000 kr.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1970/71 skulle således enligt verkets beräkningar uppgå till (109 899 000
+ 13 183 000 + 2 085 000 + 250 000) 125 417 000 kr. eller avrundat
125 milj. kr.
Departementschefen
Postverkets beräkning av medelsbehovet har inte gett mig anledning till
någon erinran. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med 125
1968/69 Utgift .
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
102 396 800
104 000 000
125 000 000
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
milj. kr. Härav bör ett så stort belopp avräknas mot automobilskattemedel,
som svarar mot den del av ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser,
som beräknas falla på sådan verksamhet vid myndigheter, för vilken
kostnaderna avräknas mot angivna medel. Med ledning av upplysningar
från postverket kan denna del av ersättningen för nästa budgetår uppskattas
till 2,6 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 000 kr., därav 2 600 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.
F 5. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
1968/69 Utgift ........................ 1 121 200
1969/70 Anslag ...................... 1 591 000
1970/71 Förslag ...................... 1 340 000
Beräknad
Anvisat ändring
1969/70 1970/71
1. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) m. m............ 387 000 + 28 000
2. Internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet
(PIARC) m. m........................................... 1 300 + 9 000
3. Förhandlingar rörande luftfarten............................ 23 300 -p 12 000
4. Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) 30 000 + 10 000
5. Europeiska transportministerkonferensen (CEMT)............. 460 000 —400 000
6. Internationella järnvägsfördragen (CIM—CIV)............... 20 000 — 5 000
7. Vissa förhandlingar rörande vägtransporter................... 20 000 -f- 5 000
8. Förhandlingar rörande post- och telekommunikationer samt
Europeiska konferensen angående telekommunikationer via
satelliter (CETS).......................................... 70 000 + 5 000
9. Internationella federationen för bostadsbyggande och samhällsplanering
(IFHP)......................................... 15 000 — 15 000
10. Internationella organisationen för fyrtekniska frågor (IALA)... 7 400 + 1 000
11. Internationella hydrografiska byrån......................... 37 000 + 3 000
12. Förhandlingar rörande sjöfarten samt Mellanstatliga rådgivande
sjöfartsorganisationen (IMCO).............................. 300 000 + 45 000
13. Bidrag till internationell ispatrulleringstjänst i norra Atlanten.. 100 000 -f- 50 000
14. Bidrag till driften av livräddnings- och väderleksfartyg i Nordsjön.
.................................................... 91 000 —
15. Internationella föreningen i Bryssel för sjöfartskongresser
(PIANC)................................................. 5 000 —
16. Bidrag till vissa fyrar i Röda havet......................... 24 000 + 1 000
1 591 000 —251 000 1
1. Under budgetåret 1970/71 skall årsavgiften för kalenderåret 1971 erläggas
till Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Sveriges avgift torde
kunna uppskattas till 255 000 kr. Kostnaderna för sändandet av representanter
till WMO:s olika organ beräknas till 85 000 kr. — Inom WMO
har upprättats ett internationellt meteorologiskt system, World Weather
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 127
Watch. I anslutning härtill har tillskapats en särskild utvecklingsfond att
användas för meteorologiska installationer företrädesvis i utvecklingsländerna.
Sverige lämnade ett bidrag om 75 000 kr. för år 1969. För ändamålet
har beräknats ett oförändrat belopp avseende år 1970. — Sammanlagt
bör således posten uppföras med (255 000 + 85 000 + 75 000) 415 000 kr.,
innebärande en ökning med 28 000 kr.
2. Det för innevarande budgetår beräknade beloppet om 1 300 kr. hänför
sig enbart till medlemsavgifter. Under det gångna budgetåret har även kostnader
för resor belastat ifrågavarande anslagspost varför posten behöver
höjas till 10 300 kr.
3. Kostnaderna för bilaterala luftfartsförhandlingar vari tjänstemän från
kommunikationsdepartementet och luftfartsverket deltar bestrids vanligen
från anslag under tredje huvudtiteln. Kostnaderna för Sveriges deltagande
i sammanträden inom Internationella civila luftfartsorganisationen (IACO)
belastar däremot vanligen ifrågavarande post. Inom ICAO pågår f. n. arbete
för revision av 1929 års Warszawakonvention, syftande till ändrade regler
för luftfraktförarens ansvarighet. Detta arbete, ävensom frågor rörande
överljuds- och annat flygplansbuller väntas under budgetåret 1970/71 medföra
ett flertal sammanträden i Montreal och annorstädes, där det är angeläget
att Sverige låter sig representeras. Anslagsposten bör därför höjas
med 12 000 kr.
4. Under innevarande budgetår har arbetet inom ECE på bilsäkerhetsområdet
bedrivits i ökad omfattning, vilket även kommer att ske under det
följande budgetåret. Under år 1968 genomfördes en konferens i Wien som utmynnade
i en världsvid konvention om vägtrafik och vägmärken. Under
år 1970 kommer denna konferens att följas upp inom ECE i och för diskussion
om utformningen av en europeisk konvention, anpassad till den världsomfattande.
Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknas öka med 10 000
kr.
5. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har extra medel beräknats för att
täcka kostnaderna för den i Sverige i juni 1969 anordnade ministerkonferensen.
Anslagsposten kan således för budgetåret 1970/71 minska med
400 000 kr., som beräknats för ifrågavarande konferens.
7. Sverige har på senare år träffat ett flertal bilaterala överenskommelser
med andra europeiska stater angående internationell person- och godsbefordran
på väg med motorfordon. Flera sådana avtalsförhandlingar väntas
äga rum under budgetåret 1970/71. Särskilt avtalen med vissa östeuropeiska
stater är så konstruerade att de kräver årliga omförhandlingar. Anslagsposten
bör räknas upp med 5 000 kr.
8. Europeiska konferensen angående telekommunikationer via satelliter
(CETS), som haft det huvudsakliga syftet att samordna de västeuropeiska
ländernas synpunkter på de år 1969 inledda förhandlingarna om definitiva
arrangemang för det internationella konsortiet för telesatellitkommunika
-
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
tioner (INTELSAT) vari Sverige deltar, kan väntas starkt reducera sin
verksamhet sedan dessa förhandlingar avslutats, vilket beräknas ske i
mars 1970. Intelsatförhandlingarna kommer sannolikt att resultera i tillskapandet
av en internationell församling av regeringsrepresentanter med
säte i Washington. — Åren 1968 och 1969 arrangerades i Rom resp. Munchen
konferenser med Västeuropas post- och teleministrar för diskussioner
om bl. a. telesatellitfrågor. En ny konferens kommer att äga rum i Bryssel
våren 1970 och väntas följas av ytterligare en år 1971. — Rymdkommunikationernas
växande betydelse kan väntas medföra ytterligare nya internationella
förhandlingar. De nya aktiviteterna kräver att posten räknas upp
med 5 000 kr.
9. Bidrag till Internationella federationen för bostadsbyggande och samhällsplanering
upptas fr. o. m. budgetåret 1970/71 under tolfte huvudtiteln.
10. Sveriges bidrag till Internationella organisationen för fyrtekniska
frågor (IALA) för år 1971 beräknas böra höjas med 1 000 kr. enligt meddelande
från organisationen.
11. Fr. o. m. kalenderåret 1971 kommer betr. Internationella hydrografiska
byrån en för närvarande gällande reduktion om 10 % på bidragens
grundbelopp att upphävas. Anslagsposten bör därför räknas upp med 3 000
kr.
12. Sveriges medlemsavgift till Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen
(IMCO) beräknas öka från 160 000 kr. till 200 000 kr. Kostnaderna
för sändande av representanter till organisationens olika organ beräknas
bli oförändrade eller 60 000 kr. Vissa utredningsarbeten, som Sverige
åtagit sig att utföra för organisationens räkning, bedöms dra en oförändrad
kostnad av 80 000 kr. Sammanlagt bör således posten uppföras med
(200 000 + 60 000 + 80 000) 340 000 kr., innebärande en ökning med 40 000
kr. —- Den tilltagande sjöfartsdiskrimineringen i vissa länder har på senare
år medfört förhandlingar i syfte att undanröja diskrimineringen. Sådana
förhandlingar väntas fortsätta. Kostnaderna för dessa bör tas upp
under denna post. För budgetåret 1970/71 beräknas 5 000 kr. härför.
13. Sverige deltar i det internationella avtalet rörande ekonomiskt stöd
för ispatrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidraget utgår efter det tonnage
som trafikerar området. Utgifterna för budgetåret 1970/71 beräknas för
Sveriges del uppgå till 150 000 kr., vilket innebär en ökning med 50 000 kr.
16. Sverige deltar i det internationella avtalet rörande fyrar i Röda havet.
Ökade underhållskostnader för fyrarna har resulterat i något förhöjd utdebitering
av medlemsstaterna.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 340 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 129
F 6. Beredskap för civil luftfart
1968/69 Utgift........ 8 000 Reservation ____ 1 259 000
1969/70 Anslag ...... 800 000
1970/71 Förslag ...... 800 000
Luftfartsverket
I skrivelse den 26 augusti 1969 har luftfartsverket beräknat medelsbehovet
för budgetåret 1970/71 till 1 150 000 kr. Med hänsyn till handlingarnas innehåll
torde någon redogörelse inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Handlingarna
torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att de
ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Departementschefen
Med hänvisning till den begränsning till vissa beredskapsfrämjande åtgärder
som redovisats i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 201) beräknar jag för budgetåret
1970/71 800 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
F 7. Kostnader för visst värderingsförfarande
Nytt anslag (förslag) .................... 40 000
Jämlikt riksdagens beslut (prop. 1969: 155, 3LU 1969: 63, rskr 394) finns
fr. o. m. den 1 januari 1970 inrättad en för hela landet gemensam värderingsnämnd
med uppgift att avgöra frågan om villkoren vid inlösen av
rörelse eller tillgångar i samband med återkallelse av trafiktillstånd enligt
de nya regler som införts i 19 § 2 mom. förordningen (1940: 910) angående
yrkesmässig automobiltrafik m. m.
Värderingsnämnden består av tre ledamöter och suppleanter för dem.
De utses av Kungl. Maj :t. Ordföranden och suppleant för denne förutsätts
vara lagfarna och i domarvärv erfarna personer. Övriga ledamöter och
suppleanter skall också vara opartiska samt besitta särskild sakkunskap
för den bedömning som behövs. Kostnaderna för nämnden skall bestridas
av staten men — genom utdebitering efter varje värderingsförfarande —
slutligt belasta dem som förvärvar tillstånd. På riksstatens inkomstsida bör
därför finnas en motsvarande inkomsttitel, benämnd Ersättning för visst
vär deringsf ör f ar ande.
Kostnaderna för värderingsnämndens verksamhet uppskattar jag överslagsvis
till 40 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
KAPITALBUDGETEN
Investeringsplan för konnnunikationsverken m. m.
I prop. 1969: 1 (bil. 8 s. 159) framlades investeringsplaner för huvuddelen
av de under kommunikationsdepartementet hörande kapitalfonderna.
Därvid redovisades postverkets, televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars
och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och
sjöfartsverkets fond. I det följande lämnas för budgetåren 1968/69 — 1970/71
en motsvarande redovisning för dessa fonder. Vidare framläggs en sammanfattande
redogörelse för investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets
del av kapitalbudgeten.
Investeringsutfall för budgetåret 1968/69
I följande tabell redovisas de anslagsmedel, som under det gångna budgetåret
stått till förfogande, och den omfattning i vilken de tagits i anspråk.
Enligt beräkningarna våren 1969 skulle medelsförbrukningen på kommunikationsverkens
investeringsanslag, exkl. anslaget Rundradioanläggningar,
uppgå till 1 150,2 milj. kr. under budgetåret 1968/69. De sammanlagda faktiska
investeringsutgifterna har stannat vid 1 148,6 milj. kr. och således
underskridit de beräknade utgifterna med 1,6 milj. kr.
Utfall budgetåret 1968/69
Anvisade |
Medelsförbrukning |
||||
Ing. behålln. |
anslag |
beräknad |
faktisk |
Utg. behålln. |
|
våren 1969 |
|||||
(milj. kr.) |
|||||
Postverket.......... |
...... 1,6 |
21,6 |
21,1 |
21,1 |
2,2 |
Televerket, exkl. rundradio 59,9 |
585,4 |
592,4 |
592,4 |
52,9 |
|
Statens järnvägar.., |
...... 41,9 |
396,6 |
417,5 |
417,4 |
21,1 |
Luftfartsverket..... |
...... 17,5 |
17,3 |
26,8 |
26,4 |
8,4 |
Vägverket........ |
...... 4,8 |
55,9 |
60,7 |
60,7 |
— |
Sjöfartsverket...... |
...... 0,8 |
''ISO,9 |
231,7 |
30,6 |
1,1 |
126,5 |
1 107,7 |
1 150,2 |
1 148,6 |
85,7 |
1 Varav 5,2 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1969: 105)
2 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23.5.1969 vidgades investeringsramen med 5,2 milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1969/70
I prop. 1969: 1 förordades för budgetåret 1969/70 ett totalt rambelopp
av 1 113,8 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. rundradioanläggningar under
televerkets fond. Jämfört med det under våren 1969 beräknade beloppet
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 131
för budgetåret 1968/69 innebar detta en minskning med 36,4 milj. kr. Genom
Kungl. Maj :ts beslut den 27 juni 1969 har postverket medgetts ramökning
med 1,1 milj. kr. för teckning av aktier i Tidningstjänst AB. Vidare har på
tilläggsstat I för budgetåret 1969/70 anvisats ett anslag till postverket av
25,0 milj. kr. för att täcka det behov av kapital i postbanken, som är en följd
av att postbanken från den 1 januari 1970 tillämpar i princip samma rörelseregler
som övriga bankinstitut. För luftfartsverket kan f. n. förutses en ytterligare
höjning av investeringsramen med 1,0 milj. kr. för att täcka den
statliga kostnadsandelen för inrikeshallen på Arlanda. Vad gäller sjöfartsverket
antas att investeringsramen behöver räknas upp med 2,7 milj. kr. för
tillkommande beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens regi. Den totala
investeringsomslutningen för budgetåret 1969/70 beräknas därmed uppgå
till 1 143,6 milj. kr. I följande tabell redovisas beräkningarna enligt prop.
1969: 1, de beräkningar som gjordes under våren 1969 och den medelsförbrukning
som f. n. kan förutses.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1969/70
Beräkn. |
Beräknat |
Beräknat |
|
prop. 1969: 1 |
våren 1969 |
hösten 1969 |
|
Postverket.......................... |
39,2 |
65,3 |
|
Televerket, exkl. rundradio........... |
............. 592,0 |
592,0 |
592,0 |
Statens järnvägar................... |
366,5 |
366,5 |
|
Luftfartsverket...................... |
35,0 |
36,0 |
|
Vägverket......................... |
54,4 |
54,4 |
|
Sjöfartsverket....................... |
26,7 |
29,4 |
|
1 113,8 |
1 113,8 |
1 143,6 |
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71
För budgetåret 1970/71 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt
1 310,9 milj. kr., vilket jämfört med beräkningarna i prop. 1969: 1
för innevarande budgetår skulle innebära en ökning med 197,1 milj. kr. och
i förhållande till nu verkställda beräkningar för samma budgetår en ökning
med 167,3 milj. kr. När det gäller de olika verken föreslås ökningar —
jämfört med senaste beräkning för budgetåret 1969/70 — för televerket
exkl. rundradio med 106,4 milj. kr., för statens järnvägar med 47,8 milj.
kr., för luftfartsverket med 14,6 milj. kr. och för vägverket med 19,8 milj.
kr. samt minskningar för postverket med 14,7 milj. kr. och för sjöfartsverket
med 6,6 milj. kr.
Vid en avvägning från olika synpunkter har jag för nästa budgetår ansett
mig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning av
1 124,0 milj. kr. vilket innebär en ökning med 35,2 milj. kr. jämfört med
motsvarande totalbelopp för ordinarie investeringar för innevarande budgetår
enligt prop. 1969: 1. Jag har då för budgetåret 1969/70 räknat bort
medelsförbrukningar vid televerket, statens järnvägar och sjöfartsverket för
132 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
speciella ändamål av engångskaraktär etc. Vid jämförelse med beräkningar
hösten 1969 innebär mitt förslag en ökning med 30,4 milj. kr. om man därvid
också bortser från det särskilda tilläggsanslaget för postbanken. För
televerkets, SJ :s, luftfartsverkets och vägverkets investeringar förordar jag
med samma beräkningssätt ökningar med sammanlagt 33,1 milj. kr. För
postverkets investeringar innebär mitt förslag — med frånräknande av tidigare
nämnd engångsanvisning för postbanken -— minskning med 0,1 milj.
kr. och för sjöfartsverkets investeringar minskning med 2,6 milj. kr.
I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehovet inom de olika verken och i korthet berört inriktningen
av investeringarna för nästa budgetår.
Den för budgetåret 1970/71 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i denna även tagits upp beloppen för
den hösten 1969 beräknade förbrukningen under budgetåret 1969/70.
Beräknad medelsförbukning budgetåret 1970/71
1969/70 |
1970/71 |
||
Beräknat |
Verkens |
Dep. chef en |
|
hösten 1969 |
förslag |
||
(milj. kr.) |
|||
Postverket.......................... |
............. 65,3 |
50,6 |
40,2 |
Televerket, exkl. rundradio........... |
............. 592,0 |
698,4 |
592,1 |
Statens järnvägar................... |
............. 366,5 |
414,3 |
367,6 |
Luftfartsverket...................... |
............. 36,0 |
50,6 |
46,3 |
Vägverket......................... |
............. 54,4 |
74,2 |
56,0 |
Sjöfartsverket....................... |
............. 29,4 |
22,8 |
21,8 |
1 143,6 |
1 310,9 |
1124,0 |
Under kommunikationsdepartementets kapitalbudget upptas vidare anslag
med ett formellt belopp av 1 000 kr. till statens lånefond för den mindre
skeppsfarten samt 7,5 milj. kr. för garanti till Aktiebolaget Aerotransport.
Sammanfattning
En sammanfattning av anvisade resp. förordade anslagssummor för
affärsverksfonderna, statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond
samt beräknad medelsförbrukning under budgetåren 1969/70 och 1970/71
ges i följande sammanställning.
Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1969/70 och 1970/71
Behålln.
1.7.1969
Postverket............... 2,2
Televerket, exkl. rundradio 52,9
Statens järnvägar........ 21,1
Luftfartsverket........... 8,4
Vägverket.............. —
Sjöfartsverket............ 1,1
85,7
Anslag |
Medelsförbr. |
Anslag |
Medelsförbr. |
1969/70 |
1969/70 |
1970/71 |
1970/71 |
66,0 |
65,3 |
41,3 |
40,2 |
598,3 |
592,0 |
592,1 |
592,1 |
382,2 |
366,5 |
367,6 |
367,6 |
30,5 |
36,0 |
48,0 |
46,3 |
59,8 |
54,4 |
56,2 |
56,0 |
29,4 |
29,4 |
22,9 |
21,8 |
1 166,2 |
1 143,6 |
1 128,1 |
1 124,0 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 133
Anslagsbehållningarna per den 1 juli 1969 uppgick till 86 milj. kr. Tillsammans
med för innevarande budgetår anvisade anslag om 1 166 milj. kr.
utgör den för budgetåret 1969/70 disponibla anslagssumman 1 252 milj. kr.
Med nu beräknade investeringsramar kommer medelsförbrukningen under
innevarande budgetår att uppgå till totalt 1 144 milj. kr. Behållningarna vid
budgetårets slut kommer därmed att utgöra 108 milj. kr.
De beräknade anslagsbeloppen för nästa budgetår avser att jämte behållningarna
från innevarande budgetår täcka den förutsatta medelsförbrukningen
och därutöver ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra
ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller
andra särskilda skäl. De förordade anslagen uppgår till sammanlagt
1 128,1 milj. kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret 1970/71 ingående
behållningarna kommer den under samma budgetår tillgängliga
anslagssumman att uppgå till ca 1 236 milj. kr. Då medelsförbrukningen
uppskattas till ca 1 124 milj. kr. utgör anslagsreserven ca 112 milj. kr.
Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets del
av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder och fonden
för låneunderstöd blir totalsumman för budgetåret 1970/71 enligt förslaget
1 135 601 000 kr. att jämföras med på riksstaten för budgetåret 1969/70 för
motsvarande ändamål upptagna 1 173 701 000 kr. Anslagen minskar således
totalt med 38,1 milj. ler. Som jag tidigare anfört ökar dock investeringsutrymmet
reellt med 35,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverket
Av balansräkningen per den 30 juni 1969 för postverket framgår, att tillgångarna
uppgår till sammanlagt 14 061,9 milj. kr. Bokförda nettovärdet
av fast egendom, huvudsakligen posthus utgör 92,8 milj. kr., bokförda nettovärdet
av motorfordon m. m. 28,7 milj. kr. samt förråd 6,1 milj. kr. Övriga
poster på balansräkningen är av finansiell natur och hänför sig i huvudsak
till postbanken.
Statskapitalet har ökat med 10,1 milj. kr. under budgetåret 1968/69 och
utgör vid budgetårets utgång 122,7 milj. kr. överskottet upgick för budgetåret
1988/69 till 20,0 milj. kr. mot 6,2 milj. kr. föregående budgetår.
Postverket
I skrivelse den 25 augusti 1969 har postverket hemställt om investeringsanslag
till posthus m. m. för budgetåret 1970/71.
Posthus ni. m.
Ing. |
|||
behållning |
Anslag |
Utgift |
|
1968/69 ...................... |
. . . . 1 645 000 |
21 600 000 |
21 095 000 |
1969/70 ....................... |
, .. . 2 150 000 |
166 000 000 |
265 280 000 |
1970/71 verket .............. |
____ 2 870 000 |
53 000 000 |
250 600 000 |
departementschefen |
. . . . 2 870 000 |
41 300 000 |
240 2 0 0 0 00 |
1 Varav på tilläggsstat 25 000 000 |
2 Preliminärt belopp
Utvecklingen av postverkets rörelse
Efter den stagnation i trafikutvecklingen som konjunktur dämpningen
medförde under år 1967 och början av år 1968, har en ökning i efterfrågan
på postverkets tjänster åter inträtt. Trafikökningen, mätt i portointäkter i
fasta priser, var obetydlig eller endast 0,1 % under första halvåret 1968 men
steg till ca 2 % under budgetåret 1968/69. Postverkets paketrörelse har stagnerat
under de senaste åren, huvudsakligen som en följd av att postorderhandeln
ställts inför betydande avsättningssvårigheter och att konkurrensen
på transportmarknaden blivit hårdare. Under år 1968 visade således
pakettrafiken mätt i antal inlämnade paket en minskning med ungefär 1 %
jämfört med år 1967. Efter de strukturförändringar med nedläggningar och
fusioner som nu skett inom postorderhandeln har emellertid en viss stabilisering
inträtt.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 135
Trots den under senare år hårdnande konkurrensen från privata distributionsföretag
främst när det gäller utdelning av oadresserade trycksaker och
varuprov men även då det gäller adresserade trycksaker av massförsändelsekaraktär,
visar volymutvecklingen för postverket en fortsatt hög ökningstakt
under år 1968. Sålunda var antalet inlämnade gruppkorsband och masskorsband
6 % resp. 10 % större än under år 1967. Genom olika marknadsföringsåtgärder,
såsom förbättring av produkterna genom bl. a. införande av
kvalitetsgaranti beträffande gruppkorsbandsutdelning, individuell prissättning
för särskilt stora sändningar och ökad försäljningsaktivitet, beräknas
postverket kunna behålla och även öka sin marknadsandel inom detta område.
Nedanstående tablå visar de olika rörelsegrenarnas volymmässiga förändringar
i genomsnittliga procenttal per år under perioden 1960—1966 samt
för år 1967 och år 1968.
Brevförsändelser....................
varav
Brev.............................
Mass- och gruppkorsband...........
Övriga korsband..................
Tidningsexemplar...................
Paket..............................
Betalningsuppdrag...................
Penningförmedling i postverkets kassor
Procentuell förändring per år
1960—1966 |
1967 |
1968 |
4,4 |
0,2 |
3,7 |
4,6 |
—1,6 |
3,5 |
5,8 |
3,3 |
7,6 |
2,5 |
3,4 |
—8,6 |
—2,2 |
—1,6 |
1,1 |
3,6 |
—0,7 |
—0,8 |
2,9 |
2,3 |
2,6 |
10,2 |
12,3 |
6,0 |
Under det gångna budgetåret ökade postgirots omsatta belopp med
25,6 %. Denna ovanligt stora ökning beror delvis på att rutinerna för bokföring
av betalningar mellan statliga myndigheter har ändrats. Detta har
påverkat framför allt de girerade beloppen. Den sammanlagda behållningen
på postgiro- och postsparbankskonton steg från 12,0 till 12,5 miljarder kr.
För de närmaste åren räknar postverket med att de totala portointäkterna
vid fast pris- och lönenivå skall öka i ungefär samma takt som bruttonationalprodukten.
Tidningsrörelsen antas bli volymmässigt i stort sett oförändrad,
medan postbankens rörelse beräknas öka med i genomsnitt 8 % per år.
Vid ingången av år 1968 redovisade postverket för första gången sedan
1925 en minskning av personalstyrkan. Uttryckt i årsanställda var minskningen
550 personer. Den fortsatta rationaliseringsverksamheten ledde till
en ytterligare minskning under år 1968 med 655 årsanställda. Den 1 januari
1969 uppgick postverkets personal, uttryckt i årsanställda, till 37 850 och
uttryckt i antalet anställda personer till 47 975.
Rationaliseringen av den postala driften kommer att fortsätta. De nu pågående
rationaliseringsprojekten beräknas under perioden 1969—1974 komma
att medföra en inbesparing av ca 2 800 årsanställda, vilket medför att
den erforderliga personalökningen under perioden inskränks till 3 000 års
-
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
anställda. Hälften av denna ökning är att hänföra till den kommande arbetstidsförkortningen.
Medelsförbrukning under budgetåren 1968/69—1970/71
För budgetåret 1968/69 fastställdes investeringsramen till 21,1 milj. kr.,
vilket belopp förbrukades helt.
För budgetåret 1969/70 medgavs ursprungligen en investeringsram om
39,2 milj. kr. Genom beslut den 27 juni 1969 böjde Kungl. Maj :t investeringsramen
till 40,3 milj. kr. Postverket räknar med en medelsförbrukning
av motsvarande belopp.
För budgetåret 1970/71 anger postverket en medelsförbrukning av 50,6
milj. kr.
Investeringsprogram
I följande sammanställning redogörs för faktisk resp. beräknad medelsförbrukning
1968/69—1970/71 med fördelning på olika objektsgrupper.
Posthus
Postgirohuset i Stockholm................
Övriga posthus..........................
Inköp av fastigheter.......................
Anskaffning av bilar m. m..................
Garagebyggnader m. m....................
Anskaffning av bilar m. m. för diligensrörelsen
Förvärv av billinjer........................
Aktier i Tidningstjänst AB.................
Aktier i AB ID-kort.......................
Diverse och oförutsett.....................
Summa
Faktisk utgift |
Beräknad utgift |
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
4 191 |
16 000 |
20 000 |
5 855 |
10 500 |
15 000 |
187 |
2 500 |
6 400 |
7 421 |
5 900 |
7 300 |
685 |
200 |
200 |
2 196 |
3 000 |
700 |
75 |
500 |
500 |
— |
1 080 |
— |
— |
100 |
— |
485 |
500 |
500 |
21 095 |
40 280 |
50 600 |
Postverket meddelar följande rörande de olika objektsgrupperna.
Posthus
Postverket framlägger i det följande återgiven investeringsplan för posthus.
Under budgetåret 1968/69 har för posthus förbrukats 10 milj. kr. Medelsutrymmet
har utnyttjats för ny-, om- och tillbyggnad av posthus i
bl. a. Kristinehamn, Skellefteå, Västervik och Örnsköldsvik samt för evakueringskostnader,
rivnings- och schaktningsarbeten m. m. för tillbyggnad
av postgirohuset i Stockholm.
Arbetet med de nämnda byggnadsobjekten fortsätter under budgetåret
1969/70, då även nybyggnad av posthus i Växjö samt om- och tillbyggnad av
posthuset i Ängelholm påbörjas.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 137
För tidigare anmälda objekt gäller att byggnadsstyrelsen med anledning
av de kostnadsändringar som inträtt under budgetåret 1968/69 samt en
uppräkning av centraladministrationspålägget verkställt en omprövning av
tidigare kostnadsberäkningar.
För igångsättning under budgetåret 1970/71 har anmälts fem nya byggnadsföretag
nämligen posthus i Gävle, Jakobsberg, Kristianstad och Ystad
samt om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje. Därutöver föreslås, att
det i statsverkspropositionen år 1969 anmälda posthuset i Mellersta förstaden
i Malmö får påbörjas under budgetåret.
Nybyggnad av posthus i Gävle. Postkontoret i Gävle — som är inrymt i
telehuset i staden — är en av landets större sorteringscentraler. I postverkets
nya organisation fungerar nämligen Gävle som centralort i ett brevområde
med ca 175 000 invånare. Den ökning av trafiken, som den nya organisationen
fört med sig, kräver avsevärt större postgård än den postkontoret
nu disponerar samt utökning av sorteringslokalerna från f. n. 300 m2
till 775 m2. Lokalerna måste vidare ha direkt anslutning till järnvägsspår.
På sikt krävs också en utökning av brevbäringsexpeditionen från f. n. ca
300 in2 till 700 m2. Härtill kommer att den nuvarande postgården är mycket
trång och ger plats för endast två bilar samtidigt, ett förhållande som hindrat
en önskvärd motorisering av stadsbrevbäringen. På grund av fastighetens
läge i centrala staden är det vidare mycket svårt för postbilarna att
komma till och från byggnaden. Postverket har inte möjlighet att få ökade
utrymmen i den nuvarande byggnaden.
Brevbärings- och sorteringsexpeditionerna föreslås därför bli placerade i
en särskild driftbyggnad. Överenskommelse har träffats med SJ om överlåtelse
till postverket av från trafik- och servicesynpunkt lämpligt belägen
mark inom järnvägsområdet för en sådan byggnad.
Postkontorets kassaexpedition och administration kan efter ombyggnad
stanna kvar i den nuvarande byggnaden, som har ett från kundsynpunkt
lämpligt läge.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för driftbyggnaden till ca
5 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för framdragning av spår m. m.
Totalkostnaden för företaget har därför i investeringsplanen upptagits till
ca 5,2 milj. kr.
Nybyggnad av posthus i Jakobsberg. För postkontoret i Jakobsberg hyr
postverket lokaler i en koinmunalägd byggnad. Lokalerna är otillräckliga för
att posttrafiken inom den snabbt expanderande tätorten skall kunna ombesörjas
på ett tillfredsställande sätt. Postkontorets kassaexpedition och administration
kommer därför att flyttas till förhyrda utrymmen i en nybyggnad
i samhällets centrum. Brevbäringsexpeditionen kan emellertid inte förläggas
dit, eftersom tillräcklig plats för uppställning av brevbärarbilar och
andra fordon inte kan erhållas i anslutning till byggnaden. En särskild
5*-—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
138 Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Investeringsplan för posthus
tusental kr.
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start |
Färdig- ställande |
||||
Byggnadsobjekt |
Faktisk |
Beräknad för |
|||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
mån/år |
mån/år |
||
I. För riksdagen Äldre företag...... |
200 |
||||||
Om- och tillbyggnad |
H 840 |
4 970 |
4 860 |
no |
|||
Sorterings- och post-kontorsbyggnad i |
7 050 |
7 050 |
6 588 |
300 |
150 |
11.65 |
9.67 |
Om- och tillbyggnad |
1 520 |
1 610 |
1 414 |
200 |
10.67 |
8.68 |
|
Tillbyggnad av post-girohuset i Stock-holm.............. |
46 680 |
50 845 |
4 191 |
16 000 |
20 000 |
9.68 |
12.71 |
Om- och tillbyggnad |
3 740 |
3 240 |
1 460 |
1 500 |
250 |
10.68 |
4.70 |
Om- och tillbyggnad |
1 270 |
1 270 |
784 |
490 |
8.68 |
2.70 |
|
Om- och tillbyggnad |
3 060 |
2 975 |
1 814 |
1 000 |
150 |
8.68 |
11.69 |
Posthus i Örnskölds-vik ............... |
4 635 |
4 780 |
1 825 |
2 800 |
150 |
10.68 |
2.70 |
Posthus i Växjö.... |
8 400 |
8 950 |
— |
3 300 |
4 500 |
11.69 |
5.71 |
Om- och tillbyggnad |
1 000 |
1 065 |
600 |
450 |
1.70 |
3.71 |
|
Posthus i Mellersta |
3 440 |
3 665 |
— |
— |
1 800 |
8.70 |
10.71 |
Summa I II. Nya byggnadsobjekt |
85 685 |
90 420 5 170 |
22 936 |
26 500 |
27 450 2 700 |
9.70 |
12.71 |
Posthus i Jakobsberg |
— |
1 275 |
— |
— |
750 |
9.70 |
9.71 |
Posthus i Kristian-stad .............. |
3 370 |
_ |
1 700 |
9.70 |
12.71 |
||
Om- och tillbyggnad |
2 780 |
1 600 |
9.70 |
9.71 |
|||
Posthus i Ystad.... |
— |
1 345 |
— |
— |
800 |
9.70 |
9.71 |
Summa II |
85 635 |
13 940 |
22 936 |
26 500 |
7 550 |
Avser kostnadsläget 1.4.1967
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 139
driftbyggnad, dit i första hand brevbäringsexpeditionen bör förläggas, föreslås
därför.
Den föreslagna driftbyggnaden ger möjlighet till en centralisering av
brevbäringen i kommunen till Jakobsberg och har även planerats för en
framtida utbyggnad.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för driftbyggnaden till ca
1,3 milj. kr.
Nybyggnad av posthus i Kristianstad. Postkontoret i Kristianstad är sedan
år 1917 inrymt i en byggnad som tillhör postverket. I byggnaden inrymda,
tidigare uthyrda lokaler och lägenheter har successivt kunnat friställas och
tas i anspråk av postkontoret. Härigenom har det hittills varit möjligt att
tillgodose poströrelsens lokalbehov inom byggnaden. Posthuset och lastgården
är emellertid nu otillräckliga för en samlad lösning av postkontorets
lokalfråga. Möjlighet saknas att förvärva ytterligare mark inom det kvarter
där posthuset är beläget. Efter ombyggnad kan postkontorets kassaexpedition
och administration stanna kvar i posthuset, som har ett från kundsynpunkt
lämpligt läge. Brevbärings- och sorteringsexpeditionerna, som för
sin funktion är beroende av att bekvämt kunna nås med stora fordon, föreslås
bli placerade i en särskild driftbyggnad med ett läge som bl. a. fyller
de trafikmässiga kraven. Överenskommelse har träffats med SJ om upplåtelse
av lämpligt belägen mark inom järnvägsområdet för en sådan byggnad.
Genom nybyggnaden kommer bl. a. centralisering av postutdelningen att
kunna ske, en åtgärd som innebär en rationalisering men som inte kunnat
vidtas på grund av nuvarande otillräckliga utrymmen. Totalkostnaden för
företaget har i investeringsplanen upptagits till ca 3,4 milj. kr.
Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje. Postkontoret i Norrtälje är
sedan år 1923 inrymt i en byggnad som tillhör postverket. I posthuset är
också telestationen i staden inrymd. Lokalerna för postkontorets i Norrtälje
samtliga funktioner är otillräckliga. Postgården är otillräcklig efter övergången
till landsvägsbefordran av postgodset. Detta ändrade transportsätt
kräver även en väsentligt utökad lastkaj.
Postverket har tidigare förvärvat tomtmark för tillbyggnad av posthuset.
Genom en om- och tillbyggnad kommer även televerkets lokalbehov i Norrtälje
att kunna tillgodoses.
Kostnaden för om- och tillbyggnad av posthuset beräknas av byggnadsstyrelsen
till ca 4,2 milj. kr., varav ca 2,8 milj. kr. är kostnader för arbeten
av värdehöj ande natur. Detta senare belopp är upptaget i investeringsplanen.
Nybyggnad av posthus i Ystad. Postkontoret i Ystad är sedan år 1919 inrymt
i en byggnad som tillhör postverket. De i byggnaden tillgängliga lokalerna
är numera otillräckliga för postkontorets behov. Utredning har
visat, att disponibel tomtmark inte medger en ändamålsenlig utbyggnad av
posthuset. Härtill kommer att de stora postbilarna inte kan trafikera de
mycket trånga gatorna i stadens centrum, där posthuset är beläget. Efter
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
ombyggnad kan postkontorets kassaexpedition och administration stanna
kvar i posthuset. Med hänsyn till bl. a. trafikförhållandena kring posthuset
föreslås att brevbärings- och sorteringsexpeditionerna placeras i en särskild
driftbyggnad. Lämplig mark för en sådan byggnad finns disponibel inom
j ärnvägsområdet.
Genom nybyggnaden kan en önskvärd centralisering av postutdelningen
genomföras. Totalkostnaden för företaget har i investeringsplanen upptagits
till ca 1,3 milj. kr.
Inköp av fastigheter
Under budgetåret 1968/69 har postverket för 57 000 kr. förvärvat tomter
för bussgarage i Bjurholm och Storuman. Vidare har till byggnadsstyrelsen
utbetalats 130 000 kr. för kompletterande markförvärv i Kristinehamn för
att möjliggöra en utbyggnad av post- och telehuset där.
Under budgetåret 1969/70 har 21 000 kr. disponerats för inköp av tomter
för bussgarage i Näsåker och Östersund.
Postverket har för budgetåret 1970/71 beräknat utgifterna för inköp av
fastigheter till 6,4 milj. kr., varav 6,3 milj. kr. avser förvärv av tomten nr 11
i kvarteret Blåmannen i Stockholm, där tillbyggnaden av postgirohuset
sker. Tomten ägs av Fastighetsaktiebolaget Certus, ett helägt dotterbolag
till postverket.
Anskaffning av bilar m. m.
Under budgetåret 1970/71 beräknas 137 fordon bli så förslitna att de bör
utrangeras. En utökning med 15 fordon erfordras bl. a. på grund av den
ökade användningen av behållare (containers) och tastpallar. Kostnaden
för de 152 fordonen beräknas till 3,2 milj. kr.
Som ett led i postverkets rationaliseringsverksamhet ingår motorisering
av stadsbrevbäringen. För ändamålet anskaffas särskilda brevbärarbilar,
typ »Tjorven». Enligt ett mellan postverket och Kalmar Verkstads AB träffat
avtal om inköp av sådana fordon kommer 280 bilar att levereras under
budgetåret 1970/71. För detta ändamål erfordras 4,1 milj. kr.
Den beräknade medelsförbrukningen för objektsgruppen under budgetåret
1970/71 uppgår således till sammanlagt 7,3 milj. kr.
Garagebyggnader m. m.
Under budgetåret 1968/69 uppgick medelsförbrukningen för garagebyggnader
till ca 685 000 kr. Beloppet har i huvudsak använts för uppförande av
bussgarage i Storuman.
Det för budgetåret 1969/70 för objektsgruppen tillgängliga beloppet, 0,2
milj. kr., kommer att till större delen tas i anspråk för slutförande av
nämnda garagebyggnad.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 141
Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 för uppförande av mindre garage
uppgår till 0,2 milj. kr.
Anskaffning avbilar m. m. för diligensrörelsen
Fordonsparken i diligensrörelsen bestod den 1 juli 1969 av 356 bussar,
9 lastbilar, 2 personbilar samt 114 släpvagnar. Av bussarna är 36 stycken
anskaffade år 1958 och tidigare.
Genom nyanskaffningar i samband med högertrafikomläggningen och under
åren 1968 och 1969 har de äldsta och tekniskt sett sämsta bussarna kunnat
utrangeras. Flertalet av de bussar som återstår sedan ytterligare 20 bussar
under budgetåret 1969/70 slopats och ersatts av nya är fullgoda. Ersättningsanskaffningen
under budgetåret 1970/71 beräknas därför kunna begränsas
till 5 bussar. Medelsbehovet härför uppgår till 0,7 milj. kr.
Förvärv av billinjer
Budgetåret 1969/70 finns ett belopp av 0,5 milj. kr. tillgängligt för förvärv
av billinjer. Förhandlingar om förvärv av ett större trafikföretag kommer
att påbörjas hösten 1969. Utgifterna för objektsgruppen under budgetåret
1970/71 beräknas uppgå till 0,5 milj. kr.
Diverse och oförutsett
Med hänsyn till ändamålets art är det inte möjligt att med säkerhet bedöma
storleken av det belopp som under denna rubrik kan komma att behövas
under budgetåret 1970/71. Postverket har beräknat en medelsförbrukning
av 0,5 milj. kr.
Postverket har lämnat sedvanlig redogörelse för användningen av anslagsposten
under det gångna budgetåret. Redogörelsen torde få bringas till riksdagens
kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till
vederbörande utskotts förfogande.
Bemyndigande för postverket att lämna statlig kreditgaranti
Postverket har i skrivelse den 25 september 1969 hemställt att verket
medges rätt att utställa statlig kreditgaranti för ändamål som gagnar postverket
intill ett belopp av 10 milj. kr.
Kungl. Maj :t medgav den 12 september 1969 postverket att förvärva 10 %
av aktierna i AB ID-kort för 0,1 milj. kr.
I samband med övertagandet av aktieposten har postverket i likhet med
övriga aktieägare måst ikläda sig borgensansvar för AB ID-kort. Det totala
borgensansvaret uppgår i nuläget till 1,7 milj. kr. Borgensansvaret, som för
postverkets del tecknats under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens
godkännande, står i direkt proportion till parternas andel i aktiekapita
-
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
let och utgör sålunda för verkets del 170 000 kr. Postverket anför att det nu
aktuella borgensansvaret successivt kan behöva ökas i samband med bolagets
expansion.
Enligt postverket kan ett ökat behov för verket att ikläda sig borgensansvar
komma att uppstå även i andra fall än det nu aktuella. Postverket
finner det därför angeläget, att verket ges möjlighet att utställa sådan garanti.
Det sammanlagda beloppet synes tills vidare böra begränsas till förslagsvis
10 milj. kr. Eventuellt uppkommande förluster på grund av garantin
bör täckas av postverkets driftmedel.
I sammanhanget kan nämnas att postverket genom Kungl. brev den 29
december 1967 bemyndigats att intill utgången av år 1971 utställa statlig
kreditgaranti intill ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för lån i postbanken
avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar. Detta medgivande har hittills
utnyttjats upp till 1,6 milj. kr.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under
rubriken Yägväsendet (s. 37).
Riksrevisionsverket har yttrat sig över postverkets framställning om bemyndigande
för verket att lämna statlig kreditgaranti. Riksrevisionsverket
avstyrker bifall till postverkets hemställan att erhålla generellt bemyndigande
att upp till ett belopp av 10 milj. kr. få teckna statlig kreditgaranti.
Riksrevisionsverket har dock intet att erinra mot att postverket bemyndigas
åta sig borgensansvar för lån m. m. upptagna av AB ID-kort.
Departementschefen
Investeringsramen för postverket för innevarande budgetår angavs i
1969 års statsverksproposition till 39,2 milj. kr. Ramen har sedan höjts med
1 080 000 kr. till följd av postverkets behov att teckna aktier i Tidningstjänst
AB (prop. 1969:55, SU 108, rskr 252). Vidare har på tilläggsstat I
för budgetåret 1969/70 anvisats ett investeringsanslag av 25,0 milj. kr. för
att täcka det behov av kapital i postbanken som är en följd av att postbanken
från den 1 januari 1970 tillämpar i princip samma rörelseregler
som övriga bankinstitut (prop. 1969: 158, SU 190, rskr 423). Investeringsramen
för budgetåret 1969/70 uppgår därmed till 65 280 000 kr.
För budgetåret 1970/71 har postverket föreslagit en medelsförbrukning
av 50,6 milj. kr., varav 20,0 milj. kr. avser den fortsatta tillbyggnaden av
postgirohuset i Stockholm.
Som framgår av den förut redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken
har jag tillstyrkt en medelsförbrukning budgetåret 1970/71
av 40,2 milj. kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen
för nämnda belopp postverkets investeringar ungefärligt kan beräknas
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 143
komma att fördela sig på olika ändamål. Av sammanställningen framgår
även utfallet för budgetåret 1968/69 och den beräknade medelsförbrukningen
budgetåret 1969/70.
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
Utfall |
Beräknad (milj. kr.) |
Verket Dep.chefen |
||
Posthus |
||||
Postgirohuset i Stockholm....... |
4,2 |
16,0 |
20,0 |
18,5 |
Övriga posthus................. |
____ 5,8 |
10,5 |
15,0 |
12,6 |
Inköp av fastigheter.............. |
0,2 |
2,5 |
6,4 |
0,1 |
Anskaffning av bilar m. m......... |
7,4 |
5,9 |
7,3 |
7,1 |
Diligensrörelsen1.................. |
3,0 |
3,7 |
1,4 |
1,4 |
Aktier i Tidningstjänst AB........ |
1,1 |
— |
— |
|
Aktier i AB ID-kort.............. |
.... - |
0,1 |
— |
— |
Kapitaltäckning i postbanken...... |
25,0 |
— |
— |
|
Diverse och oförutsett............ |
..... 0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
21,1 |
65,3 |
50,6 |
40,2 |
1 Tidigare redovisat under rubrikerna Garagebyggnader m. m., Anskaffning av bilar m. m.
för diligensrörelsen och Förvärv av billinjer
Den medelstilldelning jag förordar för postverket möjliggör igångsättning
under budgetåret 1970/71 av posthus i Gävle, Jakobsberg, Kristianstad och
Malmö (Mellersta förstaden).
I övrigt medger den förordade medelstilldelningen bl. a. ny- och ersättningsanskaffning
av motorfordon samt övertagande i vissa fall av enskild
busslinjetrafik.
Anslaget under postverkets fond torde med beaktande av förefintliga behållningar
böra uppföras med 41,3 milj. kr. enligt följande anslagsberäkning.
Beloppet har beräknats med hänsyn till att en marginal utöver ramen
bör finnas för att i någon mån möjliggöra en av konjunktur mässiga eller
andra särskilda skäl påkallad ökning av medelsbehovet.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71 ............................. 40,2
10 % marginal .......................................................... 4,0
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1970.......,....................... —2,9
Erforderligt anslag budgetåret 1970/71...................................... 41,3
Postverkets hemställan om rätt att utställa borgen tillstyrker jag såtillvida
att verket bör ges rätt att upp till ett belopp av 0,5 milj. kr. ställa
borgen för AB ID-kort.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Posthus m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
investeringsanslag av 41 300 000 kr.
2. medge att postverket ges rätt att ställa borgen för AB
ID-kort upp till ett belopp av 500 000 kr.
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
B. Televerket
Av balansräkningen per den 30 juni 1969 för televerket framgår att tillgångarna
uppgår till sammanlagt 9 315,8 milj. kr. Bruttovärdet av anläggningstillgångarna
uppgår till 8 363,4 milj. kr. och förrådsvärdet till 151,6
milj. kr. Återstoden av tillgångarna är av finansiell natur.
Statskapitalet uppgick per den 30 juni 1969 till 2 157,8 milj. kr., vilket innebär
en ökning under budgetåret 1968/69 med 86,5 milj. kr.
Överskottet för budgetåret 1968/69 uppgick till 128,2 milj. kr. mot 192,6
milj. kr. föregående budgetår. Efter korrigering för rundradioverksamhetens
resultat uppgick överskottet för den egentliga televerksamheten till 157,4
milj. kr. mot 183,5 milj. kr. föregående budgetår.
Televerket
I skrivelse den 29 augusti 1969 har televerket hemställt om investeringsanslag
till teleanläggningar m. m. för budgetåret 1970/71.
Teleanläggningar m. m.
Ing. behållning
1968/69 59 900 000
1969/70 52 900 000
1970/71 verket ................ 59 200 000
departementschefen ____ 59 200 000
1 Preliminärt belopp
Anslag
585 400 000
598 300 000
709 000 000
592 100 000
Utgift
592 400 000
1592 000 000
‘698 400 000
1592 100 000
Utvecklingen av televerkets rörelse
Av i det följande återgiven tablå framgår utvecklingen under budgetåret
1968/69 av verkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater, telexabonnemang,
telefonsamtal, taxerade telegram och telexskrivningar.
Antalet nytecknade telefonabonnemang uppgick under budgetåret 1968/69
till ca 280 000, vilket innebär en ökning med 12 % jämfört med föregående
budgetår. Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater i televerkets
nät har under år 1968 uppgått till ca 176 000.
Antalet installerade telefonapparater utgjorde den 1 januari 1969
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 145
Antal |
Förändring |
||
(prel. siffror) |
absolut |
i procent |
|
Telefonapparater....................... |
175 900 |
4,5 |
|
Telexabonnemang.................. |
706 |
12.4 |
|
Telefonsamtal |
|||
manuellt kopplade.................... |
—10 000 000 |
3—25,6 |
|
automatiskt kopplade................. |
238 000 000 |
35,1 |
|
Taxerade telegram...................... |
— 227 000 |
—5.8 |
|
T elexskrivningar |
|||
inländska (antal markeringar).......... |
.......... 20 034 000 |
2 111 000 |
11,8 |
till utlandet (antal minuter)............ |
1 135 000 |
9,3 |
1 Den 1 januari 1969
2 Vid budgetårets utgång
3 Totalt sett föreligger en ökning av telefontrafiken med 4,8 %
4 no 600. Internationellt sett belägger Sverige i fråga om telefontäthet (apparater
per 1 000 invånare) andra platsen bland världens nationer, överträffat
endast av USA och närmast följt av Schweiz, Nya Zeeland, Canada
och Danmark. Mäts telefontätheten i antalet huvndabonnemang per invånare
ligger Sverige på första plats. Vid utgången av budgetåret 1968/69 hade
ca 96 % av landets hushåll åtminstone ett telefonabonnemang.
Antalet samtalsmarkeringar ökade från 12 655 milj. budgetåret 1967/68
till 13 636 milj. budgetåret 1968/69, dvs. med ca 8 %. Under samma tid ökade
antalet inländska rikssamtal från 663 milj. till 706 milj., dvs. med ca 6 %.
Televerket räknar med att efterfrågan på telefonabonnemang kommer att
ligga på en hög nivå under de närmaste budgetåren. Verket redovisar en
prognos, enligt vilken nytecknade telefonabonnemang förväntas uppgå till
285 000 under budgetåret 1969/70 och till 290 000 under vart och ett av budgetåren
1970/71—1974/75.
För den inländska telefontrafiken fortgår automatiseringen. Vid ingången
av år 1969 var 99,5 % av antalet telefonapparater anslutna till automatiska
telefonstationer. De manuella stationerna är i huvudsak belägna i glesbygdsområden
i Norrlands inland. År 1972 beräknas automatiseringen av
såväl lokal- och närtrafik som inländsk rikstrafik vara helt genomförd.
Möjligheterna att utväxla automatiska telefonsamlal till utlandet har under
budgetåret 1968/69 utökats avsevärt och automatiseringen av utlandstrafiken
fortsätter.
Telegraf trafiken har sedan början av 1950-talet minskat främst på grund
av att telefon- och telexgrenarna i viss utsträckning övertagit såväl inländsk
som utländsk telegraftrafik. Under perioden 1964/65—1968/69 har sålunda
antalet inländska telegram minskat från 3 240 000 till ca 2 555 000, dvs.
med ca 21 %. Antalet utländska telegram har under budgetåret 1968/69
minskat med ca 4 % till ca 1 152 000.
Telexrörelsen har i motsats till telegrafrörelsen visat en fortgående till -
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
växt. Sålunda ökade antalet telexabonnemang under budgetåret 1968/69 med
706 och uppgick vid utgången av budgetåret till 6 390. För framtiden räknar
verket med att antalet telexabonnenter kommer att öka kraftigt och år 1980
sannolikt uppgå till ca 15 000. Antalet markeringar för inländska skrivningar
har under perioden 1964/65—1968/69 ökat med ca 69 % och antalet
minuter för skrivningar till utlandet med ca 64 %. Telextrafiken till utlandet
har i ett tidigt skede börjat automatiseras och f. n. avverkas ca 92 %
av den avgående trafiken till utlandet automatiskt.
I fråga om personalutvecklingen erinrar televerket om att personalantalet
från 1950-talets mitt och fram till början av 1960-talet visat en nedåtgående
tendens. Fr. o. m. budgetåret 1962/63 gör sig denna tendens inte
längre gällande beroende på att verket drivit automatiseringen så långt,
att den ytterligare besparing som kan uppnås på denna väg inte längre uppväger
den med rörelsens utvidgning följande ökningen av främst anläggnings-
och underhållspersonal. I fortsättningen har man med hänsyn härtill
att räkna med en uppgång i antalet anställda med ca 1 000 personer per år.
Vid ingången av år 1969 uppgick antalet anställda till ca 39 700.
Medelsförbrukning under budgetåren 1968/69—1970 71
Under budgetåret 1968/69 uppgick medelsförbrukningen till 592,4 milj.
kr., dvs. samma belopp som den till verkets förfogande ställda investeringsramen
inkl. viss ramhöjning.
För budgetåret 1969/70 har investeringsramen fastställts till 592,0 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 har televerket räknat med en medelsförbrukning
av 698,4 milj. kr. för verkets investeringar i teleanläggningar. Beloppet är
beräknat med utgångspunkt i löne- och prisläget den 1 juli 1969. ökningen
i förhållande till innevarande budgetår beror på att tillströmningen av nya
abonnenter alltjämt är stor och att trafiken visar fortsatt ökning som nödvändiggör
en vidare utbyggnad av olika anläggningar.
Televerkets investeringar har sedan början av 1950-talet till största delen
finansierats genom verkets egna avskrivningar, varför investeringarna med
relativt begränsade belopp belastat statsbudgeten. Självfinansieringsgraden
beräknas under budgetåren 1969/70—1974/75 komma att uppgå till 91, 82,
82, 86, 90 resp. 94 %.
Investeringsprogram
1 följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad
medelsförbrukning 1968/69—1970/71 med fördelning efter objektsgrupper.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 147
Faktisk utgift |
Beräknad utgift tusental kr. |
||
Fastigheter och byggnader |
|||
Telefonstationsbyggnader.......................... |
34 700 |
47 000 |
51 600 |
Byggnader för arbetscentraler...................... |
— |
7 700 |
13 100 |
Förrådsbyggnader................................ |
6 600 |
3 200 |
9 000 |
Verkstadsbyggnader.............................. |
— |
1 000 |
1 000 |
Övriga byggnader................................ |
32 300 |
10 000 |
— |
Inköp av fastigheter.............................. |
4 300 |
5 000 |
5 500 |
Summa |
77 900 |
73 900 |
SO 200 |
Telefon- och telegrafanläggningar |
|||
Abonnentanläggningar............................ |
206 400 |
195 600 |
272 700 |
Fj ärrf örbindelseanläggningar....................... |
130 400 |
146 000 |
156 400 |
Telefon- och telegrafstationer...................... |
158 500 |
158 000 |
165 300 |
Summa |
495 300 |
499 600 |
594 400 |
Radioanläggningar för kommersiell trafik............ |
8 200 |
8 000 |
9 800 |
F örsvarsberedskap................................ |
8 000 |
7 500 |
11 000 |
Diverse och oförutsett............................ |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
Totalsumma |
592 400 |
592 000 |
698 400 |
Televerket meddelar följande rörande de olika objektsgrupperna.
Telefonstationsbyggnader
För telefonstationsbyggnader har föreslagits 51,6 milj. kr., vilket belopp
beräknas fördelat enligt i det följande återgiven investeringsplan.
I de angivna uppgifterna över sådana byggnadsobjekt, som redan tidigare
anmälts för riksdagen och för vilka byggnation påbörjats, överensstämmer
nu lämnade uppgifter avseende totalkostnader i stort sett med tidigare
beräknade belopp utom för Avesta (+0,2 milj. kr.), Finspång (+0,2
milj. kr.), Göteborg-Hisings-Kärra (+0,8 milj. kr.) och Karlskrona-Gullberna
(+0,4 milj. kr.). Beträffande Avesta sammanhänger kostnadsökningen
med att stadsplan nu fastställts, vilket medfört vissa ändringar
av byggnadsvolymen. Kostnadsökningen för Finspång, Göteborg-HisingsKärra
och Karlskrona-Gullberna beror huvudsakligen på vissa av tekniska
och ekonomiska skäl motiverade utökningar av byggnadsvolymen.
148 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Investeringsplan för telefonstationsbyggnader
(milj. kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
|||
Faktisk |
Beräknad för |
||||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
I. För riksdagen tidi- |
|||||||
gare anmälda byggnads- |
|||||||
objekt: |
|||||||
Arlöv............... |
1,0 |
1,0 |
0,5 |
0,5 |
9.69 |
10.70 |
|
Arvika.............. |
0,9 |
0,9 |
0,5 |
0,4 |
9.69 |
8.70 |
|
Avesta.............. |
0,9 |
1,1 |
0,6 |
0,5 |
11.69 |
9.70 |
|
Bålsta.............. |
1,5 |
1,5 |
0,8 |
9.70 |
10.71 |
||
Falköping........... |
0,7 |
0,7 |
0,5 |
0,2 |
11.69 |
9.70 |
|
Finspång............ |
0,7 |
0,9 |
0,3 |
0,6 |
12.69 |
11.70 |
|
Floda............... |
1,3 |
1,3 |
1,2 |
0,1 |
9.69 |
5.70 |
|
Gråbo............... |
0,6 |
0,6 |
0,5 |
0,1 |
1.70 |
8.70 |
|
Göteborg, Hisings- |
|||||||
Kärra............. |
0,7 |
1,5 |
1,1 |
11.70 |
12.71 |
||
Göteborg, Örgryte.... |
1,3 |
1,3 |
0,7 |
0,6 |
11.69 |
6.70 |
|
Hallstahammar...... |
0,7 |
0,7 |
0,4 |
9.70 |
7.71 |
||
Halmstad........... |
1,8 |
1,8 |
0,6 |
1,2 |
9.69 |
5.71 |
|
Hälsingborg, Drott- |
|||||||
ninghög, randstation |
1,5 |
1,5 |
1,0 |
0,5 |
10.69 |
10.70 |
|
Jönköping........... |
4,5 |
4,5 |
2,4 |
4.70 |
11.71 |
||
Karlskrona-Gullberna. |
0,6 |
1,0 |
0,8 |
0,2 |
12.69 |
10.70 |
|
Karlstad............ |
1,4 |
1,4 |
0,8 |
0,6 |
11.69 |
9.70 |
|
Karlstad, Kroppkärr, |
|||||||
randstation........ |
1,3 |
1,3 |
0,7 |
0,6 |
10.69 |
8.70 |
|
Köping.............. |
1,0 |
1,0 |
0,5 |
0,5 |
10.69 |
10.70 |
|
Luleå............... |
1,4 |
1,4 |
0,6 |
0,8 |
10.69 |
8.70 |
|
Malmö, Hyllie........ |
2,5 |
2,5 |
0,2 |
2,2 |
0,1 |
5.69 |
4.70 |
Norrköping, Hageby, |
|||||||
randstation........ |
2,0 |
2,0 |
0,6 |
1,3 |
0,1 |
10.68 |
10.69 |
Sala................ |
0,7 |
0,7 |
0,4 |
0,3 |
10.69 |
10.70 |
|
Staffanstorp......... |
0,8 |
0,8 |
0,4 |
0,4 |
10.69 |
6.70 |
|
Stockholm, Hammarby |
30,2 |
30,2 |
10,2 |
10,0 |
9.70 |
3.72 |
|
Strängnäs........... |
0,9 |
0,9 |
0,5 |
0,4 |
11.69 |
8.70 |
|
Uppsala, Öster, rand- |
|||||||
station............ |
2,8 |
2,8 |
0,5 |
2,2 |
0,1 |
3.69 |
1.70 |
Vingåker............ |
0,8 |
0,7 |
0,5 |
8.70 |
8.71 |
||
Västervik............ |
1,4 |
1,5 |
0,9 |
0,6 |
9.69 |
8.70 |
|
Ängelholm........... |
2,1 |
2,1 |
1,1 |
1,0 |
1.70 |
12.70 |
|
Örebro.............. |
6,2 |
6,2 |
1,0 |
3,0 |
1.70 |
10.71 |
|
Diverse byggnader |
|||||||
med beräknad kost- |
|||||||
nåd av högst 0,5 milj. |
|||||||
kr. per objekt..... |
6,7 |
2,0 |
1,6 |
0,4 |
|||
Standardhus......... |
5,1 |
3,3 |
2,7 |
0,6 |
|||
Summa I |
86,0 |
81,1 |
1,3 |
34,3 |
29,6 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 149
Medelsförbrukning |
|||||||
Kostnadsram |
Bygg- |
Färdig- |
|||||
Byggnads ob j ekt |
Faktisk |
Beräknad för |
start |
ställande |
|||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
mån/år |
mån/år |
|
II. Nya byggnadsobjekt |
|||||||
Borås, Trandared, ny-byggnad |
|||||||
Ny lokalstation. |
|||||||
obetydligt utökas .. |
0,9 |
0,7 |
8.70 |
8.71 |
|||
Lokalstation för an-slutning av abonnen-ter i nytt bostads-område ........... |
2,0 |
1,2 |
8.70 |
6.71 |
|||
Falsterbo, nybyggnad |
|||||||
Ny lokalstation. Be-fintlig station i stan-dardhus kan ej ut-ökas för anslutning |
0,8 |
0,4 |
9.70 |
6.71 |
|||
Gällivare, Malmberget |
|||||||
Ny lokalstation. Be-fintlig station kan ej |
0,6 |
0,4 |
8.70 |
6.71 |
|||
Göteborg, Kålltorp, ny-byggnad |
|||||||
Komplement till |
5,5 |
2,5 |
9.70 |
6.72 |
|||
Hofors, tillbyggnad |
|||||||
Utbyte till ny sta-tionstyp. Befintlig |
0,7 |
0,5 |
11.70 |
8.71 |
|||
Kinna, tillbyggnad |
|||||||
Lokaler dels för |
|||||||
koaxi alkabelanlägg-ning Borås-Kinna, |
|||||||
nens kapacitet..... Knivsta, nybyggnad |
1,0 |
0,6 |
8.70 |
6.71 |
|||
Ny lokalstation. Till-byggnad av befintlig |
14 |
1,0 |
11.70 |
8.71 |
|||
Kumla, tillbyggnad |
|||||||
Utökning av befint-lig station, som be-räknas vara fullt ut- |
|||||||
byggd under slutet |
0,7 |
0,5 |
8.70 |
3.71 |
|||
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
1.4.1968 1.4.1969
Medelsförbrukning |
|
Faktisk |
Beräknad för |
1969/70 |
1970/71 |
Bygg start mån/år -
Färdig ställande mån/år -
Kungsängen, nybyggnad
Utbyte
till ny stationstyp.
Befintlig
ändstation i standardhus
kan ej utökas
ytterligare....
Kungälv, tillbyggnad
Lokal för koaxialkabelanläggning
Göte
borg-Kungälv.
.....
Linköping-Skäggetorp,
nybyggnad
Lokalstation för anslutning
av abonnenter
i nytt bostadsområde
...........
Lund, tillbyggnad
Utökning av stationens
kapacitet till
50 000 abonnentnummer
..........
Mariestad, tillbyggnad
Utökning av lokalstationens
nummerkapacitet
samt lokalutrymme
för fjärrförbindelseanläggning
Gudhem—Mariestad—Töreboda
.
Nässjö, tillbyggnad
Utökning av befintlig
överdragsstation
samt uppförande av
ny förmedlingssta
tion.
..............
Södertälje, tillbyggnad
Utökning av befintlig
station, som beräknas
bli fullt utnyttjad
i början av
år 1972 ...........
Uppsala, tillbyggnad
Utökning av riktnummerstationens
närtrafikdel samt av
förmedlings- och
överdragsstationerna
Diverse byggnader
med beräknad kostnad
av högst 0,5
milj. kr. per objekt.
Standardhus.........
Summa II
Summa I—II
1,5 |
0,8 |
||
0,8 |
0,5 |
||
1,1 |
0,6 |
||
1,2 |
0,6 |
||
0,8 |
0,5 |
||
2,5 |
1,1 |
||
2,0 |
1,0 |
||
6,2 |
1,9 |
||
5,0 |
4,0 |
||
4,2 |
3,2 |
||
38,6 |
22,0 |
||
119,7 |
1,3 |
34,3 |
51,6 |
10.70
11.70
11.70
11.70
10.71
7.71
11.71
1.72
9.70
10.70
11.70
8.70
10.71
3.72
2.72
7.72
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 151
Byggnader för arbetscentraler
För arbetscentraler har upptagits 13,1 milj. kr. vilket belopp är avsett att
fördelas enligt följande.
Investeringsplan för arbetscentraler
(milj. kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
|||
Faktisk |
Beräknad för |
||||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
I. För riksdagen tidi- |
|||||||
gare anmälda byggnads- |
|||||||
objekt |
|||||||
Alingsås............. |
1,0 |
1,0 |
0,9 |
0,1 |
10.69 |
6.70 |
|
Göteborg: Högsbo.... |
1,9 |
1,7 |
1,6 |
8.70 |
6.71 |
||
Jönköping........... |
1,7 |
1,7 |
1,1 |
10.70 |
10.71 |
||
Varberg............. |
1,1 |
1,0 |
0,9 |
0,1 |
8.69 |
6.70 |
|
Summa I |
5,7 |
5,4 |
1,8 |
2,9 |
|||
II. Nua buaanadsobjekt |
|||||||
Arvidsjaur........... |
0,6 |
0,6 |
8.70 |
6.71 |
|||
Borås............... |
1,7 |
1,1 |
10.70 |
10.71 |
|||
Falun............... |
0,8 |
0,8 |
10.70 |
6.71 |
|||
Hagfors............. |
0,8 |
0,8 |
8.70 |
6.71 |
|||
Kalmar............. |
0,6 |
0,6 |
10.70 |
3.71 |
|||
Karlskrona.......... |
0,8 |
0,8 |
8.70 |
6.71 |
|||
Katrineholm......... |
0,7 |
0,7 |
8.70 |
5.71 |
|||
Nyköping........... |
0,6 |
0,6 |
9.70 |
1.71 |
|||
Oskarshamn......... |
0,6 |
0,6 |
8.70 |
6.71 |
|||
Sveg................ |
0,6 |
0,4 |
8.70 |
8.71 |
|||
Visby............... |
0,7 |
0,7 |
8.70 |
5.71 |
|||
Diverse byggnader med |
|||||||
beräknad kostnad av |
|||||||
högst 0,5 milj. kr. per |
|||||||
objekt............ |
2,5 |
2,5 |
|||||
Summa II |
11,0 |
10,2 |
|||||
Summa I+II |
16,4 |
1,8 |
13,1 |
De befintliga ortsförråden kommer i allt större utsträckning att utökas
med personal- och garageutrymmen till arbetscentraler. Syftet är att underhålls-
och anläggningspersonalen skall ha en fast utgångspunkt i centralerna
och att arbetsledning skall kunna utövas därifrån. Härigenom kommer arbetsledningen
att underlättas och effektiviseras.
Förrådsbyggnader
För förrådsbyggnader har upptagits 9,0 milj. kr., vilket belopp är avsett
att fördelas enligt följande.
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Investeringsplan för förrådsbyggnader
(milj. kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställande mån/år |
|||
Faktisk |
Beräknad för |
||||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
I. För riksdagen tidi- |
|||||||
gare anmälda |
|||||||
byggnadsobjekt |
|||||||
Boden.............. |
1,5 |
2,0 |
1,4 |
0,6 |
8.69 |
10.70 |
|
Nässjö.............. |
1,0 |
0,8 |
0,8 |
9.70 |
5.71 |
||
Östersund........... |
1,2 |
1,4 |
1,0 |
0,4 |
8.69 |
8.70 |
|
Summa I |
3,7 |
4,2 |
2,4 |
1,8 |
|||
II. Nya byggnadsobjekt |
|||||||
Göteborg: Stenkullen . |
20,0 |
2,0 |
5.70 |
6.74 |
|||
Lycksele............ |
0,7 |
0,7 |
8.70 |
5.71 |
|||
Malmö: Uppåkra..... |
20,0 |
2,0 |
5.70 |
6.74 |
|||
Diverse byggnader med |
|||||||
beräknad kostnad av |
|||||||
högst 0,5 milj. kr. |
|||||||
per objekt......... |
2,5 |
2,5 |
|||||
Summa II |
43,2 |
7,2 |
|||||
Summa I+II |
47,4 |
2,4 |
9,0 |
Televerket anför i anslutning till här upptagna tidigare anmälda objekt
att den beräknade totalkostnaden för förråden i Boden och Östersund överstiger
de tidigare angivna beloppen med 0,5 milj. kr. resp. 0,2 milj. kr., vilket
sammanhänger med en ökning av byggnadsvolymen på grund av vissa
tillkommande kapacitetsbehov.
I syfte att uppnå en optimering av förrådsverksamhetens och materieldistributionens
ekonomi för distributionsförråden i Göteborg och Malmö
har televerket inköpt en tomt i Göteborg (Stenkullen) och en i Malmö (Uppåkra)
för att på dessa tomter uppföra nya distributionsförråd, vilka skall
svara mot de krav som ställs på en rationell förrådshantering. Byggnationen
på de nya förrådstomterna kommer under de närmaste budgetåren att erfordra
betydande investeringsmedel.
Verkstadsbyggnader
För verkstadsbyggnader har upptagits 1,0 milj. kr., vilket belopp avser
återstående kostnad för uppförande av matsalsbyggnad vid verkstaden i Nynäshamn.
Totalkostnaden för projektet har beräknats till 3,0 milj. kr.
Inköp av fastigheter
Televerket har lämnat sedvanlig redogörelse för de inköp av fastigheter
som skett under budgetåret 1968/69. Redogörelsen torde få bringas till riks
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 153
dagens kännedom i samband med att handlingarna ställs till vederbörande
utskotts förfogande.
Enligt televerket kommer under de närmaste budgetåren vissa fastighetsköp
att bli aktuella för telefonstationer och förråd. För budgetåret 1970/71
beräknas ett belopp av 5,5 milj. kr. bli erforderligt.
Abonnentanläggningar
För abonnentanläggningar har för budgetåret 1970/71 upptagits 272,7
milj. kr., vilket belopp avses bli fördelat på sätt som framgår av följande tabell.
milj. kr.
Telefonabonnemang............................................................. 38,1
Lokalnät...................................................................... 168,0
Abonnentväxlar................................................................ 40,5
Fjärrskriftsutrustning........................................................... 19,0
In- och omkopplingsarbeten...................................................... 2,1
Utbyte av äldre telefonapparater................................................. 5,0
Summa 272,7
De olika posterna avser kostnaderna för dels nya abonnentanläggningar,
dels sådan utbyggnad av telefonnätet som erfordras för att kunna ta emot
nya abonnenter, dels in- och omkopplingsarbeten på ledningar.
Under budgetåret 1968/69 installerades ca 281 000 nya telefonapparater.
Antalet nytecknade abonnemang på apparater uppgick under samma tid till
ca 280 000. På grund av att betydligt fler telefonabonnemang beställdes under
budgetåret 1968/69, än vad som kunde förutses vid årets början har kön
av väntande abonnenter under budgetåret minskat med endast ca 1 000 till
ca 38 000. Med de medel som står till verkets förfogande för budgetåret
1969/70 beräknas ca 290 000 nya apparater kunna installeras. Under antagandet
att antalet beställningar av abonnemang detta år uppgår till 285 000
kommer abonnentkön den 1 juli 1970 att uppgå till ca 33 000. Televerket
bedömer, att antalet beställda telefonabonnemang under budgetåret 1970/71
kommer att uppgå till ca 290 000.
I det fall den av televerket föreslagna medelstilldelningen för abonnentanläggningar
om 272,7 milj. kr. ställs till verkets förfogande, skulle det bli
möjligt att under budgetåret installera ca 295 000 apparater. Abonnentkön
skulle härigenom kunna minskas till ca 28 000 den 1 juli 1971.
Antalet beställda flyttningar är varje budgetår betydligt större än antalet
beställda nya telefonabonnemang. Televerket beräknar att antalet beställda
flyttningar under budgetåret 1970/71 kommer att uppgå till ca 500 000. Den
resursinsats, som krävs för att utföra en beställd flyttning av ett abonnemang,
medför i många fall lika stora kostnader som för att effektuera en
beställning av ett nytt abonnemang.
154 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Det stora medelsbehovet för lokalnät beror bl. a. på den omfattande nybyggnationen
av bostadshus i de stora och medelstora städerna, som medför
stort behov av nya lokalnät för att säkerställa framkomligheten samt på
den nödvändiga saneringen av de äldre lokalnäten. Det befintliga nätet
måste utbyggas i samma takt som nya abonnentanläggningar tillkommer
såväl i samband med nyinstallationer som flyttningar. Saneringen av de
äldre lokalnäten medför inte endast minskade driftstörningar utan även
minskade underhållskostnader för näten ifråga.
Fjärrförbindelseanläggningar
För budgetåret 1970/71 har televerket beräknat det för fjärrförbindelseanläggningar
behövliga beloppet till 156,4 milj. kr., vilket belopp är avsett
att fördelas på följande projekt.
Beräknad |
Återstående |
Därav |
|
total- |
kostnad |
under |
|
kostnad |
1.7.1970 |
1970/71 |
|
Större fjärrförbindelseanläggningar................. |
177,1 |
97,0 |
54,9 |
Anläggningar för kortväga mellanortsförbindelser..... |
88,9 |
77,8 |
67,8 |
Utökning av telefon- och telegrafutrustning på över- |
|||
dragsstationer................................. |
112,1 |
52,4 |
33,7 |
Summa |
378,1 |
227,2 |
156,4 |
En specifikation rörande kostnaderna för |
större fjärrförbindelseanlägg- |
||
ningar lämnas i följande sammanställning. |
|||
Beräknad |
Återstående |
Därav |
|
total- |
kostnad |
under |
|
kostnad |
1.7.1970 |
1970/71 |
|
I. Anläggningar som påbörjats |
|||
Boden—Luleå................................. |
0,6 |
0,4 |
0,4 |
Hudiksvall—Lj usdal........................... |
2,4 |
0,9 |
0,9 |
Kristianstad—Karlskrona...................... |
10,7 |
0,6 |
0,5 |
Luleå—Älvsbyn—Arvidsj aur.................... |
7,4 |
0,8 |
0,8 |
Norrköping—F århult—Kalmar.................. |
17,1 |
1,9 |
0,9 |
Stockholm—Strängnäs—Norrköping med grenkabel |
|||
till Eskilstuna................................ |
16,0 |
11,9 |
10,3 |
Sundsvall—Skellefteå—Luleå................... |
27,3 |
17,9 |
7,8 |
b) Radiolänkar |
|||
Boden—överkalix............................. |
1,4 |
0,4 |
0,4 |
Falun Mora................................. |
1,7 |
1,4 |
1,4 |
Göteborg—norska gränsen...................... |
2,6 |
2,1 |
1,6 |
Göteborg—Malmö............................. |
5,2 |
1,2 |
1,1 |
Gällivare—Kiruna—norska gränsen.............. |
3,4 |
0,7 |
0,7 |
Mora—Malung—Hagfors....................... |
4,3 |
4,0 |
1,1 |
Stockholm—Göteborg.......................... |
13,9 |
5,3 |
4,0 |
Sundsvall Umeå—Boden...................... |
7,4 |
4,3 |
0,6 |
Sundsvall—Östersund.......................... |
2,0 |
0,7 |
0,4 |
c) Internationella förbindelser Sveriges andel i jordstation för telesatellitförbindel- |
|||
ser i Tanum................................... |
10,9 |
7,0 |
7,0 |
Andel i telesatelliter (Intelsat)................... |
13,8 |
6,5 |
0,5 |
Summa I |
148,1 |
68,0 |
40,4 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 155
Beräknad |
Återstående |
Därav |
|
total- |
kostnad |
under |
|
kostnad |
1.7.1970 |
1970/71 |
|
(milj. kr.) |
|||
Anläggningar avsedda att påbörjas under budgetåret |
|||
1970/71 |
|||
Koaxialanläggningar |
|||
Gudhem—Jönköping........................... |
0,6 |
0,6 |
0,1 |
Göteborg—Kungälv—Trollhättan............... |
2,1 |
2,1 |
0,4 |
Kalmar—Karlskrona........................... |
4,0 |
4,0 |
2,6 |
Kristianstad—Markary d........................ |
2,4 |
2,4 |
1,4 |
Stockholm—Märsta—Uppsala................... |
6,1 |
6,1 |
2,8 |
Uppsala—Enköping—Strängnäs................. |
5,7 |
5,7 |
3,2 |
Västerås—Örebro (60 MHz)..................... |
2,6 |
2,6 |
0,3 |
Radiolänkar |
|||
Göteborg—Tanum............................. |
2,6 |
2,6 |
2,6 |
Markaryd—Hälsingborg........................ |
2,9 |
2,9 |
1,1 |
Summa II |
29,0 |
29,0 |
14,5 |
Summa I—II |
177,1 |
97,0 |
54,9 |
I ovan angivet belopp ingår Sveriges andel av kostnaderna för pågående
byggnation av den nordiska jordstationen i Tanum i Bohuslän med 7 milj.
kr. Sveriges telefontrafik med utlandet befinner sig i mycket stark utveckling.
Det dominerande trafikintresset finns med de nordiska grannländerna
och Västeuropa. Automatisering av denna trafik påbörjades år 1965 och har
nu fortskridit så långt att abonnenterna i Stockholm, Göteborg och Malmö
kan ringa helautomatiskt till Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna,
Norge, Schweiz och Västtyskland (beträffande Göteborg—Västtyskland
dock först fr. o. m. februari 1970) hela dygnet samt för Stockholms riktnummerområde
till Finland och Storbritannien under icke kontorstid.
Under budgetåret 1970/71 skall utbyggnad av en mindre provanläggning
av en 60 MHz koaxialanläggning mellan Västerås och Örebro påbörjas. Med
utnyttjande av 60 MHz bandbredd i stället för nuvarande 12 MHz kan man
per tubpar i en koaxialkabel erhålla ca 10 000 förbindelser gentemot maximalt
2 700 i dagens läge.
Telefon- och telegrafstationer
Det för telefon- och telegrafstationer behövliga beloppet under budgetåret
1970/71 har av televerket beräknats till 165,3 milj. kr., vilket belopp specificeras
på följande sätt.
Beräknad |
Återstående |
Därav |
|
total |
kostnad |
under |
|
kostnad |
1.7.1970 |
1970/71 |
|
Automatisering av telefonstationer...... |
9,3 |
5,3 |
5,3 |
Utökning av telefonstationer........... |
............ 223,5 |
175,9 |
155,3 |
Telegraf- och telexutrustning. ........... |
............ 6,5 |
5,3 |
4,7 |
Summa 239,3 |
186,5 |
165,3 |
156 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Automatisering av telefonstationer avser bl.a. stationerna i Sorsele och
Vittangi i norra teledistriktet. Inom samtliga övriga teledistrikt i landet är
automatiseringen avslutad.
Utökning av telefonstationer avser i huvudsak den utbyggnad av befintliga
stationer, som är nödvändig för att ta emot tillströmningen av nya abonnenter.
I denna grupp ingår även sådan utrustning i de automatiska förmedlingsstationerna,
som erfordras för att avverka den automatiska rikstrafiken.
Radioanläggningar för kommersiell trafik
Det för budgetåret 1970/71 under denna rubrik erforderliga beloppet har
av televerket beräknats till 9,8 milj. kr.» varav 6,0 milj. kr. för fartygs stationer
m. m. och 3,8 milj. kr. för pågående ombyggnad av Hörby kortvågsstation.
Av det för fartygsradiostationer m. m. beräknade beloppet av 6,0 milj. kr.
beräknas 2,3 milj. kr. behövas för radioinstallationer på kontraherade fartyg.
Vidare erfordras 2,1 milj. kr. för fortsatt utbyte av omoderna sändare
och diverse moderniserings- och kompletteringsarbeten på de fasta stationerna
för radiotelegraf- och radiotelefontrafik med andra länder. Slutligen
beräknas 1,6 milj. kr. komma att erfordras för fortsatt rationalisering av
kustradiotrafiken. Sålunda avser man bl. a. att upprätta ett nät av VHFstationer
samt vidta diverse moderniserings- och kompletteringsarbeten
vid befintliga kuststationer för radiotrafik med fartyg.
F örsvarsberedskap
Televerket har lagt fram förslag till olika arbeten, för vilka medelsförbrukningen
under budgetåret 1970/71 beräknas uppgå till sammanlagt 11,0
milj. kr. Dessa investeringar bör i sin helhet omedelbart avskrivas genom
anslag på driftbudgeten.
Den närmare motiveringen till de föreslagna investeringarna har verket
lämnat i en särskild skrivelse den 29 augusti 1969. Med hänsyn till skrivelsens
art torde någon närmare redogörelse för innehållet i densamma inte
böra lämnas till statsrådsprotokollet. Skrivelsen torde få bringas till riksdagens
kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande
utskotts förfogande.
Diverse och oförutsett
Liksom för tidigare budgetår har verket under anslaget Teleanläggningar
m. m. föreslagit en delpost för diverse och oförutsett. Denna post har upptagits
till 3,0 milj. kr. eller samma belopp som verket enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t under budgetåret 1969/70 får ta i anspråk för sådana arbeten
och anskaffningar, vilka inte ingår i det av departementschefen förordade
investeringsprogrammet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 157
Televerket har lämnat sedvanlig redogörelse för användningen av anslagsposten
under det gångna budgetåret. Redogörelsen torde få bringas till riksdagens
kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till
vederbörande utskotts förfogande.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under
rubriken Vägväsendet (s. 37).
Departementschefen
För innevarande budgetår uppgår investeringsramen för televerkets investeringar
i teleanläggningar till 592,0 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har
televerket föreslagit en medelsförbrukning av 698,4 milj. kr.
Som framgår av den förut redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken
har jag tillstyrkt en medelsförbrukning för budgetåret 1970/71
av 592,1 milj. kr. Televerkets nya förvaltningsbyggnader i Farsta färdigställs
under innevarande budgetår, vilket medför att något medelsbehov
för detta ändamål inte föreligger under budgetåret 1970/71. Den föreslagna
medelsförbrukningen innebär därigenom jämfört med den beräknade medelsförbrukningen
under budgetåret 1969/70 att beloppet för investeringar
i olika slags teleanläggningar ökar med 10,1 milj. kr.
Av följande sammanställning framgår hur televerkets investeringar i teleanläggningar
ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika
ändamål. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1968/69
och den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1969/70.
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
Utfall |
Beräknad |
tVerket Dep.chefen |
||
(milj. |
, kr.) |
|||
Fastigheter och byggnader............. |
77,9 |
73,9 |
80,2 |
62,2 |
Telefon- och\telegrafanläggningar....... |
495,3 |
499,6 |
594,4 |
510,9 |
Radioanläggningar för kommersiell trafik |
8,2 |
8,0 |
9,8 |
8,4 |
Försvarsberedskap.................... |
8,0 |
7,5 |
11,0 |
7,6 |
Diverse och* oförutsett................ |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
592,4 |
592,0 |
698,4 |
592,1 |
Bland de nya objekt, som ingår i televerkets investeringsplan och som
bör kunna påbörjas under budgetåret 1970/71, kan nämnas ny- och tillbyggnad
av telefonstationer i Botkyrka, Bålsta, Göteborg (Hisings-Kärra och
Kålltorp), Knivsta, Kungsängen och Linköping (Skäggetorp). Vidare bör
igångsättning kunna ske av ett antal arbetscentraler och av ett av de två
planerade storförråden i Göteborg och Malmö.
I fråga om den fortsatta utbyggnaden av fjärrförbindelsenätet ingår i
planerna bl. a. nya koaxialanläggningar på sträckorna Stockholm—Märsta—
158 Statsverkspropositionen år 1970: Bit. S: Kommunikationsdepartementet
Uppsala och Västerås—Örebro och nya radiolänkförbindelser på sträckorna
Göteborg—Tanum och Markaryd—Hälsingborg.
Automatiseringen av telefonstationerna fortsätter och under budgetåret
1970/71 påbörjas bl. a. automatiseringen av stationerna i Sorsele och Vittangi.
Därefter återstår att automatisera endast ett antal stationer inom
Arjeplogs riktnummerområde.
Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta
moderniserings- och upprustningsarbeten. I arbetena ingår bl. a. ombyggnaden
av Hörby kortvågsstation.
Investeringarna i försvarsberedskapsanläggningar vid televerket torde
som vanligt böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet föreslår
därför i annat sammanhang denna dag ett avskrivningsanslag på
driftbudgeten av 7,6 milj. kr. för ändamålet. Genom de ordinarie avskrivningar,
som beräknas ske under budgetåret 1970/71, kommer televerket att
med sina driftintäkter finansiera de övriga investeringarna.
Anslaget till teleanläggningar m. m. torde med beaktande av förefintliga
behållningar böra uppföras med 592,1 milj. kr. enligt följande anslagsberäkning.
Beloppet har beräknats med hänsyn till att en marginal utöver ramen
bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra särskilda
skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
milj. kr
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71................................ 592,1
10 % marginal ............................................................. 59’2
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1970................................... —59,2
Erforderligt anslag budgetåret 1970/71......................................... 592,1
Med hänsyn till behovet av rörelsemedel inom televerket och till önskvärdheten
av att detta behov tillgodoses på ett sätt som gör att räntefaktorn
blir tillräckligt beaktad vid dispositionen av de tillgångar vilka finansieras
med rörelsemedel förordar jag slutligen, att maximibeloppet för verkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret ökas med 75 milj. kr. till 400 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Teleanläggningar m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 592 100 000 kr.
2. uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahålla
verket en från 325 000 000 kr. till 400 000 000 kr.
ökad rörlig kredit.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 159
C. Statens järnvägar
Av balansräkningen per den 30 juni 1969 för statens järnvägar framgår,
att tillgångarna uppgår till sammanlagt 9 042 milj. kr., varav för affärsbanenätet
4 236,1 milj. kr. belöper på fast egendom, 3 270,9 milj. kr. på rullande
materiel och fartyg m. m., 283,9 milj. kr. på inventarier och förråd samt för
det ersättningsberättigade nätet 771,7 milj. kr. på fast egendom och 26,5
milj. kr. på inventarier. Återstoden belöper på poster av finansiell natur.
Kapitalbehållningen uppgick den 30 juni 1969 till 2 667,4 milj. kr. Under
budgetåret 1968/69 har SJ:s fond ökat med 160,0 milj. kr.
Driftöverskottet under budgetåret 1968/69 utgjorde 5,7 milj. kr. Därvid
har ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer om 205
milj. kr. räknats med som trafikinkomst, lagertillgångarna skrivits upp med
20 milj. kr. och tidigare avsatta pensionsmedel tagits i anspråk med 30
milj. kr.
Statens järnvägar
I skrivelse den 22 augusti 1969 och i anslutning därtill lämnad komplettering
har statens järnvägar hemställt om investeringsanslag för budgetåret
1970/71. Vidare har statens järnvägar i skrivelse den 11 juli 1969 hemställt
om vissa ändringar i personalförteckningen som kräver riksdagens medgivande.
;f ;j
Järnvägar m. m.
1968/69 ................
1969/70 ................
1970/71 statens järnvägar
departementschefen
1 Preliminärt belopp
Utvecklingen av statens järnvägars rörelse m. m.
Trafikutveckling
Den svenska industriproduktionens volymmässiga tillväxttakt ökade från
3,1 % år 1967 till 5,4 % år 1968, vilket återspeglades i SJ:s godstrafik. Den
totala godstransportvolymen uppgick under år 1968 till 13,6 miljarder tonkm,
vilket innebär en ökning med 5 % i förhållande till den tidigare rekordnivån
från år 1966. I förhållande till år 1967 ökade transportarbetet med 1,1 miljarder
tonkm eller med 9 %. Den totala godsmängden ökade under år 1968
Ing. behållning |
|
..... 41 915 000 |
396 |
..... 21 141 000 |
382 |
..... 36 841 000 |
418 |
.... 36 841 000 |
367 |
Anslag Utgift
600 000 417 374 000
200 000 1366 500 000
900 000 1414 300 000
600 000 1367 600 000
160 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
med 11 % till sammanlagt 56,6 milj. ton. Den största delen av ökningen föll
på lapplandsmalmen, men även vagnslastgodset i övrigt visade en positiv
utveckling (4 %). Under 1960-talet har transportarbetets ökningstakt
varit snabbare än tidigare och uppgått till i genomsnitt 3,8 % per år. Denna
utveckling har burits upp av den goda transportkonjunkturen och möjliggjorts
genom utbyggnad av de fasta anläggningarnas kapacitet på affärsbanenätet
samt utökning och modernisering av lok- och vagnparken.
Järnvägarnas dominans i landtransportarbetet på avstånd över 100 km
bär successivt avtagit. Järnvägstrafikens relativa andel av samtliga landtransporter
med järnväg och lastbilar i yrkesmässig trafik har på dessa avstånd
minskat från 95 % år 1950 till 81 % år 1968. Under de senaste tre åren
har dock denna förskjutning varit obetydlig.
Under år 1968 steg vagnslasttrafikens volym (tonkm) med 6 % jämfört
med föregående år, då trafikutvecklingen var svag på grund av konjunkturdämpningen.
Transportkonjunkturen förbättrades markant först mot slutet
av år 1968 och förbättringen har fortsatt under år 1969. Med nuvarande
tendenser i trafikutvecklingen är det sannolikt att en tillväxttakt av ca 7 %
kommer att noteras för hela år 1969.
En växande del av vagnslasttrafiken går till och från utlandet. Utlandstrafiken
över färjeleder och landgränser har under 1960-talet volymmässigt
ökat med ca 11 % per år. Ökningen mellan åren 1967 och 1968 var drygt
14 %. För närvarande går ungefär en fjärdedel av vagnslasttrafiken på SJ,
mätt i tonkm, direkt till och från utlandet. Inkluderas även transporterna
av lapplandsmalm blir motsvarande relativa andel 40 %.
Transporterna av lapplandsmalm nådde en ny toppnivå under år 1988.
Ökningen mätt i ton och tonkm uppgick till 21 resp. 19 %. Jämförelsen påverkas
dock av att produktionen drogs ned kring årsskiftet 1966—1987 på
grund av svag efterfrågan och stora lager. Under 1960-talet har ökningen
uppgått till ca 6 % per år.
Styckegodstrafiken har under senare år haft en påtagligt vikande trend,
vilket berott på bl. a. lastbilskonkurrensen samt strukturförändringarna
inom näringslivet. Trafikminskningen under år 1968 blev något mindre än
tidigare. Under år 1969 har nedgången fortsatt men i lägre takt än under
föregående år. För att skapa bättre konkurrensläge för styckegodset undersöks
övergång till styckegodstransport med container. Vidare kommer kunderna
att fr. o. m. år 1970 i ökad omfattning erbjudas järnvägstransport
med hemforsling. Avgiften härför kommer att innefattas i järnvägsfrakten.
Under den närmaste femårsperioden räknar SJ med en årlig genomsnittlig
tillväxt av det totala godstransportarbetet med drygt 5 %, dvs. en större
ökning än under de senaste åren. Denna tillväxt är nettoresultatet av ökningar
för vissa typer av transporter och minskningar för andra. De tillkommande
transporterna ger i regel lägre, ibland väsentligt lägre, intäkt per
tonkm än de som faller bort. Bland de faktorer som väntas bidra till ökning
-
Statsverkspropositionen är 1970: Bil.
eu kan nämnas utrikeshandelns expansion, koncentreringen av hamnrörelsen,
koncentrationstendenserna inom den tunga industrin samt övergången
från flottning till landtransport av virke.
SJ:s persontrafik på järnväg minskade under perioden 1949—1959 trendmässigt
med nära 3 % per år. Under första hälften av 1960-talet var persontrafikvolymen
på järnväg mätt i personkm i stort sett oförändrad i absoluta
tal på grund av att nedgången på korta avstånd kompenserades av en ökning
i antalet långväga resor. Under de senaste åren har nedgångstendenser ånyo
konstaterats, beroende på att även de långväga resorna minskat genom bl. a.
konjunktur dämpningen under åren 1966 och 1967 samt ökande konkurrens
från inrikesflyget.
Järnvägarnas andel av hela den skattade persontrafikvolymen var 1950
ca 39 %, 1960 ca 12 % och 1967 ca 7 %. En liknande andelsminskning
för resor med järnväg har inträffat i alla länder med starkt utvecklad bilism.
Sveriges snabbt ökande biltäthet har medfört att trafikminskningen
blivit särskilt markant vid de svenska järnvägarna. Däremot har järnvägarnas
överföring av trafik från trafiksvaga järnvägslinjer till landsväg
haft ringa betydelse.
År 1968 bröts den nedåtgående trenden för antalet resor. Uppgången i
resefrekvensen kan dock helt tillskrivas den nytillkomna lokaltrafiken med
pendeltåg i storstockholmsområdet vilken ombesörjs på entreprenad för
AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). Under året präglades reseutvecklingen
i övrigt liksom tidigare av ett bortfall av kortväga resor. Bortser man
från SL-trafiken minskade resefrekvensen i intervallet 1—49 km med 11 %.
Utvecklingen av antalet resor på övriga avstånd upp till 200 km skiljer sig
inte nämnvärt från utvecklingen under år 1967. På avstånden mellan 200
och 400 km noteras däremot en sämre utveckling. Den gynnsammaste utvecklingen
uppvisade resandetrafiken på avstånd mellan 400 och 700 km,
som inkluderar de resefrekventa relationerna Stockholm—Göteborg och
Stockholm—Malmö. 1 dessa har SJ successivt byggt upp en allt högre resestandard,
bl. a. med fler och snabbare expresståg.
Resandetågplanen förändrades radikalt vid tidtabellsskiftet den 12 maj
1968. Den nya tågplanen innebar en intensifierad upprustning av fjärrförbindelserna.
Antalet snabba fjärrtåg mellan större centra utökades väsentligt
samtidigt som åtskilliga kortväga tåg med dålig beläggning ersattes av
vägbussar. Omläggningen har medfört betydande förbättringar för de långväga
trafikanterna i de stora trafikströmmarna, som är grundvalen i SJ:s
persontrafik. Resefrekvensen med expresståg har utvecklats påtagligt gynnsamt.
Fr. o. m. hösten 1968 har även utvecklingen av antalet resande i snälltåg
tenderat att förbättras.
Under den närmaste femårsperioden räknar SJ med ett fortsatt bortfall
av resor från tåg till bilar och bussar på de kortare avstånden upp till 100
å 200 km. På reseavstånden mellan 200 och 600 å 700 km finns betydande
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. S.
162 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
marknadsgrupper för vilka järnvägen är det bästa färdmedlet. Inom detta
avståndsområde har järnvägen därför möjligheter att öka både försäljningsvolym
och marknadsandel. Även i vissa relationer på avstånd över 600 å 700
km kan järnvägen möjligen räkna med ökad resefrekvens. En växande andel
av de resande på dessa avstånd väntas dock gå över till flyg.
SJ bedriver tåg- och bilfärjetrafik över Öresund i samarbete med Danske
Statsbaner (DSB). Leden Hälsingborg—Helsingör trafikeras av danska färjor
och leden Malmö—Köpenhamn normalt av svensk färja. SJ och Deutsche
Reichsbahn (DR) trafikerar gemensamt tågfärjeleden Trelleborg—
Sassnitz, vilken numera fått ökad betydelse även för biltrafiken. SJ har
dessutom bilfärjetrafik mellan Malmö resp. Trelleborg och Travemunde
samt godstrafik på tågfärjeleden Värtan—Nådendal (Finland).
Antalet resor på statsbanornas färjeleder ökade under år 1968 med 2 %.
Järnvägsgodstrafiken på färjorna ökade under året med 13 %. Utvecklingen
av tågfärjornas persontrafik under de närmaste åren är oviss. Såväl järnvägsgodstrafiken
som biltrafiken på färjelederna väntas fortsätta att öka
på grund av den växande utrikeshandeln. Järnvägsgodstrafiken på färjorna,
som är dimensionerande för färjebehovet, har under de senaste åren ökat
med drygt 5 % per år. På längre sikt blir trafiken över Öresund beroende
av hur planerna på fasta förbindelser realiseras. Även färjetrafiken Trelleborg—Sassnitz
kan förutses bli påverkad härav.
SJ:s busstrafik har beräknats öka med ca 5 % under år 1968. Bussarna
körde under året totalt 105 milj. km, vilket var 2 % mer än under år 1967.
Den 1 februari 1969 övertog SL den busstrafik i storstockholmsområdet som
SJ före denna dag bedrev på entreprenad för SL. Denna överlåtelse innebar
att antalet bussar och körda busskm minskade med ca 25 %, medan den
trafikerade våglängden sjönk med endast 6 %. Den återstående trafiken,
som kommer att bli allt mer beroende av glesbygdsutvecklingen, har sedan
år 1966 haft en fallande volymtrend trots ökat antal busskm. Sistnämnda
ökning är en följd av bl. a. ersättningstrafiken för järnvägstrafik samt ökat
antal skolbarnstransporter.
Personal- och produktivitetsutveckling
Till följd av rationaliseringar och strukturförändringar har personalen
under de senaste fem åren kunnat minskas med i medeltal ca 1 670 personer
eller ca 3 % per år, trots att trafiken ökat.
År |
Totalantal anställda |
Minskning från föregående år |
|
i medeltal |
Antal |
0/ /o |
|
1964................... |
56 225 |
2 225 |
3,9 |
1965................... |
54 166 |
2 059 |
3,7 |
1966................... |
52 908 |
1 258 |
2,3 |
1967................... |
51 575 |
1 333 |
2,5 |
1968................... |
50 132 |
1 443 |
2,8 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 163
Personalminskningen förutses öka från minimum 1 450 personer under
budgetåret 1969/70 till maximum 1 700 personer under budgetåret 1974/75.
Från mitten av 1970-talet börjar de stora årskullar, som anställdes under
krigsåren, att nå pensionsåldern. Omfattande rationaliseringar måste då ha
genomförts för att undvika ett alltför stort rekryteringsbehov, när dessa
stora pensionsavgångar sätter in. Under en övergångsperiod medför en sådan
forcering av rationaliseringarna vissa svårigheter att bereda all personal
meningsfull sysselsättning.
För att man mer noggrannt skall kunna kartlägga förväntade överskott
och underskott på personal tillämpas inom SJ sedan någon tid ett system
för rullande personalplanering. Systemet bygger på uppgifter om personalbehov
och personaltillgång inom olika verksamhetskategorier och geografiska
områden. Med ledning av därvid sammanställda uppgifter om personalöverskott
och personalunderskott inom olika delar av företaget görs en
utjämning genom interna arbetsförmedlingsåtgärder av olika slag. Under
tiden juli 1968—april 1969 förekom ca 900 personalomflyttningar inom SJ,
varav drygt 500 innebar byte av placeringsort.
Rationaliseringen och konjunkturutvecklingen har i hög grad bidragit till
produktivitetsutvecklingen under senare år. De fortgående förändringarna
1 trafikstrukturen har inneburit att trafikslag som kräver förhållandevis
liten personalinsats, exempelvis långväga resor och vagnslasttransporter,
ökat i omfattning. Samtidigt har mera personalkrävande transporttjänster,
såsom styckegods- och kortväga persontrafik, minskat.
Ekonomisk utveckling
En genomsnittligt högre taxenivå och en förbättrad transportkonjunktur
medförde att intäkterna under budgetåret 1968/69 steg med 66 milj. kr.
Intäktsökningen räckte dock inte till för att väga upp kostnadsstegringen.
Istället försämrades resultatet före vissa bokföringsmässiga dispositioner
med 12 milj. kr. Tas hänsyn även till det ökade förräntningskravet försämrades
SJ:s ekonomi med 26 milj. kr. Den otillräckliga intäktsökningen sammanhänger
även med att det rått överkapacitet på transportmarknaden,
vilket haft starkt prispressande verkan.
Personalkostnaderna vid SJ uppgår till ca tre fjärdedelar av de totala
kostnaderna. Denna andel är väsentligt högre än de konkurrerande transportföretagens
och måste enligt SJ minskas avsevärt för att företaget med
en konkurrenskraftig taxesättning skall kunna öka efterfrågan på sina
transporttjänster. Vid oförändrad personal skulle SJ:s totala personalkostnader
ha stigit med ca 96 milj. kr. från budgetåret 1967/68 till budgetåret
1968/69. Genomförd personalminskning begränsade emellertid ökningen till
ca 38 milj. kr.
Driftresultatet för budgetåret 1968/69 visar intäkter om sammanlagt
2 369 milj. kr. (2 303 milj. kr. budgetåret 1967/68), inkl. den av statsmak -
164 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
terna anvisade ersättningen om 205 milj. kr. för drift av olönsamma järnvägslinjer.
Kostnaderna inkl. ordinarie avskrivningar uppgick till 2 413 milj.
kr. (2 335 milj. kr. budgetåret 1967/68). Efter det att 30 milj. kr. tagits i
anspråk av tidigare avsatta pensionsmedel och lagertillgångarna skrivits
upp med 20 milj. kr. redovisas i bokslutet ett överskott av 6 milj. kr. Förräntningskravet
för budgetåret uppgick till 132 milj. kr.
Vid bedömning av den bristande förräntningen bör man enligt SJ beakta
vissa olikheter i konkurrensvillkoren såsom företagets onormalt höga pensionsutgifter,
dess kostnader för försvarsberedskap, svårigheterna att anpassa
personalantalet till behovet, utbildningskostnaderna, merkostnaderna
för det s. k. arbctsgivarinträdet enligt lagen om allmän försäkring m. m. Med
hänsyn till dessa belastningar och i avvaktan på de riktlinjer m. m., som kan
föranledas av affärsverksutredningens förslag hemställer SJ att en temporär,
generell nedsättning av förräntningskravet beviljas.
Långsiktig rationalisering
Den helt omarbetade resandetågplan, som började tillämpas sommaren
1968, har i den tågplan som gäller fr. o. in. sommaren 1969 justerats och
kompletterats med ledning av de erfarenheter som gjorts under det gångna
året. Den intensifierade satsning på fjärrtrafiken i de mer frekventa relationerna
kommer under de närmaste åren att fortsätta genom förbättringar av
fjärrtågplanen och sannolikt även genom kompletteringar av huvudsakligen
den långväga busstrafiken. Den på något längre sikt viktigaste åtgärden är
att radikalt förkorta restiderna genom att sätta in motorvagnståg för mycket
höga hastigheter i relationer där sådan trafik kan bli konkurrenskraftig.
Pendeltrafiken med moderna motorvagnsätt, som inleddes på sträckan Södertälje—Stockholm—Kungsängen
sommaren 1968, har fr. o. in. sommaren
1969 utökats med sträckan Stockholm—Märsta.
Det sedan flera år bedrivna arbetet med att allmänt höja transportkvaliteten
och därmed förbättra SJ :s konkurrenssituation pågår i oförminskad
takt. Ett viktigt led i detta arbete är att kraftigt öka möjligheterna att erbjuda
trafikanterna transporter från dörr till dörr. SJ:s bedömning är att
trafikanternas val av transportmedel i större utsträckning än f. n. kommer
att utfalla till fördel för järnvägsalternativet, om denna betjäning kan utökas.
Inom styckegodshanteringen pågår prov med utvidgad ortsforsling —
en form av från dörr till dörr-betjäning. Provet har slagit väl ut och SJ
planerar att under första halvåret 1970 genomföra denna serviceförbättring
i ett 40-tal tätorter.
En viktig del i SJ:s rationaliseringsprogram är utbyggnaden av fjärrblockering.
Under budgetåret 1968/69 har fjärrblockeringsanläggningar tagits
i bruk på sammanlagt 186 km. Totalt har nu 1 571 km av affärsbanenätet
försetts med fj ärrblockering. Utbyggnaden fortsätter och under de när
-
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 165
niaste två budgetåren beräknas ytterligare 638 km bli färdigställda. — Proven
med automatiserad driftkontroll av vagnparkens funktionsduglighet för
att upptäcka varmgångstendenser, tjuvbromsning i tåg och lastförskjutning
kommer att utökas under budgetåret. Kontrollen syftar till att förenkla
vagnsyningspersonalens arbetsuppgifter och öka säkerheten.
Frågan om införande av automatkoppel har i många år diskuterats av de
europeiska järnvägsförvaltningama. Ända sedan järnvägar började byggas
i Europa, har lok och vagnar på normalspåriga linjer i regel varit utrustade
med sidobuffertar och mellan dessa dragkrokar för ett manuellt betjänat
koppel. Rangeringsarbetet har härigenom blivit tungt, obekvämt och riskfyllt.
Nackdelarna har varit så framträdande att åtskilliga järnvägsförvaltningar
sedan länge övergått till s. k. centralkoppel. Vanligen förekommande
typer av centralkoppel kopplar dock icke tx-yckluftsledningarna för bromsanordningar
eller elledningar. De automatkoppel, som nu prövas för de
europeiska järnvägarna, kopplar dessa ledningar utan personell medverkan.
Fördelarna med automatkoppel är:
— ett tungt, obekvämt och riskfyllt arbetsmoment utgår, vilket kan underlätta
rekrytering av personal i yttertjänst
— bangårdspersonal sparas genom tidsvinster vid kopplingsoperationer
— kapaciteten ökar på de större bangårdarna genom snabbare växling,
tågbildning och tågupplösning
— större tågvikter kan bli möjliga, vilket medför färre antal tåg och
större linjekapacitet (begränsas dock av befintliga mötesspårlängder).
Nackdelarna är:
— stort kapitalbehov, vilket kan förorsaka problem med finansieringen
och medför att andra angelägna rationaliseringar får stå tillbaka
— övergångssvårigheter av teknisk, säkerhetsmässig och kommersiell natur.
Internationella järnvägsunionen, UIC, i vilken Sverige är medlem, har utarbetat
ett programförslag för ett internationellt införande av automatkoppel.
Programförslaget innehåller två alternativa tidpunkter för buffertborltagning,
nämligen år 1980 och år 1990. Gemensamt för båda alternativen är
en samtidig utrustning med automatkoppel av godsvagnar för internationell
trafik under påsken 1976. Det innebär för SJ att 50—60 % av godsvagnsparken
eller ca 25 000 godsx^agnar då skulle vara utrustade med automatkoppel.
Vissa förberedelser har redan vidtagits inom SJ. Omkring 3 600 nya fordon
har vid tillverkningen förberetts för montering av automatkoppel och
dessutom har ca 800 äldre vagnar förberetts på SJ:s egna verkstäder. Före
påsken 1976 beräknas ytterligare 15 000 å 20 000 fordon vara förberedda för
automatkoppelinbyggnad. Totalt beräknas hela omställningen till automatkoppel
vid 1969 års löne- och prisnivå kräva en kapitalinsats under åren
1C>6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
fram till år 1990 av ca 400 milj. kr.
Kombinerade transporter järnväg—bil i transportföretagets regi får ökad
betydelse. Förutsättningarna för sådana transporter har tidigare inte varit
så gynnsamma till följd av att överföringen av godset mellan trafikmedlen
varit alltför tids- och kostnadskrävande. Genom containertrafik kan överföringen
ordnas på ett rationellt sätt. SJ satsar därför på snabbast möjliga
omställning för att i större skala utnyttja de fördelar den nya tekniken ger.
För närvarande bedrivs regelbunden containertrafik mellan terminaler i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Under budgetåren 1969/70—
1971/72 kommer containerterminaler att successivt tas i bruk på ytterligare
12 platser. Mellan terminalerna i Stockholm och Göteborg transporterades
under år 1968 ca 2 600 lastbilsläpvagnar och 3 700 containers. Under första
halvåret 1969 var motsvarande antal 2 100 resp. 3 300.
Containertekniken kommer att provas även i styckegodstrafiken. Proven,
som skall göras i jönköpingsregionen, beräknas kunna startas i början av år
1972. Ger proven förväntade resultat, kommer styckegodstrafiken att successivt
containeriseras.
En utredning om de tekniska möjligheterna att köra motorvagnståg med
mycket hög hastighet, 220 km/tim, pågår för närvarande vid SJ. Målsättningen
är att köra med stor hastighet utan omfattande ombyggnad av spåret.
I stället skall den rullande materielen konstrueras så att den även vid
de höga hastigheterna passar det spår som finns. Bl. a. krävs goda dynamiska
egenskaper hos fordonen samt utrustning som automatiskt lutar
vagnskorgarna inåt i kurvorna.
Andra rationaliseringsåtgärder är nedläggning av icke lönsamma järnvägslinjer
och stationer, omlokalisering av maskintjänsten, mekanisering av
terminalarbetet genom fjärrstyrning av växellok och målbromsning på rangerbangårdar,
förstärkning av spår och kontaktledningar, mekanisering och
motorisering av banunderhållet samt modernisering och utökning av de
tekniska hjälpmedlen för snöröjning. I utvecklingsprogrammet ingår också
införande av prestationslön, linjeradio, växlingsradio och automatisk övervakning
av tågens hastighet.
Medelsförbrukning under budgetåren 1968/69—1970/71
t prop. 1968: 1 angavs en investeringsram av 398,5 milj. kr. för budgetåret
1968/69, xilken fastställdes av Kungl. Maj :t den 3 maj 1968. Genom
beslut den 17 maj 1968 höjde Kungl. Maj :t investeringsramen till 398,8 milj.
kr. I samråd med AMS har SJ enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande lagt ut
beställningar på verkstadsprodukter för sammanlagt 18,7 milj. kr. Den beställda
materielen skulle normalt ha inköpts under budgetåret 1969/70 och
tiden därefter. Kungl. Maj :t har den 6 december 1968 föreskrivit att nämnda
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 167
kostnad skall belasta budgetåret 1968/69 samt medgett en häremot svarande
vidgning av investeringsramen. Den för budgetåret medgivna ramen uppgick
därefter till 417,5 milj. kr. De redovisade investeringsutgifterna under budgetåret
uppgick till 417,4 milj. kr.
I prop. 1969: 1 har för budgetåret 1969/70 angivits en investeringsram av
366,5 milj. kr., vilken fastställdes av Kungl. Maj :t den 29 maj 1969. SJ räknar
med en medelsförbrukning motsvarande detta belopp.
För budgetåret 1970/71 har SJ beräknat medelsförbrukningen till 414,3
milj. kr., vilket är 47,8 milj. kr. mer än den fastställda investeringsramen
för innevarande budgetår.
Investeringsprogram
I planerna för budgetåren 1970/71—1974/75 ingår fem mycket kapitalkrävande
objekt, nämligen en avsevärt forcerad utbyggnad av fjärrblockering,
införande av automatkoppel, byggande av järnvägstunnel Hälsingborg—Helsingör,
anläggning av automatisk hastighetsövervakning samt en
väsentlig höjning av tåghastigheten för motorvagnståg. I fråga om de snabba
motorvagns tågen, den automatiska hastighetsövervakningen och tunneln
Hälsingborg—Helsingör ligger huvuddelen av kapitalbehovet efter budgetåret
1974/75.
I följande tabell visas kapitalbehovet för angivna investeringar i relation
till den beräknade totala investeringsvolymen för perioden.
Total medelsförbrukning.................
SL.....................................
SJ exkl. SL ................. ............
Härav för
— fj ärrblockering.......................
— automatkoppel.......................
•— järnvägstunnel Hälsingborg—Helsingör .
— automatisk hastighetsövervakning......
— höjning av tåghastigheten i persontrafik
fasta anläggningar..................
motorvagnar.......................
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
414 |
477 |
486 |
500 |
565 |
75 |
40 |
20 |
.— |
— |
339 |
437 |
466 |
500 |
565 |
18 |
39 |
47 |
44 |
41 |
8 |
15 |
20 |
23 |
28 |
2 |
8 |
8 |
10 |
60 |
1 |
1 |
— |
25 |
|
— |
2 |
10 |
30 |
40 |
Av följande sammanställning framgår total faktisk resp. beräknad medelsförbrukning
budgetåren 1968/69-—1970/71. Den beräknade medelsförbrukningen
budgetåret 1970/71 avseende järnvägslinjer för Vilkas drift SJ
erhåller ersättning av statsmedel — ersättningsberättigade banor — redovisas
särskilt.
168 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Faktisk utgift Beräknad utgift
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
tusental kr. |
Totalt |
Yarav för |
||
Bana och byggnader |
||||
Bangårdar........................... |
14 628 |
10 200 |
15 800 |
3 052 |
Dubbelspår och linjeomläggning........ |
45 |
— |
400 |
|
Förstärkning av spåröverbyggnaden.... |
26 503 |
22 000 |
24 000 |
2 997 |
Broar m. m......................... |
3 908 |
5 900 |
6 300 |
330 |
Husbyggnader....................... |
19 182 |
14 600 |
6 200 |
424 |
Lokstationer och driftverkstäder....... |
3 506 |
2 700 |
600 |
|
Huvudverkstäder..................... |
1 488 |
2 300 |
4 100 |
|
Huvudförråd......................... |
496 |
300 |
500 |
|
Mindre arbeten....................... |
— |
4 600 |
4 000 |
|
Summa |
69 756 |
62 600 |
61 900 |
6 803 |
Nybyggnad och ombyggnad av järnvägs- |
||||
linjer............................. |
194 |
1 000 |
2 500 |
500 |
Elektriska anläggningar |
||||
Signalsälcerhetsanläggningar........... |
17 001 |
22 800 |
26 100 |
633 |
Vägskyddsanläggningar............... |
6 292 |
H 500 |
7 000 |
935 |
Teleanläggningar..................... |
15 212 |
17 800 |
16 700 |
576 |
Anläggningar för elektrisk tågdrift...... |
16 190 |
22 800 |
24 000 |
651 |
Mindre arbeten m. m................. |
—1 341 |
1 000 |
1 000 |
750 |
Summa |
53 354 |
68 900 |
74 800 |
3 545 |
Rullande materiel och sjöjartsmateriel |
44 967 |
53 900 |
57 |
600 |
Motorvagnar och släpvagnar........... |
— |
3 000 |
13 |
100 |
Person-, post- och resgodsvagnar....... |
1 246 |
— |
1 |
000 |
Godsvagnar.......................... |
30 993 |
30 100 |
39 |
100 |
Tjänstefordon........................ |
622 |
2 200 |
2 |
300 |
Ombyggnad av rullande materiel m. in. . |
19 345 |
20 000 |
22 |
500 |
Sjöfartsmateriel...................... |
63 |
1 400 |
5 |
000 |
Summa |
97 236 |
110 600 |
140 |
600 |
Biltrafik Garage och verkstäder m. m. . |
182 |
500 |
200 |
|
Bilmateriel................. |
21 869 |
16 700 |
18 500 |
|
Förvärv av billinjer.......... |
— |
— |
— |
|
Summa |
22 051 |
17 200 |
18 700 |
Försvarsberedskap vid statens järnvägar .. |
2 244 |
2 300 |
3 500 |
|
Inventarier m. m..................... |
16 635 |
20 100 |
23 700 |
3 540 |
Diverse och oförutsett.................. |
7 738 |
11 000 |
13 200 |
700 |
Storstockholms lokaltrafik.............. Återbetalning till AMS av förskotterade |
129 430 |
72 800 |
75 400 |
|
medel............................. |
18 736 |
— |
— |
|
Totalsumma |
417 374 |
366 500 |
414 300 |
15 088 |
1 Bidrag (2,5 milj. kr.) för högertrafikarbeten år 1967 har krediterats. Bruttoinvesteringen uppgår
därför till 7,0 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 160
SJ anför följande rörande de olika objektsgrupperna.
Bangårdar
Föi budgetaret 1970/71 beräknas det totala medelsbehovet uppgå till
15,8 milj. kr. Härav avser 12,2 milj. kr. tidigare anmälda arbeten som pågår
eller kommer att igångsättas under innevarande budgetår. För nya arbeten
beräknas en medelsförbrukning av 3,6 milj. kr.
Pa langerbangården i Sävenäs planeras utbyggnad av en målbromsanläggning
på ett spårknippe om åtta spår. Anläggningen hindrar vagnarna
att stöta samman alltför hårt eller att stanna för tidigt. Erfarenheterna av
tidigare anläggning i Sävenäs är mycket goda. Den nu planerade anläggningskostnaden
beräknas till 1,3 milj. kr. och medelsförbrukningen under
budgetåret 1970/71 till 0,2 milj. kr.
Avtal om transport av rundvirke från Dalälvens flottningsområde har nu
träffats mellan SJ och berörda skogsbolag. Flottningen kommer att upphöra
efter 1970 års flottningssäsong och järnvägstransporterna beräknas
starta i maj 1970 för att nå den planerade omfattningen 1,2 milj. ton/år
under år 1971. Av det beräknade investeiängsbeloppet, 4,3 milj. kr., har 0,2
milj. kr. tagits i anspråk för vissa materialanskaffningar under budgetåret
1968/69. Återstående medelsförbrukning, 4,1 milj. ler., beräknas helt falla
på budgetåret 1969/70.
Bangårdsutbyggnad och industrispår planeras i Iggesund. Anläggningarna
sammanhänger med en omfattande produktionsökning vid Iggesunds bruk.
Den härav föranledda ökningen av järnvägstransporterna beräknas uppgå
till 350 000—400 000 ton per år. Investeringen i Iggesund planeras komma
att igångsättas redan under innevarande budgetår, då medelsförbrukningen
beräknas till 1,3 milj. kr.
Viss bangårdsombyggnad med linjeomläggning och nytt reläställverk
planeras i Bastuträsk. Det totala investeringsbeloppet beräknas uppgå till
ca 1,6 milj. kr„ varav 0,5 milj. kr. hänför sig till budgetåret 1970/71.
Kungl. Maj :t har tidigare medgett att SJ inom ramen för den för budgetåret
1968/69 medgivna medelsförbrukningen fick ta i anspråk 2,4 milj. kr.
för utbyggnad av containerterminaler i Malmö, Örebro och Solna. Tidigare
bär anlagts en terminal i Göteborg. SJ har fattat ett principbeslut om att
utöka antalet containerterminaler till 16. I första hand planeras fem nya
terminaler byggas i Norrköping, Västerås, Gävle, Sundsvall och Umeå. Terminalerna
i Norrköping och Sundsvall bedöms så angelägna att arbetet beräknas
komma att påbörjas redan under innevarande budgetår. Den totala
anläggningskostnaden beräknas till 2,5 milj. kr. och medelsförbrukningen
under budgetåret 1970/71 till 1,5 milj. kr.
Dubbelspår och linjeomläggningar
Den angivna medelsförbrukningen 0,4 milj. kr. avser SJ:s bidrag till tidigare
anmält arbete i Trelleborg.
6* ■—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 8.
170 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Förstärkning av spåröverbyggnaden
På vissa delar av huvudlinjerna Katrineholm—Malmö och Göteborg—
Malmö finns ännu 43 kg/m räler. Med hänsyn till förslitning och trafikbelastning
bör dessa bytas ut mot nya 50 kg/m räler. Även på linjerna Mjölby—
Krylbo, Uppsala—Krylbo—Boden, Stockholm—Västerås, Storvik—Falun och
Kil—Mellerud pågår inläggning av 50 kg/m räler. På linjer söder om Långsele
sammansvetsas rälerna till skarvfria spår. Frigjorda räler justeras och
används i mån av behov på mindre starkt trafikerade linjer, vilket i regel
innebär en förstärkning av spåröverbyggnaden. Härigenom kan tyngre diesellok
användas och godsvagnar framföras med högre hastighet eller med
fullt utnyttjad lastkapacitet, motsvarande 20 tons axeltryck. Medelsförbrukningen
har beräknats till 24 milj. kr.
Broar m. m.
Av den beräknade medelsförbrukningen 6,3 milj. kr. avser 2,6 milj. kr.
nya arbeten. Bland nya större arbeten kan nämnas förstärkning av Brunsbergstunneln
på linjen Kil—Charlottenberg. Investeringsbeloppet uppgår till
1,2 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. upptagits på budgetåret 1970/71. Det har
bl. a. bedömts nödvändigt att göra utsprängningar i tunneltaket och förstärka
detta med betongvalv. Det kan eventuellt bli nödvändigt att påbörja
förstärkningsarbetena redan innevarande budgetår.
Husbyggnader
SJ beräknar den totala medelsförbrukningen till 6,2 milj. kr. Huvuddelen
eller 4,3 milj. kr. hänför sig till förut anmälda företag, bl. a. godsmagasin
i Landskrona, Karlstad och Luleå, tillbyggnad av ilgodsbyggnaden i Stockholm,
rälsjusteringsanläggning i Sannahed samt expeditions-, verkstadsoch
förrådslokaler för banavdelningen i Hälsingborg, Västberga, Gävle och
Mellansel.
För nya arbeten förutses ett medelsbehov av 1,9 milj. kr. Bland dessa kan
nämnas ny containerterminal i Nässjö för styckegods. SJ har fattat principbeslut
om att jönköpingsregionblocket på prov skall fungera som ett
containeriserat transportsystem med Jönköping, Nässjö och Tranås som
forslingsknutpunkter. Den nya terminalen skall utformas för containertrafik
men konstrueras så att den lätt kan byggas om för konventionell trafik.
Totalkostnaden för terminalen har beräknats till 5 milj. kr., varav 0,5 milj.
kr. hänför sig till budgetåret 1970/71. Ny skolbyggnad avsedd för SJ:s signal-
och teleskolor planeras i Ängelholm. Totalkostnaden har beräknats till
4,8 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. för budgetåret 1970/71. I Gävle planeras ett
nytt järnvägsmuseum. För detta ändamål skall de gamla lokstallarna med
tillhörande byggnader byggas om. SJ har flera från museal synpunkt värdefulla
fordon, vilka hittills varit inrymda i gamla lok- och vagnhallen i Toni''
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 171
teboda. Denna byggnad ligger på mark som behöver tas i anspråk för annat
ändamål.
Lokstationer och driftverkstäder
Den totala medelsförbrukningen uppgår till 0,6 milj. kr. I Sävenäs och
Kiruna planeras loktvättanläggningar och avlopp srening.
Huvudverkstäder
Av den beräknade medelsförbrukningen om 4,1 milj. kr. hänför sig 3,9
milj. kr. till nya arbeten. I Notviken planeras om- och tillbyggnad av vagnverkstaden.
Anläggningen erfordras för att klara framtida underhållsarbeten
på dels de äldre treaxliga malmvagnarna, dels de successivt anskaffade
nya boggimalmvagnarna. Investeringsbeloppet uppgår till 2 milj. kr.,
varav 1 milj. kr. beräknas åtgå under budgetåret 1970/71.
För huvudverkstäderna har utarbetats en strukturrationaliseringsplan,
som innebär en genomgripande förändring av den framtida verksamheten
beträffande de båda största verkstäderna i Örebro resp. Malmö, men även
berör övriga verkstäder. Rationaliseringsåtgärderna beräknas ge en mycket
god lönsamhet. Genomförandet kommer eventuellt att påbörjas under budgetåret
1969/70. För budgetåret 1970/71 har upptagits 1 milj. kr. för huvudverkstaden
i Malmö.
Huvudförråd
Den totala medelsförbrukningen för budgetåret beräknas till 0,5 milj. kr.
Det enda större arbete som planeras är ny förrådsbyggnad i Notviken.
Mindre arbeten
Arbetena avser ett antal objekt som var för sig kostar högst 0,1 milj. kr.
Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
De svenska och danska järnvägsförvaltningarna har under våren 1969
arbetat med frågan om fast förbindelse över Öresund. Därvid har förvaltningarna
enats om att föreslå sina resp. regeringar att en enkelspårig järnvägstunnel
så snart som möjligt kommer till stånd. En sådan tunnel torde
kunna vara klar under slutet av 1970-talet. Anläggningskostnaden har beräknats
till 550 milj. kr. Frågan om hur stor del av anläggningskostnaderna
som SJ skall svara för kommer att bli föremål för förhandlingar. För huvudsakligen
grundundersökningar både i Öresund och på land bedömer SJ att
2 milj. kr. behöver tas i anspråk under budgetåret 1970/71.
Breddning planeras av bandelen Gimo—Hargshamn. Malmtransporterna
på bandelen Dannemora—Hargshamn kommer genom produktionsökning
vid Dannemora Gruvor att öka väsentligt. I en sådan situation ställer sig
normalspårsdrift fördelaktigare än fortsatt smalspårsdrift. För att man
172 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
skall undvika en eljest erforderlig omgående upprustning av smalspåret
måste brcddningsarbetet påbörjas redan under innevarande budgetår. Kostnaderna
härför uppgår till 1,5 milj. kr., varav 1,0 milj. kr. budgetåret
1969/70 och 0,5 milj. kr. budgetåret 1970/71.
Signalsäkerhetsanläggningar
Av den beräknade medelsförbrukningen på 26 milj. kr. avser 25 milj. kr.
tidigare anmälda arbeten.
Tidigare anmälda större arbeten omfattar bl. a. fjärrblockeringsanläggningar
på sträckorna Södertälje—Katrineholm, Uppsala—Märsta, Enköping—Kungsängen,
Ockelbo—Ljusdal, Vännäs—Jörn, Hässleholm—Ramlösa,
Malmö—Trelleborg, Göteborg—Mellerud, Hallsberg—Mjölby, Krylbo—
Ockelbo, Jörn—Boden samt ombyggnad av linjeblockeringen Hallsberg—
Örebro. Vidare kan nämnas signalställverk i Trelleborg, Hässleholm, Falkenberg,
Nässjö, Karlstad, Ludvika och Ånge, prov med automatisk hastighetsövervakning
på sträckan Hallsberg—Töreboda samt åtgärder mot störningar
på SJ:s signalanläggningar förorsakade av tyristorlok.
Bland större nya arbeten kan nämnas f j ärrblockering Ånge—Sundsvall
och fjärrblockeringscentral i Göteborg.
Vägskyddsanläggningar
Till säkerhetsanordningar vid oskyddade plankorsningar och ändringar
av säkerhetsanordningar för ökat skydd beräknas åtgå 0,3 milj. kr. budgetåret
1969/70 och 3,0 milj. kr. budgetåret 1970/71. Kostnaderna för övriga
vägskyddsanläggningar beräknas uppgå till 4,2 milj. kr. budgetåret 1969/70
och 4,0 milj. kr. budgetåret 1970/71. Häri ingår bl. a. kostnader för fortsatt
automatisering av skyddsanordningar i samband med att fj ärrblockering
installeras på huvudlinjerna.
Tcleanläggningar
Av den beräknade medelsförbrukningen 16,7 milj. kr. avser 12,1 milj. kr.
tidigare anmälda arbeten. Bland dessa kan nämnas utrustning för SJ:s
automatiska platsbokning, linjeradio Stockholm—Göteborg och Kiruna—
Gällivare—Luleå, utbyggnad och upprustning av fj ärr skriftsanläggningar
samt åtgärder mot störningar på teleanläggningar.
Ett nytt objekt är automatisering och utbyggnad av fj ärr skriftsnätet vilket
möjliggör en angelägen förenkling och uppsnabbning av telegramtrafiken.
Totalkostnaden beräknas till 8,9 milj. kr. varav 1,3 milj. kr. behövs under
budgetåret 1970/71.
Anläggningar för elektrisk tågdrift
Pågående eller tidigare anmälda arbeten upptas av SJ till 18,1 milj. kr.
Bland objekten kan nämnas anskaffning av nya omformaraggregat, moder
-
Statsverkspropositionen ur 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 173
nisering av äldre aggregat, anpassning av omformarstationer för större
a§t>iegat och komplettering av reläskydd, förstärkning och utbyggnad av
matarledningar från Vännäs omformarstation, standardhöjning av kontaktledningen
Järna Alingsås och Katrineholm—Malmö, dubblering av återledningen
Södertälje—Göteborg, Katrineholm—Malmö och Almedal_Ås
torp,
ombyggnad av hjälpkraftledningen Katrineholm—Hässleholm och
Södertälje Alingsås samt fortsatt installation av elvärme i spårväxlar.
För nya arbeten beräknas 5,9 milj. kr. Bl. a. planerar SJ att inköpa fyra
omformaraggregat för ett totalt investeringsbelopp av 12,0 milj. kr., varav
1,5 milj. kr. beräknas falla på budgetåret 1970/71. Vidare planeras dubblering
av konlaktledningens återledning på vissa hårt belastade sträckor
framförallt huvudlinjen till Norrland. Åtgärderna erfordras bl. a. för att
spänningen skall räcka till för fullt utnyttjande av lokens dragkraft. Totalkostnaden
har beräknats till 18,5 milj. kr. och kostnaden för budgetåret
1970/71 till 1,6 milj. kr.
Mindre arbeten in. m.
Medelsförbrukningen avser ett antal objekt som var för sig kostar högst
0,1 milj. kr.
Dragkraft
Av den för budgetåret 1970/71 beräknade medelsförbrukningen om 57,6
milj. kr. avser 36,9 milj. kr. tidigare anmälda beställningar.
SJ har gjort två beställningar av ellok av s. k. Rc-typ, en beställning om
20 lok som levererades under åren 1967 och 1968 samt en beställning om
40 lok. Leveransen av de 40 loken pågår och beräknas vara avslutad vid
utgången av år 1970. Antalet resandetåg av expresstågskaraktär kommer att
öka medan antalet övriga resandetåg efter hand minskas. För att skapa förutsättningar
för planerade prov med större tåghastighet i expresståg kommer
tio av dessa lok att vara utväxlade för en hastighet av 160 km/tim. SJ
planeiai att under nagra år inköpa 15—20 Rc-lok per år. En ny beställning
omfattande 20 Rc-lok kommer därför att göras för leverans under år 1971.
Leverans av 25 beställda diesellok pågår för närvarande. För att täcka behovet
vid väntad ökning av godstrafiken samt för att ersätta ett mindre
antal äldre diesellok planeras en beställning av ytterligare 25 lok. Några
nya beställningar av malmtågslok planeras inte under budgetåret.
Motorvagnar och släpvagnar
SJ planerar att för en total investeringskostnad av 27 milj. kr. inköpa
motorvagnar för persontrafik mellan större städer och orter, s. k. intercitytrafik.
Investeringsbeloppet hänför sig till perioden 1969/70—1971/72. SJ:s
174 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
planer går ut på att på prov genomföra en varannantimmestrafik runt Mälaren
i båda riktningarna.
Av medelsförbrukningen budgetåret 1970/71 avses 3 milj. kr. komma att
reserveras för en första utveckling av en ny motorvagnstyp, som är avsedd
för mycket höga hastigheter, 220 km/tim och eventuellt däröver. En sådan
vagntyp måste bl. a. automatiskt kunna luta vagnkorgen inåt i kurvorna.
Person-, post- och resgods vagnar
Den för budgetåret 1970/71 upptagna medelsförbrukningen, 1 milj. kr.,
sammanhänger med en tidigare beställning av 10 sovvagnar med fler kupéer
än de nuvarande vagnarna har. Varje kupé är utrustad med högst två bäddar.
Dessa vagnar beräknas i serieproduktion kosta ca 1 milj. kr. per styck.
Godsvagnar
För budgetåret 1970/71 beräknas en medelsförbrukning av 39,1 milj. kr.,
varav 32,8 milj. kr. för nya beställningar. SJ:s godsvagnpark (normalspår)
uppgår till drygt 47 000, därav 4 350 malmvagnar. Ett stort antal vagnar i
godsvagnparken har under senai''e år slopats och ersatts med modernare
vagnar, i regel med största tillåtna hastighet 90 km/tim. Denna ersättningsanskaffning
måste fortsätta i ungefär samma takt även under budgetåren
1969/70 och 1970/71. Därtill kommer att flottningens upphörande i en del
älvar kommer att öka behovet av öppna vagnar. I augusti 1969 var ca 400
godsvagnar och 200 malmvagnar beställda. Under budgetåret 1969/70 kommer
ca 250 godsvagnar och 400 malmvagnar att beställas.
Under budgetåret 1970/71 planerar SJ att beställa 200 slutna vagnar för
transport av bl. a. papper, massa och board. För att underlätta lastning och
lossning av sådant gods har dessa vagnar bredare lastöppning än konventionella
vagnar. I slutet av år 1970 och i början av år 1971 kommer vidare 500
öppna vagnar att beställas samt ett mindre antal specialvagnar, bl. a. för
transport av tjockflytande oljor.
Tj änstefordon
Hela den planerade medelsförbrukningen om 2,3 milj. kr. hänför sig till
nya beställningar. Eu ny kranvagn med stationeringsort Boden för tyngre
lyft vid tågmissöden har beställts. Bland de planerade beställningarna kan
nämnas en ny mätvagn för svagsLrömsmätningar. Vagnen kostar i anskaffning
1,5 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. faller på budgetåret 1970/71.
Ombyggnad av rullande materiel in. in.
Den totala medelsförbrukningen för budgetåret 1970/71 har beräknats till
22,5 milj. kr., varav för förberedelser för automatkoppel 7,5 milj. kr. Ombyggnadsarbetena
i övrigt syftar till att minska underhållskostnaderna, öka
kapaciteten och anpassa materielen till nya transporttekniska krav.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 175
Sjöfartsmateriel
Järnvägsgodsfärjeleden mellan Sverige och Finland (Värtan—Nådendal)
öppnades våren 1967 och trafiken har upprätthållits först med tågfärjan
»Starke» och sedan med »Drottningen». SJ har tidigare anmält planer på att
anskaffa en ny färja för denna led. Tillgänglig kapacitet på Finlandsleden
är i dag i stort sett helt utnyttjad och ytterligare trafik förväntas.
Behovet av en ny färja orsakas inte enbart av trafiken på Finlandsleden
utan även av den tilltagande godstrafiken på kontinenten och nödvändigheten
av att snarast utmönstra tågfärjan Starke. Projekteringsarbetet för
den nya färjan kommer att påbörjas under innevarande budgetår. Härför
har avsatts 0,5 milj. kr. Huvuddelen av kostnaderna som beräknas till storleksordningen
30 milj. kr. kommer att falla på budgetåren 1970/71 och
1971/72. För budgetåret 1970/71 har upptagits 5,0 milj. kr.
Garage och verkstäder
Endast några mindre arbeten planeras.
Bil materiel och förvärv av billinjer
De senaste årens erfarenheter har visat att det från flera synpunkter är
fördelaktigt att beställa vägbussar i större serier än vad som svarar mot ett
års behov. SJ avser därför att göra en ny flerårsupphandling, omfattande
de två budgetåren 1970/71 och 1971/72. För denna upphandling, som omfattar
240 bussar, har beräknats ett medelsbehov av 18,5 milj. kr. budgetåret
1970/71 och 19,4 milj. kr. budgetåret 1971/72.
Försvarsberedskap
Medelsförbrukningen under budgetåret 1970/71 beräknas till 3,5 milj. kr.
I särskild skrivelse den 12 september 1969 har SJ redovisat de planerade
investeringarna för försvarsberedskapsändamål. Med hänsyn till skrivelsens
art torde någon redogörelse för innehållet inte böra lämnas till statsrådsprotokollet.
Skrivelsen torde få bringas till riksdagens kännedom i samband
med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.
SJ hemställer, att för avskrivning av investeringarna för försvarsberedskap
måtte anvisas ett anslag på driftbudgeten av 3,5 milj. kr.
Inventarier m. m.
Den för budgetåret 1969/70 beräknade medelsförbrukningen om 23,7 milj.
kr. avser bl. a. anskaffning av skåp- och lastbilar, arbets- och transportredskap,
truckar, traktorer, containers, biljettmaskiner och kassaapparater,
verkstadsmaskiner samt lastningskranar. Alla dessa anskaffningar möjliggör
rationalisering av driften och underhållsarbetet samt förbättrar SJ :s
service.
176 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Diverse och oförutsett
Den totala medelsförbrukningen under budgetåret 1970/71 har beräknats
till 13,2 milj. kr., varav 7,0 milj. kr. avser dels återanskaffning eller reparation
av SJ :s anläggningar, som förstörts eller skadats genom olyckshändelser,
dels oförutsedda arbeten och anskaffningar utanför investeringsprogrammet.
SJ räknar vidare med alt behöva disponera 5,0 milj. kr. för nyteckning
av aktier i ett dotterbolag. För nyteckning av aktier i ett europeiskt finansieringsinstitut
för järnvägsförvaltningar, EUROFIMA, erfordras 1,2 milj. kr.
budgetåret 1970/71. EUROFIMA har för avsikt att öka aktiekapitalet från
100 till 300 milj. SFr. SJ har nu 2 % av aktierna, vilket är en mimimigräns
för representation i bolagets styrelse. SJ planerar att behålla oförändrad
relativ andel av aktiekapitalet. Detta kräver ett investeringsbelopp av 4,8
milj. kr. En fjärdedel av nyteckningen skall betalas under budgetåret 1970/71.
Storstockholms lokaltrafik
Investeringarna för Storstockholms lokaltrafik under perioden 1965/66—
1970/71 framgår av följande tabell.
Faktisk utgift |
Beräknad utgift |
||||
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 (milj. |
1968/69 kr.) |
1969/70 1970/71 |
|
Fasta anläggningar........ |
...... 4,4 |
32,6 |
61,5 |
64,6 |
52,5 60,0 |
Rullande materiel......... |
..... 4,6 |
20,7 |
55,3 |
64,8 |
20,3 15,4 |
9,0 |
53,3 |
116,8 |
129,4 |
72,8 75,4 |
Redogörelse för SJ :s åtagande in. m. ifråga om dessa investeringar har
lämnats i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 278—280).
Den 1 juni 1969 insattes moderna pendeltåg på sträckan Stockholm—
Märsta. Därmed är pendeltrafiken igång på sträckorna Märsta—Södertälje
och Stockholm—Kungsängen. Arbetet med de fasta anläggningarna på dessa
sträckor pågår emellertid fortfarande. De största ännu inte avslutade arbetena
är ombyggnaden av bangårdarna i Älvsjö och Karlberg samt pendeltågstunnlarna
mellan Karlberg och Stockholm C. För sträckan (Stockholm)—Älvsjö—Västerhaninge
pågår planerings- och projekteringsarbetet.
Investeringarna i fasta anläggningar för Storstockholms lokaltrafik beräknas
vara avslutade under budgetåret 1972/73.
Avskrivning av investeringar i ersättningsberättigade
järnvägslinjer
För budgetåret 1970/71 beräknar SJ investeringarna i fasta anläggningar
och inventarier på det ersättningsberättigade järnvägsnätet till 15,1 milj. kr.
Beloppets fördelning på olika objektsgrupper framgår av i det föregående
redovisad sammanställning (s. 168) och följande.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 177
milj. kr.
1. Anläggningar som inte berör affärsbanenätct.............................. 11,5
2. Anläggningar vid gränsstationer mellan det ersättningsberättigade nätet och
affärsbanenätet........................................................ 3,5
3. För hela SJ gemensamma anläggningar................................... 0,1
15,1
Angivna belopp är inte inräknade i den begärda driftersättningen för
budgetåret 1970/71. SJ begär därför ett anslag på driftbudgeten av 15,1 milj.
kr. för avskrivning av investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer.
Överföring av medel inom värdeminskningskontot
För att möjliggöra en utjämning i tiden av SJ:s pensionsförpliktelser har
SJ för vart och ett av budgetåren 1964/65—1969/70 bemyndigats att vid
behov inom värdeminskningskontot föra över högst 30 milj. kr. från delkontot
för pensionsförpliktelser till slopningskontot. SJ hemställer att sådant
medgivande lämnas även för budgetåret 1970/71.
Inrättande resp. indragning av vissa tjänster
Statens järnvägar har hemställt om bl. a. följande ändringar i verkets
personalförteckning att gälla fr. o. m. den 1 juli 1970. I
Lönegrad |
Tjänst Ordinarie tjänster |
Ökning (+) minskning (—) |
Cp 3 |
Distriktschef |
— 1 |
Teknisk direktör |
— 2 |
|
Cp 2 |
Byråchef |
— 1 |
Överingenjör |
— 2 |
|
Cp 1 |
Överingenjör Extra ordinarie tjänster |
— 1 |
Ce 2 |
Överingenjör |
+ 3 |
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut har en tjänst som distriktschef i Cp 3
och en tjänst som teknisk direktör i Cp 3 vakantsatts den 1 december resp.
den 1 juli 1968 i samband med innehavarens avgång ur SJ:s tjänst. Tjänsterna
kan nu dras in.
I samband med innehavarens avgång ur SJ:s tjänst vakantsattes en tjänst
som teknisk direktör i Cp 3. En ny tjänst behövs som ersättning för den
vakantsatta tjänsten, vilken disponeras för chefen för bantekniska sektionen
inom centrala banavdelningen. Tjänsten uppehålls f. n. av kontraktsanställd
civilingenjör och är likvärdig med övriga sektionschef stjänster inom avdelningen,
vilka är placerade i lönegrad Ce 2. SJ hemställer att en extra ordinarie
tjänst som överingenjör i Ce 2 inrättas för chefen för bantekniska sektionen
inom centrala banavdelningen. Den vakantsatta tjänsten som teknisk
direktör i Cp 3 kan samtidigt dras in.
178 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Under åren 1966 och 1967 har inrättats en tjänst som överingenjör i Ce 1
resp. en tjänst som byråchef i Ce 2. De i samband härmed vakantsatta tjänsterna
som överingenjör i Cp 1 och byråchef i Cp 2 kan likaså dras in.
SJ hemställer slutligen att två tjänster som överingenjör i Cp 2 byts ut
mot extra ordinarie tjänster i Ce 2.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning av SJ :s anslagsframställning
avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet
(s. 37). ''
Departementschefen
För budgetåret 1970/71 har SJ föreslagit en medelsförbrukning av 414,3
milj. kr. Av investeringsplanen för kommunikationsverken framgår, att jag
anser mig böra tillstyrka en investeringsram av 367,6 milj. kr. I förhållande
till den i prop. 1969: 1 beräknade investeringsramen för SJ:s ordinarie investeringar
för innevarande budgetår innebär detta en ökning med 11,1
milj. kr.
Av följande sammanställning framgår hur investeringarna i stort torde
komma att fördela sig under budgetåret 1970/71. Sammanställningen visar
också utfallet för budgetåret 1968/69 och den beräknade medelsförbrukningen
för innevarande budgetår. I
1968/69 Utfall |
1969/70 Beräknad |
Verket |
1970/71 Dep.chefen |
|
Bana och byggnader........... |
69,8 |
(milj. 62,6 |
kr.) 61,9 |
54,2 |
Nybyggnad och ombj-ggnad av |
0,2 |
1,0 |
2,5 |
2,5 |
Elektriska anläggningar........ |
53,4 |
68,9 |
74,8 |
69,0 |
Rullande materiel och sjöfarts-materiel.................... |
97,2 |
110,6 |
140,6 |
114,3 |
Biltrafik...................... |
22,1 |
17,2 |
18,7 |
16,7 |
Försvarsberedskap............. |
2,3 |
2,3 |
3,5 |
2,3 |
Inventarier m. m.............. |
16,6 |
20,1 |
23,7 |
20,0 |
Diverse och oförutsett.......... |
7,7 |
11,0 |
13,2 |
13,2 |
Storstockholms lokaltrafik...... |
129,4 |
72,8 |
75,4 |
75,4 |
Återbetalning till AMS av för-skotterade medel............ |
18,7 |
— |
— |
- |
417,4 |
366,5 |
414,3 |
367,6 |
I det av mig förordade investeringsprogrammet ligger tyngdpunkten på
investeringar, som dels innebär en successiv ökning och anpassning av SJ :s
kapacitet med hänsyn till de krav som SJ :s kunder i person- och godstrafiken
ställer, dels innebär rationaliseringar i olika hänseenden och därmed
förbättrade möjligheter för SJ att hävda sig marknads- och prismässigt, dels
medger en allt större driftsäkerhet.
Till de kapacitetshöjande åtgärderna hänför sig bl. a. den fortsatta an -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 179
skaffningen av moderna lok — i vissa fall anpassade för en hastighet av
160 km/tim. — och nya typer av godsvagnar med hög lastkapacitet och
med speciella anordningar för att underlätta lastning och lossning. Hit hör
vidare de fortlöpande utbyggnadsarbetena på bangårdar, anläggandet av
lastningsterminaler för bl. a. containertransporter, fortsatta förstärkningsoch
ombyggnadsarbeten på banan etc. Bland de mera betydande rationaliseringsåtgärderna
av vilka flera är angelägna även från säkerhetssynpunkt
kan nämnas en forcerad utbyggnad av fj ärrblockeringen, pågående försök
med automatisk hastighetsövervakning, målbromsning på rangerbangårdar,
införande av linjeradio samt en påbörjad strukturrationalisering inom
verkstadsdriften.
Om sålunda investeringsramen möjliggör fortsatta investeringsinsatser
inom olika angelägna delar av SJ :s verksamhetsområde, innebär den samtidigt
•— med de reduceringar som skett i förhållande till SJ :s yrkanden —
att vissa av de arbeten och anskaffningar som upptagits i SJ :s förslag till
investeringsprogram måste senareläggas. I fråga om SJ:s planer att köpa
motorvagnar för persontrafik mellan vissa större städer och orter, s. k. intercitylrafik,
är jag — i avvaktan på en närmare ekonomisk utvärdering av
projektet — inte nu beredd alt beräkna medel för ändamålet. Vad gäller de
förutsatta grundundersökningarna m. m. för en ny järnvägstunnel mellan
Hälsingborg och Helsingör förutsätter jag, att dessa arbeten endast ges en
förberedande karaktär.
I investeringsramen har jag även räknat in medel för fortsatta förberedelser
för införande av automatkoppel i järnvägsdriften. Jag vill i detta sammanhang
anmäla att denna fråga f. n. är föremål för överväganden inom
den europeiska transportministerkonferensen (CEMT). Jag avser att senare
återkomma med redogörelse för de beslut i frågan som därvid kan komma
att fattas samt konsekvenserna härav för svenskt vidkommande.
Beträffande den av SJ aktualiserade frågan om flerårsupphandling av
vägbussar omfattande de två budgetåren 1970/71 och 1971/72 vill jag framhålla,
att det i och för sig inte synes möta hinder för SJ att beställa vägbussar
i större serier än vad som svarar mot ett års behov. Som förutsättning för
upphandlingen bör dock gälla att antalet förutbeställda bussar inte överstiger
det normala återanskaffningsbehovet för den aktuella perioden.
Även under nästa budgetår hänför sig en betydande del av investeringsutrymmet
till de kapitalkrävande åtagandena för lokaltrafiken inom storstockholmsområdet.
Enligt gällande avtal erhåller SJ av SL ersättning för
drift- och kapitaltjänstkostnader hänförliga till den trafik, som avtalet
omfattar. Pendeltrafiken med nya motorvagnar kom planenligt igång på
linjen Stockholm C—Märsta den 1 juni 1969. På sträckan Stockholm C—
Västerhaninge beräknas trafiken komma igång under år 1972. I prop. 1967:
1 (bil. 8 s. 186—187) har eu närmare redogörelse lämnats för pendeltrafiken.
180 Statsverkspropositionen ur 19/0; Bil. S; Kommunikationsdepartementet
I den av mig förordade medelsförbrukningen ingår investeringar för 13,3
milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet. Vid
beräkningen av detta belopp har jag utgått från att ett antal bandelar med
en sammanlagd längd om 516 km och med ett till budgetåret 1970/71 framräknat
nettounderskott av totalt 29 milj. kr. bör undantas från ersättning.
Motiven härför har jag utvecklat vid min behandling av ersättningen till SJ
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. I överensstämmelse med tillämpade
principer för heräkning av driftersättningen bör beloppet avskrivas
omedelbart. Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang
denna dag ett avskrivningsanslag av 13,3 milj. kr.
För investeringar i försvarsberedskap vid SJ beräknar jag 2,3 milj. kr.
Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang denna dag
eLt avskrivningsanslag av 2,3 milj. kr.
I likhet med vad som skett under de senaste hudgetåren förordar jag, att
SJ även budgetåret 1970/71 får i bokföringen inom värdeminskningskontot
föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser
till slopningskontot, i den mån behov föreligger därav. Det torde böra ankomma
på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag i prop. 1966: 1 bil. 2 bär fastställts ändrade
grunder i fråga om riksdagens medverkan vid inrättande (indragning) av
vissa tjänster att gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68. Beslutet innebär bl. a.
att riksdagens beslut krävs för att inrätta ordinarie eller extra ordinarie
tjänst i lägst lönegrad C 1. SJ har hemställt att sammanlagt sju tjänster
i lägst lönegrad C 1 dras in och att sammanlagt tre tjänster i lönegrad C 2
inrättas fr. o. m. den 1 juli 1970. SJ:s motiv för dessa ändringar i verkets
personalförteckning har redovisats i det föregående. Jag tillstyrker SJ:s
förslag.
Anslaget till Järnvägar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal
utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga
eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för
nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71
10 % marginal .............................
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1970...
Erforderligt anslag budgetåret 1970/71.........
milj. kr.
367,6
+ 36,8
— 36,8
367,6
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Järnvägar m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
investeringsanslag av 367 600 000 kr.;
2. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag
förordat i det föregående inrätta tjänster på löneplan C vid
statens järnvägar.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 181
D. Luftfartsverket
Balansräkningen per den 30 juni 1969 för luftfartsverket visar, att verkets
tillgångar uppgår till sammanlagt 459,2 milj. kr., varav 225,4 milj. kr. avser
mark, fältområden m. m., 68,6 milj. kr. byggnader, 135,4 milj. kr. tele-, radiooch
belysningsanläggningar samt fordon m. m„ 19,6 milj. kr. kundfordringar
samt återstoden, 10,2 milj. kr., poster av finansiell natur.
Statskapitalet har ökat med 8,9 milj. kr. under budgetåret 1968/69 och
uppgår vid budgetårets utgång till 243,9 milj. kr.
Driftöverskottet under budgetår 1968/69 uppgick till 14,3 milj. kr. motsvarande
ränta på statskapitalet. Därvid har som inkomst räknats 1,8 milj.
kr. av det av riksdagen anslagna driftbidraget.
I det följande redovisar jag först luftfartsverkets förslag till anslagsframställning
för budgetåret 1970/71 och därefter ett av flygtrafikledningskommittén
lämnat förslag till utbildning av flygtrafikledningspersonal.
L uftfartsverket
I skrivelse den 10 september 1969 och i anslutning härtill lämnad komplettering
har luftfartsverket hemställt om investeringsanslag för budgetåret
1970/71.
Flygplatser m. m.
Ing. behållning
1968/69 17 500 000
1969/70 8 400 000
1970/71 verket .................. 900 000
departementschefen ...... 2 900 000
1 Preliminärt belopp
Anslag Utgift
17 300 000 26 400 000
30 500 000 i36 000 000
54 700 000 i50 600 000
48 000 000 i46 300 000
Utvecklingen inom luftfarten
Luftfartsverket har lämnat följande uppgifter om landnings- och passagerarfrekvensen
samt fraktgods- och posttrafiken på de statliga flygplatserna
under budgetåret 1968/69.
Antal Förändring
1968/69 från 1967/68
(1 000-tal) (%)
Landningsfrekvens:
Linjefart
Utrikes.................................................... 25,5 + 7,2
Inrikes.................................................... 51,7 + 8,1
Icke regelbunden trafik (chartertrafik).......................... 10,8 + 3,9
Bruks-, privat- och skolflyg m. m.............................. 200,0 -— 7,4
Summa landningar 288,0 — 3,0
182 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Antal Förändring
1968/69 från 1967/68
(1 000-tal) (%)
Passagerarfrekvens1:
Linjefart
Utrikes.................................................... 1 599,4 + 9,6
Inrikes.................................................... 2 215,6 +10,8
Icke regelbunden trafik (chartertrafik).......................... 998,0 +11,4
Summa passagerare 4 813,0 +10,5
(1000-tal ton)
Fraktgods2................................................... 64,1 +21,4
Post2....... 21,3 +18,3
1 Ankommande och avresande
2 Ankommande och avgående
Utvecklingen av antalet landningar och passagerare på de statliga flygplatserna
visar under budgetåret 1968/69 en oförändrad ökningstakt för den
utrikes linjefarten medan för den inrikes linjefarten den gynnsamma utvecklingstakten
dämpats. Antalet landningar i utrikes chartertrafik har
stagnerat men antalet passagerare har en betydligt större ökningstakt än
budgetåret 1967/68. Den tidigare negativa utvecklingen av landningsfrelcvensen
i inrikes chartertrafik har förbytts i en ökning med 9 %. Passagerarfrekvensens
ökningstakt har sjunkit till hälften, 7 %. Bruksflygets
landningsfrekvens ökar inte längre lika kraftigt, vilket ändå innebär en
ökning med 16 %. Även för privat- och skolflyget har den tidigare tendensen
brutits. Båda trafikslagen minskar nu — skolflyget mycket kraftigt.
Den utrikes godstrafiken visar en accelererande ökningstakt — 40 % ökning
under budgetåret 1968/69 — medan den tidigare ökningen av de inrikes
transporterna övergått i en minskning med 1 %. Posttrafiken ökar fortfarande
både i utrikes och inrikes relationer — 12 resp. 20 % ökning under
budgetåret 1968/69.
Enligt luftfartsverkets bedömningar för den närmaste femårsperioden
beräknas anlalet landningar i linjefart öka med ca 6 % per år, i chartertrafik
med ca 5 % per år och i övrig flygverksamhet med ca 2,5 % per år.
Antalet passagerare beräknas öka i linjefart med ca 9 % årligen och i
chartertrafik med ca 10,5 % årligen.
Såväl antalet flygtimmar som antalet flygkm visar en oavbruten ökning
sett över den senaste femårsperioden. Under år 1968 ökade det totala antalet
flygtimmar med ca 10 %. Flygtiden ökade med 19 % i linjefart, 23 % i bruksflyg
och 9 % i privatflyg, men minskade med 4 % i skolflyg och 15 %
i icke regelbunden trafik jämfört med år 1967. Antalet flygkm i icke regelbunden
trafik ökade dock med 8 %, vilket återspeglar övergången till
snabbare flygplan inom chartertrafiken.
Antalet kontrollerade flygplansrörelser vid kontrollcentralerna i Stockholm,
Göteborg resp. Malmö ökade under budgetåret med 21 %, 16 % resp.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 183
14 %. Under en lång period har den årliga ökningen avsevärt överstigit de
6 %, som används som planeringsnorm för flygtrafikledningens bemanning
och utrustning.
Av svenska företag (inkl. 3/7 av SAS) utfört transportarbete i linjefart
fortsätter att öka. I SAS’ trafik ökade under år 1968 antalet passagerare med
11 %, frakttonkm med 41 % och posttonkm med 12 % jämfört med år 1967.
Motsvarande ökningar i Linjeflygs trafik var 9 %, 5 % resp. 49 %.
Vid utgången av år 1968 fanns 910 motordrivna luftfartyg i svenska luftfartygsregistret
mot 827 vid utgången av föregående år. Totalt användes
341 flygplan i yrkesmässig luftfart och 569 i icke yrkesmässig luftfart
(privatflyg). Antalet registreringar uppgick till 142 mot 113 år 1967. Ur
registret avfördes samtidigt 59 luftfartyg mot 66 år 1967.
Enligt bokslutet för budgetåret 1968/69 uppgick luftfartsverkets intäkter,
exkl. driftbidrag, till ca 104,7 milj. kr. och kostnaderna, inkl. ränta på statskapitalet
om 14,3 milj. kr., till ca 106,5 milj. kr. Av anslaget till driftbidrag
om 18 milj. kr. behövde således endast (106,5—-104,7) 1,8 milj. kr. tas i
anspråk för att åstadkomma balans mellan totala intäkter och kostnader.
En närmare redovisning av luftfartsverkets rörelseutveckling lämnas under
anslaget Driftbidrag till luftfartsverket (s. 123).
Medelsförbrukning under budgetåren 1968/69—1970/71
För budgetåret 1968/69 fastställdes investeringsramen ursprungligen
till 19,5 milj. kr. På framställning av luftfartsverket medgav Kungl. Maj :t
i december 1968 och i maj 1969 en höjning av ramen till 26,8 milj. kr.
för att täcka kostnader för beställningar i sysselsättningsfrämjande syfte
och för vissa markförvärv för den nya flygplatsen i malmöregionen. Medelsförbrukningen
under budgetåret uppgick till 26,4 milj. kr.
För budgetåret 1969/70 har investeringsramen fastställts till 35 milj.
kr. Avtal mellan staten och de kommunala intressenterna har träffats
i september 1969 om kommunala bidrag till investeringar på Arlanda och
Bromma flygplatser. Bland investeringarna på Arlanda ingår en stationsanläggning
för inrikestrafiken. Statens andel av kostnaderna för denna utgör
3 milj. kr., vilket belopp inte inräknats i investeringsramen. Luftfartsverket
har anmält att en vidgning av ramen till 38 milj. kr. senare torde behövas för
att täcka kostnaderna för denna anläggning.
För budgetåret 1970/71 föreslår luftfartsverket en investeringsram av
50,6 milj. kr. efter avdrag av de kommunala bidrag som enligt riksdagens
beslut skall utgå till investeringarna.
Investeringsprogram
Luftfartsverket framhåller bl. a. att flygföretagens investeringar i större
och tyngre flygplan på inrikeslinjerna samt ökad trafikomfattning med
-
184 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
för behov av ökade banlängder, ökad bärighet, större stationsbyggnader och
stationsplattor samt större driftbyggnader vid de flesta inrikesflygplatserna.
Verket har funnit det ändamålsenligt att i största möjliga utsträckning
koncentrera nödvändiga investeringar budgetårsvis till olika flygplatser
efter en viss prioritetsordning. Under budgetåret 1969/70 påbörjas upprustning
av Jönköpings flygplats, som bl. a. utnyttjas för trafik med DC-9
på sträckan Norrköping—Jönköping—Köpenhamn. Enligt verkets planer
bör under budgetåret 1970/71 flygplatserna vid Kiruna och Sundsvall byggas
ut. Planen under därpå följande fyra budgetår omfattar större paketlösningar
för Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Karlstad, Norrköping, Visby, Ronneby
och Kalmar. Vad gäller investeringarna i övrigt framhåller verket bl. a. att
modern flygplanmateriel gör det nödvändigt att utrusta flera banriktningar
än hittills för instrumentflygning.
Verkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1970/71 upptar
arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 72,7 milj. kr. Härav
hänför sig 28,7 milj. kr. till redan påbörjade eller beslutade objekt och
resten, 44,0 milj. kr., till nya objekt.
Av verkets redogörelse för de olika objekten framgår följande. Verkets
kostnadsberäkningar redovisas brutto, dvs. före avdrag för de kommunala
bidragen till investeringarna.
I investeringsprogrammet för Arlanda flygplats ingår arbeten för 2,1
milj. kr. hänförliga till redan beslutade objekt, bl. a. uppställningsplatser
för flygplan inom det nya stationsområdet. Verket planerar nya investeringar
om sammanlagt 25,1 milj. kr.
Utredningsarbetet angående ett nytt stationsområde på Arlanda flygplats
avslutades i slutet av år 1969 då utbyggnadsplan för området avseende
trafikekonomiska och övriga grundläggande förutsättningar för en utbyggnad,
utförande i stort av anläggningar m. in. samt preliminär uppskattning
av kostnader framlades. Verket räknar med att den första utbyggnaden av
det nya stationsområdet skall vara färdig år 1974. Enligt verkets preliminära
uppskattning kan utrednings- och projekteringskostnaderna för stationsbyggnaden
komma att uppgå till ca 15 milj. kr. Ett färdigställande år
1974 kräver att en stor del av utrednings- och projekteringsarbetet utförs
under budgetåret 1970/71. I avvaktan på ställningstagande till utbyggnadsplanen
anmäler verket preliminärt, att kostnaderna för utrednings- och
projekteringsarbete för en ny stationsbyggnad vid Arlanda beräknas uppgå
till 10 milj. kr. under budgetåret 1970/71.
Den kraftiga trafikökningen vid Arlanda under senare år samt prognoserna
för trafikutvecklingen för de närmaste åren gör det nödvändigt att
snarast ställa i ordning stations- och plattformsutrymmen som komplettering
till befintliga anläggningar för att brygga över tidsperioden fram till
dess att den nya stationsbyggnaden kan tas i bruk år 1974. Antalet utrikes
passagerare vid Arlanda under budgetåret 1968/69 var 1,7 milj. och beräk
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 185
nas enligt föreliggande prognoser uppgå till 3,2 milj. år 1975. Verket har
funnit att den bästa lösningen är alt uppföra en särskild byggnad inom det
planerade nya stationsområdet för att betjäna chartertrafiken fram till dess
den nya stationsbyggnaden kan tas i bruk. Denna s. k. charterhall bör
stå färdig år 1972. Byggnaden bör dimensioneras för 1 miljon passagerare
per år men ges en flexibel utformning och inplaceras på ett sådant sätt
inom det nya stationsområdet att en ev. omdisposition av utnyttjandet kan
ske i anslutning till det slutliga färdigställandet av området. Härtill kommer
plattform med 8 uppställningsplatser för flygplan, varav 4 ingår bland
de arbeten som enligt det föregående pågår på Arlanda, vissa vägar samt
bilparkering för ca 1 500 bilar. Den sammanlagda kostnaden för de nya investeringarna
avseende charterhallen m. in. beräknar verket till 16,5 milj.
kr., varvid för budgetåret 1970/71 beräknas gå åt 12 milj. kr.
I nuvarande stationsbyggnad behövs vissa ändringar och tillägg för att
den reguljära trafiken som blir kvar där skall få nödvändigt utrymme. Bl. a.
krävs vissa åtgärder för att möta de passagerarmängder som insättande av
s. k. jumbojetflygplan torde medföra. SAS beräknar att våren 1972 sätta in
sådant plan i trafik på Arlanda. För budgetåret 1970/71 behövs 1,6 milj. kr.
för åtgärder i nuvarande stationsbyggnad inkl. plattformar och bilparkeringsplatser.
För övriga investeringar inom det nuvarande stationsområdet,
bl. a. vägar, kontorsbaracker och komplettering av manöver- och övervakningsutrustningen
för ILS för bana Öl för kategori-II-landningar, behövs
1,5 milj. kr.
På Bromma flygplats behöver en eller två motorkörningsplatser förses
med bullerskyddande skärmar samt den gamla transformatorstationen
ersättas med en ny. Kostnaderna beräknas till 0,4 milj. kr. Härtill kommer
slutbetalning under året av tidigare beslutad ersättningsanskaffning av viss
radio- och teleutrustning om totalt 0,3 milj. kr.
På Torslanda flygplats pågår arbeten om totalt 0,3 milj. kr. Härutöver
behövs ett nytt kallförråd för rampmateriel. Vidare skall den föråldrade
ILS-anläggningen enligt planerna bytas ut under budgetåret 1970/71.
Till bana 32 bör installeras långvågsradiofyrar för att förbättra inflygningsmöjligheterna
till flygplatsen. Kostnaderna för de planerade nya investeringarna
beräknas till 1 milj. kr.
Arbetet med program och projektering av den nya flygplatsen vid
Stump fortskrider planenligt för ett färdigställande under hösten 1972.
Totalkostnaden är — med beaktande av i avtalet angiven indexklausul —
per den 1 juli 1969 beräknad till ca 92 milj. kr. exkl. kostnader för mark.
Härav beräknas 21,8 milj. kr. falla på budgetåret 1970/71.
SAS bedriver reguljär trafik på Kiruna flygplats med flygplan DC-9.
Verket avser att bygga ut banorna vid de flygplatser, där reguljär trafik
förekommer med flygplan av denna typ och storlek, till en längd av
minst 1 800 m. Beroende på Kiruna-flygplatsens höjd över havet och vinter
-
186 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
förhållandena anser verket en banförlängning från 1 700 in till 2 000 m
nödvändig. Tillkomsten av DC-9-trafik har vidare medfört behov av ökade
utrymmen på stationsplattan. Den utökade banan och stationsplattan skall
förses med belysningsanläggningar, varjämte befintliga belysnings- och
radioanläggningar måste flyttas i samband med banförlängningen. I övrigt
behöver vissa mindre investeringar göras. De sammanlagda kostnaderna
beräknas till 2,9 milj. kr. Härtill kommer 0,1 milj. kr. för redan påbörjad
komplettering av belysningsanläggningar för kategori-I-landningar.
Med hänvisning till den stora betydelse Sundsvall/Härnösands flygplats
har för den växande norrlandstrafiken är det nödvändigt att
förbättra regulariteten genom att förlänga banan från nuvarande 1 600 m
till 1 900 m. Härigenom skulle även banlängdsbehovet uppfyllas för de
nya flygplan, som beräknas komma till användning av LIN i inrikesflyget
inom några år. Banan har en bärighet som vid kontinuerlig trafik motsvarar
belastningen av nuvarande inrikesflygplan. För tyngre flygplan är
bärigheten otillräcklig eller acceptabel endast vid sporadisk trafik. Vid förlängning
av banan kommer den nya bandelen att få en konstruktion, som
minst motsvarar den framtida linjefartens behov. I samband med banförlängningen
bör även utföras förstärkning av nuvarande bana jämte taxibanor.
Vidare behöver nuvarande stationsplatta utökas. Stationsbyggnaden,
som togs i bruk år 1961, bär till följd av den starka ökningen av trafiken
blivit otillräcklig och behöver därför byggas till. Till övriga investeringar
hör bl. a. installation av inflygningsljus av kategori-I-standard. Kostnaderna
för arbetena, som beräknas slutföras under budgetåret 1971/72, uppgår till
6,3 milj. kr. För budgetåret 1970/71 erfordras 2,1 milj. kr. Under budgetåret
tillkommer redan beslutade investeringar om 0,2 milj. kr.
På Örnsköldsviks flygplats måste belysningsanläggningarna kompletteras
till kategori-I-standard på bana 12 samt en automatpejl och dagmolnhöjdmätare
anskaffas. Kostnaderna beräknas till 0,5 milj. kr.
För diverse mindre arbeten avseende objektsgrupperna flygfältsbyggen,
byggnader och belysningsanläggningar på olika flygplatser beräknas sammanlagt
1,2 milj. kr.
Utöver i det föregående redovisade påbörjade investeringar pågår arbeten
om totalt 2,6 milj. kr. på andra flygplatser i enlighet med tidigare fattade beslut.
Beloppet fördelar sig med 1,3 milj. kr. på Jönköpings flygplats, 0,6 milj.
kr. på Halmstads flygplats, 0,2 milj kr. på Umeå flygplats, 0,1 milj. kr. på
vardera Luleå och Skellefteå flygplatser samt slutligen 0,3 milj. kr. på vissa
militära flygplatser (för komplettering av belysningsanläggningar).
Vissa arbeten och anläggningar är gemensamma för flera flygplatser,
exempelvis anläggningar som betjänar trafiken en route, dvs. i luftleder
och terminalområden.
Kontrollcentralen för Malmö FIR är inrymd i stationsbyggnaden vid
Bulltofta flygplats, ökningen av den civila flygtrafiken i skåneområdet,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 187
tillkomsten av flygplatsen vid Sturup, utbyggnad av flygplatsen vid
Kastrup, en eventuellt ny flygplats vid Saltholm, omläggning av luftledssystemet
i området samt införande av militära jetflygplan med högre
prestanda vid flygplatserna Ljungbyhed och Ängelholm, gör det emellertid
nödvändigt att snarast möjligt upprätta en gemensam civil-militär flygtrafikledningscentral
för södra Sverige med ett modernt radarpresentationssystem
och automatiskt databehandlingssystem. Kostnaderna för en sådan
byggnad torde uppgå till 4—5 milj. kr. Projekteringsarbetet beräknas påbörjas
under budgetåret 1970/71 och kostnaderna härför har beräknats till
0,3 milj. kr.
För radioanläggningar och teleutrustning en route behövs under
budgetåret 1970/71 sammanlagt 4,3 milj. kr. varav 1,2 milj. kr. för redan
beslutade investeringar. För fortsatt installation av ultrakortvågsfyrar
(VOR) för navigering längs den reguljära luftfartens flygvägar beräknas
1,2 milj. kr. Bl. a. är det nu aktuellt att påbörja installationen av VOR för
det nya luftledssystemet (SVEDA-luftlederna), som under år 1973 beräknas
träda i kraft i södra Sverige.
För fortsatt utbyte av föråldrade långvågsradiofyrar och modernisering
av manöver- och övervakningsutrustning för dessa beräknas 0,2 milj. kr.
Anskaffning och installation av radar- och radioteknisk utrustning är
nödvändig för att utöka antalet arbetspositioner vid kontrollcentralerna.
Kostnaderna beräknas till 0,3 milj. kr. under budgetåret 1970/71.
Befintlig utrustning vid Arlanda för databehandling av radarinformationer
bör ersättas med modernare materiel. Utrustningen kostar 0,6 milj.
kr., varav 0,4 milj. kr. erfordras under budgetåret 1970/71.
Pejlanläggningen vid kontrollcentralen för Malmö FIR måste ersättas med
en ny anläggning. Totalkostnaden härför har beräknats till 0,4 milj. kr., varav
0,1 milj. kr. erfordras under budgetåret 1970/71.
För övriga radar- och radioanläggningar beräknas totalt 0,5 milj. kr.
Under budgetåret 1970/71 erfordras 0,4 milj. kr. till teleutrustning
bestående av talregistreringsanläggningar, mobila radiostationer för fordon,
snabbtelefoner, trafikantinformationssystem samt olika slag av specialutrustning
för trafikledningen.
För anskaffning av fordon, maskiner och redskap begärs 4,5 milj.
kr., varav 3,8 milj. kr. för ersättningsanskaffning av bl. a. snöslungor
för Jönköpings och Umeå flygplatser samt brand- och räddningsfordon.
För nyanskaffning erfordras 0,7 milj. kr. Häri ingår anskaffning av
ny materiel för mätning av friktion på flygplatsernas rullbanor. Vidare
ingår medel för nyanskaffning av materiel för stationstjänsten. Denna
verksamhetsgren förväntas volymmässigt öka kraftigt, vartill kommer att
insättande av nya flygplantyper kräver anskaffning av ny materiel.
Luftfartsverkets centralförvaltning är till sin huvuddel inrymd i baracker
med begränsad återstående användningstid vid Bromma flygplats. Åter
-
188 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
stoden är förlagd till förhyrda lokaler på fyra andra ställen. Verket har
funnit det ekonomiskt fördelaktigt att ersätta de nuvarande lokalerna med
en ny administrationsbyggnad inom Bromma flygplatsområde. Totalkostnaden
för ny administrationsbyggnad beräknas till 8 milj. kr. Härav behövs
under budgetåret 1970/71 ca 3 milj. kr.
De sammanlagda kostnaderna för här redovisade arbeten uppgår till
72,7 milj. kr. Härav avser 59 milj. kr. sådana objekt för vilka kommunala
bidrag skall utgå. De kommunala bidragen beräknas uppgå till sammanlagt
22,1 milj. kr. utgörande 37,5 % av angivet belopp. Återstoden (72,7 — 22,1)
50,6 milj. kr. faller på staten. Luftfartsverket räknar med en investeringsram
av denna omfattning för budgetåret 1970/71.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under
rubriken Vägväsendet (s. 37).
Linjeflyg AB (LIN) framhåller att den andel av luftfartsverkets
investeringsprogram som kan anses komma den inrikes linjefarten till godo
— enligt företagets beräkningar 30 % — står i dålig relation till inrikesflygets
utveckling.
Utöver de objekt som luftfartsverket tagit upp anser LIN att en planerad
breddning av taxibanan och utbyggnad av plattformen på Luleå flygplats
bör komma till stånd redan budgetåret 1970/71. Taxibanan bör också utsträckas
från plattformen till banända 14. Vidare anser LIN att ramptjänstbyggnaderna
på Skellefteå och örnsköldsviks flygplatser bör byggas
till. På Kalmar flygplats bör inflygningsfyrar för bana 05 installeras. Beträffande
fordon m. in. framhåller LIN önskvärdheten av att norrlandsflygplatserna
förses med viss bandmateriel för räddningstjänsten. LIN föreslår
att förrådshållen annémateriel utlånas till luftfartsverket för sådan
användning.
Företaget hänvisar till SAS’ yttrande över investeringarna på Torslanda
och Norrköpings flygplatser.
Scandinavian Airlines System (SAS) framhåller i fråga om utbyggnaden
av Arlanda flygplats bl. a. att det oundgängligen är nödvändigt
att alla åtgärder vidtas för att den projekterade nya terminalanläggningens
första etapp skulle kunna tas i bruk redan under år 1974. Företaget
delar vidare luftfartsverkets uppfattning att befintliga anläggningar dessutom
måste kompletteras med en separat byggnad för chartertrafik samt
med vissa utökningar i nuvarande terminalbyggnad.
SAS erhåller sitt första flygplan av typ Boeing 747 i februari 1971 varvid
skolflygningar omedelbart avses påbörjas på Arlanda. Vissa ändringar av
bansystemet behövs därvid i form av utfyllnad av vinklar vid taxibanor
samt modifiering av banljusen.
Statsverkspropositionen År 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 189
På Torslanda flygplats bör anläggandet av en taxibana till bana 04 utföras
redan under budgetåret 1970/71. SAS föreslår vidare bl. a. att VASIS
installeras på bana 14.
SAS anför liknande synpunkter som LIN i fråga om Luleå flygplats. En
taxibana parallell med bana 14/32 till väntläge 32 bör också anläggas.
På Norrköpings flygplats måste enligt SAS’ uppfattning under budgetåret
1970/71 banan förstärkas och förlängas samt plattformen utökas.
Medel för en ny stationsbyggnad liksom för högintensiva inflygningsljus och
VASIS till bana 09 bör tilldelas redan under budgetåret.
En banförlängning på Skellefteå flygplats bör om möjligt genomföras
redan budgetåret 1970/71 varigenom flygplatsen kan användas som alternativflygplats
för DC-9-trafik på Luleå.
Vad gäller fordonsanskaffningen måste enligt SAS’ uppfattning speciellt
konstruerade bussar för transport av passagerare på Arlanda flygplats mellan
uppställningsplatser och de utspridda terminalbyggnaderna inköpas.
Fhjgtrafikledningskommittén tillstyrker att investeringsmedel för trafikledningsändamål
anvisas för budgetåret 1970/71 i enlighet med luftfartsverkets
framställning.
Utredningsförslag om utbildning av flygtrafikledningspersonal
Flygtrafikledningskommittén, som tillsattes år 1966 för att utreda flygtrafikledningens
organisation och därmed sammanhängande spörsmål, har
i februari 1969 avgivit delbetänkandet Utbildning av flygtrafikledningspersonal
(Stencil K 1969: 2).
Kommittén
Utbildning av flygtrafikledningspersonal är f. n. uppdelad på luftfartsverkets
trafikskola för utbildning av civil trafikledningspersonal och på
flygvapnets flygtrafikledningsskola för utbildning av militär trafikledningspersonal.
En redogörelse lämnas i betänkandet för utbildningens omfattning,
inriktning och organisation vid skolorna.
Synpunkter på nuvarande utbildning
En jämförelse mellan den civila och militära trafikledarutbildningen visar
att relativt stor överensstämmelse föreligger inom teoretiska ämnen medan
likheterna minskar vid den praktiska undervisningen i övningsanläggningar
och på flygplats på grund av de olika trafikavvecklings- och uppföljningsmetoder
som tillämpas. Skillnaderna mellan utbildningsformerna bör dock
inte övervärderas.
En fundamental brist i det nuvarande systemet är att så stor del av ut -
190 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
bildningen som två tredjedelar sker vid lokala, operativa trafikledningsorgan
eller utbildningsflygplatser, där större delen av undervisningen måste meddelas
av trafikledare, som samtidigt fullgör operativ tjänst. Utbildningen belastar
därigenom i hög grad de operativa trafikledarna vilket kan innebära
viss flygsäkerhetsrisk. Den ger inte heller ett tillfredsställande utbildningsresultat.
Den centrala utbildningen vid skolorna hämmas av otillräckliga resurser
och otidsenlig teknisk utrustning. Framför allt saknas moderna s. k. radarsimulatorer
med hög kapacitet. Sådana används bl. a. för att simulera komplicerade
trafiksituationer vilka eleverna kan praktiskt tränas i att avveckla.
En brist i det civila utbildningssystemet är vidare den alltför ytliga utbildningen
i flygning och flygkunskap. Härtill kommer bl. a. den alltför ringa
inblick som den civila utbildningen ger i militär trafikledning.
Principförslag till framtida organisation av flygledarutbildningen
Den snabba ökningen av den tyngre civila luftfarten och dess allt högre
flyghastigheter medför sannolikt krav på utökning av det kontrollerade luftrummet.
För att sådana krav skall kunna hållas inom rimliga gränser behövs
en fortlöpande effektivitets- och kapacitetshöjning inom flygtrafikledningen.
Detta kan åstadkommas genom att dels trafikledningen får avancerade
tekniska hjälpmedel till sitt förfogande, dels personalen får en gedigen
utbildning, som ger förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av dessa
hjälpmedel. Utbildningen måste även ge en solid grundval för personalens
framtida anpassning till den tekniskt operativa utvecklingen.
Civil och militär trafik rör sig i samma luftrum. Inom vissa områden förekommer
samordnad ledning av trafiken. Skillnaderna mellan bestämmelserna
för civil resp. militär flygtrafik och flygtrafikledning har gradvis utjämnats
och är inte längre stora. En förväntad fortsatt utveckling mot mer
blandad civil och militär trafik gör det önskvärt, att trafikavvecklingsmetoderna
så långt möjligt sammanjämkas. Vissa kvarstående skillnader torde
dock vara ofrånkomliga. Från flygsäkerhetssynpunkt och av effektivitetsskäl
är det emellertid klart otillfredsställande, att trafikledningspersonal,
som skall arbeta med trafikavveckling inom ett och samma luftrum, har
olika utbildning med inriktning på antingen civil eller militär trafikledning
och som följd därav otillräcklig inblick i den samlade verksamhet, som berör
hela luftrummet.
Genom en ytterligare samordning av de civila och militära funktionerna
kan trafikledningen göras effektivare varmed uppnås ett bättre och säkrare
utnyttjande av luftrummet än i dagens läge. En gemensam utbildning av
civila och militära trafikledare bär därför komma till stånd. Detta förutsätter
emellertid en total omprövning av utbildningens målsättning och
metodik.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 191
En sammanslagen utbildning av trafikledare måste i största möjliga utsträckning
förläggas till en för ändamålet inrättad central skota. Skolan bör
utrustas med en modern trafikledningssimulator, vari trafikledningssystemets
alla funktioner med och utan radar kan övas, samt med moderna, pedagogiska
hjälpmedel för utbildningen i övrigt.
För att uppnå en säker och effektiv Lrafikavveckling är det väsentligt,
att varje trafikledare — oavsett den tjänst han för tillfället utövar — har
mycket god kännedom om funktion och arbetssätt inom de övriga trafikledningsorgan
med vilka han samarbetar. Utbildningen vid skolan bör därför
ges bredast möjliga inriktning, vilket innebär dels att alla elever bör utbildas
för trafikledningens samtliga tjänstegrenar (flygplatskontroll, inflygnings-
och terminalkontroll samt områdes- eller regionalkontroll), dels att
stor vikt bör läggas vid utbildning för samfunktion i system. Behovet av
specialutbildning bör tillgodoses genom vidareutbildning av trafikledare i
huvudsak genom utnyttjande av andra befintliga utbildningsresurser. Exempelvis
finns ifråga om instruktörsutbildning, specialistutbildning och högre
trafikledarutbildning möjligheter att utnyttja Eurocontrols utbildningsinstitut
i Luxemburg.
Trafikledningssystemet och metoderna att avveckla trafiken måste ständigt
vidareutvecklas och anpassas till en trafikstruktur som förändras. Den
simulatorutrustning som måste finnas för utbildningsändamål bör därför
också utnyttjas för utvecklingsarbete. För att begränsa kostnaderna för
operatörer vid utvecklingssimulering bör trafikledare, som befinner sig vid
skolan för repetitionsutbildning, utnyttjas.
I samband med omläggningen av utbildningssystemet bör flygtrafikledarnas
yrkesbenämning ändras till flygledare. Därmed uppnås en enhetlighet i
terminologi mellan Danmark, Norge och Sverige. I konsekvens med förslaget
bör övriga personalkategorier (flygtrafikledarassistenter, flygtrafikledarbiträden)
benämnas flygledarassistent resp. flygledarbiträde.
Den nya skolan föreslås benämnd flygledarskolan.
En ökad centralisering av utbildningen får inte leda till att eleverna mister
kontakten med en levande trafikmiljö, eftersom från pedagogisk synpunkt
en successiv sammanvävning måste ske av teori och praktik. Denna problematik
kan lösas genom förläggning av skolan i direkt anslutning till en aktiv
trafikledningsmiljö. Studietjänstgöring kan då i stor utsträckning ske under
ledning av skolans lärarpersonal, vilket för övrigt främjar enhetligheten i
utbildningen. Vidare kan den verkliga trafikens radarbilder och kommunikationer
överföras till positioner i utbildningssimulatorn. Därigenom kan
en stor del av studietjänstgöringen ske utan störningar för operativa trafikledare.
Kravet på utbildningens trafikmiljö bör innefatta, att trafikbilden skall
vara så mångsidig som möjligt. Dessutom bör trafikintensiteten vara hög,
eftersom låg intensitet har sämre utbildningsvärde. Utifrån dessa krav har
192 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
undersökts olika alternativa lokaliseringar av skolan. En förläggning av skolan
till Arlanda avvisas med hänvisning till bl. a. att nuvarande trafikledningstekniska
utrustning härvid skulle behöva modifieras med svåröverblickbara
tekniska och ekonomiska konsekvenser som följd. En lokalisering
till Södertörns flygflottilj (F 18) i Tullinge avvisas också eftersom en
sådan lösning inte anses uppfylla fundamentala utbildningsmässiga och
operativa krav.
Efter genomgång av tänkbara alternativ finner kommittén att övertygande
skäl talar för att skolan lokaliseras till Stump, i direkt anslutning till den
nya central för terminalkontroll och eventuell områdeskontroll som skall
anläggas där i samband med utbyggnaden av den nya flygplatsen för malmöregionen.
Luftfartsverket och flygvapnet kan anses vara huvudintressenter i flygledarskolan
och bör därför ges möjlighet att påverka dess verksamhet. Båda
måste därvid tillförsäkras ett likvärdigt inflytande, vilket bör avspegla sig i
flygledarskolans yttre organisatoriska ställning. Skolan bör sålunda ges en
självständig ställning med egen styrelse och chef. Den bör lyda under kommunikationsdepartementet.
Dess administrativa och tekniska servicefunktioner
bör emellertid begränsas. Kassarörelse, redovisning, vissa personaladministrativa
ärenden och vissa tekniska servicefunktioner bör kunna uppdras
åt luftfartsverket eller åt andra lämpliga, utomstående organ. För att
en rationell drift skall vara möjlig behöver flygledarskolan dock viss egen
teknisk och administrativ kapacitet.
Styrelsen bör i princip vara en intressentstyrelse och bestå av ordförande
och fyra andra ledamöter, två från vardera luftfartsverket och flygvapnet.
Chefen för flygledarskolan utses av Kungl. Maj :t efter förslag av styrelsen.
Chefen föreslås vara föredragande i styrelsen men inte ledamot av denna.
Flygledarskolans finansiering bär helt ombesörjas av intressenterna. Kostnadsfördelningen
dem emellan bör i princip anknytas till beställd utbildningskapacitet.
Under ett uppbyggnadsskede kan dock kostnaderna delas
lika mellan luftfartsverket och flygvapnet. Härefter bör det ankomma på
styrelsen att fastlägga kostnadsfördelningen med hänsyn även till eventuella
andra intressenter. Full täckning av komplementkostnader förutsätts.
Anslagskonstruktionen föreslås baserad på nettoredovisning. Styrelsen inlämnar
till Kungl. Maj :t budgetårsvis anslagsäskanden, omfattande ett formellt
anslag för driftkostnader om 1 000 kr. (förslagsanslag) jämte inkomst-
och utgiftsstat samt personalplan. Driftutgifter och komplementkostnader
skall balanseras av inkomster från intressenterna. Inkomst- och
utgiftsstaten grundas på avtal mellan flygledarskolans styrelse och intressenterna
rörande utbildningens omfattning och inriktning under följande
budgetår.
Investeringar föreslås finansierade över en särskild kapitalfond för flygledarskolan
eller över luftfartsverkets fond. För en eventuell särskild ka
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 193
pitalfond bör gälla samma regler ifråga om redovisning, inleverans av ränta
på disponerat statskapital m. m. som för andra statliga kapitalfonder.
På grundval av luftfartsverkets och flygvapnets personalplaner har bedömts
att en årlig utbildning av ca 50 flygledare behövs under åren 1975—
1985. Utifrån tillgängliga erfarenheter om elevavgång under utbildningstiden
kan detta förutses innebära att ca 70 elever årligen måste antas vid
skolan.
Rekryteringen till flygledaryrket bör göras så bred som möjligt inom ramen
för nödvändiga kvalifikationskrav. Flygerfarenhet bör inte vara en
förutsättning för antagning som elev. Huvudrekryteringen av blivande såväl
civila som militära flygledare bör ske redan i samband med värnpliktsuttagningen.
Detta anses stå i full överensstämmelse med värnpliktslagen,
eftersom samtliga avses ingå i krigsmaktens freds- eller krigsorganisation.
Flygledaryrket bör dock stå öppet även för andra som uppfyller kompetensoch
kvalifikationskraven, exempelvis flygvapnets flygförare och navigatörer,
luftfartsverkets flygledarassistenter och civila piloter. Även kvinnor
bör kunna antas som elever vid skolan.
För antagning som flygledarelev bör krävas fullständig gymnasiekompetens
i svenska, engelska, matematik och fysik. De medicinska fordringarna
för privatflygarcertifikat måste dessutom uppfyllas. Härutöver bör med anlitande
av psykologexpertis anordnas särskild urvalstest.
Enligt förslaget till utbildningsgång får de elever som rekryteras via värnpliktsutbildningen
genomgå förberedande flygledarutbildning med bl. a. flygutbildning
under värnpliktstiden (14 månader). För elever som rekryteras
på annan väg anordnas anpassningskurser. Den egentliga utbildningen omfattar
totalt 20—22 månader. Detaljerade förslag till utbildningsgång och
kursplaner lämnas i betänkandet.
Beräkningen av skolans personalbehov har utgått från att lärarpersonalen
skall tjänstgöra 25 % av sin arbetstid i aktiv flygkontrolltjänst samt att
vissa servicefunktioner utförs av utomstående. Den totala personalstyrkan
beräknas till 34 personer varav ca 20 lärare.
De sammanlagda investeringskostnaderna för skolan beräknas till 12 milj.
kr., varav för byggnad 5 milj. kr., för simulator 6 milj. kr. och för övrig
utrustning 1 milj. kr. I fråga om skolans tekniska utrustning förutsätts att
en projektgrupp tillsätts snarast efter det att principbeslut om skolans inrättande
fattats för att detalj utforma en fullständig teknisk/operativ specifikation.
De årliga driftkostnaderna har beräknats till ca 6,7 milj. kr. I dessa kostnader
ingår vad gäller utbildningen under värnpliktstiden endast kostnader
för sådan utbildning som meddelas direkt av skolan. I övrigt anses kostnaderna
hänförliga till värnpliktsutbildningen. Kostnaderna för flygledarkadettutbildning
har inte heller inräknats i annan mån än att elevlön med Bavdrag
beräknats under denna tid.
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 8.
194 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
En jämförelse med de synliga kostnaderna för den nuvarande utbildningen
av trafikledare visar att den föreslagna omläggningen och breddningen
av utbildningen trots erforderliga investeringar knappast torde öka utbildningskostnaderna.
De första aspiranterna vid skolan bör antas hösten 1973 och den första
examinationen från skolan ske år 1975. Styrelse för skolan bör tillsättas redan
i anslutning till att principbeslut om skolans inrättande fattas.
Remissyttranden
Över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhavaren,
försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut, värnpliktsverket,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), luftfartsverket,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen, statens personalutbildningsnämnd,
1966 års värnpliktskommitté, militära tjänstgöringsåldersutredningen, försvarets
fredsorganisationsutredning, Scandinavian Airlines System (SAS),
Linjeflyg AB (LIN), Svenska flygtrafikledareföreningen, Svensk pilotförening,
Svenska allmänflygföreningen (SPAF), Kungliga svenska aeroklubben
(KSAK) samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran av
flertalet remissinstanser, nämligen försvarets materielverk, värnpliktsverket,
SMHI, luftfartsverket, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen,
statens personalutbildningsnämnd, 1966 års värnpliktskommitté,
militära tjänstgöringsåldersutredningen, SAS, LIN, Svenska flygtrafikledareföreningen,
Svensk pilotförening, KSAK, SPAF och TCO. Några av dessa
remissinstanser redovisar dock avvikande mening om vissa delar av kommitténs
förslag.
Samtliga remissinstanser som särskilt berört huvudprincipen om e n
samordning av utbildningen av flygtrafikledare delar
uttryckligen kommitténs uppfattning att en sådan bör komma till stånd.
Sådana uttalanden gör överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinstitut,
luftfartsverket, statskontoret, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen,
SAS, LIN och TCO.
Kommitténs bedömning att den samordnande utbildningen bör komma till
stånd genom en för ändamålet inrättad central
skola delas uttryckligen av luftfartsverket, statskontoret och skolöverstyrelsen.
Luftfartsverket framhåller att garantier härmed skapas för att
utbildningen blir enhetlig och effektiv samt att den kan genomföras utan
nuvarande men för den operativa tjänsten vid flygplatserna.
Några av de angivna remissinstanserna uttrycker emellertid viss tveksamhet
inför förslagets utformning i denna del.
Universitetskanslersämbetet anser att formerna för samordningen kan
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 195
behöva ytterligare övervägas. Även utbildningens utformning kan behöva
övervägas närmare mot bakgrund av de allmänna utbildningspolitiska målen,
vilka betonar värdet av en bred yrkesutbildning. Överbefälhavaren
framhåller å andra sidan att kravet på erforderlig inblick i civil resp. militär
trafikledning synes kunna tillgodoses även i dagens utbildningssystem
och pekar vidare på bl. a. de risker för förlorad kontakt med den levande
tjänsten som den centraliserade utbildningen kan medföra. Försvarets rationaliseringsinstitut
anser att lämpligheten av att anordna en gemensam
utbildningsanstalt bör bedömas med hänsyn till en kostnadsjämförelse med
andra möjliga alternativ.
Kommitténs uppfattning att utbildningen bör ges bredast
möjliga inriktning delas av luftfartsverket, Svenska
flygtrafikledareföreningen och TCO. Luftfartsverket framhåller att i det
gemensamma trafikövervakningssystemet måste krävas att samtliga är väl
förtrogna med arbetets alla tjänstegrenar, även om den befattning en enskild
tjänsteman vid ett visst tillfälle innehar inte fordrar behörighet inom alla
dessa.
TCO anser att förslaget jämfört med nuvarande system medför bättre användning
av personalen, minskade utbildningskostnader vid personalomflyttningar,
bättre förutsättningar för samverkan och kommunikation inom
systemet, större beredskap inför kommande förändringar och ökade möjligheter
för personalen till av dem själva önskade förflyttningar. TCO
liksom Svenska fly gtrafikledaref öreningen stödjer också kommitténs förslag
i fråga om bl. a. vidareutbildningen av trafikledarna.
Kommitténs förslag till ändrad tjänstebenämning tillstyrks
av luftfartsverket, Svenska fly gtrafikledareföreningen och TCO. Kritisk till
förslaget är överbefälhavaren och LIN. överbefälhavaren anser benämningen
»flygledare» vara inadekvat eftersom kåren ingalunda leder flygningarna
eller flygtjänsten i dess helhet. Liknande synpunkter framförs av LIN
som påpekar att nuvarande benämning dessutom nära ansluter sig till den
engelska beteckningen.
Förslaget att lokalisera skolan till den nya flygplatsen
i malmöregionen (Sturup) tillstyrks eller lämnas i huvudsak
utan erinran av överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinstitut,
luftfartsverket, skolöverstyrelsen och Svenska flygtrafikledareföreningen.
Överbefälhavaren framhåller dock allmänt att en lokalisering över huvud
taget till en civil flygplats inte är den lämpligaste för utbildning av krigsmaktens
trafikledare, eftersom den inte möjliggör en mångsidig praktisk
studietjänstgöring direkt på platsen.
Luftfartsverket framhåller att verket för sin del även skulle kunna acceptera
en placering av flygledarskolan vid F 18 i Tullinge eller vid Arlanda.
Enligt försvarets fredsorganisationsutrednings uppfattning bör förslaget
om lokalisering av skolan inte behandlas förrän statsmakterna tagit ställ
-
196 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
ning till utredningens förslag om skolverksamheten inom flygvapnet. Behovet
av ytterligare överväganden om möjligheterna att lokalisera skolan till
annan plats framhålls även av statskontoret och KSAK.
Kommitténs förslag vad gäller flygledarskolans yttre organisatoriska
ställning — självständig ställning med egen chef under
kommunikationsdepartementet — berörs endast av ett fåtal remissinstanser.
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av skolöverstyrelsen,
riksrevisionsverket, Svenska flygtrafikledareföreningen och TCO.
Statskontoret anser däremot att den gemensamma flygledarskolan bör anknytas
till lämplig befintlig administration och därmed lämpligast luftfartsverket
bli central förvaltningsmyndighet. Luftfartsverket anser att flygledarskolans
administration in. m. bör regleras antingen genom ett separat
avtal mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet eller genom utbyggnad
av det ramavtal, som f. n. reglerar bl. a. upplåtelsen av flygvapnets
flygplatser för civil trafik liksom utnyttjandet av civila flygplatser för
militär flygtrafik. Om skolan därvid i administrativt avseende bör underställas
luftfartsverket eller flygvapnet anser verket vara av mera sekundär
betydelse. Om skolan lokaliseras till Sturup kan den anslutas till luftsfartsverkets
södra flygplatsförvaltning.
Synpunkter på styrelsens sammansättning lämnas av några
remissinstanser. Överbefälhavaren finner sammansättningen vara lämplig.
LIN anser däremot att flygföretagsrepresentation i styrelsen bör finnas.
Svensk pilotförening föreslår att en representant för näringslivet skall finnas
i styrelsen. Svenska flygtrafikledareföreningen och TCO föreslår att även
representanter för personalen genom personalorganisationerna bör ingå i
styrelsen.
Förslaget att flygledarskolans finansiering bör baseras
på att intressenterna helt bekostar verksamheten får ett negativt mottagande
endast av Svensk pilotförening som anser att utbildningen bör bekostas
av allmänna medel, överbefälhavaren, luftfartsverket och försvarets rationaliseringsinstitut
berör frågan om vilka kostnader som bör fördelas mellan
intressenterna. Enligt överbefälhavarens uppfattning bör även kostnaderna
för flygutbildningen av de civila trafikledarna liksom kostnaderna för kadettutbildningen
och flygningarna med krigsflygplan delas mellan flygvapnet
och luftfartsverket. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att kostnadsfördelningen
även bör innefatta flygutbildningen om sådan anses behöva
ingå. Luftfartsverket finner, å sin sida, att kostnadsfördelningen inte bör
omfatta kostnader för rekrytering av personalen, vilka i stället bör drabba
luftfartsverket resp. flygvapnet på samma sätt som kostnaderna för rekrytering
av övrig personal.
Förslaget att rekryteringen till den föreslagna skolan skall ske
via värnpliktstjänstgöring vid flygvapnet men att dessutom viss möjlighet
skall finnas för direktrekryterade att via anpassningskurser vinna tillträde
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 197
till skolan tillstyrks i princip av vårnpliktsverket, skolöverstyrelsen, 1966
års värnpliktskommitté, militära tjänstgöringsåldersutredningen, Svenska
flygtrafikledareföreningen samt TCO.
1966 års värnpliktskommitté finner det i princip vara ett samhällsintresse
av vikt att, då så är möjligt, låta genomgången värnpliktsutbildning bilda
utgångspunkt för fortsatt yrkesutbildning för uppgifter inom olika delar
av samhällslivet. Värnpliktskommittén, liksom även vårnpliktsverket, påpekar
dock att krigsorganisationens krav bör vara bestämmande för rekryteringsbehovet
och utbildningen. Vårnpliktsverket förutsätter en översyn
av förslaget i detta avseende.
Frågan om anpassningskurserna för de direktrekryterade eleverna berörs
av bl. a. Svenska flygtrafikledareföreningen och TCO som framhåller kravet
på att dessa kurser får en fast organisation. Enligt TCO:s mening bör de
direktrekryterade grupperna garanteras tillträde till varje årskurs genom
att ett visst antal utbildningsplatser ställs till deras förfogande.
Frågan om rekrytering av kvinnlig personal till trafikledaryrket tas upp
av bl. a. skolöverstyrelsen, som förutsätter att väntade förslag från 1966
års värnpliktskommitté ger sådana möjligheter.
En tveksam eller negativ inställning till rekrytering via värnpliktstjänstgöring
intar överbefälhavaren, försvarets rationaliseringsinstitut, luftfartsverket
och universitetskanslersåmbetet.
Överbefälhavaren bedömer att de nuvarande formerna för rekrytering av
de militära trafikledarna bör tillämpas tills vidare. De krigsorganisatoriska
skälen motiverar inte entydigt en lösning enligt kommitténs förslag. Denna
fråga måste ytterligare utredas varvid främst bör klarläggas om luftfartsverkets
trafikledare inte kan och bör rekryteras på annat sätt än det av
kommittén föreslagna.
Med tanke på elevernas varierande framtid om de väljer att i huvudsak
ägna sig åt civil eller militär trafikledning anser luftfartsverket att rekryteringen
bör ske av myndigheterna var för sig även om givetvis en viss samordning
därvid är nödvändig.
Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning bör rekryteringen ske
fristående från värnpliktsuttagningcn. Alternativt föreslår ämbetet ett system
med skilda intagningskvoter för civila och militära trafikledare varvid
den civila kvoten skulle rekryteras fristående från värnpliktsuttagningen.
Kommitténs bedömningar om det framtida behovet av flygtrafikledare
har berörts av endast ett fåtal remissinstanser, överbefälhavaren
anser bedömningen, under förutsättning av oförändrad organisation
inom flygvapnet, i stort riktig men möjligen något i överkant. Försvarets
rationaliseringsinstitut delar i princip denna uppfattning medan
luftfartsverket, som i och för sig inte finner anledning till erinran mot utredningens
beräkningar, framhåller att bedömningarna närmast synes vara
gjorda i underkant.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 1. Bil. 8.
198 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Kommitténs förslag till utbildningsgång i stort och kursplaner
har i allmänhet inte föranlett några mera inträngande bedömningar
från remissinstansernas sida. Luftfartsverket finner att utbildningsplanerna
i stort sett tillgodoser erforderliga krav men att justeringar måste
genomföras kontinuerligt i den mån behov härav framkommer. Liknande
synpunkter framför TCO.
Med reservation för att de speciella krav som ställs på de militära flygtrafikledarna
möjligen inte tillräckligt beaktats i de föreslagna utredningsplanerna
antar även överbefälhavaren att de föreslagna utbildningsplanerna
efter vissa justeringar är lämpliga. Vissa kritiska synpunkter på den militära
delen av den föreslagna utbildningen anförs även av försvarets rationaliseringsinstitut,
värnpliktsverket, 1966 års värnplikt skommitté och militära
tjänstgöringsåldersutredningen.
Detalj synpunkter på utbildningens innehåll och utformning i övrigt framförs
av några remissinstanser. Värdet av flygutbildningen ifrågasätts
av bl. a. LIN, som anser att den nödvändiga insikten i flygningens
grundproblem kan erhållas genom att eleverna ges möjlighet att delta i skoloch
routeflygningar med trafikflygplan.
Konsekvenserna för flygvapnets vidkommande om
utbildningen skall bedrivas enligt kommitténs förslag tas upp av bl. a. överbefälhavaren,
som framhåller flygvapnets behov av såväl investeringar som
personaltillskott. Chefen för flygvapnet framhåller liknande synpunkter
speciellt vad gäller F 5 i Ljungbyhed där flygutbildningen avses äga rum
och F 20 i Uppsala dit den begränsade officersutbildningen avses förlagd.
Även försvarets fredsorganisationsutredning framhåller behovet av investeringar
i lokaler samt utökning av vissa personella resurser på den militära
sidan. Fredsorganisationsutredningen finner att kompletterande utredningar
torde krävas.
Kommitténs beräkningar av skolans personalbehov föranleder
vissa erinringar av bl.a. överbefälhavaren, som anser att skolledningen
verkar överdimensionerat, och försvarets rationaliseringsinstitut, som gör
gällande att ett effektivare utnyttjande av skolans kapacitet bör vara möjligt.
Förslaget till skolans interna organisation i övrigt har i
allmänhet inte föranlett några erinringar, överbefälhavaren framhåller
dock bl. a. att chefen för flygvapnet såsom huvudansvarig inom krigsmakten
för flygtrafikledningstj änsten bör ges direktiv- och anvisningsrätt gentemot
skolan för att säkerställa att krigsmaktens faktiska krav beaktas i
utbildningen. Värnpliktsverket anser att i skolans organisation bör ingå en
officer som bl. a. svarar för kontakter med militära myndigheter.
Vad kommittén anfört om den föreslagna skolans tekniska utrustning
understryks av SAS, LIN och TCO. Tekniska högskolan i Stockholm
har i ett yttrande, som bifogats universitetskanslersämbetets svar, framhåb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 199
lit möjligheterna till samverkan mellan den nya skolan med dess trafikledningssimulator
och de tekniska högskolorna.
Lokalfrågan berörs endast i ett fåtal remissvar. Behovet av elevbostäder
framhålls av luftfartsverket, Svenska flygtrafikledareföreningen och
TCO.
Synpunkter på kommitténs beräkningar av investeringskostnaderna
för den föreslagna skolan lämnas endast av byggnadsstyrelsen som
finner angiven kostnad/m2 nettoyta vara ett lågt kalkylpris. Om ett samtidigt
uppförande med övriga anläggningar på den nya flygplatsen vid Sturup
inte blir möjligt bör man räkna med en högre kostnad.
Departementschefen
Innan jag redogör för mina förslag beträffande luftfartsverkets investeringar
för nästa budgetår vill jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet
behandla frågan om utbildning av flygtrafikledningspersonal.
Trafikutvecklingen inom luftfarten har under en följd av år varit mycket
kraftig. På kort tid har flyget fått en växande betydelse på transportområdet
såväl i inrikes som utrikes trafik. En fortsatt hög tillväxttakt är att förvänta.
I tekniskt avseende fortsätter inom den civila luftfarten utvecklingen
mot bl. a. övergång till större och snabbare flygplantyper. Härav följer bl. a.
ökade krav i fråga om möjligheterna att utnyttja luftrummet och nya krav
ifråga om formerna härför. Detta gäller även det mindre flyget — det s. k.
allmänflyget — vars hittillsvarande snabba utveckling också kan väntas
fortsätta. I vårt land förekommer vidare en relativt omfattande militär flygverksamhet.
Flygtrafikbilden uppvisar därför en betydande blandning av
civil och militär trafik.
F. n. finns separata organisationer för civil och militär flygtrafikledning,
ett förhållande som delvis är historiskt betingat. Utvecklingen har emellertid
successivt nödvändiggjort en allt större samordning, och långtgående
samarbetsformer har etablerats. Fortfarande föreligger dock skillnader mellan
bestämmelser för civil resp. militär flygtrafikledning. En fortsatt utveckling
i riktning mot allt mer blandad civil och militär trafik måste förutses.
Det är därför önskvärt att trafikawecklingsmetoderna så långt möjligt sammanjämkas.
Flygtrafikledningskommittén har i sitt delbetänkande om utbildning av
flygtrafikledare funnit att en ytterligare civil/militär samordning kan göra
trafikledningen effektivare och därmed bidra till ett bättre och säkrare utnyttjande
av luftrummet. Graden av nödvändig framtida samordning liksom
vilka operativa, tekniska och organisatoriska följder detta får, kommer
kommittén att ta upp i ett senare betänkande.
Redan på nuvarande stadium av sitt arbete har emellertid kommittén
kunnat konstatera behovet av att effektivisera utbildningen av trafikled
-
200 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
ningspersonal. Från flygsäkerhetssynpunkt och av effektivitetsskäl anser
kommittén det otillfredsställande att personal, som skall arbeta med trafikaweckling
inom ett och samma luftrum, har olika utbildning med inriktning
på antingen civil eller militär trafikledning och som följd därav otillräcklig
inblick i den andra delen av den verksamhet som berör hela luftrummet.
En gemensam utbildning av civila och militära trafikledare är
därför önskvärd. Kommittén föreslår att en central skola inrättas för gemensam
utbildning av civil och militär flygtrafikledningspersonal, varvid
nuvarande skolor — luftfartsverkets trafikskola och flygvapnets flygtrafikledningsskola
— upphör. Den nya skolan föreslås få en självständig ställning
med egen styrelse under kommunikationsdepartementet. Styrelsen bör
bestå av representanter för luftfartsverket och flygvapnet. Kostnaderna för
skolan bör fördelas mellan de två huvudintressenterna efter beställd utbildningskapacitet.
Under det första uppbyggnadsskedet bör emellertid kostnaderna
fördelas lika mellan luftfartsverket och flygvapnet. Investeringar
föreslås finansierade över en särskilt inrättad kapitalfond eller över luftfartsverkets
fond. Kommittén föreslår att skolan lokaliseras till den nya
flygplatsen i malmöregionen.
På grundval av bl. a. luftfartsverkets och flygvapnets personalplaner har
kommittén bedömt att ca 70 elever årligen måste antas till skolan. Huvudrekryteringen
till skolan bör enligt kommittén ske redan i samband med
värnpliktsuttagningen. Även andra rekryteringsvägar bör dock hållas öppna.
De elever som rekryteras via värnpliktsutbildningen bör genomgå förberedande
flygledarutbildning under värnpliktstiden. För elever som rekryteras
på annan väg anordnas anpassningskurser. Den egentliga utbildningen
omfattar totalt 20—22 månader.
De sammanlagda investeringskostnaderna för skolan beräknar kommittén
till 12 milj. kr., varav för byggnad 5 milj. kr., för simulator 6 milj. kr.
och för övrig utrustning 1 milj. kr. De årliga driftkostnaderna beräknas till
ca 6,7 milj. kr.
I likhet med flertalet remissinstanser delar jag kommitténs uppfattning
att en samordnad utbildning av civila och militära flygtrafikledare bör
komma till stånd. En fortsatt åtskillnad mellan civil och militär trafikledarutbildning
synes inte försvarlig från vare sig flygsäkerhetsmässiga
eller samhällsekonomiska synpunkter. Kommitténs förslag i fråga om utbildningens
organisation och principiella inriktning anser jag vara välmotiverade.
Enligt min mening bör därför förslaget kunna läggas till grund
för ett principbeslut om de framtida formerna för och inriktningen av utbildningen
av flygtrafikledningspersonal.
Jag ansluter mig till kommitténs förslag om att en central skola för gemensam
utbildning av civila och militära flygtrafikledare inrättas samt att
skolan ges den föreslagna yttre organisatoriska ställningen med egen styrelse
direkt under kommunikationsdepartementet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 201
Enligt min uppfattning synes övervägande skäl tala för att flygtrafikledarskolan
i enlighet med kommitténs förslag lokaliseras till den nya flygplatsen
i malmöregionen (Sturup). Trafikbildens mångsidighet och trafikens
intensitet i området samt möjligheten att på ett smidigt sätt integrera den
teoretiska utbildningen med den praktiska under skolans ledning, varvid
skolans resp. flygplatsens tekniska utrustning kommer att tillhöra samma
tekniska generation, är skäl som talar för att en lokalisering till Sturup
skapar goda förutsättningar för att uppnå avsedda kvalitets- och effektivitetsvinster
i utbildningen.
Frågan om att inrätta en flygtrafikledarskola i enlighet med vad jag nu
förordat synes böra underställas riksdagen för prövning.
Kommittén har föreslagit att rekryteringen till skolan primärt skall
ske via värnpliktstjänstgöring vid flygvapnet. Motivet härför synes vara
att samtliga med det nya systemet utbildade trafikledare under överskådlig
tid kommer att behövas i krigsorganisationen. Det synes enligt
min mening rimligt att behovet av trafikledare i krigsorganisationen får vara
vägledande vid bedömningen av rekryteringsvägarna. Värnpliktstjänstgöringen
bör dock inte vara den enda rekryteringsvägen. Även personal med
annan bakgrund -— såväl män som kvinnor — bör kunna rekryteras. De
föreslagna anpassningskurserna bör vara en naturlig rekryteringsväg för
dessa grupper. Jag tänker särskilt på det stora antalet trafildedarassistenter
inom både luftfartsverket och flygvapnet, vilkas kunskaper och duglighet
det finns anledning att ta tillvara.
Kommittén har lagt fram ett detaljerat program för utbildningsgång och
redovisat förslag till utbildningsplaner. Jag delar kommitténs uppfattning
att utbildningen bör ges bredast möjliga inriktning. Det innebär dels att
alla elever bör utbildas för trafikledningens samtliga tjänstegrenar (flygplatskontroll,
inflygnings- och terminalkontroll samt områdes- eller regionalkontroll),
dels att stor vikt bör läggas vid utbildning för samfunktion
i system. Erforderlig specialistutbildning får tillgodoses genom vidareutbildning
vilket i stor utsträckning synes kunna ske genom anlitande av
externa utbildningsresurser.
I stort anser jag kommitténs förslag till utbildningsplaner tillgodose de
mål som uppställts för ifrågavarande utbildning. Viss kritik har emellertid
framförts, enligt vilken planerna inte i tillräcklig utsträckning beaktat
det militära utbildningsbehovet. Med hänsyn främst härtill anser jag att
planerna bör överses. Översynen bör anförtros en särskild arbetsgrupp som
bör bestå av förslagsvis representanter för luftfartsverket, flygvapnet, statskontoret
och försvarets rationaliseringsinstitut med en opartisk ordförande.
Gruppen bör i sitt arbete samråda med bl. a. 1966 års värnpliktskommitté.
Jag avser att senare framlägga förslag för Kungl. Maj :t om tillsättande av
en sådan arbetsgrupp. Resultatet av översynen får sedan ligga till grund
för ett slutligt ställningstagande i frågan om utbildningsplanerna. Självfal
-
202 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
let måste en successiv anpassning ske av utbildningen till den tekniskoperativa
utvecklingen och till de praktiska utbildningserfarenheterna. I
sammanhanget bör också erinras om att flygtrafikledningskommitténs kommande
förslag rörande flyktrafikledningens systemfrågor på längre sikt torde
komma att påverka utbildningens uppläggning.
Med hänsyn till det samband som finns mellan utbildningsplaner och
skolans inre organisation bör även sistnämnda fråga närmare övervägas av
den angivna arbetsgruppen. Slutlig ställning härvid får också tas när resultatet
av gruppens arbete föreligger.
Jag har i princip ingen erinran mot kommitténs förslag i fråga om
anskaffning och användning av en simulatoranläggning. En särskild trafikledningssimulator
krävs för att undvika onödiga störningar i arbetsrutinerna
för den operativa trafikledningen. Jag finner det rationellt att som kommittén
föreslagit utnyttja simulator anläggningen även för utvecklingsarbete.
Eftersom trafikstrukturen ständigt förändras är det enligt min uppfattning
nödvändigt att vidareutveckla och till nya förutsättningar anpassa
såväl trafikledningssystem som metoderna att avveckla trafiken. Det är
vidare naturligt att skolan även i övrigt utrustas med moderna, pedagogiska
hjälpmedel för utbildningen.
Även för arbetet med detaljutformning av eu fullständig teknisk-operativ
specifikation av trafikledningssimulatorn och övrig teknisk utrustning
avser jag att senare föreslå Kungl. Maj :t att tillsätta en särskild arbetsgrupp,
vars arbete bör utgå från de riktlinjer som kommittén i denna del
dragit upp. Arbetsgruppen bör bestå av representanter för luftfartsverket,
flygvapnet och flygtrafikledningskommittén.
Slutlig ställning till kostnader m. m. bör tas i samband med att huvudhandlingar
för byggnaderna och detalj upp gifter om den tekniska utrustningen
inkommit till och prövats av Kungl. Maj :t. Frågan får därvid ånyo
underställas riksdagen för prövning. För budgetåret 1970/71 beräknar jag
medel för projekteringsarbete avseende skolan. Detta bör inriktas på att
samordna utbyggnaden av skolan med pågående utbyggnad av flygplatsen
i Sturup.
Jag övergår nu till att redogöra för mina förslag beträffande luftfartsverkets
investeringar för nästa budgetår.
I prop. 1969: 1 (bil. 8 s. 213) angavs en medelsförbrukning under
luftfartsverkets fond för innevarande budgetår om 35 milj. kr. Luftfartsverket
har anmält att en ytterligare höjning av investeringsramen torde
behövas för att täcka kostnaderna för en stationsanläggning för inrikestrafik
på Arlanda flygplats. Denna anläggning ingår bland de investeringar
på denna och Bromma flygplats till vilka kommunala bidrag skall utgå i
enlighet med ett mellan staten och de kommunala intressenterna i september
1969 träffat avtal. Jag beräknar i detta sammanhang att en höjning till
36 milj. kr. behövs.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 203
För budgetåret 1970/71 räknar luftfartsverket med en total investeringsomslutning
om 72,7 milj. kr., varav 59,0 milj. kr. för arbeten som förutsätter
medverkan från kommuner enligt de normer för vilka redogjorts i prop.
1967:57 (s. 48). Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna
uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 50,6 milj. kr. Som
framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken bär jag ansett
mig böra förorda en investeringsram av 46,3 milj. kr. Detta motsvarar den
statliga andelen av en investeringsvolym av sammanlagt 68,1 milj. kr.
Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den
angivna ramen, kan någon exakt fördelning på flygplatser eller objektsgrupper
av det tillgängliga medelsutrymmet inte göras. Av följande sammanställning
framgår dock hur investeringarna i stort beräknas komma
att fördela sig under budgetåret 1970/71. Sammanställningen visar också
utfallet för budgetåret 1968/69 och den beräknade medelsförbrukningen
för innevarande budgetår.
Arlanda.............................
Bromma ............................
Torslanda ...........................
Bulltofta ............................
Ny flygplats i malmöregionen...........
Ny flygplats i göteborgsregionen........
Kiruna..............................
Sundsvall/Härnösand .................
Örnsköldsvik ........................
Övriga flygplatser ....................
Radio och tele, en-route...............
Fordon, maskiner, redskap ............
Vissa byggnader .....................
Diverse mindre arbeten ...............
Summa
Avgår kommunalt bidrag
Statlig kostnadsandel I
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Utfall |
Beräknad |
Verket |
Dep. chefen |
tusental kr. |
|||
3 090 |
10 390 |
27 150 |
25 400 |
940 |
390 |
720 |
720 |
7 260 |
3160 |
1 310 |
1 310 |
1 220 |
130 |
— |
— |
7 700 |
15 400 |
21 830 |
20 800 |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
440 |
3 010 |
3 010 |
530 |
260 |
2 300 |
1 800 |
— |
— |
450 |
450 |
4 890 |
5 350 |
2 610 |
2 610 |
1 040 |
4 220 |
4 330 |
3 750 |
3 200 |
3 900 |
4 500 |
4 500 |
— |
— |
3 300 |
500 |
— |
780 |
1 200 |
1 200 |
29 870 |
44 420 |
72 710 |
68 050 |
3 490 |
8 420 |
22 070 |
21 750 |
26 380 |
36 000 |
50 640 |
46 300 |
I den beräknade investeringsvolymen för budgetåret 1970/71 ingår 27,7
milj. kr. för förut anmälda arbeten som pågår eller kommer att påbörjas
under innevarande budgetår. Härav avser 2,1 milj. kr. arbeten på Arlanda
flygplats, bl. a. anläggande av uppställningsplatser inom det nya stationsområdet.
Vidare avser 20,8 milj. kr. arbeten på den nya flygplatsen i malmöregionen
(Sturup).
I enlighet med det avtal, vilket träffats mellan staten och Malmö stad
om avveckling av Bulltofta flygplats och utbyggnad av en ny allmän flygplats
och för vilket redogjorts i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 296 f), kommer
under innevarande budgetår fältarbetena på den nya flygplatsen i Sturup
204 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
att påbörjas. Flygplatsen kommer i en första etapp att utrustas med en
rullbana av 2 800 m längd betjänad av en längsgående och två tvärgående
taxibanor. Planerna omfattar vidare stationsplattformar för att tillgodose
samtidig uppställning av 12 flygplan av storlekar varierande från DC-9 till
DC-8-63 samt för att inrymma enstaka Boeing 747, s. k. jumbo-jet. Huvudbana,
taxibana och plattformar avses få en bärighet som tillåter trafik med
fullastade DC-8 flygplan. För allmänflyget anläggs en särskild, 800 m lång
bana vid huvudbanans södra ände. Flygplatsen utrustas i övrigt med högintensiv
belysning, radioanläggningar inkl. ILS samt stations-, drifts- och
trafikledningsbyggnader. Luftfartsverket har lämnat förslag till byggnadsprogram
avseende byggnaderna på flygplatsen. Kungl. Maj :t har den 30
oktober 1969 bemyndigat verket att fortsätta projekteringsarbetena fram
till kostnadsberäknade huvudhandlingar. Totalkostnadsramen för flygplatsen
enligt avtalet uppgår enligt prisläget den 1 maj 1969 till 91,2 milj. kr.
Härav avser 21,3 milj. kr. byggnader. Flygplatsen beräknas kunna tas i bruk
under hösten 1972.
För nya investeringar under budgetåret har jag tagit upp 40,4 milj. kr.
Härav beräknar jag 23,3 milj. kr. för arbeten på Arlanda flygplats. Luftfartsverket
har i dagarna framlagt utbyggnadsplan för ett nytt stationsområde.
Planen, som f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts prövning, ger
anvisningar för successiv utbyggnad av plattformar, byggnader, vägsystem
etc. I en första utbyggnadsetapp föreslås uppförande av en ny stationsbyggnad
för utrikestrafik och därtill hörande investeringar i plattformar
in. m. Denna etapp, som enligt verket bör vara genomförd under senhösten
1974, dimensioneras för den prognostiserade trafikvolymen år 1980.
Detta innebär således att anläggningen någon tid därefter kan förutses
bli otillräcklig och successivt kräver kompletteringar och nya utbyggnader.
Den för anläggningarna dimensionerande trafikvolymen år 1980 beräknas
till 5,6 milj. passagerare och 180 000 ton gods, vilket kan jämföras med
motsvarande beräknade volym år 1969, 2,2 milj. passagerare och 27 000
ton gods. Totalkostnaden för första etappen har av luftfartsverket uppskattats
till storleksordningen 200 milj. kr., varav drygt hälften avser stationsbyggnaden.
Prövningen av utbyggnadsplanen kommer att ske i samråd med representanter
för de regionala intressenterna, vilka förutsätts skola bidra till
investeringarna. För fortsatta utredningar och projekteringsarbeten avseende
den nya stationsbyggnaden med tillhörande anläggningar beräknar jag
för nästa budgetår 9,0 milj. kr. Jag avser att då kostnadsberäknade huvudhandlingar
föreligger lämna en utförligare redovisning av ärendet.
I avvaktan på att det nya stationsområdet färdigställs har luftfartsverket
föreslagit att vissa delvis provisoriska åtgärder inom det nya området vidtas
för att avlasta den nuvarande stationsbyggnaden. Planeringsarbeten
avseende en särskild byggnad för chartertrafik, vilken anmäldes i prop.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 205
1969: 1 (s. 214) och avses kunna tas i bruk år 1972, har igångsatts under
innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknar jag 12,0 milj. kr. för
påbörjande av arbetena på den nya byggnaden med tillhörande anläggningar.
För Övriga investeringar på Arlanda, bl. a. för vissa kapacitetshöjande åtgärder
i nuvarande stationsbyggnad, beräknar jag 2,3 milj. kr.
Inom det utrymme jag beräknat för nya investeringar under budgetåret
1970/71 har jag vidare räknat in 2,0 milj. kr. för påbörjande av utredningsoch
projekteringsarbeten avseende en ny flygplats i göteborgsregionen som
ersättning för Torslanda flygplats. En särskild sakkunnig har undersökt
vilka alternativa lokaliseringar av en flygplats i göteborgsregionen som är
mojiiga och funnit ett tekniskt genomförbart alternativ till Torslanda i
härrydaområdet, beläget ca 25 km öster om Göteborg. Luftfartsverket
har granskat och bearbetat den sakkunniges förslag och därvid undersökt
även andra lokaliseringsalternativ. Även verket har stannat för att
cn lokalisering till Härryda är det från de flesta synpunkter lämpligaste
alternativet till Torslanda. Enligt verket skulle en flygplats i Härryda också
llPPfylla uppställda räntabilitetskrav. Efter överläggningar mellan representanter
för staten och berörda kommunala intressenter har preliminär
överenskommelse träffats om avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande
av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda. Den nya flygplatsen
avses enligt föreliggande planer i den nu aktuella utbyggnadsetappen
byggas och utrustas med en huvudbana och en tvärbana av resp. 3 300
och 2 500 m längd, stationsplattform, högintensiv belysning, radiotekniska
hjälpmedel inkl. ILS samt stations-, drifts- och trafikledningsbyggnader. I
huvudsak innebär överenskommelsen att erforderligt markområde förvärvas
genom de lokala intressenternas försorg och utan kostnader för staten.
Den del av marken som beräknas nödvändig för drift- och trafikändamål
vid full utbyggnad skall tillföras staten med äganderätt medan övrig
mark upplåts med nyttjanderätt. Anläggningskostnaderna har preliminärt
beräknats till 280 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1967. Enligt den preliminära
tidplanen avses flygplatsen komma att tas i bruk under år 1977. Liksom
vad gäller det nya stationsområdet på Arlanda avser jag att senare_
da kostnadsberäknade huvudhandlingar föreligger — återkomma med en
utförligare redovisning i detta ärende.
Den ökande trafiken liksom övergången till nya flygplantyper ställer
nya krav på flygplatsernas och luftledernas kapacitet och säkerhetsmässiga
standard. För nästa budgetåret har jag därför i enlighet med luftfartsverkets
förslag beräknat medel för vissa kapacitetsförstärkande åtgärder på
Kiruna och Sundsvall/Härnösands flygplatser. Vidare har jag räknat med
vissa mindre investeringar på örnsköldsviks flygplats och på vissa militära
flygplatser. Den totala medelsförbrukning jag räknar med bör också
medge planenlig ersättnings- och nyanskaffning av radio- och teleutrustning
en-route liksom för fordon, maskiner och redskap.
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 8.
206 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Jag har vidare beräknat medel för projektering av en ny byggnad för kontrollcentralen
i Malmö FIR. Jag har också, som framgått av det föregående,
tagit upp belopp för flygledarskolan i Sturup. Jag har däremot inte ansett
mig f. n. kunna förorda att medel anvisas till en ny ämbetslokal för luftfartsverkets
centralförvaltning.
Anslaget till flygplatser m. m. bör beräknas med hänsyn till att en
marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga
eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen
under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas
enligt följande anslagsberäkning.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71
10 % marginal..............................
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1970 . . .
Erforderligt anslag budgetåret 1970/71.........
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. besluta att, i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
en central skola för gemensam utbildning av civila
och militära flygtrafikledare skall inrättas;
2. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
investeringsanslag av 48 000 000 kr.
milj. kr.
46,3
+ 4,6
— 2,9
48,0
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 207
IV. Statens utlåningsfonder
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten inrättades år 1939 (prop.
119, SU 126, rskr 210). Fonden har till syfte att genom lånestöd främja en
från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av rikets bestånd av fartyg med
en bruttodräktighet av högst 500 registerton. Lån ur fonden beviljas av en
särskild nämnd, lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten
regleras genom kungörelsen (1957: 340) om statens lånefond för den
mindre skeppsfarten.
Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten
Under budgetåret 1968/69 beviljade lånenämnden 11 lån om sammanlagt
5,3 milj. kr. Motsvarande belopp utgjorde under budgetåren 1966/67 och
1967/68 11 resp. 12,9 milj. kr.
Kapitaltillgångarna på fonden uppgick den 30 juni 1969 till 52,8 milj. kr.,
varav 35,2 milj. kr. utgjorde utestående lån.
För innevarande budgetår beräknas 15,3 milj. kr. stå till förfogande för
utlåning. Av detta belopp utgör 7,8 milj. kr. de vid föregående budgetårs
utgång disponibla medlen och 7,5 milj. kr. de återbetalningar som förutses
inflyta i amorteringar.
Nämnden erinrar om att 1965 års småskeppsfartsutredning i juni 1969
avgett betänkandet Det framtida stödet till den mindre skeppsfarten (Stencil
K 1969:11).
Nämnden bedömer att efterfrågan på lån under budgetåret 1970/71 kan
komma att överstiga tillgången på medel och föreslår, att till lånefonden
anvisas ett investeringsanslag av 2 milj. kr.
Departementschefen
Betänkandet Det framtida stödet till den mindre skeppsfarten har remissbehandlats
och bearbetas f. n. inom kommunikationsdepartementet. Vid utgången
av innevarande budgetår beräknas de för utlåning disponibla medlen
uppgå till ca 8 milj. kr. Under nästa budgetår beräknas ca 7,5 milj. kr. komma
att återbetalas i amorteringar. Totalt bör följaktligen ca 15,5 milj. kr. stå
till förfogande för utlåning under budgetåret 1970/71. Jag förordar, att anslaget
förs upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
208 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
V. Fonden för låneunderstöd
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1969/70
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 1 bil. 8 s. 300, SU 9,
rskr 95) har Kungl. Maj :t genom beslut den 5 november 1965 på oförändrade
villkor godkänt en förlängning för perioden den 1 oktober 1965 — den
30 september 1970 av överenskommelserna den 20 augusti 1959 och den 18
juni 1963 mellan Sverige, Danmark och Norge om ekonomisk garanti till de
i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande skandinaviska luftfartsbolagen.
Överenskommelserna innebär bl. a. att Aktiebolaget Aerotransport
(ABA) under ifrågavarande period erhåller en årlig garanti intill högst
7,5 milj. kr.
I enlighet härmed har för vart och ett av budgetåren 1966/67—1989/70 till
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för räkenskapsåren 1965/86—1968/69
anvisats investeringsanslag av 7,5 milj. kr. Ifrågavarande anslag har under
perioden inte behövt tas i anspråk. Bolagets räkenskapsår 1969/70 är det
sista år nuvarande garantiavtal gäller. I skrivelse den 18 november 1969 har
ABA hemställt att åtgärder vidtas för träffande av nytt garantiavtal för
tiden den 1 oktober 1970—den 30 september 1975. Liknande framställningar
har till de danska och norska regeringarna inkommit från respektive
i SAS-konsortiet ingående nationella luftfartsbolag. Förhandlingar om en ny
garanti pågår f. n. mellan de danska, norska och svenska regeringarna. Om
det visar sig möjligt, avser jag att senare föreslå Kungl. Maj :t att i proposition
till årets riksdag framlägga de förslag som kan komma att föranledas
härav.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1969-70
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
7 500 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 209
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
Balansräkningen per den 30 juni 1969 för vägverkets förrådsfond visar,
att fondens tillgångar uppgick till sammanlagt 572,8 milj. kr., varav 133,7
milj. kr. avsåg fastigheter in. m., 393,8 milj. kr. maskiner m. in., 1,1 milj. kr.
reservbromateriel, 5,8 milj. kr. grustag, 2,0 milj. kr. förråd av väglagningsämnen
samt 26,7 milj. kr. effektförråd. Återstående 9,7 milj. kr. utgjorde
tillgångar av finansiell natur.
Kapitalbehållningen inkl. balanserade medel uppgick till 259,5 milj. kr.
Under budgetåret 1968/69 ökade behållningen med 9,4 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens
kapital beräknats efter 6 %. Det sålunda beräknade överskottet har
för budgetåret 1968/69 uppgått till totalt ca 15,3 milj. kr. som tillgodoförts
driftbudgetens inkomster under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Statens vägverk
I skrivelse den 15 augusti 1969 har statens vägverk hemställt om bl. a. investeringsanslag
för budgetåret 1970/71.
Vägmaskiner m. m.
Ing. behållning
1968/69 ........................ 4 800 000
1969/70 ........................ —
1970/71 verket.................. 25 400 000
departementschefen...... 25 4 0 0 0 00
1 Varav 5,7 milj. kr. på tilläggsstat
a Preliminärt belopp
Anslag
i55 900 000
59 800 000
76 200 000
56 200 000
Utgift
60 700 000
254 4 0 0 0 00
274 2 0 0 0 0 0
256 0 0 0 0 00
Mcdelsförbrukning under budgetåren 1968/69—1970/71
För budgetåret 1968/69 har, sedan riksdagen anvisat 5,7 milj. kr. på tillläggsstat
(prop. 1968: 155, SU 188, rskr 398), investeringsramen genom
Kungl. Maj:ts beslut den 13 december 1968 vidgats till 60,7 milj. kr. Medelsförbrukningen
uppgick till samma belopp.
För budgetaret 1969/70 är investeringsramen 54,4 milj. kr. Verket räknar
med att ramen kommer att utnyttjas helt.
210 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
För budgetåret 1970/71 föreslår verket en medelsförbrukning av 74,2 milj.
kr.
Investeringsprogram
Investeringsprogrammet för förrådsfonden under budgetåren 1968/69—
1970/71 framgår av följande sammanställning.
Faktisk utgift |
Beräknad utgift |
||
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
tusental kr. |
|||
Garage- och förrådsbyggnader m. in........ |
........ 4 025 |
6 000 |
9 000 |
Motorfordon ocli vägmaskiner in. m........ |
........ 49 873 |
43 000 |
59 900 |
Färjor m. m............................. |
........ 6 078 |
4 500 |
5 000 |
Reservbromateriel........................ |
........ 718 |
600 |
— |
Diverse och oförutsett.................... |
........ 6 |
300 |
300 |
60 700 |
54 400 |
74 200 |
Beträffande de olika objektsgrupperna anför verket följande.
Garage- och förrådsbyggnader in. in.
Medelsbehovet under budgetåret 1970/71 för att avsluta tidigare påbörjade
byggnadsföretag beräknas till 1,7 milj. kr. För påbörjande av nya större
objekt avsedda att ersätta och komplettera äldre byggnader beräknas 3,0
milj. kr. För diverse markförvärv beräknas 0,9 milj. kr. och för påbörjande
av objekt som inte kommit till stånd som beredskapsarbeten och för upprustning
av personalutrymmen m. m. beräknas 3,4 milj. kr.
Motorfordon och v ä g in a s k i n e r in. m.
I följande sammanställning redovisas verkets maskin- och fordonspark
samt verkets anskaffningsprogram.
Beräknat Överåriga |
Beräknad |
Beräknad |
Beräknat |
Förändr. |
||
innehav |
under |
utrange- |
anskaff- |
innehav |
under |
|
1.7.1970 |
1970/71 |
ring |
ning |
1.7.1971 |
året |
|
1970/71 |
1970/71 |
|||||
antal |
||||||
Lastbilar ............... |
1 131 |
273 |
281 |
150 |
1 000 |
131 |
Person- och paketbilar.... |
875 |
276 |
200 |
200 |
875 |
0 |
Traktorer, terrängvagnar. . |
60 |
23 |
16 |
10 |
54 |
— 6 |
Väghyvlar............... |
900 |
— |
130 |
SO |
850 |
—50 |
Vägvältar............... |
300 |
128 |
30 |
30 |
300 |
0 |
Krossar................. |
180 |
— |
20 |
10 |
170 |
—10 |
Sorteringsverk........... |
180 |
114 |
20 |
10 |
170 |
—10 |
Generatoraggregat........ |
265 |
154 |
65 |
55 |
225 |
—40 |
Skoplastare.............. |
620 |
137 |
100 |
100 |
620 |
0 |
Kompressorer............ |
400 |
61 |
50 |
25 |
375 |
—25 |
Utöver i sammanställningen redovisade fordon och maskiner, för vilka
investeringsutgifterna beräknas till ca 49,2 milj. kr., tar verket upp ett be
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 211
lopp av 10,7 (9,9) milj. kr. för anskaffning av diverse maskiner m.m. enligt
följande.
För budgetåren 1967/68 och 1968/69 har anskaffats asfalt- och oljegrusmaskiner
för en total kostnad av 3,2 resp. 3,7 milj. kr. För budgetåret 1970/71
behövs ny- och ersättningsanskaffning av sådana maskiner för en kostnad
av 3,0 milj. kr. För anskaffning av tre 15 m3 dumpervagnar beräknas 1,2
milj. kr. och för 25 st. dammfilter till krossanläggningar beräknas 0,7 milj.
kr. Till gruppen diverse maskiner har vidare hänförts bl. a. släpvagnar,
schakt- och planeringsmaskiner, bandtransportörer, elcentraler, betongmaskiner,
målningsmaskiner, snöslungor, verkstadsmaskiner m. m. Verket finner
inte möjligt att upprätta någon detaljerad investeringsplan för dessa
maskinslag men beräknar sammanlagt ca 5,0 milj. kr. för dessa ändamål.
För anskaffning av utrustning för automatisk databehandling, fotogrammetri
m. m. behövs under budgetåret 1970/71 0,8 milj. kr.
Verket hemställer om bemyndigande att för budgetåret 1973/74 ta på sig
ett betalningsansvar intill ett belopp av 30 milj. kr. för leveranser till
maskincentralförrådet.
Tidigare har verket t. o. m. budgetåret 1972/73 erhållit motsvarande bemyndiganden
intill ett belopp av 30,0 milj. kr. Av beställningsbemyndigandet
för budgetåret 1969/70 var den 30 juni 1969 29,5 milj. kr. utnyttjade och
för budgetåret 1970/71 19,4 milj. kr.
Färjor m. m.
Verkets förslag till investeringsplan för färjor m. m. upptar ersättningsoch
nyanskaffning för 5,0 milj. kr., varav 4,3 milj. kr. avser färdigställande
av tidigare påbörjade färjor och 0,7 milj. kr. diverse ombyggnadsarbeten.
Reser vbromateriel
Under år 1968 har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen i sysselsättningsstöd
jande syfte bl. a. utlagts beställningar av reservbromateriel. Kostnaden
härför samt för vissa kompletterande anskaffningar beräknades till
ca 2,2 milj. kr. Huvuddelen av dessa kostnader har fallit på budgetåret
1968/69 och återstoden kommer att betalas under innevarande budgetår.
Behovet av fortsatt förnyelse av reservbromaterielen kvarstår. Vägverket
anmäler sin avsikt att återkomma med särskild framställning om medel
härför vid en senare tidpunkt.
Diverse och oförutsett
För budgetåret 1970/71 beräknar verket att ett belopp om 0,3 milj. kr.
bör stå till verkets förfogande för att göra det möjligt att möta diverse
smärre kostnader som nu inte kan förutses.
212 Statsverkspropositionen ur 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under
rubriken Vägväsendet (s. 37).
Departementschefen
För hudgetåret 1970/71 har vägverket föreslagit en medelsförbrukning
av 74,2 milj. kr. för förrådsfondens investeringar.
Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har jag
tillstyrkt en investeringsram för nästa budgetår av 56,0 milj. kr. I förhållande
till innevarande budgetår innebär detta en höjning med 1,6 milj. kr.
Beträffande ny- och ombyggnad av garage- och förrådsbyggnader har jag
därvid räknat med en viss reducering av vägverkets förslag.
För anskaffning av motorfordon och vägmaskiner m. in. räknar jag med
en förbrukning som med hänsyn till den förnyelse av maskinparken som
skett under senare år innebär att investeringarna för angivna ändamål
kan hållas på en godtagbar nivå. I anslutning härtill vill jag erinra om
angelägenheten av att vägverket till ett kommande år intensifierar arbetet
med att ta fram ytterligare material som belyser ekonomin i fordonsoch
maskinförvaltningen och möjliggör bättre jämförelser med aktuella
kostnader vid förhyrning av sådan materiel.
Av följande sammanställning framgår hur förrådsfondens investeringar
under nästa budgetår i stort beräknas komma att fördela sig på de olika
objektsgrupperna. Sammanställningen visar även utfallet för budgetåret
1968/69 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
Utfall |
Beräknad tusental kr. |
Verket |
Dep.chefen |
|
Garage och förrådsbyggnader in. m..... |
4 000 |
6 000 |
9 000 |
6 000 |
Motorfordon och vägmaskiner.......... |
49 900 |
43 000 |
59 900 |
44 600 |
Färjor m. m......................... |
6 100 |
4 500 |
5 000 |
5 000 |
Reservbromateriel.................... |
700 |
600 |
— |
_ |
Muddermateriel...................... |
— |
— |
— |
100 |
Diverse och oförutsett ............... |
— |
300 |
300 |
300 |
60 700 |
54 400 |
74 200 |
56 000 |
Anslaget till vägmaskiner in. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal
utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga
eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen
under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas
enligt följande anslagsberäkning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 213
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71 ............................. 56,0
10 % marginal _____................................................ -f 5,6
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1970................................ — 5,4
Erforderligt anslag budgetåret 1970/71 ..................................... 56,2
Jag förordar vidare, afl verket erhåller ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr., gällande
leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1973/74.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Vågmaskiner m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 56 200 000 kr.;
2. medge att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigande
jag förordat i det föregående.
B. Sjöfartsverkets fond
Genom beslut den 13 juni 1969 fastställde Kungl. Maj :t värdet av de
tillgångar som under budgetåret 1967/68 anskaffats för sjöfartsändamål som
beredskapsarbeten med anlitande av anslag på riksstatens driftbudget till
1,9 milj. kr. Dessa tillgångar fördes upp på sjöfartsverkets fond med angivet
belopp senast per den 1 juli 1968.
Balansräkningen per den 30 juni 1969 för sjöfartsverkets fond visar, att
tillgångarna uppgick till sammanlagt 341,4 milj. kr., varav 69,1 milj. kr. avsåg
fastigheter, 203,6 milj. kr. fartyg m. in. och 68,7 milj. kr. inventarier.
Kapitalbehållningen uppgick till 181,6 milj. kr. Under budgetåret 1968/69
ökade behållningen med 19,9 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens
kapital beräknats efter 6 %. Det beräknade överskottet uppgick för
budgetåret 1968/69 till 9,9 milj. kr. som tillgodoförts driftbudgetens inkomster
under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Sjöfartsverket
I skrivelse den 21 augusti 1969 och i anslutning därtill lämnad komplettering
bar sjöfartsverket hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret
1970/71.
Sjöfartsmateriel m. ni.
Ing. behållning
1968/69 ........................ 800 000
1969/70 ........................ 1 100 000
1970/71 verket ................. 1 100 000
departementschefen .... 1 100 000
1 Varav 5,2 milj. kr. på tilläggsstat
1 Preliminärt belopp
Anslag
i30 900 000
29 400 000
23 900 000
22 900 000
Utgilt
30 600 000
229 400 000
222 8 0 0 0 00
221 800 000
214 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
Medelsförbrukningen under budgetåren 1968/69—1970/71
För budgetåret 1968/69 vidgades investeringsramen genom Kungl. Maj :ts
beslut den 23 maj 1969 till ca 31,7 milj. kr. sedan riksdagen anvisat 5,2 milj.
kr. på tilläggsstat (prop. 1969: 105 bil. 5, SU 76, rskr 174). Medelsförbrukningen
stannade vid ca 30,6 milj. kr.
För budgetåret 1969/70 har investeringsramen fastställts till 26,7 milj. kr.
Enligt verket kommer ytterligare ca 2,7 milj. kr. att behöva tas i anspråk
för att täcka kostnaderna för beredskapsarbeten i bl. a. arbetsmarknadsstyrelsens
regi. Medelsförbrukningen beräknas därför till 29,4 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 föreslår verket en medelsförbrukning av 22,8
milj. kr.
Investeringsprogram
Av följande sammanställning framgår total faktisk resp. beräknad medelsförbrukning
budgetåren 1968/69—1970/71.
Faktisk utgift |
Beräknad utgift |
||
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Sjösäkerhet........................ |
............... 13,0 |
13,5 |
10,4 |
Sjökarteläggning................... |
............... 1,7 |
0,9 |
2,0 |
Isbrytarfartyg.................... |
............... 15,5 |
15,0 |
10,4 |
Muddermateriel m. m.............. |
............... 0,4 |
— |
— |
30,6 |
29,4 |
22,8 |
Utöver vad som framgår av den allmänna sjöfartsöversikten (s. 65 f) anför
verket följande beträffande de olika objektsgrupperna.
Sj osäkerhet
Fyrskeppet Västra Banken ersätts under budgetåret 1970/71 med en
bottenfast fyr. Kostnaden för att ersätta de två återstående fyrskeppen,
Norrströmsgrund och Falsterborev, med bottenfasta fyrar uppgår till 7,7
milj. kr., varav 4,5 milj. kr. avser beredskapsarbeten. För budgetåret 1970/71
beräknas för dessa ändamål 3,7 milj. kr., varav ca 1,2 milj. kr. av ordinarie
investeringsmedel. Programmet för fyrautomatisering beräknas i huvudsak
vara slutfört budgetåret 1972/73 varefter investeringarna sjunker kraftigt.
De gynnsamma erfarenheterna av fyrautomatiseringen tillsammans med
de starkt stigande lönekostnaderna motiverar enligt sjöfartsverket en längre
gående automatisering än som tidigare förutsatts. För budgetåren 1970/71—
1972/73 beräknas ca 5,5 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. för nästa budgetår.
Investeringarna i nybyggnad av andra fyrar, främst som ersättning för
bojar, minskar kostnaderna för de dyrbara tjänstefartygen samtidigt som
sjösäkerheten ökar. Takten i dessa investeringar anses böra öka och för
budgetåret 1970/71 beräknas 1,2 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 215
För hamnar och tjänstelokaler beräknas 0,8 milj. kr. per budgetår under
den närmaste femårsperioden. Ett nytt projekt utgör ersättning av centralförråd
och verkstad vid Rosenvik på Djurgården. För budgetåret 1970/71
beräknas 0,2 milj. kr. för planarbete rörande placering och utformning av
anläggningarna.
För tele- och fyrmateriel förutsätter verket ett med 0,2 milj. kr. ökat investeringsbehov
per år. 1,5 milj. kr. beräknas för budgetåret 1970/71.
Behov föreligger att anskaffa ett antal snabba lotsbåtar. Härigenom och
genom effektivare utnyttjande av båtbeståndet samt ändringar i lotsplatsorganisationen
beräknas 37 tunga, långsamgående båtar bli övertaliga. Verket
räknar med ett årligt investeringsbelopp om 1,5 milj. kr. för den närmaste
femårsperioden.
Kostnader för ny- och åtcranskaffning av bojar beräknas till 0,2 milj. kr.
per budgetår under motsvarande period.
För deccastationer erfordras under budgetåret 1970/71 2,5 milj. kr. för
slutbetalning av södra östersjökedjan. Därefter behövs ett årligt anslag av
0,2 milj. kr. för förnyelse av utrustning.
Sj ökarteläggning
Sjöfartsverket räknar med ett stigande investeringsbehov för sjökarteläggning.
För vartdera budgetåret 1971/72—1974/75 beräknas 3,4 milj.
kr. främst avseende förnyelse av mindre sjömätningsfartyg. För budgetåret
1970/71 beräknas 2,0 milj. kr. varav 0,7 milj. kr. för nytt ledarfartyg (totalkostnad
1,5 milj. kr.) för att öka mätningseffektiviteten. I övrigt avser investeringarna
för nästa budgetår förbättringsarbeten på sjömätningsfartygen
Rån och Gustaf af Klint, vissa arbets- och mätbåtar, tryckpressar m. m.
Isbrytarfartyg
Den nya isbrytaren Njord levererades i oktober 1969. Slutbetalning med
10 milj. kr. kommer att ske budgetåret 1970/71. För fortlöpande förbättringar
av isbrytarnas utrustning beräknas vidare 0,4 milj. kr. per år. Verket
räknar med anskaffning av ytterligare en isbrytare i mitten av 1970-talet.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under
rubriken Vägväsendet (s. 37).
Departementschefen
Sjöfartsverket har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för
nästa budgetår till 22,8 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken
har jag förordat en investeringsram av 21,8 milj. kr.
Om man bortser från kostnader för anskaffning av det nya isbrytarfar
-
216 Statsverkspropositionen är 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet
tyget innebär detta en i huvudsak oförändrad investeringsram för ordinarie
investeringar jämfört med innevarande budgetår.
Av följande sammanställning framgår hur investeringarna under nästa
budgetår i stort beräknas komma att fördela sig på de olika objektsgrupperna.
Sammanställningen visar även utfallet för budgetåret 1968/69 och
den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
1968/69 1969/70 1970/71
Utfall Beräknad Verket Dep.chefcn
tusental kr.
Sjösäkerhet......................... 13 000 13 500 10 400 9 800
Sjökarteläggning..................... 1 700 900 2 000 1 600
Isbrytarf artyg...................... 15 500 15 000 10 400 10 400
Muddermateriel ..................... 400 — _ _
30 600 2» 400 22 800 21 800
Med denna medelsförbrukning bör sjöfartsverket kunna bl. a. planenligt
fortsätta rationaliseringsarbetet inom lots- och fyrväsendet samt komplettera
och anskaffa materiel för sjökarteläggningen. I avvaktan på resultatet
av en särskild undersökning rörande tryckeriverksamheten beräknar jag
inga medel för nya tryckpressar.
Anslaget till sjöfartsmateriel in. in. bör beräknas med hänsyn till att eu
marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av
konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen
under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas
enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71................................ 21,8
10 % marginal.............................................................. 2,2
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1970................................... 1,1
Erforderligt anslag budgetåret 1970/71......................................... 22,9
Med hänsyn till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringsverksamhet
förordar jag att verket på sannna sätt som tidigare erhåller
ett beställningsbemyndigande om 5 milj. kr. gällande leveranser av
sjöfartsmateriel under budgetåret 1972/73.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
1. till Sjöfartsmateriel in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 22 900 000 kr.;
2. medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
jag förordat i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller
Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet 217
Register
Sid.
Översikt
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. in.
19 Kommunikationsdepartementet...........................
20 Kommittéer m. m., därav hälften att avräknas mot automobil
skattemedlen.
........................................
20 Extra utgifter..........................................
B. Väljväsendet
22 Allmän översikt över vägväsendet
42 Statens vägverk: Ämbetsverks uppgifter, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen.
...................................
43 Drift av statliga vägar, att avräknas mot automobilskattemed
len.
.................................................
44 Byggande av statliga vägar, att avräknas mot automobilskat
temedlen.
............................................
45 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, att avräknas
mot automobilskattemedlen............................
46 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, att av
räknas
mot automobilskattemedlen......................
47 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., att avräknas mot auto
mobilskattemedlen
....................................
48 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen
....................................
49 Tjänster till utomstående, att avräknas mot automobilskatte
medlen
..............................................
49 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond..........
C. Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
51 Förvaltningskostnader, att avräknas mot automobilskattemedlen
............................................
55 Uppdragsverksamhet, att avräknas mot automobilskattemedlen
............................................
Anslag kr.
5 553 000
1 560 000
260 000
7 373 000
4 100 000
774 000 000
683 900 000
107 100 000
331 000 000
54 500 000
23 400 000
8 400 000
1 000
1 »86 401 000
10 630 000
13 648 000
218 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 8: Kommunikationsdepartementet
Sid. Anslag Kr.
58 Registrering av motorfordon.............................. 1 000
59 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägs
korsningar,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... 6 500 000
59 Trafiksäkerhetsforskning, att avräknas mot automobilskattemedlen
.............................................. 3 300 000
62 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,
att avräknas mot automobilskattemedlen................. 2 200 000
36 279 000
D. Sjöfart
Sjöfartsverket
65 Allmän översikt över utvecklingen inom sjöfarten
91 Allmänna sjövägar...................................... 106 290 000
92 Säkerheten på fartyg.................................... 6 175 000
92 Övrig verksamhet....................................... 3 882 000
Övriga sjöfartsändamål
93 Handelsflottans pensionsanstalt........................... 1 000
94 Bidrag till vissa resor av sjöfolk........................... 365 000
95 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond................ 650 000
95 Understöd åt skärgårdsrederier m. m....................... 625 000
117 988 000
E. Institut m. in.
96 Transportnämnden, därav tre fjärdedelar att avräknas mot
automobilskattemedlen................................ 889 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
98 Förvaltningskostnader................................. 18 244 000
102 Underhåll av materiel m. m............................. 1 022 000
103 Nyanskaffning av instrument m. m...................... 400 000
105 Uppdragsverksamhet.................................. 3 850 000
105 Väderlekstjänst för luftfarten........................... 8 611 000
106 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland
m. m................................................. 1 453 000
107 Statens väginstitut, att avräknas mot automobilskattemedlen 3 461 000
109 Statens väginstitut: Utrustning, att avräknas mot automobilskattemedlen.
........................................ 170 000
Statens geotekniska institut:
109 Förvaltningskostnader................................. 2 245 000
111 Uppdragsverksamhet.................................. 2 617 000
112 Utrustning........................................... 100 000
43 062 000
F. Diverse
113 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m.................................... 231 200 000
121 Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer,
att avräknas mot automobilskattemedlen........... 11 200 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. S: Kommunikationsdepartementet 219
Sid. Anslag Kr.
122 Driftbidrag till luftfartsverket............................ 7 800 000
125 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser,
därav 2 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 125 000 000
126 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m...... 1 340 000
129 Beredskap för civil luftfart............................... 800 000
129 Kostnader för visst värderingsförfarande................... 40 000
377 380 000
Summa för driftbudgeten 2 568 483 000
KAPITALBUDGETEN
130 Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverket
134 Posthus m. m........................................... 41 300 000
142 Departementschefen
B. Televerket
144 Teleanläggningar m. m................................... 592 100 000
157 Departementschefen
C. Statens järnvägar
159 Järnvägar m. m......................................... 367 600 000
178 Departementschefen
D. Luftfartsverket
181 Flygplatser m. m........................................ 48 000 000
199 Departementschefen
IV. Statens utlåningsfondcr
207 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.............. 1 000
V. Fonden för låneunderstöd
208 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1969/70.......... 7 500 000
IX. Diverse kapitalfonder
209 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m............ 56 200 000
212 Departementschefen
213 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m................. 22 900 000
215 Departementschefen
Summa för kapitalbudgeten 1 135 601 000
Totalt för kommunikationsdepartementet 3 704 084 000
BILAGA 9 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
FINANSDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Finansdepartementets verksamhetsområde utvidgades den 1 juli 1969 i
samband med omfördelningen av ärenden mellan statsdepartementen, som
bl. a. innebar att de ärenden som tidigare handlagts inom civildepartementet
fördes över till finansdepartementet. Utöver riktlinjer för den ekonomiska
politiken och statsregleringen i allmänhet omfattar verksamhetsområdet dels
ett antal förvaltningsmyndigheter med uppgifter som avser bl. a. rationalisering
och revision, statistikproduktion, skatte- och kontrollväsen samt statligt
byggande för civila ändamål, dels frågor om arbets- och anställningsvillkor
i allmän tjänst samt utbildnings- och personalvårdsfrågor för statens
arbetstagare. Till departementets utgiftsområde hör vidare skatteutjämningsbidrag
till kommunerna. Det finansiella utvecklingsbiståndet som
hittills legat under finansdepartementet förs över till utrikesdepartementet.
Utgiftsutvecklingen inom departementets verksamhetsområde har under
de senaste åren dominerats av skatteutjämningsbidragen till kommunerna.
I övrigt har utvecklingen främst karaktäriserats av åtgärder för effektivisering
och rationalisering av den statliga verksamheten. De centrala organen
för rationalisering och revision har byggts ut. Förbättrade metoder har utvecklats
för budgetering, redovisning och revision inom statsverksamheten.
Den statliga statistiken har centraliserats och byggts ut. En samordning
har genomförts av den statliga datamaskinanskaffningen. Åtgärder har vidtagits
för att förbättra dagspressens ekonomiska villkor. Personalutbildningen
har byggts ut och resurserna för omplacering av sådan statsanställd personal
som blir övertalig genom organisationsförändringar och rationaliseringar
har förstärkts.
För nästa budgetår utgör skatteutjämningsbidragen till kommunerna
alltjämt den största utgiftsposten. Utgifterna för dessa bidrag ökar med
150 milj. kr. till sammanlagt 1 680 milj. kr. Medelstilldelningen för extra
skatteutjämningsbidrag föreslås bli höjd med 5 milj. kr. till 15 milj. kr.
Förslag läggs fram om inrättande av en ny datamaskincentral i Stockholm.
Resurserna hämtas från statistiska centralbyråns datamaskincentral,
som i fortsättningen kommer att ha driften helt förlagd till Örebro.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 9
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Ökade insatser föreslås för den statliga förvaltningsrevisionen och den
offentliga statistikproduktionen.
För anskaffning av datamaskiner begärs ett beställningsbemyndigande,
utöver tidigare erhållet, om 40 milj. kr. och ett anslag om 25 milj. kr.
Utgifterna inom finansdepartementets nuvarande verksamhetsområde
minskar för nästa budgetår med 10,6 milj. kr. Minskningen sammanhänger
med att det under innevarande budgetår anvisade anslaget till ATP-avgifter
om 200 milj. kr. bortfaller. Det totala anslagsbehovet för departementets
verksamhetsområde uppgår till 2 340,4 milj. kr.
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
Skatteutjämningsbidraget till kommunerna har till syfte att utjämna
skillnaderna i den kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av landet.
Bidragen utgår både för att kompensera ett bristande skatteunderlag i kommunerna
och för att mildra effekten av en hög kommunal utdebitering.
Skatteutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för att skapa en i
möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet. Bidragen
är av väsentlig betydelse inte minst för norrlandskommunerna och för
glesbygdskommuner i andra delar av landet.
Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och höjda kommunala
utdebiteringar har statens utgifter för skatteutjämningsbidragen
ökat kraftigt under senare år. Det sammanlagda beloppet under vart och
ett av åren 1961—1970 för skatteutjämningsbidrag och de före år 1966 utgående
skatteersättningarna och skattelindringsbidragen framgår av följande
sammanställning.
År 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Milj. kr. 590 813 786 791 755 1 052 1 157 1 307 1 460 1 608
Av bidragsbeloppet för år 1970 faller 637 milj. kr. på landskommuner,
329 milj. kr. på städer och köpingar, 81 milj. kr. på församlingar och 561
milj. kr. på landsting.
De relativt sett största beloppen för skatteutjämningsbidrag har utgått
till de fyra nordligaste länen. Det genomsnittliga beloppet av skatteutjämningsbidrag
per invånare utgör sålunda för år 1970 i Norrbottens län 801
kr., i Västerbottens län 619 kr., i Jämtlands län 748 kr. och i Västernorrlands
län 579 kr. Förhållandevis stora belopp faller även på Gotlands län,
505 kr., Gävleborgs län, 384 kr., Kalmar län, 333 kr. och Värmlands län,
314 kr. För länen i övrigt varierar beloppen mellan 20 och 246 kr. per invånare.
Det totala skatteutjämningsbidraget uppgick, räknat i kronor per skattekrona,
år 1969 till i genomsnitt 2,05 kr. för hela riket. Medelutdebiteringen
i hela riket uppgick samma år till 20,24 kr. per skattekrona. Sett som!
ett genomsnitt för hela riket svarade alltså skatteutjämningsbi dragen för ca
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 3
10 % av kommunernas inkomster angivna såsom medelutdebitering. Motsvarande
andel för enbart landskommuner var ca 20 %. Det totala skatteutjämningsbidraget
uttryckt i kronor per skattekrona varierade år 1969
avsevärt mellan länen. Den högsta siffran, 9,64 kr., noterades för Jämtlands
län att jämföra med den totala utdebiteringen i länet 21,02 kr. Motsvarande
andel för Norrbottens län var 8,81 kr. resp. 20,94 kr., för Västerbottens
län 7,67 kr. resp. 20,44 kr., för Gotlands län 7,10 kr. resp. 21,28 kr.
och för Västernorrlands län 6,85 kr. resp. 21,22 kr.
För extra skatteutjämningsbidrag som beviljas då särskilda skäl föreligger
har sedan år 1966 varje år beräknats 10 milj. kr. För år 1971 föreslås
att detta belopp höjs till 15 milj. kr.
Anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. in. är i riksstaten
för innevarande budgetår upptaget med 1 530 milj. kr. För budgetåret
1970/71 beräknas anslaget till 1 680 milj. kr. Anslagsökningen utgör
således 150 milj. kr.
Rationalisering och revision
Den offentliga sektorn tar en allt större del av våra resurser i anspråk.
Anspråken på statliga insatser fortsätter att växa, samtidigt som resurserna
är begränsade. Mot denna bakgrund är arbetet med att rationalisera och effektivisera
den statliga verksamheten av stor betydelse för att därigenom
bl. a. skapa utrymme för ett fortsatt reformarbete. Den centrala ledningen
av dessa uppgifter åvilar statskontoret och riksrevisionsverket. Båda verken
har under senare år omorganiserats och fått ökade resurser till sitt förfogande.
Verken har också tilldelats väsentliga upppgifter i det arbete med
programbudgetering som påbörjats inom statsförvaltningen och vars syfte
är att få till stånd en förbättrad resursfördelning och ett effektivare resursutnyttj
ande.
För att tillgodose statsförvaltningens ökade behov av rationaliseringsexpertis
har ett nytt statligt bolag, Statskonsult AB, bildats. Verksamheten
har startat vid årsskiftet 1969/70.
ADB-tekniken är av väsentlig betydelse när det gäller att rationalisera
verksamheten inom statsförvaltningen. Som ett visst mått på utvecklingen
inom området kan nämnas att värdet av de statliga datamaskinerna har
tredubblats under de senaste fem åren. Datamaskiner för civila myndigheter
beräknas kunna beställas intill ett belopp av 165 milj. kr. under budgetåren
1969/70 och 1970/71. För nästa budgetår begärs anslag om 25
milj. kr. för anskaffning av datamaskiner.
Datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån har expanderat kraftigt
under senare år och kommit att i allt större utsträckning tas i anspråk
för arbetsuppgifter utanför statistikområdet. Datamaskincentralen föreslås
därför bli uppdelad i en datamaskincentral för statistisk databehandling
och en för administrativ databehandling. Datamaskincentralen för statistisk
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
databehandling kommer att kvarstå som en enhet inom statistiska centralbyrån.
Statskontoret föreslås bli chefsmyndighet för den nya datamaskincentralen
för administrativ databehandling, som dock får en självständig
ställning med egen styrelse.
Riksrevisionsverkets verksamhet har sedan omorganisationen år 1967 alltmer
inriktats mot förvaltningsrevision. För nästa budgetår föreslås en ytterligare
förstärkning av förvaltningsrevisionen avseende bl. a. verksamheten
inom försvarets område.
Statistikproduktion
Den planeringsverksamhet som bedrivs såväl centralt som regionalt medför
ett ökat behov av statistisk information. För att den offentliga statistiken
i ökad utsträckning skall kunna användas som ett hjälpmedel vid
denna planering har statistiken under senare år byggts ut väsentligt och
moderniserats. Centraliseringen av statistiken till statistiska centralbyrån
är nu i stort sett genomförd. Detta möjliggör en effektiv samordning och
därmed en rationalisering av statistiken samt ett utnyttjande av de möjligheter
som den moderna datamaskintekniken ger för statistikproduktionen.
För nästa budgetår föreslås ytterligare utbyggnad av den offentliga statistiken.
Bland de ändamål för vilka medel begärs kan nämnas utbyggnad
av leverans- och orderstatistiken, investeringsenkäter, bostadslånestatistiken,
nationalräkenskaperna och lönestatistiken. Vidare räknas medel för
1970 års folk- och bostadsräkning, vars totalkostnad fastställts till drygt
36 milj. kr., och för förberedelsearbete avseende en ny allmän företagsräkning.
Förslag läggs även fram om valstatistik vid 1970 års val samt om
statistik i anslutning till 1970 års fastighetstaxering.
Som ett led i strävandena att minska trycket på den statliga förvaltningsorganisationen
i Stockholm har en allt större del av statistiska centralbyråns
verksamhet förlagts till produktionsfilialen i Örebro. En datamaskin
är sedan mitten av förra året i drift där. Hösten 1969 sysselsattes
vid örebrofilialen ca 200 personer. Enligt beslut av regeringen förra året
skall centralbyråns personal i Stockholm begränsas till ca 1 000 personer.
Detta innebär för Örebrofilialens del att antalet sysselsatta beräknas öka
med ca 300 personer under en treårsperiod.
Skatt®- ock kontrollväsen
I syfte att förstärka och effektivisera skatteförvaltningen förelädes förra
årets riksdag principförslag beträffande omorganisation av den centrala
skatteförvaltningen. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget, som innebar
att en central förvaltningsmyndighet, riksskatteverket, skall inrättas
den 1 januari 1971 för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbördsoch
folkbokföringsväsendet. Verket skall ersätta bl. a. kontrollstyrelsen,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 5
riksskattenämnden och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Omorganisationen förbereds f. n. av en organisationskommitté. Förslag rörande
riksskatteverkets organisation och anslag kommer senare att föreläggas
vårriksdagen.
Som ett led i strävandena att åstadkomma en förbättrad skattekontroll
läggs under civildepartementet fram förslag om en kraftig förstärkning av
i första hand landskontorens taxeringssektioner.
Vidare kommer förslag om ändrade bestämmelser för skattebrotten att
föreläggas vårriksdagen.
Mynt- och medaljtillverkningen skall flyttas ut från Stockholm och föreslås
bli förlagd till Eskilstuna. Anslag begärs för uppförande av en byggnad
för ändamålet.
Personalpolitiska frågor
Företagsnämnderna inom statsförvaltningen har aktiverats genom de
nya regler som trädde i kraft den 1 juli 1968. Under hösten 1969 har sakkunniga
tillkallats för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati inom statsförvaltningen. Utredningen har börjat
sitt arbete. Intresse för försöksverksamheten har visats från flera myndigheter
och deras personal. Försöken avser varierande grader av inflytande
för de anställda i skilda delar av myndighetens beslutsprocess.
För att åstadkomma effektivare samarbete mellan de statliga myndigheterna
och de anställda har den 1 juli 1969 inrättats ett centralt samarbetsråd
för personalfrågor inom statsförvaltningen. Rådet skall även vara ett organ
för utbyte av information och erfarenheter mellan myndigheterna och personalorganisationerna
i väsentliga personalfrågor.
Verksamheten med omplacering av personal som blivit övertalig till följd
av rationalisering eller berörts av omlokalisering har byggts ut och effektiviserats
genom tillkomsten den 1 juli 1969 av statens omplaceringsnämnd.
Nämnden har koncentrerat sig på frågor om omplacering av större grupper
statsanställda, bl. a. inom sjöfartsverkets och domänverkets område. Inom
nämnden pågår arbete med vissa riktlinjer rörande de statliga myndigheternas
åtgärder i fall då personal friställs.
Regeringen har år 1969 uppdragit åt statskontoret att företa en genomgripande
översyn av den statliga personaladministrationen, översynen
skall bedrivas efter riktlinjer som ges av en särskilt tillsatt ledningsgrupp.
Den utbildning som statens personalutbildningsnämnd bedriver i internatform
kommer att i betydande omfattning förläggas till den nya förvaltningsskolan
i Sigtuna, som beräknas kunna tas i bruk successivt med början
under våren 1970.
6
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Sammanfattning
Förändringarna inom finansdepartementets nuvarande verksamhetsområde
i förhållande till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret
1969/70 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
1969/70 |
1970/71 |
||
DRIFTBUDGETEN |
|||
A. Finansdepartementet m. m................... |
28,5 |
37,8 |
+ 9,3 |
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m........... |
155,8 |
183,2 |
+ 27,3 |
C. Skatte- och kontrollväsen.................... |
273,5 |
302,6 |
+ 29,1 |
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna ...... |
1 543,4 |
1 685,8 |
+ 142,4 |
E. Diverse.................................... |
223,6 |
29,0 |
—194,6 |
Summa driftbudgeten |
2 224,8 |
2 238,5 |
+ 13,6 |
KAPITALBUDGETEN |
|||
II. Statens allmänna fastighetsfond ............ |
55,5 |
32,0 |
— 23,6 |
Y. Fonden för låneunderstöd .................. |
25,1 |
25,0 |
— 0,1 |
Yl. Fonden för statens aktier .................. |
0,6 |
— |
— 0,6 |
YII. Fonden för förlag till statsverket............ |
20,0 |
20,0 |
— |
IX. Diverse kapitalfonder ...................... |
25,0 |
25,0 |
— |
Summa kapitalbudgeten |
126,2 |
102,0 |
— 24,2 |
Totalt för finansdepartementet |
2 351,0 |
2 340,4 |
— 10,6 |
De totala utgifterna beräknas minska med ca 11 milj. kr. Minskningen
sammanhänger med att anslaget till ATP-avgifter, som för innevarande
budgetår är uppfört med 200 milj. kr., bortfaller. Bortsett från detta ökar
utgifterna under finansdepartementet med totalt ca 189 milj. kr. På driftbudgeten
uppgår ökningen till ca 214 milj. kr. Häri ingår löne- och prisomräkning
med knappt 30 milj. kr. Större delen av förändringen i övrigt
faller på skatteutjämningsbidrag till kommunerna, som ökar med 150 milj.
kr. Utgifterna på kapitalbudgeten minskar med ca 24 milj. kr., vilket huvudsakligen
beror på minskat medelsbehov för byggnadsverksamheten
inom departementets område.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
7
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet Löfberg
anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom
finansdepartementets verksamhetsområde. Departementschefen anmäler
därvid de frågor som tagits upp under littera A, B punkterna 1—16, C, D,
E punkterna 1—8 på driftbudgeten och under II utom punkt 4, V, VII och
IX på kapitalbudgeten samt statsrådet Löfberg de frågor som tagits upp
under littera B punkterna 17—20, E punkterna 9—15 på driftbudgeten
samt II punkt 4 på kapitalbudgeten. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
A. Finansdepartementet in. m.
A 1. Finansdepartementet
1968/69 Utgift1 ................. 219 250 535
1969/70 Anslag ................. 12 150 000
1970/71 Förslag................. 16 220 000
1 Anslagen Finansdepartementet: Avlöningar och Finansdepartementet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 98 247 kr.
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Personal
Handläggande personal............
Övrig personal....................
Anslag
Avlöningar.......................
Sjukvård........................
Reseersättningar (även utrikes resor)
Expenser........................
Lönekostnadspålägg...............
1969/70 Beräknade ändringar 1970/71
På grund av Övriga
överflyttning ändringar
av arbetsuppgifter
från
civildepartementet
den
1.7.1969
100 |
+ 25 |
— |
|
77 |
+ 10 |
— |
|
177 |
+ 35 |
— |
|
9 433 000 |
+ 1 987 000 |
+ |
910 000 |
25 000 |
+ 6 000 |
+ |
9 000 |
82 000 |
+ 15 000 |
+ |
13 000 |
440 000 |
+ 118 000 |
+ |
342 000 |
2 170 000 |
+ 421 000 |
+ |
249 000 |
12 150 000 |
+ 2 547 000 |
+ 1523 000 |
Den 1 juli 1969 överfördes de uppgifter som tidigare handlagts av civildepartementet
till finansdepartementet (jfr prop. 1969: 89, SU 97, rskr
244). Utgifterna för civildepartementet före omorganisationen beräknades
i föregående års statsverksproposition — exklusive utgifterna för departementschefen
— till 2 547 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Finansdepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 16 220 000 kr.
A 2. Gemensamma ändamål för statsdepartementen
1969/70 Anslag ................. 12 120 000
1970/71 Förslag ................ 15 320 000
Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens organisationsavdelning
och andra för statsdepartementen gemensamma anordningar
samt departementens lokalkostnader, utgifter för expenser avseende inredning
och utrustning av lokaler, telefon m. in. samt kostnader för tjänstebilar,
allt i den mån medel inte anvisas i annan ordning. Hyreskostnaderna
för utrikes- och försvarsdepartementens lokaler samt de kostnader för
bränsle, lyse och vatten som hänför sig till utrikesdepartementet bestrids
från vederbörande departementsanslag.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
9
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
Handläggande personal........................ |
.......... 12 |
+ 1 |
Övrig personal................................ |
.......... 91 |
+ 2 |
Anslag |
103 |
+ 3 |
Avlöningar................................... |
........... 2 870 000 |
+ 544 000 |
Sjukvård.................................... |
.......... 14 000 |
— |
Reseersättningar (även utrikes resor)............ |
.......... 5 000 |
— |
Lokalkostnader............................... |
.......... 4 905 000 |
+ 1 460 000 |
Kostnader för tjänstebilar...................... |
.......... 95 000 |
— |
Expenser.................................... |
.......... 3 575 000 |
+ 820 000 |
Därav engångsutgifter......................... |
........... 1 365 000 |
+ 65 000 |
Lönekostnadspålägg........................... |
.......... 656 000 |
+ 376 000 |
12 120 000 |
+ 3 209 000 |
För pris- och löneomräkning beräknar jag 1 028 000 kr.
Vidare räknar jag medel för följande nya tjänster, nämligen en förste arkivarie,
en byrådirektör för rationaliseringsuppgifter och ett biträde för
kamerala uppgifter. Samtidigt kan en nedräkning ske av medel som ställts
till förfogande för utredningar. (+ 54 000 kr.)
Enligt den planering som f. n. gäller för omorganisationen av den statliga
redovisnings- och revisionsverksamheten skall en redovisningscentral
inrättas vid organisationsavdelningen den 1 juli 1971. För utrednings- och
förberedelsearbete behövs resurser redan under nästa budgetår. Jag beräknar
för ändamålet 94 000 kr.
Medelsbehovet för lokalkostnader ökar med hänsyn till nytillkommande
lokaler främst i kvarteret Mercurius. För inventarier i nya lokaler och
kostnader i samband med omflyttningar av departementen samt ny telefonväxel
erfordras under nästa budgetår viss engångsanvisning.
Kostnader för telegram och telefon som hänför sig till utrikesdepartementets
verksamhet inom landet beräknas till skillnad från vad som är
fallet för innevarande budgetår under detta anslag.
Med hänvisning till sammanställningen och vad jag har anfört förordar
jag att anslaget tas upp med 15 320 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Gemensamma ändamål för statsdepartementen
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
15 320 000 kr.
A 3. Ekonomiska attachéer
1969/70 Anslag .................. 250 000
1970/71 Förslag .................. 400 000
Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska attachéer. Anslaget för
innevarande budgetår avses för två ekonomiska attachéer, en vid Sveriges
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
delegation hos OECD i Paris och en vid den svenska delegationen hos de
europeiska gemenskaperna i Bryssel.
Utvecklingen i Japan har under större delen av efterkrigstiden kännetecknats
av en snabb ekonomisk och industriell expansion. Från svensk
sida är det ett väsentligt intresse att närmare kunna följa denna utveckling.
Jag förordar därför efter samråd med cheferna för utrikes-, social- och
industridepartementen att en tjänst som ekonomisk attaché inrättas med
placering vid ambassaden i Tokyo. Innehavaren av tjänsten bör även följa
utvecklingen på arbetsmarknaden och inom socialpolitiken i Japan.
Anslagsbehovet för nästa budgetår uppskattar jag till 400 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 400 000 kr.
A 4. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift .... 5 944 862 Reservation ---- 1 962 547
1969/70 Anslag ____ 4 000 000
1970/71 Förslag____ 5 500 000
Från anslaget skall innevarande budgetår även bestridas utgifterna för
kommittéer m. in. som överfördes till finansdepartementet den 1 juli 1969
i samband med omfördelningen av ärenden mellan statsdepartementen.
Som jag förutskickade vid min anmälan av dessa frågor (prop. 1969: 89)
behöver ytterligare medel anvisas för innevarande budgetår. Jag beräknar
det ytterligare medelsbehovet till 1,5 milj. kr. och kommer senare i dag att
förorda att detta belopp anvisas på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1969/70.
För nästa budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 5,5 milj. kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.
A 5. Extra utgifter
1968/69 Utgift ...... 431 949 Reservation...... 476 745
1969/70 Anslag ...... 1 000
1970/71 Förslag...... 400 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 400 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 11
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
B 1. Kammarkollegiet
1968/69 Utgift1 .................. 22 453 693
1969/70 Anslag .................. 3 542 000
1970/71 Förslag .................. 3 740 000
1 Anslagen Kammarkollegiet: Avlöningar och Kammarkollegiet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 22 138 kr.
Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet huvudsakligen för
ärenden som är av kameral natur eller angår den allmänna hushållningen
eller avser kyrklig egendom. Kollegiet är dessutom bevakningsmyndighet för
civila verk i fråga om fordran, som tillkommer staten, och granskningsmyndighet
i fråga om stämpelskatt, arvsskatt och gåvoskatt.
T kollegiets uppgifter ingår bl. a. att föra det allmännas talan i vattenmål
och mål om ersättning eller inlösen enligt naturvårdslagen (1964: 822). Kollegiet
handlägger även frågor om den kommunala och kyrkliga indelningen,
den prästerliga tjänsteorganisationen, prästers och kyrkomusikers avlöning,
lappväsendet och jordregistret. Vidare har kollegiet vård och inseende över
viss statlig och annan fast egendom. Kollegiets advokatfiskalskontor (kamma
radvokat f i skal skon tor et) har att bl. a. bevaka det allmännas rätt i ärenden
som angår allmänna arvsfonden.
Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på fyra
byråer, advokatfiskalskontoret och ett arkivkontor.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Kammar- Dep.chefen
kollegiet
Personal Handläggande personal........... |
.......... 35 |
_ |
_ |
Övrig personal................... |
.......... 21 |
— |
— |
56 |
— |
— |
|
Anslag Avlöningar...................... |
.......... 2 652 000 |
+ 126 000 |
+ 126 000 |
Sjukvård....................... |
.......... 8 000 |
— |
— |
Reseersättningar................. |
.......... 46 000 |
— |
— |
Därav utrikes resor.............. |
.......... 1 000 |
— |
— |
Lokalkostnader.................. |
.......... 136 000 |
+ 19 000 |
+ 19 000 |
Expenser....................... |
.......... 103 000 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
Därav engångsutgifter........... |
.......... . |
+ 10 000 |
-f 10 000 |
Lönekostnadspålägg.............. |
.......... 597 000 |
+ 43 000 |
+ 43 000 |
3 542 000 |
+ 198 000 |
+ 198 000 |
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Kammarkollegiet
1. Löne- och prisomräkning in. m. 188 000 kr.
2. För förnyelse av inventarier in. m. behövs 10 000 kr.
D epartem entschefen
Kammarkollegiets förslag till medelsberäkning biträder jag. Jag vill i
detta sammanhang nämna att jag inom kort avser att begära Kungl. Maj :ts
bemyndigande att låta se över kammarkollegiets uppgifter och organisation.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kammarkollegiet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 3 740 000 kr.
B 2. Kammarrätten
1968/69 Utgift1 ................... 26 389 725
1969/70 Anslag .................. 8 963 000
1970/71 Förslag .................. 9 414 000
1 Anslagen Kammarrätten: Avlöningar och Kammarrätten: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 56 843 kr.
Kammarrätten är central domstol för administrativ rättskipning.
Kammarrätten dömer i besvär smål som gäller beskattning, familjebidrag,
socialhjälp, kyrkobokföring, mantalsskrivning m. m.
Kammarrätten är för den dömande verksamheten organiserad på nio divisioner.
Dessutom finns ett kansli.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Kammar- Dep.chefen
rätten
Personal
Handläggande personal........... |
.......... 107 |
— |
— |
Övrig personal................... |
.......... 59 |
— |
— |
Anslag |
166 |
— |
— |
Avlöningar...................... |
.......... 6 943 000 |
+ 324 000 |
+ 324 000 |
Sjukvård....................... |
.......... 16 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar................. |
.......... 10 000 |
— |
— |
Lokalkostnader.................. |
.......... 194 000 |
+ 24 000 |
+ 24 000 |
Expenser....................... |
.......... 201 000 |
+ 23 000 |
+ 15 000 |
Lönekostnadspålägg.............. |
.......... 1 585 000 |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
Kammarrättens årsbok........... |
.......... 14 000 |
— 14 000 |
— 14 000 |
8 963 000 |
+ 459 000 |
+ 451 000 |
Kammarrätten
1. Löne- och prisomräkning m. m. 449 000 kr.
2. Kursledararvode för aspirantutbildning inom kammarrätten (+ 6 000
kr.).
3. För att möjliggöra en årlig gemensam utfärd för kammarrättens personal
behövs ytterligare expensmedel (+ 8 000 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 13
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 414 000 kr. Jag har därvid inte beräknat medel för någon personalutfärd
(3). Medel för utgivningen av kammarrättens årsbok har tagits upp under
anslagsposterna Avlöningar och Expenser.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kammarrätten för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 9 414 000 kr.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den
statliga statistikproduktionen och handhar huvuddelen av denna. Centralbyrån
har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet.
Det åligger vidare centralbyrån att utföra folkräkningar och vissa
andra räkningar och att göra långsiktiga yrkes- och utbildningsprognoser.
Hos centralbyrån förs bl. a. äktenskapsregistret, det centrala bilregistret
och företagsregistret.
Statistiska centralbyrån leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör.
Denne har närmast under sig en planeringschef och en produktionschef.
Inom verket finns vidare en planerings- och samordningsavdelning,
en byrå för administration och information, nio ämnesbyråer, ett
prognosinstitut, ett utredningsinstitut och en datamaskincentral. Centralbyrån
har vidare en produktionsfilial i vardera Örebro och Hallstavik. Filialen
i Örebro består dels av en till datamaskincentralen hörande EDB-enhet, dels
av en till utredningsinstitutet knuten enhet för manuell databehandling
(MDB-centralen). I Hallstavik finns en stansfilial.
Vid centralbyrån fanns den 1 juli 1969 1 506 anställda varav 133 vid utredningsinstitutet
och 516 vid datamaskincentralen. Av dessa arbetade
drygt 100 i Örebro och 48 i Hallstavik. Därutöver fanns tillfälligt anställd
personal, till övervägande del inom uppdragsverksamhet.
Statistiska centralbyrån tillhör de myndigheter som deltar i utredningsoch
försöksverksamheten med programbudgetering (jfr bil. 2 s. 7). Med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1969 beslöt jag
att centralbyrån skulle lämna in sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs att följande programindelning
tills vidare skulle tillämpas.
1. Statistik, register och prognoser
2. Statistisk uppdragsverksamhet
3. Teknisk uppdragsverksamhet
Programmen Statistik, register och prognoser och Statistisk uppdragsverksamhet
skulle indelas i följande delprogram.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
a) Jordbruk
b) Industri
c) Handel, samfärdsel och servicenäringar
d) Byggnadsverksamhet, bostäder och andra byggnader
e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
f) Arbetsmarknad
g) Befolkning och hushåll
h) Rätts- och socialväsende
i) Utbildning
j) Yrkes- och utbildningsprognoser
k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning
l) Bibliotek, arkiv och information
Vidare skulle delprogrammen indelas i löpande verksamhet, intermittenta
undersökningar och utvecklingsarbete.
I beslutet föreskrevs vidare att centralbyrån tills vidare borde utgå från
att anslagen skulle vara följande.
1. Statistiska centralbyrån: Verksamheten i allmänhet
2. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
3. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
Anslag 1 skulle vara ett förslagsanslag för finansiering av program 1.
Anslagen 2 och 3 skulle vara förslagsanslag som vart och ett togs upp
med ett formellt belopp av 1 000 kr. Under anslagen skulle redovisas kostnader
och intäkter för motsvarande program. Intäkter som svarade mot
komplementkostnader skulle levereras in till inkomsttitel på riksstaten.
Statistiska centralbyrån har i enlighet med nämnda beslut redovisat sin
anslagsframställning i programtermer. Det har dock inte varit möjligt för
centralbyrån att genomföra den föreskrivna delprogramindelningen i fråga
om programmet Statistisk uppdragsverksamhet.
Förändringar i anstagssystemet
Anslagen till statistiska centralbyrån är för innevarande budgetår följande.
Statistiska centralbyrån:
Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag
Särskilda undersökningar, reservationsanslag
Utredningsinstitutet, förslagsanslag
Centralt företagsregister m. m., reservationsanslag
Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag
Valstatistik, reservationsanslag
Hushållsbudgetundersökning, reservationsanslag
Allmän företagsräkning, reservationsanslag
Datamaskincentralen, förslagsanslag
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 15
Anslagen Statistiska centralbyrån: Utredningsinstitutet och Datamaskincentralen
är upptagna med formellt belopp av 1 000 kr.
Anslagen till statistiska centralbyrån bör för budgetåret 1970/71 vara de
som jag angivit i direktiven för centralbyråns anslagsframställning, dock
att namnet på anslaget till verksamheten i allmänhet bör ansluta till benämningen
av programmet. Anslagen bör således vara följande.
Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser, förslagsanslag
Statistisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag
Teknisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag
Jag avser senare att föreslå Kungl. Maj :t att befintlig reservation på reservationsanslag
vid utgången av innevarande budgetår förs över till budgetutjämningsfonden.
B 3. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
Nytt anslag (förslag) ............ 70 000 000
Från anslaget bör bestridas utgifter för programmet Statistik, register
och prognoser. Programmet avser statistikproduktion, samordning av den
statliga statistiken, förande av vissa centrala register, prognos- och utvecklingsarbete
inom statistikens område m. m.
Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning delat in verksamheten
under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande
verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete. Löpande
verksamhet avser den löpande statistikproduktionen och registerarbetet.
Intermittenta undersökningar gäller de större, i regel med viss periodicitet
återkommande undersökningarna, för vilka hittills i allmänhet särskilda
anslag beviljats. Till utvecklingsarbete hänförs dels utvecklingsprojekt
som syftar till att ta fram ny statistik, dels projekt som avser mera
omfattande förändringar och anpassningar av den reguljära statistikproduktionen.
Utvecklingen inom programmet dels enligt denna indelning, dels
enligt delprogramindelningen framgår av sammanställningar på följande
sida.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån framhåller att verksamheten påverkas av och
måste anpassas till både de nya och förändrade konsumentbehov som uppstår
till följd av utvecklingen i samhället och till de nya metoder och tekniker
att producera statistik som successivt framkommer. Situationen kännetecknas
enligt centralbyrån av en stor efterfrågan med krav dels på ny
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Delprogram |
1968/691 |
1969/701 |
1970/71 Beräknar SCB Dep.chefen |
||
a) |
Jordbruk................. |
2 309 000 |
2 752 000 |
3 512 000 |
3 262 000 |
Därav intermittenta under-sökningar ............. |
19 000 |
_ |
170 000 |
170 000 |
|
b) |
Industri.................. |
3 077 000 |
4 625 000 |
6 604 000 |
5 616 000 |
Därav intermittenta under-sökningar ............. |
_ |
_ |
300 000 |
||
c) |
Handel, samfärdsel och servi-cenäringar ................ |
4 486 000 |
5 524 000 |
7 159 000 |
6 162 000 |
(1) |
Byggnadsverksamhet, bostä-der och andra byggnader ... |
1 855 000 |
3 685 000 |
3 913 000 |
3 533 000 |
«) |
Samhällsekonomi och offent-lig förvaltning............. |
4 953 000 |
7 086 000 |
10 546 000 |
9 125 000 |
Därav intermittenta under-sökningar ............. |
493 000 |
1 630 000 |
1 630 000 |
||
f) |
Arbetsmarknad............ |
5 094 000 |
7 898 000 |
10 324 000 |
9 864 000 |
g) |
Befolkning och hushåll...... |
3 293 000 |
6 025 000 |
15 239 000 |
13 723 000 |
Därav intermittenta under-sökningar ............. |
1 829 000 |
3 996 000 |
11 804 000 |
11 344 000 |
|
h) |
Rätts- och socialväsende .... |
2 798 000 |
3 997 000 |
4 698 000 |
4 292 000 |
i) |
Utbildning................ |
2 833 000 |
4 483 000 |
5 256 000 |
4 436 000 |
i) |
Yrkes- och utbildningspro-gnoser .................... |
1 292 000 |
2 075 000 |
3 223 000 |
2 292 000 |
k) |
Gemensam metodutveckling, |
2 834 000 |
3 613 000 |
6 609 000 |
4 233 000 |
b |
Bibliotek, arkiv och informa-tion ...................... |
2 172 000 |
3 174 000 |
3 684 000 |
3 462 000 |
Summa kostnader2 |
44 430 000 |
55 312 000 |
81 142 000 |
70 375 000 |
|
Avgår intäkter |
413 000 |
375 000 |
375 000 |
375 000 |
|
Summa anslag/utfall |
44 017 0002 |
54 937 000 |
80 767 000 |
70 000 000 |
1 Överslagsmässig översättning till delprogram.
2 I summa kostnader ingår även kostnader som motsvaras av intäkter. Dessa kostnader är
inte fördelade på delprogram.
3 Häri ingår beräknade lönekostnadspålägg och hyror om 7 020 000 kr., som inte belastat
anslagen till statistiska centralbyrån.
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
Beräknar |
||||
SCB |
Dep.chefen |
|||
Löpande verksamhet.......... |
31 884 000 |
45 348 000 |
57 188 000 |
51 356 000 |
Intermittenta undersökningar. . . |
1 848 000 |
4 489 000 |
13 904 000 |
13 144 000 |
Utvecklingsarbete............. |
3 305 000 |
5100 000 |
9 675 000 |
5 500 000 |
Summa anslag/utfall |
44 017 000 |
54 937 000 |
80 767 000 |
70 000 000 |
statistik inom olika områden, dels på kvalitetsförbättringar och utbyggnad
av befintlig statistik. En rad faktorer påverkar efterfrågesituationen. Bland
sådana faktorer nämns förändringar i den statliga politikens mål och medel,
strukturförändringar inom näringslivet och samhället i övrigt, forskning
samt den inom många områden livliga samhällsdebatten. Faktorernas
betydelse för efterfrågan kan emellertid sällan kvantifieras.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 17
För nästa''budgetår föreslår statistiska centralbyrån en anslagshöjning
med nästan 26 milj. kr. För pris- och löneomräkning beräknar verket för
hela programmet 3 573 000 kr. Under de olika delprogrammen begär centralbyrån
medel för bl. a. följande ändamål.
a) Jordbruk
Omläggningen av fiskestatistiken innebär bl. a. att en fiskeriinventering
skall äga rum vart tredje år. En sådan avses genomföras under budgetåret
1970/71 till en kostnad av 170 000 kr. För utveckling av bl. a. husdjursstatistiken
samt markanvändnings- och miljöstatistik begärs 395 000
kr.
b) Industri
För utbyggnad av elstatistiken samt leverans- och orderstatistiken in. in.
erfordras ytterligare 782 000 kr. Kostnaderna för en planerad sågverksinventering
1970 har beräknats till 300 000 kr. I syfte att tillgodose konsumentönskemål
om högre kvalitet i den löpande statistiken förordas en ökad
satsning på utvecklingsarbetet inom industristatistiken.
c) Handel, samfärdsel och servicenäringar
Centralbyrån har med medel som anvisats för budgetåret 1969/70 fortsatt
utvecklingsarbetet av den ekonomiska korttidsstatistiken vad avser statistiken
över partihandelns lager och försäljning. För utbyggnad av denna
statistik begärs 192 000 kr. Kostnaderna för en föreslagen ny driftsstatistik
för lastbilar i yrkesmässig trafik uppgår till 440 000 kr. Vissa förbättringar
av konsumentprisindex tas upp med 80 000 kr.
d) Byggnadsverksamhet, bostäder och andra byggnader
Centralbyrån föreslår att verket övertar ansvaret för beräkningarna av
jordbrukets byggnadskostnadsindex som f. n. handhas av statens lantbruksbyggnadsförsök
samt den löpande hyresstatistiken för nybyggda lägenheter
som hittills ombesörjts av bostadsstyrelsen (+ 170 000 kr.). Det
fortsatta arbetet med integrerad databehandling av uppgifter i ansökningshandlingar
för statliga bostadslån (IDLA) medför en kostnadsökning
av 247 000 kr. För utveckling av ett byggnadsregister begärs 200 000
kr. Anslagsbehovet under delprogrammet minskar på grund av variationer
i statistikproduktionen med 757 000 kr.
c) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
För utbyggnad av forskningsstatistiken och kreditmarknadsstatistiken
begär centralbyrån ytterligare 326 000 resp. 271 000 kr. Nationalräkenska2
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 9
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
perna behöver utvidgas för 275 000 kr. Deu kommunala finansstatistiken
och finansstatistiken för företag föreslås byggas ut för 120 000 resp. 176 000
kr.
I enlighet med statsmakternas beslut skall en ny allmän företagsräkning
genomföras år 1971 eller 1972. Plan för räkningen skall läggas fram i
samband med verkets anslagsframställning för budgetåret 1971/72. Centralbyrån
beräknar kostnaderna för budgetåret 1970/71 till 1 200 000 kr.
Centralbyrån har i särskild skrivelse lagt fram förslag rörande sammanställning,
bearbetning och redovisning av resultaten av 1970 års allmänna
fastighetstaxering. För ändamålet begär verket totalt 455 000 kr. under
nästa budgetår.
Centralbyråns förslag i fråga om utvecklingsarbete under delprogrammet
omfattar en kraftig satsning på alt fullfölja tidigare påbörjade arbeten
inom den ekonomiska statistiken och nationalräkenskaperna.
f) Arbetsmarknad
Det fortsatta arbetet med att förbättra det statistiska underlaget för samhällsekonomiska
bedömningar vid löneförhandlingar medför ett ökat medelsbehov
av 200 000 kr. För arbetet med omläggning och utbyggnad av statistiken
över arbetare vid statliga verkstäder in. m. och statstjänstemannastatistiken
begärs 888 000 kr. Medel för denna statistik har för budgetåret
1,969/70 anvisats i särskild ordning. Under delprogrammet upptas vidare
ersättning till Svenska arbetsgivareföreningen för dess medverkan i
insamlingsarbetet på det lönestatistiska området.
g) Befolkning och hushåll
Centralbyrån begär 297 000 kr. för statistik över hushållens inköpsplaner.
Under detta delprogram tar verket upp kostnaderna för 1970 års folkoch
bostadsräkning. Ivungl. Maj :t har efter förslag från centralbyrån fastställt
plan för denna. Enligt planen skall de sammanlagda kostnaderna uppgå
till högst 35 milj. kr. räknat i 1968 års löne- och prisläge vilket motsvarar
drygt 36 milj. kr. i 1970 års löneläge och 1969 års prisläge. Kostnaderna
för budgetåret 1970/71 beräknas till 10 250 000 kr. innebärande en ökning
av medelsbehovet med 8 120 000 kr.
För budgetåret 1969/70 har centralbyrån erhållit ett anslag på 66 000 kr.
för att förbereda 1970 års valstatistik. Verket lägger i sin anslagsframställning
fram två alternativ till statistik i samband med 1970 års val. Statistiken
skall, i likhet med vad som varit fallet vid de senaste riksdagsvalen,
omfatta dels en urvalsundersökning av valdeltagandet i olika väljarkategorier,
dels en intervjuundersökning. Vidare läggs förslag fram om två
specialundersökningar. Beroende på den tekniska utformningen av valen
år 1970 uppgår de totala kostnaderna för valstatistiken till antingen 810 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 19
eller 666 000 kr. Den högre kostnaden uppkommer om valen som hittills
kan redovisas per valdistrikt.
Centralbyrån lägger vidare fram förslag om fyra nya intermittenta undersökningar,
nämligen en språkundersökning, en sparundersökning, en
undersökning avseende åldringarnas förhållanden samt en undersökning i
anslutning till ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att jämföra
inkomstfördelningarna i vissa länder i Europa. Kostnaderna under nästa
budgetår uppgår beträffande de tre först nämnda undersökningarna till
460 000 kr. För inkomstfördelningsundersökningen uppgår totalkostnaden
till 500 000 kr. och kostnaden under nästa budgetår till 150 000 kr.
Utgifterna för 1969 års hushållsbudgetundersökning går ned med
1 600 000 kr. i jämförelse med innevarande budgetår.
För utvecklingsarbete under delprogrammet begär centralbyrån sammanlagt
1 435 000 kr. Det största projektet avser utredningar rörande människans
villkor. Projektet omfattar bl. a. metodarbete in. m. i fråga om
statistik avseende inkomstfördelning efter transfereringar, tidsbudgetundersökning
och levnadsnivåundersökning. Centralbyrån begär vidare medel
för fortsatt arbete med att utveckla metoder för politiska opinionsundersökningar
och för metodstudier beträffande en statistik över hushållens
inköpsplaner.
h) Rätts- och socialväsende
Centralbyrån begär medel för utbyggnad av socialvårdsstatistiken
(150 000 kr.) och för ny statistik om täckningsgraden i den officiella vägtrafikolycksstatistiken
(211 000 kr.).
Centralbyrån har vidare i särskild skrivelse lagt fram förslag till omläggning
av lagfarts- och fastighetsprisstatistiken. Omläggningen är betingad
av de ändrade regler som gäller för 1970 års allmänna fastighetstaxering.
I samband med omläggningen uppstår under nästa budgetår ett ytterligare
medelsbehov som statistiska centralbyrån beräknar till 113 000 kr. Under
därpå följande budgetår kan kostnadsbesparingar göras.
i) Utbildning
Centralbyrån föreslår att yrkesvalsundersökningen för examinerade från
universitet och högskolor byggs ut (260 000 kr.) liksom att lärarregistret
byggs ut och redovisas årligen (140 000 kr.). Omläggningen av statistiken
för högre studier in. m. medför ett minskat medelsbehov av 61 000 kr.
j) Yrkes- och utbildningsprognoser
För arbetskraftsutredningar, yrkes- och utbildningsprognoser, tendenskalkyler
in. in. begär centralbyrån ytterligare 1 009 000 kr.
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning
Centralbyrån föreslår bl. a. att ytterligare medel anvisas för metodutvecklingsarbete
(419 000 kr.), forskningsverksamhet (451 000 kr.), utbildningsverksamhet
(393 000 kr.), intern och extern samordningsverksamhet
(400 000 kr.) samt utvecklingsarbete bl. a. rörande det arkivstatistiska
systemet (400 000 kr.).
I) Bibliotek, arkiv och information
Centralbyråns resurser för fortsatt utgivning av Historisk statistik bör
förstärkas (119 000 kr.). Den ökade efterfrågan på arkiverat material medför
ett ytterligare medelsbehov av 119 000 kr.
Statistiska centralbyrån framhåller i sin anslagsframställning alt i förändringsförslagen
till nästa budgetår har inräknats dels de direkta kostnaderna
för förslagen, dels vissa generellt beräknade följdkostnader som
avser gemensamma resurser. Om inte medel anvisas för vissa angivna ändamål
reduceras därvid förutom de direkta kostnaderna även följdkostnaderna.
I följdkostnaderna har dock centralbyrån inräknat vissa kostnader
som inte påverkas av om verkets förslag i övrigt godtas eller ej. Centralbyrån
beräknar dessa kostnader till sammanlagt 860 000 kr. De avser huvudsakligen
kostnader i samband med filialen i Örebro samt försöksverksamhet
med programbudgetering och personalplanering.
Personalfrågor
1968/69 1969/70 1970/71
Beräknar
SCB |
Dep.chefen |
|||
Personal |
||||
Handläggande personal........... |
......... 233 |
276 |
366 |
304 |
Övrig personal ................. |
......... 467 |
497 |
671 |
634 |
700 |
773 |
1037 |
938 |
Statistiska centralbyrån beräknar att ett genomförande av dess förslag
under programmet kräver en personalökning med 264 personer, varav 90
i handläggande ställning. Av ökningen hänför sig 98 till löpande verksamhet,
122 till intermittenta undersökningar och 44 till utvecklingsarbete. Den
största delen av ökningen under intermittenta undersökningar faller på
1970 års folk- och bostadsräkning och avser huvudsakligen annan personal
än handläggande.
Omorganisation av statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning lagt fram förslag
om omorganisation av verket. Den nuvarande organisationen har enligt verket
i stort fungerat bra. På grund av den stora expansionen av efterfrågan
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 21
på statistik, de ökade kraven på samordning av statistiken och framför allt
övergång till en ny produktionsteknik är dock en omorganisation motiverad.
Centralbyråns förslag innebär att verket under verksledningen sammanföi
s till tre produktavdelningar, en för areell statistik, en för företagsstatistik
och en för individstatistik. Grunden för denna indelning är olika identitetsbegiepp
i det statistiska primärmaterialet nämligen fastighetsnummer, företagsnummer
och personnummer. Utredningsinstitutet med registercentral
och statistiktjänst föreslås bilda en uppdragsavdelning och datamaskincentralen,
en programmeringsenhet och den manuella databehandlingscentralen
en driftavdelning.
Genom den föreslagna organisationen räknar centralbyrån med att uppnå
en föibättiad styrning och samordning av planerings- och produktionsprocesserna
och en utjämning av säsongvariationerna i arbetsbelastningen inom
verket. Vidare tillskapas större kontaktytor mot konsumenterna. Slutligen
innebär den nya organisationen att man bättre kan utnyttja integrationsmöjligheterna
vid övergång till en ny produktionsteknik, det s. k. arkivstatistiska
systemet.
Departementschefen
Statistiska centralbyrån har redovisat sina anslagsbehov i programtermer.
Jag anser att även redovisningen för riksdagen bör ske i dessa termer.
Statistiska centralbyrån framhåller i sin anslagsframställning att statistikproduktionen
inom centralbyrån kan ses som serviceverksamhet till samhället
och att efterfrågan på verkets produkter är helt avhängig av samhällets
utveckling och samhällets behov av information. Som exempel på de faktorer
som därvid påverkar efterfrågan på verkets statistik nämner centralbyrån
den statliga politikens mål och medel, strukturförändringar i näringsliv
och samhälle, utökade krav på bättre underlag för samhällsplanering
och för långtidsbedömningar. De krav som utvecklingen ställer på informationsunderlag
för planering och beslut har också föranlett statsmakterna
att avsätta ökade lesurser för statistikproduktionen. Under senai*e år har
bl. a. den statistik byggts ut som utgör underlag för samhällsekonomiska
bedömningar i samband med avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden. Vidare
har en utbyggnad skett av statistiken för bedömning av konjunkturutvecklingen
och det ekonomiska läget på kort och lång sikt samt vissa större
intermittenta undersökningar genomförts. Dessa insatser har, tillsammans
med de möjligheter som ADB-tekniken medfört, i hög grad förbättrat underlaget
för planering och beslutsfattande.
För nästa budgetår föreslår centralbyrån en ökning av anslaget med inemot
26 milj. kr. Häri ligger dock en större tillfällig ökning i samband med
1970 års folk- och bostadsräkning.
Mina ställningstaganden till centralbyråns förslag framgår av redovis -
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
ningen i det följande. Jag vill dock i detta sammanhang allmänt understryka
vikten av prioritering mellan olika statistikönskemål. Detta gäller inte bara
nya behov. Den löpande verksamheten måste ständigt ses över. Härvid bör
tillses å ena sidan att uppgifter som inte längre motsvaras av någon direkt
efterfrågan från konsumenternas sida utgår ur statistiken, å andra sidan
att statistiken till sitt innehåll anpassas till de krav som förs fram från konsumenterna.
Översynen bör också regelmässigt innefatta en bedömning av
angelägenheten av att statistiken över huvud tas fram jämfört med nya
statistikbehov som anmält sig.
Den del av centralbyråns verksamhet som avser utvecklingsarbete intar i
viss mån en särställning inom verkets arbetsområde. Medel som anvisas för
denna verksamhet utnyttjas i stort sett för två ändamål, nämligen dels mera
ingående översyner av befintlig statistik, dels utveckling av ny statistik.
Översynen av befintlig statistik är en förutsättning för rationell statistikproduktion
och bör som nämnts ske med jämna mellanrum. Allteftersom
behovet av ny statistik gör sig gällande bör även sådan utvecklas. Insatserna
på detta område får dock inte bli större än att förverkligandet av de förslag
som framkommer är möjligt med hänsyn till de krav på personella och
ekonomiska resurser som ställs. Mina ställningstaganden till centralbyråns
förslag i denna del bör ses bl. a. mot bakgrund härav.
Jag övergår härefter till att som bakgrund till min medelsberäkning under
anslaget redovisa min syn på centralbyråns förslag under de olika delprogrammen.
Under delprogrammet jordbruk räknar jag med att bl. a. den föreslagna
fiskeriinventeringen skall genomföras.
Jag beräknar medel för utbyggnad av elstatistiken samt leverans- och
orderstatistiken under delprogrammet industri. Däremot beräknar jag inte
några medel för en sågverksinventering.
Statistiken över partihandelns lager och försäljning under delprogrammet
handel, samfärdsel och servicenäringar bör byggas ut enligt centralbyråns
förslag. Frågan om finansieringen av den föreslagna nya driftsstatistiken
för lastbilar i yrkesmässig trafik får tas upp i annat sammanhang. De
föreslagna förbättringarna av konsumentprisindex bör genomföras.
Under delprogrammet byggnadsverksamhet, bostäder och andra byggnader
föreslår centralbyrån att viss statistik förs över till verket från andra
myndigheter. Förslaget som ligger i linje med statsmakternas beslut att
centralisera statistiken till centralbyrån biträder jag. En integrerad databehandling
av uppgifter för statliga bostadslån anser jag vara angelägen.
Vissa rationaliseringsvinster bör även vara möjliga med en sådan integrerad
databehandling. Jag biträder därför centralbyråns förslag i denna del.
I fråga om delprogrammet samhällsekonomi och offentlig förvaltning
skall enligt statsmakternas beslut en ny allmän företagsräkning genomföras
år 1971 eller 1972. Jag räknar medel för förberedelsearbete för denna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 23
räkning enligt centralbyråns förslag. Jag utgår från att centralbyrån i sitt
förberedelsearbete prövar möjligheterna att nedbringa kostnaderna för
räkningen. För sammanställning, bearbetning och redovisning av 1970 års
allmänna fastighetstaxering räknar jag medel enligt centralbyråns förslag.
Jag har vidare under detta delprogram räknat med att centralbyrån skall
bygga ut statistiken i fråga om nationalräkenskaperna och finansstatistiken
för företag.
Det mest utgiftskrävande delprogrammet innevarande budgetår är delprogrammet
arbetsmarknad. För nästa budgetår föreslår centralbyrån en
kraftig utökning av resurserna. Jag biträder i huvudsak centralbyråns förslag
i denna del. Detta innebär bl. a. en utökning av lönestatistiken inom
både den offentliga och privata sektorn.
För delprogrammet befolkning och hushåll föreslår centralbyrån en
kraftig ökning av utgifterna för nästa budgetår. Ökningen hänför sig främst
till 1970 års folk- och bostadsräkning. Kostnaderna för denna räkning har
av statsmakterna fastställts till drygt 36 milj. kr. Jag räknar medel för budgetåret
1970/71 enligt centralbyråns förslag. Jag räknar vidare medel för
1970 års valstatistik enligt centralbyråns högre kostnadsalternativ. Av
centralbyråns förslag i övrigt till intermittenta undersökningar räknar jag
medel för det internationella samarbetsprojektet för undersökning av inkomstfördelningen
mellan vissa länder. Den föreslagna språkundersökningen
bör enligt min mening inte genomföras. De övriga förslagen till intermittenta
undersökningar bör utredas ytterligare, om centralbyrån vid en
avvägning av verkets resurser för utvecklingsarbete finner detta möjligt.
Därvid bör en sparundersökning komma i första hand.
Någon löpande statistik över hushållens inköpsplaner är jag inte beredd
att förorda f. n. Centralbyrån bör dock få resurser för att utveckla metoder
för eu statistik på området. I fråga om utvecklingsprojekt i övrigt räknar
jag medel för fortsatt utveckling av metoderna för politiska opinionsundersökningar.
Statistik om inkomstfördelning efter transfereringar bör anstå
i avvaktan på bl. a. resultaten av låginkomstutredningens arbete. Vad angår
utredningarna rörande människans villkor är jag inte benägen att betrakta
detta som ett enda projekt. Som sådant är det alltför vittsyftande och omspänner
alltför olikartade förhållanden. Förslag till utveckling av statistik
beträffande komponenterna i detta komplex får prövas i sedvanlig ordning.
I fråga om delprogrammet rätts- och socialväsende biträder jag centralbyråns
förslag om utbyggnad av socialvårdsstatistiken. Däremot bör en utbyggnad
av vägtrafikolycksstatistiken anstå i avvaktan på att vägtrafikolycksuIredningen
prövat behovet av statistik på området. Centralbyråns
förslag till omläggning av lagfarts- och fastighetsprisstatistiken innebär en
kostnadssänkning om man bortser från vissa engångsinsatser under nästa
budgetår. Jag biträder verkets förslag i denna del.
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
För verksamheten under delprogrammen utbildning samt yrkes- och utbildningsprognoser
är jag inte beredd att förorda någon resursförstärkning.
Verksamheten under nästa budgetår bör med de förändringar som
genomförts, vilka innebär en viss omläggning av statistiken, fortgå med i
huvudsak oförändrad resursinsats. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att arbetet inom 1968 års utbildningsutredning har många beröringspunkter
med centralbyråns verksamhet på prognosområdet. Inom utredningen
pågår i samarbete med centralbyråns prognosinstitut ett arbete på området.
I fråga om delprogrammet gemensam metodutveckling, intern och extern
samordning förordar jag en resursförstärkning för den externa samordningsverksamheten,
utbildningsverksamheten samt metod- och forskningsarbetet.
Delprogrammet bibliotek, arkiv och information bör förstärkas med resurser
som motsvarar den ökade efterfrågan på arkiverat material i samband
med den växande statistikproduktionen.
Centralbyråns behov av resurser för programbudgetering och personalplanering
samt verkets beräknade extra kostnader för filialen i Örebro har
jag beaktat vid medelsberäkningen. Jag räknar vidare med att övergången
till det nya redovisningssystemet inom statsförvaltningen, som för centralbyråns
del beräknas ske den 1 juli 1970, skall innebära vissa rationaliseringsvinster
som verket får tillgodogöra sig.
I fråga om verksamheten under programmet fördelat på löpande verksamhet,
intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag
till den särskilda sammanställningen enligt denna indelning. När det gäller
utvecklingsarbetet bör Kungl. Maj :t liksom hittills efter förslag av statistiska
centralbyrån fastställa dispositionsplan för verksamheten.
Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning lagt fram förslag
till omorganisation av centralbyrån. Jag kan instämma i centralbyråns
uppfattning att en förändring av organisationen bör genomföras. Innan jag
är beredd att ta ställning till en ny organisation, måste dock ytterligare utredningar
göras.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen
för statistiska centralbyrån. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
25
B 4. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
Nytt anslag (förslag) ................ 1 000
Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för programmet
Statistisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar i huvudsak den betalda
statistiktjänsten vid utredningsinstitutet samt övrig statistisk uppdragsverksamhet
till vilken verksamhet bl. a. hör den del av arbetet med
de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration
samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion
som finansieras genom anslag under jordbruksdepartementet.
Den totala omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet
uppgick under budgetåret 1968/69 till ca 12,5 milj. kr. Härav
hänförde sig 7,6 milj. kr. till det objektiva skördeskadeskyddet och därmed
sammanhängande verksamhet, 2,3 milj. kr. till den centrala statistiktjänsten
samt 1,2 milj. kr. till övrig uppdragsverksamhet.
Större delen av verksamheten under programmet avser de objektiva skördeskadeuppskattningarna,
skördeskadeskyddets tekniska administration
och lantbrukets företagsregister. Sedan inrättandet av lantbruksregistret år
1968 har vad avser denna del av programmet inga större förändringar skett.
Under nästa budgetår beräknas verksamheten pågå i ungefär oförändrad
omfattning. Intäkterna kan för denna del av programmet beräknas täcka
kostnaderna.
Statistiktjänsten har under senare år utgjort den expansiva delen av
programmet. Omslutningen var under budgetåret 1966/67 mindre än 1
milj. kr. men uppgick 1968/69 till ca 2,5 milj. kr. Efterfrågan de senaste
åren på detta område beror på bl. a. den utbyggda regionala planeringen där
statistik efterfrågas som underlag för befolknings- och inkomstprognoser,
bostadsbyggnadsprogram och undervisningsplanering. Även efterfrågan från
näringslivet har ökat. För budgetåret 1970/71 räknar statistiska centralbyrån
inte med någon större förändring i efterfrågesituationen.
Resultatmässigt har statistiktjänsten visat en förlust som täcks genom
ianspråktagande av utredningsinstitutets likvida tillgångar. Förklaringen
härtill ligger enligt centralbyrån i huvudsak i att statistiktjänsten är en nystartad
verksamhet. Det negativa resultatet kan betecknas som skenbart på
grund av vissa stora utgifter för dataprogram m. in., vilka utgifter avskrivits
omedelbart men som kan förväntas bli återvunna under de närmaste åren.
Jag har tidigare denna dag under avsnittet särskilda frågor i finansplanen
föreslagit Kungl. Maj :t att begära bemyndigande att disponera en rörlig
kredit för vissa myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet. Jag avser
senare att föreslå Kungl. Maj :t bestämmelser i fråga om utnyttjandet av
denna kredit, såvitt angår verksamheten under programmet Statistisk uppdragsverksamhet.
26 Statsverkspropositionen år i970: Bil. 9: Finansdepartementet
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag räknar
i likhet med statistiska centralbyrån inte med att någon nettobelastning
skall uppkomma på anslaget under budgetåret 1970/71.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
B 5. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
Nytt anslag (förslag)................. 1 000
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Teknisk
uppdragsverksamhet. Programmet omfattar den uppdragsverksamhet som
avser intervjuundersökningar in. m., maskinell databehandling med programmering,
registervård samt statistisk metod- och analysservice, dvs.
verksamheten vid nuvarande utredningsinstitutet utom statistiktjänsten,
verksamheten vid datamaskincentralen och vid analysgruppen inom planerings-
och samordningsavdelningen.
Under detta program redovisas sålunda bl. a. verksamheten vid centralbyråns
datamaskincentral. Datamaskincentralen har som huvudsaklig uppgift
att på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet, kommitté eller annat
organ maskinellt bearbeta material som är lämpligt för statistisk behandling.
Den får även åtaga sig uppdrag från enskilda uppdragsgivare. Datamaskincentralen
är under en ADB-direktör organiserad på två programmeringsenheter,
två driftenheter — en i Stockholm och en i Örebro — ett administrativt
sekretariat och ett kundkontor. I administrativa sekretariatet ingår bl. a.
en utbildningssektion.
Datamaskincentralen har kommit att i allt större utsträckning tas i anspråk
för administrativ databehandling och för andra uppgifter som inte har
något direkt samband med statistikproduktionen. Bl. a. mot denna bakgrund
tillsatte Kungl. Maj :t den 19 december 1968 en organisationskommitté, som
skulle utreda arbetsuppgifter och organisationsform för datamaskincentralen.
Organisationskommittén har den 9 november 1969 avgivit förslag om delning
av datamaskincentralen. Kommitténs förslag och mina ställningstaganden
i anslutning härtill kommer jag att redovisa vid min anmälan av anslaget
Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Sammanfattningsvis
innebär mitt förslag att den nuvarande datamaskincentralen delas,
varvid en programmeringsenhet, driftenheten i Örebro och delar av det administrativa
sekretariatet kommer att ingå i centralbyråns organisation,
medan en programmeringsenhet, driftenheten i Stockholm, kundkontoret
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 27
och delar av det administrativa sekretariatet överförs till en ny datamaskincentral.
Utbildningssektionen föreslås överföras till statskontoret.
Omslutningen av de verksamhetsgrenar som redovisas under förevarande
program uppgick under budgetåret 1968/69 till knappt 34 milj. kr. Härav
avsåg ca 25 milj. kr. verksamheten vid datamaskincentralen. Detta innebär
i fråga om datamaskincentralen en ökning med ca 35 % sedan budgetåret
1966/67. För övriga delar under programmet kan under perioden en fördubbling
av omslutningen till ca 10 milj. kr. noteras. Denna kraftiga ökning
sammanhänger med bl. a. att det statliga utredningsväsendet tagit utredningsinstitutets
tjänster i anspråk i stigande omfattning.
Verksamheten under 1970/71 för datamaskincentralens del kommer självfallet
totalt sett att minska till följd av det nyss redovisade förslaget om delning
av centralen. Verksamheten kommer dock att öka kraftigt vid en jämförelse
som endast avser driftenheten i Örebro, bl. a. som en följd av bearbetningen
av material från 1970 års folk- och bostadsräkning. Verksamheten i
övrigt under programmet kommer under nästa budgetår inte att öka lika
kraftigt som tidigare. Detta beror på att vissa stora utredningsprojekt bortfaller.
Bortfallet kan dock beräknas bli delvis kompenserat genom att bl. a.
verksamheten som finansieras via centralbyråns eget anslag ökar.
Det ekonomiska resultatet av de olika verksamhetsgrenarna under programmet
har under sist förflutna budgetår varit positivt både vad avser
datamaskincentralen och övriga verksamhetsgrenar. Under innevarande
budgetår räknar centralbyrån dock med ett visst tillfälligt underskott på
verksamheten i samband med omprogrammering av arbeten på den äldre
datamaskinen IBM 7070 till den nyare IBM 360/50. Det tillfälliga underskottet
täcks dock enligt centralbyrån, om man utgår från en affärsmässig redovisning
av tillgångar och skulder, av reserverade vinstmedel.
För budgetåret 1970/71 räknar jag med att sedan dessa övergångsproblem
blivit lösta verksamheten skall ge ett positivt resultat.
.lag förordar därför att anslaget förs upp med endast ett formellt belopp
av 1 000 kr.
Som senare kommer att framgå vid min anmälan av anslaget Datamaskincentralen
för administrativ databehandling har organisationskommittén för
datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån anmält ett behov av rörelsekapital
för den nya datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån av 7
milj. kr. I avvaktan på att det permanenta behovet av rörelsekapital för
datamaskincentralen närmare klarläggs, tillstyrker jag att behovet tillgodoses
genom att en rörlig kredit får disponeras. Jag har tidigare denna dag
under avsnittet särskilda frågor i finansplanen föreslagit Kungl. Maj :t att
begära bemyndigande att disponera en rörlig kredit för myndigheter som
bedriver uppdragsverksamhet. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj :t bestämmelser
i fråga om utnyttjandet av denna kredit, såvitt angår verksamheten
under programmet Teknisk uppdragsverksamhet.
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
B 6. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet
1968/69 Utgift1 .................. 21 642 580
1969/70 Anslag .................. 2 026 000
1970/71 Förslag.................. 2 195 000
1 Anslagen Konjunkturinstitutet: Avlöningar och Konjunkturinstitutet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 356 kr.
Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan
med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och
utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva
forskning i anslutning härtill.
Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är
fördelade på fyra arbetsområden, nämligen ett för löpande konjunkturanalys,
ett för ekonometri och övrigt metodarbete, ett för forsknings- och utredningsarbete
i övrigt samt ett för administrativt arbete.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Konjunktur- Dep.chefen
Personal Handläggande personal.................. |
..... 17 |
institutet + 1 |
+ 1 |
Övrig personal.......................... |
----- 16 |
+ 1 |
|
33 |
+ 2 |
+ 1 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar............................. |
+ 169 000 |
+ 117 000 |
|
Sjukvård .............................. |
..... 4 500 |
+ 1 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar (även utrikes resor)...... |
..... 6 000 |
_ |
|
Lokalkostnader......................... |
+ 32 000 |
+ 3 000 |
|
Expenser.............................. |
+ 21 000 |
+ 15 000 |
|
Därav engångsutgifter ............. |
+ 7 000 |
+ 3 000 |
|
Lönekostnadspålägg .................... |
+ 37 000 |
+ 32 000 |
|
2 026 000 |
+ 260 000 |
+ 169 000 |
Kon junkturinstitutet
1. Löne- och prisomräkning in. m. 109 000 kr.
2. För att institutet skall kunna höja kvaliteten på skatteprognoserna inom
den löpande konjunkturanalysen behövs en förstärkning med en forskningsassistent
och ett biträde (-f 91 000 kr.).
3. Medelsbehovet i övrigt ökar med 60 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 29
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 195 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en forskningsassistent (2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 195 000
kr.
B 7. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
1968/69 Utgift....... 1589 223 Reservation ...... 208 355
1969/70 Anslag ...... 770 000
1970/71 Förslag...... 770 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 19G9/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 744 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för undersökningar av mera tillfällig karaktär
rörande konjunkturförhållanden m. m. och för arbete med metodstudier
och ekonomiska modeller som utförs inom konjunkturinstitutet.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Konjunktur- Dep.chefen
institutet
Personal
Handläggande personal
Övrig personal ........
Anslag...............
Kon junkturinstitutet
Medelsbehovet beräknas till 873 000 kr. Härav avser 135 000 kr. fortsatt
forsknings- och utvecklingsarbete inom konjunkturbarometerområdet,
65 000 kr. en undersökning av hur frisläppandet av investeringsfonderna år
1967 har påverkat maskininvesteringarna, 180 000 kr. fortsatt arbete på
ekonometriska modeller, 255 000 kr. medverkan vid 1970 års långtidsutredning,
120 000 kr. systemarbete och maskinbearbetningar och 118 000 kr.
lönekostnadspålägg och lokalhyror. Reservationen på anslaget vid ingången
av budgetåret beräknas till 73 000 kr. Genom att denna tas i anspråk begränsas
anslagsbehovet till 800 000 kr.
D e par t em en t s chef en
Jag räknar med att konjunkturinstitutet även under nästa budgetår kommer
att göra vissa undersökningar i anslutning till 1970 års långtidsutredning.
Jag beräknar 255 000 kr. för detta arbete. Den verksamhet i övrigt
10 —
4 —-
14 —
770 000 +30 000
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
som bekostas från anslaget bör enligt min mening fortsätta i ungefär nuvarande
omfattning. Med dessa utgångspunkter förordar jag att anslaget förs
upp med oförändrat belopp, 770 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
770 000 kr.
Statskontoret
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer
på annan myndighet. I verkets uppgifter ingår bl. a. att ta initiativ till och
utföra rationaliseringsundersökningar, att utbilda personal för rationaliseringsverksamhet
och att genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar
inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för samordning
i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen
samt förvaltar statens datamaskinfond.
Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en generaldirektör.
Denne har närmast under sig en överdirektör. Inom verket finns fyra
utredningsavdelningar, en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ
byrå. Härutöver finns en fondbyrå, som är provisoriskt knuten
till verket.
Vid statskontoret fanns den 1 juli 1969 293 anställda, varav 188 handläggande
personal.
Statskontoret tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten
med programbudgetering inom statsförvaltningen (jfr bil. 2
s. 7). Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1969 beslöt
jag att statskontoret skulle lämna in sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs att följande programindelning
tills vidare skulle tillämpas.
1. Rationalisering
2. Utbildning och information
3. Samordning av ADB
Enligt beslutet skulle programmen underindelas så långt möjligt i projekt
och i övrigt med hänsyn till de krav som den interna budgeten ställer.
Programindelningen skulle tills vidare ej omfatta fondbyråns verksamhet
och ej heller den verksamhet som ankommer på statskontoret såsom ansvarig
myndighet för driften av datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset.
I beslutet föreskrevs vidare att statskontoret tills vidare skulle utgå från
att verksamheten under programmen 1—3 skulle finansieras från ett förslagsanslag
benämnt Statskontoret. Detta innebar att även den del av stats
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 31
kontorets verksamhet som tidigare finansierats från anslaget Viss försöksverksamhet
inom statsförvaltningen m. m. och som inte var av tillfällig karaktär
i fortsättningen skulle bekostas från myndighetsanslaget. Av de avgifter
som inflyter till statens datamaskinfond skulle anslaget tillgodoföras
ett belopp som svarar mot kostnaderna för program 3. Beloppet skulle redovisas
som uppbördsmedel under anslaget.
I enlighet med nämnda beslut har statskontoret lämnat in sin anslagsframställning
i programtermer.
B 8. Statskontoret
1968/69 Utgift1 ................. 213 223 600
1969/70 Anslag ................. 15 857 000
1970/71 Förslag.................. 21 060 000
1 Anslagen Statskontoret: Avlöningar och Statskontoret: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 91 184 kr.
Program / verksamhet |
1968/691 |
1969/701 |
1970/71 Beräknar Statskontoret Dep.chefen |
|
Rationalisering............... |
15 518 000 |
16 635 000 |
16 539 000 |
16 339 000 |
Utbildning och information .... |
2 256 000 |
2 171 000 |
2 723 000 |
2 796 000 |
Samordning av ADB.......... |
1 153 000 |
1 395 000 |
1 385 000 |
1 385 000 |
Driften av datamaskinanlägg-ningen vid karolinska sjuk- |
||||
huset...................... |
2 886 000 |
3 320 000 |
3 370 000 |
3 370 000 |
Fondbyrån................... |
1 458 000 |
1 669 000 |
1 925 000 |
1 925 000 |
Summa kostnader |
23 271 000 |
25 190 000 |
25 942 000 |
25 815 000 |
Avgår intäkter: |
||||
Ersättning från Statens data |
1 313 000 |
1 345 000 |
1 345 000 |
|
Driften av dataanläggningen |
||||
vid karolinska sjukhuset .... |
3 181 000 |
3 320 000 |
3 370 000 |
3 370 000 |
Övrigt .................... |
— |
38 000 |
40 000 |
40 000 |
Summa anslag/utfall |
220 090 000 |
20 519 000 |
21137 000 |
21 060 000 |
1Överslagsmässig översättning |
till program. |
Beloppen omfattar |
även medel : |
som ställts till |
statskontorets förfogande från anslaget Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. in.
2Häri ingår beräknade lönekostnadspålägg och hyror om 2 772 000 kr., som inte belastat anslagen
till statskontoret.
Programmet Rationalisering
Programmet Rationalisering representerar den helt dominerande delen av
statskontorets verksamhet. Inom detta program skiljer statskontoret i sin
anslagsframställning på bl. a. projekt och konsultation. Projekt omfattar
sådana utredningar som på grund av innehålls- och tidsmässig omfattning
och med hänsyn till beräknade kostnader bör särredovisas. Till konsultation
hänförs bl. a. remissverksamhet och sådan mindre omfattande utrednings
-
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
verksamhet som sammanhänger med besvarandet av direkta förfrågningar
från myndigheter.
Projekten har varit av skiftande storlek men med tydlig tendens mot mera
omfattande utredningar. Under budgetåret 1968/69 bedrevs sammanlagt 65
utredningsprojekt. Projekten förs samman till projektgrupper med hänsyn
till de sektorer inom statsförvaltningen som de avser. De största projektgrupperna
vad gäller antalet arbetsdagar har under budgetåret 1968/69 avsett
dels rättsväsende och kriminalvård m. m., sjuk- och hälsovård samt socialförsäkring,
dels funktionella projekt, dvs. projekt som berör hela eller
större delen av den statliga förvaltningen. Under budgetåret 1969/70 kan vissa
projekt komma att föras över till det nybildade konsultbolaget för rationaliseringsverksamhet
(jfr prop. 1969:60, SU 56, rskr 187), Statskonsult
AB. Eu jämförelse mellan pågående och avslutade projekt ger vid handen
att de pågående i genomsnitt är större med avseende på såväl förbrukade
mandagar som resursåtgång i kronor räknat.
Under budgetåret 1968/69 har verksamheten inom delprogrammet Konsultation
dominerats av tryckeriteknisk service samt remissverksamhet.
Er. o. in. budgetåret 1969/70 bär större delen av den tryckeritekniska verksamheten
flyttats över till AB Allmänna Förlaget. De kvarstående verksamheterna
har i samband därmed fått något ökad medelstilldelning.
Det minskade anslagsbehovet i förhållande till budgetåret 1969/70 beror
främst på att budgeten för detta år innefattar en post om 1,1 milj. kr. avseende
vissa kostnader för utveckling av ett generellt ADB-system för statsverkets
ekonomiska redovisning samt en post om 800 000 kr. avseende
kostnader för tryckning av vissa blanketter för andra myndigheter in. in.
Statskontoret föreslår att dessa kostnader bestrids från andra anslag. Under
programmet upptas inte några nya större projekt. Tillkomsten av konsultbolaget
torde komma att medverka till att statskontorets rationaliseringsverksamliet
än mer koncentreras till ett mindre antal projekt av större omfattning.
Den utöver pris- och löneomräkning in. in. föreslagna ökningen av
resursinsatsen hänför sig i huvudsak till tidigare försenade projekt.
Programmet Utbildning och information
Verksamheten under programmet Utbildning och information utmynnar i
utbildning i form av kurser, konferenser, handböcker in. m. samt spridning
av information bl. a. om resultaten från utredningsverksamheten. Till programmet
hänförs även biblioteks- och dokumentationstjänst.
Det föreligger ett omfattande behov av utbildning i rationaliseringsteknik
inom svensk statsförvaltning. Under budgetåren 1967/68 och 1968/69 har
kvaliteten på kurserna höjts. Informationsverksamheten har inom ramen
för tillgängliga medel tillförts ökade resurser under budgetåret 1968/69.
Under budgetåret 1970/71 föreslår statskontoret en ökning av kursverksamheten
med 1 000 deltagardagar (produkten av antalet deltagare och
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 33
kursdagar) till 10 000 deltagardagar. Vidare föreslås att eu ny informationsskrift
utges i rationaliseringsfrågor samt att den interna informationen förbättras.
Utöver pris- och löneomräkning uppgår kostnaden för denna utökning
av verksamheten till 169 000 kr.
Programmet Samordning av ADB
Verksamheten under programmet Samordning av ADB sammanhänger
med statskontorets uppgift som förvaltare av statens datamaskinfond. Programmet
omfattar bl. a. samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande
av datamaskiner inom statsförvaltningen.
Under innevarande budgetår räknar statskontoret med att medverka vid
anskaffning av datamaskinutrustning för bl. a. det centrala bilregistret,
rättsväsendets informationssystem, folkbokförings- och uppbördsväsendet,
lantmätenväsendet, Lunds datamaskincentral, försvarets materielverk och
värnpliktsverket.
Upphandlingsverksamheten bedöms få ökad omfattning under nästa budgetår.
Jämsides med den löpande förvaltningen av datamaskinfonden och
övrig dataadministration inriktas verksamheten i ökad utsträckning på
standardisering inom datamaskinområdet och på att ta fram generella metoder
för upphandlingsverksamheten. Verksamheten under programmet
avses dock bedrivas med i huvudsak oförändrad resursinsats under budgetåret
1970/71.
Verksamheten vid fondbgrån
Verksamheten vid fondbyrån är av kameral, juridisk och administrativ
natur med tyngdpunkten på redovisning av inkomster, bestridande av utgifter
samt förvaltning av statliga utlånings- och donationsfonder.
Under budgetåret 1970/71 krävs enligt statskontoret en ökad medelstilldelning
av 218 000 kr.
Motiv
1. Löne- och prisomräkning m. in. 38 000 kr.
2. Kungl. Maj :t har förordnat att hos statskontoret skall finnas en redovisningscen
tr al och ett revisionskontor som skall svara för bokföring, redovisning
och kassagöromål för ett antal myndigheter. Denna verksamhet har
förlagts till fondbyrån. Enligt gällande planer skall under de kommande
åren ytterligare ett antal myndigheter successivt anslutas. För dessa arbetsuppgifter
behövs ytterligare fyra biträden, varav ett kvalificerat (+ 127 000
kr.).
3. Övriga utgifter för den ökade redovisnings- och revisionsverksamheten
(+ 53 000 kr.).
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 9
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Personalfrågor
1968/69 1969/70 1970/71
Beräknar
Statskon- Dep.chefen
Personal toret
Handläggande personal.................... 183 188 189 191
Övrig personal............................ 95 105 109 110
278 293 298 301
Statskontoret beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmet
Utbildning och information kräver en ökning med en person i
handläggande ställning. Fondbyråns personalbehov har tidigare redovisats.
Departementschefen
Statskontoret har redovisat sina anslagsbehov i programtermer. Jag anser
att även redovisningen för riksdagen bör ske i dessa termer.
Det av förra årets riksdag beslutade konsultbolaget på rationaliseringsområdet
— Statskonsult AB — har nu påbörjat sin verksamhet. Det är
ännu inte helt klart hur tillkomsten av bolaget kan komma att påverka
statskontorets verksamhet under rationaliseringsprogrammet. Som jag
framhöll i propositionen om inrättandet av bolaget är det dock naturligt
att statskontorets verksamhet koncentreras på utvecklings- och samordningsuppgifter,
på initiering'' av rationaliseringsåtgärder samt på mera brett
upplagda rationaliseringsundersökningar. Utvecklingen under senare år har
också gått i den riktningen. Jag har inte någon erinran mot den inriktning
av verksamheten under rationaliseringsprogrammet för nästa budgetår som
statskontoret angett.
Jag kan också i huvudsak godta statskontorets förslag beträffande verksamheten
under programmen Utbildning och information samt Samordning
av ADB. Som framgår av min anmälan av anslaget Teknisk uppdragsverksamhet
under statistiska centralbyrån förordar jag att den utbildningsverksamhet
som bedrivs vid datamaskincentralen vid centralbyrån förs över till
statskontoret. Jag har sålunda räknat medel under programmet Utbildning
och information för de kostnader som föranleds av överföringen.
Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget framgår av
programsammanställningen för statskontoret.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statskontoret för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 21 060 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 35
B 9. Batamaskincentralen för administrativ databehandling
Nytt anslag (förslag)................. 1 000
Under anslaget bör redovisas kostnader och intäkter vid den nya datamaskincentral
för administrativ databehandling som föreslås bli inrättad
fr. o. in. budgetåret 1970/71.
Som jag nämnt vid min anmälan av anslaget Statistiska centralbyrån:
Teknisk uppdragsverksamhet tillsatte Kungl. Maj :t den 19 december 1968
eu organisationskommitté med uppdrag att utreda arbetsuppgifter och organisationsform
för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån. Organisationskommittén
har den 9 november 1969 avgivit förslag om delning
av datamaskincentralen vid centralbyrån. Riksrevisionsverket har avgivit
yttrande över kommitténs förslag.
Organisationskommittén för datamaskincentralen vid statistiska
centralbyrån
Datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån är en organisatorisk enhet
inom centralbyrån. Den har till huvudsaklig uppgift att maskinellt bearbeta
för statistisk behandling lämpligt material på uppdrag av statlig eller
kommunal myndighet, kommitté eller annat organ. Datamaskincentralen
äger även åtaga sig uppdrag från enskild uppdragsgivare. Datamaskincentralen
bestar av två driftenheter — en i Stockholm och en i Örebro — två
programmeringsenheter, benämnda A resp. B, ett administrativt sekretariat
och ett kundkontor. Under driftenheten i Stockholm lyder en stansfilial i
Hallstavik. Chef för datamaskincentralen är en ADB-direktör. Datamaskincentralen
skall vara ekonomiskt självbärande.
Datamaskincentralen har enligt organisationskommittén två typer av arbetsuppgifter.
Den ena typen härleder sig från statistiska centralbyråns verksamhet
som central statlig myndighet för statistiken, som huvudmyndighet
för vissa register och som serviceorgan på olika områden som har anknytning
till denna verksamhet. Häri ingår också bearbetningar för andra myndigheter.
Den andra typen av arbetsuppgifter består i att på andra ämnesområden
tillgodose statliga myndigheter med maskinkapacitet, när dessa saknar egen
anläggning.
En liknande uppdelning har även gjorts av programmeringsverksamheten.
Enhet A har specialiserat sig på arbeten som gäller statistikproduktion,
statistisk analys och registervård. Enhet B handhar programmeringen
för andra typer av arbeten inom statsförvaltningen.
Organisationskommittén anser mot denna bakgrund att datamaskincentralens
arbetsuppgifter bör delas upp på två servicedatamaskincentraler, en
för i huvudsak arbeten med statistik och registervård och en för arbeten
på andra områden inom administrativ databehandling. Den förstnämnda
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
datamaskincentralen bör ingå som en enhet i centralbyråns organisation
och omfatta driftenheten i Örebro samt delar av administrativa sekretariatet.
Även programmeringsenhet A skall ingå i centralbyråns organisation.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1969: 60, SU 56, rskr 187) skall arbetsuppgifterna
för programmeringsenhet B successivt föras över till Statskonsult
AB.
Till den nya datamaskincentralen, som enligt kommittén bör kallas datamaskincentralen
för administrativt utvecklingsarbete, skall föras driftenheten
i Stockholm, kundkontoret samt delar av det administrativa sekretariatet.
Stansfilialen i Hallstavik skall lyda under den nya datamaskincentralen
i Stockholm. Statskontoret skall vara chefsmyndighet för datamaskincentralen
för administrativt utvecklingsarbete. Den förutsätts få en
särskild styrelse. Organisatoriskt föreslås den nya centralen för administrativt
utvecklingsarbete bli uppdelad på tre enheter, en enhet för planering
och utveckling, en driftenhet och en administrativ enhet. Chef bör vara
en ADB-direktör. Den nuvarande tjänsten som ADB-direktör vid centralbyrån
förutsätts bli överförd till den nya datamaskincentralen.
Förutom att tillgodose statistiska centralbyråns resp. statskontorets behov
av datamaskinkapacitet skall enligt kommitténs förslag de båda datamaskincentralerna
inom resp. ämnesområden användas för att förse myndigheter
utan egen anläggning med datamaskinkapacitet, för att tillhandahålla
reservkapacitet åt andra anläggningar med kompatibla maskiner, för
metodutveckling och utveckling av maskinteknik samt för att eventuellt
hjälpa andra myndigheter vid själva igångsättningen av egna anläggningar.
I fråga om finansieringen av de båda datamaskincentralerna förutsätts
dessa vara ekonomiskt självbärande. De föreslås få ett formellt anslag av
1 000 kr. Eftersom detta anslag inte får uppvisa någon belastning måste behovet
av rörelsekapital täckas på annat sätt. Kommittén föreslår att en
rörlig kredit om sammanlagt 17 milj. kr. ställs till centralernas förfogande.
För att täcka vissa kostnader för omprogrammeringsarbeten bör vidare ett
anslag om 200 000 kr. anvisas för budgetåret 1970/71 för de båda centralerna.
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket tillstyrker en uppdelning av datamaskincentralen vid
statistiska centralbyrån i två organisatoriska enheter. När det gäller uppdelningen
av arbetsuppgifter mellan centralerna anser dock verket att en mera
långtgående uppdelning bör komma till stånd. Verket anför vidare vissa
skäl för att anknyta datacentralen för administrativ databehandling till
Statskonsult AB, bl. a. att programmeringsenheten B skall föras till detta
bolag. Verket vill dock inte motsätta sig att centralen övergångsvis organiseras
under en styrelse med statskontoret som överordnad myndighet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 37
Departementschefen
Datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån har kommit att i allt
större utsträckning tas i anspråk för administrativ databehandling och andra
uppgifter som inte har något direkt samband med statistikproduktionen.
Behovet av ADB-kapacitet beräknas vidare öka för såväl statistikbearbetning
som andra uppgifter. Mot denna bakgrund har datamaskincentralens
arbetsuppgifter och organisationsform utretts av en organisationskommitté.
Kommittén föreslår att den nuvarande datamaskincentralen delas upp i två
datamaskincentraler, en för i huvudsak statistisk databehandling och en för
administrativ databehandling. Jag finner denna uppdelning ändamålsenlig
och förordar att den genomförs.
Kommitténs förslag om vilka enheter i nuvarande datamaskincentral som
skall ingå i statistiska centralbyråns organisation föranleder inte någon
erinran från min sida. Verksamheten vid centralbyråns nya datamaskincentral
kommer att ingå i centralbyråns program Teknisk uppdragsverksamhet
och redovisas under anslaget med samma namn. Jag har tidigare
anmält detta anslag för budgetåret 1970/71. Jag kan också biträda kommitténs
förslag om att den nuvarande driftenheten i Stockholm med stansfilialen
i Hallstavik, kundkontoret och delar av det administrativa sekretariatet
ingår i den nya datamaskincentralen i Stockholm.
När det gäller den s. k. programmeringsenhet B anförde jag vid min anmälan
av propositionen om bildandet av det nya konsultbolaget (prop. 1969:
60 s. 18) alt avvecklingen av statskontorets och datamaskincentralens nuvarande
konsultuppgifter fick ske successivt. Avvecklingen borde genomföras
på ett sådant sätt att pågående projekt inte försenades eller fördyrades. Vidare
underströk jag att i vilken utsträckning konsultorganet skulle överta
pågående projekt var en avtalsfråga mellan den uppdragsgivande myndigheten
och konsultorganet. Mot bakgrund härav förordar jag att programmeringsenhet
B förs över till den nya datamaskincentralen.
Den nya datamaskincentralen i Stockholm bör som kommittén föreslagit
ha statskontoret som chefsmyndighet men ledas av en särskild styrelse. Under
styrelsen bör finnas en chef för centralen. För denna bör inrättas en
extra ordinarie tjänst. Samtidigt bör tjänsten som ADB-direktör vid statistiska
centralbyrån dras in. Det ankommer på Kungl. Maj :t att fastställa den
närmare organisationen av centralen liksom att fastställa arbetsuppgifterna
för de här berörda datamaskincentralerna. Dessa frågor återkommer jag till
i annat sammanhang. Jag vill dock redan nu anmärka att den nya datamaskincentralen
bör ges ett namn som inte antyder någon begränsning av
datamaskincentralens verksamhet till att avse endast administrativt utvecklingsarbete.
Den nya datamaskincentralen bör vara ekonomiskt självbärande. Därför
bör endast ett anslag av 1 000 kr. anvisas. Frågan om täckning av vissa
kostnader för omprogrammeringsarbeten får tas upp i annat sammanhang.
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Uppdelningen av den nuvarande datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån
bör ske den 1 juli 1970. Kungl. Maj:t bör inhämta bemyndigande
att vidta de övergångsåtgärder som behövs i samband med omorganisationen.
Kommittén föreslår att en rörlig kredit om sammanlagt 17 milj. kr. ställs
till de båda datamaskincentralernas förfogande för att tillgodose behovet
av rörelsekapital. Av beloppet skulle 7 milj. kr. avse behov för statistiska
centralbyråns datamaskincentral och 10 milj. kr. behov för datamaskincentralen
för administrativ databehandling.
Frågan om rörelsekapital för datamaskincentralen vid statistiska centralbyrån
har jag tidigare anmält under anslaget Statistiska centralbyrån:
Teknisk uppdragsverksamhet. Behovet av rörelsekapital för datamaskincentralen
för administrativ databehandling torde tills vidare få tillgodoses
på motsvarande sätt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) besluta att en datamaskincentral för administrativ
databehandling inrättas den 1 juli 1970,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag
förordat i det föregående inrätta en extra ordinarie tjänst
som chef för datamaskincentralen för administrativ databehandling,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
som behövs i samband med inrättandet av en datamaskincentral
för administrativ databehandling,
d) till Datamaskincentralen för administrativ databehandling
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
B 10. Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.
1968/69 Utgift ................... 4 464 147
1969/70 Anslag .................. 7 000 000
1970/71 Förslag ................ 4 000 000
Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för försöksverksamhet med automatisk
databehandling för sådana myndigheter som saknar egna anslag för
ändamålet. Även utgifter för försöksverksamhet av mera allmän karaktär,
som bedrivs i rationaliseringssyfte, kan bekostas från anslaget.
Departementschefen
Under de senaste åren har statskontoret tagit i anspråk större delen av
anslaget. För innevarande budgetår har statskontoret hittills bemyndigats
disponera 4,8 milj. kr. Som framgått vid min anmälan av anslaget Stats
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 39
kontoret liar medel för den del av statskontorets verksamhet som tidigare
finansierats från förevarande anslag och som inte är av tillfällig karaktär
för nästa budgetår beräknats under anslaget till statskontoret.
De konsulttjänster på rationaliseringsområdet som statskontoret hittills
har tillhandahållit de statliga myndigheterna har inte debiterats uppdragsgivarna.
Genom tillkomsten av Statskonsult AB kommer motsvarande konsulttjänster
i fortsättningen att debiteras myndigheterna. Dessa har anmodats
att i förekommande fall beräkna medel för ändamålet i sina anslagsframställningar.
Behovet av att anlita rationaliseringskonsulter kan dock
i många fall uppstå så snabbt, att det kan bli nödvändigt att anvisa medel
i särskild ordning. I sådana situationer bör förevarande anslag kunna tas
i anspråk efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
Med hänsyn till anslagets karaktär kan någon säker bedömning av medelsbehovet
inte göras. I avvaktan på närmare erfarenheter av omfattningen
av den försöksverksamhet m. in. som det här gäller, förordar jag att anslaget
förs upp med 4 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
m. in. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.
B 11. Inköp av stansutrustning
1968/69 Utgift...... 472 747 Reservation ...... 33 101
1969/70 Anslag .... 950 000
1970/71 Förslag ____ 1 300 000
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av stansutrustning som behövs
i samband med att redovisning och utbetalning inom statsförvaltningen
centraliseras i enlighet med riktlinjer som godkänts av riksdagen (prop.
1967: 79, SU 82, rskr 194).
Statskontoret
Enligt riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 39, SU 7, rskr 7) får
stansutrustning till centrala kameralmyndigheter beställas för sammanlagt
ca 2,9 milj. kr. t. o. m. budgetåret 1970/71. Hittills har sammanlagt
1,6 milj. kr. anvisats för inköp av utrustningen. För nästa budgetår behövs
ytterligare 1,3 milj. kr.
Departementschefen
Statskontorets beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår kan jag
godta. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inköp av stansutrustning för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för kontroll av statens
inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögenheten.
Kontrollen avser främst effektiviteten i statlig verksamhet. Verket handhar
också riksbokföringen och utarbetar statistik över statens finanser.
I riksrevisionsverkets uppgifter ingår bl. a. att övervaka att den verksamhet
som faller under dess granskning är anordnad på ett ändamålsenligt,
planmässigt och från allmänt ekonomiska synpunkter tillfredsställande
sätt. Härvid skall verket särskilt bedöma lönsamheten av verksamheten
och pröva att verksamheten drivs i effektiva former. Verket skall även
granska taxor och avgifter inom statlig verksamhet samt formerna för den
statliga upphandlingen.
Vidare skall verket tillse att statens redovisningssystem fungerar ändamålsenligt
och att erforderliga förbättringar vidtas av detta. I detta syfte
äger verket bl. a. utveckla redovisningssystem och meddela föreskrifter om
sättet för räkenskapers bokföring och verifiering.
Det åligger även riksrevisionsverket att anordna och medverka vid utbildning
av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet.
Riksrevisionsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör
som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fyra avdelningar,
en avdelning för planering, samordning och utveckling, två revisionsavdelningar
samt en avdelning för budget och finansstatistik. Vidare
finns två byråer, nämligen en revisionsbyrå och en administrativ byrå.
Vid riksrevisionsverket fanns den 1 juli 1969 226 anställda, varav 123
handläggande personal.
Riksrevisionsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och
försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen
(jfr bil. 2 s. 7). Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari
1969 beslöt jag att verket skulle lämna in sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs att följande programindelning
tills vidare skulle tillämpas.
1. Revision
2. Prognoser, bokslut, statistik
3. Utveckling, information, utbildning
I beslutet föreskrevs vidare att riksrevisionsverket tills vidare skulle utgå
från att verksamheten under programmen skulle finansieras från ett förslagsanslag
benämnt Riksrevisionsverket.
I enlighet med nämnda beslut har riksrevisionsverket lämnat in sin anslagsframställning
i programtermer.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 41
B 12. Riksrevisionsverket
1968/69 Utgift1 ................ 29 855 535
1969/70 Anslag ................ 15 373 000
1970/71 Förslag ................ 18 735 000
1 Anslagen Riksrevisionsverket: Avlöningar och Riksrevisionsverket: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 76 056 kr.
Program |
1968/691 |
1969/701 |
1970/71 Beräknar Riksrevisions- Dep.chefen |
|
Revision..................... |
5 428 000 |
7 013 000 |
8 764 000 |
8 764 000 |
Prognoser, bokslut, statistik .... |
2 248 000 |
1 957 000 |
2 175 000 |
2175 000 |
Utveckling, information, ut-bildning ................... |
6 118 000 |
7 133 000 |
7 736 000 |
7 736 000 |
Summa kostnader |
13 794 000 |
16 103 000 |
18 675 000 |
18 675 000 |
Avgår: Intäkter ................... |
79 000 |
|||
Resurser som tillhandahålls av |
1 545 000 |
1 695 000 |
620 000 |
620 000 |
Tillkommer: Utgifter för blanketter och |
582 000 |
680 000 |
680 000 |
|
Summa anslag/utfall |
212 752 000 |
315 088 000 |
18 055 000 |
18 735 000 |
1 Överslagsmässig översättning till program.
2 Häri ingår beräknade lönekostnadspålägg och hyror om 2 897 000 kr., som inte belastat anslagen
till riksrevisionsverket.
3 Enligt regleringsbrevet disponibelt belopp.
Av grundläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är det
beslut som statsmakterna fattade år 1967 angående organisationen av den
statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (prop. 1967: 79, SU 82,
rskr 194). I enlighet med detta beslut inrättas f. n. successivt s. k. redovisningscentraler,
som skall svara för utbetalning och redovisning för ett antal
myndigheter. För redovisningen utvecklas ett nytt ADB-system (system S).
I anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor. Den
centrala revisionen genom riksrevisionsverket läggs samtidigt om till en effektivitetsinriktad
förvaltningsrevision.
Programmet Revision
Programmet Revision underindelas i delprogrammen allmän förvaltningsrevision,
speciell förvaltningsrevision, redovisningsrevision, uppbördsrevision
och gemensamma funktioner. Allmän förvaltningsrevision syftar
till en bedömning av effektiviteten i statlig verksamhet. Den speciella förvaltningsrevisionen
omfattar granskning av den statliga upphandlingen samt
granskning av taxor och avgifter. Redovisningsrevisionens uppgift är att
garantera en tillförlitlig redovisning och förebygga förluster för statsverket.
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Uppbördsrevision omfattar bl. a. tillsynen av skatteindrivningens effekiivitet.
Riksrevisionsverket framhåller i sin anslagsframställning att verksamheten
under programmet Revision främst är betingad av det instruktionsenliga
uppdraget att granska statsverksamheten ur revisionssynpunkt. Inriktningen
av revisionen avgörs i stor utsträckning av verket ensamt och sätts in
på de områden där den bedöms ge största effekt. Resurserna för revision bestäms
av statsmakterna med utgångspunkt i de krav som dessa ställer på
verksamheten. Vid bedömningen av vilka resurser som kan avdelas för
revision måste enligt verket statsverksamhetens fortsatta expansion och nödvändigheten
att följa denna expansion med en kvalitativt högtstående effektivitetsinriktad
revision vara avgörande.
Verksamheten under budgetåret 1968/69 har haft sin tyngdpunkt på allmän
förvaltningsrevision och bl. a. varit inriktad på revision av affärsverken.
För innevarande budgetår beräknas en ytterligare koncentration ske till förvaltningsrevisionen.
Effekterna av insatserna på revisionsprogrammet kan
i många fall vara svåra att mäta. Riksrevisionsverket redovisar dock i sin anslagsframställning
vissa mått på revisionens effekt. Det beräknade ekonomiska
resultatet i form av inkomstökningar eller utgiftsminskningar av revisionsverksamheten
under budgetåret 1968/69 uppskattar verket till, i förekommande
fall i form av kapitaliserat värde, ca 100 milj. kr. Samtidigt
understryker verket dock den risk som ligger i att koncentrera resurserna
på sådana revisionsprojekt för vilka man kan mäta resultatet i monetära
termer. Enligt verket kan andra projekt många gånger ge en större höjning
av effektiviteten i statsförvaltningen.
För budgetåret 1970/71 förutsätter riksrevisionsverket under revisionsprogrammet
eu omfördelning inom ramen för tillgängliga resurser från redovisnings-
och uppbördsrevision till förvaltningsrevision. Verket förordar
vidare en viss resursförstärkning av programmet genom att vissa medel förs
över från program 3 (346 000 kr.). Härutöver föreslås en ytterligare förstärkning
av insatserna för verksamheten under revisionsprogrammet. Sålunda
förordar verket att resurserna för anlitande av konsulter och annan
expertis för förvaltningsrevision förstärks (-j- 336 000 kr.).
Under programmet föreslår riksrevisionsverket vidare en utbyggnad av
förvaltningsrevisionen avseende verksamheten inom försvaret. Förslaget avser
dels en permanent utbyggnad av verkets resurser för ändamålet, dels en
tillfällig förstärkning i avvaktan på att organisationen av förvaltningsrevisionen
inom försvaret fastställs. Kostnaderna för utbyggnaden beräknas till
541 000 kr.
För uppgifter i samband med samarbetsdelegationens för förplägnadsfrågor
arbete föreslår riksrevisionsverket att 69 000 kr. anvisas under revisionsprogrammet.
För viss reserv under programmet beräknar verket vidare
180 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 43
Programmet Prognoser, bokslut, statistik
Programmet Prognoser, bokslut, statistik omfattar budgetredovisning, löpande
riksbokföring, förande av rikshuvudbok, beräkning av statsverkets inkomster
m. in.
Den nuvarande inriktningen av verksamheten under programmet beräknas
i huvudsak bestå under nästa budgetår. Genomförandet av det nya redovisningssystemet
bör dock medföra en viss omstrukturering och kvalitetshöjning
av verksamheten. För nästa budgetår räknar riksrevisionsverket med
en viss resursförstärkning för arbetet med insamling av taxeringsstatistiskt
material om sammanlagt 135 000 kr.
Programmet Utveckling, information, utbildning
Under programmet Utveckling, information, utbildning redovisas verkets
verksamhet med genomförandet av den nya redovisnings- och revisionsorganisationen
och det redovisningssystem som utvecklas i anslutning härtill.
Vidare ingår i programmet försöksverksamheten med programbudgetering
inom statsverksamheten samt extern och intern utbildning och information.
Tyngdpunkten av insatserna inom programmet har legat på vidareutveckling
av redovisningssystemet samt uppläggning och införande av den ändrade
redovisnings- och revisionsorganisationen. För budgetåret 1970/71 förutsätter
verket inga större förändringar av verksamhetens inriktning under
programmet. Inom ramen för tillgängliga resurser bör en effektivitetshöjning
vara möjlig bl. a. sedan vissa initialinsatser vid genomförandet av den nya
redovisnings- och revisionsorganisationen kan utnyttjas i allt större utsträckning.
För budgetåret 1970/71 föreslår verket, som framgått av redovisningen
under revisionsprogrammet, en överföring av vissa resurser till revisionsprogrammet
från programmet Utveckling, information, utbildning. Samtidigt
föreslås en förstärkning av förevarande program. Sålunda bör enligt
verket ytterligare resurser anvisas för produktionstest av system S. Kostnaderna
härför beräknas till 165 000 kr. Verket avser vidare att ytterligare utöka
utbildningsverksamheten med bl. a. omskolning och information i anslutning
till omläggningen av redovisnings- och revisionssystemet. Kostnaderna
för detta beräknas till 72 000 kr. För utbildning av nyanställd personal
och för arbetet med organisationen av redovisningscentraler och revisionskontor
behövs 142 000 kr.
Den försöksverksamhet med datainsamling från deklarationer avseende
mervärdeskatt som påbörjats bör utvidgas. För denna utvidgning och för
viss reserv under programmet beräknar verket ytterligare 300 000 kr.
Under innevarande budgetår har statskontoret tillhandahållit riksrevisionsverket
resurser bl. a. i form av datamaskintid. Kostnaderna härför bör
enligt riksrevisionsverket beräknas under verkets anslag fr. o. in. nästa
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
budgetår. Kostnaderna för vissa personalresurser som statskontoret tillhandahåller
bör dock beräknas under statskontorets anslag. Slutligen föreslår
verket att utgifter för vissa blanketter om sammanlagt 680 000 kr. bestrids
från annat anslag på riksstaten än verkets myndighetsanslag.
Personalfrågor
1968/69 1969/70 1970/71
Beräknar
Riksrevi- Dep.chefen
Personal sionsverket
Handläggande personal.................... 109 123 134 134
Övrig personal............................ 134 103 103 103
243 226 237 237
Riksrevisionsverket beräknar att ett genomförande av dess förslag leder
till en personalökning av elva handläggare. Personalökningen ligger helt på
programmen 1 och 3. Verket föreslår bl. a. att tre tjänster som revisionsdirektör
i Be 6 eller Ce 1 inrättas. Medel för två av dessa tjänster har beräknats
under anslaget för innevarande budgetår.
Departementschefen
Riksrevisionsverket har redovisat sina anslagsbehov i programtermer. Jag
anser att även redovisningen för riksdagen bör ske i dessa termer.
Verksamheten under programmet Revision har efter omorganisationen av
riksrevisionsverket år 1967 successivt inriktats mot förvaltningsrevision. För
nästa budgetår föreslår riksrevisionsverket en ytterligare koncentration till
denna del av revisionen samtidigt som en förstärkning av resurserna under
programmet begärs. Den av verket föreslagna inriktningen av verksamheten
under programmet är helt i linje med statsmakternas beslut och föranleder
ingen erinran från min sida. De av verket föreslagna förstärkningarna av
resurserna under programmet finner jag välmotiverade. Jag räknar medel
enligt verkets förslag under programmet.
Riksrevisionsverkets förslag under programmet Prognoser, bokslut, statistik
biträder jag.
Verksamheten under programmet Utveckling, information, utbildning
styrs i huvudsak av statsmakternas beslut om genomförandet av den nya
redovisnings- och revisionsorganisationen inom statsförvaltningen samt om
försöksverksamheten med programbudgetering i statsförvaltningen. Den av
riksrevisionsverket föreslagna inriktningen av verksamheten under programmet
kan jag godta. För nästa budgetår bör en förstärkning ske av resurserna
för programmet i enlighet med verkets förslag.
Jag förordar att Ivungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande att inrätta
tre tjänster som revisionsdirektör i Be 6 eller Ce 1 hos riksrevisionsverket.
Utgifterna för vissa blanketter m. in. beräknar jag även för nästa budgetår
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 45
under riksrevisionsverkets myndighetsanslag, dock vid sidan av de redovisade
programmen.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen
för riksrevisionsverket. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att hos riksrevisionsverket inrätta
tre tjänster som revisionsdirektör i Be 6 eller Ce 1,
b) till Riksrevisionsverket för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 18 735 000 kr.
B 13. Byggnadsstyrelsen
1968/69 Utgift1 ................ 214 181 339
1969/70 Anslag ................ 19 828 000
1970/71 Förslag ................ 20 900 000
1 Anslagen Byggnadsstyrelsen: Avlöningar och Byggnadsstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 140 241 kr.
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om byggande
för statens räkning och förvaltning av statliga fastigheter.
I styrelsens uppgifter ingår främst att förvalta de delfonder av statens
allmänna fastighetsfond som är ställda under styrelsen, att anskaffa lokaler
för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsföretag,
allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter
uppdrag projektera och utföra byggnader för statens räkning samt att genom
utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar
i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.
Chef för byggnadsstyrelsen är en generaldirektör. Denne har närmast
under sig en teknisk direktör, en planeringsdirektör och en ekonomidirektör.
Styrelsen är organiserad på nio byråer. Dessa är administrativa byrån,
utredningsbyrån, intendentsbyrån, utrikesbyrån, ekonomibyrån, utvecklingsbyrån,
två projekteringsbyråer och byggnadsbyrån. Vidare finns fem
regionala byggnadsförvaltningar. Dessa är förlagda till Lund, Göteborg,
Stockholm, Uppsala och Umeå. Kostnaderna för ekonomi-, utvecklings-,
projekterings- och byggnadsbyråerna, för byggnadsförvaltningarna utom
underhållssektionerna och för utrikesbyråns byggsektion bestrids från förskottsstat
som fastställs av Kungl. Maj :t. Kostnaderna enligt förskottsstaten
förs i bokslutet för budgetåret över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag.
Verkets kostnader i övrigt bestrids från förevarande anslag.
46
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
Personal |
|||
Handläggande personal........... |
......... 160 |
+ 15 |
-ro |
Övrig personal................... |
......... 1S1 |
+ 5 |
+ 1 |
3411 |
+ 20 |
+ 4 |
|
Anslaa |
|||
Avlöningar...................... |
......... 12 869 000 |
+ 1 834 000 |
+ 946 000 |
Sjukvård....................... |
......... 62 000 |
— 12 000 |
— 12 000 |
Beseersättningar................. |
......... 440 000 |
+ 35 000 |
+ 25 000 |
Därav utrikes resor............. |
......... 30 000 |
. . - |
|
Lokalkostnader.................. |
......... 1 454 000 |
— 700 000 |
— 43 000 |
Expenser....................... |
.......... 2 043 000 |
— 38 000 |
— 100 000 |
Därav engångsutgifter........... |
.......... 137 000 |
— 137 000 |
— 137 000 |
Lönekostnadspålägg.............. |
......... 2 960 000 |
+ 460 000 |
+ . 256 000 |
19 828 000 |
+ 1 579 000 |
+ 1072 000 |
1 Härtill kommer sammanlagt 462 tjänstemän på förskottsstat.
Byggnadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 943 000 kr.
2. Tillfällig dubblering av en byråingenjör stjänst på administrativa byrån
under ett år (Jp 43 000 kr.).
3. De statliga lokalbehovens storlek och tillväxttakt motiverar en förstärkning
av utredningsbyrån med två byrådirektörer, två byråingenjörer
och två biträden (+ 248 000 kr.).
4. Den ökning av de fastighetsförvaltande uppgifterna som följer av den
kontinuerliga utvidgningen av fastighetsbeståndet motiverar att intendentsbyrån
förstärks med tre byrådirektörer, fyra förste byråingenjörer, en byråingenjör,
en byråsekreterare och tre kvalificerade biträden samt att byggnadsförvaltningen
i Göteborg tillförs en förste byråingenjör (+ 560 000 kr.).
5. Hyreskostnaderna, som hittills i sin helhet belastat myndighetsanslaget,
föreslås för nästa budgetår till 40 % belasta myndighetsanslaget och till
60 % förskottsstaten (—657 000 kr.).
6. Erfarenheterna från olika byggnad sförvaltningar visar att från nybyggnadssidan
tas i anspråk för förvaltningsuppgifter i genomsnitt en årsarbetskraft
för var och en av de fem lokalförvaltningarna. Kostnaderna härför bör
belasta förvaltningssidan med motsvarande kostnadsminskning inom förskottsstaten
(-{- 200 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 242 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
20,9 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en bvråingenjör
(2), en byrådirektör och ett biträde (3) samt för en förste byråingenjör
(4). Med hänsyn till att frågan om formerna för finansieringen av
byggnadsstyrelsens verksamhet behandlas i det utredningsarbete som pågår
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 47
rörande programbudgetering för styrelsen, har jag inte räknat med någon
omfördelning mellan anslaget och förskottsstaten (5, 6).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 20 900 000 kr.
B 14. Utredningar rörande byggnadsföretag m. in.
1968/69 Utgift...... 1 205 368 Reservation ..... 2 987 994
1969/70 Anslag..... 3 700 000
1970/71 Förslag_____ 3 000 000
Från anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar och
byggnadsprogram avseende nya byggnadsobjekt, dels inredningsprojektering
och utredningar i inredningsfrågor. Till större delen gäller det kostnader
som förskotteras från anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera
från anvisade anslag för berörda byggnads- och inredningsobjekt. Till en
mindre del avser anslaget kostnader för normerings- och utvecklingsarbeten
in. m., som belastar anslaget slutligt.
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovet beräknas till omkring 8,5 milj. kr. Därav avser 2,5 milj. kr.
inredningsarbeten och 5,5 milj. kr. byggnadsutredningar och byggnadsprogram.
I det beräknade beloppet ingår vidare en medelsreserv om 500 000 kr.
Av medelsbehovet beräknas 2,1 milj. kr. kunna täckas genom återföringar
av medel till anslaget och 3,4 milj. kr. av reserverade medel. Styrelsen föreslår
därför att anslaget förs upp med 3 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande byggnadsföretag m. in. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.
B 15. Inredning av byggnader för statlig förvaltning
Nytt anslag (förslag) ............ 4 000 000
Från anslaget bör bestridas utgifter för inredning av byggnader för statlig
förvaltning eller annan statlig verksamhet.
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Byggnadsstyrelsen
Enligt Kungl. Maj :ts uppdrag pågår projektering av inredning i nybyggnaden
i kvarteret Garnisonen. Styrelsen räknar med att under våren 1970
kunna redovisa förslag till inredning samt definitiv kostnadsram. I avvaktan
härpå föreslår styrelsen en delram t. o. m. den 30 juni 1971 på 10 milj.
kr. Medelsförbrukningen för budgetåret 1970/71 har beräknats till 4 milj.
kr.
Departementschefen
Jag förordar, att Kungl. Maj :t begär riksdagens bemyndigande att beställa
inredning till nybyggnaden i kvarteret Garnisonen till ett belopp av
10 milj. kr. Jag föreslår vidare, att ett särskilt reservationsanslag förs
upp i riksstaten för inredning av byggnader för statlig förvaltning. Anslaget
bör för budgetåret 1970/71 tas upp med 4 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att beställa inredning till
nybyggnad i kvarteret Garnisonen för 10 000 000 kr.,
b) till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4000 000
kr.
B 16. Statens förhandlingsnämnd
1968/69 Utgift .................. 1928 655
1969/70 Anslag .................. 1 227 000
1970/71 Förslag.................. 1 260 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 949 kr.
Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av Kungl.
Maj :t eller chef för statsdepartement föra förhandlingar med kommun eller
annan icke-statlig huvudman, främst om villkor för samverkan mellan staten
och huvudmannen inom sjukvård, utbildning eller forskning, överenskommelse,
som träffas av nämnden, skall underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Nämnden skall vidare efter uppdrag av markförvaltande myndighet
föra förhandling om överlåtelse av staten tillhörig mark till kommun för
samhällsbyggnadsändamål. Nämnden svarar även för samordning i ärenden
om överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.
Förhandlingsnämnden består av en överdirektör och fyra ledamöter. Hos
nämnden finns ett kansli, som består av två byråer och en expedition.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 49
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Statens för- liandlings- nämnd |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Handläggande personal........... |
.......... 9 |
_ '' |
_ |
Övrig personal................... |
.......... 6 |
— |
_ |
Anslag |
15 |
— |
— |
Avlöningar...................... |
+ 41 000 |
+ 41 000 |
|
Sjukvård....................... |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar................. |
_ |
_ |
|
Lokalkostnader.................. |
_ |
_'' '' |
|
Expenser ........................ |
—10 000 |
—10 000 |
|
Lönekostnadspålägg.............. |
.......... 186 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
1 227 000 |
+ 33 000 |
+ 33 000 |
Statens förhandling snämnd
1. Löne- och prisomräkning in. in. 33 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens förhandling snämnd för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 1 260 000 kr.
B 17. Statens avtalsverk
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Statens avtalsverk
förts upp med 7 327 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1967 tillkallades
sakkunniga med uppdrag att undersöka hur förhandlingsrättssystemets
olika delar fungerar i praktiken och att lägga fram de förslag till ändring
i systemet som undersökningen kunde ge anledning till. De sakkunnigas
uppdrag utvidgades den 18 juli 1969 att omfatta utredning av statens avtalsverks
organisation samt formerna för de offentliga arbetsgivarnas samarbete
i förhandlingsfrågor, m. in. De sakkunniga beräknas inom kort lämna
ett förslag om statens avtalsverks organisation, m. m.
I avvaktan på förslaget och beredningen av detta bör anslaget föras upp
med beräknat belopp. ; < ; ,
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens
avtalsverk för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 7 327 000 kr.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 9
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
B 18. Statens personalpensionsverk
1968/69 Utgift1 ................ 28 647 760
1969/70 Anslag ................ 11 656 000
1970/71 Förslag ................ 12 340 000
1 Anslagen Statens personalpensionsverk: Avlöningar och Statens personalpensionsverk: Om
kostnader.
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 86 694 kr.
Statens personalpensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden
rörande den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande
frågor.
Statens personalpensionsverk leds av en styrelse. Chef för personalpensionsverket
är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen
kanslibyrån, första pensionsbyrån, andra pensionsbyrån och utbetalningsbyrån.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Pensions- verket |
Före- draganden |
|
Handläggande personal................... |
71 |
— |
— |
Övrig personal........................... |
175 |
— |
— |
246 |
— |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar.............................. |
7 842 000 |
+ 499 000 |
+ 499 000 |
Sjukvård............................... |
40 000 |
— |
— |
Reseersättningar......................... |
10 000 |
— |
— |
Lokalkostnader.......................... |
458 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
Expenser............................... |
1 509 000 |
+ 40 000 |
+ 40 000 |
Lönekostnadspålägg...................... |
1 797 000 |
+ 115 000 |
+ 115 000 |
Statens personalpensionsverk 1. Löne-och prisomräkning m. in. |
11 656 000 684 000 kr. |
+ 684 000 |
+ 684 000 |
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Knngl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens personalpensionsverk för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 12 340 000 kr.
B 19. Statens personalbostadsdelegation
1968/69 Utgift .................... U92 658
1969/70 Anslag .................. 268 000
1970/71 Förslag .................. 291 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåre t
1968/69 uppgår till 1 522 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 51
Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ åt de myndigheter
som beslutar om hyror för eller förvaltar tjänstebostäder för statstjänstemän
och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan
av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer, eller andra
bostäder, som mot hyra upplåts av statlig myndighet.
Delegationen består av fem ledamöter. Den har ett kansli, som förestås av
en byrådirektör.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Delega- Före
tionen
draganden
Personal |
|||
Handläggande personal........... |
|||
Övrig personal................... |
— |
— |
|
Anslag |
5 |
— |
— |
Avlöningar...................... |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
|
Sjukvård.................... |
_ |
||
Reseersättningar................. |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
Lokalkostnader.................. |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
|
Expenser....................... |
+ 6 000 |
+ 9 000 |
|
Därav engångsutgifter........ |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
|
Lönekostnadspålägg.............. |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
268 000 |
+20 000 |
+ 23 000 |
Statens personalbostadsdelegation
1. Löne- och prisomräkning m. m. 15 000 kr.
2. Utbyte och nyanskaffning av inventarier (-)- 5 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 291 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för vissa blanketter som tidigare betalats
från anslaget till statskontoret. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statens personalbostadsdelegation för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 291 000 kr.
B 20. Statens personalutbildningsnämnd
1968/69 Utgift .................. 1727 143
1969/70 Anslag .................. 2 421 000
1970/71 Förslag.................. 2 840 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 8 211 kr.
Statens personalutbildningsnämnd är centralt organ för statlig personalutbildning,
i den mån sådan utbildning ej ankommer på annan myndighet.
I nämndens uppgifter ingår bl. a. att undersöka behovet av personalutbild
-
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
ning, att planera och genomföra personalutbildning som är gemensam för
flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor och att
främja samordning av statlig personalutbildning.
Nämnden utgörs av en utbildningschef och åtta andra ledamöter. Utbildningschefen
är chef för nämnden. Nämnden är organiserad på tvä
sektioner. Dessa är kursadministrativa sektionen och utredningssektionen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Utbildnings- Före -
nämnden |
draganden |
|||
Personal Handläggande personal........... |
.......... 15 |
+ 5 |
+ 2 |
|
Övrig personal................... |
.......... 23 |
+ 7 |
+ 1 |
|
38 |
+ 12 |
+ 3 |
||
Anslag Avlöningar...................... |
.......... 1 242 000 |
660 000 |
+ 347 000 |
|
Sjukvård....................... |
.......... 4 500 |
+ |
4 000 |
+ 1 000 |
Reseersättningar................. |
.......... 9 000 |
+ |
6 000 |
+ 1 000 |
Lokalkostnader.................. |
.......... 219 500 |
541 000 |
+ 541 000 |
|
Expenser....................... |
.......... 689 000 |
— |
481 000 |
—582 000 |
Därav engångsutgifter........... |
.......... 636 000 |
— |
590 000 |
— 574 00» |
Vidareutbildning .........;...... |
.......... . |
“T |
10 000 |
— |
Lönekostnadspålägg .............. |
.......... 257 000 |
+ |
180 000 |
+ 111 000 |
2 421 000 |
920 000 |
+419 000 |
Statens personalutbildningsnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. in. 315 000 kr.
2. Utredningssektionen behöver förstärkas med en byrådirektör, en konsulent
och en kanslist för konsultationsverksamhet samt med en konsulent
för utredningsverksamhet (-(- 189 000 kr.).
3. På kursadministrativa sektionen behövs ytterligare en konsulent, en
amanuens, två kanslister, två kvalificerade biträden och två biträden
(+ 251 000 kr.).
4. Bortfall av engångsutgifter (—590 000 kr.).
5. Utgifterna för expenser m. m. beräknas öka ( + 129 000 kr.).
6. Lokalkostnader för ny förvaltningsskola (+ 525 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 101 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 840 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare två konsulenter (2, 3)
och ett kvalificerat biträde (3). ......
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 840 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
53
C. Skatte- och kontrollväsen
C 1. Tullverket: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................ 2130 246 883
1969/70 Anslag ................ 168 616 000
1970/71 Förslag................ 186 542 000
1 Anslagen Tullverket: Avlöningar och Tullverket: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 949 415 kr.
Tullverket bär som huvuduppgift att debitera, uppbära och redovisa tull
samt vissa andra skatter och avgifter. Verket utövar vidare uppsikt över
trafiken till och från utlandet och fullgör i samband därmed vissa kontroll-
och övervakningsuppgifter.
Den centrala ledningen av tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef
lör verket är en generaltulldirektör. Inom styrelsen finns två avdelningar,
en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom driftavdelningen
finns ett planeringssekretariat samt två byråer, personal- och driftbyrån
och bevakningsbyrån. Tulltaxeringsavdelningen omfattar två byråer, tariffbyrån
och revisionsbyrån. Vidare finns inom styrelsen ytterligare två byråer,
kanslibyrån och ekonomibyrån.
Tullstaten består av lokaltullförvaltningen, kustbevakningen och gränsbevakningen.
Lokaltullförvaltningen omfattar tre centraltullkammare och
50 tullkammare samt tullstationer och tullexpeditioner. Centraltullkamrarna
och tullkamrarna är distrikttullanstalter och har överinseende över
var sitt tulldistrikt. För kustbevakningen är kusterna indelade i fyra kustdistrikt.
Trakterna vid landgränsen är på motsvarande sätt indelade i fyra
gränsdistrikt.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Generaltull- styrelsen |
Dep.chefen |
||
Personal Generaltullstyrelsen |
|||
Handläggande personal................... |
105 |
+ 2 |
+ 2 |
Övrig personal............................ |
149 |
— |
|
Tullstaten |
|||
Tulltaxeringsutbildad personal............. |
9201 |
+ 10 |
+ 8 |
Bevakningspersonal...................... |
2 387 |
+ 39 |
+ 23 |
Övrig personal........................... |
541 |
—33 |
—33 |
4102 |
+ 18 |
— |
|
1 Exkl. kammarskrivarelever under utbildning. |
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||||
Generaltull- |
Dep.chefen |
||||
styrelsen |
|||||
Anslag Avlöningar till tjänstemän hos generaltullsty- |
|||||
relsen.................................. |
8 581 000 |
+ |
665 000 |
+ |
655 000 |
Avlöningar till tjänstemän inom tullstaten .... |
109 167 000 |
+ 13 126 000 |
+ 11 882 000 |
||
Sjukvård................................. |
419 000 |
— |
— |
||
Reseersättningar (även för utrikes resor)...... |
2 760 000 |
+ |
340 000 |
+ |
340 000 |
Lokalkostnader............................ |
8 816 000 |
-f |
251 000 |
+ |
251 000 |
Publikationstryck.......................... |
551 000 |
+ |
560 000 |
+ |
560 000 |
Automatisk databehandling................. |
451 000 |
— |
201 000 |
— |
201 000 |
Särskilda utgifter.......................... |
5 000 |
+ |
7 000 |
+ |
7 000 |
Expenser................................. |
4 190 000 |
— |
307 000 |
— |
307 000 |
Därav engångsutgifter...................... |
492 000 |
— |
377 000 |
— |
377 000 |
Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel .. |
4 150 000 |
+ |
470 000 |
+ |
470 000 |
Utbildning i tulltjänsten.................... |
1 808 000 |
+ |
930 000 |
+ |
930 000 |
Beklädnad och beväpning................... |
379 000 |
— |
— |
||
Skadeersättningar.......................... |
20 000 |
— |
— |
||
Diverse utgifter............................ |
250 000 |
+ |
69 000 |
+ |
69 000 |
Lönekostnadspålägg........................ |
27 069 000 |
+ |
3 559 000 |
+ |
3 270 000 |
168 616 000 |
+ 19 469 000 |
+ 17 926 000 |
Generaltullstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 14 497 000 kr.
2. Vid styrelsens tariffbyrå behövs ytterligare en byrådirektör och vid
ekonomibyråns byggnadssektion en teknisk assistent (+ 105 000 kr.).
3. På grund av ändrade trafikförhållanden kommer tullavdelningarna
Packhuskajen, Masthuggskajen och Majnabbe i Göteborg att slås ihop till
en tullavdelning, Södra hamntullavdelningen. Omorganisationen gör det
möjligt att dra in fem biträdestjänster men medför också ett behov av en
tullöverkontrollörstjänst (—44 000 kr.).
4. För rationaliseringsuppgifter behöver var och en av centraltullkamrarna
i Göteborg och Stockholm förstärkas med en tullöverkontrollör och
ett kvalificerat biträde (+ 167 000 kr.).
5. Vid tullavdelningen Limhamn i Malmö bör en tullöverkontrollörstjänst
inrättas (+ 44 000 kr.).
6. Utrikestrafiken i Norrtälje är numera av sådan omfattning att den
nuvarande tullstationen bör ombildas till en tullavdelning. Härvid behövs
ytterligare en tullöverkontrollörstjänst (+ 44 000 kr.).
7. Tullverket tillförs under budgetåret 1969/70 två nya tullkryssare.
För att fartyg av denna typ skall kunna utnyttjas ekonomiskt krävs dubbla
besättningar så att fartygen kan bemannas i skift. På grund härav behövs
ytterligare nio kusttullmästartjänster (+ 283 000 kr.).
8. På grund av trafikökningen har utrednings- och administrationsarbetet
vid tullkammaren i Arlanda förts över från de trafikexpedierande
enheterna till två nyinrättade sektioner, utredningssektionen och personalsektionen.
För ledning av dessa behövs två tullöverkontrollörer. Vidare behövs
ytterligare ett kvalificerat biträde vid personalsektionen. (+ 120 000
kr.)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 55
9. Ökningen av arbetsvolymen har gjort det nödvändigt att föra över
personal- och rationaliseringsärendena vid tullkammaren i Hälsingborg
från kameralsektionen till en särskild personalsektion. För ledningen av
denna behövs en tullöverkontrollör (-f- 44 000 kr.).
10. Styrelsen föreslår, till följd av trafikökningen samt den ökade och
alltmer kvalificerade smugglingen, att tullstaten utökas med följande
tjänster, nämligen en tjänst som tullöverkontrollör, arton tjänster som tullmästare,
en tjänst som kusttullmästare, en tjänst som gränstullmästare,
trettio tjänster som tullöveruppsyningsmän och tio tjänster som gränsöveruppsyningsmän.
Styrelsen föreslår vidare indragning av vissa tjänster.
(-}- 1 123 000 kr.)
11. Den ökade trafiken har medfört att kameral- och tulltaxeringsarbetet,
framför allt de kvalificerade göromålen, har ökat. Styrelsen föreslår därför
att ytterligare tjugofem tjänster som tullöverkontrollör, femton tjänster
som förste tullkontorist och tio tjänster som kontorsskrivare inrättas. Samtidigt
kan vissa tjänster inom tulltaxeringsområdet dras in. (+ 884 000 kr.)
12. För kvalificerat utredningsarbete och andra kvalificerade göromål
inom bevakningssektorn bör ett antal assistenttjänster inrättas (+ 135 000
kr.).
13. Genomförandet av det centrala uppbördsförfarandet beräknas medföra
en minskning av fyrtiofem biträden i befordringsgången (— 925 000
kr.).
14. Antalet kammarskrivarelever behöver ökas. Kostnaderna för arvoden
under den praktiska utbildningen stiger i samband härmed (+ 350 000
kr.).
15. För ökat övertidsarbete begärs ytterligare 700 000 kr. Det allmänna
arbetstidsavtalet beräknas medföra en kostnadsökning av 180 000 kr.
16. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 746 000 kr.
17. Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 1 016 000 kr.
Departementschefen
Innan jag redovisar mina ställningstaganden till generaltullstyrelsens
anslagsframställning, vill jag beröra frågan om beredskapen mot oljeskador
och bekämpningen av oljeutsläpp till sjöss.
Beredskapen mot oljeskador in. m. skall behandlas av räddningstjänstutredningen
i samband med utredningens överväganden om räddningstjänsten
i övrigt. Prövningen avser organisation och huvudmannaskap för
den lokala och regionala räddningstjänsten samt den centrala organisationen.
Utredningen överväger också finansierings- och kostnadsfrågor inom
olika delar av räddningstjänsten.
I avvaktan på att räddningstjänstutredningen slutför sitt arbete har
Kungl. Maj:t ålagt tullverket att handha oljebekämpning till sjöss och i
kustvattnen. Kostnaderna för bekämpningsmedel och viss teknisk utrustning
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
har hittills bekostats i särskild ordning. Chefen för civildepartementet kommer
senare i dag att anmäla fråga om att ett särskilt anslag anvisas för
beredskap för oljebekämpning till sjöss. Från det anslaget bör bestridas
bl. a. tullverkets kostnader för anskaffning av bekämpningsmedel och teknisk
utrustning samt utgifter för försöksverksamhet inom tullverket beträffande
oljebekämpning till sjöss.
Generaltullstyrelsen begär medel för en utökning av antalet tjänster i
tullverket med 63 om man bortser från minskningen med 45 biträden (13)
på grund av tidigare beslutad centralisering av uppbörds- och redovisningsförfarandet.
Jag är mot bakgrund av den växande utrikeshandeln och den
ökande trafiken samt angelägenheten av att bekämpa den illegala narkotikahanteringen
beredd att i stor utsträckning godta styrelsens förslag i detta
avseende. Jag räknar sålunda medel för nya tjänster m. in. i huvudsaklig
överensstämmelse med styrelsens förslag under punkterna 2—9. Jag räknar
vidare medel för fyra tjänster som tullöverkontrollör, fjorton tjänster i tullmästargraden
samt fem tjänster som kontorsskrivare och fem tjänster som
kansliskrivare (10, 11). Styrelsens förslag om assistenttjänster och ökning
av antalet kammarskrivarelever godtar jag (12, 14). ökningen i utgifterna
för övertidsarbete bör enligt min mening begränsas till 200 000 kr. utöver
löneomräkning (15).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
alt till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 186 542 000 kr.
C 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel
1968/69 Utgift ..... 1 467 435 Reservation ..... 445 535
1969/70 Anslag..... 1 950 000
1970/71 Förslag ____ 2 265 000
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och
radiomateriel m. in.
Fördelningsplart |
1969/70 |
Beräknad ändring till 1970/71 |
|
Generaltull- |
Dep.chefen |
||
styrelsen |
|||
1. Större motorbåtar..................... |
. . 1 600 000 |
+ 1 220 000 |
+ 295 000 |
2. Mindre motorbåtar, motorfordon in. in. ... |
250 000 |
+ 60 000 |
— |
3. Telemateriel.......................... |
100 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
1 950 000 |
+ 1 300 000 |
-t-313 000 |
Generaltullstyrelsen
1. Prisomräkning in. in. 255 000 kr.
2. Styrelsen föreslår i enlighet med en inom styrelsen upprättad båtma -
terielplan att medel anvisas för anskaffning av en tullkryssare (1 650 000
kr.) och två tulljakter (925 000 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 57
3. För ersättningsanskaffning av mindre motorbåtar beräknas 120 000
kr. och för övrig båt- och fordonsanskaffning 180 000 kr.
4. Medelsbehovet för fortlöpande ersättning och komplettering av radiomateriel
m. in. beräknas till 120 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
2 265 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj :t att fastställa den slutliga fördelningsplanen
för anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 265 000
kr.
C 3. Kontrollstyrelsen
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Kontrollstyrelsen förts
upp med 11 082 000 kr.
Riksdagen har fattat principbeslut om att den centrala skatteförvaltningen
skall omorganiseras den 1 januari 1971 (prop. 1969: 127, BeU 63, rskr
342). Beslutet innebär att en central förvaltningsmyndighet, riksskatteverket,
skall inrättas för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbördsoch
folkbokföringsväsendet. Verket skall ersätta bl. a. kontrollstyrelsen,
riksskattenämnden och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Omorganisationen förbereds f. n. av en organisationskommitté, som bl. a.
har att utarbeta förslag till riksskatteverkets organisation.
I avvaktan på att beredningen av de organisations- och anslagsfrågor som
sammanhänger med omorganisationen kan avslutas, föreslår jag att berörda
anslag förs upp med beräknade belopp.
Jäg hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kontrollstyrelsen
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 11 082 000 kr.
C 4. Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 23 352 250
1969/70 Anslag .................. 4 882 000
1970/71 Förslag ............... . 5 099 000
1 Anslagen Mynt- och justeringsverket: Avlöningar och Mynt- och justeringsverket: Omkostnader.
■
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 51 850 kr.
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Mynt- och justeringsverket är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att tillverka mynt och medaljer, handha kontroll av ädelmetallarbeten,
verkställa probering av ädelmetaller och bestämning av ädelmetallhalten,
leda justeringsväsendet, handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra
justeringar.
Chef för mynt- och justeringsverket är en myntdirektör. Verket är uppdelat
på fem avdelningar, nämligen en för mått och vikt, en för kontroll
av ädelmetallarbeten, en för tillverkning av mynt och medaljer, en för administrativa
ärenden och en för kamerala ärenden.
Kostnaderna för kontrollen av ädelmetallarbeten och justeringsverksamheten
in. m. täcks av inkomster som redovisas under inkomsttitlarna Inkomst
av myntning och justering och Kontrollstämpelmedel.
Personal
Handläggande personal
Biträdespersonal......
Arbetarpersonal......
Anslag
Avlöningsförmåner m. m. till tjänstemän......
Avlöningsförmåner m. m. till annan personal . .
Sjukvård.................................
Reseersättningar...........................
Därav utrikes resor ......................
Lokalkostnader............................
Maskiner, instrument och diverse materialier . .
Laboratorieutensilier, kemikalier m. m........
Omkostnader för myntutväxling.............
Expenser.................................
Lönekostnadspålägg........................
Uppbördsmedel
Bränsle och lyse...........................
Beräknad ändring 1970/71
Mynt- och Dep.chefen
justeringsverket
-
1969/70
27
48
50
125
2 141 000
1 431 000
6 000
26 000
7 000
292 000
90 000
8 000
11 000
102 000
777 000
4 884 000
2 000
4 882 000
+ 128 000
— 57 000
+ 1000
+ 63 000
+ 8 000
+ 75 000
+ 217 000
+ 217 000
+ 128 000
— 57 000
+ 1 000
+ 1 000
+ 63 000
+ 7 000
+ 75 000
+ 217 000
+ 217 000
På driftbudgetens inkomstsida beräknas inkomster under titeln Inkomst
av myntning och justering till 33,6 milj. kr. (1969/70 33,5 milj. kr.) och
under titeln Kontrollstämpelmedel 1,5 milj. kr. (1969/70 2,2 milj. kr.).
Mynt- och justeringsverket
1. Löne- och prisomräkning m. m. 211 000 kr.
2. Medelsbehovet i övrigt ökar med 6 000 kr.
Mynt- och justeringsverket har i särskild skrivelse redovisat läget beträffande
det uppdrag verket fått att utarbeta förslag i fråga om verkets
organisation in. m. med anledning av den planerade utflyttningen från
Stockholm av mynt- och medaljtillverkningen. I skrivelsen har verket även
tagit upp kostnadsaspekter på vissa lokaliseringsalternativ. Bl. a. anges
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 59
alt transportkostnaderna för halvfabrikat till mynttillverkningen och för
färdiga mynt vid en förläggning av tillverkningen till Eskilstuna uppgår
till ca 125 000 kr. per år och vid en förläggning till Söderhamn till ca
300 000 kr. per år.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har lagt fram förslag om nybyggnad i Eskilstuna för
mynt- och medaljtillverkningen. Vid riksdagsbehandlingen förra året av
förevarande anslag togs lokaliseringsfrågan upp. Statsutskottet anförde
därvid bl. a. att det under vissa angivna förutsättningar kunde vara motiverat
att ytterligare studera förläggningsfrågan. Av byggnadsstyrelsens
förslag och de ytterligare undersökningar om mynt- och medaljtillverkningens
lokalisering som jag låtit utföra framgår att stora fördelar är förenade
med en förläggning av ifrågavarande verksamhet till Eskilstuna.
Förutsättningar föreligger sålunda att samordna vissa aktiviteter och behov
med förenade fabriksverken i Eskilstuna. Transportkostnaderna för halvfabrikat
till mynttillverkningen och för färdiga mynt är vid en förläggning
till Eskilstuna lägre än vid varje annat föreslaget lokaliseringsalternativ
utanför stockholmsregionen. Mot denna bakgrund förordar jag att nybyggnaden
görs i Eskilstuna. Medelsbehovet för byggnadsobjektet kommer jag
att anmäla under anslaget Byggnadsarbeten för statlig förvaltning m. m.
Mina ställningstaganden till mynt- och justeringsverkets anslagsframställning
framgår av sammanställningen. Med hänvisning till denna hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
5 099 000 kr.
C 5. Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.
1968/69 Utgift....... 376 523 Reservation ...... 145 914
1969/70 Anslag ...... 415 000
1970/71 Förslag...... 450 000
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av maskiner och apparater
till mynt- och justeringsverket samt statens justerare.
Mynt- och justeringsverket
För ersättnings-, kompletterings- och nyanskaffningar av utrustning erfordras
för mynt- och medalj tillverkningen 350 000 kr. och för statens justerare
100 000 kr.
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Departemen tschefen
Jag biträder mynt- och justeringsverkets förslag. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av
vissa maskiner in. in. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 450 000 kr.
€ 6. Statens justerare
1968/69 Utgift1 .................. n 765 680
1969/70 Anslag .................. 2 483 000
1970/71 Förslag ................ 2 589 000
1 Anslagen Statens justerare: Avlöningar och Statens justerare: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 928 kr.
Statens justerare har som huvuduppgift att kontrollera och justera mätnings-
och vägningsredskap enligt föreskrifterna i lagen (1934: 162) om
mått och vikt och justeringskungörelsen (1934: 364).
Landet är indelat i 23 justerar distrikt. Dessa är fördelade på fem distriktsgrupper.
Inom var och en av dessa finns en förste justerare, som är
förman för personalen inom gruppen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Mynt- och Dep.chefen
justeringsverket -
Personal Handläggande personal........... |
.......... 38 |
|||
Övrig personal................... |
.......... 2 |
— |
— |
|
Anslag Avlöningar...................... |
40 .......... 1 664 000 |
+ 80 000 |
+ |
80 000 |
Sjukvård....................... |
.......... 4 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar................. |
.......... 129 000 |
|||
Lokalkostnader.................. |
.......... 193 000 |
+ 6 000 |
+ |
6 000 |
Expenser....................... |
.......... 110 000 |
+ 2 000 |
+ |
2 000 |
Lönekostnadspålägg.............. |
.......... 383 000 |
+ 18 000 |
"T |
18 000 |
2 483 000 |
+ 106 000 |
-j- |
106 000 |
Mynt- och justeringsverket
Pris- och löneomräkning m. m. 106 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens justerare för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 2 589 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 61
C 7. Riksskattenämnden
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Riksskattenämnden
förts upp med 2 584 000 kr. Med hänvisning till vad jag anfört vid min
anmälan av anslaget C 3. Kontrollstyrelsen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Riksskattenämnden
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 2 584 000 kr.
C 8. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden förts upp med 8 100 000 kr. Med hänvisning
till vad jag anfört vid min anmälan av anslaget C 3. Kontrollstyrelsen hemställer
jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden för budgetåret
1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 12 400 000 kr.
C 9. Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Folkbokföringen: Ersättningar
till kyrkobokföringsinspektörer förts upp med 129 000 kr. Med
hänvisning till vad jag anfört vid min anmälan av anslaget C 3. Kontrollstyrelsen
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Folkbokföringen:
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av
129 000 kr.
CIO. Avsättning till banktillsynens fond
1968/69 Nettoinkomst
som tillgodoförts
fonden .......... 1 256 670
1969/70 Anslag .... 1 200 000
1970/71 Förslag ____ 1 400 000
Nettoutgift som bestridits
från fonden
.......... 915 318
Bankinspektionen har som central förvaltningsmyndighet till huvuduppgift
att utöva tillsyn över bankaktiebolag, sparbanker, kreditaktiebolag,
fondkommissionärer och fondbörser samt jordbrukets kreditkassor och
deras riksorganisation. Från den 1 januari 1970 har också postbanken ställts
under inspektionens tillsyn. Dessutom har i prop. 1969: 171 föreslagits att
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
landshypotek- och stadshypotekinstitutionerna skall ställas under tillsyn
av bankinspektionen. Den är vidare registreringsmyndighet för bankaktiebolagen,
sparbankerna samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation.
Det åligger inspektionen även att följa utvecklingen av och främja
allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess
verksamhetsområde, att föra kartellregister samt att utöva tillsyn enligt
gällande föreskrifter om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör.
Inom inspektionen finns en bankavdelning, en sparbanksavdelning
och tre byråer, nämligen en för administrativa ärenden, en för fondärenden
och en för jordbrukskasseärenden.
Bankinspektionens verksamhet, med undantag av fondstämpeltillsynen,
finansieras genom obligatoriska bidrag från dem som är underkastade tillsyn
av bankinspektionen. Bidragen redovisas under inkomsttiteln Bidrag
till bankinspektionen. Genom särskilda avsättningsanslag förs bidragen
över till fyra fonder för bankinspektionens olika tillsynsfunktioner. Inkomsterna
och utgifterna samt in- och utgående balans på de olika fonderna
under budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.
Ingående Inkomster Utgifter Utgående
balans balans
Banktillsynens fond .................. 1 346 158 1 256 670 915 318 1 687 510
Fondtillsynens fond.................. 293 565 103 708 54 393 342 880
Jordbrukskassetillsynens fond......... 189 808 211 662 167 088 234 383
Sparbankstillsynens fond............. 7 785 1 717 568 1 461 779 263 573
1 837 316 3 289 608 2 598 578 2 528 346
Utgifterna fördelade sig på olika poster enligt följande
Avlöningar och pensioner
Avlöningar till tjänstemän.......
Arvoden och särskilda ersättningar
Pensioner......................
1 753 189
24 420
264 301 2 041 910
Omkostnader
Arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen
Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
Sjukvård m. .......................................
Reseersättningar....................................
Kungörelsekostnader................................
Expenser..........................................
Publikationstryck...................................
Lokalhyror.........................................
Avgår stämpelomkostnader..........................
34 303
94 445
4 731
106 732
33 506
185 618
17 953
135 992 613 280
2 655 190
— 56 614
2 598 578
Avsättningsanslagen bör för nästa budgetår tas upp med följande belopp,
nämligen 1,4 milj. kr. till banktillsynens fond, 100 000 kr. till fondtillsynens
fond, 250 000 kr. till jordbrukskassetillsynens fond och 1 980 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 63
kr. till sparbankstillsynens fond, dvs. tillhopa med samma belopp som
har tagits upp på riksstatens inkomstsida under inkomsttiteln Bidrag till
bankinspektionen.
Beträffande de tre sistnämnda anslagen återkommer jag i det följande.
Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.
€ 11. Avsättning till fondtillsynens fond |
||
1968/69 Nettoinkomst |
Nettoutgift som be- |
|
som tillgodoförts fon- |
stridits från fon- |
|
den .............. |
103 708 |
den ............ |
1969/70 Anslag ...... |
80 000 |
|
1970/71 Förslag ____ |
100 000 |
Med åberopande av vad jag anfört under föregående punkt hemställer
jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
C 12. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond
1968/69 Nettoinkomst
som tillgodoförts fon
-
den .............. 211 662
1969/70 Anslag ...... 220 000
1970/71 Förslag ____ 250 000
Nettoutgift som bestridits
från fonden
.......... 167 088
Med åberopande av vad jag anfört under punkten C 10 hemställer jag,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kr.
C 13. Avsättning till sparbankstillsynens fond
1968/69 Nettoinkomst Nettoutgift som be
som
tillgodoförts fon- stridits från fonden
............. 1 717 568 den ........ 1 461 779
1969/70 Anslag..... 1 800 000
1970/71 Förslag ____ 1 980 000
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Med åberopande av vad jag anfört under punkten C 10 hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 980 000 kr.
C 14. Revision av sparbankernas förvaltning
1968/69 Utgift..................... 880 636
1969/70 Anslag .................... 900 000
1970/71 Förslag ................... 975 000
Från detta anslag utgår ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor,
som har förordnats av bankinspektionen enligt 81 § eller 82 § 1 mom.
lagen (1955: 416) om sparbanker. För sparbankernas bidrag till dessa kostnader
finns på riksstatens inkomstsida en inkomsttitel, benämnd Bidrag
för revision av sparbankerna. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med
975 000 kr., dvs. samma belopp som har tagits upp under inkomsttiteln.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kr.
C 15. Avsättning till försäkringsinspektionens fond
1968/69 Nettoinkomst
som tillgodförts fonden
................. 2 573 712
1969/70 Anslag..... 2 585 000
1970/71 Förslag ____ 2 622 000
Nettoutgift som
bestridits från
fonden . ........
2 628 000
Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva
tillsyn över försäkringsväsendet.
Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen
finns tre byråer, nämligen en för livförsäkringsärenden, en för försäkringsjuridiska
och administrativa ärenden och en för skadeförsäkringsärenden.
Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag
från försäkringsbolagen och vissa understödsföreningar samt bidrag
från staten. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna
redovisas på riksstaten under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionens
fond.
Bidragen från understödsföreningarna och staten avses skola täcka kostnaderna
för livförsäkringsbyråns understödsföreningsavdelning, medan bidragen
från försäkringsbolagen skall täcka kostnaderna för verksamheten i
övrigt (bolagsavdelningen).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 65
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Försäkrings- inspektionen |
Dep.chefen |
|
Handläggande personal . ................ |
31 |
— |
_ |
Övrig personal......................... |
____ 19 |
— |
— |
Anslag |
50 |
— |
— |
Avlöningar............................ |
+ 107 000 |
+ 107 000 |
|
Sjukvård............................. |
— |
_ |
|
Reseersättningar (även utrikes resor)..... |
33 000 |
+ 7 000 |
+ 7 000 |
Lokalkostnader......................... |
+ 16 000 |
+ 16 000 |
|
Expenser............................. |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
|
Lönekostnadspålägg.................... |
516 000 |
+ 47 000 |
+ 47 000 |
3 103 000 |
+ 197 000 |
+ 197 000 |
|
Uppbördsmedel |
|||
Publikationer........................ |
1 000 |
— |
— |
3 102 000 |
+ 197 000 |
+ 197 000 |
Förändringarna i försäkringsinspektionens fond för budgetåret 1970/71
beräknar inspektionen enligt följande.
Ingående balans........................................................... 1 184 231
Inkomster................................................................ 2 622 000
Därav statsbidrag......................................................... 300 000
Utgifter.................................................................. 3 299 000
Utgående balans........................................................... 507 231
Försäkringsinspektionen föreslår att anslaget förs upp med 2 622 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag inspektionens utgifter
till 3 299 000 kr. Anslaget beräknar jag i enlighet med försäkringsinspektionens
förslag till 2 622 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 622 000 kr.
C 16. Stämpelomkostnader
1968/69 Utgift..................... 868 703
1969/70 Anslag .................... 885 000
1970/71 Förslag ................... 971 000
Från anslaget bestrids kostnader för kontrollstyrelsens, postverkets och
bankinspektionens befattning med stämpelväsendet.
Enligt slämpelskatteförordningen (1964:308) och expeditionskungörelsen
(1964: 618) är kontrollstyrelsen central myndighet för stämpelväsendet.
Postverket svarar för försäljningen av stämpelmärken. Bankinspektionen
utövar kontroll över beräkningen av fondstämpel.
Kostnaderna för stämpelväsendet beräknar jag enligt följande.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 9
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
1969/70 Beräknad ändring
1970/71
40 000 + 5 000
785 000 +76 000
60 000 + 5 000
885 000 +86 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Stämpelomkostnader förbudgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 971 000 kr.
Kontrollstyrelsen
Postverket......
Bankinspektionen
C 17. Kostnader för årlig taxering m. m.
1968/69 Utgift ................ 36 469 065
1969/70 Anslag.................. 34 000 000
1970/71 Förslag................. 44 000 000
Från anslaget bestrids bl. a. ersättningar till ordförande och kronoombud
i taxeringsnämnder, arvoden till ledamöter i prövningsnämnder, bidrag till
kommunernas kostnader för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 2 mom.
taxeringsförordningen (1956: 623), kostnaderna för vissa blanketter, kostnader
för annonskampanjer rörande självdeklarationerna och kostnader för
utbildningskurser för taxeringstjänstemän. Även kostnaderna för mellankommunala
prövningsnämndens, sjömansskattenämndens och kupongskattenämndens
verksamhet belastar anslaget.
För ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder har
Kungl. Maj :t under år 1969 ställt sammanlagt 24 932 000 kr. till länsstyrelsernas
förfogande. I jämförelse med de ersättningsbelopp som betalades ut
under år 1968 innebär detta en ökning med 1 411 000 kr., eller med ca 6 %.
Länsstyrelserna har vidare liksom tidigare bemyndigats att betala ut ersättningar
till taxeringskonsulenter enligt grunder som Kungl. Maj :t har fastställt.
Från anslaget bekostas vissa blanketter för uppbördsverksamheten. Dessa
kostnader bör fr. o. in. nästa budgetår belasta anslaget Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden. Medelsbehovet under förevarande anslag
minskar därvid med ca 3 milj. kr.
Medelsbehovet för nästa budgetår kan inte nu beräknas med säkerhet.
Med hänsyn till belastningen och det förhållandet att medel för lönekostnadspålägg
ej beräknades för innevarande budgetår förordar jag att anslaget
förs upp med 44 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 67
C 18. Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1970
1969/70 Anslag.................. 13 000 000
1970/71 Förslag................. 10 000 000
Allmän fastighetstaxering äger rum år 1970. Enligt beslut av 1968 års
riksdag (prop. 1968: 154, BeU 72, rskr 376) gäller därvid vissa ändrade regler
i jämförelse med motsvarande taxering år 1965. Ändringarna är av teknisk
natur.
Kostnaderna för 1965 års fastighetstaxering uppgick till ca 17 074 000 kr.,
varav 427 000 kr. belöpte på budgetåret 1963/64, 10 344 000 kr. på budgetåret
1964/65 och 6 303 000 kr. på budgetåret 1965/66.
Med hänsyn till kostnaderna för 1965 års taxering och därefter inträffad
kostnadsstegring samt till de fr. o. in. innevarande budgetår ändrade principerna
för finansiering av pensionskostnader m. m. kan medelsbehovet
nästa budgetår för 1970 års allmänna fastighetstaxering uppskattas till
10 milj. kr. Jag förordar att anslaget förs upp med detta belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år
1970 för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.
C 19. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.
1968/69 Utgift .................. 17 043 341
1969/70 Anslag ................. 18 550 000
1970/71 Förslag................. 17 150 000
Från anslaget utbetalas ersättningar till postverket, banker och andra
penninginrättningar för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna
avser bl. a. distribution av debetsedlar, uppbörd och redovisning av
skatt som inbetalas genom postverket och vissa penninginrättningar, utbetalning
genom postanstalterna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader
för postverkets bestyr med mervärdeskatten och med uppbörden av
arvs- och gåvoskatt. Från anslaget utbetalas vidare ersättning till postverket
för de kostnader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheterna
underrättas om permanenta adressförändringar som anmälts till posten.
Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräknas
medelsbehovet för nästa budgetår till 22 529 000 kr. Därav avser 13 020 000
kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar
av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser till bl. a. länsstyrelsernas
datakontor, bestyret med mervärdeskatt samt uppbörd av arvs- och gåvoskatt,
7,7 milj. kr. ersättning för distributionen av debetsedlar, 41 000 kr.
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
ersättning för översändande av adressuppgifter till kyrkobokföringsmyndigheterna,
1,6 milj. kr. ersättning till penninginrättningar som medverkar
vid skatteuppbörden och 168 000 kr. ersättning till postverket för vissa kostnader
i samband med avvecklingen av skatteavdelningarna.
Ersättningen för distributionen av debetsedlar har i promemorian beräknats
med utgångspunkt i gällande brevporto med viss reducering. F. n. utgår
ersättningen med samma belopp som masskorsbandsportot, nämligen
med 21 öre per försändelse. Den ifrågasatta ändringen av beräkningsgrunden
skulle medföra, att ersättningen ökade med sammanlagt 5,4 milj. kr.
Jag förordar, att ersättningen för distribution av debetsedelsförsändelser
beräknas enligt nuvarande grunder. Beräkningarna i övrigt i promemorian
kan jag godta. Anslaget bör således föras upp med 17 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 17 150 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 69
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
D 1. Ersättning till städerna för mistad tolag
1968/69 Utgift .................. 21 084 108
1969/70 Anslag ................. 13 415 000
1970/71 Förslag................. 5 844 000
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342) skall den
tolagsersättning som bär utgått till vissa städer successivt avvecklas under
en femårsperiod. Ersättningen under avvecklingstiden grundas i princip
på den genomsnittliga tolagsersättningen för budgetåren 1962/63 och 1963/
64. För år 1965 utgick full kompensation och för de fyra följande åren
minskas ersättningen med en femtedel årligen. I fråga om Trelleborgs stad
gäller dock en tjugoårig avvecklingstid. Utbetalningarna av avvecklingsersättningen
kommer att uppgå till drygt 5,8 milj. kr. under budgetåret 1970/
71.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till städerna för mistad tolag för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 844 000 kr.
D 2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
1968/69 Utgift................ 1 385 673 343
1969/70 Anslag .............. 1 530 000 000
1970/71 Förslag ............. 1 680 000 000
Från anslaget bestrids främst skatteutjämningsbidrag till kommunerna
enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag. Vidare utbetalas
från anslaget bidrag enligt kungörelsen (1962: 69) om övergångsbidrag
vid vissa ändringar i den kommunala indelningen (ändrad 1965: 536).
Skatteutjämningsbidrag utgår dels till landskommuner, köpingar, städer,
landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter när skattekraften, d. v. s.
skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft), dels till landskommuner, köpingar
och städer när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunal
-
70 Statsverkspropositionen år 1!)70: Bil. 9: Finansdepartementet
skatt i kommunen överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan efter ansökan
ett extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.
Skatteutjämningsbidrag et vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott
av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.
Landet indelas sålunda i tre skattekraftsområden med olika gränser
för tillskottens storlek. Tillskottet utgörs av det antal skattekronor och
skatteören, som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara
viss procent av medelskattekraften i landet. För landstingskommun
gäller dessutom den särskilda garantin att tillskottet av skatteunderlag
inte skall understiga vad landstingskommunen för år 1965 har uppburit
i tillskjutet skatteunderlag enligt tidigare bestämmelser om skatteersättning.
Om den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt
i landskommun, köping eller stad understiger medelutdebiteringen, skall
de procenttal som gäller inom de olika skattekraftsområdena reduceras.
Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av skatteunderlagstillskottet
och kommunens utdebiteringssats för bidragsåret.
Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering utgår efter en viss procent
av den del av den sammanlagda utdebiteringen för året före bidragsåret
som överstiger medelutdebiteringen i riket.
De ordinarie bidragen fastställs av länsstyrelserna under året före det
år som bidragen skall utbetalas till kommunerna. Storleken av dessa bidrag
är, såvitt gäller bidrag vid brist på skattekraft, beroende av de utdebiteringssatser
som har beslutats av kommunerna för det kommande året. De extra
bidragen fastställs av Kungl. Maj :t efter prövning i varje särskilt fall.
De totala skatteutjämningsbidragen för åren 1966—1970 framgår av följande
sammanställning.
Skattteutjämningsbidrag 1966—1970 (milj. kr.)
1966 1967 1968 1969 1970
Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Därav
Brist på Hög ut- Extra
skatte- debite- bidrag
kraft ring
Landskommuner.... 495 490 571 602 637 592 34 11
Köpingar.......... 47 57 61 79 92 74 16 2
Städer............. 93 154 165 210 237 142 87 8
Församlingar....... 62 64 70 75 81 81
Landsting.......... 355 392 440 494 561 561 —
1052 1157 1307 1 460 1608 1 450 137 21
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
71
Skatteutjämningsbidragen för år 1970 fördelar sig på län och invånare
enligt följande
Län
Stockholms........
Uppsala...........
Södermanlands.....
Östergötlands......
Jönköpings.........
Kronobergs........
Kalmar............
Gotlands...........
Blekinge...........
Kristianstads.......
Malmöhus..........
Hallands...........
Göteborgs och Bohus
Älvsborgs ..........
Skaraborgs.........
Värmlands.........
Örebro ............
Västmanlands......
Kopparbergs.......
Gävleborgs.........
Västernorrlands.....
Jämtlands.........
Västerbottens......
Norrbottens........
Milj. kr. |
Kr. / inv. |
28,9 |
20 |
. 17,4 |
88 |
26,7 |
109 |
55,5 |
148 |
55,7 |
184 |
40,4 |
246 |
80,4 |
333 |
27,3 |
505 |
33,2 |
219 |
48,6 |
183 |
29,4 |
42 |
34,2 |
180 |
49,6 |
71 |
55,0 |
139 |
61,7 |
242 |
89,6 |
314 |
47,7 |
174 |
38,1 |
148 |
65,8 |
234 |
. 113,0 |
384 |
. 160,2 |
579 |
95,7 |
748 |
. 145,5 |
619 |
. 208,1 |
801 |
1 607,7 |
202 |
Extra bidrag för år 1970 har av Kungl. Maj :t beviljats 90 landskommuner,
9 köpingar och 19 stäeler. Det sammanlagda beloppet för dessa bidrag
uppgår till 21 270 000 kr. Härav avser 10 milj. kr. sedvanliga extra bidrag,
11 170 000 kr. den särskilda form av extra bidrag som motiveras av behovet
att stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar s. k. stimulansbidrag
och 100 000 kr. bidrag till kostnader för lokal trafikservice. De extra
bidragen är medräknade i de förut lämnade sammanställningarna.
.lag övergår härefter till beräkningarna av anslaget för budgetåret 1970/
71. Medelsbehovet för detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra
hälften av år 1970 och första hälften av år 1971. För år 1970 utbetalas
enligt vad jag förut har redovisat ca 1 608 milj. kr. i skatteutjämningsbidrag.
Vidare utbetalas ca 4 milj. kr. i övergångsbidrag. Av dessa belopp faller
ca 804 milj. kr. resp. 2 milj. kr. eller sammanlagt ca 806 milj. kr. på
budgetåret 1970/71.
De ordinarie skatteutjämningsbidragen för år 1971 är beroende av den
fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av kommunernas utdebiteringssatser
för samma år. De kan alltså inte nu beräknas med säkerhet. Med
hänsyn till den beräknade inkomstökningen under år 1969 kan man dock
räkna med att det tillskjutna skatteunderlaget för år 1971 kommer att överstiga
motsvarande underlag för år 1970 med drygt 7 %. Någon möjlighet att
bedöma utvecklingen av de kommunala utdebiteringssatserna föreligger
inte för närvarande. Om man utgår från de fastställda utdebiteringssatser
-
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
na för år 1970 och den beräknade höjningen av skatteunderlaget leder detta
till ett totalt belopp för ordinarie skatteutjämningsbidrag för bidragsåret
1971 av ca 1 713 milj. kr. Kostnaderna för första halvåret 1971 blir då hälften
av detta belopp eller ca 856,5 milj. kr.
Som jag tidigare har nämnt kan extra skatteutjämningsbidrag beviljas
då synnerliga skäl föreligger. För innevarande år har 10 milj. kr. beräknats
för sådana bidrag, vilket är samma belopp som beräknats varje år
sedan 1966 då det nuvarande skatteutjämningssystemet tillämpades för
första gången. Extra bidrag har främst tilldelats skattetyngda kommuner
med höga skolskjutskostnader och sådana kommuner med stor befolkningsminskning.
Eftersom totalbeloppet för extra bidrag har varit oförändrat, har
beräkningsnormerna fått skärpas från år till år. Skatteutjämningsnämnden,
som har rådgivande funktion i ärenden angående extra bidrag, har hemställt
att anslaget höjs. För egen del anser jag det också befogat att en uppräkning
sker och beräknar för år 1971 15 milj. kr. för ändamålet.
Bidrag till kostnader för lokal trafikservice har enligt vad jag förut nämnt
för innevarande år beviljats med 100 000 kr. Kostnaden för sådana bidrag
för år 1971 torde komma att stiga, dock inte i sådan omfattning att någon
formell uppräkning av anslaget behövs. Kungl. Maj :t bör dock för år 1971
få disponera det belopp som behövs för ändamålet.
Utöver nu nämnda extra bidrag kan sådana utgå även i form av s. k.
stimulansbidrag. Dessa bidrag kan efter prövning i varje särskilt fall beviljas
kommun enligt den nya indelningen med belopp motsvarande de
skatteutjämningsbidrag som har utgått till delkommun året före indelningsändringen.
Bidraget är tänkt att trappas av under en viss tidsperiod.
För år 1969 har denna bidragsgivning såsom förut redovisats uppgått till
drygt 11 milj. kr. För år 1971 beräknar jag utgifterna för stimulansbidragen
till 4 milj. kr.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut år 1968 har ett antal kommuner beviljats
övergångsbidrag med anledning av kommunsammanläggningar år 1969. För
år 1971 kan dessa bidrag med hänsyn till gällande avvecklingsregler beräknas
till ca 2 milj. kr. Vidare kan bidrag under år 1971 utgå på grund av
sammanläggningar samma år. Storleken härav kan inte nu beräknas, men
jag uppskattar utgifterna till 12 milj. kr. De sammanlagda utgifterna för
övergångsbidrag kan således antagas uppgå till 14 milj. kr. Hälften härav
eller 7 milj. kr. belöper på budgetåret 1970/71.
De sammanlagda utgifterna under budgetåret 1970/71 kan enligt det anförda
beräknas till lägst (806 -f- 856,5 —f- 7,5 —J— 2 —j— 7) 1 679 milj. kr. Jag
förordar att anslaget förs upp med 1 680 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna in. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 680 000 000 kr.
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
73
E. Diverse
E 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond -
1968/69 Utgift .................. 6 331 430
1969/70 Anslag .................. 6 622 000
1970/71 Förslag ................. 6 652 000
Jag kommer senare denna dag att anmäla förslag till stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1970/71. Därvid kommer jag att redovisa
utgifter om sammanlagt 7 601 000 kr. för de byggnader som är upptagna
under slottsbyggnadernas delfond. Av detta belopp beräknas 949 000 kr.
kunna täckas genom hyror och andra inkomster. Återstående belopp,
6 652 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 6 652 000 kr.
E 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. in.
1968/69 Utgift .................... 626 596
1969/70 Anslag.................... 850 000
1970/71 Förslag .................. 900 000
Från anslaget bestrids f. n. utgifter för Sveriges bidrag till internationella
rådet för samarbete på tullområdet, GATT-organisationen, internationella
statistiska institutets permanenta byrå, internationella byrån för mått och
vikt, internationella tulltariffbyrån, internationella organisationen för legal
metrologi, internationella institutet för administrativ forskning och
nordiska statistiska sekretariatet.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 900 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kr.
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
E 3. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.
1968/69 Utgift .................... 27 914
1969/70 Anslag .................... 37 000
1970/71 Förslag .................... 39 000
Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och
statens krigsskadenämnd.
Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovet för verksamheten
under nästa budgetår till 29 000 kr., varav ca 16 000 kr. för arvoden
och ca 13 000 kr. för omkostnader.
D e partem en tschefen
Ivrigsförsäkringsnämndens beräkning av medelsbehovet kan jag godta.
Jag räknar dessutom med 10 000 kr. till utgifter för statens krigsskadenämnd.
Anslaget bör alltså föras upp med 39 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. in. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 39 000 kr.
E 4. Bidrag till Föreningen Fruktdrycker
1968/69 Utgift .................... 25 000
1969/70 Anslag .................... 25 000
1970/71 Förslag .................... 25 000
Från anslaget utgår bidrag till Föreningen Fruktdrycker för upplysningsverksamhet
rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.
Kontrollstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med samma belopp som
för innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag biträder kontrollstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 25 000 kr.
E 5. Bidrag till vanföra ägare av motorfordon
1968/69 Utgift .................. 1 343 591
1969/70 Anslag .................. 1 500 000
1970/71 Förslag.................. 1 700 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 75
Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vanföra ägare av motorfordon
utgår bidrag av statsmedel till sådana vanföra motorfordonsägare
som har befriats från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekostnaderna
för viss mängd bensin eller brännolja. Bidragen utgår i efterskott för budgetår
och betalas ut av länsstyrelserna.
Med ledning av bl. a. medelsförbrukningen under budgetåret 1968/69 beräknar
jag utgifterna för bidragen till 1,7 milj. kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vanföra ägare av motorfordon för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.
E 6. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
1968/69 Utgift .................... 200 000
1969/70 Anslag.................... 200 000
1970/71 Förslag .................. 200 000
Enligt bemyndigande av riksdagen (prop. 1966: 72, SU 106, rskr 237)
har avtal träffats mellan staten och en särskild stiftelse om driften av ett
institut för rationalisering av storhushållen. Detta institut har till huvudsaklig
uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
som väsentligt kan bidra till att höja produktiviteten inom
storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet
inom sitt område. Institutet är organiserat som ett
fristående organ. Enligt avtalet bidrar staten till kostnaderna för verksamheten
med 200 000 kr. per budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 200 000
kr.
E 7. Samdistributionsrabatt för dagstidningar
1969/70 Anslag ................ 5 000 000
1970/71 Förslag ................ 10 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för rabatter enligt kungörelsen (1969: 581)
om samdistributionsrabatt för dagstidningar.
D e partem eu tschefen
Systemet med samdistributionsrabatt infördes den 1 januari 1970 enligt
riksdagens beslut förra året (prop. 1969:48, SU 107, rskr 251). Samdistributionsrabatten
administreras av statskontoret. För att få till stånd ett
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
smidigt samrådsförfarande mellan statskontoret och tidningsbranschen i
frågor av principiell betydelse avser statskontoret att tillsätta en rådgivande
nämnd med representanter för branschen. Jag har inte någon erinran
mot att ett sådant forum för samråd tillskapas. Anslaget till samdistributionsrabatt
har för innevarande budgetår tagits upp med 5 milj. kr. För helt
budgetår beräknar jag utgifterna till 10 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
E 8. Statligt förarskydd
1969/70 Anslag.................... 750 000
1970/71 Förslag .................. 750 000
Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar enligt kungörelsen (1969:
113) om statligt förarskydd.
Anslaget bör för nästa budgetår, i avvaktan på erfarenhet av belastningen
på anslaget, föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Statligt förarskydd för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 750 000 kr.
E 9. Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.
1968/69 Utgift..................... 146 112
1969/70 Anslag.................... 150 000
1970/71 Förslag .................. 150 000
Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till personal
på indragningsstat.
Statens personalpensionsverk föreslår att anslaget förs upp med oförändrat
belopp, 150 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder personalpensionsverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
77
E 10. Viss utbildningsverksamhet
1968/69 Utgift...... 2 892 212 Reservation 551115
1969/70 Anslag..... 4132 000
1970/71 Förslag ____ 4 132 000
Från anslaget bestrids utgifter för statens personalutbildningsnämnds
och vårdutbildningsnämndens kursverksamhet samt utgifter för resekostnadsersättning
och traktamente till kursdeltagare m. in.
Statens personalutbildningsnämnd
Nämnden planerar nya kurser i bl. a. berednings- och föredragningsteknik
samt i upphandlingsteknik. För budgetåret 1970/71 beräknar nämnden medelsbehovet
till 1 725 000 kr.
Vårdutbildning snämnden
För budgetåret 1970/71 beräknar vårdutbildningsnämnden kostnaden för
13 kurser till 2,5 milj. kr.
Föredraganden
Jag har ingen erinran mot den av personalutbildningsnämnden planerade
kursverksamheten. Omfattningen av vårdutbildningsnämndens kursverksamhet
bestäms av antalet nyanställda inom gruppen vård- och vaktpersonal
vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Med hänsyn till att viss medelsbehållning kan beräknas
uppstå på anslaget vid utgången av innevarande budgetår beräknar jag anslagsbehovet
till oförändrat 4 132 000 kr., varav 2,5 milj. kr. till vårdutbildningsnämndens
verksamhet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 4 132 000 kr.
EU. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
1968/69 Utgift ................... 1 030 634
1969/70 Anslag .................. 700 000
1970/71 Förslag.................. 1 200 000
Från anslaget bestrids lönekostnaderna vid viss omskolning och omplacering
av partiellt arbetsföra såväl inom den anställdes eget verk som mellan
statlig och icke-statlig anställning, för vilken statliga pensionsbestämmelser
gäller. Anslaget används även för utgifter i samband med undersökning om
sjukpensionerads återanställning. Bestämmelser i ämnet återfinns i cirku
-
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
läret (1960: 553) angående anställningsvillkor in. in. för partiellt arbetsföra
inom statlig och statsunderstödd verksamhet (ändrat senast 1967: 277).
Föredraganden
Med ledning av bl. a. medelsförbrukningen under budgetåret 1968/69 beräknar
jag anslaget till 1,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 200 000 kr.
E 12. Kostnader för vissa nämnder m. m.
1968/69 Utgift .................... *361 419
1969/70 Anslag.................... 700 000
1970/71 Förslag ................... 700 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968 / 69 uppgår till 2 440 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för statsdepartementens förhandlingsdelegation,
statsdepartementens företagsnämnd, statstjänstenämnden (såvitt
avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens lönenämnd, statens
tjänstebostadsnämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor
(såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, statens omplaceringsnämnd,
statens maskinpersonalnämnd, vårdutbildningsnämnden, samarbetsdelegationen
för förplägnadsfrågor, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd
och statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor
m. nr. (såvitt avser statsverkets andel).
Föredraganden
Utöver kostnaderna för de angivna nämnderna bör från anslaget bestridas
statsverkets andel i kostnaderna för civila statsförvaltningens centrala
arbetarskyddsnämnd, som inrättats enligt avtal den 21 november 1969 mellan
statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer.
Med hänsyn till medelsförbrukningen under budgetåret 1968/69 och förutsebara
förändringar i anslagsbelastningen beräknar jag anslaget till oförändrat
700 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 79
E 13. Kostnader för personalvård
1968/69 Utgift ..... n 794 145 Reservation ..... 318 864
1969/70 Anslag..... 2 425 000
1970/71 Förslag .... 2 500 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 11 708 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för den försöksverksamhet som statens
personalvårdsnämnd bedriver.
Hos personalvårdsnämnden finns centralt placerade en kanslichef och eu
chefsläkare. Nämndens fältarbete bedrivs genom fem arbetsgrupper, två för
myndigheter i stockholmsområdet, en för myndigheter i Östergötlands län
och en för myndigheter i Västerbottens län samt en riksarbetsgrupp för frågor
rörande omskolning och omplacering m. m.
Föredraganden
Betänkanden med förslag till organisation m. m. för den centrala statliga
personalvården (Stencil C 1968: 6) resp. för hälsokontroll för statsanställda
(Stencil C 1968: 4) har remissbehandlats. Med anledning av bl. a. synpunkter
som kommit fram under remissbehandlingen tillkallade dåvarande chefen
för civildepartementet enligt Kungl. Maj :ts beslut den 31 januari 1969
en sakkunnig för översyn av frågor om personalvård, hälsovård och hälsokontroll
för arbetstagare inom statsförvaltningen och annan statligt reglerad
verksamhet.
Jag avvaktar resultatet av den sakkunniges utredning, innan jag tar ställning
till frågan om ytterligare åtgärder på detta område.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för personalvård för budgetåret 1970/
71 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
E 14. Viss förslagsverksamhet m. m.
1969/70 Anslag..................... 50 000
1970/71 Förslag .................... 80 000
Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar och belöningar i förslagsverksamheten
i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens
centrala förslagsnämnd.
Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd
1. Broschyr om förslagsverksamhet (+ 50 000 kr.).
2. Den planerade informationsåtgärden väntas medföra en ökad förslagsverksamhet
(+ 40 000 kr.).
SO Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med SO 000 kr. Jag har därvid
räknat med att kostnaderna för en broschyr ryms inom beloppet. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av SO 000 kr.
E 15. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
1969/70 Anslag ...................... 1 000
1970/71 Förslag ..................... 1 000
Förhandlingarna om 1971 års löner är ännu inte påbörjade. Det är därför
inte möjligt att nu beräkna det medelsbehov som kan uppkomma på grund
av avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Kungl. Maj :t bör
därför begära ett anslag på 1 000 kr. för täckning av merkostnader för löner
och pensioner m. in. Avtal beräknas inte kunna träffas i sådan tid att lönekostnaderna
kan redovisas i proposition till riksdagen före ingången av budgetåret
1970/71. Anledning saknas därför att såsom förutsattes i prop. 1969: 1
(bil. 2 s. 3) ta upp anslaget preliminärt i statsverkspropositionen.
Kungl. Maj :t bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande
tidigare anvisade täckningsanslag -—- efter prövning i varje särskilt
fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag
och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m. in. som
hänför sig till avtal som riksdagens lönedelegation har godkänt. På motsvarande
sätt bör medel kunna anvisas när merbelastning inte lämpligen bör
ske av förslagsvis betecknade anslag och anslagsposter som maximerats av
Kungl. Maj :t.
Under hänvisning till vad jag sålunda förordat hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 81
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
1. Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
1968/69 Utgift....... 376 933 Behållning ...... 858 226
1969/70 Anslag ...... 600 000
1970/71 Förslag ..... 600 000
I prop. 1956: 1 (bil. 27 s. 128) framlades förslag om sanering av Djurgårdsstaden
i Stockholm. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 9, rskr
155). Kostnaden beräknades till 2 milj. kr. för en första etapp. Med hänsyn
till inträffade kostnadsstegringar förordades i prop. 1961: 1 (bil. 28 s. 145)
en kostnadsram för arbetena av 3,5 milj. kr. i 1960 års kostnadsnivå. Förslaget
lämnades utan erinran av riksdagen (SU 9, rskr 83).
Byggnadsstyrelsen
Kostnadsramen 3,5 milj. kr. i 1960 års kostnadsnivå motsvarar ca 4,3
milj. kr. i 1969 års prisläge. T. o. m. budgetåret 1969/70 har anvisats sammanlagt
4,7 milj. kr. Kungl. Maj :t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
upprätta en ny plan och kostnadsberäkning för de återstående arbetena i
första etappen. Styrelsen föreslår att under budgetåret 1970/71 arbeten utförs
inom fastigheten nr 11 i kvarteret Krigsmanskassan och inom fastigheten
nr 1 i kvarteret Lodsachska varvet till en beräknad kostnad av 600 000
kr. I och med att dessa arbeten utförs har första etappen av Djurgårdsstadens
sanering avslutats.
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag att kostnadsramen för slutförande
av första etappen av saneringen inom Djurgårdsstaden höjs till 5,3 milj.
kr. För budgetåret 1970/71 bör 600 000 kr. anvisas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kr.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 9
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
2. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
1968/69 Utgift ____ J31 024 137 Behållning ---- 39 409 522
1969/70 Anslag____ 252 760 000
1970/71 Förslag ... 30 750 000
1 Anslagen Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Garnisonen i Stockholm och Uppförande
av förvaltningsbyggnader i Stockholm
2 Anslaget Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stockholm
Byggnadsstyrelsen
För uppförande av förvaltningsbyggnad i kv. Loen, för vilket objekt redogörelse
har lämnats i prop. 1965: 64 (SU 83, rskr 219), angavs kostnadsramen
i byggnadsstyrelsens anslagsframställning den 20 augusti 1968 och i
prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 100) felaktigt till 25,5 milj. kr. enligt prisläget 1.4.
1968. Denna kostnadsram innefattade ej 5 % för oförutsedda utgifter och
skulle alltså ha varit 26,8 milj. kr. Sedan slutlig upphandling skett, och med
hänsyn till såväl den allmänna byggnadskostnadsstegrihgen om 3,5 % som
att styrelsens centraladministrationspålägg ersatts med förskottsstatspålägg,
bör kostnadsramen i investeringsplanen föras upp med 28 240 000 kr.
enligt prisläget 1.4.1969. Grundförhållanden och belägenhet kan medföra
ökade kostnader.
Redogörelse för uppförande av förvaltningsbyggnad i kv. Garnisonen har
lämnats i prop. 1968: 118 (SU 118, rskr 272). Den i prop. 1969: 1 (bil. 9 s.
100) angivna kostnadsramen, 174 milj. kr. enligt prisläget 1.4.1968, skulle
med indexuppskrivning för perioden 1.4.1968—1.4.1969 samt med hänsyn
till ändringen av styrelsens centraladministrationspålägg till förskottsstatspålägg
uppgå till avrundat 185 milj. kr. enligt prisläget 1.4.1969. Styrelsen
föreslår nu med hänsyn till att objektet upphandlats till fast pris utan indexreglering
att kostnadsramen tas upp med 187 milj. kr. I denna kostnadsram
ingår vissa kostnader som Kungl. Maj :t genom skilda beslut medgivit styrelsen
alt bl. a. förskottsvis bestrida från ifrågavarande anslag.
Redogörelse för ombyggnadsarbetena i kv. Neptunus Större har lämnats
i prop. 1966: 150 (SU 159, rskr 384).
Kungl. Maj :t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad
av kvarteret Mercurius och bemyndigat styrelsen att för detta ändamål förskottsvis
ta i anspråk vissa medel ur staten för statens allmänna fastighetsfond,
byggnadsstyrelsens delfond. Styrelsen föreslår att objektet tas upp
under förevarande anslag och föreslår att kostnadsramen förs upp med
7 185 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har vidare lagt fram förslag om nybyggnad för myntoch
medaljtillverkning i Eskilstuna. Nybyggnaden omfattar drygt 2 000 m2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 83
rumsyta och innehåller utrymme för tillverkning av mynt och medaljer
samt lagerlokaler. Kostnaden för objektet uppskattas till 3 750 000 kr. i
prisläge 1.4.1969. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas under våren
1971. Styrelsen har anmält att den kommer att överväga att upphandla
byggnadsobjelctet på s. k. totalentreprenad.
Departementschefen
Från det innevarande budgetår anvisade anslaget Uppförande av förvaltningsbyggnader
i Stockholm bestrids kostnader för uppförande av sådana
förvaltningsbyggnader i Stockholm som inte är avsedda för speciella ändamål.
Anslaget bör ges benämningen Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
och användas för finansiering av investeringar i byggnader för statlig förvaltning
eller annan statlig verksamhet och för vilka medel inte anvisas under
annat anslag. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1969/70
finns på anslaget Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stockholm bör
föras över till det nya anslaget.
De pågående ombyggnadsarbetena i kvarteret Mercurius, som bl. a. inrymmer
lokaler för statsdepartementen, är av sådan art och omfattning att
de ökar fastighetsvärdet i väsentlig grad. Kostnaderna för byggnadsobj ektet
bör därför bestridas med investeringsmedel. Jag förordar att byggnadsobj
ektet förs upp i investeringsplanen för anslaget med en kostnadsram av
7 185 000 kr.
Som jag har anfört vid min anmälan av anslaget Mynt- och justeringsverket:
Förvaltningskostnader, bör verkets mynt- och medalj tillverkning
flyttas till Eskilstuna och en nybyggnad uppföras för ändamålet. Byggnadsarbetena
beräknas kunna påbörjas under nästa budgetår. För att bl. a.
möjliggöra en tidig upphandling inom ramen för styrelsens försöksverksamhet
med total entreprenader förordar jag att en preliminär kostnadsram om
3 750 000 kr. förs upp i investeringsplanen.
För nästa budgetår bör medel beräknas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||||
Faktisk |
Beräknad för |
Bygg- start mån/år |
Färdig- ställd mån/år |
||||
1.4.68 |
1.4.69 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
Stockholm: Nybyggnad i kvarteret Loen |
25 535 |
28 240 |
5 362 |
9 500 |
9 500 |
10.68 |
6.71 |
Ombyggnad av kvarteret |
5 206 |
5 254 |
4 975 |
250 |
29 |
1.67 |
7.68 |
Nybyggnad i kvarteret Gar-nisonen ............... |
174 000 |
187 000 |
22 121 |
50 000 |
50 000 |
4.68 |
6.72 |
Ombyggnad av kvarteret |
7 185 |
_1 |
_1 |
2 141 |
8.68 |
3.71 |
|
Eskilstuna: Nybyggnad för mynt- och |
3 750 |
1 500 |
4.71 |
4,72 |
|||
204 741 |
231 429 |
32 458 |
59 750 |
63170 |
1 Förbrukningen redovisas tills vidare i annan ordning.
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Mcdelstillgång |
Beräknad medelsjörbrukning |
||
Medelsbehållning 1.7.1969 ..... Anslag för 1969/70 ........... Anslag för 1970/71 (förslag) . . . |
.. 39 410 . . 52 760 . . 30 750 |
1969/70 ..................... 1970/71 ..................... |
. . 59 750 . . 63 170 |
122 920 |
122 920 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 30 750 000
kr.
3. Inköp av fastigheter m. m.
1968/69 Utgift ____ n 509 000 Behållning ---- 37 675 215
1969/70 Anslag . . 1 000
1970/71 Förslag ... 1 000
1 Anslaget Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål m. in.
Från anslaget bestrids kostnader för förvärv av fastigheter, främst sådana
som avses för regional förvaltning, men anslaget tas även i anspråk
för inköp av andra fastigheter.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 85
Byggnadsstyrelsen
Under budgetåret 1968/69 har byggnadsstyrelsen förvärvat fastigheter i
Örebro, Luleå och Växjö. Styrelsen föreslår att från anslaget fr. o. m. budgetåret
1970/71 även bestrids utgifter för förvärv av polishus och mark
härför. Styrelsen uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1969/70 och
1970/71 för fastighetsförvärv till 91,5 milj. kr. Anslaget bör föras upp med
10 milj. kr. för nästa budgetår.
De part em en t sch ef en
I enlighet med vad chefen för justitiedepartementet anfört vid sin anmälan
av anslaget Polishus m. m. bör utgifterna för förvärv av polishus m. in.
även i fortsättningen bestridas från nämnda anslag.
Med hänsyn till den redovisade anslagsbehållningen bör anslaget Inköp av
fastigheter in. m. föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. för nästa
budgetår. Anslaget bör liksom tidigare få användas endast efter Kung].
Maj:ts medgivande i varje särskilt fall.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Inköp av fastigheter in. m. anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
4. Statlig förvaltningsskola
1968/69 Utgift ..... 1 551 286 Behållning ..... 2 447 322
1969/70 Anslag ____ 2 101 000
1970/71 Förslag ____ 352 000
Byggnadsstyrelsen
För uppförande av statlig förvaltningsskola i Sigtuna beräknar styrelsen
medelsförbrukningen för nästa budgetår till 1,3 milj. kr. Redogörelse för
objektet har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 14 s. 17—18).
Föredraganden
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
Investeringsplan
( 1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|||||
Faktisk |
Beräknad för |
Bygg-start |
Färdig- ställande mån/år |
||||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
1969/70 |
1970/71 |
||||
Nybyggnad för statlig förvalt-ningsskola i Sigtuna...... |
6 600 |
7 000 |
2 003 |
3 600 |
1 300 |
8.68 |
7.70 |
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Anslagsberäkning |
|||
(1 000-tal kr.) |
|||
Medelstillgång |
Beräknad médélsförbriikning |
||
Behållning 1.7.1969 ........... |
... 2 447 |
1969/70 .....................: |
... 3 600 |
Anslag lör 1969/70 ......... . . . |
..... 2 101 |
1970/71.......................... |
|
Anslag för 1970/71 (förslag) . . . . |
352 |
||
4 900 |
4 900 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statlig förvaltnings skola för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 352 000 kr.
5. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket
1968/69 Utgift ...... 130 502 Behållning ...... 141217
1969/70 Anslag ...... 40 000
1970/71 Förslag...... 250 000
Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av fastigheter och
byggnader avsedda att tillgodose behovet av expeditionslokaler in. m. för
de lokala tullmyndigheterna.
Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen hemställer att 250 000 kr. anvisas för budgetåret
1970/71 för bl. a. uppförande av bilvisitationsbyggnad i Högen (50 000 kr.),
tullstations- och bilvisitationsbyggnad i Pello (100 000 kr.) samt för ombyggnad
av lokaler för tullstation i Gäddede (50 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder generaltullstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 87
Y. Fonden för låneunderstöd
1. Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
1968/69 Utgift....... — Behållning ...... 105 000
1969/70 Anslag ...... 100 000
1970/71 Förslag...... 1 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för långivning enligt kungörelsen
(1955: 145) om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restauranger.
Kontrollstyrelsen
Behållningen på anslaget uppgick den 1 juli 1969 till 205 000 kr. I avvaktan
på att alkoholpolitiska utredningens arbete skall slutföras och då
några ansökningar om lån inte föreligger för närvarande bör anslaget endast
föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departem entschefen
Jag biträder kontrollstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
2. Pressens lånefond
1969/70 Anslag ................ 25 000 000
1970/71 Förslag ................ 25 000 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för långivning enligt kungörelsen
(1969:503) om pressens lånefond. Lån från fonden kan beviljas tidningsföretag
för såväl investeringar som för annan åtgärd som bedöms vara nödvändig
för att stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Företräde
till lån ges projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan
mellan tidningsföretag. Lånen som lämnas på maximalt 20 år är
räntefria under tre år och amorteringsfria under fem år.
Departementschefen
Riksdagens beslut om utlåningen från pressens lånefond (prop. 1969:48,
SU 107, rskr 251) innebär att under en femårig försöksperiod lån från fon
-
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
den får beviljas intill ett sammanlagt belopp av 125 milj. kr. För budgetåret
1970/71 bör anvisas 25 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Pressens lånefond för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag på 25 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
89
VII. Fonden för förlag till statsverket
1. Vissa projekteringskostnader
1968/69 Utgift ---- 27 206 541 Behållning ____ 33 394 098
1969/70 Anslag____ 20 000 000
1970/71 Förslag .. 20 000 000
Anslaget disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall för sådana
projekteringsarbeten som skall göras innan slutlig ställning tas till
vissa byggnadsobjekt. De byggnadsanslag som begärs av riksdagen sedan
projekteringsarbetet utförts inkluderar de nedlagda projekteringskostnaderna.
Det belopp som motsvarar projekteringskostnaderna förs därför
tillbaka till fonden för förlag till statsverket och redovisas såsom övriga
kapitalmedel på fonden, sedan byggnadsanslag beviljats. Projekteringsanslaget
kan användas även för att skapa en reserv av färdigprojekterade
byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl. a. kravet på eu god arbetsmarknadspolitisk
beredskap.
Med hänsyn till behållningen på anslaget och den beräknade omfattningen
av projekteringsverksamheten förordar jag, att anslaget för budgetåret
1970/71 förs upp med oförändrat 20 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1970/
71 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr. IX.
IX. Diverse kapitalfonder
1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
1968/69 Utgift ---- D2 499 649 Behållning .... 22 163 006
1969/70 Anslag____ 25 000 000
1970/71 Förslag .. . 25 000 000
1 Anslaget Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och forskning m. in.
Genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:48, SU 95, rskr 218) inrättades
den 1 juli 1969 en central datamaskinfond för statsförvaltningen,
statens datamaskinfond.
Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning
av generellt användbar datamaskinutrustning som anskaffats för and
-
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
ra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken. Datamaskinfonden
omfattar datamaskinutrustning som förvärvas med anlitande av
anslag till kapitalinvestering i fonden, annan staten tillhörig datamaskinutrustning
som enligt särskilt beslut invärderats på fonden samt förhyrd
utrustning såvitt anskaffningen föranlett utgifter som bestritts från anslag
till kapitalinvestering i fonden.
Fonden består av två delfonder, civila statsförvaltningens delfond, i vilken
inordnats den förutvarande fonden för anskaffning av datamaskiner
för högre undervisning och forskning, och försvarets delfond. Båda delfonderna
förvaltas av statskontoret. Delfonderna byggs upp genom medel som
anvisas på investeringsanslagen Statens datamaskinfond: Anskaffning av
datamaskiner för försvaret och Statens datamaskinfond: Anskaffning av
datamaskiner. Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till Statens datamaskinfond:
Anskaffning av datamaskiner för försvaret har tidigare denna
dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.
Från investeringsanslag till fonden bestrids dels utgifter för förvärv
av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i
samband med anskaffning, installation eller igångkörning av förvärvad
eller förhyrd datamaskinutrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras.
På fonden redovisad utrustning ställs mot avgift till förfogande
för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna
fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket. Avgifterna
skall, utöver normal avskrivning eller hyra för utrustningen in. m.,
även täcka kostnaderna för fondens administration.
Statskontoret
1 anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1970/71 ålades de myndigheter som skall omfattas av statens datamaskinfond
att anmäla behov av datamaskinutrustning till statskontoret, som avger
gemensam anslagsframställning för den datamaskinutrustning som kan
behöva anskaffas över fonden. På grundval av sålunda redovisade eller
på annat sätt aktualiserade behov beräknar statskontoret alt datamaskinutrustning
behöver anskaffas för den civila statsförvaltningen under budgetåret
1970/71 till ett sammanlagt värde av 87 milj. kr. Anskaffningen avser
datamaskinutrustning för bl. a. rättsväsendets informationssystem,
karolinska sjukhuset, central bilregistrering, statens personalpensionsverk,
statistiska centralbyråns datamaskincentral, biblioteks- och dokumentationsverksamhet,
universitetens datamaskincentraler och arbetsmarknadsverket.
Statskontoret hemställer om ett investeringsanslag av 82 milj. kr. Den
slutliga prövningen av de enskilda investeringsobjekten förutsätts ske i
samband med att statskontoret hos Kungl. Maj :t begär bemyndigande att
få anskaffa viss utrustning. Medelsberäkningen avser köp av utrustning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 91
Val mellan köp eller förhyrning av kontrakterad utrustning sker dock som
regel först i samband med leveransen. Skulle förhyrning bli aktuell för
viss utrustning blir medelsbehovet i motsvarande mån lägre.
Med hänsyn till de långa leveranstider som normalt gäller vid anskaffning
av datamaskinutrustning anser statskontoret vidare att det behövs ett
bemyndigande att beställa datamaskinutrustning till ett värde av högst
80 milj. kr. för leverans under budgetåren 1971/72—1972/73.
De par t em entschef en
Statskontoret har på grundval av bl. a. uppgifter från myndigheterna
beräknat det totala anskaffningsbehovet av datamaskinutrustning för den
civila statsverksamheten till 87 milj. kr. under nästa budgetår. Samtidigt
föreligger enligl statskontoret ett behov av att beställa utrustning för sammanlagt
80 milj. kr. för leverans under de därpå två följande budgetåren.
Jag har vid en genomgång av statskontorets förslag funnit att vissa av de
objekt soin olika myndigheter fört fram är aktuella för anskaffning först
efter utgången av nästa budgetår. I vissa fall pågår utredningar och utvärderingar
som kan påverka anskaffningen av en datamaskinanläggning.
En bedömning av anslagsbehovet för nästa budgetår kompliceras vidare av
att man inte förrän vid själva leveransen kan avgöra om datamaskinutrustningen
ska köpas och därmed belasta förevarande investeringsanslag eller
hyras. Mot bakgrund av det anförda beräknar jag anslagsbehovet för nästa
budgetår till 25 000 000 kr. Detta möjliggör en total anskaffning av datamaskinutrustning
till ett värde av drygt 30 milj. kr. om hänsyn tas till beräknad
behållning på anslaget. Vidare bör riksdagens bemyndigande inhämtas
att beställa datamaskinutrustning till ett värde av 40 milj. kr. utöver
tidigare lämnade bemyndiganden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att beställa datamaskinutrustning
för 40 000 000 kr.,
b) till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gijllensten
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
Register
Sid.
1 ÖVERSIKT
DRIFTBUDGETEN
A. Finansdepartementet in. in.
Kr.
7 Finansdepartementet .............................................. 16 220 000
8 Gemensamma ändamål för statsdepartementen........................ 15 320 000
9 Ekonomiska attachéer ............................................. 400 000
10 Kommittéer m. m................................................. 5 500 000
10 Extrautgifter .................................................... 400 000
37 840 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
11 Kammarkollegiet.................................................. 3 740 000
12 Kammarrätten.................................................... 9 414 000
13 Statistiska centralbyrån:
15 Statistik, register och prognoser .................................. 70 000 000
25 Statistisk uppdragsverksamhet.................................... 1 000
26 Teknisk uppdragsverksamhet .................................... 1 000
Konj unkturinstitutet:
28 Verksamheten i allmänhet........................................ 2 195 000
29 Särskilda undersökningar ........................................ 770 000
30 Statskontoret .................................................... 21 060 000
35 Datamaskincentralen för administrativ databehandling ................ 1 000
38 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m................... 4 000 000
39 Inköp av stansutrustning .......................................... 1 300 000
40 Riksrevisionsverket................................................ 18 735 000
45 Byggnadsstyrelsen ................................................ 20 900 000
47 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.......................... 3 000 000
47 Inredning av byggnader för statlig förvaltning........................ 4 000 000
48 Statens förhandlingsnämnd ........................................ 1 260 000
49 Statens avtalsverk ................................................ 17 327 000
50 Statens personalpensionsverk........................................ 12 340 000
50 Statens personalbostadsdelegation .................................. 291 000
51 Statens personal utbildningsnämnd .................................. 2 840 000
183 175 000
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
53 Förvaltningskostnader .......................................... 186 542 000
56 Anskaffning av viss materiel...................................... 2 265 000
57 Kontrollstyrelsen.................................................. ‘11 082 000
Mynt- och justeringsverket:
57 Förvaltningskostnader ..................... 5 099 000
59 Nyanskaffning av vissa maskiner m. in............................. 450 000
60 Statens justerare............................ 2 589 000
61 Riksskattenämnden................................................ ‘2 584 000
61 Centrala folkbokförings-och uppbördsnämnden ...................... ‘12 400 000
61 Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer.......... 1129 000
61 Avsättning till banktillsynens fond .................................. 1 400 000
63 Avsättning till fondtillsynens fond .................................. 100 000
63 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond.......................... 250 000
‘Beräknat belopp.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet 93
Sid. Kr.
63 Avsättning till sparbankstillsynens fond.............................. 1 980 000
64 Revision av sparbankernas förvaltning .............................. 975 000
64 Avsättning till försäkringsinspektionens fond ........................ 2 622 000
65 Stämpelomkostnader .............................................. 971 000
66 Kostnader för årlig taxering m. m................................... 44 000 000
67 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1970 .................. 10 000 000
67 Ersättning till postverket in. fl. för bestyret med skatteuppbörd in. m. .. 17 150 000
302 588 000
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
69 Ersättning till städerna för mistad tolag.............................. 5 844 000
69 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna in. m....................... 1 680 000 000
1 685 844 000
E. Diverse
73 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond 6 652 000
73 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m......... 900 000
74 Statens krigsförsäkringsnämnd m. in................................. 39 000
74 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker ................................ 25 000
74 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon ............................ 1 700 000
75 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering.................. 200 000
75 Samdistributionsrabatt för dagstidningar ............................ 10 000 000
76 Statligt förarskydd................................................ 750 000
76 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m....................... 150 000
77 Viss utbildningsverksamhet ........................................ 4 132 000
77 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering .................. 1 200 000
78 Kostnader för vissa nämnder m. in................................... 700 000
79 Kostnader för personalvård ........................................ 2 500 000
79 Viss förslagsverksamhet m. m....................................... 80 000
SO Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m............... 1 000
29 029 000
Summa för driftbudgeten 2 238 476 000
KAPITALBUDGETEN
IT. Statens allmänna fastighetsfond
81 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm .................... 600 000
82 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning.............................. 30 750 000
84 Inköp av fastigheter m. m........................................... 1 000
85 Statlig förvaltningsskola............................................ 352 000
86 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket................................ 250 000
31953 000
V. Fonden för låneunderstöd
87 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger ........................ 1 000
87 Pressens lånefond.................................................. 25 000 000
25 001 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
89 Vissa projekteringskostnader
20 000 0C0
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 9: Finansdepartementet
IX. Diverse kapitalfonder
Sid.
89
Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner .... i.....
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för finansdepartementet
Kr.
25 000 000
101 954 000
2 340 430 000
MARCUS BOKTR. STHIM 1970 690639
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
ÅR 1970
FÖRSTA SAMLINGEN
TREDJE BANDET
Bilaga till Kungl. Maj:ts proposition nr 1
angående statsverkets tillstånd och behov:
utbildningsdepartementet
BILAGA 10 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den högre utbildningen och
forskningen, vuxenutbildningen, det studiesociala stödet, kultur- och bildningsverksamheten,
radio- och televisionsfrågoma samt kyrkoärendena.
Utbildningspolitiken i vårt land har sedan länge varit inriktad på att alla barn
och ungdomar skall ges samma reella möjlighet till utbildning oberoende av social,
ekonomisk och geografisk bakgrund. De senaste decenniernas reformer har sålunda
syftat till att skapa jämlikhet. Genomförandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan,
den kraftiga utbyggnaden av och reformerna inom gymnasial och eftergymnasial
utbildning samt de studiesociala åtgärderna har gett flertalet i den yngre
generationen utbildningsmöjligheter som tidigare var förbehållna ett fåtal.
Även om reformerna har fört med sig att antalet studerande från socialt och ekonomiskt
mindre gynnade miljöer har ökat mycket kraftigt inom frivillig utbildning,
kvarstår fortfarande en social snedfördelning av eleverna på detta stadium. Ett av
huvudmotiven för 1968 års beslut om revidering av grundskolans läroplan och om
sammanförande av fackskola, gymnasium och yrkesskola till en skolform var att
man ville avlägsna statusbetingade skiljelinjer i skolväsendet. En annan möjlighet
att på längre sikt minska betydelsen av olikheter i uppväxtmiljön för barnens chanser
att få utveckla sina anlag representeras av förskolan. Frågan om allmän förskola
prövas f. n. av 1968 års barnstugeutredning.
På sikt kommer samhället att erbjuda i stort sett alla ungdomar en minst
elvaårig utbildning. Av de personer som i dag befinner sig i yrkesverksam ålder
har däremot flertalet fått endast 6 å 7 års skolutbildning. För att bl. a. skillnaderna
mellan generationerna i fråga om utbildning skall kunna utjämnas, måste samhället
göra betydande insatser på vuxenutbildningens område. Under de senaste
åren har studiemöjligheterna för vuxna förbättrats avsevärt, bl. a. genom ökat stöd
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
till folkbildningsorganisationerna, genom utbildningsprogram i radio och television
samt genom ökad statlig och kommunal gymnasial vuxenutbildning. Vidare har
arbetsmarknadsutbildningen byggts ut mycket kraftigt. Under innevarande budgetår
har inom denna utbildning en försöksverksamhet startat som innebär att vissa
allmänna ämnen på grundskolenivå inarbetats i de längre kurserna. Vidare har
kompetensutredningen — som ett första led i sitt arbete med frågan om att ersätta
formell behörighet med faktisk kompetens vid tillträde till högre utbildning
— lagt fram förslag om viss försöksverksamhet. Med utgångspunkt i detta förslag
har under innevarande läsår försök inletts med vidgat tillträde till vissa delar av
den högre utbildningen för sådana som inte fyller alla krav på förutbildning men
som fyllt 25 år och som haft yrkesarbete under minst fem år eller på annat sätt
förvärvat motsvarande erfarenhet.
För att en ändamålsenlig fördelning skall nås mellan den vuxenutbildning som
anordnas av bildningsförbunden och övrig vuxenutbildning kommer i särskild proposition
förslag att läggas fram om väsentligt ökade resurser för förstnämnda
verksamhet. Avsikten är vidare att statens engagemang skall vidgas till att omfatta
statsbidrag även till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. För de
vuxnas möjligheter att få utbildning har det studiesociala stödets utformning avgörande
betydelse. Frågan om studiefinansiering för vuxenstuderande utreds f. n.
av kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX).
På den högre utbildningens område bedrivs ett omfattande utredningsarbete inom
1968 års utbildningsutredning (U 68). Denna utredning har i uppdrag bl. a.
att lägga fram en plan för utbyggnaden på lång sikt av den eftergymnasiala utbildningen.
Under föregående år har utredningen publicerat två promemorior om
den eftergymnasiala utbildningens mål och struktur i syfte att stimulera debatten
och rikta uppmärksamheten på centrala utbildningspolitiska problem, såsom styrande
faktorer inom utbildningssystemet och samspelet mellan vuxenutbildning och
ungdomsutbildning. Sistnämnda fråga hänger nära samman med kompetensutredningens
arbete med översyn av reglerna för tillträde till eftergymnasial utbildning.
Detta arbete bedrivs med sikte på att ett förslag skall kunna läggas fram relativt
snart.
Inom hela utbildningsväsendet pågår f. n. försök med samverkan mellan elever,
lärare och övriga anställda. Formerna för denna utbildningsdemokrati varierar
mellan olika stadier och utbildningsenheter. Syftet med försöksverksamheten är
däremot gemensamt, nämligen att inom skolor och andra utbildningsanstalter förverkliga
ett samarbete, som bygger på medinflytande och ansvarstagande. På
längre sikt kommer dessa aktiviteter att kunna bidra till utvecklingen mot fördjupad
demokrati i samhället.
Planeringsrådet för utbildningsfrågor, som tillkom år 1964
med uppgift att fungera som rådgivande organ inom utbildningsdepartementet i
frågor rörande utbildningsväsendets mål, utformning och organisation, omfattar
sedan hösten 1969 företrädare för berörda myndigheter, kommunförbunden samt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 3
arbetsmarknads- och studerandeorganisationer. Under det gångna året har rådet
behandlat bl.a. frågan om utbildning och könsroller. Därvid rekommenderade rådet
en rad åtgärder som syftar till utjämning mellan manliga och kvinnliga elever vid
bl. a. studie- och yrkesval. Rådet har därjämte diskuterat frågan om internationalisering
av utbildningen. I denna fråga uttalade rådet sig för starkare internationell
inriktning i bl. a. läroplaner, lärarutbildning och läromedel. Under våren
1970 kommer planeringsrådet att diskutera frågan om den sociala sammansättningen
i klasser, skolenheter och rektorsområden med utgångspunkt i ett omfattande
material, som f. n. analyseras inom utbildningsdepartementet.
För att kulturell jämlikhet skall kunna uppnås krävs både insatser som stimulerar
efterfrågan på kulturaktiviteter och åtgärder som gör det möjligt att tillgodose
sådan efterfrågan. Kulturrådet, som år 1968 fick i uppdrag att utreda den
statliga kulturpolitiken, behandlar dessa frågor.
Formerna för fortsatta statliga initiativ på ungdomsområdet har under det gångna
året prövats av en särskild kommitté, vars förslag ligger till grund för den nya
organisationen av statens ungdomsråd fr. o. m. den 1 januari 1970.
Rådet kommer inom ramen för sitt nya arbetsprogram att pröva olika åtgärder som
syftar till att ungdomens verksamhetsbehov, sociala kontaktbehov och behov av
kulturellt stimulerande miljöer skall tillgodoses.
Resurserna för forskning och forskarutbildning föreslås öka även under nästa
budgetår. Sålunda läggs förslag fram om bl. a. en andra etapp i genomförandet av
den av statsmakterna förra året beslutade reformeringen av forskarutbildningen.
Under det gångna året har bl. a. frågan om forskningens roll i biståndet till u-länderna
liksom vissa forskningspolitiska frågor i anslutning till förslaget om vidgat
nordiskt ekonomiskt samarbete tagits upp i forskningsberedningen.
Denna beredning, som tillkom år 1962 och som leds av statsministern, fungerar
som rådgivande organ i frågor om den långsiktiga inriktningen av forskningspolitiken.
För nästa budgetår föreslås i anslutning till tidigare åtaganden en väsentlig
utbyggnad av utbildningsväsendet och kultursektorn. Den expansion som i övrigt
är möjlig föreslås bli koncentrerad främst till nyss angivna åtgärder på vuxenutbildningens
område och till ökat stöd åt författare och bildkonstnärer.
I det följande lämnas ett sammandrag av de viktigaste förslagen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1970/71. Redogörelsen avslutas
med en sammanställning av anslagsberäkningen.
Kulturändamål m. m.
Genom olika åtgärder har de statliga insatserna på kulturområdet byggts ut
successivt under 1960-talet. Med utgångspunkt i bl. a. det i prop. 1961:56 fram
-
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
lagda programmet för åtgärder på kulturområdet har ett omfattande utredningsarbete
genomförts. Det fortgående reformarbetet har vidare medfört att delar av
den konstnärliga utbildningen reformerats och att olika institutioner omorganiserats
med sikte på rationellare arbetsformer. En rad initiativ har tagits för att
kulturdistributionen skall breddas och effektiveras. Till insatserna i sistnämnda
hänseende hör främst utvecklingen av riksteater-, rikskonsert- och riksutställningsverksamheten.
En central ställning vid utformningen av förslag om framför allt
den långsiktiga inriktningen av kulturpolitiken intar det år 1968 ombildade kulturrådet,
vars verksamhet redan berörts.
Arbetsförhållandena för yrkesutövarna på det konstnärliga området har under
senare år förbättrats såväl genom de ökade sysselsättningsmöjligheterna inom
kultursektorn som genom ett utbyggt system med stipendier och konstnärsbelöningar.
Nuvarande system för ersättningar till kulturarbetare ses f. n. över av kulturrådet
och av 1968 års litteraturutredning. Med hänsyn till särskilt bildkonstnärernas
och författarnas osäkra arbets- och inkomstförhållanden föreslås anslagsökningar
som innebär att medlen till stipendier åt konstnärer inom måleri m. m.
i det närmaste trefaldigas och att medlen för författarersättningar fördubblas.
Ökningen av anslaget till konstnärsstipendier medger bl. a. att försöksverksamhet
med målinriktade arbetsbidrag till bildkonstnärer kan inledas. Förslaget om utbyggnad
av ersättningen åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek innebär
bl. a. att författarfondens möjligheter att tillgodose stipendiebehov m. m. väsentligt
förbättras.
I övrigt läggs fram förslag om vissa angelägna förbättringar spridda över hela
kultursektorn. Sålunda föreslås bl. a. en fortsatt utbyggnad av rikskonsertverksamheten.
En av 1968 års musikkommitté föreslagen omorganisation av militärmusikkårerna
väntas tillföra det allmänna musiklivet betydande resurser. Denna reform
avses bli genomförd den 1 juli 1971. En särskild proposition i frågan kommer att
föreläggas riksdagen innevarande år.
Även för riksteater- och riksutställningsverksamheten beräknas medel som
möjliggör viss ökning av verksamheten. Med hänsyn till behovet av en samlad bedömning
på teater- och musikområdet föreslås vidare att teater- och orkesterrådet
omorganiseras till ett teater- och musikråd. Frågorna om förstatligande av Svenskt
visarkiv och om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens ställning och
organisation kommer på grundval av utredningsförslag att föreläggas riksdagen i
en särskild proposition.
Förra årets beslut om förstärkning av stödet till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet och ungdomsledarutbildning följs upp med förslag om ytterligare
väsentligt ökade anslag till dessa ändamål. Under anslaget till nykterhetsorganisationerna
beräknas ytterligare medel för den upplysningsverksamhet i alkoholfrågan
som bedrivs inom ungdomsorganisationerna.
Det i föregående års statsverksproposition berörda fortsatta utvecklingsarbetet i
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 5
ungdomsfrågorna kommer att bedrivas inom statens ungdomsråd i dess redan
nämnda nya organisation. Under anslaget till rådet beräknas medel för försöksverksamhet
i nya former under ungdomsrådets ledning. Bidragsgivningen till de
handikappades kulturella verksamhet föreslås bli utbyggd, bl. a. för att ökad utbildning
av tolkar för hörselskadade skall bli möjlig.
Under nästa budgetår inleds verksamheten vid dramatiska institutet. Institutet
kommer att svara för utbildning av regissörer, producenter, fotografer, ljudtekniker
och vissa andra yrkesgrupper, som är verksamma vid film, radio, TV och teater.
På grundval av ett omfattande utredningsmaterial kommer en särskild proposition
att läggas fram om musikutbildningen och vissa därmed sammanhängande
frågor. I detta sammanhang avses förslag bli framlagt rörande omorganisation av
Koreografiska institutet till statens dansskola.
För radion och televisionen kommer resurser att ställas till förfogande i överensstämmelse
med tidigare uppgjorda utbyggnadsplaner. Vid slutet av budgetåret
1970/71 kommer utbyggnaden av sändningsnätet att ha nått så långt att 93 %
av landets befolkning kan följa programmen i TV 2. En utredning rörande ökat
sändningsutrymme i ljudradion för utbildnings- och informationsändamål har tillsatts
i juni 1969.
Anslagen till kyrkliga ändamål föreslås öka med 1,3 milj. kr. Vad gäller anslagen
till internationellt-kulturellt samarbete beräknas medel för bl. a. Sveriges andel
av en höjning av Nordiska kulturfondens dispositionsbelopp. I särskild proposition
från utrikesdepartementet kommer förslag att läggas fram om Svenska institutets
organisation och uppgifter. Statligt bidrag till institutets verksamhet avses
i fortsättningen utgå från enbart tredje huvudtiteln.
Skolväsende och lärarutbildning
Under de närmaste åren kommer en ny etapp i skolsystemets utveckling att inledas.
Den nya läroplanen för grundskolan införs — med början i årskurserna 1, 4
och 7 — läsåret 1970/71. Av alla 16-åringar kommer 98 % att fullborda en nioårig
skolutbildning nämnda läsår.
Mellanskolan — arbetsnamnet på den organisatoriskt och pedagogiskt sammanhållna
skolform som skall omfatta nuvarande fackskola, gymnasium och yrkesskola
— startar läsåret 1971/72. Nästa läsår kommer 1964 års beslut om fackskolan
och gymnasiet att ha förverkligats även i kvantitativt avseende. Detta innebär
att fackskola har införts i hela landet. Intagningskapaciteten i fackskolan beräknas
motsvara ca 20 % av årskullen 16-åringar, i gymnasiet drygt 30 % och i
yrkesskolan inemot 40 %. Det betyder att närmare 90 % av årskullen kan få
plats i någon av dessa skolformer. Särskilda propositioner kommer att läggas fram
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
om huvudmannaskapet för mellanskolan samt om vissa ändringar i skollagen m. m.
Vidare pågår översyn av systemet med statsbidrag till kommunala skolor.
De handikappades utbildningsmöjligheter byggs ut planenligt. Högstadiet inom
specialskolan når läsåret 1970/71 sista årskursen och detsamma gäller för utbildningen
i fackskola och gymnasium av gravt hörselskadade i Örebro. På grundval
av handikapputredningens förslag kommer nästa år mellanskolutbildning för gravt
rörelsehindrade ungdomar att inledas. Vidare beräknas ytterligare elevhemsplatser
för svårt rörelsehindrade tillkomma vid vissa folkhögskolor. I särskild proposition
om bidrag till vissa riksinternatskolor m. m. kommer förslag att läggas fram som
syftar till att skolgången skall ekonomiskt underlättas för barn till utlandssvenskar,
barn med behov av miljöbyte och barn i glesbygd.
Anslagen till grundskolan och till kommunala gymnasiala skolor beräknas för
budgetåret 1970/71 öka med 162 milj. kr. resp. 40 milj. kr.
För den framtida kvantitativa omfattningen av utbildningssystemet är befolkningsutvecklingen
av grundläggande betydelse. 1960-talet har präglats av de stora
årskullarna, som efterfrågat utbildning i de frivilliga skolformerna. Under 1970-talets början växer årskullarna inom den obligatoriska skolans låg- och mellanstadium
snabbt, medan en vikande tendens noteras för äldre årskullar. Utvecklingen
framgår av följande tabell.
Antal personer i 5—24 års ålder i slutet av åren 1960—1975. 1 000-tal.
Ålder 1960 1965 1970 1975
5— 6 ................ 209 206 245 236
7— 9 ................ 324 318 325 359
10—12 ................ 355 319 312 358
13—15 ................ 385 330 321 315
(7—15) ............... (1 064) (967) (958) (1 032)
16—18 ................ 365 373 323 318
19—24 ................ 565 748 743 659
5—24 ................ 2 203 2 294 2 269 2 245
Uppgifterna för åren 1970—1975 har hämtats ur en befolkningsprojektion publicerad av
statistiska centralbyrån 1969. Antalet födda år 1969 har fortsatt att sjunka, vilket ej kunnat
beaktas i statistiska centralbyråns beräkningar. Därför kan antalet 5—6-åringar 1975 bli lägre
än i tabellen ovan.
Den kvantitativa och kvalitativa utvecklingen av skolväsendet har ställt krav på
ökade insatser för skolbyggande och lärarutbildning. Skolbyggnadsverksamheten
har legat på mycket hög nivå under hela 1960-talet. I runt tal en tredjedel av
eleverna går nu i lokaler som uppförts under detta decennium. Trots nuvarande
högkonjunktur föreslås för budgetåret 1970/71 en investeringsram av 600 milj.
kr.
Nyligen genomförda undersökningar om lärarsituationen visar på en fortgående
förbättring i fråga om tillgången på behöriga lärare. Detta är främst en följd av den
snabba utbyggnaden av lärarutbildningens kapacitet. Klass- och ämneslärarutbild
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 7
ningen föreslås under nästa budgetår ligga på i stort sett oförändrad nivå. Intagningen
till utbildning av bl. a. yrkes-, hushålls- och slöjdlärare anpassas till den
situation som bl. a. införandet av den nya läroplanen för grundskolan innebär för
dessa personalgrupper.
I regeringens samlade avvägning av olika utgiftsbehov har barnstugeverksamheten
hög prioritet. Under utbildningsdepartementets huvudtitel föreslås därför en
ökning av intagningskapaciteten vid förskolesminarium med 300 platser till sammanlagt
1 710.
Nästa budgetår kommer totalt över 9 000 studerande att tas in till lärarutbildning.
Insatserna på fortbildningens område koncentreras till den fortbildning som
hänger samman med genomförandet av de nya läroplanerna för grundskolan och
mellanskolan. Anslagshöjningarna för detta ändamål föreslås uppgå till ca 3,6 milj.
kr. Ericastiftelsen föreslås få medel för en betydande utvidgning av verksamheten.
Den nya skolan kräver ändrade arbetsformer och aktivare medverkan av bl. a.
eleverna. Skolan måste också inom sin egen verksamhet förverkliga begrepp som
ansvarstagande, samarbete, arbetstrivsel och medinflytande. Mot denna bakgrund
pågår försöks- och utvecklingsarbete inom skolväsendet, lett av en särskild arbetsgrupp
inom skolöverstyrelsen. Ökad uppmärksamhet ägnas också åt vissa andra
frågor som är av betydelse för att skolans mål skall kunna förverkligas, bl. a. frågan
om internationalisering av undervisningen och könsrollsfrågan.
I samband med pågående försöksverksamhet med skoldemokrati har föräldraoch
elevorganisationerna betydelsefulla uppgifter. Anslagen till organisationerna
föreslås höjda.
Det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet är en av de viktigaste förutsättningarna
för skolans förnyelse. Under de närmaste åren bör insatserna inriktas
särskilt på utvecklingsarbete för förskola, specialundervisning och vuxenutbildning.
Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet föreslås
öka med 4,5 milj, kr. Läroboksnämnden avses få ökade medel för granskning av
läromedel för grundskolan.
Högre utbildning och forskning
Antalet studerande vid universitet och högskolor beräknas läsåret 1969/70
uppgå till ca 120 000, av vilka i runt tal 30 000 vid spärrade utbildningslinjer. Tillströmningen
av studerande fortsätter att öka om än i minskad takt. Ökningen är
dock fortfarande stark vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Frågor om bl. a. den eftergymnasiala utbildningens dimensionering och struktur
utreds f. n. av U 68. I samarbete med universitetskanslersämbetet undersöker U 68
möjligheterna att snabbt vidga intagningskapaciteten vid spärrade utbildningslinjer
utöver vad som hittills planerats. Vid högre teknisk utbildning kommer antalet
nybörjarplatser i första årskursen att öka med ca 430 nästa budgetår.
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Till följd av det ökade antalet studerande kommer universitetsorganisationen att
även nästa budgetår byggas ut med ett betydande antal lärartjänster. Vid budgetavvägningen
har därutöver hög prioritet getts åt fortsatt uppbyggnad av resurserna
för forskarutbildning m. m. samt fakulteternas driftkostnadsanslag och anslaget
till pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor.
Vad avser resurserna för forskarutbildning m. in. beräknas medel för ytterligare
50 stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier), 62 tjänster som forskarassistent
och 20 som docent samt 5 särskilda forskartjänster vid forskningsråden.
Anslaget till särskilda åtgärder för forskarutbildning föreslås höjt med 1 milj.
kr. Därtill kommer den förstärkning av forskarutbildningsresurserna, som bifall
till förslagen om ytterligare tjänster som professor och biträdande professor medför.
Vidare föreslås höjningar av fakulteternas driftkostnadsanslag — som omfattar
medel för såväl biträdespersonal som materiel m. m. — med sammanlagt
22 milj. kr. Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete in. in. vid universitet och
högskolor räknas upp med 2 milj. kr. till ca 5 milj. kr.
Genom den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor tillförs forskningen
ökade resurser. Härutöver föreslås anslagen till de statliga forskningsråden
inom utbildningsdepartementets område öka — exklusive vissa överföringar —
med ca 10 milj. kr.
För nästa budgetår läggs fram förslag om ytterligare 38 tjänster som professor
och biträdande professor. Utöver de professurer, som inrättas i överensstämmelse
med tidigare principbeslut, föreslås för nästa budgetår tjänster som professor i
litteraturvetenskap, särskilt dramaforskning (Lund), företagsekonomi (Stockholm),
tillämpad psykologi (Göteborg), handikappforskning (Göteborg), klinisk näringslära
(Göteborg), hydrologi (Uppsala), strukturkemi (Stockholm) och industriell
näringslära (Lund) samt tjänster som biträdande professor i klinisk audiologi (karolinska
institutet), neuropsykofarmakologi (karolinska institutet) och oral mikrobiologi
(Umeå). Vid statens naturvetenskapliga forskningsråd avses tillkomma två
forskargrupper under ledning av professor, nämligen en grupp för etologi och en
för glaciologi.
För budgetåret 1971/72 föreslås en professur i teoretisk plasmafysik (Umeå) och
en i medicin, särskilt njursjukdomar (Lund), samt en tjänst som biträdande professor
i statistik (Uppsala). I fråga om humanistiska fakulteten i Umeå läggs fram
en plan om inrättande av ytterligare fyra professurer fram till mitten av 1970-talet,
nämligen i engelska, särskilt modern engelska, finska, historia samt nordisk
och jämförande fornkunskap. I särskild proposition kommer förslag att läggas
fram om utbyggnad av organisationen för läkar- och tandläkarutbildning i Stockholm.
På grund av den kraftiga utbyggnaden inom universitetssektorn har investeringarna
i byggnader samt inredning och utrustning under de senaste åren legat
på hög nivå. För nästa budgetår beräknas 130 milj. kr. för byggnadsverksamhet
och 60 milj. kr. för inredning och utrustning vid universiteten och vissa högskolor.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 9
Tyngdpunkten i byggnadsverksamheten kommer även under nästa budgetår att
ligga i Stockholm. Där pågår framför allt utbyggnaden inom Frescatiområdet.
I Linköping fortsätter byggnadsarbetena för i första hand teknisk och naturvetenskaplig
utbildning samt teknisk forskning.
Totalt föreslås anslagen på driftbudgeten till högre utbildning och forskning för
budgetåret 1970/71 öka med ca 148 milj. kr. eller med 14,5 %. I vissa fall föreligger
nu endast preliminära beräkningar. I särskild proposition till 1970 års riksdag
kommer sålunda närmare förslag om anslag till byggnadsverksamhet samt inredning
och utrustning att läggas fram.
Vuxenutbildning
Vid avvägningen av förslagen om utgiftsökningar inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde har insatser för vuxenutbildning satts i första rummet.
Som redan framgått kommer i särskild proposition att läggas fram förslag som
syftar till förbättrade studiemöjligheter för speciellt grupper med kort grundutbildning.
Folkbildningsarbetets villkor kommer därvid att förbättras. Även förslag om
statsbidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet kommer att behandlas
i propositionen. Vidare kommer frågan om uppsökande verksamhet att
aktualiseras.
Försöksverksamheten med radio och television i utbildningen vidareutvecklas.
Sålunda kommer bl. a. program för förskolan att produceras. Under vårterminen
1970 utgör sändningstiden i radio och TV för TRU-program ca 18 timmar per
vecka. För budgetåret 1970/71 planeras en produktion av ca 870 radio- och
televisionspr ogr am.
Elevantalet vid de statliga skolorna för vuxna fortsätter att växa och beräknas
nästa läsår uppgå till ca 7 500, inklusive de elever som bedriver studier med enbart
brevskolundervisning.
Det kommunala skolväsendet innefattar numera en betydande vuxenutbildningsverksamhet.
Ca 245 kommuner har under innevarande läsår undervisning på grundskolans
högstadium, fackskolan och gymnasiet jämfört med ca 30 kommuner under
läsåret 1967/68. Elevantalet i de kommunala vuxenskolorna — inklusive yrkesutbildningen
— beräknas budgetåret 1969/70 till mer än 100 000. Anslaget till
dessa skolor tas upp i nyssnämnda proposition.
Folkhögskolornas kursverksamhet visar fortsatt ökning. Med hänsyn bl. a. härtill
föreslås inrättande av ytterligare ordinarie tjänster vid skolformen. Under innevarande
budgetår startar den till lärarhögskolan i Linköping förlagda lärarutbildningen
för folkhögskola och frivilligt folkbildningsarbete.
Studiesociala åtgärder
Ett betydelsefullt led i utbildningens demokratisering är att man genom ekonomiskt
stöd till den enskilde vidgat friheten i utbildningsvalet. Till årets riksdag
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
läggs i särskild proposition fram förslag om förbättringar av studiestödet. Förslaget
innebär en höjning av studiebidraget inom studiehjälpssystemet och av det förlängda
barnbidraget till 100 kr. i månaden samt av rese- och inackorderingstillläggen.
Statsbidraget till hälsovård för studerande föreslås höjt.
Utgifterna för studiesociala ändamål fortsätter att stiga snabbt. För nästa budgetår
beräknas dessa utgifter uppgå till ca 1 420 milj. kr. Detta innebär en ökning
med 120 milj. kr., vilken beror på bl. a. de aviserade reformerna och ett ökat antal
studerande.
Sammanställning
Förslagen på driftbudgeten innebär anslagshöjningar med totalt 541,3 milj. kr.,
medan kapitalbudgeten ökar med 98,8 milj. kr. Totalbeloppen på de olika budgetavsnitten
samt förändringarna i jämförelse med anslagen för innevarande budgetår
framgår av tabell 1. Anslagsindelningen för budgetåret 1969/70 har justerats för
att motsvara riksstatsförslaget för 1970/71. överföringar har skett till andra huvudtitlar,
bl. a. i fråga om stöd till idrottsverksamhet samt bidrag till Svenska institutet.
I tabell 2 presenteras utvecklingen i fråga om fördelning på ändamål inom utbildningsdepartementets
totalbudget fr. o. m. budgetåret 1964/65.
I de sammanställningar över personalen vid myndigheter m. m., som lämnas
under de olika anslagspunktema i propositionen, ingår — förutom tjänster enligt
personalförteckning m. m. — även annan personal till det antal som motsvarar
medelsanvisningen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet ll
Tab. 1. Sammanställning över anslagsförändringarna från 1969/70 inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (milj. kr.)
Driftbudgeten: Åttonde huvudtiteln
A. Utbildningsdepartementet m. m.........
B. Kulturändamål ........................
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
b) Arkiv, museer m. m.................
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
d) Utbildning inom kulturområdet ......
e) Radio- och TV-verksamhet ..........
C. Kyrkliga ändamål ....................
D. Skolväsendet .........................
a) Centrala och regionala myndigheter
m. m.............................
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete ........
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
d) Gymnasiala skolor m. m.............
e) Investeringsbidrag ..................
E. Högre utbildning och forskning ........
a) Centrala myndigheter m. m...........
b) Universiteten m. m.................
c) Vissa högskolor m. m...............
d) Gemensamt för universitet och högskolor
...............................
e) Vissa forskningsändamål ............
f) Inredning och utrustning............
F. Lärarutbildning .......................
G. Vuxenutbildning ......................
H. Studiesociala åtgärder .................
I. Internationellt-kulturellt samarbete ......
Totalt för driftbudgeten ..................
Kapitalbudgeten
Statens affärsverksfonder .................
Statens allmänna fastighetsfond ............
Statens utlåningsfonder ...................
Totalt för kapitalbudgeten ................
Totalt för utbildningsdepartementet ........
Anvisat1 |
Förslag |
Förändring |
1969/70 |
1970/71 |
|
21,4 |
23,1 |
+ 1,7 |
270,8 |
320,0 |
+ 49,2 |
120,4 |
145,2 |
+ 24,8 |
54,1 |
61,4 |
+ 7,3 |
38,9 |
44,9 |
+ 6,0 |
25,7 |
34,2 |
+ 8,5 |
31,8 |
34,3 |
+ 2,5 |
9,0 |
10,3 |
+ 1,3 |
4 356,7 |
4 543,0 |
+ 186,3 |
60,8 |
66,0 |
..+ 5,2 |
14,4 |
19,0 |
+ 4,6 |
2 809,7 |
2 976,8 |
+ 167,1 |
1 190,0 |
1 206,6 |
+ 16,6 |
281,7 |
274,6 |
— 7,1 |
1 018,4 |
1 166,0 |
+ 147,6 |
9,8 |
10,3 |
+ 0,5 |
745,6 |
867,5 |
+ 121,9 |
21,6 |
26,1 |
+ +5 |
39,8 |
46,3 |
+ 6,5 |
141,6 |
155,8 |
+ 14,2 |
60,0 |
60,0 |
d= 0,0 |
299,3 |
334,2 |
+ 34,9 |
237,1 |
304,5 |
+ 67,3 |
505,4 |
557,3 |
+ 51,9 |
7,5 |
8,5 |
+ 1,0 |
6 725,7 |
7 267,0 |
+ 541,3 |
76,1 |
77,2 |
+ U |
134,4 |
142,0 |
+ 7,6 |
783,0 |
877,5 |
+ 94,5 |
993,5 |
1 092,3 |
+ 98,8 |
7 719,2 |
8 359,2 |
+ 640,0 |
Medel på tilläggsstat har inte tagits med.
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Tabell 2. Procentuell fördelning på ändamål inom utbildningsdepartementets
totalbudget1 jämte medelsanvisning, budgetåren 1964/65—1970/71
(löpande priser)
Ändamål A. Utbildningsdepar- |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
tementet ........ |
0,2 |
0,2 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
B. Kulturändamål .... |
4,4 |
4,2 |
4,1 |
4,8 |
4,9 |
4,7 |
4,8 |
C. Kyrkliga ändamål . |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
D. Skolväsendet ____ E. Högre utbildning |
62,2 |
57,5 |
59,1 |
58,8 |
55,1 |
56,4 |
54,4 |
och forskning .... |
14,1 |
15,7 |
15,2 |
14,7 |
14,8 |
14,7 |
15,5 |
F. Lärarutbildning |
3,5 |
3,9 |
3,9 |
4,3 |
3,7 |
3,9 |
4,0 |
G. Vuxenutbildning1 2 . H. Studiesociala åtgär- |
— |
— |
— |
— |
3,1 |
3,1 |
3,6 |
der.............. I. Internationellt kul- |
15,4 |
18,3 |
17,2 |
16,6 |
17,8 |
16,7 |
17,2 |
turellt samarbete3.. |
— |
— |
— |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Total medelsanvisning |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
milj. kr............. |
3 431,2 |
4 298,4 |
4 652,5 |
5461,1 |
6 170,8 |
7 719,2 |
8 359,2 |
1 Åttonde huvudtiteln samt motsvarande anslag på kapitalbudgeten (t. o. m. 1968/69 enligt
riksstaten). Uppgifterna för budgetåren 1964/65—1968/69 är inte direkt jämförbara med motsvarande
uppgifter för budgetåren 1969/70—1970/71 på grund av det budgetåret 1969/70 införda
lönekostnadspålägget.
2 T. o. m. 1967/68 ingår G i B och D.
8 T. o. m. 1966/67 ingår I i B.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
13
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2
januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,
Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidbom, Carlsson.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, samt statsråden Odhnoff,
Myrdal och Moberg anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret
1970/71 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Härvid anmäler departementschefen
de på driftbudgeten under littera A, avsnitten Ba och Bb, punkterna
B 46—51, avsnitten Bd och Be, littera D samt de på kapitalbudgeten under
punkterna 1:1 samt 11:1—3 upptagna frågorna, statsrådet Odhnoff de på driftbudgeten
under punkterna B 41—45 upptagna frågorna, statsrådet Myrdal de
under littera C upptagna frågorna samt statsrådet Moberg de på driftbudgeten
under littera E, F, G, H och I ävensom de på kapitalbudgeten under punkterna
11:4 samt IV: 1—4 upptagna frågorna. Föredragandena anför.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Driftbudgeten
Åttonde huvudtiteln
A. Utbildningsdepartementet m. m.
A 1. Utbildningsdepartementet
1968/69 Utgift1 ...... 5 786 4802
1969/70 Anslag ..... 8 734 000
1970/71 Förslag..... 9 392 000
1 Anslagen Utbildningsdepartementet: Avlöningar och Utbildningsdepartementet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 57 074 kr.
Personal
Handläggande personal
Övrig personal.......
Anslag
Avlöningar .......
Sjukvård .........
Reseersättningar . .
Expenser.........
Lönekostnadspålägg
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
70 |
+ 2 |
|
64 |
+ 2 |
|
134 |
+ 4 |
|
6 573 300 |
+ |
511 800 |
23 000 |
of. |
|
75 000 |
+ |
35 000 |
560 000 |
of. |
|
1 502 700 |
+ |
in 200 |
8 734 000 |
+ |
658 000 |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 392 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare två departementssekreterare/
kanslisekreterare och två biträden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 9 392 000 kr.
A
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 15
A 2. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift ...... 12 008 229 Reservation .......... 2 172 063
1969/70 Anslag ..... 12 200 000
1970/71 Förslag .... 13 200 000
Med hänsyn till kommittéverksamhetens beräknade omfattning nästa budgetår
bör anslaget räknas upp med 1 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 13 200 000 kr.
A 3. Extra utgifter
1968/69 Utgift ........ 449 222 Reservation............. 16 644
1969/70 Anslag........ 500 000
1970/71 Förslag ....... 550 000
Anslaget bör räknas upp med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kr.
A
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B. Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
Åtgärder för att förbättra kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden har varit
ett viktigt inslag i 1960-talets kulturpolitik. Statens anslag till konstnärsstipendier
har ökat från 100 000 kr. budgetåret 1960/61 till 3,8 milj. kr. budgetåret 1969/
70. Konstnärsbelöningar infördes budgetåret 1964/65 och antalet uppgår nu till
115. Biblioteksersättningen, som tillkom under 1950-talet, har under 1960-talet
ökat från tre öre för lån av originalverk till nuvarande sex öre. Samtidigt har de
statliga beställningarna av konst ökat från 200 000 kr. till 2,2 milj. kr. Av det
under samma tid förstärkta statsstödet till teater- och musikverksamheten har en
betydande del utnyttjats för att förbättra inkomstläget för vissa yrkesgrupper inom
kulturområdet.
Genom att statsmakternas insatser blivit alltmer betydande har det framstått
som angeläget att ta upp motiven och metoderna för ersättning åt kulturarbetarna
till samlad prövning. En av de huvuduppgifter som ålagts det nyinrättade kulturrådet
är att utreda hur de existerande formerna för att ersätta och stimulera kulturarbetarna
fungerar. I den plan för sitt arbete som kulturrådet förra året gav
in till chefen för utbildningsdepartementet betonade rådet att viktiga fakta f. n.
saknas i fråga om kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden. Rådet avsåg att i
samarbete med låginkomstutredningen göra en särskild inkomstundersökning som
skall möjliggöra jämförelser av de ekonomiska förhållandena dels mellan de olika
konstnärliga yrkesgrupperna inbördes, dels mellan dem och andra yrkesgrupper.
Rådet betonade att det nuvarande stipendiesystemet är synnerligen oenhetligt och
att de medel som ställs till förfogande fördelas ojämnt. Rådet avsåg därför att i
olika hänseenden analysera den hittillsvarande fördelningen av stipendier. Vidare
skulle rådet komma att pröva bl. a. de förslag som framförts om att byta ut nuvarande
stipendiesystem mot någon form av inkomstgaranti kompletterad med projektbidrag.
Samtidigt som kulturrådet tar upp frågorna om ersättningen till kulturarbetarna
från dessa allmänna utgångspunkter, undersöks författarnas villkor av
litteraturutredningen. Denna har att göra en omprövning av de nuvarande statliga
insatserna på författarområdet och avses därvid avväga de direkta författarersättningama
med hänsyn till de litteraturstödjande åtgärder som utredningen i övrigt
kan komma att föreslå. Ett omfattande utredningsarbete i fråga om de statliga ersättningarna
till kulturarbetarna pågår sålunda f. n. Detta kan dock inte inom
den närmaste tiden väntas ge resultat, som kan läggas till grund för nya ställningstaganden.
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 17
Vid behandlingen av anslaget till författarersättningar i riksdagen förra året
(SU 1969: 43, rskr 129) underströks att omfattningen och utformningen av det
statliga stödet är en fråga av stor betydelse för den enskilde författaren. Statsutskottet
uttryckte förhoppningen att litteraturutredningen skulle bedriva sitt arbete
med största skyndsamhet. För det fall att arbetet avsevärt fördröjdes, förväntade
utskottet att utredningen lade fram förstärkningsförslag av provisorisk karaktär.
Med anledning av statsutskottets uttalande har litteraturutredningen i en särskild
skrivelse lagt fram vissa synpunkter i ersättningsfrågan och därvid konstaterat att
slutliga förslag från utredningen kommer att dröja. Utredningen uttalar sig mot
bakgrund av en bedömning av författarnas ekonomiska situation till förmån för en
provisorisk höjning av biblioteksersättningen.
Också i andra sammanhang har kulturarbetarnas ekonomiska läge belysts och
krav rests på omedelbara statliga insatser. Våren 1969 genomförde medlemmarna
av i första hand Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco) en
aktion för höjd biblioteksersättning och omprövning av den författarrättsliga lagstiftningen.
Vid överläggningar hösten 1969 mellan företrädare för regeringen och
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) behandlades kulturarbetarnas
villkor. Klys har sedermera i en skrivelse ytterligare understrukit sin
önskan att regeringen vid sina bedömningar av årets anslagsframställningar skall
framför andra ändamål prioritera ersättningen i olika former till kulturproducenterna.
Klys hävdar att upprustningen av kulturdistributionen, trots att den i och
för sig är angelägen, bör få stå tillbaka för en omedelbar utbyggnad av ersättningen
till kulturproducenterna.
Även om det ännu inte föreligger något fullständigt och genomarbetat utredningsmaterial
i fråga om kulturarbetarnas inkomstsituation är det enligt min mening
många omständigheter som tyder på att situationen för vissa grupper kulturarbetare
är mycket otillfredsställande. Omedelbara ytterligare statliga insatser ter
sig därför motiverade i den mån de kan vidtas som provisoriska förbättringar utan
att binda de senare ställningstaganden som pågående utredningsarbete kan föranleda.
Vid budgetavvägningama inom kulturområdet under de senaste åren har i första
hand eftersträvats att förbättra kulturdistributionen. Självfallet har detta ytterst
varit till gagn också för kulturarbetarna, eftersom en ökad verksamhet inom kultursektorn
och ökad efterfrågan på kulturarbetarnas tjänster leder till en förbättring
av deras arbetsvillkor. Under nästa budgetår är det dock enligt min mening nödvändigt
att — med hänsyn till vad jag nyss anfört om önskemålet att snabbt förbättra
de ekonomiska villkoren för vissa grupper kulturarbetare — bereda utrymme i
första hand för åtgärder som direkt leder till inkomstförbättringar.
Vid min anmälan i det följande av anslagen till konstnärsstipendier, konstnärsbelöningar,
författarersättningar och förvärv av konst kommer jag att framföra
förslag, som medför utgiftsökningar av sammanlagt ca 6,4 milj. kr., dvs. en ökning
med drygt 60 % i förhållande till vad som för innevarande budgetår är anvisat
under motsvarande anslag. Frågan om hur ersättningssystemet slutligt skall utfor
-
Ba
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
mas och hur de ekonomiska resurserna då skall fördelas bör hållas helt öppen i avvaktan
på resultatet av pågående utredningsarbete.
Vid de nyss berörda överläggningarna med Klys uttalades önskemål om att
möjliga tillskott till ersättningarna skulle inriktas på att tillgodose i första hand de
från inkomst- och trygghetssynpunkt sämst ställda konstnärliga yrkesutövarna. Man
pekade därvid främst på behoven bland författare och bildkonstnärer. Avvägningen
av de på fyra olika anslag fördelade ökningarna har gjorts med hänsyn till
detta. För bildkonstnärerna kommer jag att under anslaget till konstnärsstipendier
föreslå en höjning av sammanlagt 2,5 milj. kr., vilket innebär att medlen för
ändamålet i det närmaste trefaldigas. En viss ökning av arbetstillfällena för konstnärer
åstadkoms genom en höjning av beställningsramen för förvärv av konst för
statens byggnader. Den anslagsökning som direkt bör komma författarna och
översättarna till del utgör sammanlagt 3,5 milj. kr. och bör läggas på anslaget till
författarersättningar. Ökningen motsvarar över 100 % av nuvarande anslag. Utöver
de nämnda förbättringarna beräknas för den konstnärsgrupp till vilken stipendier
utgår genom konstnärsstipendienämnden en medelsökning av 220 000 kr.
under konstnärsstipendieanslaget.
Som berörts rådde vid överläggningarna med kulturarbetarnas organisationer
enighet om att ersättningarna till kulturproducenterna i första hand borde inriktas
på dem som från inkomstsynpunkt är sämst ställda. Mot den bakgrunden räknar
jag med att de organ som delar ut ersättningarna vid sin fördelning av tillgängliga
medel beaktar denna princip.
De aktualiserade förslagen bygger i huvudsak på oförändrade bidragsgrunder.
I ett avseende finns emellertid en principiell nyhet. Akademien för de fria konsterna
har i samråd med Konstnärernas riksorganisation föreslagit att medel beviljas för
försöksverksamhet med målinriktade arbetsbidrag på bildkonstens område. De
nya arbetsbidragen avses, i motsats till vad fallet är beträffande stipendierna,
inte utgå med bestämda belopp utan till sin storlek bli beroende av projektets karaktär
och kostnader. Vidare är avsikten att arbetsbidrag skall kunna delas ut till
konstnärer för projekt som de vill förverkliga i samarbete också med yrkesutövare
utanför det egna konstområdet.
När man bedömer de statliga insatserna till förmån för kulturarbetarna bör
hänsyn också tas till vissa statsbidrag som utgått till de s. k. centrumbildningarna
ur medel som står till Kungl. Maj:ts disposition. Centrumbildningarna bygger på
en kooperativ idé och har kommit att bli ett uppmärksammat nytt inslag i svenskt
kulturliv under den senaste tiden. Statsbidrag utgår innevarande budgetår till Författarcentrum,
Filmcentrum, Teatercentrum och Konstnärscentrum med sammanlagt
ca 250 000 kr. ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Dessutom
har visst stöd lämnats från arbetsmarknadsstyrelsen. I
I det statliga stödet till kulturändamål intar teateranslagen en framträdande
plats. Innevarande budgetår uppgår de statliga anslagen till teaterändamål till
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 19
över 82 milj. kr. Konstruktionen av bidragen till Svenska riksteatern, Operan och
Dramatiska teatern samt av bidragen till stadsteatrar och därmed likställda teatrar
innebär att stödet ökar förhållandevis snabbt, främst på grund av löneutvecklingen.
Statsmakterna har dessutom medgivit en realökning under senare år av i första
hand bidragen till riksteatern och stadsteatrarna.
Inom ett område som tar i anspråk en så stor del av de medel som kan ställas
till förfogande för kulturområdet blir frågan om hur resurserna skall fördelas av
central betydelse. Teater- och orkesterrådet har mot den bakgrunden gjort en
samlad bedömning av samtliga anslag inom teaterområdet och pekat på de behov
som i första hand bör tillgodoses.
Jag kan på flera punkter ansluta mig till den allmänna bedömning som teater- och
orkesterrådet gjort. I första hand bör ökade medel beräknas för viss utökning av
Svenska riksteaterns och Norrbottensteaterns verksamhet. Vidare räknar jag med
att rådet skall kunna ges avsevärt ökade möjligheter att bidra till uppsättningar
och utrustning för teatergrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitutionerna.
En fråga som i den allmänna debatten tilldragit sig stor uppmärksamhet är utrymmet
i teatrarnas verksamhet för föreställningar för barn och ungdom. Av de
redovisningar som lämnats i anslagsframställningarna framgår att Svenska riksteatern
räknar med att ungefär en tredjedel av besökarna vid teaterns föreställningar
budgetåret 1968/69 utgjordes av barn och ungdom. Vid Dramatiska teatern var
proportionerna desamma. Båda teatrarna räknar innevarande spelår med en
ökad andel av barn och ungdom i publiken. Detta visar att teaterledningarna själva
är medvetna om behovet av att i ökad utsträckning inrikta verksamheten på den
unga publiken. I olika sammanhang begärs i anslagsframställningarna särskilda
medel för barn- och ungdomsteaterverksamhet. Enligt min mening bör dock inte
särskilda medel anvisas för sådan verksamhet. Teatrarna bör i stället själva inom
ramen för de medel som ställs till förfogande avväga kraven på teater för olika
publikgrupper. På en punkt kan dock en direkt statlig insats göras för att bidra
till en utveckling i önskvärd riktning. Vid min anmälan i det följande av anslaget
Teater- och musikrådet kommer jag att föreslå att rådet får resurser för att anställa
en konsulent, som på olika sätt kan främja teatrarnas arbete inom barn- och
ungdomsteaterns område, bl. a. genom att söka utveckla barnteaterrepertoaren och
främja samarbetet med skolmyndigheterna.
I sin anslagsframställning tar Dramatiska teatern upp en fråga av principiell
betydelse för hela det statsunderstödda teaterområdet, nämligen biljettprispolitiken.
Teatern konstaterar att recettintäkterna spelar en minskande roll för de av
samhället understödda teatrarna och föreslår en särskild utredning som belyser bl. a.
biljettprisernas inverkan på publikintresset. Teater- och orkesterrådet anser att det
inte är möjligt att utreda dessa frågor utan erfarenheter från en försöksverksamhet.
Rådet konstaterar också att en utredning inte bör begränsas till teaterområdet
utan omfatta även andra delar av kulturområdet.
Ba
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med anledning av förslaget från Dramatiska teatern vill jag framhålla att kulturrådet
ansett sig i sitt utredningsarbete böra ta upp frågor som rör avgiftspolitiken
inom kultursektorn i dess helhet.
Institutet för rikskonserter inrättades genom beslut av 1968 års riksdag (prop.
1968: 45, SU 114, rskr 263). Verksamheten har i första hand inriktats på skolkonserter.
Läsåret 1969/70 finns skolkonsertverksamhet i elva län, i vilka närmare
3 000 musikframträdanden beräknas bli genomförda. Verksamheten utanför skolan
beräknas omfatta ca 1 000 musikframträdanden, som sprids över hela landet. Av
sistnämnda verksamhet utgör drygt 400 s. k. interna konserter, vilka anordnas i
föreningssammanhang, vid vårdinstitutioner etc. för vissa begränsade åhörargrupper.
Statens ekonomiska medverkan är i dessa fall större än vid annan verksamhet.
Utvecklingen av rikskonsertverksamheten har gått snabbt. Inom ramen för det
för anslagsökningar tillgängliga budgetutrymmet innevarande budgetår gavs anslaget
till rikskonserter prioritet. Liksom andra statliga aktiviteter av rikskaraktär
är rikskonsertverksamheten inriktad på att främja en jämn fördelning i landet av
de insatser som från statens sida görs på kulturfältet. Huvudtanken bakom uppbyggnaden
av denna typ av verksamhet har framför allt varit att stimulera utvecklingen
och öka kulturintresset, där detta av geografiska eller sociala omständigheter
har svårt att eljest växa fram.
Att organisera ett kulturutbud med de syften som eftersträvas genom bl. a. rikskonsertverksamheten
är förenat med olika svårigheter. Organisationen måste växa
fram successivt och anpassas efter vunna erfarenheter. Vissa uppgifter löses bäst
centralt och för dessa bör staten ha det primära ansvaret. Det är emellertid uppenbart
att en landsomfattande verksamhet på kulturområdet är i mycket stor utsträckning
beroende av intresse och initiativ på regional och lokal nivå. Jag vill i detta
sammanhang erinra om vad dåvarande departementschefen anförde rörande den
regionala och lokala organisationen i nyssnämnda proposition om rikskonserter
(s. 71 och 72). Där framhölls att staten inte borde ha huvudansvaret för denna del
av verksamheten. Utvecklingen av de regionala och lokala organisationsformerna
borde inte bindas av ensidiga statliga ställningstaganden utan bli beroende av initiativ
och åtgärder från de närmast berörda myndigheternas och organens sida.
I sin hittillsvarande verksamhet har institutet för rikskonserter i sitt utbud av
arrangemang haft att samarbeta med mottagarsidan i skiftande former. Beträffande
skolkonserterna har samarbete skett med länsskolnämnderna och vidare har
möjligheter att inrätta regionkontor på tre platser skapats. Även om institutet kunnat
lösa sina uppgifter med nuvarande regionala arbetsformer, måste dessa betraktas
som provisoriska. De har medfört att institutets centrala enheter belastas
hårt, vilket försvårat arbetet. Enligt min uppfattning måste det emellertid anses riktigt
att institutet — i ett övergångsskede, då regionala organ för kulturutbudet i stor
utsträckning saknas — påtagit sig så omfattande uppgifter som skett för att utveckla
rikskonsertverksamheten.
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 21
Den pådrivande faktor som institutets verksamhet utgjort liksom bl. a. de behov
av lokala och regionala kontakter som uppkommit genom den statliga satsningen
på riksteater och riksutställningar har medfört en omfattande debatt kring organisationsfrågorna.
Därmed har också en grund skapats för engagemang och initiativ
i dessa frågor från kommunernas, landstingens och olika folkrörelsers sida.
Bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet utreder frågor
som rör mottagandet av kulturutbudet. Det år 1968 tillsatta kulturrådet har som
en av sina uppgifter att undersöka samspelet mellan statliga, kommunala och andra
insatser på kulturområdet. Genom det pågående utredningsarbetet bör det bli möjligt
att komma fram till en lämplig avvägning och organisation av de insatser som
behövs på central, regional och lokal nivå.
Anslaget till rikskonsertverksamheten har ökat snabbt och överstiger innevarande
budgetår 10 milj. kr. Som framgår av min anmälan i det följande av nämnda
anslag räknar jag för nästa års verksamhet med en fortsatt ökning av anslaget,
som bör göra det möjligt för institutet att se över och konsolidera verksamhetsformerna
och den centrala organisationen. Den fortsatta utvecklingen av institutets
arbete kommer bl. a. att präglas av de fortsatta förberedelserna för att genomföra
de i det följande berörda förslagen rörande omorganisation av militärmusikkårerna
för verksamhet inom rikskonsertorganisationen.
I den förut omnämnda propositionen angående rikskonserter angavs principerna
för militärmusikkårernas omorganisation för verksamhet även inom det allmänna
musiklivet. Två tredjedelar av musikkårernas kapacitet skall kunna tas i anspråk
härför. I propositionen framhölls att vissa frågor rörande omorganisationen behövde
utredas ytterligare och en särskild kommitté, 1968 års musikkommitté, tillsattes
för detta ändamål. Kommittén avgav i maj 1969 betänkandet Regionmusik
(SOU 1969:12). I detta framläggs närmare förslag om den nya musikorganisationens
arbetsuppgifter, lokalisering, ledning, personal, kostnader m. m. Betänkandet
har remissbehandlats och underlag föreligger därmed för ett ställningstagande till
de framlagda förslagen.
De föreliggande förslagen om en regionmusikorganisation öppnar intressanta
möjligheter till ett vidgat musikutbud. Genom den geografiska spridning som de
berörda musikkårerna har och som i stort föreslås bestå, kommer underlaget för
ett decentraliserat musikutbud att kunna förbättras. Det lokala intresse för verksamheten
som finns bland allmänheten i förening med att musikerna utbildas för
nya och konstnärligt mera krävande uppgifter bör kunna leda till att regionmusiken
blir ett väsentligt stöd för musikkulturens breddning.
Musikkommittén föreslår att omorganisationen genomförs den 1 juli 1970. Kommittén
har emellertid inte räknat med att den nya organisationen i sin helhet skall
vara färdig från angivna tidpunkt utan först avsevärd tid därefter. I flera
remissyttranden, bl. a. från berörda personalorganisationers sida, har framhållits
att den ganska komplicerade omorganisationen bör förberedas noga och att med
hänsyn härtill den av kommittén föreslagna tidpunkten borde flyttas fram. Även
Ba
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
om det enligt min uppfattning är önskvärt att omläggningen genomförs så snart
som möjligt, talar många skäl för ett visst uppskov. Härigenom vinns tid för en
närmare detaljplanering, vilken bl. a. förutsätter att en förhandlingsöverenskommelse
träffas om personalens löner. Med hänsyn till den fortsatta planeringen avser
jag att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga årets riksdag en särskild proposition
rörande regionmusiken. I denna bör på grundval av 1968 års musikkommittés förslag
de ställningstaganden redovisas som erfordras för genomförande av regionmusikreformen
den 1 juli 1971.
Under anslaget till rikskonsertverksamhet beräknar jag medel för fortsatt vidareutbildning
av militärmusikerna för de nya uppgifterna. Försöksvis har militärmusikerna
redan i vissa fall medverkat i av rikskonserter organiserade arrangemang.
Jag räknar med att dessa försök skall utvidgas under budgetåret 1970/71. Härigenom
kan viktiga erfarenheter vinnas för den framtida verksamheten.
De statsunderstödda yrkesorkestrarnas verksamhet och organisation har behandlats
i ett av teater- och orkesterrådet under våren 1969 avgivet betänkande Orkesterorganisationen
i Sverige m. m. (Stencil teater- och orkesterrådet). Som bakgrund
för de framlagda förslagen redovisas i betänkandet olika aktuella frågor rörande
musikbehov och förmedling av musik genom estradkonserter och massmedia. I betänkandet
läggs förslag fram i frågor om huvudmannaskap för de statsunderstödda
orkestrarna, om organisation och numerär för nuvarande orkestrar, om nybildning
av orkestrar, om ett centralt tillsyns- och samarbetsorgan samt om en reformering
av nuvarande statsbidragssystem. Betänkandet har remissbehandlats.
Det framlagda materialet är av stort intresse genom att det belyser bl. a. utvecklingstendenserna
och behoven inom musiklivet. De olika reformförslagen är
kopplade till önskemålet om en ändrad form för statliga bidrag till orkesterväsendet.
Med hänsyn till de medelskrävande åtgärder jag förut behandlat i detta avsnitt har
jag inte funnit det möjligt att nu ta ställning till de kostnadsökningar som sammanhänger
med den föreslagna reformen för yrkesorkestrarna. Vid en slutlig
prövning av förslagen bör hänsyn tas också till den organisation regionmusiken
får.
Utvecklingen av det konstnärliga skapandet inom musiken karakteriseras bl. a.
av ett ökande intresse för nya kompositionstekniska metoder. Genom insatser av
bl. a. förre musikchefen vid Sveriges Radio Karl Birger Blomdahl har en elektronmusikstudio
byggts upp. Ansvaret för verksamheten vid denna studio har numera
övertagits av en särskild stiftelse. I stiftelsens styrelse ingår företrädare för Musikaliska
akademien, Sveriges Radio och organisationer på musikområdet. Styrelsens
ordförande utses av Kungl. Maj:t. I samband med bildandet av stiftelsen har
Kungl. Maj:t av de särskilda lotterimedlen anvisat 2,1 milj. kr. för vissa kompletterande
investeringar vid studion och för en mindre elektronmusikstudio vid mu
-
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 23
sikhögskolan. Den senare utgör ett nödvändigt komplement för att den större studion
skall kunna utnyttjas av de studerande vid högskolan. Den angivna utvecklingen
har medfört att Sverige internationellt sett kommit att inta en mycket framskjuten
position i fråga om tekniska arbetsmöjligheter för tonkonstnärerna på detta
område. För verksamheten vid stiftelsens elektronmusikstudio räknar jag med
ett visst fortlöpande medelsbehov, vilket bör tillgodoses från anslaget till bidrag
till särskilda kulturella ändamål.
Den i det föregående berörda allmänna utvecklingen har alltmer aktualiserat
behovet att förstärka den centrala statliga myndighetsfunktionen på musikområdet.
F. n. handhas sådana uppgifter av både teater- och orkesterrådet och Musikaliska
akademins styrelse. Viktiga centrala musikpolitiska avvägningar görs inom institutet
för rikskonserter, för vilket teater- och orkesterrådet är tillsynsmyndighet.
En i förhållande till dessa organ helt fristående ställning intar musikverksamheten
vid Sveriges Radio.
Behovet av ökade insatser för tillsyn och samordning har föranlett teater- och
orkesterrådet att i sitt förut berörda förslag rörande orkesterorganisationen i Sverige
föreslå att en särskild musiknämnd skulle inrättas och anknytas till rådet. I
denna nämnd skulle ingå företrädare för olika intressenter på musikområdet, däribland
teater- och orkesterrådet. Nämnden skulle behandla såväl konstnärliga som
administrativa frågor. Vid remissbehandlingen av detta förslag liksom av betänkandet
om regionmusik har behovet av en samlad central ledning på musikområdet
understrukits.
Jag kan ansluta mig till uppfattningen att åtgärder behövs i första hand för en
klarare ansvarsfördelning i fråga om tillsynsuppgifterna på musikområdet. Det pågående
utrednings- och reformarbetet beträffande regionmusiken och det statsunderstödda
orkesterväsendet ger dessutom särskild aktualitet åt frågan om ett centralt
ledningsorgan på detta område.
Musikaliska akademien har enligt sina stadgar (1964: 553) till uppgift att främja
tonkonsten och vårda musiklivet. I stadgarna ges vissa föreskrifter om akademiens
sammansättning. Ledamöter inväljs vid av akademien förrättade val. Ledningen
av akademiens angelägenheter handhas av dess preses och styrelse, som består av,
förutom preses, nio ledamöter, av vilka två utses av Kungl. Maj:t. Musikaliska akademiens
styrelse har som särskild uppgift att ha överinseende över musikhögskolan
i Stockholm.
För musiklivet är det enligt min mening betydelsefullt att Musikaliska akademien
på ett fritt och obundet sätt kan fullfölja sin musikfrämjande verksamhet, omfattande
både allmän bevakning och initiativ över hela musikfältet. De centrala tillsyns-
och myndighetsuppgifterna på musikområdet bör i stället åvila statligt organ.
Jag anser därför att teater- och orkesterrådets uppgifter bör utvidgas på ett sådant
sätt att rådet i samband med den årliga prövningen av förslag till anslag eller bidrag
till musikalisk verksamhet — med undantag av utbildning — kan i yttranden
Ba
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
till Kungl. Maj:t göra en samlad bedömning av medelsbehovet för olika ändamål.
Rådet bör kallas teater- och musikrådet. I samband med rådets omorganisation
bör ansvaret för skötseln av Södra teatern föras över till annat organ.
De berörda ökade uppgifterna bör föranleda att antalet ledamöter i teater- och
musikrådet utökas från nio till elva. Vidare erfordras en förstärkning av kansliresurserna.
Till denna fråga återkommer jag i det följande under anslaget till teater-
och musikrådet. Den berörda förstärkningen av rådet är att betrakta som provisorisk.
Jag räknar med att rådet i samråd med statskontoret tar initiativ till
en organisationsutredning som främst bör avse en närmare precisering av arbetsområdet
och av kansliorganisationens utformning.
B 1. Konstnärsstipendier
1968/69 Utgift....... 3 184 734 Reservation............. 26 577
1969/70 Anslag ...... 3 824 000
1970/71 Förslag...... 6 574 000
Enligt de av Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 meddelade bestämmelserna angående
konstnärsstipendier fördelas stipendierna på fyra huvudgrupper avseende
författare och översättare, konstnärer inom måleri m. m., tonsättare samt konstnärer
i övrigt. Stipendiemyndighet för författar- och översättarstipendierna är styrelsen
för Sveriges författarfond. För utdelning av stipendier till konstnärer inom
måleri m. m. svarar Akademien för de fria konsterna i samråd med Konstnärernas
riksorganisation. Stipendier åt tonsättare utdelas av Musikaliska akademiens
styrelse i samråd med Föreningen Svenska tonsättare. Stipendier åt konstnärer i
övrigt utdelas av en i särskild ordning tillsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden,
som består av åtta ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju
av nämndens ledamöter utses efter förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd.
Tre typer av stipendier utdelas, nämligen stora arbetsstipendier, små arbetsoch
resestipendier samt stipendier av pensionskaraktär och tillfälliga bidrag. Stora
arbetsstipendier utgår med 15 000 kr. och små arbetsstipendier med lägst 4 000
kr. Stipendierna utdelas för ett år i sänder. Stipendiemyndigheterna har dock möjlighet
att låta stort arbetsstipendium utgå under ytterligare högst fyra år i följd.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Stipendier åt författare och översättare...... |
795 000 |
Stipendie- myndighet + 105 000 |
Departements- chefen of. |
Stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. . . |
1 342 000 |
+2 508 000 |
+ 2 500 000 |
Stipendier åt tonsättare .................... |
301 000 |
+ 119 000 |
+ 30 000 |
Stipendier åt konstnärer i övrigt............ |
1 386 000 |
+ 250 000 |
+ 220 000 |
3 824 000 |
+ 2 982 000 |
+ 2 750 000 |
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 25
Stipendiemyndigheterna
1. För gruppen författare och översättare föreslås en ökning av
antalet stora arbetsstipendier från 53 till 60.
2. Den allmänna bakgrunden till förslagen om ökade medel till konstnärerna
inom måleri m. m. är det ekonomiskt trängda läge som dessa befinner
sig i. Även om det relativt snart kan bli aktuellt att ompröva det nuvarande
stipendiesystemet, föreligger behov av skyndsamma åtgärder för en ökad statlig
stipendiegivning.
Den för gruppen begärda höjningen beräknas möjliggöra bl. a. en ökning av
antalet stora och små arbetsstipendier samt stipendier av pensionskaraktär och
tillfälliga bidrag. Antalet större arbetsstipendier bör ökas från 50 till 120. Av de
små arbetsstipendierna erfordras totalt 100 om 6 000 kr. och av stipendierna av
pensionskaraktär totalt 200 om 6 000 kr.
Stipendiemyndigheterna föreslås få möjlighet att — efter prövning i varje särskilt
fall — dela ut stipendier av pensionskaraktär och tillfälliga bidrag till efterlevande
änka och minderåriga barn till avliden konstnär.
I den föreslagna ökade medelsramen ingår ett belopp om 250 000 kr. för försöksverksamhet
med målinriktade arbetsbidrag. Sådana bidrag avses kunna utgå
till konstnärer, eventuellt tillsammans med t. ex. arkitekter, för specifierade projekt,
särskilt av experimentell natur. Bidragens storlek bör få bli helt beroende
av de föreslagna projektens karaktär och omfattning. Ansökningar om bidrag
avses kunna bli behandlade på samma sätt som stipendieansökningarna.
3. Den för gruppen tonsättare föreslagna ökningen är avsedd att medge
ytterligare fem stora arbetsstipendier (nu tio) och ett ökat antal små arbets- och
resestipendier. De sistnämnda bör dessutom utgå med högre belopp än nu.
4. Det ökade beloppet för stipendier till konstnärer i övrigt är avsett
att medge ett ökat antal nya arbetsstipendier och en ökad utdelning av tillfälliga
bidrag. En ökning av medelstilldelningen skulle bl. a. göra det möjligt att
i större utsträckning än hittills stödja konstnärer som inte tillhör något traditionellt
konstnärsfack utan i sin experimentbetonade produktion integrerar flera
konstarter.
5. Stipendiemyndigheterna har anmodats att i sina anslagsframställningar för
nästa budgetår yttra sig över en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria
av den 18 december 1968 om ekonomiskt stöd åt efterlevande
till konstnärer som varit innehavare av konstnärsbelöningar.
I promemorian nämns som en utväg för att tillgodose behovet
av ett sådant stöd införandet av en ny typ av stipendier, som skulle utgå
ur anslaget till konstnärsstipendier.
Av stipendiemyndigheterna godtar Musikaliska akademien den föreslagna konstruktionen
och beräknar medel för två till tre stipendier under anslaget. Styrelsen
för Sveriges författarfond förordar att pensioner — beräknade enligt likartade
principer som konstnärsbelöningarna — beviljas genom beslut av Kungl. Maj:t och
utgår ur anslaget till konstnärsbelöningar. Även Akademien för de fria konsterna
Ba
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
anser att efterlevandeskyddet bör konstrueras likartat med konstnärsbelöningarna.
Konstnärsstipendienämnden uttalar viss sympati för den av akademien föreslagna
lösningen men anser det tveksamt om behovet av stöd över huvud taget bör
tillgodoses inom ramen för ett system med konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar.
Nämnden erinrar om att bland kulturrådets uppgifter ingår att se över
formerna för det statliga stödet till kulturarbetare och ifrågasätter om inte lösningen
av frågan om efterlevandestöd bör anstå i avvaktan på resultatet av kulturrådets
utredningsarbete.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B a) Konst, litteratur,
musik, teater m. m. om kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden och
om behovet att redan nästa budgetår avsevärt förstärka de statliga insatserna inom
området. Förstärkningen bör genomföras utan att man avvaktar resultatet av pågående
utredningsarbete. Den bör inte innebära några bindningar för framtiden i
fråga om ersättningarnas utformning. I inledningen har jag också berört hur jag
anser att de behövliga förstärkningarna bör fördelas på olika ersättningsformer och
kulturarbetargrupper.
I anslagsframställningarna tar stipendiemyndigheterna upp vissa förslag i en till
dem remitterad departementspromemoria om stöd till konstnärsbelönades efterlevande.
Då kulturrådet behandlar den ekonomiska situationen för kulturarbetarna,
kommer rådet ofrånkomligen också in på behovet av pensionsstöd till dem och
deras efterlevande. Jag anser därför att den aktuella frågan om stöd till efterlevande
till konstnärsbelönade liksom förslaget från Konstakademien om stipendier
till efterlevande till bildkonstnärer bör behandlas i det sammanhanget och
alltså inte nu föranleda något förslag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en ökning av detta anslag
med 2 750 000 kr., vilket bl. a. innebär att de tillgängliga medlen för stipendier
för konstnärer inom måleri m. m. i det närmaste trefaldigas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 6 574 000 kr.
B 2. Konstnärsbelöningar
1968/69 Utgift......... 965 515
1969/70 Anslag........ 810 000
1970/71 Förslag ...... 1 060 000
Enligt kungörelsen (1964: 526) om konstnärsbelöningar (ändrad 1965: 172)
kan till innehavare av konstnärsbelöning utses den som genom konstnärlig verksamhet,
såsom skapande av litterära eller andra konstnärliga verk, uppträdande
som utövande konstnär eller i annan form gjort mycket betydande insatser inom
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 27
svenskt kulturliv. Beslut om utdelning av belöningar fattas av Kungl. Maj:t efter
förslag av vederbörande stipendiemyndighet och skall avse kalenderår eller återstående
del därav. Den som innehar konstnärsbelöning skall årligen under sin återstående
livstid åter utses till innehavare av konstnärsbelöning, om inte synnerliga
skäl föranleder annat.
Konstnärsbelöning kan högst uppgå till fem gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962: 381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Det för
januari 1969 fastställda basbeloppet var 5 800 kr. Belöningens maximibelopp för
år 1969 uppgick således till 29 000 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens
årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.
Antalet konstnärsbelöningar är innevarande budgetår 115.
Departementschefen
Jag beräknar under detta anslag medel för en ökning av nuvarande antal belöningar
till 120. Med hänsyn även till en beräknad ökad belastning under nästa
budgetår bör anslaget höjas med sammanlagt 250 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 060 000 kr.
B 3. Statens konstråd
1968/69 Utgift........ 103 0001
1969/70 Anslag ...... 141 000
1970/71 Förslag ...... 150 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 384 kr.
Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till
statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga
värden införlivas med samhällsmiljön.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal |
Statens konstråd |
Departe- mentschefen |
|
Handläggande personal ........... |
........ 1 |
of. |
of. |
Övrig personal.................... |
........ — |
+0,5 |
of. |
Anslag |
1 |
+0,5 |
of. |
Avlöningar ...................... |
........ 103 000 |
+ 13 000 |
+ 3 000 |
Sjukvård ........................ |
........ 200 |
of. |
of. |
Reseersättningar.................. |
........ 17 000 |
+ 8 000 |
+ 2 000 |
därav utrikes resor .................. |
+5 000 |
— |
|
Lokalkostnader .................. |
........ 2 000 |
+ 4 000 |
+ 4 000 |
Expenser ....................... |
......... 5 800 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg .............. |
......... 13 000 |
+ 3 000 |
of. |
141 000 |
+ 28 000 |
+ 9 000 |
Ba
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Statens konstråd
1. Rådet bör få ytterligare en ledamot som utses på förslag av fortifikationsförvaltningen
(+ 1 200 kr.).
2. Rådet, som saknar fast anställd biträdespersonal, behöver ett biträde med
halvtidstjänstgöring (+ 10 200 kr.).
Departementschefen
Jag vill inte i nuvarande läge förorda någon ändring i rådets sammansättning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statens konstråd för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kr.
B 4. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
1968/69 Utgift1 ...... 2 365 510
1969/70 Anslag ...... 2 200 000
1970/71 Förslag...... 2 500 000
1 Anslaget Förvärv av konst för statens byggnader
Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra
lokaler för statliga myndigheter, som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan
avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika byggnadsverk, dels
stafflikonst, skulptur, grafik m. m. För varje budgetår fastställs en kostnadsram
för de beställningar som konstrådet har rätt att göra under budgetåret. Ramen för
konstbeställningar under innevarande budgetår är fastställd till 2,2 milj. kr.
Statens konstråd
Ramen för konstbeställningar bör höjas till 3 milj. kr. Medelsbehovet beräknas
bl. a. med hänsyn till ökade utgifter för tidigare gjorda beställningar öka från
nu beräknat belopp av 2,2 milj. kr. till 2,5 milj. kr.
Till stöd för förslaget om en ökad beställningsram hänvisar rådet till en betydande
efterfrågan på konst från statliga myndigheters sida som med nuvarande
beställningsram inte kan tillgodoses. Efterfrågan avser till stor del textilier och
stafflikonst. Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
kommer under nästa budgetår att färdigställas statliga byggnader, som är lämpade
för konstnärlig utsmyckning och som inte tidigare behandlats av rådet, till ett sammanlagt
värde av 270 milj. kr. Rådet understryker dock att dess ansvar för konstförvärv
inte är begränsat till nybyggda lokaler utan även avser det äldre byggnadsbeståndet.
Genom den ändring av instruktionen som genomfördes föregående år
har rådet numera även till uppgift att förvärva konst för lokaler som staten för
-
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 29
hyr. Den då beslutade utökningen av ansvarsområdet medförde dock ingen ökning
av beställningsramen för budgetåret 1969/70.
Departementschefen
I inledningen till avsnittet B a) Konst, litteratur, musik, teater m. m. har jag
framhållit att en höjd beställningsram för förvärv av konst för statens byggnader
också bör betraktas som ett led i insatserna för att förbättra kulturarbetarnas
ekonomiska förhållanden. Ramen för konstbeställningar bör höjas från 2,2 milj.
kr. till 2,5 milj. kr. Medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 2,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens konstråd att
under budgetåret 1970/71 beställa konst för högst 2 500 000 kr.,
b) till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
B 5. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. in.
1968/69 Utgift ...... 3 322 850
1969/70 Anslag ...... 3 282 000
1970/71 Förslag...... 6 772 000
Ur anslaget utgår ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek (nu 3 020 000 kr.) samt åt författare och översättare för utnyttjande av
deras verk i form av talböcker och i taltidningar (nu 240 000 kr.). Vidare bekostas
från anslaget nordiska författarstipendier (nu 22 000 kr.).
Gällande bestämmelser om biblioteksersättning återfinns i kungörelsen
(1962: 652) angående Sveriges författarfond (ändrad 1966: 133). Ersättning
utgår för utlåning genom stifts- och landsbibliotek, länsbibliotek, folkbibliotek
och skolbibliotek av svenska litterära verk i original och litterära verk i svensk
översättning. Ersättning utgår för sådana verk även om de ingår i bibliotekens
referenssamlingar och inte lånas ut.
Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond ett belopp motsvarande
6 öre för lån och 24 öre för referensexemplar av originalverk samt 2 öre
för lån och 8 öre för referensexemplar av översatta verk. Av fondens medel utgår
individuell ersättning till svenska originalförfattare, s. k. författarpenning, som motsvarar
hälften av grundbeloppet för originalverk med vissa begränsningar för författare
med höga utlåningssiffror. Återstoden av fonden, den s. k. fria delen, används
efter bestämmande av författarfondens styrelse till stipendier, pensioner,
understöd och andra för författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.
Ba
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Ersättning åt författare och översättare för framställning av deras verk i form
av talböcker och taltidningar fördelas av Fria litterära yrkesutövarnas
centralorganisation (Flyco) enligt vissa av organisationen fastställda grunder.
1968 års litteraturutredning
Utredningen framför i en särskild skrivelse vissa synpunkter på biblioteksersättningen
med utgångspunkt i statsutskottets uttalande förra året (SU 1969: 43 s. 5,
rskr 129) med anledning av vissa motioner med yrkanden om en höjning av
biblioteksersättningen. Utskottet avstyrkte förslagen i motionerna men uttalade
samtidigt att omfattningen och utformningen av det statliga stödet givetvis var en
fråga av stor betydelse för den enskilde författaren. Med hänsyn därtill uttryckte utskottet
förhoppningen att litteraturutredningen skulle kunna bedriva sitt arbete beträffande
dessa frågor med största skyndsamhet. För det fall arbetet avsevärt fördröjdes
borde utredningen enligt utskottet överväga att lägga fram förstärkningsförslag
av provisorisk karaktär.
Litteraturutredningen betonar att den enligt sina direktiv skall ompröva de statliga
insatserna för direkt författarstöd. Därvid skall den väga olika möjliga insatser
för författar- och litteraturstöd mot varandra inom hela området för att bästa möjliga
samlade effekt av åtgärderna skall kunna uppnås. Utredningen anser att det
kommer att dröja avsevärd tid innan dess definitiva förslag kan läggas fram. Med
hänsyn till de olika önskemål som från författarnas sida framförts om ökade medel
till författarfondens disposition anser utredningen att det är angeläget att en
provisorisk förstärkning av författarersättningen genomförs.
De förslag som styrelsen för Sveriges författarfond lagt fram i sin anslagsframställning
för budgetåret 1969/70 kan enligt utredningens uppfattning genomföras,
oberoende av vilken principlösning utredningen kan komma att slutligen stanna
för. Utredningen hyser starka sympatier för en förstärkning av nuvarande statliga
insatser i den omfattning som tidigare föreslagits av Flyco, nämligen en höjning av
biblioteksersättningen till 25 öre per boklån (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 22). Ökningen
anses vara möjlig att genomföra utan ändring av författarersättningens
principiella utformning.
Styrelsen för Sveriges författarfond
Styrelsen anser att behovet av en betydande förstärkning av fonden är väl dokumenterat.
Grundbeloppet föreslås bli höjt från 6 öre till 25 öre för lån av rättsskyddat
svenskt originalverk, från 2 öre till 10 öre för lån av översatt verk, från
24 öre till 1 kr. för i referenssamling ingående exemplar av rättsskyddat svenskt
originalverk samt från 8 öre till 40 öre för referensexemplar i översättning. Med
hänsyn även till en beräknad utlåningsökning leder fondens förslag till att det för
innevarande budgetår anvisade statliga anslaget om 3 020 000 kr. bör höjas
med 11 125 000 kr. till 14 145 000 kr. Den användning av medlen som styrelsen
räknar med framgår av följande sammanställning.
Ba
31
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Fördelning av författarfondens medel budgetåren 1967/68—1970/71
Ändamål |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Utgifter |
Utgifter |
Beräknade utgifter |
Preliminärt |
|
Författarpenningar .................. |
..... 770 000 |
795 000 |
810 000 |
5 000 000 |
Långtidsstipendier ................... |
482 000 |
524 000 |
2 160 000 |
|
Arbetsstipendier och understöd ........ |
..... 589 000 |
686 000 |
475 000 |
2 960 000 |
Belöningar ......................... |
..... 114 000 |
179 000 |
120 000 |
225 000 |
Pensioner .......................... |
..... 523 000 |
579 000 |
715 000 |
3 000 000 |
Organisationsbidrag.................. |
. .... 180 000 |
337 000 |
300 000 |
600 000 |
Statistik, administration, expenser...... |
..... 138 000 |
130 000 |
150 000 |
200 000 |
2 756 000 |
3188 000 |
3 094 000 |
14 145 000 |
|
Reservation ......................... |
..... 144 000 |
74 000 |
— |
— |
Författarpcnningen bör utgöra 15 öre per boklån och 60 öre för
referensexemplar. Författarpenning utgår f.n. inte, om den understiger 15 kr.,
vilket belopp motsvarar 500 boklån. Med hänsyn till bl. a. svårigheterna att få
tillförlitlig statistik över utlåningen av verk av de mindre lästa författarna föreslås
att författarpenning för verk med mindre än 1 500 lån (375 i fråga om referensexemplar)
skall tillfalla fondens fria del. Vidare föreslås att den reduktion med halva
ersättningsbeloppet som författare med höga utlåningssiffror får vidkännas skall
inträda först när boklånens antal överstiger 100 000 (nu 50 000). Då lånen är fler
än 200 000 bör författarpenningen minskas från 7,5 öre till 2,5 öre.
Under förra budgetåret fördelade styrelsen sammanlagt 50 femåriga långtidsstipendier
om 9 000 kr. eller 12 000 kr. Av dessa ledigförklarades tolv
under budgetåret. Mot bakgrund av det stora antalet sökande till dessa stipendier
finner styrelsen att en utbyggnad av systemet med fleråriga stipendier tillhör de
mest angelägna önskemålen. Genom en sådan åtgärd skulle det bli möjligt att
varje år ställa ett antal långtidsstipendier till förfogande för debuterande författare.
De etablerade författarna skulle vidare i avvaktan på att man slutgiltigt löser frågan
om arbetstrygghet kunna få tillgång till långtidsstipendier av längre varaktighet än
f. n. Styrelsen räknar med ett behov av 120 långtidsstipendier om 18 000 kr.
Arbetsstipendier om genomsnittligt ca 3 500 kr. delades under budgetåret
1968/69 ut till 172 personer. De var oftast avsedda för särskilda ändamål
såsom genomförande av vissa projekt, resor och studier. När det gäller författare
som är bundna av anställningar, avser arbetsstipendiema inte sällan att möjliggöra
tjänstledighet från det ordinarie arbetet. Översättarna kan genom stipendier beredas
tillfälle till utlandsstudier av miljö och språk. Genom stipendier kan också
översättning av svåröversatta verk stimuleras. Sammanlagt räknar styrelsen med ett
medelsbehov av 2,8 milj. kr. för arbetsstipendier.
Under budgetåret 1968/69 erhöll 86 författare och efterlevande till författare
pensioner med belopp mellan 4 000 kr. och 12 000 kr. Styrelsen erinrar om
att författare endast undantagsvis behåller sin skaparkraft oförändrad i höga åldrar
och att ett fåtal får sådana royaltyinkomster att dessa kan kompensera en avta
-
Ba
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
gande produktivitet. Styrelsen beräknar att ca 300 personer har behov av pensioner
om 10 000 kr.
Vid beräkningen av medelsbehovet utgår styrelsen från att ökningen i
bokutlåning under senare år kommer att fortsätta. Från år 1967 till år 1968 ökade
lånen med 3,7 milj. till 59,2 milj. För år 1970 räknar styrelsen med 63 milj.
lån.
För de nordiska förfat t arstipendierna, för vilka fr. o. m. innevarande
budgetår särskilda medel är upptagna under anslaget, beräknar styrelsen
ett oförändrat belopp av 22 000 kr.
Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco)
På grundval av en uppskattning av talboks- och taltidningsframställningen under
nästa budgetår beräknas medelsbehovet vid oförändrade normer för ersättning åt
författare och översättare för framställning av deras verk i nämnda former uppgå
till 200 000 kr. Därutöver föreslås en höjning av den utgående ersättningen som
kompensation för dess minskade realvärde, vilket medför en merkostnad av 19 000
kr. För administrationskostnader begärs oförändrat 5 000 kr. Med hänsyn bl. a.
till en reservation av medel från tidigare budgetår kan medelsbehovet under nästa
års anslag beräknas till 180 000 kr., vilket innebär en minskning av nu upptaget
belopp med 60 000 kr.
De part em entschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B a) Konst,
litteratur, musik, teater m. m. om kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden och
om de provisoriska förbättringar av de statliga insatserna, som enligt min mening
bör genomföras redan nästa budgetår utan att resultatet av pågående utredningsarbete
avvaktas.
Vid avvägningen av hur de ökade statliga insatserna till förmån för kulturarbetarna
skall fördelas på olika grupper har jag — med hänsyn i första hand till
det behov av ökade resurser för stipendier och pensioner som författarfondens
styrelse redovisat — stannat för att föreslå en ökning till författarna och översättarna
om sammanlagt ca 3,3 milj. kr. Ökningen bör som jag nämnt i det föregående
helt läggas på detta anslag. Den innebär att biblioteksersättningens samtliga
grundbelopp fördubblas. Sålunda bör ersättningen för hemlån och referensexemplar
av svenska originalverk höjas från nuvarande 6 resp. 24 öre till 12 resp.
48 öre. Vidare bör ersättningen för hemlån och referensexemplar av översatt litteratur
höjas från nuvarande 2 resp. 8 öre till 4 resp. 16 öre.
I fråga om författarpenningens andel av biblioteksersättningen förordar jag att
den förblir hälften av de föreslagna grundbeloppen för hemlån och referensexemplar
av svenska verk, dvs. 6 öre resp. 24 öre.
Enligt de bestämmelser som nu gäller minskas författarpenningen med 50 %
till den del den överstiger 1 500 kr. Detta betyder att ersättningen reduceras, när
en författares verk utlånas mer än 50 000 gånger eller det för honom redovisade
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 33
antalet referensböcker överstiger 12 500. Om samma reduktionsregel används vid
den av mig föreslagna ökade författarpenningen innebär det att den individuella
ersättningen ovanför denna gräns minskas från 6 öre till 3 öre för hemlån och
från 24 öre till 12 öre per referensexemplar. Författarfondens styrelse har föreslagit
att den gräns där reduktionen inträder höjs från 50 000 lån till 100 000 och att
en ny gräns införs vid 200 000 lån ovanför vilken gräns reduktionen föreslås ske
med fem sjättedelar.
Jag kan inte biträda förslaget i fråga om en flyttning av nuvarande gräns som
motsvarar 50 000 lån. Den nu beloppsmässigt bestämda gränsen bör dock flyttas
med hänsyn till den av mig förordade höjningen av författarpenningen. Del av
belopp som överstiger 3 000 kr., bör minskas med 50 %. Dessutom bör en ny
gräns tillkomma för att begränsa den direkta ersättningen till författare med de
allra högsta utlåningstalen. Jag förordar att denna gräns sätts vid 7 500 kr. och att
ovanför denna en reduktion sker med 80 %. Denna övre gräns motsvarar 200 000
hemlån eller 50 000 referensexemplar.
Nedre gränsen för utbetalning av författarpenning, som nu är 15 kr., bör sättas
till 90 kr., vilket motsvarar 1 500 boklån eller 375 referensexemplar.
Den höjning av anslaget, som mina förslag medför, kommer till större delen att
tillföras författarfondens fria del. Fondens styrelse får härigenom avsevärt förbättrade
möjligheter att tillgodose det behov som redovisats i fråga om fler och större
långtidsstipendier, arbetsstipendier och pensioner.
Medelsbehovet under anslaget ökar förutom på grund av de förslag som jag här
redovisat även genom att de senaste årens ökning av bokutlåningen beräknas fortsätta
under nästa budgetår.
För ersättning åt författare och översättare för framställning av deras verk i
form av talböcker och taltidningar beräknar jag ett belopp av 160 000 kr.
Anslaget bör höjas med sammanlagt 3 490 000 kr., vilket innebär mer än en
fördubbling av de för innevarande budgetår anvisade medlen. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 6 772 000 kr.
B 6. Statens biografbyrå
1968/69 Utgift1 ....... 354 6362
1969/70 Anslag ....... 462 000
1970/71 Förslag....... 498 000
1 Anslagen Statens biografbyrå: Avlöningar och Statens biografbyrå: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 332 kr.
Statens biografbyrås uppgift är att pröva frågor om godkännande av film som
är avsedd att visas vid offentlig biografföreställning. Till biografbyrån är som rådgivande
organ knutet statens filmgranskningsråd.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Ba
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Filmcensurutredningen, som tillsattes år 1964 (direktiv se 1965 års riksdagsberättelse
s. 296), avlämnade den 21 juni 1967 betänkandet Filmens inflytande på
sin publik (SOU 1967:31) och den 12 juni 1969 sitt slutbetänkande Filmen — censur
och ansvar (SOU 1969:14). Betänkandena har remissbehandlats och bered
-
ningen av utredningens förslag pågår.
Personal
Handläggande personal
Övrig personal.......
Anslag
Avlöningar ..........
Sjukvård ............
Reseersättningar......
Lokalkostnader ......
Expenser ...........
Lönekostnadspålägg ..
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Statens |
Departements- |
|
biografbyrå |
chefen |
|
1 |
of. |
of. |
9 |
of. |
of. |
10 |
of. |
of. |
347 000 |
+ 29 000 |
-4-29 000 |
700 |
of. |
of. |
400 |
of. |
of. |
29 000 |
of. |
of. |
8 900 |
of. |
of. |
76 000 |
+ 7 000 |
+ 7 000 |
462 000 |
+36 000 |
+ 36 000 |
Avgifter för granskning av biograffilm, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 250 000 kr. (1969/70
250 000 kr.).
Statens biografbyrå
En successiv nedgång i filmtillförseln till biografbyrån har i förening med andra
omständigheter, främst löneutvecklingen, gjort att biografbyrån inte längre, som
avsetts, är självfinansierande. Förslag om reviderad taxesättning har underställts
Kungl. Maj:t, som ännu inte tagit ställning till frågan. Den för nästa budgetår föreslagna
ökningen av anslaget beror endast på löne- och prisomräkning.
Departementschefen
Statens biografbyrå skall anslutas till statskontorets fondbyrås redovisningsgrupp
den 1 juli 1970. Frågan om möjliga besparingar genom denna omorganisation bör
senare prövas av Kungl. Maj:t.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statens biografbyrå för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 498 000 kr.
B 7. Teater- och musikrådet
1968/69 Utgift1 ....... 348 6612
1969/70 Anslag1 ...... 383 000
1970/71 Förslag ...... 546 000
1 Anslaget Teater- och orkesterrådet
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 691 kr.
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 35
Teater- och orkesterrådet har tillsyn över det statsunderstödda teaterväsendet,
rikskonsertverksamheten, den statsunderstödda yrkesmässiga orkesterverksamheten
samt den statliga sceniska utbildningen. Rådet har ansvar för utnyttjandet av Södra
teatern, som år 1966 förvärvades av staten. Verksamheten vid teatern finansieras
dels med de inkomster som flyter in genom uthyrning av teatern, dels med ett särskilt
bidrag om 340 000 kr. från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Personal
Handläggande personal ...................
Övrig personal ..........................
Anslag
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar..........................
därav utrikes resor..............................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
Lönekostnadspålägg ......................
Kostnader för inträdesprov vid statens scenskolor
...................
Teater- och orkesterrådet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Teater- och |
Departements- |
|
orkesterrådet |
chefen |
|
2 |
+ 2 |
+ 2 |
2 |
+ 0,5 |
+ 0,5 |
4 |
+ 2,5 |
+ 2,5 |
229 000 |
+ 136 000 |
+ 140 000 |
1 000 |
of. |
of. |
19 000 |
+ 7 000 |
+ 2 000 |
2 000 |
+500 |
of. |
3 000 |
of. |
of. |
20 000 |
of. |
of. |
31 000 |
+ 30 000 |
+ 26 000 |
80 000 |
— 5 000 |
— 5 000 |
383 000 |
+ 168 000 |
+ 163 000 |
1. Löne- och prisomräkning 15 632 kr.
2. I det av rådet avgivna betänkandet Orkesterorganisationen i Sverige m. m.
(Stencil teater- och orkesterrådet 1969) föreslås en ny särskild musiknämnd anknuten
till teater- och orkesterrådet. Till nämnden bör enligt förslaget knytas en
heltidsanställd sekreterare (+ 65 334 kr.)
3. Det föreligger ett starkt behov av en barnteaterkonsulent som fortlöpande
kan följa utvecklingen på barnteaterområdet och hålla nära kontakt med bl. a.
kommunerna. Konsulenten bör kunna föreslå åtgärder för att öka barnteaterutbudet
och få till stånd en bättre differentiering av pjäserna med hänsyn till olika
åldersgrupper. (+ 35 720 kr.)
4. Ett biträde (kvalificerat) med heltidstjänstgöring bör tillkomma i stället för
ett med halvtidstjänstgöring (+ 14 406 kr.).
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 26 000 kr.
Departementschefen
I inledningen till avsnittet B a) Konst, litteratur, musik, teater m. m. har jag
redovisat de skäl som enligt min mening finns för att omorganisera teater- och orkesterrådet
så att dess tillsynsområde utvidgas till att omfatta förutom det statsunderstödda
teaterväsendet också hela den del av musikområdet — med undantag
av utbildningssektorn — som åtnjuter statligt stöd. Jag har också berört
vilka allmänna uppgifter teater- och musikrådet bör ha och vilka konsekvenser
omorganisationen i olika avseenden bör få.
Ba
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 546 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel för en extra byrådirektörstjänst, arvoden till två
nya ledamöter och ersättning till expertis och biträdespersonal med anledning
av teater- och orkesterrådets omorganisation. Vidare har medel beräknats för
arvode till en barnteaterkonsulent (3). Behovet av en sådan berörde jag vid min
anmälan i inledningen av frågor om de statliga anslagen till teaterändamål.
Teater- och orkesterrådet har den 1 juli 1969 anslutits till statskontorets fondbyrås
redovisningsgrupp. Frågan om möjliga besparingar genom denna omorganisation
bör senare prövas av Kungl. Maj:t.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Teater- och musikrådet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 546 000 kr.
B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
1968/69 Utgift1 ..... 35 785 840
1969/70 Anslag ..... 38 831 000
1970/71 Förslag .... 46 361 000
1 Anslaget Bidrag till de kungl. teatrarna
Operan och Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. Vardera
teaterstyrelsen består av fem ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser tre, däribland
ordföranden.
Enligt de avtal som reglerar förhållandet mellan staten och teaterbolagen står
bolagen under tillsyn av teater- och orkesterrådet. Respektive bolag skall ha en av
Kungl. Maj:t utsedd teaterchef som svarar för den konstnärliga verksamheten. Bolagen
förbinder sig att samarbeta med varandra och med Svenska riksteatern. Staten
svarar genom byggnadsstyrelsen för att bolagen erhåller de lokaler som fordras
för teaterverksamheten.
De av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget anger att detta skall
disponeras enligt en av Kungl. Maj:t för vardera teatern fastställd inkomst- och utgiftsstat.
I denna motsvarar det statliga bidraget den inkomst som jämte biljettintäkter
m. m. erfordras för att täcka utgifterna.
De för budgetåret 1968/69 anvisade statsbidragen till Operan och Dramatiska
teatern uppgick till 22 088 000 kr. resp. 11 751 000 kr. Dessutom har Kungl.
Maj:t godkänt att Operan överskridit sitt statsbidrag med 230 000 kr. till följd
av inträffade lönehöjningar. Teatrarnas preliminära bokslut visar att på utgiftsstaterna
vissa poster överskridits utöver vad som medgetts, medan utgifterna under
andra poster blivit mindre än beräknat. Resultatet på utgiftssidan blir ett nettoöverskridande
för Operans del med ca 233 000 kr. och för Dramatiska teaterns del
med ca 539 000 kr. På inkomstsidan har framför allt teatrarnas recettinkomster blivit
avsevärt lägre än de i staten beräknade beloppen. De utgifter som belastar
Operans och Dramatiska teaterns statsbidragsposter kommer att bli ca 460 000
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 37
kr. resp. ca 1 213 000 kr. högre än de beräknade statsbidragen inklusive medgivet
överskridande för Operan.
Operan gav under spelåret 1968/69 292 föreställningar, vari ingick även föreställningar
och konserter på andra scener, särskilt vid Drottningholmsteatern. Antalet
premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 14. Genomsnittligt har
71 % av platserna varit belagda. Antalet besökare vid Operans föreställningar
uppgick till ca 213 000.
Dramatiska teatern hade under samma spelår 19 premiärer och sammanlagt
669 föreställningar, inklusive föreställningar på andra scener. Sammanlagt ca
239 000 personer besökte teaterns föreställningar på stora och lilla scenen. Beläggningen
beräknas till 74 % vid båda scenerna.
Operan
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Personal |
Operan |
Teater- och |
Departements- chefen |
|
Artistpersonal...................... |
340 |
+ 16 |
+ 5 |
of. |
Teknisk och övrig personal.......... |
331 |
+ 10 |
of. |
of. |
Statsbidragsberäkning Utgifter |
671 |
+ 26 |
+5 |
of. |
Avlöningar ........................ |
20 695 000 |
+1 764 0001 |
+ 256 0001 |
+ 3 464 000 |
Sjukvård .......................... |
70 000 |
+ 20 000 |
of. |
of. |
Lokalkostnader .................... |
1 740 000 |
+ 25 000 |
+ 20 000 |
+ 165 000 |
Expenser.......................... |
285 000 |
+ 79 000 |
+ 15 000 |
(se nedan) |
Lönekostnadspålägg................. |
4 560 000 |
+ 568 0001 |
+ 314 00Ö1 |
+ 1 010 000 |
Inredning och utrustning av byggnaden |
75 000 |
+ 8 000 |
+ 4 000 |
|
Materiel m. m. för teaterverksamheten |
1 125 000 |
+ 525 000 |
+ 80 000 |
|
Ersättningar åt författare och översättare |
240 000 |
+ 104 000 |
+ 60 000 |
.+ 121000 |
Turné- och annan teaterverksamhet .... |
500 000 |
+ 830 000 |
+ 25 000 |
|
Reklam ........................... |
500 000 |
+ 100 000 |
+ 25 000 |
|
Diverse utgifter .................... |
295 000 |
+ 245 000 |
+ 45 000 |
|
Inkomster |
30 085 000 |
+4 268 000 |
+ 844 000 |
+ 4 760 000 |
Recetter .......................... |
3 000 000 |
— 200 000 |
—100 000 |
of. |
Programförsäljning, reklam m. m...... |
200 000 |
— 25 000 |
— 25 000 |
- 25 000 |
Turnéteaterverksamhet m. m.......... |
675 000 |
of. |
of. |
of. |
Räntor ........................... |
300 000 |
of. |
of. |
of. |
Kommunala anslag ................. |
300 000 |
of. |
of. |
of. |
Statsbidrag ........................ |
25 610 000 |
+ 4 493 000 |
+ 969 000 |
+4 785 000 |
30 085 000 |
+ 4 268 000 |
+ 844 000 |
+ 4 760 000 |
|
1 Kostnadsökningar på grund av ännu e |
slutna löneavtal inte beräknade. |
Operan
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. inklusive individuella lönejusteringar
1 492 000 kr.
2. Teaterns artistpersonal föreslås utökad med bl. a. en regissör, en
biträdande kormästare, en konsertmästare, fyra hovkapellister, två balettinstruktörer
samt viss deltidsanställd personal. Teatern bör vidare få möjlighet att ha
heltidsanställda musik- och balettchefer. (+ 697 000 kr.)
Ba
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
3. Personalen i övrigt bör förstärkas med tre anställda. Dessutom
bör en särskild arbetsgrupp för påklädning organiseras. (+ 207 000 kr.)
4. Under posten för turné- och annan teaterverksamhet begärs
bl. a. medel för föreställningsverksamhet för barn och ungdom och för planerade
turnéer inom landet och i utlandet (+ 780 000 kr.).
5. På utgiftssidan i övrigt föreslås ökade medel för bl. a. anskaffning av ljudteknisk
utrustning och musikinstrument och för ersättningar åt författare och översättare
(+ 783 000 kr.).
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 309 000 kr.
Teater- och orkesterrådet
1. Rådet beräknar ett lägre belopp för allmänna kostnadsstegringar än teatern.
Bl. a. vill rådet inte förorda att särskilda medel tas upp för individuella lönejusteringar.
(+ 493 000 kr.)
2. Den föreslagna personalförstärkningen tillstyrks till viss del,
bl. a. avseende utökningen med en biträdande kormästare och heltidsanställning
av musik- och balettchefer (+ 241 000 kr.).
3. På utgiftssidan i övrigt har rådet endast räknat med ökade medel för ersättningar
åt författare och översättare (+ 55 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal enligt rådets förslag 55 000 kr.
Dramatiska teatern |
||||||
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||||
Dramatiska |
Teater- och |
Departements- |
||||
teatern |
orkesterrådet |
chefen |
||||
Personal Artistpersonal...................... |
102 |
+ 7 |
of. |
of. |
||
Teknisk och övrig personal.......... |
229 |
+ 15 |
+ 8 |
of. |
||
331 |
+ 22 |
+ 8 |
of. |
|||
Statsbidragsberäkning Utgifter Avlöningar ........................ |
10 357 000 |
+ |
865 0001 |
+ |
225 0001 |
+ 1 791 000 |
Sjukvård .......................... |
25 000 |
of. |
of. |
of. |
||
Lokalkostnader .................... |
870 000 |
of. |
of. |
+ 145 000 |
||
Expenser.......................... |
235 000 |
+ |
20 000 |
of. |
(se nedan) |
|
Lönekostnadspålägg ................ |
2 210 000 |
+ |
368 0001 |
+ |
220 0001 |
+ 590 000 |
Inredning och utrustning av byggnaden |
54 000 |
+ |
831 000 |
+ |
831 0001 |
+ 100 000 |
Materiel m. m. för teaterverksamheten |
930 000 |
+ |
100 000 |
+ |
50 000 |
|
Ersättningar åt författare och översättare |
250 000 |
+ |
75 000 |
+ |
25 000 |
> + 94 000 (inkl. ex-penser) |
Utbyte med utländska teatrar........ |
10 000 |
+ |
490 000 |
+ |
125 000 |
|
Reklam ........................... |
650 000 |
+ |
150 000 |
+ |
32 000 |
|
Diverse utgifter .................... |
223 000 |
+ |
37 000 |
of. |
||
Inkomster |
15 814 000 |
+ 2 936 000 |
+ 1 508 000 |
+ 2 720 000 |
||
2 300 000 |
of. |
of. |
of. |
|||
Recetter .......................... |
||||||
Programförsäljning, reklam m. m..... |
194 000 |
of. |
of. |
- 24 000 |
||
Räntor ........................... |
80 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 000 |
+ 5 000 |
Hyror ............................ |
19 000 |
6 000 |
6 000 |
- 6 000 |
||
Statsbidrag ........................ |
13 221 000 |
+ 2 936 000 |
+ 1 508 000 |
+ 2 745 000 |
||
15 814 000 |
+ 2 936 000 |
+ 1508 000 |
+ 2 720 000 |
Kostnadsökningar på grund av ännu ej slutna löneavtal inte beräknade.
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 39
Dramatiska teatern
1. En planerad intensifiering av skolteaterverksamheten kräver personalförstärkningar
på artist- och teknikersidan. En utökning av den tekniska
och den övriga personalen är vidare befogad med hänsyn till en utflyttning av teaterns
verkstad till nya lokaler i Råsunda. Slutligen föreslås medel för individuella
lönejusteringar. ( + 865 000 kr.)
2. För inredning och utrustning av byggnaden föreslås ökade
medel som ett led i en på tre år fördelad upprustning avseende bl. a. ny ljudanläggning
för bägge scenerna och ny belysningsregulator för lilla scenen
( + 831 000 kr.).
3. Medelsökningen för utbyte med utländska teatrar är avsedd
att möjliggöra utländska gästspel på teaterns scener och gästspel av teatern i Europa
( + 490 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 199 000 kr.
Teater- och orkesterrådet
1. Rådet beräknar för allmänna kostnadsstegringar 264 000 kr. och avstyrker
att särskilda medel beräknas för individuella lönejusteringar.
2. Rådet finner en viss förstärkning av den tekniska personalen
motiverad med hänsyn till utflyttningen av verkstaden. Den av teatern önskade
personalökningen i övrigt bör enligt rådet kunna åstadkommas genom resursöverflyttningar.
(+ 225 000 kr.)
3. Den föreslagna medelsökningen för inredning och utrustning
tillstyrks ( + 831 000 kr.).
4. Den av rådet förordade ökningen under posten för utbyte med utländska
teatrar beräknas möjliggöra minst tre gästspel. (+ 125 000 kr.)
5. Lönekostnadspålägg för ny personal enligt rådets förslag 51 000 kr.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B a) Konst, litteratur,
musik, teater m. m. om de statliga anslagen till teaterändamål.
Den 1 juli 1969 började en ny tvåårig avtalsperiod för samtliga vid teatrarna
anställda personalkategorier. Avtalsförhandlingarna var ännu inte avslutade i december
1969. Någon detaljberäkning av de merutgifter för avlöningar och lönekostnadspålägg
som följer av de nya avtalen föreligger därför ännu inte, varför
den av mig föreslagna ökningen på sammanlagt 6 955 000 kr. är preliminär. I enlighet
med teater- och orkesterrådets förslag anser jag att inga särskilda medel bör
beräknas för individuella lönejusteringar utöver de avtalsreglerade tilläggen.
De av mig beräknade ökningarna av lokalkostnaderna innefattar preliminärt
beräknad hyra om 105 000 kr. för vardera teatern avseende de för teatrarna gemensamma
verkstäderna i Råsunda. I övrigt har jag — utöver en ökning av sam
-
Ba
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
manlagt 265 000 kr. som kompensation för allmänna kostnadsstegringar och för
vissa mindre justeringar av inkomstberäkningarna — inte räknat med annat än
ett belopp av 100 000 kr. till vissa förbättringar av den scentekniska utrustningen
m. m. vid Dramatiska teatern.
Statsbidraget till Operan ökar enligt denna beräkning med 4 785 000 kr. till
30 395 000 kr. och till Dramatiska teatern med 2 745 000 kr. till 15 966 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 46 361 000 kr.
B 9. Bidrag till Svenska riksteatern
1968/69 Utgift1 ..... 21 654 241
1969/70 Anslag ..... 21 814 000
1970/71 Förslag..... 25 719 000
1 Anslaget Bidrag till tuméteaterverksamhet
Ur anslaget utgick ursprungligen bidrag till de två turnéteaterföretagen Riksteatern
och Svenska teatern AB. Dessa överlät år 1966 driften till ett gemensamt
företag, då benämnt Riksteatern-Svenska teatern. Under en övergångsperiod, som
avslutades vid utgången av år 1967, reorganiserades det sammanslagna turnéteaterföretaget.
Teaterns högsta organ, kongressen, kommer år 1970 att ta ställning
till teaterns centrala och lokala organisation på grundval av förslag från en stadgeoch
organisationskommitté. Teatern leds nu av en styrelse med 15 ledamöter av
vilka Kungl. Maj:t utser ordförande och ytterligare fem ledamöter. Den 1 juli 1968
ändrades företagets namn till Svenska riksteatern.
De av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget anger att detta skall
disponeras enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat. I denna
motsvarar det statliga bidraget den inkomst som jämte gager från arrangörer, medlemsavgifter
m. m. erfordras för att täcka utgifterna.
För budgetåret 1968/69 anvisades till Svenska riksteatern ett statligt bidrag
av 17 514 000 kr. Kungl. Maj:t har vidare medgett överskridanden med sammanlagt
2 098 000 kr., varav 1 milj. kr. avsåg kostnadsökningar av icke automatisk
karaktär i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1969: 2 bil. 6,
SU 25, rskr 68) och återstoden avtalsenliga traktamentshöjningar samt ökade
aroetsgivaravgifter. Enligt det preliminära bokslutet kommer utgifterna atr mw
ca 276 000 kr. understiga det i staten beräknade beloppet inklusive medgivna
överskridanden.
Svenska riksteatern har under spelåret 1968/69 framfört 2 747 föreställningar.
Publiksiffran var omkring 891 000. Den egna produktionen omfattade 58 program.
Ba
41
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Personal
Artistpersonal ..
Teknisk personal
övrig personal
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Avlöningar .........................
Traktamenten.......................
Sjukvård ...........................
Expenser...........................
Lönekostnadspålägg .................
Kostnader för köpta tuméföreställningar
Materiel m. m. för produktionen.......
Rese- och transportkostnader .........
Reklam m. m......................
Lokalkostnader .....................
Kostnader för utlandsgästspel .........
Diverse utgifter .....................
Inkomster
Gager från arrangörer, recetter.........
Medlemsavgifter ....................
Programförsäljning ..................
Perukmakeri .......................
Intäkter av självbärande verksamhet ...
Statsbidrag .........''................
1 Kostnadsökningar på grund av ännu ej
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||||||
Svenska |
Teater- och |
Departements- |
|||||
riksteatern |
orkesterrådet |
chefen |
|||||
223 |
+ 68 |
+ 22 |
|||||
58 |
+ 23 |
+ 9 |
|||||
92 |
+ 15 |
+ 1 |
|||||
373 |
+ 106 |
+ 32 |
|||||
13 495 000 |
+ 4 354 0001 |
+ 1 214 0001 |
+ 2 245 000 |
||||
4 100 000 |
+ |
958 000 |
+ |
300 000 |
+ |
350 000 |
|
15 000 |
+ |
2 000 |
of. |
||||
360 000 |
+ |
160 000 |
+ |
24 000 |
|||
2 290 000 |
+ |
897 0001 |
+ |
310 0001 |
+ |
555 000 |
|
1 000 000 |
+ |
325 000 |
+ |
150 000 |
|||
2 700 000 |
+ |
778 000 |
+ |
377 000 |
|||
2 100 000 |
+ |
970 000 |
+ |
322 000 |
335 000 |
||
840 000 |
+ |
335 000 |
+ |
70 000 |
+ |
||
1 150 000 |
+ |
486 000 |
+ |
153 000 |
• + |
420 000 |
|
— |
+ |
150 000 |
+ |
50 000 |
(netto- |
||
300 000 |
+ |
415 000 |
+ |
45 000 |
utgift) |
||
28 350 000 |
+ 9 830 000 |
+ 3 015 000 |
+ 3 905 000 |
||||
6 206 000 |
+ 1 065 000 |
+ |
332 000 |
||||
75 000 |
of. |
of. |
|||||
30 000 |
— |
30 000 |
— |
15 000 |
|||
225 000 |
+ |
100 000 |
— |
50 000 |
|||
— |
100 000 |
— |
|||||
21 814 000 |
+ 8 795 000 |
+2 748 000 |
+ 3 905 000 |
||||
28 350 000 |
+ 9 830 000 |
+ 3 015 000 |
+ 3 905 000 |
slutna löneavtal inte beräknade.
Svenska riksteatern
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. inklusive individuella lönejusteringar
1 551 000 kr.
2. För utvidgning av skolteaterverksamheten begärs medel för
bl. a. femton skådespelare och tolv tekniker. Härutöver räknas med ökade kostnader
för teatermateriel och transporter m. m. Det ökade antalet föreställningar
medför samtidigt ökade gageintäkter. ( + 1 597 000 kr.)
3. Beträffande balettverksamheten räknar teatern med en kostnadsökning
för att helt kunna inordna Cramérbaletten i den ordinarie verksamheten.
Denna grupp och Cullbergbaletten bör förstärkas med sammanlagt ytterligare åtta
dansare. (+ 1 196 000 kr.)
4. En ökad satsning på den uppsökande verksamheten med föreningsteater
bedöms som mycket önskvärd. Medel beräknas bl. a. för tio skådespelare
och två tekniker. Den närbesläktade verksamhet som bedrivs av Pionjärteatern
— vilken fr. o. m. föregående budgetår övertagits av Svenska riksteatern —
bör också intensifieras. (+ 878 000 kr.)
5. Teaterns lyriska produktion bör utökas med två uppsättningar
som är anpassade för de mindre scenerna, vilket bl. a. medför behov av en personalförstärkning
med tio artister, fem musiker och fyra tekniker (+ 722 000 kr.).
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Ba
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
6. Posten för kostnader för köpta turnéföreställningar
bör ökas för att ge teatern möjlighet att ge ett fyrtiotal föreställningar av Operan
och Dramatiska teatern. Den föreslagna ökningen förutsätter en ökning av gageintäkterna
(+ 150 000 kr.).
7. Den regionala och lokala marknadsföringen av teaterns produktioner fungerar
f. n. inte fullt tillfredsställande, varför sex befattningar som regionintendenter
bör inrättas (+ 439 000 kr.).
8. Förslagen om personalförstärkning i övrigt innefattar en
utökning av den fasta ensemblen i Örebro med två skådespelare och en tekniker,
vidare en förstärkning med två producenter samt sju administrativa och tekniska
tjänstemän. (+ 445 000 kr.)
9. De beräknade utgiftsökningarna i övrigt gäller bl. a. kostnader
för utlandsgästspel, ökade kostnader för resor och transporter samt materiel,
vidare utgifter för kursverksamhet och amatörteaterverksamhet. (+ 965 000 kr.)
10. Posten intäkter av självbärande extraföreställninga
r bör införas för att ge teatern möjlighet att ge extra, ej planerade föreställningar
i sådana fall då inkomsterna för nämnda föreställningar uppgår till lägst samma
belopp som utgifterna.
11. Beträffande inkomstförändringarna i övrigt förutses —
utöver de inkomstökningar som inräknats i de förut angivna ökningsbeloppen —
minskade inkomster från perukmakeriet. Då teatern i fortsättningen avser att i
ökad utsträckning använda programmen som informationsmaterial i samband med
marknadsföringen av produktionerna, bör inkomstposten för programförsäljning
utgå. (+ 130 000 kr.)
12. Lönekostnadspålägg för nytillkommen personal 722 000 kr.
Teater- och orkesterrådet
1. Rådet beräknar de allmänna kostnadsstegringarna till ett lägre belopp än
teatern. Bl. a. bör särskilda medel för individuella lönejusteringar inte tas upp
(+ 493 000 kr.).
2. Rådet anser en utbyggnad av skolteaterverksamheten vara
ytterst angelägen men förordar en lägre utbyggnadstakt än teatern med hänsyn till
bl. a. tillgängliga personalresurser (+ 529 000 kr.).
3. Teaterns beräkningar av merkostnaden för inordnande av Cramérbaletten
i den ordinarie verksamheten godtas med vissa justeringar. Någon utveckling av
balettverksamheten vill rådet inte tillstyrka. (+ 670 000 kr.)
4. Förslagen om utökad föreningsteaterverksamhet m. m. biträds
till viss del (+ 437 000 kr.).
5. Den av rådet tillstyrkta ökningen av medlen för köpta turnéföreställningar
avses möjliggöra ett ökat antal gästspel av Operan (+ 60 000
kr.).
6. I övrigt tillstyrker rådet en viss medelsökning för bl. a. gästspel i utlandet
och material m. m. för produktionen. (+ 286 000 kr.)
Ra
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 43
7. Lönekostnadspålägg för nytillkommen personal enligt rådets förslag 273 000
kr.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B a) Konst, litteratur,
musik, teater m. m. om de statliga anslagen till teaterändamål.
Liksom i fråga om bidragen till Operan och Dramatiska teatern är den ökning
av utgifterna för avlöningar och lönekostnadspålägg om sammanlagt 2 800 000
kr. som följer av de nya avtal som gäller fr. o. m. den 1 juli 1969 för vissa vid
teatern anställda personalkategorier preliminärt beräknad. Några särskilda medel
för individuella lönejusteringar utöver de tillägg som regleras i avtalen bör inte
heller beräknas under detta anslag. Beräkningen av kostnadsökningen för traktamenten
är likaledes preliminär.
På grund av höjd kostnadsnivå bör beräknas en ökning av 335 000 kr.
Medelsramen bör härutöver höjas med 420 000 kr. i först hand för att Cramérbaletten
skall kunna inordnas i riksteaterorganisationen.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 25 719 000 kr.
B 10. Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar
1968/69 Utgift ...... 20 217 413
1969/70 Anslag..... 20 245 000
1970/71 Förslag..... 22 805 000
För stöd åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar utgår statsbidrag i form
av dels grundbidrag, dels tilläggsbidrag. Grundbidraget utgår med belopp motsvarande
55 % av teatrarnas totala kostnader spelåret 1966/67 — eller för det senare
budgetår för vilket grundbidrag särskilt fastställts — för löner, arbetsgivaravgifter
enligt lagen om allmän försäkring samt avgifter för yrkesskade- och grupplivförsäkring.
Tilläggsbidrag utgår varje budgetår med belopp motsvarande dels 55 %
av en löneökning som beräknas motsvara förändringar av statstjänstemännens löner
efter det budgetår för vilket grundbidrag senast fastställts, dels 55 % av ökningen
av de bidragsberättigade sociala avgifterna.
Till Norrbottens länsteater utgår dessutom ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella
ändamål ett särskilt statsbidrag till teaterns turnéverksamhet i Norrbottens
län. För innevarande budgetår uppgår detta bidrag till 130 000 kr.
Teater- och orkesterrådet beslutar med vilket belopp statsbidrag skall utgå. Rå -
Ba
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
det skall vart tredje budgetår undersöka bidragsberättigad teaters ekonomiska förhållanden
och till Kungl. Maj:t ge in de förslag till ändring av gällande grunder
för statsbidragsgivningen, som undersökningen leder till. En sådan omprövning av
grunderna för statsbidraget till stadsteatrarna gjordes år 1968 (prop. 1968: 1 bil.
10 s. 40, SU 43, rskr 128) och trädde i kraft budgetåret 1968/69. Om särskilda
omständigheter föreligger, kan rådet också vid annan tidpunkt komma in med
förslag i fråga om beräkningen av de personalkostnader för vilka statsbidrag utgår.
Statsbidrag (inklusive före den 1 oktober 1969 utbetalade tilläggsbidrag) för spelåret 1968/69
Borås stadsteater...................................................... 480 000
Folkteatern i Göteborg ................................................ 809 000
Göteborgs lyriska teater............................................... 3 653 000
Göteborgs stadsteater.................................................. 3 074 000
Hälsingborgs stadsteater................................................ 682 000
Malmö stadsteater .................................................... 5 116 000
Norrbottens länsteater................................................. 536 000
Stadsteatern Norrköping-Linköping ...................................... 1 561 000
Stockholms stadsteater ................................................ 4 099 000
Uppsala stadsteater.................................................... 1 062 000
21 072 000
Teater- och orkesterrådet
Rådet föreslår att anslaget höjs med 832 000 kr. Av ökningen motiveras ett
belopp av 783 000 kr. med anslagets beräknade belastning under budgetåret 1968/
69 och i övrigt med en föreslagen höjning av bidragsunderlaget för Norrbottens
länsteater.
Norrbottens länsteater har anhållit om en höjning av bidragsunderlaget för
nästa budgetår. Teatern önskar utöka sin personal med fyra skådespelare och en
rekvisitaförvaltare samt heltidsanställa viss teknisk personal. Rådet understryker
att teatern befinner sig under uppbyggnad och anser att den nuvarande ensemblen
är för liten. Rådet tillstyrker att ensemblen utökas med två skådespelare och att en
kostymmästare, en sminkös och en sufflös heltidsanställs. Detta leder till en ökning
av bidragsunderlaget — i 1968/69 års lönenivå — med 90 000 kr. och en
ökning av anslaget med 49 500 kr.
Departementschefen
De under förra året avtalade löneökningarna leder genom konstruktionen av
bidraget till här avsedda teatrar till ett ökat medelsbehov, som jag beräknar till
2 510 000 kr.
Bidragsunderlaget för Norrbottens länsteater har höjts varje år sedan teatern
fick statsbidrag år 1967. En ytterligare ökning av personalen är dock motiverad.
Nästa budgetår bör därför bidragsunderlaget höjas enligt teater- och orkesterrådets
förslag med 90 000 kr. i 1968/69 års lönenivå. Detta medför ett med 50 000
kr. ökat anslagsbehov.
Jag beräknar anslaget till 22 805 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
Ba
45
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
att till Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 22 805 000
kr.
B 11. Rikskonsertverksamhet
1968/69 Utgift ...... 7 350 000 Reservation
1969/70 Anslag ..... 10 100 000
1970/71 Förslag .... 11 600 000
Enligt statsmakternas beslut år 1968 skall den sedan år 1963 på försök bedrivna
rikskonsertverksamheten byggas ut i reguljära former (prop. 1968:45, SU 114,
rskr 263). Den centrala delen av rikskonsertverksamheten är organiserad i form
av en stiftelse, Stiftelsen Institutet för rikskonserter. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda
stadgarna skall stiftelsen främja musiklivet och vidta åtgärder för att öka
intresset för musik bl. a. genom att anordna och förmedla konserter, verka för
musikutbildning och för kontakter med musiklivet i utlandet.
Stiftelsens styrelse består av tio ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra,
däribland ordföranden. Skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet, Folkbildningsförbundet och Svenska musikerförbundet utser
vardera en ledamot. Institutets direktör, som är självskriven ledamot av styrelsen,
förordnas av Kungl. Maj:t. Stiftelsens verksamhet står under tillsyn av teater- och
orkesterrådet.
Enligt de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget skall detta disponeras
och utnyttjas i enlighet med av institutet uppgjord detaljerad plan. Medel
får överföras mellan posterna, som i vad gäller programproduktion och produktion
av grammofonskivor är beräknade med avdrag för väntade inkomster av verksamheten.
Innevarande budgetår beräknas antalet ungdoms- och vuxenkonserter uppgå
till ca 970. Antalet skolkonserter beräknas till ca 2 950.
Personal
Handläggande och övrig personal
Anslag
Avlöningar ....................
Lönekostnadspålägg ............
Omkostnader ..................
därav engångsutgifter .............
Programproduktion.............
Informationsverksamhet .........
Produktion av grammofonskivor ..
Vidareutbildning av militärmusiker
Artistutbyte med utlandet........
Utbildningsinstitut ..............
Central reserv.................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Institutet för |
Departements- |
|
rikskonserter |
chefen |
|
64 |
+30 |
|
2 930 000 |
+ 2 303 000 |
|
675 000 |
+ 449 000 |
|
1 245 000 |
+1 656 000 |
|
— |
+255 000 |
|
4 150 000 |
+ 2 724 000 |
+1 500 000 |
200 000 |
of. |
|
450 000 |
+ 50 000 |
|
200 000 |
+ 50 000 |
|
— |
+ 500 000 |
— |
— |
+ 400 000 |
— |
10 100 000 |
+ 8 492 000 |
+ 1 500 000 |
Ba
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Institutet för rikskonserter
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. 1 305 000 kr.
2. Institutet räknar med utbyggnad av sin centrala och regionala organisation
till följd av den omorganisation den 1 juli 1970 av nuvarande militärmusikorganisation
till statens regionmusik, som föreslagits av 1968 års musikkommitté
i betänkandet Regionmusik (SOU 1969: 12). Utbyggnaden omfattar
inrättande av en central regionmusikenhet om fyra personer samt en utökning av
den regionala organisationen med ytterligare fem regionintendenter jämte biträden.
Förslaget innebär även vissa omkostnadsökningar, av vilka en del är av engångsnatur.
Ett särskilt utbildningsinstitut bör upprättas i anslutning till musikskolan
vid Ingesund för bl. a. utbildning inom regionmusikorganisationen.
(+ 2 211 000 kr.)
3. Innevarande budgetår anordnas skolkonserter i Norrbotten, Östergötlands,
Jönköpings, Malmöhus, Kristianstads, Kopparbergs, Gävleborgs och
Jämtlands län. Dessutom pågår en begränsad introduktion av skolkonserter i Västerbottens,
Västernorrlands och Värmlands län. I de län där verksamhet pågår
bör antalet konserter ökas kraftigt under nästa budgetår. Dessutom bör skolkonserter
i begränsad omfattning introduceras i ytterligare fyra län, nämligen Kronobergs,
Kalmar, Gotlands och Blekinge län.
Institutet räknar vidare med en utökning av ungdoms- och vuxenverksamheten
där särskilt den uppsökande verksamheten, som bl. a. med
interna konserter för smärre grupper riktar sig till nya publikkategorier, och verksamheten
inom Musik för Ungdom (MfU) prioriterats. På produktionskostnadssidan
bör även en central reserv finnas för produktioner för vilka behov kan uppkomma
under säsongen. (+ 2 427 000 kr.)
4. Institutets centrala administration bör förstärkas med såväl
administrativ som producerande handläggande personal samt med viss biträdespersonal.
Ytterligare medel begärs även för konsulter och köpta tjänster, vari
bl. a. inbegrips en intern organisationsutredning. (+ 1 05 8 000 kr.)
5. Ökade medel begärs dessutom för vissa särskilda funktioner
såsom information, vidareutbildning av militärmusiker och artistutbyte med utlandet.
1 samband med den expanderande verksamheten beräknas även utgifterna
av omkostnadsnatur öka. Institutet måste vidare lämna sina nuvarande lokaler
och flytta in i nya varvid vissa kostnadsökningar uppkommer. (+ 1 491 000 kr.)
Departementschefen
Under de två första åren som permanent institution har Institutet för rikskonserter
utökat sin verksamhet i snabb takt. För det kommande budgetåret har
institutet begärt en mycket stor anslagsökning, som delvis avser följ dåtgärder vid
ett genomförande av 1968 års musikkommittés förslag angående en omorganisation
av militärmusiken den 1 juli 1970. Som jag tidigare anfört avser jag att lägga fram
förslag om att denna omorganisation genomförs den 1 juli 1971.
Jag har tidigare i inledningen till detta avsnitt behandlat rikskonsertverksam -
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 47
hetens inriktning från vissa principiella utgångspunkter och därvid anfört att jag
för budgetåret 1970/71 är beredd att föreslå en fortsatt höjning av anslaget till
detta ändamål. Jag vill dock framhålla att det är nödvändigt att institutet i ökad
utsträckning beaktar kostnadsaspekterna för olika slag av verksamhet samt att
erforderlig ekonomisk medverkan från arrangörernas sida säkerställs. Eftersom
erfarenheterna av s. k. interna konserter ännu är begränsade bör denna verksamhet
tills vidare inte ytterligare prioriteras utan betraktas som en försöksverksamhet.
Resultaten av försöksverksamheten bör redovisas och jämföras med andra former
av musikframträdanden varefter slutsatser kan dras beträffande formerna för denna
och annan uppsökande verksamhet. Kravet på offentlighet för verksamhet som
stöds av statsmedel bör så långt möjligt upprätthållas även i samband med interna
konserter och en ej alltför begränsad ekonomisk medverkan från arrangörernas
sida bör eftersträvas.
Med de angivna utgångspunkterna och en i övrigt ökad koncentration av institutets
centrala arbete på de konsertgivande och konsertförmedlande uppgifterna
räknar jag med att antalet musikframträdanden i institutets regi skall kunna öka
något mer än vad som eljest skulle kunna bli möjligt med den anslagsökning jag
föreslår i det följande. En större medverkan från militärmusikkårernas sida bör
också kunna leda till att musikutbudet ökar inom ramen för rikskonsertverksamheten.
Skolkonsertverksamheten bör inriktas på en konsolidering i de län, där
verksamhet pågår under innevarande budgetår. Jag utgår från att den organisationsundersökning
institutet tagit initiativ till skall kunna ligga till grund för en
rationalisering och konsolidering av verksamheten samt för sådana omdispositioner
av personal som fordras för anpassning av institutets verksamhet till den väntade
utvecklingen.
Jag har vid anslagsberäkningen räknat med en begränsad förstärkning av institutets
kansliresurser. För detta ändamål samt för en viss utökning av musikproduktionen
beräknar jag ett belopp av 800 000 kr. I övrigt bör anslaget räknas
upp med sammanlagt 700 000 kr. på grund av allmänna kostnadsstegringar och
ökade lokalkostnader för befintlig personal vid inflyttning i nya lokaler. Sammanlagt
räknar jag således med en anslagshöjning av 1,5 milj. kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 11 600 000 kr.
B 12. Bidrag till särskilda kulturella ändamål
1968/69 Utgift...... 16 740 810 Reservation ............ 147 586
1969/70 Anslag ..... 18 542 000
1970/71 Förslag..... 20 580 000
Ur detta reservationsanslag, som första gången anvisades för budgetåret 1964/65
och som tillkom för att i viss del ersätta lotterimedelsfonden, utgår bidrag efter
beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
Ba
48
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Disposition av anslaget 1 96 9/7 0
Ändamål Belopp
1. Teater
1.1. Skådebanan för verksamheten...................................... 210 000
1.2. Drottningholmsteatern för verksamheten ............................ 340 000
1.3. Norrbottens länsteater för turnéverksamhet .......................... 130 000
1.4. Teater- och orkesterrådet för verksamhet på Södra teatern i Stockholm . . 340 000
1.5. Teater- och orkesterrådet för fördelning på olika ändamål ............ 655 000
1.6. Svenska teaterförbundet för verksamheten vid Teatercentrum .......... 35 000
1.7. övrigt.......................................................... 67 000
1 777 000
2. Musik och dans
2.1 Yrkesorkestrar (inklusive Örebro orkesterstiftelse och Västerås musiksällskap)
.......................................................... 8 417 000
2.2. Koreografiska institutets utbildningsverksamhet ...................... 735 000
2.3. Musikaliska akademiens styrelse för fördelning på olika ändamål........ 280 000
2.4. Fylkingen för verksamheten ....................................... 80 000
2.5. Stim:s informationsverksamhet rörande svensk musik.................. 75 000
2.6. Svenskt visarkiv för verksamheten.................................. 275 000
2.7. Viss amatörorkesterverksamhet .................................... 230 000
2.8. Övrigt.......................................................... 223 000
10 315 000
3. Konst och utställningsverksamhet
3.1. Försöksverksamhet med riksutställningar och konstförsäljning .......... 3 950 000
3.2. Folkrörelsernas konstfrämjande för verksamheten .................... 600 000
3.3. Vissa konstskolor för verksamheten ................................ 160 000
3.4. Sveriges arkitekturmuseum för verksamheten ........................ 200 000
3.5. Föreningen fotografiska museets vänner för verksamheten.............. 70 000
3.6. Konstnärernas riksorganisation för verksamheten vid Konstnärscentrum . . 50 000
3.7. Övrigt.......................................................... 30 000
5 060 000
4. Tidskriftsstöd ............................................. 355 000
5. Diverse ändamål
5.1. Estniska kommitténs bildningsverksamhet............................ 20 000
5.2. Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco) för verksamheten
vid Författarcentrum ............................................ 127 000
5.3. Föreningen Nordens institut för kurser och seminarier.................. 20 000
5.4. Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) för kurs- och upplysningsverksamhet
...................................................... 35 000
5.5. Sveriges schackförbund för verksamheten............................ 70 000
5.6. Föreningen Filmcentrum för informativ och kontaktskapande verksamhet 35 000
5.7. Nämnden för svensk språkvård för verksamheten .................... 60 000
5.8. Barnfilmkommittén för verksamheten .............................. 55 000
5.9. Övrigt.......................................................... 101 000
523 000
6. För tiden efter den 1 oktober 1969 reserverade
medel ........................................................ 512 000
18 542 000
De bidrag som av Kungi. Maj:t anvisas ur detta anslag grundas på ansökningar
som i allmänhet ges in i februari. Vissa ansökningar om bidrag för nästa budgetår
har emellertid redan kommit in. Vidare har utredningar avgetts beträffande nytt
statsbidragssystem för yrkesorkestrarna, dansutbildningen och Svenskt visarkiv.
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 49
1. Teater
1.4. Södra teatern i Stockholm utnyttjas av teater-och orkesterrådet för
gästspel av olika slag och hyrs även ut till teatrar och andra organisationer.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Teater- och
orkesterrådet
Personal ................................ 3,5 + j
Anslag ................................. 340 000 +222 000
Teater- och orkesterrådet
Löne- och prisomräkning m. m. 119 000 kr.
1.5. Teater- och orkesterrådet fördelar medel till stöd åt vissa allmänna
teaterändamål, nämligen svenskt sceniskt verk (240 000 kr.), vissa pedagogiska
ändamål inom den sceniska utbildningen och fortbildningen (70 000 kr.),
uppsättningskostnader och utrustning vid teatergrupper med verksamhet av experimentell
natur, sommarspel, deltagande i teaterkonferenser, teaterfestivaler o. d.
(275 000 kr.) samt nordiskt teaterutbyte och teatersamarbete inom Nordkalottområdet
(70 000 kr.). På tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår iiar
anvisats 181 000 kr. för stöd åt svenskt sceniskt verk avseende ersättning för verk
som uppförts under våren 1969.
Teater- och orkesterrådet föreslår för nästa budgetår för dessa bidragsändamål
en sammanlagd ökning med 920 000 kr. Av detta belopp avser 820 000 kr. ökat
stöd åt teatergrupper med verksamhet av experimentell natur.
2. M u s i k o c h d an s
2.1. De statsunderstödda yrkesorkestrarna är Konsertföreningen i
Stockholm (2 635 000 kr.) samt orkestrarna i Göteborg (1 757 000 kr.), Malmö
(955 000 kr.), Norrköping (1 190 000 kr.), Hälsingborg (660 000 kr.) och Gävle
(825 000 kr.). Bidrag förutsätts i allmänhet utgå till dessa från kommun eller från
annat håll med minst samma belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett
förlusttäckningsbidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan
kostnader och intäkter. Till dessa orkestrar har med hänsyn härtill på tilläggsstat
I till riksstaten anvisats ett sammanlagt belopp av 1 080 000 kr. avseende orkestrarnas
verksamhet budgetåret 1968/69.
För innevarande budgetår har bidrag utgått också till Örebro orkesterstiftelse
(265 000 kr.) och Västerås musiksällskap (130 000 kr.).
Teater- och orkesterrådet gav under våren 1969 in förslag angående orkesterorganisationen
i Sverige m. m. (Stencil teater- och orkesterrådet), innebärande bl. a.
ett nytt bidragssystem för yrkesorkestrarna. Förslaget har remissbehandlats.
2.2. Vid Koreografiska institutet bedrivs utbildning av koreografer
och danspedagoger. Vidare anordnas kurser i folkdans och pantomim.
Under hösten 1968 ingavs utredning angående utbildning i konstnärlig, scenisk
Ba
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
dans Statens skolor för scenisk utbildning 3 (Stencil U 1968:9). Utredningen har
remissbehandlats.
2.3. Musikaliska akademiens styrelse fördelar bidrag till stöd åt vissa
ändamål på musikens område, nämligen utlandsresor för körer
(70 000 kr.), utbildnings- och kursverksamhet inom vissa körförbund och körer
(120 000 kr.), musikpedagogisk utbildningsverksamhet inom privata musikskolor
i Stockholm (35 000 kr.) samt utgivning av äldre tonsättares verk (55 000 kr.).
Musikaliska akademiens styrelse begär för de ändamål som nu understöds för
nästa budgetår en höjning med 45 000 kr. Dessutom föreslås för nya ändamål,
nämligen bidrag till instrumentalensemblers utlandsresor, utgivande av pedagogiska
och vetenskapliga publikationer samt musikpedagogiskt studiematerial, sammanlagt
140 000 kr. För Svenskt musikhistoriskt arkiv, som f. n. får bidrag från statens
humanistiska forskningsråd, begär styrelsen 265 000 kr. Akademien begär vidare
för driftkostnader vid Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS) bidrag med
275 000 kr.
2.6. Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag har särskild sakkunnig utrett frågan om
Svenskt visarkivs framtida ställning och organisation (Stencil U 1968:7).
Betänkandet har remissbehandlats.
2.7. Till amatörorkesterverksamheten utgår bidrag med 150 000
kr. till orkesterföreningar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund
och med 80 000 kr. till orkestrar som är anslutna till Riksförbundet Sveriges
amatörorkestrar.
Musikaliska akademiens styrelse begär för nästa budgetår för amatörorkesterverksamhet
en höjning av statsbidragen med sammanlagt 252 000 kr.
3. Konst och utstå llningsverksamhet
3.1. Försöksverksamhet med riksutställningar påbörjades budgetåret
1965/66 och avser utställning av konst samt kultur- och naturhistoriska föremål.
Verksamheten leds av 1965 års musei- och utställningssakkunniga. I juni 1967
träffades mellan de sakkunniga, Föreningen konst i skolan och Riksförbundet för
bildande konst avtal om samverkan. Riksutställningars verksamhet avser till största
delen experiment med utställningar, i synnerhet vandringsutställningar. För produktion
av utställningar förfogar riksutställningar i samverkan med de två konstbildningsorganisationerna
över tre producerande avdelningar, nämligen en konst-,
en skol- och en kunskapsavdelning, samt en studiesektion. Därjämte finns en distributionsavdelning
och en administrativ avdelning. Vid sidan om utställningsverksamheten
sker samarbete med Sveriges Radio och med försöksverksamheten
med television och radio i utbildningsväsendet samt utförs försök med olika former
för distribution. Vidare utförs sociologiska undersökningar och pedagogiska
experiment på området.
Under innevarande budgetår startar särskild försöksverksamhet med försäljning
av konst i Stockholm och i Örebro län. Kungl. Maj:t har för detta
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 51
ändamål anvisat 1,5 milj. kr. som rörelsekapital för inköp av konst och inventarier
samt för andra utgifter av investeringskaraktär. Denna försöksverksamhet leds
av 1965 års musei- och utställningssakkunniga, som delegerat det praktiska genomförandet
av verksamheten på Folkrörelserna konstfrämjande.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
1965 års musei- och
utställningssakkunniga
Personal
Tjänstemän.
............................. 25 +2
Övrig personal .......................... 25 -f2
50 +4
Anslag.................................. 3 950 000 +1579 000
1 965 års musei- och utställningssakkunniga
Löne- och prisomräkning m. m. 181 000 kr. Den begärda ökningen i övrigt avser
främst utställningsverksamhet. Av det yrkade beloppet avser 375 000 kr. försöksverksamheten
med konstförsäljning.
De sakkunniga planerar att i slutet av innevarande budgetår överlämna förslag
om den framtida riksutställningsverksamheten.
3.3. Konstskolor. Bidrag utgår nu till Capellagården (30 000 kr.), Gerlesborgsskolan
(60 000 kr.) och stiftelsen Stockholms fria konstskolor (70 000 kr.).
Stiftelsen stöder verksamheten vid vissa konstskolor i såväl Stockholm som Göteborg
och Malmö.
4. T ids k riftsstöd
Från detta anslag har innevarande budgetår bidrag hittills utdelats till 21 tidskrifter,
nämligen Dialog, Filmrutan, Fönstret, Hertha, Häften för kritiska studier,
Impuls, Kommentar, Konkret, Kristet forum, Liberal debatt, Musikrevy, Ord och
Bild, Origo, Orkester Journalen, Paletten, Scen och salong, Svensk Litteraturtidskrift,
Svensk tidskrift, Tidsspegel, Vår lösen och Zenit.
5. Diverse ändamål
5.7. Nämnden för svensk språkvård, vars arbetsutskott är styrelse
för Institutet för svensk språkvård, har till uppgift att följa det svenska språkets
utveckling i tal och skrift samt att utöva språkvård. Nämnden skall vidare verka
för nordiskt samarbete på språkvårdens område. Nämnden föreslår i första hand
att chefen för institutet och en vetenskaplig medarbetare vid institutet får statliga
tjänster och i andra hand att statsbidraget höjs med 91 500 kr. till 151 500 kr.
5.8. Barnfilmkommittén främjar god filmunderhållning för barn
genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet och deltar i nordiskt och internationellt
samarbete på bamfilmområdet. Kommittén föreslår en höjning av anslaget
med 28 000 kr. till 83 000 kr.
Ba
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledningen till avsnittet B a) Konst,
litteratur, musik, teater m. m. om vissa ändamål till vilka bidrag bör utgå från detta
anslag.
Bidrag till stiftelsen Drottningholms teatermuseum utgår f. n. ur anslaget Bidrag
till vissa museer och arkiv. Då stiftelsen numera har hand om teaterverksamheten,
bör bidrag även för detta ändamål i fortsättningen utgå ur nyssnämnda anslag.
Medelsbehovet minskar således under förevarande anslag med 340 000 kr.
Innevarande budgetår har vissa tidigare utgående bidrag förts samman och
ställts till teater- och orkesterrådets förfogande för bidragsgivning till uppsättningskostnader
och utrustning vid teatergrupper med verksamhet av experimentell natur,
sommarspel, deltagande i teaterkonferenser, teaterfestivaler o. d. Medlen för
detta ändamål uppgår f. n. till 275 000 kr. Med hänsyn till den vikt jag liksom
teater- och orkesterrådet fäster vid den fortsatta utvecklingen av den icke institutionsbundna
teatern, har jag beräknat medel för en fördubbling av nyssnämnda för
innevarande budgetår beräknade belopp.
För den teaterfrämjande verksamhet som bedrivs av stiftelsen Skådebanan räknar
jag för budgetåret 1970/71 med en höjning jämfört med det i maj 1969 för
innevarande budgetår anvisade bidraget med 200 000 kr.
Liksom tidigare används innevarande budgetår omkring hälften av förevarande
anslag för bidrag till de sex statsunderstödda yrkesorkestrarna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping, Flälsingborg och Gävle. Vidare utgår betydande
bidrag till orkestrarna i Västerås och Örebro samt till Sveriges orkesterföreningars
riksförbund för verksamhet inom orkesterföreningar som är anslutna till riksförbundet.
Även för nästa budgetår bör bidrag till dessa ändamål utgå från detta anslag
efter särskilt beslut av Kungl. Maj:t. Vissa förutsebara förändringar av bidragen
till yrkesorkestrarna, främst till följd av löne- och kostnadsstegringar, har
beaktats vid anslagsberäkningen.
Med anledning av den tidigare nämnda utredningen angående utbildning i konstnärlig
scenisk dans m. m. avser jag att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1970
års riksdag lägga fram proposition om att bl. a. omorganisera Koreografiska institutet
till statens dansskola. Det för innevarande budgetår under detta anslag anvisade
bidraget till institutet har för nästa budgetår tagits upp under ett preliminärt
beräknat anslag med rubriken Statens dansskola. Medelsbehovet minskar således
under förevar ande anslag med 735 000 kr.
Med anledning av i betänkandet Utredning angående dialekt-och ortnamnsarkiven
(Stencil U 1969: 5) framlagda förslag avser jag att senare föreslå Kungl. Maj:t att
lägga fram proposition i ämnet för riksdagen. I denna bör också frågan om Svenskt
visarkivs framtida ställning och organisation behandlas. Då i samband med omorganisationen
medel för bl. a. visarkivet bör tas upp under ett särskilt preliminärt
beräknat anslag, Vissa kostnader för landsmåls- och ortnamnsarkiven m. m., minskar
medelsbehovet under förevarande anslag med 275 000 kr.
Ba
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 53
För fortsatt försöksverksamhet med riksutställningar och för den särskilda försöksverksamheten
med konstförsäljning i Stockholm och i Örebro län räknar jag
för nästa budgetår med en höjning av nu utgående bidrag till 1965 års musei- och
utställningssakkunniga för dessa ändamål med sammanlagt 500 000 kr. Av den
beräknade höjningen avser 181 000 kr. löne- och prisomräkning m. m.
För övriga ändamål som vanligen stöds genom bidrag från detta anslag räknar
jag inte med ökningar annat än i begränsad utsträckning, huvudsakligen föranledda
av vissa löne- och kostnadsstegringar. Inom anslaget kommer endast att i mindre
utsträckning finnas utrymme för bidrag av engångsnatur.
På det i riksstaten för budgetåret 1966/67 upptagna reservationsanslaget Bidrag
för utgivande av pedagogiska och vetenskapliga publikationer finns f. n. en behållning
på 15 508 kr. Med hänsyn till att tidskriftsstöd numera utgår ur kulturmedelsanslaget
bör den vid utgången av innevarande budgetår kvarstående behållningen
föras över till förevarande anslag.
Sedan hänsyn tagits till att medel för Drottningholmsteatern, Koreografiska institutet
och Svenskt visarkiv ej vidare beräknas under detta anslag, bör anslaget
ökas med 2 038 000 kr., varav jag räknar med att 231 000 kr. utgör löne- och
prisomräkning m. m. avseende bidragen till Södra teatern samt riksutställningsoch
konstförsäljningsverksamheterna och 1 080 000 kr. medel för löne- och kostnadsstegringar
avseende bidragen till de sex yrkesorkestrarna. Den övriga höjningen
om 727 000 kr. avses bli disponerad främst för förstärkning av bidrag till
ändamål som brukar tillgodoses under detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 20 580 000 kr.
Ba
54
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
b) Arkiv, museer m. m.
Flertalet av anslagen under detta avsnitt avser statliga och statsunderstödda
museer. Inom museiområdet har sedan flera år tillbaka bedrivits ett omfattande
utredningsarbete av 1965 års musei- och utställningssakkunniga. De sakkunniga
leder den försöksverksamhet med riksutställningar och konstförsäljning, som
behandlats i det föregående under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
I de sakkunnigas uppdrag ingår också att utreda målsättning och organisation
för samhällets kulturminnesvård. De sakkunniga räknar med att under år
1970 lämna förslag i fråga om hela det berörda området.
Bl. a. med hänsyn till de väntade utredningsförslagen är de medelsökningar
som föreslås inom området i första hand förstärkningar till museer, som enligt
statsmakternas beslut omorganiserats under de senaste åren. Under anslagen till
naturhistoriska riksmuseet, etnografiska museet och Tekniska museet beräknas sålunda
i det följande medel för viss personalökning och ökad utställningsverksamhet.
Viss förstärkning föreslås även för statens historiska museum. Sammanlagt
uppgår den medelsökning som beräknas för ökad personal och utvidgad utställnings
verksamhet vid nämnda museer till ca 320 000 kr.
Vid Nordiska museet och Tekniska museet har jag vid medelsberäkningen tagit
hänsyn till vissa mindre organisatoriska förändringar, vilka sammanhänger
med att Skogs- och lantbruksakademiens samlingar genom en donation av akademien
förs över till Nordiska museet och att Tekniska museet enligt ett särskilt
avtal med televerket tagit hand om verkets museisamlingar, Telemuseet.
B 13. Riksarkivet: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 3 292 4432
1969/70 Anslag...... 5 788 000
1970/71 Förslag ..... 6 145 000
1 Anslagen Riksarkivet: Avlöningar och Riksarkivet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 32 697 kr.
Riksarkivet är central myndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven.
I riksarkivets uppgifter ingår att vara arkivdepå och att främja vetenskaplig
forskning.
Riksarkivet har två byråer samt en administrativ avdelning, till vilken bl. a. hör
bibliotek och bokbinderi, och en fristående heraldisk sektion.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 55
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Riksarkivet |
Departements- chefen |
|
Arkivarier och handläggande personal ...... |
37 |
+ 3 |
+ 0,5 |
Övrig personal .......................... |
44,5 |
+ 4 |
of. |
Anslag |
81,5 |
+ 7 |
+ 0,5 |
Utgifter |
|||
Avlöningar ............................. |
3 097 000 |
+ 480 260 |
+ 203 000 |
Sjukvård ............................... |
8 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
Reseersättningar.......................... |
18 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
därav utrikes resor ......................... |
3 000 |
of. |
|
Lokalkostnader ......................... |
1 900 000 |
+ 82 000 |
+ 81 000 |
Expenser......................... |
145 000 |
+ 116 000 |
+ 4 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
709 000 |
+ 130 000 |
+ 70 000 |
Reproduktionsverksamheten ................ |
30 000 |
of. |
of. |
Bidrag till Nordisk Arkivnyt .............. |
2 000 |
of. |
of. |
Uppbördsmedel |
5 909 000 |
+ 810 260 |
+ 360 000 |
Publikationer ............. |
1 000 |
of. |
|
Reproduktionsverksamheten ............. |
60 000 |
of. |
+ 3 000 |
Bokbinderiets beställningsarbeten.......... |
10 000 |
of. |
|
Heraldiska verksamheten ......... |
50 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift |
5 788 000 |
+ 810 260 |
+ 357 000 |
Riksarkivet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 342 000 kr.
2. Riksarkivet lade år 1965 fram ett förslag om organisation av ämbetsverket.
Förslaget har till stor del genomförts och riksarkivet föreslår nu att även den återstående
delen genomförs. Inom första byrån bör en utbildnings- och publiceringssektion
inrättas. Vid sektionen behövs en förste arkivarie och en kontorist
(+ 89 532 kr.).
3. Till andra byrån erfordras i enlighet med förslaget en arkivarie och
en amanuens för utvecklingsarbete och service åt statliga myndigheter. Vidare
föreslås en assistent i stället för en i förslaget upptagen amanuens. ( + 118 932
kr.)
4. Administrativa avdelningen föreslås få en biblioteksassistent
och en kansliskrivare med heltidstjänst i stället för ett halvtidsanställt kontorsbiträde
( + 46 926 kr.).
5. Ett kontorsbiträde med halvtidstjänst vid heraldiska sektionen
bör ersättas med en heltidsanställd kansliskrivare ( + 15 618 kr.).
6. Riksrevisionsverket har lagt fram ett förslag om den statliga redovisningsoch
revisionsverksamheten och därvid bl. a. föreslagit att redovisningscentral m. m.
inrättas hos riksarkivet. Förarbeten härför beräknas ta sin början under budgetåret
1970/71 (+ 27 000 kr.).
Bb
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
7. Under anslagsposten Expenser begärs medel till en utredning om nya metoder
för framställning och provning av arkivvärdigt papper. Utredningen skall utföras av
statens provningsanstalt. (+ 100 000 kr.)
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 68 542 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 145 000 kr.
Jag har därvid räknat med 33 000 kr. för att man skall kunna förbereda inrättandet
av en redovisningscentral vid riksarkivet (6, 8).
Frågan om medel till utredning om nya metoder för framställning och provning
av arkivvärdigt papper bör prövas i annat sammanhang. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t förelsår riksdagen
att till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 6 145 000 kr.
B 14. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.
1968/69 Utgift......... 40 380 Reservation............. 49 267
1969/70 Anslag........ 68 000
1970/71 Förslag........ 73 000
Från anslaget bestrids kostnader för inköp av arkivalier och böcker till riksarkivet
och landsarkiven, för riksarkivets publicering av källskrifter samt för konservering
av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar vid
landsarkiven.
Riksarkivet
Anslaget föreslås bli höjt med 36 000 kr. Av höjningen är ett belopp av 22 000
kr. avsett för inköp av arkivalier och böcker samt för utgivande av källskrifter
och ett belopp av 16 000 kr. för reproducering av skadade arkivhandlingar vid
landsarkiven.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 5 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
Sb
att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
57
B 15. Landsarkiven
1968/69 Utgift1 ...... 2 812 0322 3 4 5 6
1969/70 Anslag...... 3 783 000
1970/71 Förslag ..... 4 462 000
1 Anslagen Landsarkiven: Avlöningar och Landsarkiven: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 36 772 kr.
De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand
och Östersund är regionala arkivmyndigheter och arkivdepåer. Till ett landsarkivs
verksamhetsområde hör ett eller flera län. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Riksarkivet |
Departements- chefen |
|
Handläggande personal .............. |
..... 28,5 |
+1 |
of. |
övrig personal ..................... |
..... 41 |
+ 3 |
+i |
69,5 |
+4 |
+i |
|
Anslag |
|||
Avlöningar ......................... |
..... 2 427 000 |
+ 318 000 |
+ 219 000 |
Sjukvård ........................... |
..... 5 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
Reseersättningar .................... |
..... 56 000 |
+ 5 000 |
+ 2 000 |
Lokalkostnader ..................... |
..... 609 000 |
+ 316 000 |
+ 316 000 |
Expenser........................... |
..... 113 000 |
+ 113 000 |
+ 60 000 |
därav engångsutgifter ................... |
....... 30 000 |
+ 126 300 |
+20 000 |
Vissa transportkostnader m. m........ |
..... 15 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
Lönekostnadspålägg ................. |
..... 558 000 |
+ 95 012 |
+ 75 000 |
Riksarkivet |
3 783 000 |
+ 854 012 |
+ 679 000 |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 223 000 kr.
2. År 1958 framlades en plan för utbyggnad av landsarkivens personalorganisation.
Planen kompletterades sedermera och är nu i huvudsak genomförd. Av
den föreslagna personalutvidgningen återstår dock en amanuens i Härnösand och
ett kontorsbiträde i Göteborg (+ 65 244 kr.).
3. Vid landsarkiven i Göteborg och Härnösand behövs ytterligare personal för
framtagning och uppställning av arkivalier samt för övriga vaktmästaruppgifter.
Till vartdera arkivet föreslås därför en expeditionsvakt (+ 45 768 kr.).
4. Lokalkostnaderna stiger främst på grund av att landsarkivet i Lund erhållit
nya lokaler, varigenom hyreskostnaderna ökat (+ 263 000 kr.).
5. Engångsanslag begärs för utrustning till nya lokaler i Lund samt för hyllinredningar
vid arkiven i Vadstena och Härnösand. Samtidigt bortfaller en för innevarande
budgetår beräknad engångsanvisning om 30 000 kr. för hyllinredning vid
sistnämnda arkiv. (+ 126 300 kr.)
6. En ökning av medlen för transportkostnader föreslås med hänsyn till att de
Bb
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
s. k. 10-årsleveranserna av arkivalier kan beräknas börja under budgetåret
1970/71 (+ 6 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 29 212 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 462 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en expeditionsvakt vid landsarkivet
i Göteborg (3) samt medel för en engångsanvisning om 50 000 kr. för anskaffande
av inredning till landsarkiven i Vadstena, Lund och Härnösand (5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Landsarkiven för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 4 462 000 kr.
B 16. Vissa kostnader för landsmåls- och ortnamnsarkiven m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår är följande anslag uppförda, nämligen
Ortnamnskommissionen: Förvaltningskostnader, vilket anslag
är upptaget med ett belopp av 626000 kr., Ortnamnskommissionen:
Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate
rial,
som är upptaget med ett belopp av 91 000 kr., Landsmålsarkiven:
Förvaltningskostnader, som är upptaget med ett belopp av
1 211 000 kr. samt Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material, upptaget med 143 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1963 tillkallade dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet den 28 januari 1964 sakkunniga för
att utreda frågan om svenska ortnamnsarkivets, landsmåls- och folkminnesarkivets
i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida ställning och organisation.
Den 31 oktober 1969 har de sakkunniga avlämnat betänkandet Utredning angående
dialekt- och ortnamnsarkiven (Stencil U 1969: 5). Betänkandet remissbehandlas
f. n.
Genom beslut den 25 augusti 1967 tillkallade Kungl. Maj:t särskild sakkunnig
att inom dåvarande ecklesiastikdepartementet utreda frågan om Svenskt visarkivs
framtida ställning och organisation. Den 19 juni 1968 har utredningsmannen överlämnat
betänkandet Svenskt visarkivs framtida ställning och organisation (Stencil
U 1968:7). Betänkandet har remissbehandlats.
Jag har som redan angivits för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga
fram proposition angående nämnda institutioner. I avvaktan härpå bör under förevarande
rubrik i riksstatsförslaget föras upp ett preliminärt beräknat belopp av
2 725 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader
för landsmåls- och ortnamnsarkiven m. m. för budgetåret
1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 2 725 000 kr.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 59
B 17. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader -
1968/69 Utgift1 ...... 6 202 0882
1969/70 Anslag...... 7 866 000
1970/71 Förslag ..... 8 705 000
1 Anslagen Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Avlöningar, Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum: Omkostnader och Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum: Fornminnesinventering
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 60 200 kr.
Riksantikvarieämbetet är central myndighet för ärenden om forn- och kulturminnesvård.
Ämbetet är vidare tillsynsmyndighet för landsantikvarieorganisationen.
Statens historiska museum har ett samlingsområde som omfattar föremål
som belyser kulturutvecklingen i Sverige på det profana området fram till reformationen
och på de kyrkliga och numismatiska områdena fram till nutiden. Inom
det numismatiska området samlas även föremål från andra delar av världen. Ämbetet
och museet har också till uppgift att sprida kunskap hos allmänheten om
landets kulturminnen.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott har hand om
vissa uppgifter för ämbetet och museet, nämligen bl. a. att inge anslagsframställningar
till Kungl. Maj:t och att tillsätta vissa tjänster.
Inom riksantikvarieämbetet finns två avdelningar, fomminnesavdelningen och
byggnadsminnesavdelningen. Till ämbetet är vidare provisoriskt knuten en kulturhistorisk
byrå, som förts över från byggnadsstyrelsen i samband med dess omorganisation
(prop. 1967:64, SU 109, rskr 269). Inom museet finns fyra avdelningar,
nämligen en för sten- och bronsåldern, en för järnåldern, en för medeltid
och nyare tid samt en för myntkabinettet. För ämbetet och museet gemensamt
finns fem avdelningar, nämligen en för administrativa och kamerala frågor, en
för bibliotek samt akt- och bildarkiv, en för tekniska frågor, en för pedagogiska
frågor och en för tillsynen över landsantikvarieorganisationen.
Målsättning och organisation för samhällets kulturminnesvård utreds f. n. av
1965 års musei- och utställningssakkunniga, som i övrigt har i uppdrag att utreda
bl. a. hela det statliga och statsunderstödda museiväsendet (direktiv se 1968
års riksdagsberättelse s. 252 och 1966 års riksdagsberättelse s. 280). Den särskilde
sakkunnige, expeditionschefen Lennart Häggqvist, som tillkallats år 1966
för att utreda spörsmål av betydelse för att bedöma hur frågan om sambandet
mellan Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet
bör lösas har år 1969 avlämnat betänkandet Sambandet mellan Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien samt riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum (Stencil U 1969:2). Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 juli 1969
överlämnat betänkandet till musei- och utställningssakkunniga för övervägande
i anslutning till de sakkunnigas fortsatta utredningsarbete.
Bb
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Personal
Antikvarier, museitjänstemän och handläggande
personal..............................
Övrig personal...........................
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar .........................
därav utrikes resor ............................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ...........................
Utställningar ............................
Information .............................
Fornminnesinventering ....................
Laboratoriet för radioaktiv datering ........
Lönekostnadspålägg ......................
Medlemsavgift till Centre International d’Etudes
pour la Conservation et la Restauration des
Biens Culturels i Rom ....................
Uppbördsmedel
Textilkonservering ...
Nettoutgift
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Riksantikvarie- |
Departements- |
ämbetet och |
chefen |
54,5 |
4-5 |
+i |
79,5 |
of. |
of. |
.34 |
4-5 |
+1 |
5 025 000 |
+ |
561 000 |
+ 365 000 |
|
14 000 |
of. |
of. |
||
187 000 |
+ |
37 000 |
+ |
12 000 |
4 000 |
+4 000 |
+2 000 |
||
724 000 |
+ |
271 000 |
+ 283 000 |
|
191 000 |
+ |
102 000 |
+ |
46 000 |
— |
+50 000 |
+36 000 |
||
60 000 |
+ |
43 000 |
+ |
23 000 |
54 000 |
43 000 |
+ |
8 000 |
|
293 000 |
4- |
80 000 |
+ |
15 000 |
110 000 |
+ |
21 000 |
+ |
3 000 |
1 205 000 |
+ |
142 000 |
+ |
84 000 |
18 000 |
of. |
of. |
||
7 881 000 |
+ 1300 000 |
+ 839 000 |
||
15 000 |
of. |
of. |
||
7 866 000 |
+ 1300 000 |
+ 839 000 |
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Löne- och prisomräkning m. m. 635 000 kr.
2. I avvaktan på en omorganisation av riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum, som kan bli en följd av förslag, som kommer att läggas fram
av 1965 års musei- och utställningssakkunniga, erfordras provisoriska
personalförstärkningar (+ 243 000 kr.) av skäl som närmare framgår
av det följande.
Behovet av dessa förstärkningar sammanhänger bl. a. med en under de senaste
decennierna ökad tillströmning av arkivalier vid bild- och aktarkivet. En omorganisation
behövs så att arkivet provisoriskt får en chef. Ökade krav ställs vidare
på ämbetet i markvårdsfrågor. För arvode till en ledare av markvårdsarbetet erfordras
ett belopp av 25 000 kr. För att kunna aktivera verksamheten med byggnadsminnesförklaringar,
som f. n. släpar efter avsevärt, erfordras medel för
extra arbetskraft. Det översiktliga planeringsarbetet inom kulturminnesvårdens
område handhas f. n. av överantikvarien ensam. För att biträda denne erfordras
en kvalificerad medhjälpare. Antalet fast anställda, vetenskapligt utbildade tjänstemän
vid museet har sedan år 1946 utökats endast obetydligt. För att motverka
en betydande eftersläpning i fråga om fyndbearbetningen krävs extra arbetskraft.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 61
Biträdespersonalen inom ämbetet och museet är underdimensionerad, varför en
arbetskraftsförstärkning är nödvändig.
3. Vid museet har funnits inrättad en för N. G. Gejvall personlig tjänst
som antikvarie i Ae 24. Denne har nu lämnat tjänsten men behovet av en osteolog
kvarstår. I stället för den personliga tjänsten bör tillkomma en icke personlig
tjänst som antikvarie i Ae 24.
4. Den föreslagna ökningen av expensmedlen innefattar engångsanvisningar
för inköp av möbler, mappskåp och läsapparat samt för utökning av
telefonväxeln och utbyte av lås i kanslilokalerna och museet.
5. Ökningen av medlen till utställningar är avsedd för avlöning åt tillfälligt
anställda utställningsarkitekter och dekoratörer.
6. Medlen till information bör höjas med 20 000 kr. för avlöning till
personal som sysslar med skolvisningar. Vidare begärs sammanlagt 20 000 kr.
till ökad reklam i samband med museets utställningsverksamhet och ökad information
om ämbetets verksamhet.
7. Laboratoriet för radioaktiv datering kommer att bedriva
sin verksamhet i oförändrad omfattning under budgetåret 1970/71. Verksamhetens
omslutning uppgick budgetåret 1968/69 till 267 000 kr. Den begärda anslagsökningen
avser i huvudsak löne- och prisomräkning.
8. Medlen till fornminnesinventering används för vissa kostnader
för den inventering av landets fasta fornlämningar som behövs för att förse
den på flygfotografering grundade ekonomiska kartan med uppgifter om sådana
fornlämningar. Av den föreslagna ökningen avser 52 000 kr. kostnader på grund
av ökat inventeringsområde, 4 000 kr. extra arbetskraft för att påskynda tryckning
av fornlämningsregistret och 10 000 kr. prov med databehandling av uppgifter
ur fornlämningsregistret.
9. Lönekostnadspålägg för ny personal 75 000 kr.
I en särskild framställning har ämbetet och museet föreslagit att medel anvisas
för en personlig tjänst i Cg 1 för förste antikvarien professor Wilhelm Holmquist,
som leder de arkeologiska undersökningarna på Helgö samt bearbetningen och
publiceringen av fyndmaterialet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 705 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en antikvarie i Ae 24 i stället för den
för N. G. Gejvall inrättade personliga tjänsten, som utgår i samband med innehavarens
övergång till annan verksamhet (3). Vidare har beräknats ett belopp av
59 000 kr. för provisoriska personalförstärkningar bl. a. för att en eftersläpning av
fyndbearbetningen vid museet skall kunna motverkas, (2, 9). De under expensposten
beräknade engångsanvisningarna är avsedda för inköp av möbler för ny personal,
utökning av telefonväxeln och utbyte av lås (4).
Bb
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 8 705 000 kr.
B 18. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Underhåll och ökande
av museets samlingar m. m.
1968/69 Utgift......... 163 039
1969/70 Anslag........ 264 000
1970/71 Förslag ....... 249 000
Personal
Antikvariepersonal .......................
Övrig personal...........................
Anslag
Underhåll och ökande av museets samlingar och
antikvarisk-topografiska arkivet samt bokinköp
och bokbindning.........................
därav lönekostnadspålägg .......................
därav engångsutgifter ...........................
Inredning och utrustning av ämbetets och museets
lokaler ............................
därav lönekostnadspålägg .......................
därav engångsutgifter ...........................
Reservation .............. 4 843
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 |
|
Riksantikvarie- |
Departements- |
ämbetet och |
chefen |
statens historiska |
|
museum |
|
+ 0,5 |
— |
+ 0,5 |
— |
129 000 |
+ 123 000 \ + 5 000 / |
+ 15 000 |
— |
+50 000 |
— |
135 000 |
+ 48 000 \ |
—30 000 |
— |
+ 5 000 / |
|
80 000 |
—15 000 |
—30 000 |
264 000 |
+ 171 000 |
—15 000 |
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Nu utgående belopp om 64 000 kr. för underhåll och ökande av museets
samlingar bör ökas med 38 000 kr. för bl. a. konservering av nyinkomna fynd
och äldre föremålsbestånd samt för bindning och reparation av inventariehandlingar.
För inköp och bindning av böcker (nu 52 000 kr.) beräknas en ökning
med 71 000 kr., varav 50 000 kr. utgör ett på tre år fördelat engångsanslag. Medlen
för vård och underhåll av antikvarisk-topografiska arkivet (nu 16 000 kr.)
bör ökas med 15 000 kr. i samband med en allmän upprustning av arkivet.
2. Det för inredning och utrustning av ämbetets och museets lokaler för nästa
budgetår beräknade beloppet är avsett för förbättringsarbeten i museets entréhall
och lokalen för tillfälliga utställningar, för inredning av magasinslokaler samt
för modernisering av bronsåldersutställningen och utställningen över den allmänna
mynthistorien.
Innevarande budgetår är beräknat en engångsanvisning om 80 000 kr. för en
brandskyddsanläggning. För nästa budgetår begärs engångsanvisningar om
50 000 kr. resp. 15 000 kr. för utbyte av brandfärligt material i museet och anskaffande
av armatur för biblioteket.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 63
Departementschefen
För en från brandskyddssynpunkt motiverad ombyggnad i museet beräknar
jag en engångsanvisning om 50 000 kr. samtidigt som en för innevarande budgetar
beräknad engångsanvisning för anskaffande av en brandskyddsanläggning
bortfaller. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Underhåll och ökande av museets samlingar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 249 000 kr.
B 19. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåll
av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader
1968/69 Utgift1 ....... 572 756- Reservation .............. 9 779
1969/70 Anslag ....... 611 000
1970/71 Förslag....... 642 000
" Anslaget Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 484 kr.
Ur anslaget utgår bidrag till vård, undersökning och iståndsättning av kulturhistoriskt
värdefulla fasta fornlämningar och byggnader, inbegripet kyrkor, med
undantag av statliga byggnadsverk som avses i 18 § kungörelsen (1920:744) med
föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet (ändrad senast 1968: 739).
Från anslaget utgår även ersättning till domänverkets fond för upplåten mark på
Björkö.
Stöd till kulturminnesvården utgår också av särskilda lotterimedel. Under år
1969 fördelade Kungl. Maj:t sammanlagt 877 000 kr. som bidrag till restaureringsarbeten,
inköp av fastigheter m. m.
Personal
Antikvariepersonal .......................
Övrig personal...........................
Anslag
Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader ..........
därav lönekostnadspålägg .......................
därav ersättning för upplåten mark ..............
Riksantikvarieämbetet och
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Riksantikvarie-ämbetet och |
Departements- chefen |
|
museum |
||
4,5 |
of. |
of. |
4,5 |
of. |
of. |
611 000 16 000 |
+ 69 000 1 +6 000 / |
+ 31 000 of. |
statens historiska museum
1. För vård och underhåll av fasta fornlämningar (nu 115 000 kr.) begärs
ökade medel bl. a. för att bekosta uppsättning av vägskyltar vid kulturhistoriska
sevärdheter (+ 35 000 kr.).
Bb
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
2. Medlen till utredningar som uppdragsverksamheten gör för riksantikvarieämbetets
räkning (nu 50 000 kr.) bör ökas (+ 15 000 kr.).
3. Medlen till vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader (nu
333 000 kr.) måste höjas på grund av prisstegringar (+ 12 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 642 000 kr.
B 20. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet
1968/69 Utgift....... 1 661 5371
1969/70 Anslag...... 1 643 000
1970/71 Förslag ..... 2 610 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 8 464 kr.
Anslaget används för att förskottera kostnader för sådana undersökningar och
utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen (ändrad 1967:77)
och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av
riksantikvarieämbetet mot avgift. Av anslaget får tas i anspråk högst ett belopp
motsvarande summan av de ersättningar som ämbetsverket erhåller av uppdrags
-
givarna.
Personal
Antikvariepersonal .......................
Övrig personal ..........................
Anslag
Avlöningar till extra tjänstemän ............
Kostnader för övrig arbetskraft, maskinhyror
m. m...................................
Kapitalkostnader m. m.....................
Centraladministration .....................
Sjukvård ................................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
Lönekostnadspålägg ......................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Riksantikvarie- |
Departements- |
|
ämbetet och |
chefen |
|
4 |
+1 |
+1 |
32 |
+7,5 |
+ 7,5 |
36 |
+ 8,5 |
+ 8,5 |
460 000 |
+ 283 000 |
+ 283 000 |
780 000 |
+ 370 000 |
+ 370 000 |
40 000 |
of. |
of. |
170 000 |
+ 57 000 |
+ 57 000 |
1 000 |
of. |
of. |
50 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
36 000 |
+ 34 000 |
+ 34 000 |
106 000 |
+ 203 000 |
+ 203 000 |
1 643 000 |
+ 967 noo |
+ 967 6A |
Sb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 65
Inkomster vid riksantikvarieämbetet, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 2 610 000 kr. (1969/70
1 643 000 kr.).
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Löne- och prisomräkning m. m. 179 000 kr.
2. Under budgetåret 1968/69 ökade omfattningen av uppdragsverksamheten
avsevärt. En ytterligare ökning av verksamheten beräknas ske under såväl innevarande
som nästa budgetår. Genom konstruktionen av anslaget till uppdragsverksamheten
innebär inte den erforderliga anslagshöjningen några ökade kostnader
för statsverket. (+ 788 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 2 610 000 kr.
B 21. Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
1968/69 Utgift ....... 1 910 219
1969/70 Anslag ...... 1 974 000
1970/71 Förslag...... 2 080 000
Landsantikvarierna, som är anställda av olika organisationer med kulturminnesvårdande
uppgifter, skall inom sina distrikt vara riksantikvarieämbetets företrädare
och inför ämbetet ansvara för kulturminnesvården inom området. Vidare har de
uppgifter i fråga om den del av naturskyddet som avser skyddet av kulturlandskapet.
Landsantikvarierna är i förekommande fall chefer för länsmuseerna. F. n.
finns en landsantikvarie i varje län utom i Älvsborgs län som har två. I Gotlands
län finns förutom landsantikvarien en antikvarie.
Statsbidrag till avlönande av landsantikvarier och antikvarien på Gotland utgår
enligt bl. a. kungörelsen (1955:317) angående statsbidrag till avlöningar inom
landsantikvarieorganisationen (ändrad senast 1965:167) med 90 % av de kontanta
avlöningsförmåner som tillkommer en på vederbörande ort stationerad statlig
tjänsteman i löneklass A 30 resp. löneklass A 26. Till landsantikvarien i Borås
utgår bidrag med två tredjedelar av kontantlönen i löneklass A 26. Statsbidrag kan
också medges till en amanuens i varje landsantikvariedistrikt med 90 % av lönen i
löneklass A 22. Antalet distrikt med amanuens till vars lön bidrag kan utgå bestäms
r. Kungl. Maj:t och uppgår nu till 23.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Bb
66
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Personal
Antikvariepersonal .......................
Anslag
Bidrag till avlöningar åt landsantikvarierna och
deras amanuenser ........................
Vidareutbildning av personal ..............
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 |
|
Riksantikvarie- |
Departements- |
ämbetet och statens |
chefen |
49 +1 |
of. |
1 974 000 |
+ 140 000 |
+ 106 000 |
1 974 000 |
+ 160 000 |
+ 106 000 |
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Kostnadshöjningen på grund av de generella höjningarna av lönebeloppen i
den statliga löneplanen utgör 106 075 kr.
2. Med hänsyn bl. a. till arbetsbelastningen i Älvsborgs län föreslås bidrag utgå
till en ny tjänst som amanuens (+ 34 312 kr.).
3. Våren 1969 anordnades en konferens om byggnadsminnesvård med landsantikvarierna
och deras amanuenser till vilken beviljats ett statsbidrag ur anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Liksom för andra yrkesgrupper krävs
inom detta område en reguljär vidareutbildning (+ 20 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
2 080 000 kr.
B 22. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 4 307 4142
1969/70 Anslag...... 5 734 000
1970/71 Förslag ..... 5 940 000
1 Anslagen Nationalmuseet: Avlöningar, Nationalmuseet: Omkostnader och Nationalmuseet:
Pedagogisk verksamhet m. m. (delvis)
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 46 989 kr.
Nationalmuseet med östasiatiska museet är centralmuseum för konst och ansvarar
för huvuddelen av statens konstsamlingar.
Inom nationalmuseet finns sju avdelningar, en för äldre måleri och skulptur, en
för nutida måleri och skulptur (moderna museet), en för teckning och grafik, en
för konsthantverk, en för slottssamlingar, en för konstbildning samt en för depositioner.
Östasiatiska museet har hand om samlingar av östasiatisk konst och
konsthantverk, som anförtrotts museet. För museerna finns gemensamt kansli, bibliotek,
arkiv, bildarkiv, teknisk anstalt och fotoateljé.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 67
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Nationalmuseet |
Departements- chefen |
|
Museitjänstemän och handläggande personal . . |
32 |
+ 3 |
of. |
Övrig personal .......................... |
109 |
+ 6,5 |
of. |
Anslag Utgifter |
141 |
+ 9,5 |
of. |
Avlöningar .............................. Sjukvård ................................ |
3 360 000 |
+ 627 000 |
+ 280 000 |
16 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar.......................... |
26 000 |
+ 28 000 |
+ 1 000 |
därav utrikes resor ............................ |
5 000 |
+26 000 |
of. |
Lokalkostnader .......................... |
923 000 |
+ 28 000 |
+ 22 000 |
Expenser................................ |
243 000 |
+ 157 000 |
+ 8 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
792 000 |
+ 152 000 |
+ 72 000 |
Utställningar, film- och konsertverksamhet .. |
180 000 |
+ 120 000 |
+ 30 000 |
Florensaktionen .......................... Bidrag till Årsbok för svenska statens konst- |
207 000 |
—207 000 |
—207 000 |
samlingar ............................... |
8 000 |
of. |
of. |
Uppbördsmedel |
5 755 000 |
+ 905 000 |
+ 206 000 |
Tavelkonservering ........................ Ersättning för värme och belysning i uthyrda |
20 000 |
of. |
of. |
lägenheter............................... |
1 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift |
5 734 000 |
+ 905 000 |
+ 206 000 |
Nationalmuseet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 412 000 kr.
2. Avdelningen för äldre måleri och skulptur behöver förstärkas
med ett halvtidsanställt biträde ( + 10 830 kr.).
3. Moderna museets biträden är alltför få i förhållande till de växande
arbetsuppgifterna. För hjälp med korrespondens, registrering m. m. erfordras
ytterligare ett kvalificerat biträde. På grund av det sedan några år tillbaka väsentligt
ökade öppethållandet behöver de arvodister som hittills anlitats för att ta upp
entréavgifter m. m. ersättas med två biträden. (+ 69 768 kr.)
4. Avdelningen för teckning och grafik behöver för omläggning
av hittillsvarande föråldrade system för inventarier och kataloger förstärkas
med en intendent (+ 48 108 kr.).
5. Avdelningen för konsthantverk, som förutom en förste intendent
och föreståndare endast disponerar en amanuens och ett biträde, behöver med
hänsyn till det omfattande och differentierade verksamhetsområdet förstärkas med
en intendent (+ 48 108 kr.).
6. Östasiatiska museets utställningsytor har under år 1968 mer än
fördubblats, vilket möjliggör en väsentlig aktivering av museets verksamhet. För
denna erfordras en förstärkning med en intendent, ett halvtidsanställt biträde och
två museivakter (+ 107 202 kr.).
7. Vid tekniska anstalten har museiassistenten John Einar Pettersson
under en mer än fyrtioårig tjänstgöring inom museet förvärvat och utvecklat
sådana speciella kvalifikationer inom sitt arbetsfält, papperskonservering, att hans
Bb
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
nuvarande löneställning inte längre ger ett rimligt uttryck för dessa. För honom
bör därför inrättas en personlig konservatorstjänst samtidigt som hans nuvarande
tjänst som museiassistent hålls obesatt (+ 13 778 kr.).
8. Fotoateljéns alltför fåtaliga personal (endast tre avlönade med medel
från avlöningsposten) behöver på grund av den ständigt ökade arbetsbelastningen
utökas med en fotograf och ett fotobiträde (+ 49 404 kr.).
9. Under anslagsposten Expenser beräknas bl. a. medel av engångsnatur
för att åstadkomma bättre ljusförhållanden i huvudbyggnadens översta två våningar
(+ 90 000 kr.).
10. Museets utåtriktade verksamhet består bl. a. av tillfälliga utställningar vid
museet, vandringsutställningar, filmvisning och konserter. För denna verksamhet
står till förfogande — förutom de under detta anslag anvisade medlen — de inkomster
som museet har av inträdesavgifter och försäljning. För budgetåret 1968/
69 uppgick de utgifter som täckts av influtna förevisnings- och försäljningsmedel
till 681 000 kr. För att intensifiera den utåtriktade verksamheten och samtidigt
kunna undvika att inträdesavgifterna stiger alltför mycket föreslås en ökning av
medlen till utställningar, film- och konsertverksamhet ( +
105 000 kr.).
11. Den nordiska Florensaktionen för att rädda konstföremål m. m.,
som skadades vid översvämningskatastrofen i Florens år 1966, avses bli slutförd
under innevarande budgetår. Den för ändamålet upptagna anslagsposten bortfaller
därför för nästa budgetår, vilket bl. a. innebär indragning av två heltidstjänster
och en halvtidstjänst som konservator (— 207 000 kr.).
12. Lönekostnadspålägg för ny personal 80 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Nationalmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 940 000 kr.
B 23. Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m.
1968/69 Utgift ........ 635 366 Reservation............. 42 788
1969/70 Anslag........ 715 000
1970/71 Förslag ....... 805 000
Nationalmuseet
Anslaget föreslås bli höjt med sammanlagt 500 000 kr. Prisstegringen på konstmarknaden
fortgår alltjämt i snabb takt, varför museets inköpsresurser trots tidigare
beviljade anslagsökningar endast i ringa mån förbättrats. Samtidigt har de enskilda
stora konstköparnas och de utländska museernas inköpsresurser fortsatt att
växa, vilket medfört en skärpning av konkurrensen på konstmarknaden.
1. Huvuddelen av den begärda ökningen avser ökande av museets sam -
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 69
lingar. Av den föreslagna höjningen hänför sig 143 000 kr. till avdelningarna
för äldre måleri och skulptur, teckning och grafik, konsthantverk samt slottssamlingarna
(nu sammanlagt 244 000 kr.) och 80 000 kr. till avdelningen för nutida
måleri och skulptur (nu 135 000 kr.). För östasiatiska museet erfordras en ökning
med 48 000 kr. (nu 27 000 kr.) och för inköp av svenska konstnärers arbeten
en ökning med 100 000 kr. (nu 203 000 kr.). (+ 371 000 kr.)
2. De alltjämt ökade kostnaderna för bokinköp, bokbindning och prenumeration
på facktidskrifter gör det omöjligt för m u s e i b i b 1 i o t e k e t att upprätthålla
en tillfredsställande standard med nu anvisat belopp av 36 000 kr ( +
24 000 kr.).
3. Till inköp av konst för deposition hos statliga myndigheter utgår
innevarande budgetår 55 000 kr. För att önskemålen om depositioner skall
kunna tillgodoses i tillfredsställande grad bör denna anslagspost väsentligt förstärkas
(+ 100 000 kr.).
4. Det till museets disposition stående beloppet om 15 000 kr. för tillfälliga utgifter
bör ökas (+ 5 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 90 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
805 000 kr.
B 24. Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
1968/69 Utgift1 ........ 256 565 Reservation1............... 879
1969/70 Anslag........ 270 000
1970/71 Förslag ....... 320 000
1 Anslaget Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. (delvis)
Anslaget används av nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet för
direkta utställningskostnader och för nämndens administrationskostnader.
Nationalmuseet
En allt större del av anslaget tas i anspråk för det svenska deltagandet vid de
stora konstbiennalerna, som utgör en återkommande inventering av den aktuella
internationella konsten. Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet betraktar
möjligheten att göra svensk konst bättre känd i dessa sammanhang som
väsentlig. Nämnden finner det också angeläget att vid sidan av biennalerna informera
om svensk konst genom egna initiativ såsom utställningen Pentacle i Paris
år 1968 samt att även ge de svenska konstnärerna tillfälle till täta personliga kontakter
med den internationella konstvärlden. Nämnden har avsatt 25 000 kr. för
bidrag till enskilda konstnärer, vilket anses otillräckligt med hänsyn till antalet
ansökningar. Nämnden har vidare beslutat anslå medel för arvoden till konstnärer
Bb
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
som lånar ut sina verk för utställningar i utlandet i nämndens regi. Mot denna
bakgrund föreslår museet en höjning av anslaget till 400 000 kr. (+ 130 000 kr.).
Departementschefen
Med anledning av vad museet anfört om arvoden till konstnär som lånar ut sina
verk för utställningar vill jag understryka att frågan om ersättning till konstnärer
för utlåning av verk vid utställningar är av den natur att den torde bli föremål för
Kungl. Maj:ts prövning i annat sammanhang.
Anslaget bör höjas med 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i
utlandet för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
320 000 kr.
B 25. Livrustkammaren
1968/69 Utgift1 ....... 643 3662
1969/70 Anslag ....... 877 000
1970/71 Förslag ...... 963 000
1 Anslagen Livrustkammaren: Avlöningar och Livrustkammaren: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 9 565 kr.
Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, bevarar föremål från den
forna arsenalen, de kungliga livrust-, kläd- och skattkamrarna samt hovstallet.
Den har även till uppgift att bevara andra jämförliga föremål av personhistorisk
karaktär samt att fylla ett centralmuseums funktion i fråga om vissa delar av det
vapenhistoriska området.
Livrustkammaren leds av Nordiska museets nämnd som styrelse.
Personal
Museitjänstemän
Övrig personal
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar .........................
därav utrikes resor ............................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ..........................
Konserveringsverksamhet ..................
Lönekostnadspålägg ......................
Uppbördsmedel
Konserveringsverksamhet ..................
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Livrust- |
Departements- |
|
kammaren |
chefen |
|
3,5 |
+2,5 |
of. |
19,5 |
+4 |
of. |
23 |
+ 6,5 |
of. |
599 000 |
+ 271 000 |
+ 30 000 |
3 000 |
of. |
of. |
2 000 |
+ 2 100 |
of. |
900 |
4-2 000 |
of. |
99 000 |
+ 46 500 |
+ 46 000 |
37 000 |
+ 28 000 |
+ 1000 |
— |
4-7 500 |
— |
20 000 |
of. |
of. |
137 000 |
+ 61 200 |
+ 9 000 |
897 000 |
+ 408 800 |
+ 86 000 |
20 000 |
of. |
of. |
877 000 |
+ 408 800 |
+ 86 000 |
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 71
Livrust kammaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 67 000 kr.
2. För dokumentation och registrering behöver den vetenskapligt
utbildade personalen förstärkas med tre intendenter. Samtidigt bortfaller vissa
medel som tidigare anvisats till extra arbetskraft. Därutöver behövs ett kvalificerat
biträde. (+ 150 772 kr.)
3. För att i tillfredsställande takt kunna motverka de ackumulerade skadorna
på det unika textilbeståndet erfordras en tjänst som textilkonservator
och en som konserveringsassistent (+ 67 982 kr.).
4. Vid fotoateljén erfordras ett fotobiträde för att avlasta fotografen
rutinmässig kopiering m. m. (+ 24 132 kr.).
5. Tjänsten som kontorsskrivare vid livrustkammarens kansli föreslås bli
utbytt mot en kanslisttjänst (+ 2 784 kr.).
6. I samband med omflyttning av de permanenta samlingarna behöver livrustkammaren
konsultera expertis (+ 12 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 52 526 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 963 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Livrustkammaren för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 963 000 kr.
B 26. Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 3 518 0612
1969/70 Anslag...... 4 563 000
1970/71 Förslag ..... 5 014 000
1 Anslagen Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar och Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
a
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 31 265 kr.
Naturhistoriska riksmuseet är naturvetenskapligt centralmuseum. Dess verksamhet
avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans
biologi och naturmiljö.
Inom museet finns två avdelningar, en museiavdelning och en forskningsavdelning.
Museiavdelningen handlägger även administrativa ärenden.
För museet finns en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
Bb
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Naturhistoriska riksmuseet |
Departements- chefen |
|
Handläggande personal........ |
............. 38 |
+ 2 1 |
+i |
Övrig personal .............. |
............. 39,5 |
+ 12 / |
|
Anslag Utgifter |
77,5 |
+ 14 |
+i |
Avlöningar .................. |
............. 3 109 000 |
+ 627 000 |
+ 252 000 |
Sjukvård .................... |
............. 8 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar.............. |
............. 47 000 |
+ 18 000 |
+ 2 000 |
Lokalkostnader .............. |
............. 609 000 |
+ 99 000 |
+ 99 000 |
Expenser.................... |
+ 7 000 |
+ 4 000 |
|
Lönekostnadspålägg .......... |
............. 710 000 |
+ 180 000 |
+ 92 000 |
Uppbördsmedel |
4 565 000 |
+ 933 000 |
+ 451 000 |
Ersättning för bränsle m. m. . . |
............ 2 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift 4 563 000 |
+ 933 000 |
+ 451 000 |
Naturhistoriska riksmuseet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 367 000 kr.
2. För utveckling av utställningsverksamheten och annan pedagogisk verksamhet
erfordras en förste intendent, en konservator, en assistent, en hantverkare och
ett kvalificerat biträde för kontorsgöromål. Den senare tjänsten är avsedd även för
sektionen för entomologi. (+ 180 208 kr.)
3. För att befria den universitetsutbildade personalen från för dem okvalificerade
arbetsuppgifter och för uppordning av samlingarna erfordras en biblioteksassistent,
en konservator till sektionen för vertebratzoologi, en museiassistent till
en var av sektionerna för paleozoologi, botanik och mineralogi. Den förstnämnda
tjänsten är gemensam för museet. (+ 152 136 kr.)
4. Fyra tekniska biträdestjänster som bekostas av statens naturvetenskapliga
forskningsråd bör föras över till museets stat. (+ 113 316 kr.)
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 107 793 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 014 000 kr.
Jag har därvid beräknat bl. a. ett belopp av 74 000 kr. för ökad personal vid
museiavdelningen (2, 5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 014 000 kr.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 73
B 27. Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.
1968/69 Utgift......... 569 507 Reservation............. 22 231
1969/70 Anslag........ 535 000
1970/71 Förslag ....... 580 000
Naturhistoriska riksmuseet
Nuvarande anslag är fördelat med 155 000 kr. på museiavdelningen och
380 000 kr. på forskningsavdelningen. En omdisposition av museiavdelningens
olika utställningslokaler beräknas börja budgetåret 1970/71. Bl. a. därför behövs
för både permanenta och tillfälliga utställningar ytterligare monterutrustning, biologiskt
material, pedagogiska hjälpmedel och AV-hjälpmedel. Av museets inkomster
från inträdesavgifter och försäljning beräknas 25 000 kr. kunna användas
härtill. Dessutom erfordras en ökning av anslaget med 63 000 kr. För upprustning
av forskningsavdelningens instrumentbestånd behövs ytterligare 100 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 45 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 580 000 kr.
B 28. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 2 170 7422
1969/70 Anslag...... 3 188 000
1970/71 Förslag ..... 3 391 000
1 Anslagen Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar och Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
s
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 26 426 kr.
Statens sjöhistoriska museum är centralmuseum på det sjöhistoriska området.
Det har till uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska
handelssjöfartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling
genom tiderna. Inom museet finns två avdelningar, en utrednings- och museiavdelning
samt en visnings- och informationsavdelning. Förstnämnda avdelning är uppdelad
på fyra sektioner, nämligen en för sjöhistorisk undersökning, en för varv,
3* — Biliang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 1 Bil. 10
Bb
74
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
sjöfart och örlog, en för regalskeppet Wasa med konserveringsanläggning och en
för uppgifter av teknisk karaktär. Vidare finns en sektion för administrativa och
kamerala arbetsuppgifter.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Statens sjöhistoriska museum |
Departements- chefen |
|
Museitjänstemän ............... |
.......... 17 |
+ 2 |
of. |
Övrig personal ................ |
.......... 39 |
+2 |
of. |
Anslag |
56 |
+ 4 |
of. |
Avlöningar .................... Sjukvård ...................... |
.......... 1 800 000 |
+ 255 000 |
+ 124 000 |
.......... 9 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar................ |
.......... 16 000 |
+ 3 000 |
+ 1 000 |
därav utrikes resor ............... |
............. 2 000 |
of. |
of. |
Lokalkostnader ................ |
.......... 866 000 |
+ 37 000 |
+ 39 000 |
Expenser...................... |
.......... 83 000 |
+ 10 000 |
+ 2 000 |
Lönekostnadspålägg ............ |
.......... 414 000 |
+ 67 000 |
+ 37 000 |
3 188 000 |
+ 372 000 |
+203 000 |
Statens sjöhistoriska museum
1. Löne- och prisomräkning m. m. 180 000 kr.
2. Vården och bearbetningen av både museets arkiv och dess bibliotek har blivit
eftersatta, då museet saknat inom dessa områden utbildad personal. Två amanuenser
föreslås, en till vartdera arkivet och biblioteket (+ 79 032 kr.).
3. Genom det stora antalet besökare är bevakningen av museets samlingar
otillfredsställande, varför ytterligare två museivakter behövs (+ 43 320 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 391 000 kr.
B 29. Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
1968/69 Utgift ........ 400 2931 Reservation ............ 292 559
1969/70 Anslag ....... 10 000
1970/71 Förslag....... 10 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 067 kr.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 75
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Statens sjöhistoriska museum |
Departements- chefen |
|
Museitjänstemän ......................... |
2 |
of. |
of. |
Övrig personal .......................... |
12 |
—i |
—i |
Anslag Utgifter |
14 |
—i |
—i |
Museet: vård och nyanskaffning, utställnings- |
|||
verksamhet samt inköp för försäljning .... |
66 000 |
+ 21 000 |
+21 000 |
försäljning m. m....................... |
814 000 |
+ 19 000 |
+ 19 000 |
Lönekostnadspålägg: Wasavarvet............ |
30 000 |
+ 40 000 |
+ 40 000 |
Tillbyggnad av Wasas pontonhus............ |
90 000 |
of. |
of. |
Övriga utgifter ......................... |
20 000 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
1 020 000 |
+ 90 000 |
+ 90 000 |
|
Uppbördsmedel |
|||
Inkomster vid museet .............. |
55 000 |
+ 15 000 |
+15 000 |
Inkomster vid Wasavarvet ............... |
955 000 |
+ 75 000 |
+75 000 |
Nettoutgift |
10 000 |
of. |
of. |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kr.
B 30. Etnografiska museet
1968/69 Utgift1 ..... 796 3802
1969/70 Anslag...... 1 021 000
1970/71 Förslag ..... 1 197 000
1 Anslagen Etnografiska museet: Avlöningar och Etnografiska museet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 992 kr.
Etnografiska museet är centralmuseum på sitt område och skall främja intresset
för, kunskapen om samt forskningen rörande främmande kulturer, framför allt
utomeuropeiska. Museet leds av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
Bb
76
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Personal
Museitjänstemän ..................
Övrig personal....................
Anslag
Utgifter
Avlöningar .......................
Sjukvård .........................
Reseersättningar ..................
Lokalkostnader ...................
Expenser.........................
därav engångsutgifter ..................
Underhåll och ökande av samlingarna
Lönekostnadspålägg ...............
Uppbördsmedel
Publikationer ............................
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Etnografiska |
Departements- |
|
museet |
chefen |
|
7 15,5 |
+1 \ |
+1 |
22,5 |
-|-5 |
+i |
634 000 |
+ 154 000 |
+ 101 000 |
1 000 |
of. |
of. |
10 000 |
+ 15 000 |
of. |
161 000 |
+ 31 000 |
+ 23 000 |
56 000 |
+ 63 000 |
+ 17 000 |
— |
+15 000 |
— |
16 000 |
+ 9 000 |
of. |
145 000 |
+ 35 000 |
+ 35 000 |
1 023 000 |
+ 307 000 |
+ 176 000 |
2 000 |
of. |
of. |
1 021 000 |
+ 307 000 |
+ 176 000 |
Etnografiska museet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 39 000 kr.
2. Museidirektörstjänsten, som inrättades år 1966 i samband med en omorganisation
av museet, är en extra tjänst i Cg 1. Museet finner det angeläget att den
organisation som skapades år 1966 nu befästs genom att chefsbefattningen för
museet görs till en ordinarie tjänst.
3. För att påbörja ett nödvändigt organisatoriskt uppbyggnadsarbete och
trygga nyrekryteringen till högre vetenskapliga tjänster behövs en amanuens.
En assistent behövs för att göra det möjligt för museidirektören att fortsätta sitt
forskningsarbete utan att göra inskränkningar i det administrativa arbetet och i
utställningsverksamheten. Vidare behövs ytterligare en magasinsförvaltare med
hänsyn till museets omfattande och värdefulla samlingar. (+ 90 840 kr.)
4. Ytterligare medel behövs för expertis och tillfällig arbetskraft samt för förstärkningsvakter
(+ 61 500 kr.).
5. För att museet aktivt skall kunna ägna sig åt utställningsverksamhet och
publikservice måste bl. a. samarbete med museer i utlandet ske och möjlighet
finnas för museets vetenskapliga personal att bedriva fältforskning. Härtill erfordras
ökade medel till resor. (+ 15 000 kr.)
6. Medel begärs för inköp av material som är nödvändigt för utställningsverksamheten
(+ 15 000 kr.).
7. Ökningen av medlen för underhåll och ökande av samlingarna motiveras
med att antalet äldre föremål av god kvalitet minskar snabbt och att det därför
är viktigt att fylla luckor, medan det ännu är tid. Dessutom bör museet i fortsättningen
även anskaffa modernt material, som belyser kulturpåverkningarna och
nutida förhållanden. (+ 9 000 kr.)
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 33 000 kr.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 77
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 197 000 kr.
Jag har därvid beräknat 74 000 kr. för ökad personal vid museet (3, 4, 8) samt
15 000 kr. som ytterligare medel till utställningsverksamheten (5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Etnografiska museet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 197 000 kr.
B 31. Medelhavsmuseet
1968/69 Utgift ........ 285 0911 2 3
1969/70 Anslag ....... 352 000
1970/71 Förslag....... 382 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 897 kr.
Medelhavsmuseet inrymmer samlingar, som belyser den antika konst- och kulturutvecklingen
inom medelhavsområdet och Främre Orienten. Museet står till
viss del under inseende av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott
och riksantikvarieämbetet.
Medelhavsmuseet är uppdelat i en grekisk-romersk och en egyptisk avdelning.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Riksantikvarie- Departements -
Personal |
ämbetet |
chefen |
|
Museitjänstemän ................. |
........ 3 |
+1 |
of. |
Övrig personal................... |
........ 3 |
+ 0,5 |
of. |
Anslag |
6 |
+ 1,5 |
of. |
Avlöningar ...................... |
........ 234 000 |
+ 86 000 |
+ 13 000 |
Sjukvård ........................ |
........ 600 |
of. |
of. |
Lokalkostnader .................. |
........ 19 400 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
Expenser........................ |
........ 34 000 |
+ 13 000 |
+ 2 000 |
därav engångsutgifter ................. |
— |
+ 1 000 |
— |
Ökande av samlingarna............ |
........ 10 000 |
+ 5 000 |
of. |
Lönekostnadspålägg .............. |
........ 54 000 |
+ 22 000 |
+ 5 000 |
352 000 |
+ 136 000 |
+30 000 |
Riksantikvarieämbetet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 30 300 kr.
2. Till den grekisk-romerska avdelningen behövs en intendent bl. a. för att biträda
museichefen, som även är avdelningens föreståndare och ende akademiskt
utbildade tjänsteman (+ 48 108 kr.).
3. Ytterligare medel behövs för förstärkt vakthållning, förlängt öppethållande
av den egyptiska avdelningen och utökad utställningsverksamhet (+ 30 000 kr.).
Bb
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
4. För att avhjälpa balans i fråga om katalogisering erfordras medel till extra
arbetskraft (+ 5 000 kr.).
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 16 800 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Medelhav smuseet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 382 000 kr.
B 32. Skoklosters slott
1968/69 Utgift....... 398 5571
1969/70 Anslag...... 885 000
1970/71 Förslag ..... 1 064 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 529 kr.
Skoklosters slott och samlingar inköptes av staten år 1967 (prop. 1967:63, SU
80, rskr 192). Verksamheten vid Skoklosters slott leds f. n. av en särskild av
Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Denna har ansvaret för förvaltningen av slottet samt
har att göra upp planer över hur slottets samlingar skall sättas i stånd och att i
samråd med 1965 års musei- och utställningssakkunniga utreda frågan om hur
verksamheten på längre sikt skall ordnas.
Kungl. Maj:t har den 27 juni 1969 anvisat 600 000 kr. av särskilda lotterimedel
för konservering av slottets samlingar.
Personal
Museitjänstemän .........................
Övrig personal...........................
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Styrelsearvoden ..........................
Sjukvård ................................
Reseersättningar..........................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ...........................
Lönekostnadspålägg ......................
Uppbördsmedel
Entréavgifter, inkomster av försäljning m. m...
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Styrelsen för |
Departements- |
|
Skoklosters slott |
chefen |
|
6 |
+1 |
of. |
5 |
of. |
of. |
11 |
+1 |
of. |
360 000 |
+ |
91 000 |
+ |
52 000 |
30 000 |
of. |
of. |
||
1 000 |
of. |
of. |
||
25 000 |
— |
3 000 |
— |
5 000 |
383 000 |
+ |
200 000 |
+ 140 000 |
|
93 000 |
+ |
805 000 |
+ |
3 000 |
— |
+25 000 |
— |
||
83 000 |
+ |
23 000 |
+ |
14 000 |
975 000 |
+ 1 116 000 |
+ 204 000 |
||
90 000 |
of. |
+ |
25 000 |
|
885 000 |
+ 1 116 000 |
+ 179 000 |
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 79
Styrelsen för Skoklosters slott
1. Löne- och prisomräkning m. m. 64 000 kr.
2. För att fullfölja registreringen av samlingarna samt för att ordna och arkivlägga
dokumentationen av föremålsbeståndet fordras ytterligare en amanuens
(+ 38 124 kr.).
3. Under den tid som restaureringsarbeten pågår är bevakning med vaktman
nödvändig (+ 200 000 kr.).
4. Medel begärs för fortsatt konservering av samlingarna. Konserveringsarbetet
beräknas kunna vara genomfört till budgetåret 1974/75. (+ 700 000 kr.)
5. Medel begärs för automatisk databehandling, för framställning av kataloger
och vykort och som engångsanvisning för inköp av skyddsgardiner (+ 105 000
kr.).
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 8 769 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Skoklosters slott för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 064 000 kr.
B 33. Bidrag till Nordiska museet
1968/69 Utgift ...... 4 894 13U
1969/70 Anslag...... 5 949 000
1970/71 Förslag ..... 6 791 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 44 401 kr.
Nordiska museet är ett kulturhistoriskt centralmuseum med ett samlingsområde
som -— med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer —
omfattar föremål som använts i Sverige efter år 1500.
Museet är en stiftelse men staten har hela det ekonomiska ansvaret för museet.
Ledamöterna i stiftelsens styrelse, Nordiska museets nämnd, utses av Kungl. Maj:t.
Nordiska museet har sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning,
en undervisnings avdelning, en avdelning för bibliotek och
arkiv samt en administrativ och kameral avdelning. Till museet hör institutet för
folklivsforskning och Julita gård.
Bb
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Personal
Museitjänstemän och handläggande personal . .
Övrig personal...........................
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Utgående pensioner ......................
Sjukvård ................................
Reseersättningar..........................
därav utrikes resor ............................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ...........................
Underhåll av museets gårdar ............
Utställningar ............................
Underhåll och ökande av samlingarna ......
Lönekostnadspålägg ......................
Reglering av underskott vid Julita ..........
Inkomster
Entré- och visnings avgifter ................
Försäljning av böcker, fotomaterial m. m.....
Fondavkastning och hyror ................
Bidrag till undervisning och forskning m. m. . .
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Nordiska |
Departements- |
|
museet |
chefen |
|
38,5 |
of. |
of. |
78,5 |
of. |
of. |
117 |
of. |
of. |
3 715 000 |
+ |
282 000 |
+ 287 000 |
250 000 |
9 000 |
— 9 000 |
|
20 000 |
of. |
of. |
|
78 000 |
+ |
14 000 |
+ 3 000 |
21 000 |
of. |
of. |
|
564 000 |
+ |
418 000 |
+ 425 000 |
545 000 |
+ |
159 000 |
+ 16 000 |
— |
+ 134 000 |
— |
|
78 000 |
+ |
8 000 |
+ 4 000 |
251 000 |
+ |
220 000 |
+ 25 000 |
47 000 |
+ |
33 000 |
+ 50 000 |
853 000 |
+ |
87 000 |
+ 86 000 |
49 000 |
of. |
of. |
|
6 450 000 |
-j-1212 000 |
+ 842 000 |
|
131 000 |
of. |
of. |
|
160 000 |
of. |
of. |
|
180 000 |
of. |
of. |
|
30 000 |
of. |
of. |
|
5 949 000 |
+ 1212 000 |
+ 842 000 |
Nordiska museet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 794 000 kr.
2. Inför sitt 100-årsjubileum år 1973 vill museet utarbeta och ge ut jubileumspublikationer.
Engångsanvisningar begärs för detta ändamål liksom för framställning
av färgdiaserier samt för inköp av kamerautrustning och nya objektiv för
projektorer vid undervisningsavdelningen (+ 134 000 kr.).
3. Till jubileet planeras nyuppställningar av vissa av museets permanenta utställningar.
För att genomföra detta måste museet anlita extra arbetskraft. Någon
utökning av den fasta personalen begärs däremot inte.
4. Ökningen av medlen till underhåll och ökande av samlingarna motiveras
bl. a. med behovet av att konservera magasinerade museiföremål och att planera
insamlingsarbetet.
Skogs- och lantbruksakademiens museisamlingar, som
omfattar 9 783 katalognummer, bestående av redskap och maskiner för lantbruk,
mejerihantering, fiske och trädgårdsskötsel, olika frösorter, torkade och pressade
växter m. m., har tidigare varit inrymda i akademiens museibyggnad på Experimentalfältet
å Norra Djurgården. För att genomföra utbyggnaden av Stockholms
universitet bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att besluta i vilken ordning Skogs
-
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 81
och lantbruksakademiens nyttjanderätt till Experimentalfältet skulle upphöra
(prop. 1959:106, SU 103, rskr 256).
Genom ett avtal den 10 juni 1964 (prop. 1964:190 bil. 6, SU 203, rskr 388)
inlöste staten vissa Skogs- och lantbruksakademien tillhöriga byggnader på Experimentalfältet.
Bland byggnaderna ingick akademiens museibyggnad. Enligt avtalet
ålåg det akademien att senast den 1 oktober 1967 ha utrymt museibyggnaden.
Under vissa förutsättningar skulle kronan bestrida kostnaderna för magasinering av
akademiens museala samlingar fram till den 1 oktober 1970.
Samlingarna är nu inrymda i en av byggnadsstyrelsen upplåten magasinsbyggnad
på Norra Djurgården, intill ett av Nordiska museets magasin. Genom donationsbrev
den 13 november 1969 har akademien beslutat att fr. o. m. den 1 oktober 1970
överlåta sina samlingar till Nordiska museet jämte det belopp om 800 000 kr., som
akademien sammanlagt kommer att få som ersättning av staten för museibyggnaden.
För innevarande budgetår är medel för skötsel av samlingarna beräknade under
nionde huvudtitelns anslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien.
Nordiska museet
Museet framförde i skrivelse år 1966 önskemål om att akademiens samlingar
skulle föras över till museet för framtida vård, komplettering och bearbetning. Museets
avsikt var att samlingarna skulle inrymmas i härför planerade lokaler på
Julita. Museet hemställde i ny skrivelse år 1969 bl. a. dels om att få övertaga
akademiens samlingar fr. o. m. den 1 oktober 1970, dels att ytterligare 45 000
kr. anvisas museet till lokalkostnader samt att 5 000 kr. av de medel som står
till akademiens förfogande för skötseln av samlingarna förs över till museet.
1965 års musei- och utställningssakkunniga
De sakkunniga ansluter sig till museets framställning från år 1966 och framhåller
att samlingarna snarast bör tillföras museet, tillsammans med den ersättning
som akademien erhållit för museibyggnaden. Avkastningen bör komma driften
av samlingarna tillgodo. Museet bör få lokaler i form av ändamålsenliga magasin.
Departementschefen
Jag avser att senare, under förutsättning av bifall till vad jag i det följande föreslår
i fråga om bidrag till Nordiska museet, i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj:t att bemyndiga stiftelsen Nordiska museet att mottaga Skogs- och lantbruksakademiens
donation. Jag räknar med att avkastningen av den donerade summan
Bb
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
kommer att till största delen täcka lokalkostnaderna för det magasin, där samlingarna
nu är provisoriskt inrymda.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 791 000 kr.
Jag har därvid inräknat ett belopp av 9 000 kr. för ökade lokalkostnader i samband
med den erbjudna donationen av Skogs- och lantbruksakademiens samlingar
och 6 000 kr. för skötsel av dessa samlingar. Medel för skötseln har tidigare
beräknats under nionde huvudtitelns anslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 6 791 000 kr.
B 34. Bidrag till Tekniska museet
1968/69 Utgift ...... 760 5731
1969/70 Anslag...... 921 000
1970/71 Förslag ..... 1 403 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 9 026 kr.
Tekniska museet är centralmuseum på det tekniska området. Det skall belysa
utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.
Tekniska museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Enligt den
stat som fastställts av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår täcker statsbidraget
mer än hälften av utgifterna för driften. Inkomsterna i övrigt härrör främst från
entré- och visningsavgifter samt bidrag från näringslivet och museets vänförening.
I stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av
Kungl. Maj:t.
Televerket och Tekniska museet har slutit ett avtal angående televerkets samlingar
av historiska föremål och arkivalier, Telemuseum. Avtalet innebär att dessa
samlingar, som innehåller över 16 000 föremål samt vissa journaler flyttas
från sina nuvarande lokaler och deponeras hos Tekniska museet. Kostnaderna
för skötseln av Telemuseum motsvaras enligt avtalet av ett anslag från televerket.
1965 års musei- och utställningssakkunniga har uttalat att de inte har något att
erinra mot avtalet.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 83
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Tekniska museet |
Departements- chefen |
|
Museitjänstemän ......................... |
5 |
+ 2 \ |
+i |
Övrig personal .......................... |
14 |
+ 4 ) |
|
Anslag Utgifter |
19 |
+ 6 |
+i |
Avlöningar .............................. |
687 000 |
+ 219 200 |
+ 110 000 |
Utgående pensioner ...................... |
42 000 |
+ 600 |
+ 2 000 |
Sjukvård ........................... |
2 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
Reseersättningar................... |
9 000 |
+ 2 500 |
of. |
Lokalkostnader ......................... |
229 000 |
+ 18 200 |
+ 205 000 |
Expenser......................... |
253 000 |
+ 59 000 |
+ 14 000 |
Utställningar ..................... |
56 000 |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
Information .......................... |
34 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
Underhåll och ökande av samlingarna ...... |
38 000 |
+ 17 000 |
+ 15 000 |
Reorganisation av arkivet................. |
— |
+ 105 000 |
_ |
Lönekostnadspålägg ................... |
156 000 |
+ 55 500 |
+ 30 000 |
Underskott för Teknorama ................ |
— |
+ 53 000 |
|
Inkomster |
1 506 000 |
+ 490 000 |
+ 442 000 |
Entré- och visningsavgifter ................ |
110 000 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
Publikationer m. m.............. |
55 000 |
of. |
of. |
Lokalhyror för huvudbyggnaden............ |
60 000 |
— 25 000 |
— 25 000 |
Kommunalt anslag för skolvisningar ........ |
30 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
Ersättning från Teknorama ................ Bidrag från näringslivet, museets vänförening |
30 000 |
+ 10 000 |
— 30 000 |
m. m................. |
300 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift Tekniska museet |
921 000 |
+ 490 000 |
+ 482 000 |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 66 000 kr.
2. Med hänsyn till att arbetsvolymen inom museets arkiv ökat avsevärt den
senaste tiden och till att arbetet där länge varit eftersatt behövs en tjänst som arkivarie
(+ 52 020 kr.).
3. För att det nu avbrutna arbetet med modernisering av klassificerings- och
registreringssystemet skall kunna återupptas erfordras en intendent och en museitekniker
(+ 73 236 kr.).
4. Den administrativa avdelningen bör förstärkas med en assistent för att möta
de starkt ökade arbetsuppgifterna. Bevakningen i utställningsavdelningen är otillräcklig.
Bl. a. för att hindra nya stölder och åverkan behövs två museibiträden.
(+ 73 800 kr.)
5. Museets mycket omfattande arkiv är otillfredsställande ordnat. En systematisk
genomgång och förteckning av arkivmaterialet är nödvändig. Medel begärs
till en försöksverksamhet under ett år, vilken skall ligga till grund för en fortsatt
genomgång av allt material. (+ 105 000 kr.)
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 46 000 kr.
Departementschefen
Det avtal som träffats mellan televerket och Tekniska museet angående Telemuseum
bör leda till en önskvärd rationalisering av museiverksamheten inom det
Bb
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
tekniska museiområdet. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att med vissa förbehåll godkänna avtalet. I den stat som Kungl. Maj:t kommer att
fastställa för nästa budgetår bör ingå utgifter för Telemuseum till ett belopp som
motsvarar anslaget från televerket. Eftersom sistnämnda belopp ännu inte fastställts
har utgifterna för Telemuseum och bidraget till dessa inte tagits med i sammanställningen.
Anslaget bör föras upp med 1 403 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat
74 000 kr. för ökad personal (2—4, 6) samt 24 000 kr. till ökad utställningsverksamhet
samt underhåll och ökande av samlingarna.
Kungl. Maj:t föreskrev i beslut den 27 juni 1969 bl. a. att två av de byggnader
som Tekniska museet disponerar skall föras över till byggnadsstyrelsens delfond
av statens allmänna fastighetsfond. Med anledning härav har jag beräknat
ytterligare medel för museets lokalkostnader.
I samma beslut föreskrevs att teknoramabyggnaden, som tidigare inte var invärderad
på någon kapitalfond, skulle tas upp till förvaltningsmässig redovisning
på nämnda delfond. Byggnaden uppläts till Stiftelsen Tekniska museet genom Kungl.
Maj:ts beslut den 2 juni 1961 och har därefter av museet använts bl. a. till uthyrning
för olika utställningsändamål, kongresser m. m. Genom museets försorg har
Teknorama byggts om. Ombyggnaden har finansierats genom donationer, anslag
från arbetsmarknadsverket och ett banklån. Genom att Teknorama nu tas upp till
redovisning på en kapitalfond, kommer den särskilda, av Kungl. Maj:t fastställda
staten för Teknorama att belastas med hyreskostnader. Detta medför att den ersättning
från Teknorama som tidigare tillgodoförts inkomstsidan av Tekniska museets
stat försvinner och att i stället ett underskott uppkommer. Detta underskott
uppkommer delvis till följd av den förra året beslutade redovisningsreformen, som
innebär att hyreskostnader skall belasta varje institutions stat (prop. 1969: 1 bil.
2 s. 54). Då museet samtidigt svarar för amortering av ombyggnadslånet m. m. till
en sammanlagd kostnad av ungefär samma storlek som underskottet, anser jag det
nu godtagbart att Tekniska museets stat övergångsvis belastas med det underskott
som förutses. Banklånet beräknas vara slutamorterat år 1975. Jag räknar sålunda
med att verksamheten efter någon tid åter skall kunna ge ett nettotillskott till museiverksamheten.
Kungl. Maj:t har ännu inte tagit ställning till frågan om ändrad förvaltning av
museets huvudbyggnad, varför medel liksom f. n. bör anvisas för underhåll av
denna.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 1 403 000 kr.
Bb
85
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B 35. Bidrag till Skansen
1968/69 Utgift....... 1 314 746
1969/70 Anslag ...... 1 768 000
1970/71 Förslag ..... 1 988 000
Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift att i sin verksamhet levandegöra
svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kulturminnen skapa en
levande miljö för olika fritidsintressen. Skansen är en stiftelse med en styrelse som
består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t.
Av övriga ledamöter utses en av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms stad och två
av stiftelsen Nordiska museet.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1968:46, SU 84, rskr 202) godkände
Kungl. Maj:t år 1968 ett villkorligt ingånget avtal mellan staten och Stockholms
stad om bidrag till Skansen under femårsperioden 1966—1970. Avtalet
innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i stiftelsen Skansens
verksamhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks till 40 % av staten och till
60 % av staden. Ett villkor för detta driftbidrag är att verksamheten drivs enligt
en av Kungl. Maj:t och Stockholms stadskollegium fastställd stat samt av staten
och staden antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning. Förutom driftbidrag
utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar
i kulturhistoriska byggnader och för 40 % av kostnaden för investeringar
i. vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vattenoch
avloppsledningar, rulltrappan, elektriska installationer m. m. Staden svarar
för resterande 60 % av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker staden
hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader
och gemensamma anläggningar. Som villkor för investeringsbidrag skall gälla
att arbetena i förväg godkänts av Kungl. Maj:t och stadskollegiet.
På grundval av förslag från Skansen har Kungl. Maj:t och Stockholms stadskollegium
i december förra året fastställt stat för år 1970. Enligt denna erfordras
ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 1 608 000 kr., medan tillskottet
från Stockholms stad beräknats till 2 411 000 kr. Av det statliga bidraget får
dock endast halva beloppet disponeras under första halvåret 1970. Som investeringsbidrag
till kulturhistoriska byggnader har Kungl. Maj:t anvisat 77 000 kr.
för första halvaret 1970. För att täcka den statliga andelen av investeringsbidraget
till gemensamma anläggningar under första halvåret 1970 har Kungl. Maj:t anvisat
69 000 kr. Om anläggningsarbetena kommer att utföras som beredskapsarbete,
avser bidraget täckning för kostnaderna för dessa.
Beräkning av driftunderskott för Skansen
Egna inkomster.............
därav inträdesavgifter och årskort
Utgifter....................
därav löner, pensioner m. m. .
Driftunderskott .............
därav staten ...................
därav Stockholms stad .........
1969 |
1970 |
1971 |
Stat |
Stat |
Skansens förslag |
4 270 000 |
4 615 000 |
4 815 000 |
2 400 000 |
2 600 000 |
2 700 000 |
8 095 000 |
8 634 000 |
8 985 000 |
3 745 000 |
4 104 000 |
3 850 000 |
3 825 000 |
4 019 000 |
4 170 000 |
1 530 000 |
1 608 000 |
1 668 000 |
2 295 000 |
2 411 000 |
2 502 000 |
Sb
86
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Statsbidragsberäkning
Driftunderskott ..........................
därav andra halvåret 1970 ......................
därav första halvåret 1971 ......................
Investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader
....................................
Investeringsbidrag till gemensamma anläggningar
..................................
Statsbidrag 1970/71 ......................
Statsbidrag 1969/70 ......................
Andra halvåret |
1970 och första halvåret 1971 |
Skansens |
Departements- |
förslag |
chefen |
1 665 000 |
1 586 000 |
831 000 |
804 000 |
834 000 |
782 000 |
156 000 |
156 000 |
521 000 |
246 000 |
2 342 000 |
1 988 000 |
—1 768 000 |
—1 768 000 |
+ 574 000 |
+ 220 000 |
Skansen
Beräkningen av inkomsterna av inträdesavgifter och årskort utgår från den
ökning — beräknad till drygt 10 % — av antalet besök som skett mellan år 1968
och år 1969.
Vid beräkningen av utgifterna för löner och pensioner under åren 1970 och
1971 var det inte möjligt att slutligt beräkna merkostnaderna på grund av de
under förra året slutna löneavtalen.
Det för budgetåret 1970/71 beräknade beloppet för den statliga andelen av investeringsbidraget
till gemensamma anläggningar innefattar bidrag till dels halva
kostnaden för att uppföra en nybyggnad, som inrymmer bl. a. försäljningslokaler,
omklädnadsrum för deltagare i idrottstävlingar och motionsidrott, dels. en engångsinbetalning
för anslutning av vatten och avlopp.
Departementschefen
Det avtal som träffades år 1968 mellan staten och Stockholms stad har lett
till en i varje fall temporär lösning på Skansens ekonomiska problem. Förslag
till riktlinjer för verksamheten på längre sikt kommer att utarbetas av stiftelsen,
som därvid skall ta hänsyn till erfarenheterna under de år, då avtalet gäller. Dessa
förslag kommer att läggas fram av Skansen senast i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1971/72.
Den granskning som skedde före statens och Stockholms stads godkännande
av inkomst- och utgiftsstaten för år 1970 ledde till att det av stiftelsen föreslagna
bidraget till driftunderskott kunde minskas från 4 155 000 kr. till 4 019 000 kr.
I den godkända staten för år 1970 har hänsyn tagits till att merkostnaderna på
grund av de under förra året slutna löneavtalen blir större än vad Skansen i sin
anslagsframställning preliminärt beräknat. Stiftelsens förslag i fråga om beräkningen
av inkomsterna av inträdesavgifter och årskort har godtagits. Statens bidrag
till att täcka underskottet beräknas till 1 608 000 kr. eller 78 000 kr. mer
än i 1969 års stat. Ökningen är nästan uteslutande beroende av löne- och kostnadshöjningar.
Driftunderskottet år 1971 beräknas minska med 110 000 kr. jämfört
med år 1970.
Frågan om medelsbehovet för gemensamma investeringar har beretts tillsam -
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 87
mans med Stockholms stad. Det för den statliga andelen av investeringsbidrag till
gemensamma anläggningar för budgetåret 1970/71 beräknade beloppet bör avse
bidrag till anläggningsarbeten som utförs som beredskapsarbete. Beloppet motsvarar
vad som vid de förhandlingar som föregick avtalet mellan staten och Stockholms
stad förutsattes bli erforderligt för investeringar i gemensamma anläggningar
det aktuella budgetåret. Vid förhandlingarna berördes inte det förslag
som Skansen nu fört fram om en nybyggnad för bl. a. försäljningslokaler och omklädnadsrum.
Något bidrag bör därför inte utgå för ändamålet under nästa budgetår.
I stället för den av Skansen föreslagna engångsinbetalningen för anslutning
av vatten och avlopp har i driftbidraget inräknats en på flera år fördelad amortering
av utgifterna för detta ändamål. Till investeringsbidrag till kulturhistoriska
byggnader, som staten enligt avtalet ensam skall svara för, bör medel beräknas
enligt Skansens förslag. Till sådana investeringar som staden ensam skall bekosta,
nämligen uppförande av zoologiska anläggningar, har staden enligt vad jag inhämtat
för år 1970 räknat med ett belopp om 300 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till Skansen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 988 000 kr.
B 36. Bidrag till vissa museer och arkiv
1968/69 Utgift....... 909 000
1969/70 Anslag ...... 1 165 000
1970/71 Förslag...... 2051 000
Ur anslaget utgår f. n. bidrag till tio olika museer och arkiv som inte är statliga
men som staten stöder och har viss insyn i.
Två av institutionerna med bidrag från detta anslag har budgetåret 1968/69 erhållit
bidrag av särskilda lotterimedel, nämligen Hallwylska museet 7 100 kr. för
installation av ny takbelysning m. m. och Thielska galleriet 50 000 kr. för reparationsarbeten.
1. Pressmuseet och pressarkivet ..........
2. Varbergs museum ....................
3. Hallwylska museet...................
4. Kulturhistoriska museet i Lund ........
5. Arbetarrörelsens arkiv ................
6. Dansmuseet .........................
7. Drottningholms teatermuseum..........
därav nu beräknat under annat anslag . .
8. Ökade hyreskostnader för Dansmuseet och
Drottningholms teatermuseum..........
9. Carl och Olga Milles’ Lidingöhem......
10. Musikhistoriska museet ...............
11. Thielska galleriet ....................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Museet resp. |
Departements- |
||
arkivet |
chefen |
||
30 000 |
+ |
70 000 |
+ 5 000 |
56 000 |
+ |
16 000 |
+ 4 000 |
134 000 |
+ |
10 000 |
+ 6 000 |
238 000 |
+ |
202 000 |
+ 12 000 |
226 000 |
+ |
12 000 |
+ 11000 |
40 000 |
+ |
345 000 |
+ 42 000 |
140 000 |
+ |
401 000 |
+ 396 000 |
+ 340 000 |
|||
+ 397 000 |
|||
15 000 |
of. |
of. |
|
247 000 |
+ |
426 000 |
+ 11 000 |
39 000 |
+ |
11 000 |
+ 2 000 |
1 165 000 |
+ 1 493 000 |
+ 886 000 |
Bb
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1. Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum
Intresset för pressforskning har under senare år ökat mycket starkt och allt
flera yngre forskare vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna ägnar sig åt historiska
eller sociologiska studier av press och pressförhållanden. Det är nödvändigt
att utöka personalen och tillämpa en lönesättning på marknadsnivå om verksamheten
skall kunna fortsätta.
2. Varbergs museum
Ett belopp av 14 000 kr. behövs för att täcka en tredjedel av kostnadsökningarna
för löner, pensions- och försäkringsavgifter m. m. För bl. a. utställningar om
Varbergs fästning begärs ett bidrag på 2 000 kr.
3. Hallwylska museet
Verksamheten vid museet har under de senaste åren starkt intensifierats. Samlingarna
har bl. a. utnyttjats av studerande vid olika utbildningsinstitutioner. Under
sommarmånaderna har konserter anordnats i samband med kvällsvisningar
och teaterverksamhet bedrivits på museets gård. Med hänsyn till den allmänt ökade
aktiviteten vid museet behöver statsbidraget höjas med 5 000 kr. för museets
drift. För konservering av museiföremål enligt en uppgjord femårsplan begärs vidare
5 000 kr. för nästa budgetår.
4. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
För att möta de ökade kostnaderna för bl. a. Kulturhistoriska museets personal
har föreningen från år 1967 höjt årsavgiften för medlemmarna från 15 till
25 kr. samt genom utgivning av tryckalster, höjda avgifter för tjänster, ökad medlemsvärvning
m. m. sökt öka inkomsterna av egen verksamhet. Funds stad höjde
år 1969 sitt årliga bidrag till museet med 10 % till 385 000 kr. Föreningen vill
framhålla museets karaktär av riksmuseum och nödvändigheten av att också statsbidraget
ökas betydligt för att verksamheten skall kunna fortgå som hittills. 5 6
5. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
Bidraget bör höjas bl. a. med hänsyn till stiftelsens ökade utgifter för löner,
pensioner och lokaler.
6. Stiftelsen Dansmuseifonden
Genom beslut den 9 maj 1969 godkände Kungl. Maj:t att huvudmannaskapet
för Dansmuseet överflyttades från Operan till Stiftelsen Dansmuseifonden. Bidrag
till driften av Dansmuseet har för budgetåret 1969/70 anvisats till stiftelsen under
detta anslag, i stället för att som tidigare tas upp i Operans stat. Museet, som
nu är inrymt i operabyggnaden, har hittills inte belastats med några hyreskostnader.
Byggnadsstyrelsen avser emellertid att från hösten 1970 inrymma museet
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 89
i Svenska filminstitutets nybyggnad på Gärdet, varvid lokalhyran för nästa budgetår
beräknats till 158 000 kr.
Avkastningen av Dansmuseifonden, vilken kan beräknas till ca 50 000 kr., täcker
bl. a. utgifter för samlingarnas underhåll och komplettering. Det begärda bidraget
är avsett för lokalkostnader, lönekostnader och expenser. Medel begärs
bl. a. för en museichef, en assistent och en vaktmästare.
7. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slottsteater, ett bibliotek
och ett bildarkiv. Biblioteket och arkivet är f. n. inrymda i förhyrda lokaler
i Stockholm. Genom en ändring av stiftelsens stadgar våren 1969 har stiftelsen
från den 1 oktober 1969 ansvaret för såväl föreställningsverksamheten som
bibliotek och arkiv.
Stiftelsen föreslår för nästa budgetår en ökning av bidraget med 146 000 kr.
för föreställningsverksamheten (nu 340 000 kr.) och med 401 000 kr. för verksamheten
i övrigt (nu 140 000 kr.). Medel begärs för en förstärkning av personalen
med bl. a. en biblioteksamanuens och en kansliskrivare, båda på halvtid.
Stiftelsen finner det vidare motiverat att arvoden utgår till nämndens ledamöter.
Biblioteket, bildarkivet och kansliet avses bli inrymda i Svenska filminstitutets
nybyggnad, vilket medför en ökning av hyreskostnaderna med 239 000 kr.
Riksmarskalksämbetet som yttrat sig över stiftelsens framställning om medel
till biblioteks- och arkivverksamheten tillstyrker denna.
9. Stiftelsen Carl och Olga Mittes’ Lidingöhem
För nästa år begärs ett oförändrat statsbidrag av 15 000 kr.
10. Stiftelsen Musikhistoriska museet
Tjänsten som föreståndare för museet är uppförd som personlig tjänst på personalförteckningen
för Musikaliska akademien med musikhögskolan. Museet föreslår
att denna tjänst i stället benämns museichef och att tjänsten upphör att vara
personlig. Den personal som arvoderas genom det statliga bidraget till museet
bör få tryggare anställningsförhållanden och löneförmåner motsvarande dem som
gäller vid liknande statliga institutioner. Museet begär vidare medel till nya tjänster,
bl. a. en restaurator, en ljudtekniker och en kansliskrivare. Den begärda höjningen
av statsbidraget avser också restaureringsarbeten och löpande översyn av
instrument, viss utställnings- och konsertverksamhet m. m.
11. Stiftelsen Thielska galleriet
Med hänsyn till ökade driftkostnader bör bidraget höjas till 50 000 kr.
Bb
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Teater- och film vetenskaplig biblioteksverksamhet i
Stockholm samt vissa arkivfrågor inom teaterområdet
På uppdrag av Kungl. Maj:t har kungl. biblioteket gemensamt med statskontoret
utrett hur den teater- och filmvetenskapliga biblioteksverksamheten
i Stockholm skall vara organiserad sedan Svenska filminstitutets
nybyggnad på Gärdet i Stockholm tagits i anspråk. Kungl. biblioteket
och statskontoret överlämnade utredningen den 15 oktober 1969.
De institutioner inom stockholmsområdet som i första hand kan lämna biblioteks-
och dokumentationsservice inom ämnena teater- och filmvetenskap är
kungl. biblioteket, Stiftelsen Drottningholms teatermuseums bibliotek och bildarkiv,
institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet,
Svenska filminstitutets dokumentationsavdelning och Dansmuseet. Samordningen
av biblioteks- och dokumentationsservicen inom området kommer i år i ett helt
nytt läge genom att byggnadsstyrelsen avser att i Svenska filminstitutets nybyggnad
inrymma Drottningholms teatermuseum, institutionen för teater- och filmvetenskap,
Dansmuseet, dramatiska institutet och Koreografiska institutet.
I utredningen framhålls att den lokalmässiga samordningen bör fullföljas genom
en organisatorisk sådan, som möjliggör ett nära samarbete mellan de olika enheter
som bedriver biblioteks- och dokumentationsverksamhet. Kungl. biblioteket föreslår
en personalorganisatorisk samordning mellan kungl. biblioteket, Stiftelsen
Drottningholms teatermuseums bibliotek och bildarkiv samt biblioteksverksamheten
vid institutionen för teater- och filmvetenskap. Biblioteks- och arkivpersonalen
bör föras över till kungl. bibliotekets personalstat och medel för bl. a.
lokalhyror och bokinköp anvisas under bibliotekets anslag. Kungl. biblioteket får
härigenom ta ansvaret för den nya teater- och filmvetenskapliga dokumentationsenheten.
Detta möjliggör vissa depositioner av bibliotekets material, en utökad
inlåningsrätt till den nya enheten samt rationaliseringar i fråga om förvärv, katalogisering
och bokvård. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum förutsätts behålla
äganderätten till sina boksamlingar och bildarkiv men deponera dem i den nya
enheten. Med denna organisation som bas skulle vidare samordnings- och samarbetsmöjligheter
kunna prövas med framför allt Svenska filminstitutets dokumentationsavdelning
och biblioteken i anslutning till Dansmuseet. Kungl. biblioteket
föreslår vidare att en samarbetsnämnd inrättas med representanter för
samtliga berörda institutioner. Kungl. biblioteket anser att staten bör ingå en
särskild överenskommelse med Stiftelsen Drottningholms teatermuseum beträffande
den i utredningen skisserade lösningen.
För skötseln av den föreslagna teater- och filmvetenskapliga dokumentationsenheten
behövs vissa personalförstärkningar. Utredningens förslag innebär en
utökning av personalen i förhållande till nuvarande organisation med en bibliotekarie,
en halv biblioteksassistent och ett biblioteksbiträde. De ökade kostnaderna
kan beräknas till 115 000 kr. För bokinköp m. m. beräknas 36 000 kr.
Genom en skrivelse från Svensk teaterunion den 17 februari 1969 har vissa
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 91
arkivfrågor inom teaterområdet aktualiserats. Teaterunionen begär
statsbidrag för att inrätta ett för svensk teater gemensamt arkiv. Det centrala
teaterarkivets uppgift skall vara att regelbundet samla in program, affischer,
dekor- och kostymskisser etc., samt biträda de statsunderstödda teatrarna med
att ordna och bevara arkivalier. En central katalog över det på olika teatrar befintliga
arkivmaterialet skall upprättas.
Kungl. bibliotekets utredning har remissbehandlats. Över förslaget
från Svensk teaterunion har teater- och orkesterrådet yttrat sig.
Universitetskansler sämbetet ansluter sig till överväganden och förslag i kungl.
bibliotekets utredning. Förslagen tillstyrks vidare med mindre reservationer av
riksarkivet, teater- och orkesterrådet och dramatiska institutet. Byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, nationalmuseet, Koreografiska institutet, Stiftelsen Dansmuseifonden
och utrustningsnämnden för universitet och högskolor har inga direkta
invändningar mot de föreslagna åtgärderna från de utgångspunkter som
de har att beakta. Drottningholms teatermuseum avstyrker, med instämmande
av Föreningen Drottningholmsteaterns vänner, att den föreslagna organisatoriska
samordningen kommer till stånd. 1965 års musei- och utställningssakkunniga, som
förordar för framtiden mindre bindande organisatoriska förändringar för de olika
institutionerna, avstyrker också det framlagda förslaget. Svenska filminstitutet vill
inte uttala sig om samordningen mellan de tre övriga biblioteken inom filmhuset
men avråder från ett snabbt genomförande av organisatoriska förändringar med
tvång.
Drottningholms teatermuseum ser stiftelsens samlingar som en odelbar enhet
och stiftelsens verksamhet som oskiljbart förknippad med samlingarna. Den föreslagna
organisatoriska samordningen skulle enligt stiftelsen i realiteten innebära
ett avskiljande av väsentliga delar av stiftelsen och därmed ett stympande av
dess möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Svenska filminstitutet finner det rimligt
att låta de olika institutionerna flytta in i nybyggnaden under hösten 1970,
utan att mera genomgripande organisatoriska förändringar vidtas. Våren 1971
skulle man sedan kunna ompröva frågan mot bakgrunden av vunna erfarenheter.
Drottningholms teatermuseum anser att en successiv utveckling kan ske av
nuvarande samarbete mellan Drottningholms teatermuseums bibliotek och bildarkiv
och institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet.
Nationalmuseet finner det befogat att kungl. biblioteket i filminstitutets byggnad
deponerar de delar av sina egna samlingar som främst är av betydelse för teateroch
filmvetenskaplig forskning. Liknande tankar uttrycks av riksarkivet och
Drottningholms teatermuseum. Stiftelsen Dansmuseifonden framhåller att den
dominerande samlingen för studium av dansens historia och estetik kommer att
bli det s. k. Carina Ari-biblioteket, hos vilket de mindre samlingarna på olika
håll skulle kunna deponeras. Svenska filminstitutet understryker att en stor del
av dess dokumentationsmaterial inte är biblioteksmaterial i vanlig bemärkelse,
varför dokumentationsavdelningens katalogiseringsrutin inte utan vidare kan över
-
Bb
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
föras till andra bibliotek. Dramatiska institutet föreslår att filmutredningen 1968
behandlar frågan om samordning mellan den föreslagna institutionen och Svenska
filminstitutets dokumentationsenhet.
Vid en eventuell omorganisation av Drottningholms teatermuseum skulle det
enligt nationalmuseet vara lämpligt att den stora samling originalkonstverk som
ingår i teatermuseets bildarkiv förs över till nationalmuseet samt att museet övertar
ansvaret även för de inom Drottningholmsteatern förvarade samlingarna.
1965 års musei- och utställningssakkunniga tillägger att de vid Drottningholm
utställda och förvarade originalföremålen kräver sakkunnig museal vård och att
Stiftelsen Drottningholms teatermuseum saknar resurser för att nå de mål som
bör uppställas för ett centralt teaterhistoriskt museum med samlingar, utåtriktad
verksamhet och föreställningsverksamhet.
Teater- och orkesterrådet har, efter hörande av riksarkivet, dramatiska institutet
och Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, yttrat sig över Svensk teaterunions
förslag om ett för svensk teater gemensamt arkiv. Rådet är enigt med
teaterunionen och berörda remissinstanser om behovet av ett sådant gemensamt
arkiv för svensk teater. Rådet finner det naturligt att huvudansvaret anförtros
de existerande statliga arkivinstitutionerna, riksarkivet och landsarkiven, Kungl.
bibliotekets förslag att som deposition förlägga det gemensamma teaterarkivet
till den tilltänkta dokumentationsenheten avstyrks däremot av riksarkivet, teateroch
orkesterrådet och Drottningholms teatermuseum. Teater- och orkesterrådet
föreslår att riksarkivet får i uppdrag att i samråd med kungl. biblioteket, teateroch
orkesterrådet, institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet,
dramatiska institutet, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum samt
Svensk teaterunion utarbeta närmare förslag till lösning av arkivfrågan för svensk
teater.
Departementschefen
Kungl. Maj:ts uppdrag till kungl. biblioteket att utreda organisationen av den
teater- och filmvetenskapliga biblioteksverksamheten i Stockholm, får ses mot
bakgrund av att byggnadsstyrelsen i Svenska filminstitutets nybyggnad kommer
att disponera vissa lokaler för en rad institutioner med intressen inom detta ämnesområde.
Det råder också bland remissinstanserna enighet om önskvärdheten
av en lokalmässig samordning av Drottningholms teatermuseums bibliotek och
bildarkiv, institutionen för teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet,
Svenska filminstitutets dokumentationsavdelning och Dansmuseets boksamlingar.
Remissopinionen är emellertid delad beträffande möjligheterna att genomföra en
gemensam organisation. Flera remissinstanser understryker utifrån sina särskilda
utgångspunkter värdet av en samordnad biblioteksservice. Jag anser dock att de
invändningar som gjorts från de närmast berörda institutionerna mot en omedelbar
samordning under kungl. bibliotekets huvudmannaskap måste beaktas. Teatermuseet
hävdar att ett genomförande av utredningens förslag innebär en uppdelning
av museets samlingar och försvårar stiftelsens verksamhet i anslutning till samling
-
Bb
93
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
arna, vilka betraktas som en odelbar enhet. Svenska filminstitutets status som fristående
stiftelse medför speciella problem. Utredningens förslag innefattar inte
heller i detta skede en lösning av samordningen med Svenska filminstitutets dokumentationsenhet.
Jag finner därför skäl föreligga för en provisorisk lösning av frågan.
De berörda institutionerna bör få flytta in i nybyggnaden för att där pröva
formerna för en samordnad biblioteksverksamhet inom det aktuella ämnesområdet.
På grundval av vunna erfarenheter bör frågan om en organisatorisk samordning
kunna senare tas upp på nytt. Även om jag således inte anser att viss personal bör
inordnas i kungl. biblioteket, vill jag framhålla att kungl. biblioteket har ansvar
för biblioteksservice åt universitetet i Stockholm inom det humanistiska ämnesområdet,
således även beträffande teater- och filmvetenskap. Kungl. biblioteket
bör verka för en rationell uppläggning av den samlade biblioteksverksamheten i
filmhuset, även om institutionstjänsten i detta fall får en speciell karaktär på grund
av de organisatoriskt självständiga biblioteksenheterna. Det är angeläget att samtliga
avnämargrupper i filminstitutets nybyggnad, såsom dramatiska institutet,
statens dansskola m. fl., far sina behov tillgodosedda genom de existerande biblioteksenheterna.
För att kungl. bibliotekets resurser för institutionstjänsten skall kunna
förstärkas med anledning av de samordningsuppgifter som biblioteket bör svara
för, kommer föredragande statsrådet att under anslaget E 23. Vetenskapliga bibliotek:
Avlöningar beräkna medel för en tjänst som bibliotekarie i Ae 24 vid biblioteket.
De närmare formerna för samverkan bör enligt min mening avgöras av
berörda institutioner. Samtliga berörda institutioner bör anmodas att till Kungl.
Maj:t senast i anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73 lämna förslag till
en långsiktig lösning av biblioteks- och dokumentationsservicen i filmhuset. Kungl.
biblioteket bör vid behov och i vissa fall mot ersättning kunna ställa resurser till
förfogande för bokvård, katalogisering och andra serviceuppgifter i filmhuset.
Jag är inte nu beredd att ta ställning till förslagen till lösning av teatrarnas arkivproblem.
Ansvaret för de statliga och statsunderstödda teatrarnas arkivvård
och vården av de delar av deras arkiv som inte längre behövs för teaterverksamheten
bör i princip ligga på arkivväsendet. Riksarkivet bör därför få i uppdrag att
efter samråd med berörda parter utreda hithörande frågor.
Bidrag för föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern har hittills tilldelats
Föreningen Drottningholmsteaterns vänner och utgått ur anslaget Bidrag
till särskilda kulturella ändamal. Då Stiftelsen Drottningholms teatermuseum numera
även har hand om teaterverksamheten bör medel för denna beräknas under
detta anslag.
Beloppet för ökade hyreskostnader i samband med Dansmuseets och Drottningholms
teatermuseums inflyttning i filmhuset är preliminärt beräknat och bör
fördelas på de båda institutionerna när bidragen fastställs för nästa budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 051 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa museer och arkiv för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 2 051 000 kr.
Bb
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B 37. Svenskt biografiskt lexikon
1968/69 Utgift1 ....... 360 0522
1969/70 Anslag ....... 540 000
1970/71 Förslag....... 566 000
1 Anslagen Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar och Svenskt biografiskt lexikon: Omkost
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 871 kr.
Svenskt biografiskt
av verket Svenskt biografiskt
prop. 1962:86 (SU 74, rskr 194).
Personal
Redaktörer ..............................
övrig personal...........................
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar..........................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
Lönekostnadspålägg ......................
Uppbördsmedel
Publikationer ............................
Nettoutgift
enlighet med de riktlinjer, som angetts i
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Svenskt |
biografiskt lexikon |
Departements- chefen |
5 |
of. |
of. |
2 |
+i |
of. |
7 |
+i |
of. |
402 000 |
+ 50 000 |
+ 19 000 |
900 |
of. |
of. |
2 000 |
of. |
of. |
21 100 |
of. |
of. |
96 000 |
+ 13 000 |
+ 13 000 |
75 000 |
+ 9 000 |
+ 3 000 |
597 000 |
+ 72 000 |
+ 35 000 |
57 000 |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
540 000 |
+ 63 000 |
+ 26 000 |
lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet
lexikon i
Svenskt biografiskt lexikon
1. Löne- och prisomräkning m. m. 26 000 kr.
2. På grund av den alltmer ökade arbetsbelastningen för såväl kontorspersonalen
som för den vetenskapligt utbildade personalen föreslås ytterligare en kontorist,
alternativt en halvtidsanställd amanuens (+ 24 132 kr.).
3. Medel begärs för ökade författararvoden (+ 10 000 kr.).
4. Under posten Expenser beräknas medel för ökade bindningskostnader
(+ 13 000 kr.).
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 6 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 566 000 kr.
Bb
95 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B 38. Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 750 5502
1969/70 Anslag...... 963 000
1970/71 Förslag ..... 1 018 000
1 Anslagen Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar och Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
2
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 9 140 kr.
Stifts- och landsbibliotek finns i Linköping, Skara, Västerås och Växjö. De har
till uppgift att förvara och tillhandahålla bibliotekens gamla bok- och handskriftssamlingar.
Vidare skall de tillhandahålla vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur.
De fungerar samtidigt som länsbibliotek i de län där de är belägna.
Biblioteken leds av särskilda styrelser med bl. a. kommunala representanter.
Biblioteken står under tillsyn av kungl. biblioteket och — i fråga om verksamheten
som länsbibliotek — av skolöverstyrelsen.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 uppdrogs åt statskontoret att
med beaktande av vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anfört i
prop. 1967:1 (bil. 10 s. 57) göra en översyn av frågan om huvudmannaskapet för
stifts- och landsbiblioteken. Statskontoret kommer inom kort att avlämna en rapport
i frågan.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Stifts- och |
Departements- chefen |
|
Bibliotekariepersonal ............. |
......... 12 |
of. |
of. |
Övrig personal ................. |
......... 5 |
+1 |
of. |
Anslag |
17 |
+1 |
of. |
Avlöningar ..................... |
......... 752 000 |
+ 81 000 |
+ 43 000 |
Sjukvård ....................... |
......... 800 |
of. |
of. |
Expenser....................... |
......... 37 200 |
+ 32 700 |
+ 2 000 |
därav engångsutgifter................ |
+28 500 |
— |
|
Lönekostnadspålägg ............. |
......... 173 000 |
+ 16 854 |
+ 10 000 |
963 000 |
+ 130 554 |
+ 55 000 |
Anm. I sammanställningen ingår endast personal för vilka kostnaderna täcks av medel från
detta anslag. Härtill kommer den personal, framför allt assistenter och biträden, som avlönas
genom anslag från kommuner och landsting. Vad beträffar anslag innefattar sammanställningen
endast medel som utgår ur detta anslag. Dessutom utgår statsbidrag om högst 40 000
kr. ur anslaget Bidrag till folkbibliotek för länsverksamheten vid varje bibliotek.
Stifts- och landsbiblioteken
1. Löne- och prisomräkning m. m. 59 000 kr.
2. Biblioteket i Västerås behöver ett kvalificerat biträde för att avlasta bibliotekarierna
vissa rutingöromål (+ 27 000 kr.).
3. Linköping, Västerås och Växjö begär medel till inköp av tre läsapparater
(+ 28 500 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 6 210 kr.
Bb
96
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Kungl. biblioteket
De föreslagna ökningarna under detta anslag är väl motiverade, men framför
allt bör en ökad insats göras inom anslaget för bokinköp och bokbindning.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 018 000 kr.
B 39. Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
1968/69 Utgift......... 162 959 Reservation ............... 313
1969/70 Anslag........ 163 000
1970/71 Förslag ....... 163 000
Från detta anslag bestrids kostnader för bokinköp, bokbindning och konserveringsarbeten
vid stifts- och landsbiblioteken samt inventering och konserveringsarbeten
vid Roggebiblioteket och domkyrkobiblioteket i Strängnäs.
Stifts- och landsbiblioteken
Vart och ett av biblioteken i Linköping, Västerås och Växjö begär en ökning
med 38 000 kr. och biblioteket i Skara en ökning med 33 000 kr. av sin nuvarande
medelstilldelning av 37 000 kr.
Kungl. biblioteket
En ökning av stifts- och landsbibliotekens anslag till bokinköp och bokbindning
är absolut nödvändig. Anslagen för vart och ett av biblioteken bör ökas med
50 %.
För konserveringsarbetena vid biblioteken i Strängnäs begärs ett oförändrat belopp
av 15 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
163 000 kr.
Bb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 97
B 40. Inköp av vissa kulturföremål
1968/69 Utgift......... 17 000
1969/70 Anslag........ 100 000
1970/71 Förslag ....... 100 000
Ur detta anslag utgår medel till inköp av sådana kulturföremål, som har så stort
konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de
behålls inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats
i riksstaten, under förutsättning att Kungl. Maj:t i efterhand anmäler medelsförbrukningen
för riksdagen (prop. 1965:58, SU 76, rskr 204).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr. 4
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml.
Nr 1 Bil. 10
Bb
98
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
ti 41. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
1968/69 Utgift....... 4 816 000
1969/70 Anslag ...... 5 925 000
1970/71 Förslag...... 6 900 000
Vid 1969 års riksdag beslutades en väsentlig förstärkning av bidragsgivningen
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och till ungdomsledarutbildning
(prop. 1969: 1 bil. 10 s. 91, SU 43, rskr 129). Vidare godkändes nya riktlinjer
för det statliga stödet till ungdomsorganisationernas verksamhet. Bl. a.
utformades bidraget till ungdomsledarutbildning som ett generellt bidrag till samtliga
de kostnader en organisation har för sin ledarutbildningsverksamhet, vilket innebär
ökad rörelsefrihet för organisationerna. Med stöd av riksdagens beslut har
Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse (1969:129) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Ungdomsorganisation, som Kungl. Maj:t förklarat berättigad till statsbidrag,
får enligt kungörelsen statsbidrag till kostnader för central verksamhet och
utbildning av ungdomsledare. Statsbidrag utgår enligt kungörelsen endast till ungdomsorganisation
som har minst 3 000 medlemmar i åldern 12—25 år och som
har lokalavdelning i minst 5 % av landets kommuner. Som medlem räknas därvid
inte enbart i organisationens medlemsmatrikel registrerad medlem utan även
den som under ifrågavarande redovisningsår deltagit i organisationens verksamhet
vid minst tio sammankomster fördelade på minst tio veckor.
Bidrag till central verksamhet utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen i form
av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget utgör 25 000 kr. Det för rörligt
bidrag tillgängliga beloppet fördelas mellan organisationerna med hänsyn till deras
medlemsantal och geografiska spridning, varvid organisationerna tillgodoräknas
s. k. vägningstal enligt en i kungörelsen intagen tabell. De av en organisation
redovisade kostnaderna för central verksamhet skall motsvara minst vad som sammanlagt
erhållits i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Under innevarande
budgetår fördelas 5,4 milj. kr. till central verksamhet inom 51 ungdomsorganisationer.
Från anslaget utgår 400 000 kr. för bidrag till kostnaderna för verksamhet
inom speciella ungdomsgrupper eller till utveckling av nya verksamhetsformer.
Skolöverstyrelsen fördelar dessa medel mellan de organisationer som får bidrag
till central verksamhet.
Skolöverstyrelsen får i enlighet med vad som anförts i prop. 1969:1 (bil. 10 s.
108 och 122) av anslaget disponera 125 000 kr., som skall fördelas mellan organisationer
som inte erhåller bidrag enligt kungörelsen, men som bedriver en verksamhet,
vilken med hänsyn till omfattning och inriktning bör erhålla statligt stöd.
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 99
Skolöverstyrelsen
I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 begär överstyrelsen en ökning
av anslaget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet med sammanlagt
2 055 000 kr.
1. En höjning av grundbidraget till 40 000 kr. per bidragsberättigad organisation,
i enlighet med 1962 års ungdomsutrednings förslag, skulle skapa förutsättningar
för en ungdomssammanslutning att driva ett effektivt kansli ( + 780 000 kr.).
2. Överstyrelsen återkommer med sitt tidigare framförda förslag om en sänkning
av den nedre åldersgränsen för bidragsgivning från 12 till 7 år. Ungdomsorganisationernas
verksamhet för åldrarna 7—11 år är mycket kostnadskrävande,
eftersom den fordrar omsorgsfull planering och ett rikhaltigt arbetsmaterial. Överstyrelsen
anser att det är lika angeläget att stödja organisationernas barnverksamhet
som att främja deras ungdomsarbete (+ 1 200 000 kr.).
3. Ur medel som står till överstyrelsens förfogande (nu 125 000 kr.) för fördelning
mellan organisationer som inte får bidrag från de reguljära ungdornsanslagen
har tio sammanslutningar anhållit om anslag. I avvaktan på att närmare
erfarenheter vinns av de vid 1969 års riksdag beslutade anslagsformerna föreslår
överstyrelsen en uppräkning av anslagsposten till 200 000 kr. (+ 75 000 kr.).
Föredraganden
De i föregående års statsverksproposition framlagda riktlinjerna för de statliga
insatserna för ungdomsverksamhet syftade bl. a. till en utbyggnad av stödet till
ungdomsorganisationerna.
Den beslutade ändringen innebar dels en rationellare utformning av grunderna
för bidragsgivningen till organisationernas centrala verksamhet och ledarutbildning,
dels en väsentlig ökning av bidragsgivningens omfattning till dessa ändamål.
Samtidigt framhölls att ett fortsatt utredningsarbete fordrades på ungdomspolitikens
område. Härvid angavs också vissa principiella riktlinjer för det fortsatta
utredningsarbetet, till vilket jag återkommer i det följande i samband med frågan
om anslag till statens ungdomsråd.
Föregående års anslagsökning för central verksamhet och ledarutbildning var avsedd
som en första etapp i en utbyggnad av stödet åt organisationerna. Under nästa
budgetår bör en fortsatt ökning genomföras. Som framgår av det följande beräknar
jag den sammanlagda bidragsökningen under denna och nästföljande anslagspunkt
till 2 575 000 kr. Till den direkta förbättringen av ungdomsorganisationernas
arbetsmöjligheter hör också det bidrag till särskilda insatser för upplysning i alkoholfrågan
som upptagits med ett belopp av 400 000 kr. under anslaget Bidrag till
nykterhetsorganisationer m. m.
Beträffande bidragen till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet bör
— med de föregående år godtagna bidragsgrundema — såväl grundbidraget som
det rörliga bidraget ökas med ett sammanlagt belopp av 1,2 milj. kr. Jag har därvid
Bc
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
räknat med att grundbidraget för varje organisation som är berättigad till sådant
bidrag skall höjas med 5 000 kr.
För bidrag till de mindre organisationer som inte kan erhålla bidrag enligt gällande
generella grunder föreligger ett ökat medelsbehov. I enlighet med skolöverstyrelsens
förslag bör beloppet för sådana bidrag öka med 75 000 kr.
I betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29) har idrottsutredningen föreslagit
att bidrag som utgår till organisationer vars huvudsakliga verksamhet är idrott
skall föras över till det centrala stödet till idrott. Efter samråd med chefen för
handelsdepartementet anser jag att medel för bidrag till Skid- och friluftsfrämjandet,
till Ridfrämjandets ungdomsnämnd och — i vad avser viss ungdomsledarutbildning
— till Sveriges riksidrottsförbund inte längre bör beräknas under detta
anslag eller följande anslag till ledarutbildning. I stället bör medel för ändamålet
tas upp under anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. under tionde
huvudtiteln. Härigenom minskar medelsbehovet under förevarande anslag med
300 000 kr.
Vad jag förordat innebär att anslaget bör föras upp med 6,9 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 6 900 000 kr.
B 42. Bidrag till ungdomsledarutbildning
1968/69 Utgift1 ...... 2 348 691 Reservation ............ 151309
1969/70 Anslag ...... 4 200 000
1970/71 Förslag...... 5 000 000
1 Anslaget Utbildning av ungdomsledare
Genom att statsbidraget till ungdomsledarutbildning enligt beslut av 1969 års
riksdag (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 91, SU 43, rskr 129) givits formen av ett generellt
bidrag har bidragsfördelningen kunnat anpassas till de regler som skall
gälla beträffande stödet till den centrala verksamheten. Den under föregående anslag
omnämnda kungörelsen (1969:129) om statsbidrag till ungdomsorganisationer innehåller
sålunda bestämmelser för bidrag till såväl central verksamhet som utbildning
av ungdomsledare. Det för ungdomsledarbidrag tillgängliga beloppet fördelas mellan
bidragsberättigade organisationer enligt samma regler som gäller för fördelning
av det rörliga bidraget till central verksamhet, dvs. på grundval av medlemsantal
och geografisk spridning. Utbildningen skall bedrivas efter en av ungdomsorganisationen
fastställd plan, som omfattar minst ett år. En organisation skall vidare
i efterhand redovisa kostnader för verksamheten motsvarande minst 150 %
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 101
av beviljat bidrag. Under innevarande budgetår utgår sammanlagt 3,9 milj. kr.
till utbildning av ungdomsledare inom 54 organisationer.
Av anslaget disponerar skolöverstyrelsen 100 000 kr. för s. k. instruktörskonferenser,
en årlig försökskurs i överstyrelsens regi och veckolånga kurser kring
avgränsade ämnen. Vidare har sedan budgetåret 1964/65 200 000 kr. årligen
disponerats för försöksverksamhet med kvalificerad ungdomsledarutbildning.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår att bidraget till ungdomsledarutbildning höjs med sammanlagt
2,2 milj. kr.
1. Ungdomsorganisationerna har för nästa budgetår anmält ett behov av drygt
14 milj. kr. för utbildning av ungdomsledare, vilket överstyrelsen anser svara mot
de verkliga behoven. I avvaktan på att närmare erfarenheter vinns av den av 1969
års riksdag beslutade anslagsgivningen till ungdomsledarutbildning med krav på
motprestationer från ungdomsorganisationernas sida föreslår överstyrelsen endast
en uppräkning av anslaget för allmän utbyggnad av ungdomsledarutbildningen
(+ 1 200 000 kr.).
2. I anslutning till sitt förslag att bidragsgivningen till central verksamhet skall
omfatta även åldrarna 7—11 år föreslår överstyrelsen att 900 000 kr. anvisas för
utbildning av ledare för verksamhet bland barn i dessa åldrar (+ 900 000 kr.).
3. De av 1969 års riksdag beslutade förändringarna av principerna för anslagsgivning
till ungdomsledarutbildning förutsätter en intensiv samverkan mellan ungdomsorganisationerna
och överstyrelsen för planering av verksamhet och utveckling
av det pedagogiska arbetet. Med hänsyn härtill föreslås att ytterligare 100 000
kr. anvisas för överstyrelsens kurs- och konferensverksamhet (+ 100 000 kr.).
Föredraganden
Som jag framhållit under föregående anslagspunkt bör en fortsatt utbyggnad
ske av stödet till ungdomsorganisationerna. I fråga om bidragsgivningen till ungdomsledarutbildning
beräknar jag sålunda en ökning med 1,2 milj. kr. för allmänna
utbyggnadsåtgärder i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.
För en intensifierad kurs- och konferensverksamhet i samverkan med ungdomsorganisationerna
bör ytterligare 100 000 kr. ställas till överstyrelsens disposition.
Med hänvisning till vad jag under föregående anslag anfört rörande beräkning
av medel under tionde huvudtiteln för bidrag till vissa organisationer minskar medelsbehovet
under förevarande anslag med 500 000 kr.
I enlighet med vad jag anfört bör anslaget föras upp med 5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsledarutbildning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Bc
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B 43. Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
1968/69 Utgift ...... 13 063 607
1969/70 Anslag ..... 13 200 000
1970/71 Förslag..... 14 500 000
Enligt kungörelsen (1954: 575) om statsbidrag till ungdomens fritidsverksamhet
(ändrad senast 1969: 128) utgår statsbidrag för anordnande av fritidsgrupp dels
med högst hälften av kostnaderna för handledning och materiel, dock högst med
5 kr. 50 öre per medlem, dels med 2 kr. per medlem för lokalkostnad och därmed
jämförlig utgift. Gruppen skall bestå av lägst fem, högst tjugofem medlemmar och
dess verksamhet skall omfatta minst tjugo timmar, fördelade på minst tio sammankomster.
Statsbidraget utgår till studieförbund eller kommun, som åtagit sig att
vara huvudman för fritidsverksamheten.
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen vidhåller sina förslag i remissyttrandet över ungdomsutredningens
slutbetänkande. Överstyrelsen har således räknat med en sänkning av den
nedre åldersgränsen för deltagande i fritidsgrupp till sju år. Antalet fritidsgrupper
1970/71 beräknas till 163 000. Medelsbehovet beräknas till 19,6 milj. kr. efter
6 kr. per timme och i genomsnitt 20 timmar per grupp (+ 6 400 000 kr.).
2. För bestridande av kostnader för databehandling av fritidsgruppsredovisningar
beräknas 300 000 kr. ( + 300 000 kr.).
Föredraganden
De förslag som föreligger från bl. a. 1962 års ungdomsutredning och idrottsutredningen
beträffande en omläggning av fritidsgruppsbidraget bör bli föremål för
en samlad genomgång. Det bör uppdras åt statens ungdomsråd, som omorganiserats
den 1 januari 1970, att i ett sammanhang se över stödet till fritidsgruppsverksamheten.
Kostnaderna för bidrag till fritidsgrupper enligt nuvarande bestämmelser kan
beräknas öka. Jag beräknar på grund härav en medelsökning av 1,3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 14 500 000 kr.
B 44. Statens ungdomsråd
1968/69 Utgift1 ...... 517 524 Reservation ........... 892 444
1969/70 Anslag1 ...... 600 000
1970/71 Förslag ..... 1 400 000
1 Anslaget Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 103
I riksstaten för innevarande budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp
bl. a. ett reservationsanslag av 600 000 kr. under rubriken Viss upplysningsverksamhet
i ungdomsfrågor. Anslaget är avsett att möjliggöra åtgärder för att upplysningsverksamheten
i ungdomsfrågor i olika avseenden skall stimuleras och intensifieras
så att ungdomens anpassning i samhället främjas. Medlen har till huvudsaklig
del ställts till förfogande av statens ungdomsråd.
Genom beslut den 20 november 1959 bemyndigades chefen för socialdepartementet
att tillkalla ledamöter i ett kontakt- och samordningsorgan i ungdomsfrågor.
Detta benämndes statens ungdomsråd. I anslutning till rådet inrättades ett
arbetsutskott.
Sedan erfarenheter vunnits av organisations- och arbetsformerna framlade ungdomsrådet
förslag till reformering av dessa. Genom beslut den 20 mars 1964 fastställdes
ny instruktion för rådet. I denna har senare en del begränsade justeringar
gjorts. Enligt instruktionen är ungdomsrådet ett kontakt- och samordningsorgan i
ungdomsfrågor. I denna egenskap har det främst att samordna och stimulera de
frivilliga organisationernas arbete bland ungdom och för ungdomsfostran, att främja
samverkan mellan nämnda organisationer och berörda myndigheter samt med
hem och skola, att ta initiativ till upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor samt
att vara samordnande och rådgivande organ för sådan upplysningsverksamhet som
enligt Kungl. Maj:ts beslut skall handhas av rådet.
För ungdomsrådets uppgifter svarar ett representantskap och en styrelse.
Representantskapet består av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande och ersättare
för denne samt en företrädare för var och en av de riksorganisationer eller
samarbetande sådana, vilka erhåller statsbidrag till ungdomsledarutbildning.
Styrelsen består av representantskapets ordförande, som också är styrelsens ordförande,
dennes ersättare och ytterligare högst sex ledamöter. Dessa förordnas av
Kungl. Maj:t efter förslag av representantskapet. Mandattiden är tre år. Ungdomsrådets
arbete bedrivs i stor utsträckning i arbetsgrupper.
I sin roll av service- och samordningsorgan har rådet utvecklat en mångsidig
aktivitet. Kampanjer har genomförts bl. a. för att främja ungdomsledarrekryteringen
och för att öka föräldrarnas engagemang i frågor rörande de ungas fritid. Uppmärksamhet
har vidare ägnats åt ungdomsorganisationernas insatser för handikappad
och för missanpassad ungdom. På rådets initiativ har undersökningar gjorts
av kommunernas stöd till ungdoms-, idrotts- och friluftsverksamhet och i anslutning
till detta undersökningsarbete har rekommendationer utfärdats om bidragsgivningens
framtida utformning i primärkommunerna och landstingen. Vidare har
bl. a. en särskild utredning om alkoholupplysning bland ungdom framlagts.
Rådet har gjort olika insatser för att informera om ungdomens föreningsliv i
olika media. Tillsammans med Sveriges Radio har vissa attityd- och intresseundersökningar
bland ungdom genomförts.
Bc
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
För att ungdomsförbundens framställning av film, stillfilm och bildband skall
stimuleras har rådet vidtagit olika åtgärder. Initiativ har bl. a. tagits för att inventera
tillgången på utländska ungdomsfilmer lämpade för import och användning i
föreningssammanhang.
I övrigt bör här nämnas att statens ungdomsråd i betydande utsträckning kommit
att tjäna som remissinstans för kommittéer, riksdagens utskott etc.
Organisationskommittén för statens ungdomsråd
I 1969 års statsverksproposition uttalades i anslutning till behandlingen av vissa
av 1962 års ungdomsutrednings förslag att ytterligare utredningsarbete fordrades
med hänsyn till olika aktualiserade frågor på ungdomsområdet. Därvid behandlades
också utgångspunkterna för en försöksverksamhet med syfte att förnya
och utveckla ungdomsarbetet (prop. 1969: 1, bil. 10 s. 109). Formerna för
denna utrednings- och försöksverksamhet berördes ej i detta sammanhang. Det
har ansetts önskvärt att fortlöpande utredningsarbete och försöksverksamhet på
ungdomsområdet — i nära samarbete med ungdomsorganisationerna — kommer
till stånd. Eftersom statens ungdomsråd i sin nuvarande organisation inte ansetts
helt lämpligt för vidgade uppgifter av angivet slag har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 27 juli 1969 en organisationskommitté för statens ungdomsråd
tillkallats med uppgift att förbereda en omorganisation av rådet. I kommittén har
ingått bl. a. ledamöter med direkt erfarenhet från ungdomsorganisationernas och
statens ungdomsråds arbete.
I enlighet med en till nyssnämnda beslut fogad promemoria skulle utredningsarbetet
bedrivas med sikte på att erforderliga ändringar i rådets verksamhet skulle
genomföras den 1 januari 1970. Det skulle utgå ifrån att statens ungdomsråd efter
omorganisation skulle bestå av tolv ledamöter, av vilka sex skulle ha direkt erfarenhet
av organiserat ungdomsarbete. Eu annan utgångspunkt var att ett representantskap
skulle finnas för rådslag och kontakt med ungdomsorganisationerna. Kontakterna
med ungdomsverksamheten skulle därjämte utvecklas och intensifieras
genom större och mindre konferenser i de frågor som successivt blir aktuella.
Organisationskommittén har redovisat sina synpunkter och förslag i en promemoria
Utredning och planering på ungdomsområdet (Stencil Ö 1969: 12).
Organisationskommittén föreslår vissa allmänna riktlinjer för rådets arbete. Enligt
kommitténs mening avses med ungdomspolitik dels vissa samhälleliga åtgärder
som tar sikte på ungdomsgrupper, t. ex. stödet till ungdomsledarutbildningen, dels
de utgångspunkter från vilka olika typer av samhällsåtgärder kan analyseras. Kommittén
menar att ungdomsrådets arbete med hänsyn till den angivna uppgiften måste
komma att innefatta ungdomspolitik i båda betydelserna. Att bevaka ungdomspolitiska
aspekter på planering och utformning av samhälleliga åtgärder inom olika
områden är en komplicerad uppgift. Till belysning härav redovisar kommittén
vissa överväganden om ungdomspolitiska hänsyn i den fysiska planeringen. Kommittén
konstaterar att det är ett legitimt och rimligt krav att ungdomens behov
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 105
och intressen skall få påverka den fysiska planeringen. Självfallet kan de ungdomspolitiska
synpunkterna inte bii allenarådande. De måste avvägas mot andra
intressen, behov och värderingar. Härvid kan ungdomsrådets utifrån eu ungdomspolitisk
grundsyn samordna och bevaka ungdoms aspekterna. Ungdomsrådet har
således å ena sidan att dra upp riktlinjer för de specifikt ungdomspolitiska åtgärderna,
å andra sidan att främja en utveckling av samhällets olika sektorer mot
att i ökad omfattning tillgodose ungdomens behov.
Kommittén övergår därefter till att diskutera målfrågor. Den specifika ungdomspolitiken
bör ses som en del av samhällets kultur- och fritidspolitik. Från denna
utgångspunkt kan målet för ungdomspolitiken anges vara att genom olika samhälleliga
åtgärder utveckla en gynnsam kulturell fritidsmiljö, varigenom ungdomens
sociala och personliga utveckling främjas. Vid utformningen av åtgärder i detta
syfte måste från jämlikhetssynpunkt de sämst ställda gruppernas behov prioriteras.
Åtgärderna måste vidare utformas så att bästa möjliga betingelser skapas för ett
breddat ansvar och engagemang i samhällsarbetet. Härvid bör man söka medverka
till bl. a. ett medansvar för andra människors situation, engagemang i förbättringen
av samhället samt förmåga och vilja att samarbeta med andra. I en sådan ungdomspolitik
måste ungdomens egna organisationer spela en stor roll. Kommittén understryker
att man vid utformningen av ungdomspolitiken i första hand måste eftersträva
att skapa förutsättningar för eller underlätta ungdomens egna insatser i arbetet
med att skapa en värdefull miljö.
De mål som angetts torde enligt kommittén bäst främjas genom att det organiserade
ungdomsarbetet får bättre arbetsmöjligheter. Ett centralt inslag i ungdomspolitiken
måste därför vara det samhälleliga stödet till ungdomsorganisationerna.
Med hänsyn till att samhället måsfSfS&Ösvar för utformningen av fritidsmiljön för
alla ungdomar måste emellertid ytterligare insatser göras från samhällets sida.
Så sker genom bl. a. den kommunala ungdomsverksamheten. Sambandet mellan
skola och fritidsmiljö och de utvecklingsmöjligheter detta kan innebära måste
beaktas i högre grad vid utformningen av samhällets insatser för ungdomens fritidsmiljö.
Den kraftiga expansionen av frivillig utbildning gör insatsen för de ungdomsgrupper
som inte deltar i denna utbildning särskilt angelägna. De olika formerna
för ungdomsverksamhet bör planeras så att man bidrar till att föra olika åldersgrupper
i kontakt med varandra. Från jämlikhetssynpunkt måste strävan till likställighet
mellan könen vara en viktig princip även i ungdomspolitiken. Av samma
skäl måste de handikappades särskilda behov tillgodoses i all planering för och
bedrivande av ungdomsverksamhet. En motsvarande integrering måste genomföras
beträffande ungdom som f. n. har svårigheter att växa in i samhällsgemenskapen.
Det kan gälla grupper med sociala problem och invandrargrupper. Vidare bör ökade
möjligheter skapas för de unga till medansvar i internationella frågor samt till aktiv
medverkan i det internationella arbetet. Som ett allmänt krav på utformningen av
insatserna bör gälla att dessa skall snabbt kunna anpassas till de förändringar som
ständigt sker i ungdomens intressen och engagemang.
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr ] Bil. 10
Bc
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Kommittén övergår därefter till att närmare behandla de uppgifter det nya ungdomsrådet
kommer att ha på olika områden.
Kommittén understryker vikten av de möjligheter till ökad kontakt och vidgat
samråd i de ungdomspolitiska frågorna som den nya utformningen av rådet innebär
för organisationerna. Genom representantskap, styrelse och arbetsgrupper
öppnas ett flertal vägar för kontinuerlig kontakt mellan departement och ungdomsorganisationer.
Genom konferensverksamhet skapas ytterligare möjligheter till
samråd och kontakt.
Ungdomsrådets samordnande uppgifter skall utföras på departemental nivå.
Detta förutsätter att ungdomsrådet har nära och fortlöpande kontakt med arbetet
inom de närmast berörda departementen och att möjlighet finns till reellt och ömsesidigt
informationsutbyte. Effektiva insatser i detta hänseende kräver också att
rådet håller kontakt med bl. a. en rad ämbetsverk, i vars verksamhet frågor av
väsentlig ungdomspolitisk betydelse aktualiseras. Särskilt viktig är en nära kontakt
med skolöverstyrelsen, som har omfattande uppgifter på ungdomsområdet.
Enligt kommitténs mening kommer tyngdpunkten i ungdomsrådets arbete att
ligga på de utredande och planerande uppgifterna, vilka måste utföras i enlighet
med de riktlinjer som tidigare angetts för ungdomspolitiken. Ett målinriktat utredningsprogram
måste därför formuleras. Kommittén framhåller att de riktlinjer
som angetts för ungdomsrådets arbete bör betraktas som preliminära. En huvuduppgift
för rådet måste bli att ständigt vidareutveckla mål och riktlinjer för ungdomspolitiken.
Kommittén understryker att den förteckning av problemområden
som kommittén gjort endast bör vara vägledande i det fortsatta arbetet. Förteckningen
upptar frågor rörande bl. a. det samhälleliga stödet till ungdomsorganisationerna,
vilket fortlöpande måste omprövas och anpassas till ändrade förutsättningar,
formerna för ungdomsledarutbildning, planeringen av den fysiska miljön
med hänsyn till ungdomens behov, särskilt i fråga om fritidsverksamhet, möjligheterna
att skapa fler tillfällen för olika slag av aktiva insatser i samhällsarbetet,
samarbetet mellan ungdomsorganisationernas verksamhet och sådana ungdomsaktiviteter
som bedrivs i kommunal regi, samhällsstödet till sådan ungdomsverksamhet
som bedrivs inom olika mindre grupper, ofta av tillfällig karaktär, samt vägarna
att främja och tillgodose ungdomens intresse för olika former av internationellt
engagemang.
En av kommitténs uppgifter har varit att framlägga förslag till försöksverksamhet,
vars syfte enligt kommitténs mening bör vara att söka nya vägar att uppfylla
målen för ungdomspolitiken. Försöksverksamheten bör därför vara en integrerad
del av rådets utredande och planerande verksamhet. Kommittén finner att försöksverksamheten
bör inriktas på att analysera och vidareutveckla grundläggande frågor
om metoder och arbetsformer i ungdomsarbetet. Den bör således gälla bl. a.
vägar och medel att etablera kontakt med och intressera ungdom — särskilt den
som står utanför den nuvarande verksamheten —- för olika former av organisationsarbete
eller annan form av ungdomsverksamhet. En sådan utveckling av meto
-
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 107
der måste ta sin utgångspunkt i en närmare kunskap om ungdomens upplevda
behov och intressen, nuvarande kontaktformer samt attityder till och värderingar av
olika företeelser. Av väsentlig betydelse är enligt kommitténs mening att försöket
inte läggs upp efter en stelt utformad modell. Uppläggningen bör tvärtom kunna
ändras efter hand som man under försökets gång vinner nya erfarenheter. Försöket
bör utföras i ett eller ett par geografiskt begränsade områden. För att försöket
skall komma i kontakt med det praktiska ungdomsarbetet utanför försöksområdet
har kommittén övervägt särskilda initiativ för att förmedla vunna erfarenheter och
kunskaper i samband med bl. a. utbildning av ungdomsledare.
Kommittén understryker det behov av informationsverksamhet som det nya rådet
kommer att få. Den utredande och planerande verksamheten måste vara kombinerad
med olika former av informationsaktiviteter, som givetvis måste gälla förmedling
av information både från och till rådet. Vidare kan man räkna med att
allt fler statliga och kommunala organ behöver omfattas av det nya rådets informationsarbete.
I detta sammanhang framhåller kommittén särskilt frågor om den
fysiska planeringen.
Rådet skall enligt tidigare beslut ledas av en styrelse bestående av tolv personer,
varav minst sex skall ha direkt erfarenhet av organiserat ungdomsarbete. Ett
sekretariat bör stå till styrelsens förfogande. Härjämte skall finnas ett representantskap
som forum för kontakt och samråd mellan regeringen och ungdomsorganisationerna.
Vidare räknar kommittén med att ett ledningsorgan för försöksverksamheten
behöver upprättas inom rådet.
Organisationskommittén beräknar att medelsbehovet för rådets verksamhet budgetåret
1970/71 kommer att uppgå till 1,7 milj. kr.
Föredraganden
I föregående års statsverksproposition redovisade jag min uppfattning rörande
grunderna för statsmakternas stöd åt den organiserade ungdomsverksamheten och
vissa utgångspunkter för fortsatta statliga initiativ på ungdomsområdet. I förstnämnda
avseende innebar vad jag då förordade en omläggning av formerna för
bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ledarutbildning.
Därjämte genomfördes väsentliga förstärkningar av statens bidragsgivning. För
att denna reform skall kunna fullföljas har jag i det föregående räknat med anslagsförstärkningar
för nästa budgetår av samma omfattning som för innevarande
budgetår.
Som jag framhöll förra året är ett fortsatt utredningsarbete behövligt, om man
vill pröva olika vägar för att tillgodose ungdomens verksamhetsbehov, sociala
kontaktbehov och behov av kulturellt stimulerande miljöer. I min redogörelse
pekade jag på olika utgångspunkter för ett sådant utredningsarbete, däribland
behovet av att organisera försök och undersökningar för att klarlägga hur samhället
bättre kan anpasas till ungdomens behov.
De fortsatta övervägandena i denna fråga, i kontakt med bl. a. statens ungdoms -
Bc
108 Statsverkspropositionen) år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
råds tidigare styrelse och representantskap, har lett fram till att nämnda utrednings-
och försöksarbete uppdragits åt statens ungdomsråd. En sådan utvidgning
av rådets arbete har nödvändiggjort en omorganisation av rådet och dess verksamhet.
Efter förberedande arbete av en särskild organisationskommitté har statens
ungdomsråd omorganiserats den 1 januari 1970. Medan rådet hittills företrätt
främst det organiserade ungdomsarbetets intressen, har det nu fått en sammansättning,
som innebär att det kan fungera bl. a. som statligt utredningsorgan.
I det nya rådet är sex av ledamöterna företrädare för det organiserade ungdomsarbetet.
Övriga sex ledamöter har utsetts på sådant sätt att olika av ungdomsarbetet
berörda departementsområden samt kommunala intressen blivit företrädda. Med
en sådan sammansättning av rådet räknar jag med att detta skall ha goda möjligheter
att arbeta igenom olika ungdomsfrågor så att en avvägning kan ske med
hänsyn till föreliggande behov och intressen. De för olika ungdomsorganisationer
och myndigheter mera speciella synpunkterna på aktualiserade frågor får förutsättas
komma fram vid remissbehandling av förslag som läggs fram av ungdomsrådet.
Jag delar i princip den allmänna grundsyn som kommit till uttryck i organisationskommitténs
diskussion av riktlinjerna för ungdomspolitiken. Denna bör således
vara inriktad på samhällsåtgärder som är ägnade att skapa en kulturmiljö,
varigenom ungdomens sociala och personliga utveckling främjas. Ökade insatser
i detta syfte är enligt min mening särskilt viktiga från jämlikhetssynpunkt. En
huvuduppgift för ungdomspolitiken måste vara att utjämna skillnaderna i kulturoch
fritidsmiljö mellan olika ungdomsgrupper. Av central betydelse är därvid att
tillfällen på ett naturligt sätt skapas för ungdomen att aktivt delta i utformningen
av samhället såväl genom egna organisationer som i andra former.
I den av organisationskommittén överlämnade promemorian rörande statens
ungdomsråds organisation och verksamhet har rådets uppgifter mot den nyss berörda
bakgrunden närmare preciserats. Som kommittén framhållit finns det anledning
att då det gäller insatser på ungdomsområdet skilja mellan å ena sidan direkta
samhälleliga insatser till stöd för ungdomsverksamhet och å andra sidan bevakningen
från ungdomens synpunkt av samhällsåtgärder av mer allmän natur, t. ex.
åtgärder i fråga om fysisk planering, bostäder, miljö, kultur etc. De ungdomspolitiska
synpunkterna måste, som kommittén konstaterar, avvägas mot olika intressen,
behov och värderingar inom samhället som helhet. Omfattningen av de uppgifter
som med dessa utgångspunkter vilar på rådet gör det nödvändigt att insatser
på de mest angelägna områdena prioriteras i det nya rådets arbete. En successiv
utveckling av verksamheten får prövas allteftersom erfarenheter vinns av rådets
arbetsmöjligheter.
Organisationskommitténs precisering av det nya ungdomsrådets arbete innebär
dels att vissa uppgifter blir av mera kontinuerlig karaktär, dels att rådet blir huvudman
för vissa utrednings- och försöksprojekt. Till de förstnämnda uppgifterna hör
Rc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 109
att upprätthålla kontakt och svara för samråd med organisationerna samt att verka
för samordning av de åtgärder som centralt övervägs på områden som berör ungdomen.
Till denna kategori av uppgifter hör också att förmedla information till
bl. a. organisationerna rörande de frågor som aktualiseras genom rådets verksamhet.
I förhållande till ungdomsrådets tidigare verksamhet innebär uppgiften
att verka för samordning på det departementala planet en principiell nyhet. Beredningen
av ungdomsfrågorna kan ske i närmare kontakt med företrädare för
det organiserade ungdomsarbetet än vad som är möjligt vid sedvanligt remissförfarande.
Genom ett till rådet knutet ungdomsrepresentantskap samt konferensverksamhet
får denna kontaktyta med ungdomen ytterligare bredd.
Ett väsentligt motiv för omorganisationen av ungdomsrådet har varit behovet av
att bedriva ett kontinuerligt utredningsarbete och att genomföra en försöksverksamhet.
I dessa frågor har organisationskommittén påbörjat en planering som det
nya rådet har att fullfölja. I rådets utredningsarbete kommer i första hand frågan
om utformningen av det statliga stödet till fritidsgruppsverksamhet att aktualiseras.
En samlad genomgång erfordras av de frågor som hänger samman med detta stöd
mot bakgrund av de förslag som framlagts av 1962 års ungdomsutredning och av
idrottsutredningen samt det remissmaterial som inkommit i anslutning härtill. Utredningsarbetet
bör innefatta frågan om stödet till lokalt bedrivet ungdomsarbete
bör ha nuvarande principiella utformning eller om man kan finna nya former som
bättre passar för den verksamhet som nu bedrivs. En annan näraliggande utredningsuppgift
är att undersöka de insatser för ungdomsverksamhet som på den
lokala nivån görs av samhällsorgan och organisationer och samspelet mellan dessa.
Här bör försöksverksamheten kunna ge vidgat underlag för prövning av fortsatta
åtgärder.
I föregående års statsverksproposition behandlades med utgångspunkt i en
inom skolöverstyrelsen utarbetad promemoria behovet av en försöksverksamhet
för att ge kommuner och organisationer vägledning i olika fritidsfrågor. Med hänsyn
till behovet av att ständigt förnya formerna för ungdomsarbetet fann jag det
väsentligt att frågan om försöksverksamhet togs upp till närmare prövning.
Organisationskommittén har diskuterat inriktning och utformning av en sådan försöksverksamhet.
Den har närmast tänkt sig att försöksverksamheten skall inriktas
på en analys och vidareutveckling av grundläggande frågor om metoder och arbetsformer
i ungdomsarbetet. Organisationskommittén har inlett en planering av
försöksverksamhetens uppläggning. Försöken avses bli genomförda i en eller ett
par kommuner och syftar till att där utveckla olika former av fritidsaktiviteter. I
samband därmed skall ungdomens önskemål i fråga om samhällsmiljön undersökas.
Jag finner det väsentligt att den diskuterade försöksverksamheten så snart som möjligt
påbörjas. Jag utgår från att statens ungdomsråd i sitt fortsatta arbete kontinuerligt
undersöker möjligheterna att genom försöksverksamhet och beaktande av
forskningens möjligheter främja samhällets och organisationernas förutsättningar
att utforma en lämplig miljö för ungdomens aktivitet.
Den väsentligt utökade verksamheten inom statens ungdomsråd medför ökade
Bc
Ilo Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
kostnader, framför allt för försöksverksamhet och för utredning och planering.
Vissa utredningskostnader bör bestridas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag.
I övrigt beräknar jag ökningen av medelsbehovet till 800 000 kr. och förevarande
anslag bör således föras upp med 1,4 milj. kr.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 förefintlig reservation under anslaget
Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor bör tillföras detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 1 400 000 kr.
B 45. Bidrag till hemgårdsrörelsen
1968/69 Utgift1 ........ 300 000
1969/70 Anslag1 ....... 370 000
1970/71 Förslag ....... 325 000
1 Anslaget Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
Av det nuvarande, under rubriken Bidrag till verksamheten vid hemgårdar uppförda
anslaget fördelas 220 000 kr. mellan 27 hemgårdar, som drivs som stiftelser,
föreningar o. d. För verksamheten utnyttjas i övrigt bl. a. den reguljära statliga
bidragsgivningen till studiecirklar och fritidsgrupper. En betydande del av
kostnaderna för hemgårdarnas verksamhet täcks av kommunala anslag.
Av anslaget utgår vidare ett belopp av 150 000 kr. till Riksförbundet Sveriges
fritids- och hemgårdar för förbundets centrala verksamhet och ledarutbildning.
Skolöverstyrelsen
Under hänvisning till riksdagens beslut (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 130, SU 43, rskr
129) om en avveckling av det lokala stödet under budgetåren 1969/71 föreslår
överstyrelsen att som bidrag till kostnaderna för den lokala hemgårdsverksamheten
för budgetåret 1970/71 anvisas 110 000 kr. (— 110 000 kr.).
För Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdars centrala verksamhet och
ungdomsledarutbildning föreslås ett belopp av 150 000 kr. (of.).
Föredraganden
Som ett led i den föregående år beslutade avvecklingen av bidragsgivningen till
de i huvudsak med kommunala medel finansierade hemgårdarna beräknar jag att
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 111
beloppet för detta ändamål kan minska med 120 000 kr. Samtidigt beräknar jag
en ökning med 75 000 kr. av det bidrag som utgår till Riksförbundet Sveriges
fritids- och hemgårdar för dess centrala verksamhet och ledarutbildning. De förordade
ändringarna medför att anslaget som helhet kan minskas med 45 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hemgårdsröreisen för budgetåret 1970/71
anvisa ett anslag av 325 000 kr.
B 46. Bidrag till folkbibliotek
1968/69 Utgift..... |
. . . 6 634 750 |
Reservation ....... |
...... 204 035 |
1969/70 Anslag . . . . |
. . 6 155 000 |
||
1970/71 Förslag . . . . |
.. 6 515 000 |
Efter omläggning av stödet till de kommunala folkbiblioteken genom beslut av
1965 års riksdag (prop. 1965:50, SU 124, rskr 313) har de direkta statliga insatserna
för främjande av folkbiblioteksväsendet i första hand inriktats på stöd till utvecklingsverksamhet
i ett begränsat antal kommunala enheter i anslutning till den
pågående indelningen i kommunblock. Enligt de bestämmelser om bidrag till
denna utvecklingsverksamhet som meddelats i beslut den 8 oktober 1965 kan bidrag
utgå under en tid av längst fem år och utgöra högst 50 % av kostnaderna för
en allmän höjning av biblioteksstandarden inom ett kommunblock. Tilldelningen
av bidrag skall grunda sig på en långsiktig utvecklingsplan, som görs upp i samråd
med skolöverstyrelsen.
Enligt kungörelsen (1966:108) om statsbidrag till länsbibliotek och lånecentraler
utgår statsbidrag till 20 länsbibliotek med högst 70 000 kr. vardera, varjämte vissa
tilläggsbidrag kan utgå. I fyra län fungerar stifts- och landsbiblioteket som länsbibliotek
och erhåller härför ett särskilt statsbidrag av högst 40 000 kr. Till vardera
av lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå utgår bidrag med 80 000
kr.
Ur förevarande anslag utgår vidare bidrag till studiecirkelbibliotek, biblioteksverksamhet
för sjömän, Sigtunastiftelsens bibliotek, Tomedalens bibliotek och
biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. Slutligen täcks även vissa kostnader
för bibliotekarieutbildning, däribland för skolöverstyrelsens biblioteksskola, av
medel från anslaget.
Bc
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1. Utvecklingsverksamhet m. m...........
2. Länsbibliotek ........................
3. Länsverksamhet vid stifts- och landsbiblio
teken
...............................
4. Lånecentraler ........................
5. Studiecirkelbibliotek ..................
6. Biblioteksverksamhet för sjömän........
7. Sigtunastiftelsens bibliotek .............
8. Tornedalens bibliotek..................
9. Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet
..............................
10. Bibliotekarieutbildning ................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Skolöver- |
Departements- |
|
styrelsen |
chefen |
|
3 500 000 |
+ 650 000 |
+200 000 |
1 500 000 |
of. |
of. |
160 000 |
of. |
of. |
240 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
100 000 |
— 50 000 |
— 50 000 |
305 000 |
+ 24 500 |
+ 25 000 |
6 500 |
of. |
of. |
78 000 |
of. |
of. |
19 500 |
of. |
of. |
246 000 |
+ 155 000 |
+ 155 000 |
6 155 000 |
+ 809 500 |
+ 360 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Det nuvarande systemet med bidrag till utvecklingsverksamhet
på biblioteksområdet inrymmer enligt överstyrelsen möjligheter för en gynnsam utveckling
av folkbiblioteksväsendet i takt med tillkomsten av de nya kommunala
enheterna. Utvecklingsbidrag utgår f. n. till 18 kommuner och för ytterligare 9 har
utvecklingsplaner godkänts. I ytterligare ett tjugotal kommuner pågår utredningar
om upprustning av biblioteksverksamheten. Då bidragsgivningen för de 10 bibliotek
som tidigast fick bidrag upphör med verksamhetsåret 1970, kommer ett tiotal nya
kommuner att kunna erhålla bidrag under budgetåret 1970/71 inom det nuvarande
anslagets ram. En ökning av anslagsposten är emellertid ofrånkomlig, om kommunernas
planeringsarbete på biblioteksområdet skall få det gensvar som förväntas
och som är en förutsättning för planernas genomförande.
För att få ytterligare underlag för ett framtida ställningstagande till glesbygdens
biblioteksproblem finner överstyrelsen det angeläget att försöksvis pröva också
andra vägar än dem som ryms inom nu gällande bestämmelser för utvecklingsverksamhet.
Jämtlands läns bibliotek i Östersund har förklarat sig berett att i samråd
med ett antal glesbygdskommuner organisera och driva biblioteksverksamheten
inom kommunerna i fråga. För att möjliggöra statsbidrag för denna försöksverksamhet
bör nuvarande bestämmelser för utvecklingsverksamheten inom folkbiblioteksväsendet
ändras så att bidrag undantagsvis får utgå även till länsbibliotek, som
efter överenskommelse med vederbörande kommuner åtar sig att organisera och
driva biblioteksverksamheten inom kommunerna. Statsbidrag får i detta fall utgå
med högst dubbelt så stort belopp som det landstinget anvisar. Kommunernas ökade
anspråk på bidrag för utvecklingsarbete samt genomförandet av nyssnämnda försöksverksamhet
inom Jämtlands län m. m. medför ett ökat medelsbehov av
600 000 kr.
Hittillsvarande informationskonferenser, vilka vänt sig både till företrädare för
kommunala myndigheter och till bibliotekspersonal, har enligt överstyrelsen stimulerat
biblioteken och deras huvudmän till att effektivisera och rationalisera verk
-
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 113
samheten och till att uppta nya verksamhetsgrenar. För en utbyggd konferensverksamhet
beräknas 50 000 kr.
4. De ökade omkostnaderna för lånecentralernas verksamhet motiverar
en höjning av det statliga bidraget till 100 000 kr. per lånecentral och år från
den 1 januari 1971. Av den erforderliga ökningen av 60 000 kr. för kalenderåret
1971 faller 30 000 kr. på nästa budgetår.
6. I avtalet mellan skolöverstyrelsen och Göteborgs stad angående drift och
finansiering av biblioteksverksamheten för sjömän förutsätts
att bokanslaget skall ökas med ca 20 000 kr. för vartdera av åren 1970 och 1971,
vilket medför ett ökat medelsbehov av 20 000 kr. för nästa budgetår. För övriga
utgiftsökningar beräknas en höjning av bidraget med ytterligare 4 500 kr.
10. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1969 har skolöverstyrelsen medgivits
öka intagningen till biblioteksskolan hösten 1969 med 60 elever
(1968/69 120 elever). Överstyrelsen får med anledning härav under budgetåret
1969/70 ta i anspråk medel från anslagsposten Utvecklingsverksamhet m. m. under
detta anslag. Även om de väntade förslagen från 1965 års bibliotekarie utbildningsutredning
medför en nyordning av utbildningen från den 1 juli 1970, måste
den nuvarande utbildningsformen övergångsvis tillämpas även under budgetåret
1970/71. För att en intagning av 180 elever skall bli möjlig även hösten 1970 föreslås
en höjning av anslagsposten med 155 000 kr.
1968 års litteraturutredning
Utredningen planerar en särskild experimentverksamhet i anslutning till de kommunala
biblioteken i Malmö, Skellefteå, Stockholm och Örebro. I anslutning till
dessa försök skall sociologiska undersökningar genomföras. En väsentlig del av
experimentverksamheten kommer att finansieras med kommunala medel, men utredningen
räknar med ett statligt bidragsbehov av 185 000 kr.
Departementschefen
De anvisade bidragen till utvecklingsverksamhet inom folkbiblioteksväsendet
har haft en mycket gynnsam inverkan på höjningen av biblioteksstandarden inom
de kommunala enheter som erhållit sådant utvecklingsbidrag. Intresset för att få
bidrag ökar och ett stort antal kommunblock har ansökt eller väntas inom en nära
framtid ansöka om bidrag. Ett särskilt medelsbehov föreligger därjämte för den
av 1968 års litteraturutredning planerade experimentverksamheten. Då bidrag till
en kommun kan utgå högst fem år och det statliga bidraget till ett tiotal bibliotek
därför upphör vid utgången av år 1970, kan nya bidragsbehov tillgodoses inom
en oförändrad medelsram. Med hänsyn till främst den planerade experimentverksamheten
bör emellertid anslagsposten till utvecklingsverksamhet öka med 200 000
kr. Jag har vidare ingen erinran mot ett genomförande av det redovisade för
-
Bc
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
söket med biblioteksverksamhet i ett antal glesbygdskommuner i Jämtlands län
om överstyrelsen finner detta möjligt inom ramen för tillgängliga medel (1).
En höjning av det statliga bidraget till lånecentralerna bör kunna genomföras
den 1 januari 1971. Jag beräknar för ändamålet en ökning med sammanlagt
30 000 kr. för första halvåret 1971 (4). Jag har vid medelsberäkningen vidare
tagit hänsyn till att medelsbehovet för studiecirkelbibliotek minskar med 50 000
kr. liksom till ett ökat medelsbehov med 24 500 kr. för biblioteksverksamheten
för sjömän. Av sistnämnda belopp avser 20 000 kr. en höjning av beloppet för
bokinköp (6). För att den redan innevarande budgetår genomförda intagningsökningen
vid biblioteksskolan skall kunna bibehållas beräknar jag sluthgen en
medelsökning av 155 000 kr. (10).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en anslagsökning av
360 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 6 515 000 kr.
B 47. Bidrag till föreläsningsverksamhet in. m.
1968/69 Utgift....... 2 290 000
1969/70 Anslag ...... 2 390 000
1970/71 Förslag ..... 2 490 000
Bestämmelserna om stödet till föreläsningsverksamheten återfinns i kungörelsen
(1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (ändrad
senast 1968:298).
Statsbidrag utgår för föreläsningar anordnade av länsbildningsförbund, lokal
föreläsningsförening, studieförbund eller till studieförbund ansluten lokal avdelning
för föreläsningar som är avsedda att meddela allmän och medborgerlig bildning.
Statsmedel får tas i anspråk för högst tre fjärdedelar av det belopp, som under
budgetåret utbetalas i arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till samtliga
föreläsare i riket. Till föreläsningsverksamhet för handikappade kan bidrag
utgå för hela kostnaden inom ramen för ett sammanlagt belopp av 75 000 kr.
Som vihkor för bidrag till föreläsning gäller bl. a. att denna skah vara offentlig,
dock kan skolöverstyrelsen medge undantag från denna bestämmelse för bl. a.
handikappade.
Såsom centralt organ för föreläsningar finns en föreläsningsbyrå, Folkbildningsorganisationernas
föreläsningsbyrå, som svarar för förmedling av föreläsningar och
som fastställer och utbetalar ersättningarna till föreläsarna.
Förutom bidraget till föreläsningskostnaderna utgår från detta anslag bidrag till
den centrala föreläsningsbyrån samt till länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet.
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 115
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Skolöver- |
Departements- |
|||
styrelsen |
chefen |
|||
1. |
Allmän föreläsningsverksamhet .......... |
1 750 000 |
+ 250 000 |
+ 50 000 |
2. |
Föreläsningsverksamhet för handikappade . . |
75 000 |
+ 75 000 |
+ 25 000 |
3. |
Folkbildningsorganisationernas föreläsnings-byrå ................................. |
215 000 |
+ 60 000 |
+ 25 000 |
4. |
Länsbildningsförbunden ................ |
328 000 |
+ 32 000 |
of. |
5. |
Folkbildningsförbundet ................. |
22 000 |
of. |
of. |
2 390 000 |
+ 417 000 |
+ 100 000 |
||
Skolöverstyrelsen |
||||
1. Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå |
hemställer om |
en ökning av |
anslaget för allmän föreläsningsverksamhet med 900000 kr. med
hänsyn till bl. a. ökade kostnader för föreläsararvoden. Föreläsningsbyrån erinrar
vidare om behovet av ökad information beträffande natur- och miljövård samt ulandsfrågor.
På det estetiska området har byrån under två år bedrivit en begränsad
försöksverksamhet för att finna nya föreläsningsformer, som syftar till att föra ut
kulturaktiviteter till nya publikgrupper.
Skolöverstyrelsen delar föreläsningsbyråns bedömning av behovet, men förordar
en successiv höjning av anslagsposten. Överstyrelsen vill särskilt framhålla byråns
verksamhet som föredömlig vid utbyggnaden av kulturdistributionen.
3. Överstyrelsen finner administrationskostnaderna vid föreläsningsbyrån
vara mycket låga. Genomsnittskostnaden för byråns administration per förmedlad
föreläsningstimme väntas emellertid stiga bl. a. till följd av merarbetet med
föreläsningsverksamhet bland handikappade.
4. Bidraget till län sbildningsförbunden bör höjas för att möjliggöra
ett genomsnittligt bidrag med 15 000 kr. per länsbildningsförbund.
5. Folkbildningsförbundet, som genomfört sitt första år som samordningsorgan
för bildningsorganisationerna, folkhögskolan och folkbiblioteken,
anhåller om en ökning av statsbidraget med 88 000 kr. med hänsyn till ökade utgifter
på grund av personalförstärkningar.
Skolöverstyrelsen anser att det nya Folkbildningsförbundet har en viktig uppgift
att fylla, men ifrågasätter av principiella skäl om statsbidrag särskilt skall utgå
till ett samarbetsorgan för statsunderstödda organisationer av den typ Folkbildningsförbundet
representerar. En höjning av bidraget bör enligt överstyrelsen anstå i avvaktan
på ytterligare erfarenheter av det omorganiserade förbundets verksamhet.
Departementschefen
Jag beräknar medel för en höjning av anslagsposten för allmän föreläsningsverksamhet
med 50 000 kr. Jag beräknar vidare ett ökat bidrag till föreläsningsverksamheten
för handikappade med 25 000 kr. och till föreläsningsbyrån med
likaledes 25 000 kr. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer
jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 2 490 000 kr.
Bc
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B 48. Bidrag till speciella folkbiidningsålgärder
1968/69 Utgift......... 405 105 Reservation ............ 179 431
1969/70 Anslag........ 500 000
1970/71 Förslag ....... 500 000
Ur anslaget utgår bidrag till tidskrifterna Folkbildningsarbetet, Studiekamraten,
Samefolket och Zigenaren. Vidare disponerar skolöverstyrelsen vissa medel för
fördelning dels till kurs- och konferensverksamhet av mera speciell natur, dels till
försöksverksamhet och undersökningar inom folkbildningsarbetet. Slutligen finns
särskilda medel för musikpedagogiskt utvecklingsarbete, vilket företrädesvis avser
kompetenskurser för folkbildningsorganisationemas musikcirkelledare och lärare
engagerade inom den kommunala musikstudieverksamheten.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
1. Utgivande av tidskrifter ................ |
94 000 |
Skolöver- styrelsen + 40 000 |
Departements- chefen +40 000 |
2. Kurs- och konferensverksamhet.......... |
116 000 |
+ 15 000 |
+ 10 000 |
3. Försöksverksamhet och undersökningar |
20 000 |
of. |
of. |
4. Musikpedagogiskt utvecklingsarbete ...... |
270 000 |
—50 000 |
—50 000 |
500 000 |
+ 5 000 |
of. |
Skolöverstyrelsen
1. Tidskriften Folkbildningsarbetet, som genom bildandet av det nya Folkbildningsförbundet
blivit organ för det samlade folkbildningsarbetet i landet, bör få
ökade resurser som gör det möjligt för den att fylla sina nya uppgifter. Bidraget
föreslås höjt med 15 000 kr. De blindas förening har anhållit att få ge ut en taltidning
med tyngdpunkt på kulturdebatt. Överstyrelsen har för ändamålet beräknat
25 000 kr. under anslaget B 51. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.
2. Bidraget till kurs- och konferensverksamhet bör räknas upp
så att överstyrelsen genom en vidgad informations- och kontaktverksamhet skall
kunna stimulera initiativ och åtgärder för ökade insatser beträffande naturvård,
samhälls- och miljöplanering samt u-iandsfrågor.
4. Något behov av medel för kursverksamhet i anslutning till det s. k. radiokonservatoriet
föreligger inte fr. o. m. nästa budgetår.
Departementschefen
För utgivning av en s. k. taltidning för kulturinformation enligt förslag från
De blindas förening beräknar jag under detta anslag ett belopp av 25 000 kr.
För tidskriften Folkbildningsarbetet beräknar jag vidare en bidragsökning av 15 000
kr. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 117
B 49. Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundemsning
1968/69 Utgift....... 1 320 000 Reservation
1969/70 Anslag ...... 1 400 000
1970/71 Förslag...... 1 475 000
Centralförbundet för nykterhetsundervisning har bl. a. till uppgift att främja
undervisningen i alkoholfrågan och därmed sammanhängande frågor vid skolor
och andra utbildningsanstalter samt vid militärförband. Verksamheten omfattar
vidare information till olika samhällsfunktionärer inom nykterhetsvården samt en
mångförgrenad upplysningsverksamhet i alkoholfrågan bland allmänheten. Verksamheten
har i första hand formen av föreläsningsförmedling, kursverksamhet och
utarbetande av undervisnings- och informationsmaterial.
Centralförbundets styrelse består av tolv ledamöter, varav förbundets ombudsförsamling,
som är sammansatt av företrädare för 19 olika organisationer, i huvudsak
nykterhetsorganisationer, utser sex ledamöter och Kungl. Maj:t likaledes sex,
däribland ordföranden. Kostnaderna för verksamheten täcks i huvudsak genom
förevarande anslag.
Skolöverstyrelsen
1. Med hänsyn till allmänna kostnadsstegringar för administration och föreläsningsverksamhet
bör anslaget ökas med 75 000 kr.
2. Överstyrelsen anser centralförbundets information om narkotika vara betydelsefull
och föreslår att förbundet får ökat stöd för denna verksamhet (+ 70 000
kr.).
3. Anslaget bör höjas med 65 000 kr. med hänsyn till kostnaderna för förbundets
verksamhet på läromedelsområdet.
Departementschefen
Jag beräknar en höjning av anslaget med 75 000 kr. på grund av ökningar i
kostnaderna för förbundets verksamhet.
Bidraget till centralförbundet är beräknat med hänsyn till pensionskostnaderna
för den anställda personalen. Jag har därvid räknat med lönekostnadspålägg på
11,6%. Härigenom behöver förbundet i fortsättningen inte betala avgifter till
statens personalpensionsverk. Vissa härmed sammanhängande frågor bör senare
underställas riksdagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
1 475 000 kr.
Bc
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
B 50. Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
1968/69 Utgift....... 2 297 960 Reservation............. 97 622
1969/70 Anslag ...... 2 342 000
1970/71 Förslag...... 2 742 000
I enlighet med de grunder som angetts i prop. 1954:155 angående bl. a. undervisning
och upplysning i alkoholfrågan (SäU 1954:5, rskr 314) utgår ur förevarande
anslag bidrag till nykterhetsorganisationema bl. a. i form av s. k. grundbidrag.
Detta utgår dels till fyra samarbetsorgan med vissa fixerade belopp, dels till
enskilda organisationer med belopp, som står i viss relation till organisationens
medlemsantal.
Dessutom disponeras medel för speciella bidrag avseende samfälld upplysningsoch
propagandaverksamhet, särskild verksamhet bland barn och ungdom, upplysning
på arbetsplatser och för hemmen, publiceringsverksamhet samt upplysningsverksamhet
bland speciella befolkningskategorier. Bidrag av detta slag fördelas
av skolöverstyrelsen efter ansökan i varje särskilt fall. I regel utgår bidrag med
högst hälften av kostnaderna för den planerade verksamheten.
Bidrag till kostnaderna för instruktör för upplysning i alkoholfrågan utgår med
23 000 kr. för helt budgetår. För instruktör hos Sveriges lärares nykterhetsförbund
och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund kan dock bidrag utgå med
28 000 kr. Sammanlagt finns medel anvisade för 29 instruktörer.
Ur anslaget utgår bidrag till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens
bekämpande och till organisationskostnaderna för Riksförbundet mot alkoholmissbruk.
Slutligen står 26 000 kr. till skolöverstyrelsens disposition för nykterhetsfrämjande
verksamhet.
Budgetåret 1969/70 har anslaget fördelats på olika ändamål på följande sätt. 1 2 3 4 5 6
1. Grundbidrag till nykterhetsorganisationer
m. fl................................. 690 000
2. Speciella bidrag....................... 900 000
3. Bidrag till instruktörer för upplysning i alkoholfrågan
.......................... 682 000
4. Bidrag till internationella byrån i Lausanne
för alkoholismens bekämpande .......... 9 000
5. Till skolöverstyrelsens disposition för nyk
terhetsfrämjande
verksamhet ............ 26 000
6. Bidrag till Riksförbundet mot alkoholmissbruk
................................. 35 000
2 342 000
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen finner starka skäl föreligga för en väsentlig höjning av grundbidraget
till nykterhetsorganisationema, men föreslår med hänsyn till pågående
utredningsarbete endast en begränsad höjning av medlen för nästa budgetår
( + 50 000 kr.).
2. Medlen för speciella bidrag bör höjas med ett belopp avsett för
upplysning rörande narkotikafrågan (+100 000 kr.).
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 119
3. För att ge organisationerna möjlighet att rekrytera kvalificerade instruktörer
bör instruktörsbidragen höjas med 4000 kr. per instruktör för de
26 tjänster för vilka bidraget nu är 23 000 kr. (+104 000 kr.).
4. Bidraget till Riksförbundet mot alkoholmissbruk föreslås höjt ( + 5 000 kr.).
Statens ungdomsråds förslag rörande upplysning i alkoholfrågan
inom ungdomsorganisationerna
Statens ungdomsråd
Statens ungdomsråd har överlämnat ett inom rådet utarbetat förslag rörande
upplysning i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna. Ungdomsrådets utredning
innehåller en översiktlig redogörelse för nuvarande upplysning och undervisning
i alkoholfrågan och för statens stöd till nykterhetsfrämjande åtgärder, samt
en presentation av problemkomplexet ungdom—alkohol—narkotika. Vidare behandlas
ungdomsorganisationernas syn på upplysningsverksamheten och frågan
om samordningsorgan för denna verksamhet. Slutligen framlägger rådet vissa förslag
rörande statens stöd till upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna.
Ungdomsrådets förslag tar sikte på stöd till en kontinuerligt bedriven upplysningsverksamhet
i alkoholfrågan inom och genom ungdomsorganisationerna. De
föreslagna åtgärderna betraktas som ett provisorium i avvaktan på beslut i anledning
av kommande förslag från alkoholpolitiska utredningen. I en breddad och
samordnad upplysning och undervisning i alkoholfrågan måste man enligt rådet
uppmärksamma ungdomsorganisationernas roll som informationskanal och instrument
för positiv påverkan. En tillfällig kampanj anses inte täcka de behov av upplysning
som föreligger, utan organisationerna måste ges möjlighet att kontinuerligt
bedriva upplysningsverksamhet för att full effekt skall kunna utvinnas. Ungdomsrådet
föreslår att statliga anslag utgår till fem huvudändamål, nämligen till
Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) för erforderlig personalförstärkning,
för ytterligare fem bidrag till instruktörer i alkoholfrågan samt en uppräkning
av instruktörsbidragen till 30 000 kr. per instruktör, till för ungdomsorganisationerna
gemensam verksamhet och framställning av gemensamt material, till
ungdomsorganisationernas egen upplysningsverksamhet och materialproduktion
samt till verksamhet inom föräldraföreningar och vissa vuxenorganisationer.
Ungdområdet finner det oriktigt att skapa ett särskilt organ för alkoholupplysningen
inom ungdomsorganisationerna eller att utvidga ungdomsrådets uppgifter
till att även omfatta alkoholfrågan. Genom upprustning, förstärkning och viss förändring
av CFN skulle man enligt ungdomsrådet kunna skapa ett sådant kontaktorgan
mellan samhället och organisationerna. För att CFN skall kunna fungera
som samordningsorgan erfordras bl. a. en förstärkning av kansliet med en sekreterare
och en kontorist. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas till 100 000 kr.
per år.
Bc
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Ungdomsrådet föreslår ytterligare fem bidrag till instruktörer för upplysning i
alkoholfrågan. I likhet med vad som nu gäller för fyra instruktörer skulle de fem
nya knytas till CFN och vara verksamma i organisationer utanför helnykterhetsrörelsen.
Vidare föreslås samtliga instruktörsbidrag utgå med 30 000 kr. per år,
vilket, med de fem nya bidragen inräknade, medför ett ökat medelsbehov av
338 000 kr.
För gemensam verksamhet, ungdomsorganisationernas egen upplysningsverksamhet
och verksamhet inom föräldraföreningar beräknas medelsbehovet till resp.
350 000, 200 000 och 75 000 kr. De av statens ungdomsråd föreslagna åtgärderna
för en utökad upplysningsverksamhet i alkoholfrågan skulle sålunda kosta
1 063 000 kr.
Remissyttranden
Statens ungdomsråds förslag har remitterats till socialstyrelsen (som hört narkomanvårdskommittén),
skolöverstyrelsen, alkoholpolitiska utredningen och Centralförbundet
för nykterhetsundervisning. Förutom från dessa har yttranden inkommit
från Riksförbundet mot alkoholmissbruk och från Nykterhetsrörelsens landsförbund.
Socialstyrelsen konstaterar att man vet mycket litet om vilka kommunikationsvägar
som är effektivast då det gäller att nå ungdom med information. Utredningen
har enligt socialstyrelsen knappast bidragit med några förslag till nya lösningar,
utan har i huvudsak tänkt sig en utbyggnad av traditionella metoder. Styrelsen
ifrågasätter om inte tiden är inne att i högre grad direkt engagera den samhällsmedvetna
ungdomen till aktivt deltagande i det opinionspåverkande arbetet. Narkomanvårdskommittén
finner behandlingen av frågor rörande ungdom och narkotika
så ofullständig att förslaget inte kan läggas till grund för överväganden om
lämpliga åtgärder på upplysningsområdet.
Skolöverstyrelsen anser det väsentligt att en effektiv alkoholupplysning inom
ungdomsorganisationerna snarast möjligt kommer till stånd. I avvaktan på alkoholpolitiska
utredningens ställningstagande och därav följande riksdagsbeslut är
det i hög grad önskvärt att en verksamhet snarast möjligt påbörjas, som kan ge
vägledning vid besluten längre fram. Överstyrelsen delar ungdomsrådets uppfattning
om vikten av kontinuerligt bedriven alkoholupplysning, vilken inte utesluter
vissa punktinsatser av speciell karaktär. Överstyrelsen tillstyrker förslaget att utnyttja
det centrala upplysningsorgan som redan finns, CFN, för samordning av
upplysningen. Ungdomsrådets förslag om bidrag till ytterligare fem instruktörstjänster
tillstyrks likaså.
Alkoholpolitiska utredningen anser nuvarande undervisning och upplysning i alkoholfrågan
otillräcklig. Utredningen saknar emellertid ännu tillräckligt underlag
för att ta ställning till målsättning och medel för samt organisation av sådan verksamhet.
Då det torde dröja ytterligare några år innan utredningens förslag i dessa
Rc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 121
frågor föreligger, tillstyrker utredningen en tillfällig upprustning av upplysningsverksamheten
bland ungdom.
Centralförbundet för nykterhetsundervisning tillstyrker statens ungdomsråds förslag
och understryker angelägenheten av att de föreslagna åtgärderna snarast möjligt
kan realiseras. CFN ansluter sig till ungdomsrådets uppfattning att man i första
hand bör satsa på en kontinuerlig verksamhet. CFN förklarar sig också berett att
fungera som samordningsorgan för upplysningsverksamheten under förutsättning
att erforderliga ekonomiska resurser ställs till förbundets förfogande.
Riksförbundet mot alkoholmissbruk finner det angeläget att ökade möjligheter
ges åt ungdomsorganisationerna att bedriva hälsoupplysning, däribland inbegripet
alkoholupplysning. Utredningens förslag kan därvid i huvudsak ligga till grund
för kommande beslut. Valet av samordningsorgan bör dock utredas närmare. Riksförbundet
anser emellertid att utredningen lider av allvarliga brister då det gäller
att överväga upplysningens målsättning.
Nykterhetsrörelsens landsförbund uttalar sitt stöd för de av statens ungdomsråd
framlagda förslagen och uttrycker förhoppningen att de skall genomföras utan
dröjsmål.
Departementschefen
En bärande princip i alkoholpolitiken är att satsa på upplysningsåtgärder. Skolan
spelar här en central roll. I den nya läroplanen för grundskolan understryks
skolans ansvar i fråga om såväl alkohol- som narkotikaupplysning. De olika
organisationerna erbjuder en betydelsefull bas för informationsarbete på området.
Av vikt är de särskilda möjligheter organisationerna har att i sitt upplysningsarbete
utifrån organisationens principiella syn genomlysa och diskutera olika
vägar för att begränsa alkoholproblemet. Därigenom läggs grund för de åtgärder
och förändringar av samhället som anses nödvändiga för att minska alkoholskadorna.
I detta arbete kan ungdomsorganisationerna göra betydelsefulla insatser.
Jag finner det därför angeläget att ställa ökade resurser till ungdomsorganisationernas
förfogande för alkoholupplysning.
De av statens ungdomsråd framlagda förslagen om en utökad upplysningsverksamhet
i alkoholfrågan har vid remissbehandlingen mötts av en positiv inställning
i vad avser behovet av åtgärder. Rörande utformningen av upplysningsverksamheten
har däremot olika meningar redovisats. Med hänsyn till att alkoholpolitiska
utredningen behandlar även frågor rörande alkoholupplysning är jag
inte beredd att tillstyrka att verksamheten får den av ungdomsrådet föreslagna organisatoriska
utformningen. En resursförstärkning för ungdomsorganisationernas
arbete bör i stället ske genom att ett särskilt belopp anvisas för insatser av ungdomsorganisationerna
under detta anslag. Medlen bör ställas till skolöverstyrelsens
förfogande. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med ungdomsorganisationerna
stimulera och stödja organisationernas arbete och att samordna resurser
och insatser på ifrågavarande område. Härvid bör man bl. a. beakta de åtgärder
Bc
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
som kan vidtas av Centralförbundet för nykterhetsundervisning och undersöka
möjligheterna att samordna organisationernas och skolans insatser. På grundval
av konkreta förslag bör skolöverstyrelsen fördela medel till organisationernas verksamhet.
För upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationerna beräknar
jag ett belopp av 400 000 kr.
Anslaget bör föras upp med (2 342 000 + 400 000 = ) 2 742 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 742 000 kr.
B 51. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
1968/69 Utgift....... 2 005 955
1969/70 Anslag ...... 2 575 000
1970/71 Förslag...... 3 075 000
Från anslaget utgår bl. a. bidrag till De blindas förening för framställning av talböcker,
dels för föreningens allmänna biblioteksverksamhet, dels för att tillgodose
behovet av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande. Ifrågavarande
verksamhet leds av en biblioteksstyrelse med sju ledamöter.
Från anslaget utgår vidare bidrag till konsulentverksamhet av försökskaraktär
avseende studie- och ungdomsverksamhet bland handikappade. En del av anslaget
står vidare till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning efter prövning i varje
särskilt fall till kurs- och studieverksamhet, fritidsverksamhet, ungdomsledarutbildning
m. m. Slutligen utgår från anslaget bidrag till tolkar för döva, till utbildningskurs
för tolkar för döva, till framställning av lättläst och ordförenklad litteratur
för vissa handikappgrupper, till framställning av blindskrifter genom Tomtebodaskolans
försorg samt till undervisning i pantomim vid Koreografiska institutet.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||||
Skolöver- |
Departements- |
||||
styrelsen |
chefen |
||||
1. |
Konsulentverksamhet ................. |
350 000 |
+ |
300 000 |
of. |
2. |
Kurs- och studieverksamhet m. m....... |
682 000 |
+ |
860 000 |
+ 100 000 |
3. |
Bidrag till De blindas förening för biblio- |
||||
teksverksamhet ...................... |
1 040 000 |
+ |
420 000 |
||
4. |
Framställning av studielitteratur för syn-skadade universitetsstuderande ......... |
200 000 |
+ |
35 000 |
+ 250 000 |
5. |
Framställning av TRU-material för syn-skadade ............................. |
+ |
50 000 |
||
6. |
Bidrag till framställning av blindskrifter |
68 000 |
+ |
32 000 |
+ 25 000 |
7. |
Framställning av lättläst litteratur....... |
100 000 |
+ |
40 000 |
+ 25 000 |
8. |
Tolkar och tolkutbildning.............. |
100 000 |
+ |
180 000 |
+ 80 000 |
9. |
Bidrag till Koreografiska institutets under-visning i pantomim .................. |
35 000 |
+ |
30 000 |
+ 20 000 |
10. |
Skolöverstyrelsens konferensverksamhet . . |
— |
+ |
30 000 |
— |
2 575 000 |
+1 977 000 |
+ 500 000 |
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 123
Skolöverstyrelsen
1. Enligt överstyrelsens bedömning fordras sex nya konsulenttjänster fr. o. m.
nästa budgetår (nu sju tjänster).
2. För ungdoms-, kurs- och studieverksamhet beräknar överstyrelsen en ökning
med 500 000 kr. Vidare beräknas 250 000 kr. till Handikapporganisationernas
centralkommitté för informationsverksamhet. För utgivande av två kulturtidskrifter
för synskadade föreslås 50 000 kr. att utgå med 25 000 kr. till Kulturdebatt
och 25 000 kr. till Socialdebatt. Ett bidrag av 20 000 kr. föreslås till tidskriften
Nuet, som helt vänder sig till dövblinda. För fortsatt utgivning av tidningen SDRkontakt
beräknas ett belopp av 40 000 kr.
7. Överstyrelsen har uppmärksammat det växande behovet av böcker med stor
stil för vuxna synskadade och föreslår en ökning av anslagsposten för att skapa
större förutsättningar för utgivning av sådan litteratur.
8. Med hänsyn till de snabbt växande behoven av teckenspråkstolkar inom
bildningsverksamheten för hörselskadade föreslår överstyrelsen att bidraget till
arvodering av tolkar höjs med 30 000 kr. (nu 30 000 kr.). Vidare föreslås en ökning
av anslagsposten med 50 000 kr. till utbildning av kulturtolkar för döva (nu
70 000 kr.).
Under nästa budgetår planerar överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
och socialstyrelsen utbilda 60 tolkar, som kan fungera som hjälp åt döva
i olika situationer i det dagliga livet. Kostnaderna för den planerade utbildningen
beräknas till 100 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en sammanlagd medelsökning
av 500 000 kr. under förevarande anslag. Inom ramen för det utökade statliga
stödet bör de särskilda bidragen kunna förstärkas på väsentliga punkter.
Jag beräknar således en ökning av de medel som står till skolöverstyrelsens förfogande
för kurs- och studieverksamhet m. m. med 100 000 kr. (2). Medel för
utgivande av en taltidning för kulturinformation har jag beräknat under anslaget
Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder.
Beträffande de handikappades litteraturbehov har jag i första hand beräknat
en ökning av 250 000 kr. för De blindas förenings biblioteksverksamhet och för
framställningen av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande (3, 4, 5).
För ökade produktionskostnader vid framställningen av blindskrifter vid Tomtebodaskolan
bör ytterligare 25 000 kr. tas i anspråk (6). För att möjliggöra en utökad
produktion av lättläst och ordförenklad litteratur för vissa handikappgrupper,
däribland även vuxna synskadade, räknar jag med en medelsökning av
25 000 kr. (7).
Med hänsyn till behovet av tolkning till teckenspråk för hörselskadade inom
bildningsarbetet beräknar jag en ökning av arvodena till tolkar för döva med
Bc
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
30 000 kr. Jag beräknar vidare en ökning av medlen för utbildning av tolkar för
döva med 50 000 kr. (8).
Koreografiska institutets undervisning i pantomim möjliggör en angelägen utvidgning
av de hörselskadades kulturaktiviteter. Jag beräknar en ökning av bidraget
för denna verksamhet med 20 000 kr. (9).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 3 075 000 kr.
Bc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 125
d) Utbildning inom kulturområdet
Under 1960-talet har ett omfattande reformarbete inletts beträffande den högre
konstnärliga utbildningen.
Konstnärsutbildningssakkunnigas förslag rörande utbildningen på bildkonstens
och den konstnärliga formgivningens områden väntas inom kort. Förslaget kommer
att beröra den utbildning som nu bedrivs vid konsthögskolan och konstfackskolan,
med undantag av utbildningen vid det till konstfackskolan förlagda teckningslärarinstitutet.
Frågan om utbildningen av teckningslärare utreds av den år 1968 tillsatta
lärarutbildningskommittén.
Under år 1968 avlämnade 1965 års musikutbildningskommitté två betänkanden
Musikutbildning i Sverige I (SOU 1968: 15) och II (SOU 1968: 49) med förslag
till reformerad musikutbildning. Förslagen avser en samlad översyn av hela musikutbildningsområdet.
Utbildningen vid bl. a. musikhögskolan i Stockholm och musikkonservatorierna
i Göteborg och Malmö berörs av förslagen. Remissbehandlingen
av kommitténs betänkanden har avslutats. Proposition om musikutbildningens
framtida organisation kommer att läggas fram för 1970 års riksdag.
En särskilt tillkallad sakkunnig lade vid slutet av år 1968 fram förslag rörande
utbildningen i konstnärlig, scenisk dans (Statens skolor för scenisk utbildning 3,
Stencil U 1968: 9). Utbildningen av dansare föreslås övergå i statlig regi. I Stockholm
föreslås dansarutbildningen förlagd tillsammans med utbildning av danspedagoger
och koreografer till en statens dansskola. Den nuvarande försöksverksamheten
vid Koreografiska institutet med utbildning av danspedagoger och koreografer
föreslås uppgå i den nya skolan. Förslaget har remissbehandlats. Proposition
angående bl. a. omorganisation av Koreografiska institutet till statens dansskola
kommer att föreläggas 1970 års riksdag.
Särskilda statliga skolor för utbildning av skådespelare och musikdramatiska
artister inrättades år 1964 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Teater- och orkesterrådet,
som är tillsynsmyndighet för skolorna, tillsatte förra året en arbetsgrupp
med uppgift att utvärdera erfarenheter från utbildningsverksamheten vid skolorna.
Arbetsgruppens uppdrag omfattar inte den sedan läsåret 1968/69 vid statens
musikdramatiska skola bedrivna utbildningen av operaartister.
Producenter, regissörer, produktionsledare, fotografer, ljudtekniker, maskörer,
scenografer m. fl. inom teater, film, television och radio kommer att fr. o. m. läsåret
1970/71 utbildas vid dramatiska institutet i Stockholm. Den utbildningsverksamhet,
som f. n. äger rum vid Svenska filminstitutets filmskola, skall tas över av
dramatiska institutet.
Utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal m. m. har genom det
nyligen avlämnade betänkandet Utbildning för bibliotek, arkiv och informatik
(SOU 1969: 37) avslutat sitt arbete. Utredningen föreslår bl. a. en riksrekryterande
bibliotekshögskola för utbildning av olika slags bibliotekspersonal. Utredningen
Bd
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
föreslår vidare särskild utbildning i informatik samt av arkivpersonal. Förslagen
remissbehandlas f. n.
B 52. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 2 051 3302
1969/70 Anslag...... 2 678 000
1970/71 Förslag ..... 2 980 000
1 Anslagen Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar och Akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 13 817 kr.
Akademien för de fria konsterna bär överinseende över konsthögskolan. Till
akademiens uppgifter hör bl. a. att göra framställning om anslag till högskolans
verksamhet.
Konsthögskolan omfattar en målarskola, en skulpturskola, en skola för grafisk
konst och en arkitekturskola. Dessutom hör till högskolan ett institut för
materialkunskap och en ateljé för monumentalmålning och dekorativ konst. Sedan
budgetåret 1965/66 har skolan bedrivit viss konservatorsutbildning. Högskolan
har även verksamhet för vidareutbildning av konstnärer.
Antalet elever höstterminen 1969 uppges till 237.
Den 1 september 1967 har särskilda sakkunniga, konstnärsutbildningssakkunniga,
tillkallats för att utreda med konstnärsutbildningen sammanhängande frågor.
De sakkunniga väntas avge förslag i början av år 1970.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Konst- akademien |
Departements- chefen |
|
Lärar- och assistentpersonal............. |
26 |
+ 4 |
+0,5 |
Övrig personal ....................... |
17 |
+4 |
+0,5 |
Anslag |
43 |
+ 8 |
+ 1 |
Avlöningar ........................... |
1 695 000 |
+ 433 000 |
+ 115 000 |
Sjukvård ............................. |
1 300 |
of. |
of. |
Reseersättningar....................... |
12 000 |
+ 1 500 |
+ 1 000 |
därav utrikes resor ........................ |
2 000 |
ot. |
of. |
Lokalkostnader ....................... |
410 000 |
+ 73 500 |
+ 114 000 |
Expenser............................. |
97 700 |
+ 53 000 |
+ 9 000 |
därav engångsutgifter ...................... |
____ _ |
+18 000 |
— |
Ersättning för mistade hyresintäkter ..... |
75 000 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg ................... |
387 000 |
+ 136 000 |
+ 63 000 |
2 678 000 |
+ 697 000 |
+ 302 000 |
Akademien för de fria konsterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 171 926 kr.
2. För att fortlöpande kunna utveckla undervisningen och anpassa
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 127
den till nya krav behövs förstärkningar, framför allt i form av assistenter och gästföreläsare.
Vid arkitekturskolan föreslås att den halvtidsanställde assistenten till professuren
i arkitekturhistoria byts ut mot en heltidsanställd samt att ytterligare en assistent
knyts till professuren i arkitektur.
Till monumentalskolan, som bedriver omfattande försöksverksamhet med nya
material m. m., behövs en assistent för instruktion i plastverkstaden.
Vid skolan för grafisk konst resp. skulpturskolan föreslås assistenttjänster i utbyte
mot nuvarande två arvodesbefattningar som koppartryckare och som tygmästare.
Utöver de föreslagna tjänsterna föreslås en uppräkning med ca 83 000 kr. av
de arvodesmedel, som finns anvisade för undervisning i vissa specialämnen vid
konsthögskolan och för vidareutbildning av konstnärer. (+ 198 944 kr.)
3. Biblioteket, som under senare år kommit att få en alltmer betydelsefull
roll i konsthögskolans verksamhet, föreslås få sina personalresurser förbättrade
genom att en halvtidstjänst som förste biblioteksassistent byts ut mot en heltidstjänst
(+ 19 758 kr.).
4. Konsthögskolans administration föreslås förstärkt med en assistent
för kamerala arbetsuppgifter. Vidare föreslås en kvalificerad biträdestjänst med
halvtidstjänstgöring utökad till heltidstjänst. För skötsel av konsthögskolans nyinstallerade
telefonväxel behövs en biträdestjänst och vid institutet för materialkunskap
ett kvalificerat biträde med halvtidstjänstgöring. Därutöver begärs ökade
medel för tillfällig arbetskraft, vakthållning m. m. (+ 106 204 kr.)
5. Arvodet till konsthögskolans direktör är upptaget till 5 988 kr. Till akademiens
sekreterare utgår ett arvode av 7 500 kr. Direktörens arvode föreslås höjt
till 21 000 kr. och sekreterarens till 24 000 kr. (+ 31 512 kr.)
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 87 624 kr.
Konstnärsutbildningssakkunniga
De sakkunniga framhåller att de av akademien framförda förslagen inte på något
sätt strider mot de förslag till omorganisation av konsthögskolan, som de sakkunniga
kommer att lägga fram. De sakkunniga har begränsat sitt yttrande till
att närmare beröra de yrkanden som har direkt anknytning till undervisningen. De
tillstyrker så gott som helt den av akademien föreslagna utökningen av assistentpersonalen
samt förstärkningen av biblioteksresurserna.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 980 000 kr.
Vid beräkningen har jag främst tagit hänsyn till det ökade medelsbehovet för vidareutbildning
av konstnärer (2). Vid konsthögskolan har innevarande budgetår
installerats en telefonväxel som även skall betjäna vissa andra institutioner. Jag
beräknar medel för konsthögskolans kostnader för ett biträde i befordringsgång (4).
Bd
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Vidare har jag beräknat medel för hyreskostnader m. in. för högskolans nya verkstadslokaler
på Skeppsholmen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 2 980 000 kr.
B 53. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m.. m.
1968/69 Utgift......... 362 781
1969/70 Anslag ....... 405 000
1970/71 Förslag ........ 453 000
Undervisningsmateriel m. m...............
därav engångsutgifter ..........................
Biblioteket ..............................
Elevernas studieresor.....................
Stipendier för studerande vid arkitekturskolan
Kostbidrag åt vissa elever..................
Projektering av anläggning för skulpturskolans
sommarskola (engångsutgift)...............
Reservation............. 32 664
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Konst- akademien |
Departements- chefen |
|
290 400 43 000 |
+ 130 000 1 |
+48 000 |
30 000 |
+ 49 000 1 |
|
22 800 |
of. |
of. |
18 800 |
of. |
of. |
— |
+ 25 000 |
— |
405 000 |
+211 000 |
+ 48 000 |
Akademien för de fria konsterna
Förutom en generell höjning på grund av kostnadsstegringar föreligger behov
av ökade medel till undervisningsmateriel för verksamheten med vidareutbildning
av konstnärer och experimentverksamhet, särskilt i skulptur- och
monumentalskolan. Den av akademien föreslagna engångsanvisningen avser inköp
av huvudsakligen verkstadsutrustning för målar- och skulpturskolorna samt institutet
för materialkunskap.
Akademien framhåller den stora betydelse studieresor har för undervisningsresultatet
och föreslår att samtliga av skolans elever i fortsättningen bl. a.
skall ha möjlighet att under sin studietid företa en längre in- eller utrikes resa.
Konstnärsutbildningssakkunniga
De sakkunniga framhåller särskilt behovet av ökade medel till undervisningsmateriel
och utrustning för experimentverksamheten i monumentalskolan samt till
målarskolan.
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 129
De studerande bör enligt de sakkunniga ges väsentligt ökade möjligheter att
delta i studieresor.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 453 000 kr.
B 54. Konstfackskolan: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 4 683 1662
1969/70 Anslag...... 6 638 000
1970/71 Förslag ..... 7 053 000
* Anslagen Konstfackskolan: Avlöningar och Konstfackskolan: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetaret
1968/69 uppgår till 36 989 kr.
Konstfackskolan omfattar tvåårig konstindustriell dagskola (KD), treårig konstindustriell
aftonskola (KA), tvåårig högre konstindustriell skola (HKS) samt treårigt
teckningslärarinstitut (TI). Utbildningen vid HKS bygger på genomgång av
KA eller KD. Vid KD finns en ettårig förberedande kurs för teckningslärarinstitutet
och vid KA en tvaarig sadan kurs. Dessutom kan i aftonskolan anordnas kortare
kurser i enstaka ämnen eller grupper av ämnen.
Vid de tre konstindustriella skolorna (KD, KA, HKS) meddelas undervisning i
sju fackavdelningar, nämligen en för textilarbete, en för dekorativ målning, en för
skulptur, en för keramik, en för möbler och inredningar, en för metallarbete samt
en för reklam och bokhantverk.
Konstfackskolan står under inseende av skolöverstyrelsen och leds av en styrelse,
som består av tolv ledamöter. Kungl. Maj:t utser ordförande och sex av de övriga
ledamöterna.
Antalet elever höstterminen 1969 uppges till 842.
Kostnaderna för konstfackskolan skall för budgetåret 1969/70 fördelas mellan
staten och Stockholms stad enligt avtal som skall träffas mellan parterna och enligt
riksdagens bemyndigande godkännas av Kungl. Maj:t.
Den av konstfackskolans styrelse i juni 1967 överlämnade utredningen angående
konstfackskolans framtida organisation m. m. (Stencil konstfackskolans styrelse)
har överlämnats till konstnärsutbildningssakkunniga för att läggas till grund
för ytterligare utredning angående konstfackskolans framtida organisation samt —
med undantag för teckningslärarutbildningen — ämnesinnehåll och studieplaner
för utbildningen.
Utformningen av teckningslärarutbildningen prövas av lärarutbildningskommittén,
som tillkallades den 8 november 1968.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Bd
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. JO: Utbildningsdepartementet
Personal
Lärarpersonal
Övrig personal
Anslag
Utgifter
Avlöningar .......
Sjukvård .........
Reseersättningar . . .
Lokalkostnader . . .
Expenser.........
Stipendier m. m. .
Lönekostnadspålägg
Uppbördsmedel
Elevavgifter .............................
Avkastning av Sjöstedtska fonden ..........
Bidrag från Stockholms stad ..............
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Skolöver- |
Departements- |
|
styrelsen |
chefen |
|
83 |
+2 |
+i |
17 |
+ 1 |
of. |
100 |
+ 3 |
+1 |
4 501 900 |
+ 367 700 |
+ 194 000 |
8 000 |
+ 500 |
of. |
10 000 |
+ 500 |
+ 1 000 |
1 598 000 |
+ 28 000 |
+ 50 000 |
124 000 |
+ 6 300 |
+ 6 000 |
7 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
991 000 |
+ 132 000 |
+ 159 000 |
7 239 900 |
+ 540 000 |
+ 415 000 |
22 000 |
of. |
of. |
2 900 |
of. |
of. |
577 000 |
of. |
of. |
6 638 000 |
+ 540 000 |
+415 000 |
Skolöverstyrelsen
I avvaktan på beslut om konstfackskolans framtida organisation föreslår överstyrelsen
endast sådana ändringar som kan genomföras utan man därigenom binder
verksamheten för framtiden.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 290 056 kr.
2. För konstindustriskolorna föreslår överstyrelsen en tjänst som
facklärare i industriell formgivning. Med hänsyn till att elevantalet ökat i högre
konstindustriella skolan behövs medel för ytterligare ca 1 400 undervisningstimmar.
Vidare anser överstyrelsen att medel bör ställas till förfogande för försök med
att anlita psykoteknisk expertis vid intagning av elever. (+ 94 158 kr.)
3. För teckningslärarinstitutet föreslår överstyrelsen en tjänst
som lektor i psykologi och pedagogik. Medel begärs också för ökad medverkan av
metodiklärare och handledare i den praktiska lärarutbildningen och för ökad lärartäthet
i vissa ämnen. Dessutom föreslås visst administrativt biträde åt föreståndaren
samt skrivhjälp åt lärarna vid institutet. (+ 83 442 kr.)
4. Beträffande skolans administration förutsätter överstyrelsen att medel
för att arvodera en administrativ kraft, motsvarande en byrådirektör, även under
nästa budgetår kan utgå från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Överstyrelsen
begär i övrigt medel för ytterligare ett biträde. (+ 21 660 kr.)
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 45 828 kr.
Konstnärsutbildningssakkunniga
De sakkunniga har i huvudsak tagit upp de yrkanden som har direkt anknytning
till undervisningen vid konstindustriella dagskolan och den högre konstindustriella
skolan. De sakkunniga finner att både konstfackskolans och skolöversty
-
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 131
relsens förslag är angelägna och väl grundade samt att de kan realiseras utan att
detta på något sätt försvårar en kommande omorganisation av skolan. De sakkunniga
tillstyrker den begärda ökade undervisningsvolymen vid högre konstindustriella
skolan. Vidare tillstyrker de sakkunniga lärartjänsten i industriell formgivning,
vissa av konstfackskolan föreslagna teknikertjänster samt ökade medel till
gästföreläsare. Dessutom framhålls behovet av ökade medel till elevernas studieresor.
Departementschefen
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtal med
Stockholms stad angående fördelningen av kostnader mellan staten och staden för
budgetåret 1970/71.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 053 000 kr.
Jag har därvid beräknat ett belopp av 56 000 kr. för ett ökat antal undervisningstimmar
vid högre konstindustriella skolan (2, 5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten
och Stockholms stad om fördelningen av vissa kostnader för
konstfackskolan under budgetåret 1970/71,
b) till Konstfackskolan: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 7 053 000 kr.
B 55. Konstfackskolan: Undervisningsmateriel in. m.
1968/69 Utgift ........ 279 502 1969/70 Anslag........ 373 000 1970/71 Förslag ....... 443 000 |
Reservation . |
. 57 498 |
|
1969/70 |
Beräknad ändrir.g 1970/71 |
||
Skolöver- |
Departe- |
||
styrelsen |
mentschefen |
||
Biblioteket .............................. |
16 000 |
+ 35 000 j |
|
Avdelningarna för konstindustri ............ |
246 000 |
+ 106 500 1 |
+ 70 000 |
Teckningslärarinstitutet .................... |
in ooo |
||
373 000 |
+ 227 000 |
+ 70 000 |
Skolöverstyrelsen
Största delen eller 199 000 kr. av den begärda ökningen avser medel för nyanskaffning
av undervisningsmateriel samt inköp för biblioteket. Återstoden avser
ökade förbrukningskostnader och modellarvoden.
Konstnärsutbildningssakkunniga
De sakkunniga framhåller vikten av att yrkandena rörande undervisningsmateriel
och utrustning såvitt möjligt tillgodoses.
Bd
132 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 443 000 kr.
B 56. Musikaliska akademien med musikhögskolan: Utbildningskostnader
B 57. Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
B 58. Bidrag till vissa musikkonservatorier
Den 24 september 1965 tillkallades särskilda sakkunniga (1965 års musikutbildningskommitté)
för att utreda vissa utbildningsfrågor på musikområdet m. m. (direktiv
se 1966 och 1968 års riksdagsberättelser s. 285 resp. s. 256). Kommittén
har den 28 mars resp. den 5 november 1968 lagt fram sina betänkanden Musikutbildning
i Sverige I (SOU 1968: 15) och II (SOU 1968: 49).
Beredningen av kommitténs förslag pågår. Då jag har för avsikt att senare föreslå
Kungl. Maj:t att lägga fram proposition om musikutbildningen för 1970 års
riksdag bör i riksstatsförslaget anslagen till Musikaliska akademien med musikhögskolan
samt musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö föras upp med preliminära
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1970/71 beräkna
a) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Utbildningskostnader
ett förslagsanslag av 7 749 000 kr.,
b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. ett reservationsanslag av 294 000 kr.,
c) till Bidrag till vissa musikkonservatorier ett förslagsanslag
av 2 642 000 kr.
B 59. Statens scenskolor
1968/69 Utgift1 ..... 4 077 7512
1969/70 Anslag...... 5 537 000
1970/71 Förslag ..... 6 056 000
1 Anslagen Statens scenskolor: Avlöningar och Statens scenskolor: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 32 775 kr.
Statens scenskolor, av vilka två finns i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö,
har till uppgift att utbilda skådespelare och musikdramatiska artister.
I Stockholm är utbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister förlagd
till skilda skolor. Musikdramatiska skolan i Stockholm är speciellt inriktad
på utbildning av operaartister. Utbildningen vid skolan startade höstterminen 1968.
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 133
Vid scenskolorna i Göteborg och Malmö meddelas utbildning på en dramatisk
och en musikdramatisk linje.
Utbildningen vid skolorna är treårig. Den årliga intagningen uppgår till högst
15 elever per skola med undantag för musikdramatiska skolan i Stockholm, som
tar in högst åtta elever. Skolorna står under teater- och orkesterrådets överinseende.
Personal
Lärarpersonal......................
Övrig personal ....................
Anslag
Avlöningar ........................
Sjukvård ..........................
Reseersättningar....................
Lokalkostnader ....................
Expenser..........................
därav engångsutgifter ....................
Utbildning vid teaterinstitutioner m. m.
utanför resp. skola..................
Uppvisningar ......................
Inredning och utrustning av lokaler vid
musikdramatiska skolan i Stockholm . .
Lönekostnadspålägg ................
Scenskolorna
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Scenskolorna |
Teater- och |
Departements- |
||
orkesterrådet |
chefen |
|||
68 |
+ 6 |
+ 2 |
+ 3 |
|
15 |
+ 6 |
+ 6 |
of. |
|
83 |
+ 12 |
+ 8 |
+ 3 |
|
3 320 000 |
+ |
821 900 |
+•476 100 |
|
4 300 |
+ |
1 000 |
+ 600 |
|
33 700 |
+ |
20 000 |
+ 8 300 |
|
854 000 |
+ |
69 400 |
+ 69 000 |
|
171 000 |
+ |
118 000 |
+ 21000 |
|
— |
+90 000 |
— |
, +519 000 |
|
288 000 |
+ |
54 000 |
+ 45 000 |
|
60 000 |
+ |
60 000 |
+ 60 000 |
|
50 000 |
of. |
of. |
||
756 000 |
+ |
208 700 |
+ 136 000 |
|
5 537 000 |
+1353 000 |
+ 816 000 |
+519 000 |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 567 253 kr.
2. Scenskolan i Stockholm framhåller ånyo att skolans rektor i en
alltför stor omfattning tvingas ägna sig åt rent administrativa uppgifter. Skolan
föreslår att en tjänst som byråsekreterare inrättas för att ta över denna del av
rektorns arbetsbörda. I övrigt föreslår skolan en engångsanvisning av 30 000 kr.
för inköp av rekvisita samt att ökade medel anvisas till elevernas studieresor, till
uppvisningar m. m. (+104 834 kr.)
3. Även scenskolan i Göteborg framhåller behovet av en administrativ
kraft vid rektors sida. Skolan föreslår en tjänst som byråsekreterare i utbyte
mot nu anvisat belopp av 16 500 kr. till administrativ och kameral hjälp.
Vidare behövs en institutionstekniker om de tekniska resurser, som ställts till
skolans förfogande genom flyttning till nya lokaler, skall kunna utnyttjas tillfullo.
I gengäld räknar skolan med att hyreskostnaderna kommer att bli lägre i
de nya lokalerna. I övrigt begär skolan medel bl. a. för att utöka antalet elevföreställningar
för publik och för att i ökad omfattning anlita utländska gästpedagoger.
( + 10 620 kr.)
4. Scenskolan i Malmö föreslår samma arrangemang som Göteborgsskolan
för att frigöra skolans rektor från administrativa göromål. Ökade medel
föreslås därutöver till bl. a. reseersättningar och uppvisningar. En engångsanvisning
av 57 000 kr. begärs i huvudsak för en komplettering av skolans utrustning
(+ 130 372 kr.)
Bd
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
5. Musikdramatiska skolan i Stockholm begär ökade medel
med hänsyn till dels tillkomsten av en tredje årskurs, dels önskemål om att förstärka
den nuvarande undervisningen vid skolan. Ökade medel begärs för uppvisningar,
främst med hänsyn till att skolan under nästa läsår far en avgangsklass,
för elevernas studieresor samt för undervisningsmateriel. Vidare beräknas medel
för en tjänst som tekniker samt för en förstärkning av skolans administration.
( + 428 949 kr.)
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 110 682 kr.
Teater- och orkesterrådet
I sitt yttrande över förslagen från scenskolorna i Stockholm, Göteborg och
Malmö anser sig rådet — med hänsyn till en inom rådet pågående översyn av
scenskolornas verksamhet — inte kunna tillstyrka andra personalökningar än
sådana som hänför sig till utbyggnaden av musikdramatiska skolan.
Rådet konstaterar att de förslag som musikdramatiska skolan fört fram, i sina
huvuddrag överensstämmer med rådets egna, i tidigare sammanhang framlagda
förslag beträffande skolan. Rådet biträder därför i huvudsak skolans förslag.
Rådet tillstyrker att scenskolornas anslag för nästa budgetår höjs med följande
belopp, inklusive löne- och prisomräkning m. m., nämligen med 148 000 kr.
för skolan i Stockholm, med 23 000 kr. för skolan i Göteborg, med 127 000 kr.
för skolan i Malmö och med 518 000 kr. för musikdramatiska skolan i Stockholm.
Departementschefen
Statens scenskolor har den 1 juli 1969 anslutits till statskontorets fondbyrås redovisningsgrupp.
Frågan om möjliga besparingar genom denna omorganisation
bör senare prövas av Kungl. Maj:t.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 056 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel för en tredje årskurs vid musikdramatiska skolan
med sammanlagt 160 000 kr. Musikdramatiska skolan är därmed fullt utbyggd.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens scenskolor för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 6 056 000 kr.
B 60. Statens dansskola
Kungl. Maj:t uppdrog den 21 maj 1965 åt en särskild utredningsman, som sedan
år 1963 haft till uppgift att närmare överväga organisationen av en statlig scenisk
utbildning i Stockholm m. m., att i samband därmed även ta upp till behandling
frågor angående utbildningen i konstnärlig, scenisk dans. Utredningsmannen överlämnade
den 29 oktober 1968 betänkandet Statens skolor för scenisk utbildning
3 (Stencil U 1968: 9). Förslaget har remissbehandlats.
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 135
Vid Koreografiska institutet bedrivs sedan läsåret 1963/64 försöksverksamhet
med utbildning av koreografer. Försöksverksamheten utökades läsåret 1964/65
till att även omfatta utbildning av danspedagoger. För innevarande budgetår har
under reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för utbildningsverksamheten
vid Koreografiska institutet anvisats ett belopp av 735 000 kr.
Jag avser att under år 1970 föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram förslag till riksdagen
angående inrättande av en statens dansskola m. m. Verksamheten vid Koreografiska
institutet kommer att beröras av förslaget. Det nuvarande bidraget till
institutet bör i riksstatsförslaget för nästa budgetår tas upp under ett särskilt anslag
med rubriken Statens dansskola, vilket preliminärt bör beräknas till sammanlagt
1 565 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens
dansskola för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av
1 565 000 kr.
B 61. Dramatiska institutet
1969/70 Anslag ...... 450 000
1970/71 Förslag...... 4 950 000
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969:1 bil. 10, SU 8, rskr 8) inrättades den
1 juli 1969 i Stockholm en statlig utbildningsinstitution, dramatiska institutet, med
uppgift att utbilda producenter, regissörer, produktionsledare, fotografer, ljudtekniker,
maskörer, scenografer m. fl. inom teater, film, television och radio. Institutet,
som leds av en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse, har under innevarande budgetår
haft att planera och vidta åtgärder för att genomföra undervisningen, som
är avsedd att börja höstterminen 1970. Enligt avtal mellan byggnadsstyrelsen och
Svenska filminstitutet skall för dramatiska institutets räkning förhyras lokaler i
filminstitutets nybyggnad på Gärdet i Stockholm.
Utbildningen vid dramatiska institutet är enligt beslutet avsedd att anordnas på
en lägre och en högre regiinriktad linje — allmänna linjen och regilinjen — samt
på linjer för administration, foto, ljudteknik, maskering och scenografi. Tyngdpunkten
i utbildningen vid samtliga linjer avses ligga på linjebunden praktisk och teoretisk
undervisning samt linjeintegrerade tillämpningsövningar, i vilka produktionsuppgifter
inom skilda media skall genomföras i samarbete i grupp mellan elever
från olika utbildningslinjer.
Utbildningstiden avses omfatta tre terminer vid vardera av de regiinriktade linjerna,
fyra vid linjerna för maskering och scenografi samt fyra resp. två för grundkurs
och påbyggnadskurs vid linjerna för administration, foto och ljudteknik.
Enligt ett av Kungl. Maj:t den 18 april 1969 godkänt avtal mellan svenska staten
och Svenska filminstitutet skall dramatiska institutet den 1 juli 1970 ta över
den utbildning på filmens område, som f. n. äger rum vid filminstitutets film
-
Bd
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
skola. Filminstitutet skall i stället enligt avtalet för varje budgetår med början
budgetåret 1970/71 lämna bidrag till driftkostnaderna vid dramatiska institutet
med ett belopp som motsvarar 6,75 % av de avgifter som för närmast föregående
budgetåret redovisats till filminstitutet enligt avtalet den 6 mars 1963 angående
bildande av Svenska filminstitutet. De elever som påbörjat sin utbildning vid filmskolan
hösten 1968 och hösten 1969 kommer att beredas möjlighet att avsluta sin
utbildning vid dramatiska institutet.
Vid fullt utbyggd verksamhet beräknas institutet årligen ta in 88 elever. Antalet
samtidigt närvarande elever kommer då att uppgå till 156 på höstterminen
och 132 på vårterminen och antalet utbildade elever till 68 per år.
Institutet kommer att förfoga över produktionslokaler för teater, film, television
och radio jämte därmed sammanhängande serviceutrymmen, repetitionslokaler
och redigeringsutrymmen. För utrustning av dessa lokaler har under innevarande
budgetår i utrustningsplanen under anslaget till inredning och utrustning
av lokaler vid universitet, högskolor m. m. tagits upp en kostnadsram av 10 milj.
kr. För inredning av bl. a. dessa lokaler har uppförts en delram av 1 milj. kr.
Personal
Lärarpersonal............................
Övrig personal ..........................
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar..........................
därav utrikes resor ............................
Lokalkostnader ..........................
Undervisningskostnader ...................
Materielunderhåll m. m...................
Expenser................................
därav engångsutgifter ..........................
Lönekostnadspålägg ......................
Uppbördsmedel
Bidrag från Svenska filminstitutet ..........
Inkomster från uthyrning av lokaler m. m.....
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Dramatiska |
Departements- |
|
institutet |
chefen |
|
1 |
+ 20 |
|
4 |
+ 31,5 |
|
5 |
+ 51,5 |
300 |
000 |
+ 2 952 000 |
|||
1 |
000 |
+ 9 000 |
|||
10 |
000 |
+ 69 000 |
|||
000 |
+ 40 000 |
||||
5 |
000 |
+ 2 105 000 |
> +5 |
600 |
000 |
— |
+ 710 000 |
||||
65 |
000 |
+ 155 000 |
|||
— |
+ 40 000 |
||||
69 |
000 |
+ 646 000 , |
|||
450 |
000 |
+ 7 754 000 |
+ 5 |
600 |
000 |
— |
+ 1 013 000 |
+ 1 |
100 |
000 |
|
450 |
000 |
+ 6 741 000 |
+4 |
500 |
000 |
Dramatiska institutet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr.
2. Styrelsen framhåller att dramatiska institutet vid sidan av utbildningsverksamheten
bör ha till uppgift att bidra till mediautvecklingen
genom att utforska och utveckla nya former för teater, film, television och radio.
Utbildningen bör enligt styrelsen bl. a. syfta till — utöver att bibringa fullt yrkeskunnande
inom resp. fack — att ge eleverna förutsättningar att motivera
sin verksamhet med hänsyn till publiken. Styrelsen lägger stor vikt vid utbildning
i uppsökande verksamhet. En del av utbildningen bör ägnas barnteater och barn
-
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 137
film. I fråga om den närmare beskrivningen av institutets utbildningsmål och arbetsmetodik
torde få hänvisas till institutets anslagsframställning.
Det första läsåret räknar institutet med att ha sammanlagt 74 elever under utbildning.
Den beräknade nyintagningen omfattar 46 elever, varav 20 på allmänna
linjen, 6 på administrativa linjen och 6 på vardera linjerna för foto och ljudteknik
samt 4 på vardera linjerna för scenografi och maskering. Antalet elever som påbörjat
sin utbildning vid Svenska filminstitutets filmskola är sammanlagt 28, varav
12 intogs år 1968 och 16 år 1969.
Till följd av statsmakternas beslut att filmskolans elever skall få avsluta sin utbildning
vid dramatiska institutet kommer institutet att starta sin verksamhet med
tre årskurser samtidigt på fem av sina sju linjer.
3. Beträffande dramatiska institutets organisation framhåller styrelsen
att denna måste utformas med hänsyn till att institutets utbildningsverksamhet
tar i anspråk en omfattande och dyrbar teknisk apparatur.
I institutets ledning bör inrättas en tjänst som rektor. Närmast under rektor
bör en kvalificerad administrativ kraft ha ansvaret för institutets administration,
ekonomi, lokaler m. m. Som stöd för institutets lärare bör anställas en pedagogisk
konsult med halvtidstjänstgöring. (+ 195 000 kr.)
I övrigt föreslår styrelsen i huvudsak två personalkategorier, den ena med huvudsakligen
undervisande uppgifter vid de särskilda utbildningslinjerna, den andra
med huvudsakligen tekniska och materielförvaltande uppgifter och knuten till resp.
tekniska institution.
Inom den förstnämnda kategorien föreslås sammanlagt 15 tjänster. Häri ingår
dels en tjänst som kursledare för varje hel årskurs inom resp. utbildningslinje, dels
tre tjänster som lärare i filmklippning. En av kursledarna vid varje utbildningslinje
förutsätts svara för ledningen av linjens verksamhet i dess helhet. Vid regilinjen
bör denna uppgift åvila rektor. Härutöver begärs medel för tim- och gästlärare.
(+ 1 100 000 kr.)
I fråga om personal med huvudsakligen tekniska uppgifter anser styrelsen att
det vid varje teknisk institution bör finnas minst en professionell tekniker. I dessa
teknikers uppgift ingår även att handleda eleverna vid deras arbete i institutionen.
Vid TV-studion samt för filmmixning och service behövs viss teknikerpersonal
med arbetsuppgifter av rent teknisk natur, som inte ingår i utbildningsprogrammet.
Styrelsen föreslår sammanlagt 13 teknikertjänster. (+ 560 000 kr.)
Härutöver begärs medel för att kunna mot ersättning utnyttja vid Svenska filminstitutet
anställd förmanspersonal för filmstudion och personal av kategorien
snickare, målare, mekaniker, projektionister, elektriker, scentekniker och chaufförer,
vilka också skall svara för arbetsuppgifter hos filminstitutet ( + 497 000 kr.).
Till institutets kansli behövs en kamrer, en bokhållare, två biträden samt en
vaktmästare (+ 165 000 kr.).
För att genomföra övningsproduktionen behövs enligt styrelsens bedömning en
fast professionell ensemble om minst tio skådespelare. Därjämte beräknas medel
för tillfälligt engagerad artistpersonal. (+ 600 000 kr.)
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
Bd
138 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Behovet av en del av de arvodesmedel som för innevarande budgetår anvisas för
planering av institutets verksamhet bortfaller (— 170 000 kr.).
4. I fråga om reseersättningar begärs medel bl.a. för ersättning åt
utländska gästlärare samt åt handledare, som medföljer vid elevernas studieresor
utomlands.
5. I undervisningskostnader ingår i första hand beräknade särskilda kostnader
för den linjebundna övningsverksamheten (340 000 kr.) och för den linjeintegrerade
övningsproduktionen (490 000 kr.). Vidare begärs medel för att hyra utrustning
för extern TV-inspelning, för program- och lokalhyra för den teoretiska undervisningen
samt för studiebesök och utlandsresor för eleverna.
6. Styrelsen har beräknat kostnaderna för service och ersättningsk
ö p av teknisk materiel till 640 000 kr., vilket motsvarar 7 % av inköpsvärdet
på film- och TV-apparatur och 4 % av inköpsvärdet på övrig utrustning. Därutöver
behövs medel för inköp av virke, rekvisita, kostymer m. m. för övningsverksamheten.
7. Den föreslagna engångsanvisningen för expenser avser tryckning av kompendier
och blanketter.
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 644 000 kr.
Departementschefen
Statsmakterna beslöt i fjol (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 154, SU 8, rskr 8) att inrätta
dramatiska institutet och att godkänna vissa riktlinjer för den utbildning som
är planerad att börja vid institutet läsåret 1970/71. I princip godtogs det av
interimsstyrelsen för institutet framlagda förslaget om utbildningsprogram och
dimensionering av utbildningen som grund för det fortsatta arbetet på att närmare
precisera institutets utbildningsmål och arbetsmetodik. Min företrädare framhöll
att särskild uppmärksamhet borde ägnas bl. a. frågan om övningsproduktionens
omfattning i utbildningen, möjligheterna till en breddning av utbildningen för
att bättre tillgodose elever med olika intresseinriktning samt uppläggningen av inträdesproven.
I begränsad omfattning behandlades i nämnda sammanhang även frågor om
dramatiska institutets organisatoriska uppbyggnad. Bl. a. förordades att dramatiska
institutet skulle tills vidare vara direkt underställt Kungl. Maj:t. För ledningen av
institutets verksamhet skulle under styrelsen finnas en rektor. En begränsning i
övrigt av antalet föreslagna högre tjänster vid institutet borde eftersträvas. I fråga
om lärarpersonalen godkändes att vid varje utbildningslinje skulle finnas en lärare
med huvudansvar för linjens verksamhet. I uppdraget för rektorstjänsten borde, i
den mån rektor ägde erforderlig kompetens, ingå ansvaret för regilinjen.
Förberedelsearbetet vid institutet under innevarande budgetår har bestått dels av
detaljplanering av den pedagogiska verksamheten, dels av medverkan i installation
och kontroll av den tekniska utrustning som ställts till institutets förfogande.
Den personal som engagerats för detta förberedelsearbete är anställd mot arvode.
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 139
Institutets styrelse har i sin anslagsframställning för nästa budgetår gjort en analys
av dramatiska institutets generella mål och arbetsmetodik samt överlämnat ännu
ej slutgiltigt fastställda beskrivningar av utbildningsmålen för de olika utbildningslinjerna.
Institutets verksamhet avses tjäna i huvudsak två syften, nämligen att dels
utbilda regissörer och administratörer inom teater, film, television och radio, vissa
producenter inom television och radio, filmfotografer, ljudtekniker, scen-, filmoch
televisionsscenografer samt maskörer, dels främja utvecklingen inom samtliga
berörda media.
Medelsbehovet för det första verksamhetsåret har beräknats med utgångspunkt i
att institutet kommer att ha sammanlagt 74 elever under utbildning. Av dessa har
28 elever ett eller två års utbildning vid Svenska filminstitutets filmskola bakom
sig, medan 46 elever beräknas bli intagna utan denna förutbildning. Utbildningen
kommer därför att från början bedrivas vid samtliga tre årskurser i vad avser regiutbildningen,
administrativa linjen samt linjerna för foto- och ljudteknik, medan utbildningen
vid linjerna för scenografi och maskering påbörjas i första årskursen. I
fråga om personalbehovet innebär detta att styrelsen anser sig redan under första
verksamhetsåret behöva samtliga de tjänster som enligt dess bedömning bör finnas
vid institutet vid fullt utbyggd verksamhet, bortsett från två fasta tjänster vid de
båda sistnämnda linjerna. De nu detaljberäknade kostnaderna för den linjebundna
och linjeintegrerade övningsverksamheten är baserade på elevantalet och på förutsättningen
att de praktiska övningarna bör dominera utbildningen och bedrivas på
villkor som så nära som möjligt ansluter till dem som gäller i den praktiska yrkesutövningen.
Jag ansluter mig till styrelsens grundsyn i fråga om institutets uppgifter och
delar uppfattningen att utbildning av detta slag inte skall vara inriktad huvudsakligen
på att utveckla det individuella konstnärsskapet hos eleverna. Dramatiska
institutet bör enligt min mening kunna fylla en viktig uppgift, både från utbildningssynpunkt
och för mediautvecklingen, om utbildningen enligt styrelsens intentioner
inriktas på att ge eleverna — förutom praktiskt och produktionstekniskt yrkeskunnande
— förmåga till samarbete och medvetenhet om den publik, till vilken
deras yrkesverksamhet riktar sig. Institutet bör i sin verksamhet ha möjlighet
att utveckla nya arbetsformer inom de fyra medierna.
Dramatiska institutets samlade driftkostnader är i styrelsens förslag för nästa
budgetår beräknade till 7 754 000 kr., varav Svenska filminstitutets bidrag beräknas
utgöra 1 013 000 kr. De största kostnadsökningarna avser personal, lokaler och;
undervisningsmateriel för den praktiska övningsverksamheten.
Jag anser det nödvändigt att den föreslagna kostnadsökningen avsevärt begränsas.
Begränsningarna måste göras i första hand på personalsidan och beträffande
den praktiska övningsverksamheten. En viss begränsning av den praktiska övningsverksamhetens
omfattning bör enligt min mening kunna anses motiverad även
från utbildningsorganisatorisk synpunkt. Härtill kommer att kostnadsnivån för de
enskilda produktionerna måste sänkas.
I överensstämmelse med vad dåvarande chefen för utbildningsdepartementet ani!
Bd
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
förde i 1969 års förslag till riksdagen (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 168) bör en tjänst
som rektor inrättas vid institutet den 1 juli 1970. Tjänsten bör vara ordinarie med
förordnande för bestämd tid. Rektorn skall vara institutets chef och under styrelsen
leda verksamheten samt dessutom svara för ledningen av utbildningen vid i första
hand regilinjen, i den mån innehavaren av rektorstjänsten har kompetens för denna
uppgift.
Jag delar styrelsens uppfattning att det vid institutet behövs en kvalificerad administrativ
kraft, som direkt under rektor kan svara för institutets administration
och ekonomi. Jag beräknar därför medel för en tjänst som direktör. Vidare anser
jag det väsentligt att den undervisande personalen får stöd av pedagogisk expertis.
Medel bör beräknas för att styrelsen skall få möjlighet att mot arvode anställa
en pedagogisk konsult med halvtidstjänstgöring.
Beträffande personalbehovet i övrigt räknar styrelsen i sitt förslag med i huvudsak
två personalkategorier, den ena med företrädesvis undervisande arbetsuppgifter
vid de särskilda utbildningslinjerna, den andra med företrädesvis tekniska och materielförvaltande
uppgifter och knuten till de tekniska institutionerna, såsom teatern,
film-, TV- och radiostudion samt anläggningarna för mixning och service.
Den undervisande personalens tjänstgöring kan med de arbetsformer institutet
kommer att tillämpa inte mätas i undervisningsskyldighet. Vid beräkningen av behovet
av personal av denna kategori har styrelsen ansett det som ett minimum, att
en kursledare anställs för varje hel årskurs vid de olika utbildningslinjerna. För
nästa läsår begärs i förslaget 15 fasta tjänster av denna kategori, inklusive tre
tjänster för undervisningen i filmklippning. Beträffande den tekniska personalen
föreslås sammanlagt 13 tjänster på olika nivåer. Vissa av teknikerna skall även
handleda eleverna i deras arbete vid resp. institution. Enligt särskilt avtal skall
filmstudion bemannas och vissa andra uppgifter vid institutet fullgöras av personal,
anställd vid Svenska filminstitutet. Personalen för redogörar-, biträdes- och vaktmästaruppgifter
vid institutets kansli föreslås av styrelsen omfatta fem tjänster.
Vad gäller kursledarpersonalen bör det vid varje utbildningslinje finnas en kursledare
med ansvar för ledningen av linjens verksamhet i dess helhet. Jag beräknar
medel i enlighet härmed för sex kursledare. Jag är emellertid inte beredd att godta
den av styrelsen föreslagna principen om att det därutöver bör finnas en fast anställd
kursledare per årskurs vid linjerna för administration, foto, ljudteknik, scenografi
och maskering. Jag anser att det bör vara möjligt att med en annan avvägning
mellan arbetsuppgifterna för den huvudsakligen undervisande och den huvudsakligen
tekniska personalen minska det totala behovet av personal av dessa kategorier.
Institutets styrelse har att — med de begränsningar som jag här angett —
anpassa antalet tjänster beträffande både kursledarpersonal, teknisk personal och
kanslipersonal till den ekonomiska ram som jag kommer att förorda i det följande.
För övningsverksamheten bör enligt styrelsens förslag till institutet knytas en
fast ensemble om tio skådespelare. Jag är inte beredd att nu förorda detta förslag.
I förra årets förslag till riksdagen angavs att institutets resurser, i den mån de inte
fullt utnyttjades i utbildningssyfte, t. ex. under vissa delar av året, borde kunna
Bd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 141
ställas till förfogande för annan verksamhet genom uthyrning. Styrelsen har vid
beräkning av inkomsterna under nästa budgetår tagit upp endast det bidrag till
driftkostnaderna vid institutet, som skall utgå från Svenska filminstitutet enligt
särskilt mellan staten och filminstitutet träffat avtal. Jag anser att det bör vara möjligt
för dramatiska institutet att genom uthyrning av institutets lokaler m. m. höja
inkomsterna med ytterligare minst 50 000 kr.
Jag beräknar med anledning av vad jag här anfört den sammanlagda ökningen
av driftkostnaderna för dramatiska institutet under nästa budgetår till 5,6 milj.
kr. Inkomsterna beräknar jag till 1,1 milj. kr. Jag förordar att anslaget för nästa
budgetår ökas med 4,5 milj. kr. till 4 950 000 kr. Jag utgår ifrån att institutets utbyggnad
därmed är avslutad och att ytterligare kostnadsökningar skall föranledas
endast av förutsedd ökning av elevantalet och utbyggnad med nya årskurser. Styrelsen
bör efter godkännande av Kungl. Maj:t kunna vidta de förändringar av det i
princip fastställda utbildningsprogrammet för institutet, som följer av en anpassning
till denna kostnadsnivå och av de erfarenheter som görs allteftersom den nu pågående
planeringen av utbildningen tar fastare form.
Frågan om löneställningen för rektorstjänsten kommer att underställas riksdagens
lönedelegation. I de delar anställnings- och arbetsvillkoren för personalen i övrigt
är förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
Föredragande statsrådet kommer senare denna dag att vid anmälan av ärenden
angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår ta upp
frågan om medel för inredning av de lokaler för dramatiska institutet och andra institutioner,
som förhyrts för statens räkning i filminstitutets nybyggnad i Stockholm.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst med
förordnande för bestämd tid som rektor vid dramatiska institutet,
b) till Dramatiska institutet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 4 950 000 kr.
Bd
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
e) Radio- och TV-verksamhet
B 62. Viss beredskapsutrustning m. m.
1968/69 Utgift1 ........ 550 000 Reservation ................ —
1969/70 Anslag1 ....... 550 000
1970/71 Förslag ....... 650 000
1 Anslaget Viss beredskapsutrustning
Sveriges Radio
I särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 735 000 kr. bör anvisas
till vissa närmare angivna ändamål.
Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse inte böra
lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde få beredas
tillfälle ta del av skrivelsen genom att den tillhandahålls utskottet.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Viss beredskapsutrustning m. fn. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kr.
B 63. Ersättning för viss rundradioverksamhet
1968/69 Utgift ...... 29 460 000
1969/70 Anslag ..... 31 230 000
1970/71 Förslag..... 33 690 000
Från anslaget bestrids Sveriges Radios och televerkets kostnader för skolprogramverksamhet
och programverksamhet för utlandet samt televerkets kostnader
för avgiftsbefrielse för vissa blinda.
Sändningstiden för skolradio och skoltelevision beräknas under innevarande
budgetår uppgå till ungefär 400 timmar resp. 320 timmar. För utlandsprogrammen
på kortvåg beräknas en sändningstid om drygt 8 700 timmar.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Sveriges Radio |
Departements- |
||
Anslagets disposition |
och |
chefen |
|
Televerket |
|||
Skolprogramverksamhet |
|||
a) Sveriges Radios kostnader ........ |
..... 17 560 000 |
+ 5 303 000 |
+ 1 360 000 |
b) televerkets kostnader ............ Programverksamhet för utlandet |
..... 5 300 000 |
+1 000 000 |
+ 240 000 |
a) Sveriges Radios kostnader ........ |
..... 6 360 000 |
+ 1 861 000 |
+ 500 000 |
b) televerkets kostnader ............ |
..... 1 930 000 |
+ 620 000 |
+ 390 000 |
Avgiftsbefrielse för vissa blinda ...... |
..... 80 000 |
— 30 000 |
— 30 000 |
Arkiv- och forskningsservice............ |
---- — |
+ 185 000 |
— |
31 230 000 |
+ 8 939 000 |
+2 460 000 |
Be
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 143
Sveriges Radio och televerket
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. för produktion och distribution av skoloch
utlandsprogram, inklusive ökad årskostnad vid ombyggnad av Hörby kortvågsstation
2 729 000 kr.
2. För nästa budgetår föreslås beträffande skolprogramverksamheten
en ökning av sändningstiden med ca 100 timmar för skolradion och ca 60
timmar för skoltelevisionen. Det ökade sändningstidsutrymmet skulle medge kurser,
i tyska och franska, en behörighetskurs i engelska för lågstadielärare, yrkesskoleprogram,
utbyggd regional skolradio samt program för barn i förskola. Därutöver
föreslås bl. a. ytterligare medel för personalförstärkning för förplanering och målanalys.
(+ 4 692 000 kr.)
3. För programverksamheten för utlandet föreslås ökat medelsutrymme
för produktion och distribution av utlandsprogrammets filmer samt
för s. k. transcription service till utomeuropeiska länder. Vidare bör nyhetstjänsten
förstärkas. (+1 363 000 kr.)
4. Sveriges Radio begär medel för ett nytt ändamål, nämligen förstärkning
av företagets forsknings- och arkivservice (+185 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 2 460 000 kr. med hänsyn till allmänna kostnadsstegringar
och ökad årskostnad vid ombyggnad av Hörby kortvågsstation.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Ersättning för viss rundradioverksamhet för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 33 690 000 kr.
Be
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
C. Kyrkliga ändamål
C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 2 238 5602
1969/70 Anslag...... 2 899 000
1970/71 Förslag ..... 3 124 000
1 Anslagen Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar och Domkapitlen och stiftsnämnderna
m. m.: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 73 186 kr.
I varje stift skall finnas ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter
inom stiftet. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936: 567)
om domkapitel (ändrad senast 1968: 496).
Stiftsnämnderna handlägger ärenden som rör den ecklesiastika boställsförvaltningen.
De viktigaste bestämmelserna i ämnet finns i ecklesiastika boställsordningen
(1932: 400; ändrad senast 1965: 580). Stiftsnämnd finns i alla stift utom Stockholms.
Domkapitel och stiftsnämnd har gemensam kanslipersonal.
Ur detta anslag bestrids förvaltningskostnader för domkapitlen, stiftsnämnderna
och kyrkoherdarna för döva. Den del av dessa kostnader som avser stiftsnämndema
och kyrkoherdarna för döva ersätts emellertid ur kyrkofonden. I fråga om
avlöningskostnaderna faller på statsverket alla kostnader för personalen vid domkapitlet
i Stockholm samt utgifterna för arvoden och särskilda ersättningar till
den del de avser domkapitlen. På kyrkofonden faller alla utgifter för avlöning
av den skogliga personalen hos stiftsnämnderna, för arvoden och särskilda ersättningar,
som avser stiftsnämnderna, och för avlöning av kyrkoherdarna för döva.
Kostnaderna för avlöning av kanslipersonalen vid andra domkapitel än domkapitlet
i Stockholm delas lika mellan statsverket och kyrkofonden. Till lönekostnadspålägget
lämnar kyrkofonden bidrag efter samma grunder som gäller beträffande
kostnader för avlöningar. När det gäller omkostnadsposterna utgår ur kyrkofonden
bidrag med belopp som motsvarar de beräknade kostnaderna för stiftsnämnderna
och kyrkoherdarna för döva samt hälften av de beräknade sjukvårds-, lokaloch
expenskostnaderna för samtliga domkapitel utom Stockholms, medan återstoden
av de beräknade omkostnaderna bestrids med medel från riksstaten. Kyrkofondens
bidrag till angivna ändamål förs upp som uppbördsmedel.
C
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 145
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Domkapitlen |
Föredraganden |
|
Handläggande personal.................... |
65 |
+ 0,5 |
of. |
Övrig personal ........................... |
90 |
+ 5 |
+i |
Anslag Utgifter |
155 |
+ 5,5 |
+i |
I. Domkapitlet i Stockholm |
|||
Avlöningar .............................. |
169 400 |
+ 9 100 |
+ 9 100 |
Sjukvård ................................ |
500 |
of. |
of. |
Reseersättningar ......................... |
500 |
of. |
of. |
Lokalkostnader .......................... |
9 800 |
+ 1 300 |
+ 1 300 |
Expenser.............................. |
10 100 |
- 2 100 |
- 2 100 |
därav engångsutgifter ........................... |
2 300 |
—2 300 |
—2 300 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
38 000 |
+ 2 900 |
+ 2 900 |
II. Övriga domkapitel |
|||
Avlöningar till tjänstemän ................. |
3 623 000 |
+ 370 100 |
+ 291 600 |
Arvoden och särskilda ersättningar.......... |
61 700 |
+ 2 300 |
of. |
Sjukvård ................................ |
13 900 |
of. |
of. |
Reseersättningar ......................... |
82 800 |
- 1 100 |
- 1 100 |
Lokalkostnader .......................... |
179 300 |
+ 13 700 |
+ 7 000 |
Expenser................................ |
240 600 |
+ 71400 |
+ 40 000 |
därav engångsutgifter ........................... |
38 500 |
+43 500 |
+25 000 |
Publikationstryck......................... |
19 800 |
+ 2 350 |
+ 1 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... III. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., |
833 100 |
+ 98 000 |
+ 88 300 |
Kostnader för tillfällig personal m. m........ |
100 000 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg....................... |
23 000 |
of. |
of. |
IV. Stiftsnämnderna |
|||
Avlöningar .............................. |
1 357 200 |
+ 76 300 |
+ 58 100 |
Sjukvård ................................ |
1 400 |
of. |
of. |
Reseersättningar.......................... |
232 200 |
+ 4 700 |
+ 2 000 |
Hyror för tjänstelokaler åt stiftsjägmästama .. |
10 900 |
+ 8 200 |
+ 8 200 |
dande i vissa fall av prästlönefond.......... Kostnader för medlemskap i Föreningen Skogs- |
12 500 |
+ 500 |
+ 500 |
trädsförädling m. m....................... Fortbildning av stiftsjägmästare och biträdande |
18 000 |
+ 1 250 |
+ 1 500 |
stiftsjägmästare ....................... |
23 000 |
+ 500 |
of. |
Lönekostnadspålägg ...................... |
299 400 |
+ 17 100 |
+ 12 900 |
V. Ärkebiskopens kansli |
|||
Avlöningar .............................. |
— |
+ 59 600 |
+ 56 800 |
Lönekostnadspålägg....................... |
— |
+ 13 700 |
+ 13 100 |
VI. Kyrkoherdar för döva |
|||
Avlöningar .............................. |
304 800 |
+ 12 900 |
+ 12 900 |
Sjukvård ................................ |
300 |
of. |
of. |
Reseersättningar.......................... |
79 200 |
+ 6 300 |
+ 3 200 |
Ersättning för tjänstebrevsrätt.............. |
3 000 |
of. |
of. |
Expenser ............................... |
7 900 |
+ 300 |
+ 300 |
Lönekostnadspålägg....................... |
70 100 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
Uppbördsmedel |
7 825 400 |
+ 772 300 |
+610 500 |
Bidrag från kyrkofonden .................. |
4 926 400 |
+ 444 300 |
+ 385 500 |
Nettoutgift |
2 899 000 |
+ 328 000 |
+225 000 |
C
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Domkapitlen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 503 700 kr.
2. Domkapitlet i Uppsala hemställer att två sekreterartjänster i lönegrad A 17
inrättas för biträde åt ärkebiskopen och att den nuvarande kontorsskrivartjänsten
för samma ändamål dras in (nettoutgift 32 500 kr.). Vidare föreslår domkapitlet att
en tjänst som stiftsjägmästarassistent inrättas vid stiftsnämnden i Uppsala i stället
för det arvode på 20 000 kr. som sedan den 1 juli 1968 utgår för tillfällig förstärkning
av den skogliga personalen vid stiftsnämnden (nettoutgift 18 100 kr.).
3. Domkapitlen i Linköping och Västerås begär vartdera en ny biträdestjänst
och domkapitlet i Växjö två sådana tjänster (85 800 kr.). Ett flertal domkapitel
begär ökade medel till tillfällig personal, vikariats- och övertidsersättningar m. m.
(22 400 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 38 200 kr.
Kammarkollegiet
Kollegiet som har utrett frågan om åtgärder för minskande av ärkebiskopens arbetsbörda
tillstyrker, att en ny tjänst som sekreterare inrättas för biträde åt ärkebiskopen.
Det synes kollegiet naturligt att kostnaderna för de båda biträdes tjänster
som bör finnas på ärkebiskopens kansli betalas av kyrkofonden.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 124 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en ny tjänst som assistent (för översättningsarbete
m. m.) i lönegrad A 15 hos ärkebiskopen (2). Kostnaderna för såväl
denna tjänst som den befintliga kontorsskrivartjänsten hos ärkebiskopen bör
fr. o. m. nästa budgetår falla helt på kyrkofonden. Med hänsyn härtill har dessa
kostnader i sammanställningen för budgetåret 1970/71 förts över till en särskild
avdelning för ärkebiskopens kansli. Medel har vidare under avd. II beräknats
för ett kontorsbiträde vid domkapitlet i Västerås, som i flera år fått bidrag för
detta ändamål ur anslagsposten till tillfällig personal (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Domkapitlen och stijtsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
3 124 000 kr.
C 2. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten på domkapi -
telsbyggnader
1968/69 Utgift.......... 13 650
1969/70 Anslag......... 9 000
1970/71 Förslag ........ 45 000
C
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 147
Genom beslut den 27 juni 1969 bemyndigade Kungl. Maj:t domkapitlet i Linköping
att låta installera en ny värmeanläggning i domkapitelshuset i Linköping, som
inrymmer tjänstelokaler för både domkapitel och stiftsnämnd. På grund av ärendets
brådskande natur medgav Kungl. Maj:t på förslag av kammarkollegiet, att det
belopp som behövdes för ändamålet, dock högst 85 000 kr., fick förskjutas av
kyrkofondens medel. I sitt yttrande i ärendet hade kammarkollegiet emellertid
framhållit, att kostnaderna i enlighet med hittills tillämpad praxis borde slutligt
fördelas lika mellan staten och kyrkofonden.
På framställning av domkapitlet medgav Kungl. Maj:t den 24 oktober 1969,
att domkapitlet inom den förut angivna kostnadsramen av 85 000 kr. fick använda
högst 3 000 kr. för installation av el-värme i domkapitelshusets förutvarande vaktmästarbostad.
Slutligen har domkapitlet hemställt om ett anslag på 5 000 kr. till underhållsoch
reparationsarbeten i domkapitelshuset.
Föredraganden
Eftersom både domkapitlet och stiftsnämnden i Linköping har sina lokaler i
domkapitelshuset, bör kostnaderna för de aktuella installationsarbetena fördelas lika
mellan staten och kyrkofonden. Hälften av det belopp som kyrkofonden förskjuter
för ändamålet, dvs. högst 42 500 kr., bör således ersättas med statsmedel, medan
andra hälften bör stanna på kyrkofonden. Jag förordar vidare, att 5 000 kr. anvisas
till mindre underhålls- och reparationsarbeten med fördelning efter samma
princip. Sammanlagt bör således utgå högst (42 500 + 2 500 = ) 45 000 kr. av
statsmedel och lika mycket av kyrkofondsmedel. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten
på domkapitelsbyggnader för budgetåret 1970/71 anvisa
ett anslag av 45 000 kr.,
b) medge, att ur kyrkofonden får för samma ändamål utgå ett
belopp av 45 000 kr.
C 3. Ersättningar till kyrkor m. m.
1968/69 Utgift......... 139 363
1969/70 Anslag........ 128 000
1970/71 Förslag ....... 140 000
Detta anslag belastas till största delen med ersättningar till domkyrkor och förutvarande
domkyrkor. Ur anslaget utgår också indelningsersättningar till vissa domkyrkosysslomän.
Tidigare utgick sammanlagt omkring 1 500 ersättningar till egentliga församlingskyrkor
samt vissa domkyrkor och förutvarande domkyrkor. Efter medgivande
av 1946 års kyrkomöte (kskr 6) och enligt beslut av 1947 års riksdag (prop. 46,
C
148 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
SU 65, rskr 168) indrogs emellertid flertalet ersättningar, som utgått ur anslaget,
vid utgången av budgetåret 1946/47, nämligen ersättningar för vin- och byggnadssäd,
för kronotiondeanslag och för avskrivna mjöl- och kvarnräntor samt
andra därmed jämförliga ersättningar till församlingskyrkor med undantag av
domkyrkor samt de förutvarande domkyrkorna i Kalmar och Mariestad. Möjlighet
föreligger dock för Kungl. Maj:t att om särskilda skäl föreligger låta församling
behålla sin ersättning eller få gottgörelse för denna.
Föredraganden
Med hänsyn till belastningen under de senaste budgetåren bör detta anslag för
nästa budgetår höjas med 12 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Ersättningar till kyrkor m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.
C 4. Vissa ersättningar till kyrkofonden
Enligt lagen (1932: 404) om kyrkofond (ändrad senast 1964: 407) skall från
statsverket för varje år utgå ersättning till kyrkofonden med 5 050 737 kr. för
prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen bestrids från
detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med ett avrundat belopp
av 5 051 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1970/
71 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.
C 5. Kurser för utbildande av kyrkomusiker in. m.
1968/69 Utgift......... 164 018
1969/70 Anslag........ 152 000
1970/71 Förslag ....... 222 000
Enligt kyrkomusikerstadgan (1950: 375; ändrad senast 1967: 189) skall kantorstjänst
i regel vara inrättad i kyrkomusikerdistrikt med lägre invånarantal än
5 000. Kantorstjänst kan vara antingen skolkantorstjänst, dvs. tjänst som kyrkomusiker
och folk- eller småskollärare, eller kyrkokantorstjänst, som är en självständig
kyrkomusikalisk tjänst.
För utbildning av skolkantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser, som
är öppna för elever och i mån av utrymme förutvarande elever vid folkskoleseminarium
och lärarhögskolas linjer för utbildning av folk- och småskollärare. Bristen
på kyrkomusiker i förening med minskat intresse för kurserna från de nyssnämnda
elevkategoriernas sida har dock föranlett Kungl. Maj:t att under flera år
försöksvis vidga tillträdet till kurserna. Sålunda medgav Kungl. Maj:t senast den
C
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 149
29 maj 1969 att Musikaliska akademiens styrelse till 1969 års kurser fick ta ut
även andra deltagare än sådana som tillhörde de uppräknade kategorierna. Därigenom
skulle dock ej maximiantalet deltagare, 24 i varje kurs, få ökas. För varje
kurs finns en ledare, som förordnas av Kungl. Maj:t.
I anslutning till kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det
kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.
För behörighet till kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten
en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av
denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhistoria
och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten
till kursledare, kurslärare och censorer samt andra utgifter i samband
med kurser och examina.
Musikaliska akademiens styrelse
Anslaget till de hittillsvarande kurserna föreslås bli höjt med 95 100 kr. Härav
beräknas 89 900 kr. till höjda arvoden åt kurslärarna. Vidare begär styrelsen
1 000 kr. till höjda arvoden åt kursledarna, 2 500 kr. till höjda dagarvoden åt
censorerna och 1 700 kr. till vissa tryckningskostnader m. m.
Styrelsen föreslår vidare i samband med yttrande över en framställning av 1968
års kyrkomöte om åtgärder för att avhjälpa kyrkomusikerbristen (kskr 46), att
ett statligt stöd skall utgå till kurser för orgelspelare. Enligt kyrkomötet borde
kurser för orgelspelare administreras av akademien och bekostas med statsmedel.
Styrelsen anser emellertid, att denna kursverksamhet t. v. liksom hittills bör ombesörjas
av kyrkomusikorganisationerna men att ett statligt stöd bör utgå för
att nedbringa deltagarnas kursavgifter. Vidare har styrelsen överlämnat en ansökning
i ämnet från Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté. I ansökningen
framhålls, att f. n. över 900 orgelspelare uppehåller vakanta skolkantorstjänster.
Mer än hälften av dessa orgelspelare torde sakna kyrkomusikalisk examen. Samarbetskommittén
planerar kurser under år 1970 för en beräknad kostnad av ca
167 000 kr. och föreslår ett anslag av 75 850 kr. Styrelsen hemställer, att sistnämnda
belopp anvisas under detta anslag. Kurserna skulle stå under styrelsens
tillsyn men administreras av Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté och
en särskild kurskommitté.
Föredraganden
För de hittillsvarande kurserna bör anvisas ytterligare 20 000 kr. Av detta belopp
har 2 600 kr. beräknats för höjning av kurslärarnas arvoden, medan återstoden
avser resekostnadsersättningar, traktamenten och vissa tryckningskostnader
m. m. Avgifterna för examensprov och prövningar har numera borttagits.
Vissa kostnader, som förut täckts av dessa avgifter, bör i fortsättningen belasta
anslaget.
C
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Bristen på kyrkomusiker och i synnerhet det stora antalet vakanta skolkantorstjänster
har lett till att den kyrkomusikaliska verksamheten i en mängd församlingar
ombesörjs av orgelspelare. Enligt aktuella uppgifter tjänstgör f. n. bortåt ett
tusental orgelspelare inom svenska kyrkan. Många av dessa har bristfällig kyrkomusikalisk
utbildning. Jag förordar, att statligt stöd utgår till de kurser för orgelspelare
som anordnas huvudsakligen av kyrkomusikernas organisationer. Syftet
med bidraget bör vara att nedbringa deltagarnas kursavgifter, som ibland har
varit ganska höga. Ett belopp av 50 000 kr. bör beräknas för ändamålet under detta
anslag, som alltså bör höjas med (20 000 + 50 000 = ) 70 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. anvisa ett
förslagsanslag av 222 000 kr.
C 6. Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och lapska språken
1968/69 Utgift........... 6 000
1969/70 Anslag.......... 6 000
1970/71 Förslag ......... 9 000
Ur detta anslag utgår tre stipendier, varav två för utbildning av präster, förtrogna
med finska språket, och ett företrädesvis för utbildning av lapsktalande
präster inom Luleå stift. Varje stipendium uppgår till 2 000 kr. för år och utdelas
för högst tre år i sänder med 1 000 kr. för varje lästermin. Stipendium får dock
utgå med 1 500 kr. för termin, när bara två stipendiater finns.
Domkapitlet i Luleå
Dessa stipendier, som har utgått med oförändrat belopp sedan år 1961, ger
knappast avsedd stimulans. Behovet av präster, som är förtrogna med finska eller
lapska, är mycket stort. Anslaget bör höjas till 9 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till vad domkapitlet anfört förordar jag, att anslaget höjs med 3 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stipendier till blivande präster för utbildning i finska
och lapska språken för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av
9 000 kr.
C 7. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag för
detta ändamål av 345 000 kr.
Under hösten 1969 har ett nytt förslag till restaurering av Uppsala domkyrka
C
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 151
lagts fram och i anslutning därtill har en framställning gjorts om anslag för ändamålet
för nästa budgetår med 1 650 000 kr. Beredningen av detta ärende är ännu
inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 1,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1970/71 beräkna
ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
C 8. Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med
friköp av lägenheter å kyrklig jord
1968/69 Utgift........... —
1969/70 Anslag.......... 1 000
1970/71 Förslag ......... 1 000
Från anslaget bestrids efter prövning av vederbörande länsstyrelse förrättningskostnader
vid friköp av lägenhet på kyrklig jord, om sökanden saknar medel att
betala dessa kostnader eller om han efter betalning av kostnaderna skulle sakna
medel för eget uppehälle eller för fullgörande av underhållsskyldighet. Anslaget
bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 9. Bidrag till svenska ekumeniska nämnden
1968/69 Utgift.......... 50 000
1969/70 Anslag......... 60 000
1970/71 Förslag ........ 70 000
Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1951/52 anvisats ett anslag till
svenska ekumeniska nämnden som bidrag till bestridande av Sveriges årsavgift till
kyrkornas världsråd. Anslaget, som under budgetåren 1964/68 har varit uppfört
med 40 000 kr. och under budgetåret 1968/69 med 50 000 kr., utgår för innevarande
budgetår med 60 000 kr.
Svenska ekumeniska nämnden
Årsavgiften uppgick år 1968 till 89 179 kr. Tack vare anslagshöjningarna för
de båda senaste budgetåren håller nämnden på att förverkliga sina planer på en
successiv höjning av årsavgiften under en treårsperiod. Kyrkornas världsråd hemställde
år 1968 om höjning av medlemskyrkornas årsavgifter med en tredjedel.
Anslaget bör höjas med ytterligare 10 000 kr.
C
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Föredraganden
Jag förordar, att anslaget höjs med 10 000 kr., och hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 70 000 kr.
C 10. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna
1968/69 Utgift......... 90 000
1969/70 Anslag........ 90 000
1970/71 Förslag ....... 100 000
Enligt beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158) utgår bidrag
av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Beslutet avsåg de svenska
församlingarna i Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos
Aires, för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande
budgetår utgår 65 000 kr. som bidrag till avlöning av kyrkvaktmästare
och biträden på församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. utgör gottgörelse
åt den svenska församlingen i London för förlorad rätt till skeppsavgifter.
Domkapitlet i Uppsala
De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas
vid bidragets bestämmande uppgår enligt domkapitlets beräkningar till ca 154 400
kr. budgetåret 1970/71. Domkapitlet hemställer, att bidraget till avlöningskostnader
bestäms till hälften av detta belopp, dvs. till 77 200 kr. Vidare föreslår domkapitlet,
att gottgörelsen till den svenska församlingen i London även för nästa
budgetår skall utgöra 25 000 kr.
Föredraganden
På grund av församlingarnas ökade kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare
förordar jag, att anslaget för nästa budgetår höjs med 10 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 100 000 kr.
C 11. Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader
1968/69
Utgift......... 200 000 Reservation .............. —
1969/70 Anslag........ 250 000
1970/71 Förslag ....... 13 000
C
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 153
För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har under denna rubrik anvisats sammanlagt
450 000 kr. som bidrag till reparationsarbeten på Svenska Margaretaförsamlingens
i Oslo kyrkobyggnad.
För nästa budgetår föreligger en ansökan om bidrag med 12 850 kr. från kyrkorådet
i Ulrika Eleonora svenska församling i London. Det begärda beloppet avser
reparations- och målningsarbeten samt utvidgning av köket i församlingens
kyrkobyggnad.
Domkapitlet i Uppsala tillstyrker ansökningen.
Föredraganden
Jag förordar, att ett avrundat belopp av 13 000 kr. anvisas för det angivna ändamålet,
och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas
kyrkobyggnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 13 000 kr.
C
154 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. JO: Utbildningsdepartementet
D. Skolväsendet
Vissa gemensamma frågor
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen har liksom under de senaste åren i en särskild skrift sammanfattat
sina anslagsframställningar (Skolväsendet, specialnummer av Aktuellt från
skolöverstyrelsen). I denna redovisas även huvuddragen av överstyrelsens bedömningar
i fråga om långtidsbudgetperioden 1970/75.
I en allmän översikt berör överstyrelsen inledningsvis utvecklingslinjer
och framtidsperspektiv inom de områden av utbildningsväsendet som
överstyrelsen svarar för, dvs. skolväsendet, lärarutbildningen och delar av vuxenutbildningen.
Skolöverstyrelsen understryker att ett övergripande mål för dess verksamhet är
att skapa en bättre skolmiljö. Intresset måste koncentreras på eleverna och alla
verksamheter i skolan underordnas denna uppgift. En av de viktigaste åtgärderna
att uppnå detta är samverkan i skolan. Undervisningen måste genomföras så att
eleven upplever att han tillhör en gemenskap, som ger honom en känsla av att
höra samman med kamrater, lärare och samhälle. Organisatoriska förändringar
fordras också för det ökade medinflytande över verksamheten i stort som för elevernas
del är en viktig sida av samverkan.
Skolöverstyrelsen tar därefter upp frågan om ungdomsradikalismen och konstaterar
att olika ungdomsgruppers angrepp på bestående samhällsformer, institutioner
och ledare hör till de karakteristiska dragen i dagens tekniskt avancerade samhällen.
Skolans uppgift är, framhåller överstyrelsen, att göra klart för ungdomen
att det i vårt samhälle är den enskilde själv som avgör vilka värderingar han vill
acceptera, vilken gruppbildning han vill tillhöra eller om han vill avstå från att ta
ställning. Skolan skall ge eleverna behövliga kunskaper och färdigheter och bidra
till att eleverna kan göra en samhällsinsats med en prövande, fördomsfri inställning.
Även om skolan skall redovisa de värderingar och idéer som är grundläggande
för samhällsformen och därmed för skolarbetets inriktning och organisation,
får ingenting av detta påtvingas eleverna. Skolan får, framhåller överstyrelsen,
inte upplevas av eleverna som om den kommit i otakt med ungdomens förväntningar
utan bör vara beredd att tillsammans med ungdomen finna vägar för sin egen
förnyelse.
Överstyrelsen erinrar vidare om det arbete som utförs i den i februari 1968
tillsatta utredningsgruppen för samverkan i skolan (SISK), som har mött ett
positivt intresse från skilda håll. En försöksverksamhet har inletts beträffande sam
-
D
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 155
arbetsnämndernas funktion och organisation och beträffande ledningen av Eiraskolan
i Stockholm. Vidare har ett experimentgymnasium inrättats i Göteborg.
Under nästa läsår planeras en intensifiering av SISK:s arbete med elevvårdsfrågor.
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete är enligt överstyrelsen ett viktigt
led i strävandena mot en bättre skolmiljö. En sammanfattande redovisning av
överstyrelsens synpunkter och förslag på detta område ges under anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet.
Skolöverstyrelsen erinrar om sin uppfattning, framförd redan föregående år, att
de rationaliseringsvinster som görs på skolområdet till inte alltför ringa del bör användas
till skolväsendets kvalitativa utveckling och till att förbättra arbetstrivseln.
Överstyrelsen pekar därvid på den betydelse som fortbildningsorganisationen har
för att föra ut resultaten av forsknings- och utvecklingsarbete liksom av fattade beslut.
I anslutning till sitt uttalande om att skolan bör tillgodoföras delar av rationaliseringsvinsterna
begär överstyrelsen att få en viss rörelsefrihet — för budgetåret
1970/71 inom ett belopp av 0,5 milj. kr. — när det gäller praktiska, punktvisa
försök i skolväsendet.
Under de senaste åren har frågan om den genomsnittliga klasstorleken i grundskolan
aktualiserats främst på grund av tidigare sjunkande klassmedeltal. För årskurserna
1 och 7 kan konstateras att klasstorleken ligger inom de gränser som
angetts av skolberedningen, för årskurs 4 däremot avsevärt under riktvärdena. I
årskurs 9 har det genom beslutade ändringar i skolstadgan varit möjligt att åstadkomma
en reduktion av lärarbehovet vilken kan uppskattas svara mot ca 300 lärartjänster.
Skolöverstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på dessa problem.
I fråga om mellanskolan — arbetsnamnet på den nya skola som skall ersätta
fackskola, gymnasium och yrkesskola — är planeringsverksamheten inriktad på att
man genom olika organisatoriska åtgärder successivt skall anpassa skolsystemet till
den nya skolan. Detta berör inte minst skolbyggnadsplaneringen. Under budgetåret
1968/69 har överstyrelsen gjort en omfattande granskning av den lokala yrkesskolorganisationen
i syfte att inom varje mellanskoleregion få till stånd en fast
organisation. Vidare har en plan gjorts för lokalisering och dimensionering av vidareutbildningen
av sjuksköterskor. Slutligen kan nämnas det arbete som överstyrelsen
inlett i fråga om de enskilda yrkesskolorna.
Vad skolöverstyrelsen anfört om den tekniska och administrativa rationaliseringen
behandlas under resp. anslag, i första hand Skolöverstyrelsen och Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
Skolöverstyrelsen behandlar vidare de aktuella uppgifterna. Vad
överstyrelsen därvid anfört om läroplansarbetet redovisas i det följande under resp.
anslag. I ett särskilt avsnitt belyses behovet av studie- och yrkesorientering. Det
har, påpekar överstyrelsen, framkommit behov av uppsökande verksamhet och mer
personligt stöd till dem som eljest inte söker sig till en utbildning eller kan ha svårighet
att genomföra den. De mer påtagliga behoven av en väl utbyggd informationsoch
vägledningsverksamhet avtecknar sig i utbildningsväsendets många nyheter, ar
-
D
156 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
betsmarknadens föränderlighet och ökade krav på omställningsberedskap hos den
enskilde. Därtill kommer emellertid också önskemålen om att upplösa framför allt
socialt och könsmässigt bundna föreställningar vid val av studiealternativ och yrke.
En betydelsefull strävan för studie- och yrkesorienteringen är att utveckla elevens
förmåga att välja och att fatta beslut.
Överstyrelsen — som erinrar om att organisationen av studie- och yrkesorienteringen
befinner sig under utredning -—• belyser flera av de problem som skolan
och eleven står inför, bl. a. frågan om fritt val—styrning, överstyrelsen avser att
framdeles i första hand inrikta sina strävanden på att försöka nå alla dem som övar
inflytande på elevens val av studieväg med korrekt, aktuellt och mångsidigt underlag.
Man skall vidare söka komma till klarhet bl. a. om de faktorer som styr elevernas
val och få tillgång till sådant material som underlättar för elever och föräldrar
att överblicka den framtida sysselsättningen.
Överstyrelsen redovisar också en rad uppgifter om könsbundenheten vid val av
utbildning och framhåller som särskilt viktigt att man söker bryta de utpräglat
könsbundna valen.
Överstyrelsens synpunkter på förbättrade insatser för handikappade samt inom
lärarutbildning och vuxenutbildning återges under berörda anslag.
I enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade anvisningar för myndigheternas petitaarbete
skall myndigheterna redovisa bl. a. sin prioritering av de olika framlagda
förslagen. Skolöverstyrelsen har under varje anslag gjort en sådan redovisning
men därutöver presenterat en sammanfattande bedömning av sina anslagsframställningar.
Överstyrelsen bedömer handikappområdet som angelägnast, därefter
resurserna för forsknings- och utvecklingsarbete, resurser för information,
fortbildning samt medel för överstyrelsens egen reformverksamhet. Efter dessa ändamål
sätter överstyrelsen vuxenutbildningen, bedriven som fritt och frivilligt folkbildningsarbete,
företrädesvis i form av studiecirkelverksamhet.
Departementschefen
Ett centralt mål för utbildningspolitiken är att öka jämlikheten i samhället. Under
det gångna decenniet har en rad reformer med detta syfte genomförts. Grundskolan
kommer under nästa budgetår att vara införd i årskurserna 1—7 i landets
samtliga kommuner och antalet elever i årskurs 9 kan beräknas samma år uppgå
till ca 95 % av motsvarande årskull. Under året bär, på grundval av statsmakternas
beslut (prop. 1968: 129, SU 179, 201, 2 LU 71, rskr 366, 378), en ny läroplan för
grundskolan utfärdats. Den skall börja tillämpas fr. o. m. nästa läsår. Vidare pågår
förberedelserna inför det organisatoriska och pedagogiska sammanförandet av fackskola,
gymnasium och yrkesskola till en ny skolform —- f. n. benämnd mellanskolan.
Denna reform skall träda i kraft den 1 juli 1971. En viktig grund för den regionala
och lokala planeringen på mellanskolans område är den proposition om ett i huvudsak
primärkommunalt huvudmannaskap för mellanskolan som kommer att före
-
D
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 157
läggas årets riksdag. Dessa reformer innebär en ny etapp i skolans strukturella och
organisatoriska utveckling.
Det nyss sagda innebär självfallet inte att utvecklingen av skolan skulle vara avslutad.
Ett fortlöpande läroplansarbete bedrivs inom skolöverstyrelsen och förslag
har nyligen lagts fram om revidering av främst fackskolans läroplan. Mer
långsiktiga och djupgående förändringar kan emellertid komma att aktualiseras
under de närmaste åren. Jag vill i detta sammanhang erinra om den pågående debatten
om frågan om växelspelet mellan utbildning och yrkesverksamhet, dvs. ett
system med återkommande utbildning.
Den strukturella och organisatoriska omdaningen av utbildningsväsendet syftar
till att göra utbildningen till ett mera verkningsfullt instrument för jämlikhet. Erfarenheterna
visar att ytterligare förändringar måste ske i detta syfte. I den nya läroplanen
för grundskolan betonas bl. a. att skolstyrelserna har ett ansvar för att
skolklasserna får en så allsidig social sammansättning som möjligt. Strävandena att
uppnå ett större mått av samarbete och förtroende mellan de olika grupper som
verkar i skolan befinner sig ännu i ett inledande skede. Under det senaste året har
flera viktiga initiativ tagits på förslag bl. a. av skolöverstyrelsens arbetsgrupp för
samverkan i skolan. Ett exempel härpå är försöksverksamheten med samarbetsnämnder.
I den nya läroplanen för grundskolan betonas starkare än förut elevernas
medansvar i skolarbetet. Överstyrelsen avser att ge arbetet på detta område
särskild inriktning på elevvården.
Intresset måste inriktas också på skolans innehåll och arbetsformer. Elevernas
sociala, ekonomiska och kulturella bakgrund spelar en stor roll inte bara vid val
av studiealternativ och utbildningsvägar utan också för hur eleven lyckas i skolarbetet.
På handikappområdet har särskilt under sextiotalet gjorts stora insatser
för att hjälpa handikappade elever över deras svårigheter i skolarbetet. Olika former
av specialundervisning spelar här stor roll. I fråga om elever med andra slag
av svårigheter, ofta orsakade av sociala eller kulturella förhållanden i uppväxtmiljön,
står skolan sämre rustad. Enligt min mening måste åtgärder i syfte att bättre
tillgodose dessa elevers behov tillmätas stor vikt. Jag vill därför instämma i skolöverstyrelsens
uppfattning att ett centralt mål för överstyrelsens arbete bör vara att
forma vad man kallar en bättre skolmiljö. Insatser i detta syfte är särskilt angelägna
med hänsyn till de elever som har speciella svårigheter i skolan.
Det finns vidare inslag i skolans verksamhet — t. ex. de nuvarande betygen —
som av många upplevs allvarligt försvåra ett genomförande av läroplanens intentioner
om samarbete och sammanhållning mellan eleverna. Kungl. Maj:t har den
3 oktober 1969 uppdragit åt skolöverstyrelsen att utreda behovet av betyg och betygsättningens
effekter, funktion och form. Till de problem som skall belysas i
utredningsarbetet hör betygens konsekvenser för skolarbetet och för möjligheterna
att förverkliga läroplanens grundläggande mål. Vidare bör man analysera betygens
roll i studie- och yrkesorientering, möjligheterna att ersätta betygen med
D
158 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
andra kontaktformer mellan hem och skola, betygens betydelse på arbetsmarknaden
och möjliga alternativ till betyg som urvalsinstrument till spärrad utbildning
på skilda nivåer.
Valet till olika utbildningslinjer sker fortfarande i stor utsträckning efter traditionella
könsrollsmönster vilket bidrar till att förstärka bristen i jämställdhet mellan
män och kvinnor på arbetsmarknaden. I den nya läroplanen för grundskolan
framhålls bl. a. att eleverna bör stimuleras att ifrågasätta de skillnader mellan män
och kvinnor i inflytande, arbetsuppgifter och löner som finns på många områden
i samhället. I lärarutbildning och lärarfortbildning kommer ökad vikt att läggas vid
behandling av dessa problem. En försöksverksamhet med könskvotering — t. ex.
att förbehålla visst antal platser åt kvinnliga eller manliga sökande — inom några
utbildningsområden övervägs f. n.
Studie- och yrkesorientering har en avgörande betydelse för möjligheterna att
göra yrkesvalet oberoende av kön och social bakgrund. En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet
arbetar f. n. med studie- och yrkesorienteringens målsättning
och organisation i framtiden. I detta arbete deltar även företrädare för bl. a.
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet. Jag
delar skolöverstyrelsens mening att studie- och yrkesorienteringen mer än förr
måste beakta den debatt som i dag pågår kring frågorna om utbildningens och yrkesutövningens
roll i den ekonomiska, tekniska och sociala utvecklingen i och utanför
Sverige.
Enligt min mening bör jämlikhetsaspekten prägla även synen på människor
och samhällsbildningar utanför Sveriges gränser. Internationaliseringen av utbildningen
har skjutits i förgrunden under det senaste året. Den betonas bl. a. i den
nya läroplanen för grundskolan. Ökad vikt bör läggas på dessa frågor även i övriga
delar av utbildningssystemet.
Samtidigt som ungdomens utbildningsmöjligheter starkt vidgats under de senaste
decennierna, har medvetandet om vuxenutbildningens betydelse vuxit kraftigt.
Från en rad skilda utgångspunkter kan starka argument anföras för att utbildning
inte längre skall tidsmässigt koncentreras till ungdomsåren utan läggas upp
som återkommande utbildning. På kort sikt dominerar önskan om att i efterhand
ge utbildning till de stora grupper som i dag har en tämligen kort och delvis omodern
obligatorisk skolutbildning. Det är därvid av särskild betydelse att genomföra
åtgärderna så att de når ut till de i utbildningsavseende mest eftersatta. Folkbildningens
möjligheter bör därvid särskilt beaktas. Årets riksdag kommer att föreläggas
förslag bl. a. om förbättrade statsbidrag till folkbildningsarbetet och införande
av statsbidrag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet.
Utbildningsväsendet är i dag ett av de största områdena inom den offentliga
sektorn. Kostnaderna har av flera skäl, bl. a. de växande utbildningsfrekvenserna,
stigit starkt. I skilda sammanhang har statsmakterna strukit under nödvändigheten
av att rationaliseringar vidtas för att effekten av kostnadsökningarna skall kunna
D
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 159
begränsas. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad Kungl. Maj:t i brev den 21
februari 1969 till statsmyndigheterna uttalat, nämligen att förslag från myndighet
om nya arbetsuppgifter eller kvalitetsmässiga ökningar av redan pågående verksamhet
bör förenas med sådana åtgärder, att krav på ökade resurser kompenseras
av minskningar på andra håll inom myndighetens verksamhetsområde. Det har
också varit möjligt att på flera områden åstadkomma besparingar. Det gäller bl. a.
i fråga om skolbyggandet. Även genomförandet av den nya läroplanen i grundskolan
beräknas medföra kostnadsbegränsningar.
Vid sidan av olika organisatoriska åtgärder kan även statsbidragssystemet inom
skolväsendet användas i syfte att främja rationalisering. Ett utredningsarbete pågår
inom utbildningsdepartementet i dessa frågor. Företrädare för bl. a. Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet medverkar häri.
Jag vill slutligen beröra frågan om prioriteringen av utgifterna inom här berörda
områden. Tyngdpunkten har lagts på sådana insatser som är av särskild betydelse
för att främja utbildningens jämlikhetsskapande roll. Det betyder att huvudvikten i
förslagen för nästa budgetår lagts på åtgärder inom vuxenutbildningen. I andra hand
har jag ansett det särskilt angeläget med insatser som kan kompensera de brister
i den enskildes sociala och kulturella bakgrund som har negativa följder i skolan.
Därav följer en prioritering av åtgärder för förskolverksamhet samt för handikappade
och andra elevgrupper med särskilda svårigheter. Slutligen föreslås ökade
insatser för utveckling av skolans inre verksamhet.
D
160 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
D 1. Skolöverstyrelsen
1968/69 Utgift1 ..... 29 969 1982
1969/70 Anslag .... 38 970 000
1970/71 Förslag .... 42 981 000
1 Anslagen Skolöverstyrelsen: Avlöningar och Skolöverstyrelsen: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 250 149 kr.
Skolöverstyrelsen, vars arbetsuppgifter framgår av den för verket gällande instruktionen
(1965:737, ändrad 1969:65), är organiserad på fem avdelningar, nämligen
en undervisningsavdelning för allmänna skolfrågor (UA), en undervisningsavdelning
för yrkesutbildningsfrågor (UY), en avdelning för lärarutbildning och
pedagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelning
för administrativa frågor (A). Inom styrelsen finns sexton byråer, som fördelas
mellan avdelningarna enligt styrelsens bestämmande, samt en byrå för folkbildningsfrågor.
Hos styrelsen finns vidare en skolöverläkare samt sektioner för information
och för rationaliserings- och utredningsarbete.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Skolöverstyrelsen |
Departements- chefen |
|
Handläggande personal............. |
....... 346,5 |
+27 |
+ 15 |
övrig personal.................... |
....... 277 |
+ 11 |
+ 11 |
Anslag |
623,5 |
+ 38 |
+ 26 |
Avlöningar ....................... |
....... 26 324 000 |
+ 3 182 000 |
+ 2 477 000 |
därav ersättning till expertis ........... |
......... 3 253 000 |
+ 1 056 000 |
+700 000 |
Sjukvård ......................... |
....... 75 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
Reseersättningar .................. |
....... 1 666 000 |
+ 258 000 |
+ 92 000 |
därav utrikes resor ................... |
......... 52 000 |
— |
— |
Lokalkostnader ................... |
....... 2 005 000 |
+ 205 000 |
+ 205 000 |
Expenser......................... |
....... 3 279 000 |
+ 1 016 000 |
+ 232 000 |
därav engångsutgifter ................. Lönekostnadspålägg ............... |
......... 20 000 |
+44 000 |
+25 000 |
....... 5 621 000 |
+ 1 169 000 |
+ 1 002 000 |
|
38 970 000 |
+ 5 833 000 |
+ 4 011000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 339 000 kr.
2. Skolkonsulentorganisationen föreslås förstärkt med ytterligare fyra konsulenter,
avsedda för resp. studie- och yrkesorientering, ADB-utbildning, undervisning
av utlandssvenska barn m. m. samt fortbildning av lärare vid folkhögskolan
(+ 248 600 kr.). Under anslaget Länsskolnämnderna framlägger överstyrelsen
förslag bl. a. om inrättande av en tjänst som läromedelskonsulent vid länsskol
-
Da
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 161
nämnden i Stockholms län. Vid bifall till förslaget kan indragning ske av en halv
konsulenttjänst vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel. Utbyte av föreståndartjänsten
och två och en halv konsulenttjänster vid samma central mot skolkonsulenttjänster
bör enligt överstyrelsen få ske utan tidigare föreskriven begränsning
i fråga om lönekostnaderna. (+ 4 600 kr.)
3. På byrå P 1 behövs en byrådirektör för att bl. a. utföra ekonometriska beräkningar
(+ 59 000 kr.). Överstyrelsen begär medel för merkostnader i anledning
av att ett göromålsförordnande som avdelningsdirektör ersatts med ett
göromålsförordnande som undervisningsråd i enlighet med medgivande i regleringsbrev
för 1969/70 ( + 8 700 kr.). För byrå A 2 föreslås inrättande av två
tjänster som avdelningsdirektör. Av tjänsterna föranleds den ena av att en särskild
sektion för budgetfrågor inrättats på byrån, i samband varmed överstyrelsen inrättat
en extra tjänst som avdelningsdirektör. Tjänsten bör nu göras till extra ordinarie.
Den andra föreslagna tjänsten är avsedd för kvalificerade juridiska arbetsuppgifter.
Samtidigt föreslås indragning av två byrådirektörstjänster. Det ökade
medelsbehovet uppgår till 22 300 kr.
4. I anledning av tidigare fattat beslut om omorganisation av den statliga redovisnings-
och revisionsverksamheten har till överstyrelsen förlagts en redovisningscentral
och ett revisionskontor. Redovisningscentralen betjänar sedan den 1 juli
1969 skolöverstyrelsen, läroboksnämnden, förskoleseminarierna, lärarhögskolan i
Stockholm, Manillaskolan, husliga seminarierna och de yrkespedagogiska instituten.
Revisionskontoret omhänderhar redovisningsrevisionen vid samma myndigheter.
Antalet myndigheter som replierar på skolöverstyrelsens redovisningscentral
och revisionskontor avses successivt öka. Den 1 juli 1970 avses en koncentration
ske av de centrala omskolningskursernas redovisnings- och lönegöromål från länsarbetsnämnderna
till överstyrelsens redovisningscentral. Överstyrelsen beräknar
medel för 15 tjänster för redovisnings- och revisionsverksamheten (+ 461 400 kr.).
5. Det ökade medelsbehovet för expertis uppgår till 1 056 000 kr. och avser
bl. a. utvecklingsarbete inom skolbyggnadsområdet, rationaliseringsexpertis, planeringsböcker
för gymnasium och fackskola, studie- och yrkesorientering m. m. i
grundskolan samt könsrollerna i undervisning och utbildningsval.
6. Beträffande anslaget till expenser har skolöverstyrelsen i en promemoria
den 15 september 1969 meddelat att vissa delar av de avsedda ADB-projekten
beräknas bli aktuella först budgetåret 1971/72. Den reviderade beräkningen innebär
att av ökningen under expensposten avser ett belopp av 375 000 kr. en
utökning av ADB-verksamheten. Medelsökningen hänför sig till bl. a. försök med
ökat utnyttjande av ADB för den översiktliga skolplaneringen, försök med ADB
i samband med läroplansöversyner, fortsatta försök med utnyttjande av ADB i
samband med lärartillsättning och intagning av elever till klasslärarutbildning och
praktisk-pedagogisk utbildning.
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 432 000 kr. I
I skrivelse den 20 oktober 1969 har skolöverstyrelsen anmält att vissa föränd6
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
Da
162 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ringar blivit nödvändiga i programmet för den kamerala verksamhetens omorganisation
samt redovisat konsekvenserna härav för medelsbehovet för budgetåret
1970/71 under förevarande anslag.
I skrivelse den 5 november 1968 har skolöverstyrelsen vidare gjort särskild framställning
om medel för uppföljningsarbete under bl. a. budgetåret 1970/71 i anslutning
till 1968 års riksdags beslut om reformering av det frivilliga skolväsendet
(prop. 1968: 140, SU 195, rskr 404).
Departementschefen
I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel för en tjänst som
skolkonsulent för bl. a. frågor rörande fortbildning av folkhögskolans lärare.
Tjänsten bör dock få ett bredare verksamhetsområde än skolöverstyrelsen föreslagit.
Den vuxenutbildning som äger rum inom folkbildningsorganisationerna
fordrar en ökad uppmärksamhet. Den statliga och kommunala vuxenutbildningen
har expanderat kraftigt under senare år. Också denna kräver planering
och uppföljning. Den nya skolkonsulenttjänstens arbetsområde bör därför omfatta
vuxenutbildning i allmänhet. (2)
Jag biträder förslaget om indragning av en tjänst som konsulent med halvtidstjänstgöring
vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel. Medlen för denna tjänst
bör tas upp under anslaget Länsskolnämnderna och användas för inrättande av en
tjänst vid länsskolnämnden i Stockholms län som föreståndare för en länscentral
för pedagogiska hjälpmedel. (2)
I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel för en tjänst som
avdelningsdirektör på byrå A 2 att utgå från den tidpunkt då byrådirektörstjänsten
på samma byrå dras in. Jag beräknar vidare medel för ett göromålsförordnande
som undervisningsråd i stället för de medel som f. n. utgår för ett göromålsförordnande
som avdelningsdirektör på byrå A. (3)
För den till överstyrelsen förlagda redovisnings- och revisionsverksamheten beräknar
jag medel för 14 tjänster (4). Det bör i annat sammanhang uppdras åt skolöverstyrelsen
att inkomma med förslag till och kostnadsberäkningar för organisationen
av redovisningsverksamheten vid överstyrelsens redovisningscentral. Jag
räknar med att överstyrelsen därvid anger de möjligheter till besparingar som föreligger
vid de till redovisningscentralen anslutna läroanstalterna.
Beträffande ersättning till expertis vill jag särskilt framhålla vikten av det föreslagna
projektet rörande könsroller i undervisning och utbildningsval. Vidare vill jag
erinra om det uppföljningsarbete som krävs för igångsatta projekt kring enhetligt
projekteringsunderlag för grundskolbyggnader (den s. k. riksbygglådan). (5)
För uppföljningsarbete i anslutning till beslutet om införande av mellanskolan
beräknar jag 525 000 kr. för särskild expertis. Jag vill samtidigt anmäla att medel
för samma ändamål under budgetåren 1968/70 — sammanlagt 575 000 kr. —
ställts till överstyrelsens förfogande genom medgivande om anslagsöverskridande.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till
42 981 000 kr.
Da
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 163
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 42 981 000 kr.
D 2. Länsskolnämnderna
1968/69 Utgift1 ..... 15 235 8172
1969/70 Anslag..... 21 112 000
1970/71 Förslag ____ 22 118 000
1 Anslagen Länsskolnämnderna: Avlöningar och Länsskolnämnderna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 149 285 kr.
Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av instruktionen
för länsskolnämnderna (1965: 741, ändrad senast 1968: 154).
Personal
Handläggande personal....................
Övrig personal...........................
Anslag
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar .........................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ..........................
Lönekostnadspålägg ......................
Avrundat
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Skolöverstyrelsen |
Departements- chefen |
|
138,5 |
+ 5 |
+2 |
146 |
+ 14 |
+ 1 |
284,5 |
+ 19 |
+3 |
13 479 000 |
+ 1 075 000 |
+ 528 000 |
23 000 |
+ 7 000 |
+ 7 000 |
1 359 000 |
+ 122 000 |
+ 60 000 |
2 247 700 |
+ 42 000 |
- 95 000 |
1 211 300 |
+ 177 500 |
+ 70 000 |
— |
+37 500 |
+ 10 000 |
2 792 000 |
+ 572 000 |
+ 436 000 |
21 112 000 |
+ 1995 500 |
+1 006 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 660 000 kr.
2. Som ett led i den av 1962 års riksdag beslutade uppbyggnaden av en länsskolpsykologorganisation
bör ytterligare två tjänster som länsskolpsykolog inrättas.
Antalet länsskolpsykologer kommer därigenom att uppgå till 21. I anslutning härtill
beräknas medel för två biträden med halvtidstjänstgöring samt medel för arvode
åt två psykologpraktikanter (+185 300 kr.).
3. Överstyrelsen föreslår att hjälpmedelscentralerna integreras i länsskolnämnderna.
Förslaget innebär att föreståndarna i fortsättningen benämns läromedelskonsulenter
och betraktas som länsskolnämndernas speciella läromedelsfunktionärer
och experter i läromedelsfrågor. Tjänsterna som läromedelskonsulenter avses
successivt bli omvandlade till heltidstjänster med förändring av fem tjänster budgetåret
1970/71, ytterligare fem tjänster budgetåret 1971/72 och återstående fjorton
tjänster budgetåret 1972/73 ( + 105 700 kr.). I anslutning till förslaget beräknas
Da
164 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
medel för sex biträden med halvtidstjänstgöring ( + 61 700 kr.). Vidare föreslås
att en tjänst som läromedelskonsulent inrättas vid länsskolnämnden i Stockholms
län. Förslaget sammanhänger med det under anslaget Skolöverstyrelsen framlagda
förslaget om indragning av en halv konsulenttjänst inom läromedelssektionen på
byrå UA 3. (+ 21 700 kr.)
4. För att åstadkomma bättre balans mellan handläggande personal samt kanslist-
och biträdespersonal föreslås, i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökning,
att nämnderna förstärks med tva kanslister och sju biträden,
varav två kvalificerade ( + 213 500 kr.).
5. Vidare föreslås att en extra assistenttjänst inrättas vid länsskolnämnden i
Östergötlands län i syfte att bereda fast anställning åt en tjänsteman, som placerats
vid nämnden av statens personalvårdsnämnd ( + 31 400 kr.).
6. Det förhöjda medelsbehovet för expertis motiveras av ett ökat personalbehov
för arbetsuppgifter som sammanhänger med revideringen av grundskolans läroplan
( + 310 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 223 000 kr.
Departementschefen
För utbyggnaden av länsskolpsykologorganisationen enligt 1962 års principbeslut
(prop. 1962: 54, SäU 1, rskr 328) beräknar jag medel för ytterligare två
tjänster som länskolpsykolog. I anslutning härtill bör tillkomma två biträden med
halvtidstjänstgöring. (2)
Den hittillsvarande integreringen av stockholmsnämndens central för pedagogiska
hjälpmedel i rikscentralen räknar jag med skall upphöra. I enlighet med vad
jag anfört under anslaget Skolöverstyrelsen beräknar jag därför under förevarande
anslag medel för en tjänst som föreståndare för en hjälpmedelscentral vid länsskolnämnden
i Stockholms län. Jag är f. n. inte beredd att ta ställning till frågan
om en omvandling av halvtidstjänsterna som föreståndare vid länscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel till heltidstjänster som läromedelskonsulent (3).
Länsskolnämnderna kommer att ha viktiga uppgifter i samband med de personalfrågor
som aktualiseras av genomförandet av grundskolans nya läroplan. Med
hänsyn härtill räknar jag med en uppräkning av expertisposten.
I övrigt hänvisar jag till sammanställningen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 22 118 000 kr.
D 3. Läroboksnämnden
1968/69 Utgift ........ 359 7151
1969/70 Anslag ....... 430 000
1970/71 Förslag....... 473 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 013 kr.
Da
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 165
Från anslaget bestrids utgifter för statens läroboksnämnd. Bestämmelserna om
nämndens verksamhet återfinns i kungörelsen (1948: 613) om granskning av vissa
läroböcker (ändrad senast 1966: 150).
Läroboksnämnden föreslår för nästa budgetår, att anslaget höjs med 114 000
kr. Vid sin bedömning av medelsbehovet har nämnden bl. a. räknat med höjda
granskningsarvoden samt med fortsatt ökning av verksamheten till följd av det frivilliga
skolväsendets omdaning och revideringen av grundskolans läroplan.
Departementschefen
Jag förordar, att anslaget räknas upp med 43 000 kr. och hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Läroboksnämnden för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 473 000 kr.
D 4. Bidrag ti!! vissa elevorganisationer
1968/69 Utgift......... 180 000
1969/70 Anslag........ 235 000
1970/71 Förslag ...... 255 000
Skolöverstyrelsen föreslår i avvaktan på närmare erfarenheter av den tidigare
beslutade ökningen av bidragen till Sveriges elevers centralorganisation (SECO)
och Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF) att bidragen till dessa förbund
utgår med oförändrade belopp. Vidare föreslår överstyrelsen, som finner att samma
principiella skäl gäller för stöd till Tekniska linjers elevförbund (TLE) som
till de båda andra elevorganisationerna, att TLE nästa budgetår tilldelas ett anslag
av 30 000 kr. för sin centrala verksamhet.
I detta sammanhang torde få anmälas att Sveriges folkhögskolelevers
förbund (SFEF) i särskild skrivelse anhållit att bidraget till den centrala
verksamheten höjs till 75 000 kr.
Departementschefen
Tekniska linjers elevförbund (TLE) bildades 1938 och har i dag ca 26 000
medlemmar i 91 lokalavdelningar. TLE bedriver en omfattande kursverksamhet
på såväl central som lokal nivå. Med tanke på den viktiga roll elevrörelsen spelar
i dagens samhälle finner jag det angeläget att ekonomiskt stödja förbundet.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen. Medels anvisningen bör höjas
med 20 000 kr. till sammanlagt 255 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa elevorganisationer för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 255 000 kr.
Da
166 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. JO: Utbildningsdepartementet
D 5. Bidrag till vissa föräldraorganisationer
1968/69 Utgift 1 ....... 75 000
1969/70 Anslag2 ...... 100 000
1970/71 Förslag....... 130 000
1 Anslaget Bidrag till Målsmännens riksförbund
a Anslaget Bidrag till Riksförbundet Hem och Skola
Skolöverstyrelsen föreslår, att bidraget höjs med 100 000 kr. till 200 000 kr.
I detta sammanhang torde få anmälas att Riksförbundet Döva
Barns Målsmän och föräldraföreningen vid Eke sko lan anhållit
om bidrag till organisationernas verksamhet med ett belopp av 25 000 kr.
för varje organisation. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt högsta möjliga bidrag.
Departementschefen
Enligt min mening bör under detta anslag medel beräknas även för bidrag till
föräldraföreningar vid specialskolan. Anslaget bör räknas upp med 30 000 kr. Det
ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa föräldraorganisationer för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 130 000 kr.
Da
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 167
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete
D 6. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
1968/69 Utgift ..... 8 984 4131 Reservation ............ 971 864
1969/70 Anslag ____ 13 650 000
1970/71 Förslag ____ 18 150 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 477 kr.
Från detta anslag bestrids kostnader för bl. a. olika former av undersökningar
inom det pedagogiska och psykologiska området samt utveckling och utprövning
av läromedel.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjs med 10 541 000 kr.
till 24 191 000 kr.
Planerad anslagsdisposition
1. Forsknings- och utvecklingsarbete ........................ 12 524 500
Undervisningsmetodik ................................... 10 320 000
Kvalitetsmätning, planering m. m......................... 2 204 500
2. Läroplansutveckling m. m................................. 1 288 000
Översyn av läroplan för grundskolan ...................... 362 000
översyn av läroplan för specialskolan........... 18 500
Översyn av särskolans läroplaner m. m..................... 51 500
Översyn av läroplan för gymnasium och fackskola.......... 471 000
Läroplansutveckling inom olika ämnen och utbildningsområden
m. m.................................................. 276 800
Läroplansutveckling inom lärarutbildningen ................ 108 200
3. Läromedelsutveckling .................................... 5 690 000
Behovsanalyser, utredningsarbete, kontakt- och konferensverksamhet
m. m........................................... 620 000
Produktutveckling ...................................... 4 595 000
Systematiserad läromedelsinformation ...................... 475 000
4. Utvecklingsarbete vid vissa skolor ........................ 947 700
Stöd åt pedagogiska utvecklingsblock ...................... 300 000
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom specialundervisningen .... 20 500
Samverkan i skolan (högstadium, experimentgymnasium)...... 119 000
Gruppsamtal för lärare .................................. 143 000
Intensifierad elevvård.................................... 155 000
Viss verksamhet inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet 143 000
Pedagogisk expertis för ITV m. m......................... 67 200
5. Övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete ...................... 885 000
Information om studieval — arbetsmarknad ................ 130 000
Tryckningskostnader m. m............................... 135 000
Oförutsedda undersöknings- och försöksbehov m. m......... 388 000
Planeringsmodell för skolväsendet, etapp 2 .................. 124 000
Utvecklingsarbete rörande skolanläggningar m. m............. 108 000
6. Bidrag för utgivande av pedagogiska publikationer .......... 100 000
7. Lönekostnadspålägg ..................................... 2 755 800
24 191 000
Db
168 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Skolöverstyrelsen framhåller inledningsvis om det pedagogiska utvecklingsarbetets
mål att det program som nu arbetats fram syftar till
att göra skolan bättre på det sättet att förhållandena i det enskilda klassrummet för
den enskilde eleven och den enskilde läraren skall bli så gynnsamma och meningsfulla
som möjligt. Härigenom tjänar det pedagogiska utvecklingsarbetet ytterst till
att söka realisera de intentioner som ligger till grund för skolans utformning.
Beträffande inriktningen av det pedagogiska utvecklingsarbetet skiljer
överstyrelsen mellan ett kortsiktigt utvecklingsarbete och ett långsiktigt. Till kortsiktigt
arbete hänför överstyrelsen läroplans- och läromedelsutveckling, som syftar
till att man skall genomföra tidsbestämda reformer.
Det långsiktiga utvecklingsarbetet — skolforskningen — syftar däremot främst
till att ta fram nya metoder och instrument, vilka efterhand skall kunna föras in i
det kortsiktiga utvecklingsarbetet. Skolforskningen är inriktad på att utforma systematiserade
metoder för målbestämning och målbeskrivning och kriterier för värdering
av undervisningsmetoder och arbetssätt. För den kvalitativa skolplaneringen
är teorier och instrument för utformning av riktlinjer för skolans verksamhet av
avgörande betydelse, liksom metoder att bedöma om uppsatta mål har nåtts. Skolforskningen
bidrar emellertid inte endast till att öka möjligheterna att nå uppställda
mål utan bildar också underlag för en omformning och vidareutveckling av målen
för skolan.
Det pedagogiska utvecklingsarbetet bör enligt skolöverstyrelsen organiseras
i huvudsakligen fyra verksamhetsformer, nämligen skolforskning, läroplansutveckling,
läromedelsutveckling och utvecklingsarbete vid vissa skolor. Beträffande
dessa huvudformer av det pedagogiska utvecklingsarbetet redovisar överstyrelsen
följande synpunkter.
Skolforskningen omfattar ett antal projekt, som på överstyrelsens uppdrag utförs
vid olika forskningsinstitutioner. Mer än två tredjedelar är förlagda till lärarhögskolornas
pedagogiska institutioner medan återstoden bedrivs vid universitetens
pedagogiska eller psykologiska institutioner.
Skolforskningens innehåll är relativt varierat. En del projekt gäller undervisningens
förutsättningar, andra undervisningsprocessen, andra åter effekter och resultat
av undervisningen. Ett antal projekt ägnas den centrala uppgiften att utveckla
bättre metoder för skolans kvalitetskontroll och metoder för fortlöpande undersökning
av hur skolreformernas mål förverkligas och hur målen bör ändras. Andra
projekt syftar till att belysa olika typer av samspel och social utveckling i skolan.
En relativt stor del av projekten har under de senaste åren speciellt inriktats på
att utarbeta prototyper för s. k. undervisningssystem i olika skolämnen. Beträffande
projektens karaktär från forskningssynpunkt framhålls att vissa projekt är
relativt elementära, medan andra innebär framstötar till den nuvarande forskningsfrontens
allra främsta linje eller vidare in på okända områden.
Ett flertal projekt arbetar med referensgrupper innefattande såväl beteendevetenskaplig
expertis som ämnesexpertis. F. n. planeras ett mer systematiskt utnyttjande
av referensgrupper i samband med projektplaneringen. Vidare avser man att
Db
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 169
låta planeringsgrupperna inom läroplansarbetet bedöma behoven av forskning inom
olika skolsektorer.
Den verksamhet som faller under beteckningen läroplansutveckling
berör alla skolformer inom skolöverstyrelsens ansvarsområde. Skolöverstyrelsen
framhåller behovet av att man utvecklar metoder för att systematiskt samla in och
bearbeta data om läroplanens funktion, bl. a. graden av måluppfyllelse. Genom
bl. a. skolforskningen utvecklas sådana metoder, vilka efter hand tas i reguljärt
bruk i det löpande läroplansarbetet. Inom ramen för läroplansarbetet för gymnasium
och fackskola pågår nu undersökningar rörande utfallet av de nya arbetsformerna
i gymnasiet och om elevattityder till utbildning på fackskolans ekonomiska
och tekniska linjer. Överstyrelsen begär medel för ytterligare sådana undersökningar
i läroplansfrågor.
Överstyrelsen avser att redan nu genom olika åtgärder skapa förutsättningar för
en fortsatt översyn av grundskolan. Detta arbete kommer särskilt att behandla lågstadiet
och övergången från förskolan till grundskolan samt de svagpresterande elevernas
problem. Vidare sker översyn av läroplanerna för specialskola och särskola.
Under budgetåret 1970/71 beräknas den nya läroplanen för fackskolan bli slutligt
utformad. Under samma budgetår påbörjas en mer omfattande översyn av läroplanen
för gymnasiet. Läroplansarbetet inför genomförandet av den nya yrkesutbildningen
läsåret 1971/72 fullföljs. 1968 års riksdagsbeslut om mellanskolan förutsätter
att dessa tre arbetsuppgifter nu starkare samordnas och inriktas på att
astadkomma bl. a. en samlad läroplan för den nya skolformen. Överstyrelsen avser
vidare att sätta igång en fortlöpande revidering av studieplaner för lärarutbildningen.
Arbetet inom området läromedelsutveckling indelas av skolöverstyrelsen
i behovsanalyser m. m., produktutveckling och systematiserad läromedelsinformation.
Skolöverstyrelsen framhåller att den på ett tidigt stadium av läroplansarbetet
måste informera läromedelsproducenterna om arbetets huvudsakliga
inriktning. Därvid eftersträvar överstyrelsen bl. a. att initiera en produktion av
systematiskt uppbyggda metod-materialsystem. Härför krävs bl. a. en hög grad
av precisering av målen för undervisningen, liksom av pedagogiska, tekniska, organisatoriska
och ekonomiska förutsättningar. En nära kontakt mellan överstyrelsen
och producenterna är nödvändig för att ge erforderligt underlag för produktionen,
framhåller skolöverstyrelsen.
Genom att ny läroplan för grundskolan införs under läsåren 1970/73 bör en stor
del av läromedelsutvecklingen inriktas på grundskolans behov. Även inom yrkesutbildningen
och vuxenutbildningen behövs en omfattande nyproduktion av läromedel.
Vidare planeras en bred satsning på utveckling och produktion av läromedel
för specialundervisningen. En försöksverksamhet med datasystem för läromedelsregistrering
pågår med syfte att man skall kunna förse kommunerna med
information om tillgängliga läromedel.
Det pedagogiska utvecklingsarbetet vid vissa skolor föreslås
bli utökat till att omfatta ännu ett utvecklingsblock förlagt till Uppsala. Här skall
6* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Db
170 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
arbetet inriktas främst på samverkan i skolan och elevvård samt språkmetodik. Vidare
planeras projekt på specialundervisningens område, gruppsamtal för lärare
under skolpsykologs ledning med syfte att bl. a. få råd och stöd av kolleger att
lösa olika svårigheter i arbetet samt ett projekt för intensifierad elevvård. Vidare
planerar överstyrelsen vissa projekt på folkbildningsområdet, bl. a. rörande formerna
för den uppsökande verksamhet på vuxenutbildningsområdet, som studieförbunden
har särskilda förutsättningar att utföra.
De principfrågor som aktualiserades i fjolårets anlsagsframställning om formerna
för läromedelsutveckling och andra produktionsfrågor övervägs
inom skolöverstyrelsen. Överstyrelsen räknar med att flera nu pågående och
planerade utvecklingsprojekt efter hand skall ge säkrare underlag för ställningstaganden
till hur överstyrelsens insatser beträffande denna nya form av utvecklingsarbete
på längre sikt skall inriktas och organiseras.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet m.m.
Arbetet med skolans utveckling och förnyelse måste ständigt pågå. Erfarenheterna
från försöksverksamheten med enhetsskola visade bl. a. på behovet av en
fortlöpande skolreform. Redan när beslutet att genomföra grundskolan fattades
år 1962 stod det klart, att denna reform kunde utgöra endast en etapp i omdaningen
av skolan. Riksdagens beslut år 1968 om läroplansöversyn för grundskolan
kom — vad gäller den obligatoriska skolan — att utgöra nästa etapp i reformarbetet.
Skolöverstyrelsen framhåller att den nu avser att fortsätta översynen av
grundskolan. På motsvarande sätt bedrivs ett fortlöpande arbete med förbättringar
av övriga skolformer. Den nya utformningen av skolväsendets centrala
ledning år 1964 innebar att den ständiga vidareutvecklingen av skolan ställdes i
centrum för överstyrelsens arbete.
Genom denna utveckling har en väsentlig del av utredningsarbetet på skolområdet
integrerats i skolöverstyrelsens kontinuerliga verksamhet och baserats på
det av överstyrelsen bedrivna pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. De
senaste åren kännetecknas av en kraftig ökning av resurserna för olika former av
utvecklingsarbete på skolområdet. Medan anslagen budgetåret 1965/66 uppgick
till ca 3 milj. kr. har för innevarande budgetår anvisats ca 14 milj. kr. Enligt min
mening hör en fortsatt utbyggnad av utvecklingsarbetet inom skolan till de mest
angelägna ändamålen inom skolväsendet. Mitt förslag för nästa budgetår innebär
en ytterligare ökning med 4,5 milj. kr.
Den betydelsefulla roll i utbildningspolitiken som utvecklingsarbetet bör tillmätas
innebär att ansträngningarna på detta område måste nära samordnas med
den allmänna utbildningspolitiska planeringen. Insatserna inom det pedagogiska
utvecklingsarbetet måste koncentreras till de problemområden som är mest betydelsefulla
för att man skall kunna nå de utbildningspolitiska målen. En väsentlig
uppgift är att utforma allt effektivare medel att genomföra beslutade reformer.
Samtidigt är det av största betydelse att forsknings- och utvecklingsarbetet —
Db
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 171
genom att utöka våra kunskaper om hur skolan fungerar i olika avseenden —
lägger grund för fortsatt utveckling av de utbildningspolitiska målen. Framgången
i strävandena att förbättra skolan är starkt beroende av hur god kunskapen är om
den verklighet, som dessa inriktas på att förändra.
I inledningen till detta avsnitt har jag framhållit de områden som bör tillmätas
störst vikt vid den fortsatta utformningen av de utbildningspolitiska insatserna.
För att man skall kunna genomföra denna inriktning krävs betydande forskningsoch
utvecklingsinsatser på ett flertal områden.
Den allt större roll som förskolan kommer att spela kräver ett intensifierat utvecklingsarbete
rörande förskolans metodik, arbetsformer och organisation. På
samma sätt ställer en ökad satsning på utbildningsinsatser för vuxna växande krav
på resurser inom det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. Vuxenutbildningens
metodik torde i högre grad behöva anpassas till de vuxnas behov. Vidare
måste olika former av uppsökande och stödjande åtgärder utvecklas. Arbetarnas
bildningsförbund och Landsorganisationen har föreslagit en försöksverksamhet
med bl. a. detta syfte (jfr inledningen till litt. G. Vuxenutbildning). Särskilt
viktigt är att man söker klarlägga de faktorer som försvårar deltagande i och
genomförande av vuxenutbildning.
Även inom ungdomsskolan behövs stora insatser. I enlighet med Kungl. Maj:ts
uppdrag pågår inom skolöverstyrelsen ett utredningsarbete rörande behovet av
betyg och om betygsättningens effekter, funktion och form. Skolöverstyrelsens
förutnämnda arbetsgrupp SISK har till uppgift att behandla centrala frågor om
utveckling av skoldemokrati. Många elever möter stora svårigheter i sitt skolarbete,
något som ofta motverkar strävan att ge alla en fullgod utbildning. Det är
ytterst betydelsefullt att de s. k. svagpresterande elevernas problem uppmärksammas
i allt utvecklingsarbete. Deras situation behöver kartläggas och analyseras
och resultaten härav måste bidra till inriktningen och utformningen av bl. a. insatserna
på utvecklingsområdet för att skolan bättre skall kunna tillgodose dessa
elevers behov. En central uppgift i pågående utveckling av undervisningssystem är
självfallet att skapa ökade möjligheter för dessa elever att få en fullgod utbildning.
Vid avvägningen av olika önskemål inom utbildningsområdet har jag tagit hänsyn
till de behov av ökade resurser för det pedagogiska utvecklingsarbetet som
blir en följd av den tidigare angivna inriktningen av de utbildningspolitiska insatserna.
Den kraftiga utbyggnaden av det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
har aktualiserat vissa organisatoriska frågor framför allt när det gäller läromedelsutveckling.
Dessa frågor övervägs inom skolöverstyrelsen. Jag vill erinra
om att förutvarande departementschefen anfört (prop. 1969:1 bil. 10 s. 196) att
förslag till riktlinjer för lösning av dessa frågor bör underställas Kungl. Maj:t.
Jag vill vidare hänvisa till anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m., där
skolöverstyrelsens förslag om reguljär användning av det s. k. IMU-systemet behandlas.
Db
172 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag förordar att anslaget höjs med 4 500 000 kr., varav 660 000 kr. för lönekostnadspålägg,
och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 18 150 000
kr.
D 7. Information om skolreformerna
1968/69 Utgift ........ 434 052 Reservation ............ 283 703
1969/70 Anslag........ 780 000
1970/71 Förslag ....... 870 000
Skolöverstyrelsen
Det beräknade medelsbehovet för information avser följande:
Grundskolan (nu 380 000 kr.).............. 352 000
Gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan m. m.
(nu 400 000 kr.) ......................... 483 000
Effekt- och attitydmätningar, expertis, konferenser
m. m............................. 230 000
1 065 000
I informationsarbetet svarar överstyrelsen för information på riksplanet till och
genom massmedia, kontakten med riksorganisationer, information till lärarutbildningsanstalter
m. m., medan länsskolnämndema svarar för informationen på länsplanet
samt för kontakten med kommunerna. Den direkta informationen till lärare,
elever och föräldrar sköts av kommunerna. För länsskolnämndemas informationsverksamhet
beräknar skolöverstyrelsen ett medelsbehov om 500 000 kr. (250 000
kr. för information om grundskolan och 250 000 kr. för information om det frivilliga
skolväsendet jämte vuxenutbildningen).
Till information om grundskolan begär skolöverstyrelsen vidare för centrala
uppgifter 102 000 kr., vilket tillhopa med länsskolnämndemas behov gör totalt
352 000 kr. Informationsarbetet leds av en arbetsgrupp. För uppläggning av informationen
m. m. anlitas en konsultfirma, som även utnyttjas för övrig informationsverksamhet
rörande gymnasiala skolor och lärarutbildning. Vissa informationsinsatser
planeras i nära samarbete med elev- och föräldraorganisationerna. Vidare
planeras en fortsatt konferensverksamhet avsedd för journalister.
Tyngdpunkten i informationsarbetet kommer under budgetåret 1970/71 att ligga
på informationen om det frivilliga skolväsendet. Även här planeras viss del av
verksamheten i samarbete med elev- och föräldraorganisationer. Vidare planeras
insatser för information på vuxenutbildningens område. För centralt informationsarbete
beräknar skolöverstyrelsen 233 000 kr., vartill alltså kommer 250 000 kr.
för länsskolnämndens informationsarbete eller totalt 483 000 kr.
För att lägga en säker grund för informationsverksamheten begär överstyrelsen
medel för attityd- och kunskapsmätning. Vidare begärs medel för konsultation,
extra arbetskraft, arbetsgrupper och konferenser. I samarbete med informationsut
-
Db
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 173
redningen planerar överstyrelsen en styrd information om linjevalet, framför allt
på det gymnasiala stadiet. För viss del av denna verksamhet har begärts medel under
anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. För dessa arbetsuppgifter
samt för information om det svenska skolväsendet utomlands beräknar
skolöverstyrelsen ett medelsbehov på 230 000 kr.
I särskild skrivelse den 11 september 1969 har skolöverstyrelsen begärt ytterligare
4,75 milj. kr. för en styrd information kring införandet av mellanskolan den 1
juli 1971. Under budgetåret 1970/71 behöver 2,9 milj. kr. härav disponeras. Informationen
är avsedd att ingå som ett led i den försöksverksamhet beträffande
myndigheternas kontaktverksamhet som informationsutredningen planerar. Den
information om mellanskolan, som skolöverstyrelsen redan begärt medel för i sina
anslagsframställningar, kommer i och för sig att bli relativt omfattande. En styrd
information, framför allt genom annonsering, ger dock enligt överstyrelsen betydligt
större möjligheter att snabbt nå fram med nödvändig och oförvanskad information.
Införandet av mellanskolan kräver för sitt förverkligande utöver organisatoriska
och pedagogiska resurser också ett omfattande upplysningsarbete för att ge
föräldrar och elever möjligheter att välja studieväg efter intresse och behov.
Departementschefen
Den ständigt pågående utvecklingen av skolväsendet ställer stora krav på information
om skolans mål, innehåll, organisation och arbetsformer till alla grupper
som berörs av skolan. Det gäller såväl personal och elever i skolan som hemmen
och de arbetsplatser som skall ta emot eleverna efter avslutad skolgång. En
skola som strävar efter öppenhet och kontakt med det omgivande samhället har
också behov av information till allmänheten. Det ökade intresset för utbildningen
som medel att förändra samhället skapar också nya behov av information om
skolan.
Under budgetåret 1970/71 kommer de största uppgifterna i informationsarbetet
att gälla mellanskolan. Härvid är det viktigt bl. a. med hänsyn till jämställdheten
mellan olika sociala grupper och mellan könen att motverka statusbundna
och traditionsstyrda val av studievägar i mellanskolan. För vuxenutbildningens
omfattning spelar information om olika utbildningsmöjligheter en avgörande roll.
För information om mellanskolan och på vuxenutbildningsområdet beräknar
jag under detta anslag 470 000 kr. Jag vill vidare hänvisa till att föredraganden
under anslaget Viss utbildning via radio och television m. m. beräknat
medel även för viss information om vuxenutbildningen. För information om
grundskolan bör beräknas 350 000 kr. och för övriga informationsändamål 50 000
kr. Med hänsyn till den omfattning som informationsarbetet härigenom får är jag
inte beredd att beräkna ytterligare medel under detta anslag i enlighet med skolöverstyrelsens
särskilda förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Information om skolreformerna för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 870 000 kr.
Db
174 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. JO: Utbildningsdepartementet
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
D 8. Bidrag till driften av grundskolor in. m.
1968/69 Utgift ... 2 219 964 614
1969/70 Anslag ... 2 770 000 000
1970/71 Förslag .. 2 932 000 000
Enligt kungörelsen (1958:665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna
skolväsendet (omtryckt 1962:478, ändrad senast 1968:644) utgår allmänt
driftbidrag till kommunernas kostnader för dels obligatoriska skolor, dels högre
kommunala skolor. I kungörelsen regleras också statsbidragen till kostnaderna för
avlöning av skoldirektör.
Bidragsunderlaget för de allmänna driftbidragen och för statsbidraget till kostnaderna
för avlöning av skoldirektör beräknas enligt vissa schematiska regler samt
utgörs i huvudsak av årslönebeloppen för tjänster som inrättats i föreskriven ordning.
Det allmänna driftbidraget för obligatoriska skolor motsvarar bidragsunderlagets
belopp efter avdrag av en mindre kommunandel. Det allmänna driftbidraget
för högre kommunala skolor utgår med 78 % av bidragsunderlaget och statsbidrag
för avlöning av skoldirektör med 79 % av bidragsunderlaget.
Ur förevarande anslag ersätts i första hand kostnaderna för driftbidrag till obligatoriska
skolor och praktisk lärarutbildning vid dessa skolor utom vissa tjänstgöringstillägg
samt för statsbidrag till kostnaderna för avlöning av skoldirektör.
De för inbyggd realskollinje i folkskolan och inbyggd korrespondensrealskollinje
utgående statsbidragen, vilka i huvudsak beräknas enligt de grunder som gäller
för driftbidrag för högre kommunal skola, bekostas också ur detta anslag. Från
anslaget bekostas även statsbidrag till undervisning av utlandssvenskars barn.
Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar samt med kostnader
för statsbidrag till avgifter för allmän tilläggspension. Slutligen utgår ur
anslaget vissa bidrag till enskilda skolor.
Skolorganisationens omfattning
Totala antalet elever inom det obligatoriska skolväsendet uppgår läsåret 1969/70
till ca 931 000 och beräknas öka till ca 950 000 läsåret 1970/71. Grundskola
är läsåret 1969/70 införd i årskurserna 1—6 i samtliga kommuner. Grundskolans
högstadium skall planenligt vara helt genomfört 1972/73 och folkskolan
helt avvecklad med utgången av läsåret 1971/72.
I prop. 1966:1 (bil. 10 s. 226) framhölls att den genomsnittliga klasstorleken
i grundskolan blivit väsentligt lägre än vad skolberedningen beräknat, vilket medfört
ökat behov av lokaler och lärare. Åtgärder borde därför vidtas för att åstadkomma
en mer ändamålsenlig organisation och därmed sänka kraven på lärar- och
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 175
lokalresurser. Skolöverstyrelsen utfärdade med anledning härav åren 1966 och
1967 anvisningar för hur en anpassning till de av skolberedningen beräknade klassmedeltalen
skulle genomföras.
Den nedåtgående trenden från 1960-talets början har brutits. För årskurs 4 är
dock den genomsnittliga klasstorleken alltjämt avsevärt lägre än vad skolberedningen
beräknat. Överstyrelsen har utfärdat anvisningar om elevernas fördelning
på klasser i grundskolan läsåret 1969/70. För årskurs 9 har överstyrelsen föreskrivit
att organisationen i fråga om bl. a. fördelningen av linjer på skolenheter
och samläsningsmöjligheter skall utformas så att onödigt resurskrävande anordningar
undviks.
De vidtagna åtgärderna har således lett till att skolberedningens riktvärden för
klassmedeltal i lågstadium och högstadium i huvudsak kunnat uppnås. För mellanstadiet
gäller dock fortfarande att medeltalet elever i klasserna ligger klart
under skolberedningens beräkning. Bl. a. den pågående migrationen motverkar
strävandena att nå en mer rationell skolorganisation på mellanstadiet, något som
föranlett skolöverstyrelsen att nu räkna med en mindre snabb höjning av klassstorleken
på mellanstadiet. Vidare räknar överstyrelsen med utnyttjande av samläsningsmöjligheter
i årskurs 9.
Genom beslut den 29 maj 1969 har Kungl. Maj:t utfärdat ny läroplan för grundskolan.
Skolöverstyrelsen har senare utfärdat anvisningar till läroplanen samt utgett
läroplanen jämte anvisningar i en särskild publikation. Läroplanen införs
successivt fr. o. m. läsåret 1970/71.
I skolöverstyrelsens långtidsbedömning för budgetåren 1970/71—1974/75 redovisas
följande beräkning av antalet elever och klasser inom det obligatoriska
skolväsendet.
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Elever ..... 919 700 931 100 950 000 971 500 989 300 1 006 500 1 024 400
Klasser ____ 42 347 42 735 43 518 44 491 44 857 45 561 46 236
Överstyrelsens beräkning av antalet rektors- och lärartjänster framgår av nedanstående
sammanställning. Fr. o. m. läsåret 1968/69 ingår Up-tjänster för den
praktiska lärarutbildningen i antalet lärartjänster.
Tjänster |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
Rektorer .................. |
........ 1 447 |
— 94 |
— 93 |
— 94 |
Studierektorer .............. |
........ 709 |
+ 21 |
+ 24 |
+ 15 |
Lärare .................... |
........ 56 365 |
+ 1 020 |
+ 1 706 |
+ 1 921 |
58 521 |
+ 947 |
+ 1 637 |
+ 1 842 |
De
] 76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
A nslagsberäkning
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Skolöver- |
Departements- |
||
styrelsen |
chefen |
||
Anslag.................................. 2 770 000 000 |
+ 90 000 000 |
+ 162 000 000 |
|
Den av skolöverstyrelsen föreslagna uppräkningen hänför sig till |
följande än- |
||
damål. |
|||
Anvisat för 1969/70 |
Förändring |
||
till 1970/71 |
|||
1. |
Lärarlönebidrag m. m............................. |
2 480 700 000 |
+ 100 800 000 |
2. |
Lönekostnadspålägg ............................... |
284 998 000 |
— 13 198 000 |
3. |
Bidrag till korrespondensrealskolan i Björkvik ........ |
70 000 |
— 70 000 |
4. |
Ersättning för flyttningskostnad och resor............ |
300 000 |
of. |
5. |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m....... |
2 220 000 |
+ 2 411 000 |
6. |
Bidrag till estniska grundskolor .................... |
315 000 |
+ 56 000 |
7. |
Bidrag till Kristofferskolan i Stockholm .............. |
1 157 000 |
+ 325 000 |
8. |
Bidrag till Hillelskolan i Stockholm................ |
240 000 |
of. |
2 770 000 000 |
+ 90 324 000 |
||
Avrundat |
+ 90 000 000 |
Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a.
1—2. Lärarlönebidrag in. m. Posten kommer enligt gällande bidragsregler att
under budgetåret 1970/71 belastas med bl. a. dels slutreglering av lärarlönebidraget
avseende redovisningsåret 1969/70, dels förskott på bidraget budgetåret
1970/71, vilket motsvarar 90 % av lärarlönebidraget för redovisningsåret 1969/70.
Kostnaderna för slutregleringen för budgetåret 1969/70 är lika med skillnaden
mellan det statsbidrag som slutligt belöper på detta budgetår och det under
samma budgetår utbetalade förskottet, vilket i sin tur motsvarar 90 % av lärarlönebidraget
avseende redovisningsåret 1968/69.
För beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 måste en uppskattning
göras av lärarlönebidraget avseende redovisningsåren 1968/69 och
1969/70 på grundval av de senaste kända faktiska bidragskostnaderna, nämligen
för redovisningsåret 1967/68. Enligt från länsskolnämndema inhämtade uppgifter
uppgick lärarlönebidraget, inklusive statsbidraget till skoldirektörer och inbyggda
realskollinjer, avseende redovisningsåret 1967/68 till 1 896,8 milj. kr. Ärslönebeloppet
för motsvarande ändamål uppgick enligt samma uppgifter till 1 923,5
milj. kr. för redovisningsåret 1967/68.
Överstyrelsens beräkningar av årslönebelopp och lärarlönebidrag framgår av
följande sammanställning. (Beloppen anges i milj. kr.)
Enligt länsskolnämndernas uppgifter för budgetåret
1967/6S ........................
Löneomräkning ..........................
Ökning av antalet lärare och rektorer till
1968/69 m. m...........................
Up-lärare och handledare..................
Summa för budgetåret 1968/69 ............
Löneomräkning ..........................
Ökning av antalet lärare till 1969/70 m. m.
Summa för budgetåret 1969/70 ............
Årslönebelopp |
Lärarlönebidrag |
1 923,5 |
1 896,8 |
172,7 |
172,7 |
19,0 |
18,7 |
35,5 |
35,0 |
2 150,7 |
2 123,2 |
76,2 |
76,2 |
57,4 |
56,8 |
2 284,3 |
2 256,2 |
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 177
Med utgångspunkt i de sålunda beräknade årslönebeloppen och lärarlönebidragen
samt med beaktande av kostnader för statsbidrag till avgifter för allmän
tilläggspension och för lönekostnadspålägg i övrigt, inberäknat statsbidrag till allmän
arbetsgivaravgift, beräknar överstyrelsen medelsbehovet under punkten 1 enligt
följande. (Beloppen anges i milj. kr.)
Förskott på lärarlönebidraget.......................... 2 030 6
Slutreglering av bidraget för 1969/70 .................. 3453
Statsbidrag till ATP-avgifter (7,8 % av bidragsunderlaget för
J969/70) ...............................f...... 178,2
Lonekostnadspalägg (11,9% av bidragsunderlaget för
1969/70) .......................................... 271,8
Arbetsgivaravgift (1 % av bidragsunderlaget för 1969/70) . . 22,8
Statsbidrag till lekskolkurser för finskspråkiga barn i Norrbottens
län, undervisning på grundskolenivå för vuxna,
personell assistans åt handikappade elever m. m........ 4,1
Praktiska, punktvisa försök i skolväsendet................ 0 5
2 853,3
Det ökade medelsbehovet till lärarlönebidrag m. in. uppgår alltså till (2 853,3
— 2 765,7 =) 87,6 milj. kr.
Sedan år 1944 anordnas i ett tiotal av de tvåspråkiga kommunerna i Norrbottens
län lekskolkurser för finskspråkiga barn. Kurserna pågår tre till fyra veckor
under sommaren och är avsedda för bara som skall börja i grundskolan efterföljande
höst. Medelsbehovet beräknas vara oförändrat. Från anslaget utgår också
bidrag till kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande
av speciella hjälpmedel för att överbrygga språksvårigheterna. Överstyrelsen
räknar med ökat medelsbehov (+ 35 000 kr.).
Ur anslaget bekostas vidare bl. a. undervisning på grundskolenivå av ungdomar
och vuxna, som fått ofullständig eller ingen undervisning. Vidare bekostas undervisning
av vuxna zigenare vad avser lärarlöner, transport av elever till och från skolan
i vissa fall samt viss utrustning av lokaler och anskaffning av hjälpmedel.
Från anslaget får — efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall — bestridas
kostnader för personell assistans åt handikappade elever i obligatoriska
skolor. Bidragen utgår i de flesta fallen efter direkt kontakt med skolkonsulenten
för undervisning av rörelsehindrade elever. I samtliga dessa fall beräknar överstyrelsen
oförändrat medelsbehov.
3. Korrespondensrealskolan i Björkvik kommer att avvecklas med utgången
av budgetåret 1969/70 (— 70 000 kr.).
4. Ersättning för flyttningskostnad och resor. Statsmedel till ifrågavarande ersättningar
utgår enligt kungörelsen (1962:696) om statsverkets bestridande av
vissa kostnader på skolväsendets område (ändrad senast 1967:111). Överstyrelsen
uppskattar medelsbehovet till oförändrat 300 000 kr.
5. Ur posten till bidrag till svensk undervisning i utlandet utgår statsbidrag
bl. a. till kostnader för lärarlöner enligt kungörelsen (1968:321) om undervisning
för utlandssvenskars barn (ändrad 1969:602) och pensionskostnad som påförts
huvudman för statsunderstödd utlandskola för lärare på vilka statens allmänna pen
-
Dc
178 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
sionsreglemente äger tillämpning. Sex nya skolor har inrättats och kompletterande
svensk undervisning och korrespondensundervisning har ökat i omfattning. Antalet
elever vid utlandsskolorna torde 1970/71 komma att väsentligt överstiga 700. Överstyrelsen
räknar med att ytterligare fem skolor kommer att inrättas. Det sammanlagda
medelsbehovet härför beräknas till 2 915 000 kr. Medel för resor och flyttning
för lärare beräknas till 200 000 kr. Vidare föreslår skolöverstyrelsen att medel
beräknas för statsbidrag till undervisning vid internationell skola. För läroböcker,
hyror m. m. beräknas ett medelsbehov av 525 000 kr. Kostnader för
statsbidrag till kommun för undervisning av utlandssvenskars barn beräknas uppgå
till 100 000 kr. (+ 2 411 000 kr.)
6—g. Skolöverstyrelsen överlämnar framställningar av vederbörande huvudmän
om statsbidrag till de estniska grundskolorna i Stockholm och Göteborg samt
till Kristofferskolan och Hillelskolan i Stockholm. I fråga om de estniska grundskolorna
vars elevantal beräknas sjunka något förordar överstyrelsen, sedan hänsyn
tagits bl. a. till den generella löneökningen, att nuvarande bidrag höjs med
56 000 kr.
Enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser får vid fastställande av bidragsunderlaget
för Kristofferskolan denna beräknas omfatta högst 600 elever fördelade
på 21 klassavdelningar, varav högst tre avdelningar i årskurserna 10—12.
Skolöverstyrelsen beräknar att skolan skall få denna omfattning 1970/71, vilket
tillsammans med löneökningen medför ett ökat behov av bidrag (+ 325 000 kr.).
För Hillelskolan, som förutsätts ha oförändrad omfattning, föreslår överstyrelsen
oförändrat bidrag. I
I anledning av prop. 1967:74 uppdrogs åt skolöverstyrelsen att företa en översyn
av tillsynslärarorganisationen. I anledning härav tillsatte skolöverstyrelsen i juli 1967
en arbetsgrupp — läromedelsgruppen — bestående av representanter för skolöverstyrelsen,
dåvarande stads- och kommunförbunden, Landsorganisationen,
Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation
med uppgift att utreda läromedelsorganisationen i grundskolan. Läromedelsgruppen
har redovisat sitt arbete för skolöverstyrelsen den 20 januari 1969. Arbetsgruppens
förslag innebär i korthet att läromedlen i en skolanläggning sammanhålls
i ett läromedelscentrum, där en registrering sker med hjälp av ett enhetligt
registreringssystem. Läromedelsuppgifterna samordnas hos en befattningshavare
— skolintendent — som i första hand rekryteras bland nuvarande tillsynslärare och
skolbibliotekarier. Statsbidrag till den nedsättning av undervisningsskyldigheten
som skolintendent skall åtnjuta föreslås utgå med schablonbidrag, så att kommunen
kan utforma läromedelsorganisationen efter lokala förhållanden. Förslaget
innebär ingen kostnadsökning eller förändring i kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun.
Förslaget har remissbehandlats av Lärarnas riksförbund, Skolledarförbundet,
skolledarutredningen, Svenska facklärarförbundet, Svenska kommunalarbetareför
-
Dc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 179
bundet, Svenska kommunförbundet och Sveriges lärarförbund samt av åtta länsskolnämnder.
Av en till skolöverstyrelsens anslagsframställning fogad remissammanställning
framgår bl. a. följande. Gemensamt för remissyttrandena är att man betonar vikten
av att kommunerna får största möjliga frihet att bygga upp en för de lokala
förhållandena lämpad läromedelsorganisation. Lärarnas riksförbund anser att de
praktiska frågorna i samband med läromedel bör handhas av en central tjänsteman
utan pedagogiska uppgifter, medan råd om hur läromedel skall användas i
undervisningen endast kan ges av för varje ämne utbildade lärare. Förbundet avstyrker
gruppens förslag. Skolledarförbundet tillstyrker förslaget med vissa tilllägg
och ändringar. Skolledarutredningen menar att läromedelsorganisationen i
grundskolan bör ordnas snarast men på ett sådant sätt att någon låsning inte uppstår,
eftersom utredningen avser att behandla läromedelsfrågorna i sitt utredningsarbete.
Svenska facklärarförbundet och Sveriges lärarförbund framhåller i ett
gemensamt yttrande att de i princip ställer sig positiva till läromedelsgruppens
förslag. Man menar emellertid att skolbiblioteksfrågorna behandlats alltför knapphändigt
och att gruppen inte tillräckligt beaktat, att skolintendentens arbete vid
skolenheter utan rektor i hög grad får karaktären av skolledning. Svenska kommunalarbetareförbundet
tillstyrker att tjänster som skolintendent inrättas men förutsätter
att kommunerna får frihet att låta samma befattningshavare sköta flera
skolanläggningar. Svenska kommunförbundet beklagar att gruppens uppdrag varit
begränsat till grundskolan, varigenom gruppen inte kunnat ta hänsyn till läromedelsbehovet
i gymnasiala skolor, bibliotek och bildningsorganisationer. Hur den föreslagna
läromedelsorganisationen kommer att påverka samarbetet mellan skola
och folkbibliotek förtjänar enligt förbundets mening uppmärksamhet. Vidare ställer
sig förbundet tveksamt till att en och samma person skall kunna vara lärornedelsspecialist
i alla ämnen. De läromedelsuppgifter som berör skoliedarfunktionen
kan bedömas först sedan skolledarutredningen slutfört sitt arbete. I avvaktan
på denna prövning tillstyrker kommunförbundet att man slopar nuvarande bestämmelser
om tillsynslärare och skolbibliotekarier samt att man inför ett schablonbidrag
till kommunerna. Därmed får kommunerna möjlighet att på lämpligaste
sätt organisera läromedelshanteringen efter riktlinjer, som kommunförbundet
är villigt att medverka till.
Av de länsskolnämnder som hörts har flertalet framfört olika invändningar och
hälften avstyrker förslaget. Bl. a. är man tveksam inför förslagets ekonomiska
konsekvenser, särskilt för de mindre kommunerna. Vidare framhålls att resultaten
av den pågående utredningen om utbildningen av bibliotekspersonalen bör avvaktas.
Skolöverstyrelsen föreslår för sin del på grundval av gruppens förslag och de
i remissbehandlingen framförda synpunkterna att tjänster som skolintendenter inrättas
fr. o. m. den 1 juli 1970. Samtidigt bör nuvarande bestämmelser och anvisningar
om tillsynslärare och skolbibliotekarier upphävas och ersättas av anvis
-
Dc
180 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ningar om skolintendents arbetsuppgifter. I anvisningarna bör tonvikten läggas
på de pedagogiska läromedelsuppgifter som skall utgöra huvudparten av skolintendentens
arbete. De tillsynsuppgifter som åvilar skolintendenten bör enligt skolöverstyrelsen
regleras i lokala ordningsstadgor. Skolöverstyrelsen vill i sammanhanget
påpeka de positiva resultat man fått vid skolor där dessa frågor lösts i
skoldemokratisk samverkan. Statsbidrag till skolintendent föreslås utgå med schablonbelopp
beräknat för hela kommunen på grundval av skolenheternas antal och
storlek. Förslaget innebär ingen kostnadsförändring jämfört med nuvarande kostnader
för statsbidrag till skolbibliotekarier och tillsynslärare. Skolöverstyrelsen
framhåller att statsbidraget bör betraktas som en resurs, som varje kommun får
disponera på lämpligaste sätt. Som riktpunkt bör gälla att resurserna framför allt
bör utnyttjas för att förstärka läromedelsfunktionen vid den lokala skolenheten
från pedagogisk och administrativ synpunkt. För arbetet med att skapa en lämplig
lokal läromedelsorganisation bör kommunerna få hjälp genom att skolöverstyrelsen
och kommunförbundet gemensamt utarbetar vissa alternativa organisationsmodeller.
Sedan hösten 1964 pågår inom ramen för det pedagogiska utvecklingsarbetet ett
projekt rörande individualiserad matematikundervisning (IMU). Projektets mål är
att konstruera och utpröva självinstruerande undervisningsmaterial i matematik,
att utpröva härför avpassade undervisningsmetoder, att pröva hur eleverna bör
grupperas och lärarna utnyttjas för att effekten av material och metoder skall bli
maximal, samt att med hjälp av undervisningssystemet mäta effekterna av individualiserad
undervisning. Försöket bedrivs under ledning av institutionen för pedagogik
vid lärarhögskolan i Malmö.
Projektet innefattar fältförsök och konstruktion, utprövning och revision av
undervisningsmaterial. Försöksverksamhet i skolväsendet med IMU-systemet påbörjades
läsåret 1966/67 och beräknas bli avslutad läsåret 1970/71. Effektundersökningen
påbörjades hösten 1968 och beräknas vara slutförd 1971. F. n. beräknas
ca 30 000 elever på högstadiet delta i IMU-försölcet.
I skrivelse den 6 november 1968 har skolöverstyrelsen föreslagit att åtgärder
skall vidtas för att det skall bli möjligt att använda IMU-systemet reguljärt vid
undervisning i matematik på grundskolans högstadium. Enligt överstyrelsens uppfattning
har en så betydande mängd data nu insamlats att möjligheter erhållits
att bedöma systemets användbarhet för praktiskt skolbruk. Effektundersökningen,
vars huvuduppgifter är att göra beskrivningar, mätningar och jämförelser som underlag
för ytterligare förbättringar av systemet och att studera systemets effekt
i olika undervisningssituationer och vid skilda organisationsmodeller, utgör enligt
överstyrelsen självfallet ännu ett instrument för att bedöma användbarheten.
IMU-systemet ökar väsentligt möjligheterna att förverkliga läroplanens intentioner
att individualisera undervisningen, anser skolöverstyrelsen. Betydande kvalitetsförbättringar
beträffande attityder och motivation synes kunna vinnas. Vidare
talar många skäl för att bättre resultat i fråga om kunskaper och färdigheter borde
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 181
kunna uppnås. Detta har dock ej kunnat belysas i hittills genomförda undersökningar.
Elevernas attityder till det arbetssätt systemet innebär synes övervägande
positiva, vilket gäller även lärarnas erfarenheter av systemet. En övergång till
systemet i högstadiets vanliga klasser torde kunna medföra betydande kostnadssänkningar.
Överstyrelsen konstaterar att intresset för IMU-systemet är mycket
stort och framhåller att endast ca hälften av de skolor som anmält sig kunnat rymmas
inom försöksverksamhetens ram.
Skolöverstyrelsen anser att de redovisade förhållandena talar för att man snarast
fattar beslut om att medge att IMU-systemet får användas på grundskolans högstadium.
Alla skolor som sa önskar bör medges att införa IMU-systemet successivt
— med början i årskurs 7 — fr. o. m. läsåret 1969/70. Den nuvarande alternativkursen
i matematik beräknas därvid upphöra. Överstyrelsen föreslår vidare
att det studiematerial som ingår i systemet får användas utan föreskriven läroboksgranskning
samt att statsbidrag till undervisning enligt IMU-systemet skall utgå
till kostnader för självinstruerande läromedel och biträdeshjälp med belopp motsvarande
beräknad besparing i lärarlönebidrag.
Yttrande över skolöverstyrelsens skrivelse har avgetts av läromedelsutredningen,
riksrevisionsverket, statens läroboksnämnd, statskontoret, statens avtalsverk, statens
handikappråd, utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden, universitetskanslers
ämbetet, efter hörande av vederbörande universitetsmyndigheter, samtliga
länsskolnämnder, i vissa fall efter hörande av skolstyrelser, samt alla lärarhögskolor
utom den i Malmö. Yttrande har vidare avgetts av Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska kommunförbundet, Riksförbundet Hem och
Skola, Svenska utvecklingsaktiebolaget, Svenska bokförläggareföreningen, Föreningen
Svenska skolproducenter och Hermods korrespondensinstitut.
Flera av länsskolnämnderna, däribland de i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län, har framhållit att erfarenheterna
av IMU-systemet bygger på en kort tids användning och att man inte får dra förhastade
och långtgående slutsatser av de redovisade resultaten. Nämnderna i Örebro,
Jämtlands och Västerbottens län avstyrker fritt införande av IMU-systemet
innan resultatet av effektundersökningen föreligger, medan nämnden i Uppsala län
förordar fortsatt försöksverksamhet. Omkring hälften av länsskolnämnderna ansluter
sig i stort sett till skolöverstyrelsens förslag. Härvid framhåller nämnderna
i Södermanlands och Kalmar län att man också bör pröva en modifierad form av
IMU. Länsskolnämnden i Malmöhus län tillstyrker användande av IMU under
perioden den 1 juli 1969—30 juni 1971. Nämnden i Kristianstads län tillstyrker
förslaget under förutsättning att anordningar för omhändertagande av IMU-elever i
gymnasieskolan garanteras av skolmyndigheterna.
Ingen av lärarhögskolorna ställer sig helt positiv till ett allmänt införande av
IMU-systemet. Lärarhögskolorna i Härnösand, Kalmar och Karlstad gör uttalan
-
Dc
182 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
den som kan betraktas som i huvudsak positiva. Högskolan i Gävle finner det svårt
att bedöma förslaget, eftersom IMU-materialet föreligger endast delvis. Högskolorna
i Stockholm, Uppsala, Jönköping, Luleå och Växjö anser att beslut om införande
ej skall fattas förrän effektundersökningen är avslutad. Kollegierna vid pedagogiska
och matematiska institutionerna vid lärarhögskolan i Göteborg avstyrker
skolöverstyrelsens förslag och föreslår att IMU-systemet liksom hittills får karaktären
av kontrollerad försöksverksamhet.
Universitetskanslersämbetet, statens avtalsverk, statskontoret, riksrevisionsverket,
statens läroboksnämnd, statens handikappråd, utredningen rörande lärarnas
arbetsförhållanden och läromedelsutredningen intar en positiv hållning till överstyrelsens
förslag. Universitetskanslersämbetet, vars underlydande myndigheter är
mera tveksamma inför förslaget, räknar med att frågor rörande kunskapskontroll
och betygssättning beaktas i det fortsatta arbetet. Statens handikapprad finner det
vara en stor brist att några resultat av försöksverksamhet för handikappade elever
inte redovisas i förslaget men framhåller att förslaget med individuell undervisning
i princip förefaller tilltalande. Även Svenska utvecklingsaktiebolaget, Svenska kommunförbundet,
LO och Riksförbundet Hem och Skola är positiva till förslaget om
mera allmänt införande av IMU. SACO, som överlämnat ett yttrande från Lärarnas
riksförbund (LR), tillstyrker överstyrelsens förslag om införande av IMUsystemet
på grundskolans högstadium hösten 1970 under förutsättning att de med
lärarnas arbetssituation förenade problemen och ersättningsfrågorna löses genom
förhandlingar. LR framhåller vidare att det ännu är för tidigt att uttala sig så
kategoriskt om systemets effekter som överstyrelsen gör. Riksförbundet Hem och
Skola ser en utvidgning av IMU-systemet som en vidgad försöksverksamhet utan
bindning för framtiden. TCO framhåller att Sveriges lärarförbund och Svenska
facklärarförbundet framfört starka betänkligheter mot ett allmänt införande av
IMU-systemet redan 1969/70. TCO förordar att man tar ställning till förslaget
först sedan man fått se resultatet av en vidgad försöksverksamhet och av effektundersökningen.
SR avstyrker överstyrelsens förslag, som enligt förbundet har
väsentliga skolsociala och samhällsekonomiska aspekter, vilka måste övervägas
noggrannare innan systemet sprids. SAF anser sig inte kunna tillstyrka att försöken
med IMU systemet drivs i större omfattning än vad som f. n. sker. Man
bör avvakta åtminstone resultatet av preliminära effektundersökningar. Svenska
bokförläggareföreningen och Föreningen Svenska skolproducenter ställer sig tveksamma
till ett allmänt införande av IMU-systemet nu.
Genom beslut den 14 februari 1969 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skolöverstyrelsen
att bl. a. kartlägga uppkommande övergångsproblem i anledning av den
nya läroplanens genomförande och att framlägga förslag till öv er gångsanordningar.
I skrivelse den 25 augusti 1969 har skolöverstyrelsen inkommit med sådana
förslag. Skrivelsen innehåller bl. a. förslag rörande behörighet, utbildnings- och fortbildningsinsatser
samt vissa ekonomiska förmåner. Skolöverstyrelsen hemställer
också att åtgärder vidtas för att genom avtal reglera frågor om undervisningsskyl
-
Dc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 183
dighet m. m. i tillvalsämnena konst, teknik och ekonomi samt om lärares medverkan
inom fritt valt arbete.
Skolöverstyrelsen har vidare som en särskild övergångsåtgärd föreslagit att
länsskolnämnderna under tiden 1970/71—1972/73 skall kunna tilldela grundskolan
i kommunen s. k. extra lärartimmar för andra arbetsinsatser av lärare än
undervisning. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1970/71 uppgå till 15,7 milj.
kr.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet m. m.
Fr. o. m. läsåret 1970/71 gäller en ny läroplan för grundskolan i enlighet med
statsmakternas beslut år 1968 (prop. 129, SU 179, 201, 2 LU 71, rskr 366, 378).
Alla barn och ungdomar får enligt den nya läroplanen en i huvudsak gemensam utbildning
i grundskolan. Kungl. Maj:t bär genom beslut den 29 maj 1969 fastställt de
delar av läroplanen som innefattar mål och riktlinjer, timplaner samt kursplaner
innehållande mål och huvudmoment. Jag har tidigare vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande skolväsendet berört de viktigaste förändringar som vidtagits
i den nya läroplanen i syfte att man bättre skall kunna förverkliga skolans
mål. Senare har skolöverstyrelsen i enlighet med nämnda beslut utfärdat övriga
delar av läroplanen, nämligen allmänna anvisningar för skolans verksamhet och
anvisningar och kommentarer till kursplanerna. F. n. bedrivs inom skolväsendet
ett omfattande informationsarbete rörande den nya läroplanen, i vilket såväl skolöverstyrelsen
som länsskolnämnderna är engagerade. Vidare pågår utveckling av
läromedel avpassade för den nya läroplanen. Jag kan således konstatera att arbete
pågår på olika områden och nivåer inom skolorganisationen för att den nya läroplanen
skall kunna sättas i verket smidigt och effektivt.
Införandet av ny läroplan aktualiserar vissa personalfrågor, huvudsakligen på
högstadiet. För vissa lärarkategorier minskar tjänsteunderlaget tillfälligt medan
för andra läroplanen innebär att underlaget helt bortfaller för de tjänster de nu
innehar.
Enligt min mening måste de personalförändringar, som är eu följd av den nya
läroplanen, genomföras på sådant sätt att den enskildes trygghet bevaras. Detta
innebär emellertid lika litet inom skolväsendet som på andra områden av arbetslivet
att den anställde alltid kan räkna med att behålla samma uppgifter, samma arbetsplats,
samma arbetsort eller ens samma yrke. Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning
att man genom olika åtgärder bör söka skapa en relativt lång omställningsperiod,
som gör det möjligt för lokal och regional skolledning och för andra berörda
myndigheter att så smidigt och hänsynsfullt som möjligt anpassa personaluppsättningen
i grundskolan till läroplanens krav.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 7 november och den 19 december 1969 bifallit
vissa av skolöverstyrelsens i skrivelse den 25 augusti 1969 framlagda förslag,
De
184 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
bl. a. rörande skyldighet för vissa lärare att undervisa i ämnena konst, teknik och
ekonomi. Vidare har i beslut den 1 december 1969 i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag uppdragits åt statens avtalsverk att förhandla om bestämmande av undervisningsskyldighet
i konst, teknik och ekonomi m. m. I fråga om de olika slag av
utbildnings- och fortbildningsinsatser som bör genomföras hänvisar jag till vad föredraganden
anför under anslagen Yrkespedagogiska instituten samt Lärares fortbildning
m. m. Inom finans- och utbildningsdepartementen övervägs skolöverstyrelsens
övriga förslag.
Med hänsyn till att den totala omfattningen av övergångsproblemen f. n. inte
kan slutligt bedömas är jag inte nu beredd att ta ställning till överstyrelsens förslag
om s. k. extra lärartimmar. Enligt min mening bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens
bemyndigande att vidta erforderliga åtgärder för att vissa övergångsproblem skall
kunna bemästras. Jag räknar för min del med att Kungl. Maj:t under budgetåret
1970/71 endast i begränsad omfattning skall behöva utnyttja detta bemyndigande.
Jag vill också erinra om de medel för övergångs åtgärder som tidigare beräknats under
anslaget Länsskolnämnderna.
I prop. 1968:129 (s. 71) anmäldes att vissa smärre statsbidragsfrågor aktualiseras
i samband med införandet av grundskolans nya läroplan. Kungl. Maj:t bör inhämta
riksdagens bemyndigande att på denna punkt meddelas erforderliga bestämmelser.
Läromedlen spelar en central roll i skolarbetet. I många fall görs betydande investeringar
i våra skolor i fråga om tekniska hjälpmedel och teknisk apparatur.
Denna utveckling har skapat behov av en viss samordning av läromedelsfrågorna
även på lokal nivå i fråga om bl. a. inköp, registrering, service och information.
Skolöverstyrelsens nu framlagda förslag om statsbidrag till s. k. skolintendenter
berör således en fråga av väsentlig betydelse för utformningen av skolans verksamhet.
Enligt överstyrelsens förslag skall nuvarande statsbidrag till tillsynslärare och
skolbibliotekarier ombildas till ett statsbidrag till skolintendenter. Detta föreslås
utgå efter schablon, och överstyrelsen understryker att det bör betraktas som en
resurs, som varje kommun skall få använda efter egen bedömning. Förslaget berör
således i första hand en statsbidragsfråga. F. n. pågår utredningsarbete inom utbildningsdepartementet
rörande statsbidragsfrågorna inom skolväsendet. Resultaten
av detta utredningsarbete bör inte föregripas genom att nu införa ett nytt statsbidrag.
Jag är därför inte f. n. beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag. Vid
detta ställningstagande har jag beaktat också de farhågor vissa länsskolnämnder
fört fram rörande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget för de mindre kommunerna.
Även frågan om samarbetet mellan skola och folkbibliotek förtjänar
uppmärksamhet i den fortsatta behandlingen av skolöverstyrelsens förslag.
Under de senare åren har en stor del av arbetet inom skolöverstyrelsens forsknings-
och utvecklingsarbete inriktats på att utforma s. k. undervisningssystem.
Man befinner sig här i början av en utveckling som på lång sikt säkerligen kommer
att få stor betydelse.
Det s. k. IMU-systemet — individualiserad matematikundervisning — är det
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 185
första i en serie undervisningssystem som är under utveckling inom ramen för
det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. IMU är också det första undervisningssystem
som i stor skala prövats i skolan. Intresset för systemets resultat
och övriga effekter i olika avseenden är stort såväl bland dem som deltagit i
försöket som bland andra grupper. Skolöverstyrelsen framhåller att de vunna erfarenheterna
är övervägande positiva. I försöket ingår omfattande vetenskapliga
undersökningar i syfte att man så noggrant som möjligt skall kartlägga och analysera
IMU-systemets verkningar med avseende på läroplanens mål. Resultaten
härav beräknas föreligga under 1971. För att IMU-systemet skall kunna användas
reguljärt i skolan behövs att bl. a. vissa komplicerade statsbidragsfrågor löses. Härför
fordras bl. a. förhandlingar. Jag vill också erinra om det pågående utredningsarbetet
rörande statsbidrag till skolväsendet. Användning av IMU i grundskolan bör
mot denna bakgrund även tills vidare ske i försökets form.
Efter vad jag erfarit utvecklas f. n. liknande undervisningssystem av privata
producenter. Mitt ställningstagande till användningen av IMU-systemet gäller självfallet
även i privat regi utvecklade undervisningssystem. Således måste dessa
utprövas innan de kan tas i allmänt bruk i skolan. Utprövningen måste omfatta
systemet i dess helhet. Det innebär att utprövningen av exempelvis ett undervisningssystem
avsett för ett helt stadium normalt kräver minst en treårig försöksperiod.
Kungl. Maj:t har i beslut den 28 augusti 1969 bemyndigat skolöverstyrelsen
att ge tillstånd att meddela anvisningar för utprövning av undervisningssystem i bl. a.
skolväsendet och därtill hörande material.
Genom den granskning som f. n. sker av läroböcker kontrolleras bl. a. att läroböckerna
är utformade i enlighet med gällande läroplan och att de uppfyller kravet
på objektivitet. Enligt gällande bestämmelser på området omfattar granskningen
endast läroböcker. Genom den snabba pedagogiska utvecklingen ersätts läroböcker
i många fall med nya former av läromedel. Skolöverstyrelsen framhåller i sin skrivelse
att granskningskungörelsen inte torde äga tillämpning på studiematerial ingående
i undervisningssystem. Frågor rörande anpassning av granskningsbestämmelserna
till utvecklingen på läromedelsområdet utreds f. n. av läromedelsutredningen.
De motiv som ligger till grund för den nuvarande granskningen av läroböcker
måste anses äga giltighet även för det studiematerial som ingår i undervisningssystem.
Mot denna bakgrund överväger jag att föreslå Kungl. Maj:t att
meddela särskilda bestämmelser av innebörd att användning av undervisningssystem
i skolväsendet inte får ske utan föregående granskning och godkännande
av statlig myndighet.
En viktig del av skolans uppgift att främja elevernas sociala utveckling är att
väcka deras intresse för olika sociala problem. Jag vill i detta sammanhang nämna
de svåra problem som alkohol- och narkotikamissbruk bland ungdomsgrupperna
utgör. Skolan kan här göra väsentliga insatser genom att öka elevernas kunskaper
om verkningarna av alkohol och narkotika på såväl den enskilde som
samhället. I den nya läroplanen framhålls skolans uppgifter på detta område. Jag
räknar med att skolöverstyrelsen även i fortsättningen vidtar åtgärder för att
De
186 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
främja en effektiv upplysning rörande alkohol- och narkotikafrågor i skolan, bl. a.
inom läromedelsutveckling samt utbildning och fortbildning av lärare. Jag vill
också erinra om den viktiga roll ungdomsorganisationerna spelar i detta sammanhang
och betydelsen av samverkan mellan skolan och ungdomsorganisationerna.
Under anslaget Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m. m. har jag föreslagit
att 400 000 kr. ställs till skolöverstyrelsens förfogande för att stödja ungdomsorganisationernas
arbete med upplysning i alkoholfrågan.
I prop. 1966:1 (bil. 10 s. 226) redovisades att det skett en väsentlig minskning
av antalet elever per klass under senare år i den obligatoriska skolan. På framförallt
mellanstadiet understeg den genomsnittliga klasstorleken skolberedningens beräkningar.
Detta hade, framhöll dåvarande departementschefen, medfört ökat behov
av lärare och lokaler. Inom ramen för 1962 års riksdagsbeslut vidtogs därför
omedelbara åtgärder i syfte att åstadkomma att tillgängliga resurser skulle komma
att utnyttjas på lämpligaste sätt.
Med anledning av detta uttalande bär skolöverstyrelsen under de senaste åren
meddelat anvisningar för att åstadkomma en anpassning till de åsyftade beräknade
klassmedeltalen. I prop. 1969:1 (bil. 10 s. 206) konstaterade förutvarande departementschefen,
att åtgärderna verkat i avsedd riktning även om det inte inom
hela grundskolan varit möjligt att nå fram till de genomsnittliga klasstorlekar som
beräknades i 1962 års beslut. Jag räknar med att skolöverstyrelsen inför nästa
läsår vidtar de åtgärder som erfordras för att anpassa de genomsnittliga klasstorlekarna
till den nivå som av statsmakterna ansetts lämplig. Det är emellertid tveksamt
om man med nuvarande metoder kan nå de av skolberedningen åsyftade
talen.
Speciallärare i grundskolan måste i vissa fall företa omfattande och tidsödande
resor till olika skolanläggningar för att ge elever specialundervisning. Om särskilda
skäl föreligger kan länsskolnämnden för speciallärare nedsätta undervisningsskyldigheten
med högst fyra veckotimmar. Statsbidrag beräknas inte för undervisning
som till följd härav meddelats av annan lärare. Med hänsyn till den stora betydelsen
för eleverna att vid behov få specialundervisning anser jag att statsbidrag i sådana
fall bör kunna medges för högst tre veckotimmar. En sådan möjlighet föreligger
redan för folkskollärare, småskollärare och övningslärare.
För föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem inom det obligatoriska
skolväsendet har nu träffats kollektivavtal om reglerad arbetstid. Detta medför att
kommunerna får kostnader för beredskapstillägg och obekvämtidstillägg som de
tidigare inte haft för denna personal. Jag anser att statsbidrag bör utgå för dessa
tillägg.
Jag beräknar ökningen av medelsbehovet för lärarlönebidrag m. in., med utgångspunkt
i skolöverstyrelsens beräkningar och efter en viss justering med hänsyn
till preliminära uppgifter från länsskolnämnderna om rekvirerat statsbidrag
för budgetåret 1968/69, till ca 160 milj. kr. För bidrag till speciella hjälpmedel
för att överbrygga språksvårigheter beräknar jag därvid ett ökat medelsbehov av
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 187
10 000 kr. Jag är inte beredd att utan stöd av väl underbyggda förslag förorda
medel för s. k. praktiska försök under förevarande anslag. (1 och 2)
Kostnadsökningen för bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. beräknar
jag till 1 921 000 kr. (5).
Beträffande skolöverstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet i övrigt har jag
ingen erinran (3 och 4). I fråga om de estniska grundskolorna, Kristofferskolan och
Hillelskolan (6—8) ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om bidragsbeloppens
storlek (prop. 1965:1 bil. 10, SU 66, rskr 192; prop. 1967:1 bil. 10, SU 8,
rskr 8; prop. 1968:67, SU 129, rskr 303).
Anslaget bör i enlighet med vad jag anfört beräknas till avrundat 2 932 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta erforderliga åtgärder i
fråga om vissa övergångsproblem och statsbidragsfrågor i samband
med införandet av grundskolans nya läroplan i enlighet med
vad jag anfört,
b) godkänna vad jag förordat i fråga om statsbidrag för speciallärare
samt föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem,
att till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 932 000 000 kr.
D 9. Nomadskolor
1968/69 Utgift1 ..... 3 244 1372
1969/70 Anslag...... 4 245 000
1970/71 Förslag ..... 4 452 000
1 Anslagen Nomadskolor: Avlöningar och Nomadskolor: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 25 904 kr.
Enligt de i prop. 1962: 51 (SU 141, rskr 319) uppdragna riktlinjerna för nomadskolväsendets
organisation skulle samerna för sina barn få valfrihet mellan vanliga
kommunala skolor och särskilda nomadskolor. För att ge denna valfrihet en fullt
reell innebörd borde nomadskolorna i olika avseenden ha en med övriga skolor
likvärdig standard. Med de modifikationer som kunde vara befogade med hänsyn
till skolornas samiska karaktär borde principerna för den nya grundskolan genomföras
även i nomadskolorna.
Nomadskolor upprätthålls innevarande budgetår i Karesuando, Lannavaara,
Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Ange. Vid samtliga skolor förekommer
undervisning i årskurserna 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskurserna
7—9. Sistnämnda årskurser är samordnade med grundskolans högstadium i kommunen.
Totala antalet elever beräknas läsåret 1969/70 till 241 och läsåret 1970/71
till 231. Verksamheten regleras i nomadskolstadgan (1967:216).
De
188 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Skolöver- |
Departements- |
||
styrelsen |
chefen |
||
Personal |
|||
Lärare................... |
............... 26 |
—i |
-i |
Övrig personal ............ |
............... 37 |
+ 3 |
+ 3 |
63 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Anslag |
|||
Utgifter |
|||
Avlöningar ............... |
............... 2 084 000 |
+ 331 000 |
+ 331 000 |
Sjukvård ................. |
............... 2 000 |
of. |
of. |
Reseersättningar .......... |
............... 26 500 |
+ 3 800 |
+ 3 800 |
Lokalkostnader ........... |
............... 896 000 |
+ 10 000 |
-432 000 |
Expenser ................ |
............... 162 000 |
of. |
- 5 000 |
Övriga utgifter ........... |
............... 706 500 |
+ 190 000 |
+ 190 000 |
Lönekostnadspålägg ....... |
............... 435 000 |
+ 119 200 |
+ 119 200 |
4 312 000 |
+ 654 000 |
+ 207 000 |
|
Uppbörds medel |
67 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift 4 245 000 |
+ 654 000 |
+ 207 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 400 000 kr.
2. Indragning bör ske av en tjänst som icke-ordinarie lärare på mellanstadiet
(-43 000 kr.).
3. Vid vart och ett av elevhemmen i Karesuando, Arjeplog och Änge bör inrättas
en tjänst som biträdande elevhemsföreståndare ( + 92 200 kr.).
4. På grund av bl. a. höjda avgifter vid Gällivare kommuns elevhem beräknas
kostnaderna för elevernas inackordering öka ( + 190 000 kr.).
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 11 200 kr.
Departementschefen
I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel för tre tjänster
som biträdande elevhemsföreståndare vid nomadskolan (3). En tjänst som ickeordnarie
lärare på mellanstadiet bör dras in (2). Anslagshöjningen beräknar jag
till 207 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 452 000 kr.
och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nomadskolor för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 4 452 000 kr.
D 16. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ..... 21 702 3242
1969/70 Anslag..... 31 480 000
1970/71 Förslag ____ 35 597 000
1 Anslagen Specialskolan m. m.: Avlöningar och Specialskolan m. m.: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 329 183 kr.
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 189
Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 70, SU 101, rskr 275) att blind- och dövskolorna
skulle ersättas av en statlig obligatorisk tioårig grundskola för barn,
som är syn-, hörsel- eller talskadade. Denna grundskola införs successivt med
början läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5 och kommer att vara helt införd läsåret
1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras i specialskolstadgan
(1965: 478, ändrad senast 1969: 126). I begreppet specialskolan
innefattas även blind- och dövskoloma i deras under avveckling varande form.
Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna
i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Hörselskadade elever undervisas
vid sex skolenheter belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Asbackaskolan),
Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan)
och Härnösand (Kristinaskolan). Vid den nya specialskolenheten i Sigtuna
(Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava talskador samt
hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.
Från anslaget bestrids också utgifter för fortsättningsskolorna för hörselskadade
i Vänersborg (Vänerskolan) och Växjö (Västerledsskolan) samt skolorna för vuxna
synskadade i Kristinehamn (Landaskolan) och Växjö (Värendsskolan).
Fortsättningsskolorna för hörselskadade avvecklas i och med grundskolans och
mellanskolans genomförande. Västerledsskolan beräknas upphöra med utgången av
budgetåret 1969/70 och fortsättningsskolan i Vänersborg med utgången av budgetåret
1970/71.
Personal
Lärare.......
Övrig personal
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Sjukvård åt personal......................
Reseersättningar .........................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
Övriga utgifter ..........................
Vissa kostnader för tillfälliga anpassningskurser
Lönekostnadspålägg ......................
Uppbördsmedel
Nettoutgift
Avrundat
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Skolöver- |
Departements- |
|
styrelsen |
chefen |
|
243 |
+ 24 |
+ 24 |
419,5 |
+ 3 |
— 3 |
662,5 |
+ 27 |
+ 21 |
20 155 000 |
+ 3 404 600 |
+ 2 951 900 |
||
52 000 |
+ |
11 000 |
+ |
11 000 |
153 000 |
+ |
35 500 |
+ |
31 000 |
3 575 000 |
+ |
96 000 |
134 000 |
|
245 000 |
+ |
35 000 |
+ |
20 000 |
3 273 000 |
+ |
336 000 |
+ |
288 000 |
63 000 |
of. |
of. |
||
4 362 000 |
+1 083 600 |
+ |
952 000 |
|
31 878 000 |
+ 5 001 700 |
+ 4119 900 |
||
398 000 |
— |
7 000 |
+ |
3 000 |
31 480 000 |
+ 5 008 700 |
+ 4116 900 |
||
+ 5 009 000 |
+ 4 117 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 622 000 kr.
2. Med hänsyn till förändringar i elevantalet vid Birgittaskolan beräknas medel
för ett ökat behov av adjunkter/ämneslärare, speciallärare och övningslärare
(+1 350 000 kr.).
De
190 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
3. Vid Tomtebodaskolan bör inrättas en ämneslärartjänst vid högstadiet
( + 47 100 kr.).
4. Överstyrelsen föreslår, att huvudlärartjänster av samma typ som vid grundskolan
inrättas vid specialskolan och beräknar medel för sammanlagt 22 arvodestjänster
som huvudlärare ( + 62 000 kr.).
5. Fortsättningsskolorna för hörselskadade avvecklas successivt ( — 686 000
kr.).
6. Vid Birgittaskolan bör ytterligare två tjänster som vårdare inrättas ( + 50 000
kr.). Vidare föreslås — under framhållande av den stora vikt som bör tillmätas
fritidsverksamheten vid specialskolorna — att tjänster som fritidsassistent inrättas
vid Birgittaskolan och Hällsboskolan ( + 54 000 kr.). För omkostnader i samband
med fritidsverksamheten begärs vidare ökade medel (+ 60 000 kr.).
7. Med hänsyn till det ökade elevantalet föreslås att en tjänst som kamrer och
en tjänst som kontorsbiträde inrättas vid Birgittaskolan ( + 53 000 kr.). För Ekeskolan
och Flällsboskolan föreslås vardera en tjänst som kontorsbiträde ( + 40 600
kr.). För Åsbackaskolan beräknas medel för en tjänst som kvalificerat biträde
( + 25 000 kr.). Vid Östervångsskolan bör en halvtidstjänst som hörselingenjör
ombildas till en heltidstjänst ( + 21 000 kr.).
8. Inom skolöverstyrelsen har nu en utredning om skolpsykologverksamheten
inom specialskolan m. m. slutförts. På grundval härav föreslås att en heltidstjänst
som skolpsykolog (högre behörighet) inrättas vid vardera Tomtebodaskolan, Ekeskolan,
Manillaskolan och Birgittaskolan. Tjänsten vid Manillaskolan är avsedd
även för Åsbackaskolan. Vidare föreslås en halvtidstjänst vid Östervångsskolan
samt medel motsvarande en fjärdedelstjänst vid vardera Kristinaskolan och Vänerskolan.
Förslaget innebär en kostnadsökning om 152 000 kr. Överstyrelsen framhåller
att erfarenheterna från den period under vilken arvoden utgått för skolpsykologverksamhet
vid specialskolan klart visar att behovet av sådan verksamhet är
synnerligen stort.
9. Arvoden till audiologer och hörseltekniker vid Birgittaskolan beräknas öka
på grund av högstadiets utbyggnad (+10 000 kr.).
10. Enligt överenskommelse med Örebro stad äter eleverna vid Birgittaskolans
högstadium, som är förlagt till en av stadens högstadieskolor, lunch tillsammans
med övriga elever vid denna skola. En skolvärdinna bör anställas för att tjänstgöra
bl. a. som måltidsvakt (+ 12 000 kr.).
11. Sedan budgetåret 1965/66 finns inrättad en pedagogisk hjälpmedelscentral
vid Tomtebodaskolan med uppgift att underlätta blinda elevers övergång till vanliga
skolor genom att tillhandahålla undervisningshjälpmedel. Till centralen är
knutna reselärare med uppgift att vägleda och ge service åt varje blind elev, som
får undervisning i vanlig skola, samt att informera mottagande lärare och elever
om den nya elevens handikapp. Antalet synskadade barn i vanlig klass har ökat
under den senaste femårsperioden, från 78 elever 1965/66 till 160 elever 1969/70.
Två nya tjänster som reselärare bör inrättas så att varje elev kan få ca tre be
-
Dc
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 191
sök per år. Hjälpmedelscentralens kapacitet i övrigt måste också ökas, varför överstyrelsen
begär att medel anvisas för ytterligare en assistent och ett biträde samt
att en halvtidstjänst som vaktmästare förändras till en heltidstjänst. (+144 000
kr.)
12. För den läromedelscentral för hörselskadade som överstyrelsen i enlighet
med riksdagens beslut (prop. 1969: 1 bil. 10, SU 35, rskr 103) avser att upprätta
vid Birgittaskolan bör medel beräknas under detta anslag. Medel för ändamålet
har under innevarande budgetår beräknats under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet. (+ 182 000 kr.)
13. Lönekostnadspålägg för ny personal 386 300 kr.
1960 års blindvårdsutredning
1960 års blindvårdsutredning har haft att pröva behovet, organisationen och
formerna för anpassnings- och yrkesutbildningen för vuxna synskadade. Utredningen
har i december 1967 överlämnat sitt betänkande Anpassning och yrkesutbildning
av synskadade (Stencil E 1967:14).
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket,
skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,
byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, statens handikappråd,
handikapputredningen, yrkesutbildningsberedningen, läromedelsutredningen samt
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, dåvarande Svenska stadsförbundet,
Kronobergs läns landstings förvaltningsutskott, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Landsorganisationen (LO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Föreningen Sveriges
blindlärare, Svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, Sveriges socionomförbund
och De blindas förening.
De synskadades anpassningsundervisning har enligt utredningen som främsta
målsättning att ge den synskadade förutsättningar att leva ett så meningsfullt liv
som möjligt. Den synskadade skall få hjälp att anpassa sig till sitt handikapp. Undervisningen
indelas därför i tre moment — den tekniska anpassningen till handikappet,
den psykiska anpassningen till handikappet samt den praktiska yrkesorienteringen,
som inkluderar en förberedande yrkesutbildning.
Utredningen har kartlagt problem som sammanhänger med anpassningsundervisningen.
En intervjuundersökning omfattande praktiskt taget samtliga elever,
vilka genomgick anpassningsundervisning under åren 1958—1963, har genomförts.
Undersökningen visar hur eleverna funnit sig tillrätta vid anpassningskurserna.
De speciella problem som finns inom vården och undervisningen av synskadade
diabetiker har uppmärksammats.
Utredningen föreslår bl. a. att all anpassningsundervisning inordnas i den ordinarie
omskolningsverksamheten och att berörd länsarbetsnämnd svarar för uttagning
av elever. Antalet elevplatser bör enligt utredningen ökas. Utredningen föreslår
förstärkningar i fråga om studiesociala förhållanden, hälso- och sjukvård, bostadsförhållanden,
fritidsverksamhet, lärarorganisation, uppföljning efter avslutad
De
192 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
anpassningsundervisning m. m. Ett samarbetsorgan bör enligt utredningen inrättas
hos skolöverstyrelsen för frågor rörande synskadades anpassnings- och yrkesutbildning.
Vidare föreslås inrättande av en hjälpmedelscentral under skolöverstyrelsen.
Utredningen föreslår även en fortsatt anpassningsundervisning för äldre
synskadade, vilka ej kan påräknas bli arbetsplacerade. Särskilt tillrättalagd undervisning
föreslås för synskadade med tilläggshandikapp.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande skolväsendet m. m.
De kraftigt ökade insatser som gjorts under 1960-talet i syfte att skapa mera
likvärdiga ekonomiska, sociala och kulturella villkor för de handikappade har till
stor del gällt utbildningsmöjligheter. Utbildning bidrar inte endast till att förbättra
levnadsvillkoren utan utgör också ett viktigt led i strävan att rasera hindren
för de handikappade att utveckla sin personlighet och att fullgöra en meningsfull
uppgift i samhällsgemenskapen. Målet för samhällets åtgärder på ifrågavarande
del av utbildningsområdet har fastställts bl. a. genom riksdagens beslut år
1965 om inrättande av specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade och om vård
och undervisning av rörelsehindrade. Beslutet innebär att de handikappade skall
ha samma rätt till utbildning som icke-handikappade. Strävan är att detta mål
skall uppnås inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet. Den pedagogiska
och organisatoriska utvecklingen har gjort det möjligt att undervisa allt fler handikappade
elever i vanliga skolor.
Även om således åtgärder inom den reguljära skolan har minskat och sannolikt
kommer att ytterligare minska behovet av speciella institutioner för undervisning
av handikappade barn, torde sådana institutioner komma att behövas även
i framtiden. Enligt min mening är det synnerligen angeläget att man ger eleverna
inte bara en fullgod utbildning utan att man också i dessa institutioner skapar en
trygg och utvecklingsfrämjande miljö.
Vid specialskolan skall i likhet med vad som sker inom grundskolan anställas
lärare av den kategori och det antal som fordras med hänsyn till elevantal, läroplan
samt bestämmelserna om klass- och gruppindelning, lärarkategorier m. m.
Mot skolöverstyrelsens beräkning av lärarbehovet vid specialskolan har jag ingen
erinran. (2 och 3). Jag är inte nu beredd att tillstyrka förslaget om att inrätta huvudlärartjänster
vid specialskolan (4).
Av stor betydelse för miljön vid specialskolan är att eleverna får en individuell
omvårdnad och att de har tillgång till bl. a. stimulerande fritidsaktiviteter. Jag biträder
skolöverstyrelsens förslag om nya tjänster som vårdare och fritidsassistenter
samt om ökade medel till fritidsverksamheten vid specialskolorna (6).
Även skolpsykologiska resurser har stor betydelse för omvårdnaden av eleverna.
Skolöverstyrelsens utredningsarbete rörande dessa frågor är således ett viktigt
led i vidareutvecklingen av verksamheten vid specialskolan. Jag finner det
för min del angeläget att den skolpsykologiska verksamheten vid specialskolan
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 193
byggs ut. Medel bör beräknas för två tjänster som psykolog. Jag räknar med att
innehavarna av dessa tjänster skall placeras i Stockholm resp. Örebro för att där
betjäna specialskolan för såväl hörsel- som synskadade. Vidare bör ökade medel
beräknas för arvodesanställning av skolpsykologer vid övriga skolor. (8)
För att integrationen av synskadade barn i vanliga skolor skall underlättas finns
f. n. två reselärare, organisatoriskt knutna till hjälpmedelscentralen för synskadade
vid Tomtebodaskolan. Med hänsyn till att allt fler synskadade elever integreras
i vanliga skolor och till att denna utveckling bör stödjas och stimuleras
delar jag skolöverstyrelsens mening att reselärarverksamheten bör byggas ut med
ytterligare två tjänster. Vid hjälpmedelscentralen bör en halvtidstjänst som vaktmästare
ombildas till en heltidstjänst. (11)
Med hänsyn till utbyggnaden av Birgittaskolan torde krävas en förstärkning
av de administrativa resurserna vid denna skola. De administrativa problemen
vid specialskolorna torde förtjäna uppmärksamhet i fortsättningen. Enligt min
mening bör dessa frågor utredas närmare, varvid bl. a. bör beaktas möjligheten
till lokal samordning mellan olika typer av specialskolor och till samarbete med
den kommunala skolförvaltningen. Enligt vad jag erfarit pågår vissa överväganden
på denna punkt inom skolöverstyrelsen. Jag är nu beredd att beräkna medel
för tjänsten vid Hällboskolan. Med hänsyn till Birgittaskolans av den snabba utbyggnaden
orsakade omedelbara behov beräknar jag ökade medel för arvoden till
sekreterarhjälp m. m. Behovet av kontorshjälp vid Åsbackaskolan har tillgodol
setts inom ramen för innevarande års anslag. (7). Vidare beräknar jag 6 000 kr.
till en s. k. skolvärdinna vid Birgittaskolan (10). Arvoden för audiologer och hörseltekniker
vid samma skola bör räknas upp i enlighet med skolöverstyrelsens förslag
(9). Vidare bör en halvtidstjänst som hörselingenjör ombildas till heltidstjänst
(7).
Kostnaderna för den läromedelscentral för hörselskadade som skall upprättas
i enlighet med beslut av 1969 års riksdag bör även i fortsättningen bestridas från
anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet (12).
Blind vårds utredningen har genom en kontinuerlig samverkan med berörda
myndigheter — arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och tidigare även dåvarande
överstyrelsen för yrkesutbildning — prövat nya former för anpassningsundervisning
och yrkesutbildning. Utredningen har sökt få till stånd praktiska
lösningar på ett flertal av de svåra problem som sammanhänger med anpassningsundervisningen.
Pa initiativ av utredningen har anpassningskurser kommit
till stånd i Skellefteå, Norrköping och Uppsala. Likaså har verksamheten för anpassningsundervisning
av äldre synskadade utvidgats genom medverkan av utredningen.
Flera kursplaner som sammanställts av utredningen har prövats försöksvis.
Anpassningsundervisningens resurser har utökats under den tid utredningsarbetet
bedrivits. Möjligheterna att mer metodiskt anlags- och yrkespröva eleverna
är större än tidigare. De utökade resurserna i undervisningen har medfört att den
för de synskadade tidigare mycket trånga yrkesutbildningssektorn har vidgats.
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
De
194 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Under den tid som utredningen arbetat har dessutom elevplatserna för anpassningsundervisning
mer än fördubblats.
För vuxna synskadade med tilläggshandikapp föreslår blindvårdsutredningen att
en försöksverksamhet med anpassningsundervisning genomförs vid omskolningscentret
i Uppsala. Vidare föreslås att en närmare samordning av verksamheten
vid De blindas förenings litteratursektion och hjälpmedelscentralen vid Tomtebodaskolan
kommer till stånd. De nu nämnda förslagen kräver ytterligare utredning.
Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t i dessa frågor.
Fysisk och psykisk anpassning till det handikapp som synskadan utgör är en
förutsättning för den synskadade, om han skall kunna genomföra en mera omfattande
yrkesutbildning. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har att
fortlöpande följa utvecklingen inom detta område. Jag räknar med att de båda
styrelserna även i fortsättningen vidtar de åtgärder och framlägger de förslag som
behövs för att ge de synskadade en adekvat anpassnings- och yrkesundervisning.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 35 597 000
kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 35 597 000 kr.
D 11. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.
1968/69 Utgift1 ...... 1 218 694 Reservation1
1969/70 Anslag ...... 1 700 000
1970/71 Förslag ...... 2 562 000
1 Anslaget Specialskolan m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
1. Läromedel ...........................
2. Hörsel- och talteknisk utrustning ........
därav
a) laboratorieutrustning......................
b) klassrumsutrustning ......................
3. Inventarier, maskiner m. m. ............
därav engångsutgifter för Värendsskolan ....
4. Bibliotek.............................
5. Undervisnings- och arbetsmaterial........
6. Underhåll av hörapparatur............
7. Utrustning till läromedelscentralen för hörselskadade
i Örebro ...................
8. Utrustning, inredning m. m. av lokaler
för Birgittaskolans högstadium ..........
Avrundat
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Skolöver- |
Departements- |
||
styrelsen |
chefen |
||
480 000 |
_ |
160 000 |
-160 000 |
450 000 |
+ |
100 000 |
+ 100 000 |
100 000 |
+50 000 |
+50 000 |
|
350 000 |
+50 000 |
+50 000 |
|
350 000 |
+ |
490 000 |
+ 200 000 |
— |
+70 000 |
— |
|
20 000 |
+ |
5 380 |
of. |
300 000 |
+ |
83 450 |
+ 41 000 |
100 000 |
+ |
12 880 |
+ 1 000 |
— |
+ |
19 500 |
- |
— |
+ |
740 000 |
+ 680 000 |
700 000 |
+ 1291 210 + 1 291 000 |
+ 862 000 |
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 195
Från anslaget har fr. o. m. budgetåret 1965/66 årligen anvisats medel för specialskolans
upprustning med läromedel och teknisk apparatur enligt den femårsplan
som framlades av blind- och dövskolutredningen (SOU 1964: 61). Medelsanvisningen
har successivt höjts för att täcka allmänna prisstegringar samt sådana
kostnadsökningar som har sin grund i tekniska förbättringar. De huvudsakliga utgiftsändamålen
i övrigt har de senaste budgetåren varit nyanskaffning av inventarier
av olika slag samt lek- och idrottsmateriel. Fr. o. m. budgetåret 1967/68
avser medelsanvisningen även specialskolan för synskadade (prop. 1967:1 bil. 10
s. 144, SU 8, rskr 8).
Skolöverstyrelsen
1. Enligt en på skolöverstyrelsens uppdrag utförd expertutredning erfordrades
för budgetåret 1969/70 ett anslag på 1 610 000 kr., räknat i 1968 års priser, för
att den avsedda standardnivån skulle kunna bibehållas (1—3). Om den årliga
kostnadsstegringen antas vara 5 %, skulle för budgetåret 1970/71 1 770 000 kr.
erfordras.
Överstyrelsen har från specialskolorna infordrat uppgifter, avsedda att komplettera
expertutredningen. Dessa uppgifter beräknas också kunna ge en grund för
den ytterligare utredning, som överstyrelsen avser att utföra budgetåret 1970/71.
Av denna framgår att skolornas styrelser beräknat kostnaderna till 2 010 000 kr.
Om belopp av engångskaraktär frånräknas återstår 1 640 000 kr. Denna summa
understiger med 130 000 kr. den som kan framräknas med ledning av expertutredningen
(1 770 000 kr.). Överensstämmelsen är likväl så stor, att överstyrelsen med
hänvisning till utredningen tillstyrker skolornas förslag utan detalj motivering.
2. Till följd av den fortsatta utbyggnaden av högstadiet vid Birgittaskolan erfordras
hörselteknisk utrustning av 15 nya klassrum ( + 300 000 kr.). För Värendsskolan
beräknas medel för inredning av en planerad yrkesprövningsavdelning
( + 70 000 kr.).
3. För bibliotek, undervisnings- och arbetsmaterial och för underhåll av hörapparatur
beräknar överstyrelsen vissa årliga schablonbelopp per elev vid specialskolorna.
De av skolöverstyrelsen beräknade behoven överstiger med ca 50 000
kr. av skolorna anmälda behov. Behovet vid skolorna för vuxna synskadade har
beräknats på grundval av skolornas äskanden. Vid fortsättningsskolan i Vänersborg
erfordras 50 000 kr. för arbetsmaterial utöver skolmaterialförbrukningen.
Statens förhandlingsnämnd har med skrivelse den 15 december 1969 underställt
Kungl. Maj:t avtal om lokaler för högstadium för Birgittaskolan i Örebro.
Avtalet innebär bl. a. att Örebro stad förbinder sig att tillhandahålla erforderliga
lokaler för Birgittaskolan mot ersättning. Härigenom nås en lokalmässig integration
av Birgittaskolan med en grundskola i staden. Skolöverstyrelsen har i särskild
skrivelse den 4 december 1969 begärt ytterligare medel för utrustning, inredning
m. m. i enlighet med nämnda avtal av de lokaler för specialskolan som Örebro
stad uppför. Överstyrelsen beräknar det ytterligare medelsbehovet härför till ca
440 000 kr.
De
196 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Departementschefen
Ett viktigt inslag i ansträngningarna att ge handikappade elever en fullgod utbildning
är att genom väl utvecklade läromedel och modern teknisk utrustning söka
hjälpa dessa elever att övervinna de svårigheter handikappet skapar. Jag tillstyrker
skolöverstyrelsens förslag i fråga om läromedel samt hörsel- och talteknisk
utrustning (1 och 2).
För nyanskaffning av inventarier och maskiner beräknar jag sammanlagt
550 000 kr. förbudgetåret 1970/71 (1 och 2).
Vid beräkningen av medel för bibliotek, undervisnings- och arbetsmaterial
samt för underhåll av hörapparatur har jag utgått från skolornas anmälda behov
(3). Som jag tidigare framhållit under anslaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
bör kostnaderna för läromedelscentralen för hörselskadade även i fortsättningen
bestridas från anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet.
Jag finner den lösning av lokalbehoven för Birgittaskolans högstadium som
den träffade överenskommelsen innebär ändamålsenlig. Jag avser att senare underställa
Kungl. Maj:t frågan om att godkänna avtalet. För utrustning, inredning
m. m. av dessa lokaler beräknar jag ytterligare 680 000 kr. under detta anslag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 562 000 kr.
och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 562 000 kr.
D 12. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare
1968/69 Utgift1 ...... 857 915
1969/70 Anslag ...... 1 065 000
1970/71 Förslag...... 1 170 000
1 Anslaget Resor för specialskolelever jämte ledsagare
Ur anslaget utgår ersättning enligt kungörelsen (1965: 254) om ersättning för
resor för vissa handikappade m. fl. (ändrad 1966: 630), dock att, med tillämpning
i övrigt av bestämmelserna i nämnda kungörelse, ersättning får utgå för hemresa i
samband med förlängd veckoslutsledighet, som föranleds av bestämmelserna om
femdagars skolarbetsvecka.
Ur anslaget bestrids även dels kostnader för anordnande av skolskjutsar för
externatelever vid specialskolan eller annan statlig skola för syn-, hörsel- eller talskadade
elever, dels resekostnader för målsman till elev i första eller sjunde årskursen
i sådan skola vid resa till gemensam sammankomst på skolan.
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 60 000 kr.
2. Fortsatt utbyggnad av Birgittaskolans högstadium (+170 000 kr.) och samtidig
minskning vid upptagningsskolorna för hörselskadade (—82 000 kr.). Nedläggning
av Västerledsskolan (—16 000 kr.).
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 197
3. Uppräkning av medelsanvisningen till Hällsboskolan med hänsyn dels till
beräknad ökning av elevantalet, dels till det jämförelsevis större behovet av ledsagare
vid resor för eleverna vid denna skola (+ 35 000 kr.).
4. Minskade kostnader vid skolorna för synskadade med hänsyn till minskad
resefrekvens ( — 27 000 kr.).
Den sammanlagda höjningen blir således 140 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar prisomräkningen till 25 000 kr. (1). I övrigt biträder jag skolöverstyrelsens
förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 170 000
kr.
D 13. Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn
1968/69 Utgift1 ...... 809 020
1969/70 Anslag ...... 1 200 000
1970/71 Förslag...... 1 050 000
1 Anslaget Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn
Enligt kungörelsen (1956: 252) angående statsbidrag till förskolor, skolhem och
hemundervisning för döva och hörselskadade barn (omtryckt 1964: 458, ändrad
senast 1967: 820) får kommun, landstingskommun, enskild förening eller stiftelse
statsbidrag till förskolor, skolhem eller hemundervisning för döva och hörselskadade
barn i förskolåldern, under förutsättning att skolan, skolhemmet eller undervisningen
godkänts av skolöverstyrelsen. Statsbidrag utgår i efterskott med 2 000 kr.
för varje barn, som fått undervisning vid förskola, samt därutöver med 1 000 kr.
för varje barn, som tillika varit intaget i skolhem eller eljest genom huvudmannens
försorg och på dennes bekostnad åtnjutit vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag
med 1 000 kr. för varje barn, som — utan att ha varit inskrivet vid förskola
— under redovisningsåret fått regelbunden hemundervisning av förskolans
lärare eller annan av skolöverstyrelsen godkänd lärare. Som statsbidragsvillkor
gäller bl. a. att undervisningen är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning
så kan ske mottar barn från annat område än det för vilket förskolan eller
skolhemmet i första hand avsetts samt att, där huvudmannen är enskild person,
förening eller stiftelse, skäligt bidrag till verksamheten lämnas av landstingskommun
eller stad, som ej tillhör landstingskommun.
Enligt Kungl. Maj ds beslut den 29 maj 1969 utgår ur anslaget — utöver vad
som följer av nämnda kungörelse — efter prövning i varje enskilt fall bidrag till
personell assistans inom bamstugeverksamheten åt synskadade barn enligt samma
grunder som gäller för sådant bidrag i grundskola och gymnasiala skolor inom
en kostnadsram av 100 000 kr. för budgetåret 1969/70.
De
198 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Skolöverstyrelsen
Under verksamhetsåret 1967/68 erhöll ca 670 hörselskadade barn förskolundervisning,
vilket innebär en ökning med ca 230 sedan 1965/66. Skolöverstyrelsen
framhåller att utbyggnaden av förskolverksamheten fortsätter tillfredsställande men
i något ojämn ökningstakt. Försöken att bereda varje hörselskadat barn möjligheter
till förskolundervisning möter emellertid allt svårare organisatoriska hinder, framför
allt i glesbygdsområdena. Möjligheterna att bygga ut verksamheten är vidare
starkt beroende av tillgången på specialutbildade lärare. Det föreligger således enligt
skolöverstyrelsens mening fortfarande behov av ökade insatser på området.
1. Den 1 juli 1967 övertogs förskolan för döva barn i Boden av landstinget i
Norrbottens län. Av den ersättning staten enligt avtal skall erlägga till landstinget
i samband med överföringen faller ett slutligt belopp av 150 000 kr. på budgetåret
1969/70 (-150 000 kr.).
2. På grund av uppbyggnad av verksamheten i Södermanlands och Jämtlands
län samt beräknad ökning av eleverna i övriga län beräknas medelsbehovet för
budgetåret 1970/71 öka till totalt 1 020 000 kr. ( + 70 000 kr.).
3. För personell assistans åt synskadade barn inom barnstugeverksamheten beräknar
skolöverstyrelsen ett behov av 180 000 kr. ( + 80 000 kr.). Överstyrelsen
räknar därvid med att verksamheten skall omfatta 90 elever och kosta 2 000 kr.
per elev och år.
Departementschefen
Det är angeläget att på ett tidigt stadium genom undervisning och på annat sätt
medverka till att ge handikappade barn en god skolstart. Enligt min mening är
därför verksamheten för handikappade barn i förskolåldem av stor betydelse. I
denna verksamhet bör man eftersträva att föra samman de handikappade barnen
med andra barn. Omsorgerna om de synskadade förskolbarnen bör därför utvecklas
främst inom ramen för den reguljära barnstugeverksamheten. Ett synskadat
barn i en vanlig barnstuga kräver dock ofta särskilda personella insatser för
att barnet skall få den utvecklingsfrämjande omvårdnad som avses.
Under de senaste åren har verksamheten byggts ut. Med hänsyn till belastningen
av anslaget och att full ersättning till landstinget i Norrbottens län för övertagandet
av förskolan för döva barn i Boden kommer att erläggas under innevarande
budgetår räknar jag med att den av skolöverstyrelsen förordade utbyggnaden
av förskolundervisningen för hörselskadade barn och av personell assistans
åt synskadade barn skall rymmas inom ramen för de medel som under innevarande
budgetår anvisats för dessa ändamål.
Anslaget bör i enlighet med vad jag anfört föras upp med 1 050 000 kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade
barn för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 050 000 kr.
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 199
d) Gymnasiala skolor m. m.
D 14. Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor
1968/69 Utgift ... 846 808 3401
1969/70 Anslag . . 1 078 000 000
1970/71 Förslag .. 1 118 000 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 527 508 kr.
I enlighet med beslut av 1964 års riksdag (prop. 171, SäU 1 höstsessionen,
rskr 407) har tidigare statliga och kommunala allmänna gymnasier samt statliga
tekniska gymnasier och kommunala handelsgymnasier den 1 juli 1966 ersatts av
en kommunal gymnasial skola, benämnd gymnasium. Läsåret 1969/70 är den
nya skolformen fullständigt genomförd.
Den tvååriga skolformen fackskola, som infördes genom beslut av 1964 års riksdag,
kommer att vara införd i samtliga gymnasiekommuner budgetåret 1970/71.
Bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader för gymnasium, fackskola
och yrkesskola med kommunal eller landstingskommunal huvudman återfinns i
kungörelsen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för gymnasiala skolor
(ändrad senast 1968:645). Dessa bestämmelser innebär i korthet att till sådan skola
utgår allmänt driftbidrag med 100 % av ett bidragsunderlag, omfattande faktiska
kostnader för löner till skolledare och lärare. Statsbidrag utgår även för ATP- och
arbetsgivaravgifter. För gymnasium och fackskola utgår därutöver med schablonbelopp
bidrag till kostnader för viss annan personal än lärare. Utöver det allmänna
driftbidraget utgår vidare bidrag för särskilda kostnader vid heltidskurs
för industri och hantverk av verkstadsskolkaraktär samt därmed till sin art jämförlig
kurs med 7 000 kr. för läsår. Till inbyggd skola inom industri och hantverk
samt inom handelns område utgår statsbidrag med högst 13 000 kr. och till inbyggd
skola inom det husliga arbetets område och inom vårdyrkena med högst
10 800 kr.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat den 29 maj 1969) utgår
statsbidrag för grundutbildning av sjuksköterskor vid kommunal eller landstingskommunal
sjuksköterskeskola med 20 800 kr. för varje klass och termin och
för vidareutbildning av sjuksköterskor med 23 500 kr. för varje klass och termin.
Ur anslaget bestrids även omkostnader för försöksverksamhet i Örebro med
undervisning i gymnasium, fackskola och yrkesskola för hörselskadade elever,
kostnader för tekniska hjälpmedel m. m. åt handikappade elever, statsbidrag till
korrespondens- och glesbygdsgymnasier samt vissa särskilda kostnader i samband
med fackutbildning av programmerare och systemmän samt kurser i automatisk
databehandling för tekniker.
Dd
200 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Skolorganisationens omfattning
I skolöverstyrelsens långtidsbedömning för budgetåren 1971/72—1974/75 redovisas
följande uppgifter rörande det beräknade antalet elever vid kommunala
gymnasier, fackskolor och yrkesskolor. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 avser uppgifterna
utbildning motsvarande nuvarande gymnasium, fackskola och yrkesskola
sammanförda till en integrerad skola, f. n. benämnd mellanskola.
Antal elever
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
|
Kommunala gymnasier |
33 204 |
33 150 |
33 450 |
34 350 |
34 650 |
35 850 |
36 000 |
Samtliga årskurser . .. |
102 301 |
106 655 |
106 225 |
108 035 |
111 140 |
113 570 |
115 650 |
Fackskolor Årskurs 1 .......... |
16 088 |
18 440 |
21 830 |
23 010 |
23 610 |
23 930 |
24 190 |
Samtliga årskurser . .. |
28 062 |
33 400 |
39 530 |
43 970 |
45 700 |
46 600 |
47 160 |
Yrkesskolor (heltids-kurser) Nyintagna elever i kom-munala och landstings-kommunala yrkesskolor |
39 150 |
40 300 |
39 150 |
41 6101 |
42 3401 |
42 5601 |
42 4801 |
Totala antalet elever |
72 850 |
75 770 |
75 780 |
80 5101 |
84 4601 |
86 5101 |
87 9101 |
Summa elever i samt-liga skolformer och |
203 213 |
215 825 |
221 535 |
232 515 |
241 300 |
246 680 |
250 720 |
1 Avser yrkesdelen i den integrerade skolan
Överstyrelsens beräkning av antalet skolledar- och lärartjänster vid kommunala
gymnasier, fackskolor och yrkesskolor framgår av följande sammanställning. I det
angivna antalet ingår ej det merbehov av tjänster som föranleds av lärarutbildningen.
Antal tjänster för skolledare och lärare
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
|
Kommunala gymnasier ........ |
8 071 |
8 116 |
8 299 |
8 521 |
8 688 |
8 828 |
Fackskolor .................. Kommunala och landstingskom-munala yrkesskolor (exklusive |
2 823 |
3 294 |
3 668 |
3 815 |
3 890 |
3 935 |
sjuksköterskeskolor) ........... |
6 374 |
6 333 |
6 753 |
7 106 |
7 311 |
7 466 |
Sjuksköterskeskolor ........... |
470 |
535 |
605 |
677 |
737 |
797 |
17 738 |
18 278 |
19 325 |
20 119 |
20 626 |
21 026 |
För läsåret 1970/71 beräknar överstyrelsen antalet intagningsklasser vid de
kommunala gymnasierna till 1115, vilket innebär en höjning med 10 klasser.
Detta motsvarar en gymnasiefrekvens av ca 32 %.
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 201
Beträffande fackskolan räknar överstyrelsen med totalt 740 intagningsklasser
nästa läsår, vilket innebär en ökning med 115 intagningsklasser jämfört
med innevarande läsår. Detta motsvarar en ökning av fackskolfrekvensen från
16,9 % läsåret 1969/70 till 21 % läsåret 1970/71.
I det föregående har redovisats hur skolöverstyrelsen bedömer utvecklingen av
antalet elever i heltidskurser i yrkesskolan. Antalet nyintagna elever (exklusive
omskolningselever) motsvarar en s. k. reducerad yrlcesskolfrekvens av 36 %
för 1968/69, 37 % för 1969/70, 37,5 % för 1970/71, 39 % för 1971/72,
39,5 % för 1972/73, 40 % för 1973/74 och 40,5 % för 1974/75. Med reducerad
yrkesskolfrekvens avses den andel av en årskull 16-åringar som under ett
budgetår intagits i kommunala eller landstingskommunala yrkesskolors heltidskurser
och som inte tidigare genomgått annan heltidskurs i yrkesskola eller som
omskolningselever inplacerats på lediga platser i vanliga yrkesskolkurser. Av detta
framgår att yrkesskolan utöver nämnda frekvenstal har en viss kapacitet för
äldre elever. Yrkesskolans möjligheter att med kort varsel öka sin kapacitet har
varit av stort värde för utbildningen av arbetslösa ungdomar. Höstterminen 1968
fick 3 200 arbetslösa ungdomar yrkesutbildning vid kommunala och landstingskommunala
yrkesskolor.
Skolöverstyrelsen redovisar i anslagsframställningen sin bedömning av vissa
organisatoriska förhållanden avseende dels elevernas fördelning på olika utbildningsvägar
i gymnasium och fackskola, dels den lokala yrkesskolorganisationen.
Beträffande elevernas fördelning på utbildningsvägar i
gymnasium och fackskola konstaterar överstyrelsen att eleverna enligt
1964 års riksdagsbeslut skall ha rätt till fritt val av utbildningsväg. Vägen
genom gymnasiet skall innebära ett successivt tillval av ämnen utöver en för alla
studievägar gemensam ämnesuppsättning i första årskursen. Genom möjlighet till
omval skall eleverna sedan kunna korrigera felval. Gymnasieutrcdningens beräkningar
tydde på att antalet gymnasieutbildade med ekonomisk eller teknisk studieinriktning
omkring år 1970 skulle komma att utgöra mellan 40 och 50 %
av det totala antalet årligen utbildade, fördelade med ungefär lika många på vardera
studieinriktningen. Motsvarande andelar utbildade med humanistisk-samhällsvetenskaplig
och naturvetenskaplig inriktning uppskattades till ca 25 % resp.
30 %. Motsvarande procentsatser för fackskolan beräknades enligt fackskolutredningen
vara i runda tal 35 % på social, 25 % på ekonomisk och 40 % på
teknisk linje. Inför det nya gymnasiets första läsår 1966/67 fick elevernas fria
val i stort sett prägla den lokala gymnasie- och fackskolorganisationen. De sökandes
fördelning på tillvalsgrupper och linjer kom emellertid att inte oväsentligt
avvika från gymnasieutredningens och fackskolutredningens bedömningar. För
läsåren 1967/68—1969/70 har tillämpats särskilda föreskrifter angående omfördelning
av intagningsplatserna på gymnasiet för att reservera minst 15—20 %
av platserna för vardera teknisk och ekonomisk tillvalsgrupp. För fackskolan har
7* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
Dd
202 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
överstyrelsen, enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t, utfärdat anvisningar om att
viss minimiandel, dock högst 35 % av intagningsplatserna i årskurs 1 i fackskolan,
skall disponeras för teknisk linje fr. o. m. intagningen för läsåret 1969/70.
Skolöverstyrelsen framhåller nu, att antalet behöriga förstahandssökande till
gymnasiet har i motsats till tidigare utveckling gått ned från 41 083 1968/69 till
38 921 1969/70. Samtidigt har antalet behöriga förstahandssökande till fackskolan
ökat från 20 120 till 25 991. Antalet disponibla nybörjarplatser i gymnasiet
har i stort sett varit oförändrat mellan de båda läsåren medan det i fackskolan,
genom att denna kommit att omfatta allt fler kommuner, stigit från ca 16 000
till drygt 18 400. Mellan de båda läsåren har andelen avvisade bland de gymnasiesökande
minskat från 20 till 16 % och bland de fackskolesökande ökat från
20,5 till 28,7 %. Siffrorna över dessa avvisade är sålunda ett uttryck för ändrad
fördelning bland de sökande till gymnasium och fackskola. Skolöverstyrelsen menar
att denna förskjutning bland de sökande troligen delvis beror på att fackskolan
har kommit att omfatta en större del av landet men också på de vidgade
möjligheterna för personer med fackskolutbildning att gå vidare till högre studier.
I de senaste årens anslagsframställningar har överstyrelsen anmält sin avsikt
att centralisera vissa grenar och varianter vid gymnasium och fackskola på grund
av att eleverna valt teknisk och ekonomisk utbildning i mindre utsträckning än
väntat. En påtaglig förändring för innevarande läsår har emellertid kunnat konstateras.
Den ström från de mera yrkesinriktade studievägarna ekonomi och teknik
till de mera allmänna studievägarna humanistisk-samhällsvetenskaplig och
naturvetenskaplig som kunde märkas för perioden 1966—1968 har mycket påtagligt
ändrat riktning år 1969. Överstyrelsen anser det inte uteslutet att den informationskampanj
inför grundskolelevernas val av gymnasial utbildning som
överstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen genomförde i början av år 1969 bidragit
till omsvängningen.
Under 1968/69 har planeringen för yrkesskolväsendet alltmera dominerats
av samplaneringen för mellanskolstadiet. Man har därvid haft att utgå
från de riktlinjer, som dragits upp bl. a. i prop. 1964:171 angående reformeringen
av de gymnasiala skolorna m. m. och från de ytterligare riktlinjer som
under budgetåret tillkommit genom prop. 1968:140 angående riktlinjer för det
frivilliga skolväsendet och riksdagens beslut i anledning härav (SU 195, rskr 404).
I enlighet med dessa riktlinjer har överstyrelsens handlande under budgetåret haft
som mål en successiv anpassning av skolsystemet till en sammanhållen mellanskola.
Även under 1968/69 har överstyrelsen gjort en omfattande granskning av den
lokala yrlcesskolorganisationen, denna gång avseende 1969/70. Avsikten har
därvid varit att för varje mellanskolregion få till stånd en fast organisation. För
att ytterligare samordna planeringen för hela mellanskolstadiet har granskningen
av den lokala yrkesskolorganisationen under innevarande budgetår tidigarelagts
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 203
så att skolstyrelserna och länsskolnämnderna före den 1 februari 1969 fått besked
om organisationen under 1969/70.
Liksom föregående år har överstyrelsens beslut om kurser och klasser inneburit
ett medgivande om inrättande av kurs antingen t. v. eller för begränsad tid.
Av de kurser som tidigare tidsbegränsats har vissa fått medgivande att bestå t. v.
och vissa avförts från organisationen främst beroende på att det visat sig att
elevunderlaget varit otillräckligt. Andelen kurser som även i år tidsbegränsats är
lägre än föregående år och överstyrelsens strävan är att vid nästa granskning ytterligare
minska antalet sådana kurser. Det bedöms dock inte vara realistiskt att
räkna med att hela yrkesutbildningsorganisationen skall kunna få en sådan fasthet
att samtliga kurser får anordnas t. v. Från bl. a. arbetsmarknadspolitisk synpunkt
är det angeläget att vid behov snabbt kunna anordna olika slag av kurser för
kortare tid.
Överstyrelsen räknar med att under femårsperioden 1970/71—1974/75 yrkesutbildningen
kommer att fortsätta sin utveckling såväl kvalitativt som kvantitativt.
Sedan fackskolan införts i hela landet fr. o. m. 1970/71 beräknas sålunda
yrkesskolans framtida motsvarighet i mellanskolan bli den del av denna som i
absoluta tal sett kommer att växa snabbast. I fråga om elevernas fördelning på
olika undervisningsområden inom yrkesskolan räknar överstyrelsen för de allra
närmaste åren med att den husliga utbildningen fortsätter att minska och vårdutbildningen
att öka. Hur eleverna kommer att fördela sig på sektorerna i yrkesutbildningen
inom mellanskolan fr. o. m. 1971/72 är enligt överstyrelsen f. n.
svårt att närmare förutse.
Inom den eftergymnasiala utbildningen har fr. o. m. läsåret 1969/70 vissa förändringar
skett. Den tidigare ettåriga utbildningen för studerande som fullbordat
gymnasiestudier har ersatts av en ny utbildning — ekonomisk specialkurs
— som skall omfatta tre terminer. Läsåret 1970/71 skall den nya utbildningen
helt ha ersatt den gamla ettåriga utbildningen.
Under läsåret 1969/70 har på eftergymnasial nivå försöksverksamhet påbörjats
med kortare utbildning, som utgör en kombination mellan gymnasiala kurser
och kurser vid universitet eller universitetsfilial, s. k. kombination sutbildning.
Höstterminen 1969 omfattar verksamheten fem olika kombinationer,
nämligen sekreterarutbildning om tre resp. fyra terminer, utbildningsadministration,
revision, bank och beskattning samt reseliv och turistnäring.
För de tekniska specialkurserna har överstyrelsen enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1968 utfärdat nya bestämmelser om läroplaner
m. m., vilka tillämpas fr. o. m. läsåret 1969/70. Kurserna som är två- och
treåriga förläggs till vissa större gymnasier med årskurs 4 av teknisk linje. De är
liksom de tidigare tekniska specialkurserna avsedda för sådana elever med grundskolutbildning
eller motsvarande som efter praktik önskar få kompetens som
gymnasieingenjörer.
Enligt uttalanden i prop. 1969:1 (bil. 10 s. 109 och 230) bör överstyrelsen
Dd
204 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
stödja fortsatt försöksverksamhet med yrkesinriktad ungdomsledarutbildning
vid yrkesskolor och folkhögskolor. Överstyrelsen framhåller att den
pågående försöksutbildningen vid yrkesskolorna i Stockholm och Östersund fått
ökad intagningskapacitet läsåret 1969/70 och att utbildning för ungdomsledare
tillkommit i Västerås. Överstyrelsen anser emellertid att den egentliga utvidgningen
av utbildningen bör förläggas till härför lämpade folkhögskolor.
Överstyrelsen föreslår att huvudmannaskapet för påbyggnads- och
fortbildningskurserna för ingenjörer skall övergå från staten
till resp. kommuner och att statsbidrag till kostnaderna för kurserna i fortsättningen
skall utgå ur förevarande anslag. Överstyrelsen beräknar den sammanlagda
kostnaden för ändamålet till 1,2 milj. kr.
Svenska kommunförbundet har i yttrande över sistnämnda förslag förordat att
kursverksamheten t. v. drivs i samma former som hittills.
Den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade
i Örebro beräknas fr. o. m. läsåret 1971/72 upphöra som försöksverksamhet
och i stället ingå som en reguljär utbildning inom den gymnasiala skolan i
Örebro. Samarbetsgruppen för försöksverksamheten har anhållit om inrättande av
ytterligare en arvodestjänst som studieorganisatör. Överstyrelsen finner den begärda
utökningen väl motiverad. Merkostnaden uppskattas till ca 62 000 kr.
Genom beslut den 3 juli 1969 har Kungl. Maj:t medgett att statsbidrag till en
av skolstyrelsen i Lund i samverkan med socialstyrelsen inledd försöksverksamhet
med s. k. pedagogisk gymnasieklinik får utgå under budgetåret
1968/69 ur anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. I den
vid kliniken bedrivna undervisningen deltar dels elever med anpassningssvårigheter
från Lunds gymnasieregion, dels elever från Råby ungdomsvårdsskola.
Överstyrelsen hemställer om statsbidrag för verksamheten även för budgetåret
1970/71. Kostnaderna uppskattas till ca 400 000 kr.
Överstyrelsen föreslår att den statliga fiskeritj änstemannautbildn
i n g, som tidigare anordnades av fiskeristyrelsen men som nu varit nedlagd under
några år, återupptas. Utbildningen kan enligt överstyrelsen med fördel inordnas
under yrkesskolutbildningen och förläggas till Göteborgs stads yrkesskolor.
Överstyrelsen hemställer om bemyndigande att vid behov anordna ifrågavarande
kurser inom yrkesskolans ram enligt för yrkesskolan gällande bestämmelser.
Fr. o. m. 1969/70 bedrivs en begränsad försöksverksamhet med särskild
gymnasial undervisning i glesbygder (prop. 1969:1 bil. 10 s.
229, SU 35, rskr 103). Utbildningen bedrivs i form av lärarhandledda självstudier
under två år jämte ett avslutande år vid kommunalt gymnasium. Under 1969/70
finns glesbygdsgymnasium i Paj ala kommun. Överstyrelsen beräknar antalet glesbygdsgymnasier
till fem under nästa läsår.
Såsom framgått av redogörelsen under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. hemställer överstyrelsen om särskilda medel för praktiska,
punktvisa försök inom skolväsendet.
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 205
A nslagsberäkning
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Skolöverstyrelsen Departementschefen
Anslag
.............................. 1 078 000 000 +47 000 000 +40 000 000
Den av överstyrelsen föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
1. Lärarlönebidrag m. m.
a) gymnasier ......................... 441 588 000
b) föreståndare och biträdande föreståndare
vid elevhem av rikskaraktär........ 150 000
c) fackskolor ......................... 157 630 000
d) kommunala och landstingskommunala
yrkesskolor ........................ 272 713 000
e) kommunala sjuksköterskeskolor ...... 24 497 000
f) B-kurser i social barnavård.......... 100 000
g) utbildning av tandsköterskor vid East
maninstitutet
...................... 100 000
h) fackutbildning av programmerare och
systemmän ........................ 4 440 000
i) särskilda kostnader vid heltidskurser för
industri och hantverk av verkstadsskol
karaktär
.......................... 21 000 000
j) särskilda kostnader för vissa inbyggda
kurser ............................ 11 000 000
k) utbildning av fiskeritjänstemän........ 90 000
2. Bidrag till pedagogisk stödpersonal ...... 11 861 000
3. ATP-avgifter ......................... 65 173 000
4. Arbetsgivaravgift ...................... 8 356 000
5. Lönekostnadspålägg ................... 103 000 000
6. Tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade
elever .......................... 1 593 000
7. Bidrag till särskild gymnasial utbildning i
glesbygder ........................... 2 000 000 1
1 125 291 000
Avrundat 1 125 000 000
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bl. a.
1 a). Överstyrelsen räknar med ett lärarbehov av totalt 7 701 tjänster för gymnasiet.
Härvid beräknas för undervisningen i läroämnen 6 786 tjänster för den
reguljära undervisningen, 81 tjänster för stödundervisning och 150 tjänster för
att täcka den nedsatta undervisningsskyldigheten för praktiklärare. För undervisning
som bestrids av rektorer och studierektorer beräknas ett avdrag motsvarande
110 lärartjänster. Överstyrelsen räknar med att 90 % av det totala lärarbehovet
i läroämnen skall täckas av lärare med ordinarie tjänst och att 50 % av det totala
antalet ordinarie tjänster skall vara lektorstjänster. För undervisningen i övningsoch
yrkesämnen i gymnasiet beräknar överstyrelsen ett behov av sammanlagt 764
tjänster, varav för reguljär undervisning i övningsämnen 467 tjänster och i yrkesämnen
150 tjänster samt för frivillig undervisning i övningsämnen 147 tjänster.
Skolöverstyrelsen räknar vidare med 202 rektorstjänster och 202 studierektorstjänster,
3 300 tjänster som huvudlärare och 700 som institutionsföreståndare i
skolenheter med gymnasium.
I avvaktan på resultat av utredningen om organisationen av skolledningen vid
större skolenheter på mellanskolestadiet beräknar skolöverstyrelsen i likhet med
vad som anvisats för 1969/70 ett belopp av högst 500 000 kr. för provisorisk
förstärkning av skolledningen vid sådana skolenheter.
Dd
206 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Det under punkten 1 a) upptagna beloppet täcker enligt skolöverstyrelsens bedömning
även kostnaderna för påbyggnads- och fortbildningskurser för ingenjörer
samt praktiska punktvisa försök inom skolväsendet.
1 b). Skolöverstyrelsen beräknar i likhet med föregående år medel för bidrag
till avlönande av tre föreståndare och tre biträdande föreståndare vid elevhem
av rikskaraktär.
1 c). För fackskolan räknar överstyrelsen med ett lärarbehov av totalt 3 290
tjänster. För undervisningen i läroämnen beräknas därvid 2 860 tjänster för den
reguljära undervisningen, 32 tjänster för den reguljära stödundervisningen och 50
tjänster för att täcka den nedsatta undervisningsskyldigheten för praktiklärare.
För undervisning som bestrids av rektorer beräknas ett avdrag motsvarande 25
tjänster. Liksom i gymnasiet beräknas 90 % av lärarbehovet bli täckt av lärare
med ordinarie tjänst. För undervisningen i övnings- och yrkesämnen beräknas
ett behov av sammanlagt 357 tjänster, av vilka 307 hänför sig till den reguljära
undervisningen i övnings- och yrkesämnen och 50 till den frivilliga undervisningen
i övningsämnen.
1 a) och c). De under nämnda punkter upptagna beloppen beräknas kunna
täcka kostnaderna även för specialundervisning och särskild undervisning åt handikappade
och sjuka elever, stödundervisning i svenska språket för utländska
elever samt kostnaderna för den s. k. gymnasiekliniken i Lund.
1 d). För yrkesskolan räknar överstyrelsen med ett lärarbehov av sammanlagt
6 151 tjänster, varav 4 429 övnings- och yrkeslärartjänster samt 1 722 tjänster
för adjunkter och ämneslärare. Dessutom beräknas 182 rektorstjänster, 27 biträdande
rektorstjänster och 160 studierektorstjänster. I anslagsberäkningen ingår
vidare kostnader för arvode åt 1 500 huvudlärare och 340 deltidsanställda rektorer
samt för stödundervisning vid tekniska skolor. Det under punkten 1 d) upptagna
beloppet beräknas även täcka kostnaderna för övrig stödundervisning vid yrkesskolor.
1 a), c) och d). De under nämnda punkter upptagna beloppen beräknas täcka
även kostnaderna för arvoden åt särskild personal vid den gymnasiala utbildningen
för gravt hörselskadade i Örebro, såsom t. ex. hörselteknisk konsult, hörseltekniker,
elevkonsulent, tjänstemän med uppgift att biträda skolledningen, skolläkare
och personal för studie- och yrkesrådgivning.
1 e). Överstyrelsen räknar med 980 terminskurser i grundutbildningen och 175
terminskurser i vidareutbildningen av sjuksköterskor.
1 f). För att under en övergångstid i samband med omläggningen till vidareutbildning
av sjuksköterskor täcka behovet av B-kurser, dvs. vidareutbildning i
social barnavård för legitimerade sjuksköterskor, beräknas medel för två kurser
under budgetåret 1970/71.
6. Överstyrelsen föreslår oförändrat bidrag med dels 900 000 kr. till omkostnader
för försöksverksamheten med gymnasial utbildning i Örebro för gravt hörselskadade,
dels 693 000 kr. för övriga tekniska stödåtgärder åt handikappade
elever.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande skolväsendet m. m.
Den 1 juli 1971 kommer fackskola, gymnasium och yrkesskola att sammanföras
till en organisatoriskt sammanhållen skolform, mellanskolan (prop. 1968:140, SU
195, rskr 404). I samband därmed kommer även yrkesutbildningens innehåll att
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 207
reformeras så att den får en bred inriktning och så att den inledande utbildningen
inom varje linje blir gemensam för ett flertal utbildningsvägar, vilka successivt differentieras
och leder fram till mer specifika utbildningsmål.
Förberedelserna för genomförandet av den nya mellanskolan pågår f. n. inom
utbildningsdepartementet och skolöverstyrelsen. Arbetet är inriktat på att så långt
möjligt skapa enhetliga regler för sådant som hittills reglerats på skilda sätt i de
olika skolformerna. I detta sammanhang bör även nämnas att skolöverstyrelsen
med skrivelse den 3 december 1969 bl. a. lagt fram förslag om vissa ändringar i
fackskolans organisation. Detta förslag remissbehandlas f. n.
Det frivilliga skolväsendet har under senare år genomgått en betydande kvantitativ
utveckling. På sikt torde praktiskt taget alla ungdomar få möjlighet att fortsätta
sin utbildning efter grundskolan. Intagningskapaciteten har innevarande läsår
medgett att ett eleveantal motsvarande ca 85 % av årskullen 16-åringar kunnat
tas in i fackskolor, gymnasier och yrkesskolor —- därav ca 17 % i fackskola, ca
31 % i gymnasium och ca 37 % i yrkesskola. Skolöverstyrelsen räknar med en
ytterligare ökning av antalet intagningsplatser för nästa budgetår.
Som riktpunkt för den kvantitativa omfattningen av fackskola och gymnasium
förordades i prop. 1964:171 (SäU 1 höstsessionen, rskr 407) angående reformering
av de gymnasiala skolorna m. m. att omkring år 1970 ca 20 % av årskullen
16-åringar skulle tas in i fackskola och ca 30 % i gymnasium. Jag förordar att
antalet intagningsklasser i fackskolan för nästa budgetår bestäms till ca 715, vilket
innebär en ökning med ca 90 klasser i förhållande till innevarande budgetår.
För det kommunala gymnasiet räknar jag med oförändrat antal intagningsklasser,
dvs. 1 105 klasser. Vid de privata externatgymnasierna bör en minskning ske med
fem intagningsklasser. Intagningskapaciteten i fackskolan och gymnasiet kommer
därigenom att motsvara ca 20 % resp. drygt 30 % av årskullen 16-åringar. Tillsammans
kommer fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan under nästa läsår att
kunna ta emot inemot 90 % av årskullen 16-åringar.
Vid sin behandling av utbildningsplaneringen för vårdsektorn
i 1969 års statsverksproposition (bil. 10 s. 230) underströk föredraganden
bl. a. angelägenheten av att utredningsmaterial från vissa inom sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) pågående utredningar
om personalstrukturen och personalbehovet inom hälso- och sjukvården
läggs fram successivt och att utredningsarbetet bedrivs så skyndsamt som möjligt.
Jag vill ånyo betona betydelsen av att planeringsunderlaget för vårdyrkesutbildningen
förbättras, inte minst med hänsyn till den aktuella planeringen för mellanskolans
införande. Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen att inhämta uppgifter
från SPRI, socialstyrelsen och Svenska landstingsförbundet om planeringsläget och
senast i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 redovisa resultatet härav.
Överstyrelsen bör vidare ange i vilken utsträckning arbetet inom SPRI kan förväntas
leda till här avsedda förbättringar inom de närmaste åren.
Dd
208 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag vill vidare framhålla betydelsen av att skolöverstyrelsen i sitt arbete uppmärksammar
såväl behovet av särskilda åtgärder för att underlätta utbildningsmöjligheterna
för vuxenstuderande inom vårdyrkessektorn som behovet av personal
inom åldringsvården.
Såsom närmare framgår av mitt anförande under anslaget Bidrag till driften
av enskilda yrkesskolor m. m. beräknar jag för nästa budgetår medel under förevarande
anslag för den av Stockholms stad bedrivna, från Svenska socialvårdsförbundet
övertagna utbildningen av ålderdomshemsföreståndare.
Med hänsyn till den uppgörelse som träffats med sjukvårdshuvudmännen i
samband med prop. 1968:66 om vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. kan
jag ej tillstyrka några ytterligare medel för s. k. B-kurser i social barnavård under
förevarande anslag.
Det bör för riksdagen anmälas att Kungl. Maj:t den 9 maj 1969 — efter framställning
av 1968 års utbildningsutredning (U 68) — medgett att försöksverksamhet
med s. k. kombinationsutbildning bedrivs budgetåren
1969/70 och 1970/71. Bakgrunden till beslutet var framför allt den mycket
snabba tillväxten av studerandeantalet vid de filosofiska fakulteterna. Kombinationsutbildningen
erbjuder en kortare, mer yrkesinriktad utbildning som skall
kunna vara ett realistiskt alternativ till sedvanliga universitetsstudier. Enligt uppgift
från skolöverstyrelsen har 362 elever antagits till utbildningen under höstterminen
1969. Den 2 december 1969 har U 68 inkommit med framställning om att ytterligare
studerande får tas in på de redan etablerade utbildningskombinationerna
under höstterminen 1970 samt att försöksverksamheten får utvidgas till att omfatta
ytterligare fyra kombinationer, nämligen med inriktning mot administrativt
systemarbete, socialadministrativt arbete, personaladministrativt arbete samt anställning
som idrotts- och fritidskonsulent. Beredningen av ärendet är ännu ej avslutad.
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att meddela de bestämmelser
om försöksverksamheten som kan föranledas av U 68:s framställning.
Jag beräknar även i fortsättningen medel för påbyggnads- och fortbildningskurser
för ingenjörer under anslaget Vissa kurser för ingenjörer
m. m. (D 26). Under sistnämnda anslag bör även såsom hittills beräknas
medel för fortbildningskurser för sjöbefäl.
Försöksverksamheten med gymnasial utbildning för gravt hörselskadade
i Örebro beräknas nästa läsår omfatta 64 elever. Jag delar
skolöverstyrelsens uppfattning att det föreligger behov av ytterligare en arvodestjänst
som studieorganisatör vid skolan. Jag beräknar därför medel för en sådan
tjänst.
Som ett led i en successiv utbyggnad av specialundervisningen på det gymnasiala
stadiet medgav Kungl. Maj:t den 3 juli 1969 att statsbidrag för budgetåret
1968/69 fick utgå från anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
till Lunds stad för kostnader till avlöningar åt lärare engagerade i försöksverks am
-
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 209
heten med s. k. pedagogisk gymnasieklinik. Läsåret 1970/71 kommer
såväl fackskole- som gymnasieutbildning att finnas vid ifrågavarande klinik
Skolöverstyrelsen hemställer att statsbidrag med 400 000 kr. för verksamheten under
nästa läsår skall utgå ur förevarande anslag. Jag biträder skolöverstyrelsens
förslag och tar därför upp nämnda belopp vid min medelsberäkning.
Skolöverstyrelsen föreslår att den statliga fiskeritj änstemannautbildning
som tidigare anordnades av fiskeristyrelsen inordnas under yrkesskolutbildningen.
Medel för verksamheten anvisades tidigare under nionde huvudtiteln
under ett särskilt förslagsanslag Utbildning av fiskeritjänstemän. År
1967 inställdes verksamheten tillfälligt beroende på att behovet av nyutbildad
personal då ansågs vara fyllt för någon tid. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
förordar jag att utbildningen nu åter tas upp och att medel
för ändamålet beräknas under åttonde huvudtiteln. Jag har inte någon erinran
mot skolöverstyrelsens förslag att kurserna anordnas inom ramen för yrkesskolorganisationen.
För utbildningen bör utgå reguljärt yrkesskolebidrag. Kungl. Maj:t
bör emellertid inhämta riksdagens bemyndigande att meddela de smärre avvikelser
från bestämmelserna om statsbidrag som kan komma att erfordras.
För särskild gymnasial undervisning i glesbygder beräknar
jag för läsåret 1970/71 sammanlagt 1,5 milj. kr.
Beträffande praktiska, punktvisa försök inom skolväsendet
hänvisar jag till vad jag anfört under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. (D 8).
Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnaderna för lärarlönebidraget
till ca 928 milj. kr. (1). Till bidrag till kostnader för pedagogisk
stödpersonal beräknar jag 11,9 milj. kr. (2). Posten ATP-avgifter
beräknar jag till ca 65 milj. kr. (3) och posten arbetsgivaravgift
till 8 milj. kr. (4). För lönekostnadspålägg bör 102 milj. kr.
tas upp (5).
Vid min beräkning av lärarlönebidraget har jag i huvudsak utgått från skolöverstyrelsens
bedömning av lärarbehovet. Jag har dock beräknat ett något lägre
antal lärare för fackskolan och gymnasiet i enlighet med min bedömning av antalet
intagningsklasser för dessa skolformer.
I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag medel för bidrag till avlönande av
tre föreståndare vid elevhem av rikskaraktär avsedda för studerande vars föräldrar
är utlandssvenskar samt för elever i behov av miljöbyte (prop. 1968:67 s. 29,
SU 129, rskr 303).
Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få besluta om statsbidrag ur
förevarande anslag till Eastmaninstitutet.
Mot skolöverstyrelsens förslag i övrigt bär jag ingen erinran
Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår
till 1 118 milj. kr., vilket innebär en ökning med 40 milj. kr. i förhållande
till innevarande budgetår.
Dd
210 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om
sådan försöksverksamhet med s. k. kombinationsutbildning som
kan föranledas av U 68:s framställning,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser
om statsbidrag till utbildningen av fiskeritjänstemän,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,
d) till Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 118 000 000
kr.
D 15. Statliga realskolor
1968/69 Utgifter1 ... 44 657 5772
1969/70 Anslag..... 34 350 000
1970/71 Förslag .... 18 095 000
1 Anslagen Statliga realskolor: Avlöningar, Statliga realskolor: Omkostnader, Intagningsnämnder
vid realskolor m. m. och Kostnader för vissa examina
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 553 244 kr.
Antal klasser |
Antal elever |
||
1968/69 ................................ |
628 |
18 680 |
|
1969/70 ................................ |
360 |
10 720 |
|
1970/71 ................................ |
160 |
4 680 |
|
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 chefen |
|
Skolledare och lärare .................... |
600 |
-295 |
—295 |
Övrig personal........................... |
80 |
- 20 |
— 20 |
Anslag Utgifter |
680 |
—315 |
—315 |
Avlöningar ............................. |
27 104 600 |
-13 044 000 |
—13 064 000 |
Sjukvård ................................ |
37 000 |
- 18 000 |
— 18 000 |
Reseersättningar ......................... |
26 000 |
- 13 000 |
— 13 000 |
Lokalkostnader .......................... Expenser |
585 000 |
- 8 000 |
— 8 000 |
a) Bibliotek och materiel.................. |
410 000 |
- 213 000 |
— 232 000 |
b) Övriga expenser ....................... |
68 000 |
- 13 000 |
— 13 000 |
Understöd och premier.................... |
22 000 |
- 12 000 |
— 12 000 |
Intagningsnämnder vid realskolor m. m....... |
3 500 |
- 3 500 |
— 3 500 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
6131400 |
- 2 889 900 |
— 2 889 900 |
Uppbördsmedel |
34 387 500 |
—16 214 400 |
—16 253 400 |
Avkastning av donationer från kronan m. m. . . |
37 500 |
of. |
of. |
Nettoutgift |
34 350 000 |
—16 214 400 |
—16 253 400 |
Avrundat |
-16 214 000 |
—16 255 000 |
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 211
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 808 800 kr.
2. Grunderna för beräknande av medel till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna
vid de statliga realskolorna har varit oförändrade under ett flertal år medan
avlöningskostnaderna för ifrågavarande personal stigit. Med hänsyn härtill föreslår
överstyrelsen en höjning av beloppen till biträdeshjälp ( + 20 000 kr.).
3. För att upprätthålla en tillfredsställande standard på realskolornas bibliotek
och materiel föreslås en uppräkning av beloppet för varje vid höstterminens början
närvarande elev från 38 kr. till 42 kr. ( + 19 000 kr.).
4. I övrigt räknar överstyrelsen endast med automatiska kostnadsförändringar
till följd av minskad organisation vid realskolorna.
5. Minskat lönekostnadspålägg på grund av personalminskning 3 083 700 kr.
Departementschefen
Jag räknar med oförändrade regler för medel till biträdeshjälp vid realskolornas
rektorsexpeditioner och för skolornas bibliotek och materiel. I övrigt biträder jag
skolöverstyrelsens förslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statliga realskolor för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 18 095 000 kr.
D 16. Bidrag till driften av högre kommunala skolor
1968/69 Utgift ..... 16 960 0691
1969/70 Anslag..... 13 000 000
1970/71 Förslag .... 7 000 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 220 480 kr.
Kommun får statsbidrag till sina kostnader för driften av högre kommunala skolor
enligt kungörelsen (1958: 665) angående statsbidrag till driftkostnader för det
allmänna skolväsendet (omtryckt 1962: 478, ändrad senast 1968: 644). Statsbidraget
beräknas på grundval av ett bidragsunderlag som i huvudsak utgörs av årslönebeloppen
för i föreskriven ordning inrättade rektors- och lärartjänster. På det sålunda
beräknade bidragsunderlaget utgår statsbidrag med 78 %. Dessutom utgår statsbidrag
med 100 % av kostnaderna för ATP-avgifter. Statsbidrag utgår även för
arbetsgivaravgift.
Fr. o. m. läsåret 1970/71 kommer samtliga högre kommunala skolor att vara
under avveckling. Den beräknade omfattningen av de högre kommunala skolorna
Dd
212 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
under nästa läsår framgår av följande sammanställning, |
i vilken även |
anges för- |
|
Skolform Kommunala flickskolor ........ Kommunala realskolor......... Praktiska kommunala realskolor . |
Antal skolor 10 (-3) 1 (-2) |
Antal klasser 29 (-27) 6 (-10) |
|
26 (-9) |
80 (—90) |
||
Personal Lärare.................................. |
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 » Skolöverstyrelsen Departements- chefen 289 -134 -134 |
||
Anslag Lärarlönebidrag .......................... Lönekostnadspålägg ...................... |
11 400 000 1 600 000 |
-4 900 000 |
-4 900 000 |
Avrundat |
13 000 000 |
—5 700 000 |
—5 700 000 -6 000 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löneomräkning m. m. 340 000 kr.
2. Minskat antal klasser ( — 5 200 000 kr.).
3. Minskat lönekostnadspålägg på grund av avveckling av skolformen 840 000
kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till driften av högre kommunala skolor för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.
D 17. Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor
D 18. Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor in. m.
Beredningen av skolöverstyrelsens förslag om inrättande av riksinternatskolor
m. m. är ännu ej slutförd. Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram
proposition i ämnet för 1970 års riksdag. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget
förevarande båda anslag föras upp med preliminärt beräknade belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1970/71 beräkna
a) till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor ett förslagsanslag
av 23 335 000 kr.,
b) till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. ett
förslagsanslag av 1 150 000 kr.
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 213
D 19. Sjöbefälsskoloma: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 6 582 6892
1969/70 Anslag...... 8 180 000
1970/71 Förslag..... 8 357 000
1 Anslagen Sjöbefälsskoloma: Avlöningar och Sjöbefälsskoloma: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetaret
1968/69 uppgår till 57 843 kr.
Undervisningen vid sjöbefälsskoloma (Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö
och Stockholm) har till ändamål att utbilda fartygs- och maskinbefäl för den svenska
handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskurserna omfattar två läsår och
bygger på styrmans- och maskinteknikerkurserna som är ettåriga. Dessa kurser anordnas
vid samtliga sjöbefälsskolor. Ettåriga kurser för radiotelegrafister anordnas
i Göteborg, Härnösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser av l:a klass om
totalt 624 lektioner anordnas i |
Göteborg, Härnösand och Kalmar samt fartygsme- |
|||
kanikerkurs av l:a klass om |
totalt 370 |
lektioner i |
Göteborg, Härnösand och |
|
Malmö. Verksamheten regleras |
i stadgan för sjöbefälsskoloma i riket (1959:425, |
|||
ändrad senast 1969:125). |
||||
Antal |
Antal |
|||
klasser |
elever |
|||
1968/69 ...................... |
62 |
1 246 |
||
1969/70 ...................... |
61 |
1 344 |
||
1970/71 ...................... |
61 |
1 344 |
||
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Skolöverstyrelsen |
Departements- |
|||
chefen |
||||
Personal |
||||
Skolledare och lärare ........... |
100 |
+1 |
—4 |
|
Övrig personal ................. |
25 |
+1 |
of. |
|
125 |
+ 2 |
—4 |
||
Anslag |
||||
Utgifter |
||||
Avlöningar ..................... |
6 183 000 |
+563 000 |
+ 68 500 |
|
Sjukvård ...................... |
7 000 |
of. |
— 1 000 |
|
Reseersättningar ............... |
63 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
|
Lokalkostnader ................. |
450 000 |
of. |
of. |
|
Expenser ..................... |
117 000 |
+ 90 000 |
+ 85 000 |
|
Lönekostnadspålägg ............. |
1 415 000 |
+ 141 200 |
+ 21 700 |
|
8 235 000 |
+797 200 |
+ 177 200 |
||
Uppbördsmedel |
||||
Hyror m. m.................... |
55 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
8 180 000 |
+797 200 |
+ 177 200 |
|
Avrundat |
+ 797 000 |
+ 177 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 163 300 kr.
2. Överstyrelsen föreslår ånyo att en tjänst som studierektor inrättas vid sjöbefälsskolan
i Göteborg med uppgift att även vara fortbildningsledare (+ 62 000
kr.).
Dd
214 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
3. Enligt 63 § sjöbefälsskolestadgan ingår i lärares åligganden att bl. a. förestå
institution. Detta uppdrag kan enligt överstyrelsen i många fall vara mycket betungande
med hänsyn till den dyrbara och komplicerade undervisningsmaterielen.
Överstyrelsen finner det därför angeläget att arvodestjänster som institutionsföreståndare
inrättas vid sjöbefälsskolorna och beräknar medel för arvode till 29 institutionsföreståndare
( + 97 400 kr.).
4. Arbetsuppgifterna för sjöbefälsskolornas huvudlärare är i princip desamma
som för andra skolformers huvudlärare. Någon förhandlingsuppgörelse om arvoden
finns dock inte. Överstyrelsen föreslår att medel ställs till förfogande för sammanlagt
30 arvodestjänster som huvudlärare (+103 700 kr.).
5. För fortbildningskurser vid sjöbefälsskolorna har för innevarande budgetår
beräknats medel under anslaget Vissa kurser för ingenjörer m. m. Dessa medel
bör föras över till förevarande anslag (+130 000 kr.).
6. Behovet av kuratorshjälp vid sjöbefälsskolorna är mycket stort. Överstyrelsen
föreslår att medel anvisas för en halv tjänst vid sjöbefälsskolan i Göteborg och
en tredjedels tjänst vid var och en av de övriga sjöbefälsskolorna (+ 34 400 kr.).
7. Överstyrelsen räknar med att efterfrågan på personal med lägre nautisk och
maskinteknisk utbildning kommer att minska och anser det därför möjligt att sammanföra
de två klasserna av skepparkurserna av l:a klass vid sjöbefälsskolan i Göteborg
till en klass (—20 450 kr.).
8. Innevarande budgetår har under anslaget Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m.
medel anvisats för ersättning åt författare av läroböcker. I prop. 1969:36 (SU
94, rskr 241) förutsattes att medlen skulle fr. o. m. budgetåret 1970/71 utgå ur
förevarande anslag (+ 25 000 kr.).
9. Överstyrelsen anser att en förnyelse av skolornas bibliotek är erforderlig på
grund av modernisering av läroplanerna och tillkomsten av nya ämnen och ämnesområden.
Anslagsposten Expenser bör därför höjas (+10 000 kr.). För att
friluftsdagarna skall kunna utnyttjas bättre föreslår överstyrelsen en ytterligare
höjning av posten för att täcka kostnader för förhyrning av kommunala simhallar
och andra idrottsanläggningar samt för elevernas transporter ( + 5 000 kr.). Enligt
prop. 1969: 36 skall vidare medel för drift av utrustning fr. o. m. budgetåret
1970/71 belasta anslaget till utbildningskostnader i stället för anslaget till utrustning
m. m. (+ 75 000 kr.).
10. Lönekostnadspålägg för ny personal 105 500 kr.
Departementschefen
Vid landets fem sjöbefälsskolor tas f. n. in 1 344 elever per år fördelade på
sju utbildningslinjer. Utbildningen — särskilt i sjökaptens- och sjöingenjörskurserna
— kräver specialutrustning som måste anpassas till den snabba tekniska utvecklingen.
Väsentligt är att utrustningen vid skolorna skall kunna utnyttjas rationellt.
Mot denna bakgrund bör man enligt min mening utreda om det är möjligt
och lämpligt att koncentrera den högre utbildningen vid sjöbefälsskolorna till ett
mindre antal orter i landet än f. n. Det finns i detta sammanhang skäl att pröva
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 215
motiven för att även framdeles ha en sjöbefälsskola i Stockholm. Jag avser i annat
sammanhang återkomma till denna fråga.
Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens bedömning av att sjöbefälsskolan i Göteborg
behöver ökade resurser för bl. a. uppgifter i samband med fortbildning.
Jag föreslår därför att 15 000 kr. ställs till skolans förfogande för personaladministrativ
förstärkning (2).
Jag beräknar medel för uppgifter som sammanhänger med pedagogisk planering,
tillsyn av institution m. m. (3 och 4).
Som framgått av vad jag anfört under anslaget Bidrag till driften av kommunala
gymnasiala skolor bör kostnaderna för fortbildningskurser för sjöbefäl inte
bestridas ur förevarande anslag (5).
Medel för drift av utrustning och för viss ersättning åt författare bör i enlighet
med överstyrelsens förslag beräknas under förevar ande anslag (8 och 9).
I likhet med överstyrelsen anser jag att det föreligger behov av ökad kuratorshjälp
vid sjöbefälsskolorna. Jag beräknar därför medel för sammanlagt en halv
tjänst vid sjöbefälsskolan i Göteborg och en tredjedels tjänst vid var och en av de
övriga skolorna. Medelsbehovet ökar därigenom med 34 400 kr. (6).
Jag delar överstyrelsens bedömning av att en upprustning av skolornas bibliotek
är erforderlig (+ 10 000 kr.) (9).
I stadgan för sjöbefälsskolorna i riket föreskrivs att högst 24 elever i varje
klass får undervisas i styrmans- och maskinteknikerkurserna, medan motsvarande
tal för sjökaptens- och sjöingenjörskurserna är 20. Enligt min mening bör
maximitalet vara detsamma vid samtliga dessa kurser och sättas till 24. Som följd
härav kan antalet sjökaptens- och sjöingenjörskurser minskas med en av vardera
slaget. Då antalet styrmansklasser under innevarande budgetår varit mindre än
beräknat, räknar jag vidare med en tillfällig reduktion med ytterligare en sjökaptensklass
för budgetåret 1970/71.
Jag har ingen erinran mot förslaget att sammanföra två klasser av skepparkurserna
av l:a klass i Göteborg (7).
I övrigt räknar jag endast med kostnadsförändringar av automatisk natur.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 8 357 000 kr.
D 20. Sjöbefälsskolorna: Utrustning ni. m.
1968/69 Utgift....... 546 822 Reservation............ 156 972
1969/70 Anslag ...... 1 050 000
1970/71 Förslag...... 705 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för anskaffande, förhyrning,
drift och underhåll av utrustning vid de fem statliga sjöbefälsskolorna i Göteborg,
Dd
216 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm. Ur anslaget bestrids även viss ersättning
åt författare av läroböcker samt i förekommande fall inredning av nya lokaler
vid skolorna.
Skolöverstyrelsen
1. Skolöverstyrelsen beräknar kostnaderna för inredning av lokalerna vid sjöbefälsskolan
i Göteborg till 585 000 kr. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår beräknas dock endast till 500 000 kr. med hänsyn till möjligheterna
att utnyttja befintlig reservation under anslaget.
2. Malmö stads skolstyrelse har hos överstyrelsen anhållit om utbetalning av
medel som staden förskotterat för uppbyggnaden av det maskintekniska laboratoriet
vid sjöbefälsskolan i Malmö. Skolöverstyrelsen föreslår att 712 000 kr. anvisas
för ändamålet.
3. I sin anslagsframställning för innevarande budgetår beräknade skolöverstyrelsen
kostnaderna för ny radarsimulator i Göteborg till 320 000 kr. Kostnaden för
en lämplig simulator uppgår numera enligt överstyrelsen till 370 000 kr., varför
ytterligare 50 000 kr. bör anvisas utöver i prop. 1969: 36 angiven kostnadsram.
4. Den preliminära totalramen för underhåll av utrustning budgetåren
1969/70—1973/74 har enligt prop. 1969:36 beräknats till 875 000 kr. Härav
har för innevarande budgetår anvisats 175 000 kr. Överstyrelsen föreslår att samma
belopp beräknas även för nästa budgetår.
5. Sjöbefälsskolorna förhyr av televerket fyra radiosändare och en radiotelefonanläggning.
För ändamålet bör för budgetåret 1970/71 anvisas 65 000 kr. Resterande
del av hyreskostnaden beräknas kunna täckas av befintlig reservation.
Departemen t schef en
Som framgått av mitt anförande under föregående anslagspunkt bör kostnaderna
för drift av utrustning samt för viss ersättning åt författare av läroböcker för
nästa budgetår anvisas under anslaget Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader.
I prop. 1969:36 angående anslag för budgetåret 1969/70 till byggnadsarbeten
samt inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. har för
utrustning m. m. vid sjöbefälsskolorna angetts en preliminär totalram för budgetåren
1969/70—1973/74 om sammanlagt 5 380 000 kr., vilken skall tjäna som
riktlinje vid de årliga budgetprövningarna (SU 94, rskr 241).
För inredning av lokaler vid sjöbefälsskolan i Göteborg bör för nästa budgetår
beräknas ett belopp av 465 000 kr. .Tåg har därvid beaktat ytterligare medelsbehov
för inköp av radarsimulator vid skolan. (1 och 3)
Frågan om det oreglerade mellanhavandet med Malmö stad avser jag att behandla
i ett senare sammanhang (2).
För övriga ändamål som bekostas från anslaget bör i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag beräknas sammanlagt 240 000 kr. (4 och 5)
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 217
Med anledning av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen -
att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 705 000 kr.
D 21. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad
1968/69 Utgift ........ 442 6601
1969/70 Anslag ....... 880 000
1970/71 Förslag....... 968 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 980 kr.
Statsbidrag utgår ur detta anslag i enlighet med av Kungl. Maj:t den 19 april
1968 meddelade bestämmelser om Bergsskolan i Filipstad (ändrade den 20 november
1968). Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med
100 % av ett bidragsunderlag som omfattar faktiska kostnader för löner till rektor
och lärare samt för arvoden till huvudlärare och institutionsföreståndare, dels med
schablonbelopp till kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag
med hela kostnaden för avgifter till ATP samt till sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter.
Den under läsåret 1967/68 påbörjade omorganisationen av skolan beräknas bli
helt slutförd med utgången av vårterminen 1970. Den nya utbildningen omfattar
sex terminer och är under de sista tre terminerna delad i två grenar, en metallurgisk
och en berg- och mineralteknisk gren. Den femte terminen ägnas åt ingenjörspraktik
inom industrin.
Skolöverstyrelsen redovisar en beräknad utveckling av antalet elever enligt följande.
Höstterminen 1969 ............... 130
Vårterminen 1970 ................ 155
Höstterminen 1970 ............... 162
Vårterminen 1971 ................ 169
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Skolöverstyrelsen Departe
mentschefen
Anslag
Avlöningar
(inklusive pensions- och sjukförsäk -
ringsavgifter) ............................ 785 000 + 9 700 + 9 700
Lönekostnadspålägg....................... 20 000 +70 600 +70 600
Övriga utgifter........................... 75 000 + 7 700 + 7 700
880 000 +88 000 +88 000
1. Löneomräkning m. in. 57 400 kr.
2. Överstyrelsen beräknar den totala undervisningsvolymen under läsåret
1970/71 till 252 veckotimmar. På grundval härav föreslår överstyrelsen att ytter
-
Dd
218 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ligare medel anvisas för timlärare (+ 17 000 kr.). Överstyrelsen beräknar vidare
arvode för ytterligare en huvudlärare (+ 3 500 kr.).
3. För pedagogisk stödpersonal beräknar överstyrelsen ytterligare medel
( + 7 700 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 2 400 kr.
Departementschefen
Jag räknar med medel för ytterligare en arvoderad huvudlärartjänst för nästa
budgetår. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 968 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 968 000 kr.
D 22. Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
1968/69 Utgift ........ 239 4851
1969/70 Anslag ....... 232 000
1970/71 Förslag....... 194 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 451 kr.
Antal elever |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 (beräknat) |
Förberedande kurs...................... |
25 |
25 |
— |
Årskurs 1 ............................. |
23 |
23 |
25 |
Årskurs 2............................. |
20 |
23 |
23 |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Skolöver- |
Departements- |
||
styrelsen |
chefen |
||
Anslag Avlöningar (inklusive ATP-avgifter) ...... |
205 500 |
-38 000 |
—38 000 |
Övriga utgifter......................... |
26 500 |
of. |
of. |
232 000 |
—38 000 |
—38 000 |
Skolöverstyrelsen
Kungl. Maj:t uppdrog den 22 januari 1965 åt skolöverstyrelsen att lägga fram
förslag angående Specialgymnasiets ställning i det framtida skolsystemet. Överstyrelsen
konstaterar nu att det utbildningsbehov som gymnasiet avsågs fylla numera
tillgodoses väl inom det allmänna skolväsendet. Statsunderstödet till gymnasiet
bör därför avvecklas. Med hänsyn till att nedläggningen kräver förberedelsetid
förordar överstyrelsen att avvecklingen sker successivt fr. o. m. budgetåret
1970/71 med början i den förberedande kursen maj—augusti 1971.
Departementschefen
Skolöverstyrelsen har nu fullgjort sitt utredningsuppdrag om den framtida ställningen
för Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Enligt
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 219
överstyrelsens mening tillgodoses det utbildningsbehov som gymnasiet avsågs att
fylla numera väl inom det allmänna skolväsendets ram. Jag tillstyrker därför att
statsunderstödet till skolan avvecklas.
Med anledning av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och
skogsstuderande för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 194 000 kr.
D 23. Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m. m.
1968/69 Utgift ..... 25 277 7101
1969/70 Anslag..... 25 400 000
1970/71 Förslag .... 23 900 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 321 135 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor (ändrad
senast 1967: 822). Dessa bestämmelser indelar i statsbidragshänseende de enskilda
yrkesskolorna i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor. Till heltidskurs vid
A-skola utgår statsbidrag till lärarlöner på grundval av en beräknad normallönekostnad
samt till särskilda kostnader med visst årligt belopp. För deltidskurs vid
A-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Härutöver utgår till A-skola
särskilt tillägg till statsbidraget med 10 % av bidraget till driftkostnader. Till Bskola
utgår statsbidrag enligt beslut i varje särskilt fall. Sådana B-skolor, som är
enskilda företagsskolor, får statsbidrag för heltidskurser med normalläsår med högst
13 000 kr. för läsår och klass om företaget svarar enbart för undervisningen i yrkesarbete
eller annat praktiskt arbete och med högst 14 500 kr. för läsår och klass
om företaget svarar även för undervisningen i yrkesteori.
I avvaktan på en kommande omdaning av yrkesskolväsendet bemyndigades
Kungl. Maj:t genom beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 1 bil. 10 s. 292, SU
66, rskr 192) att efter prövning av behovet i varje särskilt fall besluta om extra bidrag
till enskild yrkesskola.
Ur anslaget utgår vidare dels bidrag till vissa enskilda yrkesskolor med belopp,
som Kungl. Maj:t fastställer i enlighet med av riksdagen givna särskilda bemyndiganden,
dels i enlighet med av riksdagen givet bemyndigande (prop. 1968: 1 bil.
10 s. 206, SU 8, rskr 8) bidrag till kostnaderna för den del av utbildningen av
laboratorieassistenter som är förlagd till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg
och Umeå samt karolinska institutet och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag
till inbyggd yrkesskola.
Från anslaget bestrids därjämte under budgetåret 1969/70 kostnaderna för täckning
av driftunderskott vid Samariterhemmets sjuksköterskeskola enligt en av
Dd
220 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Kungl. Maj:t den 5 september 1969 fastställd inkomst- och utgiftsstat. Ur anslaget
utgår slutligen under innevarande budgetår bidrag till kostnaderna för dels den
utbildning av ålderdomshemsföreståndare som tidigare bedrivits av Svenska socialvårdsförbundet
men som numera övertagits av Stockholms stad, dels den vid Sociala
bama- och ungdomsvårdsseminariet bedrivna utbildningen av socialpedagoger,
dock endast för den tid Allmänna barnhuset är huvudman för verksamheten.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår, att anslaget minskas med ca 1 milj. kr. För löneomräk- |
|||
ning beräknas 916 000 kr. |
Beräknad |
||
disposition |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
prop. 1969: 1 |
Skolöverstyrelsen |
Departements- |
|
bil. 10 |
chefen |
||
Enskilda yrkesskolor.......... |
............ 22 500 000 |
-1 200 000 |
-1 139 000 |
Övrig utbildning............. |
............ 2 900 000 |
+ 181 000 |
- 402 000 |
25 400 000 |
-1 019 000 |
-1 541 000 |
|
Avrundat |
-1 020 000 |
-1 500 000 |
1. Skolöverstyrelsen redovisar att antalet elever i enskilda yrkesskolor med
statsbidrag var 8 872 i heltidskurser och 20 032 i deltidskurser under läsåret
1968/69. Överstyrelsen har under 1968/69 prövat frågan om fortsatt statsbidrag
till dessa utbildningar, vilket medfört en minskning av framför allt antalet heltidskurser
vid A-skolorna. Överstyrelsen beräknar att dessa förändringar medför en
minskning av posten med ca 1 milj. kr. Överstyrelsen, som beräknar behovet av
statsbidrag för 1970/71 på grundval av skolornas nuvarande omfattning, bedömer
medelsbehovet för reguljära statsbidrag till 20,3 milj. kr. varvid hänsyn även
tagits till löneomräkning.
Under budgetåret 1968/69 har ca 2,7 milj. kr. utbetalats i extra statsbidrag,
varav ca 1,7 milj. kr. till B-skolor, som icke är företagsskolor, och resterande belopp
till A-skolor. I sin anslagsframställning för budgetåret 1969/70 beräknade
överstyrelsen behovet av extra statsbidrag till 2 milj. kr. Med hänsyn till den inom
överstyrelsen pågående prövningen av frågan om statsbidrag till dessa skolor beräknar
överstyrelsen behovet av extra statsbidrag budgetåret 1970/71 till ca 1
milj. kr.
Sammanlagt föreslår överstyrelsen att posten till enskilda yrkesskolor förs upp
med (20,3 + 1,0 = ) 21,3 milj. kr.
2. I avvaktan på resultatet av överläggningar om förändrat huvudmannaskap för
Samariterhemmets sjuksköterskeskola beräknar skolöverstyrelsen under denna post
medel till skolan för täckning av driftunderskott. För ändamålet behövs för budgetåret
1970/71 en ökning av statsbidraget med (1 428 000 — 1 250 000 = )
178 000 kr.
Under denna post beräknas vidare bidrag till kostnaderna för den av Stockholms
stad från Svenska socialvårdsförbundet övertagna utbildningen av ålderdomshemsföreståndare,
för utbildningen av socialpedagoger vid Sociala barna- och
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 221
ungdomsvårdsseminariet samt för utbildning av laboratorieassistenter. För förstnämnda
utbildning föreslår överstyrelsen i avvaktan på att utbildningen blir inordnad
i stadens yrkesskolväsen att statsbidrag till verksamheten för budgetåret
1970/71 utgår med 470 000 kr., dvs. en minskning med 30 000 kr. jämfört med
budgetåret 1969/70. För utbildningen av socialpedagoger föreslås statsbidrag få
utgå med 460 000 kr., dvs. en minskning med 17 000 kr. jämfört med innevarande
budgetår. Överstyrelsen räknar med oförändrad kapacitet för utbildningen av laboratorieassistenter
och beräknar bl. a. på grund av ökade kostnader för föreläsare
ett ytterligare medelsbehov av 50 000 kr.
Departementschefen
I 1969 års statsverksproposition (bil. 10 s. 246) framhöll föredraganden att
en del av den utbildning som meddelas vid vissa av de enskilda yrkesskolorna inte
utgör något egentligt tillskott i fråga om utbildningskapacitet och resurser utan
snarare leder till en splittring av utbildningsverksamheten. Med hänsyn härtill och
till den fortsatta utbyggnaden av den kommunala ungdoms- och vuxenutbildningen
fann föredraganden det angeläget att vid prövning av frågan om statsbidrag till
enskild yrkesskola i varje särskilt fall bedöma om den ifrågavarande verksamheten
fortfarande fyller ett sådant behov att statsbidrag bör utgå. I sin anslagsframställning
för nästa budgetår redovisar skolöverstyrelsen vissa resultat av denna
prövning. Överstyrelsen avser att under innevarande budgetår fullfölja och utvidga
den pågående översynen för att åstadkomma större samordning av utbildningsresurserna.
För nästa budgetår räknar överstyrelsen med viss minskning av medelsbehovet
på grund av dels nedgång i antalet kurser vid skolorna, dels — som en
följd därav — ett minskat behov av extra statsbidrag. Jag vill i sammanhanget
stryka under betydelsen av att överstyrelsen snarast möjligt redovisar resultatet av
den pågående översynen. Genom beslut av 1965 års riksdag (prop. 1 bil. 10 s. 292,
SU 66, rskr 192) bemyndigades Kungl. Maj:t att — i avvaktan på en kommande
omdaning av yrkesskolväsendet — efter prövning av behovet i varje särskilt fall
besluta om extra bidrag till enskild yrkesskola. Jag räknar med att avvecklingen
av detta bidrag påbörjas i samband med införandet av mellanskolan. I avvaktan
på resultatet av pågående översyn förordar jag att den i sammanställningen upptagna
posten till enskilda yrkesskolor förs upp med 21 361 000 kr.
Beträffande statsbidrag till Samariterhemmets sjuksköterskeskola vill jag anföra
följande. Den nyligen genomförda omläggningen av sjuksköterskeutbildningen
förändrade radikalt de enskilda sjuksköterskeskolornas ekonomiska situation. Enligt
den nya studieordningen utgör eleverna ej såsom tidigare arbetskraft på sjukhusen
under den praktiska delen av utbildningen. Därmed tillförs skolorna ej
längre de ersättningar för elevernas arbetsinsats, vilka tidigare utgjort en av grundvalarna
för skolornas existens. Enligt överenskommelse i samband med omläggningen
av utbildningen har därför det ekonomiska ansvaret för de enskilda sjuk
-
Dd
222 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
sköterskeskolorna i Stockholm och för Södra Sveriges sjuksköterskehems sjuksköterskeskola
i Lund övertagits av Stockholms stad resp. Malmöhus läns landsting,
vilka äger uppbära statsbidrag till utbildningen enligt de grunder som gäller för
motsvarande utbildning vid kommunala och landstingskommunala sjuksköterskeskolor.
Som förutsättning för statsbidraget gäller att berörda skolor kommunaliseras
så snart förutsättningar föreligger. Vidare har Uppsala läns landsting den 1
januari 1970 övertagit huvudmannaskapet för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola,
som hittills drivits av staten och landstinget gemensamt. I samband
med uppgörelsen härom diskuterades även det ekonomiska ansvaret för Samariterhemmets
sjuksköterskeskola. Förhandlingarna rörande denna skola är dock
ännu ej avslutade. Enligt min mening är det angeläget att utbildningsresurserna
vid Samariterhemmet samordnas med resurserna för sjuksköterskeutbildning och
annan vårdyrkesutbildning vid akademiska sjukhuset. Med hänsyn härtill är det
naturligt att Uppsala läns landsting, eventuellt i samarbete med andra sjukvårdshuvudmän,
övertar huvudmannaskapet för den vid Samariterhemmets sjuksköterskeskola
bedrivna grundutbildningen av sjuksköterskor eller att skolans resurser
utnyttjas för annan vårdyrkesutbildning under landstingskommunalt huvudmannaskap.
Om grundutbildningen av sjuksköterskor inte kommunaliseras förordar jag
— med hänsyn till det principiella ställningstagande som skett i fråga om huvudmannaskapet
för sjuksköterskeutbildning — att det nuvarande statliga driftbidraget
till grundutbildningen av sjuksköterskor vid skolan successivt avvecklas. Kungl.
Maj:t bör bemyndigas besluta om erforderligt bidragsbelopp till skolan för fullföljande
av undervisningen för elever som tas in senast vårterminen 1971.
I anslutning till de pågående förhandlingarna bör skyndsamt utredas förutsättningarna
för att utnyttja skolanläggningen för annan vårdyrkesutbildning än den
nuvarande. Jag avser att i annat sammanhang vidta åtgärder i sådant avseende.
Under förevarande anslag har för budgetåren 1966/69 beräknats medel för
kostnaderna för den utbildning av ålderdomshemsföreståndare som Stockholms
stad övertagit från Svenska socialvårdsförbundet. Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigats
att, om skäl härför föreligger, ur anslaget för budgetåret 1969/70 medge
extra bidrag till kostnaderna för utbildningen, i den mån dessa ej täcks av reguljärt
yrkesskolbidrag (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 247). Det bör för riksdagen anmälas,
att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 december 1969 dels låtit bero vid
att statsbidrag till utbildningen för budgetåren 1966/68 till viss del rekvirerats
och utbetalts från anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor, dels
medgivit att för budgetåret 1968/69 likaledes får utgå reguljärt bidrag ur sistnämnda
anslag. Vidare har medgivits att extra bidrag för ändamålet utöver yrkesskolbidraget
får utgå till Stockholms stad ur förevarande anslag för budgetåret
1966/67 med 250 000 kr. samt för vart och ett av budgetåren 1967/70 med
100 000 kr. Kungl. Maj:t har dessutom anmodat skolöverstyrelsen att snarast möjligt
redovisa förutsättningarna för att utbildningen av ålderdomsföreståndare skall
kunna spridas i ökad utsträckning. Mot bakgrund av dessa förutsättningar skall
överstyrelsen ange dels den erforderliga utbildningskapaciteten i Stockholm, dels
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 223
om skäl kan anses föreligga för att även för tid efter utgången av budgetåret
1969/70 tillämpa särskilda grunder för bidrag till driftkostnaderna för den av
Stockholms stad bedrivna utbildningen. Jag förordar att bidraget till Stockholms
stad fr. o. m. budgetåret 1970/71 utgår från anslaget Bidrag till driften av kommunala
gymnasiala skolor och beräknar därför ej några medel för ändamålet under
förevarande anslag för nästa budgetår.
Statsbidrag till utbildningen av socialpedagoger vid Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet
bör även för budgetåret 1970/71 få utgå ur förevarande
anslag efter beslut av Kungl. Maj:t.
Jag beräknar 625 000 kr. för de kostnader för utbildning av laboratorieassistenter
som inte täcks genom reglerna för statsbidrag till inbyggd yrkesskola.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 23,9 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de fall som angetts i det föregående
meddela särskilt beslut om statsbidrag,
b) till Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor ro. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 23 900 000 kr.
D 24. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
1968/69 Utgift ....... 3 444 352
1969/70 Anslag ...... 4 310 000
1970/71 Förslag ..... 4 204 000
Enligt av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 meddelade, senare ändrade bestämmelser
beviljas statsbidrag för lärlingsutbildning dels hos hantverksmästare, dels inom
muraryrket, byggnadsträarbetaryrket m. m.
Antalet bidragsrum uppgår innevarande budgetår till 2 200.
Skolöverstyrelsen
Anslaget bör enligt överstyrelsen ökas med 106 000 kr. på grund av tidigare
fattat beslut om antal bidragsrum och en förskjutning i antalet ansökningar och
beviljade bidrag från mindre kostnadskrävande utbildning inom byggnadsbranschen
till mer kostnadskrävande utbildning hos hantverksmästare.
Departementschefen
Den snabbt växande utbildningen inom det allmänna skolväsendet gör det nödvändigt
att man ställer särskilda krav, då man prövar frågan om statsbidrag till sådan
i enskild regi bedriven utbildningsverksamhet som har motsvarighet inom t. ex.
yrkesskolans ram. När det gäller lärlingsutbildningen, vill jag vidare erinra om den
förändring i fråga om yrkesutbildningens utformning som skall träda i kraft den 1
juli 1971. Mot denna bakgrund bör antalet bidragsrum för nästa budgetår fast
-
Dd
224 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ställas till 2 000. Jag vill vidare framhålla att skolöverstyrelsen efter samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen vid sin fördelning av bidragsrummen har att göra en bedömning
av vilka utbildningsbehov som med hänsyn till arbetsmarknadsläget och
utbildningen inom det offentliga skolväsendet i första hand bör tillgodoses.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
4 204 000 kr.
D 25. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
1968/69 Utgift.......... 45 000
1969/70 Anslag......... 45 000
1970/71 Förslag ........ 45 000
Ur detta anslag utgår bidrag till hantverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader
för granskning av gesällprov. Anslaget utbetalas till Sveriges hantverks- och industriorganisation
samt fördelas av denna organisation mellan hantverksdistrikten
resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
I enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 45 000 kr.
D 26. Vissa kurser för ingenjörer m. m.
1968/69 Utgift......... 630 000 Reservation............ 972 547
1969/70 Anslag........ 350 000
1970/71 Förslag ....... 650 000
Från anslaget bestrids utgifter för fortbildningskurser för gymnasieingenjörer,
fortbildningskurser vid sjöbefälsskolor och särskilda påbyggnadskurser för gymnasieingenjörer.
Fortbildningskurserna är avsedda för personal, vars teoretiska kunskaper efter en
längre tids yrkesverksamhet behöver förstärkas med hänsyn till den tekniska utvecklingen
inom olika områden. Bestämmelser om påbyggnadskurser för gymnasieingenjörer
finns i kungörelsen (1956: 604) om särskilda påbyggnadskurser vid
Dd
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 225
tekniskt gymnasium (ändrad senast 1964: 612). Påbyggnadskurserna har till ändamål
att meddela fördjupad utbildning inom fackområde som företräds av teknisk
linje vid gymnasium eller inom tekniskt specialområde som ej är företrätt av sådan
linje.
Skolöverstyrelsen
Som framgått av mitt anförande i det föregående föreslår skolöverstyrelsen att
huvudmannaskapet för påbyggnads- och fortbildningskurserna för ingenjörer under
förevarande anslag fr. o. m. budgetåret 1970/71 skall övergå från staten till resp.
kommuner. Enligt överstyrelsen bör därför statsbidrag till kurserna i fortsättningen
beräknas under anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor.
Under anslaget Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader föreslår överstyrelsen
vidare att statsbidrag till kostnaderna för fortbildningskurserna vid sjöbefälsskolorna
fr. o. m. budgetåret 1970/71 skall utgå ur nämnda anslag.
Departementschefen
I enlighet med vad jag anfört under anslaget Bidrag till driften av kommunala
gymnasiala skolor beräknar jag medel under förevarande anslag för fortbildnings-
och påbyggnadskurser för gymnasieingenjörer och för fortbildningskurser
vid sjöbefälsskolorna.
Jag förordar för nästa budgetår, med beaktande av förväntad reservation, att
anslaget förs upp med 650 000 kr. Det ankommer på skolöverstyrelsen att prioritera
sådana kurser som tillgodoser de mest angelägna utbildningsbehoven.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kr.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1970.
1 saml.
Nr 1 Bil. 10
Dd
226 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
e) Investeringsbidrag
D 27. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet in. in.
1968/69 Utgift..... 313 970 472
1969/70 Anslag .... 274 000 000
1970/71 Förslag .... 267 000 000
Nuvarande bestämmelser
1. Grundskolan, gymnasiet, fackskolan m. m. Statsbidrag till byggnadsarbeten
för grundskolor, gymnasier, fackskolor och sjöbefälsskolor utgår till kommun enligt
kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet (omtryckt 1962: 479, ändrad senast 1967: 821).
För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt
i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Detta
grundbelopp, som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas
med hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgick beloppet
den 1 januari 1969 till 1 471: 50 kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till
olikheterna i byggnadskostnaderna mellan skilda orter enligt bostadsstyrelsens
ortsindex.
På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställs med hänsyn
till bl. a. skatteunderlaget enligt en i bidragskungörelsen intagen särskild tabell.
F. n. varierar bidragsprocenten huvudsakligen mellan 35 och 45.
Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per
kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag kan därjämte utgå till audivisuell och hörselteknisk
utrustning i grundskolan samt till inventarier i skolverkstad och för
undervisning i yrkesämne i årskurs 9. Bidrag till hörselteknisk utrustning, som enligt
kungörelsen 1957: 318 endast utgår för specialundervisning i hörselklass, kan
enligt beslut av Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 utgå även för elever, som undervisas
i vanlig klass i grundskolan.
Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
(inklusive laboratorieutrustning och elevbibliotek) vid gymnasium
och fackskola utgår statsbidrag med hälften av bidragsunderlaget. Beträffande
statsbidrag för anskaffande av undervisningsmateriel till gymnasier och
fackskolor i anledning av gymnasie- och fackskolereformen gäller dock särskilda
av Kungl. Maj:t den 28 maj 1968 meddelade bestämmelser.
2. Yrkesskolan. Statsbidrag till byggnadsarbeten inom yrkesskolväsendet utgår
enligt kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor (ändrad senast
1967: 822). Enligt denna kungörelse kan bidrag utgå till kommuner och lands
-
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 227
tingskommuner till kostnaderna för dels anskaffande av skollokaler för yrkesskolväsendet,
däri inbegripet inventarier och inredning, dels anskaffande av den första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel till yrkesskolor, dels ock anskaffande
av lokaler för elevhem samt inventarier och inredning till dylika lokaler.
Beträffande statsbidrag till anskaffande av skollokaler gäller att bidragsunderlaget
för permanenta skollokaler bestäms på grundval av de beräknade
kostnaderna, dock att vid nybyggnad och tillbyggnad bidragsunderlaget i allmänhet
inte får överstiga ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Detta grundbelopp skall, i överensstämmelse med vad som gäller för statsbidrag
till skolbyggnader inom det allmänna skolväsendet, omräknas med hänsyn dels
till byggnadskostnadernas förändring efter den 1 januari 1956 enligt byggnadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex, dels till bostadsstyrelsens ortsindex.
För central yrkesskola med landstingskommun som huvudman utgår statsbidrag
med hälften av bidragsunderlaget. Efter samma grund utgår statsbidrag för central
verkstadsskola och sjömansskola, även om kommun är huvudman för skolan. I
övriga fall, då kommun är huvudman för yrkesskola, bestäms statsbidragets storlek
i regel i förhållande till bidragsunderlaget efter procenttal, som fastställs bl. a. med
hänsyn till kommunens skatteunderlag enligt samma grunder som gäller för det
allmänna skolväsendet.
Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per
kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag till skollokaler m. m. för sjuksköterskeskolor utgår enligt
brev den 31 januari 1969.
3. Elevhem för elever i grundskolan, gymnasiet etc. Statsbidrag till kostnaderna
för uppförande av elevhem utgår enligt kungörelsen (1936: 202) angående statsbidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning samt kungörelsen (1945: 594)
angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning
av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1967: 471).
Statsbidrag utgår enligt den förra författningen till kommuner för uppförande
av elevhem för elever i den obligatoriska skolan och enligt den senare till kommun
eller annan huvudman för uppförande av elevhem för elever vid gymnasier och
vissa andra skolor. De båda kungörelserna överensstämmer i allt väsentligt. Kungl.
Maj:t bestämmer i båda fallen bidragsbeloppets storlek. Gäller det elevhem för
det obligatoriska skolväsendet bestäms dock bidraget enligt kungörelsens lydelse
från fall till fall. Bidraget till andra elevhem utgår med 75 % av verkliga kostnaderna
med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl föreligger, höja
bidraget till 90 % av dessa kostnader. Handläggningen av bidragsärendena är
också något olika.
För uppförande av elevhem åt elever vid yrkesskolor utgår enligt kungörelsen
(1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor statsbidrag med hälften av de beräknade
kostnaderna.
4. Enligt kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn kan
Kungl. Maj:t medge statsbidrag för anskaffande av skol- och elevhemslokaler vid
De
228 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
utlandsskola. Statsbidrag utgår även till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
med belopp som överstyrelsen bestämmer.
Förslag om ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till skolbyggnader
Den 27 maj 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen att i samråd med
statskontoret och riksrevisionsverket och med beaktande av vad riksdagen anfört
(SU 1966: 8 s. 34, rskr 8) göra en översyn av gällande regler för statsbidrag till
byggnadsarbeten för skollokaler. Översynen skulle syfta till att, med utgångspunkt
i väsentligen oförändrade totala statsbidragskostnader vid given omfattning av skolbyggnadsverksamheten,
skapa en ändamålsenligare avvägning mellan statsbidraget
till å ena sidan permanenta skolbyggnader och å andra sidan provisoriska skolbyggnader.
I samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1968/69 kom skolöverstyrelsen
in med förslag till ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till skolbyggnader
(prop. 1968: 1 bil. 10 s. 216, SU 8, rskr 8). Frågan bereds f. n. i ett vidare
sammanhang av en särskild arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet, i vilken
ingår representanter för bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.
Rationaliseringsåtgärder
Skolöverstyrelsen har i fråga om åtgärder för rationalisering av skolbyggande i
huvudsak framhållit följande.
Kvadratmetermetoden för beräkning av underlag för statsbidrag till skolbyggnadsarbeten,
införd år 1957, gör det möjligt att säkrare än tidigare jämföra skolbyggnadskostnaderna
för olika företag. I besparingssyfte utfärdade skolöverstyrelsen
samtidigt nya lokalnormer. Nettokostnaderna har därefter med undantag för
en mindre stegring under första delen av 1960-talet successivt sjunkit. Ytterligare
kostnadsminskningar torde kunna vinnas genom överstyrelsens utvecklingsarbete,
genom den s. k. riksbygglådan samt genom flerårsplaneringen innefattande en samordning
av olika skolbyggnadsföretag inbördes eller av skolbyggnads- och andra
företag.
Ett av penningvärdesförändringen oberoende uttryck för kostnadsläget är nettokostnaderna
i procent av bidragsunderlaget. Procenttalet resp. budgetår för permanenta
grundskolebyggen uppgår till:
57/58 58/59 59/60 60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69
118,0 121,9 105,8 102,2 102,9 103,5 106,2 108,2 106,0 105,7 104,6 96,3
Nya skolbyggnader bör vara utformade så, att de främjar tillämpningen av nya
arbetsformer och den pedagogiska utvecklingen överhuvud. Ännu finns inte tillräckligt
underlag för en génerell övergång till nya normer beträffande antalet lo
-
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 229
kaler av olika slag, deras storlek, utformning och placering i förhållande till varandra
i skolanläggningen. När en skolbyggnad planeras efter radikalt nya idéer måste
därför centrala, regionala och lokala intressenter samverka.
Skolöverstyrelsen samarbetar nära med de pedagogiska försöksblocken i främst
Malmö och Skellefteå. I samarbetet för skolbyggnadens anpassning till ny pedagogik
får vidare de kommunala initiativen — i avsaknad av normer som kan vara
generella rättesnören -— stort utrymme.
Sedan statens institut för byggnadsforskning i december 1968 till skolöverstyrelsen
överlämnat av institutet utarbetat material för den s. k. riksbygglådan för
grundskolan har överstyrelsen och institutet gemensamt bearbetat materialet.
Avsikten med riksbygglådan är att åstadkomma ett förenhetligande av det svenska
skolbyggandet genom att skolprojektörerna tillämpar ett gemensamt projekteringsunderlag.
I projekteringsunderlaget ingår bl. a. ett avsnitt, där de inredningselement och
funktioner, som bestämmer rummens dimensionering redovisas. Med de givna tekniska
förutsättningarna har överstyrelsen bestämt undervisningslokalernas dimensionering
och uppritat varje typrum i skala 1:50 med rumsdimensionerad inredning
och utrustning redovisade. Installationer, som är betingade av pedagogiska
krav, har markerats på ritningarna.
Lokaler för hälsovård, expeditioner, skolmåltider och gymnastik har dimensionerats
och illustrerats på motsvarande sätt. Enskilda lokaler har sammanställts till
lokalgrupper för att på så vis illustrera sambandet mellan lokaler, som för sin
funktion är beroende av varandra.
Samtidigt har överstyrelsen omarbetat tidigare utgivna principritningar och i anslutning
till riksbygglådan utarbetat principritningar, i skala 1:50, för flertalet lokaler.
Från den 1 juli 1968 gäller nya bestämmelser om skolgång för utvecklingsstörda
barn. Utarbetandet av lokalnormer, principritningar och lokalprogram för särskolan
har påbörjats under budgetåret 1968/69. Förslag till normer och principritningar
är klara för särskolans förskola och träningsskolor. Under hösten 1969 utvidgas
normarbetet till grundsärskolan och yrkessärskolan. Därvid är det lämpligt
att mera i detalj studera inredning av särskolor, så att information därom kan
ges. Den inredning, som är lämplig, marknadsförs i allmänhet ej. Byggherren
måste därför låta specialtillverka vissa inredningsenheter. En vederhäftig information
skulle säkerställa en god funktion och underlätta inredningsprojekteringen.
Överstyrelsen kan om synnerliga skäl föreligger medge statsbidrag till hyra av
lokaler för utlandsskola. För att kunna rationellt bedöma i hur många fall sådana
skäl föreligger har överstyrelsen genom en enkät inventerat det nuvarande lokalbeståndet
vid utlandsskolor^. Av enkätsvaren framgår bl. a. lokalernas dispositionssätt,
standard och hyreskostnad samt elevantal. Enkäten omfattade också stadigvarande
undervisningsmateriel. Särskilda åtgärder härvidlag tycks inte nu vara erforderliga.
De
230 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
A nslagsberäkning
1. Kommunala skolor. Som underlag för bedömningen av investeringsbehovet
använder skolöverstyrelsen förteckningar över de av länsskolnämnderna angelägenhetsgraderade
byggnadsföretagen för grundskolan och gymnasiala skolor.
Grundskolereformen har medfört en mycket stor investering i nya högstadieskolor.
Eftersom grundskolan fr. o. m. 1969/70 är införd i årskurserna 1—6 i landets
alla kommuner, fullföljs de sista delarna av denna engångssatsning de närmaste
åren. Skolöverstyrelsen framhåller att det synes sannolikt att investeringarna för
grundskolan kan minska om några år. För de närmaste åren måste dock nuvarande
höga investeringsnivå bibehållas. Överstyrelsen räknar för de närmaste åren
med följande byggnadsbehov för grundskolan.
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Byggnadsbehov för grundskolan i
1 000-tal nr.................. 299 297 266 221
I vissa fall har särskolor anordnats som externatskolor, inbyggda i skolanläggningar
för grundskolan. För statsbidrag till byggnader för de båda skolformerna
gäller olika regler. Skolöverstyrelsen har vid beräkningen av medelsbehovet för de
fall då extematskola enligt avtal mellan landsting och kommun förläggs till grundskola
eller gymnasium tillämpat reglerna för grundskolan för hela skolanläggningen.
Under investeringsramarna för grundskolan budgetåren 1970/73 tillkommer därför
ca 7 milj. kr. för att tillgodose den integrerade särskolans lokalbehov.
I motsats till vad fallet är för grundskolan föreligger mycket ofullständiga uppgifter
om byggnadsprogrammen för de gymnasiala skolorna. Endast för 1969/70
och 1970/71 har anmälts så många byggnadsföretag att skolöverstyrelsen har
tvingats förskjuta igångsättningen för en del företag till ett senare år. Överstyrelsen
räknar t. v. med i stort sett oförändrad investeringsnivå för de gymnasiala skolorna.
Överstyrelsen utgår därvid från att tillsynen av utbildning inom jordbrukets,
trädgårdsnäringens och skogsbrukets områden ej förs över till överstyrelsen under
budgetåret 1970/71 och räknar därför inte med något medelsbehov för byggnader
för denna utbildning.
Överstyrelsens förslag till investeringsramar för budgetåren 1970/73
framgår av följande sammanställning, i vilken som jämförelse anges investeringsramen
för budgetåret 1969/70. De av överstyrelsen föreslagna investeringsramarna
inrymmer inte investeringar för elevhemsbyggnader som fr. o. m. budgetåret
1970/71 föreslås bli tillgodosedda inom en särskild ram.
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
|
Grundskolan ........... |
...... } 630 |
510 |
510 |
470 |
Gymnasiala skolor...... |
236 |
236 |
236 |
|
6301 |
746 |
746 |
706 |
1 Inklusive elevhemsbyggnader
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 231
Överstyrelsen framhåller att lokalbehovet för vuxenutbildningen bör rymmas
inom ovan angivna ramar. Överstyrelsen förutsätter att i de fall, då extra lokaler
för studierektor erfordras, statsbidrag utgår enligt samma regler som gäller för de
gymnasiala skolorna.
För vart och ett av budgetåren 1973/74 och 1974/75 föreslår överstyrelsen en
särskild planeringsram på 100 milj. kr. att företrädesvis tas i anspråk för
förhandsbesked om statsbidrag till kommuner, som avser att tillämpa industriellt
byggande.
Vid beräkning av anslagsbehovet utgår överstyrelsen från att statsbidraget,
bidraget till inventarier i grundskolan inräknat, erfarenhetsmässigt motsvarar
genomsnittligt 34 % av de s. k. kvotkostnaderna. Vidare utgår överstyrelsen
från att sedan statsbidrag beviljats till byggen inom investeringsramen för
visst budgetår bidraget utbetalas med hälften under samma budgetår, med en
fjärdedel under det närmast följande budgetåret och med den sista fjärdedelen
under det därpå följande budgetåret. Överstyrelsen räknar därför med att anslaget
för budgetåret 1970/71 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag, som beviljats
till byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1968/71.
Överstyrelsen har vid beräkningarna beaktat inte endast de ordinarie investeringsramarna
om 630 milj. kr. för vartdera budgetåret 1968/69 och 1969/70 utan
även den extra ram om 60 milj. kr., som av arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats
för budgetåret 1968/69. Ramarna för 1968/69 och 1969/70 har reducerats med
ramar för elevhemsbyggande. Med dessa utgångspunkter beräknar överstyrelsen
medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till
För de ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda byggnadsföretag,
räknar överstyrelsen för budgetåret 1970/71 med ett medelsbehov av
500 000 kr.
2. Privatskolor. För byggnads- och utrustningsändamål vid privata gymnasier
beräknas oförändrat 1 milj. kr. (prop 1964: 171 s. 587).
3. Elevhem. Av den tidigare redogörelsen framgår, att elevhemsbyggnader för
grundskolor och gymnasiala skolor inryms i den totala investeringsramen till byggnadsarbeten
inom skolväsendet för budgetåret 1969/70. Överstyrelsen föreslår att
en särskild investeringsram för elevhemmen beräknas fr. o. m. budgetåret 1970/71.
Överstyrelsen uppskattar behovet av nya elevhemsplatser i landet till ca 5 000.
För utbyggnaden bedöms f. n. en period av sju år vara lämplig. Detta ger ett totalt
investeringsbehov om 165 milj. kr. vid en kostnad av 33 000 kr. per plats. Överstyrelsen
räknar med ett årligt investeringsbehov för ändamålet om 15 milj. kr. för
ettvart av budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt om 25 milj. kr. för ettvart av
de följande fyra budgetåren. Överstyrelsen utgår därvid ifrån att elevhem av rikskaraktär
för utlandssvenska elever liksom för elever med behov av miljöbyte ej
34 / 630+ 60 —9
630-15
4
236,98 milj. kr.
De
232 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
kommer att inrättas under budgetåret 1970/71. Överstyrelsen har därför ej beräknat
någon investeringsram för sådana elevhem.
4. Undervisningsmateriel. Höstterminen 1964 startade skolöverstyrelsen en försöksverksamhet
med inlärningsstudio för att klargöra och utveckla
dennas roll i undervisningen. Med ledning av vunna erfarenheter lägger överstyrelsen
fram ett utbyggnadsprogram för de sju budgetåren 1970/77 innebärande att
750 grundskolor med högstadium och 240 gymnasiala skolor utrustas med inlärningsstudio
under perioden. Kostnaden för en studio jämte viss utrustning beräknas
till 135 000 kr. Statsbidrag föreslås utgå med 50 %, dock med högst 67 500
kr. per skolenhet. För budgetåret 1970/71 föreslår överstyrelsen bidrag till 100
grundskolor och 40 gymnasiala skolor för en beräknad kostnad av 6 750 000
resp. 2 700 000 kr.
För statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
för gymnasiala skolor räknar överstyrelsen
med ett medelsbehov av 52,1 milj. kr. utöver nyss redovisat medelsbehov för
inlärningsstudio.
Anslaget beräknas vidare komma att belastas av statsbidrag till audivisuell
och hörselteknisk utrustning vid grundskolor med oförändrat 2
milj. kr.
För bidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
för skolor i utlandet beräknas oförändrat
150 000 kr.
För statsbidrag till hyra av lokaler för utlandsskola räknar
överstyrelsen med ett medelsbehov av 350 000 kr.
Departementschefen
Införandet av grundskolan, den snabba expansionen av det frivilliga skolväsendet
och den under de senaste decennierna omfattande befolkningsomflyttningen
har ställt krav på ett ökat skolbyggande. Under de senaste tio åren har också skolbyggnadsverksamheten
haft en mycket betydande omfattning. Investeringarna i
skolbyggnader — uttryckta i beräknade investeringsramar —- utgjorde under budgetåren
1959/69 sammanlagt ca 4,8 miljarder kr., varav 3,1 miljarder kr. under
de senaste fem budgetåren. Under perioden 1959/69 har de ordinarie ramarna
för skolbyggandet mer än tredubblats. För innevarande budgetår har fastställts en
investeringsram på sammanlagt 630 milj. kr. I denna investeringsram skall inrymmas
även investeringar för elevhem.
Under budgetåren 1959/69 har ca 75 % av de fastställda investeringsramarna
utnyttjats för investeringar i byggnader för den obligatoriska skolan. Även innevarande
budgetår hänför sig större delen av skolbyggnadsverksamheten till grundskolan.
Enligt skolöverstyrelsen måste nuvarande höga investeringsnivå behållas
under de närmaste åren. Tidigast budgetåret 1973/74 kan investeringarna för
grundskolan minska i mer betydande omfattning.
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 233
I anslagsframställningen för 1969/70 redovisade skolöverstyrelsen ett nybyggnadsbehov
för det frivilliga skolväsendet för tiden fram t. o. m. budgetåret 1975/
76 av ca 1 500 milj. kr. Överstyrelsen uppskattar det kvarstående byggnadsbehovet
fr. o. m. nästa budgetår till ca 1 300 milj. kr. Denna överslagsberäkning har
ännu inte kunnat följas upp med en detaljredovisning för hela perioden av erforderliga
byggnadsföretag. Enbart för budgetåren 1969/71 har så många byggnadsföretag
anmälts att överstyrelsen skjutit igångsättningen av en del företag till ett senare
år. Skolöverstyrelsen räknar tills vidare med en i stort sett oförändrad investeringsnivå
på mellanskolestadiet. Jag vill stryka under nödvändigheten av att överstyrelsen
närmare undersöker medelsbehovet på både utrustnings- och byggnadssidan
med anledning av införandet av mellanskolan.
Investeringar i skolbyggnader kommer således att under de närmaste åren ställa
betydande anspråk på reala resurser. En anpassning av skolbyggnadsverksamheten
måste emellertid ske till de samhällsekonomiska förutsättningarna.
Jag förordar en investeringsram på 600 milj. kr. för grundskolan och mellanskolestadiet.
Kungl. Maj:t bör få besluta om hur detta belopp skall fördelas. Om
den samhällsekonomiska utvecklingen längre fram visar sig lämna utrymme för en
ökning av av investeringsverksamheten bör en höjning kunna ske av investeringsramarna
för skolbyggandet. I den föreslagna investeringsramen bör även inrymmas
investeringar för elevhemsbyggande. Jag har ingen erinran mot att i de fall,
då extra lokaler för studierektor inom vuxenutbildningen erfordras, statsbidrag
utgår enligt samma regler som gäller för mellanskolestadiet.
Förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader bör liksom för innevarande
budgetår på av Kungl. Maj:t fastställda villkor få lämnas till kommuner inom planeringsramar
av följande storlek, nämligen 450 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1971/72 och 1972/73 samt 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1973/74 och 1974/75. Höjningen av planeringsramarna med 70 milj. kr. till 450
milj. kr. bör skapa ökade möjligheter till ett förbilligande av skolbyggandet genom
teknisk och administrativ rationalisering.
Med hänsyn till den stora omfattningen av skolbyggnadsverksamheten är det
mycket angeläget att alla möjligheter till rationalisering av skolbyggandet tas tillvara.
En rad olika åtgärder har fortlöpande vidtagits i detta syfte. I sin anslagsframställning
för nästa budgetår redovisar skolöverstyrelsen som ett resultat av dessa
åtgärder en markant kostnadsminskning. Jag vill stryka under vikten av att skolöverstyrelsen
även framdeles noga bevakar dessa frågor. I likhet med överstyrelsen
räknar jag med att det fortsatta utvecklingsarbetet på skolbyggnadsområdet
tillsammans med en genomförd flerårsplanering av skolbyggandet skall kunna medföra
en ytterligare minskning av kostnaderna. Jag vill i sammanhanget erinra om
vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av anslaget Skolöverstyrelsen.
Under 1960-talet har de handikappade eleverna så långt som möjligt genom såväl
pedagogiska specialanordningar som tekniska hjälpmedel och särskild lokalutrustning
beretts tillfälle att få sin utbildning i vanliga skolor tillsammans med
8* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
De
234 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
icke-handikappade ungdomar. Under de närmaste åren är det en angelägen uppgift
att genomföra integrationen enligt de beslutade principerna. Klasser av särskola
förläggs i allt fler fall i anslutning till grundskolans skolanläggningar. Man
söker också undvika att samla särskolklasserna i en särskild byggnad eller enhet
inom skolområdet. Grundskolan och särskolan har olika huvudmän och olika
regler gäller för byggnadsbidrag från staten. Till följd härav uppstår vissa administrativa
svårigheter vid uppförande och utnyttjande av sådana gemensamma
lokaler. Kungl. Maj:t har därför på framställning av skolöverstyrelsen i ett fall
medgivit, att statsbidrag till lokaler för grundsärskola, vilka avses ingå i byggnadsföretag
för grundskolan, får utgå enligt kungörelsen (1957: 318) angående
statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.
Jag anser att denna fråga nu bör regleras genom allmänna bestämmelser. De
bör gälla för de fall då landstingskommun avtalar med primärkommun att förlägga
klasser av särskolan till skolanläggning för grundskolan eller det frivilliga skolväsendet.
I sådana fall bör statsbidraget alltid utgå enligt reglerna för grundskolan
och särskoldelen vara primärkommunens egendom. Landstingskommunen bör till
primärkommunen erlägga hyra för lokalerna, vilken — om de ej kan enas — bör
bestämmas av länsskolnämnden. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande
att meddela sådana bestämmelser. I den föreslagna investeringsramen om
600 milj. kr. bör inrymmas även medel för den integrerade särskolans lokalbehov.
I detta sammanhang bör anmälas att Kungl. Maj:t genom beslut den 29 maj
1969 bemyndigat skolöverstyrelsen att bevilja statsbidrag för hörselteknisk utrustning
även för de hörselskadade elever, som undervisas i vanlig klass i grundskolan.
Beslutet innebär en anpassning av statsbidragsbestämmelserna med hänsyn
till den starka ökning av andelen hörselskadade elever, som får sin undervisning
i vanlig klass. Framför allt glesbygdskommunerna, där elevunderlaget ofta är otillräckligt
för att inrätta hörselklass, får genom beslutet ökade möjligheter att ordna
undervisning för hörselskadade elever.
Vidare bör anmälas att Kungl. Maj:t genom beslut den 14 februari 1969 bemyndigat
skolöverstyrelsen att ur förevarande anslag bestrida sådana kostnader för
iordningställande av lokaler för undervisning av hörselskadade specialskolelever
vid Almtunaskolan i Uppsala, som bör falla på staten och som inte täcks av redan
beviljade statsbidrag.
I detta sammanhang vill jag även beröra ett problem som framkommit vid den
statliga servicekommitténs utredning av service i bostadsområden. Man försöker
allt oftare åstadkomma en samordnad planering och förvaltning av olika lokaler
inom bostadsområden. I många sådana projekt planeras lokaler för skola, barntillsyn,
fritidsverksamhet m. m. i samma byggnad. På detta sätt utnyttjas lokalerna
bättre och de boendes behov av dessa lokaler blir bättre tillgodosett. Vid genomförandet
av sådana integrerade projekt uppstår vissa problem bl. a. vem som skall
förvalta skollokaler och motta statsbidrag för uppförande av dessa. Dessa frågor
utreds f. n. inom servicekommittén.
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 235
För nästa budgetår räknar jag med att medelsbehovet för investeringar i kommunala
skolbyggnader samt elevhem vid en oförändrad investeringsram i enlighet
med vad jag nyss förordat kommer att uppgå till ca 216,4 milj. kr.
Överstyrelsens beräkning av medelsbehovet för byggnadsverksamheten m. m. för
privata gymnasier föranleder ingen erinran från min sida.
Förslaget om statsbidrag till anskaffning av inlärningsstudior vid grundskolor är
jag inte beredd att tillstyrka. Jag räknar därför med ett oförändrat medelsbehov
för audivisuell och hörselteknisk utrustning vid grundskolan.
Jag räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov av 47,1 milj. kr. för statsbidrag
till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
för kommunala gymnasier, fackskolor och yrkesskolor. Jag har
inte något att erinra mot att överstyrelsen disponerar viss del, dock högst 1 milj.
kr., av dessa medel för statsbidrag till anskaffning av inlärningsstudior vid gymnasier
och fackskolor.
För statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för
svenska skolor i utlandet räknar jag med ett oförändrat medelsbehov av 150 000
kr. Däremot räknar jag under detta anslag inte med några medel för statsbidrag
till hyra av lokaler för utlandsskola.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till avrundat
267 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med av
mig angivna riktlinjer meddela bestämmelser om statsbidrag för
skolbyggnader som avses både för grundskolan eller gymnasial
skola och för klasser av särskolan,
b) medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten
för skolväsendet får lämnas enligt vad jag förordat i det
föregående,
c) till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 267 000 000 kr.
D 28. Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
1968/69 Utgift ....... 1 992 438
1969/70 Anslag ...... 1 600 000
1970/71 Förslag...... 1400 000
Från anslaget avförs ännu återstående statsbidrag som skall utgå enligt bestämmelserna
i kungörelsen (1936: 45) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
(ändrad senast 1958: 665 samt genom beslut den 16 februari 1968).
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget minskas med 200 000 kr.
De
236 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Departementschefen
Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 400 000 kr.
D 29. Bidrag »ill bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet
1968/69 Utgift......... 164 680
1969/70 Anslag........ 150 000
1970/71 Förslag ....... 220 000
Enligt kungörelsen (1960: 387) om statsbidrag till bostäder för lärare inom det
obligatoriska skolväsendet (ändrad senast 1967: 470) kan statsbidrag utgå till
landskommun för anskaffande av lärarbostad vid skola, som inte är belägen i tätort
med minst 500 invånare. Bidragsbeloppet utgör 18 000 kr. för varje lärarbostad,
dock med tillägg av ytterligare 4 000 kr. för lärarbostad i de fyra nordligaste
länen.
Ur anslaget utgår vidare övergångsbidrag enligt 17—22 §§ kungörelsen (1946:
887) angående statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare (ändrad senast
genom beslut den 16 februari 1968). Bidraget utgår med visst belopp under tjugo
år för tjänstebostad som anskaffats eller förbättrats för viss minimikostnad under
perioden 1927—1947.
Skolöverstyrelsen beräknar, att anslaget kommer att belastas med bidragskostnaderna
för sammanlagt elva lärarbostäder. Statsbidragen till dessa bostäder uppgår
till 202 000 kr. Med utgångspunkt häri och med beaktande av ett mindre medelsbehov
för övergångsbidrag föreslår överstyrelsen, att anslaget förs upp med 220 000
kr.
Departementschefen
Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
220 000 kr.
D 30. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
1968/69 Utgift ....... 7 030 631 Reservation .......... 5 314 456
1969/70 Anslag ...... 6 000 000
1970/71 Förslag...... 6 000 000
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 237
Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
(ändrad senast 1969: 111) kan statsbidragsberättigad folkhögskola få
bidrag till kostnaderna för anskaffande av permanenta skollokaler och
bostäder åt lärare och elever genom ny-, till- eller ombyggnad eller genom förvärv
och iordningställande av befintlig byggnad. Statsbidrag till permanenta lokaler utgår
med högst 75 % av ett bidragsunderlag som beräknas på olika sätt beroende
på lokalernas karaktär. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska
lokaler kan statsbidrag utgå med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag utgår vidare med 50 % av kostnaderna för första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel och med högst 75 % av beräknade kostnader för
inredning av inventarier till elevhem.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår att bidragsgivningens omfattning fr. o. m. budgetåret
1970/71 skall regleras genom en av statsmakterna årligen fastställd bidragsram i
stället för som nu genom anslagets storlek. Anslaget föreslås med anledning härav
uppfört som förslagsanslag. Genom en sådan omläggning skulle förutsättningar
skapas för en bättre planering och en smidigare behandling av dessa byggnadsärenden
samtidigt som en budgetmässigt riktigare redovisning av de verkliga statsutgifterna
för ändamålet möjliggörs.
Bidraget utbetalas enligt i huvudsak samma bestämmelser som bidragen till allmänna
skolbyggnader.
Överstyrelsen räknar med att de statsbidrag som kommer att beviljas under budgetåret
1969/70 jämte utbetalningar på grund av tidigare fattade bidragsbeslut
skall täckas av för budgetåret 1969/70 anvisade medel och reservationsmedel.
För budgetåret 1970/71 föreslår överstyrelsen en bidragsram på 13 milj. kr.
Överstyrelsen beräknar med hänsyn till gällande bestämmelser om utbetalning av
statsbidrag medelsbehovet för byggnadsbidrag till 6,5 milj. kr.
För inredning och inventarier räknar överstyrelsen med ett oförändrat medelsbehov
av 1 milj. kr.
Överstyrelsen föreslår därför att anslaget räknas upp med 1,5 milj. kr. till 7,5
milj. kr.
I betänkandet Bättre utbildning för handikappade (SOU 1969: 35) föreslår
handikapputredningen bl. a. att 15 elevhemsplatser vid vardera av två folkhögskolor
utformas så att skolorna kan ta emot rörelsehindrade och andra svårt handikappade
elever. Platserna bör förläggas till folkhögskolor med så allsidig verksamhet
att behovet av differentierad utbildning kan tillgodoses. Skolöverstyrelsen bör
få bestämma vid vilka skolor som elevhemmen skall inrättas. Utredningen beräknar
att förslaget medför en engångskostnad av 2 milj. kr., vilken bör bestridas
från förevarande anslag.
De
238 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Departementschefen
Jag finner det angeläget att folkhögskolorna med tillhörande elevhem vid nyoch
ombyggnader utrustas på ett sådant sätt att rörelsehindrade och andra handikappade
kan få undervisning vid dessa skolor. F. n. pågår planeringen av ett elevhem
med 15 platser för svårt rörelsehindrade vid Gävleborgs läns landstings folkhögskola
i Forsa. Jag delar handikapputredningens uppfattning att ytterligare elevhemsplatser
snarast bör ställas till förfogande för handikappade vid folkhögskolorna.
Det åligger skolöverstyrelsen att besluta vid vilka skolor elevhemmen skall
inrättas. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om statsbidrag
motsvarande byggnadskostnaderna för uppförande av ytterligare elevhemsplatser
för svårt handikappade vid folkhögskolorna.
Enligt min mening bör bidragsgivningen till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
liksom hittills ske inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar jämte den del
av reservationen, som inte är intecknad på grund av tidigare fattade beslut om
statsbidrag. Jag är således inte beredd att tillstyrka överstyrelsens förslag till anslagsomläggning.
För nästa budgetår förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag för elevhem
för svårt handikappade i enlighet med vad jag förordat i det
föregående,
b) till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
De
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 239
E. Högre utbildning odi forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
E 1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 5 064 5752
1969/70 Anslag ..... 6 447 0003
1970/71 Förslag ..... 7 440 000
1 Anslagen Universitetskanslersämbetet: Avlöningar och Universitetskanslersämbetet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 38 997 kr.
3 Därav i 00 000 kr. som beräknats under anslaget Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk
fakultet m. m.
Universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet för universiteten,
karolinska institutet, de tekniska högskolorna och handelshögskolan i Göteborg
samt för vissa andra institutioner enligt Kungl. Maj:ts beslut. Ämbetet är organiserat
på tre byråer, nämligen planeringsbyrån, utbildningsbyrån och administrativa
byrån. Vidare finns inom ämbetet en arbetsgrupp för rationaliseringsverksamhet.
Kungl. Maj:t har fastställt instruktion (1965: 740) för universitetskanslersämbetet
(ändrad senast 1968: 299).
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Universitets- |
Föredraganden |
|||
kanslersämbetet |
||||
Personal Handläggande personal ................... |
48 |
+ 9,5 |
+ 6 |
|
Övrig personal .......................... |
55 |
+ 5 |
+ ^ |
|
103 |
+ 14,5 |
+ 11 |
||
Anslag Avlöningar .............................. |
3 875 000 |
+ |
931 000 |
+ 762 000 |
Sjukvård ................................ |
10 500 |
+ |
1 800 |
+ 2 000 |
Reseersättningar.......................... |
244 000 |
18 000 |
— 35 000 |
|
därav för utomnordiska resor .................. |
35 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader .......................... Vissa utgifter för antagning av studerande |
632 500 |
— |
264 400 |
—286 000 |
a) Datamaskintid och stansningskostnader . . |
250 000 |
+ |
295 000 |
+ 105 000 |
b) Övriga expenser..................... c) Vissa kostnader för antagning till utbild- |
105 000 |
+ |
50 300 |
+ 30 000 |
ning för ekonomexamen .............. |
10 000 |
of. |
of. |
|
Expenser................................ |
473 000 |
+ |
381 500 |
+235 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
847 000 |
+ |
224 800 |
+ 180 000 |
6 447 000 |
+ 1602 000 |
+ 993 000 |
U niv ersitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning 346 000 kr.
2. Personalförstärkning vid ämbetets planeringsbyrå med dels tjänst som av -
Ea
240 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
delningsdirektör och samtidig indragning av en arvodestjänst som byrådirektör,
dels en förste byråsekreterartjänst med halvtidstjänstgöring ( + 21 700 kr.).
3. Tjänst som redaktör samt medel för vissa konsult- och översättningsarvoden
(+ 73 000 kr.).
4. Ökad medelsanvisning för personal vid centrala antagningsenheten (+ 77 000
kr.).
5. Medel för personal vid ämbetets revisionskontor (tjänst med arvode motsvarande
lön i högst lönegrad B 5 och två tjänster som byrådirektör, varav den
ena fr. o. m. den 1 oktober 1970) (+ 170 000 kr.).
6. Tjänst som avdelningsdirektör och 2 tjänster som byrådirektör i Ae 28 vid
den administrativa byrån i stället för 2 tjänster som byrådirektör i Ae 26 och tjänst
som förste byråsekreterare vid samma byrå (+ 21 400 kr.).
7. Överföring av 7 tjänster, bl. a. 2 tjänster som avdelningsdirektör, från anslaget
Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. (+ 344 700 kr.).
8. Ökad medelsanvisning för publikationstryck samt medel för journalistkonferenser
m. m. (+ 175 000 kr. resp. + 45 000 kr.).
9. Lönekostnadspålägg för ny personal 156 600 kr.
Föredraganden
Expansionen och den pågående reformverksamheten inom universitetssektorn
medför krav på ökade insatser från universitetskanslersämbetets sida. För nästa
budgetår beräknar jag under förevarande anslag medel för dels en tjänst som avdelningsdirektör
(2), dels ytterligare personalförstärkning vid den centrala antagningsenheten
(4). Enligt Kungl. Maj:ts beslut har som ett led i pågående försöksverksamhet
med nya samarbetsformer inom universitetsområdet antalet ledamöter
ökats i universitetskanslersämbetets styrelse och fakultetsberedningar. Jag har
beaktat härigenom uppkommande medelsbehov för arvoden m. m.
I samband med den beslutade omorganisationen av den statliga redovisningsoch
revisionsverksamheten (prop. 1967:79, SU 82, rskr 194) har innevarande
budgetår ett revisionskontor inrättats vid ämbetet. Detta kontor avses på sikt komma
att svara för all revision inom ämbetets verksamhetsområde. I överensstämmelse
med universitetskanslersämbetets förslag beräknar jag nu medel för dels
personal vid revisionskontoret (5), dels viss personalförstärkning med hänsyn till
ökade arbetsuppgifter vid den administrativa byrån (6).
Jag har beräknat medel även för fyra tjänster, bl. a. en byrådirektörstjänst och
en tjänst som förste byråsekreterare vid utbildningsbyrån (7). Innevarande budgetår
bestrids avlöningskostnaderna för dessa tjänster från anslaget Universitetskanslersämbetet:
Utredningar m. m.
För informationsverksamhet genom ämbetets försorg beräknar jag vidare medel
för en tjänst som redaktör (3). Under posten till expenser beräknar jag medel för
Ea
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 241
dels journalistkonferenser m. m., dels en väsentlig ökning av beloppet till publikationstryck
(8).
Medel för reseersättningar m. m. i samband med konferenser bör i enlighet med
ämbetets förslag nästa budgetår anvisas under ämbetets utredningsanslag. Jag
återkommer till ämbetets förslag om medel för vissa utredningskostnader i samband
med registrering av studerande och studieresultat vid min anmälan av anslaget
Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 7 440 000 kr.
E 2. Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m.
1968/69 Utgift....... 847 638 Reservation ............ 167 362
1969/70 Anslag ...... 1 069 000
1970/71 Förslag...... 1 266 000
Från anslaget bestrids kostnader för experter och tillfällig personal m. m., reseersättningar,
publikationstryck och övriga expenser som hänger samman med utredningar
inom ämbetets verksamhetsområde. Anslaget tillförs medel som inflyter
vid försäljningen av publikationer som bekostas från anslaget.
Universitetskanslersämbetet
1. Överföring av kostnader för personal m. in., bl. a. 2 avdelningsdirektörer,
till anslaget Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader (—408 000 kr.).
2. Överföring av medel för konferenser vid ämbetet från anslaget Universitetskanslersämbetet:
Förvaltningskostnader samt ytterligare medel för ett ökat antal
ämneskonferenser (+ 55 000 kr. resp. + 105 000 kr.).
3. Medelsanvisning för system- och programmeringsarbete avseende central antagning
av studerande samt registrering av studerande och studieresultat. Kostnaderna
härför har hittills bestritts av statskontoret (+ 380 000 kr.).
4. Medelsanvisning för ökad utredningsverksamhet (+ 250 000 kr.)
Statskontoret har i yttrande över universitetskanslersämbetets anslagsframställning
om medel för system- och programmeringsarbete (3) bl. a. förklarat sig berett
att även nästa budgetår avdela resurser för utvecklingsarbete rörande ADB-system
för central antagning av studerande.
Ea
242 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Föredraganden
Som jag anfört vid min anmälan av ämbetets förvaltningsanslag bör medel för
viss personal, för vilken avlöningskostnaderna innevarande budgetår bestrids från
förevarande anslag, nästa budgetår anvisas under anslaget Universitetskanslersämbetet:
Förvaltningskostnader (1).
Vid beräkningen av förevarande anslag har jag beaktat bl. a. medelsbehovet
för ett ökat antal konferenser vid ämbetet (2). Som framgått av min anmälan av
ämbetets förvaltningsanslag räknar jag vidare med att vissa utredningskostnader
rörande registrering av studerande och studieresultat skall bestridas från förevarande
anslag. Med hänsyn till bl. a. statskontorets yttrande bör däremot medel
för utvecklingsarbete avseende central antagning av studerande samt registrering
av studerande och studieresultat liksom hittills anvisas i annan ordning (3).
Universitetskanslersämbetet har i sina anslagsframställningar under anslaget
Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor tagit upp medel bl. a.
för intern information och personalutbildning. Jag har under förevarande anslag
tagit hänsyn till behovet av medel för att planera sådan verksamhet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 266 000 kr.
E 3. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1968/69 Utgift1 ..... 994 2232
1969/70 Anslag...... 1 391 000
1970/71 Förslag..... 1 608 000
1 Anslagen Utrustningsnämnden för universitet och högskolor: Avlöningar samt Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 9 244 kr.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har till uppgift att utrusta institutioner
vid universitet och högskolor samt de övriga institutioner som Kungl.
Maj:t bestämmer. Kungl. Maj:t har den 15 maj 1959 fastställt instruktion för
nämnden (ändrad senast den 29 juni 1966). Nämnden svarar även för anskaffning
av viss apparatur vid bl. a. forskningsråden samt biträder universitetskanslersämbetet
vid planeringen av utrustning för undervisningsändamål.
Genom beslut den 28 juni 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt nämnden att
vidta åtgärder i syfte att effektivera upphandlingsverksamheten vid universitet
och högskolor i enlighet med riktlinjer som angetts av riksrevisionsverket.
Ea
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 243
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Utrustnings- Föredraganden
nämnden
Personal
Handläggande personal....................
Övrig personal ...........................
Anslag
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar (även för resor inom de nordiska
länderna) ..........................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ...........................
Lönekostnadspålägg ......................
7 |
+ 6 |
+ 2 |
|
20 |
+ 6 |
of. |
|
27 |
+ 12 |
+ 2 |
|
885 000 |
+ 549 000 |
+ 157 000 |
|
1 900 |
+ 1 100 |
+ |
1 000 |
53 000 |
+ 12 000 |
+ |
2 000 |
176 000 |
+ 9 000 |
+ |
9 000 |
72 100 |
+ 16 900 |
+ |
9 000 |
— |
+7 000 |
— |
|
203 000 |
+ 129 000 |
+ |
39 000 |
1 391 000 |
+ 717 000 |
+217 000 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1. Löne- och prisomräkning m. m. 97 000 kr.
2. 6 tjänster (1 avdelningsdirektör, 1 förste intendent, 3 intendenter samt 1
assistent) vid nämndens upphandlingssektion och samtidig indragning av 6 tjänster
vid samma sektion (1 byrådirektör, 1 förste byråintendent, som f. n. avlönas
från utbildningsdepartementets kommittéanslag, 1 byråintendent samt 3 byråassistenter)
(+ 63 000 kr.).
3. 5 tjänster m. m. (1 handläggande personal samt 4 övrig personal) med anledning
av nämndens ökade verksamhet (+ 143 000 kr.).
4. Överföring av 7 från kommittéanslaget m. m. avlönade tjänster (+ 281 000
kr.).
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 111 000 kr.
F öredraganden
Utrustningsnämndens upphandlingsverksamhet har ökat betydligt under senare
år. Nämnden har ålagts även vissa utrustningsuppgifter utanför den egentliga universitets-
och högskolesektorn med hänsyn till sin stora erfarenhet i upphandlingsfrågor.
Jag räknar därför för nästa budgetår medel för dels en byrådirektörstjänst
i stället för en tjänst som förste byråintendent, för vilken avlöningskostnaderna
innevarande år bestrids från utbildningsdepartementets kommittéanslag, dels
ytterligare en tjänst. Från nämnda anslag bekostas härutöver f. n. fem tjänster
vid nämnden, däribland en byråchefstjänst och en byrådirektörstjänst. Departementschefen
har vid sin beräkning av kommittéanslaget beaktat medelsbehovet
för dessa tjänster även för nästa budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 608 000 kr.
Ea
244 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
b) Universiteten m. m.
Vissa gemensamma frågor
Jag vill inledningsvis redovisa några av de beslut av större betydelse för universitets-
och högskolesektorn, som fattats under år 1969.
Kungl. Maj:t har bemyndigat universitetskanslersämbetet att besluta om viss
försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och
övrig personal under budgetåren 1968/69 och 1969/70 (jfr prop. 1969: 1 bil. 10
s. 276). Efter beslut av ämbetet i februari 1969 har försöksverksamhet inletts
vid ca 110 institutioner — av totalt ca 550 — vid läroanstalter inom ämbetets
förvaltningsområde. Försöksverksamheten bedrivs enligt fyra modeller, vilka
skiljer sig åt i fråga om kompetensen hos det beslutande organet vid institutionerna.
Genom ändring i universitetsstadgan (1969: 326) har utbildningsnämnderna — i
vilka lärare och studerande ingår — vid samtliga fakulteter bl. a. erhållit ansvaret
för utbildningen. Vidare har Kungl. Maj:t i juli 1969 bemyndigat ämbetet att låta
försöksverksamheten omfatta även konsistorienivån. Representanter för studerande
och arbetstagare har genom skilda beslut beretts plats i universitetskanslersämbetets
styrelse och i fakultetsberedningarna. Kungl. Maj:t har i oktober 1969 bemyndigat
ämbetet att fortsätta försöksverksamheten under budgetåret 1970/71.
För de till utbildningsdepartementet hörande läroanstalter och myndigheter som
ligger utanför universitetskanslersämbetets verksamhetsfält har motsvarande beslut
fattats.
På grundval av förslag från kompetensutredningen har Kungl. Maj:t i kungörelse
(1969:68) om vidgat tillträde till högre utbildning meddelat bestämmelser om försöksverksamhet
med vidgat tillträde till grundläggande utbildning inom vissa ämnesområden
vid filosofisk fakultet (jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 278). Behörig att inskrivas
vid universitet är enligt dessa bestämmelser den som fyller 25 år senast
under det kalenderår då han begär inskrivning och som varit yrkesverksam under
minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet. Den studerande
skall uppfylla de krav på förkunskaper som oundgängligen fordras för att
han skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Försöksverksamheten omfattar studier
för sammanlagt 60 poäng, varav högst 40 poäng inom ett och samma ämnesområde.
Genom beslut i april 1968 tillsattes 1968 års utbildningsutredning (U 68) för
att utreda den fortsatta planeringen av det eftergymnasiala utbildningssystemet
m. in. (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 277). Inom U 68 har påbörjats ett brett upplagt
utredningsarbete rörande utbildningsmål, organisation, dimensionering och
lokalisering gällande hela det eftergymnasiala utbildningsområdet. U 68 har under
år 1969 publicerat två promemorior om den eftergymnasiala utbildningens mål,
funktion och struktur i syfte att stimulera debatten och rikta uppmärksamheten
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 245
mot centrala utbildningspolitiska problem. Utredningen har vidare tagit initiativ till
bl. a. en ökning av antalet studieplatser i vissa spärrade ämnen och utbildningslinjer.
Fr. o. m. den 1 juli 1969 tillämpas ett nytt utbildningssystem vid de filosofiska
fakulteterna (jfr prop. 1969:4, SU 34, rskr 101). Det nya systemet innebär bl. a.
att den grundläggande utbildningen är organiserad i ett antal utbildningslinjer inom
vilka studierna läggs upp enligt principen om s. k. successiva val. Kungl. Maj:t
har meddelat bestämmelser i kungörelse (1969: 50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna.
Under läsåret 1969/70 anordnas — i enlighet med förslag av ämbetet — försöksvis
yrkesinriktade kurser vid universiteten, bl. a. i arbetsmarknadsteknik.
Höstterminen 1969 inleddes efter förslag av U 68 försöksverksamhet med s. k.
kombinationsutbildningar. Utbildningen omfattar universitetsstudier inom vissa ämnesområden,
vilka kombineras med kurser vid gymnasium eller yrkesskola. Försöksverksamheten
avser utbildning inom områdena utbildningsadministration, revision,
bank och beskattning, reseliv och turistnäring samt sekreterarutbildning.
Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut i september 1969 åt universitetskanslersämbetet
att utreda frågan om den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation.
Samtidigt tillkallades en sakkunnig för att utreda de praktisk-teologiska
övningsinstitutens framtida ställning m. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 289). Lärarutbildningen
i religionskunskap och prästutbildningens inledande del har samordnats
med verkan fr. o. m. höstterminen 1969.
Fr. o. m. innevarande läsår tillämpas vid de medicinska fakulteterna en helt bunden
studieordning, enligt vilken läkares grundutbildning omfattar fem och ett halvt
i stället för tidigare sex och ett halvt års studier (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 303,
SU 46, rskr 137 och prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215). Den nya studieordningen
gäller för de medicine studerande som höstterminen 1969 började sitt första,
andra eller tredje studieår. Efter grundutbildningen följer vidareutbildning, som omfattar
dels en allmäntjänstgöring om 21 månader, dels specialistutbildning eller
utbildning för allmän praktik.
Provisoriska bestämmelser om utbildning för psykologexamen gäller fr. o.m.
den 1 juli 1969 (jfr prop. 1969: 31 s. 69). Psykologutbildningen bygger på grundläggande
utbildning vid filosofisk fakultet. För psykologexamen krävs därutöver
normalt två års heltidsstudier inom ett av ämnesområdena psykologi och pedagogik.
Fr. o. m. den 1 juli 1969 tillämpas nya riktlinjer för forskarutbildning (prop.
1969:31, SU 93, rskr 222 samt 2LU 55, rskr 223). Licentiatexamen och doktorsgrad
har ersatts av doktorsexamen. Studierna för den nya examen skall läggas upp
så att de normalt kräver högst fyra år. En systematiskt planerad utbildningsgång
skall läggas upp för i princip varje doktorand. Kungl. Maj:t har meddelat bestämmelser
för utbildningen för den nya doktorsexamen i kungörelser om ändring
i universitetsstadgan (1969: 326) och om utbildning vid de skilda fakulteterna
(1969: 327—333). Kungl. Maj:t har i december 1969 beslutat om tillsättande
av en i prop. 1969: 31 (s. 84) aviserad utredning om förfarandet vid tillsättning
av tjänst som professor.
Eb
246 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Ett system för programbudgetering kommer att införas successivt vid statliga
myndigheter (jfr prop. 1969: 1 bil. 2 s. 54). Som jag redovisade i förra årets statsverksproposition
(prop. 1969: 1 bil. 10 s. 279) pågår viss försöksverksamhet med
programbudgetering inom högre utbildning och forskning. En ledningsgrupp för
programbudgetering inom detta område tillsattes inom utbildningsdepartementet
våren 1968. Vidare arbetar en grupp inom universitetskanslersämbetet med frågan.
Det förberedande utredningsarbetet beträffande tillämpning av programbudgetering
inom universitetsväsendet är, efter vissa förstudier, f. n. koncentrerat till Chalmers
tekniska högskola.
Den nya redovisnings- och revisionsorganisation som avses bli införd successivt
vid alla statliga myndigheter (jfr prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194) tillämpas sedan
den 1 juli 1969 vid bl. a. universitetet i Lund. Förberedelser pågår för att den 1
juli 1970 införa motsvarande organisation vid universitetet i Umeå och den 1
juli 1971 vid universiteten och högskolorna i Uppsala, Göteborg och Stockholm.
Parallellt med nyssnämnda verksamhet har vissa delreformer genomförts för att
en förenklad anslagsteknik och ökad decentralisering av besluten i ekonomiska
frågor skall komma till stånd.
Medelsanvisningen för teknisk och administrativ personal m. m. under fakulteternas
avlöningsanslag har den 1 juli 1969 lagts samman med fakulteternas anslag
till materiel m. m. till driftkostnadsanslag för de olika fakulteterna. Anslagsomläggningen
redovisades i förra årets statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 279).
Kungl. Maj:t har i juni 1969 meddelat föreskrifter för driftkostnadsanslagen. Vidare
har försöksverksamhet med tilldelning av lärarkrafter vid filosofisk fakultet enligt
ett system som innebär friare anslagsdisposition inletts vid ett tiotal institutioner
(jfr prop. 1969: 4 s. 82).
I förra årets statsverksproposition redovisades ett nytt system för planeringen
av lokaler för icke-laborativa institutioner vid universiteten m. fl. läroanstalter
(prop. 1969:1 bil. 10 s. 277). Denna planering avses ske inom ramar för lokalytor
som fastställs för varje universitetsort. U 68 har lagt fram förslag till sådana ytramar.
Dessa förslag går bl. a. ut på en väsentlig utbyggnad av universitetsfilialerna.
Ramarna omfattar sammanlagt en programyta — förutom erforderliga utrymmen
för bl. a. kapprum, toaletter och skyddsrum — av 138 000 m2. Förslagen
för de olika orterna framgår av följande sammanställning.
Stockholm ................ 36 000
Uppsala .................. 24 000
Linköping................ 7 500
Växjö .................... 4 000
Lund..................... 22 000
Göteborg ................. 17 000
Karlstad .................. 4 000
Örebro ................... 6 500
Umeå .................... 17 000
138 000
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 247
Kungl. Maj:t har i december 1969 föreskrivit att de föreslagna ytramarna tills
vidare skall tjäna som riktpunkter för lokalplaneringen.
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetets anslagsframställning för budgetåret 1970/71 (sammanfattande
del, Högre utbildning och forskning, publicerad som nr 8 i ämbetets
skriftserie) innefattar, såvitt gäller högre tjänster, preciserade förslag även för budgetåret
1971/72. Därjämte anger ämbetet i sin långtidsbudget för 1970/71—
1974/75 omfattningen och den huvudsakliga karaktären av beräknade resursbehov
under den kommande femårsperioden.
Ämbetet redovisar inledningsvis en allmän översikt över utvecklingen på den
högre utbildningens och forskningens område samt tar upp vissa för flera fakulteter
gemensamma frågor. Jag redovisar i det följande kortfattat vissa av dessa frågor
och hänvisar i övrigt till ämbetets framställning.
Av ämbetets redogörelse för den kvantitativa utvecklingen (s. 14—23) framgår
bl. a. att antalet närvarande studerande vid läroanstalterna inom ämbetets verksamhetsområde
läsåret 1968/69 uppgick till mer än 100 000, vilket innebär en fördubbling
av studerandeantalet på fyra år. Antalet nyinskrivna studerande samma
läsår var ca 26 000. Enligt ett av ämbetet refererat preliminärt räkneexempel
kommer under vissa förutsättningar antalet närvarande studerande läsåret 1974/75
att vara ca 118 000, medan antalet nyinskrivna studerande samma läsår beräknas
till ca 23 000.
Den kraftiga tillströmningen till högre utbildning kommer att leda till en markant
ökning av utbudet av examinerade från universitet och högskolor. Enligt preliminära
beräkningar inom statistiska centralbyrån kommer mer än dubbelt så många
personer att avlägga grundexamen vid de filosofiska fakulteterna under femårsperioden
1970/71—1974/75 som under perioden 1965/66—1969/70. Ämbetet
stryker under att de problem som hänger samman med samspelet mellan universitetsutbildning
och arbetsmarknad på grund av den förutsebara kraftiga ökningen
av examinerade kommer att kräva helt annan uppmärksamhet än hittills.
Ämbetet redogör även för vissa dimensioneringsåtgärder, som aktualiserats inom
ramen för U 68:s arbete och redovisar därvid särskilt vissa förslag om ökad intagning
till medicinsk, odontologisk och teknisk utbildning (s. 23—30).
Ämbetet har redovisat sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1970/71
i prioritetsgrupper enligt samma principer som för föregående budgetår (jfr prop.
1969: 1 bil. 10 s. 270). Bland förslag som har karaktär av fullföljande av tidigare
beslut kan nämnas utbyggnad av humanistiska fakulteten i Umeå samt uppbyggnad
av utbildnings- och forskningsresurser vid Huddinge sjukhus och vid den medicinska
och tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping.
Eb
248 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Vad beträffar de i anslagsframställningen därutöver föreslagna ökningarna lägger
ämbetet största vikt vid att fakulteternas driftkostnadsanslag kraftigt förstärks samt
att ökade resurser ställs till förfogande för pedagogiskt utvecklingsarbete, framställning
m. m. av läromedel, studierådgivning och informationsverksamhet m. m.
liksom för genomförande av reformeringen av forskarutbildningen (s. 46).
Ämbetet anser att omläggningen till driftkostnadsanslag är ett steg i riktning mot
införande av programbudgetering. Anslagskonstruktionen möjliggör en betydande
decentralisering av beslut om användningen av tillgängliga medel. Eftersom anslagen
är reservationsanslag, har de lokala universitetsmyndigheterna ökade möjligheter
att planera verksamheten på längre sikt.
Från driftkostnadsanslagen bestrids bl. a. kostnader för löner m. m. för teknisk
och administrativ personal vid institutionerna och till vikarier för sådan personal,
för materiel, vissa resor och ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet samt
för uppdragstillägg till dekaner, prefekter och studierektorer. Anslagen är vidare
avsedda för sådana ändamål som är gemensamma för flera institutioner eller fakulteter,
t. ex. för gemensamma verkstäder, skrivcentraler och andra servicefunktioner
samt för gemensamma utgifter av expenskaraktär. Inkomster i samband med
uppdragsforskning tillgodoförs anslagen. De lokala myndigheterna kan i sin medelsdisposition
välja mellan personal och andra slag av resurser. Denna friare anslagsdisposiiion
bör kunna stimulera intresset för rationaliseringar.
Under innevarande budgetår uppgår fakulteternas driftkostnadsanslag till sammanlagt
158,6 milj. kr. Ämbetet, som stryker under vikten av ytterligare medelstilldelning
för i första hand en ökning av den tekniska och administrativa personalen
samt en ökning av resurserna för materiel, resor m. m., föreslår en sammanlagd
höjning av dessa anslag med ca 22 milj. kr. (s. 49).
Genom pedagogiskt utvecklingsarbete kan man öka vetandet kring de frågor
som rör utbildningens mål, metoder och resultat och förbättra faktaunderlaget inför
bl. a. den angelägna förnyelsen av undervisningsformerna. Det finns enligt
ämbetet all anledning att planmässigt fortsätta denna verksamhet och låta det
pedagogiska utvecklingsarbetet expandera så långt de personella resurserna gör det
möjligt. Ämbetet föreslår en ökning av anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
med ca 3 milj. kr., dvs. en fördubbling av anslaget (s. 31).
En fortsatt utbyggnad av studierådgivningsverksamheten framstår enligt ämbetets
mening som nödvändig, om intentionerna med den nya utbildningsorganisationen
vid de filosofiska fakulteterna skall kunna förverkligas. Förslag lämnas
om bl. a. ett ökat antal tjänster som utbildningsledare, studievägledare och studierådgivare.
Ökade resurser bör vidare ställas till förfogande för bl. a. information
till de studerande och personalutbildning för de anställda (s. 33 och 44).
Resurserna för forskarutbildning måste växa i snabb takt så att — i överensstämmelse
med riktlinjerna i prop. 1969: 31 — en systematiskt planerad forskarhandledning
kan komma till stånd. I inledningsskedet behövs dessutom resurstill
-
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 249
skott för att licentiander och doktorander i det äldre utbildningssystemet skall kunna
beredas tillfredsställande möjligheter att avsluta sin utbildning. Antalet doktorandstipendier
bör öka väsentligt (s. 36).
I den första etappen av forskarutbildningsreformen har förstärkningarna vad
gäller nya tjänster inriktats på inrättande av i första hand forskarassistenttjänster
och i andra hand docenttjänster. Ämbetet finner starka skäl tala för att förstärkningarna
också för budgetåret 1970/71 koncentreras på tjänster av nämnda typ.
Nya docent- och forskarassistenttjänster bör tilldelas främst de fakulteter som har
mest ogynnsamma relationer mellan antalet studerande under forskarutbildning och
antalet permanenta handledartjänster, dvs. i första hand de filosofiska fakulteterna
(s. 51).
Utöver förslag som gäller dessa högst prioriterade områden för ämbetet fram
bl. a. följande förslag.
På grundval av förslag från en inom universitetskanslersämbetet tillkallad utredning
— delegationen för viss yrkesutbildning vid universiteten m. m. (DYRK) —
föreslår ämbetet att yrkesinriktade studiekurser om normalt en termins längd införs
vid universitetens filosofiska fakulteter med början läsåret 1970/71. Dessa
kurser bör inriktas mot relativt breda sektorer av arbetsmarknaden. Kurserna bör
ges samma ställning som nu förekommande studiekurser vid filosofisk fakultet. De
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelserna om vidgat tillträde till högre utbildning
bör göras tillämpliga även på dessa studiekurser. Medel för undervisning och
examination bör ställas till förfogande enligt gällande regler för den s. k. universitetsautomatiken
(s. 28). Ämbetet har i särskild framställning föreslagit att —■ med
början redan vårterminen 1970 — studiekurser skall anordnas i administrativ teknik,
informationsteknik, u-landsfrågor med biståndsteknik, arbetsmarknadsteknik
med personaladministratioin, museiteknik, zoofysiologisk metodik samt i miljövård.
Den ökande tillströmningen av studerande till tre- och fyrabetygsutbildning samt
påbyggnadskurser medför ett allt större behov av resurser för förstärkning av detta
stadium. Medel för detta ändamål ■— som hittills anvisats under anslaget Särskilda
åtgärder för forskarutbildning — bör för nästa budgetår beräknas under de filosofiska
fakulteternas avlöningsanslag (s. 52).
Ämbetet framhåller att det föreligger behov av bättre möjligheter till vidareutbildning
vid universitet och högskolor. Mot bakgrund av att klara riktlinjer för
finansiering m. m. av vidareutbildning inom universitets- och högskolesektorn
ännu inte föreligger finner ämbetet sig böra begränsa sitt förslag till att omfatta endast
vidareutbildning av sådan karaktär att ett klart dokumenterat samhällskrav
motiverar finansiering med statsmedel.
Frågan om hur samråd och samverkan inom universitetssektorn bäst skall utformas
är enligt ämbetet synnerligen aktuell. Debatten om utbildningsdemokrati
återspeglar hur engagemanget i universitetens uppgifter och verksamhet breddas
och fördjupas. Genom den inledda försöksverksamheten med nya former för sam
-
Eb
250 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
arbete mellan studerande, lärare och övrig personal har enligt ämbetets bedömning
en god grund lagts för fortsatt utveckling av nya samarbetsformer. Försöksverksamheten
kräver betydande administrativa insatser från de lokala myndigheternas
sida och fordrar ökade resurser för informationsverksamhet på både
lokal och central nivå. Ämbetet beräknar medel för förstärkningar under de skilda
anslag som kommer i fråga (s. 38).
I fråga om planeringen för utbyggnad med högre tjänster betonar ämbetet att
tvåårsplaner — i förekommande fall flerårsplaner — bör omsättas i beslut av riksdagen
för att berörda myndigheter skall kunna förbereda dels rekryteringen av
forskare, dels lokalplaneringen för tillkommande enheter. Det finns enligt ämbetet
skäl att överväga ett system, varigenom beslut om inrättande av tjänster på
professorsnivå och därtill knutna resurser i princip inte skall träda i kraft förrän
tidigast ett halvt till ett år efter tidpunkten för statsmakternas ställningstagande,
(s. 10).
Anslagssumman i riksstaten för budgetåret 1969/70 till universitet och högskolor
inom universitetskanslersämbetets förvaltningsområde utgör 787 milj. kr.
Ett genomförande av ämbetets förslag till resursförstärkningar för nästa budgetår
— ca 151 milj. kr. — skulle medföra en ökning med ca 19 % jämfört med budgetåret
1969/70.
Föredraganden
På den högre utbildningens område pågår ett intensivt reformarbete. Som jag
tidigare redovisat har en rad åtgärder av genomgripande betydelse för den högre
utbildningen beslutats under det senaste året. Vidare har försöksverksamhet påbörjats
inom flera väsentliga områden. Även i fortsättningen kommer förändringar
att krävas på den högre utbildningens område i fråga om såväl organisation
som verksamhetsformer.
Jag vill i detta sammanhang ta upp några frågor som knyter an till pågående
försöksverksamhet inom vissa centrala delar av den högre utbildningen.
Efter förslag från kompetensutredningen inleddes den 1 juli 1969 försöksverksamhet
med vidgat tillträde till universitetens filosofiska fakulteter. Inom
ramen för denna verksamhet har studerande utan formell behörighet fått möjlighet
att följa vissa studiekurser. Det är ännu inte möjligt att dra några slutsatser
av den inledda försöksverksamheten. Jag finner det emellertid angeläget att verksamheten
noga följs av utbildningsmyndigheterna och kompetensutredningen samt
att man — utan att avvakta den slutliga utvärderingen — efter hand tar tillvara
de möjligheter som kan finnas att göra erforderliga modifieringar i bestämmelserna
för verksamheten. I anslutning härtill vill jag framhålla att det är angeläget att
man till en utbildningsväg kan rekrytera personer med varierande förutbildning
och erfarenheter. Den som sakligt sett är väl meriterad för en viss utbildning bör
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 251
ges möjlighet att följa denna oavsett på vilket sätt kunskaper och färdigheter förvärvats.
För att man skulle få underlag för fördjupning och vidareutveckling av utbildningsdemokratin
inleddes budgetåret 1968/69 försöksverksamhet med nya former
för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal vid universiteten
och vissa högskolor. Denna försöksverksamhet kommer att fortsätta även under
nästa budgetår. Målet för verksamheten är att vinna erfarenheter, som kan ligga
till grund för mer definitiva bestämmelser rörande bl. a. sammansättning och
kompetens hos skilda organ inom universitetsområdet.
De resultat som försöksverksamheten hittills har gett är enligt vad jag erfarit
i huvudsak positiva. På vissa håll har man dock kunnat märka ett minskande intresse
från främst de studerandes sida. För att man skall kunna nå det mål som
satts upp för verksamheten är det väsentligt att så många som möjligt engagerar
sig i försöksverksamheten. Det är angeläget att åtgärder vidtas som kan stimulera
intresset för de samarbetsformer som nu prövas. Jag har därför under berörda
anslag beräknat medel för bl. a. information i samband med den pågående försöksverksamheten.
Ett led i strävandena att öka medinflytandet för dem som är verksamma inom
universitet och högskolor är den fortlöpande översynen av beslutsnivåerna inom
organisationen. Denna revision har lett till bl. a. ökad decentralisering av beslutanderätten
rörande användningen av tilldelade medel. Särskilt betydelsefull härvidlag
är den omläggning till driftskostnadsanslag som ägt rum innevarande budgetår
(jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 279). Jag vill i detta sammanhang nämna även
den försöksverksamhet med programbudgetering som inleddes våren 1968. Jag
vill vidare erinra om att beslutanderätten rörande studieplanernas utformning i
väsentliga delar förts över till utbildningsnämnderna. Den översyn av gällande bestämmelser
som inletts bör enligt min mening kunna successivt leda till en mer
ändamålsenlig fördelning av ansvaret mellan de olika beslutsnivåerna.
1968 års utbildningsutredning (U 68) har till uppgift att — vid sidan av sitt
långsiktiga arbete — undersöka möjligheterna att snabbt öka intagningskapaciteten
vid vissa spärrade utbildningsvägar. Efter förslag från utredningen har
Kungl. Maj:t beslutat om ökning av antalet nybörjarplatser vid vissa eftersökta
utbildningsvägar under budgetåret 1969/70 (jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 277, SU
46, rskr 137). Sålunda har antalet platser för utbildning i studiekurser om 40
poäng i fysik under höstterminen 1969 ökats med 20 vid universitetet i Umeå
och med 36 vid universitetsfilialen i Örebro. Vidare har ytterligare 30 intagningsplatser
kommit till vid utbildningslinjen för teknisk fysik vid tekniska högskolan i
Stockholm. Dessutom kommer vid universitetet i Lund tvåbetygsundervisningen
(motsv.) i vart och ett av ämnena psykologi och zoologi att tillföras 24 nya utbildningsplatser
under 1970.
Universitetskanslersämbetet har i samråd med U 68 föreslagit att intagningskapaciteten
vid tekniska fakulteten i Lund skall ökas med sammanlagt 80 plat
-
Eb
252 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ser höstterminen 1970. Vidare har U 68 föreslagit att intagningskapaciteten vid
socialhögskolorna skall fördubblas under de närmaste åren.
Jag vill i detta sammanhang även erinra om riksdagens beslut år 1969 om ökad
intagning till läkarutbildning vid karolinska institutet höstterminen 1969 med 40
platser.
Jag vill i detta sammanhang stryka under angelägenheten av att möjligheterna
att förbättra balansen i det eftergymnasiala utbildningssystemet tas till vara i de
fall det finns förutsättningar att till rimlig kostnad snabbt öka intagningskapaciteten
vid vissa spärrade utbildningsvägar. Jag återkommer till dessa frågor vid
min anmälan av anslagen till tekniska fakulteterna och socialhögskolorna. Det
bör emellertid framhållas att de ytterligare åtgärder som kan föranledas av U 68:s
undersökningar kan medföra högre kostnader än vad som i det följande beräknas
under de förslagsvis betecknade avlöningsanslagen till lärarpersonal för budgetåret
1970/71.
Jag övergår nu till att ta upp vissa frågor med anledning av universitetskanslersämbetets
anslagsframställning för nästa budgetår.
I likhet med universitetskanslersämbetet anser jag att för nästa budgetår hög
prioritet bör ges åt förstärkning av dels driftkostnadsanslagen, dels resurserna för
forskarutbildning.
Den kraftiga tillströmningen av studerande ställer stora krav på universitetens
basresurser. Kostnader för dessa bestrids fr. o. m. innevarande budgetår från
driftkostnadsanslag (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 280). Den anslagsomläggning som
genomfördes den 1 juli 1969 syftade bl. a. till att ge större frihet i medelsdispositionen
och att stimulera intresset för rationalisering Vid min medelsberäkning
för budgetåret 1970/71 har jag utgått från 1970 års löneläge för den tekniska och
administrativa personalen. De kostnadsökningar som därutöver kan följa av centralt
träffade löneöverenskommelser bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas från
förslagsanslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner
m. m. under sjunde huvudtiteln.
I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett särskilt anslag till bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar för hittillsvarande doktorsgrad. Anslaget
disponeras enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter av forskningsråden. Avhandling
för avläggande av den nya doktorsexamen behöver —• enligt statsmakternas beslut
år 1969 (jfr prop. 31 s. 73) — inte tryckas utan kan framställas på annat sätt.
Under fakulteternas driftkostnadsanslag har jag beräknat medel för bl. a. kostnader
för framställning av avhandlingar avseende såväl hittillsvarande doktorsgrad
som den nya doktorsexamen.
Ämbetet har föreslagit att kostnaderna för ytterligare vissa ändamål, vilka nu
bestrids från andra anslag, fr. o. m. nästa budgetår skall bestridas från driftkostnadsanslagen.
Jag ansluter mig till ämbetets förslag. Min beräkning av driftkostnadsanslagen
framgår av följande sammanställning.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 253
Fakultet |
Anslag 1969/70 |
Föreslagen Universitets- |
ändring 1970/71 |
||
Humanistiska ...................... |
....... 7 110 000 |
kanslersämbetet + 2 600 000 |
+ |
2 890 000 |
|
Teologiska ........................ |
....... 430 000 |
+ |
70 000 |
+ |
120 000 |
Juridiska.......................... |
....... 950 000 |
+ |
230 000 |
+ |
250 000 |
Samhällsvetenskapliga............... |
....... 7 800 000 |
+ |
3 100 000 |
+ |
3 200 000 |
Medicinska........................ |
....... 51 870 000 |
+ |
4 855 0001 |
+ |
4 930 0001 |
Odontologiska ..................... |
....... 7 270 000 |
+ |
1 153 0002 |
+ |
980 0002 |
Farmaceutiska ..................... |
....... 2 400 000 |
+ |
225 000 |
+ |
200 000 |
Matematisk-naturvetenskapliga ....... |
....... 35 220 000 |
+ |
5 000 000 |
+ |
4 540 000 |
Tekniska.......................... |
....... 45 510 000 |
+ |
6 560 0003 |
+ |
4 890 0003 |
158 560 000 |
+ 23 793 000 |
+ 22 000 000 |
1 Därav genom överföring från anslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Driftkostnader
698 000 kr.
2 Därav genom överföring från anslaget Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
500 000 kr.
3 Därav genom överföring från anslaget Universiteten m.m.: Gemensamma driftkostnader
262 000 kr.
Antalet aktiva studerande i forskarutbildning har ökat från ca 3 000 år 1960
till ca 7 300 år 1968, dvs. mer än fördubblats. De riktlinjer för forskarutbildningen,
som tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1969, medför ökat behov av såväl resurser
för undervisning och handledning som stipendier för de studerande. Statsmakterna
fattade år 1969 beslut om ett principprogram för en successivt genomförd
reform av forskarutbildningen. Detta program omfattade även en första etapp
i reformarbetet, dvs. budgetåret 1969/70 (prop. 1969: 31, SU 93, rskr 222 samt
2LU 55, rskr 223). För en andra etapp i genomförandet av reformen beräknar
jag i det följande medel under berörda anslag.
Undervisnings- och handledningsresurserna för forskarutbildning bör förstärkas
genom att dels ytterligare tjänster som forskarassistent och docent inrättas,
dels anslaget till särskilda åtgärder för forskarutbildning förstärks. Jag räknar under
berörda anslag medel för nästa budgetår för sammanlagt ytterligare 62 tjänster
som forskarassistent och 20 tjänster som docent. Nämnda tjänster kommer
att fördelas mellan de skilda fakulteterna enligt följande sammanställning.
Fakultet
Docenter Forskarassistenter
Humanistiska............................ 3 18
Samhällsvetenskapliga..................... 8 15
Medicinska.............................. 2 13
Odontologiska ........................... — 2
Matematisk-naturvetenskapliga ............. 5 12
Tekniska................................ 2 2
20 62
Vid fördelningen av de nya tjänsterna har jag tagit särskild hänsyn till behovet
av ökade resurser vid de fakulteter där relationen mellan antalet lärare och studerande
på forskarutbildningsnivå är mest ogynnsam. Ifrågavarande tjänster bör
enligt min mening i första hand tilldelas ämnen med stort antal doktorander. Jag
avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att fördela dessa tjänster på
Eb
254 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
läroanstalter. Vid min anmälan av anslaget till särskilda åtgärder för forskarutbildning
kommer jag vidare att föreslå en höjning med 1 milj kr.
Under anslaget Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier kommer
jag att för nästa budgetår ta upp medel för ytterligare 50 stipendier för forskarutbildning
samt för de merkostnader, vilka uppstår när licentiand- och doktorandstipendium
enligt äldre bestämmelser omvandlas till stipendier enligt det
nya systemet (jfr prop. 1969: 31 s. 77). Vidare kommer jag att vid min anmälan
av anslagen till forskningsråden beräkna medel för ytterligare fem särskilda forskartjänster.
Utöver nämnda förslag till förstärkning av resurserna för forskarutbildning
kommer jag vid min anmälan av fakulteternas avlöningsanslag och anslagen till
forskningsråden att föreslå att sammanlagt 38 nya tjänster som professor eller
biträdande professor inrättas.
Frågor om utbildningens mål, metoder och resultat har alltmer kommit i blickpunkten.
Jag finner det utomordentligt angeläget att ökad kunskap vinns om hithörande
frågor. Jag räknar därför med en väsentlig höjning av anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor. Det särskilda utvecklingsanslaget
för universitet och högskolor föreslås öka från ca 2,9 milj. kr.
till ca 4,9 milj. kr. Jag räknar vidare under berörda anslag med ytterligare medelsanvisningar
till bl. a. AV-centraler, läromedelsbevakning och studierådgivning.
Studievägledningen på institutionsnivå har förstärkts genom att tjänster som
studievägledare inrättats i samband med att det nya utbildningssystemet börjat
tillämpas (jfr prop. 1969:4 s. 81, SU 34, rskr 101). Jag beräknar nu medel för
ett ökat antal studievägledartjänster under budgetåret 1970/71 att — liksom innevarande
budgetår — bestridas inom ramen för avlöningsanslagen till de filosofiska
fakulteterna. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl. Maj:t beträffande
frågan om det antal tjänster som bör inrättas.
Lektörshjälp och handledning åt syn- och hörselskadade studerande har hittills
bekostats från anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor (jfr prop.
1967: 1 bil. 10 s. 220 och prop. 1868: 1 bil. 10 s. 334). Medel för detta ändamål
bör i fortsättningen beräknas under fakulteternas avlöningsanslag. I fråga om de
filosofiska fakulteterna kommer jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att meddela sådana bestämmelser att för nämnda ändamål får — utöver vad som
följer av gällande organisationsplaner (motsv.) — disponeras högst 2 000 kr. per
handikappad studerande och termin.
Som jag redovisat tidigare kommer en ny redovisningsorganisation att successivt
införas vid statliga myndigheter. Denna omorganisation är f. n. aktuell vid
kungl. biblioteket samt vissa universitet och högskolor inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Frågan om möjliga besparingar i anledning av denna
omorganisation bör senare prövas av Kungl. Maj:t.
Universitetskanslersämbetet har lagt fram förslag om yrkesinriktade studiekurser
av normalt en termins längd vid universitens filosofiska fakulteter. Som jag
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 255
tidigare redovisat anordnas under innevarande läsår försöksvis studiekurser. Kungl.
Maj:t har medgivit att denna försöksverksamhet väsentligt utvidgas vårterminen
1970. Jag vill erinra om att jag i prop. 1969: 4 (s. 66) vid min anmälan av frågan
om utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m. anförde att utbildningen
vid de filosofiska fakulteterna liksom vid övriga eftergymnasiala utbildningsanstalter
primärt bör ha till uppgift att förbereda de studerande för framtida insatser
i yrkeslivet. Detta mål kan uppfyllas på olika sätt, bl. a. genom ökning av inslaget
av yrkesförberedande moment i befintliga studiekurser eller genom införande av
nya studiekurser med huvudsakligen yrkesförberedande innehåll. Studiekurser med
ett innehåll som nära anknyter till yrkesutövning inom breda arbetsmarknadssektorer
bör kunna underlätta de studerandes övergång till yrkesverksamhet. Sådana
studiekurser bör dessutom kunna fylla en viktig funktion för den som önskar vidareutbildning.
Ett införande av yrkesinriktade studiekurser är emellertid förenat med en rad
praktiska problem, bl. a. i fråga om tillgång på lärare, möjligheterna att samordna
innehållet i dylika kurser med det i befintliga studiekurser, utbildningens uppläggning,
förkunskapskrav samt urval bland sökande i de fall det är nödvändigt
att begränsa antalet studerande.
Jag räknar med att utbildning skall kunna ges i första hand i administrativ teknik,
arbetsmarknadsteknik med personaladministration, informationsteknik, miljövård,
museiteknik och u-landsfrågor med biståndsteknik. Jag vill understryka att
införandet av dessa studiekurser inte får leda till att den utbildning i dessa frågor
som f. n. ges inom befintliga studiekurser tas bort. Detta måste observeras särskilt
beträffande utbildning i u-landsfrågor. Det är enligt min mening viktigt att kunskapsstoffet
i universitetsutbildningen i ökad utsträckning internationaliseras (jfr
prop. 1969: 4 s. 67). Jag har vid min beräkning av medelsanvisningen för tilldelning
av lärarkrafter m. m. i ämnen inom filosofisk fakultet beaktat medelsbehovet
även för yrkesinriktade studiekurser. Bestämmelserna om vidgat tillträde till högre
utbildning synes mig böra tillämpas även vid utbildning i yrkesinriktade studiekurser.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att medge att yrkesinriktade studiekurser
försöksvis får anordnas fr. o. m. läsåret 1970/71 inom ramen för den
grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här förordat.
Jag vill erinra om vad jag tidigare anfört om försöksverksamhet med s. k. kombinationsutbildning.
Ett bifall till vad jag förordar i det följande under anslagen till fakulteterna
m. m. kommer för nästa budgetår att innebära en ökning med ca 122 milj. kr.
Eb
256 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
E 4. Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
E 5. Humanistiska fakulteterna: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ..... 45 292 5 5 62 Reservation5 ............ 56 797
1969/70 Anslag .... 55 828 0003
1970/71 Förslag .... 71 582 0001
1 Anslagen Humanistiska fakulteterna: Avlöningar och Humanistiska fakulteterna: Materiel
m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 387 379 kr.
3 Avlöningar till lärarpersonal 48 718 000 kr., därav 1 240 000 kr., som beräknats under anslaget
Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., samt driftkostnader 7 110 000
kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 61 582 000 kr. och driftkostnader 10 000 000 kr.
5 Anslaget Humanistiska fakulteterna: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de humanistiska fakulteterna vid universiteten i
Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast
lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal Lärarpersonal ........................... |
922 |
Universitets- kanslersämbetet + 85 |
Föredraganden + 59 |
Anslag Utgifter Avlöningar till lärarpersonal ............... |
40 038 000 |
+ 11 576 000 |
+ 10 455 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
9 208 000 |
+ 2 662 000 |
+ 2 404 000 |
Uppbördsmedel |
|||
Avkastning från vissa fonder m. m......... |
528 000 |
- 5 000 |
- 5 000 |
Nettoutgift |
48 718 000 |
+ 14 243 000 |
+ 12 864 000 |
Universitetskanslersämbetet
I fråga om utbyggnaden av den humanistiska forsknings- och utbildningsorganisationen
med nya tjänster bör de förslag som rör universitetet i Umeå ges högsta
prioritet. Det är utomordentligt väsentligt att ställning nu tas till umeåfakultetens
struktur under ett första uppbyggnadsskede.
Vad gäller utbyggnaden av organisationen med nya tjänster vid övriga universitet
bör vetenskaper som är inriktade på estetisk upplevelse och påverkan ägnas
särskild uppmärksamhet.
I fråga om professurer omfattar förslaget en plan för utbyggnaden vid universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm t. o. m. budgetåret 1971/72 och
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 257
vid universitetet i Umeå fram till mitten av 1970-talet. I övrigt avser förslagen
budgetåret 1970/71. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
1. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1970/71
+ 525 000 kr.). 2 3 4 5 6 7 8
Budgetär/ämne |
Läro- anstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
1970/71 |
|||
Estetik |
Uppsala |
P |
Personlig för T. Brunius |
Historia, särskilt stads- och kom |
- Stockholm |
P |
Beslutad 1969 (prop. 57, SU 95, |
munhistoria |
rskr 242) |
||
Idéhistoria |
Umeå |
P |
Beslutad 1968 (prop. 1 bil. 10 s. |
248. SU 41, rskr 114) |
|||
Japanologi, särskilt modern ja |
.- Stockholm |
P |
|
panska |
|||
Litteraturvetenskap, särskilt dra |
- Lund |
P |
|
maforskning |
|||
Musikvetenskap |
Stockholm |
P |
|
Språklig databehandling |
Göteborg |
BP |
|
Vetenskapsteori |
Umeå |
P |
Beslutad 1968 (prop. 1 bil. 10 s. |
248, SU 41, rskr 114) |
|||
1971/72 |
|||
Engelska, särskilt modern |
Umeå |
P |
|
engelska |
|||
Franska, särskilt franskspråkig |
Göteborg |
P |
|
litteratur |
|||
Historia, särskilt historieteori |
Umeå |
P |
|
Ryska |
Uppsala |
P |
|
Tyska, särskilt tyskspråkig littera |
- Stockholm |
P |
|
tur |
|||
1972/73 |
|||
Finska |
Umeå |
P |
|
Konstvetenskap |
Umeå |
P |
|
Senare budgetår |
|||
Franska, särskilt modern franska Umeå |
P |
||
Musikvetenskap |
Umeå |
P |
|
Nordisk fornkunskap, särskilt cii |
•- Umeå |
P |
|
kumpolär arkeologi |
|||
Ryska |
Umeå |
P |
|
Samiska kulturen och språket |
Umeå |
P |
|
Tyska, särskilt modem tyska |
Umeå |
P |
2. 4 universitetslektorat i Uo 22:25 (Lund 2, Umeå 2) ( + 275 000 kr.).
3. 3 docenttjänster (Göteborg 1, Umeå 2) (+170 000 kr.).
4. 20 forskarassistenttjänster (Uppsala 5, Lund 5, Göteborg 4, Stockholm 4,
Umeå 2) ( + 994 000 kr.).
5. 5 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete (+211 000
kr.).
6. Ökad medelsanvisning till avlöning av vissa lärare ( +1 913 000 kr.).
7. Löneomräkning m. m. 9 210 000 kr.
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 940 000 kr.
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10.
Eb
258 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Härutöver bär universitetskanslersämbetet i särskilda framställningar dels föreslagit
bl. a. att en tjänst som utländsk lektor i arabiska skall inrättas vid universitetet
i Uppsala, dels föreslagit att den ena av professurerna i litteraturhistoria
med poetik vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till
professur i litteraturvetenskap samt att professuren i etnografi, särskilt socialantropologi
vid universitetet i Göteborg i samband med återbesättande ändras till professur
i socialantropologi.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Universitetskanslersämbetet har i sina anslagsframställningar för nästa budgetår
lagt fram en utbyggnadsplan för den humanistiska utbildnings- och forskningsorganisationen
i Umeå. Jag vill erinra om vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
anförde i 1967 års statsverksproposition (bil. 10 s. 228) vid sin
anmälan av frågan om uppbyggnaden av en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation
i Umeå. Han uttalade att man borde ta sikte på att få fram sådan
specialisering och differentiering inom organisationen som betingas av utvecklingen
inom resp. ämnesområde och av de speciella förutsättningarna i Norrland
samt att man borde pröva såväl den organisatoriska uppbyggnaden i fråga
om tjänstetyper som lämpligheten av att — med ämnena idéhistoria, vetenskapsteori
och allmän språkvetenskap som bas — skapa en speciell forskningsprofil
även beträffande de humanistiska ämnena i Umeå.
Mot bakgrund av detta uttalande — vilket riksdagen lämnat utan erinran —
har statsmakterna hittills beslutat inrätta bl. a. sex professurer inom humanistiska
ämnesområden vid universitetet i Umeå — i allmän språkvetenskap, fonetik, idéhistoria,
litteraturvetenskap, svenska språket, särskilt nusvenska, samt vetenskapsteori.
Jag finner det av planeringsskäl motiverat att statsmakterna nu beslutar om inrättande
av de ytterligare professurer som bör komma till under perioden fram till
och med budgetåret 1974/75.
Universitetskanslersämbetet har framhållit att behovet av forskarhandledning
talar för att en professur i engelska, särskilt modern engelska, inrättas den 1 juli
1971. Mot bakgrund av att den starka tillströmningen av studerande till ämnesområdet
engelska vid universitetet i Umeå kan väntas medföra behov av en omfattande
forskarhandledning förordar jag att beslut nu fattas om inrättande den
1 juli 1971 av en professur i engelska, särskilt modern engelska.
På grundval av den av ämbetet framlagda utbyggnadsplanen förordar jag vidare
att vid universitetet i Umeå under perioden fram t. o. m. budgetåret 1974/75 inrättas
en professur i vart och ett av ämnena finska, historia samt nordisk och
jämförande fornkunskap. Jag avser att efter förslag av universitetskanslersämbetet
återkomma till frågan om tidpunkt för inrättande av dessa tjänster.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 259
Vid min medelsberäkning för nästa budgetår har jag räknat medel för ett ordinarie
universitetslektorat i konstvetenskap vid universitetet i Umeå.
Jag beräknar nu medel för de tidigare beslutade professurerna i idéhistoria och
vetenskapsteori vid universitetet i Umeå (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 248, SU 41,
rskr 114). I anslutning till dessa tjänster tar jag upp medel för 500 assistenttimmar
i vartdera ämnesområdet för forskning och allmänt institutionsarbete.
Enligt statsmakternas beslut år 1969 (prop. 57, SU 95, rskr 242) skall vid universitetet
i Stockholm den 1 juli 1970 inrättas en professur i historia, särskilt
stads- och kommunhistoria. Lönekostnaderna samt kostnaderna för socialförsäkringsavgifter,
pensionskostnader och övriga därmed jämförbara kostnader skall
bestridas av staten med en tredjedel och av Stockholms stad och Svenska kommunförbundet
med två tredjedelar. Jag beräknar nu medel för denna tjänst.
Jag finner det angeläget att forskningsorganisationen inom det estetiska området
förstärks och förordar i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag
att en professur i litteraturvetenskap, särskilt dramaforskning, inrättas vid universitetet
i Lund den 1 juli 1970. I anslutning till mitt förslag om professuren beräknar
jag medel för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966:1 bil. 10 s. 361, SU 42,
rskr 125) har Kungl. Maj:t beslutat om ändrade benämningar på vissa professurer
enligt följande sammanställning.
Professurens tidigare benämning
Läroanstalt Professurens nya benämning
Engelska språket
Engelska språket och engelskspråkig litteratur
Klassiska språk
Klassisk fornkunskap och antikens historia
Klassisk språkvetenskap och kulturforskning
Slaviska språk
Tyska språket
L Engelska
L Engelska, särskilt engelskspråki;
litteratur
G* 1 Grekiska
U, L\ G Antikens kultur och samhällsliv
S Antikens kultur och samhällsliv
L Slaviska språk, särskilt ryska
L Tyska
1 Den ändrade benämningen avser en av två tjänster.
Vidare bör en av professurerna i litteraturhistoria med poetik vid universitetet
i Uppsala och professuren i etnografi, särskilt socialantropologi, vid universitetet
i Göteborg — i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag — i samband
med återbesättande ändras till resp. professur i litteraturvetenskap och professur i
socialantropologi.
Därjämte har Kungl. Maj:t beslutat inrätta sammanlagt tolv ordinarie universitetslektorat
den 1 juli 1969, nämligen i historia vid universiteten i Uppsala, Lund
och Stockholm, konstvetenskap vid universiteten i Uppsala och Lund, litteraturvetenskap
vid universiteten i Göteborg och Stockholm, engelska vid universitetet
i Stockholm samt ett i franska och ett i spanska vid vartdera av universiteten i
Uppsala och Stockholm. Universitetslektoratet i historia vid universitetet i Uppsala
är placerat vid universitetsfilialen i Örebro.
Eb
260 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag räknar vidare för nästa budgetår medel för ett ordinarie universitetslektorat
i estetik, personligt för docenten T. Brunius, vid universitetet i Uppsala.
Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. medel för ytterligare
tre tjänster som docent och arton tjänster som forskarassistent. Jag tar vidare upp
medel för en tjänst som utländsk lektor i arabiska vid universitetet i Uppsala.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande
avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen
beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till
(48 718 000 + 12 864 000 =) 61 582 000 kr. Vidare beräknar jag i överensstämmelse
med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader till (7 110 000
+ 2 890 000 = ) 10 000 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
enligt vad jag förordat i det föregående,
c) till Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
61 582 000 kr.,
d) till Humanistiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
E 6. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
E 7. Teologiska fakulteterna: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ...... 2 964 7942 Reservation5 ............. 6 105
1969/70 Anslag...... 4 036 0003
1970/71 Förslag ..... 4 131 0004
1 Anslagen Teologiska fakulteterna: Avlöningar och Teologiska fakulteterna: Materiel m. m.
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 26 242 kr.
3 Avlöningar till lärarpersonal 3 606 000 kr. och driftkostnader 430 000 kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 3 581 000 kr. och driftkostnader 550 000 kr.
5 Anslaget Teologiska fakulteterna: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de teologiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala
och Lund.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast
lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 261
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Universitets- kanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Lärarpersonal................. Anslag Utgifter |
............ 52,5 |
— 1,5 |
-2 |
Avlöningar till lärarpersonal . . . . |
........... 2 932 200 |
+ 25 000 |
-20 000 |
Lönekostnadspålägg ........... |
............ 674 000 |
+ 6 000 |
- 5 000 |
Uppbördsmedel |
|||
Avkastning från vissa fonder . . . |
........... 200 |
of. |
of. |
Universitetskanslersämbetet |
Nettoutgift 3 606 000 |
+ 31 000 |
—25 000 |
I förslagen till anslagsäskanden för budgetåret 1969/70 föreslogs bl. a. en förskjutning
i fakulteternas verksamhet mot allmänt religionsvetenskapliga områden.
Bland dessa intar religionssociologin en framträdande plats. En professur i ämnet
bör inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1971.
För budgetåret 1970/71 föreslår ämbetet i fråga om lärarpersonal.
1. 750 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete ( + 29 000
kr.).
2. Minskning av kursanslag (—105 000 kr.).
3. Löneomräkning 124 000 kr.
4. Lönekostnadspålägg — 17 000 kr.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
I statsverkspropositionen 1969 (bil. 10 s. 289) förklarade jag mig ha för avsikt
att föreslå Kungl. Maj:t att föranstalta om utredning av den religionsvetenskapliga
utbildningens mål och organisation samt anförde, att dåvarande chefen för utbildningsdepartementet
avsåg föreslå Kungl. Maj:t att låta tillkalla särskild sakkunnig
för att utreda frågan om den praktisk-teologiska utbildningen. Dessa båda utredningar
har nu kommit till stånd. Kungl. Maj:t har den 26 september 1969 uppdragit
åt universitetskanslersämbetet att komma in med utredning och förslag angående
den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation. Vidare har
samma dag dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, tillkallat en sakkunnig för utredning av frågan angående de praktiskteologiska
övningsinstitutens framtida ställning m. m. Utredningsuppdragen skall
fullgöras i samverkan.
Kungl. Maj:t har vidare genom beslut den 29 maj 1969 meddelat provisoriska
bestämmelser om den första delen av den grundläggande utbildningen vid teologisk
fakultet, innebärande att de studerande vid teologisk fakultet under sitt första
studieår genomgår utbildningen gemensamt med de studerande, som vid filosofisk
Eb
262 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
fakultet studerar religionskunskap. Behovet av kursanslag för utbildning vid teologisk
fakultet har härigenom minskat.
För nästa budgetår räknar jag inte med andra förändringar under förevarande
avlöningsanslag än sådana av automatisk natur.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (3 606 000 — 25 000 =) 3 581 000 kr. Vidare beräknar
jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader
till (430 000+120 000 = ) 550 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 581 000
kr.,
b) till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kr.
E 8. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
E 9. Juridiska fakulteterna: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ...... 7 1 64 0562 Reservation5 ............. 7 305
1969/70 Anslag...... 9 973 0003
1970/71 Förslag .... 11 046 0001
1 Anslagen Juridiska fakulteterna: Avlöningar och Juridiska fakulteterna: Materiel m. m.
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 53 403 kr.
3 Avlöningar till lärarpersonal 9 023 000 kr. och driftkostnader 950 000 kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 9 846 000 kr. samt driftkostnader 1 200 000 kr.
6 Anslaget Juridiska fakulteterna: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala,
Lund och Stockholm.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast
lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Universitets- kanslersämbetet |
Föredraganden |
||
Personal Lärarpersonal ............... |
............. 136,5 |
+ 18 |
+ 6 |
Anslag Utgifter |
|||
Avlöningar till lärarpersonal ... |
............. 7 387 900 ............. 1 699 000 |
+ 1 127 000 |
+ 670 000 |
Uppbördsmedel |
............. 63 900 |
of. |
of. |
Nettoutgift 9 023 000 |
+ 1386 000 |
+ 823 000 |
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 263
Universitetskansler sämbetet
Med hänsyn till behovet av rekrytering till högre tjänster bör ytterligare forskarassistenttjänster
inrättas och sådana bestämmelser meddelas att docenttjänster vid
de juridiska fakulteterna vid rekryteringssvårigheter tillfälligt kan omvandlas till
forskarassistenttjänster. En tjänst som biträdande professor i straffrätt bör inrättas
vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1971.
För budgetåret 1970/71 föreslår ämbetet i fråga om lärarpersonal.
1. 3 forskarassistenttjänster (Uppsala 1, Lund 1, Stockholm 1) (+149 000 kr.).
2. 3 250 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete, varav
1 500 avsedda för studierådgivning (+125 000 kr.).
3. Ökad medelsanvisning till avlöning av vissa lärare ( + 366 000 kr.).
4. 3 000 assistenttimmar för undervisning (+115 000 kr.).
5. Löneomräkning 457 000 kr.
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 174 000 kr.
Föredraganden
lag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Universitetskanslersämbetet har framhållit att behovet av studierådgivning vid
de juridiska fakulteterna har ökat. Jag beräknar i anslutning till ämbetets förslag
medel för en halv tjänst som studievägledare vid var och en av de juridiska institutionerna
vid universiteten i Uppsala och Lund samt medel för en tjänst som studievägledare
vid juridiska institutionen vid universitetet i Stockholm. Vidare beräknar
jag medel för en höjning av kursanslagen med sammanlagt 200 000 kr. utöver
löneomräkning och lönekostnadspålägg för den befintliga organisationen.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande
avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen
beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal
till (9 023 000 + 823 000 = ) 9 846 000 kr. Vidare beräknar jag i överensstämmelse
med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader till (950 000 +
250 000 = ) 1 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 9 846 000 kr.,
b) till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
Eb
264 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
E 10. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 11. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ..... 49 721 9402 Reservation3 ........... 287 876
1969/70 Anslag..... 62 260 0003
1970/71 Förslag ____ 82 880 0004
1 Anslagen Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar och Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 444 330 kr.
3 Avlöningar till lärarpersonal 54 460 000 kr., därav 1 207 000 kr., som beräknats under anslaget
Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., samt driftkostnader 7 800 000
kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 71 880 000 kr. och driftkostnader 11 000 000 kr.
5 Anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt handelshögskolan i
Göteborg.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast
lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 kanslersämbetet |
|
Lärarpersonal ........................... |
1 096 |
+ 112 |
+ 70 |
Anslag Utgifter |
|||
Avlöningar till lärarpersonal ............... Lönekostnadspålägg ...................... |
44 411 600 10 214 000 |
+ 14 710 000 |
+ 14 164 000 |
Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m. m........... |
165 600 |
+ 52 000 |
+ 2 000 |
Nettoutgift |
54 460 000 |
+ 18 041 000 |
+ 17 420 000 |
Universitetskanslersämbetet
Med hänsyn till behoven av förstärkningar av handledarresurserna på forskarutbildningsnivå
föreslår ämbetet att dels vissa högre tjänster inrättas, dels antalet
tjänster som docent och forskarassistent kraftigt ökas.
Utbildningsprogrammet vid universitetsfilialerna bör vidgas genom att studiekurser
i kulturgeografi införs fr. o. m. budgetåret 1970/71.
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
1. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1970/71
+ 228 000 kr.).
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 265
Budgetår/ämne |
Läro- anstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
1970/71 Företagsekonomi |
Stockholm |
P |
|
Psykologi, särskilt tillämpad psy- |
Göteborg |
P |
|
kologi Sjörätt och annan transporträtt |
Handelshög- |
P |
Finansiering delvis genom dona- |
1971/72 Företagsekonomi, särskilt redovis- |
skolan i Lund |
P |
tionsmedel, förutsatt att inneha-varen av tjänsten tillträtt senast |
ning och finansiering Psykologi, särskilt tillämpad |
Lund |
P |
|
psykologi Sociologi |
Lund |
P |
|
Statistik |
Uppsala |
BP |
|
Statskunskap |
Göteborg |
BP |
2. 8 docenttjänster ( + 454 000 kr.).
3. 15 tjänster som forskarassistent ( + 746 000 kr.).
4. 3 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete (+ 134 000
kr.).
5. Ökad medelsanvisning för avlöning av vissa lärare ( + 2 520 000 kr.).
6. Löneomräkning m. m. 13 073 000 kr.
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 939 000 kr.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
I propositionen angående utbildningens organisation vid filosofisk fakultet m. m.
berörde jag bl. a. frågan om ekonomutbildningens organisation i Göteborg (prop.
1969: 4 s. 72, SU 34, rskr 101). Jag räknade då med att under innevarande läsår
kunna ta ställning till frågan om en förenkling av den organisatoriska strukturen
i Göteborg. Inom universitetskanslersämbetet har sakkunniga sett över gällande
bestämmelser rörande den samhällsvetenskapliga utbildningen och lagt fram
förslag om bl. a. den organisatoriska ställningen för handelshögskolan i Göteborg.
Med hänsyn till förändrade förutsättningar för prövningen av hithörande
frågor som inträtt under år 1969 har ämbetet emellertid funnit att frågan bör
övervägas på nytt. Enligt vad jag erfarit räknar ämbetet med att kunna avge förslag
i anslutning till sina anslagsframställningar för budgetåret 1971/72.
I Göteborg anordnas ekonomutbildning vid såväl universitetet som handelshögskolan.
Tillträdet till denna utbildning kommer att vara obegränsat fr. o. m. bud
9*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
Eb
266 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
getåret 1970/71. Eftersom den utbildning som ges vid de två läroanstalterna
följer samma studieplaner, utgår jag från att resurserna för utbildning på olika
stadier kommer att utnyttjas gemensamt. Till frågan om en förenkling av den organisatoriska
strukturen i Göteborg avser jag återkomma i samband med anslagsframställningar
för budgetåret 1971/72.
Med hänvisning till det ökande antalet studerande i ämnet företagsekonomi
vid universitetet i Stockholm föreslår ämbetet att en andra professur i ämnet skall
inrättas där. Jag finner förslaget motiverat och förordar därför att en professur
i företagsekonomi inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1970.
Ämbetet har vidare föreslagit att en professur i psykologi, särskilt tillämpad
psykologi, skall inrättas vid universitetet i Göteborg nästa budgetår. Jag finner att
resurserna för den mot olika tillämpningar i samhällslivet inriktade psykologiska
forskningen bör utökas och förordar, även med hänsyn till behovet av förstärkning
av resurserna för forskarutbildning vid universitetet i Göteborg, att en professur
i tillämpad psykologi inrättas vid detta universitet den 1 juli 1970. Vid universiteten
i Uppsala och Stockholm finns tjänster som professor resp. biträdande professor
i psykologi, särskilt tillämpad psykologi. Dessa tjänster bör i samband med
återbesättande ändras till tjänster i tillämpad psykologi.
I anslutning till mina förslag om tjänster som professor räknar jag medel för
sammanlagt 2 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
I likhet med ämbetet anser jag att en tjänst som biträdande professor i statistik
bör inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1971. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att inrätta nämnda tjänst.
Universitetskanslersämbetet har föreslagit att en professur i sjörätt och annan
transporträtt skall inrättas vid handelshögskolan i Göteborg läsåret 1970/71.
Tjänsten avses bli finansierad till viss del genom donationsmedel. Med hänsyn bl. a.
till vad jag anfört angående den organisatoriska strukturen i Göteborg, är jag
inte beredd att nu ta ställning till förslaget.
I samband med återbesättande av professuren i pedagogik och pedagogisk psykologi
vid universitetet i Lund har Kungl. Maj:t föreskrivit att benämningen av
tjänsten skall ändras till professur i pedagogik. Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit
att vid tjänstens ledigförklarande skall anges att den kan komma att förenas med
tjänstgöringsskyldighet även vid lärarhögskolan i Malmö.
Vidare har Kungl. Maj:t föreskrivit att en professur i företagsekonomi vid
handelshögskolan i Göteborg i samband med återbesättande skall ändras till professur
i företagsekonomi, särskilt kostnads- och intäktsanalys. Innehavaren av
tjänsten kommer efter beslut av ämbetet att kunna ges tjänstgöringsskyldighet även
vid universitetet i Göteborg.
Kungl. Maj:t har därjämte beslutat inrätta sammanlagt nitton ordinarie universitetslektorat
den 1 juli 1969. Tjänsternas fördelning mellan läroanstalter och ämnesområden
framgår av följande sammanställning.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 267
Ämnesområde Universitet
Uppsala Lund Göteborg Stockholm Umeå
Nationalekonomi........ 1 1
Ekonomisk historia...... 1
Kulturgeografi.......... 1
Pedagogik.............. 1 1 i 1 1
Psykologi .............. 1 1 i
Sociologi .............. I1 l1 i1 i1
Statskunskap ........... 1 j i
1 Med placering vid universitetsfilialen.
Utbildningsorganisationen vid universitetsfilialerna bör i enlighet med förslag
från universitetskanslersämbetet utvidgas och fr. o. m. läsåret 1970/71 omfatta
även studiekurser i kulturgeografi. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj:t att den 1 juli 1970 inrätta ett ordinarie universitetslektorat i kulturgeografi
— med placering vid resp. universitetsfilial — vid vart och ett av universiteten i
Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.
Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. medel för ytterligare åtta
tjänster som docent och femton tjänster som forskarassistent. Jag avser att i annat
sammanhang på grundval av förslag från samhällsvetenskapliga fakulteten vid
universitetet i Lund föreslå Kungl. Maj:t att en av docenttjänsterna skall vara personlig
för docenten Stevan Dedijer. I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med
andra förändringar än sådana av automatisk natur.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (54 460 000+ 17 420 000 = ) 71 880 000 kr. Vidare
beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader
till (7 800 000 + 3 200 000 = ) 11 000 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren
i psykologi, särskilt tillämpad psykologi, vid universitetet
i Uppsala enligt vad jag förordat i det föregående,
c) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 71 880 000 kr.,
d) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostna -
Eb
268 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
der för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
11 000 000 kr.
E 12. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 13. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 .... 92 9 4 2 6782 Reservation5 3 299 563
1969/70 Anslag .... 128 279 0003
1970/71 Förslag ... 141 659 0004
1 Anslagen Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar och Medicinska fakulteterna m. m.:
Materiel m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 033 745 kr.
3 Avlöningar till lärarpersonal 76 409 000 kr., därav 177 000 kr., som beräknats under anslaget
Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., samt driftkostnader 51 870 000 kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 84 859 000 kr. och driftkostnader 56 800 000 kr.
5 Anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de medicinska fakulteterna vid universiteten i
Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå och vid karolinska institutet samt för enheten
för medicinsk och teknisk utbildning och forskning i Linköping. Vidare skall från
dessa anslag bestridas avlöningskostnader för viss preklinisk odontologisk utbildning,
vissa medicinska kurser inom blandad medicinsk och annan utbildning vid
universitetet i Uppsala, sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund samt logopedutbildningen
och utbildningen i ämnet näringslära vid karolinska institutet.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. —
endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Personal
Lärarpersonal.................
Anslag
U tgifter
Avlöningar till lärarpersonal ....
Lönekostnadspålägg............
Uppbördsmedel
Avkastning från vissa fonder m. m.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 Universitetskanslers- Föredraganden ämbetet |
||
.......... 1 274 |
+ 120 |
+ 90 |
.......... 63 173 000 .......... 14 529 000 |
+ 8 124 000 |
+6 951 000 |
.......... 1 293 000 |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
Nettoutgift 76 409 000 |
+ 9 893 000 |
+ 8 450 000 |
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 269
Universitetskanslersämbetet
Antalet medicinska utbildningsplatser under första studieåret uppgår innevarande
läsår till sammanlagt 956, av vilka 196 i Uppsala, 190 i Lund, 168 i Göteborg,
82 i Umeå och 320 vid karolinska institutet. I förhållande till läsåret 1968/69
innebär detta en ökning med 112 platser, samtliga vid karolinska institutet,
varav 72 platser utgör sista etappen i det beslutade utbyggnadsprogrammet för medicinsk
utbildning (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) och 40 platser kommit till
enligt nyligen fattade beslut om ökad läkarutbildning i stockholmsområdet (prop.
1969:137, SU 187, rskr 421). Innevarande läsår har vidare inletts medicinsk utbildning
i propedeutiska och kliniska ämnen i Linköping för 84 studerande, som
genomgått sin teoretiska utbildning i Uppsala (jfr prop. 1968: 83, SU 119, rskr
273). Inom universitetskanslersämbetet undersöks f. n. förutsättningarna att öka
intagningskapaciteten till läkarutbildning i Umeå med ca 20 platser. Intagningsökningen
kan eventuellt komma till stånd redan nästa budgetår.
Det hittills beslutade programmet för ökad läkarutbildning ställer stora anspråk
på resurser under de närmast följande åren. De resurser som ämbetet föreslår
skall komma till av andra skäl koncentreras därför till sådana områden där medicinsk
forskning kan bidra till att lösa centrala problem i hälso- och sjukvården.
Ämbetet har vidare lagt fram en detaljerad plan för inrättande av 20 professurer
vid karolinska institutet, avsedda för klinisk utbildning och forskning vid Huddinge
sjukhus. Planen omfattar budgetåren 1971/72—1973/74. Vad avser högre
tjänster i övrigt lägger ämbetet fram förslag för två budgetår. För Linköpings del
redovisas även de av riksdagen beslutade professurer som skall tillkomma under
budgetåret 1972/73. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
1. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1970/71
+ 1 191 000 kr.).
Budgetår/ämne
Läroanstalt Tjänst
Anmärkning
1970/71
Anatomi, särskilt ultrastruktur- Göteborg
forskning
P Personlig för R. Ekholm.
Samtidigt vakanssättning
av tjänst som biträdande
professor i anatomi
Kirurgi1
Klinisk audiologi
Geriatrik
Linköping
Karolinska
institutet
P Anknytning till läroanstalt
föreslås senare
P Fr. o. m. 1.11.1970
BP I stället för nuvarande per -
sonliga tjänst i samband
med innehavarens avgång
med pension
Klinisk bakteriologi1
Klinisk bakteriologi
Klinisk fysiologi2
Linköping
Karolinska
institutet
Linköping
P
P Omvandling av tjänst som
biträdande professor
P
Eb
270 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Budgetår/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
Klinisk kemi |
Karolinska |
P |
Omvandling av tjänst som |
Klinisk näringslära |
institutet Göteborg |
P |
biträdande professor. Förs-te innehavare R. Blom-strand Förste innehavare B. Isaks- |
Medicin, särskilt lungmedicin |
Uppsala |
P |
son Omvandling av tjänst som |
Medicin, särskilt yrkesmedicin |
Linköping |
P |
biträdande professor. Förs-te innehavare G. Dahl-ström |
Medicinsk teknik |
Karolinska |
P |
I stället för personlig tjänst |
Neuropatologi |
institutet Göteborg |
P |
som biträdande professor. Personlig för P. Sourander. |
Neuropsykofarmakologi |
Karolinska |
BP |
Samtidig vakanssättning av |
Näringslära3 |
institutet Uppsala |
P |
|
Ortopedisk kirurgi- |
Linköping |
P |
Fr. o. m. 1.1.1971 |
Patologi2 |
Linköping |
P |
|
Pediatrik4 |
Lund/Malmö |
P |
Förste innehavare C. G. |
Pediatrik0 |
Göteborg |
P |
Bergstrand |
Psykiatri1 |
Umeå |
P |
|
Psykiatri |
Karolinska |
P |
|
Radiofysik, särskilt medicinsk |
institutet Linköping |
P |
|
röntgenteknik2 Röntgendiagnostik2 |
Linköping |
P |
1971/72 Dermatologi och venereologi2 |
Linköping |
P |
Nuvarande benämning: |
Hygien, särskilt yrkeshygien |
Linköping |
P |
Dermato-venereologi |
Klinisk neurofysiologi |
P |
Anknytning till läroanstalt |
|
Medicin0 |
Karolinska |
P |
föreslås senare Fr. o. m. 1.1.1972 |
Medicin, särskilt njursjukdomar |
institutet Lund |
P |
I stället för nuvarande per- |
Medicinsk radiobiologi |
Karolinska |
P |
sonliga tjänst i samband Omvandling av tjänst som |
Neurologi2 |
institutet Linköping |
P |
biträdande professor i ra-diobiologi Tidigareläggning från 1.7. |
Näringslära |
Karolinska |
P |
1972 till 1.1.1972 |
Oftalmiatrik2 |
institutet Linköping |
P |
Fr. o. m. 1.1.1972 |
Oto-rhino-laryngologi2 |
Linköping |
P |
Fr. o.m. 1.1.1972 |
Psykiatri2 |
Linköping |
P |
|
Röntgendiagnostik0 |
Karolinska |
P |
Fr. o. m. 1.1.1972 |
institutet |
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 271
Budgetår/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
1972/73 |
|||
Anestesiologi2 * |
Linköping |
P |
|
Dermatologi och venereologi6 |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o. m. 1.1.1973; placerad |
Kirurgi0 |
Karolinska institutet |
P |
|
Klinisk farmakologi0 |
Karolinska institutet |
P |
|
Klinisk kemi0 |
Karolinska institutet |
P |
|
Klinisk fysiologi0 |
Karolinska institutet |
P |
|
Ortopedisk kirurgi0 |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o. m. 1.1.1973 |
Obstetrik och gynekologi" |
Linköping |
P |
Senareläggning från 1.1. |
Patologi0 |
Karolinska institutet |
P |
Placerad vid S:t Görans |
Pediatrik2 |
Linköping |
P |
|
1973/74 |
|||
Barn- och ungdomspsykiatri6 |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o.m. 1.1.1974 |
Infektionssjukdomar0 |
Karolinska institutet |
P |
Övergångsvis vakanssätt-ning |
Intemmedicinskt specialämne6 |
Karolinska institutet |
P |
|
Klinisk bakteriologi6 |
Karolinska institutet |
P |
|
Kirurgiskt specialämne0 |
Karolinska institutet |
P |
|
Neurologi0 |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o.m. 1.1.1974 |
Obstetrik och gynekologi0 |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o.m. 1.1.1974 |
Oftalmiatrik6 |
Karolinska institutet |
P |
|
Oto-rhino-laryngologi6 |
Karolinska institutet |
P |
|
Pediatrik0 |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o.m. 1.1.1974 |
Psykiatri0 |
Karolinska institutet |
P |
Övergångsvis vakanssätt-ning |
Socialmedicin6 |
Karolinska institutet |
P |
1 Beslutad 1969 (prop. 1 bil. 10 s, 305 och 307, SU 46, rskr 137)
2 Beslutad 1968 (prop. 83 s. 69, SU 119, rskr 273)
3 Beslutad 1968 (prop. 1 bil. 10 s. 265, SU 41, rskr 114)
1 Principbeslut 1963 (prop. 142 s. 56, SU 112, rskr 264)
6 Principbeslut 1965 (prop. 140 s. 67, SU 164, rskr 399)
6 Upptagen i 1963 års universitets- och högskolekommittés betänkande Utbyggnaden av universitet
och högskolor. Lokalisering och kostnader. II (SOU 1965: 12 s. 147 och 148)
2. 5 docenttjänster (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1, karolinska institutet 1,
Linköping 1) ( + 284 000 kr.).
Eb
272 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
3. 6 forskarassistenttjänster (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1, Umeå 1, karolinska
institutet 1, Linköping 1) ( + 298 000 kr.).
4. Övriga tjänster vid Uppsala universitet — enligt läkarutbildningsberedningens
bedömning — för den av 1965 års riksdag beslutade ökade läkarutbildningen
vid universitetet: universitetslektorat i Uo 22:25, lärartjänst i U 20 och 2 forskarassistenttjänster
(jfr SOU 1965: 12 s. 92; prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411)
( + 227 000 kr.).
5. Övriga tjänster vid Lunds universitet enligt 1963 års riksdagsbeslut: klinisk
lärartjänst och 4 kliniska amanuenstjänster (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264)
(+198 000 kr.).
6. Övriga tjänster vid Göteborgs universitet enligt 1965 års riksdagsbeslut: klinisk
lärartjänst och 2 kliniska amanuenstjänster (prop. 1965: 140, SU 164, rskr
399) ( + 164 000 kr.).
7. Övriga tjänster vid Umeå universitet — enligt läkarutbildningsberedningens
bedömning —- för den av 1965 års riksdag beslutade ökade läkarutbildningen
vid universitetet: 2 kliniska lärartjänster, lärartjänst i U 20 och 3 kliniska amanuenstjänster
(jfr SOU 1965: 12 s. 168; prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411)
( + 337 000 kr.).
8. Övriga tjänster vid karolinska institutet — enligt läkarutbildningsberedningens
bedömning — för den av 1965 års riksdag samt för den av 1969 års riksdag
beslutade ökade läkarutbildningen vid institutet: 4 universitetslektorat i Uo 22:25,
extra universitetslektorat, 4 forskarassistenttjänster och 4 000 assistenttimmar (jfr
SOU 1965: 12 s. 147; prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411 och prop. 1969: 137,
SU 187, rskr 421) (+ 498 000 kr.).
9. Övriga tjänster m. m. vid enheten för medicinsk och teknisk utbildning och
forskning i Linköping enligt 1968 års riksdagsbeslut om läkarutbildning i Linköping:
2 universitetslektorat i Uo 22:25, 7 forskarassistenttjänster, 3 kliniska lärartjänster
och 4 kliniska amanuenstjänster samt höjning av kursanslaget (prop. 1968:
83, SU 119, rskr 273) ( + 735 000 kr.).
10. Klinisk lärartjänst (Lund) ( + 65 000 kr.).
11. 9 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete (Uppsala
2 500, Göteborg 2 000, Umeå 500, karolinska institutet 4 500) ( + 365 000 kr.).
12. Minskning av kursanslaget vid karolinska institutet vid inrättande av professur
i psykiatri (—8 000 kr.).
13. Medel för anordnande av logopedutbildning vid universitetet i Lund
( + 314 000 kr.).
14. Medel för vissa kostnader i samband med övergången till ändrad studieordning
för läkares grundutbildning (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 305, SU 46, rskr 137 och
prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215) ( + 836 000 kr.).
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 273
15. Löneomräkning 3 223 000 kr.
16. Lönekostnadspålägg för ny personal 1 266 000 kr.
Universitetskanslersämbetet har därjämte föreslagit att den sedan läsåret 1964/
65 försöksvis bedrivna utbildningen av logopeder vid karolinska institutet skall få
permanent karaktär (jfr prop. 1964: 1 bil. 10 s. 429, SU 55, rskr 158).
Härutöver har universitetskanslersämbetet i särskild framställning föreslagit
att professuren i dermato-venereologi vid universitetet i Göteborg i samband med
återbesättande ändras till professur i dermatologi och venereologi.
Vidare har i särskild skrivelse handikapputredningen hemställt att en personlig
professur i handikappforskning för S.-O. Brattgård skall inrättas vid universitetet
i Göteborg den 1 juli 1970 ( + 94 000 kr.). Universitetskanslersämbetet har
yttrat sig i ärendet.
Styrelsen för nordiska hushållshögskolan har i särskild skrivelse begärt medel
fr. o. m. budgetåret 1970/71 för att anordna utbildning av dietetiker vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Intagningskapaciteten vid läkarutbildningen har under 1960-talet mer än fördubblats.
Antalet nybörjarplatser uppgår innevarande läsår till 956, vilket motsvarar
en ökning med 112 platser — samtliga vid karolinska institutet — i förhållande
till läsåret 1968/69. Den beslutade ökningen av läkarutbildningen i
stockholmsområdet med ytterligare 50 platser läsåret 1972/73 (prop. 1969: 137,
SU 187, rskr 421) innebär att drygt 1 000 intagningsplatser kommer att finnas i
hela landet. Det stora behovet av läkare för utbyggnaden av betydelsefulla sjukvårdsområden
och ungdomens starka intresse för läkarutbildning gör det angeläget
att intagningskapaciteten byggs ut ännu mer. Universitetskanslersämbetet utreder
f. n. möjligheterna att ta in ytterligare ca 20 studerande till medicinsk utbildning vid
universitetet i Umeå. Enligt ämbetet kan en sådan intagningsökning bli aktuell
redan nästa budgetår. Jag finner det värdefullt att denna ökning kommer till stånd
snarast möjligt. Vid min medelsberäkning har jag därför tagit hänsyn till att medel
för detta ändamål kan erfordras nästa budgetår.
Universitetskanslersämbetet har lagt fram en plan för inrättande av professurer
vid karolinska institutet under budgetåren 1971/72—1973/74 i samband
med att det nya sjukhuset i Huddinge tas i bruk för läkarutbildning och medicinsk
forskning. Beredningen av denna fråga är ännu inte avslutad, varför jag avser
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ärendet
för årets riksdag.
Eb
274 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Vikten av ökade insatser på näringslärans område har på senare tid blivit allt
mer uppenbar bl. a. genom den ökade insikten om sambandet mellan kost och
hälsa. Näringsläran tillmäts också internationellt en allt större betydelse mot bakgrund
av försörjningsproblemen i utvecklingsländerna. Sedan höstterminen 1968
bedrivs utbildning i näringslära vid karolinska institutet. I Stockholm finns resurser
även för forsknings- och utvecklingsarbete i näringslära vid statens institut
för folkhälsan, vars födoämneshygieniska avdelning förestås av en professor.
Jag kommer i det följande att föreslå en utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen
i ämnet i Uppsala, Lund och Göteborg.
Enligt statsmakternas beslut år 1968 (prop. 1 bil. 10 s. 265, SU 41, rskr 114)
skall en professur i näringslära inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1970.
Tjänsten bör inriktas mot utvecklingsländernas näringsproblem. Vid universitetet
bedrivs redan en av SIDA finansierad verksamhet inom detta område. Jag beräknar
nu medel för denna tjänst och för 1 000 assistenttimmar för forskning och
allmänt institutionsarbete i anslutning till tjänsten.
Den forskning inom näringslära som bedrivs med inriktning mot ämnesomsättningsproblem
har stor betydelse i arbetet med att förebygga och behandla bl. a.
folksjukdomar som sockersjuka och hjärt- och kärlsjukdomar. I enlighet med universitetskanslersämbetets
förslag förordar jag därför att en professur i klinisk näringslära
inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1970. Enligt vad jag inhämtat
är Göteborgs stads, sjukvårdsstyrelse villig att medge att nämnda professur
förenas med en överläkartjänst vid Sahlgrenska sjukhuset. Jag avser att i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att utse forskardocenten vid universitetet i
Göteborg Björn Isaksson till förste innehavare av denna professur. Dennes kompetens
till professur i klinisk näringslära vitsordas i sakkunnigutlåtanden.
Vid min anmälan av tekniska fakulteternas avlöningsanslag kommer jag vidare
att förorda att en professur i industriell näringslära — gemensam för de medicinska
och tekniska fakulteterna — inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1970.
Vid universitetet i Uppsala finns sedan budgetåret 1966/67 landets enda professur
i geriatrik, placerad vid Kungsgärdets sjukhus. Den förste innehavaren av
tjänsten tillträdde i oktober 1968. Vid sin anmälan av frågan om inrättande av
denna tjänst anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet bl. a. att behandling
och vård av åldringar utgör huvuddelen av den geriatriska verksamheten
i landet och att den nya professuren därför borde ges en klinisk inriktning och
förenas med befattning som överläkare vid en klinik med geriatriskt patientunderlag
(prop. 1966: 1 bil. 10 s. 409, SU 8, rskr 8). Vid Kungsgärdets sjukhus bygger
Uppsala läns landsting f. n. om ett personalbostadshus till bl. a. forskningslaboratorier,
avsedda för den geriatriska verksamheten. Den geriatriska institutionen tillförs
härigenom resurser för mer apparatinriktad forskning. Enligt ett mellan sta
-
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 275
ten och landstinget träffat avtal svarar landstinget för ombyggnadskostnaderna
medan staten skall lämna bidrag för att täcka samtliga utrustningskostnader (jfr
prop. 1970: 1 bil. 7). Som chefen för socialdepartementet tidigare denna dag redovisat
har Kungl. Maj:t i september 1969 uppdragit åt kommittén för akademiska
sjukhusets i Uppsala utbyggande att upprätta utrustningsprogram för dessa forskningslokaler
inom en kostnadsram av 925 000 kr. I avvaktan på erfarenheterna
av den geriatriska verksamheten i Uppsala är jag inte beredd att nu förorda ytterligare
professurer inom detta ämnesområde.
Samhällets insatser för de handikappade har ökat kraftigt under senare år. Betydelsefulla
reformer har genomförts på skilda områden — inom ramen för den
allmänna försäkringen, på utbildningsområdet, i fråga om bostäder och tekniska
hjälpmedel m. m. — i syfte att minska de svårigheter som ett handikapp innebär.
Ett samordnat forsknings- och utvecklingsarbete inriktat på olika typer av åtgärder
inom handikappområdet rörande främst hjälpmedel, miljö och bostäder är angeläget.
Handikapputredningen har därför föreslagit, att en professur i handikappforskning,
personlig för biträdande professorn vid universitetet i Göteborg, SvenOlof
Brattgård, skall inrättas vid universitetet. Universitetskanslersämbetet delar
utredningens uppfattning att Brattgård gjort betydande insatser inom nämnda område
och anser att inrättande av en tjänst för Brattgård med inriktning mot utvecklingsarbete
skulle utgöra ett betydelsefullt led i satsningen på handikappvården.
Mot denna bakgrund förordar jag, att en för biträdande professorn Sven-Olof
Brattgård personlig professur i handikappforskning inrättas vid universitetet i Göteborg
den 1 juli 1970. Brattgårds kompetens inom området styrks genom sakkunnigutlåtanden.
Brattgårds utvecklingsarbete inom handikappvården bör ske
i nära samverkan med socialstyrelsen och handikappinstitutet.
Missbruket av beroendeframkallande medel i olika former medför ökade anspråk
på forskningsresurser inom bl. a. gränsområdet mellan psykiatri och farmakologi.
Jag delar universitetskanslersämbetets uppfattning att forskningsresurserna
på detta område bör förstärkas och beräknar därför medel för en tjänst som biträdande
professor i neuropsykofarmakologi vid karolinska institutet från den 1
juli 1970. Med hänsyn till vad jag nyss anfört och mot bakgrund av ämnesområdets
betydelse för utvecklingen inom bl. a. den psykiatriska sjukvården bör ifrågavarande
tjänst inriktas mot frågor som är av klinisk betydelse. I samband med att
verksamheten kommer igång vid Huddinge sjukhus bör tjänstens placering prövas
om. I anslutning till förslaget om denna tjänst beräknar jag medel för 500 assistenttimmar
för forskning och allmänt institutionsarbete.
Inom det njurmedicinska området har i Lund utförts ett forsknings- och utvecklingsarbete
som rönt internationell uppmärksamhet. Vid universitetet i Lund finns
en professur i medicin, särskilt njursjukdomar, personlig för professorn Nils Alwall.
Denne avgår med pension vid utgången av budgetåret 1970/71. För att den
Eb
276 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
framgångsrika forskningen inom detta ämnesområde skall kunna utvecklas vidare
förordar jag — i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag
— att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att den 1 juli 1971 inrätta
en professur i medicin, särskilt njursjukdomar, vid universitetet i Lund.
Ämbetet har vidare föreslagit, att en tjänst som biträdande professor i klinisk
audiologi skall inrättas vid karolinska institutet i samband med att innehavaren
av den nuvarande personliga tjänsten i ämnet ■— professorn Lennart Holmgren —
avgår med pension den 30 juni 1970. Jag biträder förslaget och räknar medel för
den av ämbetet föreslagna tjänsten.
Kungl. Maj:t erhöll förra året riksdagens bemyndigande att inrätta en professur
i psykiatri vid universitetet i Umeå den 1 juli 1970 under förutsättning att ett för
staten godtagbart avtal kunde träffas med Västerbottens läns landsting rörande
bl. a. professurens förläggning och inordnande i sjukhusorganisationen (prop.
1969: 1 bil. 10 s. 305, SU 46, rskr 137). Enligt vad jag inhämtat har uppgörelse
nåtts mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Västerbottens läns
landsting i lokalfrågan, medan bl. a. de ekonomiska villkoren för landstingets upplåtelse
av lokaler m. m. tas upp i anslutning till pågående förhandlingar om nya avtal
fr. o. m. den 1 juli 1970 rörande bl. a. upplåtelsen av Umeå lasarett för läkaroch
tandläkarutbildning. Jag har vidare inhämtat att landstinget är villigt att medge,
att en överläkartjänst förenas med nämnda professur. Med hänsyn till föreliggande
uppgifter beräknar jag medel för denna tjänst fr. o. m. nästa budgetår. Liksom
universitetskanslersämbetet anser jag att tjänsten bör benämnas professur i psykiatri.
Jag beräknar nu medel även för en tidigare beslutad professur i pediatrik vid
vart och ett av universiteten i Lund och Göteborg (prop. 1963: 142, SU 112, rskr
264 och prop. 1965: 140, SU 164, rskr 399). Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att utse nuvarande överläkaren vid medicinska barnkliniken
vid Malmö allmänna sjukhus, docenten Carl Gustaf Bergstrand, till förste innehavare
av professuren i pediatrik vid universitetet i Lund. Denne har erhållit sin
nuvarande tjänst på samma grunder som gäller för tillsättning av professur.
Enligt den av statsmakterna beslutade tidsplanen för inrättande av professurer
vid enheten i Linköping (prop. 1968:83, SU 119, rskr 273 och prop. 1969: 1 bil.
10 s. 307, SU 46, rskr 317) skall nästa budgetår tillkomma professurer i vart och
ett av ämnena klinisk bakteriologi, klinisk fysiologi, patologi, radiofysik, särskilt
medicinsk röntgenteknik, röntgendiagnostik samt kirurgi och ortopedisk kirurgi.
Av dessa sju tjänster skall de båda sistnämnda inrättas resp. den 1 november
1970 och den 1 januari 1971. Jag beräknar nu medel för här angivna professurer.
Den ändrade studieordningen under läkarnas grundutbildning har tidigare redovisats
för riksdagen (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 302). Under det fortsatta planeringsarbetet
har universitetskanslersämbetet beslutat vidta vissa ändringar i den
kliniska delen av utbildningen. Det har sålunda visat sig ändamålsenligt att förlägga
utbildningen i obstetrik och gynekologi tillsammans med utbildningen i pediatrik
till den elfte terminen, medan samtidigt utbildningen i bl. a. neurologi flyttas till
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 277
den tionde terminen. Med anledning härav bör — i överensstämmelse med ämbetets
förslag — tidpunkterna för inrättande av de beslutade professurerna i neurologi
och i obstetrik och gynekologi vid linköpingsenheten ändras till resp. den 1 januari
och den 1 juli 1972.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 42,
rskr 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att professurerna i barnpsykiatri vid universitetet
i Uppsala och karolinska institutet i samband med återbesättande skall ändras
till professurer i barn- och ungdomspsykiatri. I enlighet med universitetskanslersämbetets
förslag bör professuren i dermato-venereologi vid universitetet i Göteborg
i samband med återbesättande — liksom även den professur som enligt
statsmakternas beslut år 1968 (prop. 83, SU 119, rskr 273) skall komma till vid
linköpingsenheten den 1 juli 1971 — ändras till professur i dermatologi och
venereologi. Motsvarande ändring bör göras i samband med återbesättande även
av övriga professurer i dermato-venereologi. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att med anledning av universitetskanslersämbetets förslag
ändra benämningen på tjänsten som biträdande professor i radiobiologi vid karolinska
institutet till medicinsk radiobiologi.
Jag beräknar vidare medel för ytterligare två tjänster som docent och tre tjänster
som forskarassistent.
Övergången till den nya studieordningen medför även för nästa budgetår behov
av medel för anordnande av extra kliniska kursplatser vid de medicinska fakulteterna.
Jag beräknar för detta ändamål ytterligare 890 000 kr.
I avvaktan på att ställning kan tas till den framtida utformningen av logopedutbildningen
är jag inte beredd att vidta några förändringar i den försöksverksamhet
med utbildning av logopeder som f. n. pågår vid karolinska institutet (jfr prop.
1964: 1 bil. 10 s. 429, SU 55, rskr 158). Med hänsyn till både det växande behovet
av logopeder och det stora intresset från de studerandes sida för denna utbildning
finner jag det emellertid angeläget att intagningskapaciteten ökas betydligt
utöver nuvarande 16 intagningsplatser var tredje termin. Inom universitetskanslersämbetet
pågår undersökningar i syfte att få till stånd logopcdutbildning vid universitetet
i Lund. Jag beräknar för nästa budgetår 320 000 kr. för sådan utbildning
i Lund.
Universitetskanslersämbetet har lagt fram förslag om en rad åtgärder som krävs
vid de olika läroanstalterna nästa budgetår på grund av den pågående utbyggnaden
av läkarutbildningen (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264; prop. 1965: 140,
SU 164, rskr 399; prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411; prop. 1968: 83, SU 119,
rskr 273; prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421). Jag tar nu — i huvudsaklig överensstämmelse
med ämbetets förslag — upp medel för förstärkningar fr. o. in. nästa
budgetår enligt följande sammanställning.
Jag vill också erinra om att chefen för socialdepartementet tidigare denna dag
vid sin anmälan av anslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
beräknat medel för bl. a. sju extra tjänster som biträdande överläkare med
anledning av den ökade läkarutbildningen i Uppsala.
Eb
278 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Tjänst Ämne Läroanstalt/tidpunkt/antal
m.m. -
Uppsala |
Lunds |
Göteborgs |
Umeå |
Karolinska |
Enheten i |
Summa |
|||
univer- |
univer- |
univer- |
univer- |
institutet |
Linköping |
||||
sitet |
sitet |
sitet |
sitet |
||||||
1.7. |
1.7. |
1.7. |
1.7. |
1.7. |
1.1. |
1.7. |
l.l. |
||
70 |
70 |
70 |
70 |
70 |
71 |
70 |
71 |
||
Universitets-lektor Anatomi Universitets- |
2l |
||||||||
lektor Histologi Universitets- |
l1 |
82 |
|||||||
lektor Kemi Universitets-lektor Fysiologi |
2 |
2 |
|||||||
Universitets- Medicinsk |
|||||||||
lektor fysik Klinisk lärare Lärare i |
1 |
1 |
2 |
1 |
2 |
2 |
83 |
||
Ug 20 Forskar- |
1 |
1 |
22 |
||||||
assistent Klinisk |
1 |
2 |
1 |
4 |
2 |
10 |
|||
amanuens |
4 |
2 |
3 |
2 |
2 |
13 |
|||
Assistent- timmar |
2 000 |
2 000 |
4 000 |
1 Inrättade den 1 juli 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1969 (jfr prop. 1969: 137
s. 25).
2 Extra tjänster.
3 Tjänsterna som klinisk lärare bör tills vidare inrättas som extra tjänster bl. a. i avvaktan på
ställningstagande till de förslag som lagts fram av 1963 års klinikutredning (SOU 1966: 37).
För timarvoderad undervisning vid linköpingsenheten beräknar jag ytterligare
123 000 kr.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (76 409 000 + 8 450 000 = ) 84 859 000 kr. Vidare beräknar
jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader
till (51 870 000 + 4 930 000 = ) 56 800 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
enligt vad jag förordat i det föregående,
c) till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
84 859 000 kr.,
d) till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 56 800 000 kr.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 279
E 14. Odontologiska fakulteterna in. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 15. Odontologäska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ..... 27 701 9172 Reservation3 ........... 262 575
1969/70 Anslag..... 28 075 0003
1970/71 Förslag .... 33 153 0001
1 Anslagen Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar och Odontologiska fakulteterna
m. m.: Materiel m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 374 224 kr.
8 Avlöningar till lärarpersonal 20 805 000 kr., därav 53 000 kr., som beräknats under anslaget
Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., samt driftkostnader 7 270 000 kr.
* Därav avlöningar till lärarpersonal 24 903 000 kr. och driftkostnader 8 250 000 kr.
6 Anslaget Odontologiska fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de odontologiska fakulteterna vid universiteten i
Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare skall från dessa
anslag utgå vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast
lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Universitets- Föredraganden
kanslersämbetet
Personal
Lärarpersonal............................ 369 +26 +16
Anslag
Avlöningar .............................. 16 916 000 +4 026 000 +3 330 000
Lönekostnadspålägg....................... 3 889 000 + 928 000 + 768 000
20 805 000 +4 954 000 +4 098 000
U n i ver site tskanslersämbetet
Antalet intagningsplatser för tandläkarutbildning uppgår innevarande läsår
till 380, av vilka 100 i Lund/Malmö, 120 i Göteborg, 60 i Umeå och 100 vid
karolinska institutet. Universitetskanslersämbetet har lagt fram vissa förslag rörande
den odontologiska utbildningen vid karolinska institutet. Vid tillkomsten av
en planerad nybyggnad i anslutning till Huddinge sjukhus föreslås det årliga intaget
öka till minst 120 studerande. Under en övergångsperiod bör enligt ämbetets
förslag dessutom fakultetens nuvarande lokaler användas för tandläkarutbildning,
varvid kapaciteten vid fakulteten skulle nå upp till ca 200 intagningsplatser.
De senaste årens utbyggnad av den odontologiska forsknings- och utbildningsorganisationen
har i hög grad dominerats av de åtgärder, som fordrats för att bygga
upp en ny enhet i Göteborg. Även årets anslagsframställning har sin tyngdpunkt
i förslag som rör fullföljandet av denna uppbyggnad.
I fråga om tjänster som professor och biträdande professor omfattar ämbetets
förslag en plan för utbyggnaden t. o. m. budgetåret 1973/74. I övrigt avser ämbetets
förslag budgetåret 1970/71. Ändringsförslagen rörande lärarpersonalen innebär
i korthet.
Eb
280 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1970/71
+ 106300 kr.).
Budgetår/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
1970/71 |
|||
Parodontologi |
Lund |
P |
Omvandling av tjänst som |
Pedodonti |
Göteborg |
P1 |
Principbeslut 1967 (prop. 1 |
1971/72 |
|||
Oral mikrobiologi |
Umeå |
BP1 |
Omvandling av tjänst som |
Teknologi |
Karolinska institutet |
P |
Fr. o. m. 1.1.1972 |
1973/74 |
|||
Parodontologi |
Karolinska institutet |
P1 |
Fr. o. m. 1.1. 1974. Om-vandling av tjänst som bi-trädande professor |
1 Tillika övertandläkare.
2. Övriga tjänster m. m. vid universitetet i Göteborg enligt 1964 års principbeslut:
4 tjänster som lärare, tillika biträdande övertandläkare, 1 forskarassistenttjänst,
12 assistenttandläkartjänster, 175 assistenttimmar samt höjning av kursanslaget
(prop. 1964: 161, SU 183, rskr 364) ( + 929 900 kr.).
3. 3 docenttjänster (Lund 1, Umeå 1, karolinska institutet 1) (+170 400 kr.).
4. 4 forskarassistenttjänster (Lund 1, Göteborg 1, Umeå 1, karolinska institutet
1) ( + 198 800 kr.).
5. 2 assistenttandläkartjänster (Umeå) (+124 600 kr.).
6. Medel för undervisning i arbetsfysiologi m. m. vid universitetet i Göteborg
och karolinska institutet (+10 400 kr.).
7. Medel för genomförande av omläggning av utbildnings- och studieplanerna
vid universitetet i Lund och karolinska institutet (+19 000 kr.).
8. Löneomräkning 3 036 000 kr.
9. Lönekostnadspålägg för ny personal 359 000 kr.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Under 1960-talet har intagningskapaciteten vid de odontologiska fakulteterna
ökat med 120 platser till sammanlagt 380 genom tillkomsten av fakulteten i Gö
-
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 281
teborg. Förslag föreligger om en betydande kapacitetsökning vid stockholmsfakulteten
från början av 1970-talet genom att under en övergångsperiod såväl
fakultetens nuvarande lokaler som en föreslagen nybyggnad i anslutning till Huddinge
sjukhus utnyttjas för tandläkarutbildning. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att i särskild proposition till årets riksdag lägga fram
förslag om bl. a. den odontologiska utbildningen i Stockholm. Jag vill vidare erinra
om att Kungl. Maj:t i oktober 1969 uppdragit åt universitetskanslersämbetet att
i samråd med 1968 års utbildningsutredning utreda förutsättningarna för att
snabbt öka utbildningskapaciteten vid de odontologiska fakulteterna. I ämbetets
uppdrag ingår att särskilt pröva dessa möjligheter vid fakulteterna i Lund/Malmö
och i Umeå. Enligt uppdraget skall ämbetet även utreda organisationen av den
odontologiska utbildningen och tandsjukvården vid malmöfakulteten.
Ämnesområdet oral mikrobiologi intar en central ställning bl. a. vid kartläggning
av tandsjukdomarnas uppkomst. I anledning av universitetskanslersämbetets
förslag räknar jag medel för en tjänst som biträdande professor i oral mikrobiologi
vid universitetet i Umeå fr. o. m. den 1 juli 1970. Tjänstinnehavaren
bör — som ämbetet föreslagit — tillika ha ställning som övertandläkare. Jag har
vid min medelsberäkning tagit hänsyn till att en befintlig lärartjänst i ämnet vid
universitetet kan dras in.
Den pågående uppbyggnaden av odontologiska fakulteten i Göteborg kräver
betydande tillskott av resurser även nästa budgetår. Enligt statsmakternas beslut
år 1967 (prop. 1 bil. 10 s. 255, SU 40, rskr 113) skall en professur i pedodonti inrättas
vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1970. Tjänstinneha varen skall tillika
ha ställning som övertandläkare. Jag beräknar medel för denna tjänst. I och med
tillkomsten av denna professur har sedan budgetåret 1967/68 sammanlagt tretton
tjänster som professor och biträdande professor inrättats vid göteborgsfakulteten.
Uppbyggnadsperioden är därmed, vad beträffar inrättandet av högre tjänster, avslutad.
Jag tar vidare upp medel för de tjänster m. m. vid göteborgsfakulteten, som redovisas
i följande sammanställning. Vid min medelsberäkning har jag i överensstämmelse
med ämbetets förslag även beaktat behovet av viss förstärkning av kursanslaget
vid nämnda fakultet.
Ämne m. m. |
Tjänst m. m. |
Tidpunkt/antal |
Anmärkning |
|
Odontologisk röntgen- |
||||
diagnostik |
Lärare |
1 |
||
Oral histopatologi |
Forskarassistent |
1 |
Med indragning av |
|
Parodontologi |
Lärare |
1 |
1 000 assistenttimmar. |
|
Pedodonti |
Lärare |
1 |
||
Protetik |
Lärare |
1 |
||
Gemensamt för |
Assistenttandläkare |
5 |
5 |
|
fakulteten |
Assistenttimmar |
225 |
950 |
Eb
282 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Innehavare av här nämnda tjänster som lärare skall tillika vara biträdande övertandläkare.
Jag beräknar vidare medel för ytterligare en tjänst som forskarassistent. Tjänsten
bör — som ämbetet föreslagit — utnyttjas för i första hand klinisk forskning
och forskarhandledning.
I anslutning till verksamheten vid odontologiska fakulteten i Göteborg inrättades
en ny tandteknikerskola den 1 juli 1968 (jfr. prop. 1968: 1 bil. 10 s. 271).
Enligt Kungl. Maj:ts beslut skail verksamheten vid den äldre fristående tandteknikerskolan
upphöra vid utgången av kalenderåret 1970. Jag har tagit hänsyn härtill
vid min medelsberäkning.
Utbildningen vid de odontologiska fakulteterna bör ske inom ramen för i huvudsak
enhetliga utbildnings- och studieplaner. Av detta skäl har för budgetåren
1968/69 och 1969/70 medel anvisats för att en omläggning av gällande planer
vid fakulteterna i Lund/Malmö och Stockholm skall kunna genomföras. Jag räknar
med att denna omläggning skall kunna fortsättas nästa budgetår inom ramen för
tillgängliga medel.
Med anledning av universitetskanslersämbetets förslag beräknar jag medel för
undervisning i arbetsfysiologi vid de odontologiska fakulteterna i Göteborg och
Stockholm.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (20 805 000 + 4 098 000 = ) 24 903 000 kr. Vidare
beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader
till (7 270 000 + 980 000 = ) 8 250 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
24 903 000 kr.,
b) till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 8 250 000
kr.
E 16. Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
1969/70 Anslag ..... 13 664 000
1970/71 Förslag..... 16 158 000
Förevarande anslag avses för den tandsjukvård som bedrivs i anslutning till den
odontologiska utbildningen och forskningen vid universiteten i Lund, Göteborg
och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare skall från anslaget utgå vissa
medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna samt till ersättning
åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 312).
Den tandsjukvårdande verksamheten anordnas vid universiteten i Göteborg och
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 283
Umeå inom ramen för en tandsjukvårdscentral. Vid universitetet i Lund och karolinska
institutet meddelas tandsjukvård dels vid kandidatkliniker, som ingår i de
kliniskt odontologiska institutionerna, dels vid en lärarklinik.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal Tandsjukvårdande personal ................ |
347 |
Universitets- kanslersämbetet + 20 |
Föredraganden + 15 |
Anslag Utgifter Avlöningar a) Tandsjukvårdande personal.............. |
8 143 000 |
+1 109 000 |
+ 1 018 000 |
b) Ersättning åt tandteknikerpraktikanter .... |
552 000 |
+ 168 000 |
+ 168 000 |
c) Ersättning åt tandsköterskepraktikanter .... |
1 471 000 |
+ 278 000 |
+ 625 000 |
Förbrukningsmateriel för den praktiska verk-samheten i anslutning till den odontologiska |
2 230 000 |
+ 270 000 |
of. |
Lärarkliniker m. m....................... |
1 600 000 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg ...................... |
2 168 000 |
+ 824 000 |
+ 883 000 |
16 164 000 |
+ 2 649 000 |
+ 2 694 000 |
|
Uppbörds medel Patientavgifter ........................... |
1 000 000 |
+ 200 000 |
+ 200 000 |
Vissa ersättningar ...................... |
1 500 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift |
13 664 000 |
+ 2 449 000 |
+2 494 000 |
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 1 519 000 kr., varav lönekostnadspålägg för befintliga arvoden
åt tandsköterske- och tandteknikerpraktikanter 465 000 kr.
2. Ökad medelsanvisning för tandsjukvårdande personal (+ 322 000 kr.) samt
ersättning åt tandsköterske- och tandteknikerpraktikanter ( + 309 000 kr.) enligt
1964 års beslut (prop. 161, SU 183, rskr 364).
3. Medel för en tjänst som biträdande instruktionssköterska vid tandskö terskeskolan
i Göteborg och två tjänster som tandhygienist vid universitetet i Lund
( + 68 000 kr.).
4. På grund av ökad omfattning av verksamheten vid göteborgsfakulteten räknar
ämbetet med ytterligare 700 000 kr. till förbrukningsmateriel. Samtidigt bör
500 000 kr., som avser kostnader för förbrukningsmateriel vid utbildningen inom
det teknologiska ämnesområdet, föras över till anslaget Odontologiska fakulterna
in. m.: Driftkostnader ( + 200 000 kr.).
5. Universitetskanslersämbetet föreslår, att kostnader för tvätt m. m. av de studerandes
skyddskläder i fortsättningen skall bestridas från detta anslag ( + 70 000
kr.).
6. Ämbetet räknar med ökade inkomster vid tandsjukvårdscentralen i Göteborg
av 200 000 kr.
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 161 000 kr.
Föredraganden
Uppbyggnaden av den odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen
Eb
284 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1 Göteborg medför under nästa budgetår ökade medelsbehov även för den tandsjukvårdande
verksamheten i anslutning till utbildningen och forskningen. Tandsjukvårdscentralen
i Göteborg skall enligt det av Kungl. Maj:t i oktober 1965 godkända
avtalet med Göteborgs stad om odontologisk utbildning i Göteborg m. m.
svara även för den tandsjukvård som tidigare bedrevs vid centraltandpolikliniken
vid Sahlgrenska sjukhuset (jfr prop. 1964: 161 s. 41). Jag beräknar nu i huvudsaklig
överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag medel för ytterligare
tandsjukvårdande personal och för ersättning åt ett ökat antal tandsköterske-
och tandteknikerpraktikanter i Göteborg. Vid medelsberäkningen har jag
tagit hänsyn till att verksamheten vid den äldre tandteknikerskolan i Göteborg,
såsom tidigare nämnts, skall upphöra vid utgången av år 1970.
Jag har vid beräkningen av medel till ersättning åt tandsköterskepraktikanter
beaktat, att praktikanterna fr. o. m. den 1 juli 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut
erhåller arvode motsvarande två tredjedelar av lönen i löneklass A 10 i stället för
två tredjedelar av lönen i löneklass A 5.
Inom ramen för de medel som anvisas till förbrukningsmateriel för den praktiska
verksamheten i anslutning till den odontologiska utbildningen bör i överensstämmelse
med universitetskanslersämbetets förslag bestridas även kostnader för
tvätt av de studerandes skyddskläder.
Under detta anslag bör endast sådana utgifter tas upp som direkt hänför sig till
tandsjukvård och till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskoloma. Utgifterna
för materiel vid utbildningen inom det teknologiska ämnesområdet bör därför
nästa budgetår helt bestridas från anslaget Odontologiska fakulteterna m. m.:
Driftkostnader.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (13 664 000 +
2 494 000 = ) 16 158 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
16 158 000 kr.
E 17. Farmaceutiska fakulteten in. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 18. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 2 ...... 4 083 6023 4 Reservation5 ............ 29 268
1969/70 Anslag...... 5 639 0003
1970/71 Förslag ..... 6 437 0001
1 Anslagen Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar och Farmaceutiska fakulteten m. m.:
Materiel m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 40 738 kr.
3 Avlöningar till lärarpersonal 3 239 000 kr. och driftkostnader 2 400 000 kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 3 837 000 kr. och driftkostnader 2 600 000 kr.
5 Anslaget Farmaceutiska fakulteten m. m.: Materiel m. m.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 285
Förevarande anslag avses för farmaceutisk^ fakulteten vid universitetet i Uppsala
samt för utbildning av receptarier.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m._endast
lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 kanslersämbetet |
|
Lärarpersonal................ Anslag Utgifter |
+ 7 |
+ 6 |
|
Avlöningar till lärarpersonal .. . |
............ 2 639 000 |
+ 526 000 |
+481 000 |
Lönekostnadspålägg ..... Uppbördsmedel |
............ 607 000 |
+ 121 000 |
+ 110 000 |
Avkastning från donationsfond . |
............ 7 000 Nettoutgift 3 239 000 |
- 7 000 + 654 000 |
- 7 000 + 598 000 |
U niversitetskanslersämbetet
Vid den farmaceutiska fakulteten, vars verksamhet till största delen är förlagd
till Stockholm, tillämpas sedan läsaret 1967/68 en ny utbildningsordning efter beslut
av 1965 års riksdag (prop. 141, SU 173, rskr 411). Utbildningen leder efter
fem terminers studier i främst kemiska ämnen till farmacie kandidatexamen.
Därefter kan studierna bedrivas på två utbildningslinjer, en farmaceutisk och en
medicinsk linje. Utbildningen på den farmaceutiska linjen leder efter tre terminers
studier fram till apotekarexamen. Den första gruppen studerande som följer den nya
utbildningsordningen beräknas avlägga apotekarexamen vårterminen 1971. Studier
vid den medicinska utbildningslinjen bedrivs vid medicinska fakulteten i Uppsala
och avslutas med farmacie magisterexamen.
För utbildning till farmacie kandidatexamen tas f. n. in 80 studerande per år.
1 överensstämmelse med ovan nämnda riksdagsbeslut kommer intagningskapaciteten
att öka till 120 studerande årligen, när den beslutade överflyttningen till Uppsala
inleds. Detta kan enligt ämbetet ske tidigast under budgetåret 1971/72. Vid
farmaceutiska fakulteten bedrivs vidare ettårig receptarieutbildning med en intagningskapacitet
av 240 studerande per år.
För budgetåret 1970/71 föreslår ämbetet i fråga om lärarpersonal följande ändringar.
1. Omvandling av laboratur i farmaceutisk mikrobiologi till professur i mikrobiologi
enligt beslut år 1968 (prop. 1 bil. 10 s. 275, SU 41, rskr 114) (+10 000
kr.).
2. Övriga tjänster i huvudsaklig överensstämmelse med 1965 års principbeslut:
2 universitetslektorat i Uo 22:25 samt indragning av lärartjänst i kemi i Ue 16
(prop. 1965: 141, s. 189, SU 173, rskr 411) ( + 94 000 kr.).
3. 3 extra universitetslektorat (+168 000 kr.).
4. 1 800 assistenttimmar ( + 67 500 kr.).
Eb
286 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
5. Höjning av kursanslag ( + 21 500 kr.).
6. Löneomräkning 156 000 kr.
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 121 000 kr.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
I anledning av statsmakternas beslut år 1965 angående den farmaceutiska utbildnings-
och forskningsorganisationen (prop. 141, SU 173, rskr 411) infördes läsåret
1967/68 en ny utbildningsordning vid den farmaceutiska fakulteten. Den
första gruppen studerande som följer den nya utbildningen avses avlägga apotekarexamen
vid utgången av läsåret 1970/71. Den nya utbildningsordningen kräver
viss förstärkning av fakultetens personalorganisation. Vidare kan en överflyttning
av verksamheten till Uppsala inte komma till stånd under nästa läsår,
varför antalet intagningsplatser vid fakulteten blir oförändrat. Vissa modifieringar
får därför göras i den av 1965 års riksdag beslutade tidsplanen för utbyggnaden
av personalorganisationen.
Enligt 1968 års riksdagsbeslut (prop. 1 bil. 10 s. 275, SU 41, rskr 114) skall
den nuvarande laboraturen i farmaceutisk mikrobiologi omvandlas till professur
i mikrobiologi den 1 juli 1970. Jag beräknar nu medel för denna professur. Tjänsten
som laborator i farmaceutisk mikrobiologi dras härvid in. Jag beräknar vidare
medel för ytterligare 1 800 assistenttimmar avsedda för åttonde terminens specialiserade
studier i valfria ämnen. Med hänsyn till det ökade behovet av undervisning
under det fjärde året av ifrågavarande utbildning beräknar jag vidare medel för dels
två ordinarie universitetslektorat i resp. galenisk farmaci och socialfarmaci, dels tre
extra universitetslektorat. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att uppdra åt universitetskanslersämbetet att fastställa den närmare ämnesinriktningen
av de extra lektoraten.
Vid min medelsberäkning utgår jag från att de befintliga tjänsterna som laborator
i Ug 20 i galenisk farmaci och som lärare i kemi i Ue 16 skall dras in vid utgången
av budgetåret 1969/70. Jag tar slutligen upp medel för en ökning av kursanslaget
med 27 000 kr.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (3 239 000 + 598 000 = ) 3 837 000 kr. Vidare beräknar jag
i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader till
(2 400 000 + 200 000 = ) 2 600 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
3 837 000 kr.,
b) till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 287
E 19. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna in. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E
20. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna ni. m.: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ..... 90 9 7 8 3 802 Reservation5 .......... 1 987 234
1969/70 Anslag____ 112 326 0003
1970/71 Förslag ... 127 630 000‘
1 Anslagen Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar och Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 974 744.
3 Avlöningar till lärarpersonal 77 106 000 kr., därav 785 000 kr., som beräknats under anslaget
Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., samt driftkostnader 35 220 000
kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 87 870 000 kr. och driftkostnader 39 760 000 kr.
5 Anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. Vidare skall från
dessa anslag medel utgå för dels utbildningen till filosofiska examina i vissa ämnen
vid Chalmers tekniska högskola, dels vissa delar av utbildningen inom ämnesområdet
informationsbehandling vid denna högskola och tekniska högskolan i Stockholm
samt vid enheten för medicinsk och teknisk utbildning och forskning i Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. —
endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal Lärarpersonal............................ |
1 477,5 |
Universitets- kanslersämbetet + 101 |
Föredraganden + 66 |
Anslag Utgifter Avlöningar till lärarpersonal ............... |
62 834 500 |
+ 10 107 700 |
+ 8 759 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
14 452 400 |
+ 2 324 400 |
+ 2 013 500 |
Uppbördsmedel |
|||
Avkastning från vissa fonder m.m........... |
180 900 |
+ 8 500 |
+ 8 500 |
Nettoutgift |
77 106 000 |
+ 12 423 600 |
+ 10 764 000 |
U niversitetskanslersämbetet
Under de senaste åren har tillströmningen av studerande till de matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna visat tecken till stagnation. En av orsakerna till
denna utveckling har ansetts vara de studerandes val av linje i gymnasiet. En
märkbar förändring har emellertid inträtt vid linjevalet under det senaste året ge
-
Eb
288 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
nom att intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier ökat bland gymnasieeleverna.
Detta torde enligt ämbetet komma att inverka på tillströmningen till
naturvetenskapliga studier vid universiteten.
Ämbetet stryker under betydelsen av ökade resurser för utbildning och forskning
inom miljövårds- och naturresursområdet. Innevarande läsår introduceras
bl. a. en miljövårdskurs av översiktskaraktär vid universiteten samtidigt som ämbetet
undersöker möjligheterna att anordna reguljär utbildning på detta ämnesområde
inom ramen för det nya utbildningssystemet vid de filosofiska fakulteterna.
I fråga om tjänster som professor och biträdande professor omfattar ämbetets
förslag en plan för utbyggnaden t. o. m. budgetåret 1971/72. I övrigt avser ämbetets
förslag budgetåret 1970/71. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär
i korthet.
1. Tjänster som professor |
(P) och |
biträdande |
professor (BP) (1970/71 |
Budgetår/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
1970/71 |
|||
Biofysik, särskilt biofysikalisk |
Göteborg |
P |
Förste innehavare T. Vänngård |
Ekologisk zoologi |
Lund |
P |
|
Fysiologisk botanik |
Uppsala |
BP |
|
Hydrologi |
Uppsala |
P |
|
Kvartärgeologi |
Uppsala |
P |
Omvandling av tjänst som |
Kvartärgeologi |
Lund |
P |
Omvandling av tjänst som Förste innehavare T. Nilsson. Nuvarande be-nämning kvartärgeologi |
Kvartärgeologi |
Stockholm |
P |
Omvandling av tjänst som Förste innehavare C.-G. |
Molekylärbiologi |
Uppsala |
P |
Beslutad 1968 (prop. 1 bil. |
Strukturkemi |
Stockholm |
P |
Förste innehavare P. Kierkegaard |
Teoretisk fysik, särskilt kvant-kemi |
Stockholm |
P |
Första innehavare I. Fischer-Hjalmars |
Zoofysiologi |
Stockholm |
P |
Personlig för T. Gustafs-son. Samtidig vakanssätt-ning av tjänst som biträ-dande professor i zoofysio-logi |
1971/72 |
|||
Astronomi, särskilt astrofysik |
Göteborg |
P |
|
Botanisk produktionsfysiologi |
Lund |
BP |
|
Isotopgeologi |
Stockholm |
P |
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 289
Budgetår/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Kärnfysik |
Uppsala |
BP |
Limnologi, särskilt vattenvård |
Uppsala |
BP |
Oorganisk kemi (korrosionsforsk-ning) |
Göteborg |
BP |
Teoretisk plasmafysik |
Umeå |
P |
Zoofysiologi |
Uppsala |
BP |
Anm. Ämbetet har vidare föreslagit att tjänsten som biträdande professor i elektronik vid
universitetet i Uppsala samt medel för 1 000 assistenttimmar förs över till anslaget Tekniska
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
2. 6 docenttjänster ( + 332 000 kr.).
3. 15 forskarassistenttjänster (+ 746 000 kr.).
4. 14 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete (Uppsala
2 000, Lund 1 500, Göteborg 2 000, Stockholm 7 000, Umeå 1 500) ( + 538 000
kr.).
5. Ökad medelsanvisning till avlöning av vissa lärare ( + 2 509 000 kr.).
6. Höjning av arvodet åt innehavaren av en professur i botanik, särskilt systematik
och växtgeografi vid universitetet i Göteborg ( + 1 600 kr.).
7. Minskning av anslaget motsvarande tidigare arvode till professor Bergianus
i Stockholm ( — 6 000 kr.).
8. Löneomräkning 6 767 000 kr.
9. Lönekostnadspålägg för ny personal 1 060 000 kr.
Härutöver har universitetskanslersämbetet i särskild framställning föreslagit att
bl. a. professuren i entomologi vid universitetet i Lund får återbesättas under
benämningen systematisk zoologi, särskilt entomologi.
Vetenskapsakademien har i oktober 1968 till Kungl. Maj:t överlämnat ett förslag
till ny organisation av den observatoriebaserade geokosmofysiska forskningen
i Sverige. Förslaget har remissbehandlats under våren 1969.
Inom Vetenskapsakademien har på initiativ av styrelsen för akademiens forskningsstationer
i övre Norrland en särskild kommitté utrett organisationen av den
observatoriebaserade geokosmofysiska forskningen i Sverige. Kommittén föreslår,
att den geokosmofysiska forskningen koncentreras i huvudsak till Stockholm—
Uppsala-området och till övre Norrland. De enheter i Stockholm—Uppsala-området
med anknytning till geokosmofysisk forskning, som berörs i förslaget, är den
geomagnetiska sektionen vid sjöfartsstyrelsen, forskningsgruppen för kosmisk strålning
vid universitetet i Uppsala och Uppsala jonosfärobservatorium. Kommittén
föreslår dels att den geomagnetiska sektionen vid sjöfartsstyrelsen flyttas över
till Sveriges geologiska undersökning, vilket sedermera skett genom statsmakternas
beslut förra året (prop. 1969: 58 s. 70, SU 94, rskr 293), dels att universitetet i
Uppsala skall ta över huvudmannaskapet för Uppsala jonosfärobservatorium från
10 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Eb
290 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
försvarets forskningsanstalt (FOA). I fråga om forskningsgruppen för kosmisk
strålning föreslås inga förändringar av huvudmannaskap och verksamhet.
I övre Norrland pågår f. n. verksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet
vid Kiruna geofysiska observatorium och vid Lycksele jonosfärobservatorium. Kommittén
föreslår att Kiruna-observatoriet skall drivas gemensamt av Vetenskapsakademien
och universitetet i Umeå samt att Lycksele-observatoriet skall föras över
från FOA till detta universitet. Med hänsyn till att det i Norrland finns goda förutsättningar
att bedriva observatoriebaserad geokosmofysisk forskning föreslår
kommittén att geokosmofysiken etableras som en huvudinriktning inom fysikämnet
vid universitetet i Umeå genom att en professur i teoretisk plasmafysik inrättas.
Kommittén föreslår vidare att sammanlagt 3 690 000 kr. anslås för en upprustning
av de berörda institutionernas utrustning. Om en ändrad organisation av den geokosmofysiska
forskningen genomförs kommer enligt kommitténs beräkningar det
erforderliga statliga basanslaget att uppgå till 2 325 000 kr. per år. Detta belopp innefattar
förutom en ökning av nu utgående statsmedel med ca 620 000 kr. bl. a.
ersättning för kostnader som f. n. bestrids av FOA och forskningsråden. Vetenskapsakademien
anser att kommitténs förslag om ändrad organisation av den observatoriebaserade
geokosmofysiska forskningen är väl underbyggt och tillstyrker
att förslaget genomförs.
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget förordar att den geokosmofysiska
forskningen koncentreras till universitetet i Umeå i ännu högre grad
än vad Vetenskapsakademien föreslagit. Universitetskanslersämbetet och statens
naturvetenskapliga forskningsråd anser att både Uppsala jonosfärobservatorium och
på sikt även forskargruppen för kosmisk strålning i Uppsala bör ingå i den geokosmofysiska
forskningsorganisationen vid universitetet i Umeå, vilken även bör
förstärkas genom att en professur i teoretisk plasmafysik inrättas. Enligt ämbetet
kan vidare den föreslagna förstärkningen av utrustningen beaktas i samband med
uppförandet av den planerade fysikbyggnaden i Umeå, medan förslagen till ökade
basanslag får prövas i det årliga budgetarbetet. Styrelsen för teknisk utveckling och
Sveriges geologiska undersökning förordar likaså en koncentration av den geokosmofysiska
forskningen till universitetet i Umeå, medan FOA och sjöfartsstyrelsen
tillstyrker det av Vetenskapsakademien framlagda organisationsförslaget.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande universiteten.
Vetenskapsakademien har — som jag tidigare i korthet redovisat — överlämnat
ett förslag till ny organisation av den observatoriebaserade geokosmofysiska
forskningen i Sverige. Förslaget innebär att denna forskning förläggs till dels Stockholm—Uppsala-regionen,
dels övre Norrland. I likhet med majoriteten av remissinstanserna
anser jag att tungt vägande skäl talar för att resurserna för denna
forskning koncentreras i huvudsak till universitetet i Umeå. Med hänsyn härtill
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 291
bör — i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag — fysikämnet i Umeå
ges en särskild forskningsprofil genom att den befintliga professuren i geokosmofysik
kompletteras med en teoretiskt inriktad tjänst inom samma forskningsområde.
Jag förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att inrätta
en professur i teoretisk plasmafysik vid universitetet i Umeå den 1 juli
1971. Omfattningen av forskningsorganisationen i geokosmofysik får i övrigt prövas
av berörda myndigheter inom ramen för de medel som anvisas för högre utbildning
och forskning. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet finner jag
att FOA alltjämt bör ha ansvaret för jonosfärobservationerna i Uppsala och Lycksele.
Hydrologin, dvs. läran om vattnet och vattentillgångarna, har mot bakgrund av
bl. a. den ökade uppmärksamhet som under de senaste åren ägnats naturresursoch
miljövårdsfrågor kommit att bli ett allt mer betydelsefullt ämnesområde såväl
i Sverige som utomlands. Sverige deltar tillsammans med ett hundratal andra länder
i den Internationella hydrologiska dekaden 1965—1974, vilken har till syfte
bl. a. att samordna forskningen kring vattentillgångarna. Med hänsyn till förutsättningarna
i Uppsala för ett tvärvetenskapligt samarbete inom vattenforskningen
— i bl. a. ämnena naturgeografi, meteorologi och limnologi samt inom angränsande
ämnesområden vid lantbrukshögskolan — förordar jag i enlighet med universitetskanslersämbetets
förslag att en professur i hydrologi inrättas vid universitetet
i Uppsala den 1 juli 1970. I anslutning till förslaget beräknar jag medel för
1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Den moderna datatekniken har på ett avgörande sätt förbättrat möjligheterna för
forskarna att genom bl. a. röntgenkristallografiska metoder öka kunskaperna om
strukturen hos olika kemiska föreningar. Mot bakgrund av att en betydande forskningsaktivitet
pågår inom detta ämnesområde vid universitetet i Stockholm förordar
jag — i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag — att en
professur i strukturkemi inrättas vid nämnda läroanstalt den 1 juli 1970. Jag avser
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att till förste innehavare av professuren
utse docenten vid universitetet i Stockholm Peder Kierkegaard. Dennes
kompetens till professur i ämnet vitsordas i sakkunnigutlåtanden. I anslutning till
mitt förslag om professuren beräknar jag medel för 2 000 assistenttimmar för
forskning och allmänt institutionsarbete.
Enligt statsmakternas beslut år 1968 (prop. 1 bil. 10 s. 280, SU 41, rskr 114)
skah vid universitetet i Uppsala inrättas en professur i molekylärbiologi den 1
juli 1970. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. Vidare tar jag upp medel för
1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete i anslutning till
professuren.
I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag bör medel för tjänsten som
biträdande professor i elektronik samt för 1 000 assistenttimmar vid universitetet
i Uppsala nästa budgetår anvisas under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal. Jag återkommer härtill vid min anmälan av nämnda
anslag.
Eb
292 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 42,
rskr 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att benämningen av professuren i botanik,
särskilt systematik och morfologi, vid universitetet i Uppsala samt benämningen
av professuren i botanik, särskilt systematik, morfologi och växtgeografi, vid
universitetet i Lund skall i samband med tjänsternas återbesättande ändras till
professur i systematisk botanik. Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit att den av
1969 års riksdag beslutade professuren i teoretisk fysik vid universitetet i Lund
(prop. 1 bil. 10 s. 320, SU 46, rskr 137) skall benämnas teoretisk fysik, särskilt
högenergifysik och fältteori. Jag förordar dessutom att professuren i entomologi
vid universitetet i Lund i samband med återbesättande ändras till professur i systematisk
zoologi, särskilt entomologi.
Därjämte har Kungl. Maj:t beslutat inrätta sju ordinarie universitetslektorat den
1 juli 1969, nämligen ett i vartdera av ämnena oorganisk kemi och organisk
kemi samt ett i informationsbehandling, särskilt numerisk analys, vid universitetet
i Lund, sistnämnda tjänst placerad vid universitetsfilialen i Växjö, ett i matematik
vid universitetet i Göteborg, ett i matematik vid universitetet i Stockholm
samt ett i vartdera ämnet matematik och informationsbehandling, särskilt numerisk
analys, vid universitetet i Umeå.
Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. medel för ytterligare fem
tjänster som docent och tolv tjänster som forskarassistent.
Vid min medelsberåkning har jag tagit hänsyn även till universitetskanslersämbetets
förslag rörande vissa arvoden i Stockholm och Göteborg.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande
anslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen
beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal till (77 106 000
+10 764 000 = ) 87 870 000 kr. Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad
jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande
universiteten m. m. anslaget till driftkostnader till (35 220 000 + 4 540 000 =)
39 760 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren
i entomologi vid universitetet i Lund enligt vad jag förordat
i det föregående,
c) till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 87 870 000 kr.,
d) till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 39 760 000 kr.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 293
E 21. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
E 22. Tekniska fakulteterna in. m.: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 .... 106 966 3272 Reservation5 ......... 3 219 768
1969/70 Anslag____ 146 088 0003
1969/70 Förslag ... 157 620 0004
1 Anslagen Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar och Tekniska fakulteterna m. m.: Materiel
m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 930 678 kr.
8 Avlöningar till lärarpersonal 100 578 000 kr., därav 416 000 kr., som beräknats under anslaget
Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m. samt driftkostnader
45 510 000 kr.
4 Därav avlöningar till lärarpersonal 107 220 000 kr. och driftkostnader 50 400 000 kr.
6 Anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Materiel m. m.
Förevarande anslag avses för de tekniska fakulteterna vid universitetet i Lund,
tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, för enheten för
medicinsk och teknisk utbildning och forskning i Linköping samt för civilingenjörsutbildningen
i Uppsala och utbildningen till teknisk magisterexamen i Örebro.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående
anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. —-endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Universitets- kanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Lärarpersonal.................. |
.......... 1 760 |
+ 176 |
+ 103 |
Anslag Utgifter |
|||
Avlöningar till lärarpersonal ..... Lönekostnadspålägg ............ |
.......... 81 945 000 .......... 18 848 000 |
+ 8 263 000 |
+ 5 399 000 |
Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m. m. |
.......... 215 000 |
of. |
of. |
Nettoutgift 100 578 000 |
+ 10 158 000 |
+ 6 642 000 |
U niv ersitetskanslersämbetet
Antalet intagningsplatser i första årskursen vid högre teknisk utbildning skall enligt
gällande utbyggnadsplan öka med 320 nästa budgetår och kommer därmed
att uppgå till sammanlagt drygt 3 000 platser läsåret 1970/71. Av dessa utgör
2 763 platser intagningskapaciteten vid den fyraåriga civilingenjörsutbildningen
fördelade på universitetet i Uppsala 60, universitetet i Lund 510, tekniska högskolan
i Stockholm 1 041, Chalmers tekniska högskola 762 samt enheten för medicinsk
och teknisk utbildning och forskning i Linköping 390 intagningsplatser. Här ingår
även den av Kungl. Maj:t i juli 1969 beslutade ökningen av sektion F vid tekniska
högskolan i Stockholm med 30 nybörjarplatser innevarande läsår. Den tvååriga
civilingenjörsutbildningen omfattar innevarande budgetår 104 intagnings
-
Eb
294 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
platser, av vilka 50 platser vid universitetet i Lund och 24 platser vid tekniska
högskolan i Stockholm är avsedda för utbildning av s. k. universitetskemister samt
30 platser vid universitetet i Uppsala är avsedda för utbildning av filosofie kandidater
i naturvetenskapliga ämnen. Vid den sistnämnda utbildningen skall intagning
ske sista gången höstterminen 1970 (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 287). Utbildningen
för teknisk magisterexamen omfattar 140 nybörjarplatser varav 60 vid
tekniska högskolan i Stockholm, 40 vid enheten i Linköping och 40 vid universitetsfilialen
i Örebro.
Universitetskanslersämbetet har i samråd med 1968 års utbildningsutredning
(U 68) föreslagit att sektionerna F, M och E vid tekniska fakulteten i Lund skall
öka med resp. 30, 25 och 25 nybörjarplatser höstterminen 1970 och att 32 utbildningsplatser
i tredje årskursen inom sektion K vid samma fakultet, avsedda för s. k.
universitetskemister, samtidigt skall flyttas över till första årskursen.
Universitetskanslersämbetet lägger i sin anslagsframställning stor vikt vid åtgärder
som syftar till att förstärka de tekniska fakulteternas utbildningsorganisation.
Den största delen av undervisningen inom skilda ämnen vid teknisk fakultet fullgörs
f. n. av assistenter och övningsassistenter. Denna undervisningsorganisation
har enligt ämbetets mening alltför liten fasthet och kontinuitet med hänsyn till de
effektivitetskrav som bör ställas på undervisningen. Ämbetet föreslår därför att
ett betydande antal ordinarie universitetslektorat skall inrättas nästa budgetår huvudsakligen
i ämnen som har stor undervisningsvolym, men som saknar fast lärarpersonal
på lektorsnivå.
I fråga om tjänster som professor och biträdande professor omfattar ämbetets
förslag en plan för utbyggnaden t. o. m. budgetåret 1971/72. För överblickens
skull tar ämbetet upp även de professurer som enligt statsmakternas beslut skall
komma till i Linköping under budgetåret 1972/73. I övrigt avser ämbetets förslag
budgetåret 1970/71. Ändringsförslagen avseende lärarpersonal innebär i korthet.
1. Tjänster som |
professor (P) och |
biträdande |
professor (BP) (1970/71 |
Budgetår/ämne |
Läroanstalt1 |
Tjänst |
Anmärkning |
1970/71 |
|||
Automatiseringsteknik |
KTH |
P |
|
Informationsteori2 |
Linköping |
P |
Fn o. m. 1.1.1971 |
Kemisk reaktionsteknik3 |
CTH |
P |
Samtidigt bortfall av per-sonlig professur i oljekemi |
Konstruktionsmaterial |
Lund |
P |
|
Konstruktionsteknik2 |
Linköping |
P |
|
Mätteknik2 |
Linköping |
P |
Fn o. m. 1.1.1971 |
Optimeringslära2 |
Linköping |
P |
Fr. o. m. 1.1.1971 |
Produktionsekonomi2 |
Linköping |
P |
|
Statistisk fysik |
CTH |
P |
Förste innehavare A. Sjölander. Samtidig in-dragning av tjänst som bi-trädande professor i meka- |
nik
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 295
Budgetår/ämne |
Läroanstalt1 |
Tjänst |
Anmärkning |
Telesystemteknik |
CTH |
P |
|
Teoretisk fysik2 |
Linköping |
P |
|
Tillämpad elektronik2 |
Linköping |
P |
|
1971/72 |
|||
Biokemi |
Lund |
BP |
|
Elautomatik och datamaskintek-nik2 |
Linköping |
P |
Fr. o.m. 1.1.1972 |
Fastighets-, byggnads- och värde-ringsrätt |
KTH |
P |
|
Geoteknik med grundläggning |
KTH |
P |
|
Hydraulik och pneumatik2 |
Linköping |
P |
Fr. o. m. 1.1.1972 |
Industriell marknadsföring2 |
Linköping |
P |
|
Industriell organisation2 |
Linköping |
P |
|
Informationsbehandling, särskilt |
Lund |
P |
|
Maskinelement |
CTH |
BP |
|
Medicinsk teknik I2 |
Linköping |
P |
Tidigareläggning från |
Produktionsteknik I2 |
Linköping |
P |
|
Produktionsteknik II2 |
Linköping |
P |
|
Reglerteknik 2 |
Linköping |
P |
Fr. o.m. 1.1.1972 |
Vattenförsörjnings- och avlopps-teknik |
KTH |
P |
|
1972/73 |
|||
Datatransmission2 |
Linköping |
P |
|
Konstruktionsmaterial2 |
Linköping |
P |
|
Medicinsk teknik IT |
Linköping |
P |
Fr. o.m. 1.1.1973 |
Telesystem2 |
Linköping |
P |
|
Tillämpad fysik2 |
Linköping |
P |
|
T ransportsystem2 |
Linköping |
P |
1 KTH = tekniska högskolan i Stockholm; CTH = Chalmers tekniska högskola.
2 Beslutad 1968 (prop. 83 s. 49, SU 119, rskr 273).
3 Beslutad 1969 (prop. 1 bil. 10 s. 327, SU 46, rskr 137).
Anm. Universitetskanslersämbetet föreslår vidare att benämningarna ändras på följande
professurer vid tekniska högskolan i Stockholm, dels professurerna i matematik I och II samt
i mekanik I och II till resp. matematik och mekanik, dels professurerna i svetsteknik, teknisk
hydromekanik, gruvbrytning med gruvmätning, anrikning och metallhyttkonst till resp. svetsteknologi,
hydromekanik, bergteknik, mineralberedning och processmetallurgi.
2. 22 universitetslektorat i Uo 22:25 (Uppsala 1, Lund 10, KTH 5, CTH 3,
Linköping 3) ( + 1 514 000 kr.).
3. 5 docenttjänster (Lund 2, KTH 2, CTH 1) ( + 277 000 kr.).
4. 11 forskarassistenttjänster (Lund 4, KTH 3, CTH 3, Linköping 1) ( + 547 000
kr.).
5. 18 assistenttjänster (+ 691 000 kr.).
6. Ökad medelsanvisning till avlöning av vissa lärare ( + 3 889 000 kr.).
7. Löneomräkning 729 000 kr.
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 1 895 000 kr.
Universitetskanslersämbetet har vidare i särskilda skrivelser dels med tillstyrkan
överlämnat en framställning från styrelsen för Nordiska hushållshögskolan med
Eb
296 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
förslag om inrättande av en arbets- och tekniklinje vid högskolan förlagd till Chalmers
tekniska högskola, dels föreslagit att professurerna i elektricitetslära och i
geologi vid Chalmers tekniska högskola i samband med återbesättande skall ändras
till professurer i resp. elektromagnetisk fältteori och geologi, särskilt teknisk
geologi.
Enligt beslut av 1967 års riksdag (prop. 1 bil. 10 s. 275, SU 40, rskr 113) fördes
bl. a. de befintliga resurserna vid mejeriavdelningen och statens mejeriförsök
i Alnarp över till dåvarande tekniska högskolan i Lund den 1 juli 1967. överföringen
innebar att utbildnings- och forskningsorganisationen i Lund förstärktes
med bl. a. två professurer och tre laboraturer i numera Uo 20, vilkas innehavare
skulle bedriva tillämpad livsmedelsforskning med inriktning mot förädling av animalieprodukter.
Enligt ifrågavarande beslut skulle vidare den tillämpade livsmedelsforskningen
disponera de befintliga lokalerna i Alnarp men ingå som en integrerad
del i den kemiskt inriktade forskningen i Lund.
Universitetskanslersämbetet har, i anledning av skrivelser från dåvarande organisationskommittén
för teknisk högskola i Lund, i särskild framställning kommit in
med förslag till forskningsprogram för den tillämpade livsmedelsforskningen i Lund.
Ämbetet föreslår att den f. n. vakanta professuren återbesätts med ämnesbenämningen
tillämpad livsmedelsteknik, medan inriktningen av professuren i mejerikemi
och mejeribakteriologi prövas i annat sammanhang. Den nu vakanta laboraturen
bör enligt ämbetet återbesättas med ämnesbenämningen livsmedelsbiokemi och mikrobiologi.
Ämbetet föreslår slutligen att laboraturen i kemi erhåller ämnesbenämningen
livsmedelskemi samt att laboraturen i mejeriekonomi får benämningen
livsmedelsindustrien ekonomi och organisation.
1967 års riksdagsbeslut innebar även att mejeriskolan och mejeriet i Alnarp
skulle provisoriskt föras över till dåvarande tekniska högskolan i Lund. Mejeriskolan
omfattar dels en förmanskurs, dels en mejeristkurs, som är utformad som en
ettårig påbyggnadskurs till fackskolans kemitekniska linje. Verksamheten vid mejeriet
har numera upphört.
Lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen har enligt Kungl. Maj:ts uppdrag överlämnat
ett förslag till livsmedelsteknisk utbildning, vilket utarbetats av en särskild
arbetsgrupp. Lörslaget har remissbehandlats.
Enligt förslaget skall mejeriskolan i Alnarp organiseras om till en ettårig livsmedelsteknisk
utbildning för ca 20 elever. Den nuvarande förmanskursen föreslås
bli nedlagd. Behörig att antagas till livsmedelsteknisk utbildning är enligt förslaget
den som gått igenom fackskolans kemitekniska gren eller har motsvarande
utbildning. Vidare bör fordras nio månaders miljöpraktik inom livsmedelsindustrin.
Utbildningen, för vilken bl. a. två heltidstjänstgörande lärare med lektorskompetens
avses svara, förutsätts tills vidare ligga kvar inom mejeriskolans nuvarande
lokaler i Alnarp. Beträffande huvudmannaskapet för utbildningen diskuterar arbetsgruppen
olika alternativ utan att ta definitiv ställning. Arbetsgruppen framhåller
att denna fråga f. n. kan lösas endast provisoriskt i avvaktan på lösningen av
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 297
frågorna om bl. a. den eftergymnasiala utbildningens organisation och den livsmedelstekniska
utbildningen i mellanskola.
Lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen har i stort sett anslutit sig till arbetsgruppens
förslag. I huvudmannaskapsfrågan föreslår skolöverstyrelsen att den
livsmedelstekniska utbildningen inordnas i den kommunala yrkesskolorganisationen
i Lund, under det att lantbruksstyrelsen förordar en fortsatt provisorisk anknytning
till universitetet i Lund.
Samtliga remissinstanser har ställt sig positiva till att mejeristutbildningen omorganiseras
till livsmedelsteknisk utbildning. Majoriteten av remissinstanserna, bl. a.
universitetskansler sämbetet, statskontoret, länsskolnämnden i Malmöhus län, U 68
och SACO, förordar en anknytning till den kommunala yrkesskolorganisationen,
medan ett fåtal remissinstanser hävdar, att utbildningen bör knytas till universitetet
i Lund. Så gott som samtliga remissinstanser har godtagit Alnarp som, i varje fall
temporär, förläggningsort för utbildningen. Svenska livsmedelsarbetarejörbundet
avstyrker lokalisering till Alnarp och anser i likhet med Livsmedelsbranschens utbildningsorgan
att lokaliseringsfrågan med hänsyn till att utbildningen blir riksrekryterande
bör göras till föremål för en förutsättningslös utredning.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av
vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Den snabba utbyggnaden av den högre tekniska utbildningen har resulterat i att
intagningskapaciteten i det närmaste trefaldigats under 1960-talet. År 1960 var
intagningskapaciteten vid sådan utbildning 1 056 platser. Vid bifall till de intagningsökningar
jag förordar i det följande kommer antalet nybörjarplatser att uppgå
till sammanlagt 3 087 höstterminen 1970. Läsåret 1970/71 genomförs en ytterligare
utbyggnadsetapp för högre teknisk utbildning med anledning av statsmakternas
beslut år 1965 (prop. 141 s. 137, SU 173, rskr 411) genom att sektion V
vid universitetet i Lund och vid tekniska högskolan i Stockholm ökar med resp.
20 och 90 nybörjarplatser. Vid enheten för medicinsk och teknisk utbildning och
forskning i Linköping tillkommer nästa läsår 210 nybörjarplatser (jfr prop. 1968:
83 s. 47, SU 119, rskr 273). Av denna intagningsökning avser 90 platser utbildningslinjen
för teknisk fysik och elektroteknik, 60 platser utbildningslinjen för
maskinteknik samt 60 platser ekonomingenjörsutbildningen.
Universitetskanslersämbetet har i samråd med U 68 föreslagit en intagningsökning
med ytterligare 80 platser vid universitetet i Lund höstterminen 1970.
Ämbetet föreslår även att 32 utbildningsplatser i tredje årskursen vid utbildningslinjen
för kemi i Lund, vilka är avsedda för utbildning av s. k. universitetskemister,
flyttas över till första årskursen inför läsåret 1970/71. Dessa förslag bör enligt
min mening genomföras.
Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1966 åt fakultetsberedningen för de tekniska vetenskaperna
inom universitetskanslersämbetet — jämte fem riksdagsledamöter — att
kontinuerligt följa frågan om högre teknisk utbildning i Norrland och när så visar
10* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
Eb
298 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
sig möjligt framlägga förslag rörande fortsatt utbyggnad av nämnda utbildning.
Denna grupp, som har antagit namnet Norrlandsberedningen, har i december 1969
överlämnat förslag rörande högre teknisk utbildning i Norrland. Förslaget remissbehandlas
f. n.
Universitetskanslersämbetet har kommit in med förslag till forskningsprogram
för den tillämpade livsmedelsforskningen i Lund. Liksom ämbetet finner jag det
angeläget att den vakanta professuren vid sektion K återbesätts. Jag förordar att
den ändras till professur i tillämpad livsmedelsteknik. Den nuvarande innehavaren
av professuren i mejerikemi och mejeribakteriologi når pensioneringsperiodens
nedre gräns under år 1972. Inför prövningen av frågan om återbesättande av
tjänsten bör en inriktning mot ämnesområdet teknisk mikrobiologi övervägas. I
syfte att forskningsprogrammet för den livsmedelstekniska forskningen i Alnarp
skall breddas avser jag i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att laboraturerna
i resp. kemi och mejeriekonomi skall — i överensstämmelse med ämbetets
förslag — benämnas resp. livsmedelskemi och livsmedelsindustrien ekonomi och
organisation. Med hänsyn till att även ämnet näringslära bör finnas inom denna
organisation förordar jag att den vakanta laboraturen dras in och att i stället en
professur i industriell näringslära — gemensam för de medicinska och tekniska
fakulteterna — inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1970. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vid sin
anmälan av frågan om tillämpad livsmedelsteknisk forskning (prop. 1967: 1 bil.
10 s. 274, SU 40, rskr 113) framhöll, att denna forskning inte borde skiljas ut som
en särskild enhet utan samordnas med övrig kemisk forskning inom ramen för universitetsorganisationen
i Lund. Jag räknar med att den tillämpade livsmedelsforskningen
liksom hittills skall bedrivas inom ramen för de resurser ifråga om
lokaler och personal, som står till universitetets förfogande.
Lantbruksstyrelsen och skolöverstyrelsen har föreslagit att den nuvarande, till
universitetet i Lund knutna mejeristutbildningen i Alnarp läggs ner och ersätts av en
ettårig livsmedelsteknisk utbildning. I likhet med remissinstanserna biträder jag
detta förslag. 1 fråga om huvudmannaskapet anser jag, att den nya utbildningen
bör anknytas till mellanskolan. Med hänsyn till erforderliga praktiska planeringsåtgärder
såväl inom skolöverstyrelsen som på det lokala planet räknar jag
med att den livsmedelstekniska utbildningen skall inledas den 1 juli 1971 samtidigt
som den nuvarande mejeriskolan läggs ner. Skolöverstyrelsen bör i annat sammanhang
få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder i enlighet med vad jag nyss
anfört.
I överensstämmelse med förslag i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 327) har riksdagen
tidigare beslutat (SU 46, rskr 127) att en professur i kemisk reaktionsteknik skall
inrättas vid Chalmers tekniska högskola den 1 juli 1970. Vid samma tidpunkt avgår
professorn Karl Schjånberg med pension från sin personliga professur i oljekemi.
Statsmakterna har vidare beslutat (prop. 1968: 83, SU 119, rskr 273) att sju
professurer skall inrättas nästa budgetår vid enheten för medicinsk och teknisk
utbildning och forskning i Linköping, nämligen den 1 juli 1970 en professur i vart
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 299
och ett av ämnena konstruktionsteknik, produktionsekonomi, teoretisk fysik och
tillämpad elektronik samt den 1 januari 1971 en professur i vart och ett av ämnena
informationsteori, mätteknik och optimeringslära. Jag räknar nu medel för
ifrågavarande tjänster.
Innevarande läsår har utbildning börjat inom den av statsmakterna beslutade
studieinriktningen mot samhällsbyggnad inom sektionerna V, A och L vid tekniska
högskolan i Stockholm (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411 och prop. 1967: 1 bil.
10 s. 276, SU 40, rskr 113). Förslaget till omorganisation av utbildningen inom
nämnda sektioner innebar även att viss differentiering av arkitekturprofessurerna
vid högskolan mot skilda forskningsområden skulle genomföras. I syfte att dessa
för utbildningen centrala tjänster snarast skall erhålla ordinarie innehavare, har
Kungl. Maj:t — med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10
s. 361, SU 42, rskr 125) — föreskrivit, att dels de två professurerna i arkitektur
I vid tekniska högskolan i Stockholm skall benämnas professur i arkitektur, särskilt
husbyggnad, och professur i projekteringsmetodik, dels benämningen på de
två professurerna i arkitektur II vid högskolan skall ändras till professur i arkitektur,
särskilt sammansatta strukturer, och professur i formlära.
I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag förordar jag vidare att vissa
professurer vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola
den 1 juli 1970 erhåller ändrade benämningar enligt följande sammanställning I
Läroanstalt |
Nuvarande benämning |
Ny benämning |
Tekniska högskolan i Stock- |
Matematik I |
Matematik |
holm |
Matematik II |
Matematik |
Svetsteknik |
Svetsteknologi |
|
Mekanik I |
Mekanik |
|
Mekanik II |
Mekanik |
|
Teknisk hydromekanik |
Hydromekanik |
|
Gruvbrytning med gruvmät-ning |
Bergteknik |
|
Anrikning |
Mineralberedning |
|
Metallhyttkonst |
Processmetallurgi |
|
Chalmers tekniska högskola |
Elektricitetslära |
Elektromagnetisk fältteori |
Geologi |
Geologi, särskilt teknisk |
I överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag bör innehavaren av
professuren i geologi vid Chalmers tekniska högskola liksom tidigare svara för
utbildningen i geologi även vid universitetet i Göteborg.
Som jag anfört vid min anmälan av de matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas
anslag till avlöningar till lärarpersonal bör nästa budgetår avlöningskostnadema
för den befintliga tjänsten som biträdande professor i elektronik vid universitetet
i Uppsala och för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete
i anknytning till denna tjänst bestridas från förevarande anslag.
Mot bakgrund av bl. a. pågående utredningar inom konsumentområdet är jag
f. n. inte beredd att ta ställning till förslaget från Nordiska hushållshögskolans sty
-
Eb
300 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
relse om inrättande av en arbets- och tekniklinje vid högskolan, förlagd till Chalmers
tekniska högskola.
Vid Chalmers tekniska högskola skall enligt Kungl. Maj:ts beslut fr. o. m. den
1 juli 1969 finnas ytterligare ett ordinarie universitetslektorat i fysik och ett i informationsbehandling,
särskilt administrativ databehandling. Vid enheten för medicinsk
och teknisk utbildning och forskning i Linköping skall vidare från samma
tidpunkt finnas ett universitetslektorat i informationsbehandling, särskilt numerisk
analys, avsett för undervisning även vid universitetsfilialen.
Liksom universitetskanslersämbetet finner jag det värdefullt att den fasta lärarorganisationen
för den högre tekniska utbildningen förstärks. Med anledning av ämbetets
förslag beräknar jag därför medel för ytterligare 18 ordinarie universitetslektorat
nästa budgetår enligt följande sammanställning.
Läroanstalt |
Sektion |
Ämne |
Universitetet i Lund |
F |
Regleringsteknik |
M |
Industriell organisation |
|
M |
Strömningsmaskiner |
|
E |
Tillämpad elektronik |
|
V |
Byggnadsteknik II |
|
K |
Fysikalisk kemi |
|
K |
Kemisk apparatteknik |
|
K |
Kemisk teknologi |
|
K |
Oorganisk kemi |
|
Tekniska högskolan i Stockholm |
V |
Byggnadsteknik |
V |
Byggnadsstatik och betongkonstruk-tioner |
|
K |
Analytisk kemi |
|
K |
Oorganisk kemi |
|
A |
Formlära |
|
Chalmers tekniska högskola |
M |
Strömningsmaskinteknik |
Enheten i Linköping |
Elektroteknik Fysik Matematisk statistik |
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t, att ett för civilingenjörutbildningen
i Uppsala inrättat universitetslektorat skall få tillsättas i ämnet elekroteknik
(jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 288, SU 41, rskr 114).
Jag räknar med att nu utgående medelsanvisningar till ersättningar åt extra
universitetslektorer, tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter samt arvoden
åt speciallärare och biträdande lärare vid högre teknisk utbildning nästa budgetår
skall höjas med 3 507 000 kr. utöver löneomräkning och lönekostnadspålägg
för den befintliga organisationen.
Jag vill vidare erinra om att tio extra ordinarie tjänster som forskarassistent
har inrättats innevarande budgetår inom ramen för de medel som anvisats till nyssnämnda
arvoden och ersättningar (jfr prop. 1969: 31 s. 86, SU 93, rskr 222).
Universitetsmyndigheterna har föreslagit att ytterligare sådana tjänster skall få in
-
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 301
rättas. Denna fråga bör prövas av Kungl. Maj:t i annat sammanhang.
Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid
min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. medel för
ytterligare två tjänster som docent och två tjänster som forskarassistent.
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar
till lärarpersonal till (100 578 000 + 6 642 000 = ) 107 220 000 kr. Vidare
beräknar jag i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anslaget till driftkostnader
till (45 510 000 + 4 890 000 =) 50 400 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer enligt vad
jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer
enligt vad jag förordat i det föregående,
c) till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
107 220 000 kr., varav 1 130 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
d) till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 50 400 000 kr.
E 23. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar
1968/69 Utgift1 ..... 19 967 8732
1969/70 Anslag .... 26 550 000
1970/71 Förslag .... 30 273 000
1 Anslagen Kungl. biblioteket: Avlöningar, Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och
Universitetsbiblioteken m. fl. Avlöningar.
s Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 338 620 kr.
Från förevarande anslag bestrids avlöningskostnaderna vid kungl. biblioteket,
statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund,
Göteborg och Umeå, biblioteken vid karolinska institutet, tekniska högskolan i
Stockholm, Chalmers tekniska högskola och enheten för medicinsk och teknisk utbildning
och forskning i Linköping samt de juridiska och matematisk-naturvetenskapliga
biblioteken vid universitetet i Stockholm.
Universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå svarar för biblio -
Eb
302 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
teksservice åt socialhögskolorna i resp. Örebro, Lund, Göteborg och Umeå. Universitetsbiblioteken
i Uppsala och Göteborg lämnar också motsvarande service åt
resp. nordiska afrikainstitutet och handelshögskolan i Göteborg. Biblioteket i Linköping
är gemensamt för den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten
samt universitetsfilialen.
Kungl. biblioteket har som nationalbibliotek till uppgift bl. a. att samla, förvara
och tillhandahålla i landet framställda och utgivna tryckta skrifter samt utomlands
utgivna skrifter, som berör svenska förhållanden. I bibliotekets uppgifter ingår
vidare att främja utvecklingen av svenskt biblioteksväsen. Biblioteket är också
lokalt forskningsbibliotek inom de rättsvetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnesområdena. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnesområdena svarar biblioteket för biblioteksservice åt universitetet i Stockholm.
Biblioteket lämnar även motsvarande service åt socialhögskolan och iberoamerikanska
institutet i Stockholm. Biblioteket är vidare tillsynsmyndighet för
stifts- och landsbiblioteken. Slutligen finns inom biblioteket bibliografiska institutet,
nationalfonoteket och statens biblioteksdepå, vilka svarar för vissa av bibliotekets
centrala åligganden, samt en biblioteksskola.
Från de till kungl. biblioteket anvisade medlen bestrids kostnaderna för forskningsbiblioteksrådet,
som är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse
för de vetenskapliga biblioteken. Rådet har särskilt att behandla frågor om arbetsfördelningen
mellan biblioteken, bokanskaffning, bokvård, bibliografiskt arbete
och rationaliseringsåtgärder av teknisk och annan art.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek är landets vetenskapliga specialbibliotek
för ämnesområdena psykologi och pedagogik.
I följande sammanställning redovisas avlöningskostnaderna m. m. vid de bibliotek
för vilka medel har beräknats under förevarande anslag.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Avlöningar ................... Lönekostnadspålägg............. |
........... 21 587 000 ........... 4 963 000 |
+ 5 328 000 |
+ 3 027 000 |
26 550 000 |
+ 6 553 000 |
+3 723 000 |
Av de angivna beloppen 5 328 000 kr. och 3 027 000 kr. avser 2 451 000 kr.
löneomräkning. I följande sammanställning redovisas den beräknade personalen
innevarande budgetår vid de skilda biblioteken. Av sammanställningen framgår
vidare fördelningen av avlöningskostnaderna — exklusive lönekostnadspålägg och
i 1 000-tal kr. — av (21 587 000 + 2 451 000 = ) 24 038 000 kr. för denna personal
efter löneomräkning, dvs. i 1970 års löneläge. Av sammanställningen framgår
också fördelningen av de kostnadsökningar — exklusive nämnda pålägg —
av resp. (5 328 000 - 2 451 000 =) 2 877 000 kr. och (3 027 000 - 2 451 000 =)
576 000 kr. som följer av myndigheternas och mina egna förslag till medelsberäkningar
för ytterligare personal.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 303
Beräknad ändring
Befintlig personal 1969/70 1970/71
Förste
biblio -
Biblioteka- rier |
teksass. (A 20) m. fl. |
övrig personal |
Summa personal |
Löne- kostnad |
Myndig- heterna |
Föredra- ganden |
|
Kungl. biblioteket . |
33 |
18 |
101 |
152 |
5 483 |
+ 1 160 |
+232 |
Statens psykologisk-pedagogiska biblio-tek .............. |
2 |
1 |
4 |
7 |
244 |
+ 145 |
of. |
U ni versitetsbibliote- |
|||||||
ken m. fl. bibliotek. |
92 |
61 |
415 |
568 |
18 311 |
+ 1 572 |
+ 344 |
Stockholm |
|||||||
universitetet ........ |
2 |
— |
8 |
10 |
322 |
— 33 |
-135 |
karolinska institutet |
4 |
7 |
26 |
37 |
1 175 |
+ 108 |
of. |
tekniska högskolan .. |
6 |
3 |
31 |
40 |
1 256 |
+ 129 |
+ 50 |
Uppsala .............. |
25 |
15 |
103 |
143 |
4 597 |
+ 171 |
+ 25 |
Linköping ............ |
3 |
1 |
4 |
8 |
314 |
+545 |
+200 |
Lund ................ |
22 |
13 |
no |
145 |
4 553 |
+ 190 |
+ 25 |
Göteborg universitetet ........ |
17 |
16 |
75 |
108 |
3 547 |
+ 190 |
+ 72 |
Chalmers tekniska |
5 |
2 |
22 |
29 |
946 |
+ 86 |
+ 40 |
Umeå ................ |
8 |
4 |
36 |
48 |
1 601 |
+186 |
+ 67 |
127 |
80 |
520 |
727 |
24 038 |
+ 2 877 |
+ 576 |
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket erinrar om det rationaliseringsarbete, som bedrivs vid biblioteket
i syfte att förstärka de centrala servicefunktionerna för landets bok- och
biblioteksväsen. Biblioteket erinrar även om att statskontoret på Kungl. Maj:ts
uppdrag utreder de vetenskapliga bibliotekens inre organisation och vissa övriga
frågor rörande dessa bibliotek, vilket givetvis kan påverka den fortsatta utvecklingen
på skilda punkter. Biblioteket finner det angeläget — med hänsyn till de
rationaliseringsvinster som kan uppnås — att dess centralfunktioner erhåller viss
förstärkning redan nästa budgetår. Vidare kommer kungl. bibliotekets engagemang
i stockholmsuniversitetets biblioteksservice att ytterligare fördjupas i samband
med tillkomsten av biblioteksorganisationen i Frescati.
Statskontoret har yttrat sig över kungl. bibliotekets anslagsframställning.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 599 000 kr.
2. Förste bibliotekarietjänst i A 28 och samtidig indragning av bibliotekarietjänst
i A 26, konservatortjänst i A 22 och samtidig indragning av personlig tjänst
i A 15, 3 förste biblioteksassistenttjänster, 2 biträdestjänster samt ökad medelsanvisning
för extra arbetskraft (48 000 kr.) för bibliotekets uppgifter som nationaloch
forskningsbibliotek (+ 246 600 kr.).
3. Avdelningsdirektörstjänst (ADB-verksamhet), intendenttjänst i A 26 vid nationalfonoteket,
arvodesmedel för viss nationalbibliografisk registrering m. m.
(171 000 kr.) samt 5 biträdestjänster m. m. för bibliotekets centrala åligganden
( + 486 400 kr.).
4. Förste bibliotekarie tjänst och förste biblioteksassistenttjänst vid ett östasiatiskt
bibliotek i Stockholm (+ 104 900 kr.).
Eb
304 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
5. 3 förste biblioteksassistenttjänster och 2 biträdestjänster avseende bibliotekets
service åt universitetet i Stockholm (+ 164 300 kr.).
6. Ökad medelsanvisning för forskningsbiblioteksrådets verksamhet (+ 119 800
kr.).
7. Medelsanvisning för vikariatsersättningar ( + 37 600 kr.).
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 267 000 kr.
På uppdrag av Kungl. Maj:t har kungl. biblioteket och statskontoret utrett hur
den teater- och filmvetenskapliga biblioteksverksamheten i Stockholm skall vara
organiserad, sedan en nybyggnad på Gärdet i Stockholm för bl. a. Svenska filminstitutet
och dramatiska institutet tagits i bruk. En redovisning av ämbetsverkens
förslag m. m. har lämnats under anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 17 900 kr.
2. Bibliotekarietjänst i A 26 med samtidig indragning av bibliotekarietjänst
i A 24, dokumentalisttjänst i A 24 och amanuenstjänst för litteraturtjänst och bibliografisk
service m. m. ( + 92 800 kr.).
3. Biträdestjänster ( + 53 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 33 500 kr.
Universitetskanslersämbetet
Utvecklingen inom universitets- och högskoleområdet ställer ökade krav på en
effektiv litteraturservice. I avvaktan på resultaten av bl. a. den i det föregående
nämnda utredningen har universitetskanslersämbetet begränsat sina förslag till anslagshöjningar
främst till uppbyggnaden av linköpingsbiblioteket och till en utvidgad
service i fråga om öppethållande och utlåningsverksamhet. Ämbetet framhåller
även att den snabba produktionen av vetenskaplig litteratur särskilt inom de
tekniska och medicinska områdena medför ett behov av personal inom dokumentationsområdet.
För att större möjligheter skall ges att effektivera administrationen vid biblioteken
anser ämbetet det angeläget att intendenttjänster imättas. Härigenom erhålls
enligt ämbetet förutsättningar för ett mera rationellt utnyttjande av de samlade
biblioteksresurserna.
Mot bakgrund av det behov att koncentrera resurserna inom forskningsbiblioteken
som vuxit fram under de senaste åren, föreslår ämbetet att det juridiska biblioteket
vid universitetet i Stockholm personalorganisatoriskt samordnas med kungl.
biblioteket. Ämbetet pekar på att en sådan koncentration, som ligger i linje med
statsmakternas tidigare beslut rörande biblioteksorganisationen vid universitetet,
skulle underlätta planeringen av biblioteksverksamheten inom Frescatiområdet.
Ämbetet föreslår också att staten från Malmö stad övertar ansvaret för läkarbiblioteket
vid Malmö allmänna sjukhus.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 305
Statskontoret har yttrat sig över universitetskanslersämbetets anslagsframställning.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 2 397 000 kr.
2. Medel för bibliotekspersonal m. m., bl. a. 1 tjänst i A 30 och 1 tjänst i A 26
i Linköping ( + 446 300 kr.).
3. 3 bibliotekarietjänster i A 26 (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1) (+156 900
kr.).
4. 4 intendenttjänster i A 26 (Lund 1, Göteborg 1, Umeå 1, Linköping 1)
( + 209 900 kr.).
5. 4 dokumentalisttjänster i A 24 (karolinska institutet 1, tekniska högskolan
i Stockholm 1, Chalmers tekniska högskola 1, Linköping 1) (+ 190 300 kr.).
6. 8 förste biblioteksassistenttjänster i A 20 (Uppsala 2, Lund 1, Göteborg 1,
Umeå 2, tekniska högskolan i Stockholm 1, Chalmers tekniska högskola 1)
( + 308 300 kr.).
7. 10 biträdestjänster (Uppsala 2, Lund 2, Göteborg 2, Stockholm —1, Umeå
2, karolinska institutet 2, tekniska högskolan i Stockholm 1) samt medel för extra
arbetskraft (tekniska högskolan i Stockholm 14 700 kr.) m. m. ( + 260 000 kr.).
8. Lönekostnadspålägg för ny personal 361 500 kr.
Föredraganden
De vetenskapliga bibliotekens arbetsformer och organisation utreds f. n. Liksom
universitetskanslersämbetet anser jag det dock nödvändigt att vissa ökade
resurser tillförs dessa bibliotek.
I överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag räknar jag medel
under kungl. biblioteket för personal, däribland en bibliotekarietjänst i Ae 26, vid
juridiska biblioteket vid universitetet i Stockholm. Medel för detta ändamål redovisas
innevarande budgetår under universitetet i Stockholm. Med hänsyn till pågående
planering av biblioteksorganisationen i Frescati finner jag det värdefullt,
att kungl. biblioteket nu ges ett samlat ansvar för universitetets biblioteksresurser
inom de humanistiska och juridisk-samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Jag vill
i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t i anledning av vad jag anförde i
prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 335) uppdragit åt statskontoret att utreda frågan om
biblioteksservice i Stockholm inom bl. a. det naturvetenskapliga ämnesområdet.
Vid sin anmälan av anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv har departementschefen
behandlat frågan om hur den teater- och filmvetenskapliga biblioteksverksamheten
i Stockholm skall vara organiserad, sedan Svenska filminstitutets nybyggnad
på Gärdet tagits i bruk för bl. a. detta ändamål. Med hänvisning till vad
departementschefen anfört i denna fråga, beräknar jag här medel för en bibliotekarietjänst
i Ae 24 vid kungl. biblioteket. Vid kungl. biblioteket pågår försöksverksamhet
med utnyttjande av automatisk databehandling (ADB) i biblioteksarbete.
lag utgår från att denna verksamhet kommer att bedrivas i samverkan med
bl. a. statskontoret även under nästa budgetår.
Eb
306 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med anledning av vad riksbibliotekarien anfört i bl. a. särskild skrivelse i maj
1969 angående viss koncentration av biblioteksresurserna i Stockholm inom de
sinologiska och japanologiska områdena räknar jag med att det inom ramen för
det belopp som tagits upp för kungl. biblioteket bör kunna lämnas viss ökad biblioteksservice
inom dessa ämnesområden, förutom åt universitetet i Stockholm,
även åt bl. a. östasiatiska museet.
Jag beräknar vidare medel för fortsatt uppbyggnad av biblioteksorganisationen
i Linköping. Min beräkning innefattar medel för bl. a. en bibliotekarietjänst i Ae
26.
Liksom universitetskanslersämbetet finner jag det angeläget att biblioteksverksamheten
rationaliseras. Jag beräknar i detta syfte medel för en intendenttjänst
i Ae 26 vid universitetsbiblioteket i Göteborg nästa budgetår.
Med hänsyn till behovet av att dokumentationstjänsten förstärks inom det tekniska
och det naturvetenskapliga området beräknar jag vidare medel för en tjänst
som bibliotekarie i Ae 24 med dokumentationsuppgifter vid biblioteket vid tekniska
högskolan i Stockholm. Detta bibliotek avses svara för viss dokumentationsservice
även åt biblioteksorganisationen i Linköping.
Vid min medelsberäkning för universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund och Göteborg
har jag särskilt beaktat behovet av biträdespersonal vid universitetsfilialernas
bibliotek.
Med hänvisning till anslagssammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 30 273 000 kr.
E 24. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.
1968/69 Utgift1 ...... 9 120 230 Reservation1 ........... 328 060
1969/70 Anslag..... 11 240 000
1970/71 Förslag..... 12 740 000
1 Anslagen Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning, Bokinköp och bokbindning vid
statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt Universiteten och vissa högskolor: Bokinköp
m. m.
Från detta reservationsanslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl.
biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universiteten
och de under universitetskanslersämbetet hörande högskolorna.
Kungl. biblioteket
Med stöd av internationell prisstatistik bör man räkna med en genomsnittlig
årlig prishöjning på utländsk vetenskaplig litteratur med 10 %. Samtidigt kan man
räkna med en höjning av bokproduktionen med ca 10 %.
Av den begärda ökningen på 1 377 000 kr. utgör 885 000 kr. medelsanvisningar
av tillfällig natur. Dessa anvisningar begärs för anskaffning av mikrofilmer av tidningar
(641 000 kr.), mikrofilmning av bibliotekets isländska handskrifter (17 000
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 307
kr.), inköp av auditivt material (25 000 kr.), komplettering av bibliotekets samhällsvetenskapliga
litteratur (90 000 kr.), emballering av dagstidningar (90 000 kr.)
samt komplettering av utrustning vid lånecentralen för tidningsfilm (22 000 kr.).
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Med hänsyn till ökad utlåning samt stigande bok- och tidskriftspriser föreslås
anslaget bli ökat med 30 000 kr.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet föreslår att anslaget höjs med 3 240 000 kr. Av detta belopp utgör
580 000 kr. medelsanvisningar för ändamål av tillfällig natur. Dessa medelsanvisningar
föreslås bli ökade från 920 000 kr. till 1 500 000 kr.
Förslagen till ökning av medelsanvisningarna — bortsett från föreslagna anvisningar
för ändamål av tillfällig natur — framgår av följande sammanställning i
1 000-tal kr.
1968/69 |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Kungl. biblioteket .................. |
1 190 |
2 290 |
Myndigheterna Föredraganden + 492 + 305 |
|
Statens psykologisk-pedagogiska biblio-tek ............................... |
90 |
125 |
+ 30 |
+ 20 |
Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek.. |
6 955 |
7 905 |
+ 2 660 |
+ 1 175 |
Stockholm universitetet ..................... |
435 |
520 |
+ 135 |
+ 70 |
karolinska institutet............... |
410 |
450 |
+ 90 |
+ 70 |
tekniska högskolan ............... |
485 |
530 |
+ 150 |
+ 95 |
Uppsala........................... |
1 620 |
1 780 |
+ 450 |
+ 195 |
Linköping ......................... |
— |
220 |
+ 580 |
+ 95 |
Lund ............................. |
1 725 |
1 900 |
+ 475 |
+ 205 |
Göteborg universitetet...................... |
1 375 |
1 510 |
+ 420 |
+ 170 |
Chalmers tekniska högskola........ |
415 |
455 |
+ 130 |
+ 70 |
Umeå ............................ |
490 |
540 |
+ 230 |
+ 205 |
8 235 |
10 320 |
4-3 182 |
+ 1500 |
Föredraganden
För andra ändamål än sådana av tillfällig natur förordar jag en anslagshöjning
med 1,5 milj. kr.
Jag beräknar även för nästa budgetår 920 000 kr. för ändamål av tillfällig natur.
Jag tar därvid upp 280 000 kr. för den fortsatta uppbyggnaden av bokbeståndet
vid filialbiblioteken i Örebro, Växjö och Karlstad. För biblioteket i Linköping
har jag utöver det i sammanställningen upptagna beloppet av 315 000 kr. beräknat
390 000 kr. för nästa budgetår för retroaktiv bokanskaffning, dvs. sammanlagt
705 000 kr. Vidare räknar jag för universitetet i Umeå med en tillfällig medelsanvisning
av 100 000 kr. för fortsatt uppbyggnad av resurserna inom det humanistiska
ämnesområdet. Av de för tillfälliga ändamål beräknade medlen bör slutligen
150 000 kr. stå till Kungl. Maj:ts disposition.
Vid min anslagsberäkning har jag funnit skäl föreligga för en väsentlig anslagsökning
för universitetet i Umeå. Jag har tagit särskild hänsyn till behovet av
medel för anskaffning av bl. a. kurslitteratur.
Eb
308 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
I enlighet med vad jag anfört i det föregående bör anslaget för nästa budgetår
föras upp med (10 320 000 + 1 500 000 + 920 000 = ) 12 740 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. in. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 12 740 000 kr.
E 25. Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor
1968/69 Utgift1 ..... 22 660 1442
1969/70 Anslag ____ 25 960 0003
1970/71 Förslag .... 30 688 000
1 Anslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor: Avlöningar.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 340 488 kr.
3 Därav 2 400 000 kr. som beräknats under anslaget Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk
fakultet m. m.
Från förevarande förslagsanslag bestrids utgifter för personal m. m. och expenser
vid förvaltningarna vid universiteten, karolinska institutet, de tekniska högskolorna
och handelshögskolan i Göteborg.
Personal
Handläggande personal....................
Övrig personal ..........................
1 Exklusive personal vid enheten för medicinsk
och teknisk utbildning och forskning i Linkö
ping.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Universitets- |
Före- |
|
kanslersämbetet |
draganden |
|
143,5 |
+ 38 |
+ 15 |
489,5 |
+ 25,5 |
+ 8,5 |
6331 |
-f-63,51 |
+ 23,53 |
Anslag
Utgifter
Avlöningar ..............................
Datamaskintid m. m.....................
Expenser................................
Lönekostnadspålägg ......................
Försöksverksamhet med registrering av studierande
..................................
Information m. m. om uppdragsverksamhet ..
Vissa kostnader för införande av en ändrad organisation
av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna
m. m.........................
Förberedelser för ny redovisningsorganisation
Intern utbildning och information...........
Grupper för forskningssamverkan ..........
Uppbördsmedel
Avkastning från vissa fonder m. m...........
Ersättning för förvaltningskostnader ........
Nettoutgift
18 677 000 |
+ |
5 224 000 |
+ |
3 262 000 |
730 000 |
+ |
296 000 |
+ |
246 000 |
2 126 000 |
+ |
396 000 |
+ |
70 000 |
4 261 000 |
+ |
1 202 000 |
+ |
750 000 |
615 000 |
+ |
48 000 |
of. |
|
250 000 |
+ |
11 000 |
of. |
|
938 000 |
+ |
57 000 |
of. |
|
— |
+ |
400 000 |
+ |
400 000 |
— |
+ |
600 000 |
— |
|
— |
+ |
560 000 |
— |
|
27 597 000 |
+ |
8 794 000 |
+ |
4 728 000 |
336 500 |
of. |
of. |
||
1 300 500 |
of. |
of. |
||
25 960 000 |
+ |
8 794 000 |
+ |
4 728 000 |
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 309
Avlöningskostnaderna — exklusive lönekostnadspålägg men i 1970 års löneläge
— för den personal vid förvaltningarna för vilken innevarande budgetår medel
beräknats under anslagsposten till avlöningar framgår av följande sammanställning.
Universitetet i
Uppsala................................................ 3 361 000
Lund .................................................. 3 984 000
Göteborg .............................................. 2 280 000
Stockholm ............................................. 3 053 000
Umeå ................................................. 1 781 000
Karolinska institutet........................................ 1 650 000
Tekniska högskolan i Stockholm ............................ 2 103 000
Chalmers tekniska högskola ................................ 1 699 000
Handelshögskolan i Göteborg................................ 186 000
Utöver de i sammanställningen upptagna beloppen har innevarande budgetår
under anslagsposten till avlöningar beräknats 525 000 kr. för personal vid AVcentraler
och för bevakning av kurslitteraturfrågor, medel för en tjänst som director
musices i vardera Uppsala och Lund samt medel för tre personliga tjänster, två
i Uppsala och en i Lund, för motionsverksamhet för studerande. Från anslaget bekostas
även uppdragstillägg till bl. a. rektorer, prorektorer och valda ledamöter av
konsistorier.
U niversitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande posten till avlöningar för nästa budgetår innebär i
korthet följande.
1. Löneomräkning 2 369 000 kr.
2. Förvaltningsorganisationen vid enheten för medicinsk och teknisk utbildning
och forskning i Linköping bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
förslagen i ämbetets yttrande över betänkandet Linköpings högskola. Teknisk
högre utbildning och forskning i Linköping. Del II (SOU 1967:55; jfr prop. 1968:
83 s. 11 o. 18) (+ 1 079 000 kr.).
3. 3 tjänster som utbildningsledare vid filosofiska fakulteter (Uppsala Vi, Lund
Vi, Göteborg Vi, Stockholm lVi) (+ 226 000 kr.).
4. 10 tjänster som utbildningsledare vid teknisk fakultet ( + 755 000 kr.).
5. 4 byråsekreterartjänster för studierådgivningsuppgifter, speciellt vid universitetsfilialerna
(Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm) (+ 170 000 kr.).
6. Byrådirektörstjänst (tekniska högskolan i Stockholm) och 2 byråsekreterartjänster
(karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola), 6 biträdestjänster
(Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1, Stockholm 1, Umeå 1, karolinska institutet 1)
och 47 000 kr. för extra personal för uppgifter i samband med studierådgivningsverksamheten
(+ 341 000 kr.).
7. Fortsatt utbyggnad av AV-centraler och bevakningen av kurslitteraturfrågor
(+ 400 000 kr.).
Eb
310 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
8. Medel för tillfällig personal vid universitetens utbildningsenheter för verksamheten
med yrkesinriktade kurser, s. k. DYRK-kurser ( + 81 000 kr.).
9. 2 intendenttjänster (Uppsala 1, tekniska högskolan i Stockholm 1), 3 byråsekreterartjänster
(Göteborg 1, Umeå 1, karolinska institutet 1), 41 000 kr. för
förstärkning av planerings- och inköpsfunktionerna vid universitetet i Stockholm
och 112 000 kr. för ytterligare biträden vid universiteten i Lund, Göteborg och
Umeå (+ 340 000 kr.).
Föredraganden
Verksamheten vid enheten för medicinsk och teknisk utbildning och forskning
i Linköping leds sedan januari 1968 av en interimsstyrelse. Kostnaderna för styrelsen
och dess sekretariat bestrids innevarande budgetår från åttonde huvudtitelns
kommittéanslag. Universitetskanslersämbetet föreslår att en permanent organisation
för enheten i Linköping skall byggas upp fr. o. m. nästa budgetår. Denna
fråga bereds f. n. och jag avser att i annat sammanhang återkomma till Kungl.
Maj:t med förslag beträffande utformningen av en mer permanent organisation i
Linköping. Jag har under förevarande förslagsanslag för ändamålet beräknat
730 000 kr. (2).
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor
rörande universiteten m. m. tar jag under förevarande anslag upp medel för en
förstärkning av resurserna för studierådgivning m. m. I samband med omorganisationen
av utbildningen vid de filosofiska fakulteterna infördes tjänster som
utbildningsledare (prop. 1969:4, SU 34, rskr 101). Jag beräknar nu i överensstämmelse
med ämbetets förslag medel för ytterligare tre tjänster för de filosofiska
fakulteterna (3). Vidare beräknar jag 290 000 kr. för fortsatt förstärkning
av resurserna för studierådgivning vid universitetsförvaltningarna. Jag har därvid
särskilt beaktat medelsbehovet för studierådgivningsuppgifter vid universitetsfilialerna
(5, 6).
För fortsatt utbyggnad av AV-centralerna och av bevakningen av läromedelsfrågor
beräknar jag 150 000 kr. (7). Jag vill erinra om vad jag i 1968 års statsverksproposition
(bil. 10 s. 298, SU 41, rskr 114) anförde om koncentration av
resurserna inom AV-området till en central på varje universitetsort och om möjligheterna
till samverkan med motsvarande centraler på skolans område.
Vid min anmälan av anslagen till utrustningsnämnden för universitet och högskolor
och till förvaltningarna m. m. i föregående års statsverksproposition (1969:
1 bil. 10 s. 266 och 342, SU 46, rskr 137) beräknade jag medel för samordning
och förstärkning av inköpsfunktionerna vid universitet och högskolor. För fortsatt
förstärkning av de administrativa byråerna/avdelningarna beräknar jag — främst
vad gäller dessa funktioner — för nästa budgetår ytterligare 80 000 kr. (9).
Jag har vid min anmälan av universitetskanslersämbetets utredningsanslag beräknat
medel för vissa kostnader för planering av intern information och personalutbildning
vid läroanstalterna.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 311
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
30 688 000 kr.
E 26. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader
1968/69 Utgift1 ..... 36582 8182
1969/70 Anslag..... 112 450 000
1970/71 Förslag ... 138 900 000
1 Anslagen Kungl. biblioteket: Omkostnader och Universiteten och vissa högskolor: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 170 161 kr.
I följande sammanställning redovisas de belopp som innevarande budgetår beräknats
för de ändamål för vilka utgifterna bestrids från anslaget samt de av universitetskanslersämbetet
och — vad gäller kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek — av dessa myndigheter beräknade ändringarna för
budgetåret 1970/71. I sammanställningen redovisas även av interimsstyrelsen för
den botaniska trädgården i Frescati i Stockholm preliminärt beräknat medelsbehov
för driften av trädgården, vilken förvärvats av staten genom ett av Kungl. Maj:t
den 23 maj 1969 godkänt avtal (jfr prop. 1969: 36 s. 16 och 48, SU 94, rskr 241).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Myndigheterna |
Föredraganden |
|||||
1. |
Sjukvård ............................ |
495 000 |
+ |
154 000 |
+ |
154 000 |
2. |
Reseersättningar...................... |
640 000 |
+ |
100 000 |
of. |
|
3. |
Telegram och telefon................. |
2 980 000 |
+ |
500 000 |
+ |
500 000 |
4. |
Vissa expenser vid akademiska högtidlig-heter m. m........................... |
140 000 |
5 000 |
of. |
||
+ |
||||||
5. |
Arbetare vid de botaniska trädgårdarna |
717 000 |
50 000 |
+ |
50 000 |
|
+ |
||||||
6. |
Driften av den botaniska trädgården i Fres- |
|||||
cati ................................ |
— |
+ |
440 000 |
+ |
440 000 |
|
7. |
Lokalhyror .......................... |
78 713 000 |
+ 18 310 000 |
+ 18 310 000 |
||
8. |
Bränsle, lyse och vatten............... |
11 040 000 |
+ |
1 162 000 |
+ |
1 162 000 |
9. |
Renhållning och städning.............. |
13 740 000 |
+ |
2 292 000 |
+ |
2 292 000 |
10. |
Avlöningar vid fastighetstjänsten........ |
2 820 000 |
+ |
325 000 |
+ |
300 000 |
11. |
Avlöningar till viss personal vid värme-och kraftcentralerna m. m............. |
288 000 |
288 000 |
288 000 |
||
12. |
Lönekostnadspålägg .................. |
877 000 |
+ |
3 536 000 |
+ |
3 530 000 |
112 450 000 |
+ 26 586 000 |
+26 450 000 |
Myndigheterna
1. Löneomräkning 3 750 000 kr.
2. Verksamheten vid värme- och kraftcentralerna vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola har från den 1 juli 1969 integrerats
med fastighetstjänsten på resp. ort. Medel för fyra tjänster som tidigare hänförts
Eb
312 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
till värme- och kraftcentralerna bör i fortsättningen beräknas under anslaget Tekniska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader (— 288 000 kr.).
3. 6 tjänster vid fastighetstjänsten ( + 183 000 kr.). Ämbetet har därvid utgått
från att uppbyggnaden av en fastighetstjänstorganisation i Linköping skall påbörjas
under budgetåret 1970/71.
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 42 000 kr.
Föredraganden
Som jag framhållit i prop. 1969: 36 (s. 16) behöver de frågor som hänger
samman med driften av den botaniska trädgården i Frescati övervägas ytterligare,
bl. a. i samband med förhandlingar med Stockholms stad. I avvaktan på resultatet
av dessa överväganden tar jag upp ett preliminärt belopp av 440 000 kr. för driften
av trädgården under nästa budgetår. Det bidrag, som jag räknar med att staden
— sedan förhandlingarna slutförts — skall komma att ge, bör redovisas under
anslaget som uppbördsmedel.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 138 900 000
kr.
£ 27. Decentraliserad akademisk utbildning in. m.
1968/69 Utgift ....... 1 695 553 Reservation .......... 3 839 631
1969/70 Anslag ...... 1 000 000
1970/71 Förslag...... 1 000 000
Från förevarande anslag bestrids kostnader för decentraliserad akademisk utbildning
och akademisk utbildning anordnad av Hermods korrespondensinstituts
stiftelse. Ansvaret för dessa utbildningsgrenar vilar enligt gällande bestämmelser
på universitetskanslersämbetet. För anslaget gäller bestämmelser meddelade av
Kungl. Maj:t den 27 juni 1969.
Universitetskanslersämbetet
Decentraliserad högre utbildning anordnas f. n. i form av grundkurser om 20
poäng inom vissa humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga
ämnesområden. Efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall anordnas
utbildning för 40 poäng. Budgetåret 1968/69 anordnades sammanlagt 44
kurser på 24 orter. Antalet studerande uppgick till ca 1 200.
Utbildningen bör i ökad omfattning organiseras så att den kan utnyttjas av
vuxenstuderande. Ämbetet räknar med att inom ramen för disponibla medel genomföra
ett ökat antal kurser.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 313
I samband med den ändrade organisationen av utbildningen vid de filosofiska
fakulteterna blir en omarbetning av Hermods korrespondenskurser aktuell. Ämbetet
räknar med att den befintliga reservationen kan utnyttjas för ändamålet.
1968 års utbildningsutredning
1968 års utbildningsutredning (U 68) har i särskild skrivelse föreslagit att försöksverksamhet
med vissa former för distribution av högre utbildning skall anordnas
inom ramen för den decentraliserade akademiska utbildningen. Utredningen
har därvid förordat bl. a. försök med anordnande av utbildningslinjer
utanför universitets- och universitetsfilialorter. U 68 har vidare föreslagit att försöksverksamhet
skall anordnas med kombinationer av lärarledd undervisning, sj älvinstruerande
material och TV-undervisning. Universitetskanslersämbetet bör svara
för försöksverksamheten och — inom ramen för anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
m. m. vid universitet och högskolor — i samverkan med utredningen
svara även för utvärdering av försöken.
Föredraganden
I likhet med universitetskanslersämbetet anser jag, att den utbildning som bedrivs
inom ramen för förevarande anslag i ökad utsträckning bör organiseras så
att den kan utnyttjas av vuxenstuderande. U 68:s förslag om försöksverksamhet
med vissa former för distribution av högre utbildning ligger i linje med denna uppfattning.
Frågan bör prövas av Kungl. Maj:t i annat sammanhang.
Reservationen på anslaget har ökat från ca 3,1 milj. kr. vid utgången av budgetåret
1967/68 till ca 3,8 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1968/69. Med
hänsyn till reservationens storlek finner jag att anslaget bör föras upp med oförändrat
belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Decentraliserad akademisk utbildning m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
E 28. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm
1968/69 Utgift....... 1 563 000
1969/70 Anslag ...... 1 578 000
1970/71 Förslag...... 1 578 000
Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras genom
ett avtal den 23 januari 1954. I detta avtal har vidtagits vissa ändringar, av
Eb
314 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
vilka den senaste trädde i kraft den 1 juli 1967, då det årliga statliga bidraget till
högskolan fastställdes till 1 533 200 kr. En redogörelse för avtalet m. m. lämnades
i prop. 1967:54 (SU 61, rskr 167). Avtalets giltighetstid har sedermera förlängts
till den 30 juni 1979. Under anslaget har innevarande budgetår beräknats medel
även för bl. a. främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet.
I nämnda avtal föreskrivs bl. a. att om väsentligt ändrade förhållanden inträder
— t. ex. förskjutning i penningvärdet — skall förhandlingar om en reglering
av statens bidrag tas upp. Härvid skall jämförelse göras med förhållandena
läsåret 1966/67 (1966 års löner). Direktionen för Handelshögskolan i Stockholm
har med utgångspunkt i kostnadsutvecklingen för högskolan anhållit om
förhandling om reglering av statens bidrag. Förhandlingar har inletts mellan företrädare
för staten och högskolan. Frågan om anmälan av resultatet får prövas då
förhandlingarna slutförts. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 1 578 000 kr.
Eb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 315
c) Vissa högskolor m. m.
E 29. Socialhögskolorna
1968/69 Utgift1 .... 8 879 511-
1969/70 Anslag..... 15 141 000
1970/71 Förslag .... 19 000 000
1 Anslagen Socialhögskolorna: Avlöningar och Socialhögskolorna: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 53 296 kr.
Förevarande förslagsanslag avses för socialhögskolorna i Stockholm, Lund, Göteborg,
Örebro och Umeå samt samarbetsnämnden för socialhögskolorna.
Personal
Lärarpersonal ...........................
Övrig personal...........................
Anm. Utöver de angivna tjänsterna har för
budgetåret 1969/70 anvisats medel för undervisningsarvoden
(ca 1,9 milj. kr.) och för handledararvoden
(ca 2 milj. kr.).
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Styrelserna och |
Föredraganden |
|
65 |
+ 10 |
+ 8 |
57,5 |
+ 33 |
+ 11 |
122,5 |
+ 43 |
+ 191 |
Anslag
Avlöningar till lärarpersonal ..............
Avlöningar till övrig personal..............
Sjukvård ................................
Reseersättningar
a) Reseersättningar till lärare och deltagare i
handledarkurser.......................
b) Reseersättningar till studerande ..........
c) Övriga reseersättningar .................
Lokalkostnader ..........................
Bokinköp m. m..........................
Expenser ...............................
Lönekostnadspålägg ......................
8 660 200 |
+ 1 952 000 |
+ |
852 000 |
|
1 883 800 |
+ 1 383 000 |
+ |
543 000 |
|
16 000 |
— |
2 000 |
2 000 |
|
320 000 |
+ |
61 000 |
+ |
32 000 |
90 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 000 |
123 500 |
+ |
47 000 |
+ |
19 000 |
1 180 000 |
+ |
31 000 |
58 000 |
|
107 500 |
+ |
10 000 |
+ |
5 000 |
341 000 |
+ |
146 000 |
+ |
48 000 |
2 419 000 |
+ |
802 000 |
+ |
345 000 |
15 141 000 |
+4 436 000 |
+ 1790 000'' |
1 Exklusive utbyggnad av utbildningskapaciteten.
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna
De förslag till tjänster m. m. som läggs fram av samarbetsnämnden och de lokala
högskolestyrelserna innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 783 000 kr.
Ec
316 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
2. 9 universitetslektorat i Uo 22: 25 (Stockholm, Lund, Örebro och Umeå 2
vardera, Göteborg 1) ( + 619 000 kr.).
3. Lektorat i Ue 20 (Örebro) (+ 59 000 kr.).
4. 11 konsulenttjänster (Stockholm 2,5, Lund 3, Göteborg 2, Örebro 2, Umeå
1,5) ( +495 000 kr.).
5. 6 tjänster som förste byråsekreterare (1 vid var och en av högskolorna samt
1 vid samarbetsnämnden) (+ 270 000 kr.).
6. Ökad medels anvisning för arvoden till praktikhandledare ( + 314 000 kr.)
samt för arvoden till lärare vid handledarkurser (+ 9 000 kr.).
7. Ökad medelsanvisning till arvoden för undervisning och examination
(+ 434 000 kr.) samt för ersättning för allmänt institutionsarbete i samband med
undervisningen (+ 43 000 kr.).
8. Arvoden till experter och tillfällig personal vid nämnden (+ 26 000 kr.).
9. Ökad medelsanvisning för avlöning av biträdespersonal m. m. (+ 430 000
kr.).
10. Lönekostnadspålägg för ny personal 620 000 kr.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet har anhållit om en ökad medelstilldelning
för bl. a. arvoden till praktikhandledare ( + 47 000 kr.).
Förslag om ökad utbildningskapacitet
1968 års utbildningsutredning (U 68) har i särskild skrivelse föreslagit en
snabb och betydande ökning av utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna. I
motiveringen till sitt förslag pekar utredningen på det stora antalet sökande till
socionomutbildning och de höga intagningspoäng, som följer därav. U 68 framhåller
vidare att arbetsmarknadens behov av socionomer inom kommunal förvaltning
och socialvård är långt större än vad den nuvarande utbildningskapaciteten
vid socialhögskolorna kan tillgodose.
Utredningen betonar vidare sambandet mellan socionomutbildning och utbildning
vid samhällsvetenskaplig fakultet. Man bör räkna med att en ökning av intagningskapaciteten
vid socialhögskolorna följs av en minskning av tillströmningen
till samhällsvetenskaplig fakultet.
U 68 bedömer utbildningsbehovet under den närmaste femårsperioden vara av
den storleksordningen att planeringen av socialhögskolornas utbyggnad bör utgå
från minst en fördubbling av den nuvarande utbildningskapaciteten. Denna utbyggnad
bör vara genomförd i full utsträckning senast budgetåret 1971/72.
Svårigheterna att anskaffa praktikplatser för de studerande har hittills varit det
avgörande hindret för en snabbare utbyggnad av socialhögskolorna. Utredningen
framhåller att ett effektivare utnyttjande av befintliga praktikplatser skulle göra det
möjligt att åstadkomma en önskad snabb ökning av utbildningskapaciteten. Detta
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 317
förutsätter emellertid att den tid den studerande tillbringar på praktikplatsen minskas.
Det bör vara möjligt att — utan att ge avkall på utbildningsmålet — i stort
sett fördubbla antalet intagningsplatser genom att minska praktiktiden med hälften,
eller till ca fem månader. Kapacitetsökningen bör i övrigt kunna genomföras
inom ramen för nuvarande uppläggning av studierna.
Fragan om hur praktiken skall inordnas i studiegången, liksom frågan om hur
intagnmgsökningen skall fördelas under den aktuella tidsperioden, bör enligt utredningen
ytterligare övervägas.
Utredningen framhåller slutligen att man bör överväga om den föreslagna kapacitetsökningen
kan underlättas — i första hand vad gäller anskaffning av lokaler
och rekrytering av lärare — genom att utbildningen förläggs till orter, som
f. n. inte har socionomutbildning.
Över utredningens förslag har, efter remiss, yttranden avgetts av arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,
bostadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, samarbetsnämnden för socialhögskolorna, styrelserna
för socialhögskolorna i Stockholm, Lund, Göteborg och Örebro, utbildningsnämnden
vid socialhögskolan i Umeå samt samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna.
Vidare har yttrande avgetts av Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Statstjänstemännens riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
industriförbund, Sveriges socionomförbund, Svensk kuratorsförening, Skolkuratorernas
förening, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Sveriges elevers
centralorganisation (SECO), Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF) samt av
Svenska kommunförbundet.
Härutöver har ett antal organisationer m. fl. inkommit med skrivelser i anledning
av utredningsförslaget. Sådana skrivelser har avgetts av Samarbetskommittén
för högre utbildning i Jönköpings län, Sköndalsdiplomerades förbund, Socialhögskolornas
studentkårers organisation, Socialhögskolans i Lund studentkår, Socialhögskolans
i Göteborg studentkår, Socialhögskolans i Umeå elevkår och statens
handikappråd.
En övervägande del av remissinstanserna stöder utredningens förslag om en
betydande ökning av antalet intagningsplatser vid socialhögskolorna. Bland de instanser
som tillstyrker en utbyggnad märks huvudorganisationerna på arbetsmarknaden,
de statliga centrala myndigheterna, samarbetsnämnden för socialhögskolorna,
SFS, SFEF och kommunförbundet. SACO, Sveriges socionomförbund m. fl.
kritiserar det av utredningen redovisade underlaget för bedömning av efterfrågan
pa socionomer. Statistiska centralbyrån redovisar i sitt yttrande undersökningar
som stöder de av utredningen gjorda bedömningarna av situationen på arbetsmarknaden.
Flertalet remissinstanser diskuterar utförligt formerna för den föreslagna kapa -
Ec
318 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
citetsökningen. Utredningens förslag, vad avser en förkortning av studiepraktiken
— och därmed den totala utbildningstiden — med en termin, tillstyrks av
bl. a. socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet, LO, Svenska arbetsgivareföreningen
och Svenska kommunförbundet, varvid socialstyrelsen och kommunförbundet
framhåller behovet av kompletterande åtgärder i syfte att motverka ett
försämrat utbildningsresultat. Invändningar mot förslaget att i samband med en
utbyggnad avkorta studiepraktiken framförs av bl. a. styrelserna för socialhögskolorna,
Sveriges socionomförbund och TCO. Flera av dessa remissinstanser ifrågasätter
utredningens bedömning rörande möjligheterna att skaffa ett stort antal nya
praktikplatser. SACO, samarbetsnämnden för socialhögskolorna m. fl. hävdar att
man skulle kunna tillgodose behovet av praktikplatser genom att i större utsträckning
än f. n. anordna praktik inom den statliga sektorn och genom att inrätta fler
praktikcentra. Styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm och Göteborg anser
med denna utgångspunkt, att den åsyftade kapacitetsökningen kan genomföras
med bevarande av utbildningstidens längd och utbildningens praktiska inriktning.
LO, SACO m. fl. remissinstanser finner det angeläget att en avkortad praktik
kompenseras med åtgärder av annat slag, bl. a. simulering av praktikfall, orienterande
studiebesök och utnyttjande av AV-hjälpmedel i undervisningen. Kommunförbundet
framhåller värdet av miljöpraktik.
Förslag om vidgade reella möjligheter för yrkesverksamma inom bl. a. den
sociala sektorn, vilka inte uppfyller de formella behörighetskraven, att vinna tillträde
till socionomutbildning förs fram av bl. a. skolöverstyrelsen, SFS, LO och
TCO.
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna, styrelserna för socialhögskolorna
och Svenska socionomförbundet m. fl. anför att brist på lärare, lokaler och administrativa
resurser kan begränsa möjligheterna till snabb utbyggnad av utbildningskapaciteten.
Byggnadsstyrelsen har bedömt det möjligt att i viss utsträckning
anordna provisoriska lokaler. Byggnadsstyrelsen och samarbetsnämnden för LUPkommittéema
påpekar i anslutning härtill att tidsplanen för en utbyggnad inte
bör fastställas förrän möjligheterna att tillgodose lokalbehovet klarlagts. I frågan
om spridning av socionomutbildningen till nya orter är remissopinionen starkt
splittrad. I vissa remissyttranden betonas värdet av att denna utbildning kommer
till stånd på ett så stort antal platser som möjligt. Dessa synpunkter förs fram av
AMS, TCO m. fl. medan bland andra samarbetsnämnden för socialhögskolorna
och SACO anser att spridning till orter, som nu inte har socionomutbildning, skulle
möta svårigheter främst på grund av brist på lärare och ökade administrativa problem.
Samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna, samarbetsnämnden för socialhög -
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 319
skolorna, Svenska socionomförbundet och SACO betonar vikten av att kapacitetsökningen
sker i sådan takt att erforderliga resurser kan ställas till förfogande.
Andra remissinstanser däribland TCO och AMS framhåller betydelsen av att åtgärderna
sätts in skyndsamt.
Förslag om social forskning
Förslag om inrättande av forskartjänster inom ämnesområdet socialpolitik framfördes
dels av samarbetsnämnden för socialhögskolorna i särskild skrivelse i november
1967, dels av universitetskanslersämbetet i förslag till anslagsframställningar
för budgetåret 1969/70. Med anledning av den senare framställningen framhöll
jag vid min anmälan av anslagen till de samhällsvetenskapliga fakulteterna i
1969 års statsverksproposition (bil. 10 s. 294) att det syntes mig angeläget att samarbetsnämnden
i samråd med universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen sökte
precisera vilka delar av det socialpolitiska området som borde prioriteras i fråga
om forskningsresurser.
Med anledning av detta uttalande har en arbetsgrupp bestående av representanter
för samarbetsnämnden, socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet, Sveriges
förenade studentkårer, Socialhögskolornas studentkårers organisation och Sveriges
socionomförbund utarbetat ett förslag till förstärkning av resurserna för den socialpolitiska
forskningen. Arbetsgruppen framhåller två områden där det krävs avsevärt
större resurser för socialpolitisk forskning, nämligen socialpolitik, makroaspekt
och socialpolitik, mikroaspekt. Gruppen finner det angeläget att professurer
inrättas inom dessa områden men anser av vissa praktiska skäl, att inledningsvis
forskningsverksamhet bör startas och professurer inrättas inom det senare ämnesområdet.
Arbetsgruppen föreslår vidare att en mindre institution med styrelsen
för socialhögskolan i Stockholm som administrativ huvudman byggs upp. Institutionen
bör i realiteten fungera som en gemensam institution för högskoleorten
Stockholm. Professorerna vid institutionen föreslås ingå i den samhällsvetenskapliga
fakulteten vid Stockholms universitet.
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna har, på grundval av arbetsgruppens
förslag, i anslutning till socialhögskolornas och nämndens förslag till anslagsframställningar
för nästa budgetår lagt fram förslag om professurer (1970/71
+ 178 000 kr.). Nämndens förslag framgår av följande sammanställning
Budgetår/ämne Socialhögskola
1970/71
Socialpolitik, särskilt tillämpad socialpsykologi Stockholm
Socialpolitik, särskilt ekonomisk och sociologisk
inriktning ............................... Stockholm
1971/72
Socialrätt ............................... Lund
Personaladministration och arbetspsykologi .. Göteborg
Ec
320 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
I anslutning till tjänsterna vid stockholmshögskolan beräknar nämnden medel
för 1 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete, biträdeshjälp
samt vissa omkostnader (+ 152 000 kr.).
Samarbetsnämnden framhåller att de föreslagna tjänsterna bör vara riksprofessurer
förenade med skyldighet att meddela forskarhandledning även på andra högskoleorter.
I anslutning härtill föreslår nämnden att grundläggande utbildning inom
ett flertal ämnesområden inom filosofisk fakultet liksom socionomutbildning på
samtliga linjer skall kunna utgöra grund för forskarutbildning inom det socialpolitiska
ämnesområdet.
Nämnden finner det angeläget att den framtida forskningsinsatsen inom det
socialpolitiska området får en inriktning av målforskningskaraktär. Nämnden vill
därvid speciellt uppmärksamma att vid tillsättning av tjänsterna särskild vikt läggs
vid vetenskaplig skicklighet avseende socialpolitiskt relevanta målfrågor.
Över förslaget har efter remiss yttrande avgetts av socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet.
Socialstyrelsen tillstyrker nämndens förslag. Ämbetet, som
framhåller vikten av en vidgad social forskning, ansluter sig till de synpunkter och
förslag som lagts fram av arbetsgruppen.
Föredraganden
Behovet av forskning och utvecklingsarbete inom det sociala området har under
senare år framhållits i skilda sammanhang. Betydelsen av målinriktad forskning
som analyserar socialpolitiska åtgärders verkningar har betonats. Med hänsyn
till de stora resurser samhället satsar på socialpolitiska åtgärder är det angeläget
att socialpolitikens resultat kontinuerligt utvärderas. Resultaten av denna utvärdering
bör kunna vara av stor betydelse vid den fortlöpande översynen av samhällets
socialpolitiska verksamhet.
Forskning rörande socialpolitiska problem förekommer f. n. i stor omfattning.
Undersökningar inom bl. a. beteendevetenskapliga, ekonomiska, juridiska, medicinska
och statsvetenskapliga ämnen berör ofta socialpolitiska problem. Inom
den befintliga forskningsorganisationen finns vidare en rad högre tjänster med
anknytning till det socialpolitiska fältet. Ämnesområdet socialpolitik är mycket
differentierat och till sin karaktär tvärvetenskapligt. Uppdelningen av forskningsresurserna
mellan olika ämnesområden och institutioner minskar möjligheterna
att nå resultat, som kan utnyttjas i det socialpolitiska arbetet. Ökad samordning
skulle sannolikt medföra att val av metoder och ämnen i större utsträckning än
f. n. skulle ske med utgångspunkt i det socialpolitiska reformarbetets behov.
Jag finner det angeläget att en fortlöpande samverkan mellan forskarna och
de för socialpolitiken ansvariga administratörerna och fältarbetarna kommer till
stånd. Vissa betydelsefulla åtgärder i syfte att vidga kontakterna har redan vid
-
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 321
tagits. Sålunda har chefen för socialdepartementet tillkallat en samarbetskommitté
för social forskning. Denna kommitté består av företrädare för forskning, statlig
och kommunal förvaltning samt de studerande. Den har till uppgift att ta upp
frågor som aktualiseras i det praktiska sociala arbetet. Den skall vidare främja
samarbete mellan förvaltnings- och forskningsinstitutioner samt utarbeta program
för social målforskning. Kommittén bör kunna verksamt bidra till att den samordning
av forskningsinsatserna jag åsyftar kommer till stånd. Arbetet inom kommittén
ställer stora krav på överblick över socialpolitikens innehåll och metoder
och även insikt i vetenskapligt arbete.
Som jag tidigare redovisat har samarbetsnämnden för socialhögskolorna fört
fram förslag om inrättande av professurer med inriktning mot socialpolitik. Vid
prövningen av detta förslag bör man, enligt min mening, beakta även det behov
av samordning av forskningsresurserna inom det socialpolitiska området, som
jag här har redovisat.
Mot bakgrund av vad jag anfört finner jag att en professur inom det socialpolitiska
området bör inrättas. Förfarandet vid tillsättning av en sådan professur,
innehavarens arbetsuppgifter samt den organisatoriska ramen för verksamheten
bör med beaktande av vad förut anförts enligt min mening ytterligare klarläggas.
Jag vill i detta sammanhang hänvisa till att universitetskanslersämbetet i sitt yttrande
över samarbetsnämndens förslag rörande professurer i socialpolitik har
anslutit sig till den förut nämnda arbetsgruppens förslag i fråga om bl. a. den organisatoriska
ramen för tjänsterna. Jag avser att, så snart dessa frågor klarlagts,
återkomma till Kungl. Maj:t med förslag rörande tidpunkt för inrättande av ifrågavarande
professur.
Utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna har ökat kraftigt under 1960-talet.
Antalet intagningsplatser har sålunda trefaldigats sedan budgetåret 1962/63 och
uppgår innevarande budgetår till 1 140. Trots denna starka expansion har det inte
varit möjligt att på långt när tillgodose efterfrågan på socionomutbildning. Vid
antagningstillfället höstterminen 1969 sökte mer än 3 700 studerande till 570 intagningsplatser,
dvs. ca sju sökande per plats. Undersökningar utförda av resp.
Svenska kommunförbundet och statistiska centralbyrån visar att arbetsmarknadens
efterfrågan på socionomer från såväl sociala linjen som förvaltningslinjen är
väsentligt större än tillgången på sådan personal. Undersökningarna visar även
att bristen kan förväntas öka under 1970-talet.
Genom omläggning av socionomutbildningen år 1964 (prop. 1964: 48, SU 71,
rskr 190) infördes två terminers handledd studiepraktik i utbildningen. Svårigheterna
att skaffa lämpliga praktikplatser har emellertid begränsat möjligheterna
att öka utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna. Pågående försöksverksamhet
med praktikcentra (jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 350) visar enligt vad jag erfarit att
denna form av praktikutbildning medför vissa pedagogiska vinster men att behovet
It — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1 Bil. 10
Ec
322 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
av praktikplatser inom överskådlig framtid inte kan tillgodoses genom vidareutveckling
av denna praktikform.
Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till det av U 68 redovisade förslaget
om en mycket kraftig ökning av socionomutbildningen. Flera remissinstanser
riktar dock kritik mot utredningens förslag att genomföra utbyggnaden genom
förkortning av studiepraktiken — och därmed den totala studietiden — med en
termin. Andra remissinstanser, bland dem LO, ger utredningen sitt stöd också
vad gäller formerna för genomförandet av en sådan ökning.
Som framgått av min tidigare redogörelse innebär det av U 68 framlagda utbyggnadsförslaget
att antalet utbildningsplatser på kort tid fördubblas samt att
denna ökning görs möjlig genom att befintliga praktikplatser utnyttjas effektivare
och därvid studiepraktiken avkortas. I likhet med vad kommunförbundet anfört
i sitt remissyttrande över förslaget finner jag det angeläget att en ökning av intagningen
till socialhögskolorna sker så snart som möjligt. Åtgärder härför bör, som
förbundet framhåller, vidtas utan att resultaten av en genomgripande översyn av
socionomutbildningen avvaktas. Jag vill erinra om att U 68 enligt sina direktiv
har att — vid sidan av sitt långsiktiga arbete — föreslå åtgärder, som snabbt kan
sättas in för att balansen i det eftergymnasiala utbildningssystemet skall förbättras.
En grundlig översyn av socionomutbildningens uppläggning och innehåll kommer
att äga rum inom ramen för utredningens långsiktiga arbete. En ökning av antalet
intagningsplatser bör därför nu förverkligas på i huvudsak det sätt U 68
föreslagit. I förevarande sammanhang bör ingen ändring göras i omfattningen av
den teoretiska delen av utbildningen.
I remissvaren för man fram flera förslag till åtgärder för att minskningen av
studiepraktiken skall kunna kompenseras. Man föreslår att inom ramen för den
teoretiska utbildningen skall införas bl. a. simulering av praktikfall, ökat antal
studiebesök samt vidgad användning av AV-hjälpmedel. Jag finner att man bör ta
till vara de möjligheter som här antytts. I detta sammanhang vill jag erinra om att
bl. a. TCO och skolöverstyrelsen framhållit vikten av att personer, som är yrkesverksamma
inom den sociala eller kommunala sektorn men som saknar formell
behörighet, ges ökade möjligheter att vinna tillträde till socionomutbildning. Enligt
vad jag erfarit kommer kompetensutredningen att inom kort lägga fram förslag,
som syftar till att ge personer med bred yrkeserfarenhet ökade möjligheter att
vinna tillträde till vissa spärrade utbildningar. Jag vill vidare erinra om kommunförbundets
förslag om miljöpraktik i anslutning till socionomutbildningen, vilket
också bör beaktas när man överväger hur man skall kunna ge de studerande praktisk
yrkeserfarenhet utanför den egentliga studiegången.
Flera remissorgan har framhållit att brist på bl. a. lärare, lokaler och administrativa
resurser kan komma att begränsa möjligheterna till snabb ökning av utbildningskapaciteten.
Frågan om vilka resurser socialhögskolorna behöver tillföras
för att den avsedda utbyggnaden skall kunna förverkligas måste givetvis närmare
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 323
klarläggas. Lokal- och lärarbehovet vid socialhögskolorna och de samhällsvetenskapliga
fakulteterna bör härvid ses i ett sammanhang.
I vissa ämnen, särskilt de som är specifika för socialhögskolorna, råder f. n.
brist på lärare. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna har föreslagit att behörighetsbestämmelserna
för lärartjänster i vissa ämnen vid högskolorna ändras i
syfte att rekryteringen skall underlättas. Man har vidare aktualiserat frågan om
att införa nya lärarkategorier vid socialhögskolorna. Dessa möjligheter att underlätta
lärarrekryteringen, främst i ämnena rättskunskap samt kommunal ekonomi
och planering, bör uppmärksammas i det fortsatta planeringsarbetet. Särskilda
åtgärder kan bli nödvändiga för att lösa dessa problem.
Mot bakgrund av här angivna problem kan det möta svårigheter att helt följa
den av U 68 föreslagna ökningstakten. Man bör i det fortsatta arbetet överväga
hur ökningen skall fördelas över de närmaste läsåren. Målet att snabbt öka intagningskapaciteten
vid socialhögskolorna väsentligt bör dock stå kvar. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning fastställa antalet intagningsplatser
nästa budgetår inom ramen för de förutsättningar som här angetts.
U 68 föreslår att man skall överväga att förlägga viss del av kapacitetsökningen
till andra orter än dem som för närvarande har socionomutbildning. Detta
förslag har fått stöd av ett flertal remissinstanser, bl. a. AMS och TCO. Det fortsatta
planeringsarbetet bör utgå från att socionomutbildning i betydande utsträckning
anordnas även utanför de orter som nu har socialhögskola. Kungl. Maj:t bör,
om riksdagen inte har någon erinran däremot, få fastställa vilka orter som skall
komma i fråga.
Vid min beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1970/71 har jag tagit upp
ca 2 milj. kr. för den föreslagna utbyggnaden. Vid medelsberäkningen har jag vidare
beaktat behovet av vissa förstärkningar av den nuvarande organisationen.
Min beräkning av anslagsbehovet för detta ändamål framgår av tidigare redovisade
sammanställning. Utöver medel för förändringar av automatisk natur har jag
därvid beräknat medel för bl. a. ett ordinarie universitetslektorat i psykologi vid
vardera socialhögskolan i Lund och Örebro samt fem konsulenttjänster. Jag har
vidare beaktat behovet av medel för bl. a. resor i samband med försöksverksamhet
med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal
vid högskolorna och nämnden.
Jag anser det angeläget att praktikcentra i ökad utsträckning anordnas inom
den statliga sektorn. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att
medge att socialhögskolorna ställer medel som beräknats för arvoden till praktikhandledare
till förfogande för vederbörande myndighet. Vid beräkningen av arvoden
till praktikhandledare har jag tagit hänsyn till behovet av medel för detta
ändamål även vid Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet.
Ec
324 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de riktlinjer för utbyggnad av socionomutbildningen
som jag förordat i det föregående,
b) till Socialhögskolorna för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 19 000 000 kr.
E 30. Fortbildning av socionomer, journalister m. m.
1968/69 Utgift1 ........ 76 104 Reservation1 ........... 65 877
1969/70 Anslag........ 128 000
1970/71 Förslag ....... 252 000
1 Anslaget Fortbildning av socionomer m. m.
Av reservationsanslaget till fortbildning av socionomer och journalister m. m.
får för innevarande budgetår disponeras högst 86 000 kr. för anordnande av en
mentalhygienisk kurs vid socialhögskolan i Stockholm, högst 10 000 kr. till stipendier
och resekostnadsbidrag till deltagare i kursen samt högst 20 000 kr. till
fortbildningsverksamhet för journalister inom särskilt aktuella ämnesområden.
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna
1. Löneomräkning 8 000 kr.
2. Medel till en mentalhygienisk kurs av samma omfattning som den i Stockholm
bör ställas till förfogande för socialhögskolan i Lund ( + 106 000 kr.).
3. Medel bör beräknas för en personaladministrativ fortbildningskurs för socionomer
vid socialhögskolan i Göteborg (+ 106 000 kr.).
4. Ökad medelsanvisning till stipendier m. m. ( + 3 000 kr.).
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
Ökad medelsanvisning till fortbildning av journalister inom särskilt aktuella ämnesområden,
bl. a. samhällsplanering, miljövård och internationella frågor
( + 30 000 kr.).
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 325
Föredraganden
En mentalhygienisk kurs anordnas f. n. vid socialhögskolan i Stockholm. Bristen
på personal med adekvat utbildning inom detta område har framhållits i skilda
sammanhang. Jag räknar i det följande medel för en mentalhygienisk kurs vid
socialhögskolan i Lund av samma omfattning som kursen i Stockholm.
Jag räknar vidare med ökad medelsanvisning till fortbildning av journalister
(+ 10 000 kr.) samt med förändringar av automatisk natur.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 252 000 kr.
E 31. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
1968/69 Utgift......... 294 000
1969/70 Anslag........ 311000
1970/71 Förslag ....... 323 000
Från anslaget bestrids utgifter för utbildningsverksamheten vid sköndalsinstitutets
sociala linje.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet
Bidraget bör med hänsyn till ökade lärarkostnader, kostnader för ökad konsulenttjänstgöring
samt kostnader för lönekostnadspålägg räknas upp med 43 000
kr.
Föredraganden
Som framgått av min anmälan av anslaget till socialhögskolorna avses en mycket
kraftig utbyggnad av socionomutbildningen äga rum under de närmaste budgetåren.
Bristen på platser för utbildning av personal inom social verksamhet kommer
därvid att i väsentlig grad minska. Med hänsyn till att den föreslagna kapacitetsökningen
avses bli fullt genomförd tidigast vårterminen 1972 anser jag emellertid
att frågan om bidrag till den sociala utbildningsverksamheten vid sköndalsinstitutet
inte f. n. behöver omprövas.
Ec
326 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Förevarande anslag bör nästa budgetår höjas med 12 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av
323 000 kr.
E 32. Journalisthögskolorna
1968/69 Utgift1 ...... 2 293 2232
1969/70 Anslag...... 4 184 000
1970/71 Förslag ..... 4 366 000
1 Anslagen Journalisthögskolorna: Avlöningar och Journalisthögskolorna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 716 kr.
Förevarande förslagsanslag avses för journalisthögskolorna i Stockholm och Göteborg
samt samarbetsnämnden för journalisthögskolorna.
Personal
Lärarpersonal
Övrig personal
Anm. Utöver de angivna tjänsterna har för
budgetåret 1969/70 anvisats medel för undervisningsarvoden
m. m. (ca 0,7 milj. kr.).
Anslag
Avlöningar till lärarpersonal ..............
Avlöningar till övrig personal ..............
Sjukvård ................................
Reseersättningar
a) Reseersättningar till lärare och deltagare i
handledarkurser .......................
b) Reseersättningar till studerande ..........
c) Övriga reseersättningar .................
Lokalkostnader ..........................
Bokinköp m. m...........................
Övningstidningar m. m....................
Övningar med radio och TV...............
Psykotekniska anlagsprov .................
Expenser................................
Lönekostnadspålägg ......................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Styrelserna |
Före- |
|
och nämnden |
draganden |
|
12 |
of. |
of. |
12 |
+ 4 |
+ i |
24 |
+ 41 |
+i |
1 564 800 |
+ 132 400 |
+ 95 000 |
420 200 |
+ 184 100 |
+ 56 000 |
2 200 |
of. |
of. |
18 000 |
+ 1 000 |
+ 1 000 |
65 500 |
+ 3 500 |
+ 4 000 |
34 200 |
+ 7 700 |
+ 4 000 |
727 800 |
-156 500 |
-151 000 |
28 000 |
+ 1 400 |
+ 1 000 |
364 000 |
+ 18 000 |
+ 11 000 |
298 000 |
+ 15 000 |
+ 9 000 |
140 000 |
+ 87 000 |
+ 87 000 |
69 300 |
+ 17 500 |
+ 17 000 |
452 000 |
+ 83 300 |
+ 48 000 |
4 184 000 |
+ 394 4001 |
+ 182 000 |
1 Exklusive utbyggnad av utbildningskapaciteten
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 327
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
De förslag till tjänster m. m. som läggs fram av samarbetsnämnden och de lokala
högskolestyrelserna innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 29 000 kr.
2. Samma lön och tjänsteställning för lektorerna i praktiska ämnen som för
universitetslektorerna ( + 61 000 kr.).
3. 2 konsulenttjänster ( + 90 000 kr.).
4. Ökad medelsanvisning för avlöning av biträdespersonal m. m. ( + 66 000
kr., varav +9 000 kr. för personal vid nämnden).
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 48 000 kr.
6. Beräknade kostnader för utbyggnad av utbildningen för ytterligare 60 elever
per år ( + 770 000 kr.).
Styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm har i särskild skrivelse hemställt
om medel för utökad utbildning inom ämnesområdet pressetik.
Föredraganden
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna har föreslagit utbyggnad och i
samband därmed ytterligare differentiering av utbildningen vid journalisthögskolorna.
Nämnden har vidare överlämnat ett preciserat förslag till etermediautbildning
vid högskolan i Göteborg. Jag är inte beredd att ta ställning till frågan om
inrättande av ytterligare linjer vid journalisthögskolorna. Denna fråga, liksom frågan
om dimensioneringen av journalistutbildningen, bör prövas i ett större sammanhang.
Styrelsen för stockholmshögskolan har föreslagit förstärkning av resurserna för
undervisning inom ämnesområdet pressetik. Jag ansluter mig till förslaget och
räknar medel för försöksverksamhet med utökad undervisning inom detta ämnesområde.
Utöver medel för förändringar av automatisk natur räknar jag under förevarande
anslag ytterligare medel för biträdespersonal (+ 34 000 kr.) samt medel
för resor i samband med försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan
studerande, lärare och övrig personal (+ 2 000 kr.).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Journalisthögskolorna för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 4 366 000 kr.
Ec
328 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
E 33. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m.
1968/69 Utgift1 ....... 337 0502
1969/70 Anslag3 ...... 469 000
1970/71 Förslag ...... 398 000
1 Anslagen Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar och Nordiska afrikainstitutet: Omkostnader.
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 190 kr.
3 Anslaget Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader.
Nordiska afrikainstitutet, som är förlagt till Uppsala, kom till genom statsmakternas
beslut år 1962 (prop. 100, SU 135, rskr 313). Institutet har till uppgift att i
Norden främja studiet av afrikanska förhållanden samt verka för den internationella
biståndsverksamheten i vad denna berör Afrika. Det åligger institutet särskilt
att främja utbildning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, att sprida information
rörande Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, att vara dokumentationscentrum
för af rikaforskningen samt främja vetenskaplig forskning och undervisning
om Afrika. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 meddelat instruktion
för institutet.
Personal
Handläggande personal ...................
Övrig personal...........................
Anm. Härutöver finns för institutet en tjänst
inom vardera gruppen inrättad vid Uppsala universitetsbibliotek.
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Styrelsen |
Föredraganden |
|
3 |
+i |
of. |
5 |
+i |
of. |
8 |
+ 2 |
of. |
261 000 |
+ 123 000 |
+ 18 000 |
1 000 |
of. |
of. |
25 000 |
+ 10 000 |
-25 000 |
60 000 |
- 6 000 |
- 6 000 |
64 000 |
+ 23 000 |
-64 000 |
36 000 |
+ 14 000 |
—36 000 |
58 000 |
+ 30 000 |
+ 6 000 |
469 000 |
+ 180 000 |
—71 000 |
Anslag
Avlöningar ........................
Sjukvård ...........................
Reseersättningar.....................
Lokalkostnader .....................
Expenser...........................
därav för publikationstryck ...............
Lönekostnadspålägg .................
Institutets verksamhet har kraftigt expanderat under de senaste åren. Institutet
bedriver nu en kvalificerad informations- och dokumentationsverksamhet med undervisning
på olika nivåer. Inom ramen för denna verksamhet åligger det institutet
att främja forskning. Den nödvändiga expansionen medför i viss utsträckning ändrade
arbetsuppgifter för personalen. Förslag läggs därför fram om en strukturförändring
i institutets organisation.
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 329
De förslag till tjänster m. m. som läggs fram av styrelsen för institutet innebär i
korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 28 000 kr.
2. Omvandling av tjänsten som föreståndare vid institutet till en byråchefstjänst
(+ 9 000 kr.).
3. Byrådirektörstjänst och samtidig indragning av medel för tjänst som administrativ
sekreterare (+12 000 kr.). Tjänst som utbildningssekreterare och samtidig
indragning av medel för tjänst som kursassistent (+ 6 000 kr.).
4. Forskarassistenttjänst ( + 50 000 kr.).
5. Ökad medelsanvisning för biträdespersonal m. m. ( + 28 000 kr.).
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 24 000 kr.
Föredraganden
Benämningen på det nuvarande förslagsanslaget till förvaltningskostnader vid
nordiska afrikainstitutet bör med giltighet fr. o. m. nästa budgetår ändras till Nordiska
afrikainstitutet: Avlöningar m. m. I samband härmed bör medel till reseersättningar
och expenser — i stället för under förevarande anslag — beräknas under
reservationsanslaget Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader i enlighet med
vad jag kommer att förorda i det följande.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under avlöningsanslaget
än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kr.
E 34. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ........ 63 272 Reservation1 ........... 105 728
1969/70 Anslag1....... 131 000
1970/71 Förslag ....... 293 000
1 Anslaget Nordiska afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för bl. a. bokinköp m. m., gästföreläsningar
m. m. och resestipendier vid nordiska afrikainstitutet. Vidare får —
under förutsättning att gåvo- och donationsmedel ställs till förfogande — från
anslaget bestridas kostnaderna för en extra forskarassistenttjänst.
It* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Ec
330 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet
Med hänsyn till bl. a. biblioteksverksamhetens vidgade omfattning och den stora
efterfrågan på institutets resestipendier bör anslaget räknas upp med 89 000 kr.
Föredraganden
Som jag framhållit vid min anmälan av anslaget Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar
m. m. bör de medel som beräknats för reseersättningar och expenser
under det nuvarande anslaget till förvaltningskostnader vid institutet tas upp
under förevarande anslag. Benämningen av det nuvarande reservationsanslaget
Nordisk afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m. bör i samband därmed
ändras till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader. Detta bör emellertid inte medföra
att anslaget skall behandlas som ett nytt reservationsanslag.
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet har framhållit behovet av förstärkta resurser
för att institutet skall kunna möta de ökade anspråk på institutets tjänster,
som successivt kommit att ställas från skilda håll. Jag delar styrelsens bedömning
att institutets resurser behöver förstärkas. Resursförstärkningen bör ske i
första hand genom ökad medelsanvisning till driftkostnader.
Jag finner att förevarande anslag nästa budgetår bör föras upp med (131 000 +
162 000 =) 293 000 kr. Av ökningen utgör 89 000 kr. överföring från anslaget
till förvaltningskostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 293 000 kr.
£ 35. Latinamerika-institutet i Stockholm
1969/70 Anslag......... 1 0001
1970/71 Förslag......... 1 000
1 Anslaget Ibero-amerikanska institutet i Stockholm
Ibero-amerikanska institutet i Stockholm förstatligades genom statsmakternas
beslut år 1969 (prop. 1969: 21, SU 47, rskr 138). Institutet har till uppgift att
främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna.
Det åligger institutet särskilt att driva och främja forskning och utbildning om
Latinamerika, driva biblioteksverksamhet och utgöra dokumentationscentrum för
latinamerikaforskningen. Institutet skall vidare anordna kurser, föreläsningar och
seminarier och i övrigt sprida information om latinamerikanska förhållanden samt
medverka till ekonomiska och allmänkulturella kontakter med Latinamerika.
Driftkostnaderna för institutet täcks genom att behållningen av den ibero-amerikanska
fonden tas i anspråk. Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 fastställt instruktion
för institutet.
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. |
10: Utbildningsdepartementet |
331 |
|
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Universitets- |
Före- |
||
kanslersämbetet |
draganden |
||
Personal |
|||
Handläggande personal ................... |
1 |
+i |
of. |
Övrig personal ........................... |
0,5 |
of. |
of. |
1,5 |
+i |
of. |
|
Anm. Härutöver finns för institutet en tjänst |
|||
inom vardera gruppen inrättad vid kungl. bib- |
|||
lioteket. |
|||
Anslag |
|||
Utgifter |
|||
Avlöningar .............................. |
88 400 |
+ 49 000 |
+ 9 000 |
Sjukvård ............................... |
1 000 |
of. |
of. |
Reseersättningar ......................... |
10 000 |
of. |
of. |
Lokalkostnader .......................... |
4 000 |
of. |
of. |
Expenser................................ |
15 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
därav för publikationstryck ...................... |
10 000 |
of. |
of. |
Bokinköp m. m........................... |
9 000 |
+ 21 000 |
+ 21 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
17 700 |
+11 000 |
+ 2 000 |
Avlöningar till bibliotekspersonal ........... |
75 900 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
221 000 |
+ 91 000 |
+ 42 000 |
|
Uppbördsmedel |
|||
Fondmedel .............................. |
220 000 |
+ 91 000 |
+ 42 000 |
Nettoutgift |
1000 |
of. |
of. |
Universitetskanslersämbetet |
Med hänvisning till dels internationellt, dels gängse svenskt språkbruk föreslår
ämbetet att institutets namn ändras till Latinamerika-institutet i Stockholm.
Ämbetet föreslår vidare att medel tas i anspråk bl. a. för 1 000 assistenttimmar
för forskning och allmänt institutionsarbete.
Föredraganden
Universitetskanslersämbetet har föreslagit att benämningen på ibero-amerikanska
institutet i Stockholm skall ändras. Jag har ingen erinran mot den föreslagna benämningen
och avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ändra benämningen
till Latinamerika-institutet i Stockholm.
Benämningen på det nuvarande förslagsanslaget till ibero-amerikanska institutet
i Stockholm bör i överensstämmelse därmed ändras till Latinamerika-institutet
i Stockholm.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 36. Vissa kurser för utländska studerande
1968/69 Utgift....... 672 856
1969/70 Anslag ...... 1 170 000
1970/71 Förslag...... 1 510 000
Ec
332 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Från förevarande förslagsanslag utgår bidrag till styrelsen för the Stockholm
University Institute for English-Speaking Students för anordnande vid universitetet
av internationell engelskspråkig undervisning. Bestämmelser för verksamheten har
meddelats av Kungl. Maj:t den 29 juni 1966. Från anslaget bestrids även kostnader
för kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. Sistnämnda
undervisning står under universitetskanslersämbetets överinseende och
meddelas vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.
Kungl. Maj:t har beträffande dessa kurser meddelat bestämmelser den 27 juni
1969.
Anslag
1. Internationell engelskspråkig kursverksamhet
för utländska studerande
a) Bidrag ............................
b) Lönekostnadspålägg .................
2. .Kurser i svenska språket för icke-svensktalande
studerande m. fl
aj Undervisningsarvoden m. m...........
b) Driftkostnader .....................
c) Lönekostnadspålägg .................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Universitets- |
Före- |
|
kanslersämbetet |
draganden |
|
189 000 |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
43 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
648 000 |
+ 244 000 |
+ 244 000 |
127 000 |
+ 53 000 |
+ 28 000 |
163 000 |
+ 59 000 |
+ 57 000 |
1170 000 |
+ 367 000 |
+340 000 |
U niv ersitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 55 000 kr.
2. Medel för ytterligare 35 kurser i svenska språket för utländska studerande
(+ 210 000 kr.).
3. Medel för föreståndararvoden, biträdespersonal m. m. ( + 50 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 52 000 kr.
Föredraganden
Jag räknar under förevarande anslag medel för ytterligare 35 kurser i svenska
språket för utländska studerande. I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med
andra förändringar än sådana av automatisk natur.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 510 000 kr.
Ec
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 333
d) Gemensamt för universitet och högskolor
E 37. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
1968/69 Utgift......... 393 037
1969/70 Anslag........ 300 000
1970/71 Förslag ....... 500 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer inom de läroanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet är
central förvaltningsmyndighet. För anslaget gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts
beslut den 2 juni 1961 (senast ändrade den 18 juli 1969).
Universitetskanslersämbetet
Med hänsyn till anslagsbelastningen bör anslaget för nästa budgetår höjas med
50 000 kr.
Föredraganden
Ersättningsbeloppet har höjts med hänsyn till avtal den 12 juli 1969 i anledning
av viss omorganisation av utbildningsväsendet. Med beaktande av detta och
av anslagsbelastningen förordar jag att anslaget höjs med 200 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
E 38. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
1968/69 Utgift....... 2 126 090
1969/70 Anslag ...... 1 800 000
1970/71 Förslag ..... 2 300 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för ersättningar åt sakkunniga i alla
sådana befordringsärenden inom åttonde huvudtitelns område, där ersättning inte
skall utgå ur för ändamålet särskilt anvisade medel. För anslaget gäller föreskrifterna
i Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1961 (senast ändrade den 18 juli 1969).
Universitetskanslersämbetet
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Ersättningsbeloppen har höjts med hänsyn till avtal den 12 juli 1969 i anledning
av viss omorganisation av utbildningsväsendet. Med beaktande av detta och
Ed
334 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
av anslagsbelastningen förordar jag att anslaget höjs med 500 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.
E 39. Gästföreläsningar
1968/69 Utgift ........ 302 119 Reservation ............ 444 362
1969/70 Anslag........ 369 000
1970/71 Förslag ....... 439 000
Bestämmelser för detta reservationsanslag har meddelats av Kungl. Maj:t den
9 juni 1967.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Inbjudan av gästföreläsare.................. |
75 000 |
Universitets- kanslersämbetet + 75 000 ^ |
Föredraganden |
Inbjudan av gästprofessorer................ |
169 000 |
+ 70 000 |
|
Nordiska docentstipendier.................. |
124 000 |
+ 25 000 |
+ 70 000 |
Anordnande av nordiskt-akademiskt lärarutbyte |
1 000 |
of. |
|
Lönekostnadspålägg ...................... |
— |
+ 123 000 J |
|
369 000 |
+ 293 000 |
+ 70 000 |
Föredraganden
Under förevarande anslag har jag bl. a. beräknat 20 000 kr. för de ändamål,
vartill svenska kommittén för nordiskt akademiskt samarbete tidigare fått bidrag
under anslaget till främjande av nordiskt-kulturellt samarbete.
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ändra dispositionsreglerna
för förevarande anslag i syfte att — inom ramen för nuvarande ändamål
— göra en friare anslagsdisposition möjlig.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Gästföreläsningar för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 439 000 kr.
E 40. Särskilda åtgärder för forskarutbildning
1968/69 Utgift1 ...... 387 0042
1969/70 Anslag...... 3 400 000
1970/71 Förslag ..... 4 400 000
1 Anslaget Provisoriska åtgärder för forskarutbildning, forskarhandledning m. m.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 16 745 kr.
Från detta anslag bestrids kostnader för förstärkning av resurserna för forskarutbildning
eller i undantagsfall annan högre utbildning vid de läroanstalter, för vilka
universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet. Från anslaget får
Ed
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 335
bestridas kostnader för bl. a. extra tjänster som biträdande professor och som universitetslektor.
För anslaget gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj
1969.
U niversitetskanslersämbetet
En effektiv handledning är en grundläggande förutsättning för att målet för
forskarutbildningen såväl kvalitativt som tidsmässigt skall kunna nås. Det torde
dock komma att ta relativt lång tid att bygga ut handledningsresurserna i erforderlig
utsträckning genom att inrätta permanenta tjänster för forskarutbildning. Likaså
kan en förstärkning av forskarutbildningen genom att man i ökad utsträckning
frigör den kvalificerade lärarpersonalen från undervisning inom grundutbildningen
åstadkommas endast successivt. Det behövs därför andra åtgärder för att förstärka
resurserna för forskarutbildning.
Framställningarna till universitetskanslersämbetet om medel från förevarande anslag
för innevarande budgetår uppgår till sammanlagt ca 14 milj. kr. Ämbetet har
budgetåret 1969/70 medgett bl. a. inrättande av 35 extra tjänster som biträdande
professor och 16 extra tjänster som universitetslektor. Man kan med säkerhet räkna
med att kraven från universitetens sida på förstärkningar av forskarutbildningen
kommer att bli större budgetåret 1970/71.
Föreskrifterna för anslaget bör ändras enligt följande.
Extra biträdande professorer som avlönas från förevarande anslag bör kunna
förordnas för en tid av tre år.
Forskningsledare inom större forskningsinstitut och forskningsenheter bör kunna
förordnas som extra professorer på viss tid med handlednings-, examinations- och
viss undervisningsskyldighet.
Utöver lönekostnader bör också andra kostnader för forskarutbildning — främst
sådana som följer av ett växande samarbete på området mellan universitetsinstitutioner
och enheter utanför universitetsorganisationen — kunna bestridas från
detta anslag.
Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1970/71 har beräknats
med utgångspunkt i att anslaget avlastas kostnader för sådan högre utbildning
som inte utgör egentlig forskarutbildning.
Anslaget bör för budgetåret 1970/71 föras upp med 6 170 000 kr., vilket innebär
en ökning jämfört med innevarande budgetår med 2 770 000 kr.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande universiteten m. m.
De riktlinjer för reformerad forskarutbildning som förra året angavs av statsmakterna
(prop. 1969:31, SU 93, rskr 222) innebär att undervisningsresurserna
måste förstärkas allteftersom den nya utbildningen byggs ut. F. n. pågår utredning
av olika frågor som berör bl. a. resurstilldelningen till forskarutbildning. I avvak
-
Ed
336 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
tan på att slutlig ställning tas till dessa frågor bör medel för tillfällig förstärkning
av lärarresurserna för forskarutbildning m. m. anvisas från förevarande anslag.
Övriga kostnader för forskarutbildning m. m. bör, liksom hittills, bestridas från berörda
fakulteters anslag till resp. avlöningar till lärarpersonal och driftkostnader.
I överensstämmelse med ämbetets förslag avser jag att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att bestämmelserna för förevarande anslag ändras så att
extra biträdande professor kan förordnas för en tid av högst tre år i sänder.
För nästa budgetår bör förevarande anslag ökas med 1 milj. kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder för forskarutbildning för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 4 400 000 kr.
E 41. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
1968/69 Utgift ...... 8 422 786 Reservation ............ 453 905
1969/70 Anslag ..... 10 212 000
1970/71 Förslag..... 11 402 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels stipendier för forskarutbildning
(doktorandstipendier), dels licentiand-, doktorand- och tilläggsstipendier
enligt äldre bestämmelser vid de läroanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet
är central förvaltningsmyndighet, samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Innevarande
budgetår utgår sammanlagt 365 stipendier för forskarutbildning samt 322
licentiandstipendier och 301 doktorandstipendier enligt äldre bestämmelser.
Stipendium för forskarutbildning utgår med 10 750 kr. per år. Licentiandstipendium
och doktorandstipendium enligt äldre bestämmelser utgår med 6 500 kr.
resp. 9 500 kr. för nio månader, varjämte stipendiat efter särskild ansökan kan erhålla
tilläggsstipendium för ytterligare högst tre månader. För anslaget gäller föreskrifterna
i Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1969.
Fr. o. m. den 1 juli 1969 utgår studiemedel utan reducering på grund av stipendium
för forskarutbildning.
Universitetskanslersämbetet
En kraftig höjning av anslaget behövs för att den ökning av antalet stipendier
som inleddes genom statsmakternas beslut år 1969 angående forskarutbildning
och forskarkarriär m. in. skall kunna fortsätta (prop. 1969:31, SU 93, rskr 222
och 2LU 55, rskr 223).
För att studietidsförseningar för assistenter och amanuenser skall kunna undvikas
krävs att vissa undervisningsuppgifter, administrativa göromål, studierådgivning
m. m., som nu fullgörs av assistenter och amanuenser, successivt förs över
på andra tjänstemän. En sådan utveckling kan väntas resultera i en minskning
eller en långsammare ökning av antalet assistent- och amanuenstjänster. Ett ökat
Ed
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 337
behov av studiefinansiering genom stipendium kommer därvid att göra sig gällande.
Anslaget bör för budgetåret 1970/71 höjas med 1 344 000 kr., vilket motsvarar
kostnaden för 125 stipendier för forskarutbildning.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande universiteten m. m.
Under förevarande anslag har jag för budgetåret 1970/71 beräknat medel för
ytterligare 50 stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).
De nuvarande licentiand- och doktorandstipendierna kommer — i den takt
de blir lediga — att ersättas med motsvarande antal stipendier för forskarutbildning
(doktorandstipendier). Detta kommer att medföra ökade kostnader för oförändrat
antal stipendier. Vid min medelsberäkning har jag tagit hänsyn härtill.
Enligt de föreskrifter, som gäller för anslaget har studerande, som innehar
licentiand- eller doktorandstipendium enligt äldre bestämmelser — under förutsättning
att han antagits som studerande för forskarutbildning för avläggande
av doktorsexamen — rätt att i stället erhålla stipendium för forskarutbildning
(doktorandstipendium). Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till de merkostnader,
som föranleds av sådana byten av stipendier.
För nästa budgetår bör förevarande anslag ökas med 1 190 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
11 402 000 kr.
E 42. Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor
1968/69 Utgift ....... 1 391 517 Reservation ............ 641 324
1969/70 Anslag ...... 2 877 000
1970/71 Förslag...... 4 877 000
Bestämmelser för detta reservationsanslag har meddelats av Kungl. Maj:t den
13 juni 1969. |
1969/70 |
Beräknad medelsanvisning 1970/71 |
|
Produktion av läromedel .................. |
135 000 |
Universitets- kanslersämbetet 400 000 |
Föredraganden |
Pedagogisk utbildning av lärare m. fl......... Pedagogiskt, utvecklingsarbete m. m.......... |
■ 2 742 000 |
817 000 3 723 000 |
4 877 000 |
Administration m. m...................... |
1 021 000 |
||
a) Arbetsenhet vid universitetskanslersämbetet ____ b) Lokala universitetspedagogiska enheter ........ |
2 877 000 |
480 000 5 961 000 |
4 877 000 |
Ed |
338 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Universitetskanslersämbetet
Ökningen av resurserna för pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitet och
högskolor har gjort en successiv utbyggnad och breddning av verksamheten möjlig.
Det universitetspedagogiska arbetets viktiga roll i den högre utbildningen har allt
mer uppmärksammats. Erfarenheterna från hittills bedrivet pedagogiskt utvecklingsarbete
inom universitetsområdet är klart positiva. Tillgången på kvalificerade
pedagoger och andra beteendevetare medger numera en utbyggnad. Det finns anledning
att låta verksamheten expandera så långt de personella resurserna gör det
möjligt.
Möjligheterna att ge en god utbildning är i hög grad beroende av tillgången på
systematiskt utprövade läromedel. Ökade resurser bör därför ställas till förfogande
för läromedelsutveckling.
Försöksverksamhet med pedagogisk utbildning av lärare m. fl. har ägt rum
under senare år dels i form av lokala kurser vid varje läroanstalt, dels i form av
centrala kurser. De lokala kurserna är i första hand avsedda för lärare med ingen
eller obetydlig undervisningsvana. Det är angeläget att utvidga de lokala kurserna
liksom att utvidga och förlänga de centrala kurserna.
Det pedagogiska utvecklingsarbete som hittills bedrivits har huvudsakligen varit
inriktat på att lösa närliggande problem. Det har nästan uteslutande gällt eftergymnasial
grundutbildning. Verksamheten bör nu vidgas till att omfatta även långsiktiga
projekt. Utvecklingsarbetet bör vidare utsträckas till att omfatta också
forskarutbildningen.
Förslag till projekt inom ramen för pedagogiskt utvecklingsarbete har för budgetåren
1969/70 och 1970/71 inhämtats från olika universitetsinstitutioner. Förslagen
för budgetåret 1970/71 uppgår till en sammanlagd kostnad av över 5 milj.
kr.
En fortsatt produktion av program för språklaboratorier är nödvändig. På längre
sikt bör program produceras för samtliga språk vid universiteten.
Arbetet med programmerad undervisning bör fortsättningsvis vara inriktat på
främst konkreta projekt som ger erfarenheter beträffande tillämpning av principerna
för programmerad undervisning på större undervisningsavsnitt.
En arbetsenhet för pedagogiskt utvecklingsarbete har den 1 juli 1969 inrättats
vid universitetskanslersämbetet. I avvaktan på erfarenheter av enhetens organisation
och arbete under det första verksamhetsåret bör medel för erforderlig personal
anvisas från förevarande anslag även budgetåret 1970/71. De lokala universitetspedagogiska
enheterna bör byggas ut.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande universiteten m. m.
Den genomgripande reformeringen och den snabba utbyggnaden av utbildningsväsendet
har gjort det angeläget med en kraftigt ökad satsning på pedagogiskt
Ed
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 339
forsknings- och utvecklingsarbete. Målet för detta arbete kan i allmänna termer uttryckas
i förbättrad utbildning och förbättrat resursutnyttjande.
Pedagogiskt utvecklingsarbete bekostas, förutom över före varande anslag, även
över anslag till skolöverstyrelsen samt av medel anvisade till statens råd för samhällsforskning.
Betydande resurser för sådant arbete ställs till förfogande också
via kommittén för television och radio i utbildningen (TRU). Härtill skall läggas
de medel som anvisas till institutioner för pedagogik och psykologi under universitetens
och lärarhögskolornas anslag. Det pedagogiska utvecklingsarbetet har
sammanlagt nått en betydande omfattning. Det är viktigt att de olika delarna av
denna växande verksamhet nära samordnas och att de resultat som kommer fram
med sikte primärt på tillämpning inom ett visst utbildningsområde tillgodogörs
även inom andra utbildningsområden.
Under senare år har ett på den högre utbildningen inriktat pedagogiskt utvecklingsarbete
byggts upp. Universitetskanslersämbetet har i sina anslagsframställningar
för budgetåret 1970/71 gett en fortsatt utbyggnad av denna verksamhet
hög prioritet. Jag delar ämbetets uppfattning om betydelsen av ökade insatser på
nämnda område.
Under anslaget anvisas innevarande budgetår medel för produktion av kurslitteratur.
Jag delar ämbetets uppfattning att medel bör beräknas även för framställning
av andra läromedel. Jag har beräknat medel för bl. a. programmerat inlärningsmaterial
och material till språklaboratorier.
De kurser i universitetspedagogik som anordnas är av stort värde. Genom bl. a.
dessa kurser bör det pedagogiska utvecklingsarbetets resultat kunna föras ut i
praktisk tillämpning. Kursverksamheten bör byggas ut i huvudsak enligt ämbetets
förslag.
Från förevarande anslag bestrids bl. a. kostnader för central och lokal administration
m. m. av pedagogiskt utvecklingsarbete. I likhet med ämbetet anser jag
att — i avvaktan på erfarenheter av arbetet i nuvarande former — medel för
detta ändamål bör anvisas från förevarande anslag även nästa budgetår. Jag har
därvid beaktat ett ökat medelsbehov för automatiska kostnadsökningar.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete in. m. vid universitet och
högskolor för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 4 877 000 kr.
E 43. Universitetens datamaskincentraler
1968/69 Nettoinkomst ....634 7641
1969/70 Anslag ....... 500 000
1970/71 Förslag....... 5 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 42 888 kr.
Ed
340 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Organisationen av den automatiska databehandlingen inom den högre utbildningens
och forskningens område fastställdes av statsmakterna år 1965 (prop. 40,
SU 107, rskr 297 och prop. 42, SU 91, rskr 224). På var och en av de fem universitetsorterna
finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam
för de högre läroanstalterna inom stockholmsområdet och försvarets forskningsanstalt.
Finansieringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av datamaskinanläggningarna
sker över statens datamaskinfond som förvaltas av statskontoret.
Datamaskincentralerna skall vara ekonomiskt självbärande. Kostnaderna skall
alltså täckas genom avgifter för utnyttjande av centralernas tjänster, varvid den
del av avgifterna som utgör avskrivning och ränta inlevereras till fonden. Förevarande
förslagsanslag belastas med de underskott resp. tillförs de överskott som
kan uppstå ett enskilt budgetår med hänsyn till ojämnheter i utnyttjandet av maskinerna
m. m.
För datamaskincentralerna finns under universitetskanslersämbetet en gemensam
styrelse.
För anslaget gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1969.
Universitetskanslersämbetet
Vid datamaskincentralen i Stockholm finns en s. k. A-maskin och vid datamaskincentralerna
i Uppsala, Göteborg och Umeå s. k. B-maskiner. Den nuvarande
maskinen i Lund — SMIL — kommer att bli ersatt med en B-maskin i början
av år 1970.
Budgetåret 1968/69 uppgick den sammanlagda nettoinkomsten för centralerna
till ca 630 000 kr. Det periodicerade resultatet innebar ett överskott för centralerna
på ca 660 000 kr.
Universitetskanslersämbetet har under anslaget Kostnader för datamaskintid
begärt 22,3 milj. kr. Av detta belopp beräknar ämbetet att ca 20 milj. kr. kommer
att utnyttjas för bearbetningar vid universitetens datamaskincentraler och återstående
2,3 milj. kr. för bearbetningar på andra maskinanläggningar. Ämbetet har
uppskattat centralernas inkomster genom försäljning av datamaskintid till avnämare
utanför universitetsområdet till ca 7,5 milj. kr. De sammanlagda inkomsterna skulle
sålunda uppgå till (20,0 + 7,5 = ) 27,5 milj. kr. under budgetåret.
Driftkostnaderna beräknas innevarande budgetår uppgå till 24,4 milj. kr. och
nästa budgetår till ca 27,5 milj. kr. Kostnader och intäkter beräknas sålunda budgetåret
1970/71 komma att balansera. Förevarande anslag bör för nästa budgetår
minskas med 499 000 kr. till 1 000 kr.
Föredraganden
Som jag nämnt i det föregående skall datamaskincentralerna vara ekonomiskt
självbärande och förevarande anslag endast belastas med de underskott resp. tillföras
de överskott som kan uppstå ett enskilt budgetår med hänsyn till ojämnheter
i utnyttjandet av maskinerna m. m. Taxorna vid centralerna utformas så
Ed
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 341
att underskott avses bli täckta genom motsvarande överskott från driften under
ett senare skede av verksamheten.
För budgetåret 1968/69 beräknades ett underskott för centralerna av 3 milj.
kr. Det faktiska resultatet för detta budgetår innebar ett överskott på ca 630 000
kr. Skillnaden mellan beräknat och faktiskt resultat beror till stor del på att installationen
av den nya maskinen vid datacentralen i Lund som planerats äga rum
under nämnda budgetår skjutits upp till början av år 1970. Denna förskjutning påverkar
resultatet även följande budgetår. För innevarande budgetår har nettoutgifterna
beräknats till 500 000 kr. (jfr prop. 1969:1 bil. 10, s. 371). Kostnader
och intäkter beräknas komma att balansera budgetåret 1970/71.
I och med att en ny datamaskin installeras vid datamaskincentralen i Lund är
den av statsmakterna år 1965 fastställda organisationen av den automatiska databehandlingen
inom den högre utbildningens och forskningens område helt utbyggd
(prop. 1965:42 s. 46, SU 91, rskr 224).
I förra årets statsverksproposition framhöll jag att planeringen för datamaskincentralernas
verksamhet borde inriktas på att driftöverskott skulle kunna redovisas
redan under budgetåret 1970/71. Risk skulle annars föreligga att de samlade
underskotten under flera budgetår inte inom rimlig tid skulle kunna täckas
genom motsvarande överskott (jfr prop. 1969:1 bil. 10, s. 371). Med hänsyn till
den beräknade tidpunkten för installation av datamaskinen i Lund bör planeringen
för datamaskincentralernas verksamhet nu inriktas på att driftöverskott
skall kunna redovisas fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Förevarande anslag bör för nästa budgetår minskas med 495 000 kr. till 5 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr.
E 44. Kostnader för datamaskintid
1968/69 Utgift ...... 17 438 747
1969/70 Anslag ..... 19 300 000
1970/71 Förslag ..... 21 300 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för sådant utnyttjande av datamaskinanläggning
som är avsett för högre utbildning samt för sådana projekt som
prövas ha vetenskapligt intresse och vara utan direkt förvärvssyfte. För anslaget
gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1969.
Universitetskanslersämbetet
Med beaktande av dels kostnadsökningar till följd av att en ny datamaskin installeras
i Lund, dels det snabbt ökande behovet av tillgång till datamaskintid,
dels förväntade ökade intäkter vid datamaskincentralerna från externa utnyttjare
bör anslaget för nästa budgetår ökas med 3,0 milj. kr. till 22,3 milj. kr. Inom
Ed
342 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ramen för detta beräknade totala medelsbehov beräknas kostnaderna för datamaskintid
för dokumentationsverksamhet till 1,0 milj. kr. Detta belopp bör ställas
till förfogande för fördelning av statens råd för vetenskaplig information och
dokumentation (SINFDOK).
Föredraganden
Anslaget till kostnader för datamaskintid har under en relativt kort period ökat
mycket kraftigt, från 2,5 milj. kr. budgetåret 1964/65 till 19,3 milj. kr. innevarande
budgetår.
I förra årets statsverksproposition anförde jag att frågan borde prövas om särskilda
medel även i framtiden borde anvisas för utnyttjande av datamaskintid
eller om detta i stället — inom ramen för forskningsanslag eller fakulteternas
driftkostnadsanslag — borde vägas mot utnyttjande av andra typer av resurser
(jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 372). Denna fråga övervägs f. n. i samband med bl. a.
det pågående utredningsarbetet rörande programbudgetering inom området högre
utbildning och forskning.
För nästa budgetår bör anslaget ökas med 2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 21 300 000 kr.
E 45. Extra utgifter vid universitet och högskolor
1968/69 Utgift....... 1 447 935 Reservation ............ 990 456
1969/70 Anslag ...... 1 035 000
1970/71 Förslag...... 1 035 000
Detta reservationsanslag är genom beslut av Kungl. Maj:t i regleringsbrev för
innevarande budgetår fördelat enligt följande sammanställning.
1. Universitetet i Lund .................. 85 000
2. Universitetet i Göteborg .............. 50 000
3. Universitetet i Stockholm ............. 65 000
4. Universitetet i Umeå ................. 40 000
5. Karolinska institutet .................. 50 000
6. Tekniska högskolan i Stockholm ....... 20 000
7. Chalmers tekniska högskola............ 20 000
8. Handelshögskolan i Göteborg .......... 5 000
9. Till universitetskanslersämbetets disposition 160 000
10. Till Kungl. Maj:ts disposition .......... 540 000
1 035 000
Posterna 1—8 disponeras i enlighet med beslut av resp. konsistorium. Från den
post som står till Kungl. Maj:ts disposition bestrids kostnader för erforderliga för
-
Ed
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 343
stärkningsåtgärder — huvudsakligen i vad avser undervisningsresurserna — vid
universiteten och vissa högskolor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Universitetskanslersämbetet
Den disponibla anslagssumman under posterna 1—9 bör i fortsättningen stå i
ett tämligen fast förhållande till anslagsbelopp i övrigt — t. ex. driftkostnadsanslagen
— som ger ett uttryck för universitets- och högskolesektorns tillväxt.
Anslaget bör höjas för nästa budgetår med 160 000 kr. Därigenom skapas möjligheter
att möta de påfrestningar som läroanstalterna kan komma att ställas inför
i samband med bl. a. beslutade organisatoriska förändringar.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vad min anmälan av vissa gemensamma frågor
rörande universiteten m. m.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter vid universitet och högskolor för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 035 000 kr.
Ed
344 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
e) Vissa forskningsändamål
Vissa gemensamma frågor
Inom ramen för det vidgade statliga stödet till forskning och utvecklingsarbete
har under 1960-talet anslagen till forskning inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde förstärkts väsentligt. Budgetåret 1960/61 uppgick anslagen
till forskningsråden inom detta område, de svenska bidragen till europeiskt forskningssamarbete
och anslagen till vissa forskningsinstitut m. m. till sammanlagt ca
25 milj. kr. Innevarande budgetår uppgår motsvarande anslag till drygt 141 milj.
kr. Vidare har det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet som framgått av
det föregående, expanderat mycket snabbt.
Forskningen tillförs betydande resurser även från de skilda fakultetsanslagen.
Jag har tidigare vid min anmälan av fakulteternas avlöningsanslag — efter förslag
av universitetskanslersämbetet — förordat att ett betydande antal forskartjänster
skall inrättas den 1 juli 1970. I sina anslagsframställningar (sammanfattande
del, Högre utbildning och forskning, publicerad som nr 8 i ämbetets skriftserie)
har ämbetet — mot bakgrund av dåvarande departementschefens uttalande
i förra årets statsverksproposition (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 375) — framhållit att
man vid sin planering av nya forsknings- och utbildningsområden särskilt beaktat
sådana vetenskaper som angriper problem med anknytning till förhållanden rörande
mänsklig och social miljö (s. 46, 47). Av sådana forskningsområden som vid
bifall till mina förslag under berörda fakultetsanslag kommer att tillföras ökade resurser
vill jag i detta sammanhang nämna särskilt tillämpad psykologi, näringslära,
handikappforskning och hydrologi.
Forskningsråden har i sina anslagsframställningar för budgetåret 1970/71 framhållit
behovet av ökade resurser och redovisar ett ytterligare anslagsbehov av
sammanlagt ca 81 milj. kr. I det följande kommer jag att i korthet beröra några av
de frågor som råden tar upp i sina anslagsframställningar.
Centrala ämnen i dagens debatt inom den medicinska vetenskapen är, framhåller
medicinska forskningsrådet, bl. a. transplantationer, dödsbegrepp och livsprocessernas
styrning.
Det svenska klassamhällets funktioner studeras inom ramen för ett omfattande
projekt i regi av humanistiska forskningsrådet. Vad beträffar både uppsökande av
nya socialhistoriska arbetsuppgifter och tillämpande av nya, kvantitativa metoder
har detta projekt visat sig fruktbart.
Inom det socialpolitiska området behövs, framhåller statens råd för samhällsforskning,
en ökad forskningsinsats för att man skall kunna utröna verkningarna
av politiska beslut. Den rättsvetenskapliga forskningen närmar sig alltmer samhällsvetenskaperna
i övrigt. De viktigaste nya forskningsuppgifterna torde, enligt
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 345
rådet, komma att ligga inom rättssociologin. Under de senaste åren har den beteendevetenskapliga
forskningen alltmer uppmärksammats. För att den kunskap
som denna forskning lett fram till skall kunna utnyttjas bättre behövs, framhåller
rådet vidare, resurser även för en utbyggnad av beteendevetenskapligt grundad
teknologi.
Naturvetenskapliga forskningsrådet stryker under biovetenskapernas betydelse
och ökade medelsbehov. Vid rådets prioritering av forskning inom området har
tyngdpunkten innevarande budgetår lagts på funktionell biologi, särskilt ekologi
och cellforskning. Av betydelse för de samlade biovetenskaperna är emellertid,
framhåller rådet, även utvecklingen vid gränsområdena mot fysik, kemi och geovetenskaper.
Huvuddelen av anslaget till atomforskning går, enligt statens råd för atomforskning,
till stöd åt fysikinstitutionerna. Det är, framhåller rådet, av stor vikt att balans
upprätthålls mellan olika grenar av vetenskapen. Även inom ett speciellt område,
t. ex. fysiken, är det av stor vikt att en väl avvägd fördelning sker av de tillgängliga
resurserna.
De krav på resurser från samhällets sida som forskningsråden ställer måste noga
vägas mot krav som ställs från övriga sektorer inom den högre utbildningens och
forskningens område. Vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten
m. m. har jag framhållit, att vid budgetavvägningarna inför nästa budgetår
hög prioritet bör ges olika åtgärder som syftar till förstärkning av fakulteternas
driftkostnadsanslag och av resurserna för forskarutbildning.
Inom ramen för anslagen till forskningsråden bestrids kostnader för bl. a. forskargrupper.
Sådana grupper har inrättats inom områden där en framgångsrik
forskare etablerat en betydelsefull forskning. Grupperna leds av professor eller
biträdande professor. Dessa tjänster är förenade med åligganden som forskningsråden
bestämmer efter samråd med universitetskanslersämbetet. Innevarande budgetår
uppgår antalet forskargrupper vid råden till sammanlagt 18. I det följande
kommer jag att under anslaget till naturvetenskaplig forskning förorda att ytterligare
två forskargrupper inrättas, nämligen en för etologi och en för glaciologi.
I samband med min anmälan av dessa förslag redovisar jag, på grundval av rådens
anslagsframställningar och därtill fogade sakkunnigutlåtanden, även förslag
till förste innehavare av tjänst vid forskargrupperna.
Beslut att inrätta en forskargrupp innebär en prioritering från statsmakternas
sida. Sådant beslut måste följas upp av vederbörande råd så att forskargruppens
verksamhet tillförsäkras nödvändiga basresurser. För att flexibiliteten i forskningsrådens
insatser inte skall gå förlorad är det emellertid väsentligt att råden regelbundet
omprövar sitt stöd till de aktiviteter som bekostas av rådsanslag. Detta
gäller även forskargruppernas verksamhet, som bör omprövas t. ex. då innehavaren
av tjänst som professor eller biträdande professor lämnar tjänsten.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag till sär -
Ee
346 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
skilda forskartjänster. Ifrågavarande tjänster är knutna till forskningsråden. Det
synes ändamålsenligt att de medel som forskningsråden nu disponerar under detta
anslag i fortsättningen anvisas under resp. forskningsråds anslag. Av följande
sammanställning framgår antalet särskilda forskartjänster (Ue 21) innevarande
budgetår, av råden föreslagen ökning, liksom av mig förordat antal nya tjänster
nästa budgetår.
Medicinsk forskning ....
Humanistisk forskning ....
Samhällsforskning ........
Naturvetenskaplig forskning
Atomforskning ..........
1969/70 |
Beräknad Råden |
ändring 1970/71 |
24 |
+ B |
+1 |
6 |
+ 6 |
+2 |
10 |
+ 3 |
+ 2 |
20 |
+ 15 |
of. |
5 |
+ 4 |
of. |
65 |
+ 36 |
+ 5 |
Ett bifall till vad jag kommer att förorda under anslagen till de olika forskningsändamål
som redovisas under detta avsnitt innebär följande ökningar i förhållande
till innevarande budgetårs medelsanvisningar (milj. kr.).
Ändamål
Medicinsk forskning ....
Humanistisk forskning ....
Samhällsforskning ........
Naturvetenskaplig forskning
Atomforskning ..........
Särskilda forskartjänster ..................
CERN ................................
ESRO ..................................
Vissa forskningsinstitut m. m...............
Tot.
1 överföres till anslagen till forskningsråden
Anslag |
Beräknad |
Anslag |
1969/70 |
ändring |
1970/71 |
35,300 |
+ 4,800 |
40,100 |
6,300 |
+ 1,360 |
7,660 |
6,400 |
+ 1,850 |
8,250 |
36,400 |
+ 5,450 |
41,850 |
14,400 |
+ 1,600 |
16,000 |
98,800 |
+ 15,060 |
113,860 |
4,616 |
-4,6161 |
— |
17,315 |
+ 0,545 |
17,860 |
12,547 |
+ 2,735 |
15,282 |
8,323 |
+ 0,488 |
8,811 |
141,601 |
+ 14,212 |
155,813 |
E 46. Medicinsk forskning |
|||
1968/69 Utgift ...... |
27 083 277 |
Reservation ....... |
...... 498 712 |
1969/70 Anslag ..... |
35 300 000 |
||
1970/71 Förslag..... |
40 100 000 |
Från detta reservationsanslag bestrids dels kostnader för forskningsprojekt och
forskargrupper inom statens medicinska forskningsråds verksamhetsområde, dels
rådets förvaltningskostnader.
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 347
1969/70
1. Allmänmedicinsk och yrkesmedicinsk forsk -
ning ................................ 30 625 000
2. Försvarsmedicinsk forskning ............ 4 370 000
3. Medicinsk publiceringsverksamhet ....... 305 000
Beräknad ändring 1970/71
Rådet Föredraganden
+ 34 015 000 1
+ 515 000 +4 800 000
+ 170 000 j
35 300 000 +34 700 000 +4 800 000
För förvaltningskostnader får budgetåret 1969/70 användas högst 550 000 kr.
av anslaget.
Statens medicinska forskningsråd
1. Anspråken på rådets resurser har ökat kraftigt. Vid sidan av de kostnadsökningar
som hänför sig till rådets indirekta anslagsbeviljande verksamhet krävs en
betydande resursförstärkning för rådets direkta initiativverksamhet. Denna har i
huvudsak två inriktningar, nämligen dels nyttiggörande av forskningsresultat genom
att ställa kontakt- och dokumentationsmöjligheter till forskarnas förfogande,
dels stöd till nya forskningsområden, där såväl redan etablerade som unga forskare
bedöms ha goda möjligheter att nå värdefulla resultat. Vidare behövs betydande
belopp för att en upprustning på apparatsidan skall bli möjlig.
2. Två forskargrupper omfattande ämnesområdet klinisk genetik bör inrättas
vid rådet den 1 juli 1970, den ena placerad vid universitetet i Umeå och den andra
vid karolinska sjukhuset. Vardera gruppen bör ledas av en biträdande professor.
Till förste innehavare av en extra ordinarie tjänst som biträdande professor vid
forskargruppen vid universitetet i Umeå bör utses docenten vid universitetet i Uppsala
Lars Beckman. Forskargruppen vid karolinska sjukhuset bör ledas av biträdande
professorn Jan Lindsten, som förutsätts även i fortsättningen inneha sin nuvarande
ordinarie tjänst som biträdande professor vid karolinska institutet. Universitetskanslersämbetet
har tillstyrkt dessa förslag.
3. Tjänst som byråchef i Ce 1 vid rådet.
4. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för förvaltningskostnader
beräknas till 650 000 kr., vilket innebär en höjning med 100 000 kr.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden
gemensamma frågor. I överensstämmelse med vad jag därvid anfört beräknar jag
medel för 25 särskilda forskartjänster. Detta innebär en ökning med en tjänst i
förhållande till innevarande budgetår.
Beträffande den försvarsmedicinska forskningen räknar jag efter samråd med
chefen för försvarsdepartementet — som bedömt frågan från totalförsvarssynpunkt
— inte med någon ökning av det belopp som för innevarande budgetår anvisats
under förevarande anslag för nämnda ändamål.
Ee
348 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Medicinsk forskning för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 40 100 000 kr.
E 47. Humanistisk forskning
1968/69 Utgift ....... 3 582 456 Reservation .......... 1 774 154
1969/70 Anslag ...... 6 300 000
1970/71 Förslag...... 7 660 000
Från detta reservationsanslag bestrids dels kostnader för forskningsprojekt inom
statens humanistiska forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets förvaltningskostnader.
För förvaltningskostnader får budgetåret 1969/70 användas högst 208 000 kr.
av anslaget.
Statens humanistiska forskningsråd
1. Rådet bör ges sådana resurser att det får möjlighet att med nyorienterande
forskningsprojekt komplettera och stimulera universitetens forskningsverksamhet.
Rådet har därför låtit utarbeta förslag till större projekt inom nya eller otillräckligt
uppmärksammade forskningsområden.
2. Extra ordinarie tjänst som professor i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas
historia. Förslaget tillstyrks av universitetskanslersämbetet.
3. Tjänst som sekreterare i C 1 vid rådet.
4. Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 3 275 000 kr. till 9 575 000
kr. Inom ramen för detta belopp bör medlen för förvaltningskostnader beräknas
till 275 000 kr., vilket innebär en höjning med 67 000 kr.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden
gemensamma frågor. I överensstämmelse med vad jag därvid anfört beräknar jag
medel för åtta särskilda forskartjänster. Detta innebär en ökning med två tjänster
i förhållande till innevarande budgetår.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 360 000 kr. till
7 660 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Humanistisk forskning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 7 660 000 kr.
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 349
E 48. Samhällsforskning
1968/69 Utgift....... 4 341 748 Reservation ............ 817 396
1969/70 Anslag ...... 6 400 000
1970/71 Förslag...... 8 250 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt i
regi av statens råd för samhällsforskning, dels rådets forskargrupper, dels rådets
förvaltning, dels ock Sveriges bidrag till nordiska samarbetsrådet för kriminologi
(jfr prop. 1961:78 s. 24, SU 106, rskr 277).
1969/70
1. Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet
....................... 2 880 000
2. Rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet
....................... 640 000
3. Psykologisk och pedagogisk forskning och
publiceringsverksamhet................. 2 880 000
6 400 000
Beräknad ändring 1970/71
Rådet Föredraganden
+ 2 475 000
+ 550 000
+ 2 475 000
+ 5 500 000
+ 1 850 000
+ 1 850 000
För förvaltningskostnader får budgetåret
av anslaget.
1969/70 användas högst 290 000 kr.
Statens råd för samhällsforskning
1. Rådet har de senaste åren ökat sina insatser avseende planerings-, utrednings-
och initieringsverksamhet. För att rådet skall kunna fortsätta och även förbättra
denna verksamhet krävs emellertid ökade resurser. Det är vidare angeläget
att rådet får ekonomiska förutsättningar att medverka till att ett större antal tvärvetenskapliga
projekt kommer igång. Ett ökat stöd till större projekt får dock ej
innebära en begränsning av möjligheterna att stödja forskningsprojekt av mindre
omfattning.
För att forskarrekryteringen skall stimuleras bör man kraftigt förstärka samhällsvetenskapernas
personalorganisation. Rådet bör därför få större möjligheter att bevilja
medel för såväl forskartjänster som biträdespersonal.
2. Två forskargrupper bör inrättas vid rådet den 1 juli 1970, nämligen en för
kulturgeografisk process- och systemanalys med placering vid universitetet i Lund
och en för komparativ fysiologisk psykologi med placering vid universitetet i Göteborg.
Vardera gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. Till förste innehavare
av professuren i kulturgeografisk process- och systemanalys bör utses
professorn vid universitetet i Lund Torsten Hägerstrand och till förste innehavare
av professuren i komparativ fysiologisk psykologi docenten vid universitetet i Göteborg
Knut Larsson. Universitetskanslers ämbetet har tillstyrkt dessa förslag.
3. Tjänst som kanslichef i C 1 vid rådet.
4. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för förvaltningskostnader
beräknas till 395 000 kr., vilket innebär en höjning med 105 000 kr.
Ee
350 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden
gemensamma frågor. I överensstämmelse med vad jag därvid anfört beräknar jag
medel för tolv särskilda forskartjänster. Detta innebär en ökning med två tjänster i
förhållande till innevarande budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Samhällsforskning för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 8 250 000 kr.
E 49. Naturvetenskaplig forskning
1968/69 Utgift ...... 29 125 272 Reservation .......... 4 621 796
1969/70 Anslag..... 36 400 000
1970/71 Förslag..... 41 850 000
Från detta reservationsanslag bestrids dels kostnader för forskningsprojekt och
forskargrupper inom statens naturvetenskapliga forskningsråds verksamhetsområde,
dels rådets förvaltningskostnader.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Rådet Föredraganden
1. Naturvetenskaplig forskning ............ 34 700 000
2. Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet.. 1 700 000
36 400 000
+ 31 000 000 \ -1-5 450 000
+ 600 000 f +34;,uuw
+31 600 000 +5 450 000
För förvaltningskostnader får budgetåret 1969/70 användas högst 864 000 kr.
av anslaget.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd
1. En kraftig förstärkning av forskningsresurserna, bl. a. på utrustningssidan, är
nödvändig framför allt inom biovetenskaperna men även inom fysik, kemi och geovetenskap.
Rådet behöver också ytterligare resurser för att kunna stödja rymdforskning,
ekologisk forskning och oceanografisk forskning samt viss forskning vid
AB Atomenergi i Studsvik.
2. Från förevarande anslag bestrids även kostnaderna för Sveriges deltagande
i vissa internationella forskningsprojekt. För nästa budgetår räknar rådet med ett
ökat medelsbehov för det europeiska samarbetet på det molekylärbiologiska ämnesområdet
(jfr prop. 1968:1 bil. 10 s. 342, SU 41, rskr 114), den europeiska
organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr
prop. 1961:78 s. 23, SU 106, rskr 277), den s. k. internationella hydrologiska
dekaden (IHD) (jfr prop. 1965:40 s. 63, SU 107, rskr 297) och det internationella
biologiska programmet (IBP).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 351
3. Tre forskargrupper bör inrättas vid rådet den 1 juli 1970 med placering vid
universitetet i Stockholm, nämligen en för etologi, en för atmosfärens och hydrosfärens
kemi och en för glaciologi. Var och en av grupperna bör ledas av en extra
ordinarie professor. Till förste innehavare av professuren i etologi bör utses docenten
vid universitetet i Stockholm Eric Fabricius, till förste innehavare av professuren
i atmosfärens och hydrosfärens kemi docenten vid universitetet i Stockholm
Erik Eriksson samt till förste innehavare av professuren i glaciologi docenten vid
universitetet i Stockholm Valter Schytt. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt
dessa förslag.
4. Vissa tjänster vid naturhistoriska riksmuseet, vilka nu bekostas av rådet,
bör föras upp i museets stat.
5. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för förvaltningskostnader
beräknas till 1 264 000 kr., vilket innebär en höjning med 400 000 kr.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden
gemensamma frågor. I överensstämmelse med vad jag därvid anfört beräknar jag
medel för 20 särskilda forskartjänster. Detta innebär ett oförändrat antal tjänster i
förhållande till innevarande budgetår.
Vidare vill jag erinra om att jag i det föregående vid min anmälan av anslaget
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
förordat, att en professur i hydrologi skall inrättas vid universitetet i Uppsala den
1 juli 1970.
Jag förordar att två forskargrupper inrättas den 1 juli 1970, nämligen en för etologi
och en för glaciologi. Vardera gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor.
I annat sammanhang bör till förste innehavare av professuren i etologi utses
docenten vid universitetet i Stockholm Eric Fabricius och till förste innehavare
av professuren i glaciologi docenten vid universitetet i Stockholm Valter Schytt.
Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj:t beslutat underteckna ett
avtal varigenom Sverige ansluts till en europeisk molekylärbiologisk konferens
(CEBM) (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 342, SU 41, rskr 114). I avvaktan på att detta
avtal träder i kraft — vilket beräknas ske under innevarande budgetår — har Kungl.
Maj:t uppdragit åt rådet att betala ut motvärdet av 22 700 dollars utgörande Sveriges
bidrag under år 1969 till European Molecular Biology Organization (EMBO)
för fullgörande av i avtalet angivet program.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i etologi och
en extra ordinarie professur i glaciologi.
b) till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 41 850 000 kr.
Ee
352 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
E 50. Atomforskning
1968/69 Utgift ...... 12 038 763 Reservation .......... 1 432 952
1969/70 Anslag..... 14 400 000
1970/71 Förslag..... 16 000 000
Från detta reservationsanslag bestrids dels kostnader för forskningsprojekt i
regi av statens råd för atomforskning, dels kostnader för en extra ordinarie professur
i plasmafysik med fusionsforskning, dels rådets förvaltningskostnader.
För förvaltningskostnader får budgetåret 1969/70 användas högst 642 000 kr.
av anslaget.
Statens råd för atomforskning
1. En kraftig förstärkning av rådets resurser erfordras bl. a. för stöd åt projekt
inom kärnstrukturforskning, elementarpartikelfysik, plasmafysik, fasta tillståndets
fysik, kärnkemi och strålningsforskning. För att åstadkomma en önskvärd
effektivering av forskningsverksamheten är det nödvändigt att rådet även får
möjlighet att tillgodose forskarnas behov av modern utrustning.
2. Rådet räknar med ökat medelsbehov för verksamheten vid elektronsynkrotronen
i Lund, tandem van de Graaff-acceleratorn och Gustaf Werners institut
i Uppsala och för stöd åt grundforskningsprojekt vid AB Atomenergi i Studsvik.
Forskarna bör även få större möjligheter att utnyttja CERN:s resurser. Rådet
redovisar bl. a. planer på ett skandinaviskt projekt vid CERN:s lagringsringar.
3. Under förutsättning att erforderliga medel anvisas kommer rådet att tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1970/71 övertaga ansvaret för driften av forskningsrådens
laboratorium i Studsvik.
4. En forskargrupp för kärnkemi bör inrättas vid rådet den 1 juli 1970 med
placering vid Studsvik. Gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. Till
förste innehavare av professuren bör utses docenten vid universitetet i Uppsala
Gösta Rudstam. Professuren bör förenas med undervisnings- och examinationsskyldighet
vid nämnda universitet. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt förslaget.
5. Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 6 600 000 kr. till
21 000 000 kr. Inom ramen för detta anslag bör medlen för förvaltningskostnader
beräknas till 782 000 kr., vilket innebär en höjning med 140 000 kr.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden
gemensamma frågor. I överensstämmelse med vad jag därvid anfört beräknar jag
medel för fem särskilda forskartjänster. Detta innebär ett oförändrat antal tjänster
i förhållande till innevarande budgetår.
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 353
Jag vill vidare erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1960 uppdrog
åt dåvarande jordbrukets forskningsråd, statens medicinska forskningsråd,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforskning och dåvarande
statens tekniska forskningsråd att gemensamt tills vidare utöva ledningen
av forskningsrådens laboratorium i Studsvik.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1,6 milj. kr. till 16
milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Atomforskning för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 000 kr.
E 51. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
1968/69 Utgift ...... 15 463 552
1969/70 Anslag...... 17 315 000
1970/71 Förslag..... 17 860 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i det
europeiska samarbetet på kärnforskningens område, CERN (jfr prop. 1953:127,
SU 77, rskr 167).
Statens råd för atomforskning
1. Inom ramen för CERN:s ordinarie program drivs f. n. olika projekt i syfte
att uppnå en successiv ökning av forskningsmöjligheterna vid organisationens protonsynkrotron
i Geneve för en effekt av 28 GeV.
Det svenska bidraget till CERN:s ordinarie program för nästa budgetår bör enligt
preliminära beräkningar — vid en bidragskvot av 4,59 % — räknas upp till
13 480 000 kr. ( + 970 000 kr.).
2. CERN:s tilläggsprogram innebär att protonsynkrotronen skall kompletteras
med s. k. lagringsringar (jfr prop. 1966:1 bil. 10 s. 560). Lagringsringarna beräknas
bli färdigställda under år 1971, då även den inledande forskningsverksamheten
vid dessa beräknas starta. Enligt preliminära beräkningar bör det svenska bidraget
till dels färdigställandet, dels forskningsverksamheten för nästa budgetår — vid
en bidragskvot av 4,62 % — bli 4 420 000 kr. (— 150 000 kr.).
3. Inom CERN har de förberedande studierna för en europeisk storaccelerator
för produktion av protoner med en energi av 300 GeV slutförts. CERN:s råd har
ännu ej fattat slutgiltigt beslut rörande detta projekt (-235 000 kr.).
4. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör rådet få disponera 33 000
kr. för svenska representanters deltagande i sammanträden med CERN och dess
kommittéer.
Föredraganden
CERN:s råd har numera fastställt budget för år 1970 och preliminär budget för
år 1971 för det ordinarie programmet och tilläggsprogrammet. Jag räknar — med
12 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 1 Bil. 10
Ee
354 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
utgångspunkt i en bidragskvot av 4,59 % — med en ökning av det svenska bidraget
till CERN:s ordinarie program med i runt tal 930 000 kr. till 13 440 000 kr.
Sveriges bidrag innevarande budgetår till CERN:s tilläggsprogram uppgår till
4 570 000 kr. Som jag redovisat i det föregående beräknas lagringsringarna bli
färdigställda under år 1971. Det svenska bidraget för nästa budgetår till denna del
av tilläggsprogrammet beräknar jag till 3 050 000 kr. (— 1 520 000 kr.). Forskningsverksamheten
vid lagringsringarna avses starta under år 1971. Det svenska
bidraget härför beräknar jag till 1 370 000 kr. Det svenska bidraget för nästa
budgetår till CERN:s tilläggsprogram bör sålunda tas upp med sammanlagt
4 420 000 kr. (- 150 000 kr.).
Sveriges bidrag till projektering av den planerade storacceleratorn för produktion
av protoner med en energi av 300 GeV har för år 1969 beräknats till 235 000
kr. Projekteringsarbetet är nu avslutat ( — 235 000 kr.).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 17 860 000 kr.
E 52. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
1968/69 Utgift ...... 12 347 725
1969/70 Anslag...... 12 547 000
1970/71 Förslag..... 15 282 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnaderna för Sveriges deltagande i den
europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO). Enligt det till konventionen
angående upprättande av organisationen för europeisk rymdforskning fogade budgetprotokollet
får organisationens kostnader under den första åttaårsperioden
efter konventionens ikraftträdande inte överstiga motvärdet av 1 575 milj. kr.
räknat efter 1962 års prisnivå (jfr prop. 1962: 85, SU 75, rskr 195, UU 2, rskr
232). Konventionen trädde i kraft år 1964 och ifrågavarande åttaårsperiod gäller
tiden 1964—72.
Svenska ESRO-kommittén
ESRO:s råd har fastställt budgeten för år 1970 för såväl ordinarie program som
specialprogram för satelliten TD 1 (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 385 och prop.
1969: 2, SU 25, rskr 68) till sammanlagt 57,714 milj. beräkningsenheter (jfr prop.
1962: 85 s. 51), motsvarande i runt tal 298,6 milj. kr. För år 1971 har kostnaderna
preliminärt beräknats till sammanlagt 65,815 milj. beräkningsenheter, motsvarande
i runt tal 340,5 milj. kr. Den svenska bidragsandelen för åren 1970 och
1971 utgör 4,52 %. Med utgångspunkt häri bör det svenska bidraget till ESRO:s
verksamhet för nästa budgetår räknas upp med 2 735 000 kr. till 15 282 000 kr.
Sistnämnda belopp innefattar även kostnader för svensk bevakning av arbetet i
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 355
ESROrs olika organ samt kostnader under budgetåret 1970/71 för den s. k. rymdtekniska
gruppens verksamhet efter i huvudsak de riktlinjer som gäller för innevarande
budgetår.
Föredraganden
Jag biträder kommitténs förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 15 282 000 kr.
E 53. Institutet för arbetsmarknadsfrågor
1968/69 Utgift1 ....... 295 0131 2
1969/70 Anslag ....... 455 000
1970/71 Förslag....... 519 000
1 Anslagen Institutet för arbetsmarknadsfrågor: Avlöningar och Institutet för arbetsmarknadsfrågor:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 956 kr.
Institutet för arbetsmarknadsfrågor, som inrättades år 1966 (jfr prop. 1966: 52
s. 254, SU 107, rskr 251), har till uppgift att anordna och medverka vid utbildning
i arbetsmarknadsfrågor, driva och främja arbetsmarknadsforskning samt verka
för samordning av sådan utbildning och forskning. Kungl. Maj:t har fastställt
instruktion (1966: 541, ändrad 1968: 132) för institutet. Universitetskanslersämbetet
är chefsmyndighet för institutet.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Universitets- kanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Handläggande personal............ |
........ 2 |
+1 |
+i |
övrig personal ................... |
........ 4 |
+0,5 |
of. |
Anslag |
6 |
+1,5 |
+1 |
Avlöningar ...................... |
........ 279 000 |
+ 88 000 |
+ 60 000 |
Sjukvård ........................ |
........ 1 000 |
of. |
of. |
Reseersättningar ................. |
........ 10 000 |
of. |
of. |
Lokalkostnader .................. |
........ 50 000 |
- 12 000 |
-12 000 |
Expenser........................ |
........ 51 000 |
+ 15 000 |
+ 2 000 |
Lönekostnadspålägg .............. |
........ 64 000 |
+ 14 000 |
+ 14 000 |
455 000 |
+ 105 000 |
+ 64 000 |
U niv ersitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 23 000 kr.
2. Tjänst som byråsekreterare för administrativa arbetsuppgifter samt — vid bifall
till tjänsten — indragning av arvode till sekreteraren i styrelsen ( + 43 000 kr.).
Ee
356 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
3. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning av medlen bl. a. till
extra arbetskraft ( + 25 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 14 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 519 000 kr.
Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en tjänst som förste byråsekreterare.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Institutet för arbetsmarknadsfrågor för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 519 000 kr.
E 54. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 1 381 0272
1969/70 Anslag...... 1 712 000
1970/71 Förslag ..... 1 844 000
1 Anslagen Forskningsinstitutet för atomfysik: Avlöningar och Forskningsinstitutet för atomfysik:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 299 kr.
Forskningsinstitutet för atomfysik förstatligades år 1964 (jfr prop. 1964: 47, SU
47, rskr 148). Enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964
(ändrade den 30 juni 1965), har institutet till uppgift att bedriva forskning och utbildning
inom atomfysikens område. Universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet
för institutet.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Universitets- |
Föredraganden |
||
kanslersämbetet |
|||
Personal |
|||
Forskarpersonal.................. |
........ 10 |
of. |
of. |
Övrig personal................... |
........ 15 |
of. |
of. |
25 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|||
Avlöningar ...................... |
........ 1 077 000 |
+ 70 000 |
+ 54 000 |
Sjukvård ........................ |
........ 8 000 |
of. |
of. |
Reseersättningar ................. |
........ 1 500 |
of. |
of. |
Lokalhyror...................... |
........ 175 000 |
+ 52 000 |
+ 52 000 |
Bränsle, lyse och vatten........... |
........ 140 000 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
Renhållning och städning.......... |
........ 38 500 |
+ 5 000 |
+ 4 000 |
Telegram och telefon ............. |
........ 24 000 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg .............. |
........ 248 000 |
+ 12 000 |
+ 12 000 |
1 712 000 |
+ 149 000 |
+ 132 000 |
Universitetskanslersämbetet
Löne- och prisomräkning m. m. 149 000 kr.
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 357
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 844 000 kr.
E 55. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.
1968/69 Utgift......... 85 016 Reservation ............. 93 830
1969/70 Anslag........ 184 000
1970/71 Förslag ....... 202 000
Universitetskansler sämbetet
Detta reservationsanslag bör för nästa budgetår höjas med 35 000 kr.
Föredraganden
Jag förordar att anslaget med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen
höjs med 18 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 202 000 kr.
E 56. Nordiska institutet för samhällsplanering
1968/69 Nettoinkomst1 . 19189-
1969/70 Anslag ....... 288 000
1970/71 Förslag....... 362 000
1 Verksamheten vid institutet började vid en senare tidpunkt än beräknat, varför utgifterna
för verksamheten budgetåret 1968/69 kom att bli mindre än bidragen från de deltagande
länderna.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 818 kr.
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (37,5 %) av kostnaderna för
verksamheten vid det för Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensamma nordiska
institutet för samhällsplanering i Stockholm. Institutet, som inrättades år
1968 (jfr prop. 1968: 20, SU 48, rskr 131), har till uppgift att dels anordna vidareutbildning
av stads- och regionplanerare från de nordiska länderna, dels bedriva
och främja forskarutbildning och forskning inom samhällsplaneringens område.
Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968 för Sveriges del godkänt överenskommelse om
Nordiska institutet för samhällsplanering samt fastställt stadga (1968: 427) för
institutet.
Ee
358 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Lärarpersonal ........................... |
5 |
+ 3 |
+ 2 |
Övrig personal ........................... |
4 |
+2 |
of. |
Anslag Utgifter |
9 |
+ 5 |
+2 |
Avlöningar .............................. |
468 500 |
+ 209 500 |
+ 118 000 |
Sjukvård ................................ |
500 |
+ 500 |
+ 500 |
Reseersättningar ......................... |
75 000 |
+ 15 000 |
+ 8 500 |
därav för resor utom de nordiska länderna ...... |
6 000 |
of. |
of. |
Lokalkostnader .......................... |
38 000 |
+ 42 000 |
+ 36 000 |
Expenser ............................... |
95 000 |
+ 15 000 |
- 15 000 |
därav engångsutgifter .......................... |
40 000 |
—15 000 |
-25 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
90 000 |
+ 69 000 |
+ 48 000 |
Uppbördsmedel |
767 000 |
+351 000 |
+196 000 |
Bidrag från Danmark, Finland och Norge .... |
479 000 |
+219 000 |
+ 122 000 |
Nettoutgift |
288 000 |
+132 000 |
+ 74 000 |
Styrelsen för nordiska institutet för samhällsplanering
1. Löne- och prisomräkning m. m. 75 500 kr.
2. Docenttjänst, forskarassistenttjänst och 1 000 assistenttimmar samt — vid bifall
till tjänsterna — minskning av medlen för timarvoderad undervisning
(+120 500 kr.).
3. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning med bl. a. ytterligare
biträdespersonal ( + 112 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny personal 43 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag Sveriges andel av kostnaderna
för budgetåret 1970/71 till (288 000 + 74 000 = ) 362 000 kr. Jag har
därvid beräknat ytterligare medel bl. a. för en tjänst som forskarassistent och 1 000
assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete samt för extra arbetskraft.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska institutet för samhällsplanering för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 362 000 kr.
E 57. Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning
1968/69 Utgift......... 160 156
1969/70 Anslag........ 185 000
1970/71 Förslag ....... 205 000
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (37,2 %) av kostnaderna för
verksamheten vid centralinstitutet för nordisk asienforskning i Köpenhamn (jfr
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 359
prop. 1966:1 bil. 10 s. 566, SU 42, rskr 125). Institutet har till uppgift att i de
nordiska länderna främja forskning och undervisning om Asien. Kungl. Maj:t har
den 27 maj 1966 för Sveriges del godkänt statuter för institutet.
Genom beslut den 29 maj 1969 medgav Kungl. Maj:t att från anslaget får betalas
ut högst 187 000 kr. avseende Sveriges andel av kostnaderna för budgetåret
1969/70.
Institutets personal omfattar för närvarande bl. a. fem vetenskapliga medarbetare.
Institutets styrelse planerar att utöka personalen med en vetenskaplig medarbetare
kalenderåret 1970 och med ytterligare en kalenderåret 1971.
Den planerade utökningen av personalen med en vetenskaplig medarbetare kalenderåret
1970 har godkänts från svensk sida (jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 391, SU
46, rskr 137). Jag är emellertid inte beredd att — innan erfarenhet vunnits av
institutets verksamhet — förorda en ytterligare ökning av antalet vetenskapliga
medarbetare kalenderåret 1971.
Med hänsyn härtill och till väntade löne- och prisstegringar i Danmark bör
Sveriges andel av kostnaderna för budgetåret 1970/71 beräknas till (185 000 +
20 000 = ) 205 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 205 000 kr.
E 58. Bidrag till nordiska institutet för sjörätt
1968/69 Utgift ........ 157 3931
1969/70 Anslag ....... 92 000
1970/71 Förslag....... 109 000
1 I regleringsbrev för budgetåret 1968/69 medgav Kungl. Maj:t att från anslaget fick betalas
ut dels högst 73 600 kr. avseende bidrag för kalenderåret 1968, dels högst 83 800 kr. avseende
bidrag för kalenderåret 1969.
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (35 %) av kostnaderna för
verksamheten vid nordiska institutet för sjörätt i Oslo (jfr prop. 1962:1 bil. 10 s.
520, SU 102, rskr 245). Institutet har till uppgift att främja forskning och undervisning
inom sjörättens område. Kungl. Maj:t har den 19 december 1963 för
Sveriges del godkänt statuter för institutet.
Institutets styrelse föreslår att en tjänst som vetenskaplig assistent inrättas vid
institutet kalenderåret 1971. Jag bär vid min medelsberäkning beaktat detta förslag.
Med hänsyn härtill och till väntade löne- och prisstegringar i Norge bör Sveriges
andel av kostnaderna för kalenderåret 1971 beräknas till (92 000+17 000 = )
109 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiska institutet för sjörätt för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 109 000 kr.
Ee
360 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
E 59. Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik
1968/69 Utgift......... 802 983
1969/70 Anslag........ 885 000
1970/71 Förslag ....... 924 000
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel av kostnaderna för verksamheten
vid nordiska institutet för teoretisk atomfysik i Köpenhamn (jfr prop. 1957:
119, SU 71, rskr 209). Institutet har till uppgift att främja den teoretiska kärnoch
atomfysikforskningen i Norden. Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 meddelat
bestämmelser angående svenskt deltagande i institutets verksamhet.
Kostnaderna för verksamheten vid institutet fördelas mellan de deltagande länderna
i proportion till folkmängden. Institutets styrelse har med anledning av vissa
förändringar i de relativa befolkningstalen fastställt en reviderad fördelningsplan.
För Sveriges del innebär detta en bidragskvot på 36,85 % mot tidigare 37,01 %.
Statens råd för atomforskning
Med hänsyn till väntade löne- och prisstegringar i Danmark bör anslaget räknas
upp med 39 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder rådets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 924 000 kr.
E 60. Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
1968/69 Utgift......... 480 000
1969/70 Anslag........ 671 000
1970/71 Förslag ....... 704 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för forskningsverksamheten vid Institutet
för internationell ekonomi (jfr prop. 1962:1 bil. 10 s. 525, SU 102, rskr 245). Enligt
sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 (ändrade senast den
18 oktober 1968), skall institutet, som även är institution vid universitetet i Stockholm,
bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 35 000 kr.
2. Förstärkning av bl. a. gästforskarverksamheten (+ 55 000 kr.).
3. Lönekostnadspålägg för ny personal 13 000 kr.
Fe
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 361
Föredraganden
Under förevarande anslag räknar jag inte med andra förändringar än sådana som
hänför sig till löne- och prisstegringar m. m. Jag förordar därför att anslaget för
nästa budgetår räknas upp med 33 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 704 000 kr.
E 61. Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
1968/69 Utgift ........ 513 0001
1969/70 Anslag ....... 571 000
1970/71 Förslag....... 622 000
1 Härjämte har från det i riksstaten för budgetåret 1968/69 under tolfte huvudtiteln anvisade
förslagsanslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. anvisats
högst 31 500 kr. för bestridande av vissa ökade kostnader för löner m. m. som utbetalas
från förevarande anslag.
Från anslaget bestrids vissa personalkostnader vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.
Övriga kostnader för verksamheten täcks av medel från Konung
Gustaf V:s 80-årsfond. Vid institutet, där ett fyrtiotal forskare är verksamma, bedrivs
väsentligen forskning med inriktning mot reumatiska och andra invalidiserande
folksjukdomar (jfr prop. 1947: 272 s. 451, SU 247, rskr 446).
Styrelsen för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
För löneomräkning bör anslaget höjas med 51 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder styrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 622 000 kr.
E 62. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
1968/69 Utgift ........ 235 000
1969/70 Anslag........ 280 000
1970/71 Förslag ....... 320 000
Från anslaget bestrids vissa driftkostnader vid Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm (jfr prop. 1955: 1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr 8). Enligt sina
stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 28 december 1956, har institutet till upp12*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Ee
362 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
gift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt
att främja internationellt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.
Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
1. Löne- och prisomräkning m. m. 25 000 kr.
2. För att extra tjänster skall kunna inrättas för institutets personal behövs en
förstärkning med 16 000 kr.
3. För en förstärkning av gästforskarverksamheten behövs 122 000 kr.
4. För övrig verksamhet vid institutet behövs en förstärkning med 10 000 kr.
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 9 000 kr.
Föredraganden
Under förevarande anslag räknar jag inte med andra förändringar än sådana som
hänför sig till löne- och prisstegringar samt lönekostnadspålägg. Jag förordar därför
att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 40 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i
Stockholm för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 320 000
kr.
E 63. Bidrag till Riksföreningen mot cancer
1968/69 Utgift ....... 3 000 000 Reservation
1969/70 Anslag ...... 3 000 000
1970/71 Förslag...... 3 000 000
Detta reservationsanslag är avsett som bidrag till verksamheten inom Riksföreningen
mot cancer för forskning såväl i gränsområdet mellan grundläggande biologisk
forskning och cancerforskning som i form av direkt tillämpad klinisk forskning
rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling.
Anslaget utgår med 3 milj. kr. per budgetår t. o. m. budgetåret 1970/71 (jfr
prop. 1966: 1 bil. 10 s. 570, SU 42, rskr 125). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Ee
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 363
f) Inredning och utrustning
E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag för
detta ändamål av 60 milj. kr.
För nästa budgetår föreligger anslagsframställningar från utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, byggnadsstyrelsen samt tekniska högskolans i Stockholm
byggnadskommitté om sammanlagt 68 972 000 kr. Beredningen av denna
fråga är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp
av 60 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Inredning
och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. för
budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 60 000 000
kr.
Ef
364 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
F. Lärarutbildning
Vissa gemensamma frågor
Riksdagen beslutade år 1967 att utbildningen av klasslärare och lärare
i läroämnen skulle reformeras (prop. 4, SU 51, rskr 143). Sedan budgetåret
1968/69 finns sammanlagt 15 lärarhögskolor, nämligen större lärarhögskolor
för klass- och ämneslärarutbildning m. m. i Göteborg, Linköping, Malmö,
Stockholm, Umeå och Uppsala samt mindre lärarhögskolor för klasslärarutbildning
i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå
och Växjö. I varje kommun där lärarhögskola är belägen finns kommunala
skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet, vilka har till uppgift att
medverka vid utbildning av lärare i grundskolan och i de frivilliga skolformerna.
Kungl. Maj:t har den 26 april 1968 fastställt organisationen av lärarhögskolornas
försöks- och demonstrationsverksamhet i det kommunala skolväsendet.
1967 års reform av utbildningen av klasslärare och lärare i läroämnen avsåg såväl
lärarutbildningens innehåll som dess organisation. I organisatoriskt avseende innebar
reformen att både utbildningen av klasslärare och den praktisk-pedagogiska
utbildningen av lärare i läroämnen samordnades vid lärarhögskolor. Ämnesstudierna
för blivande lärare i läroämnen på grundskolans högstadium och i de frivilliga
skolformerna skulle ske vid universitet och vissa högskolor men i närmare
samarbete med lärarhögskolorna än tidigare. Det förutsattes att den samordnade
utbildningen av klasslärare och lärare i läroämnen vid lärarhögskola på sikt skulle
inbegripa utbildningen av även andra lärare. Beträffande lärare i yrkesämnen
uppdrog Kungl. Maj:t den 12 maj 1967 åt skolöverstyrelsen att utreda
formerna för en samordning av de yrkespedagogiska instituten med lärarhögskolorna.
Överstyrelsen har i skrivelse den 18 november 1969 föreslagit att dessa institut
inordnas i lärarhögskolorganisationen den 1 juli 1972. Mot föreslagen tidpunkt
för den slutliga samordningen har jag i stort ingen erinran. Jag räknar dock
med — såsom jag närmare kommer att utveckla i det följande vid min anmälan
av anslaget Yrkespedagogiska instituten — att viss samverkan mellan yrkespedagogiskt
institut och lärarhögskola blir nödvändig redan fr. o. m. den 1 juli 1970. Vad
gäller lärare i övningsämnen avser departementschefen att inom kort
lägga fram förslag till en särskild proposition som berör bl. a. utbildning av lärare
i musik. Vidare tillkallades den 8 november 1968 särskilda sakkunniga med uppdrag
att utreda frågor rörande utbildning av lärare i bl. a. teckning, gymnastik,
trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap, barnavård, hushållsteknik, familjekunskap,
konsumentkunskap och dramatik. Till de sakkunnigas uppgifter hör att
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 365
lägga fram förslag om hur ämnesstudierna liksom den praktisk-pedagogiska utbildningen
skall organiseras.
Lärarutbildningens organisation är f. n. uppdelad på många utbildningsanstalter.
Antalet lärarhögskolor och övriga utbildningsanstalter är, bortsett från de folkskoleseminarier
som skall avvecklas, innevarande budgetår sammanlagt 47. Dessas
förläggning framgår av följande sammanställning.
Orter med lärarutbildning
Oj O X M :0 •5 |
s 0) CO O 2| |
G BO "S afl 1S1 |
i E |
3 '' co c 0) di to |
Bj. S •5 G •© B X |
''■§ 8.3 |
ej c3 ot X ao c :0 O XX -XX g |
X X « i 3 co.|-clS 3 |
l-H :ri h-l |
=s''å U-x G |
CZ2 .O |
:0 6 En w |
M 3) |
■tl . T3 5 :g a .3 |
afl rV o :0 |
3 3''C sss |
So SP''-ö |
Borås......... x
Falun ........ x
Gävle ........ x x
Göteborg ..... x X
Härnösand .... x
Jönköping . . . . x x
Kalmar ....... x
Karlstad ...... x
Kristianstad .... x
Linköping..... X
Luleå......... x x
Malmö ....... X x
Norrköping .... x
Solna......... X
Stockholm x X
Södertälje ..... X
Umeå ........ x X
Uppsala ...... x X
Västerås ...... X
Växjö ........ x
Örebro........ X
X
X
X
X
X
X
X* 1
X
X
X X
X
xl x x
X
X
Antal ........ 15 14 4 1 5 2 2 3
x
1
1 Deno teoretiska utbildningen anordnas i Stockholm och Göteborg samt, om så finnes lämpligt,
på annan ort.
Den helhetssyn som i dag präglar skolans verksamhet ger alla ämnen lika vikt
och värde. Systemet med olika utbildningsanstalter för olika lärarkategorier kan
rymma risker för att utbildningarna för skilda slag av lärare isoleras från varandra
på ett inte önskvärt sätt. Genom samordningsåtgärder inom lärarutbildningen
av pedagogisk, organisatorisk och lokalmässig natur är det enligt min mening
möjligt att främja den helhetssyn på lärarutbildningsuppgiften, som är förutsättning
för ett framgångsrikt arbete i skolan. En ökad samverkan mellan
olika slag av lärarutbildning på det område som mest präglas av yrkesgemenskapen,
den praktisk-pedagogiska utbildningen och den därtill knutna forskningen
i praktisk pedagogik, är av stor principiell och reell betydelse.
F
366 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Den snabba utbyggnaden av förskollärarutbildningen medför
ett ökat behov av lokaler. Av de nuvarande 14 förskoleseminarierna är åtta belägna
på orter som har lärarhögskola, nämligen de i Gävle, Göteborg, Jönköping,
Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Om man medräknar den förskollärarutbildning
som planeras i Kalmar och Karlstad kommer det att finnas förskollärarutbildning
på tio lärarhögskolorter. De lokalprogram som upprättats för
dessa lärarhögskolor innefattar — bortsett från högskolan i Stockholm — lokaler
också för förskollärarutbildningen på orten. Såväl personalen som de materiella
resurserna kan utnyttjas mer rationellt när en lokalmässig samordning går att
åstadkomma för förskollärarutbildning och nu förekommande utbildning vid lärarhögskola.
De pedagogiska fördelarna är också betydelsefulla. Lärarutbildningarna
för förskolestadiet och för lågstadiet kan knytas närmare samman och leda
till en önskvärd pedagogisk samverkan, som i sin tur skapar förutsättningar för
en bättre kontinuitet i barnens utveckling i förskola och skola. Resultat och erfarenheter
från såväl pedagogisk-psykologisk forskning som praktisk pedagogik
kan vidare lättare förmedlas till båda lärarkategorierna. Vid lärarhögskola bör
enligt min uppfattning inrättas förskollärarlinje så snart praktiska förutsättningar
härför föreligger. Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt
skolöverstyrelsen att överväga vilka åtgärder som bör företas för att en sådan
samordning skall kunna komma till stånd. Till de fördelar, som en samorganisation
av lärarutbildningen ger, hör ökad flexibilitet i fråga om utnyttjande av
lärarkrafter och lokaler inom lärarhögskolorganisationen. I en tid av snabb utveckling
på utbildningsområdet blir prognoserna beträffande lärarbehovet ofta
osäkra. I större samordnade enheter kan olägenheterna av nödvändiga förändringar
i kapaciteten på olika utbildningslinjer lättare balanseras.
Jag vill i detta sammanhang även ta upp vissa andra frågor som avser lokalplaneringen
för lärarhögskolorna. Lokalprogram för samtliga lärarhögskolor
har upprättats. Jag kommer senare denna dag att vid min anmälan av ärenden
angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår ta
upp frågan om ombyggnader för lärarhögskolorna i Härnösand, Kalmar och Kristianstad.
Lokalbehovet för planerad förskollärarutbildning i Kalmar avses därvid
bli tillgodosett inom lärarhögskolan. Den 14 februari 1969 har Kungl. Maj:t
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att upprätta byggnadsprogram och utföra förberedande
projekteringsarbete för nybyggnad för lärarhögskolan och universitetsfilialen
i Karlstad, varvid även lokalbehovet för planerad förskollärarutbildning
skall beaktas. Beträffande övriga mindre lärarhögskolor avvaktas byggnadsstyrelsens
redovisning av byggnadsprogram.
Vad gäller de större lärarhögskolorna har Kungl. Maj:t den 31 januari, den 7
februari och den 10 juli 1969 givit byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera
om- och tillbyggnader för lärarhögskolorna i resp. Stockholm, Linköping och
Malmö. Lärarhögskolan i Stockholm kommer därvid att få sitt lokalbehov till
-
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 367
godosett för klasslärarlinjer, ämneslärarlinje och speciallärarlinje. Om det yrkespedagogiska
institutet i Solna och förskollärarutbildning m. m. inte bara organisatoriskt-pedagogiskt
utan även lokalmässigt skall inordnas i lärarhögskolan behövs
ytterligare tomtmark för nybyggnad. Möjligheterna att få ytterligare mark undersöks
f. n. Lokalprogrammet för lärarhögskolan i Linköping upptar även lokaler för yrkespedagogiska
institutet. De planerade tillbyggnaderna för lärarhögskolan i Malmö
rymmer lokaler för yrkespedagogiska institutet och förskoleseminariet.
Statens förhandlingsnämnd har på uppdrag av Kungl. Maj:t fört förhandlingar
med företrädare för Mölndals stad om förvärv av mark för lärarhögskolan m. m.
i Göteborg. Parterna har uppnått en preliminär överenskommelse i ärendet. Enligt
överenskommelsen skall för lärarhögskola, yrkespedagogiskt institut och förskoleseminarium
disponeras ett område om ca 8,5 hektar som är beläget 4 km
fågelvägen från Chalmersområdet i Göteborg. Kungl. Maj:t har i anledning härav
den 18 juli 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att upprätta byggnadsprogram
och utföra förberedande projekteringsarbete för nybyggnad för lärarhögskola m. m.
på nyssnämnda område. Den planerade nybyggnaden omfattar drygt 14 000 m2
nettogolvyta och inrymmer bl. a. för lärarhögskolan och universitetet gemensamma
lokaler för ämnet pedagogik.
Kungl. Maj:t har vidare den 30 oktober 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att upprätta byggnadsprogram och utföra förberedande projekteringsarbete för
nybyggnad för lärarhögskolan i Umeå med utgångspunkt i att högskolan skall
förläggas till universitetsområdet. Möjligheterna att samordna universitetets och
lärarhögskolans lokaler skall närmare undersökas. Genom nybyggnaden skapas
ett lärarutbildningscentrum på universitetsområdet. Förskoleseminariet och yrkespedagogiska
institutet samordnas redan från början lokalmässigt med lärarhögskolan.
Planeringen av universitetsområdet skall vidare bedrivas så, att möjligheter
finns att senare förlägga seminariet för huslig utbildning i anslutning till
lärarhögskolans lokaler. I den nya högskolan kommer således att utbildas förskollärare,
småskollärare, folkskollärare, lärare i läroämnen och lärare i yrkesämnen.
I nybyggnaden skall anordnas för lärarhögskolan och universitetet gemensamma
lokaler för ämnet pedagogik.
Den 17 februari 1969 har skolöverstyrelsen inkommit med en framställning
avseende lokalplanering för lärarhögskola och förskoleseminarium i Uppsala.
Över denna framställning har byggnadsstyrelsen avgett yttrande den 3 november
1969. Byggnadsstyrelsen har vidare samma dag i särskild skrivelse hemställt, att
Kungl. Maj:t uppdrar åt styrelsen att projektera nybyggnad för seminariet för huslig
utbildning i Uppsala. Dessa frågor bereds f. n.
Jag vill i anslutning till min behandling av spörsmål rörande lokalplanering
m. m. beröra frågan om intern television i lärarutbildningen.
Lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala
har erhållit personal och materiella resurser för produktion av televisionsprogram.
I skilda sammanhang har skolöverstyrelsen fört fram förslag om att likartade
F
368 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
resurser skulle ges till andra lärarutbildningsanstalter på dessa orter. Enligt min
mening är det väsentligt att resurserna för intern television m. m. på en viss ort
inte splittras utan att man finner former för samverkan på det lokala planet, vilka
gör det möjligt för ifrågavarande lärarutbildningsanstalter att utnyttja de basresurser
som finns på orten. Den samorganisation av lärarutbildningsanstalterna på en
ort som successivt kommer till stånd bidrar väsentligt till en sådan samverkan i
fråga om utnyttjande av bl. a. personal.
I samband med den omorganisation av lärarutbildningen vid lärarhögskolorna
som genomfördes den 1 juli 1968 aktualiserades frågan om en kontinuerlig uppföljning
och utvärdering av den nya utbildningen. En sådan
central utvärdering av ett svenskt utbildningssystem har tidigare inte förekommit
annat än i samband med större utredningar. Med tanke på lärarutbildningens stora
betydelse för skolans möjligheter att uppnå sina mål har skolöverstyrelsen beslutat
att inom ramen för forsknings- och utvecklingsarbetet starta ett särskilt
projekt för kvalitativ utvärdering av lärarutbildningen. Undersökningens första
fas, som avser ett studium av vissa lärarkandidater på olika linjer vid lärarhögskola
under hela deras utbildningstid, inleddes höstterminen 1969. Avsikten är att försöksgruppernas
faktiska yrkesframgång sedan skall studeras i en andra etapp av
undersökningen. Syftet med projektet är bl. a. att kursplaner, metoder och processer
inom lärarutbildningen fortlöpande skall kunna revideras och att man därmed
skall minska olägenheterna med det hittills tillämpade systemet med tidsmässigt
koncentrerade läroplansrevisioner. Enligt min mening kan en kvalitativ
utvärdering av lärarutbildningen bli av stor betydelse för lärarutbildningens form
och innehåll på längre sikt.
Intagningskapaciteten vid lärarhögskolor och övriga berörda lärarutbildningsanstalter
under nästa budgetår bör utgöra sammanlagt ca 9 600 platser.
Jag räknar med att följande antal intagningsplatser för olika slag av lärarutbildning
kommer till stånd för budgetåret 1970/71.
Lärare i läroämnen .................................. ca 2 300
Lärare på mellanstadiet............................... 2 064
Lärare på lågstadiet.................................. 1 608
Speciallärare m. m................................... ca 670
Förskollärare ....................................... 1710
Gymnastik- och idrottslärare .......................... 225
Lärare i barnavård................................... 48
Lärare i hemkunskap ................................ 132
Lärare i textilslöjd ................................... 156
Lärare i trä- och metallslöjd........................... 96
Yrkeslärare för industrins och hantverkets områden........ ca 100
Lärare i vårdyrken................................... 3601
Lärare i administrativ eller teknisk databehandling........ 39
Lärare i musik ...................................... —1 2,3
Lärare i teckning.................................... 722
1 Två- och treterminskurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor samt
19-veckorskurser vid de yrkespedagogiska instituten.
2 Utbildning av ifrågavarande lärare bekostas ej från anslag under litt. F.
3 Antalet platser för musiklärarutbildning är ännu ej fastställt.
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 369
F 1. Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1____ 133 220 2982
1969/70 Anslag1 ... 175 364 000
1970/71 Förslag ... 208 515 000
1 Anslagen Lärarhögskolorna: Avlöningar och Lärarhögskolorna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 315 541 kr.
Lärarhögskola finns dels i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och
Uppsala (större lärarhögskola för klasslärar- och ämneslärarutbildning m. m.),
dels i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå
och Växjö (mindre lärarhögskola för klasslärarutbildning). Bestämmelser om verksamheten
vid lärarhögskola återfinns i stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna
(ändrad senast 1969: 598).
Personal
Lärarpersonal....................
Övrig personal...................
Anslag
Utgifter
Avlöningar ......................
Sjukvård ........................
Reseersättningar åt tjänstemän.....
Reseersättningar åt studerande......
Lokalkostnader ..................
Bidrag till studie- och idrottsutfärder
Lönekostnadspålägg ..............
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
1 228 |
+ 257 |
+ 221 |
349,5 |
+ 58,5 |
+ 30 |
1 577,5 |
+ 315,5 |
+ 251 |
132 239 000 |
+ 30 897 000 |
+ 25 446 000 |
||
149 000 |
+ |
12 000 |
+ |
12 000 |
1 472 000 |
+ |
698 000 |
+ |
683 000 |
2 237 000 |
+ |
955 000 |
+ |
918 000 |
8 583 000 |
+ |
471 000 |
+ |
471 000 |
62 000 |
+ |
14 000 |
62 000 |
|
30 633 000 |
+ |
6 939 000 |
+ |
5 684 000 |
Uppbördsmedel
Upplåtelse av lokaler m. m.
175 375 000
......... 11000
Nettoutgift 175 364 000
+39 986 000
+ 1 000
+ 39 985 000
+33 152 000
+ 1 000
+ 33 151 000
Skolöverstyrelsen
Förslagen för budgetåret 1970/71 innebär i allt väsentligt ett fullföljande av
riksdagens beslut år 1967 om en reformerad utbildning för klasslärare och lärare
i läroämnen (prop. 4, SU 51, rskr 143). För budgetåret 1970/71 föreslås 1 536
intagningsplatser för lågstadielärarutbildning, 2 064 platser för mellanstadielärarutbildning
och 2 400 platser för ämneslärarutbildning. För speciallärarutbildning
beräknas ca 570 platser. Medeltalet samtidigt studerande på klasslärarlinjer, ämneslärarlinje
och speciallärarlinje nästa budgetår beräknas vid de större lärarhögskolorna
bli i Göteborg 1 845, i Linköping 1 018, i Malmö 1 556, i Stockholm 1 792,
i Umeå 702, i Uppsala 1 216 och vid var och en av de mindre lärarhögskolorna
något över 500. Utöver de 3 600 platserna för blivande klasslärare vid lärarhögskola
räknar överstyrelsen med intagning av lärarkandidater vid kvarvarande treåriga
småskollärarlinje vid folkskoleseminariet i Skara (anslaget Folkskoleseminarierna:
Utbildningskostnader).
F
370 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 11 629 000 kr.
2. Överstyrelsen föreslår, att följande antal ordinarie eller extra ordinarie lärartjänster
inrättas budgetåret 1970/71 (+ 8 222 300 kr.):
9 lektorer i pedagogik i U 22,
1 adjunkt i pedagogik i U 17,
24 lektorer i ämnesteori och ämnesmetodik eller i ämnesmetodik i U 22,
2 lektorer i ämnesteori och ämnesmetodik eller ämnesmetodik i U 22 eller U 21,
16 lektorer i ämnesmetodik i U 21,
28 adjunkter i ämnesteori i U 19,
2 lektorer i specialundervisningens metodik i U 18 eller U 16,
28 lektorer i mellanstadiets metodik i U 17,
10 lektorer i bild- och formarbetets metodik i U 17,
2 lektorer i musikens metodik i U 17,
20 lektorer i lågstadiets metodik i U 17 eller U 14.
3. Medlen till tjänster som extra lärare och till timmar över stat m. m. bör
räknas upp till följd av lärarutbildningens ökade omfattning (+ 5 150 000 kr.).
4. Ca 60 centralt planerade interna televisionsprogram för lärarutbildning beräknas
kunna produceras under nästa budgetår vid lärarhögskolorna. Enligt överstyrelsen
bör det belopp om 343 000 kr., som anvisats för verksamheten under
budgetåret 1969/70, räknas upp. ( + 293 000 kr.)
5. Större lärarhögskola anordnar fr. o. m. budgetåret 1969/70 förberedande
praktisk-pedagogisk utbildning för de studerande vid filosofisk fakultet som på
lärarhögskolorten eller, i fråga om lärarhögskolan i Malmö, i Lund följer sådan
studiekurs enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna
som avser främst utbildning av lärare för skolväsendet. Lärarhögskolorna i
Uppsala, Malmö och Göteborg anordnar förberedande praktisk-pedagogisk utbildning
även för studerande som vid universitetsfilialerna i Örebro, Växjö resp.
Karlstad följer studiekurs för främst utbildning av lärare. Utbildningen omfattar
dels en introduktionskurs, dels en särskild kurs (didaktisk kurs) för varje ämnesområde,
inom vilket studiekurs anordnas för främst utbildning av lärare. Under
budgetåret 1970/71 beräknas enligt överstyrelsen ca 9 000 studerande i första
avdelningen delta i en introduktionskurs och i en eller två ämnesanknutna didaktiska
kurser samt ca 8 000 studerande i andra avdelningen följa en eller två ämnesanknutna
didaktiska kurser. Med hänvisning till att de medel som tidigare anvisats
för denna utbildningsverksamhet något överstiger behovet föreslår överstyrelsen
ett mindre belopp för nästa budgetår. (— 400 400 kr.)
6. Medlen till tjänstgöringstillägg enligt 29 § i specialbestämmelsema till AST
bör räknas upp på grund av ökad lärarutbildningsorganisation (+ 3 250 000 kr.).
7. Den särskilda utbildningen av klasslärare utan föreskriven utbildning beräknas
medföra ökade kostnader under nästa budgetår (+ 552 500 kr.).
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 371
8. Överstyrelsen beräknar medel till fyra tjänster som biträdande professor och
12 tjänster som assistent i U 10/U 14. Kostnaderna för forskartermin för biträdande
professorer har räknats upp med hänsyn till den föreslagna ökningen av
antalet tjänster. ( + 761 900 kr.)
9. Överstyrelsen föreslår, att följande antal icke-ordinarie tjänster för personal
som inte är lärare inrättas budgetåret 1970/71 ( + 1 369 400 kr.):
9 bibliotekarier i A 20,
2 förste biblioteksassistenter i A 15,
1 förste biblioteksbiträde i A 11,
10 biblioteksbiträden i A 3/9,
3 kanslister i A 11/17,
15 kontorsskrivare i A 13 eller kansliskrivare i A 11,
7 biträden i A 3/9,
2 institutionstekniker i A 12,
8 laboratorieassistenter i A 11.
Vid bifall till förslaget om 9 bibliotekarier i A 20 kan befintliga halva tjänster
som förste biblioteksassistent vid de mindre lärarhögskolorna dras in.
10. Enligt överstyrelsen bör vid var och en av de större lärarhögskolorna inrättas
en tjänst som kurator. För de mindre lärarhögskolorna föreslås ett belopp
på 6 000 kr. per år och lärarhögskola att av rektor användas för kurativa ändamål.
(+ 255 700 kr.)
11. Posterna till arvoden m. m. för biträde med pedagogisk-administrativa uppgifter
och till arvoden till experter och särskilda sakkunniga bör räknas upp
(+ 233 800 kr.).
12. Vid de större lärarhögskolorna bör anvisas ytterligare medel till ersättning
till extra arbetskraft m. in. (+ 97 000 kr.).
13. Medlen till utbildning av kyrkomusiker och till kurser i yrkesvägledningsfrågor
bör räknas ned på grund av minskat antal klasser som följer den äldre utbildningen
inom seminarieorganisationen (—19 500 kr.).
14. För kurs i simning för studerande på klasslärarlinje och för en förstärkning
av lärarhögskolans ledning beräknas medel (+ 330 000 kr.).
15. För arvoden till läkare och sköterskor, avlöningsförmåner åt studerande,
kallortstillägg samt vikariats- och övertidsersättningar räknar överstyrelsen med
ytterligare kostnader på grund av den utökade lärarutbildningsorganisationen
(+ 1 523 700 kr.).
16. Fönekostnadspålägg för ny personal 4 976 000 kr.
Föredraganden
Intagningskapaciteten vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer, ämneslärarlinje och
speciallärarlinje bör ligga på en hög nivå även under budgetåret 1970/71. Den
lärarhögskolorganisation som trätt i kraft den 1 juli 1968 innebär en kraftig ök
-
F
372 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ning av utbildningskapaciteten för klasslärare och lärare i läroämnen. Detta kommer
att verksamt bidra till att reducera den lärarbrist som rått sedan början av
1950-talet.
Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag att det skall finnas 1 536 intagningsplatser
för lågstadielärarutbildning och 2 064 intagningsplatser för mellanstadielärarutbildning.
Om man till den reguljära utbildningen lägger den fyraåriga folkskollärarutbildning
som övergångsvis fullföljs vid lärarhögskolorna i Karlstad,
Kristianstad och Luleå och den särskilda utbildning av klasslärare utan föreskriven
utbildning som f. n. anordnas vid lärarhögskolorna i Göteborg, Umeå och
Uppsala kommer det att under läsåret 1970/71 finnas sammanlagt nära 10 000
studerande på låg- och mellanstadielärarlinjerna vid lärarhögskola. Det kan i sammanhanget
noteras att under detta läsår kommer de första småskollärare och folkskollärare
som utbildats enligt den nya läroplanen att avsluta sin utbildning.
Utbildning vid lärarhögskolas ämneslärarlinje omfattar såväl en förberedande
praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till den ämnesteoretiska utbildningen
som en avslutande utbildning vid lärarhögskola. Den förberedande utbildningen
omfattar dels en introduktionskurs, dels en särskild kurs (didaktisk kurs) för varje
ämnesområde vid filosofisk fakultet, inom vilket studiekurs anordnas för bl. a.
utbildning av lärare för skolväsendet. Den förberedande utbildningen anordnas
fr. o. m. budgetåret 1969/70, varför studerande som genomgått fullständig sådan
utbildning beräknas komma till lärarhögskola först läsåret 1972/73. Utbildningen
vid lärarhögskola kan således inte f. n. bygga på genomgången förberedande praktisk-pedagogisk
utbildning. Under nästa budgetår bör till praktisk-pedagogisk utbildning
om två terminer på ämneslärarlinje tas in sammanlagt ca 2 300 studerande,
varav 60 till utbildning av folkhögskollärare m. m. vid lärarhögskolan i Linköping.
Jag räknar med att ett antal av de studerande som under nästa budgetår
tas in vid lärarhögskolan i Stockholm skall genomgå en praktisk-pedagogisk utbildning
som är särskilt avpassad för den statliga och kommunala gymnasiala
vuxenutbildningen. Jag avser att inom kort lägga fram förslag till en särskild proposition
angående vuxenutbildning som berör bl. a. denna utbildning.
För speciallärarlinjen föreslår skolöverstyrelsen ca 570 intagningsplatser. Enligt
vad jag erfarit överväger överstyrelsen att senare föreslå en ökning av antalet platser
för blivande talpedagoger. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att, liksom för övriga
linjer, fastställa antalet intagningsplatser vid speciallärarlinjen. I
I fråga om nya tjänster som lärare bör för budgetåret 1970/71 medel beräknas
för 18 ordinarie tjänster som lektor i U 22 i ämnesteori och ämnesmetodik
vid de mindre lärarhögskolorna. Genom tillskottet av dessa tjänster kan varje
ämne i tillvalskurs vid mindre lärarhögskola bli företrätt av lektor med doktorsexamen
eller — enligt det tidigare forskarutbildningssystemet — lägst licentiatexamen
i ämnet. Jag anser mig inte nu böra tillstyrka inrättandet av ytterligare
ordinarie tjänster. Det är nämligen av stort värde att tjänsteorganisationen är
flexibel. Jag beräknar i stället medel till erforderligt antal extra tjänster samt till
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 373
timmar över stat för såväl den reguljära lärarutbildningen som den särskilda utbildningen
av klasslärare utan föreskriven utbildning. För den förberedande praktisk-pedagogiska
utbildningen bör anvisas 1 350 000 kr. och till tjänstgöringstilllägg
enligt 29 § i specialbestämmelserna till AST de ytterligare medel som behövs.
Pedagogikutredningen har att utreda frågan om samordning och arbetsfördelning
mellan pedagogiska institutioner inom lärarhögskolor och universitet m. m.
Innan ställning tagits till utredningens förslag, är jag inte beredd att pröva frågan
om medel för ytterligare tjänster vid lärarhögskolornas pedagogiska institutioner.
Antalet studerande på de olika lärarutbildningslinjerna ökar sammanlagt med
ca 20 % jämfört med innevarande läsår. Utbildningsorganisationens utbyggnad
kräver förstärkning av resurserna för icke-pedagogisk personal. Jag beräknar därför
medel för följande nya tjänster, nämligen en tjänst som kanslist vid var och en av
högskolorna i Göteborg, Stockholm och Uppsala, en tjänst som kontorsskrivare
vid var och en av högskolorna i Göteborg, Umeå och Uppsala, två tjänster som
kansliskrivare vid lärarhögskolan i Linköping och en tjänst som kansliskrivare vid
vardera av högskolorna i Göteborg och Umeå samt två tjänster som kontorsbiträde
vid lärarhögskolan i Linköping och en tjänst som kontorsbiträde vid vardera
av högskolorna i Stockholm och Uppsala. Jag beräknar vidare medel till bibliotekspersonal
vid de mindre lärarhögskolorna så att 9 extra ordinarie heltidstjänster
som förste biblioteksassistent i A 15/20 kan inrättas. Motsvarande halvtidstjänster
skall därvid dras in. Medel bör även beräknas till en tjänst som institutionstekniker
vid vardera av högskolorna i Linköping och Uppsala och till en tjänst som laboratorieassistent
vid var och en av högskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm och
Uppsala. För arvoden m. m. för biträde med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter
bör anvisas 135 000 kr. till de mindre lärarhögskolorna. Vidare bör tas
upp 30 000 kr. till lärarhögskolan i Stockholm för uppgifter i samband med den
särskilda metodiska utbildning med inriktning på vuxenutbildningens behov som
skall anordnas vid högskolan.
Vad gäller medel till extra arbetskraft bör, som jag avser att mer utförligt beröra
under nästföljande anslag, nu utgående belopp för ändamålet tas upp under
lärarhögskolornas reservationsanslag till materiel m. m. Nu utgående medel till bidrag
till studie- och idrottsutfärder in. m. bör likaså tas upp under detta anslag.
Vid de större lärarhögskolorna har anläggningarna för intern television hittills
huvudsakligen utnyttjas för lokalt planerad produktion av auskultationsförberedande
eller auskultationsersättande program. I syfte att tillgängliga resurser skall
kunna utnyttjas effektivare pågår i ökad utsträckning produktion av program
som planeras centralt av skolöverstyrelsen. Under innevarande budgetår har för
televisionsändamål under anslaget anvisats 343 000 kr. Eftersom det är angeläget
att programproduktionen ökas, beräknar jag för nästa budgetår en höjning av beloppet
med 180 000 kr. till 523 000 kr. Efterhand som lärarhögskolornas anläggningar
för intern television byggs upp ökas enligt överstyrelsen möjligheten att
ge t. ex. förskollärarutbildningen och utbildningen av lärare i yrkesämnen på
resp. lärarhögskolort service på televisionsområdet. Denna samverkan mellan olika
F
374 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
utbildningsvägar på samma ort är, som jag anfört i det föregående, nödvändig för
att tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt.
Jag beräknar 50 000 kr. till kurativa ändamål vid lärarhögskolorna. Medlen
bör fördelas av överstyrelsen mellan i första hand de lärarhögskolor som inte omfattas
av den särskilda studerandehälsovården. Medel bör vidare beräknas för arvoden
till läkare och sköterskor, ersättningar till studerande, extra personal för
arbete med central intagning, organisation av praktik, försöksverksamhet med viss
kompletterande utbildning i matematik, fysik och kemi för vissa studerande på
klasslärarlinjer, lokal ledning och administration av praktisk-pedagogisk utbildning
av ämneslärare på universitetsfilialort, kostnader för barnpsykologiska forskningsinstitutets
psykologutbildning samt kostnader för psykometrisk och statistisk
expertis vid lärarhögskolan i Malmö. De belopp som tidigare anvisats till utbildning
av kyrkomusiker och kurser i yrkesvägledningsfrågor bör räknas ned i enlighet
med överstyrelsens förslag. Vad gäller föreslagen kurs i simning för vissa studerande
på klasslärarlinjer vill jag erinra om att Kungl. Maj:t, för att undervisningen
i bl. a. gymnastik och därmed också i simning vid lärarhögskolorna skall förstärkas,
genom beslut den 17 oktober 1969 medgett att rektor vid högskola får göra
vissa omfördelningar av lärartimresurserna i de olika ämnena, om undervisningens
behov så kräver.
Vid beräkningen av anslaget har jag beaktat behovet av medel för löne- och
prisomräkning, kallortstillägg, vikariats- och övertidstillägg samt lönekostnadspålägg
för ny personal.
Vad gäller viss samverkan mellan de yrkespedagogiska instituten och lärarhögskolorna
efter den 1 juli 1970 hänvisar jag till vad jag i det följande kommer att
anföra vid min anmälan av anslaget Yrkespedagogiska instituten.
Under åberopande av vad jag nyss anfört och med hänvisning till sammanställningen
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna,
b) till Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 208 515 000 kr.
F 2. Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
1968/69 Utgift1 ...... 6 696 618 Reservation1 ........... 418 681
1969/70 Anslag ...... 8 010 000
1970/71 Förslag ..... 9 805 000
1 Anslaget Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. m.
Anslaget är fördelat på 16 anslagsposter. Anslagsposterna 1—15 upptar belopp
som fördelats på de femton lärarhögskolorna. Dessa poster, som rymmer me
-
F
Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 375
del till expenser och löpande förbrukning m. m. för klasslärar-, ämneslärar- och
speciallärarutbildning, uppgår för budgetåret 1969/70 till sammanlagt 5 580 000
kr.
Under anslagsposten 16. Viss utrustning m. m., som utbetalas av skolöverstyrelsen,
har för budgetåret 1969/70 beräknats sammanlagt 2 430 000 kr. till materiel
för centralplanerad produktion av interna televisionsprogram m. m. samt
till anskaffning av inventarier och undervisningsmateriel.
Skolöverstyrelsen
1. Med hänsyn till att antalet studerande vid lärarhögskolorna ökar med 21 %
räknar överstyrelsen med en motsvarande procentuell höjning av anslagsposterna
1—15 avsedda för expenser och viss materiel m. m. (+ 1 170 000 kr.).
2. Överstyrelsen föreslår att anslagsposten Viss utrustning m. m. räknas upp
med hänsyn till drift- och produktionskostnader för ökad ITV-verksamhet
(+ 450 000 kr.).
Föredraganden
Förevarande anslag skall fungera som ramanslag för vissa aktiviteter inom
lärarhögskolornas verksamhetsfält. Från anslaget bekostas således dels expenser,
dels materiel huvudsakligen av förbrukningskaraktär, dels viss utrustning. Anslagsposterna
behandlas som särskilda reservationsanslag.
Lärarhögskolorna har i skilda sammanhang uttryckt önskemål om medel för
extra arbetskraft såväl för kansliorganisationen som för institutionerna. Nuvarande
fasta system för medelstilldelning under utbildningskostnadsanslag medger inte den
rörlighet med avseende på resursutnyttjandet som är önskvärd. Som jag anfört i
det föregående bör därför medel motsvarande dem som för innevarande budgetår
anvisas till extra arbetskraft under anslaget Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader
tas upp under förevarande anslag, som fr. o. m. den 1 juli 1970 bör fungera
som ramanslag även för kostnader för extra arbetskraft. Genom denna anordning
möjliggörs en decentralisering till det lokala planet av rätten att besluta om användningen
av tillgängliga medel även för nyssnämnda ändamål.
I enlighet med vad jag anfört i det föregående bör även medel motsvarande
dem som för innevarande budgetår anvisas till bidrag till studie- och idrottsutfärder
under anslaget Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader tas upp under förevarande
anslag. Anslagsposterna till högskolorna bör för varje större lärarhögskola
med speciallärarlinje föras upp med 1 200 000 kr., för lärarhögskolan i Uppsala
med 800 000 kr. och för lärarhögskolorna i Linköping och Umeå med vardera
600 000 kr. samt för varje mindre lärarhögskola med 300 000 kr., dvs. med
sammanlagt 8,3 milj. kr. Anslagsposten till viss utrustning m. m. bör med nyssnämnda
medelsfördelning tas upp med 1 505 000 kr. Förevarande anslag, som innevarande
budgetår uppgår till 8 010 000 kr., bör för nästa budgetår föras upp med
sammanlagt 9 805 000 kr. Ökningen under anslaget blir således 1 795 000 kr.
F
376 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lärarhögskolorna: Materiel m. in. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 9 805 000 kr.
F 3. Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ..... 8 699 3592
1969/70 Anslag...... 8 408 000
1970/71 Förslag ..... 8 729 000
1 Anslagen Folkskoleseminarierna: Avlöningar och Folkskoleseminarierna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 86 450 kr.
Folkskoleseminarium finns under budgetåret 1969/70 i Haparanda, Landskrona,
Skara och Strängnäs. Folkskoleseminariet i Strängnäs har börjat avvecklas innevarande
läsår och folkskoleseminariet i Landskrona skall avvecklas med början
läsåret 1970/71. Bestämmelserna om verksamheten vid folkskoleseminarium
finns i stadgan (1958: 427) för folkskoleseminarierna (ändrad senast 1968: 315).
Personal
Lärarpersonal
Övrig personal
Anslag
Utgifter
Avlöningar ......................
Sjukvård ........................
Reseersättningar åt tjänstemän......
Reseersättningar åt lärarkandidater .
Lokalkostnader .................
Expenser .......................
Bidrag till studie- och idrottsutfärder
Skötsel av trädgårdar .............
Lönekostnadspålägg .............
Uppbördsmedel
Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse ....
Inkomst av trädgårdarna ..................
Lärarkandidatavgifter till underhåll och förnyelse
av inventarierna i lärarkandidaternas bostadsrum
vid folkskoleseminariet i Haparanda
Nettoutgift
Avrundat
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
107 |
-3 |
— 3 |
19 |
of. |
of. |
126 |
—3 |
—3 |
6113 500 |
+ 322 000 |
+ 322 000 |
13 000 |
of. |
of. |
20 000 |
- 2 500 |
- 2 500 |
33 000 |
— 13 000 |
- 13 000 |
730 000 |
- 65 000 |
- 65 000 |
85 600 |
of. |
— 9 000 |
4 600 |
- 600 |
- 600 |
18 000 |
- 1 000 |
- 1 000 |
1 394 000 |
+ 90 000 |
+ 90 000 |
8 411 700 |
+ 329 900 |
+ 320 900 |
2 800 |
of. |
of. |
300 |
of. |
of. |
600 |
of. |
of. |
8 408 000 |
+ 329 900 + 330 000 |
+ 320 900 |
Skolöverstyrelsen
Folkskoleseminariet i Haparanda bör enligt överstyrelsen avvecklas med början
läsåret 1970/71. Vid folkskoleseminariet i Skara, som enligt riksdagens beslut
skall avvecklas med början läsåret 1971/72, föreslås tre intagningsklasser under
nästa budgetår.
För löne- och prisomräkning m. m. beräknar överstyrelsen ett ökat medelsbehov
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 377
av 414 000 kr., varav för lönekostnadspålägg 90 000 kr. Anslagsförändringarna i
övrigt föranleds huvudsakligen av ökat antal avslutningsklasser och minskat antal
intagningsklasser i seminarieorganisationen.
Arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län har avgett yttranden
över överstyrelsens förslag att avveckla folkskoleseminariet i Haparanda.
Föredraganden
I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 408) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, att folkskoleseminariet
i Haparanda skulle avvecklas med början läsåret 1970/71. Utskottet ansåg
det lämpligt att riksdagens beslut i frågan utformades så att Kungl. Maj:t fick
befogenhet att senarelägga avvecklingen i den mån det ansågs önskvärt och genomförbart
utan allvarligare olägenheter. Avvecklingen borde därför börja läsåret
1970/71 eller vid den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde. Riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets förslag (SU 46, rskr 137).
Enligt skolöverstyrelsen bör folkskoleseminariet i Haparanda avvecklas med
början läsåret 1970/71. Arbetsmarknadsstyrelsen finner från sysselsättningssynpunkt
inte avgörande, om seminariet avvecklas med början fr. o. m. läsåret 1970/
71 eller ett år senare. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att hänsyn bör tas så
länge detta är möjligt till de regionalpolitiska konsekvenser som en nedläggning
av seminariet får.
Utbildningen vid folkskoleseminarium bedrivs i huvudsak enligt de riktlinjer för
småskollärarutbildning som gällde före lärarutbildningsreformen. Den nya lärarutbildningsorganisationen
omfattar 15 lärarhögskolor med klasslärarutbildning och
är tillräckligt omfattande för den utbildning av småskollärare som behövs. Enligt
min mening bör det för nästa budgetår finnas 24 intagningsplatser vid folkskoleseminariet
i Haparanda. Denna intagning bör dock vara den sista. Jag avser att
föreslå Kungl. Maj.t att förordna att folkskoleseminariet i Haparanda avvecklas
med början läsåret 1971/72. Om skolöverstyrelsen finner det lämpligt att annan
statlig utbildning förläggs till Haparanda för att folkskoleseminariets lokaler skall
utnyttjas, ankommer det på överstyrelsen att inkomma till Kungl. Maj:t med förslag
i frågan.
Vid folkskoleseminariet i Skara, som enligt riksdagens beslut skall avvecklas
med början läsåret 1971/72, bör tas in 48 lärarkandidater under budgetåret
1970/71. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Folkskolesemimrierna: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 8 729 000 kr.
F 4. Folkskoleseminarierna: Materiel m. in.
1968/69 Utgift1 ........ 494 303 Reservation1 ............ 15 559
1969/70 Anslag........ 230 000
1970/71 Förslag ....... 170 000
1 Anslaget Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
F
378 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Skolöverstyrelsen
På grund av föreslagen minskning av folkskoleseminarieorganisationen bör anslaget
minskas med 46 000 kr. Överstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med
184 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till pågående avveckling räknar jag med ett något lägre belopp för
återanskaffning och nyinvestering än överstyrelsen. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 170 000 kr.
F 5. Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ..... 9 798 4692
1969/70 Anslag .... 16 669 000
1970/71 Förslag .... 21 386 000
1 Anslagen Förskoleseminarierna: Avlöningar och Förskoleseminarierna: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 79 727 kr.
Förskoleseminarium finns i Borås, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå, Malmö,
Norrköping, Solna, Stockholm, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro.
För verksamheten gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser den 29 april 1964 rörande
förskoleseminarierna (ändrade senast den 3 oktober 1969).
Personal
Lärarpersonal .................
Övrig personal .................
Anslag
Avlöningar ...................
Sjukvård ......................
Reseersättningar åt tjänstemän
Reseersättningar åt lärarkandidater
Lokalkostnader ................
Expenser......................
Studieutfärder .................
Skötsel av trädgårdar ...........
Lönekostnadspålägg ...........
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|||
155 |
+29 |
+ 27 |
||
38 |
+ 3 |
+ 2 |
||
193 |
+32 |
+29 |
||
10 914 000 |
+ 3 577 000 |
+ 3 403 000 |
||
12 000 |
+ |
7 000 |
+ |
7 000 |
65 000 |
+ |
15 000 |
+ |
14 000 |
53 000 |
+ |
12 000 |
+ |
11 000 |
2 692 000 |
+ |
419 000 |
+ |
419 000 |
369 000 |
+ |
60 000 |
+ |
60 000 |
42 000 |
+ |
8 000 |
of. |
|
11 000 |
+ |
3 000 |
of. |
|
2 511 000 |
+ |
843 000 |
+ |
803 000 |
16 669 000 |
+4 944 000 |
+ 4 717 000 |
Skolöverstyrelsen
Förskollärarutbildningen är tvåårig. Praktiken omfattar för varje årskurs sammanlagt
halva läsåret eller något mindre och förläggs som regel till barnstugor
och andra barnavårdsanstalter, som utvalts till övningsinstitutioner och vid vilka
förskollärare fungerar som handledare. Med hänsyn till det stora utbildningsbehovet
i fråga om förskollärare och till andra utbildningars växande behov av praktikplatser
inom barnavårdande institutioner föreslår överstyrelsen, att förskollärarutbildningen
ges en sådan utformning att behovet av övningsinstitutioner med handF
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 379
ledande förskollärare minskas. Förslaget innebär, att praktiken vid förskoleseminarierna
skall omfatta dels under den andra utbildningsterminen auskultationer
och barnobservationer i barnstugor, som inte fungerar som övningsinstitutioner,
i specialinstitutioner och i lågstadieklasser, dels under den tredje utbildningsterminen
praktik i barnstuga under förskollärares handledning. Ämnes-, pedagogik- och
metodikstudierna kommer att omfatta två hela terminer — den första och fjärde
utbildningsterminen — jämte en viss del av den andra och tredje utbildningsterminen.
Förskoleseminarierna har innevarande läsår 1 410 intagningsplatser. Överstyrelsen
föreslår, att antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna ökar med 300
platser till 1 710 budgetåret 1970/71.
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 501 000 kr.
2. 150 nya intagningsplatser beslöts för budgetåret 1969/70, vilket under nästa
budgetår medför ett större antal klasser i årskurs 2 ( + 737 100 kr.).
3. Vaktmästarpersonal ( + 22 900 kr.).
4. Merkostnaden för föreslagen ny utbildningsgång beräknas till ca 1 000 kr.
per klass jämfört med utbildningskostnaden enligt nu gällande provisoriska timplan.
Vidare begärs medel för föreslagen ökad intagning om 300 intagningsplatser.
(+ 1 502 700 kr.)
5. I anslutning till förslaget under anslaget Förskoleseminarierna: Materiel m. m.
om utbyggnad av ITV-anläggningen vid förskoleseminariet i Örebro begärs medel
för en tjänst som TV-tekniker samt för arvode till medverkande i planering och
produktion av program ( + 60 800 kr.).
6. Kostnader för barnstuga för försöks- och demonstrationsverksamhet har för
innevarande budgetår beräknats under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet. Medel bör för nästa budgetår anvisas under förevarande anslag
( + 73 000 kr.).
7. Lönekostnadspålägg för ny personal 564 000 kr.
Föredraganden
Förskolan bör kunna spela en viktig roll för att utjämna de skillnader i barnens
möjligheter till utveckling som i dag föreligger redan vid skolstarten. Under
de senaste åren har ett stort antal nya platser tillkommit i de kommunala barnstugorna.
Den 1 juli 1969 var antalet daghemsplatser ca 27 000 och antalet fritidshemsplatser
drygt 5 000. En snabb utbyggnad av barnstugeorganisationen kan
förutses under de närmaste åren. Även lekskolornas kapacitet vidgas successivt.
Ytterligare insatser i fråga om personalutbildningens kvantitativa omfattning är
nödvändiga, om målsättningarna för förskolans utbyggnad skall kunna förverkligas.
Utbildningen av förskollärare, barnsköterskor, fritidspedagoger och bamavårdslärare
kräver tillgång på ett stort antal praktikplatser inom barnavårdande institutioner.
Med hänsyn till det alltjämt stora behovet av en expanderande förskollärarutbildning
och till andra utbildningars växande behov av praktikplatser inom
F
380 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
barnavården har skolöverstyrelsen övervägt olika möjligheter att genom organisatoriska
förändringar ge förskollärarutbildningen en utformning, som kräver färre
praktikplatser än den nuvarande utbildningsorganisationen. Det förslag till utbildning
som nu överlämnats innebär bl. a., att ca hälften av praktiken förläggs till
andra institutioner än dem som tidigare använts som övningsinstitutioner. För att
dessa senare övningsinstitutioner skall utnyttjas så effektivt som möjligt under hela
läsåret räknar överstyrelsen med att intagning vid förskoleseminarium skall ske
både hösttermin och vårtermin. Det nya intagningssystemet föreslås dock bli tilllämpat
först fn o. m. läsåret 1971/72. Jag har i stort ingen erinran mot överstyrelsens
förslag till ny utbildningsgång för blivande förskollärare med början den
1 juli 1970. Dock bör utbildningskostnaden per klass i den nya organisationen vara
oförändrad jämfört med motsvarande kostnad enligt nu gällande provisoriska timplan.
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att fastställa timplan
för förskollärarutbildningen.
Genom den nya utbildningsorganisationen är det möjligt att starkt öka förskoleseminariernas
utbildningskapacitet. För att den stora efterfrågan på förskollärare
skall kunna tillgodoses bör antalet intagningsplatser ökas med 300 redan nästa
budgetår. Intagningskapaciteten vid förskoleseminarierna blir därmed 1 710 platser,
vilket innebär en fördubbling av seminariernas intagningskapacitet jämfört
med intagningen år 1965.
Jag beräknar medel till lärartjänster, timmar över stat, biträdeshjälp, arvoden
till seminarieläkare och seminariesköterskor, vaktmästarpersonal och ersättningar
i samband med den praktiska utbildningen i enlighet med överstyrelsens förslag
(2, 3 och 4). Vad gäller personal för användande av television i förskollärarutbildningen
erinrar jag om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa
gemensamma frågor rörande lärarutbildning (5).
Den vidgade utbildningskapaciteten kommer att medföra ökat planeringsarbete
för rektorerna vid de större seminarierna. Till arvoden m. m. för biträde med pedagogisk-administrativa
arbetsuppgifter beräknar jag därför för nästa budgetår 40 000
kr., som bör fördelas av överstyrelsen mellan de seminarier som har den största
intagningen.
Kostnaderna för ett utvecklingsarbete vid en barnstuga i Stockholm med inriktning
på förskolestadiet bestrids innevarande budgetår från anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet. Detta bör enligt min mening vara fallet även
under nästa budgetår. I anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 bör överstyrelsen
redovisa de erfarenheter som vunnits av detta utvecklingsarbete under
budgetåret 1969/70 (6).
Vid min beräkning av anslaget har jag beaktat behovet av medel till löne- och
prisomräkning, vikariats- och övertidstillägg samt lönekostnadspålägg för ny personal.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 21 386 000 kr.
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 381
F 6. Förskoleseminarierna: Materiel in. in.
1968/69 Utgift1 ...... 555 529 Reservation1 ............. 9 170
1969/70 Anslag ...... 945 000
1970/71 Förslag...... 1 293 000
1 Anslaget Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
Skolöverstyrelsen
1. För förbrukningsmateriel m. m. föreslår överstyrelsen för seminarieorganisationens
104 klasser sammanlagt 463 000 kr. Innevarande budgetår utgår för
ändamålet 345 000 kr. (+ 118 000 kr.).
2. Till ersättningsanskaffning av materiel utgår under budgetåret 1969/70
100 000 kr. Oförändrat belopp för ändamålet föreslås för nästa budgetår. För
inredning och utrustning av lokaler beräknas en fördubbling av nu utgående belopp
( + 500 000 kr.).
3. Medel beräknas för en utbyggnad av ITV-anläggningen vid förskoleseminariet
i Örebro till central produktionsenhet samt till utrustning för återgivning av
program vid sex förskoleseminarier (+ 243 000 kr.).
Föredraganden
Jag beräknar för löpande förbrukning sammanlagt 443 000 kr., dvs. ungefär
4 300 kr. per klass. Till inredning och utrustning av lokaler föreslår jag ett belopp
av 750 000 kr. Jag beräknar vidare till ersättningsanskaffning 100 000 kr.
Vad gäller materiella resurser för inspelning av televisionsprogram m. m. erinrar
jag om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma
frågor rörande lärarutbildning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Materiel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 293 000 kr.
F 7. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 3 967 2023
1969/70 Anslag...... 5 938 000
1970/71 Förslag ..... 6 179 000
1 Anslagen Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar och Gymnastik- och idrottshögskolorna:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetaret
1968/69 uppgår till 34 352 kr.
Gymnastik- och idrottshögskola finns i Stockholm och Örebro. Bestämmelser
för verksamheten återfinns i stadgan (1967: 273) för gymnastik- och idrottshögskolorna
(ändrad senast 1969: 16). Utbildningen på gymnastiklärarlinje och idrottslärarlinje
omfattar två år. Den senare linjen finns endast i Stockholm. Ledningen
av högskolorna utövas av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna.
F
382 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
Lärarpersonal............................ |
44 |
of. |
of. |
Övrig personal ........................... |
25 |
+1 |
of. |
Anslag Utgifter |
69 |
+1 |
of. |
Avlöningar .............................. |
3 634 000 |
+ 263 000 |
+ 215 000 |
Sjukvård ................................ |
3 600 |
of. |
of. |
Reseersättningar åt tjänstemän m. fl......... |
81 100 |
+ 23 000 |
+ 23 000 |
Reseersättningar åt studerande.............. |
315 500 |
of. |
— 25 000 |
Lokalkostnader .......................... |
990 800 |
- 47 700 |
- 47 700 |
Expenser ............................... |
85 500 |
+ 4 400 |
+ 1 800 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
836 000 |
+ 86 800 |
+ 75 400 |
Uppbördsmedel |
5 946 500 |
+329 500 |
+ 242 500 |
Lokalhyror m. m......................... |
8 500 |
+ 1 500 |
+ 1 500 |
Nettoutgift |
5 938 000 |
+328 000 |
+ 241 000 |
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 195 200 kr.
2. Medel begärs till en tjänst som förste laboratorieassistent vid den fysiologiska
institutionen vid högskolan i Stockholm ( + 29 900 kr.).
3. Uppräkning av medlen åt tillfälliga föreläsare ( + 3 000 kr.).
4. Särskilda medel för utländska experter som avses undervisa på idrottslärarlinjen
(+10 000 kr.).
5. Medlen till pianobeledsagning vid båda högskolorna bör räknas upp (+ 3 400
kr.).
6. För högskolan i Örebro begärs medel för assistenttimmar i pedagogik
( + 7 200 kr.).
7. Ett belopp om 3 400 kr. föreslås för pedagogisk-administrativ hjälp åt rektor
vid högskolan i Örebro, varvid nuvarande medel till tillfällig skrivhjälp kan
minskas med motsvarande summa.
8. Medlen till timlärare i gymnastik och idrott vid högskolan i Stockholm föreslås
uppräknade ( + 3 000 kr.).
9. För medhjälp vid intagningsarbetet vid högskolorna bör särskilda medel anvisas
( + 22 000 kr.).
10. Lönekostnadspålägg för ny personal 18 000 kr.
Föredraganden
Vid gymnastik- och idrottshögskolorna finns f. n. 225 intagningsplatser, varav
75 vid högskolan i Örebro. Gymnastik- och idrottslärarutredningen (Stencil E
1965:7) föreslog, att antalet intagningsplatser vid örebrohögskolan skulle vara
lägst 125 när högskolan fått permanenta lokaler. I anslagsframställningen för budgetåret
1970/71 har styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna gjort en långsiktig
planering av högskolornas verksamhet och därvid räknat med att intagnings
-
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 383
kapaciteten vid örebrohögskolan skulle kunna ökas med 50 platser fr. o. m. budgetåret
1971/72. Jag kommer senare denna dag att vid min anmälan av ärenden
angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår ta upp
frågan om nybyggnader för gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro. Jag vill i
detta sammanhang nämna, att jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t
att hos riksdagen väcka förslag om att öka intagningskapaciteten vid örebrohögskolan
i samband med att nya permanenta lokaler tas i bruk.
Jag beräknar 195 200 kr. till löne- och prisomräkning m. m. (1). Till tillfälliga
föreläsare samt till utländska experter som skall undervisa på idrottslärarlinjen
bör beräknas sammanlagt 5 000 kr. (3 och 4). Medlen till pianobeledsagning bör
räknas upp med 3 400 kr. (5). Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj:t att anvisa medel för pedagogisk-administrativ hjälp åt rektor vid örebrohögskolan
i enlighet med styrelsens förslag (7). Vidare bör till intagningsarbetet vid
högskolorna anvisas 22 000 kr (9).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
6 179 000 kr.
F 8. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m.
1968/69 Utgift1 ........ 199 032 Reservation1 ........... 117 125
1969/70 Anslag........ 225 000
1970/71 Förslag ....... 280 000
1 Anslaget Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel, böcker m. m.
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. För nästa budgetår föreslås för prisstegringar, reparation och underhåll m. m.
en uppräkning av anslaget med 13 000 kr.
2. Medel för representation förutsätts fr. o. m. budgetåret 1970/71 bli anvisade
under gymnastik- och idrottshögskolornas anslag till utbildningskostnader, anslagsposten
Expenser (—2 000 kr.).
3. Särskilda medel begärs för anskaffande av apparatur för institutionen för
fysiologi vid högskolan i Stockholm. Enligt styrelsen erfordras ett årligt medelstillskott
på 50 000 kr. under tre år (+ 50 000 kr.).
4. Styrelsen föreslår att fr. o. m. nästa budgetår särskilda medel anvisas till
kostnader för materiel och viss apparatur i samband med specialarbeten på idrottslärarlinjen
( + 35 000 kr.).
Föredraganden
Institutionen för fysiologi vid stockholmshögskolan bör successivt rustas upp
F
384 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
under en treårsperiod. För nästa budgetår bör i enlighet med styrelsens förslag
beräknas 50 000 kr. för ändamålet. Anslaget bör vidare för reparation och underhåll
in. m. räknas upp med ytterligare 5 000 kr. Medel för representation vid högskolorna
bör alltjämt utgå ur förevarande anslag. Jag beräknar oförändrat belopp
för ändamålet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 280 000
kr.
F 9. Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ..... 10 120 2502
1969/70 Anslag .... 16 500 000
1970/71 Förslag ____ 16 394 000
1 Anslagen Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar och Seminarierna för huslig utbildning:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 70 958 kr.
Seminarium för huslig utbildning finns i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Bestämmelser för verksamheten vid seminarium för huslig utbildning återfinns
i stadgan (1961:433) för seminarierna för huslig utbildning (ändrad senast
1968:316). Vid sådant seminarium utbildas barnavårdslärare, hushållslärare och
textillärare på treårig linje. Vidare utbildas ekonomiföreståndare på tvåårig linje.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
Lärarpersonal............................. |
187 |
—i |
—5 |
Övrig personal .......................... |
36 |
+1 |
of. |
Anslag |
223 |
of. |
-5 |
Avlöningar .............................. Sjukvård ................................ |
11 202 000 |
+ 431 000 |
-199 300 |
12 500 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar åt tjänstemän.............. |
33 500 |
+ 21 700 |
+ 21 700 |
Reseersättningar åt studerande.............. |
19 600 |
+ 91400 |
+ 81400 |
Lokalkostnader .......................... |
1 992 000 |
+ 152 000 |
— 8 000 |
Expenser................................ |
592 500 |
+ 30 000 |
+ 20 000 |
Bidrag till studieutfärder .................. |
11 000 |
of. |
of. |
Skötsel av trädgårdar m. m................. Särskilda kurser för fortbildning av lärare i |
29 900 |
of. |
of. |
storhushåll .............................. |
44 000 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg ...................... |
2 563 000 |
+ 145 700 |
— 21 800 |
Avrundat Skolöverstyrelsen |
16 500 000 |
+ 871 800 + 872 000 |
—106 000 |
Överstyrelsen föreslår det antal intagningsplatser läsåret 1970/71, som framgår
av följande sammanställning.
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 385
Barnavårds- Ekonomiföre
Seminarium
Hushållslärarlinje Textillärarlinje lärarlinje ståndarlinje
Göteborg .................... 48 48 12 12
Stockholm................... 36 48l 12 12
Umeå ...................... 36 36 12 —
Uppsala..................... 48 36 12 24
168 168 48 48
1 Varav 12 platser på vävinriktad gren
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 815 600 kr.
2. En halvtidstjänst som handledare för utbildningen av bamavårdslärare föreslås
för vart och ett av seminarierna i Stockholm och Uppsala. Förslaget innebär
en merkostnad av 12 600 kr.
3. För skötsel av ITV-anläggningar vid seminarierna i Göteborg och Uppsala
föreslås en halvtidstjänst som TV-tekniker vid vart och ett av seminarierna
(+ 29 900 kr.).
4. Överstyrelsen räknar med ett minskat lärarbehov med anledning av minskat
antal utbildningsplatser i seminarieorganisationen (— 86 900 kr.).
5. Minskat lönekostnadspålägg på grund av personalminskning 10 200 kr.
Föredraganden
Genom beslut den 7 november 1969 har Kungl. Maj:t uppdragit åt 1968 års lärarutbildningskommitté
att utreda och inkomma med förslag till provisorisk läroplan
för hushållslärarlinjen vid seminarierna för huslig utbildning. Förslaget till
provisorisk läroplan skall avse bl. a. en utvidgning av lärarkompetensen så att de
nyutbildade lärarna skall kunna undervisa i ämnet ekonomi i grundskolan. Avsikten
är att den provisoriska läroplanen skall tillämpas fr. o. m. nästa läsår.
Tillgången på hushållslärare och textillärare är f. n. god. På grund av bl. a. vissa
övergångsproblem i samband med införandet av ny läroplan för grundskolan bör
intagningskapaciteten på hushållslärarlinjen minskas något. För nästa budgetår bör
finnas 132 intagningsplatser på denna linje. Intagning på textillärarlinjens vävinriktade
gren bör inte ske under nästa budgetår. Jag räknar således med 156 intagningsplatser
på textillärarlinjen.
Behovet av bamavårdslärare och ekonomiföreståndare är fortfarande mycket
stort. Jag har beräknat medel för utbildning av bamavårdslärare och ekonomiföreståndare
i enlighet med överstyrelsens förslag, vilket innebär 48 intagningsplatser
på vardera linjen. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att fastställa intagningens omfattning
vid seminarierna för huslig utbildning.
Jag beräknar medel för två halvtidstjänster som handledare vid utbildning av
bamavårdslärare (2). I fråga om tekniker för television m. m. vid seminarierna för
huslig utbildning erinrar jag om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan
av vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildning (3). Jag har slutligen beaktat
behovet av medel för löne- och prisomräkning.
13 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
F
386 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid seminarierna för huslig utbildning,
b) till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
16 394 000 kr.
F 10. Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m.
1968/69 Utgift1 ........ 347 097 Reservation1
1969/70 Anslag........ 360 000
1970/71 Förslag ....... 396 000
1 Anslaget Seminarierna för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m.
Skolöverstyrelsen
1. För nästa budgetår begärs för löpande förbrukning och viss nyanskaffning
ytterligare medel (+ 83 000 kr.).
2. Medel beräknas för inspelning av TV-program inom ifrågavarande lärarutbildningsanstalters
specialområden (+ 25 000 kr.).
Föredraganden
Medlen till löpande förbrukning och ersättningsanskaffning m. m. bör räknas
upp med 36 000 kr. och anslaget föras upp med 396 000 kr. för nästa budgetår.
De kostnader som kan uppkomma då lärarhögskola producerar televisionsprogram
för seminarium bör rymmas inom det höjda anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 396 000 kr.
F 11. Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 834 2062
1969/70 Anslag...... 1 208 000
1970/71 Förslag ..... 1 039 000
1 Anslagen Slöjdlärarseminariet: Avlöningar och Slöjdlärarseminariet: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 949 kr.
Slöjdlärarseminariet, som är beläget i Linköping, har till ändamål att utbilda lärare
i trä- och metallslöjd. Bestämmelser för verksamheten vid seminariet återfinns
i stadgan (1960:511) för slöjdlärarseminariet (ändrad senast 1968:317).
Utbildningen vid seminariet är ettårig.
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 387
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
Lärarpersonal ................ |
........... 12 |
of. |
—2 |
Övrig personal................ |
........... 3,5 |
of. |
of. |
A nslag |
15,5 |
of. |
—2 |
Avlöningar ................... |
........... 828 300 |
+28 000 |
—142 300 |
Sjukvård ..................... |
............ 1 400 |
of. |
of. |
Reseersättningar åt tjänstemän .. . |
........... 4 400 |
+ 200 |
of. |
Reseersättningar åt studerande .. |
........... 7 100 |
+ 400 |
of. |
Lokalkostnader ............... |
........... 153 600 |
+ 4 100 |
+ 4 100 |
Expenser..................... |
........... 21 100 |
of. |
of. |
Bidrag till studieutfärder ....... |
........... 2 100 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg ........... |
........... 190 000 |
+ 8 200 |
— 30 800 |
1 208 000 Avrundat |
+40 900 +41 000 |
—169 000 |
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen räknar för budgetåret 1970/71 med oförändrad intagning, dvs.
120 intagningsplatser.
För löne- och prisomräkning m. m. beräknas 37 800 kr.
Föredraganden
Det råder balans i fråga om tillgång och efterfrågan på lärare i trä- och metallslöjd.
Jag räknar därför för nästa budgetår med en något minskad intagning till
slöjdlärarutbildning jämfört med skolöverstyrelsens förslag. Det bör vid seminariet
tas in 48 studerande per termin, så att antalet intagningsplatser för budgetåret
1970/71 blir sammanlagt 96.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 039 000 kr.
F 12. Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m.
1968/69 Utgift1 ......... 53 000 Reservation1................ —
1969/70 Anslag......... 56 000
1970/71 Förslag ........ 56 000
1 Anslaget Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 56 000 kr.
F
388 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
F 13. Yrkespedagogiska instituten
1968/69 Utgift....... 6 545 3631
1969/70 Anslag...... 8 423 000
1970/71 Förslag ..... 7 063 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 773 kr.
Yrkespedagogiska institut finns i Göteborg, Linköping, Malmö, Solna och
Umeå. Vid instituten utbildas bl. a. yrkeslärare för industrins och hantverkets områden,
vissa lärare i vårdyrken samt lärare i administrativ och teknisk databehandling.
Vidare sker fortbildning av yrkeslärare i specialklasser och särskola.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
Lärarpersonal.................. |
+2 |
—31 |
|
övrig personal................. |
of. |
of. |
|
89 |
+2 |
—31 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar .................... Sjukvård ...................... |
.......... 6 100 000 |
+ 306 000 |
—1 572 000 |
.......... 5 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar ............... |
.......... 70 000 |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
Lokalkostnader ................ |
.......... 910 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
Expenser...................... |
.......... 232 000 |
+ 25 000 |
of. |
Materiel m. m................. |
.......... 258 000 |
of. |
of. |
Lönekostnadspålägg ............ |
.......... 848 000 |
4-629 000 |
+ 197 000 |
Skolöverstyrelsen |
8 423 000 |
+ 975 000 |
—1 360 000 |
Vid de yrkespedagogiska instituten utbildas lärare i första hand för yrkesskolans
och omskolningsverksamhetens behov. Utbildningsverksamheten har under
tidigare år till följd av den stora lärarbrist som rått inom nämnda utbildningsområden
varit relativt omfattande men har under senare år totalt sett minskat. Behovet
av lärare för yrkesundervisningen på längre sikt är ännu inte klarlagt. Inom
skolöverstyrelsen pågår i samband med planeringen för den integrerade mellanskolan
en utredning om behovet av lärare i bl. a. yrkesteknik. Resultat av denna
utredning torde föreligga under senare delen av år 1970.
De lärarkategorier som speciellt berörs av omläggningen av läroplanen för
grundskolan bär till övervägande del fått sin utbildning vid de yrkespedagogiska
instituten. Behovet av nyrekrytering av ifrågavarande lärare upphör i vissa fall
helt. I stället har uppkommit behov av viss kompletterande utbildning av vissa
lärare för att underlätta deras omställning till delvis nya uppgifter i skolan.
Överstyrelsens förslag innebär bl. a.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 780 000 kr.
2. Överstyrelsen föreslår att kursverksamhet i nu förekommande form för gymnasieingenjörer,
gymnasieekonomer och handelsyrkeslärare upphör (—1 090 000
kr.).
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 389
3. Medel begärs för ytterligare utbildningsplatser för lärare i administrativ eller
teknisk databehandling samt för två nya fortbildningskurser för specialyrkeslärare
( + 334 000 kr.).
4. Inom överstyrelsen pågår f. n. planering för att minska de personalsvårigheter
som uppkommer i samband med läroplansreformen i grundskolan. Överstyrelsen
har närmare redogjort härför i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t den
25 augusti 1969. Vidareutbildning huvudsakligen i matematik, fysik och teknik
för vissa lärare på grundskolans högstadium bör enligt överstyrelsen anordnas
under nästa budgetår. Även viss annan fortbildning antas kunna komma till stånd.
(+ 850 000 kr.)
5. Arvoden åt medverkande vid en försökskurs för flyginstruktörer ( + 39 000
kr.).
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 31 000 kr.
I särskild skrivelse den 18 november 1969 har skolöverstyrelsen tagit upp frågan
om tidpunkten för samordningen av yrkespedagogiska
institut och lärarhögskolor. Överstyrelsen framhåller betydelsen
av att beslut snarast fattas om denna tidpunkt och hemställer att samordning
sker med början tidigast den 1 juli 1972. Avgörande för valet av tidpunkt har varit
att alla berörda lärarhögskolor först den 1 juli 1972 kommer att vara anslutna
till överstyrelsens redovisningscentral, till vilken lärarhögskolan i Stockholm och
samtliga institut f. n. är anknutna. I skrivelsen redovisas för varje institut bl. a.
nuvarande lokalsituation samt planerad verksamhet under nästa budgetår. Verksamheten
anses, även om överstyrelsens förslag för budgetåret 1970/71 bifalles,
ligga nära den gräns, under vilken det kan bli svårt att ge full och adekvat sysselsättning
åt institutens fasta lärarstab.
Föredraganden
Genom sammanförande av olika slag av lärarutbildning till en gemensam utbildningsorganisation
öppnas möjlighet till ett mer rationellt utnyttjande av personal
och materiella resurser men också till ökad samverkan i det inre arbetet.
Jag delar skolöverstyrelsens uppfattning att det är angeläget att de yrkespedagogiska
instituten och lärarhögskolorna samordnas. Starka skäl talar för att detta
sker före den av överstyrelsen angivna tidpunkten. Med hänsyn till de av överstyrelsen
redovisade svårigheterna bör emellertid den formella samordningen genomföras
först den 1 juli 1972. Arbetet med att lösa de olika samordningsfrågorna
bör vara avslutat i god tid dessförinnan. Jag ämnar i annat sammanhang föreslå
Kungl. Maj:t att förordna att den slutliga samordningen sker den 1 juli 1972. De
förslag som jag i det följande lägger fram beträffande omfattningen av institutens
utbildningsverksamhet nödvändiggör dock att viss samverkan mellan instituten och
lärarhögskolorna kommer till stånd redan fr. o. m. den 1 juli 1970. Lärarkrafterna
i t. ex. pedagogik bör kunna utnyttjas gemensamt genom att institutens lärare be
-
F
390 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
reds möjlighet till fyllnadstjänstgöring vid lärarhögskolorna. Samtliga lärare i pedagogik
vid instituten bör därjämte tillhöra institutionskollegiet vid resp. lärarhögskolas
institution för pedagogik. Den yttre organisationen för utbildningsverksamheten
vid de yrkespedagogiska instituten bör vidare fr. o. m. budgetåret
1970/71 bringas i största möjliga överensstämmelse med motsvarande organisation
vid lärarhögskolorna, så att den samordning av arbetsformer m. m. som senare
skall genomföras underlättas. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att uppdra
åt skolöverstyrelsen att inkomma med förslag till bestämmelser för verksamheten
vid instituten att gälla fr. o. m. den 1 juli 1970.
Kungl. Maj:t uppdrog den 14 februari 1969 åt skolöverstyrelsen att kartlägga
de övergångsproblem som kunde uppkomma på grund av införande av ny läroplan
för grundskolan. I skrivelse den 25 augusti 1969 har överstyrelsen föreslagit
bl. a. att yrkeslärare och lärare i tekniska läroämnen vid grundskolan genom
vidareutbildning under två terminer skall ges möjlighet att nå behörighet till ämneslärartjänst
i främst matematik, fysik och teknik. Jag anser det angeläget att
denna utbildning snarast kommer till stånd och beräknar medel för detta ändamål
i enlighet med överstyrelsens anslagsframställning.
Överstyrelsen har vidare föreslagit att en kurs för flyginstruktörer anordnas
under nästa budgetår. Jag beräknar medel för ifrågavarande kurs.
Kursverksamhet i nu förekommande form för gymnasieingenjörer, gymnasieekonomer
och handelsyrkeslärare bör avvecklas. Eftersom behovet av yrkeslärare
inom industrins och hantverkets områden på längre sikt ännu inte är klarlagt,
räknar jag med ett lägre antal intagningsplatser för denna utbildning än överstyrelsen.
Vad gäller lärare i vårdyrken och lärare i administrativ eller teknisk
databehandling bör antalet intagningsplatser vara oförändrat. Fortbildning av lärare
i yrkesämnen för tjänstgöring i specialklass och särskola och utbildning av
instruktörer för näringsliv och förvaltning bör ske i samma omfattning som under
innevarande budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Yrkespedagogiska instituten för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 7 063 000 kr.
F 14. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
1968/69 Utgift ..... 12 112 2331
1969/70 Anslag..... 11 400 000
1970/71 Förslag ____ 5 896 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 232 900 kr.
Från anslaget bekostas vissa ersättningar till deltagare i kurser som anordnas
vid de yrkespedagogiska instituten.
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 391
Skolöverstyrelsen
Anslaget bör höjas till 11 800 000 kr. (+ 400 000 kr.). Härvid har för löneomräkning
m. m. beräknats 1 000 000 kr.
Föredraganden
Under hänvisning till vad jag föreslagit under föregående anslag hemställer jag,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 5 896 000 kr.
F 15. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
1968/69 Utgift1 ..... 8 934 7522
1969/70 Anslag..... 10 967 000
1970/71 Förslag .... 11 182 000
1 Anslagen Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar och Statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 106 551 kr.
Vid institutet (SIHUS) anordnas kurser för utbildning av lärare i hälso- och sjukvård,
avdelningssköterskekurser, anestesikurser, administrativa kurser samt viss
fortbildning. För verksamheten gäller bestämmelser i brev den 11 november 1966
(ändrat den 29 november 1968).
De av riksdagen godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor
m. m. (prop. 1968: 66, SU 108, rskr 259) innebär bl. a., att institutet i fortsättningen
huvudsakligen skall svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i anslutning
till denna. Övergångsvis förutsätts dock vissa uppgifter utanför lärarutbildningen
ligga kvar hos institutet. Sålunda skall i mån av behov särskilda avdelningssköterskekurser
och anestesikurser kunna anordnas i samma omfattning som hittills
och på oförändrade villkor t. v. t. o. m. budgetåret 1970/71. I erforderlig omfattning
skall t. v. även administrativa kurser kunna anordnas vid institutet.
Genom beslut den 17 juli 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen att
skyndsamt utreda förutsättningarna för att organisatoriskt samordna den lärarutbildning
som bedrivs vid de yrkespedagogiska instituten och lärarutbildningen vid
sjuksköterskeinstitutet. I beslutet erinras om det åt överstyrelsen den 12 maj
1967 lämnade uppdraget angående samordning av de yrkespedagogiska instituten
och lärarhögskolorna.
F
392 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|||
Personal |
||||
Lednings- och lärarpersonal................ |
30,0 |
+ 3 |
-i |
|
Övrig personal .......................... |
15,5 |
+ 2,5 |
+i |
|
45,5 |
+ 5,5 |
of. |
||
Anslag |
||||
Avlöningar .............................. |
4 262 000 |
+ |
939 000 |
+ 135 000 |
Sjukvård ................................. |
3 000 |
+ |
1 000 |
of. |
Reseersättningar ......................... |
59 000 |
+ |
16 000 |
+ 3 000 |
Lokalkostnader .......................... |
530 000 |
+ |
24 000 |
- 70 000 |
Expenser ............................... |
194 000 |
+ |
34 000 |
+ 18 000 |
Ersättning till vissa elever ................. |
4 860 000 |
+ 1 417 000 |
+ 80 000 |
|
Övriga utgifter |
||||
a) inköp och underhåll av undervisningsmate- |
||||
riel m. m............................. |
90 000 |
+ |
20 000 |
of. |
b) diverse utgifter........................ |
7 000 |
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg ...................... |
962 000 |
+ |
236 000 |
+ 49 000 |
10 967 000 |
+2 687 000 |
+215 000 |
Den av skolöverstyrelsen föreslagna omfattningen av verksamheten nästa budgetår
— utom såvitt gäller fortbildningskurser — jämförd med planerad verksamhet
innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.
Antal kurser
överstyrelsens
förslag för
1969/70 1970/71
Lärar kurser ............................. 13 +2
Administrativa kurser .................... 3 +2
Avdelningssköterskekurser ................. 13 +2
Anestesikurser ........................... 4 of.
Kompletteringskurser för yrkeslärare........ 3 +1
Kurs för medicinsk-tekniska assistenter...... — +1
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 755 000 kr.
2. Den föreslagna utökningen av antalet lärarkurser och kompletteringskurser
för yrkeslärare motiveras av vissa inom överstyrelsen hösten 1967 genomförda
tillgångs- och behovsberäkningar rörande sjukvårdslärare. Till grund för förslaget
om ytterligare en administrativ kurs ligger ett från sjukvårdshuvudmännen
uttalat behov av sjuksköterskor med administrativ utbildning. Antalet
avdelningssköterskekurser bör ökas för att bereda sjuksköterskor med äldre
utbildning möjlighet att genomgå denna typ av kurs under det sista år kurserna
anordnas vid institutet. I en skrivelse till överstyrelsen har socialstyrelsen
framhållit att det föreligger ett stort behov av att vidareutbilda medicinsktekniska
assistenter för ledande befattningar, motsvarande avdelningsskötersketjänster
inom sjukvården. Överstyrelsen föreslår därför att en särskild kurs för
ändamålet anordnas under budgetåret 1970/71. Erfarenheterna av denna bör läggas
till grund för en mera definitiv utformning av sådan utbildning, vilken beräknas
ingå i det vidareutbildningsprogram sjukvårdshuvudmännen har att genomföra
fr. o. m. budgetåret 1971/72. Den föreslagna utökningen av verksamheten vid institutet
medför behov av ytterligare tre tjänster som studieledare ( + 151900
kr.) samt ökade medel för ersättning åt tillfälliga lärare m. m. ( + 423 000 kr.).
F
Statsverkspropositionen ar 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 393
3. Enligt överstyrelsen är det angeläget att institutet får möjlighet att bedriva
pedagogiskt utvecklingsarbete (+ 17 500 kr.).
4. För bibliotekariehjälp i Göteborg bör beräknas samma belopp som institutet
disponerar för motsvarande ändamal i Stockholm ( + 17 500 kr.). Kanslipersonalen
bör vidare förstärkas ( + 52 900 kr.). En halvtidstjänst som vaktmästare bör
omvandlas till en heltidstjänst ( + 10 800 kr.).
5. Den nuvarande medelstilldelningen under posten till reseersättningar möjliggör
endast ett kontaktbesök per lärarkandidat av studieledarna under den praktisk-pedagogiska
utbildningen. Det är önskvärt att varje lärarkandidat besöks
åtminstone två gånger (+11 000 kr.). Under posten beräknas vidare medel för
reseersättningar åt nytillkommande personal ( + 2 000 kr.).
6. Överstyrelsen upprepar sitt i anslagsframställningen för budgetåret 1969/70
framförda förslag om att deltagare i lärarkurser och kompletteringskurser för yrkeslärare
far ersättning och traktamente vid resa till och från kurs vid institutet
samt för erforderliga resor vid praktikanttjänstgöring enligt samma grunder som
gäller för deltagare i yrkeslärarkurser vid de yrkespedagogiska instituten (+ 150 000
kr.). Den föreslagna ökningen av lärarkurserna och kompletteringskurserna för
yrkeslärare medför ett ökat medelsbehov för ersättning åt elever ( + 867 000 kr.).
7. Under posten till lokalkostnader beräknar överstyrelsen, utöver löneomräkning
för städpersonalen, ett ytterligare medelsbehov av 16 000 kr. för städning
m. m.
8. Utökningen av antalet kurser medför behov av ytterligare medel för inköp
och underhåll av undervisningsmateriel m. m. ( + 20 000 kr.).
9. Lönekostnadspålägg för ny personal 157 000 kr.
Föredraganden
Såsom framgått av vad jag anfört under anslaget Yrkespedagogiska instituten har
skolöverstyrelsen i skrivelse den 18 november 1969 lagt fram förslag om samordning
av yrkespedagogiska institut och lärarhögskolor. Överstyrelsens utredning beträffande
viss samordning mellan de yrkespedagogiska instituten och SIHUS är däremot
ännu ej slutförd. Jag räknar inte med någon förändring av institutets yttre
organisation under nästa budgetår.
Tillförlitliga lärarbehovsberäkningar som motiverar ytterligare ökning av lärarkurserna
om tre terminer finns inte. Med hänsyn till det osäkra underlaget räknar
jag endast med en kompletteringskurs för yrkeslärare under budgetåret 1970/71.
Jag räknar inte heller i övrigt med någon ändring av den hittillsvarande kursverksamheten.
Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande beträffande institutet
(prop. 1968: 66 s. 77, SU 108, rskr 259) kan jag ej biträda förslaget om en kurs
för arbetsledande medicinsk-tekniska assistenter vid specialavdelningar vid sjukvårdsanstalter
m. m. Med hänsyn till vad jag sålunda förordat beträffande kursverksamheten
räknar jag med att studieledarorganisationen kan minskas med en
tjänst. (2)
13* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1 Bil. 10
F
394 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Jag beräknar i enlighet med skolöverstyrelsens förslag ett oförändrat belopp
av 115 000 kr. till fortbildning vid institutet under nästa budgetår. Härvid har
jag beaktat bl. a. behovet av utbildning av personal inom njursjukvården. Fr. o. m.
budgetåret 1971/72 bör fortbildningen emellertid bekostas av huvudmännen i
enlighet med den överenskommelse som tidigare träffats med företrädare för
sjukvårds- och utbildningshuvudmännen (jfr prop. 1969:1 bil. 10 s. 426).
För bibliotekariehjälp, förstärkning av kanslipersonalen och för vaktmästarhjälp
beräknar jag ytterligare 24 600 kr., lönekostnadspålägg inräknat (4).
För städning m. m. beräknar jag — utöver löneomräkning — ytterligare 1 000
kr. (7) och för övriga expenser ytterligare 2 000 kr.
I övrigt räknar jag endast med utgiftsförändringar av automatisk karaktär.
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1 bil. 10 s. 426, SU 46, rskr 137)
skall sådana ordinarie lärare vid bl. a. barnmorskeläroanstalterna som efter läroanstalternas
kommunalisering den 1 juli 1969 kan komma att stå kvar på stat redovisas
under förevarande anslag. Skolöverstyrelsen har med anledning härav
i skrivelse den 8 oktober 1969 anmält att vissa kostnader för lön åt en lärare vid
förutvarande barnmorskeläroanstalten i Göteborg bör beräknas under detta anslag.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela beslut i anledning härav.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en anslagshöjning av
215 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 11 182 000
kr.
F 16. Särskilda lärarutbildningsåtgärder
1968/69 Utgift ...... 2 051 3591 Reservation .......... 1 782 109
1969/70 Anslag...... 2 530 000
1970/71 Förslag ..... 1 584 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 467 kr.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsens förslag till disposition av anslaget för budgetåret 1970/71 framgår
av följande uppställning. 2
1. Av skolöverstyrelsen anordnade biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik
samt terminskurser i yrkesvägledning .......................... 829 800
2. Studiestipendier till folkskollärare och till vissa deltagare i av Hermods anordnade
kurser....................................................... 120 000
3. Kurser i teoretisk yrkesorientering för blivande eller redan utbildade lärare i
samhällskunskap ................................................... 39 400
4. Kurs för förskollärare .............................................. 192 900
5. Kurs i yrkesvägledning för särskolans och specialskolans lärare............ 311 200
6. Utbildning av lärare för den finsktalande befolkningen i Sverige .......... 93 300
7. Andra särskilda lärarutbildningsåtgärder .............................. 615 000
8. Lönekostnadspålägg (avseende punkterna 1-—6) ........................ 202 500
2 404 100
Avrundat 2 404 000
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 395
Föredraganden
Organisationen för studie- och yrkesorienteringen i skolan utreds f. n. liksom
innehållet i den utbildning, som skall ges åt dem som skall svara för orienteringen.
Även under nästa budgetår bör dock en terminskurs i yrkesvägledning i nu förekommande
form anordnas. I övrigt bör den utbildningsverksamhet som bekostas
från förevarande anslag få i stort sett den omfattning som överstyrelsen föreslagit.
Vid beräkningen av medel har jag beaktat reservationen under anslaget. Anslaget
synes kunna minskas med 946 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Särskilda lär arutbildningsåtgärder för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 584 000 kr.
F 17. Lärares fortbildning m. in.
1968/69 Utgift ..... 22 863 4121 Reservation .......... 9 290 143
1969/70 Anslag ____ 31 621 000
1970/71 Förslag ____ 33 621 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 50 681 kr.
Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av
olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Verksamheten bedrivs
till större delen dels av lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar, dels av länsskolnämndema.
Övrig fortbildning bedrivs under skolöverstyrelsens direkta ledning
eller av lärarorganisationer samt Svenska Dalcroze-seminariet.
Personal
Lärarpersonal..........................
övrig personal.........................
Anslag
Skolöverstyrelsens fortbildningsverksamhet .
Lärarhögskolornas fortbildningsverksamhet .
Länsskolnämndernas fortbildningsverksamhet
Bidrag till viss verksamhet ..............
Lönekostnadspålägg ....................
Skolöverstyrelsen 1 2
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
193 |
+77,5 |
+ 2 |
26 |
+ 6 |
+ 6 |
219 |
+ 83,5 |
+ 8 |
2 200 000 |
+ 1 252 300 |
+ 840 300 |
14 525 000 |
+ 4 135 600 |
+ 1 645 700 |
12 000 000 |
+ 3 743 600 |
— 882 000 |
225 000 |
— |
+ 10 000 |
2 671 000 |
+ 1 171 500 |
+ 386 000 |
31 621 000 |
+ 10 303 000 |
+ 2 000 000 |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 100 000 kr.
2. Den allmänna utvecklingen av fortbildningsverksamheten innebär bl. a. en
viss tyngdpunktsförskjutning från sedvanlig kursverksamhet till studiedagsarbete,
grundat på i förväg noggrant utarbetat studiematerial. Införandet av de nya ämnena
teknik och ekonomi på grundskolans högstadium kräver dock en speciell
kursverksamhet. Skolöverstyrelsen föreslår därför en ökning av medlen för allmän
kursverksamhet. (+ 1 316 300 kr.)
F
396 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
3. För en utbyggnad av utbildningen och fortbildningen av handledare krävs
en ökad medelsanvisning (+ 627 800 kr.).
4. För en utvidgad försöksverksamhet med huvudlärarseminarier beräknas ytterligare
medel (+ 202 400 kr.).
5. För att inför läsåret 1971/72 kunna erbjuda material för angeläget och meningsfullt
studiedagsarbete för alla personalkategorier krävs en väsentlig ökning
av resurserna för studiematerialframställning under budgetåret 1970/71 ( + 512 200
kr.).
6. Lärarfortbildning med anledning av gymnasie- och fackskolereformen är
ännu inte avslutad. För sommaren 1970 planeras kurser till en kostnad av
720 000 kr. Innevarande budgetår disponeras 2 320 000 kr. för denna fortbildning.
(— 1 600 000 kr.)
7. För behörighetsutbildning och stipendier i engelska med anledning av revisionen
av grundskolans läroplan beräknas kostnaderna under tre budgetår uppgå
till 6 milj. kr. För budgetåret 1970/71 beräknar skolöverstyrelsen 2 020 000 kr.
(+ 1 312 000 kr.)
8. Den särskilda fortbildningen av lärare inom yrkesundervisningen kommer
att bedrivas i större utsträckning först under budgetåret 1970/71. Behovet av
medel bedömer överstyrelsen till ca 4 milj. kr. Innevarande budgetår disponeras
2 milj. kr. för ändamålet. En reservation på ca 1 milj. kr. beräknas uppkomma.
(+ 1 012 500 kr.)
9. Lärarhögskolornas fortbildningsavdelning har fått ökade arbetsuppgifter bl. a.
i fråga om medverkan vid framställning av studiematerial. Med anledning av detta
fordras en ökning av medelsanvisningen för personal, sjukvård, tjänstemän och
expenser (+ 451 500 kr.).
10. För en utbyggnad av språkassistentorganisationen krävs en ökning av medlen
motsvarande fem heltidstjänster samt ökade medel för reseersättningar
(+ 240 200 kr.).
11. Överstyrelsen beräknar medel för fortbildning av lärare i hälso- och sjukvård
(+ 214 200 kr.).
12. För utvidgad försöksverksamhet med information till företagsledare samt
ökad utbildning av handledare för medverkan i praktisk yrkesorientering beräknar
överstyrelsen ytterligare medel (+ 412 000 kr.).
13. Överstyrelsen upprepar sitt föregående år framlagda förslag att sex tjänster
som fortbildningskonsulent för förskollärare inrättas. Kostnaderna för tjänsterna
beräknas kunna täckas genom ianspråktagande av medel som eljest skulle disponeras
av lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar för kursverksamhet m. m.
14. Skolöverstyrelsen beräknar medel för en utbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen
med 70 konsulenter på grundskolans område och 25 konsulenter
för mellanskolans lärare (+ 3 557 400 kr.).
15. Lönekostnadspålägg för ny personal 944 500 kr.
I skrivelse den 10 november 1969 har överstyrelsen återkommit med ett i an -
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 397
slagsframställningen för 1969/70 framfört förslag om att ytterligare 18 länsskolnämnder
tilldelas heltidstjänster för fortbildningsledare och att samtliga fortbildningsledartjänster
omvandlas till extra ordinarie tjänster.
Föredraganden
De snabba förändringarna inom skolväsendet och inom samhället i övrigt gör
fortbildningen till en viktig del av varje lärares utbildning. En ständig fortbildning
är nödvändig om skolans målsättningar skall kunna förverkligas och reformerna omsättas
i det praktiska skolarbetet. I skolöverstyrelsens kontinuerliga utvärdering av
fortbildningsverksamheten ingår bl. a. att studera vilka slag av fortbildningsinsatser
som effektivast bidrar till positiva förändringar i skolarbetet och hur fortbildningen
bör vara utformad för att olika lärare skall uppleva den som väsentlig och stimulerande.
Medelsanvisningen för fortbildning av lärare har under 1960-talet ökat kraftigt.
En ytterligare höjning av anslaget bör dock ske med hänsyn till de stora anspråk
på fortbildning som kan förutses.
Med anledning av revideringen av grundskolans läroplan (prop. 1968: 129, SU
179, 201, 2 LU 71, rskr 366, 378) krävs bl. a. särskilda fortbildningsinsatser för
att utbilda lärare för undervisning i de nya ämnena teknik och ekonomi på grundskolans
högstadium och i engelska på grundskolans lågstadium. För fortbildningen av
lärare i teknik och ekonomi, som kommer att påbörjas under budgetåret 1970/71,
beräknar jag 1,3 milj. kr. Kursverksamheten skall bedrivas på ferietid. Jag vill i
detta sammanhang erinra om att jag under anslaget Yrkespedagogiska instituten
beräknat medel för ett antal kurser i matematik, fysik och teknik för bl. a. yrkeslärare.
För utbildning av lågstadiets lärare i engelska och för stipendier till dem
som vunnit behörighet beräknar jag 2 025 000 kr., dvs. en ökning med 1,3 milj.
kr. jämfört med innevarande budgetår.
Läroplansrevisionen innebär också en förnyelse av metodiken och innehållet i olika
ämnen vilket kommer att kräva ökade fortbildningsinsatser. Den starkare betoningen
i läroplanen av t. ex. aktivering, allsidig belysning av kontroversiella problem,
skoldemokrati, internationellt medvetande, socialt engagemang och jämställdhet
mellan könen kommer med nödvändighet att fordra utförlig behandling
i lärarfortbildningen. Jag vill i detta sammanhang även erinra om att jag tidigare
förordat, att studiedagarna till viss del behandlar problem inom vuxenutbildningsområdet
och att kurser som tar upp vuxenutbildningsfrågor anordnas inom ramen
för feriekursverksamheten (prop. 1969:52, SU 112, rskr 290). Jag beräknar därför
en ökning av medlen för studiematerialframställning och medel för personalförstärkningar
på lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar.
För budgetåret 1968/69 anvisades 1 milj. kr. för fortbildning av lärare inom
yrkesundervisningen med anledning av yrkesutbildningsreformen (prop. 1968:140,
SU 195, rskr 404). Innevarande budgetår disponerar skolöverstyrelsen 2 milj. kr.
F
398 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
för ändamålet. Endast en mindre del av dessa 3 milj. kr. har hittills tagits i anspråk.
En omfattande och kostnadskrävande fortbildning med anledning av yrkesutbildningsreformen
kommer dock att fordras under nästa budgetår.
För budgetåret 1970/71 räknar jag därför med ett anslagsbehov av 3 milj. kr.
för detta ändamål, dvs. en ökning med 1 milj. kr. jämfört med vad som anvisats
för innevarande budgetår. Jag beräknar vidare medel för 25 fortbildningskonsulenter
med arbetsuppgifter inriktade huvudsakligen på fortbildning av lärare inom
den del av mellanskolan som motsvaras av nuvarande yrkesskola. En kvalitativ
och kvantitativ satsning på fortbildning av lärare inom yrkesundervisningen anser
jag bör prioriteras högt.
Gymnasie- och fackskolereformen ställde anspråk på en omfattande fortbildning
av lärare. Enligt en överenskommelse med personalorganisationerna av den
14 oktober 1964 skulle särskild fortbildning i anledning av reformen anordnas under
tiden den 1 januari 1965—den 31 december 1969. Lärare som enligt överstyrelsens
bedömning borde få tillfälle att delta i fortbildningskurs kunde genom
överstyrelsens beslut få viss befrielse från sin undervisningsskyldighet. Det
skede av reformen under vilket särskilda åtgärder behövdes är nu slut. De resurser,
som tagits i anspråk för denna kursverksamhet, liksom de medel, som av
särskilda tillfälliga skäl anvisats under innevarande budgetår för ersättningar och
reseersättningar till viss fortbildningspersonal, bör under budgetåret 1970/71 omdisponeras
för de särskilda fortbildningsinsatser som föranleds av revideringen av
grundskolans läroplan och reformeringen av den del av mellanskolan som svarar
mot nuvarande yrkesskola.
Skolöverstyrelsen framhåller att vissa fortbildningskurser med anledning av gymnasie-
och fackskolereformen planeras även sommaren 1970. Dessa kurser bör betraktas
som en del av den reguljära kursverksamheten. För fortbildningen av vissa
lärare på gymnasiet beräknar jag medel för bl. a. språkassistenter i ryska och
spanska.
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att ytterligare 18 länsskolnämnder
tilldelas heltidstjänster för fortbildningsledare inom ramen för nuvarande
anslag. Dessa tjänster bör liksom övriga fortbildningsledartjänster vara arvodestjänster.
Med anledning av skolöverstyrelsens förslag om att ur anslaget bekosta sex
tjänster som fortbildningskonsulent för förskollärare vill jag framhålla, att förslaget
förutsätter en utredning om organisationen av sådan fortbildning med klargörande
av ansvarsfördelningen mellan skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och kommunerna.
Överstyrelsens förslag om fortbildning av lärare i hälso- och sjukvård bör
bli föremål för ytterligare överväganden. Överstyrelsens förslag om utvidgad försöksverksamhet
med information till företagsledare och ökad utbildning av handledare
för medverkan i praktisk yrkesorientering kan jag inte tillstyrka.
Jag beräknar en viss ökning av bidraget till stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariets
verksamhet.
F
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 399
Det ankommer på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela bestämmelser
angående användningen av anslaget.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 33 621 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 33 621 000 kr.
F 18. Bidrag till Ericastiftelsen
1968/69 Utgift ........ 508 035
1969/70 Anslag........ 469 000
1970/71 Förslag ....... 612 000
Bidrag till Ericastiftelsen utgår, enligt överenskommelse med Stockholms stad,
från statens sida med ca 45 % och från stadens sida med ca 55 % av stiftelsens
kostnader enligt fastställd stat.
Skolöverstyrelsen
Kostnaderna för budgetåret 1970/71 beräknas öka med 318 000 kr. Härav
hänför sig sammanlagt 68 000 kr. till höjda löner, arvoden och pensionsavgifter
m. m. För att stiftelsen skall kunna ta emot ett större antal barn med psykiska
störnings- och anpassningsproblem än f. n och i större utsträckning kunna bereda
praktik för och utbildning av personal, som skall ta sig an de psykiskt störda barnen
och ungdomarna i Stockholm och landet i övrigt, krävs ytterligare personal
m. m. Skolöverstyrelsen tillstyrker därför fyra nya tjänster, nämligen en psykolog,
en biträdande psykolog, en förste kurator och en kontorist samt vissa ökningar av
kostnaderna i övrigt. Anslaget bör enligt skolöverstyrelsen höjas med 143 000 kr.,
vilket utgör statsverkets andel av den beräknade utgiftsökningen.
Föredraganden
Jag anser det angeläget att resurser ställs till förfogande för åtgärder som bidrar
till en förstärkning av den förebyggande barna- och ungdomsvården. Jag förordar
därför att anslaget räknas upp i enlighet med överstyrelsens förslag och hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att Stockholms stad bidrar till verksamheten
i angiven omfattning, till Bidrag till Ericastiftelsen för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 612 000 kr.
F
400 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
G. Vuxenutbildning
En av de viktigaste jämlikhetsfrågorna i dag gäller vuxenutbildningen. I årets
statsverksproposition prioriteras stödet till vuxenutbildningen och särskilt sådana
åtgärder, som främst gynnar dem som har kort grundutbildning. De aktuella
reformförslagen på vuxenutbildningens område kommer senare i vår att presenteras
i en särskild proposition. Som en följd härav anges i årets statsverksproposition
vissa anslag, nämligen Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna,
Bidrag till studiecirkelverksamhet samt Bidrag till studieförbund, med preliminära
belopp. I den särskilda propositionen kommer bl. a. att läggas fram förslag
om avsevärt förbättrade bidrag till folkbildningsarbetet.
I 1969 års statsverksproposition anmälde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet
att utredning inom utbildningsdepartementet pågick rörande principerna
och formerna för ett statligt stöd till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet.
Utredningsarbetet är nu avslutat och har redovisats i en promemoria
(Stencil U 1969:4). Promemorian remissbehandlas f. n. och frågan kommer senare
att anmälas för riksdagen.
Dessa förslag är led i ett fortlöpande reformarbete, i vilket bl. a. 1967 års
vuxenutbildningsreform utgjorde en betydelsefull etapp. De hittills gjorda insatserna
har inneburit en betydande stimulans för vuxenutbildningen. Den statliga
och kommunala vuxenutbildningen expanderar kraftigt och beräknas nästa budgetår
omfatta ca 110 000 elever. Även folkhögskolorna tar emot allt fler studerande.
Inom den kommunala vuxenutbildningen har elva särskilda skolenheter
inrättats på orter där vuxenutbildningen nått särskilt stor omfattning och därjämte
har på två orter en speciell utbildningsgång inrättats för heltidsstuderande
vuxna. Antalet av TRU producerade vuxenutbildningsprogram i radio och TV
har ökat. Den 27 juni 1969 tillkallades sakkunniga för att utreda frågan om ökat
sändningsutrymme i ljudradion för utbildnings- och informationsändamål m. m.
Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas vuxenutbildningen.
Bland insatserna på vuxenutbildningens område under senare år vill jag erinra
om åtgärder för en förbättrad utbildning av lärare för folkhögskolan och annan
vuxenutbildning (prop. 1969:52, SU 112, rskr 290). Vidare har skolöverstyrelsen
fått i uppdrag att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till sådan praktiskpedagogisk
utbildning, som är särskilt anpassad för den statliga och kommunala
vuxenutbildningen.
En av de viktigaste frågorna inom vuxenutbildningen är studiefinansieringen
för de vuxenstuderande. En särskild kommitté utreder denna fråga. I avvaktan
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 401
på förslag till mer långsiktiga lösningar vidtog statsmakterna föregående budgetår
vissa förändringar i studiestödet till vuxna (prop. 1969: 16, 2 LU 38, SU 51,
rskr 192 och 213).
En viktig aspekt när det gäller att nå de lågutbildade är den uppsökande verksamheten.
Arbetarnas bildningsförbund och Landsorganisationen har i en skrivelse
till utbildningsdepartementet föreslagit viss försöksverksamhet som är särskilt
intressant från just denna synpunkt. Jag avser att senare återkomma till
Kungl. Maj:t i denna fråga.
För vuxenutbildning har budgetåret 1969/70 anvisats 237,2 milj. kr. För budgetåret
1970/71 beräknas utgifterna för detta ändamål öka med 67,3 milj. kr.
till 304,5 milj. kr.
G 1. Viss utbildning via radio och television m. m.
1968/69 Utgift ..... 9 749 9991 Reservation .......... 3 708 165
1969/70 Anslag..... 14 477 000
1970/71 Förslag .... 10 580 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 55 030 kr.
Ur anslaget bestrids utgifter för den försöksverksamhet med produktion av undervisningsprogram
m. m. för radio och television, som sedan budgetåret 1967/68
handhas av kommittén för TV och radio i utbildningen (TRU).
Kungl. Maj:t har den 19 september 1969 fastställt TRU-kommitténs produktionsplan
för innevarande budgetår. Enligt planen skall TRU under året producera
ca 415 TV-program och ca 345 radioprogram, vartill kommer viss produktion av
annat studiematerial. Verksamheten bedrivs inom fem sektorer, nämligen teknik och
naturvetenskap för universitet och högskolor (f. n. huvudsakligen för högre teknisk
utbildning i Linköping), vuxenutbildning, gymnasial ungdomsutbildning och
omskolning, samhällsvetenskap samt medicin. Volymmässigt ligger tyngdpunkten
på de båda förstnämnda sektorerna. Kursstarten i Linköping skall ske hösten 1970.
Föregående budgetår började etersändningar av vuxenutbildningsprogram. Produktionen
för skolsektorn ökar också inför den försöksverksamhet som skall inledas
vid vissa skolenheter och omskolningscentra under innevarande år för att
kulminera under läsåret 1973/74 med ett samlat försök. Inom sektorerna för
samhällsvetenskap och medicin produceras ett mindre antal program exempelvis
i ämnena nationalekonomi, psykologi samt försvars- och katastrofmedicin. Vid
sidan om den egentliga kursproduktionen planerar TRU också vissa särskilda försök
inom de olika sektorerna.
1968 års barnstugeutredning hemställde den 25 juni 1969 att 1,5 milj. kr. anslås
under budgetåret 1970/71 för försöksverksamhet med förskoleprogram i radio
och TV. Genom beslut den 10 juli 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt TRU att i sam
-
G
402 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
råd med utredningen bedriva sådan försöksverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse
med de av utredningen angivna riktlinjerna.
T RU-kommittén
Inledningsvis berör TRU vissa översiktliga frågor som aktualiserats i samband
med kommitténs verksamhet.
Beträffande motivet för TRU-produktionen säger kommittén bl. a. att det grundläggande
skälet för att utnyttja TV i undervisningen får anses vara den kvalitetshöjning
i pedagogiskt hänseende som kan åstadkommas. Enligt TRU-kommitténs
uppfattning kan denna effekt tillvaratas fullt ut endast om TV-mediet samordnas
med övriga hjälpmedel så att en integrerad lösning erhålls. Man kan sedan
gå mer eller mindre långt i genomförandet av denna process, från att tillhandahålla
TV-program som hjälpmedel åt läraren till att helt eller delvis ersätta denne.
Olika praktisk-pedagogiska varianter är under utprövning vid TRU. Emellertid är
det här fråga mindre om en engångsreform än om ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete,
där organisatoriska och ekonomiska hänsyn måste tas vid det
praktiska genomförandet av de olika etapperna.
Anslag
TRU-kommittén föreslår, att anslaget förs upp med 13 080 000 kr. för budgetåret
1970/71, vilket innebär en minskning med 1 397 000 kr. i förhållande till
innevarande budgetår.
Produktion av undervisningsprogram m. m.
Inventarier, utrustning ....................
Utprövning, särskild försöksverksamhet......
Total medelsförbrukning...................
Ingående reservation......................
Anslag/Anslagsbehov .....................
Anslagsförändring ........................
Utgående reservation......................
1969/70 |
Beräknat medelsbehov 1970/71 |
|
TRU-kommittén |
Föredraganden |
|
12 944 000 |
13 210 000 ) |
|
1 040 000 |
715 000 > |
14 475 000 |
1 415 000 |
3 050 000 J |
|
15 399 000 |
16 975 000 |
14 475 000 |
4 817 0001 |
3 895 000 |
3 895 000 |
14 477 000 |
13 080 000 |
10 580 000 |
-1 397 000 |
-3 897 000 |
|
3 895 000 |
0 |
0 |
1 Inklusive vissa andra disponibla medel på 1 108 695 kr.
1. Produktion av undervisningsprogram m. m.
Kommittén räknar med i stort sett oförändrad produktionsvolym liksom oförändrad
fördelning på sektorer, i vad gäller den verksamhet som hittills ingått i kommitténs
uppdrag. Härtill kommer den produktion av förskoleprogram som följer av
uppdraget av den 10 juli 1969.
Anslagsförändringen i fråga om produktionskostnader innefattar följande.
a) Löne- och prisomräkning m. m. 530 000 kr.
b) Förstärkning av den nuvarande organisationen med tre medarbetare
(+115 000 kr.).
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 403
c) Information, huvudsakligen i samband med att nyproducerade kurser tas
i bruk (+ 60 000 kr.).
d) Minskad utgift för hyra av nuvarande lokaler ( — 5 000 kr.).
e) Ökade inkomster i produktionsverksamheten ( — 50 000 kr.).
f) Lönekostnadspålägg för ny personal m. m. 31 000 kr.
2. Inventarier, utrustning
a) För att möta lokalbehovet för personal som tillkommer under innevarande
budgetår har TRU-kommittén för detta år beräknat 200 000 kr. för uppförande
av en paviljong i anslutning till anläggningarna i Stocksund. Förhandlingar i ärendet
pågår med Djursholms stad och kan eventuellt leda till hyreskostnad i stället
för investeringskostnad för statens del. I byggalternativet beräknas en kostnad
om 50 000 kr. kvarstå 1970/71. (-150 000 kr.)
b) Medelsbehovet för inrednings- och kontorsinventarier minskar 1970/71 och
beräknas till ca 50 000 kr. för inventarier i anslutning till nybyggnation och personalförstärkning
samt viss återanskaffning (—100 000 kr.).
c) I fråga om studioutrustning beräknas nyanskaffningarna kunna slutföras under
innevarande budgetår, varför endast återanskaffning torde bli aktuell 1970/71.
Härför beräknar kommittén 615 000 kr. ( — 75 000 kr.).
3. Utprövning, särskild försöksverksamhet
a) Kommittén bedömer det nödvändigt med en omfattande verksamhet för utprövning
av produktionen. Denna utprövning syftar f. n. till att vetenskapligt klarlägga
de pedagogiska resultaten vid användning av kommitténs s. k. kurspaket, ge
jämförelser med konventionell utbildning m. m. Innevarande år räknar kommittén
med att kunna bygga ut utprövningsverksamheten och räknar därvid med ett medelsbehov
av ca 695 000 kr. Härav faller hälften på undersökningar inom vuxenutbildningsområdet,
där de etersända programmen gör insatserna särskilt omfattande.
Till 1970/71 räknas med en ytterligare ökning av utprövningsverksamheten
inom samtliga sektorer. ( + 175 000 kr.)
b) Vid användning av TRU-kommitténs kurser på fältet uppkommer under försöksskedet
extra kostnader för arvoden, resor m. m. Dessa kostnader ökar i takt
med den ökade verksamheten. ( + 35 000 kr.)
c) Kommittén räknar med att innevarande år disponera ca 450 000 kr. för försöksverksamhet
vid sidan av den ordinarie produktionen. Det blir härigenom möjligt
att bedriva ett utvecklingsarbete utan att beakta vissa yttre förutsättningar som
gäller för den ordinarie produktionen. Sålunda planerar TRU ett försök för at,t
undersöka i vilken mån förproducerat kursmaterial på sikt kan leda längre inom
den högre teknisk-naturvetenskapliga utbildningen än vad som är möjligt att åstadkomma
i produktionen för utbildningen i Linköping. Vidare ingår bl. a. några försök
inom vårdsektorn. ( — 75 000 kr.)
d) För försöksverksamheten med förskoleprogram räknar kommittén i avvaktan
på den närmare planeringen med samma belopp som angetts av bamstugeutredningen.
Hela beloppet har t. v. förts upp under förevarande punkt men kommer
senare att få fördelas på produktion, utprövning och eventuellt även på investeringar.
(+ 1 500 000 kr.)
Föredraganden
Försöksverksamheten med radio och television i utbildningen är ett led i reformarbetet
inom bl. a. vuxenutbildningen. Antalet etersända kurser har ökat.
G
404 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Kurserna i engelska och företagsekonomi, som startade budgetåret 1968/69, fortsätter
även innevarande år och dessutom har kurser börjat i ämnena matematik,
socialkunskap och psykologi. Sändningstiden för TRU-programmen i radio och television
uppgår vårterminen 1970 till ca 18 timmar i veckan.
Kungl. Maj:t har — som framgått av det föregående — genom beslut den 19
september 1969 fastställt produktionsplan för TRU för budgetåret 1969/70. Flera
nya kurser, bl. a. i u-landskunskap, arbetsmarknadskunskap, familjekunskap och
samhällskunskap kommer härigenom att framställas för utsändning via etermedia.
Försöksverksamheten syftar också till att vidga det pedagogiska utvecklingsoch
rationaliseringsarbetet inom ungdomsutbildningen. Vidare planeras en försöksverksamhet
i samarbete med skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, som
syftar till att finna former för en förbättrad yrkesvägledning i mellanskolan.
Inom den eftergymnasiala utbildningen föreligger behov av bl. a. bandade TVlektioner
för den högre tekniska utbildningen i Linköping. Lektionerna skall utformas
så att de kan användas även i utbildningsväsendet i övrigt. Kursen i företagsekonomi
(översiktskurs) avses innevarande läsår användas vid såväl universitet
som universitetsfilialer samt i extern utbildning. Övriga ämnen, i vilka produktion
pågår, är nationalekonomi, statistik, psykologi samt några s. k. DYRKkurser,
dvs. yrkesinriktade kurser. Produktionen inom den samhällsvetenskapliga
sektorn kan utnyttjas även inom vuxenutbildningen.
Den av barnstugeutredningen föreslagna försöksverksamheten med förskoleprogram
i radio och TV finner jag mycket angelägen. Förskolan har ännu en otillräcklig
omfattning. De barn som är i särskilt behov av den stimulans förskolan ger
— barn från ekonomiskt, socialt och kulturellt eftersatta miljöer och barn i glesbygder
— har nu de sämsta möjligheterna att utnyttja förskolan. Därför har etermedia
en viktig uppgift att fylla som komplement till förskolan, inte minst under
förskolans utbyggnadsskede. Jag räknar med att vid uppläggning och utvärdering
av förskoleprogrammen speciell uppmärksamhet kommer att ägnas åt möjligheterna
att påverka barnens sociala träning och deras kommunikationsfärdighet.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt kommittén att inkomma
med förslag till produktionsplan för budgetåret 1970/71. För nämnda budgetår
räknar jag med en total medelsförbrukning av 14 475 000 kr. Inom ramen för det
angivna beloppet har jag beräknat medel även för information och utbildning.
Vid mina anslagsberäkningar har jag beaktat också vissa medel, som får tillgodoräknas
anslaget.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj it föreslår
riksdagen
att till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 10 580 000 kr.
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 405
G 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
1968/69 Utgift1 ...... 5 104 5142
1969/70 Anslag...... 5 101 000
1970/71 Förslag ..... 5 579 000
1 Anslagen Statliga skolor för vuxna: Avlöningar och Statliga skolor för vuxna: Omkostnader
3 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 33 405 kr.
För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statliga skolor i Norrköping
och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna för gymnasiet, fackskolan
och grundskolans högstadium.
Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av muntlig
undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna och självstudier
i form av brevskolstudier på hemorten (s. k. varvad undervisning). I enlighet
med beslut av 1967 års riksdag anordnas även enbart brevskolundervisning i Norrköping.
Bestämmelser om den riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i
stadgan (1967:452) för gymnasial vuxenutbildning (ändrad senast 1969:600).
Utbildningens omfattning framgår av följande sammanställning, som utvisar det
totala antalet elever vid skolorna (för läsåren 1969/70 och 1970/71 beräknat antal).
Varvad, undervisning |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Norrköping .................... |
......... 2 170 |
2 450 |
2 750 |
Härnösand ..................... Brevskolundervisning |
.......... 750 |
850 |
970 |
Norrköping .................... |
......... 1 250 |
2 250 |
3 750 |
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 styrelsen |
|
Lärarpersonal .................. |
.......... 60 |
+ 1 |
+ 1 |
Övrig personal .................. |
.......... 21 |
+4,5 |
+2,5 |
Anslag |
81 |
+ 5,5 |
+ 3,5 |
Avlöningar ..................... |
.......... 3 809 000 |
+406 000 |
+ 326 000 |
Sjukvård ....................... |
.......... 2 500 |
,» of. |
of. |
Reseersättningar................. Lokalkostnader |
.......... 5 500 |
+ 2 500 |
+ 500 |
a) Norrköping ................ |
.......... 173 000 |
+ 37 000 |
+ 37 000 |
b) Härnösand................. Expenser |
.......... 56 000 |
+ 13 000 |
+ 13 000 |
a) Norrköping ................ |
.......... 110 000 |
+ 60 000 |
+ 22 000 |
b) Härnösand ................ |
.......... 85 000 |
+ 30 000 |
+ 14 000 |
Lönekostnadspålägg ............. |
.......... 860 000 |
+ 76 500 |
+ 65 500 |
Skolöverstyrelsen |
5101 000 |
+ 625 000 |
+ 478 000 |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 210 000 kr.
G
406 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Statens skola för vuxna i Norrköping
2. För budgetåret 1970/71 beräknas det sammanlagda veckotimtalet vid norrköpingsskolan
till ca 900 veckotimmar, vilket motiverar en personalförstärkning
med en ämneslärartjänst ( + 42 100 kr.).
3. Med hänsyn till det ökade elevantalet anser skolöverstyrelsen det motiverat
att en kanslisttjänst inrättas. Vidare föreslås att ytterligare två kontorsbiträdestjänster
inrättas samt att medlen till extra biträdeshjälp ökas. (+ 94 100 kr.)
4. Skolöverstyrelsen beräknar vidare medel för ersättning till skrivningsvakter
och kostnader i samband med särskilda prövningar och fyllnadsprövningar. Dessutom
föreslås en höjning av arvoden till institutionstekniker vid externa laborationskurser.
( + 42 300 kr.)
5. Lönekostnadspålägg för ny personal 24 900 kr.
Statens skola för vuxna i Härnösand
6. Med hänsyn till utbyggnaden av skolan föreslår skolöverstyrelsen att ytterligare
en arvodestjänst som institutionsföreståndare inrättas och att en tjänst som
vaktmästare omvandlas till tjänst som materialförvaltare (+ 10 200 kr.).
7. Det ökade elevantalet motiverar ytterligare en biträdestjänst. Tjänsten som
kurator med halvtidstjänstgöring bör vidare omvandlas till en heltidstjänst.
( + 37 000 kr.)
8. Även för härnösandsskolan beräknas medel för ersättning till skrivningsvakter
och kostnader i samband med särskilda prövningar och fyllnadsprövningar. Vidare
räknar överstyrelsen med smärre ökningar beträffande medel till kostnader för
schemaläggning och extra biträdeshjälp. (+18 700 kr.)
9. Lönekostnadspålägg för ny personal 10 100 kr.
Föredraganden
Under senare år har elevantalet vid de statliga skolorna för vuxna ökat kraftigt.
Budgetåret 1970/71 beräknas elevantalet stiga med ytterligare ca 2 000,
varför det sammanlagda antalet elever kommer att uppgå till ca 7 400.
Med hänsyn till ökningen av antalet undervisningstimmar beräknar jag i likhet
med skolöverstyrelsen medel för ytterligare en tjänst som ämneslärare och en
tjänst som kanslist vid norrköpingsskolan samt en tjänst som kontorsbiträde vid
härnösandsskolan (2, 3 och 7). Likaså biträder jag förslaget om medel till arvode
för ytterligare en institutionsföreståndare vid skolan i Härnösand. Frågan om ombildning
av en vaktmästartjänst till materialförvaltartjänst är beroende av förhandlingar
(6). Det ökade elevantalet ställer stora krav på elevvården och jag beräknar
därför medel för ytterligare en halv tjänst som kurator för härnösandsskolans del
(7). Härutöver bör de båda skolorna beviljas medel till lärarersättningar i samband
med särskilda prövningar m. m. samt ytterligare medel för extra biträdeshjälp (4
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 407
och 8). Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 5 579 000 kr.
G 3. Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier
1969/70 Anslag ...... 2 800 000
1970/71 Förslag...... 4 300 000
Från anslaget bestrids kostnader för material för självstudier vid de statliga
skolorna för vuxna.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Kostnader för material m. m................ |
2 717 500 |
Skolöverstyrelsen + 1 732 500 |
Föredraganden + 1 494 500 |
Arvoden för granskning av material för själv-studier................................ |
82 500 |
+ 17 500 |
+ 5 500 |
2 800 000 |
+ 1 750 000 |
+1 500 000 |
Föredraganden
De statliga vuxenskolornas utbildning bygger till stor del på elevernas självstudier.
Vid skolorna bedrivs ett värdefullt arbete med granskning och sammanställning
av material för dessa självstudier. Fr. o. m. budgetåret 1969/70 anvisas
för de statliga skolorna för vuxna ett särskilt förslagsanslag till ifrågavarande ändamål.
Jag förordar att anslaget i riksstaten för nästa budgetår förs upp som reservationsanslag.
Anslaget får härigenom samma karaktär som driftkostnadsanslagen
vid universitetens fakulteter.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 300 000
kr.
G 4. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
1968/69 Utgift......... 238 000 Reservation ................ —
1969/70 Anslag........ 278 000
1970/71 Förslag ....... 303 000
Från anslaget bekostas materiel, böcker, utrustningskomplettering m. m. vid
skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
||
Vuxenskolan i Norrköping .......... |
...... 174 000 |
+41 000 |
+ 14 000 |
Vuxenskolan i Härnösand .......... |
...... 104 000 |
+ 31 000 |
+11 000 |
därav engångsanvisning .................. |
+5 000 |
of. |
|
278 000 |
+72 000 |
+ 25 000 |
G
408 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
1. Det ökade medelsbehovet vid skolan i Norrköping motiveras dels med det
ökade elevantalet, dels med tillkomsten av laborationskurser och övrig kompletterande
undervisning i samband med det nya gymnasiets genomförande.
2. Vid skolan i Härnösand behöver biologi- och kemiinstitutionerna kompletteras.
Vidare erfordras en fortsatt upprustning av skolans bibliotek.
Föredraganden
Beträffande utgifterna för utrustning gäller att vederbörande kommuner svarar
för inköp och underhåll av möbler och fast inredning, medan staten bekostar inköp
och underhåll av specialutrustning (jfr SOU 1962:5 s. 73). För budgetåret
1970/71 beräknar jag för norrköpingsskolan under förevarande anslag ett belopp
av 188 000 kr., varav 130 000 kr. till utrustningskomplettering. För härnösandsskolan
räknar jag med ett medelsbehov av 115 000 kr., varav 70 000 kr.
till specialutrustning, 35 000 kr. till övrig materiel och i likhet med föregående
budgetår 10 000 kr. till upprustning av biblioteket.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 303 000
kr.
G 5. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna
Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1970 års riksdag lägga fram en
särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I avvaktan härpå bör
i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett preliminärt beräknat belopp av
98 milj. kr. för de kommunala skolorna för vuxna. Med anledning av det anförda
hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1970/71
beräkna ett förslagsanslag av 98 000 000 kr.
G 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet
G 7. Bidrag till studieförbund
I det föregående har jag under anslaget Bidrag till driften av kommunala skolor
för vuxna anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1970 års riksdag
lägga fram särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I avvaktan
härpå bör i riksstatförslaget förevarande båda anslag föras upp med preliminärt
beräknade belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1970/71 beräkna
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 409
a) till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av
98 000 000 kr.,
b) till Bidrag till studieförbund ett anslag av 8 400 000 kr.
G 8. Bidrag till driften av folkhögskolor
1968/69 Utgift ..... 53 608 6081
1969/70 Anslag..... 61 300 000
1970/71 Förslag ____ 73 800 000
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 69 691 kr.
Ur anslaget utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt 105 folkhögskolor. Skolornas
verksamhet omfattar dels vinter- och sommarkurser, dels ämneskurser. Elevantalet
vid vinterkurserna utgjorde under arbetsåret 1968/69 ca 12 200. Bidrag till
driftkostnader för folkhögskolor utgår enligt kungörelsen (1966: 758) om statsbidrag
till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1969:599) till löner m. in.
åt lärare och skolledare med 100 % av de faktiska kostnaderna, till kostnader
för viss annan personal med, beroende på skolans storlek, 50—150 % av ett indexbundet
bidragsunderlag av 79 000 kr. för 1968/69 samt till pedagogisk utrustning
m. m. med 50—150 % av ett bidragsunderlag av 13 000 kr. Utöver
nämnda bidrag utgår avgiftsbidrag, dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, beträffande rektor och lärare. Efter skolöverstyrelsens prövning
i varje särskilt fall kan ur anslaget även utgå bidrag till kostnader för personlig
assistans åt handikappade elever vid folkhögskolor. Ur anslaget utgår även
medel till försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever.
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret |
1970/71 framgår av föl- |
|
jande sammanställning i vilken jag även redovisar mina |
motsvarande beräkningar. |
|
Skolöver- |
Föredraganden |
|
Lönekostnadspålägg m. m.................. |
styrelsen 5 636 000 |
5 636 000 |
Justering på grund av anslagsbelastningen .... |
— |
3 000 000 |
Förskott på bidrag till lönekostnaderna för lä-rare och skolledare ....................... |
45 007 000 |
44 424 000 |
Förskott på bidrag till kostnaderna för viss öv-rig personal ............................. |
9 040 000 |
9 040 000 |
Förskott på bidrag till kostnader för pedagogisk |
1 440 000 |
1 440 000 |
Slutreglering av bidrag till lönekostnaderna för |
4 500 000 |
4 500 000 |
Slutreglering av bidrag till kostnaderna för viss |
935 000 |
935 000 |
Slutreglering av bidrag till pedagogisk utrust-ning ................................... |
152 000 |
152 000 |
Avgiftsbidrag för 1969/70 ................. |
4 070 000 |
4 070 000 |
Lönekostnadspålägg för beräknad ändring .... |
487 000 |
417 000 |
71 267 000 73 614 000
+ 9 967 000 +12 314 000
Avrundat +12 500 000
G
410 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
2. Vid beräkningen av lönekostnaderna har hänsyn tagits å ena sidan till den
minskning av lärartätheten som förutsätts i de nya bidragsbestämmelserna och å
andra sidan en bedömd ökning av kursverksamheten. Minskningen har beräknats
till 25 tjänster per år eller 100 tjänster t. o. m. redovisningsåret 1970/71. Någon
reduktion av antalet lärare har dock icke gjorts vid bidragsberäkningen då antalet
kursveckor torde komma att öka även de närmaste åren. Skolöverstyrelsen föreslår
vidare att 74 icke-ordinarie tjänster byts ut mot ordinarie.
Folkhögskolan rekryterar i ökad utsträckning handikappade elever. För en del
av de handikappade, t. ex. psykiskt utvecklingsstörda och hörselskadade, krävs
speciallärare, som i många fall inte är behöriga att söka ordinarie tjänst vid folkhögskola.
Överstyrelsen föreslår därför att möjlighet skall beredas lärare vid specialskolan
att erhålla ordinarie tjänst vid folkhögskola utan hinder av folkhögskolestadgans
behörighetsvillkor.
Skolöverstyrelsen föreslår vidare att tio tjänster som lektor inrättas och att ytterligare
tio kombinerade tjänster som ämneslärare och konsulent inrättas.
3. I enlighet med uppdrag i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 449, SU 112, rskr 290)
redovisar skolöverstyrelsen läget beträffande folkhögskolornas inackorderingspriser.
Överstyrelsen har i syfte att medverka till en ekonomiskt realistisk nivå för inackorderingspriser
vid folkhögskolorna insamlat detaljerade uppgifter rörande nu tilllämpade
priser. Inventeringen visar att det fortfarande finns stora variationer mellan
olika skolor. Skillnaderna är oftast relaterade till huvudmannagruppema. Rörelseskolorna
tar i allmänhet högre avgifter än landstingsskolorna. Skillnaderna är
emellertid betydande också inom gruppen rörelseskolor liksom mellan de landstingsägda
skolorna. Det förekommer också att landstingsägda skolor i samma landstingsområde
tillämpar olika inackorderingspriser.
Överstyrelsen har för avsikt att fullfölja denna inventering genom att i fråga
om vissa skolor lägga fram detaljerade beräkningar för vad som anses vara realistiska
inackorderingspriser. Inventeringen och detaljberäkningen skall sedan ge
bakgrund för överläggningar med representanter för folkhögskolornas huvudmän.
Föredraganden
Folkhögskolan med dess fria arbetsformer har en viktig funktion att fylla inom
vuxenutbildningen. Allt fler elever har sökt sig till denna skolform. Innevarande
budgetår startar utbildningen av blivande folkhögskollärare vid lärarhögskolan i
Linköping. Intresset för denna nya form av lärarutbildning har visat sig mycket
stort. Antalet sökande uppgick till 324.
Beträffande skolöverstyrelsens förslag angående antalet ordinarie tjänster vill jag
erinra om mitt uttalande i prop. 1969:52 (s. 32, SU 112, rskr 290) angående
lärarutbildning för folkhögskolan m. m. att det bör vara möjligt att positivt pröva
frågan om inrättande av ytterligare ett antal ordinarie ämneslärartjänster. Jag
räknar således med att 40 icke-ordinarie tjänster byts ut mot ordinarie.
Överstyrelsens förslag om att lärare vid specialskola skall ges möjlighet att erhålla
ordinarie tjänst vid folkhögskola utan hinder av gällande behörighetsvill
-
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 411
kor är jag nu inte beredd att ta upp. När det gäller skolöverstyrelsens förslag om
inrättande av lektorstjänster vid folkhögskolan vill jag erinra om vad jag uttalade
i nyssnämnda proposition (s. 32) om en av skolöverstyrelen påbörjad utredning
angående lektorsorganisationen vid gymnasierna och att jag med hänsyn härtill
inte var beredd att förorda inrättande av en ny lärarkategori vid folkhögskolan.
Riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran. I avvaktan på resultaten av denna
utredning bör således inte lektorstjänster införas vid folkhögskolan.
Beträffande de kombinerade tjänsterna som ämneslärare eller övningslärare
vid folkhögskola och konsulent inom länsbildningsförbund eller studieförbund bör
det uppdras åt skolöverstyrelsen att i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1971/72 inkomma med en redovisning av hur dessa kombinerade
tjänster används.
Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t angående lärares medverkan
som handledare inom studiecirklar.
Under förevarande anslag beräknas medel för personell assistans åt handikappade
elever. Kostnader för pedagogisk utrustning beräknas under anslaget till utrustning
m. m. vid folkhögskolor. I föregående års riksstat beräknades dessutom
under förevar ande anslag ett belopp om 500 000 kr., som skulle disponeras av
skolöverstyrelsen till försöksverksamhet med ökade lärarinsatser för handikappade
elever. Jag räknar med att denna försöksverksamhet skall fortsätta under nästa
budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 73 800 000 kr.
G 9. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor
1968/69 Utgift....... 2 542 535 Reservation ............ 620 285
1969/70 Anslag ...... 3 000 000
1970/71 Förslag...... 3 000 000
Av anslaget disponeras 1 milj. kr till engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk
utrustning m. m. Beloppet skall även kunna användas till utgifter för tekniska
anordningar vid vissa folkhögskolor för att underlätta för handikappade att delta
i folkhögskolkurser.
För sanering av vissa folkhögskolors ekonomi har anvisats 2 milj. kr.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, dvs.
3 milj. kr. budgetåret 1970/71.
G
412 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
I detta sammanhang redovisas att av de medel som anvisats budgetåret 1968/69
har 49 folkhögskolor tilldelats sammanlagt 970 350 kr. till inköp av pedagogisk
utrustning, vilket betyder en upprustning av skolorna för minst 1 940 700 kr. Bidragen
har varit av mycket stor betydelse för skolornas möjligheter att motsvara
kraven på effektiv vuxenundervisning.
Fyra skolor som ansökt om medel till pedagogisk utrustning och tekniska anordningar
för handikappade elever har för detta ändamål tilldelats sammanlagt
35 250 kr. Detta belopp kan förutses behöva öka avsevärt i och med att allt fler
skolor under de närmaste åren kommer att vidta anordningar för handikappade och
förse nybyggnationen med vissa tekniska anordningar, för vilka bidrag inte kan utgå
ur anslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor.
Föredraganden
1966 års riksdagsbeslut om statsbidrag till folkhögskolor innebar bl. a. införande
av statsbidrag till dyrare pedagogisk utrustning. För sanering av folkhögskolornas
ekonomi fastställdes ett belopp om totalt 10 milj. kr. under fem år. Förra
budgetåret fördelades detta saneringsbidrag mellan 18 folkhögskolor. Enligt de
riktlinjer som beslöts vid bidragets införande skall bidraget användas för återbetalning
av tyngande lån för folkhögskolorna. Härigenom uppnås en betydande
ekonomisk lättnad för dessa skolor.
Jag räknar således i likhet med skolöverstyrelsen medel för pedagogisk utrustning
med 1 milj. kr. och för saneringsbidrag med 2 milj. kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till
folkhögskolor för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
G 10. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att i särskild proposition lägga fram
förslag om bl. a. statsbidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet.
Förevarande anslag bör i avvaktan på den särskilda propositionen tas upp i riksstatförslaget
med preliminärt beräknat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret
1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
G
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 413
H. Studiesociala åtgärder
Riksdagen beslutade år 1964 att formerna för det studiesociala stödet skulle
ändras (prop. 1964:138, SäU 1, rskr 290). Därigenom skapades två stödformer,
studiehjälp för studier vid fackskolor, folkhögskolor, gymnasier och yrkesskolor
och studiemedel för studier vid i första hand universitet och andra eftergymnasiala
läroanstalter. 1964 års beslut har kompletterats i olika avseenden, senast
genom beslut vid föregående års riksdag (prop. 1969: 16, 2 LU 38, SU 51 rskr
192, 213).
Statens utgifter för studiestöd har till följd av 1964 års reform och därefter
gjorda kompletteringar samt det ökade studerandeantalet kraftigt vidgats, från
drygt 200 milj. kr. budgetåret 1963/64 till inemot 1 300 milj. kr. budgetåret
1969/70.
Studiesociala åtgärder är ett av de medel som samhället har för att påverka
rekryteringen till utbildning efter grundskolan. Den studiesociala politiken bör
därför utformas i samklang med de utbildningspolitiska strävandena. Under år
1968 tillsattes tre utredningar på det studiesociala området, en om studiestöd för
vuxna, en annan om studiemedelssystemets organisation m. m. och en tredje om
studiestöd åt utländska studerande. Vissa resultat av utredningsarbetet torde komma
att redovisas under detta år. Vidare torde läromedelsutredningen inom kort
lägga fram sina förslag angående en vidgning av det studiestöd som fria läromedel
innebär.
I sina anslagsframställningar för budgetåret 1970/71 har centrala studiehjälpsnämnden
aktualiserat ytterligare förbättringar av studiestödet utöver de som
beslöts vid föregående års riksdag. Förbättringarna tar sikte på yngre elever inom
studiehjälpssystemet, dvs. dem som är beroende av föräldraekonomin. Nämnden
har bl. a. föreslagit höjningar av inkomstprövade och behovsprövade tillägg samt
av rese- och inackorderingstillägg. Vidare föreslås vissa ändringar i möjligheterna
att erhålla lan från allmänna studielånefonden. Reformkostnaderna kan preliminärt
beräknas till ca 47 milj. kr.
Tidigare denna dag har chefen för finansdepartementet anmält sin avsikt att
till 1970 års riksdag lägga fram förslag om en genomgripande skattereform (prop.
1970: 1 bil. 1). Dessa förslag påverkar även utformningen av den studiesociala
politiken. Särskild proposition kommer därför att föreläggas riksdagen om förbättringar
av det studiesociala stödet. Förslaget innebär en höjning av studiebidraget
inom studiehjälpssystemet och av det förlängda barnbidraget till 100 kr. i månaden
samt av rese- och inackorderingstilläggen.
H
414 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
I övrigt föreslås en mot studiestödets utveckling svarande förstärkning av den
studiesociala administrationen. Förslag om höjning av statens stöd till hälso- och
sjukvården för de studerande läggs fram.
H 1. Centrala studiehjälpsnämnden in. in.
1968/69 Utgift1 ..... 4 036 2552
1969/70 Anslag...... 5 178 000
1970/71 Förslag ..... 6 511 000
1 Anslagen Centrala studiehjälpsnämnden m.m.: Avlöningar och Centrala studiehjälpsnämnden
m. m.: Omkostnader ......
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 18 867 kr.
Centrala studiehjälpsnämnden är enligt gällande instruktion (1965: 744) central
förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed
sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet.
Nämnden är chefsmyndighet för studiemedelsnämnderna.
Studiemedelsnämnderna handhar studiefinansieringen för eftergymnasiala studier.
För nämnderna gäller instruktion (1965:745, ändrad senast 1968: 137).
Centrala studiehjälpsnämnden och studiemedelsnämnderna -
Personal
Handläggande personal ...................
Övrig personal ..........................
Anslag
Avlöningar ..............................
Sjukvård ................................
Reseersättningar .........................
därav för internordiska resor ..................
Lokalkostnader ..........................
Expenser................................
därav engångsutgifter ..........................
Lönekostnadspålägg ......................
Avrundat
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Centrala |
Föredraganden |
||
studiehjälps- |
|||
nämnden |
|||
17 |
of. |
of. |
|
101 |
+ 17 |
+ 14 |
|
118 |
+ 17 |
+14 |
|
2 836 000 |
+ 1011400 |
+ |
902 100 |
2 500 |
+ 2 500 |
+ |
2 500 |
15 000 |
+ 5 000 |
+ |
2 000 |
3 000 |
of. |
of. |
|
423 500 |
+ 16 800 |
+ |
16 800 |
1 294 000 |
+ 230 500 |
+ |
201 500 |
— |
+ 12 100 |
+ 10 000 |
|
607 000 |
+ 232 700 |
+ |
207 500 |
5 178 000 |
+ 1498 900 |
+i |
332 400 |
+ 1 499 000 |
+ 1 333 000 |
Centrala studiehjälpsnämnden
1. Löne- och prisomräkning m. m. 626 000 kr.
2. Som chefer för de sektioner som handlägger frågor om studiehjälp på gymnasial
nivå resp. debitering och uppbörd av studiemedel fungerar nu två byrådirektörer.
Tjänsterna bör omvandlas till tjänster som avdelningsdirektör (+ 25 300
H
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 415
kr.). Som chef för den sektion som handlägger frågor om studiemedel fungerar
en förste byråsekreterare. Denna tjänst bör omvandlas till tjänst som avdelningsdirektör
(+ 21 600 kr.). På sektionen för kamerala frågor fungerar nu en kamrerare
som chef. Denna tjänst bör omvandlas till en tjänst som förste byråsekreterare
( + 4 200 kr.). För handläggning av kvalificerade studiehjälpsfrågor bör
en tjänst som byråassistent bytas ut mot en tjänst som förste byråsekreterare
( + 8 200 kr.).
3. För att på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra de ökade arbetsåliggandena
behöver nämnden en förstärkning med en kanslist och nio biträden, varav sex
kvalificerade ( + 255 000 kr.).
4. Anslagsberäkningen för avlöningar till studiemedelsnämnderna grundar sig
på en framräknad medeltalskostnad per studiemedelsansökan och en uppskattning
av antalet studiemedelssökande.
Som en följd av riksdagens beslut om fasta studiegångar vid universitetens filosofiska
fakulteter fr. o. m. hösten 1969 räknar centrala studiehjälpsnämnden med
att antalet studiemedelsansökningar kommer att öka utöver vad som annars normalt
skulle skett.
Till studiemedelsnämnderna och centrala studiehjälpsnämnden har i ökande
takt framförts krav på att studiemedelsnämndernas service gentemot allmänheten
skall förbättras. Centrala studiehjälpsnämnden anser en förstärkt servicefunktion
ofrånkomlig.
Centrala studiehjälpsnämnden framhåller vidare att studiemedelsnämnderna inte
kunnat rekrytera eller behålla kvalificerade sekreterare med nuvarande löneplacering
och hemställer därför att frågan om sekreterarnas löneplacering tas upp till
förnyad prövning. För sekreterarna i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala anser
nämnden att placering som byrådirektör är motiverad.
Medelsbehovet för personell förstärkning vid studiemedelsnämnderna beräknas
till sammanlagt 231 000 kr.
5. Det ökade medelsbehovet till expenser sammanhänger bl. a. med ökade
kostnader för registrering av studiemedel, vilket är en direkt följd av det ökade antalet
studiemedelsansökningar (+ 130 000 kr.).
6. Lönekostnadspålägg för ny personal 127 700 kr.
Föredraganden
Anslaget bör som framgår av sammanställningen föras upp med 6 511 000 kr.
I samband med reformeringen av det studiesociala stödet år 1964 inrättades en
central myndighet för de studiesociala åtgärderna, centrala studiehjälpsnämnden.
Under år 1967 utförde statskontoret en undersökning avseende den lämpliga organisationen
vid nämnden. Förslaget innebar bl. a. att tre sektioner — för resp.
studiehjälp, studiemedel och återbetalning av studiemedel — skulle inrättas. Denna
anordning har nu försöksvis prövats. Jag avser att ge statens avtalsverk erforder
-
H
416 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ligt förhandlingsuppdrag i de delar anställnings- och arbetsvillkoren för personalen
vid nämnden är förhandlingsfrågor.
Centrala studiehjälpsnämnden och studiemedelsnämnderna skall den 1 juli
1970 anslutas till statskontorets fondbyrås redovisningsgrupp. Frågan om möjliga
besparingar i anledning av denna omorganisation bör senare prövas av Kungl.
Maj: t.
Jag hemställer, att Kungl. Maj it föreslår riksdagen
att till Centrala studiehjälpsnämnden m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 6 511 000 kr.
H 2. Studiebidrag m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag av 493
milj. kr. till studiebidrag m. m.
För nästa budgetår föreligger framställning från centrala studiehjälpsnämnden
om ett förslagsanslag för studiebidrag m. m. om 538 milj. kr. Beredningen av denna
fråga är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt beräknat
belopp av 547,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiebidrag
m.m. för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 547 500 000 kr.
H 3. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
1968/69 Utgift....... 3 336 185
1969/70 Anslag ...... 5 000 000
1970/71 Förslag ..... 1 000 000
Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25 % av kapitalskulden
på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen (1961:384)
om avskrivning av lån för studier, dels avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller
varaktig betalningsoförmåga inträtt. De lånefonder som är förbundna med allmän
avskrivning med 25 % har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering
av det studiesociala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen
av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med utgifter
under en övergångstid.
Centrala studiehjälpsnämnden framhåller, att de flesta statsgaranterade studielån
kommit in i amorteringsgången tidigare än som beräknats. Anslaget för budgetåret
1969/70 torde därför ej komma att helt utnyttjas. Nämnden föreslår, att
anslaget för nästa budgetår förs upp med 2 milj. kr., vilket innebär en minskning
med 3 milj. kr.
H
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 417
Föredraganden
Vid bedömningen av kostnaderna för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti utgår jag ifrån att medelsbehovet blir mindre än vad centrala studiehjälpsnämnden
beräknat. Anslaget bör föras upp med 1 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.
H 4. Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt
stöd
1968/69 Utgift1 ...... 620 000
1969/70 Anslag ...... 1 050 000
1970/71 Förslag...... 907 000
1 Anslaget Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån
Förvaltningen av lån ur allmänna studielånefonden ombesörjs av postbanken.
Ersättning till postverket för bankens kostnader för låneförvaltningar bestrids ur
ifrågavarande anslag. Antalet lån, som postbanken väntas förvalta under budgetåret
1970/71 kan beräknas till 180 000, vilket motsvarar en förvaltningskostnad
av 725 000 kr.
Riksbanken medverkar vid utbetalning av studiemedel genom utanordning från
studiemedelsfonden till penninginrättningar som inlöst studiemedelsanvisningar.
Fullmäktige i riksbanken, som beräknar antalet studiemedelsanvisningar under
budgetåret 1970/71 till 260 000, begär med hänsyn till löneutvecklingen att ersättningen
till riksbanken höjs från nuvarande 60 öre till 70 öre per anvisning.
Fullmäktige beräknar därför ersättningen för bankens medverkan till totalt
182 000 kr.
Föredraganden
Jag beräknar att medelsbehovet för ersättning till postverket och riksbanken
kommer att minska med 143 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr
med studiesocialt stöd för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 907 000 kr.
H 5. Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier in. m.
1968/69 Utgift......... 298 750
1969/70 Anslag........ 250 000
1970/71 Förslag ....... 250 000
14 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
H
418 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Enligt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar
vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast
1967: 471) får efter skolöverstyrelsens medgivande statsbidrag med 5 500 kr.
för år utgå till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid allmänna
läroverk och vissa andra i kungörelsen angivna läroanstalter. Bidraget utgår endast
för elevhem, som har annan huvudman än primärkommun.
Skolöverstyrelsen föreslår, i avvaktan på eventuella nya bestämmelser angående
statsbidrag till elevhem, ingen annan ändring än att medelsanvisningen höjs med
50 000 kr. med hänsyn till belastningen av anslaget.
Föredraganden
Såsom departementschefen anfört under anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa
privatskolor är beredningen av skolöverstyrelsens förslag om inrättande av riksinternatskolor
m. m. ännu ej slutförd. Anslaget bör därför för nästa budgetår föras
upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasier m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kr.
H 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
1968/69 Utgift1 ...... 1 000 690
1969/70 Anslag1 ...... 1 595 000
1970/71 Förslag ...... 1 146 000
1 Anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för studerande
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett förslagsanslag av
1 595 000 kr. till bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande. Härav är ett belopp av 940 000 kr. avsett för hälso- och sjukvård.
Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 meddelat bestämmelser härför.
Tillsyn över hälso- och sjukvården utövas av socialstyrelsen som har att pröva
ansökningar om statsbidrag till sådan verksamhet. Statsbidrag utgår till kårortsnämnder
för hälso- och sjukvård i Göteborg, Karlstad, Linköping, Lund, Stockholm,
Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro med 10 kr. per studerande intill ett
antal av 10 000 samt med 6 kr. för varje ytterligare studerande.
Socialstyrelsen föreslår med hänsyn till ökningen av studerandeantalet budgetåret
1969/70, att anslaget ökas med 84 200 kr. Vidare föreslås att statsbidraget
fr. o. m. nästa budgetår grundas på antalet studerande under det aktuella budgetåret
(+ 65 600 kr.). En uppräkning till 1970 års löne- och kostnadsläge av den
i propositionen om studerandehälsovården (1967:48, SU 96, rskr 220) angivna
basorganisationen medför en uppräkning med 887 700 kr. Vidare föreslås en uppräkning
av bidraget per studerande över 10 000. Medelsbehovet härför uppgår
till 158 600 kr. För att förstärka basorganisationen begär socialstyrelsen medel
H
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 419
för en halvtidsanställd sjuksköterska samt en heltidsanställd läkarsekreterare. Medelsbehovet
härför uppgår till 544 900 kr. Den totala ökningen av medelsbehovet
enligt socialstyrelsens förslag uppgår till 1 741 000 kr.
Föredraganden
I betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29) har idrottsutredningen bl. a. föreslagit
att bidrag som utgår till organisationer vars huvudsakliga verksamhet är
idrott skall överföras till det centrala stödet för idrott. Efter samråd med chefen
för handelsdepartementet anser jag att medel för bidrag till motionsverksamhet för
studerande inte längre bör beräknas under detta anslag. I stället bör medel tas upp
under anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. under tionde huvudtiteln.
Härigenom minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 655 000 kr.
Till följd härav bör anslaget omrubriceras.
Statens bidrag till studerandehälsovården utgör ett på schablonmässiga grunder
beräknat anslag till en verksamhet för vilken studerandeorganisationerna själva
får avgöra dimensioneringen av de i organisationen ingående komponenterna. Jag
är mot denna bakgrund inte beredd att förorda en så betydande ökning av det
statliga kostnadsansvaret som socialstyrelsen föreslagit.
I enlighet med riksdagens uttalande (SU 1969:46, rskr 137) bör statsbidraget
fr. o. m. nästa budgetår grundas på antalet studerande under det aktuella budgetåret.
Vidare bör en viss uppräkning av statsbidraget ske med hänsyn till löneoch
prisförändringar. Jag förordar därför, att bidrag skall utgå med 11 kr. per
studerande intill ett antal av 10 000 och med 6 kr. för varje ytterligare studerande.
Dessa förbättringar av statsbidraget medför ett ökat medelsbehov av 122 000
kr. På grund av ökat studerandeantal kan medelsbehovet därutöver beräknas stiga
med 84 000 kr. Jag beräknar anslagshöjningen till 206 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 146 000 kr.
H
420 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
I. Internationellt-kulturellt samarbete
I 1. Kulturellt utbyte med utlandet
1968/69 Utgift....... 1514 318 Reservation ............ 458 628
1969/70 Anslag ...... 1 969 000
1970/71 Förslag...... 868 000
Ur detta anslag utgår bidrag till skilda ändamål inom det internationella kulturutbytet
utanför Norden enligt nedanstående sammanställning.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|||||
Myndighet/or- |
Föredraganden |
|||||
ganisation |
||||||
1. |
Bidrag till Svenska institutet........... |
1 165 400 |
+ 1 146 000 |
-1 165 400 |
||
2. |
Bidrag till Förenta staternas undervisnings-nämnd i Sverige..................... |
55 000 |
+ |
25 000 |
of. |
|
3. |
Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen för |
32 400 |
+ |
1 800 |
of. |
|
4. |
Bidrag till centralnämnden för skolung-domsutbytet med utlandet ............ |
1 000 |
of. |
of. |
||
5. |
Bidrag till svenskt deltagande i europeiska |
15 000 |
of. |
of. |
||
6. |
Bidrag till lön åt föreståndare för svenska |
31 000 |
of. |
of. |
||
7. |
Resestipendier åt universitetslärare m. fl. |
175 000 |
+ |
75 000 |
+ |
12 000 |
8. |
Resestipendier vid universitet och vissa |
190 000 |
+ |
75 000 |
+ |
12 000 |
9. |
Resebidrag vid musikhögskolan ........ |
6 000 |
+ |
14 000 |
6 000 |
|
10. |
Deltagande i internationella konferenser |
73 000 |
.+ |
21 000 |
||
11. |
Till Kungl. Maj:ts disposition.......... |
225 200 |
— |
+ |
25 400 |
|
1 969 000 |
1 336 800 |
-1101 000 |
Svenska institutet
Institutet hemställer om ökat statsbidrag för bl. a. stipendieverksamhet, undervisning
i svenska utomlands och för det allmänna kulturutbytet.
Föredraganden
Såsom ministern för utrikes ärendena denna dag anfört har han för avsikt att senare
föreslå Kungl. Maj:t att för 1970 års riksdag lägga fram proposition om
Svenska institutets organisation och uppgifter. Statsbidrag för institutets verksamhet,
som hittills utgått jämväl under detta anslag, avses i fortsättningen bli anvisade
enbart över tredje huvudtiteln. Vid beräkningen av förevarande anslag har jag beaktat
detta, vilket medför en anslagsminskning med 1 165 400 kr. Behållningen
I
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 421
under anslagsposten 1 bör vid utgången av budgetåret 1969/70 föras över till vederbörande
anslag under tredje huvudtiteln.
Vid beräkningen av anslaget har jag vidare fört över ett belopp av 6 000 kr.
(anslagsposten 9) till anslaget B 56. Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Utbildningskostnader. Behållningen under anslagsposten bör vid utgången av detta
budgetår föras över till motsvarande anslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 868 000 kr.
I 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.
1968/69 Utgift ....... 2 283 046
1969/70 Anslag ...... 2 246 000
1970/71 Förslag...... 2 321 000
Sverige är sedan år 1950 medlem av Förenta Nationernas organisation för utbildning,
vetenskap och kultur (Unesco). Svenska unescorådet är ett med stöd av
Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos
verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program.
Svenska FN-förbundet har ansvaret för den allmänna upplysningsverksamheten
i Sverige om Unesco och erhåller härför ett särskilt bidrag från detta anslag.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Unescorådet m. fl. |
Föredraganden |
||
Årsbidrag till Unesco .................... Svenska unescorådets utrednings- och program- |
2 150 000 |
+ 160 000 |
of. |
verksamhet .............................. |
51 000 |
+ 36 000 |
+ 10 000 |
Svenskt deltagande i Unescos generalkonferens |
— |
+ 60 000 |
+ 60 000 |
upplysningsverksamhet om Unesco.......... |
45 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
därav lokalkostnader ........................... |
15 000 |
of. |
of. |
Svenska unescorådet |
2 246 000 |
+ 261 000 |
+ 75 000 |
Unescos budgetperiod omfattar två kalenderår. Sveriges årsbidrag för första delen
av perioden utbetalas f. n. vid kalenderårsskiftet fastän medel anvisas först för
nästkommande budgetår. Rådet föreslår därför en teknisk omläggning av medelsanvisningen,
vilket skulle medföra att en ökning för budgetperioden 1971—72
beviljas redan budgetåret 1970/71.
Föredraganden
Jag är inte beredd att nu förorda en omläggning av medelsanvisningen för
Sveriges årsbidrag till Unesco. För att en viss utvidgning av svenska unescorådets
verksamhet skall bli möjlig bör bidraget till detta ändamål ökas med 10 000 kr.
I
422 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 321 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 321 000
kr.
I 3. Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
m. in.
1968/69 Utgift......... 150 968
1969/70 Anslag........ 156 000
1970/71 Förslag ....... 165 000
Ur detta anslag utgår bidrag för svenskt medlemskap i ett fyrtiotal internationella
sammanslutningar, huvudsakligen inom det naturvetenskapliga området. Vidare
utgår ett mindre bidrag till resekostnader för svenska representanters delta
-
gande i dessa sammanslutningars möten.
Årsavgifter till internationella vetenskapliga
sammanslutningar m. m...................
därav för nya ändamål ..........................
Resebidrag för svenskt deltagande i sammanträden
med vederbörande sammanslutningar ..
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
153 000 |
+ 9 540 |
+ 9 000 |
3 000 |
+ 4 500 |
of. |
156 000 |
+ 14 040 |
+ 9 000 |
Vetenskapsakademien hemställer om bidrag för medlemskap i de internationella
sammanslutningarna för näringsforskning och vattenvårdsforskning samt för en
höjning av bl. a. avgiften till Internationella forskningsrådet (ICSU). Stiftelsen Unga
Forskare begär 1 040 kr. för medlemsavgift till International Coordinating Committee
for the Presentation of Science and the Development of Out-of-School
Science Activities (ICC).
Föredraganden
Jag förordar att bidrag utgår för nämnda nya ändamål och för höjda medlemsavgifter.
Fr. o. m. budgetåret 1971/72 räknar jag med att medel för resebidrag
söks i annan ordning.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 165 000 kr.
I
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 423
I 4. Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i
Sverige
1968/69 Utgift......... 277 990 Reservation ............. 44 243
1969/70 Anslag........ 390 000
1970/71 Förslag ....... 400 000
För budgetåret 1970/71 föreligger hittills ansökningar om bidrag med omkring
600 000 kr. till tolv kongresser och symposier avsedda att hållas under 1970 och
1971.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 400 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kr.
I 5. Bidrag till svenska institut i utlandet in. m.
1968/69 Utgift......... 430 000
1969/70 Anslag........ 910 000
1970/71 Förslag ....... 954 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Instituten Föredraganden
Svenska institutet i Rom .................. 350 000 + 54 000 1
därav stipendier ................................ 55 800 +26 000 / + 25 000
därav lokalkostnader ............................ 60 000 of. J
Svenska institutet i Athen ................ 50 000 +18 000 + 4 000
Institut Tessin i Paris .................... 510 000 +15 000 +15 000
därav lokalkostnader i Hotel de Marie m. m..... 400 000 of. of.
910 000 +87 000 +44 000
Svenska institutet i Rom
Medel begärs för att höja stipendierna, främst till sådana stipendiater som på
grund av en omdisposition av institutets lokaler måste bo på annat håll i Rom. I
övrigt hänvisas till den pågående penningvärdesförsämringen i Italien.
Svenska institutet i Athen
En ökning av statsbidraget begärs för att höja föreståndararvodet och stipendiebeloppen
samt för att bestrida kostnaderna för ett stipendium, som hittills bekostats
av enskilda medel.
Institut Tessin i Paris
Genom beslut i november 1968 utfärdade Kungl. Maj:t provisoriska bestämmelser
rörande fastigheten Hotel de Marie i Paris. Enligt bestämmelserna får fastighe
-
I
424 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
ten tills vidare intill utgången av juni 1970 disponeras av bl. a. Tessininstitutet. I
avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut om den fortsatta verksamheten i Hotel de Marie
begärs en ökning av bidraget till institutets driftkostnader med 15 000 kr.
Föredraganden
Bidraget till svenska institutet i Rom bör ökas med 25 000 kr. Härav bör en
del användas till en mindre höjning av vissa stipendier på grund av att färre stipendiater
i fortsättningen kan beredas bostad i institutets lokaler.
För höjning av föreståndarens arvode vid svenska institutet i Athen beräknar
jag en ökning av bidraget med 4 000 kr.
Genom riksdagsbeslut år 1969 (prop. 79, SU 91, rskr 220) har en pension i
särskild ordning kunnat beredas föreståndaren för Institut Tessin i Paris Gunnar
Lundberg, som förutsatts lämna denna befattning med utgången av juni 1971.
Inom utbildningsdepartementet har påbörjats en utredning av förutsättningarna
för den fortsatta verksamheten inom Hotel de Marie, såväl inom ramen för Tessininstitutets
organisation som i övrigt. I avvaktan på ställningstagande till kommande
förslag avses de provisoriska bestämmelserna få giltighet tills vidare intill
utgången av juni 1971.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en anslagshöjning av 44 000
kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 954 000 kr.
I 6. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete
1968/69 Utgift....... 2 149 280 Reservation ............ 294 761
1969/70 Anslag ...... 2 216 000
1970/71 Förslag...... 2 550 000
Från detta anslag tillgodoses en rad skilda ändamål inom ramen för det nordiska
kultursamarbetet. Sveriges bidrag till detta samarbete utgår emellertid inte
enbart ur detta anslag. Enligt en inom utbildningsdepartementet upprättad översikt
anslås sålunda under innevarande budgetår drygt 6 milj. kr. under åttonde
huvudtiteln till gemensamma nordiska projekt inom departementets verksamhetsområde.
Ändamål inom högre utbildning och forskning
1. Bidrag till Nordiska institutet för folkdiktning
................................
2. Gemensam nordisk journalistutbildning,
inkl. stipendier till kursdeltagare........
3. Nordiskt samarbete på marinbiologins område
................................
4. Nordiskt samarbete på den terrestra ekologins
område ........................
5. Nordiskt samarbete på den fysiska oceano
grafins
område ......................
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Myndighet/ organisation |
Föredraganden |
||
35 900 |
+ 4 000 |
+ |
4 000 |
47 800 |
+ 6 200 |
+ |
6 200 |
53 500 |
+ 23 800 |
+ |
5 000 |
56 850 |
+ 21 350 |
+ |
5 000 |
93 000 |
— 5 000 |
_ |
5 000 |
I
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 425
6. Nordisk sommarskola för forskarutbild -
ning................................ |
100 000 |
+ 40 000 |
+ |
40 000 |
7. Nordiska samarbetskommittén för interna-tionell politik........................ |
120 000 |
+ 36 600 |
+ |
31 600 |
8. Nordiska samarbetskommittén för arktisk |
20 000 |
+ 106 800 |
+ |
34 000 |
9. Vissa kostnader för Nordiska hushållshög-skolan .............................. |
24 000 |
+ 6 000 |
of. |
|
10. Bidrag till Svenska landsavdelningen av |
134 000 |
+ 66 500 |
+ |
29 000 |
11. Nordiska kurser i språk och litteratur för |
80 000 |
of. |
of. |
|
12. Kurs i svenska för främst finländska stu-derande i nordisk filologi.............. |
45 000 |
of. |
of. |
|
13. Nordiska exkursioner i geologi och geo-grafi till Island ...................... |
30 000 |
of. |
of. |
|
14. Samarbete mellan de vetenskapliga biblio-teken i Norden ...................... |
8 000 |
of. |
of. |
|
15. Bidrag till nordiska avdelningen vid S:te |
14 200 |
of. |
of. |
|
16. Bidrag till svenska kommittén för nordiskt |
25 000 |
— 25 000 |
— |
25 000 |
Ändamål inom skolväsende och lärarutbildning 17. Harmonisering av skolordningarna i Nor-den ................................ |
60 000 |
+ 125 000 |
+ |
15 000 |
18. Bidrag till Svenska föreningen Norden för |
94 000 |
+ 46 000 |
+ |
11 000 |
19. Bidrag till Svenska föreningen Norden för |
45 000 |
+ 10 000 |
of. |
|
20. Bidrag till Svenska föreningen Norden för |
75 000 |
+ 5 000 |
of. |
|
21. Bidrag till Nordens skolresetjänst ...... |
7 500 |
of. |
of. |
|
22. Bidrag till Föreningen Nordisk folkhög-skola i Geneve ...................... |
35 000 |
of. |
of. |
|
23. Nordens folkliga akademi i Kungälv .... |
298 800 |
— 13 500 |
— |
13 500 |
Övriga ändamål 24. Vuxenundervisning i svenska och finska . . |
110 0001 |
+ 223 000 |
+ |
20 000 |
25. Bidrag till Nordens hus i Reykjavik .... |
131 000 |
+ 27 000 |
+ |
27 000 |
26. Bidrag till Svenska föreningen Nordens all-männa verksamhet.................... |
210 000 |
+ 290 000 |
+ |
50 000 |
27. Stipendieverksamhet vid svenskhemmet |
55 000 |
of. |
of. |
|
28. Stipendier åt kulturkritiker och kulturjour-nalister ............................. |
22 000 |
of. |
of. |
|
29. Bidrag till Nordiska rådets litteraturpris . . |
16 200 |
— 200 |
— |
200 |
30. Översättning till svenska av finsk facklit-teratur .............................. |
18 000 |
+ 2 000 |
+ |
2 000 |
31. Bidrag till inköp av svensk litteratur till |
4 000 |
of. |
of. |
|
Dispositionsmedel 32. Till Kungl. Maj:ts disposition .......... |
147 250 |
— |
+ |
97 900 |
Ändamål som tidigare tillgodosetts i annan ord-ning 33. Bidrag till Nordisk federation för medi-cinsk undervisning.................... |
+ 40 000 |
|||
34. Nordiska kurser för historiestuderande . . |
— |
+ 31 000 |
— |
|
2 216 000 |
+ 1066 550 |
+ |
334 000 |
1 Anslagsposterna Kurser i svenska för finskspråkiga lärare och Kurser i finska för svenskar
15 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
i
426 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Av anslagsframställningarna framgår bl. a. följande:
5. Nordiskt kollegium för fysisk oceanografi begär ett något minskat bidrag för
sin verksamhet. En år 1971 planerad medelhavsexpedition förutses av kollegiet
bli finansierad genom forskningsråden i de nordiska länderna.
10. Svenska landsavdelningen av Nordiska sommaruniversitetet begär en ökning
av statsbidraget, dels för att täcka extra kostnader för 1970 års sommarsession
som skall hållas i Sverige, dels för att höja arvoden till ledare nr. fl. vid det förberedande
arbetet i studiekretsar.
16. Sedan svenska kommittén för nordiskt akademiskt samarbete beslutat att
med utgången av innevarande budgetår nedlägga sin verksamhet, föreslår universitetskanslersämbetet
att medel motsvarande det nuvarande bidraget till kommittén
under detta anslag förs upp dels under reservationsanslaget E 39. Gästföreläsningar,
dels under nionde huvudtitelns anslag till jordbrukets högskolor.
17. Nordiska kulturkommissionen väntas förelägga de nordiska regeringarna
ett förslag om hur arbetet med harmonisering av skolordningarna i Norden i fortsättningen
skall bedrivas.
24. Kulturfonden för Sverige och Finland har på grundval av en på fondens
uppdrag utförd utredning framlagt ett förslag avseende utökad och effektiviserad
vuxenundervisning i finska för svenskar och i svenska för finskspråkiga. Förslaget
innebär en utvidgning och komplettering av den verksamhet som redan pågår,
bl. a. med stöd av bidrag från detta anslag. Finsk-svenska utbildningsrådet föreslås
få i uppdrag att samordna och leda verksamheten.
26. Föreningen Nordens centralstyrelse hemställer om en ökning av statsbidraget
med 290 000 kr. Av ökningen avses en del täcka de ökade kostnaderna
för föreningens nuvarande verksamhet. I övrigt önskar centralstyrelsen i anslutning
till den intensifiering av det nordiska samarbetet som f. n. diskuteras på olika
områden inleda en informationskampanj för att sprida kunskap om nordiska förhållanden
och om syftena med det nordiska samarbetet.
33. Nordisk federation för medicinsk undervisning, ett samarbetsorgan på läkarutbildningens
område, har för verksamhetsåret 1969 erhållit ett bidrag ur dispositionsmedel
under detta anslag. Federationen ansöker om bidrag även för år
1970.
34. Nordiska kulturkommissionens svenska avdelning har lagt fram förslag om
en årlig kursverksamhet för historiestuderande. Kurserna avses alternera mellan
de nordiska länderna. Sommaren 1970 skall en kurs hållas i Sverige. Avdelningen
anser dock att kostnaderna för dessa kurser fortsättningsvis bör täckas inom ramen
för vederbörande myndighets allmänna verksamhet.
Föredraganden
Jag finner det inte möjligt att tillgodose alla önskemål om bidrag under detta
anslag. För en rad samarbetsprojekt vill jag dock föreslå höjningar av bidragen.
Medel motsvarande dem som hittills utgått till svenska kommittén för nordiskt
akademiskt samarbete har beräknats under andra anslag i enlighet med universi
-
I
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 427
tetskanslersämbetets förslag. En eventuell behållning under anslagsposten vid utgången
av innevarande budgetår bör överföras till dessa anslag.
Jag är enig med styrelsen för Kulturfonden för Sverige och Finland om att
vuxenundervisningen i svenska och finska bör förbättras, bl. a. vad gäller central
planering och samordning av verksamheten. I likhet med flera remissinstanser anser
jag dock att finsk-svenska utbildningsrådet endast skall ha initiativtagande,
samordnande och rådgivande funktion, medan vederbörande myndigheter svarar
för administration och central ledning. Utbildningsrådet bör i samråd med skolöverstyrelsen
och andra berörda organ framlägga förslag till framtida organisation
av denna verksamhet. I avvaktan härpå beräknar jag dock en viss höjning av anslaget
till den kursverksamhet som Norrbottenskretsen av Föreningen Norden bedriver
i samarbete med andra organ. Den administrativa förstärkning som skolöverstyrelsen
behöver för ifrågavarande uppgifter, bör tillgodoses genom förstärkning
av överstyrelsens expertresurser, något som beaktats vid beräkningen av anslaget
Dl. Skolöverstyrelsen.
Formerna för det framtida nordiska samarbetet utreds och diskuteras f. n. i
flera olika sammanhang. Mot bakgrunden härav tillsattes våren 1969 gemensamt
av de nordiska ländernas regeringar och Nordiska rådet en arbetsgrupp med
uppdrag dels att klarlägga målsättningen för en förstärkt nordisk upplysningsverksamhet,
dels att föreslå en ändamålsenlig organisation för denna. Gruppen har
lagt fram förslag till vissa åtgärder på kort sikt, vilka f. n. övervägs av regeringarna.
Med hänsyn härtill kan jag inte nu förorda att medel anvisas till Föreningen
Norden för en informationskampanj. En betydande uppräkning av bidraget till
föreningen finner jag dock med tanke på de ökade kostnaderna för den nuvarande
verksamheten väl motiverad.
De nordiska undervisningsministrarna har med anledning av en rekommendation
från Nordiska rådet enats om att söka bereda isländska ungdomar tillfälle att erhålla
specialiserad yrkesutbildning i de övriga nordiska länderna. Ur dispositionsmedlen
bör visst bidrag utgå för detta ändamål. Ur dessa medel torde efter särskild
prövning även sådana ändamål som bidrag till Nordisk federation för medicinsk
undervisning och nordiska kurser för historiestuderande kunna tillgodoses.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.
I 7. Nordiska kulturfonden
1968/69 Utgift ....... 804 000
1969/70 Anslag ...... 836 000
1970/71 Förslag...... 1 240 000
Nordiska kulturfonden, som instiftades år 1966 genom överenskommelse mellan
de nordiska länderna (jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 399, SU 52, rskr 150), har till
I
428 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
uppgift att genom stöd till olika nordiska kulturändamål ytterligare utveckla och
stärka det nordiska kultursamarbetet. Det till fondens förfogande årligen anslagna
beloppet uppgår f. n. till 3 250 000 danska kr., varav Sverige bidrar med 37 %.
I anledning av en rekommendation av Nordiska rådet, antagen under dettas
sjuttonde session i mars 1969, enades de nordiska undervisnings- och kulturministrarna
vid ett möte i juni 1969 om att verka för en höjning i två etapper
av det årliga dispositionsbeloppet till 5 milj. danska kr. Beloppet skulle därvid utgöra
4 milj, danska kr. under år 1970 och 5 milj. fr. o. m. den 1 januari 1971.
För budgetåret 1970/71 uppgår medelsbehovet i enlighet härmed till 1 240 000
kr., inbegripet ett retroaktivt belopp motsvarande Sveriges del av höjningen under
första halvåret 1970.
Föredraganden
Jag förordar att det svenska bidraget till Nordiska kulturfonden höjs i enlighet
med de nordiska undervisnings- och kulturministrarnas förslag och hemställer, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges del träffa avtal om
de ändringar i överenskommelsen den 3 oktober 1966 om Nordiska
kulturfonden som föranleds av höjningen av fondens årliga
dispositionsbelopp enligt det förslag som här redovisats,
b) till Nordiska kulturfonden för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 240 000 kr.
I
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 429
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
Televerkets fond
1:1 Rundradioanläggningar
1968/69 Utgift ...... 47 700 000 Reservation .......... 900 000
1969/70 Anslag ..... 76 100 000
1970/71 Förslag ____ 77 200 000
Detta investeringsanslag avser televerkets investeringar i rundradioanläggningar.
I anslutning till redovisningen av televerkets förslag för budgetåret 1970/71
redogörs för de utgiftsändamål i övrigt, som i likhet med televerkets investeringar
bestrids med de i rundradioverksamheten inflytande avgiftsmedlen. Det gäller
byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och televisionshus, televerkets utgifter
för driften av rundradions distributionsnät m. m. samt Sveriges Radios utgifter för
programproduktionen.
Enligt gällande principer för rundradioverksamhetens finansiering skall av avgiftsmedel
bestridas såväl de löpande kostnaderna för produktion och distribution
av programmen som utgifter för omedelbar avskrivning till 100 % i distributionsanläggningar
samt radio- och televisionshus. Av de samlade avgifter som inflyter
skall ljudradion och televisionen tilldelas de belopp, vilka med hänsyn till programverksamheten
bedöms erforderliga. Eventuella överskott tillförs en gemensam,
av televerket förvaltad fond för att kunna användas för de båda mediernas behov
under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Sålunda
reserverade medel skall kunna utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot
crläggande av ränta, vilken tillförs fonden. Kostnadsredovisningen skall vara sådan,
att de verkliga kostnaderna för vartdera mediet kan särskiljas.
Kostnaderna för skolprogramverksamheten och programverksamheten för utlandet
samt televerkets kostnader för befrielse för vissa blinda att erlägga ljudradioavgift
bestrids från anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet på
riksstatens driftbudget och redovisas under nämnda anslag. Likaså undantagen
från avgiftsfinansiering är TRU-kommitténs produktion av radio- och televisionsprogram,
vilka delvis sänds över etern.
Ljudradioverksamheten
Utgifterna för den avgiftsfinansierade ljudradioverksamheten under budgetåret
1968/69 omfattade enligt preliminära uppgifter 138,1 milj. kr., varav (5 + 2,7=)
Kb
430 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
7,7 milj. kr. avsåg avskrivning till 100 % av televerkets och byggnadsstyrelsens
investeringar, samt (97,9 + 32,5=) 130,4 milj. kr. Sveriges Radio och televerkets
driftkostnader för produktion och distribution av program. I Sveriges Radios nämnda
kostnader för programproduktion ingår medel som anvisats för bestridande av
kostnader för sådana referensinspelningar som Sveriges Radio har att ombesörja
enligt föreskrifterna om tillämpningen av radioansvarighetslagen, merkostnader
till följd av mervärdeskatt samt ljudradions andel av markavgäld för den av bolaget
disponerade marken i kvarteret Förrådsbacken i Stockholm. Vidare har under
ifrågavarande budgetår medel ställts till bolagets förfogande som anvisats för tidigare
budgetår men som bl. a. i samband med förskjutningar i betalningsutfallet för
radiohusinventarier återlevererats till televerket.
Med utgångspunkt i uppgifter lämnade i de av televerket och Sveriges Radio
gjorda anslagsframställningarna rörande den avgiftsfinansierade ljudradioverksamheten
redovisas i följande sammanställning de för innevarande budgetår beräknade
utgifterna och medelsbehoven för budgetåret 1970/71. — För merkostnader
till följd av mervärdeskatt har televerket fått ta i anspråk medel av sitt investeringsanslag
för budgetåret 1969/70.1 det för Sveriges Radios investeringar för 1969/70
upptagna beloppet ingår vissa inventariemedel, som tidigare ställts till bolagets förfogande
men som i samband med förskjutningar i betalningsutfallet återlevererats
till televerket. I
1969/70 milj. kr. |
1970/71 |
|
Investeringskostnader |
||
Televerket ..................... |
....... 5,3 |
5,3 |
Sveriges Radio ................. |
....... 5,8 |
6,2 |
Byggnadsstyrelsen ............... |
....... 2,6 |
— |
Driftkostnader |
||
Televerket ..................... |
....... 34,3 |
36,3 |
Sveriges Radio ................. |
....... 99,0 |
104,9 |
147,0 |
152,7 |
Investeringskostnaderna
I likhet med tidigare år har en översyn av planen för utbyggnad av ljudradions
distributionsnät företagits, varvid vissa revideringar har skett. Rörande utbyggnaden
fram till den 1 juli 1970 anför televerket i huvudsak följande.
Vid utgången av budgetåret 1968/69 hade sammanlagt 76 FM-stationer för
distribution av program 1, 2 och 3 färdigställts, varav 48 större stationer och 28
slavstationer.
Under budgetåret 1969/70 kommer vissa från föregående budgetår försenade
stationer att tas i bruk, nämligen de större FM-stationerna i Finnveden och Kisa
och vissa slavstationer. Vidare beräknas de nya permanenta FM-stationerna i
Motala och Östersund att färdigställas. Arbeten för de nya rundradiocentralerna i
Malmö och Göteborg kommer att påbörjas och kompletteringar och moderniseringar
att utföras på bl. a. befintliga rundradiocentraler.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 beräknas totalt 84 FM-stationer vara i
drift för sändning av program 1, 2 och 3, varav 50 större stationer och 34 slavstationer.
Antalet invånare med goda mottagningsmöjligheter för samtliga tre program
uppskattats vid samma tidpunkt till i det närmaste 100 % av befolkningen.
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 431
Vad beträffar investeringar under femårsperioden 1970/71—1974/75 uppger
televerket bl. a. att ett mindre antal FM-slavstationer beräknas tillkomma. Investeringsmedel
erfordras vidare för nya rundradiocentraler samt reinvesteringar.
Televerket föreslår i detta sammanhang att driften av trådradionäten
läggs ned fr. o. m. budgetåret 1971/72 samt att under budgetåren 1971/72 och
1972/73 samtliga trådradioanläggningar fysiskt och bokföringsmässigt slopas. Som
stöd för sitt förslag anför televerket bl. a. följande.
Om trådradionäten skulle bibehållas efter år 1973 erfordras under en treårsperiod
reinvesteringar om sammanlagt ca 5 milj. kr. för utbyte av föråldrad förstärkarutrustning.
Vid regelmässig avskrivning med 100 % av de årliga investeringarna
skulle trådradions driftkostnader öka med i genomsnitt ca 1,7 milj. kr.
under vart och ett av budgetåren 1971/72—1973/74.
De erforderliga reinvesteringarna i trådradionäten skulle komma en tämligen
liten lyssnargrupp till godo.
Nätens slopande innebär på sikt en årlig besparing för ljudradions driftkostnader
med ca 2,3 milj. kr. Televerket bedömer en varseltid om ett år efter ett riksdagsbeslut
om nedläggning som tillräcklig.
De med utgångspunkt i 1969 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna
under perioden 1970/71—1974/75 framgår av följande sammanställning.
Häri ingår inte de förut nämnda erforderliga utgifterna för reinvesteringar i trådradionäten
efter år 1973.
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
|
FM-anlaggningar för Pl-, |
|||||
P2- och P3-näten...... |
3,71 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
Vissa andra ljudradioan- |
I |
||||
läggningar ........... |
1,61 |
||||
5,3 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
|
Vad beträffar de i investeringsplanen för budgetåret 1970/71 |
upptagna projek- |
ten framhåller televerket bl. a. följande.
För FM-anläggningar för Pl-, P2- och P3-näten upptaget belopp beräknas i
huvudsak bli behövligt för gemensamma anläggningsdelar på FM-TV-stationer,
för uppförande av ett mindre antal slavstationer, för reservutrustningar samt för
slutlikvider för redan påbörjad utbyggnad i övrigt.
Det för vissa andra ljudradioanläggningar upptagna beloppet är avsett att användas
för uppförande av nya rundradiocentraler i Luleå och Örebro, fortsatt
anläggning av nya rundradiocentraler i Göteborg och Malmö samt för moderniserings-
och kompletteringsarbeten på befintliga rundradiocentraler.
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen för vissa avslutande kompletteringsarbeten
på radiohuset i Stockholm under budgetåret 1969/70 till 24 000
kr. Den på ljudradion fallande kostnadsandelen för nybyggnad av radio- och televisionshus
i Göteborg beräknas under samma budgetår utgöra 2,6 milj. kr. För
de planerade investeringarna i radio- och televisionshus under budgetåret 1970/71
beräknas inte någon kostnadsandel falla på ljudradion.
Kb
432 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Sveriges Radio har lämnat följande uppgifter om bolagets investeringsutgifter för
ljudradion.
När det gäller sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio
skall svara beräknas investeringarna under 1969/70 och 1970/71 till preliminärt
120 000 kr. resp. 900 000 kr. För investering i ordinarie tekniska och administrativa
inventarier beräknas en kostnad under dessa båda år av 3,9 milj. kr. resp.
4,1 milj. kr. I investeringsutgifterna för 1969/70 ingår vidare för inventarier till
radiohuset i Stockholm ett belopp av 0,6 milj. kr., som tidigare ställts till bolagets
förfogande men som i samband med förskjutningar i betalningsutfallet återlevererats
till televerket. Till de angivna kostnaderna kommer för båda åren 1,2 milj.
kr. för inventarier till radio- och televisionshuset i Göteborg. Sveriges Radios sammanlagda
investeringsutgifter för ljudradions del uppgår således enligt denna beräkning
under budgetåret 1969/70 till (0,1 + 3,9+ 0,6 +1,2 = ) 5,8 milj. kr. och
under budgetåret 1970/71 till (0,9 + 4,1 +1,2 = ) 6,2 milj. kr.
Driftkostnaderna
Televerket beräknar för budgetåret 1970/71 verkets driftkostnader för distribution
av de avgiftsfinansierade ljudradioprogrammen till 36,3 milj. kr. Ökningen
med 2 milj. kr. jämfört med budgetåret 1969/70 beror i huvudsak på en omfördelning
av kostnaderna för det permanenta ledningsnätet mellan ljudradio och
television samt den förhöjda kostnadsnivån.
Sveriges Radio framhåller bl. a. följande rörande ljudradions avgiftsfinansierade
programproduktion.
Sändningstiden för ljudradions riksprogram beräknas under innevarande budgetår
uppgå till ca 17 100 timmar, vilket innebär en ökning jämfört med budgetåret
1968/69 med ca 400 timmar. Den regionala och lokala programverksamheten
omfattar under innevarande budgetår en sändningstid om ca 3 000 timmar.
Sveriges Radios förslag för budgetåret 1970/71 innebär för riksprogrammet en
sändningstidsökning med ca 600 timmar. Bl. a. räknar bolaget med ökade insatser
för programtjänst på finska och morgonsändningar i program 2. Kostnaderna för
Sveriges Radios symfoniorkester, som tidigare schablonmässigt fördelats mellan
ljudradion och televisionen, bör vidare fr. o. m. budgetåret 1970/71 helt påföras
ljudradion. Distrikten beräknas öka sin andel egna program i riksprogrammen med
ca 15 % under budgetåret 1970/71, vilket kommer att medföra ett ökat medelsbehov
för bl. a. personalförstärkning. Den totala sändningstidsökningen för den
distriktsregionala och underregionala (länsvisa) programverksamheten beräknas
till 775 timmar.
Sveriges Radios förslag beträffande den avgiftsfinansierade programproduktionens
utbyggnad, inklusive den bokföringsmässiga överföringen av televisionens
kostnader för Sveriges Radios symfoniorkester, innebär en ökning av medelsbehovet
med 5,9 milj. kr. till 104,9 milj. kr. Det angivna medelsbehovet har beräknats i
gällande penningvärde, dvs. utan hänsyn till de löne- och prisstegringar, som kan
uppstå under budgetåren 1969/70 och 1970/71.
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 433
Televisionsverksamheten
Utgifterna för den avgiftsfinansierade televisionsverksamheten under budgetåret
1968/69 uppgick enligt preliminära uppgifter till 283,6 milj. kr., varav (42,7 +
8,8 ) 51,5 milj. kr. avsåg avskrivning till 100 % av televerkets och byggnadsstyrelsens
investeringar samt (197,1 + 35 = ) 232,1 milj. kr. Sveriges Radios och
televerkets driftkostnader för produktion och distribution av program. I Sveriges
Radios nämnda kostnader för programproduktion ingår medel som ställts till bolagets
förfogande för tidigare budgetår men som bl. a. i samband med förskjutningar
i betalningsutfallet för anskaffningen av inventarier för radio- och televisionshuset
i Stockholm återlevererats till televerket. Vidare ingår medel som anvisats
för bestridande av kostnaderna för sådana referensinspelningar som Sveriges Radio
har att ombesörja enligt föreskrifterna om tillämpningen av radioansvarighetslagen,
merkostnader till följd av mervärdeskatt och för tekniska inventarier för införande
av färgtelevision samt televisionens andel av markavgäld för den av bolaget
disponerade marken i kvarteret Förrådsbacken i Stockholm.
Med utgångspunkt i uppgifter lämnade i de av televerket, byggnadsstyrelsen och
Sveriges Radio gjorda anslagsframställningarna rörande den avgiftsfinansierade
televisionsverksamheten redovisas i följande sammanställning de för budgetåret
1969/70 beräknade utgifterna samt medelsbehoven för budgetåret 1970/71. _I
televerkets investeringskostnader under budgetåret 1969/70 ingår _ liksom i
fråga om ljudradion — kostnad för mervärdeskatt. Vid beräkning av de samlade
kostnaderna för nämnda budgetår har hänsyn vidare tagits till att Sveriges Radio
under detta budgetår väntas ta i anspråk vissa inventariemedel, som tidigare ställts
till bolagets förfogande men som i samband med förskjutningar i betalningsutfallet
återlevererats till televerket.
Investeringskostnader
Televerket ......
Byggnadsstyrelsen
Sveriges Radio . ..
Driftkostnader
Sveriges Radio . ..
Televerket ......
/ nvesteringskostnaderna
1969/70 |
1970/71 |
milj. kr. |
|
67,3 |
68,9 |
10,8 |
11,6 |
42,0 |
35,6 |
201,1 |
247,4 |
44,0 |
54,9 |
365,2 |
418,4 |
I likhet med tidigare år har planen för distributionsnätets utbyggnad för program
1 översetts, varvid vissa smärre revideringar visat sig nödvändiga och lämpliga.
I fråga om nätet för program 2 pågår utbyggnaden av den första etappen i enlighet
med den plan, som låg till grund för 1966 års beslut i utbyggnadsfrågan.
Vid årsskiftet 1969—70 kommer således ca 75 % av befolkningen att finnas inom
områden som täcks av distributionsnätet för TV 2. För anpassning av det nuvarande
distributionsnätet för färgsändningar har i enlighet med 1968 års riksdagsbeslut
anvisats ca 7 milj. kr. Beträffande investeringsverksamheten fram till den 1
juli 1970 anför televerket bl. a. följande.
15* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1 Bil. 10
Kb
434 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Vid utgången av budgetåret 1968/69 hade sammanlagt 111 TV-stationer för
TV 1 färdigställts, varav 51 större stationer och 126 slavstationer.
Under budgetåret 1969/70 beräknas de permanenta TV-stationerna i Motala
och Östersund tas i bruk. Vidare beräknas — utom från budgetåret 1968/69 försenade
slavstationer — ytterligare nio slavstationer kunna tas i drift samt moderniserings-
och kompletteringsarbeten på befintliga rundradiocentraler att utföras.
I samband med anpassningen av distributionsnätet för färgsändningar kommer
bl. a. sändarna på stationerna i Finnveden, Uddevalla och Vislanda samt på vissa
slavstationer att bytas ut för att de ökade kvalitetskrav som måste ställas på utrustningarna
vid färgsändningar, skall tillgodoses.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 beräknas totalt 191 TV-stationer vara i bruk
för sändning av program 1, varav 51 större stationer och 140 slavstationer. Vid
nämnda tidpunkt beräknas samtliga stationer vara försedda med reservsändare
samt 46 av de större stationerna utrustade med reservelverk. Antalet invånare
med acceptabla mottagningsmöjligheter för TV 1 beräknas vid utgången av budgetåret
uppgå till 99,6 % av befolkningen.
Vad beträffar distributionsnätet för TV 2 har under budgetåret kompletterande
husbyggnadsarbeten samt sändar- och antenninstallationer pågått planenligt.
De under våren 1969 färdigställda TV 2-stationerna har successivt tagits i bruk
på prov. Vid utgången av budgetåret 1968/69 var tolv större TV 2-stationer i
provdrift.
Under budgetåret 1969/70 kommer ytterligare ett antal TV 2-stationer att
färdigställas. Vid årsskiftet 1969—70 beräknas planenligt följande 28 större TV 2-stationer vara klara för sändning, nämligen stationerna i Bollnäs, Borlänge, Borås,
Bäckefors, Emmaboda, Finnveden, Gävle, Göteborg, Halmstad, Hörby, Karlshamn,
Karlstad, Kisa, Malmö, Norrköping, Nässjö, Skövde, Stockholm, Sundsvall,
Uddevalla, Varberg, Vislanda, Vännäs, Västervik, Västerås, Örebro, Östersund
och Östhammar samt slavstationerna i Karlskrona, Linköping, Trollhättan
och Uppsala. Dessutom beräknas en provisorisk station med relativt låg effekt
ha tagits i bruk i Boden. Under första kvartalet 1970 beräknas vidare de försenade
slavstationerna i Falun, Hälsingborg, Härnösand och Jönköping kunna tas i drift.
Reservsändare kommer under 1969/70 att installeras på stationerna i Hörby
och Stockholm för att erfarenheter av bl. a. parallelldrift av sändare med hög
effekt snarast möjligt skall erhållas.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 beräknas ytterligare sex större stationer,
nämligen stationerna i Motala, Mora, Skellefteå, Sunne, Visby och Örnsköldsvik
samt slavstationema i Hudiksvall och Kristinehamn, ha tagits i drift.
Beträffande programförbindelsenätet avses radiolänklinjerna för
television och ljudradio vid utgången av budgetåret 1969/70 ha en längd av ca
5 500 km och omfatta ca 21 000 km bildförbindelser och ca 75 000 km programförbindelser
för ljud.
De i 1969 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna under femårsperioden
1970/71—1974/75 redovisas i följande sammanställning.
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 milj. kr. |
1973/74 |
1974/75 |
|
TV 1-nätet ......... |
5,7 |
5,6 |
5,6 |
5,6 |
5,6 |
TV 2-nätet ......... |
63,2 |
51,6 |
46,4 |
46,4 |
46,4 |
68,9 |
57,2 |
52,0 |
52,0 |
52,0 |
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 435
Det för TV 1-nätet upptagna beloppet om 5,7 milj. kr. för budgetåret 1970/71
beräknas i huvudsak bli behövligt för att påbörja en större station i HudiksvallsLjusdalsområdet,
uppföra ca fem slavstationer, komplettera länknätet med programförbindelser,
fortsätta arbetena på nya rundradiocentraler i Göteborg och
Malmö samt påbörja uppförandet av dylika centraler i Luleå och Örebro, utföra
kompletterings- och moderniseringsarbeten på befintliga rundradiocentraler samt
för att erlägga slutlikvider för redan påbörjad utbyggnad i övrigt.
Under perioden 1971/72—1974/75 synes endast ett mindre antal slavstationer
behöva uppföras under varje budgetår. I övrigt upptar planen investeringsmedel
för nya rundradiocentraler och för utbyte av föråldrad utrustning.
Det belopp om 63,2 milj. kr., som upptas för budgetåret 1970/71, erfordras
för slutförandet av den första etappen av TV 2-nätets utbyggnad i vad avser såväl
stationer som programförbindelser. Härigenom beräknas en täckning av ca 93 %
av landets befolkning planenligt kunna uppnås vid budgetårets slut. Under budgetåret
beräknas elva större TV 2-stationer färdigställas, nämligen stationerna i
Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Lycksele, Pajala, Sollefteå, Storuman,
Sveg, Tåsjö och Änge, samt de sju slavstationerna i Hagfors, Hofors, Kramfors,
Ludvika, Norrtälje, Sollefteå stad och Södertälje.
Den andra etappen av TV 2-nätets utbyggnad avser dels utbyggnad av ytterligare
stationer för att uppnå en täckning av ca 99 %, dels ombyggnad av provisoriska
anläggningar från etapp 1 till permanenta, dels även anskaffande av reservutrustningar
för hela TV 2-nätet. Totalkostnaden för denna etapp, som enligt den år
1966 framlagda planen omfattar budgetåren 1971/72—1976/77, har i 1969 års
kostnadsnivå beräknats till 253,1 milj. kr., inklusive kostnadsökning till följd av
mervärdeskatt. Beträffande utbyggnaden av den andra etappen av TV 2-nätet
anför televerket vidare bl. a. följande.
Utbyggnadsetappen omfattar ca 20 helt nya större stationer och ca 140 slavstationer.
Efter hand som sändarnäten inom UHF-området byggs ut i Europa kommer
på grund av interferensstörningar den störningsfria räckvidden för TV 2-sändarna
att minska, vilket på sikt innebär att ytterligare ett antal stationer behöver anläggas
för att kompensera den minskade täckningen. Flertalet av de nu planerade
stationerna i den andra utbyggnadsetappen kommer att uppföras inom de glest
befolkade delarna av landet. Enligt den framlagda utbyggnadsplanen beräknas
stationerna och erforderliga länkförbindelser kunna byggas ut under sex år, dvs.
den tidrymd som angavs i 1966 års utbyggnadsplan.
De erfarenheter som vunnits beträffande driften av de sändare som hittills tagits
i bruk för testbildsändningar och vissa andra provsändningar visar att en utbyggnad
av reservutrustningar enligt 1966 års plan bör genomföras. En långsammare
utbyggnadstakt skulle drabba såväl utbyggnaden av nya stationer som anskaffningen
av reservutrustningar för tidigare etablerade stationer.
För fortsatt utbyggnad av TV 1-nätet har Kungl. Maj:t bemyndigat televerket
att för budgetåret 1971/72 ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp av 5,3
milj. kr. Motsvarande bemyndigande för TV 2-nätet avseende ett belopp om 25
Kb
436 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
milj. kr. har erhållits för vart och ett av budgetåren 1971/72, 1972/73 och
1973/74. Sistnämnda belopp bör höjas med 26,6, 21,4 resp. 21,4 milj. kr.
För budgetåret 1974/75 erfordras ett beställningsbemyndigande om 46,4 milj. kr.
Sveriges Radio vill för sin del inte biträda televerkets förslag beträffande utbyggnadstakten
av den andra etappen av TV 2-nätet utan förordar, med hänvisning
till de återverkningar ett genomförande av förslaget har på rundradiorörelsens
ekonomi, en långsammare utbyggnad.
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen för televisionshuset i
Stockholm under budgetåret 1969/70 och 1970/71 till 1,4 resp. 0,1 milj. kr. För
radio- och televisionshuset i Göteborg utgör den på televisionen fallande kostnadsandelen
10,8 resp. 4,5 milj. kr. Under budgetåret 1970/71 räknar byggnadsstyrelsen
vidare med att nybyggnaden av kontorshus B i Stockholm skall påbörjas.
Kostnaden för sistnämnda byggnadsarbeten — som helt faller på televisionen —
beräknas under budgetåret 1970/71 uppgå till 7 milj. kr. — För byggnadsstyrelsens
förslag lämnas en närmare redogörelse vid anmälan av investeringsanslaget
Radio- och televisionshus.
Sveriges Radio har lämnat följande uppgifter om investeringsutgifter för televisionen.
När det gäller sådana byggnadsarbeten och inredningar, för vilka Sveriges Radio
skall svara, beräknas investeringarna för televisionens del under budgetåren
1969/70 och 1970/71 till 0,8 resp. 3,3 milj. kr. Bolagets inventariekostnader omfattar
för ordinarie tekniska och administrativa inventarier under budgetåret
1969/70 12,6 milj. kr. och under budgetåret 1970/71 17,2 milj. kr. För inventarier
till den centrala nyhetsstudion erfordras 2,4 milj. kr. under innevarande
budgetår. Inventariekostnaden för televisionshuset i Stockholm beräknas till resp.
15.6 och 2,2 milj. kr. och för radio- och televisionshuset i Göteborg till 3,5 resp.
9.4 milj. kr. under de båda budgetåren. För färginvesteringar beräknas under
budgetåret 1969/70 en kostnad av 7,1 milj. kr. Motsvarande kostnader är för
budgetåret 1970/71 inräknade i de beräknade beloppen för ordinarie tekniska
inventarier samt för inventarier till televisionshuset i Stockholm och radio- och
televisionshuset i Göteborg. För budgetåret 1970/71 beräknas slutligen ett belopp
om 3,5 milj. kr. för sändarutrustning till det provisoriska riksdagshuset i Stockholm.
De sammanlagda investeringskostnaderna för televisionens del utgör således
enligt denna beräkning under budgetåret 1969/70 (0,8 + 12,6 + 2,4 + 15,6 +
3.5 + 7,1=) 42 milj. kr. och under budgetåret 1970/71 (3,3 + 17,2 + 2,2 +
9,4+ 3,5 = ) 35,6 milj. kr. I det för budgetåret 1969/70 beräknade beloppet ingår
11.6 milj. kr. som tidigare ställts till bolagets förfogande men som i samband med
förskjutningar i betalningsutfallet återlevererats till televerket.
Driftkostnaderna
Enligt de av riksdagen godtagna riktlinjerna skall televisionens avgiftsfinansierade
programverksamhet under innevarande budgetår efter starten av TV 2 i december
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 437
1969 omfatta en sändningstid om drygt 60 timmar per vecka, varav sändningstiden
för TV 2 skall utgöra 20 timmar. Sändningstiden för TV 1 skall i princip
bibehållas vid nuvarande nivå tills sändningstiden är densamma i båda programmen.
I samband med starten av TV 2 minskas den genomsnittliga andelen egen
produktion av originalsändningarna från ca 55 % till något under 50 % i inledningsskedet.
(Prop. 1966: 136, SU 163, rskr 388)
Under budgetåret 1970/71 förutsätts den totala sändningstiden per vecka öka
till 68 timmar. Sveriges Radio får låta kanalerna öka andelen egen produktion av
originalsändningarna snabbare än förutsatt och låta TV 2 snabbare än vad som
förutsatts öka sin sändningstid under förutsättning att det kan ske inom given
kostnadsram utan åsidosättande av kvalitetskravet. (Prop. 1969: 1 bil. 10, SU 40
rskr 127)
Sändningstiden i färg avses — inom ramen för den i det föregående angivna
totala sändningstiden — vid starten av de reguljära färgsändningarna den 1 april
1970 uppgå till omkring 6 timmar för att efter ett par månader öka till 8 timmar
per vecka. Sändningstiden förutsätts därefter öka successivt för att vid ingången
av budgetåret 1973/74 vara uppe i ca 20 timmar per vecka. Andelen egen produktion
av originalsändningarna i färg förutsätts motsvara 40%. (Prop. 1968:50,
SU 98, rskr 221)
Sveriges Radio har som utgångspunkt för beräkningen av medelsbehovet för
televisionens avgiftsfinansierade programverksamhet under budgetåret 1970/71
tagit de genomsnittliga personal- och produktionskostnaderna för olika produktionskategorier
och multiplicerat dessa med antalet sändningstimmar under året
för resp. kategori. I den sålunda beräknade totalkostnaden ingår merkostnader
till följd såväl av att TV 2 är i drift under hela budgetåret som av den fastställda
sändningstidsökningen. Kostnaderna under budgetåret 1970/71 beräknas
för TV 1 till 76,3, för TV 2 till 57,3 och för distrikten till 31,9 milj. kr. — Sveriges
Radio föreslår i sammanhanget att även TV 1 skall ges möjlighet att inom given
kostnadsram öka sin sändningstid.
Utanför de schablonberäknade kostnaderna faller televisionens andel av kostnaderna
för företagets gemensamma organisation, vilka uppgår till 44 milj. kr. Den
beräknade ökningen, som är 5,6 milj. kr., innefattar bl. a. ett sextiotal nya tjänster
och ökade kostnader för upphovsrättslig ersättning till grammofonindustrin.
Till de icke schablonberäknade kostnaderna hör vidare kostnaderna för driften
av den för ljudradion och televisionen gemensamma nyhetsredaktionen,
16,8 milj. kr., kostnaderna för televisionens programservice, 5,2 milj. kr., inredningskostnader
av driftmedel, 3,7 milj. kr., ledningskostnader och fastighetsunderhåll,
5,3 milj. kr., och merkostnader för färgsändningar, 2,5 milj. kr. Sistnämnda
kostnader har beräknats bl. a. med hänsyn till planerad färgläggning av såväl
nyhetsredaktionens som de båda kanalernas nyhetssändningar.
Kostnaderna för förtidsanställningar inför sändningstidsökningen under budgetåret
1971/72 bör enligt Sveriges Radio tas upp till 4,4 milj. kr. dvs. ungefär
samma belopp som beräknats för innevarande budgetår. I detta sammanhang
Kb
438 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
föreslår bolaget att någon riktpunkt för sändningstidsökningen under nämnda budgetår
tills vidare inte fastställs. Bolaget avser nämligen att i nästa års anslagsframställning
komma med förslag i frågan.
Det sammanlagda medelsbehovet för televisionens avgiftsfinansierade programverksamhet
under budgetåret 1970/71 uppgår sålunda enligt Sveriges Radios
beräkning till (76,3 + 57,3 + 31,9 + 44 +16,8 + 5,2 + 3,7 + 5,3 + 2,5 + 4,4 =) 247,4
milj. kr. Detta innebär en ökning av driftkostnaderna i förhållande till innevarande
år med 46,3 milj. kr.
Medelsbehovet har angetts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsynstagande
till de löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1969/70 och
1970/71.
Bestämmelserna i avtalet mellan staten och Sveriges Radio medger inte fondering
av medel inom företaget. I den nya organisationen av programverksamheten
med flera självständiga enheter förutses denna avsaknad av möjligheter att utjämna
kostnaderna mellan skilda budgetår skapa vissa svårigheter. Sveriges Radio föreslår
därför att bolaget får rätt att under budgetåret 1970/71 — utöver anvisade
medel för ljudradio- och televisionsverksamheten — av avgiftsmedel rekvirera
ett belopp motsvarande högst 3 % av för nämnda budgetår tilldelade medel. De
sålunda rekvirerade medlen skulle enligt förslaget återställas under följande budgetår.
Rekvirerade medel skulle betraktas som intäkt i rörelsen det budgetår för
vilket dragningen sker och på motsvarande sätt reducera intäkterna för det budgetår
under vilket de återställs.
I anslagsframställningen har Sveriges Radio även redovisat en prognos över
kostnadsutvecklingen i den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten under tiden
fram t. o. m. budgetåret 1974/75.
Televerket beräknar verkets driftkostnader för distribution av de avgiftsfinansierade
TV-programmen till 54,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med 10,9
milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Den föreslagna ökningen beror, utom
på fortsatt utbyggnad av TV 2-nätet, på en under året planerad större anskaffning
av reservdelar och mätinstrument.
Avgiftsintäkterna och fondbehållningen
De tidigare radio- och televisionslicenserna om 35 resp. 100 kr. per år har
fr. o. m. den 1 april 1969 ersatts med en allmän mottagaravgift om 45 kr. per
kvartal. Vidare har hushåll med färgmottagare att fr. o. m. den 1 april 1970 —
då de reguljära färgsändningarna startar — erlägga en tilläggsavgift om 25 kr.
per kvartal. För hushåll med enbart radiomottagare utgår fr. o. m. den 1 april
1969 en särskild ljudradioavgift om 50 kr. per år.
Antalet särskilda ljudradioavgifter uppgick den 30 juni 1969 till ca 411 000.
Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick vid samma tidpunkt till ca 2 394 000,
vilket betyder att drygt 85 % av alla hushåll i landet har TV-mottagare.
Under budgetåret 1968/69 uppgick de totala intäkterna av rundradiorörelsen
till 387,4 milj. kr. Härav utgjorde ljudradioavgifter 81,8 milj. kr., televisionslicenKb
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 439
ser resp. allmänna mottagaravgifter 286,7 milj. kr. samt ränta på avgiftsmedel
18,9 milj. kr. De samlade utgifterna för den avgiftsfinansierade ljudradio- och televisionsverksamheten
uppgick under ifrågavarande budgetår enligt den redogörelse
som lämnats i det föregående till (138,1+283,6 = ) 421,7 milj. kr., vilket innebär
ett underskott med 34,3 milj. kr. Härigenom reducerades den ackumulerade
fondbehållningen till 271,2 milj. kr.
Den av televerket och Sveriges Radio beräknade intäktsutvecklingen och fondbehållningen
under innevarande och nästföljande budgetår framgår av följande
sammanställning.
Kostnader |
1969/70 |
1970/71 milj. kr. |
Ljudradio ............................ |
147,0 |
152,7 |
Television ........................... |
365,2 |
418,4 |
512,2 |
571,1 |
|
Intäkter |
||
Särskilda ljudradioavgifter .............. |
18,0 |
16,0 |
Allmänna mottagaravgifter ............. |
436,0 |
445,0 |
Färgavgifter .......................... |
3.0 |
23,0 |
Ränta på avgiftsmedel ................. |
17,5 |
13,8 |
474.5 |
497,8 |
|
Över/underskott ...................... |
—37,7 |
—73.3 |
Ackumulerad fondbehållning ........... |
233,5 |
160,2 |
Departementschefen
De medel som inflyter i rundradioverksamheten skall enligt gällande principer
för rörelsens finansiering användas för att täcka såväl löpande kostnader för produktion
och distribution av ljudradio- och televisionsprogram som utgifter för
omedelbar avskrivning av investeringar i distributionsanläggningar samt radio- och
televisionshus. Överskott som kan uppstå vissa år reserveras för behov under andra
år, då de löpande intäkterna inte förslår att täcka utgifterna. Undantagna från
avgiftsfinansiering är skolprogramverksamheten, programverksamheten för utlandet
och de av TRU-kommittén framställda radio- och televisionsprogrammen.
Det samlade medelsbehovet under innevarande budgetår samt under budgetåret
1970/71 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)
1969/70 |
1970/71 |
||
Beräknat |
Televerket, |
Departements- chefen |
|
Ljudradioverksamheten Investeringskostnader |
|||
Televerket ...................... |
...... 5,3 |
5,3 |
5,3 |
Byggnadsstyrelsen ................ |
...... 2,6 |
— |
— |
Sveriges Radio................... |
...... 5,8 |
6,2 |
6,2 |
Driftkostnader |
|||
Televerket ...................... |
....... 34,3 |
36,3 |
36.3 |
Sveriges Radio................... |
....... 99,0 |
104,9’* |
106,02 |
147,0 |
152,7 |
153,8 Kb |
440 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Televisionsverksamheten
Investeringskostnader
Televerket .........
Byggnadsstyrelsen . . .
Sveriges Radio......
Driftkostnader
Televerket .........
Sveriges Radio......
Totala utgifter för ljudradio och television . .
1969/70 1970/71
Beräknat Televerket, Departements -
byggnads-styrelsen |
chefen |
|
67,3 |
68,9 |
68,9 |
10,8 |
11,6 |
4,5 |
42,0 |
35,6 |
34,0 |
44,0 |
54,9 |
54,9 |
201,1 |
247,4l |
252,l2 |
365,2 |
418,4 |
414,4 |
512,2 |
571,1 |
568,2 |
Kostnadema är beräknade i 1969 års löne- och prisnivå, dvs. utan hänsynstagande till löneoch
prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1969/70 och 1970/71
De beräknade kostnaderna innefattar tillägg för löne- och prisstegringar som kan uppstå
under budgetåren 1969/70 och 1970/71
Det för televerkets investeringar i ljudradioanläggningar upptagna beloppet för
budgetåret 1970/71 är avsett för diverse kompletterande anläggningsarbeten.
Av det för televisionen beräknade beloppet under nämnda budgetår avses 5,7 milj.
kr. bli disponerat för olika kompletterande stationsarbeten m. m. i anslutning till
distributionsnätet för TV 1 och återstoden, 63,2 milj. kr., för att slutföra den
första etappen av utbyggnaden av distributionsnätet för TV 2. Planenligt kommer
således ca 93 % av befolkningen att kunna motta TV 2 vid budgetårets utgång.
Jag är inte beredd att nu ta ställning till ytterligare beställningsbemyndiganden
för den andra etappen av TV 2-utbyggnaden.
Utöver den sålunda beräknade medelsförbrukningen bör investeringsanslaget
till rundradioanläggningar inrymma sedvanlig marginal för en av konjunkturmässiga
eller andra särskilda skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen. Med hänsyn
härtill och med beaktande av den beräknade behållningen vid utgången av innevarande
budgetår anser jag att anslaget för budgetåret 1970/71 bör tas upp med
budgetåret 1971/72.
Beträffande televerkets driftkostnader för ljudradion och televisionen räknar jag
med samma belopp som televerket.
Jag biträder televerkets förslag om nedläggning av driften av trådradionäten
fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Det av mig beräknade beloppet för byggnadsstyrelsens investeringar avser slutförande
av nybyggnad av radio- och televisionshuset i Göteborg samt yttre arbeten
m. m. på televisionshuset i Stockholm. Jag återkommer härtill i det följande vid
anmälan av investeringsanslaget Radio- och televisionshus.
Beträffande Sveriges Radios investeringar har jag räknat med en höjning av
kostnadsramen för sådana byggnads- och inredningsarbeten, för vilka bolaget skall
svara, med 300 000 kr., varav 200 000 kr. faller på televisionen och 100 000 kr.
på ljudradion. Vid beräkningen av investeringsutgiftema för televisionen har
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 441
jag vidare utgått från att den planerade sändarenheten i det provisoriska riksdagshuset
kommer till stånd. Jag finner det motiverat att den kostnadsram för färgTV-inventarier
som fastställdes efter förslag i prop. 1968: 50 angående införande
av färgtelevision m. m. (SU 98, rskr 221) ersätts med att — i enlighet med Sveriges
Radios förslag — merkostnaderna för färgutrustning inräknas i inventariekostnaderna
för televisionshusen i Stockholm och Göteborg samt i kostnaderna för
ordinarie tekniska inventarier.
Vad angår Sveriges Radios driftkostnader vill jag anföra följande.
De av mig beräknade kostnaderna innefattar tillägg för löne- och prisstegringar
samt en bokföringsmässig överföring av televisionens andel av kostnaderna för
Sveriges Radios symfoniorkester till ljudradion. Hänsyn har vidare tagits till behovet
av en viss förstärkning av de för ljudradion och televisionen gemensamma
organen.
Jag har i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1969 års radioutredning inte
räknat med någon ökning av ljudradions sändningstid.
Vid beräkningen av driftkostnaderna för televisionen har hänsyn tagits till bl. a.
det ökade medelsbehov som följer av att TV 2 är i drift under hela budgetåret och
att televisionens totala sändningstid ökar enligt vad som framgått av det föregående.
Med utgångspunkt i vad Sveriges Radio anfört räknar jag inte med några ökade
kostnader för förtidsanställningar inför sändningstidsökningen 1971/72. För
nämnda budgetår beräknar jag en ökning av den genomsnittliga sändningstiden
per vecka med 3,5 timmar egen och 1,5 timmar främmande produktion samt 2
timmar repriser. Företaget bör liksom under innevarande budgetår kunna medge
att kanalerna ökar andelen egen produktion av originalsändningarna snabbare än
förutsatt och att TV 2 snabbare än vad som antagits i dessa medelsberäkningar
ökar sin sändningstid, under förutsättning att detta kan ske inom given kostnadsram
utan åsidosättande av kvalitetskravet. Då riktpunkten bör vara att de båda kanalerna
skall uppnå jämställdhet i fråga om sändningstid inom en så snar framtid
som möjligt, delar jag inte Sveriges Radios uppfattning att även TV 1 skall inom
given kostnadsram få öka sin sändningstid.
Den sändningstidsutveckling för färgsändningarna som i den förut nämnda prop.
1968: 50 beräknades under perioden 1969/70—1973/74 bör inte heller utgöra
hinder för att andelen färgsändningar av televisionens totala sändningar ökar snabbare
än beräknat för såvitt detta kan ske inom den för perioden beräknade kostnadsramen
för färgmerkostnader av driftmedel.
Utöver de för Sveriges Radio beräknade medlen för investerings- och driftkostnader
för budgetåret 1970/71 bör bolaget ha möjlighet att i kostnadsutjämnande
syfte rekvirera ett belopp av högst 15 milj. kr. med skyldighet att under nästfoljande
budgetår återställa de sålunda rekvirerade medlen.
De av mig beräknade totala utgifterna för televisionens och ljudradions avgiftsfinansierade
verksamhet under budgetåret 1970/71 uppgår således till 568,2 milj.
kr. Eftersom avgiftsintäkterna inom rundradiorörelsen under nästa budgetår_som
Kb
442 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
framgått av det föregående — kan uppskattas till 497,8 milj. kr., skulle rörelsen
uppvisa ett underskott av 70,4 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
a) medge att televerket bemyndigas lägga ned driften av trådradionäten
i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
b) till Rundradioanläggningar för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 77 200 000 kr.
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 443
II. Statens allmänna fastighetsfond
II: 1. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
Till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål har för innevarande budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 4 770 000 kr., varav 1 870 000 kr. anvisats på tillläggsstat
till riksstaten.
För nästa budgetår föreligger framställning från byggnadsstyrelsen om investeringsanslag
till byggnadsarbeten för kulturändamål om sammanlagt 3 milj. kr. Beredningen
av denna fråga är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett
preliminärt belopp av 3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål för budgetåret 1970/71 beräkna
ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
11:2. Radio- och televisionshus
1968/69 Utgift ...... 11 536 662 Reservation .......... 2 544 862
1969/70 Anslag...... 11 000 000
1970/71 Förslag..... 4 500 000
Detta investeringsanslag avser byggnader för radio- och televisionsverksamhet.
En särskild investeringsplan finns fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för
upprättandet av programhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen
av dessa till Kungl. Maj:t, medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen
och byggandet.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget för budgetåret 1970/71 bör föras upp med 11,5 milj. kr.
I gällande investeringsplan för televisionshuset i Stockholm
finns uppförd en kostnadsram av 1 231 000 kr. för vissa projekteringsarbeten,
som avser en fortsatt utbyggnad av televisionshuset samt en kostnadsram av
4 471 000 kr. för extra grundläggning för etapp I av denna byggnad (prop. 1969:1
bil. 10 s. 487). Dessa båda objekt har under budgetåret 1968/69 slutredovisats
till en kostnad av sammanlagt 5 703 000 kr.
För yttre arbeten m. m. föreslås att kostnadsramen höjs till 5 250 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1969 med hänsyn till utvecklingen av byggnadskostnadsindex
fr. o. m. den 1 april 1967, beroende på att sådan höjning ej beräknats tidigare.
Kb
444 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Den nybyggnad för radio- och televisionshus i Göteborg som
nu är under uppförande har redovisats i prop. 1967:155 (bil. 6 s. 41) och prop.
1968:1 (bil. 10 s. 422). Kungl. Maj:t har den 14 februari 1969 uppdragit åt styrelsen
att utföra den i prop. 1969:1 (bil. 10 s. 486) redovisade tillbyggnaden.
Med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar och styrelsens ändring av påslaget
för centraladministration har i förslaget till investeringsplan förts upp en kostnadsram
av 31 105 000 kr. i prisläget den 1 april 1969.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet för radio- och televisionshus för nästa budgetår
enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg-start |
Färdig-ställande |
||||
Byggnadsobjekt |
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
|||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Radiohus i Stockholm Studieblock ............ Yttre arbeten m. m...... Televisionshus i Stockholm |
44 450 1 417 |
44 450 1 432 |
44 451 1 408 |
24 |
3.63 |
10.67 succes- sivt |
|
Etapp I ................ |
52 880 |
52 880 |
52 567 |
313 |
7.63 |
9.67 |
|
Yttre arbeten m. m....... Extra grundläggning för |
5 095 |
5 250 |
3 927 |
1 100 |
100 |
succes- sivt |
|
etapp II............... |
1 000 |
1 000 |
991 |
8 |
8.65 |
5.67 |
|
Radio- och televisionshus i |
|||||||
Göteborg .............. |
30 235 168 925 |
31 105 170 490 |
14317 152 035 |
12 000 13 445 |
4 500 4 600 |
1.68 |
6.70 |
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgäng Beräknad medelsförbrukning
Reservation 1.7.69 ............ Anslag för 1969/70 ........... Anslag för 1970/71 (förslag) .. . |
2 545 4 500 |
1969/70 ............ 1970/71 ............ |
........... 13 445 ........... 4 600 |
18 045 |
18 045 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Radio- och televisionshus för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 445
11:3. Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.
1968/69 Utgift....... 3 014 256 Reservation .......... 1 018 624
1969/70 Anslag ...... 500 000
1970/71 Förslag ..... 60 000
Från förevarande investeringsanslag bestrids kostnader för byggnadsarbeten
vid specialskolan m. m. För de objekt som är uppförda i investeringsplanen är
arbetena i huvudsak slutförda.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget för budgetåret 1970/71 bör föras upp med 60 000 kr.
Nybyggnad för Ekeskolan. Redogörelse för detta byggnadsobjekt
lämnades^ senast i prop. 1969:1 (bil. 10 s. 488, SU 46, rskr 137). I kostnadsramen
ingående delobjekt omfattande nybyggnad av bostäder har slutredovisats
den 30 juni 1969 till en kostnad av 375 000 kr., varför ramen föreslås sänkt med
motsvarande belopp. De tillkommande yttre arbeten, som Kungl. Maj:t genom
beslut den 20 november 1968 uppdrog åt styrelsen att utföra, slutfördes under
hösten 1969.
Nybyggnad för Hällsboskolan. Redogörelse för specialskolenheten
i Sigtuna för hörselskadade och talskadade barn lämnades i prop. 1966: 104
(s. 63, SU 91, rskr 206), 1967: 1 (bil. 10 s. 402, SU 8, rskr 8), 1968: 1 (bil. 10
s. 423, SU 8, rskr 8) och 1969: 1 (bil. 10 s. 488, SU 46, rskr 137). Kostnadsramen
för budgetåret 1970/71 föreslås höjd med 240 000 kr., vilket innebär en ökning
utöver index med 100 000 kr., beroende på att någon indexhöjning ej gjordes
för perioden den 1 april 1967—den 1 april 1968.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 18 juli 1969 byggnadsstyrelsen att inom kostnadsramen
inköpa en fastighet som tjänstebostad åt skolans rektor. De personalbostadshus
som planerats inom skolans område, och som ingår i kostnadsramen,
kommer inte att utföras.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa
budgetår till 60 000 kr. Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag förordar att
medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Kb
446 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg-start |
Färdig-ställande |
|||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
||||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Nybyggnad för Eke- |
|||||||
skolan .............. |
7 775 |
7 400 |
7 248 |
152 |
10.63 |
11.69 |
|
Om- och tillbyggnad |
|||||||
för Åsbackaskolan . .. |
5 785 |
532 |
507 |
25 |
2.65 |
10.65 |
|
Nybyggnad för Hälls- |
|||||||
boskolan ............ |
555 |
6 025 |
3 951 |
2 000 |
60 |
2.68 |
7.69 |
14 115 |
13 957 |
11 706 |
2177 |
60 |
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||
Behållning 1.7.1969 ........... |
1 019 |
1969/70 ..................... |
2 177 |
Anslag för 1969/70 |
1970/71 ..................... |
60 |
|
riksstat .................... |
500 |
||
tilläggsstat I............... |
658 |
||
Anslag för 1970/71 (förslag) .. . . |
60 |
||
2 237 |
2 237 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett investerings anslag av 60 000 kr.
II: 4. Byggnadsarbeten vid universiteten ocli vässa högskolor m. in.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett investeringsanslag av 120
milj. kr. till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor.
För nästa budgetår föreligger framställningar från byggnadsstyrelsen och tekniska
högskolans i Stockholm byggnadskommitté om investeringsanslag av sammanlagt
132,5 milj. kr. för nämnda ändamål. För ny- och ombyggnader m. m. för
vissa lärarhögskolor föreslår byggnadsstyrelsen ett investeringsanslag av 19 milj.
kr. för nästa budgetår. Medel för sistnämnda byggnadsarbeten bör beräknas under
förevarande anslag. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget
bör tas upp ett preliminärt belopp av 130 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten
vid universiteten och vissa högskolor m. m. för budgetåret
1970/71 beräkna ett investeringsanslag av 130 000 000 kr.
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 447
IV. Statens utlåningsfonder
IV:1. Allmänna studielånefonden
Investeringsanslaget till fonden berörs av den proposition som jag förutskickat
under anslaget Studiebidrag m. m. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt
beräknat belopp av 111 milj. kr. Med anledning härav hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Allmänna
studielånefonden för budgetåret 1970/71 beräkna ett investeringsanslag
av 111 000 000 kr.
IV:2. Studiemedelsfonden
Investeringsanslaget till fonden berörs av den proposition som jag förutskickat
under anslaget Studiebidrag m. m. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt
beräknat belopp av 756 milj. kr. Med anledning härav hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiemedelsfonden
för budgetåret 1970/71 beräkna ett investeringsanslag
av 756 000 000 kr.
IV:3. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
1968/69 Utgift ....... 4 607 188 Reservation .......... 1 939 260
1969/70 Anslag ...... 5 000 000
1970/71 Förslag...... 5 500 000
Enligt kungörelsen (1959: 371) om lån från lånefonden för inventarier i studentbostäder
(ändrad senast 1966: 131) kan lån för anskaffning eller förnyelse av
inventarier i studentbostäder beviljas intill ett belopp av 1 400 kr. per rum.
Bostadsstyrelsen
Det högsta lånebeloppet per rum bör fr. o. m. budgetåret 1970/71 höjas till
1 600 kr. Ett investeringsanslag av 5,9 milj. kr. bör föras upp för nästa budgetår.
Vidare bör 3 350 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1969/70.
Under budgetåret 1968/69 beviljades 18 ansökningar om lån avseende inventarier
till 2 166 rum. Styrelsen räknar med att lån kommer att medges för 7 100
rum under budgetåret 1969/70 och för 4 860 rum under budgetåret 1970/71.
Kb
448 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Föredraganden
För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 5,5 milj. kr. Jag har därvid räknat
med ett från 1 400 kr. till 1 500 kr. förhöjt högsta lånebelopp per rum. Då
bostadsstyrelsen räknar med att drygt 3,5 milj. kr. i amorteringar m. m. kommer
att tillgodoföras anslaget under innevarande och nästa budgetår kan ca 16 milj.
kr. betalas ut under dessa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Lånefonden för inventarier i studentbostäder för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.
IV:4. Lånefonden för studentkårlokaler
1968/69 Utgift ....... 5 000 000 Reservation .......... 5 400 000
1969/70 Anslag ...... 7 000 000
1970/71 Förslag...... 5 000 000
Denna fond tillkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 172, SU 212,
rskr 405). Enligt kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler
(ändrad senast 1967: 197) kan lån från fonden utgå till studentsammanslutning
vid universiteten och vissa andra högre läroanstalter för anordnande av
studentkårlokaler samt bespisningslokaler för anställda och studerande. Beredande
organ för frågor rörande lån från fonden är statens nämnd för samlingslokaler,
vad gäller bespisningslokaler i samråd med universitetsrestaurangkommittén.
I följande sammanställning redovisas de lånebelopp som sammanlagt beviljats
ur fonden intill utgången av budgetåret 1968/69 (jfr prop. 1968:104 s. 51
och 1969:36 s. 40).
Låneunderlag Lånebelopp Ränte- och
amorteringsfri
del av
lånebeloppet
Bespisningslokaler ........................ 10 154 000 10 154 000 10 154 000
Övriga kårlokaler ........................ 19 511 000 9 512 500 6 372 000
Beträffande den ränte- och amorteringsfria delen av lånen tas frågan om avskrivning
eller återbetalning av lånet normalt upp efter 25 år. För resterande belopp
gäller i regel en amorteringstid av 25 år. Räntefoten för denna del av lånen
är lika med normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. I beslut om lån för
anskaffning av bespisningslokaler har Kungl. Maj:t meddelat särskilda lånevillkor
avseende bl. a. verksamhetens former (jfr prop. 1967:104 s. 47).
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 7 milj. kr.
Vidare får lån beviljas från fonden intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Statens nämnd för samlingslokaler
För budgetåret 1970/71 bör föras upp ett investeringsanslag av 5 milj. kr.
Vidare bör lån under nämnda budgetår få beviljas intill ett belopp av 20 milj. kr.
Kb
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 449
Reservationen vid ingången av budgetåret 1969/70 var 5 400 000 kr. För utbetalning
av lån under innevarande budgetår står således sammanlagt (7 + 5,4 = )
12,4 milj. kr. till förfogande.
Föredraganden
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 150 bil. 4 s. 17, SU 183, rskr 417) får
ränte- och amorteringsfria lån utgå från förevarande lånefond för inredning och
utrustning av restauranglokaler som anordnas med utnyttjande av sådana lån. Av
praktiska skäl bör ränte- och amorteringsfria lån ur lånefonden kunna utgå även
för inredning och utrustning av andra restauranglokaler vid universitet och högskolor.
Jag har beaktat detta vid min beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår.
Med hänsyn till de lånebehov som redovisats bör lån under nästa budgetår få
beviljas intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr. Medelsbehovet för nästa budgetår
beräknar jag till 5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående anfört om lån för inredning
och utrustning av restauranglokaler vid universitet och
högskolor,
b) medge att under budgetåret 1970/71 lån får beviljas från
lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt belopp av
20 000 000 kr.,
c) till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1970/
71 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kb
450 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Utbildningsdepartementet m. m.
14 Utbildningsdepartementet........................................ 9 392 000
15 Kommittéer m. m............................................... 13 200 000
15 Extra utgifter ................................................. 550 000
23 142 000
B. Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
24 Konstnärsstipendier............................................. 6 574 000
26 Konstnärsbelöningar............................................ 1 060 000
27 Statens konstråd ............................................... 150 000
28 Förvärv av konst för statens byggnader m. m....................... 2 500 000
29 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m..................................................... 6 772 000
33 Statens biografbyrå............................................. 498 000
34 Teater- och musikrådet ......................................... 546 000
36 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern ........................ 46 361 000
40 Bidrag till Svenska riksteatern.................................... 25 719 000
43 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar ................ 22 805 000
45 Rikskonsertverksamhet.......................................... 11 600 000
47 Bidrag till särskilda kulturella ändamål............................ 20 580 000
b) Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet
54 Förvaltningskostnader ......................................... 6 145 000
56 Inköp av arkivalier och böcker m. m............................. 73 000
57 Landsarkiven ................................................. 4 462 000
58 Vissa kostnader för landsmåls- och ortnamnsarkiven m. m............. *2 725 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
59 Förvaltningskostnader ........................................ 8 705 000
62 Underhåll och ökande av museets samlingar m. m................. 249 000
63 Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader .................................................. 642 000
64 Uppdragsverksamhet ......................................... 2610 000
65 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen............ 2 080 000
Nationalmuseet:
66 Förvaltningskostnader......................................... 5 940 000
68 Underhåll och ökande av samlingarna m. m....................... 805 000
69 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet .................. 320 000
70 Livrustkammaren .............................................. 963 000
* Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 451
Sid.
Naturhistoriska riksmuseet:
71 Förvaltningskostnader ........................................ 5 014 000
73 Materiel m. m................................................ 580 000
Statens sjöhistoriska museum:
73 Förvaltningskostnader ........................................ 3 391 000
74 Underhåll och ökande av samlingarna........................... 10 000
75 Etnografiska museet............................................ 1 197 000
77 Medelhavsmuseet .............................................. 382 000
78 Skoklosters slott ............................................... 1 064 000
79 Bidrag till Nordiska museet...................................... 6 791 000
82 Bidrag till Tekniska museet...................................... 1 403 000
85 Bidrag till Skansen ............................................ 1 988 000
87 Bidrag till vissa museer och arkiv................................ 2 051 000
94 Svenskt biografiskt lexikon ...................................... 566 000
Stifts- och landsbiblioteken:
95 Förvaltningskostnader ........................................ 1 018 000
96 Bokinköp och bokbindning m. m............................... 163 000
97 Inköp av vissa kulturföremål .................................... 100 000
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
98 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet .......... 6 900 000
100 Bidrag till ungdomsledarutbildning .............................. 5 000 000
102 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet .......................... 14 500 000
102 Statens ungdomsråd............................................ 1 400 000
110 Bidrag till hemgårdsrörelsen .................................... 325 000
111 Bidrag till folkbibliotek ........................................ 6 515 000
114 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m........................... 2 490 000
116 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder ......................... 500 000
117 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning ............. 1 475 000
118 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m......................... 2 742 000
122 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet ................. 3 075 000
d) Utbildning inom kulturområdet
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
126 Utbildningskostnader ......................................... 2 980 000
128 Undervisningsmateriel m. m................................... 453 000
Konstfackskolan:
129 Utbildningskostnader ........................................ 7 053 000
131 Undervisningsmateriel m. m................................... 443 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
132 Utbildningskostnader ......................................... *7 749 QOO
132 Undervisningsmateriel m. m................................... *294 000
132 Bidrag till vissa musikkonservatorier.............................. *2 642 000
132 Statens scenskolor ............................................. g 05g qqq
134 Statens dansskola .............................................. *1 5g5 qqq
135 Dramatiska institutet .........................................'' 4 950 000
e) Radio- och TV-verksamhet
142 Viss beredskapsutrustning m. m.................................. g50 000
142 Ersättning för viss rundradioverksamhet .......................... 33 g90 000
320 049 000
* Beräknat belopp
452 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Sid.
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
144 Förvaltningskostnader ........................................ 3 124 000
146 Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader .................... 45 000
147 Ersättning till kyrkor m. m...................................... 140 000
148 Vissa ersättningar till kyrkofonden ............................... 5 051 000
148 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m....................... 222 000
150 Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och lapska språken 9 000
150 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor ....................... *1 500 000
151 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med
friköp av lägenheter å kyrklig jord .......................... 1 000
151 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden .......................... 70 000
152 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna ...................... 100 000
152 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas
kyrkobyggnader ........................................... 13 000
10 275 000
D. Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
160 Skolöverstyrelsen .............................................. 42 981 000
163 Länsskolnämndema ............................................ 22 118 000
164 Läroboksnämnden.............................................. 473 000
165 Bidrag till vissa elevorganisationer ............................... 255 000
166 Bidrag till vissa föräldraorganisationer............................ 130 000
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete
167 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet ................... 18 150 000
172 Information om skolreformerna.................................. 870 000
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
174 Bidrag till driften av grundskolor m. m........................... 2 932 000 000
187 Nomadskolor ................................................. 4 452 000
Specialskolan m. m.:
188 Utbildningskostnader ......................................... 35 597 000
194 Utrustning m. m ............................................ 2 562 000
196 Resor för elever jämte ledsagare ............................... 1 170 000
197 Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn...... 1 050 000
d) Gymnasiala skolor m. m.
199 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor................ 1 118 000 000
210 Statliga realskolor ............................................. 18 095 000
211 Bidrag till driften av högre kommunala skolor...................... 7 000 000
Privatskolor:
212 Bidrag till vissa privatskolor .................................. *23 335 000
212 Bidrag till vissa internatskolor m. m............................ *1 150 000
Sjöbefälsskolorna:
213 Utbildningskostnader ......................................... 8 357 000
Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 453
Sid.
215 Utrustning m. m............................................. 705 000
217 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad ............................... 968 000
218 Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande 194 000
219 Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m. m................... 23 900 000
223 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m......... 4 204 000
224 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov .......... 45 000
224 Vissa kurser för ingenjörer m. m................................. 650 000
e) Investeringsbidrag
226 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m............... 267 000 000
235 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet .. 1 400 000
236 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet .... 220000
236 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor ..................... 6 000 000
4 543 031 000
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
239 Förvaltningskostnader ........................................ 7 440 000
241 Utredningar m. m............................................ 1 266 000
242 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor .................. 1 608 000
b) Universiteten in. m.
Humanistiska fakulteterna:
256 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 61 582 000
256 Driftkostnader .............................................. 10 000 000
Teologiska fakulteterna:
260 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 3581 000
260 Driftkostnader .............................................. 550 000
Juridiska fakulteterna:
262 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 9 846 000
262 Driftkostnader .............................................. 1 200 000
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
264 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 71 880 000
264 Driftkostnader .............................................. 11 000 000
Medicinska fakulteterna m. m.:
268 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 84 859 000
268 Driftkostnader .............................................. 56 800 000
Odontologiska fakulteterna m. m.:
279 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 24 903 000
279 Driftkostnader .............................................. 8 250 000
282 Vissa tandsjukvårdskostnader .................................. 16158 000
Farmaceutiska fakulteten m. m.:
284 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 3 837 000
284 Driftkostnader .............................................. 2 600 000
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
287 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 87 870 000
287 Driftkostnader .............................................. 39 760 000
Tekniska fakulteterna m. m.:
293 Avlöningar till lärarpersonal .................................. 107 220 000
293 Driftkostnader .............................................. 50 400 000
Vetenskapliga bibliotek:
301 Avlöningar ................................................. 30 273 000
306 Bokinköp m. m ............................................. 12 740 000
454
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Sid.
308 Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor
311 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader ........
312 Decentraliserad akademisk utbildning m. m..............
313 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm ..............
c) Vissa högskolor m. m.
315 Socialhögskolorna ........................................
324 Fortbildning av socionomer, journalister m. m.................
325 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
326 Journalisthögskolorna ......................................
Nordiska afrikainstitutet:
328 Avlöningar ............................................
329 Driftkostnader .........................................
330 Latinamerika-institutet i Stockholm .........................
331 Vissa kurser för utländska studerande .......................
d) Gemensamt för universitet och högskolor
333 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ....................
333 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden......................
334 Gästföreläsningar ..............................................
334 Särskilda åtgärder för forskarutbildning ..........................
336 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier ............
337 Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor
339 Universitetens datamaskincentraler ..............................
341 Kostnader för datamaskintid ....................................
342 Extra utgifter vid universitet och högskolor........................
e) Vissa forskningsändamål
346 Medicinsk forskning ....................................
348 Humanistisk forskning ..................................
349 Samhällsforskning ......................................
350 Naturvetenskaplig forskning ..............................
352 Atomforskning .........................................
353 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen ...............
354 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen ...............
355 Institutet för arbetsmarknadsfrågor .......................
Forskningsinstitutet för atomfysik:
356 Förvaltningskostnader .................................
357 Materiel m. m...........................................
357 Nordiska institutet för samhällsplanering ..................
358 Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning........
359 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt...................
360 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik.........
360 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi .............
361 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut............
361 Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
362 Bidrag till Riksföreningen mot cancer ....................
f) Inredning och utrustning
363 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.
30 688 000
138 900 000
1 000 000
1 578 000
19 000 000
252 000
323 000
4 366 000
398 000
293 000
1 000
1 510 000
500 000
2 300 000
439 000
4 400 000
11 402 000
4 877 000
5 000
21 300 000
1 035 000
40 100 000
7 660 000
8 250 000
41 850 000
16 000 000
17 860 000
15 282 000
519 000
1 844 000
202 000
362 000
205 000
109 000
924 000
704 000
622 000
320 000
3 000 000
*60 000 000
1 166 003 000
* Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet 455
Sid.
F. Lärarutbildning
Lärarhögskolorna:
369 Utbildningskostnader .........................................
374 Materiel m. m...............................................
Folkskoleseminarierna:
376 Utbildningskostnader .........................................
377 Materiel m. m...............................................
Förskoleseminarierna:
378 Utbildningskostnader .........................................
381 Materiel m. m...............................................
Gymnastik- och idrottshögskolorna:
381 Utbildningskostnader .........................................
383 Materiel m. m...............................................
Seminarierna för huslig utbildning:
384 Utbildningskostnader .........................................
386 Materiel m. m...............................................
Slöjdlärarseminariet:
386 Utbildningskostnader .........................................
387 Materiel m. m...............................................
388 Yrkespedagogiska instituten .....................................
390 Ersättning till deltagare i utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen
391 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor...............
394 Särskilda lärarutbildningsåtgärder ................................
395 Lärares fortbildning m. m..............................
399 Bidrag till Ericastiftelsen ..........................
G. Vuxenutbildning
401 Viss utbildning via radio och television m. m.......................
Statliga skolor för vuxna:
405 Utbildningskostnader .........................................
407 Material för självstudier ......................................
407 Undervisningsmateriel m. m...................................
408 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna ..............
408 Bidrag till studiecirkelverksamhet ................................
408 Bidrag till studieförbund......................................
409 Bidrag till driften av folkhögskolor ..............................
411 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor . .
412 Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet ........
H. Studiesociala åtgärder
414 Centrala studiéhjälpsnämnden m. m. ..............................
416 Studiebidrag m. m...........................................
416 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti .
417 Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studie
socialt stöd .............................................
417 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier m. m
418 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande......................
208 515 000
9 805 000
8 729 000
170 000
21 386 000
1 293 000
6 179 000
280 000
16 394 000
396 000
1 039 000
56 000
7 063 000
5 896 000
11 182 000
1 584 000
33 621 000
612 000
334 200 000
10 580 000
5 579 000
4 300 000
303 000
*98 000 000
*98 000 000
*8 400 000
73 800 000
3 000 000
*2 500 000
304 462 000
6 511 000
547 500 000
1 000 000
907 000
250 000
1 146 000
557 314 000
* Beräknat belopp
456 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 10: Utbildningsdepartementet
Sid.
I. Intemationellt-kulturellt samarbete
420 Kulturellt utbyte med utlandet .................................. 8(58 000
421 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m................. 2 321 000
422 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslut
ningar
m. ............................................... 165 000
423 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i
Sverige .................................................. 400 000
423 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m......................... 954 000
424 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete........................ 2 550 000
427 Nordiska kulturfonden ......................................... 1 240 000
8 498 000
Summa för driftbudgeten 7 266 974 000
KAPITALBUDGETEN
L STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets fond
429 Rundradioanläggningar ......................................... 27 200 000
77 200 000
H. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
443 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål ......................... *3 000 000
443 Radio- och televisionshus ....................................... 4 500 000
445 Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m........................... 60 000
446 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m........... *130 000 000
137 560 000
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
447 Allmänna studielånefonden ..................................... *111 000 000
447 Studiemedelsfonden ............................................ *756 000 000
447 Lånefonden för inventarier i studentbostäder ...................... 5 500 000
448 Lånefonden för studentkårlokaler ............................... 5 000 000
877 500 000
Summa för kapitalbudgeten 1 092 260 000
Totalt för utbildningsdepartementet 8 359 234 000
* Beräknat belopp
TRYCKERIBOLAGET IVAR HVEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1969
BIHANG
TILL
RIKSDAGENS PROTOKOLL
ÅR 1970
FÖRSTA SAMLINGEN
FJÄRDE BANDET
Bilagor till Kungl. Maj:ts proposition nr 1
angående statsverkets tillstånd och behov:
jordbruksdepartementet,
handelsdepartementet,
inrikesdepartementet,
civildepartementet,
industridepartementet,
oförutsedda utgifter,
riksdagen och dess verk m. m.,
riksgäldsfonden, avskrivning
av nya kapitalinvesteringar
och oreglerade kapitalmedelsförluster,
statens allmänna
fastighetsfond samt försvarets fastighetsfond och
beredskapsstat för för svar sväsendet
BILAGA 11 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till jordbruksdepartementet hör jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
rationalisering, prisreglering på jordbrukets och fiskets områden,
fiskefrämjande åtgärder, rennäringsfrågor, djursjukvård, livsmedelshygien,
frökontroll, växtskydd och lantbrukskemislc service, utbildning, forskning
och försök på jordbrukets, trädgårdsnäringens, veterinärmedicinens och
skogsbrukets områden, miljövård — omfattande vatten-, luft- och övrig
naturvård samt buller — friluftsverksamhet samt jakt och viltvård.
Jordbruk och trädgårdsnäring
Arbetet på det jordbrukspolitiska området har inriktats på att främja en
fortsatt snabb rationalisering och att minska förlustbringande överskott på
jordbruksprodukter samt att på sikt anpassa jordbruksproduktionen i enlighet
med 1967 års riksdagsbeslut.
Överenskommelse har under våren 1969 träffats om prissättningen på
jordbruksprodukter under perioden den 1 juli 1969—den 30 juni 1971. För
socker har överenskommelse träffats om regleringsåtgärderna för en tid
av fem år. I prisöverenskommelsen har försiktighet iakttagits i fråga om
prishöjningar och andra åtgärder som kan bromsa anpassningen av produktionen
samtidigt som jordbruket fått en viss inkomsthöjning. För mjölkproduktionen
har emellertid accepterats en viss uppbromsning av anpassningstakten.
För att bättre kunna följa effekterna av den förda jordbrukspolitiken
har inrättats en särskild nämnd, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,
med huvuduppgift att regelbundet redovisa en helhetsbild av den
faktiska och väntade ekonomiska utvecklingen inom lantbrukssektorn. I
nämnden ingår företrädare för berörda myndigheter, jordbruksnäringen,
konsumenterna och forskningen. För nästa budgetår förstärks statens lantbruksinformation
för att bl. a. möta behovet av information på prisregleringsområdet.
Försörjningsberedskapen med jordbruksprodukter och livsmedel har på
uppdrag av regeringen setts över av statens jordbruksnämnd. För nästa budgetår
föreslås i statsverkspropositionen en ytterligare statlig kredit på 50
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
milj. kr. som får disponeras vid särskilda förhållanden för lagring av jordbruksprodukter
och livsmedel. En omläggning av finansieringen av beredskapslagringen
föreslås genom alt 155 milj. kr. anvisas under en särskild
fond för lagring av jordbruksprodukter.
Resurserna för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering har
under senare år kraftigt förstärkts. Kreditgarantiramarna har sålunda fördubblats
mellan budgetåren 1966/67 och 1969/70. Under motsvarande period
har jordfonden, som har stor betydelse för strukturrationaliseringen,
ökat med 100 milj. kr. till ca 280 milj. kr. Tillgången på kreditgarantier
och medel från jordfonden har därmed nått den nivå som förutsattes av
1960 års jordbruksutredning.
Utbudet av jordbruksfastigheter har framför allt under år 1968 varit
lågt. Detta medförde att anspråken på såväl kreditgarantier som på medel
från jordfonden blev måttliga. Någon förstärkning av resurserna i detta avseende
är därför inte påkallad. Inte heller behöver bidragen till rationaliseringsåtgärder
inom jordbruket och trädgårdsnäringen förstärkas.
Fjolårets skörd var genomsnittligt mindre än normal till följd av omfattande
skördeskador i vissa delar av landet. Trots detta måste man räkna
med ett betydande exportbehov av vete. Statens bidrag till skördeskadefonden
uppgår innevarande budgetår till 30 milj. kr. mot tidigare 15 milj. kr.
Medlen i fonden synes räcka för kommande utbetalningar av skördeskadeersättningar.
Anslaget Bidrag vid förluster på grund av naturkatastrof
m. in. förstärks redan innevarande budgetår genom att 1,5 milj. kr. anvisas
på tilläggsstat II.
Som ett led i det fortsatta jordbrukspolitiska arbetet har tillsatts tre utredningar,
en för att se över stödet till jordbruket i norra Sverige, en för alt
utreda vissa frågor angående sambruksföreningar och en för att se över
prissättningssystemet för mjölk och mjölkprodukter mot bakgrund bl. a.
av tillkomsten av livsmedel innehållande sojaprotein och av nyare näringsfysiologiska
rön.
Skogsbruk
Skogsbruket i södra och mellersta Sverige har vid tre tillfällen under
hösten 1969 drabbats av omfattande stormskador. Omkring 25 milj. skogskubikmeter
har fällts eller brutits av stormarna. På grundval av stormskadeberedningens
betänkande, som avgivits under året, har riksdagen på förslag
av regeringen beslutat om vissa stödåtgärder till under hösten drabbade
skogsägare. I statsverkspropositionen föreslås vissa ytterligare åtgärder
som en beredskap mot framtida skador på skog.
Fiske
Fiskerinäringen har under de senaste åren haft att kämpa med ekonomiska
svårigheter i samband med att de tidigare gynnsamma produktions
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 3
och avsättningsförhållandena försämrats. Mot denna bakgrund har på förslag
av regeringen 1969 års riksdag beslutat om särskilda stödåtgärder som
trädde i kraft den 1 juli 1969. För budgetåret 1969/70 har sålunda anvisats
10 milj. kr. i konsolideringslån till fiskare som råkat ut för likviditetssvårigheter
och 4 milj. kr. i rationaliseringslån. Vidare har anslagits 3 milj.
kr. till särskilt omställningsbidrag till fiskare som önskar lämna fisket för
att övergå till annan yrkesverksamhet. Bidraget utgår med högst 12 000 kr.
Vidare har under innevarande budgetår för prisreglering av fisk fått disponeras
ytterligare ca 1,5 milj. kr. och 1,2 milj. kr. har använts till avsättningsbefrämjande
åtgärder.
Förslag om statliga kreditgarantier för lån till investeringar på fiskets
område har nyligen lämnats av fiskprisutredningen. Remissbehandling pågår
f. n. Särskild proposition i frågan beräknas kunna läggas fram under
vårriksdagen. I samma proposition avses vidare att läggas fram förslag för
riksdagen om byggande av ett nytt fiskeriundersökningsfartyg. För ändamålet
har för nästa budgetår preliminärt beräknats 3 milj. kr. Fiskeristyrelsen
föreslås få ökade ekonomiska resurser för handläggning av ärenden
rörande fiskehamnar och för stödåtgärder på fiskets område.
En utredning har tillsatts för att se över den regionala fiskeriadministrationen.
För att förbättra tillgången på fritidsfiskevatten kommer också nästa
budgetår 2 milj. kr. att stå till förfogande för statlig kreditgaranti till investeringar
i fritidsfiskeområden in. m.
Rennäring
Särskild proposition avses läggas fram om bl. a. ny rennäringslagstiftning
och stödet till rennäringens rationalisering.
Service och kontroll
I enlighet med beslut av 1969 års riksdag har bildats ett halvstatligt bolag
— AB Svensk laboratorietjänst — för att fr. o. m. den 1 januari 1970
bedriva främst veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet.
Veterinärstyrelsen tillförs för nästa budgetår personal för att kunna delta
i internationellt samarbete på livsmedelskontrollens område i FAO:s och
WHO:s regi.
Utbildning och forskning
Högskolorna inom departementets område har under 1960-talet fått en
kraftig upprustning. Utvecklingen av anslagstilldelningen till högskolorna
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
1963/64 |
1966/67 |
1969/70 |
|
Lantbrukskögskolan .......................... |
16.8 |
24,4 |
49,0 |
Veterinärhögskolan............................ |
6,9 |
9,8 |
16,7 |
Skogshögskolan .............................. Byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av |
9,5 |
13,5 |
20,7 |
lokaler vid högskolorna...................... |
4,8 |
9,6 |
13,1 |
Summa |
38,0 |
57,3 |
99,5 |
Jämsides med upprustningen av högskolorna har stödet till den |
forskning |
som finansieras från forskningsrådsanslag byggts ut. Medlen till jordbruksforskning
har mer än fördubblats sedan budgetåret 1963/64. För att stärka
den skogliga forskningen ombildades jordbrukets forskningsråd år 1967
till statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Samtidigt ställdes ett
särskilt anslag för skoglig forskning till rådets förfogande. Vidare inrättades
Institutet för skogsförbättring. Under år 1969 har en utredning tillsatts
rörande skogstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.
För nästa budgetår föreslås eu fortsatt förstärkning av jordbrukets högskolor.
Verksamheten vid Institutet för växtförädling av frukt och bär vid
Balsgård, som f. n. är ett halvstatligt branschforskningsinstitut, föreslås
den 1 juli 1970 bli inordnad i lantbrukshögskolan. Härigenom utökas lantbrukshögskolans
resurser inom trädgårdsområdet. Högskolans anslag ökas
med 712 000 kr. Till högskolan förs också över institutets nuvarande anläggningar
och försöksmark. Högskolan tillförs härutöver en befattning för lantbrukets
anpassningsproblem. Vid veterinär högskolan inrättas en personlig
tjänst som biträdande professor i husdjurshygien och skogshögskolan tillförs
en tjänst som biträdande professor vid institutionen för virkeslära. I
övrigt föreslås en fortsatt förstärkning av anslagen till jordbruksforskning
och skoglig forskning. Anslagen höjs med 615 000 resp. 500 000 kr.
1969 års riksdag har fattat beslut om att verksamheten vid statens skogsskolor
skall upphöra under hösten 1970. Skogsskolorna ersätts av två skogsinstitut,
ett i Värnamo och ett i Sollefteå. Verksamheten vid det sistnämnda
institutet förläggs till en början i Bispgården. Vid instituten skall bedrivas
skogsteknikerutbildning omfattande tre terminer. I statsverkspropositionen
beräknas medel för de nya instituten.
Miljövård
Det grundläggande målet för insatserna inom miljövården är att hejda
miljöförstörelsen och så långt som möjligt återställa redan förstörd miljö
samt att främja allmänhetens möjligheter till friluftsliv. Fn rad åtgärder
har satts in under senare år för att nå detta mål. Under år 1969 har en råd
reformer genomförts. En ny samlad lagstiftning till skydd mot vatten- och
luftförorening, buller och andra störningar — miljöskyddslagen — trädde
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 5
i kraft den 1 juli 1969. Samtidigt inrättades eu ny myndighet på miljövårdsområdet,
koncessionsnämnden för miljöskydd. Vidare byggdes naturvårdsverket
ut kraftigt.
Den 1 juli 1969 infördes statligt stöd med 50 milj. kr. per år under eu
femårsperiod till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Bidragsrarnen
för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk höjdes från 40
milj. kr. budgetåret 1968/69 till 50 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Antalet
reningsverk med minst biologisk rening har stigit kraftigt under de senaste
åren och beräknas f. n. uppgå till ca 1 250. Även utbyggnaden av reningsverk
för kemisk rening har intensifierats. Antalet reningsverk med kemisk
rening är nu 23, vartill kommer ca 180 under byggnad eller projektering.
Även på luftvårdens område har en rad reformer genomförts. Högsta tilllåtna
blyhalten i bensin sänktes den 1 januari 1970 till 0,7 gram/liter. Bestämmelser
om avgasrening på bilar har införts fr. o. in. 1971 års modeller
och i viss utsträckning även på äldre bilar. Högsta tillåtna svavelhalten i
eldningsolja är begränsad till 2,5 viktprocent fr. o. in. den 1 juli 1969. Berörda
myndigheter har fått i uppdrag all lägga fram förslag om ytterligare nedtrappningar
av blyhalten i bensin och svavelhalten i eldningsolja. Sådant
förslag har redovisats i slutet av år 1969 vad gäller svavelhalten i olja.
En sektion för bullerfrågor har inrättats vid naturvårdsverket. Vidare
har eu utredning rörande normer för trafikbuller tillsatts.
Beslut har fattats om visst förbud mot användning av DDT och vissa
andra s. k. klorerade kolväten fr. o. m. den 1 januari 1970. En utredning
— miljökontrollutredningen — har tillsatts för att utarbeta förslag till lagstiftning
om kontroll av miljöfarliga produkter. Utredningen skall också
utarbeta ett informationssystem — bestående av bl. a. en s. k. databank —
för miljövårdsområdet.
Under år 1969 har ytterligare ett antal naturområden säkerställts för allmänhetens
friluftsliv eller för kulturella och vetenskapliga ändamål. Antalet
reservat eller områden som förvärvats för att avsättas som reservat var
den 1 januari 1970 ca 580 med eu sammanlagd areal av ca 57 000 ha.
Bidragsgivningen till friluftsanläggningar har utökats. Naturvårdsverket
har fr. o. in. den 1 juli 1969 hand om bidragsgivningen till småbåtshamnar.
En utredning har tillsatts för planering av turistanläggningar och friluftsområden
in. in. En arbetsgrupp inom jordbruks- och industridepartementen
bär gjort en översiktlig inventering av de outbyggda Norrlandsälvarna
och gjort en prioritering mellan älvarna med hänsyn till skilda intressen.
Kommittén för ett renare samhälle och idrottsutredningen har avgivit sina
betänkanden, i vilka föreslås en förbättrad renhållning resp. ökat stöd till
bl. a. friluftslivet.
För budgetåret 1970/71 sker en fortsatt förstärkning av insatserna inom
miljövårdsområdet. Naturvårdsverket föreslås få ytterligare ett 10-tal tjäns
-
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
ter, däribland en informationschef. Informationen på miljövårdsområdet
förutsätts bli kraftigt utbyggd. Informationsfrågorna avses bli behandlade i
särskild proposition. I statsverkspropositionen beräknas preliminärt ett anslag
på 2,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1,5 milj. kr. Också det
statliga stödet till idrotten avses bli behandlat i särskild proposition. Stödet
till idrotts- och friluftsanläggningar förutsätts därvid öka med 6 milj. kr.
Anslagen för att säkerställa och vårda naturområden föreslås öka med sammanlagt
3 milj. kr. till 17,7 milj. kr. Anslaget till miljövårdsforskning föreslås
öka med 1,5 milj. kr. till 11 milj. kr. Vidare föreslås en utbyggnad
av den av staten och näringslivet gemensamt finansierade forskningen på
vatten- och luftvårdsområdet. Forskningsprogrammet fördubblas och föreslås
för en 3-årsperiod uppgå till 7,2 milj. kr. Härav avses 6 milj. kr. disponeras
för forskning om industriella föroreningsproblem och 1,2 milj. kr. för
forskning om kommunala föroreningsproblem. Bidragsramen för kommunala
avloppsreningsverk föreslås för nästa år bli höjd med 10 milj. kr. till
60 milj. kr.
Internationellt samarbete
Jordbruks- och fiskefrågor intar en framträdande plats i det under året
bedrivna utredningsarbetet rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete
(NORDEK). De nordiska samarbetsorganen för jordbruks-, fiskeresp.
same- och rennäringsfrågor har fortsatt sitt arbete.
Sverige var även under år 1969 medlem av FAO:s råd och av dess råvarukommitté
samt av styrelsen för det internationella livsmedelsprogrammet
(WFP). Sveriges bidrag till WFP inbegripet bidraget enligt den särskilda
konventionen om livsmedelshjälp uppgår årligen till ca 43 milj. kr. Omkring
Ire fjärdedelar därav utgörs av leveranser av svenska livsmedel.
Sverige har aktivt deltagit i del internationella samarbetet på miljövårdens
område inom bl. a. FN:s olika organ, Europarådet, OECD och Nordiska
rådet. Förberedelser har vidtagits för ett svenskt deltagande i det europeiska
naturvårdsåret 1970. FN :s generalförsamling har beslutat att den internationella
konferensen år 1972 om människans miljö skall äga rum i Sverige.
För att förbereda konferensen har en särskild nationalkommitté tillkallats.
Sammanställning
Förändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
i förhållande till riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår av följande
sammanställning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
DRIFTBUDGETEN
A. Jordbruksdepartementet m. m...
B. Jordbrukets rationalisering
m. m.......................
C. Jordbruksprisreglering ........
D. Skogsbruk ..................
E. Fiske ......................
F. Rennäring ..................
G. Service och kontroll ..........
H. Utbildning och forskning ......
I. Miljövård....................
J. Diverse ....................
Summa för driftbudgeten
K AP ITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
Domänverket ................
Statens allmänna fastighetsfond ....
Statens utlåningsfonder ..........
Fonden för statens aktier ........
Fonden för förlag till statsverket.. ..
Fonden för beredskapslagring ....
Diverse kapitalfonder ............
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för jordbruksdepartementet . .
1 Varav 5 milj. kr. anvisat på X ht
Anvisat 1969/70 |
Förslag 1970/71 |
Förändring |
|
7,9 |
8,0 |
+ |
0,1 |
124,9 |
124,8 |
_ |
0,1 |
277,8 |
251,4 |
— |
26,4 |
73,4 |
78,4 |
+ |
5,0 |
12,6 |
15,8 |
+ |
3,2 |
1,8 |
1,9 |
+ |
0,1 |
58,8 |
62,3 |
+ |
3,5 |
151,3 |
161,5 |
+ |
10,2 |
175,3 |
191,8 |
+ |
16,5 |
3,1 |
3,4 |
+ |
0,3 |
886,9 |
899,3 |
+ |
12,4 |
6,4 |
4,1 |
— 2,3 |
8,1 |
6,1 |
— 2,0 |
1,0 |
— |
- 1,0 |
0,6 |
— |
— 0,6 |
0,2 |
— |
— 0,2 |
— |
155,0 |
+ 155,0 |
20,0 |
— |
— 20,0 |
36,3 |
165,2 |
+ 128,9 |
923,2 |
1 064,5 |
+ 141,3 |
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de
frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde, och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
A. Jordbruksdepartementet m. m.
A 1. Jordbruksdepartementet
1968/69 Utgift3 .................. 23 561 014
1969/70 Anslag .................. 5 134 000
1970/71 Förslag.................. 5 256 000
1 Anslagen Jordbruksdepartementet: Avlöningar och Jordbruksdepartementet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 33 134 kr.
1969/70 |
Beräknad ändring |
||
Personal Handläggande personal......... |
...... 37 |
Dep.chefen |
|
övrig personal................ |
..... 32 |
— |
|
Anslag Avlöningar.................. |
69 ...... 3 993 000 |
+ |
77 000 |
Sjukvård .................... |
...... 11 000 |
— |
|
Reseersättningar.............. |
...... 46 000 |
+ |
6 000 |
Expenser..................... |
...... 172 000 |
+ |
15 000 |
Lönekostnadspålägg........... |
..... 912 000 |
+ |
24 000 |
5 134 000 |
+ 122 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 9
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 256 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 5 256 000 kr.
A 2. Lantbruksrepresentanter
1968/69 Utgift1 .................... 2447 847
1969/70 Anslag .................... 452 000
1970/71 Förslag ................. 488 000
1 Anslagen Lantbruksrepresentanter: Avlöningar och Lantbruksrepresentanter: Omkostnader.
a Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 397 kr.
Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper
om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande
näringar i de länder eller internationella organisationer som ingår i
deras verksamhetsområden. F. n. är lantbruksrepresentanterna placerade i
Bonn, Bryssel och Washington.
1969/70 |
Beräknad ändring |
|
Personal............................ |
3 |
Dep.chefen |
Anslag |
||
Avlöningar........................ |
280 000 |
+ 25 000 |
Sjukvård ......................... |
100 |
+ 900 |
Resekostnader och expenser........... |
51 900 |
+ 100 |
Ersättning till kostnader för förhyrning |
75 000 |
+ 5 000 |
Lönekostnadspålägg ................ |
45 000 |
+ 5 000 |
452 000 |
+ 36 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 488 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 488 000 kr.
lf Ilihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 11
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
A 3. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift...... il 553 162 Reservation ...... 213 026
1969/70 Anslag .... 2 000 000
1970/71 Förslag ____ 2 000 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 2 313 kr.
Omfattningen av kommittéverksamheten för budgetåret 1970/71 beräknas
bli lika stor som för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Kommittéer in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1968/69 Utgift....... 221 599 Reservation ...... 504 381
1969/70 Anslag ...... 283 000
1970/71 Förslag...... 270 000
Med hänsyn till alt vissa representationskostnader numera bestrids från
myndighetsanslag kan anslaget minskas med 13 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 270 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 11
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
B 1. Lantbruksstyrelsen
1968/69 Utgift1 ................. 27 747 261
1969/70 Anslag ................. 10 545 000
1970/71 Förslag ................ 11 241 000
1 Anslagen Lantbruksstyrelsen: Avlöningar och Lantbruksstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 73 071 kr.
Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket
och lantbrukets rationalisering i den mån sådana ärenden inte ankommer
på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna,
statens hingstdepå och stuteri, trädgårdsskolan i Norrköping
samt lappväsendet i fråga om rennäringen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet
över statens centrala frökontrcllanstalt och de lokala frökontrollanstalter
som är behöriga att utföra statsplombering av utsädesvara, statens
maskinprovningar, lantbrukets yrkesskolor, de lokala lantbrukskemiska
kontrollanstalter för vilka styrelsen fastställt stadgar samt statens lantbruksinformation.
Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap,
vars stadgar styrelsen fastställt.
Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksstyrelsen är en
generaldirektör. Inom verket finns sju byråer. Dessa är administrativa
hyrån, strukturbyrån, investeringsbyrån, lantbruksbyrån, husdjursbyrån,
undervisningsbyrån och jordbruksekonomiska byrån. Dessutom finns en
särskild arbetsenhet för översiktlig planering och en för rådgivningsfrågor.
Styrelsen ställer personal till förfogande för statens lantbruksinformation.
1969/70 |
Beräknad ändring |
||
Lantbruks- styrelsen |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Handläggande personal......... |
...... 85 |
+ 3 |
4 1 |
Övrig personal................ |
...... 80 |
+ 1 |
4 1 |
165 |
4 4 |
4 2 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar................... |
...... 6 901 000 |
+ 606 000 |
4 456 000 |
Sjukvård..................... |
...... 14 000 |
— |
— |
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
styrelsen |
||||
Reseersättningar.................... |
410 000 |
+ 50 000 |
+ |
27 000 |
Därav utrikes resor ...................... |
20 000 |
+ 5 000 |
+ |
5 000 |
Lokalkostnader.................... |
756 000 |
+ 4 000 |
— |
|
Expenser.......................... |
440 500 |
+ 73 000 |
+ |
40 000 |
Därav engångsutgifter.................... |
30 000 |
+ 7 000 |
— |
16 000 |
Upplysningsverksamhet.............. Kostnader för viss informationsverksam- |
311 000 |
+ 108 000 |
+ |
40 000 |
het.............................. |
150 000 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg................ |
1 562 000 |
+ 159 000 |
+ |
133 000 |
Övriga utgifter...................... |
3 000 |
— |
— |
|
10 547 500 |
+ 1 000 000 |
+ |
696 000 |
|
Uppbördsmedel Försålda formulär, blanketter och kun- |
||||
görelser m. m..................... |
2 500 |
— |
— |
|
Nettoutgift |
10 545 000 |
+ 1 000 000 |
+ |
696 000 |
Lantbruks styrelsen
I en allmän översikt konstaterar lantbruksstyrelsen att lantbrukets omstrukturering
och effektivisering under de senaste åren fortsatt i samma
liöga takt som under den första delen av 1960-talet. Denna utveckling har
under de senaste 20 åren ägt rum inom ramen för en i stort sett oförändrad
produktionsvolym.
Samtidigt har antalet förvärvsarbetande i jordbruket, arealen åker, antalet
brukningsenheter och antalet mjölkkor minskat kraftigt. Sålunda har åkerarealen
under 1960-talet minskat med 1,5 % per år. Antalet brukningsenheter
har minskat med ungefär 5 % per år, medan antalet i jordbruk förvärsarbetande
under senare år gått ned med i medeltal ca 10 % per år. Åkerarealen och
antalet brukningsenheter minskar särskilt snabbt i Norrland. Antalet i jordbruk
sysselsatta minskade åren 1964—1968 i Norrland i det närmaste dubbelt
så snabbt som i södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Den framtida utvecklingen torde för lantbruket innebära en fortsatt, sannolikt
accelererad strukturomvandling i förening med förbättring av tekniken.
Mycket återstår dock att göra innan företagsstrukturen anpassats till
rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar. Eftersom dessa förutsättningar
inte är konstanta utan liksom hittills torde komma att ändras med
den tekniska utvecklingen, förskjuts ständigt målet för rationaliseringsverksamheten.
Vid fortsatt ekonomisk tillväxt i det svenska samhället och ''säd nu
gällande jordbrukspolitiska riktlinjer kan därför under överskådlig tid väntas
en snabb strukturrationalisering i samband med viss krympning av jordbrukets
produktionsapparat. Samtidigt har man att räkna med att olika
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 13
rationaliseringsåtgärder ökar produktiviteten och produktionen kominer
därför ej att minska i takt med produktionsapparatens krympning.
Reformerna rörande statens stöd till jordbrukets rationalisering och den
nya organisationen av lantbruksnämnderna har haft en gynnsam effekt på
lantbruksorganisationens verksamhet.
Efterfrågan på statligt stöd till jordbrukets rationalisering var under föregående
budgetår totalt något lägre än under budgetåret 1967/68. Vid ingången
av budgetåret 1967/68 förelåg ett uppdämt behov av kreditgarantier som
inte hade någon motsvarighet vid ingången av budgetåret 1968/69. Av bl. a.
arbetsmarknads- och beskattningsskäl synes vidare utbudet av jordbruksfastigheter
ha varit lägre under år 1968 än under år 1967. Detta har påverkat
jordbrukarnas möjligheter att vidta yttre rationaliseringsåtgärder med
därtill hörande följ dinvesteringar. Även utbudet av fastigheter för nyetablering
torde ha påverkats.
Även verksamheten med särskild rationalisering i Norrland in. in. har
under föregående budgetåret legat på en lägre nivå än under budgetåret
1967/68. Detta torde i viss mån bero på att verksamheten i de sydligare delarna
av området ännu ej kommit igång i full omfattning. Lantbruksstyrelsen
undersöker f. n. genom en särskild arbetsgrupp möjligheterna att motverka
den markanta stegring i byggnadskostnaderna som skett vid den särskilda
rationaliseringen och som hämmat igångsättningen av nya rationaliseringsobjekt.
Fastighetsförvärven med anlitande av jordfonden bär under budgetåret
1968/69 påverkats av den återhållsamhet med utbud av mark som förekommit
efter den mycket kraftiga ökningen under hösten 1967. Å andra
sidan har under budgetåret 1968/69 balans nåtts mellan lantbruksnämndernas
inköp och försäljning av fastigheter.
T fråga om lantbruksnämndernas organisation och personalresurser för
verksamheten inom jord- och skogsbrukssektorn har lantbruksstyrelsen genomfört
vissa undersökningar i syfte att rationalisera verksamheten. Såsom
ett resultat av dessa undersökningar föreslår styrelsen viss omfördelning av
medel för att arbetsbesparande ADB-metoder skall kunna tillämpas vid det
omfattande skogsvärderingsarbetet.
Erfarenheterna av bestämmelserna rörande det statliga stödet till trädgårdsnäringens
rationalisering in. m. är goda. Kreditgarantigivningen har
också ökat under föregående budgetår. Styrelsen föreslår bl. a. att till styrelsen
knyts en rådgivande nämnd för trädgårdsfrågor.
På grund av att lantbruksnämndernas uppgifter på fiskets område påverkas
av de nya bestämmelserna rörande det statliga stödet till fiskets rationalisering
och till främjande av fritidsfisket begär lantbruksstyrelsen viss personalförstärkning
vid lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län.
Verksamheten vid lantbrukets yrkesskolor har även under budgetåret
1968/69 legat på en hög nivå. I avvaktan på överföringen av tillsynen över
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
skolorna till skolöverstyrelsen den 1 juli 1971 begränsar styrelsen sina
äskanden om medel till vad som erfordras för att bibehålla utbildningen vid
en god standard.
Lantbruksstyrelsen behandlar därefter de särskilda yrkandena för budgetåret
1970/71.
1. Löne- och prisomräkning in. in. 539 000 kr.
2. Lantbruksstyrelsens behov av expertis för att handlägga frågor av rättslig
art täcks endast delvis av nu anställd personal med juridisk utbildning.
Även för handläggning av mera krävande ärenden av allmänt administrativ
natur är den tillgängliga arbetskraften för liten. Medel bör därför anvisas för
att ge styrelsen möjlighet att anställa en väl kvalificerad jurist, som helst
även bör ha erfarenhet av att utforma författningstext o. d. (+ 94 000 kr.).
3. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1969: 107, JoU 24, rskr 204) skall
fr. o. in. innevarande budgetår utformningen och spridningen av information
till konsumenterna om jordbruksprisregleringen främst ankomma på
statens lantbruksinformation (SLI). Detta medför ökade kostnader för
presstjänst, trycksaker, TV- och radioprogram in. in. (+ 100 000 kr.). För
att SLI skall kunna fullgöra den nya uppgiften bör personalen förstärkas
med en byrådirektör (/- 80 000 kr.).
4. En personlig ordinarie kontoristtjänst bör inrättas hos styrelsen för att
bereda anställning åt en tjänsteman som förts över från annan myndighet
(+ 30 000 kr.).
5. För utredningar och undersökningar som förberedelse till planerad
övergång till ny organisation för redovisning och revision fr. o. m. budgetåret
1971/72 behöver styrelsen anställa viss redovisningsteknisk expertis
(+ 57 000 kr.).
6. Inom styrelsen pågår en översyn av rådgivningsverksamheten vid lantbruksnämnderna.
För vissa undersökningar rörande olika metoders effekt
behöver styrelsen anlita personal utanför verket med speciell sakkunskap
i informationsteknik m. m. (+ 35 000 kr.).
7. För ökade omkostnader till följd av intensifierad verksamhet beräknar
styrelsen 65 000 kr.
Remissyttrande
Riksrevisionsverket framhåller med anledning av lantbruksstyrelsens begäran
om medel för redovisningsteknisk expertis att omläggningen till det
s. k. SEA-systemet för styrelsens del förskjuts ett år i förhållande till tidigare
planer. Medel för att anställa sådan expertis anser verket därför inte
behövas förrän under budgetåret 1971/72.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 15
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
It 241 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en byrådirektör
(3) och en kontorsbiträdestjänst (4). Som jag återkommer till under
punkten B 13 har jag nnder detta anslag också beräknat medel för en
trädgårdsnämnd.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 11 241 000 kr.
B 2. Lantbruksnämnderna
1968/69 Utgift1 ................ 257 190 089
1969/70 Anslag ................ 75 693 000
1970/71 Förslag ................ 78 100 000
1 Anslagen Lantbruksnämnderna: Avlöningar, Lantbruksnämnderna: Omkostnader, Lantbruksnämnderna:
Utrustning och Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksorganisationen.
a Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 668 637 kr.
Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling
samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är
påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en snabb
strukturrationalisering inom lantbruket. Nämnden svarar även för vissa
statliga åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om
skördeskadeskydd, skördeuppskattning och skördestatistik samt om försöksverksamhet
och kursverksamhet inom lantbrukets områden. Nämnden
är vidare lokal huvudman för hemkonsulentverksamheten samt handlägger
frågor inom fiskets område och andra ärenden som enligt särskilda
bestämmelser ankommer på nämnden.
Lantbruksnämnd är, om ej lantbruksstyrelsen bestämmer annat, organiserad
på tre enheter, nämligen en strukturenhet, en produktionsenhet
och en administrativ enhet.
1969/70 |
Beräknad ändring |
||
Personal Handläggande personal......... |
..... 777 |
Lantbruks- styrelsen — 1 |
Dep.chefen — 34 |
övrig personal ............... |
..... 577 |
— 7 |
— 15 |
1354 |
— 8 |
— 49 |
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- |
Dep.chefen |
||||
styrelsen |
|||||
Anslag |
|||||
Avlöningar......................... |
49 615 000 |
+ |
3 011 000 |
+ 1 400 000 |
|
Sjukvård .......................... |
80 000 |
— |
— |
||
Reseersättningar.................... |
7 358 000 |
+ |
132 000 |
— |
270 000 |
Lokalkostnader.................... |
4 443 000 |
+ |
264 000 |
+ |
201 000 |
Expenser ........................ |
2 058 000 |
+ |
476 000 |
+ |
379 000 |
Utrustning.......................... Utbildningskurser för viss personal vid |
350 000 |
+ |
319 000 |
+ |
100 000 |
lantbruksorganisationen............ Kostnader i samband med projekterings- |
150 000 |
-1- |
30 000 |
+ |
30 000 |
verksamheten..................... |
300 000 |
— |
— |
||
Ersättning för tjänster sammanhängande |
|||||
med kontakter mellan lantbruksnämn-derna och näringsutövarna.......... |
100 000 |
— |
— |
||
Kostnader för att insamla primärupp- |
|||||
gifter till fiskeristatistik beträffande |
60 000 |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg ................ |
11 169 000 |
+ |
937 000 |
+ |
567 000 |
Övriga utgifter...................... |
10 000 |
— |
— |
||
75 693 000 |
+ |
5 169 000 |
+ 2 |
407 000 |
Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 3,3 milj. kr.
(1969/70 3,0 milj. kr.).
Lantbruksstijrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 904 000 kr.
2. Personalminskning till följd av pensionsavgång m. m. (—295 000 kr.).
3. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1969: 41, JoU 11, rskr 134) skall
förmedlingen av statliga fiskerilån i Göteborgs och Bohus län i fortsättningen
handhas av lantbruksnämnden i stället för av landstinget. För
dessa nya arbetsuppgifter behöver nämnden förstärkas med två arvodesanställda
fiskerikonsulenter (+ 117 000 kr.).
4. Till följd av lokaltillskott vid vissa lantbruksnämnder beräknas städningskostnaderna
öka (+ 20 000 kr.).
5. Under förutsättning att automatisk behandling av datamaterial för
skogsvärderingar kommer till stånd under nästa budgetår föreslår styrelsen
att ett belopp av 300 000 kr. motsvarande lön och lönekostnadspålägg för
ett tiotal tjänstemän förs över från avlöningsposten till expensposten. Sistnämnda
anslagspost behöver dessutom förstärkas med 79 000 kr.
6. Under nästa budgetår behöver inventarier, kontorsmaskiner och viss
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 17
utrustning för fiskerikonsulenterna förnyas för en kostnad av 373 000 kr.
För kostnader i samband med att två lantbruksnämnder flyttar till nya
lokaler behövs 181 000 kr. Vidare behövs 110 000 kr. till personsökaranläggningar
för tio lantbruksnämnder. (+ 314 000 kr.)
7. För att fortbildningen av personalen hos lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
skall kunna bedrivas i oförminskad omfattning bör ytterligare
30 000 kr. anvisas för ändamålet (+ 30 000 kr.).
Remissyttrande
Statskontoret har inte något att erinra mot lantbruksstyrelsens förslag beträffande
medel till utrustning.
Departementschefen
Enligt uttalande av 1967 års riksdag (prop. 74, JoU 18, rskr 214) bör
tjänster, som lantbruksnämnd tillhandahåller på beställning och som rör
jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, i princip betalas så att
ersättningen ger full kostnadstäckning. Riksdagen beslutade att under en
övergångstid full kostnadstäckning inte skulle krävas. Fr. o. m. budgetåret
1967/68 uppgår kostnadstäckningen till 60 % av självkostnaderna. Jag förordar
nu att kostnadstäckningen höjs till i genomsnitt 75 %. Kungl. Maj :t
bör liksom hittills få bestämma den närmare fördelningen av självkostnaden
i fråga om olika slags förrättningar.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
78,1 milj. kr. Jag har därvid räknat med att anslaget kan minskas med
2 153 000 kr. med hänsyn till den senare denna dag förordade omorganisationen
av hemkonsulentverksamheten. Jag har vidare beräknat medel bl. a. för
ytterligare två fiskerikonsulenter i Göteborgs och Bohus län (3) samt medel
för att övergångsvis bestrida vissa kostnader i samband med bl. a. inventering
av kronans vatten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 78 100 000 kr.
B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.
1968/69 Utgift .................. J2 838 068
1969/70 Anslag .................. 3 215 000
1970/71 Förslag.................. 3 145 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 12 746 kr.
Anslaget används för att bestrida kostnader för kursverksamhet i syfte
att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt
den yttre rationaliseringen inom skogsbruket.
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Lan tbruksstyrelsen
Den föreslagna anslagsökningen, 50 000 kr., hänför sig till höjda arvoden,
lokalhyror, annonskostnader m. m. Vidare anhåller styrelsen att anslaget
får tas i anspråk för att bestrida kostnader för viss inspelning av
lantbruksprogram för TV genom TRU-kommitténs försorg.
Bestämmelserna för anslagets utnyttjande återfinns i reglementet (1949:
451) för statsunderstödd utbildningsverksamhet på lantbrukets område (omtryckt
1962: 313, ändrad senast 1965: 263) samt i kungörelsen (1949: 452)
angående statsbidrag till utbildningsverksamhet på lantbrukets område (omtryckt
1962: 314). Den fr. o. in. den 1 juli 1967 genomförda omorganisationen
av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen har medfört att huvuddelen
av kursverksamheten bedrivs i de nya nämndernas regi samt till en
mindre del av lantbrukets yrkesskolor. De sålunda ändrade förhållandena
medför enligt lantbruksstyrelsens mening att några detaljanvisningar i författningsform
beträffande ansökan och redovisning av anslaget ej längre
är erforderliga. Styrelsen föreslår att reglementet och kungörelsen upphävs.
Erforderliga föreskrifter om dispositionen av anslaget och de villkor som
bör gälla för kursers anordnande och om ersättningar åt kursdeltagare och
föreläsare m. m. bör kunna lämnas i regleringsbrev.
Styrelsen anser vidare att reglementet (1921:509) för mejeriskolor för
kvinnor (ändrat 1933: 511, 1938: 587) bör upphävas, eftersom sådan utbildning
inte längre är aktuell.
Reglementet (1930:329) för statsunderstödda utbildningskurser för
mjölkbedömare (ändrat 1951:245) och kungörelsen (1951:246) om statsunderstödda
utbildningskurser för mejeripersonal (ändrad 1955:546) bör
likaså upphävas. De förhållanden som rådde inom mejerinäringen vid författningarnas
tillkomst och som då motiverade särskilda bestämmelser om
statsbidrag till utbildning av mejeripersonal har sedan länge upphört. Utbildningskurser
för mejeripersonal har anordnats av Svenska mejeriernas
riksförening med som regel en kurs om året. Från förevarande anslag
har tagits i anspråk belopp varierande mellan 6 000 och 10 000 kr. per
år. Utbildningen bör nu kunna bedrivas på samma sätt och under samma
villkor som gäller för annan jämförbar yrkesutbildning.
Remissyttranden
Skolöverstyrelsen och Svenska mejeriernas riksförening har inget att erinra
mot att författningarna om utbildning av mejeripersonal upphävs. De
båda remissinstanserna delar också lantbruksstyrelsens mening att mejeripersonalutbildningen
bör kunna bedrivas på samma sätt som annan jämförbar
yrkesutbildning.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 19
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag i fråga om utbildningen av
olika slag av mejeripersonal.
Med hänsyn till vad jag anfört under punkten B 2 beträffande hemkonsulentverksamheten
bör anslaget minskas med 120 000 kr. Å andra sidan
räknar jag med att anslaget bör höjas med 50 000 kr. på grund av inträffade
kostnadsökningar.
Anslaget i övrigt bör få disponeras enligt Ivungl. Maj :ts bestämmande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
3 145 000 kr.
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
1968/69 Utgift .................. 13 135 909
1969/70 Anslag ................ 15 000 000
1970/71 Förslag ................ 15 000 000
Från anslaget bestrids dels bidrag till yttre och inre rationalisering enligt
kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
in. in. (ändrad 1969: 186), dels de bidrag till återbetalning av lån från
jordbrukets maskinlånefond, som utfästs före den 1 juli 1967. Därutöver
används anslaget för vissa speciella ändamål, som angetts i regleringsbrevet
för budgetåret 1969/70.
Bidragsram för yttre och inre rationalisering
Budgetår Ram Beviljade
bidrag m. m.
1968/69 ...................... 15 000 000 13 942 000
1969/70 ...................... 15 000 000
Lantbruksstyr elsen
Styrelsen föreslår
1. att anslaget tas upp med 15 milj. kr. och att därav får tas i anspråk
medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande
budgetår,
2. att av bidragsramen på 15 milj. kr. får disponeras 10 milj. kr. för bi -
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: .Jordbruksdepartementet
drag till yttre rationalisering och 5 milj. kr. för bidrag till inre rationalisering
med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen.
Styrelsen framhåller att den vid beräkning av medelsbehovet särskilt
beaktat
dels de vinstmedel som tillförs anslaget i samband med försäljning av
jordfondsfastigheter,
dels ännu ej infriade utfästelser om statsbidrag, som åsyftas i övergångsbestämmelserna
till kungörelsen 1967: 453,
dels ett behov av ca 300 000 kr. för att betala ut utfästa bidrag till återbetalning
av lån från jordbrukets maskinlånefond,
dels ock ett beräknat medelsbehov under budgetåret 1970/71 av 1,5—
2 milj. kr. för att bestrida statsbidrag till sådana torrläggnings- och andra
rationaliseringsåtgärder i Kvismaredalen, Mosjöbotten och Västra Mosjön i
Örebro län, som jämlikt kungl. brev den 14 december 1962 ej belastar fastställda
bidragsramar.
De part em en t sch ef en
Det statliga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen
i form av kreditgarantier. Bidragsgivningen från detta anslag
begränsas i princip till att avse åtgärder som har nära samband med strukturrationaliseringen.
All bidragsgivning till inre rationalisering i samband
med särskild rationalisering belastar emellertid anslaget Bidrag till särskilda
rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. in. Liksom lantbruksstyrelsen anser
jag att bidragsramarna bör tas upp med sammanlagt 15 milj. kr. (2). För
utbetalningar från anslaget beräknar jag oförändrat 15 milj. kr. (1). Av
anslaget bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning
som under innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att under budgetåret 1970/71 statsbidrag beviljas
till yttre rationalisering intill ett belopp av 10 000 000
kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 5 000 000
kr., med rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen mellan
ändamålen
b) till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000
kr.
B 5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
1968/69 Utgift ...... 188 070 Reservation...... 428 491
1969/70 Anslag ...... 100 000
1970/71 Förslag...... 1 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 21
Ur anslaget utbetalas statsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen
(1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad
1969: 187). Därutöver disponeras anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet.
Lantbruksstijr elsen
Mot bakgrunden av den väntade ringa åtgången på bidragsmedel och med
hänsyn till reservationen under anslaget föreslår styrelsen att anslaget förs
upp med 1 000 kr. Styrelsen förutsätter att bidrag till Svenska fruktfrämjandet
lämnas med 50 000 kr.
Med hänsyn till behovet av att samla in material för översiktlig planering
rörande trädgårdsnäringen och då åtgången av medel för statsbidrag
även i fortsättningen kan väntas bli ringa, föreslår styrelsen att 50 000 kr.
får tas i anspråk för ändamålet under budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 000 kr. Förslaget att ur
detta anslag bestrida kostnader för översiktlig planering rörande trädgårdsnäringen
kan jag inte biträda. Kostnader av detta slag bör enligt min mening
belasta myndighetsanslagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
1968/69 Utgift .................... 278 018
1969/70 Anslag ......... 500 000
1970/71 Förslag .................. 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv
och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, uppförande av lagerhus
m. m. för jordbruksändamål, trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. samt inköp av avelshästar och ridhästar.
Lantbruksstyr elsen
A. Anslag
Styrelsen föreslår att anslaget tas upp med oförändrat 500 000 kr. Trots
alt kreditgarantigivningen ökat betydligt under senare år anser styrelsen
att det inte finns anledning till ändring av anslaget.
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
B. Kreditgarantiramar
Ändamål |
1967/68 |
1968/69 |
1969/ 70 |
Beräknad |
|||||
fast- ställd ram |
jäm-kad 0. |
be- viljad garan- ti |
fast- ställd ram |
jäm- kad ram |
be- viljad garan- ti |
fast- ställd ram |
Lant- bruks- styrel- sen |
Dep. chefen |
|
milj. kr. |
|||||||||
1. Yttre rationalisering .. |
65,0 |
65,5 |
65,1 |
80,0 |
70,0 |
55,7 |
90,0 |
_ |
_ |
2. Inre rationalisering .... |
50,0 |
66,0 |
65,5 |
70,0 |
77,0 |
61,9 |
90,0 |
— |
— |
3. Jordförvärvslån ...... |
37,0 |
39,0 |
38,9 |
45,0 |
41,0 |
27,8 |
55,0 |
— |
— |
4. Driftslån ............ |
30,0 |
31,0 |
30,9 |
35,0 |
45,0 |
39,4 |
45,0 |
— |
— |
5. Maskinlån............ |
7,0 |
2,5 |
2,2 |
7,0 |
4,0 |
2,7 |
7,0 |
— |
— |
6. Lagerhus m. m....... |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
— |
— |
7. Trädgårdsnäringens ra- |
|||||||||
tionalisering in. m..... |
7,0 |
7,0 |
4,6 |
9,0 |
9,0 |
7,0 |
9,0 |
— |
— |
8. Inköp av avelshästar och |
|||||||||
ridhästar ............ |
0,5 |
0,5 |
0,1 |
0,5 |
0,5 |
0,1 |
0,5 |
— |
— |
Summa |
200,5 |
215,5 |
211,3 |
250,5 |
250,5 |
198,6 |
300,5 |
— |
— |
1—5. Ramarna för lån till yttre och inre rationalisering, jordförvärvslån
och driftslån har under budgetåret 1968/69 utnyttjats till ca 80 %.
Eftersom ramarna höjts betydligt för innevarande budgetår anser lantbruksstyrelsen
att det nu inte föreligger skäl att föreslå någon ytterligare
ökning. Skäl anses heller inte föreligga att föreslå sänkningar. Härför talar
bl. a. att omsättningen på fastighetsmarknaden av jordbruksfastigheter nu
åter torde öka efter att speciellt under år 1968 ha varit mindre än tidigare
av bl. a. arbetsmarknads- och beskattningsskäl. Efterfrågan på lånegarantier
bedöms öka för i första hand yttre rationaliseringslån men även för
jordförvärvslån och driftslån och — för att finansiera följ dinvesteringar
efter yttre rationalisering — för inre rationaliseringslån.
6. Ramen på 4 milj. kr. till kreditgaranti för lån till lagerhus m. m. för
budgetåret 1968/69 har utnyttjats helt. Efterfrågan på statlig lånegaranti
under budgetåret 1970/71 beräknas komma att överstiga 8 milj. kr. Med
hänsyn framförallt till att en viss del av motsvarande kreditbehov torde
kunna tillgodoses av kreditinstitut utan krav på statlig garanti, begränsar
styrelsen sitt förslag till oförändrad ram av 4 milj. kr.
7. Garantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m. in. avser garanti
för rationaliseringslån, förvärvslån och driftslån till trädgårdsföretag,
lån till inrättande av lagerhus och auktionslokaler för trädgårdsprodukter
samt lån till maskinhållning inom trädgårdsnäringen. Under budgetåret
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 23
1968/69 har lånegarantier beviljats för 7 milj. kr. Styrelsen föreslår att
ramen behålls oförändrad vid 9 milj. kr.
8. Ramen för kreditgarantier för lån till inköp av avelshästar och ridhästar
behöver inte ändras. Liksom hittills bör den få fördelas på avsedda ändamål
enligt styrelsens beslut.
Departementschefen
Efterfrågan på kreditgarantier var under budgetåret 1968/69 lägre än
tillgången. Anledningen härtill torde främst ha varit att utbudet av jordbruksfastigheter
var lägre år 1968 än under tidigare år. Lantbruksstyrelsen
bedömer att omsättningen av jordbruksfastigheter åter kommer att öka
varför det enligt min mening inte föreligger någon anledning att minska
kreditgarantiramarna. Jag förordar sålunda att garantier får beviljas intill
samma belopp under nästa budgetår som under innevarande budgetår. Anslaget
bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat 500 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att för budgetåret 1970/71 statlig kreditgaranti
får lämnas för lån till yttre rationalisering med 90 000 000
kr., för lån till inre rationalisering med 90 000 000 kr., för
jordförvärvslån med 55 000 000 kr., för driftslån med
45 000 000 kr., för maskinlån med 7 000 000 kr., för lån till
uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m. med
4 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. med 9 000 000 kr. samt för lån till inköp av avelshästar
och ridhästar med 500 000 kr., med rätt för Kungl.
Maj:t att jämka fördelningen mellan de fem förstnämnda
ändamålen
b) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kr.
B 7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.
1968/69 Utgift .................. 5 516 044
1969/70 Anslag ................ 15 000 000
1970/71 Förslag ................ 12 000 000
Från anslaget utbetalas bidrag till särskild rationalisering inom norrlandslänen,
Kopparbergs och Värmlands län samt inom den del av Älvsborgs
län som omfattar landskapet Dalsland enligt kungörelsen (1967: 453)
om statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. in. (ändrad 1969: 186).
Anslaget disponeras vidare för vissa produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland.
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Lantbruksstyr elsen
Styrelsen föreslår
1. att anslaget tas upp med 12 milj. kr.,
2. att 150 000 kr. får användas för produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland,
3. att den ram, inom vilken bidrag till särskild rationalisering får beviljas,
fastställs till 17 milj. kr.
Som motiv för yrkandena anför styrelsen bl. a. följande.
1. Eftersom viss eftersläpning i utbetalningen av beviljade statsbidrag
förekommer bör anslaget kunna minskas till 12 milj. kr.
2. Medlen till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland används för
att bestrida kostnader för mera tillfälliga insatser på olika områden inom
det norrländska jordbruket, t. ex. för att främja foder- och utsädesproduktion,
fåraveln och galthållningen och för att bekosta viss veterinär verksamhet
m. m. Behovet av sådana insatser kvarstår. Ett behov av sådant
stöd finns emellertid också inom Kopparbergs och Värmlands län samt i
Dalsland. Styrelsen föreslår därför att medlen får användas även för stödåtgärder
i dessa landsdelar, i vilka bestämmelserna om särskild rationalisering
är tillämpliga. Vidare bör styrelsen bemyndigas att besluta om medelsanvändningen.
3. Styrelsen beräknar att bidragsramen för innevarande budgetår inte
kommer att helt disponeras. Eftersom bidragsbehovet åter kan komma att
öka föreslår styrelsen dock att ramen även för nästa budgetår fastställs till
17 milj. kr.
1 gemensam skrivelse har lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och
skogsstyrelsen lämnat redogörelse för verksamheten med särskild rationalisering
av jordbruket i Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs län samt
inom norrlandslänen. Redogörelsen omfattar tiden den 1 juli 1968—den 30
juni 1969.
Av redogörelsen framgår att antalet områden, som intill den 1 juli 1969
godkänts för särskilda rationaliseringsåtgärder, uppgår till totalt 156 st. med
sammanlagt 437 brukningsenheter. Mer än tredjedelen av dessa s. k. KR-gårdar
eller 167 st. är belägna i Norrbottens län. Västernorrlands, Jämtlands
och Västerbottens län har vardera mellan 15 och 20 % av gårdarna, medan
Bidragsram för särskild rationalisering
Budgetår
1968/69
1969/70
Ram
15 200 000
17 000 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: .Jordbruksdepartementet 25
för Kopparbergs län redovisas 22 gårdar. Den genomsnittliga åkerarealen
vid de brukningsenheter som under budgetåret 1968/69 fått arealtillskott
har ökats från 23 till 33 ha och skogsmarksarealen från 98 till 137 ha. Lantbruksnämndernas
rationaliseringsreserv i anslutning till områdena uppgick
den 30 juni 1969 till 3 846 ha åker och 27 265 ha skogsmark.
Till inre rationalisering har sedan början av den särskilda rationaliseringsverksamheten
budgetåret 1960/61 beviljats statsbidrag med sammanlagt
47,3 milj. kr. Av detta belopp har i det närmaste 20 milj. kr. utgått i
Norrbottens län. I Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län har beviljats
7,6, 8,9 resp. 5,9 milj. kr. samt i Kopparbergs län 2,5 milj. kr. I Gävleborgs
och Värmlands län samt i landskapet Dalsland har ifrågavarande
verksamhet pågått endast några år och endast nått begränsad omfattning.
Huvuddelen av bidragen eller sammanlagt drygt 34 milj. kr. avser investeringar
i ekonomibyggnader, medan 4,5 milj. kr. gått till dikningsverksamheten.
Departementschefen
Som jag framhållit under punkten B 4 belastar all bidragsgivning till inre
rationalisering i samband med särskild rationalisering numera detta anslag.
Erfarenheterna av verksamheten med särskild rationalisering är goda.
Bidragsramen för nästa budgetår bör tas upp med oförändrat 17 milj. kr.
(3). Med hänsyn till att sammanlagda beloppet för beviljade bidrag till denna
rationaliseringsverksamhet var lägre under föregående budgetår än under
budgetåret 1967/68 kan anslaget minskas till 12 milj. kr. (1). Jag har
då räknat med att 150 000 kr. får utgå till vissa produktionsbefrämjande åtgärder
i de delar av landet inom vilka verksamheten med särskild rationalisering
bedrivs. Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen
bör få besluta om medelsanvändningen (2).
Jag vill i sammanhanget erinra om att de sakkunniga, som tillkallats för
att se över stödet till jordbruket i norra Sverige, även skall se över reglerna
för det särskilda rationaliseringsstödet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) medge att under budgetåret 1970/71 statsbidrag beviljas
till särskild rationalisering intill ett belopp av 17 000 000
kr.
b) till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i
Norrland, m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 000 kr.
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
B 8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m.
1968/69 Utgift ................... 1 583 678
1969/70 Anslag................... 1 600 000
1970/71 Förslag .................. 1400 000
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och
andra fasta anläggningar på bestående kronolägenheter, till avträdes- och
flyttningsersättningar åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida
vissa andra utgifter i fråga om sådana lägenheter.
Lantbruks styr elsen
Styrelsen beräknar att det sammanlagda medelsbehovet för statsbidrag
och ersättningar för budgetåren 1969/70 och 1970/71 är 1 121 000 kr. Inkomsterna
beräknas för samma period till 150 000 kr. För innevarande budgetår
har för ändamålet anvisats 600 000 kr. För budgetåret 1970/71 behöver
styrelsen sålunda kunna disponera ytterligare omkring 400 000 kr.
Styrelsen stryker under att det av främst sociala skäl är angeläget att här
avsedda investeringar i byggnader m. m. kommer till stånd.
Domänverket
Verket räknar med en årlig nedläggning av omkring 100 kronolägenheter.
Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknas uppgå till oförändrat 1 milj.
kr., varav 540 000 kr. för avträdesersättningar och flyttningsbidrag, 260 000
kr. för byggnadshjälp och virke, 22 000 kr. för skatter och 178 000 kr. för
övriga åtgärder.
Departementschefen
Anslaget bör i enlighet med ämbetsverkens förslag minskas med 200 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter in. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 400 000 kr.
B 9. Befrämjande av husdjursaveln m. m.
1968/69 Utgift...... 1 300 531 Reservation ____ 1 253 024
1969/70 Anslag..... 1 300 000
1970/71 Förslag ____ 1 300 000
Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer.
Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Sistnämnda stöd koncentreras
i huvudsak till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 27
till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.
Från anslaget utgår också bidrag till befrämjande av mjölkavkastningskontroll.
1. Bidrag till avelsföreningar och liknande
organisationer.................
2. Stöd åt hästaveln.................
3. Befrämjande av mjölkavkastnings
kontroll.
.........................
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
styrelsen
183 000 + 26 500
817 000 + 73 000 —
300 000 — —
1 300 000 + 99 500
Lantbruks styr elsen
1. Anslagsposten avses för bidrag till avelsföreningarna för nötboskap,
får, svin, fjäderfä och kaniner för av dem bedriven rådgivnings- och upplysningsverksamhet,
ägnad att främja och påskynda rationaliseringen av animalieproduktionen,
samt till nämnden för avkommeundersökning av tjurar.
Den begärda ökningen avser en höjning av bidragen till Svenska fåravelsföreningen
(10 000 kr.) och Svenska svinavelsföreningen (16 500 kr.).
2. Anslagsposten är för budgetåret 1969/70 upptagen med 817 000 kr.
Därutöver tas 73 000 kr. av reserverade medel i anspråk för ändamålet.
3. För vart och ett av budgetåren 1968/69 och 1969/70 har 300 000 kr.
ställts till lanlbruksstyrelsens förfogande för att försöksvis användas för att
stimulera till ökad anslutning till kontrollen och andra åtgärder ägnade att
främja en mera rationell mjölkproduktion. Enligt styrelsens mening är anordningen
ändamålsenlig. Styrelsen föreslår att anslagsposten tas upp med
oförändrat 300 000 kr.
Av en av lantbruksstyrelsen lämnad redogörelse för ifrågavarande verksamhet
framgår alt verksamheten bedrivits i samverkan mellan kontrollorganisationen
och lantbruksnämnderna. Kontrollorganisationen har i huvudsak
svarat för åtgärderna för ökad anslutning till mjölkavkastningskontrollen.
Lantbruksnämnderna har svarat för andra åtgärder för att främja
en rationell mjölkproduktion med tyngdpunkt på ett förbättrat utnyttjande
av kontrollresultaten. Svensk husdj ursskötsel har bedrivit utvecklingsarbete
avseende anpassning till praktiska förhållanden av en metod för effektiviletskontroll
för mjölkproduktionen. Såväl kontrollorganisationens som lantbruksnämndernas
verksamhet anses ha gett ett gott resultat.
D e partementschefen
Jag beräknar att stöd skall utgå i oförändrad omfattning även under nästa
budgetår. Liksom under innevarande budgetår bör dock 73 000 kr. av reser
-
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
verade medel disponeras för ändamålet. Anslaget kan därför föras upp med
oförändrat 1,3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungi. Maj :t föreslår riksdagen
att till Befräm jande av husdjursaveln m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.
B 10. Statens hingstdepå och stuteri
1968/69 Utgift1 ................... 2953 350
1969/70 Anslag . .................. 1 382 000
1970/71 Förslag .................. 1 478 000
1 Anslagen Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar och Statens hingstdepå och stuteri
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 15 045 kr.
Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri avser främst att tillgodose
halvblodsavelns behov av goda beskällare. Rekryteringen av hingstarna
sker dels från stuteriet och dels genom inköp av hingstföl.
Personal
Handläggande personal...............
övrig personal......................
Anslag
Avlöningar.........................
Sjukvård...........................
Reseersättningar....................
Lokalkostnader....................
Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark...................
Expenser ........................
Häst- och fölinköp...................
Lönekostnadspålägg ..............
Övriga utgifter ....................
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
styrelsen |
||||
2 |
— |
|||
23 |
— |
— |
||
25 |
— |
— |
||
731 000 |
+ |
76 000 |
+ |
76 000 |
1 000 |
—- |
— |
||
15 000 |
— |
— |
||
165 000 |
— |
— |
||
26 000 |
—. |
+ |
2 000 |
|
8 000 |
— |
— |
||
40 000 |
+ |
50 000 |
— |
|
168 000 |
+ |
18 000 |
+ |
18 000 |
228 000 |
— |
— |
||
1 382 000 |
+ 144 000 |
+ |
96 000 |
Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till
974 000 kr. (1969/70 880 000 kr.).
Lantbruksstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning in. in. 94 000 kr.
2. Styrelsen föreslår inköp av en ny fullblodshingst för att ersätta en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 29
äldre. Särskilt för de mindre fullblodsnppfödarna anser styrelsen det angeläget
att Flyinge disponerar en fullblodshingst av minst samma kvalitet som
den som nu avses bli ersatt (+ 50 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens hingstdepå och stuteri för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 1 478 000 kr.
B 11. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling
1968/69 Utgift ....... *105 780 Reservation ...... 20 808
1969/70 Anslag ...... J96 000
1970/71 Förslag...... 96 000
1 Anslaget Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen.
Från anslagel bestrids dels kostnader för åtgärder till främjande av biskötseln,
dels statsbidrag till Sveriges fröodlareförbund.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
styrelsen
1. Främjande av biskötseln.............. 81 000 —
2. Bidrag till Sveriges fröodlareförbund .... 15 000 — —
96 000 — —
Lantbruksstyr elsen
1. Sveriges biodlares riksförbund begär oförändrat bidrag (40 000 kr.) för
budgetåret 1970/71. Då styrelsen beräknar att det ej heller för övriga åtgärder
för att främja biskötseln behövs ökad anslagsgivning, föreslår styrelsen
oförändrad medelstilldelning för ändamålet.
2. Styrelsen anser att statsbidrag bör utgå till Sveriges fröodlareförbund
också under budgetåret 1970/71, men att medlen i fråga försöksvis bör få
användas av styrelsen även till vissa andra ändamål på växtodlingsområdet,
t. ex. undersökningar i samband med bekämpningen av flyghavre. Detta bör
kunna ske inom oförändrad anslagsram (15 000 kr.). Anslagsrubriken bör i
anslutning härtill ändras.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. De medel som vid utgången av
innevarande budgetår finns på anslaget Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen
bör föras över till detta anslag.
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 96 000 kr.
B 12. Bidrag till Svensk matpotatiskontroll
1968/69 Utgift ...... 100 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag ...... 110 000
1970/71 Förslag...... 110 000
Från anslaget bestrids kostnader för Svensk matpotatiskontrolls (SMAK)
verksamhet. SMAK har till uppgift att genom olika åtgärder verka för att
inom landet saluförd matpotatis är av fullgod beskaffenhet. SMAK står under
ledning av en styrelse, i vilken bl. a. konsumenterna, odlarna och handeln
är företrädda.
Av anslaget för innevarande budgetår är 15 000 kr. avsedda för SMAI\:s
allmänna verksamhet och 95 000 kr. för upplysningsverksamhet. SMAK har
vidare utöver anslaget fått 175 000 kr. av införselavgiftsmedel.
Lantbruksstyr elsen
SMAK har begärt oförändrat statsbidrag för budgetåret 1970/71. Lantbruksstyrelsen
tillstyrker och förutsätter att SMAK liksom hittills skall anvisas
bidrag av införselavgiftsmedel.
Departementschef en
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kr.
B 13. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
1968/69 Utgift .................... 212 835
1969/70 Anslag .................... 400 000
1970/71 Förslag .................. 400 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas till
jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling.
Viss del av anslaget disponeras av Kungl. Maj :t för bidrag till Svenska
grönsaksfrämjandet. I övrigt disponeras anslaget av lantbruksstyrelsen
i samråd med av Kungl. Maj :t utsedda representanter för trädgårdsnäringen
för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål. Medel,
som inte utbetalas som bidrag, förs vid utgången av följande budgetår
över till trädgårdsnäringens bensinskattefond, som förvaltas av statskontoret
och som får disponeras för samma ändamål som anslaget.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 31
Lantbruksstyr elsen
Anslaget bör föras upp med 400 000 kr. Under budgetåret 1968/69 har
Kungl. Maj:t disponerat 100 000 kr. och lantbruksstyrelsen 445 780 kr. Medelstillgången
vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick till 1 017 669 kr.
Därav utgjorde 382 308 kr. beviljade men ej utbetalade bidrag.
I enlighet med beslut av riksdagen (1956:1: 118, II: 164, 1:316, 11:474,
BeJoU 1, rskr 219) utser Kungl. Maj:t ett antal representanter för trädgårdsnäringen,
med vilka styrelsen skall samråda, innan beslut meddelas
om bidrag av trädgårdsnäringens bensinskattemedel. Detta samråd är enligt
styrelsens uppfattning mycket värdefullt. Styrelsen anser emellertid
att det föreligger behov av att samråda med representanter för näringen
även i frågor om trädgårdsnäringens rationalisering, rådgivningsverksamhet
in. in. Styrelsen föreslår därför att den får inrätta en särskild trädgårdsnämnd
för samråd med representanter för näringen inte bara i ärenden
som avser bensinskattemedel utan överhuvudtaget frågor rörande trädgårdsnäringen
av principiell natur eller eljest av större vikt. Nämndens
ledamöter, som bör ntses av styrelsen, bör erhålla arvode och i förekommande
fall rese- och traktamentsersättning efter samma grunder som gäller
för övriga till styrelsen knntna rådgivande nämnder. Kostnaderna härför
bör belasta styrelsens myndighetsanslag.
Under förevarande anslag torde få anmälas en framställning av Svenska
yrönsaksfrämjandet om oförändrat anslag till dess verksamhet under budgetåret
1970/71.
På trädgårdsnäringens område finns numera tre samarbetsorgan, nämligen
Svenska grönsaksfrämjandet, Svenska fruktfrämjandet och Svenska
blomsterfrämjandet, som har till uppgift att bl. a. bedriva en till odlare,
handel och konsumenter riktad upplysningsverksamhet om resp. svenska
grönsaker, svensk frukt och svenska blommor. Kungl. Maj :t har utfärdat
stadgar för organen. Ettvart organs angelägenheter handhas av en styrelse,
i vilken Kungl. Maj :t förordnar opartisk ordförande. Sex ledamöter i varje
styrelse utses av odlarnas organisationer och sex ledamöter av organisationer
inom handeln. Kostnaderna för samarbetsorganens verksamhet bestrids
med dels produktavgifter, dels bidrag enligt Kungl. Maj :ts bestämmande.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 11 s. 20, JoU 1, rskr 9)
får Svenska fruktfrämjandet ett årligt bidrag av 50 000 kr. ur anslaget Bidrag
till trädgårdsnäringens rationalisering m. in. Svenska blomsterfrämjandel
har under budgetåret 1968/69 fått 100 000 kr. av restituerade bensinskattemedel.
I samband med att samarbetsorganet på grönsaksoinrådet, Svenska grönsaksfrämjandet,
inrättades beslutade riksdagen (prop. 1965: 1 bil. 11 s. 59,
JoU 1, rskr 9) att 50 000 kr. per år skulle ställas till förfogande från förevarande
anslag för att finansiera samarbetsorganets verksamhet. Dessutom
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
fick under en femårsperiod årligen tas i anspråk 50 000 kr. av fonderade
bensinskattemedel för samma ändamål. Som villkor för medelstilldelningen
gäller att frivilliga avgifter på ca 180 000 kr. varje år tillförs samarbetsorganet.
Nämnda femårsperiod löper ut med utgången av budgetåret 1969/70.
Svenska grönsaksfrämjandet, som sålunda anhåller om oförändrat anslag
för budgetåret 1970/71, påpekar att ett betydande arbete lagts ner på upplysningsverksamhet
samt på en översyn av hittills gällande sorterings- och
förpackningsregler för grönsaker. I samarbete med bl. a. statens institut för
folkhälsan och statens institut för konsumentfrågor pågår ett omfattande
arbete bland storhushåll och enskilda konsumenter för ett ur närings- och
folkhälsosynpunkt förbättrat kosthåll. En minskning av anslaget skulle enligt
främjandet allvarligt inverka på dess arbetsmöjligheter.
Över Svenska grönsaksfrämjandets framställning har remissyttranden
avgetts av statskontoret, lantbruksstyrelsen, Kooperativa förbundet (KF),
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a., Svenska lantarbetareförbundet,
Sveriges grossistförbund och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.
Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran grönsaksfrämjandets
begäran om oförändrat anslag. Några av remissinstanserna
stryker också under betydelsen av främjandets verksamhet. Kooperativa
förbundet räknar sålunda med att det arbete som främjandet hittills utfört
men ej avslutat i fråga om översyn och utarbetande av enhetliga sorteringsoch
förpackningsregler för grönsaker och rotfrukter skall bli normgivande
för all handel med svenska grönsaker. Vidare anser KF att det arbete som
pågår i samarbete med statens institut för folkhälsan och konsumentinstitutet
är ytterst värdefullt ur folkhälsosynpunkt och bör om möjligt intensifieras.
Det råder emellertid delade meningar om vilka medel som skall las i anspråk
för ändamålet. Statskontoret samt Svenska importföreningen för
färsk frukt u. p. a., med instämmande av Sveriges grossistförbund, anser
att bidraget bör utgå av restituerade bensinskattemedel. Svenska lantarbetareförbundet
och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser dock att
medlen bör utgå i annan ordning. Handelsträdgårdsmästareförbundet anser
sålunda att medlen bör beviljas ur anslaget Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. Lantbruksstyrelsen, som förutsätter att 50 000 kr.
även i fortsättningen skall utgå till främjandet ur förevarande anslag, föreslår
att 50 000 kr., i likhet med vad som gäller beträffande fruktfrämjandet,
tas i anspråk ur anslaget Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
in. in.
Departementschefen
Enligt beslut av 1956 års riksdag (I: 118, II: 164, I: 316, II: 474, Be.ToU 1,
rskr 219) ankommer det på lantbruksstyrelsen att i samråd med av Kungl.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 33
Maj :t utsedda representanter för trädgårdsnäringen besluta om användningen
av restituerade bensinskattemedel. Detta betydelsefulla samråd bör
såsom lanlbruksstyrelsen föreslagit ökas ut till att omfatta sådana frågor
rörande trädgårdsnäringen som är av principiell natur och andra frågor av
större vikt. Jag förordar därför att en särskild trädgårdsnämnd inrättas.
Nämndens ledamöter bör utses av Kungl. Maj :t. Arvoden och i förekommande
fall resekostnadsersättningar och traktamenten bör utgå efter samma
grunder som gäller för ledamöterna i övriga till lantbruksstyrelsen knutna
rådgivande nämnder. Som jag framhållit under punkten B 1 har jag där beräknat
medel till att bestrida sådana utgifter.
Det arbete som utförs av samarbetsorganen inom trädgårdssektorn är av
stort värde. När det gäller Svenska grönsaksfrämjandet bidrar dess verksamhet
till att på ett ändamålsenligt sätt främja kvaliteten på svenska trädgårdsprodukter
och öka förståelsen för grönsaker i den dagliga kosten. För
att inte denna verksamhet skall hämmas bör främjandet även i fortsättningen
få ekonomiskt stöd utöver vad som inflyter i form av produktavgifter.
Jag förordar därför att Svenska grönsaksfrämjandet under budgetåret 1970/
71 får disponera restituerade bensinskattemedel i samma utsträckning som
under innevarande budgetår.
Som lantbruksstyrelsen föreslagit bör anslaget föras upp med 400 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 400 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen. 2
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
C. Jordbruksprisreglering
C 1. Statens jordbruksnämnd
1968/69 Utgift1 .................. 25 627 606
1969/70 Anslag .................. 8 512 000
1970/71 Förslag.................. 9 160 000
1 Anslagen Statens jordbruksnämnd: Avlöningar och Statens jordbruksnämnd: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 55 728 kr.
Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden
rörande prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden.
Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen
på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.
Inom nämnden finns fem byråer, nämligen animaliebyrån, vegetabiliebyrån,
administrativa byrån, utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån
samt två särskilda sektioner, fisksektionen och beredslcapssektionen. Till
nämnden är knuten jordbruksnämndens konsumentdelegation.
Under anslaget anvisas även medel för lantbruksekonomiska samaibetsnämnden,
vars uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande
den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens jord- |
Dep.chefen |
||||
Personal Handläggande personal.............. övrig personal..................... |
i49 H05 154 |
bruksnämnd + 4 + 3 |
— 1 — 1 |
||
Anslag |
|||||
Avlöningar........................ |
5 490 000 |
+ |
529 000 |
+ |
335 000 |
Sjukvård.......................... |
21 000 |
+ |
1 000 |
+ |
1 000 |
Reseersättningar ................... Därav utrikes resor ...................... |
330 000 8 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 000 |
Lokalkostnader.................... |
249 000 |
+ |
55 000 |
+ |
54 000 |
Expenser.......................... |
497 000 |
+ |
193 000 |
+ |
135 000 |
Därav engångsutgifter.................... Särskilda undersökningar............ |
90 000 |
+ |
6 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg................. |
1 235 000 |
+ |
122 000 |
+ |
102 000 |
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden |
600 000 |
— |
+ |
15 000 |
|
8 512 000 |
+ |
906 000 |
+ |
648 000 |
1 Därav en vid lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 35
Inkomster vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 630 000 kr.
(1969/70 700 000 kr.).
Statens jordbruksnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. in. 498 000 kr.
2. Fr. o. m. den 1 juni 1968 har vegetabiliebyrån från fettvarusektionen
övertagit dels fettvaruregleringen, dels vissa andra uppgifter. Nämnden
föreslår att en tjänst som avdelningsdirektör inrättas vid byrån. Tjänsten
är avsedd för byråchefens ställföreträdare. Därvid kan en tjänst i lönegrad
A 30 dras in. (—8 000 kr.)
3. En tjänst som avdelningsdirektör bör inrättas på administrativa bylåns
kanslisektion. Till byråns nybildade sektion för restitutionsärenden
har i enlighet med förslag, som ursprungligen lagts fram av statskontoret,
sammanförts vissa ärenden som förut handlagts dels inom fettvarusektionen,
dels inom administrativa byrån. Nämnden föreslår att en tjänst
som avdelningsdirektör inrättas. Vid inrättande av en sådan tjänst kan en
tjänst som byrådirektör i A 28 dras in. Vid kameralsektionen föreslås en
tjänst som avdelningsdirektör. Därvid kan en tjänst som byrådirektör i
lönegrad A 30 dras in. (+ 69 000 kr.)
4. Enligt jordbrukspriskommitténs förslag skall utredningsbyrån arbeta
på två sektioner. Vidare skall en särskild informationsenhet upprättas
inom byrån. Ytterligare en tjänst som avdelningsdirektör föreslås vid byrån,
varvid en tjänst som byrådirektör i A 28 kan dras in. Genom att vissa
uppgifter rörande fiskestatistiken har flyttats till statistiska centralbyrån
kan en biträdestjänst vid utredningsbyrån dras in. (— 36 000 kr.)
5. Utrikeshandelsbyrån föreslås få en tjänst som avdelningsdirektör.
Därvid kan en tjänst som byrådirektör i lönegrad A 30 dras in. Vidare föreslås
att tjänsten som byråchef blir ordinarie. (—8 000 kr.)
6. Fisksektionen föreslås ombildad till en byrå. Härvid behövs en ordinarie
tjänst som byråchef. Samtidigt kan en avdelningsdirektörstjänst
dras in. Vidare föreslås en höjning av tjänst som byrådirektör från A 26
till A 28. (+ 14 000 kr.)
7. Jordbruksnämnden har med skrivelse den 3 september 1968 till Kungl.
Maj :t överlämnat den översyn av försörjningsberedskapen inom livsmedelsområdet
som nämnden haft i uppdrag att utföra. Denna översyn har
kompletterats med vissa ytterligare utredningar. I anslutning härtill föreslår
nämnden att beredskapssektionen ombildas till byrå. Härvid behövs en
ordinarie byråchefstjänst. Samtidigt kan en tjänst som avdelningsdirektör
dras in. Vidare föreslås förstärkning med en avdelningsdirektör, en förste
byråsekreterare och en amanuens. (+ 202 000 kr.)
8. För att införa ADB för nämndens statistikverksamhet beräknas sammanlagt
175 000 kr., varav 40 000 kr. för fortsatt abonnemang av terminal
-
36 Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
utrustning samt 70 000 kr. för ett konverteringsprogram för utrikeshandelsstatistiken.
För vissa ytterligare utredningar rörande fortsatt rationalisering
av verksamheten begär nämnden 20 000 kr. (-f- 175 000 kr.)
Departementschefen
Genom att vissa av jordbruksnämndens uppgifter rörande fiskestatistiken
flyttats till statistiska centralbyrån kan medel för en biträdestjänst vid
nämndens utredningsbyrå dras in. I fråga om extra arbetskraft för handläggning
av beredskapsfrågor återkommer jag under C 3.
För fortsatt användning av automatisk databehandling i nämndens statistikverksamhet
samt för viss utredningsverksamhet bör beräknas 125 000
kr.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 9 160 000 kr.
C 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
1968/69 Utgift ................ 156 963 557
1969/70 Anslag ................ 153 000 000
1970/71 Förslag................ 116 000 000
Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål i enlighet
med 1969 års riksdags beslut om jordbruksprisregleringen (prop. 1969:
107, JoU 24, rskr 204).
Beräknad ändring
1969/70 |
1970/71 |
||
Statens jord-bruksnämnd |
Dep.chefen |
||
Anslag Allmänt mjölkpristillägg............. |
6 000 000 |
— 6 000 000 |
— 6 000 000 |
Bidrag till föreningen för mejeriprodukter |
30 000 000 |
—30 000 000 |
—30 000 000 |
Bidrag till föreningen Svensk kötthandel |
25 000 000 |
— 1 000 000 |
|
rade råvaror till livsmedelsindustrin .. |
91 000 000 |
— 1 000 000 |
|
Diverse kostnader.................. |
500 000 |
— |
— |
Fraktbidrag för fodermedel........... |
350 000 |
— |
— |
Avrundat......................... |
153 000 000 |
—37 000 000 |
—37 000 000 |
Statens jordbruksnämnd
1. Enligt 1969 års riksdags beslut skall det allmänna mjölkpristillägget
upphöra den 30 juni 1969. Med anledning härav begärs inte medel för budåret
1970/71.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 37
2. Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall mjölkregleringslcassan erhålla
ett engångstillskott av 30 milj. kr. för budgetåret 1969/70, medan för
budgetåret 1970/71 budgetmedel inte skall tillföras kassan.
3. Enligt riksdagsbeslutet skall för vartdera regleringsåret 1969/70 och
1970/71 budgetmedel till ett belopp av högst 25 milj. kr. ställas till jordbruksnämndens
förfogande för att disponeras såsom kompensation till
föreningen Svensk kötthandel för de extra kostnader som följer av en
större årlig minskning av kostammen än 20 000 djur.
4. Prisutjämningsförfarande tillämpas på råvaror till livsmedelsindustrin
i fråga om choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser
och soppor m. m. Prisutjämningsförfarandet administreras av kontrollstyrelsen
och jordbruksnämnden. För budgetåret 1970/71 räknar nämnden
med ett medelsbehov till prisutjämning på sammanlagt ca 90 milj. kr.
5. Anslagsposten förutsätts liksom hittills få disponeras för sådana oförutsedda
utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande
verksamheten. Vidare bör posten alltjämt få användas för att bestrida extra
kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med det
permanenta skördeskadeskyddet.
6. Nämnden har beräknat kostnaden för fraktbidrag för fodermedel till
vissa mera avlägset liggande delar av Norrland till oförändrat belopp av
350 000 kr.
7. Kungl. Maj:t uppdrog den 13 juni 1969 åt statens jordbruksnämnd att
utreda möjligheterna att dämpa verkningarna av de strukturproblem som
kunde uppstå i samband med sockernäringens rationalisering. Bakgrunden
till uppdraget var bl. a. uppgifter om nedläggning av driften vid Mörbylånga
sockerbruk på Öland. Efter utredning samt överläggningar med företrädare
för sockernäringen och jordbruksnämndens konsumentdelegation överlämnade
jordbruksnämnden med skrivelse den 19 augusti 1969 ett av berörda
parter godkänt förslag till överenskommelse, som i princip innebär fortsatt
drift vid samtliga sockerbruk under regleringsperioden den 1 juli 1969_
den 30 juni 1974. Med hänsyn till de kostnader som beräknats uppstå till
följd av utebliven driftsrationalisering förutsätts i uppgörelsen vissa ändringar
i regleringen av sockernäringen för tiden den 1 juli 1969—den 30
juni 1974. Ändringen innebär huvudsakligen att sockertillverkaren under
tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1974 befrias från skyldigheten att tillföra
sockerregleringsfonden de ökade intäkter som väntas följa av höjda
införselavgifter på melass, betfor o. d. Skulle denna åtgärd leda till att
sockerregleringsfonden vid utgången av löpande regleringsperiod inte har
uppnått avsedd behållning av 10 milj. kr. förutsätts i överenskommelsen att
bristen regleras genom statsmakternas försorg. Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut
skall sockertillverkarens ersättning för att raffinera importerat socker
kunna justeras genom viss ändring av priset på bitsocker och andra specialkvaliteter.
Denna utfästelse har i uppgörelsen preciserats till att omfatta
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
prisändringar som under tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1974 tillför sockertillverkaren
ett extra belopp av ca 500 000 kr. per år.
Departementschefen
Enligt 1969 års riksdagsbeslut skall jordbruksnämnden för regleringsåret
1970/71 — liksom för 1969/70 — få disponera högst 25 milj. kr. för att kompensera
föreningen Svensk kötthandel för de extra kostnader som följer av
en större årlig minskning av kostammen än 20 000 djur.
I detta sammanhang vill jag anmäla att jordbruksnämnden i skrivelse den
2 september 1969 begärt att få disponera det för budgetåret 1970/71 avsedda
beloppet av 25 milj. kr. redan innevarande budgetår. Som skäl härför åberopas
den stora utslagning som skett på grund av torkan sommaren 1969. Jag
biträder nämndens framställning såtillvida att jag förordar att för budgetåret
1970/71 avsedda medel bör få disponeras med högst 10 milj. kr. för
extra kostnader som hänför sig till minskning av kostammen under budgetåret
1969/70. Det ankommer på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
statens jordbruksnämnd att meddela närmare bestämmelser
om dispositionen av dessa medel enligt de riktlinjer som fastställts för budgetåret
1969/70.
Kostnaden för prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin har av
jordbruksnämnden för nästa budgetår beräknats till ca 90 milj. kr. Jag har
ingen erinran mot nämndens beräkning. Medelsbehovet för diverse kostnader
bör för budgetåret 1970/71 beräknas till oförändrat 500 000 kr. Beloppet
bör få användas efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall för sådana
oförutsedda utgifter som kan föranledas av den prisreglerande verksamheten
samt för vissa extra kostnader för skördeuppskattning och administration
i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.
För fraktbidrag vid transport av fodermedel till vissa delar av övre Norrland
beräknar jag liksom de närmast föregående åren oförändrad medelsåtgång
eller 350 000 kr.
Som jag nyss redovisat har preliminär uppgörelse träffats om fortsatt
drift vid sockerbruken under regleringsperioden. Uppgörelsen som i allt väsentligt
ligger inom ramen för gällande sockerreglering är av särskild betydelse
för den öländska sockernäringen. Enligt min mening bör den träffade
uppgörelsen godkännas.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna den ändring av gällande reglering av sockernäringen
för regleringsperioden den 1 juli 1969—den 30
juni 1974 som jag redovisat
b) att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
116 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 39
C 3. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.
1968/69 Utgifter ................ 24 691 060
1969/70 Anslag ................. 26 200 000
1970/71 Förslag................. 34 300 000
För jordbruksnämndens nuvarande beredskapslagring gäller vissa riktlinjer
som, med stöd av riksdagens beslut, har fastställts av Kungl. Maj :t
den 12 maj 1961, den 11 maj 1962, den 10 maj 1963, den 13 augusti 1964,
den 30 december 1965 och den 13 juni 1969.
Statens jordbruksnämnd
Jordbruksnämnden har med skrivelse den 19 augusti 1969 överlämnat
en utredning om ersättningsproduktion inom livsmedelsområdet. Utredningen
har verkställts av en särskild arbetsgrupp. Jordbruksnämnden har
därjämte gjort en studie av livsmedelsförsörjningen i krig.
Utredningen om ersättningsproduktion omfattar växtodling, växtnäring,
fodermedel och utfodring samt livsmedel och livsmedelstillsatser. I fråga
om växtodling räknar arbetsgruppen med relativt gynnsamma försörjningsmöjligheter
under en avspärrning. Gruppen föreslår åtgärder som
främst syftar till att förbättra försörjningen med matfett och protein, bl. a.
genom undersökningar av odlingsmaterial och odlingsteknik i fråga om
oljeväxter och trindsäd. Vidare föreslås åtgärder för att säkerställa behovet
av utsäde för inhemsk köksväxtodling vid avspärrning.
I vad gäller växtnäringen väntas den fredstida utvecklingen inte nämnvärt
komma att minska beroendet av importerade råvaror. Arbetsgruppen
föreslår att behovet av gödselmedel vid avspärrning tryggas — förutom genom
beredskapslagring — genom ett ökat utnyttjande av sådana inhemska
råvaror som av ekonomiska eller andra skäl inte är aktuella i fred.
I fråga om fodermedel och utfodring räknar arbetsgruppen med att självförsörjningsgraden
redan i fred kan förbättras genom övergång till sådana
fodermedel och sådan utfodringsteknik som minskar behovet av importerat
kraftfoder. En utveckling av detta slag förutsätter bl. a. målinriktad forskning,
information samt rådgivning.
Arbetsgruppen konstaterar att den fredstida utvecklingen mot ökad användning
av s. k. imiterade mjölk- och köttprodukter kan underlätta en
nödvändig omställning av livsmedelsproduktionen i avspärrnings- och krislägen.
För att uppnå en ur beredskapssynpunkt lämplig industriell ersättningsproduktion
vid en längre avspärrning föreslås bl. a. främjande av produktutveckling.
Vidare bör undersökas möjligheten att bättre utnyttja råvarorna
i produktionen liksom vilka ändringar som krävs i livsmedelslagstiftningen.
Arbetsgruppen föreslår att ett permanent beredskapsråd inrättas för att
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
bistå nämnden i dess beredskapsplanering. Rådets uppgift skall vara att fortlöpande
redovisa aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt, som kan vara
av betydelse för livsmedelsberedskapen. I beredskapsrådet bör ingå bl. a.
företrädare för berörda forskningsinstitutioner och myndigheter samt livsmedelsindustrin.
Remissyttranden över utredningen om ersättningsproduktion har avgivits
av överbefälhavaren, statens institut för folkhälsan, lantbruksstyrelsen,
kommerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen,
lantbrukshögskolan, institutet för konserveringsforskning, länsstyrelserna
i Östergötlands, Hallands, Skaraborgs och Kopparbergs län, civilbefälhavaren
i södra civilområdet, civilbefälhavaren i övre Norrlands civilområde,
Kooperativa förbundet, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund,
Sveriges grossistförbund, Sveriges utsädesförening samt Stiftelsen
Svensk växtnäringsforskning.
I allt väsentligt tillstyrks utredningens förslag i remissyttrandena.
Den tidigare nämnda, av jordbruksnämnden utarbetade studien om livsmedelsförsörjningen
vid krig, är på grund av ämnets natur hemlig. Studien
visar att livsmedelsförsörjningen vid krig behöver förbättras, bl. a. genom
ökad lagring av livsmedel. I första hand föreslås ökad eller ny lagring av
bl. a. kött- och fläskkonserver, torrmjölk, torr jäst samt utsäde för ltöksväxtodling.
Utredningen har remissbehandlats. Den föreslagna lagringen
tillstyrks i remissyttrandena.
Mot bakgrund av utredningarna har jordbruksnämnden i sin anslagsskrivelse
för budgetåret 1970/71 anfört, att behovet av beredskapslager för försörjningen
under en avspärrning kring mitten av 1970-talet kunnat avsevärt
reduceras i förhållande till de preliminära behov som nämnden redovisade
föregående år. Studierna av livsmedelsförsörjningen under krig har visat att
en viss ökning av beredskapslagringen för denna försörjning är angelägen.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens jord- Dep.chefen
bruksnämnd
19 500 000 +4 900 000 + 500 000
6 200 000 +1 500 000 +7 600 000
500 000 — —
26 200 000 +6 400 000 +8100 000
1. De föreslagna lagerökningarna i vad avser lagring genom Svensk spannmålshandels
försorg gäller dels 13 000 ton oljekraftfoder, dels 18 000 ton
animaliskt proteinfoder. I fråga om brödsäd har nämnden utgått från oförändrad
lagringskvantitet.
Anslag
1. Lagring genom föreningen Svensk
spannmålshandels försorg..........
2. Lagring i jordbruksnämndens regi...
3. Övriga beredskapsåtgärder.........
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 41
2. Kostnaderna för beredskapslagring i nämndens egen regi beräknas till
7,7 milj. kr. Härav hänför sig ca 1,2 milj. kr. till utökad lagring av bl. a.
kött- och fläskkonserver, torrmjölk, torrjäst och socker.
3. Beloppet behövs för utveckling av operationsanalytisk modell (30 000
kr.), övergång till ADB-metodik (150 000 kr.), åtgärder för reservanläggningar
(175 000 kr.), planläggning för undanförsel av boskap (50 000 kr.),
åtgärder för ransoneringsberedskap (50 000 kr.), beredskapsråd för planläggning
av ersättningsproduktion (35 000 kr.) samt bidrag till Sveriges allmänna
linodlingsförening (10 000 kr.).
Nämnden förutsätter att anslaget liksom tidigare skall få tas i anspråk
för att täcka förluster, som kan uppkomma i anledning av att försäkringen
av beredskapslagrade varor i vissa fall har ersatts av statliga garanti- eller
ansvarsförbindelser som lämnats av jordbruksnämnden.
Departementschefen
Statens jordbruksnämnd har med två ytterligare utredningar kompletterat
den översyn av försörjningsberedskapen inom livsmedelsområdet som
nämnden tidigare utfört. De nya utredningarna gäller ersättningsproduktion
inom livsmedelsområdet samt livsmedelsförsörjningen vid krig. Den
förstnämnda utredningen behandlar främst möjligheterna att komplettera
den nödvändiga beredskapslagringen för en avspärrningssituation. De i utredningen
behandlade frågorna är viktiga inte bara ur försörjningssynpunkt
utan även ur kostnadssynpunkt. Utredningen visar att de totala lagringskostnaderna
vid mitten av 1970-talet kan beräknas vara ca 20 milj. kr.
lägre per år om möjligheterna till ersättningsproduktion utnyttjas.
För att jordbruksnämnden på ett smidigt och effektivt sätt skall kunna
följa upp forskningsresultat och projekt som berör ersättningsproduktionen
på livsmedelsområdet har nämnden föreslagit att ett beredskapsråd inrättas.
1 rådet avses ingå företrädare för berörda myndigheter, livsmedelsindustrin
och forskningsinstitutioner. Det är enligt min mening värdefullt
att alla möjligheter utnyttjas att till lägsta möjliga kostnad upprätthålla en
tillfredsställande försörjningsberedskap. Jag biträder förslaget att ett särskilt
beredskapsråd knyts till nämnden och har under anslaget beräknat
medel härför. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens
jordbruksnämnd bör få besluta om rådets uppgifter och sammansättning.
Jordbruksnämnden har för budgetåret 1970/71 på grundval av de företagna
utredningarna föreslagit bl. a. utökad lagring av vissa livsmedel samt
av oljekraftfoder och andra fodermedel. Jag biträder att en ökad lagring
sker för att i första hand förstärka livsmedelsförsörjningen i krig. I den
män under anslaget för livsmedelslagring tillgängliga medel är otillräckliga
för en sådan förstärkning bör en omdisponering övervägas. Jag avser
att återkomma till Kungl. Maj :t i fråga om uppdrag till statens jordbruksnämnd
att utarbeta förslag till lämplig avvägning av lagringsinsatserna för
2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
olika varor under budgetåret 1970/71. Vad gäller den mera långsiktiga lagerutbyggnaden
är jag inte nu beredd att föreslå en utökad lagring. För att
förstärka försörjningsberedskapen förordar jag att Kungl. Maj :t bemyndigas
att vid krig, krigsfara eller andra omständigheter av synnerlig vikt för
rikets försvarsberedskap disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret om
högst 50 milj. kr. för beredskapslagring m. m. Jag avser att återkomma till
denna fråga under den punkt på kapitalbudgeten där jag redovisar behovet
av medel för anskaffning av jordbruksprodukter och livsmedel in. m. för beredskapsändamål.
Jordbruksnämnden har begärt medel för andra åtgärder som berör livsmed
elsberedskapen. Jag beräknar medelsbehovet för s. k. övriga beredskapsåtgärder
till 500 000 kr. Inom denna ram bör medel beräknas för extra arbetskraft
som kan krävas på grund av att jordbruksnämnden fr. o. in. den 1
juli 1970 har huvudansvaret för den centrala planläggningen av jordbrukets
arbetsblockorganisation. Vidare bör medel anvisas för ytterligare projektering
av reservanläggningar till livsmedelsindustrin samt för planläggning av
undanförsel av boskap.
I sammanställningen i det föregående har jag förordat en ökning av anslaget
med 8,1 milj. kr. Större delen härav utgör räntekostnader som följer
av den budgettekniska omläggning som föreslagits av chefen för finansdepartementet
under avsnittet Särskilda frågor i bilaga 1 till statsverkspropositionen.
Omläggningen innebär bl. a. att ränta utgår på det kapital som står
till förfogande för anskaffning av beredskapslager.
Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag i övrigt anfört
i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 34 300 000 kr.
C 4. Särskilt stöd åt det mindre jordbruket
1968/69 Utgift .................. 50 228 143
1969/70 Anslag ................ 49 500 000
1970/71 Förslag ................ 50 300 000
Medlen utbetalas av statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen.
Jordbruksnämnden får disponera anslaget för att utbetala extra mjölkpristillägg
i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen får disponera anslaget dels för
utbetalningar enligt kungörelsen (1967:422) om särskilt övergångbidrag
och avgångsvederlag åt jordbrukare, dels för utbetalning i anledning av
eventuella besvärsärenden i fråga om arealtillägg och övergångsbidrag enligt
tidigare bestämmelser.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 43
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Anslag |
Statens jord-bruksnämnd |
Dep.chefen |
|
Extra mjölkpristillägg............... |
36 000 000 |
+ 800 000 |
+ 800 000 |
Övergångsbidrag och avgångsvederlag .. |
13 500 000 |
— |
— |
Statens jordbruksnämnd |
49 500 000 |
+ 800 000 |
+ 800 000 |
I avvaktan på resultatet av pågående utredning om stödet till jordbruket
i norra Sverige har nämnden vid anslagsberäkningen förutsatt att det extra
mjölkpristillägget skall utgå med oförändrat belopp per kg mjölkfett. Detta
innebär ett beräknat medelsbehov av 36,8 milj. kr., dvs. en ökning med
800 000 kr. jämfört med budgetåret 1969/70.
Lantbruksstyrelsen
Antalet beviljade ansökningar om särskilt övergångsbidrag för år 1968
beräknas uppgå till ca 22 700. Bidragen utbetalas hösten 1969. Styrelsen
uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till 11,5 milj. kr.
I fråga om avgångsvederlag beräknar styrelsen medelsbehovet till ca 2
milj. kr.
Departementschefen
Med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 13 juni 1969 har jag tillkallat sakkunniga
för att se över stödet till jordbruket i norra Sverige. I avvaktan på
resultatet av denna utredning har jordbruksnämnden utgått från att det
extra mjölkpristillägget skall utgå med oförändrat belopp under budgetåret
1970/71. Mot denna beräkningsgrund har jag ingen erinran. För det extra
mjölkpristillägget bör beräknas 36,8 milj. kr.
Lantbruksstyrelsen har beräknat medelsbehovet för särskilda övergångsbidrag
och avgångsvederlag till oförändrat 13,5 milj. kr. Jag har ingen erinran
mot denna beräkning.
Sammanlagt bör alltså anslaget föras upp med 50,3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 50 300 000 kr.
C 5. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket
1968/69 Utgift ..... 953 381 Reservation...... 679 382
1969/70 Anslag ____ 1 218 000
1970/71 Förslag .... 1 218 000
Från anslaget bestrids utgifter dels för den jordbruksekonomiska undersökningen,
dels intill 50 000 kr. för resultatanalyser vid jordbruksföretag.
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Lantbruksstijrelsen
Jordbruksstatistikkommittén har den 15 juni 1969 i betänkandet Jordbruksstatistiska
undersökningar m. m. (Stencil Jo 1968:9) föreslagit, att
den jordbruksekonomiska undersökningen bör genomföras efter i huvudsak
oförändrade principer under år 1970. I fråga om tiden därefter bör det ankomma
på lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att föreslå ändringar
i omfattning och urval för undersökningen. I avvaktan på ställningstagandet
till kommitténs förslag beräknar styrelsen preliminärt kostnaderna för
bokföringsverksamheten till oförändrat belopp eller 1 218 000 kr.
Departementschefen
Kungl. Maj :t har den 19 december 1969 föreskrivit att det skall ankomma
på lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att föreslå ändringar i omfattning
och urval för den jordbruksekonomiska undersökningen. Under år
1970 kommer undersökningen att genomföras efter i huvudsak oförändrade
principer. Jag har ingen erinran mot lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet.
Anslaget bör således föras upp med 1 218 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 1 218 000 kr.
C 6. Bidrag till permanent skördeskadeskydd
Nytt anslag (förslag) ............ 30 000 000
Enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. 94, JoU 22, rskr 227) finansieras
ersättningar för inträffade skördeskador med medel ur en särskild
skördeskadefond. Fonden tillförs medel av dels staten och dels jordbrukarna.
Statens bidrag till fonden skall utgå ur förevarande anslag. Anslaget
ersätter nuvarande medelsanvisning till statsbidrag till skördeskadefonden
under anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.
För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats 30 milj. kr.
Statens jordbruksnämnd
Jordbruksnämnden, som är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet,
erinrar om att 1969 års riksdag (prop. 107, JoU 24, rskr 204)
beslutat höja statens årliga bidrag till skördeskadefonden till 30 milj. kr.,
medan jordbrukets tillskott är oförändrat 15 milj. kr.
Departementschefen
Av budgettekniska skäl bör statens bidrag till skördeskadefonden anvisas
under ett obetecknat anslag och medlen till administrationskostnaderna
för bl. a. skördeskadeskyddet, i likhet med vad som gäller för andra förvaltningskostnader,
under ett förslagsvis betecknat anslag. Under detta anslag
bör anvisas 30 milj. kr. som bidrag till skördeskadefonden.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 45
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.
C 7. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
Nytt anslag (förslag) ............ 10 400 000
Under anslaget skall anvisas medel för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna,
skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets
företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion. Anslaget
ersätter nuvarande medelsanvisning för samma ändamål under anslaget
Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. För innevarande
budgetår har för ändamålet anvisats 9 325 000 kr. Utgifterna för budgetåret
1968/69 uppgick till 7 768 000 kr.
1. Objektiva skördeskadeuppskatt
ningar.
.....................
2. Skördeskadeskyddets tekniska
administration................
3. Lantbrukets företagsregister och
därmed samordnad statistikproduktion
.....................
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statistiska centralbyrån |
Dep.chefen |
|
5 827 000 |
+ 588 000 |
+ 473 000 |
908 000 |
+ 199 000 |
+ 119 000 |
2 590 000 |
+ 573 000 |
+ 483 000 |
9 323 000 |
+ 1 360 000 |
+ 1 075 000 |
Statistiska centralbyrån
Centralbyrån beräknar för nästa budgetår kostnaderna för de objektiva
skördeuppskattningarna och skördeskadeskyddets tekniska administration
samt för lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion
till sammanlagt 10 685 000 kr.
I den begärda ökningen ingår löne- och prisomräkning vid befintlig organisation
med 720 000 kr. För annan kostnad av automatisk karaktär än
löne- och prisomräkning tar centralbyrån upp ett belopp av 305 000 kr.,
varav 276 000 kr. hänför sig till kostnader som föranletts av jordbruksstatistikkommitténs
förslag. För övriga kostnadsförändringar beräknas 335 000
kr., varav för ökad utredningsverksamhet i skördeskadeskyddet 165 000 kr.
Centralbyrån har utgått från att antalet provytegårdar liksom provtagningens
omfattning blir oförändrad under nästa budgetår. Föreslagen anslagsökning
för fältarbetet utgör 430 000 kr., som nästan uteslutande består
av löneomräkning.
Skördeskadeskyddets tekniska administration föreslås få oförändrad omfattning
och utformning. Föreslagna ökningar, utöver löne- och prisomräkning,
syftar till en förstärkning av utredningsresurserna för såväl löpande
verksamhet som viss utvidgning av pågående utvecklingsarbete.
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
För lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion
innebär centralbyråns förslag en kostnadsökning med 573 000 kr. jämfört
med innevarande budgetår. Förslagen syftar till en utvidgning av uppgiftsskyldigheten
till att år 1970 avse även trädgårdsföretag samt uppgifter
om nybyggnadsverksamheten i jordbruket och om företagarnas utbildning.
I anslutning till begäran om medel för lantbrukets företagsregister och
därmed samordnad statistikproduktion har statistiska centralbyrån tagit
upp vissa frågor rörande bl. a. 1971 års lantbruk sräkning.
Centralbyrån föreslår att uppgiftsinsamlingen till lantbruksregistret år
1971 utvidgas till att omfatta vissa ytterligare uppgifter som tidigare inhämtats
i samband med jordbruksräkningarna. Sålunda föreslås att uppgiftsinsamlingen
får omfatta samtliga företag, dvs. även företag med mindre än två
ha åker. Med hänsyn till att statistiken kommer att belysa frågor inom jordbruket,
skogsbruket och trädgårdsnäringen föreslår centralbyrån att 1971
års räkning benämnes lantbruksräkning.
I anslutning till lantbruksräkningen bör enligt centralbyrån vissa specialstudier
genomföras. Ur de uppgifter som inhämtas årligen fås en grundläggande
strukturstatistik, som i huvudsak motsvarar tidigare erhållna
grunddata i jordbruksräkningarna och jordbruksinventeringarna. Dessa
uppgifter kan också lämna vissa upplysningar om strukturförändringar. Som
komplettering till denna statistik föreslår centralbyrån ytterligare studier
rörande företagsstrukturen baserade på uppgifterna till lantbruksräkningen.
Denna statistik syftar till att mera allsidigt belysa företagsstrukturen
med hänsyn till driftsinriktning, kombinationer mellan jordbruk och skogsbruk,
brukarens ålders- och sysselsättningsförhållanden m. in.
Mot bakgrunden av att starka önskemål förts fram om en utbyggnad av
statistiken över lantbrukets tekniska utrustning, föreslår centralbyrån vidare
att en särskild stickprovsstudie görs rörande avgränsade produktionsfunktioner
inom jordbruket. Centralbyrån föreslår också att inventering av
växtföljderna genomförs och att dessa undersökningar inordnas i programmet
för lantbruksräkningen. Genom lantbruksregistrets tillkomst har bättre
förutsättningar skapats för att sambearbeta material från jordbruksstatistiken
med vissa uppgifter från folk- och bostadsräkningarna. Centralbyrån föreslår
därför att en sambearbetning genomförs av materialen till lantbruksregistret
år 1970 och 1970 års folk- och bostadsräkning. Bearbetningen bör
anknytas till programmet för lantbruksräkningen.
Centralbyrån föreslår slutligen att en samlad publikation ges ut i anslutning
till lantbruksräkningen. Den förutsätts få i stort sett samma uppläggning
som publikationen från 1966 års jordbruksräkning och innehålla redovisning
av såväl jordbruket, skogsbruket som trädgårdsnäringen. Kostnaderna
för publiceringen väntas dock inte beröra budgetåret 1970/71.
Över centralbyråns förslag har remissyttranden avgetts av statskontoret,
lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation, skogshögskolan, lantbrukshögskolan,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 47
lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet
Landsbygdens folk (RLF), Samarbetsorganet i jordbruksfrågor
för enskild handel och industri, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,
Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund, Skogsindustriernas samarbetsutskott
och Träfackens utredningsavdelning.
Centralbyråns förslag rörande såväl verksamheten år 1970 som 1971 års
lantbruksräkning och specialstudierna i anslutning härtill tillstyrks eller
lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Endast i fråga om specialstudier
rörande växtföljder och lantbrukets tekniska utrustning har egentliga
erinringar gjorts. Lantbruksstijrelsen anser sålunda att växtföljdsinventeringar
bör göras i anslutning till forsknings- och försöksprojekt och bör
lämpligen kunna kombineras med undersökningar avseende exempelvis
markförhållanden och växtsjukdomar som har samband med växtföljden.
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden tillstyrker att medel anvisas för
budgetåret 1970/71 för specialstudier rörande lantbrukets tekniska utrustning
under förutsättning att undersökningen utformas i nära samarbete
med i första hand lantbruksstyrelsen, jordbruksnämnden och lantbrukshögskolan.
Departementschefen
Efter beslut av 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280) inrättades
år 1969 ett register över företagen inom jordbruket och skogsbruket. Registret
är ett värdefullt hjälpmedel i verksamheten med jordbrukets och
skogsbrukets rationalisering. Kungl. Maj :t, eller den myndighet Kungl.
Maj :t bestämmer, meddelar bestämmelser beträffande insamling av uppgifter
för den allmänna jordbruksstatistiken och för företagsregistret.
Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj :t beslutat bl. a. att de
allmänna j ordbruksråkningarna vart femte år skall inordnas i registersystemet.
Som jag anfört under punkten C 6 bör kostnaderna för administrationen
av bl. a. skördeskadeskyddet anvisas under ett förslagsvis betecknat anslag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för objektiva
skördeuppskattningar, skördeskadeskyddets tekniska administration
samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion
till sammanlagt 10,4 milj. kr. Jag har därvid räknat medel för den
av centralbyrån föreslagna utvidgningen av uppgiftsinsamlingen till lantbruksregistret
åren 1970 och 1971. Jag har vidare beräknat medel för de
föreslagna strukturstudierna. De föreslagna specialstudierna rörande växtföljder
och lantbrukets tekniska utrustning bör enligt min mening bedrivas
inom ramen för forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Administration av permanent skördeskadeskydd
m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
10 400 000 kr.
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
D. Skogsbruk
D 1. Skogsstyrelsen
1968/69 Utgift1 .................. 24 1 40 436
1969/70 Anslag .................. 5 590 000
1970/71 Förslag.................. 6 021 000
1 Anslagen Skogsstyrelsen: Avlöningar och Skogsstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 35 168 kr.
Skogsstyrelsen har till uppgift att leda de statliga åtgärderna för att främja
det enskilda skogsbruket. Styrelsen är centralt organ för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet och central myndighet för skoglig yrkesutbildning
samt virkesmätning och skogsstatistik. Skogsstyrelsen leds av en styrelse.
Chef för skogsstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns två
skogsbyråer, en administrativ byrå samt en avdelning för yrkesutbildning
och en för virkesmätning och statistik.
Personal
Handläggande personal..............
övrig personal......................
Anslag
Avlöningar .........................
Sjukvård ..........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor ....................
Lokalkostnader......................
Expenser ........................
Därav engångsutgifter..................
Provmätningar.....................
Lönekostnadspålägg ................
Uppbördsmedel
Inkomst av fotogrammetrisk uppdragsverksamhet
.......................
Nettoutgift
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- |
Dep.chefen |
|||
styrelsen |
||||
40 |
+ 8 |
+ 1 |
||
52 |
+ 1 |
— |
||
92 |
+ 9 |
+ 1 |
||
3 597 000 |
+ |
660 000 |
+ 272 000 |
|
16 700 |
+ |
1 800 |
+ |
300 |
192 500 |
+ |
49 200 |
+ |
17 500 |
10 000 |
_j_ |
5 000 |
— |
|
461 000 |
+ |
16 800 |
+ |
17 000 |
524 800 |
_|_ |
118 200 |
+ |
59 200 |
5 000 |
+ |
65 000 |
+ |
29 000 |
12 000 |
+ |
1500 |
+ |
1 000 |
821 000 |
+ |
153 000 |
+ |
64 000 |
5 625 000 |
+1 |
000 500 |
-1- 431 000 |
35 000 |
+ |
5 000 |
5 590 000 |
+ |
995 500 + 431 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 49
Skogsstyrelsen
Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för vårt lands fortsatta välståndsutveckling
är svårbedömbar av många orsaker. Bedömningssvårigheten
på skogssidan beror främst på att kapitalinsatser för primärproduktionen
ger avkastning först i relativt avlägsen framtid för vilken avsältningsförhållandena
för industrin är svårbedömda.
Skogsnäringen har fram till år 1966 utvecklats i samma takt som näringslivet
i övrigt. Under åren 1966—67 har skett eu viss avmattning, som dock
brutits under år 1968. Man har skäl att anse avmattningen som tillfällig och
att betrakta skogsnäringens framtidsutsikter under en överblickbar framtid
som gynnsamma. Trots att skogsnäringen som helhet torde ha förutsättningar
att hävda sig väl har lönsamheten för skogsbruket efter hand försämrats.
För att bryta denna ogynnsamma utveckling måste alla tillgängliga
rön och medel tas till vara för att rationalisera skogsbruket.
Skogsstyrelsen anser att skogsvårdsorganisationen bör ges starkt ökade
resurser för att den skall kunna medverka till att förbättra skogsbrukets
lönsamhet.
Skogsstyrelsen framhåller vidare, att det är angeläget att en förstärkning
sker av skogsstyrelsens resurser i främst personellt hänseende för att det
skall bli möjligt för ämbetsverket att tillfredsställande fullgöra de mångskiftande,
viktiga uppgifter som ankommer på verket såsom centralt statligt
organ för skogsnäringens och det enskilda skogsbrukets utveckling.
Skogsstyrelsen behandlar därefter de särskilda yrkandena för budgetåret
1970/71.
1. Pris- och löneomräkning m. in. 317 000 kr.
2. För att styrelsen skall kunna öka sina insatser beträffande planering,
utredning och information samt i fråga om internationell skoglig verksamhet
föreslås en förstärkning av generaldirektörens sekretariat med en byrådirektörst
jänst och en tjänst som amanuens/förste byråsekreterare
( + 150 000 kr.).
3. a) För att åstadkomma ökad effekt, lägre kostnader och ökad kvalitet
i skogsvård sstyrelsernas arbete med skogsbruksplanläggning och annan
översiktlig planering begär styrelsen en byrådirektörst jänst vid första skogsbyrån
(+ 76 000 kr.). I åliggandena ingår att leda planläggningsverksamheten
och bedriva utvecklingsarbete på området. Vid bifall till detta förslag
kan en av skogsvårdsstyrelsemedel nu bekostad assistenttjänst på byrån
dras in.
b) För att nämnden för skoglig flygbildteknik skall kunna utveckla sin
utbildningsverksamhet krävs en amanuens/förste byråsekreterare för den
till första skogsbyrån hörande sektionen för skoglig flygbildteknik (+ 63 000
kr.). Inkomsterna av uppdragsverksamheten beräknas samtidigt öka med
5 000 kr. till 40 000 kr.
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
c) De ökade kansli- och skrivgöromålen gör det nödvändigt att förstärka
byrån med ett biträde (+ 32 000 kr.).
4. För att styrelsen skall kunna öka sina insatser beträffande bevakning,
registrering och i''ådgivning i samband med skador på växande skog bör
andra skogsbyrån förstärkas med en byrådirektörstjänst (+ 79 000 kr.).
5. För arbetet med planeringen och genomförandet inom skogsvårdsorganisationen
av det av statsmakterna beslutade SEA-systemet krävs en befattningshavare
i avdelningsdirektörs/byrådirektörs ställning. Medel bör
därför anvisas som möjliggör att en dylik kraft kan knytas till styrelsens
administrativa byrå (+ 91 000 kr.).
6. Avdelningen för virkesmätning och statistik behöver förstärkas med
två byrådirektörer varav den ene för utredningsarbete, upprättande av skogliga
prognoser för nationalekonomiska beräkningar, överarbetning och utveckling
av den skogliga statistiken, sammanställningar av översikter för
internationella sammanhang m. m. och den andre för handläggning av
skogsvärderings- och taxeringsfrågor, prissättningsnormer för virke och
virkesprisutveckling m. m. (+ 162 000 kr.).
7. För att bl. a. rationalisera kontorsarbetet behöver anskaffas viss utrustning
(+ 10 000 kr.). Vidare bör styrelsens personbil bytas ut (+ 20 000
kr.).
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 104 000 kr.
Remissyttrande
Riksrevisionsverket tillstyrker skogsstyrelsens förslag att inrätta en tjänst
för frågor rörande SEA-systemet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
6 021 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en byrådirektör
(5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 6 021 000 kr.
D 2. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna
1968/69 Utgift1 ................. 232 949 085
1969/70 Anslag ................. 38 407 000
1970/71 Förslag ................ 41 134 000
1 Anslagen Skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar och Skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
* Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 376 298 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 51
Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja det enskilda
skogsbruket samt att verka för att skogshushållningen inom de enskilda
skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva uppsikt
och vidta de åtgärder, som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds- och
andra författningar ankommer på dem.
Personal
Förvaltningspersonal.................
Teknisk personal....................
Undervisningspersonal...............
Anslag
Avlöningar..........................
Skogsvårdsstyrelsernas allmänna verksamhet
...........................
Skogsbruksskolor
a) Driftskostnader...................
b) Amortering av byggnadslån........
c) Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark...................
Lönekostnadspålägg
a) ATP-avgifter.....................
b) Arbetsgivaravgift till sjukförsäkring.
c) Allmän arbetsgivaravgift...........
d) Kostnader för pensionsavgången
skogsvårdsstyrelsepersonal.........
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- Dep.chefen
styrelsen
252 |
— |
— |
||
449 |
— |
— |
||
115 |
— |
— |
||
816 |
— |
— |
||
26 929 000 |
+1 608 000 |
+ 1 608 000 |
||
921 000 |
+2 713 000 |
+ |
54 000 |
|
3 200 000 |
+ |
181 000 |
+ |
181 000 |
190 000 |
— |
— |
||
189 000 |
+ |
8 000 |
+ |
8 000 |
1 854 000 |
+ |
173 000 |
+ |
173 000 |
558 000 |
+ |
184 000 |
+ |
184 000 |
266 000 |
+ |
19 000 |
+ |
19 000 |
4 300 000 |
+ |
500 000 |
+ |
500 000 |
38 407 000 |
+5 386 000 |
+2 727 000 |
Skogsstyrelsen
Under budgetåret 1968/69 uppgick skogsvårdsstyrelsernas förrättningsverksamhet
till 358 000 dagar, vilket innebär en minskning med 26 000 dagar
jämfört med budgetåret innan. Styrelsernas medverkan i beredskapsarbeten
var fortfarande betydande men minskade jämfört med budgetåret
1967/68 med 30 000 dagar. Den offentliga verksamheten ökade emellertid
med 6 000 dagar.
Medelsanvisningen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet har under innevarande
budgetår baserats på 107 000 förrättningsdagar. Den rådande situationen
för skogsbruket har de senaste åren motiverat en utökning av den
offentliga verksamheten, men på grund av att skogsvårdsstyrelserna till be
-
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
tydande del varit engagerade i beredskapsarbeten har det ej funnits utrymme
härför. När nu styrelsernas medverkan i dessa arbeten är i avtagande,
är det väsentligt att styrelserna ges resurser för ökad offentlig verksamhet.
Drivningsteknikens utveckling innebär att skogsbrukets lönsamhet i högre
grad än tidigare är beroende av beståndens dimensionsfördelning. För att
dra bästa nytta av utvecklingen, måste nuvarande beståndsvårdsprinciper
radikalt förändras. Skogsvårdsstyrelserna måste genom ökad rådgivningsverksamhet
föra ut dessa förändrade principer till skogsägarna och främst
för detta ändamål är det angeläget att den offentliga verksamheten utvidgas.
Mot bakgrund av det föregående föreslås att medelsanvisningen för budgetåret
1970/71 baseras på 112 000 offentliga förrättningsdagar eller 5 000
fler dagar än under innevarande budgetår. Utökningen av beräkningsunderlaget
föranleder ingen ändring i skogsvårdsstyrelsernas personalförteckning.
Beträffande förrättningsdagskostnaden yrkar styrelsen att den anpassas
till det verkliga kostnadsläget. Den verkliga kostnaden har för budgetåret
1970/71 beräknats till 275 kr.
Med utgångspunkt från tidigare angivet antal förrättningsdagar —
112 000 — och beräknad dagkostnad — 275 kr. — uppgår det statliga
bidraget till skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet för budgetåret
1970/71 till 30 800 000 kr. Vidare förutsätter skogsstyrelsen att det för vissa
utgifter av offentlig natur utöver de som ingår i förrättningsdagskostnaden
anvisas 4 078 000 kr.
Om statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter antas bli oförändrat
10 200 000 kr. blir för budgetåret 1970/71 det totala bidraget till skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet 45 078 000 kr. I fråga om fördelning på olika
anslag föreslår styrelsen följande. Tjänstebrevskostnaderna bör belasta anslaget
Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser.
Utgifter för reseersättningar till undervisningspersonal bör belasta anslaget
Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. och utgifter för vissa förrättningskostnader
bör belasta anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. Beloppen under de uppräknade anslagen har för budgetåret
1970/71 beräknats till resp. 435 000, 700 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt
1 285 000 kr. Resterande 43 793 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag
till skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen förutsätter att den bemyndigas fördela anslaget mellan
skogsvårdsstyrelserna, fastställa inkomst- och utgiftsstater för dessa samt
meddela erforderliga föreskrifter för staternas tillämpning.
Löne- och prisomräkning 2 727 000 kr.
D e partem en t schef en
Antalet förrättningsdagar för skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet
beräknades för innevarande budgetår till 107 000. Samma antal
dagar bör beräknas för budgetåret 1970/71.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 53
Medelstilldelningen per förrättningsdag bör höjas från 239 kr. till 263
kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet
blir med utgångspunkt från detta belopp 28 141 000 kr. För vissa andra
kostnader av offentlig natur bör beräknas 4 078 000 kr. Hit bör bl. a. föras
skogsvårdsstyrelsernas driftskostnader för skogsbruksskolor. Skogsvårdsstyrelserna
tillförs även belopp som ungefär svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter.
Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anmält
bör statsverkets inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beräknas
till oförändrat 10,2 milj. kr.
•lag förordar sålunda att den totala kostnadsramen för den med statsmedel
finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret
1970/71 bestäms till 42 419 000 kr. Fördelningen på olika anslag
bör ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget
Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser.
Vidare bör utgifterna för reseersättningar åt undervisningspersonal belasta
anslagen Bidrag till vissa skogsbrukskurser, in. m. och Kursverksamhet
lör skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader
anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. in. Dessa utgifter
bör för nästa budgetår beräknas till 435 000, 700 000 resp. 150 000 kr.
eller sammanlagt 1 285 000 kr. Återstående 41 134 000 kr. bör anvisas under
detta anslag.
Liksom hittills bör Kungl. Maj :t få fastställa dispositionsstat för den
statliga anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga
skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna
och fastställa inkomst- och utgiftsstater. I samband härmed
bör skogsstyrelsen även få meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas
tillämpning.
Jag vill i detta sammanhang föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas
till att även under budgetåret 1970/71 statlig kreditgaranti för lån till
skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett belopp av 1 milj. kr.
Anslaget bör räknas upp med 2 727 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att under budgetåret 1970/71 beviljas statlig
kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill
ett belopp av 1 000 000 kr.
b) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 41 134 000 kr.
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
D 3. Bidrag till skogsförbättringar
1968/69 Utgift .................. *6 798 307
1969/70 Anslag ................ 8 000 000
1970/71 Förslag.................. 8 000 000
1 Anslaget Statens skogsförbättringsanslag.
Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering
på sämre jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av
skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till
skogsdikning samt till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1948:239) om statsbidrag till
vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad senast 1961: 109).
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- Dep.chefen
styrelsen
Rambelopp
Skogsodlingsåtgärder på sämre jord -
bruksmark ........................ 6 000 000
Övriga åtgärder..................... 2 500 000
8 500 000
Anslag............................. 8 000 000
Skogsstyrelsen
1. Under de senaste åren har årligen knappt 12 000 ha sämre jordbruksmark
skogsodlats med stöd av medel ur anslaget. Genom självföryngring
och skogsodling utan bidrag från anslaget bedöms ytterligare 10 000 ha
ha blivit åtgärdade. Dessa 22 000 ha motsvarar ungefär hälften av den nedlagda
åkermark som årligen borde göras skogbärande.
Den under budgetåret 1968/69 anvisade ramen för skogsodlingsåtgärder
på sämre jordbruksmark har ej helt förbrukats. Av anslagna 6 milj. kr.
återstod vid årets slut 759 000 kr. För att upprätta markanvändningsplaner
har tagits i anspråk 197 000 kr. Skogsstyrelsen förutsätter att sistnämnda
verksamhet även i fortsättningen får bedrivas med anlitande av ifrågavarande
ram.
Konjunkturläget under de senaste åren torde ha minskat markägarnas
möjlighet och intresse för ifrågavarande skogsodlingsåtgärder. Gällande
skatteregler beträffande skogsplantering på åkermark anses också ha betydelse
vid markägarens bedömning av åtgärdens lönsamhet.
Skogsstyrelsen finner dock troligt att skogsplantering på sämre åker -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 55
mark kommer att öka. Den intensiva torkan under sommaren 1969 har gett
upphov till omfattande plantavgång, som nödvändiggör omplantering under
innevarande och nästa budgetår. Konjunkturuppgången torde vidare
skapa ökat intresse för skogsplantering. Det härav ökade behovet av bidragsmedel
torde dock ej överstiga den outnyttjade delen av anslaget för budgetåret
1968/69.
Med hänsyn till det anförda föreslår skogsstyrelsen att bidragsramen för
skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark tas upp med oförändrat belopp
av 6 milj. kr.
2. Ramen för bidrag till övriga åtgärder används bl. a. för bidrag till att
återföra gamla restskogsmarker i produktivt skick. Restskogarna finns i
huvudsak i övre Norrland. De har uppstått under den tid man ansåg det
vara möjligt att få naturlig föryngring i dessa skogar. Inom ramen ges
dessutom bidrag till skogsodlingsåtgärder på igenväxande hagmarker med
otillfredsställande skogstillstånd. För dessa båda ändamål har under senare
år 3/4 av rambeloppet disponerats. Utöver nämnda ändamål utgår bidrag
även till skogsdikning.
Under budgetåret 1968/69 har medel för åtgärder m. m. mot skadegörelse
av skogsinsekter kunnat utgå ur anslaget utan att bidragsramen belastats.
Detta har medgivit ökat utrymme för bidrag till skogsförbättringsåtgärder.
Under budgetåret 1968/69 har av främst tekniska skäl anslagsdelen ej utnyttjats
helt. Skogsstyrelsen bedömer emellertid att medelsbehovet för budgetåret
1970/71 minst motsvarar innevarande års anslagstilldelning.
Med hänsyn härtill föreslår skogsstyrelsen att bidragsramen för övriga
åtgärder tas upp med oförändrat belopp 2,5 milj. kr.
I samråd med sko g shö g skolan föreslår styrelsen att det av rambeloppet
för budgetåret 1970/71 får tas i anspråk 100 000 kr. för fortsatt försöksverksamhet
med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling av myrmark.
3. Utbetalningarna under anslaget beräknar skogsstyrelsen till totalt 8
milj. kr.
Här torde vidare få anmälas 1968 års stormskadeberednings betänkande
om storm- och snöskador på skog.
Åren 1966 och 1967 inträffade svåra storm- och snöskador på skog dels i
mellersta Norrlands kustland, dels i Skåne. Skadorna föranledde 1968 års
riksdag att begära utredning av skadornas omfattning och följder (JoU
1968:20, rskr 177). I anledning härav tillsattes 1968 års stormskadeberedning.
Beredningen avgav i maj 1969 betänkandet Storm- och snöskador på
skog (Stencil Jo 1969:3). I betänkandet redovisas även vissa is- och snöskador
som inträffade i Örebro och angränsande län hösten 1968. Efter remiss
har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, försäkringsinspektionen,
riksrevisionsverket (RRV), domänverket, skogsstyrelsen, statens
naturvårdsverk, skogshögskolan, skogsbruksutredningen och skogspo
-
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
litiska utredningen samt av Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund (SSR), Skogsindustriernas samarbetsutskott,
Sveriges Jordägareförbund och Skogsförsäkringskommittén.
Skogsstyrelsen har bifogat yttranden från vissa skogsvårdsstyrelser.
Nuvarande förhållanden m. m. Samhället har vid tidigare storm- och
snöskador lämnat stöd till skogsägare bl. a. genom service från skogsvårdsstyrelserna
och arbetsmarknadsverket. Skogsvårdsstyrelserna har lämnat
biträde vid inventering av skadorna och i samband därmed stått för viss del
av kostnaderna. Detta har motiverats av samhällets nytta av åtgärden som
grund för bl. a. insektsbekämpning. Arbetsmarknadsverket har biträtt med
anskaffning av arbetskraft och i viss mån genom att hyra ut förläggningar
o. d. I den mån arbetslös arbetskraft anlitats har flyttningsbidrag in. in. utgått
i vanlig ordning. Stöd i form av kontantbidrag har ytterst sällan förekommit
vid skador av detta slag. Däremot har skogsägarna medgivits vidgad
möjlighet till avsättning på skogskonto. Härigenom har de skogsägare
som till följd av skadorna tvingats göra onormalt stora avverkningar fått
ökad möjlighet till skatteutjämning.
Vid ett tillfälle i början av 1930-talet har staten lämnat räntegottgörelse
till virkesköpare, som köpte virke från vid tillfället stormskadad skog. Denna
åtgärd vidtogs i syfte att stimulera virkesköparna att under den då rådande
lågkonjunkturen köpa virke från skadeområdet och lagra det för
kommande behov. Härigenom erhöll skogsägarna ekonomisk förutsättning
att arbeta upp den skadade skogen samt skapades arbetstillfällen för arbetslösa
skogsarbetare. Slutligen har i samband med stormfällningarna
åren 1966 och 1967 utgått statsbidrag uppgående till 70 resp. 75 % av kostnaderna
för då vidtagna åtgärder mot insektshärjningar. Skogsvårdsstyrelserna
samordnade åtgärderna.
Utöver de åtgärder som vid olika tillfällen vidtagits av staten för att
mildra verkningarna av skador av detta slag, har det sedan början av 1950-talet förelegat möjlighet för skogsägare att försäkra sig mot förluster förorsakade
av bl. a. stormskador. Snö- och isskador utan samband med storm
är ej försäkringsbara. För uppkomna försäkringsbara skador står skogsägarna
en viss självrisk. Härutöver gäller att skadan skall överstiga viss
kvalifikationsgräns för att ersättning skall utgå. Då så är fallet utgår ersättning
för tekniska skador på virket, vari bl. a. innefattas fördyrade avverkningskostnader,
samt för förlust på grund av för tidig avverkning. Den senare
ersättningen skall i princip bekosta behövliga skogsvårdsåtgärder.
I direktiven för beredningen ingick uppdrag att redogöra för omfattningen
av 1966 och 1967 års storm- och snöskador på skog. Av redogörelsen
framgår att det vid årsskiftet 1966/67 stormskadedrabbade området i mellersta
Norrlands kustland omfattade ca 800 000 ha produktiv skogsmark,
varav ca 200 000 ha var direkt berörda av skador. Det skadade Adrket beräknas
uppgå till 4 milj. skogskubikmeter (m3sk). Vid ett rotnetto av 20
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 57
kr. per m3sk skulle sålunda virkets värde före skadorna uppgå till ca 80
milj. kr. Efter avdrag för utbetalda försäkringsersättningar och statsbidrag
beräknas skogsägarnas sammanlagda förluster till ca 40 milj. kr. Det framgår
vidare att vid stormen i oktober 1967 skadades drygt 450 000 ha skogsmark
i södra Sverige. Skadorna var koncentrerade till sammanlagt 28 000
ha. Det skadade virket beräknas omfatta ca 3 milj. m3sk. Vid ett genomsnittligt
rotnetto av 40 kr. per m3sk skulle virkets värde före skadorna sålunda
uppgå till ca 120 milj. kr. Skogsägarnas förluster och fördyringar beräknas
efter avdrag för försäkringsersättningar uppgå till omkring 50 milj.
kr. Härvid är vissa kostnader för lagring och extra transporter medräknade.
Beredningen har vidare redogjort för de snö- och isskador som inträffade
under hösten 1968 i Örebro och angränsande län. Dessa skador har
uppskattats till sammanlagt 1,3 milj. m3sk. Skadeområdet beräknas omfatta
165 000 ha skogsmark.
Beredningens förslag m. m. Det är ett samhällsintresse att storm- och
snöskadad skog snabbt arbetas upp, bl. a. med hänyn till risken för att såväl
skadad som kvarstående, oskadad skog annars utsätts för angrepp av
svampar och insekter. Samhället bör därför i vissa fall lämna stöd till
skadedrabbade skogsägare för att härigenom stimulera till en snabb upparbetning
av skadad skog.
Generella kontantbidrag bör dock ej utgå, bl. a. med hänsyn till alt skador
av här avsett slag i huvudsak är försäkringsbara. Liksom hittills bör
i stället bl. a. skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna och arbetsmarknadsverket
genom sina resp. serviceorgan biträda skogsägarna. Skogsvårdsorganen
bör medverka med inventering av skadornas omfattning, insektsbekämpning
och annat inom deras verksamhetsområde och arbetsmarknadsverket
genom anvisning av arbetskraft samt genom att ställa förläggningar
o. d. till förfogande inom härjade områden.
Utöver tidigare föreslagna servicebetonade åtgärder från samhällets sida
framhåller beredningen att eu förutsättning för snabba och effektiva åtgärder
från såväl skogsägarna som från samhället är att skadans omfattning
inventeras. Inventeringen ger grund för skogsägarnas vidare planläggning
och myndigheternas bedömning av åtgärdsbehov. Mot denna bakgrund föreslår
beredningen att bidrag bör kunna utgå till inventering av stormskadad
skog, men att skogsägarna, som ju också har nytta av åtgärden, bör ta på
sig skälig andel av kostnaderna härför. Samhällets bidrag bör vara generöst
tilltaget. Beredningen föreslår att medel för ändamålet anvisas under
anslaget Bidrag till skogsförbättringar utan att anslagsramarna belastas.
Enligt beredningen bör bidragsgivningen administreras av skogsvårdsstyrelserna,
som bör vara mest lämpade att samordna och genomföra inventeringen.
Beredningen framhåller vidare att omfattande stormskador ofta leder
till onormalt stort utbud av virke och att detta kan medföra sänkta virkes
-
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
priser. Om svag skogskonjunktur råder rid skadetillfället kan det t. o. in.
vara svårt för skogsägarna att sälja sitt virke. Av denna anledning kan det
uppstå svårigheter för skogsägarna att finansiera en snabb upparbetning
av skadad skog. Eftersom det är ett samhällsintresse att skadad skog
snabbt tas till vara, anser beredningen att det i vissa fall är motiverat att
samhället ger finansiellt stöd. Beredningen föreslår därför att det öppnas
möjlighet att lämna statlig garanti för lån i allmän kreditinrättning till
skogsägare, som har behov av finansiellt stöd för att klara en snabb upparbetning
av skadad skog. Garanti bör lämnas för ett belopp som motsvarar
kostnaderna för virkets upparbetning inkl. terrängtransport, lagring och
virkesskydd och kunna lämnas skogsägare oavsett företagsform. Garantigivningen
bör administreras av skogsvårdsstyrelserna. Anslaget Bidrag
till skogsförbättringar bör anlitas för att täcka eventuella förluster till följd
av garantigivningen.
Beträffande skador på växande skog, som orsakats av is och snö utan
samband med storm, framhåller beredningen att, eftersom dessa skador ej
är försäkringsbara, bör skadedrabbade skogsägare, som i övrigt uppfyller
villkoren i fråga om inkomst och förmögenhet, i princip kunna få bidrag
från anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof. Beredningen
framhåller vidare att det enligt kungörelsen (1948: 239, ändrad senast
1961: 109) angående bidrag och lån till vissa skogsförbättrande åtgärder i
princip bör kunna lämnas bidrag till återväxtåtgärder till följd av skador
av här aktuellt slag. Vid tillämpning av bidragsbestämmelserna lämnas dock
bidrag i detta sammanhang ytterst sällan. Beredningen anser därför att dessa
bestämmelser bör bli föremål för översyn för att därigenom öppna en
möjlighet till bidragsgivning i vissa fall.
Beträffande stormskador i ädla lövskogar, som är värdefulla ur bl. a.
landskapsvårdssynpunkt, har beredningen uttalat, att dessa skogars ringa
ekonomiska lönsamhet kan motivera åtgärder från samhällets sida för att
stimulera till återplantering med ädel lövskog. Beredningen föreslår därför
att bidrag bör lämnas till sådan återplantering på platser som bedöms särskilt
betydelsefulla ur landskapsvårdssynpunkt. För bidragsgivningen föreslås
att anslaget Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobj ekt
anlitas.
Som tidigare framhållits innebär skador på skog av här aktuellt slag stora
risker för angrepp av svampar och skadeinsekter. Enligt skogsvårdslagen
är markägaren skyldig att vidta åtgärder mot dylika härjningar och är berättigad
till skäligt bidrag härför. Vid bedömning av bidragets storlek bör
beaktas att ersättning till insektsbekämpning slopats i nya skogsförsäkringen.
Beredningen stryker vidare under att det bästa sättet att förhindra
insektsskador är att skadad skog snabbt arbetas upp och att det är skäl att
beakta detta vid prioritering av medel för stimulans av snabb upparbetning
resp. insektsbekämpning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 59
Som vidare framgår av den tidigare redogörelsen innebär skador av här
behandlat slag stor anhopning av virke, som upparbetas i ett sammanhang.
Detta kan medföra skattetekniska olägenheter för skogsägarna och motiverar
enligt beredningens mening att dessa medges vidgad rätt till avsättning
på skogskonto. Det är enligt beredningen önskvärt att ett sådant medgivande
ges skyndsamt som stimulans för ett snabbt omhändertagande av
skadad skog.
Slutligen har beredningen framhållit att vid övergången år 1968 till den
nya skogsförsäkringen höjdes försäkringspremierna. Detta ledde till
visst bortfall av försäkringstagare. Om det samtidigt medfört en koncentration
av försäkringstagare till ur stormskadesynpunkt särskilt utsatta områden
skulle risker för ytterligare premiehöjningar kunna föreligga med
ytterligare bortfall av försäkringstagare som följd. Dessa tankegångar har
föranlett beredningen att diskutera frågan om staten bör vidta åtgärder som
stimulerar anslutning till försäkringen. Beredningen har därvid pekat på
möjligheten för staten att stå som garant vid omfattande stormskador för
att därigenom medverka till att premierna hålls på acceptabel nivå.
Remissyttranden. Remissinstanserna biträder i stort beredningens förslag.
Bl. a. biträds beredningens förslag om regelmässig ökning av möjligheten
till avsättning på skogskonton vid omfattande stormskador av alla
remissinstanser som yttrat sig om förslaget.
Beträffande service från samhällets sida har bl. a. domänverket framhållit
vikten av att skogsvårdsstyrelserna och arbetsmarknadsverket lämnar
aktivt stöd till drabbade skogsägare.
Beredningens förslag om bidrag till inventeringskostnader biträds av
bl. a. RRV, som i likhet med beredningen anser att anslaget Bidrag till
skogsförbättringar bör anlitas för ändamålet. Statskontoret har ej någon
invändning mot att bidrag lämnas för åtgärden men anser av principiella
skäl att anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. bör
anlitas. Domänverket och Skogsindustriernas samarbetsutskott framhåller
att skogsvårdsstyrelserna i allmänhet bör svara för samordning av inventeringsarbetet.
Enligt RLF.s mening måste inventeringsarbetet anses vara en
åtgärd som gagnar hela skogsnäringen. Staten bör därför ta på sig hela
kostnaden för åtgärden. SSR framför samma synpunkt. Sveriges Jordägareförbund
föreslår att beredskapsplaner för åtgärder vid mera omfattande
stormskador utarbetas. Skogshögskolan framför liknande synpunkter och
föreslår att skogsstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta någon form av handledning
med rekommendationer om lämpliga åtgärder vid omfattande
stormskador.
Beträffande statlig garanti för lån till skadedrabbade skogsägare ifrågasätter
statskontoret om inte en statlig lånefond bör inrättas för ändamålet,
eftersom det kan vara svårt att vid ett kärvt kreditläge tillgodose uppkomna
lånebehov. RRV anser att garantigivningen i första hand bör avse mind
-
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
re skogsägare och att behov av likviditetsförstärkning på något sätt bör
dokumenteras. RRV ifrågasätter vidare om det inte bör fordras någon form
av säkerhet men har samtidigt förståelse för behovet att skapa en smidig
och snabb garantigivning. Skogsstyrelsen, som biträder förslaget om kreditstöd,
anser att garantigivningen bör administreras av skogsvårdsstyrelserna,
som bl. a. genom sin medverkan i inventeringsarbetet torde ha de bästa
förutsättningarna att följa att erhållna krediter används för avsett ändamål.
SSR, som välkomnar beredningens förslag, ifrågasätter om lånegarantin
kommer att utnyttjas i någon större omfattning. Med hänsyn till skogsägareorganisationernas
aktiva engagemang beträffande köp av virke från
skadeområden anser SSR att garantigivningen även bör omfatta skogsägareföreningarna.
SSR anser vidare att lantbruksnämnderna bör administrera
garantigivningen. RLF framhåller att det bör utredas om ifrågavarande lån
inte kan göras räntefria.
Vad beredningen framhållit om bidrag i vissa fall från anslaget Bidrag
vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. biträds i stort av remissinstanserna.
RRV, som tagit fasta på pågående överläggningar bl. a. om möjlighet
att skapa försäkringsskydd mot snö- och isskador, framhåller att
man bör avvakta resultatet från nämnda överläggningar innan praxis beträffande
bidrag vid storm- och snöskador ändras. SSR anför beträffande
snö- och isskador att ersättningarna från det s. k. naturkatastrofanslaget
torde bli av mycket begränsad omfattning eftersom villkoren om inkomstoch
förmögenhetsförhållandena är en starkt begränsande faktor.
Beträffande beredningens förslag om ökad möjlighet för bidrag till skogsodlingsåtgärder
efter storm- och snöskador framhåller skogsstyrelsen angående
innebörden av att åtgärden är oskäligt betungande, att har avverkningen
måst företas på grund av skador på skogen, över vilka markägaren
ej kan råda, torde oftare starkare skäl få anses föreligga för att utkrävande
av reproduktionsplikten skall bedömas som oskäligt betungande än när
det är fråga om mer normal avverkning.
I fråga om kostnader i samband med insektsbekämpning framhåller
flera remissinstanser att staten bör ta på sig en stor del av kostnaden.
Skogshögskolan pekar på att skogsförsäkringarna numera inte ger ersättning
till insektsbekämpning samt att förluster på grund av för tidig avverkning
förorsakad av insektsskador ej ersätts av skogsförsäkringarna. Ytterligare
remissinstanser däribland skogsstyrelsen påtalar detta sistnämnda
förhållande och anser att detta fall bör jämställas med storm- och snöskador
med avseende på behov av stödåtgärder. Angående beredningens förslag
om statligt stöd till återplantering med ädla lövträd i vissa fall ur landskapsvårdssynpunkt,
framhåller statens naturvårdsverk att det inte har
någon erinran mot att bidrag skall kunna lämnas men anser att samma
syfte kan nås om anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. tas i anspråk för ändamålet, varvid bidraget förses med villkor om
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 61
planteringssätt och trädslagsval. Även statskontoret anser att det s. k. naturkatastrofanslaget
bör anlitas för ändamålet. RRV framhåller att det vid begränsade
åtgärder i första hand bör ankomma på markägaren att svara för
dessa och att naturvårdsverkets anslag bör anlitas endast då det är fråga om
större insatser.
Beredningens tankegångar beträffande skogsförsäkring har tagits upp
av flera remissinstanser. Bl. a. skogsstyrelsen, SSR och RLF har ansett viss
form av statlig garanti motiverad för att motverka premiehöjningar. Det
framhålls vidare från flera håll att det är angeläget att is- och snöskador
blir försäkringsbara. SSR framhåller vidare att skogsförsäkringen bör ges
en sådan utformning att den inträffade skadan och ej skadeorsaken blir
av avgörande betydelse. SSB anser vidare att nuvarande skadegränser bör
ersättas med en självrisk, som är proportionell mot försäkringssumman.
Försäkringsinspektionen avstyrker beredningens synpunkter på statlig medverkan
i försäkringssammanhang vid omfattande stormskador. Inspektionen
framhåller att det inte föreligger svårigheter att täcka förevarande skaderisker
och att övervakningen av premiesättningen är tillgodosedd genom
försäkringsinspektionen. Skogsförsäkringskommittén framför liknande tankegångar
och meddelar härutöver att en arbetsgrupp, sammansatt av representanter
för försäkringsbolag och skogsägare, arbetar med översyn av kvalifikationsgränser
och självriskbestämmelser. Man undersöker dessutom frågan
om försäkring mot förluster på grund av is- och snöskador. Statskontoret,
som tagit del av bl. a. försäkringsinspektionens och Skogsförsäkringskommitténs
yttranden, delar försäkringsinspektionens synpunkter och anser
härutöver att man bör avvakta resultatet från den arbetsgrupp som behandlar
här aktuella frågor.
I anledning av de omfattande stormskador som drabbade vissa delar av
södra Sverige i september månad 1969 har RLF i särskild skrivelse bl. a.
hemställt att stormskadeberedningens förslag snarast måtte träda i tillämpning
samt att en katastrofkommission tillsätts med uppgift att ge förslag
till åtgärder i anledning av uppkomna skador och att samordna dessa åtgärder.
Departem entschefen
Med anledning av stormskadorna på skog hösten 1969 har riksdagen beslutat
om vissa åtgärder för att underlätta en snabb upparbetning av den
skadade skogen (prop. 150, JoU 57, rskr 366). De beslutade åtgärderna ligger
helt i linje med stormskadeberedningens förslag. Vid min anmälan av
dessa frågor i förenämnda proposition uttalade jag min avsikt att senare ta
upp stormskadeberedningens förslag till behandling vilket bör ske i detta
sammanhang. Enligt min mening är det angeläget att sådana förberedelser
vidtas att insatser från samhällets sida i syfte att påskynda upparbet
-
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
ning av skadad skog utan dröjsmål kan sättas in vid framtida omfattande
skador på skog till följd av storm, snö och is samt angrepp av insekter och
svampar. Stormskadeberedningens förslag, som i huvudsak biträtts av remissinstanserna,
bör kunna ligga till grund för beslut om sådana beredskapsåtgärder.
Liksom beredningen anser jag att det är ett samhällsintresse att skadad
skog snabbt upparbetas bl. a. med hänsyn till riskerna för att såväl skadad
som kvarväxande oskadad skog annars utsätts för angrepp av svampar
och insekter samt att det i vissa fall finns skäl till att samhället vidtar åtgärder
för att underlätta upparbetningen. I likhet med beredningen anser
jag emellertid att generella kontantbidrag ej bör lämnas. Samhällets stöd
bör i stället, såsom beredningen föreslagit, ges dels i form av aktivt biträde
från bl. a. skogsvårdsstyrelserna och arbetsmarknadsverket, dels i form
av åtgärder som underlättar en snabb upparbetning av den skadade skogen.
En första förutsättning för ett snabbt ingripande är att skadans omfattning
och lokalisering klarläggs. Jag delar därför beredningens uppfattning
att bidrag bör utgå till kostnader för inventering av uppkomna skador.
Såsom beredningen föreslagit bör skogsägarna svara för skälig del av inventeringskostnaderna.
Bidrag till skadeinventering bör på motsvarande
sätt som gäller för kostnader för insektsbekämpning beviljas från anslaget
Bidrag till skogsförbättringar utan att bidragsramarna belastas. Kungl.
Maj :t bör med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall få besluta
om här avsett bidrag.
I detta sammanhang vill jag meddela att jag senare avser föreslå Kungl.
Maj :t att uppdra åt skogsstyrelsen att utarbeta metoder för inventering och
andra åtgärder, som kan underlätta ett snabbt tillvaratagande av skadad
skog vid framtida skadetillfällen.
Beredningen har vidare framhållit att omfattande stormfällningar leder
till onormalt stort utbud av virke. Detta kan under svaga skogskonjunkturer
enligt beredningen leda till att avsättningssvårigheter uppstår. Enligt
min uppfattning kan dessutom lokala sådana svårigheter uppstå även vid
goda skogskonjunkturer. Eftersom avverkningsarbetet ofta finansieras genom
förskott på virkesleveransen kan det på grund av att virket för tillfället
ej kan säljas uppstå svårigheter för skogsägaren att finansiera en
snabb upparbetning av skadad skog. Jag föreslår därför, i likhet med beredningen,
att det öppnas en möjlighet att lämna statlig garanti för lån i
allmän kreditinrättning till skogsägare, som på grund av likviditetssvårigheter
ej utan onödigt dröjsmål kan genomföra en snabb upparbetning av
den stormskadade skogen. Garanti bör även kunna lämnas vid omfattande
skador på grund av snö och is samt angrepp av insekter och svampar. Det
ankommer på Kungl. Maj :t att vid varje särskilt tillfälle inhämta riksdagens
medgivande beträffande ram för garantigivningen. För garantigivningen
bör i huvudsak följande regler gälla.
Garanti bör kunna lämnas enskild person, dödsbo eller, om särskilda
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 63
skäl föreligger, ekonomisk förening, stiftelse, handelsbolag eller aktiebolag,
som drabbats av betydande skador på skog, under förutsättning att
avsättningssvårigheter för virke föreligger och att skogsägaren har stort
behov av krediten för att kunna finansiera ett snabbt omhändertagande av
den skadade skogen. Garanti bör lämnas med högst ett belopp som motsvarar
godkänd kostnad för den skadade skogens upparbetning inkl. terrängtransport
samt lagring, virkesskydd och därmed sammanhängande transporter.
Som villkor för garantin bör gälla att lånet återbetalas efter hand
som skogsägaren får inkomst från sin skogsrörelse, dock senast inom
fyra år.
För att åstadkomma rationell lagring och virkesvård kan virket behöva
föras samman till gemensamma upplag. Jag räknar med att bl. a. skogsägarrörelsen
kan medverka härvid. Så länge virket ägs av skogsägaren bör
emellertid kostnaderna härför falla på skogsägaren och kunna ligga till
grund för garantigivning. Eventuella förluster till följd av garantigivningen
bör täckas genom att anslaget Bidrag till skogsförbättringar anlitas utan att
bidragsramarna belastas. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
skogsstyrelsen bör få meddela närmare bestämmelser för garantigivningen.
Beträffande förluster på grund av snö- och isskador på skog har beredningen
framhållit att dessa bör kunna mildras genom bidrag från anslaget
Bidrag vid förluster på grund av naturkatastrof m. m. inom ramen för gällande
bestämmelser. Jag delar beredningens uppfattning att sådan bidragsgivning
kan ske redan med tillämpning av gällande praxis. Beredningen
har vidare framhållit att bidrag till återväxtåtgärder till följd av bl. a. stormoch
snöskador redan enligt gällande bestämmelser i princip kan lämnas
från anslaget Bidrag till skogsförbättringar men att detta ytterst sällan förekommit.
Mot bakgrund av vad skogsstyrelsen framhållit i ämnet i sitt remissyttrande
synes någon åtgärd från Kungl. Maj ds eller riksdagens sida
ej behövlig i denna fråga. Ej heller synes någon åtgärd behövlig i fråga om
stöd till återplantering med ädel lövskog, eftersom sådan återplantering i
angelägna fall bör kunna ske genom medverkan från naturvårdsmyndigheterna.
Beträffande vidgad möjlighet till avsättning på skogskonto har jag, efter
samråd med chefen för finansdepartementet, i likhet med beredningen funnit
att skador av bär behandlat slag i allmänhet motiverar att sådant medgivande
ges. Frågan bör emellertid anstå i avvaktan på behandlingen av
skogsskattekommitténs betänkande (SOU 1969: 30). Jag delar vidare beredningens
uppfattning att det är angeläget att det finns möjlighet att försäkra
sig mot förluster till följd av skador av här behandlat slag. Flera
remissinstanser har pekat på brister i det försäkringsskydd som nu finns
och ansett det vara befogat med statliga insatser för ett effektivare skydd.
Eftersom det pågår överläggningar mellan vissa försäkringsbolag och representanter
för skogsägare i syfte att utforma ett försäkringsskydd, som till
-
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
godoser skogsbrukets behov i detta hänseende, anser jag att åtgärder från
Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida f. n. ej behövs.
I fråga om verksamheten under budgetåret 1970/71 föreslår jag att ramen
för statsbidrag till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark tas upp
med oförändrat 6 milj. kr. (1). Även ramen till övriga åtgärder bör tas upp
med oförändrat 2,5 milj. kr. (2). I detta belopp räknar jag in 100 000 kr. till
fortsatt försöksverksamhet med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling
av myrmark. För utbetalning under anslaget beräknar jag 8 milj.
kr. (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande
åtgärder vid omfattande skador på skog
b) medge att under budgetåret 1970/71 statsbidrag får
beviljas med högst 6 000 000 kr. till skogsodlingsåtgärder
på sämre jordbruksmark samt med högst 2 500 000 kr. till
med anslaget i övrigt avsedda ändamål, med rätt för Kungl.
Maj :t att jämka fördelningen mellan de båda ändamålen
c) till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo
1968/69 Utgift .................. 14 758 602
1969/70 Anslag.................. 13 300 000
1970/71 Förslag................. 13 500 000
Statsbidrag utgår för att bygga skogsbilvägar. Till skogshuvudvägar
av särskild betydelse ur fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestämmelserna
återfinns i kungörelsen (1943: 530) om statsbidrag till vissa
väg- och flottledsbyggnader m. m. (ändrad senast 1967: 376).
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- Dep.chefen
styrelsen
14 500 000 — —
500 000 — —
15 000 000 — —
Anslag............................. 13 300 000 + 200 000 + 200 000
Skogsstgrelsen
1. Den statsunderstödda verksamheten med skogsvägbyggnad har även
under budgetåret 1968/69 varit omfattande. Förutom 13,5 milj. kr. ur
ifrågavarande anslag har vissa medel från norrländska skogsproduktions
-
Rambelopp
Skogsvägbyggnadsföretag.............
Förhöjning av statsbidraget vid skogsvägar
av särskild betydelse ur fritidssynpunkt
............................
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 65
anslaget samt beredskapsmedel stått till förfogande. Bidrag har därigenom
under året kunnat beviljas till att bygga sammanlagt 1 283 km skogsvägar.
Denna siffra är något lägre än motsvarande för föregående budgetår, vilket
har sin orsak i en viss minskning av beredskapsarbetena.
Behovet av väginvesteringar är fortfarande stort. Ett välutbyggt skogsbilvägnät
är en grundförutsättning för skogsbrukets rationalisering. I Norrland
kan vägutbyggnad hindra de s. k. nollområdenas tillväxt och därmed
mildra den virkesbrist som förväntas uppkomma. Pågående nedläggningar
av flottleder ökar behovet av snabb vägutbyggnad.
Trots de stora investeringsbehoven i vägbyggnader har efterfrågan på
bidrag minskat något under det gångna budgetåret. Den konjunkturuppgång
som nu pågår beräknas inte f. n. i nämnvärd grad öka markägarnas
investeringsvilja. Styrelsen föreslår därför att rambeloppet under anslagets
huvuddel tas upp med oförändrat belopp.
2. Det särskilda rambeloppet för förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar
av särskild betydelse ur fritidssynpunkt föreslås uppgå till oförändrat
0,5 milj. kr.
3. Utbetalningarna under anslaget har skogsstyrelsen beräknat till 13,5
milj. kr. varför anslaget bör tas upp med nämnda belopp.
Departementschefen
Jag biträder skogsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) medge att under budgetåret 1970/71 beviljas dels statsbidrag
med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar
i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr.
till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt
b)
till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
D 5. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.
1968/69 Utgift ................... 6 665 089
1969/70 Anslag .................. 7 000 000
1970/71 Förslag.................. 8 500 000
Statsbidrag utgår till enskilda markägare i de fyra nordligaste länen.
Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidragsgivning inom s. k. samverkansområden
(lokaliserade till de delar av länen, där skogen ej är att hänföra
till svårföryngrad), medan en mindre del utgår för att fullfölja tidigare
planerade åtgärder inom s. k. skogsvårdsområden i lappmarken. Bidragsbe3
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 11
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
stämmelserna återfinns i kungörelsen (1940: 599) om villkor för statsbidrag
från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland in. in. (ändrad
senast 1960: 327) samt i regleringsbrevet för budgetåret 1960/61.
1969/70 |
Beräknad ändring |
|
Rambelopp Samverkansområden.......... |
....... 9 500 000 |
Skogs- Dep.chefen styrelsen |
Skogsvårdsområden........... |
....... 1 100 000 |
— 200 000 — 200000 |
10 600 000 |
— 200 000 — 200 000 |
|
Anslag...................... |
....... 7 000 000 |
+1500 000 +1500 000 |
Skogsstyrelsen
1. Under budgetåret 1968/69 har samverkansområden fastställts med en
sammanlagd areal av 250 000 ha. Sedan verksamhetens början år 1960 har
områden med en areal av 1 289 000 ha blivit fastställda. Av den pritatskogsmark,
som bedöms lämplig för områdesbildning, ingår f. n. ca 40 % i samverkansområden.
Skogsägarnas intresse för att bilda samverkansområden är oförändrat
stort. Skogsvårdsstyrelserna önskar därför bilda nya områden i ungefär
samma takt som f. n. Skogsstyrelsen föreslår därför att rambeloppet för
statsbidrag till skogliga åtgärder inom samverkansområden tas upp med
oförändrat belopp, 9,5 milj. kr.
2. Behovet av bidrag inom skogsvårdsområden bedöms avta. Skogsstyrelsen
föreslår därför att ramen härför minskas med 200 000 kr. och tas upp
med 900 000 kr.
3. Med hänsyn till att rambeloppen tas i anspråk i ökad omfattning beräknar
skogsstyrelsen att medelsbehovet under budgetåret 1970/71 ökar
med 1,5 milj. kr. Skogsstyrelsen föreslår därför att anslaget tas upp med
8,5 milj. kr.
Departementschefen
Verksamheten med att bilda samverkansområden bedrivs i samma takt
som tidigare. Jag föreslår därför att bidragsramen till samverkansområden
tas upp med oförändrat belopp av 9,5 milj. kr. (1). Rambeloppet bör, förutom
förvaltningsbidrag, avse skogsstyrelsens utfästelser om bidrag. Bidragsramen
avseende skogsvårdsföretag i lappmarken bör med hänsyn till
avtagande åtgärdsbehov sänkas med 200 000 kr. och tas upp med ett belopp
av 900 000 kr. (2). För utbetalningar från anslaget beräknar jag 8,5 milj.
kr. (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 67
a) medge att under budgetåret 1970/71 utfästs statsbidrag
med högst 9 500 000 kr. till skogliga åtgärder inom
samverkansområden i de fyra nordligaste länen samt med
högst 900 000 kr. för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken,
med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen
mellan de båda ändamålen
b) till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
8 500 000 kr.
D 6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.
Nytt anslag (förslag) .............. 1 285 000
Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet för
skogsbrukets rationalisering samt för viss personalutbildning och information.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen föreslår att medel för kursverksamhet för skogsbrukets
rationalisering m. m. som f. n. anvisas under anslaget Bidrag till vissa
skogsbrukskurser, m. m. bryts ut och anvisas under ett särskilt anslag.
1. Rådgivnings- och kursverksamhet....................... 1 357 000
2. Personalfortbildning.................................... 165 000
3. Undervisningsmateriel m. m............................. 100 000
4. Bidrag till vissa föreningar.............................. 40 000
1 662 000
1. Rådgivnings- och kursverksamheten kommer under budgetåret 1970/71
att framför allt koncentreras på den kampanj i beståndsvård och produktionsekonomi
som vänder sig till landets privatskogsägare och som förberetts
genom en omfattande personalforibildning (B 69) under föregående och innevarande
budgetår. Skogsstyrelsen räknar med en kursvolym uppgående
till ca 30 000 elevdagar. Skogsstyrelsen räknar vidare med viss verksamhet i
form av kurser, grupprådgivning och instruktionsverksamhet inom ämnesområdena
avverkningsteknik, driftsplanläggning, aptering, m. m.
2. Personalfortbildningen bör ökas något jämfört med innevarande budgetår.
Kampanjen för kontorsrationalisering inom skogsvårdsstyrelsernas
kanslier, som leds av den nystartade AR-sektionen inom skogsstyrelsen,
avses fullföljas under budgetåret 1970/71 vid skogsvårdskonsulenternas
expeditioner. Personalfortbildningen under detta budgetår kommer att domineras
av utbildningsinsatser i anslutning till denna kampanj samt utbildning
föranledd av den utökade rådgivningsverksamheten.
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
3. För genomförandet av kampanjen i beståndsvård och produktionsekonomi
för privatskogsägare krävs betydande insatser centralt vid skogsstyrelsen
i fråga om framställning av undervisningsmateriel av olika slag såsom
kurslitteratur, broschyrer m. m.
4. Sveriges skogsvårdsförbund har hemställt om statsbidrag med 40 000
kr. för sin verksamhet. Skogsstyrelsen tillstyrker att bidrag med nämnda
belopp får utgå för att göra det möjligt för förbundet att bedriva vidgad allmän
information om skogsbruket och skogsbrukets betydelse för samhället.
Departementschefen
Under detta anslag har jag tagit upp den del av skogsvårdsstyrelsernas
kursverksamhet som riktar sig till skogsägarna som skogsbrukare. Kurserna
hänför sig i huvudsak till frågor sammanhängande med skogsbrukets
rationalisering. Jag har därför funnit det motiverat att anvisa medel för
ändamålet under ett särskilt anslag. För utbetalning under anslaget beräknar
jag 1 285 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 285 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 69
E. Fiske
E 1. Fiskeristyrelsen
1968/69 Utgift1 .................. 23 465 887
1969/70 Anslag .................. 4 740 000
1970/71 Förslag.................. 5 470 000
1 Anslagen Fiskeristyrelsen: Avlöningar och Fiskeristyrelsen: Omkostnader.
Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 23 000 kr.
Fiskeristyi elsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående
fiske och fiskerinäringen i den mån sådana ärenden ej ankommer på statens
jordbruksnämnd. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration.
Inom styrelsen finns tre byråer samt ett havsfiskelaboratorium
och ett sötvattenslaboratorium.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Fiskeri- |
Dep.chefen |
||||
Personal |
styrelsen |
||||
Handläggande personal........... |
24 |
+ 7 |
+ 2 |
||
Övrig personal.............. |
61 |
+ 6 |
|||
85 |
+ 13 |
+ 2 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar till tjänstemän........... |
2 155 000 |
+ |
609 000 |
+ 429 000 |
|
Avlöningar till kollektivavtalspersonal |
740 000 |
+ |
100 000 |
+ |
100 000 |
Sjukvård................ |
5 000 |
+ |
2 000 |
+ |
1000 |
Reseersättningar ......... |
141 000 |
+ |
47 000 |
+ |
10 000 |
Därav utrikes resor ...... |
15 000 |
+ |
2 000 |
||
Lokalkostnader........... |
243 000 |
~r |
53 000 |
+ |
53 000 |
Expenser............. |
102 000 |
+ |
32 000 |
4- |
18 000 |
Fiskeriundersökningsfartygens omkost- |
|||||
nader ............. |
430 000 |
+ |
25 000 |
+ |
25 000 |
Övriga utgifter ........... |
261 000 |
+ |
28 000 |
26 000 |
|
Därav |
|||||
a) Bibliotek............. |
12 000 |
+ |
1 000 |
+ |
1 000 |
b) Underhåll av dammar, bryggor, ak- |
|||||
varier m. m............ |
5 500 |
_ |
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
c) Drift och underhåll av båtar....... |
7 500 |
+ |
Fiskeri- styrelsen 1 000 |
Dep.chefen |
d) Instrument- och laboratoriekostnader |
135 000 |
+ |
67 000 |
+ 15 000 |
Därav engångsutgifter.................. |
— |
+ |
50 000 |
— |
e) Fiskeriförsök m. m................ |
100 000 |
— |
42 000 |
— 42 000 |
Därav engångsutgifter.................. |
45 000 |
— |
45 000 |
— 45 000 |
f) Arrende av mark................. |
1 000 |
+ |
1000 |
— |
Försöksverksamhet med hydrografiska |
_ |
+ |
790 000 |
— |
Lönekostnadspålägg ................ |
663 000 |
+ |
163 000 |
+ 120 000 |
4 740 000 |
+1 |
849 000 |
+ 730 000 |
Fiskeristyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 363 000 kr.
2. För uppgifter som ankommer på styrelsen enligt beslut av riksdagen
(prop. 1969: 42, JoU 16, rskr 199) angående åtgärder för att främja fritidsfisket,
m. in. behövs en byrådirektör, en amanuens och ett biträde ( + 162 000
kr.).
3. Fiskeristyrelsen skall efter samråd med särskilda av Kungl. Maj :t utsedda
sakkunniga handlägga låne- och bidragsärenden enligt beslut av riksdagen
(prop. 1969:41, JoU 11, rskr 134) angående stödåtgärder på fiskets
område, m. m. För att täcka kostnaderna för handläggningen av ärendena
jämte upplysningsverksamhet om stödåtgärderna samt för ersättning till
de sakkunniga fordras 200 000 kr.
4. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1969: 58, JoU 17, rskr 200) har driften
och förvaltningen av de statliga fiskehamnarna samt den statliga bidragsgivningen
till övriga fiskehamnar den 1 juli 1969 förts över från sjöfartsverket
till fiskeristyrelsen. För att bestrida kostnaderna för en tjänsteman
för handläggningen av nämnda ärenden behöver anslaget räknas upp
med 80 000 kr.
5. I anslutning till riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 11 s. 159, JoU 1
s. 26, rskr 9) att viss sjöregleringsforskning skall bedrivas också i fortsättningen
och på sikt helt bekostas över riksstaten föreslås att en fiskerikonsulenttjänst
vid sötvattenslaboratoriet förs upp på styrelsens personalstat.
För att avlasta kansliskrivarna vid laboratoriet rutinuppgifter behövs ett
kontorsbiträde. (+ 99 000 kr.)
6. Utvecklingen i fråga om havsfiskelaboratoriets arbete inom den kemiska
oceanografien bl. a. rörande närsalternas spridning och den stigande
syrebristen i Östersjön ställer ökade krav på innehavaren av den nuvarande
tjänsten som förste fiskeriinspektör vid hydrografiska avdelningen i fråga
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 71
om vetenskapliga kvalifikationer och praktisk erfarenhet. Tjänsten bör därför
bytas nt mot en laboratorstjänst. Vid biologiska avdelningen behövs en
fiskerikonsulent för att avlasta laboratorerna rutingöromål, särskilt på undersökningsfartygen.
Vid laboratoriet behövs vidare en instrumentmakare
som bör förses med viss verkstadsutrustning. Dessutom krävs medel för
tillfällig personal för biträde på laboratoriet och fartygen samt för databehandling.
(+ 200 000 kr.)
7. I särskild skrivelse har fiskeristyrelsen föreslagit att ett belopp av
790 000 kr. anvisas för vissa hydrografiska och biologiska undersökningar.
Härav beräknas 450 000 kr. för kostnader för löner, resor och expenser samt
340 000 kr. för engångskostnader för instrument och annan utrustning. Av
medlen avses 250 000 kr. för hydrografiska mätningar längs kusterna med
kustbevakningens hjälp, 307 000 kr. för undersökningar av stagnationsförhållandena
i Östersjön med fiskeristyrelsens fartyg samt 233 000 kr. för undersökningar
beträffande fiskproduktionen i Östersjön, också med fiskeristyrelsens
fartyg.
R em is syttranden
Statens naturvårdsverk tillstyrker att medel anvisas för av styrelsen angivna
hydrografiska och biologiska undersökningar i Östersjön. Enligt verket
bör dock medelsanvisningen till hydrografiska mätningar kunna begränsas
till 160 000 kr. med hänsyn till att verket redan innevarande budgetår
kan ställa visst belopp av forskningsmedel till fiskeristyrelsens förfogande
för ändamålet. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
tillstyrker att fiskeristyrelsen tilldelas erforderliga medel för den hydrografiska
verksamheten.
D e partem en t schef en
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 470 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst som byrådirektör
(2) och en tjänst som fiskeriassistent (5). Vidare har jag beräknat medel för
att täcka kostnaderna för administrationen under nästa budgetår av vissa
stödåtgärder på fiskets område (3). I övrigt har jag vid anslagsberäkningen
beaktat bl. a. att styrelsen enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 58, JoU
17, rskr 200) tillförts ytterligare en tjänst som byrådirektör för handläggning
av ärenden rörande fiskehamnar m. in. (4).
Med anledning av fiskeristyrelsens förslag om anvisande av särskilda medel
för vissa hydrografiska och biologiska undersökningar i Östersjön (7)
vill jag erinra om vad jag anför i det följande under anslagspunkten I 7.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 5 470 000 kr.
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
E 2. Fiskeriintendenter m. m.
1968/69 Utgift1 .................... 2550 250
1969/70 Anslag .................... 826 000
1970/71 Förslag ................... 875 000
1 Anslagen Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar och Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 200 kr.
Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskeriintendentorganisationen,
statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarleby och statens
fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Fiskeriintendentorganisationen är fördelad
på fem sötvattensdistrikt och två kust- och havsdistrikt. I varje distrikt
finns en fiskeriintendent som chef.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Personal Handläggande personal .......... |
11 |
Fiskeri- styrelsen + 1 |
Dep.chefen |
|
Övrig personal .................. |
3 |
— |
— |
|
14 |
+ |
1 |
— |
|
Anslag |
||||
Avlöningar.................... |
704 000 |
+ |
76 000 |
+ 34 000 |
Sjukvård...................... |
1 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar................ |
80 000 |
+ |
12 000 |
+ 3 000 |
Lokalkostnader................ |
83 000 |
— |
— |
|
Expenser...................... |
27 000 |
+ |
3 000 |
+ 2 000 |
Lönekostnadspålägg ............ |
160 000 |
+ |
20 000 |
+ 10 000 |
1 055 000 |
+ |
111 000 |
-f- 49 000 |
|
Uppbördsmedel Bidrag av vissa fiske- och arrende-avgiftsmedel ................ |
102 000 |
+ |
8 000 |
+ 8 000 |
Ersättningar för undersökningar .. |
127 000 |
— |
8 000 |
-- 8 000 |
Nettoutgift |
229 000 826 000 |
+ |
in ooo |
+ 49 000 |
Fiskeristyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 52 000 kr.
2. En fiskerikonsulent behövs för biträde åt fiskeriintendenterna i Nedre
södra distriktet och Västerhavets distrikt (-f- 59 000 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 73
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Ivungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr.
E 3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen
1968/69 Utgift....... U37 209 Reservation...... *341 642
1969/70 Anslag ...... 2245 000
1970/71 Förslag...... 265 000
1 Anslagsposten Till Kungl. Maj:ts disposition under anslaget Befrämjande i allmänhet av
fiskerinäringen samt anslagen Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske, Befrämjande av
fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation samt Stödfartyg för sillfisket.
2 Anslaget Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon m. in. samt övriga under
not 1 nämnda anslag m. m.
Från anslaget utgår bidrag till främjande i allmänhet av fiskerinäringen
i enlighet med plan som Kungl. Maj :t fastställer på förslag av fiskeri styr elsen.
Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för vilket statsgaranti
har lämnats enligt kungörelsen (1953: 242) angående statsgaranti för försöksfiske
(ändrad senast 1969: 370). Sådan statsgaranti kan under vissa i
kungörelsen angivna förutsättningar lämnas såsom stöd till fiskare, som
avser att fiska på avlägsna fiskevatten där fiske tidigare inte alls eller endast
i ringa utsträckning har bedrivits av svenskar, eller för att prova nya fiskemetoder.
Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av såväl större radiotelefonanläggning
som kortvågsradioanläggning på fiskefartyg med högst
1 200 kr. per anläggning samt till inköp av livräddningsflotte på sådant fartyg
med högst 1 000 kr. per flotte. Dessutom bestrids från anslaget vissa
särskilda kostnader som är förenade med att ett av marinens fartyg årligen
tas i anspråk som bevalcningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket på
Nordsjön. Övriga kostnader för nämnda expeditioner bekostas från marinens
anslag.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Anslag Till Kungl. Maj:ts disposition...... |
120 000 |
Fiskeri- styrelsen + 15 000 |
Dep. chef en + 15 000 |
Täckande av förluster på grund av |
20 000 |
+ 180 000 |
— 20 000 |
Bidrag till anskaffande av radiotelefon |
65 000 |
||
Vissa kostnader för stödfartyg för sill-fisket ....................... |
40 000 |
+ 25 000 |
+ 25 000 |
245 000 + 220 000 3f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11 |
+ 20 000 |
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: .Jordbruksdepartementet
Fiskeristyrelsen
1. Posten Till Kungl. Maj :ts disposition bör på grund av lönekostnadspålägget
och erfarenheterna av anspråken på bidrag räknas upp med 15 000 kr.
2. I anslutning till en framställning av Svenska västkustfiskarnas centralförbund
om höjning av ramen för statsgarantier för förluster på försöksfiske
föreslås att ramen höjs från nuvarande 200 000 kr. till 250 000
kr. Med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen bör vidare garantivillkoren
ändras så att ersättning vid förlust kan utgå med 300 % av omkostnaderna
mot f. n. 200 %. Om medlen förs upp på en post under förevarande
reservationsanslag bör för förlusttäckning beräknas en ökning med 180 000
kr. Om kostnaderna för förlusttäckning såsom hittills bestrids från ett särskilt
förslagsanslag för ändamålet fordras en höjning med 10 000 kr.
3. För att täcka kostnaderna för 1968 års stödfartygsexpedition, vilka
uppgick till ca 50 000 kr., har av de för budgetåret 1969/70 för ändamalet
anvisade medlen tagits i anspråk omkring 12 000 kr. Anslagsposten bör för
nästa budgetår höjas med 25 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 26o 000
kr.
I fråga om medelsbehovet för täckande av förluster i anslutning till lämnade
statsgarantier för försöksfiske (2) har jag tagit hänsyn till att under
anslaget beräknats vid utgången av innevarande budgetår föreligga viss disponibel
reservation som bör kunna tas i anspråk för bl. a. detta anslagsändamål.
Fiskeristyrelsens förslag om höjning av ramen för nämnda statsgarantier
och om ändrade grunder för beräkningen av ersättningar vid förluster
på försöksfiske är jag inte beredd biträda. Jag vill erinra om att garantiramen
genom beslut av riksdagen så sent som föregående år höjdes från
160 000 kr. till 200 000 kr. I sammanhanget vill jag vidare peka på att det
är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram
särskild proposition angående bl. a. byggande av ett nytt fiskeriundersökningsfartyg
som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak. Jag återkommer
härtill under punkten E 12.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
alt till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kr.
E 4. Kursverksamhet på fiskets område
1968/69 Utgift....... *181 387 Reservation ...... J38 000
1969/70 Anslag ...... ^35 000
1970/71 Förslag...... 285 000
1 Anslagsposterna Statsbidrag till Södra Sveriges fiskeriförening, Statsbidrag till Svenska fiskarenas
studieförbund för dess allmänna verksamhet och Bidrag enligt reglementet för statsunderstödd
utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område under anslaget Befrämjande i allmänhet
av fiskerinäringen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 75
Anslaget används för yrkesutbildning av fiskare.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Anslag Till fiskeristyrelsens disposition för yr- |
Fiskeri- styrelsen |
Dep.chefen |
|
kesutbildning av fiskare .......... Statsbidrag till Södra Sveriges fiskeriför- |
200 000 |
+ 50 000 |
+ 50 000 |
ening ........................... Statsbidrag till Svenska fiskarenas stu-dieförbund för dess allmänna verk- |
20 000 |
||
samhet .......................... |
15 000 235 000 |
+ 50 000 |
+ 50 000 |
Fiskeristyrelsen
1. På grund av lönekostnadspålägg och kraven på utbildningskurser bör
posten för yrkesutbildning av fiskare höjas med 50 000 kr.
2. Södra Sveriges fiskeriförening anhåller om statsbidrag med 20 000 kr.
för nästa budgetår.
3. I särskild skrivelse har fiskeristyrelsen anmält, att behov föreligger
att återuppta utbildningen av fiskeritjänstemän vilken upphört tillfälligt
fr. o. m. hösten 1967 på grund av minskad efterfrågan på dylik personal.
Enligt styrelsen har det numera visat sig att ett tjugotal nya fiskerikonsulenter
behöver utbildas fram till år 1975. I samband härmed har styrelsen
lagt fram förslag till vissa ändringar i hittillsvarande ordning för utbildningen.
För tillträde till kurs bör gälla att sökande erhållit slutbetyg från
naturvetenskaplig linje i gymnasiet i minst ämnena svenska, engelska, matematik,
kemi och biologi. Vidare bör kravet på fiskepraktik före inträde
vid kurs ändras från f. n. minst 24 månader till minst tolv månader men
samtidigt bör i kursen läggas in tre månaders praktiktjänstgöring i anslutning
till framtida verksamhetsområden. Övergångsvis bör undantag
kunna medges från de angivna inträdesfordringarna om den sökande kan
antas ändå kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den egentliga fackutbildningen
föreslås omfatta ca 1 500 timmar fördelade på två läsår. Direkt
därpå bör följa en kurs i fritidsfiskefrågor för att tillgodose de behov av
utbildning i sådana frågor för fiskerikonsulenter och andra som berörts
av föredragande departementschefen i prop. 1969:42 s. 27.
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Departementschefen
Under denna punkt tar jag först upp frågan om utbildningen av fiskeritjänstemän.
Bestämmelser om denna utbildning finns i kungörelsen (1951:
610) om statliga fiskeritjänstemannakurser (ändrad 1960: 29 och genom
brev till fiskeristyrelsen den 28 juni 1963). Bestämmelserna har dessutom
av Kungl. Maj :t för varje kurs kompletterats med särskilda föreskrifter
om undervisningsplan, maximering av elevintaget m. m.
Såsom fiskeristyrelsen anfört bör ifrågavarande utbildningsverksamhet
tas upp på nytt fr. o. m. nästa budgetår. Fiskeritjänstemannakurserna har
hittills anordnats av fiskeristyrelsen. Enligt min mening kan vissa fördelar
i fråga om bl. a. utnyttjande av lokaler och utrustning för undervisning
m. m. vara att vinna genom att dessa i fråga om elevantalet begränsade
kurser anordnas inom yrkesskoleorganisationen. Ansvaret för kursverksamheten
kommer sålunda i fortsättningen att handhas av skolöverstyrelsen
som därvid givetvis kommer att samråda med fiskeristyrelsen. I överensstämmelse
härmed beräknas medel för ändamålet fr. o. m. nästa budgetår
under åttonde huvudtiteln.
I fråga om yrkesutbildningen av fiskare har omorganisationen den 1 juli
1967 av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen medfört att nämnderna
numera övertagit sällskapens uppgifter som kursanordnare. Självfallet
bör även i fortsättningen medel från detta anslag ställas till fiskeristyrelsens
disposition för bestridande av utgifterna för denna utbildningsverksamhet.
Med hänvisning till det anförda och till sammanställningen beräknar
jag anslaget till 285 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att
till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 285 000 kr.
E 5. Bidrag till fiskehamnar m. m.
1968/69 Utgift ..... 1 402 000 Reservation ____ 4 693 400
1969/70 Anslag .... 1 000
1970/71 Förslag ____ 1 000
Från anslaget utgår bidrag till anläggning eller förbättring av hamn, som
fordras för fisket, med högst 90 % av den verkliga byggnadskostnaden. Föreligger
särskilda skäl kan högre bidrag utgå. Från anslaget utgår vidare
bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar samt till kostnader för uppförande
av säkerhetsanoixlningar till ledning för fiskefartyg. Riktlinjerna för
bidragsgivningen finns i prop. 1932: 213, 1948: 200, 1962: 1 (bil. 12 p. 82)
och 1964: 1 (bil. 8 p. 47). Bestämmelserna för bidragsgivningen är intagna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 77
i kungörelsen (1948: 525) angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar
(ändrad 1969: 314).
Fiskeristyrelsen
Med hänsyn till den beräknade reservationen föreslås att anslaget förs
upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1970/
71 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
E 6. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
1968/69 Utgift .................... 31 361
1969/70 Anslag..................... 20 000
1970/71 Förslag .................... 20 000
Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytningen
för fiskets behov dels på ost- och sydkusten samt under särskilda förhållanden
i de största insjöarna, dels på västkusten.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med 20 000 kr.
Departem en tschefen
I enlighet med fiskeristyrelsens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat
belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.
E 7. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen
1968/69 Utgift ................... 1 010 000
1969/70 Anslag .................. 1 010 000
1970/71 Förslag .................. 934 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas i
yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen efter ansökning av
vissa fiskarorganisationer samt i övrigt efter förslag av lantbruksnämnderna.
Anslaget beräknas på grundval av kalkyler över bensinåtgången som utförs
av lantbruksnämndernas fiskerikonsulenter med tre års mellanrum.
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Fiskeristyrelsen
Bensinåtgången i yrkesmässigt fiske har år 1968 beräknats till 2 172 000
liter för perioden 1970/71—1972/73. Restitutionsbeloppet är oförändrat 43
öre per liter. Anslaget beräknas till 934 000 kr.
D epartem en tschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 934 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
E 8. Särskilt omställningsstöd till fiskare
1969/70 Anslag .................. 3 000 000
1970/71 Förslag.................. 3 000 000
Från anslaget utgår under vissa i regleringsbrev den 23 maj 1969 närmare
angivna förutsättningar omställningsbidrag som ett engångsbidrag med
högst 12 000 kr. till fiskare som avser att framdeles varaktigt utöva annan
yrkesverksamhet än fiske. Bidrag lämnas av fiskeristyrelsen efter samråd
med av Kungl. Maj:t utsedda sakkunniga samt efter hörande av länsarbetsnämnden
i länet.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
D e partemen tschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Särskilt omställningsstöd till fiskare för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fritidsfiske
Nytt anslag (förslag) ................ 1 000
Fiskeristyrelsen
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 42, JoU 16, rskr 199) får fr. o. m.
budgetåret 1969/70 statlig kreditgaranti beviljas för lån till vissa åtgärder
som främjar fritidsfisket. Garantiramen för innevarande budgetår är 2 milj.
kr. Medel för täckande av förluster vid nämnda garanti bör anvisas på ett
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 79
särskilt förslagsanslag. I avvaktan på närmare erfarenheter av anslagsbehovet
bör anslaget föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
För att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till vissa åtgärder
som främjar fritidsfisket i enlighet med beslut av föregående års
riksdag (prop. 1969:42, JoU 16, rskr 199) bör fr. o. m. nästa budgetår
medel anvisas under ett förslagsanslag benämnt Täckande av förluster vid
statlig kreditgaranti till fritidsfiske. Anslaget bör såsom fiskeristyrelsen
föreslagit föras upp med 1 000 kr. och garantiramen liksom för innevarande
budgetår sättas till 2 milj kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att för budgetåret 1970/71 statlig kreditgaranti
för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket får beviljas
intill ett belopp av 2 000 000 kr.
b) till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fritidsfiske för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
E 10. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.
1968/69 Nettoutgift1 ................ 217 614
1969/70 Anslag .................... 1 000
1970/71 Förslag .................... 1 000
1 Anslaget Undersökningar inom fiskeriorganisationen.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 13 600 kr.
Från anslaget bestrids större delen av kostnaderna för den forskning och
de försök som bedrivs vid sötvattenslaboratoriet i fråga om inverkan på
fisket in. m. vid byggande i vatten. Vidare täcks kostnaderna för de fiskeutredningar
i enskilda vattenmål, vilka utförs inom den lokala statliga fiskeriadministrationen.
Kostnaderna finansieras med ersättningar som tas till
uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål
i vilka särskilda fiskeutredningar utförs.
Beräknad ändring
Personal |
1969/70 |
1970/71 Fiskeri- Dep.chefen styrelsen |
Handläggande personal........ |
10 |
— 1 — 1 |
Övrig personal ............... |
68 |
— — |
78 |
— 1 — 1 |
1
1
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Fis ke ris i ij rels eu
Under anslagspunkten E 1 har föreslagits att medelsbehovet för en fiskerikonsulenttjänst
vid sötvattenslaboratoriet, som f. n. täcks av uppbördsmedel
från detta anslag, i fortsättningen skall bestridas från fiskeristyrelsens
anslag.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
D e partem en t schef en
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag att anslaget skall föras upp med
oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.
E 11. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.
1968/69 Utgift ................... 1 731 632
1969/70 Anslag .................. 2 500 000
1970/71 Förslag.................. 2 000 000
Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till strandägare enligt
lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. (ändrad senast
1960:708).
Departementschefen
Anslaget bör med hänsyn till anslagsbelastningen minskas med 500 000
kr. till 2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kr.
E 12. Fiskeriundersökningsfartyg
Nytt anslag (förslag; beräknat belopp)
........................ 3 000 000
Såsom jag anfört under punkten E 3 är det min avsikt att senare föreslå
Kungl. Maj :t att för riksdagen i särskild proposition lägga fram förslag
angående bl. a. byggande av ett nytt tiskeriundersökningsfartyg som skall
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 81
ersätta undersökningsfartyget Skagerak. I avvaktan härpå bör för ändamålet
beräknas ett belopp av 3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Fiskeriundersökningsfartijg
för budgetåret 1970/71 beräkna ett
reservationsanslag av 3 000 000 kr.
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
F. Rennäring
F 1. Lappväsendet
1968/69 Utgift1 .................. 21 256 291
1969/70 Anslag .................. 1 592 000
1970/71 Förslag.................. 1 670 000
1 Anslagen Lappväsendet: Avlöningar och Lappväsendet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 12 340 kr.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Länstyrel- Dep.chefen
serna
Personal Handläggande personal.......... |
...... 8 |
+ 1 |
_ |
övrig personal................. |
...... 16 |
+ 1 |
— |
24 |
+ 2 |
— |
|
Anslag Avlöningar................... |
..... 1 005 500 |
+ 238 500 |
+ 48 000 |
Sjukvård ................... |
..... 2 000 |
— |
— |
Reseersättningar.............. |
...... 278 600 |
+ 25 400 |
+ 11 000 |
Lokalkostnader............... |
..... 30 000 |
+ 5 000 |
-1- 5 000 |
Expenser..................... |
..... 62 500 |
+ 26 600 |
+ 3 000 |
Därav engångsutgifter........... |
....... — |
+ 13 000 |
— |
Lönekostnadspålägg........... |
..... 213 400 |
+ 53 500 |
+ 11 000 |
1 592 000 |
+ 349 000 |
+ 78 000 |
Lantbruksstyr elsen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 83 500 kr.
2. Rennäringssakkunniga har i sitt betänkande (SOU 1968: 16) föreslagit
anställning av fiskerikonsulenter i samtliga tre rennäringslän. I avvaktan på
ställningstagandet till den framtida organisationen anser styrelsen -— som
förutsätter att andra medel övergångsvis kan säkerställa de ifrågavarande
tjänstemännens anställning — att det tills vidare bör anstå med inrättandet
av fiskerikonsulenttjänst vid länsstyrelsen i Västerbottens län. Av samma
skäl bör ej heller andra tjänster nu inrättas vid lappväsendet. På grund av
de ökade arbetsuppgifterna tillstyrker dock styrelsen att ytterligare 30 000
kr. beräknas för tillfällig personal i Norrbottens län.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 83
3. Länsstyrelsen i Jämtlands län begär höjning av anslagsposten reseersättningar
med hänsyn till bl. a. den ökade omfattningen av resor i samband
med byggnadsverksamhet som bedrivs eller övervakas av lappväsendet
(+ 13 000 kr.). Lantbruksstyrelsen har ingen erinran mot förslaget.
4. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att posten reseersättningar bör
höjas med anledning av ett ökat behov av tjänsteresor. Posten bör därjämte
räknas upp med ett belopp motsvarande resekostnader för den begärda fiskerikonsulenten.
Lantbruksstyrelsen föreslår oförändrad medelsanvisning
till reseersättningar i Västerbottens län.
5. Länsstyrelsen i Västerbottens län yrkar medel under anslagsposten
Expenser för bl. a. inventarier till fyra tjänsterum i samband med inflyttning
i nya lokaler (+ 13 000 kr.). Lantbruksstyrelsen har ingen erinran
mot förslaget.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Lappväsendet för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 670 000 kr.
F 2. Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande
1968/69 Utgift....... 119 516 Reservation....... 16 435
1969/70 Anslag ...... 75 000
1970/71 Förslag...... 100 000
Anslaget utnyttjas för teknisk och ekonomisk information bl. a. i avelsfrågor
till rennäringens utövare.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör tas upp med 75 000 kr., vilket belopp beräknas i huvudsak
disponeras för styrelsens egen rådgivningsverksamhet inom rennäringen.
Styrelsen framhåller dock att i anslutning till ett genomförande av en ändrad
lagstiftning och organisation på rennäringens område behövs en utvidgad
informations- och rådgivningsverksamhet till näringsutövarna. En sådan
verksamhet kommer att kräva ytterligare medel.
Departementschefen
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag att ytterligare medel kommer
att krävas för information och rådgivning till näringsutövarna i samband
med ändrad lagstiftning och organisation på rennäringens område. För att
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
förbereda en sådan verksamhet bör anslaget enligt min mening nu höjas
med 25 000 kr. Jag hemställer, att Kungi. Maj :t föreslår riksdagen
att till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.
F 3. Kompensation för bensinskatt till rennäringen
1968/69 Utgift..................... 100 000
1969/70 Anslag.................... 100 000
1970/71 Förslag ................... 100 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas vid
användning av snöskotrar inom rennäringen.
Anslaget står till lantbruksstyrelsens förfogande och medlen betalas ut
till Svenska samernas riksförbund, som disponerar anslaget enligt landsmötets
beslut för ändamål som gagnar renskötande samer.
Lantbruksstgrelsen
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 100 000 kr.
De part em entsch ef en
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 100 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.
F 4. Åtgärder i samband med ändrade renbetesförhållanden
Vid förhandlingar år 1963 mellan Sverige och Norge i renbetesfrågan
träffades överenskommelser som för vissa svenska samer försvårade renskötseln.
I samband härmed anvisades för budgetåret 1963/64 ett reservationsanslag
av 100 000 kr. till åtgärder för att underlätta renskötseln för
de berörda samerna. Av medlen har hittills disponerats 60 000 kr. för inköp
av vissa byggnader. Därutöver har ersättning yrkats för vissa kalvmärkningsgärden.
Frågan härom utreds f. n. i lantbruksstyrelsen och utredningen
beräknas bli slutförd under innevarande budgetår. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge att det för budgetåret 1963/64 anvisade reservationsanslaget
Åtgärder i samband med ändrade renbetesförhållanden
får under budgetåret 1970/71 användas för
det med anslaget avsedda ändamålet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 85
G. Service och kontroll
G 1. Veterinärstyrelsen
1968/69 Utgift1 .................. 22 055 239
1969/70 Anslag .................. 2 796 000
1970/71 Förslag.................. 3 147 000
1 Anslagen Veterinärstyrelsen: Avlöningar och Veterinärstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 18 124 kr.
Veterinärstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om den
allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet, livsmedelskontrollen
samt veterinärväsendet.
Chef för styrelsen är en generaldirektör. Verksamheten är uppdelad på
tre fackbyråer, nämligen allmänna byrån, hygienbyrån och hälsokontrollbyrån,
samt en administrativ byrå.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Personal |
Veterinär- styrelsen |
Dep.chefen |
|
Handläggande personal............... |
22 |
+ 3 |
+ 2 |
Övrig personal...................... |
20 |
+ 3 |
+ 2 |
Anslag |
42 |
+ 6 |
+ 4 |
Avlöningar........................ |
1 914 000 |
+ 353 000 |
+ 261 000 |
Sjukvård ........................ |
3 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
Reseersättningar.................... |
75 000 |
+ 10 000 |
+ 2 000 |
Därav utrikes resor .................... |
5 000 |
_ |
_ |
Lokalkostnader..................... |
190 000 |
+ 12 000 |
+ 12 000 |
Expenser......................... |
186 000 |
+ 17 000 |
+ 4 000 |
Därav engångsutgifter .................. |
+ 6 000 |
_ |
|
Lönekostnadspålägg................. |
424 000 |
+ 92 000 |
+ 71000 |
Undersökningskostnader ............. |
11 000 |
— |
— |
Uppbördsmedel |
2 803 000 |
+ 485 000 |
+ 351 000 |
Försäljning av publikationer.......... |
7 000 |
— |
— |
Nettoutgift |
2 796 000 |
+ 485 000 |
+ 351 000 |
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Veterinärstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 150 000 kr.
2. Den 24 januari 1969 uppdrog Kungl. Maj :t åt veterinärstyrelsen att
fr. o. m. den 1 juni 1969 tills vidare fungera som svenskt kontaktorgan till
Internationella livsmedelsstadgekommissionen, Codex Alimentarius Commission
(CAC), i stället för livsmedelsstadgekommittén. I samband med
att administrativa byrån övertar den juridiska delen av nämnda verksamhet
behöver byrån förstärkas med en jurist. Vidare bör samtliga juridiska
ärenden brytas ut till en särskild juridisk sektion under en avdelningsdirektör
och övriga ärenden föras till en allmän sektion under en avdelningsdirektör.
Samtidigt kan en ordinarie tjänst som byrådirektör föras på
övergångsstat. På grund av de nya uppgifterna samt den ökade arbetsmängden
i övrigt behöver byrån dessutom förstärkas med ett biträde.
(+ 107 000 kr.)
3. På grund av styrelsens uppgifter som kontaktorgan till CAC behöver
hygienbyrån förstärkas med en livsmedelskemist och ett kvalificerat biträde.
Vidare behövs ett biträde på deltid, (-j- 132 000 kr.)
4. Den av 1969 års riksdag (prop. 43, JoU 12, rskr 135) beslutade intensifieringen
av den veterinärmedicinska rådgivningsverksamheten innebär
att hälsokontrollbyråns arbete ökar i fråga om bl. a. utarbetande och ledning
av information, rådgivning och kursverksamhet samt utveckling och
direktiv angående hälsokontrollverksamhet. Bl. a. på grund härav behöver
byrån förstärkas med en byrådirektör (-f- 81 000 kr.).
5. Till följd av det ökade arbetet behöver allmänna byrån förstärkas med
ett biträde på deltid (+ 15 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget til!
3 147 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för den personal som krävs
med anledning av veterinärstyrelsens uppgift som svenskt kontaktorgan
till Internationella livsmedelsstadgekommissionen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Veterinärstyretsen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 3 147 000 kr.
G 2. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.
1968/69 Utgift....... 165 615 Reservation...... 300 116
1969/70 Anslag ...... 125 000
1970/71 Förslag...... 125 000
Anslaget är avsett för inköp av sådan laboratorieutrustning m. m. som
krävs under beredskapstillstånd och krig.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 87
V et erinär styr elsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat 125 000 kr. för budgetåret 1970/
71.
Departementschefen
Jag biträder veterinärstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 kr.
G 3. Veterinärstaten
1968/69 Utgift1 ................. 216 109 105
1969/70 Anslag ................. 18 335 000
1970/71 Förslag ................ 19 161 000
1 Anslagen Veterinärstaten: Avlöningar och Veterinärstaten: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 87 629 kr.
Från anslaget avlönas personal i länsveterinär- och distriktsveterinärorganisationen.
Vidare bekostas bl. a. den kursverksamhet som veterinärstyrelsen
bedriver.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Veterinär- Dep.chefen
styrelsen
Personal
Länsveterinärer.....................
Distriktsveterinärer..................
Veterinärstipendiater.................
Anslag
Avlöningar ........................
Sjukvård...........................
Reseersättningar . ...................
Lokalkostnader.....................
Expensmedel till länsveterinärerna.....
Lönekostnadspålägg ................
Kursverksamhet.....................
Omkostnader vid karantänsanstalten i
Haparanda för husdjur.............
Undersökningskostnader..............
25 |
— |
— |
|
285 |
— |
— |
|
12 |
+6 |
— |
|
322 |
+6 |
— |
|
13 400 000 |
+ |
470 000 |
+ 448 000 |
13 000 |
— |
4 000 |
— 4 000 |
1 586 000 |
+ |
260 000 |
+ 224 000 |
55 000 |
+ |
46 000 |
+ 46 000 |
24 000 |
—■ |
4 000 |
— 4 000 |
3 009 000 |
+ |
181 000 |
+ 176 000 |
220 000 |
— |
60 000 |
— 60 000 |
3 000 |
_ |
_ |
|
25 000 |
— |
— |
|
18 335 000 |
+ |
8119 000 |
+ 826 000 |
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Veterinärstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning in. m. 812 000 kr.
2. Antalet veterinärstipendiater behöver ökas med sex (-j- 27 000 kr.).
3. Anslagen till sjukvård och expensmedel till länsveterinärer kan vardera
minskas med 4 000 kr. Reseersättningar i samband med kursverksamhet
bör ökas med 110 000 kr. För kursverksamhet beräknas ett med 60 000
kr. minskat belopp. (+ 50 000 kr.)
De par t em en t sch ef en
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Veterinärstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 19 161 000 kr.
G 4. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
1968/69 Utgift ................... *5 461 913
1969/70 Anslag .................. 7 251 000
1970/71 Förslag.................. 7 325 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 40 200 kr.
Från anslaget avlönas personal som utför köttbesiktning in. m. vid kontrollslakterierna.
Statens utgifter för ändamålet täcks av slakteriföretagen
och i fråga om renkontrollslakterier av renägarna enligt särskild taxa.
Beräknad ändring
Personal |
1969/70 |
1970/71 Veterinär- Dep.chefen styrelsen |
Veterinärtjänster2... |
................ 81 |
— 2 — |
Assistenttjänster ... |
................ 10 |
+ 7 |
91 |
_|_ 5 - - |
|
2 Härtill kommer ett |
20-tal veterinärer som utför besiktning vid |
renkontrollslakterier. |
Anslag
Avlöningar ....................... 5 650 000 + 256 000 + 35 000
Sjukvård ......................... 2 000 — —
Reseersättningar ................... 300 000 + 30 000 -f- 30 000
Lönekostnadspålägg ................ 1 299 000 -f 60 000 -f- 9 000
7 251 000 + 346 000 + 74 000
Avgifter vid köttbesiktning, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 7,2 milj. kr. (1969/
70 7,5 milj. kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 89
Veterinärstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 74 000 kr.
2. Sju nya assistenttjänster kan inrättas under budgetåret 1969/70 sedan
en utbildningskurs hållits. I samband härmed eller på grund av nedläggning
av kontrollslakterier beräknas ett antal besiktningsveterinärtjänster
inte behöva inrättas eller kunna dras in. (-[- 240 000 kr.)
3. Fyra tjänster som förste besiktningsveterinär bör inrättas vid slakterierna
i Kävlinge, Varberg, Linköping och Örebro. Därvid kan medel för lika
många besiktningsveterinärer räknas av (+ 32 000 kr.).
Departementschef en
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 7 325 000 kr.
G 5. Statens veterinärmedicinska anstalt
1968/69 Utgift1 ................. 28 631 565
1969/70 Anslag ................. 10 346 000
1970/71 Förslag ................ 11 096 000
1 Anslagen Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar och Statens veterinärmedicinska
anstalt: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 89 683 kr.
Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar,
vetenskaplig forskning och andra arbeten, som äger samband
därmed, inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områden. Anstalten
producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat för
djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och rådgivningsverksamhet
bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.
För utförda undersökningar och tillhandahållna preparat utgår ersättning
enligt särskild taxa om inte annat är stadgat. Taxan fastställs av veterinärstyrelsen
efter samråd med riksrevisionsverket. Ersättningarna redovisas på
riksstatens inkomstsida.
Statens veterinärmedicinska anstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten
är en föreståndare. Inom anstalten finns sju avdelningar, bakteriologiska
avdelningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen,
kemiska avdelningen, parasitologiska avdelningen, produktionsavdelningen
och konsulentavdelningen samt en ekonomisektion. Därjämte finns vid anstalten
en tjänst som statsepizootolog.
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens veterinär- Dep.chefen
medicinska anstalt
Personal
Handläggande personal ........ |
50 |
+ io |
— |
||
Övrig personal .............. |
154 |
+ 8 |
+ 1 |
||
204 |
+ 18 |
+ 1 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar .................. |
6 283 000 |
+ 1 |
252 000 |
+ |
470 000 |
Sjukvård .................... |
25 000 |
+ |
9 000 |
+ |
9 000 |
Reseersättningar.............. |
61 000 |
+ |
49 000 |
+ |
6 000 |
Därav utrikes resor .............. |
12 000 |
+ |
13 000 |
+ |
3 000 |
Lokalkostnader .............. |
700 000 |
+ |
40 000 |
+ |
29 000 |
Expenser.................... |
124 000 |
+ |
29 000 |
_L_ i |
7 000 |
Lönekostnadspålägg .......... |
1 407 000 |
+ |
357 000 |
+ |
171 000 |
Särskilda undersökningar ...... |
143 000 |
+ |
54 000 |
+ |
17 000 |
Övriga utgifter |
|||||
a) Inköp och underhåll av inven- |
|||||
tarier och apparatur ........ |
390 000 |
+ |
196 500 |
+ |
41 000 |
b) Förbrukningsartiklar........ |
600 000 |
— |
— |
||
c) Inköp av bakteriologiska prepa- |
|||||
rat ...................... |
300 000 |
— |
— |
||
d) Inköp och underhåll av djur .. |
240 000 |
—- |
—• |
||
e) Tvätt .................... |
10 000 |
— |
— |
||
f) Yttre renhållning, underhåll av |
|||||
vägar, planteringar m. m..... |
2 000 |
— |
— |
||
g) Diverse utgifter ............ |
61 000 |
+ |
8 000 |
— |
|
10 346 000 |
+ 1 |
994 500 |
+ |
750 000 |
Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på
driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas
till 4 milj. kr. (1969/70 3,8 milj. kr.).
Statens veterinärmedicinska anstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 748 500 kr.
2. Bakteriologiska avdelningen föreslås förstärkt med en laboratorieveterinär
och en laboratorieassistent ( + 93 000 kr.).
3. Vid patologisk-anatomiska avdelningen behövs en laboratorstjänst
(+ 84 000 kr.).
4. Kemiska avdelningen begärs förstärkt med en laboratorstjänst för
ekologisk biocidforskning. För avdelningens kemiska laboratorium behövs
vidare en förste kemist. (+ 138 000 kr.)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 91
5. Konsulentavdelningen begärs förstärkt med en tjänst som konsulent i
kalv- och fårsjukdomar samt en tjänst som laboratorieveterinär. De med
särskilda medel avlönade konsulentbefattningarna för försöksdjur, viltsjukdomar
och rensjukdomar bör föras över på anstaltens stat. Härvid bör
tjänsten som förste konsulent för viltsjukdomar ombildas till en personlig
professur för docenten Karl Borg. (-(- 411 000 kr.)
6. För att förbättra tillgången på laboratorieutbildade veterinärer bör
medel anvisas för att arvodesanställa två aspirantveterinärer (-(- 37 000 kr.).
7. Biträdespersonalen bör förstärkas med fyra kvalificerade biträden vid
resp. produktionsavdelningen, parasitologiska avdelningen, konsulentavdelningen
och statsepizootologen (-)- 130 000 kr.).
8. Till följd av arbetstidsförkortningen behövs ytterligare en djurvårdare
(+ 30 000 kr.).
9. Ökade resurser behövs för anstaltens särskilda undersökningar. För
undersökningarna avseende tillverkning av mul- och klövsjukevaccin fordras
en laboratorieveterinär samt medel för utrikes studieresa. För leukosundersökningen
behövs medel för prövning av piroplasmosympämnet. Dessutom
begärs medel för en undersökning i fråga om bekämpande av juverinflammationer
hos nötkreatur. (+ 165 000 kr.)
10. För utrikes resor, inköp av inventarier och apparatur samt utbildningskostnader
avseende verksskyddspersonal begärs anslaget förstärkt med
resp. 13 000 kr., 120 000 kr. och 7 500 kr. (+ 140 500 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 096 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en djurvårdare.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 11 096 000 kr.
G 6. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.
1968/69 Utgift .................. n 361 481
1969/70 Anslag .................. 1 400 000
1970/71 Förslag ................ 1 400 000
1 Anslaget Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.
Anslaget är avsett främst för kostnader och ersättningar i samband med
bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom
salmonellos och mul- och klövsjuka.
Veterinärstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Departementschefen
Jag biträder veterinärstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 400 000 kr.
G 7. Bidrag till djursjukvård i vissa fall
1968/69 Utgift .................... J582 084
1969/70 Anslag.................... 300 000
1970/71 Förslag ................... 400 000
1 Anslaget Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård.
Anslaget utbetalas och disponeras av samtliga länsstyrelser enligt kungörelsen
(1946: 164) om statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård
in. m. (ändrad senast 1963: 96).
V et erinärstyr elsen
Anslaget bör med hänsyn till väntad belastning föras upp med 400 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder veterinärstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.
G 8. Veterinärinrättningen i Skara
1968/69 Utgift1 .................... 2335 889
1969/70 Anslag.................... 401 000
1970/71 Förslag ................... 437 000
1 Anslagen Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar och Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 388 kr.
Veterinärinrättningen i Skara, som organisatoriskt lyder under veterinärhögskolan,
är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning.
Vid inrättningen får även bedrivas vetenskapliga undersökningar
rörande husdjurens sjukdomar. Taxa för inrättningen fastställs av högskolestyrelsen.
Veterinärinrättningen i Skara leds av en nämnd. Föreståndare och platschef
för inrättningen är en chefsveterinär.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 93
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Personal |
Veterinär- högskolan |
Dep.chefen |
|
Veterinärpersonal.............. |
..... 4 |
+ 1 |
— |
Övrig personal................. |
...... 13 |
— |
— |
1 Därav nio arvodister. |
M7 |
+ 1 |
— |
Anslag |
|||
Avlöningar................... |
...... 326 000 |
+ 76 500 |
+ 24 000 |
Lönekostnadspålägg ........... |
..... 74 000 |
+ 63 000 |
+ 50 000 |
Omkostnader................. |
...... 1 000 |
+ 11500 |
+ 12 000 |
401 000 |
+ 151 000 |
+ 86 000 |
|
Inkomster.................... |
+ 50 000 |
+ 50 000 |
|
401 000 |
+ 101 000 |
+ 36 000 |
För budgetåret 1970/71 beräknas inkomsterna vid veterinärinrättningen i
Skara till 600 000 kr. Kungl. Maj :t fastställer stat för veterinärinrättningen.
Veterinärhögskolan
1. Löne- och prisomräkning 86 000 kr.
2. Med hänsyn till ökad klinikverksamhet vid inrättningen erfordras ytterligare
en tjänst som klinikveterinär (+ 65 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 437 000 kr.
G 9. Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................. 25 689 425
1969/70 Anslag .................. 7 674 000
1970/71 Förslag................. 8 143 000
1 Anslagen Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar och Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 72 206 kr.
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Anstalten är centralt organ för den statliga frökontrollverksamheten. Den
undersöker utsädesvaror och statsplomberar sådan vara som uppfyller vissa
kvalitetskrav. Anstalten bedriver forskning och försöksverksamhet för att
utveckla analysmetoder och för att främja att fullgott utsäde tillhandahålls
samt ger i anslutning till sin verksamhet råd och anvisningar till främst
jordbrukare. Anstalten har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.
Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten
omfattar en huvudinstitution samt två öppna och två slutna filialer.
De båda slutna filialerna utför frökontroll vid W. Weibull AB och AB
Hallands Frökontor. För uppdrag som lämnas anstalten tas ut avgifter
enligt taxa.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens centrala Dep.chefen
frökontrollanstalt
Personal
Handläggande personal...............
övrig personal......................
Anslag
Avlöningar ......................
Sjukvård ..........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor......................
Lokalkostnader....................
Expenser..........................
Lönekostnadspålägg.................
Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark ......... :.........
Övriga utgifter
a) Skatter och onera.................
b) Provtagning och plombering.......
c) Fältkontroll m. m.................
d) Utsädeskontroll vid vissa företag . ..
e) Diverse förbrukningsartiklar.......
f) Inköp av viss utrustning........
22 |
— |
— |
167 |
— 4 |
— 4 |
189 |
_4 |
— 4 |
4 491 000 |
+ |
373 000 |
+ |
373 000 |
20 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
77 000 |
+ |
5 000 |
— |
|
5 000 |
+ |
5 000 |
+ |
1 000 |
472 000 |
— |
— |
||
106 000 |
+ |
3 000 |
+ |
1 000 |
1 028 000 |
+ |
108 000 |
+ |
88 000 |
22 000 |
—- |
— |
||
5 000 |
+ |
4 000 |
+ |
4 000 |
522 000 |
— |
— |
||
420 000 |
— |
—• |
||
366 000 |
+ |
10 000 |
— |
|
100 000 |
— |
— |
||
45 000 |
— ■ |
—- |
||
7 674 000 |
+ |
506 000 |
+ 469 000 |
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till
5,3 milj. kr. (1969/70 5,2 milj. kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 95
Statens centrala frökontrollanstalt
1. Löne- och prisomräkning 578 000 kr.
2. Genom rationaliseringar kan en tjänst som kontorist och tre tjänster
som institutionsbiträden dras in (— 89 000 kr.).
3. För utrikes resor, expenser och övriga utgifter begärs förstärkning
med resp. 5 000 kr., 3 000 kr. och 14 000 kr. Den sistnämnda ökningen
är en följd av utvidgningen av den obligatoriska plomberingen. (-{- 22 000
kr.)
Departementschefen
Genom vissa rationaliseringsåtgärder vid anstalten kan en kontorist tjänst
och tre tjänster som institutionsbiträden dras in. Med hänsyn härtill kan anslaget
minskas med 89 000 kr. (2). På grund härav och med hänvisning i
övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att
till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 8 143 000 kr.
G 10. Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning
1968/69 Utgift ...... 256 468 Reservation
1969/75 Anslag ...... 150 000
1970/71 Förslag...... 150 000
Statens centrala frökontrollanstalt
För innevarande budgetår har anvisats 150 000 kr. för en klimatkammaranläggning
vid anstaltens filial i Stora Råby. För att fullfölja anläggningen
behövs en ytterligare medelsanvisning av 150 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder anstaltens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kr.
96 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
G 11. Statens växtskyddsanstalt
1968/69 Utgift1 .................. 24 231 222
1969/70 Anslag .................. 5 613 000
1970/71 Förslag ................ 5 989 000
1 Anslagen Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar och Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 42 231 kr.
Anstalten är centralt statligt organ för uppgifter på växtskyddets område
samt för åtgärder till skydd av vegetabiliska produkter. Den bedriver forskning
och praktiska försök i syfte att skydda den inhemska växtodlingen
mot sjukdomar och skador, som förorsakas av virus, växter eller djur eller
som är av fysiogen art, samt utför undersökningar och utredningar rörande
skador som insekter m. fl. förorsakar på lagrade vegetabiliska produkter.
Anstalten anordnar vidare växtskyddskurser för konsulenter och instruktörer
samt lämnar allmänheten råd och upplysningar i anslutning till sin verksamhet.
Den svarar även för kontroll av import och export av växter och
växtprodukter.
Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten
består av en central huvudinstitution samt filialer, som är förlagda
till olika delar av landet.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens växt- Dep.chefen
skyddsanstalt
Personal
Handläggande personal........... |
38 |
+ 3 |
— |
||
Övrig personal.................. |
72 |
+ 3 |
— |
||
no |
+ 6 |
—- |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar.................... |
3 712 000 |
+ |
497 000 |
+ |
244 000 |
Sjukvård ..................... |
8 000 |
+ |
1 000 |
— |
|
Reseersättningar................ |
169 000 |
+ |
26 000 |
+ |
7 000 |
Därav utrikes resor................. |
..... 15 000 |
+ |
2 000 |
+ |
1 000 |
Lokalkostnader ................. |
279 000 |
+ |
61 000 |
+ |
28 000 |
Expenser ..................... |
141 000 |
+ |
47 000 |
+ |
8 000 |
Därav engångsutgifter............... |
..... — |
+ |
35 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg ............. |
862 000 |
+ |
114 000 |
+ |
56 000 |
Särskilda undersökningar......... |
198 000 |
+ |
15 000 |
— |
|
Övriga utgifter |
|||||
a) Skatter och onera............ |
____ 6 000 |
— |
— |
||
b) Frakter och transporter........ |
48 000 |
+ |
30 000 |
+ |
26 000 |
Därav engångsutgifter.............. |
..... — |
+ |
21 000 |
+ |
21 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 97
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens växt- Dep.chefen
skyddsanstalt
C) |
Instrument, apparatur m. m........ |
55 000 |
+ |
20 000 |
— |
|
Därav engångsutgifter.................. |
— |
+ |
17 000 |
— |
||
d) Förbrukningsartiklar o. d.......... |
61 000 |
+ |
14 000 |
+ |
2 000 |
|
e) |
Ersättning till försöksvärdar m. m. . |
23 000 |
+ |
22 000 |
+ |
2 000 |
f) |
Kostnader för växtskyddskurser.... |
21 000 |
+ |
1 000 |
+ |
1 000 |
g) |
Kontroll av plantskolealster....... |
30 000 |
+ |
11 000 |
_j_ |
2 000 |
5 613 000 |
+ |
859 000 |
+ 376 000 |
Avgifter för växtskyddsinspektion m. in., som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,5 milj.
kr. (1969/70 1,4 milj. kr.).
Statens växtskyddsanstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 379 000 kr.
2. För att bl. a. minska användningen av starkt giftiga kemikalier för bekämpning
av skadegörare bör studier rörande bekämpningens optimering
bedrivas vid anstalten. Härför behövs en försöksledare och ett kvalificerat
biträde. (+ 138 000 kr.)
3. En arvodesbefattning för trädgårdsbrukets växtskydd som nu bekostas
av medel för anstaltens särskilda undersökningar bör föras över på anstaltens
stat. Ett biträde behövs för teknisk hjälp. (—)— 32 000 kr.)
4. För att bygga ut den resistensbiologiska forskningen fordras en tjänst
som försöksledare och en assistenttjänst. Vidare bör en tjänst som trädgårdsmästare
vid resistensbiologiska laboratoriet bytas ut mot en försöksteknikerbefattning.
(+ 131 000 kr.)
5. Övriga uppgifter vid anstalten gör en förstärkning med 56 000 kr.
önskvärd.
6. För utgifter för transporter, bevakning, ersättningar till försöksvärdar
m. in. behöver anslaget ökas med 123 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 5 989 000 kr.
G 12. Bekämpande av växtsjukdomar
1968/69 Utgift..................... 89 036
1969/70 Anslag.................... 150 000
1970/71 Förslag ................... 150 000
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 11
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Från anslaget bestrids ersättningar för förluster till följd av åtgärder mot
spridning av växtsjukdomar. Bl. a. utgår ersättningar vid utrotande av berberis
och bekämpande av vissa potatissjukdomar.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
G 13. Statens lantbrukskemiska laboratorium
1968/69 Utgift1 .................. 21 538 920
1969/70 Anslag .................. 2 275 000
1970/71 Förslag .................. 2 631 000
1 Anslagen Statens lantbrukskemiska laboratorium: Avlöningar och Statens lantbrukskemiska
laboratorium: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 22 548 kr.
Statens lantbrukskemiska laboratorium är centralt organ för statlig kemisk
analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars behov. Laboratoriet
utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskilda
och fungerar som servicelaboratorium för forskning och försöksinstitutioner
på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden.
Laboratoriet utvecklar analys- och provtagningsmetoder av betydelse för
den lantbrukskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upplysningar
i ämnen som hör till laboratoriets verksamhetsområde.
Laboratoriet leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare.
Inom laboratoriet finns två avdelningar, en jordavdelning och en foderavdelning,
samt en särskild sektion för metodutveckling.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens lant- Dep.chefen
brukskemiska
laboratorium
Personal
Handläggande personal
övrig personal.......
48
9
39
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 99
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Anslag |
Statens lant-brukskemiska |
Dep.chefen |
|
Avlöningar ....................... |
1 368 000 |
+ in ooo |
+ 111000 |
Sjukvård ......................... |
8 000 |
— |
— |
Reseersättningar................... |
8 000 |
+ 2 000 |
— |
Därav utrikes resor..................... |
4 000 |
+ 2 000 |
— |
Lokalkostnader ................... |
406 000 |
+ 200 000 |
+ 195 000 |
Expenser ....................... |
38 000 |
+ 14 000 |
+ 4 000 |
Lönekostnadspålägg............... Övriga utgifter |
307 000 |
+ 45 000 |
+ 45 000 |
a) Inventarier och apparater m. m. ... |
47 000 |
+ 11000 |
+ 1000 |
b) Förbrukningsmaterial............ |
93 000 2 275 000 |
+ 383 000 |
+ 356 000 |
Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium, som redovisas på
driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas
till 1 milj. kr. (1969/70 900 000 kr.).
Statens lantbrukskemiska laboratorium
1. Löne- och prisomräkning 356 000 kr.
2. För utrikes resor, ersättning till lantbrukshögskolan för nattbevakning,
stegrade omkostnader till följd av ökad analyskvantitet samt inköp av apparatur
m. m. behövs anslagsökningar med sammanlagt 27 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 631 000 kr.
G 14. Statens maskinprovningar
1968/69 Utgift1 .................. n 534 134
1969/70 Anslag .................. 2 023 000
1970/71 Förslag.................. 2 144 000
1 Anslagen Statens maskinprovningar: Avlöningar och Statens maskinprovningar: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 256 kr.
Statens maskinprovningar har till uppgift att prova i allmänna handeln
förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsbruk och mejerihantering
samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att
ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Institutionen
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
skall vidare prova maskiner och redskap, som inte förs i marknaden, och
härvid lämna redogörelse för proven till den som beställt provningen. Bland
övriga uppgifter ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att
verka för en ändamålsenlig maskinanvändning.
Maskinprovningarna leds av en styrelse och har en föreståndare som chef.
Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedition, tre allmänna avdelningar
och en mejeriavdelning.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Statens maskin- Dep.chefen
provningar |
|||||
Personal |
|||||
Handläggande personal............... |
10 |
+ 1 |
— |
||
övrig personal...................... |
17 |
+ 1 |
— |
||
27 |
+ 2 |
— |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar......................... |
982 000 |
+ 170 000 |
+ |
73 000 |
|
Sjukvård........................... |
1 000 |
— |
— |
||
Reseersättningar.................... |
84 000 |
— |
— |
||
Därav utrikes resor...................... |
3 000 |
+ |
2 000 |
+ |
1 000 |
Lokalkostnader...................... |
340 000 |
+ |
31 000 |
+ |
31 000 |
Expenser ........................ |
225 000 |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg................ |
221 000 |
+ |
40 000 |
+ |
17 000 |
Övriga utgifter |
|||||
a) Ersättning för arbete in. m........ |
37 000 |
— |
— |
||
b) Provutrustning och instrument.... |
95 000 |
— |
— |
||
c) Förbrukningsmaterial............. |
35 000 |
— |
— |
||
d) Underhåll av tomt och planteringar |
3 000 |
— |
— |
||
2 023 000 |
+ 241 000 |
+ 121 000 |
Inkomster vid statens maskinprovningar, som redovisas på driftbudgetens
inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 500 000
kr. (1969/70 400 000 kr.).
Statens maskinprovningar
1. Löne- och prisomräkning 121 000 kr.
2. På grund av den omfattande provningen av maskiner för skogsbruket
m. m. behövs en försöksledare och en verkstadsförman vid avdelningen i
Umeå (+ 101 000 kr.).
3. Vid avdelningarna i Alnarp, Ultuna och Umeå bör vissa tjänster bytas
ut mot högre tjänster (-(- 19 000 kr.).
D epartem en tschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens maskinprovningar för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 2 144 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 101
H. Utbildning och forskning
H 1. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................. 224 193 490
1969/70 Anslag.................. 33 855 000
1970/71 Förslag................. 29 632 000
1 Anslagen Lantbrukshögskolan: Avlöningar och Lantbrukshögskolan: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 341 908 kr.
Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning, försöksverksamhet
och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Forsknings-
och undervisningsorganisationen är uppdelad på 17 institutioner. Utbildningen,
som är femårig med första läsåret förlagt utanför högskolan, är
uppdelad på en agronom- och en hortonomlinje. Intagningen uppgår läsåret
1969/70 till 105 studerande, varav 80 på agronomlinjen och 25 på hortonomlinjen.
Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs
av högskolestyrelsen (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas
försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar
av landet. Genom konsulentavdelningen förmedlas resultaten av forskning
och försöksverksamhet till bl. a. de statliga rationaliseringsorganen på jordbrukets
och trädgårdsnäringens områden.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
högskolan
Personal
Utbildning, forskning och
försöksverksamhet
Lärare, försöksledande personal m. fl. .. |
216 |
+ 23 |
+ 4 |
Handläggande personal............... |
4 |
— |
— |
Övrig personal...................... Centrala förvaltningen |
10 |
+ 1 |
— |
Handläggande personal............... |
10 |
+ 1 |
+ 1 |
Övrig personal...................... Konsulentavdelningen |
73 |
— |
— |
Handläggande personal............... |
15 |
+ 2 |
+ 1 |
Övrig personal...................... |
11 |
— |
— |
339 |
+ 27 |
+ 6 |
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
högskolan
Anslag
Avlöningar........................
Sjukvård ..........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor ....................
Lokalkostnader.....................
Expenser .........................
Därav
a) akademiska högtidligheter m. m.
b) representation ................
Doktorandstipendier.................
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
m. m.......................
Driftkostnader för baljväxtlaboratoriet
Utländska forskare..................
Ersättning till Alnarps egendom för vägunderhåll
m. m....................
Underhåll av park och prydnadsanlägg
ningar
vid Alnarp.................
Lönekostnadspålägg ................
Uppbördsmedel
Försålda baljväxtkulturer m. m.......
Försålda publikationer...............
Nettoutgift
21 |
703 |
000 |
+ |
3 |
677 |
000 |
— |
4 |
380 |
000 |
37 |
000 |
+ |
18 |
000 |
+ |
18 |
000 |
|||
306 |
000 |
+ |
49 |
000 |
+ |
13 |
000 |
|||
9 000 |
+ |
15 |
000 |
—- |
||||||
6 |
140 |
100 |
+ |
1 |
066 |
000 |
+ |
896 |
000 |
|
505 |
000 |
+ |
90 |
000 |
J- 1 |
20 |
000 |
|||
10 |
000 |
_ |
— |
|||||||
2 |
000 |
— |
— |
|||||||
112 |
900 |
+ |
16 |
000 |
+ |
27 |
000 |
|||
9 |
000 |
— |
— |
|||||||
72 |
000 |
— |
— |
|||||||
25 |
000 |
+ |
20 |
000 |
+ |
3 |
000 |
|||
18 |
000 |
— |
— |
|||||||
23 |
000 |
— |
— |
|||||||
5 |
085 |
000 |
+ |
994 |
000 |
— |
865 |
000 |
||
34 |
036 |
000 |
+ |
5 |
930 |
000 |
— |
4 |
268 |
000 |
136 |
000 |
— |
— |
|||||||
45 |
000 |
— |
45 |
000 |
— |
45 |
000 |
|||
181 |
000 |
— |
45 |
000 |
— |
45 |
000 |
|||
33 |
855 |
000 |
+ |
5 |
975 |
000 |
— |
4 |
223 |
000 |
Lantbrukshögskolan
Det är betydelsefullt att en ökad satsning kommer till stånd på det jordbruksvetenskapliga
området. En hög effektiviseringstakt inom de svenska
jordbruks- och trädgårdsnäringarna är av avgörande betydelse för dessa
näringars möjligheter att anpassa sig till konkurrensen inom större handelsblock
och att förse vårt eget land med billigare och kvalitetsmässigt
högtstående livsmedel. Sveriges möjligheter att aktivt delta i biståndsverksamheten
då det gäller u-ländernas livsmedelsförsörjning sammanhänger
också med kapaciteten hos den svenska jordbruksforskningen.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 518 000 kr.
2. För att täcka behovet på längre sikt av agronomer behöver antagningen
av agronomie studerande successivt ökas. Hösten 1970 bör ytterligare 25
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 103
elever antas vid högskolan. En förstärkning av högskolans utbildningsresurser
blir ofrånkomlig. Främst behöver assistentpersonalen ökas ut.
Medel erfordras även till 300 lektorstimmar i lantbrukets byggnadsteknik,
till en forskarassistent vid institutionen för trädgårdskonst och naturvård,
till en biblioteksassistent och till studievägledning, (-f- 726 000 kr.)
3. Med hänsyn till radiobiologins stora betydelse bör ämnet företrädas av
en professor. Tjänsten som biträdande professor i ämnet kan samtidigt dras
in. ( + 9 000 kr.)
4. En tjänst som biträdande professor bör inrättas i jordbearbetning, särskilt
markmekanik (—j— 85 000 kr.).
5. Högskolan har viktiga uppgifter att genomföra inom miljövården. Till
de frågor som i första hand bör undersökas hör bl. a. vattenföroreningar
genom avfall från jordbruket. En tjänst som statsagronom i vattenvård
bör därför inrättas. Till tjänsten bör knytas undervisningsskyldighet i vattenvård.
(-{- 85 000 kr.)
6. Det är synnerligen angeläget att den upprustning av forsknings- och
försöksresurserna på husdjur sförädlingens område, som påbörjades år 1967,
fortsätts. En tjänst som försöksledare för ull- och pälsproduktion och en
som statsagronom i produktkvalitet bör inrättas. ( + 157 000 kr.)
7. Utvecklingen inom animalieproduktionen medför ökade krav på en
långt gående samverkan mellan veterinärmedicinsk och husdjursagronomisk
sakkunskap, vilka bäst tillgodoses vid en förläggning av veterinärhögskolan
till Uppsala. Om detta förslag inte realiseras bör lantbrukshögskolan
förses med veterinärmedicinsk expertis. ( + 123 000 kr.)
8. För verksamheten vid institutionerna behövs i övrigt följande personalökning:
två docenter, en förste konsulent, fem forskarassistenter, 300 lektorstimmar,
9 000 assistenttimmar och fem biträden. ( + 1 178 000 kr.)
9. För försöksverksamheten behövs två försöksassistenter och fem biträden
( + 286 000 kr.).
10. År 1965 mottog högskolan en donation från W. K. Kellogg Foundation
för forskning och upplysning under fem år rörande lantbrukets anpassningsproblem.
Kellogg-stiftelsen uppställde bl. a. som villkor för donationen att
lantbrukshögskolan efter femårsperiodens slut skulle vidta åtgärder för att
säkerställa undersökningarnas fortsättande i största möjliga omfattning.
Under år 1970 kommer ifrågavarande medel att vara förbrukade. En tjänst
som statskonsulent för lantbrukets anpassningsproblem med placering vid
statskonsulentavdelningen bör därför inrättas för fortsättandet av undersökningarna
(+ 83 000 kr.).
Vid konsulentavdelningen bör även en tjänst som statskonsulent i byggnadsfrågor
inrättas (+ 64 000 kr.).
11. För biblioteket i Ultuna begärs en biblioteksassistent (+ 33 000 kr.).
12. Till den centrala förvaltningen behövs en laboratorieintendent
(+ 64 000 kr.).
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. It: Jordbruksdepartementet
13. Medel begärs till specialföreläsningar och extra arbetskraft inom utbildningssektionen
(-{- 121 000 kr.).
14. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 428 000 kr.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om organisationen av växtförädlingsverksamheten
med frukt och bär. Genom beslut den 6 september
1967 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla
en utredningsman för att utreda frågan om Institutets för växtförädling
av frukt och bär organisation och ta upp förhandlingar med Stiftelsen
för växtförädling av frukt och bär om institutets fortsatta verksamhet efter
utgången av nuvarande avtalsperiod, varvid i första hand borde undersökas
möjligheterna att bibehålla nuvarande organisation och att förlänga gällande
avtal. Utredningsmannen1 har den 29 maj 1969 avlämnat betänkandet
Organisationen av växtförädlingsverksamheten med frukt och bär (Stencil
Jo 1969:4).
Nuvarande förhållanden. På initiativ av fruktodlare och växtförädlare
bildades år 1942 Föreningen för växtförädling av fruktträd. Samma
år inköptes egendomen Balsgård i Fjälkestads socken utanför Kristianstad,
där föreningen lät uppföra institutionsbyggnad med växthus och laboratorier
samt bostads- och ekonomihus.
Sedan den 1 juli 1960 har förädlingsverksamheten vid Balsgård bedrivits
i form av ett halvstatligt branschforskningsinstitut, Institutet för växtförädling
av frukt och bär. Verksamheten regleras genom avtal mellan staten
och Stiftelsen för växtförädling av frukt och bär och genom institutets stadgar,
fastställda av Kungl. Maj :t. Intressenter i stiftelsen är privata och konsumentkooperativa
företag, odlarorganisationer, plantskolor m. fl. Stiftelsen
får därjämte vissa bidrag från landsting och hushållningssällskap in. fl.
Ledningen av institutet handhas av en styrelse bestående av ordförande och
tio andra ledamöter. Institutet har till uppgift att i samarbete med lantbrukshögskolan
och andra institutioner inom och utom landet ävensom med
näringslivet bedriva växtförädling av fruktträd och bärväxter samt verka för
tillgodogörande av de vid växtförädlingsverksamheten vunna resultaten.
Nu gällande avtal avser tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1970. Enligt
avtalet skall staten bidra till kostnaderna för institutets verksamhet med
463 000 kr. och stiftelsen med minst 289 000 kr. för budgetår. Föreningen
för växtförädling av fruktträd upplåter utan vederlag befintliga anläggningar
vid Balsgård med tillhörande mark, försöksfält, inventarier och utrustning
till institutet. Totala arealen uppgår till ca 40 ha.
Förädlingsverksamheten vid institutet avser främst äpplen, päron, plommon,
körsbär, jordgubbar, hallon och vinbär.
Utredningsmannens förslag. Utredningsmannen framhåller
1 Överdirektören Sören Lane. Som experter har medverkat professorn Ingvar Granhall och
byråchefen Per-Erik Eliasson.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 105
att vårt lands nordliga läge är en viktig faktor när det gäller att bedöma
förutsättningarna för svensk växtodling. De i Sverige odlade kulturväxterna
har sin nordgräns inom landet och odlas här i marginalområdet i förhållande
till sin ursprungliga och från början naturliga utbredning. Växtförädling
har därför en särskild betydelse för vårt lands utveckling och
konkurrensförmåga inom jordbruk och trädgårdsnäring. För jordbrukets
del har man bl.a. fått fram högförädlade nya sorter inom vete, korn och
raps. I fråga om fruktträd och bärväxter är däremot läget ett helt annat.
Ungefär två tredjedelar av sortimentet av fruktträd är 175 år gammalt. Endast
få fruktträd och bärväxter förenar helt god anpassning till svenska
odlingsbetingelser med acceptabla egenskaper i övrigt.
Med hänsyn till Sveriges behov av förädlingsverksamhet med fruktträd
och bärbuskar och till vad som uträttats vid Balsgårdsinstitutet bör enligt
utredningsmannens mening institutet ges möjligheter att fortsätta sin verksamhet
som har stor betydelse för landets frukt- och bärodling. Någon
växtförädling av fruktträd förekommer inte inom övriga nordiska länder.
Det är därför av särskild vikt att institutets verksamhet får fortsätta, eftersom
svenska fruktodlare inte kan utnyttja förädlingsresultat från annat
land med likartade klimatiska förutsättningar.
Utredningsmannen har förhandlat med Stiftelsen för växtförädling av
frukt och bär i syfte att uppnå överenskommelse om en förlängning av gällande
avtal mellan staten och stiftelsen om driften av Balsgårdsinstitutet.
Från stiftelsens sida har man emellertid förklarat sig inte vara villig att
förlänga avtalet. Den helt övervägande delen av stiftelsens bidrag kommer
från industrin och dess talesmän har uttalat, att bidrag från deras sida
inte kan påräknas efter den 30 juni 1970. Odlarrepresentanterna har
förklarat sig villiga att bidra ekonomiskt även i fortsättningen men har
inte ansett sig kunna öka sina bidrag i högre grad.
I detta läge har utredningsmannen undersökt om organisationen även i
fortsättningen kan vara halvstatlig eller om staten helt måste överta ansvaret
för verksamheten. Vidare har undersökts om det är rationellt att
bedriva verksamheten i form av ett fristående institut som nu är fallet.
Beträffande sistnämnda fråga förklarar utredningsmannen att Balsgårdsinstitutet
är en liten institution, vilket gör att administration och kamerala
angelägenheter kräver förhållandevis stora insatser. Ett samgående med
en större institution ger vinster i detta hänseende och medför dessutom fördelar
i form av ökade möjligheter till samarbete med andra forskare. Om
förädlingsverksamheten med frukt och bär skall inordnas i en större enhet
står valet främst mellan lantbrukshögskolan, i första hand dess institution
för frukt och bärodling i Alnarp, och Sveriges utsädesförening i Svalöv. Förutsättningar
föreligger att på ett för verksamheten vid Balsgård fullt tillfredsställande
sätt genomföra båda dessa alternativa lösningar.
Den mycket långsiktiga verksamhet som förädling av fruktträd och bär
4f
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
växter innebär — vid förädling av ettåriga grödor tar det 12—15 år att
framställa en ny sort, medan man får räkna med ungefär den dubbla tiden
i fråga om fruktträd och bärbuskar — kräver emellertid enligt utredningsmannens
mening garanti för att verksamheten kan pågå under långa perioder.
Denna trygghet kan inte påräknas om inte staten påtar sig det fulla
ansvaret för verksamheten. Efter övervägande av de olika organisationsalternativens
fördelar och nackdelar har utredningsmannen därför funnit
att förädlingsverksamheten med frukt och bär bör ges en helstatlig organisation
och att verksamheten bör inordnas i lantbrukshögskolan. Utredningsmannen
framhåller därvid att ett intimt samband råder mellan förädlingsverksamhet
och odlingstekniska försök på frukt- och bärområdet, varför betydande
fördelar kan vinnas vid en samordning av dessa forskningsgrenar.
Om förädlingsverksamheten anknyts till högskolan kan enligt utredningsmannen
tre olika organisationsalternativ tänkas. Enligt alternativ 1 samordnas
Balsgårdsinstitutet med institutionen för frukt- och bärodling i
Alnarp. Den nya institutionen för frukt och bär organiseras på tre avdelningar,
en för utbildning och forskning, en för försök i odlingsteknik i
Alnarp och en för växtförädling i Balsgård. Professorn leder utbildningsoch
forskningsavdelningen och en statshortonom var och en av de båda
övriga avdelningarna. Även enligt alternativ 2 samordnas Balsgårdsinstitutet
med institutionen för frukt- och bärodling i Alnarp. Den nya institutionen
för frukt och bär organiseras dock som två avdelningar, en för växtförädling
och en för odlingsteknik. Vardera avdelningen leds av en professor, varav
den ene är prefekt för institutionen. Avdelningarna förutsätts vara förlagda
till Balsgård resp. Alnarp. Enligt alternativ 3 slutligen omorganiseras
Balsgårdsinstitutet till en fristående institution för växtförädling av
frukt och bär, ingående i lantbrukshögskolan men alltjämt förlagd till Balsgård.
Vid valet av organisationsalternativ anser utredningsmannen det vara av
väsentlig betydelse att möjligheter skapas till samverkan mellan experter
inom odlingsteknik och förädling och till gemensamt resursutnyttjande.
Utvecklingen inom forskningen går f. n. snabbt mot allt större institutioner
för att åstadkomma en mera rationell användning av resurserna och en
bättre forskningsmiljö. Såväl institutionen för frukt- och bärodling som
Balsgårdsinstitutet är relativt små enheter. De har båda som mål att effektivisera
frukt- och bärproduktionen och har båda fruktträd och bärväxter
som arbetsobjekt. Möjligheterna till gemensamt resursutnyttjande bör
därför vara betydande. Det förhållandet att de är förlagda till olika platser
utgör givetvis en begränsning men är inte avgörande. Åtskilligt kan
likväl vinnas genom en nära samordning organisatoriskt. Utredningsmannen
förordar därför alternativen 1 eller 2 framför alternativ 3.
Vid valet mellan alternativen 1 och 2 är enligt utredningsmannens mening
alternativ 2 att föredra framför alternativ 1 med hänsyn till att växt
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 107
förädling och odlingsteknik är två skilda discipliner. Man kan inte räkna
med att till innehavare av den sammanslagna institutionens professur få en
vetenskapsman, som behärskar både växtförädling och odlingsteknik. Växtförädlingen
av frukt och bär vid institutionen kommer i viss mån att ha
hela Norden som arbetsfält. Höga krav bör ställas på verksamhetens ledare
och denne bör därför få en ställning, som är auktoritativ och från rekryteringssynpunkt
attraktiv.
Balsgårdsinstitutets personalresurser har länge varit oförändrade. Någon
minskning i samband med att verksamheten inordnas i lantbrukshögskolan
bör enligt utredningsmannens mening inte komma i fråga.
Den nära kontakt med industri och odlare som Balsgårdsinstitutet haft
genom att Stiftelsen för växtförädling av frukt och bär varit delansvarig för
institutets drift har enligt utredningsmannen varit mycket värdefull. Det
skulle vara en nackdel om denna kontakt blev försvagad på grund av den
nya organisationen. Ett särskilt förädlingsråd med representanter för industri
och odling bör därför skapas för att säkerställa samma goda kontakt i
framtiden.
Anläggningarna i Balsgård ligger i nära anslutning till ett naturligt odlingsområde
för frukt och bär. Institutionsbyggnaden är i gott skick och
väl lämpad för sitt ändamål. Utredningsmannen har därför inte funnit anledning
ifrågasätta någon flyttning av verksamheten från Balsgård. Såsom
tidigare nämnts ägs marken och anläggningarna av Föreningen för växtförädling
av fruktträd. Fastigheterna är brandförsäkrade för 2 847 000 kr.
och deras taxeringsvärde är 970 000 kr. De beräknas den 1 juli 1970 vara
belastade med inteckningslån på ca 235 000 kr.
Vid en inordning av institutet i lantbrukshögskolan är det naturligt, att
staten övertar anläggningarna. Utredningsmannen har diskuterat förutsättningarna
för en överlåtelse med föreningens styrelse, som förklarat sig villig
föreslå föreningsstämman, att anläggningarna vid Balsgård förs över i
statlig ägo under förutsättning att verksamheten vid Balsgård fortsätts i
minst samma omfattning och med samma målsättning som hittills, att alla
vid Balsgård nu inrättade tjänster tas upp i den nya institutionens personalförteckning,
att Balsgård vid en anknytning till lantbrukshögskolan erhåller
en självständig ställning med egen prefekt samt att staten övertar betalningsansvaret
för intecknad gäld.
Enligt utredningsmannens uppfattning är det rimligt att viss garanti lämnas
för att anläggningarna vid Balsgård kommer att användas för verksamhet
motsvarande den nuvarande om de överlåts på staten utan annat vederlag
än statens övertagande av betalningsansvaret för intecknad gäld. Utredningsmannen
förordar att staten förbinder sig att använda anläggningarna
för forskning och växtförädlingsarbete, främst på frukt- och bärodlingens
område. Staten bör dock förbehålla sig att efter fri prövning utföra de försök
och forskningar, som staten finner lämpligen böra utföras vid Balsgård.
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Institutets tillgångar, främst bestående av apparatur och inventarier, bör
i enlighet med § 16 i institutets stadgar överlämnas till lantbrukshögskolan.
Utredningsmannen har tidigare förordat, att verksamheten med växtförädling
av frukt och bär skall ges samma personalresurser som Balsgårdsinstitutet
nu förfogar över. Utredningsmannen föreslår därför följande
personal.
1 professor............................. Uo 27
1 försöksledare ......................... Ae 26
2 assistenter .......................... Ae 22
1 trädgårdsmästare...................... Ae 15
1 kansliskrivare ........................ Ae 11
1 vaktmästare .......................... Ae 10
2 laboratoriebiträden .................... Ae 9
1 kontorsbiträde ........................ Ae 9
Den årliga lönekostnaden för denna personal beräknas inkl. lönekostnadspålägg
till 391 000 kr. i 1968 års löneläge. Härtill kommer för arvodesanställd
personal ca 300 000 kr. och för omkostnader ca 160 000 kr. varför
totalkostnaderna kan beräknas till 850 000 kr. På inkomstsidan kan för försålda
produkter m. m. tas upp sammanlagt 50 000 kr. Anslagsbehovet uppgår
sålunda till 800 000 kr.
Remissyttranden. Yttranden har avgetts av statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan,
statens råd för skogs- och jordbruksforskning, Institutet för växtförädling
av frukt och bär, Stiftelsen för växtförädling av frukt och bär, Föreningen
för växtförädling av fruktträd, Sveriges utsädesförening, Svenska plantskolornas
riksförbund, Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund och Svenska
handelsträdgårdsmästareförbundet.
Utredningsmannens bedömning att Balsgårdsinstitutet har stor betydelse
för landets frukt- och bärodling och därför bör ges möjligheter att fortsätta
sin verksamhet delas eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna.
Enligt lantbruksstyrelsen finns i vårt klimat goda förutsättningar för
produktion av de vanligaste kärn- och stenfrukterna samt vissa bärväxter.
Det är dock nödvändigt att sortimentet kan anpassas till rådande förhållanden
i fråga om klimat och avsättning. En målmedveten förädlingsverksamhet
utgör ett betydelsefullt led i en sådan anpassning. Riksrevisionsverket å
andra sidan förklarar att den omständigheten att flera enskilda intressenter
inte längre vill lämna bidrag till institutet bör leda till att institutets verksamhet
omprövas.
Även förslaget att förädlingsverksamheten med frukt och bär helt skall
förstatligas och inordnas under lantbrukshögskolan godtas i allmänhet.
Statskontoret anser emellertid inte att de vinster och fördelar genom bl. a.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 109
gemensamt resursutnyttjande, som enligt utredningsmannen skulle kunna
uppnås vid en anknytning till lantbrukshögskolan, kommit till konkret uttryck
vid beräkningen av kostnaderna för verksamheten.
När det gäller de organisatoriska formerna för verksamhetens anknytning
till lantbrukshögskolan är remissinstanserna delade. Lantbruksstgrelsen,
lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt
Sveriges utsädesförening förordar alternativ 2, utredningsmannens förslag,
innebärande att Balsgårdsinstitutet inordnas under lantbrukshögskolans
institution för frukt- och bärodling såsom en särskild avdelning under
ledning av en professor. Alternativ 3, som innebär att Balsgårdsinstitutet
omorganiseras till en fristående institution för växtförädling av frukt och bär
inom lantbrukshögskolan, förordas av Institutet för växtförädling av frukt
och bär, Stiftelsen för växtförädling av frukt och bär, Föreningen för växtförädling
av fruktträd samt Sveriges grkesfruktodlares riksförbund. Riksrevisionsverket
förklarar att utredningsmannens förslag inte bara innebär
kostnader för övertagande av Balsgård utan också medför vissa följdkostnader
bl. a. genom inrättande av en ny professur. Verket framhåller att
undervisning och forskning i frukt- och bärodling redan bedrivs inom lantbrukshögskolan
vid institutionen i Alnarp som förestås av en professor.
Nödvändigheten av en ökad satsning inom just detta område ifrågasätts
därför. Lantbrukshögskolan anför att en samordning av Balsgårdsinstitutet
med lantbrukshögskolan innebär att verksamheten inom området frukt och
bär får förhållandevis stora resurser. Dessa resurser borde i viss mån få användas
även för förädling av prydnadsväxter m. m.
Utredningsmannens förslag att ett förädlingsråd skapas med representanter
för industri och odling för att säkerställa fortsatta goda kontakter med
dessa grupper tillstyrks i flera yttranden. Lantbrukshögskolan förklarar att
det förhållandet att institutet inordnas i högskolan inte bör förhindra en
intimast möjliga kontakt med representanter för industri och praktisk odling
och att en samarbetsnämnd vid sidan av representation i försökskollegiet
bör kunna fylla dessa funktioner.
Vad gäller statens övertagande av mark och anläggningar i Balsgård
förutsätter riksrevisionsverket att egendomen Balsgård och därtill hörande
rättigheter utan vederlag överlåts till staten. Ett övertagande bör inte vara
förbundet med sådana villkor att en rationalisering eller ändrad inriktning
av verksamheten försvåras i framtiden. Föreningen för växtförädling av
fruktträd å sin sida förklarar att ett statligt övertagande av egendomen
Balsgård tillstyrks endast under förutsättning att staten övertar betalningsansvaret
för intecknad gäld och att ingen nedskärning sker av verksamheten.
Anslag till personal och övriga resurser förutsätts därför lämnas för upprätthållande
av verksamheten i minst samma omfattning och med samma
målsättning som f. n.
110 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Departementschefen
Jag tar först upp frågan om organisationen av verksamheten med växtförädling
av frukt och bär.
I likhet med utredningsmannen anser jag att den vid Balsgårdsinstitutet
bedrivna förädlingsverksamheten är av betydelse för landets frukt- och
bärodling. Det är därför angeläget att verksamheten får fortsätta trots att
industrin förklarat sig inte längre vara villig att medverka i finansieringen.
Jag delar också utredningsmannens bedömning att det i den uppkomna situationen
är naturligt att verksamheten inordnas i lantbrukshögskolan.
Utredningsmannen har skisserat tre olika organisationsalternativ för att
anknyta verksamheten vid Balsgårdsinstitutet till lantbrukshögskolan. Jag
anser det vara av särskild vikt att garantier skapas för att förädlingsarbetet
vid Balsgård samordnas med verksamheten vid högskolans institution
för frukt- och bärodling i Alnarp. Det är enligt min mening nödvändigt
att de båda verksamhetsgrenarna får en gemensam ledning. Verksamheten
vid Balsgård bör därför inordnas i institutionen för frukt- och bärodling
som en särskild avdelning för förädling direkt underställd institutionens
prefekt. Mitt förslag innebär att den nuvarande professuren i fruktoch
bärodling, som f. n. är vakant, kommer att få en något ändrad omfattning
och vid sidan av forskning och utbildning samt odlingsteknik innefatta
också växtförädling. Professuren bör därför i samband med tjänstens
återbesättande ändras till professur i frukt- och bärproduktion, företrädesvis
växtförädling. Med professuren bör också i fortsättningen vara förenad undervisningsskyldighet
i frukt- och bärodling. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj :t att utse den nuvarande föreståndaren vid Balsgårdsinstitutet,
professorn Nils Nybom, till förste innehavare av den ändrade
professuren. Nybom har tidigare förklarats kompetent till professurer
i ärftlighetslära och växtförädling. Han har vidare varit sakkunnig vid tillsättande
av tjänst som statshortonom i frukt- och bärodling vid lantbrukshögskolan.
Ett inordnande av verksamheten vid Balsgård i lantbrukshögskolan förutsätter
att staten också övertar mark och anläggningar i Balsgård. Företrädare
för staten har, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, träffat
avtal med företrädare för Föreningen för växtförädling av fruktträd om
överlåtelse till staten av egendomen Balsgård. Enligt avtalet överlåter föreningen
den 1 juli 1970 utan vederlag Balsgård till staten. Staten övertar
dock samtidigt betalningsansvaret för lån på sammanlagt 227 709 kr. med
säkerhet av inteckningar i egendomen. Frågan om formerna för statens övertagande
av detta betalningsansvar torde få anmälas i anslutning till anslaget
till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor. Staten förbinder sig också
att under minst fem år använda Balsgård för forskning, försök och växtförädling,
främst på frukt- och bärodlingens område. I övrigt föi\behåller sig
staten att efter fri prövning ta upp och utföra de försök och den forskning
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 111
som lämpligen bör utföras vid Balsgård. Staten åtar sig vidare att erbjuda
den vid Balsgårdsinstitutet f. n. anställda personalen anställning vid lantbrukshögskolan.
Utredningsmannen har föreslagit att ett särskilt förädlingsråd skapas för
alt de nuvarande goda kontakterna mellan förädlingsverksamheten och
representanter för industri och odling skall kunna bibehållas. Det ankommer
på lantbrukshögskolan att svara för att behövlig samverkan sker i
lämpliga former. Några särskilda åtgärder anser jag därför inte nödvändiga.
Vid medelsberäkningen för budgetåret 1970/71 har jag utgått från att
verksamheten vid Balsgård bibehålls i oförändrad omfattning och med oförändrad
personal. Jag har därför beräknat medel för en försöksledare, två
assistenter, en trädgårdsmästare, en vaktmästare och fyra biträden. Vidare
har jag för den ytterligare personal som behövs vid Balsgård beräknat
230 000 kr. och för omkostnader 150 000 kr. Totalt har för verksamheten vid
Balsgård under nästa budgetår beräknats 712 000 kr., varav 554 000 kr.
av anslagstekniska skäl tillförts anslaget Lantbrukshögskolan: Driftkostnader.
Mitt förslag innebär en ökning med 249 000 kr. av statens anslag till
förädlingsverksamheten med frukt och bär. Detta belopp har tidigare belastat
industrin, odlarorganisationer m. fl.
Jag får härefter ta upp en anslagsteknisk fråga som berör jordbruksdepartementets
samtliga högskolor.
För innevarande budgetår har under högskolornas anslag till förvaltningskostnader
beräknats medel till löner m. m. för bl. a. den tekniska och
administrativa personalen vid institutionerna. De medel som anvisats för
denna personal bör nästa budgetår föras samman med högskolornas materielanslag
till reservationsanslag till driftkostnader. Den del av den tekniska
och administrativa personalen vid institutionerna som är sysselsatt i försöksverksamheten
bör dock föras över till reservationsanslagen till försöksverksamhet.
Under driftkostnadsanslagen bör medel beräknas även för uppdragstillägg
till prefekt.
Den föreslagna anslagskonstruktionen har flera fördelar. Den möjliggör
en betydande decentralisering av rätten att besluta om användningen av
tillgängliga medel. Eftersom driftkostnadsanslagen avses få karaktär av reservationsanslag
får högskolorna ökade möjligheter att planera sin verksamhet
på längre sikt. Vidare medger omläggningen en friare anslagsdisposition,
som bör stimulera intresset för rationaliseringar. En anslagsomläggning
motsvarande den nu föreslagna har tidigare genomförts vid universiteten
och de högskolor som lyder under universitetskanslersämbetet. Vid min medelsberäkning
för budgetåret 1970/71 har jag utgått från 1970 års löneläge
för den tekniska och administrativa personalen. De kostnadsökningar som
därutöver kan följa av centralt träffade löneöverenskommelser bör fr. o. m.
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
nästa budgetår bestridas från förslagsanslaget till täckning av beräknade
merkostnader för löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln.
I enlighet med förslaget bör från detta anslag föras 7 588 000 kr., varav
4 326 000 kr. till högskolans anslag till driftkostnader och 3 262 000 kr. till
högskolans anslag till försöksverksamheten.
Vidare beräknar jag att till följd av den rationalisering som genomförs på
det administrativa området anslaget kan minskas med 300 000 kr.
Högskolan har anmält att intagningen av studerande kan ökas. Jag tillstyrker
att högskolan fr. o. in. nästa budgetår tar in ytterligare 25 studerande
till agronomutbildning. Första läsåret är utbildningen förlagd utanför
högskolan.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget
till 29 632 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. vissa undersökningar
om lantbrukets anpassningsproblem, för en tjänst som byrådirektör
vid högskolans revisionskontor och för ytterligare ett doktorandstipendium.
Vad gäller den av högskolan begärda tjänsten som statsagronom i vattenvård
räknar jag med att medel för ändamålet skall kunna utgå från anslaget
till miljövårdsforskning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna de riktlinjer jag förordat rörande organisationen
av växtförädlingsverksamheten med frukt och bär
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal om överlåtelse
till staten av egendomen Balsgård i enlighet med vad
jag anfört
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra benämningen av
professuren i frukt- och bärodling enligt vad jag förordat
d) att till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
29 632 000 kr.
H 2. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader
1968/69 Utgift1 ____ 23 422 646 Reservation ____ 1 423 241
1969/70 Anslag3 ____ 4 112 000
1970/71 Förslag .... 9 402 000
1 Anslagen Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. samt lantbrukshögskolans andel av anslagen
Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m. och Reseunderstöd för studier
m. m.
a Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 6 207 kr.
s Anslaget Lantbrukshögskolan: Materiel m. m.
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. in. för institutionernas verksamhet
samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 113
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 257 000 kr. till löne- och prisomräkning
samt lönekostnadspålägg. För pedagogiskt utvecklingsarbete
samt nya utbildningskurser beräknas 125 000 kr. De nya bestämmelserna
om reseersättning och traktamente till de studerande vid obligatoriska resor
i samband med undervisningen medför en ökning av medelsbehovet med
50 000 kr. I övrigt bör anslaget räknas upp med 330 000 kr.
D e partem en t schef en
I enlighet med vad jag under punkten H 1 anfört i fråga om viss anslagsteknisk
omläggning bör under detta anslag tas upp dels medel för de ändamål
som tidigare tillgodosetts från högskolornas materielanslag, dels medel
för teknisk och administrativ personal vid högskolans institutioner. Jag beräknar
anslagsbehovet härför till 8 848 000 kr.
Till följd av att verksamheten med förädling av frukt och bär vid Balsgård
fr. o. in. nästa budgetår avses höra till lantbrukshögskolan bör anslaget
tillföras 554 000 kr.
De medel som vid utgången av innevarande budgetår finns på anslaget
Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. bör föras över till detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 9 402 000 kr.
H 3. Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m.
1968/69 Utgift....... 518 786 Reservation....... 80 061
1969/70 Anslag ...... 577 000
1970/71 Förslag...... 587 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna för högskolans biblioteks- och publikationsverksamhet.
Beräknad ändring
1969/70 |
1970/71 Lantbruks- högskolan |
Dep.chefen |
|
Biblioteksverksamheten .... |
.. 306 000 |
+ 70 000 |
+ 10 000 |
Publikationsverksamheten ... |
,. 271 000 |
+ 75 000 |
— |
577 000 |
+ 145 000 |
+ 10 000 |
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 30 000 kr. till prisstegringar.
Inkomsterna av försålda publikationer redovisas f. n. under anslaget till
förvaltningskostnader. Inkomsterna bör i fortsättningen tas till uppbörd
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
under anslaget till bokinköp m. m. och användas till att täcka kostnaderna
för framställning av publikationer.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med lantbrukshögskolans förslag att de inkomster
av försålda publikationer, som f. n. redovisas under anslaget till förvaltningskostnader
och som under nästa budgetår kan beräknas komma att
uppgå till 45 000 kr., i fortsättningen tas till uppbörd under detta anslag.
Anslaget bör i övrigt ökas med 10 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa att reservationsanslag av 587 000 kr.
H 4. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
1968/69 Utgift..... i7 034 312 Reservation..... 1 851 929
1969/70 Anslag____ 10 480 000
1970/71 Förslag ... 14 642 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 56 700 kr.
Från anslaget bestrids kostnaderna för högskolans försöksverksamhet.
Lantbrukshögskolan
1. Inom jordbrukssektionen bedöms följande projekt särskilt angelägna,
nämligen specialiserad och intensifierad växtodling, nya produkter och nya
kvaliteter, värdeprövning, jordbearbetnings- och markvårdsfrågor, fröodlingsfrågor
samt förberedande undersökningar till större projekt.
2. Färdigställandet av försöksstallarna vid Kungsängen och Röbäcksdalen
innebär att kapaciteten ökat avsevärt för försök på husdjursområdet. Eftersom
de fasta kostnaderna för dessa stallar är höga är det angeläget att de
används i full utsträckning.
3. Under budgetåret 1969/70 beräknas de nya växthusen i Alnarp vara
färdiga varigenom forskare och försöksmän får möjlighet att klarlägga
trädgårdsodlingens kvalitetsproblem.
4. På den tekniska sidan bör problem rörande stallmiljö och stallhygien
samt frågor avseende förbättrad grovfoderhantering snarast utredas. Ökade
krav ställs vidare på bättre lösningar av driftsbyggnadernas konstruktion,
uppvärmning, ventilation etc.
5. En ökad försöksverksamhet rörande lantbruksföretagens tillväxt, finansiering
samt anpassning av driftsplaner och anläggningar behövs.
6. Anslaget för utrikes resor bör ökas för att möjliggöra en tätare kontakt
med forskare och institutioner utomlands.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 115
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 4 162 000 kr.
Av höjningen hänför sig 3 262 000 kr. till överföringar från förvaltningskostnadsanslaget
till följd av den anslagstekniska omläggning som omnämnts
under punkten H 1.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
14 642 000 kr.
H 5. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
1968/69 Utgift .................... 113 868
1969/70 Anslag .................... 1 000
1970/71 Förslag ................... 1000
Anslaget avser de jordbruksegendomar som lantbrukshögskolan disponerar
för sin försöksverksamhet samt Alnarps trädgårdar. Kungl. Maj :t fastställer
årligen en stat för jordbruks- och trädgårdsdriften vid dessa enheter.
Lantbrukshögskolan
Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbrukshögskolans förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr.
H 6. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................. 211 974 058
1969/70 Anslag ................. 14 973 000
1970/71 Förslag ................ 11 991 000
1 Anslagen Veterinärhögskolan: Avlöningar och Veterinärhögskolan: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 109 510 kr.
Vid veterinärhögskolan bedrivs undervisning och forskning på det veterinärmedicinska
området. Verksamheten är uppdelad på 16 institutioner.
Vid högskolan bedrivs även djursjukvård. Utbildningen vid högskolan om
-
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
fattar till veterinärmedicine kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen
ytterligare tre och ett halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande
per läsår. Till högskolan hör en försöksgård förlagd till Skara.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Personal Utbildning och forskning |
107 |
Veterinär- högskolan + 35 |
Dep. chefen + 1 |
|
Biblioteket Handläggande personal............. |
3 |
+ 2 |
||
övrig personal.................... |
3 |
+ 1 |
— |
|
Centrala förvaltningen |
3 |
|||
Övrig personal.................... |
27 |
+ 1 |
— |
|
Anslag Avlöningar........................ |
143 9 627 000 |
+ 39 +3 711 000 |
+ 1 — 2 550 000 |
|
Sjukvård .......................... |
14 000 |
+ |
4 000 |
+ 2 000 |
Reseersättningar.................... |
26 500 |
+ |
3 000 |
— |
Lokalkostnader..................... |
1 557 000 |
+ |
212 000 |
— 45 000 |
Expenser ......................... |
217 800 |
+ |
19 000 |
+ 7 000 |
Därav engångsutgifter.................. |
20 000 |
+ |
2 000 |
+ 1 000 |
Doktorandstipendier................. |
47 000 |
+ |
7 000 |
— 4 000 |
Bidrag till tryckning av doktorsavhand-lingar ............................ |
10 000 |
|||
Ersättning för avskaffade examensav-gifter............................. |
1 000 |
|||
Utländska forskare.................. |
10 000 |
+ |
10 000 |
+ 1 000 |
Kursmikroskop m. m. för studerande... |
100 000 |
+ |
50 000 |
— |
Underhåll av park................... |
8 700 |
+ |
1000 |
+ 1 000 |
Utgifter för djursjukvården........... |
1 194 000 |
+ |
206 000 |
+ 67 000 |
Lönekostnadspålägg ................. |
2 160 000 |
+ |
907 000 |
— 461 000 |
14 973 000 |
+5 130 000 |
— 2 982 000 |
Inkomster vid veterinärhögskolan, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1,3 milj. kr.
(1969/70 1,2 milj. kr.).
Veterinärhögskolan
Högskolan hemställer om en avsevärd förstärkning av de personella resurserna.
En fortsatt upprustning behövs bl. a. för att förverkliga den nya
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 117
studieplanen med förkortad studietid. Bristen på undervisningspersonal
gör sig framför allt gällande vid de kliniska institutionerna.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 114 000 kr.
2. En personlig tjänst som biträdande professor i husdjur shygien med
speciell inriktning på sambandet djurhållning — djurhälsa bör inrättas för
docenten Ingvar Ekesbo ( + 85 000 kr.).
3. Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien bör delas upp
i två institutioner. En professur i sjukdomsgenetik bör till följd härav inrättas
(+ 94 000 kr.).
4. Med hänsyn till den intensifierade forskning som vid högskolan bedrivs
på radiobiologins och radioekologins områden bör en professur i radiobiologi
och radioekologi inrättas. (+ 94 000 kr.)
5. Till följd av den ökade betydelsen av den farmakologiska forskningen
och undervisningen bör en tjänst som biträdande professor i toxikologi
inrättas (+ 85 000 kr.).
6. Ytterligare tre docenttjänster bör inrättas vid högskolan (+ 218 000
kr.).
7. I övrigt begär högskolestyrelsen följande tjänster för verksamheten
vid institutionerna: sju universitetslektorer, två speciallärare, en konsulent,
en klinikveterinär, en laboratorieveterinär, en forskningsingenjör (Skara),
två forskarassistenter, 9 000 assistenttimmar, fyra kvalificerade och 42 övriga
biträden (+ 2 865 000 kr.).
8. Vid biblioteket behövs en förste bibliotekarie och ett biträde (+ 122 000
kr.).
9. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 667 000 kr.
Departementschefen
Till följd av den anslagstekniska omläggning som berörts under punkten
H 1 minskar anslaget med 4 193 000 kr., varav 3 993 000 kr. förs över till
driftkostnadsanslaget och 200 000 kr. till anslaget till försöksverksamhet.
I enlighet med högskolans förslag bör en personlig tjänst som biträdande
professor i husdjurshygien inrättas för docenten Ingvar Ekesbo (2).
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 991 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för förstärkning av utbildningen
i vissa kliniska ämnen och för arvode till en speciallärare i livsmedelsteknologi
(7).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 11 991 000
kr.
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
H 7. Veterinärhögskolan: Driftkostnader
1968/69 Utgift .... n 172 153 Reservation...... *558 093
1969/70 Anslag ____ 21 488 000
1970/71 Förslag .... 5 706 000
1 Anslaget Veterinärhögskolan: Materiel m. m. samt veterinärhögskolans andel av anslagen
Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m. och Reseunderstöd för
studier m. m.
2 Anslaget Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet
samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
V eterinärhögskolan
Av den begärda höjningen av anslaget hänför sig 50 000 kr. till prisstegring.
För anskaffande av dels moderna undervisningshjälpmedel i form
av TV-anläggningar, elektrostencilapparater m. in., dels engångsutrustning
till ett fotolaboratorium behövs 644 000 kr.
I övrigt bör anslaget höjas med 225 000 kr.
Departementschefen
I enlighet med vad jag under punkten H 1 anfört i fråga om viss anslagstelcnisk
omläggning bör under detta anslag tas upp dels medel för de ändamål
som tidigare tillgodosetts från högskolans materielanslag, dels medel för
teknisk och administrativ personal vid högskolans institutioner. Jag beräknar
anslagsbehovet härför till 5 706 000 kr.
De medel som med utgången av innevarande budgetår finns på anslaget
Veterinärhögskolan: Materiel m. m. bör föras över till detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 5 706 000 kr.
H 8. Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m.
1968/69 Utgift ...... 110 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag ...... 120 000
1970/71 Förslag ..... 126 000
Från anslaget bestrids omkostnader för verksamheten vid högskolans
bibliotek.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 119
Veterinärhögskolan
Prishöjningar på böcker och tidskrifter medför ökade utgifter med
10 000 kr. Därutöver behöver anslaget höjas med 45 000 kr., varav 25 000 kr.
utgör ett engångsanslag för att täcka kostnaderna för oundgängligen erforderlig
litteratur.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 6 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Vet er inär hö g skolan: Bokinköp m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 126 000 kr.
H 9. Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet
1968/69 Utgift ...... 96 576 Reservation ...... 5 444
1969/70 Anslag ...... 100 000
1970/71 Förslag ..... 300 000
Från anslaget bestrids kostnader för högskolans försöksgård i Skara.
V eterinärhögskolan
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departem en t sch ef en
Med hänvisning till vad jag anfört under punkten H 1 bör detta anslag
ökas med 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kr.
H 10. Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
1968/69 Nettoinkomst ................ 4 831
1969/70 Anslag .................... 1 000
1970/71 Förslag .................... 1000
Veterinärhögskolan
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Departementschefen
Jag biträder veterinärhögskolans förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
H 11. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................ 212 749 560
1969/70 Anslag ................ 16 365 000
1970/71 Förslag ................ 12 875 000
1 Anslagen Skogshögskolan: Avlöningar och Skogshögskolan: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som boktörs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 133 000 kr.
Vid skogshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet
på skogsbrukets område. Verksamheten är uppdelad på 13 institutioner
fördelade på fyra institutionsgrupper. Utbildningen vid högskolan är fyraårig.
De första tre åren omfattar vartdera tre terminer och det fjärde året
två terminer. Utbildningen är under första läsåret förlagd till Garpenberg
men i övrigt huvudsakligen till Stockholm. Intagningen uppgår till 40 studerande
per läsår.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- Dep.chefen
högskolan
Personal
Forskning, försöksverk -
samhet och utbildning
Lärare, försöksledande personal m. fl____ |
130 |
+ 15 |
+ 1 |
Biträdande personal................ Biblioteket |
11 |
— |
— |
Handläggande personal............... |
2 |
— |
— |
Biträdande personal ................. Centrala förvaltningen |
3 |
+ 1 |
— |
Handläggande personal............... |
6 |
+ 1 |
— |
Biträdande personal ................. |
32 |
— |
— |
1554 |
+ 17 |
+ 1 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 121
Anslag
Avlöningar ........................
Sjukvård...........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor ....................
Lokalkostnader.....................
Expenser..........................
Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark....................
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
m. m.......................
Doktorandstipendier .................
Underhåll av parker och byggnader ....
Utgifter för uppdragsverksamhet och
tillfälliga undersökningar...........
Kostnader för samarbetsnämnden för
jordbrukets högskolor..............
Lönekostnadspålägg................
Uppbördsmedel
Inkomster från uppdragsverksamhet och
tillfälliga undersökningar...........
Avgifter för bränsle och elektriskt ljus
Försäljning av publikationer..........
Hyresinkomster.....................
Nettoutgift
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- högskolan |
Dep.chefen |
|||
11 739 700 |
+2 312 900 |
_ |
2 948 000 |
|
30 000 |
+ |
5 200 |
+ |
2 000 |
52 000 |
+ |
500 |
+ |
1000 |
15 000 |
— |
.— |
||
1 525 000 |
+ |
139 200 |
+ |
120 000 |
266 700 |
+ |
46 700 |
— |
|
17 000 |
— |
— |
||
15 000 |
+ |
10 000 |
+ |
5 000 |
58 000 |
+ |
6 500 |
+ |
7 000 |
19 000 |
+ |
6 000 |
— |
|
100 |
— |
— |
||
31 300 |
_ |
_ |
||
2 636 000 |
+ |
375 000 |
— |
677 000 |
16 389 800 |
+ 2 902 000 |
— |
3 490 000 |
|
100 |
||||
7 000 |
— |
.— |
||
12 100 |
— |
— |
||
5 600 |
— |
— |
||
24 800 |
— |
— |
||
16 365 000 |
+2 902 000 |
— |
3 490 000 |
Skog shög skolan
Den ökade internationella konkurrensen på skogsbrukets område gör det
nödvändigt att höja effektiviteten inom näringen. Detta måste ske dels
genom en minskning av skogsbrukets omkostnader, dels genom en ökning
av produktionen per arealenhet. Ett härdigare och mer snabbväxande plantmaterial
måste komma till användning samtidigt som ändamålsenligare
driftsplanering samt rationellare avverknings- och virkesmätningsmetoder
införs. Om högskolan skall kunna bidra till eu förbättring av det svenska
skogsbrukets konkurrensmöjligheter måste högskolan få ökade personella
resurser.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 154 000 kr.
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
2. Den ökade rationaliseringen inom skogsbruket ställer stora krav på
en väl utvecklad virkesmätningsteknik. En tjänst som biträdande professor
vid institutionen för virkeslära bör därför inrättas (+ 85 000 kr.).
3. I enlighet med 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommittés
uttalande och senare principbeslut bör en försöksledartjänst vid resp. institutionen
för skogsproduktion, institutionen för skogstaxering samt institutionen
för skogsteknik omvandlas till en tjänst som biträdande professor
(+ 36 000 kr.).
4. I natur- och landskapsvård behövs en universitetslektor. Ämnet är
fr. o. in. läsåret 1966/67 eget ämne. Samtidigt kan ett speciallärararvode på
19 100 kr. dras in. (+ 65 000 kr.)
5. Vid institutionen för växtekologi och marklära bör en tjänst som biträdande
professor inrättas inom ämnesområdet skogsträdens utvecklingsfysiologi
med särskild hänsyn till deras naturliga tillväxtregulatorer (hormoner)
och till möjligheterna att förhindra, stimulera eller styra tillväxtprocessen
med hjälp av naturliga såväl som syntetiska substanser (+ 85 000
kr.).
6. Med hänsyn till forskningsuppgifternas fördelning vid institutionen
för skogsekonomi bör en tjänst som biträdande professor inrättas i
skogspolitik och markanvändning (+ 85 000 kr.).
7. För verksamheten vid institutionerna och förvaltningen föreslås dessutom
— i vissa fall med indragning av lägre tjänst — en forskningsingenjör,
tre forskarassistenter, en meteorolog, en virkestekniker, en fältassistent,
en teknisk assistent och en byråsekreterare. Härutöver begärs
4 750 assistenttimmar, sju kvalificerade samt 14 övriga biträdestjänster.
(+ 1 308 000 kr.)
8. Medel begärs för studierådgivning och fria föreläsningar (+ 6 000
kr.).
9. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 312 000 kr.
Departementschefen
Till följd av den anslagstekniska omläggning som berörts under punkten
H 1 minskar anslaget med 4 731 000 kr. som förs över till driftkostnadsanslaget.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till
12 875 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en tjänst som biträdande
professor vid institutionen för virkeslära (2) och studierådgivning
(8).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 12 875 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 123
H 12. Skogshögskolan: Driftkostnader
1968/69 Utgift...... *3 860 145 Reservation...... *883 845
1969/70 Anslag..... 24 262 000
1970/71 Förslag ____ 9 453 000
1 Anslaget Skogshögskolan: Materiel m. m. samt skogshögskolans andel av anslagen Främjande
av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet m. m. och Reseunderstöd för studier m. m.
2 Anslaget Skogshögskolan: Materiel m. m.
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. in. för institutionernas verksamhet
samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid
institutionerna.
Skogshögskolan
Av den begärda höjningen av anslaget hänför sig 127 000 kr. till prisstegring.
För att tillgodose institutionernas behov av medel till omkostnaderna
för forsknings- och försöksverksamheten behövs 661 000 kr.
Institutionernas nyanskaffningsbehov av apparater medför en kostnad av
234 000 kr. I övrigt bör anslaget höjas med 291 000 kr.
Departementschefen
I enlighet med vad jag under punkt H 1 anfört i fråga om viss anslagsteknisk
omläggning bör under detta anslag tas upp dels medel för de ändamål
som tidigare tillgodosetts från högskolans materielanslag, dels medel för teknisk
och administrativ personal vid högskolans institutioner. Jag beräknar
anslagsbehovet härför till 9 453 000 kr.
De medel som vid utgången av innevarande budgetår finns på anslaget
Skogshögskolan: Materiel m. m. bör föras över till detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 9 453 000 kr.
H 13. Skogshögskolan: Bokinköp m. m.
1968/69 Utgift ...... 121 653 Reservation.......... 346
1969/70 Anslag ...... 131 000
1970/71 Förslag...... 138 000
Från anslaget bestrids omkostnaderna för verksamheten vid högskolans
bibliotek.
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Skogshögskolan
De automatiska kostnadsökningarna för periodiska skrifter samt för inköp
av böcker och för inbindning beräknas till sammanlagt 10 000 kr. Härutöver
begärs en ökning med 25 000 kr. varav 15 000 kr. för komplettering
av tidskrifter och litteraturbestånd i övrigt inom nytillkomna forskningsområden
samt 10 000 kr. för installation av en snabbtelefonanläggning.
Departementschefen
Anslaget bör ökas med 7 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 138 000 kr.
H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen lägga
fram särskild proposition angående samordning av veterinärhögskolans
verksamhet med annan forskning och utbildning. I propositionen avses
komma att behandlas även vissa frågor angående byggnadsarbeten samt inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor in. m.
Med hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
H 15. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m.
1968/69 Utgift..................... 143 584
1969/70 Anslag .................... 130 000
1970/71 Förslag ............. 130 000
Från anslaget bestrids ersättningar vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna
åt sakkunniga i befordringsärenden och vissa opponenter vid
disputationer.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
130 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 125
H 16. Jordbruksforskning
1968/69 Utgift ..... :4 983 763 Reservation .... J1 264 933
1969/70 Anslag ____ *6 145 000
1970/71 Förslag ____ 6 760 000
1 Anslagen Jordbruksforskning och Åtgärder för att förebygga skördeskador.
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning för
bidrag till forskning inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
Jordbrukets rationalisering är en av huvudfrågorna för vårt jordbruk i
dag. Utvecklingen går mot bl. a. större företag och besättningar, nya metoder
att förändra och förbättra arvsmassan hos våra kulturväxter, ökad användning
av kemiska medel inte bara för bekämpning av växt- och djurparasiter
utan också som tillväxtstimulans samt längre driven behandling av råvarorna
i industriledet. Skall denna utveckling kunna fortsätta, behövs en
intensifierad forskning inom alla de områden som utgör grunden för jordbruket.
Detta gäller såväl rent naturvetenskaplig som tillämpad forskning.
För budgetåret 1970/71 behövs för allmän jordbruksforskning
9 390 000 kr., för forskning av gemensamt nordiskt intresse 700 000 kr., för
forskartjänster 200 000 kr., för kommittéverksamhet, publicering in. m.
60 000 kr., för lönejusteringar 50 000 kr., för förvaltningskostnader 208 000
kr. och för skördeskadeforskning 570 000 kr. Totalt beräknas medelsbehovet
till 11 178 000 kr. vilket innebär en ökning med 5 033 000 kr. i förhållande
till innevarande budgetår.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 615 000 kr. till 6 760 000 kr.
Den behållning som vid utgången av budgetåret 1969/70 finns på reservationsanslaget
Åtgärder för att förebygga skördeskador bör föras över till
detta anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Jordbruksforskning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 6 760 000 kr.
H 17. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning
1968/69 Utgift..................... 1785 000
1969/70 Anslag .................... 935 000
1970/71 Förslag ................... 935 000
1 Anslaget Bidrag till Jordbrukstekniska institutet.
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning har träffats
avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet
på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli
1969—den 30 juni 1972. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av
verksamheten genom ett årligt bidrag av 935 000 kr. medan stiftelsen åtar
sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 1 260 000 kr.
Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska
institutet.
Jordbrukstekniska institutet
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 935 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder institutets förslag som överensstämmer med i det föregående
angivet avtal. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 935 000
kr.
H 18. Bidrag till Sveriges utsädesförening
1968/69 Utgift .................. M 088 000
1969/70 Anslag .................. 4 225 000
1970/71 Förslag .................. 4 542 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 51 000 kr.
Sveriges utsädesförening har till uppgift att genom försöks- och förädlingsarbete
verka för sädesslagens och frösorternas utveckling. Statsbidraget
används till avlöning av föreningens ca 80 ordinarie tjänstemän och av arbetarpersonal
samt till vissa omkostnader.
Sveriges utsädesförening
1. Löne- och prisomräkning 317 000 kr.
2. För verksamheten vid ärftlighetsinstitutionen behövs ytterligare 25 000
kr.
3. En uppräkning bör ske av vissa omkostnadsposter med sammanlagt
43 000 kr.
4. Utsädesföreningen har hos statens råd för skogs- och jordbruksforskning
och styrelsen för teknisk utveckling ansökt om anslag för olika
forskningsprojekt rörande proteinfrågor. En förutsättning för en vidgad proteinforskning
vid föreningen genom forskningsrådsstödda projekt är emellertid
en tillfredsställande basorganisation i form av lokaler, utrustning för
standardanalyser samt viss koordinerande personal för vilka ändamål nor
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 127
malt inte forskningsrådsanslag erhålls. Den nu förefintliga basorganisationen
vid föreningen behöver förstärkas för att medge den planerade utvidgningen
av arbetena på proteinområdet. För lokalanskaffning behövs 200 000
kr., för utrustning 200 000 kr. och för vissa personalkostnader 100 000 kr.
För proteinforskning bör därför beviljas ett särskilt anslag om 500 000 kr.
R em issy 11 rån den
Yttrande över utsädesföreningens anslagsframställning har avgetts av
lantbrukshögskolan. Över framställningen om särskilt anslag för proteinforskning
har dessutom lantbruksstyrelsen, statens råd för skogs- och jordbruksforskning
och styrelsen för teknisk utveckling yttrat sig. Lantbrukshögskolan
anför att en utbyggnad av växtförädlingsverksamheten i princip
bör finansieras genom växtförädlingsavgifter. Föreningen bör dock även
för budgetåret 1970/71 få statsanslaget uppräknat för löne- och prishöjningar.
Lantbruksstyrelsen förklarar att föreningen har möjlighet att skapa
utrymme för proteinforskning inom ramen för den befintliga basorganisationen
genom att krympa eller avstå från beställningsarbeten åt utomstående
eller genom att på annat sätt disponera om tillgängliga resurser. Statens
råd för skogs- och jordbruksforskning framhåller att rådet ännu inte
kan överblicka omfattningen av de anslag för proteinforskning som kan
komma att tilldelas utsädesföreningen och att rådet därför inte kan uttala
sig om behovet av förstärkning av föreningens basorganisation för proteinforskning.
Inte heller styrelsen för teknisk utveckling anser sig i detta sammanhang
kunna ta ställning till föreningens framställning.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 317 000 kr. till 4 542 000 kr.
I det beräknade anslaget ingår lönekostnadspålägg med 11,6 % på lönerna
till de ordinarie tjänstemän som avlönas av statsanslaget. Jag räknar härvid
med att föreningen i fortsättningen inte skall betala pensionsavgifter
till statens personalpensionsverk för denna personal. Denna fråga kommer
senare att särskilt anmälas för riksdagen. Med hänsyn bl. a. till vad remissinstanserna
anfört kan jag inte biträda föreningens framställning om särskilt
anslag för proteinforskning. Jag vill erinra om att ca 10 milj. kr.
ställts till förfogande för statens råd för skogs- och jordbruksforskning för
att under en femårsperiod användas för bl. a. målinriktat utvecklings- och
försöksarbete rörande inhemskt proteinfoder. Vad gäller framställningen
om ytterligare medel till den till genetiska institutionen vid universitetet
i Lund hörande ärftlighetsinstitutionen i Svalöv vill jag nämna att Kungl.
Maj :t den 26 september 1969 medgivit att högst 500 000 kr. av reservationsanslaget
till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m. får disponeras för bl. a. anskaffande av inredning och utrustning för
genetiska institutionen vid universitetet i Lund.
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Jag vill i detta sammanhang ta upp en särskild fråga. Kungl. Maj :t har
efter framställning från Sveriges utsädesförening uppdragit åt statens avtalsverk
att, med de befogenheter som anges i lagen (1965: 576) om ställföreträdare
för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. in. (se prop. 1965:
153, KU 43, rskr 390), företräda utsädesföreningen i fråga om sådana anställnings-
och arbetsvillkor för anställda med tjänstemannaställning vid
föreningen som får bestämmas genom avtal. Med stöd av detta beslut har avtalsverket
träffat avtal med berörda personalorganisationer bl. a. om anställnings-
och arbetsvillkor för ordinarie och extra tjänstemän hos föreningen.
Avtalen har godkänts av riksdagens lönedelegation. Avsikten är att statens
avtalsverk även i fortsättningen skall företräda utsädesföreningen vid avtalsförhandlingar.
Det synes därför lämpligt att Kungl. Maj :t för att göra förenämnda
lag tillämplig begär sådant riksdagsbeslut som avses i 1 § lagen i
vad avser ordinarie och extra tjänstemän hos föreningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) besluta att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för
ordinarie och extra tjänstemän hos Sveriges utsädesförening,
som får bestämmas genom avtal, skall fastställas
under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som
Kungl. Maj :t bestämmer
b) till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 542 000 kr.
H 19. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
1968/69 Utgift..................... 713 000
1969/70 Anslag .................... 718 000
1970/71 Förslag .................. 255 000
Från anslaget utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga
verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs
av Algot Holmberg och Söner AB. Från anslaget har också utgått bidrag
till Institutet för växtförädling av frukt och bär. Under punkten H 1 föreslås
emellertid att den vid institutet bedrivna förädlingsverksamheten inordnas
under lantbrukshögskolan fr. o. m. budgetåret 1970/71.
Beräknad ändring
1969/70 |
1970/71 Bidrags- Dep.chefen mottagaren |
|
Bidrag till den praktiskt vetenskapliga |
||
verksamheten vid Weibullsholm..... |
225 000 |
+ 70 000 — |
Bidrag till växtförädlingsarbetet vid |
||
Algot Holmberg och Söner AB...... |
30 000 |
+ 90 000 — |
255 000 |
-t- 160 000 — |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 129
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt och Algot Holmberg
och Söner AB har hemställt om ökade bidrag för nästa budgetår.
Yttrande
Lantbrukshögskolan, som yttrat sig över framställningen om bidrag till
verksamheten vid Weibullsholm, förklarar att Weibullsholms växtförädlingsanstalt
i likhet med Sveriges utsädesförening bör få statsanslaget uppräknat
för kostnadsfördyringar.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 255 000 kr. Anslaget bör i
fortsättningen ha karaktären av obetecknat anslag. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 255 000 kr.
H 20. Skoglig forskning
1968/69 Utgift...... 1 635 415 Reservation ...... 244 226
1969/70 Anslag..... 2 250 000
1970/71 Förslag ____ 2 750 000
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning och
används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att
främja forskning som är ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka
skogsnäringens bärkraft.
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
De senaste årens kostnadsutveckling inom skogsbruket har försämrat förutsättningarna
för en lönsam, uthållig virkesproduktion. Om skogsbrukets
tidigare goda konkurrenskraft skall kunna återställas behövs starkt ökade
insatser på alla områden där kostnadssänkningar bedöms vara möjliga. Insatserna
på forskningens område spelar därvid en viktig roll. En kraftig
ökning av den skogliga forskningens resurser behövs. Anslaget bör höjas
med 2 250 000 kr. till 4,5 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 500 000 kr. till 2 750 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Skoglig forskning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 2 750 000 kr.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
H 21. Bidrag till Institutet för skogsförbättring
1968/69 Utgift .................... 1740 000
1969/70 Anslag .................... 740 000
1970/71 Förslag ................... 836 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 48 000 kr.
Mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring har den 7 februari 1967
ingåtts avtal om att inrätta och driva ett forsknings- och serviceinstitut benämnt
Institutet för skogsförbättring. Avtalet har trätt i kraft den 1 juli
1967 och gäller i första hand t. o. m. den 30 juni 1972. Viss ändring i avtalet
har överenskommits mellan parterna den 18 november 1969. Enligt avtalet
i dess nuvarande lydelse skall staten bidra till kostnaderna med
836 000 kr. för budgetår och stiftelsen med minst 1 254 000 kr. för budgetår.
Under vissa förutsättningar kan bidraget bli föremål för nya förhandlingar.
Departementschefen
Med hänsyn till ändring i avtalet mellan staten och stiftelsen bör bidraget
till institutet ökas med 96 000 kr. till 836 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Institutet för skogsförbättring för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 836 000 kr.
H 22. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1968/69 Utgift..................... M89 032
1969/70 Anslag .................... 228 000
1970/71 Förslag .................. 237 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 976 kr.
Skogs- och lantbruksakademien har till ändamål att med stöd av vetenskap
och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets
samt angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget
bestrids utgifter för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning
åt skoglig expertis, bidrag till museum och bibliotek samt vissa kostnader
för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter. Kungl. Maj :t
fastställer årligen inkomst- och utgiftsstat för akademiens verksamhet.
Skogs- och lantbruksakademien
1. Löneomräkning 15 000 kr.
2. Bidraget till ersättning åt skoglig expertis, 20 000 kr., disponeras som
bidrag till avlöning av en skoglig sekreterare. Denna befattning bör föras
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 131
upp på personalförteckning och helt bekostas av statliga medel (+ 48 000
kr.). I andra hand begärs att det nuvarande bidraget ökas med 30 000 kr.
3. För förhyrning efter den 1 oktober 1970 av magasinsutrymmen för
lantbruksmuseets samlingar behövs 45 000 kr.
4. För biblioteket behövs ytterligare 21 000 kr.
Departementschefen
Vad gäller frågan om kostnaderna för lantbruksmuseets samlingar vill
jag erinra om vad chefen för utbildningsdepartementet tidigare denna dag
anfört vid sin behandling av anslaget Bidrag till Nordiska museet.
Anslaget bör ökas med 9 000 kr. (1). Jag har härvid beaktat att kostnaderna
för lantbruksmuseets samlingar bestrids från åttonde huvudtiteln.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kr.
H 23. Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. H 772 269
1969/70 Anslag .................. 2 529 000
1970/71 Förslag.................. 2 682 000
1 Anslagen Alnarpsinstitutet: Avlöningar och Alnarpsinstitutet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 16 713 kr.
Alnarpsinstitutet har till uppgift att meddela undervisning på lantbrukets
och trädgårdsnäringens områden. Inom institutet finns en lantbruksavdelning
och en trädgårdsavdelning. Vid lantbruksavdelningen finns lantmästarkurs.
Vid trädgårdsavdelningen anordnas trädgårdsteknikerkurs,
trädgårdsförmanskurs, grundläggande yrkeskurs samt propedeutisk kurs för
hortonomie studerande. Till lantmästarkurserna antas 130 elever. Vid trädgårdsavdelningen
antas 20 elever till teknikerkursen, 40 till förmanskursen,
60 till grundkurserna och 25 till den propedeutiska kursen. Institutet leds av
en styrelse som är gemensam med lantbrukshögskolan. 1 övrigt handhas institutets
angelägenheter av en institutschef, en biträdande institutschef och
ett institutskollegium.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Alnarps- Dep.chefen institutet |
||
Personal |
||
Personal för undervisning........... |
37 |
+ 1 - |
Övrig personal.................... |
6 |
— — |
43 |
+ 1 — |
5f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 11
132 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Anslag
Avlöningar.........................
Reseersättningar....................
Därav utrikes resor ....................
Lokalkostnader ....................
Expenser ........................
Elevernas studieresor................
Lönekostnadspålägg ................
Övriga utgifter
a) Kosthåll för elever................
b) Ersättning till Alnarps trädgårdar för
visst biträde av förmanspersonal....
c) Försök med testning av sökande till
lantmästarkursen.................
d) Ersättning till Alnarps trädgårdar för
medverkan i institutets undervisning
e) Diverse utgifter..................
Uppbördsmedel
Kostavgifter för elever...............
Nettoutgift
Beräknad ändring
1969/70 |
1970/71 Alnarps- Dep.chefen institutet |
|||
1 723 600 |
+ |
165 000 |
+ |
113 000 |
15 400 |
+ |
4 000 |
+ |
1 000 |
2 500 331 000 |
4- |
5 000 |
+ |
5 000 |
21 000 |
+ |
2 000 |
+ |
2 000 |
33 000 |
+ |
5 000 |
+ |
1 000 |
391 000 |
+ |
43 000 |
+ |
31 000 |
390 000 |
— |
— |
||
6 000 |
— |
— |
||
5 000 |
— |
— |
||
_ |
+ |
100 000 |
— |
|
3 000 |
— |
— |
||
2 919 000 |
_L i |
324 000 |
+ 153 000 |
|
390 000 |
—- |
— |
||
2 529 000 |
+ |
324 000 |
+ 153 000 |
A Inarpsinstitutet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 157 000 kr.
2. En ny adjunkttjänst behövs vid trädgårdsavdelningen. Övertimmarna
vid avdelningen kommer därigenom att minska. (+ 52 000 kr.)
3. Lönekostnadspålägg för föreslagen ny tjänst 12 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 682 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 133
H 24. Alnarpsinstitutet: Materiel m. m.
1968/69 Utgift ...... 1259 473 Reservation ...... 18 045
1969/70 Anslag ...... 301 000
1970/71 Förslag ...... 315 000
1 Anslagen Alnarpsinstitutet: Materiel, Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning samt Alnarpsinstitutets andel av anslaget
Reseunderstöd för studier m. m.
Från anslaget bestrids kostnaderna för materiel, utrustning, inköp och
bindning av böcker samt för resebidrag till utländska studie- och kongressresor.
Anslag
Materiel............................
Utrustning ........................
Bokinköp m. m....................
Resebidrag till utländska studie- och
kongressresor....................
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Alnarps- institutet |
Dep.chefen |
|
89 000 |
+ 10 000 |
+ 4 000 |
183 000 |
+ 25 000 |
+ 8 000 |
26 000 |
+ 3 000 |
+ 2 000 |
3 000 |
— |
— |
301 000 |
+ 38 000 |
+ 14 000 |
A Inarp sinstitut et
1. För att kunna behålla nuvarande materiel m. m. i användbart skick
fordras en uppräkning av anslaget med 14 000 kr.
2. Vissa kompletteringar för undervisningen behövs (+ 24 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Alnarpsinstitutet: Materiel m.m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.
H 25. Trädgårdsskolan i Norrköping
1968/69 Utgift1 .................. 2495 599
1969/70 Anslag .................... 817 000
1970/71 Förslag ................... 864 000
1 Anslagen Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar, Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader
samt Trädgårdsskolan i Norrköping: Nyanskaffning och underhåll av utrustning.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 10 207 kr.
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Vid trädgårdsskolan i Norrköping anordnas grundläggande yrkesutbildning,
trädgårdsförmansutbildning och fortbildningskurser. I de grundläggande
yrkeskurserna undervisas årligen ca 60 elever och i förmanskurserna
ca 30 elever.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Lantbruks- Dep.chefen
styrelsen
Personal |
|||||
Lärarpersonal....................... |
6 |
— |
— |
||
Övrig personal...................... |
9 |
+ |
1 |
— |
|
15 |
+ |
1 |
— |
||
Anslag Avlöningar......................... |
463 500 |
+ |
53 400 |
+ |
37 000 |
Sjukvård........................... |
1 500 |
— |
— |
||
Reseersättningar.................... |
5 000 |
— |
— |
||
Lokalkostnader.................... |
204 000 |
+ |
3 500 |
+ |
4 000 |
Expenser ........................ |
15 500 |
+ |
800 |
+ |
1 000 |
Lönekostnadspålägg................. |
106 000 |
+ |
12 400 |
+ |
9 000 |
Utrustning.......................... |
65 000 |
_i_ |
10 000 |
I _r |
2 000 |
Övriga utgifter a) Elevernas studieresor.............. |
9 000 |
||||
b) Kosthåll för elever m. m........... |
200 500 |
— |
17 500 |
— |
17 000 |
c) Förbrukningsartiklar för odlingarna |
21 800 |
+ |
5 200 |
+ |
1 000 |
d) Diverse utgifter.................. |
2 500 |
— |
— |
||
1 094 300 |
+ |
67 800 |
+ |
37 000 |
|
Uppbördsmedel Kostavgifter m. m. för elever......... |
255 800 |
12 800 |
12 800 |
||
Ersättningar från blomsterskolan...... |
21 500 |
+ |
2 700 |
+ |
2 800 |
277 300 |
— |
10 100 |
— |
10 000 |
|
Nettoutgift |
817 000 |
+ |
77 900 |
+ |
47 000 |
Lantbruksstyr elsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 49 800 kr.
2. En extra trädgårdsarbetare behövs under åtta månader samt ytterligare
tillfällig arbetskraft för att sköta och underhålla odlingarna
(+ 16 300 kr.).
3. För att underhålla inventarier och utrustning m. m. behövs ytterligare
10 000 kr.
4. För att klara de ökade kostnaderna i samband med att odlingsarealen
övergår från anläggningsfas till normalt utnyttjande behövs ytterligare
3 100 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 135
5. Uppbördsmedel och utgifter för kosthåll m. in. har anpassats till det
verkliga utfallet under de sista åren (—4 700 kr.).
6. Lönekostnadspålägg för den tillfälliga arbetskraften 3 400 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Trädgårdsskolan i Norrköping för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 864 000 kr.
H 26. Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.
1968/69 Utgift .................. *26 245 570
1969/70 Anslag.................. 29 000 000
1970/71 Förslag ................ 29 973 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 211 197 kr.
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till driften av lantbruksskolor
och lanthushållsskolor. Vid lantbruksskolorna anordnas förberedande,
grundläggande och specialiserad yrkesutbildning, ladugårdsförmansutbildning,
arbets- och driftsledarutbildning samt vid vissa lantbruksskolor grundläggande
yrkesutbildning på trädgårdsområdet. Vid lanthushållsskolorna anordnas
grundläggande och specialiserad yrkesutbildning. Varje skolas kursprogram
fastställs av lantbruksstyrelsen och statsbidraget beräknas med
hänsyn till verksamhetens omfattning.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1963:493) om statsbidrag
till lantbruks- och lanthushållsskolor (ändrad senast 1968: 682). Bestämmelserna
innebär att statsbidrag utgår för avlöningsförmåner för rektor
och lärare (avlöningsbidrag), pensionsavgifter och avgifter enligt lagen
om allmän försäkring samt arbetsgivaravgift (avgiftsbidrag), kostnader för
elevernas hälsovård (hälsovårdsbidrag) samt skolans övriga driftkostnader
(allmänt driftbidrag).
Från anslaget bestrids vidare utgifter för undervisningsmateriel för maskinundervisning
enligt kungörelsen (1949:455) angående statsbidrag till
anskaffning av maskiner m. in. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning
(ändrad senast 1957: 197), pedagogisk utbildning och fortbildning av
lärare m. m. samt pedagogisk försöksverksamhet.
Lantbruksstyrelsen
Verksamheten vid lantbrukets yrkesskolor har under budgetåret 1968/69
varit omfattande. Vid början av läsåret 1969/70 fanns det 44 lantbruksskolor
och 42 lanthushållsskolor. Elevantalet vid lantbruks- och lanthushållsskolorna
är ca 3 000 per skoltyp.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 331 000 kr.
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
2. Lantbruks- och lantliushållsskolorna i Skurup bör föras samman under
gemensam rektor och administration. Detta minskar anslagsbehovet
med 72 000 kr.
3. Lärartjänsterna minskar vid lantbruksskolorna med två ordinarie och
två och en halv icke-ordinarie adjunkttjänster och ökar med 17 icke-ordinarie
yrkeslärartjänster. Lanthushållsskolorna beräknas minska med sju
och en halv yrkeslärartjänster. Antalet timlärartimmar minskar vid lantbruksskolorna
med 22 141 timmar och vid lanthushållsskolorna med 83
timmar. (—257 000 kr.).
4. Driftkostnadsbidraget minskar till följd av ändrade beräkningsgrunder
med 59 000 kr.
5. För att klara en omfattande upprustning av undervisningsmaterielen
för maskinundervisning på grund av bl. a. övergången till de nya kurserna
i gymnasieskolan fordras en förstärkning med 188 000 kr.
6. Bidraget till pedagogisk försöksverksamhet bör öka med 30 000 kr.
7. Till lån för att anskaffa skoljordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor
anvisade 1947 års riksdag för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag
av 1 milj. kr. Totalt har hittills utlånats 693 500 kr. För utlåning disponeras
sålunda 306 500 kr.
Från lånefonden sker utlåning av medel för att anskaffa skoljordbruk
vid lantbruks- och lanthushållsskolor. Lånebestämmelserna finns i kungörelsen
(1948: 676) angående lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets
yrkesskolor (ändrad senast 1968: 371). Lånebestämmelserna innebär
att lån kan beviljas landsting, hushållningssällskap samt förening eller
stiftelse för inköp av jordbruksfastighet avsedd att användas till skoljordbruk
vid statsunderstödd lantbruks- eller lanthushållsskola. Vidare kan lån
beviljas för att utvidga befintligt skoljordbruk vid någon av dessa skolor.
Lånebeloppen får ej överstiga 200 000 kr. för lantbruksskola och 75 000 kr.
för lanthushållsskola. Räntesatsen är 3,25 % per år. Dessa bestämmelser
är numera föråldrade. Under de 20 år kungörelsen tillämpats har lån beviljats
till endast fem skolor med tillhopa 693 500 kr.
Lantbruksstyrelsen föreslår att långivningen från fonden upphör och att
det ändamål som avses med fonden i stället — oberoende av vem som är
huvudman för skolan — får tillgodoses genom statlig lånegaranti. Därvid
bör bestämmelserna i kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets
rationalisering m. m. följas i tillämpliga delar. En övergång från
lån till lånegaranti står i överensstämmelse med övrig statlig stödverksamhet
på detta område. Lånegarantierna bör kunna rymmas inom de ramar
som fastställs för kreditgarantigivningen för jordbrukets rationalisering.
D e partem en t s chef en
Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att långivningen avseende anskaffande
av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor bör upphöra vid
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 137
utgången av budgetåret 1969/70. De ändamål som avses med dessa lån bör
i stället i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag tillgodoses genom statlig
lånegaranti. Beviljade garantier bör rymmas inom de ramar som fastställs
för kreditgarantigivningen för jordbrukets rationalisering.
Anslaget bör för nästa budgetår totalt ökas med 973 000 kr. Jag har därvid
bl. a. beräknat en höjning av bidraget till pedagogisk försöksverksamhet
med 30 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag förordat rörande det statliga stödet
för att anskaffa skölj ordbruk vid lantbrukets yrkesskolor
b) till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
29 973 000 kr.
H 27. Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor
1968/69 Utgift...... 4 693 600 Reservation .... 5 282 023
1969/70 Anslag..... 3 000 000
1970/71 Förslag ____ 3 000 000
Från anslaget utgår bidrag till kostnader för byggnadsarbeten vid lantbrukets
yrkesskolor. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961:
405) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor (ändrad
1969: 371). Bidragsbestämmelserna innebär att statsbidrag kan beviljas
huvudman för att anskaffa eller upprusta permanenta skollokaler, elevhem
och, om särskilda skäl föreligger, lärarbostäder samt för att uppföra
provisoriska skollokaler. Bidrag utgår med högst hälften eller vid särskilda
skäl högst tre fjärdedelar av ett visst bidragsunderlag. Till kostnaderna
för provisoriska skollokaler utgår dock ett väsentligt lägre bidrag. Bidrag
utgår även för audivisuell utrustning. Riksdagen uttalade år 1961 att bidrag
till byggnadsarbeten vid enskilda skolor får utgå efter riksdagens medgivande
i varje särskilt fall.
Lantbruksstyr elsen
1. Anslaget bör tas upp med 3 milj. kr.
2. Statsbidrag bör få utgå till de enskilda lantbruksskolorna i Svalöv
och Hvilan samt till den likaså enskilda Sunnerdahls praktiska ungdomsskola.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 milj. kr. Kungl. Maj :t bör få bevilja bidrag
till byggnadsarbeten vid de enskilda lantbruksskolorna i Svalöv och
138 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Hvilan och till Sunnerdahls praktiska ungdomsskola. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
H 28. Statens skogsmästarskola
1968/69 Utgift1 .................. 2677 336
1969/70 Anslag .................. 1 016 000
1970/71 Förslag ................. 1 116 000
1 Anslagen Statens skogsmästarskola: Avlöningar och Statens skogsmästarskola: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 278 kr.
Statens skogsmästarskola har till uppgift att utbilda skogsmästare med
kompetens dels för anställning som förvaltare i det mindre och medelstora
skogsbruket samt i andra befattningar i allmän och enskild tjänst inom
skogsbruk och träförädling, där högre kompetens än skogsskola är önskvärd,
dels att inneha och förvalta kombinerade jordbruks- och skogsbruksegendomar,
dels ock att vara självständiga företagare inom skogshantering
och trävarurörelse. Vid skolans huvudkurs antas årligen 30 elever.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Skogs- Dep.chefen
Personal Skolledare och lärare.......... |
....... 5 |
högskolan + 2 |
||
Övrig personal............... |
....... 5 |
— |
— |
|
Anslag Avlöningar.................. |
10 ....... 391 000 |
+ 2 + 234 000 |
+ |
43 000 |
Sjukvård .................... |
....... 1 000 |
+ 500 |
— |
|
Reseersättningar............. |
....... 34 000 |
+ 20 200 |
+ |
2 000 |
Lokalkostnader............... |
....... 342 000 |
+ 14 500 |
+ |
9 000 |
Expenser .................. |
....... 58 000 |
-f 44900 |
+ |
8 000 |
Därav engångsutgifter............ |
+ 16 500 |
+ |
2 000 |
|
Lönekostnadspålägg........... |
....... 78 000 |
+ 66 000 |
19 000 |
|
Övriga utgifter............... |
....... 112 000 |
+ 136 000 |
+ |
19 000 |
Därav engångsutgifter............ |
........ 53 000 |
+ 94 000 |
+ |
10 000 |
1 016 000 |
+ 516 100 |
+ 100 000 |
Genom beslut den 25 april 1969 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen för
skogshögskolan att efter samråd med skogsstyrelsen, styrelsen för statens
skogsmästarskola samt organisationskommittén för behandling av vissa
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 139
frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
lägga fram förslag om de ändringar av organisationen och innehållet i utbildningen
vid skogsmästarskolan som föranleds av riksdagens beslut i frågan
(prop. 1969: 1 bil. 11 s. 104, JoU 1, rskr 9).
Skogshögskolan
Intresset för skogsmästarutbildningen är fortfarande betydande. Antalet
sökande har ökat under året.
1. Löne- och prisomräkning 53 500 kr.
2. För fortbildning och vidareutbildning utöver nuvarande verksamhet
behövs två nya lektor stjänster och ytterligare 710 speciallärartimmar
(+ 196 100 kr.).
3. Jägmästartjänsten och en adjunkttjänst bör ändras till lektor stjänster.
En yrkeslärartjänst bör omvandlas till assistenttjänst. Ett halvtidsanställt
kontorsbiträde bör bytas ut mot ett heltidsanställt och maskinisttjänsten
bör ändras till en hantverkartjänst. Rekt or stjänsten och en adjunkttjänst
bör flyttas upp i lönegrad. (+ 34 700 kr.)
4. Till följd av att verksamheten vid skolan utvidgas och att anskaffningen
av utrustning och undervisningsmateriel varit eftersatt behövs en
omfattande upprustning av materielresurserna ( + 111 300 kr.).
5. Möjligheterna att få utföra övningar i form av betalda uppdrag åt näringslivet
minskar. Kostnaderna för praktiska övningar ökas med 14 500 kr.
6. Sådana sökande till skolan, som inte genomgått skogsskola, bör i ökad
omfattning genomgå anlagstest (+ 8 000 kr.).
7. I övrigt behövs en förstärkning med 49 000 kr.
8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster m. m. (+ 49 000 kr.).
Departementschefen
Riksdagens tidigare nämnda beslut år 1969 i fråga om skogsmästarskolan
innebär att skolan skall knytas närmare till skogshögskolan. En gemensam
styrelse inrättas den 1 juli 1970. Vidare bör från samma tidpunkt skogsstyrelsen
upphöra att vara tillsynsmyndighet för utbildningen vid skolan. Detta
avses inle medföra någon ändring av utbildningens karaktär eller omfattning.
En anpassning av utbildningen bör dock ske till rådande utveckling på
utbildningsområdet. Kungl. Maj :t beslutar härom.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 116 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare speciallärartimmar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 1 116 000 kr.
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 11: Jordbruksdepartementet
H 29. Statens skogsinstitut
1968/69 Utgift1 ................... 31 895 808
1969/70 Anslag2 .................. 2 050 000
1970/71 Förslag .................. 2 116 000
1 Anslagen Statens skogsskolor m. in.: Avlöningar och Statens skogsskolor m. m.: Omkostnader.
2 Anslaget Statens skogsskolor m. m.
8 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 15 659 kr.
I enlighet med 1969 års riksdagsbeslut (prop. 1969: 1 bil. 11 s. 104, JoU 1,
rskr 9) skall statens skogsinstitut börja sin verksamhet den 1 juli 1970. De
ersätter de nuvarande skogsskolorna. Instituten blir förlagda till Sollefteå
och Värnamo. Till dess nya lokaler hunnit bli uppförda förläggs institutet i
Sollefteå till Bispgården. Utbildningen tid instituten omfattar skogsteknikerkurs
om tre terminer. Till dessa kurser antas ca 30 elever per institut och
kurs. Skogs teknikerna skall kunna tas i anspråk för bl. a. sådana arbetsledande
uppgifter som åvilar kronojägare, inspektörer och skogsvårdskonsulenter.
Vid skogsskolorna fortsätter utbildningen in på budgetåret 1970/71 eftersom
pågående kurs avslutas först i oktober 1970. Verksamheten vid skolorna
avvecklas därmed.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Organisations- Dep.chefen
kommittén JST
Personal Skolledare och lärare.......... |
14 |
— 2 |
4 |
|
Övrig personal................ |
9 |
— 4 |
— |
4 |
23 |
— 6 |
—■ |
8 |
|
Anslag Avlöningar .................. |
1969/70 . . . . 1 127 000 |
Beräknad ändring Skogsstyrelsen Dep.chefen och organisations-kommittén JST + 8 000 — 95 000 |
||
Sjukvård .................... |
2 000 |
+ 1 000 |
— |
|
Reseersättningar.............. |
68 000 |
+ 36 000 |
— |
|
Lokalkostnader .............. |
390 000 |
+ 19 000 |
+ |
19 000 |
Expenser.................... |
____ 91 000 |
+ 62 000 |
+ |
30 000 |
Därav engångsutgifter ............ |
..... — |
+ 40 000 |
— |
|
Övriga utgifter a) Praktiska övningar........ |
127 000 |
+ 14 000 |
_ |
27 000 |
b) Undervisningsmateriel .... |
____ 36 000 |
+ 215 000 |
+ |
21 000 |
Därav engångsutgifter.............. |
..... — |
+ 224 000 |
+ |
21 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 141
c) Kostnader för inträdesprov ....
d) Administrativa tjänster........
Lönekostnadspålägg ..............
Uppbördsmedel ..................
Nettoutgift
1969/70 |
Beräknad ändring Skogsstyrelsen Dep.chefen och organisations-kommittén JST |
|
55 000 |
— 5 000 |
— 15 000 |
— |
+106 000 |
+ 106 000 |
245 000 |
+ 15 000 |
— 5 000 |
2 141 000 |
+ 471 000 |
+ 34 000 |
91 000 |
— 32 000 |
- 32 000 |
2 050 000 |
+ 503 000 |
+ 66 000 |
Skogsstyrelsen
Styrelsen har lagt fram förslag beträffande återstående utbildningsperiod
vid skogsskolorna och avvecklingen av verksamheten vid dessa skolor.
1. Löne- och prisomräkning 131 000 kr., varav löneomräkning 96 000 kr.
2. De återstående kostnaderna för skogsskolorna beräknas till 509 000 kr.
Därvid har beaktats kostnaderna för att bedriva utbildning vid skogsskolorna
i Älvsbyn, Bispgården och Bjurfors fram till den 16 oktober 1970. Vid beräkningarna
har hänsyn tagits till lärarnas och den övriga personalens awecklingsarbeten
efter det utbildningen avslutats.
Genom beslut den 25 april 1969 uppdrog Kungi. Maj :t åt organisationskommittén
för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets
och trädgårdsnäringens skolor (organisationskommittén JST) att lägga fram
förslag rörande den närmare organisationen, utbildningens utformning och
resursbehovet vid skogsinstituten. Samråd skulle därvid ske med skolöverstyrelsen,
skogsstyrelsen och styrelsen för skogshögkolan.
Organisationskommittén JST
1. Eftersom statens skogsinstitut får karaktär av riksskolor ställs stora
krav på skolledarna. Såväl skogsteknikerkurserna som vidareutbildningen
och fortbildningen fordrar kontakt med skilda grupper inom skogsnäringen.
Rektorerna bör behärska pedagogiska, administrativa och slcolsociala funktioner.
Behörighetskravet för rektor bör vara detsamma som för rektor vid
yrkesskola. Undervisningsskyldigheten bör begränsas till 300—400 timmar
per år. En rektor bör finnas för varje institut (170 000 kr.). Åtta adjunkttjänster
bör inrättas för de centrala ämnena, såsom skogsproduktion, skogsteknik,
mätningslära och virkeslära (488 000 kr.). Två tjänster som assistent
bör finnas (77 000 kr.). Behovet av extra lärartimmar uppskattas till 1 200
(160 000 kr.). Därtill föreslås en hantverkartjänst, en husmorstjänst och tre
biträdestjänster (153 000 kr.). Samtliga tjänster vid instituten bör tillsättas
fr. o. m. den 1 juli 1970. Om det visar sig nödvändigt för undervisningen vid
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
skogsskolorna, bör lärare vid skogsinstitut kunna beviljas tjänstledighet för
tjänstgöring på skogsskolor under perioden 1 juli—15 oktober 1970 eller
delar därav. Rektorn för det norra institutet bör även svara för ledningen av
verksamheten vid Bispgårdens skogsskola efter den 1 juli 1970. Skogsinstituten
kominer att ha ett lägre personalbehov än vad som disponeras av
skogsskolorna vid avvecklingen.
2. En undervisningsnämnd med företrädare för olika intressegrupper bör
knytas till varje institut. Nämnden skall bl. a. fungera som ett rådgivande
organ och i likhet med yrkesråden vid yrkesskolorna biträda skogsinstituten.
3. Under det första verksamhetsåret 1970/71 kommer skogsteknikerutbildningen
att omfatta en avdelning vid varje institut. Den tredje terminen
anordnas första gången budgetåret 1971/72. Resefrekvensen torde dock redan
första året behöva få samma omfattning som vid fullt utbyggd skogsteknikerutbildning.
I Värnamo blir det under första året nödvändigt med
omfattande arbeten för nya övningsobjekt. I Bispgården måste hela maskinutbildningen
förläggas till Skedoms skogsbruksskola. Timlärare från Sollefteå
och Hammarstrand måste anlitas för undervisning i allmänna ämnen.
Medelsbehovet för reseersättningar beräknas till 90 000 kr.
4. Med ledning av erfarenheterna från verksamheten vid Bispgårdens
skogsskola samt efter överläggningar med landstinget i Jönköpings län beträffande
institutet i Värnamo har lokalkostnaderna för båda instituten beräknats
till 215 000 kr.
5. För institutet i Värnamo är kostnaderna för inventarier inräknade i
hyresbeloppet. För norra institutet har medel beräknats enbart för underhåll
och ersättningsköp, som inte kan undvikas med hänsyn till kraven på
verksamhetens behöriga gång. Medel har vidare beräknats för en informationsskrift
om skogsinstitutens organisation och verksamhet (86 000 kr.).
6. Medelsbehovet för elevernas praktiska övningar beräknas uppgå till
110 000 kr.
7. Företrädare för skilda skogsägargrupper har lovat medverka till att institutens
behov av övningsskogar tillgodoses. Skäl finns inte att genom formella
avtal knyta särskilda skogsområden till instituten. Behovet av övningsskogar
bör i stället tillgodoses genom överenskommelse mellan resp. rektor
och skogsägare.
8. Skogsstyrelsen har på kommitténs uppdrag låtit klassificera nuvarande
uppsättning av undervisningsmateriel i fråga om kvalitet och ändamålsenlighet
för användning vid skogsinstituten. Utrustning förs över till instituten
så snart skogsskolorna kan avvara den. För nyanskaffning av materiel beräknas
medelsbehovet uppgå till 244 000 kr., varav 224 000 kr. är engångsutgifter.
9. Psykologiska prov bör förekomma vid intagning av elever till skogsinstituten
(50 000 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 143
10. I Värnamo bör från centrala verkstadsskolan hyras tjänster för det
administrativa arbetet och för vissa elevsociala uppgifter (106 000 kr.).
Departementschefen
Under detta anslag redovisar jag medelstilldelningen för statens skogsinstitut.
På anslaget bör även tas upp medelsåtgången för återstående utbildning
vid statens skogsskolor.
Verksamheten vid skogsskolorna upphör sedan de pågående kurserna i
Älvsbyn, Bispgården och Bjurfors avslutats i oktober 1970. Jag har på anslaget
beräknat medel för återstående utbildningstid. Vidare har jag beaktat
att avvecklingen av skolorna kräver att personal finns vid skolorna viss tid
därefter.
Skogsinstituten skall inrättas den 1 juli 1970. Institutet i Värnamo förläggs
till lokaler i landstingets centrala yrkesskola. Institutet i Sollefteå
skall i avvaktan på att ny byggnad uppförs förläggas till de lokaler i Bispgården
som f. n. tas i anspråk av skogsskolan.
Organisationskommittén JST har lagt fram förslag om utbildningens utformning
vid instituten. Kungl. Maj :t får besluta härom. Vidare har kommittén
föreslagit att 17 tjänster inrättas vid instituten. Vid medelsberäkningen
har jag uppskattat behovet av tjänster vid skogsinstituten till 15, nämligen
två rektor stjänster, sex adjunkttjänster och två assistenttjänster samt dessutom
en hantverkartjänst, en husmorstjänst och tre biträdestjänster. Härutöver
har medel beräknats för timlärare. Jag anser i likhet med organisationskommittén
att tjänsterna bör inrättas den 1 juli 1970. Eftersom undervisning
vid skogsinstituten till en början kommer att bedrivas parallellt
med undervisningen vid skogsskolorna måste vissa övergångsanordningar
komma till stånd. Kungl. Maj:t får besluta härom. I de delar anställningsoch
arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk
förhandlingsuppdrag.
De av organisationskommittén föreslagna undervisningsnämnderna är jag
f. n. inte beredd att tillstyrka. Instituten skall ställas under skolöverstyrelsens
tillsyn, vilket beräknas kunna ske den 1 juli 1971. Det bör ankomma
på den nya tillsynsmyndigheten att besluta om formerna för samarbetet
med avnämarna och andra intressegrupper.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 116 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för hyrning av vissa administrativa
tjänster för skogsinstitutet i Värnamo samt viss upprustning av undervisningsmaterielen.
Jag räknar dock med att den undervisningsmateriel o. d.
som nu finns vid skogsskolorna skall föras över till skogsinstituten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skogsinstitut för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 2 116 000 kr.
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
H 30. Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m.
1968/69 Utgift .................. 15 342 475
1969/70 Anslag .................. 5 450 000
1970/71 Förslag.................. 4 510 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår til! 1 353 kr.
Från anslaget utgår bidrag till skogsbrukskurser anordnade av skogsvårdsstyrelserna
och andra kursanordnare m. in.
Skogsstyrelsen
Till följd av att tillsynen över den lägre skogliga yrkesutbildningen avses
bli överförd till skolöverstyrelsen år 1971, bör ett nytt anslag införas, vilket
täcker de utbildningsaktiviteter som efter överförandet kommer att stå kvar
under skogsstyrelsen.
Med nuvarande ekonomiska ram är det inte möjligt att tillfredsställande
fullgöra åligganden på skogsyrkesutbildningens område. En utökning av
utbildningsvolymen bör ske. Efterfrågan på arbetskraft med skogsbruksskoleutbildning
har varit onormalt låg men mycket tyder på att efterfrågan
kommer att öka avsevärt. För budgetåret 1970/71 bör grundutbildningen
omfatta 600 elever.
Behovet av vidareutbildning torde såvitt gäller årskurs 2, maskinteknisk
linje, öka till ca 250 elever. För årskurs 2, driftekonomisk linje, bör elevantalet
bli ca 70. Vidare är en intensifierad fortbildning nödvändig på grund
av att kraven på välutbildad maskinpersonal ökar. Detta innebär att den
negativa olycksfallstrenden inom skogsbruket kan brytas. Något omedelbart
behov av grundläggande lärar- eller utbildningsledarkurser finns ej. För att
kunna bedriva en effektiv utbildning och samtidigt hålla kostnaderna för
maskiner på en rimlig nivå krävs ökad satsning på utveckling av systemet
med fasta utbildningsplatser.
För att tillgodose nämnda behov bör anslaget ökas med 965 000 kr.
Departementschefen
Som jag anfört under punkten D 6 bör kostnaderna för rådgivnings- och
kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering samt kostnaderna för viss
personalutbildning och information bestridas från ett särskilt anslag till
kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. Till följd härav kan
detta anslag minskas med 1 140 000 kr. I övrigt bör anslaget för nästa
budgetår höjas med 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 4 510 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 145
H 31. Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor
1969/70 Anslag .................... 900 000
1970/71 Förslag .................. 100 000
Från anslaget bestrids utgifter för byggnadsverksamheten vid skogsbruksskolorna.
Medlen får disponeras efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall.
Skogsstyrelsen
Investeringsbehov föreligger vid de skolor, där maskinutbiidning bedrivs.
Dessa kommer att kunna koncentreras till fem och bör ges sådana resurser
att de kan svara för hela landets behov av maskinteknisk fortbildning och vidareutbildning
för skogsbruket. Samtliga maskinskolor har tillfredsställande
utrymmen i fråga om lektionssalar och verkstäder för reparation och underhåll
av traktorer. Däremot råder brist på utrymmen för den praktiska
utbildningen i motor- och maskinlära, materialkännedom etc. vid flertalet
skolor. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 100 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.
H 32. Reseunderstöd för studier m. in.
1968/69 Utgift ........ 29 900 Reservation ....... 14 905
1969/70 Anslag ....... 39 000
1970/71 Förslag....... 39 000
Från anslaget utgår bidrag för utländska studie- och kongressresor.
Lantbruksstyrelsen
Med hänsyn till att behovet av fortsatta internationella kontakter på
lantbrukets område är stort, bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kr.
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
H 33. Bidrag till viss ungdomsverksamhet
1968/69 Utgift..................... 500 000
1969/70 Anslag .................... 500 000
1970/71 Förslag ................... 500 000
Från anslaget bestrids bidrag till ungdomsverksamhet på jordbrukets och
skogsbrukets områden.
1969/70 |
Beräknad ändring |
|
Jordbrukare-Ungdomens förbund.... |
290 000 |
Lantbruksstyrelsen + 30 000 |
Viss lokal klubbverksamhet........ |
105 000 |
+ 10 000 |
Ungdomsverksamhet på skogsbrukets |
105 000 |
+ 70 000 |
500 000 |
+ no 000 |
Lan tbruksstyrelsen
För att kompensera kostnadsökningar för löner och resor bör bidragen
till Jordbrukare-Ungdomens förbund och till viss lokal klubbverksamhet
ökas med 40 000 kr.
Skogsstyrelsen
Förbundet Skog och Ungdom bör genom ökat statsbidrag ges möjlighet
att i högre grad förverkliga sitt syfte att bland de unga vidga förståelsen för
behovet av utbildning inom skogsbruket. Bidraget bör ökas med 70 000 kr.
D e partem entsch ef en
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Det
ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om fördelningen av anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 500 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 147
I. Miljövård
I 1. Statens naturvårdsverk
1968/69 Utgift1.................. 20 433 030
1969/70 Anslag.................. 10 105 000
1970/71 Förslag................. 11 968 000
1 Anslagen Statens naturvårdsverk: Avlöningar och Statens naturvårdsverk: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 55 570 kr.
Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om
naturvård — däri inbegripet vatten- och luftvård — buller, friluftsliv,
jakt och viltvård. Till verkets förvaltningsområde hör även ärenden enligt
miljöskyddslagen (1969:387) i den mån dessa ej ankommer på koncessionsnämnden
för miljöskydd eller annan myndighet. Verket har vidare
till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning
och undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet.
Naturvårdsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör.
Inom verket finns fyra byråer, administrativa byrån, naturvårdsbyrån,
vattenvårdsbyrån och luftvårdsbyrån, samt ett forskningssekretariat, ett
sekretariat för planering, samordning och information (planeringssekretariat)
och ett undersökningslaboratorium. Till verket är knutna en forskningsnämnd
och tre råd, naturvårdsrådet, vattenvårdsrådet och luftvårdsrådet,
samt en delegation för markfrågor.
Personal
Handläggande personal.........
Övrig personal................
Anslag
Avlöningar..................
Sjukvård ....................
Reseersättningar..............
Därav utrikes resor ...............
Lokalkostnader...............
Expenser....................
Därav engångsutgifter.............
Därav utgifter för publikationstryck
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Natur- Dep.chefen
vårdsverket
92 |
+ |
30 |
+ 6 |
55 |
+ |
17 |
+ 3 |
147 |
+ |
47 |
+ 9 |
6 943 000 |
+3 389 000 |
+ 1 107 000 |
||
13 000 |
+ |
5 000 |
+ |
1 000 |
405 000 |
+ |
335 000 |
+ |
65 000 |
20 000 |
+ |
32 000 |
— |
|
623 000 |
+ |
662 000 |
+ |
300 000 |
660 000 |
+ 1 219 000 |
+ |
95 000 |
|
125 000 |
+ |
791 000 |
_. |
|
55 000 |
+ |
76 000 |
+ |
15 000 |
148 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Natur- vårdsverket |
Dep.chefen |
||
Vidareutbildning................... Lönekostnadspålägg................. |
45 000 1 416 000 |
+ 107 000 |
+ 15 000 + 340 000 |
10 105 000 |
+ 6 472 000 |
+ 1923 000 |
|
Uppbördsmedel Försäljning av publikationer.......... |
— |
+ 60 000 |
+ 60 000 |
Nettoutgift |
10 105 000 |
+6 412 000 |
+ 1 863 000 |
Statens naturvårdsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 136 000 kr.
2. Generaldirektörens arbetsbörda är synnerligen betungande. Med hänsyn
härtill behövs en överdirektör ( + 131 000 kr.).
3. Administrativa byrån behöver förstärkas med en juridisk sektion bestående
av en avdelningsdirektör, en amanuens och ett kvalificerat biträde.
Härvid kan en arvodestjänst för en jurist dras in. Vidare behövs en byrådirektör,
en assistent och en expeditionsvakt. ( + 262 000 kr.)
4. Naturvårdsbyrån bör förstärkas med en byrådirektör för handläggning
av bl. a. sådana frågor inom byrån som aktualiseras vid byråns befattning
med dispensärenden enligt miljöskyddslagstiftningen. På naturvårdsområdessektionen
behövs en byråassistent eller amanuens och en assistent. Sektionen
för landskapsvård bör tillföras en byrådirektör och en förste byråsekreterare.
Sektionen för jakt- och viltvård bör tillföras en byråassistent
varvid en arvodestjänst som assistent kan dras in. Gemensamt för byrån
behövs två kvalificerade biträden och ett kartritningsbiträde. En arvodestjänst
som kontorsbiträde kan härvid dras in. ( + 457 000 kr.)
5. På vattenvårdsbyrån behövs en assistent åt byråchefen. Inom planeringssektionen
behövs en byrådirektör och en assistent. Industrisektionen
bör förstärkas med två byrådirektörer, en assistent och ett kvalificerat biträde.
Kommunalsektionen behöver två byrådirektörer varvid en arvodestjänst
kan dras in. Sektionen behöver också ett kvalificerat biträde. På reningstekniska
sektionen behövs en förste byråingenjör. ( + 670 000 kr.)
6. Inom luftvårdsbyrån bör industrisektionen förstärkas med en avdelningsdirektör
och ett kvalificerat biträde. Även kommunalsektionen bör tillföras
en avdelningsdirektör och ett kvalificerat biträde. ( + 262 000 kr.)
7. Planeringssekretariatet bör förstärkas med en byrådirektör för utrednings-
och samordningsfrågor, en byrådirektör för informationsfrågor, en
amanuens och ett biträde. ( + 266 000 kr.)
8. På undersökningslaboratoriet bör tjänsten som laboratoriechef i Cg 1
extraordinariesättas. På beredningssektionen behövs en avdelningsdirektör
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 11: Jordbruksdepartementet 149
och på fysikalisk-kemiska sektionen en laborator. Biologiska sektionen bör
förstärkas med två vatteninspektörer och en förste laboratorieassistent. På
mikrobiologiska sektionen behövs en laborator och på radioekologiska sektionen
en vatteninspektör. Luftvårdssektionen bör förstärkas med en luftinspektör,
en assistent och ett kvalificerat biträde. Laboratoriet bör tillföras
en särskild bullersektion med en laborator, en förste byråinspektör och en
assistent. Gemensamt för laboratoriet behövs ett kvalificerat biträde, ett
kartritningsbiträde och en laboratorieingenjör. (-f- 1 171 000 kr.)
9. De medel som står till förfogande för expertis och tillfällig arbetskraft
samt för konsultuppdrag och annat uppdrag bör räknas upp (+ 945 000
kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 968 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. två avdelningsdirektörer
(6), två byrådirektörer (3, 5), en förste byråinspektör (8), en byråingenjör
(5), två assistenter (4, 8) och ett kvalificerat biträde (8). Vidare har
medlen för expertis m. m. räknats upp med 250 000 kr., varvid medel beräknats
bl. a. för en informationschef (7). Vid undersökningslaboratoriet bör
en tjänst som laboratoriechef i Ce 1 inrättas. Samtidigt bör en tjänst som
laboratoriechef i Cg 1 utgå ur organisationen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvårdsverk
inrätta en tjänst som laboratoriechef i Ce 1
b) till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 11 968 000 kr.
I 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd
1969/70 Anslag .................... 470 000
1970/71 Förslag ................... 516 000
Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger enligt miljöskyddslagen
(1969: 387) ärenden rörande tillstånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet.
Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter.
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Koncessions- Dep.chefen
nämnden
Personal
Handläggande personal.............. 3 _ _
Övrig personal..................... 2 — _.
5 — _
6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Anslag
Avlöningar.......
Sjukvård .........
Reseersättningar ..
Lokalkostnader... .
Expenser.........
Lönekostnadspålägg
Beräknad ändring
1969/70 1970/71
Koncessions- Dep.chefen
nämnden
322 000 1 000 |
+ |
13 000 |
+ |
13 000 |
30 000 |
+ |
12 000 |
+ |
2 000 |
24 000 |
— |
+ |
26 000 |
|
30 000 |
+ |
2 000 |
+ |
2 000 |
63 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
470 000 |
+ |
30 000 |
+ |
46 000 |
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Löne- och prisomräkning 20 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 516 000 kr.
I 3. Miljövårdsinformation
1968/69 Utgift ..... *459 206 Reservation ...... 116 111
1969/70 Anslag..... 2650 000
1970/71 Förslag (beräknat
belopp)
...... 2 150 000
1 Anslaget Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m.
2 Anslaget Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m.
Anslaget används för information inom naturvårdsverkets arbetsområde.
Av anslaget utgår även av Kungl. Maj :t bestämda belopp till vissa organisationer.
Kommittén för ett renare samhälle har i juni 1969 avlämnat betänkandet
Ett renare samhälle (SOU 1969: 18). I betänkandet föreslås bl. a. en upplysningskampanj
mot nedskräpning, som naturvårdsverket skall svara för. Betänkandet
har remissbehandlats. Det är min avsikt att senare föreslå Kungl.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 151
Maj:t att lägga fram särskild proposition om anslag till miljövårdsinformation.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Miljövårdsinf
or mation för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag
av 2 150 000 kr.
I 4. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.
1968/69 Utgift...... *3 369 724 Reservation ....... 48 000
1969/70 Anslag..... 5 000 000
1970/71 Förslag ____ 9 000 000
1 Anslaget Naturvård: Ersättningar till markägare m. m.
Från anslaget bestrids sådana ersättningar till markägare och andra sakägare
som föranleds av beslut enligt naturvårdslagen (1964: 822). Anslaget
kan även i vissa fall användas för ersättning till sakägare vid avslag på ansökan
om tillstånd till nybyggnad inom område för vilket gäller förordnande
enligt 86 eller 122 § byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse intill den 1
januari 1965. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag till kommun eller
stiftelse vid säkerställande av naturvårdsobjekt. Härjämte får anslaget disponeras
för att bestrida kostnader för värdering i samtliga fall, då ersättning
till sakägare skall utgå från anslaget.
Statens naturvårdsverk
Inom stora delar av landet har inventerings- och planeringsarbetet nu
resulterat i verkställighetsåtgärder. Sålunda har ett avsevärt antal naturreservat
bildats under de senaste två budgetåren. Under budgetåret 1968/69
har 5 324 102 kr. använts till att säkerställa 4 250 ha. Även under innevarande
budgetår beräknas åtskilliga naturreservat komma att bildas. På täktregleringens
område står flera stora ersättningsfrågor inför ett snart avgörande.
Under budgetåret 1968/69 har naturvårdsverket avstyrkt bifall till
ansökningar om dispens från länsstyrelsernas strand- och landskapsskyddsförordnanden
i 71 fall. Denna utveckling medför väsentligt ökade anspråk
på medel från anslaget.
Medelsbehovet under anslaget beräknas av länsstyrelserna till 30,3 milj.
kr. för budgetåret 1970/71. En klar tendens finns att i allt större utsträckning
söka säkra aktuella områden som naturreservat i stället för att betala
ersättningar för avslagna dispenser. Denna utveckling, som innebär att man
så snart det är möjligt söker skapa ett bestående och allsidigt skydd, är
givetvis synnerligen önskvärd. Av länsstyrelsernas svar framgår att de angivna
beloppen delvis grundar sig på ungefärliga beräkningar. Uppgifterna
är dock nu vida bättre underbyggda än vid tidigare års anslagsframställningar.
Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt kommer otvivelaktigt
att kräva avsevärda belopp under de närmaste åren. Inneliggande ansök
-
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
ningar om medel från anslaget är betydande och redan inom en relativt snar
framtid kommer förslag att läggas fram om säkerställande av ytterligare
vissa mycket kostnadskrävande objekt. De! kan i sammanhanget nämnas att
den 1 juli 1969 områden med en sammanlagd areal av 106 000 ha var belagda
med förbud enligt 11 § naturvårdslagen. Erfarenheten hittills visar
dock att medelsbehovet — på grund av svårigheter vid förhandlingar m. m.
— inte kan väntas bli aktuellt så snabbt och i den omfattning som länsstyrelserna
beräknat. Naturvårdsverket föreslår därför ett anslag av 8 milj. kr.
för budgetåret 1970/71.
Det är ofta svårt att förutse om medel slutligen skall utgå från detta anslag
eller från investeringsanslaget Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.
Verket föreslår därför att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att
fatta beslut om tillfälliga överföringar av medel mellan anslagen.
Departementschefen
Såsom anmäldes för riksdagen i prop. 1969: 1 (bil. 11 s. 189) under anslaget
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. medgav Kungl. Maj :t den
6 december 1968 att av nämnda anslag förskottsvis fick disponeras högst
2 milj. kr. enligt för anslaget Naturvård: Ersättningar till markägare m. m.
gällande föreskrifter. Det förskottsvis disponerade beloppet bör under budgetåret
1970/71 föras tillbaka från förevarande anslag till investeringsanslaget
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.
De medel som anvisas för säkerställande av naturvårdsområden har i allt
större utsträckning kommit att användas för bidrag till kommuner för förvärv
av naturvårdsområden. Detta anslag bör i fortsättningen framför allt
användas för sådana bidrag. Medelsbehovet har därför blivit större under
detta anslag än under anslaget Markförvärv för naturvårdsändamål, in. in.
Med hänsyn härtill och för att möjliggöra den tidigare nämnda återföringen
av medel bör detta anslag för nästa budgetår föras upp med 9 milj. kr. och
investeringsanslaget Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. med 4 milj.
kr. Detta innebär en sammanlagd ökning med 2 milj. kr. av de medel som
anvisas för säkerställande av naturvårdsområden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
9 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 153
I 5. Vård av naturvårdsområden m. m.
1968/69 Utgift...... !2 269 268 Reservation....... 48 318
1969/70 Anslag..... 23 700 000
1970/71 Förslag ____ 4 700 000
1 Anslaget Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt.
2 Anslaget Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt.
Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels natnrvårdsobjekt
i statens ägo, som förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt
i ecklesiastik och enskild ägo, som förvaltas av eller i samråd med
skogsvårdsstyrelse.
Statens naturvårdsverk
1. Ett viktigt led i naturvårdsarbetet utgörs av vården och förvaltningen
av säkerställda objekt. Denna verksamhet avser inte endast att bevara objekten
i visst tillstånd och skydda dem mot skadliga ingrepp eller förändringar
utan även att i ökad omfattning göra härför lämpade områden tillgängliga
för allmänheten. Landarealen mark som säkrats som naturreservat
har under tiden den 1 juli 1963—den 30 juni 1969 ökat från 14 480 ha till ca
50 000 ha. Härtill kommer landets 16 nationalparker, omfattande en areal av
ca 615 000 ha, samt flera tusen naturminnen. De sålunda säkerställda naturvårdsobjekten
är till övervägande delen av stor betydelse för allmänhetens
friluftsliv. Under budgetåren 1969/70 och 1970/71 avses ett flertal ur underhållssynpunkt
kostnadskrävande områden komma att säkerställas. Förutom
en ökad medelstilldelning för planläggning, upprustning och vård av avsatta
och tillkommande objekt måste, för att objekten i avsedd omfattning skall
bli tillgängliga för allmänheten, erforderliga medel ställas till förfogande för
åtgärder i form av bl. a. vägar, strövstigar, parkeringsplatser, bryggor, toaletter,
renhållning och underhåll av byggnader.
Domänverkets medelsbehov för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt
i kronans ägo beräknas till 2,9 milj. kr. För ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark beräknas 920 000 kr. Skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov
för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt i enskild och ecklesiastik ägo
beräknas av skogsstyrelsen till 2 251 000 kr.
Naturvårdsverket behöver för sin egen verksamhet på området medel för
ett flertal ändamål. För ersättningar för ökat slitage samt för nyttjanderätt
till enskild väg beräknas 100 000 kr. För inköp av maskinell och annan utrustning
behövs 100 000 kr. Från sjöfartsverkets fond pågår överföring till
naturvårdsfonden av vissa fyrbyggnader vilka bedömts ha intresse ur naturvårdssynpunkt
och där byggnaderna delvis bör användas som förläggning
för bl. a. tillsynspersonal och forskare. Kostnaderna för underhåll av dessa
anläggningar beräknas till 50 000 kr. För att fastställa gränserna för natur
-
154 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
vårdsobjekt, som ej omfattar hel fastighet, behövs för särskilda lantmäteriförrättningar
50 000 kr.
2. Naturvårdsverket har i sina anslagsframställningar 1967 och 1968
framfört förslag om att medel skulle ställas till verkets förfogande för
landskapsvårdande åtgärder på annan mark än inom naturreservat. Verket
förklarade bl. a. att det med hänsyn till den snabbt pågående strukturella
omdaningen på jordbrukets område var ytterst angeläget att medel utgick
för ifrågavarande landskapsvårdande åtgärder. I prop. 1969: 1 (bil. 11 s. 164)
har departementschefen förklarat sig inte vara beredd ta ställning till verkets
förslag i avvaktan på resultatet av det arbete som bedrivs inom en av
naturvårdsverket tillsatt arbetsgrupp för studium av de problem inom landskapsvårdens
område som hänger samman med jordbrukets rationalisering.
Naturvårdsverket anser sig nu åter böra föreslå att särskilda medel beräknas
för landskapsvårdande åtgärder på annan mark än inom naturreservat.
Verket och arbetsmarknadsstyrelsen har träffat överenskommelse
om upprättande av länsvisa landskapsvårdsplaner. Naturvårdsverket finner
det utomordentligt angeläget att de planer som upprättas kan omsättas i
handling. Det behövs därför medel för åtgärder inom områden där beredskapsverksamhet
inte kommer i fråga, för utförande av arbetsmoment som
måste komma till stånd under den del av året då beredskapsverksamhet inte
förekommer alls eller i mycket ringa utsträckning, för fullföljande av påbörjade
arbeten som avbrutits på grund av att beredskapsverksamheten upphört
samt för utförande av arbeten för vilka utbildad arbetskraft behövs.
För detta ändamål och för landskapsvårdande åtgärder inom områden för
vilka utfärdats förordnande enligt 19 § naturvårdslagen beräknas ett medelsbehov
av sammanlagt 5 milj. kr. Dessa medel bör anvisas under ett särskilt
anslag, förslagsvis benämnt Landskapsvårdande åtgärder.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1 milj. kr. till 4,7 milj. kr. Jag är inte beredd att
ta ställning till naturvårdsverkets förslag om medel till landskapsvårdande
åtgärder innan resultatet av det arbete som bedrivs inom den av verket tillsatta
arbetsgruppen för dessa frågor föreligger. Jag vill erinra om att betydande
insatser sker inom landskapsvårdens område i form av beredskapsarbeten.
Under budgetåret 1968/69 beräknas sådana arbeten ha utförts till
en kostnad av ca 6,6 milj. kr. För innevarande budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen
avsatt ca 20 milj. kr. för sådana arbeten. Den behållning som vid
utgången av budgetåret 1969/70 finns på reservationsanslaget Kostnader för
vård och förvaltning av naturvårdsobj ekt bör föras över till det nya anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 155
I 6. Stöd till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppförda anslag till fonden för
friluftslivets främjande och åtgärder för fritidsbåttrafiken. Idrottsutredningen
har i juni 1969 avlämnat betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29). Utredningens
förslag i den del som gäller statens stöd till anläggningar för
idrott och friluftsliv berör förutom nyssnämnda anslag även anslag under
andra huvudtitlar. Betänkandet har remissbehandlats. Chefen för handelsdepartementet
har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att lägga fram
särskild proposition med anledning av idrottsutredningens förslag. I samband
därmed kommer också frågan om anslag till idrotts- och friluftsanläggningar
m. m. att behandlas. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd
till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar m. m. för budgetåret
1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 16 500 000
kr.
I 7. Miljövårdsforskning
1968/69 Utgift .... *6 792 984 Reservation .... 1 637 966
1969/70 Anslag .... *9 500 000
1970/71 Förslag ... 11 000 000
1 Anslaget Naturvårdsforskning.
Från anslaget bestrids utgifter för företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning.
Till denna forskning hör bl. a. vatten-, luft- och övrig naturvårdsforskning,
bullerforskning, viltforskning samt forskning om miljögifter.
Forskningen leds av naturvårdsverket som har en särskild forskningsnämnd
för denna uppgift.
Statens naturvårdsverk
Större delen av de projekt, som stöds av forskningsnämnden, kan sägas
vara av typen vetenskaplig utredning och är av flerårig natur. Naturvårdsverket
beräknar medelsbehovet för uppföljning av redan påbörjade, långsiktiga
undersökningar till 7 745 000 kr. för budgetåret 1970/71. Verket vill
understryka vikten av att samtliga påbörjade projekt får fortsätta så att
redan investerade medel kommer till avsedd nytta. Samtidigt tillkommer
ständigt nya behov av utredningar och undersökningar. För de nya projekt
som är mest angelägna och som bedöms kunna påbörjas under budgetåret
1970/71 beräknas 3 255 000 kr.
Kungl. Maj:t uppdrog den 17 november 1967 åt naturvårdsverket att bl. a.
undersöka möjligheterna att sanera kvicksilverförorenade områden och öka
undersökningsverksamheten i fråga om kvicksilverförekomsten i fisk. Den
fortsatta verksamheten under budgetåret 1970/71 beräknas kosta 1 665 000
156 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordhruksdepartementet
kr. Vidare bör 200 000 kr. reserveras för praktiska försök med sanering av
kvicksilverförorenade områden. Kungl. Maj :t har vidare den 19 december
1968 uppdragit åt naturvårdsverket att inventera och samordna den pågående
forsknings- och undersökningsverksamheten rörande föroreningen av
Östersjön samt att i samråd med berörda myndigheter och institutioner
initiera den ytterligare forsknings- och undersökningsverksamhet som kan
behövas. 700 000 kr. bör beräknas för dessa ändamål under budgetåret
1970/71.
För utbyte av forskningsinformation behövs 150 000 kr. För att stimulera
forskarutbildningen inom miljövårdsområdet bör fr. o. m. den 1 juli 1970
tre stipendier inrättas. Kostnaderna härför beräknas till 150 000 kr. Av anslaget
till naturvårdsforskning får under innevarande budgetår högst 514 000
kr. disponeras för förvaltningskostnader. Beloppet bör höjas till 654 000 kr.
för nästa budgetår.
Med hänsyn till vad som anförts förordar verket att anslaget förs upp med
ett sammanlagt belopp av 14,5 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1,5 milj. kr. till 11 milj. kr. Därvid har medel beräknats
bl. a. för sådana hydrografiska och biologiska undersökningar som
fiskeristyrelsen utför inom ramen för den undersökningsverksamhet rörande
Östersjöns förorening som naturvårdsverket fått Kungl. Maj :ts uppdrag att
samordna. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1969/70 finns på
reservationsanslaget Naturvårdsforskning bör föras över till det nya anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.
I 8. Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
1968/69 Utgift ................... J674 000
1969/70 Anslag .................. 1624 000
1970/71 Förslag.................. 1 200 000
1 Anslaget Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och
luftvårdsforskning träffat avtal angående driften av Institutet för vattenoch
luftvårdsforskning (IVL). Avtalet gäller under tiden den 1 januari
1966—den 31 december 1970. Enligt avtalet bidrar staten och stiftelsen med
hälften vardera till bestridande av institutets driftkostnader på sammanlagt
1 248 000 kr. för budgetår. Staten har dessutom åtagit sig att hyresfritt
ställa vissa lokaler till institutets förfogande. Hyresvärdet av de sålunda upplåtna
lokalerna beräknas den 30 juni 1970 uppgå till 174 000 kr.
Sedan stiftelsen anhållit att förhandlingar skulle tas upp om nytt avtal
tillkallade statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet med stöd av
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 157
Kungl. Maj ris bemyndigande den 13 juni 1969 sakkunniga för att för statens
räkning förhandla och — under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande
— träffa avtal med Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforsltning
om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet
på vatten- och luftvårdsområdet. De sakkunniga skulle enligt direktiven beakta
de riktlinjer för statligt stöd till kollektiv forskning som redovisats i
prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete.
De sakkunniga har den 15 december 1969 överlämnat en promemoria
rörande stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet. Till
promemorian har som bilagor fogats dels ett under förbehåll av Kungl.
Maj :ts godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Industrins
vatten- och luftvårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och
utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet, dels ett till avtalet
fogat ramprogram, dels förslag till nya stadgar för Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning (Stencil Jo 1969: 7). Avtalet avser tiden den 1 juli 1970—
den 30 juni 1973 och ersätter nu gällande avtal. Enligt avtalet åtar sig staten
och stiftelsen att medverka vid finansieringen av verksamheten genom
årliga bidrag av 1,2 milj. kr. från vardera parten. Totalramen för hela treårsperioden
kommer därmed att uppgå till 7,2 milj. kr. Verksamheten skall bedrivas
i enlighet med det till avtalet fogade ramprogrammet. Enligt detta
skall forskningsprojekt till en kostnad av 6 milj. kr. avse huvudsakligen
industriella föroreningsproblem och forskningsprojekt till en kostnad av 1,2
milj. kr. kommunala föroreningsproblem. Ansvaret för genomförandet av
det avtalade programmet avses liksom tidigare åvila Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning.
Departementschefen
Den avtalsreglerade kollektiva forskning som staten och industrin gemensamt
finansierar utgör en betydelsefull del av den samlade svenska
forskningen inom miljövårdsområdet. Trots att de statliga insatserna när
det gäller miljövårdsforskning i allmänhet ökat mycket starkt under de
senaste åren är det därför enligt min mening angeläget att också den kollektiva
forskningen får ökade resurser. Med hänsyn härtill är jag beredd
att biträda de sakkunnigas förslag att det årliga statliga stödet ökas till
1,2 milj. kr. Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka värdet av att
även de kommunala föroreningsfrågorna tagits upp i forskningsprogrammet.
För det ändamål för vilket jag här redogjort bör ett särskilt reservationsanslag
anvisas. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående
stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
i enlighet med vad j ag anfört
b) till Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kr.
6f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 11
158 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
I 9. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
1968/69 Utgift..... *79 552 333 Reservation ... 126 570 206
1969/70 Anslag____ 84 000 000
1970/71 Förslag ... 84 000 000
1 Anslaget Bidrag till avloppsreningsverk m. m.
Från anslaget utgår bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk.
Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår med
lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. Bidragsbestämmelserna återfinns i
kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk. Enligt
övergångsbestämmelserna får statsbidrag enligt kungörelsen (1959: 2ol)
om statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana vatten -och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli
1968. Anslaget får även disponeras för bidrag till kostnader för vatten- och
avloppsplanering för större regioner, utredningar om och restaurering av
svårt förorenade vattenområden, utredningar om avloppsreningsmetoders
prestanda, funktionskrav på ledningar m. m. samt typritningar för avloppsreningsverk.
Statens naturvårdsverk
1. Behovet av medel för statsbidrag enligt äldre bestämmelser till vattenoch
avloppsanläggningar beräknas den 1 juli 1970 uppgå till ca 90 milj. kr.
Därav kommer 12 milj. kr. inte att behöva tas i anspråk förrän budgetåren
1972/73—1977/78. Återstående belopp bör fördelas med 39 milj. kr. på vart
och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72.
2. Under budgetåret 1968/69 har verket bemyndigats att besluta om
bidrag till kommunala avloppsreningsverk inom en ram av 40 milj. kr. För
innevarande budgetår har bidragsramen höjts till 50 milj. kr. För utbetalningar
avseende bidragsbeslut under budgetåren 1968/69 och 1969/70 beräknas
för budgetåret 1970/71 32,5 milj. kr. Härtill kommer behov av medel
för utbetalningar i anledning av beslut som fattas under budgetåret
1970/71. För att kunna beräkna medelsbehovet för nya ansökningar har
naturvårdsverket inhämtat uppgifter från länsstyrelserna. Dessa har beräknat
den totala investeringen i bidragsberättigade kommunala avloppsreningsverk
under budgetåren 1969/70—1974/75 till sammanlagt 1 385 milj.
kr. Det reella bidragsbehovet kan med ledning av dessa beräkningar uppskattas
till 70 milj. kr. per budgetår. Bidragsramen bör för budgetåret 1970/
71 höjas till detta belopp. Häremot svarande behov av medel för utbetalningar
under budgetåret 1970/71 blir då 25 % av 70 milj. kr. eller 17,5 milj.
kr. Sammanlagt behövs för utbetalningar av bidrag till kommunala avloppsreningsverk
under nästkommande budgetår 50 milj. kr.
3. För bidrag till kostnader för vatten- och avloppsplanering inom större
regioner behövs under budgetåret 1970/71 4 milj. kr. Beloppet för bidrag till
utredningar om och restaurering av svårt förorenade vattenområden bör
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 159
höjas till 1,4 milj. kr. Dessa medel bör även kunna användas för bidrag till
utredningar om och restaurering av sjöar som blivit förstörda på annat sätt
än genom förorening av kommunalt avloppsvatten. Detta är motiverat bl. a.
med hänsyn till att den metodik som utarbetas vid restaurering av sänkta
eller uppgrundade sjöar kan ha en generell tillämpning. För utredningar
om avloppsreningsmetoders prestanda, funktionskrav på ledningar in. m.
samt för typritningar för avloppsreningsverk föreslås 600 000 kr.
Sammanlagt behöver anslaget höjas med 11 milj. kr. till 95 milj. kr.
Departementschefen
Utbyggnaden av reningsverk har intensifierats under senare år. Detta gäller
särskilt reningsverk med kemisk rening. Bidragsramen för bidrag enligt
kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk bör höjas
från 50 milj. kr. till 60 milj. kr. för nästa budgetår. Jag kan inte godta naturvårdsverkets
förslag om ändrade föreskrifter för användningen av anslagsposten
för bidrag till utredningar om och restaurering av svårt förorenade
vattenområden. Det bör liksom hittills ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
om fördelning av anslaget på de olika ändamål, till vilka bidrag utgår från
anslaget.
1 detta sammanhang vill jag beröra frågan i vad mån kostnaderna för
ledningar till reningsverk bör få räknas in i bi dragsunderlaget vid beviljande
av bidrag enligt kungörelsen (1968:308) om statsbidrag till avloppsreningsverk.
Ur vattenvårdssynpunkt är det ofta fördelaktigt att avloppsfrågan
löses gemensamt för flera samhällen. Jag anser därför att bidrag
bör kunna utgå till överföringsledningar i sådana fall då det är motiverat
av vattenvårdsskäl.
Med hänsyn till att det tar en viss tid innan ökade ramar medför ytterligare
medelsbehov kan anslaget föras upp med ett oförändrat belopp av 84 milj.
kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk in. in.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
84 000 000 kr.
I 10. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin
1969/70 Anslag.................. 50 000 000
1970/71 Förslag................. 50 000 000
Från anslaget utgår bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin. Bidrag utgår med ett belopp som motsvarar högst 25 % av godkänt
bidragsunderlag men får för en och samma anläggning inte överstiga
2,5 milj. kr. om inte särskilda skäl föreligger. Bidragsbestänunelserna återfinns
i kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag till vatten- och luftvårdande
åtgärder inom industrin.
160 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Statens naturvårdsverk
Verket uppskattade i slutet av år 1968 på grundval av överslagsmässiga
beräkningar behovet av investeringar under de närmaste åren för vattenoch
luftvårdande åtgärder inom industrin till drygt 1 miljard kr. I prop.
1969: 1 (bil. 11 s. 172) förklarade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
att — med utgångspunkt från att ett belopp av nämnda storleksordning
investerades under en femårsperiod — statsbidraget borde under samma
period uppgå till ca 250 milj. kr. vid ett bidrag på 25 %. Detta innebar att
50 milj. kr. borde anvisas under vart och ett av budgetåren 1969/70—1973/
74. Naturvårdsverkets beräkningar bör alltjämt ligga till grund för överväganden
angående anslagets storlek. Det synes realistiskt att räkna med att
industrin kommer att i mycket hög grad utnyttja bidragsmöjligheterna. Verket
förordar därför att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp av 50
milj. kr.
Departem en tschefen
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 50 milj. kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr. I
I 11. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m.
1968/69 Utgift .................... *710583
1969/70 Anslag.................... *700 000
1970/71 Förslag ................... 750 000
1 Anslaget Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.
Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd
av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande bestämmelser
härom återfinns i 16 § jaktstadgan (1938: 279) och kungl. brev
den 15 december 1967. Från anslaget utgår vidare belöningar enligt kungörelsen
(1965: 117) om belöning för dödande av säl.
Statens naturvårdsverk
Verket har med hänsyn till prisutvecklingen och med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande gjort vissa höjningar av ersättningsbeloppen. Till följd
härav beräknas medelsbehovet öka till sammanlagt 750 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 50 000 kr. till 750 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 161
J. Diverse
J 1. Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m.
1968/69 Utgift .................... 40 651
1969/70 Anslag .................... 30 000
1970/71 Förslag ................... 180 000
Från anslaget bestrids kostnader för arrendenämndernas och servitutsnämndernas
verksamhet.
Lantbruks styr elsen
För budgetåret 1970/71 beräknas medelsbehovet för servitutsnämndernas
verksamhet till oförändrat 5 000 kr.
D epartem en tschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Mot bakgrund av vad chefen
för justitiedepartementet anfört i remiss till lagrådet den 19 september
1969 angående jordbruksarrende m. m. (s. 101) förordar jag, att anslaget
ökas med 150 000 kr. för utbildning av synemän. Det ankommer på Kungl.
Maj :t att meddela närmare bestämmelser i ämnet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kr.
J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
1968/69 Utgift...... 1 982 469 Reservation...... 837 778
1969/70 Anslag..... 1 000
1970/71 Förslag .... 1 000
Från anslaget betalas ut bidrag såsom ersättning för förluster på grund
av naturkatastrof i enlighet med föreskrifter som Kungl. Maj :t meddelar i
varje särskilt fall. I
I detta sammanhang torde få anmälas en framställning av Sveriges yrkesfruktodlares
riksförbund om åtgärder till följd av stormskador
på fruktodlingar.
Höstens stormar orsakade stora skador på bl. a. fruktodlingen. Sveriges
yrkesfruktodlares riksförbund begär att åtgärder vidtas för att förbättra
kreditsituationen för stormskaaedrabbade yrkesfruktodlare och att möjligheter
att ta upp kortfristiga lån skapas. Förbundet begär vidare att de värst
drabbade odlarna får bidrag ur förevarande anslag, att drabbade odlare med
statliga garantilån bereds möjlighet till amorteringsanstånd och att frågan
162 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
om permanent skördeskadeskydd även för yrkesmässig fruktodling skyndsam!
utreds. Kristianstad—Blekinge grkesfruktodlareförening har gjort i
princip samma yrkanden.
Över framställningen av Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund har remissyttranden
avgetts av fullmäktige i riksbanken, riksrevisionsverket och
lantbruksstyrelsen. Fullmäktige i riksbanken erinrar om att riksbanken vidtagit
åtgärder av generell natur för att tvinga fram en kreditåtstramning,
som bedömdes vara nödvändig. Vederbörande kreditinstitut får inom den
totala ramen för deras kreditgivning själva avväga krediternas fördelning.
Några praktiska möjligheter att från riksbankens sida påverka kreditgivningen
till en grupp av det slag som de drabbade fruktodlarna utgör bedöms
inte föreligga. Riksbanken anser att det får ankomma på kreditinstituten
att inom ramen för sin egen bedömning medverka i kreditgivningen
till denna grupp. Inte heller lantbruksstyrelsen anser att tillräckliga
skäl framkommit som motiverar så långtgående åtgärder från statens
sida att särskilda låneformer skulle ställas till förfogande för ändamålet.
Däremot tillstyrker styrelsen att bidrag ur förevarande anslag beviljas de
odlare som prövas vara i behov därav. Styrelsen är vidare beredd att inom
ramen för gällande bestämmelser välvilligt pröva inkommande ansökningar
om ändrade amorteringsvillkor.
Departementschefen
De under detta anslag anvisade medlen står till Kungl. Maj :ts disposition
för ersättningar vid förluster till följd av naturkatastrof. Behovet av bidrag
från anslaget torde bli stort till följd av bl. a. den gångna höstens stormskador.
Till följd härav och med hänsyn till att ett större belopp enligt min mening
ständigt bör finnas i beredskap för ändamålet avser jag att senare
denna dag föreslå att 1,5 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1969/70. För nästa budgetår bör anvisas ett formellt anslag av
1 000 kr.
Vad gäller framställningarna om åtgärder till följd av stormskadade
fruktodlingar vill jag erinra om vad fullmäktige i riksbanken anfört. Några
särskilda åtgärder för kreditlättnader för stormskadedrabbade yrkesfruktodlare
är jag mot denna bakgrund inte beredd att föreslå. Beträffande fruktodlare
med statlig lånegaranti vill jag påpeka att lantbruksstyrelsen inom ramen
för gällande bestämmelser kan medge lättnader i bl. a. amorteringsvillkoren.
Jag vill i sammanhanget erinra om möjligheten för Kungl. Maj :t att i
enlighet med 1961 års riksdags beslut (prop. 94, JoU 22, rskr 227) om särskilda
skäl föreligger bevilj a bidrag med anlitande av detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 163
J 3. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1968/69 Utgift ................... 2 789 336
1969/70 Anslag .................. 3 007 000
1970/71 Förslag.................. 3 172 000 1
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organisationer in. in.
1969/70 |
Föreslagen ändring |
||
FAO............................... |
2 750 000 |
Dep.cliefen + 75 000 |
|
Europeiska växtskyddsorganisationen.. |
27 000 |
+ |
1 000 |
European committee on milk-butterfat |
3 000 |
— |
|
Internationella veterådet............. |
17 500 |
— |
|
Internationella frysinstitutet i Paris... |
8 800 |
— |
|
Internationella sockerorganisationen ... |
— |
+ |
75 000 |
Kommissionen enligt 1959 års nordostat-lantiska fiskerikonvention.......... |
11600 |
— |
|
Internationella rådet för havsforskning |
47 000 |
— |
|
Internationella byrån i Paris för bekäm-pande av smittsamma husdjurssjuk-domar (OIE)...................... |
21 400 |
+ |
14 000 |
Europeiska kommissionen för bekämpan-de av mul- och klövsjuka........... |
20 700 |
— |
|
Diverse internationella organisationer |
100 000 |
— |
|
3 007 000 |
+ 165 000 |
1. Med hänsyn till väntad ökning av resp. organisationers budget bör anslaget
räknas upp med 76 000 kr. På grund av Sveriges anslutning till 1968
års internationella sockeravtal krävs 75 000 kr. för den svenska andelen av
den internationella sockerorganisationens budget samt kostnaderna för resor
i samband med organisationens sammanträden in. m.
2. Veterinärstyrelsen föreslår att Sverige bidrar till kostnaderna för vissa
reparationsarbeten in. in. i OIE:s fastighet i Paris. Åtgärderna är till största
delen en följd av nybyggnaden av konferenssal i fastigheten till vilken Sverige
tidigare lämnat bidrag. Enligt gällande bidragsskala skulle på Sverige
falla 15 000 francs eller ca 14 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
3 172 000 kr.
164 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
J 4. Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
1968/69 Utgift...................... 56 773
1969/70 Anslag..................... 45 000
1970/71 Förslag .................... 34 000
Från anslaget bestrids kostnader för ersättning till riksbanken för förvaltningen
av egnahems- m. fl. lånefonder och till Sveriges allmänna hypoteksbank
för förvaltning av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare
m. m.
Fullmäktige i riksbanken och Sveriges allmänna hgpoteksbank
Med hänsyn till att antalet lån, som förvaltas av riksbanken under här
avsedda lånefonder, vid utgången av år 1970 kommer att uppgå till omkring
8 500 beräknar riksbanken ersättningen till 30 000 kr.
Hypoteksbanken beräknar med ledning av det den 17 maj 1968 av Kungl.
Maj :t godkända avtalet mellan staten och hypoteksbanken rörande bl. a.
förvaltningen av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare att ersättningen
till banken för budgetåret 1970/71 uppgår till 4 400 kr.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot medelsberäkningen. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 34 000
kr.
tf 5. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
1968/69 Utgift.......................
1969/70 Anslag ...................... 5 000
1970/71 Förslag ..................... 5 000
Anslaget är avsett att bestrida kostnaderna för dels syner och besiktningar
på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 165
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
G. Domänverket
IG:1. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna
kronoegendomar. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1 bil. 11, JoU 1,
rskr 9) skall lantbruksstyrelsen förvalta de kronoegendomar, som disponeras
av sambruksföreningar.
Lantbruksstyr elsen
Anslaget bör föras upp med 92 000 kr.
Planerad överföring från jordfonden till domänfonden av den av Gudhems
sambruksförening disponerade egendomen har ännu ej ägt rum. Orsaken
är att fråga kommit upp om att lösa in egendomen i enlighet med gällande
arrendeavtal. Sambruksföreningen har ännu inte tagit slutlig ställning
i frågan. Det bör anstå tills denna fråga avgjorts med att överföra egendomen
till domänfonden.
Anslaget har under budgetåret 1968/69 endast tagits i anspråk för egendomen
Hörnsjöfors i Västerfärnebo socken i Västmanlands län. Den 30 juni
1969 fanns en odisponerad behållning av 69 000 kr. Därav beräknas omkring
40 000 kr. komma att tas i anspråk under innevarande budgetår för diverse
byggnadsunderhåll, skogsvårdsåtgärder, awerkningskostnader, skatter
m. m. Det för sistnämnda budgetår anvisade beloppet av 57 000 kr. skall i
sin helhet tillföras domänverkets fond för upplåten mark.
Den 1 juli 1970 beräknas 29 000 kr. stå kvar odisponerade. Styrelsen beräknar
att under budgetåret 1970/71 för Hörnsjöfors och eventuellt Gudhem
behöva disponera tillsamman 60 000 kr., varav 20 000 kr. avser byggnadsunderhåll
m. m., 25 000 kr. skogsvårdsåtgärder och awerkningskostnader samt
15 000 kr. skatter och diverse. På grund härav behövs sålunda ett kapitaltillskott
med 31 000 kr. för budgetåret 1970/71. Därjämte beräknas 61 000 kr.
behöva tillföras domänverkets fond för upplåten mark.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar för budgetåret 1970/
71 anvisa ett investeringsanslag av 92 000 kr.
166 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
I G: 2. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Från anslaget bestrids
kostnader för förvärv för kronans räkning av värdefulla naturområden. Enligt
beslut av 1963 års riksdag (prop. 71, JoU 11, rskr 139) finns fr. o. m.
den 1 juli 1963 under domänfonden en delfond, under vilken naturvårdsobjekt
i statens ägo redovisas. Medel från anslaget utbetalas av domänverket
som äger förfoga över anslaget enligt beslut i varje särskilt fall av Kungl.
Maj :t eller, i fråga om förvärv av mark till ett värde av högst 100 000 kr., av
statens naturvårdsverk.
Statens naturvårdsverk
Av anslaget har under budgetåren 1963/64—1966/67 disponerats endast
ca 1,4 milj. kr. Inventerings- och planeringsarbetet på området har emellertid
resulterat i att förbrukningen under budgetåren 1967/68—1968/69 steg
till över 11,3 milj. kr. Länsstyrelserna har uppskattat medelsbehovet för
budgetåret 1970/71 till 12,7 milj. kr. Naturvårdsverket anser det emellertid
svårt att beräkna dels vid vilken tidpunkt medelsbehoven blir aktuella, dels
om i de särskilda fallen detta anslag eller anslaget Ersättningar vid bildande
av naturreservat m. m. bör anlitas. Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt
har dock i flera delar av landet nu kommit så långt att den under de
senaste budgetåren inledda ökade medelsförbrukningen kan väntas fortsätta
under såväl innevarande som nästa budgetår. Anslaget bör höjas med 2 milj.
kr. till 8 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 4 milj. kr. Jag vill erinra
om vad jag tidigare anfört under anslagspunkten I 4 om ökat behov av medel
för bidrag till kommuner för förvärv av naturvårdsområden och om överföring
av medel mellan anslaget Ersättningar vid bildande av naturreservat
m. m. och detta anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
4 000 000 kr. II.
II. Statens allmänna fastighetsfond
II: 1. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Med hänvisning till
vad jag anfört under punkten H 14 hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret
1970/71 beräkna ett investeringsanslag av 6 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 167
IV. Statens utlåningsfonder
IV: 1. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Fonden inrättades genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1 bil. 11, JoU 1,
rskr 9). Utlåningen från fonden skall ske enligt samma bestämmelser som
tidigare gällde för det under fonden för låneunderstöd upptagna anslaget för
samma ändamål och ersätta denna låneverksamhet (kungörelsen 1934: 138
angående lån av statsmedel för främjande av beredning, förvaring och avsättning
av fisk m. m.).
Fiskeristyrelsen
Vid utgången av budgetåret 1968/69 fanns i fonden ett odisponerat belopp
av ca 1 040 000 kr. Samtidigt fanns ej avgjorda ansökningar om lån på sammanlagt
40 000 kr. Något tillskott till fonden behövs inte för nästa budgetår.
Departementschefen
Under fonden bör endast föras upp ett formellt anslag av 1 000 kr. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
IV: A. Statens fiskredskapslånefond. Fonden inrättades genom beslut av
1962 års riksdag (prop. 23, JoU 5, rskr 140), som för ändamålet anvisade ett
investeringsanslag av 600 000 kr. Fiskare, som vid utövning av yrkesmässigt
fiske fått fiskredskap skadade eller förlorat fiskredskap samt till följd av
skadan eller förlusten behöver ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta
med yrkesfiske, kan för detta ändamål erhålla lån från fonden enligt bestämmelserna
i kungörelsen (1962: 100) om fiskredskapslån (ändrad senast
1968: 325). Lån beviljas inte till högre belopp än som motsvarar 75 % avredskapens
värde då de skadades eller gick förlorade. Lånebeloppet får inte
överstiga 15 000 kr. eller, om sökanden redan häftar i skuld för fiskredskapslån,
15 000 kr. minskat med skuldsumman.
Fiskeristyrelsen
Utlåningen från fonden uppgick vid utgången av år 1968 till ca 205 000 kr.
Fortsatt dispositionsmedgivande för nästa budgetår bör lämnas av riksdagen.
Med anledning av- en framställning från Svenska västkustfiskarnas centralförbund
om vissa ändringar i bestämmelserna om fiskredskapslån för
-
168 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
ordas att lån skall få beviljas med högst 25 000 kr. samt att tiden för ingivande
av ansökan om lån förlängs från 15 dagar till två månader efter det
att skadan eller förlusten upptäckts eller bort upptäckas av sökanden.
Remissyttrande
Fullmäktige i riksbanken erinrar om att lånemaximum höjdes till 15 000
kr. år 1968 och avstyrker förslaget om högre lån med hänsyn till svårigheten
att ställa säkerhet. Fullmäktige tillstyrker att ansökningstiden förlängs till
en månad och förutsätter därvid att senare inkommen ansökan liksom f. n.
skall kunna prövas om särskilda skäl talar härför.
Departementschefen
Kungl. Maj :t har den 12 december 1969 beslutat om höjning av maximibeloppet
för lån från fiskredskapslånefonden till 25 000 kr. samt om förlängning
av ansökningstiden till eu månad.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1962/63 anvisade investeringsanslaget
till Statens fiskredskapslånefond får under
budgetåret 1970/71 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.
IV: B. Skogsväglånefonden. Lån utgår som statligt stöd till skogsvägbyggnad.
Lån kan beviljas antingen separat eller som komplement till statsbidrag.
Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1941:492) om lån från skogsväglånefonden
(ändrad senast 1965: 304).
Skogsstyrelsen
Ett relativt obetydligt belopp innestår f. n. på fonden och under de närmaste
åren beräknas blott mindre belopp komma att inflyta i form av amorteringar.
Skogsstyrelsen har inte ansett sig böra begära förstärkning av
fonden. Den bästa lösningen av frågan vore otvivelaktigt att ersätta skogsväglånefonden
med eu garantilåneform med tillräckligt stor garantiram.
Skogsstyrelsen har i avvaktan på eventuella förslag i frågan från skogsbruksutredningen
inte ansett sig nu böra utarbeta förslag i ämnet.
Skogsstyrelsen föreslår att det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget
till fonden får användas under budgetåret 1970/71 för det
med anslaget avsedda ändamålet.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget
till Skogsväglånefonden under budgetåret
1970/71 får användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 169
VII. Fonden för förlag till statsverket
VII: A—C. Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter,
Särskild lagring av livsmedel. Kungl. Maj :t har genom särskilda
beslut, senast den 13 juni 1969, från de här angivna anslagen till jordbruksnämndens
förfogande ställt medel, vilka f. n. uppgår till sammanlagt
206 175 000 kr., att användas för att lagra jordbruksprodukter och livsmedel.
Anslagen tas i anspråk såväl för att utbetala rörelsemedel i samband med
säsongmässig lagring av jordbruksprodukter som för beredskapslagring. Vid
utlåning i samband med säsongmässig lagring erlägger lagerhållarna ränta
som motsvarar gällande diskonto med tillägg av en halv procent.
Statens jordbruksnämnd
Jordbruksnämnden begär 19,3 milj. kr. som tillskott till tidigare beviljade
anslag om ca 206 milj. kr. Medelsförstärkningen skall användas för ökad
lagring av bl. a. kött- och fläskkonserver, torrmjölk, socker och torr jäst.
Nämnden begär vidare, att Svensk spannmålshandel hos riksgäldskontoret
skall få öka tidigare beviljad kredit med 27 milj. kr. till sammanlagt 252
milj. kr. Det ökade behovet hänför sig till föreslagna inköp av 13 000 ton
oljekraftfoder och 18 000 ton animaliskt proteinfoder.
Jordbruksnämnden räknar med att de ifrågavarande anslagsmedlen även
under budgetåret 1970/71 skall få användas för att tillgodose behovet av
rörelsemedel för den erforderliga säsongmässiga lagringen (utjämningslagringen)
av smör och köttvaror och för beredskapslagring, som under budgetåret
skall äga rum i jordbruksnämndens regi.
Departementschefen
Chefen för finansdepartementet har under avsnittet Särskilda frågor i
bilaga 1 till statsverkspropositionen lämnat en redogörelse för en anslagsteknisk
omläggning av finansieringen av beredskapslagringen fr. o. m. budgetåret
1970/71. Omläggningen innebär bl. a. att under detta anslag skall
anvisas medel främst för säsongmässig lagring av smör och köttvaror. För
detta ändamål har beräknats ett di sposition sbehov av 90 milj. kr. Återstående
medel — 116,2 milj. kr. — föreslås bli överförda till en ny fond, Fonden
för beredskapslagring: Statens jordbruksnämnds delfond. Samtidigt bör den
rörliga kredit om 190 milj. kr., som tidigare ställts till föreningen Svensk
spannmålshandels förfogande för beredskapslagring m. m., fr. o. m. budgetåret
1970/71 minskas med 155 milj. kr. till 35 milj. kr. För beredskapslagring
avsedda medel bör dock i hittillsvarande omfattning få utnyttjas för
brödsädsregleringen. Riksgäldskontorets säkerhet för checkräkningskredit
på 35 milj. kr. till föreningen berörs inte.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
170 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
a) medge att under budgetåret 1970/71 90 milj. kr. av
det under Fonden för förlag till statsverket för budgetåret
1953/54 anvisade investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter
används för erforderlig säsongmässig lagring
av smör och köttvaror
b) medge, att Svensk spannmålshandel får för handhavande
av brödsädsregleringen, efter beslut av Kungl. Maj :t,
disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 35
milj. kr.
VILD. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. För att finansiera inlösen av inhemskt
oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag
av 50 milj. kr. För utlånade medel erläggs ränta som motsvarar gällande
diskonto med tillägg av en halv procent.
Statens jordbruksnämnd
Anslaget bör under budgetåret 1970/71 med oförändrat belopp få användas
för det med anslaget avsedda ändamålet.
Departemen tschefen
Jag har ingen erinran mot jordbruksnämndens förslag. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
medge att det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget
Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö får under
budgetåret 1970/71 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet. VIII.
VIII. Fonden för beredskapslagring
VIII: 1. Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruksprodukter
för beredskapsändamål. I anslutning till vad jag tidigare anfört under VII:
A—C Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter,
Särskild lagring av livsmedel bör under förevarande rubrik tas upp
ett investeringsanslag av 155 milj. kr. Till den nya fonden bör därjämte föras
över 116,2 milj. kr. från fonden för förlag till statsverket. Med hänvisning
till vad jag tidigare anfört under punkt C 3 på driftbudgeten bör en förstärkning
av beredskapen ske genom att Kungl. Maj :t bemyndigas att vid krig,
krigsfara eller andra omständigheter av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap
disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 50 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) besluta om inrättande av en jordbruksnämndens delfond
under fonden för beredskapslagring
b) till Lagring av jordbruksprodukter för beredskapsän -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 171
damål för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 155 000 000 kr.
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att från Fonden för förlag till
statsverket av anslagen Lagring av jordbruksprodukter,
Ytterligare lagring av jordbruksprodukter och Särskild lagring
av livsmedel till Fonden för beredskapslagring: jordbruksnämndens
delfond föra över 116 200 000 kr.
d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid krig, krigsfara eller
andra omständigheter av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap
disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av
högst 50 000 000 kr.
IX. Diverse kapitalfonder
IX: 1. Jordfonden. Fonden uppgår, sedan den för budgetåret 1969/70 tillförts
30 milj. kr., till 277 178 259 kr. Fondens medel skall enligt beslut av
1948 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader
för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på
jordbrukets område.
Enligt beslut av 1967 och 1968 års riksdagar får av fonden tillsammans
20 milj. kr. disponeras för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk, som ej
behövs för rationaliseringsändamål. De sålunda inlösta fastigheterna skall
redovisas på en särskild delfond.
Lantbruksstyrelsen
Fonden behöver f. n. inget ytterligare tillskott. Till förfogande för inköpsverksamheten
m. m. innevarande budgetår står 35,6 milj. kr. på huvudfonden
och 19,4 milj. kr. på delfonden utöver de under budgetåret inflytande
inkomsterna av fastighetsförsäljningar m. m.
Utvecklingen av inköps- och för sälj ningsverksamheten belyses av följande
sammanställning (milj. kr.).
Budgetår Inköp m. m. Försäljning m. m.
1964/65 .................... 71,9 53,7
1965/66 .................... 85,1 65,6
1966/67 .................... 83,7 86,3
1967/68 .................... 111,3 74,7
1968/69 .................... 87,6 80,6
Under budgetåret 1968/69 har för inlösen av ofullständiga jordbruk, som
ej behövs för rationaliseringsändamål, utnyttjats 336 908 kr. Mot bakgrunden
härav behöver ytterligare medel ej heller anvisas för detta ändamål.
Jag vill i detta sammanhang redovisa ytterligare uppgifter rörande inriktningen
och effekten av nämndernas inköps- och försäljningsverksamhet.
172 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Rationaliseringsreserven uppgick vid slutet av budgetåret 1968/69 till sammanlagt
18 540 ha åker och 131 700 ha skogsmark. Under budgetåret 1968/
69 inköpte lantbruksnämnderna 9 160 ha åker och 40 300 ha skogsmark. Av
förvärven under första halvåret 1969 låg 84 % av åkerarealen och 61 % av
skogsmarken i de egentliga jordbruksbygderna. Av försäljningarna under
samma tid låg 84 % av åkerarealen och 63 % av skogsmarken i dessa jordbruksbygder.
I följande tabell anges hur summan av köpeskillingarna (87 milj. kr.) för
de brukningsenheter, som lantbruksnämnderna förvärvade under budgetåret
1968/69, procentuellt fördelar sig på olika storleksgrupper.
Åker, ha |
Skog, ha |
|||||
— 25,0 |
25,1— 50,0 |
50,1— 100,0 |
100,1— 200,0 |
200,1— |
Summa |
|
— 2,0.................. |
5 |
3 |
2 |
2 |
4 |
16 |
2,1— 5,0.................. |
6 |
4 |
2 |
1 |
2 |
15 |
5,1—10,0.................. |
11 |
5 |
5 |
1 |
4 |
26 |
10,1—20,0.................. |
14 |
3 |
4 |
2 |
1 |
24 |
20,1—30,0.................. |
6 |
2 |
2 |
— |
— |
10 |
30,1—50,0.................. |
3 |
— |
1 |
1 |
1 |
6 |
50,1— .................. |
1 |
1 |
— |
1 |
— |
3 |
Summa |
46 |
18 |
16 |
8 |
12 |
100 |
Effekten av lantbruksnämndernas försäljningar av jordfondsfastigheter
belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter, som under
budgetåret 1968/69 fått tillskottsmark, har fördelats på åkerareal före tillköp.
För varje storleksgrupp anges medelarealen åker och skogsmark före
resp. efter tillköp.
Storleksgrupper efter åker-areal före tillköp, ha |
Antal bruk-ningsenheter |
Medelareal, ha |
|||
Åker |
Skogsmark |
||||
före tillköp |
efter tillköp |
före tillköp |
efter tillköp |
||
— 2,0 .............. |
53 |
1 |
3 |
93 |
122 |
2,1— 5,0 .............. |
105 |
4 |
6 |
69 |
103 |
5,1—10,0 .............. |
250 |
8 |
12 |
76 |
103 |
10,1—15,0 .............. |
233 |
13 |
19 |
53 |
70 |
15,1—20,0 .............. |
191 |
18 |
24 |
58 |
74 |
20,1—25,0 .............. |
136 |
23 |
31 |
51 |
67 |
25,1—30,0 .............. |
222 |
26 |
30 |
42 |
51 |
30,1—40,0 .............. |
137 |
35 |
44 |
74 |
85 |
40,1—50,0 .............. |
58 |
46 |
55 |
58 |
66 |
50,1— .............. |
82 |
101 |
113 |
232 |
244 |
Summa |
1467 |
23 |
29 |
71 |
88 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 173
I detta sammanhang bör också vissa uppgifter redovisas i fråga om verkningarna
av 1965 års jordförvärvslag. Av följande sammanställning framgår
omfattningen av de lagfarter, som beviljats för jordbruksfastigheter under
tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1969.
Antal |
Areal |
Areal |
|
åker, ha |
skogs- |
||
mark, ha |
|||
Enligt lagen prövade förvärv (exkl. överlåtelser mellan juri- |
|||
diska personer) |
|||
Fysiska personers förvärv ............................ |
13 718 |
121 200 |
265 800 |
Juridiska personers förvärv............................ |
1 592 |
18 000 |
103 000 |
Juridiska personers överlåtelser........................ |
273 |
2 300 |
10 800 |
Från lagens prövning undantagna förvärv |
|||
Släktförvärv, kommunförvärv, m. m................... |
20 553 |
201 500 |
723 600 |
Domänverkets förvärv................................ |
158 |
1 400 |
31 800 |
Domänverkets överlåtelser ............................ |
92 |
1 000 |
45 700 |
Lantbruksnämndernas förvärv ........................ |
2 572 |
19 200 |
78 000 |
Lantbruksnämndernas överlåtelser...................... |
2 784 |
17 500 |
67 600 |
Av de juridiska personernas förvärv har 51 gjorts av företag som bedriver
förädling eller distribution av jordbruksprodukter, 637 av företag som bedriver
förädling av skogsprodukter, 539 av exploateringsföretag och 365 av
andra företag. Av de förvärv som skogsförädlingsföretagen gjort har förvärvsegendomen
i 367 fall legat i skogsbruksbygd eller i skogsbruksdominerad
mellanbygd, medan egendomen i 157 fall legat i jordbruksbetonad mellanbygd
och i 113 fall i område som hänförs till jordbruksbygd. I 507 fall
har skogsförädlingsföretagens förvärv inneburit en utvidgning av deras tidigare
innehav i området. Av de fysiska personernas förvärv har 7 608 gjorts
av yrkesverksamma jordbrukare. 4 481 förvärv har avsett ej bestående brukningsenheter.
I fråga om förvärv, som undantas lagens prövning, har ca
16 500 ägt rum i form av släktförvärv omfattande en areal av ca 160 000 ha
åker och 606 000 ha skogsmark. I 1 902 fall har kommuner stått som förvärvare.
Erfarenheterna av den hittillsvarande tillämpningen av lagen har inte
föranlett lantbruksstyrelsen avge förslag till några ändringar av densamma.
Departementschefen
Lantbruksnämndernas inköps- och försälj ningsverksamhet, som sker
med anlitande av jordfonden, är av stor vikt för jordbrukets strukturrationalisering.
Fonden har under de tre senaste budgetåren tillförts sammanlagt
100 milj. kr. och uppgår nu till 277 milj. kr. De medel som dels finns
odisponerade, dels flyter in vid fastighetsförsäljningar m. m. beräknar jag
174 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
räcka till för inköpsverksamheten under budgetåret 1970/71. Anslaget bör
därför endast föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Jordfonden för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Sid.
1
8
9
10
10
11
15
17
19
20
21
23
26
26
28
29
30
30
34
36
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 175
Register
ÖVERSIKT
DRIFTBUDGETEN
A. Jordbruksdepartementet m. m.
Kr.
Jordbruksdepartementet .............................. 5 256 000
Lantbruksrepresentanter .............................. 488 000
Kommittéer m. m..................................... 2 000 000
Extra utgifter........................................ 270 000
8 014 000
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
Lantbruksstyrelsen ................................... 11 241 000
Lantbruksnämnderna ................................. 78 100 000
Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m...... 3 145 000
Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.............. 15 000 000
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m........ 1 000
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti.... 500 000
Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. 12 000 000
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m....................................... 1 400 000
Befrämjande av husdjursaveln m. m..................... 1 300 000
Statens hingstdepå och stuteri.......................... 1 478 000
Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ............... 96 000
Bidrag till Svensk matpotatiskontroll.................. 110 000
Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen......... 400 000
124 771 000
C. Jordbruksprisreglering
Statens jordbruksnämnd ............................ 9 160 000
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område .......... 116 000 000
176 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Sid. Kr.
39 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
m. m................................................ 34 300 000*
42 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket................... 50 300 000
43 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket...... 1 218 000
44 Bidrag till permanent skördeskadeskydd................ 30 000 000
45 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m..... 10 400 000
251 378 000
D. Skogsbruk
48 Skogsstyrelsen .................................... 6 021 000
50 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna...................... 41 134 000
54 Bidrag till skogsförbättringar ........................ 8 000 000
64 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo.................. 13 500 0001
65 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m..... 8 500 000
67 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m..... 1 285 000
78 440 000
E. Fiske
69 Fiskeristyrelsen....................................... 5 470 000
72 Fiskeriintendenter m. m................................ 875 000
73 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen................ 265 000
74 Kursverksamhet på fiskets område.................... 285 000
76 Bidrag till fiskehamnar m. m......................... 1 000
77 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen...................... 20 000
77 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen............ 934 000
78 Särskilt omställningsstöd till fiskare .................. 3 000 000
78 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fritidsfiske
............................................ 1000
79 Kostnader för liskeutredningar i vattenmål m. m......... 1 000
80 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m....... 2 000 000
80 Fiskeriundersökningsfartyg .......................... Öl 000 000
15 852 000
F. Rennäring
82 Lappväsendet......................................... 1 670 000
83 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande....... 100 000
84 Kompensation för bensinskatt till rennäringen............ 100 000
84 Åtgärder i samband med ändrade renbetesförhållanden .... —
1 870 000
1 Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 177
G. Service och kontroll
Sid. Kr.
85 Veterinärstyrelsen .................................... 3 147 000
86 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.......... 125 000
87 Veterinärstaten....................................... 19 161 000
88 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
............................................ 7 325 000
89 Statens veterinärmedicinska anstalt ..................... 11 096 000
91 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.... 1 400 000
92 Bidrag till djursjukvård i vissa fall .................... 400 000
92 Veterinärinrättningen i Skara ........................ 437 000
Statens centrala frökontrollanstalt:
93 Förvaltningskostnader .............................. 8 143 000
95 Utrustning.......................................... 150 000
96 Statens växtskyddsanstalt............................. 5 989 000
97 Bekämpande av växtsjukdomar........................ 150 000
98 Statens lantbrukskemiska laboratorium.................. 2 631 000
99 Statens maskinprovningar .......................... 2 144 000
62 298 000
H. Utbildning och forskning
Lantbrukshögskolan:
101 Förvaltningskostnader .............................. 29 632 000
112 Driftkostnader.................................... 9 402 000
113 Bokinköp m. m..................................... 587 000
114 Försöksverksamheten................................ 14 642 000
115 Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m........... 1 000
Veterinärhögskolan:
115 Förvaltningskostnader................................ 11 991 000
118 Driftkostnader.................................... 5 706 000
118 Bokinköp m. m..................................... 126 000
119 Försöksverksamhet................................. 300 000
119 Lantbruksdriften vid försöksgården.................... 1000
Skogshögskolan:
120 Förvaltningskostnader .............................. 12 875 000
123 Driftkostnader.................................... 9 453 000
123 Bokinköp m. m..................................... 138 000
124 Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m....................................... 15 000 000
124 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. .. 130 000
125 Jordbruksforskning ................................ 6 760 000
125 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning............. 935 000
126 Bidrag till Sveriges utsädesförening..................... 4 542 000
128 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling....... 255 000
129 Skoglig forskning .................................. 2 750 000
130 Bidrag till Institutet för skogsförbättring .............. 836 000
130 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien.............. 237 000
1 Beräknat belopp
178 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet
Sid. Kr
Alnarpsinstitutet:
131
Förvaltningskostnader................................... 2 682 000
133 Materiel m. ........................................... 315 000
133 Trädgårdsskolan i Norrköping.......................... 864 0 0
135 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. in........ 29 973 000
137 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor ... 3 000 000
138 Statens skogsmästarskola............................ 1116 000
140 Statens skogsinstitut................................ 2116 000
144 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. in............... 4 510 000
145 Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor .. 100 000
145 Reseunderstöd för studier m. in........................ 39 000
146 Bidrag till viss ungdomsverksamhet..................... 500 000
161 514 000
I. Miljövård
147 Statens naturvårdsverk................................ 11 968 000
149 Koncessionsnämnden för miljöskydd .................. 516 000
150 Miljövårdsinformation .............................. *2 150 000
151 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m......... 9 000 000
153 Vård av naturvårdsområden in. m..................... 4 700 000
155 Stöd till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar m. m. .. *16 500 000
155 Miljövårdsforskning ................................ 11 000 000
156 Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet 1 200 000
158 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.......... 84 000 000
159 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin 50 000 000
160 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m............. 750 000
191 734 000
J. Diverse
161 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m............. 180 000
161 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m....... 1000
163 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m....... 3 172 000
164 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder.......... 34 000
164 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar . . 5 000
3 392 000
Summa för driftbudgeten 899 313 000
1 Beräknat belopp
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 11: Jordbruksdepartementet 179
KAP ITALBUDGETEN
Statens affarsverksfonder
Sid. Kr.
Domänverket
165 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar............................. 92 000
166 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m............... 4 000 000
4 092 000
Statens allmänna fastighetsfond
166 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m......... *6 100 000
Statens utlåningsfonder
167 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av
fisk m. m......................................... 1 000
167 Statens fiskredskapslånefond.......................... —
168 Skogsväglånefonden ................................ —
1 000
Fonden för förlag till statsverket
169 Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter,
Särskild lagring av livsmedel............
170 Inlösen av inhemskt oljeväxtfro ......................
Fonden för beredskapslagring
170 Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbrukspro -
dukter för beredskapsändamål........................ 155 000 000
Diverse kapitalfonder
171 Jordfonden.......................................... 1000
Summa för kapitalbudgeten 165 194 000
Totalt för jordbruksdepartementet 1 064 507 000
1 Beräknat belopp
KUNGl. BOKTR. STHLM 1961 690574
BILAGA 12 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
HANDELSDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Handelsdepartementets verksamhetsområde omfattar — förutom handelspolitik
— bl. a. exportfrämjande åtgärder, pris-, konkurrens- och konsumentfrågor,
patent- och registreringsväsendet, ekonomiskt försvar samt
stöd till idrotten.
Departementets budget föreslås öka med 701,4 milj. kr. till 941,9 milj. kr.
Den största ökningen beror på en anslagsteknisk omläggning av finansieringen
av den beredskapslagring som görs av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar. Omläggningen innebär att 700 milj. kr. av de kapitalmedel som
ställts till förfogande för lagringen i form av rörlig kredit i riksgäldskontoret
ersätts av medel som föreslås skola anvisas på kapitalbudgeten. Vidare föreslås
att Kungl. Maj :t bemyndigas att under vissa omständigheter disponera
en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 300 milj. kr.
De största reella ökningarna hänför sig till reformer, som avses läggas
fram i särskilda propositioner avseende stöd åt vissa industrier och åtgärder
inom konsumentområdet samt ökat stöd till idrotten. Sålunda kommer
att föreslås bl. a. exportfrämjande åtgärder för TEIvO-industrierna och
den manuellt arbetande glasindustrin. För dessa ändamål beräknas ett nytt
anslag om 5,2 milj. kr. Vidare kommer att föreslås att en ny myndighet,
konsumentombudsmannen, inrättas. För denna reform beräknas ett anslag
av 1 milj. kr. Vad angår idrottsstödet innebär förslaget viss omfördelning
och sammanföring av anslag, som f. n. är upptagna under olika
huvudtitlar. För ifrågavarande ändamål beräknas en ökning av den sammanlagda
medelsanvisningen från 55 milj. kr. till 70 milj. kr. varav 40,4
milj. kr. tas upp under tionde huvudtiteln. Återstående belopp 29,6 milj. ler.
redovisas under åttonde huvudtiteln med 13,1 milj. kr. och under nionde
huvudtiteln med 16,5 milj. kr. De berörda anslagen har i avbidan på särskilda
propositioner tagits upp med beräknade belopp.
Statens kostnader för lagring av olja föreslås enligt 1970—1976 års oljelagringsprogram
med verkan fr. o. m. nästa budgetår minska med 55,5 milj.
kr. till 11,5 milj. kr. per år.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 12
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Handelspolitiska frågor
Strävandena att skapa en stor västeuropeisk marknad har ännu inte
krönts med framgång. Verksamheten inom den Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) har inriktats på att ytterligare utveckla det
interna samarbetet. Utredningarna om ett utvidgat nordiskt ekonomiskt
samarbete har fortgått under det gångna året. Förhandlingar har inletts
mellan de nordiska regeringarna för att lösa de problem som står öppna.
Utformningen av ett system med särskilda tullförmåner för u-ländema
liksom förberedelserna för det andra utvecklingsårtiondet har stått i centrum
för de internationella handelspolitiska biståndsdiskussionerna.
Europeiska gemenskapen (EEC)
Under det gångna året har diskussioner pågått inom EEC angående möjligheterna
att utvidga den gemensamma marknaden. På franskt initiativ
hölls inom EEC ett stats- och regeringschefsmöte den 1—2 december 1969
i Haag. Härvid diskuterades främst gemenskapens fullbordan, fördjupning
och utvidgning. Man var ense om principen rörande en utvidgning av gemenskapen
och samtyckte till att förberedelser inleddes för förhandlingar
med de stater, som ansökt om medlemskap. Så snart dessa förhandlingar
inletts skall diskussioner påbörjas med övriga EFTA-länder.
I avvaktan på ett beslut om en utvidgning av den gemensamma marknaden
har man inom EEC diskuterat möjligheterna till interimslösningar
på vissa områden i syfte att mildra effekterna av marknadssplittringen i
Europa. I enlighet härmed inbjöd EEC:s ministerråd under våren 1969
en rad länder, däribland flertalet EFTA-stater, till överläggningar i Bryssel
om en gemensam europeisk patentlagstiftning. Förhandlingarna härom
inleddes i slutet av maj 1969. Vidare inbjöd EEC:s ministerråd i november
intresserade utomstående länder att delta i samarbetet på det vetenskapliga
och teknologiska området. Den svenska regeringen förklarade sig beredd
att aktivt delta i detta samarbete.
Handelsdepartementet utgav i början av det gångna året en inom kommerskollegium
utarbetad redogörelse för Romfördragets tillämpning under
tiden 1 april 1966—30 juni 1968. Under första hälften av 1970 beräknas en
motsvarande redogörelse för tiden 1 juli 1968—31 december 1969 kunna
utges.
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
De europeiska marknadsproblemen var en av huvudfrågorna vid EFTA:s
ministermöten i Geneve den 8 och 9 maj samt den 6 och 7 november 1969.
Ministrarna upprepade därvid på nytt EFTA-ländernas beredvillighet och
önskan att så snart som möjligt delta i förhandlingar som syftar till vittomfattande
lösningar på de europeiska integrationsfrågorna och som öpp
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 3
nar möjlighet för alla medlemmar i EFTA att delta. Ministrarna bekräftade
åter sitt starka intresse av att bevara det frihandeisområde, som upprättats
genom EFTA.
Överenskommelse har nåtts om att Island skall inträda som medlem i
EFTA. De nordiska länderna har enats om att tillskjuta medel till en industrialiseringsfond
avsedd att utnyttjas för att utveckla Islands exportindustri
och stärka den isländska hemmamarknadsindustrins konkurrensförmåga.
Överenskommelse har även nåtts om förbättrade villkor för den
isländska fårköttsexporten till de övriga nordiska länderna. Proposition om
Sveriges godkännande av avtalet om Islands anslutning och övriga överenskommelser
avses föreläggas 1970 års riksdag.
Utvecklingen av det interna EFTA-arbetet har fortsatt. Den översyn av
ursprungsreglerna, som beslutades vid ministermötet i maj 1968, fortsätter,
liksom översynen av EFT A-konvention ens regler om statliga stödåtgärder,
offentlig upphandling, restriktiva affärsmetoder och etablering. Likaså
utreds utformningen av undantagsregeln i konventionens artikel 20.
Medlemsländerna har fortsatt sina strävanden att avlägsna s. k. tekniska
handelshinder i EFT A-handeln. Rådet antog i januari 1969 ett förslag
till ömsesidigt godkännande av provningsresultat på det elektriska området.
Undersökningar pågår om möjligheterna att införa liknande arrangemang
även på andra områden. Vidare behandlas f. n. förslag till konventioner
rörande ömsesidigt godkännande dels av kontroll och märkning av
ädelmetaller, dels av inspektion av läkemedelstillverkning.
Handeln med jordbruksvaror och med fisk har också granskats under år
1969. Vid ministermötet i maj 1969 lades fram en utredning rörande
EFT A-konventionens jordbruksbestämmelser. Ministrarna gav det permanenta
rådet i uppdrag att undersöka möjligheterna att förbättra förutsättningarna
för handeln med jordbruksvaror. Undersökningen skall omfatta
bl. a. öumping, statliga stödåtgärder, olika prisnivåer för råvaror samt
möjligheterna att minska antalet varor i konventionens bilaga D (jordbruksvaror).
Den ekonomiska kommittén har diskuterat effekterna av de valutadevalveringar,
som ägde rum under hösten 1967. Vidare har inkomst- och
prispolitiken i EFT A-länderna behandlats.
Jugoslavien har under år 1969 varit representerat vid ett antal möten
med EFTA:s tekniska kommittéer.
Nordiskt samarbete
Den nordiska ämbetsmannakommitté, som fått i uppdrag att utreda möjligheterna
till ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete i enlighet med
de nordiska statsministrarnas beslut i april 1968, lade den 3 januari 1969
fram en preliminär rapport om resultatet av sina undersökningar. Ämbetsmannakommitténs
preliminära rapport behandlades dels vid möten
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
mellan de nordiska statsministrarna den 18 och 19 januari, den 1 februari
samt den 18 och 19 februari, dels vid möte mellan statsministrarna och
Nordiska rådets presidium och ekonomiska utskott den 1 och 2 februari,
dels vid Nordiska rådets session den 1—6 mars 1969. Statsministrarna fann
att ett utvidgat samarbete borde kunna utformas i enlighet med de allmänna
principer som angivits i statsministrarnas beslut i april 1968 och att
ämbetsmannakommitténs preliminära rapport borde kunna utgöra grundval
för fortsatt arbete. Statsministrarna beslöt uppdra åt ämbetsmannakommittén
att slutföra sitt arbete och utarbeta förslag till lösning på samtliga
samarbetsområden.
Ämbetsmannakommitténs slutrapport överlämnades till statsministrarna
den 17 juli 1969. Rapporten innehåller ett utkast till traktat om upprättande
av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete. Full enighet har inte
kunnat redovisas på alla punkter. Olösta frågor kvarstår bl. a. beträffande
tullpolitiken, jordbruks- och fiskeripolitiken samt det finansiella samarbetet.
De nordiska statsministrarna behandlade ämbetsmannakommitténs rapport
vid möte i Stockholm den 3 november 1969. Därefter sammanträdde regeringsdelegationer
i Oslo den 25 och 26 november 1969. Vid ett nytt möte
med statsministrarna i Helsingfors den 12 och 13 december konstaterades
att det inte är möjligt att nå fram till en överenskommelse före Nordiska rådets
session i Reykjavik men det rådde enighet om att man borde inrikta
sig på att fatta definitivt beslut snarast möjligt efter denna tidpunkt.
FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD)
Sedan den andra sessionen med Förenta Nationernas konferens för handel
och utveckling (UNCTAD II) hölls i New Delhi under februari-—mars
1968 har ett flertal sammanträden hållits med UNCTAD:s styrelse och dess
olika kommittéer.
Framstegen inom UNCTAD efter andra konferensen bär varit begränsade.
Bland frågor som stått i centrum för intresset kan särskilt nämnas
frågan om särskilda tullförmåner för u-länderna samt supplementär finansiering.
UNCTAD :s bidrag till förberedelserna för andra utvecklingsårtiondet
har varit föremål för ett omfattande arbete.
Sverige är under år 1970 företrätt såväl i UNCTAD:s styrelse som i samtliga
huvudkommittéer.
En närmare information om UNCTAD:s arbetsuppgifter lämnas i broschyren
»Handelsdepartementet informerar om UNCTAD».
Andra handelspolitiska frågor
Inom GATT fortsätter strävandena att ytterligare frigöra världshandeln.
Särskild uppmärksamhet ägnas handeln med u-länderna, icke-tariffära
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 5
handelshinder och handeln med jordbruksvaror. Sverige har genom unilaterala
bidrag fortsatt att öka stödet till GATT:s och UNCTAD:s gemensamma
handelsinformationscentrum (ITC).
Sverige har fortfarande bilaterala handelsöverenskommelser, huvudsakligen
med de östeuropeiska staterna. Under år 1969 fördes nio förhandlingar
inom ramen för sådana överenskommelser.
Med anledning av den hastiga ansvällningen av importen av vissa textiloch
konfektionsvaror har överenskommelse träffats med Jugoslavien.
Hongkong, Sydkorea och Portugal om en temporär begränsning av exporten
till Sverige av några av dessa varuslag.
Strävandena att stabilisera priserna på u-ländernas råvaror har i olika
sammanhang stötts från svensk sida. Sålunda bidrog Sverige aktivt till tillkomsten
av det sockeravtal som trädde i kraft den 1 januari 1969. Sverige
är medlem i styrelserna för sockerorganisationen och internationella kaffeorganisationen.
Ansträngningarna att få till stånd ett avtal för kakao fortsätter.
Exportfrämjande åtgärder och turism
Till kommersiell information om Sverige i utlandet beräknas för nästa
budgetår 5,4 milj. kr. under tionde huvudtiteln.
Handelssekreterarnas antal har fördubblats sedan budgetåret 1962/63.
Goda erfarenheter har erhållits av den specialiserade service i marknadsföring
som handelssekreterarna erbjuder. För att bl. a. skapa förutsättningar
för en fortsatt utbyggnad av handelssekreterarorganisationen övervägs
att fr. o. in. budgetåret 1970/71 införa försöksverksamhet med avgiftsbeläggning
av handelssekreterarkontorens tjänster av konsultkaraktär.
Systemet med praktikanter hos handelssekreterarna och de svenska utlandshandelskamrarna
har utfallit väl. Det ger en värdefull utbildning och
praktikanternas erfarenheter kan nyttiggöras för svensk exportindustri.
F. n. finns ca 40 praktikantplatser. Antalet sökande till dessa är mycket
stort. För att vidga möjligheterna till praktisk exportutbildning föreslås att
stipendier inrättas för ytterligare åtta platser hos handelssekreterarna.
Av särskilda fondmedel och reservationsmedel beräknas ca 800 000 kr.
kunna disponeras för exportfrämjande verksamhet.
Särskilda sakkunniga har tillkallats med uppgift att utreda denna verksamhet.
TEKO-utredningen överlämnade i augusti 1969 en delrapport med förslag
om offentlig upphandling, exportfrämjande åtgärder och utbildning. På
grundval av rapporten och en framställning från berörda branschorganisationer
inom glasindustrin avses årets riksdag i särskild proposition underställas
förslag om bl. a. exportfrämjande åtgärder för TEKO-industrierna
och den manuellt arbetande glasindustrin.
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Bidraget till Svenska turisttrafikförbundet föreslås höjt till 4,6 milj. kr.
Till förstärkning av verksamheten vid förbundet beräknas dessutom 150 000
kr. kunna disponeras av särskilda fondmedel.
Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
Ett förslag till lag om otillbörlig marknadsföring har efter föredragning
av chefen för justitiedepartementet remitterats till lagrådet. Lagförslaget
avses underställas 1970 års riksdag i särskild proposition. Det innebär
bl. a. att en ny myndighet, konsumentombudsmannen, med uppgift att övervaka
marknaden och ingripa mot otillbörliga marknadsföringsåtgärder inrättas
och att näringsfrihetsrådet ombildas till ett marknadsråd.
För organisationsfrågor m. m. i samband med lagförslaget redogörs närmare
i en inom justitie- och handelsdepartementen upprättad promemoria
(stencil Ju 1969:27), som remissbehandlats. Efter beredning avses även
dessa frågor bli underställda riksdagen.
Konsumentutredningen har avlämnat en promemoria, i vilken vissa för
konsumentpolitiken grundläggande frågeställningar belyses. I övrigt fortsätter
utredningsarbetet. En del av de problem, som aktualiserats av utvecklingen
inom handeln, utreds av butiksetableringsutredningen och bensinhandelsutredningen.
Dessa utredningar beräknas bli slutförda under år 1970.
En ny utredning har tillsatts beträffande affärstidsregleringen.
I anledning av förslag av 1965 års hemkonsulentutredning förordas att
hemkonsulenterna förs över från lantbruksnämnderna till länsstyrelserna
och att huvudmannaskapet för dem anförtros konsumentinstitutet, som i
samband härmed föreslås få viss personalförstärkning.
Av den sammanlagda anslagsökningen inom området för pris-, konkurrens-
och konsumentfrågor, 3 milj. kr., hänför sig 1 milj. kr. till det beräknade
anslaget för näringsfrihetsrådet. Anslaget till konsumentvaruforskning
höjs med 390 000 kr. till 4,3 milj. kr.
Ekonomiskt försvar
Som ett led i studieverksamheten för långsiktsplanering av försörjningsberedskapens
utformning har överstyrelsen för ekonomiskt försvar fått i
uppdrag att fortlöpande bedriva s. k. miljöstudier. Studierna avses leda
fram till beskrivningar av angreppsfall, som kan tas till utgångspunkt för
analys av det ekonomiska försvarets resursanspråk och resursutnyttjande
samt försörjningsberedskapens framtida utformning.
Med hänsyn till vårt lands allt större beroende av importerade bränslen
godkände 1969 års riksdag (prop. 1969: 136, BeU 66, 2 LU 86, rskr 398 och
375) riktlinjer för att öka beredskapslagringen av oljeprodukter under perioden
1970—1976. Den genomsnittliga årskostnaden för att genomföra pro
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 7
grammet beräknades till 109 milj. kr. Finansieringen sker dels indirekt
genom prissättningen på oljeprodukterna, dels genom statliga ränte- och
amorteringsfria lån. För sådana lån föreslås att 11,5 milj. kr. anvisas på
nästa budgetårs kapitalbudget.
Överstyrelsens lagerinköp för beredskapsändamål finansieras f. n. med en
rörlig kredit i riksgäldskontoret. För den fortsatta finansieringen föreslås
att en särskild fond inrättas. Det föreslås, att till fonden anvisas 700 milj. kr.
på kapitalbudgeten, varvid den rörliga krediten kan upphöra. Ränta motsvarande
statens normalränta skall erläggas på de medel som ställts till
förfogande. För räntekostnader liksom kostnader för hantering av lagren
föreslås att 82,3 milj. kr. anvisas på nästa budgetårs driftbudget.
Vidare föreslås att Kungl. Maj :t bemyndigas att vid krig, krigsfara eller
annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera
en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 300 milj. kr.
Stöd till idrotten
Idrottsutredningen har i betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29) föreslagit
att statens stöd till idrottsverksamhet ökas och att medelsanvisning
under olika huvudtitlar för idrottsändamål förs samman. Betänkandet
har remissbehandlats. I avvaktan på särskild proposition i ämnet tas under
olika huvudtitlar upp sammanlagt 70 milj. kr. i stöd till idrotten. Under
tionde huvudtiteln har tagits upp ett anslag med ett beräknat belopp av
40,4 milj. kr.
Patent- och registrerings väsendet
Sverige deltar i det internationella samarbete som på patent-, varumärkes-
och mönsterområdet pågår inom Europarådet, Paris- och Bernunionernas
gemensamma internationella organ (BIRPI) och EEC. BIRPI har lagt
fram ett utkast till samarbetsavtal benämnt Patent Cooperation Treaty, den
s. k. PCT-planen som, om den godkänns, kommer att minska belastningen på
nyhetsgranskande patentverk. Remissbehandlingen av utkastet pågår. Inom
EEC pågår överläggningar om att inrätta ett centralt europeiskt patentorgan,
som avses betjäna även stater, ej anslutna till EEC. Patentpolicykommittén
utreder de problem som för det svenska patentverkets vidkommande
aktualiseras, om Sverige ansluter sig till PCT-planen eller till det system
som utarbetas i samband med överläggningar med EEC.
Det inom patent- och registreringsverket påbörjade rationaliserings- och
utvecklingsarbetet, främst beträffande patent- och bolagsärenden, fortsätter.
Verket kommer vidare att utvidga informations- och dokumentationstjänsten
på patentområdet. För verket föreslås en anslagsökning med 1,6 milj. kr.
Anslaget redovisas för riksdagen i programtermer.
8
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Sammanfattning
Förändringarna inom handelsdepartementets verksamhetsområde i förhållande
till riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning.
Beloppen anges i milj. kr.
Anvisat |
Förslag |
Föränd- |
|
DRIFTBUDGETEN |
1969/70 |
1970/71 |
ring |
A. Handelsdepartementet m. m............... |
10,8 |
12,7 |
+ 1,9 |
B. Utrikeshandel m. m....................... |
17,6 |
24,0 |
+ 6,4 |
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor...... |
20,8 |
23,8 |
+ 3,0 |
D. Patent- och registreringsväsendet............ |
29,9 |
31,9 |
+ 2,0 |
E. Ekonomiskt försvar ...................... |
55,9 |
89,0 |
+ 33,1 |
F. Diverse ................................ |
37,6 |
45,2 |
+ 7,6 |
Summa för driftbudgeten |
172,6 |
226,6 |
+ 54,0 |
KAPITALBUDGETEN |
|||
V. Fonden för låneunderstöd................ |
67,0 |
11,5 |
— 55.5 |
VIII. Fonden för beredskapslagring ............ |
— |
700,0 |
+ 700,0 |
IX. Diverse kapitalfonder .................. |
0,9 |
3,8 |
+ 2,9 |
Summa för kapitalbudgeten |
67,9 |
715,3 |
+ 647,4 |
Totalt för handelsdepartementet .............. |
240,5 |
941,9 |
+ 701,4 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
9
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler de frågor
som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom handelsdepartementets
verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
A, Handelsdepartementet m. m.
A 1. Handelsdepartementet
1968/69 Utgift1 .................... 22 922 326
1969/70 Anslag .................... 3 930 000
1970/71 Förslag .................... 4 100 000
1 Anslagen Handelsdepartementet: Avlöningar och Handelsdepartementet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 26 920 kr.
1969/70 Beräknad
ändring
1970/71
Personal
Handläggande personal........................... 27 —
Övrig personal.................................. 29 —
56
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Anslag
Avlöningar .........................
Sjukvård ..........................
Reseersättningar (även för utrikes resor)
Expenser .........................
Lönekostnadspålägg.................
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
3 031 000 |
+ |
83 000 |
8 000 |
+ |
1 000 |
49 000 |
— |
|
152 000 |
+ |
66 000 |
690 000 |
+ |
20 000 |
3 930 000 |
+ |
170 000 |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Handelsdepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.
A 2. Krigsmaterielinspektionen
1968/69 Utgift ...................... U25 229
1969/70 Anslag ...................... 153 000
1970/71 Förslag ...................... 164 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 604 kr.
Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel
och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan
materiel. Inspektionen utgörs av krigsmaterielinspektören och två biträden,
vilka redovisas under handelsdepartementets personal.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Anslag Avlöningar ...................... |
............ 115 000 |
+ 8 500 |
Sjukvård ........................... |
............ 1 000 |
— |
Reseersättningar.................... |
............ 3 000 |
+ 500 |
Lokalkostnader..................... |
............ 3 000 |
— |
Expenser ......................... |
........... 5 000 |
— |
Lönekostnadspålägg................. |
............ 26 000 |
+ 2 000 |
153 000 |
+ 11 000 |
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 164 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 11
A 3. Kollegiet för Sverige-information i utlandet
1968/69 Utgift1 .................. 2665 398
1969/70 Anslag .................. 1 358 000
1970/71 Förslag.................. 1 091 000
1 Anslag Handelsdepartementet: Administrationskostnader för utlandsinformationen
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1989/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 294 kr.
Kollegiet för Sverige-information i utlandet har till uppgift att samordna
planeringen och utförandet av information om Sverige i utlandet samt fördela
de medel som för ändamålet ställts till förfogande för den av Kungl.
Maj :t utsedde ordföranden i kollegiet.
Ordinarie ledamöter i kollegiet är huvudmannen för exportfrämjande
åtgärder i handelsdepartementet, chefen för utrikesdepartementets informationsbyrå
samt cheferna för Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet,
Sveriges allmänna exportförening och Sveriges radios utlandsprogram.
Adjungerade ledamöter är huvudmannen för kulturfrågor i utbildningsdepartementet,
chefen för utrikesdepartementets pressbyrå och chefen
för Svensk-internationella pressbyrån. Till kollegiet är knutet ett sekretariat,
som leds av ordföranden.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
Personal |
Kollegiet |
Dep. chefen |
|
Handläggande personal......... |
...... 7 |
+ 1 |
— 2 |
Övrig personal................ |
...... 6 |
— |
— |
Anslag |
13 |
+ 1 |
— 2 |
Avlöningar .................. |
...... 595 000 |
+ 62 000 |
— 131 000 |
Arvoden ...................... |
...... — |
+ 60 000 |
— |
Sjukvård..................... |
...... 2 000 |
+ 5 000 |
— |
Reseersättningar.............. |
...... 2 000 |
+ 61000 |
+ 1 000 |
Därav utrikes resor............... |
....... . |
(55 000) |
— |
Lokalkostnader............... |
...... 551 000 |
+ 117 000 |
— 107 000 |
Expenser ................... |
..... 71000 |
+ 287 000 |
— |
Därav engångsutgifter............. |
(255 000) |
||
Lönekostnadspålägg........... |
...... 137 000 |
+ 13 000 |
- 30 000 |
1 358 600 |
+ 605 000 |
- 267 000 |
Kollegiet för Sverige-information i utlandet
1. För en assistent till intendenten i Sverigehuset begärs en tjänst i A 17.
2. Kostnaderna för bevakning av lokalerna blir högre än vad som tidigare
beräknats.
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
3. För anskaffning av ett snabbtelefonsystem och komplettering av den
tekniska utrustningen m. m. i Sverigehuset begärs ett engångsanslag av
255 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Kollegiet för Sv erige-inf or mation i utlandet för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 091 000 kr.
A 4. Handelssekreterare
1968/69 Utgift .................. *3 711 567
1969/70 Anslag .................. 4 412 000
1970/71 Förslag.................. 5 800 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 663 kr.
Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom
specialiserad kommersiell service särskilt i fråga om marknadsföring. Handelssekreterarna
rekryteras från svenska företag med exportinriktning för
tjänstgöring under tre till fem år på marknader, där en ökning av den,
exportfrämjande verksamheten bedöms lämplig.
Fjorton handelssekreterare är f. n. utsända. Av dessa arbetar tolv på
utomeuropeiska marknader, nämligen två i Canada (Toronto och Vancouver),
fyra i Amerikas förenta stater (New York, Detroit, Chicago och
Los Angeles), en för att bevaka utvecklingsprojekt i Norra Latinamerika
(Mexico City), en i Främre Orienten (Beirut), en i Malaysia (Kuala Lumpur),
en i Japan (Tokyo), en i Östafrika (Nairobi) och en i Australien
(Melbourne). En handelssekreterare arbetar i EFTA-länderna, företrädesvis
Schweiz (Ziirich) och en i Tjeckoslovakien (Prag). Medel har beviljats
för ytterligare en handelssekreterartjänst.
Utgifterna för handelssekreterarnas verksamhet var under budgetåret
1968/69 ca 3,8 milj. kr. För innevarande budgetår har anvisats 4 412 000
kr. För att upprätthålla oförändrad aktivitet under nästa budgetår behövs
en ökning av anslaget med 738 000 kr.
Hos flertalet handelssekreterare finns en eller två praktikanter. Medel till
stipendier åt dessa beräknas f. n. under reservationsanslaget B 3. Främjande
av utrikeshandeln m. m. För innevarande budgetår har för detta ändamål
anvisats 375 000 kr.
Kommerskollegium anför att antalet praktikantplatser hos handelssekreterare
under perioden 1964/65—1969/70 har ökat från 5 till 14. Praktikanter
statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 18
finns nu i Zurich, Los Angeles (2), Chicago (2), Detroit, Toronto (2), Vancouver
(2), Kuala Lumpur, Nairobi, Beirut och Melbourne men däremot inte
i New York, Tokyo, Mexico City och Prag.
Systemet med praktikanter har, såvitt kollegiet kan finna, utfallit väl.
Det ger en värdefull utbildning och det förefaller som om praktikanterna
överlag efter slutad praktikanttjänstgöring fått anställningar där deras erfarenheter
från denna verksamhet kan nyttiggöras för svensk export. Stipedierna
är mycket efterfrågade. År 1969 uppgick antalet sökande till ca
200. Flera handelssekreterare har anmält önskemål om att få två praktikanter.
Kollegiet föreslår, att ytterligare en praktikantplats inrättas i vardera
Beirut, Detroit, Melbourne, Nairobi och Zurich. Vidare bör en praktikantplats
inrättas i Tokyo. Om handelssekreterarkontoret i Kuala Lumpur
dras in behövs medel till fem nya praktikantplatser.
Sveriges allmänna exportförening föreslår i skrivelse till kollegiet att två
särskilda stipendier inrättas för tjänstgöring under 6 månader hos föreningen
som en förberedelse till praktikanttjänstgöring hos hanaelssekreterarna.
Kollegiet delar föreningens uppfattning att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt
att bereda praktikanter en upplärningstid före tjänstgöringen hos
handelssekreterarna och tillstyrker förslaget. Stipendiebeloppet beräknas
till 1 250 kr. för månad eller sammanlagt 15 000 kr.
På grund av det anförda hemställer kollegiet att 533 000 kr. anvisas för
budgetåret 1970/71 till stipendier åt praktikanterna.
Norrland Center har framfört önskemål om inrättandet av två regionala
handelssekreterare för Norrland. Kommerskollegium, småindustrins exportråd
och Exportföreningen har yttrat sig över ansökningen.
För att befrämja export av verkstadsprodukter till den japanska marknaden
föreslår Sveriges Mekanförbund att en person med lämpliga kvalifikationer
ges i uppdrag att som komplettering till den verksamhet som bedrivs
av den nuvarande handelssekreteraren och Ingeniörsvetenskapsakademiens
tekniske attaché stödja den svenska verkstadsindustrin i dess strävanden att
vidga kontakterna med japanska företag. Över förslaget har kommerskollegium,
handelssekreteraren i Tokyo, Exportföreningen och Ingeniörsvetenskapsakademien
yttrat sig.
Kungl. Maj :t uppdrog den 15 mars 1968 åt riksrevisionsverket att utreda
frågan om avgiftsbeläggning av handelssekreterarnas tjänster. I promemoria
den 9 maj 1969 föreslår verket, att vissa av handelssekreterarnas tjänster
skall avgiftsbeläggas. Förslag lämnas om avgifternas storlek, verlcsamhetsuppläggning,
budgetering m. m. samt om avgiftsbefrielse för mindre
företag.
Över promemorian har, efter remiss, yttrande avgivits av kommerskollegium
— efter hörande av Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare
och handelskammaren i Göteborg —, exportrådet för den mindre
industrin, Kooperativa förbundet, Svensk industriförening, Svenska ut
-
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
landshandelskamrarnas förening, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges
grossistförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisation.
Remissinstanserna tillstyrker att en avgiftsbeläggning av vissa tjänster
införs hos handelssekreterarna åtminstone successivt. Erinringar riktas
mot riksrevisionsverkets förslag om avgifternas storlek. Verkets förslag
om avgiftsbefrielse för mindre företag avstyrks av samtliga.
Departementschefen
Handelssekreterarorganisationen har under de senaste åren utvecklats
kraftigt såväl kvantitativt som kvalitativt.
Systemet med praktikanter hos handelssekreterarna och de svenska utlandshandelskamrarna
har utfallit väl. Det ger en värdefull utbildning och
praktikanternas erfarenhet kan nyttiggöras för svensk exportindustri. För
att vidga möjligheterna till praktisk exportutbildning och förstärka handelssekreterarorganisationen
bör ytterligare praktikantstipendier inrättas
vid denna.
Medlen till stipendier åt praktikanter hos handelssekreterarna, som f. n.
redovisas under anslaget Främjande av utrikeshandeln m. in., bör fr. o. in.
nästa budgetår tas upp under anslaget Handelssekreterare.
En försöksverksamhet som omfattar minst två år planeras med avgiftsbeläggning
av handelssekreterar kontor ens tjänster av konsultkaraktär. Genom
ett avgiftssystem kan utnyttjandet av handelssekreterarorganisationen
ledas till de tjänster som näringslivet betraktar som mest värdefulla. Det
föreslagna systemet för disposition av intäkterna innebär också att handelssekreterarorganisationen
kan byggas ut i takt med näringslivets ökade efterfrågan
på organisationens tjänster.
Av arvodesintäkterna bör 75 % disponeras centralt för organisationen i
dess helhet och lokalt av de olika handelssekreterarkontoren. Fr. o. m. budgetåret
1970/71 bör denna del av intäkterna redovisas såsom uppbörd under
anslaget. Intäkterna bör få disponeras inte endast under det budgetår
då de flyter in, utan även under påföljande budgetår. Med hänsyn härtill bör
anslaget göras till ett reservationsanslag.
Under försöksperioden torde full kostnadstäckning inte kunna uppnås för
uppdragsverksamheten. Bl. a. med hänsyn härtill bör 25 % av intäkterna
tillföras inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 5,8 milj. kr. Av ökningen
1 388 000 kr. har 738 000 kr. beräknats för pris- och löneomräkning på befintliga
resurser under anslaget. För praktikantstipendier beräknar jag
650 000 kr., vilket innebär en ökning med 275 000 kr. Jag har då räknat med
åtta nya praktikantplatser samt en värdeförbättring av stipendierna. Jag
hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Handelssekreterare för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 5 800 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
15
A 5. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift..... 1 099 066 Reservation...... 328 030
1969/70 Anslag ____ 850 000
1970/71 Förslag ____ 1 500 000
Kommittéverksamheten har ökats under innevarande budgetår och kommer
att dra högre kostnader än vad som kunde förutses vid anmälan av detta
anslag i prop. 1969: 1 (bil. 12 s. 12). Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet
till 500 000 kr. och ämnar senare i dag förorda att detta belopp anvisas
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1969/70.
För nästa budgetår räknar jag med en ytterligare ökad kommittéverksamhet,
varför anslaget bör räknas upp med 650 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.
A 6. Extra utgifter
1968/69 Utgift ........ 74 006 Reservation...... 130 423
1969/70 Anslag....... 75 000
1970/71 Förslag ...... 50 000
Anslaget bör för nästa budgetår minskas med 25 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kr.
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
B. Utrikeshandel m. m.
B 1. Kommerskollegium
1968/69 Utgift1 .................. 26 737 813
1969/70 Anslag .................. 8 475 000
1970/71 Förslag.................. 9 235 000
1 Anslagen Kommerskollegium: Avlöningar och Kommerskollegium: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 65 305 kr.
Kommerskollegium är central myndighet för inrikes- och utrikeshandeln,
industri och bergshantering samt hantverk och slöjd. Verket är också chefsmyndighet
för bergsstaten, sprängämnesinspektionen och elektriska inspektionen.
Kollegiet är under generaldirektören organiserat på en utrikes- och utredningsavdelning
samt fyra byråer, nämligen bergsbyrån, elektriska byrån,
industribyrån och allmänna byrån. Utrikes- och utredningsavdelningen utreder
och behandlar frågor på framför allt utrikeshandelns och handelspolitikens
områden. Bergsbyrån handlägger frågor rörande gruv- och järnhanteringen,
allmänna energi- och bränslefrågor samt frågor rörande utnyttjande
av naturtillgångar på kontinentalsockeln, elektriska byrån ärenden
angående koncessioner, säkerhetsföreskrifter och tillsyn inom det
elektriska området, installatörsbehörighet, statsbidrag och lån för upprustning
av elektriska starkströmsanläggningar m. m. och industribyrån frågor
som berör annan industri än gruv- och järnhanteringen, ärenden rörande
tillsatser till livsmedel, lånegarantiärenden, frågor om hantverk och slöjd
samt ärenden som rör sprängämnesinspektionens verksamhet. Till allmänna
byråns uppgifter hör främst remissärenden om inrikeshandel och näringar,
kollegiets och lokalstaternas administration samt allmänt samordnande
verksamhet i juridiskt och administrativt hänseende.
En sakkunnig har i uppdrag att överväga kommerskollegiets arbetsuppgifter
och organisation.
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 kollegium |
Handläggande personal......... |
...... 83 |
+ 5 - |
Övrig personal................ |
...... 66 |
+ 4 - |
149 |
+ 9 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 17
Anslag |
1969/70 |
Beräknad ändrin |
g 1970/71 |
|
Avlöningar ...................... |
6 317 000 |
-j- |
912 000 |
+ 509 000 |
Sjukvård........................ |
20 000 |
— |
||
Reseersättningar (även för utrikes resor) a) beräknat belopp för befintliga loka- |
54 000 |
+ |
46 000 |
+ 23 000 |
ler....................... b) beräknat belopp för tillkommande |
246 000 |
+ |
24 000 |
+ 12 000 |
lokaler...................... |
_L |
15 000 |
— |
|
Expenser .................. |
349 000 |
+ |
60 000 |
+ 134 000 |
Därav engångsutgifter.................. Lönekostnadspålägg a) beräknat belopp för befintlig orga- |
(114 000) |
(115 000) |
(114 000) |
|
nisation................... |
1 425 000 |
_1_ |
82 000 |
+ 82 000 |
b) beräknad ändring................ |
+ |
87 000 |
— |
|
Vissa kostnader för statens gruvegendom |
65 000 |
— |
— |
|
8 476 000 |
+ 1 226 000 |
+ 760 000 |
Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till oförändrat
1 000 kr.
Kommerskollegium
1. Löne- och prisomräkning in. m. 425 000 kr.
2. De ökade krav som ställs på handläggningen av ärenden rörande
GATT, OECD och vissa ämnesområden inom UNCTAD har under budgetåret
1968/69 gjort det nödvändigt att arvodesanställa en avdelningsdirektör
och eu kontorsskrivare. Fasta tjänster bör nu inrättas för dessa arbetsuppgifter.
Denna förändring medför inte ökade lönekostnader. Arbetsbelastningen
fortsätter att öka på utrikes- och utredningsavdelningen. Med hänsyn
härtill behöver avdelningen förstärkas med tre handläggare och två
biträden ( + 256 000 kr.).
3. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1967: 106, 3LU 42, rskr 295; SFS
1967: 203) skall kollegiet svara för administrativa uppgifter i samband med
lagstiftningen om ställande av säkerhet vid sällskapsresa till utlandet. För
dessa arbetsuppgifter behövs en byrådirektör och en assistent (+111 000
kr.).
4. Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1968:98, 3EU 63, rskr 333;
SFS 1968:555, 556) har Kungl. Maj:t beslutat att kommerskollegium
fr. o. m. den 1 januari 1969 skall meddela tillstånd för utlänning att driva
näring. För dessa arbetsuppgifter behövs ytterligare en byrådirektör och
en kansliskrivare (+ 98 000 kr.).
2 liihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 12
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
5. Medel för arvode till konsulter bör anvisas med sammanlagt 225 000
kr., därav för rationaliseringsuppgifter 50 000 kr., för frågor i samband
med oljeborrning på kontinentalsockeln 10 000 kr., för granskning av avbetalningshandeln
med bilar 100 000 kr., för utredningar i samband med glesbygdsstödet
50 000 kr. samt för statistiska bearbetningar åt utrikes- och utredningsavdelningen
15 000 kr.
6. Ökad verksamhet motiverar att anslagsposten Reseersättningar räknas
upp med 43 000 kr., anslagsposten Lokalkostnader med 27 000 kr. och anslagsposten
Expenser med 40 000 kr.
För nyanskaffning samt upprustning av möbler och inventarier krävs en
ökning av engångsanslag med 1 000 kr. från 114 000 kr. till 115 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 235 000 kr. Jag har därvid under anslagsposten Avlöningar räknat in
180 000 kr. för viss tillfällig personalförstärkning, som behövs för att administrera
exportfrämjande åtgärder inom textil- och konfektionsindustrierna
m. m. inom ramen för ett särskilt försöksprogram. I avvaktan på särskild
proposition i ämnet ämnar jag i det följande under anslagspunkten
B 7 föreslå att 5,2 milj. kr. beräknas för detta program. Under anslagsposten
Expenser avses 20 000 kr. för vissa kostnader i samband med nämnda
försöksprogram och 60 000 kr. för anskaffning av visst handelsstatistiskt
material från FN :s statistiska kontor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommerskollegium för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 9 235 000 kr.
B 2. Sprängämnesinspektionen
1968/69 Utgift1 .................... 2729 071
1969/70 Anslag .................... 999 000
1970/71 Förslag .................. 1 118 000
1 Anslagen Sprängämnesinspektionen: Avlöningar och Sprängämnesinspektionen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 633 kr.
Sprängämnesinspektionen är statligt tillsynsorgan för ärenden om explosiva
och brandfarliga varor och därmed sammanhängande frågor. Kommerskollegium
är chefsmyndighet för inspektionen. I fråga om handläggningen
av arbetarskyddsärendena är inspektionen underställd arbetarskyddsstyrelsen
och sprängämnesinspektören är specialinspektör inom yrkesinspektionen.
Inspektionen är under sprängämnesinspektören organiserad på två civila
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 19
avdelningar och en militär avdelning. Den ena civila avdelningen handlägger
ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser, den andra ärenden
rörande brandfarliga vätskor. Dessutom finns ett för avdelningarna gemensamt
kansli med skrivcentral och expedition. 1 2 3 4 5 6
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/ 71 |
||
Tjänster |
Kommers- kollegium |
Dep.chefen |
|
Handläggande personal............... |
11 |
+ 1 |
+ 1 |
övrig personal...................... |
4 |
+ 1 |
+ 1 |
Anslag |
15 |
+ 2 |
+ 2 |
Avlöningar ................. |
669 000 |
+ 104 000 |
+ 104 000 |
Sjukvård...................... |
2 000 |
— |
— |
Reseersättningar (även för utrikes resor) |
68 500 |
+ 20 000 |
+ 12 000 |
Därav utrikes resor .................. |
(8 000) |
(4 000) |
|
Lokalkostnader................. |
80 000 |
— 30 000 |
- 30 000 |
Expenser....................... |
25 500 |
+ 20 000 |
+ 9 000 |
Därav engångsutgifter.................. |
— |
(3 000) |
(3 000) |
Lönekostnadspålägg ........... |
154 000 |
+ 24 000 |
+ 24 000 |
Kommerskollegium |
999 000 |
+ 138 000 |
+ 119 000 |
1. Löne- och prisomräkning in. in. 12 000 kr.
2. Inspektionen flyttar i början av år 1970 från Riddarhohnen till Råsunda.
Flyttningen orsakar viss ökning av löpande utgifter t. ex. för resor
till innerstaden och för serviceuppgifter, som inspektionen hittills fått ombesörjda
av kollegiet. Dessa utgiftsökningar har preliminärt beräknats till
9 000 kr.
3. En ny tjänst som kontorsbiträde eller expeditionsvakt i A 9 bör inrättas
för skötseln av telefonväxel och för postbud. Medel bör även beräknas
till viss utrustning (-f- 32 000 kr.).
4. För tillsynsarbete samt kontrolluppgifter beträffande typgodkända anordningar
bör en tjänst som förste byråingenjör inrättas. Kostnaderna för
lön, resor och expenser för tjänsten beräknas till 69 000 kr.
5. Reseanslaget bör räknas upp för att även i övrigt ge utrymme för önskvärd
ökning av inspektionsverksamheten och större möjlighet att deltaga i
internationellt samarbete (+ 7 000 varav 4 000 till utrikes resor).
6. Under expensposten föreslås vissa mindre anslagsökningar: för att
möjliggöra för inspektionen att sprida viss information (+ 1 000 kr.), till
representation ( + 1 000 kr.), till inköp av böcker och tidskrifter för inspektionens
specialbibliotek, till ökade kostnader för skrivmaterial in. m.
( + 2 000 kr.), till utbildning av personal (+ 5 000 kr.).
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
1 118 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en tjänst som förste
byråingenjör A 23 och en tjänst som kontorsbiträde.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 1 118 000 kr.
B 3. Främjande av utrikeshandeln m. m.
1968/69 Utgift ____ 6 731 152 Reservation ____ 1 498 531
1969/70 Anslag ____ 7 540 000
1970/71 Förslag ____ 7 850 000
Från anslaget bestrids under innevarande budgetår statens bidrag till
kommersiell information i utlandet, exportrådet för den mindre industrin
(före den 1 oktober 1969 småindustrins exportråd och småindustrins exportbyrå),
utrikeshandelsstipendier, svenska handelskamrar i utlandet och
praktikantverksamhet vid dessa handelskamrar samt exportfrämjande åtgärder
i övrigt.
Kommersiell information
Kollegiet för Sverige-information i utlandet hemställer att anslaget höjs
med 4 155 000 kr. till 9 155 000 kr.
Kollegiet har till sitt förfogande 8,6 milj. kr. för informationsverksamheten
under innevarande budgetår. Härav har 2,3 milj. kr. anvisats från
anslag under tredje huvudtiteln och 5 milj. kr. från anslag under tionde
huvudtiteln, medan 1 milj. kr. utgörs av reservationsmedel från föregående
budgetår och 300 000 kr. disponeras av särskilda fondmedel.
Som en följd av den svenska handelspolitiken har gränserna mellan
hemmamarknads- och exportindustri alltmer suddats ut. Allt färre svenska
företag kan nöja sig med den svenska marknaden. Utvecklingen går mot en
situation då mer än hälften av det som produceras vid svenska företag
måste avsättas utanför landets gränser. I de flesta fall skall detta på världsmarknaden
ske i konkurrens med företag från länder där staten ställer avsevärda
resurser till förfogande för att bistå de enskilda företagen i deras
internationella marknadsföring. Utvecklingen av vår betalningsbalans under
senare år visar behovet av ökad export i ett läge då det traditionella
överskottet på tjänstebalansen minskar. Dessa faktorer visar på behovet
av ökade insatser från statens sida för den exportfrämjande verksamheten.
En grundläggande goodwill för Sverige är av stor betydelse för exportnäringarnas
arbetsvillkor på fältet. Detta understryker vikten av att till
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 21
räckliga medel ställs till förfogande ej endast för direkt exportfrämjande
aktiviteter utan även för en verksamhet, som indirekt påverkar de svenska
företagens exportmöjligheter i positiv riktning. Ett intressant exempel på
denna typ av informationsinsatser utgörs av tidskriften Sweden Now. Genom
ett betydande antal prenumerationer stöder kollegiet utgivningen av
denna tidskrift.
Kollegiet har under senare budgetår på grund av en begränsad medelstilldelning
tvingats att koncentrera verksamheten till ett visst antal länder
av central betydelse för svensk export. Denna koncentration kommer att
fortsätta även under 1970/71 om än på mindre utpräglat sätt. Starka skäl
talar för en utvidgad, kommersiellt motiverad informationsverksamhet i
länder såsom Frankrike, Italien, Schweiz och Australien.
Kollegiets förslag är uppdelade dels på aktiviteter i vissa länder, dels på
särskilda projekt. Den sydtysklandsaktion som pågår under budgetåret
1969/70 bör följas upp under nästa budgetår. För ett antal andra länder
föreligger konkreta planer på kommersiell informationsverksamhet, omfattande
bl. a. mässor och utställningar, samverkansoperationer i marknadsföring,
varuhusframträdanden och information om svensk teknik. För
rent kommersiella projekt av angivna slag, begär kollegiet 5,2 milj. kr.
Bland speciella projekt kan nämnas ett aktionsprogram med syfte att
underlätta Sveriges fortlöpande kontakter med EEC-länderna. Medel begärs
vidare för ett ökat stöd till utgivningen av Sweden Now och andra publikationer
av samma karaktär.
Exportrådet för den mindre industrin
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 27 juni 1969 har småindustrins exportråd
och småindustrins exportbyrå förts samman till exportrådet för
den mindre industrin.
Exportrådet har för budgetåret 1969/70 erhållit 495 000 kr. av anslagsmedel
samt 60 000 kr. av särskilda fondmedel för handläggning av marknadsundersökningar.
Exportrådet begär en uppräkning av anslaget med
167 000 kr. I beloppet ingår lönekostnader på 55 000 kr. för en handläggare
för marknadsundersökningsfrågor och 38 000 kr. för ett biträde samt 15 000
kr. för ytterligare en stipendiat. I övrigt avser utgiftsökningen huvudsakligen
löne- och prisomräkning.
Kommers kollegium tillstyrker rådets förslag.
Utrikeshandelsstipendier m. m.
Från denna post bestrids kostnader för utrikeshandelsstipendier enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1949: 528) om statens utrikeshandelsstipendier
ävensom stipendier åt praktikanter hos handelssekreterare.
Kommerskollegium föreslår att för stipendier av förstnämnda slag beräknas
oförändrat 50 000 kr.
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Svenska handelskamrar i utlandet
För innevarande budgetår har de svenska handelskamrarna i utlandet
beviljats statsbidrag enligt de grunder för vilka redogörelse lämnats i statsverkspropositionerna
åren 1964 och 1965 (prop. 1964: 1 bil. 12 s. 40 och
prop. 1965: 1 bil. 12 s. 52). Statsbidraget utgörs dels av ett allmänt bidrag
motsvarande 50 % av handelskamrarnas intäkter från medlemsavgifter,
dels bidrag till lönerna för handelskamrarnas chefer med belopp som varierar
mellan 40 000 och 48 000 kr. Hälften av det allmänna bidraget betalas
ut direkt till handelskamrarna och hälften till en handelskamrarnas fond.
Totalt har för detta budgetår anvisats 1 230 000 kr. att fördelas mellan
handelskamrarna i London, New York, Paris, Dusseldorf, Madrid, Wien,
Briissel, Haag, Buenos Aires, Sao Paolo och handelkamrarnas fond.
Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer om bidrag med
sammanlagt 1 528 000 kr. vilket innebär en ökning med 298 000 kr. i förhållande
till innevarande budgetår. Av denna ökning hänför sig 86 000 kr.
till höjda chefslönebidrag, 136 000 kr. till automatisk höjning av allmänna
bidrag i förhållande till medlemsintäkterna och höjda ATP-avgifter samt
76 000 kr. till ett statligt bidrag beräknat på nettointäkterna av serviceavgifter.
Alltsedan baslönebidragen till cheferna för de svenska handelskamrarna
i utlandet fastställdes år 1963 har dessa utgått med oförändrade belopp
trots avsevärt ökade levnadskostnader på de flesta tjänstgöringsorter. För
all i viss mån kompensera cheferna har deras bruttolöner höjts med 35 %
vilket belastat kamrarnas ordinarie driftbudget. Svenska utlandshandelskamrarnas
förening anser därför i likhet med tidigare år att en höjning av
de statliga baslönebidragen är påkallad.
Under föregående budgetår har flertalet av handelskamrarna i Europa
mera systematiskt börjat debitera sina uppdragsgivare, såväl medlemmar
som icke medlemmar, för utförda tjänster. På basis av insända uppgifter
har föreningen kunnat konstatera att en viss långsam strukturförändring av
kamrarnas finansiering håller på att äga rum så att serviceavgifterna för
vissa kamrar får allt större betydelse. Dessa avgifter har därför kommit att
framstå som ett alternativ till de traditionella medlemsavgifterna och kan
eventuellt i framtiden delvis komma att ersätta dem. Eftersom det allmänna
bidraget bygger på storleken av kamrarnas medlemsavgifter kan detta tänkas
sjunka i takt med de ökade serviceavgifterna. För att undvika en sådan
och för kamrarna oförmånlig utveckling föreslår föreningen att kamrarnas
nettoberäknade serviceintäkter fr. o. m. nästa budgetår tillsammans
med medlemsavgifterna skall bilda underlag för det allmänna bidraget till
handelskamrarna.
Kommerskollegium tillstyrker den föreslagna uppräkningen av chefslönebidragen
samt höjt bidrag till ATP-avgifter med 2 000 kr. Den föreslagna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 23
ökningen av det allmänna bidraget till att även omfatta 50 % av de nettoberäknade
serviceintäkterna anser sig kollegiet däremot inte kunna tillstyrka.
Praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet
Till praktikantverksamheten har Kungl. Maj:t för innevarande budgetår
av detta anslag anvisat 300 000 kr.
Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer för nästa budgetår
om en ökning med 275 000 kr. till 575 000 kr. för att kunna täcka stegrade
levnadskostnader och för en ökning av antalet årsstipendier från 24 till 35.
Kommerskollegium tillstyrker förslaget.
Exportfrämjande åtgärder i övrigt
Till exportfrämjande åtgärder i övrigt har Kungl. Maj:t för innevarande
budgetår anvisat 90 000 kr.
Sveriges allmänna exportförening föreslår att anslag anvisas med sammanlagt
2 283 000 kr. för grundläggande exportfrämjande verksamhet såsom
utgivande av marknadshandböcker, inköp av handelsstatistik och annan
grundläggande marknadsinformation, driftskostnader för informationscentral,
direkt företagsanpassad information genom marknadsundersökningar,
anordnande av konferenser- och seminarier om olika marknader,
genomförande av marknadsföringsaktiviteter inom ramen för exportsamverkan
samt för tröskelkostnader vid export från vissa branscher.
Kommerskollegium tillstyrker i anledning av förslaget att till handelsdepartementets
förfogande ställs ett lämpligt avpassat beredskapsanslag för
att tillgodose de skilda exportfrämjande åtgärder som efter närmare samråd
med exportföreningen och andra berörda intressenter kan finnas vara önskvärda
och ändamålsenliga. Ett sådant beredskapsanslag bör enligt kollegiets
mening inte las upp till lägre belopp än 1 milj. kr.
Departementschefen
Till kommersiell information i utlandet anvisade medel har under den
senaste femårsperioden ökat från 3,4 milj. kr. till 5 milj. kr. Under innevarande
budgetår beräknas dessutom 300 000 kr. kunna anslås av särskilda
fondmedel. Dessa medel jämte de som beräknas under tredje huvudtitelns
anslagspost Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet disponeras
av kollegiet för Sverige-information i utlandet för regionala aktioner
och punktinsatser. Valet av informationsprogram och mottagare bestäms
i avgörande grad av handelspolitiska och kommersiella syften.
Jag beräknar för kommersiell information en höjning med 400 000 kr.
till 5,4 milj. kr. Dessa medel bör i hög grad utnyttjas för åtgärder som stöder
företagens exportansträngningar på kort sikt och på ett konkret säljfrämjande
sätt.
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
För exportrådet för den mindre industrin beräknar jag en ökning med
95 000 kr. Liksom under innevarande budgetår bör därutöver 60 000 kr.
kunna anslås av särskilda fondmedel till rådets handläggning av marknadsundersökningar.
Till utrikeshandelsstipendier enligt bestämmelserna i kungörelsen
(1949:528) om statens utrikeshandelsstipendier beräknas oförändrat
50 000 kr. Medel för stipendier åt praktikanter hos handelssekreterarna
bör, som jag föreslagit vid anmälan av anslaget A 4. Handelssekreterare,
IT. o. m. nästa budgetår beräknas under sistnämnda anslag.
Bidragen till de svenska handelskamrarna i utlandet bör för nästa budgetår
räknas upp med 130 000 kr. för allmänt statsbidrag till kamrarna på
grund av medlemsavgifter enligt gällande regler.
För praktikantverksamheten vid handelskamrarna beräknar jag en ökning
med 50 000 kr. för värdeförbättring av befintliga stipendier.
För exportfrämjande åtgärder i övrigt, bl. a. bidrag till marknadsundersökningar,
beräknar jag 100 000 kr.
För att förstärka den exportfrämjande verksamheten beräknar jag att
700 000 kr. skall kunna anslås av särskilda fondmedel och reservationsmedel
under detta anslag.
I detta sammanhang bör anmälas att jag med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 21 november 1969 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag
att se över organisationen, inriktningen och omfattningen av den exportfrämjande
verksamheten.
Anslaget bör föras upp med tillhopa 7 850 000 kr. Härav beräknas för kommersiell
information 5,4 milj. kr., till exportbyrån 590 000 kr., till utrikeshandelsstipendier
50 000 kr., till utlandshandelskamrarna 1 360 000 kr., till
praktikantverksamheten där 350 000 kr. samt till exportfrämjande åtgärder
i övrigt 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Främjande av utrikeshandeln m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 7 850 000 kr.
B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete
1968/69 Utgift....... 547 129 Reservation ...... 251 037
1969/70 Anslag ...... 130 000
1970/71 Förslag...... 130 000
Från anslaget bestrids utgifter för svenskt deltagande i olika former av
nordiskt samarbete, bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt
samarbete, nordiska ekonomiska samarbetsutskotlet och nordiska kommittén
för konsumentfrågor. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 bestrids från anslaget
även kostnaderna för Sveriges deltagande i nordiska ämbetsmannakommitténs
utredningar angående ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete samt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 25
i de nordiska regeringsförhandlingar rörande Nordek som påbörjades i november
år 1969. För att täcka medelsbehovet har under budgetåret 1968/69
medel anvisats på tilläggsstat I och III med sammanlagt 650 000 kr.
Departementschefen
Under detta anslag uppskattar jag medelsbehovet för nästa budgetår till
oförändrat 130 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kr.
B 5. Bidrag till Svenska slöjdföreningen
1968/69 Utgift ........................ 200 000
1969/70 Anslag ........................ 200 000
1970/71 Förslag ....................... 200 000
Slöjdföreningen har till uppgift bl. a. att sprida kunskap om god formgivning
och lämna sakkunnig information om bohag och svensk formgivning.
I detta syfte ger föreningen ut tidskriften Form och bedriver utställningsverksamhet
i Malmö. Föreningen har hemställt att bidraget för budgetåret
1970/71 skall höjas med 100 000 kr till 300 000 kr.
Departementschefen
Jag anser att anslaget bör tas upp med oförändrat belopp och hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska slöjdföreningen för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 200 000 kr.
B 6. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.
1968/69 Utgift..................... 215 275
1969/70 Anslag .................... 256 000
1970/71 Förslag ................... 291 000
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organ. För budgetåret 1970/71 torde under anslaget medel beräknas
enligt följande.
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
1. Internationella byrån i Paris för ut
ställningar
(jfr prop. 1947: 1 bil. 12 s.
156).............................
2. Patentunionens internationella byrå i
Geneve (jfr prop. 1956: 1 bil. 12 s.
161, 1963: 1 bil. 12 s. 152).........
3. Internationella rådgivande bomulls
kommittén
(jfr prop. 1951: 47)......
4. Internationella studiegruppen för bly
och
zinkfrågor (jfr. prop. 1960: 1 bil.
12 s. 284)........................
5. Internationella kaffeorganisationen
(jfr prop. 1962: 1 bil. 12 s. 281).....
6. Internationella gummistudiegruppen
(jfr. prop. 1966: 1 bil. 12 s. 168) ....
7. Övrigt...........................
1969/70 1970/71 Ändring
5 000 6 000 + 1 000
75 000 77 000 + 2 000
11 000 11 000
9 000 9 000 —
98 000 130 000 + 32 000
8 000 8 000 —
50 000 50 000 —
256 000 291 000 + 35 000
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 291 000 kr.
B 7. Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, m. m.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 maj 1968 tillkallades
särskilda sakkunniga för översyn av vissa frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna
(TEKO-utredningen). Utredningen har den 26 augusti
1969 avgett en delrapport »Förslag om upphandling, export och utbildning
på TEKO-området» (stencil I 1969: 6). Vidare har berörda branschorganisationer
inom glasindustrin i gemensam skrivelse den 20 oktober 1969 begärt
att statliga åtgärder vidtas för att underlätta den påbörjade strukturrationaliseringen
inom den manuellt arbetande glasindustrin. Förslag om bl. a. exportfrämjande
åtgärder för dessa industrigrenar inom ramen av fleråriga
försöksprogram avses underställas årets riksdag i särskild proposition. I
avvaktan härpå bör anslag nu tas upp med preliminärt belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Exportfrämjande
åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna,
m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag
av 5 200 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 27
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
C 1. Näringsfrihetsrådet
Anslaget till näringsfrihetsrådet är för budgetåret 1969/70 uppfört med
296 000 kr.
Näringsfrihetsrådet har att genom förhandling undanröja sådan skadlig
verkan av konkurrensbegränsning som avses i 5 § lagen (1953:603) om
motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet.
Rådet består av ordförande och åtta andra ledamöter, av vilka tre representerar
företagarintressen och tre allmänna konsument- och löntagarintressen.
Hos rådet finns en sekreterare.
Departementschefen
Chefen för justitiedepartementet kommer att föreslå Kungl. Maj :t att för
årets riksdag lägga fram förslag till ny lagstiftning om otillbörlig marknadsföring.
Förslaget innebär att en ny myndighet inrättas, konsumentombudsmannen,
med uppgift att granska reklam och andra marknadsföringsåtgärder
och ingripa mot otillbörliga metoder på detta område. Enligt förslaget
upphör vidare del nuvarande näringsfrihetsrådet och inrättas ett
nytl organ, marknadsrådet, som skall pröva ärenden både enligt konkurrensbegränsningslagen
och lagen om otillbörlig marknadsföring. De organisatoriska
frågorna har behandlats i en promemoria som utarbetats i samarbete
mellan justitie- och handelsdepartementen. Den nya lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Förslag om de medel som behövs
för denna verksamhet avses underställas riksdagen i särskild proposition.
1 avvaktan härpå bör anslaget nu tas upp med preliminärt belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Näringsfrihetsrådet
för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag
av 1 300 000 kr.
C 2. Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor
1968/69 Utgift1 .................. 2952 550
1969/70 Anslag .................. 1 318 000
1970/71 Förslag.................. 1 391 000
1 Anslagen Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar och Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 7 400 kr.
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Näringsfrihetsombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom
enligt lagen (1953: 603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning
inom näringslivet.
Näringsfrihetsombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av
en ställföreträdare samt två byråchefer. Verksamheten är uppdelad på fem
rotlar, av vilka två förestås av byråcheferna och tre av byrådirektörer.
Personal
Handläggande personal...............
Övrig personal.....................
Anslag
A vlöningar ........................
Sjukvård .........................
Reseersättningar (även för utrikes resor)
Lokalkostnader
a) beräknat belopp för befintliga lokaler
.............................
b) beräknat belopp för tillkommande
lokaler .........................
Expenser ........................
Lönekostnadspålägg
a) beräknat belopp för befintlig organisation
.........................
b) beräknad ändring ..............
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Ombudsmannen Dep.chefen
15 |
— |
— |
|
5 |
— |
— |
|
20 |
— |
— |
|
1 018 000 |
+ |
46 000 |
+ 43 500 |
1 300 |
+ |
3 700 |
+ 3 700 |
16 000 |
— |
— |
|
30 200 |
+ |
13 800 |
-f 13 800 |
18 500 |
+ |
3 000 |
+ 1 000 |
234 000 |
+ |
11 000 |
+ 11 000 |
1 318 000 |
+ |
78 000 |
+ 73 000 |
Näringsfrihetsombudsmannen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 75 000 kr.
2. För att göra det möjligt att låta befattningshavare delta i avgiftsbelagda
konferenser, informationsdagar m. m., som är angelägna för NO-ämbetet,
behöver expensmedlen skrivas upp med 3 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 391 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 29
C 3. Statens pris- och kartellnämnd
1968/69 Utgift1 .................. 26 749 425
1969/70 Anslag .................. 8 603 000
1970/71 Förslag.................. 9 136 000
1 Anslagen Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar och Statens pris- och kartellnämnd:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 59 444 kr.
Statens pris- och kartellnämnd skall följa utvecklingen av och främja
allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållandena inom näringslivet
med undantag för bank- och försäkringsväsendet. Nämnden för ett kartellregister
och utför sådana utredningar som behövs vid konkurrensbegränsningslagens
tillämpning samt för den löpande prisövervakningen.
Nämnden är huvudorgan för den statliga konsumentupplysningen på prisområdet.
Nämnden leds av en styrelse med 13 ledamöter, av vilka fem representerar
företagarintressen och fem allmänna konsument- och löntagarintressen.
Inom nämnden finns under generaldirektören fyra utredningsbyråer, en
statistisk byrå samt en upplysningssektion.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||||
Nämnden |
Dep.chefen |
||||
Personal |
|||||
Handläggande personal............... |
81 |
+ 2 |
+ 1 |
||
Övrig personal...................... |
67 |
+ |
1 |
— |
|
148 |
+ 3 |
+ 1 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar ........................ |
5 775 0001 |
+ |
442 000 |
+ |
376 000 |
Sjukvård ......................... |
23 000 |
+ |
4 000 |
3 000 |
|
Reseersättningar (även för utrikes resor) |
112 000 |
-j- |
13 000 |
+ |
5000 |
Lokalkostnader |
|||||
a) beräknat belopp för befintliga lokaler |
203 000 |
4- |
9 000 |
+ |
9 000 |
b) beräknat belopp för tillkommande |
|||||
lokaler ........................ |
— |
— |
— |
||
Expenser |
578 0001 |
+ |
170 000 |
+ |
51 000 |
Därav en gångsutgifter ................ |
(2 000) |
(39 000) |
— |
||
Allmän upplysningsverksamhet........ |
600 000 |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg |
|||||
a) beräknat belopp för befintlig orga- |
|||||
nisation......................... |
1 312 000 |
_1_ |
77 000 |
77 000 |
|
b) beräknad ändring .............. |
— |
+ |
27 000 |
+ |
12 000 |
8 603 000 |
J_ |
742 000 |
+ 533 000 |
1 Till anslagsposten Avlöningar överförs 5 000 kr. från Expenser (publikationstryck) motsvarande
det belopp som anvisats för ersättningar till författare och översättare.
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Statens pris- och kartellnämnd
1. Löne- och prisomräkning in. in. 490 000 kr.
2. För den utökade verksamhet, som riksdagen beslutat (prop. 1967: 75,
SU 90, rskr 205) behövs ytterligare en byrådirektör, en amanuens och ett
biträde ( + 161 000 kr. inkl. lönekostnadspålägg).
3. Medel för att skaffa apparatur in. in. för mikrofilmning (+ 30 000
kr.).
4. På grund av databehandling för storföretagsregistrets räkning och av
utgående mervärdeskatt behövs ytterligare medel (+ 45 000 kr.).
5. Till följd av ökad produktion av tryckt studie- och upplysningsmateriel
behövs ytterligare medel (+ 20 000 kr.).
6. Medel för representation (+ 1 000 kr.).
7. Minskning av delposten Ersättning för annat uppdrag (—5 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 136 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för en byrådirektör i A 26 vid upplysningssektionen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj it föreslår riksdagen
att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 9 136 000 kr.
C 4. Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 24 332 155
1969/70 Anslag .................. 5 422 000
1970/71 Förslag.................. 6 282 000
1 Anslagen Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar och Statens institut för konsumentfrågor:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 33 000 kr.
Statens institut för konsumentfrågor är ett centralt forsknings- och upplysningsorgan
och har till uppgift att verka för att arbetsförhållandena i
enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt för att produktion
och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumentvaror.
Institutet leds av en styrelse som består av sex av Kungl. Maj :t utsedda
ledamöter samt chefen för institutet. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott.
Institutet är organiserat på tre undersökningsavdelningar, en upplysningsavdelning
samt ett kansli.
statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 31
Personal
Handläggande personal...............
Övrig personal......................
Anslag
Avlöningar ........................
Sjukvård .........................
Reseersättningar (även för utrikes resor)
Lokalkostnader
a) beräknat belopp för befintliga lokaler
b) beräknat belopp för tillkommande
lokaler........................
Expenser ........................
Därav engångsutgifter ..................
Omkostnader i anledning av uppdrag...
Kursverksamhet....................
Lönekostnadspålägg
a) beräknat belopp för befintlig organisation
.........................
b) beräknad ändring................
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Institutet Dep.chelen
37 |
+ 9 |
+ 2 |
||
52 |
+ 2 |
— |
||
89 |
+ 11 |
+ 2 |
||
3 135 000 |
+ |
765 000 |
+ |
308 000 |
14 000 |
+ |
2 000 |
+ |
1000 |
50 000 |
+ |
18 000 |
+ |
11 000 |
339 000 |
+ |
124 000 |
+ |
180 000 |
1 167 000 |
+ |
161 000 |
+ |
170 000 |
2 000 |
(18 000) |
(6 000) |
||
•—■ |
— |
+ |
120 000 |
|
715 000 |
+ |
40 000 |
+ |
40 000 |
— |
_1_ |
138 000 |
+ |
30 000 |
5 422 000 |
+ 1 248 000 |
+ |
860 000 |
Statens institut för konsumentfrågor
1. Löne- och prisomräkning m. m. 391 128 kr.
2. 1 undersökningsavdelningarnas arbetsuppgifter ingår forsknings- och
provningsverksamhet inom ett betydande antal ämnesområden samt såväl
nationella som internationella samarbetsuppgifter. Därtill kommer att personalen
i egenskap av fackmän skall medverka vid offentliggörandet av
arbetsresultaten. För att de tre avdelningarna skall kunna uppfylla de krav
som ställs, erfordras en omedelbar förstärkning med följande tekniska personal:
två förste intendenter, två byrådirektörer samt två förste byråingenjörer.
För att möjliggöra rekrytering av hushållstekniker bör vidare två
tjänster som institutionsbiträden bytas ut mot institutionstekniker (490 389
kr.).
3. Inom upplysningsavdelningen har den sedan fem år bedrivna försöksverksamheten
med utarbetande av studiemateriel lett till så goda resultat,
att en byrådirektörstjänst bör inrättas. För breddning av redaktionens verksamhet
föreslås en redaktörstjänst. Vidare erfordras en tjänst som bibliotekarie
för att såväl undersöknings- som upplysningsverksamheten skall erhålla
erforderlig biblioteksservice (182 520 kr.).
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
4. Arbetsuppgifterna för avdelningsdirektören och chefen för kansliet omfattar
även att biträda chefen för institutet i utrednings- och planeringsfrågor.
Med hänsyn till kansliets funktioner och därav betingade storlek
(18 fasta tjänster och 4 årsbefattningar) samt det ansvar som åvilar förste
byråsekreteraren och ställföreträdaren för avdelningsdirektören bör denna
befattning höjas till byrådirektör i Ae 28 (16 398 kr.).
5. Institutets omfattande verksamhet medför ett starkt behov av ökade
resurser att anlita extra personal och experter. En uppräkning av avlöningsanslaget
med 100 000 kr. föreslås därför, vartill bör läggas lönekostnadspålägg
och följdkostnader (131 800 kr.).
6. Inom anslagsposten Expenser bör följande uppräkningar ske för att
uppnå högsta möjliga effektivitet med nuvarande personalresurser, nämligen
delposten Annan upplysning (-f- 10 000 kr.) som avser kostnader för
presskonferenser, vissa annonskostnader, pressmeddelanden, pressklipp
in. in.,
delposten Övriga utgifter, som avser förbrukningsmaterial för undersökningsavdelningarna
samt biblioteket (+ 20 000 kr.),
delposten Representation, som tidigare ej tagits upp som särskild post
(+ 5 000 kr.).
Hemkonsulentutredningen
De med statsmedel avlönade hemkonsulenterna var ursprungligen anställda
vid hushållningssällskapen. I samband med principbeslut om ändrad
organisation av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden (prop. 1965: 100, JoU 17, rskr 256) tillkallades särskilda
sakkunniga, 1965 års hemkonsulentutredning1, för att utreda frågan om
hemkonsulentverksamhetens organisatoriska ställning. När frågan om de
nya lantbruksnämndernas organisation behandlades av 1967 års riksdag var
hemkonsulentutredningens arbete ännu inte slutfört. I avvaktan på beslut
i ämnet fördes hemkonsulenterna tills vidare över till lantbruksnämnderna
(prop. 1967: 74, JoU 18 och 29, rskr 214). Central myndighet är lantbruksstyrelsen.
F. n. finns 33 hemkonsulenter. De följer utvecklingen på hemområdet och
förmedlar upplysning till hushållen. Verksamheten är inriktad på i första
hand landsbygdens befolkning men den har alltmer kommit att omfatta tätorternas
hushåll och fått karaktären av allmän konsumentupplysning.
1965 års hemkonsulentutredning föreslår i sitt betänkande Den framtida
hemkonsulentverksamheten (stencil H 1969: 3) att hemkonsulenterna förs
över till länsstyrelserna för att samordnas med priskontoren och att de
centralt knyts till statens institut för konsumentfrågor. Av betänkandet
framgår bl. a. följande.
1 Riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, riksdagsledamöterna Elias Jönsson
och Elvy Olsson samt dåvarande riksdagsledamöterna Elsa Lindskog och Birger Isacson.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 33
Ulredningen anser att hemkonsulenterna har en stor funktion att fylla
som kontakt-, rådgivnings- och upplysningsorgan för svaga konsumentkategorier
samt för samverkan med organisationer på det lokala planet, skolor,
storhushåll och kommunala instanser. De är väl lämpade att genom individuell
rådgivning följa upp den konsumentupplysning som sker via massmedia.
Verksamhetens inriktning bör fortlöpande prövas om. Insatser bör
göras på de områden, där konsumenternas behov är dåligt tillgodosedda. För
närvarande bör upplysning om kostfrågor prioriteras. Stor uppmärksamhet
måste ägnas arbetsrationalisering i hushållet. Rådgivning vid anskaffning
av kapitalvaror kan förutses bli omfattande.
I princip anser utredningen att hemkonsulentkåren på sikt måste fördubblas
om en effektiv regional upplysning skall kunna ske. Utredningen lägger
emellertid fram två alternativa lösningar, som skulle vara praktiskt genomförbara
f. n. Det ena alternativet, som förutsätter en anslagsökning med ca
288 000 kr., innebär att verksamhetens omfattning blir oförändrad. Konsumentinstitutet
skulle dock få en personalförstärkning med en byrådirektör,
en konsulent och ett kvalificerat biträde. Det andra alternativet skulle medlöra
en kostnadsökning med ca 588 000 kr. och innebära, utom personalförstärkning
i konsumentinstitutet, viss ökning av antalet med statsmedel avlönade
hemkonsulenter.
Utredningen förordar det sistnämnda alternativet och anser att det bör
kunna genomföras den 1 juli 1970.
Två ledamöter av utredningen anser att hemkonsulenterna bör placeras
vid landstingen.
Remissyttranden
Yttranden över betänkandet har avgetts av statens institut för folkhälsan,
statskontoret, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd,
statens institut för konsumentfrågor, statens konsumentråd, länsstyrelserna
i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Skaraborgs län,
Arbetarnas bildningsförbund, Centerns kvinnoförbund, De handikappades
riksförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Husmodersförbundet Hem och
Samhälle, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Moderata
samlingspartiets kvinnoförbund, Statens handikappråd, Stockholms stads
skoldirektion, Svenska facklärarförbundet, Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet, Sveriges hemkonsulentförening och Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund.
Vad utredningen anfört om behovet av hemkonsulenter och om inriktningen
av deras verksamhet får stöd av flertalet remissinstanser som uttalat
sig därom. Lantbruksstyrelsen framhåller att utvecklingen har medfört att
hemkonsulenternas rådgivning mer och mer har övergått till allmän konsumentupplysning
och sålunda kommit att omfatta samtliga hushållstyper.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 12
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Statens institut för konsumentfrågor betraktar hemkonsulentorganisationen
som en av institutets väsentligaste och bästa kanaler för att nå ut till befolkningen.
Utredningens förslag att föra över hemkonsulenterna från lantbruksnämnderna
till annat länsorgan biträds av flertalet remissinstanser, däribland
även lantbruksstijrelsen. I de flesta remissyttrandena tillstyrks förslaget
att knyta hemkonsulenterna till länsstyrelserna.
Den övervägande delen av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget
att centralt knyta hemkonsulenterna till statens institut för konsumentfrågor,
tillstyrker detta. Svenska landstingsförbundet och länsstgrelsen i Jämtlands
län anser dock att konsumentutredningens betänkande bör avvaktas
innan ställning tas i frågan. Statskontoret anser att hemkonsulentutredningens
förslag bör närmare övervägas av konsumentutredningen. Skulle likväl
en omorganisation av hemkonsulentverksamheten anses böra ske omedelbart,
synes denna böra begränsas till att överföra lantbruksstyrelsens och
lantbruksnämndernas funktioner till andra organ. Statskontoret har ingen
erinran mot förslaget om central anknytning till konsumentinstitutet.
Betänkandet och remissyttrandena har överlämnats till konsument utredningen
för att övervägas vid utredningsuppdragets fullgörande. Utredningen
har yttrat sig i frågan om hemkonsulenternas organisatoriska ställning. Den
finner att länsstyrelserna bör fungera som regionala stödjepunkter för hemkonsulenterna
och att det förefaller naturligt att låta priskontor och hemkonsulent
bilda en administrativ enhet. Utredningen tillstyrker att huvudmannaskapet
för hemkonsulenterna förs över till konsumentinstitutet men
anser att förändringen inte blir meningsfull om den förordade personalförstärkningen
inte kan medges.
Departementschefen
De frågor som hänger samman med den statliga och statsunderstödda
konsumentupplysningen utreds f. n. av konsumentutredningen. I utredningens
uppdrag ingår bl. a. att se över den regionala organisationen för konsumentupplysningen.
I avvaktan på det slutliga resultatet av konsumentutredningens
arbete är jag inte beredd att ta ställning till hemkonsulentutredningens
förslag i dess helhet. Konsumentutredningen har emellertid i princip
ställt sig positiv till att hemkonsulenterna förs över till länsstyrelserna och
att huvudmannaskapet anförtros konsumentinstitutet. Med hänsyn härtill
och till de möjligheter att förbättra konsumentupplysningen som dessa åtgärder
skulle föra med sig förordar jag att omorganisationen genomförs
redan under budgetåret 1970/71. Frågan om överföring av de nuvarande
hemkonsulenttjänsterna till länsstyrelserna anmäls av chefen för civildepartementet.
För den centrala handläggningen av hemkonsulentfrågorna beräknar
jag under anslaget medel till avlöningar m. in. för ytterligare en byrådirektör
i A 26 och för biträde åt denne. För bestridande av kostnader för
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 35
viss kursverksamhet som bedrivs av hemkonsulenterna och som tidigare
finansierats från anslag på nionde huvudtiteln, beräknar jag därutöver ett
belopp av 120 000 kr.
I övrigt beräknar jag medel för ytterligare en förste intendent i A 30 på
institutets andra undersökningsavdelning. Med hänvisning till sammanställningen
beräknar jag anslaget till 6 282 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 6 282 000 kr.
C 5. Statens institut för konsumentfrågor: Undersökningar och upplysningsmateriel
m. m.
1968/69 Utgift....... 298 000 Reservation...... 151204
1969/70 Anslag ...... 314 000
1970/71 Förslag...... 344 000
Anslaget är uppdelat på tre delposter.
Från delpost 1 bestrids utgifter för tekniska undersökningar som utförs
vid annat organ men som planeras och leds av personal vid institutets undersökningsavdelningar.
Från delpost 2 bestrids utgifter för utställningar och studiemateriel. Inkomster
av försäljning av studiemateriel tillförs anslaget.
Från delpost 3 bestrids utgifter för anskaffning av apparatur och annan
utrustning för undersökningsavdelningarna.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Anslag Institutet Dep.chefen
Delpost 1........................ 118 000 —- —■
Delpost 2........................ 140 000 + 40 000 + 30 000
Delpost 3........................ 56 000 + 44 000 —
314 000 + 84 000 + 30 000
Statens institut för konsumentfrågor
1. Med anledning av den ökade aktiviteten på det regionala planet som
utvecklingen medfört, har kraven på institutet att visa flera vandringsutställningar
ökat. För att kunna genomföra denna uppgift erfordras en höjning
av delpost 2 (+ 40 000 kr.).
2. Med hänsyn till den nuvarande verksamhetens inriktning och omfattning
föreligger ett ökat medelsbehov för delpost 3. Utveckling av provningsmetoder
kräver ny teknisk apparatur och utrustning samtidigt som genomförandet
av provningar med minsta möjliga personalinsats också fordrar
investering i utrustning (+44 000 kr.).
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
D epartem en tschefen
Jag förordar att anslaget höjs med 30 000 kr. bl. a. med hänsyn till det
ökade behovet av upplysningsmateriel för hemkonsulenterna och hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens institut för konsumentfrågor: Undersökningar
och upplysningsmateriel m. in. för budgetåret 1970/
71 anvisa ett reservationsanslag av 344 000 kr.
C 6. Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
1968/69 Utgift...... 2 866 874 Reservation .... 2 214 318
1969/70 Anslag .... 3 904 000
1970/71 Förslag ____ 4 294 000
Statens konsumentråd är samordningsorgan på konsumentområdet och
har till uppgift att bl. a. främja och stödja initiativ till forskning, upplysning
eller andra åtgärder till nytta för konsumenterna. Enligt Kungl. Maj :ts
förordnande skall rådet fördela statsmedel för forskning och konsumentupplysning
samt övervaka att medel som rådet fördelar kommer till avsedd
användning.
Rådet består av ordförande och 14 andra ledamöter som bl. a. representerar
allmänna konsument- och löntagarintressen samt företagarintressen.
Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Rådet har ett kansli som förestås av
en sekreterare.
Av anslaget för budgetåret 1968/69 fick högst 305 000 kr. tas i anspråk
för avlöningar och omkostnader. De faktiska utgifterna för administrationen
uppgick detta år till 293 784 kr. För budgetåret 1969/70 har beräknats
högst 485 000 kr. för avlöningar och omkostnader.
Statens konsumentråd
Sex centrala statliga eller statsunderstödda institutioner har mottagit en
betydande del av rådets anslag. Detta sammanhänger med att deras ordinarie
anslag varit alltför begränsade. Rådets egna projekt visar en tendens att
öka, vilket beror på att rådet i allt högre grad initierat verksamhet på områden
där andra institutioner inte kunnat agera. Under de senaste åren har
allmänna reklamationsnämnden också svarat för en betydande del av rådets
egen verksamhet.
Bland de uppgifter som rådet f. n. arbetar med bör särskilt nämnas försöksverksamheten
med allmänna reklamationsnämnden. Muntliga och skriftliga
hänvändelser har från starten den 1 januari 1968 lett till 1 314 diarieförda
reklamationsärenden. Nämnden fyller uppenbarligen ett betydande
behov. Det är därför angeläget att den har resurser för en effektiv handläggning.
Rådet gör f. n. en översyn och analys av nämndens verksamhet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 37
Från den 1 juni 1969 är rådet också huvudman för försöksverksamheten
med de lokala konsumentkommittéerna. En annan försöksverksamhet pågår
inom en samarbetsgrupp mellan konsumentupplysare och dem som forskar
med kommunikationsproblem.
Arbetet inom färgtelevisionsområdet tar vidare en betydande del av rådets
resurser i anspråk. Rådet uppträder här som anslagsgivare och samordnare
för en rad institutioner.
Med hänsyn till det växande internationella utbytet på det ekonomiska
området har det blivit allt angelägnare att också harmonisera konsumentarbetet
i olika länder. Rådet har härvid försökt verka för en samordning av
aktiviteterna i olika internationella organ för att undvika dubbelarbete och
få till stånd en arbetsfördelning mellan länderna.
Rådet föreslår, att reservationsanslaget höjs med 2 096 000 kr. till 6 milj.
kr. och att därav får tas i anspråk 692 000 kr. för administrationskostnader.
Rådets kansli, som f. n. omfattar sex personer, föreslås därvid utökas med
en byråchef och en kontorsskrivare.
Departementschefen
Jag uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till 4 294 000 kr.
Av detta belopp räknar jag högst 531 000 kr. för rådets egna avlöningar
och omkostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 4 294 000 kr.
C 7. Bidrag till Varudeklarationsnämnden
1968/69 Utgift ................... 800 000
1969/70 Anslag .................. 900 000
1970/71 Förslag.................. 1 000 000
Varudeklarationsnämnden (VDN) har till uppgift att verka för ökad användning
av upplysande varudeklarationer och att därvid särskilt tillse, att
dessa blir vederhäftiga och i lämplig omfattning enhetligt utformade. Nämnden
består av en av Kungl. Maj :t förordnad ordförande och 13 andra ledamöter,
som utses av olika myndigheter och intresseorganisationer.
Varudeklarationsnämnden
Mot bakgrund av att man såväl bland konsumenterna som i näringslivet
inser betydelsen av VDN FAKTA finner nämnden det mindre tillfredsställande
att marknadstäckningen inom flertalet varuområden är förhållandevis
begränsad. En vidgning av normproduktionen fordrar självfallet ökade
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
personella insatser. I detta sammanhang ser nämnden som ett krav att de
tjänster som nu finansieras med anslag från statens konsumentråd förs över
till ordinarie budget.
VDN anser det angeläget att aktivt engagera sig i samarbetet inom International
Labelling Centre. Utbytet härav — likartade deklarationer i olika
länder — bör på något längre sikt leda till besparingar genom arbetsfördelning
mellan medlemsorganisationerna.
Nämnden måste förstärka sin bevakning av produktutvecklingen och anpassa
VDN FAKTA :s innehåll bättre till konsumenternas behov och önskemål.
En slagkraftig information till skilda målgrupper är också en förutsättning
för att konsumenterna och näringsliv skall fråga efter och rätt utnyttja
VDN FAKTA och VDN-normer. Nämnden anser det vidare skäligt
att statsanslaget täcker en del av kostnaderna för varuanskaffning och
kontrollprovningar så att inte företag av kostnadsskäl anser sig tvingade
att avstå från eller begränsa sitt VDN-engagemang. Förutom med avgiften
för att utnyttja en norm —- f. n. i genomsnitt 450 kr. per tillstånd r— bidrar
företagen indirekt till verksamheten genom att kostnadsfritt ställa experter
till förfogande vid utarbetandet av normer.
För budgetåret 1969/70 uppskattar nämnden de totala kostnaderna för
sin verksamhet till 2 440 000 kr., varav 1 040 000 kr. hänför sig till normarbetet,
970 000 kr. till marknadsföring och information samt 430 000 kr.
till kontrollverksamhet. Intäkterna har beräknats till 665 000 kr. För full
täckning av kostnaderna begär nämnden i statsanslag 1 775 000 kr., vilket
innebär en ökning med 875 000 kr. i förhållande till bidraget för budgetåret
1969/70.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget höjs med 100 000 kr. och hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Varudeklarationsnåmnden för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 39
D. Patent- och registreringsväsendet
Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket handlägger ärenden angående patent, varumärken,
mönster, namn och aktiebolag.
Chef för verket är en generaldirektör. Verket har en patentavdelning, en
varumärkesbyrå, en namnsektion, en bolagsbyrå, en besvärsavdelning, ett
bibliotek, en administrativ byrå samt en planerings- och rationaliseringsenhet.
Patentavdelningen består av åtta byråer och ett patentkansli. Chefen för
patentavdelningen är generaldirektörens ställföreträdare och har även tillsyn
över biblioteket. Inom varumärkesbyrån handläggs även mönsterärenden.
Chefen för varumärkesbyrån har tillsyn över namnsektionen. I besvärsavdelningen,
som arbetar på två avdelningar, prövas besvär angående
patent, varumärken och namn.
Vid verket fanns den 1 juli 1969 532 anställda av vilka 274 utgjorde
handläggande personal.
Patent- och registreringsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings-
och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen
(jämför bil. 2 s. 7). Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 14 februari 1969 har patent- och registreringsverket ålagts att lämna
in sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 i programtermer.
I beslutet föreskrevs att följande programindelning tills vidare skulle tillämpas.
1. Patentärenden
2. Varumärkes- och mönsterärenden
3. Namnärenden
4. Bolagsärenden
Enligt beslutet kunde programmen delas upp med hänsyn till de behov
som den interna budgeten ställer. Verket redovisar vidare två gemensamma
program, Besvärsärenden och Central administration, vilkas kostnader fördelas
på huvudprogrammen.
I beslutet föreskrevs därjämte att patent- och registreringsverket tills
vidare skulle utgå från att verksamheten skulle finansieras från ett förslagsanslag
benämnt Patent- och registreringsverket.
I enlighet med nämnda beslut har patent- och registreringsverket lämnat
in sin anslagsframställning i programtermer.
Vid beredningen av patent- och registreringsverkets anslagsframställning
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
har det visat sig lämpligt att i visst avseende frångå den tidigare beslutade
indelningen i program. Ändringen innebär att programmet Patentärenden
delas upp i Patentgranskning och Teknisk information och dokumentation.
Det senare programmet indelas i sin tur i Nyhetsgranskning och Övrig
information och dokumentation. Delprogrammet Nyhetsgranskning skall
nettoredovisas över en anslagspost med formellt belopp.
D 1. Patent- och registreringsverket
1968/69 Utgift1 ................ -’25 163 440
1969/70 Anslag.................. 28 925 000
1970/71 Förslag ................ 30 515 000
1 Anslagen Patent- och registreringsverket: Avlöningar och Patent- och registreringsverket:
Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 193 631 kr.
Patent- och registreringsverket
För den kommande femårsperioden räknar verket inom flertalet av sina
verksamhetsområden med en stigande efterfrågan på sina tjänster med
ökande arbetsvolym som följd. Verksamheten på patentavdelningen ökar
även på grund av de krav på aktiv service inom informations- och dokumentationsområdet
som den tekniska och industriella utvecklingen ställer.
Ny lag om mönster kommer att ålägga verket nya arbetsuppgifter. Verket
har som allmän målsättning att inom den kommande femårsperioden säkerställa
en produktion som svarar mot den årliga efterfrågan på verkets
tjänster och samtidigt minska onormalt stora balanser av ärenden.
Inom verket bedrivs sedan några år särskilt arbete med långtidsplanering.
En långtidsplan för verksamheten utarbetades år 1966. Den innefattade
bl. a. ett program för utvecklings- och rationaliseringsarbete i verket.
Verket har av Kungl. Maj :t anbefallts att fortsätta långtidsplaneringen
samt att i mån av tillgång på medel bedriva utvecklings- och rationaliseringsarbete
i huvudsaklig överensstämmelse med programmet. En viss effekt
av detta arbete i form av ökad produktivitet redovisas för innevarande
budgetår. Rationaliseringsprogrammet är kostnadskrävande och sträcker
sig över flera år. Verket avser att under år 1970 lägga fram en ny långtidsplan.
Sverige deltar i ett omfattande internationellt samarbete som syftar till
att minska belastningen på nyhetsgranskande patentverk. Inom Europarådet
utarbetas regler för patentansökningarnas utformning och innehåll samt
för patenteringsproceduren. EEC har inbjudit bl. a. EFTA-länderna att deltaga
i det fortsatta arbetet med ett europeiskt patentsystem. En s. k. regeringskonferens
bildades den 21 maj 1969 för att utarbeta ett europeiskt
system för patentbeviljande. Sverige representerar de nordiska länderna i
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 41
eu arbetsgrupp. Inom Paris och Bernunionernas gemensamma internationella
organ (BIRPI) har lagts fram en plan för att införa ett internationellt
ansökningsförfarande, den s. k. PCT-planen (Patent Cooperation Treaty).
Särskilda sakkunniga (patentpolicykommittén) utreder f. n. under vilka
former det svenska patentverket skall arbeta om PCT-planen genomförs.
Liknande kommittéer arbetar i de övriga nordiska länderna. De bestämmelser
i patentlagen om nordiskt patent, som utarbetats i samråd med de övriga
nordiska länderna, har ännu ej börjat tillämpas. Ikraftträdandet av patentlagen
i denna del är fortfarande beroende på förhandlingar mellan de
nordiska länderna.
I anslagsframställningen lämnas följande uppgifter om de inkomster verket
uppbär i form av avgifter m. m. samt om kostnaderna. För budgetåret
1970/71 har kostnaderna tagits upp med det belopp som begärs i anslagsframställningen.
Milj. kr.
1968/69 1969/70 1970/71
beräknat beräknat
Inkomster..................... |
.. 37,1 |
37,9 |
40,1 |
|
Kostnader..................... |
.. 30,4 |
30,0 |
34,1 |
|
Inkomstöverskott............... |
1 000-tal kr. |
.. 6,7 |
7,9 |
6,0 |
Program |
1968/691 |
1969/701 |
1970/71 Beräknar PRV Dep.chefen |
|
Patentärenden ................ |
21 462 |
20 132 |
23 328 |
— |
Patentgranskning.............. Teknisk information och doku- |
— |
— |
— |
19 544 |
mentation.................. |
— |
— |
—- |
1 790 |
Varumärkes- och mönsterärenden |
1 947 |
2 092 |
2 424 |
2 353 |
Namnärenden ................ |
528 |
476 |
512 |
502 |
Bolagsärenden ................ |
6 530 |
6 425 |
7 876 |
6 676 |
Varav rationaliseringsprojekt .... |
(977) |
(620) |
(1 100) |
(200) |
Summa kostnader |
30 467 |
29 125 |
34 140 |
30 865 |
Avgår intäkter under anslaget.... |
— 331 |
— 200 |
— 350 |
— 350 |
Summa anslag |
30 1362 |
28 925 |
33 790 |
30 515 |
1 Överslagsmässig översättning till program.
2 Avgår beräknade komplementkostnader med 4 973 000 kr.
Programmet Patentärenden
Programmet Patentärenden avser handläggning av patentärenden, bibliotekets
verksamhet samt informations- och dokumentationstjänst på patentområdet.
Antalet patentansökningar har ökat i stort sett kontinuerligt. Under den
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
senaste tioårsperioden uppgår denna ökning till i medeltal 5 % per år.
Budgetåret 1964/65 inkom 16 600 ansökningar. För budgetåret 1969/70
räknar verket med 18 500 nya ansökningar. Antalet avgjorda patentansökningar
per år bär under samma period ökat från 14 500 till 17 800. Trots
denna produktionsökning har balansen av oavgjorda ansökningar vuxit
från 56 600 för budgetåret 1964/65 till beräknade 61 200 för budgetåret
1969/70. Detta motsvarar f. n. en medelbehandlingstid för beviljade patent
på 4,6 år. Verkets målsättning är att ärendebalansen under en femårsperiod
minskar så att den motsvarar ca fyra års medelbehandlingstid, vilket beräknas
ske om man beaktar verkningarna av både rationaliseringsåtgärder
och ett nordiskt patentsystem.
Antal ärenden |
Utfall |
PRV Beräknat |
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Efterfrågan ............... |
... 18 400 |
18 500 |
19 000 (beräknad) |
Produktion................. |
,. .. 19 600 |
17 800 |
18 900 (förslag) |
Kostnader (1 000-tal kr.)..... |
... 21 462 |
20 132 |
23 328 (förslag) |
Motiv
Den efterfrågeutveckling som redovisats för perioden 1964/65—1969/70
beräknas fortsätta också under budgetåret 1970/71. Pris- och löneomräkningen
på befintliga resurser har beräknats till 1 035 000 kr.
Verket föreslår en ökad satsning på informations- och dokumentationsområdet.
Denna information grundar sig i huvudsak på patentskrifter och
utgör en komplettering till den information som tillhandahålls av tekniska
bibliotek och institutioner t. ex. Ingeniörsvetenskapsakademien och styrelsen
för teknisk utveckling. Verket anser att en sådan service är betydelsefull
särskilt för de små och medelstora företagen och för de enskilda
uppfinnarna, som f. n. har mycket begränsade möjligheter att på egen hand
skaffa sig erforderlig teknisk information. Verket räknar med att motta
1 200—1 500 nyhetsgranskningsuppdrag under 1970/71 mot ca 500 för innevarande
budgetår. Verket föreslår anställning av ingenjörer för nyhetsgranskningshjälp
åt kommissionären och för en snabbare och effektivare
klassning. Utgivning av tryckta utdrag av grundhandlingarna i offentliga
ansökningar medför behov av personalförstärkning på biblioteket. Kostnadsmässigt
innebär detta ett tillskott på 666 000 kr. Servicen skall avgiftsbeläggas.
Verket planerar att mikrofilma ansökningar och anskaffa mikrofilmade
patentskrifter från utlandet. Kopieringsverksamheten beräknas öka avsevärt
i och med en planerad övergång till kopiering av hänvisningar till
äldre patent och litteratur. Detta innebär kostnadsmässigt en ökning på
320 000 kr.
Verket avser att fortsätta anskaffningen av kompakthyllor och övergå
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 43
till administrativ databehandling av diarier för patentansökningar och patent.
Vidare räknar verket med att fortsätta utredningen om prestationsmätning
och prestationslön inom patentavdelningen (-)- 510 000 kr).
Verket föreslår att en tjänst som byråchef inrättas i stället för en tjänst
som avdelningsdirektör på patentkansliet. För vissa nya tjänster m. m. och
omkostnader begär verket 358 700 kr.
Ett belopp på 120 000 kr., som innevarande budgetår anvisats för utgifter
av engångsnatur, faller bort.
Programmet Varumärkes- ock mönslerärenden
Antalet varumärkesansökningar har ökat från 5 100 för budgetåret 1964/
65 till beräknade 6 200 för budgetåret 1969/70. Den årliga produktionen har
under motsvarande period ökat med 700 avgjorda varumärkesansökningar
och balansen av oavgjorda ärenden har stigit från 4 700 till 5 700.
Antalet inkomna mönsterärenden har ökat från 250 för budgetåret 1964/
65 till beräknade 500 för budgetåret 1969/70. Produktionen har under motsvarande
period ökat från 270 till 450 avgjorda ärenden per år och balansen
har stigit från 114 till 200 oavgjorda ärenden.
PRV
Antal ärenden Utfall Beräknat
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Efterfrågan, varumärkesärenden .. |
.. 6 000 |
6 200 |
6 300 (beräknad) |
» , mönsterärenden...... |
420 |
500 |
1 500 (beräknad) |
Produktion, varumärkesärenden .. |
.. 5 600 |
5 800 |
6 100 (förslag) |
» , mönsterärenden...... |
400 |
450 |
1 000 (förslag) |
Kostnader (1 000-tal kr.) ........ |
.. 1 947 |
2 092 |
2 424 (förslag) |
Motiv
Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till
113 000 kr. Den efterfrågeutveckling som redovisats för varumärkesärenden
för perioden 1964/65—1969/70 beräknas fortsätta också under budgetåret
1970/71. Verket övergår fr. o. m. 1970/71 till likhetsgranskning av varumärken
med dator, vilket medför att den stigande efterfrågan kan mötas med
ett begränsat resurstillskott. För varumärkesverksamheten begärs ytterligare
38 000 kr. för anskaffning av nya hyllor samt för en maskinell informationsservice
till verkets kunder, som skall avgiftsbeläggas.
Ny mönsterlag väntas träda i kraft den 1 oktober 1970. Verket förutser en
avsevärd efterfrågeökning och anser att en helt ny organisation, nya arbetsrutiner
och nya lokaler måste tillkomma. Kostnadsmässigt innebär
detta en ökning för budgetåret 1970/71 på 133 000 kr.
Programmet Namnärenden
Detta program avser handläggning av ärenden angående byte av släktnamn
eller förnamn.
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Antalet inkomna namnärenden per år har ökat från 4 100 nnder budgetåret
1964/65 till beräknade 4 300 budgetåret 1969/70. Produktionen har
i stort motsvarat efterfrågan.
Antal ärenden |
Utfall |
PRV Beräknat |
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Efterfrågan................. |
..... 4 200 |
4 300 |
4 300 (beräknad) |
Produktion ................. |
..... 4 200 |
4 300 |
4 300 (förslag) |
Kostnader (1 000-tal kr.) ..... |
..... 528 |
476 |
512 (förslag) |
Motiv
Den efterfrågeutveckling som redovisats för perioden 1964/65—1969/70
väntas fortsätta också under budgetåret 1970/71. Pris- och löneomräkningen
har beräknats till 25 000 kr. Ökningen härutöver avser helt programmets
andel av de gemensamma programmens kostnader.
Programmet Bolagsärenden
Detta program avser arbetsuppgifter, som i huvudsak regleras i aktiebolagslagen.
Utvecklingen under perioden 1964/65—1969/70 har i fråga om antalet inkomna
ärenden inneburit en genomsnittlig ökning med omkring 10 % per
år och för budgetåret 1968/69 med ännu mera. Antalet inkomna bolagsbildningsärenden
per år har under perioden stigit från 5 500 till 10 400 och antalet
inkomna registreringsändringsärenden från 19 050 till 27 800. Antalet
avgjorda bolagsbildningsärenden och registreringsändringsärenden var budgetåret
1964/65 5 600 resp. 18 650 och budgetåret 1969/70 beräknade 10 000
resp. 27 000. Balansen av oavgjorda bolagsbildningsärenden och registreringsändringsärenden
har ökat med 1 160 resp. 1 800 under perioden. Den
ökning i såväl produktion som produktivitet som ägt rum under de senaste
åren är ett första resultat av det rationaliseringsarbete i större skala som
påbörjades under budgetåret 1967/68.
PRV
Antal ärenden1 |
Utfall 1968/69 |
Beräknat 1969/70 1970/71 |
|
Efterfrågan, bolagsb.ärenden .. |
9 500 |
10 400 |
11 400 (beräknad) |
» , reg.ändringsärenden |
.. 26 000 |
27 800 |
30 500 (beräknad) |
Produktion, bolagsb.ärenden .. |
9 200 |
10 000 |
11 200 (förslag) |
» , reg.ändringsärenden |
.. 26 000 |
27 000 |
30 500 (förslag) |
Kostnader (1 000-tal kr.)...... |
6 530 |
6 425 |
7 876 (förslag) |
1 Övriga huvudprestationer inom |
programmet är |
granskning av |
redovisningshandlingar, |
vites- och likvidationsframställningar rörande försumliga bolag, beställningar samt annan service
åt allmänheten.
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 45
Motiv
Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till
284 000 kr. Verket räknar med en stigande efterfrågan på programmets
tjänster. Utan ytterligare personaltillskott och utan beaktande av rationaliseringseffekter
skulle balanserna stiga kraftigt. Produktionsökning planeras
ske genom att rationaliseringsarbetet intensifieras ytterligare.
För att kunna fullfölja grupprotelsystemet behöver verket nyanställa tre
biträden ( + 96 800 kr.). Under budgetåren 1968/69 och 1969/70 har på balanssektionen
ett flertal arbetsrutiner överförts till ADB och ett system införts
med mikrofilmning av inkommande redovisningshandlingar. Den
fortsatta driften av denna verksamhet medför en kostnadsökning på
165 000 kr. För fortsatt produktion av en alfabetisk förteckning på registreringssektionen
erfordras ytterligare 60 000 kr. Verket planerar att mikrofilma
visst aktmaterial på registreringssektionen. För budgetåret 1969/
70 skulle detta medföra en kostnad för projektets genomförande av 470 000
kr. och en produktionskostnad av 30 000 kr. Verket avser dessutom att
lagra bl. a. bolagsordningar på hålremsa. För 1970/71 skulle detta medföra
en genomförandekostnad av 433 000 kr.
I övrigt räknar verket med en kostnadsökning på 149 300 kr. för anställning
av en byråassistent samt för anskaffning av kontorsmateriel och inventarier.
Ett belopp på 350 000 kr., som innevarande budgetår anvisats
för utgifter av engångsnatur, faller bort.
Programmet Besvärsärenden
Detta program är ett gemensamt program, vars kostnader har fördelats
på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk.
Programmet avser handläggning av besvär angående patent, varumärken
och namn.
Antalet inkomna besvärsärenden rörande patent har ökat till följd av det
skärpta kravet på uppfinningshöjd i den nya patentlagen. Under perioden
1964/65—1969/70 har antalet inkomna ärenden ökat från 377 per år till
1 300 per år. Antal avgjorda ärenden per år har under samma period stigit
från 268 till beräknade 935. Balansen av oavgjorda ärenden beräknas
vid utgången av budgetåren 1969/70 och 1970/71 uppgå till 2 062 resp.
2 277.
Motiv
För att öka produktionen behöver ytterligare arbetskraft tillföras besvärsavdelningen.
Personal motsvarande 24 manår beräknas under budgetåret
1970/71 lånas in från patentavdelningen. Utöver dessa resurser begär
patentverket ytterligare 62 400 kr. för bl. a. viss personalförstärkning.
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Programmet Central Administration
Programmet är ett gemensamt program, vars kostnader har fördelats på
huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk.
Motiv
Det ökade antalet ärenden under huvudprogrammen medför också ökad
belastning av Central administration. För ytterligare personal, utökad ADB,
utbildning m. m. räknar verket med ett resurstillskott på 536 000 kr.
Personalfrågor
Personal
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 PRV |
Beräknar |
274 |
274 |
276 |
274 |
241 |
258 |
284 |
268 |
515 |
532 |
560 |
542 |
Övrig
Patent- och registreringsverket beräknar att ett genomförande av dess
förslag under programmen kräver en personalökning med 28 personer, varav
två i handläggande ställning. Personalökningen avser främst Patentärenden
med 16 personer för bl. a. den utökade informations- och dokumentationstjänsten.
Den nya mönsterlagen medför behov av ytterligare
tre personer. För Bolagsärenden räknar verket med ett personaltillskott på
fyra personer efter beaktande av en nettobesparing på åtta personer genom
rationaliseringsverksamheten. Under de gemensamma programmen beräknas
ett personaltillskott på fem personer.
Patent- och registreringsverket föreslår vidare att bl. a. två byråchefstjänster
inrättas samt att vissa tjänster som avdelningschef, överingenjör,
byråchef och patenträttsråd ordinariesätts.
Departementschefen
Patent- och registreringsverket har redovisat sina anslagsbehov i programtermer.
Jag anser att även redovisningen för riksdagen bör ske i dessa
termer. På grundval av de uppgifter som kommit fram i anslagsframställningen
finner jag emellertid skäl att justera den programindelning som
jag tidigare fastställt. Sålunda bör det nuvarande programmet Patentärenden
delas upp på två program, ett benämnt Patentgranskning och ett benämnt
Teknisk information och dokumentation. Härigenom blir det möjligt
att renodla kostnaderna för patentgranskning och redovisa dessa under
ett program. Programmet Teknisk information och dokumentation bör
i sin tur delas in i delprogrammen Nyhetsgranskning samt Övrig information
och dokumentation. Det förra delprogrammet, som avser nyhets
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 47
granskning av uppfinningar utan samband med patentansökan, bör behandlas
enligt de principer som skall gälla för uppdragsverksamhet och
som tidigare redovisats av chefen för finansdepartementet vid anmälan av
för vissa huvudtitlar gemensamma frågor. Under delprogrammet Övrig information
och dokumentation bör redovisas kostnader för patentverkets
allmänna informations- och dokumentationsservice till allmänheten och
forskningen. I övrigt kan jag godta den tidigare fastställda programindelningen.
Dock bör kostnaderna för rationaliseringsprojekt särredovisas.
Jag övergår nu till att behandla patentverkets förslag till medelstilldelning
för nästa budgetår. Som framgår av programsammanställningen, som redovisats
i det föregående, beräknar jag kostnaderna under programmet Patentgranskning
till avrundat 19,5 milj. kr.
Beträffande delprogrammet Nyhetsgranskning innebär mitt förslag att
patentverket tills vidare fritt får anpassa verksamhetens omfattning till
efterfrågan. Under delprogrammet övrig information och dokumentation
har jag beräknat medel bl. a. till utgivning av tryckta utdrag av patentansökningar.
Den av patentverket förordade inriktningen och omfattningen av verksamheten
i övrigt, nämligen avseende programmen Varumärkes- och mönsterärenden,
Namnärenden samt Bolagsärenden, kan jag i stort sett godta.
Vissa besparingar i förhållande till verkets förslag kan åstadkommas genom
att verket nu anslutits till det nya statliga redovisningssystemet.
För vissa rationaliseringsprojekt synes tidsplanen böra förskjutas. Till
följd härav bör medlen för projektens genomförande begränsas.
Vad patent- och registreringsverket förordat beträffande inrättande av
vissa tjänster på C-planet samt ordinariesättningar kan jag inte biträda.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen
för patent- och registreringsverket. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Patent- och registreringsverket för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 30 515 000 kr.
D 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
1968/69 Utgift ................... 1 355 202
1969/70 Anslag .................. 1 000 000
1970/71 Förslag.................. 1 400 000
Från detta anslag bestrids dels länsstyrelsernas annonskostnader för
att kungöra anmälningar, som skall tas in i förenings- och handelsregistren,
dels viss del av patent- och registreringsverkets tryckningskostnader
för att ge ut diverse samlingsregister.
Avgifter, som flyter in i samband med anmälningarna, redovisas på riks -
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
statens inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings- in. fl.
register. Avgifterna, som senast fastställdes år 1967 (kungörelser 1967: 464
och 465), avses skola täcka kostnaderna under detta anslag. För budgetåret
1968/69 har inkomsttiteln redovisats med 1 153 351 kr. I riksstatsförslaget
för budgetåret 1970/71 beräknas inkomsterna till 1,2 milj. kr.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1,4 milj. kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 400 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 49
E. Ekonomiskt försvar
E 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1968/69 Utgift1 .................. 4 433 368
1969/70 Anslag .................. 6 077 000
1970/71 Förslag.................. 6 643 000
1 Anslagen Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar och Överstyrelsen för
ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har till uppgift att samordna landets
försvarsförberedelser på det ekonomiska området. I den mån det inte
ankommer på annan myndighet skall styrelsen också ombesörja att det totala
försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller avspärrning.
På styrelsen ankommer dessutom att fullgöra uppgifter i fråga om
undanförsel och förstöring. Ledamöter i styrelsen är en generaldirektör,
som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöter, som Ivungl.
Maj :t utser. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj :t en vice ordförande. Inom
styrelsen finns fem byråer, nämligen administrativa byrån, affärsbyrån,
bränslebyrån, utredningsbyrån och varubyrån samt en informationssektion.
Yar och en av de fyra förstnämnda byråerna förestås av en byråchef. Varubyrån
förestås av en avdelningschef.
Personal
Handläggande personal ...........
Övrig personal ..................
Anslag
Avlöningar.....................
Sjukvård .......................
Reseersättningar (även för utrikes
resor) ......................
Lokalkostnader ................
Expenser......................
Därav engångsutgifter ..............
Lönekostnadspålägg............. 4
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
56 |
+ 5 |
+ 3 |
|
43 |
+ 1 |
+ 1 |
|
99 |
+ 6 |
+ 4 |
|
3 983 000 |
+ 529 000 |
+ |
417 000 |
10 000 |
+ 1 000 |
+ |
1 000 |
113 000 |
+ 12 000 |
+ |
7 000 |
422 000 |
+ 16 000 |
+ |
16 000 |
679 000 |
+ 236 000 |
+ |
34 000 |
(9 000) 870 000 |
(29 000) + 117 000 |
+ |
(7 000) 91 000 |
6 077 000 |
+ 911 000 |
+ |
566 000 |
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 12
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Löne- och prisomräkning m. in. 301 000 kr.
2. Genom beslut av Kungl. Maj :t deltar överstyrelsen i utrednings- och
försöksverksamheten beträffande programbudgetering. Kungl. Maj :t har vidare
uppdragit åt styrelsen att fortlöpande bedriva s. k. miljöstudier inom
det ekonomiska försvaret samt att medverka i de miljöstudier som bedrivs
genom överbefälhavarens och civilförsvarsstyrelsens försorg. För dessa nya
och varaktiga arbetsuppgifter behövs ytterligare en avdelningsdirektör, en
byrådirektör, en byråsekreterare och ett biträde (-)- 196 000 kr.).
3. För övriga uppgifter inom styrelsen behövs en förstärkning med två
byrådirektörer (-j- 112 000 kr.).
4. Anslagsposten Expenser behöver höjas i fråga om bl. a. automatisk
databehandling (+ 100 000 kr.), utställningsverksamhet (+ 40 000 kr.)
och utbildningsverksamhet (+ 20 000 kr.).
5. Lönekostnadspålägg för nya tjänster (+ 71 000 kr.).
D e partem entschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
6 643 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för vissa extra tjänster
nämligen en som avdelningsdirektör, en som byrådirektör, en som byråsekreterare
och en som biträde (2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 6 643 000 kr.
E 2. Omkostnader för statlig lagerhållning m. m.
1968/69 Utgift ./................ 47 399 909
1969/70 Anslag /.''................ 49 785 000
1970/71 Förslag................. 82 340 000
Från anslaget bestrids överstyrelsens för ekonomiskt försvar utgifter för
huvudsakligen lagerhållning. Lagerinköpen finansieras med en rörlig kredit
i riksgäldskontoret. Enligt beslut av 1953 års riksdag får krediten disponeras
intill ett belopp av 740 milj. kr. Genom skilda beslut, senast den 23 maj 1969,
har Kungl. Maj :t ställt sammanlagt 696,6 milj. kr. av krediten till styrelsens
förfogande. Utöver räntekostnader för medel som tagits i anspråk kommer
kostnader för hantering av lagren.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 51
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||||
Överstyrelsen |
Dep.chefen |
||||
1. |
Räntor ....................... |
35 900 000 |
+ 12 600 000 |
+ 32 600 000 |
|
2. |
Hyror till förrådsfonden för ekono-misk försvarsberedskap ........... |
1 650 000 |
_ |
||
3. |
Övriga hyror och lagringsersättningar |
2 240 000 |
— |
— |
|
4. |
Anskaffning och underhåll av lager-byggnader ...................... |
3 500 000 |
+ 1 950 000 |
_ |
|
5. |
Besiktning och kontroll av lagerbygg-nader ........................... |
355 000 |
+ 25 000 |
+ |
25 000 |
6. |
Flyttning av varor på grund av upp-sagda hyresavtal................. |
1 770 000 |
— 220 000 |
_ |
220 000 |
7. |
Kostnader för omsättning av varor |
2 470 000 |
— |
— |
|
8. |
Förluster på grund av kvalitetsför-sämringar....................... |
1 600 000 |
+ 1 000 000 |
+ |
100 000 |
9. |
Dataundersökning ............... |
100 000 |
— |
— |
|
10. Gengasforskning................. |
200 000 |
+ 50 000 |
1 “T |
50 000 |
|
49 785 000 |
+15 405 000 |
+32 |
555 000 |
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Räntan debiteras per kalenderår. Under budgetåret 1970/71 skall ränta
erläggas på de medel som utnyttjas under år 1970. överstyrelsen beräknar
att vid 1970 års ingång ha tagit i anspråk 665 milj. kr. av krediten och att
under samma år disponera ytterligare 55 milj. kr. Med en räntefot av 7 %
kommer medelsbehovet för att täcka räntekostnaderna att belöpa sig till
48,5 milj. kr.
2—3. Medelsbehovet väntas bli oförändrat.
4. För att bygga fem bulkförråd för kali- och koksalt och en siloanläggning
för aluminiumoxid beräknas medelsbehovet öka med 1 950 000 kr.
5. På grund av ökat antal förråd som fordrar personal bl. a. för tillsyn
beräknas kostnaderna för besiktning och kontroll öka med 25 000 kr.
6—7. För att flytta och omsätta varor beräknas omkostnaderna minska
med 220 000 kr.
8. Vissa äldre lagerpartier av bl. a. råfilm, kolstybb och råelektroder bör
till följd av den tekniska utvecklingen avvecklas. Därvid uppkommer inte
tidigare beräknade förluster som går upp till ca 1 milj. kr.
9. Medelsbehovet oförändrat.
10. För att hålla en oförändrad ambitionsnivå för forskning och försök på
gengasområdet fordras ytterligare försöksmateriel. Tillsammans med ökade
lönekostnader och den tekniska utvecklingen orsakar detta en kostnadsökning
med ca 50 000 kr.
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Departementschefen
Chefen för finansdepartementet har under avsnittet Särskilda frågor i
bilaga 1 till statsverkspropositionen lämnat en redogörelse för en anslagsteknisk
omläggning av finansieringen av beredskapslagringen med verkan
fr. o. m. budgetåret 1970/71. Omläggningen innebär att de medel som ställts
till förfogande för överstyrelsens beredskapslagring i form av rörlig kredit
i riksgäldskontoret ersätts av medel som anvisas över kapitalbudgeten.
Dessa medel bör redovisas på en ny fond, Fonden för beredskapslagring:
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond. För de medel som ställs till
förfogande skall erläggas ränta motsvarande statens normalränta. I samband
med att fonden bildas bör den nuvarande rörliga krediten om 740
milj. kr. i riksgäldskontoret upphöra. Därjämte förordar jag att Kungl.
Maj:t bemyndigas att vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig
vikt för rikets försvarsberedskap disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
av högst 300 milj. kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
82 340 000 kr. Jag har därvid beräknat ränta med 24 750 000 kr. för ianspråktagande
av den rörliga krediten för tiden den 1 januari—den 30 juni
1970 då krediten föreslås upphöra. Härutöver har jag beräknat 43 750 000
kr. för ränta på de medel som i det följande föreslås anvisas under Fonden
för beredskapslagring.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
a) att besluta att under Fonden för beredskapslagring
inrätta en överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond
b) att bemyndiga Kungl. Maj :t att vid krig, krigsfara eller
annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap,
disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
av högst 300 milj. kr.
c) att till Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 82 340 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 53
F. Diverse
F 1. Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet
1968/69 Utgift .................. 3 665 000
1969/70 Anslag .................. 4 050 000
1970/71 Förslag.................. 4 600 000
Svenska turisttrafikförbundet
Turisttrafikförbundet har som aktiva medlemmar svenska städer, landsting,
kommuner, föreningar och företag och som passiva enskilda personer.
Förbundets angelägenheter handhas av en styrelse och ett råd. Styrelsen består
av 13 ledamöter och 12 suppleanter, av vilka Kungl. Maj :t utser sju resp.
sex. Bland de sju ledamöterna utser Kungl. Maj:t en att vara ordförande.
Övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av rådet som i sin tur
utses av medlemmarna.
Förbundets verksamhet, som bedrivs i syfte att sprida ökad kännedom om
Sverige som turistland, består huvudsakligen i att producera och distribuera
informationsmateriel i olika former som trycksaker, bildmateriel för
utställningar och skyltning samt filmer. Arbetet är till största delen förlagt
till huvudkontoret i Stockholm men utförs också vid elva egna eller gemensamma
nordiska turistkontor i utlandet. Vid sidan av förbundets mera allmänt
inriktade informationsverksamhet genomför förbundet produktiva
kampanjer och länderaktioner, som samordnas med och delvis finansieras
av kollegiet för Sverige-information i utlandet. Som ett led i arbetet vid huvudkontoret
ingår att anordna studiebesök och gruppresor till Sverige för
utländska resebyråtjänstemän och journalister.
Förbundets huvudkontor i Stockholm är organiserat på tre avdelningar:
marknadsavdelningen (utrikessektionen, inrikessektionen, informationssektionen),
kansliavdelningen (ekonomi och personal) och utvecklingsavdelningen
(utredning, statistik).
Genom omdisponering av förbundets personalresurser har inrättats en
befattning för prognos- och analysverksamhet samt statistisk bearbetning
av föreliggande turistmateriel och för utveckling av den svenska turiststatistiken.
Avsikten är att därmed få till stånd bättre underlag för bedömningen
av förbundets fortsatta policy.
Genom den nya marknadsmässiga uppbyggnaden av huvudkontoret anser
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
förbundet att garantier skapats för ökade möjligheter att ytterligare utvidga
dess samordnande verksamhet.
För verksamheten i utlandet driver förbundet turistinformationskontor i
Danmark, Finland, Norge, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Nederländerna,
Storbritannien och Amerikas förenta stater (New York). Tillsammans
med övriga nordiska länder driver förbundet turistkontor i Italien,
Schweiz och Amerikas förenta stater (Los Angeles).
Den internationella turisttrafiken under år 1968 har trots vikande tendenser
från vissa länder generellt utvecklats klart gynnsammare än under
år 1967. Särskilt markant är därvidlag den starkt uppåtgående trenden för
det tyska utlandsresandet till ett flertal länder.
Det är påtagligt att de skandinaviska länderna klarat sig relativt bättre
än flertalet andra länder. År 1968 ökade antalet inresande icke-skandinaver
till dessa länder med 9 %. Detta innebär en återgång till den relativt jämna
och höga ökningstakt, som gällde under tidigare delen av 1960-talet.
Antalet icke-nordiska besök i Sverige ökade under år 1968 enligt förbundets
beräkningar med 9 % till ca 1,4 milj. Därav kom de flesta, ca 600 000,
från Västtyskland, som under året ökade sin Sverige-trafik med drygt 20 %.
1 fråga om de nordiska grannländerna anger tillgänglig statistik beträffande
trafiken från Danmark och Finland också mycket höga ökningstal
för år 1968. Turistantalet är dock svårt att någorlunda tillförlitligt beräkna.
Dessa turister torde dock vara dubbelt så många som de icke-nordiska,
dvs. omkring 3 milj.
Enligt utlänningskommissionen reste 1,5 milj. svenskar till utomnordiska
länder. Ökningstakten för den utgående trafiken var 16,4 %. Antalet svenska
turister, som besökte de nordiska grannländerna, torde ha varit ungefär
lika många.
Mot en mycket jämn balans i själva resetrafiken mellan Sverige och utlandet
står det av riksbanken redovisade kraftiga underskottet i resevalutabalansen,
nämligen 844 milj. kr. för år 1968 (inkl. biljettavgifter för transporter).
Med reservation för den klart otillfredsställande redovisningen i fråga
om våra resevalutatransaktioner skulle enligt riksbanken turistinkomsterna
ha ökat med 6 % under år 1968 till totalt 860 milj. kr. och utgifterna
samtidigt ha ökat med likaledes 6 % till 1 704 milj. kr. Samtliga belopp inkluderar
såväl vistelse- som transportkostnader.
Förbundet begärde år 1968 ett anslag på 500 000 kr. för att möjliggöra en
turistisk Sverigekampanj år 1970 för att öka svenskarnas resande i det egna
landet. Under hand har meddelats, att ett bidrag av denna storlek kommer
att beviljas från handels- och sjöfartsfonden på villkor att andra intressenter
satsar ett belopp av minst motsvarande storlek. Förbundet anhåller att
för budgetåret 1970/71 beviljas ett anslag på 500 000 kr. för en fortsättning
av 1970 års inrikeskampanj. För att administrera kampanjen begär man
därutöver ett anslag på 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 55
Förbundet hemställer att anslaget sammanlagt höjs med 1 516 000 kr. till
5 566 000 kr. Därav kommer på administration avseende huvudkontoret
154 000, produktion 351 000, utlandskontorens administration 411 000 och
inrikeskampanjen 600 000 kr.
Departementschefen
Fn stor del av den valutaskapande exporten av tjänster härrör från turismen.
Den utländska turismen i vårt land har också indirekt betydelse för
vår övriga export genom den informationseffekt som uppnås genom densamma.
Svenska turisttrafikförbundet är det centralt ansvariga organet för
den turistvärvande verksamheten i vårt land. Den betydelse som staten tillmäter
förbundets insatser kan utläsas av den kraftiga ökningen under senare
år av statsanslagen till förbundet. Under innevarande budgetår bidrar staten
till den löpande verksamheten med ca 4,7 milj. kr. Härutöver beräknar jag
att 600 000 kr. skall kunna anslås av särskilda fondmedel för en Sverigekampanj
i år, under förutsättning att andra intressenter satsar minst samma belopp.
Genom den omorganisation av förbundets huvudkontor som gjorts den
1 juli 1969 har ökade möjligheter skapats för att utvidga dess sedan några
år starkt marknadsmässigt inriktade verksamhet. Jag föreslår att bidraget
till förbundet för nästa budgetår höjs med 550 000 kr. till 4,6 milj. kr.
För att ytterligare förstärka förbundets resurser bör därutöver 150 000 kr.
kunna anslås av särskilda fondmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret
1970/71 anvisa ett anslag av 4 600 000 kr.
F 2. Turistpropaganda i Amerikas förenta stater
1968/69 Utgift .................... 154 000
1969/70 Anslag .................... 154 000
1970/71 Förslag .................. 154 000
Från anslaget betalas svenska statens andel i kostnader för en skandinavisk
turistkampanj i Amerikas förenta stater, finansierad av Danmark, Norge
och Sverige.
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Turistpropaganda i Amerikas förenta stater för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 154 000 kr.
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
F 3. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m.
Under tionde huvudtiteln har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts
ett anslag till Avsättning till fonden för idrottens främjande. Idrottsutredningen
har i sitt betänkande Idrott åt alla (SOU 1969: 29) föreslagit
bl. a. att medelsanvisningen till stöd åt idrott och friluftsliv, som f. n. sker
från anslag under flera huvudtitlar, förs samman till ett anslag. Betänkandet
har remissbehandlats. I anledning av förslaget har jag för avsikt att föreslå
Kungl. Maj :t att lägga fram särskild proposition om statens stöd åt
idrotten m. m. I samband därmed kommer frågan om anslag under nionde
huvudtiteln till Stöd till idrotten: Idrotts- och friluftsanläggningar in. in.
att behandlas. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Stöd
till idrotten: Organisationsstöd m. m. för budgetåret
1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 40 400 000 kr.
F 4. Kostnader för vissa nämnder m. m.
1968/69 Utgift...................... 32 085
1969/70 Anslag .................... 35 000
1970/71 Förslag .................... 30 000
Under anslaget har beräknats medel för arvoden, expenser m. m. för
granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, oljelagringsrådet och resegarantinämnden.
Institutionernas medelsförbrukning budgetåret 1970/71
har beräknats enligt följande.
Ändring
Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar (jfr.
prop. 1955: 1 bil. 12 s. 113, 1963: 1 bil. 12 s. 151
och 1968: 146)..............................
Oljelagringsrådet (jfr. prop. 1957: 144 och 1969:136)
Resegarantinämnden (jfr. prop. 1967: 106)........
1969/70 |
1970/71 |
16 000 |
— 1000 |
7 000 |
— 3 000 |
12 000 |
— 1000 |
35 000 |
— 5 000 |
erinran |
från min |
Departementschefen
Beräkningen av medelsbehovet föranleder inte nå
sida. Anslaget bör tas upp med 30 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 57
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd
V: 1. Lån till utbyggnad av oljelagringen
1968/69 Utgift .... 76 916 413 Reservation .. 10 823 741
1969/70 Anslag ____ 67 000 000
1970/71 Förslag .. 11 500 000
Från anslaget bestrids statens kostnader för beredskapslagring av olja enligt
riktlinjer, som godkänts av riksdagen.
1963—1969 års oljelagrings program
Efter förslag av Kungl. Maj :t godkände 1962 års riksdag riktlinjer för beredskapslagring
av olja, innefattande ett program för ökad lagring av mineraloljor
under sjuårsperioden 1963—1969 (prop. 1962: 194, BeU 68, 2LU
45, rskr 418 och 420). Av den i 1961 års priser beräknade årskostnaden om
112 milj. kr. skulle staten bidra med 59 milj. kr., medan återstoden 53 milj.
kr. skulle finansieras genom prissättning på olja. I likhet med vad som gällde
för lagringsprogrammet under åren 1958—1962 skulle statens bidrag utgå i
form av ränte- och amorteringsfria lån till de lagringsskyldiga. Lånen skall
skrivas av under en tid av 20 år. De är indexreglerade, vilket innebär att
varje års lånebelopp justeras med hänsyn till det genomsnittliga prisläget för
olja och cisterner under året före lånets utlämnande.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Enligt de principer, som genom 1962 års oljelagringsbeslut fastställts för
indexregleringen skall det statliga lånebidraget för kalenderåret 1968, i basprisläget
59 milj. kr., justeras med hänsyn till pris- och kostnadsutvecklingen
fram till årsskiftet 1968/69. Härigenom kommer årsbeloppet att öka
med 7 259 000 kr. till 66 259 000 kr. Eftersom något avrundat 64 359 000 kr.
av de för budgetåret 1969/70 anvisade medlen är avsedda för statliga
lånebidrag under kalenderåret 1969, uppkommer ett underskott av
(66 259 000 — 64 359 000 =) 1 900 000 kr.
För ett antal enskilda lagringsskyldiga företag nedgår lagringsplikten
fr. o. m. ingången av år 1970. De mot lagernedsättningarna svarande lånebeloppen,
1 227 000 kr., skall skrivas av enligt de föreskrifter som Kungl.
Maj :t den 25 april 1958 och den 25 oktober 1963 meddelat rörande fördelning
av lånemedlen mellan de lagringsskyldiga.
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Det totala ytterligare medelsbehovet för statliga lånebidrag till utbyggnad
av oljelagringen utgör således (1 900 000 + 1 227 000 =) 3 127 000 kr.
Inom ramen för anvisade medel ingår de lån, som belöper på statliga myndigheter
och som svarar mot dem åvilande lagringsskyldighet. Enligt prop.
1963: 1 bil. 12 s. 155 skall lånen inte betalas ut till myndigheterna. Eftersom
summan av dessa lån täcker det ytterligare medelsbehovet erfordras ingen
höjning av låneanslaget för perioden 1963—1969.
Vid tillkomsten av lagringsprogrammen för åren 1958—1962 och åren
1963—1969 förutsattes att medel motsvarande under nämnda perioder influtna
oljeavgifter jämlikt förordningen (1957:344) om oljeavgift m. m.
skulle vid slutet av sistnämnda period tillföras låneanslaget. I det av riksdagen
för budgetåret 1969/70 anvisade anslaget ingår ett belopp av 300 000
kr. motsvarande de oljeavgifter, som flutit in från ingången av år 1958 till
utgången av februari 1969. Efter sistnämnda tidpunkt fram till den 30 juni
1969 har i oljeavgifter flutit in ytterligare 1420 kr. Styrelsen föreslår att
dessa avgifter betalas in till statskontoret och tillförs riksstatens inkomsttitel
Övriga diverse inkomster.
1970—1976 års oljelagringsprogram
Efter förslag av Kungl. Maj :t godkände 1969 års riksdag riktlinjer för beredskapslagring
av olja under sjuårsperioden 1970—1976 (prop. 1969: 136,
BeU 66, 2LU 86, rskr 398 och 375). De fastställda riktlinjerna innefattar ett
program bl. a. för en totalt sett ökad lagring av de produkter som tidigare
lagrats, d. v. s. bensin, fotogen, motorbrännoljor och eldningsoljor. Vissa
mängder av de lagrade produkterna skall förvaras i skyddade eller särskilt
lokaliserade anläggningar. I fråga om principerna för finansieringen av kostnaderna
för lagringen av nämnda produkter innebär riksdagens beslut följande.
Den genomsnittliga årskostnaden för att genomföra programmet uppskattas
till ca 109 milj kr. per år i enlighet med beräkningar av 1968 års oljelagringskommitté,
vars betänkande, ett hemligt och ett offentligt (SOU 1969:
33), låg till grund för Kungl. Maj :ts proposition i ämnet. Staten skall bidra
till kostnaderna med ca 11,5 milj. kr. för år. Bidraget, som avser merkostnaderna
för skyddad och lokaliserad lagring, skall utgå i form av ränte- och
amorteringsfria lån till de lagringsskyldiga. De återstående kostnaderna
skall finansieras genom prissättning på olja. Frågan om anslag för finansieringen
av oljelagringsprogrammet skulle få tas upp vid anmälan av statsverkspropositionen.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Styrelsen hemställer, att under fonden för låneunderstöd för budgetåret
1970/71 anvisas ett investeringsanslag av 11,5 milj. kr. för att påbörja det
av 1969 års riksdag beslutade nya oljelagringsprogrammet för perioden
1970—1976.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 59
Departementschefen
De oljelagringsavgifter som efter den 1 mars 1969 flutit in för perioderna
1958—1962 och 1963—1969 bör betalas in till statskontoret och tillföras
riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Jag beräknar ett medelsbehov
för statliga lånebidrag för kalenderåret 1970 av 11,5 milj. kr. Principerna
för fördelning av lån mellan de lagringsskyldiga torde få fastställas
av Kungl. Maj :t på grundval av förslag av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 11 500 000 kr.
Y: 2 Lån till ombyggnad av Sverigehuset i Paris
La Maison de Suéde, S. A., i Paris erhöll år 1964 ett lån på 300 000 kr. till
ombyggnad av Sverigehuset i Paris. Departementschefen anförde i prop.
1964: 1 (bil. 12 s. 157) att lånet tills vidare skulle vara ränte- och amorteringsfritt.
Frågan om fullgörande av räntebetalning och amortering borde
tas upp till prövning inom en tid av fem år.
La Maison de Suéde, S. A.
Bolaget hemställer att lånet förlängs på ytterligare fem år på samma villkor
som hittills gällt. Som skäl för sin hemställan anför bolaget bl. a. att en
nyorganisation genomförts i Sverigehuset, som på sikt väntas leda till en
förbättrad ekonomi.
D e partemen tschefen
Jag anser att räntebetalning på lånet bör fullgöras fr. o. m. år 1970.
Med hänsyn till bolagets ekonomiska situation kan det vara motiverat att
medge en tids anstånd med återbetalningen. En plan bör fastställas för lånets
amortering.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om villkoren för
räntebetalning och amortering av det år 1964 beviljade lånet
till ombyggnad av Sverigehuset i Paris.
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
VIII: Fonden för beredskapslagring
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond
VIII: 1 Lagring för beredskapsändamål
1970/71 Förslag................ 700 000 000
Med hänvisning till vad jag anfört under förslagsanslaget E 2. Omkostnader
för statlig lagerhållning m. in. hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Lagring för beredskapsändamål för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.
IX: Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
IX: 1. Förrådsanläggningar m. m.
1968/69 Utgift...... 4 259 662 Reservation .... 3 949 276
1969/70 Anslag ____ 850 000
1970/71 Förslag ____ 3 795 000
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap inrättades genom beslut
av Kungl. Maj :t den 3 juni 1965. På fonden redovisas de oljelagringsanläggningar
m. m. som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. För medel som anvisats under budgetåren 1963/64—1968/69 har styrelsen
låtit uppföra två lagringsanläggningar för flygdrivmedel. Den ena är
färdig och den andra föremål för avslutande prov.
För en tredje anläggning, som ingår i planläggningen, pågår projektering
fram till anbudshandlingar. Överstyrelsen bedriver detta arbete med sikte
på att anläggningsarbetena skall kunna påbörjas snarast. Med hänsyn till
den växande civila luftfarten och den alltjämt otillfredsställande beredskapen
på detta speciella försörjningsområde, är det angeläget att den planerade
lagringsanläggningen för flygdrivmedel utan ytterligare dröjsmål kommer
till stånd. För budgetåret 1970/71 behövs 3 milj. kr. för att bedriva arbeten
i lämplig takt på denna anläggning som totalt beräknas kosta 10 milj. kr.
Ett belopp om 3 milj. kr. har för ändamålet förts upp på allmän beredskapsstat
förbudgetåret 1969/70.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet 61
2. Under budgetåren 1964/65—1968/69 har anvisats sammanlagt 9,4 milj.
kr. till kompletterande byggnadsarbeten för att förbättra tre oljelagringsanläggningar,
som tillhör staten och förvaltas av styrelsen. Arbetena på två
anläggningar är färdiga och arbetena på den tredje har påbörjats under
första kvartalet 1969. Överstyrelsen har bl. a. i samråd med befästningsinspektionen
utrett erforderliga förbättringsåtgärder vid en fjärde anläggning
under styrelsens förvaltning. Dessa åtgärder har kostnadsberäknats till
1 milj. kr. i pris- och löneläget den 1 juli 1969. Underlagshandlingar kommer
att föreligga så att arbetena kan påbörjas hösten 1970. För att genomföra
förbättringsåtgärderna bör under budgetåret 1970/71 anvisas 1 milj. kr.
3. Styrelsen förutser ett betydande utbyggnadsbehov för bulklagring av
kemikalier samt av råvaror för petrokemisk industri m. m. För att börja
bygga härför erforderliga cisterner beräknas ett medelsbehov av 1 milj. kr.
för budgetåret 1970/71.
4. På driftbudgeten har sedan budgetåret 1961/62 under reservationsanslaget
Distributionsmateriel för olja anvisats medel för att anskaffa och
lägga upp förråd av fältledningsmateriel för civila, skyddade oljelagringsanläggningar
enligt en plan som den 22 november 1962 lagts fram av överstyrelsen.
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 anvisas medel för ändamålet under
anslaget för förrådsanläggningar m. in. Den totala anskaffningskostnaden
för materiel enligt planen beräknades i prisläget i oktober 1960 till 6 milj.
kr. För ändamålet har hittills anvisats 5,5 milj. kr. för fem centralförråd
och två övriga. Enligt planen behövs åtta centralförråd. Kostnaden för vart
och ett av dem beräknades år 1960 till 500 000 kr. Denna kostnad har med
hänsyn till vissa nödvändiga kompletteringar av materielbeståndet och inträffade
kostnadsökningar stigit till 950 000 kr. i prisläget juli 1969. Ur beredskapssynpunkt
är det angeläget att anskaffningar av fältledningsmateriel
kan ske utan alltför stor tidsutdräkt, särskilt som antalet bergcisternanläggningar
avsevärt ökat sedan planens tillkomst år 1962. Anskaffningen
bör därför få fortsätta i minst hittillsvarande takt, d. v. s. materiel för ett
fullständigt centralförråd per budgetår.
För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett investeringsanslag
av 850 000 kr. Anslaget räcker inte till för att anskaffa fullständig materielutrustning
till ett fältledningsförråd. För att komplettera denna utrustning
erfordras ytterligare 100 000 kr. Medelsbehovet för budgetåret 1970/71
utgör salunda (950 000 -j- 100 000 = ) 1 050 000 kr. På allmän beredskapsstat
för budgetåret 1970/71 har för detta ändamål förts upp 2,8 milj. kr.
Departementsch ef en
Jag förordar, att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning.
62
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- |
Färdig- |
|||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
mån./ år |
demån./ |
||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Uppförande av en anlägg-ning för flygdrivmedel .. |
3 000 |
10.70 |
6.73 |
||||
Centralförråd för distribu-tionsmateriel för olja .. |
3 800 |
4 650 |
3 645 |
1 600 |
1 050 |
4.70 |
6.73 |
Summa |
3 800 |
4 650 |
3 645 |
1 600 |
4 050 |
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång
Behållning 1.7.1969 ........ 1 005
Anslag för 1969/70 ........ 850
Anslag för 1970/71 (förslag) 3 795
5 650
Beräknad medelsförbrukning
1969/70 .................. 1 600
1970/71 .................. 4 050
5 650
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1970/71
anvisa ett investeringsanslag av 3 795 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Sid.
1
9
10
11
12
15
15
16
18
20
24
25
25
26
27
27
29
30
35
36
37
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
63
Register
översikt
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
A. Handelsdepartementet m. m.
Handelsdepartementet................
Krigsmaterielinspektionen...............
Kollegiet för Sverige-information i utlandet
Handelssekreterare....................
Kommittéer m. m.....................
Extra utgifter..........................
Kr.
4 100 000
164 000
1 091 000
5 800 000
1 500 000
50 000
12 705 000
B. Utrikeshandel m. m.
Kommerskollegium................................... 9 235 000
Sprängämnesinspektionen.............................. 1 118 000
Främjande av utrikeshandeln m. m..................... 7 850 000
Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete 130 000
Bidrag till Svenska slöjdföreningen..................... 200 000
Bidrag till vissa internationella byråer m. m............. 291 000
Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindu
strierna,
m. m....................... *5 200 000
24 024 000
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
Näringsfrihetsrådet.................................. *1 300 000
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor ............... 1 391 000
Statens pris- och kartellnämnd........................ 9 136 000
Statens institut för konsumentfrågor:
Förvaltningskostnader............................. 6 282 000
Undersökningar och upplysningsmateriel m. m........ 344 000
Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning..... 4 294 000
Bidrag till Varudeklarationsnämnden.................. 1 000 000
23 747 000
Beräknat belopp.
64
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 12: Handelsdepartementet
D. Patent- och registreringsväsendet
Sid.
40 Patent- och registreringsverket...............
47 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
E. Ekonomiskt försvar
49 överstyrelsen för ekonomiskt försvar.........
50 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. ...
F. Diverse
53 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet . .
55 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater
56 Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m.
56 Kostnader för vissa nämnder m. m.......
Summa för driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd
57 Lån till utbyggnad av oljelagringen..................
59 Lån till ombyggnad av Sverigehuset i Paris............
VIII: Fonden för beredskapslagring
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond:
60 Lagring för beredskapsändamål....................
IX: Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
60 Förrådsanläggningar m. m.......................
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för handelsdepartementet *
* Beräknat belopp
Kr.
30 515 000
1 400 000
31 915 000
6 643 000
82 340 000
88 983 000
4 600 000
154 000
*40 400 000
30 000
45 184 000
226 558 000
11500 000
700 000 000
3 795 000
715 295 000
941853000
KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 690612
BILAGA 13 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
INRIKESDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till inrikesdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, invandring och
svenskt medborgarskap, regional utvecklingsplanering, lokaliseringsstöd
och bostäder.
Genomgripande reformer inom hela inrikesdepartementets verksamhetsområde
har genomförts under de senaste fem åren. Genom ett omfattande
utredningsarbete skapas underlag för en fortsatt reformverksamhet.
Arbetsmarknadspolitiken har byggts ut kraftigt under 1960-talet. De finansiella
resurserna på området har fördubblats under den senaste fyraårsperioden.
Under nästa budgetår koncentreras insatserna på åtgärder för
att stärka de äldres och de handikappades ställning i syfte att åstadkomma
ökad jämlikhet på arbetsmarknaden. Omfattningen och inriktningen av den
skyddade verksamheten utreds f. n. En utredning har nyligen tillsatts för att
överväga frågan om ökad anställningstrygghet för den äldre arbetskraften.
Utredningsförslag om förbättrat och vidgat kontantstöd vid arbetslöshet väntas
under året.
På grundval av 1969 års riksdagsbeslut angående den regionalpolitiska
utvecklingsplaneringen fullföljs i länen arbetet med att utarbeta regionala
handlingsprogram. Den lokaliseringspolitiska stödverksamheten har haft
betydande omfattning. Sedan år 1965 har 524 industriföretag beviljats stöd
med sammanlagt 933 milj. kr. Sysselsättningseffekten har av företagen beräknats
till 15 700 nya arbetstillfällen. Den av riksdagen beslutade femåriga
försöksperioden för lokaliseringspolitisk stödverksamhet löper ut med innevarande
budgetår. En utredning har summerat erfarenheterna av verksamheten
och mot bakgrund av dessa förbereds inom departementet reformer av
det lokaliseringspolitiska stödet. I avvaktan på ställningstagande till utredningsförslagen
tas anslagen till den lokaliseringspolitiska verksamheten upp
med oförändrade belopp.
Bostadsbyggandet har expanderat starkt under 1960-talet. År 1960 färdigställdes
68 000 lägenheter. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter var
i fjol högre än under något tidigare år. Det beräknas till ca 110 000. Inom
bostadspolitiken intar alltjämt rationaliserings- och kostnadsfrågorna en
framskjuten plats. En utredning om konkurrensförutsättningarna inom
bostadsbyggandet har nyligen tillsatts. Formerna för service i bostadsom1
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
rådena och för sanering av det äldre bostadsbeståndet hör vidare till de områden
som f. n. utreds. I avvaktan på utredningarnas förslag tas vissa delfrågor
upp till behandling.
Totalt ökar anslagen för nästa budgetår inom inrikesdepartementets
verksamhetsområde med 330 milj. kr. till 4 103 milj. kr.
Arbetsmarknad
Ökningen i efterfrågan på arbetskraft under senare delen av år 1968 har
förstärkts under år 1969. Hela landet har påverkats av denna utveckling.
Efterfrågans regionala utveckling, mätt i antalet obesatta platser, framgår
av indextalen i följande tablå (läget motsvarande period 1968 = 100).
1. kv. 2. kv. 3. kv. okt.—nov.
Storstadslän......................... 143 150 157 160
Skogslän............................ 144 148 163 184
Övriga län........................... 158 159 157 168
Hela riket........................... 150 154 158 167
Stegringen i efterfrågan har gällt större delen av näringslivet och har varit
särskilt påtaglig inom industrin. Inom denna näringsgren har antalet
obesatta platser under praktiskt taget hela år 1969 varit mer än dubbelt så
stort som under år 1968. Också byggnadsverksamheten har uppvisat ett väsentligt
ökat behov av arbetskraft jämfört med år 1968.
Bristen på arbetskraft har successivt skärpts under året och flera sektorer
av näringslivet i de södra och mellersta delarna av landet har haft svårigheter
att täcka sina arbetskraftsbehov. Detta gäller bl. a. metall- och
verkstadsindustrin.
Den hos arbetsförmedlingen registrerade arbetslösheten var under förra
året klart lägre än under år 1968. I de syd- och mellansvenska länen gäller
detta för hela året. I skogslänen sjönk arbetslösheten under 1968 års nivå
först under tredje kvartalet. Arbetslöshetens regionala utveckling under år
1969 belyses av indextalen i följande tablå (läget motsvarande period 1968
=100).
1. kv. 2. kv. 3. kv. okt.—nov.
Storstadslän......................... 84 82 71 72
Skogslän............................ 106 112 100 87
Övriga län........................... 84 84 80 72
Hela riket........................... 92 96 86 79
Skillnaderna i arbetsmarknadsläget mellan landets olika delar har kvarstått
under fjolåret. Samtidigt som skogslänens andel av de obesatta platserna
ökat något i förhållande till år 1968 har deras andel av arbetslösheten
fortsatt att stiga. En allt större andel av de registrerade arbetslösa har efter
hand kommil att utgöras av personer i de högre åldersgrupperna.
Den under året ökande bristen på arbetskraft i Syd- och Mellansverige
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 3
har gjort det nödvändigt att motverka uppkomsten av allvarligare störningar
på arbetsmarknaden. Omfattningen av beredskapsarbetena i dessa
delar av landet bar skurits ned. Utplacering i produktionen av personer i
arbetsmarknadsutbildning har påskyndats. Den interlokala arbetsförmedlingen
har intensifierats. Tillståndsgivningen för oprioriterat byggande i
de södra och mellersta delarna av landet har varit restriktiv. Åtgärder har
vidtagits för att begränsa det statliga byggandet under sommarhalvåret och
förskjuta det mot vintern 1969—1970. Statliga myndigheter och affärsverk
har anmodats att bevilja uppskov med vissa leveranser från verkstadsindustrin.
Samtidigt med att dessa åtgärder vidtagits för att motverka tentenser
till överhettning i ekonomin i de södra delarna av landet har insatser
gjorts för att skapa fler arbetstillfällen inom skogslänen och därigenom
åstadkomma en bättre regional balans. De lokaliseringspolitiska åtgärderna
bar vidgats och de sysselsättningsskapande åtgärderna inom arbetsmarknadspolitikens
ram har ytterligare koncentrerats till de norra delarna av
landet.
Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under åren 1968
och 1969 redovisas i följande sammanställning.
Tidsperiod |
Antal personer |
Genomsnittligt antal personer i |
||||||
arbetsmarknads- utbildning |
allmänna bered-skapsarbeten |
särskilda bered-skapsarbeten |
||||||
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
|
1. kv........... |
6 795 |
8 301 |
32 968 |
36 204 |
9 970 |
7 280 |
13 703 |
14 670 |
2. kv........... |
7 243 |
9 246 |
30 699 |
31 506 |
8 391 |
4 430 |
14 225 |
11 032 |
3. kv.......... |
8 415 |
10 076 |
21 187 |
21 864 |
3 531 |
2 443 |
11 813 |
9 146 |
okt.—nov....... |
5 801 |
5 638 |
33 059 |
35 677 |
4 964 |
2 99 2 |
13 698 |
10 271 |
Den starkt ökade efterfrågan på arbetskraft har gjort det lättare att placera
handikappade på arbetsmarknaden, vilket medfört att tillströmningen
till arbetsvärden förra året varit något mindre än året innan. Samtidigt har
kapaciteten i fråga om arbetsmarknadspolitiska insatser för de handikappade
ökats. Omfattningen av olika arbetsvårdande åtgärder vid utgången
av oktober åren 1968 och 1969 framgår av följande tablå.
Antal personer i
arbetsprövning..........
arbetsträning...........
arbetsmarknadsutbildning
arbete i skyddad verkstad
hemarbete..............
halvskyddat arbete......
beredskapsarbete........
arkivarbete.............
1968 |
1969 |
291 |
370 |
1 311 |
1 505 |
11 016 |
13 197 |
7 378 |
9 011 |
794 |
849 |
464 |
1 055 |
7 195 |
4 908 |
5 640 |
6 943 |
34 089 |
37 838 |
Summa
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Utsikterna för år 1970 tyder på fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft.
Brist på arbetskraft skulle därmed komma att känneteckna stora delar av
näringslivet, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. De
arbetsmarknadspolitiska insatserna måste därför i betydande omfattning inriktas
på att aktivera tillgängliga arbetskraftsresurser. Däremot kan de allmänna
beredskapsarbetena begränsas kraftigt i nämnda delar av landet.
Skogslänen torde i stigande grad få del av högkonjunkturen, varigenom en
utjämning av de regionala skillnaderna i sysselsättningsnivå bör kunna
komma till stånd. Sysselsättningsskapande åtgärder kommer dock alltjämt
att behövas i betydande omfattning i dessa län, särskilt i de fyra nordligaste.
Förslagen i årets budget präglas av en koncentration till sådana åtgärder
som syftar till att utjämna regionala skillnader i sysselsättningen och att
hjälpa de människor som av olika skäl har svårt att hävda sig i konkurrensen
på arbetsmarknaden.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna för de konkurrenssvaga grupperna
föreslås ökade genom en utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen och
genom att kapaciteten i olika former av skyddad sysselsättning byggs ut.
Vid verkstäder för skyddad sysselsättning har flertalet av arbetstagarna
under förra året fått förbättrade löne- och anställningsvillkor. Statsbidragen
till driften av dessa verkstäder samt avdelningar för arbetsprövning
och verkstäder för arbetsträning föreslås bli väsentligt förbättrade, i fråga
om skyddade verkstäder redan från innevarande budgetår. Bidraget till
verkstäder för skyddad sysselsättning föreslås höjt från högst 2 000 kr. per
plats och år till 5 000 kr. eller i vissa fall 3 000 kr. Bidraget till prövningsavdelningar
och träningsverkstäder föreslås höjt från högst 2 000 kr. resp.
högst 3 000 kr. per plats och år till 5 000 kr. resp. 8 000 kr.
I fråga om näringshjälp, bidrag till arbetsredskap m. m. och till särskilda
anordningar på arbetsplatsen samt bidrag och lån till motorfordon för
handikappade föreslås en höjning av maximibeloppet från 12 000 till 15 000
kr. Det särskilda bidraget till kostnadskrävande specialanordningar på
motorfordon för handikappad föreslås höjt från 2 000 till 4 000 kr. Vissa
lättnader i nu tillämpad inkomstprövning av bidraget till motorfordon avses
skola genomföras. Vidare föreslås att kompletterande lån inom ramen för
näringshj älpen skall kunna utgå med högst 30 000 kr. i stället för som nu
med högst 15 000 kr.
Anslaget Särskilda beredskapsarbeten m. m. räknas upp med 25 milj.
kr. Härigenom skapas utrymme för en ökning av antalet arkivarbetare och
en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad volym beredskapsarbeten
för handikappad och äldre, lokalt bunden arbetskraft.
Ökade resurser avdelas för en fortsatt expansion av arbetsmarknadsutbildningen.
Antalet elever i sådan utbildning beräknas sålunda öka från
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 5
95 000 under innevarande budgetår till drygt 100 000 under nästa budgetår.
De personer som till följd av bl. a. bristfällig skol- och yrkesutbildning
tenderar att slås ut i arbetslivet nås lättast med utbildningsinsatser inom
ramen för arbetsmarknadspolitiken. Av detta skäl har i arbetsmarknadsutbildningen
i ökande utsträckning inrymts även teoretisk utbildning vid
sidan av den direkt yrkesinriktade utbildningen.
En förbättring av utbildningsbidragen föreslås. Sålunda höjs grundbidraget
från 550 till 575 kr./mån. för gift och från 500 till 525 kr./mån. för
annan deltagare i sådan utbildning. Hyresbidraget för rum på studieorten
föreslås höjt från 125—175 kr./mån. till 150—200 kr./mån.
De allmänna beredskapsarbetena förutsätts liksom under innevarande
budgetår bli i huvudsak koncentrerade till de nordligaste delarna av landet.
Anslaget sänks till en nivå motsvarande vad som anvisades före den senaste
konj unkturnedgången.
Arbetsmarknadsverket föreslås få en förstärkning med 50 tjänster.
Förslag läggs fram om en årlig kollektiv överföring till Sverige av ett
begränsat antal socialt handikappade zigenare. För nästa budgetår beräknas
överföringen omfatta 40—50 vuxna zigenare jämte minderåriga barn. För att
täcka bl. a. kostnader härför och för anpassningsåtgärder m. m. för dem
ökas medelsanvisningen till omhändertagande av flyktingar med 3,7 milj.
kr. En expertgrupp har tillsatts för att överväga och ta initiativ till åtgärder
som gör det möjligt för de zigenare som redan fått tillstånd att vistas i landet
att få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället.
På grundval av en av statskontoret verkställd utredning angående arbetsmarknadsverkets
organisation och uppgifter framläggs vissa riktlinjer för
den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens utformning.
Ett primärt mål för verksamheten är att tillgodose den enskildes behov
av stöd och service på arbetsmarknaden. I detta syfte föreslås bl. a. en systematisk
integration av arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning. Vidare
förordas att informationen till de arbetssökande utvidgas och grundas
bl. a. på material från fackföreningar om löner och från förmedlingarna om
omsättningen av arbetskraft på olika arbetsplatser.
Beträffande arbetsförmedlingens kontorsorganisation förordas en viss
koncentration till större enheter. Koncentrationen skall kombineras med en
utbyggd ambulatorisk förmedling och en aktivt uppsökande verksamhet.
Genom att anknyta den ambulerande verksamheten till stora välutrustade
enheter blir det möjligt att kvalitativt höja servicen även i förmedlingsorganisationens
yttersta delar. Särskild vikt skall läggas vid åtgärder för att
placera handikappad och svårplacerad arbetskraft på den öppna arbetsmarknaden.
Utrymme för de kvalificerade arbetsinsatser som krävs härför
skall beredas genom utnyttjande av tekniska hjälpmedel och mindre personalkrävande
behandling av enklare förmedlingsuppgifter.
Inom ramen för nuvarande länsorganisation bör en vidgad samordning
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
över länsgränserna eftersträvas framför allt i fråga om beredskapsarbetenas
administration och arbetsmarknadsutbildningens planering.
Med utgångspunkt i de av statskontoret angivna principiella riktlinjerna
förutsätts en översyn av arbetsmarknadsverkets centrala organisation komma
till stånd.
Som åtgärder av betydelse för rationalisering och effektivering av verksamheten
pekas särskilt på utveckling av ADB och programbudgetering inom
verket.
Under år 1969 har sakkunniga tillkallats för utredning om arbetsförmedling
inom vissa yrkesområden. Bland utredningsuppgifterna ingår att
föreslå åtgärder för att effektivare kunna hindra bl. a. den förmedling av
varvsarbetare som sker genom s. k. uthyrningsfirmor samt förmedling genom
ambulerande skrivbyråer.
Särskilda sakkunniga har också tillkallats för en utredning om ökad anställningstrygghet
särskilt för de äldre och om vidgad behörighet för arbetsdomstolen.
Regional utveckling
Den första försöksomgången av den regionalpolitiska planeringsverksamheten
— länsplanering 1967 — avslutades och anmäldes för riksdagen våren
1969. På grundval av denna planering formulerades en målsättning som i
stora drag anger till vilka kommunblock i de skilda länen som de lokaliseringspolitiska
insatserna borde koncentreras. För att fullfölja planeringen
har länsstyrelserna/planeringsråden fått i uppdrag att inom ramen för en
fortsatt försöksverksamhet utarbeta konkreta handlingsprogram. I dessa
skall de problem som följer av den regionala utvecklingen analyseras och
förslag till lösningar utarbetas.
Programmen skall inriktas på följande typer av åtgärder.
1. Sysselsättningspolitiska åtgärder som bedöms erforderliga för att uppnå
målsättningen i länsplanering 1967.
2. Andra åtgärder för att trygga goda levnadsbetingelser i sådana områden
där den spontana utvecklingen är svag och de nuvarande lokaliseringspolitiska
medlen erfarenhetsmässigt har ringa effekt.
3. Redovisning av hur investeringarna inom den offentliga sektorn bör
fördelas regionalt om utvecklingen i länen följer målsättningen i länsplaneringen.
Arbetet har inletts med en enkät till kommuner m. fl. Dessa skall i svaren
ge sin syn på behovet av åtgärder. Bl. a. på grundval av denna information
skall sedan ett preliminärt program utarbetas och remitteras till kommunbloclcens
samarbetsnämnder m. fl. Definitiva handlingsprogram skall redovisas
till inrikesdepartementet under första halvåret 1971. Ett betydelsefullt
underlag erhålls därigenom för utformningen av en mera preciserad
regional politik.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 7
Ett viktigt informationsunderlag i arbetet med handlingsprogrammen utgör
den pågående försöksverksamheten med kommunalekonomisk långtidsplanering.
Som statsutskottet framhöll i sitt utlåtande över länsplanering
1967 torde en fortsatt utveckling av försöksverksamheten med en långsiktig
kommunal investeringsplanering vara en förutsättning för samordnade planer
som kan möjliggöra en konkret samverkan mellan stat, kommun och
näringsliv.
Länsplanering 1967 visade att behovet av sysselsättningsskapande åtgärder
i länen är betydande. Den målsättning som länsstyrelserna/planeringsraden
formulerat beräknas kräva ca 60 000 nya arbetstillfällen främst inom
industrin utöver vad den spontana utvecklingen ger. Omkring hälften av
dessa 60 000 arbetstillfällen hänför sig till norra stödområdet.
Lokaliseringspolitiken har givit aktningsvärda resultat hittills. De mål
som uppställts kräver emellertid fortsatta betydande insatser för att kunna
nås. Detta gäller även om man ser enbart till förhållandena inom stödområdet.
Bl. a. mot bakgrund härav har ett organiserat samarbete inletts
mellan staten och Sveriges industriförbund för att intensifiera den lokaliseringspolitiska
verksamheten. Samarbetet tillgår så att industriförbundet
inventerar förekomsten av lokaliseringsbara utbyggnadsprojekt inom den
privata industrin medan inrikesdepartementet tillhandahåller erforderliga
uppgifter om lokaliseringsförutsättningar in. m. inom stödområdet.
Som ett första led i samarbetet har en redogörelse utarbetats beträffande
vissa företags erfarenheter från filialutläggningar inom stödområdet. I anslutning
därtill har redovisats lokaliseringsförutsättningarna på de orter till
vilka länsstyrelserna/planeringsråden i den nu genomförda länsplaneringen
ansett att de lokaliseringspolitiska insatserna i första hand bör koncentreras.
Materialet tjänar som underlag för den informationsverksamhet som
industriförbundet f. n. bedriver bland medlemsföretagen i södra och mellersta
Sverige. Även företrädare för den mindre industrin har visat intresse
för att medverka till en aktivare industrilokalisering inom stödområdet.
Ett omfattande forsknings- och utredningsarbete har initierats av den
inom inrikesdepartementet tillsatta expertgruppen för regional utredningsverksamhet
(ERU). Betydelsefulla resultat av detta arbete har vid slutet
av år 1969 redovisats i rapporten Balanserad regional utveckling. I denna redogör
expertgruppen för en rad analyser av utvecklingstendenserna i fråga
om befolkning, näringsliv m. m. i skilda delar av landet. Mot bakgrund
härav diskuteras förutsättningarna och medlen för att nå en balanserad utveckling
i såväl områden med befolkningstillväxt som regioner med folkminskning.
ERU kommer att i sin fortsatta verksamhet inrikta sig på framför
allt två huvudfrågor. Den ena avser produktionskostnaderna i olika regioner
i syfte att bl. a. belysa olikheter i samhällsekonomiska konsekvenser
av en viss lokalisering. Den andra gäller hushållens levnadsvillkor i olika
regioner och i samband därmed individernas preferenser för olika bostads
-
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
orter.
Från det att lokaliseringsstödet infördes den 1 juli 1965 och till utgången
av november 1969 har sammanlagt 524 företag beviljats stöd för nyetablering
eller utvidgning av industriell verksamhet. Lokaliseringsstödet har primärt
varit inriktat på att förstärka och differentiera näringslivet inom stödområdet.
Stödinsatser har emellertid gjorts också utanför stödområdet i regioner
där likartade problem har uppkommit. 91 företag utanför stödområdet
har fått lokaliseringsstöd.
Vid utgången av november 1969 hade stöd beviljats med sammanlagt ca
933 milj. kr., varav i bidrag ca 182 milj. kr. Det hittillsvarande lokaliseringsstödet
har medverkat till finansieringen av investeringar på uppskattningsvis
ca 1 700 milj. kr. Ca 70 % av stödet har utgått till företag inom stödområdet.
Huvudparten har avsett utbyggnad av befintlig verksamhet. Under
perioden har dock 64 företag fått stöd för nyetablering inom stödområdet.
De investeringar, vid vilka stöd beviljats, beräknas av företagen själva
medföra att ca 15 700 nya arbetstillfällen tillskapas. Nyetableringarna inom
stödområdet beräknas ge en sysselsättningseffekt av drygt 2 100 nya arbetstillfällen.
Under budgetåret 1968/69 ställdes större anspråk på lokaliseringsmedel
än under något av de föregående budgetåren av försöksperioden. Den ökade
investeringsbenägenheten inom industrin under konjunkturuppgången har
medfört ökad efterfrågan på lokaliseringsstöd också under innevarande
budgetår. För att den stigande efterfrågan på lokaliseringsstöd skall kunna
mötas bär låneramen för försöksperioden av riksdagen under höstsessionen
1969 vidgats från 900 milj. kr. till 1 000 milj. kr. På tilläggsstat II föreslås
att ramen för lokaliseringsbidrag vidgas med 25 milj. kr. till 225 milj. kr.
På grundval av hittills vunna erfarenheter har 1968 års lokaliseringsutredning
nyligen lagt fram förslag om stödverksamheten efter den nu pågående
femåriga försöksperiodens utgång. Utredningens förslag bereds f. n. med
sikte på att en särskild proposition i ämnet skall föreläggas 1970 års vårriksdag.
I avvaktan på ett ställningstagande till förslagen tas anslagen för
ändamålet i statsverkspropositionen upp med oförändrade belopp i förhållande
till innevarande budgetår. Det gäller anslagen till lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån samt medlen för lokaliseringsutbildning.
De uppgifter som tidigare åvilat den särskilda arbetsgruppen för glesbygdsfrågor
har under år 1969 övertagits av den nytillsatta glesbygdsutredningen.
Verksamheten med stöd till hemarbete i glesbygderna har under
året utvecklats positivt. Under budgetåret 1968/69 tillskapades nära 600 nya
arbetstillfällen och under innevarande budgetår beräknas siffran stiga till
närmare 1 000. Vidgad försöksverksamhet beträffande bl. a. fritidsaktiviteter
för barn och ungdom samt serviceverksamhet i glesbygder kommer att
bedrivas nästa budgetår.
Fram till utgången av budgetåret 1968/69 har hantverks- och industrilån
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
9
Övriga hus
Tusental
I - Inflyttni ngsfärdiga
lägenheter
Småhus
P - Påbörjade
slutet av året
Antalet lägenheter i hus som påbörjats resp. blivit inflyttningsfårdiga åren 1960—1969 samt antalet
lägenheter i pågående byggen vid slutet av resp. år.
utgått med sammanlagt ca 510 milj. kr. Till utgången av november 1969 har
statliga garantier tecknats för lån på tillhopa ca 538 milj. kr. Nämnda stödformer
har möjliggjort investeringar om uppskattningsvis ca 3,5 miljarder
kr. Anslaget till statens hantverks- och industrilånefond och ramen för statlig
garanti föreslås för budgetåret 1970/71 fastställda till oförändrade belopp.
Bostäder
Under 1960-talet har bostadsbyggandet utvecklats mycket gynnsamt. År
1960 färdigställdes 68 000 lägenheter. År 1967 passerades nivån 100 000 lägenheter.
För år 1969 kan färdigställandet beräknas till 110 000 lägenheter.
Bostadsbyggandet under 1960-talet har tillfört bostadsbeståndet närmare
900 000 nybyggda lägenheter. Det betyder att nära 30 % av det totala lägenhetsbeståndet
har förnyats under det senaste decenniet och att mer än 2,5
milj. människor har kunnat flytta in i nybyggda lägenheter. Drygt hälften
av det miljonprogram för bostadsbyggandet under perioden 1965—1974,
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 13
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
som statsmakterna uttalat sig för, har genomförts när halva perioden nu
har förflutit.
Områden med stark befolkningstillväxt, däribland storstadsregionerna,
har efter hand fått en allt större andel av den totala bostadsproduktionen.
Från att under den förra delen av 1960-talet ha legat på i genomsnitt 33 %
har storstadsregionernas andel av det totala färdigställandet stigit så att
den i fjol uppgick till ca 40 %.
Bostadsbyggnadsplanen för år 1969 fastställdes av riksdagen till 103 000
lägenheter. Dessa har fördelats med 91 000 lägenheter på statsbelånat byggande
och 12 000 lägenheter på byggande utan statligt lån.
Det faktiska påbörjandet har i stort sett motsvarat programmet. Nära
50 % av igångsättningen ägde rum under första halvåret och knappt 30 %
under tredje kvartalet. Den säsongmässiga fördelningen av igångsättningen
blev därmed ungefär lika gynnsam som under de två närmast föregående
åren.
Byggnadstiderna förlängdes något under våren 1969, huvudsakligen i
storstadsregionerna. Eftersläpningen inhämtades dock till stor del senare
under året.
Småhusbyggandets andel av det totala påbörjandet ökade från 28 % år
1968 till ca 32 % år 1969. Bostadsstyrelsen avser att i sin mönsterplanverksamhet
och på annat sätt stimulera en produktion av mindre och billigare
småhus. För att främja en sådan utveckling föreslås i statsverkspropositionen
att vissa till bostadslån knutna villkor om minsta storlek på småhus
slopas. Härigenom bör produktionen av småhus för mindre hushåll kunna
stimuleras.
Kreditförsörjningen till bostadsbyggandet har fungerat i stort sett lika
friktionsfritt som under de två föregående åren. Temporära svårigheter att
få byggnadskrediter har visserligen förekommit men torde inte ha medfört
någon nämnvärd förskjutning av byggstarterna.
På hösten 1969 träffade delegationen för bostadsfinansiering, på regeringens
uppdrag, överenskommelse med kreditinstituten om vissa villkor beträffande
kreditförsörjningen till bostadsbyggandet. Genom denna överenskommelse
har ett enhetligt system för uttag av kreditavgifter utformats.
Konsortier skall bildas för att tillgodose speciellt stora kreditbehov. Avlyft
skall ske efter anciennitet och särskilda åtgärder vidtas vid lång väntetid.
Enighet har rått om målsättningen att förkorta väntetiderna för långa fastighetlån.
För stora, fleråriga bostadsprojekt förbättras finansieringsbetingelserna
väsentligt. I anslutning till överenskommelsen sker en översyn av
arbetsrutinerna i samband med den statliga bostadslångivningen i syfte att
påskynda utbetalningen av lånen.
Det samarbete mellan de båda statsägda bankerna postbanken och Sveriges
kreditbank som beslutades av riksdagen under hösten 1969 syftar bl. a.
till att påverka utvecklingen mot en mera rationell kreditförsörjning till bostadsbyggandet.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 11
Efter en oavbruten stegring i byggnadskostnaderna under första delen av
1960-talet bröts trenden år 1967. Byggnadskostnaden per lägenhet sjönk då
med 1 800 kr. Under det följande året minskade genomsnittskostnaden med
ytterligare 1 000 kr. Nedgången är en konsekvens framför allt av den ökade
rationaliseringen av byggandet men får till viss del också tillskrivas minskad
lägenhetsstorlek. Första halvåret 1969 uppvisade inte heller några stegringstendenser.
Konjunkturuppgången har emellertid medfört ett ökat tryck på
materialpriser och lönekostnader.
Det bostadspolitiska reformarbetet fortsätter. I anslutning till pågående
utredningar behandlas vissa aktuella frågor som har samband med service
och yttre miljö i bostadsområden, bostadsmiljöns anpassning till handikappade
och frågan om konsumentupplysning inom bostadssektorn.
1969 års riksdag beslöt att ramen för det statsbelånade byggandet i fortsättningen
skall ges formen av ett garanterat program och en projektreserv.
Det garanterade programmet skall fastställas för fem år framåt och projektreserven
för tre år. övergången till det nya systemet skall ske år 1971.
För aLt underlätta anpassningen till den nya ordningen fastställdes en projektreserv
även för år 1970.
I överensstämmelse med den av 1969 års riksdag preliminärt fastställda
planen föreslås för år 1970 en bostadsbyggnadsplan om 95 000 lägenheter,
fördelade med 89 000 på statsbelånat och 6 000 på inte statligt belånat byggande.
Därutöver föreslås en projektreserv om 10 000 lägenheter utan sådan
fördelning. Projektreserven skall möjliggöra en ökning av byggandet upp
till den nivå som bedöms som kon junkturpoli tiskt möjlig. Den bedömning
som nu kan göras leder fram till en nivå på ca 100 000 lägenheter.
För år 1971 föreslås ett garanterat program om 87 000 lägenheter för det
statligt belånade byggandet. Byggandet utan statligt lån beräknas komma att
omfatta 8 000 lägenheter. Härtill kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter.
För åren 1972—1974 skall den bostadsbyggnadsplan som nu fastställs
avse enbart kommuner med klart expansivt näringsliv och långsiktigt positiv
befolkningsutveckling. För år 1972 föreslås dels ett garanterat program omfattande
60 000 lägenheter, dels en projektreserv om 10 000 lägenheter. För
vart och ett av åren 1973 och 1974 föreslås ett garanterat program omfattande
50 000 lägenheter. Bostadsbyggnadsplanerna för åren 1972—1974
avser endast bostadsbyggande med statliga lån.
Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande tas för nästa budgetår upp
med 1 650 milj. kr., en ökning med 250 milj. kr.
I fråga om bostadslån till sanering i form av mindre genomgripande upprustning
av flerfamiljshus föreslås vissa ändringar av lånevillkoren. Ändringarna
innebär bl. a. att bostadslåneräntan skall gälla även för sådan fördjupad
del av bostadslån för vilken nu tillämpas lånemarknadens villkor.
Vidare skall lånet återbetalas enligt en metod som medför att årskostnaderna
fördelas jämnt under bostadslånets löptid.
Maximibeloppet för räntefritt stående förbättringslån föreslås höjt från
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
10 000 kr. till 12 000 kr. Vidare vidgas den krets av rörelsehindrade för vilka
invalidbostadsbidrag för särskilda anordningar kan utgå.
På grund av successiv avveckling av räntebidragen och minskad utbetalning
av förbättringslån sjunker medelsbehovet till bostadsbyggande m. m.
under driftbudgeten totalt med ca 5 milj. kr.
Anslaget till markförvärvslån tas för nästa budgetår upp med oförändrat
belopp, 30 milj. kr.
Byggindustrialiseringsutredningen har lagt fram ett betänkande om rationellt
småhusbyggande. Betänkandet redovisas i sina huvuddrag.
En utredning om konkurrensförutsättningarna inom bostadsbyggandet
har nyligen tillsatts. Utredningen skall förutsättningslöst överväga vilka
krav eller villkor som bör ställas upp för att konkurrensen mellan byggföretagen
skall främjas och i vad mån sådana krav eller villkor kan knytas till
olika samhällsinsatser inom bostadsbyggandet, t. ex. bostadslångivningen. I
samband härmed skall prövas om gällande villkor för att erkänna ett
bostadsföretag som allmännyttigt är ändamålsenliga.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom inrikesdepartementets verksamhetsområde
i förhållande till riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning
(milj. kr.).
DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
Anvisat 1969/70 |
Förslag 1970/71 |
Förändring |
|
A. Inrikesdepartementet in. m...................... B. Arbetsmarknad m. m........................... C. Regional utveckling............................ D. Bostadsbyggande m. m......................... |
12,0 1 879,6! 52,81 |
12,3 1 969,4 |
+ 0,3 + 89,8 — 5,2 |
Summa för driftbudgeten |
2 095,1 |
2 183,7 |
+ 88,6 |
KAPITALBUDGETEN |
|||
Statens utlåningsfonder: Lånefonden för bostadsbyggande................. Övriga ....................................... Fonden för låneunderstöd......................... |
1 400,0 |
1 650,0 |
+ 250,0 |
Summa för kapitalbudgeten |
1 678,0 |
1 919,5 |
+ 241,5 |
Totalt för inrikesdepartementet |
3 773,1 |
4 103,2 |
+ 330,1 |
1 Ett belopp av 25 milj. kr. som i riksstaten tagits upp under B. Arbetsmarknad m. m. redO''
visas här under C. Regional utveckling.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 13
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 januari
1970.
N ärvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de frågor
som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom inrikesdepartementets
verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
A. Inrikesdepartementet m. m.
A 1. Inrikesdepartementet
1968/69 Utgift1 ........................ 3 963 8272
1969/70 Anslag ........................ 6 743 000
1970/71 Förslag........................ 7 142 000
1 Anslagen Inrikesdepartementet: Avlöningar och Inrikesdepartementet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 30 100 kr.
Personal
Handläggande personal
Övrig personal........
Anslag
Avlöningar.....................................
Ersättning till experter för viss planeringsverksamhet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
47 |
+ 2 |
31 |
— |
78 |
+ 2 |
3 942 000 |
+ 294 000 |
1 000 000 |
— |
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Sjukvård.................................................... |
6 000 |
+ 4 000 |
Reseersättningar............................................. |
94 000 |
+ 4 000 |
Expenser.................................................... |
324 000 |
+ 14 000 |
Kostnader för databehandling m. in. i samband med regional plane-ringsverksamhet............................................ |
500 000 |
_ |
Lönelcostnadspålägg.......................................... |
877 000 |
+ 83 000 |
6 743 000 |
+ 399 000 |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 142 000
kr. Jag har därvid beräknat medel för en departementssekreterare för förstärkning
av den personal som handlägger utlännings-, invandrar- och medborgarskapsärenden.
Vidare har jag beräknat en ökning av medlen till ersättningar
till expertis och tillfällig arbetskraft med 60 000 kr.
Kungl. Maj :t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65
s. 19, SU 105, rskr 295) beslutat att byta ut en tjänst som departementsråd
i Cr 2 mot en tjänst som kansliråd i Cr 1 samt inrätta en tjänst som kansliråd
i Cr 1. Sistnämnda tjänst, som har inrättats för handläggning av byggindustrialiseringsfrågor
m. m., föranleder inget ökat medelsbehov.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inrikesdepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 7 142 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift.............. 4 665 080 Reservation 48 310
1969/70 Anslag ............ 5 000 000
1970/71 .................... 5 000 000
För innevarande budgetår har under anslaget beräknats 1 000 000 kr. för
sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för arbetsmarknadspolitiken.
F. n. pågår undersökningar om omskolningens samhällsekonomiska
effekter, immigrationens ekonomiska effekter samt flyttande
arbetskraft. Dessutom planeras en undersökning om arbetsgivarnas
och arbetstagarnas kunskaper om och inställning till arbetsförmedlingen
och dess olika åtgärder. För dessa undersökningar och ytterligare undersökningar
som kan komma att sättas i gång räknar jag med en oförändrad
medelstilldelning av 1 milj. kr.
Till övrig utredningsverksamhet har för innevarande budgetår tagits upp
4 milj. kr. Tillgängliga medel torde komma att utnyttjas under budgetåret.
En fortsatt omfattande utredningsverksamhet kan väntas även under budgetåret
1970/71. För denna utredningsverksamhet beräknar jag oförändrat 4
milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 15
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
A 3. Extra utgifter
1968/69 Utgift .............. 220 452 Reservation 174 223
1969/70 Anslag .............. 200 000
1970/71 Förslag.............. 200 000
Anslaget sänktes med 50 000 kr. för innevarande budgetår. För budgetåret
1970/71 förordar jag oförändrat anslag. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
A 4. Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser
i Sverige
1968/69 Utgift .............. 34 427 Reservation 70 718
1969/70 Anslag .............. 100 000
1970/71 Förslag.............. 1 000
Från anslaget bestrids kostnader för sådana internationella kongresser
inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, för vilka Sverige påtar sig
värdskapet, bl. a. inom ramen för FN-samarbetet. Med hänsyn till reservationen
på anslaget förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp
med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 kr.
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
B. Arbetsmarknad m. m.
Innan jag går in på behandlingen av de olika anslagen under arbetsmarknadsavsnittet
anhåller jag att här få redovisa statskontorets i slutet av
år 1968 avgivna betänkanden angående arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken,
däröver avgivna remissyttranden samt mina ställningstaganden
till förslagen.
Statskontorets organisationsförslag
Genom beslut den 4 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att
— med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i prop.
1964: 1 bil. 13 s. 67 och 68 — i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen verkställa
en översyn av arbetsmarknadsverkets organisation i syfte att rationalisera
arbetet inom verket och såvitt möjligt begränsa behovet av arbetskraft
ävensom uppnå en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan verket och andra
myndigheter samt att till Kungl. Maj :t inkomma med av översynen föranledda
förslag.
Statskontoret har med anledning av uppdraget tidigare avgett två delförslag,
nämligen dels en promemoria om sjömansförmedling och sjömanshus
och dels en promemoria om arbetsmarknadsverkets personalutbildning. I
promemoriorna framlagda förslag har behandlats av riksdagen (prop. 1967:
1 bil. 13 s. 50 och 60, SU 11, rskr 11 samt prop. 1969: 138, SU 161, rskr 352).
I fråga om återstående del av utredningsuppdraget överlämnade statskontoret
våren 1968 som ett led i samrådsförfarande! en preliminär version
av sin huvudrapport till arbetsmarknadsstyrelsen. I skrivelse den 17 maj
1968 redovisade arbetsmarknadsstyrelsen sina synpunkter på den preliminära
rapporten. Med nu föreliggande slutliga huvudrapport »Arbetsmarknadsverket
och arbetsmarknadspolitiken» med tillhörande specialundersökningar
och bihang (SOU 1968:60—62) har statskontoret slutfört sitt uppdrag.
Den slutliga rapporten utgör en överarbetning i huvudsakligen redaktionella
hänseenden av den preliminära rapporten.
Efter remiss har yttranden över den slutliga rapporten avgetts av kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens handikappråd,
statens vägverk, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, konjunkturinstitutet,
universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, statens avtalsverk, statens personalutbildningsnämnd,
samtliga länsstyrelser, Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens central
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 17
organisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
Statstjänstemannens riksförbund (SR), Riksförbundet landsbygdens folk
(RLF), Sveriges arbetsledareförbund (SALF), Svenska personaltjänstföreningen
och De handikappades riksförbund (DHR).
Arbetsmarknadsverkets nuvarande organisation
Arbetsmarknadsstyrelsen leds av en generaldirektör, som är chef för
styrelsen. Under honom finns en överdirektör och en avdelningschef. Styrelsen
är organiserad på nio byråer. Dessa är arbetsförmedlingsbyrån, arbetsvårdsbyrån,
yrkesvägledningsbyrån, försäkringsbyrån, lokaliseringsbyrån,
utredningsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån och kameralbyrån. Vidare
finns en fristående försvarssektion. En organisationstablå finns på s. 32.
Antalet tjänstemän vid arbetsmarknadsstyrelsen är ca 600.
Under arbetsmarknadsstyrelsen är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter
för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Varje länsarbetsnämnd har ett kansli.
För arbetsförmedlingsverksamheten finns ett huvudkontor i varje län. Kanslierna
och huvudkontoren är som regel lokalmässigt sammanförda. För förmedlingsverksamheten
finns vidare sammanlagt 220 avdelningskontor. Av
dessa är 116 två- eller enmanskontor. Dessutom finns ca 90 lokalombud och
ca 110 ortsombud.
För arbetsvärd och yrkesvägledning finns expeditioner vid samtliga huvudkontor
samt vid 38 resp. 29 avdelningskontor. Tjänstemännen vid dessa
expeditioner är i administrativt hänseende inte underställda vederbörande
kontorsföreståndare utan sorterar direkt under föreståndarna för arbetsvärd
och yrkesvägledning på huvudkontoren.
Antalet tjänstemän är vid kanslierna 460, inom den allmänna förmedlingen
1 490, inom yrkesvägledningen 210 och inom arbetsvärden 340. Biträdespersonalen
uppgår till 580 tjänstemän. Det totala antalet tjänstemän
inom arbetsförmedlingen är alltså ca 3 100.
Arbetsmarknadspolitikens mål och uppgifter
Statskontorets utredning
Inledningsvis söker statskontoret närmare klargöra vilka individuella och
samhälleliga syften som arbetsmarknadspolitiken enligt verkets tolkning av
gällande mål främst bör tillgodose. En kortfattad analys leder fram till slutsatsen
att individens fria val av sysselsättning är arbetsmarknadspolitikens
överordnade mål. Strävan att tillgodose den enskildes behov av stöd och
service utgör därför den primära utgångspunkten för utredningens förslag.
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Statskontoret finner dock att de officiellt angivna målen för arbetsmarknadspolitiken
behöver kompletteras och konkretiseras för att tjäna som
riktpunkter för arbetsmarknadsverkets praktiska handlande. Detta bör ske
med målbeskrivningar och prioriteringsregler som utformas på lämpligt sätt
för varje nivå och beslutsområde inom arbetsmarknadsverket.
Även om arbetsmarknadspolitikens inriktning inte är så ensidigt ekonomisk
som den offentliga debatten ibland har gett intryck av utgör dock de
arbetsmarknadspolitiska medlen väsentliga och nödvändiga komponenter i
den ekonomiska stabiliseringspolitiken. Tillgång till goda prognoser och
lämpliga planeringsinstrument är därför av central betydelse för arbetsmarknadsverket.
Redan nu bedrivs också inom verket en omfattande prognos-
och planeringsaktivitet. Statskontoret anser att denna verksamhet kan
och bör utvecklas ytterligare.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna kan enligt vad statskontoret konstaterar
medvetet utnyttjas för att bereda väg för önskvärda strukturella
förändringar. Detta medför emellertid problem och konflikter för arbetsmarknadsverket
som verkställande myndighet. Enligt den administrativa
princip som statskontoret hävdar bör politiskt ansvariga organ avgöra vilka
av olika tänkbara utvecklingstendenser eller strukturella förändringar som
bör uppmuntras eller motverkas. Det centrala ansvaret att samordna olika
strukturpolitiska uppgifter ligger hos statsmakterna.
Den grundläggande förutsättningen för att arbetsmarknadsverket skall
kunna motsvara allmänhetens servicebehov är att detta behov är känt. Avnämarundersökningar
med moderna metoder är ett viktigt medel för att
statsmakterna skall kunna precisera och omformulera arbetsmarknadsverkets
uppgifter och för att verket löpande skall kunna anpassa åtgärderna
så att verksamheten svarar mot människors behov.
För att underlätta statsmakternas, arbetsmarknadsorganisationernas och
andra intresserades möjligheter att följa utvecklingen på arbetsmarknaden
och inom det arbetsmarknadspolitiska området bör arbetsmarknadsstyrelsen
löpande redovisa de effekter insatta åtgärder har haft.
Systematiska »handböcker» skulle kunna utvecklas rörande syften och
krav på verksamheten, vilka kontinuerligt reviderades och förnyades. Den
av arbetsmarknadsstyrelsen år 1967 publicerade skriften »Förändring och
trygghet» kan ses som ett första försök till en sådan systematisk analys och
problemgenomgång.
Vid en jämförelse mellan ideal och verklighet finner statskontoret att det,
trots att stor uppmärksamhet ägnats åt frågan hur de arbetsmarknadspolitiska
syftena skall kunna närmare preciseras, inte varit möjligt att inom
utredningsuppdragets ram genomföra en fullständig och systematisk nedbrytning
av de givna huvudmålen till operativa delmål för olika enheter och
aktiviteter inom arbetsmarknadsverket. Det innebär att statskontoret inte
heller har kunnat lösa problemet att utveckla användbara kriterier för presta
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 19
tions- och effektivitetsmätning inom det arbetsmarknadspolitiska fältet.
Ämbetsverket har i stället fått inskränka sig till att anvisa vägar som kan
användas för ett fortsatt arbete i denna riktning. Också genom sina förslag
i övrigt anser sig statskontoret ha underlättat ett successivt utvecklingsarbete
på detta område.
Utvecklingen av mål för och krav på olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
måste enligt statskontorets uppfattning vara en kontinuerlig process
baserad på systematiska studier och analyser av olika arbetsmarknadssituationer.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att utredningen illustrerar vilka svårigheter
som är förknippade med att översätta den arbetsmarknadspolitiska
målsättningen till operativa delmål och därmed
indirekt de problem som möter i det pågående arbetet med att införa
programbudgetering för arbetsmarknadsverket.
Riksrevisionsverket anser att målangivningen för den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten måste konkretiseras för det praktiska handlandet.
Målinriktningen måste komma till uttryck i programmen för verksamheten.
Svårigheterna att finna en helt invändningsfri formel får inte leda till att
man ger upp försöken att konstruera en näst-bästa-lösning för praktiskt
bruk.
LO anför att målsättningen full, produktiv och fritt vald sysselsättning
kan närmare bestämmas endast genom politiskt ansvariga i regering och
riksdag. LO delar statskontorets uppfattning att omsorgen om den enskilde
måste vara ett primärt mål för arbetsmarknadspolitiken. En sådan målsättning
innebär att arbetsmarknadsmyndigheternas åtgärder i första hand skall
inriktas på att stödja arbetstagarna så att deras behov av sysselsättning —
som innebär såväl försörjning som social tillfredsställelse — överordnas
målet att täcka arbetskraftsbrist. Även TCO instämmer i att individens fria
val av sysselsättning är arbetsmarknadspolitikens överordnade mål.
Länsstyrelsen i Östergötlands län finner det angeläget att intensifiera
arbetet med att utveckla förtydliganden av arbetsmarknadspolitikens mål
och handlingsnormer som kan vara vägledande för det praktiska arbetet på
fältet och som samtidigt gör det möjligt att klarare tolka innebörden och
resultaten av olika insatser och jämföra dessa med uppställda mål.
Motiv för förändringar av arbetsmarknadsverkets organisation
Statskontorets utredning
När det gäller arbetsmarknadsverkets situation och förutsättningarna för
en organisationsreform framhåller statskontoret att summan av inträffade
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
och väntade förändringar nu är så stor att partiella reformer inte skulle
erbjuda någon varaktig lösning på arbetsmarknadsverkets problem. Samhällets
strukturförändringar skärper kraven på den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten. Arbetskraftsomflyttningen förändrar förutsättningen
för verksamhetens geografiska lokalisering. Verksamhetens nuvarande omfattning
och väntade expansion motiverar andra organisatoriska former
och annan administrativ teknik än som hittills använts. De kraftigt verkande
arbetsmarknadspolitiska medlen skärper kraven på arbetsmarknadspolitisk
planering. Den regionala samhällsplaneringen är stadd i en omvandling
som inom en snar framtid kan förväntas resultera i betydelsefulla
reformer på det organisatoriska planet. Den administrativa och tekniska
utvecklingen frambringar kontinuerligt nya och mer avancerade hjälpmedel.
I detta läge krävs det att man slår fast de organisatoriska målen och formulerar
handlingsprogrammet så att utvecklingen kan styras därefter.
Statskontorets huvudtankar i fråga om arbetsmarknadsverkets administrativa
funktioner kan sammanfattningsvis sägas vara att förbättra förutsättningarna
för styrningen av verksamheten. I dessa strävanden ligger
att få till stånd en intensifiering av den långsiktiga planeringen. Införandet
av programbudgetering är eu av de viktigaste punkterna för en effektivering
av verkets interna styrning.
Den pågående befolkningskoncentrationen innebär för arbetsförmedlingens
del att en omfördelning av resurserna måste komma till stånd, om inte
annat så för att anpassa lokaliseringen av arbetsförmedlingen till de resvanor
och den samhällsapparat som i övrigt kommer att finnas. En koncentration
av befolkningen till ett begränsat antal tätorter måste således
enligt statskontorets mening föra med sig en motsvarande koncentration av
arbetsförmedlingens resurser. En sådan koncentration leder också till rationaliseringsvinster.
Strukturutvecklingen har emellertid konsekvenser kanske främst med
avseende på arbetsmarknadsverkets regionala indelning. Statskontoret anser
att de nuvarande länen — särskilt i planeringssammanhang — inte längre
lämpar sig som regional indelningsgrund för arbetsmarknadsverket.
Dagssituationen utmärks enligt statskontoret av att länsorganens planeringsfunktioner
och handlingsmöjligheter över huvud taget håller på att
tonas ned. Näringslivskoncentrationen med sin återverkan på befolkningsfördelning
och samhällsservice, bildandet av större kommunala enheter, förstärkningarna
av de administrativa funktionerna på kommunal nivå och
den begynnande framväxten av en riksomfattande storskalig samhällsplanering
är några av de faktorer som minskar länsorganens tyngd. I utvecklingen
ligger således både en tendens att lägga avgörandena på en nivå ovanför
de enskilda länen och en tendens att lägga ökade ansvarsuppgifter på
kommunplanet.
Situationen är emellertid inte entydig. Genom landstingen har ökade för -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 21
valtningsuppgifter kommit att förläggas till länsplanet. Tillkomsten av en
ny apparat för samhällsplaneringen på länsnivå är en viktig förstärkning
av länsfunktionerna. Statskontoret summerar de olika, ibland motsägelsefulla
tendenserna så att den traditionella länsförvaltningen befinner sig i en
brytningsperiod, där gamla roller åtminstone i någon mån är på väg att falla
bort medan nya kommer till.
Enligt ämbetsverkets uppfattning har arbetsförmedlingsorganisationen
svårt att leva upp till de krav och förhoppningar som ställs. Detta gäller
trots den massiva upprustning som har skett och trots att det finns tecken
som tyder på att en viss resultatförbättring uppnåtts. Andelen förmedlingsuppdrag
som resulterar i anställningar är låg. För dem som får en anställning
genom förmedlingens försorg är väntetiderna i allmänhet långa. I utredningen
redovisas vissa undersökningar av förmedlingsresultatet, vilka
anses stödja denna uppfattning. En naturlig arbetshypotes har därför varit
att man skall tillmäta förslag som syftar till att öka arbetsförmedlingens
verkningsgrad stor betydelse.
Ett grundläggande krav är att arbetsförmedlingen skall ge lika god service
åt avnämarna oavsett var i organisationen de dyker upp. En arbetssökande
som uppsöker ett litet kontor med en eller två tjänstemän torde i allmänhet
inte få den service som ett större kontor kan erbjuda. Mindre enheter har
begränsade möjligheter att ägna de sökande djupgående arbetsförmedlingsinsatser
eftersom de sällan arbetar med nära stöd av kvalificerade resurser
som står till direkt förfogande vid större kontor. De arbetsmarknader som
betjänas av dessa mindre enheter är som regel små med ensidigt utvecklat
näringsliv. Också de yttre, marknadsmässiga förutsättningarna är sålunda
sämre för småkontoren.
Den nuvarande omfattningen och pågående expansionen av verksamheten
utgör i sig ett tillräckligt motiv för en omprövning av arbetsmarknadsverkets
organisation. Svårigheterna att från centralt håll utöva ett direkt inflytande
på verksamheten vid fältenheterna ökas påtagligt när organisationen
växer. Informationsmängderna blir bl. a. ohanterligt stora och svåröverskådliga.
Efter diskussion av olika lösningar har statskontoret stannat för att man
bör sträva mot att så långt möjligt decentralisera verkställighetsuppgifter
till lägre enheter inom organisationen. Därigenom kan den centrala instansen
avlastas arbetsuppgifter så att förutsättningar skapas för en intensifierad,
effektivitetsinriktad prognos-, planerings- och styrningsverksamhet på
central nivå samtidigt som handläggning av förekommande ärenden på regional
och lokal nivå blir snabbare och smidigare.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen delar statskontorets uppfattning att det finns
skäl för organisatoriska förändringar på verkets olika ni
-
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
våer men dessa bör enligt styrelsens mening företas genom en fortlöpande
omprövning och justering av organisationen. Även SAF och Sveriges industriförbund
finner det angeläget att viktiga organisations- och metodförändringar
sker snarare genom en kontinuerlig anpassning av verksamheten
till nya förutsättningar än genom stora plötsliga omläggningar. Liknande
synpunkter anförs av SACO och SALF.
Svenska kommunförbundet anser att en översyn av arbetsmarknadsverkets
organisation bör anstå till dess att den nya kommunindelningen har
genomförts och stabiliserats och erfarenheter i större utsträckning har vunnits
av de provverksamheter och nya metoder som introducerats i verket.
Huvudfrågan om arbetsmarknadsverkets organisatoriska uppbyggnad bör
bli föremål för förnyad utredning med representation från arbetsmarknadens
parter. Avnämarsynpunkterna måste rimligen tillmätas ett betydande
inflytande.
Arbetsmarknadsstyrelsen delar också statskontorets uppfattning att
effektiva styrningsf ormer är av avgörande betydelse för verksamhetens
resultat. Styrelsen kan emellertid inte finna att statskontoret på
ett genomarbetat sätt tillämpat det grepp som det innebär att bygga beskrivningar
och lösningsförslag på styrsystemteoretiska överväganden. Följden
har enligt styrelsens uppfattning blivit att förslaget inrymmer motsägelser
och spänningar i detta avseende som gör att effekten är svår att bedöma.
Behovet av långsiktsplanering stryks under av statens vägverk, SAF,
Sveriges industriförbund och SACO medan konjunkturinstitutet anser att
motiv kan anföras för att behovet av långsiktsplanering borde tonas ner.
Enligt institutets synsätt föreligger detta behov väsentligen inom arbetsvärden,
omskolningen och arbetsförmedlingen. Här blir dock planeringen i
betydande grad beroende av politiska värderingar som svårligen låter sig
prognoseras.
Införandet av programbudgetering stöds av bl. a. SAF och Sveriges industriförbund,
SACO och RBF. Riksrevisionsverket framhåller att det är nödvändigt
att finna kriterier för prestations- och effektivitetsmätning. Ansvaret
för utarbetandet av mått måste åvila arbetsmarknadsstyrelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför att statskontorets redovisning av undersökningarna
om arbetsförmedlingens resultat är uppenbart
otillfredsställande. Styrelsen bestrider bestämt att den redovisade statistiken
på ett värdefullt sätt speglar det faktiska förmedlingsresultatet. Statistiska
centralbyrån finner att tillräckligt säkra slutsatser knappast kan baseras på
den redovisade undersökningen. Även konjunkturinstitutet anser att man i
utredningen borde ha varit mera försiktig i nedvärderingen av den betydelse
bl. a. arbetsförmedlingen hittills haft. Inte heller Svenska kommunförbundet
delar de negativa värderingarna av arbetsförmedlingens hittillsvarande verksamhet.
Det material, varpå bedömningarna grundats, ger inte underlag för
påståenden om att förmedlingsverksamheten inte fyller sin funktion. Där
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 23
emot är TCO inte tillfredsställd med utvecklingen av arbetsförmedlingsverksamheten.
Denna är både kvantitativt och kvalitativt otillräcklig. Om målet
att få en effektivare arbetsförmedling skall förverkligas måste en förändring
ske både i fråga om resurser och sättet att använda dem.
Förslag till ny organisation för arbetsmarknadsverket
Statskontorets utredning
Arbetsförmedlingens organisation. Statskontoret föreslår
att arbetsförmedlingens resurser koncentreras till ett antal välutrustade
enheter som kan ge en likformig service över hela landet och som har möjligheter
att på ett framgångsrikt sätt lösa olika sysselsättningsproblem. Koncentrationen
möjliggör en önskvärd kvalitativ fördjupning av insatserna vid
varje kontor samtidigt som den genom den vidgade geografiska och sysselsättningsmässiga
överblicken kan leda till fler och bättre förslag till arbetsplaceringar.
Koncentrationen medför påtagliga produklionsekonomiska fördelar.
I fråga om betydelsen av en utglesning av kontorsnätet för arbetsförmedlingens
service påpekar statskontoret att ambitionerna i servicehänseende
i mångt och mycket är en klassisk avvägningsfråga som ständigt är aktuell
inom många sektorer av den offentliga verksamheten. Sjukvården, undervisningsväsendet
och polisväsendet är exempel på samhällssektorer där uppfattningen
om serviceskyldigheten måste vägas mot resurser och effektivitet.
Man kan enligt statskontorets mening inte axiomatiskt utgå från att just
närheten till arbetsförmedlingen av människor i ett modernt samhälle med
moderna kommunikationer uppfattas som det mest trängande behovet. Serviceskyldigheten
måste i första hand tolkas som en skyldighet att åstadkomma
praktiskt påtagliga resultat när det gäller att lösa enskilda människors
sysselsättningsproblem. En något längre resväg kan därför vara att
föredra om den verkligen leder till framgångsrika åtgärder.
Samtidigt är det uppenbart att arbetsförmedlingen i den nya organisationen
måste arbeta med en högre serviceambition i kontakterna med allmänheten
än vad man i dag är van vid. Den utåtriktade kontaktverksamheten
och informationsspridningen måste i den nya organisationen få en aktiv,
betydelsefull roll. I utredningen stryks under att arbetsmarknadsverket bör
ha skyldighet att bedriva en uppsökande verksamhet så att personer inte
»försvinner» ur arbetskraften, t. ex. i samband med företagsnedläggningar.
Statskontoret förordar att arbetsförmedlingsverksamheten i landet koncentreras
till 82 välutrustade enheter, förslagsvis kallade distriktskontor.
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Samtliga distriktskontor bör inrymma resurser för såväl arbetsförmedling
som arbetsvärd och yrkesvägledning. Det angivna antalet kontor bör ses som
ett riktmärke. Lämplig storlek för ett distriktskontor bedöms vara mellan
tio och fyrtio tjänstemän.
Nuvarande och föreslagen lokalisering av kontor inom arbetsförmedlingen
åskådliggörs i kartbilderna 1 och 2.
I distriktskontorets verksamhet skall enligt förslaget utnyttjas enheter för
ambulerande verksamhet. Vidare skall till distriktskontoren kunna anknytas
lokalkontor med begränsade serviceuppgifter. Statskontoret har dock avstått
från att lägga fram definitivt förslag beträffande lokalkontorens antal och
lokalisering. Det är en fråga som man måste ta ställning till under genomförandeperioden
med utgångspunkt i praktiska förutsättningar och krav
samt lokala synpunkter. Det finns anledning att förmoda att antalet lokalkontor
övergångsvis kommer att behöva vara förhållandevis stort. Statskontoret
betonar emellertid vikten av att man strävar efter att göra antalet lokalkontor
så litet som möjligt. Risken är annars stor att småkontoren i realiteten
kommer att bibehållas — en organisationsform som anses otillfredsställande
ur servicesynpunkt. Lokalkontoren bör således i princip betraktas som
temporära inrättningar som skall avvecklas eller förflyttas så snart detta
av praktiska skäl är möjligt.
Den fasta organisationen föreslås vidare bli kompletterad med ett stort
antal lokala ombud med huvudsakligen kontaktuppgifter avseende tillhandahållande
av informationsmaterial och förmedling av kontakt mellan kunder
och distriktskontor, eventuellt lokalkontor.
Statskontoret betecknar förslaget till distriktsorganisation som ett ramförslag
som närmast syftar till att utifrån huvudsakligen tekniskt betingade
aspekter ange det ungefärliga antalet och den ungefärliga storleken på distriktskontoren.
Förslaget avses ligga till grund för vidare överväganden
med stöd av praktiska erfarenheter, bl. a. från pågående försöksverksamhet
inom arbetsförmedlingen.
Inom arbetsmarknadsverket pågår sedan några år en koncentration av
arbetsförmedlingsverksamheten till personellt större och i andra avseenden
bättre utrustade enheter. Enligt ett förslag som utarbetats inom arbetsmarknadsstyrelsens
kansli parallellt med slutfasen av statskontorets utredningsarbete
skulle bortåt 100 lokala enheter slopas. Detta skulle innebära ett första
steg mot en koncentration av arbetsförmedlingen.
Enligt statskontorets förslag skall distriktskontoren svara för direkt verkställande
uppgifter i vad som sammanfattas under beteckningen arbetsförmedling.
Häri ingår arbetsvärd och yrkesvägledning som integrerade delar.
Distriktskontoren skall handha löpande kontakter i arbetsmarknadsfrågor
med kommunala myndigheter, utbildnings-, sjukvårds- och andra vårdinrättningar,
enskilda företag m. fl. som berörs av kontorens verksamhet.
Statskontoret pekar också på möjligheten att vid distriktskontoren utse kon
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 25
Kartbild 1. Nuvarande och föreslagen lokalisering av
kontor inom arbetsförmedlingen. Södra Sverige.
Regiongräns enligt
statskontorets förslag
Länsgräns
Distriktskontor enl. statskontorets
förslag och nuv.
arbetsförmedlingskontor
* Nuv. arbetsförmedl.kontor
0 Nuv. arbetsförmedl.kontor
0 Distr.kont. enl. förslaget
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
\ •
Kartbild 2. Nuvarande
och föreslagen lokalisering
av kontor
inom arbetsförmedlingen.
Norra Sverige.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 27
taktorgan i förhållande till arbetsmarknadsparterna. Den omständigheten
att man enligt organisationsförslaget får en ny stark distriktsnivå inbjuder
till att försöka finna former för ett vidgat och förstärkt samarbete med
kommunerna.
Vid behandlingen av organisationsförslaget i statskontorets styrelse har
ledamoten Ståhl anmält avvikande mening bl. a. i fråga om arbetsförmedlingens
organisation. Han anser att, även om distriktskontoren blir välbemannade
och förutsätts kunna bedriva en ambulerande verksamhet, det likväl
för stora delar av länen skulle innebära avsevärt försämrad service. Än värre
är dock den försämring som förslaget skulle medföra för befolkningen i
glesbygderna. Statsmakterna har vid olika tillfällen fastslagit att denna
befolkning skall åtnjuta en i viktiga avseenden godtagbar service.
Arbetsmarknadsverkets regionala organisation.
Ett första krav på regional indelning av arbetsmarknadsverkets verksamhet
är enligt statskontoret att regionerna skall kunna ligga till grund
för ett meningsfullt planeringsarbete. Regionerna bör därför vara utformade
så att man i största möjliga utsträckning kan möta uppkomna balansrubbningar
med åtgärder inom regionerna. Annorlunda uttryckt skall beroendeförhållandet
mellan regionerna vara så litet som möjligt. Av praktiska
skäl bör regiongränserna åtminstone tills vidare anpassas till de nuvarande
länsgränserna.
De regionala arbetsmarknadsorganen bör vidare ha likartade uppgifter i
den bemärkelsen att olika typer av delarbetsmarknader i möjligaste mån bör
förekomma inom samtliga regioner. Omfattningen av regionernas arbetsuppgifter
bör vara ungefär densamma — totalt och med avseende på delarbetsuppgifter
— så att resultatjämförelser mellan regionerna blir meningsfulla.
Slutligen bör regionerna vara så pass stora att man på ett ekonomiskt
fördelaktigt sätt kan tillgodogöra sig olika stordriftsfördelar.
Enligt statskontorets mening tillgodoses de uppställda kraven så långt
möjligt genom att ett fåtal likstora regioner tillskapas med differentierat
näringsliv och med både tillväxt- och avfolkningsområden. Efter diskussion
av alternativa indelningar med tre, fyra, fem och sex regioner förordas en
regional indelning av arbetsmarknadsverkets organisation som anknyter till
fem regioner enligt följande.
Stockholmsregionen omfattande Stockholms, Uppsala och Gotlands län,
Västeråsregionen omfattande Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs och Gävleborgs län,
Malmöregionen omfattande Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads och Malmöhus län,
Göteborgsregionen omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,
Skaraborgs och Värmlands län,
Sundsvallsregionen omfattande Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län.
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
De nuvarande länsarbetsnämnderna bör efter en övergångsperiod slopas
och ersättas med förslagsvis fem storregionala enheter kallade regionala
arbetsmarknadsnämnder. Beslut om det exakta antalet regioner bör fattas
efter vidare utredningar. De regionala arbetsmarknadsnämnderna skall —
i förhållande till länsarbetsnämnderna — ha en hög grad av egen beslutanderätt
och skall från arbetsmarknadsstyrelsen kunna ta över större delen av
ansvaret för den löpande verksamheten avseende samtliga arbetsmarknadspolitiska
medel och aktiviteter.
Statskontoret framhåller att det naturligtvis vore fördelaktigt om man i
ett sammanhang kunde ta ett samlat grepp på de regionala organisationsfrågorna
avseende hela den offentliga förvaltningen. Med hänsyn till att den
definitiva lösningen av arbetsmarknadsverkets regionala organisationsfrågor
är nära förknippad med andra förvaltningsreformer på regionplanet
och att sådana reformer kan bli aktuella redan under övergångstiden för
den nya organisationen inom arbetsmarknadsverket, kan det finnas skäl att
för dagen inte fatta något slutgiltigt beslut om den nya regionalorganisationens
utformning. Man bör dock redan nu i princip bestämma sig för att
övergå till större enheter.
De regionala organens väsentligaste uppgifter bör vara att planera och
leda arbetsförmedlingsverksamheten vid distriktskontoren och att initiera,
projektera, leda och kontrollera den sysselsättningsskapande verksamheten
inom regionen.
I var och en av de regionala arbetsmarknadsnämnderna föreslås ingå en
regionchef som är nämndens ordförande och sju andra ledamöter som
jämte suppleanter utses särskilt av Kungl. Maj :t. Varje nämnd skall biträdas
av ett kansli, vars verksamhet leds av regionchefen.
Kansliet indelas i en arbetsförmedlingsenhet — bestående av arbetsförmedlingssektion,
utbildningssektion och försvarssektion — en teknisk enhet
— bestående av planeringssektion och produktionssektion — samt en administrativ
enhet — bestående av ekonomisektion, personalsektion och kontorsdriftssektion.
I sin verksamhet skall nämnden och kansliet ha kontakt och samverkan
med berörda länsorgan och andra regionala organ. Vissa kontakt- och samverkansuppgifter
skall dock kunna ombesörjas av distriktsorganisationen.
Statskontoret lämnar tills vidare öppet om inte en motsvarighet till länsarbetsnämnderna
kommer att behövas även efter utgången av övergångsperioden,
inte för de nuvarande beslutande funktionerna utan för kontaktuppgifter.
Vid behandlingen av organisationsförslaget i statskontorets styrelse har
ledamoten Ståhl anfört avvikande mening. Ståhl anser att ingen principiell
förändring av länsarbetsnämnderna bör genomföras f. n.
Arbetsmarknadsstyrelsens organisation. Statskontoret
framhåller att en delegering av framför allt verkställighetsuppgifter från
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 29
den centrala nivån bör komma till stånd för att skapa ett ökat organisatoriskt
utrymme där för en förstärkt och intensifierad planeringsverksamhet.
Vidare konstateras att i och med att verksamheten genomgått en så kraftig
expansion och tillförts så många nya och vidgade uppgifter man måste i den
nya organisationen sträva mot att säkerställa överskådlighet och samordning.
Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet skall främst leda till att den regionala
och lokala organisationen förses med ett sådant underlag för sitt handlande
att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan fullgöras så
effektivt som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser.
Även om man idealt skulle kunna tänka sig en helt öppen organisation
utan en gång för alla fastlagda formella gränser i verksamheten, har statskontoret
med hänsyn till den administrativa teknikens nuvarande ståndpunkt
och gällande organisationsprinciper inom den offentliga förvaltningen
funnit den enda praktiskt tänkbara lösningen vara att föreslå en fast organisatorisk
indelning av arbetsmarknadsstyrelsen. Statskontoret finner det
härvid naturligast att organisationen återspeglar arbetsuppgifternas uppdelning
i en individcentrerad del, som främst kommer till uttryck i arbetsförmedlingsverksamheten,
och en del som närmast syftar till att påverka
efterfrågan på arbetskraft genom de sysselsättningsskapande åtgärderna. I
den nya organisationen bör därför inrättas två stora enheter för dessa uppgifter,
förslagsvis kallade avdelningen för arbetsförmedlingsåtgärder och
avdelningen för sysselsättningsplanering.
Med hänsyn till den expansion av de ekonomisk-administrativa funktionerna
som bör eftersträvas och den betydelsefulla roll som dessa funktioner
kommer att spela i den nya organisationen finner statskontoret det naturligt
att en särskild avdelning inrättas för dessa uppgifter, förslagsvis kallad
avdelningen för ekonomi och administration.
Vid sidan av den direkt arbetsmarknadspolitiska verksamheten ankommer
på arbetsmarknadsverket vissa uppgifter avseende tillsyn av de erkända
arbetslöshetskassornas verksamhet samt planering och vissa administrativa
uppgifter för totalförsvaret. För dessa uppgifter föreslås två särskilda fristående
enheter, försäkringsenheten och försvarsenlieten.
För att stärka samordningen mellan avdelningarna och för att tillskapa
ett forum för i första hand informella diskussioner inom verksledningen
föreslår statskontoret att en direktion inrättas inom arbetsmarknadsstyrelsen.
Styrelsen föreslås oförändrat bestå av en generaldirektör, som är styrelsens
ordförande, en överdirektör, som är styrelsens vice ordförande, och
elva andra ledamöter som jämte personliga suppleanter utses särskilt av
Kungl. Maj :t. Nio av ledamöterna jämte suppleanter bör oförändrat utses
efter förslag av olika organisationer på arbetsmarknaden.
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Det kansli som skall biträda styrelsen får i enlighet med det anförda följande
indelning, nämligen
verksledning (generaldirektör och överdirektör)
direktion (verksledningen och cheferna för avdelningarna)
avdelning för arbetsförmedlingsåtgärder (arbetsförmedlingsenhet, metodoch
informationsenhet samt utbildningsenhet)
avdelning för sysselsättningsplanering (enhet för beredskapsarbeten, lokaliseringsenhet
och utredningsenhet)
avdelning för ekonomi och administration (ekonomienhet, personalenhet,
intendenturenhet, organisationsenhet och juridisk enhet)
försäkringsenhet
försvarsenhet.
Direktionen skall vara ett organ för samordning av verksamheten inom
arbetsmarknadsstyrelsens kansli och för rådgivning åt generaldirektören.
Den skall inte ha någon beslutanderätt. De beslut som kan förekomma i anslutning
till direktionens överläggningar fattas formellt av generaldirektören
i närvaro av direktionens övriga ledamöter.
Avdelningen för arbetsförmedlingsåtgärder skall vara arbetsmarknadsstyrelsens
organ för arbetsförmedlingen med däri ingående specialistfunktioner
avseende yrkesvägledning och arbetsvärd samt arbetsmarknadspolitiska
medel såsom arbetsmarknadsutbildning, anpassnings- och
rörlighetsstimulerande åtgärder. En väsentlig uppgift för avdelningen skall
vara att åstadkomma en effektiv samverkan mellan förmedlings-, yrkesväglednings-
och arbetsvårdsåtgärder. Avdelningen skall vidare bedriva utvecklingsarbete
avseende metoder, arbetsformer och hjälpmedel i arbetsförmedlingsverksamheten.
Avdelningen för sysselsättningsplanering skall vara arbetsmarknadsstyrelsens
organ för planering, ledning, samordning och uppföljning av den
sysselsättningsskapande verksamheten. Avdelningen skall även svara för
utformning av underlag för och hålla samman den långsiktiga planeringen
av arbetsmarknadsverkets verksamhet. Avdelningen skall ägna sig åt alla
förekommande former av sysselsättningsskapande åtgärder, såsom anordnande
av vad som i dag benämns allmänna beredskapsarbeten, industriella
beredskapsarbeten, arkivarbete, skyddade verkstäder och halvskyddad sysselsättning,
initierande av stödbeställningar och frisläppande av investeringsfonder.
Avdelningen skall också behandla stöd och medverkan i lokalisering
av enskilda företag.
Avdelningen för ekonomi och administration skall handha uppgifter avseende
budgetering, redovisning, revision, personaladministration, anskaff
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 31
ningsverksamhet och rationaliseringsverksamhet. Därutöver skall juridiskadministrativa
uppgifter hänföras till avdelningen.
Försäkringsenhetens uppgifter skall helt överensstämma med vad som
gäller för försäkringsbyrån i nuvarande organisation och sålunda avse tillsyn
över de erkända arbetslöshetskassorna och kansligöromål för arbetslöshetsförsäkringsdelegationen.
Försvarsenhetens verksamhet skall avse sådana planläggande uppgifter
som sammanhänger med arbetsmarknadsstyrelsens ställning som ledande,
samordnande och sammanhållande myndighet för arbetskrafts- och personalfrågor
inom totalförsvaret. Därutöver skall enheten svara för de uppgifter
beträffande vapenfria tjänstepliktiga som ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen
enligt särskilda författningar samt handlägga ärenden om
anstånd med tjänstgöring i totalförsvaret.
Nuvarande och föreslagen organisation för arbetsmarknadsstyrelsen framgår
av organisationstablåerna 1 och 2.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden.
Förslaget om arbetsförmedlingens organisation tillstyrks
inte förbehållslöst av någon remissinstans.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser sig inte kunna acceptera sådana konsekvenser
av förslaget som att 44 orter med 10 000 invånare eller mer i själva
tätorten, som i dag har förmedlingskontor, förlorar dessa. Ett förslag till
kontorskoncentration måste bygga på den existerande organisationen och ge
utrymme för regional bedömning. De negativa konsekvenserna av förslaget
kommer att hårdast drabba dem som bäst är i behov av arbetsförmedlingens
tjänster. De som redan har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden är
samtidigt de som kan väntas ha svårast att utnyttja de tekniska hjälpmedel
m. m. som delvis föreslås komma att ersätta den personliga förmedlingsservicen.
Dessa grupper bland förmedlingens kunder torde också vara relativt
sett överrepresenterade på de orter som berörs av den starka utglesningen
av kontorsnätet, varför en förbättrad utrustning av ett mindre antal kontor
endast i begränsad utsträckning kommer dem till godo. Riksdagens beslut
om särskilt stöd till äldre arbetslösa innebär serviceskyldighet mot arbetssökande
som i stor utsträckning kan förmodas vara lokalt bundna och distanskänsliga
när det gäller att ta och upprätthålla kontakt med arbetsförmedlingen.
Beslutet medför ökade arbetsuppgifter för arbetsmarknadsverket.
Delta är ett av flera skäl till att arbetsmarknadsstyrelsen finner tidpunkten
olämplig för att genomföra drastiska förslag till koncentration av
kontorsnätet.
Med anledning av att statskontoret påpekat att arbetsmarknadsstyrelsen
utarbetat ett förslag om att slopa bortemot 100 förmedlingsenheter invänder
styrelsen att det endast gällde ett preliminärt förslag från en arbetsgrupp
Arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande organisation
no
bo
Beredskaps arbetsplatser -
Avdelnings ingenjörer -
Försvars sektionen -
Central förråd -
Rationa liserings enheten -
STYRELSE
VERKSLEDNING
Kanslibyrån
Juridiskadministrativa
sektionen
Personalsektionen
-
Arbetsvårds byrån Allmänna sektionen Region sektionen Verkstads sektionen -
Lokaliseringsbyrån
Låne- och bidragssektionen
Lokaliseringssektionen
-
Kameral byrån Kamerala sektionen Intendentur sektionen Kontors sektionen -
Försäkrings byrån Allmänna sektionen Inspektions sektionen Försäkrings tekniska sektionen -
Utrednings byrån Allmänna sektionen Statistik sektionen Tekniska planlägg ningssek tionen -
Tekniska
byrån
Planeringssektionen
Allmänna
sektionen
Byggnadssektionen
Industri- och
verkstadssektionen
-
Arbetsför medlings byrån Allmänna sektionen Förmedlings sektionen Utbildnings sektionen Utlännings sektionen Vapenfri sektionen -
Yrkesvägled
ningsbyrån
Administra
tiva
gruppen
Arbetspsykologiska
gruppen
Allmänna
sektionen
Utredningsoch
informationssektionen
-
Organisationstablä 1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
Arbetsmarknadsstyrelsens organisation enligt statskontorets förslag
ic
STYRELSE
VERKSLEDNING
DIREKTION
Avdelning för arbetsförmedlingsåtgärder -
Avdelning för sysselsättningsplanering -
Utredningsenheten
Planeringssektionen
Allmänna sektionen
Enheten för beredskapsarbeten
Produktionssektionen
Utredningssektionen
Lokaliseringsenheten
Metod- och informationsenheten
Metodutvecklingssektionen
Informationssektionen
-
Utbildningsenheten
Kurssektionen
Utredningssektionen
Arbetsförmedlings enheten Planeringssektionen Utredningssektionen Internationella sektionen -
Avdelning |
för ekono-linistration |
Ekonomienheten
Budgetsektionen
Kameralsektionen
Sektionen för intern
revision
Personalenheten
Rekryteringssektionen
Personalutbildnings sektionen Personalplanerings sektionen -
Intendentur enheten
Anskaffningssektionen
Kontorssektionen
Organisationsenheten
Rationaliserings sektionen ADB-sektionen -
Försäkringsenheten |
Försvarsenheten |
|
Allmänna sektionen |
V apenfrisektionen |
|
Inspektionssektionen |
Allmänna beredskaps- |
|
Försäkringstekniska |
sektionen |
|
sektionen |
Anståndsgruppen |
Centralt förråd med
maskinverkstad
Juridiska enheten
Juridiska sektionen
Registratur
Bibliotek
Organisationstablå 2
OJ
OJ
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
inom styrelsens kansli. Efter överarbetning av förslaget har arbetsgruppen
den 30 maj 1969 avlämnat ett slutligt förslag till ny kontor sorganisation.
Förslaget, som ännu inte behandlats av styrelsen, innebär inte en så långt
gående reducering av antalet kontor som det preliminära förslaget.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller vidare att besparingar genom en
koncentration av kontorsnätet blir ur samhällsekonomisk synpunkt illusoriska
om effekten blir en betydande övervältring av kostnader på förmedlingens
kunder. Samtidigt skulle ett genomförande av förslaget enligt styrelsens
uppfattning medföra ett avsevärt marknadsbortfall både på arbetsgivar-
och arbetssökandesidan, vilket strider mot styrelsens intentioner för
förmedlingsverksamheten.
Övriga remissinstanser avstyrker förslaget eller finner det alltför långtgående
även om de med mer eller mindre betydande reservationer kan ansluta
sig till de principer för arbetsförmedlingsorganisationen som statskontoret
har åberopat. I första hand framhålls att ett genomförande av
förslaget skulle medföra försämrad service för arbetsförmedlingens kunder.
SAF och Sveriges industriförbund delar uppfattningen att behovet av
bättre utrustade kontor är betydande. Detta önskemål måste emellertid vägas
mot det likaledes betydande behovet av att arbetsförmedlingens service
kan nå fram till alla medborgare. Förslaget tar för liten hänsyn till det senare
och innebär en underskattning av behovet av personliga kontakter mellan
arbetsmarknadsmyndigheterna, arbetstagarna och arbetsgivarna.
LO är angelägen om att samtliga arbetssökande kan erbjudas service vid
väl utbyggda förmedlingskontor. Om förmedlingsverksamheten skall fungera
väl och arbetsförmedlingen bli det organ för arbetsmarknadspolitiken
som statskontoret avser är det nödvändigt att de geografiska avstånden inte
lägger hinder i vägen för de arbetssökandes möjligheter att nå kontakt med
förmedlingen. Man får inte lasta över såväl kostnader som initiativkraft på
de arbetssökande i så stor utsträckning som förslaget innebär. De grupper
arbetssökande som bäst behöver möjligheter till kontakter med en väl utrustad
arbetsförmedling är troligen i stort behov av närhet till förmedlingsenheten.
Ett utbyggt antal lokalkontor kan inte ersätta indragna distriktskontor
utan utgör endast en utökning av arbetsförmedlingens kontaktytor.
RLF anser att en koncentration av verksamheten till ett mindre antal
fullservicekontor är lämplig men framhåller samtidigt att det föreslagna
antalet distrikt bör ökas betydligt. Under distriktskontoren bör inrättas ett
nät av mindre kontor, normalt enmanskontor, som förmedlar arbeten på
rent lokala arbetsmarknader och i övrigt är kontakt- och informationsorgan
och stöd för ambulatorisk förmedling.
TCO och SACO delar uppfattningen att antalet arbetsförmedlingskontor
bör kunna inskränkas. TCO hänvisar till vissa utredningar inom arbetsmarknadsstyrelsen
som kommit fram till en lämplig avvägning. SACO förordar
att koncentrationen av arbetsförmedlingen i eu första etapp begrän
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 35
sas till en reducering av antalet enheter med ett 100-tal enligt förslag som
utarbetats inom arbetsmarknadsverket. SACO delar uppfattningen att det
inte är närheten till ett förmedlingsställe som är avgörande för servicen.
Omställningsproblemen vid en koncentration av arbetsförmedlingsorganisationen
kan under ett övergångsskede dämpas genom lokalkontor. För
framtiden bör dock behovet av lokal service tillgodoses i huvudsak genom
ambulerande verksamhet.
Även länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Kronobergs, Skaraborgs och
Gävleborgs län anser att de förslag till kontorsorganisation som har utarbetats
inom arbetsmarknadsverket under medverkan av resp. länsarbetsnämnder
är lämpligare än utredningens förslag. Bedömningar om distriktsindelning
och kontorslokalisering bör enligt länsstyrelserna i Östergötlands och
Kopparbergs län ske på regional nivå.
Länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och
Älvsborgs län anser att det bör finnas ett distriktskontor eller ett lokalkontor
åtminstone i varje kommunblockscentrum. Expansiva orter som inom
en nära framtid kan tänkas ge underlag för distriktskontor bör enligt länsstyrelserna
i Kristianstads, Malmöhus och Kopparbergs län inte nu berövas
sin förmedlingsenhet för att senare förses med en nyuppbyggd sådan.
Länsstyrelserna i Malmöhus och Älvsborgs lön accepterar den föreslagna
distriktsindelningen under förutsättning att di strikt skontoren kompletteras
med ett flertal lokalkontor.
Den föreslagna regionala organisationen för arbetsmarknadsverket
avstyrks eller kritiseras starkt av så gott som samtliga
remissinstanser.
Arbetsmarknadsstyrelsen avstyrker förslaget under framhållande att arbetsmarknadsverket
isolerat från övriga länsorgan inte kan genomföra en
storregional indelning av sin organisation. Förslaget är inte anpassat till
den regionala basen för samhällsplaneringen, vilken f. n. utgörs av länsorganen
med länsstyrelsen som huvudansvarig. Enligt styrelsens uppfattning
har statskontoret starkt underskattat behovet och frekvensen av kontakter
mellan länsarbetsnämnderna och övriga länsorgan. Det behov av samarbete
ovanför länsnivån som föreligger i arbetsmarknadsfrågor kan heller
inte tillgodoses genom den föreslagna storregionala indelningen. Behovet
av samarbete avser oftare län som arbetsmarknadsmässigt kompletterar
varandra än angränsande län. Detta talar enligt styrelsens mening för en
bibehållen central planering och styrning också på förhållandevis kort sikt
och mot skapandet av fem självständiga regionala arbetsmarknadsnämnder.
Länen emellan finns i dag utrymme för ett av arbetsmarknadsstyrelsen eller
på länsplanet initierat betydande samarbete över gränserna. Dessa möjligheter
utnyttjas också i växande utsträckning. Uttryck för detta slag av
samarbete är regionorganisationen på arbetsförmedlingsbyrån och arhetsvårdsbyrån,
de för flera län gemensamma avdelningsingenjör skontor en för
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
beredskapsarbetenas administrering och de likaså för angränsande län
gemensamma utbildningskonsulenterna. Sådant samarbete kan emellertid
inte ersätta behovet av central ledning.
Den uttunning av lekmannarepresentationen i nämnderna som förslaget
innebär skulle enligt styrelsens uppfattning beröva arbetsmarknadsverket
värdefull kunskap om de frågor som det har att ta ställning till. Samtidigt
skulle den regionala förankringen av arbetsmarknadspolitiken försvagas
liksom den demokratiska beslutsprocessen.
Arbetsmarknadsstyrelsen understryker vidare att den hypotes som statskontoret
för fram om ett bibehållande av motsvarigheter till länsarbetsnämnderna
avser organ med kontaktuppgifter och inte med beslutsfunktioner
av den art som länsarbetsnämnderna nu har. Några administrativa resurser
att ta band om de arbetsuppgifter som inrättandet av dessa kontaktorgan
skulle medföra har inte den föreslagna organisationen fått. Styrelsen
erinrar om att en omfattande delegering neråt i organisationen skett under
senare år. Denna utveckling kan väntas fortsätta.
Riksrevisionsverket delar statskontorets uppfattning att större regionala
områden bör eftersträvas och påpekar att statskontoret endast har föreslagit
att ett principbeslut fattas i fråga om regionindelning. Om detta tolkas
så att ett principbeslut bör läggas till grund för fortsatta utredningar har
riksrevisionsverket inget att erinra häremot.
Socialstyrelsen anser att frågan om regionindelningen bör omprövas. Härvid
bör möjligheterna till gemensam regionindelning för sjukvård och arbetsvärd
undersökas. Samarbete mellan dessa förutsätter gemensamma
gränser vid regionindelningen. Sjukvården har nu sju regioner vilket inte
har uppmärksammats i utredningen.
Övriga remissinstanser avstyrker förslaget till regionindelning för arbetsmarknadsverket
och förordar en indelning som ansluter till nuvarande
eller en i framtiden ev. ändrad länsindelning. I första hand framhålls olägenheter
med skilda regionala indelningar inom förvaltningen och härmed
sammanhängande svårigheter i fråga om kontakter och samverkan mellan
arbetsmarknadsverket och länsorgan, kommunala och landstingskommunala
myndigheter samt enskilda intressenter. LO betonar att konstruktionen
med fem regionala nämnder möjliggör att skilda typer av arbetsmarknadspolitik
kan komma att tillämpas inom de olika regionerna. Liknande
synpunkter framför TCO.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län befarar att beslutsprocesserna kommer
att ställa sig utomordentligt besvärliga i de föreslagna storregionerna. Med
en vidgad självbestämmanderätt för de störregionala instanserna kommer
besluts- och ansvarssystemet att ställas i en radikalt förändrad situation.
De arbetsmarknadspolitiska besluten torde om de bryts ut och frigörs ur
det övriga beslutssystemet utvecklas till något av en nyckelfaktor med avgörande
betydelse för övrigt beslutsfattande. Den storregionala arbetsmark
-
37
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
nadspolitiken kan komina att motverka vad som inom länen framstår som
önskvärd samhällsutveckling. Länsförvaltningarna kommer då att försättas
i en inbördes konkurrens- och konfliktsituation av alldeles nytt slag. Den
avvägning som måste ske mellan konkurrerande regionala önskemål skall
enligt länsstyrelsens bestämda mening ske på politiskt ansvarig central nivå.
Länsstyrelsen i Jönköpings län finner det egendomligt att vid sidan av de
regionala organen eventuellt behålla länsarbetsnämnderna för kontaktuppgifter.
Kontaktfunktionen skulle ju bli helt ensidig om nämnden inte hade
några uppgifter på arbetsmarknadssidan.
SAF och Sveriges industriförbund framhåller att en fortsatt decentralisering
av vissa arbetsuppgifter till länsarbetsnämnderna bör ske men
anser att en så långtgående decentralisering som förutskickas av statskontoret
skulle kunna motverka det stora behovet av geografisk rörlighet och
lörsvåra möjligheterna att snabbt och smidigt anpassa arbetsmarknadspolitiken
till ändrade förhållanden på arbetsmarknaden.
SACO uttalar att länsarbetsnämnderna bör tillföras ytterligare resurser
för att möjliggöra en decentralisering och försök att applicera vissa delar
av förslaget på dem. SR förordar att länsarbetsnämnderna ges ökad självständighet
för att medge smidigare handläggning och undvika onödig byråkrati.
RLF framhåller att länsarbetsnämnderna efterhand bör förstärkas
med stabspersonal, pågående decentralisering påskyndas och programbudgetsystem
tillämpas. Konjunkturinstitutet anser att påtalade nackdelar med
den nuvarande indelningen skulle åtminstone delvis kunna elimineras genom
intensifierad administrativ samordning, standardisering av informationsbehandling
in. in.
Länsstyrelsen i Södermanlands lön anser att om man bryter det förvaltningsmässiga
sambandet mellan länsarbetsnämnder och övrig statlig länsförvaltning
uppenbara risker föreligger att de eftersträvade decentraliseringseffekterna
ej kan uppnås utan verkningarna de facto blir rakt motsatta.
Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att en delegering från
central till regional nivå löper stor risk att bli illusorisk. I stället för att göra
organisationen smidigare kan resultatet bli en onödig komplicering.
SAF och Sveriges industriförbund understryker betydelsen av s a m v e rkan
mellan länsarbetsnämnderna liksom en viss regional indelning
av verksamheten vid arbetsmarknadsstyrelsens kansli. Det kan finnas
anledning att se över dessa regionala ansatser och att undersöka om en
ytterligare systematisering är påkallad.
Enligt skolöverstyrelsen bör den samplanering av arbetsmarknadsutbildningen
mellan näraliggande länsarbetsnämnder som förekommer f. n. bli
en normal företeelse.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län instämmer med statskontoret i
att de nuvarande länen inte är lämpliga ur regional samhällsplaneringssynpunkt.
I avvaktan på en revidering av länsgränserna bör i olika planerings
-
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
sammanhang ett ökat regionalt samarbete komma till stånd över länsgränserna.
Liknande synpunkter framför länsstyrelsen i Älvsborgs län.
SAF och Sveriges industriförbund framhåller att betydelsen avpartsrepresentationen
vid länsarbetsnämnderna hör till de
förhållanden som talar mot en radikal minskning av antalet regionala instanser
inom arbetsmarknadsverket. Inte heller LO kan biträda en sådan
försvagning av lekmannainflytandet i den regionala arbetsmarknadspolitiken
och av den demokratiska beslutsprocessen som förslaget innebär.
Statskontorets förslag till organisation för arbetsmarknadsstyrelsen
har i sina huvuddrag godtagits eller lämnats utan
erinran av flertalet remissinstanser. Riksrevisionsverket förklarar sig sålunda
inte ha något att invända mot den föreslagna organisationen för arbetsmarknadsstyrelsen.
Svenska kommunförbundet anser att uppbyggnaden
efter funktion otvivelaktigt har vissa förtjänster. Förslaget synes kunna
vara värt att närmare prövas. Innan ställning tas till den centrala organisationen
är det dock skäl att granska organisationsförslaget i dess helhet.
Arbetsmarknadsstyrelsen ställer sig däremot kritisk till förslaget och
framhåller att en samlad central ledning också av den kortsiktiga planeringen
och av verkställighetsåtgärderna är nödvändig. En sådan central ledning
erfordras för att arbetsmarknadsverkets resurser på ett tillräckligt snabbt
och rörligt sätt skall kunna sättas in där de i ett bestämt läge behövs. Styrelsen
finner inte tidpunkten lämplig att fastställa en avdelningsorganisation
eller ta ställning till någon mera genomgripande förändring av den nuvarande
byråindelningen. Styrelsen erinrar om det pågående arbetet med att
genomföra programbudgetering inom arbetsmarknadsverket och påpekar
att det i planen för detta arbete förutsätts att fastställandet av programindelningar
kan komma att motivera organisatoriska förändringar. Denna
fråga bör emellertid prövas på ett förhållandevis sent stadium av förberedelsearbetet.
Enligt styrelsens uppfattning skulle ett fastställande av avdelningsorganisation
för styrelsen i dagens läge innebära ett föregripande
av resultatet av det pågående arbetet. Samtidigt understryker styrelsen att
förändringar i verksamhetens omfattning och inriktning motiverar en fortlöpande
översyn av organisationen också på styrelseplanet och att omfördelning
av arbetsuppgifter mellan byråerna kan aktualiseras.
I fråga om utredningens förslag om inrättande av en organisationsenhet
finner arbetsmarknadsstyrelsen att behov föreligger både av en sektion som
handhar arbetsmarknadsverkets ADB-rutiner och av en sektion som ansvarar
för det fortlöpande rationaliseringsarbetet inom verket. Behov av ökade
resurser för rationaliseringsarbetet finns redan och kan väntas öka efterhand
som arbetet med införande av programbudgetering fortskrider. Styrelsen
finner också att ett starkt behov föreligger av förstärkning av personalfunktionen
både på det centrala och det regionala planet.
Enligt LO och TCO får arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter inte begrän -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 39
sas så att styrelsen utvecklas till ett planerings- och utredningsorgan medan
de regionala organen kommer att svara för arbetsmarknadspolitikens ledning
och utövning. Arbetsmarknadspolitiken bör ledas av ett organ som har
möjlighet till överblick av arbetsmarknadsförhållandena i landet som helhet.
SACO kan i princip tillstyrka tre avdelningar och två fristående enheter
och ansluter sig till förslaget om en integration av arbetsförmedling, yrkesvägledning
och arbetsvärd inom en avdelning.
TCO anför viss tveksamhet mot att avskaffa nuvarande byråindelning
och ersätta den med ett par stora avdelningar, som var för sig skulle inrymma
en rad verksamhetsgrenar.
Statens handikappråd anser att det måste finnas en kvalificerad arbetsvärd
som har särskild profil och utgör en någorlunda väl sammanhållen
enhet med representation bland dem som har nära kontakt med verksledningen.
Rådet avstyrker att uppgifter som rör skyddade verkstäder, arbetsprövning
och arbetsträning hänförs till en avdelning för sysselsättningsplanering
och alltså sköts på en helt annan avdelning än övriga arbetsvårdande
uppgifter. DHR har samma uppfattning.
SAF och Sveriges industriförbund samt SR anser att arbetsmarknadsverket
bör tillföras ökade resurser för det fortsatta rationaliseringsarbetet.
Arbetsförmedling
Statskontorets utredning
Statskontoret uppställer följande grundläggande krav på arbetsförmedlingens
service, kvalitet och omfattning. Varje förmedlingsärende som med
hänsyn till fastställda syften behöver behandlas av förmedlingen skall få
den behandling som med hänsyn till dess speciella förhållanden optimalt
tillgodoser fastställda syften. Verksamheten skall ha sådan omfattning att
förmedlingen kan fungera tillfredsställande på hela arbetsmarknaden, så att
såväl den enskilde arbetssökanden som arbetsgivaren finner det ändamålsenligt
att utnyttja dess tjänster. För att varje förmedlingsärende skall få
den service det fordrar krävs att insatserna differentieras med avseende
på avnämarnas behov. Med givna resurser uppnås då en total kvalitetshöjning
i förmedlingsverksamheten.
En förmedlingsorganisatorisk konsekvens av differentiering är ett system
med öppen förmedling. Detta innebär att uppgifter om lediganmälda platser
hålls tillgängliga för avnämarna utan att dessa registreras genom inskrivningsförfarande.
Försök med sådan förmedling pågår sedan någon tid.
Härvid görs sammanställningar i form av listor över lediga platser. Listorna
hålls allmänt tillgängliga på de berörda förmedlingskontoren för studium
på platsen eller för avhämtning. Även postdistribution förekommer. De arbetssökande
har att själva ta kontakt med vederbörande arbetsgivare.
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Öppen förmedlingsverksamhet med utnyttjande av listsystem innebär enligt
statskontoret en väsentligt förbättrad service gentemot avnämarna bl. a.
genom att listorna kan hållas tillgängliga även på orter som saknar
distriktskontor, lokalkontor, lokala ombud eller ambulatorisk förmedling.
Listsystemet bidrar samtidigt till att avlasta förmedlingstjänstemännen rutinmässiga
arbetsuppgifter till förmån för mera kvalificerade uppgifter.
Statskontoret diskuterar en distribution av listor till olika allmänna institutioner
såsom postkontor och allmänna försäkringskassor. Det bör övervägas
att hålla direkttelefon till närmaste distriktskontor tillgänglig på åtminstone
de mer frekventerade platser där listorna tillhandahålls.
I förmedlingsverksamheten har i helt dominerande utsträckning utnyttjats
muntlig information. Vid en minskning av antalet förmedlingskontor
enligt statskontorets förslag förlängs allmänhetens reseavstånd till kontoren.
Detta förutsätter en intensifierad information genom särskilda tryckmedia
men även mekanisk information i övrigt.
Informationsverksamheten är ett alternativ och komplement till andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett exempel på detta är informationsåtgärderna
för att underlätta den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden.
Ytterligare åtgärder bör vidtas i syfte att ge den enskilde bättre insikter
i sysselsättningsförhållanden och allmänna förhållanden på inflyttningsorter.
Statskontoret betonar att vid sidan av den öppna förmedlingsverksamheten
den individuellt utformade förmedlingen givetvis måste finnas kvar för
ärenden som kräver fördjupade insatser. Som regel kommer insatserna att
avse ett mer ingående informationsutbyte som kartlägger den sökandes möjligheter
på arbetsmarknaden. Ibland krävs arbetsvärds-, yrkesvägledningseller
utbildningsåtgärder.
All arbetsvärds- och yrkesvägledningspersonal i länen är f. n. underställd
föreståndarna för resp. aktiviteter vid huvudkontoren och inte vederbörande
kontorsföreståndare. För att skapa bättre möjligheter för en bättre planering
och samordning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inom
distriktskontoren förordar statskontoret att de berörda verksamhetsgrenarna
ställs under enhetlig ledning såväl på det lokala planet som högre upp i
organisationen.
För att integrationen skall bli funktionsduglig måste den berörda personalen
ha ingående kännedom om varandras verksamhetsområden. Det är
därför lämpligt att den grundläggande utbildningen är gemensam. Genom
en successiv vidareutbildning bör dessa kunskaper fördjupas och metodfrågor
rörande den integrerade verksamhetens utformning ägnas särskild
uppmärksamhet.
Statskontoret konstaterar att inom den nuvarande förmedlingen tillämpas
ett system med uppdelning av verksamheten i yrkesexpeditioner, vilket
många gånger försvårar en önskvärd yrkesrörlighet. Inom en förmedlings
-
Statsverkspropositionen år 1!)70: Bil. 13: Inrikesdepartementet 41
enhet bör eftersträvas en koncentration av verksamheten genom anordnande
av sammanhållna förmedlingsexpeditioner utan uppdelning efter yrkesområden.
Inom en sammanhållen expedition får varje kund ett större antal
valmöjligheter, vilket bl. a. stimulerar eu viss yrkesrörlighet. Personalresurserna
kan utnyttjas bättre och köbildningstendenser motverkas. Personalen
kan också disponeras så att kvalitetskravet tillgodoses bättre. För
att höja förmedlingsinsatsernas kvalitet bör arbetsvärds- och yrkesvägledningsfunktioner
finnas integrerade i den sammanhållna expeditionen.
Statskontoret förordar alt förmedlingskontoret skall omfatta en kundmottagning,
som samtidigt utgör en öppen förmedlingsexpedition, en expedition
för i första hand fördjupade förmedlingsinsatser (förmedlingens bakre
led) samt en uppdragscentral för registrering av lediga platser och arbetssökande,
ackvisition av platser och bevakning av placeringsmöjligheter. Som
en integrerad del av ett distriktskontor skall kunna bedrivas ambulerande
verksamhet av enheter som efter behov omfattar såväl en enstaka tjänsteman
som en grupp av tjänstemän. En sådan grupp kan också omfatta specialister
på arbetsvärd och yrkesvägledning. Den ambulerande verksamheten
skall kunna avse såväl kundmottagningens informationsuppgifter och
enklare förmedlingsuppgifter som stora delar av expeditionens mera differentierade
uppgifter.
Under distriktskontor skall kunna inrättas lokalkontor. Lokalkontoret
skall vara en liten fast förmedlingsenhet som ur verksamhetssynpunkt alltid
skall utgöra en del av ett distriktskontor. I första hand skall verksamheten
avse kontaktuppgifter och uppgifter av det slag som ankommer på
kundmottagningen. Utredningsärenden skall hänvisas till distriktskontorets
expedition eller ambulerande enhet som kan erbjuda motsvarande service.
Den nuvarande ortsombudsorganisationen har under senare år minskat
avsevärt i omfattning och bör enligt statskontorets mening avvecklas helt.
En något modifierad lokalombudsorganisation bör däremot byggas ut. De
lokala ombuden förutsätts främst ha uppgifter av kontaktskapande art.
De skall tillhandahålla informationsmaterial, hl. a. platslistor, och förmedla
kontakt mellan kunder och distriktskontor men skall inte utföra förmedlingsarbete
i egentlig mening.
Statskontoret anser det vara otidsenligt att arbetslösa för att erhålla kontant
stöd genom arbetslöshetskassa eller arbetslöshetsnämnd en gång varje
vecka personligen skall inställa sig på arbetsförmedlingen. Kontakt kan
upprätthållas på enklare sätt. Inom arbetsmarknadsverket har försök påbörjats
på ett par platser i landet med arbetslöshetsanmälan till förmedlingen
via automatisk telefonsvarare. Anmälan till arbetslöshetskassan ombesörjs
av förmedlingen. Statskontoret bär följt denna försöksverksamhet
och funnit att den medför avsevärda fördelar för såväl förmedlingspersonalen
som de arbetslösa.
En väsentlig del av beslutsunderlaget för utformningen av arbetsförmed2*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
lingens verksamhet måste utgöras av allmän information i form av statistik.
Enligt statskontorets mening är den nuvarande statistiken svåröverskådlig
och i flera avseenden ofullständig. De månatliga arbetslöshetsräkningarna
anses behäftade med vissa systematiska fel som bl. a. medför att arbetslösheten
för vissa kategorier — främst oförsäkrade arbetstagare — underskattas.
Eftersom räkningarna tillmäts stor betydelse som beslutsunderlag av
såväl arbetsmarknadsverket som statsmakterna och även ägnas stort intresse
i nyhetsmedia bör detta missförhållande rättas till. En total ADBredovisning
av alla arbetslösa sökande skulle ge möjligheter härtill.
Slutligen anser statskontoret det nödvändigt med väsentligt förbättrad information
från förmedlingsarbetet. På sikt förefaller en kontinuerlig registrering
av lediganmälda platser och arbetssökande vara den effektivaste
lösningen. Ett sådant system ger såväl information från arbetsmarknaden
som möjligheter att mäta efterfrågan på verkets tjänster och bedöma de
utförda prestationerna.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att utredningsförslaget i begränsad
utsträckning ger utrymme för den princip om differentierad service
som styrelsen fastställt.
Svenska personaltjänstföreningen delar uppfattningen att en differentiering
av förmedlingsinsatserna krävs med avseende på avnämarnas behov.
SR framhåller att differentieringen bör om möjligt införas på de redan befintliga
avdelningskontoren i samma grad som föreslagits för distrilctskontoren.
I fråga om systemet med öppen förmedling är remisskritiken
övervägande positiv. Arbetsmarknadsstyrelsen bedömer pågående försöksverksamhet
som mycket lovande och är inställd på att utvidga försöken.
Länsarbetsnämnderna har också i flera fall anmält intresse för att pröva
systemet. Samtidigt finner styrelsen att tiden börjar bli mogen för att påbörja
en utvärdering av försöksverksamheten. På detta stadium vill styrelsen
inte binda sig för att generellt införa öppen förmedling inom hela kontor
sorganisationen.
LO erinrar om att i dess arbetsmarknadspolitiska program har föreslagits
införande av öppen förmedling. LO understryker att detta system endast
är ytterligare ett hjälpmedel för att öka förmedlingens service till de arbetssökande
som på intet sätt ersätter det tidigare använda förmedlingssystemet
utan endast kompletterar detta. LO framhåller vidare att, om systemet med
listor över lediga platser skall ha ett större värde och kunna avlasta förmedlingen
vissa insatser av upplysande typ, det är nödvändigt att listorna innehåller
material om arbetsplatserna, t. ex. uppgifter om arbetsgivaren, lönen
och övriga uppgifter av betydelse för den arbetssökande. Vid interlokal för
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 43
medling bör detta kompletteras med det allmänna löneläget på orten. TCO
tillstyrker att systemet med öppen förmedling genomförs vid alla kontor
men framhåller dess komplementära karaktär.
Även SR, SACO, RLF och iiniversitetskanslersämbetet ställer sig positiva
till systemet med listor över lediga platser och förordar att försöken härmed
utvidgas.
SAF och Sveriges industriförbund anser att försöken med öppen förmedling
har varit av värde i så måtto som ökade resurser har kunnat avdelas
till arbete med svårplacerad arbetskraft. Den öppna förmedlingen har också
möjliggjort snabbare service för arbetsgivare och arbetstagare och ett större
personurval för de enskilda arbetsgivarna. Mot detta måste ställas bl. a. det
merarbete för företagen som kan uppstå till följd av att urvalet av arbetssökande
blir sämre anpassat till företagens aktuella behov. Även om något
delade meningar råder på arbetsgivarhåll beträffande totaleffekten av den
öppna förmedlingen, tillstyrks en fortsatt försöksverksamhet som beaktar
anförda synpunkter. Svenska personaltjänstföreningen framhåller också
den betydande övervältring av arbetsuppgifter från arbetsförmedlingen till
företagen som systemet med öppen förmedling innebär. Föreningen avstyrker
införande av en generellt betonad »listförmedling».
Arbetsmarknadsstyrelsen anmärker att statskontoret inte närmare går in
på innebörden av och metoden för den integrering avarbetsförmedlings-,
arbetsvärds- och yrkesvägledningsf unktionerna
som bör eftersträvas.
Riksrevisionsverket hälsar med tillfredsställelse utvecklingen mot bredare
service bl. a. genom integration av arbetsvårdande och yrkesvägledande uppgifter
i förmedlingsarbetet. LO anser att en integration av arbetsvärd och
yrkesvägledning i arbetsförmedlingen bör genomföras. SACO och SR är av
samma åsikt.
Universitetskanslersämbetet instämmer i att det skall finnas en yrkesvägledningsspecialist
vid varje distriktskontor. Frihet för distriktscheferna att
disponera personalen inom kontoret kan dock medföra att yrkesvägledningen
varierar kraftigt mellan olika distrikt. Därför ifrågasätts om inte vissa
minimiresurser bör garanteras yrkesvägledningen genom t. ex. centralt angivna
riktlinjer. Skolöverstyrelsen anser att integrationen kan omöjliggöra
tillfredsställande yrkesvägledningsinsatser i skolorna.
Svenska landstingsförbundet är tveksamt till möjligheten att nå positiva
effekter av en starkare integrering mellan arbetsvärd och arbetsförmedling.
Statens handikappråd anser att det intima samarbete mellan arbetsvårdspersonal
och övrig förmedlingspersonal som krävs i huvudsak måste tillgodoses
utan den långtgående integrering som föreslagits. Rådet går dock inte
så långt att det tar ställning mot förslaget att arbetsvärdarna på distriktskontoren
direkt underställs vederbörande kontorsledning. Den lokala arbetsvårdspersonalen
bör i så fall även hålla kontakt med högre arbetsvårdsor
-
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
gan, som måste ha tillfälle att utöva sitt medinflytande på det lokala arbetsvårdsarbetet.
Den av utredningen föreslagna allmänna tillämpningen av systemet med
sammanhållen förmedlingsexpedition bar enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller hittills endast prövats fullt vid ett kontor
och erfarenheterna därifrån är inte entydiga.
LO delar uppfattningen att förmedling av arbete skall ske på bred basis,
dvs. att förmedlarna inte skall specialiseras på kunskapsområden. Skilda
förmedlingar för olika yrkesstatus innebär en klar nackdel för de sämst utjildade.
LO finner det nödvändigt att man i den starka strukturomvandling
>om äger rum inom samhället i dag på detta sätt kan påverka både näringsörlighet
och rörlighet inom yrkesstrukturen.
Flera remissinstanser anser att en specialisering på yrkesområden är att
föredra. Universitetskanslersämbetet förordar sålunda en viss specialisering
av tjänstemännen vid förmedlingskontoren. Denna behöver inte göras efter
utbildnings- eller tjänstenivåer utan skall kunna utformas efter breda yrkesområden
såsom vårdområdet, utbildningsområdet, transportområdet etc.
En sådan specialisering är oundgänglig för att tillgodose de längre utbildades
behov. Samma uppfattning har SACO, som betonar att en sammanhållen
förmedling strider mot strävan efter differentierad service. Enligt SB
förefaller ett slopande av uppdelningen efter yrkesområden ogenomförbart
med dagens personalresurser.
TCO avstyrker bestämt förslaget att mycket väsentligt minska specialiseringsgraden
i förmedlingsarbetet. Arbetskraftens fortgående specialisering
kräver med nödvändighet att också arbetsförmedlingen får tjänstemän som
åtminstone i viss utsträckning är specialiserade. Den största risken för bristande
förtroende mellan förmedlingstjänstemän och kunder uppstår i själva
verket om de senare tycker sig finna bristande förtrogenhet med yrken och
branscher. Detta innebär inte i och för sig krav på en tjänstemannaförmedling
skild från förmedlingen av övriga grupper. Det kan tvärtom vara praktiskt
att t. ex. hålla samman förmedlingen av all personal till hälso- och
sjukvård eftersom denna utgör ett någorlunda enhetligt område.
Svenska personaltjänstföreningen avstyrker ett slopande av yrkesexpeditionerna
och föreslår att den nuvarande uppdelningen bibehålls. Förmedlingstjänstemännen
bör i stället beredas ökade möjligheter att genom personliga
kontakter med arbetsgivarna fortlöpande inhämta ytterligare kunskaper
inom resp. specialområde.
A rbetsmarknadsstyrelsen påpekar att någon kontorskonstruktion
av den typ som förslaget innebär ännu inte har prövats.
SACO tillstyrker en uppbyggnad med öppen förmedling, expedition och
uppdragscentral. SB anser det vara eu viktig princip att göra en uppdelning
enligt förslaget. Den föreslagna uppdragscentralen bör om möjligt utvidgas.
TCO framhåller att den interlokala förmedlingen bör systematiseras och
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 45
effektiviseras. Interlokala uppdrag bör i första hand lösas inom den lokala
arbetsmarknad som uppdragsmottagande kontor i första hand har att betjäna.
Om uppdragsgivaren så begär och under alla förhållanden när en
viss kortare tid förflutit, bör anmälan göras till ett centralregister. För kommunikation
med registret och för framtagande av förslag inom detta bör
datateknik utnyttjas. En interlokal förmedling av det slag som TCO förordar
förutsätter inrättande av en central arbetsförmedlingsenhet, som inte
bara leder, stimulerar och kontrollerar det lokala förmedlingsarbetet utan
även medverkar i det praktiska arbetet genom att överta ansvaret för sådana
uppdrag som inte kan lösas lokalt. Inom den centrala förmedlingsenheten
måste en avsevärd specialisering av förmedlingspersonalen ske.
Arbetsmarknadsstyrelsen anför att arbetsmarknadsverket i samband med
kontorskoncentrationen och nedskärningen av ombudsorganisationen under
senare år i ökad utsträckning har tillämpat ambulerande verksamhet.
Erfarenheterna av denna verksamhet bör nu summeras och formerna
för ambulationen omprövas. I vart fall kan det inte vara driftsekonomiskt
försvarligt att tillgripa ambulation för att tillgodose ett permanent
behov av förmedlingstjänster som i dag sysselsätter ett flertal förmedlare
vid ett fast kontor.
SAF och Sveriges industriförbund anser att det bör vara möjligt att ersätta
cn del av de nuvarande kontoren med en vidareutvecklad typ av ambulerande
verksamhet. En sådan verksamhet borde också kunna möjliggöra att
det mindre effektiva systemet med ortsombud och lokalombud ytterligare
kan begränsas.
LO påpekar att den ambulatoriska förmedlingen bör ingå som en enhet
som alltid finns inom lokalkontoren. Inom den nuvarande organisationen
finns inte personal i reserv att sättas in vid tillfällen då extra ansträngningar
av arbetsförmedlingen behövs, t. ex. vid företagsnedläggningar och driftsinskränkningar.
SR anser att den ambulatoriska verksamheten blir en dålig ersättare utan
tillräckliga resurser för de små lokalkontoren. Den har en ringa uppgift att
fylla och bör begränsas till nödsituationer.
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att systemet med telefonanmälan
vid arbetslöshet hänger nära samman med för söksverk sano
heten med öppen förmedling. Erfarenheterna har i stort sett varit positiva
och styrelsen finner lämpligt att systemet med vissa modifikationer i första
hand utvidgas till samtliga kontor vid vilka försöksverksamhet med öppen
förmedling pågår eller förbereds och därefter till ytterligare kontor där
lämpliga förutsättningar finns eller kan skapas.
Med anledning av vad statskontoret anfört i fråga om bristerna i nuvarande
statistik vitsordar arbetsmarknadsstyrelsen att mittmånadsredovisningen
av arbetslösheten ger en skev bild av den totala arbetslösheten.
Mittmånadsräkningen bör inte heller uppfattas som en beskrivning vare sig
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
av hela den arbetslöshet som förmedlingen kommer i kontakt med eller av
den totala arbetslösheten i en vidare mening. Statistiska centralbyrån anser
det vara av stor betydelse att mittmånadsräkningarna av arbetslösa får en
bättre kvalitet vad gäller oförsäkrade arbetslösa och att statistiken över arbetsförmedlingsverksamheten
förbättras. Centralbyrån är angelägen att
få medverka vid utarbetandet av den statistik som erfordras för att arbetsmarknadsverket
skall kunna fungera på ett effektivt sätt.
Även konjunkturinstitutet instämmer i att arbetsmarknadstatistiken behöver
förbättras. I den mån den ges formen av standardiserad statistik bör
den centralt tas om hand av statistiska centralbyrån.
Arbetsvärd
Statskontorets utredning
Enligt målsättningen i arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdspolitiska
program strävar man mot kontinuitet mellan arbetsmarknadsmässig rehabilitering
och rehabilitering som föregått denna. Statskontoret finner emellertid
att i praktiken ett tillfredsställande resultat i detta avseende inte
uppnåtts.
Samverkan mellan arbetsmarknadsverket och andra rehabiliteringsinstanser
sker bl. a. genom kontaktmän inom arbetsmarknadsverket. Arbetsmarknadsstyrelsen
bör som ansvarigt samordningsorgan ta upp förhandlingar
med berörda huvudmän angående förstärkning av kontaktmannaverksamheten.
Nuvarande bestämmelser angående sammansättningen av försäkringskassornas
pensionsdelegationer ger enligt vad statskontoret framhåller
inte arbetsvärdens representanter möjlighet att förslags- och röstmässigt
påverka pensionsdelegationernas beslut. Därmed föreligger en viss risk att
synpunkter beträffande yrkesmässig rehabilitering inte blir tillräckligt
beaktade. Bestämmelserna angående sammansättningen av försäkringskassornas
pensionsdelegationer bör få sådan utformning att de1 statliga
arbetsvårdsrepresentanterna ingår som fullvärdiga ledamöter i delegationerna.
Samverkan mellan försäkringskassorna och arbetsvärden är i flera sammanhang
en nödvändig konsekvens av lagstiftningen. Eftersom detta samarbete
pågått tillräckligt länge för att erfarenheter skall ha vunnits finns
det enligt statskontoret anledning att närmare se över samarbetsformerna
i syfte att åstadkomma en effektivering. Detsamma gäller samarbetsformerna
på det lokala planet mellan det statliga arbetsvårdsorganet och övriga
vårdorgan.
Statskontoret hävdar att arbetsmarknadsverket också fortsättningsvis
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 47
bör vara det ansvariga organet för remittering till de platser med statsbidrag
som finns främst vid de av kommuner och landsting drivna arbetsvårdsinstitutionerna.
Därigenom får man en expertbedömning av vårdfallen.
De som remitteras till det statliga arbetsvårdsorganet kan ofta genom omskolning
eller annan åtgärd återföras till arbetsmarknaden utan att behöva
ta i anspråk de relativt begränsade resurser som f. n. finns i form av arbetsprövning,
arbetsträning och skyddad sysselsättning. Ett upphävande av den
statliga arbetsvärdens platsmonopol kan få till följd ökad köbildning, fler
felaktiga åtgärder och dyrbar ansvällning av arbetsvårdsinstitutionerna.
Rehabiliteringsresurserna är f. n. splittrade på flera huvudmän, konstaterar
statskontoret. Enbart inom arbetsvärden svarar en rad olika huvudmän
helt eller delvis för en eller flera arbetsvårdsåtgärder. Sålunda
svarar staten genom arbetsmarknadsverket för vissa former av skyddad
sysselsättning, t. ex. beredskapsarbeten för svårplacerade. Staten svarar
vidare genom statens arbetsklinik för den centralt bedrivna arbetsprövningen.
Vissa landsting samt de större landstingsfria städerna är engagerade
i arbetsträning, arbetsprövning och skyddad sysselsättning. Flertalet skyddade
verkstäder är emellertid samlade hos primärkommuner. Statskontoret
anser att en strukturrationalisering är nödvändig inom denna sektor och
att en förändring av huvudmannaskapet för de skyddade verkstäderna är
önskvärd. Förändringen bör i första hand underlätta en väl avvägd expansion
av verksamheten med hänsyn till de handikappades behov och förutsättningar.
I andra hand bör förändringen möjliggöra en teknisk, administrativ
och organisatorisk samordning av verkstäderna i syfte att förbättra
det ekonomiska resultatet av insatserna.
Om primärkommunerna avlastas ansvaret för driften av de skyddade
verkstäderna synes huvudmannaskapet kunna övertas av antingen landstingen
eller staten. Statskontoret presenterar inte något utarbetat förslag i
frågan och tar inte heller bestämd ställning till förmån för något av alternativen.
Emellertid rekommenderas att frågan om huvudmannaskapet samt
samordningen och utvecklingen av verksamheten vid de skyddade verkstäderna
snarast blir föremål för översyn i särskild ordning.
Om den enskildes behov av arbetsvärd uppmärksammas och åtgärdas
på ett tidigt stadium minskar tiden och kostnaden för åtgärderna och ökar
möjligheterna till varaktig måluppfyllelse. Nuvarande utveckling synes
emellertid öka klyftan mellan målsättning och verklighet. Utvecklingen kan
troligen inte brytas utan bl. a. en kvalitetsförbättring av de åtgärder som
vidtas. Vidare bör förmedlingen i ökad utsträckning betjäna mindre komplicerade
arbetsvårdsfall och sådana arbetsvårdsfall avskrivas som inte längre
är lämpade för åtgärder avseende arbetsmarknadsmässig rehabilitering.
Även med sådana förändringar torde det dock vara nödvändigt att bygga
ut arbetsvärdens personal- och åtgärdsresurser.
En kvalitetsmässig förbättring måste enligt statskontoret utgå från fördju -
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
pade kunskaper om sambanden mellan olika faktorer i fråga om vårdfall,
vårdåtgärder och vårdresultat. Behovet av ökade kunskaper bedöms vara
så stort att en riksomfattande undersökning är nödvändig.
De fall som enligt statskontorets mening bör avskrivas från arbetsvärden
avser personer som på sannolika grunder inte kan eller önskar tillgodogöra
sig en arbetsmarknadsmässig rehabilitering. En kraftigare avskrivning
kan ses som ett uppgivande inför de verkligt svåra vårdfallen. Det är emellertid
mer rättvisande att betrakta åtgärden som en satsning på människor
man tror sig kunna hjälpa i ett läge där medel och metoder för arbetsmarknadsmässig
rehabilitering inte svarar mot det totala behovet. Även om kraftigare
avskrivning tillämpas kommer det klientel som är i behov av skyddad
sysselsättning att växa. Så länge resurserna är otillräckliga och geografiskt
olika uppstår svåra avvägningsfrågor i utnyttjandet av platserna. I denna
avvägning måste — av humanitära och samhällsekonomiska skäl — de
personer prioriteras som bedöms mer varaktigt kunna rehabiliteras genom
snabbt insatta åtgärder så att de inte får sin rehabilitering fördröjd eller
omöjliggjord.
Enligt en av statskontoret gjord grov uppskattning av vårdbehovet skulle
antalet arbetsvårdssökande vid mitten av 1970-talet komma att uppgå till
125 000. År 1966 uppgick det till drygt 74 000. Delta medför krav på ökad
tillgång till platser för bl. a. arbetsprövning, arbetsträning och yrkesutbildning.
Statskontoret betonar dock att dessa beräkningar inte kan läggas till
grund för den fortsatta resursplaneringen utan att fortsatta undersökningar
bör genomföras av arbetsmarknadsstyrelsen. En ökning av arbetsvärdens
personella resurser framstår under alla förhållanden som nödvändig. Den
bör ske successivt. Hur snabbt detta skall ske kan inte bedömas. Dock kommer
de föreslagna nya distriktskontoren att bl. a. medföra momentana rationaliseringsvinster
vilka måste komma även arbetsvärden till del.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avstått från att redovisa synpunkter i fråga
om arbetsvärden.
Till vad statskontoret anfört om en utbyggnad och effektivering av k o ntaktmann
ainstitutionen ansluter sig socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,
kriminalvårdsstyrelsen, statens handikappråd och Svenska
landstingsförbundet. Riksförsäkringsverket anför att man bör ha de allmänna
försäkringskassorna i åtanke vid en utbyggnad av kontaktmannaverksamheten.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att förhandlingar om
förstärkning av kontaktmannaverksamheten snarast bör komma till stånd.
Kontaktverksamheten bör även omfatta kommunernas socialhjälpsorgan.
Socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, DI1R, SR och Svenska landstings -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 49
förbundet biträder förslaget att de statliga arbetsvårdsrepresentanterna
bör ingå som fullvärdiga ledamöter i försäkringskassornas
pension sdelegationer. Riksförsäkringsverket erinrar om att verket
har ålagts överväga ändrad sammansättning av pensionsdelegationerna
så att i dessa kommer att ingå representanter för arbetsmarknaden. SAF och
Sveriges industriförbund anser att frågan om ändrad sammansättning av
pensionsdelegationerna bör anstå tills riksförsäkringsverkets förslag föreligger.
Socialstyrelsen framhåller att de socialt missanpassade kommer att ställa
större krav på utredningsresurser och placeringsåtgärder. Detta aktualiserar
frågan på vilket sätt socialvårdens tjänstemän kan ingå i det teamarbete
som måste förekomma i rehabiliteringsarbetet. Samarbetsformerna
i den primärkommunala socialvården borde därför bli föremål för närmare
överväganden.
Riksförsäkringsverket anför att försäkringskassorna på sina håll på försök
prövar en samarbetsform med s.k. sociala samarbetsnämnder, vari ingår
bl. a. representanter för arbetsvärden samt socialvården och nykterhetsnämnden
inom resp. kommun. Det är möjligt att denna form för samverkan
kan visa sig effektiv och sålunda utgöra ett värdefullt tillskott till
samarbetsåtgärderna.
Statskontorets synpunkter på olägenheterna av ett splittrat h u v u dmannaskap
delas helt av socialstyrelsen. Med anledning av att en utredning
tillsatts om skyddat arbete uttalar styrelsen förhoppningen att en
serviceorganisation inrättas där även sjukhusens och vårdinstitutionernas
arbetsterapiavdelningar kan räkna med att få bistånd bl. a. i fråga om teknisk
service och anskaffning av lämpliga arbetsuppgifter.
Svenska landstingsförbundet och TCO tar inte ställning i avvaktan på
förslag från den pågående utredningen. Svenska kommunförbundet betonar
vikten av det fortsatta utredningsarbetet i fråga om huvudmannaskapet för
de skyddade verkstäderna.
Riksförsäkringsverket finner starka skäl för att huvudmannaskapet för
skyddade verkstäder inte skall åvila primärkommuner och tillstyrker utredning
av huvudmannaskapsfrågan.
Kriminalvårdsstyrelsen finner övervägande skäl tala för statligt huvudmannaskap
för arbetsvårdsverksamheten. DHR anser att mycket talar för
landstingen som huvudmän men förordar trots detta att staten övertar
ansvaret för den skyddade verksamheten. Härigenom kan produktionen
drivas mera rationellt och arbetsuppgifterna bör kunna differentieras i
högre grad med hänsyn till olika arbetsvårdssökandes funktionsförmåga,
utbildning och allmänna färdigheter.
SAF och Sveriges industriförbund ansluter sig till uppfattningen att huvudmannaskapssplittringen
bör minskas och finner att övervägande skäl talar
för att huvudmannaskapet för de skyddade verkstäderna övertas av
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
landstingen. Samma uppfattning har länsstyrelsen i Skaraborgs län. Länsstyrelsen
i Södermanlands län är tveksam till statligt huvudmannaskap.
LO framhåller att den i olika remissyttranden tidigare anfört att huvudmannafrågan
för arbetsvärdens olika delar behöver lösas.
DHR ansluter sig till att ökad effektivitet och snabbare handläggning av
arbetsvårdsfall bör kunna uppnås genom överflyttning av enklare
fall till förmedling stjänstemän. DHR ifrågasätter
vidare om inte arbetsvårdstjänstemännen bör avlastas uppgifter som är av
annan social eller teknisk karaktär. Arbetsvårdaren bör helt kunna ägna
sig åt direkt arbetsvårdande åtgärder. För uppgifter avseende anskaffande
av hjälpmedel, ordnande av bostadsfrågor och kontakter med sociala myndigheter
för kompletterande hjälpinsatser bör finnas assisterande personal
med kuratorsutbildning.
Svenska landstingsförbundet finner möjligheterna att betjäna mindre
komplicerade vårdfall inom den allmänna förmedlingen svårbedömbara.
LO anser att arbetsförmedlingen måste öka sina insatser för att placera
svårplacerad arbetskraft. Jämsides därmed måste arbetsgivarna planera
organisation och arbetsuppgifter inom sina verksamheter så att svårigheterna
att placera sökande från arbetsvärden minskar. Den hittillsvarande
utvecklingen behöver brytas om vi inte inom vissa områden skall få en
krympande öppen marknad och en samtidigt expanderande skyddad sektor.
Företagshälsovården som nu håller på att byggas upp kan härvid bli en
betydelsefull faktor. Den kan medverka till att förhindra att arbetsvårdssökande
placeras i arbetsuppgifter vilka överstiger hans förmåga.
Riksförsäkringsverket, statens handikappråd och Svenska landstingsförbundet
ansluter sig till att undersökningar om effekten
av olika arbets v årds metoder bör företas.
Vad statskontoret har anfört om snabbare avskrivning av
svårare arbetsvårdsfall kritiseras starkt av handikapporganisationerna.
Statens handikappråd uttalar en varning för förslaget om en kraftigare
avskrivning av omöjliga arbetsvårdsfall. DHR reagerar starkt mot
uppfattningen om det lämpliga i kraftigare avskrivning av arbetsvårdsfall.
Om därvid avses personer med komplicerade fysiska handikapp bygger bedömandena
på en felsyn och bristande information om handikappades förutsättningar
till rehabilitering med hjälp av tekniska och sociala insatser.
Socialstyrelsen framhåller att, även om utredningens praktiska synpunkt
på snabbare avskrivning förtjänar beaktande, detta inte får innebära att
de svårare fallen avskrivs utan att den behandlande läkaren tillstyrker
detta och alla möjligheter till en definitiv lösning försökts. Styrelsen finner
det vidare betydelsefullt att den tredjedel av de arbetsvårdssökande som
avskrivs utan arbetsvårdsåtgärd studeras närmare. Det är styrelsens bestämda
uppfattning att till arbetsvärden remitteras många personer, vilka
av skilda orsaker inte kan tillgodogöra sig arbetsvårdsåtgärder.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 51
SAF och Sveriges industriförbund anser det i nuvarande läge nödvändigt
att prioritera de personer som bedöms mer varaktigt kunna rehabiliteras
genom snabbt insatta åtgärder. Det är angeläget att arbetsvårdsinsatserna
i första hand tar sikte på personer med någorlunda god prognos.
TCO vill inte motsätta sig att mycket tveksamma arbetsvårdsfall får
stå tillbaka i åtgärdshänseende till förmån för sådana fall där en snabb
insats med stor sannolikhet kommer att leda till ett positivt resultat. Ett
direkt avskrivningsförfarande kan dock leda till att man inte satsar alls
på svårare fall, vilket skulle vara mycket olyckligt.
Kriminalvårdsstyrelsen anser att en avvägning självfallet måste ske mellan
lätthjälpta fall och sådana som kanske på förhand är dömda att misslyckas.
Båda kategorierna har dock samma rätt till hjälp- och stödåtgärder.
Vid en prioritering kan befaras att kriminalvårdsklientelet missgynnas, vilket
skulle öka behovet av rehabiliteringsresurser i kriminalvårdens egen
regi.
1 anslutning till statskontorets beräkningar av arbetsvårdsbehov
e t uttalar statens handikappråd att det latenta vårdbehovet sannolikt är
större än vad som anges i utredningen. Kvinnorna är underrepresenterade hos
arbetsvärden. DHR framhåller också mot bakgrund av en egen undersökning
att arbetsvårdsbehovet kan vara större. SAF och Sveriges industriförbund
anser beräkningen av det framtida arbetsvårdsbehovet vara realistisk.
LO påpekar att ändringen av socialhjälpslagens 1 och 6 §§, som ålägger
de kommunala socialvårdsorganen uppsökande verksamhet, torde medföra
att ytterligare personer med behov av arbetsvärd kommer att spåras upp.
Socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, statens handikappråd, kriminalvårdsstyrelsen,
riksförsäkringsverket, SAF och Sveriges industriförbund, LO,
TCO, SACO, DHR, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet
och länsstyrelsen i Gävleborgs län ansluter sig till statskontorets bedömning
att en utbyggnad av arbetsvärdens resurser bör komma till
stånd.
Sysselsättningsskapande verksamhet
Statskontorets utredning
Statskontoret anser att den sysselsättningsskapande verksamheten samtidigt
som den byggts ut och blivit mer varierad har blivit allt svårare att
överskåda. Ett starkt behov synes föreligga för alla berörda parter att få
en total överblick över sysselsättningsinsatserna, vilka resurser de kräver
och vilka resultat de ger. En ökad administrativ samordning av de sysselsättningsskapande
åtgärderna kan medföra kostnadsbesparingar samtidigt
som den ger fördelar för de av insatserna berörda parterna.
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Som ett led i planeringen av de sysselsättningsskapande åtgärderna söker
länsarbetsnämnderna sedan några år tillbaka sätta in uppgifter om kommunernas
samlade investeringsplaner i ett femårigt perspektiv. Insamling
och sammanställning av materialet medför ett betydande arbete för såväl
uppgiftslämnarna som arbetsmarknadsverket. Likartade uppgifter torde
även insamlas av andra samhällsorgan. Det är därför önskvärt att insamlingen
av dessa uppgifter samordnas och materialet ges sådan utformning
att det kan få eu allsidig användning. Helst bör det omfatta samtliga planerade
investeringar i kommunerna och inte endast kommunernas egna
arbeten.
Arbetsmarknadsverkets insyn i olika statliga myndigheters, verks och
företags produktions- och investeringsplanering synes inte vara så omfattande
som kunde vara önskvärt. Det är enligt statskontorets mening väsentligt
att åtgärder snarast vidtas i syfte att förbättra de statliga myndigheternas
och verkens långsiktsplanering så att denna kan utgöra ett användbart
underlag bl. a. i den allmänna sysselsättningsplaneringen. Arbetsmarknadsverket
bör obligatoriskt få tillgång til! dessa långsiktsplaner.
Statskontoret erinrar om att arbetsmarknadsverket är ålagt att årligen
göra upp förslag till s. k. investeringsreserv bestående av statliga, kommunala
och statsunderstödda investeringsobjekt som kan aktualiseras om
arbetsmarknadsläget så kräver. Investeringsreserven ligger till grund för
den allmänna beredskapsstat som varje år fastställs av riksdagen. Det nuvarande
arbetet med sammanställning av investeringsreserv bör successivt
kunna avvecklas, eftersom insamlingen av materialet inte ger arbetsmarknadsverket
den överblick över den totala investeringsplaneringen som verket
enligt statskontorets uppfattning bör ha. Samtidigt omfattar investeringsreserven
betydligt fler objekt än vad som rimligtvis kan komma till utförande
under den aktuella planeringspcrioden. Inte heller anser statskontoret
att något verkligt behov av beredskapsstat föreligger. Finansieringen av
erforderliga sysselsättningsinsatser torde utan svårigheter kunna lösas på
annat sätt, vilket också hittills i regel varit fallet.
I den ekonomiska uppföljningen är det, påpekar statskontoret, av väsentlig
betydelse att få ett grepp över de totala utgifterna, kostnaderna och
helst även intäkterna för den sysselsättningsskapande verksamheten. Så
långt det är praktiskt möjligt bör arbetsmarknadsverket införskaffa uppgifter
om och redovisa de totala kostnaderna för de sysselsättningsskapande
åtgärderna, dvs. förutom de statsbidrag som transfereras via arbetsmarknadsstyrelsens
egen budget även anslag från verk och myndigheter
som utnyttjas för dessa ändamål samt »intressentbidrag» från kommuner
och enskilda.
Statskontoret framhåller att speciella problem uppstår om man härutöver
också önskar analysera och redovisa de samhällsekonomiska kostnaderna
för olika sysselsättningsskapande insatser. I den mån exempelvis
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 53
statliga beredskapsarbeten avser projekt, som ändå skulle ha kommit till
utförande förr eller senare i normal ordning, är det felaktigt att belasta
arbetsmarknadsstyrelsen och därmed arbetsmarknadspolitiken för hela investeringsutgiften.
Den arbetsmarknadspolitiska kostnaden är den merkostnad
som uppstår genom att projektet drivs som beredskapsarbete. Det synes
vara en angelägen uppgift att undersöka merkostnaderna närmare i syfte
atl så småningom kunna ställa upp vissa schabloner för kostnadsuppskattningen.
För vissa delar av verksamheten kan uppgifter erhållas som
eu biprodukt av arbetsmarknadsstyrelsens redovisning, t. ex. rörande beredskapsarbeten,
men i andra fall måste denna kompletteras med speciella
undersökningar.
1 princip skulle enligt statskontoret behövas information även om den
samhällsekonomiska intäkten av olika insatser. Detta kräver tillgång till
hanterbara modeller för kostnads-intäktsanalyser. Statskontoret har initierat
ett metodologiskt utvecklingsarbete på detta område och anser det
önskvärt att arbetet förs vidare.
Den kortsiktiga prognosverksamheten inom arbetsmarknadsverket domineras
av enkätbaserade kvartalsprognoser över sysselsättningen inom olika
näringsgrenar. Enkäterna handhas av länsarbetsnämnderna och berör en
rad företag och myndigheter. Samtidigt distribueras frågeformulär från
konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån till företag inom vissa
näringsgrenar. Prognosernas utformning begränsar enligt statskontorets
mening deras värde för avnämare utanför arbetsmarknadsverket och sannolikt
också för verkets interna planeringsverksamhet. Sammanställning
och utvärdering av enkätmaterialet på regionnivå bör sålunda ske efter en
enhetlig mall. Samordning av enkäterna mellan statistiska centralbyrån,
arbetsmarknadsverket och konjunkturinstitutet bör vidare föras längre
än nu.
Det förefaller statskontoret sannolikt att övriga konsumenters informationsbehov
inte nödvändigtvis bör täckas med kvartalsprognoser. De nuvarande
fyra enkäterna synes kunna koncentreras till två halvårsvisa enkätprognoser
under förutsättning att den löpande statistiken från arbetsmarknadsverkets
verksamhet förbättras.
Det som karakteriserar indelningen i åtgärdstyper inom den sysselsättningsskapande
verksamheten är i hög grad differentieringen av de ekonomiska
bidrag som används gentemot arbetsgivarsidan för att stimulera
denna att efterfråga viss arbetskraft. Statskontoret ifrågasätter om den
nuvarande utformningen av bidragsregler och andra villkor för olika typer
av sysselsättningsstimulerande insatser inte har medfört en onödig stelhet
och i vissa fall obalans i möjligheterna att utnyttja olika åtgärdstyper samtidigt
som utfallet för arbetstagarnas del kan bli högst olika beroende på
vilken åtgärdsform som tillgrips.
Eftersom den nuvarande uppdelningen i olika åtgärdstyper och med
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
dessa förknippade särskilda bidragsregler anses ha väsentliga brister, föreslår
statskontoret att medelsformer och bidragsregler inom den sysselsättningsskapande
verksamheten ses över i särskild ordning.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Vad statskontoret har anfört i fråga om den sysselsättningsskapande
verksamheten har inte föranlett några uttalanden från arbetsmarknadsstyrelsens
sida.
Statistiska centralbyrån upplyser att centralbyrån år 1969 haft i uppdrag
att genomföra en datainsamling och bearbetning av kommunernas
investeringsplaner. Projektet — KELP 69 — omfattar ca 500
kommuner. Vid en ev. årlig datainsamling av detta slag skulle länsarbetsnämndernas
uppgiftsinsamling från dessa kommuner bli överflödig och
kunna helt upphöra efter storkommunreformens genomförande.
Statens vägverk delar uppfattningen att det nuvarande arbetet med s a inni
anställning av en investeringsreserv successivt bör
kunna avvecklas.
Statens vägverk, konjunkturinstitutet och SALF ansluter sig till att de
samhällsekonomiska konsekvenserna av sysselsättningsskapande
åtgärder bör klarläggas genom bl. a. kostnads-intäktsanalyser.
Konjunkturinstitutet redogör för sina tidigare och pågående insatser för
undersökning av investeringsfondernas frisläppseffekter. Dessa undersökningar
har visat sig bjuda på komplicerad problematik av både teoretiskteknisk
och praktisk-statistisk natur. Institutet ifrågasätter om sådana
undersökningar och liknande rörande t. ex. stödbeställningar kan och bör
göras inom arbetsmarknadsverket. Institutet anser vidare att länsa rbetsnämndernas
kvartal srapport er borde kunna göras mer
effektiva och jämförbara. Institutet sätter ett frågetecken för förslaget att
begränsa rapporteringen från fyra till två rapporttillfällen per år. Om konjunkturbarometrarna
bibehålls — vilket för institutets verksamhet är en
självklar nödvändighet — står kostnads- och arbetsmässigt inte så mycket
att vinna genom en nedbantning av rapporteringen, som i stora drag anknyts
till barometrarna. Själva rapporteringen har stort värde för konjunkturbedömningen.
Den kvartalsvisa rapporteringen ger genom den direkta
företagsanknytningen en möjlighet till konjunkturell vändpunktsanalys och
till en regional analys som är svår att fånga inom ramen för det nuvarande
globalt och på kalenderår uppbyggda nationalräkenskapssystemet.
Det är visserligen sant att de kvartalsvisa rapporterna ändå tenderar att
utformas i termer av »vinterhalvår» och »sommarhalvår». Om detta är ett
för arbetsmarknadsverket naturligt tidsperspektiv vore det i och för sig
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 55
motiverat att stanna inför en halvårsrapportering. En förutsättning är dä
att det på det regionala planet finns kompetenta tjänstemän, som ägnar sig
åt att kontinuerligt följa upp utvecklingen på sitt område och står till förfogande
för konsultation. Alternativet är en nedbantad kvartalsrapportering
som begränsar sig till att diskutera tendenserna på arbetsmarknaderna.
Utveckling av ADB inom arbetsmarknadsverket
Statskontorets utredning
Enligt statskontoret har det befunnits värdefullt att utnyttja ADBtekniken
inom arbetsmarknadsverket. Ett arbete härpå inleddes under 1966.
Av bl. a. resursmässiga och arbetstekniska skäl ansågs det olämpligt att i
ett projekt ta hand om samtliga problem av ADB-teknisk karaktär. Som en
följd härav urskiljs nu tre etapper för införandet av ADB inom arbetsmarknadsverket.
I den första etappen av ADB-arbetet har främst funktioner med omfattande
manuellt rutinarbete angripits. Systemarbetet omfattar ekonomisk
redovisning och personaladministration samt redovisning av beredskapsarbeten,
arbetsvärd, utbildning, flyttningsbidrag m. m. Vissa delsystem är
i produktion från hösten 1968, medan systemarbete pågår eller förbereds
för övriga delar.
Arbetsmarknadsverkets ADB-system utformas till stor del som ett fleranvändarsystem
med terminalstationer (s. k. time sharing-system), som
innebär att tjänstemän på skilda orter i landet skall samtidigt kunna utnyttja
ett centralt registermaterial och en central behandlingskapacitet. För
arbetsmarknadsverkets bruk föreslås skola finnas en centralt placerad datamaskin
med stor minneskapacitet. Datamaskinen skall kunna betjäna ett
större antal terminaler, ett trettiotal i den nu aktuella etappen.
Den andra etappen av ADB-arbetet kan sägas vara en direkt fortsättning
på den första etappen, omfattande bl. a. kompletterande delsystem i anslutning
till de tidigare systemen. Tonvikten föreslås dock ligga på användning
av ADB inom arbetsförmedlingens område. Enligt förslaget skall ADB därvid
inom en relativt näraliggande framtid kunna utnyttjas för sammanställning
och distribution av listor över lediga platser, sammanställning av uppgifter
om arbetssökande och lediga platser m. m. för huvudsakligen statistiska
ändamål samt satsvis matchning (kombinering) av arbetssökande och lediga
platser för i första hand avnämare som inte är beroende av att få förslag
omedelbart.
Om arbetsförmedlingens hela verksamhet skall integreras i ett ADBgrundat
informationssystem måste, framhåller statskontoret, mycket stora
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
informationsmängder bearbetas. Detta ställer relativt stora krav på investeringar
i utrustning för stansning, dataöverföring m. in. Också själva systemutformningen
kräver noggrann kartläggning och kravanalys beträffande ett
mycket omfattande område. Utvecklingen mot en mer definitiv systemlösning
måste bl. a. inbegripa försöksverksamhet.
Användningen av ADB som hjälpmedel har under utredningsarbetet studerats
genom försöksverksamhet vid vissa förmedlingsexpeditioner i storslockholmsområdet,
bl. a. i form av matchning (kombinering) av arbetssökande
och lediga platser med hjälp av datamaskin. Resultaten och erfarenheterna
från försöken visar av olika anledningar en ganska splittrad bild.
Statskontoret föreslår att systemarbetet inom den andra etappen inleds
så snart som möjligt med sikte på att närmare skissera alternativa system
med olika ambitionsnivåer och tidsperspektiv. Arbetet bör förankras hos
den föreslagna organisationsenheten inom arbetsmarknadsstyrelsen.
Beträffande matchningssystemet föreslås att en ny försöksverksamhet
kommer till stånd som bygger vidare på erfarenheterna från försöken i
storstockholmsområdet och i viss utsträckning även utländska erfarenheter.
Först då ett begränsat system har fungerat i praktiken en längre tid anser
statskontoret del möjligt att realistiskt beräkna kostnader och intäkter för
en tillämpning i full skala.
Efter uppdrag till en arbetsgrupp från institutionen för informationsbehandling
och ADB vid Stockholms universitet (KTH-gruppen) har i samband
med statskontorets utredning prövats sådana mer avancerade ADBtillämpningar
som i den administrativa vetenskapen kallas informationssystem
för styrning (s. k. total management systems) och liknande. KTHgruppens
verksamhet och resultat samt statskontorets slutledningar utifrån
detta material utgör underlag för en tredje etapp i ADB-arbetet vid arbetsmarknadsverket.
Ett konkret systemarbete inom denna etapp kan bli aktuellt
först om några år och ge resultat tidigast år 1980.
En av KTH-gruppen framlagd rapport bildar utgångsmaterial för vidare
utredningar om tillämpningen av informationssystem inom arbetsmarknadsverket.
Rapporten har vidare ett värde som uppslagskälla för det praktiska,
omedelbart förestående ADB-arbetet. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslås själv
ha ansvaret för utvecklingsarbetet.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Förslagen om ökad användning av ADB inom arbetsmarknadsverket
biträds av statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen, LO, TCO,
SACO, SR, Svenska kommunförbundet och ett flertal länsstyrelser.
Arbetsmarknadsstyrelsen delar uppfattningen att det påbörjade arbetet
inom den första ADB-etappen skall fortsättas. Styrelsen betonar
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 57
emellertid dels att genomförandet av planerade rutiner inte kan forceras på
sådant sätt att alltför stora störningar riskeras av verksamheten, dels att
för stora förväntningar inte bör fästas vid de personalbesparingar som kan
uppnås i vart fall den första tiden. Styrelsen hyser vidare principiella betänkligheter
inför den av statskontoret skisserade utbyggnaden av register.
Dessa betänkligheter knyter sig framför allt till ett föreslaget centralt personregister.
Styrelsen befarar att ett register av detta slag om det görs alltför
lätt tillgängligt och inte hanteras med tillräcklig varsamhet kan innebära
ett minskat skydd för den personliga integriteten hos dem som anlitar verkets
tjänster. Styrelsen är inte heller övertygad om att den information som
via registret kan erhållas om en arbetssökande alltid kommer att tillhöra
den mest relevanta i den beslutssituation som förmedlingstjänstemannen
och den arbetssökande ställs inför.
Även länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller vikten av att det föreligger
säkra garantier för att sekretesskyddet blir tillfredsställande, när det gäller
de uppgifter som lämnas till de olika dataregistren.
TCO räknar inte med att införande av ADB-teknik på kort sikt skall
kunna medföra någon personalbesparing. Däremot torde en väsentlig produktivitetsökning
kunna förväntas.
I fråga om den andra ADB-etappen ställer sig arbetsmarknadsstyrelsen
positiv till ett utvecklingsarbete inom förmedlingsområdet. Styrelsen
är däremot inte övertygad om att de riktlinjer som skisserats i utredningen
skulle erbjuda de lämpligaste vägarna för detta arbete. Styrelsen
lägger för sin del huvudvikten vid bearbetningen, sammanställningen och
presentationen av den information om arbetstillfällen som förmedlingen förfogar
över. Styrelsen förutsätter att listproduktionen med hjälp av ADB blir
föremål för närmare utredning men ifrågasätter om matchning av arbetssökande
och platser är en linje som arbetsmarknadsverket ännu bör satsa på.
LO och TCO förordar att den andra ADB-etappen omedelbart inleds och
anser att ADB-tekniken även bör tas i anspråk i det direkta förmedlingsarbetet.
SR finner det vara orealistiskt att föreställa sig en förmedlingsinsats
med hjälp av enbart lagrat datamaterial. Viss kontakt måste tas med
arbetsgivare och andra.
Personaladministration inom arbetsmarknadsverket
Statskontorets utredning
Statskontoret för fram olika förslag rörande arbetsmarknadsverkets personalfunktion
vilka syftar till att effektivera personaladministrationen.
Detta förutsätts ske dels genom förbättrad personalplanering som underlag
för verksledningens ställningstagande i personalpolitiska, tekniska och eko
-
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
nomiska frågor, dels genom effektivare tillvaratagande av personalresurserna
genom att den enskilde tjänstemannen bereds möjligheter till en utveckling
och placering inom verket som är anpassad till vederbörandes intresseinriktning,
ambitioner och kapacitet.
I fråga om personaladministrativa rutiner m. m. föreslår statskontoret
bl. a. ett system för automatisk behandling av personaldata, vari ingår registrerings-
och redovisningsrutiner samt personalstatistiska beskrivningar,
personalbudgeteringsrutin, instrument för personalbedömning samt rutin
för individualplanering.
Arbetsmarknadsverkets rekryteringsfrågor har varit föremål för en särskild
utredning, vilken resulterat i förslag till anpassning av det nuvarande
förfarandet vid extern och intern rekrytering.
Vad gäller rekrytering av den handläggande personalen föreslår statskontoret
en gemensam intagning och grundutbildning. Genom utnyttjande
av modern urvalsteknik skall garantier skapas för att de sökande som slutgiltigt
blir uttagna begåvnings- och anlagsmässigt motsvarar de krav som
i framtiden kommer att ställas. Som ett nödvändigt komplement till den
interna rekryteringen till vissa befordringstjänster föreslås en ökad extern
direktrekrytering av personer med specialiserad utbildning och erfarenhet.
De interna personalutbildningsfrågorna prioriterades i samråd mellan
arbetsmarknadsstyrelsen och statskontoret i ett tidigt skede av utredningsarbetet.
En delutredning slutfördes och redovisades under sommaren 1966.
Vissa kompletteringar har aktualiserats under det fortsatta utredningsarbetet.
För förmedlings-, arbetsvärds- och yrkesvägledningsaspiranterna föreslås
cn gemensam grundläggande utbildning i arbetsmarknadspolitik samt i
arbetsförmedlingens uppgifter och arbetsmetoder. Förmedlare och arbetsvårdare
föreslås genomgå en kurs i yrkesinformation. Därtill bereds förmedlare
tillfälle att delta i central kurs i arbetsvärd. Förslaget innefattar
vidare speciella kurser i intervjuteknik, sammanträdes-, föreläsnings- och
konferensteknik, testpsykologi, arbetsprövning, arbetsledning samt arbetsvärd
och yrkesvägledning.
Statskontoret föreslår att det personaladministrativa utvecklingsarbetet
skall fortsättas inom arbetsmarknadsverket.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Statskontorets förslag i fråga om utbyggnad av personaladministrationen
har i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan
erinran vid remissbehandlingen. Arbetsmarknadsstyrelsen kan till stora
delar instämma i statskontorets synpunkter och biträder förslagen med de
modifieringar som betingas av styrelsens ställningstagande till organisationsförslagct
i dess huvuddrag. Styrelsen stryker under att ett starkt behov
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 59
föreligger av förstärkning av personalfunktionen både på det centrala och
det regionala planet och anför att beträffande flera av utredningsförslagen
pågår arbete för deras utveckling och genomförande.
Statens avtalsverk, SAF och Sveriges industriförbund, SB, SALF, Svenska
per sonalt jänstf öreningen, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
ansluter sig till förslagen om en utbyggnad av personaladministrationen.
Arbetsmarknadsstyrelsen räknar med att arbetsmarknadsverket i stora
delar skall kunna tillgodogöra sig förslagen till förbättrade metoder för
personalrekrytering.
SACO anser att arbetsmarknadsverket bör dra konsekvenserna av den
höjda utbildningsnivån i samhället och i större utsträckning inrikta sig på
alt rekrytera exempelvis personer med akademisk utbildning. SR framhåller
att anlag och formell kunskapsnivå noga bör sammanvägas vid rekrytering
av personal.
LO understryker att det är synnerligen angeläget att rekryteringen sker
på bred basis och att inga krav på formell kompetens ställs upp. Inte heller
får ett urvalsinstrument konstrueras så att detta gynnar personer med formell
kompetens och högre grundutbildning som på detta sätt kan ha lättare
att tillgodogöra sig vissa typer av testbatterifrågor.
1 fråga om personalutbildningen räknar arbetsmarknadsstyrelsen
med att en fortsatt utbyggnad skall kunna ske. Styrelsen framhåller
att statskontorets förslag om utbildningsverksamheten till stor del är genomförda.
Även statens personalutbildningsnämnd, statens handikappråd, TCO,
SACO, SR, SALF, Svenska landstingsförbundet och Svenska personaltjänstföreningen
ansluter sig till förslagen om en utbyggd intern personalutbildning.
Arbetsmarknadsverkets totalförsvarsfunktioner
Statskontorets utredning
Personalplanläggningen för de krigsviktiga företagen med däri ingående
behandling av uppskovsärenden innefattar f. n. insatser både vid arbetsmarknadsstyrelsen
och länsarbetsnämnderna. Statskontoret föreslår att
styrelsens beslutanderätt i uppskovsärenden delegeras till de regionala
arbetsmarlmadsinstanserna. Förutsättningar härför synes föreligga när
regionala värnpliktskontor organiseras. En koncentration av planläggningsarbetet
till de regionala instanserna skulle innebära, förutom att kostnanerna
för visst dubbelarbete bortfaller, att ärendebehandlingen blir mindre
tidskrävande.
Även handläggningen av anståndsärenden kräver betydande arbetsinsats
både av arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna. Enligt stats
-
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
kontoret bör den dnbbelbehandling som förekommer i möjligaste män undvikas,
särskilt som anståndsärendena i regel är brådskande. Det bör närmast
ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med berörda myndigheter
söka åstadkomma en koncentration av ärendena till de regionala
instanserna.
I fråga om vapenfri tjänst ankommer efter omläggning år 1966 uppgifter
på arbetsmarknadsstyrelsen som tillsynsmyndighet för de vapenfrias utbildning
och tjänstgöring. Statskontoret, som har gjort en särskild undersökning
om verksamhetens organisation och personalbehov, anför att när
närmare erfarenheter av verksamheten vunnits en förnyad översyn av
arbetsformer och organisation bör företas.
Registreringen av beredskapspersonal sker sedan hösten 1967 i resp. länsstyrelses
personregister. Härigenom befriades länsarbetsnämnderna från
sina manuellt förda register. Länsstyrelsernas personregister kan emellertid
inte rymma all den information om beredskapsregistrerade personer som
är önskvärd. Statskontoret anser därför att en utredning om möjligheterna
att åstadkomma ett särskilt centralt beredskapsregister för de ca 700 000
nu registrerade personerna bör göras.
Fördelningen av de personer som utgår ur värnpliktsåldern och som skall
tilldelas annan uppgift i totalförsvaret, den s. k. 47-åringsfördelningen, innefattar
många manuella arbetsmoment för länsarbetsnämnderna. Statskontoret
föreslår att ADB tillämpas för vissa delar av detta arbete.
För den verksamhet avseende olika register som innefattas i arbetsmarknadsverkets
totalförsvarsfunktioner föreslås en ökad tillämpning av ADB
och gemensamt utnyttjande av och integrering med register hos andra myndigheter.
I anslutning härtill bör ett särskilt ADB-register upprättas vid
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap över de krigsviktiga företagens
uppskovspersonal, arbetsmarknadsstyrelsens register över vapenfria
tjänsteplikt^ läggas om till ADB och arbetsmarknadsstyrelsens uppskovsregister
och anståndsregister läggas ned.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter om inte statskontoret vid behandlingen
av arbetsmarknadsverkets totalförsvarsfunktioner lagt en alltför
stark vikt vid enbart det ekonomiska försvarets personalproblem med försummande
av det bredare totalförsvarsperspektivet.
Verket har väsentliga uppgifter inom det ekonomiska försvaret men har
samma ansvar för personalförsörjningen till övriga civila delar av totalförsvaret.
Två viktiga delar som särskilt förtjänar att understrykas är civilförsvaret
och sjukvården. Totalförsvarsaspekten kommer in också vid behandlingen
av uppskovsfrågorna. Det krävs — om hela uppskovsfältet skall
bearbetas — omfattande systemundersökningar som avser samtliga de sektorer
av samhällslivet som utnyttjar uppskov och för vilka andra statliga
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 61
verk och myndigheter är uppskovsmyndigheter, om man skall kunna få
fram ett lämpligt förslag till utnyttjande av ADB-rutiner.
Resursbehov och vinster i den nya organisationen för arbetsmarknadsverket
Statskontorets utredning
Statskontorets allmänna bedömning är att snabba rationaliseringsvinster
och kortsiktigt betingade beräkningar av personalbehoven relativt sett bör
spela en underordnad roll vid bedömningen av organisationsförslaget som
helhet. Även ur ekonomisk synpunkt är den centrala frågan hur väl den
föreslagna organisationsuppbyggnaden i sina huvuddrag kommer att motsvara
utvecklingskraven och utvecklingsmöjligheterna. Även relativt små
förbättringar av arbetsmarknadsverkets effektivitet leder till betydande samhällsekonomiska
vinster.
Organisationsförslaget medför enligt vad statskontoret framhåller så radikalt
förändrade arbetsuppgifter att en jämförelse med dagens förhållanden
endast kan vara av begränsat värde. Dimensioneringsförslaget kommer därför
att vara förbundet med en viss grad av osäkerhet. Statskontoret har i
flera fall fått röra sig med tentativa, erfarenbetsmässiga uppskattningar av
behovet av personal i den nya organisationen. Förslaget i denna del innebär
en total personalbesparing på knappt 500 personer jämfört med läget den
1 oktober 1967. Detta innebär en minskning av lönekostnaderna med i runt
tal 15 milj. kr. per år inkl. lönebikostnader (50 %). Dessutom förutsätts att
rationaliseringsåtgärder inom fältorganisationen kommer att leda till en
minskad belastning motsvarande 400 årsarbetskrafter. Enligt statskontoret
är det i vart fall inte f. n. aktuellt att ta ut dessa rationaliseringsvinster i
form av personalinskränkningar. Förslaget innebär i dessa hänseenden således
ett kapacitetstillskott om 400 årsarbetskrafter till fältorganisationen
motsvarande en lönekostnad av 18,5 milj. kr. inkl. lönebikostnader.
Statskontoret föreslår vidare att distriktskontorens personal ökas med
114 biträden jämfört med den nuvarande fältorganisationen.
På vissa områden leder utredningsförslagen till ökade kostnader. Dessa
kan hänföras till de tekniska hjälpmedlen inom distriktskontoren, platsinformationssystemet,
ADB-rutinerna, internutbildningen och den ambulatoriska
förmedlingen. Kostnadsökningarna har beräknats till 7 milj. kr.
per år.
Nettoeffekten av rationaliseringsförslagen beräknas motsvara i runt tal
25 milj. kr. per år, kapacitetstillskottet inom distriktskontoren medräknat.
De angivna vinsterna anknyter till ett produktivitetsbegrepp, enligt vilket
olika prestationsvolymer ställs i relation till de insatta resurserna. Statskontoret
erinrar emellertid om att man i den offentliga verksamheten varit
tvungen att komplettera produktivitetsbegreppet och införa ett nytt begrepp
62 Statsverkspropositionen år 1910: Bil. 13: Inrikesdepartementet
som skall försöka beskriva förhållandet mellan insatta resurser och graden
av måluppfyllelse. Med programbudgetutredningens terminologi kallas detta
effektivitet. Strävandena att söka påverka de offentliga organens effektivitet
har under senare år tilldragit sig ökat intresse. Enligt statskontoret är ett
genomförande av organisationsförslaget ägnat att leda till höjd effektivitet i
arbetsmarknadsverkets verksamhet.
Statskontoret pekar på ytterligare ett »vinstbegrepp» som ligger i organisationsförslaget.
Ledningens möjligheter att få organisationen att reagera
efter ändrade yttre förhållanden har avgörande betydelse för verksamhetens
totala resultat. Denna ledningsfunktion som kallas styrverksamhet
är ofta förenad med stora svårigheter och kostnader. Minskas kostnaderna
för att åstadkomma omställningar inom den produktiva apparaten kan detta
kallas styrvinsler.
Statskontoret räknar med att dess förslag oftast har verkningar på samtliga
de angivna målområdena, dvs. medför produktivitets-, effektivitets- och
styrvinster. Produktivitetsvinsternas storlek har kunnat redovisas. Att beräkna
effektivitets- och styrvinsternas storlek i ekonomiska termer ställer
sig naturligtvis betydligt svårare.
Införandet av den nya organisationen beräknas kräva en fyraårig övergångsperiod.
Betydelsen av en noggrann planering av organisationsförändringarna
understryks. Den föreslagna organisationsenheten bör omgående
inrättas vid arbetsmarknadsstyrelsens kansli för att svara för genomförandet
av de metoder, rutiner och system som har föreslagits, påbörjats eller
initierats genom utredningen eller av statskontoret i andra sammanhang.
Arbetsmarknadsstyrelsens och remissinstansernas yttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen biträder helt statskontorets allmänna bedömning
att snabba rationaliseringsvinster och kortsiktigt betingade beräkningar
av personalbehoven relativt sett bör spela en underordnad roll vid bedömningen
av organisationsförslaget som helhet. Beträffande beräkningarna av
personalbehovet betonar styrelsen dessas osäkra karaktär. Vad gäller arbetsförmedlingen
finner styrelsen att det kapacitetstillskott som tillräknats förmedlingen
(400 års arbetskrafter) så långt beräkningarna redovisas inte
stämmer med hittillsvarande erfarenheter bl. a. av försöksverksamheten.
Styrelsen framhåller också att — såsom påpekats i utredningen — den upprustning
av arbetsvärden som statskontoret funnit nödvändig inte inräknats
i dimensioneringsförslaget.
Sammanfattningsvis understryker arbetsmarknadsstyrelsen att dimensioneringsförslaget
måste ses som ett delvis ofullständigt räkneexempel byggt
på försök till uppskattningar av förslagets effekter.
Riksrevisionsverket uttalar att principiella invändningar kan riktas mot
statskontorets sätt att beräkna rationaliseringsvinster.
TCO anför att en erforderlig omorganisation av arbetsmarknadsverket
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 63
knappast kan leda till några nämnvärda personalminskningar. Därtill är de
anspråk som riktas mot arbetsmarknadsverket alltför stora och de kan förväntas
stegras än mer i fortsättningen. Däremot bör man med nuvarande
personalresurser genom en omorganisation och genom användning av tekniska
hjälpmedel väsentligt kunna höja produktiviteten inom arbetsmarknadsverket.
SR anser att en omorganisation enligt förslaget inte skulle ge en vinst av
den storleksordningen att den skulle motivera omorganisationen. Det vore
kanske värdefullare att rusta upp och effektivera den nu befintliga organisationen.
Utredningsförslagen ger många tips om hur detta skulle kunna
genomföras.
Länsstyrelsen i Örebro län framhåller att den redovisade arbetskraftsbesparingen
inte tar hänsyn till sådana väsentliga delar av organisationen
som lokalkontor m. m. En grov uppskattning av denna personaldel visar att
förslaget kommer att kräva betydligt mer personal än nuvarande organisation
utan att en bättre service kan garanteras.
Departementschefen
Genom 1966 års beslut om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (prop.
1966: 52, SU 107, rskr 251) slogs fast, att arbetsmarknadspolitikens mål
är att åstadkomma och bevara full, produktiv och fritt vald sysselsättning.
Den enskilde står i centrum för denna målsättning. Arbetsmarknadspolitikens
primära uppgift måste vara att genom stöd och service i olika former
tillförsäkra den enskilde rätten till meningsfull sysselsättning i ett fritt valt
yrke. Ambitionerna i detta avseende har vuxit under de senaste decennierna,
inte minst genom det intensiva reformarbetet på utbildningsområdet.
Målsättningen begränsas inte längre till att garantera den enskildes försörjning
under arbetslöshetsperioder. Den har vidgats till att genom utbildning
eller på annat sätt ge den enskilde en säkrare ställning på arbetsmarknaden
och därmed begränsa riskerna för att arbetstagaren blir arbetslös
i framtiden.
Strävandena att öka jämlikheten i arbetslivet har varit den starkaste drivkraften
bakom den successiva höjning av ambitionsnivån som skett, när det
gällt att förverkliga målsättningen om full, produktiv och fritt vald sysselsättning.
Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken fått allt större betydelse som ett
led i den ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitiken har fått till uppgift
att främja balansen på arbetsmarknaden och därmed bidra till ett effektivt
utnyttjande av samhällets resurser. Den skall vidare i samklang med
den ekonomiska politiken i stort främja den ekonomiska tillväxten. Arbetsmarknadspolitiken
skall slutligen — och inte minst — i den enskildes
och samhällets gemensamma intresse syfta till att bereda den enskilde så
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
lönsamt arbete som möjligt. Därför har det också slagits fast i de av riksdagen
antagna riktlinjerna, att arbetsmarknadspolitiken skall vara ett aktivt
medel i strukturpolitiken.
I det nyss åberopade utlåtandet fann statsutskottet detta innebära en betydelsefull
och önskvärd vidgning av arbetsmarknadspolitikens roll i den
ekonomiska politiken liksom i strävandena att stärka den enskildes ställning
på arbetsmarknaden och vidga hans valmöjligheter.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift att genom aktiva insatser främja strukturomvandlingen
är enligt min mening väl förenlig med kravet på att skapa
grundläggande betingelser för att förbättra de lågavlönades ställning och
tillgodose den enskildes behov av stöd och service. Strukturpolitiken syftar
till att göra produktionen mera lönsam och därmed öka tillgången på bättre
betalda arbeten. Förutsättningarna att nå detta syfte förbättras avsevärt
om de enskilda arbetssökandena får arbetsmarlcnadsorganens hjälp att anpassa
sig till strukturförändringarna.
För att nå sitt dubbla syfte att stödja den enskilde och befordra den ekonomiska
tillväxten måste arbetsmarknadspolitiken vara i hög grad differentierad.
Besluten vid 1966 års riksdag innebar en väsentlig förstärkning och
utbyggnad av de arbetsmarknadspolitiska medlen.
Stor vikt lades enligt riksdagsbeslutet vid arbetsmarknadsutbildningen.
Denna angavs vara ett av arbetsmarknadspolitikens betydelsefullaste hjälpmedel.
Syftet skulle vara inte enbart att lösa arbetslöshetsproblem utan
också att tillgodose behovet av aktiva strukturpolitiska insatser och att skapa
grundläggande betingelser för att förbättra de lågavlönades ställning.
För att underlätta den geografiska rörligheten genomfördes också vissa
ändringar av tidigare bestämmelser. Åtgärderna för handikappade förstärktes
i olika avseenden.
I fråga om beredskapsarbetena — som är det viktigaste inslaget bland de
sysselsättningsskapande åtgärderna — framhölls att de så långt som möjligt
skulle drivas lika rationellt som andra arbeten. Beträffande valet av arbetsobjekt
betonades bl. a. att arbetena skall vara angelägna och att urvalet
av arbetsobjekt i ökad utsträckning borde frigöras från beroende av de arbetslösas
bostadsort. Svårigheterna att i längden finna lönsamma objekt i
tillräcklig omfattning i arbetslöshetsområdena gjorde det nödvändigt att
dessa objekt i första hand reserverades för äldre och lokalt bunden arbetskraft.
Iiontanthjälp vid arbetslöshet angavs slutligen vara ett viktigt medel att
bereda den arbetslöse och arbetsförmedlingen rådrum att omsorgsfullt pröva
förutsättningarna för en varaktig arbetsplacering.
Ett förverkligande av den målsättning för arbetsmarknadspolitiken som
uppställts av statsmakterna kräver att arbetsmarknadsorganen utrustas med
tillräckliga personella och materiella resurser. Den utbyggnad som hade
pågått under första hälften av 1960-talet fortsattes genom beslut av 1966
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 65
och de följande årens riksdagar om ytterligare betydande förstärkningar
av arbetsförmedlingsorganisationen. Enbart under de tre senaste budgetåren
bar organisationen tillförts över 400 tjänster.
Utvecklingen efter år 1966 har även i övrigt inneburit en fortsatt kraftig
utbyggnad och differentiering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Arbetsmarknadsutbildningen har fått starkt ökad omfattning. Förlängd
dagpenning från arbetslöshetskassorna och ett särskilt omställningsbidrag
har införts för äldre arbetslösa m. in. Åtgärderna har präglats framför allt
av intensiva insatser för att punktvis förstärka sysselsättningen under den
konjunkturdämpning som har rått under större delen av perioden. Syftet
har i särskilt hög grad varit att lösa sysselsättningsproblemen i skogslänen
och för de mest sårbara grupperna på arbetsmarknaden, nämligen de äldre
och de handikappade.
Utvecklingen har medfört att allt större krav kommit att ställas på den
service arbetsmarknadsverket har att ge. Ett problem som efter år 1966 har
fått en mera framskjuten plats än tidigare är de svårigheter som den enskilde
ställs inför i samband med byte av arbetsplats och yrke. Att detta
problem blivit mera accentuerat hänger samman med den särskilt under
konjunkturnedgången snabba omställningen på arbetsmarknaden. Denna
omställning kräver flyttningar mellan yrken och mellan branscher och
även mellan geografiska områden. Sett ur en annan vinkel medför den att
den enskilda människan måste anpassa sig till ny miljö, överge invanda arbetsrutiner
osv. Att byta arbete innebär emellertid för individen inte bara
att han måste lära sig ett nytt yrke eller resa till en annan plats. Miljöbytet
är också förenat med en rad personliga anpassningsproblem. De kan givetvis
inte lösas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, men dessa kan undanröja
materiella hinder för anpassningen och därmed också göra den
personliga anpassningen lättare. Dessutom kan olika samhälleliga organ
liksom också arbetsmarknadens organisationer genom information och annan
service underlätta anpassningen till nya förhållanden. Inte minst kan
på den vägen åtskilliga misstag undvikas.
Den service arbetsmarknadsverket lämnar arbetssökande och arbetsgivare
ombesörjs av arbetsförmedlingskontoren runt om i landet. För att kunna
ge en nyanserad bild av förhållandena inom olika yrken och på olika arbetsplatser
är det angeläget för arbetsförmedlingarna att de har tillgång till
korrekta och detaljerade informationer om sådana förhållanden som påverkar
valet av arbetsplats samt till sådana uppgifter om arbetssökanden som
är av betydelse för att bedöma hans lämplighet för arbetet. Det bör — som
anfördes i arbetsmarknadspropositionen år 1966 — ligga i företagens intresse
att lämna arbetsförmedlingarna fullständig information om arbetsvillkoren
beträffande anmälda lediga platser. Därmed ökas inte bara de arbetssökandes
möjligheter att välja det arbete som ger dem det bästa utbytet
och den största tillfredsställelsen utan också förutsättningarna för sta3
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 13
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
bilitet i anställningen. De uppgifter som arbetsgivarna lämnar bör kompletteras
med upplysningar från berörda fackföreningar beträffande löner och
andra arbetsförhållanden samt med erfarenheter från förmedlingsarbetet,
t. ex. beträffande omsättningen av arbetskraft på skilda arbetsplatser. Det
stöd som arbetsmarknadsverket utöver dessa informationer kan lämna de
arbetssökande är främst arbetsmarknadsutbildning och bidrag till flyttning.
Informationsverksamheten bör också innefatta upplysningar om dessa
möjligheter för att sökanden skall kunna få en uppfattning om vilka alternativ
som finns.
För att fylla dessa uppgifter måste arbetsmarknadsverket förfoga över en
väl utbyggd och rationellt utformad serviceorganisation på såväl central
som regional och lokal nivå.
Förslag till organisation för arbetsmarknadsverket. Statskontorets förslag
till organisation för arbetsmarknadsverket innebär i korthet följande.
Arbetsförmedlingsverksamheten koncentreras till 82 distriktskontor. Antalet
skall ses som ett riktmärke. Till distriktskontoren skall knytas ambulerande
verksamhet och lokala ombud samt i mån av behov fasta lokalkontor.
Distriktskontoren, som förutsätts vara väl rustade för att lämna en allsidig
och fullständig service, skall svara för de anpassningsåtgärder som
innefattas i arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning samt använda
de olika individinriktade arbetsmarknadspolitiska medlen, t. ex. bidrag
av olika slag.
På regional nivå skall organisationen utgöras av fem arbetsmarknadsnämnder
som var och en inom sin region skall ansvara för planeringen och
genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. De uppgifter som
skall ankomma på nämnderna och deras kanslier avser viss ledning och
samordning av arbetsförmedlingsverksamheten men främst åtgärder i fråga
om sysselsättningsskapande verksamhet och arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsmarknadsnämnderna skall ha omfattande egen beslutanderätt jämfört
med nuvarande länsarbetsnämnder.
Arbetsmarknadsstyrelsen skall ha det samlade ansvaret för planeringen
och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Styrelsen och dess kansli
skall ha främst planerande, styrande och uppföljande uppgifter samt skall
förse de verkställande organen med beslutsunderlag i form av bl. a. målbeskrivningar,
verksamhets- och budgetramar. Den nuvarande byråorganisationen
ersätts med en avdelningsorganisation omfattande tre stora avdelningar
och två fristående mindre enheter.
Förslaget bygger på förutsättningen att olika former av modern administrativ
teknik, bl. a. programbudgetering, tillämpas.
Statskontorets förslag om den lokala arbetsförmedlingsorganisationen utgår
från konstateranden av en fortgående koncentration av befolkning och
näringsliv och en strävan till en kvalitativ höjning av arbetsförmedlingens
service. Den nuvarande spridda organisationen med ett stort antal små enheter
anses inte möjliggöra de kvalificerade insatser som ofta är påkallade.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 67
En fullständig och kvalitativt högtstående service kan enligt statskontorets
mening erbjudas endast vid relativt stora förmedlingsenheter. Statskontoret
lägger stor vikt vid att ambulerande verksamhet skall bedrivas från de
välutrustade distriktskontoren. Vidare förutsätts att en aktiv uppsökande
verksamhet kommer till stånd och att goda kontaktmöjligheter skapas bl. a.
genom lokala ombud. Statskontoret anser att en koncentration till större
enheter också medför rationaliseringsvinster.
Liknande synpunkter anfördes av 1960 års arbetsmarknadsutredning
(SOU 1965: 9) som yrkade på att den genom ombud bedrivna förmedlingsverksamheten
i glesbygder och mindre orter i all möjlig utsträckning skulle
ersättas med förmedling från personellt väl utrustade kontor, lokaliserade
till lämpliga centralorter. I arbetsmarknadspropositionen konstaterade departementschefen
att en utveckling i den av arbetsmarknadsutredningen
angivna riktningen hade ägt rum under senare år. Samtidigt hade ambulerande
verksamhet från de större kontoren bedrivits i ökad utsträckning. Erfarenheterna
härav hade varit goda. Departementschefen förutsatte att arbetsmarknadsstyrelsen
utvidgade denna verksamhet allt eftersom det var
lämpligt men var inte beredd att föreslå någon omedelbar avveckling av
ombudssystemet. Det borde ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att i
samråd med berörda länsorgan från fall till fall avgöra på vilket sätt behovet
av arbetsförmedling bäst tillgodosågs.
Utvecklingen mot en minskning av antalet arbetsförmedlingsombud och
en ökning av den ambulerande verksamheten fortsätter. Arbetsmarknadsstyrelsen
har aktualiserat en fortsatt koncentration av förmedlingsorganisationen
även genom indragning av vissa av de minsta förmedlingsenheterna
— avdelningskontor med en eller två tjänstemän. Enligt vad jag har inhämtat
har sådana indragningar kommit till stånd i enstaka fall. I anslagsframställningen
för budgetåret 1970/71 anför arbetsmarknadsstyrelsen att fullständiga
serviceresurser kan finnas endast vid kontor av viss storlek. Ambitionen
att ge förbättrad service leder därför till en koncentration av kontorsorganisationen
med successiv avveckling av de minsta förmedlingsenheterna.
I detta sammanhang har arbetsmarknadsstyrelsen anmält att en arbetsgrupp
inom styrelsen föreslagit ny kontorsorganisation för arbetsförmedlingen.
Förslaget som har utarbetats i samråd med länsarbetsnämnderna
innebär att varje län förses med ett antal väl utrustade kontor — benämnda
distriktskontor — där fullständig service innefattande yrkesvägledning och
arbetsvärd kan lämnas. Distriktskontoren utgör samtidigt utgångspunkter
för ambulatorisk förmedling. Utöver distriktskontoren skall enligt förslaget
finnas ett antal kontor med varierande serviceutrustning — s. k. lokalkontor
—- underställda distriktskontoren. Förslaget syftar till en indragning av
ett fyrtiotal kontor av typ en- och tvåmanskontor. Genomförandet förutsätts
ske etappvis.
I princip föreligger stora likheter mellan de av arbetsmarknadsutred -
68 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
ningen anförda synpunkterna, de praktiska strävandena inom arbetsmarknadsverket,
förslaget från arbetsgruppen inom arbetsmarknadsstyrelsen och
statskontorets förslag. Det sistnämnda är dock i vissa avseenden det mest
långtgående.
Vid remissbehandlingen av statskontorets förslag har behovet av större
välutrustade förmedlingsenheter vitsordats från flera håll och eu viss koncentration
av förmedlingsverksamheten till sådana enheter har förordats.
Ingen remissinstans är dock beredd att gå så långt som statskontoret i detta
hänseende. Genomgående anser remissinstanserna att en långtgående indragning
av lokala förmedlingsenheter leder till försämrad service för arbetsförmedlingens
kunder.
Som jag inledningsvis framhållit är arbetsmarknadspolitikens främsta
uppgift att ge den enskilde det stöd och den service som han eller hon kan
behöva. Det främsta kravet när det gäller arbetsförmedlingens organisation
är därför att förmedlingen skall kunna lämna fullgod service. Begreppet
fullgod service är emellertid inte entydigt och dess innehåll beror av vilka
ambitioner som från tid till annan ställs upp för förmedlingen i olika arbetsmarknadssituationer.
En väsentlig faktor är under alla förhållanden att
servicen skall vara lätt tillgänglig för dem som tar förmedlingens tjänster
i anspråk. I detta avseende innebär utvecklingen mot större rörlighet — bl. a.
genom bilismens ökning och utbyggnaden av allmänna kommunikationer i
och omkring större tätorter — generellt sett att behovet av omedelbar närhet
till fasta arbetsförmedlingsenheter minskar. I första hand gäller detta arbetssökande
som behöver endast enklare förmedlingstjänster. Dessa personer
kan också till stor del betjänas genom kontakter per telefon eller skriftlig
information som distribueras med post eller på annat sätt. Sådana kunder
som kräver mera omfattande och kvalificerade tjänster behöver däremot
vanligen tillgång till närservice från arbetsförmedlingen. Hit hör till stor del
grupperna handikappade och personer bosatta i glesbygder.
Det är emellertid inte givet att behovet av närservice tillgodoses bäst genom
fasta förmedlingsenheter med i princip dagligt öppethållande. Enligt
min uppfattning talar mycket för att servicebehovet i många fall kan tillgodoses
bättre genom ambulerande enheter. Sådana kan inlemma fler orter i
ett servicenät än som kan nås med ett nät av fasta enheter. I detta avseende
innebär ambuleringen en förbättrad service. Särskilt i glesbygder ger ambulering
möjligheter att med rimlig insats av resurser tillhandahålla en tillfredsställande
närservice. Den begränsning av mottagningen till vissa bestämda
tider på olika orter som torde bli en följd av en övergång till ökad
temporär eller permanent ambulerande verksamhet anser jag inte innebära
nämnvärda nackdelar i serviceavseende. Genom att den ambulerande verksamheten
anknyts till stora välutrustade enheter ges vidare möjlighet att
höja servicens kvalitet även i förmedlingsorganisationens yttersta delar.
Såväl kvantitativt som kvalitativt måste ökade anspråk ställas på be -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 69
handlingen av svårlösta arbetsförmedlingsärenden och arbetsvårdsfall. Samtidigt
öppnar utvecklingen av framför allt tekniska hjälpmedel möjligheter
till mindre personalkrävande behandling av enklare förmedlings- och informationsuppgifter.
De personalresurser som kan frigöras härigenom bör enligt
min mening i första hand disponeras för att förstärka de kvalificerade
insatserna i fråga om svårlösta förmedlingsärenden och arbetsvårdsuppgifter.
Vid fördelningen och utnyttjandet av resurserna måste en avvägning ske
mellan olika intressen. För min del anser jag att ett genomförande av statskontorets
förslag i dess yttersta konsekvenser inte skulle tillräckligt tillgodose
berättigade krav från avnämarna på bekväm tillgång till arbetsförmedlingsorgan.
Ett större antal fasta förmedlingsenheter måste behållas.
Eu likvärdig och kvalitativt högtstående service i förmedlingsorganisationens
alla delar måste dock eftersträvas.
I överensstämmelse med de principer som både statskontoret och arbetsgruppen
inom arbetsmarknadsstyrelsen lagt till grund för sina förslag anser
jag att stommen i förmedlingsorganisationen bör vara ett antal välutrustade
enheter som kallas distriktskontor. En riktpunkt för antalet distriktskontor
bör vara att det normalt skall finnas ett sådant kontor i varje
kommunblocksanpassad A-region. Till varje distriktskontor bör anslutas
ett lämpligt antal fasta lokala enheter som kallas lokalkontor. Dessa kontor
skall alltefter behovet på orten ha resurser för att själva kunna handlägga
flertalet förmedlingsärenden. Till skillnad från statskontoret anser jag
att lokalkontoren under överskådlig tid bör betraktas som normala delar
av organisationen.
För att lokalkontorens kvalitativa och kvantitativa kapacitet i mån av
behov skall kunna ökas bör deras verksamhet stödjas av distriktskontoren.
Organisatoriskt bör lokalkontoren därför anknytas till och underställas
distriktskontoren. Lokalkontoren skall förmedla kontakt mellan kunder och
distriktskontor i fråga om insatser som inte lämpligen kan utföras vid lokalkontoren.
I detta sammanhang kan erinras om att resekostnadsersättning
och traktamente kan utgå till den som kallas till arbetsförmedlingen för utredning
om sin framtida sysselsättning.
Uppgiften att genom ambulerande verksamhet föra ut kvalificerad service
till platser som saknar fasta förmedlingsenheter bör åvila distriktskontoren.
Ambulatorisk service bör inriktas i synnerhet på glesbygder och
platser som drabbats av företagsnedläggningar och driftinskränkningar.
Sammanfattningsvis innebär alltså mitt förslag i fråga om arbetsförmedlingens
lokala organisation att en fortsatt koncentration av denna skall genomföras
men att jag inte är beredd att förorda en så långtgående koncentration
av det fasta kontorsnätet som statskontorets förslag innebär. Fasta
förmedlingsenheter har, även om de är små och har begränsade resurser,
väsentliga uppgifter att fylla från servicesynpunkt, särskilt om deras verk
-
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
samhet genom olika organisatoriska åtgärder stöds av och samordnas med
verksamheten vid större välutrustade förmedlingsenheter.
Statskontorets organisationsförslag innefattar ett stort antal till distriktskontoren
anknutna lokala ombud med huvudsakligen kontakt- och informationsuppgifter.
Även om man behåller ett större antal fasta förmedlingsenheter
än vad statskontoret förutsatt anser jag att lokala ombud av föreslagen
karaktär behövs.
S. k. öppen förmedling med listor över lediga platser och olika tekniska
hjälpmedel i förmedlingsarbetet —• på sikt även ADB — torde öka möjligheterna
för de minsta lokala förmedlingsenheterna att göra värdefulla insatser.
I ett längre perspektiv kan man härigenom räkna med att fasta lokalkontor
i ökande omfattning kommer att kunna ersättas med lokala ombud. Jag
behandlar förmedlingens arbetsformer närmare i det följande.
För att ge underlag för bedömningen av den fortsatta utvecklingen av förmedlingsorganisationen
bör arbetsmarknadsstyrelsen utforma och redovisa
ett konkret förslag till kontorsorganisation och dennas genomförande. Förslaget
bör utarbetas i nära kontakt med länsarbetsnämnderna, andra berörda
länsorgan och kommunala organ. Väsentligt är att konsekvenserna för förmedlingens
kunder klarläggs. Som jag förut har angivit får en indragning
av fasta förmedlingskontor inte innebära en totalt sett försämrad service
för kunderna i de områden där indragningar blir aktuella. Vidare vill
jag understryka att avsikten inte är att låsa fast organisationen på sådant
sätt att det försvårar anpassning till ändrade förhållanden. Anpassningen
av förmedlingens organisation till utvecklingen måste givetvis ske kontinuerligt.
Fn riktpunkt för det närmast aktuella arbetet bör vara ett genomförande
av i första hand den organisation som har föreslagits av arbetsgruppen
inom arbetsmarknadsstyrelsen. Detta gäller såväl indragningen av kontor
som framför allt den organisatoriska samordningen av stora distriktskontor
med anknutna lokalkontor och ambulerande verksamhet. Jag ämnar senare
föreslå Kungl. Maj :t att arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att
lägga fram förslag i frågan före sommaren 1970.
Vad gäller den regionala organisationen innebär statskontorets förslag
att de nuvarande länsarbetsnämnderna skall slopas och ersättas med fem
storregionala arbetsmarknadsnämnder och att anknytningen mellan arbetsmarknadsverkets
länsorganisation och övrig länsförvaltning i stort sett
överges.
Bakom förslaget ligger uppfattningen att de nuvarande länen — särskilt
i planeringssammanhang — inte längre lämpar sig som regional indelningsgrund
för arbetsmarknadsverket. Med denna utgångspunkt har statskontoret
angivit vissa krav på den regionala indelningen. Kraven innebär
att beroendet mellan regionerna skall vara så litet som möjligt, att de regio
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 71
nala arbetsmarknadsorganens arbetsuppgifter bör vara likartade i fråga
om inriktning och omfattning så att resultatjämförelser mellan regionerna
blir meningsfulla och att olika stordriftsfördelar skall kunna tillgodogöras.
En reservant i statskontorets styrelse samt arbetsmarknadsstyrelsen och
i det närmaste samtliga remissinstanser har inte kunnat ansluta sig till uppfattningen
att länen skulle vara olämpliga som regional indelningsgrund för
arbetsmarknadsverket.
För min del kan jag inte tillmäta de av statskontoret uppställda kraven
på den regionala indelningen och organisationen sådan betydelse att de
motiverar de föreslagna ändringarna. De av ett stort antal remissinstanser
påtalade riskerna för praktiska olägenheter i bl. a. kontakt- och samordningsavseende
anser jag värda att särskilt beakta.
Vilket samband som behöver finnas mellan arbetsmarknadsverkets regionala
indelning och länsindelningen beror givetvis i första hand av
arbetsfördelningen mellan olika regionala förvaltningsorgan och deras inbördes
kontaktbehov. I detta avseende vill jag särskilt peka på att riksdagen
i beslutet om lokaliseringspolitiken år 1964 (prop. 185, BaU 48, rskr 408)
uttalade att samhällsplaneringen skulle ha till ändamål att, på orter som
är lämpliga från lokaliseringssynpunkt, få till stånd en effektiv samhällsservice
i form av skolor, vägar, kommunikationer och statlig service. De
medel som skall användas vid insatser av detta slag handhas i länen av
olika länsorgan. Riksdagen uttalade också att samlade insatser borde eftersträvas.
Bl. a. för att underlätta samordningen i detta hänseende tillskapades
planeringsråden. I planeringsarbetet har länsarbetsnämnderna en viktig
uppgift att fylla, särskilt när det gäller sysselsättnings- och byggplaneringen.
De regionala arbetsmarknadsorganen — länsarbetsnämnderna — måste
även i framtiden ha planerande funktioner av nämnda slag. De bör därför
behålla sin anknytning till. länen.
Ett väsentligt skäl för att behålla länsarbetsnämnderna är enligt min
mening också att det ligger ett betydande värde i den bredd i fråga om
parts- och lokal representation som nämnderna medger. Arbetsmarknadsstyrelsen,
SAF, Sveriges industriförbund och LO framhåller också betydelsen
av denna representation.
Mot bakgrund av de skäl som har åberopats från olika håll finner jag att
förutsättningar f. n. inte finns för att genomföra den föreslagna regionalorganisationen.
Ett bibehållande av den nuvarande länsanknutna regionalorganisationen
för arbetsmarknadsverket hindrar enligt min mening emellertid inte att eu
effektiv samordning och samverkan över länsgränser och i större regionala
sammanhang sker i fråga om planerings- och verkställighetsåtgärder inom
skilda sektorer av arbetsmarknadsverkets verksamhet. Arbetsmarknadsstv
-
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
relsen har erinrat om att det finns utrymme för ett betydande samarbete
över länsgränserna vilket redan utnyttjas i växande utsträckning. Som
uttryck för detta slag av samarbete har styrelsen pekat på regionorganisationen
vid vissa byråer, de för flera län gemensamma avdelningsingenjörskontoren
för beredskapsarbetenas administration och de likaså för angränsande
län gemensamma konsulenterna för den interna personalutbildningen.
I fråga om arbetsmarknadsutbildningen har skolöverstyrelsen
framhållit att en samplanering förekommer mellan länsarbetsnämnder i
närliggande län och att den bör bli en normal företeelse.
Regionorganisationen vid arbetsförmedlings- och arbetsvårdsbyråerna
inom arbetsmarknadsstyrelsen avser en fördelning av kontakt- och tillsynsuppgifter
och handläggning av vissa arbetsförmedlings- och arbetsvårdsärenden.
För dessa uppgifter har landet indelats i fyra regioner som var och
en omfattar mellan fem och åtta län. Vid tekniska byrån tillämpas en indelning
i sju regioner för frågor om aktivering av den regionala planläggningen
och handläggning av ansökningar om beredskapsarbeten.
Indelningen vid tekniska byrån anknyter till den regionindelning som tilllämpas
för avdelningsingenjörs- eller regionkontoren för beredskapsarbetenas
administration. De sju kontoren svarar för tillsyn och kontroll av beredskapsarbeten
samt teknisk rådgivning till länsarbetsnämnderna. Till regionkontoren
har vidare sammanförts den ekonomiska administrationen
och viss teknisk statistik för de olika arbetsplatserna. Enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen
uppgivit har samordningen av den tekniska kontrollen
och bevakningen medfört betydande styrningsvinster. Sammanförandet av
olika administrativa uppgifter har bidragit till att åstadkomma en rationell
samordning av tekniska och ekonomiska frågor. Samordningen har medfört
rationaliseringsvinster som beräknas till 1—1,2 milj. kr. per år.
Med anledning av den starkt ökade kursverksamheten för verkets tjänstemän
har sedan budgetåret 1967/68 inrättats fem tjänster för konsulenter
med enbart administration av personalutbildning som uppgift och tre tjänster
för tjänstemän med kombinerade utbildnings- och personaladministrativa
uppgifter. Dessa utbildningskonsulenter som är placerade vid vissa
länsarbetsnämnder svarar för planering och ledning av regionala och lokala
kurser och genomförande av andra lokala utbildningsåtgärder. Varje konsulents
arbetsområde omfattar flera län.
Enligt min uppfattning kan och bör samordningen över länsgränserna
drivas längre än som hittills har skett. Den bör utsträckas till att omfatta
även andra funktioner och uppgifter inom större regioner. Syftet bör vara
att effektivera verksamheten och åstadkomma rationaliseringsvinster. I
första hand bör strävas efter en sådan samordning av administrativa uppgifter
som inrättandet av regionkontoren för beredskapsarbetena och de
för flera län gemensamma utbildningskonsulenterna syftar till. Som särskilt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 73
angelägna områden för fortsatta samordningssträvanden vill jag ange den
sysselsättningsskapande verksamheten och arbetsmarknadsutbildningen.
Socialstyrelsen har anfört att samarbete mellan sjukvård och arbetsvärd
förutsätter gemensamma gränser vid regionindelningen och påpekar att
landet i fråga om vissa kvalificerade specialiteter inom sluten sjukvård är
indelat i sju regioner. Med hänsyn bl. a. till vad socialstyrelsen anfört bör
en regional samordning även för arbetsvårdsområdet övervägas.
Jag finner det angeläget att arbetsmarknadsstyrelsen fortlöpande beaktar
och tillvaratar möjligheterna i angivna hänseenden och vidtar de praktiska
åtgärder eller inkommer med de förslag som föranleds härav.
I fråga om organisationen för arbetsmarknadsstyrelsen är grundtanken i
statskontorets förslag att en decentralisering av framför allt verkställighetsuppgifter
från den centrala nivån bör komma till stånd för att skapa
ökat utrymme för en förstärkt och intensifierad planeringsverksamhet. Förslaget
syftar vidare till att säkerställa överskådlighet och samordning i den
omfattande verksamhet som styrelsen handhar.
Förslaget om en långtgående decentralisering har mött kritik från bl. a.
arbetsmarknadsstyrelsen, LO och TCO. Arbetsmarknadsstyrelsen har framhållit
alt en samlad central ledning också av den kortsiktiga planeringen
och av verkställighetsåtgärderna är nödvändig. LO och TCO har anfört att
arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter inte får begränsas så att styrelsen utvecklas
till ett planerings- och utredningsorgan medan de regionala organen
kommer att svara för arbetsmarknadspolitikens ledning och utövning.
Enligt min mening bör arbetsmarknadsåtgärderna handhas av ett organ
som har överblick över arbetsmarknadsförhållandena i landet som helhet.
Jag kan därför ansluta mig till de synpunkter som anförts i nyssberörda remissyttranden.
Vad gäller organisationen av arbetsmarknadsstyrelsen anser jag att statskontorets
förslag har betydande förtjänster och bör ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Eu utformning av organisationen i enlighet med de huvuddrag som
statskontoret har skisserat bör vara ägnad att underlätta samordning av
verksamheten och öppna möjligheter till rationaliserings- och effektivitetsvinster.
Av särskilt intresse anser jag vara sådana frågor som integration av
arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning, samordning av olika former
av sysselsättningsskapande verksamhet och förstärkning av planeringsoch
ekonomifunktionerna.
Arbetsmarknadsstyrelsen har framhållit att det finns ett avgörande samband
mellan en kommande programindelning för arbetsmarknadsverket
och organisationsutformningen för styrelsen. Jag delar uppfattningen att
utformningen av programbudgetsystem och programindelning har betydelse
för organisationsutformningen. Vid utformningen av organisationen bör
emellertid betydande hänsyn tas även till sådana förhållanden som admi
3*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. 13
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
nistrativ samordning, rationella arbetsrutiner, lämplig storlek på arbetsenheter,
kontaktbehov, informationsflöden och s p e ci a 1 i s er i n g sb ehov. Arbetet
med programindelning och utformning av programbudgetsystemet torde i
och för sig inte behöva slutföras innan organisationsförändringar aktualiseras.
Jag förutsätter att programbudgetarbetet bedrivs så att arbetsmarknadsstyrelsen
om möjligt som komplement till sin ordinarie anslagsframställning
för budgetåret 1971/72 kan redovisa en anslagsframställning i programtermer.
För budgetåret 1972/73 bör då ordinarie anslagsframställning
kunna redovisas i programtermer.
I fråga om arbetsmarknadsstyrelsens organisation förordar jag att de
principer som har angetts i statskontorets förslag läggs till grund för en
översyn. Genomförandet av en organisationsförändring förutsätter att förslaget
kompletteras med detaljerade organisations-, arbets- och befattningsbeskrivningar,
personalbehovsberäkningar m. m. Förslaget torde också behöva
modifieras med hänsyn till att den nuvarande länsorganisationen bibehålls
och decentraliseringen av uppgifter från central till regional nivå
inte drivs så långt som statskontoret förutsatt. En kompletterande översyn
med syfte att utforma ett konkret förslag till organisation av arbetsmarknadsstyrelsen
och en plan för dess genomförande bör därför komma till
stånd i särskild ordning. Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om de
närmare riktlinjerna för översynen. Jag utgår från att arbetet med översynen
inriktas på att slutföras i sådan tid att frågan om ny organisation
kan behandlas av statsmakterna i samband med anslagsframställningarna
för budgetåret 1972/73.
Trots att jag inte har kunnat ansluta mig till den långtgående decentralisering
som statskontorets förslag innebär, anser jag att frågan om ökad
decentralisering av uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen bör ägnas ytterligare
uppmärksamhet. Bland åtgärder som bör övervägas vill jag framhålla
vidgad delegering av handläggning och beslut i enskilda ärenden till länsarbetsnämnderna
och i viss mån till arbetsförmedlingskontor. Vidare kan
övervägas att flytta ut uppgifter till »storregionala» organ av den typ som
representeras av de nuvarande sju regionkontoren för administration av
beredskapsarbeten. En sådan decentralisering kan eventuellt kombineras
med en samordning av uppgifter från länsarbetsnämnderna till sådana
»storregionala» organ. En ytterligare form av åtgärder som kan komma i
fråga avser utflyttning av avgränsade funktioner och därmed sammanhängande
organisatoriska enheter till lämplig lokalisering utanför storstadsområdena.
Det bör ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att fortlöpande överväga
olika decentraliseringsmöjligheter av dessa slag och vidta de åtgärder eller
lägga fram de förslag som föranleds härav. Möjligheterna till decentralisering
bör givetvis också beaktas vid översynen av arbetsmarknadsstyrelsens
organisation.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 75
Arbetsförmedling. Statskontoret ställer tre grundläggande krav på arbetsförmedlingen.
Den skall kunna tillhandahålla sådan service att syftet med
arbetsförmedlingsverksamheten uppfylls. Den skall vidare kunna prestera
en sådan kvalitet i sitt arbete att varje förmedlingsärende får den behandling
som med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet optimalt
tillgodoser syftet med verksamheten. Slutligen skali den ha en sådan omfattning
att den fungerar tillfredsställande på hela arbetsmarknaden. Dessa
krav kan jag i allt väsentligt ansluta mig till.
Flertalet lediga platser på arbetsmarknaden tillsätts utan medverkan av
den offentliga arbetsförmedlingen. I första hand gäller detta okomplicerade
arbetsbyten inom samma yrke och arbetsmarknadsregion. Avsevärt svårare
är det att undvara förmedlingens rådgivning och samhällets arbetsmarknadspolitiska
service vid flyttning till annan arbetsmarknadsregion, övergång
till annat yrke, handikappades anpassning på arbetsmarknaden osv.
Arbetsförmedlingens möjligheter att göra effektiva insatser i dessa fall beror
emellertid av att den medverkar i tillräckligt stor del av den totala platstillsättningen.
Just det stora behovet av kvalificerade insatser nödvändiggör en målmedveten
rationalisering av mer rutinbetonade uppgifter vid förmedlingarna
och en fortsatt integrering av de skilda arbetsuppgifterna vid förmedlingskontoren.
Arbetsförmedlingens förutsättningar att fylla sin uppgift hänger nära
samman med vilka resurser som ställs till dess förfogande och hur dessa
resurser organiseras och disponeras. Arbetsförmedlingens personalresurser
har under de senaste åren expanderat snabbt. Samtidigt har omfattande åtgärder
satts in för personalens utbildning. Moderna lokaler har i stor utsträckning
anskaffats och nya tekniska hjälpmedel har tillkommit. Vidare
har de arbetsmarknadspolitiska medlen byggts ut och förbättrats. I syfte
att tillvarata resurserna så effektivt som möjligt har rationaliseringsarbetet
inom arbetsmarknadsverket intensifierats.
Statskontoret har lagt fram en rad förslag som syftar till att ytterligare
effektivera arbetsförmedlingen och säkra att kraven på verksamheten uppfylls.
En del av dessa förslag har jag redan behandlat i det föregående. Beträffande
den yttre organisationen har jag sålunda framhållit att en koncentration
till större kontorsenheter bör eftersträvas och att arbetsmarknadsstyrelsen
före sommaren 1970 bör lägga fram förslag till ändring av
organisationen i sådan riktning. I det följande behandlar jag statskontorets
förslag rörande arbetsförmedlingens inre organisation samt dess metoder
och arbetsformer.
Statskontoret anser att förmedlingsinsatserna bör differentieras efter
avnämnarnas behov. Härigenom tillgodoser man, menar statskontoret, avnämnarnas
intressen på samma gång som man når ett bättre resursutnyttjande
inom arbetsförmedlingen. Steg i riktning mot ökad differentiering
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
har redan tagits. De hittillsvarande erfarenheterna synes vara goda. Arbetet
med att ytterligare utveckla systemet bör därför fortsättas. Arbetsmarknadsstyrelsen
bör redovisa sina erfarenheter i samband med förslaget i fråga
om kontorsorganisationen.
En av de förmedlingsorganisatoriska konsekvenserna av en differentiering
bör enligt statskontoret bli ett system med s. k. öppen förmedling, som
innebär att uppgifter om lediganmälda platser hålls tillgängliga för de arbetssökande
utan att dessa skrivs in som arbetssökande. De som anlitar den
öppna förmedlingen får själva ta kontakt med vederbörande arbetsgivare.
Försök med öppen förmedling pågår f. n. på flera platser i landet. I vissa
fall liar den öppna förmedlingen kombinerats med en försöksverksamhet
med telefonanmälan i samband med att medlemmar i erkända arbetslöshetskassor
blir arbetslösa. Jag finner den pågående försöksverksamheten
intressant. Innan jag tar ställning till statskontorets förslag bör emellertid
resultaten av pågående försöksverksamhet utvärderas. Försök bör också
göras med den av statskontoret föreslagna kontor sutformningen med kundmottagning,
expedition och uppdragscentral. Utvärderingen av försöken bör
avse personalbesparingar, kostnader i samband med övergången, förmedlingsresultat,
jämförelser mellan olika kontorsformer in. in. Resultaten bör
redovisas i så god tid att de kan beaktas vid statsmakternas behandling av
anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73. I fråga om telefonanmälan
för arbetslösa bör hänsyn tas till de förändringar som kan komma
att aktualiseras av beslut i anledning av den pågående utredningen om kontant
stöd vid arbetslöshet. I detta sammanhang bör särskilt kontrollmöjligheterna
ägnas uppmärksamhet. Detta kan föranleda viss tidsförskjutning av
utvärderingen på detta område.
I likhet med statskontoret anser jag att en integrering mellan förmedling,
arbetsvärd och yrkesvägledning under enhetlig ledning är ägnad att effektivera
den samlade arbetsförmedlingsverksamheten. Härigenom bör bl. a.
möjligheterna att åstadkomma en likvärdig service för arbetssökande i alla
delar av arbetsförmedlingsorganisationen öka. En ökad integrering bör således
eftersträvas på olika sätt. Jag har i det föregående framhållit att stommen
i arbetsförmedlingens organisation bör utgöras av ett antal välutrustade
distriktskontor. I principiell överensstämmelse med statskontorets förslag
anser jag att distriktskontor i regel bör vara försedda med specialiserade
tjänstemän för arbetsvärd och yrkesvägledning. Med ett bibehållet större
antal lokalkontor kan det i vissa fall vara motiverat att även sådana förses
med arbetsvårdare och yrkesvägledare. Frågan om lämplig fördelning av
specialiserade arbetsvärds- och yrkesvägledningstjänstemän i organisationen
bör närmare behandlas i samband med det förslag till kontorsorganisation
som arbetsmarknadsstyrelsen i enlighet med vad jag tidigare har anfört
bör lägga fram.
En väsentlig förutsättning för att den eftersträvade integrationen skall
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 77
lyckas är enligt min mening att den samlade arbetsförmedlingsverksamheten
står under enhetlig ledning. I första hand bör denna komma till stånd
på det lokala planet. Den bör införas successivt i takt med att den skisserade
distriktsorganisationen genomförs.
Som jag har anfört i samband med behandlingen av förslagen om arbetsmarknadsstyrelsens
organisation är frågan om integration av arbetsförmedling,
arbetsvärd och yrkesvägledning inom styrelsen av särskilt intresse.
Den bör beaktas vid översynen av arbetsmarknadsstyrelsens organisation.
Gemensam utbildning av personal inom arbetsförmedlingen på sätt statskontoret
har förordat anser jag vara ett naturligt led i strävandena mot ökad
integration. Den bör vara av särskilt värde för att mindre komplicerade arbetsvärds-
och yrkesvägledningsfrågor skall kunna föras över till förmedlingspersonalen.
Härigenom ökas utrymmet för kvalificerad specialistbehandling
av komplicerade ärenden. Genom bättre samordnad service slipper
arbetssökandena också i många fall uppsöka olika delar av förmedlingsorganisationen.
Redan nu tillämpas dessa principer i viss utsträckning. Jag
förutsätter att arbetsmarknadsstyrelsen också i fortsättningen beaktar möjligheterna
att successivt bredda arbetsförmedlingspersonalens kunskaper i
de avseenden jag har angett.
För att öka yrkesrörligheten på arbetsmarknaden och åstadkomma ett så
rationellt utnyttjande av arbetsförmedlingens personal som möjligt vill
statskontoret avskaffa den nuvarande uppdelningen av arbetsförmedlingens
expeditioner efter yrkes- och branschområden och i stället organisera sammanhållna
förmedlingsexpeditioner. I viss utsträckning har en sådan organisation
av förmedlingskontoren redan prövats. Arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller emellertid att erfarenheterna av denna organisation inte är entydiga.
Innan slutlig ställning tas till förslaget bör därför enligt min mening
den föreslagna organisationen prövas ytterligare inom ramen för den
försöksverksamhet som f. n. bedrivs inom arbetsförmedlingen. Härvid bör
bl. a. förutsättningarna för ifrågavarande organisation vid kontor av olika
storleksordning klargöras.
Som framgår av vad jag tidigare har anfört finner jag det ofrånkomligt
att en koncentration av arbetsförmedlingsverksamheten till större kontorsenheter
i stor utsträckning kombineras med ambulerande verksamhet.
Vidare innebär en koncentration av arbetsförmedlingens resurser till fler
stora enheter än f. n. enligt min mening att det blir möjligt att ge den ambulerande
verksamheten ökad stadga och effektivitet och inrymma den som
ett naturlig led i de stora förmedlingsenheternas verksamhet. Det bör ankomma
på arbetsmarknadsstyrelsen att i samband med förslaget till kontorsorganisation
behandla även utformningen av den ambulerande verksamheten,
varvid resultatet av en inom styrelsen pågående utvärdering och omprövning
av den hittillsvarande ambuleringen bör redovisas.
Med anledning av statskontorets förslag om åtgärder för att vid inter -
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
lokal förmedling ge den arbetssökande bättre insikter inte bara i sysselsättningsförhållanden
utan också i allmänna förhållanden på den tilltänkta
inflyttningsorten vill jag erinra om att steg i denna riktning har tagits
inom arbetsförmedlingen under senare år. Denna verksamhet bör emellertid
av skäl som statskontoret har anfört byggas ut ytterligare i den takt som
resurserna medger. Informationen bör i första hand ta sikte på bostadssituationen
samt möjligheterna till skolutbildning och annan samhällelig
service.
Arbetsförmedlingens s. k. mittmånadsräkning av hos förmedlingen anmälda
arbetslösa arbetssökande medför enligt statskontoret att arbetslösheten
för vissa kategorier arbetstagare underskattas. Statskontoret menar
därför att denna statistik bör förbättras så att den i större utsträckning än
t'', n. omfattar också arbetslösheten bland dem som inte är medlemmar i erkända
arbetslöshetskassor. I anledning av detta förslag får jag erinra om
att statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar fr. o, m. den 1
januari 1970 sker månadsvis. Därigenom blir det möjligt att månatligen
följa förändringarna av den totala arbetslösheten. Någon sådan totalbild
kan inte erhållas genom arbetsförmedlingens statistik eftersom denna är
beroende av att den arbetslöse anmäler sig hos förmedlingen. Härav följer
givetvis inte att man skulle underlåta att i möjligaste mån förbättra också
ifrågavarande statistik. När en ADB-registrering av arbetssökande hos arbetsförmedlingen
kommer till stånd bör möjligheten att förbättra mittmånadsräkningen
övervägas.
Arbetsvärd. De handikappades behov av fördjupad arbetsförmedlingsservice
och arbetsmarknadsmässig rehabilitering tillgodoses inom arbetsvärdens
ram. Arbetsvärdens uppgift är att ge det stöd som behövs för att
den handikappade fritt skall kunna välja yrke och förverkliga yrkesvalet.
Arbetsvärden skall också underlätta den handikappades anpassning i arbetslivet
och svara för att sysselsättning erbjuds dem som inte kan få arbete
på öppna marknaden. Verksamheten handhas av arbetsmarknadsverket
men kommuner, landsting och andra organ medverkar som huvudmän
för arbetsprövning, arbetsträning och skyddad sysselsättning.
Utbyggnaden av arbetsvårdsverksamheten har till stor del skett under
1960-talet. Antalet arbetsvårdssökande har ökat från 31 359 år 1960 till
86 184 år 1968. Under år 1968 hänvisades 23 386 personer till rehabiliteringsåtgärder
i form av arbetsprövning, arbetsträning, yrkesutbildning m. m. och
11 727 erhöll genom arbetsvärden anställning på öppna marknaden. Samtidigt
sysselsattes över 21 000 handikappade i någon form av skyddad verksamhet.
Det skall påpekas att ett stort antal handikappade därutöver har fått
arbete genom den allmänna förmedlingen.
Den snabba expansionen får ses mot bakgrund av socialförsäkringssystemets
utbyggnad samt den av riksdagen antagna målsättningen för arbetsmarknadspolitiken
som förutsätter väsentligt ökade insatser för handikap
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 79
pad, äldre eller av annan orsak svårplacerad arbetskraft. Det ökade samarbetet
mellan arbetsvärden och övriga organ med rehabiliteringsuppgifter har
också medfört att behovet av arbetsvårdsåtgärder prövas systematiskt i
rehabiliteringsarbetet. Genom kvalificerade åtgärder kan nu allt fler gravt
handikappade, för vilka anpassning till arbetslivet tidigare inte ansetts
möjlig, inlemmas i produktionen. Jämsides härmed har näringslivets snabba
strukturomvandling medfört ökade svårigheter för äldre och handikappade
personer att få eller behålla anställning på den öppna marknaden. Dessa
grupper har därför i ökad utsträckning remitterats till arbetsvärden. I likhet
med statskontoret anser jag det nödvändigt att arbetsvärdens resurser såväl
kvalitativt som kvantitativt fortlöpande utvecklas för att de ökande anspråken
skall kunna tillgodoses. De personalbesparingar som kan uppnås genom
rationaliseringar inom den samlade arbetsförmedlingsverksamheten bör
bl. a. tas i anspråk för detta ändamål. Jämsides med sådan förstärkning av
personalresurserna bör olika förändringar övervägas för att ge bättre kontinuitet
i rehabiliteringsarbetet samt minska tid och kostnader för åtgärderna.
Detta torde bl. a. kunna ske genom att arbetsvärdens insatser inriktas i första
hand på sådana fall som förutsätter kvalificerade åtgärder för varaktig rehabilitering.
Förutsättningarna för att i ökad omfattning föra över enklare
och okomplicerade fall till den allmänna förmedlingen bör därför prövas.
Möjligheterna härtill torde förbättras tack vare de särskilda expeditioner för
kvalificerade arbetsförmedlingsåtgärder som införs i samband med den pågående
försöksverksamheten med öppen förmedling. En utbyggd kontaktmannaverksamhet
avseende olika vårdinstitutioner enligt statskontorets förslag
möjliggör också att den arbetsvårdsbedömning som föregår sådan överföring
kan utföras i direkt anslutning till att ärendet aktualiseras av försäkringskassa
eller annat remitterande organ. För samordningen av den arbetsmarknadsmässiga
rehabiliteringen är det nödvändigt att platserna vid
statsunderstödda arbetsvårdsinstitutioner även framdeles står till arbetsmarknadsverkets
förfogande. Det ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen att
pröva förutsättningarna för en ökad differentiering av arbetsvårdsverksamheten
samt ta upp förhandlingar med berörda huvudmän om förstärkning
av kontaktmannaverksamheten och effektivering av samarbetet med kommunala
och andra arbetsvårdsinstitutioner.
Den av statkontoret berörda frågan om huvudmannaskapet för skyddade
verkstäder utreds f. n.
Frågan om sammansättningen av försäkringskassornas pensionsdelegationer
kommer att prövas i samband med att ställning tas till den utredning
om vidgad rätt till förtidspensionering som riksförsäkringsverket har överlämnat
till Kungl. Maj :t.
Statskontoret förordar att sådana arbetsvårdsärenden där den sökande
på sannolika grunder inte kan eller önskar tillgodogöra sig arbetsmarknadsmässig
rehabilitering skrivs av i ökad utsträckning. I likhet med de remiss
-
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
instanser som har yttrat sig på denna punkt anser j ag att sådan avskrivning
bör ske med stor försiktighet. Beträffande vissa av ifrågavarande grupper
torde det vara möjligt att vidta arbetsvårdsåtgärder av temporär natur,
t. ex. genom skyddad sysselsättning, vilka samtidigt kan tjäna som förberedelse
för mer kvalificerade åtgärder i de fall prognosen förbättras. I sammanhanget
kan erinras om att pågående utredning om den skyddade sysselsättningen
särskilt skall uppmärksamma behovet av sysselsättning m. in.
för de grupper som på grund av handikappets art inte alls eller i endast
ringa omfattning kan inpassas i den nuvarande verksamheten.
Förslaget om ändrad inriktning av arbetsvårdspersonalens utbildning och
specialistfunktioner är jag f. n. inte beredd att ta ställning till. De erfarenheter
som vunnits genom statskontorets utredning bör emellertid beaktas
vid utformningen av arbetsmarknadsverkets personalutbildning.
Slutligen vill jag beträffande arbetsvärden framhålla att dess viktigaste
uppgift måste vara att medverka till att de handikappade placeras på den
öppna arbetsmarknaden. Den ökade integration mellan arbetsvärd, yrkesvägledning
och allmän arbetsförmedling som jag tidigare har förordat syftar
bl. a. till att underlätta sådana strävanden. Jag vill också erinra om att en utredning
om förbättrat uppsägningsskydd särskilt för äldre nyligen har tillsatts.
Större trygghet i anställningen för de äldre, som ofta även har olika
handikapp och som har särskilt svårt att få ett nytt arbete om de har blivit
arbetslösa, skulle kunna väsentligt bidra till att skapa ett bättre sysselsättningsläge
för dessa grupper.
Sysselsättningsskapande verksamhet. Statskontoret uttalar sig för ökad
administrativ samordning av de sysselsättningsskapande åtgärderna och
anser sig genom sina förslag skapa förutsättningar för en bättre samlad
överblick och samordning av verksamheten.
I det föregående har jag bland frågor av särskilt intresse, som bör uppmärksammas
vid en kompletterande översyn av arbetsmarknadsstyrelsens
organisation, pekat på det angelägna i att olika former av sysselsättningsskapande
verksamhet samordnas.
Statskontoret har vidare lagt fram förslag beträffande vissa förfaranden
och hjälpmedel vid planeringen och den ekonomiska uppföljningen av de
sysselsättningsskapande åtgärderna. I fråga om planeringen sägs att insamlingen
av uppgifter om kommunernas investeringsplaner bör samordnas
och materialet göras mera allsidigt användbart. Arbetet med sammanställning
av investeringsreserv bör enligt statskontoret avvecklas successivt.
Något verkligt behov av beredskapsstat anses inte heller föreligga.
Jag finner angeläget att alla möjligheter till samordning av insamling och
sammanställning av uppgifter om de kommunala investeringsplanerna tas
till vara. Det bör ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med
konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån fortlöpande utforma verksamheten
i syfte att förbättra resultaten och undvika onödigt dubbelarbete
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 81
för såväl uppgiftslämnare som myndigheter. Frågan om slopande av den
särskilt sammanställda investeringsreserven och den därtill knutna beredskapsstaten
bör prövas i annat sammanhang.
När det gäller den ekonomiska uppföljningen av den sysselsättningsskapande
verksamheten delar jag statskontorets uppfattning att det är önskvärt
att få ökad klarhet rörande kostnadsförhållandena. Detta är av betydelse
bl. a. för att bedöma rimligheten av att olika arbeten utförs som beredskapsarbeten.
Statskontoret har med anknytning härtill diskuterat att
till de arbetsmarknadspolitiska kostnaderna hänföra endast de merkostnader
som betingas av att ett arbete utförs som beredskaparbete. Jag finner
det angeläget att analyser av merkostnaderna sker men vill betona att sådana
analyser är möjliga och meningsfulla endast på sådana sektorer där jämförbar
statlig eller annan verksamhet bedrivs. På andra sektorer — t. ex. restaurering
av byggnadsminnesmärken — finns inte underlag för beräkning av
merkostnader. En närmare bedömning av frågan ligger inom ramen för
budgetutredningens uppdrag.
Vid sidan av arbetet med en utvecklad kostnadsredovisning, som i första
hand ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen, är det önskvärt att ett metodologiskt
utvecklingsarbete sker för att få fram kostnadsintäktsanalyser.
Sådant arbete initieras f. n. av expertgruppen för arbetsmarknadsfrågor
(EFA) inom ramen för forsknings- och utvecklingsarbetet på arbetsmarknadsområdet.
I fråga om den periodiska prognosverksamheten anser jag att länsarbetsnämndernas
enkätbaserade prognoser utgör ett ändamålsenligt underlag för
bedömning av konjunkturutveckling och arbetskraftsbehov. Länsarbetsnämndernas
direktkontakter med företagen vid inhämtandet av underlag
för bedömningarna är nämligen av stort värde. I enlighet med vad jag tidigare
har anfört bör givetvis alla möjligheter tas till vara att samordna
arbetsmarknadsverkets, konjunkturinstitutets och statistiska centralbyråns
uppgiftsinsamling.
Statskontoret har slutligen föreslagit att medelsformer och bidragsregler
inom den sysselsättningsskapande verksamheten blir föremål för en samlad
översyn i särskild ordning. Dessa spörsmål övervägdes vid behandlingen
av de arbetsmarknadspolitiska frågorna år 1966. En förnyad översyn skulle
enligt min uppfattning knappast medföra några avsevärda framsteg jämfört
med vad som uppnåddes år 1966. För den närmaste framtiden är en fortlöpande
modifiering och anpassning mest ändamålsenlig. En sådan verksamhet
pågår genom undersökningar av skilda sektorer, t. ex. de skyddade
verkstäderna.
Utveckling av ADB. Statskontoret har föreslagit att ADB-teknik skall utnyttjas
på flera områden inom arbetsmarknadsverket. Arbetet med att införa
en första etapp, som främst avser funktioner med omfattande manuellt
rutinarbete, har påbörjats under utredningens gång. En andra etapp som i
82 Statsverkspropositionen ar 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
första hand omfattar användning av ADB i arbetsförmedlingsverksamheten
har skisserats. En tredje etapp har antytts bli aktuell om några år.
Enligt min mening är införande av ADB av stor betydelse för strävandena
att rationalisera och effektivera arbetsmarknadsverkets verksamhet.
Det pågående arbetet med den första ADB-etappen bör fullföljas i den omfattning
som statskontoret har angett. Anskaffning av datamaskin- och viss
terminalutrustning sker genom statskontorets försorg i enlighet med beslut
av Kungl. Maj :t under våren 1969. Ställningstaganden beträffande fortsatta
anskaffningar av terminalutrustning ankommer på Kungl. Maj :t.
Vid remissbehandlingen av statskontorets förslag har framhållits de risker
i sekretesshänseende som användningen av ADB-register kan innebära
för arbetsförmedlingens kunder. Självklart är det av största betydelse att
sekretesskyddet bevaras, främst naturligtvis med hänsyn till de rättmätiga
anspråk på diskretion och bibehållen integritet som kunderna kan ställa,
men också för att förmedlingen skall vinna det förtroende som är en förutsättning
för ett framgångsrikt resultat av förmedlingsverksamheten. Motsvarande
problem möter i fråga om många andra registeranvändningar,
t. ex. för rättsväsendet och sjukvården. Enligt vad jag har inhämtat föreligger
i dag betryggande tekniska och organisatoriska möjligheter att uppnå
samma skydd mot obehörig insyn i ADB-register som i mera konventionellt
utformade register. Jag förutsätter givetvis att dessa möjligheter kommer
att utnyttjas.
Vid en fortsatt utbyggnad av ADB-systemen enligt den skisserade andra
etappen är det angeläget att möjligheterna att i rationaliserande och effekliverande
syfte utnyttja ADB i det egentliga arbetsförmedlingsarbetet uppmärksammas.
I första hand syftar jag på registrering av information om
lediga platser och arbetssökande. Särskilt bör möjligheterna att i kostnadsbesparande
syfte använda ADB för produktion av listor över lediga platser
beaktas. Beträffande s. k. matchning av sökande och platser bör en verksamhet
inledas i syfte att ta fram säkrare underlag för bedömning av möjligheterna
att mera allmänt utnyttja denna teknik. Härvid bör utvecklingen
utomlands följas och erfarenheterna därifrån tillgodogöras. Visst systemarbete
och begränsade praktiska försök torde därutöver erfordras.
Personaladministration. Statskontorets förslag om utformning av personaladministrativa
rutiner, rekrytering och personalutbildning finner jag
väl ägnade att läggas till grund för den fortsatta utvecklingen på det personaladministrativa
området. I vissa avseenden har de redan helt eller delvis
genomförts. Vad särskilt angår rekryterings- och urvalsprinciper för arbetsmarknadsverket
delar jag LO:s uppfattning att rekryteringen bör ske
på bred bas och att formella kompetenskrav inte bör ställas upp. Detta ligger
i linje med vad statskontoret har förordat.
Arbetsmarknadsverkets totalförsvarsfunktioner. Statskontorets förslag avser
en rad olika rationaliseringsåtgärder i fråga om arbetsmarknadsverkets
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 83
handläggning av totalförsvar särenden. Förslagen gäller väsentligen decentralisering
av uppskovs- och anståndsärenden till regionala instanser, ökad
tillämpning av ADB vid behandlingen av olika register, gemensamt utnyttjande
av och integrering med register hos andra myndigheter och nedläggning
av vissa register.
Enligt vad jag bär inhämtat har arbetsmarknadsstyrelsens uppskovsregister
nu lagts ned. I stället utnyttjas motsvarande register hos värnpliktsverket.
Statskontorets förslag i övrigt avser åtgärder som har nära samband
med förfaranden som utreds eller förbereds inom andra myndigheter eller
som enligt min mening kräver ytterligare utredning. De bör f. n. inte föranleda
något ställningstagande från statsmakternas sida.
Sammanfattande synpunkter. Statskontoret har i sitt betänkande inte
bara föreslagit genomgripande förändringar av arbetsmarknadsverkets
struktur utan också redovisat studier av olika funktioner inom verket
samt lagt fram ett stort antal detalj förslag.
I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till förslagen i
stort. I åtskilliga hänseenden är emellertid förslagen av den art att det närmast
ankommer på arbetsmarknadsverket att pröva dem. En sådan prövning
har också börjats inom verket och försöksverksamhet pågår i olika
avseenden.
För det framtida rationaliseringsarbetet blir utvecklingen av ADB av stor
betydelse. Det utvecklingsarbete som pågår på detta område syftar såväl
till mekanisering av vissa arbetsuppgifter som framför allt till att effektivera
planering och arbetsförmedling. Detta arbete bör fortsätta enligt de riktlinjer
som jag har förordat i det föregående.
Statistik- och prognosproduktionen bör övervägas fortlöpande i samråd
med konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån i syfte att förbättra
resultaten och så långt möjligt undvika dubbelarbete för såväl uppgiftslämnare
som myndigheter. Åtgärderna får dock inte leda till att arbetsmarknadsverkets
direkta kontakter med uppgiftslämnarna äventyras eller
att erfarenheterna från den praktiska verksamheten inte tas till vara.
Olika pågående offentliga utredningar behandlar frågor som har väsentlig
betydelse för arbetsmarknadsverket. I detta sammanhang kan särskilt
nämnas utredningarna om kontant stöd vid arbetslöshet och om skyddad
sysselsättning samt den nyligen tillsatta utredningen rörande arbetsförmedlingen
inom vissa yrkesområden m. m. Utredningarna kan komma att leda
till delvis nya förutsättningar för arbetsmarknadsverkets funktioner inom
dessa grenar av verksamheten.
De snabba förändringarna på arbetsmarknaden och den fortgående utvecklingen
av arbetsmarknadspolitiken ställer stora krav på arbetsmarknadsverket.
Verkets arbetsformer på skilda nivåer måste ständigt anpassas
till dessa skiftande förhållanden. Anpassningen måste ske på sådant
sätt att den enskildes behov av stöd och service inte eftersätts och så att ar
-
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
betsmarknadspolitiken kan fullgöra sin funktion som ett led i den ekonomiska
politiken. Samtidigt måste kraven på rationell organisation och
effektivitet i arbetet inom verket tillgodoses. Detta nödvändiggör ett ständigt
pågående rationaliserings- och utvecklingsarbete.
Den fortsatta rationaliseringsverlcsamheten bör utformas i samklang med
utvecklingen av medel och metoder för arbetsmarknadspolitiken. När
exempelvis nya arbetsmetoder för arbetsförmedlingen lanseras måste kostnadsaspekten
alltid beaktas. Kostnadsjämförelser mellan olika alternativa
metoder bör alltså ingå som ett led i det interna utredningsarbetet.
Våra arbetsmarknadspolitiska ambitioner kan förväntas bli ännu större
framdeles än vad de är i dag, framför allt beroende på de snabba förändringarna
i näringslivet och de konsekvenser dessa får för arbetsmarknaden.
Vid sidan av vissa konjunkturbetingade variationer kan utgifterna för arbetsmarknadspolitiken
förutses komma att stiga ytterligare. Från statsfinansiell
synpunkt är det följaktligen synnerligen angeläget att alla möjligheter
till kostnadsbesparingar iakttas.
När det gäller takten i omorganisationen av arbetsmarknadsstyrelsen har
styrelsen för sin del förordat att översynen av organisationen sker fortlöpande.
Enligt min mening bör en översyn av den centrala organisationen
komma till stånd i ett sammanhang. Den bör ske med utgångspunkt i de
principiella riktlinjer som jag har angett i det föregående. Jag avser att föranstalta
om att översynen påbörjas snarast sedan riksdagen tagit ställning
till de här framlagda förslagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
Anslagsfrågor
Allmänna synpunkter
Arbetsmarknadsstyrelsen
Läget på arbetsmarknaden under åren 1968 och
1 9 6 9. Läget på arbetsmarknaden under senare delen av år 1968 karaktäriserades
av balans eller t. o. m. begynnande arbetskraftsbrist i vissa delar av
landet medan arbetslösheten steg i andra delar. Totalt låg arbetslösheten
ännu under tredje kvartalet på en något högre nivå än ett år tidigare.
Under första halvåret 1969 ökade orderingången till industrin kraftigt.
Den till följd härav stegrade efterfrågan på arbetskraft har gällt inte enbart
yrkesarbetare utan i hög grad också andra arbetare. Samtidigt har det
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 85
blivit fler arbetstillfällen för tjänstemän. I juni 1969 rådde brist på arbetskraft
inom stora delar av näringslivet.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har inte varit likartad över hela landet.
Trots den kraftigt ökade efterfrågan på arbetskraft har den registrerade arbetslösheten
legat kvar på en relativt hög nivå i skogslänen. Detta torde delvis
kunna förklaras med att ett relativt stort antal äldre företagare inom
jordbruk och handel i dessa län har upphört med sin verksamhet och i
samband därmed ansökt om det i juli 1968 införda omställningsbidraget.
Sålunda har antalet arbetslösa i landet i åldern 60 år och däröver under tiden
augusti 1968—augusti 1969 ökat med närmare 2 100 trots att den totala
arbetslösheten under samma tid har minskat med 5 700. I augusti 1969 utgjorde
denna åldersgrupp 43 % av hela antalet arbetslösa.
Den väntade arbetsmarknadsutvec k lingen. Tillväxten
av arbetskraftstillgångarna kommer under de närmaste åren att praktiskt
taget stagnera. För att man skall kunna undgå allvarliga problem i form av
brist på arbetskraft inom stora sektorer av näringslivet krävs därför både
en effektiv ekonomisk stabiliseringspolitik och en hög yrkesmässig och geografisk
rörlighet hos arbetskraften.
Förskjutningen av sysselsättningen från glesbygd till framför allt större
tätorter synes fortgå relativt oberoende av konjunktursvängningar. Delvis
sammanhänger denna utveckling med rationaliseringen inom jord- och
skogsbruket men också med en rad andra faktorer. Skogslänen, med det
inre av Norrland som särskilt utsatt område, har på grund av näringslivets
struktur där starkare känning av denna utveckling än övriga regioner.
Betydelsen av den hittills bedrivna lokaliseringspolitiken bör inte undervärderas
men lokaliseringsåtgärderna, som väsentligen gäller ett begränsat
antal större tätortsområden, måste för att få avsedd effekt kombineras med
en politik som stödjer flyttningen av arbetskraft från glesbygderna till dessa
tätortsområden. Flyttningen från områden med otillräcklig sysselsättning
måste i betydande utsträckning inriktas också mot de södra och mellersta
delarna av landet med deras brist på arbetskraft.
Den kraftigt ökade efterfrågan på arbetskraft inom vissa delar av näringslivet
ställer anspråk på åtgärder för att främja yrkesrörligheten. På många
områden kommer dessutom den fortgående omstruktureringen av arbetskraftsbehoven
att ske så snabbt och få sådan omfattning, att behoven inte
kan tillgodoses enbart genom de nyutbildade ungdomar som går ut i arbetslivet.
Krav kommer bl. a. av detta skäl att ställas på en omfattande vuxenutbildning.
Vissa grupper har stora svårigheter att anpassa sig till ändrade betingelser
på arbetsmarknaden och riskerar, om inte åtgärder vidtas, att utsättas
för långvarig arbetslöshet eller undersysselsättning. Orsaken kan vara ålder,
handikapp, ortsbundenhet eller otillräckligt yrkeskunnande. I stor utsträckning
aktualiseras deras sysselsättningsproblem i samband med totala drift
-
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
nedläggelser. Starka sociala och rättviseskäl talar för att dessa grupper
inte ensamma skall bära den börda som omställningen innebär. Kvalificerade
arbetsmarknadspolitiska insatser måste till för att komma till rätta
med dessa arbetstagares problem.
Mot bakgrunden av den här skisserade utvecklingen är det ett för arbetsmarknadsstyrelsen
självklart mål att bygga ut och förbättra arbetsmarknadsservicen.
Delvis kan detta ske genom fortlöpande rationalisering av arbetsmarknadsverkets
organisation och arbetssätt. Det behövs emellertid
också ökade personalresurser, bl. a. för att verket effektivare än nu skall
kunna lösa de eftersatta gruppernas sysselsättningsproblem. De medel som
arbetsmarknadsverket har till sitt förfogande för att underlätta regionala
och yrkesmässiga omställningar på arbetsmarknaden kommer även under
en högkonjunktur att behöva användas i förhållandevis stor utsträckning.
Dessa behöver förbättras och anpassas till de krav som utvecklingen ställer.
Arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning.
Arbetsförmedlingen utgör grunden för de arbetsmarknadspolitiska
insatserna. I en ständigt skiftande arbetsmarknad ankommer det på arbetsförmedlingen
att omsätta de arbetsmarknadspolitiska riktlinjerna i praktisk
handling. Detta förutsätter hög beredskap och effektiv samverkan mellan
förmedlingens olika verksamhetsgrenar.
Anspråken på arbetsförmedlingens service har ökat och väntas fortsätta
att öka. Arbetsmarknadsverket söker möta dessa krav inom ramen för nuvarande
personella resurser. Några av de viktigaste åtgärderna är intern
personalutbildning, pågående integration mellan arbetsförmedling, arbetsvärd
och yrkesvägledning samt arbetet med att rationalisera förmedlingens
inre organisation och arbetsmetoder. Dessa åtgärder är emellertid inte tillräckliga
utan det behövs också personalförstärkningar. Bl. a. är det nödvändigt
att de rörliga enheterna inom arbetsförmedlingen utökas för den
förebyggande och uppsökande verksamheten, särskilt i glest befolkade områden.
Antalet arbetsvårdssökande har ökat från 61 000 år 1964 till 86 200 år
1968. En fortsatt snabb ökning kan väntas. En allt större andel av de arbetsvårdssökande
är gravt arbetshindrade eller multihandikappade.
De stegrade anspråken på arbetsvärden har medfört att personalresurserna
blivit otillräckliga. Konsekvensen härav har blivit bl. a. att arbetsvärden
inte kunnat öka sin uppspårande verksamhet. Väntetiderna för nyremitterade
arbetsvårdssökande har vidare på flera orter förlängts och handläggningstiden
för enskilda ärenden blir ofta lång. Arbetsvärdens kontakter
med olika sjuk- och socialvårdsorgan samt institutioner för arbetsprövning
och arbetsträning har blivit eftersatta. Syftet med denna kontaktverksamhet
är att pröva behovet av arbetsvårdsåtgärder på ett så tidigt stadium som
möjligt. Vidare behövs ökade resurser för att kunna stödja handikappades
övergång från skyddat arbete till öppna marknaden. F. n. blir många han
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 87
dikappade kvar i skyddat arbete längre tid än som är nödvändigt därför
att verket i dag endast undantagsvis har personella resurser för individuellt
inriktad arbetsvärd.
Yrkesvägledningsverksamheten omfattade år 1968 nära 82 000 sökande.
Jämfört med år 1967 ökade antalet sökande med ca 4 400. Nära två tredjedelar
av de sökande under år 1968 var 20 år eller äldre, varav huvudparten
20—29 år.
Yrkesvägledningen i skolan är koncentrerad till gymnasium, fackskola
och folkhögskola. Antalet yrkesvägledningslektioner ökade från 4 500 läsåret
1967/68 till 5 800 läsåret 1968/69.
Kraven på en effektiv yrkesvägledning för dem som i vuxen ålder måste
välja nytt yrke är stora. Med hittillsvarande personella resurser har dock
yrkesvägledningen endast kunnat göra begränsade insatser i omskolningssammanhang.
För att kunna tillmötesgå kraven på yrkesvägledningsservice
för vuxna behöver yrkesvägledningen resurser för att anordna fast mottagning
både vid förmedlingskontor utan egen yrkesvägledning och vid omskolningscentra
med särskild arbetsförmedling. Resurser behövs vidare för
kollektiv utbildnings- och yrkesinformation i den gymnasiala vuxenskolan.
Flyttningsbidrag m. m. Bara en liten del av dem som flyttar med
hjälp av flyttningsbidrag är familjer. För många familjer är emellertid
flyttning till en ny arbetsort nödvändig. Ytterligare åtgärder är därför erforderliga
för att underlätta denna omflyttning, bl. a förstärkning av flyttningsbidragen
till denna grupp.
Samtidigt med den ökade utexaminationen från olika utbildningsanstalter
växer behovet av att underlätta de nyexaminerades geografiska rörlighet.
Flyttningsbidrag bör därför kunna utges till nyexaminerade arbetssökande
som inte kan få arbete på utbildnings- eller hemorten. Med hänsyn till de
förändringar som präglat stora delar av näringslivet under senare år och som
kan väntas fortsätta bör bestämmelserna vidare ändras så att det blir möjligt
att ge flyttningsbidrag till arbetstagare som på grund av strukturella
förändringar eller liknande skäl inte längre kan beredas arbete på bostadsorten
men som kan erbjudas anställning vid arbetsplats på annan ort inom
samma företag.
För att lösa bostadsfrågan för flyttande arbetskraft bär anordnats förläggningspaviljonger
för ensamboende och i viss omfattning provisoriska
familjebostäder för flyttande familjer. Paviljonger som genomgångsbostäder
är på längre sikt ingen god lösning. Styrelsen anser att bostadsbehovet för
flyttande arbetskraft måste beaktas vid det permanenta bostadsbyggandet.
Inte minst gäller detta i fråga om gruppen ensamboende. Därför bör 10 %
av det årliga bostadsbyggandet fördelas med särskild hänsyn till den flyttande
arbetskraftens bostadsbehov och lokaliseras till orter som anges av styrelsen.
Vid pågående försöksverksamhet med inlösen av egnahem skall taxerings -
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartememei
värdet läggas till grund vid bestämmande av inlösenvärdet. Inlösenvärdet
kan höjas så att det täcker även överskjutande inteckningslån, men ersättning
för överskjutande eget nedlagt kapital eller eget arbete på fastigheten
kan däremot inte utgå. De nuvarande bestämmelserna har inneburit att verket
inte kunnat lämna det stöd till arbetslösa egnahemsägare, som från
början var avsett. En revidering av bestämmelserna för egnahemsinlösen
bör därför komma till stånd.
Arbetsmarknadsutbildning. Det grundläggande syftet med
arbetsmarknadsutbildning är att ge arbetslösa och svårplacerade möjlighet
till nytt arbete. Arbetsmarknadsutbildningen bidrar också till att underlätta
övergång till mer kvalificerade uppgifter. Samtidigt ökar näringslivets möjligheter
att rekrytera utbildad arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildningen spelar
vidare en viktig roll som konjunktur- och säsongutjämnande medel.
Även med hög efterfrågan på arbetskraft erfordras betydande resurser för
arbetsmarknadsutbildning. Målsättningen bör vara att kunna ge de enskilda
en så väl avpassad utbildning som möjligt och därutöver tillgodose de
behov av yrkesutbildad arbetskraft som näringslivet får som en följd av den
fortsatta tekniska och ekonomiska utvecklingen. Vissa gruppers utbildningsbehov
måste särskilt beaktas. Det gäller i första hand handikappade, äldre
och icke yrkesverksamma kvinnor. Arbetsmarknadsutbildningen beräknas
under budgetåret 1970/71 komma att omfatta drygt 100 000 personer.
I samråd med arbetsmarknadens parter måste utbildningens yrkesinriktning
fortlöpande anpassas till näringslivets behov. Rationaliseringssträvandena
inom varuproduktionen kommer sannolikt att ställa krav på arbetskraft
med nya slag av utbildning. Den tjänsteproducerande sektorn, inte
minst vårdområdet, kommer att ställa anspråk på mer och bättre utbildad
personal. Denna utveckling leder bl. a. till att bristyrkesutbildningen behöver
få ökad omfattning. Den ringa omfattning som bristyrkesutbildningen
hittills har haft får tillskrivas dels konjunktur dämpningen, dels den omständigheten
att de nuvarande utbildningsbidragen medför en alltför stor
standardsänkning under utbildningstiden. Vid bristyrkesutbildning bör därför
utgå ett särskilt stimulansbidrag. I övrigt bör utbildningsbidragen vara
avpassade så att arbetslösa personer stimuleras att utbilda sig i stället för
att uppbära arbetslöshetsunderstöd. Grundbidragets reducering på grund
av makeinkomst bör upphöra.
Eu ökad andel av arbetsmarknadsutbildningen bör ske inom företagen
när det är fråga om dels personal som nyrekryteras och i samband därmed
behöver omskolning eller kompletterande utbildning, dels redan anställda
personer som på grund av ändringar i produktionen löper risk att bli arbetslösa
och för vilka omskolning bedöms erforderlig.
Sysselsät t ningss kapande åtgärder. Behovet av särskild
sysselsättning kan tillgodoses på olika sätt. Företagen kan medges att ta i
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 89
anspråk medel ur investeringsfonderna, ramarna för statliga lån eller bidrag
till vissa investeringar kan vidgas, statens och kommunernas beställningar
hos industrin kan ökas osv. Dessa medel kan i viss grad styras till
tiden och till branscher och orter. De kan därför med fördel sättas in för att
överbrygga tillfälliga konjunktursvackor. Beredskapsarbetena är emellertid
de mest selektiva sysselsättningsskapande åtgärderna.
Omfattningen och arten av beredskapsarbetena under de närmast framförliggande
åren blir beroende av arbetsmarknadsutvecklingen. ökad uppmärksamhet
måste ägnas de grupper på arbetsmarknaden som möter särskilda
omställningsproblem i samband med näringslivets strukturomvandling.
För dessa grupper måste, även i ett arbetsmarknadsläge med totalt sett
hög efterfrågan, i betydande utsträckning övergångsvis ordnas sysselsättning
i form av beredskapsarbete.
Arbetslöshetens struktur har ändrats på senare tid. Bl. a. har vissa tjänstemannagruppers
arbetslöshet ökat. I första hand är det äldre tjänstemän
som ställs inför omställningssvårigheter i samband med strukturomvandlingen.
Även för nyexaminerade har behov uppstått av beredskapsarbeten.
Detta har medfört att nya typer av sådana arbeten behövs.
När det gäller objektvalet är huvudprincipen att objekten skall vara angelägna.
Samtidigt är det i ett arbetsmarknadsläge med en totalt sett hög efterfrågan
på arbetskraft önskvärt att söka finna dagsverksbilliga objekt, dvs.
arbeten med förhållandevis liten insats av maskiner och material. Kraven på
att arbetena skall bedrivas ekonomiskt och rationellt får inte eftersättas.
Styrelsen har också funnit det önskvärt att lokaliseringen av beredskapsarbetena
i ökad utsträckning frigörs från beroendet av de arbetslösas hemort.
Svårigheterna att i längden finna lönsamma objekt i tillräcklig omfattning
inom arbetslöshetsområdena gör det nödvändigt att arbetena där i första
hand reserveras för äldre och lokalt bunden samt eljest svårplacerad arbetskraft.
Lokaliseringen av objekten har stor betydelse även ur allmänna näringslivssynpunkter.
1 de utvecklingsbara tätorterna har samhällsservicens utbyggnad
kunnat påskyndas genom att vissa objekt utförts som beredskapsarbeten.
Därmed har arbetena indirekt bidragit till näringslivets förstärkning.
Det är angeläget att objektunderlaget vidgas och differentieras med tanke
på förändringarna i arbetslöshetens sammansättning i fråga om yrke, ålder
och kön. Det relativt begränsade urval av arbetsuppgifter som de nuvarande
beredskapsarbetena erbjuder, med ett starkt inslag av anläggningsarbeten,
utestänger många från sådana arbeten. Med dessa utgångspunkter eftersträvas
bl. a. att i högre grad inrikta beredskapsarbetena på natur- och miljövård
samt varuproduktion.
Speciella åtgärder för svårplacerad arbetskraft.
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Näringslivets snabba strukturomvandling har medfört särskilda svårigheter
för de handikappade. För att kunna ge dem effektivare stöd har arbetsvärdens
olika instrument successivt byggts ut och differentierats. Även vid hög
efterfrågan på arbetskraft kommer kraven på arbetsvärden att stiga.
Vid handläggningen av arbetsvårdsärenden är läkarundersökningar och
psykotekniska anlagsprov ofta nödvändiga hjälpmedel. Mot bakgrund av
den allt större tillströmningen av sökande med svåra handikapp beräknas
10 % av de sökande behöva individuell anlagsprövning under budgetåret
1970/71.
Vid utgången av budgetåret 1968/69 var antalet platser för arbetsprövning
och arbetsträning ca 300 resp. 1 530. Antalet personer som genomgått arbetsprövning
och arbetsträning har ökat från 2 950 år 1963 till 6 270 år 1968.
Trots denna ökning har behovet av arbetsprövning och arbetsträning ej kunnat
tillgodoses. Väntetiderna är ofta långa, speciellt vid arbetsprövningsavdelningarna.
Det är därför angeläget att huvudmännen genom bl. a. höjda
statsbidrag stimuleras till en snabbare utbyggnad.
Antalet handikappade som genomgått arbetsmarknadsutbildning har ökat
från 12 800 år 1963 till 30 000 år 1968. Det innebär att de handikappade år
1968 utgjorde 35—40 % av dem som genomgick arbetsmarknadsutbildning.
För bl. a. syn- och hörselskadade, dövblinda, cp-skadade, gravt rörelsehindrade
och psykiskt utvecklingsstörda har som förberedelse för själva yrkesutbildningen
anordnats s. k. anpassningskurser. Erfarenheterna härav är
positiva.
Vid utgången av år 1968 disponerades 10 986 platser vid verkstäder in. m.
inom arbetsvärden. Antalet platser den 1 juli 1971 beräknas till 16 300. Behovet
av platser vid skyddade verkstäder är emellertid avsevärt större.
Under budgetåret 1968/69 tillkom ca 1 000 halvskyddade platser, varav ca
700 under första halvåret 1969. Det totala platsantalet uppgick vid budgetårets
slut till 1 300. Med nuvarande konjunkturläge beräknas att antalet
platser under budgetåret 1969/70 kommer att stiga till ca 5 000 och under
budgetåret 1970/71 med ytterligare ca 4 000 under förutsättning bl. a. att
erforderlig personal för handläggning av dessa ärenden finns inom arbetsmarknadsstyrelsen
och länsarbetsnämnderna.
Antalet personer i arkivarbete och musikerhjälp uppgick vid det senaste
budgetårsskiftet till 6 600 jämfört med 4 900 ett år tidigare. Antalet handikappade,
äldre och lokalt bundna som behöver placeras i arkivarbete kan
väntas öka ytterligare.
Vid de särskilda beredskapsarbetena sysselsätts dels mentalvårdspatienter,
psykiskt utvecklingsstörda samt nykterhetsvårds-, kriminalvårds- och ungdomsvårdsfall,
dels äldre lokalt bunden arbetskraft och dels arbetssökande
som av andra skäl är svårplacerade i öppna marknaden. Antalet i medeltal
sysselsatta uppgick under budgetåret 1967/68 till 10 000 och under budgetåret
1968/69 till 12 000.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 91
De särskilda beredskapsarbetena kan ses som en form av skyddat arbete.
Behovet av sådana arbetsplatser ökar stadigt. Fr. o. m. budgetåret 1966/67
har försöksvis bedrivits beredskapsarbeten med industriell produktion. Till
dessa arbeten har i första hand anvisats personer som i samband med industrinedläggningar
inte kunnat arbetsplaceras i öppna marknaden och
som på grund av ovana vid utearbete eller av andra skäl inte lämpligen
kunnat sysselsättas i traditionella beredskapsarbeten. De industriella beredskapsarbetena
har också erbjudit lämpliga arbetsuppgifter för kvinnor,
äldre lokalt bundna och handikappade. Behovet av sysselsättning för nämnda
grupper har starkt ökat, inte minst i skogslänen. Det är därför nödvändigt
att väsentligt öka de industriella beredskapsarbetena. Under budgetåret
1968/69 bedrevs industriella beredskapsarbeten på ett 20-tal orter med
ca 600 sysselsatta, varav nära hälften var kvinnor.
Under budgetåret 1968/69 utgick näringshjälp i 683 fall till en sammanlagd
kostnad av 7 463 700 kr. Kapitalbehovet i samband med etablering av
företag har blivit allt större. Detta har minskat möjligheterna att inom ramen
för gällande bidrags- och lånemöjligheter etablera företag, som kan ge
handikappade tillfredsställande försörjning.
Budgetåret 1968/69 erhöll 1 340 handikappade lån eller bidrag till anskaffning
av motorfordon med sammanlagt 9 745 000 kr. Med nuvarande
regler får de sökande i många fall vidkännas avsevärda kostnader.
Kontant stöd vid arbetslöshet. I medeltal för hela arbetslöshetsförsäkringen
uppgick antalet ersättningsdagar per år och medlem
till 4,5 under försäkringsåret 1967/68 mot 2,3 under försäkringsåret 1964/65.
För försäkringsåret 1968/69 beräknas detta tal komma att uppgå till ca 4,4.
Bakgrunden till denna utveckling är i första hand dels det tidigare konjunkturläget,
dels införandet den 1 juli 1968 av förlängd ersättningstid för
äldre arbetslösa.
Vid utgången av budgetåret 1968/69 uppbars omställningsbidrag av sammanlagt
2 181 personer av vilka 2 013 inte tillhörde någon erkänd arbetslöshetskassa.
Vapenfria tjänstepliktiga. Kostnaderna för vapenfria
tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring, som hittills täckts av medel
från fjärde huvudtiteln, har förutsatts komma att bestridas från elfte huvudtiteln
fr. o. m. budgetåret 1970/71. Det sammanlagda antalet registrerade
tjänstepliktiga är ca 12 000. Antalet tjänstepliktiga som uttagits och fördelats
till olika myndigheter har i stort sett motsvarat tillflödet, vax-för personalläget
i registret kan betecknas som balanserat.
Antalet tjänstgöringsdagar har för innevarande budgetår beräknats till
290 000. För budgetåret 1970/71 motses en ökning till 300 000 och kostnaderna
uppskattas till 13,5 milj. kr.
Sammanfattning av anslagsframställningarna m. m.
För verksamheten under budgetåret 1970/71 begärs totalt 2 027 milj. kr. Här
-
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
till kommer 256 milj. kr. som utgör skolöverstyrelsens beräknade kostnader
för arbetsmarknadsutbildningen. Totalt beräknas alltså utgifterna för arbetsmarknadspolitiken
under budgetåret 1970/71 bli 2 283 milj. kr., en ökning
med 391 milj. kr. i förhållande till de anslag som anvisats för budgetåret
1969/70. Av ökningen utgör 74 milj. kr. kostnadsstegringar till följd av
löne- och prisomräkningar m. m. Den reella ökningen av utgifterna för arbetsmarknadspolitiken
skulle således bli 317 milj. kr.
Styrelsen understryker särskilt behovet av ökade resurser för stöd till
äldres och handikappades rehabilitering och sysselsättning. Även om det nuvarande
konjunkturläget i huvudsak skulle komma att bestå under den aktuella
perioden, är ökade insatser för att lösa dessa gruppers sysselsättningsproblem
nödvändiga. Med hänsyn till de snabba omställningar som sker inom
näringslivet är det vidare starkt motiverat att förstärka de rörlighetsfrämjande
åtgärderna i syfte att underlätta såväl den geografiska som den yrkesmässiga
rörligheten. Resultatet av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
är ytterst beroende på effektiviteten hos arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen
har dessutom en självständig och växande uppgift som serviceorgan
gentemot arbetssökande och arbetsgivare. Mot denna bakgrund
bör en förstärkning av arbetsförmedlingen ges hög prioritet.
Departementschefen
Full sysselsättning kan tryggas endast genom åtgärder som ständigt anpassas
till situationens krav. För att målet skall kunna förverkligas krävs
att arbetsmarknadspolitiken utvecklas i nära samspel med den ekonomiska
politiken. De senare årens konjunkturutveckling har till fullo visat värdet av
en sådan samordning mellan de ekonomisk-politiska medlen och aktiva insatser
inom arbetsmarknadspolitikens ram.
Den ekonomiska politiken i Sverige kan självfallet inte drivas isolerad
från politiken i de andra västliga industriländerna. Under konjunkturavmattningen
åren 1966—1968 bedrev man i dessa länder en ekonomisk politik
med ökad inriktning på stabil pris- och kostnadsutveckling samt förbättring
av bytesbalansen. Till detta kom för vårt lands del att erfarenheterna
från 1960-talets tidigare år visat att bristen på regional balans på arbetsmarknaden
inte kunnat avlägsnas genom en allmänt expansiv politik.
En sådan politik skulle i stället ha kunnat leda till arbetskraftsbrist och
kostnadsstegringar inom vissa regioner och produktionsområden. Vidare
var det mycket ovisst när det internationella konjunkturomslaget skulle
komma, bl. a. beroende på effekterna av den instabilitet som kännetecknat
det internationella valutaläget. Mot denna bakgrund fördes därför under
konjunkturnedgången en stram generell ekonomisk politik. Samtidigt sattes
omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärder in för att selektivt stödja
sysselsättningen. De selektiva åtgärderna riktades mot de delar av landet
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 93
och de sektorer av näringslivet där sysselsättningen sviktade. Åtgärderna
utformades så att de vid behov snabbt kunde avvecklas.
Den konjunkturuppgång som följde på dämpningsperioden var till en
början trevande. Under förra delen av år 1969 gick uppsvinget emellertid
mycket snabbt. Det blev därför nödvändigt att utan dröjsmål vidta åtgärder
för att förhindra överhettning i samhällsekonomin. Samtidigt stod det klart
att åtgärderna inte fick ges en sådan utformning att de motverkade strävandena
att åstadkomma en regional utjämning. Därför gavs den selektiva
arbetsmarknadspolitiken också i detta läge en framskjuten roll. Uppgiften
blev att aktivera tillgängliga arbetskraftsresurser men också att dämpa
efterfrågan inom områden av näringslivet med uppenbar brist på arbetskraft
i förhållande till efterfrågan. Fortfarande förelåg dock behov av
sysselsättningsskapande åtgärder, framför allt för äldre och handikappade
som trots konjunkturuppgången alltjämt mötte svårigheter på den öppna
arbetsmarknaden. Behovet av sådana åtgärder var särskilt framträdande i
skogslänen.
Utvecklingen på arbetsmarknaden. Den stigande ekonomiska aktiviteten
under år 1969 har på arbetsmarknaden avspeglats i ökad efterfrågan på
arbetskraft, större rörlighet och minskad arbetslöshet.
Stegringen i efterfrågan på arbetskraft har varit kraftig under inverkan
av konjunkturuppgången. Under november 1969 var antalet hos arbetsförmedlingen
anmälda obesatta platser 64 % fler än samma månad året
innan. Stegringen av efterfrågan har gällt större delen av näringslivet men
framför allt industrin, vars icke tillgodosedda behov av arbetskraft sedan
februari 1969 enligt arbetsförmedlingsstatistiken varit mer än dubbelt så
stort som ett år tidigare. Det har främst varit metall- och verkstadsindustrin
som stått för denna ökning. En annan del av näringslivet med ökat behov
av arbetskraft har varit byggnadsverksamheten.
Ökningen i efterfrågan på arbetskraft har gällt hela landet Efterfrågans
regionala utveckling, mätt i antalet obesattta platser, framgår närmare av
indextalen i följande tablå (läget motsvarande period 1968 — 100).
Storstadslän
Skogslän. . .
Övriga län..
Hela riket. .
1. kv. |
2. kv. |
3. kv. |
okt.—nov. |
143 |
150 |
157 |
160 |
144 |
148 |
163 |
184 |
158 |
159 |
157 |
168 |
150 |
154 |
158 |
167 |
Det stegrade behovet av arbetskraft har i viss utsträckning kunnat tillgodoses
genom att fler kvinnor sökt sig ut i arbetslivet och genom överföring
av arbetskraft från stagnerande näringar. Samtidigt har nettoinvandringen,
som under år 1968 omfattade 13 000 personer, under januari—-november
1969 ökat till ca 40 000 personer.
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Inom vissa delar av näringslivet kunde redan mot slutet av år 1968 tendenser
iakttas till ökande brist på arbetskraft. Efter hand skärptes bristen
och flera sektorer av industrin i de södra och mellersta delarna av landet hav
under fjolåret haft stora svårigheter att täcka sina arbetskraftsbehov. Det
gäller bl. a. metall- och verkstadsindustrin. Även inom byggnadsverksamheten
har — framför allt inom storstadsregionerna — brist förelegat, i synnerhet
på träarbetare och betongarbetare. Under de senaste månaderna har
svårigheter att tillgodose vissa behov av yrkesarbetare börjat ge sig till känna
också i en del skogslän.
Den ökade efterfrågan på arbetskraft har även lett till en stigande rörlighet
på arbetsmarknaden. Inom industrin har antalet avgångna och nyanställda
i procent av antalet anställda varit högre än under år 1968. Frånvaron
har samtidigt ökat.
Arbetslösheten har under förra året varit klart lägre än under år 1968.
Anlalet arbetslösa i procent av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna
sjönk mellan november 1968 och samma månad 1969 från 1,9 Lill
1,4 %. Arbetslöshetens förändringar inom några olika kassor redovisas i följande
sammanställning.
Antal arbetslösa Arbetslösa i % av
medlemsantalet
Arbetslöshetskassa Nov. 1968 Nov. 1969 Nov. 1968 Nov. 1969
Byggnadsarbetarnas.................. 7 211 4 934 4,6 3,2
Fabriksarbetarnas.................... 1614 1216 2,1 1,6
Handelsanställdas.................... 1 442 1 354 1,5 1,3
Industritjänstemännens............... 1 152 895 0,6 0,5
Metallindustriarbetarnas............... 4 896 3 326 1,6 1,0
Skogsarbetarnas...................... 2 305 1 609 8,3 6,0
En allt större andel av de arbetslösa har efter hand kommit att utgöras
av personer i de högre åldersgrupperna. I september 1969 var 57 % av de
arbetslösa 55 år eller äldre mot 43 % vid motsvarande tidpunkt året innan.
På samma gång har arbetslöshetstidens längd ökat i dessa åldersgrupper.
Denna utveckling beror på flera omständigheter. Till en del förklaras den
av att de äldres andel av den kvardröjande arbetslösheten vid en konjunkturuppgång
regelmässigt ökar, bl. a. beroende på att de yngre har lättare att
snabbt anpassa sig till en förändrad efterfrågesituation. Detta är dock inte
hela förklaringen. En viss del av ökningen hänger också samman med att
antalet arbetstagare i de högre åldersgrupperna stiger snabbt. Vidare har
omställningsbidraget och den förlängda tiden för ersättning från arbetslöshetskassorna
tillkommit som ett medel för att bistå de äldre åldersgrupperna.
Detta har medfört att äldre arbetslösa som tidigare inte haft kontakt
med arbetsmarknadsmyndigheterna nu i ökad utsträckning söker
upp förmedlingarna. Det medför att de nu kommit att ingå i arbetslöshetsstatistiken.
Samtidigt har arbetsgivarnas attityd till den äldre arbetskraften
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 95
uppenbarligen hårdnat under de senaste åren, en utveckling som måste
mötas med ökade insatser till skydd för denna kategori.
Ett annat problem är de kvarstående skillnaderna i arbetsmarknadsläget
mellan skogslänen och de syd- och mellansvenska länen. Trots att skogslänens
andel av de obesatta platserna i riket har ökat något mellan november
1968 och samma månad 1969 — från 13 till 15 % — har under samma
tid deras andel av den totala arbetslösheten stigit från 44 till 48 %. Dessa
tal skall ses mot bakgrunden av att skogslänens andel av arbetskraften i
riket i november 1969 utgjorde ca 21 %.
I de syd- och mellansvenska länen har den hos arbetsförmedlingen registrerade
arbetslösheten under hela år 1969 varit betydligt lägre än år 1968.
I skogslänen däremot har arbetslösheten sjunkit under 1968 års nivå först
under senare delen av år 1969. Arbetslöshetens regionala utveckling under
år 1969 belyses av indextalen i följande tablå (läget motsvarande period
1968 = 100).
1. kv. |
2. kv. |
3. kv. |
okt.—nov. |
|
Storstadslän......................... |
84 |
82 |
71 |
72 |
Skogslän............................ |
106 |
112 |
100 |
87 |
Övriga län........................... |
84 |
84 |
80 |
72 |
Hela riket........................... |
92 |
96 |
86 |
79 |
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. |
På grund |
av bl. a. tendenserna |
||
till ökande brist på arbetskraft |
inom vissa delar av |
näringslivet skärptes |
under fjolåret den ekonomiska politiken successivt. Inom arbetsmarknadspolitikens
ram vidtogs samtidigt under de första månaderna av år 1969
åtgärder för att möta en mer allmän överefterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen
i beredskapsarbeten skars ned och har därefter för landet som
helhet legat under 1968 års nivå. Utplaceringen i arbete av dem som befann
sig i arbetsmarknadsutbildning påskyndades varigenom arbetsmarknaden
fick ett väsentligt tillskott av arbetskraft. Den utbildningskapacitet som
frigjordes togs i anspråk för äldre och handikappade samt gifta kvinnor.
Den interlokala förmedlingsverksamheten intensifierades, och den med
flyttningsbidrag understödda omflyttningen av arbetskraft fortsatte att öka.
Åtgärder sattes på ett tidigt stadium in för att i ökad utsträckning tillgodose
skolungdomens efterfrågan på arbete under sommarferierna. Restriktiviteten
i lillståndsgivningen för oprioriterat byggande i de syd- och mellansvenska
länen skärptes samtidigt som åtgärder sattes in för att begränsa det statliga
byggandet under sommarhalvåret och förskjuta det mot vintern. Statliga
myndigheter och affärsverk anmodades att senarelägga sådana leveranser
från verkstadsindustrin som inte oundgängligen behövdes vid ursprungligen
bestämd tidpunkt. Samtidigt rekommenderade Sveriges industriförbund sina
96 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
medlemsföretag att förskjuta igångsättningen av planerade investeringar
från sommarmånaderna till senhösten.
Omfattningen av vissa av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under
åren 1968 och 1969 redovisas i följande sammanställning.
Tidsperiod |
Antal personer |
Genomsnittligt antal personer i |
||||||
arbetsmarknads- utbildning |
allmänna bered-skapsarbeten |
särskilda bered-skapsarbeten |
||||||
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
1968 |
1969 |
|
1. kv........... |
6 795 |
8 301 |
32 968 |
36 204 |
9 970 |
7 280 |
13 703 |
14 670 |
2. kv........... |
7 243 |
9 246 |
30 699 |
31 506 |
8 391 |
4 430 |
14 225 |
11 032 |
3. kv........... |
8 415 |
10 076 |
21 187 |
21 864 |
3 531 |
2 443 |
11 813 |
9 146 |
okt.—nov....... |
5 801 |
5 638 |
33 059 |
35 677 |
4 964 |
2 992 |
13 698 |
10 271 |
Den starkt ökade efterfrågan på arbetskraft har gjort det lättare att placera
handikappade på arbetsmarknaden vilket medfört att tillströmningen till
arbetsvärden förra året var något mindre än året innan. Samtidigt har de
arbetsmarknadspolitiska insatserna för de handikappade kunnat vidgas.
Omfattningen av olika arbetsvårdande åtgärder vid utgången av oktober
åren 1968 och 1969 redovisas i följande tablå.
Antal personer i
arbetsprövning..........
arbetsträning...........
arbetsmarknadsutbildning
arbete i skyddad verkstad
hemarbete..............
halvskyddat arbete......
beredskapsarbete........
arkivarbete.............
Summa
1968 |
1969 |
291 |
370 |
1 311 |
1 505 |
11 016 |
13 197 |
7 378 |
9 011 |
794 |
849 |
464 |
1 055 |
7 195 |
4 908 |
5 640 |
6 943 |
34 089 |
37 838 |
De lokaliseringspolitiska insatserna har medverkat till att skapa ytterligare
arbetstillfällen i skogslänen och därigenom åstadkomma en bättre
regional balans. Industrins expansion har ökat förutsättningarna för filialutläggningar
till skogslänen samtidigt som den där befintliga industrin har
byggt ut sin verksamhet. Åtgärder har samtidigt vidtagits för att öka aktiviteten
inom den statliga företagssektorn i dessa områden. Slutligen har de
resurser som står till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för beredskapsarbeten
koncentrerats till dessa delar av landet.
I samband härmed vill jag erinra om att beslut fattats hösten 1969 om
att införa ett särskilt bidrag för återväxtåtgärder på svårföryngrad skogsmark
i vissa kommuner i Norrland och Kopparbergs län. Bidraget är avsett
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 97
att utgå efter avverkningar som utförs tills vidare under budgetåren 1969/70
och 1970/71. Som villkor för bidraget gäller bl. a. att arbetskraften till såväl
avverknings- som återväxtarbetena anvisats eller godkänts av arbetsförmedlingen.
Genom bidraget beräknas awerkningsarbetena komma att öka i
de skogar som det här är fråga om. Detta kommer att leda till förbättrad
sysselsättning i glesbygderna i de norra delarna av landet. Eftersom planeringen
för avverkningarna tar viss tid torde största effekten uppnås först
under budgetåret 1970/71.
Det är inte nu möjligt att mer exakt ange vad de arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som här redovisats har haft för effekter på arbetsmarknaden
i dess helhet. Det är emellertid klart att de har bidragit till att begränsa uppkomsten
av allvarliga balansrubbningar i södra och mellersta Sverige och
inom områden av näringslivet med hög aktivitet samt att de har haft en
stimulerande effekt på sysselsättningen i de nordligaste delarna av landet.
Arbetsmarknadspolitiken bär vidare denna gång bättre än tidigare kunnat
anpassas till uppgångsskedet i konjunkturcykeln.
Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1970/71.
Utsikterna för år 1970 tyder på fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft.
Brist på arbetskraft skulle därmed komma att känneteckna stora delar av
näringslivet, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Detta
ställer krav på en stram ekonomisk politik. Samtidigt krävs fortsatta arbetsmarknadspolitiska
insatser för att aktivera tillgängliga arbetskraftsresurser.
Däremot kan de sysselsättningsskapande åtgärderna kraftigt begränsas
i nämnda delar av landet. Skogslänen torde i stigande grad komma
att få del av högkonjunkturen, varigenom en viss utjämning av de regionala
skillnaderna bör kunna komma till stånd. I dessa län, särskilt i de fyra
nordligaste, kommer dock sysselsättningsskapande åtgärder bl. a. i form
av beredskapsarbeten alltjämt att behövas i betydande omfattning.
När det gäller de äldre och de handikappade finns det skäl att befara fortsatta
sysselsättningssvårigheter. Ansträngningarna att skaffa dessa grupper
meningsfull sysselsättning måste därför intensifieras för att åstadkomma
ökad jämlikhet för dessa grupper på arbetsmarknaden. Mina förslag
i fråga om arbetsmarknadsanslagen är i hög grad inriktade på detta. Under
förra året har vidare sakkunniga tillkallats för en allsidig utredning om
ökad anställningstrygghet med tonvikten lagd på frågan om lagstadgat uppsägningsskydd
för äldre arbetskraft.
Arbetsmarknadsstyrelsens och skolöverstyrelsens anslagsframställningar
för budgetåret 1970/71 bygger på förutsättningen att de senaste årens starka
utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken bör fortsätta i huvudsakligen oförändrad
takt. Anslagsmässigt innebär styrelsernas samt invandrarverkets och
övriga berörda myndigheters förslag en uppräkning av arbetsmarknadsanslagen
med 400 milj. kr. i förhållande till vad som har anvisats för budgetåret
1969/70.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Arbetsmarknadsstyrelsen förordar i första hand en ytterligare utbyggnad
av de åtgärder som syftar till att stödja de äldres och de handikappades rehabilitering
och sysselsättning. Styrelsens förslag i denna del innebär en
förbättring av bidragen till driften av verkstäder för handikappade (+ 56,5
milj. kr.) samt en fortsatt utbyggnad av de åtgärder som ryms under anslaget
Särskilda beredskapsarbeten m. m. (+ 48 milj. kr.).
Med hänsyn till de snabba omställningarna inom näringslivet är det vidare
enligt styrelsens mening starkt motiverat att förstärka de åtgärder som
syftar till att underlätta såväl den geografiska som den yrkesmässiga rörligheten.
För att få till stånd ökad geografisk rörlighet föreslår styrelsen
bl. a. höjningar av starthjälpen för familjeförsörjare samt av utrustningsbidraget.
I syfte att underlätta den yrkesmässiga rörligheten föreslås höjningar
av utbildningsbidragets grundbelopp, av barntillägget och av den
s. k. normalersättningen. I samband med utbildning på annan ort än hemorten
bör enligt styrelsen ett särskilt bortavistelsebidrag utgå för den som är
familjeförsörjare. Vidare vill styrelsen införa ett stimulansbidrag för den
som genomgår bristyrkesutbildning.
Styrelsen framhåller härutöver att hög prioritet bör ges en av styrelsen
föreslagen förstärkning av arbetsmarknadsverkets personal. Förslaget innebär
att ytterligare 405 tjänster inrättas.
Utgifternas fördelning på olika huvudgrupper av anslag enligt myndigheternas
anslagsframställningar och enligt mina ställningstaganden framgår
av följande sammanställning.
1. Rörlighetsfrämjande åtgärder....................
2. Arbetsmarknadsutbildning......................
3. Sysselsättningsskapande åtgärder................
4. Kontant stöd..................................
5. Åtgärder för handikappade m. fl.................
6. Administration................................
7. Övrigt........................................
Summa
Anvisat Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Mynd. |
Dep.chefen |
77,0 |
+ 39,1 |
+ 12,0 |
485,0 |
+ 171,0 |
+ 65,0 |
380,0 |
— |
—77,0 |
230,0 |
+ 6,0 |
+ 1,0 |
510,0 |
+ 104,5 |
+ 40,0 |
201,3 |
+ 50,5 |
+ 23,2 |
21,3 |
+ 29,3 |
+ 25,6 |
1 904,6 |
+ 400,4 |
+ 89.8 |
Arbetsmarknadspolitiken underkastades en genomgripande översyn vid
1966 års riksdag. Utvecklingen efter år 1966 har inneburit en fortsatt mycket
kraftig utbyggnad och differentiering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.
Åtgärderna har under denna tid framför allt präglats av intensiva
insatser för att skapa sysselsättning under den konjunkturdämpning
som kännetecknat större delen av perioden. De har i särskilt hög grad syftat
till att lösa sysselsättningsproblemen i skogslänen och för de mest sårbara
på arbetsmarknaden, nämligen de äldre och de handikappade. Förlängd dag
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 99
penning från arbetslöshetskassorna och ett särskilt omställningsbidrag har
införts för äldre arbetslösa. Arbetsförmedlingen, arbetsvärden och yrkesvägledningen
har tillförts över 400 tjänster de tre senaste budgetåren samtidigt
som omfattande rationaliseringsinsatser bär gjorts. Under perioden
1965/66—1969/70 har de finansiella resurserna för arbetsmarknadspolitiken
fördubblats.
Förslagen inom arbetsmarknadspolitikens område för nästa budgetår bar
utformats mot bakgrund av de ekonomiska utsikterna och bedömningen om
fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft. Förslagen präglas av en koncentration
till sådana åtgärder som syftar till att åstadkomma yrkesmässig och
geografisk utjämning i sysselsättningen och att hjälpa de människor som av
olika skäl har svårt att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden.
Samtidigt minskar, enligt den bedömning som nu kan göras, behovet av sysselsätcningsskapande
åtgärder med generell effekt. Härvid är av betydelse
att möjligheterna utnyttjas att vid en försämring i konjunkturerna utvidga
de insatser som kan bli nödvändiga inom sysselsättningspolitiken.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna för de konkurrenssvaga grupperna
föreslås intensifierade genom en utbyggnad av resurserna för arbetsmark-*
nadsutbildning och genom att kapaciteten i olika former av skyddad sysselsättning
byggs ut. Förslag läggs fram om förbättringar på en rad punkter
i fråga om de olika stödformerna.
Huvuddelen av arbetstagarna vid verkstäder för skyddad sysselsättning
fick genom avtal under förra året väsentligt förbättrade löne- och anställningsförmåner.
För att kompensera kommunerna för de härigenom ökade
kostnaderna och för att stimulera dem till en fortsatt utbyggnad av kapaciteten
vid sådana verkstäder föreslås en betydande vidgning av utgående
driftbidrag. Bidraget till verkstäder för skyddad sysselsättning föreslås
höjt från högst 2 000 kr. per plats och år till 5 000 kr. eller i vissa fall 3 000
kr. Bidraget till träningsverkstäder och avdelningar för arbetsprövning föreslås
höjt från högst 2 000 kr. resp. högst 3 000 kr. per plats och år till 5 000
kr. resp. 8 000 kr. Vissa förenklingar i bidragskonstruktionen föreslås.
I fråga om näringshjälpsbidrag, bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen
samt bidrag och lån till motorfordon för handikappade föreslås
en höjning av maximibeloppet från 12 000 till 15 000 kr. Det särskilda bidraget
till kostnadskrävande specialanordningar på motorfordon för handikappad
föreslås höjt från 2 000 till 4 000 kr. Vissa lättnader i nu tilllämpad
inkomstprövning av bidraget till motorfordon avses skola genomföras.
Vidare föreslås att kompletterande lån inom ramen för näringshjälpen
skall kunna utgå med högst 30 000 kr. i stället för som nu med höust
15 000 kr.
Anslaget för särskilda beredskapsarbeten m. m. räknas upp med 25 milj.
kr. Härigenom skapas utrymme för en ökning av antalet arkivarbetare och
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
en ungefär oförändrad volym beredskapsarbeten för handikappad och äldre
lokalt bunden arbetskraft.
Som nyss nämnts avdelas ökade resurser för en fortsatt expansion av
arbetsmarknadsutbildningen. Antalet elever i sådan utbildning beräknas
sålunda öka från 95 000 under innevarande budgetår till drygt 100 000 under
nästa budgetår. En förbättring av utbildningsbidragen föreslås. Sålunda höjs
grundbidraget från 550 till 575 kr ./mån. för gift och från 500 till 525 kr ./mån.
för ogift deltagare i sådan utbildning. Hyresbidraget för rum på studieorten
föreslås höjt från 125—175 kr./mån. till 150—200 kr./mån.
De längre kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen har under innevarande
budgetår utvidgats till att omfatta en allmän undervisning i vissa
av grundskolans ämnen. En ytterligare utvidgning kommer att ske under
budgetåret 1970/71. Denna undervisning är speciellt inriktad på dem i
samhället som under andra omständigheter kanske aldrig hade fått möjlighet
att höja sin allmänna kunskapsnivå. En sådan utveckling är av stor
betydelse för vuxenutbildningen.
Under anslaget till arbetsmarknadsutbildning har under innevarande
budgetår beräknats medel för s. k. lokaliseringsutbildning och svenskundervisning
för invandrare. För att vinna en klarare redovisning av dessa verksamhetsgrenar
bryts beloppen härför ut ur förenämnda anslag och tas för
nästa budgetår upp under särskilda anslagsrubriker.
De allmänna beredskapsarbetena förutsätts liksom under innevarande
budgetår bli i huvudsak koncentrerade till de nordligaste delarna av landet.
Anslaget sänks till en nivå motsvarande vad som anvisades före den senaste
konj unkturnedgången.
I det föregående har på grundval av statskontorets förslag lagts fram riktlinjer
för den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens utformning och organisation.
Vid ett genomförande av vad jag förordat bör en effektivitetsökning
komma till stånd. Arbetsmarknadsverket föreslås därutöver få en
förstärkning med 50 tjänster.
I fråga om flyktingverksamheten framläggs förslag i anslutning till det
under förra året avlämnade betänkandet Om organiserad överföring av vissa
zigenare. Förslaget innebär en årlig kollektiv överföring till Sverige av ett
begränsat antal socialt handikappade zigenare. För nästa budgetår beräknas
överföringen omfatta 40—50 vuxna zigenare jämte minderåriga barn. En
expertgrupp har tillsatts för att överväga och ta initiativ till åtgärder som
gör det möjligt för de zigenare som fått tillstånd att vistas i riket att få
en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället.
Medelsanvisningen till omhändertagande av flyktingar ökas med 3,7 milj.
kr., bl. a. för att täcka kostnader i samband med överföring av utländska
zigenare. Det bör i sammanhanget framhållas att antalet till Sverige överförda
flyktingar ökade kraftigt under år 1969. Anslaget till anpassningsåtgärder
för invandrare höjs från 2 till 2,6 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 101
Totalt beräknas anslagen till arbetsmarknad m. m. för budgetåret 1970/71
till 1 994 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 90 milj. kr. Sedan kostnader
för lönekostnadspålägg m. m. frånräknats uppgår ökningen till 60
milj. kr.
B 1. Arbetsmarknadsstyrelsen
1968/69 Utgift1 ...................... 29 460 8782
1969/70 Anslag .................... 38 100 000
1970/71 Förslag .................... 43 100 000
1 Anslagen Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar och Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 272 000 kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen är, som framgår av redogörelsen i det föregående
för statskontorets förslag till omorganisation av arbetsmarknadsverket, central
förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Den är också
chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna.
I styrelsens uppgifter ingår främst att leda planläggning av och själv vidta
åtgärder som betingas av arbetslöshet eller brist på arbetskraft, leda den
statliga lokaliseringsverksamheten, ha överinseende över den offentliga arbetsförmedlingen
och ha tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga,
leda arbetsvårdsverksamheten samt den statliga yrkesvägledningsverksamhct
som inte ankommer på annan statlig myndighet, ha tillsyn över de
erkända arbetslöshetskassorna, handlägga vissa ärenden rörande investeringsfonder,
planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid krig eller
krigsfara samt handlägga vissa ärenden rörande vapenfria tjänstepliktiga.
En redogörelse för arbetsmarknadsstyrelsens organisation har lämnats
i samband med behandlingen av nyssnämnda organisationsförslag.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
AMS |
Dep.chef en |
||
Personal |
||||
Handläggande personal........................ |
+ 48 |
+ 7 |
||
övrig personal............................... |
2711 |
+ 11 |
+ 2 |
|
613 |
+ 59 |
+ 9 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar |
||||
a) Avlöningsförmåner m. m................... |
18 172 000 |
+ 3 880 400 |
+ 1 555 000 |
|
b) Ersättning till experter och sakkunniga....... |
830 000 |
+ |
153 600 |
_ |
c) Ersättning för annat uppdrag............... |
____ 70 000 |
— |
_ |
|
Tillfällig personal.......................... |
+ |
364 300 |
+ 65 000 |
|
Sjukvård................................ |
+ |
10 000 |
+ 3 000 |
|
Reseersättningar.......................... |
+ |
376 000 |
+ 62 000 |
|
Därav utrikes resor..................... |
+ |
46 000 |
1 Till gruppen Handläggande personal har hänförts vissa tjänstemän som tidigare redovisats
gruppen övrig personal.
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
AMS |
Dep.chefen |
||
Lokalkostnader.................................. |
2 095 000 |
+ |
1 131 000 |
+ 1 131 000 |
Expenser........................................ |
3 372 000 |
+ |
2 609 000 |
+ 1 050 000 |
Därav engångsutgifter............................ |
100 000 |
+ |
206 000 |
— |
Tryckning av blanketter för arbetssökande m. m...... |
600 000 |
+ |
637 000 |
+ 450 000 |
Bearbetning av statistiskt material................. |
500 000 |
+ |
230 000 |
+ 25 000 |
Automatisk databehandling........................ |
4 000 000 |
— |
377 000 |
— 377 000 |
Annonskostnader................................. |
1 250 000 |
+ |
1 250 000 |
+ 400 000 |
Material och maskiner för tryckerianläggningen....... |
160 000 |
+ |
145 000 |
+ 100 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
4 735 000 |
+ |
1 046 700 |
+ 536 000 |
Summa utgifter |
38 230 000 |
+ 11 456 000 |
+ 5 000 000 |
|
Särskilda uppbördsmedel........................... |
130 000 |
— |
— |
|
Nettoutgift |
38 100 000 |
+ 11456 000 |
+ 5 000 000 |
Arbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen återkommer till sitt tidigare framförda förslag att de särskilda
myndighetsanslagen för styrelsen och arbetsförmedlingen förs samman till
ett gemensamt anslag för arbetsmarknadsverket. En sådan sammanslagning
är ändamålsenlig och nödvändig för att verket skall kunna fungera på ett
rationellt sätt.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 071 800 kr.
2. Styrelsens byråer bör tillföras följande nya tjänster, nämligen
arbetsförmedlingsbyrån 1 byrådirektör för ärenden rörande organiserad
överföring av utländsk arbetskraft samt flyktingfrågor, 1 byrådirektör för
utrednings- och besvärsärenden, 2 byråsekreterare för ärenden om omställningsbidrag
m. m. och 1 byråsekreterare för ärenden angående praktikförmedling
(305 600 kr. exkl. omkostnader),
yrkesvägledningsbyrån 1 byrådirektör för att biträda sektionschefen för
utrednings- och informationssektionen med planering av produktionen av
informationsmaterial, 1 byrådirektör för kollektiv yrkesvägledning i gymnasium
och fackskola med användning av radio och television, 1 byrådirektör
för utarbetande av liandboksmaterial, 1 avdelningsdirektör som chef
för en av styrelsen föreslagen arbetspsykologisk enhet och 3 psykologer för
att tillgodose arbetsmarknadsverkets behov av arbetspsykologisk service
(508 400 kr.),
arbetsvårdsbyrån 1 byrådirektör för ärenden om halvskyddat arbete, 1 avdelningsdirektör
för att leda regionsektionens arbete, 1 byråsekreterare för
ärenden om syn- och hörselskadade samt 1 byrådirektör, 1 byråingenjör och
1. byråinspektör för produktionsplanering och kalkylering m. m. vid arbetsvårdsverkstäderna
(378 200 kr.),
försäkrinqsbyrån 1 bvrådirektör för besvärsärenden och 1 kanslist
(111 100 kr.),
utredningsbyrån 1 avdelningsdirektör för huvudsakligen forsknings- och
utvecklingsarbete, 1 byrådirektör för sysselsättningsplanering inom byggnadsindustrin
och 1 kanslist (183 800 kr.),
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 103
försvarssektionen 1 byråsekreterare och 1 byråingenjör för förstärkning
av personalplanläggningen (106 900 kr.),
tekniska byrån 1 avdelningsdirektör som chef för planeringssektionen,
1 byråinspektör som chef för den ekonomiska detaljen, 1 assistent som medhjälpare
till den sistnämnde, 1 byråsekreterare för utredningar in. in., 1 byråsekreterare
för delgivning av beslut om beredskapsarbeten m. in., 1 byråingenjör
för byggnadsentreprenadärenden, 1 byråingenjör för arbetar skyddsverksamheten,
1 byrådirektör som chef för produktanskaffningsgruppen och
1 byrådirektör för produktionsledning av verkstäder i egen regi (527 100 kr.),
kanslibyrån 1 byrådirektör som ställföreträdare för chefen för personalsektionen,
1 byrådirektör och 1 byråsekreterare för uppbyggnaden av ett nytt
personaladministrativt system i samband med övergång till automatisk behandling
av arbetsmarknadsverkets personaldata och 1 byråsekreterare för
dokumentations- och informationsverksamhet (252 200 kr.),
kameralbyrån 1 avdelningsdirektör som chef för kamerala sektionen, 1 byrådirektör
och 1 byråsekreterare för rationaliseringsutredningar, 1 revisor
för ekonomiska utredningar och instruktionsverksamhet, 1 byrådirektör för
ADB-ärenden, 1 byråinspektör som chef för en nyinrättad stanscentral för
arbetsmarknadsstyrelsen, länsarbetsnämnden i Stockholms län och regionkontoret
i Stockholm, 1 byråsekreterare som ställföreträdare för chefen för
kontorssektionen, 1 byråsekreterare för blankettfrågor, 1 byrådirektör för
planering av materialbehovet i byggnadsverksamheten, 1 byråsekreterare för
teknisk-ekonomiska utredningar samt 1 byrådirektör, 1 revisor och 1 kvalificerat
biträde vid det nyinrättade revisionskontoret (769 900 kr.).
Styrelsens biträdespersonal bör förstärkas med ytterligare 4 tjänster för
kvalificerade biträden, 2 expeditionsvakter och 5 bilförare (346 100 kr.).
Kostnaderna för de av styrelsen under denna punkt föreslagna personalförstärkningarna
beräknas till sammanlagt 3 489 300 kr.
3. Tillfällig personal. Under denna anslagspost disponerar styrelsen 170 000
kr. till personal för omläggning av arbetsmarknadsverkets bokföring till
automatisk databehandling i anslutning till införandet av statens ekonomiadministrativa
system (SEA-systemet). För det fortsatta arbetet härmed har
styrelsen under anslagsposten Avlöningar föreslagit att tjänster inrättas för
ifrågavarande arbetsuppgifter. Även om detta förslag bifalles behövs det
nyssnämnda beloppet för omläggningsarbetet även i fortsättningen. Vidare
behövs ett belopp av 300 000 kr. för placering i utlandet av tjänstemän, som
i samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna där kan bistå personer som
önskar praktik eller anställning utomlands.
4. Lokalkostnader. För de utökade lokaler som styrelsen väntas disponera
under budgetåret 1970/71 har byggnadsstyrelsen angett hyrorna till 2 653 000
kr. Utgifterna för uppvärmning m. m. beräknas till 105 000 kr. och för städning
till 468 000 kr. varav 383 000 kr. avser löner till städpersonal.
5. Expenser. Av ökningen under anslagsposten hänför sig 1 940 000 kr. till
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
publikationstryck och 669 000 kr. till övriga expenser. Till publikationstryck
beräknas för budgetåret 1970/71 50 000 kr. för information om varsel vid
personalinskränkningar, 30 000 kr. för aktivering av vissa arbetskraftsresurser,
1 115 000 kr. för yrkesvägledningens broschyrer, 2 420 000 kr. för
tidningen Arbetsmarknaden med dagslista och lärarlista samt 125 000 kr.
för styrelsens årsberättelse, diverse och oförutsett tryck.
6. Automatisk databehandling. Medelsbehovet beräknas här till 3 623 000
kr., varav 1 600 000 kr. för körningskostnader, 875 000 kr. för driftskostnader,
158 000 kr. för blanketter i samband med utdataredovisning, 175 000 kr.
för underhåll av stansutrustning, 75 000 kr. för stansmateriel samt 740 000
kr. för underhåll och vård ävensom för justering och vidareutveckling av
datasystemen.
7. Annonskostnader. Anslagsposten disponeras till större delen av länsarbetsnämnderna
för deras information till allmänheten om bl. a. arbetsmarknadsutbildningen.
Styrelsen ämnar under budgetåret 1970/71 sprida
information i pressen om bl. a. arbetsförmedlingens service, om vårdyrkena
och om möjligheterna för gymnasister till yrkesutbildning vid sidan om
universitet och högskolor. För utställningsverksamhet beräknas 300 000 kr.
och för framställning av filmer om arbetsmarknadspolitiken likaledes 300000
kr. samt för anskaffning av audiovisuella hjälpmedel 100 000 kr.
Departementschefen
Styrelsens nu upprepade förslag om ett gemensamt myndighetsanslag för
arbetsmarknadsverket kan jag inte biträda.
Jag beräknar medel för följande nya tjänster, nämligen på arbetsförmedlingsbyrån
en byrådirektör i Ae 26 (utrednings- och besvärsärenden) och
en förste byråsekreterare i Ae 23 (omställningsbidrag), på yrkesvägledningsbyrån
en byrådirektör i Ae 26 (planeringsuppgifter), på arbetsvårdsbyrån
en förste byråsekreterare i Ae 24 (ärenden rörande halvskyddat arbete)
och ett kvalificerat biträde, på kanslibyrån en byrådirektör i Ae 28
(personalrekrytering) och ett kvalificerat biträde samt på kameralbyrån en
byrådirektör i Ae 26 (rationaliseringsutredningar) och en byråinspektör i
Ae 19 (chef för stanscentral). Dessutom beräknar jag medel för en byrådirektör,
en revisor och ett kvalificerat biträde på kameralbyrån (intern revision).
Dessa tre tjänster inrättas under innevarande budgetår.
Medelsanvisningen till automatisk databehandling uppgår till 4 milj. kr.
för innevarande budgetår. I enlighet med styrelsens förslag bör medelsanvisningen
för nästa budgetår minskas med 377 000 kr. Under anslagsposten
Tillfällig personal disponerar styrelsen vidare vissa medel till personal för
omläggningen av arbetsmarknadsverkets bokföring till automatisk databehandling
inom ramen för SEA-systemet. Jag har preliminärt beräknat
medel för detta ändamål under anslagsposten även för nästa budgetår. Det
fortsatta omläggningsarbetet bör leda till personalbesparingar, främst på
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 105
länsarbetsnämndernas kanslier. Det är emellertid ännu för tidigt att uttala
sig om hur stort antal tjänster som kommer att kunna dras in. Jag ämnar
återkomma till frågan i ett senare sammanhang.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i dgf^föregående (s. 101 f.)
beräknar jag anslaget till 43,1 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsmarknadsstyrelsen för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 43 100 000 kr.
B 2. Arbetsförmedlingen
1968/69 Utgift1 .................... 130 182 3372
1969/70 Anslag.................... 154 200 000
1970/71 Förslag .................. 171 600 000
1 Anslagen Arbetsförmedlingen: Avlöningar och Arbetsförmedlingen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 097 000 kr.
Beträffande den offentliga arbetsförmedlingens organisation och uppgifter
hänvisas till behandlingen i det föregående av statskontorets organisationsförslag.
Härav framgår bl. a. att arbetsförmedlingens verksamhet omfattar
allmän förmedling, yrkesvägledning, arbetsvärd m. in. Inom varje
län leds verksamheten av en länsarbetsnämnd. Vidare finns för förmedlingsverksamheten
inom varje länsarbetsnämnds område ett huvudkontor
och ett antal avdelningskontor samt arbetsförmedlingsombud och tillfälliga
avdelningskontor. Länsarbetsnämnden skall också handlägga ärenden angående
statligt omställningsstöd till äldre arbetslösa och i den utsträckning
arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer ha tillsyn över hjälpverksamheten
vid arbetslöshet samt planlägga utnyttjandet av arbetskraften i krig och
under därmed jämförliga förhållanden.
Beräknad ändring 1970/71 |
|||||
1969/70 |
AMS |
Dep.chefen |
|||
Personal |
|||||
Planering och administration.................... |
+ 43 |
+ 4 |
|||
Förmedlingsverksamhet........................ |
1 4891 |
||||
Yrkesvägledning.............................. |
208 |
+ 225 |
+ 33 |
||
Arbetsvärd................................... |
|||||
Biträdespersonal.............................. |
558 |
+ 75 |
+ 4 |
||
3 057 |
+ 343 |
+ 41 |
|||
Anslag |
|||||
Avlöningar |
|||||
a) Avlöningsförmåner m. m.................... |
+ 18 581 800 |
+ |
7 200 000 |
||
b) Ersättning till experter och sakkunniga...... |
130 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 000 |
c) Ersättning för annat uppdrag................ |
1 500 000 |
+ |
623 000 |
+ |
150 000 |
Tillfällig personal.............................. |
+ |
1 188 800 |
+ |
275 000 |
|
Arvoden till yrkesvalslärare .................... |
4 340 000 |
+ |
346 000 |
+ |
346 000 |
Sjukvård..................................... |
+ |
98 000 |
+ |
6 000 |
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 13
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Reseersättningar.....................
Lokalkostnader......................
Expenser
a) Inventarier.......................
Därav engångsutgifter..............
b) Telefon m. m.....................
c) Övriga expenser...................
Postavgifter.........................
Tjänstebilar.........................
Utbildnings- och instruktionsverksamhet
Lönekostnadspålägg..................
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 AMS Dep.chefen
4 110 000
14 825 000
1 300 000
400 000
5 527 000
2 155 000
240 000
295 000
1 830 000
22 410 000
154 200 000
+ 1 115 000
+ 5 488 000
+ 1 095 000
+ 1 055 000
+ 2 021 000
+ 1 593 000
+ 138 000
+ 16 000
+ 1 120 000
+ 4 783 400
+ 38 213 000
+ 200 000
+ 4 490 000
+ 100 000
+ 1 000 000
+ 940 000
+ 50 000
+ 160 000
+ 2 477 000
+ 17 400 000
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 9 450 300 kr.
2. Planering och administration. För uppgifter i samband med försvarsplanläggning
bör inrättas en tjänst som förste inspektör. Ytterligare 10 inspektörer
behövs för handläggningen av omskolningsärenden. För att biträda
kansliinspektörerna vid vissa arbetstyngda nämnder behövs ytterligare
10 inspektörer för kamerala arbetsuppgifter och 5 nya tjänster som byråsekreterare
för utrednings- och sekreterargöromål. För personalutbildningen
föreslås vidare förstärkning med ytterligare 2 konsulenter. Som allmän förstärkning
av vissa nämnders förmedbngsavdelningar föreslås 5 nya inspektörer.
Slutligen bör inrättas 10 nya tjänster för expeditionsvaktspersonal.
Kostnaderna för de föreslagna personalförstärkningarna under denna punkt
utgör 1 861 400 kr. exkl. omkostnader.
3. Allmän förmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning. Under avsnittet
Allmänna synpunkter har styrelsen närmare belyst behovet av personalökningar
för ifrågavarande funktioner. Styrelsen anför härutöver följande.
Inom arbetsmarknadsverket pågår ett fortlöpande utvecklingsarbete med
syfte att förbättra arbetsförmedlingens resultat, kvalitets- och kvantitetsmässigt.
Ett led i detta utvecklingsarbete är införandet av en sådan differentiering
av den erbjudna servicen att insatserna svarar mot faktiska behov
och önskemål. I den differentierade servicen ingår bl. a. öppen kundmottagning,
öppen annonsering av arbetstillfällen i lokala eller regionala platslistor
samt ett system med telefonanmälan från de arbetslösa kassamedlemmarna.
Under de senaste åren har de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen
vidare byggts ut, vilket gör att de som anlitar arbetsförmedlingen kan erbjudas
alternativa lösningar. Detta i förening med den differentierade servicen
ställer ökade krav på kunskaperna hos verkets personal. För att verket
skall kunna behålla redan anställd personal och rekrytera ny personal för
olika specialuppgifter är en upprustning av tjänsteorganisationen nödvändig.
Vidare måste personalen inom fältorganisationen utökas om verket skall
kunna motsvara de förväntningar som ställs på dess tjänster. Styrelsen före
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 107
slår en förstärkning av de tre verksamhetsgrenarna med 185 inspektörer och
konsulenter samt 15 psykologer till en kostnad av 10 175 150 kr. exkl. omkostnader.
4. Arbetsförmedlingsaspiranter. För budgetåret 1969/70 har medel anvisats
för anställning av 110 årsaspiranter. Styrelsen beräknar emellertid rekryteringsbehovet
till 150 årsaspiranter. Härför bör beräknas ytterligare
1 343 760 kr. exkl. omkostnader.
5. Biträdespersonal. Med hänsyn till bristen på kontorspersonal vid såväl
länsarbetsnämnderna som avdelningskontoren bör medel beräknas för ytterligare
75 tjänster, varav 25 för kvalificerade biträden. Kostnaden härför uppgår
till 2 040 950 kr. exkl. omkostnader.
6. Ersättning för annat uppdrag. Stegringen av antalet svårplacerade arbetssökande
kräver att läkarnas medverkan i arbetsvårdsverksamheten utsträcks
från 4 till 8 veckotimmar vid huvudkontoren och från 2 till 4 veckotimmar
vid avdelningskontoren. Medel bör vidare beräknas för vikarier under
de ordinarie läkarnas semester. Kostnaderna för läkararvoden beräknas
till följd härav stiga med 623 000 kr.
7. Tillfällig personal. Under senare år har arbetsmarknadsverket försökt
att koncentrera förmedlingsverksamheten till större och bättre utrustade
enheter. Detta har fört med sig behov av ökad ambulatorisk förmedling.
Styrelsen föreslår att för ändamålet beräknas ytterligare 1 120 650 kr., motsvarande
25 nya tjänster.
8. Arvoden till yrkesvalslärare. Med hänsyn till att ca 980 yrkesvalslärare
beräknas vara i tjänst budgetåret 1970/71 mot ca 950 föregående budgetår
föreslås anslagsposten uppräknad med 346 000 kr.
9. Reseersättningar. Av ökningen hänför sig 270 000 kr. till höjda traktamentsbelopp
och höjda biljettpriser, 10 000 kr. till traktamenten vid anstånd
med omstationering till annan tjänsteort, 150 000 kr. till kostnader för centrala
och regionala konferenser, 225 000 kr. till ökad reseverksamhet och
460 000 kr. till begärd personalökning.
10. Lokalkostnader. Hyrorna beräknas uppgå till 15 170 000 kr. för budgetåret
1970/71. För ändringsarbeten till följd av begärda personalökningar och
för andra inredningsarbeten i samband med nyförhyrningar beräknas
1 538 000 kr., varav 380 000 kr. för anordnande av öppna expeditioner. För
städkostnader beräknas vidare 3 480 000 kr. Löpande underhållskostnader
beräknar styrelsen till 75 000 kr. och lokalersättningar till ombud till 50 000
kr. Sammanlagt kommer lokalkostnaderna alltså att uppgå till 20 313 000
kr., vilket innebär en ökning med 5 488 000 kr.
Departementschefen
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit en stark ökning av arbetsförmedlingens
personal för nästa budgetår. Förmedlingsorganisationen har emellertid,
som jag tidigare framhållit, tillförts betydande personalförstärkningar
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
under de tre senaste budgetåren. Med hänsyn bl. a. härtill anser jag mig
kunna förorda endast en mindre personalökning för nästa budgetår. Jag
förordar att förmedlingsorganisationen tillförs 33 nya tjänster för handläggande
personal, varav fem tjänster inom den allmänna förmedlingen
och 14 tjänster inom vardera av yrkesvägledningen och arbetsvärden. Vidare
beräknar jag medel för att tillföra länsarbetsnämndernas kanslier ytterligare
fyra inspektörer och fyra kvalificerade biträden för den kamerala
verksamheten. Kostnaderna för de personalförstärkningar jag sålunda förordar
uppgår till ca 1,8 milj. kr. exkl. omkostnader.
Den nedläggning av sjömanshusen och omorganisation av sjömansförmedlingen
som riksdagen beslöt år 1969 (prop. 58, 2LU 50, rskr 224; prop.
138, SU 161, rskr 352) föranleder i gengäld en minskning av anslagsbehovet.
Omorganisationen innebar å ena sidan att ett centralt sjömansregister
inrättades vid arbetsförmedlingen i Göteborg och å andra sidan att 26
biträdestjänster kunde dras in genom nedläggningen av sjömanshusen.
Samtidigt erhöll den handläggande personalen inom sjömansförmedlingen
vissa lönegradsuppflyttningar. Omorganisationen kan beräknas medföra en
besparing av ca 400 000 kr. för helt år.
Under delposten Ersättning för annat uppdrag beräknar jag ytterligare
150 000 kr. för arvoden till läkare vid länsarbetsnämnderna.
Frågan om organisationen av studie- och yrkesorienteringen i grundskolan
m. m. övervägs f. n. i utbildningsdepartementet. På grund härav
bör medlen för arvoden till yrkesvalslärare för nästa budgetår räknas upp
med 346 000 kr.
Vad beträffar medelsbehovet för omkostnader har statskontoret i en promemoria
den 18 juli 1966 (se prop. 1967: 1 bil. 13, s. 50) beräknat kostnaderna
för utbildnings- och instruktionsverksamhet under budgetåret 1970/71
till 1 312 000 kr. Beloppet bör räknas upp med 160 000 kr. för kostnadsökningar.
Vidare har statskontoret i det organisationsförslag som jag behandlat
i det föregående föreslagit ytterligare kurser till en sammanlagd kostnad
av 420 000 kr. För utbildnings- och instruktionsverksamhet beräknar jag
mcdelsbehovet till 1 990 000 kr. vilket innebär en ökning med 160 000 kr.
För verksamheten med öppen förmedling har jag beräknat sammanlagt
ca 1,2 milj. kr.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående (s. 105 f.)
beräknar jag anslaget till 171,6 milj. kr.
, Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Arbetsförmedlingen för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 171 600 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 109
B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m.
1968/69 Utgift ...... 564 506 701 Reservation 104 655 147
1969/70 Anslag ____ 445 000 000»
1970/71 Förslag ____ 380 000 000
1 Av anslaget skall förslagsvis 140 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Från anslaget bestrids utgifter, delvis i form av statsbidrag, för sysselsättningsskapande
åtgärder, nämligen beredskapsarbeten, industribeställningar
och detaljplanering av vissa allmänna arbeten. Från anslaget bestrids vidare
kostnader för flyttningsbidrag samt för försöksverksamhet med inlösen av
egnahem. Bland övriga utgiftsändamål under anslaget kan nämnas arbetspsykologiska
undersökningar i samband med yrkesvägledning.
Bidragsbestämmelser rörande beredskapsarbeten och flyttningsbidrag
återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368; omtryckt 1968:246;
ändrad senast 1969:660).
1. Flyttningsbidrag..............
2. Inlösen av egnahem...........
3. Beredskapsarbeten............
4. Industribeställningar.......
5. Detaljplaneringsbidrag........
6. Forskning och utvecklingsarbete
7. Övriga ändamål..............
8. Lönekostnadspålägg..........:
Beräknad ändring 197Q/71
1969/70 AMS Dep.chefen
50 000 000 +25 000 000 +13 000 000
3 000 000 — tA
350 000 000 --75 000 000
5 000 000 — —
10 000.000 — — 2000 000
--K10 000 000 . —
12 000 000 + 2 000 000 —
15 000 000 -- 1 000 000
445 000 000 +37 000 000 —65 000 000
A rbetsmarknadsstyr elsen
1. Kostnaderna för flyttningsbidrag utgjorde under budgetåren 1966/67,
1967/68 och 1968/69 22,2, 31,3 resp. 55,8 milj. kr. Antalet bidrag under
samma budgetår framgår av följande sammanställning.
Budgetår |
Respenning |
Borta- vistelsebidrag |
Starthjälp |
Utrustnings- bidrag'' |
|
flyttnings- ersättning |
resebidrag |
||||
1966/67.............. |
3 002 |
32 613 |
2 797 |
15 781 |
1 349 |
1967/68............. |
4 349 |
47 117 |
4 424 |
22 468 |
1 673 |
1968/69............. |
6 383 |
53 931 |
5 554 |
29 183 |
3 015 |
Konjunkturuppgången har ytterligare skärpt den regionala obalansen på
arbetsmarknaden. Utvecklingen gör det angeläget att genom olika insatser''
underlätta flyttningen av arbetskraft från sysselsättningssvaga till expanderande
områden. Inte minst gäller det att underlätta flyttningen för familjer.
Styrelsen föreslår att såväl starthjälpen för familjeförsörjare som
utrustningsbidraget höjs, starthjälpen från f. n. 1 000 kr. till 1 500 kr. och
110 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
utrustningsbidraget från f. n. 2 000 kr. till 3 000 kr. I likhet med föregående
år föreslår styrelsen att månatlig hemresa för familjeförsörjare ersätts
helt även under de sex första månadernas anställning på annan ort och inte
som nu endast till den del resekostnaden överstiger 75 kr. Ersättning föreslås
vidare utgå för flygresa i de fall enkel tågresa mellan den nya anställningsorten
och hemorten skulle uppgå till minst 50 mil samt vid resa till och från
Gotland.
Ersättning för dagliga resor mellan hemorten och anställningsorten kan
f. n. beviljas arbetstagare under högst sex månader. Erfarenheterna har
gett vid handen att denna tid är för kort och därför bör ökas till högst
ett år.
Styrelsen föreslår i likhet med tidigare år att ökade möjligheter medges
att bevilja flyttningsbidrag till nyutbildade.
Nuvarande bestämmelser medger inte att flyttningsbidrag utgår om anställningen
i den nya orten kan anses som överflyttning mellan arbetsplatser
inom samma företag. Bestämmelserna bör ändras så att bidrag kan utgå
till arbetstagare som på grund av strukturella förändringar eller dylikt inte
längre kan få arbete på bostadsorten men kan erbjudas anställning inom
företagsenhet på annan ort inom samma företag.
Medelsbehovet för flyttningsbidrag under budgetåret 1970/71 beräknar
styrelsen till 75 milj. kr., varav ca 9 milj. kr. för de föreslagna ändringarna
av bidragsreglerna.
I anslutning härtill tar styrelsen upp bostadsfrågan för flyttande arbetskraft
och föreslår att 10 % av det årliga bostadsbyggandet fördelas med
särskild hänsyn till den flyttande arbetskraftens behov och att bostäderna
lokaliseras till orter som anges av styrelsen.
2. Under budgetåret 1968/69 meddelade styrelsen beslut om inlösen av
egnahem i 43 fall för en sammanlagd inlösensumma av ca 1,5 milj. kr. Medel
som flyter in vid försäljning av inlösta egnahem tillförs anslagsposten.
Nettoutgifterna under budgetåret 1968/69 stannade härigenom vid ca 0,2
milj. kr. Styrelsen föreslår att anslagsposten tas upp med oförändrat 3
milj. kr.
Vid inlösen skall taxeringsvärdet i regel utgöra inlösningsvärde. Styrelsen
föreslår att länsbostadsnämnd skall kunna verkställa särskild värdering
om taxeringsvärdet uppenbarligen inte ger ett i förhållande till fastighetens
skick in. m. rimligt inlösningsvärde.
3. Allmänna beredskapsarbeten. Antalet dagsverken samt medelsförbrukningen
under budgetåren 1967/68 och 1968/69 framgår av följande sammanställning
(s. 111).
Med hänsyn till svårigheten att nu bedöma utvecklingen under budgetåret
1970/71 och de behov av allmänna beredskapsarbeten som då kan uppstå
föreslår styrelsen att medelsbehovet beräknas till oförändrat 350 milj.
kr.
4. Kostnaderna för industribeställningar uppgick under budgetåret
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 111
Vägar |
Övriga arbeten |
Summa dagsverken |
|
Dagsverken |
|||
1967/68.............. |
751 000 |
1 022 000 |
1 773 000 |
1968/69.............. |
676 000 |
981 000 |
1 657 000 |
Medels förbrukning1 |
|||
1967/68.............. |
228,9 |
196,1 |
425,0 |
1968/69.............. |
258,3 |
193,7 |
452,0 |
1 Kassamässig förbrukning (milj. kr.)
1968/69 till ca 1,3 milj. kr. För budgetåret 1969/70 har anvisats 5 milj. kr.
Styrelsen föreslår samma belopp för budgetåret 1970/71.
5. Detalj planering sbidrag. Under budgetåret 1968/69 har beslut om bidrag
till kommunal planeringsverksamhet meddelats till ett belopp av 7,3
milj. kr. För budgetåret 1969/70 får beslut om bidrag meddelas intill ett
belopp av 10 milj. kr. Styrelsen föreslår att även ramen för budgetåret
1970/71 bestäms till 10 milj. kr. Medelsbehovet under anslagsposten beräknas
till samma belopp.
6. Forskning och utvecklingsarbete. Styrelsen upprepar sitt yrkande från
föregående år om en särskild anslagspost för ändamålet. Medelsbehovet
beräknas till 10 milj. kr.
7. Övriga ändamål. Kostnaderna för arbetspsykologiska undersökningar
i samband med yrkesvägledning uppgick under budgetåret 1968/69 till 6,6
milj. kr. För budgetåret 1969/70 har beräknats 7 milj. kr. och för nästa
budgetår beräknas 9 milj. kr.
Utgifterna för diverse ändamål under anslagsposten beräknas för budgetåret
1970/71 till oförändrat 5 milj. kr.
8. Lönekostnadspålägg. Belastningen på anslagsposten beror på beredskapsarbetenas
omfattning. För nästa budgetår beräknas oförändrat 15
milj. kr.
Den vid utgången av budgetåret 1968/69 föreliggande reservationen på
anslaget om drygt 104 milj. kr. kommer att behövas för att täcka vid budgetårets
utgång oreglerade utgifter för statsbidragsskulder m. m.
Departementschefen
Följande sammanställning visar omfattningen av de allmänna beredskapsarbetena
under vart och ett av budgetåren 1966/67—1968/69 samt dagsverkskostnadernas
utveckling under samma period.
En närmare analys av siffrorna visar en snabb och relativt kraftig anpassning
av beredskapsarbetenas omfattning till konjunkturläget och till regionala
skillnader i landet. De allmänna beredskapsarbetena minskade i samband
med den begynnande konjunkturuppgången budgetåret 1968/69 med
ca 100 000 dagsverken i förhållande till föregående budgetår. Det totala an
-
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Budgetår |
|||
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Antal dagsverken............ Nedlagda kostnader |
1 425 000 |
1 755 000 |
1 653 000 |
(milj. kr.)................. Därav AMS kostnader |
566,6 |
585,2 |
616,4 |
(milj. kr.)................. Genomsnittlig dagsverkskost- |
382,3 |
434,2 |
464,1 |
nåd (kr.)................. |
398 |
334 |
373 |
Därav AMS andel (kr.)..... |
268 |
247 |
281 |
talet dagsverken stannade därmed vid 1 653 000. Under den närmast föregående
konjunkturuppgången budgetåret 1964/65 var antalet dagsverken i
beredskapsarbeten 1 553 000. Anledningen till att nivån nu är något högre än
i tidigare motsvarande konjunkturläge är bl. a. att den regionala obalansen
på arbetsmarknaden har blivit mera utpräglad under senare år. Nedskärningen
av de allmänna beredskapsarbetena mellan budgetåren 1967/68 och
1968/69 har uteslutande berört de syd- och mellansvenska länen, där antalet
dagsverken minskat från 534 000 till 295 000, medan det i skogslänen har
skett en ökning från 1 221 000 till 1 358 000.
Kostnaderna för beredskapsarbetena har mellan de båda senaste budgetåren
ökat med 5 %. De genomsnittliga dagsverkskostnaderna har stigit med
närmare 12 %. Styrelsens andel av dagsverkskostnaderna har under de båda
senaste budgetåren varit ca 75 % mot 67 % under budgetåret 1966/67.
I följande sammanställning lämnas uppgifter om de under budgetåret
1968/69 utförda beredskapsarbetenas fördelning på olika slag av objekt.
Arbetsobjekt |
Antal dags-verken |
Nedlagda kostnader |
Dagsverkskostnad (kr.) |
||
Totalt |
AMS andel |
Totalt |
AMS andel |
||
Statliga, kommunala Och enskilda arbeten |
675 662 |
274,8 |
268,7 |
r *1 407 |
398 |
Husbyggnadsarbeten . |
229 063 |
„ . 135,1 |
■ 69,9 |
590 |
305 |
Skogsvårdsarbéten ... |
467 293 |
63,9 |
48,1 |
136 |
102 |
Industriella arbeten... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
Hamn- och farledsarbe-ten............... |
10 397 |
3,1 |
2,6 |
299 |
246 |
Vatten- och avloppsar-beten............. |
197 638 |
90,8 |
35,8 |
459 |
181 |
Järnvägs- och spårar-beten ............. |
1 455 |
1,0 |
0,9 |
720 |
620 |
Turist- och fritidsarbe-ten............... |
6 468 |
2,3 |
1,5 |
359 |
232 |
Särskilda militära ar-beten ............. |
22 814 |
13,7 |
13,7 |
602 |
602 |
Övriga arbeten....... |
41 768 |
19,6 |
10,9 |
469 |
261 |
Därav kommunala |
275 790 |
161,9 |
65,3 |
587 |
237 |
Statsverkspropositionen år WTO: Bil. 13: Inrikesdepartementet 113
Sammanställningen visar, att drygt 40 % av arbetena utgörs av vägarbeten,
för vilka staten svarar för så gott som hela kostnaden. Skogsvårdsarbetena,
där staten svarar för ca 3/4 av kostnaderna, utgör knappt 30 % av arbetena.
Statens andel av kostnaderna för flertalet övriga grupper är betydligt
lägre. En stor del av de i sistnämnda grupper ingående arbetena utgörs av
kommunala arbeten, till vilka statsbidrag under budgetåret 1968/69 utgick
med i genomsnitt 40 %.
Vad angår de allmänna beredskapsarbetena under nästa budgetår bör dessa
liksom under innevarande budgetår till allra största delen inriktas på att
tillgodose behovet av sysselsättningstillskott i skogslänen, framför allt i de
lyra nordligaste länen. Genom en sådan lokalisering och med en inriktning
så långt möjligt på arbeten med stor löneandel kan sekundära konjunkturpådrivande
verkningar i andra delar av landet undvikas. Ett exempel på sådana
sysselsättningsskapande åtgärder är det bidrag till återväxtåtgärder
på svårföryngrad skogsmark i vissa kommuner i Norrland och Kopparbergs
län som jag redogjort för i det föregående (s. 96).
Med hänsyn till vad jag nu har anfört och mot bakgrund av den arbetsmarknadssituation
som kan förutses för år 1970 beräknar jag kostnaderna
för allmänna beredskapsarbeten under nästa budgetår till ca 275 milj. kr.
exkl. lönekostnadspålägg. Det är en nivå som ungefär motsvarar vad som
anvisades före den senaste konjunkturdämpningen. Jag vill i sammanhanget
framhålla att omfattningen av de särskilda beredskapsarbetena har
nästan fördubblats sedan budgetåret 1966/67. Detta har medfört betydligt
ökade möjligheter att bereda bl. a. äldre, lokalt bunden arbetskraft sysselsättning.
I detta sammanhang får jag anmäla att Riksförbundet landsbygdens folk
i särskild framställning har föreslagit bl. a. att beredskapsarbeten anordnas
inom jordbrukssektorn som en åtgärd för att förbättra sysselsättningen i
glesbygderna. Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande över framställningen
anfört att arbeten för enskilda jordbruk som regel inte kan utföras som beredskapsarbeten.
Däremot kan enligt styrelsen natur- och miljövårdsarbeten
med fördel sättas in som beredskapsarbeten för att bereda arbetslösa jordbrukare
sysselsättning. Jag delar styrelsens uppfattning.
I fråga om flyttningsbidragen har styrelsen föreslagit att grunderna ändras
på vissa punkter. Förslaget att öka flyttningsstödet till familjer genom
att höj a beloppen för starthjälp och utrustningsbidrag kan jag inte tillstyrka.
Jag vill erinra om att starthjälpen till familjeförsörjare höjdes från 500
till 1 000 kr. år 1968. Inte heller i övrigt kan jäg biträda styrelsens förslag,
som i fråga om bidrag till hemresor och till nyutbildade utan arbete
prövades senast av 1969 års riksdag (prop. 1 bil. 13 s. 50, SU 58, rskr 189).
Arbetsmarknadsstyrelsen har när det gäller sysselsatta vid verkstäder för
handikappade föreslagit att flyttningsbidrag avseende dagliga pendelresor
skall kunna utgå inte bara i samband med anställning i öppna marknaden
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
utan också i det fall handikappad person får arbete vid skyddad verkstad.
Jag delar styrelsens uppfattning att användningsområdet för detta bidrag
bör vidgas och förordar att bidrag skall kunna lämnas oavsett om arbetstagaren
placeras i arbete på öppna marknaden eller i skyddad eller halvskyddad
sysselsättning.
För budgetåret 1970/71 beräknar jag utgifterna för flyttningsbidrag till
63 milj. kr., vilket innebär en ökning med 13 milj. kr. jämfört med innevarande
budgetår.
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit att 10 % av det årliga bostadsbyggandet
fördelas med särskild hänsyn till den flyttande arbetskraftens
behov och att dessa bostäder lokaliseras till orter som anges av styrelsen.
Med anledning härav vill jag peka på att de arbetsmarknadspolitiska synpunkterna
tillgodoses genom att bostad sbyggnadsplanen fördelas på län
och kommuner först efter samråd mellan bostads- och arbetsmarknadsmyndigheterna.
Näringslivets expansion och det därav betingade behovet av
arbetskraft tillmäts stor betydelse i detta fördelningsarbete.
Vad sedan gäller styrelsens önskemål att de ensamboendes bostadsbehov
mera aktivt skall beaktas vid det permanenta bostadsbyggandet bör uppmärksammas
att det är de kommunala myndigheterna som beslutar om produktionens
inriktning på olika hus- och lägenhetstyper inom den bostadsbyggnadsram
som tilldelas kommunen. Dessa beslut grundas på bedömningar
av aktuell och förväntad bostadsefterfrågan. I de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen
konkretiseras dessa bedömningar och därav följande
behövligt bostadsbyggande. Behovet av bostäder för ungdom utreds av ungdomsbostadsutredningen,
vars förslag kan väntas inom kort.
Med anledning av arbetsmarknadsstyrelsens förslag om särskild värdering
vid inlösen av egnahem vill jag erinra om att möjlighet finns att jämka
inlösningsvärdet om taxeringsvärdet är uppenbart lågt i förhållande till vad
som i allmänhet gäller för likvärdiga fastigheter på orten. Någon ändring
av vad som sålunda gäller är jag inte beredd att förorda. Medelsbehovet för
inlösenverksamheten under nästa budgetår beräknar jag till oförändrat
3 milj. kr.
Vad gäller anslagsposten Detalj planeringsbidrag beräknar jag medelsbehovet
för bidrag åt kommuner för projektering av anläggnings- och
husbyggnadsarbeten för budgetåret 1970/71 till 8 milj. kr.
Vid anmälan av anslaget Kommittéer in. m. i det föregående har jag beräknat
medel för arbetsmarknadspolitiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Styrelsens förslag att medel tas upp för ändamålet under förevarande
anslag kan jag inte biträda.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen
i det föregående (s. 109) beräknar jag det totala medelsbehovet under
anslaget för budgetåret 1970/71 till 380 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 115
Vid budgetårets slut bör arbetsmarknadsstyrelsen redovisa hur stort belopp
som faktiskt har förbrukats för väg- och gatuarbeten. Detta belopp bör
räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges
till 100 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna av mig förordad ändring av grunderna för
flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1970,
b) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 380 000 000 kr.,
varav förslagsvis 100 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Särskilda beredskapsarbeten m. m.
1968/69 Utgift ____ 429 117 965 Reservation 34 692 237
1969/70 Anslag .. 425 000 0001
1970/71 Förslag .. 450 000 000
1 Av anslaget skall förslagsvis 50 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Från anslaget bestrids utgifter för beredskapsarbeten för handikappad
och av andra skäl svårplacerad arbetskraft, arbetspsykologiska undersökningar
och läkarundersökningar i samband med arbetsvärd, upplysningsverksamhet
avseende handikappade, arkivarbeten, näringshjälp m. m. samt
bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Bidragsbestämmelserna
återfinns i arbetsmarknadskungörelsen.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 AMS Dep.chefen
1. Beredskapsarbeten m. in......................
2. Arkivarbeten................................
3. Näringshjälp m. m............................
4. Bidrag och lån till motorfordon för handikappade
5. Lönekostnadspålägg..........................
425 000 000 +48 000 000 +25 000 000
318 000 000
63 000 000
12 000 000
13 000 000
19 000 000
+ 22 000 000
+22 000 000
+ 4 000 000
+ 5 000 000
+ 16 000 000
+ 4 000 000
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Beredskapsarbeten m.m. Vid dessa arbeten sysselsätts dels mentalvårdspatienter,
psykiskt utvecklingsstörda samt nykterhetsvårds-, kriminalvårds-
och ungdoinsvårdsfall, dels äldre lokalt bunden arbetskraft och dels
arbetssökande som av andra skäl är svårplacerade i öppna marknaden. En
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
del av arbetena bedrivs som statliga beredskapsarbeten, andra som kommunala.
Under budgetåren 1966/67, 1967/68 och 1968/69 sysselsattes i medeltal ca
6 000, 10 000 resp. 12 000 personer. Antalet dagsverken under samma budgetår
framgår av följande sammanställning.
Budgetår |
Vägar |
Skogs-vårds-arbeten |
Industri- ella arbeten |
T-arbeten |
Övriga arbeten |
Summa |
1966/67............ |
138 000 |
476 000 |
18 000 |
384 000 |
250 000 |
1 266 000 |
1967/68............ |
241 000 |
718 000 |
95 000 |
554 000 |
618 000 |
2 226 000 |
1968/69............ |
262 000 |
616 000 |
128 000 |
589 000 |
748 000 |
2 343 000 |
De kassamässiga utgifterna uppgick samma budgetår till 155,2, 253,2 resp.
340,6 milj. kr.
Behovet av beredskapsarbeten för handikappade och i övrigt svårplacerad
arbetskraft är stort och påverkas i liten grad av säsongväxlingar och
konjunkturförbättring. För budgetåret 1970/71 uppskattar styrelsen medelsbehovet
för beredskapsarbeten till 330 milj. kr. För övriga ändamål under
anslagsposten, nämligen psykotekniska anlagsundersökningar och läkarundersökningar
m. m. i samband med arbetsvårdsverksamheten samt
upplysningsverksamhet avseende handikappade, beräknas 10 milj. kr.
2. Arkivarbeten. En väsentlig utbyggnad av arkivarbetsverksamheten
har ägt rum under de två senaste budgetåren. Antalet arkivarbetare uppgick
i juni månad åren 1967—1969 till 3 600, 4 900 resp. 6 600 personer.
Den fortsatta utvecklingen kan inte bedömas med önskvärd säkerhet. Till
följd av att äldre, svårplacerad eller lokalt bunden arbetskraft i allt högre
grad möter svårigheter i samband med förändringar på arbetsmarknaden
uppskattar styrelsen nettoökningen av antalet arkivarbetare till 1 000 personer
för värt och ett av budgetåren 1969/70 och 1970/71.
Utgifterna under budgetåret 1968/69 uppgick till ca 71,8 milj. kr. För
budgetåret 1969/70 beräknade 63 milj. kr. kommer inte att förslå. Medelsbehovet
för budgetåret 1970/71 uppskattas till 85 milj. kr.
3. Näringshjälp m. m. Styrelsen föreslår att maximibeloppet för näringshjälp
höjs från 12 000 kr. till 20 000 kr. och att maximibeloppet för kompletterande
räntebelagt lån höjs från 15 000 kr. till 30 000 kr. Räntefritt näringshjälpslån
och kompletterande räntebelagt lån skall enligt nuvarande
regler återbetalas inom fem år. Styrelsen föreslår att återbetalningstiden för
de båda låneformerna får utsträckas till tio år om särskilda skäl föreligger.
Näringshjälp får försöksvis beviljas två eller flera handikappade som avser
att starta en gemensam rörelse. Styrelsen föreslår att handikappad person
skall kunna beviljas näringshjälp även om rörelsen startas med en
icke handikappad kompanjon.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 117
Vid anställning av handikappad utgår enligt nuvarande bestämmelser bidrag
till arbetsgivare för sådan särskild anordning på arbetsplatsen som
krävs för att den handikappade skall kunna utföra arbetet. Bidraget utgår
med belopp motsvarande halva kostnaden, dock högst 12 000 kr. Styrelsen
föreslår liksom föregående år att maximibeloppet höjs till 15 000 kr. och
att i speciella fall bidraget skall kunna höjas till tre fjärdedelar av kostnaden,
dock högst 20 000 kr. Vidare bör bidrag kunna utgå även i de fall
redan anställd personal drabbas av bestående handikapp som nödvändiggör
särskild anordning på arbetsplatsen för att vederbörande skall kunna utföra
sitt arbete.
De föreslagna ändringarna av bidragsgrunderna föranleder ingen uppräkning
av anslagsposten.
4. Bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Styrelsen föreslår
att bidragets maximibelopp med hänsyn till kostnadsutvecklingen höjs från
12 000 kr. till 15 000 kr. Vidare anser styrelsen behovet av justering av reglerna
om inkomstprövning m. m. vara överhängande.
Särskilt bidrag med högst 2 000 kr. utgår för sådan särskilt kostnadskrävande
ändring av eller anordning på fordon som behövs för att den
handikappade skall kunna bruka det eller för förvärv av fordon med sådana
automatiska anordningar som är oundgängligen nödvändiga. Eftersom
kostnaderna för sådana ändringar och anordningar inte sällan överstiger
2 000 kr., föreslår styrelsen att bidrag får utgå med hela kostnaden
för aggregat, ändringar eller anordningar som statens bilinspektion vid besiktning
finner erforderliga.
Medelsbehovet under anslagsposten beräknas till oförändrat 13 milj. kr.
För budgetåret 1968/69 har styrelsen bemyndigats att; under vissa förutsättningar
avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar
till belopp ej överstigande 3 000 kr. I enlighet härmed har under budgetåret
beslut fattats om avskrivning av fordringar till ett sammanlagt belopp av
809 003 kr. Avskrivningen avser till större delen fordringar på flyktingar,
zigenare samt personer som erhållit start- eller näringshjälp.
Styrelsen hemställer om fortsatt bemyndigande att avskriva lånefordlingar
under budgetåret 1970/71.
Remissyttrande
Handikapputredningen tillstyrker de av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna
förbättringarna av stödet till motorfordon för handikappade.
Departementschefen
Antalet dagsverken, nedlagda kostnader för beredskapsarbeten och dagsverkskostnader
under förevarande anslag under de tre senaste budgetåren
framgår av följande sammanställning.
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Budgetår |
|||
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
|
Antal dagsverken........... |
1 266 000 |
2 235 000 |
2 344 000 |
Nedlagda kostnader (milj. kr.) |
221,5 |
415,9 |
496,9 |
Därav AMS kostnader |
|||
(milj. kr.).............. |
160,8 |
274,5 |
303,4 |
Genomsnittlig dagsverkskost- |
|||
nåd (kr.)................ Därav AMS andel av dags- |
175 |
186 |
212 |
verkskostnad (kr.)...... |
127 |
123 |
129 |
Av sammanställningen framgår att dagsverksvolymen även efter den stora
uppgången mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68 har fortsatt att öka.
Den genomsnittliga dagsverkskostnaden har stigit samtidigt som den andel
som faller på arbetsmarknadsstyrelsen har sjunkit, nämligen från 73 %
under budgetåret 1966/67 till 61 % under budgetåret 1968/69.
I följande sammanställning specificeras de beredskapsarbeten under detta
anslag som har utförts under budgetåret 1968/69.
Antal dags-verken |
Nedlagda kostnader |
Dagsverkskostnad (kr.) |
|||
Arbetsobjekt |
V11111J |
||||
Totalt |
AMS andel |
Totalt |
AMS andel |
||
Statliga, kommunala |
257 197 |
77,9 |
68,1 |
303 |
265 |
Husbyggnadsarbeten |
185 393 |
88,2 |
44,9 |
476 |
242 |
Skogsvårdsarbeten... |
616 031 |
79,7 |
63,2 |
129 |
103 |
Industriella arbeten . |
129 484 |
18,8 |
11,2 |
145 |
86 |
Hamn- och farledsar-beten............ |
11 548 |
4,8 |
2,8 |
416 |
243 |
Vatten- och avlopps-arbeten.......... |
213 415 |
98,1 |
37,3 |
460 |
175 |
Järnvägs- och spårar-beten ............ |
5 666 |
2,5 |
1,4 |
442 |
240 |
Flottledsarbeten..... |
17 940 |
2,9 |
2,4 |
159 |
134 |
Forn- och kulturmin-nesvård .......... |
3 834 |
0,7 |
0,7 |
183 |
178 |
Turist- och fritidsar-beten............ |
28 498 |
8,3 |
3,7 |
292 |
130 |
Natur- och landskaps-vård ............. |
3 526 |
0,7 |
0,4 |
187 |
106 |
Särskilda arbeten för |
591 375 |
62,6 |
26,0 |
106 |
44 |
Övriga arbeten...... |
279 768 |
45,7 |
35,4 |
163 |
127 |
Därav kommunala |
886 100 |
211,2 |
80,2 |
238 |
90 |
Som framgår av sammanställningen föreligger stora variationer i dagsverkskostnaderna
för olika arbeten. De dagsverksbilliga arbetena, främst
skogsvårdsarbeten, industriella arbeten och T-arbeten dominerar liksom tidigare
i antal. De utgör närmare 60 % av totala antalet dagsverken.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 119
För innevarande budgetår bär 318 milj. kr. beräknats för beredskapsarbeten.
Även under budgetåret 1970/71 bör man, som jag framhållit i det
föregående, räkna med att det trots förbättrat konjunkturläge kommer att
kvarstå ett betydande behov av sysselsättningsskapande åtgärder för handikappade
och lokalt bunden, äldre arbetskraft. Medel bör därför beräknas
för en oförändrad volym om ca 2,4 milj. dagsverken, vilket innebär nästan
en fördubbling jämfört med budgetåret 1966/67. Kostnaden härför beräknar
jag till 323 milj. ler. I beloppet är inräknat medel för psykotekniska
undersökningar m. m. i samband med arbetsvärd.
Resultatet av en inom inrikesdepartementet gjord översyn av arkivarbetsverksamheten
redovisades för föregående års riksdag (prop. 1 bil. 13
s. 54). Delvis nya riktlinjer för verksamheten gäller fr. o. m. innevarande
budgetår. Arkivarbetet har under de senaste åren snabbt ökat i omfattning.
I juni månad åren 1967, 1968 och 1969 var antalet arkivarbetare 3 600, 4 900
resp. 6 600. Liksom arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag med en fortsatt
expansion av verksamheten med inemot 1 000 personer under såväl innevarande
som nästa budgetår. Jag beräknar det ökade medelsbehovet för
verksamheten under nästa budgetår till 20 milj. kr., varav 4 milj. kr. utgör
lönekostnadspålägg.
När det gäller näringshjälp samt bidrag och lån till motorfordon för handikappade
m. m. har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit förbättringar i olika
avseenden. Mot bakgrund av att de stödformer det här gäller kan påtagligt
underlätta de äldres och handikappades möjligheter att hävda sig i förvärvslivet
anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag i väsentliga delar.
Jag förordar alltså att det nuvarande maximibeloppet om 12 000 kr. för näringshjälp,
bidrag till arbetsredskap m. m. och till särskilda anordningar på
arbetsplats för handikappad samt för bidrag och lån till motorfordon för
handikappad höjs till 15 000 kr. Maximibeloppet 15 000 kr. för det kompletterande
räntebelagda lån som kan utgå vid sidan av näringshjälp bör som
styrelsen föreslagit höjas till 30 000 kr.
Bidraget till arbetsgivare för särskilda anordningar på arbetsplats för att
en handikappad skall kunna utföra sitt arbete utgår f. n. endast vid nyanställning
av den handikappade. Jag förordar liksom arbetsmarknadsstyrelsen
att bidrag skall kunna utgå också för redan anställd som blivit varaktigt
handikappad under anställningen om särskilda skäl i övrigt föreligger.
När det gäller motorfordon för handikappade kan f. n. utgå ett tilläggsbidrag
om högst 2 000 kr. för särskilt kostnadskrävande ändringar av eller
anordningar på fordonet. Jag förordar att beloppet höjs till högst 4 000 kr.
Jag avser vidare att senare föreslå Kungl. Maj:t att vissa lättnader genomförs
i nu tillämpad inkomstprövning av bidraget till motorfordon.
Eftersom medelsåtgången för näringshjälp och bidrag till motorfordon för
handikappade under de senaste budgetåren väsentligt har understigit beräknade
belopp, anser jag liksom styrelsen att anslagsposten inte behöver
räknas upp trots de förordade bidragsförbättringarna. Jag beräknar alltså
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till oförändrat
25 milj. kr.
Under de båda senaste budgetåren har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats
att på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen
inom arbetsmarknadsverket. Jag förordar att samma bemyndigande
lämnas även för nästa budgetår.
Vid budgetårets slut bör arbetsmarknadsstyrelsen redovisa hur stort belopp,
som faktiskt har förbrukats för väg- och gatuarbeten. Detta belopp
bör räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet
anges till 50 milj. kr.
Med hänvisning till den sammanställning av medelsberäkningen för
nästa budgetår som har gjorts i det föregående (s. 115) hemställer jag att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att Kungl. Maj :t får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1970/71 besluta om avskrivning
av sådan lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket,
till belopp om högst 3 000 kr., beträffande
vilken antingen omständigheterna ger vid handen att
vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens
bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i
framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka
och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och
kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekonomiskt
lönande, allt under förutsättning att sådana åtgärder
ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden,
b) godkänna av mig förordade ändringar av grunderna
för näringshjälp m. m. samt bidrag och lån till anskaffning
av motorfordon för handikappade, att tillämpas fr. o. m,
den 1 juli 1970,
c) till Särskilda beredskapsarbeten m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 000 kr.,
varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 5. Förläggningsbyggnader m. m.
1968/69 Utgift ...................... 17 369 442
1969/70 Anslag...................... 24 000 000
1970/71 Förslag .................... 32 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för arbetsmarknadsstyrelsens bostadsförläggningsverksamhet
för personer, som är sysselsatta i beredskapsarbete,
deltar i omskolningskurser eller överflyttas för anställning på ny ort, samt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 121
för anskaffning och uppförande av familjebostäder för zigenare. Under anslaget
redovisas inkomster från styrelsens uthyrning av förläggningsplatser
till enskilda personer samt från försäljning och uthyrning av förläggningsbySSnader
till myndigheter, kommuner och industrier m. m.
Utgifter
1. Nyanskaffning av förläggningsbyggnader m. m.....
2. Ersättningsanskaffning av förläggningsbyggnader..
3. Underhålls- och driftkostnader...................
4. Lönekostnadspålägg............................
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 AMS Dep.chefen
10 500 000 +11 000 000 + 8 500 000
3 000 000 — —
23 700 000 + 3 000 000 + 3 000 000
1 200 000 + 100 000 + 100 000
Summa utgifter 38 400 000 +14 100 000
+ 11 600 000
Uppbördsmedel
1. Ersättning för upplåtna förläggningsplatser.......
2. Inkomster vid försäljning m. m. av förläggningsbyggnader
....................................
Summa inkomster
Nettoutgift
9 500 000
4 900 000
14 400 000
24 000 000 +14
— + 1500 000
— + 1 600 000
— + 3 100 000
000 + 8 500 000
A rbetsmarknadsstyr elsen
1. Nyanskaffning av förläggningsbyggnader m. m. Vid utgången av budgetåret
1968/69 disponerade styrelsen egna byggnader för förläggning av
10 390 personer samt förhyrda bostäder motsvarande 728 platser. Sistnämnda
platser har huvudsakligen använts för omskolningselever. Förhyrning
har skett när detta ställt sig billigare än att uppföra egna byggnader.
Under innevarande budgetår beräknas antalet platser i egna förläggningar
öka med ca 950 och under budgetåret 1970/71 med 1 450. Kostnaderna
härför beräknas till 21 milj. kr. Flertalet av de nya platserna är avsedda
att hyras ut till kommuner och företag för placering av överflyttad
arbetskraft.
Under budgetåret 1968/69 anskaffades en familjebostad för zigenare. Under
innevarande budgetår beräknas tre och under budgetåret 1970/71 fyra
bostäder komma att anskaffas. Anskaffningskostnaden sistnämnda budgetår
beräknas till 0,5 milj. kr.
Under budgetåret 1968/69 beställdes 50 tillfälliga familjebostäder av flyttbar
typ. För budgetåret 1970/71 räknar styrelsen med att endast i mindre
utsträckning anskaffa familjebostäder av detta slag. Styrelsen kommer
nämligen att anskaffa förläggningsbyggnader av en ny typ, som kan användas
av såväl ensamstående som familjer.
2. Ersättningsanskaffning av förläggningsbyggnader. Under budgetåret
1968/69 ersattes 480 platser. För budgetåret 1970/71 räknar styrelsen med
att behöva återanskaffa 200 platser till en kostnad av 3 milj. kr.
3. Underhålls- och driftkostnader. De egentliga driftkostnaderna under
budgetåret 1970/71 för förläggningar, omfattande totalt ca 13 600 platser,
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
beräknas till 21,7 milj. kr. För uppsättning, flyttning samt underhåll av
byggnader beräknas 5 milj. kr.
Departementschefen
I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag för nästa budgetår med
en betydande ökning av nyanskaffningen av förläggningsbyggnader för att
möta ett väntat starkt behov av förläggningsplatser från framför allt kommunernas
och företagens sida. Jag beräknar dock utgifterna till ett något
lägre belopp än styrelsen.
Den förhållandevis stora ökningen av antalet förläggningsplatser måste
enligt min mening leda till att också inkomsterna under anslaget ökar. Jag
förordar därför att inkomstposterna räknas upp i förhållande till styrelsens
förslag. I anslutning härtill förutsätter jag att de hyror som debiteras kommuner,
företag m. fl. bestäms till sådana belopp att de helt täcker uppkommande
kapitalkostnader och — i förekommande fall —- driftkostnader.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Förläggningsbyggnader m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 000 kr.
B 6. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
1968/69 Nettoinkomst .. 613 993 Reservation 8 137 046
1969/70 Anslag........ 1 000
1970/71 Förslag ...... 1000
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning och förrådshållning av
maskiner, redskap och arbetsmateriel som behövs framför allt för beredskapsarbeten.
Den värdeminskning som uppstår vid utnyttjandet av dessa
förnödenheter debiteras vederbörande anslag och mot värdeminskningen
svarande belopp tillgodoförs förevarande anslag som inkomst. Anslaget tillförs
vidare inkomster av försäljning och uthyrning av materiel m. m. till
andra myndigheter och enskilda.
AMS
beräkning
1969/70 1970/71
Utgifter
1. Kostnader för förrådens drift................................ 4 415 000 + 450 000
2. Anskaffning av maskiner och reservdelar...................... 4 015 000 —
3. Anskaffning av redskap och arbetsmateriel samt vagnar för personal
m. m................................................ 2 450 000 —1 050 000
Summa utgifter 10 880 000 — 600 000
Inkomster........ ......................................... 9 000 000 + 900 000
Nettoutgift 1 880 000 —1 500 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 123
Arbe t sm arknadss tyr elsen
1. Till följd av pris- och löneförhöjningar beräknas kostnaderna för förrådens
drift öka med 100 000 kr. Lönekostnadspålägget uppskattas stiga med
20 000 kr. För utvidgad instruktionsverksamhet beträffande drift, skötsel
och vård av de maskiner som används vid beredskapsarbeten beräknas en
kostnadsökning av 30 000 kr. Ett ökat medelsbehov om 50 000 kr. beräknas
för reparationer och underhåll av maskiner samt för ökade förrådsomkostnader
i samband med ut- och inlämning av maskiner och materiel. Underhållskostnaderna
för maskiner och utrustning vid industriella beredskapsarbeten
beräknas öka med 250 000 kr.
2. För ersättningsanskaffning av maskiner och transportfordon beräknas
2,1 milj. kr. och för anskaffning av reservdelar 915 000 kr. För de industriella
beredskapsarbetena beräknas nyanskaffning av maskiner samt övrig
utrustning ske med 1 milj. kr.
3. För anskaffning av redskap och arbetsmateriel beräknas 200 000 kr.
För de skogliga beredskapsarbetena behöver vidare anskaffas 75 manskapsvagnar
till en kostnad av 1,2 milj. kr.
På grund av reservationen på anslaget kan detta liksom tidigare år föras
upp med endast ett formellt belopp.
Departementschefen
Som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit bör anslaget för nästa budgetår
föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.
B 7. Arbetsmarknadsutbildning m. m.
1968/69 Utgift ...................... 416 627 8111
1969/70 Anslag ....................... 485 000 000
1970/71 Förslag .................... 505 000 000
Anslaget Omskolning m. m.
Från anslaget bestrids utgifter för yrkesutbildning som sker av sysselsättningspolitiska
skäl. Huvudsakligen är det fråga om omskolning och annan
yrkesutbildning åt personer som är eller löper risk att bli arbetslösa eller är
svårplacerade på arbetsmarknaden och för vilka utbildningen bedöms vara
ägnad att medföra stadigvarande arbete som inte kan komma till stånd
utan sådan utbildning. Som försöksverksamhet anordnas fr. o. m. budgetåret
1966/67 utbildning av inte arbetslösa personer inom s. k. bristyrken
(bristyrkesutbildning) i viss omfattning. Utgifterna avser kostnader främst
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
för anordnande av utbildningen och för utbildningsbidrag åt kursdeltagarna.
Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen handhar arbetsmarknadsutbildningen.
Bestämmelserna om utbildningsbidrag återfinns i arbetsmarknadskungörelsen.
Bidrag utgår i form av grundbidrag, hyresbidrag, familj etillägg och
särskilt bidrag.
Från anslaget bestrids vidare bl. a. utgifter för avgiftsfri undervisning i
svenska språket, som studieförbunden anordnar för utlänningar som är
stadigvarande bosatta i Sverige.
Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
Myndigheterna har gjort gemensam framställning rörande anslaget för
nästa budgetår.
1. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning. Under budgetåret 1967/68
deltog 78 600 personer i olika former av arbetsmarknadsutbildning, varav
35 500 personer i skolöverstyrelsens kurser. För budgetåret 1968/69 hade
arbetsmarknadsstyrelsen beräknat att utbildningen skulle komma att omfatta
inemot 80 000 personer. Denna beräkning har visat sig för låg. Utbildningen
har nämligen omfattat närmare 92 000 personer.
Den bristyrkesutbildning som bedrivits sedan hösten 1966 har under budgetåret
1968/69 omfattat 284 personer, varav 140 utbildats för verkstadsindustrins
behov och 107 för vårdområdet. Verksamhetens ringa omfattning
får tillskrivas i första hand den omständigheten att utbildningsbidragen
medför en alltför stor standardsänkning under utbildningstiden.
Även om efterfrågan på arbetskraft kommer att vara hög under budgetåret
1970/71, föreligger det enligt arbetsmarknadsstyrelsens bedömning ett
betydande behov av arbetsmarknadsutbildning för bl. a. sådana grupper
som även i ett gynnsamt konjunkturläge kommer att möta omställningsproblem,
exempelvis äldre och handikappade, samt kvinnor, som önskar
inträda på arbetsmarknaden eller återgå till förvärvsarbete. En fortsatt
omfattande strukturförändring kommer också att ställa höga krav på arbetsmarknadsutbildningen.
En utbildningsvolym, som under budgetåret
1970/71 når upp till eller något överstiger 100 000 personer, bedöms därför
som realistisk.
2. Förslag rörande utbildningsbidragen m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen
upprepar sitt tidigare framförda förslag om en höjning av utbildningsbidragen
och om införandet av ett nytt bidragssystem, som innebär en förenklad
handläggning av bidragsärendena. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller
att bidragens realvärde har minskat successivt samtidigt som den
allmänna reallönenivån har höjts. Utbildningsbidragen framstår också som
oförmånliga vid en jämförelse med de ersättningar som utgår enligt den
allmänna försäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det är enligt styrelsens
uppfattning angeläget, att utbildningsbidragen är så stora att arbets
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 125
lösa personer stimuleras att utbilda sig i stället för att uppbära kontantstöd.
Utbildningsbidragen bör därför höjas till en nivå som ligger över ersättningen
från arbetslöshetsförsäkringen. Socialhjälp utgår normalt med
högre belopp än utbildningsbidrag. Det är otillfredsställande, att en person
som uppbär utbildningsbidrag måste ansöka om socialhjälp för den dagliga
försörjningen. Det bör därför finnas möjlighet att inom nuvarande bidragssystem
undantagsvis ge högre bidrag än som nu kan lämnas. Med hänsyn
till att levnadskostnaderna och lönerna har höjts är det enligt styrelsen
ofrånkomligt att företa en uppräkning av vissa former av utbildningsbidrag.
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till bidragssystem innebär i korthet
följ ande.
Grundbidrag till kostnader för försörjning bör utgå lika för gift och ogift
med 650 kr. per månad.
Bostadskostnadsbidrag bör som nu kunna beviljas med ett belopp som
motsvarar bidragstagarens faktiska bostadskostnad. Normalersättning till
den som inte har fast bostad föreslås utgå med ett enhetligt belopp av 225
kr. per månad oavsett dyrortsgrupp.
Barntillägg föreslås utgå med ett enhetligt belopp av 120 kr. per månad
och barn under 16 år.
Bortavistelsebidrag — av samma slag som f. n. kan utgå till personer
som tillträder anställning utom hemorten — bör utgå till familjeförsörjare
eller jämförlig, som genomgår utbildning utom hemorten. Bortavistelsebidraget
skall täcka merkostnader för mat och bostad till följd av vistelse
på annan ort än hemorten. Beloppet föreslås utgå med 450 kr. per månad.
Till ensamstående som utbildas utom hemorten föreslås bidrag till bostadskostnaden
på utbildningsorten som hittills utgå med normalersättningsbeloppet.
Särskilt bidrag bör utgå som hittills. Arbetsmarknadsstyrelsen överväger
ytterligare schabloniseringar av dessa bidrag.
Vidare bör ett särskilt stimulansbidrag om 150 kr. per månad utgå vid
bristyrkesutbildning.
Reducering av grundbidrag på grund av makes inkomst bör slopas för att
stimulera till ökad arbetsmarknadsutbildning bland gifta kvinnor.
ökad företagsutbildning bör anordnas med hänsyn till det växande utbildningsbehovet.
Ett bidrag till företagen med 3 kr. per elev och närvarotimme
föreslås infört på försök fr. o. m. budgetåret 1970/71. Denna företagsutbildning
bör såsom styrelsen tidigare framhållit begränsas till sådan personal
som behöver nyrekryteras och som är i behov av omskolning eller kompletterande
utbildning. Vidare bör den utnyttjas beträffande sådana redan anställda,
som på grund av ändringar i produktionen löper risk att bli arbetslösa
och för vilka omskolning bedöms nödvändig, eller för att möjliggöra sådana
omplaceringar inom företagen att man kan nyrekrytera inte utbildad
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
arbetskraft. Styrelsen understryker att varje utbildningsinsats av detta slag
skall grundas på eu arbetsmarknadspolitisk bedömning av åtgärdernas angelägenhet
och att avsikten inte är att införa ett nytt statsbidragssystem avseende
företagens interna utbildning eller att rubba nuvarande principer för
ansvarsfördelning mellan samhälle och företag beträffande yrkesutbildningen.
Enligt 16 § arbetsmarknadskungörelsen skall person ha fyllt 21 år för att
få utbildningsbidrag. Från denna regel har Kungl. Maj :t meddelat dispenser.
Eftersom myndighetsåldern numera har sänkts från 21 till 20 år, föreslår
arbetsmarknadsstyrelsen att åldersbestämmelsen enligt arbetsmarknadskungörelsen
för utbildningsbidrag sänks från 21 till 20 år.
3. Vissa rationaliscringsåtgärder m. m. I syfte att åstadkomma en effcktivering
av utbildningen och en sänkning av kostnaderna för kursverksamheten
fortsätter tidigare inledda rationaliseringsåtgärder. Centralisering av
kurserna för att utnyttja tillgängliga resurser på ett bättre sätt sker sålunda
planenligt i samband med nybyggnationer eller förhyrning av nya lokaler.
Vidare eftersträvas en mera enhetlig utbildning genom ökad central styrning
av de arbeten av produktiv art, som ingår i den praktiska undervisningen.
Den kontinuerliga översynen av läroplaner har fortsatt. Förberedande
teoretisk utbildning anordnas för sådana sökande som bedöms lämpliga
för mera kvalificerade omskolningskurser men saknar tillfredsställande
teoretisk bakgrund inom något eller några av ämnena svenska, samhällskunskap,
matematik, fysik, kemi och engelska. Vidare söker man ge kursdeltagare
med svaga grundläggande kunskaper en påbyggnad i vissa allmänna
ämnen. Inom anpassningsundervisningen för handikappade har under
det senaste året igångsatts en försökskurs för personer som är både
syn- och hörselskadade. Skolöverstyrelsen har under våren 1969 på försök
igångsatt en s. k. informations- och utredningskurs, som avser att ge yrkesoch
arbetsmarknadsinformation, klarlägga kursdeltagarnas förutsättningar
för arbete eller utbildning samt finna lämpliga fortsatta åtgärder för en
lösning av kursdeltagarnas arbetsfråga. Genom denna kurs väntas arbetsförmedlingen
få ökade möjligheter att vidta lämpliga åtgärder speciellt i
mera svårbedömda fall.
4. Övrig verksamhet. Kungl. Maj:t har under de senaste budgetåren bemyndigat
arbetsmarknadsstyrelsen att anlita förevarande anslag till kostnader
för särskilt anordnad undervisning i svenska språket för finska ungdomar
som haft ferieanställning i Sverige under sommaren. Arbetsmarknadsstyrelsen
hemställer att oförändrat högst 500 000 kr. får disponeras för
verksamheten nästa budgetår.
För fortsatt verksamhet med undervisning i svenska språket för invandrare
under budgetåret 1970/71 beräknar skolöverstyrelsen 23,6 milj. kr.,
varav 300 000 kr. för lärarutbildning och 200 000 kr. till pedagogiskt utvecklingsarbete
m. m. Vidare föreslår arbetsmarknadsstyrelsen och skol
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 127
överstyrelsen att särskilda inackorderingskurser i svenska för invandrare
anordnas på folkhögskolor, varvid deltagarna själva skall erlägga en avgift
för inackorderingen samt stå för resekostnaderna. Kostnaderna beräknas
till 92 500 kr. Därjämte upprepar skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
sitt tidigare framförda förslag om att få genom studieförbunden anordna
särskilda avgiftsfria studiecirklar om minst 10 studietimmar i elemen
tär svensk samhällskunskap för invandrare. Kostnaderna för denna verksamhet
beräknas till 380 000 kr.
Behovet av medel för utbildningsbidrag till zigenare som deltar i utbildning
motsvarande den som ges inom den obligatoriska skolan beräknar
skolöverstyrelsen till 5,8 milj. kr. för nästa budgetår.
5. Anslagsberäkning m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar medelsbehovet
för sin del av utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen under
nästa budgetår till 400 milj. kr. I beloppet har kostnaderna för försöksverksamhet
med företagsutbildning, fortsatt försöksverksamhet med bristyrkesutbildning
samt den nämnda undervisningen i svenska för finska ungdomar
räknats in. Av det beräknade beloppet hänför sig 70 milj. kr. till föreslagna
reformer beträffande utbildningsbidraget. Skolöverstyrelsen beräknar
sina utgifter för verksamheten till 256 milj. kr., varav 96 milj. kr. för
ersättning till lärare, 34,4 milj. kr. för stadigvarande undervisningsmateriel,
18,5 milj. kr. för förbrukningsmateriel m. m., 50 milj. kr. för lokaloch
administrationskostnader samt 2,1 milj. kr. för lärarutbildning. Av
totalbeloppet beräknas 24,9 milj. kr. för lönekostnadspålägg och 7 milj. kr.
för löne- och prisomräkningar.
Det totala medelsbehovet beräknas alltså för arbetsmarknadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen gemensamt till (400 + 256) 656 milj. kr.
Departementschefen
Arbetsmarknadsutbildningen är ett av arbetsmarknadspolitikens mest
verksamma medel. Den snabba ökningen av utbildningens omfattning är ett
uttryck härför. Under de senaste tio åren har den nästan tiodubblats.
11 000 personer deltog i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1959/60,
medan den innevarande budgetår beräknas komma att beröra ca 95 000
och nästa budgetår drygt 100 000 personer. Expansionen har varit snabbast
under den senaste konjunkturnedgången med en ökning från 58 400
personer i utbildning under budgetåret 1966/67 till 78 600 resp. 92 000
under de två senaste budgetåren.
Vid den fortsatta expansionen av arbetsmarknadsutbildningen är det
nödvändigt att en ökad differentiering och noggrann planering av de utbildningsmässiga
insatserna kommer till stånd. Försöksverksamhet pågår
ständigt inom arbetsmarknadsutbildningen för att den på bästa sätt skall
svara mot aktuella behov. För snart ett år sedan infördes s. k. informations-
och utredningskurser för fördjupad och mer individuell yrkesväg
-
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
ledning. Särskilda introduktionskurser för personer som ämnar söka anställning
inom industrin har också prövats med framgång. En strävan har
varit att i växande grad bereda kvinnor, äldre arbetstagare och vissa handikappgrupper
möjlighet att erhålla arbetsmarknadsutbildning.
Ett förhållande som uppmärksammats alltmer är den omständigheten att ca
70 % av de personer som i dag är ute på arbetsmarknaden hade endast 6-eller 7-årig folkskola när de trädde ut i arbetslivet. Under de senaste åren
har stora ansträngningar gjorts för att öka möjligheterna för vuxna till utbildning
bl. a. genom satsningen på den kommunala vuxenutbildningen och
utbyggnaden av statens skolor för vuxna. Men flera utredningar har visat
att de som har det kanske största behovet av vidareutbildning av olika orsaker
inte söker sig till den utbildning som erbjuds. Ofta återfinns just dessa
bland dem som blir arbetslösa eller hotas av arbetslöshet. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att särskild proposition kommer att läggas fram
om bl. a. en ökad utbildning för grupper med kort grundutbildning.
Mot denna bakgrund samt för att överbrygga skillnaderna i grundutbildning
har i enlighet med de intentioner som återspeglas i prop. 1966: 52 (SU
107, rskr 251) om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken under innevarande
budgetår försöksvis genomförts en utbyggnad av de längre kurserna i arbetsmarknadsutbildningen.
Eleverna erhåller härigenom en allmän undervisning
motsvarande vissa av grundskolans kurser i ämnen som svenska, matematik,
fysik m. m. Denna satsning inom vuxenutbildningen riktar sig särskilt
till dem i samhället som annars kanske aldrig hade fått tillfälle att höja sin
allmänna kunskapsnivå. Denna bas av allmän utbildning är av stor betydelse
för individen och för hans möjligheter att tillägna sig de yrkeskunskaper
som i dag krävs för att kunna följa med i den snabba utvecklingen
i arbetslivet. Kungl. Maj :t bör anmoda arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
att i samband med anslagsframställningen för nästa budgetår
redovisa erfarenheterna av denna allmänna utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen.
I min bedömning av arbetsmarknadsläget för år 1970 har jag utgått från
en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft inom vissa delar av näringslivet.
Denna efterfrågan medför anspråk på åtgärder för att främja den yrkesmässiga
rörligheten. Sådana åtgärder ter sig särskilt angelägna med hänsyn
till att tillgången på arbetskraft inom landet praktiskt taget stagnerar under
de närmaste åren. Vidare måste åtgärder vidtas för att komma till rätta
med de problem i form av långvarig arbetslöshet och undersysselsättning
som den fortsatta strukturrationaliseringen ställer vissa grupper inför.
Mot denna bakgrund anser jag det vara av största vikt att det växande utbildningsbehovet
kan tillgodoses också i fortsättningen. Som jag förut har
angivit räknar jag därför med en ökning av utbildningsverksamheten till
att omfatta drygt 100 000 personer under nästa budgetår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 129
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit en betydande höjning av utbildningsbidragen.
Dessa bidrag förbättrades senast vid 1968 års riksdag, varvid
grundbidraget höjdes från 525 till 550 kr. i månaden för gifta eller
därmed jämställda elever och från 450 till 500 kr. i månaden för övriga.
Jag förordar att grundbidraget höjs från 550 till 575 kr. för gifta och
därmed jämställda elever och från 500 till 525 kr. för andra elever. Vidare
förordar jag, att hyresbidraget till rum på studieorten som f. n. är högst
125, 150 eller 175 kr. i månaden höjs till högst 150, 175 resp. 200 kr. enligt
gällande ortsgruppering. Övriga förslag till reformering av utbildningsbidragen
är jag inte beredd att förorda.
Sedan myndighetsåldern numera har sänkts från 21 till 20 år och åldersvillkoret
för att få studiebidrag ändrats på motsvarande sätt förordar jag
att även den generella åldersgränsen för utbildningsbidrag sänks till 20 år.
I kungörelsen om grupplivförsäkring för bl. a. deltagare i omskolningskurser
(1965:459) finns intagen en 21-årsgräns för dem som skall omfattas
av försäkringen (jämför prop. 1965: 1 bil. 13 s. 115, SU 11, rskr 11).
Om riksdagen inte har någon erinran häremot bör det få ankomma på
Kungl. Maj:t att fastställa åldersgränsen inom denna försäkring med beaktande
av de regler som gäller eller kommer att gälla för grupplivförsäkring
åt arbetstagare i statens tjänst m. fl.
Förslaget om företagsutbildning behandlades senast vid 1969 års riksdag
(prop. 1 bil. 13 s. 77, SU 58, rskr 189). Några skäl som föranleder en
omprövning av den ståndpunkt statsmakterna därvid liksom tidigare intog
i frågan föreligger enligt min uppfattning inte.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i särskild framställning begärt att få bekosta
barntillsyn för ensamstående mödrar som genomgår arbetsmarknadsutbildning
vid utbildningscentrum eller i särskilda fall vid folkhögskola.
Försöksverksamhet av detta slag pågår i Örebro sedan några år och styrelsen
vill nu vidga verksamheten att gälla samtliga länsarbetsnämnders
verksamhetsområden. Bl. a. med hänsyn till att barnstugeverksamhetens
framtida organisation f. n. övervägs av 1968 års barnstugeutredning är jag
inte beredd att tillstyrka att försöksverksamheten utvidgas.
Fn del av förevarande anslag disponeras för bidrag till s. k. lokaliseringsutbildning.
Denna verksamhet innebär, att arbetsmarknadsstyrelsen till
företag inom det s. k. stödområdet lämnar bidrag till kostnader för utbildning
av personal. Härjämte kan företag utom stödområdet genom särskilt
beslut av Kungl. Maj :t få sådant bidrag. Eftersom denna utbildningsverksamhet
bär nära samband med lokaliseringspolitiken i stort, finner
jag det lämpligt att medlen för ändamålet i fortsättningen tas upp under ett
särskilt anslag. På grund härav minskar medelsbehovet under anslaget
Arbetsmarknadsutbildning m. m. med ca 25 milj. kr. Jag återkommer till
frågan om medelsanvisning till lokaliseringsutbildningen i det följande under
punkten G 2.
5 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Också kostnader för avgiftsfri undervisning i svenska språket för invandrare
som är varaktigt bosatta i landet bestrids sedan några år från
förevarande anslag. Under budgetåret 1968/69 anordnades ca 8 600 studiecirklar
med sammanlagt 90 300 deltagare mot ca 5 000 cirklar med ca
51 500 elever året innan. I anslutning till språkundervisningen, som i
växande utsträckning bedrivs i inlärningsstudio, ges även elementär samhällsorientering.
Utgifterna under budgetåret 1968/69 uppgick till ca 17,9
milj. kr. Verksamheten under innevarande budgetår beräknas få minst
samma omfattning. För nästa budgetår bör medel beräknas för en verksamhet
av ungefär samma storlek.
Ifrågavarande undervisning bedrivs dels som kvällskurser, dels i form
av s. k. intensivundervisning i anslutning till arbetsmarknadsutbildning.
I det senare fallet utgår utbildningsbidrag. Eftersom dessa två aktiviteter
är förhållandevis olika till sin natur förordar jag att anslaget delas upp så
att medel för intensivundervisningen i svenska anvisas under arbetsmarknadsutbildningsanslaget,
medan medel för kvällskurserna tas upp under ett
särskilt förslagsanslag benämnt Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m. Jag beräknar utgifterna för denna undervisning till 20 milj.
kr.
Jag är inte beredd att tillstyrka att medel under förevarande anslag anvisas
för internatundervisning i svenska språket eller för särskild undervisning
i elementär samhällskunskap för invandrare. Medel för dessa ändamål
bör liksom f. n. disponeras från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare
(p. B 15).
I likhet med vad som har skett under senare år bör medel från förevarande
anslag få disponeras för undervisning i svenska språket för finska
feriepraktikanter.
Sedan några år anlitas anslaget också för att bestrida utgifter för utbildningsbidrag
till zigenare som fyllt 18 år och deltar i den utbildning på
grundskolenivå, som skolöverstyrelsen anordnar. Utgifterna härför uppgick
under budgetåret 1968/69 till drygt 2 milj. kr. Medel för detta ändamål
bör beräknas också för nästa budgetår.
Vid anmälan i det följande av anslaget Omhändertagande av flyktingar
(p. B 14) kommer jag att behandla det förslag till organiserad överföring av
vissa zigenare som har lagts fram av en särskild arbetsgrupp. I enlighet
med vad jag därvid kommer att förorda bör medel för utbildning av de utländska
zigenare som förs över till Sverige beräknas under förevarande anslag.
Slutligen torde jag få anmäla en av Svenska facklärarförbundet gjord
framställning om anställningsvillkoren för lärarpersonalen vid de av skolöverstyrelsen
särskilt anordnade kurserna för arbetslösa. I framställningen
föreslås bl. a. alt ordinarie tjänster inrättas för kursföreståndare och lärare
med tillämpning av de regler som gäller för motsvarande personal vid yrkesskolorna.
Yttranden över förbundets framställning har avgetts av skolöver
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 131
styrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet.
Frågan om anställningsform för lärarpersonalen vid arbetslöshetskurserna
behandlades vid 1963 års riksdag (prop. 170, SU 148, rskr 336). Enligt
riksdagens beslut skulle för kursföreståndarna endast arvodesanställning
komma i fråga. För lärarna skulle inte förekomma ordinarie anställning
eftersom lärarorganisationen på grund av kursernas speciella syfte
måste vara mer flexibel än vid annan yrkesutbildning.
Med hänvisning till behovet av flexibilitet i utbildningen har de nu hörda
remissinstanserna avstyrkt eller ställt sig tveksamma till förbundets yrkande.
För egen del kan jag inte finna att skäl föreligger till ändrat ställningstagande
i denna fråga och jag avstyrker därför förbundets framställning
om ordinariesättning av kursföreståndar- och lärartjänster.
Yad jag har anfört i det föregående medför att medelsbehovet för den utbildningsverksamhet
som hittills bekostats från förevarande anslag ökar
med ca 65 milj. kr. På grund av att medel för lokaliseringsutbildning och
viss undervisning i svenska för invandrare för nästa budgetår beräknas
under särskilda anslag begränsas dock medelsbehovet under förevarande
anslag för nästa budgetår till 505 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Majrt
föreslår riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändringar av grunderna
för utbildningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
b) till Arbetsmarknadsutbildning m. m. för budgetåret
1970,
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 000 kr.
B 8. Kontant stöd vid arbetslöshet
1968/69 Utgift ...................... 242 365 998
1969/70 Anslag .................... 230 000 000
1970/71 Förslag .................... 226 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor
enligt förordningen (1956: 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor
(omtryckt 1968: 141). Bidraget utgår i form av grundstatsbidrag,
dagpenningbidrag, barntilläggsbidrag, förlängningsbidrag och förvaltningsbidrag.
Från anslaget bekostas vidare statsbidrag till kommunala
kontantunderstöd och utgifter för statligt omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Statsbidrag till arbetslöshetskassorna utgår i efterskott för försäkringsår,
vilket medför att de kostnader som väsentligen bestämmer medelsbeho
-
132 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
vet för budgetåret 1970/71 avser verksamheten under försäkringsåret den
1 september 1969—31 augusti 1970. Till en del betalas dock bidrag ut i förskott.
Förskottsutbetalningarna steg från 70,5 milj. kr. under budgetåret
1967/68 till 116,5 milj. kr. under budgetåret 1968/69.
Antalet ersättningsdagar per årsmedlem var 3,5 försäkringsåret 1966/67
och steg följande försäkringsår till 4,5. Även för försäkringsåret 1968/69
beräknas antalet ersättningsdagar per årsmedlem till 4,5. Av dessa 4,5 ersättningsdagar
utgör 4,2 dagar ordinarie kassaersättning och 0,3 dagar s. k.
extra kassaersättning. Med hänsyn till bl. a. det förbättrade sysselsättningsläget
uppskattar styrelsen arbetslöshetskassornas ordinarie ersättningsutbetalningar
under budgetåret 1970/71 till 3,5 ersättningsdagar per
årsmedlem.
Medlemsantalet beräknas till 1 900 000 då det gäller ersättningen men
— genom tillkomsten av nya kassor, från vilka nämnvärd ersättning inte
kommer att betalas ut under försäkringsåret 1969/70 — till 2 000 000 då det
gäller förvaltningsbidraget.
Den under försäkringsåret 1967/68 utbetalade dagpenningen uppgick i
genomsnitt till 34: 85 kr. Den genomsnittliga dagpenningen beräknas för
budgetåret 1970/71 stiga till 42 kr. beroende på att flertalet kassor höjt sina
dagpenningbelopp från den 1 september 1968.
Grundstatsbidraget på ett dagpenningbelopp om 42 kr. blir 15: 54 kr. Utgiften
för grundstatsbidrag beräknas med ledning härav till 103,3 milj. kr.
Det tillägg till grundstatsbidraget, som utgår till kassor med stort antal
ersättningsdagar per årsmedlem, beräknas kosta 11,7 milj. kr. (1: 76 kr.
per dag).
Dagpenningbidraget beräknas på grundval av erfarenheterna under senare
år till 37 % av kassornas s. k. egendel, (42: 00 — 15: 54 — 1: 76) 24: 70
kr. Utgiften för dagpenningbidrag skulle härigenom bli 60,8 milj. kr.
Det genomsnittliga barntillägget per ersättningsdag och medlem uppgick
under försäkringsåret 1967/68 till 0: 90 kr. Bidrag utgår med 75 %. Utgiften
för barntillägg beräknas härigenom till 4,5 milj. kr.
Förvaltningsbidraget beräknas till 4: 20 kr. per medlem. Totalutgiften
för förvaltningsbidrag beräknas till 8,4 milj. kr.
Det sammanlagda statsbidraget för budgetåret 1970/71 beräknas till avrundat
189 milj. kr., vilket motsvarar 65 % av arbetslöshetskassornas samlade
inkomster. Av kassornas övriga inkomster beräknas de försäkrades
avgifter utgöra 26 % och räntor in. m. 9 %.
Beträffande förlängningsbidrag, som utgår med 93 % av kassornas utgifter
för den extra kassaersättningen till äldre arbetslöshetsförsäkrade,
hänvisar styrelsen till att statsbidragskostnaderna för försäkringsåret
1968/69 beräknas komma att uppgå till ca 19 milj. kr. Medelsbehovet för
budgetåret 1970/71 uppskattas därför av styrelsen till 20 milj. kr.
Det statliga omslällningsbidrag som infördes den 1 juli 1968 har under
det första budgetåret beviljats 3 673 personer, varav 1 025 personer hade
Statsverkspropositionen år 1070: Bil. 13: Inrikesdepartementet 133
varit egna företagare. Den övervägande delen av bidragstagarna är bosatta
inom de s. k. skogslänen. Kostnaderna för bidragsformen uppgick för budgetåret
1968/69 till ca 9,4 milj. kr. Med hänsyn till bl.a. att en undre beloppsgräns
införts den 1 juli 1969 beräknar styrelsen medelsbehovet för budgetåret
1970/71 till 16 milj. kr.
Kostnaden för bidrag till kommunalt kontantunderstöu uppgick under
budgetåret 1968/69 till ca 1,7 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1970/71
till 1,5 milj. kr.
Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas alltså till (189,0 + 20,0
+ 16,0 + 1,5) avrundat 226 milj. kr.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av anslaget.
Detta bör alltså föras upp med 226 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 226 000 000 kr.
B 9. Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor
Nytt anslag (förslag) .................. 5 000 000
A rbetsmarknadsstijr elsen
För vart och ett av budgetåren 1959/60 och 1960/61 anvisade riksdagen ett
reservationsanslag om 10 milj. kr. till särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor.
Riksdagen har sedermera medgivit att återstående medel av anslaget
får disponeras fortsättningsvis, senast för innevarande budgetår.
Den snabba strukturomvandlingen inom vissa branscher kan, trots en allmän
uppgång i sysselsättningsläget, komma att medföra stora ekonomiska
påfrestningar för vissa kassor. Endast 2 980 000 kr. beräknas f. n. återstå av
tidigare anvisade medel. Med hänsyn härtill och då det är av stor betydelse
att tillräckliga medel finns reserverade för detta ändamål föreslår styrelsen
att ytterligare 10 milj. kr. anvisas till särskilt stöd åt kassorna.
Departementschefen
Under budgetåren 1959/60 och 1960/61 har anvisats reservationsanslag
om sammanlagt 20 milj. kr. till särskilt stöd åt arbetslöshetskassorna. Bidrag
av dessa medel skulle utgå för att i första hand göra det möjligt för
kassorna att förlänga ersättningstiden eller höja låga daghjälpsbelopp, men
även av andra skäl skulle bidrag kunna komma i fråga. Sedan bidrag under
åren 1960 och 1962 utgått till olika kassor med sammanlagt 10 670 000 kr.,
har behov av det särskilda stödet aktualiserats på nytt först under år 1969,
då sju kassor erhöll bidrag med sammanlagt 6 350 000 kr.
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Av de ursprungligen anvisade medlen återstår f. n. inte fullt 3 milj. kr.
Jag delar arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning att detta belopp kan visa
sig otillräckligt för att kunna lämna erforderligt särskilt stöd åt kassor som
kan vara i behov därav. Jag förordar därför att ett reservationsanslag om
5 milj. kr. förs upp för ändamålet i riksstaten för nästa budgetår. Anslaget
bör liksom tidigare benämnas Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 återstående medel på det förutnämnda,
tidigare anvisade anslaget för ändamålet bör föras över till det nya anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.
B 10. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
1968/69 Utgift ...................... 20 107 342
1969/70 Anslag ...................... 28 000 000
1970/71 Förslag...................... 25 000 000
Från anslaget bestrids kostnader för anordningsbidrag till verkstäder
inom arbetsvärden. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966:
370) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden. Dessa bestämmelser
innebär i korthet att bidrag kan utgå till landstingskommun, kommun,
förening eller stiftelse för anordnande av lokal för avdelning för arbetsprövning
eller verkstad för arbetsträning eller för skyddad sysselsättning
av handikappade samt för anskaffning av första uppsättningen maskiner
eller likvärdig utrustning för sådan lokal. Bidrag får inte överstiga 390
eller i vissa fall 500 kr. per kvm nettogolvyta. Bidrag utgår för högst 15
eller, om lokalen är avsedd för särskilt utrymmeskrävande verksamhet,
högst 30 kvin per arbetsplats. Bidrag för anskaffning av maskiner m. m.
utgår med hälften eller, om särskilda skäl föreligger, högst två tredjedelar
av anskaffningskostnaden.
Arbetsmarknadsstyrelsen får bevilja bidrag inom en för varje år fastställd
ram. Bidrag får utbetalas med halva beloppet när byggnadsarbetena
påbörjas. Återstående belopp betalas ut när byggnadsföretaget blivit avsynat
och godkänt.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Under budgetåret 1968/69 har gällt en bidragsram om 25 milj. kr. Beslut
om bidrag har meddelats till ett belopp av 19,2 milj. kr.
Under år 1968 ökade antalet platser vid verkstäder m. m. inom arbetsvärden
med 1 843. Vid utgången av året disponerades 10 986 platser. Under
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 135
första halvåret 1969 har tillkommit 355 platser. Under andra halvåret
1969 och under år 1970 beräknas tillkomma ca 3 900 platser och under
första halvåret 1971 ytterligare ca 1 100. Härigenom skulle finnas 16 300
platser vid verkstäderna den 1 juli 1971.
Platsbehovet är emellertid mycket större. Bidragsbeloppen bör justeras
utan uppskov så att anordnandebidraget inte förlorar karaktären av stimulansbidrag.
Styrelsen föreslår därför liksom tidigare år att bidragsgrunderna
ändras.
Normalbidraget bör höjas från 390 till 475 kr. per kvm nettogolvyta och
det särskilda bidraget från 500 till 610 kr. per kvm nettogolvyta. Bidrag
bör vidare utgå för högst 25 resp. högst 40 kvm per arbetsplats på grund
av förskjutning av produktionsinriktningen mot större tillverkningsobjekt.
Därutöver bör statsbidrag utgå till s. k. våtutrymmen samt till pannrum och
värmecentraler.
Ett stort behov av rationaliseringsåtgärder vid skyddade verkstäder föreligger
i samband med ändrad produktionsinriktning. Bidrag bör kunna
ges med högst 50 % av kostnader för ändrings- och ombyggnadsarbeten till
följd av att sådana åtgärder vidtas.
Vidare bör statsbidrag utgå till kostnader för ändring av befintliga eller
anskaffning av nya maskiner som är nödvändiga för ändrad produktionsinriktning.
Det är enligt styrelsens mening av största betydelse att maskiner
vid verkstäder för handikappade är tidsenliga, lämpliga och lättskötta
för att ett gott produktionsresultat skall uppnås. Bidrag för sådana kostnader
bör utgå efter samma regler som gäller för bidrag till första uppsättningen
maskiner.
För budgetåret 1969/70 har ramen för bidragsgivningen fastställts till 25
milj. kr. Såvitt nu kan bedömas kommer ramen att helt tas i anspråk. För
budgetåret 1970/71 bör bidragsramen vidgas till 35 milj. kr. Anslaget beräknas
till oförändrat 28 milj. kr.
Departementschefen
Arbetsmarknadsstyrelsen har liksom föregående år lagt fram förslag om
ändrade grunder för anordnandebidraget. Med hänvisning till de betydande
förbättringar av bidraget till driften av verkstäderna som jag kommer att
förorda under nästa punkt anser jag mig inte böra biträda styrelsens förslag
i fråga om ändring av anordnandebidraget i annan mån än att jag förordar
att som bidragsgill nettogolvyta får räknas även s. k. våtutrymmen samt
pannrum och värmecentraler. Denna fråga torde jag få anmäla senare för
Kungl. Maj :t.
Arbetsmarknadsstyrelsen bör under nästa budgetår få bevilja bidrag inom
oförändrad ram av 25 milj. kr. Liksom för innevarande budgetår bör Kungl.
Maj :t ha möjlighet att om behov uppkommer kunna vidga ramen. Jag förordar
därför att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande härtill.
Medelsbehovet för nästa budgetår bestäms huvudsakligen av betalnings -
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
utfallet för bidragsgivningen under innevarande och tidigare budgetår. Med
hänsyn till belastningen på anslaget under de båda senaste budgetåren beräknar
jag medelsbehovet till 25 (— 3) milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder
för handikappade under budgetåret 1970/71 meddelas
intill ett belopp av 25 000 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om ökning av den
under a) upptagna ramen för budgetåret 1970/71,
c) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 000 kr.
B 11. Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
1968/69 Utgift........................ 29 092 841
1969/70 Anslag ...................... 57 000 000
1970/71 Förslag ...................... 75 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till landstingskommun, kommun,
förening eller stiftelse för driften av arbetsprövningsavdelning, träningsverkstad
eller verkstad för skyddad sysselsättning. Bidrag utgår för
klientersättningar vid arbetsprövning och arbetsträning, lokalhyra och
andra driftkostnader. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen
(1966: 370) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden. Kungörelsen
innehåller också bestämmelser om bidrag till företag för s. k. halvskyddad
sysselsättning. Vid sidan av dessa bestämmelser har senast den 29 maj
1969 meddelats bestämmelser om särskilt bidrag till försöksvis bedriven
halvskyddad sysselsättning. Sistnämnda bestämmelser innebär i huvudsak
att företag samt kommunal myndighet eller inrättning som anordnar arbetsplatser
avsedda att sysselsätta handikappade personer får bidrag med
2 500 kr. per plats och halvår. I stället för bidrag till halvskyddad sysselsättning
kan bidrag med högst 2 500 kr. per halvår utgå till arbetsgivare för
arbetsbiträde åt synskadad eller annan svårt handikappad person.
Bidragen betalas ut när det gäller handikappverkstäder för kalenderår i
efterskott och i fråga om halvskyddad sysselsättning halvårsvis.
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Verkstäder för arbetsprövning, arbetsträning och skyddat arbete.
Under år 1968 bereddes sammanlagt 16 518 personer arbetsprövning, arbetsträning
eller arbete vid skyddade verkstäder. Samtidigt var 1 055 personer
sysselsatta i hemarbete.
Styrelsen anser att driftbidragen utan dröjsmål bör anpassas till en nivå
Statsverkspropositionen år 1070: Bil. 13: Inrikesdepartementet 137
som gör huvudmännen positivt inställda till ökade insatser när det gäller
den skyddade verksamheten. Styrelsen föreslår därför liksom tidigare år
att grunderna för driftbidragen ändras.
Vid arbetsprövning och arbetsträning utgår ersättning till de handikappade
efter samma grunder som gäller för utbildningsbidrag vid omskolning.
Statsbidrag till täckande av kostnader för ersättningarna utgår vid
träningsverkstäder med hälften och vid arbetsprövningsavdelningarna med
tre fjärdedelar av kostnaderna. Eftersom någon egentlig inkomst av produktion
i dessa sammanhang inte förekommer får huvudmannen bära en
förhållandevis stor andel av kostnaderna för arbetsprövning och arbetsträning.
Enligt styrelsens uppfattning bör dessa ersättningar bekostas helt
av statsmedel.
Bidrag till lokalhyra utgår med hälften av hyreskostnaden, dock med
högst 18 kr. per kvm och år, samt för högst 15 eller, om lokalen är avsedd
för särskilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 30 kvm per arbetsplats.
Eftersom den genomsnittliga hyran har stigit till ca 77 kr. per kvm, bör
bidraget till lokalhyra eller motsvarande omkostnader utgå med högst 35 kr.
per kvm och år samt för högst 25 eller, om lokalen är avsedd för särskilt
utrymmeskrävande verksamhet, högst 40 kvm per arbetsplats.
Statsbidrag till andra kostnader än ersättningar till de handikappade
och lokalkostnader utgår vid arbetsprövningsavdelningar med tre fjärdedelar
av driftunderskottet, dock med högst 3 000 kr. per arbetsplats och år,
samt vid träningsverkstäder med hälften av driftunderskottet, dock med
högst 2 000 kr. per arbetsplats och år. Till de skyddade verkstäderna, som
helt svarar för arbetstagarnas löner, utgår samma driftbidrag som till träningsverkstäderna.
Eftersom kostnaderna per arbetsplats vid verkstäderna
har ökat avsevärt under senare år är en höjning av driftbidraget nödvändig.
Bidraget bör utgå med högst 8 000 kr. per belagd plats och år för träningsinstitution
som har av sLyrelsen godkänd prövningsavdelning samt
med högst 6 000 kr. per belagd plats och år för träningsinstitution utan
prövningsavdelning.
Vid verkstäder för skyddat arbete (med undantag för verkstäder för
psykiskt utvecklingsstörda) var driftunderskottet år 1967 i genomsnitt 7 400
och 1968 8 239 kr. per plats, exklusive hyror och kapitaltjänstkostnader.
Statsbidraget uppgick i genomsnitt till 1 950 kr. per arbetsplats år 1967 och
1 859 kr. år 1968. En för huvudmännen förmånligare kostnadsfördelning är
i hög grad påkallad och styrelsen föreslår att bidraget bestäms till hälften
av arbetstagarnas löner. En sådan omläggning av bidraget till de skyddade
verkstäderna skulle stimulera kommunerna till att starta nya verkstäder.
Styrelsen föreslår vidare att handikappade, som har placerats i skyddat
arbete utom hemorten, skall kunna få ersättning enligt 36 § arbetsmarknadskungörelsen
för dagliga resor i samma mån som arbetstagare i allmänhet.
Medclsbehovel för budgetåret 1970/71 under denna punkt beräknas till
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 13
138 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
68,0 milj. kr. varav för de föreslagna bidragsändringarna 33,2 milj. kr.
2. Halvskyddad sysselsättning och bidrag till arbetsbiträde. Under budgetåret
1968/69 tillkom ca 1 000 halvskyddade platser, varav ca 700 under
första halvåret 1969. Det totala platsantalet uppgick vid budgetårets slut
till ca 1 300. Under förutsättning att det nuvarande konjunkturläget består
anser styrelsen det möjligt att antalet individuella platser i halvskyddad
verksamhet under budgetåret 1969/70 totalt kommer att uppgå till ca 5 000.
För budgetåret 1970/71 beräknas ett nytillskott på ytterligare ca 4 000
platser.
Bidrag till arbetsbiträde har hittills utgått i endast ett 100-tal fall, varav
flertalet gällt synskadade eller svårt rörelsehindrade personer. Liksom föregående
år föreslår styrelsen, att bidrag även skall kunna utgå till egna
företagare eller fria yrkesutövare som på grund av svår syn- eller hörselskada
eller rörelsehinder behöver arbetsbiträde.
Medelsbehovet för halvskyddad sysselsättning och bidrag till arbetsbiträde
beräknas till 45 milj. kr.
3. För utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner inom
arbetsvärden disponeras under budgetåret 1969/70 410 000 kr. För budgetåret
1970/71 erfordras 485 000 kr.
Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas till 113,5 milj. kr.
Departementschefen
Under senare år har den skyddade sysselsättningen byggts ut väsentligt.
År 1960 fanns 1 557 platser vid skyddade verkstäder. Vid utgången av år
1968 hade antalet stigit till 9 175. Den kassamässiga omslutningen för verkstäderna
var år 1968 168 milj. kr.
Verkstäderna fyller en väsentlig funktion genom att de ger möjlighet att
ta till vara de handikappades arbetsförmåga i meningsfull sysselsättning.
Det allmännas kostnader för verkstäderna uppvägs dessutom till stor del av
minskade sociala utgifter — pensioner, kommunala bostadstillägg, socialhjälp
m. m. åt arbetstagarna — samt ökade skatteinkomster för stat och
kommun.
Den 14 oktober 1969 träffades mellan Svenska kommunförbundet och
Svenska landstingsförbundet, å ena, samt Svenska kommunalarbetareförbundet,
å andra sidan, slutlig överenskommelse angående löne- och
anställningsvillkor för arbetstagare vid kommunala verkstäder för skyddad
sysselsättning, överenskommelsen som gäller fr. o. m. den 1 juli
1969 omfattar arbetstagare vilkas arbetsförmåga uppgår till minst en
tredjedel av den normala och som inte är intagna på vårdinrättning. Dessa,
som utgör majoriteten av de anställda, tillförsäkras väsentligt förbättrade
löne- och anställningsförmåner. Övriga, som har beräknats utgöra en fjärdedel
av samtliga arbetstagare, uppbär i flertalet fall två tredjedels eller hel
förtidspension. Svenska landstingsförbundet har tillsatt en särskild arbetsgrupp
med uppgift att lägga fram förslag beträffande lönesättningen för
Statsverkspropositionen år 1070: Bil. 13: Inrikesdepartementet 139
sistnämnda arbetstagare. Till arbetsgruppen kommer att knytas representanter
för Svenska kommunförbundet och berörda statliga myndigheter.
Kungl. Maj :t uppdrog den 15 augusti 1969 åt statens förhandlingsnämnd
att ta upp förhandlingar med Svenska landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet om ändrade grunder för bidrag till driften av verkstäder
för skyddad sysselsättning av handikappade. Som resultat av de
förhandlingar som förts i ärendet har förbandlingsnämnden föreslagit
Kungl. Maj :t att vidta de åtgärder som fordras för att driftbidrag fr. o. m.
den 1 januari 1970 skall utgå med 5 000 kr. per år för verkstadsplats, vilken
till 1 200 timmar utnyttjas av arbetstagare med avlöningsförmåner som enligt
avtal tillkommer arbetstagare med minst eu tredjedels arbetsförmåga,
och med 3 000 kr. per år för verkstadsplats vilken till 1 200 timmar utnyttjas
av annan handikappad arbetstagare.
För andra halvåret 1969 skall enligt förhandlingsnämndens förslag utgå
— utöver statsbidrag enligt gällande bestämmelser — 1 500 kr. för varje
fullt antal av 600 timmar, som under halvåret fullgjorts av arbetstagare som
åtnjutit avlöningsförmåner motsvarande vad som enligt avtal tillkommer
arbetstagare med minst en tredjedels arbetsförmåga eller uppburit retroaktiv
ersättning enligt sådant avtal, och med 500 kr. för samma timantal som
fullgjorts av annan handikappad arbetstagare.
Nuvarande bidrag till lokalhyra eller motsvarande omkostnader förutsätts
utgå även i fortsättningen.
Förbandlingsnämnden beräknar att statens kostnader för driftbidraget
räknat på 1968 års organisation kommer att öka från 17 till 34 milj. kr.
Förhandlingsnämndens förslag innebär att nuvarande bidrag till täckande
av driftunderskott med belopp motsvarande hälften av underskottet, dock
högst 2 000 kr., ersätts av fasta bidrag om 5 000 resp. 3 000 kr. som utgår
oavsett driftresultatet. Det nya bidragssystemet bör stimulera till fortsatt
utbyggnad och effektivering av verksamheten. Konstruktionen ligger i linje
med de önskemål om en förenklad statsbidragsgivning som bl. a. riksdagens
revisorer framfört i granskningspromemoria nr 1/1968. Jag förordar
att grunderna för bidraget till verkstäder för skyddad sysselsättning ändras
i enlighet med förhandlingsnämndens förslag. Driftbidrag bör liksom hittills
kunna utgå även för plats vid hemarbetscentral. Eftersom de nya bidragsgrunderna
förutsatts gälla fr. o. m. den 1 januari 1970 och kostnader
för retroaktiva bidrag avseende andra halvåret 1969 kommer att belasta innevarande
års anslag kommer jag senare denna dag att vid anmälan av
medelsbehov m. m. på tilläggsstat II för innevarande budgetår göra hemställan
om ändring av bidragsgrunderna. Jag beräknar att kostnaderna för
de retroaktiva bidragen väl kommer att rymmas inom ramen för det för
innevarande budgetår anvisade anslaget.
För att åstadkomma en samlad reforminsats för arbetsvärden och den
skyddade sysselsättningen föreslår jag att även driftbidragen till arbetsprövning
och arbetsträning höjs kraftigt. Också dessa bidrag utgår f. n.
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
efter underskottstäckningsprincipen. Bidragen bör enligt min mening utgå
enligt samma princip som föreslagits för de skyddade verkstäderna. Jag
förordar därför att statsbidrag till driften av arbetsprövningsavdelning och
träningsverkstad fr. o. in. budgetåret 1970/71 utgår med 8 000 resp. med
5 000 kr. för plats som utnyttjas 1 200 timmar per år.
Vid arbe tsprövning och arbetsträning erhåller klienterna ersättning av
huvudmännen efter samma grunder som gäller för utbildningsbidrag enligt
arbetsmarknadskungörelsen. Statsbidrag utgår vid arbetsprövningsavdelningar
med tre fjärdedelar och vid arbetsträningsverkstäder med hälften
av dessa kostnader. För att erhålla ett förenklat och enhetligt statligt stöd
även till dessa ändamål förordar jag att driftbidrag såväl vid arbetsprövning
som arbetsträning skall utgå med hälften av huvudmännens kostnader för
klientersättning.
Under punkten B 3 har jag redan behandlat arbetsmarknadsstyrelsens förslag
att grunderna för respenning enligt arbetsmarknadskungörelsen ändras
så att bidrag till dagliga pendelresor kan utgå inte bara i samband med
anställning i öppna marknaden utan även i det fall handikappad person erhåller
arbete vid skyddad verkstad.
Försöksverksamheten med nya former av bidrag till halvskyddad sysselsättning
som påbörjades under budgetåret 1967/68 har hittills haft relativt
begränsad omfattning. Den 1 juli 1969 uppgick antalet sysselsatta i halvskyddad
sysselsättning m. m. till ca 850 personer.
Av skäl som anfördes i föregående års statsverksproposition (bil. 13 s. 86)
kan jag inte biträda styrelsens förslag att det bidrag till arbetsbiträde som
försöksvis får utgå till arbetsgivare som anställer synskadad eller annan
svårt handikappad person skall kunna utsträckas att gälla egna företagare
och fria yrkesutövare.
Under anslaget bör i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag beräknas
ett med 75 000 kr. höjt belopp för utbildning av föreståndare och
arbetsledare vid verkstäderna.
Anslaget bör föras upp med ett till 75 (+ 18) milj. kr avrundat belopp.
Jag hemställer att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändringar av grunderna
för bidrag till driften av arbetsprövningsavdelningar och
träningsverkstäder, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1970,
b) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 000
kr.
B 12. Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga
Nytt anslag (förslag) ................ 12 700 000
Från olika anslag under fjärde huvudtiteln bekostas f. n. ekonomiska
och sociala förmåner åt värnpliktiga som fått tillstånd att fullgöra vapenfri
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 141
tjänst (vapenfria tjänstepliktiga). Dessa förmåner, som utgår enligt samma
regler som gäller för övriga värnpliktiga, avser bl. a. avlöning, inkvartering,
förplägnad, personalvård, visst antal fria resor samt familjebidrag i vissa
fall. Vidare betalas från anslag under samma huvudtitel kostnaderna för
den personal hos arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger ärenden angående
vapenfria. Arbetsmarknadsstyrelsen handhar de vapenfrias redovisning
och registrering samt bestämmer vilket slag av tjänstgöring de vapenfria
skall fullgöra och när dessa skall kallas in till tjänstgöring. Vissa utbildningskostnader
för de vapenfria har hittills fått bäras av de myndigheter
som har hand om utbildningen av vapenfria.
Departementschefen
1966 års riksdag beslöt att arbetsmarknadsstyrelsen skulle överta huvudansvaret
för de vapenfria tjänst ep liktigas utbildning och tjänstgöring (prop.
1966: 107, 2LU 45, rskr 269; SFS 1966: 413, 414). Som en följd härav skulle
kostnaderna för vapenfriverksamheten i fortsättningen bestridas från elfte
huvudtiteln och inte som dittills från fjärde huvudtiteln. Under en övergångsperiod
skulle dock utgifterna för verksamheten slutligt bestridas från
fjärde huvudtiteln. Något anslag för ändamålet anvisades därför inte under
elfte huvudtiteln vid detta tillfälle. I sammanhanget erinrade föredragande
departementschefen om att vapenfriutredningen (SOU 1965: 71) tagit upp
frågan om ersättning till staten för de vapenfrias arbetsinsats. Om de vapenfria
efter genomgången grundutbildning fullgjorde praktiktjänstgöring
hos myndighet eller organisation och därvid uträttade arbete som myndigheten
eller organisationen annars skulle ha haft direkta utgifter för borde
enligt utredningens mening ersättning erläggas för denna arbetsinsats. Från
ersättningen borde å andra sidan enligt utredningen avräknas de kostnader
som myndigheten eller organisationen haft för grundutbildning av de vapenfria.
Departementschefen framhöll att dessa frågor borde utredas ytterligare
och att han därför inte då var beredd att lägga fram förslag i ämnet
(prop. 1966: 107 s. 63, jfr. även prop. 1969: 1, bil. 6 s. 19).
De nämnda ersättningsfrågorna jämte vissa andra frågor av betydelse för
bedömningen av anslagsbehovet för vapenfriverksamheten har utretts inom
försvarsdepartementet under den tid som förflutit sedan riksdagsbeslutet.
Ett inom departementet utarbetat förslag har remitterats till vissa berörda
myndigheter och därefter överarbetats av en arbetsgrupp med
beaktande av vad som framkommit vid remissbehandlingen. Det sålunda
överarbetade förslaget innebär bl. a. att myndighet eller annat organ som
tar de vapenfrias tjänster i anspråk skall betala ersättning till staten motsvarande
värdet av de vapenfrias arbetsinsats under beaktande av de särskilda
förhållanden som är förenade med tjänstgöringen. Vidare föreslås ersättning
utgå till myndighet för kursbunden utbildning av vapenfria och
motsvara de kostnader för administration, lärare in. m. som är direkt föranledda
av vapenfriutbildningen. I de fall då en och samma myndighet både
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
utbildar vapenfria och utnyttjar deras arbetskraft bör det enligt arbetsgruppen
vara tänkbart att låta ersättningarna till och från myndigheten ta ut
varandra och därmed uppnå en viss administrativ förenkling.
Jag förordar nu —- efter samråd med chefen för försvarsdepartementet
— att ett anslag för vapenfriverksamheten anvisas under elfte huvudtiteln
fr. o. m. budgetåret 1970/71. Anslaget bör användas för att bekosta dels
förmåner åt de vapenfria, dels de ersättningar till myndigheterna som jag
nyss berörde och dels arbetsmarknadsstyrelsens administrationskostnader
för vapenfriverksamheten. Ersättningen till staten för de vapenfrias arbetsinsats
bör tillgodoföras titeln Övriga diverse inkomster och kommer därigenom
inte att påverka anslagsberäkningen.
Beträffande både kostnaderna för de vapenfrias förmåner och ersättningarna
till de utbildande myndigheterna måste anslagsberäkningen bygga
på uppskattningar i avvaktan på ytterligare erfarenheter. Det nya anslaget
bör därför ges karaktären av förslagsanslag. Vad beträffar de vapenfrias förmåner
är två faktorer av huvudsaklig betydelse för anslagsberäkningen,
nämligen antalet tjänstgöringsdagar och den genomsnittliga kostnaden per
dag. Vid min medelsberäkning har jag utgått från att utgifterna för de vapenfrias
tjänstgöring begränsas genom att antalet tjänstgöringsdagar inte
skall få överstiga 300 000 under budgetåret 1970/71. Med denna utgångspunkt
torde utgifterna för vapenfriförmånerna under budgetåret 1970/71
lcunna uppskattas till ca 10 milj. kr. Ersättningarna till myndigheterna kan
under samma tid beräknas uppgå till 2 milj. kr. Slutligen räknar jag med
700 000 kr. till arbetsmarknadsstyrelsens administrationskostnader under
nämnda tid.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 12 700 000 kr.
B 13. Statens invandrarverk
1968/69 Utgift1 ........................ 5 337 8972
1969/70 Anslag........................ 9 000 000
1970/71 Förslag ...................... 9 800 000
1 Anslagen Statens utlänningskommission: Avlöningar och Statens utlänningskommission:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 75 466 kr.
Statens invandrarverk, som inrättades den 1 juli 1969, är central förvaltningsmyndighet
för invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de
inte ankommer på annan myndighet. Verket skall fortlöpande bevaka behovet
av och samordna åtgärder för att främja invandrares anpassning i
Sverige,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 143
Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör.
Inom verket finns fyra byråer. Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån,
anpassningsbyrån och kanslibyrån. Till verket är knutna utlänningsnämnden
med kansli och en rådgivande expertgrupp.
Beräknad ändring 1970/71
Invandrar- |
||||
1969/70 |
verket |
Dep.chefen |
||
Personal Handläggande personal...................... |
........ 54 |
+ 2 |
+1 |
|
övrig personal ............................. |
........ 147 |
+ 3 |
— |
|
201 |
+5 |
+ 1 |
||
Anslag Avlöningsförmåner m.m..................... |
........ 6 190 000 |
+ |
711 000 |
+ 574 000 |
Ersättning för konsultuppdrag ............... |
........ 100 000 |
+ |
10 000 |
+ 10 000 |
Sjukvård................................... |
........ 40 000 |
+ |
6 000 |
+ 4 000 |
Reseersättningar ........................... |
........ 25 000 |
+ |
5 000 |
+ 4 000 |
Därav utrikes resor......................... |
........ 8 000 |
+ |
1 000 |
+ 1 000 |
Lokalkostnader............................. |
........ 285 000 |
+ |
39 000 |
+ 31 000 |
Expenser .................................. |
........ 775 000 |
— |
59 000 |
—105 000 |
Därav engångsutgifter ...................... |
........ 400 000 |
— |
190 000 |
—200 000 |
Rationaliserings- och utvecklingsarbete ....... |
........ 200 000 |
+ |
200 000 |
+ 125 000 |
Lönekostnadspålägg ........................ |
........ 1 385 000 |
+ |
188 000 |
+ 157 000 |
9 000 000 |
+ 1 100 000 |
+ 800 000 |
Statens invandrarverk
Av de uppehållstillstånd, som under budgetåret 1968/69 beviljades ickenordbor,
var 14 990 förstagångstillstånd, medan motsvarande siffra för
budgetåret 1967/68 var 12 590. Antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd
uppgick den 1 juli 1969 till 85 050, vilket är 5 355 fler än vid motsvarande
tidpunkt 1968. Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 juli 1969
till 183 525, varav 68 914 icke-nordbor. Detta innebär i förhållande till motsvarande
tidpunkt 1968 en ökning, för nordbornas del med 10 560 och för
icke-nordbornas del med 3 320 personer.
1. Löne- och prisomräkning 747 000 kr.
2. Anpassningsbyrån behöver förstärkas med dels en avdelningsdirektör
med uppgift att under byråchefen leda och samordna verksamheten inom
byrån, dels en byrådirektör för att sköta kontakterna mellan byrån och skilda
organisationer. Vidare bör anpassnings- och kanslibyråerna tillföras ytterligare
tre kvalificerade biträden (+ 272 861 kr.).
3. Inventarier. För innevarande budgetår har för engångsanskaffningar
anvisats ett belopp om 400 000 kr. Eftersom beloppet visat sig otillräckligt
behövs ytterligare 200 000 kr.
4. Rationaliserings- och utvecklingsarbete. Kostnaderna för successiv uppbyggnad
av ett ADB-system för utlänningsärenden beräknas under budgetåret
1970/71 öka med 200 000 kr.
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9,8 milj, kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en avdelningsdirektör
i Be 5. Tjänsten är avsedd för handläggning av administrativa
ärenden m. m. på anpassningsbyrån.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens invandrarverk för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 9 800 000 kr.
B 14. Omhändertagande av flyktingar
1968/69 Utgift........................ 16 118 906
1969/70 Anslag ...................... 6 300 000
1970/71 Förslag ...................... 10 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för överföring av flyktingar till Sverige
och omhändertagande av de överförda flyktingarna till dess de kan placeras
på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen och socialstyrelsen svarar
väsentligen för verksamheten. Från anslaget bestrids också kostnader för
återresa till hemlandet för sådana medellösa personer från utomnordiska
länder, som frivilligt reser tillbaka sedan det visat sig att de inte kan få arbete
i Sverige.
Anslagsframställningar
Arbetsmarknadsstyrelsen
Den kollektiva överföringen av flyktingar under budgetåret 1968/69 omfattade
1 339 personer mot 736 föregående budgetår. Vidare har styrelsen
omhändertagit omkring 500 utlänningar som är att jämställa med flyktingar.
Efter bemyndigande av Ivungl. Maj :t har arbetsmarknadsstyrelsen lämnat
bistånd till omkring 900 tjeckoslovakiska medborgare som beviljats visering
i enlighet med särskilt Kungl. Maj :ts beslut. Styrelsens utgifter för
verksamheten under budgetåret 1968/69 uppgick till 16 067 000 kr.
Enligt beslut av Kungl. Maj :t får arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med
socialstyrelsen och den centrala utlänningsmyndigheten under år 1969 till
Sverige föra över ett 1 500-tal flyktingar från europeiska flyktingläger.
Verksamheten för flyktingar under budgetåret 1969/70 torde med all sannolikhet
bli av samma omfattning som under 1968/69, varför de anvisade medlen
för arbetsmarknadsstyrelsens del inte kommer att förslå.
I de länder, varifrån styrelsen huvudsakligen för över flyktingar, har
situationen försvårats under senare tid. Mottagningsförläggningarna är
fyllda och Förenta Nationernas flyktingskommissarie har framfört önske
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 145
mål till styrelsen om fortsatta svenska hjälpinsatser. Styrelsen anser det
realistiskt att för budgetåret 1970/71 räkna med ett medelsbehov av 15 milj.
kr., inklusive lönekostnadspålägg om 0,3 milj. kr. I beloppet har även inräknats
medel för resebidrag till personer från utomnordiska länder som
reser tillbaka till hemlandet sedan det visat sig att de inte kan få arbete här.
Sådana bidrag har under budgetåret 1968/69 lämnats i 40 fall till en sammanlagd
kostnad av ca 20 000 kr.
Socialstyrelsen
Styrelsens kostnader för flyktingar uppgick under budgetåret 1968/69 till
51 454 kr. F. n. står endast åtta flyktingar under styrelsens omvårdnad.
Styrelsen har numera anställt en särskild konsulent med uppgift att följa
upp de enskilda flyktingarnas fortsatta vistelse i Sverige och bistå dem i fråga
om försörjning m. m. Kostnaderna härför bör fortsättningsvis bestridas
från anslaget. För budgetåret 1970/71 bör liksom hittills för styrelsens utgifter
under anslaget beräknas ett belopp om 1 milj. kr.
Organiserad överföring av vissa zigenare
Inledning
Antalet zigenare och andra kringresande personer i Europa kan uppskattas
till ca 1,2 milj. Ett stort antal av dem får anses vara socialt handikappade
på grund av att de inte har någon eller endast bristfällig slcolunderbyggnad
och ingen eller ringa erfarenhet av arbetsförhållanden i ett högt
industrialiserat land. I Sverige finns ca 1 000 svenska zigenare. För att lösa
de problem som sedan 1940-talet uppstått genom att förutsättningarna för
zigenarnas försörjning i de traditionella »zigenaryrkena» i det närmaste helt
har upphört har under senare tid åtgärder av olika slag vidtagits.
Under 1960-talet har en omfattande verksamhet pågått för att anpassa
de svenska zigenarna i samhället. Denna verksamhet har främst inneburit
att man genom särskilda åtgärder hjälpt zigenarna till fast bosättning och
att särskilda vuxenskolor har inrättats för zigenare för undervisning på
grundskolenivå. I denna undervisning ingår även viss yrkesutbildning. För
att göra det ekonomiskt möjligt för zigenare att delta i utbildningen utgår
samma stöd i form av utbildningsbidrag som vid allmän arbetsmarknadsutbildning.
Härjämte lämnas vissa speciella socialhjälpsbidrag.
En betydande invandring av zigenare har skett till Sverige under det senaste
decenniet. Den har omfattat ca 700 finska och ca 250 utomnordiska
zigenare och har till övervägande del varit enskild. Den sistnämnda gruppen
har av humanitära skäl tillåtits att stanna i landet vid sidan av de bestämmelser
som reglerar invandringen. Någon central planering av åtgärder
för de utländska zigenarnas anpassning till det svenska samhället har inte
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
förekommit. De har fått bostäder och socialhjälp. Vissa av dem har deltagit
i den för svenska zigenare avsedda vuxenundervisningen.
För att skyndsamt undersöka möjligheterna att åstadkomma ett handlingsprogram
för den zigenska invandringen till Sverige tillsattes i maj 1968
en särskild arbetsgrupp1 inom inrikesdepartementet. Arbetsgruppen har
undersökt zigenarfrågans internationella läge och så långt det varit möjligt
de europeiska zigenarnas förhållanden samt kartlagt de under 1960-talet
invandrade utomnordiska zigenarnas och vissa kollektivt överförda flyktingars
situation. För en bedömning av de problem och de kostnader, som
kan väntas uppkomma vid en organiserad zigensk invandring, har arbetsgruppen
låtit undersöka de svenska zigenarnas inpassning i samhället. Arbetsgruppen
har redovisat sitt arbete i promemorian Om organiserad överföring
av vissa zigenare (Stencil In 1969: 1).
Yttranden över promemorian har avgetts av rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens
invandrarverk, informationsutredningen, utlänningsutredningen, invandrarutredningen,
länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Västmanlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt Nordiska
rådets svenska delegation. Flera remissinstanser har bifogat yttranden
från underordnade organ.
Arbetsgruppens förslag
Organiserad överföring av icke-nordiska zigenare. Gruppen anser en organiserad
överföring vara att föredra framför den hittillsvarande ordningen
framför allt med hänsyn till möjligheterna att planera för zigenarnas mottagande
och anpassning, överföring bör ske genom internationellt samarbete
och inom ramen för den kollektiva flyktingöverföringen.
Uttagningen föreslås avse zigenare som på grund av sociala handikapp
har begränsade möjligheter att från flyktingläger emigrera till annat land.
överföringen bör omfatta det antal som på ett tillfredsställande sätt kan tas
om hand. Med hänsyn till behovet av särskilda anpassningsåtgärder föreslås
en årlig kvot om 40—50 personer över 16 år. Barn under denna ålder får
följa med men skall inte belasta kvoten.
Den kollektiva överföringen av flyktingar som under senare år har omfattat
ca 1 000 personer per år, kan enligt arbetsgruppen komma att behöva
vidgas eftersom den föreslagna kvoten för zigenare skall inrymmas i den.
Enskild invandring. I fråga om enskilda ansökningar om uppehålls- och
1 Expeditionschefen Bengt Girell, ordförande, riksdagsledamöterna Astrid Bergegren och
Daniel Wiklund, byrådirektören Gustaf Rudebeck, förste byråinspektören Ingemar Lundgren
och byrådirektören Inga Bååth, tillika sekreterare.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 147
arbetstillstånd anser arbetsgruppen att samma principer bör tillämpas för
zigenare som i fråga om övriga invandrare, dvs.
a) zigenare som är politiska flyktingar och kommer direkt från hemlandet
bör få asyl,
b) zigenare, som är politiska flyktingar med asyl i annat land eller ekonomiska
flyktingar bör tillåtas invandra om de har stark anknytning till
Sverige eller om synnerliga skäl eljest föreligger; nära anhöriga till i
landet bosatta personer bör tillåtas invandra,
c) invandring av zigensk arbetskraft bör ske enligt de principer och bestämmelser
som gäller för annan utländsk arbetskraft.
Anpassningsåtgärdcr. Efter ankomsten till Sverige skall zigenarna enligt
förslaget få en högst tvåårig kombinerad praktisk och teoretisk utbildning.
Denna inleds med 2 å 3 månaders vistelse i mottagningsförläggning,
där de bl. a. får intensivundervisning i svenska språket och orientering
om svenska förhållanden. Under denna tid bör också den fortsatta utbildningen
för de enskilda zigenarna planeras. Den praktiska delen av den
tvååriga utbildningen skall omfatta till omskolningscentrum förlagd yrkesorientering
som så småningom bör kunna övergå till direkt yrkesutbildning.
Samtidigt ges elementär teoretisk undervisning inom ramen för vad
som förekommer inom den obligatoriska skolan med huvudvikten lagd vid
svenska språket och svensk samhällskunskap. Vissa jämkningar i utbildningen
kommer att krävas särskilt med hänsyn till de äldre.
Undervisningen bör inte ske i anslutning till den för svenska zigenare anordnade
vuxenundervisningen, som hittills syftat till teoretiska kunskaper
på grundskolenivå.
De skolpliktiga barnen bör omedelbart placeras i grundskola och där få
erforderlig stödundervisning.
Bostadsfrågan bör enligt arbetsgruppen lösas så att zigenarna under
utbildningstiden får familjebostäder i anslutning till omskolningscentrum.
Under tiden i mottagningsförläggning bör zigenarna få samma ekonomiska
bidrag som tillkommer andra flyktingar.
Under den fortsatta utbildningen föreslås zigenarna få sin försörjning genom
utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen. Bidraget bör utgå
till alla som deltar i undervisningen oberoende av eljest gällande åldersvillkor.
Gruppen anser sig inte kunna ta ställning till huruvida även det
kommunala s. k. stimulansbidraget skall utgå till de utländska zigenarna.
Utöver de särskilda åtgärderna för de utländska zigenarnas anpassning
bör samtliga regler som i olika avseenden gäller för flyktingar tillämpas
även i fråga om dessa zigenare.
Anpassningsåtgärderna bör vidare gälla för samtliga socialt handikappade
zigenare oberoende av om de har kommit till Sverige enskilt eller genom
organiserad överföring.
148 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Arbetsgruppen föreslår att den organiserade överföringen och anpassningsåtgärderna
bör ske i form av försöksverksamhet under
tre år.
Expertgrupp. För att närmare överväga formerna för utbildningen samt
ta ställning till praktiska och tekniska problem rörande anpassningen bör
enligt förslaget en expertgrupp tillsättas med företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, invandrarverket, kommunala
myndigheter och andra med praktisk erfarenhet av zigenar- och flyktingfrågor.
Vissa särskilda frågor. Arbetsgruppen anser att de icke-nordiska utländska
zigenare som redan finns i landet bör få tillfälle att gå igenom den
av arbetsgruppen föreslagna utbildningen. Vissa jämkningar kan bli erforderliga.
Den föreslagna expertgruppen bör vidta lämpliga åtgärder för dessa
zigenare.
Expertgruppen bör även undersöka behovet av liknande anpassningsåtgärder
för invandrade nordiska zigenare samt överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för dem.
Arbetsgruppen erinrar vidare om att olika slag av bidrag och förmåner
f. n. utgår till olika kategorier zigenare. Gällande bestämmelser bör snarast
ses över och kompletteras så att mer enhetliga regler kommer till stånd.
Brister har påtalats i fråga om samordningen mellan de statliga fackmyndigheternas
åtgärder för flyktingar och zigenare och i fråga om information
m. m. till de kommunala myndigheterna. Statens invandrarverk har
att handlägga frågor om samordning, uppföljning och bevakning av utvecklingen
på anpassningsområdet. Arbetsgruppen förutsätter att verket får tillräcklig
personal särskilt med tanke på de speciella och tidskrävande problem
som uppstår i samband med zigenarnas anpassning.
Särskilda yttranden. Ledamoten Wiklund efterlyser en precisering av
innebörden av begreppen »politisk flykting» och »asyl» i utlänningslagstiftningen,
eftersom de erbjuder tolkningssvårigheter. Sverige bör AÖdare på
diplomatisk väg i internationella organisationer av olika slag och i övriga
internationella, särskilt europeiska sammanhang verka för en liberalisering
av politiken i alla länder gentemot zigenare.
Ledamoten Lundgren anför i särskilt yttrande, att de svenska zigenarnas
betänkligheter inför en ytterligare ökad zigensk invandring förtjänar att
beaktas. Endast ett fåtal av de utländska zigenarna i Sverige har visat intresse
för avlönat arbete i Sverige. De flesta strävar efter att konservera sin
gamla livsföring. Då motivationsfrågan torde vara avgörande för anpassningen
och tvångsutbildning inte kan komma ifråga, är det osäkert om den
av arbetsgruppen föreslagna metoden skulle åstadkomma någon ändring.
Genom arbetsgruppens förslag skulle de zigenska invandrarna komma
att betraktas som en i förhållande till övriga invandrare speciellt privilegierad
grupp.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 149
Frågan om stimulansbidrag till de invandrande zigenarna borde bestämt
ha avstyrkts i förslaget.
Säkrare anpassningsresultat skulle kunna uppnås om kvoten gavs sådan
inriktning att den underlättade överföring av t. ex. föräldralösa och andra
zigenska barn i barnhem i Syd- och Östeuropa till adoptions- eller fosterhem
eller barnhem i Sverige samt äldre, inte arbetsföra zigenare utan nära
anhöriga eller ordnad tillvaro till en lugn tillflykt i Sverige.
Remissyttrandena
Arbetsgruppens förslag om en organiserad kollektiv överföring
av zigenare inom ramen för den kollektiva flyktingöverföringen
tillstyrks eller lämnas i princip utan erinran av rikspolisstyrelsen,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk,
länsstyrelserna i Malmöhus, Västmanlands, Västerbottens och Norrbottens
län, utlänningsutredningen, Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet.
Innan erfarenheterna och effekten av de hittills vidtagna samhällsåtgärderna
för att hjälpa de svenska zigenarna ut i det moderna arbetslivet redovisats,
anser sig invandrarutredningen inte kunna ta ställning till frågan
huruvida de av arbetsgruppen föreslagna samhällsåtgärderna är tillräckliga
för att nå syftet med zigenarnas överförande hit. Till följd härav kan
utredningen inte bedöma lämpligheten av en överföring av zigenska handikappfall
från kontinenten. Utredningen framhåller också de av svenska zigenare
påtalade riskerna för att anpassningsåtgärderna för de svenska zigenarna
misslyckas på grund av påverkan av utländska zigenare, som fortsätter
sitt kringflackande liv.
Inte heller bostadsstyrelsen är beredd att ta ställning till förslagen innan
bostadsanskaffningsfrågan och kommunernas medverkan härvidlag blivit
utredd, även om styrelsen i och för sig anser att en organiserad överföring
är att föredra framför den nuvarande ordningen med improviserade åtgärder.
LO anser att bestämmelserna rörande invandring i princip bör utformas
utan hänsynstagande till folkgrupp eller nationalitet.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar att, även om den organiserade
överföringen till en början är avsedd som en försöksverksamhet,
lämpligheten av att den nu genast påbörjas kan sättas i fråga. I Sverige
finns redan ett inhemskt zigenarproblem bestående av svenska zigenare,
nordiska och enskilt invandrade utomnordiska zigenare och detta problem
kan ännu inte anses vara tillfredsställande löst. Arbetsgruppen synes ha en
alltför optimistisk syn på dessa zigenares situation och på med dem förknippade
problem. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inte en organiserad
överföring bör uppskjutas till dess större erfarenhet vunnits om åtgärderna
för de »inhemska» zigenarnas problem.
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Några remissinstanser ifrågasätter om inte även andra zigenare än de
som vistas i flyktingläger skulle kunna komma i fråga för den kollektiva
överföringen. Statens invandrarverk erinrar om att antalet zigenare i flyktinglägren
hittills har varit förhållandevis ringa. Därför torde en uttagning
utanför dessa läger och även i andra länder än dem där läger finns vara
önskvärd. Även om ett sådant uttagningssystem skulle erbjuda stora svårigheter
att praktiskt genomföra, bör förutsättningarna för ett mer differentierat
uttagningssystem prövas. Frågan bör behandlas inom den föreslagna
expertgruppen. Samma synpunkter anför invandrarutredningen, som
anser att kvoten inte bör helt uppfyllas av zigenare från flyktingläger utan
att visst utrymme bör lämnas för enskild invandring med möjlighet för
sådana invandrare att komma i åtnjutande av de anordningar för omhändertagande
och rehabilitering som kommer att vidtas.
I fråga om det antal som bör omfattas av en organiserad överföring
anser statens invandrarverk att, även om det beräkningssätt arbetsgruppen
förordar kan komma att medföra att 100—200 personer kommer att överföras
om året, ett ännu högre antal i och för sig borde kunna tas emot i
Sverige. Med hänsyn till den ringa erfarenheten av rehabiliteringsverksamhet
bland invandrare med svåra handikapp torde det emellertid enligt verkets
mening vara lämpligt att i ett inledningsskede låta överföringen få den
omfattning som arbetsgruppen föreslagit. Socialstyrelsen ställer sig tveksam
till ett överförande av utomnordiska zigenare i den omfattning som arbetsgruppen
föreslår. Gruppen har enligt styrelsens mening överskattat zigenarnas
förutsättningar att anpassa sig till det svenska samhället. Nordiska rådets
svenska delegation anser att omfattningen av den organiserade överföringen
inte bör bli större än att därmed uppkommande problem kan bemästras.
Det är mest realistiskt att härvid ta med en invandring av zigenare
från Finland i beräkningen. Denna invandring torde nämligen inte
komma att avmattas under de närmaste åren. Svenska kommunförbundet
understryker angelägenheten av att en organiserad överföring av utländska
zigenare inte ges större omfattning än att uppkommande problem med bostadsanskaffning,
skolundervisning, yrkesutbildning och yrkespraktik samt
anställning kan bemästras. Liknande synpukter anför Svenska landstingsförbundet.
Rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Malmöhus
län, SACO och Svenska arbetsgivareföreningen anser att överföringen i
första hand bör omfatta föräldralösa och andra zigenska barn i barnhem
samt äldre personer utan anhöriga i enlighet med det av ledamoten Lundgren
i särskilt yttrande avgivna förslaget. Också Svenska kommunförbundet
anför att ett sådant urval — åtminstone under en övergångstid — bl. a.
med hänsyn till svårigheterna i fråga om i landet befintliga zigenares anpassning
till modernt samhällsliv vore att föredra. Socialstyrelsen menar
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 151
att barn och gamla zigenare bör kunna tillåtas inresa i landet utan att belasta
den av utredningen föreslagna kvoten.
Statens invandrarverk förutsätter att den föreslagna uttagningen av socialt
handikappade zigenare inte skall påverka den hittillsvarande överföringen
till Sverige av andra handikappade från de europeiska flyktinglägren.
Några remissinstanser tar närmare upp frågan om den enskilda invandringen
av utomnordiska zigenare. Länsstyrelsen i Stockholms län
framhåller att arbetsgruppens förslag såtillvida kan betecknas som ett framsteg
i förhållande till nu tillämpad ordning som immigrationen av zigenare
skulle bli avpassad efter de tillgängliga resurserna. Detta förutsätter emellertid
att det skall visa sig möjligt att regelmässigt tillämpa avvisning i alla
fall av försök till oreglerad invandring. Länsstyrelsen ifrågasätter om det
inte i praktiken kommer att visa sig i stort sett lika ofrånkomligt som hittills
att i de kommande avvisningssituationerna låta humanitära synpunkter
bli utslagsgivande och medge fortsatt vistelse i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen
menar att kunskaper om de särskilda förmåner som zigenare
åtnjuter i Sverige kommer att sprida sig och att detta måste resultera
i ett ökat invandringstryck mot vårt land, vilket den föreslagna kollektiva
överföringen kan väntas avleda men inte tillgodose. Rikspolisstyrelsen understryker
att det inte minst för polismyndigheternas handläggning av utlänningsärenden
är av utomordentlig betydelse att enhetliga bedömningsgrunder
kan tillämpas även för utländska zigenare som enskilt söker sig hit.
Statens invandrarverk understryker med skärpa att zigenare även i framtiden
måste ha samma möjligheter som andra invandrare att få uppehållstillstånd
av humanitära skäl i samband med enskild invandring. Därvid bör
de starka familjeband som zigenare i allmänhet känner beaktas. Dock bör
inte endast egenskapen av zigenare kunna åberopas som skäl för enskild
invandring.
Flertalet remissinstanser understryker behovet av att anpassning såtgärderna
får sådan inriktning och omfattning att möjligheter skapas
för de överförda zigenarna att få en god anpassning till svenskt samhälle
och arbetsliv. Viss kritik har framförts mot att åtgärderna skulle komma
att betraktas som »zigenaråtgärder». Vissa remissinstanser menar att den
bästa integrationen nås om inga säråtgärder vidtas.
Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar att det redan nu finns möjligheter att
inom ramen för den kollektiva flyktingöverföringen ta emot utländska zigenare
och att så har skett. Dessa zigenare har här i landet inte givits någon
särställning som zigenare och torde inte heller ha eftersträvat en sådan. Enligt
styrelsens uppfattning befrämjas härigenom den önskade integrationen
bäst. Någon efterkontroll av anpassning och utbildning har dock inte kunnat
ske.
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
LO framhåller att åtgärder som vidtas för att förbättra invandrares anpassning
efter bosättningen i Sverige måste riktas mot ett behov och inte
emot särskild folkgrupp eller nationalitet. Liknande synpunkter anför socialstyrelsen
och SACO. Även rikspolisstyrelsen anser att zigenarna inte
skall betecknas som en privilegierad grupp och därför inte bör ges förmåner
som inte tillkommer andra flyktingar. Härigenom underlättas även
den avsedda integrationen och anpassningen bäst.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att anpassningsförsöken i princip
bör bli av samma karaktär som gäller socialt handikappade svenska medborgare
samt övriga invandrare och flyktingar. Det är enligt länsstyrelsens
mening inte lämpligt att någon av de ifrågasatta åtgärderna betecknas som
zigenaråtgärder. Statens invandrarverk erinrar om att det även bland andra
invandrare än zigenare förekommer sociala handikapp av samma eller liknande
slag som lios många zigenare. Utbildningssystemet bör därför vara
öppet även för andra socialt handikappade invandrare som kan behöva sådan
utbildning. Verket påpekar vidare att det är väsentligt att även zigenarbarn
under skolpliktig ålder får del av levnadssättet i det land där de kommer
att växa upp. De bör också fortast möjligt lära sig svenska. Särskilda
ansträngningar bör göras för att bereda de zigenska förskolebarnen plats
vid daghem och i lekskolor. Man bör också vid uppläggandet av utbildningsprogrammet
ta fasta på att zigenarna befinner sig i en kritisk period, där
den traditionella zigenarkulturen befinner sig i upplösning och många zigenare
i den äldre generationen har svårt att anpassa sig till det moderna industrisamhället.
Kunskaper på grundskolenivå, yrkesutbildning, arbete och
bostad är inte tillräckligt för att skapa trygghet åt zigenarna. De behöver
en anknytning bakåt och till den zigenska kulturen. Även i internationellt
vetenskapligt samarbete bör Sverige kunna bidra till forskning om zigenarnas
språk och kultur.
Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om de föreslagna utbildningsåtgärderna
m. m. kan vara tillräckliga för att medge en anpassning
till det svenska samhället utan alltför stora komplikationer. För
att uppnå en dylik anpassning erfordras säkerligen både en mycket längre
utbildnings- och anpassningstid och insättande av betydligt vidsträcktare
samhällsåtgärder än arbetsgruppen har utgått ifrån. Enligt länsstyrelsens
mening hade det varit önskvärt att man presterat en mera allsidig penetrering
av frågan. Risk finns nämligen att om inte de för zigenarnas del avsedda
speciella resurserna avpassas efter det totala behovet, bemödandena att finna
en lösning av zigenarnas anpassningsproblem slår slint med betydande
skadeverkningar både för zigenarna och samhället som följd. Denna synpunkt
har särskild aktualitet då man nu överväger att åta sig nya förpliktelser
innan de redan befintliga problemen blivit lösta. Länsstyrelsen pekar
i detta sammanhang på den olösta frågan om de finska zigenarnas anpassning.
Vidare ifrågasätter länsstyrelsen om det rätta sättet att verka för en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 153
assimilering av zigenarna är att sammanföra dem i större grupper vid särskilda
utbildningscentra. Svårigheterna beträffande zigenarnas anpassning
sammanhänger just med deras starka benägenhet att sluta sig samman i
grupper med stark sammanhållning och annan livsstil än omgivningens.
Länsstyrelsen ifrågasätter huruvida man här i landet över huvud taget har
en övertänkt och konsekvent inställning till zigenarproblemet och jämför
med de åtgärder som vidtas exempelvis i Holland och Polen.
TCO anser det osannolikt att en högst tvåårig utbildning kan ge tillfredsställande
anpassningsförmåga till svenskt arbetsliv och samhälle. En försöksverksamhet
kan därför rimligen inte ge tillräckliga erfarenheter redan
efter tre år. Det bör ankomma på den föreslagna expertgruppen att formulera
mera precisa tidsmålsättningar för olika anpassningsåtgärder. Även
socialstyrelsen menar att det kan synas optimistiskt att räkna med att man
under en tvåårsperiod skall kunna lära zigenarna hjälpligt tala, läsa och
skriva svenska samt i övrigt ge dem en nödtorftig samhällskunskap och
lägga grunden till någon form av yrkeskunskap. Statens invandrarverk anför
liknande synpunkter och menar att försöksverksamheten inte bör vara
tidsbegränsad utan få pågå tills vidare. Resultaten bör kontinuerligt följas
upp och eventuellt erforderliga ändringar i utbildningssystemet och övriga
anpassningsåtgärder vidtas successivt.
Skolöverstyrelsen stryker under att utbildningen för de utländska zigenarna
inte bör ske i anslutning till vuxenundervisningen för de svenska zigenarna.
Styrelsen gör den bedömningen, att en snabbare anpassning till
sainhälls- och yrkesliv kan uppnås för de utländska zigenarna om utbildningsprogrammet
läggs upp på annat sätt. Styrelsen ansluter sig i princip
till det föreslagna utbildningsprogrammet under förutsättning att hänsyn
kan tas till individuella behov både i fråga om utbildningens längd och dess
innehåll. Vidare biträder styrelsen förslaget att utbildningen förläggs till
orter med omskolningscentra om särskilda kurser för zigenare kan tänkas
komplettera den ordinarie verksamheten och om bostadsfrågan kan ordnas
tillfredsställande på orten.
Arbetsmarknadsstyrelsen anser att familjerna efter överföringen snarast
möjligt bör få bege sig till omskolningscentra och där anvisade familjebostäder.
Inresa i landet bör inte medges förrän överenskommelse om bostad
träffats med vederbörande kommun. Skolöverstyrelsen och Svenska landstingsförbundet
framhåller att man bör eftersträva att zigenarna inte får sin
bosättning koncentrerad till endast ett fåtal kommuner.
Statens invandrarverk menar att man bör sträva efter att förlägga den
praktisk-teoretiska utbildningen till omskolningscentra i orter där det finns
möjligheter för zigenarna att efter utbildningens slut få arbete, varigenom
extra anpassningssvårigheter skulle kunna undvikas. Länsstyrelsen i Norrbottens
län anför liknande önskemål.
Skolöverstyrelsen anser att utbildningssystemet bör utökas med undervis -
154 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
ning på praktiska områden, som hemkunskap med hemsjukvård, barnavård
och allmän hygien för de personer som troligen inte kommer att kunna
komma i fråga för egentlig yrkesutbildning. Enligt socialstyrelsen bör en
praktisk hemskötselkurs ingå i utbildningsprogrammet.
I fråga om de föreslagna ekonomiska bidragen anser socialstyrelsen
att bidragsformen under utbildningen inte är anpassad till denna
grupps speciella utgångsläge och behov. Formen för bidrag bör därför enligt
styrelsen bli föremål för nya överväganden. Statens invandrarverk kan
inte på nuvarande stadium ta ställning till vilka typer av ekonomiska bidrag
som bör utgå. Verket förutsätter emellertid att samma ekonomiska
villkor och samma bostadsvillkor skall gälla för alla invandrare som deltar
i den föreslagna praktisk-teoretiska utbildningen.
Invandrarverket och socialstyrelsen påpekar att personalökningar kommer
att bli nödvändiga om förslaget om organiserad överföring av zigenare
genomförs.
Informations utredningen anser att information till allmänheten
om de utländska zigenarnas förhållanden och om de åtgärder som
planeras för dem bär i landet är av mycket stor betydelse. Enligt utredningens
uppfattning bör ansvaret härför ligga på det organ som kommer att
handha försöksverksamheten i övrigt. Informationen bör samordnas med
andra åtgärder som ingår i denna verksamhet. Liknande synpunkter anför
statens invandrarverk och Svenska landstingsförbundet. Invandrarverket
menar att informationen för att bli effektiv bör infogas i ett långsiktigt informationsprogram
som omspänner samtliga invandrargrupper.
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om att en särskild e xpertgrupp
skall tillkallas för alt arbeta med den närmare utformningen
av utbildningsprogram och andra anpassningsåtgärder samt undersöka behovet
av sådana åtgärder för de utomnordiska zigenare som redan fått tillstånd
att stanna i landet samt för de nordiska zigenarna. Rikspolisstyrelsen
anser emellertid att en särskild expertgrupp, inrättad enbart för zigenare,
skulle kunna föranleda att denna befolkningsgrupp av andra flyktinggrupper
med liknande problem betraktas som inte likställd med dem. Verksamheten
torde utan olägenhet kunna anförtros de fackmyndigheter till vilkas
ämbetsområden frågorna hör.
Socialstyrelsen understryker behovet av bättre samordning av de statliga
myndigheternas åtgärder för omhändertagande av flyktingar och zigenare.
Expertgruppen synes lämpligen böra sortera under invandrarverket och
snarast möjligt påbörja sitt arbete samt fungera som ett permanent beredningsorgan
för bl. a. samordning av de statliga organens olika åtgärder för
immigranterna. Liknande synpunkter anför statens invandrarverk som
menar att, eftersom jämkningar i utbildningssystemet och övriga anpassningsåtgärder
torde komma att bli nödvändiga under en relativt lång tid,
gruppen bör få en mer permanent status. Ett särskilt starkt behov av infor
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 155
mation och rådgivning bl. a. till de kommunala organen och av samordning
av olika myndigheters åtgärder kan förutses. Därför bör expertgruppen få
tillgång till ett eget kansli och invandrarverket är berett att medverka till
en sådan lösning. Enligt verkets mening bör gruppen få vidsträckta befogenheter.
TCO anser att expertgruppen bör innehålla personer som kan följa upp
arbetet efter vetenskapliga metoder och så objektivt som möjligt utvärdera
olika åtgärder.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att expertgruppens verksamhet
bör vara inriktad på de samlade problemen rörande zigenarna i Sverige
och inte endast avse frågor i samband med en organiserad överföring.
Det är vidare enligt länsstyrelsens mening angeläget att en översyn snarast
kommer till stånd av nu gällande bestämmelser om bidrag och förmåner
till zigenare och beträffande ersättning av statsmedel till kommuner för
kostnader i dessa sammanhang. Samma synpunkter framför Svenska kommunförbundet,
som dessutom anser att expertgruppen bör få i uppgift att
undersöka möjligheterna för en placering i fosterhem och/eller adoptivhem
av zigenska barn från Syd- och Östeuropa.
Skolöverstyrelsen, statens invandrarverk, länsstyrelsen i Västmanlands
län. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet finner
det angeläget att de utomnordiska zigenare som redan finns här i landet
liksom även de nordiska zigenarna ges möjlighet att få del av samma stödåtgärder
som dem som enligt förslaget skall komma den aktuella flyktinggruppen
till del. Statens invandrarverk erinrar om att de socialt handikappade
utomnordiska zigenare som fått tillstånd att stanna i landet är i
omedelbart behov av utbildning och andra anpassningsåtgärder för att inte
anpassningssvårigheterna skall bli än större. Det är därför enligt verkets
mening angeläget att en försöksverksamhet för dessa och andra socialt handikappade
invandrare startar inom den närmaste tiden, oberoende av vilka
ställningstaganden arbetsgruppens förslag i övrigt kan komma att föranleda.
Därigenom får man även möjlighet att på ett tidigt stadium utvärdera
utbildningsprogrammets lämplighet och genomföra förbättringar. Expertgruppen
bör därför tillsättas omedelbart. Samma synpunkter har skolöverstyrelsen
redovisat.
Departementschefen
Många av de zigenare som finns i olika europeiska länder saknar fast
bosättning och flertalet torde sakna nämnvärd grundläggande skolutbildning
och yrkesutbildning. Därför har deras möjligheter till drägliga levnadsförhållanden
i de alltmer tekniskt utvecklade industriländerna i hög
grad försvårats. Oavsett vilka orsakerna är till zigenarnas situation krävs
det speciella och målmedvetna insatser för att bryta denna utveckling. Insikten
härom torde numera ha väckts i åtskilliga länder, och åtgärder för
156 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
att komma till rätta med problemen görs med skilda utgångspunkter och
med varierande styrka. Med hänsyn till problemens omfattning är det
emellertid tydligt att de knappast kan bemästras utan en gemensam europeisk
aktion.
Mot denna bakgrund har från svensk sida väckts förslag i Europarådets
rådgivande församling i zigenarfrågan. Rådgivande församlingen har redan
i en rekommendation till Europarådets ministerkommitté föreslagit åtgärder
som siktar till att hjälpa zigenarna i deras svåra belägenhet i de
olika medlemsstaterna. Vid behandlingen av denna rekommendation i ministerkommittén
har från svensk sida begärts att zigenarproblemet snarast
tas upp på Europarådets mellanstatliga arbetsprogram i syfte att utarbeta
konkreta handlingsprogram för att förbättra zigenarnas situation och underlätta
deras anpassning. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att
Nordiska rådet vid sin senaste session rekommenderade att regeringarna i
Finland och Sverige samverkar i syfte att förbättra zigenarnas levnadsförhållanden
i resp. länder och att öka deras möjligheter till anpassning i samhället.
I vårt land har under det senaste årtiondet bedrivits en omfattande verksamhet
till stöd för den svenska zigenarbefolkningen. De framsteg som
härvid gjorts har kommit att utöva en attraherande effekt på zigenare i
utlandet. Som en följd härav har vi under de senaste åren haft en ökad
spontan invandring till vårt land av utländska zigenare. Det finns skäl att
räkna med att detta invandringstryck kommer att bestå, eftersom en lösning
på europeisk bas knappast kan väntas bli uppnådd förrän efter relativt
lång tid. Mot denna bakgrund har en arbetsgrupp inom inrikesdepartementet
lagt fram förslag om cn organiserad överföring av vissa utomnordiska
zigenare till Sverige.
Enligt arbetsgruppens uppfattning är en organiserad överföring att föredra
framför den spontana invandringen med hänsyn till behovet att planera
för zigenarnas mottagande och anpassning. Enligt förslaget bör denna
överföring ske inom ramen för den kollektiva överföring av flyktingar,
som sedan länge förekommit i vårt land. Arbetsgruppen har föreslagit, att
överföringen av zigenare med hänsyn till behovet av särskilda anpassningsåtgärder
årligen skall omfatta 40—50 personer över 16 år samt deras barn.
Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag har några remissinstanser
vänt sig mot den särbehandling av en befolkningsgrupp som förslaget
innebär. Jag har förståelse för denna inställning. Å andra sidan syftar
förslaget till att en grupp människor, som befinner sig i ett särskilt svårt
socialt läge, verkligen skall få del av våra humanitära insatser inom invandringspolitikens
ram. Med hänsyn härtill anser jag i likhet med arbetsgruppen
att det i detta speciella fall är motiverat att vi samtidigt som vi
aktivt verkar för en långsiktig lösning på det internationella planet, anger
vissa riktlinjer för sådan invandring till Sverige som vi hör medge vid sidan
av den reglerade invandringen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 157
Flertalet av zigenarna i Europa saknar såväl grundläggande skolutbildning
som yrkesutbildning. Det fordras därför särskilda åtgärder för att
hjälpa dessa socialt handikappade tillrätta när de kommer till Sverige och
ge dem en ställning i vårt samhälle som är jämförbar med andra invandrargruppers.
Vi måste av detta skäl ha möjligheter att planera för deras mottagande
och anpassning vilket förutsätter en organiserad överföring hit.
Denna överföring bör som arbetsgruppen förordar ske inom ramen för den
vanliga flyktingverksamheten. Gruppens förslag att uttagningen skall ske
i eller i anslutning till flyktingläger måste emellertid enligt min mening
prövas i praktiken, innan definitiva regler utformas. Om det visar sig nödvändigt
bör vederbörande myndigheter få pröva andra vägar för överföringen.
Vilket antal som överföringen skall omfatta bör bedömas på
grundval av de erfarenheter som vinns. I det första skedet kan det av arbetsgruppen
angivna antalet vara ett lämpligt riktmärke.
Utöver denna kollektiva överföring bör, som arbetsgruppen förordat, enskild
invandring av zigenare få förekomma enligt samma principer som gäller
för övriga invandrare.
Det handlingsprogram för zigenarnas anpassning som arbetsgruppen
har föreslagit kan jag i huvudsak ansluta mig till. Programmet innebär att
zigenarna efter ankomsten till Sverige skall erbjudas en kombinerad praktisk
och teoretisk utbildning, som inleds med några månaders vistelse i
mottagningsförläggning. Under denna tid får de viss intensivundervisning
i svenska språket och om svenska samhällsförhållanden samt yrkesvägledning,
varefter yrkesorientering och yrkesutbildning vid omskolningscentra
tar vid. Barnens skolgång skall ske i grundskola med erforderlig
stödundervisning. Under utbildningstiden skall zigenarna bo i familjebostäder
i anslutning till omskolningscentrum. Sedvanligt utbildningsbidrag
skall utgå under denna tid. I övrigt skall de regler som i olika avseenden
gäller för flyktingar tillämpas även i fråga om dessa zigenare.
Eftersom olika nivåer av förkunskaper och skiftande förmåga att tillgodogöra
sig utbildningen kommer att föreligga, hyser jag i likhet med
flera remissinstanser viss tvekan beträffande den av arbetsgruppen föreslagna
tvåårsgränsen för utbildningen och jag vill därför förorda att utbildningstiden
vid behov utsträcks till längre tid än två år. Undervisningsresultaten
bör följas kontinuerligt och nödvändiga ändringar i utbildningen
vidtas successivd. Jag anser det också rimligt att utbildningsbidrag utgår
under utbildningstiden men kan inte tillstyrka att ersättning av statsmedel
skall utgå till kommuner för de kostnader dessa tar på sig genom att ge s. k.
stimulansbidrag till zigenare. Det bör understrykas, att utbildningsverksamheten
för zigenare inte bör skilja sig från den verksamhet som bedrivs
i fråga om andra socialt handikappade invandrargrupper. Målsättningen bör
vara att ge alla en god anpassning till svenskt samhälle och arbetsliv. Åtgärderna
skall i första hand gälla dem som överförs kollektivt, men samma
möjligheter bör stå öppna för dem som kommit till Sverige enskilt och fått
158 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
tillstånd att stanna här.
En expertgrupp med företrädare för centrala myndigheter har nyligen
tillsatts med uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållandena m. m. för
de zigenare, som under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket, samt
att överväga och ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att
få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de
riktlinjer som gäller för den reglerade invandringen (prop. 1968: 142, SU
196, rskr 405). Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att
expertgruppen får i uppdrag att överväga hur uttagningen och omhändertagandet
i Sverige av zigenare som överförs hit praktiskt skall genomföras.
Kostnaderna för zigenarnas omhändertagande och utbildning — som bör bedrivas
som försöksverksamhet tills vidare — beräknas under budgetåret
1970/71 komma att uppgå till ca 3 milj. kr., varav för överföringen till
Sverige enligt de riktlinjer som gäller för den kollektiva flyktingöverföringen
beräknas 1 milj. kr. och för arbetsmarknadsutbildning 2 milj. kr. Medel
för sistnämnda ändamål har jag beräknat i det föregående under anslaget
Arbetsmarknadsutbildning m. m.
Vad angår flyktingverksamheten i allmänhet togs under år 1969 ut betydligt
fler flyktingar för överföring till Sverige än under närmast föregående
år. I fjol uppgick antalet till ca 1 500 mot knappt 1 200 år 1968.
Vidare togs mer än 2 500 legalt eller på annat sätt inresta utländska medborgare
om hand och bistods på motsvarande sätt som gäller för flyktingar.
Dessa personer är enligt den centrala utlänningsmyndighetens bedömning
att jämställa med flyktingar och har av den anledningen fått tillstånd
att stanna kvar i landet.
Vid utgången av november 1969 hade ca 900 av de uttagna flyktingarna
förts över till Sverige. Återstående 600 beräknades anlända under de närmaste
månaderna därefter. Vid samma tidpunkt fanns 1 670 flyktingar och
andra omhändertagna i mottagningsförläggningarna. Bland samtliga uttagna
flyktingar finns ett 70-tal som behöver vård i någon form.
Antalet omhändertagna flyktingar och andra når således upp till i stort
sett samma höga nivå som år 1956. Detta kan väntas medföra att kostnaderna
för verksamheten under innevarande budgetår kommer att väsentligt
överstiga anvisat belopp.
Det är f. n. inte möjligt att bedöma i vilken omfattning kollektiv överföring
av flyktingar till Sverige kan behöva ske i fortsättningen eller i vilken
utsträckning åtgärder i övrigt som betalas från anslaget behöver vidtas.
Jag räknar dock med en ökad medelsförbrukning bl. a. till följd av
den föreslagna överföringen till Sverige av vissa zigenare och förordar en
höjning av anslaget med 3,7 milj. kr. Därvid förutsätter jag att Kungl.
Maj :t i enlighet med hittills tillämpade principer också i fortsättningen
kan besluta om överföring av flyktingar och vidta andra åtgärder även om
kostnaderna skulle komma att bli större än det belopp som beräknas under
anslaget.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 159
Bidrag till hemresor för medellösa icke-nordbor som inte har kunnat få
arbete i Sverige har utgått endast i ett fåtal fall under det senaste budgetåret.
Jag förutsätter att anslaget också i fortsättningen skall kunna tas i anspråk
för detta ändamål.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med 10 (+3,7) milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag har förordat i fråga om överföring
till Sverige av vissa zigenare,
b) till Omhändertagande av flyktingar för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
B 15. Anpassningsåtgärder för invandrare
1968/69 Utgift ...... 1 261 813 Reservation 313 283
1969/70 Anslag ...... 2 000 000
1970/71 Förslag ...... 2 600 000
Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som
ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana anpassningsåtgärder
i övrigt för invandrare för vilka medel inte står till förfogande
i annan ordning.
1. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen..........
2. Publikationstryck..............................
3. Försöksverksamhet:
a) Tolkutbildning..............................
b) Internatundervisning i svenska språket och stu
diecirklar
i elementär svensk samhällskunskap för
invandrare.................................
c) Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder.
...................................
d) Informations- och kontaktverksamhet..........
4. översättningsarbete avseende anpassningsveiksam
heten.
........................................
5. Andra anpassningsåtgärder......................
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Invandrar- verket |
Dep.chefen |
|
750 000 |
+ |
565 000 |
+ 205 000 |
250 000 |
+ |
100 000 |
+ 100 000 |
150 000 |
+ |
75 000 |
+ 75 000 |
150 000 |
+ |
325 000 |
— |
200 000 |
+ |
100 000 |
+ 100 000 |
250 000 |
+ |
50 000 |
+ 50 000 |
100 000 |
+ |
70 000 |
+ 70 000 |
150 000 |
+ |
200 000 |
— |
2 000 000 |
+ 1485 000 |
+ 600 000 |
Statens invandrarverk
Styrelsen för Stiftelsen Invandrartidningen har föreslagit att invandrartidningen
under budgetåret 1970/71 ges ut på ytterligare två språk utöver
nuvarande fem samt att hälften av tidningens 46 nummer per år far ett större
antal sidor. Med anledning härav tillstyrker invandrarverket en höjning
av bidraget till stiftelsen.
Under innevarande budgetår får 150 000 kr. av anslaget användas till försöksundervisning
i samhällskunskap i begränsad omfattning. En utvidgning
av verksamheten bedöms nödvändig.
Invandrarverket föreslår vidare att, vid sidan av förevarande anslag, me -
160 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
del ställs till förfogande från ett särskilt anslag för att verket i samråd med
informationsutredningen försöksvis under två år skall kunna bedriva viss
intensifierad informationsverksamhet. Denna skall bl. a. ha till uppgift att
göra medborgarskaps- och utlänningslagstiftningen känd och förstådd
bland invandrare och svenskar samt genom förmedling av kunskaper om
det svenska samhället ge invandrarna bättre förutsättningar att delta i samhällslivet.
För ändamålet bör enligt förslaget för budgetåret 1970/71 föras
upp ett anslag om 2,5 milj. kr.
Departementschefen
Frågan vilka åtgärder som från samhällets sida på sikt bör vidtas för att
underlätta invandrarnas anpassning utreds f. n. av invandrarutredningen.
I avvaktan på resultatet av utredningen bedriver invandrarverket en relativt
omfattande verksamhet på grundval av de erfarenheter som gjordes av den
år 1966 tillsatta arbetsgruppen för invandrarfrågor.
De direkta åtgärderna på anpassningsområdet tar huvudsakligen sikte på
att genom en förbättrad information om samhället underlätta anpassningen
till svenska förhållanden. Insatser görs också för att skapa en positiv
attityd till invandrarna från svenskarnas och samhällets sida. Bland de åtgärder
som vidtagits kan nämnas utgivande av handböcker och andra publikationer,
kurator sverksamhet samt kontaktkonferenser med myndigheter,
massmedia, invandrare och organisationer. Vidare har anordnats olika former
av försöksverksamhet såsom utställningar, tolkkurser, stöd till bibliotek
och organisationer m. in.
En betydande del av anslaget används för att täcka underskott hos den
stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Jag är inte beredd att förorda ökat
statsbidrag till stiftelsen för vidgning av tidningsverksamheten med avseende
på antalet sidor och språkeditioner. Statens utgifter för tidningsverksamheten
enligt nuvarande riktlinjer kan väntas uppgå till ca 750 000
kr. under innevarande budgetår och på grund av ökade löne- och tryckningskostnader
in. in. till drygt 950 000 kr. under budgetåret 1970/71. Jag
förutsätter härvid att antalet prenumeranter, som vid årsskiftet uppgick
till ca 28 000, kommer att stiga till ca 30 000 under nästa budgetår.
Från förevarande anslag bestrids också kostnader för publikationer m. m.
som invandrarverket ger ut som ett led i anpassningsarbetet. En betydande
del av anslaget kommer även i fortsättningen att behövas till insatser av försökskaraktär
på anpassningsområdet. Utrymme bör beredas för ökade sådana
insatser och jag förordar därför att anslaget förs upp med 2,6 (+ 0,6)
milj. kr.
Med hänvisning till att informationsutredningens betänkande Vidgad
samhällsinformation (SOU 1969:48) f. n. är föremål för remissbehandling
kan jag inte biträda invandrarverkets förslag om anvisande av ett särskilt
anslag för intensifierad informationsverksamhet vid sidan av den som bekostas
från förevarande anslag.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 161
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.
B 16. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
Nytt anslag (förslag) ................ 20 000 000
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under anslaget Arbetsmarknadsutbildning
m. m. (p. B 7) hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Undervisning för invandrare i svenska språket
m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 000 kr.
B 17. Arbetsdomstolen
1968/69 Utgift1 .......................... 383 8982
1969/70 Anslag.......................... 510 000
1970/71 Förslag ........................ 529 000
1 Anslagen Arbetsdomstolen: Avlöningar och Arbetsdomstolen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 247 kr.
Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt andra
mål enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av ordförande och åtta
ledamöter.
Beräknad ändring 1970/71
Arbets
1969/70
domstolen Dep. chefen
Personal |
|||
Handläggande personal..................... |
3 |
||
Övrig personal...................... |
3 6 |
— |
— |
Anslag |
|||
Avlöningar.................................. |
381 500 |
+ 15 000 |
+ 15 000 |
Sjukvård ............................ |
800 |
_ |
|
Reseersättningar......................... |
4 000 |
_ |
|
Lokalkostnader......................... |
37 000 |
+ 4 000 |
+ 4 000 |
Expenser............................ |
13 700 |
_ |
|
Publikationstryck........................ |
30 000 |
_ |
|
Lönekostnadspålägg ........................ |
73 000 |
— |
— |
Summa utgifter |
540 000 |
+ 19 000 |
+ 19 000 |
Uppbördsmedel |
|||
Publikationen »Arbetsdomstolens domar» |
30 000 |
— |
— |
Nettoutgift |
510 000 |
+ 19 000 |
+ 19 000 |
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 |
samt. Nr 1. |
Bil. 13 |
162 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Arbetsdomstolen
Löne- och prisomräkning 19 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 529 000 kr.
B 18. Statens förlikningsmannaexpedition
1968/69 Utgift1 ........................ 287 394^
1969/70 Anslag ........................ 520 000
1970/71 Förslag ........................ 543 000
1 Anslagen Statens förlikningsmannaexpedition: Avlöningar och Statens förlikningsmannaexpedition:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 017 kr.
Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statliga
förlikningsväsendet.
Personal
Handläggande personal
övrig personal........
Anslag
Avlöningar .....................................
Ersättningar till förlikningsmän m. fl...............
Sjukvård........................................
Reseersättningar................................
Lokalkostnader .................................
Expenser.......................................
Därav engångsutgifter...........................
Ersättningar för distriktsförlikningsmännens expenser
Lönekostnadspålägg.............................
Beräknad ändring 1970/71
Statens förlikningsman
1969/70
naexpedition Dep. chefen
2 |
— |
— |
3 5 |
— |
— |
221 000 |
||
204 000 |
— |
— |
200 |
— |
— |
22 800 |
— |
— |
16 000 |
— |
— |
5 000 |
+22 000 |
+ 22 000 |
— |
+ 20 000 |
+20 000 |
3 000 |
— |
— |
48 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
520 000 |
+ 23 000 |
+ 23 000 |
Statens förlikningsmannaexpedition
1. Löne- och prisomräkning 3 000 kr.
2. Expeditionens inventarier bör förnyas såväl i fråga om möbler och armatur
som kontorstekniska hjälpmedel. Kostnaderna beräknas till 20 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 163
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 543 000 kr.
B 19. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
1968/69 Utgift ............................ 7 380
1969/70 Anslag............................ 9 000
1970/71 Förslag .......................... 9 000
Från anslaget bestrids utgifter för statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kr.
164 Statsverkspropositionen år WTO: Bil. 13: Inrikesdepartementet
C. Regional utveckling
C 1. Lokaliseringsbidrag
I riksstaten för innevarande budgetår har på driftbudgeten tagits upp
ett reservationsanslag av 10 milj. kr. till lokaliseringsbidrag och på kapitalbudgeten
ett investeringsanslag av 200 milj. kr. till lokaliseringslån.
1968 års lokaliseringsutredning har nyligen avlämnat betänkandet Lokaliserings-
och regionalpolitik (SOU 1969: 49). I betänkandet föreslås bl. a. ändrade
grunder för lokaliseringsstödet. Vidare föreslår utredningen att vidgade
resurser ställs till förfogande för s. k. lokaliseringsutbildning. Betänkandet
remissbehandlas f. n. I avvaktan på att ställning tas till utredningens förslag
bör de anslag som berörs av förslagen föras upp preliminärt med samma belopp
som beräknats för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lokaliseringsbidrag
för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.
C 2. Bidrag till lokaliseringsutbildning
Vid anmälan av anslaget Arbetsmarknadsutbildning m. m. (p. B 7) har jag
förordat att medlen för bidrag till s. k. lokaliseringsutbildning i fortsättningen
tas upp under ett särskilt förslagsanslag och att anslaget Arbetsmarknadsutbildning
m. m. på grund härav minskas med 25 milj. kr.
Med hänsyn härtill och under åberopande av vad jag har anfört under
punkten C 1 hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag
till lokaliseringsutbildning för budgetåret 1970/71 beräkna
ett anslag av 25 000 000 kr.
C 3. Särskilda stödåtgärder i glesbygder
1968/69 Utgift ...... 2 304 000 Reservation 2 696 000
1969/70 Anslag ...... 5 000 000
1970/71 Förslag...... 5 000 000
Från anslaget betalas kostnader för försöksvis anordnad verksamhet med
hemarbete i glesbygder m. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 165
Hösten 1966 tillsattes inom Kungl. Maj :ts kansli en särskild arbetsgrupp
med uppgift att pröva och successivt lägga fram förslag till åtgärder för att
förbättra levnadsförhållandena för befolkningen i glesbygden, främst i fråga
om samhällelig service. Resultatet av arbetsgruppens arbete till utgången av
år 1968 redovisades översiktligt under motsvarande anslag i prop. 1969: 1
(bil. 13 p. C 2).
I enlighet med Kungl. Maj ds bemyndigande den 27 juni 1969 har sakkunniga
tillkallats för utredning rörande glesbygdsproblemen. I direktiven anges
att utredningens arbete bör inriktas på att finna långsiktiga lösningar på
glesbygdsproblemen, i första hand i fråga om samhällelig och kommersiell
service. Emellertid har också understrukits att de smidiga former för att
snabbt kunna vidta åtgärder som dittills tillämpats i arbetet med glesbygdsfrågorna
bör bestå. De arbetsuppgifter som tidigare åvilade arbetsgruppen
för glesbygdsfrågor har därför förts över till den nya utredningen. Denna
har alltså att fullfölja den försöksverksamhet inom service- och sysselsättningsområdet
som påbörjats av arbetsgruppen. Försöksverksamheten har
omedelbar betydelse för glesbygdens befolkning men är också av stort värde
för utredningen som erfarenhetsunderlag vid övervägandena om lämpliga
åtgärder för att finna lösningar på glesbygdernas problem.
Försöksverksamheten i glesbygderna avser praktiskt taget helt s. k. social
service, inriktad på äldre och handikappade, samt sysselsättning i form av
hemarbete. För detta ändamål har för vartdera av budgetåren 1968/69 och
1969/70 anvisats medel om 5 milj. kr. på anslag under femte huvudtiteln
resp. ett anslag på samma belopp under elfte huvudtiteln.
Försöksverksamheten inom serviceområdet har hittills bedrivits enbart
av primärkommuner. I det praktiska arbetet med uppläggningen av försöken
har socialstyrelsens glesbygdskonsulenter med placering i Mora resp. Umeå
haft en central funktion. Genom nära kontakter med kommunerna har dessa
tjänstemän haft goda möjligheter att bedöma vilka typer av åtgärder som
från de kommunala myndigheternas synpunkter ter sig mest angelägna.
Frågor som gäller verksamhetens inriktning och uppläggning handläggs i en
särskild samrådsgrupp med representanter för socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet
och glesbygdsutredningen. Företrädevis har försöken — med
inriktning i huvudsak på äldre och handikappade — hittills avsett distribution
av färdiglagad mat till åldringar, kommunalt organiserad snöröjning
för äldre och handikappade, förmedling av olika typer av hjälptjänster i
hemmen från särskilt utrustade servicebussar, kommunal tvätt-, bad- och
fotvårdsservice samt utrustning av dagcentra i centralorter.
Som chefen för socialdepartementet har anfört vid anmälan tidigare denna
dag av anslagsbehovet under femte huvudtiteln för nästa budgetår bör försöksverksamheten
med social service breddas till nya typer av aktiviteter,
bl. a. fritidsaktiviteter. Därvid föreslås att den inte begränsas till äldre och
handikappade utan skall avse även andra befolkningsgrupper i glesbygder.
166 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
På grund härav begärs en höjning av medelsanvisningen för ifrågavarande
ändamål under anslaget Bidrag till social hemhjälp från 5 till 10 milj. kr.
Vad härefter angår den försöksverksamhet med hemarbete i glesbygder
som bekostas från förevarande anslag är denna huvudsakligen inriktad på
att stimulera hemslöjd i olika former och att få till stånd legoarbeten för
industriföretag i form av hemarbete. Verksamheten, som organiseras av
företagareföreningarna i samarbete med länsarbetsnämnderna, resulterade
under budgetåret 1968/69 i ca 580 nya arbetstillfällen (hel- eller deltid) och
beräknas av företagareföreningarna under innevarande budgetår ge totalt
närmare 1 000 arbetstillfällen.
Kommerskollegium, som centralt handhar verksamheten, har tillsatt en
samrådsgrupp bestående av representanter för kollegiet, företagareföreningarna,
arbetsmarknadsverket och glesbygdsutredningen.
Försöksverksamheten med hemarbete beräknas fortsätta och vidareutvecklas
under nästa budgetår. För denna försöksverksamhet och för andra
särskilda åtgärder som kan aktualiseras för att förbättra levnadsförhållandena
för befolkningen i glesbygdsområdena beräknar jag under förevarande
anslag oförändrat medelsbehov, 5 milj. kr., för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
C 4. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader
1968/69 Utgift ...... 5 102 000 Reservation 620 227
1969/70 Anslag ...... 5 800 000
1970/71 Förslag...... 7 500 000
Från anslaget utgår statsbidrag till täckande av administrationskostnader
hos företagareföreningarna, Företagareföreningarnas förbund och vissa
centrala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens
områden. Bestämmelser rörande föreningarnas kreditstödjande verksamhet
återfinns i kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd till hemslöjd,
hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354).
Genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 61, SU 102, rskr 254) uppdrogs
nya riktlinjer för företagareföreningarnas organisation och verksamhet.
Omläggningen innebar i huvudsak följande. De ränteinkomster, som föreningarna
tidigare haft i sin utlåning av medel ur statens hantverks- och
industrilånefond, bortföll den 1 juli 1968. För lån ur fonden skulle föreningarna
erlägga en ränta som med Vä % understeg deras utlåningsränta.
Föreningarna medgavs rätt att fondera räntedifferensen för risktäckningsändamål.
I samband med räntebortfallet för föreningarna höjdes det stat
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 167
liga administrationsbidraget. Höjningen syftade till att även möjliggöra
för föreningarna att i vidgad omfattning medverka vid bevakningen av
lokaliseringsstödärenden.
Kommerskollegium
Företagareföreningarna har för budgetåret 1970/71 anmält behov av
bidrag till sina administrationskostnader med 8 391 000 kr., varav 100 000
kr. beräknas för bidrag till företagareföreningen i Norrbottens län att användas
som stöd åt företagsamheten i Tornedalen. Västernorrlands läns
företagareförening har sedermera reviderat sin ursprungliga framställning
innefattande ett administrationsbidrag på 450 000 kr. till att avse bidrag
på 900 000 kr.
Företagareföreningarna har beräknat administrationskostnaderna under
kalenderåret 1970 till ca 17,4 milj. kr. Därav utgör lönekostnaderna för
tjänstemän, inklusive sociala kostnader, 11,9 milj. kr. samt kostnaderna
i övrigt 5,5 milj. ltr. I förhållande till kalenderåret 1969 uppskattas utgiftsökningen
till 3,0 milj. kr. Intäkterna under kalenderåret 1970, statsbidraget
oräknat, beräknar föreningarna till 9,5 milj. kr., varav i landstingsbidrag
4,8 milj. kr. och i övriga inkomster 4,7 milj. kr. Erforderliga bidrag
från staten skulle sålunda enligt dessa beräkningar utgöra 7,8 milj. kr.
Kollegiet erinrar om att genom 1968 års riksdagsbeslut riktlinjerna ändrades
för företagareföreningarnas verksamhet, vilket bl. a. medfört vidgade
uppgifter för föreningarna. Den ökade arbetsbelastningen berör såväl
rådgivnings- som kreditverksamheten. Kollegiet fäster särskild vikt vid
den beredning och uppföljning av lokaliseringslåneärenden som har ålagts
föreningarna samt den service som föreningarna kostnadsfritt skall lämna
statliga myndigheter. Föreningarnas vidgade arbetsuppgifter i kombination
med konsekvenserna av det omlagda finansieringssystemet medförde att
kollegiet vid sin anslagsframställning föregående år hade svårt att bedöma
föreningarnas behov av administrationsbidrag. Kollegiet har i anledning
härav låtit göra en enkät hos föreningarna rörande de löner för åren 1969
och 1970 som beräknas falla på den del av verksamheten som skall finansieras
av staten.
Av enkäten framgår att redan i nuläget föreningarnas kostnader för allmän
rådgivning och kredithantering synes avsevärt överstiga det statliga
administrationsbidraget, som för innevarande budgetår utgör 5,7 milj. kr.
För att effektivt kunna utföra de vidgade arbetsuppgifterna har föreningarna
anmält behov av personalförstärkningar.
Kollegiet framhåller att den beloppsmässiga höjningen av föreningarnas
rätt att bevilja hantverks- och industrilån till 150 000 kr. och förskjutningen
mot större garantilån ställer ökade krav på föreningarna när det gäller såväl
utredningsarbete som uppföljning och bevakning. Mot denna bakgrund an
-
168 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
ser kollegiet att föreningarna behöver ett betydligt ökat stöd från staten,
inte minst med hänsyn till det önskvärda i att föreningarna kan behålla och
rekrytera kvalificerad personal.
Enligt kollegiets åsikt krävs för att föreningarna skall kunna utföra de
arbetsuppgifter, som staten ålagt dem, en minimiorganisation bestående av
en chef, en låneutredare, en kamrer/kassör, en halv produktionstekniker
samt ett skrivbiträde. Kostnaden för en sådan organisation uppgår enligt
kollegiets bedömande till ca 250 000 kr. Emellertid måste man härutöver beakta
flera faktorer, som medför att basorganisationen kan behöva byggas ut.
Kollegiet pekar på olikheter mellan länen med avseende på företagsintensitet,
strukturförhållanden, storlek, geografiskt läge m. m. Med hänsyn till
dessa förhållanden som påverkar kostnaderna för föreningarnas arbete torde
föreningarna i genomsnitt behöva en basorganisation som kostar ca 350 000
kr. På grund härav finner kollegiet föreningarnas sammanlagda äskanden
för budgetåret 1970/71 i stort sett rimliga. Enligt kollegiets beräkningar bör
för bidrag till föreningarna tas upp ca 8,4 milj. kr.
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk industriförening,
Svenska turisthotellens riksförbund samt Företagareföreningarnas förbund
har hemställt att för deras verksamhet under budgetåret 1970/71 anslås
50 000, 15 000, 15 000 resp. 120 000 kr. eller sammanlagt 200 000 kr. Kollegiet,
som framhåller att Företagareföreningarnas förbund är ett samarbetsorgan
för landets företagareföreningar med huvudsaklig uppgift att tillvarata
föreningarnas gemensamma intressen, finner av principiella skäl att kostnaden
för en sådan organisation bör bestridas till allt övervägande del genom
avgifter från medlemmarna. Det statliga bidraget bör enligt kollegiet närmast
tjäna till att täcka kostnaderna för de tjänster organisationerna utför
åt statliga myndigheter. Kollegiet anser därför icke skäl föreligga att frångå
vad som under en följd av år från verkets sida föreslagits som bidrag till
nämnda organisationer, nämligen 100 000 kr.
Kollegiet hemställer att under anslaget för budgetåret 1970/71 anvisas 8,5
milj. kr., varav 8,4 milj. kr. till täckande av administrationskostnader och
100 000 kr. till Norrbottens företagareförening som stöd åt företagsamheten
i Tornedalen.
Yttrande
Företagareföreningarnas förbund anser att företagareföreningarna beräknat
de statliga administrationsbidragen till för lågt belopp och hemställer
på grund härav och med hänsyn till behovet av en snabb aktivering av näringspolitiken
att anslaget för budgetåret 1970/71 tas upp med 10,5 milj. kr.
Departementschefen
Enligt de riktlinjer för företagareföreningarnas verksamhet som antogs av
1968 års riksdag skall föreningarna vid sidan av sina övriga uppgifter med
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 169
verka i utredningsarbetet i samband med statligt lokaliseringsstöd samt vid
uppföljning och bevakning av lämnat stöd. Föreningarna skall också i övrigt
biträda statliga myndigheter i ärenden om lokaliseringsstöd m. m. Av vad
kommerskollegiet har anfört framgår att det statliga bidraget bör höjas för
att täcka kostnadsökningar och ge utrymme för ■viss förstärkning av föreningarnas
resurser som påkallas av de nya arbetsuppgifterna. I likhet med
kollegiet anser jag därför en uppräkning av medlen under anslaget befogad.
Jag vill emellertid erinra om att föreningarna också får bidrag från landstingen
och driver viss inkomstbringande konsultverksamhet. Mot angivna
bakgrund förordar jag att anslaget för nästa budgetår ökas med 1,7 milj. kr.
Av anslaget bör liksom tidigare 100 000 kr. beräknas för bidrag till Norrbottens
företagareförening som stöd åt företagsamheten i Tornedalen och
samma belopp beräknas för stöd till vissa organisationer.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 7 500 000 kr.
C 5. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag
m. fl.
1968/69 Utgift..........................12 107 072
1969/70 Anslag........................ 7 000 000
1970/71 Förslag ...................... 9 000 000
Statens förbindelser till följd av utfärdade garantier för lån till hantverksoch
industriföretag och för lån till turisthotellnäringen infrias då behov
därav uppkommer från förevarande anslag. Förluster i företagareföreningarnas
långivning från statens hantverks- och industrilånefond skall föreningarna
fr. o. m. budgetåret 1968/69 i första hand täcka med medel ur
egna förlusttäckningsfonder. Kungl. Maj:t kan emellertid efter särskild
prövning medge förening bidrag från detta anslag för att täcka förluster.
Kommerskollegium
Från garantigivningens tillkomst den 1 juli 1954 t. o. m. den 30 juni
1969 har bemyndiganden meddelats företagareföreningarna att teckna
garanti för lån till hantverk och småindustri m. in. på tillhopa 505,4 milj.
kr. samt riksbankens avdelningskontor att teckna garanti för lån till turisthotell
på tillhopa 17,9 milj. kr. Summan av statens slutgiltiga förluster och
utestående fordringar på grund av infriade garantiåtaganden uppgick den
30 juni 1969 till ca 40,1 milj. kr. Under budgetåren 1965/66—1968/69 infriades
garantier med ca 3,6, 9,4, 10,5 resp. 12,2 milj. kr.
Kollegiet erinrar om att jämlikt 19 § kungörelsen (1960: 372) om statligt
6* —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 13
170 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354)
långivare skall till statsverket betala in Va % årlig ränta på industrigarantilåns
utestående kapitalbelopp till täckning av förluster i anledning av infriade
garantier. Denna ränteinkomst för statsverket torde för budgetåret
1970/71 överstiga 1 milj. kr.
Med hänsyn till de infriade garantibeloppens storlek under de två senaste
åren hemställer kollegiet att anslaget förs upp med 9 milj. kr. för budgetåret
1970/71.
Departementschefen
Utlåningen genom företagareföreningarna av medel från statens hantverks-
och industrilånefond samt garantigivningen genom kommerskollegium
har under de senaste åren ökat i volym. Detta har haft till följd att även anspråken
på medel för att infria garantier resp. täcka förluster har ökat. I
sammanhanget bör uppmärksammas att staten tillförs inte oväsentliga inkomster
genom låne- och garantigivningen. Det bör också framhållas att
statens slutliga förlust på grund av garantiåtagande inte alltid uppgår till
hela det infriade beloppet.
Kommerskollegiets beräkning av medelsbehovet under anslaget för nästa
budgetår finner jag mig kunna godta. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd
till hantverks- och industiföretag m.fl. för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 171
D. Bostadsbyggande m. m.
D 1. Bostadsstyrelsen
1968/69 Utgift1 ...................... 8 092 86U
1969/70 Anslag ...................... 10 989 000
1970/71 Förslag ..................... 11 692 000
1 Anslagen Bostadsstyrelsen: Avlöningar och Bostadsstyrelsen: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 68 831 kr.
Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att främja
bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.
I styrelsens uppgifter ingår främst att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten
för att främja bostadsförsörjningen.
Bostadsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldirektör.
Inom verket finns fem byråer. Dessa är kanslibyrån, låne- och
bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån.
Beräknad ändring 1970/71
Bostads
-
1969/70 |
styrelsen |
Dep.chefen |
|
Personal |
|||
Handläggande personal............................ |
84 |
_ |
_ |
Övrig personal................................... |
74 |
+ 2 |
+ 1 |
158 |
+ 2 |
+ 1 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar...................................... |
6 772 000 |
+ 529 000 |
+ 473 000 |
Sjukvård........................................ |
25 000 |
— |
_ |
Reseersättningar................................. |
140 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
Därav för utrikes resor........................... |
10 000 |
_ |
_ |
Lokalkostnader.................................. |
907 000 |
— 7 000 |
— 7 000 |
Expenser........................................ |
788 000 |
+ 237 000 |
+ 217 000 |
Därav för representation.......................... |
2 000 |
— |
_ |
Publikationstryck................................ |
215 000 |
— 45 000 |
— 45 000 |
Automatisk databehandling m. m................... |
850 000 |
— |
_ |
Lönekostnadspålägg.............................. |
1 402 000 |
+ 142 000 |
+ 135 000 |
Summa utgifter |
11 099 000 |
+ 886 000 |
+ 803 000 |
Uppbördsmedel................................... |
110 000 |
+ 90 000 |
+ 100 000 |
Nettoutgift |
10 989 000 |
+79G 000 |
+ 703 000 |
Bostadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 617 000 kr.
2. Kanslibyråns rationaliseringssektion behöver förstärkas med en driftsledare
(+ 56 000 kr.).
172 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
3. Styrelsens expeditionsvaktspersonal behöver ökas med en tjänsteman.
Samtidigt kan medel, som anvisats för särskilda utgifter i samband med
personalindragning, minskas med ett belopp motsvarande årslönen till ett
kontorsbiträde.
4. Den ökande arbetsbelastningen för planeringsbyråns personal nödvändiggör
förstärkning med ett kvalificerat biträde (+ 33 000 kr.).
5. Styrelsen har behov av att ta fram vissa uppgifter ur statistiken över
företag med beslut om bostadslån för att i ökad omfattning möjliggöra
ekonomiska analyser och göra jämförelser mellan olika låneobjekt. Härvid
kommer styrelsen att anlita statistiska centralbyråns utredningsinstitut.
På grund härav bör medlen till ersättning för konsultuppdrag räknas
upp (+ 70 000 kr.).
6. Av höjningen under anslagsposten Reseersättningar avses 20 000 kr.
för att möjliggöra vidgad informationsverksamhet.
7. Expenser. Av ökningen hänför sig 37 000 kr. till prishöjningar och
200 000 kr. till ökade utgifter för blanketter.
8. Under förutsättning att medel under anslaget Bostadstillägg för barnfamiljer
m. m. får disponeras för bestridande av kostnader för viss information
m. m. kan anslagsposten Publikationstryck minskas med 70 000 kr.
Anslagsposten behöver samtidigt ökas med 2o 000 kr. på grund av prisstegringar
(—45 000 kr.).
9. Uppbördsmedel. Höjningen av posten ansluter sig till inkomsterna av
försäljningen av publikationer och anvisningar under budgetåret 1968/69.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
11 692 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en förste byråsekreterare
(2) samt en expeditionsvakt i utbyte mot ett kontorsbiträde (3). Vidare
har jag räknat med en ökning av medlen till ersättning för konsultuppdrag
med 40 000 kr. (5).
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 11 692 000 kr.
D 2. Länsbostadsnämnderna
1969/1970 Utgift1 .................... 14 732 178^
1969/70 Anslag ...................... 19 996 000
1970/71 Förslag ...................... 21 751 000
1 Anslagen Länsbostadsnämnderna: Avlöningar och Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 188 654 kr.
I varje län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för
den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Den fattar
beslut om lån och bidrag in. in. samt förvaltar utestående lån.
Statsverkspropositionen år WTO: Bil. 13: Inrikesdepartementet 173
Beräknad ändring 1970/71
Bostads
1969/70
styrelsen Dep. chefen
Personal
Handläggande personal........................... 160 — _
Övrig personal................................... 261 +9 +4
421 +9 +4
Anslag
Avlöningar...................................... 13 887 000 +1 302 000 +1 152 000
Sjukvård ....................................... 35 000 — —
Reseersättningar................................. 600 000 + 60 000 + 60 000
Lokalkostnader.................................. 1 480 000 + 221 000 + 221 000
Expenser....................................... 955 000 + 40 000 + 40 000
Lönekostnadspålägg.............................. 3 039 000 + 305 000 + 282 000
19 996 000 +1 928 000 +1 755 000
Bostadsstyr elsen
1. Löne- och prisomräkning m. in. 1 557 000 kr.
2. På grund av långivningens ökande omfattning och för arbetet med bostadstilläggen
behövs förstärkning av länsbostadsnämndernas personal med
fem kanslister och fyra biträden (+ 309 000 kr.).
3. Anslagsposten Reseersättningar bör ökas med 30 000 kr. på grund av
höjda biljettpriser och traktamenten och med 30 000 kr. för att möjliggöra
vidgad informationsverksamhet.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
21 751 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare två kanslister
och två kvalificerade biträden (2).
Jag hemställer, att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 21 751 000 kr.
D 3. Statens hyresråd
1968/69 Utgift1 ...................... 1 099 170*
1969/70 Anslag ...................... 1 613 000
1970/71 Förslag ..................... 1 796 000
1 Anslagen Statens hyresråd: Avlöningar och Statens hyresråd: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 9 094 kr.
Statens hyresråd är central myndighet för handläggning av mål och
ärenden på hyresregleringens område. Fr. o. m. budgetåret 1968/69 har
hyresrådet härjämte ålagts vissa centrala administrativa uppgifter för den
nya statliga hyresnämndsorganisationen.
Hos rådet finns ett fast kansli och arvodesavlönade extra föredragande.
174 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Hyresrådet |
Dep.chefen |
|
Personal |
|||
Handläggande personal............................ |
13 |
— |
— |
Övrig personal................................... |
17 |
— |
— |
30 |
— |
— |
|
Anslag |
|||
Avlöningar...................................... |
1 222 000 |
+ 68 000 |
+ 68 000 |
Sjukvård........................................ |
6 000 |
— |
— |
Reseersättningar................................. |
1 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
Lokalkostnader. ................................. |
67 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
Expenser........................................ |
72 0001 |
+ 90 000 |
+ 90 000 |
Lönekostnadspålägg.............................. |
246 000 |
+ 16 000 |
+ 16 000 |
Summa utgifter |
1 614 000 |
+ 182 000 |
+ 182 000 |
Uppbördsmedel |
|||
Försäljning av formulär m. m...................... |
1 000 |
— 1 000 |
— 1 000 |
Nettoutgift |
1 613 000 |
+ 183 000 |
+ 183 000 |
1 Beloppet får överskridas med högst 50 000 kr. för bestridande av kostnaderna för fortlöpande
statistiska bearbetningar av vissa uppgifter om hyresnämndernas verksamhet.
Hyresrådet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 90 000 kr.
2. Den nya hyreslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 1969
(prop. 1968: 91, 3LU 50, rskr 286, SFS 1968: 344 och 346), har gällt alltför
kort tid för att möjliggöra någon säker bedömning av dess inverkan på hyresrådets
arbetsbelastning. Någon ändring av antalet tjänster vid hyresrådets
kansli på grund av ändrad måltillströmning anser sig hyresrådet därför inte
böra föreslå. De centrala administrativa uppgifter för den nya statliga hyresnämndsorganisationen
som ålagts hyresrådet torde inte medföra något ökat
personalbehov.
3. Anslagsposten Expenser behöver ökas för bearbetning enligt ADBmetoden
av uppgifter angående ärenden hos de statliga hyresnämnderna
m. m. samt för nytryck av blanketter för de statliga hyresnämndernas behov
(+ 90 000 kr.).
D epartem entschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens hyresråd för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 1 796 000 kr.
D 4. Statens nämnd för samlingslokaler
1968/69 Utgift ........................ 129 3151
1969/70 Anslag........................ 173 000
1970/71 Förslag ....................... 189 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 518 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 175
Statens nämnd för samlingslokaler handlägger frågor om statslån för anordnande
av allmänna samlingslokaler och av studentkårlokaler samt om
rekonstruktionsbidrag enligt kungörelsen (1957:367) om statslån för anordnande
av allmänna samlingslokaler m. m. (ändrad 1960:315), brev den
20 maj 1960 om rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler samt
kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler.
Hos nämnden finns en sekreterare och ett fast kansli jämte arvodesavlönade
föredragande.
Beräknad ändring 1970/71
1969/70 |
Nämnden |
Dep.chefen |
|
Personal |
|||
Handläggande personal............................ |
— |
— |
— |
Övrig personal................................... |
2 2 |
■ |
_ |
Anslag |
|||
Avlöningar...................................... |
100 000 |
+ 4 600 |
+ 4 600 |
Sjukvård........................................ |
100 |
— |
— |
Reseersättningar................................. |
5 200 |
— |
— |
Lokalkostnader.................................. |
8 500 |
— |
— |
Expenser........................................ |
4 500 |
— |
— |
Lönekostnadspålägg.............................. |
10 200 |
+ 11 400 |
+ 11400 |
Summa utgifter |
128 500 |
+16 000 |
+ 16 000 |
Uppbördsmedel |
|||
Försäljning av publikation......................... |
500 |
— |
— |
Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler |
45 000 |
— |
— |
Nettoutgift |
173 000 |
+ 16 000 |
+ 16 000 |
Statens nämnd för samlingslokaler
Löne- och prisomräkning 16 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens nämnd för samlingslokaler för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 kr.
D 5. Räntebidrag
1968/69 Utgift .................... 168 091 558
1969/70 Anslag .................... 5 000 000
1970/71 Förslag.................... 2 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för räntebidrag enligt bestämmelserna i
ränlebidragskungörelsen (1962: 541, upphävd 1967: 553). Dessa bestämmelser
innebär att räntebidrag utgår för att täcka den del av räntekostnaderna
för primär- och sekundärlån som hänför sig till ränta över en bestämd ränte
-
176 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
sats (basränta). Räntebidrag utgår dock endast för täckande av räntekostnader
för tid t. o. m. utgången av år 1967.
Bostadsstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget minskas med 3 milj. kr. till 2 milj. kr. för
budgetåret 1970/71.
Enligt utbetalningsreglerna skall de sista räntebidragen ha utbetalats under
budgetåret 1968/69. Med hänsyn till ev. försenade utbetalningar har dock
för budgetåret 1969/70 anvisats ett anslag på 5 000 000 kr. Anslaget bör av
samma skäl stå kvar även under budgetåret 1970/71.
Departem en tschefen
Jag biträder bostadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Räntebidrag för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.
D 6. Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet
1968/69 Utgift ...................... 95 509 743
1969/70 Anslag ...................... 110 000 000
1970/71 Förslag .................... 105 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för förbättringslån i den mån de är ränteoch
amorteringsfria, invalidbostadsbidrag samt förvaltningsbidrag till förmedlare
av bostadsegnahemslån. Anslaget, som är ett förslagsanslag, anvisas
med det belopp som erfordras för utbetalning av lån och bidrag.
Bestämmelserna om förbättringslån finns i kungörelsen (1962: 538) om
förbättringslån (ändrad senast 1969: 132). Lån, som utgår för förbättring
och i vissa fall uppförande av bostad för åldringar, handikappade, samer
eller zigenare, är helt eller delvis räntefritt och stående. Beloppet av sådan
subvention får i allmänhet uppgå till högst 10 000 kr. Invalidbostadsbidrag
utgår enligt bestämmelser i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast
1969: 131). Bidraget utgår för sådan inredning av bostadslägenhet och i
vissa fall sådant extra lägenhetsutrymme som rörelsehindrad invalid eller
person med starkt nedsatt synförmåga behöver, dock i regel med högst
15 000 kr. för varje lägenhet.
För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen årligen en
medelsram för det löpande kalenderåret och en preliminär ram för det
närmast följande. Riksdagen har medgivit att sådana lån får beviljas med
högst 100 milj. kr. under vart och ett av åren 1969 och 1970 (prop. 1969: 1
bil. 13, SU 50, rskr 141).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 177
Bostadsstyrelsens anslagsframställning
Bostadsstyrelsen föreslår viss vidgning av begreppet rörelsehindrad invalid.
Vidare föreslår styrelsen att den för år 1970 preliminärt fastställda ramen
100 milj. kr. för beslut om räntefria förbättringslån fastställs slutligt,
att ramen för år 1971 bestäms preliminärt till likaledes 100 milj. kr. samt att
anslaget för budgetåret 1970/71 ökas med 5 milj. kr. till 115 milj. kr.
Enligt bostadsstyrelsens anvisningar till räntelånekungörelsens bestämmelser
om invalidbostadsbidrag avses med rörelsehindrad invalid rullstolseller
käppinvalid. Denna definition ansluter till uttalande av departementschefen
i prop. 1958: 119 (s. 13). Enligt beslut av 1969 års riksdag ges numera
möjlighet att bevilja invalidbostadsbidrag också för sådana särskilda inredningar
av bostadslägenhet som erfordras för person med starkt nedsatt
synförmåga. Bostadsstyrelsen föreslår att bidragsmöjligheterna vidgas till
att avse anordningar och åtgärder för sådana rörelsehindrade personer som
utan att vara beroende av rullstol eller käpp har starkt nedsatt förmåga att
utnyttja armarna eller som saknar armar.
Lån- och bidragsgivningens omfattning belyses av följande uppgifter.
Under budgetåret 1968/69 inkom 11 773 ansökningar om förbättringslån mot
11 363 under budgetåret 1967/68, en ökning med 4%. Under budgetåret
1968/69 meddelades 11 546 beslut om lån avseende 13 388 lägenheter, jämfört
med 11 272 beslut avseende 12 774 lägenheter under närmast föregående
budgetår.
Vid utgången av budgetåret 1968/69 innelåg 2 357 ej slutbehandlade ansökningar
mot 3 204 vid utgången av budgetåret 1967/68. Under budgetåret
1968/69 beviljades förbättringslån med 153 878 525 kr., varav 96 461 545 kr.
utgjorde räntefria lån eller delar av sådana lån.
Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet uppgick till 11 390 kr. jämfört
med 10 226 kr. under närmast föregående år, vilket innebär en ökning
med 11 %. Det räntefria beloppet per lägenhet uppgick till 7 152 kr. jämfört
med 6 759 kr., dvs. en ökning med 6 %.
Under budgetåret 1968/69 beviljades invalidbostadsbidrag till 1 368 lägenheter
med ett belopp av 12 150 190 kr. Detta innebär en fortsatt ökning.
Närmast föregående budgetår beviljades bidrag till 1 336 lägenheter med ett
belopp av 10 950 568 kr.
I fråga om låneramarna anför styrelsen att behovet av en förbättring av
åldringarnas bostäder alltjämt är stort. Statistiken över långivningen visar
att förbättringsverksamheten varit ojämnt fördelad mellan länen i förhållande
till behovet.
En eftersläpning i upprustningen kan sålunda konstateras i ett flertal län
i södra Sverige, särskilt i områden med utpräglad glesbebyggelse. Bostadsstyrelsen
har med anledning härav i skrivelse till länsbostadsnämnderna den
20 februari 1969 tagit upp frågan om vidgad aktivitet från nämndernas sida
178 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
med syfte att öka förbättringslångivningen. överläggningar bör tas upp med
kommunerna som därvid bl. a. skall erinras om den inventering som utfördes
åren 1964—1965 och om angelägenheten av att uppgifterna aktualiseras
och kompletteras. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kommuner, där upprustningen
inte har fått önskvärd omfattning med hänsyn till föreliggande
behov.
En sammanställning av länsbostadsnämndernas uppgifter om det beräknade
behovet av medel för beslut om räntefria förbättringslån ger ett belopp
av 100 milj. kr. för såväl år 1969 som år 1970. Detta innebär en minskning
i förhållande till nämndernas motsvarande beräkningar närmast föregående
år, som visade på ett behov av 117 milj. kr. per år. Enligt den reviderade
bedömningen är sålunda den preliminärt fastställda ramen på 100 milj. kr.
för år 1970 tillfyllest. Bostadsstyrelsen förutsätter att Kungl. Maj:t har riksdagens
bemyndigande att utvidga ramen om efterfrågan på lån skulle öka
till följd av en ökad aktivitet från kommunernas sida. För år 1971 bör preliminärt
fastställas en ram på likaledes 100 milj. kr.
Utbetalningen av lån beräknas till ca 100 milj. kr. under budgetåret
1970/71 under förutsättning att långivningen under åren 1969 och 1970 får
en omfattning som motsvarar de föreslagna ramarna. Besluten om lån under
ett budgetår resulterar under samma budgetår i utbetalning i huvudsak
endast i form av förskott, uppskattningsvis i en omfattning motsvarande två
tredjedelar av det beviljade beloppet. Återstoden kan till större delen beräknas
bli utbetalad under följande budgetår.
Utbetalningen av invalidbostadsbidrag kommer enligt länsbostadsnämndernas
beräkningar att uppgå till ca 15 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
Fråga om höjning av maximibeloppet för räntefritt förbättringslån
Pensionärernas riksorganisation har gjort framställning om höjning av
maximibeloppet för räntefritt stående förbättringslån. Som skäl härför åberopar
organisationen att byggnadskostnaderna har ökat och att låntagarna
i regel saknar medel för att täcka kostnader utöver maximibeloppet.
Bostadsstyrelsen framhåller i remissyttrande över framställningen att det
nu gällande maximibeloppet för räntefritt stående förbättringslån har varit
oförändrat sedan det år 1958 fastställdes till 10 000 kr. År 1960 fastställdes
dock maximibeloppet för lån till fast bostad åt same i de nordligaste länen
till 12 000 kr. och för sådan bostad i Karesuando kommun till 17 000 kr. Styrelsen
erinrar om att maximibeloppet i samband med en översyn av lånebestämmelserna
år 1964 ansågs vara tillfredsställande. Byggnadskostnadsindex
för enfamiljshus har därefter t. o. m. juli 1969 stigit med 25 %.
Maximibeloppet 10 000 kr. medför en begränsning av den räntefria stående
delen av förbättringslånet när förbättringskostnaderna överstiger ca 11 000
lu\ Betydelsen av denna begränsning belyses av att den godkända förbätt
-
Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 179
ringskostnaden liar överstigit 11 000 kr. i 45 % av låneärendena under budgetåret
1968/69. Det är alltså en stor del av låneärendena som avser sådana
fall där kostnaderna måste uppgå till relativt höga belopp för att bostaden
skall kunna ges en tillfredsställande standard. Det nuvarande maximibeloppet
hindrar en mera omfattande upprustning av bostäder som bebos av
pensionärer utan annan inkomst än folkpensionen. Dessa lånesökande anser
sig ofta inte kunna klara amorteringar och räntekostnader för en behövlig
upprustning utan söker begränsa låneansökan till arbeten som kan täckas
av ett ränte- och amorteringsfritt lån. En höjning av maximibeloppet skulle
göra det möjligt att i större omfattning än f. n. bistå pensionärer och invalider
som bor i de sämsta bostäderna, vilka ofta ligger i bygder där de kommunala
insatserna i förbättringslåneverksamheten av olika orsaker varit
otillräckliga.
Bostadsstyrelsen förordar en höjning av maximibeloppet och anser att
det med hänsyn till byggnadskostnadsstegringen bör höjas med åtminstone
2 000 kr. för att tillgodose de mest angelägna behoven. Styrelsen föreslår vidare
att de särskilda maximibeloppen för samer höjs till 14 000 resp. 20 000
kr.
Förbättringslån, som i sin helhet utgör räntefritt stående lån, får utlämnas
utan säkerhet om lånet inte överstiger 2 400 kr. och kan i sådant fall
avskrivas omedelbart efter arbetenas slutförande och godkännande. Styrelsen
föreslår att ifrågavarande belopp höjs till 3 000 kr.
Styrelsen beräknar att behovet av medel för beslut om räntefria lån vid en
höjning av maximibeloppet till 12 000 kr. ökar med omkring 14 milj. kr.
per år.
Departementschefen
Maximibeloppet om 10 000 kr. för räntefritt stående förbättringslån fastställdes
av riksdagen år 1958. Bestämmelserna om förbättringslånen översågs
år 1964 i samband med beslutet om ökad aktivitet för att förbättra åldringarnas
bostäder. Utvecklingen bl. a. i fråga om byggnadskostnaderna
har lett till att det räntefria förbättringslånets maximibelopp har behövt
kompletteras med räntebärande amorteringslån i nära hälften av det totala
antalet låneärenden. För pensionärer som i huvudsak är beroende av folkpension
är det en stor ekonomisk belastning att betala amorteringar och
räntor. Maximibeloppet utgör därför i dessa fall ett hinder för en behövlig
upprustning av bostäder med väsentliga brister. Jag delar styrelsens uppfattning
att maximibeloppet för räntefritt stående lån eller räntefri stående
del av lån bör höjas med 2 000 kr. till 12 000 kr.
I konsekvens härmed bör de särskilda maximibeloppen för räntefritt lån
för samer och beloppet för lån som får utlämnas utan säkerhet och omedelbart
avskrivas höjas enligt bostadsstyrelsens förslag.
180 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Jag förordar att de höjda maximibeloppen tillämpas på lån som beviljas
fr. o. m. den 1 juli 1970.
Medelsbehovet för den reform jag här har förordat har bostadsstyrelsen
beräknat till minst 14 milj. kr. för helt år. Med hänsyn till eftersläpning i
utbetalningarna kan ökningen av medelsbehovet under nästa budgetår beräknas
till 5 milj. kr.
Bostadsstyrelsen har tagit upp frågan om viss ändring av bestämmelserna
om invalidbostadsbidrag. Bestämmelserna avser rörelsehindrade invalider
och personer med starkt nedsatt synförmåga. Som rörelsehindrad invalid
räknas enligt riksdagens uttalande år 1958 endast käpp- och rullstolsinvalid.
Bostadsstyrelsen har föreslagit att invalidbegreppet vidgas till att omfatta
även personer med starkt nedsatt förmåga att utnyttja armarna eller som
saknar armar. Det råder enligt min mening ingen tvekan om angelägenheten
av den föreslagna ändringen. Jag förordar att det vidgade invalidbegreppet
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1970. Medelsbehovet för detta ändamål torde
vara förhållandevis obetydligt och inte påverka anslagsberäkningarna.
I fråga om ramarna för beviljande av räntefritt förbättringslån biträder
jag styrelsens förslag. Den för år 1970 preliminärt fastställda ramen 100
milj. kr. bör alltså fastställas slutligt. Det synes lämpligt att Kungl. Maj :t
liksom tidigare utverkar riksdagens bemyndigande alt vidga ramen om det
behövs av sysselsättningsskäl. Ramen för år 1971 bör i avvaktan på ytterligare
erfarenheter av utvecklingen av efterfrågan på lån preliminärt bestämmas
till samma belopp som för år 1970 eller 100 milj. kr.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag med beaktande av den
förordade höjningen av maximibeloppet för räntefritt förbättringslån till
105 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade ändringarna av grunderna
för förbättringslån och invalidbostadsbidrag,
b) medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst
100 000 000 kr. under vart och ett av åren 1970 och 1971,
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning
av den under b upptagna ramen för långivningen under
år 1970,
d) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet för
budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 181
D 7. Byggnadsforskning
1968/69 Utgift ...................... 2 200 000
1969/70 Anslag ...................... 2 400 000
1970/71 Förslag ...................... 2 400 000
Forsknings- och rationaliseringsverksamheten inom byggandets område
stöds finansiellt genom en särskild s. k. byggnadsforskningsavgift, beräknad
på viss del av lönesumman inom byggnadsindustrin. Därjämte anvisas årligen
ett obetecknat anslag under förestående rubrik. Avgifterna och anslaget
tillförs fonden för byggnadsforskning.
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1968:9, 3LU 41, rskr 223; SFS 1968:
173) utgår byggnadsforskningsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1969 med
0,60 % av avgiftsunderlaget mot 0,50 % tidigare.
Statens råd för byggnadsforskning
Rådet hemställer att anslaget förs upp med 3 400 000 kr. för budgetåret
1970/71, vilket innebär en ökning med 1 000 000 kr. Denna ökning föranleds
av att vissa statliga forskningsinstitutioner, bl. a. de tekniska högskolorna
och universiteten, till vilka institutioner rådet lämnar forskningsanslag, begärt
att rådet skall erlägga lönekostnadspålägg med 23 % av de till dem utgående
anslagen.
Departementschefen
Med anledning av rådets förslag om höjning av statens anslag till byggnadsforskning
vill jag erinra om att det finns en bestämd relation mellan
anslagets storlek samt procenttalet och underlaget för byggnadsforskningsavgiften.
En omprövning av metoden för avgiftsuttaget har aktualiserats
genom det betänkande som nyligen avgivits av utredningen rörande underlaget
för debitering av byggnadsforskningsavgift (Stencil In 1969:6) och
som nu remissbehandlas. Frågan om statsanslagets storlek bör tas upp i
samband med en sådan omprövning. I enlighet härmed bör anslaget för
nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsforskning för budgetåret 1970/71 anvisa
ett anslag av 2 400 000 kr. I)
I) 8. Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler
1968/69 Utgift.............. 359 400 Reservation 439 857
1969/70 Anslag ............ 500 000
1970/71 Förslag ............ 700 000
182 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Bidragsbestämmelserna finns i brev den 20 maj 1960. Dessa bestämmelser
innebär i korthet att bidrag kan utgå till ägare av statligt belånade allmänna
samlingslokaler, vilkas bevarande bedöms vara av betydelse för
bygden, med belopp motsvarande högst 15 % av låneunderlaget.
Statens nämnd för samlingslokaler
Nämnden hemställer att anslaget ökas med 200 000 kr. till 700 000 kr.
för budgetåret 1970/71.
Till rekonstruktionsbidrag har under budgetåren 1960/61—1968/69 anvisats
tillhopa 3 101 000 kr. Bidrag har beviljats med sammanlagt 2 820 200
kr. Hos nämnden innelåg i slutet av augusti 1969 icke slutligt behandlade
ansökningar avseende tillhopa omkring 270 000 kr.
Riksorganisationerna för samlingslokaler har till nämnden inkommit med
uppgifter angående väntade anspråk på rekonstruktionsbidrag t. o. m.
utgången av budgetåret 1970/71. Det totala behovet uppgår till ca 1,7 milj.
kr. Mot bakgrunden av tillgängliga uppgifter angående lokalföretag som
inte kunnat erlägga förfallna statslåneannuiteter (vid årsskiftet 1968/69
resterade ett 70-tal lokalägande föreningar med totalt 680 000 kr.) torde det
av riksorganisationerna angivna behovet av rekonstruktionsbidrag innebära
en realistisk bedömning. Nämnden håller dock för osannolikt att samtliga
erforderliga rekonstruktioner skall kunna genomföras före utgången av
budgetåret 1970/71 och räknar med ett anslagsbehov av omkring 700 000 ler.
för vart och ett av budgetåren 1969/70 och 1970/71.
D e partem entsch ef en
Nämndens förslag kan enligt min mening godtas. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 183
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder
IV: 9 Statens hantverks- och industrilånefond
1968/69 Utgift ...____..... 8 000 000 Behållning 29 500 000
1969/70 Anslag ............ 20 000 000
1970/71 Förslag .......... 20 000 000
Från anslaget överförs medel till statens hantverks- och industrilånefond
för utlåning till företagareföreningarna, vilka i sin tur lämnar hantverksoch
industrilån till hemslöjds-, hantverks- och småindustriföretag. Långivningen
regleras genom kungörelsen (1960:372) om statligt kreditstöd till
hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354), vilken även innehåller
bestämmelser om statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag.
Särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell
finns i brev den 30 juni 1965.
För innevarande budgetår har till fonden anvisats ett investeringsanslag
av 20 milj. kr. Ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag
m. m. har fastställts till 80 milj. kr.
Kommerskollegium
Kollegiet hemställer, att lånefonden tillförs 24 milj. kr. för budgetåret
1970/71 och att ramen för statlig garanti fastställs till 80 milj. kr.
Kapitaltillgångarna i fonden utgjorde den 30 juni 1969 226,9 milj. kr. Till
företagareföreningarna av Kungl. Maj :t totalt anvisade medel uppgick till
222,6 milj. kr. I lån, ursprungligen lämnade ur fonder vilka sammanförts
med den tidigare fonden för lån till företagareföreningarna m. fl. till nuvarande
statens hantverks- och industrilånefond, utestod 1,8 milj. kr. Vid utgången
av budgetåret 1968/69 fanns sålunda disponibelt för utlåning ur fonden
(226,9 — 222,6 — 1,8) 2,5 milj. kr.
För budgetåret 1969/70 har anvisats 20 milj. kr. I amorteringar beräknas
fonden komma att tillföras ca 0,5 milj. kr. Under budgetåret 1969/70 tillgängliga
medel för utlåning till föreningarna uppgår sålunda till ca 23,0
milj. kr.
Företagareföreningarna uppger, att de den 30 juni 1969 hade utestående
lån på tillhopa 175,9 milj. kr. samt beviljade men icke utbetalade lån på tillhopa
33,0 milj. kr. Då som förut nämnts de lånemedel som Kungl. Maj :t beviljat
föreningarna uppgick till 222,6 milj. kr., utgjorde disponibelt belopp
184 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
för utlåtning genom föreningarna 13,7 milj. kr. Föreningarna uppskattar inflytande
amorteringar under budgetåret 1969/70 till 37,3 milj. kr. De för
utlåning genom företagareföreningarna tillgängliga medlen utgör sålunda
sammanlagt ca (23,0 + 13,7 + 37,3) 74,0 milj. kr. Detta belopp understiger
med 16,5 milj. kr. det av föreningarna för budgetåret beräknade utlåningsbehovet
som angivits till 90,5 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 har företagareföreningarna beräknat inflytande
amorteringar till 44,8 milj. kr., utlåningen till 95,5 milj. kr. samt behovet av
nya lånemedel ur fonden till 50,7 milj. kr. Enligt kollegiet torde amorteringarna
komma att öka med 6 milj. kr. Dessutom kommer fonden, som tidigare
framhållits, att tillföras ytterligare ca 0,5 milj. kr. i amorteringar. Kollegiet
bedömer — med hänsyn till nyutlåningen under de senaste åren — en
utlåning från föreningarna på ca 75 milj. kr. vara tillräcklig. Då disponibla
medel för innevarande budgetår beräknas komma att helt tas i anspråk
skulle ett investeringsanslag av 24 milj. kr. behövas för budgetåret
1970/71.
Statligt kreditstöd i form av lånegarantier till hantverk och småindustri
samt till turisthotell beviljades under budgetåren 1964/65 —1968/69 med
72,6, 42,7, 45,4, 75,9 resp. 64,8 milj. kr. eller sammanlagt 301,4 milj. kr.
För innevarande budgetår har lånegarantiramen fastställts till 80 milj. kr.
Enligt kollegiets bedömning bör ramen fastställas till samma belopp även
för budgetåret 1970/71.
Yttrande
Företagareföreningarnas förbund uppskattar anslagsbehovet till 45 milj.
kr. Garantiramen bör enligt förbundet fastställas till 80 milj. kr.
Departementschefen
Hantverkets och småindustrins ökade behov av lånemedel har i betydande
utsträckning tillgodosetts genom att fonden successivt har tillförts väsentliga
belopp. På grund av den för fonden gällande återlåningsprincipen har
genom nyutlåning av inflytande amorteringar den totala lånekapaciteten
ökat avsevärt. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att förorda en höjning
av anslaget för nästa budgetår.
I detta sammanhang får jag anmäla att kommerskollegium nyligen efter
framställning av Företagareföreningarnas förbund har hemställt om förstärkning
av fonden med 15 milj. kr. på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag anser mig inte kunna tillstyrka framställningen.
Med instämmande i kollegiets förslag förordar jag att ramen för statlig
garanti fastställs till samma belopp som för innevarande budgetår eller 80
milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att statsgaranti för lån till hantverks- och in -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 185
dustriföretag m. m. under budgetåret 1970/71 beviljas intill
ett belopp av 80 000 000 kr.,
b) till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000
kr.
IV: 10. Lånefonden för bostadsbyggande
1968/69 Utgift........ 1 270 000 000 Behållning 865 000 000
1969/70 Anslag ...... 1 400 000 000
1970/71 Förslag ...... 1 650 000 000
Från fonden utbetalas bostadslån, räntebärande förbättringslån, tomträttslån
till kommun samt räntelån. Fonden belastas också, i obetydlig omfattning,
av utbetalningar av vissa andra lån som beviljats enligt äldre bestämmelser.
Gällande bestämmelser om bostadslån finns i bostadslånekungörelsen
(1967: 552, ändrad senast 1969: 130). Enligt dessa bestämmelser utgår lån
i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Det förutsätts att lån
upp till statslånets nedre gräns tas upp i öppna marknaden. Bostadslånets
storlek bestäms så att det utgör en andel av ett i särskild ordning fastställt
låneunderlag. Andelen är 30 % för kommun eller allmännyttigt företag,
25 % för bostadsrättsförening med kommunal insyn, 20 % i fråga om småhus
som skall bebos av låntagaren och 15 % i övriga fall. Låneunderlaget
bestäms i fråga om nybyggnad enligt en av Kungl. Maj :t fastställd metod
som summan av beräknade kostnader för mark, exploatering av marken,
grundläggning och byggnad. Vid ombyggnad utgör med vissa begränsningar
den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. För bostadslån skall erläggas
ränta efter en räntesats som fastställs av Kungl. Maj:t för ett kalenderår
i sänder. Räntan är subventionsfri. Lånet förutsätts bli återbetalat
inom 30 år. Vid ombyggnad kan kortare amorteringstid bestämmas. Betalning
av ränta och amortering på bostadslånet skall i flertalet fall omfördelas
i tiden enligt särskilda regler. Omfördelningen sker med hjälp av en av statsmakterna
fastställd basannuitet och ett paritetstal som Kungl. Maj :t fastställer
årligen.
Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967:553,
ändrad senast 1969: 131). Räntelån utgår dels för bostadshus som uppförts
eller byggts om med stöd av statligt lån som beviljats enligt de bestämmelser
som gällde före den 1 januari 1968, dock ej för hus som färdigställts
före år 1958, dels för bostadshus som uppförts utan statligt lån, om räntebidrag
förut beviljats för huset. Räntelån avser viss del av räntekostnaderna
för fastighetslånen. Storleken av räntelån bestäms av en viss räntesats (bas
-
186 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
ränta) och ett paritetstal som fastställs årligen. Ränta utgår efter samma
procentsats som för bostadslån. Betalning av ränta och amortering skall ske
i den mån paritetstalets ökning möjliggör det.
En redogörelse för bestämmelserna i kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
(ändrad senast 1969: 132) har lämnats förut under anslaget
Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet (p. D 6).
Tomträttslån till kommuner enligt tomträttslånekungörelsen (1965:905,
ändrad senast 1969: 133) utgår för vissa kommunala investeringar i mark
som upplåtits med tomträtt och bebyggs med sådana hus som kan finansieras
med stöd av bostadslån, oavsett om finansieringen sker med eller utan
sådant stöd.
För det statliga stöd till bostadsbyggandet som skall utgå från fonden —
med undantag av tomträttslån —• fastställer riksdagen årligen olika ramar.
För år 1969 har riksdagen medgivit att lån till nybyggnad får beviljas för
89 000 lägenheter. Med stöd av riksdagens bemyndigande bar Kungl. Maj :t
utvidgat ramen till 93 000 lägenheter och fastställt motsvarande medelsram
till 1 800 milj. kr. Av dessa lägenheter ingår 2 000 i byggen som har kunnat
påbörjas under år 1968 genom lånebeslut i förskott på 1969 års ram. Lån till
ombyggnad samt räntebärande förbättringslån har fått beviljas intill ett
belopp av 170 milj. kr. under år 1969.
För år 1970 får lån till nybyggnad beviljas för 89 000 lägenheter. Riksdagen
har bemyndigat Kungl. Maj :t att under vissa förutsättningar besluta
om utökning av denna ram. Med stöd härav har Kungl. Maj :t förordnat att
bostadsstyrelsen skall planera så att bostadsbyggandet, i den mån Kungl.
Maj :t så medger, skall kunna utökas till högst 103 000 lägenheter (eller däremot
svarande antal kvadratmeter våningsyta) inbegripet även bostadsbyggande
utan statliga lån. Lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån
får under år 1970 beviljas intill ett belopp av 170 milj. kr.
Förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas med tillämpning
av industriella produktionsmetoder får, inom låneramarna, meddelas för
högst 10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1970—1974, med möjlighet
för Kungl. Maj :t att utvidga antalet om det behövs.
För åren 1971—1973 har riksdagen fastställt ramar för det statsbelånade
bostadsbyggandet i klart expansiva orter. Ramarna omfattar en total våningsyta
motsvarande 60 000, 50 000 resp. 50 000 lägenheter. För år 1971
har Kungl. Maj :t i enlighet med riksdagens bemyndigande uppdragit åt
bostadsstyrelsen att fördela en projektreserv som skall anges i kvadratmeter
våningsyta och grundas på ett lägenhetsantal av högst 10 000.
Anslaget till fonden, vilket anvisas med det belopp som behövs för utbetalning
av beviljade lån, har förts upp med 1 400 milj. kr. för budgetåret
1969/70.
I det följande redovisas, förutom bostadsstvrelsens anslagsframställning,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 187
vissa frågor beträffande småhusbyggandet, som behandlats av bostadsstyrelsen
och av byggindustrialiseringsutredningen i ett av utredningen avgivet
betänkande angående rationellt småhusbyggande, en framställning av saneringsutredningen
om ändring av bestämmelserna för bostadslån till upprustning
av vissa fastigheter och över framställningen avgivna yttranden
samt en redogörelse för en överenskommelse som träffats mellan delegationen
för bostadsfinansiering och kreditinstituten rörande bostadsbyggandets
kreditf ör sör j ning.
Bostadsstyrelsens anslagsframställning
I fråga om bostadsbyggandets och långivningens omfattning och inriktning
anför styrelsen följande. År 1968 färdigställdes genom nybyggnad
drygt 106 200 lägenheter, vilket innebär en ökning med 6 000 lägenheter i
jämförelse med år 1967. Utvecklingen under perioden 1964—1968 framgår
av följande tablå.
Inflyttningsfärdiga lägenheter
År |
Totalt |
Därav i |
Andelen (%) |
|
småhus |
flerfamiljshus |
|||
1964................ |
87 167 |
26 751 |
60 416 |
31 |
1965................ |
96 843 |
27 575 |
69 268 |
28 |
1966................ |
89 361 |
27 121 |
62 240 |
30 |
1967................ |
100 213 |
28 305 |
71 908 |
28 |
1968................ |
106 234 |
28 656 |
77 578 |
27 |
Av 1968 års tillskott av lägenheter i flerfamiljshus utgjordes 6 900 av rum
1 s. k. specialbostäder, dvs. bostäder för studenter, åldringar i ålderdomshem,
personal vid sjukhus och vårdanstalter etc. Av dessa specialbostäder
utgjordes 3 236 av rum för studenter i studentbostadshus jämfört med 2 164
år 1966 och 3 641 år 1967. Rum för åldringar i ålderdomshem uppgick till
2 930 år 1968 jämfört med 2 760 år 1966 och 3 094 år 1967.
Antalet under första halvåret 1969 färdigställda lägenheter var 54 600,
vilket var ungefär 4 500 lägenheter mer än under motsvarande tid året
dessförinnan. Under andra halvåret 1969 beräknas färdigställandet bli av
sådan omfattning att lägenhetstillskottet för hela år 1969 torde komma att
uppgå till ca 110 000.
Sedan år 1965 har påbörjandet ökat, särskilt kraftigt under åren 1967 och
1968. Utvecklingen under perioden 1964—1968 belyses i följande tablå.
För år 1969 gäller av riksdagen och Kungl. Maj :t fastställda ramar för
beslut om lån och meddelande av igångsättningstillstånd, som tillhopa ger
utrymme för ett påbörjande av ca 103 000 lägenheter. Under första halvåret
188 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Påbörjade lägenheter
År |
Totalt |
Därav i |
Andel (%) |
|
småhus |
flerfamiljshus |
|||
1964................ |
96 800 |
28 900 |
67 900 |
30 |
1965................ |
93100 |
27 500 |
65 600 |
30 |
1966................ |
94100 |
26 900 |
67 200 |
29 |
1967................ |
99 600 |
28 200 |
71 400 |
28 |
1968................ |
106 800 |
30 200 |
76 600 |
28 |
1969 uppgick igångsättningen av lägenheter i flerfamiljshus till 33 250,
vilket är 3 500 lägenheter mindre än under motsvarande period år 1968.
Antalet påbörjade lägenheter i småhus uppgick under första halvåret 1969
till 14 800 lägenheter. Under motsvarande period år 1968 påbörjades 13 100
lägenheter. Den totala igångsättningen under första halvåret 1969 var sålunda
något lägre än under första halvåret 1968 eller 48 100 lägenheter jämfört
med 49 840 lägenheter.
Storstadsområdenas andel av färdigställandet har väsentligt ökat sedan
år 1964. Påbörjandets fördelning under åren 1967—1968 pekar på en fortsatt
hög andel för dessa områden. Utvecklingen sedan år 1964 framgår av
följande uppställning.
Storstadsområdenas andel av byggandet I
År |
Färdigställda lägenheter i % av det |
1964 |
30 |
1965 |
32 |
1966 |
34 |
1967 |
34 |
1968 |
39 |
I storstadsområdena ökade under år 1968 såväl antalet inflyttningsfärdiga
som antalet påbörjade lägenheter jämfört med år 1967 med undantag för
Stor-Stockholm där antalet påbörjade lägenheter minskade obetydligt. De
påbörjade lägenheterna i storstadsområdena utgjorde 38 % av samtliga
påbörjade mot 39 % år 1967.
Vad beträffar fördelningen på olika lägenhetstyper har i färdigställda
flerfamiljshus andelen lägenheter med fyra eller flera rum minskat i förhållande
till år 1967 från 16,1 % till 14,8 % samtidigt som andelen lägenheter
med tre rum och kök ökat i motsvarande mån. I småhusen kan man konstatera
en fortsatt ökning av lägenheter på fem eller flera rum och kök och
en fortsatt minskning av andelen tvårumslägenheter.
Beträffande fördelningen på lägenhetstyper i flerfamiljshus med preli -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 189
minärt beslut om statligt lån upphörde förskjutningen mot större lägenheter
under år 1966. Under år 1967 skedde en förskjutning mot mindre lägenhetstyper,
som har fortsatt under år 1968. Utvecklingen under perioden 1964—
1968 framgår av följande tablå som visar lägenheter i flerfamiljshus med
preliminärt beslut om bostadslån, exkl. studentbostäder, procentuellt fördelade
på lägenhetstyper.
År för beslut
utan kök
Uppgifter om lägenhetsfördelningen i den planerade produktionen kan erhållas
från de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen. Av dessa framgår
att eu fortsatt minskning av andelen lägenheter om tre eller flera rum och
kök samt en fortsatt ökning av andelen tvårumslägenheter är att vänta.
Den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus med statliga lån har
under år 1968 fortsatt att minska. Minskningen beror dels på förskjutningen
mot mindre lägenhetskategorier, dels på en minskning av de olika lägenhetstvpernas
genomsnittliga yta. Utvecklingen framgår av följande sammanställning
som visar lägenheter i flerfamiljshus med preliminärt beslut
om bostadslån, exkl. studentbostäder.
År för beslut |
Antal rums-enheter per |
Genomsnittlig lägenhetsyta m2 |
||||
alla lägen- heter |
1 r o k |
2 r o k |
3 r o k |
4 r o k |
||
1964.................. |
352 |
71,6 |
43,5 |
62,9 |
79,2 |
97,0 |
1965.................. |
357 |
73,6 |
44,5 |
64,4 |
80,7 |
96,0 |
1966.................. |
356 |
74,0 |
44,2 |
65,2 |
82,2 |
98,9 |
1967.................. |
350 |
73,6 |
44,2 |
65,3 |
82,0 |
98,8 |
1968.................. |
342 |
71,6 |
44,7 |
64,7 |
81,2 |
96,1 |
För småhus med beslut om statliga lån föreligger ännu inga uppgifter
för år 1968. Av uppgifterna avseende småhus med beslut åren 1966 och 1967
framgår att en viss förskjutning mot större lägenhetskategorier skett mellan
de båda åren. Den genomsnittliga lägenhetsytan i småhus med statliga lån
ökade mellan åren 1966 och 1967. Även för de större lägenhetstyperna har
ytorna ökat.
Andelen färdigställda lägenheter med statligt stöd ökade något från 90 %
ar 1967 till knappt 91 % år 1968. Av följande tablå framgår förändringarna i
andelen lägenheter med statligt stöd för de olika hustyperna.
190 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
År |
Andel lägenheter (%) med statligt stöd |
|
Småhus |
Flerfamiljshus |
|
1964............. |
88 |
92 |
1965............. |
88 |
94 |
1966............. |
83 |
91 |
1967............. |
85 |
92 |
1968............. |
83 |
94 |
I fråga om kostnadsutvecklingen framhåller bostadsstyrelsen att den för
år 1967 gällande byggnadskostnadsnivån för flerfamiljshus i stort sett inte
har överskridits under år 1968. Den tidigare mycket snabba stegringen av
byggnadskostnaderna under 1960-talet har således avtagit markant under
åren 1967 och 1968. Byggnadskostnadsindex, som är en faktorprisindex, har
visserligen fortsatt att stiga men kostnadsökningarna — enligt anbud o. d.
—- för lägenheter vid igångsättningstillfället har uppenbarligen dämpats.
Överkostnaderna för byggnadskostnadsdelen, dvs. relationen mellan byggnadskostnad
och pantvärde för byggnadsdelen, har minskat under år 1968.
Detta beror främst på att pantvärdena höjdes år 1968.
Även beträffande småhus kan en viss dämpning av stegringen av byggnadskostnaderna
per in2 bostadsyta konstateras. Byggnads- och produktionskostnaderna
per hus har däremot fortsatt att stiga, vilket sammanhänger
med att ytor och rumsantal i småhusen ökar. De tidigare mycket
höga överkostnaderna för småhus har kraftigt reducerats. De minskade
överkostnaderna beror till avsevärd del på den höjning av pantvärdet för
småhus som genomfördes vid början av år 1968, främst genom att ytor
överstigande 110 m2 då fick räknas in i pantvärdet.
Schablonbeloppen för mark- och exploateringskostnader avseende flerfamiljshus
ökade i genomsnitt för hela landet med 59 % under perioden
1964—1969. Beloppen för grundläggning och grovplanering, som ingår i
byggnadskostnaden, kan beräknas ha fördubblats. För år 1969 kan beräknas
att i produktionskostnaden för en lägenhet utgör kostnaden för mark
och exploatering ca 7 % och kostnaden för grundläggning och grovplanering
ca 6 % eller totalt ca 13 %.
Material föreligger ännu inte för en definitiv bedömning av kostnadsutvecklingen
under år 1969. Tillgängliga uppgifter tyder emellertid på atl
många projekt som igångsatts under året har kunnat hålla byggnadskostnaderna
på samma nivå som under åren 1967 och 1968.
Styrelsen har under de två senaste åren utfört tre undersökningar rörande
hyror och outhyrda lägenheter i nybyggda flerfamiljshus med statliga lån.
Den första avsåg lägenheter som blivit inflyttningsfärdiga under de tre
första kvartalen 1967 och de båda andra lägenheter som blev inflyttningsfärdiga
första resp. andra halvåret 1968. Den genomsnittliga hyresstegringen
för trerumslägenheter mellan produktionen under de tre första kvartalen
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 191
1967 och under första halvåret 1968 utgjorde beträffande hyra per ma
4,5 % och hyra per lägenhet 5 %. En jämförelse mellan de båda halvåren
1968 ger en hyresstegring på 2 % för hyra per m2 och 0,5 % för hyra per
lägenhet. Mellan de tre första kvartalen 1967 och första halvåret 1968 ökade
lägenhetsytorna med omkring 1 %. Mellan första och andra halvåren 1968
var utvecklingen den motsatta. Detta innebär att den faktiska skillnaden i
hyresökningen per m2 mellan 1967 och första halvåret 1968 resp. mellan de
båda halvåren 1968 skulle vara något större än den här beräknade. Visserligen
är jämförelseperioden under år 1968 betydligt kortare än mellan år
1967 och första halvåret 1968, men skillnaderna i hyresutvecklingen är så
stora att de tyder på att takten i hyresstegringen har avtagit något.
I samband med hyresundersökningarna har styrelsen även kartlagt förekomsten
av outhyrda lägenheter i flerfamiljshus med statliga lån. För de
projekt som blev färdigställda under första halvåret 1968 redovisades betydligt
högre andel outhyrda lägenheter tre månader efter färdigställandet än
för dem som blev färdigställda under de tre första kvartalen 1967. I samtliga
ortsgrupper utom Stor-Stockholm har andelen outhyrda lägenheter däremot
minskat mellan första och andra halvåren 1968. Andelen outhyrda lägenheter
är dock i alla ortsgrupper högre i andra halvårets produktion än för de
projekt som blev färdigställda under år 1967. I Stor-Göteborg redovisas den
högsta andelen outhyrda lägenheter medan andelen är låg framför allt i
Malmö-Lund-området men även i Stor-Stockholm. En jämförelse mellan
de olika företagsformerna visar en markerat högre andel outhyrda lägenheter
för de kooperativa företagen än för de allmännyttiga och enskilda
företagen.
Den 1 april 1969 uppgick, som framgår av följande tablå, antalet outhyrda
lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus som färdigställts under de
tre första kvartalen 1967 och under år 1968 till 1 594.
Färdigställandeperiod |
Antal outhyrda lägenheter 1/4 1969 |
|
totalt |
i % av färdigställda |
|
1967: 1—3. kvartalen...................... |
195 |
0,5 |
1968: 1. halvåret.......................... |
386 |
1,2 |
2. halvåret.......................... |
1 013 |
3,1 |
Beaktas även färdigställandet under fjärde kvartalet 1967 torde antalet
outhyrda lägenheter den 1 april 1969 i de två årens lägenhetstillskott i flerfamiljshus
med statliga lån kunna uppskattas till inemot 1 700 lägenheter.
Detta antal svarar mot 1,3 % av detta lägenhetstillskott.
Styrelsen diskuterar i anslagsframställningen några aktuella frågor, avseende
konsumentupplysning om bostäder, mönsterplanverksamheten, miljöns
anpassning för handikappade, lån till stora projekt samt samordning
av lokalfinansieringen.
192 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Beträffande konsumentupplysning om bostäder ställer styrelsen frågan
om det inte föreligger ett avsevärt behov av allmän, opartisk information
och konsumentupplysning kring bostaden och boendet som helhet, bl. a. som
motvikt till marknadsföringen av annan konsumtion, som på olika sätt konkurrerar
med bostadskonsumtionen, och till den försäljningsinriktade reklamen
kring olika detaljer i bostaden.
Styrelsen påpekar att 1967 års riksdag beslöt ett tillägg till 1947 års
bostadsförsörjningslag som innebär att kommun åläggs att sammanställa
uppgifter om bostadsförsörjningen inom kommunen. Denna nya kommunala
uppgift har naturligen ansetts kunna knytas till de kommunala bostadsförmedlingarnas
verksamhet. Det finns också redan flera exempel på väsentliga
omläggningar av förmedlingsverksamheten från renodlat förmedlande
uppgifter till mera utåtriktade, upplysande uppgifter. Styrelsen anser
emellertid att bostadsförmedlingarnas informations- och upplysningsverksamhet
bör omfatta också de småhus som byggs i kommunen.
Byggherrars och byggproducenters intresse för aktiv marknadsföring har
ökat allteftersom tillgången på bostäder förbättrats i relation till efterfrågan.
En intensiv produktutveckling avseende byggsystem och lägenhetsutformning
pågår som också motiverar en marknadsföring. Behovet av konsumentupplysning
genom samhällets försorg bör enligt styrelsens mening öka
parallellt med en sådan intensifierad marknadsföring. Det primära syftet
med denna upplysning bör vara att ge konsumenterna möjligheter att,
genom ökat pris- och kvalitetsmedvetande, påverka produktionens inriktning
och utformning. Hushållens valmöjligheter i fråga om olika bostadsalternativ
kan väntas öka genom den i vissa avseenden förbättrade situationen
på bostadsmarknaden. En förutsättning för en riktig värdering av olika bostadsalternativ
är att bostäderna egenskapsredovisas eller varudeklareras.
Sakinformation bör kunna tillhandahållas hushållen enligt enhetliga och
jämförbara grunder.
Styrelsen påpekar att marknadsföringen av bostaden hittills har varit
starkt inriktad på olika utrustningsdetaljer och tekniska utföranden. Konsumentupplysningen
bör avse hela boendet, dvs. både bostaden och bostadens
närmiljö. Upplysningen bör vidare enligt styrelsens mening ges stor
bredd och riktas inte bara till bostadssökande. Utöver de kommunala bostadsförmedlingarna
bör andra informationskanaler användas såsom press,
radio, TV, konferenser och utställningar. Även studieförbund, studiecirklar
och skolans undervisning är lämpliga informationsmedia. I konsumentupplysningen
bör användas både befintligt och för ändamålet särskilt utformat
material som kan tillhandahållas av statliga myndigheter och institutioner
samt en rad andra organisationer med anknytning till ämnesområdet.
Styrelsen framhåller att ansvaret för sammanställning av informationsmaterialet
och utformning av konsumentupplysningen skulle kunna åligga
antingen ett särskilt bildat samarbetsorgan eller en av de berörda myn
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 193
digheterna eller organisationerna i samarbete med de övriga. Byggherrar
och producenter, som i försäljningssyfte tillhandahåller ett visst mått av
information och konsumentupplysning, bör kunna medverka i ett samarbetsorgan
utan att därför verksamhetens opartiska inriktning rubbas.
Styrelsen anmäler slutligen att den avser att ta initiativ till en utredningsgrupp
med representanter för berörda myndigheter, institutioner och
organisationer, i vilken diskussionen om en samhällelig konsumentupplysning
kan föras vidare.
I fråga om den mönsterplanverksamhet som styrelsen enligt beslut av
1987 års riksdag har att bedriva anför styrelsen att mönsterplanerna skall
komplettera och illustrera den nya upplagan av skriften God bostad, som
är under utarbetande, med exempel bl. a. på de kvaliteter som ej kan
normeras. I mönsterplanarbetet kommer bl. a. följande problem att prioriteras.
Smålägenheter i flerfamiljshus bebos dels av hushåll med liten betalningsförmåga,
dels av småhushåll av olika slag. De små lägenheterna
måste därför ges en utformning som möjliggör olika användningssätt. Vidare
prioriteras frågan hur den inre bostaden skall kunna anpassas till
varierande behov och hur en given lägenhetsfördelning kan förändras med
en förändrad efterfrågesituation. Möjligheten att förändra lägenhetsfördelningen
anses speciellt intressant i ett läge då man i många kommuner ansett
sig böra öka andelen smålägenheter mer än vad som på sikt kan anses
riktigt.
Styrelsen anför beträffande miljöns anpassning för handikappade att det
numera är en allmänt omfattad mening att stora grupper av handikappade
personer lämpligen bör vistas i och verka i det s. k. öppna samhället. Det
har också visats att det i stor utsträckning är möjligt att åstadkomma detta
genom en medveten utformning av den fysiska miljön och att en sådan miljöanpassning
i allmänhet kan åstadkommas genom ganska enkla åtgärder.
Styrelsen påminner om de nya anvisningar till 42 a § byggnadsstadgan som
gäller fr. o. m. år 1970. Dessa anvisningar avser den offentliga miljöns anpassning
till rörelsehindrade personer, men berör också bostadsmiljön genom
de riktlinjer som har dragits upp beträffande tillfartsvägar och entréer
till flerfamiljshus. Styrelsen anser mot bakgrund av den betydelse som
tillgång till hiss har för rörelsehindrade av olika slag att också bestämmelser
avseende vid vilket våningsantal eller vid vilken vertikal förflyttningsväg
hiss skall installeras samt hisstandard över huvud bör ges i anslutning
till byggnadsstadgan.
Vad gäller bostadslägenheterna bedömer styrelsen det möjligt att utan
kostnadsökning ge dem en utformning som bättre tillgodoser de handikappades
behov, om detta problem beaktas vid projekteringen. Även utformning
som innebär kostnadsökningar bör kunna accepteras, bl. a. därför att samhällsekonomiska
besparingar kan göras om antalet handikappade i sluten
vård kan minskas. Styrelsen undersöker i samband med typgodkännande
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
194 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
och i anslutning till arbetet med mönsterplaner och God bostad bostädernas
användbarhet för handikappade. Samråd sker härvid med särskilda sakkunniga.
Kostnadskonsekvenser av generell anpassning för handikappade
studeras parallellt.
Beträffande den successiva förskjutningen mot större projekt inom bostadsbyggandet
anför styrelsen följande. Vid stora projekt måste på ett
mycket tidigt stadium ställning tas till många väsentliga frågor som har
betydelse för projektets kvalitet och ekonomi. Före låneprövningen torde
i regel slutlig ställning ha tagits till de flesta väsentliga frågorna beträffande
projektets utformning. Möjligheterna att ändra projektet för att lånemyndigheternas
synpunkter och villkor skall kunna tillgodoses blir därför
begränsade. Styrelsen anger att en ökad tyngdpunkt på programskrivning
även från kommunernas sida blir följden av den skiss för planerings- och
projekteringsprocessen som byggindustrialiseringsutredningen framlade i
sitt betänkande Upphandling av stora bostadsprojekt (SOU 1968:43).
1 anvisningarna beträffande förhandsbesked om bostadslån har angivits
att byggherre, som önskar dylikt besked, bör ta kontakt med bostadsstyrelsen
redan under arbetet med programhandlingarna. Detta förfarande
bör enligt styrelsens mening gälla inte bara förhandsbeskedsärenden utan
alla större projekt. Erfarenheterna från verksamheten med förhandsbesked
bör kunna ligga till grund för en utvidgad kontaktverksamhet från länsbostadsnämndernas
sida.
Styrelsen påminner om att den i olika sammanhang, bl. a. i yttrandet
över bostadspolitiska kommitténs betänkande, erinrat om de komplikationer
som kan uppstå genom att flera andra myndigheter, jämsides med bostadslånemyndigheterna,
är låne- eller bidragsgivare för vissa lokaltyper. Behovet
av samordning av lokalfinansieringen har ytterligare ökat. I samband med
projektering och byggande av nya bostadsområden finns en strävan att
kunna utnyttja samma lokaler för olika ändamål. Ett samordnat och flexibelt
utnyttjande av lokalerna, t. ex. genom att lokaler för skola, barntillsyn,
fritid och kommersiella verksamheter förläggs i samma byggnad, ger
ekonomiska fördelar. De många finansieringsformerna försvårar en sådan
utbyggnad och ger också upphov till betydande administrativa och praktiska
svårigheter.
Styrelsen, som är medveten om att dessa frågor f. n. utreds i olika sammanhang,
ämnar för sin del i anslutning till dessa utredningar pröva de
villkor som gäller för bostadslån. Styrelsen framhåller emellertid redan
nu som sin uppfattning att finansieringsformerna för lokaler bör ges en
sådan utformning att de stimulerar till en mera generell användning av lokalerna
och så att ett samordnat utnyttjande av dem underlättas. Även huvudmannaskapet
för olika lokaler måste enligt styrelsens mening av samma
skäl omprövas.
Vid sin bedömning av bostadsbyggandets framtida omfattning redogör
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 195
hostadsstyrelsen inledningsvis för de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen
och erinrar om att dessa för perioden 1969—1973 utgör kommunernas
sjätte program. Totalt redovisas program avseende 550 kommuner. Detta
innebär att omkring 100 kommuner, som inte har varit ålagda att upprätta
program, ändå har redovisat sådana. För 91 kommunblock (utanför storstadsområdena)
bestående av två eller flera kommuner och omfattande
totalt 356 kommuner har redovisats blockprogram som minst omfattar
en gemensam behovsbedömning. För storstadsområdena redovisar resp.
kommunala samarbetsorgan liksom tidigare en gemensam behovsbedömning
och ett produktionsprogram grundat på de enskilda kommunernas redovisning
av det möjliga byggandet (påbörjandet).
I följande sammanställning redovisas påbörjandet i antal lägenheter
enligt kommunernas program (storstadsområdenas reducerade program).
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
1973 |
1969—73 |
|
Stor-Stockholm................. |
23 000 |
23 000 |
23 000 |
24 000 |
24 000 |
117 000 |
Stor-Göteborg................... |
11 000 |
11 000 |
11 000 |
11 000 |
11 000 |
55 000 |
Stor-Malmö..................... |
9 500 |
9 500 |
9 500 |
9 500 |
9 500 |
47 500 |
Summa storstadsområden........ |
43 500 |
43 500 |
43 500 |
44 500 |
44 500 |
219 500 |
Övriga programkommuner........ |
67 100 |
70 700 |
69 200 |
68 000 |
68 900 |
343 900 |
Samtliga programkommuner...... |
110 600 |
114 200 |
112 700 |
112 500 |
113 400 |
563 400 |
För Stor-Stockholm och Stor-Göteborg har de kommunala samarbetsorganen
i likhet med tidigare år reducerat kommunernas uppgifter och redovisat
ett totalprogram för resp. område på en lägre nivå än den som kommunernas
sammantagna program visar. Länsbostadsnämnden i Malmöhus
län har på motsvarande sätt i samråd med det kommunala samarbetsorganet
angivit en lägre programnivå för Stor-Malmö. Fördelningen över programperiodens
olika år är relativt jämn. Första årets nivå ligger dock något
under och andra årets något över nivån för de tre sista åren. Den i förra
programomgången markerat lägre nivån under båda de första programåren
upprepas inte i årets omgång. Totalt omfattar kommunernas program för
perioden 1969—1973 563 400 lägenheter jämfört med 567 700 för programmen
för perioden 1968—1972. Den totala programnivån har sålunda
sjunkit trots att programkommuner med ett byggande om ca 8 400 lägenheter
1969—1973 tillkommit.
Andelen småhus i programomgången 1969—1973 är 32 %. I omgången
1968—1972 var andelen 29 %. Jämförelsen mellan olika programomgångar
försvåras av att antalet tillkommande programkommuner är relativt stort.
Ökningen i den senaste programomgången kan delvis bero på att programmen
i de tillkommande kommunerna till övervägande delen omfattar
småhus.
Uppgifter om lägenhetsstorlekar finns för 441 000 lägenheter av de ca
602 000 som programmen omfattar. Uppgifter saknas alltså för 27 %. För
196 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
hela programperioden och samlliga uppgiftslämnande kommuner planeras
i flerfamiljshusen 18 % av lägenheterna omfatta högst 1 rum och kök samt
32 % utgöras av tvårumslägenheter, 38 % av trerumslägenheter och 12 %
av större lägenheter. Jämförelser med tidigare programomgångar försvåras
av varierande bortfall i uppgifterna och de bör göras med reservation
för viss osäkerhet i resultatet. Vid en jämförelse med programomgången
1968—1972 innebär emellertid den nu redovisade programomgången en
något ökad andel lägenheter om högst 2 rum och kök (en ökning med 4
procentenheter) och någon minskning av främst andelen trerumslägenheter
(en minskning med 3 procentenheter).
Lägenhetsfördelningen för småhusen 1969—1973 visar att dessa till 94 %
omfattar minst 4 rum och kök. För programomgången 1968—1972 var
motsvarande andel 96 %.
Länsbostadsnämnderna har bedömt bostadsbyggnadsbehovet i kommunblocken
1969—1973. Bedömningen har skett för hela kommunblock och omfattar
således även behovet i icke-programkommuner. Bedömningarna bär
inneburit en reducering av de kommunala programmen med ca 10 %. Reduceringarna
för storstadsområdena var i genomsnitt 14 % och för övriga
programkommuner 7 %. Bedömningarna av bostadsbyggandets (påbörjandets)
omfattning mätt i antalet lägenheter har för samtliga kommuner för
vart och ett av åren 1969—1973 givit följande resultat.
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
1973 |
1969—73 |
|
Storstadsområdena.............. |
43 500 |
43 500 |
43 500 |
44 500 |
45 500 |
220 500 |
Landet i övrigt.................. |
66 300 |
66 300 |
68 000 |
68 700 |
68 400 |
337 700 |
Totalt |
109 800 |
109 800 |
in soo |
113 200 |
113 900 |
558 200 |
Uppgifterna för landet i övrigt innefattar för hela perioden ca 17 600
lägenheter i icke-programkommuner.
I fråga om behövligt och möjligt bostadsbyggande anför styrelsen följande.
De av bostadsstyrelsen tidigare föreslagna produktionsprogrammen har
grundats på bostadsbyggnadsutredningens (BBU) bedömningar i betänkandet
Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32). Enligt utredningens uppskattningar
skulle det under perioden 1961—1975 behövas en produktion av
1 500 000 lägenheter, varav 700 000 avsåg ökning av antalet lägenheter i tätorterna
på grund av ökat antal hushåll och inrikes omflyttning, medan
800 000 avsåg ersättning av äldre lägenheter. BBU:s kalkyl innebär en ökning
av antalet lägenheter med i genomsnitt 40 000 per år samt ersättning
av i genomsnitt 60 000 lägenheter per år av sämre kvalitet. Såväl den totala
ökningen av antalet hushåll som ersättningen av antalet lägenheter utan
badrum motsvarade under perioden 1961—1965 väl de beräknade årsgenomsnitten
för femtonårsperioden.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 197
Under perioden 1966—1970 beräknas antalet färdigställda lägenheter i
hela riket komma att uppgå till 475 000, exkl. specialbostäder. Antalet
lägenheter, som genom statliga förbättringslån eller ombyggnadslån upprustas
till modern standard, kan uppskattas till 5 000—10 000 per år. Man
torde kunna anta att det totala antalet moderniserade lägenheter inte blir
mindre än under föregående femårsperiod. Den totala ökningen av antalet
lägenheter med tidsenlig utrustningsstandard skulle då komma att uppgå
till 575 000 eller i genomsnitt 115 000 om året. Beräkningar av hushållsbildningen
under senare hälften av 1960-talet tyder på att antalet hushåll
i hela riket kan komma att öka med 40 000—50 000 per år. Detta innebär
att det under perioden finns utrymme för en avgång av 40 000—50 000
lägenheter om året, inkl. lägenheter som friställs genom avflyttning från
glesbygd till tätorter. För 1960-talet i dess helhet synes alltså såväl den
faktiska ökningen av antalet hushåll som ökningen av antalet moderna
lägenheter tämligen nära överensstämma med BBU :s kalkyler.
Under första hälften av 1970-talet skulle det med utgångspunkt i BBU:s
kalkyler och de bedömningar som har gjorts för perioden 1961—1970 vara
motiverat med en fortsatt nyproduktion av storleksordningen 100 000
lägenheter per år. Med hänsyn till att bostadsbyggnadsplanen även innefattar
studentbostäder, ålderdomshem och andra specialbostäder måste
denna under alla förhållanden överstiga 100 000 lägenheter per år.
Fortfarande föreligger ett betydande underskott av bostäder både i antal
lägenheter, främst i storstäderna, och i form av icke tillgodosedda behov
av bättre lägenheter såväl i storstäderna som i landet i övrigt. Avsättningssvårigheterna
har bidragit till att klarlägga att antalet registrerade bostadssökande
inte är ett mått på »bostadsbristen». Uppgifter om förmedlingsverksamheten
kan dock ge underlag för en bedömning av vissa förändringar
i bostadsmarknadsläget.
Styrelsen redovisar vissa uppgifter för de tre senaste åren avseende 20
kommuner i Stor-Göteborg och Stor-Malmö, 20 kommuner med minst 50 000
invånare (inkl. förortskommuner) samt 70 övriga kommuner. För Storstockholm
finns inte jämförbara uppgifter för dessa år. Antalet nyregistrerade
bostadssökande ökade under år 1967 med 2 % och under år 1968 med
10 %. ökningen avsåg praktiskt taget helt sökande med egen lägenhet.
Antalet avregistrerade ökade under år 1967 med 22 % men var under år 1968
praktiskt taget oförändrat. De som avregistrerats därför att de erhållit
lägenhet ökade emellertid med 20 % resp. 13 %. Dessa förändringar har
medfört att antalet kvarstående sökande minskade med 5 % från slutet av
år 1966 till slutet av år 1967 och med 2 % från sistnämnda tidpunkt till
slutet av år 1968.
Den aktuella konjunkturförbättringen medför en ökad inflyttning till
expanderande industri- och serviceorter i stora delar av landet. De framställningar
om vidgade lägenhetsramar för beslut om bostadslån under år
198 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
1989 som inkommit från länsbostadsnämnder och kommuner för att tillgodose
de hastigt ökande bostadsbehov som industriexpansionen orsakat
har endast delvis kunnat tillgodoses.
Kommunernas bostadsbyggnadsprogram för perioden 1969—1973 samt
länsbostadsnämndernas bedömningar av dessa och av det erforderliga
byggandet i icke-programkommuner innebär ett beräknat årligt påbörjande
av 110 000—-114 000 lägenheter. Planeringsläget får i allmänhet anses gynnsamt
för en produktion av denna omfattning.
Under hänvisning till det konstaterade bostadsbehovet under de närmaste
åren och på grundval av det av statsmakterna angivna produktionsmålet
1 milj. lägenheter under åren 1965—1974 framlägger bostadsstyrelsen
följande förslag till bostadsbyggnadsplaner för åren 1970—1974. I
År |
Antal påbörjade lägenheter |
||
Totalt |
Statligt belånade |
Icke statligt |
|
1970...................... |
104 000 |
94 000 |
10 000 |
1971...................... |
107 000 |
96 000 |
11 000 |
1972...................... |
110 000 |
||
1973...................... |
110 000 |
||
1974...................... |
110 000 |
I anslutning till 1969 års beslut om garanterade program för de tre sista
åren i planperioden och om en projektreserv för det första av dessa år föreslår
styrelsen att för år 1972 fastställs endast ett garanterat program på
70 000 lägenheter och en projektreserv på 10 000 och för vart och ett av
åren 1973 och 1974 ett garanterat program på 60 000 lägenheter.
Under budgetåret 1968/69 har bostadsstyrelsen till Kungl. Maj:t avgett
yttranden avseende ansökningar om förhandsbesked om bostadslån för
elva projekt omfattande 14 700 lägenheter. Sedan denna form av verksamhet
infördes av 1966 års riksdag har bostadsstyrelsen till Kungl. Maj :t överlämnat
26 ansökningar omfattande 37 600 lägenheter. Härav har Kungl.
Maj :t prövat 22 projekt omfattande sammanlagt 33 100 lägenheter, varvid
20 projekt erhållit förhandsbesked för sammanlagt 26 700 lägenheter.
Ramen för beslut om förhandsbesked har alltsedan starten omfattat 10 000
lägenheter per år. Nu gällande ramar avser åren 1970—1974. Bostadsstyrelsen
föreslår oförändrade ramar för åren 1971—1975. Därvid förutsätts
att Kungl. Maj:t alljämt har riksdagens bemyndigande att utvidga ramarna
om så visar sig erforderligt.
Vid beräkningen av medelsramen för beslut om lån under år 1970 förutsätter
styrelsen i enlighet med sitt förslag till bostadsbyggnadsplan att 94 000
lägenheter skall ha statligt stöd i form av bostadslån. Vidare antas att långivningen
till 30 % avser småhus, och att genomsnittsbeloppen per lägenhet
blir 17 500 kr. för flerfamiljshus och 23 000 kr. för småhus. Det senare be
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 199
loppet är 1 000 kr. lägre än för år 1989. Slutligen beräknar styrelsen ramen
för räntebärande förbättringslån och bostadslån för ombyggnad till oförändrat
170 milj. kr. för vart och ett av åren 1970 och 1971.
Under dessa förutsättningar kan medelsramen för beslut om lån under
år 1970 beräknas till följande belopp.
Milj. kr.
Bostadslån till nya flerfamiljshus, 66 000 lghx 17 500 kr....................... 1 155
Bostadslån till nya småhus, 28 000 Igh x 23 000 kr............................ 645
Bostadslån till ombyggnader samt räntebärande förbättringslån................ 170
Totalt 1970
Anslagsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknar styrelsen från följande
förutsättningar. Utbetalning av lån till nybyggnad har av länsbostadsnämnderna
uppskattats till 1 190 milj. kr. för flerfamiljshus och 535 milj. kr. för
småhus, motsvarande 67 000 resp. 24 500 lägenheter. Detta innebär i genomsnitt
per lägenhet 17 800 resp. 21 900 kr. För utbetalning av bostadslån
till ombyggnader och räntebärande förbättringslån beräknas ett belopp av
170 milj. kr. och för utbetalning av tomträttslån 125 milj. kr.
Skuldökningen på utbetalade paritetslån har beräknats till ca 195 milj.
kr. Räntelån beräknas komma att utbetalas med ett belopp av 580 milj. kr.
In- och utbetalningen av förskott antas balansera. Amorteringar och inlösen
av lån väntas tillföra fonden 600 milj. kr.
Den totala anslagsbelastningen kan sålunda beräknas till (1 190 + 535 +
170 + 125 + 195 + 580 — 600) 2 195 milj. kr. Då det vid budgetårets början
beräknas komma att finnas en behållning på anslaget av 330 milj. kr., skulle
anslaget för budgetåret 1970/71 behöva anvisas med ett belopp av 1 865
milj. kr.
Vissa frågor beträffande småhusbyggandet
Bostadsstijr elsen
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning tagit upp vissa frågor
beträffande lägenheter i småhus. I yttrande över en till Kungl. Maj :t riktad
framställning har styrelsen vidare föreslagit ändring i 6 § bostadslånekungörelsen
rörande minimistorlek för småhus.
Bostadsstyrelsen anför att småhusbostaden är den mest eftertraktade bostaden
för många människor. Till en del är efterfrågan på småhus betingad
av de ekonomiska fördelar, som småhusägandet kan innebära, men
även av högre bostadstekniska kvaliteter, framför allt kontakten med ett
markrum. Enligt styrelsen skulle det vara en fördel om en del av flerfamiljshusproduktionen
kunde ersättas av eu produktion av billiga småhus
i alla storlekar, så att ett visst mått av valfrihet uppstår även för hushåll
med begränsad betalningsförmåga och för småhushåll. Styrelsen konstaterar
200 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
att produktionskostnaden för en lägenhet i småhus är högre än för lägenheter
i flerfamiljshus främst på grund av att kostnaderna för exploatering
är högre och att småhusen som regel ges en avsevärt högre utrustnings- och
utrymmesstandard.
För att produktionskostnaderna för småhus skall kunna sänkas krävs
enligt styrelsens mening en drastisk omprövning av den praxis som gäller
för småhusbyggandet. Beträffande stadsplanerna bör t.ex. exploateringsgraden
ökas genom atl tomtstorlekarna minskas och genom att biluppställningsplatserna
samlas till gemensamma parkeringar. Byggnadskostnaderna
bör kunna sänkas genom besparingar beträffande utrustning och tekniskt
utförande. Småhusets höga individuella utrustningsstandard kan ersättas
av gemensamma anläggningar där utrustning och utrymme effektivare utnyttjas.
För småhusproduktionen gäller liksom för den övriga bostadsproduktionen
att standardisering, produktionssätt och upphandlingsformer
har stor betydelse för kostnaderna. Kommunerna har här en väsentlig uppgift
att fylla som initiativtagare och som samordnare av småhusproduktionen.
Det finns vidare enligt styrelsens mening anledning atl stimulera en
blandning av olika boendeformer i samma stadsdelar. På så vis blandas även
olika kategorier av människor och den fysiska miljön kan göras mer varierad.
Service och kollektiva transporter kan ordnas bättre för småhusen
i eu blandad bebyggelse än i en renodlad småhusbebyggelse.
Styrelsen anser att en ökad produktion av billiga småhus med en större
andel små lägenheter bör stimuleras i enlighet med de principer som styrelsen
redovisat.
I skrivelse till Kungl. Maj :t har arkitekten Lars Stalin, Jönköping, föreslagit
ändring av 4 och 6 §§ bostadslånekungörelsen. Beträffande 4 § föreslås
att definitionerna av småhus och flerfamiljshus ses över beträffande 6 §
att där intagna bestämmelser om minimiyta tas bort.
Bostadsstgretsen anför i yttrande över framställningen följande.
Bestämmelserna om minimiyta för småhus infördes i låneförfattningarna
för första gången i 1948 års kungörelse om egnahems- och förbättringslån.
Föreskrifterna har bibehållits i stort sett oförändrade i 1957, 1962 och 1967
års kungörelser om egnahemslån och bostadslån. Den ursprungliga motiveringen
för bestämmelserna var att småhus ställde högre anspråk på tomtstorlek
samt gatu- och ledningslängder och att småhus med hänsyn härtill
borde ha en viss minimistorlek. Styrelsen anser att dessa motiveringar
inte längre är bärande. Till följd av den byggnads- och plantekniska
utvecklingen har en ny situation inträtt. Vid sidan om de traditionella, friliggande
småhusen har kommit fram olika typer av sammanbyggda markbostäder
med mycket små krav på tomtstorlek samt gatu- och ledningslängder.
Erfarenheter av smålägenheter i markbostäder och av efterfrågan på
sådana saknas f. n. eftersom bestämmelserna hindrat tillkomsten av dem.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 201
Frågan bör enligt styrelsens mening närmast bedömas från bostadssociala
och kreditvärdemässiga synpunkter. Det är värdefullt om kommunen i sin
planering och målsättning har möjlighet att arbeta med alla slag av lägenhetsstorlekar
i båda typerna av hus, dvs. såväl traditionella flerfamiljshus
som olika slag av hustyper med markkontakt hos lägenheterna. I fråga om
kreditvärdebedömningen understryker styrelsen att det finns andra bestämmelser
i kungörelsen som gör det möjligt att undvika belåning av
objekt som på sikt bedöms ha otillräckligt kreditvärde. Styrelsen syftar
närmast på föreskriften om varaktigt behov. Styrelsen hemställer att föreskrifterna
i bostadslånekungörelsen rörande minimistorlek för småhus upphävs.
Beträffande 4 § bostadslånekungörelsen anser styrelsen att gränsdragningen
mellan flerfamiljshus och småhus främst är ett terminologiskt problem.
Några olikheter i belåningshänseende som gynnar den ena hustypen
finns inte enligt styrelsen. Styrelsen kan i denna del inte tillstyrka någon
ändring men framhåller att den kontinuerligt omprövar frågan inom ramen
för en administrativt acceptabel ordning.
Bijggindustrialiseringsut redningen
Byggindustrialiseringsutredningen1 avlämnade i december 1969 betänkandet
Rationellt småhusbyggande (SOU 1969: 63). Betänkandet har ännu inte
reinissbehandlats. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för betänkandet.
Utredningen redovisar vissa uppgifter om och synpunkter på småhusbyggandets
inriktning. Under 1960-talet har småhusens andel av det årliga lägenhetstillskottet
varit mellan 28 och 31 %. Småhuslägenheterna omfattar
till övervägande del minst fyra rum och kök. Av småhusbyggandet under
de senaste åren har 70—72 % utgjorts av friliggande hus, medan rad- och
kedjehus svarat för 25—27 % och tvåfamilj shus för 2—3 %.
En växande andel av de statligt belånade småhusen byggs i grupp. Denna
andel, som under åren 1960—1962 var 35—40 %, uppgick år 1967 till drygt
50 %.
Kostnadsutvecklingen för de gruppbyggda småhusen har varit ogynnsam.
Mellan åren 1958 och 1966 ökade byggnadskostnaderna per m2 lägenhetsyta
med 67 %, medan motsvarande ökning för flerfamiljshusen var 53 %. Under
åren 1967 och 1968 har dock kostnaderna stabiliserat sig i stort sett på
1966 års nivå.
Enligt de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för åren 1968—1972
kommer småhusens andel av det totala bostadsbyggandet att bli i stort sett
oförändrad under denna femårsperiod.
Byggmdustrialiseringsutredningen konstaterar att småhusbyggandet i
1 Landshövdingen Gustav Cederwall, ordförande, riksdagsmannen Per Bergman, generaldirektören
Lennart Holm, andre förbundsordföranden Börje Jönsson, direktören Sten Källenius
och riksdagsmannen Erik Tobé.
202 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
större tätorter och tätortsområden hittills har lokaliserats till relativt perifera
områden. Exploateringsgraden har varit låg och områdena har endast i
ringa utsträckning försetts med olika sociala och kommersiella serviceanläggningar.
Utredningen pekar på att renodlade småhusområden kan leda
till en social och ekonomisk kategorisering med hänsyn till att småhusbyggandet
alltför ensidigt tar sikte på speciella hushållstyper. För att tillgodose
behovet av att förena småhusboendet med en fullgod kollektiv service och
att undvika en kategorisering av olika bostadsområden behövs det en integration
av småhus- och flerfamiljshusbebyggelse och hustyper som medger
en koncentration av bebyggelsen. Småhusbyggandet skulle kunna dra viss
fördel av ett sådant sammanhållet byggnadssätt genom att utbyggnadsenheterna
blir större. En sådan integration ställer krav på en samordning av
småhusbyggandet med det övriga bostadsbyggandet.
Lågt markutnyttjande och små serier är enligt utredningen en starkt bidragande
orsak till att det nuvarande småhusbyggandets produktionskostnader
i regel ligger betydligt högre än för flerfamiljshusbyggandet. En låg
exploateringsgrad inte endast ökar den enskilde småhusägarens eller exploatörens
kostnader utan kräver dessutom betydande kommunala insatser för
planering, planläggning, projektering och byggande av trafikleder, gator och
va-ledningar. En förutsättning för en förbättrad ekonomi i småhusbyggandet
är att byggandet sker mer koncentrerat än för närvarande.
Utredningen anser att stat och kommun bör vidta åtgärder för att få fram
en utveckling mot ett mera koncentrerat småhusbyggande och en ökad integration
med flerfamiljshusbyggandet. Bostadsstyrelsen har goda möjligheter
att påverka kommunerna genom informationsverksamhet, redovisning av
samhällskostnader vid olika utbyggnadsalternativ m. m.
Bostadsstyrelsens informationsverksamhet bör ske i samarbete med planverket
som bl. a. har att ge råd och anvisningar för planläggning av bostadsområden.
Utredningen framhåller att det finns behov av särskilda åtgärder
för att få fram normer och planmönster för småhusbebyggelse. Småhusbyggandet
har hittills varit alltför heterogent för att generella planmönster och
normer för kvalitetsegenskaper skulle ha kunnat utvecklas på samma sätt
som i fråga om flerfamiljshusbyggandet. Planverket bör få i uppdrag att
utarbeta råd och anvisningar för planläggning av områden med koncentrerad
småhusbebyggelse innefattande erforderliga anläggningar för kollektiv
service.
För en utveckling mot ett mera integrerat bostadsbyggande krävs enligt
utredningen ett utvecklings- och forskningsarbete. Sådant arbete bör ges
ekonomiskt stöd med forskningsmedel. Dispenser för avvikelser från byggnadsbestämmelser
och låneregler i utvecklings- och experimentprojekt bör
behandlas i positiv anda.
Utredningen behandlar också frågor rörande småhusbyggandets planering.
Ett rationellt bostadsbyggande förutsätter, framhåller utredningen, en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 203
effektiv kommunal ledning och planering av byggandet. Ett viktigt hjälpmedel
för detta är de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen. Dessa har
successivt förbättrats och är i dag ett värdefullt planeringsinstrument. Det
finns dock vissa brister i programmen som sammanhänger med en otillräcklig
analys av bostadsbyggnadsbehovet. Bostadsstyrelsen bör vidta åtgärder
för att utveckla bostadsbyggnadsprogrammens efterfrågesida och bl. a. utarbeta
modeller för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet.
Utredningen anser också att kommunerna skall vidta åtgärder för en
bättre planering av småhusbyggandet och anskaffa erforderliga medel för
genomförandet. Kraven på tillräckliga markresurser och tillräcklig planerings-
och förberedelsetid liksom önskvärda bebyggelse- och produktionsenheter
bör preciseras. Även här behövs det ökad information till kommunerna.
Markarbetena utgör en stor och viktig del i småhusbyggandet. De är i relativt
hög grad säsongkänsliga i den meningen att arbetena är besvärliga att
utföra under vinterförhållanden. Från sysselsättningssynpunkt är det emellertid
önskvärt att såväl arbeten på byggplats som leveranser från småhusoch
materialindustrin fördelas jämnt över året. Utredningen anser att en
tillfredsställande lösning kräver att åtgärderna i syfte att utjämna säsongsvängningarna
byggs ut i fråga om de egentliga husbyggnadsarbetena samtidigt
som man försöker undvika markarbeten vintertid. Bostadsstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen bör därför i fråga om det igångsättningsreglerade
småhusbyggandet överväga en sådan tillämpning av regleringen att
vissa markarbeten kan utföras före vinterns inträde, även om arbetet i
övrigt skall utföras under vinterperioden. I fråga om det statsbelånade styckebyggandet
bör lånebesluten fördelas jämnare över året och vid långivningen
bör ställas sådana villkor att en säsongmässigt jämn byggnadsverksamhet
kan åstadkommas inom denna sektor. Även här bör vissa markarbeten
få utföras före vintern.
T ett avsnitt som utredningen kallar småhusens dispositionsform anför utredningen
att byggnads- och driftkostnaderna för bostadsområdenas exploateringsanläggningar,
dvs. gator, ledningar och andra gemensamma
anläggningar, i stor utsträckning är beroende av exploateringsgraden eller
bebyggelsetätheten. Småhusbebyggelse ger, särskilt i fråga om friliggande
hus och stora tomter, en låg exploatering och medför då höga byggnadsoch
driftkostnader för exploateringsanläggningar. Under senare år har exploateringskostnaderna
tenderat att öka för såväl flerfamiljshus som småhus.
För flerfamiljshusområden kan kommunerna minska sina kostnader
genom att lägga en del av anläggningarna på tomtmark och låta byggherren
och hyresgästerna bära kostnaderna. Även när det gäller småhusområden
bär kommunerna börjat låta de boende svara för parkeringsplatser, bostadsgator,
lekplatser osv. på samma sätt som i flerfamiljshusområden. För småhusområden
med bostadsrätt kan bostadsrättsförening ombesörja den ge
-
204 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
mensamma förvaltningen, men för enskilt ägda hus finns inte något
gemensamt organ som kan ta ansvar för de gemensamma anläggningarna.
Kommunerna har i allmänhet måst dra fram allmän gata till varje tomt
som gjorts så självförsörjande som möjligt. Särskilt för större och mer
koncentrerade områden har behovet av en gemensam organisation för förvaltning
av gemensamma anläggningar blivit alltmer påtagligt och olika
lösningar har prövats. Särskilda ekonomiska föreningar har ibland bildats
för uppgiften. Skyldighet att delta i en sådan förening har i en del fall inskrivits
i tomträtt savtal. Också lagen om gemensamhetsanläggningar kan
användas för att ge en rättslig grund för ifrågavarande föreningar.
Kommunerna tar ut en del av sina kostnader för exploateringsanläggningar
via olika anslutningsavgifter. Då all mark är samlad på en hand kan
kommunen genom exploateringsavtal låta exploatören svara för kostnaderna.
Anslutningsavgifterna debiteras enligt olika taxor, ofta baserade på
schablonbelopp för olika hustyper. Taxornas uppbyggnad och uttagna belopp
varierar i olika kommuner.
Utredningen anser att en översyn av principerna för kommunernas
taxeuttag behöver göras. Svenska kommunförbundet bör i samråd med bostadsstyrelsen
utarbeta modeller för beräkning av kommunernas kostnader
för anläggningar och service vid olika hustyper. Mark- och exploateringskostnader
samt kostnader för drift och underhåll av gemensamma anläggningar
bör så långt möjligt belasta de boende efter de faktiska kostnader
som uppkommer med hänsyn till olika hustyper och dispositionsformer.
Samhällsutvecklingen liksom ett mer koncentrerat och integrerat bostadsbyggande
ställer ökade krav på en organiserad, kollektiv service och gemensamma
anläggningar. Formerna för att organisera driften av gemensamma
anläggningar är ännu relativt outvecklade, särskilt när det gäller områden
med enskilt ägda småhus. Utredningen föreslår att bostadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen
och kommunförbundet skall närmare utreda frågor rörande
organisation av byggandet och driften av gemensamma anläggningar inom
småhusområden och integrerade bostadsområden.
Utredningen tar vidare upp frågan om rationell småhusproduktion. Tillräckligt
stora enheter i byggandet är enligt utredningens mening även inom
småhusbyggandet en god utgångspunkt för samordning och serieproduktion.
Det är därför en angelägen uppgift att främja en utveckling mot större
projekt inom småhusbyggandet och att försöka åstadkomma lämpliga upphandlings-
och produktionsenheter. När det gäller upphandlingen anser utredningen
att totalentreprenaden bör prövas i större utsträckning även vid
småhusbyggande. För att reducera de höga kostnaderna för exploateringsanläggningarna
bör man sträva efter en samordning av olika mark- och
exploateringsarbeten inom större områden. Utredningen pekar på behovet
av att utveckla formerna för totalentreprenad och andra nya upphandlings
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 205
former samt erinrar om sitt tidigare i prop. 1969: 1 (bil. 13 s. 198) redovisade
förslag om en arbetsgrupp med representanter för berörda myndigheter
och organisationer med uppgift att samordna och leda utvecklingsarbetet
inom detta område.
Utredningen framhåller att enhetliga och samordnade byggnadsbestämmelser
är en förutsättning för ett rationellt småhusbyggande och att planverket
har att verka för sådan enhetlighet och samordning. Utredningen
pekar också på behovet av att förslaget till ny va-lag genomförs så att vanormerna
kan inordnas i byggnadsbestämmelserna.
Den bristande enhetligheten i de nuvarande lokala bestämmelserna åstadkommer
besvärande produktionsstörningar hos de företag som levererar hus
i olika kommuner. Planverket bör pröva möjligheterna att förenkla besiktningsförfarandet
genom att i större utsträckning koncentrera besiktningarna
till byggnadsnämnden.
Utredningen framhåller att planverket måste ges erforderliga resurser för
en utbyggnad av typgodkännandeverksamheten som spelar en viktig roll i
utvecklingen mot en produktion i långa serier. Åtgärder måste vidtas i syfte
att öka standardiseringen och användningen av standardiserade produkter.
Den som villkor för statligt bostadslån föreskrivna standarden bör successivt
ökas. När det gäller småhusfabrikernas typhussortiment anser utredningen
att en variantbegränsning skulle kunna medföra rationaliseringsvinster och
framför allt en genomsnittligt sett bättre planlösningskvalitet. Mönsterplaner
utarbetade genom bostadsstyrelsen torde i viss utsträckning kunna ge en
sådan standardiseringseffekt.
I fråga om byggherrefunktionen inom småhusbyggandet anför utredningen
alt den är mycket splittrad. Uppskattningsvis påbörjar årligen ca
15 000 olika byggherrar ett eller flera småhusprojekt. Av dessa är ungefär
500 byggherrar för gruppbyggen. Större delen av de övriga är engångsbyggherrar
som bygger för egen räkning. Den genomsnittliga projektstorleken
för gruppbyggen understiger 20 hus. Småhusbyggandet sker med få undantag
i små projekt utan större möjligheter till kontinuitet, samordning och
serieproduktion i fråga om organisation och byggplatsarbete.
Åtgärder för byggherresamordning är enligt utredningen nödvändiga.
Ansvaret för skapandet av en rationell byggherrestruktur ligger i första
hand på kommunerna. Vid planeringen av bostadsbyggandet och vid fördelning
av mark och lånemedel måste kommunerna mer än hittills beakta produktionens
krav på seriebyggande och kontinuitet. Uppsplittringen av byggandet
på många och små projekt måste undvikas. Kommunen bör verka
för en samordning mellan olika byggherrars verksamhet.
I fråga om de egentliga byggherrefunktionerna har kommunerna inom
flerfamiljshusbyggandet en omfattande organisation genom de allmännyttiga
bostadsföretagen. För småhusbyggandet är däremot kommunernas
208 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
byggherreorganisation relativt outvecklad bortsett från de största kommunerna
som i regel bär särskilda organ för småhusbyggande på kommunal
mark.
Arbetsuppgifterna för ett kommunalt byggherreorgan med speciell inriktning
på småhusbyggande torde i stort sett vara desamma som de allmännyttiga
företagens uppgifter inom flerfamiljshusbyggandet. Produktionen
av flerfamiljshus och småhus har ofta ett så nära samband att ett allmännyttigt
företag lämpligen kan och bör svara för byggande av båda dessa hustyper.
Därigenom kan den tidigare berörda integrationen av flerfamiljshusområden
och småhusområden lättare komma till stånd.
Mindre kommuner torde som regel inte ha möjlighet att hålla sig med ett
eget specialiserat byggherreorgan. Enklare byggherreuppgifter kan i dessa
fall skötas av andra kommunala organ. Genom ett interkommunalt samarbete
kan dock kommuner med ett relativt begränsat byggande samordna
sina projekt när det gäller planering, upphandling och byggande. Samarbetet
bör i vissa fall kunna organiseras av kommunerna länsvis. Som målsättning
bör gälla att sådana samordnade projekt bör omfatta 200—300 hus avsedda
att byggas kontinuerligt under en treårsperiod. Samordningen bör skötas av
ett särskilt organ som är gemensamt för de samverkande kommunerna. Enligt
utredningens mening är det närmast en uppgift för Svenska kommunförbundet
och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) att i samarbete
med bostadsstyrelsen utreda och ta initiativ till en utveckling av kommunala
och interkommunala byggherreorgan som kan svara för planering,
projektering och upphandling av småhus.
När det gäller styckebyggandet framhåller utredningen att det finns uppenbara
svårigheter för den enskilde byggherren att utan kvalificerat biträde
planera, projektera och upphandla entreprenader, material och arbete.
Utredningen pekar på att byggnadsnämnder och förmedlingsorgan är skyldiga
att lämna viss service. Ofta är dock dessa organs resurser alltför begränsade
för att de skall kunna ge tillräcklig hjälp åt presumtiva småhusbyggare.
Det är önskvärt att byggnadsnämndernas och förmedlingsorganens
resurser och funktion som serviceorgan byggs ut. Bostadsstyrelsen, planverket
och kommunförbundet bör kunna påverka utvecklingen på detta
område genom information till byggherrar och kommuner.
Särskilt yttrande har avgetts av ledamoten Källenius med instämmande
av experten Blomgren.
I yttrandet framhålls att utredningen borde ha undersökt funktions- och
miljökrav i fråga om småhus och småhusområden så som de ses från konsumenternas
utgångspunkter. Sådana undersökningar skulle bl. a. vara värdefulla
för stadsplanerare och småhusproducenter. Vidare sägs att utredningens
bedömning av de småhusproducerande företagen inte ger full rättvisa
åt dessa företag och deras produkter. Det sker ett intensivt utvecklingsarbete
inom företagen i en skarp och för konsumenten fördelaktig konkurrens.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 207
När det gäller kommunernas medverkan i småhusproduktionen ifrågasätts
utredningens rekommendationer. Det finns risk för att alltför omfattande
ingripanden i produktionen från kommunens sida skulle få en utvecklingshämmande
och konkurrensbegränsande effekt.
Vissa frågor rörande upprustning av flerfamiljshus
Saneringsutredningen1, som tillsattes den 19 december 1968 för att behandla
frågor om såväl upprustning och modernisering som totalförnyelse
av äldre bostadsområden, har i skrivelse den 9 juni 1969 föreslagit ändring
av bestämmelserna för bostadslån till upprustning av vissa fastigheter.
Över skrivelsen har yttranden avgetts av bostadsstyrelsen, statens institut
för byggnadsforskning, fullmäktige i riksbanken, Svenska kommunförbundet,
Hyresgästernas riksförbund, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars
riksförbund u. p. a. (HSB), SABO, Svenska byggnadsarbetareförbundet,
Svenska byggnadsentreprenörföreningen med instämmande
från Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska riksbyggen samt Sveriges
fastighetsägareförbund.
Saneringsntredningens förslag
Utredningen framhåller att enligt beslut av 1987 års riksdag bostadslån
får beviljas för upprustning av lägenheter i flerfamiljshus. Denna långivning,
som har karaktär av försöksverksamhet, syftar till att inom det äldre
bostadsbeståndet höja lägenheternas standard för en relativt begränsad
återstående brukningstid i avvaktan på att de genom nybyggnad eller genomgripande
ombyggnad kan ersättas med tidsenliga bostäder. Omfattningen
av arbetena måste med hänsyn härtill bestämmas med beaktande av
den återstående användningstiden av husen.
Enligt gällande bestämmelser skall bostadslån för upprustning av sanerings
fastighet vara nominellt och återbetalas med lika stora årliga belopp.
Amorteringstiden fastställs av länsbostadsnämnden och kan utgöra högst
20 år. Lånet får fördjupas utan prövning av möjligheterna att erhålla underliggande
kredit i öppna marknaden. För den fördjupade lånedelen bestäms
räntan med ledning av den allmänna lånemarknadens villkor för lån med
obunden ränta och med motsvarande förmånsrätt. Bostadslånets normaldel
löper med en ränta som bestäms av Kungl. Maj :t årligen.
Saneringsutredningen anför att erfarenheterna av den pågående försöksverksamheten
hittills är tämligen ringa. I åtskilliga fall har emellertid de
hyreshöjningar, som fordras för den årliga finansieringen efter upprustning,
blivit för höga med hänsyn till de boendes begränsade betalningsförmåga. I
syfte att förbättra finansieringsvillkoren och minska kapitalkostnaderna i
1 Generaldirektören Bertil Sännås, ordförande, riksdagsmännen Alvar Andersson, Sven Ekström
och Bertil Pettersson, direktörerna Claes Breitholtz, Erik Johannesson och Sten Källenius
samt förbundsordföranden Erik Svensson.
208 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
början av bostadslånets löptid diskuterar utredningen olika finansieringsvillkor
och föreslår vissa omedelbara och tillfälliga åtgärder. Utredningen
föreslår att villkoren för bostadslån till upprustning av flerfamiljshus ändras
så att för bostadslånet i dess helhet, alltså även för den fördjupade lånedelen,
skall gälla den räntesats som Kungl. Maj :t fastställer för ett kalenderår
i sänder och att lånet får vara annuitetslån samt att annuiteterna beräknas
sä att amorteringen blir slutförd inom det antal år, dock högst 20 eller,
när särskilda skäl föreligger, högst 25, som länsbostadsnämnden bestämmer.
För att inte annuiteten skall behöva omräknas vid förändringar i bostadslåneräntan
bör annuiteten beräknas på en viss räntesats, enligt utredningen
förslagsvis 6 %. Ränta och amortering får därvid betalas i form av dels
annuitet och dels en tilläggsränla som motsvarar skillnaden mellan bostadslåneräntan
och den i annuiteten ingående räntan.
Utredningen understryker att de föreslagna åtgärderna skall betraktas
som tillfälliga i avvaktan på utredningens slutliga överväganden och förslag
och statsmakternas ställningstagande till dem.
Remissyttranden över saneringsutredningens förslag
Samtliga remissinstanser tillstyrker saneringsutredningens förslag. HSB
vill med hänsyn till att utredningens förslag är att betrakta som tillfälliga
inte motsätta sig de föreslagna amorteringstiderna men framhåller att i
avvaktan på utredningens slutliga förslag och ställningstaganden lånets
amorteringstid bör anpassas efter saneringsfastighetens konstruktionssätt
och de planmässiga förutsättningarna inom området. Dessa förhållanden
anses i många fall kunna leda till att fastigheternas livslängd blir längre än
de 20 eller då särskilda skäl föreligger 25 år som utredningen bar antagit
som längsta livslängd.
Några remissinstanser anser att de nya bestämmelserna bör ges viss retroaktiv
tillämpning. Svenska kommunförbundet förutsätter sålunda att ändringar
i bestämmelserna ges en sådan utformning att de kan tillämpas även
på tidigare beviljade lån. Bostadsstyrelsen ifrågasätter om inte övergångsbestämmelser
bör övervägas, som medger möjlighet för tidigare upprustningsföretag
med utbetalade statslån att i vissa avseenden inordnas under
de fördelaktigare bestämmelser som kan komma att beslutas. SABO föreslår
att fastighetsägare som erhållit beslut om bostadslån enligt nu gällande
bestämmelser ges möjlighet att alternativt välja den aktualiserade
låneformen. önskvärt är också att detta förfarande utsträcks att gälla lån
som redan utbetalats, om detta är tekniskt genomförbart. SABO anser dessutom
att, om lånereglerna med anledning av saneringsutredningens framtida
förslag skulle bli mera gynnsamma, möjligheter bör öppnas att konvertera
lån enligt de tillfälliga bestämmelserna så att dessa nya låneformer kan
utnyttjas.
Sveriges fastighetsägareförbund och Svenska byggnadsentreprenörför -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 209
eningen motsätter sig inte konstruktionen med annuitet. De påpekar emellertid
att denna i vissa fall kan innebära en nackdel eftersom tyngdpunkten
i låneskulden förskjuts framåt i tiden. Detta kan nämligen bli ett hinder i
situationer där en sanering skulle aktualiseras tidigare än som avsetts vid
lidpunkten för upptagandet av lånet.
Fullmäktige i riksbanken förordar att den av saneringsutredningen föreslagna
tekniska lösningen av annuitetsberäkningarna, som syftar till att
undvika omräkningar av annuiteterna i de fall då bostadslåneräntan ändras,
kompletteras med föreskrifter även för det fall då bostadslåneräntan är
lägre än den till grund för annuitetsberäkningarna liggande räntesatsen.
Överenskommelse mellan delegationen för bostadsfinansiering
och kreditinstituten
I prop. 1969: 1 (bil. 13 s. 225) anmäldes att förhandlingar med kreditinstituten
inletts för att lösa vissa problem inom bostadsfinansieringens
område som delegationen för bostadsfinansiering1 aktualiserat i sitt betänkande
Bostadsbyggandets planering och kreditförsörjning (SOU 1968:
30). Delegationen, som inrättades år 1966 för att bereda och avge förslag
avseende vissa frågor och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets
finansiering, har lämnat en redogörelse för dessa förhandlingar och anför
därvid i huvudsak följande.
En överenskommelse träffades den 29 september 1969 mellan delegationen
å ena sidan och Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,
postbanken samt Konungariket Sveriges stadshypotekskassa å andra sidan.
Överenskommelsen syftar till att förbättra bostadsbyggandets finansiering
i olika avseenden.
Delegationen erinrar om att den i sitt betänkande angav följande önskemål
beträffande kreditförsörj ningen i olika avseenden.
1. Systemet med särskilda avgifter för byggnadskrediter slopas.
2. Byggnadskrediterna ersätts med fastighetslån i en mera rationell ordning.
Bindningarna i samband med teckning av obligationer avvecklas. Möjligheterna
ökas till integrerad finansiering, varmed avses att samma kreditgivare
lämnar såväl byggnadskredit som fastighetslån eller i varje fall löfte
om sådant lån.
3. Fastare former för samarbete mellan kreditinstituten vid konsortialavtal
skapas i syfte att lösa de stora fleråriga bostadsprojektens speciella kreditproblem.
Vid årsskiftet 1968—1969 tillsattes en särskild expertgrupp med representanter
för delegationen och de olika bankinstituten med uppdrag att studera
1 Statssekreteraren Reidar Tilert, ordförande, bankdirektören Kurt Eklöf, byråchefen Magnus
Elison, statssekreteraren Kjell-Olof Feldt och överdirektören Bertil Rehnberg. 8
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
210 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
och redovisa förslag till lösningar av olika problem i anslutning till de angivna
önskemålen. På grundval av expertgruppens arbete har överenskommelse
uppnåtts i följande hänseenden.
Expertgruppen har formulerat kontraktsvillkor och ett sätt för uttagande
av byggnadskreditavgift, löftesprovisioner, beredskapsavgifter o. d. som
tillgodoser önskemålen om eliminerande av variationer i kreditkostnaderna.
Bankföreningen och Sparbanksföreningen har rekommenderat sina medlemmar
att i förekommande fall tillämpa det av expertgruppen utarbetade systemet.
I fall då projektet är så stort att behovet av byggnadskredit kan tillgodoses
endast genom samverkan mellan två eller flera kreditgivare kommer
finansieringen i samråd med byggherren att ske på grundval av konsortialavtal.
Expertgruppen har konstaterat att avsevärd tid förflyter mellan färdigställandet
av ett bostadshus och byggnadskreditens ersättande med långfristiga
lån. Detta gäller i fråga om utbetalningen såväl av statliga bostadslån
som övriga fastighetslån. När det gäller statliga bostadslån behöver en
översyn göras i syfte att förenkla ansökningsförfarande och ärendebehandling
och därmed påskynda utbetalningen av lånen.
Enligt expertgruppen har dröjsmål med utbetalning av bottenlån berott
delvis på att byggherren inte haft alla erforderliga handlingar färdiga
men väsentligen på att hypoteksinstituten saknat medel på grund av att de
inte kunnat sälja obligationer. I förhandlingarna har enighet uppnåtts om
att ett väsentligt mål är att nå en förbättring av avlyftssituationen. Under
förutsättning av ett bostadsbyggande på nuvarande nivå bör med tanke på
försäkringsbolagens och AP-fondens växande placeringskapacitet under de
närmaste åren möjligheter finnas att minska den utestående volymen byggnadskrediter
och därmed förkorta väntetiderna. Affärsbankerna, sparbankerna
och postbanken har förklarat sig beredda att svara för de tillskott
till den slutliga finansieringen som visar sig erforderliga för att detta syfte
skall uppnås.
Avlyft av byggnadskrediter bör ske i förhållande till den tid som bostadsprojekten
varit färdiga för inflyttning, dvs. efter anciennitet. Denna princip
bör strikt tillämpas av varje bottenlångivare.
De stora, fleråriga bostadsprojekten har ägnats speciell uppmärksamhet
såväl av expertgruppen som vid de efterföljande förhandlingarna. En av
expertgruppen utarbetad modell för kreditförsörjningen under utbyggnadstiden
till sådana projekt eliminerar de svårigheter som delegationen tidigare
pekat på. Gruppen har även utarbetat ett exempel på kreditavtal avsett att
användas i dessa fall. För dessa projekt bör även en försöksverksamhet inledas
med integrerad finansiering i enlighet med vad delegationen diskuterade
i sitt betänkande. De projekt för vilka Kungl. Maj:t lämnat förhandsbesked
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 211
om bostadslån får genom dessa åtgärder förbättrade finansieringsbetingelser.
Dessa förbättringar bör kunna bilda en utgångspunkt för en bättre finansieringsordning
även för andra stora, fleråriga bostadsprojekt.
Parterna avser att vid framtida överläggningar pröva erfarenheterna av den
nu ingångna överenskommelsen och överväga vilka eventuella förändringar
som då kan vara erforderliga.
Departementschefen
Bostadsbyggandet har under det gångna årtiondet utvecklats mycket gynnsamt.
År 1960 färdigställdes 68 000 lägenheter. År 1967 passerades produktionsnivån
100 000 lägenheter. Under år 1969 torde närmare 110 000 lägenheter
ha färdigställts.
Bostadsproduktionen, som under 1950-talet uppgick till 548 000 lägenheter,
har under 1960-talet omfattat 888 000 lägenheter. Det innebär att enbart
under det sista decenniet mer än 2,5 milj. människor har kunnat flytta in
i nya bostäder av god standard. Den successivt höjda produktionsnivån innebär
vidare att drygt hälften av det miljonprogram för bostadsbyggandet under
perioden 1965—1974, som statsmakterna uttalat sig för, har realiserats
när första hälften av tioårsperioden gått till ända.
1960-talets bostadsbyggande kännetecknas av en kraftig förskjutning
mot regioner med stark befolkningstillväxt, däribland storstadsregionerna.
De tre storstadsregionernas andel av det totala antalet färdigställda
lägenheter ökade från 33 % i genomsnitt under decenniets förra hälft till ca
40 % år 1969. Bostadsbyggandet har i Stor-Stockholm ökat med närmare
två tredjedelar och i Stor-Göteborg och Stor-Malmö i det närmaste fördubblats
sedan år 1960.
Vid sidan om nybyggnadsverksamheten har en omfattande ombyggnadsoch
upprustningsverksamhet pågått. Mellan åren 1960 och 1965 fick minst
100 000 äldre lägenheter modern standard, därav drygt en fjärdedel med
stöd av statliga lån. Den statligt stödda ombyggnads- och upprustningsverksamheten
var väsentligt större under den senare hälften av decenniet.
1968 års riksdag uttalade sig för en preliminär bostad sbyggnadsplan för
år 1969 om 95 000 lägenheter, därav 89 000 statsbelånade och 6 000 inte
statligt belånade. I enlighet med förslag i fjolårets statsverksproposition beslöt
1969 års riksdag att öka planen med 10 000 lägenheter, varvid avräknades
2 000 lägenheter som fått påbörjas hösten 1968 i förskott på 1969 års
ram. Planen kom på detta sätt att omfatta 103 000 lägenheter. Den betraktades
som en riktlinje för vad som borde vara möjligt att sätta i gång med
hänsyn till konjunkturutvecklingen. Kungl. Maj :t bemyndigades att besluta
om ökning av igångsättningen.
De nämnda 8 000 lägenheterna disponerades av Kungl. Maj :t så att ramen
för det statligt belånade byggandet vidgades till 91 000 lägenheter och
212 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
igångsättningsramen för det inte statligt belånade byggandet utökades till
12 000 lägenheter, fördelade med 3 000 på rum i ålderdomshem och 9 000
på övriga lägenheter.
Trots konjunkturuppgången har det — bl. a. genom den restriktiva tillståndsgivningen
i fråga om s. k. oprioriterat byggande — varit möjligt att i
stort bevara balansen på byggmarknaden. Byggnadstiderna för bostäder förlängdes
visserligen något under våren 1969, men eftersläpningen inhämtades
till stor del senare under året.
Påbörjandet under år 1969 kan beräknas ha omfattat ca 104 000 lägenheter.
Säsongfördelningen blev praktiskt taget densamma som år 1968. Nära
50 % av igångsättningen var förlagd till första halvåret och i det närmaste
30 % till tredje kvartalet, vilket är tillfredsställande från sysselsättningssynpunkt.
Förra året påbörjades betydligt fler lägenheter i småhus än under år
1968. Småhuslägenheterna utgjorde ca 32 % av det totala påbörjandet år
1969 mot endast 28 % året dessförinnan.
År 1967 förändrades inriktningen i fråga om lägenhetssammansättningen
i påbörjade flerfamiljshus något jämfört med tidigare år. Det var framför
allt tvårumslägenheter som ökade på bekostnad av lägenheter om tre och
fyra rum. Trenden bestod under år 1968 och av allt att döma även under år
1969. Uppgifter i de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen tyder på att
denna tendens står sig de närmaste åren.
Bakgrunden till bostadsbyggandets ändrade inriktning är framför allt de
svårigheter, som uppkommit på vissa orter att omedelbart avsätta nyproducerade
lägenheter. Enligt undersökningar som bostadsstyrelsen gjort beträffande
andelen lägenheter som stått outnyttjade upp till tre månader efter
färdigställandet har denna andel varit avsevärt större för lägenheter med
tre eller flera rum än för tvårumslägenheter. Uppgifter angående de lägenheter
som blivit inflyttningsfärdiga under andra halvåret 1968 visar dock att
avsättningssvårigheterna har minskat något beträffande såväl större som
mindre lägenhetstyper.
Med hänsyn till såväl dagens som morgondagens efterfrågesituation är
det angeläget att de nya lägenheterna utformas så att framtida sammanslagningar
och andra ändringar av lägenhetssammansättningen underlättas. Bostadsstyrelsen
har i sin mönsterplanverksamhet tagit upp studiet av bl. a.
sådana problem som sammanhänger med möjligheterna att åstadkomma en
anpassning av en viss lägenhetsfördelning till en förändrad efterfrågesituation.
Detta arbete är enligt min mening mycket angeläget.
Kostnaderna inom bostadsbyggandet, vilka ökade starkt under första hälften
av 1960-talet, visade mellan åren 1966 och 1968 inte någon tendens till
stegring. Denna gynnsamma utveckling kan till en del tillskrivas den
bättre balans på byggmarknaden, som jag nyss nämnt. En viss återhållsamhet
beträffande bostädernas standard torde också ha bidragit. Samtidigt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 213
har en stark rationalisering skett inom byggnadsverksamheten. Ett uttryck
för detta är att ökningen av byggnadskostnadsindex med 6 % för nyssnämnda
år inte har slagit igenom i kostnaderna för de färdiga bostäderna.
Tillgängliga uppgifter om kostnaderna under första halvåret 1969, som
dock är preliminära, visar inte heller på någon ökning.
Konjunkturuppgången liar emellertid medfört ett ökat tryck på priserna.
Sålunda har materialpriserna stigit med 5 % under de tre första kvartalen
år 1969. Härtill kommer lönehöjningar till följd av 1969 års löneavtal inom
sbranschen. För att inte dessa pris- och löneökningar skall slå igenom
i kostnaderna för nya bostäder krävs en fortsatt produktivitetsförbättring
inom byggnadsindustrin och målmedvetna åtgärder från kommuners
och byggherrars sida. Det är sålunda av stor betydelse att varje kommun
i planeringen av bostadsbyggandet har en klart utformad hyrespolitisk målsättning
och på olika sätt arbetar för att förverkliga denna. Fortsatta ansträngningar
för att främja byggandets industrialisering är också av stor betydelse
i detta sammanhang. Prisökningarna på byggnadsmaterial kräver
skärpt uppmärksamhet.
Ett led i strävandena att påskynda byggandets industrialisering utgör
den möjlighet att erhålla förhandsbesked om bostadslån för stora fleråriga
bostadsprojekt som öppnades år 1966. Hittills har förhandsbesked meddelats
för 21 projekt med totalt 31 235 lägenheter, varav 5 projekt med 8 537 lägenheter
under år 1969. Kostnaderna för de projekt som har fått förhandsbesked
sistnämnda år har i medeltal legat ca 5 % under kostnadsnivån i
resp. ort, i något fall betydligt lägre.
Bostadsstyrelsen framhåller att de erfarenheter styrelsen samlar genom
verksamheten med förhandsbesked bör tas till vara även i andra projekt.
För att detta skall bli möjligt måste bostadsmyndigheterna få kontakt med
projekten på ett så tidigt stadium, att projektets uppläggning, husens utformning
i olika avseenden in. m. fortfarande kan påverkas. Jag delar denna
uppfattning. De uppgifter bostadsmyndigheterna ålades genom riksdagens
beslut förra året att främja samverkan mellan byggherrar utgör ytterligare
skäl för att länsbostadsnämnderna bör ha kontakt med projekt och byggherrar
redan på ett tidigt stadium. Genom de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen
får nämnderna kännedom om projekt som planeras och möjlighet
att följa dem. Flerårsplaneringen av bostadsbyggandet ger också
nämnderna anledning att diskutera de enskilda projekt som skall rymmas
inom de ramar för statliga bostadslån som kommunerna tilldelas. Härigenom
bör det vara möjligt att tillgodose de angivna önskemålen.
Riktlinjerna för bostadspolitiken innefattar krav på lägsta möjliga kostnad
för bostäder av given kvalitet. En förutsättning för att detta mål skall
kunna förverkligas är att det förekommer effektiv konkurrens inom bostadsbyggandet.
Frågan om konkurrensförutsättningarna på detta område
bär på senare tid tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Jag vill här anmäla att
9 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 13
214 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
jag efter bemyndigande av Kungl. Maj :t i december förra året tillkallat en
särskild sakkunnig för utredning i ämnet.
Den överenskommelse mellan delegationen för bostadsfinansiering och
kreditinstituten för vilken en redogörelse har lämnats i det föregående innehåller
flera betydelsefulla nyheter i fråga om villkoren och formerna för
bostadsbyggandets kreditförsörjning. Bl. a. syftar överenskommelsen till att
de hittillsvarande stora variationerna i fråga om kostnader för byggnadskrediter
skall elimineras, Anciennitetsprincipen för avlyft av byggnadskrediter
slås fast. Bankerna har förklarat sig beredda att svara för erforderliga tillskott
till den slutliga finansieringen. De stora fleråriga bostadsprojekten får
en tryggad finansiering.
Den översyn av ansökningsförfarande och ärendebehandling i syfte att
påskynda utbetalningen av statliga bostadslån som omnämns i överenskommelsen
har enligt vad jag erfarit redan påbörjats inom bostadsstyrelsen.
Två arbetsgrupper arbetar med olika sidor av problemet. Den ena ser över
metoderna för beräkning av låneunderlag, pantvärde och produktionskostnader,
reglerna för kostnadskontroll samt behovet av kostnadsinformation.
Den andra arbetsgruppen ser över kraven på säkerhetshandlingarna och
arbetet med granskningen och kompletteringen av dessa handlingar, översynen
kommer även att beröra frågan om att slopa det slutliga beslutet i
låneärenden, så att endast ett beslut skall fattas i varje låneärende, och
frågan om åtgärder för att bostadslån som avser flera hus skall kunna betalas
ut allteftersom husen färdigställs.
Jag vill i detta sammanhang också erinra om det närmare samarbete mellan
de båda statsägda bankerna postbanken och Sveriges kreditbank, som
nyligen beslutats av riksdagen (BaU 53, rskr 430) på grundval av prop.
1969: 158 med förslag till lag om postbanken. Samarbetet syftar till att påverka
utvecklingen mot en mera effektivt fungerande kreditmarknad. I
propositionen framhålls bl. a. att bostadskreditgivningen är ett viktigt område
för samarbetet. Vidare betonas angelägenheten av att kreditgivningen
anpassas till de bostadspolitiska målen och att de två bankerna genom en
aktiv priskonkurrens bidrar till en allmän nedpressning av kostnaderna för
byggnadskrediter. Bankerna bör också pröva möjligheterna att i första hand
för de stora fleråriga bostadsprojekten tillhandahålla bostadskrediter som
täcker både behovet under byggtiden och den långfristiga finansieringen
under förvaltningstiden. Bankerna bör vidare bilda ett bolag för emission
av bostadsobligationer och avlyft av byggnadskrediter.
överenskommelsen med kreditgivarna och det beslutade samarbetet
mellan postbanken och kreditbanken torde väsentligt förbättra förutsättningarna
för en rationell kreditförsörjning till bostadsbyggandet. Erfarenheterna
av den fortsatta utvecklingen på detta område får läggas till grund
för bedömningen av frågan om andra åtgärder behövs.
Bostadspolitiken berör inte bara själva bostäderna utan också den yttre
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 215
miljön i anslutning till dem. För att bostadsområdena skall fungera väl behöver
de förses med bostadskomplement av olika slag i tillräcklig omfattning
och i takt med byggandet av bostäderna. På olika håll i landet arbetar
man med att få fram integrerade serviceanläggningar i bostadsområdena.
Genom en samordnad planering och förvaltning kan en och samma lokal
utnyttjas för olika ändamål. I flera sådana projekt planerar man att
förlägga lokaler för skola, barntillsyn, fritidsverksamhet, sjuk- och hälsovård
samt kommersiella verksamheter i samma byggnad. På detta sätt utnyttjas
lokalerna bättre vilket medför ekonomiska fördelar samtidigt som
de boendes behov av lokaler tillgodoses bättre.
Vid genomförandet av sådana integrerade serviceprojekt uppstår vissa
problem. Till en del är dessa av organisatorisk art och sammanhänger med
den kommunala planeringen och förvaltningen. Men problemen har också
samband med de statliga finansieringsformerna. För olika slag av lokaler
och verksamheter finns det särskilda statliga stödformer som i allmänhet
handhas av skilda myndigheter. Stödformerna är inte avpassade för integrerade
serviceanläggningar. Till de olika stödformerna är villkor ofta knutna
som innebär att lån utgår endast om lokalerna ges en bestämd utformning
och användning. Utgångspunkten är inte sällan att lokalerna byggs fristående
och med ett fixerat användningssätt. Vissa administrativa och praktiska
svårigheter uppstår genom att olika låne- och bidragsgrundande beräkningsregler,
olika kapitalkostnadsvillkor och olika kvalitetskrav måste beaktas.
Servicekommittén utreder f. n. hur de antydda problemen skall kunna
lösas. Några projekt som inrymmer sådana problem är emellertid planerade
och måste påbörjas innan ställning kan tas till kommitténs kommande förslag.
I avvaktan härpå har jag i samråd med servicekommittén påbörjat undersökningar
om vad som kan göras övergångsvis inom ramen för nu gällande
bestämmelser. Det har därvid visat sig att finansieringen av skolbyggnadsdelen
av en integrerad anläggning inrymmer många problem. Ett alternativ
till nuvarande finansieringsordning är att låta denna del få innefattas
i pantvärdet för bostadslån. De fortsatta undersökningarna får visa om
en samordnad finansiering kan väsentligt underlättas härigenom. Det ankommer
på Kungl. Maj :t att besluta om grunderna för beräkning av pantvärde.
Jag har för avsikt att i den mån det visar sig lämpligt föreslå Kungl.
Maj :t att övergångsvis efter prövning i varje särskilt fall medge en sådan
vidgning av pantvärdet. Jag har funnit det lämpligt att riksdagen på detta
sätt underrättas om den planerade verksamheten.
Under senare år har behovet av konsumentupplysning om bostäder fått
ökad aktualitet. Till en del sammanhänger detta med de svårigheter som
byggherrarna i vissa fall har haft att få avsättning för nyproducerade lägenheter.
De har därför sökt öka intresset för dessa lägenheter. Byggföretagen å
sin sida har utvecklat egna byggsystem som de vill underlätta intro
-
216 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
duktionen av genom aktiva försäljningsåtgärder riktade mot kommuner
och byggherrar. I viss utsträckning har företagen också vänt sig direkt till
konsumenterna.
Producentsidans försäljningsansträngningar kan vara av värde också för
bostadskonsumenterna. Det finns emellertid enligt min mening behov av en
informations- och upplysningsverksamhet som tillgodoser vidare syften än
dem som företräds av den producentdominerade marknadsföringen. Från
bosladskonsumenternas synpunkt behövs bättre underlag för bedömning av
kostnader och kvaliteter hos bostaden och olika bostadsalternativ. En sådan
information kan öka bostadskonsumenternas möjligheter att påverka bostadsproduktionens
inriktning och utformning. Det finns också skäl att inrikta
konsumentupplysningen på värdet av en god bostad och en god boendemiljö,
bl. a. som motvikt till den intensiva marknadsföringen av annan
konsumtion.
Bostadsstyrelsen avser att ta initiativ till en utredningsgrupp med representanter
för berörda myndigheter och organisationer för att behandla frågan
om konsumentupplysning inom bostadssektorn med nyss angiven inriktning.
För egen del vill jag understryka att det med hänsyn till samhällets
ansvar för bostadsförsörjningen och dess åtgärder för att minska skillnader
i boendestandard behövs en annan inriktning av upplysnings- och informationsverksamheten
än den som förekommer på andra konsumtionsområden.
Som redovisats i det föregående har bostadsstyrelsen i sin anslagsframställning
berört frågan om miljöns anpassning för handikappade och redogjort
för det arbete som pågår inom styrelsen i syfte att förbättra de
handikappades möjligheter att leva ett normalt liv i bostadsområdena.
Styrelsen menar att det i allmänhet går att åstadkomma en god anpassning
av lägenheter, bostadshus och yttre miljö till de handikappades behov
genom ganska enkla åtgärder om problemen beaktas redan vid projekteringen.
Enligt min mening har styrelsen här pekat på en viktig jämlikhetsfråga.
Fysiskt, psykiskt och socialt handikappade människor bör ha möjligheter
att som andra delta i aktivt arbets- och fritidsliv och ha kontakter med människor
med skilda intressen. Vår utbildnings- och arbetsmarknadspolitik tar
sikte på att åstadkomma sådana möjligheter för de handikappade. Det är
angeläget att också bostäder och yttre miljö samt kommunikationer och gemensamhetsanordningar
av skilda slag utformas så att nämnda syften
främjas.
För många handikappade kan en lämpligt utformad bostad och miljö
med tillgång till service av olika slag vara ett realistiskt alternativ till
institutionell vård. Exempel på detta utgör det servicehus i Svedmyra i
Stockholm som invigdes förra året och stiftelsen Fokus’ bostäder för svårt
rörelsehindrade. För mindre svårt handikappade kan en väl utformad
boendemiljö medföra att hjälpbehovet minskar. Många anordningar för
handikappade är av värde också för den som inte är sjuk eller handi
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 217
kappad. Jag delar styrelsens uppfattning att merkostnaderna för en generell
handikappanpassning av lägenheter och miljö bör vägas mot de
kostnadsbesparingar som kan uppkomma genom mindre belastning på
institutioner för sluten vård.
Bostadsstyrelsen har upplyst att den i sin nya upplaga av skriften God
Bostad kommer att belysa såväl möjligheterna att ge lägenheter, bostadshus
och utomhusmiljö en generell handikappanpassning som därmed förenade
kostnader. Det är enligt min mening betydelsefullt att ett planeringsunderlag
av detta slag kommer fram.
Frågor som har betydelse för utvecklingen av småhusbyggandet har tagits
upp av såväl bostadsstyrelsen i dess anslagsframställning som byggindustrialiseringsutredningen
i det betänkande som jag har redogjort för i det
föregående.
Under en följd av år har småhusen ökat i storlek. Bl. a. på grund härav
har de blivit allt dyrare. I likhet med bostadsstyrelsen anser jag att en
ökad produktion av mindre och billigare småhus bör stimuleras. Därigenom
kan också mindre hushåll och hushåll med begränsad betalningsförmåga få
större valfrihet beträffande boendeform. Som både styrelsen och utredningen
framhåller är det angeläget att småhus i ökad omfattning byggs integrerat
med flerfamiljshus för att motverka den segregation som renodlade småhusområden
med stora lägenheter innebär. Även möjligheterna att bygga ut
servicen för dem som bor i småhus underlättas härigenom.
De för bostadslån gällande föreskrifterna om minsta yta och rumsantal
för småhus kan i viss mån vara till hinder för en utveckling mot ökad produktion
av småhus för mindre hushåll. Jag biträder därför förslaget att
dessa föreskrifter upphävs. Ändringen bör genomföras den 1 juli 1970.
Byggindustrialiseringsutredningen har i fråga om genomförandet av småhusproduktionen
understrukit kommunernas centrala roll, bl. a. då det
gäller att minska uppsplittringen på små och spridda husgrupper som ofta
byggs utan kontinuitet och samordning. Utredningen föreslår en råd åtgärder
för att rationalisera småhusbyggandet. Utredningen har redovisat synpunkter
på det utvecklingsarbete som behövs härför och har också lagt fram
förslag till vissa konkreta åtgärder i detta syfte. Dessa förslag får prövas
när betänkandet har remissbehandlats.
Sedan den 1 juli 1967 får bostadslån beviljas till upprustning av lägenheter
i flerfamiljshus. Upprustningsarbetena förutsätts vara begränsade med
hänsyn till att lägenheterna så småningom skall genomgå genomgripande
ombyggnad eller ersättas genom nybyggnad. Bostadslån hade tidigare utgått
till ombyggnad av flerfamiljshus endast när syftet varit att åstadkomma
lägenheter jämförbara med nybyggda lägenheter. Genom långivningen till
begränsad upprustning av flerfamiljshus, som har karaktär av försöksverksamhet,
har ett alternativ till den hittills bedrivna förnyelseverksamheten
tillskapats.
218 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
Erfarenheterna av långivningen är ännu begränsade. Det har emellertid
i många fall visat sig möjligt att åstadkomma väsentliga förbättringar av
äldre bostäder till förhållandevis måttliga kostnader. På grund av gällande
kapitalkostnadsvillkor har emellertid hyrorna efter upprustningen i vissa
fall blivit lika höga som hyrorna i lägenheter som undergått genomgripande
ombyggnad. Orsaken härtill är bl. a. att det nuvarande systemet med
rak amortering vid återbetalning av lånen medför höga kapitalkostnader i
början av lånetiden.
Saneringsutredningen har föreslagit att lånevillkoren ändras i syfte att
minska och i viss omfattning i tiden utjämna kapitalkostnaderna för begränsad
upprustning av flerfamiljshus. Utredningen föreslår att bostadslånet
får återbetalas med annuitet. Detta ger konstanta kapitalkostnader under
lånets löptid och därför jämfört med rak amortering lägre kapitalkostnader
i början av denna tid. Enligt förslaget skall vidare räntan på fördjupad
del av bostadslånet, som nu utgår enligt lånemarknadens villkor, löpa med
samma ränta som gäller för lånets övriga del. Bostadslåneräntan kan antas
vara genomsnittligt lägre än marknadslåneräntan för bottenlån under lånets
löptid. Förslaget innebär därför att räntekostnaderna och därmed också
hyrorna blir lägre än om nuvarande räntevillkor tillämpas. Utredningen
föreslår slutligen att amorteringstiden som nu är högst 20 år får utsträckas
till högst 25 år när särskilda skäl föreligger.
Saneringsutredningens förslag har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.
För egen del kan jag ansluta mig till utredningens synpunkter på behovet
av att främja upprustningsverksamheten genom vissa jämkningar i
lånevillkoren. Jag förordar därför förslagen beträffande enhetlig ränta på
bostadslånet och återbetalning genom annuitet. Däremot är jag i avvaktan
på saneringsutredningens slutliga förslag inte beredd att förorda att amorteringstiden
förlängs.
Konstruktionen med annuitet kan som några remissinstanser har påpekat
innebära en nackdel i situationer då en framtida sanering aktualiseras
tidigare än som avsågs när lånet togs upp. Fastigheten är då belastad med
en större låneskuld än And rak amortering. Med anledning härav vill jag
framhålla att ovisshet om den framtida saneringstidpunkten, t. ex. som en
följd av oklarheter i den kommunala planeringen, påkallar särskild uppmärksamhet
från den lånebeviljande myndighetens sida vid bestämmande av
amorteringstiden.
Annuiteten bör i enlighet med utredningens förslag grundas på en fast
ränta för att den inte skall behöva räknas om vid förändringar i bostadslåneräntan.
Jag förordar att annuiteten grundas på en räntesats av 6,5 %.
Skillnaden mellan aktuell bostadslåneränta och den ränta som annuiteten
beräknas på bör beaktas vid varje aviseringstillfälle så att ränteskillnaden
läggs till eller dras av från annuiteten.
De av mig förordade ändrade bestämmelserna bör gälla fr. o. m. den
1 juli 1970.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 219
Några remissinstanser har yrkat att bestämmelserna skall tillämpas retroaktivt.
När det gäller beviljade men inte utbetalade lån förordar jag att bestämmelserna
blir tillämpliga. Beträffande redan utbetalade lån bör bestämmelsen
om enhetlig ränta få tillämpas. Däremot bör övergång till annuitet
inte komma i fråga för redan utbetalade lån.
I detta sammanhang vill jag anmäla att Näringslivets byggnadsdelegation
har gjort framställning om avveckling av det s. k. paritetslånesystemet inom
den statliga bostadslångivningen. Delegationen anser att systemet är förenat
med betydande framtida ekonomiska risker från såväl fastighetsförvaltningssynpunkt
som statsfinansiell synpunkt. Särskilt pekar delegationen
på att finansieringsformen utsätts för stora påfrestningar om byggnadspriserna
ökar långsamt och räntenivån samtidigt är hög. Systemet ger enligt
delegationens uppfattning dessutom incitament till byggnadskostnadsstegringar
och därmed också till hyreshöjningar. Delegationen hemställer
därför att den omfördelning i tiden av räntebetalning och amortering som
systemet innebär ändras så att, efter viss övergångstid, ränta och amortering
betalas på bostadslånet redan från början av lånets löptid.
Avvecklingen bör enligt delegationens mening genomföras under en tid
av tio år. Med utgångspunkt i vissa antaganden i fråga om utvecklingen av
bl. a. räntor och byggnadskostnader finner delegationen det möjligt att
genomföra en sådan avveckling genom en successiv höjning av basannuiteten
så att denna stiger från nuvarande 5,1 % till 6,69 % år 1979. Avvecklingen
skulle, om hänsyn tas till beräknade ökningar av driftkostnaderna,
innebära en årlig kostnadsökning med 3,86 %. Delegationen anser att
en motsvarande hyreshöjning kan ske utan ändring av bostadskostnadernas
andel av inkomsten.
I yttrande över delegationens framställning anför bostadsstyrelsen att
förslaget till avveckling av paritetslånesystemet är mindre anpassningsbart
till ändrade förutsättningar i fråga om räntenivå och ändrade hyrespolitiska
bedömningar. I anslutning härtill erinrar styrelsen om att ovisshet råder
om kostnadsutvecklingen och om den framtida räntan på fastighetslån.
Det nuvarande lånesystemet medför, till skillnad från delegationens
förslag, att bostadskostnaderna avskärmas från inverkan av räntevariationer
och att hyressplittring motverkas. Systemet ger också förutsättningar
för att i framtiden anpassa bostadskostnaderna till en fortsatt inkomststegring.
Ändringar av basannuiteten kan göras med utgångspunkt
i hyrespolitiska bedömningar.
Även om utvecklingen i det inledande skedet av systemets tillämpning
inte har helt stämt överens med antagandena om den långsiktiga utvecklingen,
föreligger det enligt bostadsstyrelsens mening inte skäl att avveckla
systemet. Styrelsen framhåller att det kan uppkomma anledning att vidta
ändringar i systemet men att erfarenheterna hittills är för begränsade för
att ge underlag för en omprövning.
För egen del vill jag erinra om att det vid lånesystemets tillkomst förut -
220 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
sattes att basannuiteten skulle kunna ändras, både uppåt och nedåt. En
höjning av basannuiteten skulle kunna komma i fråga om byggnadskostnaderna
och därmed paritetstalet stiger mindre än vad som förutsatts eller
om den allmänna räntenivån överstiger den antagna. Genom en sådan höjning
skulle man kunna undvika den förlängning av statslånets amorteringstid
som eljest skulle följa av en sådan kostnads- och ränteutveckling. Näringslivets
byggnadsdelegation syftar däremot med sitt förslag om höjning av
basannuiteten till att avveckla paritetslånesystemet. Det skulle innebära att
man övergav vissa grundläggande principer för bostadsfinansieringen som
fastställdes av 1967 års riksdag, nämligen att hindra tillfälliga räntevariationer
från att påverka boendekostnaderna och undvika hyressplittring
mellan olika årgångar av hus.
Erfarenheterna av lånesystemet under de två år det har tillämpats är, som
bostadsstyrelsen framhållit, begränsade och ger enligt min uppfattning inte
underlag för att överge de grundläggande principerna för bostadsfinansieringen.
I likhet med bostadsstyrelsen anser jag att de hittillsvarande erfarenheterna
inte heller motiverar andra ändringar i systemet.
Emellertid vill jag i anslutning till vad delegationen anfört framhålla att
långsamt stigande byggnadskostnader i förening med en hög räntenivå, om
sådana förhållanden består någon längre tid, kan leda till betydligt större
skuldökningar och längre amorteringstider än som kan accepteras. Det är
därför angeläget att utvecklingen noga följs och att beräkningar fortlöpande
företas i fråga om skuldökning, amorteringstider och de ändringar av basannuiteten
som kan behövas med de utgångspunkter som systemet bygger
på. Beräkningsarbetet, som bör omfatta även räntelånen, ankommer i första
hand på bostadsstyrelsen. Jämsides härmed är det nödvändigt att göra bedömningar
från hyrespolitisk och bostadssocial synpunkt av utrymmet för
höjning av basannuiteten eller andra åtgärder. Jag har för avsikt att låta
göra sådana bedömningar i särskild ordning med sikte på att förslag i dessa
frågor skall kunna föreläggas riksdagen så snart underlag härför föreligger.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t fastställt paritetstal
som skall tillämpas under år 1970. Talen är 1,01 för hus som färdigställts
före år 1969 och 1,00 för hus som färdigställs år 1969 eller 1970. Jag
vill vidare erinra om att Kungl. Maj :t fastställt räntan för statliga bostadslån
till 7,5 % för år 1970.
Enligt gällande bestämmelser utgår tomträttslån och markförvärvslån
till primärkommun eller till kommunalförbund mellan primärkommuner.
Däremot står dessa låneformer inte öppna för kommunalförbundet för Stockholms
stads och läns regionala frågor (KSL) som är ett kommunalförbund
mellan stad och landstingskommun. KSL har nu gjort framställning om
att tomträttslån och markförvärvslån skall få utgå även till KSL och fr. o. m.
den 1 januari 1971 till Stockholms läns landstingskommun.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 221
Med anledning härav vill jag erinra om att ett lidigare förslag om vidgning
av tomträttslångivningen till att omfatta landstingskommun behandlades
i prop. 1967: 100 (s. 198). Föredragande departementschefen ansåg sig inte
böra biträda förslaget med hänsyn till att bostadsförsörjningen i princip är
en primärkommunal angelägenhet men framhöll att frågan borde övervägas
på nytt om landstingskommun framdeles skulle komma att överta primärkommunala
uppgifter på samhällsbyggandets område. Riksdagen (SU
100, rskr 265) beslöt i enlighet härmed.
Kungl. Maj :t bär sedermera förordnat, att Stockholms stad den 1 januari
1971 skall inträda i Stockholms läns landstingskommun. För indelningsändringens
genomförande gäller bl. a. att beslutanderätten i landstingskommunen
enligt den nya indelningen med vissa begränsningar skall tillkomma
fullmäktige i KSL innan indelningsändringen träder i kraft. Enligt förbundsordningen,
som i detta hänseende äger tillämpning fr. o. m. den 1 april 1969,
skall KSL bl. a. i samverkan med berörda kommuner främja bostadsförsörjningen
i Stockholms län. För fullgörande härav äger KSL förvärva mark för
bostadsbebyggelse och övrigt samhällsbyggande i anslutning härtill samt för
friluftsliv. Vidare får KSL i den utsträckning och på de villkor varom avtal
träffas med berörd kommun utföra markplanering, exploateringsarbeten
och husprojektering samt bygga eller låta bygga bostadshus, centrumanläggningar
och erforderliga anordningar ävensom medverka vid finansieringen av
de med utbyggnaden förenade kostnaderna. Dessa uppgifter avses bli överförda
till landstingskommunen vid samgåendet. Det bör i sammanhanget
nämnas att lagen (1969:215) med särskilda bestämmelser om Stockholms
läns landstingskommun ger denna kommun befogenhet att — utöver vad
som följer av landstingslagen — handha vissa primärkommunala angelägenheter
som avser del av landstingskommunens område, om det är påkallat
med hänsyn till betydande behov av samverkan mellan kommunerna i
nämnda del av området.
Mot bakgrund av den här lämnade redogörelsen anser jag mig böra förorda
att tomträttslån och markförvärvslån fr. o. m. den 1 juli 1970 får utgå
till Stockholms läns landstingskommun. Härav följer att lånebestämmelserna
samtidigt blir tillämpliga på KSL.
I den mån förhållanden, vilka motsvarar dem som enligt min redogörelse
föreligger i Stockholms läns landsting, framdeles kommer att föreligga
i andra landstingskommuner bör det ankomma på Kungl. Maj :t att
besluta om anpassning av lånebestämmelserna till dessa förhållanden.
Till t rågan om ändring av bestämmelserna om markförvärvslån återkommer
jag i det följande vid anmälan av anslaget Lånefonden för kommunala
markförvärv (p. IV: 12).
I den bostadspolitiska debatten har bostadsefterfrågans framtida utveckling
och bostadsbyggnadsbehovet allt mer uppmärksammats. Statsmakterna
har som förut nämnts uttalat sig för ett bostadsbyggnadsprogram omfat10
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 13
222 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
tande 1 milj. nya lägenheter under en tioårsperiod fram t. o. in. år 1974. Bostadsbyggnadsutredningen
som under år 1965 redovisade beräkningar
över bostadsefterfrågans utveckling och bostadsbyggnadsbehovet för perioden
1960—1975 kom till resultatet att en bostadsproduktion av minst denna
omfattning var behövlig för att möta den växande efterfrågan och för att
tillgodose eftersatta gruppers behov av rymliga och sunda bostäder.
Miljonprogrammet är väl motiverat och bör realiseras. För att nå detta mål
krävs ett bostadsbyggande på omkring 100 000 lägenheter per år t. o. m. år
1974. Att ett så omfattande bostadsbyggande behövs framgår bl. a. av att ett
stort antal personer utan egen lägenhet alltjämt är anmälda hos landets bostadsförmedlingar.
Vidare kan man räkna med att inkomsterna ökar och
därmed möjligheterna att förverkliga önskemålen om större och bättre utrustade
lägenheter. Det finns fortfarande ett stort antal omoderna och halvmoderna
lägenheter som behöver moderniseras eller ersättas med nya. Omflyttningen
inom landet ställer krav på en hög bostadsproduktion på expanderande
orter. Även invandringen av arbetskraft bör uppmärksammas.
Det är enligt min mening angeläget att ett så säkert underlag som möjligt
erhålls för en bedömning av bostadsefterfrågans utveckling på längre
sikt. Bostadsstyrelsen arbetar med en prognos över bostadsefterfrågans utveckling
under åren framöver. Arbetet ingår som ett led i 1970 års långtidsutredning
och torde i huvudsak kunna slutföras under våren. Styrelsen
kommer att ge en detaljerad redovisning för perioden 1970—1975 och något
mera översiktliga uppgifter för den därpå följande femårsperioden. För
1980-talet kommer styrelsen att göra en mera allmän bedömning av tänkbara
utvecklingstendenser. Prognosarbetet kommer att mynna ut i data
som anger bostadsefterfrågans omfattning och inriktning och det därav föranledda
bostadsbyggnadsbehovet.
När bostadsstyrelsens prognosarbete slutförts får det övervägas om ytterligare
åtgärder erfordras för att bedöma det långsiktiga bostadsbyggnadsbehovet.
I anslutning till vad jag bär sagt om bostadsbyggnadsbehovet anhåller jag
att få ta upp frågan om bostadsbyggnadsplanen.
Vid föregående års riksdag beslöts att bostadsbyggnadsplanen i fortsättningen
skall ha ett femårigt perspektiv. För de två första åren i planperioden
skall planen omfatta hela riket, för de tre senare endast orter med klart
expansivt näringsliv och en långsiktigt positiv befolkningsutveckling.
Planen skall innehålla eit garanterat program och för de tre första åren
dessutom en projektreserv. Det garanterade programmet skall avse enbart
bostadsbyggande med statliga lån.
Det garanterade programmet skall något understiga den nivå som i och
för sig är möjlig att uppnå med hänsyn till den aktuella konjunkturbedömningen.
Projektreserven bör vara så stor att den ger utrymme för att öka
bostadsbyggandet upp till nyssnämnda nivå men också därutöver om
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 223
konjunkturutvecklingen blir svagare än beräknat.
Övergången till det nya systemet för bostadsbyggnadsplanens konstruktion
skall enligt riksdagsbeslutet ske successivt. En plan enligt den nya modellen
skall fastställas först för tiden fr. o. m. år 1971.
För de två första åren av planperioden fastställdes en ram också för det
bostadsbyggande som finansieras utan statliga lån. Projektreserven omfattade
för nämnda år bostadsbyggande såväl med som utan statliga lån.
För år 1970 antog fjolårets riksdag en preliminär bostadsbyggnadsplan
omfattande 95 000 lägenheter. Den skulle fördelas med 89 000 lägenheter
på statsbelånat och 6 000 på inte statligt belånat byggande. Riksdagen bemyndigade
dessutom Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om planering
och fördelning av en projektreserv omfattande 8 000 lägenheter.
Jag förordar nu att bostadsbyggnadsplanen för år 1970 slutligt bestäms
i enlighet härmed. Planen bör alltså omfatta 95 000 lägenheter fördelade
på statsbelånat resp. inte statsbelånat byggande på angivet sätt. Därtill
kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter. Fördelningen av projektreserven
på statsbelånat och inte statsbelånat byggande bör göras senare
under året på grundval av den konkreta projektplaneringen i kommunerna.
Projektreserven möjliggör en ökning av byggandet upp till den nivå som
bedöms som konjunkturpolitiskt möjlig. Den bedömning som nu kan göras
leder fram till en nivå på ca 100 000 lägenheter. Det bör ankomma på Kungl.
Maj :t att besluta om möjligheterna och sättet för att ta projektreserven i
anspråk.
För år 1971 har riksdagen antagit en bostadsbyggnadsplan enligt den
modell som jag nyss har redogjort för. Detta år var det tredje året i den
planperiod som beslutades av 1969 års riksdag. För år 1971 avsåg beslutet
därför endast bostadsbyggande i klart expansiva orter. Det innefattade ett
garanterat program om 60 000 statsbelånade lägenheter och en projektreserv
om 10 000 lägenheter, likaledes statsbelånade.
Planen för år 1971 bör nu utvidgas till att omfatta hela landet. Jag förordar
därvid att ett garanterat program på 87 000 lägenheter fastställs preliminärt
för det statsbelånade byggandet. Av detta program bör som hittills
en viss del fördelas först senare för att tillgodose behov som uppkommer på
orter där näringslivet snabbt expanderar och andra behov som inte kan
förutses vid den första fördelningen. Omfattningen av inte statligt belånat
byggande beräknar jag till 8 000 lägenheter.
Slutligen förordar jag, att Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande att besluta
om fördelning av en projektreserv för år 1971 omfattande 10 000 lägenheter.
Den bör inte nu fördelas mellan statsbelånat och inte statligt belånat
byggande.
För år 1972, som är den nu aktuella planperiodens tredje år, bör fastställas
ett garanterat program omfattande 60 000 och en projektreserv omfattande
10 000 statsbelånade lägenheter. För åren 1973 och 1974 skall en
-
224 Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
dast ett garanterat program för det statsbelånade byggandet fastställas.
Med hänsyn till den med tidsavståndet ökande osäkerheten i bedömningen
anser jag att programmet nu bör fastställas till 50 000 lägenheter för vart
och ett av åren 1973 och 1974.
Planeringsramen för industriellt byggande bör liksom tidigare omfatta
10 000 lägenheter per år och gälla för åren 1971—1975. Ramen bör kunna
vidgas av Kungl. Maj :t om så visar sig erforderligt.
Jag vill här också erinra om att 1968 års riksdag beslöt att låneramarna
för nybyggnad försöksvis skulle fördelas på län och kommuner i
kvadratmeter våningsyta i stället för i antal lägenheter. Denna fördelningsprincip
har under fjolåret tillämpats beträffande två län. Fr. o. m. år 1970
omfattar försöksverksamheten hela landet. Fördelningen sker alltså nu på
grundval av förut angivna lägenhetsantal och känd genomsnittsyta.
Medelsramen för lån för nybyggnad under år 1970 beräknar jag enligt
följande uppställning. Fördelningen på småhus och flerfamiljshus samt
genomsnittsbeloppen per lägenhet är desamma som bostadsstyrelsen har
räknat med.,
Milj. kr.
Lån för flerfamiljshus (62 300 x 17 500)........................... 1 090
Lån för småhus (26 700 x 23 000)........................... 614
Summa 1704
Medelsramen för beslut om lån för ombyggnader och räntebärande förbättringslån
beräknar jag i överensstämmelse med bostadsstyrelsens förslag
till 170 milj. kr. för såväl år 1970 som år 1971.
Kungl. Maj :t bör som hittills utverka riksdagens bemyndigande att vidga
medelsramen dels vid sådana ändringar i fråga om de genomsnittliga lånebeloppen
som kan bli en följd av ändringar i produktionsinriktning, låneunderlagsnivå
m. m., dels i samband med en sådan ökning av ombyggnads- och
förbättringsverksamheten som kan behövas för att stödja sysselsättningen.
Anslagsbehovet under lånefonden för nästa budgetår bör beräknas till
1 650 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) för år 1970 uttala sig för en bostadsbyggnadsplan omfattande
95 000 lägenheter och för en projektreserv omfattande
10 000 lägenheter,
b) medge att ramarna för bostadslån för nybyggnad bestäms
med utgångspunkt i följande antal lägenheter
år |
1970 ... |
... 89 000 |
99 |
1971 ... |
. . . 87 000 |
99 |
1972 . .. |
... 60 000 |
99 |
1973 ... |
.. . 50 000 |
99 |
1974 ... |
... 50 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 225
c) medge att Kungl. Maj :t meddelar bestämmelser
om projektreserv för åren 1971 och 1972 i enlighet med vad
jag i det föregående har förordat,
d) medge att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas
intill ett belopp av 1 704 000 000 kr. under år 1970,
e) medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt
räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av
170 000 000 kr. under vart och ett av åren 1970 och 1971,
f) medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som
skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder
meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart
och ett av åren 1971—1975,
g) bemyndiga Kungl. Maj:t att under de förutsättningar
som angivits i det föregående besluta om utökning av de
under b och e upptagna ramarna för långivningen såvitt
gäller år 1970 och de under d och f upptagna ramarna,
h) godkänna av mig förordade ändringar i fråga om villkoren
för bostadslån och tomträttslån,
i) till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 1 650 000 000 kr.
IV: 11. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
1968/69 Utgift .............. — Behållning 53 511 545
1969/70 Anslag .............. 1000
1970/71 Förslag ............ 1 000
Lånebestämmelserna finns dels i kungörelsen (1952:465) angående lån
från lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien (ändrad
senast 1965: 87), dels i brev den 27 maj 1966. Dessa bestämmelser innebär
i korthet att lån beviljas dels för vissa byggnadsmaskiner, dels försöksvis
för anläggningar för produktion av byggnadselement. Lån utgår med högst
80 % av anskaffningskostnaden och amorteringstiden är högst 10 år.
Bostadsstijrelsen
Under budgetåret 1968/69 har inga nya lån beviljats. En ansökan har avslagits.
Vid utgången av samma budgetår fanns inga inneliggande obehandlade
ärenden.
Genom amorteringar och inlösen har under budgetåret 1968/69 till fonden
influtit 4 021 490 kr.
Den ingående behållningen på fonden för budgetåret 1969/70 uppgår till
56 milj. kr., varav dock 18,3 milj. kr. är bundna genom beslut om lån som
226 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
ännu ej utbetalats. Det ej disponerade beloppet uppgår således till 37,8
milj. kr., vilket jämte anslaget för budgetåret på 1 000 kr. och inflytande
amorteringar på ca 3 milj. kr. ger ett disponibelt belopp på ca 41 milj. kr.
under innevarande budgetår.
Orsaken till att lånefonden under de senare budgetåren utnyttjats i
mycket ringa omfattning torde få tillskrivas dels att behov av ytterligare utbyggnad
av elementfabriker f. n. inte föreligger och dels att kreditmarknadsläget
möjliggjort finansiering utan anlitande av medel ur fonden. Läget
på kreditmarknaden har emellertid förändrats och behov torde fortfarande
finnas av utrustning för transporter och montage av byggelement.
Vidare kan med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på byggnadsoinrådet
förväntas att maskiner med nyhetsvärde blir aktuella. Styrelsen
finner därför att lånemöjligheten bör behållas. Med hänsyn till storleken
av det outnyttjade beloppet behöver anslaget endast föras upp med
ett formellt belopp.
Departementschefen
I likhet med bostadsstyrelsen anser jag att anslaget i avvaktan på ytterligare
erfarenhet av den tekniska utvecklingen på byggnadsområdet bör kvarstå
och uppföras med ett formellt belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
IV: 12. Lånefonden för kommunala markförvärv
1968/69 Utgift .......... — Behållning 30 000 000
1969/70 Anslag ........ 30 000 000
1970/71 Förslag ........ 30 000 000
Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1968: 227) om markförvärvslån
till kommun. Dessa bestämmelser innebär i korthet att kommun kan
erhålla lån av statsmedel för förvärv av sådan fast egendom som med
hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed
sammanhängande anordning.
Bostadsstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget ökas med 20 milj. kr. till 50 milj. kr. för
budgetåret 1970/71.
Anslaget för budgetåret 1969/70 har fastställts till ett — jämfört med
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 227
närmast föregående budgetår — oförändrat belopp av 30 milj. kr. Beloppet
fastställdes mot bakgrund av begränsade erfarenheter av långivningen och
en ringa efterfrågan på lån. Riksdagen uttalade i sammanhanget (SU
1969: 50, rskr 141) att långivningen för kommunala markförvärv bör fortsätta
enligt beslutade riktlinjer samt att medelsanvisningen bör beräknas i
första hand på grundval av den efterfrågan som visas.
Kungörelsen om markförvärvslån till kommun trädde i kraft den 1 juli
1968. Lån kan sökas för förvärv som gjorts efter denna dag. För förvärv där
förutsättningarna enligt 3 § kungörelsen förelåg under år 1968 utgick ansökningstiden
den 1 mars 1969. Till bostadsstyrelsen hade intill utgången av
budgetåret 1968/69 inkommit ansökningar avseende ett totalt belopp av
43,1 milj. kr. Av detta belopp avser 31,6 milj. kr. förvärv som genomförts
under andra halvåret 1968. Ivungl. Maj :t har beviljat lån avseende sistnämnda
förvärv med ett belopp av 19,7 milj. kr.
De vid 1967 års riksdag (prop. 1967: 100, SU 100, rskr 265) fastställda
grunderna för långivningens inriktning innebar som enda ändamålsbegränsning
att marken skall användas för samhällsbyggande. Långivningen
skulle dock, åtminstone till en början, koncentreras till sådana
markförvärv som gällde nyexploatering. Emellertid föreligger det ett visst
lånebehov även för förvärv av fastigheter inom områden med samlad äldre
bebyggelse. Lånebehovet för sådana förvärv kan antas vara eller komma
att bli betydligt större än vad som kan utläsas ur inkomna låneansökningar.
Det hittills i stort sett goda kreditmarknadsläget liksom de omfattande
kommunala markförvärven åren 1966 och 1967 kan ha dämpat kommunernas
efterfrågan på markförvärvslån. Den nuvarande medelsbegränsningen
kan ha avhållit kommunerna från att söka lån för de jämförelsevis
kapitalkrävande förvärven för saneringsändamål.
Med hänsyn till den korta tid långivningen tillämpats är hittillsvarande
erfarenheter otillräckliga för en tillförlitlig bedömning av kommunernas
framtida efterfrågan på markförvärvslån. Mot bakgrund av de under budgetåret
1968/69 vunna begränsade erfarenheterna av långivningen förutses
emellertid ett lånebehov av ca 50 milj. kr.
Departementschefen
Lån från fonden har hittills avsett markförvärv som genomförts under
budgetåret 1968/69 och totalt har lån beviljats med 32,8 milj. kr. Anslaget för
nämnda budgetår var 30 milj. kr. I avvaktan på ytterligare erfarenheter
förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp
eller 30 milj. kr.
Jag torde här få erinra om att jag under anslaget Lånefonden för bostadsbyggande
(IV: 10) har förordat vissa ändringar av bestämmelserna om
markförvärvslån.
.lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
228 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
a) godkänna av mig förordade ändringar av bestämmelserna
om markförvärvslån,
b) till Lånefonden för komma nato markförvärv för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.
IV: 13. Lånefonden för allmänna samlingslokaler
1968/69 Utgift ................ 2 873 284 Behållning —
1969/70 Anslag .............. 8 000 000
1970/71 Förslag .............. 10 000 000
Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1957:367) om statslån för
anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. (ändrad 1960: 315). Dessa
bestämmelser innebär i korthet att lån beviljas kommun, aktiebolag, förening
eller stiftelse för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnad i syfte
att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Annan ägare av allmänna
samlingslokaler än kommun eller kommunalt företag beviljas även
lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål. Lån utgår med högst 50 %
eller, när synnerliga skäl föreligger, med högst 70 % av låneunderlaget.
Av lånet beviljas viss del som räntefri stående del. Denna del får i regel
inte överstiga 40 % av låneunderlaget.
Riksdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut om lån från
fonden.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag om
8 milj. kr. Riksdagen har medgivit, att lån från fonden beviljas med högst
12 milj. kr. under budgetåret (prop. 1969: 1 bil. 13, SU 11, rskr 11).
Statens nämnd för samlingslokaler
Nämnden hemställer att låneramen för budgetåret 1970/71 bestäms till 20
milj. kr. samt att anslaget förs upp med 7 milj. kr. Vidare hemställer nämnden
i särskild skrivelse att låneramen för budgetåret 1969/70 vidgas från 12
till 17 milj. kr.
Nämnden erinrar om att det numera framstår som en allmänt erkänd
grundsats att behovet av samlingslokaler bör tillgodoses i takt med övrigt
samhällsbyggande. Befolkningsomflyttningar från glesbygd till tätort med
koncentration till de större samhällena påkallar ökade investeringar i såväl
nya samlingslokaler som utbyggnad och modernisering av det äldre beståndet
av statsbelånade samlingslokaler. Det är också nödvändigt att sörja för
de lokaler, som till följd av strukturförändringar på vissa orter drabbats
av ekonomiska svårigheter men som dock bör bibehållas åt den kvarboende
befolkningen.
Med ledning av de bedömningar som riksorganisationerna för samlingslokaler
gjort skulle lånebehovet för budgetåret 1970/71 uppgå till ca 25
milj. kr. Härtill kommer väntade låneanspråk på ca 5 milj. kr. under in
-
Statsverkspropositionen år 1070: Bil. 13: Inrikesdepartementet 229
nevarande budgetår, som inte torde rymmas inom den givna låneramen.
Det totala lånebehovet skulle alltså utgöra omkring 30 milj. kr. Nämnden
ifrågasätter emellertid om en utbyggnad av samlingslokalsbeståndet i den
snabba takt som riksorganisationernas planering förutsätter är genomförbar,
främst med hänsyn till de svårigheter som erfarenhetsmässigt sammanhänger
med kapitalanskaffningen till den del finansieringen ej kan ske
med statsmedel. Nämnden föreslår därför att lån får beviljas intill 20 milj.
kr. under budgetåret 1970/71.
Nämnden anför i sin framställning om förhöjd låneram för budgetåret
1969/70 att summan av hittills under budgetåret beviljade samt av nämnden
tillstyrkta men ännu inte beviljade lån uppgår till drygt 8 milj. kr.
Denua summa motsvarar de låneanspråk som inte har kunnat rymmas
inom låneramen för budgetåret 1968/69. Förhandsgranskade och i övrigt
väntade ansökningar om lån avser lånebelopp om ca 9 milj. kr. Vid en tidpunkt
då tre fjärdedelar av budgetåret återstår uppgår alltså de beräknade
totala anspråken på lån under budgetåret till ca 17 milj. kr., varvid hänsyn
inte tagits till ytterligare låneanspråk som erfarenhetsmässigt torde vara att
vänta. Vid en oförändrad låneram för budgetåret 1969/70 skulle en betydande
del av den låneram, som förutsätts gälla för budgetåret 1970/71, vara
ianspråktagen redan vid budgetårets början.
En förskjutning framåt i liden av det slutliga lånebeslutet kan inte bara
förrycka låntagarens planering utan inverkar även på nytillkommande lånesökandes
möjligheter att erhålla samlingslokalslån. Nämnden har för sin
del funnit en höjning av låneramen till åtminstone 17 milj. kr. påkallad för
att angelägna lånebehov inte skall bli eftersatta.
I sin anslagsframställning har nämnden beräknat anslagsbehovet för
budgetåret 1970/71 med utgångspunkt i det antagandet att 10 milj. kr.
skulle komma att betalas ut under såväl innevarande som nästa budgetår.
Vidare har nämnden räknat med att fonden årligen tillförs ca 3 milj. kr.
i form av amorteringar.
I en senare lämnad komplettering till sin anslagsframställning har nämnden
med ledning av bl. a. från kommunerna och från riksorganisationerna
lämnade specificerade uppgifter för varje särskilt projekt beräknat utbetalningarna
för budgetåret 1969/70 till 15,3 milj. kr. och för budgetåret
1970/71 till 8,5 milj. kr. Därjämte har från riksorganisationerna aviserats
låneärenden till ett belopp av sammanlagt 12,4 milj. kr., som beräknas bli
utbetalat före den 30 juni 1971.
Departementschefen
I avvaktan på resultatet av pågående utredning om statens stöd till samlingslokaler
är jag inte beredd att förorda någon vidgning av låneramen för
innevarande budgetår. Även för budgetåret 1970/71 bör ramen fastställas
till oförändrat belopp, 12 milj. kr.
För att kunna möta en väntad ökning av utbetalningsbehovet förordar jag
230 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet
med ledning av nämndens uppgifter att anslaget för budgetåret 1970/71
ökas med 2 milj. kr. till 10 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) medge att beslut om lån, som skall utgå från lånefonden
för allmänna samlingslokaler, meddelas intill 12 000 000
kr. under budgetåret 1970/71,
b) till Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret
1970/71 anvisa ettinvesteringsanslag av 10 000 000 kr.
V. Fonden för låneunderstöd
V: 9. Lokaliseringslån
Under åberopande av vad jag har anfört vid behandlingen av anslaget
Lokaliseringsbidrag (p. C 1) hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
-
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lokaliseringslån
för budgetåret 1970/71 beräkna ett investeringsanslag
av 200 000 000 kr.
V:10. Räntefria lån till bostadsbyggande
1968/69 Utgift .......... 26 727 844 Behållning 31 126 219
1969/70 Anslag.......... 20 000 000
1970/71 Förslag ........ 9 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för vinterbidrag. Bidragsbestämmelserna
finns i räntelånekungörelsen (1967:553, ändrad senast 1969:131). Dessa
bestämmelser innebär i korthet att bidrag utgår i samband med bostadslån
för den särskilda kostnad som beräknas ha uppstått genom att byggnadsföretaget
bedrivits vintertid.
Från anslaget utbetalas även räntefria lån för studentbostäder som beviljats
enligt bostadslånekungörelsen (1962:537, upphävd 1967:552) samt
räntefria tvätterilån, som beviljats enligt kungörelsen (1961: 153) om tvätterilån
(upphävd 1967: 557). Räntefritt tvätterilån har inte beviljats under
de senaste budgetåren.
Anslaget anvisas med det belopp som behövs för utbetalning av lån och
bidrag under budgetåret.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 231
Bostadsstyretsen
Styrelsen föreslår att anslaget minskas med 10,5 milj. kr. till 9,5 milj. kr.
för budgetåret 1970/71.
Vid utgången av budgetåret 1968/69 uppgick anslagsbehållningen till 31,1
milj. kr. Detta belopp jämte ett anslag av 20 milj. kr. eller sammanlagt 51,1
milj. kr. står till förfogande för utbetalningar under budgetåret 1969/70.
Utbetalningarna av lån kommer enligt styrelsens bedömning att uppgå till
45 milj. kr. under budgetåret 1969/70 och till 3,6 milj. kr. under budgetåret
1970/71. Utbetalningarna av vinterbidrag beräknas till 6 milj. kr. för vart
och ett av budgetåren.
För budgetåret 1969/70 skulle således de totala utbetalningarna på anslaget
uppgå till 51 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 9,6 milj. kr.
Departementschefen
Bostadsstyrelsens förslag innebär att medel nu skall anvisas för utbetalning
av återstoden av de räntefria studentbostadslån som har beviljats enligt
de bestämmelser som gällde till utgången av år 1967. Någon ytterligare
medelsanvisning för ändamålet skulle alltså inte behövas. Jag biträder bostadsstyrelsens
förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 9 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
232
Statsverkspropositionen år 1970: Bil 13: Inrikesdepartementet
Register
Sid. Kr.
1 Översikt
Driftbudgeten
A. Inrikesdepartementet in. in.
13 Inrikesdepartementet .................................. 7 142 000
14 Kommittéer m. m....................................... 5 000 000
15 Extra utgifter...................... 200 000
15 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige................................... 1 000
12 343 000
B. Arbetsmarknad in. in.
16 Statskontorets organisationsförslag
84 Allmänna synpunkter
101 Arbetsmarknadsstyrelsen ............. 43 100 000
105 Arbetsförmedlingen ..................................... 171 600 000
109 Allmänna beredskapsarbeten m. m........................ 380 000 000
115 Särskilda beredskapsarbeten m. m........................ 450 000 000
120 Förläggningsbyggnader m. m............................. 32 500 000
122 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet . . 1 000
123 Arbetsmarknadsutbildning m. m......................... 505 000 000
131 Kontant stöd vid arbetslöshet............................ 226 000 000
133 Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor ............... 5 000 000
134 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade ..... 25 000 000
136 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade.......... 75 000 000
140 Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga............... 12 700 000
142 Statens invandrarverk .................... 9 800 000
144 Omhändertagande av flyktingar .......................... 10 000 000
159 Anpassningsåtgärder för invandrare....................... 2 600 000
161 Undervisning för invandrare i svenska språket in. m......... 20 000 000
161 Arbetsdomstolen ....................................... 529 000
162 Statens förlikningsmannaexpedition....................... 543 000
163 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.............. 9 000
1 969 382 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 13: Inrikesdepartementet 233
Sid. Kr.
C. Regional utveckling
164 Lokaliseringsbidrag ..................................... *10 000 000
164 Bidrag till lokaliseringsutbildning......................... *25 000 000
164 Särskilda stödåtgärder i glesbygder ....................... 5 000 000
166 Bidrag till företagareföreningar m. fl.:
Administrationskostnader ............................. 7 500 000
169 Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks-
och industriföretag m. fl......................... 9 000 000
56 500 000
1). Bostadsbyggande in. m.
171 Bostadsstyrelsen ....................................... 11 692 000
172 Länsbostadsnämnderna ................................. 21 751 000
173 Statens hyresråd ....................................... 1 796 000
174 Statens nämnd för samlingslokaler........................ 189 000
175 Räntebidrag ........................................... 2 000 000
176 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ............. 105 000 000
181 Byggnadsforskning ..................................... 2 400 000
181 Rekonstruktionshidrag till allmänna samlingslokaler ........ 700 000
145 528 000
Summa för driftbudgeten 2 183 753 000
Kapitalbudgeten
IV. Statens utlåningsfondcr
183 Statens hantverks- och industrilånefond ................... 20 000 000
185 Lånefonden för bostadsbyggande ......................... 1 650 000 000
225 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien. . 1 000
226 Lånefonden för kommunala markförvärv .................. 30 000 000
228 Lånefonden för allmänna samlingslokaler .................. 10 000 000
1 710 001 000
V. Fonden för låneunderstöd
230 Lokaliseringslån ........................................ *200 000 000
230 Räntefria lån till bostadsbyggande........................ 9 500 000
209 500 000
Summa för kapitalbudgeten 1 919 501 000
Totalt för inrikesdepartementet 4 103 254 000
* Beräknat belopp
BILAGA 14 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
CIVILDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Genom en reform av departementsorganisationen sommaren 1969 sammanfördes
ärenden avseende kommunerna, regional indelning och förvaltning
samt vissa delar av samhällsplaneringen till civildepartementet. De
ärenden som förut handlagts inom departementet fördes över till finansdepartementet.
Till civildepartementet hör fr. o. m. den 1 juli 1969 ärenden angående
länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
samt de ärenden rörande kommuner, landstingskommuner och administrativ
indelning som inte ankommer på annat departement. I departementet
handläggs vidare ärenden om bebyggelseplanering, byggnads-, lantmäterioch
kartväsen, brandförsvar och beredskap för oljebekämpning. Departementet
organiserades vid nybildningen med en arbetsenhet för länsstyrelserna
in. m. och en för bebyggelseplanering, lantmäteri och kartväsen. De kommunala
indelningsärendena hänfördes till departementets budget- och planeringssekretariat,
som också svarar för utrednings- och försöksverksamheten
beträffande fysisk riksplanering.
Statsmakterna har under år 1969 beslutat om åtgärder för att fullfölja
1962 års kommunindelningsreform. Beslutet innebär att gällande planer
för länens indelning i kommuner i huvudsak kommer att vara genomförda
senast vid årsskiftet 1973—74. Beslut om sammanläggning vid årsskiftet
1970—71 kan f. n. beräknas komma att meddelas för omkring hälften av de
202 återstående kommunblocken.
Genom kommunindelningsreformen skapas större och bärkraftigare kommuner,
vilket stärker förutsättningarna för en väl fungerande kommunal
självstyrelse och därmed för en levande kommunal demokrati. I anslutning
till indelningsreformen har vissa ändringar i kommunallagstiftningen av
betydelse för den kommunala demokratin genomförts. Bl. a. har kommun
och landstingskommun fått befogenhet att besluta om ekonomiskt bidrag
till de politiska partierna. Bestämmelserna om maximering av antalet
kommunfullmäktige har slopats och möjlighet har öppnats att utse suppleanter
för fullmäktige.
1-—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 74
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Frågan om ytterligare åtgärder för att stärka och fördjupa den kommunala
demokratin är sedan våren 1969 föremål för överläggningar mellan
företrädare för de stora politiska partierna, Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet samt för den forskning om den kommunala
demokratin som f. n. bedrivs med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond.
Överläggningarna tjänar som underlag för överväganden om ett
fortsatt utredningsarbete som kommer att sättas i gång inom kort.
Genomförandet av kommunindelningsreformen medför ett betydande arbete
i civildepartementet. Reformens fullföljande bör vidare föranleda att
relationerna mellan staten och kommunerna ägnas ökad uppmärksamhet.
Tillkomsten av starkare kommunala enheter ger anledning att se över
metoderna för och omfattningen av den statliga tillsynen över kommunerna
på skilda verksamhetsområden. Mot bakgrund härav och med hänsyn
till behovet av att förbättra och hålla samman kontakterna med kommunerna
har en särskild enhet för kommunala frågor inrättats inom departementet
den 1 december 1969.
Omfattande utredningar rörande länsorganisationen har pågått under
praktiskt taget hela 1960-talet. År 1967 avslutade länsförvaltningsutredningen
och Iandskontorsutredningen sitt arbete med förslag till omorganisation
av den statliga länsförvaltningen. Samtidigt lämnade länsindelningsutredningen
förslag till ny länsindelning. Dessa utredningar remissbehandlades
i ett sammanhang. År 1968 lämnade länsdemokratiutredningen
ett principförslag, som innebar bl. a. omfattande överflyttning av uppgifter
från de statliga länsorganen till landstingen. Vid remissbehandlingen av
detta betänkande har remissinstanserna också haft tillfälle att återkomma
med synpunkter på de tidigare nämnda utredningarna för att en samtidig
bedömning skulle komma till stånd. Remisstiden gick ut den 1 november
1969.
De sålunda slutförda utredningarna skall nu sammanfattas, kompletteras
och fullföljas genom fortsatt beredningsarbete. Under tiden kommer vissa
partiella förändringar i den statliga länsförvaltningens organisation att aktualiseras.
En principproposition härom avses bli förelagd årets riksdag med
sikte på att ändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1971.
Förarbetena för en fysisk riksplanering fortsätter. Arbetet har hittills
väsentligen haft formen av metodstudier. Vissa resultat har redovisats i en
materialsamling som publicerades sommaren 1969. F. n. pågår en brett upplagd
inventering av anspråken på mark och andra fysiska resurser samt
däremot svarande tillgångar. En skiss till fysisk riksplan beräknas
föreligga klar under år 1971. En rådgivande expertgrupp har tillkallats för
att biträda med metod- och utvecklingsfrågor. Ett stort antal myndigheter,
branschorgan och intresseorganisationer är engagerade i det grundläggande
inventeringsarbetet.
Anslagen för nästa budgetår inom civildepartementets verksamhetsområ -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 74; Civildepartementet 3
de uppgår till 756,31 milj. kr. För länsstyrelserna m. m. sker en förstärkning
i första hand i fråga om den regionala skatteorganisationen. Statens planverk
får ökade resurser bl. a. för granskningen av bebyggelseplaner. Inom
lantmäteriet har ökat utrymme beretts för arbetena med övergång till nytt
fastighetsregister.
Länsstyrelserna m. m.
Med hänsyn till det pågående beredningsarbetet rörande länsförvaltningens
framtida utformning har länsstyrelsernas anslagsframställningar bedömts
restriktivt. För att snabbt åstadkomma en förbättrad skattekontroll
föreslås dock en utbyggnad av i första hand landskontorens taxeringssektioner.
Vidare förordas ytterligare personal för vissa prövningsnämndskanslier
och kameralsektioner i övrigt. Landskanslierna tillförs personal för
främst naturvårds- och planeringsuppgifter.
En förstärkning sker av vissa lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter
främst inom storstadsområdena.
De 33 statliga hemkonsulenterna förs över från lantbruksnämnderna till
länsstyrelserna.
Planväsendet
Statens planverk har under året inventerat olika kuststräckors värde för
friluftsliv och fritidsbebyggelse. Undersökningen syftar, liksom verkets
initiativ för samordnade länsinventeringar, till att få fram förbättrat underlag
för översiktlig planering på lokal och regional nivå samt för den fysiska
riksplaneringen.
Efterfrågan på verkets tjänster har ökat såväl centralt som regionalt.
Verket förstärks organisatoriskt genom inrättande av en lekmannastyrelse
under ledning av en generaldirektör. Kansliet, som utgör den administrativa
enheten, omorganiseras till en byrå. Personalförstärkningar genomförs även
vid andra enheter inom verket.
Lantmäteriväsendet
Den övervägande delen av lantmäteriets verksamhet avser fastighetsbildning
för permanentbebyggelse och fritidsändamål. Omkring 42 000 fastigheter
nybildades för dessa ändamål under år 1968. Produktionen inom verket
väntas öka vilket beräknas leda till att en stor del av inneliggande ärendebalans
avvecklas under budgetåret 1970/71. Ökningen beräknas genom oli
-
1 Denna summa innefattar på grund av övergång till kalenderårsredovisning anslag för ett
och ett halvt år för kartverket. Med reduktion för denna engångsökning blir summan 741,4
milj. kr.
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 24: Civildepartementet
ka rationaliseringsåtgärder kunna ske inom ramen för nuvarande personalresurser.
Personalen förstärks dock för uppgifter i samband med att ett nytt
fastighetsregister läggs upp.
Utredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets organisation
har nyligen avlämnat sitt betänkande, Nytt lantmäteri (SOU 1969:
43). Detta remissbehandlas f. n.
Kartväsendet
Den allmänna kartläggningen fullföljs enligt den långtidsplan som redovisats
för 1969 års riksdag. Förstagångsutgivningen av de ekonomiska och
topografiska kartorna beräknas bli slutförd inom berörda delar av landet
år 1978. Arbetet med en förnyad rikstriangulering pågår sedan år 1968 efter
en tioårsplan. .; ■; :
Räddningstjänst m. m.
Länsbrandinspektörsorganisationen föreslås upphöra vid utgången av år
1970 och uppgiften att biträda länsstyrelserna i tillsynen över brandförsvaret
läggs på statens brandinspektion vars personal förstärks för ändamålet.
Den av länsstyrelserna i samarbete med tullverket planlagda beredskapen
för att bekämpa utsläppt olja kommer att förstärkas. Enligt förslag av räddningstjänstutredningen
har tullverkets kustbevakning, som redan f. n. är
engagerad i oljebekämpning, ålagts uppgiften att bekämpa löskommen olja
till havs och i kustvattnen. Medel begärs bl. a. för utvecklingsarbete och
begränsad anskaffning av viss bekämpningsmateriel.
Sammanst ällning
I följande sammanställning redovisas anslagen och förändringarna på
olika anslagsgrupper. Omorganisationen av departementet, övergången till
programbudget vid lantmäteriet och kartverket, förändrad anslagsgruppering
vid planverket samt vissa överflyttningar av ärenden till och från andra
huvudtitlar m. in. gör det svårt att jämföra anslagen för de båda budgetåren.
Anvisat |
Förslag |
||
1969/70 |
1970/71 |
Förändring |
|
DRIFTBUDGETEN . ; |
|||
A Civildepartementet m, m. . |
............... 4,1 |
8,3 |
+ 4,2 |
B Länsstyrelserna in. in. |
.............. 559,2 |
622,9 |
+ 63,7 |
C Plan väsendet............ |
................. 22,3l |
23,4 |
4* |
D Lantmäteriväsendet...... |
................. 40,42 |
41,2 |
+ 0,8 |
E .Kartväsendet..... |
.................... 27,93 |
29,6* |
+ 1,7 |
F Räddningstjänst ni. m. . . |
................. 6,4 |
7,6 |
+ 1,2 |
Summa för driftbudgeten 6G0,3 |
733,0 |
+72,7 |
5
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. It: Civildepartementet
KAPITALBUDGETEN II Statens allmänna fastighetsfond |
Anvisat 1969/70 |
Förslag |
Förändring |
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna............. VII Fonden för förlag till statsverket |
5,9 |
5,7 |
—0,2 |
Förskott till vissa plankostnader m.m.......... |
2,7 |
2,7 |
— |
Summa för kapitalbudgeten |
8,6 |
8,4 |
—0,2 |
Totalt för civildepartementet |
668,9 |
741,4 |
+72,5 |
1 Innefattar ca 1 milj. kr. för uppdragsverksamhet som inte beräknas bli utnyttjade och som
utgår i förslaget för år 1970/71.
2 överslagsmässig omräkning av anslagen för innevarande budgetår (93,4 milj. kr.) till programbudgetanslag.
3 Överslagsmässig omräkning av anslagen för innevarande budgetår (33,9 milj. kr.) till programbudgetanslag.
, ...
4 Utgör beräknad andel av för kartväsendet föreslagna anvisningar (44,4 milj. kr.) för tiden
1.7.1970—31.12.1971.
6
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 januari
1970.
N ärvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspung, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de frågor
som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom civildepartementets verksamhetsområde
och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
A. Civildepartementet m. m.
A 1. Civildepartementet
1968/69 Utgift1 ...................... 21 991 800
1969/70 Anslag ...................... 2 674 000
1970/71 Förslag ...................... 5 254 000
1 Anslagen Civildepartementet: Avlöningar och Civildepartementet: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 12 500 kr.
1969/70 |
Beräknad ändring |
|
1970/71 |
||
Personal Handläggande personal................. |
........... 25 |
+ 21 |
Övrig personal........................ |
........... 10 |
+ 19 |
35 |
+40 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
7
1969/70 Beräknad ändring
1970/71
Anslag
Avlöningar...................................... 2 090 000 +1 888 000
Sjukvård........................................ 6 000 + 7 000
Reseersättningar................................. 15 000 + 60 000
Därav utrikes resor.............................. 6 000 + 4 000
Expenser........................................ 118 000 + 150 000
Lönekostnadspålägg.............................. 445 000 + 475 000
2 674 000 +2 580 000
Uppgifterna rörande departementets personal och anslag för budgetåret
1969/70 avser verksamheten inom civildepartementet före den omfördelning
av ärendena mellan statsdepartementen och därav föranledda omorganisation,
som genomfördes den 1 juli 1969 (prop. 1969: 89, SU 97, rskr 244).
Kungl. Maj :t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65,
s. 19, SU 105, rskr 295) beslutat inrätta en tjänst som kansliråd i Cr 1 i civildepartementet.
Tjänsten har inrättats för att möjliggöra en mera sammanhållen
handläggning av de kommunala frågorna.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 254 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en departementssekreterare/
kanslisekreterare i högst A 30 som förstärkning av departementets planerings-
och budgetsekretariat. Personalökningen i övrigt beror på den tidigare
nämnda omorganisationen av statsdepartementen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Civildepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 5 254 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift ...... 575 500 Reservation ...... 78 700
1969/70 Anslag ...... 1 350 000
1970/71 Förslag...... 3 000 000
Beroende på omorganisationen av statsdepartementen har kommittéverksamheten
ökat under innevarande budgetår och kommer att dra högre kostnader
än vad som kunde förutses vid anmälan av detta anslag i prop. 1969:
1 (bilaga 14 s. 5). Jag beräknar det ytterligare medelsbehovet till 800 000 kr.
och ämnar senare i dag förorda att detta belopp anvisas på tilläggsstat II
till riksdagen för budgetåret 1969/70.
För nästa budgetår räknar jag med ytterligare ökad kommittéverksamhet,
varför anslaget bör räknas upp med 1 650 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 3 000 000 kr.
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
A 3. Extra utgifter
1968/69 Utgift ........ 50 600 Reservation ...... 13 000
1969/70 Anslag........ 45 000
1970/71 Förslag ...... 55 000
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 10 000 kr. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 55 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
9
B. Länsstyrelserna m. m.
B 1. Länsstyrelserna, B 2. Lokala skattemyndigheterna och
B 3. Kronofogdemyndigheterna
Allmän översikt
Länsstyrelserna
De 24 länsstyrelserna är statliga myndigheter för allmänna förvaltningsärenden
på det regionala planet. Deras arbetsuppgifter är av mångskiftande
art och faller inom flertalet departements verksamhetsområden. Länsstyrelserna
har också en allmän skyldighet att bl. a. bevaka tillståndet och utvecklingen
i länen.
Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Ett planeringsråd är knutet
till varje länsstyrelse. Med undantag för länsstyrelsen i Stockholms län är
länsstyrelserna organiserade i två avdelningar, landskansliet och landskontoret.
Avdelningschefer är landssekreteraren resp. landskamreraren.
Vid samtliga länsstyrelser utom i Gotlands län finns dessutom en länspolischefsexpedition
under länspolischefen. Länsstyrelsen i Stockholms län
består av fem avdelningar, nämligen allmänna avdelningen, planeringsavdelningen,
kameral- och uppbördsavdelningen, prövningsnämndsavdelningen
och taxeringsavdelningen. De två förstnämnda avdelningarna motsvarar
landskansliet och de tre återstående landskontoret vid övriga länsstyrelser.
Landskansliet indelas i de flesta länen i fyra sektioner, nämligen allmänna
sektionen, planeringssektionen, civilförsvarssektionen och naturvårdssektionen.
Till landskansliet hör vidare en länsplaneringsenhet. I vissa län finns
dessutom en socialsektion. Landskontoret är vanligen indelat i en kameralsektion,
en taxeringssektion, en uppbördssektion och en datasektion.
De sex civilbefälhavarkanslierna är förlagda i anslutning till var sin länsstyrelse.
Under resp. länsstyrelse lyder i olika avseenden de lokala skattemyndigheterna,
kronofogdemyndigheterna, polisväsendet, civilförsvaret och lappväsendet.
Totala antalet anställda vid länsstyrelserna uppgår i runt tal till 7 900,
varav 2 900 på landskanslierna, 4 900 på landskontoren och 70 på länspolischefsexpeditionerna.
Länsstyrelsen i Stockholms län är störst med nära 1 400
anställda. Minst är länsstyrelsen i Gotlands län med något över 80 anställda.
Antalet anställda vid en medelstor länsstyrelse uppgår till 200 å 300.
Riksstatsanslaget på driftbudgeten till samtliga länsstyrelser har för innevarande
budgetår uppförts med drygt 346 milj. kr., varav inemot 226 milj.
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 14
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
kr. avser avlöningar. Driftbudgetutgifterna för en medelstor länsstyrelse
har beräknats till 8 å 10 milj. kr.
Lokala skattemyndigheterna
De lokala skattemyndigheterna har att verkställa mantalsskrivning, att
upprätta röstlängder för riksdagsval och kommunalval samt att ta befattning
med taxeringsarbete, debitering och uppbörd av skatt. Vidare har de lokala
skattemyndigheterna vissa arbetsuppgifter för den allmänna försäkringen.
Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet.
Antalet sådana myndigheter varierar från tolv i Stockholms län till en i
Gotlands län. Den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde är fögderiet.
Chef för lokal skattemyndighet är en fögderidirektör eller en häradsskrivare.
Antalet anställda hos rikets 122 lokala skattemyndigheter uppgår till drygt
4 000. I Stockholms fögderi finns ca 700 anställda. En medelstor lokal skattemyndighet
har 20 ä 30 anställda.
För innevarande budgetår uppgår riksstatsanslaget till de lokala skattemyndigheterna
till drygt 109 milj. kr., varav ca 98 milj. kr. avser avlöningar.
Kronofogdemyndigheterna
Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för
skatter, böter, allmänna avgifter m. m., dels ärenden som anhängiggörs av
enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar verksamheten.
För den exekutiva verksamheten är riket indelat i kronofogdedistrikt.
I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller
kronofogde som chef. Kronofogdemyndigheterna administreras regionalt av
länsstyrelserna. För vissa rådgivande och samordnande uppgifter inom
exekutionsväsendet finns t. v. en särskild nämnd, exekutionsväsendets organisationsnämnd
(EON). Frågan om centralmyndighet för exekutionsväsendet
utreds av särskilt tillkallade sakkunniga.
Totala antalet kronofogdedistrikt är 81. Det största antalet distrikt finns
i Stockholms län som har nio distrikt. I vart och ett av Uppsala, Kronobergs,
Gotlands och Jämtlands län finns ett distrikt.
Antalet anställda hos kronofogdemyndigheterna är ca 2 700. Endast ett
fåtal myndigheter har fler än 50 anställda. I ett medelstort kronofogdedistrikt
uppgår personalen till ca 20.
För kronofogdemyndigheterna har riksstatsanslaget för innevarande budgetår
beräknats till drygt 103 milj. kr., varav ca 71 milj. kr. avser avlöningar.
Departementschefen
Under nästan hela 1960-talet har det pågått omfattande utredningar om
frågor som rör länsorganisationen. Länsförvaltningsutredningen och lands
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 11
kontorsutredningen avlämnade år 1967 betänkanden med förslag rörande
den statliga länsförvaltningen. Samma år lämnade länsindelningsutredningen
förslag till ny länsindelning. År 1968 avgav länsdemokratiutredningen
ett principbetänkande, vari bl. a. föreslogs en omfattande överflyttning
av uppgifter från den statliga sektorn till landstingen. Samtliga dessa
betänkanden har remissbehandlats. Avsikten är att det material som kommit
fram genom utredningarna nu skall sammanfattas och kompletteras
genom fortsatt beredning. Emellertid bör och kan vissa partiella reformer
företas inom den statliga länsförvaltningen utan att det slutliga resultatet av
beredningsarbetet behöver avvaktas. Jag vill därför redan nu anmäla min
avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att under våren förelägga riksdagen
proposition i detta ämne. Därvid avser jag att bl. a. behandla organisationen
på det regionala planet för samhällsplaneringen, förvaltningsrättskipningen,
skatteförvaltningen och försvarsberedskapen.
Med hänsyn till det anförda har länsstyrelsernas anslagsframställningar
för nästa budgetår bedömts restriktivt för att resultaten av den fortsatta beredningen
inte skall föregripas. Emellertid anser jag det så angeläget att
snabbt åstadkomma en förbättrad skattekontroll att restriktiviteten inte bör
prägla bedömningen av personalbehovet inom den regionala skatteorganisationen.
Vid min anmälan av utgifterna under sjätte huvudtiteln i föregående års
statsverksproposition (prop. 1969:1, bil. 8, s. 25) behandlade jag vissa administrativa
frågor inom länsstyrelserna. Jag anförde därvid bl. a. att behov
förelåg att åstadkomma en större rörlighet i fråga om dispositionen av personalresurserna
så att länsstyrelserna skulle få större möjligheter att successivt
och smidigt anpassa sig till de ständigt ändrade kraven på deras
tjänster. Jag erinrade också om att Kungl. Maj :t på mitt förslag meddelat
föreskrifter i detta syfte. Vidare anmälde jag att vissa undersökningar pågick
rörande möjligheterna att till länsstyrelserna delegera befogenheter
och ansvar i administrativt avseende i samma utsträckning som gäller för
andra större statliga myndigheter. Dessa undersökningar har bl. a. resulterat
i att länsstyrelsernas möjligheter att inom ramen för tillgängliga medel
inrätta tjänster hos sig och sina lokala myndigheter vidgats. Vid det stora
flertalet länsstyrelser har åtgärder vidtagits även i syfte att till kameralsektionen
koncentrera olika administrativa uppgifter som tidigare varit splittrade
på olika enheter. Jag förutsätter att länsstyrelserna i det fortsatta arbetet
även överväger möjligheterna att öka användningen av olika kontorstekniska
och andra hjälpmedel i syfte att minska personalkostnaderna.
I det följande behandlar jag under särskilda rubriker mera i detalj de
olika myndigheternas yrkanden. Sammanfattningsvis innebär mina ställningstaganden
följande. Landskanslierna föreslås förstärkta med ett trettiotal
nya tjänster för främst naturvårds- och planeringsuppgifter. Med hänsyn
till vad jag tidigare anfört rörande önskvärdheten att inte föregripa en
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
kommande proposition om delreformer inom länsförvaltningen har jag tillstyrkt
bara sådana tjänster som länsstyrelserna prioriterat högt och som
anses erforderliga för att de nuvarande arbetsuppgifterna skall kunna utföras
tillfredsställande. På landskontoren förordar jag sammanlagt ca 150
nya tjänster. I detta avseende har jag i viss utsträckning gått utanför länsstyrelsernas
yrkanden på grund av önskemålet att snarast förbättra skattekontrollen.
Mina förslag i fråga om landskontoren avser i första hand taxeringssektionerna
och prövningsnämndskanslierna. Vidare föreslår jag personalökningar
vid flera kameralsektioner då detta indirekt medför en förstärkning
av länsstyrelsens övriga funktioner. Slutligen bör anmärkas att
mina medelsberäkningar under resp. myndigheter ger utrymme för att anställa
biträdespersonal, som eventuellt kan bli erforderlig till följd av de nu
förordade personalförstärkningarna.
I prop. 1969: 127 angående riktlinjer för omorganisationen av den centrala
skatteförvaltningen har föreslagits att ett riksskatteverk skall inrättas.
Verket skall bl. a. omfatta kupongskattekontoret och sjömansskattekontoret,
vilka organ nu tillhör länsstyrelserna i resp. Stockholms samt Göteborgs och
Bohus län. Förslaget har godkänts av riksdagen (BevU 63, rskr 342). Det
nya riksskatteverket avses träda i funktion den 1 januari 1971. Förslag rörande
organisationens närmare utformning är avsedda att föreläggas 1970
års riksdag. Med hänsyn härtill har jag vid mina anslagsberäkningar beträffande
nämnda länsstyrelser inte beaktat de besparingar som omorganisationen
möjligen kan medföra för dessa.
De 33 statliga hemkonsulenterna sorterar f. n. under lantbruksstyrelsen.
Regionalt är de placerade vid lantbruksnämnderna. Konsulenterna har att
följa utvecklingen på hemområdet och förmedla upplysning till hushållen.
Verksamheten inriktas nu i första hand på landsbygdens hushåll men har
allt mer kommit att omfatta tätorternas hushåll och fått karaktären av allmän
konsumentupplysning.
1965 års hemkonsulentutredning har till handelsministern avlämnat betänkandet
Den framtida hemkonsulentverksamheten (Stencil H 1969:3).
Utredningen har bl. a. föreslagit att hemkonsulenterna den 1 juli 1970 inlemmas
i länsstyrelseorganisationen. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt
förslaget i huvudsak.
Med hänvisning till vad chefen för handelsdepartementet anfört tidigare
denna dag (bil. 12) förordar jag att utredningsförslaget genomförs den 1
juli 1970 såvitt angår överföring till länsstyrelserna av de drygt 30 hemkonsulenttjänster
och åtta biträdestj änstcr som f. n. finns hos lantbruksnämnderna.
I enlighet härmed har jag beräknat medel till löner och andra
kostnader om ca 2,2 milj. ler. under anslaget till länsstyrelserna. Nionde
huvudtitelns anslag till lantbruksnämnderna har räknats ned med motsvarande
belopp. De frågor av praktisk natur, som kan uppkomma i samband
med överföringen, bör lösas genom samarbete mellan lantbruksnämn
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 13
derna och länsstyrelserna. I övrigt ankommer det på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga bestämmelser.
De lokala skattemyndigheternas personalbehov m. m. utreds inom statskontoret.
Detta motiverar en viss restriktivitet i bedömningarna av myndigheternas
yrkanden. I vissa storstadsområden är emellertid personalsituationen
otillfredsställande. Med hänsyn härtill förordar jag eu personalförstärkning
i berörda fögderier med ca 10 tjänster. Jag vill emellertid erinra
om att länsstyrelserna i egenskap av chefsmyndigheter för de lokala skattemyndigheterna
har att noga följa utvecklingen inom resp. län och genom
omdisposition av befintliga resurser så långt som möjligt motverka
lokala eller säsongmässiga variationer i arbetsbelastningen.
I yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar beträffande kronofogdemyndigheterna
har exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON)
föreslagit en utökning med sammanlagt 14 tjänster, nämligen fem som förste
kronoassistent, två som kronoassistent samt tio som biträde, varav tre i
utbyte mot kronoassistenttj änster. Nämnden förutsätter att länsstyrelserna
fortsätter rationaliseringsarbetet för att utnyttja den arbetskraftsreserv som
otvivelaktigt finns vid stationeringsorterna. Även jag anser att ökad arbetsbelastning
i första hand bör bemästras genom ett utnyttjande av redan
befintlig personal. Jag vill erinra om att länsstyrelserna i regleringsbrevet
för innevarande år i detta syfte fått befogenhet att besluta om personalens
fördelning på stationeringsorter inom kronofogdedistrikten och om indragning
av stationeringsort samt om kronofogdemyndighets mottagning för
allmänheten på annan ort än stationeringsort.
Liksom i fråga om de lokala skattemyndigheterna föreligger vissa speciella
problem inom kronofogdemyndigheterna i storstadsområdena, särskilt
i Stockholmsområdet. Med hänsyn härtill har jag beräknat medel för att förstärka
kronofogdemyndigheterna i Stockholms län med ca 20 tjänster.
Även mina förslag till personalförstärkningar inom de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna bör ses som ett led i strävandena
att åstadkomma en effektivare och integrerad skatteförvaltning.
Belastningen på anslagen till länsstyrelsernas avlöningar, sjukvård m. in.,
reseersättningar, expenser och publikationstryck uppgick för budgetåret
1968/69 till sammanlagt 260,1 milj. kr. För innevarande budgetår har motsvarande
anslag uppförts på riksstaten med tillhopa 346 milj. kr. Under
anslagen till fögderiorganisationens avlöningar och omkostnader uppgick
för budgetåret 1968/69 belastningen till 72,2 milj. kr. För innevarande budgetår
är motsvarande anslag uppfört med sammanlagt 109,5 milj. kr. Belastningen
på anslagen till lokala exekutionsorganisationens avlöningar och
omkostnader var budgetåret 1968/69 75,1 milj. kr. För budgetåret 1969/70
har motsvarande anslag beräknats till 103,7 milj. kr. De utbetalda retroaktiva
lönetillägg som hänför sig till budgetåret 1968/69 men som bokförts
på innevarande budgetårs anslag till länsstyrelserna, lokala skattemyndig
-
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
heterna och kronofogdemyndigheterna uppgår avrundat till resp. 3,6 milj.
kr., 1,7 milj. kr. och 1,2 milj. kr.
Som framgår av sammanställningen över beräkningarna av anslagen för
nästa budgetår (s. 15) har länsstyrelserna, frånsett de särskilda uppbördsmedlen,
för sin egen verksamhet föreslagit en medelsanvisning av
sammanlagt ca 418 milj. kr., vilket jämfört med innevarande budgetår
innebär en ökning med 70,6 milj. kr. För de lokala skattemyndigheterna har
länsstyrelserna föreslagit att medelsanvisningen skall ökas med 21,5 milj. kr.
till 160 milj. kr. Slutligen föreslår länsstyrelserna en medelstilldelning för
kronofogdemyndigheterna om 127 milj. kr., vilket innebär en ökning med
18,9 milj. kr.
Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag — vilka redovisas
närmare i det följande — innebär, med bortseende från de under resp. anslag
beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om sammanlagt 662,9
milj. kr., dvs. en ökning med 69 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Av beloppet avser 389,1 milj. kr. länsstyrelserna, 153,7 milj. kr.
de lokala skattemyndigheterna och 120,1 milj. kr. kronofogdemyndigheterna.
De särskilda uppbördsmedlen under ifrågavarande tre anslag beräknar
jag öka med sammanlagt 5,3 milj. kr. till 40 milj. kr.
Riksstatsanslagen bör sålunda föras upp med, till länsstyrelserna
386 790 000 kr., till de lokala skattemyndigheterna 121 660 000 kr. och till
kronofogdemyndigheterna 114 400 000 kr.
Sammanställning av anslagsberäkningarna för B. Länsstyrelserna m. m.
B 1. Länsstyrelserna |
B 2. Lokala skattemyndigheterna B 3. Kronofogdemyndigheterna |
||||||||
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 |
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 |
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 |
|||||||
Mynd. |
Dep.chefen |
Mynd. |
Dep.chefen |
Mynd. |
Dep.chefen |
||||
Personal Personal i A 20 och |
|||||||||
högre lönegrad...... |
1 768 |
+ 191 |
+ 114 |
263 |
+ 10 |
+ 7 |
265 |
+ 4 |
+ 3 |
Övrig personal........ |
6 158 |
+ 551 |
+ 107 |
3 891 |
+ 138 |
+ 3 |
2 407 |
+ 130 |
+ 17 |
7 926 |
+742 |
+ 221 |
4 154 |
+ 148 |
+ 10 |
2 672 |
+ 134 |
+ 20 |
|
Anslag Avlöningar........... |
225 572 000 |
+ 52 116 000 |
+ 32 833 000 |
97 596 000 |
+ 15 203 000 |
+ 10 284 000 |
71 467 000 |
+ 11 283 000 |
+ 7 804 000 |
Sjukvård............. |
742 000 |
+ 112 000 |
+ 93 000 |
409 000 |
+ 78 000 |
+ 65 000 |
240 000 |
+ 40 000 |
+ 24 000 |
Reseersättningar...... |
6 546 000 |
+ 1 991 000 |
+ 1 540 000 |
1 281 000 |
+ 149 000 |
+ 103 000 |
3 750 000 |
+ 541 000 |
— 8 000 |
Lokalkostnader....... |
22 614 000 |
+ 2 318 000 |
+ 2 338 000 |
10 840 000 |
+ 1 338 000 |
+ 1 338 000 |
7 173 000 |
+ 1 385 000 |
+ 1 385 000 |
Expenser. ............ |
17 597 000 |
+ 6 497 000 |
+ 3 091 000 |
5 602 000 |
+ 1 199 000 |
+ 809 000 |
4 829 000 |
+ 1 253 000 |
+ 986 000 |
Lönekostnadspålägg. . . |
51 698 000 |
+ 12 101 000 |
+ 8 106 000 |
22 447 000 |
+ 3 556 000 |
+ 2 429 000 |
16 438 000 |
+ 2 630 000 |
+ 1 848 000 |
Diverse ändamål...... |
22 586 000 |
— 4 540 000 |
— 6 216 000 |
300 000 |
— |
+ 157 000 |
4 173 000 |
+ 1 750 000 |
— 9 000 |
347 355 000 |
+ 70 595 000 |
+41 785 000 |
138 475 000 |
+ 21 523 000 |
+ 15 185 000 |
108 070 000 |
+ 18 882 000 |
+ 12 030 000 |
|
Särskilda uppbördsmedel |
180 000 |
— |
+ 20 000 |
29 000 000 |
— |
+ 3 000 000 |
4 400 000 |
+ 1 100 000 |
+ 1 300 000 |
vid datakontoren.... |
1 150 000 |
+ 984 000 |
+ 1 000 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Nettoutgift........... |
346 025 000 |
+ 69 611 000 |
+ 40 765 000 |
109 475 000 |
+ 21 523 000 |
+ 12 185 000 |
103 670 000 |
+ 17 782 000 |
+ 10 730 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
16 Statsverkspropositionen år 1970:
Stockholms lön
CM I> |
© |
© |
© © © © |
O |
T—1 |
VH |
© 1 |
© © © © |
© |
+ + |
+ |
© |
© © © © |
o |
(M © © I> |
ko |
|||
© |
© rf O © |
Cl |
||
LO |
LO LO 00 |
|||
CO |
ko |
|||
+ |
+ + + + |
+ |
||
rH LO |
© |
o I |
© © © © |
© |
LO |
10 |
© 1 |
© © © © |
© |
+ + |
+ |
© |
© © © © |
o |
00 |
Cd © © -t—< |
o |
||
© |
© rf 00 LO |
|||
LO |
LO LO © |
00 |
||
rf |
rH |
© |
||
+ |
H—1—!—H |
+ |
||
I> © |
© |
© © |
© © © © |
o |
LO 1-1 |
h |
©©©©©© |
© |
|
LO |
kO |
©©©©©© |
© |
|
© © © CO © 00 |
© |
|||
© © © 00 lO |
© |
|||
rf |
rf © © CO |
© |
||
rf |
rH CO |
© |
||
rH |
CO t-I N?
+ + +
+ + +
Oi 00 N
lO O CO
Öl ©
00 Oi I»
th Öl
+ + +
00 Tf Öl
Cd ^ ^
H~ + +
Öl LO Nf
CD (M ©
Cd rH C0
ÖD
O
Ä
Ä
O
O
©
^ © C/l
© S-. Oi
g OD d,
O S od
pH O
© © o © © o
©©©©©©
©©©©©©
LO © © Tf* © LO
oi m ri m o iM
© 1-H CD
Cd
++++++
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
Cd © © rf t''''*
m m h m o h
LO l> Cd 00
CO
++++++
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
00 © LO LO © CM
I> LO 1-H CO lO Cd
OO rH rH © Tf- 1>
© © © © © ©
© © © O © ©
©©©©©©
LO © LO
CO hCOTf
© rH
++++++
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© © © Cd © rH Nf
TH (M © (M © rf |x
tH I> 00 © CO
in th ©
++++++
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
00 © © © CO 00
Ö1D
"CD
:cS
A
+
& *H
CD
SS
©
ctf
. - C
i t-< 4-»
c 5 I S 1 i
W 2 - w
* C ^
:0 ^ 0> g ^
Bil. 14: Civildepartementet
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och prisomräkning
in. m. 6 167 000 kr.
2. Då länsstyrelsen inte kan
upprätthålla den beredningstakt
som är erforderlig på överexekutorssektionen
begärs en länsassistent.
Passdetaljen behöver förstärkas
med ytterligare en förste
landskanslist för arbetsledningsuppgifter
samt ett kvalificerat
biträde. Socialsektionen behöver
en länsassessor för att bemästra
arbetsläget. En förste landskanslist
behövs för granskning av
kommunernas statsbidragsansökningar.
Länsläkarorganisationen
bör förstärkas med en
landskanslist och ett kvalificerat
biträde. På planeringsavdelningens
skrivcentral föreligger behov
av ett kvalificerat biträde. För
handläggning av främst naturvårdsfrågor
yrkas en tjänst som
länsassessor. Vidare begärs ett
kvalificerat biträde för att biträda
med uppsättning av bl. a.
stads- och byggnadsplaneärenden.
På naturvårdssektionen begärs
en biträdande länsingenjör
för att i första hand lämna service
inom Gotlands län. Sektionen
behöver vidare en byrådirektörstjänst
för förstärkning
av de direkta kontakterna med
löpande ärenden inom kommunerna,
en för miljövården och
en för fältundersökning och
handläggning av reservatsärenden
m. m. Även en tjänst som
förste byråingenjör och som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14; Civildepartementet 17
kvalificerat biträde erfordras. Länsstyrelsen har ett permanent behov av en
byrådirektör och en aktuarie på länsplaneringsenheten för arbetet med ett
regionalpolitiskt program. Väg- och trafiksektionen måste förstärkas med
två länsassessorer för handläggning av ärenden angående främst körkortsåterkallelser.
Även eu länsassistent behövs då beredningen fordrar snabbare
handläggning. Ärendena angående yrkesmässig trafik och bilregistrering
ökar fortgående. Två kvalificerade biträden erfordras. Vid transportdetaljen
behövs ett kvalificerat biträde som föreståndare för transport- och personalberedskapsregistret.
En liknande tjänst behövs för att biträda vid den kommunala
beredskapsplanläggningen. På grund av personalbrist har någon
kontroll av enskilda skyddsrum inte kunnat utföras. Av beredskapsskäl vrkas
därför en tjänst som civilförsvar singenjör på civilförsvarssektionen.
Även en länsassistent behövs som föreståndare för expeditionen. Utbildnings-
och övningsverksamheten har nått en sådan omfattning att en förstärkning
med ett kvalificerat biträde är nödvändig (+ 1 539 576 kr.).
3. Då omsättningen av växelpersonal varit stor samtidigt som den direkta
kringservicen på telefonanläggningarna ökat behövs förstärkning med ytterligare
tre förste telefonister. På personalsektionen begärs en länsassistent
och två kvalificerade biträden eftersom bl. a. rekryterings- och utbildningsfrågorna
är tidsödande och mer omfattande än beräknat. Två kvalificerade
biträden behövs på uppbördssektionen för att möta den normala
ökningen i arbetsvolymen. Datasektionen behöver förstärkning med ett kvalificerat
biträde. En kontinuerlig utbyggnad av prövningsnämndsavdelningen
är motiverad med hänsyn till arbetsmaterialets omfattning. En
länsassessor och tre kvalificerade biträden behövs. Taxeringsavdelningens
allmänna detalj kräver dels en taxeringsintendent för visst eftergranskningsarbete,
dels en för uppföljning av den årliga fastighetstaxeringen i
länet. Medel yrkas även för ett kvalificerat biträde. Då bl. a. antalet skattskyldiga
i särskilda taxeringsdistrikt beräknas öka med 2 000 per år begär
länsstyrelsen en länsrevisor, en biträdande länsrevisor, en taxeringsrevisor
och ett kvalificerat biträde på revisionskontoren. För bl. a. arbetsledning
och kontroll av skatteredovisningen behöver mervärdeskattekontoret förstärkas
med en förste byråinspektör och två kvalificerade biträden. Med
hänsyn till antalet skattskyldiga som bör taxeras inom särskilda taxeringsdistrikt
erfordras ytterligare två förste taxeringsassistenter, fyra taxeringsassistenter
och två kvalificerade biträden. På grund av att bl. a. antalet dubbelbeskattningsavtal
ökat väsentligt behövs en förste landskanslist och två
kvalificerade biträden på kupongskattekontoret (+ 1 629 724 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medel för främst tillfällig personal
(+ 505 700 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+ 532 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m.
3 878 372 kr.
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14; Civildepartementet
7. Danderyds fögderi behöver förstärkas med en expeditionsvakt. I
Handens, Huddinge och Södertälje fögderier har arbetsledningen blivit eftersatt
och servicen mot bl. a. allmänheten har försämrats. Arbetsläget i
nämnda fögderier är nu sådant bl. a. på grund av befolkningsökningen att
kvalificerad förstärkning måste åstadkommas. Länsstyrelsen yrkar därför
en förste fögderisekreterare, två kvalificerade biträden och tre biträden
i Handens fögderi, en förste fögderisekreterare, ett kvalificerat biträde och
tre biträden i Huddinge fögderi samt en förste fögderisekreterare och två
kvalificerade biträden i Södertälje fögderi. Lidingö fögderi behöver ett kvalificerat
biträde bl. a. på grund av arbetsmaterialets svårighetsgrad. På
grund av ett väsentligt merarbete genom ett stort antal fastighetsenheter
inom Nacka fögderi behövs förstärkning med en fögderiassistent och ett
kvalificerat biträde. I Sollentuna fögderi begärs två kvalificerade biträden
och två biträden bl. a. på grund av vissa lokalsvårigheter. Lokala skattemyndigheten
i Täby fögderi får i samband med flyttning svårigheter med
anskaffning och upplärning av ny personal. Därför begärs ett kvalificerat
biträde, en expeditionsvakt och ett biträde. Gemensamt för länets fögderier
begärs medel för 10 landskanslister i befordringsgång (+ 1 340 078 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka, bl. a. på grund av kostnader i samband
med vissa flyttningar (+ 180 550 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 2 218 685
kr.
10. Personalen i Danderyds distrikt är hårt överbelastad och behöver
förstärkas för att indrivningsresultatet inte skall försämras. Länsstyrelsen
begär därför en kronofogde, en kronokommissare, två förste kronoassistenter
och en kronoassistent. Då de kvalificerade ärendena ökat i Handens
distrikt begärs en tjänst som förste kronoassistent. Arbetsmängden har även
medfört behov av förstärkning med ett kvalificerat biträde och ett biträde.
Huddinge distrikt är underbemannat. En kronokommissarie behövs för
handläggning av kvalificerade mål och en kronoassistent för bl. a. utveckling
av fältindrivningen. Vidare erfordras ett biträde i arbetsledande ställning.
Nacka distrikt saknar på grund av den alltför stora arbetsbördan möjligheter
att avdela personal med kvalificerad exekutiv utbildning för handläggning
av ärenden rörande utmätning i lön. En kronokommissarie och ett
biträde i arbetsledande ställning erfordras. I Norrtälje distrikt behövs ett
kvalificerat biträde på grund av arbetsmängden. Sollentuna distrikt är det
mest expanderande distriktet i landet. Tjänsten som kronofogdesekreterare
bör bytas ut mot en tjänst som kronofogde. Med hänsyn till det kvalificerade
merarbetet med löneutmätning behövs förstärkning med en erfaren förste
kronoassistent. Även ett kvalificerat biträde och ett biträde begärs för att
bl. a. avlasta den hårt ansträngda kanslidetaljen. På grund av distriktets
storlek behövs en expeditionsvakt. Indrivningsresultatet i Solna distrikt är
dåligt beroende främst på underbemanning. Med hänsyn till bl. a. distriktets
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 19
storlek bör en kronofogdesekreterare bytas mot en kronofogde. Vissa speciella
svårigheter i distriktet nödvändiggör en förstärkning med en kronokommissare,
en förste kronoassistent och ett biträde. Personalen för fältindrivning
är underdimensionerad i Stockholms distrikt och antalet exekutiva
tjänster betydligt mindre än i landet i övrigt. Då en sådan fördelning av den
exekutiva personalen måste innebära försämrat indrivningsresultat yrkar
länsstyrelsen att distriktet förstärks med tre kronokommissarier, tre förste
kronoassistenter, fyra kronoassistenter, fem kvalificerade biträden, sex biträden
och en expeditionsvakt. Med hänsyn till befolkningsutvecklingen
m. in. i Södertälje distrikt behövs en förste kronoassistent och en kronoassistent.
De nya göromålen i samband med utmätning av lön medför behov
av ett biträde i arbetsledande ställning (+ 1 959 215 ler.).
11. Vidare behövs medel till tillfällig personal (+ 332 100 kr.).
12. Härutöver begärs medel för bl. a. flyttning av kronofogdemyndigheterna
i Nacka och Solna distrikt (+ 295 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelshehovet för
länsstyrelsen till 63 363 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
38 584 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 25 415 000 kr. eller
sammanlagt 127 362 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en förste länsnotarie på socialsektionen, en förste landskanslist på
överexekutorssektionen, en länsassessor på plan- och byggnadssektionen, en
länsassistent på väg- och trafiksektionen och en förste byråingenjör på naturvårdssektionen
(2) samt två hemkonsulenter. Vidare har medel beräknats
för en länsassistent på personalsektionen, en länsassessor på prövningsnämndsavdelningen,
två biträdande taxeringsintendenter, en länsrevisor, en
biträdande länsrevisor, en taxeringsrevisor, en förste byråinspektör och fem
taxeringsassistenter på taxeringsavdelningen (3). Härutöver har jag beräknat
medel för en länsrevisor, en biträdande länsrevisor, en taxeringsrevisor,
en länsassistent och två landskanslister på taxeringsavdelningen, de tre
sistnämnda avsedda för mervärdeskattekontoret. Dessutom har jag beaktat
att medel anvisats hösten 1969 för vissa tjänster på uppbörds- och datasektionerna.
Å andra sidan har jag räknat med minskat medelsbehov med anledning
av vad jag anför i det följande under rubriken Diverse ändamål rörande
kostnaderna för länsstyrelsernas blankettnämnd m. m. Jag har även
beräknat medel för en förste fögderisekreterare i vart och ett av Handens,
Huddinge och Södertälje fögderier och en fögderiassistent i Nacka fögderi
(7). Slutligen har jag beräknat medel för tre kronokommissarier, sex förste
kronoassistenter, fem kronoassistenter och fem biträden, varav två kvalificerade,
för kronofogdemyndigheterna (10). Ställning till var inom länet
dessa tjänster slutligen skall placeras bör tas i senare sammanhang.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
20
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. It: Civildepartementet
Uppsala lön
CM
+ +
+ ‘ +
tH Tf
+ + +
+ + +
CM I»
+ + +
O I>
LO Tf
00
:C
Ä
O
O
CM
2 ÖD ft
fl O .n
o fl 2?
2 so ’C
V - >
0, O
O O O O O O o
o o o o o o o
o o o o o o o
CD rf LO I> LO CM ©
+ + + + + + +
O O O O O O o
o o o o o o o
o o o o o o o
+ + + 4" + ■+■ +
o o o o o o o
o o o o o o o
o o o o o o ©
LO CO CD CD 00 00 ©
05 CD Tf 05 05 ©
CM CM
tH GLI
© I © © I O ©
© | © © | © ©
© © © © ©
Tf © © 00 oo
00 tH rf © ©
CM tH 10
+ ++ + +
© I © © © ©
© | © © © ©
© © © © ©
+ + + + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
Tf l> CO © CO LO C0
© CO H Tf O ©
1-H ''f rH LO Öl
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
CO CO © TH CM CM 10
tH Tf LO l> 00 ©
00 tH ©
H—1—h | H—h +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© CO O H O H H*
CM CO LO I> CM th
Tf CO ©
+ + +I++ +
©©©©©© ©
© © © © © o ©
©©©©©© ©
CO CM lo CM © © ©
© r-l Tf 00 CM Tf
l> i—i © Tf CO It
LO rH 00
°fl
eu
fl
fl
•§ °fl 2 5 g ©
•2 :g & s « | ^
2 h q w ^ fl
C > a) o ^ ©
T <
S-i • • |
||
fl S-I |
||
1 73 |
00 15 • |
|
fl "fl '' |
||
■é 1 fl bl |
Sh fl • |
•fl fl ’ 5 c * |
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning in. m. 640 087 kr.
2. Med hänsyn till utvecklingen
framför allt inom den regionala
utvecklingsplaneringen bör
medel beräknas för en landskanslist
och ytterligare en tjänsteman
på länsplaneringsenheten.
Allmänna sektionen bör förstärkas
med en förste kontorsskrivare
på grund av ökat arbete
med handelsregistret. Planeringssektionen
behöver en kansliskrivare
för viss diarieföring
och civilförsvarssektionen en
landskanslist för bl. a. inskrivning
av civilförsvarspersonal. På
grund av den nya miljöskyddslagstiftningen
bör medel anvisas
för en byrådirektör, en förste
landskanslist och en extra tjänsteman
på naturvårdssektionen
(+ 348 913 kr.).
3. På grund av den kraftigt
ökade arbetsbördan på kameralsektionen
bör medel beräknas
för en landskanslist. För förbättrad
skattekontroll behövs medel
för en taxeringsrevisor, två taxeringsassistenter
och två kansliskrivare
på taxeringsseldionen.
Uppbördssektionen kräver förstärkning
med en kansliskrivare
på grund av bl. a. nya arbetsuppgifter
(+ 264 560 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare
medel för främst biträden och
tillfällig personal (+ 529 840
kr.).
5. Härutöver behövs viss upp -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet 21
räkning av medelstilldelningen för omkostnader ( + 27 600 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. in.
317 000 kr.
7. Med hänsyn till bl. a. att personaluppsättningen är otillräcklig bör
medel anvisas för en förste kansliskrivare i Enköpings, ett biträde i Tierps
samt en fögderisekreterare, en kansliskrivare och ett biträde i Uppsala fögderier
(+ 171 881 kr.).
8. Härutöver behövs viss uppräkning av medel för främst omkostnader
(+ 173 119 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 255 329 kr.
10. Då bl. a. antalet allmänna mål ökat behövs förstärkning med två biträden
(+ 49 918 kr.).
11. Vidare behövs ytterligare medel för främst omkostnader (+ 114 753
kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 9 805 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
3 806 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 342 000 kr. eller sammanlagt
15 953 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en förste landskanslist på länsplaneringsenheten resp. naturvårdssektionen
(2) samt en hemkonsulent. Vidare har jag beräknat medel för ytterligare
en landskanslist på kameralsektionen, en taxeringsrevisor och två taxeringsassistenter
på taxeringssektionen (3), en landskanslist på revisionsdetaljen
samt en förste landskanslist på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen.
Jag har även beräknat medel för ytterligare en fögderisekreterare i Uppsala
fögderi (7).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
22
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Södermanlands län
O O O O O O ©
© © © © © © ©
©©©©©© ©
CO "fr
+ + + + + + +
Länsstyrelsen i Södermanlands
län
rl rt £1
+ + +
I> 00 K3
© fr
-
+ +
"fr rf C0
+ 4* +
+ + +
© ^ Nf
© © 10
y-t (M
Ä
Ä
o
o
©
'' 03
•a R 2
2 00 eu
° c BP
B2i
p X
O
©©©©©© |
e |
©©©©©© |
o |
©©©©©© |
o |
"fr CM © P" 00 CM |
co |
oo y-i m th |
in |
"fr tH |
© |
*4—1—1—1—1—f- |
+ |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
CM © CO LO 05 LO |
"fr |
CD th 00 C5 CM © |
eo |
l> TH TH Tf |
10 |
TH |
Öl |
© 1 © © © © |
© |
© 1 © © © © |
© |
© © © © © |
© |
© lo © m oo |
"fr |
LO CM oi ro |
© |
CM |
CO |
-jl -j- + -f- -f- |
+ |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
© cm © © co m |
Öl |
00 TH CM LO TH |
© |
"fr TH |
© |
4—1—1—1—1—H |
+ |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
I> CM © © © t"* |
TH |
© r-t © 00 CO !> |
C0 |
LO CO TH LO |
© |
CM |
CO |
©©©©©© |
© |
© © © © © o |
© |
©©©©©© |
© |
p- l> TH © cm "fr |
© |
"fr CO "fr © "fr |
ce |
TH th TH CM |
© |
TH |
|
++++++ |
+ |
© © © © © o |
© |
© © © © © o |
© |
© © © © © o |
© |
"fr © iO © © tf |
Öl |
© TH »O "fr © © |
TH |
t"" TH CM Tf |
© |
TH |
Öl |
++++++ |
+ |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
I> lo © © © rf |
"fr |
th CM l> CO CM © |
"fr |
00 th 00 LO LO |
© |
© tH |
© |
tlD 05
C X3
03 • T3 4->
»t 5?
°C« fn ^
C > 05
tJO
W)
••03
D<
c/5
''C
03
C
C ZC
"2 so v 05 CÖ £ 05
2 © c/o D. C
^ ^ O X O
< in ffi j M j
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 973 000 kr.
2. Genom inrättande av en
tjänst som kontor sskrivare på
allmänna sektionen skulle vissa
arbetsuppgifter kunna avlastas
landskanslistpersonalen på sektionen.
Då planeringssektionen
fått nya viktiga uppgifter bör
medel beräknas för en landskanslisttjänst.
För att länsplaneringsenheten
bättre skall kunna
fullgöra uppgifter inom samhällsplaneringen
krävs en tjänst
som landskanslist. Dessutom
fordras medel för en arvodestjänst
med hänsyn till de regionalpolitiska
handlingsprogrammen.
Vidgade uppgifter inom
vatten- och luftvård medför behov
av en byrådirektör med kemisk-biologisk
kompetens på naturvårdssektionen.
För att möjliggöra
en snabbare handläggning
av vattenvårdsärendena och
för att fullfölja påbörjade inventeringar
inom länet behövs medel
för en förste byråingenjör
med utbildning i avloppsteknik
samt en assistent ( + 355 000 kr.).
3. På grund av ökade arbetsuppgifter
på kameral sektionen
behövs medel för en förste länsassistent.
En länsassessorstjänst
begärs för prövningsnämndens
kansli. För taxeringsassistentorganisationen
föreslås två
tjänster som taxeringsassistent.
Mervärdeskattekontoret behöver
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 23
förstärkas med en landskanslist för skatterevisioner (+ 249 000 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 668 000 kr).
5. Härutöver bör medelstilldelningen räknas upp för omkostnader. Bl. a.
bör länsstyrelsens tjänstebil bytas (+ 291 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 344 000
kr.
7. För att avlasta häradsskrivaren bl. a. rutinuppgifter fordras en tjänst
som fögderiassistent i Strängnäs fögderi. Med hänsyn till den ökande arbetsbördan
i fögderierna är det angeläget att medel anvisas för tillfällig personal
(+ 293 000 kr.).
8. Ytterligare medel behövs för bl. a. flyttning av lokala skattemyndigheten
i Strängnäs (+ 55 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. in. 454 000 kr.
10. På grund av bl. a. det prekära läget i fråga om vikarier inom kronofogdekarriären
fordras en kronofogdesekreterare i Eskilstuna distrikt. I
samma distrikt behövs även en förste kronoassistent på grund av vissa reformer
inom exekutionsväsendet. Med hänsyn till arbetsbördan inom distrikten
i länet behövs ytterligare medel för tillfällig personal (+ 212 000 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 7 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 11 624 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 045 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 040 000 kr. eller sammanlagt
18 709 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en landskanslist på planeringssektionen, en förste byråinspektör på naturvårdssektionen
(2) samt en hemkonsulent. Vidare har jag beräknat medel
för ytterligare en förste länsnotarie på prövningsnämndens kansli, två taxeringsassistenter,
en landskanslist (3) och en förste taxeringsrevisor på taxeringssektionen
vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 50 000 kr. i engångsutgift
för byte av länsstyrelsens tjänstebil (5).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chelen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.cheten
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet
Östergötlands län
1 1 |
1 |
o |
O O O O |
O |
1 1 |
1 |
o 1 |
O O O O |
© |
o |
o o o o |
© |
||
CD |
Oi O O 04 |
I» |
||
ro |
04 04 Oi |
© |
||
CO |
||||
+ |
+ + + + |
+ |
||
i in |
in |
O | |
O O O O |
© |
1 + |
+ |
o 1 |
o o o o |
© |
o |
o o o o |
© |
||
T}< |
Oi O O O |
CO |
||
CD |
04 04 TF |
ko |
||
in |
''M |
It |
||
+ |
H—1—1—h |
+ |
||
TH o |
*—i |
o o o o o o |
O |
|
tH Öl |
o |
o o o o o o |
© |
|
o o |
o o o o |
© |
||
Oi o |
cd o oo m |
CO |
||
00 TH |
H Tf O O |
NT |
||
m |
h co h m |
co |
||
04 |
co |
|||
1 1 |
1 |
O 1 |
1 o 1 o |
9 |
1 1 |
1 |
o 1 |
© © |
© |
o |
© © |
© |
||
o |
04 04 |
© |
||
TF |
I> © |
It |
||
TF |
T-H |
NF |
||
+ |
1 + |
+ |
||
Öl |
O 1 |
© © 1 © |
© |
|
1 + |
+ |
O 1 |
© © 1 © |
© |
O |
© © © |
© |
||
in |
tH 04 Oi |
00 |
||
m |
I> CO |
Öl |
||
in |
T-H |
© |
||
+ |
+ i + |
+ |
||
O TF |
NF |
o o |
© © © © |
© |
t-h rO |
© |
o o |
© © © © |
© |
tH |
** |
o o |
© © © © |
© |
oo co m o cm r- |
ko |
|||
04 TH |
tf co oo m |
10 |
||
l> |
in h oo |
co |
||
CO |
ko |
|||
TF rf |
eo |
O I |
© © © © |
© |
+ + |
+ |
o 1 |
© © © © |
© © |
CO |
h in h m |
L0 |
||
CO |
04 co m © |
co |
||
rH |
TF 04 |
© |
||
tH |
TH |
|||
+ |
+ + + + |
+ |
||
O CO |
CO |
O I |
© © © © |
© |
tH C4 |
CO |
o 1 |
© © © © |
© |
+ + |
+ |
o |
© © © © |
© |
CD |
in m © co |
© |
||
TF |
04 C0 © 04 |
co |
||
T—1 |
t> m |
NF |
||
04 |
CO |
|||
+ |
+ + + + |
+ |
||
CO I> |
o |
O o |
© © © © |
© |
l> CO |
o o |
© © © © |
© |
|
CM |
CO |
o o |
© © © © |
© |
04 O |
m m co 04 |
It |
||
00 CO |
04 © CO tf |
|||
00 |
04 00 © © |
© |
||
00 |
04 |
Öl |
O
Öl
< -ö £
3 2 Ö
5 w) a
o § tc
2 B V
c3
C3 „
00 a)
c -d
£ s
SO
a
C/3
4) C/3
ö ^
o, eu o
“■g :cs
■S 43 £ i
oSSa»»
i-H ''O C/3 ^ Ö
> .El ^ O X ©
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 119 000
kr.
2. Länsplaneringsenheten föreslås
förstärkt med en förste
länsaktuarie på grund av den
ökade verksamheten inom den
samordnade regionala planeringen.
För bl. a. vissa kvalificerade
beredningsuppgifter behövs en
landskanslist på allmänna sektionen.
På planeringssektionen
erfordras en kansliskrivare och
ett kvalificerat biträde för att
bl. a. avlasta landskanslisterna.
För att möta de krav på naturvårdssektionens
tjänster som
ställs från olika håll behövs två
naturvårdsassistenter, två kvalificerade
biträden samt en ingenjör
för handläggning av ärenden
inom vatten- och luftvårdssektorn.
På civilförsvarssektionen
krävs en länsassistent för att
handha beredskapsverk och en
biträdande civilförsvar singenjör
för att handlägga i första hand
ärenden av kontrollnatur. För
arbetet med den kommunala
beredskapen föreslås en förste
landskanslist. Vidare behövs en
förste landskanslist för utbildnings-
och övningsverksamhet.
För förrådshållningen i länet begärs
en biträdande förrådsförvaltare.
Länspolischefens expedition
behöver förstärkas med en
landskanslist (+ 679 822 kr.).
3. På landskontoret bör inrättas
en tjänst som förste läns
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 25
assessor utan sektion för att bl. a. förstärka de administrativa funktionerna
inom länsstyrelsen. I syfte att nå stabilitet i organisationen av prövningsnämndcns
kansli behöver en landskanslisttjänst bytas mot en tjänst som
förste landskanslist. Medel bör anvisas för en särskilt förordnad specialist
i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering. Då arbetsuppgifterna
på taxeringssektionens allmänna detalj ökar, behövs förstärkning med en
förste landskanslist. I syfte att minska den alltför stora arbetsbördan för
taxeringsassistenterna erfordras förstärkning med ytterligare tre assistenter.
För att biträda chefen på uppbördssektionen i främst frågor som rör skatteindrivningen
behövs en länsassessor. Då den arbetsledande personalen på
sektionen är underdimensionerad erfordras även en förste landskanslist i
utbyte mot en landskanslist i befordringsgång. Med hänsyn till arbetsbördan
för dataseklionens arbetsledare behövs medel för utbyte av en landskanslisttjänst
mot en tjänst som förste byråinspektör (+ 455 099 kr.).
4. Vidare behövs medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 609 079 kr.).
5. Härutöver behövs ytterligare medel för bl. a. kostnader för beräknad
inflyttning i nytt länsstyrelsehus (+ 626 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 574 000
kr.
7. På grund av den beräknade befolkningsutvecklingen begärs ett kvalificerat
biträde i Linköpings fögderi. Vidare behövs medel för tillfällig arbetskraft
in. m. (+ 133 500 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas minska (—84 500 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 474 000 kr.
10. På grund av bl. a. den stora arbetsbelastningen behövs en kronokommissarie
i Linköpings distrikt. Antalet kronoassistenter i Motala distrikt är
otillräckligt och behöver ökas med ytterligare en. I Norrköpings distrikt
föreslås en tjänst som kronoassistent i befordringsgång för att täcka visst
bortfall av arbetskraft. Härutöver behövs uppräkning av medelstilldelningen
för biträdestjänster och tillfällig personal m. m. (+ 279 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 14 552 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
5 825 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 345 000 kr. eller sammanlagt
24 722 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en förste byråinspektör på naturvårdssektionen (2) samt en hemkonsulent.
Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en byrådirektör på kameralsektionen
med huvudsaklig uppgift att handlägga personal- och anslagsfrågor
och andra administrativa ärenden, två taxeringsassistenter (3) och en
förste taxeringsrevisor på taxeringssektionen, en förste landskanslist på
revisionsdetaljen och en landskanslist på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen.
Jag har även beräknat 400 000 kr. i engångsutgift för anskaffande
av en telefonväxel i samband med inflyttning i nytt länsstyrelsehus (5).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
26
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Jönköpings län
CS Cl
+ +
+ +
OO CD NP
O »-<
co © ©
+ + +
+ + +
CO o
VO TH
CM
fcD
KO
Ä
Ä
O
o
O
ce
C
o
_ Öl
CC t-j
- ro k ®
c:
o o o o o o
o o o o o o
o o o o o o
rf in oo o in m
00 (OfHO
CM
+ + + + + + +
o o o o o o
o o o o o o
o o o o o o
© CM co O 00 in
CO ton h
co
■+■ + + H~ “f~
© © o © © ©
©©©©©©
©©©©©©
CO Tf vO CM © rf
IN CM CM CO vo
© rt CM H rf
©
©
©
vo
CM
co
+
©
Tf
00
co
+
© © © ©
© © © ©
© © © ©
VO © CM (M
CM CM 00 ©
. **
I ++ +
© O © ©
© © © ©
© © © ©
VO IN 00 Nf
CM CO 00 OS
. ^
I ++ +
©©©©©© g
©©©©©© g
©©©©©© ®
CM © © CM in ©
00 tH Tf VO © rf g
IN CO
CM
05
©©©©©©
©©©©©©
© © © © © ©
+ + + + + + +
©©©©©© O
©©©©©© ©
©©©©©© ©
CO CO t''- iO h CM
Tf Tf CO CO IN 03
© tH tH CO CO ©
tH Öl
+ + H~ + + 4- ~f*
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
Tf vo »O IN IN CO *■«
© T-i © CO © © 05
© CM 00 Tf 00 Öl
IN vH **
W)
CD
:cö
C3 „
ce a>
c
*2 C3
2 öcft
o c te
S 2 ''g
a> >
Oh O
03 _
ce''O
c
ö C > a) t- 53
o >/ o ® 2: o
2 -h "i w ö
T < J?PC j
: '' 4-> . *-<
'' c/5 4—^
.ce Q a) C/5
g -
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 151 502
kr.
2. På planeringssektionens
körkortsdetalj behövs ett kvalificerat
biträde på grund av de
alltmer komplicerade körkortsärendena.
Ett sådant biträde behövs
också på bilregistret där
arbetsbelastningen fortlöpande
ökar. Länsplaneringsenhetens
resurser är otillräckliga varför
förstärkning med en länsaktuarie
och ett kvalificerat biträde
erfordras. På civilförsvarssektionens
beredskapsdetalj behövs
ett kvalificerat biträde på grund
av arbetsbördan. För bl. a. bevakning
av beviljade grustäkter
föreslås en tjänst som naturvårdsassistent
på naturvårdssektionen.
Vidare behövs där en
landskanslist i befordringsgång
för bl. a. vissa administrativa
göromål och ett kvalificerat biträde
för kartritning. På grund
av ökade arbetsuppgifter yrkas
medel för ett kvalificerat biträde
på länspolischefens expedition
(+ 347 895 kr.).
3. Kameralsektionen behöver
förstärkning med en länsassistent
och ett kvalificerat biträde
på grund av ökade administrativa
uppgifter och konstant behov
av personalförstärkning.
Prövningsnämndens kansli behöver
förstärkas med en förste
landskanslist och ett kvalificerat
biträde. En biträdande taxe
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet 27
ringsintendent och en förste landskanslist bör tillföras taxeringssektionens
allmänna detalj på grund av ökade arbetsuppgifter. För fortsatt utbyggnad
av taxeringsassistentorganisationen erfordras två förste taxeringsassistenter
och en taxeringsassistent. Uppbördssektionen behöver på grund av ökat
arbete i samband med den nya skatteredovisningen ett kvalificerat biträde
(+ 472 679 kr.).
4. Vidare behövs medel för biträden och tillfällig personal m. m. (+ 335 924
kr.).
5. Härutöver behövs viss uppräkning av medelstilldelningen för omkostnader
(+ 528 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 455 300
kr.
7. Med hänsyn till befolkningsökningen bör lokala skattemyndigheten i
Jönköpings fögderi förstärkas med ett kvalificerat biträde (+ 34 700 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas minska (—6 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 421 728 kr.
10. Till följd av nya och ökade arbetsuppgifter erfordras ett biträde i Jönköpings
distrikt. I Värnamo distrikt bör en tjänst som biträdande kronofogde
inrättas i stället för en tjänst som kronofogdesekreterare. I distriktet
behövs även ett biträde (+ 64 472 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 6 800 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 13 229 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 387 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 348 000 kr. eller sammanlagt
20 964 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en landskanslist på naturvårdssektionen (2) samt en hemkonsulent. Vidare
bar jag beräknat medel för ytterligare en förste landskanslist på prövningsnämndens
kansli, en biträdande taxeringsintendent, en förste landskanslist,
två taxeringsassistenter (3) och en förste taxeringsrevisor på taxeringssektionen
samt en landskanslist på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chelen
28 Statsverkspropositionen år 1970; Bil. H: Civildepartementet
Kronobergs län
CO CO
+ +
Tf l> —
CO N?
rH rf 10
+ + +
Tf CO It
4-4- 4-
lO LO ©
CM CO
4-4- 4-
rH © rH
tO tO ©
rH Öl
Ä
Ä
o
O
©
2 eea
O c
in .55 t*
Qh eu o
© |
1 |
© © © © |
© |
© |
I |
© © © © |
O |
© |
© © © © |
O |
|
© Tf 00 Tf |
rn |
||
i> |
Tf © © © |
10 |
|
CM |
rH |
10 |
|
+ |
4-4-4-4- |
+ |
|
© |
1 |
© © © © |
o |
© |
© © © © |
© |
|
O |
© © © © |
© |
|
CM |
t'' Tf CM rH |
© |
|
tO |
Tf © 00 oo |
© |
|
CO |
TH |
© |
|
4- |
4-4-4-4- |
4- |
|
© |
© |
© © © © |
© |
© |
© |
© © © © |
© |
© |
© |
© © © © |
© |
CM |
Tf tO © © 00 |
10 |
|
© |
t> CM © CM |
© |
|
© |
TH CM |
NT |
|
rH |
|||
© |
1 |
1 © 1 © |
© |
O |
1 |
© © |
© |
© |
© © |
© |
|
© |
00 Tf |
Öl |
|
© |
Tf |
||
tH |
Öl |
||
+ |
4- 4- |
4- |
|
© |
1 |
© © I © |
© |
© |
1 |
©o © |
© |
© |
© © © |
© |
|
© |
00 00 Tf |
Nf |
|
tO |
© |
10 |
|
Tf |
TH |
L0 |
|
4- |
1 + + |
4- |
|
© |
© © © © © |
© |
|
© |
© © © © © |
© |
|
© |
© © © © © |
© |
|
y-i |
oo |
00 © © TH |
© |
CO |
CO © © CM |
rH |
|
00 |
CM n rf |
© |
|
TH |
Öl |
||
© © |
© © © © |
© |
|
O |
© |
© © © © |
© |
© |
© |
© © © © |
© |
© |
TH |
© Tf TH CM |
|
CM |
CO rH rH |
© |
|
© |
CM |
||
rH |
|||
++++++ |
4- |
||
© © |
© © © |
© |
|
© O |
1 © © © |
© |
|
© |
© |
© © © |
© |
© CO |
Tf C5 I> |
Öl |
|
oo |
CO CO © |
h |
|
Tf |
Öl |
||
T—1 |
Öl |
||
+ + |
4-4-4- |
4- |
|
© |
© © © © © |
o |
|
© |
© |
© © © © |
© |
© |
© © © © © |
© |
|
Tf |
Tf |
to CM © rH |
Öl |
© |
C5 CO to to |
L0 |
|
© |
TH 00 to CO |
© |
|
to |
tH |
© |
• te
• CD
• ifS
• ©
O t
OD
“•g 5 g fe -S
•S 43 2 5 g o
c k »■i
■n- 05 in ^ O- C
i> .2, ^ O X O
< in CC J W J
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 127 000
kr.
2. Intensifierad samhällsplanering
kräver ökad personal.
Länsplaneringsenheten behöver
därför en byrådirektör. För att
minska omsättningen av juristpersonal
på allmänna sektionen
bör en länsnotarie i befordringsgång
ersättas med en länsassessor.
På sektionen behövs ytterligare
en landskanslist och ett
kvalificerat biträde på grund av
bl. a. ökad föredragningsskyldighet.
Med hänsyn till den stora
arbetsbördan för jurister och
landskanslister bör planeringssektionen
tillföras en länsassessor
och en förste landskanslist.
Kvalificerade biträden behövs på
dels kör kortsdetalj en för arbetsledning,
dels bilregistret för
bl. a. den nya traktorbeskattningen.
På grund av ökade arbetsuppgifter
rörande vattenoch
luftvård fordras en byrådirektör
och en ingenjör på naturvårdssektionen.
På allmänna beredskapsdetaljen
behövs ytterligare
en förste landskanslist för
främst övningsverksamhet. Medel
bör beräknas för en landskanslist
i befordringsgång för
vissa arbetsuppgifter på länspolischefens
expedition (+ 534 159
kr.).
3. På grund av ökningen av
antalet mål och deras svårighetsgrad
behövs en förste landskanslist
på prövningsnämndens
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet 29
kansli i utbyte mot en landskanslist i befordringsgång. Koncentrationen av
allmänt administrativa uppgifter till kameralsektionen nödvändiggör en
förstärkning med ett kvalificerat biträde. Med hänsyn till vissa kvalificerade
uppgifter på taxeringssektionen bör medel anvisas för en länsassistent i utbyte
mot en förste landskanslist och en landskanslist i utbyte mot en landskanslist
i befordringsgång. På allmänna detaljen behövs ytterligare ett kvalificerat
biträde. För utbyggnad av taxeringsassistentorganisationen erfordras
två taxeringsassistenter. För inköp och kontroll m. m. av kontorsmatériel
behövs en materialförvaltare ( + 222 243 kr.).
4. Ytterligare medel behövs för främst biträdestjänster och tillfällig personal
(+ 323 138 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+ 65 460 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 399 000
kr.
7. Då den befintliga kvalificerade personalen i Växjö fögderi är otillräcklig
erfordras medel för en fögderiassistent. Vidare begärs uppräkning
av medelstilldelningen för biträdestjänster i Växjö och Ljungby fögderier
(+ 158 000 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas minska (— 3 000 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 325 352 kr.
10. På grund av att arbetet blivit kvantitativt och kvalitativt mer krävande
bör tjänsten som kronofogdesekreterare ändras till tjänst som biträdande
kronofogde. Vidare behövs ytterligare en kronokommissarie, ett kvalificerat
biträde och ett biträde (+ 122 378 kr.).
11. Härutöver behövs viss uppräkning av medel för omkostnader, däribland
kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten (+ 218 270 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 10 036 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
2 852 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 036 000 kr. eller sammanlagt
14 924 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en byrådirektör på naturvårdssektionen, en amanuens i befordringsgång på
länsplaneringsenheten (2) samt en hemkonsulent. Vidare har jag beräknat
medel för ytterligare en förste landskanslist på prövningsnämndens kansli,
en taxeringsassistent (3) och en taxeringsrevisor på taxeringssektionen
samt en landskanslist på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen. Jag har
även beräknat 38 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten
i Växjö distrikt (11).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. ii: Civildepartementet
Kalmar län
° |
1 o o o |
o |
o 1 |
1 o o o |
o |
o |
o o o |
o |
CO |
in m oo |
|
in |
oo m |
in |
CM |
cn |
|
+ |
+ + + |
+ |
vH |
o |
O O O O |
© |
|
+ |
4* |
o |
o o o o |
© |
o |
o o o o |
o |
||
00 |
in m cm oo |
e® |
||
it |
00 th 50 |
© |
||
CM |
00 |
|||
+ |
+ + + + |
+ |
I> CM |
© |
© © © © © © |
© |
CD |
© |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
||
© © m rf* oo oo |
© |
||
05 H CD o IO rl |
© |
||
P- 1-f TH TF |
h |
||
TH |
© © |
© © © |
© |
© © |
© © © |
© |
© © |
© © © |
O |
© 00 |
I> 00 Tf |
h |
o |
Tf © |
© |
CM |
Öl |
|
+ + |
1 1 + |
+ |
TH vH |
Öl |
©©©©©© |
© |
+ + |
+ |
©©©©©© ©©©©©© |
© © |
© OO CM I> 00 oo |
Öl |
||
oo tf r*» |
tx |
||
00 |
|||
+++ l | + |
+ |
© in |
^4 |
©©©©©© |
© |
© |
© |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
||
CM CM © y-i th tH |
It |
||
in rt © n h Tf |
© |
||
00 TF CM in |
in |
||
CM |
00 |
TF TF |
© |
©©©©©© |
© |
+ + |
+ |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
||
T-H in IT OO © IT |
© |
||
It CM in OM OO |
|||
© T-t CM |
|||
*-( |
|||
++++++ |
+ |
||
in © |
©©©©©© |
© |
|
tH |
Öl |
©©©©©© |
© |
-M- |
+ |
©©©©©© |
© |
© in cm oo © © |
in |
||
CM © in TH CM |
© |
||
OO TH OO 00 |
|||
TH |
OI |
||
+ + + + •+• + |
+ |
||
© © |
© |
©©©©©© |
© |
© © |
10 |
©©©©©© |
© |
Öl |
©©©©©© |
© |
|
co © in in © © |
© |
||
© CM TH TF TT © |
© |
||
TF OO © l> |> |
© |
||
tr tH |
© |
Ä
Ä
o
o
o
CM
< ■
© M
OJ t-j
''T'' f-> «
2 60 p,
g £ bo
" 2 "g
eu O
ÖD
C ©
*3 Cö
eu
c/j
T3
i g ä
•S -I £ S g
:g 5 S ra s
P* .EL 03 O x
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 834 819
kr.
2. Då antalet ärenden ökat på
planeringssektionen genom bl. a.
införandet av traktorskatt erfordras
förstärkning med en
länsassistent och en kansliskrivare.
Ändrad utbildnings- och
förrådsverksamhet medför behov
av ytterligare ett kvalificerat
biträde på civilförsvarssektionen.
Med hänsyn till behovet
att utreda vatten- och luftvårdsfrågor
m. m. behövs medel för
en byrådirektör med kemiskbiologisk
utbildning, en byråingenjör,
en naturvårdsassistent
och en kartritare på naturvårdssektionen
(+ 348 130 kr.).
3. På prövningsnämndens
kansli behövs ytterligare en
kansliskrivare i arbetsledande
ställning i utbyte mot ett biträde.
Då numera samtliga personalärenden
skall handläggas på
kameralsektionen erfordras ytterligare
en förste landskanslist.
Eftersom behovet av efterkontroll
av taxering i första instans
och av viss processledande verksamhet
är starkt, bör taxeringssektionen
förstärkas med en biträdande
taxeringsintendent och
en kansliskrivare. Taxeringsassistentorganisationen
bör förstärkas
med en taxeringsassistent.
Med hänsyn till att antalet
registrerade skattskyldiga i
hög grad överstiger det vid mer
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 31
värdeskattereformen beräknade antalet erfordras en förste landskanslist
och en kontorsskrivare på mervärdeskattekontoret (+ 306 950 kr.).
4. Vidare behövs ökad medelstilldelning för biträden och tillfällig personal
m. m. (+ 338 601 kr.).
5. Härutöver behövs ytterligare medel för bl. a. kostnader för byte av
länsstyrelsens tjänstebil ( + 356 500 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 356 095
kr.
7. På grund av bl. a. ökad arbetsmängd behövs en fögderisekreterare i
Kalmar fögderi. Då lokala skattemyndigheten i Oskarshamn flyttat till nya
lokaler, behövs en tjänst som expeditionsvakt (+ 74 405 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas minska (— 58 500 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 326 000 kr.
10. I Oskarshamns distrikt behövs ett biträde för att betjäna telefonväxeln
(+ 25 000 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 37 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 12 318 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
3 874 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 057 000 kr. eller sammanlagt
19 249 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en byrådirektör på naturvårdssektionen (2) samt två hemkonsulenter. Vidare
har jag beräknat medel för ytterligare en biträdande taxeringsintendent,
en taxeringsassistent (3) och en förste taxeringsrevisor på taxeringssektionen
samt en förste landskanslist (3) och en landskanslist på mervärdeskattekontoret
vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 50 000 kr. i engångsutgift
för byte av länsstyrelsens tjänstebil (5).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
32
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet
Gotlands län
IN m
N
+ '' +
+ + +
1% CO I®
CM lO C5
CM
^ -O
O
o
o
+
o
o
o
O, P<
Ö 05
O C
ir> .7-, t*
- >
O
o o o ©
© o © ©
© © © ©
CO CM CO ©
th h
I ++ +
© © © ©
© © © ©
© © © ©
| ++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
C?
h
© © © © ©
© | © © I © ©
© © © © ©
io co © ©
I> TH C0
+ "f I + +
© I © © © © ©
© | © © © © ©
© © © © © ©
© CO © i-t IN C©
l> tH 00
+ + | ++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
00 CO © © © CM CO
th IN CO Tf In
© vH C0
© © © © ©
© © © © ©
© © © © ©
© tO TH © CO
CO CM © ©
NT
+ | ++ +
© I © © © © ©
© | © © © © ©
© © © © © ©
Tf 10^0 ©
C0 Tf © CM ©
lo th In
+ +I++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© CM LO CM IO ©
S, fn
ÖB 05
C T3
•a ca
. S c
“•g S 8
*8
05 C/5
oi o
„ C
CS -
c a > 05 ’ ■
*5! £ 73 £ ä a
c > ,2, # o x o
TTj < J W »3
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 301 000 kr.
2. Med hänsyn till bl. a. planeringsfrågornas
tyngd och betydelse
för länet anses en tjänst
som planeringsdirektör motiverad.
Vidare behövs ett kvalificerat
biträde i utbyte mot ett kontorsbiträde.
På grund av länets
säregna naturvärden och angelägenheten
av att söka skydda
dessa behövs medel för en nalurvårdsintendent.
Allmänna beredskapsdetaljen
är på grund av
underbemanning i behov av ytterligare
en landskanslisttjänst.
Bil- och trafikdetaljen behöver
på grund av arbetsbördan en
kansliskrivartjänst (+ 259 995
kr.).
3. En kvalificerad landskanslisttjänst
på uppbördssektionen
erfordras i utbyte mot en tjänst
som landskanslist. Ett stort behov
föreligger att förstärka taxeringsassistentorganisationen
med
ytterligare en taxeringsassisient
i utbyte mot en landskanslist.
Vidare erfordras medel för ett
kvalificerat biträde vid taxeringsassistentgruppen
i utbyte
mot medel för ett kontorsbiträde.
Även framdeles anses behov
föreligga av en särskild fastiglietstaxeringsspecialist
(+ 84 383
kr.).
4. Vidare behövs medel för
bl.a. naturvårdsarbete ( + 102 622
kr.).
5. Omkostnaderna beräknas
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 33
öka (+ 42 000 kr.).
Lokala skattemyndigheten. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 90 000 kr.
7. Omkostnaderna beräknas minska (— 2 000 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 73 000 kr.
9. Omkostnaderna beräknas minska (—3 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 4 243 000 kr., för lokala skattemyndigheten till 964 000 kr.
och för kronofogdemyndigheten till 813 000 kr. eller sammanlagt 6 020 000
kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en hemkonsulent hos länsstyrelsen.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. U
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
34
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
Blekinge län
©
»tf
+ +
CO tH
CO CO
Öl Tf CD
+ + +
H O) ©
+ + +
O
oa
<.
© |
1 © © © © |
9 |
o |
1 © © © © |
© |
© |
© © © © |
O |
© |
© Tf to © |
CO |
© |
tH Tf tH I> |
co |
oa |
»tf |
|
+ |
+ + + + |
+ |
© |
1 © © © © |
o |
© |
© © © © |
© |
© |
© © © © |
o |
iO |
tO rf to © |
os |
© |
TH Tf TH l> |
•tf |
CO |
»tf |
|
+ |
+ + + + |
+ |
© |
© © © © © |
e |
© |
© © © © © |
o |
© |
© © © © © |
o |
tH |
Tf © oa oa © |
»tf |
00 |
© 00 © Tf |
In |
© |
oa |
W |
TH |
||
© |
i i © © © |
© |
© |
© © © |
© |
© |
© © © |
© |
© |
oa th to |
© |
oa |
co to |
© |
oa |
CO |
|
+ |
+ + + |
+ |
© |
i i © © © |
© |
o |
© © © |
© |
© |
© © © |
© |
co |
oa to co |
CO |
l> |
co © |
h |
oa |
co |
|
+ |
+ + + |
+ |
© |
© © © © © |
© |
© |
© © © © © |
© |
© © © © © © |
© |
|
00 CO © © C3 © |
© |
|
© |
•rf co © |
to |
© |
oa co |
co |
TH |
Öl |
© © © © o ©
©©©©©©
© © © © o ©
CO CO TH © Öl ©
© Tf lO I>
© TH
++++++
© © © © © o o
© © © © © o ©
© © © © o o e
CO CO O» © CO "Tf ©
© Tf tO © ©
00 TH TH
+ + + + + + “f"
© © © © © o o
© © © © © o o
© © © © © o ©
Tf oa to © co co ©
© TH 00 tO © rf CO
Tf h co ^ oa ©
lO TH It
on a)
0 ©
1 g
^ © t -
T5
03
*5
32 öJ3 eu
c
o ö .BP
^ h
a> ^ X
d< o
“»•g 5 § fe
•a *<2 jh ^ h a
:0 *y* 0) ® ^
© c/5 ^ eu c
> O X ©
c 5? ce jwj
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 636 732 kr.
2. Då miljöskyddslagen innebär
nya arbetsuppgifter för nalurvårdssektionen
erfordras ytterligare
en byråingenjör
(+54 446 kr.).
3. För att uppnå kontinuitet
och stadga i personaluppsättningen
behövs medel för ytterligare
ett kvalificerat biträde på
prövningsnämndens kansli. För
att möjliggöra en mera effektiv
granskning av deklarationsmaterialet
behöver taxeringsassistentorganisationen
i länet, som under
en följd av år varit underdimensionerad,
förstärkas med två
taxeringsassistenter. Medel bör
beräknas för två förste landskanslister
på mervärdeskattekontoret
för att effektivisera
kontrollen av mervärdeskatten.
På uppbördssektionen behövs en
förste landskanslist för att bl. a.
kunna möta kraven på en effektiv
arbetsgi var kontroll (+ 271 061
kr.).
4. Vidare behövs uppräkning
av medelstilldelningen för främst
biträdestjänster m. m. (+ 108 761
kr.).
5. Härutöver behövs viss uppräkning
för omkostnader
(+ 38 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna.
6. Löne- och prisomräkning m.m.
327 838 kr.
7. Med hänsyn till bl. a. befolkningsunderlaget
i Karls
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 35
hamns fögderi behövs förstärkning med en fögderiassistent (+43 662 kr.).
8. Härutöver erfordras ytterligare medel för omkostnader (+ 1 500 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 420 000 kr.
10. En viss uppräkning av medelstilldelningen för omkostnader erfordras,
däribland kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Karlskrona
distrikt (+ 29 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 8 628 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 2 658 000
kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 012 000 kr. eller sammanlagt
13 298 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare två taxeringsassistenler
(3) och en taxeringsrevisor på taxeringssektionen, en förste
landskanslist och en landskanslist (3) på mervärdeskattekontoret samt en
hemkonsulent vid länsstyrelsen. Vidare har jag beräknat 15 000 kr. i engångsutgift
för flyttning av kronofogdemyndigheten i Karlskrona distrikt
(10).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
36
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. U: Civildepartementet
Kristianstads län
CM N
+ +
+ +
■© O CD
-t* rf CD
•CM CM
H CO NP
+ + +
CO tT Np
to d
tH Öl
tJD
O
Ä
Ä
CM
^ no to
GS {t
2 tO d.
O fl M
d< o
o o o o o o o
o o o o o o ©
o © © © © o ©
in h © co o h co
rH CM CO 00 © 10
Tf tH ©
4- + + + + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
CM H it © l> © C5
© CO CO CO th It
in TT |t
+ + + + + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
I> I> © 00 © LO ©
CO Tf 00 CM l> ©
O H HT Tf ©
CM
© I © © © © ©
© | © © © © ©
© © © © © ©
o lO LO © CO Cd
m Tf cm © co ©
CO HH It
+ + + + + +
© © © © © © ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© rH CO LO LO 00 CM
o io CM TH CO C0
CD yH tt tH ©
++++++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
oo © LO CM H © ©
© TH CO © TT © eg
CD CM tt © 10
CM «
©
©
©
© © © ©
© © © ©
© © © ©
© © CM CM
tt © I> tH
+ + + + + +
©
© © © © O ©
© © © © o ©
© © © © o ©
O H lO
Tf © Tf ©
© CM Tf
+ + + + + + +
© © © © o © ©
© © © © o © ©
© © © © O © ©
oo lo oo a i> tr ^
© cm •> i> co »n
in CM LO »o I> g
O tH ®
tc
t£>
:oi
U • • TT
au • °2
ce
C3 T3
•fl o
o • -*-> jj fl
C fl m 5 m o
•a °g ö - c -S
•O 5 « e« 2 «
2 © w A! fl
>• fl
Länsstyrelsen i Kristianstads län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 875 000 kr.
2. Den regionala utvecklingspianeringen
kräver en byrådirektör
och ett kartbiträde på
länsplaneringsenheten. Vidare
begärs medel för en amanuens
och en landskanslist. På planeringssektionen
finns behov av
en tjänst som länsnotarie. Naturvårdssektionen
behöver bl. a.
på grund av den nya miljöskyddslagstiftningen
förstärkas
med en byrådirektör och en naturvårdsassistent.
Även en byråingenjör
med kompetens inom
luftvårdsområdet och ett kartbiträde
erfordras. En förste
landskanslist behövs på civilförsvarssektionen.
Sektionen behöver
även förstärkas med en ingenjör
(+ 482 267 kr.).
3. Ett kvalificerat biträde behövs
på prövningsnämndens
kansli. En tjänst som förste
landskanslist bör bytas mot en
tjänst som länsassistent. Medel
bör även beräknas för arbete
med den allmänna fastighetstaxeringen.
På kameralsektionen
behövs en förste länsnotarie och
en förste landskanslist. Taxeringssektionens
allmänna detalj
bör förstärkas med en länsassistent
och en förste taxeringsinspektör.
På revisionsdetaljen
erfordras en länsrevisor och en
förste taxeringsrevisor. Medel
bör även anvisas för två taxeringsassistenter
samt ett kvalificerat
biträde på uppbördssek
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 37
tionen. Denna bör även förstärkas med en förste länsnotarie. För dataseklionen
erfordras en assistent och en förste kontorsskrivare (+ 664 860 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 680 573 kr.).
5. Härutöver begärs ytterligare medel för bl. a. komplettering av naturvårdssektionens
laboratorieutrustning (+ 169 300 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 459 115
kr.
7. I Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Simrishamns och Ängelholms
fögderier behövs på grund av ökade arbetsuppgifter förstärkning med två
kontorsskrivare, en kontorist, sex kontorsbiträden och två expeditionsvakter
(+ 293 885 kr.).
8. Härutöver behövs viss uppräkning av medlen för omkostnader
(.+ 279 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 558 041 kr.
10. Arbetsgruppen för underrättelse och bevakning i Hässleholms distrikt
behöver förstärkas med ett kvalificerat biträde. Tjänsten som kronofogdesekreterare
i distriktet bör ersättas med en tjänst som biträdande kronofogde.
Myndigheten i Kristianstad bör också förstärkas med en kontorsskrivare.
Vid stationeringen i Simrishamn behövs en förste kronoassistent. Två
kronoassistenttjänster i Ängelholms distrikt bör bytas ut mot tjänster som
kansliskrivare och kontorist samt en tjänst som kronoassistent mot en som
förste kronoassistent (+ 78 959 kr.).
11. Härutöver behövs viss uppräkning av medlen för omkostnader, däribland
kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Ängelholms
distrikt (+ 136 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbéhovet för
länsstyrelsen till 12 074 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 269 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 659 000 kr. eller sammanlagt
20 002 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
eu länsnotarie på planeringssektionen (2) samt en hemkonsulent. Vidare
har jag beräknat medel för ytterligare en förste länsnotarie på kameralsektionen,
en biträdande länsrevisor, en förste taxeringsrevisor och två taxeringsassistenterpå
taxeringssektionen (3) samt en förstelandskanslist på mervärdeskattekontoret
vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 80 000
kr. i engångsutgift för flyttning av lokala skattemyndigheterna i Kristianstads
och Ängelholms fögderier samt 74 000 kr. för flyttning av kronofogdemyndigheten
i Ängelholms distrikt (11).
Länsstyrelsen Lokala skattemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna
38
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 1 k: Civildepartementet
Malmöhus län
” a
CD D
.so
I c
5 ©
;Cd rfl
1 £
Ii
n 3
^ a
bfi
.S Q
1 c
5 a>
c/5
1 t
=c« 52
i? !§
o a»
t> Ä
C5 O
^ d
b£ o
.SO
:S I
''g .*2
n r,
ä &
t/3
=C3 52
C
O :Cd
ffl J
T*
tH
4
OJ CM
CM th
CM
w
4
CM »O
▼H
44
CM Tf*
00 ©
4 4
4 4
© 00
rH CM
rf Tf
cd
rf
rf
4
O I o o o o
o I o o o o
o o o o o
O O 00 O ©
in rf CM © 00
rf rf CM
4 4444 4
o o o o o o ©
© o o © © © ©
©©©©©© ©
00 rf © 00 00 Tf N?
[> CM CM I> © ©
Tf rf 00 ©
rf 01
4 4 4 4 4 4 4
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
OO 00 03 © l> ©
00 oo © Tf uo 00
I> rf I> Tf oo
©
©
©
4
© © ©
© © ©
© © ©
© © ©
CO ©
rf CM
444 4
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
00 CM © © KO © ©
l> 00 © l> ©
rf CM 00 ©
rf Öl
4 4 4 4 4 4 4
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
oo oo © 00 00 00
CM 00 00 © 03 00
© rf OO ©
© © © © © ©
©©©©©©
©©©©©©
CM © rf Tf rf ©
l> 00 © © ©
00 rf CM ©
CM
+++|++
© © © O © ©
©©©©©©
©©©©©©
CM t> © Tf Tf 00
© l> © © Tf
© rf 00 CM
Tf rf
444|44
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
© l> © 00 © Tf
Tf 00 Tf oo ©
© rf rf 00
43 ; ; |
• CD |
||
O ; ^ |
• • 03 t_, |
. £d |
|
s ■ ^ CM . C |
• • ÖC D • • C "Ö • * cd |
• eu . M • ''O |
|
ersonal i A |
§ |
• C fl st >■ D o |
• cd eu C/5 fl ^ |
Pt, O |
T |
< tf? K JHd |
Länsstyrelsen i Malmöhus län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 914 977
kr.
2. För att bereda landssekreteraren
möjlighet att mera odelat
ägna sig åt bl. a. ledningsuppgifter
behövs ytterligare en förste
länsassessor. För arbetet med
de regionalpolitiska handlingsprogrammen
och kommunblocksreformen
begärs ytterligare en
byrådirektör på länsplaneringsenheten.
På enheten erfordras
även ett biträde för ritgöromål.
Om länsstyrelsen blir överexekutor
för hela länet krävs ytterligare
en länsassessor på allmänna
sektionen. Arbetsmängden och
framför allt de muntliga förhören
på socialsektionen medför
behov av en förste länsnotarie.
På grund av ökad arbetsvolym
på planeringssektionen är personalförstärkning
nödvändig. Ytterligare
en länsassessor, fyra
kvalificerade biträden samt fyra
kontorsbiträden erfordras. På
grund av miljöskyddslagen har
betydande arbetsuppgifter bl. a.
såvitt avser luftvården lagts på
naturvårdssektionen vilket medför
behov av en byrådirektör. För
att bl. a. avlasta byrådirektören
för den allmänna naturvården
vissa uppgifter behövs en naturvårdsassistent.
Vidare erfordras
en förste landskanslist för administrativa
göromål. För de ritgöromål
som förekommer på sektionen
yrkas ett ritbiträde. Medel
begärs för en inspektör för att
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 39
avlasta chefen på allmänna beredskapsdetaljen vissa göromål. Det omfattande
planläggningsarbetet inom försörjningsområdet samt arbetet med
den kommunala beredskapen medför behov av ytterligare en landskanslist
i bcfordringsgång. För sekreterargöromål och statistiskt arbete erfordras
ett kvalificerat biträde. Civilförsvarets utbyggnad har medfört ökade arbetsuppgifter
för förrådsförvaltaren. För att biträda denne behövs en förrådsmästare.
En landskanslist i befordringsgång erfordras för bl. a. planläggnings-
och organisationsuppgifter (+ 1 183 948 kr.).
3. För att bereda materialförvaltaren lättnad i hans arbetsledande funktioner
krävs ytterligare en expeditionsvakt. Med hänsyn till arbetsbelastningen
i telefonväxeln finns behov av ytterligare en telefonist, ökningen av
mål i prövningsnämnden kräver en förste landskanslist och en kontorsskrivare.
Med hänsyn till kameralsektionens ökade arbete med bl. a. länsstyrelsens
administration behövs ett högt kvalificerat biträde. En biträdande
taxeringsintendent begärs på taxeringssektionen på grund av bl. a. ökningen
av besvärsmål, inte minst sådana av komplicerad natur. På grund av ökningen
av arbetsvolymen behövs vidare två landskanslister i befordringsgång
samt två biträden, varav ett högt kvalificerat. På grund av ökat behov
av taxeringsrevisioner samt riksomfattande kontrollaktioner yrkas ytterligare
en taxeringsrevisor och en landskanslist på revisionsdetaljen. För att
kunna delegera tidskrävande rutinarbete från revisionspersonal till biträdespersonal
behövs ytterligare ett kvalificerat biträde. Erfarenheterna från
mervärdeskattekontorets hittillsvarande verksamhet visar att den kvalificerade
ledningspersonalen måste förstärkas med en förste länsassistent.
Som ett led i taxeringsassistentorganisationens utbyggnad behövs två taxeringsassistenter.
Den stora ekonomiska satsning, som ADB-systemet inom
folkbokföring och uppbörd inneburit, bör följas upp genom organisatorisk
och personell upprustning av uppbördssektionen. Länsstyrelsen begär därför
en byrådirektör, två landskanslister i befordringsgång samt fyra kvalificerade
biträden. Den kvalificerade ledningspersonalen för datasektionen
måste förstärkas. Sektionen bör tilldelas en tjänst som avdelningsdirektör
eftersom sektionens chef bör ha samma tjänsteställning som cheferna på
kameral- och uppbördssektionerna. Vidare finns behov av ytterligare biträdespersonal.
Med hänsyn till nödvändigheten av rimliga befordringsmöjligheter
bör sektionen därför tillföras ytterligare tre kvalificerade biträden
(+ 1 179 916 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för främst biträden
och tillfällig personal (+2 239 959 kr.).
5. Härutöver begärs ytterligare medel för omkostnader bl. a. på grund av
planerad flyttning ( + 714 200 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 1 298 470
kr.
7. För väntad utökning av arbetsgivarkontrollen i Hälsingborgs fögderi
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
yrkas medel för inrättande av en fögderisekreterartjänst. ökningen av arbetsvolymen
på grund av befolkningstillväxten i fögderiet beräknas medföra
behov av ytterligare en kansliskrivare och två kontorsbiträden. Fyra
personliga kontoristtjänster och en kontorsbiträdestjänst på övergångsstat
beräknas upphöra. På grund av ökad arbetsvolym i Landskrona fögderi yrkas
medel för inräLtande av en kontorsbiträdestjänst. En kontoristtjänst på
övergångsstat, en personlig kontoristtjänst och en personlig kontorsbiträdestjänst
beräknas upphöra. En fögderisekreterartjänst behövs i Lunds fögderi
för väntad utökning av arbetsgivarkontrollen. Ökning av arbetsvolymen
på grund av befolkningstillväxten i fögderiet beräknas medföra behov av
ytterligare ett kontorsbiträde. En häradsskrivartjänst på övergångsstat har
upphört. Ökad arbetsvolym i Malmö fögderi på grund av bl. a. väntad utökning
av arbetsgivarkontrollen medför behov av en fögderisekreterare och två
fögderiassistenter. På grund av ökning av vissa transporter behövs en expeditionsförman.
För nya arbetsuppgifter i samband med den allmänna arbetsgivaravgiften
yrkas medel för tre kvalificerade biträden i fögderiet. En
personlig kontoristtjänst kan beräknas upphöra. Gemensamt för fögderierna
i länet yrkas medel för tillfällig personal m. in. (+ 610 730 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka på grund av bl. a. kostnader i samband
med flyttning av lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi (+ 186 800 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 1 595 564
kr.
10. I Eslövs distrikt yrkas medel för en kronofogdesekreterare i befordringsgång
för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Medel har inte beräknats
för en övertalig kronofogdesekreterare som beräknas avgå med pension.
För erforderlig förstärkning på grund av ökade kvalificerade arbetsuppgifter
yrkas en förste kontorsskrivare i Hälsingborgs distrikt. Den betydande
ökning av arbetsvolymen som på senare år skett på grund av befolkningstillväxten
i Lunds distrikt motiverar förstärkning med en kronokommissarie,
en kansliskrivare och ett kontorsbiträde. Ändrat handläggningsförfarande
beträffande allmänna mål nödvändiggör ytterligare två
kontorsbiträdestjänster i Malmö distrikt. Gemensamt för kronofogdemyndigheterna
i länet yrkas medel för främst tillfällig personal (+ 450 336 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 18 100 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 25 875 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
13 850 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 10 134 000 kr. eller sammanlagt
49 859 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en länsassessor på allmänna sektionen för överexekutorsärenden, en länsassessor
på planeringssektionen och en byrådirektör på naturvårdssektionen
(2) samt en hemkonsulent. Vidare har jag beräknat medel för ytterligare
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 41
en biträdande taxeringsintendent, en taxeringsrevisor, två taxeringsassistenter,
en förste landskanslist och två landskanslister på taxeringssektionen,
varvid förste landskanslisten avses för mervärdeskattekontoret och landskanslisterna
för allmänna detaljen resp. revisionsdetaljen (3). Dessutom har
jag beräknat medel för ytterligare en länsrevisor, en biträdande länsrevisor
och en landskanslist på taxeringssektionen, varvid landskanslisten avses för
mervärdeskattekontoret. I fråga om expenser för länsstyrelsen har jag beräknat
60 000 kr. i engångskostnader (5). Jag har även beräknat medel för
en fögderisekreterare i vart och ett av Hälsingborgs, Lunds och Malmö fögderier
(7). För kostnader i samband med flyttning av lokala skattemyndigheten
i Malmö fögderi m. m. har jag beräknat 140 000 kr. i engångsutgift
(8). Härutöver har jag beaktat en särskild medelsanvisning hösten 1969 till
länsstyrelsen för inrättande av vissa tjänster på data- och uppbördssektionerna.
2* —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 14
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chelen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
42
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet
Hallands län
tH CO N?
+ + +
+ +
TF © ©
th
+ + +
© O ©
th cm ce
+ + +
CM TF ©
tO © hh
th Cl
tiD
•O
Ä
Ä
o
o
©
CM
^ ©
©
o
©
00
00
CM
© © © ©
© © © ©
© © © ©
© t> I> I>
©
CO
+ I I 1+ I
© I © © © ©
© I © © © ©
© © © © ©
©
CO
TF
© I> IN © W
+ + | | + +
©©©©©© ©
© © © O © © ©
©©©©©© ©
CO tO © © IN © ^
© IN ce © ©
CM TF th CM Cl
th Cl
© I © © © © ©
© | © © © © ©
© © © © © ©
© © IN © © ©
lO th th CO tO ©
CM CC
+ + + + + +
© I © © © © ©
© | © © © © ©
© © © © © ©
CO © IN CO lO ©
00 th th CO © ©
CM NP
+ + + + + +
© © © © © © ©
© © © © © © ©
©©©©©© ©
TF © © TH TH © HH
© CM CO © to HN
© CM TH TF ©
th Cl
© © © ©
© © © ©
© © © ©
+ +I++ +
© I © © © ©
© I © © © ©
© © © © ©
TF © © 00 ©
05 CO oo to ©
IN CO
+ + I + +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
CO CO © to TF 00
CO H h »o to CO
CM CM IN CO TF
CD
C ©
2 Mft
o S BP
SS
o X
0* o
ce
CD
:d
°d
eu
in
©
GS
5 • tj +J • G
»■SS g s-s
•S^ågs
3 2 sä 3, S, g
c > .2. « o ^ ©
^ hJ W
Öl
a
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 848 000 kr.
2. För att landskansliet skall
kunna fullgöra sina åligganden
på ett tillfredsställande sätt behövs
förstärkning med två länsassessorstjänster
och en förste
länsnotarietjänst. På grund av
väntad ökning av arbetsuppgifterna
krävs en landskanslist på
länsplaneringsenheten. Med hänsyn
till vikten av att länsstyrelsen
har tillgång till en tjänsteman
med kemisk-vattenbiologisk
kompetens begärs en byrådirektör
på naturvårdssektionen. Vidare
behöver sektionen förstärkas
med en assistent för bl. a.
inventeringsuppgifter och en
kansliskrivare för kartritning
(+ 390 624 kr.).
3. Vissa kvalificerade göromål
på kameralsektionen medför
krav på förstärkning med en
förste kontorsskrivare. Då arbetsbelastningen
på prövningsnämndens
kansli varit stor under
senare år behöver kansliet
förstärkas med en förste länsnotarie
och en landskanslist. På
grund av bl. a. otillräcklig personaluppsättning
på taxeringsseklionens
allmänna detalj föreligger
ett stort behov av en tjänst
som taxeringsintendent och en
som länsassistent. För intensifierad
kontrollverksamhet krävs att
personalen på revisionsdetaljen
ökas med en länsrevisor, en förste
taxeringsrevisor och en lands
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet 43
kanslist. Taxeringsassistentorganisationen behöver byggas ut med två assistenter
på grund av arbetsbördan. Då uppbördssektionen tillförts uppgifter
av övervakande och kontrollerande art behövs en förste landskanslist. För
att arbetet skall utföras på ett tillfredsställande sätt erfordras även en förste
kontorsskrivare och en kontorsskrivare på sektionen (+ 639 719 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträdestjänster (+ 252 657
kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+ 61 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. in. 326 299
kr.
7. Med hänsyn till den starka expansionen i Kungsbacka fögderi behövs
förstärkning med eu kansliskrivartjänst (+ 30 701 kr.).
8. Vidare behövs medel för omkostnader, däribland kostnader för flyttning
av lokala skattemyndigheten i Falkenberg (+ 51 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning in. m. 360 311 kr.
10. Då bl. a. antalet utmätningar och konkurser ökat inom Halmstads
distrikt behövs en kronokommissarietjänst för enskilda mål. På grund av
bl. a. beräknad ökning av befolkningsunderlaget i Varbergs distrikt föreligger
behov av en kronofogdesekreterare i befordringsgång. Eftersom kronofogdemyndigheterna
i länet organiserat s. k. U-grupper för allmänna mål
erfordras en förste kronoassistent i såväl Halmstads som Varbergs distrikt
(+ 171 689 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas minska (— 7 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 10 376 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
3 177 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 245 000 kr. eller sammanlagt
15 798 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en länsassessor på planeringssektionen, en landskanslist på länsplaneringsenheten
(2) samt en hemkonsulent. Vidare har jag beräknat medel för ytterligare
en biträdande taxeringsintendent, en förste taxeringsrevisor, en
landskanslist och två taxeringsassistenter på taxeringssektionen .(3) samt
en förste landskanslist och en landskanslist på mervärdeskattekontoret vid
länsstyrelsen. Jag har även beräknat 27 000 kr. i engångsutgift för flyttning
av lokala skattemyndigheten i Falkenbergs fögderi (8). Å andra sidan har
jag räknat ned reseersättningarna till kronofogdemyndigheterna i länet på
grund av vad jag i det följande anför under rubriken Diverse ändamål rörande
vissa utbildningskostnader för kronofogdemyndigheterna.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.cliefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
44
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. ib: Civildepartementet
Göteborgs och Bohus län
h oo ©
+ + +
Tf4 CO ©
CM £
Öl Öl
CM Öl
+ +
»-t m ©
tH
• ++ +
05 H ©
CO © ©
Tf 10
© t> Öl
+ + +
cs
c
^ T3 S
H ^
© Sh OJ
2 w) p«
ö 45 .
o c 5P
2 © *C
£ - >
eu o
© © © © © ©
O © © © © ©
© O © © © ©
d in m n io t>
-''tf CO I> CO H
C3 CM
++++++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
I> r^- © CM © oo Nf
O H CO CD l> h
CM CM ©
++++++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
tf CO MO H rt ©
H rt CD N CD Öl kO
cd h co tf m
CD tH rH ©
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
in m m tf © ©
r-t CD in H
CO CO
+ + + -f- -f- 4- H~
© o © © © © ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
03 © © -tf © P''1 ©
tf ririOhCM C0
00 -tf* ■M*
rH '' Öl
+ + + + + + +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
oi m m C5 D h
O tf tf © tf o
CO CM © ©
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
03 m © m h m
00 H H tf IM 03
no 00 CM ©
++++++
CM © |
©©©©©© |
© |
||
rH © |
© |
© © © |
© © © |
© |
+ + |
-f |
© © © |
© © © |
© |
© © © |
©CO © |
© |
||
I> rH -tf |
-tf oo co |
© |
||
00 |
CO CO TH |
|||
-tf |
rH |
© |
||
++++++ |
+ |
|||
r- © |
© |
© © © |
© © © |
© |
CM CO |
© |
© © © |
© © © |
© |
rH © |
© |
© © © |
© © © |
© |
l> © © |
-tf CO © |
|||
1> -tf CO |
© © -tf |
© |
||
© tf* |
''tf rH |
© |
||
00 |
CO rH tf |
h* |
||
rH |
N |
03
b
0J _i
ÖD 05
C tfO
•a as
B c
. »CC
• a
»■gSgoS
o, .S|2^o
52 -g © V3 X C
cj > ^ 05 o X -O
tf < Coffi JMJ
Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 2 861 000
kr.
2. På landskansliet erfordras
en förste länsassessor. Ett kvalificerat
biträde behövs som landssekreterarens
handsekreterare.
På länsplaneringsenheten erfordras
en kartritare. Ett kvalificerat
biträde begärs för arbetsledning
på skrivcentralen. Landskansliets
kassa- och utlämningsdetalj
kräver ett kvalificerat biträde.
En länsassistent behövs på naturvårdssektionen.
Vidare behövs
förstärkning med två byrådirektörer
och en förste landskanslist.
På allmänna beredskapsdetaljen
begärs en länsassistent
i utbyte mot en förste
landskanslist. Vidare behövs en
förrådsförman (+ 505 000 kr.).
3. Medel bör anvisas för en expeditionsförman,
en arkivassistent
och en bilförare. Vid prövningsnämnden
bör en tjänst som
förste länsassessor inrättas. För
bl. a. protokollskrivning vid
nämnden behövs ytterligare en
förste landskanslist. Vidare begärs
två kvalificerade biträden.
En tjänst som förste länsassistent
föreslås vid kameralsektionen.
Vidare behövs två kvalificerade
biträden. Den hårda belastningen
på taxeringssektionen
gör att tre tjänster som kvalificerade
biträden bör inrättas. För
att genom skärpt kontroll kom
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 45
ma till råtta med skattefusket begärs tre länsrevisorer. Vidare behövs ett
kvalificerat biträde. För mervärdeskattekontoret yrkas fyra tjänster som
förste landskanslist varav två i utbyte mot tjänster som landskanslist.
Två förste taxeringsassistenter och två taxeringsassistenter behövs för bl. a.
skärpt taxeringskontroll. Vidare erfordras två kvalificerade biträden. En
förste länsassistent, en länsassistent och en förste landskanslist yrkas vid
uppbördssektionen i utbyte mot en länsassistent och två landskanslister.
Även sju kvalificerade biträden och sex biträden behövs. Datasektionen behöver
en byrådirektör, ett kvalificerat biträde och en expeditionsvakt
(+ 1 621 000 kr.).
4. Vidare behövs även medel för främst biträden (+ 1 301 000 kr.).
5. Medel behövs för bl. a. vissa flyttningskostnader (+510 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 1 696 000
kr.
7. I länets fögderier behövs en förste fögderisekreterare, tre fögderiassistenter,
sex landskanslister, 21 kvalificerade biträden samt expeditionsvakter
(+ 719 000 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 24 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 1 276 000
kr.
10. Då antalet kommissariedistrikt i Göteborg behöver ökas med ett, behövs
en kronokommissarie, en kronoassistent, en förste kontorsskrivare, en
kansliskrivare och ett kontorsbiträde i Göteborgs distrikt. Vidare behövs
som förstärkning i samma distrikt en förste kronoassistent, en kronoassistent
och en kontorsskrivare samt i Uddevalla distrikt en förste kronoassistent
(+ 364 000 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 34 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 31 375 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
17 607 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 11 466 000. kr. eller
sammanlagt 60 448 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en förste
landskanslist på naturvårdssektionen (2) och en hemkonsulent. Vidare har
jag beräknat medel för ytterligare en förste länsnotarie på prövningsnämndens
kansli, en länsrevisor, en taxeringsrevisor, tre taxeringsassistenter, en
förste landskanslist och en landskanslist på taxeringssektionen, de två sistnämnda
avsedda för mervärdeskattekontoret (3). Dessutom har jag beräknat
medel för en biträdande taxeringsintendent samt en landskanslist, avsedd
för revisionsdetaljen. För flyttning av vissa delar av landskontoret har
jag beräknat 100 000 kr. i engångsutgift(5). Jag har även beräknat medel
för en landskanslist i Göteborgs fögderi och eu fögderiassistent i Mölndals
fögderi (7). Härutöver har jag beaktat en särskild medelsanvisning hösten
1969 för vissa tjänster på data- och uppbördssektionerna.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
46
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Alvsborgs län
O O O O |
° |
o |
o o o o |
1 o |
e |
o o o o |
o |
o |
to CO o o |
00 |
CD |
CM TH I> |
Oi |
o |
-tf TH |
||
+ + + + |
+ |
+ |
o o o o o o |
© |
||
+ |
+ |
o o o o o o |
o |
o o o o o o |
© |
||
O CO CO O to rf* |
IO |
||
CO -tf I> CO CO |
© |
||
to TH rH |
© |
||
++++++ |
+ |
»o |
© © |
© © © |
© |
© |
|
o |
© © |
© © © |
© |
© |
|
rH |
© © |
© © © |
© |
© |
|
00 I> |
CO -tf TH |
Oi |
10 |
||
-tf |
-tf to I> |
© |
00 |
||
© |
rl H rt |
© |
N |
||
CM |
CO |
© 1 |
© © © |
© |
© 1 |
1 © © © |
© |
© |
© © © |
© |
to |
© © © |
“tf |
© |
CO CM © |
>0 |
-t + |
_j__t__l_ |
10 + |
§ 1 |
1 © © © 1 © © © |
© © |
© |
© © © |
© |
00 |
© © oo |
|
© |
CO CM CO |
© |
to |
rH |
CO |
b |
+ + + |
+ |
© rH |
© © |
© © © © |
© |
|
rH -tf |
kO |
© © |
© © © © |
© |
rH |
© © |
© © © © |
» |
|
© 00 |
© CM to © |
|||
t> -tf rH © |
rr |
|||
CM CM 00 |
C0 |
|||
CO |
Nf |
00 to |
CO |
© i |
© © © © |
© |
rH |
© 1 |
© © © © |
O |
|
+ + |
4- |
© |
© © © © |
© |
i> |
CM -tf CM CO |
eo |
||
Tf |
© CM -tf tO |
Öl |
||
to |
CM CO |
01 |
||
rH |
Öl |
|||
+ |
+ + + + |
+ |
||
© rH |
© |
© 1 |
© © © © |
© |
CO |
© 1 |
© © © © |
© |
|
+ + |
+ |
© |
© © © © |
© |
00 |
to -tf CO CM |
Öl |
||
to |
© CM © rH |
© |
||
C4 |
rH CM rH lO |
Öl |
||
CM |
CO |
|||
+ |
+ + + + |
+ |
||
00 OM |
© |
© © |
© © © © |
© |
IS © |
eo |
O © © © © © |
© |
|
CO |
CO |
© © |
© © © © |
© |
© to |
tO I> © 00 |
rH |
||
CO co |
00 -tf Oi TH |
|||
to |
CO © oo -tf |
© |
||
© |
CM |
|||
rH |
rH |
j=
J3
ft< d,
c3
CJ
_ O
a
(_
öfi p4
e .S>
2 £,
O
tao
C T3
»''g g Ö 3
C *H CA) y. rt rs
•S OCÖ g &
C 5
•v'' W QJ
S w ^ a c3
> 4) o X :0
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 511 708
kr.
2. Miljöskyddslagen väntas ytterligare
öka belastningen på naturvårdssektionen.
För att förverkliga
målsättningen beträffande
vattenvården bör sektionen
förstärkas med en byrådirektör
med kemisk-biologisk utbildning,
en förste byråingenjör
samt en ingenjör. För allmän
naturvård behövs två naturvårdsassistenter
och en kartriterska.
Vidare erfordras en
förste landskanslist för administrativa
göromål. Då länets
storlek och dess relativt omfattande
näringslivsproblem ställer
krav på omfattande specialundersökningar
behöver länsplaneringsenheten
förstärkas med en
byrådirektör (+ 462 606 kr.).
3. På grund av bl. a. besvärsmålens
ökade svårighetsgrad bör
prövningsnämndens kansli förstärkas
med en förste länsassessor.
Landskamrerarens arbetsuppgifter
är så omfattande att
han bör avlastas vissa göromål.
Fn tjänst som förste länsassessor
utom sektionsindelningen begärs
därför. Vissa nya uppgifter på
kameralsektionen medför behov
av en förste länsassistent och ett
kvalificerat biträde. Taxeringsassistentorganisationen
föreslås
förstärkt med ytterligare fyra
taxeringsassistenter samt tre
kvalificerade biträden. Två
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet 47
landskanslister begärs dessutom till assistentgruppen i Alingsås (+ 638 704
kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 570 482 kr.).
5. Härutöver bör medlen räknas upp för omkostnader (+ 78 500 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 539 000
kr.
7. Medel behövs för att i mån av behov av personalförstärkning kunna fördelas
på de olika lokala skattemyndigheterna (+ 246 000 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 19 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 713 000 kr.
10. Bildande av s. k. U-grupp vid kontoret i Borås medför behov av ett
kvalificerat biträde. Vidare bör medel anvisas för bl. a. personalförstärkningar
i distrikten (+ 193 000 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 59 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 17 139 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 5 368 000
kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 441 000 kr. eller sammanlagt
26 948 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en byrådirektör
på naturvårdssektionen, en amanuens i befordringsgång på länsplaneringsenheten
(2) samt två hemkonsulenter. Vidare har jag beräknat
medel för ytterligare en byrådirektör med huvudsaklig uppgift att handlägga
personal- och anslagsfrågor och andra administrativa ärenden och en
länsassistent på kameralsektionen, en förste länsnotarie på prövningsnämndens
kansli, två taxeringsassistenter (3) och en förste taxeringsrevisor på
taxeringssektionen samt en förste landskanslist och en landskanslist på
mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Skaraborgs län
t»
+ +
CO oo vp
CO t»
Tp NP
+ +
CO 00
05
O
° |
© © © © |
© |
o 1 |
© © © © |
O |
© |
© © © © |
O |
© |
to © to t> |
© |
CO |
H rl I> |
N? |
CO |
NP |
|
+ |
+ + ++ |
+ |
O I |
© © © © |
© |
o 1 |
© © © © |
© |
© |
© © © © |
© |
© |
CO © © CO |
Hi |
© |
CO TH TH H |
|
TP |
TH |
© |
+ |
+ + + + |
+ |
© © |
© © © © |
© |
©©©©©© |
© |
|
©©©©©© |
© |
|
tO to |
lO CO th |
© |
00 |
to rr 00 H |
|
t>* |
TH TH tH Tp |
!>• |
TH |
Cl |
|
© 1 |
1 © © © |
© |
o 1 |
© © © |
© |
© |
© © © |
© |
© |
© © TH |
!>■ |
© |
rl Ti CD |
|
CM |
CO |
|
+ |
+ + + |
+ |
© 1 |
i © © © |
© |
o 1 |
© © © |
© |
© |
© © © |
© |
to |
CO CM © |
Cl |
TP |
rl ri b" |
»0 |
CO |
||
+ |
+ + + |
+ |
o o o o o o ©
© © © © © © ©
©©©©©© ©
© 00 »O © © CO Np
© 00 00 CM Tp tH
CO WhiO
CM C0
CO Tp
+ + +
+ +
CO
+
CO
rp
Öl
c3
C
- "2 °
Cfl L.
''i t- O
2 tiD eu
O fi ÖD
0) >
CU O
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
OO H H 00 d CM
TH CO Tp © rp
© tH (NCM
++++++ +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
© tH © 00 CM Öl
th h cm io
© TH oj TP
CM
+ -
■ + + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
00 iO O l> lO H ©
© CM oo 00 TH Tp TH
th OM rp rp CO ©
l> TH ©
d »_)
00 0)
C XJ
’3 c«
ö c
•i! ga ss
s| Säja
> .2, ^ O X ©
< cotf J W J
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
Länsstyrelsen. Löne- och prisomräkning
m. m. 970 000 kr.
2. För att bemästra arbetsuppgifterna
på allmänna sektionen
behövs ytterligare en landskanslist.
För vissa arbetsuppgifter på
naturvårdssektionen erfordras
en byrådirektör med kemiskvattenbiologisk
kompetens. En
tjänst behövs för arbetet med
naturvårdsinventering samt en
tjänst som byråingenjör för vattenvårdsplanering
m. m. På
grund av att de administrativa
göromålen ökat bör sektionen
förstärkas med en landskanslist
i befordringsgång. Även en kartritare
och ett kvalificerat biträde
erfordras. Civilförsvarssektionen
behöver förstärkas med en
landskanslist i befordringsgång.
För att arbetet på länsplaneringsenheten
skall kunna bedrivas
på ett tillfredsställande sätt
bör medel för ytterligare en
länsplanerare och en länsassistent
anvisas (+ 445 299 kr.).
3. För att bl. a. avlasta landskainreraren
en del av hans arbetsuppgifter
rörande prövningsnämnden
erfordras en förste
länsassessor. Taxeringssektionens
allmänna detalj behöver
tillföras en tjänst som biträdande
taxeringsintendent på grund
av alltmer krävande besvärsmål
samt en tjänst som förste länsassistent.
Revisionsdetaljen bör
förstärkas med en länsrevisor,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet 49
en förste länsassistent och ett kvalificerat biträde. Medel bör även anvisas
för en biträdande länsrevisor på mervärdeskattekontoret och en assistent
vid taxcringsassislentorganisationen. För att bemästra arbetsuppgifterna på
uppbördssektionen behövs en landskanslist. En länsassistent och en assistent
begärs på datasektionen (+ 655 082 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 538 119 kr.).
5. Härutöver erfordras viss uppräkning av medelstilldelningen för omkostnader
(+ 333 500 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 349 321
kr.
7. Medel bör anvisas för tillfällig personal vid lokala skattemyndigheterna
i länet för sortering och källskattekontroll m. in. (+ 97 679 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 5 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 437 000 kr.
10. Kronofogdemyndigheterna i Falköpings, Lidköpings, Mariestads och
Skövde distrikt behöver vardera ett kontorsbiträde. På grund av bl. a. ökat
antal kvalificerade göromål vid kronofogdemyndigheten i Skövde distrikt
begärs en tjänst som biträdande kronofogde i utbyte mot en tjänst som kronofogdesekreterare.
Medel bör även anvisas för tillfällig hjälp (+ 207 200
kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 26 800 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 11 658 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
3 761 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 162 000 kr. eller sammanlagt
18 581 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en landskanslist på naturvårdssektionen (2) samt en hemkonsulent. Vidare
har jag beräknat medel för ytterligare en förste länsnotarie på prövningsnämndens
kansli, en förste taxeringsrevisor, en förste landskanslist och en
taxeringsassistent på taxeringssektionen (3) samt en landskanslist på mervärdeskattekontoret
vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat 50 000 kr. i
engångsutgift för byte av länsstyrelsens tjänstebil.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
50
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet
Värmlands län
m in
+ +
05 05
+ +
i i> oo
i CM 00
+ + +
th in so
+ + +
tH 05
CD CM
CM
CM
in
OS
© u
2 00 CU
O g ÖD
2 2 *h
0) >
Ph O
o o o o o o o
O O O O O O O
o o o o o o o
t> cm in cm i> m Nf
CD CO 00 00
+ + +
+ + +
o o o o o o ©
o o © o © o ©
©©©©©© ©
CM CM CM CM in r-i ©
00 © CM y-i ©
Tf* TH ©
+ + + I +-+ +
© © © © © © ©
© © © © © o ©
©©©©©© ©
CM © ”''t CM © CO ©
CO © CM in H 05
CM rs CM H in Öl
CM C0
o
©
©
©
CO
+
© © © ©
© © © ©
© © © ©
© © © Nf
CM rH I> 115
05
I + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© © O © © © ©
CD CM tH © © CO ©
CO CM CM CM 10
in th ©
+ + + | ++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© © in © co co ©
cd h 05 m oo ©
© CO TH CD Öl
CM NP
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
© CO tH © tH ©
© © oo m oo
tH CM
+ + +I++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
m co © © in © ©
CM t> 00 CM © »2
tH TH CM w
+ + + I -f* + ■+■
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
m m m Tf co
CO TH CM © CM oo
CM CO Tf I> 00
0X)
0X)
•£3
*3
Dh
C/3
©
CÖ
C
Cö «
0X) 05
C ©
3 3
0X)©
c
C/3
05 c/3
C/3 O
c ,S
3 i/l ”,
•a s-<
C ^ 05 ’© .
2 Sä .2 O. B
> 2 O X O
< w ce JWJ
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning in. in. 1 292 340
kr.
2. Ett omfattande utredningsarbete
pågår på länsstyrelseområdet.
Bl. a. har betänkanden om
den statliga länsförvaltningen
och skatteförvaltningen avgivits.
I statsverkspropositionen år 1969
framhöll chefen för kommunikationsdepartementet
bl. a. att
framställningar om personalökningar
hos länsstyrelserna borde
bedömas med hänsyn till kommande
överväganden på grund
av dessa utredningar. Med hänsyn
härtill har länsstyrelsen bedömt
möjligheterna att få nya
tjänster som begränsade. På
grund härav avstår länsstyrelsen
från att begära nya tjänster.
Länsstyrelsen frånträder emellertid
inte sin i långtidsprognosen
uttalade åsikt om önskvärd
personal förstärkning.
3. Medel bör anvisas för tillfällig
personal (+ 176 088 kr.).
4. Vidare yrkas medel för viss
övningsverksamhet (+ 49572
kr.).
Lokala skattemyndigheterna.
5. Löne- och prisomräkning
in. m. 395 725 kr.
6. Då bl. a. sortering av deklarationsmaterialet
blivit betydligt
tyngre behövs en biträdestjänst
i vart och ett av Arvika, Filipstads,
Hagfors och Kristinehamns
fögderier. Vid lokala
skattemyndigheten i Karlstads
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 51
fögderi erfordras en fögderiassistent, bl. a. med hänsyn till kontrollen av
underlaget för ATP, och en telefonist. Vidare bör medel anvisas för tillfällig
personal (+ 259 275 kr.).
7. Omkostnaderna beräknas öka (+ 1 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 514 131 kr.
9. På grund av bl. a. ökningen av arbetsvolymen hos kronofogdemyndigheterna
bör medel anvisas för en kronoassistent i Karlstads distrikt samt
ett kontorsbiträde i vartdera Kristinehamns och Sunne distrikt. Karlstads
distrikt bör även erhålla en telefonisttjänst. Bl. a. med hänsyn till nödvändigheten
att trygga rekryteringsunderlaget till kronofogdetjänsterna behövs
en kronofogdesekreterartjänst i Arvika distrikt (+ 165 369 kr.).
10. Omkostnaderna begärs uppräknade (+ 500 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 14 106 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 634 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 730 000 kr. eller sammanlagt
22 470 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
två hemkonsulenter, en förste landskanslist på taxeringssektionens allmänna
detalj, en förste taxeringsrevisor, en taxeringsassistent samt en landskanslist
på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen.
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Örebro län
tf
C
O
^ ©
bc «
£ Q
C5
^ a
bc
.s c
d fi
5
:Cw c/i
C
:CÖ “2
J-. C
4> :C3
CQ J
o
05 o
^ a
cd OJ
.S Q
E
d «
:CS c/5
T3 ''©
C3 d
d £»
3 g
eg
u. d
© *«
PQ J
+ 1 +
iO 10
+ +
00 O 05
r- r>i
+ +
©cm r»
+ + +
05 CO 01
cm eo
+ + +
CO CM 10
CD CM 00
CM Öl
ce
:0
rÖ
O
© • -ed
CM . c
^ T! cfi
C3 {h
2 ce a
O c ^
u :° ‘C
0h O
o o o o o o ©
© © o © © o ©
©©©©©© »
o h in io »o oo ©
CO T-t T-H I> L0
C0 N?
+ + + + + + +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
rf TH CM © t> ©
I> CM C0 H
Tf y-4
++++++
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
CO © © CM © ©
00 © CO ©
© rH CM H ^
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©CD © © © © 01
U0 H CO O CD ©
CM tH *0
+ + + + + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© © © © 05 l> ©
© TH CO 1-H © L0
Tf -r-< r-t t^rn
+ + + + + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© Tf tx CM C0 © *-<
CO CO IX © o *-<
© CM TH CD I»
CM
CO
© I © © © © ©
© I © © © © ©
© © © © © ©
© © l> ^ © Öl
Tf © © CM Tf ©
© CM H CM tx
+ + + 4~ + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
© © © © O © ©
© CM © tx © lO ©
C5 CO © IX ,-h ©
I> CM CO © ©
+ + + + + + +
© © © © o ©
©©©©©©
© © © © o ©
© © © lO © T-l
tH CM th CD © ©
Tf CM Cx © l>
C
ce m
c ©
c £ ‘S o
»ce u 44
C > o •->
> ,2, O O
©
05
a
> "w
!5
< 5? K JW J
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 202 400
kr.
2. På grund av det stora antalet
kvalificerade överexekutorsärenden
på allmänna sektionen
bör en tjänst som länsnotarie i
befordringsgång bytas mot en
tjänst som förste länsnotarie. På
planeringssektionen bör en förste
länsnotarietjänst bytas mot
en tjänst som länsassessor bl. a.
på grund av flera ärendegruppers
svårighetsgrad. För att kunna
följa upp målsättningen för
länsplaneringsenheten behövs en
amanuens i befordringsgång. Vidare
begärs en förste landskanslist
för att avlasta akademikerpersonalen
vissa arbetsuppgifter
och ett kvalificerat biträde för
vissa redovisningsuppgifter. För
väsentligt ökade uppgifter på
grund av miljöskyddslagstiftningen
erfordras en byråingenjör
på naturvårdssektionen. För
bl. a. övervakningen av täktverksamheten
i länet behövs en assistent.
För översiktlig planering
av vattenhushållning m.m. yrkas
en byrådirektör i utbyte mot en
förste byråingenjör på sektionen.
Arbetsmängden på civilförsvarssektionens
tekniska detalj medför
behov av en civilförsvarsingenjör.
Vidare behövs en förste
landskanslist för planering och
administration m. m. samt ännu
en för rådgivning och samordning
på den kommunala bered
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 53
skapsplanläggningens område. En landskanslist krävs för civil försvarsplanläggning
på allmänna beredskapsdetaljen (+ 460 697 kr.).
3. För handläggning av personal- och organisationsfrågor behöver kameralsektionen
förstärkas med en länsassessor, en förste länsassistent, en
landskanslist i befordringsgång och en kontorsskrivare. Den allt mer ökande
mängden av komplicerade beskattningsfrågor m. m. medför behov av en
biträdande taxeringsintendent och en förste taxeringsinspektör på taxeringssektionens
allmänna detalj. En förste taxeringsrevisor och ett kvalificerat
biträde behövs på revisionsdetaljen till följd av bl. a. ökat granskningsarbete
genom mervärdeskatten. Behov föreligger av tre taxeringsassistenter
och ett kvalificerat biträde. På datasektionen begärs en länsassistent, två
stansoperatriser och två assistenter (+ 766 484 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för främst biträden
och tillfällig personal (+ 1 407 819 kr.).
5. Härutöver behövs medel för bl. a. en snabbtelefonanläggning (+ 211 600
kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 340 000
kr.
7. På grund av befolkningsökningen begärs ytterligare en tjänst som
fögderiassistent i Örebro fögderi. Vidare behöver fögderierna i länet förstärkas
med sex biträden. För tillfällig sorteringspersonal begärs medel
(+ 246 070 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka bl. a. på grund av flyttning av lokala
skattemyndigheterna i Hallsbergs och Karlskoga fögderier (+ 163 930 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 303 000 kr.
10. En kronofogdesekreterartjänst begärs i Örebro distrikt. För länets
övriga distrikt yrkas sammanlagt en kronoassistent och fyra kontorsbiträden.
Medel behövs för tillfällig personal m. m. (+ 239 900 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 106 100 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 12 373 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 173 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 372 000 kr. eller sammanlagt
19 918 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en amanuens i befordringsgång på länsplaneringsenheten (2) och en hemkonsulent.
Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en länsassistent på
kameralsektionen, en biträdande taxeringsintendent, en förste taxeringsrevisor
och en taxeringsassistent på taxeringssektionen (3) samt en landskanslist
på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen. Jag har även beräknat
medel för en kronofogdesekreterare vid kronofogdemyndigheten i Örebro
distrikt (10). Slutligen har jag beräknat 100 000 kr. i engångsutgift för
flyttning av lokala skattemyndigheterna i Hallsbergs och Karlskoga fögderier
(8).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Västmanlands län
CO co
+ +
CO *>.
-M- +
co t>.
rH rH
+ + +
© © in
© © cd
OJ Öl
tao
:0
Ä
rC
O
o
o
OJ • c
<■0- s
, = 2»
O O O O O O o
o o o o o o ©
© © © © © © ©
in rl CO rl M h CO
CO Nf
++++++ +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©
Öl
ko
+ + + + + + -f -
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
O) Tj< M rH fo Tf
© i> © co oo
© OJ t-h co
© i © © © © ©
© I © © © © ©
© © © © © ©
© © 00 © CO h
© CJ © ©
OJ co
+ + I ++ +
©
o
©
+
© © © © ©
© © © © ©
© © © © ©
© 00 © co ©
OJ © r-H
co
+ | ++ +
©©©©©©
© © © © O O
©©©©©©
tH © © © © rH
T-h OJ LO rH CO
© © © ©
© © © ©
© © © ©
oo co ©
co OJ Oi ©
OJ
+ + + + + +
OJ
00
©
© © © ©
© © © ©
© © © ©
I> CO CO ©
rH OJ CD CD
rH CO
+ + + + +
©©©©©© ©
© © © © O © ©
©©©©©© ©
1> © 00 CO © 00
© cni © oo © i>«
OJ rH © rf © Öl
l> rH ©
ees „
tUD 05
C ©
s §
2 tlD Ph
§ g ap
S2 ^
a, Oh O
BCT3 jg g
C ja M g
c > o
© ^ 05 5
r-H © C/5 ^
O o
Länsstyrelsen i Västmanlands
län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 140 000
kr.
2. Den stora mängden ärenden
på körkortsdetaljen medför behov
av ett kvalificerat biträde.
Då planeringssektionens arbete
utvidgats senare år i olika
avseenden begärs en tjänst som
länsassessor. Behovet av kraftfulla
insatser på naturvårdens
område är angeläget. På naturvårdssektionen
bör inrättas en
tjänst som kartritare. Vidare behöver
sektionen förstärkas med
en byrådirektör bl. a. för att
handha täktärenden. Civilförsvarssektionens
organisationsdetalj
måste erhålla förstärkning
med en länsassistent för att fullgöra
bl. a. föreskrivna åtgärder
beträffande verkskydd. Vidare
behövs en förste landskanslist
på sektionen för ärenden rörande
undanförselplanläggning
(+ 306 820 kr.).
3. Då antalet självdeklarationer
i de särskilda taxeringsnämnderna
i länet ökat markant
de senaste åren måste taxeringsassistentorganisationen
utökas
med två taxeringsassistenter. På
grund av ökad arbetsbelastning
behövs vidare en taxeringsintendent
på taxeringssektionen.
Till följd av ett mera omfattande
granskningsarbete av deklarationer
för mervärdeskatt än beräknat
erfordras en tjänst som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 55
landskanslist. För att uppbördssektionen skall kunna tillhandahålla fullgod
arbetskraft för kvalificerade arbetsuppgifter begärs en tjänst som förste
landskanslist (+ 281 461 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 331 719 kr.).
5. Härutöver yrkas viss uppräkning av medlen för omkostnader, däribland
byte av länsstyrelsens tjänstebil (+ 91 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 313 000
kr.
7. Omkostnaderna beräknas öka (+ 6 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 409 500 kr.
9. För att göromålen i Köpings distrikt skall kunna fullgöras tillfredsställande
erfordras två kontorsbiträden. Vidare föreligger behov av ett kontorsbiträde
i Västerås distrikt. Härutöver behövs medel för tillfällig personal
m. m. (+ 111 500 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 7 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 11 815 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
3 639 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 936 000 kr. eller sammanlagt
18 390 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en länsassessor på planeringssektionen (2) samt en hemkonsulent. Vidare
har jag beräknat medel för ytterligare en länsnotarie, två taxeringsassistenter,
en landskanslist (3) och en taxeringsrevisor på taxeringssektionen vid
länsstyrelsen. Jag har även beräknat 50 000 kr. i engångsutgift för byte av
länsstyrelsens tjänstebil (5).
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. U: Civildepartementet
Kopparbergs län
^ o,
bo oj
B, Q
''g 2
| B
ä g
« :ca
ö -3
^ a
bfi o
.S Q
! §
•O £
l> 0)
O 0)
t>- ©
C5 O
^ d
bD oj
.9 Q
CQ J
Öl
+
TF TF
+ 4-
m co
+ +
o
CO
OJ
A
•-* CS t.
03 ti
2 a
o G Sfi
S2~
O I o o o o ©
© I © o © o ©
© © © © © ©
oo © oo © cm r>-
00 CM © © © ©
CO
+ +I++ +
© © © © ©
© © © © ©
© © © © ©
00 00 © CO CO
CM © © © C0
''M in
+ I ++ +
+
© © © © o ©
©©©©©©
©©©©©©
Öl
+
© © © ©
© © © ©
© © © ©
cm i> m Nf
© in ©
co
+ + + +
© © © © © ©
© I © © © © ©
© © © © © ©
CM CM CM l> in 00
tf © m
CM
CO
+ + + + + +
©©©©©© ©
© © © © © o ©
©©©©©© ©
TF TF in © CO © ©
in th i> i> © co co
© CM rH © H
CM ^
© I © © © © ©
© I © © © © ©
© © © © © ©
i> ^ h co ©
© tf © oo nF
CM CM L0
tH
+ +I++ +
© © © © © ©
© I © © © o ©
© © © © © ©
in © cm th ©
© in © t-h co ©
TF TH CO ©
rH hH
+ +I++ +
o o o o o o
o o o o o o
o o o o o o
W lO O 00 to
CO 00 Tf* Tf* oo
00 PUKttlt -
a< ci
>
o
Cl
,0
v>
C
T
u
to
tar
.5 .
c
2 -> J
< c
Länsstyrelsen i Kopparbergs län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 393 806
kr.
2. Antalet utsökningsärenden
har ökat i sådan omfattning att
ytterligare en länsassessor behövs
på allmänna sektionen. Då
den regionalpolitiska verksamheten
innebär ökade arbetsuppgifter
för länsplaneringsenheten
begärs en tjänst som aktuarie.
Länsstyrelsens uppgifter inom
den allmänna naturvården kan i
väsentliga delar ej genomföras
med nuvarande personaltilldelning.
Naturvårdssektionen behöver
därför förstärkas med en
naturvårdsassistent med akademisk
examen. Då personalen på
länspolischefens expedition är
underdimensionerad med hänsyn
till arbetsuppgifterna behövs
förstärkning med en förste
landskanslist. (+ 235 816 kr.).
3. Den kvalificerade personalen
på prövningsnämndens kansli
är underdimensionerad med
hänsyn till arbetsuppgifterna. En
avlastning av främst föreståndarens
arbetsbörda bör ske genom
inrättande av en tjänst som
förste länsnotarie. Inom ramen
för en etappvis uppbyggnad av
taxeringsassistentorganisationen
föreslås en tjänst som taxeringsassistent
samt en som biträde.
Skatterestantierna är betydande
och indrivningsresultatet otillfredsställande
i vissa delar av
länet. En intensifierad övervak
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 57
ning kräver att nppbördssektionen tillförs en förste länsnotarie (+ 195 225
kr.).
4. Vidare begärs uppräkning av medel för bl. a. tillfällig personal
(+ 33 753 kr.).
5. Härutöver behövs ytterligare medel till omkostnader bl. a. för byte av
länsstyrelsens tjänstebil (+ 41 400 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 309 600
kr.
7. Omkostnaderna beräknas öka på grund av flyttning av lokala skattemyndigheten
i Mora fögderi (+ 58 400 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 8. Löne- och prisomräkning m. m. 507 529 kr.
9. Med hänsyn till vissa ändringar av arbetsuppgifterna föreslås en tjänst
som biträdande kronofogde i Falu distrikt i utbyte mot en kronofogdesekreterartjänst.
Då metoderna för indrivning i allmänna mål nyligen lagts om
behövs ytterligare två biträden (+ 56 471 kr.).
10. Vidare behövs uppräkning av medel för omkostnader, däribland flyttning
av kronofogdemyndigheten i Mora distrikt (+ 19 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 12 890 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 550 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 752 000 kr. eller sammanlagt
21 192 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en förste länsnotarie på allmänna sektionen (2) samt två hemkonsulenter.
Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en taxeringsassistent (3) och
en förste taxeringsrevisor på taxeringssektionen samt en förste landskanslist
och en landskanslist på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen. Jag
har även beräknat 40 000 kr. i engångsutgift för byte av länsstyrelsens
tjänstebil (5) samt 60 000 kr. för flyttning av kronofogdemyndigheten i
Mora distrikt (7).
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chelen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
58
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Gävleborgs län
Ct Öl
4- +
©
T-H OJ
4~ 4- 4~
© © ^
fH
+ + +
00 Tf Öl
CO ^
+ + +
CO tH ^
O CO ©
CM CO
Ä
rC
O
o
o
^ ''Ö „
5 2 S
5 ua
C oj
o c SO
o o o o o o
© o o o o o
© © © © © ©
4-4-4-4-4-4-
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
i> th m co © cm m»
00 00 CM CO th ©
Tf TH ©
+ 4- + 4- 4- 4" 4“
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
l> 00 © H (O ©
rf CO © © oo ©
in th cm cm © h
CM CO
© I © © © © ©
© © © © © ©
© © © © © ©
in Tf Tf © © ©
I> CO H 05
co in
+ 4- 4- 4- 4- 4-
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ^
© TH Tf Tf Tf 00 *-«
© CO © © Öl
© CM _j
4-4-4-4-4-4* +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
© CM © CM in co
© tH CO CM l> TH
© Tf H IN
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
oo © th © in Tf
y-i tH ce in cm ©
CM th CM
++++++ +
o o o o o o o
o o o o o o ©
© © © © © © ©
tH © CO © CO tH t»
HHOJionm
© TH H)l SB
++++++ +
o o o © o ©
©©©©©©
©©©©©©
th iO lO © © co
© TH OJ th lO ©
rH Ct CO lO 00
00 th
Öl
ö
0, o,
>
o
Länsstyrelsen i Gävleborgs lån
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning in. m. 1 106 000
kr.
2. För uppgifterna på allmänna
sektionen begärs en länsassessor.
En tjänst som länsassessor
i A 28 yrkas utbytt mot en
länsassessorstjänst i A 30. Vidare
yrkas en förste kontorsskrivare
och ett kvalificerat biträde.
Planeringssektionen behöver en
förste länsnotarie. En förste
landskanslist och en kontorist
yrkas på grund av bl. a. anhopningen
av täktärenden. Detaljen
för yrkesmässig trafik behöver
en kontoristtjänst. En länsassistent
erfordras på civilförsvarssektionen
med uppgift att bl. a.
planlägga civilförsvarsövningar.
Vidare erfordras en civilförsvarsingenjör
på tekniska detaljen
och en förrådsförman. På allmänna
beredskapsdetaljen yrkas
en förste landskanslist för främst
planläggningsuppgifter samt en
kontorsskrivare. På grund av
bl. a. miljöskyddslagen behövs
en byrådirektör på naturvårdssektionen.
Länsplaneringsenheten
behöver förstärkas med en
amanuens i befordringsgång och
en landskanslist (+ 534 299 kr.).
3. En länsassessorstjänst i
A 26 på kameralsektionen bör
bytas ut mot en länsassessorstjänst
i A 28. Av rekryteringsskäl
bör en kontorsskrivartjänst
på sektionen bytas ut mot en
förste kontorsskrivartjänst. Me
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 59
del bör anvisas för en länsnotarie och en landskanslist, båda i befordringsgång,
samt en kansliskrivare på prövningsnämndens kansli. På grund av
alltmer ökad arbetsbörda erfordras en förste taxeringsinspektör, en landskanslist
och en kansliskrivare på taxeringssektionen. För revisionsdetaljens
offensiva verksamhet erfordras en förste taxeringsrevisor och en länsassistent.
Vidare behöver taxeringsassistentorganisationen tillföras två taxeringsassistentjänster.
Uppbördssektionen behöver förstärkas med en förste
länsassistent i utbyte mot en länsassistent, en förste landskanslist, en landskanslist
i befordringsgång samt en kontorsskrivare i utbyte mot en kansliskrivare
(+ 545 583 kr.).
4. Vidare behövs medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 340 118 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+ 81 000 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 554 774
kr.
7. På grund av merarbete bl. a. genom allmänna fastighetstaxeringen behövs
nio biträden i Hudiksvalls fögderi. Förstärkning begärs i Ljusdals fögderi
med två kontorsbiträden, en landskanslist och en förste kontorsskrivare.
Sandvikens fögderi måste förstärkas med en fögderiassistent i A 19 i
utbyte mot en assistent i A 17, en fögderisekreterare, två förste kontorsskrivare,
två kontorsskrivare samt två kansliskrivare. Vidare begärs en fögderiassistent
i A 19 i Söderhamns fögderi i utbyte mot en assistent i A 17
(+ 652 226 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 10 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 592 164 kr.
10. Ett kvalificerat biträde begärs i Hudiksvalls distrikt och ett kontorsbiträde
i Söderhamns distrikt (+ 59 169 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 42 667 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 13 417 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 978 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 373 000 kr. eller sammanlagt
22 768 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en länsnotarie på planeringssektionen (2) samt en hemkonsulent. Vidare
har jag beräknat medel för ytterligare en länsnotarie på prövningsnämndens
kansli, en förste taxeringsinspektör, en landskanslist, en förste taxeringsrevisor,
en förste landskanslist och två taxeringsassistenter på taxeringssektionen
(3) samt en förste landskanslist och en landskanslist på mervärdeskattekontoret
vid länsstyrelsen.
Länsstyrelsen Lokala skattemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna
60
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Västernorrlands län
I> V
o~ a>
A
05 O
bfi o
B Q
s
c
C
''ö £
ce b
C
M ^
•cö 2
- c
® *
M -1
^ &
bD oj
.5 Q
*0 c
C o
*CÖ ^
■g £
§ S
ä «
*c3 52
g >CS
M J
r- ©
05 O
^ d
bC V
B Q
t-.
''O rj
C g
•CÖ vi
a g
A vi
u %
® 5
PQ J
CM Öl
+ +
+ +
03 CO 33
+ + +
l> 05 CD
rH OJ
+ + +
CD CO Nf<
© co ©
CM 05
^ ~ 2 ö
Q 2 SO &
g
§ Ö >
eu eu o
© |
© © © © |
O |
© 1 |
© © © © |
© |
© |
© © © © |
© |
CO |
cm r- oo © |
© |
© |
n »O CO© |
|
CO |
||
+ |
+ + + + |
+ |
© 1 |
© © © © |
© |
© 1 |
© © © © |
© |
© |
© © © © |
© |
CM |
CM » oo oo |
|
Tf |
■rt © CO I> |
0J |
CO |
L0 |
|
+ |
++++ |
+ |
©©©©©© |
© |
|
© © |
© © © © |
© |
©©©©©© |
© |
|
© 00 © © © oo |
h |
|
Tf |
•n © © I> |
05 |
© |
CM CO n © |
05 |
CM |
N? |
O
o
o
+
+
o o o o
o o o ©
© © © ©
© © 00 00
© 1-1 CM «n
Öl
+ + + +
© © ©
© © ©
© © ©
+ + + +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
CM © © CO © CM
r( H MO h ®
© CO n ©
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
O CM n © ri ©
I> © CO U5 Tji
+ + + + + + +
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
00 © © © 00 © ©
lO CM © © © l»
l> CM in ti CO ©
n Öl
- + + + + +
+ “
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
in Tf io iN ce h
CO CM CM Tf O rf
Tf CO © © ©
öo ! |
|||||
•O A . |
• 0D • 0D |
||||
A * |
|||||
o • |
t- |
||||
o • |
03 t_ |
• °CS |
|||
© ; |
a e |
0D 05 C ''Ö •a « 5 B |
• eu . V) • © |
||
^ ''d |
o Vi |
u (T |
• a • £ |
’ :cö §
1
g *
Vi A
O
£ A
g >
£
> .2, - w _
< ^ er; j w
Länsstyrelsen i Västernorrlands
län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 1 108 000
kr.
2. Då samhällsplaneringen
kräver stora insatser behöver
länsplaneringsenheten förstärkas
med en byrådirektör och en
länsassistent. Ärenden rörande
naturvården och ändrad kommunblocksindelning
kräver ökad
arbetsinsats. Planeringssektionen
behöver därför en förste
landskanslist. På naturvårdssektionen
föreligger behov av en byrådirektör
med teknisk utbildning
samt en fältassistent för
tillsynsarbete (+ 296 407 kr.).
3. För att bl. a. avlasta landskamreraren
vissa alltmer betungande
arbetsuppgifter begärs
en förste länsassessor utom sektionsindelningen.
Kameralsektionen
bör förstärkas med en länsassistent.
För att bl. a. biträda
vid av riksskattenämnden initierade
utredningar behövs en förste
landskanslist på taxeringssektionens
allmänna detalj. Vidare
föreligger behov av en landskanslist
på detaljen för bl. a. eftergranskning
av deklarationsmaterialet.
Mervärdeskattekontoret
behöver förstärkas med två
kontrollanttjänster för att göra
skattekontrollen mera effektiv.
Det är angeläget att taxeringsassistentorganisationen
tillförs
en tjänst som taxeringsassistent.
På grund av att datasektionen
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet 61
bl. a. arbetar under stark tidspress behövs förstärkning med en förste landskanslist
(+ 372 164 kr.).
4. Vidare behövs medel för främst biträden och tillfällig personal
(+ 697 929 kr.).
5. Härutöver begärs uppräkning av medelstilldelningen för omkostnader,
framförallt reseersättningar (+ 201 500 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 159 406
kr.
7. På grund av bl. a. befolkningsökningen behövs ytterligare en kontorsskrivare
i Sundsvalls fögderi (+ 36 594 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 59 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 443 000 kr.
10. På grund av bl. a. arbetsmaterialets ökning erfordras ett biträde i
vartdera Sundsvalls och örnsköldsviks distrikt (+ 53 700 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 30 300 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 13 732 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 576 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 816 000 kr. eller sammanlagt
23 124 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en hemkonsulent, en byrådirektör med huvudsaklig uppgift att handlägga
personal- och anslagsfrågor och andra administrativa ärenden och en förste
landskanslist på kameralsektionen, två förste landskanslister, en taxeringsassistent
(3) och en förste taxeringsrevisor på taxeringssektionen samt en
förste landskanslist och en landskanslist på mervärdeskattekontoret vid
länsstyrelsen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet
Jämtlands län
! i |
1 |
o o o o o o |
© |
1 1 |
1 |
o o o o o o |
© |
o o o o o o |
O |
||
b1 iH O rl CO n |
CO |
||
CO th CO |
ce |
||
VH |
TH |
||
+ + + + + + |
+ |
||
| 1 |
1 |
O O O O O O |
o |
! 1 |
o o o o o o |
© |
|
o o o o o o |
e |
||
ri O n CO H |
co |
||
CO th CO |
ce |
||
T—t |
»H |
||
++++++ |
-L |
||
LO 05 |
o o o o o o |
O |
|
rf |
LO |
o o o o o o |
© |
o o o o o o |
O |
||
in rf m oo o o |
05 |
||
ci th o (50 in |
h |
||
m th th co |
TH |
||
Öl |
|||
1 1 |
1 |
1 1 o o O 1 |
O |
1 1 |
1 |
1 © © © 1 |
© |
© © © |
o |
||
lO © oo |
co |
||
rH co |
rf |
||
1 ++ |
+ |
||
1 1 |
1 |
© 1 © © © © |
© |
1 1 |
1 |
© © © © © |
© |
© © © © © |
© |
||
© ro © oo © |
LO |
||
LO TH co co |
CO |
||
tH |
Öl |
||
-f- I+ + + |
+ |
||
co o |
CO |
©©©©©© |
© |
i> |
t» |
©©©©©© |
© |
©©©©©© |
© |
||
TH 00 © "^ TH © |
|||
rf Öl 00 © © |
LO |
||
I> th th rf |
|||
TH |
SM |
||
lo ci |
It |
© 1 © © © © |
© |
+ + |
+ |
© 1 © © © © |
© © |
© |
|||
lO LO CM LO TH |
© |
||
i> |
|||
TH |
|||
+ + + + + |
+ |
||
i> oo |
10 |
© 1 © © © © |
© |
© | © © © © |
© |
||
+ + |
+ |
© © © © © |
O |
© LO © © © |
LO |
||
lo LO |
© |
||
00 TH (M |
CO |
||
TH |
|||
+ + + + + |
+ |
||
os in |
©©©©©© |
© |
|
rf CO |
©©©©©© |
© |
|
r-1 |
©©©©©© |
© |
|
TH LO © © I> rf |
|||
TH © © LO CO |
© |
||
00 |
Öl |
||
LO TH |
SO |
oc ; . |
||
ia ! * |
||
Ä * '' |
||
o • • |
* Sh |
|
° ! — |
’ CC S_ |
|
© ! "o |
• 00 tv |
|
CM • C |
• C © |
|
fn |
a
rs f-i i
5 CD Ph
C
o c .SP
S 2 fc
eu o
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 654 000 kr.
2. För att bl. a. handha vissa
utredningar i anslutning till
länsplaneringsarbetet erfordras
en amanuens på länsplaneringsenheten.
Civilförsvarssektionen
har stort behov av ytterligare
en landskanslist. Vidare behöver
sektionen tillföras en tjänst som
civiiförsvarsingenjör. Allmänna
beredskapsdetaljen behöver förstärkas
med en förste landskanslist
på grund av ökade arbetsuppgifter.
För att bemästra
nya uppgifter enligt miljöskyddslagen
behövs en byrådirektör
för luft- och vattenvård
på naturvårdssektionen. Sektionen
behöver även förstärkning
för den allmänna naturvården.
För bl. a. inventerande uppgifter
begärs därför ytterligare en
byrådirektör. För uppföljning av
landskapsvårdsplaner m. m. behövs
en assistent. Medel bör anvisas
för en byrådirektör och en
assistent vid civilbefälhavarens
kansli (+ 540 331 kr.).
3. Arbetsbördan på prövningsnämndens
kansli har under
de senaste åren ökat väsentligt.
Kansliet bör därför förstärkas
med en förste länsnotarie.
Arbetsuppgifterna på taxeringssektionens
allmänna detalj har
ökat i en sådan omfattning att
det är motiverat med en biträdande
taxeringsintendent
(+ 133 722 kr.).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 63
4. Vidare bör medel beräknas för främst biträden och tillfällig personal
(+ 155 275 kr.).
5. Härutöver behöver medel anvisas för omkostnader (+ 113 000 kr.).
6. Vid bifall till yrkandena om nya tjänster kan medel till vissa tjänster
frånräknas (—291 328 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 200 000
kr.
8. Omkostnaderna beräknas öka bl. a. på grund av flyttningar till nya
lokaler (+ 35 000 kr.).
Kronofogdemyndigheten. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 177 000 kr.
10. Omkostnaderna beräknas öka (+ 6 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 9 397 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
2 497 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 361 000 kr. eller sammanlagt
14 255 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare
en förste civilförsvar singenjör på civilförsvarssektionen (2) samt två hemkonsulenter.
Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en förste länsnotarie
på prövningsnämndens kansli och en biträdande taxeringsintendent
på taxeringssektionen (3) samt en landskanslist på mervärdeskattekontoret
vid länsstyrelsen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.cheten Länsstyrelsen Dep.chefen
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Västerbottens län
© ©
+ +
I I I
O O
rH rH
+ +
WTf ©
+ 4" +
rH ko so
+ + +
ICO ic
© © KS
r-i OJ
ca
•-1 03 f-*
"a « öc a,
g § g so
eu eu K*
Qh Ph o
O O
O O
O O
O Tf
05
ca
o ©
© ©
CD ©
© <■*
+ + + + +
© © I ©
© © I ©
© © ©
in Tf ©
co m
Tf
+ +
+ + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
Tf m © ca Tf m ©
© r-i © ca t> ^
© ca ca th rf —«
© ©
© ©
© ©
© © ©
© © ©
© © ©
co © ©
co © in
+ + + + +
© © i © © © ©
© © I © © © ©
© © © © © ©
© r-i CO In co h
CO CO 00 © »O
Tf rt h h»
+ + + + + +
© © © © O ©
©©©©©©
©©©©©©
C0 © © Tf rH ©
© © © i> ©
© ca in in
ca
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
ca in oo © in oo co
co n © Tf t''» ca ©
© i-h ca an
+ ~f~ + ~b + + +
©©©©©© ©
©©©©©© ©
©©©©©© ©
00 I> © © O © rH
Tf rH I> Tf © © I»
ca th rH ca 05
+ + + + + + 4-
©©©©©©
©©©©©©
©©©©©©
co © © m oo ©
co ca i> ca co Tf
© co © oo i>
Ös
ce
C
fn
c3
CD
Ö ''
„ C
03 • .
“g S
c y M
c > 5 ■
> .3 a ''
■< wffi >
Länsstyrelsen i Västerbottens
län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning m. m. 779 000 kr.
2. Länsplaneringsenheten behöver
förstärkas med en planerare
för bl. a. utarbetande av regionalt
program för länet. Om
naturvårdsarbetet skall kunna
bedrivas på ett tillfredsställande
sätt behövs medel för en assistent
på naturvårdssektionen
( + 113 923 kr.).
3. Då sedan flera år tillbaka
konsulenter förordnats för
granskning av vissa delar av
taxeringsassistenternas område
erfordras förstärkning med två
assistenter. För att erhålla nödvändig
förstärkning av den kvalificerade
landskanslistpersonalen
på uppbördssektionen begärs
en tjänst som förste landskanslist
i utbyte mot en tjänst som
landskanslist. Vidare erfordras
medel för två expeditionsvakter
(+ 154 012 kr.).
4. Medel yrkas även för främst
biträden och tillfällig personal
(+ 477 730 kr.).
5. Härutöver begärs uppräkning
av medelstilldelningen för
omkostnader bl. a. på grund
av inflyttning i tillbyggnad
(+ 446 335 kr.).
Lokala skattemyndigheterna.
6. Löne- och prisomräkning
in. in. 307 621 kr.
7. På grund av befolkningsunderlagets
storlek behöver
Umeå fögderi förstärkas med en
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet 65
kontorsskrivare, tre kontorsbiträden och en telefonist. Vidare föreslås att
medel anvisas för tre kontorsbiträden och en telefonist i Skellefteå fögderi.
För fullgörande av ATP-göromål erfordras ett kontorsbiträde i Vilhelmina
fögderi (+269 379 kr.).
8. Vidare behöver medel för omkostnader räknas upp, bl. a. på grund av
kostnader i samband med flyttning av lokala skattemyndigheterna i Umeå
och Skellefteå fögderier (+ 180 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna. 9. Löne- och prisomräkning m. m. 410 300 kr.
10. I Lycksele distrikt föreligger behov av en expeditionsvakt. Skellefteå
distrikt behöver förstärkas med en telefonist och en expeditionsvakt. Då de
kvalificerade arbetsuppgifterna ökat bl. a. på grund av ny lagstiftning erfordras
en förste kronoassistent och en kontorsskrivare i Umeå distrikt.
Även en expeditionsvakt behövs (+ 177 700 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 12 793 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 147 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 556 000 kr. eller sammanlagt
20 496 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare
en amanuens i befordringsgång på länsplaneringsenheten (2) samt tre
hemkonsulenter. Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en taxeringsassistent
(3) och en taxeringsrevisor på taxeringssektionen samt en
förste landskanslist och landskanslist på mervärdeskattekontoret vid länsstyrelsen.
Jag har även beräknat 250 000 kr. i engångsutgift för flyttning av
vissa delar av länsstyrelsen (5) samt 150 000 kr. för flyttning av lokala
skattemyndigheterna i Umeå och Skellefteå fögderier (8).
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 1. Bil. H
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen Länsstyrelsen Dep.chefen
66
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Norrbottens län
O |
o o o o |
© |
o |
o o o o |
© |
o |
o o o o |
© |
I> |
O H CO Oi |
1® |
rH |
T-t rH rH |
© |
LO |
rH |
© |
+ |
+ + + + |
+ |
1 |
rH |
© © © © © |
© |
1 + |
+ |
© 1 © © © © |
© |
© © © © © |
© |
||
Cd © rH rH I> |
G5 |
||
lO tH rH rH Cd |
|||
LO rH |
l> |
||
+ + + + + |
+ |
||
00 Tf |
Öl |
©©©©©© |
© |
lH |
Öl |
©©©©©© |
© |
rH |
rH |
©©©©©© |
© |
rH © LO Cd I> © |
© |
||
CO © l> 00 © |
© |
||
cd Cd Cd rH l> |
CO |
||
cd |
Np |
||
1 I |
] |
© 1 1 © I © |
© |
1 I |
I |
© I 1 © 1 © |
© |
© © © |
© |
||
© Cd LO |
so |
||
© lH Cd |
CO |
||
rH |
rH |
||
+ + + |
+ |
||
1 1 |
1 |
© 1 © © © © |
© |
1 1 |
1 |
© © © © © |
© |
© © © © © |
© |
||
LO Tf Cd © P" |
OS |
||
I> rH 00 |
00 |
||
Cd |
NT |
||
+ + + + + |
+ |
||
© ro |
1® |
©©©©©© |
© |
Cd |
8® |
©©©©©© |
© |
TH |
rH |
©©©©©© |
© |
© i> oo 00 Cd cd |
|||
© 05 n cd OO |
|||
Tf cd Cd i> |
CO |
||
cd |
|||
lo rf |
© |
© | | © © © |
© |
+ + |
+ |
© © © © © © © © |
© © |
lo Tf cd Cd |
|||
LO © © rH |
© |
||
cd riNCd |
© |
||
rH |
Cl |
||
-b -f + + |
Jr |
||
Tf © |
© 1 © © © © |
© |
|
TH Cd |
© © © © © |
© |
|
++ |
+ |
© © © © © |
© |
cd Cd Tf lo rH |
© |
||
rH © © l> LO |
© |
||
00 rH Cd ce |
© |
||
cd |
ed |
||
_l_ H—|—1—J- |
+ |
||
Cd © |
CO |
©©©©©© |
© |
1> Tf |
rH |
©©©©©© |
© |
Cl |
0? |
©©©©©© |
© |
© lo © 1% 00 oo |
os |
||
rH Cd Cd © Cd LO |
10 |
||
Tf LO © l> rH |
so |
||
© rH Cd |
ed |
■d
>£3
O
o
o
Cd
^ ''Ö So
OS fn
Q ™ ÖDft
g § £ t»
S
O) ^
O, Ph o
G
oS „
W)
c -d
sa
ÖD
W)
:oS
°Ö3
P.
C
"d
os
4-* ’ fl
5 S
l-SSågo
C >■ eu S "S
2^ ^ 3 o,c
> .2, ^ o x o
t/i CC »-3 W i-J
Länsstyrelsen i Norrbottens
län
Länsstyrelsen. 1. Löne- och
prisomräkning in. in. 1 876 000
kr.
2. En kvalificerad finsktalande
arbetskraft behövs som sekreterare
åt landshövdingen. På
allmänna sektionen erfordras en
fiskerikonsulent som kan svara
för erforderliga initiativ till och
uppföljning av fiskevårdsåtgärder.
För arbete med bl. a. specialutredningar
behövs ytterligare
en förste länsaktuarie på länsplaneringsenheten.
Vidare begärs
en förste länsassistent för bl. a.
bearbetning av statistik, en kartritare
och ett kvalificerat biträde.
Enheten bör även förstärkas
med en byrådirektör
för att biträda det av de nordiska
länderna tillsatta organet
för vissa utredningar rörande
Nordkalotten. Då personalen är
otillräcklig på allmänna beredskapsdetaljen
begärs en förste
landskanslist. Inom länet är behovet
av bl. a. naturvårdsinventering
och planering stort och
långsiktigt. Naturvårdssektionen
behöver därför förstärkas
med tre naturvårdsassistenter.
För att handläggningen av ärenden
enligt miljöskyddslagen
skall kunna fullgöras erfordras
en byrådirektör med kemiskbiologisk
kompetens. Sektionen
har även behov av en biträdande
länsingenjör bl. a. på grund
av ökningen av komplicerade
ärenden. För det administrativa
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 67
arbetet i samband med beslut om naturvårdsåtgärder behövs en tjänst som
länsassessor. Sektionen bör även tillföras en kansliskrivare och ett kartritningsbiträde.
En landskanslist behövs på länspolischefens expedition eftersom
en tjänsteman med erfarenhet av administrativt arbete saknas. Civilbefälhavarens
kansli behöver förstärkas med en byrådirektör (+ 1 110451
kr.).
3. Med hänsyn till belastningen på prövningsnämndens kansli behövs en
förste länsassessor. Kansliet bör även tillföras en byråsekreterare för arbete
med fastighetstaxeringen. På mervärdeskattekontoret yrkas en tjänst
som förste landskanslist i utbyte mot en tjänst som landskanslist i befordringsgång.
En tjänst som förste taxeringsinspektör bör inrättas på taxeringssektionen
för att främst effektivisera eftergranskningen av deklarationer.
Då deklarationsmaterialet ökat starkt behöver taxeringsassistentorganisationen
förstärkas med två assistenter. På grund av belastningen i
telefonväxeln erfordras ytterligare en telefonist. Även en ny tjänst som expeditionsvakt
behövs (+ 407 723 kr.).
4. Vidare behövs medel för främst biträden och tillfällig personal
(+310 106 kr.).
5. Härutöver behövs uppräkning av medelstilldelningen för omkostnader
(+ 291 720 kr.).
Lokala skattemyndigheterna. 6. Löne- och prisomräkning m. m. 488 000
kr.
Kronofogdemyndigheterna. 7. Löne- och prisomräkning m. m. 666 000 kr.
8. En tjänst som förste kronoassistent behövs i Luleå distrikt (+52 000
kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för
länsstyrelsen till 15 952 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till
4 982 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 5 525 000 kr. eller sammanlagt
26 459 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare
en förste byråinspektör på naturvårdssektionen (2) samt två hemkonsulenter.
Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en förste länsnotarie på
prövningsnämndens kansli, två taxeringsassistenter, en förste landskanslist
(3) och en taxeringsrevisor på taxeringssektionen vid länsstyrelsen. Jag har
även beräknat 225 000 kr. i engångsutgift för flyttning av vissa delar av
länsstyrelsen.
Länsstyrelserna Lokala skattemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna
1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71 1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Mynd. Dep.chefen Mynd. Dep.chefen Mynd. Dep.chefen
Maskinhyror för - / c
datakontoren. 15110 000 —3 280 000 —3 280 000 — — — — — —
Utrustning för
datakontoren . 1221 000 — 500 000 — 500 000 — — — — — —
Fönsterkuvert
m. m........ 900 000 — 900 000 — 900 000 — — — — — —
Landshövdingar -nas tjänstebostäder
m. m.. . 250 000 — — — — — — — —
Länsstyrelsernas
utbildningsnämnd.
...... 1 078 000 + 122 000 + 95 000 — — — — — —
Utbildning av
viss biträdes
personal.
..... 155 000 + 15 000 + 15 000 — — — — — —
Länsstyrelsernas
antagningsnämnd.
...... 22 000 — 2 000 — 2 000 — — — — — —
Utbildning i psykologiskt
försvar.
........ 25 000 + 5 000 + 5 000 — — — — — —
Länsstyrelsernas
blankettnämnd — — + 27 000 — — — — —
Central löneutbetalning.
...... — — — — — + 60 000 40 000 — *
Utbildning av
personal vid
kronofogdemyndigheterna
— — — — — — 300 000 — + 400 000
Kostnader för datamaskintid
yn,
fn........ — — — — — — 2 000 000 +1 750 000
Blanketter m. m. — — — — — — — — +1 120 000
Till Kungl. Maj :ts
disposition.... 3 825 000 — —1676 000 300 000 — + 97 000 1833 000 — —1 529 000
22 586 000 —4 540 000 —6 216 000 300 000 — + 157 000 4173 000 +1750 000 — 9 000
a:
s
a.
a
05
oo
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 69
1. Länsstyrelsernas utbildningsnämnd (LUN). Löne- och prisomräkning
in. m. 34 880 kr.
Under budgetåret 1970/71 beräknas endast en speciell kursdel för landskanslister
på landskansli anordnas (—49 380 kr.). Under innevarande budgetår
anordnas ingen kurs för utbildning av administrativ personal inom
den regionala civila försvarsorganisationen. Budgetåret 1970/71 erfordras
emellertid en sådan kurs (+44 200 kr.). På grund av att de lärare som
LUN och länsstyrelserna själva anlitar i regel saknar pedagogisk utbildning,
bör en kurs i vuxenpedagogik anordnas för dessa (+ 34 800 kr.). Med hänsyn
till svårigheterna att erhålla lärare i Stockholm beräknas lärare från
landsorten behöva utnyttjas för undervisningen i Stockholm. Detta medför
ökade kostnader för resor m. m. (+ 30 000 kr.). Eu lärarkonferens för samordning
av utbildningen på de olika kursorterna erfordras (+27 500 kr.).
Över nämndens framställning har yttrande avgivits av statens personalutbildningsnämnd
(PUN), som inte har något att erinra mot LUN:s förslag
utom beträffande en kurs i personaladministration och arbetsledning för
kontorspersonal i arbetsledande ställning. PUN anför att denna kurs mycket
nära överensstämmer med de kontorsarbetsledningskurser som PUN avser
att anordna även under nästa budgetår och att det utbildningsbehov som
förslaget om kursen innebär utan svårighet torde kunna tillgodoses inom
ramen för PUN :s planerade kursverksamhet.
2. Exekutionsväsendets organisations nämnd (EON). Under delposten
Kostnader för datamaskintid m. m. föreslås en ökning med 1 750 000 kr.
Beträffande ADB-systemet i Stockholms kronofogdedistrikt räknas med
samma kostnader som under innevarande budgetår, ökningen avser sålunda
helt det s. k. riksprojektet. Kostnaderna i fråga om detta projekt har för
budgetåret 1970/71 beräknats till 1 600 000 kr. för systemmän och programmerare,
600 000 kr. för programtestning, 200 000 kr. för organisationsarbete
och 100 000 kr. för utbildning och information eller sammanlagt 2 500 000
kr. Kostnadsberäkningarna har utförts i samråd med statskontoret. EON
räknar med att lämplig maskinell utrustning för ADB måste finnas den
1 januari 1971. Kostnaderna härför redovisas av statskontoret via datamaskinfonden.
Departementschefen
Under rubriken Diverse ändamål har jag beräknat medel för bl. a. länsstyrelsernas
blankettnämnd och central utbetalning av löner för personal
vid de lokala skattemyndigheterna. Ifrågavarande kostnader belastar f. n.
expensposterna för länsstyrelsen i Stockholms län under anslagen Länsstyrelserna
resp. Lokala skattemyndigheterna. Under posten Utbildning av
personal vid kronofogdemyndigheterna beräknar jag medel för kostnader
som f. n. belastar posten till reseersättningar för länsstyrelsen i Hallands
län under anslaget Kronofogdemyndigheterna. Under posten Blanketter
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
in. m. beräknar jag vidare medel för vissa blanketter till kronofogdemyndigheterna
och för service av bokföringsmaskiner.
I fråga om länsstyrelsernas utbildningsnämnd har jag beräknat medel i
överensstämmelse med nämndens förslag utom såvitt gäller en kurs i personaladministration
och arbetsledning för kontorspersonal i arbetsledande
ställning. Detta utbildningsbehov torde få tillgodoses inom ramen för den
utbildning som statens personalutbildningsnämnd svarar för.
För Kostnader för datamaskintid in. m. har jag beräknat ett lika stort belopp
som upptagits i staten för innevarande budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till
diverse ändamål till 16 370 000 kr. för länsstyrelserna, 457 000 kr. för lokala
skattemyndigheterna och 4 164 000 kr. för kronofogdemyndigheterna eller
sammanlagt 20 991 000 kr.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen att
1. till Länsstyrelserna för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 386 790 000 kr.;
2. till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 121 660 000 kr.;
3. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 114 400 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 71
C. Planväsendet
C 1. Statens planverk
1968/69 Utgift1 215 198 323
1969/70 Anslag1 ...................... »22 339 000
1970/71 Förslag ...................... 23 330 000
1 Anslagen Statens planverk: Förvaltningskostnader och Statens planverk: Uppdragsverksamhet.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 163 686 kr.
3 Särskilda uppbördsmedel från försäljning av publikationer har inräknats i anslaget (1,2
milj. kr.).
Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning
av bebyggelse och om byggnadsväsendet. Det åligger verket att i
anslutning till den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet
ge råd och vägledning för planläggningen samt meddela föreskrifter,
råd och anvisningar för byggnadsväsendet ävensom att verka för samordning
mellan planverkets och andra myndigheters insatser på dessa områden.
Verket är organiserat på en planbyrå, en utvecklingsbyrå, en teknisk byrå
och ett kansli. Till planverket är knutna ett råd för samhällsplanering och
ett tekniskt råd.
Statens planverk är chefsmyndighet för länsarkitektorganisationen.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Planverket Dep.chefen
Personal
Handläggande personal
Planverket........................... |
.......... 73 |
+ 16 |
+3 |
|
Länsarkitektorganisationen ............ Övrig personal |
.......... 126 |
+ 4 |
—5 |
|
Planverket........................... |
.......... 37 |
+ 5 |
—1 |
|
Länsarkitektorganisationen............ |
.......... 117 |
+ 4 |
—4 |
|
353 |
+29 |
*—7 |
||
Anslag |
||||
Avlöningar............................. |
.......... 15 511 000 |
+ 2 343 000 |
+ 535 000 |
|
Sjukvård............................... |
.......... 35 000 |
+ |
3 000 |
+ 1006 |
Reseersättningar........................ |
.......... 550 000 |
+ |
118 000 |
+ 20 000 |
Därav utrikes resor.................... |
.......... 40 000 |
+ |
10 000 |
+ 2 000 |
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Planverket Dep.chefen
Lokalkostnader.................................. 1 121 000 + 203 000 + 50 000
Expenser........................................ 1 579 000 + 692 000 +292 000
Därav engångsutgifter........................... + 58 000 + 10 000
Lönekostnadspålägg.............................. 3 543 000 + 459 000 + 93 000
222 339 000 +3 818 000 +991 000
1 Den redovisade personaländringen är ett nettoresultat av att verkets uppdragsverksamhet
avvecklas samtidigt som dess personal för ordinarie uppgifter förstärks.
2 Särskilda uppbördsmedel från försäljning av publikationer har inräknats i anslaget (1,2
milj. kr.).
Inkomster vid planverket och länsarkitektorganisationen, som redovisas
på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas
till 1 980 000 kr., varav från försäljning av publikationer 1 200 000 kr.
Statens planverk
1. Löne- och prisomräkning in. m. (+ 1575 000 kr.).
2. Det nuvarande kansliet bör organiseras som byrå och viss personalförstärkning
genomföras. En tjänst för byråchef bör inrättas i utbyte mot
nu befintlig tjänst för avdelningsdirektör. Allmänna sektionen och personalsektionen
bör vardera tillföras en tjänst för avdelningsdirektör i utbyte
mot nuvarande två byrådirektörstjänster. Två tjänster för byrådirektör
föreslås inrättade för handläggning av remisser och organisationsfrågor
resp. personaladministrativt arbete. En tjänst för byråsekreterare bör inrättas
för systematisk litteraturbevakning och ytterligare en byråsekreterartjänst
för kontinuerlig lagring av arkivdata. Slutligen bör medel anvisas för
tre nya biträdestjänster, vilka bör placeras vid allmänna sektionen
(+ 399 000 kr.),
3. Planbyrån har f. n. otillräckliga resurser framför allt för granskningen
av översiktliga planer. Byrån bör därför tillföras en tjänst för avdelningsdirektör
och två tjänster för byråingenjör (+ 187 000 kr.).
4. Utvecklingsbyråns utvecklingssektion föreslås bli uppdelad på två
sektioner, benämnda översiktsplan- och detaljplansektion. För översiktsplansektionens
länsinventeringsprojekt resp. planering i kommunblock
erfordras vardera en tjänst för avdelningsdirektör. Som chef för detaljplansektionen
erfordras en tjänst för avdelningsdirektör i utbyte mot befintlig
lägre tjänst för avdelningsdirektör. Dessutom föreslås att sektionen
tillförs en tjänst för avdelningsdirektör och en tjänst för byrådirektör för
studier av miljöegenskaper. Informationssektionen bör förstärkas med en
tjänst för byrådirektör (+ 457 000 kr.).
5. För ledningen av tekniska byråns arbetsgrupp för samordning och information
erfordras en tjänst för avdelningsdirektör. För handläggning av
frågor rörande material och byggteknik föreslås en tjänst för byrådirektör
inrättad. Vidare bör ytterligare en tjänst för byrådirektör tillföras byrån i
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 73
syfte att minska balansen av ärenden rörande byggnadstekniskt brandskydd.
Installationstekniska sektionen bör förstärkas med en kvalificerad
VVS-tekniker. För denne bör en byrådirektörstjänst inrättas. Slutligen erfordras
för sammanställningar av mätresultat beträffande byggnaders ljudisolering
en tjänst för kvalificerat biträde (+ 384 000 kr.).
6. Tidigare förstärkningar av länsarkitektorganisationen är inte tillräckliga,
vilket de stora ärendebalanserna på vissa länsarkitektkontor visar.
Med hänsyn härtill bör ytterligare tjänster inrättas, nämligen för två arkitekter,
två ingenjörer och fyra kvalificerade biträden (+ 386 000 kr.).
7. För särskilda utredningar och arvoden till viss expertis inom planväsendets
område beräknas en kostnad av 185 000 kr. För utredningar och
expertarvoden inom byggnadsväsendets område har beräknats 140 000 kr.
Härjämte erfordras för kostnader i anslutning till Nordiska kommitténs för
byggnadsbestämmelser verksamhet 60 000 kr. Sammanlagt föreslås sålunda
385 000 kr. (+ 85 000 kr.).
8. Till verksamheten för statens planverks råd för samhällsplanering och
för dess tekniska råd beräknas en sammanlagd nettoökning med 20 000 kr.
(+ 20 000 kr.).
9. Till icke personalbundna omkostnader inom anslagsposterna reseersättningar
och expenser beräknas en nettoökning med 328 000 kr.
(+ 328 000 kr.).
I särskild skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer planverket att en lekmannastyrelse
inrättas vid verket för att dess beslut skall grundas på bredare
erfarenhet och kunskap.
Departementschefen
Till planverkets uppgifter hör att hålla allmän uppsikt över planläggningen
och byggnadsväsendet. Planverket måste av denna anledning ofta ta
ställning till frågor som berör vitt skilda intresseområden. Det kan gälla
t. ex. konflikter mellan industriell etablering i kustområdena och deras utnyttjande
för fritid, mellan behovet av utbyggd närservice och detaljhandelns
önskan om koncentration, mellan handelns och kulturminnesvårdens
intressen i äldre stadskärnor, mellan individuell och kollektiv trafikförsörjning
eller mellan producenters och konsumenters önskemål vid bostadsbyggande.
Ståndpunkter i dessa och liknande situationer kan endast till en del
grundas på sakmaterial och förutsätter därför i betydande omfattning bedömningar
och avvägningar utifrån en allsidig erfarenhet och kunskap.
Samhällsutvecklingen medför ökad tillströmning av ärenden som innehåller
avvägningsfrågor av nämnda slag. Jag delar planverkets uppfattning att
det inte är tillfredsställande att verkets ställningstaganden i dylika frågor
skall bestämmas av verkschefen som ensam beslutande. Vid verket bör därför
inrättas en lekmannastyrelse. Styrelsen bör bestå av verkschefen som
3*—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 14
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
ordförande och det antal övriga ledamöter som Kungl. Maj :t bestämmer.
Fråga om anställningsrform m. m. för verkschefen har tidigare denna
dag anmälts av statsrådet Löfberg vid föredragning av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor.
Verkets styrelse och fackbyråer bör inte belastas med frågor av administrativ
karaktär. Verkets administrativa enhet bör därför omorganiseras
till byrå under ledning av en byråchef.
Enligt sin instruktion får planverket mot ersättning biträda kommun eller
enskild med vissa uppdrag av allmänt intresse för planläggningen eller byggnadsväsendet.
Länsarkitekt är skyldig att åta sig vissa plan- och byggnadsuppdrag
i den mån tjänsten i övrigt medger det. För dessa ändamål har
medel tidigare anvisats under ett särskilt anslag. Vissa av de uppgifter som
utförts av verket inom denna ram har en klar myndighetskaraktär.
Erfarenheten har visat att det är mindre lämpligt att bibehålla den del
av uppdragsverksamheten som har konsultkaraktär. Denna typ av uppdragsverksamhet
bor därför avvecklas under en övergångsperiod. Det saknas då
anledning att behålla ett särskilt uppdragsanslag, och jag förordar att
medel för såväl de avgiftsbelagda myndighetsuppgifterna, t. ex. bostadslåneteknisk
ritningsgranskning och typgodkännande, som för den begränsade
uppdragsverksamhet som måste behållas under en kortare övergångstid,
anvisas under förevarande anslag.
Inom två för byggandet betydelsefulla områden, nämligen i fråga om
betongkonstruktioner och stålkonstruktioner, bedrivs normarbetet genom
särskilda samarbetskommittéer, statens betongkommitté resp. statens stålbyggnadskommitté.
I dessa kommittéer ingår representanter för flera statliga
verk samt för vissa institutioner och organisationer. Arbetet har från
statens sida finansierats från anslag under fem huvudtitlar. I syfte att förenkla
det nuvarande finansieringssättet tas hela det belopp varmed statligt
bidrag utgår upp under detta anslag. Jag har beräknat bidragen till högst
150 000 kr. till betongkommittén och högst 105 000 kr. till stålbyggnadskommittén.
Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknar jag anslaget till
23 330 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en avdelningsdirektör
och en byråingenjör på planbyrån, en avdelningsdirektör på
utvecklingsbyrån, en förste byråingenjör på tekniska byrån och en förste
byråsekreterare på administrativa byrån.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga om
statens planverks organisation,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid statens planverk inrätta
en extra ordinarie tjänst för chef för byrå,
c) till Statens planverk för budgetåret 1970/71 anvisa ett
förslagsanslag av 23 330 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet Ib
C 2. Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.
1968/69 Utgift ........ 350 189 Reservation 1 054 020
1969/70 Anslag ........ 1 000
1970/71 Förslag 100 000
Från anslaget bestrids enligt föreskrifterna i kungörelsen (1958: 163)
angående statsbidrag till vissa plankostnader och i prop. 1947: 245 angivna
grunder dels kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens
föreskrifter, dels vissa vägföreningskostnader för genomförande
av byggnadsplan. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t
föreskrivit att högst 200 000 kr. får användas till stöd åt regional planering
i andra former än de i byggnadslagstiftningen angivna.
Statens planverk
Regionplanering enligt byggnadslagen pågår f. n. i Göteborgsregionen
samt i Stockholms-, örnsköldsviks- och Boråsregionerna, där tidigare fastställda
planer ses över. Ett förslag till regionplan för Sundsvallsregionen föreligger
i koncept och väntas bli underställt Kungl. Maj :t under år 1970.
Av anslaget beräknas 530 000 kr. återstå den 30 juni 1970. Anspråken på
statsbidrag till planeringsföretag, som kan bedömas bli färdigställda t. o. m.
budgetåret 1970/71, beräknas till 300 000 kr.
Planverket har medgivits rätt att efter beslut av Kungl. Maj:t i Varje särskilt
fall under budgetåren 1968/69 och 1969/70 av ifrågavarande anslag ta
i anspråk 100 000 respektive 200 000 kr. för regional planering i andra
former än de i byggnadslagen angivna. Den möjlighet som härigenom
givits att fullgöra från allmän synpunkt angelägna planeringsuppgifter har
visat sig mycket värdefull. Ytterligare flera betydelsefulla uppgifter föreligger
emellertid. Planverket bedömer behovet av medel för dessa under
budgetåret 1970/71 till 300 000 kr.
Med stöd av det anförda föreslår planverket att anslaget för budgetåret
1970/71 tillförs ett belopp av 100 000 kr. samt att beträffande 300 000 kr.
av det totala anslaget föreskrivs att beloppet får tas i anspråk för regional
planering i andra former än de i byggnadslagen angivna.
Departementschefen
Under innevarande budgetår har Kungl. Maj :t beslutat om bidrag till
Eskilstunabygdens regionplaneförbund med 225 000 kr. Vidare har Kungl.
Maj :t bemyndigat planverket att ta i anspråk 275 000 kr. av de för budgetåren
1968/69 och 1969/70 anvisade beloppen för en riksomfattande kartläggning
av olika kuststräckors värde för friluftsliv och fritidsbebyggelse.
I en till civildepartementet ingiven promemoria har statens planverk närmare
utvecklat sin syn på flera frågor som hänger samman med den fysiska
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
regionplaneringen. Verket finner det angeläget att bättre kunna följa pågående
arbete inom regionplaneförbunden och anmäler sin avsikt att söka
få till stånd överläggningar med förbunden beträffande arbetsprogram och
budget. Verket finner också att behov föreligger av att förena regionplanering
med åtgärder som syftar till att säkerställa plangenomförandet.
Som jag framhållit i direktiven till bygglagutredningen är det av många
skäl önskvärt att tyngdpunkten i statens insatser på planeringsområdet förskjuts
från detaljplanering till översiktlig planläggning. Jag finner därför
planverkets initiativ värdefullt och utgår från att verket fullföljer sin avsikt
att mera ingående följa den pågående regionala planeringen. I likhet
med verket anser jag det vidare önskvärt att kommunernas intresse för regional
samverkan i planfrågor stimuleras genom åtgärder för att närmare
förena planering och verkställighet. Jag vill även erinra om det förbättrade
underlag för regionalt planarbete som kan väntas som ett resultat av pågående
förberedelse för en fysisk riksplanering. Även planverkets samordnande
planinsatser inom större regioner, som hittills koncentrerats till
Västsverige, bör få betydelse i detta sammanhang.
Jag förordar att statens planverk under nästa budgetår får, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande i varje särskilt fall, ta i anspråk högst 300 000 kr. från
detta anslag för att användas för sådana planeringsföretag i andra former
än byggnadslagen anvisar som är angelägna från allmän synpunkt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet
77
D. Lantmäteriväsendet
Lantmäteriet är organiserat i en central myndighet, lanhnäteristyrelsen,
och en regional och lokal förvaltning, lantmäteristaten.
Lantmäteristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om
fastighetsbildning på landet, om lantmäteriväsendet i övrigt, om mätningsväsendet
enligt de för stad gällande föreskrifterna samt om fastighetsregister,
allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Styrelsen
är vidare chefsmyndighet för lantmäteristaten.
Inom lantmäteristaten handläggs de förrättningar och uppdrag som enligt
lag eller efter särskilt förordnande skall utföras av distriktslantmätare
samt de ärenden i övrigt som anges i lantmäteriinstruktionen.
Syftet med de statliga insatserna inom fastighetsbildnings- och mätningsväsendet
kan sammanfattas på följande sätt.
A) Att under beaktande av samhällets krav på en lämplig disposition
av landets jord skapa ett ändamålsenligt fastighetsbestånd genom att
bilda nya fastigheter för bebyggelse, etablering av företag in. m., genom
att förbättra fastighetsbeståndet för exploatering och sanering av bebyggelseområden,
för rationalisering av jordbruk och skogsbruk in. m. samt
genom alt tillskapa sammanslutningar eller annan samverkan mellan fastigheter.
B) Att tillrättalägga oklarheter rörande fastighetsbeståndet genom att
avgöra frågor om fastighetsindelnings beskaffenhet och om servitut samt
genom att verkställa äganderättsutredningar.
G) Att tillhandahålla data om den fasta egendomen.
Chef för lantmäteristyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns
en utvecklingsenhet, fyra byråer och en mätningsteknisk avdelning. Byråerna
är administrativa byrån, landsbygdsbyrån, stadsbyrån och utredningsbyrån.
I lantmäteristaten ingår länslantmäterikontoren samt lantmäteriets förrättningsorganisation,
bestående av distriktsenheter och specialenheter.
Ett länslantmäterikontor finns i varje läns residensstad med en överlantmätare
som chef. Riket är indelat i 110 lantmäteri distrikt med eu distriktslantmätare
som chef för varje distrikt. Specialenhet är oberoende av distriktsindelningen
och inrättas främst för fastighetsreglering som fordras
för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering eller för större vägbyggnadsföretag
samt i undantagsfall även för koncentrerade insatser för
lösande av bebyggelseproblem. Lantmäteristyrelsen inrättar specialenheter
i mån av behov och tillgång på medel. F. n. finns 30 specialenheter.
Inom lantmäteriet fanns den 1 juli 1969 1 900 anställda, varav 400 lant -
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
mätare, 600 ingenjörer m. fl. och 900 biträdespersonal.
Inom lantmäteriväsendet har sedan början av år 1968 bedrivits utrednings-
och försöksverksamhet med programbudgetering. Med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande beslutade chefen för jordbruksdepartementet den 25
februari 1969 att lantmäteristyrelsen skulle lämna in sin anslagsframställning
för budgetåret 1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs att följande
programindelning skulle tillämpas tills vidare.
1. Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet
2. Förrättnings- och uppdragsverksamhet
3. Uppläggande av nytt fastighetsregister
Enligt beslutet skulle programmen underindelas med hänsyn till de behov
som den interna budgeten ställer. I beslutet angavs även att lantmäteristyrelsen
tills vidare skulle utgå från att anslagen skulle vara följande.
1. Lantmäteriväsendet: Myndighetsuppgifter
2. Lantmäteriväsendet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
3. Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet inom lantmäteriväsendet
4.
Uppläggande av nytt fastighetsregister
5. Lantmäteriväsendet: Utrustning
Anslag nr 1 är ett förslagsanslag som skall finansiera program 1. Anslag
nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp av 1 000
kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Anslaget
får inte uppvisa någon nettobelastning vare sig under loppet eller vid slutet
av budgetåret. Som intäkt under anslaget redovisas dels uppburna avgifter,
dels medel som tas i anspråk från bidragsanslaget (nr 3). Intäkter som
svarar mot komplementkostnader levereras in till särskild inkomsttitel på
riksstaten. Anslag nr 3 är ett förslagsanslag med tre delposter avseende
a. bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar
m. m.
b. kostnader som beror på att nedsatt lantmäteritaxa tillämpas för förrättningar
och uppdrag av betydelse för jordbrukets och skogsbrukets yttre
rationalisering
c. kostnader som beror på att äldre taxa tillämpas på vissa ärenden.
Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 3.
Anslag nr 5 är ett reservationsanslag som skall finansiera lantmäteriväsendets
investeringar i utrustning m. m.
Vid beredningen av lantmäteristyrelsens anslagsframställning har smärre
ändringar införts beträffande anslagens benämning.
Anslagsmässiga konsekvenser av övergången Ull programbudgetering
1969/70 1970/71
1 000-tal kr.
Lantmäteristyrelsen: Förvaltningskostnader...................... 5 966
Lantmäteristaten: Förvaltningskostnader........................ 85 162
Lantmäteristaten: Utrustning.................................. 1 150
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 79
1969/70 1970/71
1 000-tal kr.
Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägtörrättningar
m. m..................................................... 1 100
Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter............................. 25 595
Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet............. 1
Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet... 11 507
Lantmäteriet: Uppläggande av nytt fastighetsregister............ 2 993
Lantmäteriet: Utrustning...................................... 1 ISO
Summa anslag............................................... 93 378 41 246
Avgår inkomster under driftbudgeten........................... 53 000 2 987
Nettoutgifter för statsverket................................... 40 378 38 259
D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter
1970/71 Förslag ...................... 25 595 000
Programmet Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet
Programmet omfattar uppgifter av myndighetskaraktär, i huvudsak följande.
Inom lantmäteristyrelsen: överinseendet över mätningsväsendet samt
uppläggandet och förandet av fastighetsregister enligt de för stad gällande
bestämmelserna, utarbetande av föreskrifter, råd och anvisningar inom fastighetsbildnings-
och mätningsväsendets områden, frågor om fastighetsregistrering
samt utredningar och utlåtanden till domstolar och administrativa
myndigheter.
Inom länslantmäterikontoren: Fastställelseprövning av skilda slag av
fastighetsbildningsförrättningar, fastiglietsregistrering och arkivering, biträde
åt domstolar, medverkan i eller biträde åt andra statliga organ samt
kostnadsfri rådgivning.
Inom förrättningsorganisationen: Kostnadsfria uppdrag och rådgivning
åt statliga och kommunala organ.
1968/691 1969/701 1970/71
Lantmäteri- Dep.chefen
styrelsen
Resursåtgång i mandagar.............. 98 800 102 200 102 200 102 200
Kostnader........................... 22114 000 23 816 000 25 595 000 25 595 000
Summa anslag....................... 217 413 000 23 81G 000 25 595 000 25 595 000
1 Överslagsmässig översättning till program.
2 Beräknade lönekostnadspålägg, hyror och kapitalkostnader utgör 4 701 000 kr.
Lantmäteristyrelsen
Förslaget innebär ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
behov av resurser. Kostnadsökningen inom programmet utgöres av prisoch
löneomräkning.
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Departementschefen
Lantmäteristyrelsen har redovisat sina anslagsbehov i programtermer.
Jag anser att redovisningen för riksdagen bör ske på motsvarande sätt. Jag
utgår därför i det följande från den i det föregående redovisade programindelningen,
dock med smärre ändringar beträffande anslagens benämning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 25 595 000 kr.
D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
1970/71 Förslag ......................... 1 000
Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet
Programmet omfattar den del av lantmäteriverksamheten för vilken utgår
ersättning till statsverket enligt lantmäteritaxan. Taxan är i princip avsedd
att täcka lantmäteriets självkostnader för verksamheten. Viss del av verksamheten
är dock subventionerad och finansieras med driftbidrag.
Prestationerna inom programmet utgörs i första hand av nybildade fastigheter
för olika ändamål. De består även av fastigheter som förändras
genom fastighetsreglering (storlek, form, belägenhet), samverkansorganisationer
som bildas (exempelvis vägföreningar, vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar),
gränsbestämningar, äganderättsutredningar, fastighetsutredningar,
planer av olika slag osv. Nyssnämnda prestationer utförs
emellertid ofta samtidigt med eller ingår såsom ett led i prestationerna
att bilda fastigheter.
1968/691 1969/701 1970/71
Utfall Beräknat Lantmäteri- Dep.chefen
styrelsen
Kostnader........................... 68 806 000 72 588 000 73 836 000 73 836 000
Intäkter ............................ 47 483 000 56 776 000 “73 836 000 “73 836 000
Resultat............................—21 323 000 —15 812 000 0 0
Driftbidrag.......................... “905 000 “1 100 000 11 107 000 11 107 000
1 överslagsmässig översättning till program.
2 Inklusive driftbidraget.
“ Anslaget Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar.
Lantmäteristyrelsen
Den snabba utvecklingen under stigande konjunkturer ledde till en ökande
efterfrågan på lantmäteriets tjänster under första delen av 1960-talet
medan en viss dämpning därefter inträdde. Fr. o. in. våren 1969 har efterfrågan
åter ökat.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet 81
Antalet avslutade ärenden liar stigit i stort sett oavbrutet under de tre
senaste åren och då överstigit antalet inkomna ärenden. Under år 1968 inkom
42 000 och avslutades 47 000 ärenden. Antalet balanserade ärenden
var vid årets utgång 41 000.
En stor del av lantmäteriets verksamhet avser fastighetsbildningsåtgärder
för tätorternas utveckling. Främst är det fråga om verksamhet som syftar
till sanering av befintliga tätbebyggelseområden eller exploatering av nya
markområden för permanentbebyggelse. Under de senaste åren har genom
lantmäteriets försorg 22 000 fastigheter för permanentbebyggelse bildats
per år. Efterfrågan på denna typ av tjänster bedöms bli minst lika stor under
de närmaste åren.
Lantmäteriets verksamhet på landsbygden avser främst åtgärder ägnade
att skapa lämpliga fastigheter för fritidsändamål samt medverkan i jordoch
skogsbrukets rationalisering.
Antalet nybildade fastigheter för fritidsändamål har ökat kraftigt under
de senaste åren. År 1962 bildades genom lantmäteriets försorg 9 659 sådana
fastigheter. År 1968 var motsvarande siffra 20 251. Huruvida ökningen kommer
att fortsätta är ovisst. Någon minskning av efterfrågan på fritidstomter
räknar styrelsen dock inte med. Inom naturvårdssektorn torde lantmäteriets
förrättningsorganisation också i fortsättningen komma att medverka
aktivt i bl. a. arbetet med översiktlig planering för naturvårdsändamål.
Verksamheten inom jord- och skogsbrukssektorn med mera vittsyftande
fastighetsbildningsåtgärder bedöms under den närmaste femårsperioden
kräva ungefär samma resursinsats som f. n.
Verksamheten med uppordnande av fastighetsförhållandena i Kopparbergs
län genom äganderättsutredningsförrättningar måste intensifieras.
Krav härpå har framförts från såväl länsmyndigheter som kommuner i länet.
Erfarenheterna av lagstiftningen på området är synnerligen positiva.
Även inom vissa övriga delar av landet föreligger behov av dylika insatser
för att ordna upp oklara fastighetsförhållanden. Det torde vara realistiskt
att räkna med ett behov av sanering enligt äganderättsutredningslagen som
svarar mot en årlig verksamhet omfattande 30 000 ha under de närmaste
åren.
Behovet av legaliseringsförrättningar är stort inom vissa områden, och
totalt torde verksamheten komma att få betydligt större omfattning än legaliseringsförrättningarna
enligt den förutvarande provisoriska legaliseringslagen
av år 1953.
Verksamheten för att tillrättalägga oklarheter rörande fastighetsbeståndet
genom att avgöra frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet har
under senare år varit tämligen konstant. Det finns ingen anledning att anta
att det under de närmaste åren skall inträffa någon väsentlig förändring av
efterfrågan på dessa tjänster.
Att slutföra de på statsverkets bekostnad bedrivna laga skiftena i Köp -
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
parbergs län får anses vara en av lantmäteriets viktigaste arbetsuppgifter
i det länet.
Beträffande verksamheten inom programmet under den närmaste femårsperioden
kommer det liksom hittills att vara en ambition från lantmäteristyrelsens
sida att i första hand utan väntetider effektuera fastighetsbildningen
avseende permanent bostadsändamål, industriändamål och avseende
jord- och skogsbrukets rationalisering samt andra ärenden som utgör led i en
från allmän synpunkt angelägen investering. Styrelsen bedömer som möjligt
att härutöver, genom ett fortsatt rationaliseringsarbete och ökad användning
av nya tekniska hjälpmedel, inom ramen för nuvarande personalresurser
nedbringa ärendebalansen till hälften, dvs. med ca 18 000 ärenden.
Vid behandling av taxepolitik, rörelsens ekonomi m. m. redogör lantmäteristyrelsen
för lantmäteritaxans grunder och innebörden av de taxeändringar
som ägt rum under de senaste åren. Styrelsen tar även upp frågan
om kostnadsfördelningen mellan sakägarna och det allmänna. Med hänvisning
till utredningen rörande fastighetsbildnings- och mätningsväsendets
organisation anser sig styrelsen dock inte böra lägga fram något konkret
förslag till ändrad kostnadsfördelning mellan staten och sakägarna. I särskild
skrivelse framläggs förslag för anpassning av taxenivån till rådande
kostnadsläge.
Vid den angivna omfattningen av verksamheten inom programmet, och
under förutsättning att det framlagda förslaget till lantmäteritaxa bifalles,
beräknas driftbidraget till 11 107 000 kr. Utvecklingen och sammansättningen
av anslaget Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
beräknas bli följande.
1969/70 1970/71
Delpost Budget Förslag
1 000-tal kr.
Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrätt
ningar
m. m.............................................. 637 660
Därav bidrag som utbetalas av länsstyrelserna.............. (400) (400)
Kostnader beroende på att nedsatt lantmäteritaxa tillämpas för
förrättningar och uppdrag av betydelse för jordbrukets och skogsbrukets
yttre rationalisering m. m........................... 7 596 7 377
Kostnader som beror på att äldre taxa tillämpas på vissa ärenden 7 979 3 470
Anslag 16 212 11 507
Därav bidrag som utbetalas av länsstyrelserna............. 400 400
Driftbidrag.............................................. 15 812 11 107
Departementschefen
Lantmäteristyrelsen beräknar att efterfrågan på verkets tjänster under
budgetåret 1970/71 kommer att bli minst lika stor som under de senaste
åren. Ärendebalansen inom verket har under de senaste åren reducerats
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 83
betydligt. En ytterligare minskning har bedömts vara möjlig inom ramen
för nuvarande personalresurser.
Grunderna för gällande lantmäteritaxa har fastställts av 1960 års riksdag.
Frågor om taxan har därefter behandlats av riksdagen vid flera tillfällen
under 1960-talet. Kungl. Maj :t har under år 1969 efter förslag av
lantmäteristyrelsen fastställt ny lantmäteritaxa i enlighet med de av riksdagen
angivna grunderna. Den nya taxan gäller fr. o. m. den 1 januari 1970.
Lantmäteriets förrättnings- och uppdragsverksamhet skall till huvudsaklig
del finansieras med intäkter. Återstående kostnader för verksamheten
täcks av statsmedel. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna
dag under avsnittet särskilda frågor i finansplanen föreslagit Kungl. Maj :t
att hemställa om en rörlig kredit för vissa programbudgetmyndigheter
m. fl. med uppdragsverksamhet. Jag avser senare att föreslå Kungl. Maj :t
bestämmelser i fråga om utnyttjandet av denna kredit, såvitt angår verksamheten
under programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet.
Det torde bli anledning att pröva principerna för taxesättningen inom
lantmäteriväsendet i samband med behandlingen av det förslag till ny organisation
inom fastighetsbildnings- och mätningsväsendets område (SOU
1969: 43) som nu remissbehandlas. Jag vill därför i detta sammanhang begränsa
mig till att ta ställning till den insats som enligt nu gällande riktlinjer
skall ske med statsmedel. Jag beräknar medelsbehovet härför till
11 507 000 kr. Hemställan angående detta anslag gör jag under nästa punkt.
Nu förevarande anslag bör upptas endast med ett formellt belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
D 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
1970/71 Förslag ...................... 11 507 000
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört under anslaget Lantmäteriet:
Förrättnings- och uppdragsverksamhet hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 11 507 000 kr.
D 4. Lantmäteriet: Uppläggande av nytt fastighetsregister
1970/71 Förslag ...................... 2 993 000
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Programmet Uppläggande av nytt fastighetsregister
Programmet omfattar det arbete som ankommer på lantmäteriet vid genomförandet
av 1968 års riksdagsbeslut om att lägga upp nytt fastighetsregister.
1968/691 |
1969/701 |
1970/71 |
||
Lantmäteri- styrelsen |
Dep.chefen |
|||
Resursåtgång i mandagar.............. Kostnader........................... |
2 700 |
9 600 1 958 000 |
21 600 4 168 000 |
14 400 |
Summa anslag |
2585 000 |
1 958 000 |
4 1G8 000 |
2 993 000 |
1 Överslagsmässig översättning till program.
2 Beräknade lönekostnadspålägg, hyror och kapitalkostnader utgör 166 000 kr.
Lantmäteristyr elsen
Fastighetsregisterreformen kommer att beröra ca 3,6 milj. fastigheter
inklusive ca 500 000 samfälligheter. Genomförande av registerreformen
kräver betydande arbetsinsatser vid länslantmäterikontoren. Vid överförandet
av uppgifter till det nya registret torde för ett mycket stort antal fastigheter
fordras en beredning av registerinnehållet. Härför krävs kvalificerad
personal. De omfattande beteckningsändringarna och det nya registerkartverket
medför ett arbetskrävande rit- och textningsarbete. För registrens
fullständigande fordras utredningar av varjehanda slag. Styrelsen har beräknat
det ökade resursbehovet till 30 ingenjörer och 30 kartritningsbiträden.
Kostnaderna har beräknats till 2 008 000 kr. Det totala behovet av
medelstilldelning för verksamheten utgör 4 168 000 kr.
Departementschefen
Det är angeläget att fastighetsregisterreformen inte fördröjs på grund av
bristande resurser inom lantmäteriet. Jag finner därför en personalökning
nödvändig och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Uppläggande av nytt fastighetsregister
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
2 993 000 kr.
D 5. Lantmäteriet: Utrustning
1968/69 Utgift......... 1 550 706 Reservation ...... 599 730
1969/70 Anslag........ 1 150 000
1970/71 Förslag 1 150 000
Under förevarande anslag tas fr. o. in. 1970/71 endast upp utrustningsföremål
med anskaffningsvärde av minst 10 000 kr. Anskaffningar med
lägre värde hänförs till driftutgifter.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 85
Lantmäteristyr elsen
Lantmäteristyrelsen beräknar behovet av medelstilldelning till 1 304 000
kr.
Ur effektivitetssynpunkt är det angeläget att lantmäteriet utrustas med
elektrooptiska längdmätningsinstrument. Med hänsyn till kostnaderna bör
anskaffningen fördelas på en femårsperiod med en årlig anskaffning av 30
instrument (750 000 kr.).
Lantmäteristyrelsen har nyligen anskaffat en central automatisk ortogonalkoordinatograf
som successivt övertar en stor del av det manuella
karterings- och kartritningsarbete som hittills utförts på de lokala enheterna.
Med hänsyn till kartritningsverksamhetens omfattning och instrumentets
användbarhet bör ytterligare ett instrument anskaffas (200 000 kr.).
Inom lantmäteristyrelsen pågår f. n. utvecklingsarbete i syfte att få fram
metoder och instrumentutrustning som gör det möjligt att framställa kartor
för avstyckningsändamål med hjälp av fotogrammetriska metoder grundade
på flygfotografering från låga höjder. Om försöksverksamhet leder till
förväntat resultat bör viss kamerautrustning anskaffas (104 000 kr.).
I förteckning över föreslagna anskaffningar redovisar styrelsen även
anskaffning av flygbilder för länslantmäterikontorens flygbildarkiv samt
behov av telefonväxlar (250 000 kr.).
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel för utrustning till 1 150 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lantmäteriet: Utrustning för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. It: Civildepartementet
E. Kartväsendet
Rikets allmänna kartverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden
om den allmänna kartläggningen och därmed sammanhängande frågor.
Kartverket har till uppgift att upprätta, utge och vid behov revidera de
kartor som ingår i allmänna kartserier samt att utföra de vetenskapliga,
geodetiska och astronomiska uppgifter som står i samband med verkets
arbeten eller som Kungl. Maj :t bestämmer med hänsyn till det internationella
samarbetet. Verket skall även publicera de resultat av verksamheten
som har allmänt intresse. Kartverket skall vidare på begäran av myndighet
eller enskild mot ersättning utföra eller låta utföra specialkartor, framställa
fotogrammetriskt bild- och kartmaterial, utföra geodetiska specialarbeten
och sammanställa och tillhandahålla uppgifter från verkets geodetiska
arkiv.
Chef för kartverket är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer.
Dessa är geodetiska byrån, fotogrammetriska byrån, kartografiska byrån,
militärbyrån och administrativa byrån. Kartverkskommissionen är rådgivande
organ i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna
kartarbetena.
Vid kartverket fanns den 1 juli 1969 526 anställda, varav 97 ledningsoch
expertpersonal, 244 kart- och mätningstekniker, 131 rit- och teknikerpersonal
och 54 övrig personal.
Inom kartväsendet har sedan början av år 1968 bedrivits utrednings- och
försöksverksamhet med programbudgetering. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
beslutade chefen för jordbruksdepartementet den 25 februari
1969 att kartverket skulle lämna in sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs att följande programindelning
skulle tillämpas tills vidare.
1. Allmänna kartarbeten
2. Försvarsberedskap
3. Uppdragsverksamhet
Programmet Allmänna kartarbeten skulle indelas i följande delprogram.
a) Gemensam ekonomisk och topografisk kartläggning
b) Separat topografisk kartläggning m. m.
c) Revidering av ekonomiska kartor
d) Revidering av topografiska kartor m. m.
Enligt beslutet skulle programmen i övrigt underindelas med hänsyn till
de behov som den interna budgeten ställer. I beslutet angavs även alt kartverket
tills vidare skulle utgå från att anslagen skulle vara följande.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 87
1. Allmänna kartarbeten
2. Kartverket: Försvarsberedskap
3. Kartverket: Uppdragsverksamhet
4. Kartverket: Utrustning
Anslag nr 1 är ett reservationsanslag som skall finanisera program 1. Anslag
nr 2 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 2. Anslag
nr 3 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter under program 3. Anslaget
får inte uppvisa någon nettobelastning, vare sig under loppet eller vid slutet
av budgetåret. Belopp som svarar mot komplementkostnader levereras
in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslag nr 4 är ett reservationsanslag
som skall finansiera kartverkets investeringar i utrustning m. m.
Anslagen förutsattes bli anvisade för att täcka ett kalenderårsvis beräknat
medelsbehov. För budgetåret 1970/71 skulle medelsbehov anmälas dels för
kalenderåret 1971 och dels för andra halvåret 1970.
Kartverket har i enlighet med nämnda beslut redovisat sin anslagsframställning
i programtermer.
Anslagsmässiga konsekvenser av övergången till programbudgetering
1969/70 1970/711
1 000-tal kr.
Rikets allmänna kartverk: Förvaltningskostnader................. 17 700
Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m.................... 6 223
Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet. . 5 243
Rikets allmänna kartverk: Utrustning.......... 1 700
Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor.................. 3 003
Kartverket: Allmänna kartarbeten2............................. 40 771
Kartverket: Försvarsberedskap................................. 909
Kartverket: Uppdragsverksamhet.............................. 1
Kartverket: Utrustning....................................... 2 745
Summa anslag 33 869 44 426
Avgår inkomster under driftbudgeten.......................... 5 700 900
Nettoutgifter för statsverket................................... 28 169 43 526
1 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971.
2 Vid beredningen av kartverkets anslagsframställning har anslagets benämning ändrats.
E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten
1970/71 Förslag ...................... 40 771 000
(avser tiden 1.7.1970—31.12.1971)
Programmet Allmänna kartarbeien
Programmet omfattar hela kartläggningsproceduren dvs. geodetiska, fotogrammetriska
och kartografiska arbeten fram t. o. m. reproducerbara original,
ett för varje tryckfärg tillhörande en och samma kartversion. Härtill
kommer kostnaderna för tryckning av de allmänna kartorna. Vidare ingår i
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
programmet flygfotografering och bildframställning för kartläggningens behov
samt geodetiska riksnätsarbeten och internationella geodetiska projekt.
1968/691 |
1969/701 |
1970/712 |
||
Kartverket |
Dep.chefen |
|||
Kostnader........................... Avgår intäkter under anslaget.......... Avgår komplementkostnader........... |
26 387 000 |
27 758 000 1 073 000 |
47 491 000 1 689 000 |
44 181 000 |
Summa anslag |
19 821 000 |
25 527 000 |
43 981 000 |
40 771 000 |
1 Överslagsmässig översättning i program.
2 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971.
3 Beräknade lönekostnadspålägg, hyror och kapitalkostnader.
4 Beräknade kapitalkostnader.
Kartverket
Planeringen av de allmänna kartarbetena syftar till att åstadkomma en
till landets behov så nära anpassad kartläggning som möjligt. Planeringsverksamheten
har hittills sammanfattats i långtidsplaner, vari målen för
verksamheten för en längre period fastställs, årsvis utarbetade rullande
femårsplaner, årsvisa arbetsplaner samt i de årliga anslagsäskandena.
Utvecklingen inom kartverkets verksamhetsområde har under 1960-talet
i allt väsentligt styrts av de program för den ekonomiska och topografiska
kartläggningen som fastställdes genom 1961 års riksdagsbeslut. Förslag till
en långtidsplan för 1970-talets kartverksamhet lade kartverket fram i eu
skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 juli 1968. I 1969 års statsverksproposition
lämnades en redogörelse för planens huvudsakliga innehåll och däröver avgivna
remissyttranden.
Kartverket redovisar budgetförslag i två delar, ett basförslag och ett förslag
till förhöjd ambitionsnivå. För planeringen av verksamheten inom
basförslaget för åren 1970 och 1971 gäller de förutsättningar för verksamhetens
inriktning som statsmakterna i olika sammanhang fastställt. Inom ramen
för programmet kommer under åren 1970 och 1971 tyngdpunkten av
verksamheten att vara förlagd till delprogrammet Gemensam ekonomisk och
topografisk kartläggning. Under detta delprogram redovisad verksamhet
representerar 80 % av den totala aktiviteten under huvudprogrammet. I fråga
om delprogrammet Separat topografisk kartläggning m. m. inom basförslaget
beräknas kostnaderna öka mellan åren 1970 och 1971 från 4,3 milj.
kr. till 4,8 milj. kr. Inom delprogrammet Revidering av topografiska kartor
in. m. inom basförslaget beräknas något högre insats än tidigare för år 1971.
Kostnaderna för detta delprogram beräknas öka från 1,9 milj. kr. år 1970
till 2,2 milj. kr. år 1971.
Inom delprogrammet Revidering av ekonomiska kartor pågår f. n. ingen
verksamhet. Kartverket avser att som en komplettering till långtidsplanen
senare till Kungl. Maj :t inkomma med förslag för bl. a. denna verksamhet.
I sitt förslag till förhöjd ambitionsnivå framhåller kartverket att kraven
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. U: Civildepartementet 89
på förbättrad kartförsörjning väsentligt skärpts. Detta har tagit sig uttryck
i önskemål om snabbare slutförande av förstagångsutgivningen av den
ekonomiska och den typografiska kartan, om revidering av föråldrade
ekonomiska och topografiska kartor och om framställning av nya allmänna
kortor, främst översiktskartor.
Förslaget innebär i korthet följande.
1. Forcering av de sydliga länens ekonomiska kartläggning ( + 489 000
kr.).
2. Grundlig revidering av ekonomiska kartan inom Göteborgs och Bohus
läns angelägnaste områden (+ 143 000 kr.).
3. Ökad utgivning av reviderade topografiska kartblad under åren 1972—
1975 med 10, 23, 25 och 20 blad för respektive år (+ 606 000 kr.).
4. ökade underhålls-, modifierings- och andra arbeten med den tekniska
utrustningen inom kartverket (+ 59 000 kr).
5. Ökade internationella kontakter och ökade insatser i internationella
och internordiska samarbetsprojekt (+8 000 kr.).
6. Förkortning av utgivningsperioden med ett år för topografiska kartan
inom smålandsområdet (+ 340 000 kr.).
7. Förkortning av utgivningsperioden av översiktskarta i skala 1: 250 000
med minst tre år (+ 154 000 kr.).
8. En snabb, partiell revidering av den ekonomiska kartan, som kan täcka
de väsentligaste bristerna i nuvarande karta till mitten på 1970-talet
(+ 1 393 000 kr.).
9. Förbättrade underlag för kartväsendets behovsplanering och långsiktsplanering
samt genomförandet av dessa planeringsuppgifter (+ 82 000 kr.).
10. ökad personalutbildning (+ 10 000 kr.).
11. Utrikes resor (+ 10 000 kr.).
12. Ökad administrativ service (+ 17 000 kr.).
13. Medel föreslås anvisade i särskild ordning för eu tjänst på avdelningschefsnivå.
Tjänsten bör besättas med en person, som dels är lämplig för
vissa utlandsprojekt och dels vid perioder i hemlandet kan vikariera för
olika befattningshavare och fylla arbetsbehovet efter andra befattningshavare
när dessa bör beredas ledighet för u-landsuppdrag.
Förslaget till förhöjd ambitionsnivå innebär eu personalökning med 50
personer.
Departementschefen
Kartverket har redovisat sina anslagsbehov i programtermer. Jag anser att
redovisningen för riksdagen bör ske på motsvarande sätt. Jag utgår därför
i det följande från den redovisning på program som lämnats i det föregående,
dock med den ändringen att detta anslag benämns Kartverket: Allmänna
kartarbeten.
Som framgår av den tidigare redogörelsen skall anslagsredovisningen
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
för kartverket i fortsättningen avse kalenderår. De anslag som jag i det
följande förordar för budgetåret 1970/71 avser därför tiden den 1 juli 1970
— den 31 december 1971, dvs. ett och ett halvt år.
Framställningen av kartor och utvecklingsarbetena i anslutning därtill
bör följa den långtidsplan som redovisades för 1969 års riksdag. Denna
långtidsplan har legat till grund för kartverkets beräknade basförslag.
Jag förordar att medel anvisas i enlighet med basförslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Allmänna kartarbeten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 40 771 000 kr.
E 2. Kartverket: Försvarsberedskap
1970/71 Förslag ........................ 909 000
(avser tiden 1.7.1970—31.12.1971)
Programmet Försvarsberedskap
Programmet omfattar sådana uppgifter som åligger kartverket för att
trygga kartförsörjningen i krig samt vissa sekretessuppgifter som avser
användning av geodetiska punkter, flygbilder och kartor inom och utom
kartverket.
1968/691 |
1969/701 |
1970/712 Kartverket Dep.chefen |
|
Kostnader........................... |
704 000 |
591 000 |
956 000 913 000 |
Avgår komplementkostnader........... |
3141 000 |
42 000 |
*4 000 44 000 |
Summa anslag |
563 000 |
589 000 |
952 000 909 000 |
1 Överslagsmässig översättning till program.
2 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971.
3 Beräknade lönekostnadspålägg, hyror och kapitalkostnader.
4 Beräknade kapitalkostnader.
Kartverket
Inom ramen för basförslaget beräknas antalet slutprestationer i stort sett
kommer att ligga kvar på oförändrad nivå, dock med någon ökning av antalet
ärenden rörande spridningsgranskade kartor från 620 år 1970 till 650
år 1971.
Den i det föregående under programmet Allmänna kartarbeten föreslagna
förhöjda ambitionsnivån, beräknas få till följd krav på ökad resursinsats
inom detta program. (+ 43 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Kartverket: Allmänna
kartarbeten hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Försvarsberedskap för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 909 000 kr.
91
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet
E 3. Kartverket: Uppdragsverksamhet
1970/71 Förslag .......................... 1 000
(avser tiden 1.7.1970—31.12.1971)
Programmet Uppdragsverksamhet
Programmet omfattar fotogrammetrisk och geodetisk verksamhet i affärsmässig
driftsform.
1968/691 |
1969/701 |
1970/712 |
|
Utfall |
Beräknat |
Förslag |
|
Kartverket Dep.chefen |
|||
Kostnader............... Intäkter................. Resultat................. |
............ 5 971 000 ............ 5 914 000 ............ — 57 000 |
5 919 000 5 919 000 0 |
8 774 000 8 774 000 8 774 000 8 774 000 0 0 |
1 Överslagsraässig översättning i program.
2 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971.
Kartverket
Uppdragsverksamheten utgör en integrerad del av den allmänna kartförsörjningen
och verkar därigenom också stimulerande och utvecklande på
den allmänna kartläggningsverksamheten. Den ger också möjlighet att i
mindre projekt pröva nya metoder, som sedermera kan föras in i framställningen
av de allmänna kartorna. Enligt instruktionerna för kartverket bestämmer
verket ersättningen för arbete som verket utför. Taxorna är därvid
uppbyggda efter principen full kostnadstäckning.
Departementschefen
Verksamheten finansieras helt med intäkter. Chefen för finansdepartementet
har tidigare denna dag under avsnittet särskilda frågor i finansplanen
föreslagit Kungl. Maj :t att hemställa om en rörlig kredit för vissa programbudgetmyndigheter
m. fl. med uppdragsverksamhet. Jag avser att senare
föreslå Kungl. Maj :t bestämmelser i fråga om utnyttjande av denna
kredit, såvitt angår verksamheten under programmet Uppdragsverksamhet.
Anslaget bör därför tas upp med endast ett formellt belopp.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 4. Kartverket: Utrustning
1968/69 Utgift ...... 564 824 Reservation ...... 1460 000
1969/70 Anslag ...... 1 700 000
1970/71 Förslag...... 2 745 000 (avser tiden 1.7.1970—31.12.1971)
92 Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
Ett belopp av ca 200 000 kr — i huvudsak kostnader för inventarier o. d.
under en anskaffningskostnad av 10 000 kr. — förs direkt på programanslag.
Under nuvarande anslag till Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet har
till utrustning anvisats 330 000 kr. Till ifrågavarande verksamhet hänförligt
investeringsbehov tas nu upp under utrustningsanslaget.
Kartverket
Kartverket beräknar utrustningsbehovet inom basförslaget till 2 745 000 kr.
Utöver vad som ryms inom ramen för basförslaget föreslås anskaffning
av utrustning för automatisk kartering för 900 000 kr. och mät- och registreringsapparatur
för s. k. remote sensing för ca 600 000 kr. (+ 1 500 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Kartverket: Allmänna
kartarbeten hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kartverket: Utrustning för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 2 745 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
93
F. Räddningstjänst m. m.
F 1. Statens brandinspektion
1968/69 Utgift1 ........................ 2757 677
1969/70 Anslag ........................ 950 000
1970/71 Förslag ........................ 960 000
1 Anslagen Statens brandinspektion: Avlöningar och Statens brandinspektion: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 3 551 kr.
Statens brandinspektion har som central förvaltningsmyndighet tillsyn
över brandförsvaret i riket. I inspektionens uppgifter ingår bl. a. att ge råd
och anvisningar till kommuner och enskilda i frågor av allmän betydelse för
brandförsvaret, att verka för att brandförsvaret ordnas ändamålsenligt och
att verka för standardisering av brandmateriel.
Chef för statens brandinspektion är en riksbrandinspektör. Inspektionen
arbetar på tre enheter. Den första enheten handlägger ärenden av juridisk,
ekonomisk och allmänt administrativ natur samt fungerar som kansli och
sekretariat. Den andra enheten svarar för frågor om det förebyggande brandförsvaret
och den tredje har hand om det släckande brandförsvaret.
Regionalt utövas tillsynen över brandförsvaret av länsstyrelsen med biträde
— utom i Gotlands län — av en länsbrandinspektör. Denne har den
statliga tjänsten som bisyssla och är i flertalet fall kommunal brandchef.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Brandin
-
spektionen |
Dep.chefen |
|||
Personal |
||||
Handläggande personal.............. |
6 |
— |
+ 4 |
|
övrig personal..................... |
3 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Anslag |
||||
Avlöningar........................ |
640 000 |
+ 67 000 |
+ 50 000 |
|
Sjukvård.......................... |
1 500 |
— |
— |
|
Reseersättningar................... |
97 000 |
— 5 000 |
— 5 000 |
|
Därav utrikes resor................. |
6 000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader..................... |
34 500 |
— |
— |
|
Expenser.......................... |
85 000 |
+ 6 000 |
—25 000 |
|
Lönekostnadspålägg................. |
92 000 950 000 |
+ 15 000 + 83 000 |
+ 40 000 + G0 000 |
|
Särskilda uppbördsmedel |
||||
Försäljning av publikationer m. m. ... |
Nettoutgift |
950 000 |
+ 83 000 |
+ 50 000 + 10 000 |
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Statens brandingpektion
1. Löne- och prisomräkning m. m. 29 000 kr.
2. Brandinspektionen saknar särskild arbetskraft för vaktmästarsysslor
som förekommer i mycket stor utsträckning. Medel bör därför beräknas för
en expeditionsvakt (+25 000 kr.).
3. Anslagsposten till expenser bör räknas upp för att möjliggöra komplettering
och ersättning av inventarier in. m. (+ 6 000 kr.).
4. Lönekostnadspålägg för ny tjänst 6 000 kr.
5. Arvodena till länsbrandinspektörer in. fl. bör höjas med förslagsvis
10 % för att ansluta till den allmänna löneutvecklingen (+22 000 kr.).
6. Utgifterna för reseersättningar till länsbrandinspektörer m. fl. beräknas
minska (— 5 000 kr.).
Brandförsvarsutredningen
Inledning
I betänkande i augusti 1969 (Stencil C 1969: 12) har brandförsvarsutredningen1
avlämnat förslag rörande organisationen för den statliga tillsynen
över brandförsvaret. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits
av civilförsvarsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,
statens planverk, samtliga länsstyrelser, räddningstjänstutredningen,
Svenska kommunförbundet, Svenska brandförsvarsföreningen, Föreningen
Sveriges länsbrandinspektörer och Svenska brandbefälets riksförbund.
Utredningens förslag
Utredningen erinrar om att brandförsvaret enligt brandlagstiftningen är
en kommunal självförvaltningsuppgift. Även enskilda har vissa skyldigheter
att sörja för brandförsvar. Statens medverkan i brandförsvaret består främst
i att utöva tillsyn, meddela råd och anvisningar samt tillhandahålla viss
utbildning.
Utredningen har i första hand undersökt hur länsstyrelsernas behov av
expertis för tillsynsuppgifterna lämpligen bör tillgodoses. Denna fråga har
aktualiserats under senare år till följd av ändrade förutsättningar för länsbrandinspektörernas
verksamhet. Utredningen anför sålunda att den del av
länet i vilken länsbrandinspektören samtidigt är brandchef vidgas genom
kommunsammanläggningar och avtal om gemensam brandchef. Dessutom
ökar antalet kommuner med heltidsanställd brandchef, vilket på sikt bör
medföra ett minskat behov av rådgivning av nuvarande slag. Vidare finns
numera möjlighet för kommun att få sakkunnig hjälp från Svenska kommunförbundets
kansli. På grund av denna utveckling blir det i allt mindre
1 Utredningsman har varit expeditionschefen Claes-Göran Källner med landssekreteraren Per
Bjering, riksbrandinspektören Swen Hultqvist och revisionsdirektören Bengt Jansson som experter.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 95
utsträckning fråga om att biträda kommuner med detaljutredningar och
detaljrådgivning. I stället bör tillsynen i högre grad inriktas på att åstadkomma
enhetlighet och samverkan. Slutligen har enligt utredningen de
kommunala brandchefernas arbetstidsförhållanden ändrats på ett sätt som
försvårar fullgörandet av länsbrandinspektörsuppgifterna.
En genomgång av de olika ärendetyper som länsstyrelsen handlägger inom
brandförsvarsområdet — brandordningar, avtal och andra organisatoriska
ärenden, sotningstaxor, skogsbrandförsvar, behörighetsfrågor, förelägganden
och besvär, allmän tillsyn, civilförsvar och konsultativ verksamhet — visar
enligt utredningen att flertalet av ärendena inte kan handläggas utan biträde
av brandsakkunnig. Utredningen har undersökt om detta behov skulle kunna
tillgodoses genom heltidsanställda inspektörer i varje län eller gemensamt
för ett eller flera län men har funnit att en organisation med centralt
placerad expertis bäst fyller de uppställda kraven. Härigenom undviks jävssituationer
och vinns enhetlighet i handläggningen av brandfrågorna. Allteftersom
en utveckling sker mot ett från brandförsvarssynpunkt alltmera
komplicerat samhälle blir kraven på överblick över stora regioner alltmer
påfallande. En rad av de problem som uppstår är sådana att kännedom om
likartade fall förenklar lösningen. Den centrala brandsakkunniga myndigheten
blir ett utpräglat stabsorgan med ett till inriktningen och omfattningen
väl avgränsat, men tekniskt och juridiskt komplicerat verksamhetsområde.
Utredningen föreslår därför att nuvarande länsbrandinspektörsorganisation
upphör och att i stället fyra tjänster inrättas vid statens brandinspektion,
vilkas innehavare får till huvudsaklig uppgift att i olika former biträda
vid den regionala tillsynsverksamheten. Tjänsterna bör innehas av kvalificerade
brandingenjörer med mångårig erfarenhet av kommunal brandbefälstjänst.
Vidare föreslås förstärkning av brandinspektionens personal med
ett biträde för kontorsgöromål och en vaktmästare.
Slutligen föreslår utredningen viss avgiftsbeläggning av brandinspektionens
meddelanden och cirkulär.
Den reformerade tillsynsorganisationen föreslås träda i tillämpning den
1 januari 1971.
Remissyttrandena
Utredningens uppfattning att utvecklingen på det kommunala området
måste påverka den statliga tillsynens omfattning och
inriktning så att den främst avser enhetlighet och samverkan delas
i princip av civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, statens planverk, länsstyrelsen
i Stockholms län, Svenska brandförsvarsföreningen och Svenska
brandbefälets riksförbund.
Länsstyrelsen i Värmlands län anser att enhetlighet vid handläggningen
av brandfrågorna bör kunna uppnås även med bibehållande av den nuva
-
D6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
rande länsbrandinspektörsorganisationen, om statens brandinspektion ges
resurser för att bättre samordna länsbrandinspektörernas verksamhet genom
rådgivning och information. Liknande synpunkter förs fram av bl. a.
länsstyrelserna i Kalmar, Blekinge och Malmöhus län samt av Föreningen
Sveriges länsbrandinspektörer.
I fråga om den nuvarande länsbrandinspektörsorganisa
tionen uttalar länsstyrelsen i Östergötlands län att det måste betraktas
som en stor fördel att inom länet ha ständig tillgång till en brandspecialist.
Liknande synpunkter har bl. a. länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings,
Kristianstads och Jämtlands län.
Svenska kommunförbundet anför att nuvarande organisation på de av utredningen
anförda skälen är otillfredsställande från kommunal synpunkt
och finner det angeläget att systemet med kommunala brandchefer som
länsbrandinspektörer snarast upphör.
Statens planverk delar utredningens betänkligheter beträffande jävsförhållandena
i den nuvarande organisationen. Länsstyrelsen i Västernorrlands
lön finner att de jävsförhållanden, som blivit allt vanligare och som när
kommunsammanläggningarna slutförts skulle bli ännu vanligare med nuvarande
organisation, är en stark motivering för en ändrad organisationsform.
Flertalet länsstyrelser anser däremot de av utredningen påtalade
förhållandena inte vara något stort problem. Länsstyrelsen i Kalmar län
in. fl. anför sålunda att brandärenden som berör länsbrandinspektörs hemkommun
remitteras till statens brandinspektion och att därför någon
jävssituation inte uppkommer.
Utredningens åsikt att länsstyrelsen — om den skall ha kvar
sina uppgifter som statlig tillsynsmyndighet över brandförsvaret — behöver
sakkunnigt biträde delas allmänt av de remissorgan som
tagit upp frågan.
Förslaget att länsstyrelsernas behov av sakkunskap i fortsättningen skall
tillgodoses med centralt placerad expertis tillstyrks eller
lämnas utan erinran av civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, statens planverk,
länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands och Västernorrlands län, räddningsljänstutredningen
och Svenska brandförsvarsföreningen. Statens planverk
anför bl. a. att behovet av en samordnad planering i regioner som tillhör
olika län utgör skäl för att placera expertisen centralt. Räddningstjänstutredningen
konstaterar att brandförsvarsutredningens förslag inte
strider mot eller eljest utgör något hinder för ett genomförande av det
förslag till regional eller central organisation av räddningstjänsten som
räddningstjänstutredningen såvitt nu kan bedömas kommer att lägga fram.
På länsplanet torde räddningstjänstutredningens förslag komma att innebära
viss ökning av länsstyrelsernas arbete men detta blir inte så omfattande
att en särskild till varje länsstyrelse knuten expert skulle få full
sysselsättning.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. It: Civildepartementet 97
En rad remissinstanser förordar att frågan om en förändring av nuvarande
organisation inte prövas eller genomförs nu utan i samband med att
räddningstjänstens organisation skall bedömas eller när kommunreformen
genomförts fullständigt. Sådana synpunkter förs fram av länsstyrelserna
i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs
och Västerbottens län samt av Svenska brandbefälets riksförbund.
Flera av dessa remissinstanser är i princip positiva till att länsstyrelsernas
behov av brandexpertis i framtiden i någon form tillgodoses genom statens
brandinspektion medan andra befarar att länsstyrelsens tillsynsverksamhet
kommer att försvåras om den föreslagna organisationen genomförs. Sålunda
menar t. ex. länsstyrelsen i Jönköpings län att länsbrandinspektören med
sin stora lokal- och personkännedom svårligen kan ersättas med central
expertis eller kommunala brandchefer utan brandingenjörsexamen. Anlitande
av central expertis är enligt länsstyrelsen tidsödande och dyrare än att
anlita en deltidsanställd expert på platsen.
Utredningens förslag att ersätta länsbrandinspektörerna med centralt
placerad expertis avstyrks av länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar,
Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens
län samt Föreningen Sveriges länsbrandinspektörer. De skäl som
förs tram för avstyrkande liknar dem som anförs av länsstyrelsen i Jönköpings
län.
Länsstyrelsen i Örebro län, som ansluter sig till utredningens uppfattning
att en reform av organisationen för regional statlig verksamhet inom brandväsendet
är befogad, anser att den aktuella personalen bör vara placerad
ute i regioner som bör byggas upp på någon befintlig regional indelning,
t. ex. civil- och militärområdesindelningen. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län förordar med hänsyn till det ringa antalet egentliga brandärenden
en liknande ordning med en successiv avveckling av länsbrandinspektörstjänsterna
i deras nuvarande form. Svenska brandbefälets riksförbund
förordar likaså en organisation med heltidsanställda tjänstemän underställda
brandinspektionen men regionalt placerade. Även Föreningen Sveriges
länsbrandinspektörer föreslår att en organisation med ett antal regionalt
placerade heltidsanställda brandinspektörer övervägs. Statskontoret
uttalar att omfattningen av den verksamhet som skall utövas regionalt
av de enligt utredningens förslag till statens brandinspektion knutna tjänstemännen
f. n. är osäker i vad gäller länsstyrelsernas förfrågningar och andra
kontakter med den föreslagna centrala organisationen och alt därför det
erforderliga personaltillskottet för verksamheten tills vidare bör tillgodoses
genom särskild anvisning av medel för expertis. Antalet föreslagna tjänster
inom den regionala enheten av brandinspektionen förefaller statens planverk
anmärkningsvärt litet. Enligt verket bör emellertid personalbehovet kunna
bedömas bättre när räddningstjänstutredningen är slutförd. Då bör också
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. It
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
övervägas om tjänstemännen i fråga skall vara placerade centralt eller ute
i respektive regioner. Svenska kommunförbundet ifrågasätter det av utredningen
angivna personalbehovet.
Bortsett från remissinstansernas skiftande synpunkter på utredningens
förslag att i fortsättningen tillgodose länsstyrelsens behov av sakkunskap
med centralt placerad expertis har åtskilliga remissinstanser uttalat sig för
en förstärkning av statens brandinspektions resurser. I fråga om statens
brandinspektions personal förordas uttryckligen förstärkningar av civilförsvarsstyrelsen,
länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands
och Västmanlands län samt räddningstjänstutredningen och Föreningen
Sveriges länsbrandinspektörer. Statskontoret har ingen erinran mot att
brandinspektionen förstärks med ett biträde men ställer sig tveksamt till
behovet av vaktmästare. Riksrevisionsverket ifrågasätter om inte tjänsten
som vaktmästare — åtminstone till en början — bör inrättas som en halvtidstjänst.
Några remissorgan för fram principiella synpunkter på frågan om a vgiftsbeläggning
av statens brandinspektions publikationer. Sålunda
ställer sig länsstyrelsen i Gävleborgs län och Svenska brandförsvarsföreningen
tveksamma till förslaget och menar bl. a. att det är en samhällsangelägenhet
att information i brandfrågor sprids i vida kretsar.
Departementschefen
Enligt bestämmelser i brandlagen och brandstadgan utövas statlig tillsyn
över brandförsvaret genom besvärsprövning, fastställelseprövning av vissa
kommunala beslut och allmän tillsyn. Tillsynen syftar till enhetlighet och
likformighet samt förvaltningsmässig och administrativ effektivitet. Brandförsvarsutredningen
har haft till uppgift att se över organisationen för denna
tillsyn. Frågan om behovet av statlig tillsyn är således inte aktuell i detta
sammanhang.
Den regionala tillsynen utövas f. n. av länsstyrelserna. Sakkunniga organ
är statens brandinspektion och länsbrandinspektörer, vilka i de allra flesta
län har denna tjänst som bisyssla vid sidan av tjänst som kommunal brandchef.
Brandförsvarsutredningen har funnit att nuvarande tillsynsorganisation
är mindre tillfredsställande. Som skäl för detta har utredningen anfört
risken för jäv i det dubbla anställningsförhållandet, ändrad inriktning av
tillsynen och brandchefernas arbetstidsförhållanden. Efter att ha undersökt
lösningar med heltidsanställda inspektörer i varje län eller gemensamt för
några län har utredningen förordat en centralisering till brandinspektionen
av den brandexpertis som under alla omständigheter behövs i det rådande
systemet med länsstyrelserna som tillsynsorgan. Vid remissbehandlingen
bar de flesta länsstyrelserna avstyrkt utredningens förslag eller uttalat sig
för uppskov med ställningstagandet tills räddningstjänstutredningens förslag
föreligger eller kommunindelningsreformen genomförts fullständigt.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. U: Civildepartementet 99
De övriga remissinstanserna har, med något undantag, i stort tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.
Enligt min mening utgör jävsförhållandena och den ändrade inriktning
av tillsynen mot enhetlighet och samverkan som blivit nödvändig genom
utvecklingen på brandförsvarets område avgörande skäl för en ändrad
tillsynsorganisation. Med hänsyn till vad räddningstjänstutredningen och
Svenska kommunförbundet anfört anser jag att det inte finns anledning
att uppskjuta avgörandet. Jag finner att övervägande skäl talar för den
lösning av organisationsfrågan som brandförsvarsutredningen har föreslagit.
Länsbrandinspektörsorganisationen bör således upphöra och uppgiften
att biträda länsstyrelserna i tillsynsverksamheten läggas på statens brandinspektion.
Till följd av den omorganisation jag sålunda förordar bör brandinspektionen
förstärkas med fyra tjänster för handläggande personal. Dessutom
bör en biträdestjänst tillföras brandinspektionen och vissa medel beräknas
för expeditionsvaktsgöromål. Jag anser i likhet med utredningen att omorganisationen
bör genomföras den 1 januari 1971.
Kostnaderna för länsbrandinspektörsorganisationen har för innevarande
budgetår beräknats till sammanlagt 285 000 kr. Med hänsyn till de förutsatta
inkomsterna av publikationer m. m. torde den förordade omorganisationen
inte behöva innebära någon ökning av nettoutgiften för de verksamheter
som bekostas från anslaget till statens brandinspektion.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens brandinspektion för budgetåret 1970/71
anvisa ett förslagsanslag av 960 000 kr.
F 2. Statens brandskola
1968/69 Utgift''........................ M 019 000
1969/70 Anslag........................ 1 652 000
1970/71 Förslag ...................... 1 751 000
1 Anslagen Statens brandskola: Avlöningar och Statens brandskola: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 8 247 kr.
Statens brandskola har till uppgift att i anslutning till kompetensföreskrifterna
i brandstadgan (1962: 91, ändrad 1969: 86) utbilda brandpersonal
och skorstensfejare och att genom annan utbildningsverksamhet och
brandteknisk forskning främja brandförsvarets utveckling. Utbildningen
sker vid en huvudskola och vid kurser som anordnas på olika orter.
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 74; Civildepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Brandskolan Dep. chefen
Personal |
||||
Utbildningspersonal........................ |
3 |
— |
— |
|
Övrig personal............................. |
5 |
— |
— |
|
Anslag |
||||
Avlöningar................................ |
701 000 |
+ |
64 000 |
+ 43 000 |
Sjukvård ................................. |
1 000 |
— |
+ 4 000 |
|
Reseersättningar........................... |
14 000 |
+ |
8 000 |
|
Därav utrikes resor........................ |
2 000 |
+ |
3 000 |
+ 1 000 |
Lokalkostnader ............................ |
533 000 |
+ |
36 000 |
+ 36 000 |
Expenser ................................. |
227 500 |
+ |
11 000 |
+ 8 000 |
Lönekostnadspålägg........................ |
159 000 |
+ |
14 000 |
+ 7 000 |
Ersättning till kommuner för lokaler och ma-teriel, drivmedel m. m..................... |
16 500 |
+ |
1 000 |
+ 1000 |
1 652 000 |
+ 134 000 |
+ 99 000 |
Styrelsen för statens brandskola
1. Löne- och prisomräkning m. m. 127 000 kr.
2. För att kunna öka antalet resor till den regionala kursverksamheten
och på grund av de allt mera omfattande internationella kontakterna behövs
ytterligare 7 000 kr. till reseersättningar.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Statens brandskola för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 751 000 kr.
F 3. Bidrag till förebyggande och släckning av brand
1968/69 Utgift......................... 2 644 962
1969/70 Anslag........................ 1 800 000
1970/71 Förslag ....................... 1900 000
Från anslaget bestrids utgifter för skogsbrandbevakning och ersättningar
för verksamhet vid brandsläckning m. m. Bidragsbestämmelserna
återfinns dels i kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet
för brandsläckning m. m. och dels i regleringsbrevet 1969/70.
Statens brandinspektion
Med hänsyn till utgifterna för skogsbrandbevakning under budgetåret
1968/69, länsstyrelsernas beräkning av medelsbehovet för detta ändamål
och vissa kostnadsökningar för skogsbrandflyget föreslår brandinspektionen
att anslaget höjs med 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. U: Civildepartementet 101
Departementschefen
Jag biträder brandinspektionens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Bidrag till förebyggande och släckning av brand
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
1 900 000 kr.
F 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap
1968/69 Utgift ...... 1 150 508 Reservation......... 1 849 492
1969/70 Anslag..... 2 000 000
1970/71 Förslag..... 500 000
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till kommuner för beredskapsplanläggning
enligt 7 § lagen (1964: 63) om kommunal beredskap. Vissa
bestämmelser för tillämpningen av nämnda lag har meddelats i kommunala
beredskap skungörelsen (1964:722, ändrad 1968:521) och i Kungl. Maj:ts
brev den 14 oktober 1966.
Riksnämnden för kommunal beredskap
Riksnämnden bär i Kungl. Maj :ts brev den 15 mars 1968 fått i uppdrag
att låta genomföra en provplanläggning av den kommunala beredskapen,
i avvaktan på resultatet av provplanläggningen skall i princip all annan
kommunal beredskapsplanläggning anstå. Nämnden har beslutat att genomföra
provplanläggningen i två skeden. Under första skedet, som nu avslutats,
begränsades provplanläggningen till Norrköpings och Kungsbacka
kommunblock samt i viss omfattning Göteborgs stad. Denna planläggning
genomfördes under större delen av budgetåret 1968/69 och resulterade under
våren 1969 bl. a. i en omfattande omarbetning av anvisningsverket.
Andra skedets provplanläggning skall påbörjas i september 1969 i 22 kommuner
fördelade över hela landet. Avsikten är härvid främst att under nu
föreliggande omständigheter studera kostnadssidan för en riksomfattande
kommunal beredskapsplanläggning. Provplanläggningen avses i sina huvuddrag
vara genomförd under andra kvartalet 1970 och först därefter
kunna ge underlag för en beräkning av statsbidragskostnaderna för genomförande
och vidmakthållande av en kommunal beredskapsplanläggning
samt en uppskattning av statsbidragskostnaderna för reservanordningar
för gas-, vatten- och elektricitetsför sörj ningen samt de särskilda anordningar
eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården
som behövs i inkvarteringskommuner. Dessa uppgifter skall överlämnas
till Kungl. Maj:t senast den 1 juni 1970.
Slutregleringen av kommunernas ackumulerade planläggningskostnader
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
per den 1 juli 1968 uppgick vid utgången av budgetåret 1968/69 till ca
975 000 kr. Av vederbörande länsstyrelser därutöver utanordnade förskott
till provplanläggningskommuner uppgick under budgetåret till drygt
160 000 kr. De totala utgifterna för budgetåret utgjorde alltså i runt tal
1 135 000 kr.
Utöver nyss nämnda förskott kan övriga (resterande) kostnader för provplanläggningen
samt därutöver en av beredskapsskäl fortsatt beredskapsplanläggning
i Stockholm, Göteborg och Malmö väntas dra en kostnad av
uppskattningsvis 3,8 milj. kr. under budgetåret 1969/70.
Provplanläggningen och planläggningen i Stockholms stad kan beräknas
vara helt genomförd under budgetåret 1969/70. Planläggningsarbetet för
städerna Göteborg och Malmö kan inte väntas vara klart förrän under
budgetåret 1970/71. Slutregleringen av dessa kostnader kan beräknas uppgå
till över 550 000 kr. Med beräknad utgående reservation den 30 juni 1970
av ca 100 000 kr. föreligger sålunda -— med nuvarande målsättning — ett
medelsbehov av 450 000 kr. för budgetåret 1970/71 eller avrundat 500 000
kr.
Departementschefen
Jag biträder riksnämndens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.
F 5. Beredskap för oljebekämpning till sjöss
Nytt anslag (förslag) .................. 2 500 000
Från anslaget föreslås att utgifter skall bestridas för viss materiel in. m.
samt för kommuners insatser för bekämpning av vissa oljeutsläpp till
sjöss.
Nuvarande bestämmelser om åtgärder mot skador genom oljeutsläpp till
havs och i kustvattnen har så gott som uteslutande skadeförebyggande inriktning.
Vissa frågor om oljeutsläpp till havs regleras i lagen (1956: 86) om
åtgärder mot vattenförorening från fartyg samt i tillämpningskungörelsen
(1958: 191) till denna lag. Föreskrifterna bygger på 1954 års internationella
konvention till förhindrande av havsvattnens förorening genom olja (SO
1956: 15 och SÖ 1963: 15). Sverige anslöt sig till konventionen år 1956.
Enligt denna åtar sig de fördragsslutande parterna bl. a. att utfärda förbud
inom vissa zoner mot utsläpp av olja eller oljehaltiga blandningar som för
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ib: Civildepartementet 103
orenar havsytan. Enligt år 1962 vidtagna ändringar i konventionen är
Östersjön och Nordsjön med anslutande vikar sådana förbjudna zoner.
År 1967 träffades en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige (SÖ 1967:37) om samarbete i fråga om kontrollen av efterlevnaden
av bestämmelser till förhindrande av havsvattnens förorening genom
olja. Enligt överenskommelsen skall de fördragsslutande parterna ofördröj
ligen underrätta vederbörande myndighet i annan stat om iakttagelse av
mera betydande oljeförekomst som kan befaras driva mot denna stats territorium
och lämna varandra bistånd vid undersökning av förmodade överträdelser
av bestämmelser om förbud mot olj ef örorening.
För nordsjöområdet, som omfattar bl. a. Skagerack, finns en överenskommelse
år 1969 mellan nordsj östaterna om samarbete vid bekämpande av
allvarliga olj ef öroreningar. Enligt överenskommelsen skall de fördragsslutande
parterna hålla varandra underrättade om nationell organisation för
oljeskydd och om nya erfarenheter i kampen mot oljeskador. Parterna skall
vidare lämna varandra meddelande om olyckshändelser och oljebälten som
kan allvarligt hota en annan fördragsslutande stat samt uppmana sina fartygsbefälhavare
och flygplanspiloter att rapportera sådana olyckshändelser
och oljebälten. En fördragsslutande part som behöver hjälp med åtgärder
mot oljeskador skall få allt bistånd som de andra fördragsslutande parterna
kan lämna.
I rekommendation nr 20 1969 har Nordiska rådet hemställt till Danmarks,
Finlands, Norges och Sveriges regeringar att genomföra en effektiv beredskap
för avhjälpande av katastrofer och skador, som kan uppstå i de inre
nordiska farvattnen, om möjligt i samarbete med andra stater som gränsar
till dessa farvatten.
Oljeskyddsfrågor behandlas dessutom fortlöpande på det internationella
planet i den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen, IMCO, där
både Sverige och övriga nordiska länder är representerade.
Oljekonsumtionen stegras i snabb takt och en motsvarande ökning av
oljetransporterna till sjöss är att vänta. Transport av olja med fartyg
medför ofrånkomligen vissa risker, vilka blivit särskilt oroande till följd av
övergången till allt större tankfartyg som medför mycket stora kvantiteter
olja. I detta sammanhang förtjänar erinras om »Torrey Canyon»-katastrofen
utanför England år 1967 och om olyckstillbudet år 1969 utanför Trelleborg
då ett tankfartyg med 70 000 ton olja kolliderade med ett annat fartyg.
Behovet av snabba insatser för att förhindra skador genom oljeutsläpp
har under de senaste åren blivit alltmer framträdande. Flera statliga myndigheter
deltar i beredskapen mot oljeskador och i oljebekämpning till sjöss.
Ingripanden för att hindra vidare skador av löskommen olja vidtas främst
av tullverkets kustbevakning och av brandkårerna i större städer. Författningsföreskrifter
om sådan olj ebekämpning finns f. n. inte.
På tillskyndan av departementet har emellertid de länsstyrelser, som kan
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet
beröras av oljeutsläpp till sjöss, upprättat planer för ingripanden mot löskommen
olja. Samtliga kustlän och vissa inlandslän har sådana planer. Dessa
bygger på att statliga myndigheter, främst kustbevakningen, och vissa
kustkommuner har åtagit sig att ställa materiel och personal till förfogande
vid bekämpningsaktioner. Ledningen av bekämpningen av olja till sjöss har
genomgående lagts på vederbörande kustdistriktschef hos kustbevakningen.
Vid större aktioner leds och samordnas insatserna av länsstyrelsen.
För att uppnå enhetlighet beträffande rapportering av iakttagelser av oljefläckar
eller oljeutsläpp till havs har Kungl. Maj:t genom beslut den 28
februari 1069 föreskrivit att sådana iakttagelser eller inkomna meddelanden
därom inom polisen, krigsmakten, televerket, sjöfartsverket, luftfartsverket
eller tullverket skall befordras utan dröjsmål till den närmaste av tullverkets
sambandscentraler. Sambandscentralen skall underrätta vederbörande
länsstyrelse och, om meddelandet inte har kommit från polisen, vederbörande
polismyndighet om konstaterade oljefläckar och oljeutsläpp.
Kommunernas kostnader för oljebekämpning omfattar dels ingripanden
för att hindra oljans vidare spridning och därav föranledda ytterligare skador,
dels rengöring och sanering. Genom beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt
fall har utgifterna för ingripandena regelmässigt betalats med statsmedel,
medan utgifterna för saneringen betalats av staten endast undantagsvis,
nämligen när de åsamkats kustkommuner med små ekonomiska resurser.
Bekämpningsmedel och viss teknisk utrustning har anskaffats av länsstyrelserna
och betalats av statsmedel först när ett ingripande mot oljeutsläpp
till sjöss varit aktuellt.
Frågorna om beredskap mot oljeskador både till lands och sjöss prövas av
räddningstjänstutredningen i samband med utredningens överväganden om
räddningstjänsten i övrigt. Prövningen avser organisation och huvudmannaskap
för den lokala och regionala räddningstjänsten samt den centrala
organisationen. Utredningen överväger också finansierings- och kostnadsfrågor
inom olika delar av räddningstjänsten.
Ett antal länsstyrelser har vid skilda tillfällen gjort framställningar till
Kungl. Maj :t om anvisande av medel för uppläggning av begränsade förråd
av materiel att användas vid oljebekämpning till sjöss.
Räddning stj änstutredning en framhåller i yttrande över länsstyrelsernas
framställningar att kostnaderna för bekämpning på havet av löskommen
olja, vare sig denna sker till havs eller i kustvattnen eller från land, i princip
bör åvila staten bl. a. därför att kommunernas möjligheter att förebygga
oljeolyckor till havs är så gott som obefintliga.
Utredningen har funnit att ansvaret för bekämpningsåtgärderna till havs
och i kustvattnen nu bör slås fast och anser övervägande skäl tala för att
detta ansvar skall åvila tullverkets kustbevakning. Den har en kusttäckande
verksamhet med jämn spridning av enheter utefter hela kusten. Den har
också tillgång till lämpliga personella och materiella resurser inklusive sam
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet 105
bandsmedel och ledningsorganisation samt har hög beredskap. Utredningen
föreslår att den materiella beredskapen i princip byggs upp på följande sätt.
Mindre förråd av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel bör
finnas inom vart och ett av de 20 kusttullmästarområdena. Dessa förråd, som
där det är praktiskt möjligt bör vara gemensamma för kustbevakningen och
lokala räddningsorgan, bör till storleken vara avpassade efter det erfarenlietsmässiga,
omedelbara behovet inom kustavsnittet. För att mer omfattande
ingripanden skall bli möjliga behövs dessutom tre eller fyra större
förråd för hela landets behov.
Utredningen förutsätter att bekämpningsmateriel som finns hos oljeraffinaderier,
hamnmyndigheter m. fl. kan ställas till förfogande i brådskande lägen
samt att beredskapsplanläggningen — liksom hittills — innefattar även
transportberedskap för tillförsel av bekämpningsmedel från tillverkare eller
enskilda lagerhållare. Som mål för den materiella beredskapens omfattning
anger utredningen en lotal uppläggning av bekämpningsmedel m. m.
som fordras för att under inte alltför ogynnsamma förhållanden till sjöss
effektivt bekämpa upp till 5 000 m3 löskommen olja.
Utredningen har slutligen föreslagit att tullverket såsom ansvarigt för
verksamheten också skall ha hand om anskaffning och förrådsuppläggning
av bekämpningsmateriel efter samråd med vederbörande länsstyrelse och
förrådshållare.
D c partemen t sch ef en
Den stigande förbrukningen av olja kräver större transportkapacitet bl. a.
till sjöss. Detta medför ökade risker för skador genom oljeutsläpp. Ett
fortlöpande arbete pågår —■ i stor utsträckning genom internationellt samarbete
—• för att motverka dessa risker främst genom skadeförebyggande
åtgärder. Skyldighet att vidta vissa sådana åtgärder är reglerad i författning.
Den skadeavhjälpande verksamheten däremot är hittills i ringa utsträckning
formellt reglerad. Den övervägs f. n. av räddningstjänstutredningen
i samband med samhällets räddningstjänst i övrigt. I praktiken finns
emellertid en fungerande skadeavhjälpande organisation, där länsstyrelserna
planerar, samordnar och i vissa situationer leder verksamheten och
tullverkets kustbevakning i samarbete med främst de kommunala brandkårerna
i vissa kustkommuner direkt bekämpar oljeutsläpp till sjöss.
Inträffade oljeolyckor och oljeutsläpp samt våra internationella åtaganden
på området — vilket allt tilldragit sig stort allmänt intresse under de
senaste åren — gör det enligt min mening angeläget att så snart som möjligt
förstärka denna organisation. Det har visat sig vara möjligt att i större
utsträckning än man tidigare räknat med ingripa mot olja till sjöss. Stränderna
kan därigenom skyddas effektivare. Som framgått av det föregående
kan organisationen förstärkas utan att räddningstjänstutredningens slutliga
förslag föregrips. Kungl. Maj :t har därför, i avvaktan på att utredningen
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
fullgör sitt uppdrag och slutlig ställning tas till dess förslag, uppdragit åt
tullverket att handha oljebekämpning till sjöss och i kustvattnen. Vid fullgörande
av detta uppdrag bör verket vid behov självfallet samråda med
länsstyrelserna, bl. a. därför att ansvaret för samordning och viss ledning
kan övergå på dem om oljan når land.
Den ansvarsfördelning jag sålunda beskrivit innebär inte något definitivt
ställningstagande till frågan om ersättning av statsmedel åt kommun som
ingriper mot oljeutsläpp till sjöss eller till frågan om ersättningsskyldighet
gentemot det allmänna för den som släpper ut olja. Slutlig ståndpunkt i
dessa frågor bör tas först sedan räddningstjänstutredningens betänkande
lagts fram.
För att möjliggöra en effektiv beredskap för oljebekämpning bör i enlighet
med räddningstjänstutredningens förslag bekämpningsmedel anskaffas
och läggas upp i förråd. Jag förordar viss sådan anskaffning samt uppläggning
i främst kustförråd.
För anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel,
för visst tekniskt utvecklingsarbete beträffande bekämpningsanordningar
och bekämpningsteknik, för drift och underhåll av teknisk materiel för oljebekämpning
samt för ersättningar till kommuner vid ingripande mot
oljeutsläpp till sjöss beräknar jag ett medelsbehov av 2,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Beredskap för oljebekämpning till sjöss för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 107
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 5 947 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1970/71 redovisas ett medelsbehov av sammanlagt 6 740 000
kr. enligt följande uppställning (1000-tal kr.).
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1969 ........... |
2 899 1969/70 ............. |
........ 6 053 |
Anslag lör 1969/70............ |
1970/71 ............. |
........ 9 533 |
riksstat ................... |
5 947 |
|
tilläggsstat I (förslag)....... |
— |
|
Anslag för 1970/71 (förslag) .... |
6 740 |
|
15 586 |
15 586 |
De i prop. 1969: 1 (bil. 8 s. 217) angivna kostnadsramarna har i vissa
fall ökats beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen, som för
perioden 1.4.1968—1.4.1969 uppgår till 3,5%. I vissa fall har kostnadsramarna
böjts till följd av att byggnadsstyrelsens centraladministrationspålägg ersatts
med förskottsstatspålägg.
Kompletteringen av ventilationsanläggningen för länsstyrelsehuset i Falun,
etapp Y, har visat sig bli mer omfattande än vad som tidigare beräknats,
varför kostnadsramen föreslås höjd med 145 000 kr. utöver index.
Kostnadsramen för länsstyrelsehuset i Örebro bör på grund av tillkommande
arbeten under garantitiden höjas med 155 000 kr. utöver index. Å andra
sidan har kostnadsramarna för vissa objekt kunnat sänkas med sammanlagt
650 000 kr., vartill kommer att vissa andra objekt kunnat slutredovisas
per 30 juni 1969 med en förbrukning som med 256 000 kr. understiger gällande
kostnadsramar.
Den ytterligare tillbyggnad till länsstyrelsehuset i Umeå, som redovisades
i prop 1967: 1 (bil. 13 s. 130) och som Kungl. Maj :t den 14 mars 1969 uppdrog
åt styrelsen att utföra, beräknas bli påbörjad i januari 1970 och vara
färdigställd i oktober samma år. De rivningsarbeten m. m. inom kv. Akilles
i Linköping, som Kungl. Maj :t den 6 december 1968 uppdrog åt styrelsen
att utföra, påbörjades i juli 1969.
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. H: Civildepartementet
Den nybyggnad för länsförvaltningen i Malmö som Kungl. Maj :t genom
beslut den 15 mars 1968 uppdrog åt styrelsen att projektera fram till och
med huvudhandlingar torde ej kunna påbörjas förrän tidigast under budgetåret
1971/72.
Departementschefen
Genom beslut den 15 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att utföra projektering för nybyggnad för länsförvaltningen i Linköping.
Byggnadsstyrelsen har nu överlämnat kompletterade förslagshandlingar för
objektet och hemställt om uppdrag att utföra nybyggnaden.
Byggnaden avses att uppföras på f. n. obebyggd mark i kvarteret Amasonen
i Linköpings centrum. Den består av tre våningsplan med en totalyta
av drygt 12 000 m2, varav ca 7 400 m2 utgör rumsyta. Förutom kontorslokaler
ryms i byggnaden bl. a. kök, lunchrum och garage. Avsikten är att byggnaden
skall anslutas till stadens fjärrvärmeanläggning. Stadsplanearbcte
och förhandlingar med staden i markfrågan pågår.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden till 13,5 milj.
kr. enligt prisläget den 1 april 1968. Jag har ingen erinran mot beräkningen.
Byggtiden har av styrelsen uppskattats till omkring ett och ett halvt år.
Medelsförbrukningen under anslaget för innevarande och nästa budgetår
beräknar jag till 5 593 000 kr. resp. 9 milj. kr. Jag förordar att medel för
nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram Medelsförbrukning
--Bygg- Färdig
Faktisk
Beräknad för start ställande
1.4.68 1.4.69 t. o. m. - mån/år mån/år
30.6.69 69/70 70/71
Slutredovisade företag i Luleå,
Falun och Mariestad per 30.6.69 |
7 425 |
— |
7 170 |
— |
— |
— |
— |
Falun, länsstyrelsehus, etapp V. . |
2 725 |
2 875 |
2 615 |
225 |
25 |
12.63 |
6.70 |
Härnösand, landskontorsbyggnad |
3 545 |
3 526 |
3 472 |
54 |
— |
5.61 |
3.63 |
Härnösand, förvaltningsbyggnad |
2 510 |
2 510 |
2 486 |
24 |
— |
2.63 |
1.65 |
Örebro, länsstyrelsehus.......... |
8 700 |
8 875 |
8 825 |
50 |
— |
2.65 |
11.67 |
Karlstad, tillbyggnad av länssty- |
|||||||
relsehus.................... |
10 600 |
10 450 |
10 264 |
186 |
— |
1.66 |
8.67 |
Jönköping, länsstyrelsehus..... |
2 900 |
2 890 |
2 805 |
85 |
— |
11.65 |
5.67 |
Göteborg, om- och tillbyggnad av |
|||||||
länsstyrelsehus.............. |
4 500 |
4 400 |
4 250 |
150 |
— |
12.65 |
7.67 |
Härnösand, ombyggnad av gamla |
|||||||
länsstyrelsclmset............ |
1 275 |
1 100 |
1 080 |
20 |
— |
2.64 |
8.68 |
Umeå, om- och tillbyggnad av |
|||||||
länsstyrelsehuset............ |
1 845 |
1 970 |
89 |
1 200 |
450 |
1.70 |
10.70 |
Halmstad, skyddsrum för läns- |
|||||||
styrelsen................... |
405 |
350 |
282 |
50 |
18 |
3.68 |
1.69 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet 109
Kostnadsram Medelsförbrukning
Bygg- |
Färdig- |
||||||
Byggnadsobjekt |
Faktisk |
Beräknad för |
start ställande |
||||
1.4.68 |
1.4.69 |
t. o. m. |
mån/år |
mån/år |
|||
69/70 |
70/71 |
||||||
30.6.69 |
|||||||
Linköping, länsstyrelsehus...... Linköping, kv Akilles parkerings- |
12 730 |
13 975 |
— |
3 500 |
9 000 |
3.70 |
7.71 |
plats och rivning............ |
185 |
200 |
— |
150 |
40 |
7.69 |
7.70 |
Umeå, datakontor............. Gävle, nybyggnad för datakontor |
1 700 |
1 600 |
1 560 |
40 |
— |
10.65 |
9.66 |
m. m....................... |
4 225 |
4 225 |
4 170 |
55 |
— |
10.65 |
8.67 |
Kristianstad, ombyggnad för datakontor................. Västerås, ombyggnad för data- |
575 |
570 |
502 |
68 |
— |
11.65 |
5.66 |
kontor..................... |
450 |
433 |
424 |
9 |
— |
1.66 |
9.66 |
Falun, ombyggnad för datakontor |
355 |
355 |
349 |
6 |
— |
11.65 |
5.66 |
kontor...................... Malmö, ombyggnad för datakon- |
640 |
621 |
613 |
8 |
— |
1.66 |
9.66 |
tor........................ |
612 |
612 |
439 |
173 |
— |
11.65 |
9.66 |
Reducering av medelsförbruk- |
|||||||
ning....................... |
— |
— |
— |
—460 |
—533 |
— |
— |
Summa |
67 902 |
61 537 |
51 395 |
5 593 |
9 000 |
||
Anslagsberäkning |
|||||||
(1 000-tal kr.) |
|||||||
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
||||||
Behållning 1.7.1969 ........... |
2 899 1969/70 . .. |
5 593 |
|||||
Anslag för 1969/70 ............ |
5 947 1970/71 . .. |
9 000 |
|||||
Anslag för 1970/71 (förslag) .... |
5 747 |
||||||
14 593 |
14 593 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 747 000 kr.
110 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
VII. Fonden för förlag till statsverket
Förskott till vissa plankostnader m. m.
Ingående
behållning Anslag Utgift
1968/69 573 688 1 500 000 1 920 500
1969/70 153 188 2 700 000 12 570 000
1970/71 planverket.................. 283 188 3 800 000 >3 800 000
dep.chefen ................ 283 188 2 700 000 »2 700 000
1 Preliminärt belopp.
Från anslaget förskotteras bidrag till kostnader för upprättande av regionplan
i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter. Bestämmelser
härom är givna i 132 § byggnadslagen (1947: 385, ändrad senast 1959: 611).
Statens planverk
För de fyra områden inom vilka regionplanering nu pågår enligt byggnadslagstiftningens
regler, Stockholms-, Göteborgs-, Borås- och örnsköldsviksregionerna
kommer, såvitt kan förutses, ingen plan att bli färdigställd
före utgången av budgetåret 1970/71.
Under budgetåret 1968/69 har förskott anvisats till Stockholmsregionen
med 1 673 000 kr., till Göteborgsregionen med 160 000 kr. och till Sundsvallsregionen
med 87 500 kr.
Framställningar föreligger från Stockholms- och örnsköldsviksregionerna
om förskott med 2 208 000 resp. 62 000 kr. Från Göteborgsregionen har
aviserats en framställning om 300 000 kr.
På anslaget tillgängliga medel den 1 juli 1969 upgick till 2 853 188 kr. Om
ovan redovisade framställningar bifalles under innevarande budgetår skulle
av beloppet 2 570 000 kr. komma att tas i anspråk.
Behovet av förskottsmedel för budgetåret 1970/71 har planverket beräknat
till 3 800 000 kr., vilket belopp föreslås bli tillfört anslaget.
Departementschefen
Jag beräknar att medelsåtgången ryms inom ramen för oförändrat anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskott till vissa plankostnader m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 2 700 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller
Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Sid.
1
6
7
8
9
16
16
16
71
75
77
79
80
83
83
84
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. Ii: Civildepartementet
111
Register
Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Civildepartementet m. m.
Kr.
Civildepartementet....................................... 5 254 000
Kommittéer m. m....................................... 3 000 000
Extra utgifter........................................... 55 000
8 309 000
B. Länsstyrelserna m. m.
Allmän översikt
Länsstyrelserna.......................................... 386 790 000
Lokala skattemyndigheterna.............................. 121 660 000
Kronofogdemyndigheterna................................ 114 400 000
622 850 000
C. Planväsendet
Statens planverk ........................................ 23 330 000
Bidrag till upprättande av regionplaner m. m............... 100 000
23 430 000
D. Lantmäteriväsendct
Lantmäteriet:
Myndighetsuppgifter................................... 25 595 000
Förrättnings- och uppdragsverksamhet................... 1 000
Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet.......... 11 507 000
Uppläggande av nytt fastighetsregister................... 2 993 000
Utrustning............................................ 1 150 000
41 246 000
112
Sid.
86
87
90
91
91
93
99
100
101
102
107
110
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 14: Civildepartementet
Kr.
E. Kartväsendet
Kartverket:
Allmänna kartarbeten.................................. 40 771 000
Försvarsberedskap..................................... 909 000
Uppdragsverksamhet................................... 1 000
Utrustning............................................ 2 745 000
44 426 000
F. Räddningstjänst m. m.
Statens brandsinpektion.................................. 960 000
Statens brandskola....................................... 1 751 000
Bidrag till förebyggande och släckning av brand............. 1 900 000
Bidrag till kostnader för kommunal beredskap............... 500 000
Beredskap för oljebekämpning till sjöss .................... 2 500 000
7 611 000
Summa för driftbudgeten 747 872 000
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........................ 5 747 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
Förskott till vissa plankostnader m. m..................... 2 700 000
Summa för kapitalbudgeten 8 447 000
Totalt för civildepartementet 756 319 000
ESSELTE AB. 5THLM 69
914500
BILAGA 15 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
INDUSTRIDEPARTEMENTET
ÖVERSIKT
Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande den
allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, bergsbruk, energiförsörjning,
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt statliga företag.
En central uppgift för departementet är att komplettera och vidareutveckla
den långsiktiga näringspolitiska planeringen och därvid skapa de
medel och vidta de åtgärder som är påkallade för att effektivt utnyttja landets
ekonomiska resurser samtidigt som individens krav på trygghet i den
pågående strukturomvandlingen tillgodoses.
För att kunna bedöma den framtida utvecklingen och de åtgärder som
bör vidtas ställs stora krav på informations- och utredningsunderlag om
utvecklingstendenser inom olika delar av näringslivet. Detta grundläggande
arbete sker i nära anslutning till näringspolitiska rådets verksamhet och
har hittills framför allt haft formen av branschutredningar som görs i samarbete
med bl. a. arbetsmarknadens parter. I näringspolitiska rådet har sålunda
under år 1969 ett flertal överläggningar ägt rum om strukturproblem
inom bl. a. textil- och konfektionsindustrin, stålindustrin, elektronikindustrin,
varvsindustrin samt massa- och pappersindustrin.
Frågan om de mer definitiva utrednings- och planeringsresurserna för
näringspolitiken far prövas i anslutning till de förslag som under året är
att vänta från samarbets- och kommerskollegieutredningarna.
Målmedveten satsning på teknisk forskning och utveckling är ett annat
viktigt led i näringspolitiken, liksom en aktiv innovations- och investeringsverksamhet.
Genom tillkomsten av styrelsen för teknisk utveckling (STU)
har väsentligt bättre förutsättningar än tidigare skapats för att nå den nödvändiga
samordningen och långsiktiga planeringen av statens stöd till den
tekniska forskningen och det industriella utvecklingsarbetet. Svenska Utvecklingsaktiebolaget
har under sin korta verksamhetstid initierat flera
projekt som torde få betydelse inom vissa för samhället viktiga områden.
Sveriges investeringsbank har under året medverkat i en rad betydelsefulla
investeringar bl. a. inom järn- och stålindustrin och skogsindustrin. Det totala
engagemanget har nu överskridit det av staten tillskjutna egna kapi1
Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 1. Bil. 15
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
talet, 1 000 milj. kr., varför banken för att fortsätta sin expansion under
år 1970 behöver låna upp medel på kapitalmarknaden.
Samarbete mellan samhälle och näringsliv är ett nödvändigt instrument
för en aktiv näringspolitik. I början av detta år avser den s. k. samarbetsutredningen
att lägga fram förslag om effektivare och mer systematiska former
för en ökad information mellan samhälle och näringsliv för att underlätta
en mer kontinuerlig samverkan.
Ett vidgat inflytande för de anställda på alla nivåer inom företagen är av
största betydelse för en demokratisering av produktionslivet. Inom delegationen
för fördjupad företagsdemokrati i de statliga bolagen förbereds ett
antal försök med nya samarbetsformer.
Den senaste konjunkturuppgången har utmärkts av att betydande regionala
skillnader i arbetsmarknadsläget dröjt kvar. Den väsentligaste orsaken
till svårigheterna i skogslänen är att dessa områden har ett alltför ensidigt
näringsliv. De människor som genom rationaliseringar friställts inom
skogsbruket har inte i tillräcklig utsträckning kunnat få sysselsättning
inom andra näringsgrenar i dessa län. Åtgärder för att främja en industriell
utveckling, främst inom norrlandslänen, har därför getts hög prioritet i
departementets arbete. Denna verksamhet skall drivas med kraft även under
det kommande budgetåret.
I samverkan med inrikes- och försvarsdepartementen har vidtagits vissa
åtgärder som led i eu satsning på bred front för att skapa en bättre balans
mellan olika delar av vårt land på det industriella området. Här spelar de
statsägda företagen en väsentlig roll, bl. a. genom de planerade investeringarna
i Norrbotten av AB Statens Skogsindustrier (Assi) och Norrbottens
Järnverk AB (NJA). Svenska Industrietablerings AB (Svetab) bearbetar f. n.
flera projekt som kan ge upphov till ökad industriell verksamhet, företrädesvis
i norrlandslänen.
Genom att statens institut för företagsutveckling (f. n. statens institut för
hantverk och industri, SHI) föreslås få förstärkt organisation och större resurser
än tidigare, ökas stödet för utveckling av mindre och medelstora industriföretag.
Härigenom förbättras möjligheterna till effektiva insatser
inte minst i Norrland.
Statens provningsanstalt har påbörjat en utredning för att klarlägga förutsättningarna
att etablera en kontrollstation i Norrland. Den fortsatta utbyggnaden
av den malmprospektering som bedrivs av Sveriges geologiska
undersökning (SGU) ökar möjligheterna att snabbare ta till vara landets
mineraltillgångar, som till stor del är belägna inom sysselsättningssvaga
områden.
I detta sammanhang bör även nämnas att förslag förbereds om Norrlandsfondens
fortsatta verksamhet.
Den 1 januari 1970 överfördes förenade fabriksverken (tidigare försvarets
fabriksverk) och domänverket till industridepartementet. Samtidigt har
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 3
förvaltningsbolaget Statsföretag AB och affärsverksdelegationen tillkommit.
De vidtagna åtgärderna ger bättre möjligheter till en samlad överblick över
hela den statliga företagssektorns verksamhet och bättre förutsättningar
för en ökad samverkan mellan de olika företagsenheterna.
Ett aktivt arbete har bedrivits för att bygga ut och intensifiera de internationella
kontakterna inom departementets verksamhetsområde. Samarbete
sker såväl bilateralt som med en rad olika internationella organ. Inom
ramen för Nordekförhandlingarna behandlas frågan om ett närmare nordiskt
industri- och energipolitiskt samarbete. Särskild uppmärksamhet ägnas
förutsättningarna och formerna för ett närmare industri- och utvecklingssamarbete
på atomenergiområdet.
EEC-länderna har genom den s. k. Aigrain-gruppen studerat möjligheterna
till vidgat europeiskt samarbete på det vetenskapliga och tekniska utvecklingsområdet.
Den svenska regeringen har accepterat en inbjudan att
deltaga i detta samarbete.
Avtal om tekniskt, vetenskapligt och industriellt samarbete har under
år 1969 träffats med Polen, Ungern och Jugoslavien. Liknande avtal förbereds
med Bulgarien, Sovjetunionen och Tjeckoslovakien.
Industridepartementets sammanlagda utgifter beräknas komma att uppgå
till 989 milj. kr., varav 237 milj. kr. på driftbudgeten och 752 milj. kr. på
kapitalbudgeten. Detta innebär att utgifterna för industridepartementets
verksamhetsområde minskar för nästa budgetår med 178 milj. kr. Förändringen
beror till väsentlig del på att anvisningen av medel för teckning av
aktier i Sveriges investeringsbank AB, som innevarande budgetår uppgått
till 300 milj. kr., bortfaller budgetåret 1970/71. Anslaget till statens vattenfallsverk
föreslås uppgå till 670 milj. kr., vilket innebär en ökning med
75 milj. kr. Anslaget till STU föreslås öka med 25 milj. kr. till 95 milj. kr.
För atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi föreslås ett anslag
på 60 milj. kr., en ökning med 6 milj. kr. För förenade fabriksverken
föreslås en anslagsökning med 22 milj. kr. till 55 milj. kr. Anslagen till
SGU föreslås öka med 5 milj. kr. till 31 milj. kr. För statens institut för företagsutveckling
(nuvarande SHI) föreslås en ökning med 1,5 milj. kr. till 6,3
milj. kr.
Inom departementets område arbetar f. n. elva kommittéer och utredningar.
Bland de utredningar som beräknas bli avslutade i år kan nämnas
samarbetsutredningen, energikommittén, varvsutredningen, geologiutredningen,
1967 års gruvutredning och TEKO-utredningen.
Industribranschfrågor
Inom departementet genomfördes våren 1969 en undersökning av den
svenska elektronikindustrins utveckling och av förhållandena på den svenska
elektronikmarknaden. Efterföljande överläggningar med bl. a. representanter
för elektronikindustrin gav vid handen att vissa statliga åtgärder kan
4 Statsverkspropositionen, år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
vara påkallade. Med anledning härav övervägs en systematisk inventering
av aktuella och förutsebara behov inom datateknikens område. Den offentliga
sektorns upphandling av elektronik och annan avancerad utrustning
är en central fråga som också kommer att närmare övervägas i syfte att
finna former för en effektivare organisation för anskaffning av sådan utrustning
inom vissa samhällssektorer.
Varvsutredningen väntas avlämna sitt betänkande i början av detta år. För
att under utredningstiden lösa vissa aktuella kreditproblem för varven har
riksdagen 1969 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garanti på ytterligare 650 milj. kr. för krediter till varvsindustrin, varigenom
statens totala beviljande av fartygskreditgarantier uppgår till 2,2
miljarder kr. På det internationella planet har under år 1969 världens ledande
varvsnationer inom ramen för OECD träffat ett avtal om viss begränsning
av rådande subventionering genom exportkrediter. Sverige fortsätter att
inom OECD verka för en sanering av varvsindustrins internationella konkurrensförhållanden.
Möjligheterna att driva en aktiv och samordnad politik på läkemedelsområdet
förbättras avsevärt genom statens förvärv av AB Kabi och Apoteksvarucentralen
Vitrum Apotekare AB och genom det apoteksbolag med
statligt majoritetsintresse varom förslag till årets riksdag kan väntas.
På skogsindustrins område har under senare år bedrivits en omfattande
utredningsverksamhet. I syfte att verka för en samordning av denna verksamhet
och skapa ett samstämt underlag för överväganden rörande skogsnäringarnas
framtid bildades år 1967 statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp.
Gruppen väntas framlägga sin slutrapport innevarande år.
Även på byggnadsområdet har under senare år bedrivits en omfattande
utredningsverksamhet fördelad på flera departement. År 1969 bildades en
interdepartemental arbetsgrupp för att bedöma möjligheterna att förbättra
effektiviteten inom byggnadsområdet som helhet och skapa underlag
för en samordning av det statliga handlandet på detta område.
TEKO-utredningen överlämnade i augusti 1969 ett delbetänkande med
förslag rörande offentlig upphandling, exportfrämjande åtgärder och utbildning.
På grundval av detta betänkande och en framställning från den
manuella glasindustrins branschorganisationer kommer riksdagen att föreläggas
förslag om åtgärder för textil- och konfektionsindustrin och den
manuella glasindustrin. Detta förslag kommer för budgetåret 1970/71
bl. a. att innebära utbildningsstöd på 2,5 milj. kr. och under tionde huvudtiteln
5,2 milj. kr. för ett program för exportfrämjande åtgärder.
Bergsbruk och naturresurser
Förslag till ny gruvlag har lagts fram av gruvrättsutredningen. Förslaget
innebär att samhällets möjligheter att påverka strukturutvecklingen
inom bergsbruket ökas väsentligt. Förslaget är f. n. föremål för remissbe
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 5
handling. 1967 års gruvutredning väntas inom kort avlämna synpunkter
och förslag beträffande den strukturella utvecklingen för den mellansvenska
gruvindustrin.
Anslaget till SGU för prospektering har under 1960-talet ökat från ca
1,5 milj. kr. per år till ca 15 milj. kr. per år. SGU föreslås även för nästa
budgetår få ökade resurser för detta ändamål, särskilt uranprospektering.
Kännedom om våra jordarts-, bergarts- och grundvattenförhållanden är
av väsentlig betydelse vid samhällsutbyggnaden för att undvika omfattande
skadeverkningar på miljön. Ett hydrogeologiskt observationsnät byggs
nu upp i Sverige.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) har under det gångna året
bibehållit sin malmproduktion på samma höga nivå som under år 1968,
d. v. s. omkring 26 milj. ton. AB Statsgruvor har förvärvat volframgruvan
Yxsjöberg. Bolaget måste inom kort lägga ned järnmalmsgruvan Intrånget
på grund av bristande malmbas. Ett särskilt bolag kommer att bildas för
brytning av kopparfyndigheterna i Stekenjokk.
©^prospektering aktiebolag har startat sin verksamhet med flygmagnetiska
och seismiska mätningar. Djupborrning beräknas kunna påbörjas i
Skåne redan i år.
Energiförsörjning
Den totala energiförbrukningen i landet förutses fördubblad fram till år
1985. Elförbrukningen stiger snabbast och torde redan år 1980 vara dubbelt
så stor som nu. Stora krav kommer således att ställas på utbyggnaden av
energisektorns produktions- och distributionsresurser.
Atomkraftverk beräknas komma att svara för huvudparten av det tillskott
av elkraft som erfordras under de närmaste årtiondena. Ekonomiska
synpunkter liksom miljöhänsyn talar för att planeringen bör inriktas på
mycket stora stationer. Under år 1969 beställdes ett atomkraftaggregat för
Barsebäcks kraftverk och en andra enhet för Oskarshamns kraftverk. Enligt
planerna kommer den totalt installerade atomkrafteffekten i Sverige
att år 1980 uppgå till 7 500 MW. Vårt land står därmed i främsta ledet när
det gäller atomkraftens kommersiella utnyttjande.
För budgetåret 1970/71 föreslås för vattenfallsverket ett investeringsanslag
om 670 milj. kr. I investeringsprogrammet ingår bl. a. påbörjandet av
ett nytt atomkraftaggregat, tre nya gasturbiner samt fortsatt utbyggnad
av överförings- och distributionsnätet.
Frågan om eldistributionens rationalisering är alltjämt föremål för överväganden
inom departementet. Eldistributionsutredningens betänkande
(SOU 1968: 39) har i skilda hänseenden kompletterats, bl. a. med undersökningar
av företagsstrukturen samt tekniska och organisatoriska förhållanden
inom branschen. Ytterligare överarbetning av det hittills fram
-
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
komna materialet är emellertid erforderlig, varför förslag i frågan tidigast
torde kunna föreläggas 1971 års riksdag.
På grundval av ellagstiftningsutredningens betänkande (SOU 1966: 39)
kan senare i år väntas förslag om ändringar i lagen den 27 juni 1902’ (nr
71) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.
Teknisk forskning och utveckling
STU har redovisat ett starkt ökat behov av stöd till teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete. Bidrag till industriellt utvecklingsarbete
har hittills lämnats genom Malmfonden som sedan 1968 förvaltats av STU
och till vilken medel förts från statens andel av LKAB:s vinst. I samband
med inrättandet av Statsföretag AB föreslås nu att medel för bidrag till
industriellt utvecklingsarbete fortsättningsvis lämnas över anslaget till STU
på riksstaten och att Mälmfondens tillgångar övertas av staten genom STU.
I detta sammanhang uppmärksammas behovet av former för en mera långsiktig
finansiering av vissa tekniska forskningsprojekt. Flerårigt stöd föreslås
sålunda kunna lämnas inte bara till kollektiv teknisk forskningsverksamhet
utan även till sådana tekniska forskningsprojekt för vilka ett flerårigt
stöd är av särskild betydelse. Härigenom ökar möjligheterna för en
mera långsiktig planering av såväl statens insatser som verksamheten vid
berörda forskningsinstitutioner och företag. Anslaget till STU föreslås ökat
med 25 milj. kr. till 95 milj. kr., varav 55 milj. kr. får disponeras för fleråriga
åtaganden. Beloppet inkluderar medel för de ändamål som tidigare
stötts av Malmfonden.
För forsknings- och utvecklingsverksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt
föreslås ökade medel. Detta bidrar till ett effektivt utnyttjande
av anstaltens moderna kavitationslaboratorium med dess i vissa avseenden
unika experimentmöjligheter. Även för forskningsverksamheten vid
statens provningsanstalt föreslås viss ökning. Planering av nya lokaler för
anstalten pågår.
Forsknings- och utvecklingsarbetet inom AB Atomenergi har stor betydelse
bl. a. för svensk industris möjligheter att konkurrera på den expansiva
marknaden för reaktorer, bränsle och komponenter till atomkraftstationer.
Bolagets insatser koncentreras till sådana arbeten som är nödvändiga
för att programmet för atomkraftutbyggnaden under 1970-talet skall
kunna genomföras framgångsrikt. Betydande arbeten, delvis i form av uppdrag,
har samband med uppförandet av de fyra reaktoraggregat som beställts
av kraftindustrin hos AB ASEA-ATOM.
I samråd med svenska intressenter förhandlar AB Atomenergi om samarbete
beträffande utveckling av snabba reaktorer med några av föregångsländerna
på området. Samarbetet avses omfatta såväl de statliga utvecklingsorganisationerna
som industrin. Målet är att skapa förutsättning
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 7
ar för svenska företag att leverera snabba reaktorer på licens Och att självständigt
tillverka bränsle inom landet när denna reaktortyp exploateras
kommersiellt.
För budgetåret 1970/71 föreslås ett anslag till atomenergiverksamhet
inom AB Atomenergi på 60 milj. kr. Bolaget bör i sin planering för budgetåren
1970/71-—1974/75 utgå från en anslagsram av 290 milj. kr. Eu eventuell
ökning av de statsfinansierade insatserna inom landet på snabbreaktorområdet
förutsätts rymmas inom denna ram.
Statsägda företag
Genom tillkomsten av Statsföretag AB koncentreras ägarfunktionen för
en betydande del av de statliga aktiebolagen till detta företag. Detta ger
bättre förutsättningar att utnyttja den statliga företagsgruppens gemensamma
resurser för att befordra företagens expansion och därmed möjligheterna
att använda dessa som instrument i närings- och lokaliseringspolitiken.
Under år 1969 har flera nya företag etablerats med statlig medverkan
bl. a. Uddcomb Sweden AB och Oljeprospelctering AB. Dessutom har staten
förvärvat aktiemajoriteten i AB Kabi och i Apoteksvarucentralen Vitrum
Apotekare AB. Vidare har bildats SMT Machine Company AB, vars
aktier förvaltas av fabriksverken.
Industrietableringsdelegationen som tillsattes i november 1968 har fått
sin verksamhet överförd till Svetab.
Assi planerar under åren 1970—1972 en genomgripande modernisering
och utbyggnad av anläggningarna i Karlsborg och Lövholmen för att öka
bolagets tillverkningskapacitet och konkurrenskraft. Huvuddelen av erforderligt
kapitaltillskott under treårsperioden beräknas kunna tillgodoses med
bolagets egna medel och genom upplåning. En viss del av kapitalbehovet
anser bolaget böra täckas med statligt lokaliseringslån och genom ökning
av bolagets aktiekapital. Förslag angående ökning av aktiekapitalet kommer
att underställas 1971 års riksdag.
NJA har i september 1969 framlagt förslag till investeringsprogram för
åren 1970—1972 och därvid hemställt om kapitaltillskott i storleksordningen
80 milj. kr. Med hänsyn till den just genomförda nyorganisationen av den
statliga företagsverksamheten bör frågan först prövas av Statsföretag AB.
Uppgifter rörande de statliga bolagen och affärsverken har sammanställts
i publikationen »Statliga företag».
Sammanfattning
Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsområde i förhållande
till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår
av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
||
1969/70 |
1970/71 |
|||
A. |
Industridepartementet m. m....... |
8,0 |
10,8 |
+ 2,8 |
B. |
Industri m. m.................... |
5,4 |
9,6 |
+ 4,2 |
C. |
Bergsbruk....................... |
26,3 |
31,3 |
+ 5,0 |
D. |
Energiförsörjning................. |
13,3 |
7,5 |
- 5,8 |
E. |
Teknisk utveckling m. m........... |
158,9 |
177,9 |
+ 19,0 |
F. |
Domänverket .................. |
0,21 |
0,2 |
0 |
Summa driftbudgeten |
212,1 |
237,3 |
+ 25,2 |
1 Anvisat på nionde huvudtiteln
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken...... |
33,01 |
55,0 |
+ |
22,0 |
|
F. Statens vattenfallsverk....... |
595,0 |
670,0 |
+ |
75,0 |
|
G. Domänverket............... |
3,81 2 |
5,2 |
+ |
1,4 |
|
II. |
Statens allmänna fastighetsfond... |
1,7 |
1,5 |
— |
0,2 |
V. |
Fonden för låneunderstöd ...... |
12,0 |
8,1 |
— |
3,9 |
VI. |
Fonden för statens aktier........ |
309,7 |
0,0 |
— |
309,7 |
VII. |
Fonden för förlag till statsverket.. |
2,5 |
12,5 |
+ |
10,0 |
Summa kapitalbudgeten |
957,7 |
752,3 |
— |
205,4 |
|
Totalt för industridepartementet....... |
1169,8 |
989,6 |
— |
180,2 |
1 Anvisat på fjärde huvudtiteln.
2 » » nionde »
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
9
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler de frågor
som gäller utgifterna för budgetåret 1970/71 inom industridepartementets
verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
A. Industridepartementet m. in.
A 1. Industridepartementet
1969/70 Anslag .................. 4 870 000
1970/71 Förslag.................. 6 930 000
Beräknad ändring
1969/70 |
1970/71 |
||
Personal Handläggande personal.................... |
49 |
+ |
5 |
Övrig personal .......................... |
24 |
+ |
2 |
73 |
+ |
7 |
|
Anslag Avlöningar.............................. |
2 755 000 |
+ |
565 000 |
Ersättningar till expertis och tillfällig arbets-kraft ................................ |
1 000 000 |
+ |
931 000 |
Lönekostnadspålägg ...................... |
865 000 |
+ |
344 000 |
Sjukvård................................ |
15 000 |
+ |
5 000 |
Reseersättningar (även utrikes tjänsteresor) .. |
50 000 |
+ |
100 000 |
Expenser................................ |
125 000 |
+ |
75 000 |
Därav engångsutgift............................ Publikationstryck........................ |
25 000 60 000 |
+ |
40 00 |
4 870 000 |
+ 2 |
060 000 |
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Sedan den 1 juli 1969 fullgörs inom industridepartementet statssekreterares
uppgifter såvitt avser frågor och ärenden rörande statliga företag av
särskild tjänsteman. Denne har av Kungl. Maj :t förordnats att fr. o. m. den
1 januari 1970 vara ordförande i affärsverksdelegationen och är jämväl utsedd
till ordförande i styrelsen för det statliga förvaltningsbolaget, Statsföretag
AB.
För de arbetsuppgifter inom departementet, som här nämnts, behövs även
framgent en särskild tjänsteman med statssekreterares ansvar. I departementet
bör därför inrättas ytterligare en tjänst som statssekreterare (Gr 4).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 930 000
kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) i departementet inrätta en tjänst som statssekreterare
i Cr 4,
b) till Industridepartementet för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 6 930 000 kr.
A 2. Teknisk-vetenskapliga attachéer
Nytt anslag (förslag) .............. 150 000
F. n. tjänstgör i Paris, förutom en kontaktman för Ingenjör svetenskapsakademien
som också är teknisk-vetenskaplig attaché, en särskild tekniskvetenskaplig
attaché för rymdfrågor m. m. Denne skall följa arbetet inom
Organisationen för europeisk rymdforskning (ESRO), bevaka från tekniskvetenskaplig
synpunkt intressant verksamhet inom UNESCO samt även i
viss utsträckning följa verksamheten inom OECD och andra organisationer.
Utvecklingen på det teknisk-vetenskapliga området ställer i ökande grad
krav på fortlöpande bevakning av arbetet inom de internationella organisationerna.
Det föreligger ett permanent behov av en tjänst för en tekniskvetenskaplig
attaché med placering i Frankrike. Han skall i första hand
överta de arbetsuppgifter, som nu fullgörs av attachén för rymdfrågor men
också bevaka viss verksamhet inom andra internationella organisationer
vilka har sin verksamhet förlagd till Frankrike och närliggande länder.
Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet förordar jag att ett
särskilt anslag till teknisk-vetenskapliga attachéer förs upp under trettonde
huvudtiteln.
Medelsbehovet under budgetåret 1970/71 uppskattar jag till 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Teknisk-vetenskapliga attachéer för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m.
1969/70 Anslag .................. 3 000 000
1970/71 Förslag.................. 3 500 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 11
Med hänsyn till den beräknade omfattningen av kommittéverksamheten
bör anslaget för nästa budgetår ökas med 500 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1969/70 Anslag.................... 150 000
1970/71 Förslag ................... 200 000
Anslaget för nästa budgetår bör ökas med 50 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
B. Industri m. m.
B 1. Statens institut för företagsutveckling1: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift .................. 22 140 061
1969/70 Anslag ................ 33 294 000
1970/71 Förslag ................ 4 287 000
1 Tidigare Statens institut för hantverk och industri.
2 Anslagen Statens institut för hantverk och industri: Avlöningar till viss personal, Statens institut
för hantverk och industri: Vissa omkostnader och Statens institut för hantverk och industri:
Utrustning och inredning.
3 Anslagen Statens institut för hantverk och industri: Förvaltningskostnader och Statens institut
för hantverk och industri: Utrustning och inredning.
Institutet verkar för höjande av yrkesskicklighet och lönsamhet inom
hantverk och industri genom att anordna kurser och föreläsningar i praktiska
och teoretiska ämnen för yrkesmän inom dessa näringar samt genom
teknisk rådgivning och information.
Vidare driver institutet försöksverksamhet i syfte att främja hantverkets
och industrins utveckling. Det håller också ett centralt yrkesbibliotek.
Verksamheten bedrivs på fem avdelningar. Dessa är kemiska avdelningen,
verkstadsavdelningen, avdelningen för värme-, ventilations- och sanitetsteknik,
företagsekonomiska avdelningen samt administrativa avdelningen.
Regionalkontor finns i Malmö, Göteborg, Härnösand och Luleå.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Institutet Dep.chefen
Personal
Handläggande......................... Övriga............................... Anslag Avlöningar........................... |
45 145 190 1 601 000 |
+25 +40 +3 466 000 |
1 +602 000 |
|
Lönekostnadspålägg................... |
368 000 |
+ |
832 000 |
+ 152 000 |
Arvoden till styrelsen.................. |
8 000 |
-— |
— |
|
Sjukvård............................. |
4 000 |
+ |
6 000 |
+ 1 000 |
Utrustning och inredning .............. |
400 000 |
+ |
250 000 |
— |
Expenser a) Beräknade hyror för nuvarande lokaler |
725 000 |
+ |
143 000 |
+ 143 000 |
b) Beräknade hyror för tillkommande loka-ler ................................ |
+ |
57 000 |
||
c) Bränsle, lyse, vatten................ |
88 000 |
+ |
42 000 |
+ 35 000 |
d) Städningskostnader................. |
— |
+ |
80 000 |
+ 60 000 |
e) Övriga expenser, resor m. m.......... |
— |
+ |
600 000 |
— |
Medel för vissa utredningar m. m........ |
100 000 |
— |
— |
|
3 294 000 |
+5 476 000 |
+993 000 |
||
1 Enligt institutets bestämmande inom ramen för tillgängliga medel. |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 13
SHI-ut redningen
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 tillkallades sakkunniga
med uppdrag att verkställa utredning rörande statens institut för
hantverk och industri. De sakkunniga, som antog namnet SHI-utredningen,
1 liar i första hand haft till uppgift att överväga hur institutet bäst kan
medverka till ett effektivt och rationellt utnyttjande av samhällets personella
och ekonomiska resurser inom utbildnings-, rådgivnings- och provningsverksamheten
med särskild inriktning på de mindre och medelstora företagens
behov. Vidare hade utredningen till uppgift att finna lämplig organisationsform
för den av utredningen föreslagna verksamheten vid institutet.
Utredningen bär den 11 december 1968 avlämnat sitt betänkande Aktiv
företagsutveckling (Stencil Fi 1968:9).
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av statens institut
för folkhälsan, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån
(SCB), bankinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), skolöverstyrelsen,
kommerskollegium, statens institut för konsumentfrågor, kollegiet för
Sverige-information i utlandet, arbetsmarknadsstyrelsen, statens institut
för hantverk och industri (SHI), statens provningsanstalt, styrelsen
för teknisk utveckling (STU), fullmäktige i riksbanken, länsstyrelserna
i Uppsala, Kristianstads, Kopparbergs och Norrbottens län,
kommerskollegieutredningen, Företagareföreningarnas förbund, Institutet
för företagsledning, Småindustrins exportråd, Stiftelsen Norrlandsfonden,
Swedpool, Svensk industriförening, Svenska bankföreningen, Svenska företagares
riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges allmänna exportförening,
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund,
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige
(LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges arbetsledareförbund
(SALF) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Vidare har yttranden efter remiss avgetts av företagareföreningarna i följande
län: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs,
Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län.
Kommerskollegium har överlämnat yttranden från nio handelskamrar,
nämligen Stockholms, Östergötlands och Södermanlands, Skånes, Västernorrlands
och Jämtlands läns handelskammare samt handelskamrarna i
Göteborg, Borås och Karlstad, handelskammaren för Örebro och Västman
1
Överdirektören Bertil Rehnberg, ordförande, skolrådet Birger Gårdstedt, direktören Folke
Haldén, ombudsmannen Tore Karlson, direktören Matti Mäkinen, överdirektören Bengt Resare
och riksdagsmannen Stig Stefanson.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
lands län och handelskammaren i Gävle. Vidare har LO överlämnat yttrande
från Svenska elektrikerförbundet och Västerbottens företagareförening
yttrande från Expolaris ek. för.
Allmänna synpunkter
Institutets hittillsvarande organisation och verksamhet.
Inom dåvarande Sveriges hantverksorganisation bildades 1922
ett institut med uppgift att genom kursverksamhet ge hantverkare möjligheter
att följa med i den tekniska utvecklingen. Verksamheten som bedrevs
med statsbidrag övertogs 1940 av en nybildad statlig institution, statens
hantverksinstitut, SHI. År 1964 ändrades institutets namn till statens
institut för hantverk och industri.
Enligt de riktlinjer för institutets verksamhet som i stort sett oförändrade
gällt sedan övertagandet år 1940 skall institutet verka för höjande av
yrkesskicklighet och lönsamhet inom hantverk och mindre industri. I detta
syfte skall institutet anordna kurser och föreläsningar i praktiska och teoretiska
ämnen för yrkesmän, ge information och råd rörande yrkesmännens
praktiska och tekniska problem, bedriva försöksverksamhet för att
främja hantverkets och industrins utveckling, hålla ett centralt yrkesbibliotek
och en aktuell yrkesutställning, skapa möjligheter för yrkesmännen
att följa utvecklingen inom sina yrkesområden samt i övrigt stödja hantverkets
och industrins tekniska och konstnärliga utveckling.
Verksamheten omfattar tre huvudgrenar, utbildning, rådgivning samt
provnings- och försöksverksamhet. Utbildningsverksamheten — i huvudsak
teknisk fortbildning för yrkesmän inom hantverk och industri — har hittills
utgjort den dominerande delen av institutets verksamhet. Rådgivningsverksamheten
omfattar i huvudsak frågor beträffande material, arbetsmetoder
och allmän rationalisering. Den yrkestekniska rådgivningen har huvudsakligen
koncentrerats till vissa avgränsade branscher främst inom byggnadsindustrin.
Provnings- och försöksverksamheten sker i stor utsträckning
i anslutning till rådgivningen men omfattar dessutom typprovningar och
kontrolluppdrag för myndigheter och företag.
Institutet leds av en styrelse bestående av institutets chef och tio andra
av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Verksamheten bedrivs på fem avdelningar,
verkstadsavdelningen, kemiska avdelningen, vvs-avdelningen, företagsekonomiska
avdelningen och allmänna avdelningen. Viss verksamhet
är förlagd till regionalkontor i Malmö, Göteborg, Härnösand och Luleå.
Institutets personal uppgick vid utgången av budgetåret 1967/68 till 182
personer. Kostnaderna för institutets verksamhet uppgick till 9,2 milj. kr.
vartill kommer kostnader för lokaler, personalens sociala förmåner m. m.
samt vissa utrustningsanslag. Av de angivna kostnaderna om 9,2 milj. kr.
täcktes 24 % med statsanslag.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 15
De gällande principerna för institutets finansiering innebär att staten svarar
för lokaler, de allmänna administrationskostnaderna som kan betraktas
som gemensamma för institutets olika verksamhetsgrenar samt för viss del
av övriga kostnader. Av institutets personal avlönades sålunda budgetåret
19G7/68 33 personer med medel från det statliga avlöningsanslaget medan
övrig personal avlönades med medel från ett särskilt kursanslag samt med
intäkter av kurs- och annan verksamhet.
Den tekniska och industriella utvecklingen. Utredningen
konstaterar att en snabb teknisk och industriell utveckling och en
skärpt konkurrens inom och utom landet ställer stora krav på dagens företag.
Förmågan att följsamt anpassa produktion, marknadsföring och administration
till nya krav blir därmed i allt högre grad avgörande för företagens
konkurrenskraft och fortbestånd.
De mindre företagen har enligt utredningen en begränsad tillgång till egen
specialistpersonal. Även benägenheten att anlita utomstående specialister,
d.v. s. konsulter, är begränsad. Detta kan medföra svårigheter att tillgodogöra
sig de tekniska, ekonomiska och marknadsmässiga informationer som
fordras för en anpassning till nya förutsättningar.
Utvecklingen och anpassningen till denna är ofta kapitalkrävande. De
mindre företagen kan just på grund av den begränsade företagsstorleken ha
svårigheter att anskaffa erforderliga krediter. Detta synes inte minst gälla
expansiva företag. Utredningen finner anledning räkna med att den pågående
utvecklingen innebär ökade svårigheter men också ökade möjligheter
för många mindre företag.
Behovet av ett särskilt statligt o r g a n. Utredningen konstaterar
att flertalet näringspolitiska åtgärder och samhällsaktiviteter av betydelse
för näringslivets utveckling berör både större och mindre företag.
Därutöver har staten sedan länge på olika sätt och genom skilda institutioner
lämnat stöd till rationalisering och utveckling av mindre företag inom
industri och hantverk främst genom SHI och företagareföreningarna. Genom
lokaliseringspolitiska åtgärder lämnas bidrag och lån även till mindre och
medelstora företag. AB Industrikredit och AB Företagskredit bedriver långivning
och även Norrlandsfonden och kommerskollegium ägnar sig åt verksamhet
inom detta område. Vidare stöder staten genom finansiering av Exportrådet
för den mindre industrin (f. d. Småindustrins exportbyrå) de
mindre företagens export.
Utredningen finner att hanteringen av det statliga stödet är mycket splittrat
och att någon närmare samordning av verksamheten mellan de angivna
institutionerna inte förekommer.
Utredningen anser att SHI:s verksamhet haft och har stor betydelse för
många företag. Utvecklingen har dock medfört ändrade förutsättningar för
institutets verksamhet. Ett effektivt utnyttjande av institutets resurser
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
förutsätter att de olika verksamhetsgrenarna ges en nära anknytning till
närbesläktade och specialiserade aktiviteter vid andra statliga och privata
institutioner.
Institutets fortsatta verksamhet bör därför enligt utredningen drivas genom
nära samordning med i första hand de övriga institutioner som svarar
för statliga stöd- och serviceåtgärder för industri och hantverk.
Enligt utredningen bör institutets huvudfunktion vara att tillhandahålla
aktuell och kvalificerad information om de mindre företagens förhållanden
och problem samt i anslutning härtill även tillhandahålla annan service av
betydelse för dessa företag.
Med hänsyn till att förslagen innebär långtgående förändringar av institutets
nuvarande verksamhetsinriktning föreslår utredningen att namnet Statens
institut för hantverk och industri ändras till Statens företagsinstitut.
Ledamoten Stefanson reserverar sig mot den föreslagna namnändringen
och förordar att nuvarande namn bibehålls.
Regional och central verksamhet. Utredningen framhåller
att förslagen angående inriktningen av institutets framtida verksamhet gör
en stark regional anknytning av aktiviteterna ändamålsenlig och angelägen.
De statliga stöd- och serviceåtgärderna för mindre företag kan betraktas som
ett system av nära samordnande regionala och centrala aktiviteter. Enligt
utredningen talar detta för att alla regionala insatser inom detta område
sammanförs till en enhet. Mot bl. a. denna bakgrund föreslås att institutets
nuvarande filialkontor avvecklas och verksamheten överförs till företagareföreningarna.
Utredningen anger vissa riktlinjer för en frivillig samordning av företagareföreningarnas
regionala verksamhet och institutets centrala verksamhet.
Denna innebär att institutet i viss utsträckning omvandlas till en central
serviceinstitution för föreningarnas verksamhet. Sambandet mellan föreningarna
och institutet bör enligt utredningen bestå av ett växelspel där informationer
och tjänster utbyts inom samtliga viktigare verksamhetsgrenar. Det
statliga stödet till industrin och hantverket får genom dessa utbyggda kontakter
med företagareföreningarna en ändamålsenlig basorganisation som
vid behov även är lämplig för nya och vidgade verksamhetsgrenar.
Institutets uppgifter
Utredningsverksamhet. Utredningen konstaterar att kunskaperna
om de mindre företagen inom industri och hantverk är starkt begränsade.
Mot bakgrund härav föreslås att institutet får till uppgift att bedriva
systematisk utredningsverksamhet om olika industri- och hantverksbranscher
med avseende på strukturförhållanden, tekniska, ekonomiska eller
marknadsmässiga särdrag och problem, aktuella utvecklingstendenser m. m.
Enligt utredningen kan sådan kunskap betraktas som grundläggande för
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 17
institutets övriga verksamhet och kan även underlätta planeringen av andra
statliga näringspolitiska åtgärder samt bidra till att stimulera och utveckla
den privata service som står till de mindre företagens förfogande.
Kreditgivning. Modern kreditbedömning innefattar analyser av
företagens tekniska, ekonomiska och marknadsmässiga situation och framtidsutsikter.
Behovet av sådana specialistbedömningar gör det enligt utredningens
uppfattning angeläget att utredningar, beslut och uppföljningsarbete
1 den statliga kreditgivningen till industri och hantverk anknyts till en institution
med aktuell och mångsidig sakkunskap inom dessa områden. Utredningen
finner att institutets verksamhet uppfyller dessa krav och föreslår
därför att kommerskollegiets nuvarande arbetsuppgifter i fråga om krediter
till industri och hantverk överförs till institutet. Denna överflyttning innebär
en rad verksamhetsmässiga fördelar, främst till följd av att institutets
nära samverkan med företagareföreningarna i fråga om utbildning, rådgivning
och information kompletteras med ett samband beträffande kreditstödsåtgärderna.
Förslaget innebär inte någon principiell förändring av ansvars- och arbetsfördelningen
i kreditfrågor mellan företagareföreningarna och den centrala
statliga institutionen. Utredningen anser dock att institutet bör få till uppgift
att bistå föreningarna med särskild sakkunskap vid handläggningen av
mera komplicerade låneärenden, att utveckla hjälpmedel såsom blankettmaterial
o. d. för lånehanteringen samt att svara för information till och utbildning
av bl. a. föreningarnas kreditbedömare. En naturlig följd härav är
att också tillsynen över företagareföreningarnas verksamhet överförs från
kommerskollegiet till institutet.
Informationsverksamhet. Enligt utredningen bör i första hand
de mindre företagens behov av teknisk, ekonomisk och marknadsmässig information
tillgodoses genom en speciell informationstjänst vid institutet. Informationen
bör inriktas pa förmedling av nyheter o. d. som framkommer
genom forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete samt tillhandahållas
genom tidskriftsartiklar, litteratur, andra informations- och dokumentationsorgan,
personliga kontakter etc. Därutöver kan institutets och företagareföreningarnas
egen verksamhet ge material för viss informationsverksamhet.
Informationen till företagen bör vara anpassad till mottagarens
speciella förutsättningar och behov. I det sammanhanget kan viss uppföljning
genom konsultinsatser aktualiseras.
Utbildning. Utredningen anser inte att institutet kan spela någon
avgörande roll som utbildningsproducent. Institutet bör däremot fylla en
viktig funktion vid bedömningen av utbildningsbehov exempelvis inom de
mindre företagen. Också denna arbetsuppgift bör bedrivas i nära samverkan
med företagareföreningarna, som har goda möjligheter att bedöma näringslivets
regionala utbildningsbehov. Utredningen föreslår att institutet
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 15
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
får till uppgift att tillsammans med företagareföreningarna insamla sådan
information, förmedla denna till skolväsendet och andra utbildningsgivare
samt medverka till att erforderliga utbildningsmöjligheter tillhandahålls.
I samband härmed utgör stimulans av företagens utbildningsintresse en
viktig arbetsuppgift.
Enligt utredningens mening bör institutets resurser också utnyttjas för
att täcka speciella utbildningsbehov. Sådan utbildning kan avse tekniska
fackämnen i allmänhet — bl. a. utbildning av genomgångskaraktär —
»smala» tekniska fackämnen eller yrkesområden, beställda utbildningsuppdrag
etc. Vidare bör institutet kunna bedriva företagsledarutbildning samt
utbildning av konsulenter och annan personal hos företagareföreningarna.
Förslaget innebär en viss begränsning av institutets nuvarande egna kursverksamhet.
I fråga om kostnaderna för utbildningsverksamheten anser utredningen
att administration och basorganisation i övrigt bör finansieras genom anslagen
till institutets allmänna verksamhet och sålunda prövas i den årliga
budgetgranskningen. För den egna utbildningsverksamheten föreslås dessutom
ett statligt finansieringsbidrag av 20 kr. per undervisningstimme i
överensstämmelse med vad som gäller för statsbidraget till folkbildningsorganens
verksamhet. Institutets utbildningsverksamhet bör i övrigt vara
avgiftsfinansierad.
Ledamoten Gårdstedt ifrågasätter i ett särskilt yttrande huruvida inte
också administrationsbidraget bör beräknas efter samma grunder som gäller
för folkbildningsorganisationernas centrala administrationskostnader
och samtliga övriga kostnader för kursverksamheten avgiftsfinansieras.
Vidare finner herr Gårdstedt det tveksamt om staten bör ikläda sig finansieringsansvar
för en så omfattande basorganisation som utredningen föreslagit.
Ledamoten Stefanson understryker i ett särskilt yttrande vikten av institutets
fortbildningsverksamhet. Därvid framhålls att det torde vara nödvändigt
att även framdeles institutet anordnar kurser i egen regi — inte
bara för speciella yrken eller snäva yrkesspecialiteter som kräver riksrekrytering
—- utan också för att kurser snabbt skall kunna sättas in då aktuella
behov uppstår.
Marknadsföring. I fråga om marknadsföringen framhålls att
många mindre företag synes ha särskilda svårigheter till följd av både
bristande kännedom om marknadsföringens metoder och otillräckliga resurser
för att upprätta en ändamålsenlig marknadsorganisation. Utredningen
föreslår att nu utgående statsanslag till stöd för de mindre företagens
exportförsäljning utvidgas till att gälla marknadsföringen i dess helhet. De
statliga åtgärderna inom detta område bör inriktas på informations- och
upplysningsverksamhet samt viss service- och rådgivningsverksamhet.
Marknadsföringsproblemen kan dock inte betraktas som avskilda från fö
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 19
retagens tekniska och ekonomiska problem. Utredningen föreslår därför
vidare att Småindustrins exportbyrå — nuvarande exportrådet för den
mindre industrin — överförs till institutet.
Ledamöterna Haldén och Stefanson ställer sig i ett särskilt yttrande tveksamma
till förslaget att verksamheten vid småindustriens exportbyrå nu
skall överföras till institutet. Med hänvisning till en av riksdagen begärd
utredning om exportfrämjande verksamheter sägs att en utredning om en
samordning av statens och näringslivets exportfrämjande åtgärder även
förutsättningslöst bör ta upp småindustrins exportbyrås verksamhet till
prövning.
Teknisk f a c k t j ä n s t. Utredningen hävdar att vissa resurser för
tekniska bedömningar eller tekniskt försöks- och utvecklingsarbete är en
värdefull tillgång för institutets övriga verksamhet, exempelvis inom utbildningsområdet.
Dessa resurser bör därför bibehållas och utvecklas i takt
med behovets förändring. Utredningen föreslår dock att de tekniska facktjänsterna
organisatoriskt avskiljs från de utbildnings- och informationsadministrativa
funktionerna. Vidare föreslår utredningen att de rutinmässiga
provnings- och försöksarbetena vid institutet i största möjliga utsträckning
avvecklas. Utredningen förutsätter också att institutet, i likhet med
vad som nu gäller, inte bedriver forskning i egentlig mening. Däremot kan
inom vissa områden föreligga behov av praktiskt utvecklingsarbete som
vid institutet kan kombineras med starkt specialiserad teknisk rådgivning
till i första hand företagen.
Kansliuppgifter. Utredningen konstaterar att kansli tjänsterna i
den nuvarande organisationen är underdimensionerade för institutets behov.
Institutets framtida verksamhet torde bl. a. föranleda ett omfattande
näringspolitiskt remissarbete och vidgade internationella kontakter. Också
tillsyns- och serviceuppgifterna gentemot företagareföreningarna synes medföra
ökade arbetsinsatser av bl. a. administrativ karaktär. I samband med
de förändrade arbetsuppgifterna inom informations- och utbildningsområdet
behövs ökad publiceringskapacitet, samtidigt som institutets allmänna
verksamhet ställer krav på ökade reklam- och PR-insatser.
Institutets organisation och ekonomi
I fråga om institutets ledning föreslår utredningen att antalet ledamöter
i styrelsen minskas från elva till nio. Utom verkschefen föreslås styrelsen
bestå av två ledamöter föreslagna av SHIO samt övriga sex föreslagna av
skolöverstyrelsen, LO, SAF, TCO, Sveriges industriförbund och företagareföreningarna.
Enligt utredningen bör institutets primärfunktioner utgöras av utredningsverksamhet,
kreditgivning, information, utbildning och marknadsföring.
Dessa kan med anknytning till anslagen på riksstaten sammanföras
i tre s. k. delprogram — utredningsverksamhet/kreditgivning, information/
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
utbildning samt marknadsföring. Dessa delprogram föreslås i institutets organisation
ha sin motsvarighet i var sin hnvudenhet/byrå. Vidare föreslås
att hjälpfunktionerna, tekniska facktjänster och kansliuppgifter, hänförs
till var sin byrå. Institutet skulle därmed få fem byråer.
Utredningen förutsätter att statliga anslagsmedel helt skall täcka kostnaderna
för utredningsverksamheten och den egentliga kreditprövningen.
Informations- och utbildningsverksamheten samt marknadsföringen avses
att delvis finansieras genom budgetanslag, delvis genom avgifter. Kostnaderna
för hjälpfunktionerna fördelas på likartat sätt.
Enligt en av utredningen som inte bindande redovisad beräkning skulle
personalbehoven inom den av statsanslag helt eller delvis finansierade organisationen
öka från 81 till 137 personer. Till detta kommer den personal
som avlönas med intäktsmedel. Detta antal har inte redovisats av utredningen.
Kostnaderna för den föreslagna organisationen beräknas till 10,5 milj. kr.
Dessutom tillkommer vissa utbildningskostnader som föreslås bli täckta
genom det särskilda 20-kronorsbidraget per kurstimme som på antagna
20 000 kurstimmar gör en ytterligare kostnad för statsverket på 400 000 kr.
Vidare föreslår utredningen att ett belopp av 600 000 kr. ställs till institutets
förfogande för stipendier och nedsättning av kursavgifter.
Anslaget på statsbudgeten för institutets framtida verksamhet har således
av utredningen beräknats till totalt ca 11,5 milj. kr. Mot detta ställs
statens kostnader för institutets nuvarande verksamhet samt för de aktiviteter
som enligt utredningens förslag skall överföras till institutet. Dessa
kostnader uppgår till ca 6,5 milj. kr. Förslagen innebär därför en utgiftsökning
för staten med ca 5 milj. kr. per år. Därtill föreslås emellertid att
företagareföreningarnas merkostnader för övertagande av vissa utbildningsinsatser
täcks genom en ökning av de statliga administrationsbidragen till
föreningarna med 500 000 kr.
Beträffande genomförandet av omorganisationen framhåller utredningen
att detta bör ske i samråd med de organ som skall ta över vissa av SHI:s
nuvarande uppgifter, så att möjligheter skapas för en mjuk övergång för
personalen. Detta gäller bl. a. i fråga om provningsverksamheten. Möjligheterna
att under tiden förbättra ekonomin i denna verksamhet bör emellertid
tillvaratas. Då det gäller uppgifter som kommer att flyttas över på företagareföreningarna
bör givetvis likformiga villkor eftersträvas med de olika föreningarna.
Utredningen föreslår att institutet och föreningarna här söker
uppnå ett ramavtal för tjänsteutbytet.
Utredningen föreslår att omorganisationen sker så snart som möjligt.
Skulle likväl viss tid förflyta innan beslut kan fattas av statsmakterna, bör
institutet i viss utsträckning kunna planera för omläggningen. Institutet
bör också i fråga om utbildningen söka utveckla verksamheten i den av
utredningen angivna riktningen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 21
Remissyttrandena
I flera remissvar framhålls att på grund av pågående utredninga
r såsom kommerskollegieutredningen, lokaliseringsutredningen och yrkesutbildningsberedningen
samt riksdagens hemställan om en särskild utredning
om en samordning av de exportfrämjande åtgärderna, det f. n. är
svårt att ta ställning till SHI-utredningens förslag. Statskontoret, Sparbanksföreningen,
Företagareföreningarnas förbund, länsstyrelserna i Uppsala,
Kristianstads och Kopparbergs län, Svensk industriförening, handelskamrarna
i Stockholm och Göteborg anför sålunda att man inte nu bör
binda sig utan avvakta utredningarna åtminstone på de punkter som omfattas
av dessa. Riksrevisionsverket, Norrlandsfonden och Industriförbundet
understryker att man särskilt bör avvakta kommerskollegieutredningens
förslag.
Kommcrskollegiet och kommerskollegieutredningen anser att en särskild
utredning bör kartlägga den mindre företagsamhetens problem samt framlägga
förslag till åtgärder innan ställning tas till SHI-utredningens förslag.
SAF ifrågasätter helt behovet av SHI:s fortbestånd och vill ha en utredning
om detta. Även Institutet för företagsledning anser att behovet av SHI:s
fortbestånd överhuvud borde ha prövats med hänsyn till andra befintliga
institutioner och resurser.
Remissinstansernas allmänna bedömning av SHI-utredningens
förslag är i regel positiv. Riksbanksfullmäktige, skolöverstyrelsen,
SHI, bankinspektionen, STU och statskontoret instämmer i väsentliga delar
i utredningens förslag och finner att de kan ligga till grund för den fortsatta
verksamheten på detta område. Även konsumentinstitutet, Landstingsförbundet,
Kommunförbundet och SHIO ansluter sig i stort till förslagen vilket
också arbetstagarorganisationerna LO, TCO, SALF och SACO gör.
Vissa organ såsom Landstingsförbundet, Sparbanksföreningen, vissa företagareföreningar
och länsstyrelser efterlyser förslagens roll i en bredare
samordning av de näringspolitiska insatserna, bl. a. framhåller några organ
industridepartementets roll i detta sammanhang. Statskontoret ser förslagen
som ett naturligt led i upprustningen av den statliga näringspolitiken.
I fråga om de mindre företagens betydelse och situation
instämmer man i regel i utredningens uttalande om dessa företags
stora betydelse i svenskt näringsliv men också i uttalandena om de svårigheler
som den mindre företagsamheten ställs inför genom den snabba utvecklingen.
Behovet av utomstående expertis framhålls allmänt. Kommerskollegiet,
vissa länsstyrelser och företagareföreningar, handelskammaren i
Skåne m. fl. understryker behovet av statliga insatser för stöd åt de mindre
företagen. Industriförbundet instämmer i huvudsak i bedömningen av de
mindre företagens problem men framhåller att samma problem också möter
de stora företagen och att skillnaden består i sättet att möta problemen.
Någon brist på statliga eller privata serviceresurser finns inte. Problemet
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
ligger på informationssidan, d. v. s. i alt lära de mindre företagen anlita
befintliga servicemöjligheter. SAF anför liknande synpunkter.
Bland de remissinstanser som diskuterat behovet av ett centralt
organ för stöd åt den mindre företagsamheten råder relativt stor
samstämmighet om att ett sådant behov föreligger. Kommer skollegieutredningen
anför sålunda att det finns betydande brister i det statliga stödet till
de mindre och medelstora företagen och att en ny central organisation behövs
inom detta område. Vissa remissinstanser anmäler dock tveksamhet
med hänsyn till pågående utredningar. Denna tveksamhet avser oftast inte
önskemålet att samla alla statliga stödåtgärder till ett organ. Landstingsförbundet,
länsstgrelsen i Kopparbergs län och Sparbanksföreningen ifrågasätter
sålunda en i vissa avseenden längre gående central samordning av de
statliga insatserna. LO och TCO finner att SHI efter de föreslagna förändringarna
är väl lämpat att vara det behövliga centrala organet för stödet till
de mindre och medelstora företagen. Tveksamhet anförs i första hand av de
hörda handelskamrarna som inte finner det klarlagt att det behövs ett utbyggt
centralt organ för det statliga stödet. Liknande synpunkter anförs av
Industriförbundet och SAF.
I fråga om den regionala organisationen möter utredningens
förslag att denna skall koncentreras till företagareföreningarna i stort
sett inga gensagor. Från vissa håll såsom Företagareföreningarnas förbund,
länsstgrelsen i Uppsala län, vissa av handelskamrarna och flera företagareföreningar
hävdas det att satsningen på de regionala organen är oproportionerligt
liten i förhållande till den centrala utbyggnaden. En ökad satsning
på företagareföreningarna föreslås. Samtidigt understryks från flera
håll behovet av ett centralt serviceorgan för företagareföreningarna.
Beträffande förslaget att SHI:s regionalkontor skall överföras till företagareföreningarna
understryker några organ att detta måste ske på frivillig
basis. Företagareföreningarnas förbund anser att frågan bör prövas från
fall till fall med hänsyn till de lokala och regionala förhållandena och under
förutsättning att eventuella kostnader täcks med ökade statliga bidrag.
Flera företagareföreningar anför liknande synpunkter. SHI delar i princip
uppfattningen att den regionala verksamheten bör överföras till företagareföreningarna.
Institutet understryker att det är viktigt att detta sker på ett
smidigt sätt så att samhällets tjänsteutbud mot företagen inte försämras. Vidare
understryks att överenskommelse om överflyttning måste ske på frivillig
basis och att särskilda omständigheter föreligger beträffande några
av institutets regionalkontor. Institutet framhåller också att även om den
övervägande delen av det direkta rådgivningsarbetet kommer att vila på
företagareföreningarna bör en del specialkonsulttjänster ligga på institutet
som därför behöver en inte obetydlig grupp lokalt stationerade tjänstemän.
I detta fall bör dock en lokalmässig samordning med företagareföreningarna
komma till stånd.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 23
Malmöhus läns företagareförening, vars administration sedan år 1957 är
helt samordnad med SHI:s regionalkontor i Malmö, avstyrker förslaget att
avveckla regionalkontoren. Skånes handelskammare instämmer i avstyrkandet.
Båda remissorganen framhåller att den hittillsvarande ordningen med
gemensam administration fungerat mycket tillfredsställande.
I fråga om avgränsningen konstaterar flera remissorgan att utredningen
avstått från närmare precisering av de grupper av företag som
institutet bör inrikta sin verksamhet mot. Kommerskollegiet konstaterar
att det inte är möjligt alt dra någon klar gräns mellan stora och små industriföretag
och de olika företagens behov av service. Företagareföreningarnas
förbund redovisar samma synpunkt. SHI finner det olämpligt att avgränsa
verksamheten till företag inom mer eller mindre godtyckligt avgränsade
storleksgrupper.
Andra remissorgan ifrågasätter om inte institutets insatser bör inriktas
även mot andra företag än industriföretag. Konsumentinstitutet konstaterar
sålunda att statliga insatser även behövs för utveckling av företagen på
handels- och servicesidan. Svenska företagares riksförbund förutsätter att
institutets verksamhet inte nödvändigtvis skall förbehållas industrin utan
även komma företagen inom handel, samfärdsel och andra servicenäringar
till godo. SHI erinrar om att bl. a. statliga och kommunala verk hör till
institutets nuvarande avnämare utanför den egentliga industrin.
Institutets uppgifter
1 fråga om utredningsverksamheten understryks allmänt
bristerna i kunskapsunderlaget och behovet av ytterligare utredningar inom
detta område. Omfattningen och förläggningen av verksamheten föranleder
dock olika kommentarer. Kommerskollegiet anser det inte möjligt att begränsa
verksamheten till mindre företag utan den bör omfatta hela branscher
och områden oavsett företagsstorleken. Kollegiet avstyrker därför att
en fast organisation för utredningsverksamheten byggs upp inom institutet.
Denna utredningsverksamhet hör närmast till kommerskollegiets verksamhetsområde.
Andra framhåller att man bör avvakta pågående utredningar.
Statskontoret anser att oavsett var den stora omfattande utredningsverksamheten
förläggs måste SHI redan från början av omorganisationen ha
viss egen utredningsverksamhet. STU, SHI, SAF, Sparbanksföreningen, TCO
och riksbanksfullmäktige ansluter sig i stort till dessa synpunkter. Allmänt
understryks samordningsbehovet inom detta område. SCB konstaterar sålunda
att en utbyggnad av centralbyråns resurser för utrednings- och statistikproduktion
har skett och att SHI:s verksamhet inom detta område bör
ske i samråd med centralbyrån. Riksbanksfullmäktige och SHIO understryker
att utredningsverksamheten måste vara fast målinriktad på den mindre
företagsamhetens problem för att inte få en alltför stor omfattning.
Förslaget att SHI skall överta kommerskollegiets uppgifter i kreditfrågor
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
möter blandade reaktioner. Statskontoret finner förslaget naturligt med
hänsyn till önskemålet att koncentrera stödet till ett organ men förordar
att man avvaktar kommerskollegieutredningen. Kommerskollegium, handelskamrarna,
RRV, Bankföreningen och SAF vill också avvakta utredningens
förslag. STU, riksbanksfullmäktige, LO, TCO och Norrlandsfonden
tillstyrker en överflyttning. Riksbanksfullmäktige finner sålunda att SHI
efter den föreslagna utbyggnaden är väl lämpad att handha kreditfrågorna.
Även branschorganisationerna Svenska företagares riksförbund och SHIO
tillstyrker en överflyttning av kreditfunktion till institutet samt därmed
också uppgiften att vara tillsynsmyndighet för företagareföreningarna. Industriförbundet
och Svensk industriförening finner däremot inte skäl för
en sådan överflyttning.
Sparbanksföreningen finner det önskvärt att en samordning kommer till
stånd inom kreditområdet. Därvid bör kommerskollegiets kreditverksamhet
inte ses isolerat utan bedömas i samband med utformningen av det statliga
kreditstödet i sin helhet.
Förslaget om en utbyggd informationstjänst tillstyrks av
bl. a. STU, SHI, SHIO och TCO. SHI betonar vikten av att informationsoch
dokumentationstjänsten blir inriktad på de mindre företagens speciella
mottagningsförhållanden. Vidare framhålls att institutets verksamhet i stor
utsträckning måste baseras på samarbete med olika specialorgan för att den
egna arbetsinsatsen skall kunna begränsas och dubbelarbete undvikas. Därför
föreslår SHI att före fastställandet av inriktningen och formen för institutets
verksamhet på detta område bör arbetsfördelningen och samarbetet
med andra organ, i första hand Ingenjörsvetenskapsakademin, Mekanförbundet
och STU, utredas och prövas. Flera instanser anmäler tveksamhet
med hänsyn till svårigheten att konkretisera och avgränsa arbetsuppgiftens
omfattning. Sparbanksföreningen och Företagareföreningarnas förbund
anser att programmet är ambitiöst och välgrundat. Verksamheten bör
dock med hänsyn till resursåtgången begränsas till relativt allmänt inriktad
information bl.a. om var speciell information kan erhållas. Denna
speciella information bör tillhandahållas av de olika branschorganisationerna.
Vissa organ, kommerskollegiet, Industriförbundet, SAF, finner ambitionen
alltför hög och vill begränsa uppgiften väsentligt. Kommerskollegium
framhåller sålunda att en viss central informationsverksamhet riktad
till lokala organ och branschorganisationer behövs. Däremot ifrågasätts
effektiviteten hos en central informationsverksamhet som är riktad direkt
till förtag. Denna till företag riktade informationsverksamhet bör förmedlas
av lokala organ eller branschorganisationer anser kollegiet. SAF
finner att informationsverksamheten bör begränsas till insamling av önskemål
och behov från småföretagen. Vissa länsstgrelser och företagareföreningar
vill lägga större vikt vid den regionala informationsförmedlingen än
vad som föreslagits.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 25
När det gäller SHI : s roll på utbildningssidan är enigheten
i remissvaren större. Detta gäller såväl frågan om SHI:s insats för bedömning
och analys av utbildningsbehov lokalt och företagsvis som den föreslagna
begränsningen av den egna kursverksamheten till att i första hand
omfatta fortbildning för företagsledande personal och personal inom »smala»
och »nya» tekniska fackämnen. Flertalet remissinstanser tillstyrker denna
verksamhetsinriktning. Kommerskollegium anser dock att båda dessa verksamhetsinriktningar
bör skötas av skolöverstyrelsen. SAF ifrågasätter också
behovet av SHI:s insatser på detta område med hänsyn till andra befintliga
institutioner. SAF, Industriförbundet och Norrlandsfonden framhåller att
institutets utbildningsverksamhet i första hand bör begränsas till fortbildning
i smala tekniska fackämnen men däremot inte omfatta företagsledande
ämnen. SHIO och även SHI understryker däremot SHI:s stora roll som fortbildningsproducent
även inom fackämnen av relativt traditionell karaktär.
SHI finner att utredningen underskattat betydelsen av institutets fortbildningsverksamhet
och anser att verksamhetens nuvarande inriktning och omfattning
bör bibehållas i avvaktan på yrkesutbildningsberedningens förslag.
Även Kommunförbundet vill att yrkesutbildningsberedningens förslag skall
avvaktas innan ställning tas till den långsiktiga inriktningen av institutets
utbildningsverksamhet.
I fråga om marknadsföring understryks allmänt den mindre företagsamhetens
behov av service. Flera remissorgan framhåller att problemen
i mycket är desamma på den inhemska och utländska marknaden varför åtgärderna
i detta avseende bör samordnas. Statskontoret, SHI, Kommunförbundet,
Sparbanksföreningen, Företagareföreningarnas förbund in. fl. tillstyrker
en utbyggnad av dessa aktiviteter genom SHI. RRV och SHIO ifrågasätter
behovet av statliga åtgärder i den omfattning som föreslagits och
Exportföreningen och Industriförbundet avstyrker förslaget. Beträffande
överflyttning av verksamheten vid småindustrins exportbyrå från Exportföreningen
till institutet vill flertalet remissinstanser som tagit ställning till
frågan avvakta begärd utredning. Sparbanksföreningen, Svenska företagares
riksförbund och Norrlandsfonden tillstyrker dock ett överflyttande. Flera
remissorgan understryker vidare den regionala organisationens betydelse
för marknadsföringen.
Den tekniska fack tjänstens bibehållande tillstyrks av flertalet
av de remissinstanser som diskuterat frågan. Även förslaget att verksamheten
huvudsakligen skall begränsas till sådana delar som har ett naturligt
samband med utbildnings-, informations- och serviceverksamheten i övrigt
förordas. Kommerskollegium och Industriförbundet finner dock att denna
verksamhet helt kan avvecklas eller överföras till statens provningsanstalt
och andra befintliga och specialiserade institutioner.
Konsumentinstitutet understryker däremot behovet av en väl utvecklad
teknisk avdelning inom SHI och ifrågasätter om inte den tekniska fack
-
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
tjänsten bör betraktas som en av de primära funktionerna inom institutet.
Konsumentinstitutet förordar att den föreslagna avvecklingen av rutinprovningen
inte skall ske utan ingående ytterligare prövningar varvid särskilt
bör beaktas om motsvarande tjänster kan erbjudas eller skapas genom annan
instans samt om avvecklingens konsekvenser för den övriga tekniska facktjänstens
effektivitet och kompetens. Statens institut för folkhälsan anför
liknande synpunkter. Även SHI och statens provningsanstalt understryker
behovet av en väl utvecklad teknisk facktjänst för den övriga verksamhetens
fullföljande. Provningsanstatten finner dock förslagen till den tekniska funktionens
organisation otillräckligt utvecklade.
Insiitutets organisation och ekonomi
I fråga om institutets ledning föreslår utredningen att styrelsen
minskas från elva till nio ledamöter. SHIO och SACO är tveksamma till
detta förslag. SHIO anser sig böra ha tre ledamöter i styrelsen och SACO
föreslår att såväl SACO som STU skall bli representerade i styrelsen. Även
Svensk industriförening anser sig böra vara representerad i styrelsen. Kommunförbundet
finner att även kommunerna bör vara representerade. Sparbanksföreningen,
Företagareföreningarnas förbund och flera företagareföreningar
anser att företagareföreningarna bör bli representerade med två
ledamöter mot föreslaget en ledamot. Svenska företagares riksförbund föreslår
att styrelsen skall bestå av tio ledamöter samt att dessutom ett rådgivande
representantskap utses.
Utredningens förslag till nytt namn på institutet, Statens företagsinstitut,
föranleder endast ett fåtal reaktioner. TCO, länsstyrelsen i Södermanlands
län och Svenska företagares riksförbund tillstyrker namnförslaget
medan kommerskollegiet, SHI, flera handelskamrar, konsumentinstitutet,
SAF, Industriförbundet och SHIO avstyrker eller vill ompröva namnförslaget.
Flertalet av de avstyrkande organen vill bibehålla det nuvarande namnet
i enlighet med reservationen av utredningens ledamot Stefanson. SHI ifrågasätter
om inte namnen Överstyrelsen för företagsutveckling eller Statens
institut för företagsutveckling utgör bättre alternativ än det föreslagna namnet.
Även SHIO uttalar sig för namnet Statens institut för företagsutveckling
som ett lämpligt alternativ till det nuvarande.
Flertalet remissorgan avstår från en mer ingående diskussion av institutets
organisation och ekonomi. Flera anser dock att en viss försiktighet
bör iakttas vid utbyggnaden av den centrala förvaltningen med
hänsyn till balansen mellan centrala och regionala insatser. Kommerskollegium,
Företagareföreningarnas förbund, Norrlandsfonden, flera handelskamrar,
vissa länsstyrelser och företagareföreningar anför sådana synpunkter.
SACO finner att de två föreslagna byråerna för utredningsverksamhet
respektive marknadsföring kan sammanföras till en byrå.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 27
I fråga om ekonomin konstaterar riksbanksfullmäktige att de föreslagna
principerna överensstämmer med de som fastställts för företagareföreningarna.
SALF understryker att servicen till företagen bör avgiftsfinansieras
i högsta möjliga utsträckning. SAF och Industriförbundet finner att
detta även bör gälla utbildningsverksamheten och avstyrker därför det föreslagna
20-kronorsbidraget per undervisningstimme. Flera remissorgan varnar
för negativa konsekvenser av alltför hårda krav på självfinansiering.
SACO, Företagareföreningarnas förbund, länsstyrelserna i Kristianstads och
Norrbottens län samt flera företagareföreningar anser sålunda att alltför
stora krav på avgiftsfinansiering kan försvåra samarbetet med mindre företag,
hindra nya kontakter och begränsa uppföljningsarbetet. SACO finner
det arbetsmarknadsmässigt motiverat med vissa subventioner i detta sammanhang.
Konsumentinstitutet framhåller att självfinansieringskravet också
kan medföra en felaktig inriktning mot inkomstbringande projekt i stället
för andra mer angelägna frågor.
SHI och SHIO understryker behovet av medel för stipender till deltagare
vid institutets och jämförliga organs kursverksamhet. Man tillstyrker därför
bifall till utredningens förslag att statsanslaget för detta ändamål bör uppräknas
från 150 000 kr. till 600 000 kr. Företagareföreningarnas förbund
sand vissa företagareföreningar framhåller vidare förslagens otillräcklighet
när det gäller finansieringen av de föreslagna ökade arbetsuppgifterna för
företagareföreningarna.
Statens institut för hantverk och industri
Institutet erinrar i sin anslagsframställning att verksamheten och organisationen
varit föremål för översyn av SHI-utredningen. Institutet baserar
sina äskanden i huvudsak på utredningens betänkande och föreslår anslagsökningar
enligt följande:
1. Löne- och prisomräkning för befintlig organisation, 318 000 kr.
2. Utredningsbyrån. Nya tjänster: 1 byråchef, 1 avdelningsdirektör, 3
byrådirektörer, 1 assistent, medel för tillfälliga utredningsexperter, assistenter,
beställda arbeten m. in. 100 000 (-f- 507 000).
Inom ramen för gällande organisation har institutet redan upptagit viss
utredande verksamhet. Inom den företagsekonomiska avdelningen har inrättats
en särskild utredningssektion, inom vilken vissa utredande uppgifter
kommer att utföras under innevarande budgetår. Till denna avdelning har
också hänförts den producerande verksamheten av institutets utbildning
inom företagsledning, företagsekonomi, produktionsteknik o. d. Till nämnda
avdelning har också knutits den rationaliseringstekniska verksamhet, som
hittills utförts i form av konsultationsuppdrag till olika företag i allmänt
rationaliseringssyfte. Med hänvisning till vad som anförts finner institutet
påtagliga motiv föreligga för att en särskild utredningsenhet inrättas.
3. Marknadsföringsbyrån. Nya tjänster: 1 byråchef, 1 förste intendent,
1 intendent, 1 kontorsskrivare, 1 kontorsbiträde, medel för experter, utredningar
m. m. 100 000 (+ 399 800).
I den planering av institutets verksamhet efter delvis nya linjer, som inom
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
nuvarande organisation företagits under föregående och innevarande verksamhetsår
har marknadsföringsfrågorna redan beaktats. I utbyggnaden av
det s. k. Norrlandsprogrammet räknas med att marknadsföringsinformation-konsultation
skall representera en väsentlig del av verksamheten. Under
föregående verksamhetsår har inom institutet påbörjats utarbetande av
utbildningsplaner för en systematiserad förelagsledareutbildning med huvudavsnitt
inom olika ämnesområden under beteckningen »UMEM»-utbildning
med eget material. Marknadsföringen representerar ett av dessa huvudavsnitt.
Med hänsyn till föreliggande reala förhållanden finner institutet
det motiverat, att från och med budgetåret 1970/71 en särskild marknadsföringsenhet
organiseras vid institutet, om än t. v. i begränsad utsträckning.
4. Informations- och utbildningsbyrån. Nya tjänster: 1 byråchef.
a) Informations- och dokumentationssektionen: 1 avdelningsdirektör,
1 byråingenjör, 1 assistent, 1 kontorsbiträde, 1 bibliotekarie, 1 bitr. bibliotekarie,
1 biblioteksassistent.
En särskild informationstjänst för mindre och medelstora företag bör
inrättas vid institutet. Under en följd av år har institutet i olika sammanhang
påkallat behovet av en organiserad allmän informationstjänst vid institutet
skild från den avgiftsbelagda uppdrags- och provningsverksamheten.
Institutet vill också framhålla informationstjänstens betydelse för eu
konstruktiv samverkan mellan de olika tekniska fackorganen inom institutets
tekniska facktjänst. Informationsorganet räknas sålunda kunna göra
en väsentlig insats vad gäller organisation och genomförande av arbetsuppgifter
av tvärvetenskaplig karaktär, bl. a. eu naturlig förbindelselänk
mellan institutet och styrelsen för teknisk utveckling.
Inom ramen för gällande organisation har institutet redan genomfört en
viss koncentration av informationsverksamheten, där de tvärvetenskapliga
frågorna särskilt beaktats. I den för budgetåret 1969/70 gällande organisationen
har sålunda inrymts en enhet (sektion) för informations-, dokumentations-
och bibliotekstjänst. Denna har redan utfört insatser vad avser
bl. a. utredningar och projekt på miljövårdsområdet och praktisk information
om patentfrågor inom den mindre företagsamheten.
b) Utbildningssektionen: 1 avdelningsdirektör, 3 förste intendenter (utbildningsplanerare),
6 intendenter, 5 assistenter, 2 biträden (kvalif.), 2
biträden, 2 expeditionsvakter, arvode för tillfälliga pedagogiska experter
50 000 (+ 1 622 400).
Det har under institutets hittillsvarande utvecklingsskede varit till stor
fördel för kursproduktionen att sektionerna kunnat arbeta tämligen fritt
och obundet och kunnat utveckla goda bransch- och yrkeskontakter vid
genomförandet av kurserna. Den teknologiska utvecklingen, avnämarklientelets
allt större differentiering till olika yrken och branscher för
tvärgående ämneskurser och de tvärvetenskapliga problemställningarnas
betydelse i övrigt har emellertid gjort inrättandet av centralt och övergripande
planerings- och administrationsorgan för utbildningsverksamhet
nödvändigt. Behovet av ändamålsenliga principer för marknadsföringen
av institutets utbildningsverksamhet och rationaliseringssynpunkter i övrigt
har också talat för denna åtgärd, som inte innebär någon begränsning
i facksektionernas utbildningsproducerande verksamhet och dess hittillsvarande
kontakter med yrkes- och branschorganisationer m. m.
Från och med den 1 juli 1969 har inom gällande organisation delvis i
linje med vad SHI-utredningen föreslagit, vid institutet inrättats ett cen
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 20
Iralt utbildningsadministrativt organ, benämnt ntbildningsadministrativa
sektionen. Sektionen som förutom sektionschefen omfattar ett antal utbildningsplanerare
och administratörer samt assistent och biträdeshjälp
har tills vidare i likhet med informations- och dokumentationssektionen
inordnats under administrativa avdelningen. Institutet anser att alla skäl
talar för att en särskild utbildningsenhet inrättas vid institutet.
5. Tekniska byrån. Nya tjänster: 1 byråchef/överingenjör.
a) Allmänna tekniska sektionen: 2 byrådirektörer, 4 verkstadsförmän.
b) Kemiska sektionen: 3 byrådirektörer.
c) Sektionen för VVS-teknik: 2 byrådirektörer, 3 verkstadsf örmän
(+ 910 500).
Institutets provnings- och undersökningsverksamhet i alla funktionsled
har betydelse för institutets primära servicefunktioner. Inte minst har
detta visat sig inom institutets växande utbildnings- och informationsverksamhet
inom miljövårdsområdet.
Den specialtekniska konsulitservice, som enligt utredningens förslag
skulle förbehållas institutet och som kunde tyckas vara av tämligen begränsad
omfattning, uppvisar numera en utveckling mot ett starkt växande
antal uppdrag och en ökad bredd. Detta gäller främst uppdrag, som har
form av besiktning, kontroll, förgranskning m. m. Dylika uppdrag förekommer
inom de flesta av institutets verksamhetsområden. Därtill kommer
den rationaliseringstekniska konsultationsservicen och på vissa områden
mera utpräglad yrkesteknisk rådgivning. Ivonsultationsverksamheten
beräknas få stor betydelse för institutets olika specialprojekt. Konsultationsverksamheten
skall vara självfinansierad till realistiskt beräknade
taxor.
Med hänvisning till vad som anförts anser SHI det ofrånkomligt att
en särskild enhet för teknisk facktjänst organiseras vid institutet. Den statliga
basorganisation, som föreslås för densamma, är i förhållande till verksamheten
av begränsad omfattning och ansluter i princip till det finansieringsystem
som hittills gällt för institutet sedan år 1947 (prop. 153). Personalkostnaderna
beräknas sålunda till största delen täckas av intjänta
medel.
6. Kanslibyrån. Nya tjänster: 1 byråchef.
a) Allmänna sektionen: 1 avdelningsdirektör, 2 byråsekreterare, 2 assistenter,
2 kontorsbiträden, 6 expeditionsvakter.
b) Ekonomisektionen: 1 avdelningsdirektör, 1 byråsekreterare, 1 byråintendent,
1 byråassistent, 2 kontorsskrivare, 1 kan sb skrivare, 3 kontorsbiträden
(-)- 964 000).
Under en följd av år har institutet i sina riksdagspetita påtalat behovet
av en förstärkning av institutets allmänna administrativa resurser i takt
med verksamhetsutvecklingen i övrigt. De nu föreslagna huvudaktiviteterna
för institutet måste givetvis föranleda, att institutets centrala enhet för
allmän administration och allmänna uppgifter utbygges. Styrelsen vill
framhålla, att administrationen av institutet är tämligen komplicerad.
Arbetsindelningen är mycket differentierad till sin art och beträffande
speciell fack- och branschinriktning. Ekonomiska och admiministrativa
bedömningsunderlag för verksamheten är därför mycket
skiftande på olika arbetsområden och kräver av administrationen god
kännedom om bransch- och yrkesförhållanden. Programbudgetsystemet
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
kan bli tämligen svårt att genomföra då avvägningen måste företagas med
hänsyn till olika förhållanden på en mångfald arbetsområden. Institutets
starkt differentierade karaktär med olika krav på olika områden medför
att institutets långtidsplanering måste bearbetas och sammanställas centralt.
Den av naturliga skäl relativa självständigheten för olika arbetsområden
vad bl. a. avser upphandlingsfrågor kräver stor uppmärksamhet med
sikte på samordning och gemensamt utnyttjande av resurser. Alla skäl
talar enligt institutets uppfattning för att en enhet för kansligöromål och
andra allmänna arbetsuppgifter organiseras vid institutet i samma nivå
som övriga föreslagna enheter.
7. Utgår.
1 avdelningsdirektör arv. B 6 ............................ — 91 437
1 avdelningsdirektör övergångsstat Bo 5 (30—33) (bottentjänst
för innehavaren av föregående arvodestjänst).............. + 88 928
1 avdelningsdirektör (personlig tjänst) B 5 ................ — 87 133
2 konsulenttjänster (vakanta) Ao 21 ...................... — 128 168
1 konsulenttjänst (indrages) Ao 21 ........................ — 54 084
Innehavaren innehar högre tjänst (uppbördsmedel pens.avg.
april 1971)
1 konsulenttjänst Ae 21 .................................. — 54 084
Vakant, medel utnyttjas för en extra byråsekr.tjänst
8. Utrustning och inredning. Institutet har under en följd av år anvisats
ett utrustningsanslag om 400 000 kr. Detta har inneburit att en ytterligare
eftersläpning inträffat i förhållande till den plan, som år 1961 uppgjordes
angående institutets dåvarande långsiktiga utrustningsbehov förutom prishöjningarna.
Nuvarande utrustningsanslag täcker knappast det årliga avskrivningsbehovet
för utgången, omodern och försliten utrustning. Förutom
vissa punktinvesteringar av engångsnatur måste enligt styrelsens uppfattning
ett så väl avvägt årligt utrustningsanslag stå till institutets förfogande,
att icke blott ersättningsbehoven utan även sådan mera normal anskaffning
av nytillkommen utrustning som arbetsuppgifterna kräver, kan tillgodoses.
Skall institutets allmänna utrustningsstandard kunna upprätthållas,
måste det redan i föregående års framställning föreslagna beloppet —
650 000 kr. — anses utgöra ett minimum.
9. Lokalkostnader. För innevarande budgetår är i sammanlagt belopp för
lokalkostnader om 813 000 kr. anvisat. Härav utgör hyreskostnader 725 000
kr. och kostnader för elkraft, bränsle, vatten m. m. 88 000 kr. För budgetåret
1970/71 uppger byggnadsstyrelsen hyreskostnaden till 868 000 kr.
(-f 143 000). Till följd av ökade lokalutrymmen har utgifterna för elkraft och
bränsle (laboratorier) ökat till 123 100 kr. budgetåret 1968/69. Ökningen
har också föranletts av tillkomsten av energikrävande utrustning och apparater
m. m. Denna utgiftspost bör därför uppräknas till 130 000 kr. ( +
42 000).
Departementschefen
Av tillverkningsindustrins ca en miljon anställda är närmare 1/4 sysselsatta
vid företag med mindre än 50 anställda. De medelstora företagen, med
50—200 anställda, sysselsätter en ungefär lika stor andel. Hantverket samt
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 31
de mindre och medelstora industriföretagen spelar således en sysseisättningsmässigt
viktig roll i svenskt näringsliv.
Även från andra synpunkter är de mindre och medelstora företagen av
stor betydelse. Dessa företag utgör nämligen ofta tack vare sin personliga
ledning samt tekniska och ekonomiska flexibilitet en god miljö för uppkomst
och utveckling av nya produkter och produktionsmetoder. Även från lokaliseringssynpunkt
är de mindre företagen av stor betydelse för industriell utveckling
i olika regioner. Vidare kan konstateras att dessa företag ofta spelar
en väsentlig roll som underleverantörer och serviceföretag till den större
industrin och till näringslivet i övrigt.
Näringslivets allmänna utveckling ställer företagen — stora som små —
inför nya situationer. Orsaken är främst den allt snabbare tekniska utvecklingen
men också marknadens snabba förändring genom nya produkter,
nya distributionsvägar samt hårdnande inhemsk och utländsk konkurrens.
Detta kräver ökad teknisk och merkantil sakkunskap inom främst företagsledning
men också inom andra funktioner i företaget.
Utvecklingen och de krav denna aktualiserar är i stort sett oberoende av
företagsstorleken. Däremot föreligger ofta uppenbara skillnader mellan de
stora och de små företagens möjligheter att anpassa sig till vissa av utvecklingens
krav. Inom de mindre och medelstora företagen är företagsledaren
ofta självlärd. Det är inte ovanligt att han har bristande kunskaper i vissa
av de företagsledande funktionerna. Svårigheterna för den ensamme företagsledaren
att skaffa sig fortbildning är stora. Företagen har i regel små
ekonomiska förutsättningar att själva anställa specialister där så erfordras.
Det är ofta stort avstånd till forsknings-, utvecklings- och provningsinstitutioner.
Vidare saknar många företag erfarenhet av att anlita utomstående
experter. Det egna kapitalet är ofta starkt begränsat och låst i tillgångar,
som är otillräckliga som säkerhet för erforderlig upplåning på den reguljära
kapitalmarknaden.
Det är med denna utgångspunkt naturligt att statsmakterna genom olika
åtgärder söker stödja de mindre företagen. I stor utsträckning sker detta
genom företagareföreningarna som sedan länge erhållit statligt bidrag för
sin verksamhet. SHI svarar centralt och delvis regionalt för utbildning, information,
konsultservice samt utvecklings- och provningsverksamhet.
Även verksamheten vid statens provningsanstalt och inom styrelsen för teknisk
utveckling (STU) är till betydande del inriktad på service till och utveckling
av mindre och medelstora företag inom industrin. Den mindre
industrins exportförsälj ning stöds vidare genom ett statligt finansierat organ,
exportrådet för den mindre industrin.
Jämsides med insatser av allmän och speciell servicekaraktär har det statliga
stödet till hantverket och den mindre och medelstora industrin i stor
utsträckning bestått av kredit- och andra finansieringsåtgärder. Genom statens
hantverks- och industrilånefond ställs kapital till företagareförening
-
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
arnas förfogande för utlåning. Även statliga industrigarantilån förmedlas
av företagareföreningarna efter beslut av kommerskollegium och i vissa fall
Kungl. Maj :t. Vidare har två särskilda halvstatliga kreditinstitut, AB Industrikredit
och AB Företagskredit, bildats för att underlätta den mindre
och medelstora industrins kapitalförsörjning. Även statligt lokaliseringsstöd
— lån och bidrag — samt lån från Sveriges investeringsbank utgår till mindre
och medelstora industriföretag. Slutligen kan nämnas att såväl Norrlandsfonden
som STU genom lån och bidrag stöder industriell utveckling. Inte
sällan förekommer en kombination av lokaliseringsstöd och stöd med hantverks-
och industrilån, garantilån eller lån från Norrlandsfonden.
Med hänsyn till de ökade krav som ställs på de mindre och medelstora
industriföretagen finner jag det angeläget att ytterligare förstärka de statliga
åtgärder som syftar till att främja dessa företags utveckling och konkurrenskraft.
Ett viktigt led häri är en samordning och effektivering av
de samhälleliga insatserna.
I SHI-utredningens betänkande konstateras att de statliga insatserna är
splittrade på olika organ vilket försvårar verksamheten och minskar effekten.
Därför föreslås att SHI byggs ut till ett centralt organ för statliga stödoch
serviceåtgärder för mindre och medelstora företag.
Det pågår emellertid — som redovisats i utredningens betänkande och
som understrukits i flertalet remissyttranden — ett antal utredningar som
direkt eller indirekt berör olika delar av SHI-utredningens förslag. Kommerskollegieutredningen
har sålunda till uppgift att göra en översyn av
kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation i syfte att renodla kollegiets
verksamhet genom att föra över förvaltningsuppgifter till eller från
andra organ. Utredningen väntas framlägga sina förslag under året. Vidare
har nyligen särskilda sakkunniga tillkallats för en översyn av den exportfrämjande
verksamheten.
Jag delar SHI-utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att
de statliga stöd- och serviceåtgärderna för den mindre och medelstora industrin
behöver samordnas. På grund av pågående och planerade utredningar
som berör den statliga administrationen inom detta och angränsande områden
finner jag det dock inte möjligt att nu ta ställning till SHI-utredningens
förslag i dess helhet. Med hänsyn till angelägenheten att undvika onödigt
dröjsmål bör emellertid redan nu en partiell omorganisation av institutet
ske. Betydande delar av SHI-utredningens förslag kan nämligen läggas till
grund för beslut utan att pågående utredningar föregrips.
Som redan anförts har utvecklingen medfört att många särskilt av de
mindre och medelstora företagen ställts inför nya och svårlösta problem. Behovet
av service och annat stöd i olika avseenden har ökat. Detta gäller såväl
mer allmänna som långt specialiserade frågor av teknisk, administrativ,
kommersiell och ekonomisk karaktär. Skall detta behov kunna tillgodoses
på ett rationellt sätt fordras en samordning och systematisering av service
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 33
utbudet. Även om service i regel måste ges på lokal nivå och vara anpassad
till de lokala företagen måste den ofta organiseras och utvecklas på central
nivå av olika specialiserade organ.
Det föreligger därför, som utredningen framhållit och flera remissinstanser
understrukit, ett uppenbart behov av ett centralt organ för samordning
av vissa åtgärder rörande den mindre och medelstora industrin. SHI har liksom
kommerskollegium i sin nuvarande funktion spelat en betydelsefull roll
i detta sammanhang. Det är emellertid tydligt att den snabba utvecklingen
kräver en viss förändring av institutets verksamhetsinriktning samt en förstärkning
av institutets resurser på vissa områden för att det på bästa sätt
skall bli i stånd att fullgöra uppgiften som ett centralt serviceorgan för den
mindre och medelstora industrin.
.lag förordar därför att SHI omorganiseras för att effektivt fungera som
ett centralt statligt serviceorgan åt företrädesvis hantverksföretag samt
mindre och medelstora industriföretag. Verksamhetens inriktning och organisation
utvecklas i det följande.
Institutets verksamhet bör drivas i samråd och samarbete med andra
statliga organ, tekniska och vetenskapliga institutioner samt branschorganisationer
och andra privata organ som har verksamhet inom detta område.
Verksamheten bör i första hand inriktas på service till mindre och
medelstora företag samt till regionala och centrala organ som handlägger
frågor rörande dessa företagsgrupper. Servicen bör bestå av allmän information
om administrativa, tekniska och marknadsmässiga förhållanden
och utvecklingstendenser av betydelse för dessa företag. Vidare bör viss
egen utbildningsverksamhet bedrivas. Verksamheten bör även omfatta en
specialiserad konsultservice genom egna resurser och genom förmedling
av annan specialiserad sakkunskap i administrativa, tekniska och marknadsmässiga
frågor. I anslutning härtill bör visst tekniskt utvecklings- och
provningsarbete kunna utföras.
I fråga om den regionala verksamheten och organisationen föreslår utredningen
med instämmande från de flesta remissinstanserna att denna
skall koncentreras till företagareföreningarna.
Även jag finner det angeläget att den statliga och den övriga samhälleliga
regionala stöd- och serviceverksamheten i största möjliga omfattning samordnas.
Företagareföreningarna har mångårig erfarenhet av service till här
aktuella företagsgrupper. SHI bör därför i väsentlig utsträckning kunna
fungera som företagareföreningarnas centrala serviceorgan när det gäller
vissa frågor gemensamma för större delar av landet, när det gäller specialinriktad
konsulttjänst och för informations- och utbildningsproduktion.
Samtidigt är det uppenbart att SHI för sin verksamhet i hög grad är beroende
av effektiva regionala organ. Genom en utbyggnad och samordning
av SHI:s centrala och företagareföreningarnas regionala verksamhet förbättras
förutsättningarna för eu effektiv samhällelig service till den mindre
och medelstora industrin.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Liksom Företagareföreningarnas förbund och SHI anser jag att en överföring
till företagareföreningarna av SHI:s regionala verksamhet vid kontoren
i Malmö, Göteborg, Härnösand och Luleå bör prövas från fall till
fall. En sådan samordning måste givetvis ske på frivillig basis och förutsätter
sålunda förhandlingar mellan SHI och ifrågavarande företagareförening.
Hänsyn måste härvid tas till befintliga regionala organisationer och
förhållanden.
Den aktuella regionala verksamheten bör i huvudsak vara självfinansierad
enligt de principer som nu gäller. I den mån företagareföreningarna åsamkas
kostnader för övertagandet och drivandet av SHI: s regionala verksamhet
bör dessa under nästa budgetår täckas genom SHI inom ramen för
tillgängliga medel. Samma bör gälla nya eller speciella regionala aktiviteter
som kan aktualiseras genom institutets initiativ.
Institutets uppgifter
SHI-utredningen föreslår att institutet skall få till uppgift att bedriva en
omfattande utredningsverksamhet om olika bransch- och strukturfrågor.
En sådan bedöms vara nödvändig för institutets övriga verksamhet
samt för bl. a. den statliga näringspolitiska planeringen. Bristerna i kunskapsunderlaget
rörande den mindre företagsamheten understryks också i
flera remissyttranden. Samtidigt betonas dock svårigheten att avgränsa en
sådan allmän utredningsverksamhet efter företagsstorlek. Vissa remissinstanser
avstyrker med hänvisning till bl. a. kominerskollegieutredningens
pågående arbete en större utbyggnad av institutets utredningsverksamhet.
Flera anser emellertid att institutet behöver viss egen utredningsverksamhet
för att kunna fullgöra övriga uppgifter.
Jag finner det riktigt att innan frågan om en mer omfattande utredningsverksamhet
avgörs avvakta bl. a. kominerskollegieutredningens förslag.
Oavsett var en eventuell allmän bransch- och strukturutredande verksamhet
förläggs anser jag det emellertid nödvändigt att institutet bedriver
en viss egen orienterande utredningsverksamhet. Denna bör främst inriktas
på att ge underlag för institutets prioriteringar av verksamhetsinriktningen
på mest angelägna områden. Redan för innevarande budgetår har
Kungl. Maj :t anvisat vissa medel för utredningsverksamhet. Jag förordar att
medel för detta ändamål beräknas även för kommande budgetår.
Mot bakgrund av önskemålet att koncentrera den centrala administrationen
av de statliga stödåtgärderna föreslår utredningen att kommerskollegiets
handläggning av garantilånefrågor skall överföras
till SHI och där samordnas med institutets övriga verksamhet. Även i detta
fall är remissinstansernas uppfattning delad, bl. a. med hänvisning till kommerskollegieutredningen.
I likhet med SHI-utredningen och vissa remissinstanser anser jag det
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 35
principiellt önskvärt att de olika stödåtgärderna samordnas. I fråga om det
statliga kreditstödet utgör emellertid utredningens betänkande inte tillräckligt
underlag för en sådan samordning. Företagareföreningarna fyller en viktig
funktion som serviceorgan för en allmän industriell utveckling samtidigt
som de kan fungera som instrument i en aktiv regionalpolitik. Ett visst samband
finns således mellan kreditstödet genom kommerskollegium och företagareföreningarna
å ena sidan och lokaliseringsstödet å den andra. Frågan
om Norrlandsfondens fortsatta verksamhet har också betydelse i detta
sammanhang. Jag anser det därför inte möjligt att nu ta ställning till SHIutredningens
förslag på denna punkt.
Utredningens förslag om en utbyggd informationstjänst vid
institutet avser i första hand att tillgodose de mindre företagens behov av
teknisk, ekonomisk och marknadsmässig information. Flera remissinstanser
understryker behovet av en sådan, speciellt till de mindre företagen anpassad
information.
Informationsbehovet är av två olika slag. Dels behövs en utåtriktad information
om denna företagsgrupps problem och situation, dels en till företag,
företagareföreningar och branschorgan riktad information om tekniska,
ekonomiska och marknadsmässiga nyheter. Båda dessa behov har nära
beröring med institutets övriga verksamhet. Speciellt när det gäller den tekniska,
ekonomiska och marknadsmässiga informationen till företag torde
dock ett närmare samarbete med andra statliga och privata informationsoch
dokumentationsorgan inom detta område vara nödvändigt för en effektiv
verksamhet. Särskilt med STU och olika branschorganisationer är ett
samarbete önskvärt.
Institutets samarbete med andra informationsorgan samt omfattningen
och organisationen i övrigt av denna verksamhet inom institutets ram bör
övervägas ytterligare innan definitiv ställning tas. En överarbetning av SHIutredningens
förslag bör ske genom institutets försorg. De medel jag i det
följande föreslår anvisade avses täcka detta behov liksom viss allmän information.
Beträffande utbildningsverksamheten anser SHI-utredningen
att institutet inte kan spela någon avgörande roll som utbildningsproducent.
Däremot kan det genom bedömning av de mindre företagens utbildningsbehov
och information om detta och genom att ta initiativ till organiserandet
av utbildning fylla en viktig funktion inom företagsutvecklingens
område. Vidare bör institutet enligt utredningen ha viss egen kursverksamhet
avseende främst fortbildning inom företagsledning och för personal
hos företagareföreningarna samt inom »smala» tekniska fackämnen och
yrkesområden. Förslaget innebär en viss begränsning av institutets nuvarande
kursverksamhet inom mer traditionella områden.
Flertalet remissinstanser anser denna verksamhetsinriktning ändamålsenlig
och tillstyrker förslagen.
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Jag finner det motiverat att genom statliga insatser på utbildningssidan
stödja de mindre företagens utveckling. Verksamheten bör inriktas på att i
samarbete med företagareföreningarna analysera företagens utbildningsbehov
samt på basis av detta initiera lämplig kursverksamhet och i övrigt
främja anslutningen till denna. Jag finner emellertid liksom utredningen
att institutets egen kursverksamhet endast kan bli av marginell betydelse
totalt sett. Den bör därför i första hand inriktas på företagsledarutbildning,
utbildning av företagareföreningarnas personal samt på yrkesgrupper inom
andra begränsade och specialiserade områden där brist på utbildningsmöjligheter
föreligger. Detta torde gälla bl. a. nya tekniska yrken inom områden
med snabb utveckling.
Jag delar dock samtidigt vissa remissinstansers uppfattning om värdet
av institutets nuvarande relativt breda och i flera fall traditionella fortbildningsverksamhet.
Begränsningen av denna kursverksamhet bör därför
ske successivt och först i den mån motsvarande utbildning kan erbjudas
från annat håll.
I fråga om marknadsföring framhåller utredningen den allt viktigare
roll denna spelar för flertalet tillverkningsföretag. Utredningen föreslår
ökade statliga åtgärder inom detta område genom att exportrådet för
den mindre industrin överflyttas till institutet och ges viss förstärkning för
marknadsföringen även inom landet.
Flertalet remissinstanser understryker marknadsföringens betydelse och
behovet av ytterligare insatser. Flera avstyrker dock förslaget att nu överflytta
exportrådets verksamhet med hänsyn till den begärda utredningen av
de exportfrämjande åtgärderna.
Jag ansluter mig till uppfattningen att det är nödvändigt att de mindre
företagen får förbättrade möjligheter att effektivera sin marknadsföring.
Institutets allmänna verksamhet bör därför även omfatta marknadsföringsfrågor.
Detta bör beaktas vid uppläggningen av institutets utrednings-,
informations- och utbildningsverksamhet. Större delen av den direkta servicen
till företagen bör ske genom eller i nära kontakt med företagareföreningarna.
Institutet bör dock i samarbete med andra centrala organ även i
dessa frågor kunna spela en roll som ett centralt serviceorgan gentemot
företagareföreningarna.
Genom exportrådet åtnjuter den mindre industrin statligt stöd till marknadsföringen
på utländska marknader. Denna verksamhet har ett nära samband
med institutets allmänt företagsutvecklande insatser, speciellt då strävandena
att effektivera företagens inhemska försäljningsaktiviteter. Med
hänsyn till att sakkunniga nyligen tillsatts för att utreda frågan om exportfrämjande
verksamhet bör inte nu tas ställning till förslaget att exportrådets
funktioner överförs till institutet. Åtgärder inom detta område bör anstå
i avvaktan på de sakkunnigas förslag. Bl. a. på grund härav bör någon
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 37
särskild enhet för marknadsföringsfrågor inte nu organiseras inom institutet.
Enligt utredningens mening bör institutets tekniska facktjänst
i fortsättningen koncentreras på sådana mera kvalifierade frågor
som har ett organiskt samband med institutets uppgifter i övrigt. Denna inriktning
tillstyrks av flertalet remissinstanser.
Jag finner utredningens förslag beträffande institutets tekniska facktjänst
väl motiverade. Den tekniska facktjänsten bör i princip inte vara
någon primär funktion inom institutet. Den service i tekniska frågor som institutet
genom informations-, utbildnings- och direkt konsulttjänst skall
bedriva torde emellertid förutsätta vissa egna tekniska resurser. Jag anser
liksom utredningen att institutets resurser bör koncentreras på mer kvalificerade
tjänster och på tjänster som eljest inte utbjuds på marknaden. Jag
förutsätter att frågan om den konkreta inriktningen av den tekniska facktjänsten
tid efter annan blir föremål för omprövning inom institutet med
hänsyn till utvecklingen av den mindre industrins tekniska servicebehov i
sin helhet. För att stärka basorganisationen inom detta område som i förhållande
till verksamhetens omfattning är mycket liten förordar jag viss
utökning av den fasta personalorganisationen. Beträffande avvecklingen av
sådana nuvarande facktjänster som kan anses vara rutinbetonade eller annars
inte kan ges tillräckligt hög prioritet bör detta ske successivt och med
hänsyn till tillgången på motsvarande tjänsteutbud från annat håll. I denna
fråga bör samråd ske med bl. a. statens provningsanstalt.
Institutets organisation och ekonomi
Institutets ledning utgörs för närvarande av en styrelse om
elva ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t. Av ledamöterna är nio utsedda
efter förslag av olika statliga, kommunala och enskilda organ och intresseorganisationer.
Utredningen föreslår en begränsning av antalet ledamöter i
styrelsen till nio. Verkschefen bör vara självskriven medan övriga ledamöter
bör utses efter förslag av SHIO, två ledamöter, och av skolöverstyrelsen,
LO, SAF, TCO, Sveriges Industriförbund och företagareföreningarna, vardera
en ledamot.
Flertalet remissinstanser diskuterar inte utredningens förslag på denna
punkt. Vissa instanser tillstyrker dock förslagen medan andra anmäler
tveksamhet eller föreslår en utökad styrelserepresentation.
Jag finner det angeläget att genom en lämplig styrelserepresentation säkra
en god kontakt mellan institutet och närmast berörda bransch- och arbetsmarknadsorganisationer.
Även företagareföreningarna bör genom styrelserepresentation
delta i institutets ledning. I övrigt torde vissa statliga organ
inom berörda områden kunna tillföra institutet värdefull sakkunskap. Jag
anser därför att institutets styrelse bör bestå av nio ledamöter med samma
38 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
antal suppleanter. Verkschefen bör vara självskriven ledamot. Av övriga ledamöter
och suppleanter bör utses en vardera efter förslag av SHIO, Sveriges
Industriförbund, LO, TCO och Företagareföreningarnas förbund.
SHI-utredningen föreslår att institutets namn ändras till Statens
företagsinstitut för att klart markera den förändrade verksamhetsinriktningen
och institutets ställning som ett centralt serviceorgan för de
mindre och medelstora företagen. Förslaget har endast föranlett ett fåtal
kommentarer i remissbehandlingen.
Liksom utredningen och vissa remissorgan anser jag att den successiva
utvecklingen av institutets verksamhetsinriktning motiverar en ändring av
institutets namn. Jag delar dock de remissinstansers mening som anfört
att det föreslagna namnet kan ge en felaktig uppfattning om verksamhetsinriktningen.
Lämpligt namn synes vara Statens institut för företagsutveckling.
I fråga om institutets framtida organisation föreslår
SHI-utredningen att institutet skall omfatta fem byråer, nämligen utrednings-
och ekonomibyrå, informations- och utbildningsbyrå, marknadsföringsbyrå,
teknisk byrå och kanslibyrå. Personalmässigt skulle förslaget
innebära en utökning av institutet från ca 80 till 140 personer. I dessa summor
ingår ett 15-tal personer som för närvarande är verksamma i andra
organ med uppgifter som föreslås bli överförda till institutet. Utom denna
personal som är avlönad med statliga anslag tillkommer ca 170 personer
avlönade genom intäkter från institutets verksamhet.
Remissinstanserna har i allmänhet inte diskuterat institutets organisation.
De som yttrat sig i denna fråga tillråder dock viss försiktighet i utbyggnaden
av den centrala organisationen med hänsyn till pågående utredningar
och de regionala organens resursbehov.
På grund av de ökade krav som kommer att ställas på det centrala organet
finner jag en viss omorganisation och förstärkning av institutets organisation
nödvändig. Det torde dock för närvarande inte vara erforderligt
att ge utbyggnaden den omfattning som utredningen föreslagit.
Jag förordar att institutet organiseras på tre byråer, en allmän bgrå för
kansliärenden, kostnadsredovisning och personaladministration, en informations-
och utbildningsbyrå för utbildningsplanering och utbildningsadministration,
informations- och dokumentationstjänst, utredningar och marknadsföringsfrågor
samt en teknisk byrå för rationaliserings-, utvecklings-,
provnings- och kontrollarbeten inom olika tekniska och kemiska fackområden.
För chefen för varje byrå bör inrättas en extra ordinarie tjänst. Sammanlagt
har jag räknat medel för femton nya tjänster vid institutets fasta
organisation. Av dessa tjänster är tio avsedda för handläggande personal.
Samtidigt utgår fem vakanta tjänster.
I de delar anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser jag
att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 39
Enligt gällande bestämmelser har institutet inom ramen för tillgängliga
anslags- och uppbördsmed el möjlighet att anställa ytterligare personal.
Denna personal uppgår som nämnts för närvarande till ca 170 personer.
Jag räknar med att institutet även framdeles bör ha denna möjlighet.
Finansieringen av institutets verksamhet sker dels genom statsanslag,
dels genom avgifter för verksamheten. Som princip har sedan 1947
gällt att staten skall tillhandahålla erforderliga lokaler samt helt svara för
de allmänna administrationskostnaderna, innefattande bl. a. löneutgifter
för i huvudsak den personal som är att betrakta som gemensam för olika
verksamhetsgrenar inom institutet. Till övriga kostnader skall staten lämna
ett allmänt till beloppet maximerat bidrag. Utredningen anvisar i stort ingen
ny princip för finansieringen. När det gäller utbildningsverksamheten föreslås
dock att utöver ett visst grundbelopp för administrationen skall för
den egna kursverksamheten ett bidrag per undervisningstimme utgå. Bidraget
bör i enlighet med de regler som f. n. gäller för statsbidrag till folkbildningsorganisationerna
utgå med 20 kr. per undervisningstimme. Vidare
föreslås en kraftig uppräkning av anslaget till resestipendier för yrkesutbildning
som f. n. är upptaget under åttonde huvudtiteln och uppgår till
150 000 kr. som disponeras av skolöverstyrelsen. Anslaget föreslås bli överfört
till trettonde huvudtiteln och uppräknat till 600 000 kr.
Endast ett fåtal remissinstanser anför synpunkter på finansieringen av
institutet. Dessa synpunkter redovisar ingen enhetlig uppfattning om principerna
för finansieringen eller graden av självfinansiering.
Institutets självfinansieringsgrad har ökat under senare år. Jag anser att
verksamheten bör bedrivas så att självfinansieringsgraden ytterligare ökas.
Med hänsyn till institutets delvis nya verksamhetsinriktning som ett centralt
serviceorgan för mer kvalificerade tjänster åt företag samt regionala
och centrala organ bör institutets fasta resurser förstärkas. Detta bör tills
vidare ske inom ramen för nuvarande principer för institutets finansiering.
Jag kan därför inte f. n. förorda särskilda regler för utbildningsverksamhetens
finansiering.
Utöver dessa principiella riktlinjer vill jag framhålla följande. Även om
verksamheten i största möjliga utsträckning bör vara självfinansierad kan
särskilda skäl ge anledning till modifieringar av denna princip. Den genom
statliga medel finansierade basorganisationen bör sålunda kunna svara
för en viss avgiftsfri service till offentliga organ, företagareföreningar,
branschorganisationer och andra i allmänna branschfrågor och dylikt. Även
till enskilda företag bör viss fri service kunna lämnas i begränsad omfattning.
I frågor av mer speciell karaktär som exempelvis fordrar särskilt utredningsarbete
bör full kostnadstäckning eftersträvas. Krav på full kostnadstäckning
bör avse även den del av den tekniska facktjänstens service
som inte har samband med institutets primära verksamhet.
40 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Inom speciella delar av utbildningsområdet och för vissa regioner föreslår
jag att medel anvisas för särskilda åtgärder i syfte att effektivera stödet
till de mindre företagen.
Omorganisationens genomförande
Den omorganisation av institutet som jag här dragit upp riktlinjerna för
bör ske planmässigt och successivt. Jag förutsätter därför att institutets styrelse
låter utarbeta en särskild plan för omorganisationen. Detta bör ske
i samråd med representanter för institutets personal och dessas fackliga
organisationer. Det är också angeläget att synpunkter inhämtas från olika
avnämargrupper. Vidare måste beträffande den förutsedda begränsningen
inom kurs- och provningsverksamheten hänsyn även tas till tillgången på
motsvarande verksamhet genom andra institutioner. Jag finner det vidare
angeläget framhålla behovet av en kontinuerlig långsiktig planering av institutets
verksamhetsinriktning. Denna planering måste grundas på en analys
av utvecklingen inom institutets verksamhetsområde och bör utarbetas
i samråd med andra statliga näringspolitiska organ.
Anslagsberäkning och hemställan
För institutets verksamhet bör dels anvisas ett förslagsanslag för förvaltningskostnaderna,
dels lämnas bidrag till främjande av företagsutveckling
in. m. över ett reservationsanslag. Under förslagsanslaget beräknar jag medel
till utrustning och inredning, varvid institutets nuvarande utrustningsanslag
kan utgå. Med hänvisning till sammanställningen (s. 12) beräknar
jag anslaget till 4 287 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) godkänna de riktlinjer för en omorganisation av nuvarande
statens institut för hantverk och industri och dess
fortsatta verksamhet som jag har förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta tre tjänster som
chefer för byråer vid statens institut för företagsutveckling,
c) till Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 4 287 000 kr.
B 2. Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling
m. m.
1968/69 Utgift...... *564 419 Reservation........ *4 469
1969/70 Anslag ____ *1 518 000
1970/71 Förslag .... 2 000 000
1 Anslaget Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten in. m.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 41
Av anslaget 1 518 000 kr. utgör 953 000 kr. lönekostnadspålägg för den
personal för vars lönekostnader medel tas i anspråk över anslaget. Kvarstående
belopp, 565 000 kr., är avsett att täcka inkomstunderskott för denna
del av institutets verksamhet. Under budgetåret 1968/69 uppgick nettoutgifterna
till 9,1 milj. kr. och inkomsterna till 8,5 milj. kr.
Grundbidrag
Lönekostnadspålägg.
.
1969/70 |
Anslag 1970/71 |
||
565 000 |
Bidrag till undervisningsverk- |
Institutet |
Dep. chefen |
samhet................... |
600 000 |
600 000 |
|
Stipendier för fortbildning..... Bidrag till informations- och do- |
600 000 |
200 000 |
|
kumentationstj änst........ Medel för särskild insats i övre |
100 000 |
100 000 |
|
Norrland.................. |
400 000 |
400 000 |
|
Medel för vissa utredningar.... |
— |
300 000 |
|
tagareföreningarnas personal. |
100 000 |
100 000 |
|
953 000 |
Lönekostnadspålägg vid arvo- |
— |
— |
den till speciallärare etc..... |
300 000 |
300 000 |
|
1 518 000 |
2 100 000 |
2 000 000 |
Statens institut för hantverk och industri
Institutet hänvisar även i motiveringen för detta anslag till SHI-utredningens
förslag.
Utredningen anser att utbildningsverksamheten i princip bör vara avgiftsfinansierad.
Med hänvisning till det statliga stöd som utgår till folkbildningsorganisationerna
föreslås dock, att institutets utbildningsverksamhet
i motsvarande grad stödjes. Förslaget innebär att ett statligt stöd skulle
utgå med 20 kr. per undervisningstimme. Då institutet under budgetåret
1968/69 kunnat redovisa 25 400 kurstimmar föreslås att för budgetåret
1970/71 det statliga stödet till utbildningsverksamheten beräknas till
600 000 kr.
Institutet ansluter till SHI-utredningens förslag att vissa medel i utbildningsverksamheten
bör stå till institutets förfogande i kostnadssänkande
syfte och för stimulans för de utbildningssökande i enlighet med de principer
för verksamheten som utredningen dragit upp. Medel bör kunna utnyttjas
till utbildning av fortbiklningskaraktär såväl vid institutet som vid
andra utbildningsanstalter. Stipendiegivningen bör avse bidrag till resor,
traktamente och kursavgifter.
SHI-utredningen föreslår, att såsom en huvudaktivitet vid institutet inrättas
en speciell informations- och dokumentationstjänst. I anslutning till
42 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
utredningens förslag har institutet under anslaget förvaltningskostnader
föreslagit vissa tjänster för detta ändamål.
Utredningen förutsätter också att vissa kostnader för planeringsarbete,
kartläggning, material m. m. blir nödvändiga åtminstone under ett uppbyggnadsskede.
Med anledning härav föreslår institutet att 100 000 kr. anvisas
för detta ändamål.
Institutet planlägger redan under innevarande budgetår vissa insatser
beträffande en intensifierad utbildningsverksamhet och en starkt utökad
informations- och konsultationstjänst i de två övre norrlandslänen. Verksamheten,
som föranleds av de speciella strukturförhållandena och betingelserna
för den mindre och medelstora företagsamheten i nämnda län och
av institutets möjligheter att i detta avseende prestera insatser, har tagit
formen av ett särskilt program. Institutet anser, att ett särskilt statligt anslag
om 400 000 kr. är motiverat för nämnda ändamål. Av beloppet avser
100 000 kr. lokalkostnader vid övertagande av skogsskolan i Älvsbyn för
ombildande till utbildningscentrum för institutet.
SHI-utredningen understryker starkt behovet av ett välutvecklat samarbete
mellan institutet och företagareföreningarna och att respektive aktiviteter
i möjligaste mån koordineras. Utredningen föreslår bl. a. att institutets
utbildningsverksamhet bör omfatta fortbildningsverksamhet för företagareföreningarnas
personal. Denna arbetsuppgift finner institutet naturlig
varför 100 000 kr. bör anvisas för ändamålet.
Institutet föreslår att 300 000 kr. anvisas för lönekostnadspålägg vid arvoden
till speciallärare, experter m. fl., för vilka något realt motsvarande
engagemang inte sker från statsverkets sida. För avlöningskostnader i övrigt
inom anslaget beräknas inte medel för lönekostnadspålägg. Dessa förutses
täckas genom institutets avgiftsuppbörd.
Departementschefen
För de allmänna övervägandena hänvisar jag till vad jag anfört under föregående
anslag.
För innevarande budgetår är som bidrag till undervisningsverksamheten
på anslaget Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten
m. m. beräknat 565 000 kr. SHI-utredningen och myndigheten har
föreslagit en automatiskt verkande regel för bidragets storlek, 20 kr. per
kurstimme, vilket för budgetåret 1970/71 av myndigheten beräknats bli
600 000 kr. Jag är inte beredd godta denna princip men beräknar ett belopp
om 600 000 kr. som bidrag till kursverksamheten.
För närvarande utgår 150 000 kr. till skolöverstyrelsen från anslag på
åttonde huvudtiteln för stipendier för fortbildning. Beloppet har varit oförändrat
sedan budgetåret 1967/68. Jag finner det angeläget att bibehålla och
bygga ut stipendiemöjligheterna inom detta område. Jag beräknar därför
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 43
200 000 kr. att utgå till institutet för stipendier till fortbildning. Medlen bör
anvisas på förevarande anslag.
För utvecklingsarbete rörande lämpliga verksamhetsformer på informations-
och dokumentationstjänstens område beräknar jag 100 000 kr.
Jag förordar att vissa särskilda insatser görs i övre Norrland på utbildnings-
och konsultområdet. Det av institutet skisserade norrlandsprogrammet
ger dock inte tillräcklig vägledning för en bedömning av den praktiska
utformningen av behövliga insatser. Institutet bör i samråd med berörda företagareföreningar
och andra centrala och regionala organ ytterligare klarlägga
företagens behov av olika serviceinsatser samt utformningen av dessa.
Behövliga åtgärder bör därefter vidtas i samarbete med de regionala organen.
Jag beräknar 400 000 kr. för detta ändamål.
För utredningsarbete rörande de mindre och medelstora företagens
branschproblem, bl. a. rörande den administrativa, tekniska och marknadsmässiga
utvecklingen, beräknar jag 300 000 kr.
Institutet har redan i samarbete med företagareföreningarna och med tillgängliga
medel påbörjat fortbildningsverksamhet för företagareföreningarnas
personal. För fortsatt sådan verksamhet kommande budgetår beräknar
jag 100 000 kr.
Under anslaget Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten
m. m. har för budgetåret 1969/70 beräknats 953 000 kr. som
lönekostnadspålägg. Genom viss ökning av förvaltningsanslaget och kursavgifter
bör beloppet kunna reduceras till att i huvudsak avse lönekostnadspålägg
för tillfälligt anlitade speciallärare. Jag beräknar 300 000 kr. för detta
ändamål. Därmed uppgår bidraget till främjande av företagsutveckling m. in.
till sammanlagt 2 milj. kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till
främjande av företagsutveckling m. m. för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
B 3. Befrämjande av hemslöjden
1968/69 Utgift ...... 455 308 Reservation ...... 44 692
1969/70 Anslag ...... 600 000
1970/71 Förslag...... 825 000
Från anslaget, som disponeras av kommerskollegium, lämnas bidrag till
olika hemslöjdsändamål.
Kommerskollegium
I hemslöjdsutredningens betänkande (stencil Fi 1967: 9) förordades att
en hemslöjdsförening i varje län får bidrag från det allmänna för att täcka
44 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
kostnaderna för en hemslöjdskonsulent med i princip lika tillskott från staten
resp. landstinget. Genomförandet av 1968 års riksdagsbeslut om en nyordning
och förstärkning av det statliga stödet till hemslöjden på grundval
av hemslöjdsutredningens betänkande påbörjades under budgetåret
1968/69 och synes kunna avslutas under innevarande budgetår.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till läget i förhandlingarna med
landstingen i fråga föreslår kommerskollegium att statsbidrag utgår till
en konsulent på heltid i 21 län, medan återstående tre län får bidrag till
en halvtidsanställd konsulent.
På grundval av beräkningar som gjorts inom kollegiet föreslås därför
att anslaget höjs till 958 000 kr. varav 540 000 kr. utgör löner och sociala
avgifter vid fullt utbyggd organisation.
Departementschefen
För fullföljande av den år 1968 beslutade omorganisationen av det statliga
stödet till hemslöjden bör anslaget för främjande av hemslöjden ökas.
Med hänsyn till den förutsebara takten i genomförandet av den nya organisationen
finner jag det skäligt förorda en höjning av det statliga bidraget
med 225 000 kr. till 825 000 kr.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret 1970/
71 anvisa ett reservationsanslag av 825 000 kr.
B 4. Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindustrierna, m. m.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 maj 1968 tillkallades
särskilda sakkunniga för översyn av vissa frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna
(TEKO-utredningen). Utredningen har den 26 augusti
1969 avgett en delrapport »Förslag om upphandling, export och utbildning
på TEKO-området» (stencil I 1969: 6). Vidare har berörda branschorganisationer
inom glasindustrin i gemensam skrivelse den 20 oktober
1969 begärt att statliga åtgärder vidtas för att underlätta den påbörjade
strukturrationaliseringen inom den manuellt arbetande glasindustrin. Förslag
om bl. a. utbildningsstöd för dessa industrigrenar inom ramen av fleråriga
försöksprogram bör underställas årets riksdag i särskild proposition.
I avvaktan härpå bör anslag nu tas upp med preliminärt belopp. Likaså bör
ett försöksprogram för exportfrämjande åtgärder underställas årets riksdag
i särskild proposition. Efter förslag tidigare denna dag av chefen för
handelsdepartementet har anslag härför upptagits under tionde huvudtiteln
med preliminärt belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Utbildningsstöd
till textil- och konfektionsindustrierna, m. m.
beräkna ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 45
C. Bergsbruk
C 1. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 24 833 784
1969/70 Anslag .................. 6 700 000
1970/71 Förslag.................. 7 800 000
1 Anslagen Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar och Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 42 056 kr.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om landets geologiska beskaffenhet. I geologiska undersökningens
uppgifter ingår bl. a. att verkställa bergarts- och jordartskartering, att
uppsöka och undersöka förekomster av malmer och andra tekniskt användbara
mineral, bergarter och jordarter. Den skall också bedriva forskning av
såväl vetenskaplig som praktisk natur, med särskild uppmärksamhet på
frågor av betydelse för näringslivets utveckling och tillgodoseendet av samhälleliga
behov. Geologiska undersökningen har vidare att inom sitt verksamhetsområde
tillhandagå andra myndigheter med geologiska utredningar
och äger verkställa sådana utredningar även åt kommuner och enskilda.
Resultaten av verksamheten skall göras tillgängliga för allmänheten genom
kartor, uppsatser m. m.
Chef för geologiska undersökningen är en generaldirektör. Verket är försöksvis
organiserat på tre byråer och tre avdelningar. Dessa är allmänna
byrån, kartbyrån, malmbyrån, geofysiska avdelningen, kemiska avdelningen
och administrativa avdelningen. I avvaktan på resultatet av 1964 års geologiutredning
gäller provisorisk instruktion av den 3 december 1965 (nr
649).
Personal
Handläggande personal
Övrig personal.......
Anslag
Avlöningar
Sjukvård..
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
SGU Dep.chefen
38 |
+ 7 |
+ 2 |
||
70 |
+ 4 |
— |
||
108 |
+11 |
+ 2 |
||
4 035 000 |
+ |
874 000 |
+ |
507 000 |
15 000 |
+ |
7 000 |
+ |
2 000 |
46 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
SGU |
Dep.chefen |
||||
Reseersättningar ........... |
..... 68 000 |
+ |
58 000 |
+ |
35 000 |
Lokalkostnader............. |
..... 930 000 |
+ |
355 000 |
+ |
355 000 |
Expenser |
724 000 |
+ |
154 000 |
+ |
84 000 |
Därav engångsutgifter......... |
....... 150 000 |
— |
144 000 |
— |
144 000 |
Lönekostnadspålägg |
928 000 |
+ |
202 000 |
+ |
117 000 |
6 700 000 |
+ ] |
L 650 000 |
+ |
1 100 000 |
Geologiska undersökningen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 544 000 kr.
2. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1969: 58, SU 96, rskr 243) överfördes
sjöfartsverkets geomagnetiska verksamhet till geologiska undersökningen
från och med den 1 juli 1969. Med anledning härav bör kostnaderna för
1969/70 uppräknas ( + 405 000 kr.).
3. För ökade insatser behövs följande personalförstärkningar nämligen
en förste statsgeolog för geologiska besiktningar, en förste statsgeolog och
chef för mikropaleontologiska laboratoriet samt två andra tjänster inom
laboratoriet, en förste statsgeolog och chef för jordartslaboratoriet samt en
tekniker inom laboratoriet, en tekniker för att handha den växande samlingen
magasinerade bergartsprover, en statsgeofysiker och en geofysiker
för seismiska arbeten, en mineralog för analytisk verksamhet inom kemiska
avdelningen samt en expeditionsvakt ( + 462 000 kr.).
4. Medel erfordras för rese- och traktamentsersättningar samt sjukvårdskostnader
för ny personal ( + 31 000 kr.).
5. Medel begärs för ökade lokalkostnader (+ 30 000 kr.).
6. Medel avsedda för materielanskaffning vid geofysiska och kemiska avdelningarna
bör räknas upp för att motsvara det faktiska behovet (+ 50 000
kr.).
7. Sedan anslutning skett till dataterminalen vid Stockholms datamaskincentral
har möjlighet erhållits för en utvidgad verksamhet (+ 79 000 kr.).
8. Medel erfordras för intern verksutbildning av tekniker, extrageologer
och arbetare (+ 70 000 kr.).
9. För övrigt krävs ökade medel för anskaffning och vård av erforderlig
litteratur (+ 6 000 kr.) samt för fast registrering av de elektriska jordströmmarna
vid Enköpings observatorium (+ 10 000 kr.).
10. Av anslaget för budgetåret 1969/70 avser 150 000 kr. engångsutgifter
för flyttning. För budgetåret 1970/71 avser 6 000 kr. av begärda ökningar engångsutgifter
för inventarieköp (— 144 000 kr.).
11. Lönekostnadspålägg för nya tjänster (+ 107 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7,8 milj.
kr. Jag har därvid beräknat ett belopp av 121 000 kr. till arvodesanställning
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 47
av personal för seismiska undersökningar rörande bl. a. sand-, grus- och
grundvattentillgångar. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 7 800 000 kr.
C 2. Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m.
1968/69 Utgift...... 12 515 453 Reservation...... 614 643
1969/70 Anslag..... 2 650 000
1970/71 Förslag .... 3 200 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 12 906 kr.
Anslaget till kartarbeten avses täcka alla kostnader för framställning av
kartor samt därtill knutna forsknings-, utvecklings- och andra specialarbeten
med undantag för en del av den fasta personalens löner, andelen i geologiska
undersökningens centrala administration samt utgifter för apparatutrustning,
vilka kostnader bestrids från förvaltningskostnads- och utrustningsanslagen.
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||
SGU |
Dep.chefen |
||
Personal |
|||
Handläggande personal . ....... |
12 |
+ 7 |
|
Övrig personal . ............. |
34 |
+ 9 |
|
46 |
+ 16 |
1 |
1 Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Under verksamhetsåret 1968/69 har i serien kombinerade berg- och jordartskartblad
i skalan 1: 50 000 två blad färdigställts medan två blad är under
tryckning och tre är färdigrekognoserade. Fältarbeten pågår på tolv blad.
En länskarta över jordarter i skalan 1: 200 000 har utkommit av trycket
och på en annan fortsätter rekognoseringsarbetena.
För berggrundskartor i skalan 1: 50 000 har två blad nått reproduktionsstadiet,
rekognoseringen har slutförts beträffande två blad medan fältarbeten
pågår på tolv blad. Tryckning pågår av åtta malmgeologiska berggrundskartor
i samma skala och med tillhörande flygmagnetiska kartor. Ytterligare
tio blad är under renritning.
En berggrundskarta i skalan 1:100 000 över Stockholmsområdet har
tryckts och fältarbeten på tre länskartor i skalan 1: 200 000 pågår.
En mer detaljerad redogörelse för verksamhetsåret 1968/69 har lämnats i
skrivelse den 17 oktober 1969 till Kungl. Maj :t.
48 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
SGU Dep.chefen
1. |
Kartarbeten.................... |
1 905 000 |
+ |
935 000 |
+ 233 000 |
2. |
Forskning och utveckling........ |
160 000 |
+ |
150 000 |
— |
3. |
Specialarbeten.................. |
150 000 |
+ |
118 000 |
+ 9 000 |
4. |
Tryckning av malmgeologiska kar- |
||||
tor m. m....................... |
135 000 |
+ |
200 000 |
+ 200 000 |
|
5. |
Geofysiska arbeten.............. |
250 000 |
+ |
330 000 |
+ 108 000 |
6. |
Övrigt......................... |
50 000 |
+ |
38 000 |
— |
2 650 000 |
+ 1 |
771 000 |
+ 550 000 |
Geologiska undersökningen
Löne- och prisomräkning m. m. 141 000 kr.
1. Karteringen i Väst- och Sydsverige bör utbyggas successivt utöver nuvarande
produktionskapacitet så att luckorna i det geologiska kartverket
kan fyllas ( + 802 000 kr.).
2. För forsknings- och utvecklingsarbete beträffande kartproduktionen
erfordras 75 000 kr. För deltagande i ett internationellt forskningsprojekt
för studium av jordskorpans struktur och byggnad mot större djup erfordras
75 000 kr. ( + 150 000 kr.).
3. För framställning av kartbladsbeskrivningar och specialpublikationer
i tryckfärdigt skick erfordras 73 000 kr. för en redaktör. För vissa specialundersökningar
erfordras 45 000 kr. (-j- 118 000 kr.).
4. Med hänsyn till produktionsläget bör anslagsposten till tryckning av
malmgeologiska kartor m. m. återföras till beloppet 335 000 kr. för 1968/69
(+ 200 000 kr.).
5. En planmässig flygmagnetisk uppmätning och kartläggning i skala
1: 50 000 inom malmregioner och andra intressanta områden erfordrar ökade
resurser (-f- 322 000 kr.).
6. Medel erfordras för ökning av övriga utgifter i proportion till verksamhetens
utvidgning (+ 38 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 3 200 000 kr.
C 3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
1968/69 Utgift ...... 647 599 Reservation...... 333 165
1969/70 Anslag ...... 600 000
1970/71 Förslag ____ 700 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 49
Geologiska undersökningen
Anslaget bör för budgetåret 1970/71 höjas till 1 197 000 kr. Av beloppet
avser 200 000 kr. allmänna byrån, 123 000 kr. kartbyrån, 394 000 kr. malmbyrån,
150 000 kr. geofysiska avdelningen, 300 000 kr. kemiska avdelningen
och 30 000 kr. administrativa avdelningen.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp till 700 000 kr. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kr.
C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
1968/69 Utgift .... Ml 901 437 Reservation...... 607 512
1969/70 Anslag .... 14 800 000
1970/71 Förslag . .. 18 000 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1989/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 96 306 kr. Härav avser 51 117 kr. retroaktiva ersättningar på grund av
avtal träffat mellan Sveriges geologiska undersökning och Svenska Gruvindustriarbetarförbundet.
Anslaget avses täcka alla kostnader för geologiska undersökningens
malmprospektering samt därtill knutna utvecklings- och analysarbeten
in. m. Från anslaget bestrids även kostnaderna för ett brunns- och borrarkiv,
ett grundvattenobservationsnät samt oljegeologiska arbeten. Den
fasta personalens löner, andelen i undersökningens centrala administration
samt utgifter för utrustning bestrids från förvaltnings- och utrustningsanslagen.
Redogörelse för verksamhetsåret 1968/69 har lämnats i skrivelse den
17 oktober 1969 till Kungl. Maj :t.
Personal |
1969/70 |
Beräknad SGU |
ändring 1970/71 Dep.chefen |
Handläggande personal....... |
..... 41 |
+ |
26 |
Övrig personal ............. |
+ |
84 |
|
295 |
+ |
119 |
Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
1. |
Geologiska arbeten......... |
... 2 197 000 |
+ |
585 000 |
+ 148 000 |
2. |
Geofysiska arbeten.......... |
... 2 608 000 |
+ |
864 000 |
+ 309 000 |
3. |
Geokemisk prospektering..... |
422 000 |
+ |
494 000 |
+ 48 000 |
4. |
Diamantborrning........... |
+ |
435 000 |
+ 435 000 |
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
50 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
||||
SGU |
Dep. chefen |
||||
5. Tillfälliga transportleder........ |
127 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
6. Ersättningsanskaffning......... |
940 000 |
+ |
22 000 |
+ |
22 000 |
7. Flygmätningar................. |
777 000 |
+ |
43 000 |
+ |
43 000 |
8. Analyser...................... |
642 000 |
+ |
163 000 |
+ |
9 000 |
9. Forskning och utveckling....... |
307 000 |
+ |
255 000 |
+ |
5 000 |
10. Uranprospektering............. |
1 624 000 |
+ 3 708 000 |
+ 1 |
700 000 |
|
11 Rrnnns- och horrarkiv ........ |
617 000 |
+ |
264 000 |
+ |
34 000 |
12. Oljegeologiska arbeten.......... |
400 000 |
+ |
533 000 |
— |
|
13. Grundvattenobservationsnät..... |
367 000 |
+ |
64 000 |
+ |
10 000 |
14. Regionala grundvattenundersökn. |
— |
+ |
442 000 |
+ |
161 000 |
15. Grus- och sandundersökningar ... |
— |
+ |
459 000 |
+ |
175 000 |
16. Hydrogeologisk europakarta .... |
— |
+ |
98 000 |
+ |
98 000 |
17. Folkprospektering.............. |
— |
+ |
184 000 |
— |
|
18. Övrigt........................ |
78 000 |
— |
— |
||
14 800 000 |
+ 8 616 000 |
+ 3 200 000 |
Geologiska undersökningen
Löne- och prisomräkning m. m. 1 192 000 kr.
1. Prospekteringen efter legerings- och basmetaller bör intensifieras
( + 437 000 kr.).
2. För den föreslagna intensifieringen av prospekteringen efter legeringsoch
basmetaller krävs ett utökat antal geofysiska mätlag i fält. Vidare krävs
bättre resurser för tolkning av geofysiska kartor ( + 555 000 kr.).
3. Fn väsentlig utökning av den geokemiska fältprovtagningsorganisationen
krävs för ett bättre utnyttjande av metodiken för prospektering efter
legeringsmetaller. Medel krävs för en systematisk testning av biogeokemisk
prospekteringsmetodik (-(- 446 000 kr.).
8. Den föreslagna ökningen av den geokemiska prospekteringen kräver
ökade resurser för analysverksamhet ( + 154 000 kr.).
9. Utvecklingsarbetet med den inom geologiska undersökningen utarbetade
elektriska malmletningsmetoden RAMA bör påskyndas ( + 250 000 kr.).
10. Verksamheten för uranprospekteringen bör utbyggas väsentligt
(+ 3 604 000 kr.).
11. För en stark utbyggnad av verksamheten beträffande grundvattenfrågor
krävs en utökning av hydrogeologislc bearbetning vid brunns- och
borrarkivet (+ 230 000 kr.).
12. Medel bör anvisas för utökade stratigrafiska arbeten och en undersökning
av naturgasens förekomst på Öland och i Östergötland (+511 000
kr.).
13. För ökningen av verksamheten beträffande grundvattenfrågor krävs
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 51
utbyggnad av grundvattenobservationsnätet samt ökning av analysverksamheten
(+ 54 000 kr.).
14. Medel till undersökningar för upprättande av en länskarta över viktigare
grundvattentillgångar i Örebro län erfordras (+ 442 000 kr.).
15. Medel erfordras för en undersökning rörande sand- och grustäktverksamheten
i Öresund (+459 000 kr.).
16. Medel bör anvisas till arbeten på en första hydrogeologisk karta över
Sverige ingående i en internationell hydrogeologisk karta över Europa
(+ 98 000 kr.).
17. Medel bör anvisas för folkprospekteringen (+ 184 000 kr.).
Geologiska undersökningen har efter anslagsframställningen i skrivelse
den 10 oktober 1969 framlagt program för en intensifiering av prospekteringsverksamheten
i Övre Norrland. Programmet kostnadsberäknas till
2 milj. kr. och innefattar en utökning av dels den geokemiska prospekteringen
400 000 kr. dels blockletningen 200 000 kr. i övre Norrlands inland,
vidare en intensifierad undersökning av Ruotivares titanjärnmalm 400 000
kr. och en uppföljning av framkomna nyttiga mineral- och bergartsuppslag
500 000 kr. Härutöver föreslås att 500 000 kr. ställs till Kungl. Maj :ts disposition.
Kommerskollegium
Kommerskollegium har i skrivelse den 18 juni 1969 hemställt att Kungl.
Maj :t låter företa sådana undersökningar i första hand av Öresundsområdet,
att tillfredsställande underlag erhålls för beslut i tillståndsärenden
avseende sand- och grustäkt där.
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Norrbottens län har i skrivelse den 1 juli 1969 hemställt
att geologiska undersökningen snarast närmare undersöker järnmalmsförekomsten
i Ruotivare.
Yttranden
Havsresursutredningen har yttrat sig om geologiska undersökningens anslagsäskanden
i vad dessa avser grus- och sandundersökningar samt om
kommerskollegiets nyssnämnda hemställan. Utredningen har såsom sin
mening uttalat att det är av allra största betydelse att följdverkningarna av
sand- och grustäkter kan bedömas och kontrolleras tillfredsställande. Utredningen
understryker vidare vikten av att tillståndsgivande myndighet
har så god kunskap som möjligt om konsekvenserna av ett täkttillstånd
inom havsområdena. Utredningen anser det därför lämpligt att geologiska
undersökningen utför undersökningar av sand- och grusförekomster särskilt
inom Öresundsområdet i syfte att inom förslagsvis två år från det att
medel anvisas dels presentera en geologisk (sedimentologisk och geomor
-
52 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
fologisk) kartering och inventering av Öresunds botten och stränder och
dels i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut redovisa
en hydrografisk kartläggning av Öresunds vattenmassa inkluderande
bestämningar av vattnets transport av fasta partiklar.
Enligt havsresursutredningen bör geologiska undersökningen i samråd
med sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket, marinen, länsstyrelsen i Malmöhus län och
den sedan 1960 permanent verksamma svensk-danska Öresundsvattenkommittén
upprätta en plan över Öresundsområdet med angivande av var täktverksamhet
bäst kan bedrivas utan att väsentlig skada eller annan olägenhet
kan väntas uppkomma.
Havsresursutredningen anser slutligen att initiativ bör tas för att få till
stånd samordnade svensk-danska undersökningar inom Öresundsområdet.
Kommerskollegium, geologiska undersökningen och LKAB har avgivit yttranden
över länsstyrelsens i Norrbottens län nyssnämnda framställning.
Kollegiet finner sig inte kunna tillstyrka framställningen i den mån denna
avser en forcering av undersökningarna av Ruotivarefyndigheten utöver
den takt som SGU:s resurser för detta och andra malmobjekt normalt medger.
Geologiska undersökningen redogör för det pågående och planerade
undersökningsarbetet samt anför att geologiska undersökningen i görligaste
mån kommer att påskynda arbetena. LKAB anser att Ruotivarefyndigheten
är ett angeläget prospekteringsobjekt.
D epartem en tschefen
På grund av den omfattande utbyggnaden av atomkraft i världen under
de närmaste årtiondena förutses en kraftigt ökad efterfrågan på uran. Uranutvinningen
beräknas i framtiden dominera världens gruvindustri vid sidan
av utvinningen av järn och koppar. Enligt min mening är det därför
angeläget att en fortsatt utbyggnad sker av resurserna för uranprospekteringen.
Ekonomiska synpunkter och naturvårdssynpunkter liksom behovet av en
lämplig avvägning mellan dessa kräver ökad kunskap om våra berg- och
jordarter samt grundvattenförhållanden. Jag förordar därför att geologiska
undersökningen erhåller medel för att påbörja inventeringar av grundvattentillgångarna
i Örebro län samt sand- och grusförekomsterna på den
svenska kontinentalsockeln inom Öresundsområdet. Beträffande undersökningarna
inom Öresundsområdet bör de synpunkter beaktas som havsresursutredningen
anfört.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18
milj. kr. Geologiska undersökningen har möjlighet att göra sådana omdispositioner
som kan påkallas av det löpande arbetet. Jag förutsätter att
undersökningen i den mån detta bedöms lämpligt använder en del av tillgängliga
medel för s. k. folkprospektering. Jag förutsätter vidare att inom
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 53
ramen för anvisade medel en intensifierad undersökning av Ruotivares titanjärnmalm
kommer till stånd.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
18 000 000 kr.
C 5. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
1968/69 Utgift .................... 1588 799
1969/70 Anslag.................... 800 000
1970/71 Förslag ........ 800 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 526 kr.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal |
SGU |
Dep.chefen |
|
Handläggande personal......... |
8 |
—2 |
|
Övrig personal................. |
7 |
—1 |
|
15 |
—3 |
1 Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Anslag
Avlöningar till extra personal....... 400 000
Sjukvård m. m.................... 2 000
Reseersättningar................... 150 000
Lokalkostnader.................... 8 000
Expenser......................... 18 000
Utrustning....................... 10 000
Övriga utgifter.................... 120 000
Lönekostnadspålägg............... 92 000
800 000
Geologiska undersökningen
Av anslaget disponerar geologiska undersökningen sammanlagt högst ett
belopp som motsvarar 90 % av influtna inkomster. Dessa har av geologiska
undersökningen beräknats uppgå till ca 900 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
800 000 kr.
54 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
C 6. Bergsstaten
1968/69 Utgift1 .................... 2576 799
1969/70 Anslag.................... 773 000
1970/71 Förslag .................. 820 000
1 Anslagen Bergsstaten: Avlöningar och Bergsstaten: Omkostnader
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 5 526 kr.
Bergsstaten är den lokala statliga organisationen för ärenden rörande
bergshantering och därmed sammanhängande frågor. I arbetsuppgifterna ingår
bl. a. att handlägga ärenden rörande gruvrättigheters förvärv och försvar,
att anvisa områden i dagen för gruvarbete, att utöva teknisk inspektion
av gruvfyndigheter och att jämlikt arbetarskyddslagen inspektera gruvor,
bergrumsarbeten och stenbrott.
Bergsstaten är organiserad på fyra bergmästarämbeten, norra, östra, västra
och södra. Kommerskollegium är bergsöverstyrelse, men bergmästarna fungerar
i sin verksamhet som självständig myndighet.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Kollegiet Dep.chefen
Personal
Handläggande personal........ |
..... 7 |
— |
— |
||
Övrig personal............... |
..... 5 |
— |
— |
||
12 |
— |
— |
|||
A nslag |
|||||
Avlöningar.................. |
..... 550 400 |
+ |
32 000 |
+ |
32 000 |
Sjukvård.................... |
..... 1000 |
— |
— |
||
Reseersättningar.............. |
..... 43 000 |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
Lokalkostnader............... |
..... 34 700 |
— |
— |
||
Expenser.................... |
..... 17 300 |
+ |
5 000 |
+ |
5 000 |
Därav engångsutgifter .......... |
...... — |
+ |
3 000 |
+ |
3 000 |
Lönekostnadspålägg.......... |
..... 126 600 |
+ |
7 000 |
+ |
7 000 |
773 000 |
+ |
47 000 |
+ |
47 000 |
|
Kommerskollegium |
1. Löne- och prisomräkning m. m. 43 000 kr.
2. Medel erfordras för anskaffning av vissa tekniska hjälpmedel till norra
distriktet (+4 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Bergsstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 820 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 55
D. Energiförsörjning
D 1. Statens elektriska inspektion
1968/69 Utgift1 .................. 21 402 330
1969/70 Anslag .................. 2 216 000
1970/71 Förslag .................. 2 450 000
1 Anslagen Statens elektriska inspektion: Avlöningar och Statens elektriska inspektion: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70, men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 502 kr.
Elektriska inspektionen är den lokala statliga organisationen med uppgift
att utöva tillsyn över elektriska starkström sanläggningar och handlägga därmed
sammanhängande frågor. Inspektionen är organiserad på fem distrikt
med kontor i Hässleholm, Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå.
Kommerskollegium är chefsmyndighet.
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Personal |
Kollegiet |
Dep.chefen |
|
Handläggande personal............ |
22 |
— |
— |
Övrig personal.................... |
15 |
— |
— |
Anslag |
37 |
— |
— |
Avlöningar till tjänstemän.......... |
1 377 000 |
+ 79 000 |
+ 79 000 |
Avlöningar till tillfällig personal..... Lönekostnadspålägg a) beräknat belopp för befintlig orga- |
87 000 |
+ 8 000 |
+ 8 000 |
nisation....................... b) beräknad ändring till budgetåret |
337 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
1970/71 ...................... |
— |
— |
— |
Sjukvård ........................ |
5 000 |
— |
— |
Reseersättningar................... |
81 000 |
+ 73 000 |
+ 73 000 |
Därav utrikes tjänsteresor............ |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
|
Expenser......................... Lokalkostnader a) beräknat belopp för befintliga lo- |
100 000 |
+ 17 000 |
+ 7 000 |
kaler......................... b) beräknat belopp för ytterligare lo- |
230 000 |
+ 47 000 |
+ 47 000 |
kaler......................... |
— |
— |
— |
Uppbördsmedel |
2 217 000 |
+ 244 000 |
+ 234 000 |
Försäljning av ritningar ........... |
1 000 |
— |
— |
2 216 000 |
+ 244 000 |
+ 234 000 |
56 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Kommer skollegium
1. Löne- och prisomräkning m. in. 166 000 kr., varav för lönekostnadspålägg
och lokalhyror 67 000 kr.
2. Reseanslaget bör räknas upp från 81 000 kr. till 154 000 kr. (+ 73 000
kr.). Anslaget bör få användas även för utrikes resor.
3. För att genom ökad annonsering kunna besätta vakanta tjänster samt
för att ge personalen möjlighet till vidareutbildning föreslås expensposten
uppräknad med 10 000 kr.
D e partem en t sch ef en
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 kr.
D 2. Kostnader för vissa nämnder
1968/69 Utgift...................... 34 849
1969/70 Anslag..................... 43 000
1970/71 Förslag .................... 43 000
Under anslaget redovisas arvoden och expenser för statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.
Prisregleringsnämnden tar upp prisfrågor rörande strömleveranser som av
kommerskollegium överlämnas till nämnden. Krigsskyddsnämnden behandlar
bl. a. frågor rörande kraftanläggningars skydd mot brand- och bombskador
samt rörande skydd åt personal som är sysselsatt vid kraftanläggningar.
Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden
för kraftanläggningar beräknar kostnaderna för verksamheten till oförändrat
25 000 kr. resp. 18 000 kr.
Departem entschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1970/
71 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kr.
D 3. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering
1968/69 Utgift..... *8 731 882 Reservation..... 4 081 584
1969/70 Anslag---- 11 000 000
1970/71 Förslag ... 5 000 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70, men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 1 228 kr.
/
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 57
Enligt kungörelsen (1959:369) om statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning
kan kommerskollegium bevilja stöd till nyanläggning och upprustning
av elektriska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegarantier.
Av innevarande års anslag har 10,5 milj. kr. ställts till länsstyrelsernas
förfogande för att jämte outnyttjad behållning disponeras till utbetalning av
beviljade bidrag. Återstoden av anslaget får användas i samband med kollegiets
verksamhet på området. För budgetåret 1969/70 har kommerskollegium
bemyndigats bevilja upprustningsbidrag och bidrag för nyanläggning
med sammanlagt 3 milj. kr. Vidare får kommerskollegium bevilja statlig
garanti för lån till dessa ändamål med sammanlagt 10 milj. kr.
Kommerskollegium
Anslaget bör tas upp med 5 milj. kr., av vilka 4,6 milj. kr. behövs för att
fullfölja åtaganden med stöd av tidigare givna bemyndiganden. Återstoden
av anslaget bör användas till kollegiets verksamhet. Skall bidragsverksamheten
kunna fortgå i beräknad omfattning krävs dessutom att kollegiet får
bemyndigande att meddela beslut om bidrag för upprustning och nyanläggning
av elektriska distributionsnät på landsbygden med 10,6 milj. kr.
Vidare bör alltjämt ett belopp om 10 milj. kr. las upp för lånegarantier.
Departementschefen
Sedan riksdagen år 1958 (prop. 1958: 116, JoU 17, rskr 278) beslöt att
statliga bidrag skulle kunna utgå för upprustning och nyanläggning av
landsbygdens elnät har t. o. m. innevarande budgetår anslag anvisats med
sammanlagt 85 milj. kr. för främjande av landsbygdens elektrifiering. Medelsreservationen
under anslaget beräknas till ca 350 000 kr. den 30 juni
1970. För utbetalning av redan beviljade bidrag och för administrationskostnader
behövs ett anslag på 5 milj. kr.
Eldistributionsutredningen framlade i september 1968 sitt betänkande
»Eldistributionens rationalisering» (SOU 1968:39). Efter inhämtade remissyttranden
kompletteras f. n. utredningen i vissa avseenden, varför förslag
om organisationen m. m. av statens insatser på området inte kan föreläggas
årets riksdag. En fråga som statsmakterna i detta sammanhang har
att ta ställning till gäller riktlinjerna för att främja landsbygdens elektrifiering.
I avvaktan på kommande förslag bör verksamheten bedrivas som hittills.
Bemyndigande bör inhämtas att bevilja upprustningsbidrag och bidrag
för nyanläggningar med sammanlagt 3 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.,
b) medge att under budgetåret 1970/71 bidrag för upp -
58 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
rustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på
landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt
3 000 000 kr.,
c) medge att under budgetåret 1970/71 statlig garanti
för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som
berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av
10 000 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 59
E. Teknisk utveckling m. m.
Stöd åt teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
Under år 1968 genomfördes en omfattande reform av det statliga stödet till
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Styrelsen för teknisk
utveckling (STU) inrättades och började sin verksamhet den 1 juli 1968.
I styrelsens uppgifter ingår bl. a. att följa den tekniska utvecklingen, att
initiera samarbete och stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
samt att ge råd åt uppfinnare och förmedla forskningsresultat till
kommersiellt utnyttjande.
Styrelsen har i sin organisation särskilda enheter för administration, för
forsknings- och utvecklingsarbete samt svarar för medelsförvaltning och
personaladministration åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation
(SINFDOK).
Verksamheten leds av en verksstyrelse. Chef är en generaldirektör, som
också är verksstyrelsens ordförande.
Styrelsen har i sin organisation särskilda enheter för administration, för
utredning och information, för planering och samordning samt för rådgivning
och förmedling.
Personalstyrkan uppgår till cirka 60 personer. Flertalet av de anställda
är handläggare. Styrelsen anlitar också konsulter.
Prövningen av forskningsbidrag in. m. bygger på ett system med nämnder
som det ankommer på styrelsen att närmare utforma.
F. n. bedrivs verksamheten vid styrelsen försöksvis efter programbudgetprinciper.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 februari 1969
beslöt jag att styrelsen skulle utforma sin anslagsframställning för budgetåret
1970/71 i programtermer. I beslutet föreskrevs att följande programindelning
tills vidare skulle tillämpas.
1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
2. Utrednings- och planeringsverksamhet
3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
4. Drift av forskningsstationer
I beslutet angavs vidare att styrelsen tills vidare borde utgå från att anslagen
skulle vara följande.
1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
2. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning
3. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
Anslag 1 skulle vara reservationsanslag för finansiering av program 1—3,
nämligen
1. Finansiell! stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
60 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
2. Utrednings- och planeringsverksamhet
3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
Anslag 2 skulle vara reservationsanslag för finansiering av investeringar
i utrustning m. in.
Anslag 3 skulle vara förslagsanslag att tas upp med ett formellt belopp
på 1 000 kr. Under anslaget skulle redovisas kostnader och intäkter för program
4. Anslaget skulle inte få uppvisa någon nettobelastning vare sig under
loppet eller vid slutet av budgetåret.
Styrelsen har i enlighet med nämnda beslut redovisat sin anslagsframställning
i programtermer. Jag anser att även redovisningen till riksdagen
bör ske på detta sätt.
Vid beredningen av styrelsens för teknisk utveckling program- och anslagskonstruktion
har det visat sig lämpligt att för budgetåret 1970/71
frångå den tidigare beslutade indelningen i anslag. Sålunda bör införandet
av ett särskilt utrustningsanslag anstå till budgetåret 1971/72.
Styrelsen redovisar följande översikt av programmens kostnader och finansiering
(Enhet milj. kr.). I
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
Riks- |
Förslag |
|||
Anvisat |
Utfall |
stat |
||
STU: Teknisk forskning och utveckling (reserva- |
||||
tionsanslag) |
||||
Program 1. Finansiellt stöd till teknisk FoU....... |
77,5 |
73,8 |
102,460 |
134,800 |
Program 2. Utrednings- och planeringsverksamhet.. |
0,6 |
0,6 |
1,223 |
1,570 |
Program 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet |
2,2 |
2,2 |
3,142 |
4,130 |
Summa kostnader.............................. |
80,3 |
76,6 |
106,825 |
140,500 |
Avgår komplementkostnader.................... |
7,9 |
7,5 |
0 |
0 |
Avgår Malmfonds- och lånemedel................ |
19,5 |
19,5 |
30,491 |
3,333 |
Avgår intäkter................................. |
0 |
0 |
3,000 |
3,000 |
Avgår reservation.............................. |
0 |
0 |
3,334 |
0 |
Summa anslag El............................. |
52,9 |
49,6 |
70,000 |
134,167 |
STU: Utrustning (reservationsanslag)............. |
0 |
0 |
0 |
18,000 |
STU: Drift av forskningsstationer (förslagsanslag) |
||||
Program 4. Drift av forskningsstationer........... |
0,3 |
0,3 |
0 |
0,001 |
Summa kostnader.............................. |
0,3 |
0,3 |
0 |
0,001 |
Avgår intäkter under anslaget................... |
0 |
0 |
0 |
0 |
Summa anslag E 3............................. |
0,3 |
0,3 |
0 |
0,001 |
Summa anslag E 1—E 3........................ |
53,2 |
49,9 |
70,000 |
152,168 |
I sammanställningen har inräknats jämväl Malmfonds- och lånemedel
(»Informedel») i den utsträckning dessa kan disponeras (har disponerats)
enligt föreliggande riksdagsbeslut för att sammanställningen under E 1 skall
bli fullständig i vad avser kostnaderna för program 1. Vid beräkning av
samma anslag under E 1 har nämnda Malmfonds- och lånemedel därefter
fråndragits. Fördelningen av kostnadsutfallet på program 1, 2 och 3 för
budgetåret 1968/69 har måst göras relativt schablonmässigt, då annan programindelning
använts för detta budgetår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 61
E 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 30 373 kr.
2 Anslaget Styrelsen för teknisk utveckling.
3 Från anslaget lämnas bidrag till program 1—3 (inkl. utrustning).
Styrelsen för teknisk utveckling
Program 1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
Stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet kan lämnas i
form av anslag med eller utan villkorlig återbetalningsskyldighet, lån eller
avtalsbundna fleråriga bidrag till kollektiva tekniska forskningsprogram.
Programmet innefattar grundläggande forskning, inriktad på tekniska
tillämpningar och motiverad av behov inom olika teknikområden, allt i den
mån verksamheten är eller kan bedömas bli av betydelse för samhälle och
näringsliv.
I programmet ingår även den av styrelsen stödda eller bedrivna informations-
och dokumentationsverksamheten samt med teknisk forskning
och utveckling förbunden internationell kontaktverksamhet.
Verksamheten innefattar stöd till projekt efter ansökan från forskare,
institutioner eller företag, och stöd till projekt, som initieras genom styrelsen
och dess nämnder.
Stöd till teknisk forskning kan lämnas i form av anslag till sådana
forskningsprojekt, som kan bedömas lämna värdefulla bidrag till den tekniska
utvecklingen. Bedömningen av projekten och av deras inbördes prioritering
måste ske mot bakgrund såväl av projektens tekniskt-vetenskapliga
kvalitet och genomförbarhet, som av deras möjligheter att leda till resultat
som kan tillgodose angelägna behov inom samhälle och näringsliv.
Flerårigt avtalsbundet stöd kan lämnas till kollektivt finansierade industriforskningsprogram.
Avtal om sådant stöd ingås mellan styrelsen och
företrädare för vederbörande industribransch eller grupp av företag med gemensamt
intresse av teknisk-industriell forskning och utveckling. Flerårigt
stöd kan även lämnas institutioner och forskargrupper med anknytning till
de tekniska högskolorna och med omfattande men kortsiktigt finansierad
verksamhet. Styrelsen har att initiera och driva förhandlingar samt med förbehåll
för Kungl. Maj :ts godkännande träffa avtal rörande kollektiv teknisk
forskning i skilda former, att utse statens representanter i styrelserna för de
kollektiva forskningsorganisationerna samt att följa verksamheten och vidta
härav betingade åtgärder.
Programmet innefattar främjande av tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
med omedelbar industriell anknytning genom bidrag ur Stif
-
1968/69 Utgift
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
M9 600 000
270 000 000
395 000 000
62 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
telsen Malmfondens egendom, vilken förvaltas av styrelsen. Ekonomiskt
stöd skall normalt vara förbundet med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Programmet omfattar vidare stöd till industriellt utvecklingsarbete i form
av lån med utnyttjande av det tidigare institutets för nyttiggörande av forskningsresultat
(INFOR) tillgångar, vilka överförts till styrelsen.
I verksamheten ingår att följa det av styrelsen stödda forsknings- och utvecklingsarbetet
och vid behov ge råd och stöd i avseende på resultatens utnyttjande.
I verksamheten ingår vidare fortlöpande bevakning av forskningsprojekten
och av utnyttjande av deras resultat.
Programmet uppdelas i vetenskaps- och teknikområden.
Program 2. Utrednings- och planeringsverksamhet
Ett av de väsentligaste motiven för att inrätta styrelsen för teknisk utveckling
var de ökade behoven av långsiktig planering av inriktningen och utformningen
av det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Till programmet hänförs således långsiktig planering men även prognosverksamhet
och sådan utredningsverksamhet, som avser styrelsens allmänna
inriktning inom hela verksamhetsområdet samt allmänna grunder och
metoder för bedömning av verksamhetens effektivitet och lönsamhet.
För styrelsens verksamhet erfordras rullande långsiktsplaner, vilka innefattar
målsättnings- och värderingsgrunder. Som underlag härför skall långsiktiga
utvecklingstendenser inom vetenskap och teknik bevakas och behov
av forsknings- och utvecklingsinsatser inom angelägna områden studeras.
Likaså skall resultaten av styrelsens insatser bevakas och utvärderas. Resultaten
av verksamheten, särskilt vad avser tekniska utvecklingsprognoser, behovsstudier
och planerings- och värderingsmetoder, beräknas bli av värde
för planeringsändamål även utanför styrelsen.
Någon underindelning av programmet har det tills vidare ej ansetts lämpligt
att göra.
Program 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
Rådgivnings- och förmedlingsverksamheten innefattar service åt uppfinnare
i form av upplysnings- och rådgivningsverksamhet jämte ekonomiskt
stöd genom bidrag, tills vidare även med Malmfondsmedel, kontaktverksamhet
mellan näringsliv och universitet, högskolor, forskningsinstitut m. in.,
förmedling av forskningsresultat och forskningsuppdrag samt utredningar
beträffande behov av och möjligheter att inrätta forskningsstationer och
framställningar om projektering och inrättande av sådana stationer.
Programmet uppdelas i delprogram.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 63
Forsknings- och utvecklingsinsatser måste i hög grad betraktas som produktivitetsökande
investeringar. De statliga insatserna på området kan också,
vilket är lika betydelsefullt, bidra till en inriktning efter utvecklingslinjer,
som är av värde för individens miljö och levnadsförhållanden.
En anledning till restriktivitet när det gäller bidrag till forskning och utveckling
kan vara de betydande svårigheter, som föreligger att i kvantitativa
termer definiera insatsbehov respektive insatsernas lönsamhet på kort sikt.
I själva verket brottas såväl myndigheter som företag världen runt med
detta problem utan att någon definitiv lösning nåtts. Det kan dock konstateras
att hela vår nuvarande tekniska utvecklingsnivå är baserad på forsknings-
och utvecklingsinsatser och att den snabbaste tekniska utvecklingen
sker i länder respektive inom teknikområden med relativt hög sådan insats.
Det ligger i sakens natur att forsknings- och utvecklingsverksamheten i
stor utsträckning måste bedömas med hjälp av allmänna resonemang och
värderingar. Forskning och utveckling innebär ett nyskapande, där det av
principiella skäl är omöjligt att från början närmare definiera resultatet av
insatserna respektive den närmare omfattning av insatserna (resurser och
tidsutdräkt) för alt nå ett visst önskat resultat. Det är endast möjligt att
göra sådana definitioner preciserade när lösningen på problemen är så närliggande
att någon större forskningsinsats inte behövs. För utvecklingsarbete
inom ett visst område, där omfattande erfarenhet inom området eller
från närliggande områden med likartade problemställningar finns, kan insatsbehovet
för att lösa ett föreliggande problem beräknas relativt väl. Detta
gäller också tillämpad forskning, som ligger utvecklingsarbetet nära. Ju större
omfattningen av de mera grundläggande delarna av forskningsverksamheten
är, desto större blir givetvis svårigheterna att uppskatta insatsbehovet
— liksom vid mera sammansatta eller komplicerade utvecklingsarbeten finns
där en klar tendens till underskattning av detta behov.
Sverige börjar få relativt god tillgång till kompetent personal på många
forsknings- och utvecklingsområden. Tillräckliga ekonomiska resurser saknas
emellertid för att man skall få tillfredsställande utrustning och kvalificerade
hjälpkrafter. Detta medför i sin tur slöseri med dyrbar arbetskraft
och en stor risk för eftersläpning i förhållande till den internationella forskningen
på området. Former för och incitament till en smidig samverkan mellan
specialister från olika områden saknas också i många fall.
När kostnaden för forskning och utveckling inom olika områden skall
bedömas måste man också ha i minnet att kraven på kringresurser varierar
mellan teknikområdena.
Givetvis kommer inte alla forsknings- och utvecklingsresultat att tas fram
inom landet — en huvudpart av det vetenskapliga och tekniska kunnandet
som utnyttjas här kommer utifrån. Men man måste i landet ha forskning
på en sådan nivå att man kan tillämpa och komplettera det som kommer
utifrån — och tillföra en del idéer själv. Detta gäller inte minst inom till
-
64 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
lämpad forskning och utveckling där tidsfaktorn gör att man inte kan vänta
på kompletta underlag — då finns de konkurrerande produkterna färdiga
samtidigt som man i Sverige börjar att förbereda uppbyggandet av produktionen.
Av stor vikt är emellertid också att kraftiga åtgärder vidtas för att
främja internationell samverkan beträffande forskning och utveckling och
styrelsen vill särskilt peka på intresset för och utvidgningen av det nordiska
samarbetet.
Behoven av medel för tekniska forskningsprojekt och industriell utveckling
är stora. För budgetåret 1968/69 mottog styrelsen och Malmfonden ansökningar
till ett sammanlagt belopp om ca 190 milj. kr.
För teknisk forskning och utveckling begär styrelsen 134 167 000 kr. Styrelsen
föreslår vidare att sex extra tjänster i högre lönegrad än B 5 inrättas.
Styrelsen har för budgetåren 1968/69 och 1969/70 tvingats avslå i och för
sig väl motiverade ansökningar om anslag för utrustning med hänsyn till att
medelsramarna inte kunnat rymma alltför stora engångskostnader. För utrustning
begär styrelsen 18 milj. kr.
D e partem en t s chef en
Styrelsen för teknisk utveckling redovisar behov av ökat stöd i olika former
till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Jag delar styrelsens
uppfattning om önskvärdheten av en ökad statlig insats inom flera
av styrelsens verksamhetsgrenar och jag avser att förorda en viss höjning
av anslagen.
Styrelsen bör även fortsättningsvis koncentrera sitt finansiella stöd till
teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet inom områden där ett statligt
bidrag är särskilt angeläget och kan väntas få en påtaglig effekt. Sådana
prioriterade områden har jag angivit senast i prop. 1969: 1 bil. 15 s. 43 och
därvid särskilt understrukit vikten av att styrelsen medverkar inom sådan
verksamhet för vilken samhället ansvarar. Styrelsen bör även medverka i
olika myndigheters ansträngningar att förbättra den enskilda människans
miljö och levnadsförhållanden genom nya tekniska produkter och system
m. in. Styrelsen redovisar ett mångsidigt program inom olika sociala teknologier
men framhåller svårigheterna att snabbt föra ut tekniska landvinningar
till praktisk användning hos olika huvudmän. Dessa frågor är föremål
för särskilda överväganden.
Jag delar vidare styrelsens uppfattning om behovet av en välplanerad insats
för att främja den industriella utvecklingen. Särskilt angelägen är en
fördjupad analys av behovet av forsknings- och utvecklingsarbete inom skilda
teknikområden och industribranscher. Uppmärksamheten bör fästas på
områden där behov av statliga åtgärder aktualiserats i andra sammanhang.
Bland dessa märks textil- och varvsindustrin liksom den elektroniska industrin.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 65
Det internationella samarbetet får en alltmer ökad betydelse. I samband
med överläggningarna om ett vidgat ekonomiskt samarbete i Norden har
behovet av ett förstärkt tekniskt-vetenskapligt samarbete betonats. Sverige
bär vidare accepterat en inbjudan från EEC:s medlemsländer att delta i ett
teknologiskt samarbete. För beredandet av den svenska medverkan i dessa
och andra internationella samarbetsprogram har styrelsen en central uppgift.
För vissa större projekt har styrelsen ett särskilt behov av att kunna göra
fleråriga åtaganden. Detta gäller speciellt i tre fall, nämligen vid avtalsbundet
stöd till kollektiv forskning, vid finansieringen av vissa större forskningsprogram
samt vid stöd till industriellt utvecklingsarbete. För samtliga
dessa behov är det angeläget att styrelsens hittillsvarande möjligheter
till långsiktiga åtaganden förstärks.
Kungl. Maj :t har sedan budgetåret 1968/69 inhämtat riksdagens bemyndigande
att inom en för en femårsperiod närmare angiven ram godkänna
avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning m. in. (prop. 1968: 68 s. 37,
SU 131, rskr 304). Stödformen har enligt min mening betydande forskningsstimulerande
verkan. Styrelsen har anmält ökade anspråk på statligt stöd
i denna form. Den del av anslaget till styrelsen som disponeras för sådant
avtalsbundet långsiktigt stöd bör enligt min mening ökas.
Ett sådant flerårigt stöd skulle enligt min mening kunna medverka till
ett effektivare genomförande av vissa större forskningsprogram. Härvid
har jag bl. a. beaktat behovet av att skapa en fastare grund för långsiktiga
forskningsprojekt vid AB Atomenergi vilka inte har direkt samband med
det industriella reaktor- och bränsleprogrammet. Till denna fråga återkommer
jag senare.
Flerårigt stöd till industriellt utvecklingsarbete har hittills lämnats genom
medel från Malmfonden. Malmfondsmedlen har haft en väsentlig betydelse
för den tekniska och industriella utvecklingen. I samband med att förvaltningsbolaget
övertagit det omedelbara ägareansvaret för LKAB bör denna
del av bolagets utdelade vinstmedel i fortsättningen tillfalla förvaltningsbolaget.
Medel för stöd till industriellt utvecklingsarbete bör i stället
inräknas i förevarande anslag. Staten bör genom styrelsen för teknisk utveckling
den 1 juli 1970 överta Malmfondens tillgångar. Stiftelsen Malmfonden
för forsknings- och utvecklingsarbete bör i samband därmed upphöra
med sin verksamhet.
Fonden har årligen tillförts 10 milj. kr. från LKAB:s vinstmedel (prop.
1966:21, SU 32, rskr 97). Genom beslut av 1969 års riksdag tidigarelades
1970 års avsättning, som styrelsen för teknisk utveckling till huvuddelen
kunnat disponera redan innevarande budgetår. De ytterligare medel, 3,3
milj. kr., som med stöd av riksdagens nämnda beslut skulle ha tillförts
Malmfonden bör i enlighet med vad jag nyss nämnt beträffande styrelsens
övertagande av Malmfondens uppgifter i stället tillföras styrelsen för teknisk
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
66 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
utveckling. Det är angeläget att styrelsen även fortsättningsvis får möjlighet
att lämna flerårigt stöd till industriella utvecklingsprojekt på samma
sätt som de tidigare besluten om medelsavsättning till Malmfonden gjort
möjligt.
Styrelsen har övertagit de uppgifter som tidigare vilade på institutet för
nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR) (prop. 1968:68, s. 36). Jag
föreslår att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att till förevarande
anslag få överföra eventuellt kvarvarande medel på investeringsanslaget
Institutet för nyttiggörande av forskningsresnltat, INFOR, under Fonden
för låneunderstöd. Räntor och återbetalningar, som hänför sig till dessa
medel, bör fortsättningsvis tillföras styrelsen för teknisk utveckling.
Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna dels
avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning, dels beslut om flerårigt stöd
till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som — inberäknat
löpande avtal eller beslut — innebär åtaganden om högst 55 milj. kr. under
vart och ett av budgetåren 1970/71—1974/75.
Av medel som anvisas till styrelsens program Finansiellt stöd till teknisk
forsknings- och utvecklingsverksamhet bör lån eller bidrag kunna lämnas
med eller utan krav på återbetalningsskyldighet. Lån bör lämnas enligt de
regler som gäller för styrelsens lånemedel (prop. 1968: 68 s. 36). Räntor
och återbetalningar på sålunda lämnade lån och bidrag bör styrelsen redovisa
under anslaget.
För Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
beräknar jag 90 166 000 kr.
En kvalificerad långsiktig planering av det statliga stödet till teknisk
forskning och industriell utveckling är en förutsättning för ett effektivt utnyttjande
av de medel som anslås till utrednings- och planeringsverksamheten.
Vissa angelägna uppgifter som bör lösas inom programmet har jag
berört tidigare.
Inom programmet bör styrelsen kunna lämna stöd till definierade projekt
avseende en mera inträngande framtidsbedömning på olika teknologiska
områden. Jag förutsätter därvid att styrelsen i stor utsträckning anlitar
befintliga resurser och anknyter till den verksamhet som byggts upp i andra
länder.
Styrelsens informations- och dokumentationsverksamhet inklusive stödet
till SINFDOK får inrymmas i detta program.
För utrednings- och planeringsverksamhet beräknar jag 1 420 000 kr.
Beträffande rådgivnings- och förmedlingsverksamhet ansluter jag mig
till styrelsens förslag till inriktning av verksamheten inom programmet.
De uppfinnarstipendier som styrelsen försöksvis utdelat under innevarande
budgetår har kompletterat de tillgängliga instrumenten för stöd till teknisk
forskning och industriell utveckling och bör utgå även i fortsättningen.
För rådgivnings- och förmedlingsverksamhet beräknar jag 3 414 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 67
Jag har tidigare redogjort för den indelning i program för styrelsens verksamhet
som jag angivit med Kungl. Maj :ts bemyndigande. Samtidigt angav
jag de anslag varifrån programmen skulle finansieras. Jag anförde då att
införandet av ett särskilt utrustningsanslag bör få anstå. Utrustning för tekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete bör anskaffas inom programmet för
finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet och finansieras
med det för detta program avsedda anslaget. Styrelsen bör emellertid
särskilt pröva möjligheterna att öka utnyttjandet av redan befintlig utrustning.
Jag beräknar medel för viss personalförstärkning vid styrelsen för planering
och samordning, utredning och information samt för administrativa
göromål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 95 000 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1970/71
godkänna avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete m. m. som inberäknat
löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst
55 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71—
1974/75,
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att överföra eventuellt kvarvarande
medel den 30 juni 1970 på investeringsanslaget Institutet
för nyttiggörande av forskningsresultat. INFOR till
reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling,
d) besluta att Stiftelsen Malmfonden för forsknings- och
utvecklingsarbete skall upphöra med sin verksamhet vid utgången
av juni 1970 och att staten genom styrelsen för teknisk
utveckling skall den 1 juli 1970 överta dess tillgångar.
E 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
1970/71 Nytt anslag (förslag) ........ 1 000
Från anslaget finansieras program 4 som avser drift och förvaltning av
forskningsstationer.
Styrelsen för teknisk utveckling
Programmet avser för budgetåret 1970/71 endast forskningsstationen i
Stockholm, för vilken driften handhas av en särskild stiftelse.
Kungl. Maj :t har den 11 april 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i
68
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
samråd med styrelsen för teknisk utveckling upprätta och till Kungl. Maj :t
inkomma med förslag till byggnadsprogram för en nybyggnad med ca
4 000 in2 programyta för en forskningsstation i Göteborg.
Departementschefen
Styrelsen har uppskattat att övergången till den nya anslagstekniken för
uppdragsverksamheten kräver ett belopp av 200 000 kr. för att tillgodose
tillfälliga behov av likvida medel. Chefen för finansdepartementet har tidigare
denna dag vid anmälan av finansplanens särskilda frågor föreslagit
Kungl. Maj :t att hemställa om en rörlig kredit för vissa programbudgetmyndiglieter.
Jag kommer senare att föreslå Kungl. Maj :t att meddela närmare
bestämmelser om styrelsens utnyttjande av denna kredit.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Stprelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
Verksamheten vid statens provningsanstalt
Statens provningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild
provningar och undersökningar av material och konstruktioner och därmed
förenad verksamhet. I den mån anstaltens utrustning och förhållanden i
övrigt medger det görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten
bedriver även teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde
och ställer personal till förfogande för nationellt och internationellt
standardiseringsarbete in. m.
Provningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör.
Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar med sammanlagt
tolv laboratorier, en centralverkstad och ett kansli. Huvuddelen av
verksamheten är förlagd till Stockholm men det finns ett fleital filialei på
andra orter.
Antalet anställda den 1 juli 1969 var 218, varav mer än en tredjedel hade
ingenjörsutbildning. Härtill kommer 24 personer med timarvode.
Fr. o. in. budgetåret 1966/67 bedrivs verksamheten vid anstalten försöksvis
efter programbudgetprinciper. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 14 februari 1969 beslöt jag att provningsanstalten skulle lämna
in sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 i programtermer. I beslutet
föreskrevs att följande programindelning tills vidare skulle tillämpas.
1. Uppdragsverksamhet
2. Egen forskning
3. Myndighetsuppgifter
I beslutet angavs vidare att provningsanstalten tills vidare borde utgå från
att anslagen skulle vara följande
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 15: Industridepartementet 69
1. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
2. Statens provningsanstalt: Utrustning
3. Bidrag till statens provningsanstalt
Anslag 1 skulle vara förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp
på 1 000 kr. Under anslaget skulle redovisas kostnader och intäkter för program
1. Häri skulle ingå även uppdragsforskning dvs. sådan forskning soin
finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Anslaget skulle
inte få uppvisa någon nettobelastning, vare sig under loppet eller vid slutet
av budgetåret. Som inkomst under anslaget skulle redovisas dels uppburna
avgifter, dels i mån av behov ianspråktagna medel från bidragsanslaget. Belopp
som svarar mot komplementkostnader skulle levereras in till särskild
inkomsttitel på riksstaten.
Anslag 2 skulle vara reservationsanslag som skall finansiera anstaltens
investeringar i utrustning m. m.
Anslag 3 skulle vara reservationsanslag som i första band skall finansiera
programmen 2 och 3. Från detta anslag skulle också medel kunna överföras
till program 1 om kostnaderna för denna verksamhet överstiger intäkterna.
Anslaget skulle uppdelas i följande delposter.
a. Bidrag till uppdragsverksamhet
b. Bidrag till forskning
c. Bidrag till myndighetsverksamhet
Provningsanstalten har ifrågasatt vissa närmare angivna ändringar i principerna
för kostnadsredovisning och anslagsgivning.
Anstalten har i enlighet med nämnda beslut redovisat sina anslagsbehov i
programtermer. Jag anser att även redovisningen till riksdagen bör ske på
detta sätt. Någon ändring i principerna för kostnadsredovisning och anslagsgivning
anser jag inte böra göras.
E 3. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
1970/71 Förslag ..................... 1 000
Uppdragsverksamheten omfattar undersökningar av material, konstruktioner
och produkter, mättekniska undersökningar, kalibreringar, tillverkni
ngskontroller, analyser etc. som beställs av utomstående. Resultat av undersökningarna
sammanfattas i intyg, typgodkännanden eller andra skriftliga
utlåtanden. Kostnaderna för undersökningarna debiteras uppdragsgivaren
enligt taxa som fastställs av provningsanstalten i samråd med riksrevisionsverket.
Till uppdragsverksamheten räknas också de delar av egna forskningsarbeten
som finansieras med bidrag från forskningsråd, fonder och andra
institutioner.
70 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Statens provningsanstalt |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Utfall |
Beräknat |
Beräknar anstalten |
|
Program 1: Uppdragsverksamhet Intäkter .................... |
......... 7 805 000 |
9 285 000 |
9 535 000 |
Särkostnader................ |
......... -6 751 000 |
-8 056 000 |
-8 253 000 |
Täckningsbidrag............. |
......... 1054 000 |
1229 000 |
1 282 000 |
Schabloniserade samkostnader . |
......... -3 084 000 |
-3 221 000 |
-3 305 000 |
Resultat -2 030 000 |
-1 992 000 |
-2 023 000 |
De totala intäkterna vid provningsanstalten budgetåret 1969/70 beräknas
uppgå till 9 290 000 kr., varav 8 130 000 kr. utgör intäkter från uppdrag.
Detta innebär en ökning med ca 1 milj. kr. jämfört med 1968/69. Ökningen
är till största delen en följd av den taxehöjning som styrelsen beslutat
fr. o. m. den 1 juli 1969. Den reella ökningen av uppdragsverksamheten
har uppskattats till 4 %.
För 1970/71 har på samma sätt intäktsökningen uppskattats till 8 %,
vilket skulle ge en intäktssumma på drygt 8,8 milj. kr. Verksamheten vid
filialen i Lund kommer sannolikt att gå med viss förlust.
Resurserna för brandprovning behöver förstärkas. Det nuvarande brandlaboratoriet
fyller inte längre de krav som rimligen kan ställas.
Anstalten är trångbodd och lokalfrågorna kräver en snar lösning.
Departementschefen
Uppdragsverksamheten vid statens provningsanstalt expanderade starkt
efter omorganisationen år 1961. Mellan budgetåren 1961/62 och 1966/67
ökade uppdragsvolymen med i genomsnitt 15 % per år. Under samma period
steg årsintäkterna från 2,94 milj. kr. till 6,28 milj. kr. Anstalten kunde
samtidigt tillmötesgå ökade krav på noggrannhet och tillförlitlighet i mätningar
och undersökningar.
På grund av vikande konjunkturer blev expansionstakten väsentligt lägre
under budgetåret 1967/68 för att åter öka under 1968/69. I sin långtidsprognos
räknar anstalten med att uppdragsintäkterna budgetåret 1974/75
skall uppgå till ca 10 milj. kr.
Som framgått av tidigare redovisning beräknar anstalten ett underskott
i uppdragsverksamheten av 1 992 000 kr. för budgetåret 1969/70. Detta underskott
beräknas öka något budgetåret 1970/71. Jag finner det angeläget
att denna utveckling bryts. Anstalten bör därför snarast vidta åtgärder för
att omdisponera tillgängliga resurser från verksamheter med låg kostnadstäckning
till ekonomiskt bärkraftiga områden. En rättvisande fördelning av
kostnaderna för verksamheten på resp. uppdragsgivare bör eftersträvas.
Provningsanstalten har uppskattat att övergången till den nya anslagstek -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 71
niken för uppdragsverksamheten kräver ett belopp av 1 milj. kr. för att tillgodose
tillfälliga behov av likvida medel.
Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag vid anmälan av
finansplanens särskilda frågor föreslagit Kungl. Maj :t att hemställa om en
rörlig kredit för vissa programbudgetmyndigheter. Jag kommer senare att
föreslå Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om provningsanstaltens
utnyttjande av denna kredit.
Jag vill vidare erinra om att provningsanstalten skall inleverera ersättning
motsvarande komplementskostnader (avskrivningar och förräntning
på utrustning) till den nya inkomsttitel för detta ändamål som chefen för
finansdepartementet tidigare denna dag föreslagit.
Byggnadsstyrelsen har den 14 november 1969 erhållit i uppdrag att i
samråd med provningsanstalten och AB Atomenergi utarbeta förslag till
ett byggnadsprogram för anstaltens nya brandlaboratorium vid forskningsstationen
i Studsvik.
Förslag om en framtida förläggning av provningsanstaltens övriga anläggningar
in. m. till Studsvik har nyligen framlagts av delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet och 1969 års utredning för samordnad
forskning. Förslaget remissbehandlas f. n.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.
E 4. Bidrag till statens provningsanstalt
1970/71 Förslag.................. 4 900 000
Statens provningsanstalt
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Program 2: Egen forskning |
Utfall |
Beräknat |
Beräknar anstalten |
Särkostnader..................... |
..... 719 000 |
768 000 |
1 512 000 |
Schabloniserade samkostnader...... |
..... 504 000 |
777 000 |
803 000 |
Kostnader totalt................. |
..... 1 223 000 |
1 545 000 |
2 315 000 |
Program 3: Myndighetsuppgifter |
|||
Intäkter......................... |
..... 4 000 |
5 000 |
5 000 |
Särkostnader..................... |
..... 1 066 000 |
929 000 |
963 000 |
Schabloniserade samkostnader...... |
..... 584 000 |
484 000 |
498 000 |
Nettokostnader totalt............. |
..... 1 646 000 |
1 408 000 |
1 456 000 |
Anstaltens resurser för forskningsarbeten i egen regi bör successivt byggas
ut så att de under budgetåret 1975/76 tillsammans med övrig egenverk
-
72 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
samhet (myndighetsuppgifter) uppgår till ca 50 % av den totala verksamheten.
En del av de anslag som nu kanaliseras via forskningsråden bör gå direkt
till anstalten. Denna överflyttning föreslås uppgå till 500 000 kr. för budgetåret
1970/71 varvid det totala anslagsbehovet blir 5 807 000 kr.
Departementschefen
En fortgående forsknings- och utvecklingsverksamhet är nödvändig för
att statens provningsanstalt skall kunna motsvara de krav på avancerad
provningsmetodik som bl. a. den produktionstekniska utvecklingen ställer.
1969 års utredning för samordnad forskning väntas avge förslag beträffande
de organisatoriska formerna för en samordnad verksamhet vid vissa
forskningsinstitutioner, bl. a. provningsanstalten. Med hänsyn till att utredningsarbetet
pågår är jag inte beredd att ta ställning till provningsanstaltens
förslag om den framtida inriktningen och omfattningen av forskningsarbetet
in. m. vid anstalten.
För anstaltens egen forskningsverksamhet bör emellertid tills vidare gälla
att den i första hand skall syfta till att öka anstaltens kompetens att på
uppdrag av myndighet eller enskild utföra provningar och undersökningar
av material och konstruktioner och därmed förenad verksamhet.
För att upprätthålla forskning inom områden där anstalten inte räknar
med att få återbäring genom betalda uppdrag bör starka samhällsekonomiska
skäl föreligga. I likhet med vad jag tidigare anfört under programmet
Uppdragsverksamhet kan det även under programmet Egen forskning
bli fråga om att anstalten bör omdisponera tillgängliga resurser till ekonomiskt
mera bärkraftiga områden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 900 000 kr.
E 5. Statens provningsanstalt: Utrustning
1968/69 Utgift....... 941 000 Reservation...... 780 000
1969/70 Anslag ...... 800 000
1970/71 Förslag ..... 900 000
Statens provningsanstalt
Behovet av investering i utrustning för filialen i Lund beräknas till
250 000 kr. för budgetåret 1970/71. För ny- och ersättningsanskaffningar av
övrig utrustning krävs oförändrat 800 000 kr.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
73
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt
Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eller enskild
provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart.
I den män anstaltens utrustning och förhållanden i övrigt medger det
görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver även
teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde.
Skeppsprovningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en
generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar och en
administrativ avdelning.
Antalet anställda den 1 juli 1969 var 88, varav 25 hade akademisk utbildning
och 35 utbildning från gymnasium eller fackskola.
Fr. om. budgetåret 1969/70 bedrivs verksamheten vid anstalten försöksvis
efter programbudgetprinciper. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 14 februari 1969 beslöt jag att skeppsprovningsanstalten skulle utforma
sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 i programtermer.
I beslutet föreskrevs att följande programindelning tills vidare skulle tilllämpas.
1. Uppdragsverksamhet
2. Egen forskning
3. Myndighetsuppgifter
I beslutet angavs vidare att skeppsprovningsanstalten tills vidare borde
utgå från att anslagen skulle vara följande.
1. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
2. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
3. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt
Anslag 1 skulle vara förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp
på 1 000 kr. Under anslaget skulle redovisas kostnader och intäkter för program
1. Häri ingår även uppdragsforskning dvs. sådan forskning som finansieras
exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Anslaget skulle inte
få uppvisa någon nettobelastning, vare sig under loppet eller vid slutet av
budgetåret. Som inkomst under anslaget redovisas dels uppburna avgifter,
dels i mån av behov ianspråktagna medel från bidragsanslaget. Belopp som
svarar mot komplementkostnader levereras in till särskild inkomstitel på
riksstaten.
Anslag 2 skulle vara reservationsanslag som skulle finansiera anstaltens
investeringar i utrustning in. in.
Anslag 3 skulle vara reservationsanslag som i första hand skulle finansiera
programmen 2 och 3. Från detta anslag skulle också medel kunna överföras
till program 1 om kostnaderna för denna verksamhet överstiger intäkterna.
Anslaget skulle uppdelas i följande delposter.
a. Bidrag till uppdragsverksamhet
b. Bidrag till forskning
c. Bidrag till myndighetsverksamhet
74 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Skeppsprovningsanstalten har i enlighet med nämnda beslut redovisat sin
anslagsframställning i programtermer. Jag anser att även redovisningen till
riksdagen bör ske på detta sätt.
E 6. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
1970/71 Förslag ..................... 1 000
Den svenska varvsindustrin och rederinäringen är skeppsprovningsanstaltens
främsta uppdragsgivare. Ett klart samband kan spåras mellan varvsindustrins
utveckling och anstaltens uppdragsvolym.
Statens skeppsprovningsanstalt
Program 1: Uppdragsverksamhet
Intäkter....................
Särkostnader...............
Täckningsbidrag............
Schabloniserade samkostnader
1968/69
Utfall
3 803 000
-3 211 000
592 000
- 578 000
1969/70
Beräknat
5 020 000
-4 401 000
619 000
- 619 000
1970/71
Beräknar
anstalten
5 020 000
-4 158 000
862 000
- 862 000
Resultat + 14 000 0
0
Uppdragsverksamheten förutsätts lämna intäkter enligt en av styrelsen
för anstalten fastställd taxa, som möjliggör full kostnadstäckning. På grund
av den allmänna kostnads-stegringen har taxan höjts med 15 % den 1 maj
1969. Inkomsterna från uppdragsverksamhet torde öka väsentligt fr. o. m.
budgetåret 1971/72.
På grund av den nuvarande lokalsituationen vid skeppsprovningsanstallen
föreligger praktiska svårigheter att kunna åstadkomma en erforderlig
personalförstärkning. Viss ytterligare extra ordinarie personal bör dock anställas.
Uppdrag kommer att i ökad utsträckning lämnas till utomstående
specialister.
Departementschefen
Verksamheten vid anstalten bör bedrivas under samma organisatoriska
former som hittills. Tillkomsten av det nya kavitationslaboratoriet bär väsentligt
ökat anstaltens möjligheter att medverka i det skeppstekniska utvecklingsarbetet.
Skeppsprovningsanstalten har uppskattat att övergången till den nya
anslagstekniken för uppdragsverksamheten kräver ett belopp av 1,5 milj.
kr. för att tillgodose tillfälliga behov av likvida medel.
Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag vid anmälan av
finansplanens särskilda frågor föreslagit Kungl. Maj :t att hemställa om en
rörlig kredit för vissa programbudgetmyndigheter. Jag kommer senare att
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 75
föreslå Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om skeppsprovningsanstaltens
utnyttjande av denna kredit.
Jag vill erinra om att skeppsprovningsanstalten skall inleverera ersättning
motsvarande komplementkostnader (avskrivningar och förräntning på
utrustning) till den nya inkomsttitel för detta ändamål som chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag föreslagit.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.
E 7. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt
1970/71 Förslag..................... 2 000 000
Statens skeppsprovningsanstalt
Program 2: Egen forskning |
1968/69 Utfall |
1969/70 Beräknat |
1970/71 Beräknar anstalten |
Särkostnader..................... Schabloniserade samkostnader...... |
..... 1 323 000 ..... 215 000 |
1 236 000 |
1 615 000 |
Kostnader totalt................. |
..... 1 538 000 |
1 410 000 |
1 950 000 |
Program 3: Myndighetsuppgifter Särkostnader..................... Schabloniserade samkostnader...... |
..... 33 000 |
168 000 22 000 |
207 000 |
Kostnader totalt.................. |
..... 33 000 |
190 000 |
250 000 |
För att vidmakthålla och vidareutveckla en godtagbar vetenskaplig standard
vid anstalten är det nödvändigt att utrymme finns för en långsiktig
egen forskning. Blir forskningen eftersatt ökas riskerna för teknisk överflygling
från andra skeppsbyggande nationer. För egen forskningsverksamhet
och sådan expertverksamhet som åligger anstalten i dess egenskap av
statlig myndighet erfordras 2,2 milj. kr.
Departementschefen
Det nya kavitationslaboratoriet har skapat förutsättningar för en vidgad
verksamhet på det fartygshydromekaniska området. Jag delar anstaltens
uppfattning om behovet av en ökad satsning på forskning och utveckling.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.
76 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
E 8. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
1968/69 Utgift ....... 107 400 Reservation ...... 420 000
1969/70 Anslag ...... 400 000
1970/71 Förslag...... 500 000
Statens skeppsprovningsanstalt
För nyanskaffning, komplettering och modernisering av teknisk utrustning
och inredning erfordras 600 000 kr.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.
E 9. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
1968/69 Utgift .................... 450 000
1989/70 Anslag .................. 500 000
1970/71 Förslag .................. 535 000
Bidraget utgör statens stöd till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA)
centrala verksamhet (prop. 1968: 68 s. 57, SU 131, rskr 304).
IVA
Anslaget bör höjas med 600 000 kr. med hänsyn bl. a. till de ökade krav
på insatser och tjänster som ställs på IVA från olika statliga organ. För
forskning inom kärnenergiområdet och närliggande områden begär IVA
300 000 kr. Motsvarande medel utbetalas för närvarande till IVA från anslag
som disponeras av styrelsen för teknisk utveckling.
Departementschefen
Bidrag till specificerade projekt bör liksom hittills kunna lämnas av styrelsen
för teknisk utveckling efter styrelsens prövning och avse forskningsprojekt,
kontaktverksamhet m. in. För bidrag till IVA:s centrala verksamhet
beräknar jag 535 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 535 000 kr.
E 10. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
1968/69 Utgift .................. 1 425 000
1969/70 Anslag ................. 1 575 000
1970/71 Förslag ................ 1 840 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 77
Enligt av Kungl. Maj:t fastställda stadgar utgör Sveriges standardiseringskommission
centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten
och företräder denna i det internationella standardiseringsarbetet.
Kommissionen skall vidare utarbeta och fastställa svensk standard samt
verka för att denna används inom statlig och kommunal verksamhet liksom
inom näringslivet. Bland ÖAuåga uppgifter ingår samordning mellan
standardiseringsarbetet och varudeklarationsverksamheten.
Kostnaderna för kommissionens verksamhet bestrids genom statsanslag,
genom kontantbidrag från näringslivet och ersättningar från statliga verk
m. m. samt genom försäljning av standard. Vid beräkning av statsanslaget
tillämpas fr. o. m. budgetåret 1966/67 den principen att anslaget skall
stå i visst förhållande till näringslivets kontantbidrag till verksamheten under
det sistförflutna budgetåret. Förhållandet har fastställts till 60 %. Härigenom
kommer staten att svara för ca en fjärdedel av kostnaderna för
verksamheten (prop. 1966: 1 bil. 12 s. 42, SU 10, rskr 10).
Sveriges standardiseringskommission
Näringslivets kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under
budgetåret 1968/69 uppgick till 3 072 470 kr. Kommissionen hemställer därför
om statsanslag till verksamheten under budgetåret 1970/71 med 60 %
av detta belopp eller avrundat 1 840 000 kr. Dessutom hemställer kommissionen
om statsbidrag till speciella insatser i det internationella standardiseringsarbetet
med 100 000 kr. för harmonisering av olika länders standarder
så att tekniska handelshinder kan undanröjas.
Departementschefen
För samhälle och näringsliv är det av stort värde att standardiseringsarbetet
bedrivs på ett effektivt sätt. Jag beräknar en höjning av bidraget
till standardiseringskommissionens nationella och internationella verksamhet
med 265 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 1 840 000 kr.
E 11. Delegationen för atomenergifrågor
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 610 000 kr.
1966 års atomenergiutredning har den 23 december 1969 avgett betänkandet
Myndighetsuppgifter på atomenergiområdet (Stencil I 1969: 7). I
betänkandet föreslås en ny organisation för säkerhetsgranslcning och tillsyn
av atomenergianläggningar m. m. Remissbehandling av betänkandet
pågår. Beredningen inom industridepartementet avses slutföras i sådan tid
att särskild proposition kan föreläggas årets riksdag. Anslaget bör i avvaktan
härpå beräknas med oförändrat belopp.
78 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1970/71 beräkna till Delegationen för atomenergifrågor
ett förslagsanslag av 610 000 kr.
E 12. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
1968/69 Utgift ---- 78 000 000 Reservation..... 6 000 000
1969/70 Anslag____ 54 000 000
1970/71 Förslag ... 60 000 000
AB Atomenergi bildades år 1947 med uppgift att handha det målbundna
forsknings- och utvecklingsarbetet på atomenergiområdet. Aktiekapitalet i
bolaget upppgår till 14 milj. kr. Staten är ensam aktieägare i bolaget efter
övertagandet år 1969 av de aktier som tidigare ägts av ett antal industri- och
kraftföretag m. fl. (prop. 1969: 101, SU 99, rskr 245). Riktlinjer för bolagets
verksamhet godkändes av riksdagen år 1956 (prop. 176, 3LU 22, rskr
344) och har därefter vid flera tillfällen modifierats i samband med riksdagens
prövning av anslag till bolaget.
Till följd av ett konsortialavtal år 1968 mellan staten och Allmänna
svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) fördes Atomenergis resurser för tillverkning
av bränsleelement samt vissa projekteringsresurser den 1 januari
1969 över till ett av staten och ASEA samägt företag, AB ASEA-ATOM (prop.
1968: 169, SU 199, rskr 408). Detta företag svarar nu för den kommersiella
verksamhet på reaktor- och bränsleområdet, som tidigare bedrivits inom
Atomenergi och ASEA. Enligt konsortialavtalet åtar sig staten att även i
fortsättningen verka för att de forsknings- och utvecklingsresurser hos
Atomenergi som inte omfattas av avtalet kan stödja svensk industris kommersiella
verksamhet på atomenergiområdet. ASEA-ATOM, andra tillverkande
företag och kraftindustrin förutsätts vidare kunna utnyttja Atomenergis
resurser i form av betalda uppdrag. ASEA-ATOM och övriga intressenter
deltar inom ett särskilt programråd i utformningen av Atomenergis
utvecklingsprogram på reaktor- och reaktorbränsleområdet.
Atomenergi har sin nuvarande verksamhet förlagd till Stockholm, Studsvik
och Ranstad. Bolagets huvudkontor jämte vissa anläggningar ligger i
Stockholm. I Studsvik ligger bolagets forskningsstation med bl. a. reaktorerna
RO, R2, R2-0 och FR0 samt olika laboratorier. Vid bolagets uranverk
i Ranstad bedrivs ett utvecklingsarbete beträffande utvinning av uran ur
skiffer.
Antalet anställda i bolaget —• utom personalen i Ranstad — uppgick till
ca 1 080 vid ingången av budgetåret 1969/70, varav ca 600 med teknisk utbildning.
Av personalen tjänstgjorde ca 290 i Stockholm och ca 790 i Studsvik.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 79
Atomenergis verksamhet finansieras huvudsakligen genom statsanslag.
Kostnaderna för bolagets investeringar i Marvikens kraftstation bestrids från
ett anslag över kapitalbudgeten (se s. 142). Medel för utvecklingsarbete rörande
utvinning av uran anvisas under särskilt anslag (se s. 101). Återstoden
av bolagets verksamhet finansieras genom bidrag över förevarande anslag
samt i betydande utsträckning även genom forskningsbidrag och egna
uppdragsinkomster.
AB Atomenergi
En översikt av den internationella atomkraftmarknaden visar att antalet
reaktorbeställningar minskat i Förenta staterna och Storbritannien, medan
en ökning kan konstateras i flera europeiska länder. Lättvattenreaktorn har
dominerat de nya beställningarna. Utvecklingsarbetet på reaktorområdet
koncentreras alltmer på snabba bridreaktorer, där insatsen till övervägande
del görs på natriumkylda reaktorer.
I takt med atomkraftutbyggnaden blir frågan om uranförsörjningen på
lång sikt alltmer aktuell, och prospekteringsinsatserna ökar över hela världen.
I fråga om anrikat uran — som är nödvändigt för drift av bl. a. lättvattenreaktorerna
— tar sig en önskan att minska beroendet av det ledande
leverantörlandet Förenta staterna alltmer bestämda uttryck. Ett samarbete
för utveckling av ultracentrifugmetoden för anrikning av uran som alternativ
till den hittills använda gasdiffusionsmetoden har beslutats av Storbritannien,
Västtyskland och Nederländerna.
Enligt Centrala driftledningens i maj 1969 framlagda utbyggnadsprogram
kommer fram till år 1980 atomkraftverk med en effekt av sammanlagt 7 500
MWe1 att ha tagits i drift i Sverige. Under år 1969 har två nya enheter beställts,
nämligen en andra enhet på 520 MWe till Oskarshamnsverket och
en första enhet i Barsebäck utanför Malmö på 580 MWe, båda med svensk
leverantör av reaktorn (ASEA-ATOM). Reaktortankarna har av ASEAATOM
beställts hos Uddcomb Sweden AB, det nybildade bolaget för tillverkning
av tung utrustning för reaktormarknaden och den kemiska industrin
med svenska staten, Uddeholms AB och det amerikanska företaget
Combustion Engineering som delägare. Med hänsyn till den betydande atomkraftutbyggnad
som nu kan förutses i vårt land måste de statliga utvecklingsinsatserna
betecknas som relativt låga. Länder med jämförbara insatser
har inte som Sverige en självständig industriell verksamhet utan arbetar
med stöd av licenser från i första hand Förenta staterna.
Ett fortsatt samarbete med industrin beträffande utvecklingen av termiska
reaktorer är en av bolagets viktigaste uppgifter. Den hårda konkurrensen på
reaktorområdet har medfört stora krav på förbättrade prestanda hos reaktorer
och reaktorbränsle. De första svenska reaktorprojekten, vilka varit en
förutsättning för den industriella utvecklingen, har stor betydelse även för
1 1 MWe — 1 megawatt elektrisk effekt.
80 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
det fortsatta arbetet. Ågestaverket har gett värdefulla driftserfarenheter
samt möjligheter till bränsleprovning i full skala. Erfarenheterna från Marvikenstationen
och från det nordiska betongtankproj ektet i Studsvik kan få
stor betydelse för den fortsatta tekniska utvecklingen av termiska reaktorer.
Ett förslag till arbetsprogram beträffande snabba reaktorer ingår som ett
led i bolagets femårsplan och presenteras i det följande i samband med planen.
De leverans- och driftsvårigheter som drabbat ett flertal reaktorprojekt i
olika länder har ofta visat sig härröra från materialproblem. Allt eftersom
kraven på prestanda från reaktorerna ökar kommer materialfrågorna att bli
ännu viktigare. Atomenergi avser att med hänsyn bl. a. till tillverkningen
inom landet av kapslingsmaterial, konstruktionsmaterial och stora trycktankar
av stål ytterligare stärka sina insatser på materialområdet.
Marknaden inom bränsleområdet kommer att i storlek närma sig reaktormarknaden.
Arbetet inom skilda delar av bränslecykeln är också en av Atomenergis
huvuduppgifter. Sambandet mellan å ena sidan valet av reaktortyp
^ id utbyggnaden och å andra sidan uranförbrukning, totalekonomi in. in. bör
fortlöpande studeras i samarbete med kraftindustrin och marknadens övriga
intressenter, liksom studier beträffande anrikning av uran och upparbetning
av använt bränsle. En intensiv bränsleelementutveckling är en förutsättning
för varje reaktortyps fortsatta konkurrenskraft. Även om Atomenergi inte
längre bär bränsleelementtillverkning på programmet är det därför väsentligt
att bolaget bedriver ett avancerat forsknings- och utvecklingsarbete på
detta område. Arbetet bör inte bara inriktas på urananrikat bränsle utan
även på plutoniumanrikat bränsle för såväl termiska som snabba reaktorer.
Ett optimalt utnyttjande av plutonium kommer att få en allt större betydelse
för bränslecykelns kostnader och bör bli föremål för ökade insatser från
bolaget.
Atomenergis deltagande i Eurochemicproj ektet för upparbetning av använt
bränsle bedöms ge sådana erfarenheter på området även under kommande
budgetår att egna utvecklingsarbeten inte behöver utföras. Genom
den ökade utbyggnaden av atomkraften i Sverige aktualiseras frågan om och
när eu inhemsk upparbetningsanläggning bör byggas. Bolaget avser att
följa utvecklingen på området i Europa och Norden för att kunna bedöma
hur upparbetningsfrågan bör lösas för Sveriges del. Bolaget avser också att
— bl. a. med hänsyn till de möjligheter till samarbete som kan uppstå — bevaka
utvecklingen beträffande strävandena att i Europa få till stånd anrikningsanläggningar
för uran.
Bolaget avser att fortsätta sina bemödanden att utvidga och bredda verksamheten
i Studsvik. Främst inom miljövården skulle bolagets expertis med
fördel kunna utnyttjas på flera delområden, t. ex. brackvattenf er simning och
analysverksamhet. Andra områden där bolaget har en särskild fond av kun
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 81
nande och erfarenhet är materialforskning, värmeteknik, mätteknik, instrumentering
och utbildning.
Bolaget bedriver viss långsiktig forskning på ett fåtal för kärnenergitekniken
centrala områden. Denna forskning är nödvändig för att i bolaget bibehålla
en hög teknisk-vetenskaplig kompetens och en god miljö för verksamheten
i Studsvik. Enligt statsmakternas beslut skall den långsiktiga forskningen
fr. o. in. innevarande budgetår finansieras genom styrelsen för teknisk
utveckling (STU) och i viss utsträckning även atomforskningsrådet
och naturvetenskapliga forskningsrådet. Erfarenheterna från detta system
bär inte varit positiva för bolaget. I flera fall har anslag beviljats endast
under förutsättning att bolaget tillskjuter lika stort belopp. Forskningsråden
har inte beviljat anslag motsvarande de totala enligt programbudgetprinciper
beräknade forskningskostnaderna. Bolaget har för budgetåret 1969/70 begärt
ett tilläggsanslag av 2,8 milj. kr. för att forskningsverksamheten skall
kunna fortgå i rimlig omfattning och för att bolaget skall kunna tillämpa en
riktig personalpolitik gentemot den personal som till följd av det nya finansieringssystemet
måste friställas.
För att kvalitetsbedömningen skall bli den styrande faktorn vid en rådsfinansierad
forskning fordras att de som söker anslag har i stort sett samma
utgångsläge, speciellt vad beträffar annan finansiering av sin verksamhet
och sättet att beräkna kostnaderna. Bolaget har emellertid här ett betydligt
sämre läge än t. ex. universitetsinstitutioner och fristående institut, som har
fasta basanslag för kostnader för högre tjänster och för driften. Sådana
anslag är nödvändiga också för att bolaget skall kunna ha verkligt kvalificerade
forskningsledare anställda.
Med hänsyn till den erfarenhet som vunnits av det nya systemet och i
samråd med STU och berörda forskningsråd begär bolaget i år medel även
för en mindre del av den långsiktiga forskningsverksamheten. Härigenom
utformas principen om forskningsrådsfinansiering så att den kan tillämpas
bittre i praktiken. Den nya principen för kvalitetsbedömning av den
långsiktiga forskningen i Studsvik markeras ytterligare av att det har tillsatts
en särskild forskningsnämnd för såväl den forskning som bekostas
av forskningsråd som den bolaget bekostar. Denna forskningsnämnd har
fått ställning som nämnd inom STU. Förhandlingar har tagits upp med
forskningsrådens laboratorium i Studsvik om att inrymma även dess verksamhet
under denna nämnd.
Bolagets redovisning av medelsbehovet för budgetåret 1970/71 är fördelad
på elva program. Programmen 1—4 avser utvecklingsarbetet och viss
forskning inom atomenergiområdet och program 5 övrig långsiktig forskning.
Viss konsultverksamhet, som inte har direkt anknytning till atomenergiarbetet,
redovisas under program 6 tillsammans med kostnaderna
för de centrala för sälj ningsfunktionerna. Program 7 omfattar bolagets pro6
Bitiang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 1. Bil. 15
82 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
duktion, huvudsakligen instrument och isotopservice. Program 8 omfattar
driften av reaktorer, aktiva laboratorier och övriga anläggningar, kostnader
för verkstäder, datamaskinarbete, kemiska analyser, el och värme, byggnadsunderhåll,
skydd och säkerhet. Program 9 omfattar företagsledning
och central administration, program 10 större investeringar av engångskaraktär
och program 11 bokföringstekniska poster.
Bolaget har med anledning av den successivt ökande uppdragsverksamheten
funnit det lämpligt att för varje program redovisa såväl kostnader
som intäkter och medelsbehov. Av de totala kostnaderna, 105,6 milj. kr.,
för den verksamhet som redovisas under detta anslag beräknas 68,8 milj. kr.
täckas av statsanslag och 36,8 milj. kr. av intäkter. Dessa utgörs av dels
forskningsanslag från STU, forskningsråden m. fl. till ett belopp av 10
milj. kr., dels uppdragsintäkter från industrin och kraftföretagen, in- och
utländska forskningsinstitutioner m. fl. till ett belopp av 26,8 milj. kr.
Särskilt från program 8 har i stor utsträckning skett interndebiteringar
av tjänster för att belasta arbetsuppgifterna under övriga program med
korrekta kostnader. Sålunda uppgår den totala kostnaden för program 8
till 53,8 milj. kr. varav 25,8 milj. kr. interndebiterats eller fördelats i form
av pålägg.
I Atomenergis anslagsframställning har förutsatts att bolaget erhåller
det begärda tilläggsanslaget av 2,8 milj. kr. för budgetåret 1969/70 som täckning
för vissa baskostnader in. m. för långsiktig forskning.
Vid oförändrad ambitionsnivå beräknas de indexbetingade kostnadsstegringarna
för bolagets hela verksamhet till 6 milj. kr. För den anslagsfinansierade
verksamheten motsvarar detta 4 milj. kr. Av den begärda höjningen
av anslaget till 68,8 milj. kr. utgör sålunda 4 milj. kr. automatiska lcostnadsstegringar.
1. En begränsad insats i form av utrednings- och beräkningsarbete kommer
att göras på bränslecykelområdet som underlag för rådgivning till
statsmakterna i energipolitiska frågor och för konsultverksamhet åt kraftindustrin.
Säkerhetsfrågor i samband med kärntekniska anläggningar studeras i
stor utsträckning som uppdrag åt industrin. Arbetet inriktas huvudsakligen
på allmänna säkerhetsnormer, närförläggningsstudier samt spridning av
klyvningsprodukter.
2. Arbetet för Oskarshamnsverket planeras fortsätta enligt samarbetsavtalet
med ASEA-ATOM. Enligt gällande tidsplan skall stationen efter
en experiment- och intrimningsperiod överlämnas till beställaren den 1
augusti 1970. Utvecklingsarbetet under 1969/70 avser förberedelser för
idrifttagning omfattande t. ex. mätningar på fullstora bränslepatroner. Vidare
kommer personal från bolaget att delta i startexperimenten.
Under budgetåret 1970/71 förutses betalda uppdrag för arbeten i samband
med den första reaktorn för Ringhals kraftstation.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 83
1963/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Beräknad |
|
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
ändring |
|
För kärnenergiområdet gemensam verksamhet |
||||
Kostnader................................ |
2,6 |
3,2 |
2,8 |
— 0,4 |
Intäkter .................................. |
1,2 |
0,5 |
1,4 |
— 0,9 |
Netto................................ Forsknings- och utvecklingsarbete termiska reak-torer |
1,4 |
2,7 |
1,4 |
— 1,3 |
Kostnader.............................. |
30,2 |
28,5 |
27,4 |
— 1,1 |
Intäkter ............................... |
2,8 |
4,4 |
5,1 |
— 0,7 |
Netto............................ |
27,4 |
24,1 |
22,3 |
— 1,8 |
Forsknings- och utvecklingsarbete snabba reaktorer |
||||
Kostnader................................ |
5,2 |
5,1 |
11,0 |
+ 5,9 |
Intäkter ...................... |
0,1 |
0,2 |
0,3 |
— 0,1 |
Netto.......................... |
5,1 |
4,9 |
10,7 |
-J- 5,8 |
Reaktorprojekt i egen regi |
||||
Kostnader...................... |
5,0 |
4,2 |
6,5 |
4- 2,3 |
Intäkter ........................ |
— |
4,2 |
— 4,2 |
|
Netto........................ |
5,0 |
4,2 |
2,3 |
— 1,9 |
Långsiktig, målanknuten forskning |
||||
Kostnader.............................. |
7,3 |
7,2 |
9,3 |
+ 2,1 |
Intäkter.............................. |
0,4 |
5,6 |
7,5 |
— 1,9 |
Netto.......................... Allmän konsultverksamhet |
6,9 |
1,6 |
1,8 |
+ 0,2 |
Kostnader............................. |
4.3 |
3,6 |
2,7 |
— 0,9 |
Intäkter................................ |
3,6 |
3,1 |
2,0 |
+ 1,1 |
Netto............................ Produkiion |
0,7 |
0,5 |
0,7 |
+ 0,2 |
Kostnader........................ |
7,6 |
3,7 |
4,1 |
+ 0,4 |
Intäkter .......................... |
2,9 |
3,0 |
4,0 |
— 1,0 |
Netto........................ |
4,7 |
0,7 |
0,1 |
— 0,6 |
Reaktordrift, laboratorieservice, teknisk service |
||||
Kostnader.................... |
19,7 |
24,5 |
28,0 |
+ 3,5 |
Intäkter ....................... |
1,8 |
10,0 |
9,0 |
+ 1,0 |
Netto.......................... Administration och förvaltning |
17,9 |
14,5 |
19,0 |
+ 4,5 |
Kostnader.................... |
5,6 |
5,8 |
6,1 |
+ 0,3 |
Intäkter................... |
3,6 |
3,2 |
2,9 |
+ 0,3 |
Netto.................... Investeringar |
2,0 |
2,6 |
3,2 |
+ 0,6 |
Kostnader.................. |
3,7 |
2,1 |
2,1 |
|
Intäkter.................... |
0,9 |
_ |
||
Netto.................. Lagerändring, ränta m. m. |
2,8 |
2,1 |
2,1 |
— |
Kostnader.................. |
9,0 |
6,1 |
5,6 |
— 0,5 |
Intäkter.................. |
4,9 |
1,2 |
0,4 |
+ 0,8 |
Netto..................... Summa 1—11 |
4,1 |
4,9 |
5,2 |
+ 0,3 |
Kostnader................ |
100,2 |
94,0 |
105,6 |
+ 11,6 |
Intäkter................. |
22,2 |
31,2 |
36,8 |
— 5^6 |
Netto..................... |
78,0 |
62,8 |
68,8 |
+ 6,0 |
84 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Det nordiska betongtankmodellprojektet i Studsvik omfattar konstruktion,
byggande och provning av en modell av ett reaktortryckkärl i förspänd
betong. Enligt tidsplanen skall brottprovet, som är det sista ledet i programmet,
ske i början av budgetåret 1970/71. Bland annat med erfarenheterna
från detta projekt som underlag planeras studier av säkerhetsfrågor
vid stora lättvattenreaktorer med betongtankar.
Det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande uranbränsle inriktas huvudsakligen
på studium av lättvattenelement. Arbetet syftar till att spåra och
undanröja svagheter i konstruktion och materialutnyttjande för att få fram
högre prestanda.
Målet för utvecklingsarbetet rörande plutoniumhaltiga termiska bränslen
är att ge underlag för inhemsk tillverkning av sådant bränsle för kraftreaktorer.
Arbetet har hittills omfattat laboratorieundersökningar. Ett fullstort
element för bestrålningsförsök tillverkas för senare insättning i Marviken.
— En försöksanläggning för plutoniumanrikat uranoxidbränsle är
under uppförande i Studsvik. Den gällande tidsplanen innebär att utprovningar
börjar under år 1970.
För vattenkylda reaktorer erfordras alltjämt betydande insatser beträffande
kylmediets beteende. Huvuddelen av arbetet gäller korrosionsprodukternas
transport genom reaktorsystem, vilken skapar problem för bränsleelement
och styrdon.
Det reaktorfysikaliska arbetet inriktas på att genom samordnade teoretiska
och experimentella insatser utveckla beräkningsmetoder och mätmetoder
för bl. a. dimensionering av reaktorhärden samt drift och säkerhetsanalys
av lättvattenreaktorer. Arbetet bedrivs till stor del i samarbete med
ASEA-ATOM och kraftindustrin samt med övriga nordiska länders atomenergiorganisationer.
Värmetekniskt forsknings- och utvecklingsarbete erfordras för såväl reaktorprojekt
som de industriella uppdrag, i vilka bolaget är engagerat. För
reaktorutvecklingen har frågan om hydrodynamiska effektbegränsningar
den största betydelse.
3. Under de senaste åren har det snabba arbetet bedrivits efter två huvudlinjer.
Den ena omfattar jämförelsestudier i samarbete med ASEAATOM
som syftat till värdering av ekonomisk potential och specifik bränsleförbrukning
hos de snabba reaktor systemen. Den andra huvudlinjen innebär
begränsade utvecklingsarbeten på enskilda delar av snabbreaktorteknologin
och dessutom studier av säkerhetsfrågorna. Genom dessa inledande
arbeten har en kompetent stab av medarbetare utbildats.
Resultaten från dessa arbeten sammanfattas enligt följande. Den snabba
bridreaktorn förväntas på sikt sänka de totala energikostnaderna väsentligt
och säkerställa atomkraftens uthållighet genom sin låga specifika bränsleförbrukning.
Den natriumkylda snabba reaktorn utvecklas i de flesta industriländer
av betydelse och kommer inom få år att finnas i prototypan
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 85
läggningar av storleken 250 MWe. Den projekteras nu för storlekar om
600—1 000 MWe med målsättningen att introduceras på marknaden under
1980-talet. Insatserna utomlands för att utveckla och marknadsföra den
natriumkylda snabba reaktorn är mycket stora. Alternativet gaskyld snabb
reaktor är av visst intresse men väsentliga fördelar i total elenergikostnad
eller bränsleförbrukning anses inte föreligga. Utvecklingsarbete i stor skala
på denna typ bedrivs inte av något land.
Bolaget planerar att bygga en mindre natriumkrets för i huvudsak sådana
studier som kan ge baskunskaper om natrium som kylmedel. Kretsen
kommer att tas i drift under senare hälften av budgetåret 1970/71. För
studier av bränslematerial görs vissa förberedande arbeten beträffande
biandoxider med plutonium och uran. Rostfria stål- och nickelbaslegeringar
har i det svenska arbetet tidigare varit aktuella som kapslingsmaterial
för överhettarelement men finner också användning för bränsleelement till
snabba reaktorer. Syftet med planerade insatser är främst att klarlägga bestrålningsförändringarnas
omfattning.
Insatsen inom snabb reaktorfysik bedrivs dels som teoretiskt och dels
som experimentellt arbete med utnyttjande av bolagets snabba forskningsreaktor
FR0.
4. Under budgetåret 1970/71 sker intrimning av Marvikens kraftstation
vid effekt, fortsatt utbildning av den permanenta driftpersonalen och sammanställning
av driftserfarenheter. Den tid under vilken stationen producerar
energi kommersiellt beräknas komma att uppgå till 100 fulleffektdygn
under budgetåret. De angivna intäkterna avser försäljning av elkraft
till statens vattenfallsverk.
5. Bolagets långsiktiga målanknutna forskning omfattar under denna
rubrik fysikalisk forskning, kemisk forskning, instrumentering och mätmetodik
samt miljövårdsarbeten. Den fysikaliska forskningen omfattar tre
huvudområden, nämligen mätning av neutrontvärsnitt, forskning på interatomära
krafter och atomär dynamik med hjälp av neutronspridning
samt studier av plasmafysikaliska och termodynamiska delproblem som
sammanhänger med direkt omvandling av värme till elektrisk energi. Dessutom
ingår utvecklingsarbete på strålskärmar och utarbetande av metoder
för stråldosimetri.
Inom den kemiska forskningen har på senare tid huvudsakligen området
strålningskemi uppmärksammats. Undersökningar för teknisk framställning
av träpolymer-kombination fortsätts. Området instrumentering och
mätmetodik omfattar långsiktig utveckling av mätmetoder och instrumentering
för tillämpning inom kärntekniken. Utveckling av instrumentering
för fysikalisk och medicinsk forskning är en annan huvudgren. Miljövårdsarbeten
omfattar bl. a. problem inom radioekologin och långtidsverkningar
på miljön genom atomkraftdriften. Spridning av avfallsprodukter i
vatten och luft studeras.
86 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
6. Under övriga program redovisas bolagets konsultverksamhet inom
reaktorområdet. Under detta program redovisas viss allmän konsultverksamhet
i form av tjänster till kraftindustrin, geologiska uppdrag, bilavgasundersökningar,
medverkan i drift av geokronologiskt laboratorium m. m.
samt kostnaderna för bolagets marknadsföring.
7. Bestrålnings- och isotoptjänsten måste ses mot bakgrunden av i
första hand det inhemska behovet av radioaktiva isotoper och därmed förknippade
tjänster. Målsättningen för verksamheten är att uppnå en så
ekonomisk hantering som möjligt utan att väsentliga behov eftersätts.
Verksamheten i bolaget har hittills koncentrerats till isotopberedningar för
medicinskt bruk, som representerar det avgjort största värdet. Möjligheten
till försäljning utomlands är begränsad, men bolaget söker på olika sätt
bredda marknaden. Övriga produkter synes ha för liten efterfrågan för att
det skall vara rimligt att generellt ta upp dem för rutinframställning. Behovet
av kortlivade isotoper måste dock täckas genom inhemsk tillverkning
med hänsyn till service- och transportfrågor.
Bolagets instrumentproduktion består av produkter för såväl eget bruk
som för försäljning och omfattar instrumentsystem för kraftreaktorer,
detektorer, instrument för fysikalisk och medicinsk forskning m. m.
8. STU och atomforskningsrådet har anslagit medel för drift av forskningsreaktorn
R1 i Stockholm under andra halvåret 1969. Om ytterligare
medel inte kan ställas i utsikt för fortsatt drift kommer verksamheten
att avvecklas.
Beträffande reaktorn R2 i Studsvik kommer effekten att höjas successivt
från 30 till ca 50 MW under hösten 1969. De ombyggda slingorna till
reaktorn tas i drift under budgetåret 1969/70. Nolleffektreaktorn KRITZ
färdigställs under sommaren 1969. I fråga om såväl KRITZ som den
snabba nolleffektreaktorn FRO kommer driftpersonalen att minskas och
delvis samma personal att utnyttjas vid båda reaktorerna. Driften av RO
läggs ner.
Ågesta kraftvärmeverk avses drivas budgetåret 1970/71 för att ge erfarenheter
av bränslehärden, reaktorkomponenter och reaktordrift. Driftpersonal
utbildas för kraftföretagen. Dessutom utnyttjas reaktorn för bestrålningar
av bränsleelement av prototyp- och utvecklingskaraktär.
Omfattningen av den tekniska servicen (kemiskt analysarbete, verkstadsarbete,
rutinverksamhet beträffande skydd och säkerhet, datamaskinarbete)
styrs av behovet från den övriga verksamheten.
9. Koncentrationen till Studsvik och den genomförda omorganisationen
beräknas medföra rationaliseringsvinster och underlätta samarbetet. På
förvaltningssidan har en omställning påbörjats redan under budgetåret
1968/69 med bl. a. eliminering av bolagets inköp savdelning i Stockholm.
På de administrativa avdelningarna har bl. a. på grund av personalavgång
skett en omdisponering och minskning av resurserna. Totalt har inom be
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 87
rörda områden under budgetåret 1968/69 genomförts personalreduktioner
och kostnadsbesparingar med 15 manår resp. 700 000 kr. Ytterligare rationalisering
kan ske när en fullständig flyttning genomförts och bolagets
fastighetsförvaltning i Stockholm kan särredovisas eller avvecklas. Bolagets
situation innebär ökade krav på bolagets administration och förvaltning
med hänsyn till nya finansieringsformer, ökad uppdragsverksamhet och
personaladministrativa åtgärder.
10. Koncentrationen av bolagets verksamhet till Studsvik gör det nödvändigt
att förstärka beräkningskapaciteten vid dataanläggningen i Studsvik.
Försöksanläggningen för plutoniumanrilcat uranoxidbränsle färdigställs
under budgetåret 1970/71. Experimentutrustningen för R2 kompletteras.
I övrigt är smärre objekt av investeringskaraktär inordnade under respektive
arbetsprogram.
11. Under denna rubrik ingår finansiella poster såsom lagerändringar,
ränta på bolagets lån av 120 milj. kr. från fonden för låneunderstöd, fastighetsskatter,
täckningsbidrag från Marviken och Ranstad som ersättning
för bolagets centrala administrativa kostnader, skuld/fordringsändringar
in. in.
Koncentrationen av verksamheten till Studsvik
Atomenergi beräknar engångskostnaderna i samband med bolagets koncentration
till Studsvik m. m. till sammanlagt 9,9 milj. kr. fördelad på de
tre budgetåren 1969/70—1971/72. Bolaget begär för budgetåret 1970/71 ett
särskilt anslag av 5,7 milj. kr. Dessutom begärs medel för ändamålet på
lilläggsstat för budgetåret 1969/70.
Efter tillkomsten av forskningsstationen i Studsvik har olika delar av
bolagets verksamhet successivt flyttats dit från Stockholm. Därvid har
till Studsvik förlagts delar av verksamheten som varit direkt beroende av
stationens tekniskt-vetenskapliga resurser samt bolagets organisation för
drift, förvaltning och därmed förknippade servicefunktioner. I Stockholm
har förutom central administration varit förlagda vissa tekniska enheter,
främst bränsleelementfabriken och vissa delar av enheterna för reaktorteknik
och reaktorfysik samt enheter för bränsleelementutveckling, fysikalisk
metallurgi och korrosion.
Sedan ASEA-ATOM övertagit bolagets bränsleelementfabrik och Marvikenproj
ektet kommit in i slutfasen föreligger inte i samma omfattning
som tidigare motiv för att ha verksamheten förlagd till Stockholm. Under
förutsättning att nödvändiga lokaler och övriga resurser kan skapas i
Studsvik har Atomenergi därför beslutat att ytterligare koncentrera bolagets
verksamhet till Studsvik. Koncentrationen innebär att i stort sett hela
verksamheten successivt flyttas dit.
Flyttningen berör ca 200 befattningar. Hänsyn har tagits till bl. a. det i
femårsplanen föreslagna arbetsprogrammet. I syfte att så långt möjligt
88 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
nedbringa kostnaderna för flyttningen strävar bolaget efter att snabbt genomföra
de nödvändiga byggnadsprojekten. Bolagets beräkningar baseras
på förutsättningen att de byggnader som för närvarande projekteras — en
apparathall och ett materialforskningslaboratorium — kan bli klara för
inflyttning under våren 1971.
Vid flyttningen kommer i första hand befintliga lokaler att utnyttjas,
vilket nödvändiggör vissa omflyttningar. De planerade nybyggnaderna är
nödvändiga för verksamheten inom materialutvecklingen, ett område som
är centralt i bolagets framtida arbetsprogram. Den tidigare splittringen av
materialutvecklingsresurserna kommer med den nya koncentrationen till
Studsvik att upphöra, vilket innebär fördelar ur samordnings- och effektivitetssynpunkt.
I det följande redovisas kostnaderna för flyttning av utrustning m. in.
samt för personal. Projekterings- och byggnadskostnader för byggnaderna
i Studsvik redovisas under annat anslag (s. 145).
Flyttningen av teknisk utrustning avser i första hand den omfattande
autoklavparken, bibliotek, arkiv och kontorsutrustning, vartill kommer
omflyttningar inom Studsvik. I samband härmed kommer vissa baracker
att byggas om för att kunna tas i bruk som kontorslokaler. Vidare måste
ändringar företas i befintliga lokaler för att möjliggöra deras rationella utnyttjande
för nya ändamål. I Stockholm måste lokaler, där radioaktivt arbete
och annan speciell verksamhet bedrivits, återställas i ursprungligt
skick. De sammanlagda kostnaderna för flyttning av utrustning in. m. beräknas
till 2,7 milj. kr., varav 500 000 kr. avser budgetåret 1969/70 och
900 000 kr. budgetåret 1970/71.
Flyttningen av personal måste förberedas genom omfattande informationsverksamhet.
De direkta flyttningskostnaderna skall ersättas, varjämte
viss ersättning utgår för merkostnader som bytet av bostad innebär. Vidare
kan kostnader för omstationeringstraktamenten uppstå. I den mån personal
i Stockholm i samband med överflyttningen till Studsvik lämnar sin
anställning i bolaget kan relcryteringskostnader och eventuellt även kostnader
för att anlita konsulter eller hyra in personal uppstå.
De personalkostnader av olika slag som här angetts uppskattas till totalt
1,7 milj. kr., varav för budgetåret 1969/70 700 000 kr. och för budgetåret
1970/71 700 000 kr. Dessa belopp är speciellt svåra att förhandsberäkna.
Plan för verksamheten budgetåren 1969/70—1973/74
I inledningen till Atomenergis femårsplan anges som huvudmålsättning
för bolaget att i samarbete med kraft- och verkstadsindustrin bedriva forsknings-
och utvecklingsarbete inom atomenergitekniken så att svensk industri
kan hävda sig i den internationella konkurrensen. Förutom frågor rörande
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 89
reaktorer och bränsleelement bör bearbetas olika avsnitt i bränslecykeln:
nranför sörj ning, anrikning, upparbetning och plutoniumanvändning. Verksamheten
kräver omfattande kunskaper även beträffande säkerhetsfrågor
och miljö. För att bibehålla en hög kompetens inom bolaget och bevaka framtidsbetonade
arbetsområden bör bolaget bedriva långsiktig forskning inom
vissa för atomenergiutvecklingen centrala avsnitt. Genom de nämnda verksamheterna
har bolaget möjlighet att fungera som ett kompetent fackorgan
rörande de problem som sammanhänger med atomkraftutbyggnaden, bl. a.
de långsiktiga ekonomiska och försörjningspolitiska aspekterna, säkerhetsfrågor
och miljöfrågor.
Bolaget önskar i ökad omfattning ställa sina resurser till förfogande för
utomstående verksamhet, i första hand för sådan soin har anknytning till
atomenergiområdet men även för annan verksamhet som kan rationellt utnyttja
bolagets kompetens och basorganisation.
Bolagets ansträngningar att genom aktivt för sälj ningsarbete erhålla beställningar
på utvecklingsarbeten, tjänster och varor kommer att fortsätta
och intensifieras inom ramen för tillgängliga resurser. I samband härmed
har bolagets organisation anpassats till kraven på ökad marknadsinriktning.
För uppdrag från svensk industri förutsätts i huvudsak gälla de hittillsvarande
debiteringsprinciperna, vilket innebär att staten lämnar visst indirekt
stöd åt den fortsatta industriella utvecklingen.
Marknaden för termiska reaktorer kännetecknas av hård konkurrens, vilket
medför behov av vidareutveckling på viktiga arbetsområden såsom härdprestanda,
materialfrågor, plutoniumhaltigt bränsle, bränslecykelns ekonomi,
säkerhet och närförläggningsfrågor. I samband med de nu aktuella
ulbyggnadsplanerna räknar bolaget med uppdrag från industrin och kraftföretagen
samt myndigheter.
Den viktigaste framtida arbetsuppgiften inom reaktorutvecklingen gäller
snabba bridreaktorer, där ett internationellt samarbete förutsätts såväl för
bolagets del som för de industrier som deltar i exploateringen av resultaten.
Även för kraftföretagens del är här internationellt samarbete av betydelse.
Bolagets insatser på snabbreaktorområdet avses skapa förutsättningar för
industrins verksamhet genom bl. a. visst basteknologiskt utvecklingsarbete
och förutses under den aktuella perioden till övervägande del komma att
finansieras anslagsvägen. Industrin och kraftföretagen förutsätts bekosta
vissa egna insatser. Omfattningen och fördelningen av bolagets insatser blir
i hög grad beroende på hur det internationella samarbetet kommer att utvecklas.
I samband med den stora atomkraftutbyggnaden i landet kommer frågor
rörande säkerheten vid anläggningarna att få en allt större betydelse. Vid
förberedelserna för en introduktion av snabba bridreaktorer kommer dessa
problem att spela en avgörande roll. En i vårt land aktuell fråga är möjlig
-
90 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
helen att förlägga atomkraftverk i omedelbar närhet till befolkningscentra,
varvid elproduktion kan kombineras med central bostadsuppvärmning.
Utbyggnaden i landet skapar även behov av särskilda insatser för utbildning
av personal för uppbyggnad, drift och underhåll av atomkraftverken.
Bolaget kan här lämna ett viktigt bidrag.
Det är inte möjligt att med någon större grad av säkerhet ange hur stor
uppdragsverksamheten kommer att bli under perioden. En förutsättning för
att bolaget skall kunna åta sig uppdrag är att tillräcklig kompetens inom
olika tekniska nyckelområden kan upprätthållas genom anslagsfinansierat
utvecklingsarbete. Bolaget understryker starkt vikten av att säkerhet i detta
hänseende skapas för en tillräcklig tid framöver. Ovisshet om framtiden
leder till att anställda lämnar verksamheten, vilket innebär att en stor del
av de kunskaper och den erfarenhet som bolaget byggt upp under en rad av
år spolieras.
Som en bakgrund till planen lämnas en beskrivning av atomkraftmarknaden.
Nuvarande prognoser för den svenska utbyggnaden innebär en installationstakt
av ca 800 MWe om året under senare hälften av 1970-talet. Det
totala årliga marknadsvärdet för atomkraftstationer jämte bränsleförsörjning
överstiger därmed år 1980 en miljard kronor, varav för reaktorer minst
300 milj. kr. om året inklusive fabrikation av första bränslesatsen (exklusive
uran) för varje ny anläggning.
Eu av förutsättningarna för en framgångsrik inhemsk reakior- och komponentindustri
är ett utvecklingsprogram, som dels verifierar prestanda för
dagens konstruktioner dels vidareutvecklar dessa i minst lika hög takt som
huvudkonkurrenterna gör. Det marknadsanpassade utvecklingsarbetet måste
också ta hänsyn till mycket långsiktiga perspektiv. Ett femårsprogram för
bolagets verksamhet bör således innehålla arbeten som skapar underlag för
alternativa tekniska lösningar i fråga om reaktorsystem och bränsleutnyttjande
för en ekonomisk atomkraftproduktion. Även om enighet råder om
bridreaktorns goda egenskaper på sikt återstår frågan om när den är mogen
för kommersiell exploatering och kan utgöra den naturliga avnämaren för
det plutonium som bildas i de termiska reaktorerna. En alternativ användning
av detta plutonium är återanvändning i termiska reaktorer.
I femårsplanen anges de beräknade kostnaderna för verksamheten budgetåren
1969/70—1973/74 efter samma programindelning som gäller i anslagsframställningen.
Kostnaderna avser den för budgetåret 1970/71 beräknade
löne- och prisnivån. Eu sammanfattning ges i det följande.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 91
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
|
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
|
Termiska reaktorer (program 2).. .. |
29,3 |
27,4 |
27 |
26 |
26 |
Snabba reaktorer (program 3) .... |
5,3 |
11,0 |
12 |
13 |
14 |
Långsiktig forskning (program 5) .. |
7,6 |
9,3 |
9 |
9 |
10 |
Övriga tekniska program (program |
|||||
1, 4, 6, 7).................... |
15,4 |
16,1 |
11 |
11 |
11 |
Ofördelade kostnader för basorga- |
|||||
nisationen (program 8, 9) ...... |
33,3 |
34,1 |
33 |
33 |
33 |
Investeringar, ränta m. m. (program |
|||||
10, 11)...................... |
8,3 |
7,7 |
13 |
13 |
13 |
Totalt ........................ |
99,2 |
105,6 |
105 |
105 |
107 |
därav statsfinansierad verksamhet.. |
66,3 |
68,8 |
69 |
68 |
68 |
forskningsanslag .......... |
9,6 |
10,0 |
11 |
11 |
12 |
uppdrag.................. |
23,3 |
26,8 |
25 |
26 |
27 |
Femårsplanen innebär i huvudsak att de tidigare angivna riktlinjerna för
bolagets forsknings- och utvecklingsarbete fullföljs. En närmare redovisning
av planens innehåll lämnas dock här i fråga om utvecklingsarbetet beträffande
snabba reaktorer.
Den tillverkande industrin bedömer det nödvändigt att genom marknadsföring
av snabba reaktorer samt bränsle och andra komponenter till dem
parallellt med leveranser för termi ska system befästa sin ställning och utveckla
sin kompetens. Kraftindustrin i Sverige vill på samma sätt som sina
motsvarigheter i de stora industriländerna tillgodogöra sig de ekonomiska
fördelarna av ett biandsystem med successivt växande inslag av snabba
bridreaktorer, varigenom det blir möjligt att ekonomiskt utnyttja plutoniumproduktionen
från driften av de termiska reaktorerna. Plutoniumtillgången
i Sverige i början av 1980-talet kommer att medge att åtminstone en snabb
reaktor i kommersiell storlek — ca 1 000 MWe — kan förses med driftfärdigt
bränsle år 1982.
Att i svensk regi och i konkurrens med utlandet nu utveckla en egen
snabbreaktortyp är knappast möjligt. Bolaget och andra svenska intressenter
bör därför söka få till stånd ett specifikt samarbete med ett land, som är
starkt på snabbreaktorområdet. Samarbetet avses omfatta den natriumkylda
snabba reaktorn. Det förutsätts att såväl bolaget som industrin var för
sig men i nära samråd inriktar det yttre samarbetet på motsvarande parter
i det valda landet. Det förutsätts också att det inhemska arbetet bedrivs som
ett enhetligt styrt projekt.
Ett svenskt utvecklingsarbete bör således — allteftersom tillförlitligheten
i snabbreaktorteknologin blir bestyrkt utomlands — gå vidare på en konkret
underbyggd handlingslinje med ambitionen att marknadsföra reaktorsyste
-
92 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
met på licens och tillverka eget bränsle. Ett förvärv av en prototypreaktor
om t. ex. 250 MWe skulle ge Sverige värdefulla erfarenheter av snabb reaktorteknologi
innan frågan om en kommersiell anläggning aktualiseras. Prototypen
skulle dessutom utgöra en provningsreaktor för den svenska utvecklingen
av snabbreaktorbränsle. Om den utförs i stort sett som en replik av
någon av de prototypreaktorer som nu byggs utomlands och beställningen
görs först sedan denna reaktor varit i reguljär drift något år skulle kostnaderna
kunna begränsas.
Målsättningen för femårsperioden är således att genom ett organiserat
samarbete med något av de ledande länderna på området förvärva kunskaper
beträffande den natriumkylda snabba reaktorn i samband med option
för förvärv av en prototypreaktor under medverkan av svensk industri.
Uppgörelsen bör kompletteras med ett optionsavtal mellan ett svenskt
reaktorföretag och en reaktorindustri i det valda landet om utbyte av industriell
information parallellt med utbytet mellan utvecklingsorganisationerna.
Bolaget föreslår därför såsom konkret handlingslinje att avtal träffas
med utvecklingsorganisationen i ett av de länder som leder utvecklingen
av den natriumkylda snabba reaktorn. Förhandlingar om ett sådant avtal
pågår. Avtalet avses omfatta fullt utbyte av kunskaper under en period av
fem år mot årlig ersättning samt eventuellt viss engångsavgift vid periodens
slut. Denna avgift förfaller till betalning endast om det industriella
samarbetet inte fullföljs genom utnyttjande av de nyss nämnda optionerna.
Uppgörelsen förutsätts också medföra tillgång till bestrålningsmöjligheter
m. m. samt en aktiv utländsk medverkan i planläggningen av arbetsprogrammet
i Studsvik. Avtalstiden bör kunna förlängas med hänsyn till möjliga
förskjutningar i de utländska parternas arbetsprogram. Samtliga villkor
samt priser, avgifter och licenskostnader i såväl utbytesavtal mellan utvecklingsorganisationerna
som optionsavtal mellan industriföretagen skall
vara fixerade då det förstnämnda avtalet ingås.
Den närmare inriktningen och omfattningen av bolagets egna insatser
blir beroende av de arbeten som görs i det samarbetande landet. Bolaget
förutser en koncentration av insatserna till områden som redan bearbetats
eller som är särskilt intressanta från svensk synpunkt, t. ex. material- och
bränsleområdet. Möjligheter att på begränsade delar av snabbreaktorteknologin
bidra till samarbetet med insatser av vidareutvecklingskaraktär bedöms
vara av stor betydelse.
Det är bolagets uppfattning att väsentliga fördelar från prioriteringsoch
styrningssynpunkt vinns då den tillverkande industrin och kraftindustrin
finansierar vissa egna insatser i det gemensamma arbetet. Däremot
räknar inte bolaget med att dessa parter kommer att lägga ut några betydande
betalda uppdrag hos bolaget under femårsperioden.
Statsverkspropositionen dr 1970: Bil. 15: Industridepartementet 93
Departem entschefen
Under de senaste åren har det svenska atomenergiprogrammet genomgått
en rad organisatoriska förändringar. En slagkraftig och självständig
reaktor- och bränsleindustri har bildats genom att vissa resurser hos AB
Atomenergi och ASEA integrerats i ett av staten och ASEA samägt företag,
AB ASEA-ATOM (prop. 1968: 169, SU 199, rskr 408). Delvis som en konsekvens
härav har staten övertagit det enskilda aktieinnehavet i Atomenergi
(prop. 1969: 101, SU 99, rskr 245). I sammanhanget kan även nämnas
att staten medverkat aktivt i bildandet av ett företag — Uddcomb
Sweden AB — för tillverkning av bl. a. reaktortryckkärl och andra tunga
komponenter till atomkraftstationer (prop. 1969: 151, SU 170, rskr 383).
Genom dessa åtgärder har skapats en ändamålsenlig organisation på industrisidan.
Det senaste årets reaktorbeställningar i vårt land har också
visat att kraftföretagen hyser förtroende för svensk tillverkande industris
möjligheter att fullfölja stora tekniska och kommersiella åtaganden på detta
område. Vidare har Atomenergis roll som statlig forsknings- och utvecklingsorganisation
klarare markerats, samtidigt som industrin och kraftföretagen
genom det nya programrådet getts goda möjligheter att delta i
utformningen av bolagets arbetsprogram.
Med hänsyn till att förutsättningarna för Atomenergis verksamhet på
vissa punkter ändrats har bolaget — i enlighet med vad som anfördes i
prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 70) — efter samråd med programrådet lagt fram
en plan för arbetet under perioden 1969/70—1973/74. Innan jag tar upp
frågan om inriktningen och omfattningen av bolagets verksamhet på längre
sikt vill jag emellertid reodvisa mina ställningstaganden till bolagets anslagsframställning
för budgetåret 1970/71.
Utvecklingsarbetet beträffande de nu aktuella termiska reaktorerna framstår
som Atomenergis centrala arbetsuppgift. Arbetet utförs i form av såväl
betalda industriuppdrag i samband med konkreta reaktorprojekt som
stödjande basteknologisk utveckling. Bolagets insatser utgör en förutsättning
för svensk industris åtaganden i samband med redan avtalade leveranser
av reaktorer och bränsle. Arbete på vidareutveckling av nuvarande
typer erfordras också för att bevara industrins konkurrenskraft på den
snabbt expanderande men hårdnande reaktormarknaden. Mot denna bakgrund
förordar jag en insats på det termiska området av ungefär den
storlek som Atomenergi föreslagit.
Atomenergi har under flera år bedrivit vissa arbeten beträffande snabba
reaktorer. Syftet har närmast varit att skapa underlag för ett senare ställningstagande
till ambitionsnivån för ett svensk program. Med hänsyn till
nödvändigheten av att prioritera arbetena på det termiska området har
bolagets insatser på snabba reaktorer haft en relativt begränsad omfattning.
Atomenergi har nu lagt fram ett förslag till arbetsprogram för det snabba
området som bygger på samarbete med ett av de ledande länderna inom
94 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
snabbreaktortekniken. Målsättningen bör enligt bolaget vara att ge svensk
industri möjlighet att leverera snabba reaktorer på licens och självständigt
tillverka bränslet inom landet. Det tänkta samarbetet omfattar såväl
Atomenergi genom ett femårigt avtal om informationsutbyte med motsvarande
utländska utvecklingsorganisation som industrin genom kommersiella
licensavtal. I samarbetsbilden ingår även ett senare deltagande av
svenska företag i ett industriellt projekt. I detta syfte undersöks villkoren
för en option på förvärv av en replik av den snabbreaktorprototyp som
nu uppförs i respektive land. Det belopp som i Atomenergis anslagsframställning
för budgetåret 1970/71 tagits upp för snabba reaktorer innefattar
viss ökning av bolagets egna arbeten jämte den första årsavgiften för ett
eventuellt informationsavtal. Såväl den tillverkande industrin som kraitindustrin
har förordat ett svenskt snabbreaktorprogram med den angivna
uppläggningen och även genom programrådet deltagit aktivt i förhandlingarna
— som fortfarande pågår — med tänkbara utländska samarbetsparter.
Jag kan i princip tillstyrka ett program för snabbreaktorarbetct enligt
den modell som Atomenergi nu föreslagit och jag har ingen erinran mot att
bolaget fullföljer förhandlingarna. En förutsättning för att ett avtal skall
kunna träffas är dock att överenskommelse kan nås mellan staten och berörda
svenska företag om finansieringen av såväl avgifter till utländsk part
som arbetet inom landet. Ett svenskt utvecklingsprogram för snabba reaktorer
kommer alltså att kräva en betydligt större satsning från industrins
och kraftföretagens sida än den som gjorts beträffande termiska reaktorer.
Ytterligare en förutsättning är att de insatser inom Atomenergi som även i
fortsättningen skall finansieras av staten kan inrymmas inom de anslagsramar
för de närmaste budgetåren, som jag avser att föreslå i det följande,
utan att kravet på en fortsatt prioritering av insatserna på det termiska området
åsidosätts. För budgetåret 1970/71 räknar jag med att de anslagsfinansierade
insatserna ligger kvar på nuvarande nivå. Jag föreslår att Kungl.
Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande alt under de angivna förutsättningarna
godkänna ett samarbetsavtal mellan Atomenergi och utländsk utvecklingsorganisation.
I den mån en eventuell informationsavgift kan komma
att falla på bolaget bör den bestridas från förslagsanslaget Internationellt
atomenergisamarbete, vilket kan komma att föranleda visst överskridande
av anslaget.
Vid sidan av huvuduppgiften att stödja den tillverkande industrins utveckling
av reaktorer och bränsle har Atomenergi en viktig roll att spela
på flera områden inom och utom kärntekniken. I första hand vill jag här
peka på säkerhets- och miljöskyddsfrågor i samband med driften av atomkraftstationer,
som mot bakgrund av den planerade utbyggnaden kommer
att kräva ökade insatser i vårt land under de närmaste åren. Atomenergis
resurser och erfarenheter i frågor om bl. a. hantering av aktiva material
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 95
kommer att behöva tas i anspråk av såväl myndigheter som kraftföretag.
Frågan om en samordning av olika intressenters insatser på säkerhetsområdet
bör prövas i samband med behandlingen av det förslag angående
myndighetsorganisationen på atomenergiområdet som nyligen lagts fram
av 1966 års atomenergiutredning.
Atomenergi har under en följd av år i Studsvik bedrivit viss långsiktig
forskning på områden av betydelse för det målbundna utvecklingsarbetet.
Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 15 s. 69, SU 15, rskr
15) infördes en ny form för finansieringen av denna forskning. Beslutet innebar
att Atomenergi skall söka bidrag från styrelsen för teknisk utveckling
(STU) och andra forskningsråd m. fl. för sådana forskningsprojekt
som inte har direkt samband med det industriella reaktor- och bränsleprogrammet.
Avsikten var att få till stånd en bedömning av denna verksamhet
efter samma grunder som gäller för annan liknande statsfinansierad forskning.
För innevarande budgetår har Atomenergi tillförts 7,2 milj. kr. från
STU, naturvetenskapliga forskningsrådet och atomforskningsrådet som bidrag
till sådan forskning som tidigare finansierats från bolagets anslag.
Övergången till det nya systemet har inneburit vissa svårigheter för
Atomenergi, beroende på bl. a. att forskningsråden tillämpat andra principer
än bolaget i fråga om beräkning av baskostnader för projekten. Mot bakgrund
härav har bolaget för innevarande år begärt ett tilläggsanslag av 2,8
milj. kr. Jag anser mig kunna tillstyrka endast att bolaget kompenseras
för vissa avvecklingskostnader som uppstått i samband med omläggningen.
Jag avser att senare denna dag föreslå att medel för ändamålet anvisas
på tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret 1969/70.
För nästa budgetår begär Atomenergi i sin anslagsframställning att ett
belopp av 1,8 milj. kr. för långsiktig forskning beräknas under bolagets
anslag. Dessa medel skulle användas bl. a. som bidrag till vissa kostnader
som inte täcks av STU och forskningsråden samt för avlöning av vissa
forskningsledare hos bolaget. Jag delar bolagets uppfattning om önskvärdheten
av att skapa större fasthet i planeringen av den långsiktiga forskningen
än vad som är möjligt att uppnå genom ettåriga bidrag till individuella
projekt. Genom inrättandet av en forskningsnämnd för Studsvik,
som samtidigt fungerar som nämnd inom STU, har också goda organisatoriska
förutsättningar för en flerårig forskningsplanering skapats. Principen
att bolagets anslag skall förbehållas arbeten som har direkt samband
med det industriella reaktor- och bränsleprogrammet bör dock enligt min
mening upprätthållas. För att skapa en fastare grund för den forskning
inom Atomenergi, som enligt denna princip inte skall finansieras över
anslaget, bör bolaget söka uppnå en flerårig överenskommelse i första
hand med STU om fortsatt stöd till ifrågavarande forskning. Till grund för
en sådan överenskommelse skulle ligga ett av bidragsgivaren godkänt forskningsprogram.
Atomenergi skulle härigenom komma att jämställas med de
96 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
specialforskningsinstitut som redan nu åtnjuter avtalsbundet stöd från
STU.
Kostnaderna för Atomenergis verksamhet hänför sig till mycket stor del
till vad som kan kallas basorganisationen, dvs. drift av reaktorer och andra
anläggningar, säkerhetstjänst m. m. Genom den minskning av verksamhetens
volym, som skett under de senaste åren, har relationen mellan de
relativt fasta baskostnaderna och kostnader för de tekniska programmen
utvecklats oförmånligt. Bolaget bör mot bakgrund härav ägna fortsatt
uppmärksamhet åt möjligheterna att genom rationaliseringar minska kostnaderna
för basorganisationen. I sammanhanget bör bolaget särskilt pröva
om ett fortsatt bidrag från bolaget till driften av Ågesta kraftvärmeverk
från utvecklingssynpunkt är tillräckligt motiverat, speciellt med hänsyn
till att nya bränsleprovningsmöjligheter torde komma att stå till förfogande
i Marviken.
Den planerade koncentrationen av Atomenergis verksamhet till Studsvik
väntas möjliggöra såväl vissa direkta rationaliseringar som en allmän höjning
av det tekniska arbetets effektivitet. Jag tillstyrker därför bolagets
framställning om medel dels för flyttning av personal och utrustning samt
iordningsställande av lokaler dels för uppförande av en apparathall och ett
materialforskningslaboratorium i Studsvik. Vid anmälan i det följande av
anslaget Lån till Aktiebolaget Atomenergi kommer jag att föreslå att ett
särskilt lån anvisas till bolaget för nämnda nybyggnader. Bolagets övriga
kostnader för koncentrationen till Studsvik — som beräknas till 1,6 milj.
kr. under nästa budgetår —■ bör bestridas från anslaget Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi. Med hänsyn till att vissa kostnader
uppstår redan under budgetåret 1969/70 avser jag att senare denna dag
föreslå ett erforderliga medel anvisas till Atomenergi på tilläggsstat.
Även sedan koncentrationen av Atomenergis verksamhet genomförts har
basresurserna i Studsvik möjlighet att betjäna en rad nya aktiviteter på
forskningens och det industriella utvecklingsarbetets områden. Således har
Kungl. Maj :t den 14 november 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta
ett program för ett brandprovningslaboratorium för statens provningsanstalt
i Studsvik. I sammanhanget kan även nämnas att delegationen
för lokalisering av statlig verksamhet och 1989 års utredning för samordnad
forskning nyligen i en gemensam skrivelse föreslagit att huvuddelen av
provningsanstaltens verksamhet flyttas till Studsvik.
Mot bakgrund av de överväganden jag här redovisat bör anslaget för
nästa budgetår tas upp med 60 milj. kr. Vid en jämförelse med det belopp
som för innevarande budgetår står till bolagets förfogande bör bl. a. beaktas
att vissa kostnader av engångsnatur för flyttningen till Studsvik förutsätts
bestridas från nästa budgetårs anslag.
Jag övergår nu till frågan om riktlinjerna för Atomenergis verksamhet
på längre sikt. Som nämnts har bolaget samtidigt med sin anslagsframställ
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 97
ning lagt fram ett förslag till femårsplan för budgetåren 1969/70—1973/74.
Planen har utarbetats under medverkan av programrådet.
Jag kan ansluta mig till den i inledningen till planen angivna målsättningen
för bolagets verksamhet på det kärntekniska området. Således bör
bolaget i samarbete med kraftföretagen och verkstadsindustrin bedriva såväl
forsknings- och utvecklingsarbete beträffande reaktorer och bränsleelement
som arbeten inom olika avsnitt av bränslecykeln. Bolaget bör även
upprätthålla resurser på säkerhetsområdet och — i den utsträckning särskilda
medel ställs till förfogande — bedriva viss långsiktig forskning. Härjämte
bör bolaget sträva efter att i ökad omfattning ställa sina resurser till
förfogande för andra verksamheter. Generellt bör gälla att bolaget intensilierar
ansträngningarna att uppnå en mera marknadsinriktad verksamhet
och öka volymen betalda uppdrag.
Denna allmänna målsättning överensstämmer i huvudsak med de riktlinjer
som statsmakterna tidigare fastställt. Beträffande bolagets uppgifter på
reaktor- och bränsleområdet anser jag att arbetena för termiska reaktorer
bör prioriteras även under de närmaste budgetåren. Detta är nödvändigt med
hänsyn till vikten från såväl kraftförsörjningssynpunkt som industriell
synpunkt av att det omfattande utbyggnadsprogrammet för 1970-talet kan
genomföras planenligt. De svårigheter som kan uppstå under denna utbyggnad
bör inte underskattas. Eftersom snabba reaktorer senare kan förväntas
få stor betydelse finner jag önskvärt att det efter hand skapas möjligheter
att inom ramen för tillgängliga resurser öka insatserna på det snabba området.
Ett begränsat snabbreaktorprogram av det slag jag tidigare förordat torde
kunna ge industrin och kraftföretagen ett gott utgångsläge för att utnyttja
den nya tekniken.
Som redan framgått innebär mitt ställningstagande till bolagets anslagsframställning
för budgetåret 1970/71 en viss minskning av den statsfinansierade
verksamhetens omfattning. Jag delar bolagets uppfattning om
nödvändigheten av att nu ange en riktpunkt för anslagstilldelningen under
en längre tidsperiod. Enligt min mening är det lämpligt att låta planperioden
omfatta även budgetåret 1974/75, detta bl. a. för att uppnå tidsmässig
överensstämmelse med ett eventuellt samarbetsavtal om snabba reaktorer.
Bolaget bör vid sin planering för perioden 1970/71—1974/75 utgå från en
ram av totalt 290 milj. kr. för samtliga kostnader för den verksamhet som
finansieras över detta anslag, inberäknat kostnadsökningar. Detta förutsätter
en successiv minskning av anslaget under perioden med 1 milj. kr. om
året. Den angivna ramen innefattar såväl termiska som snabba arbeten.
Som nämnts bör dock eventuella finansiella bidrag från bolaget till utländsk
part enligt ett snabbreaktoravtal belasta anslaget till internationellt
atomenergisamarbete.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
7 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 15
98 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
a) till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ett avtal om samarbete
beträffande utveckling av snabba reaktorer i enlighet
med vad jag anfört,
c) godkänna de riktlinjer jag förordat för verksamheten
inom Aktiebolaget Atomenergi under budgetåren 1970/71—-1974/75.
E 13. Internationellt atomenergisamarbete
1968/69 Utgift ................... 3 536 801
1969/79 Anslag .................. 3 300 000
1970/71 Förslag ................ 3 500 000
Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för deltagande i verksamheten
inom det Internationella atomenergiorganet (IAEA) och det av
OECD bildade Europeiska atomenergiorganet (ENEA). Vidare bestrids vissa
kostnader för nordiskt atomenergisamarbete från anslaget. I övrigt belastas
anslaget av resekostnader i samband med internationella atomenergisammanträden
m. m. De största kostnaderna hänför sig till Sveriges medverkan
i ENEA-projekten Halden och Dragon samt tidigare budgetår även
Eurochemic. 1
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
1 000 kr. |
1 000 kr. |
1 000 kr. |
1 000 kr. |
|
1. IAEA ............ |
1 472 |
800 |
875 |
+ 75 |
2. Halden............ |
1 112 |
1 080 |
825 |
— 255 |
3. Dragon............ |
814 |
1 270 |
1 360 |
+ 90 |
4. Eurochemic ........ |
— |
55 |
— |
— 55 |
5. Nordiskt samarbete .. |
88 |
550 |
300 |
— 250 |
6. Övrigt ............ |
51 |
45 |
140 |
+ 95 |
Summa utgift ...... |
, 3 537 |
3 800 |
3 500 |
— 300 |
Anslag ............ |
. 3 100 |
3 300 |
3 500 |
+ 200 |
1. IAEA:s reguljära budget för år 1970 har fastställts till 12 250 000 dollar.
Sveriges bidrag uppgår till 131 600 dollar. Härtill kommer frivilliga bidrag
till IAEA:s s. k. allmänna fond för finansiering av tekniskt bistånd med
2 355 000 dollar, varav Sveriges andel beräknas till 22 600 dollar. Sveriges
bidrag till IAEA för år 1970 uppgår sålunda till 154 200 dollar eller ca
800 000 kr. Medel för bidraget har preliminärt beräknats under innevaran
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 99
de budgetårs anslag. Under budgetåret 1970/71 kommer anslaget att belastas
med det svenska medlemsbidraget för år 1971. Då underlag ännu
saknas för beräkning av bidraget anges oförändrat belopp i förhållande till
1970 års bidrag. -— Vidare kommer under budgetåret 1970/71 Sverige genom
AB Atomenergi att delta i ett av IAEA samordnat internationellt
projekt angående teknisk-ekonomisk värdering av medelstora atomreaktorer.
Kostnaderna för det svenska deltagandet beräknas till 75 000 kr. under
budgetåret 1970/71.
2. Sedan år 1958 har ett antal länders atomenergiorgan inom ramen för
ENEA drivit ett projekt med en försöksreaktor av tungvattentyp i Halden
i Norge. Sverige bär genom AB Atomenergi från början deltagit i projektet.
Samarbetet regleras genom avtal, som flera gånger förnyats. Atomenergi
bär med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 18 juli 1969 slutit ett
avtal om fortsatt försöksverksamhet vid reaktorn under treårsperioden
1970—1972. Den totala kostnaden för perioden beräknas till 5,3 milj. EMAenheter.
1 Sveriges andel utgör 450 000 enheter, vilket innebär en minskning
med 150 000 enheter i förhållande till det svenska bidraget för närmast
föregående treårsperiod. Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknas
till ca 825 000 kr.
3. Sedan år 1959 har genom avtal mellan atomenergiorganen i vissa
europeiska länder och Euratom drivits ett projekt med en gaskyld högtemperaturreaktor
i Winfrith i Storbritannien, det s. k. Dragon-projektet. Samarbetsavtalet
ingicks ursprungligen för en femårsperiod men har senare i
flera etapper förlängts. AB Atomenergi har med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 21 november 1969 slutit ett avtal om ytterligare förlängning
av projektet för tiden den 1 april 1970—den 31 mars 1973. Den totala
kostnaden för den nya treårsperioden beräknas till 6 935 000 pund, varav
Sveriges andel utgör 309 000 pund. Medelsbehovet för budgetåret 1970/71
beräknas till ca 1 360 000 kr.
4. Den fabrik som bolaget Eurochemic uppfört i Mol i Belgien för att
upparbeta bestrålat atombränsle togs i drift år 1966. Delägare i bolaget är
atomenergiorganisationer i 13 OECD-länder, för Sveriges del AB Atomenergi.
Eurochemics aktiekapital uppgår till 35 750 000 EMA-enheter och
Sveriges andel utgör 2,7 milj. enheter motsvarande 14 milj. kr. Dessutom
lämnar deltagarna i projektet årliga bidrag till driften och till visst
utvecklingsarbete.
De berörda länderna har våren 1969 ingått en överenskommelse om att
driva projektet vidare under femårsperioden 1970—1974. Den totala kostnaden
beräknas till 16,5 milj. EMA-enheter, varav den svenska andelen
utgör 1 003 200 enheter. Härtill kommer resterande underskott på tidigare
program av sammanlagt 575 000 enheter, varav Sveriges andel utgör 43 500
enheter. Dessa underskott skall täckas genom en särskild utbetalning i
1 En betalningsenhet i Europeiska monetära avtalet motsvarar 1 US^dollar.
100 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
början av år 1970. Under innevarande budgetår kominer den nya överenskommelsen
att leda till en belastning av anslaget med 615 000 kr. utöver
det bidrag av 700 000 kr. som tidigare beräknats. Under budgetåret
1970/71 väntas det svenska bidraget till Eurochemic uppgå till 1 160 000 kr.
Medlen bör liksom hittills anvisas över tredje huvudtitelns anslag till
OECD. Det belopp av 55 000 kr. som för budgetåret 1969/70 beräknats under
förevarande anslag avser AB Atomenergis teckning av aktier i ett i anslutning
till Eurochemic bildat särskilt bolag för omvandling av anläggningens
nuvarande slutprodukt till urantetrafluorid (prop. 1969: 1, bil. 15,
s. 72).
5. Som ett led i pågående utredningar rörande ett utvidgat nordiskt samarbete
på atomenergiområdet har en nordisk arbetsgrupp för reaktorsäkerhetsbedömning
bildats (prop. 1969: 1, bil. 15, s. 72). Deltagare i gruppen
från svensk sida är representanter för delegationen för atomenergifrågor
och AB Atomenergi. Ett förslag till avtal rörande program och finansiering
in. m. föreligger. Kostnaderna för gruppens verksamhet under perioden
1969/70—1971/72 beräknas till ca 1,2 milj. kr., varav ca 550 000 kr.
utgör Sveriges andel. Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknas till
ca 200 000 kr.
Vidare har AB Atomenergi ingått en överenskommelse med motsvarande
organisationer i Danmark, Finland och Norge om samarbete beträffande
teknisk och ekonomisk värdering av en tungvattenreaktor av kokartyp om
750 MWe med trycktank i förspänd betong. I studiens första etapp avses
organisationerna ta fram erforderligt underlag. I en andra etapp avses ett
amerikanskt konsultföretag göra en självständig värdering av tungvattenreaktorn
i jämförelse med en amerikansk lättvattenreaktor av samma storlek.
Slutrapport väntas föreligga den 1 september 1970. Den totala nordiska
insatsen beräknas till 2,7 milj. kr. och den svenska andelen till ca 1,3 milj.
kr. Härav utgör ca 1 milj. kr. arbeten inom Atomenergi och ca 340 000 kr.
den svenska andelen av arvodet till konsulten.
6. Under övrigt har tagits upp kostnader för dels resor m. m. vid svenskt
deltagande i internationella atomenergisammanträden, dels anordnandet
av internationella kongresser och symposier på atomenergiområdet i Sverige.
Departementschefen
Under år 1969 har förlängningar skett av de samarbetsavtal som ligger
till grund för de tre ENE A-projekten Halden, Dragon och Eurochemic. För
Sveriges del utgör dessa alltjämt ett värdefullt komplement till det inhemska
utvecklingsprogrammet, och ett fortsatt deltagande i projekten genom
AB Atomenergi har därför framstått som önskvärt. Beträffande Eurochemic
bör även framhållas att det nya femårsavtalet säkrar ett värdefullt alternativ
i fråga om kommersiell upparbetning av använda bränsleelement.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 101
Det nya avtalet beträffande Haldenproj ektet innebär en minskning av
Atomenergis bidrag med ca 750 000 kr. jämfört med det föregående treårsavtalet.
Å andra sidan har bolaget ansett angeläget att, delvis på grundval
av detta projekt, delta i en samnordisk teknisk-ekonomisk värdering av en
tungvattenreaktor under medverkan av en amerikansk konsultfirma. Enligt
min mening skulle en sådan studie utgöra en värdefull sammanfattning
av de arbeten inom tungvattentekniken som hittills bedrivits i Norden och
därigenom ge ett underlag för bedömningar av reaktortypens kommersiella
utvecklingsmöjligheter. Huvuddelen av den beräknade svenska insatsen
torde kunna inrymmas inom Atomenergis arbetsprogram. Den svenska
andelen av arvodet till konsultföretaget, som beräknas till 340 000 kr., bör
dock belasta förevarande anslag. Med hänsyn till att dessa kostnader hänför
sig huvudsakligen till första halvåret 1970 torde anslaget för innevarande
år komma att överskridas i motsvarande mån.
Vid anmälan av anslaget till atomenergiverksamhet inom AB Atomenergi
bär jag redogjort för frågan om ett eventuellt samarbetsavtal mellan bolaget
och utländsk organisation angående utveckling av snabba reaktorer. I enlighet
med vad jag därvid förordat bör, i den mån ett sådant avtal innehåller
bestämmelser om finansiella bidrag från bolaget, erforderliga medel
ställas till förfogande från detta anslag, vilket kan komma att föranleda
visst överskridande under nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret
1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
E 14. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran
1968/69 Utgift .................. Ml 041 000
1969/70 Anslag ................ 10 000 000
1970/71 Förslag ................ 8 100 000
1 Anslaget Drift av Ranstadsverket m. m.
Från anslaget bestrids kostnaderna för ett utvecklingsarbete rörande utvinning
av uran ur de mellansvenska skiffrarna vid AB Atomenergis uranverk
i Ranstad. Arbetet syftar till att genom utvecklingsarbete i anslutning
till uranverket i Ranstad ge underlag för beslut om en eventuell framtida
produktion av uran ur de mellansvenska skiffrarna. Utvecklingsarbetet avses
bedrivas under treårsperioden 1969/70—1971/72 till en kostnad av 25
milj. kr. i 1969/70 års pris- och löneläge (prop. 1969: 49, SU 88, rskr 226).
Kostnaden innefattar viss drift vid verket och beräknas brutto utan hänsyn
till värdet av producerat uran.
102 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 15: Industridepartementet
AB Atomenergi
Gruvbrytning.........................
Grovkrossning och siktning före silor.....
Sovring, krossning och siktning..........
Arbeten rörande ökat materialutbyte.....
Förbehandling av sovrad skiffer.........
Lakningsundersökningar inkl installation
av mindre laksumpar................
Lakningsundersökningar................
Utvinning av uran ur laklösning.........
Neutralisering.........................
Naturvårdsfrågor......................
Svavelsyraframställning................
Grundläggande forskning...............
Projekteringsverksamhet...............
Gemensam utvecklingsverksamhet.......
Summa...............................
Beräknad
ändring
1969/70 |
1970/71 |
1970/71 |
1 000 kr |
1 000 kr. |
1 000 kr. |
26 |
100 |
+ 74 |
5 |
5 |
0 |
26 |
27 |
+ 1 |
565 |
300 |
—265 |
686 |
501 |
—185 |
924 |
_ |
—924 |
— |
250 |
+ 250 |
128 |
180 |
+ 52 |
10 |
10 |
0 |
in |
145 |
+ 34 |
200 |
95 |
— 105 |
107 |
112 |
+ 5 |
304 |
275 |
— 29 |
6 908 |
6 100 |
— 808 |
10 000 |
8 100 |
—1 900 |
Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1970/71 har hänsyn
tagits till en ökning av pris- och lönenivå med 450 000 kr. i förhållande till
budgetåret 1969/70.
Departementschefen
Det av 1969 års riksdag godkända treårsprogrammet inriktas på sådana
förbättringar av uranutvinningsprocessen som kan sänka kostnaderna för
en eventuell framtida produktion i stor skala. Arbetet har hittills kunnat
bedrivas i enlighet med programmet och de uppnådda resultaten bedöms
som positiva. En redovisning av frågan och förslag beträffande den fortsatta
uranför sörj ningspoli tiken kommer att läggas fram för 1971 års riksdag.
Jag godtar Atomenergis beräkning av medelsbehovet för verksamheten i
Ranstad under nästa budgetår. Anslaget bör även i begränsad omfattning
kunna tas i anspråk för att bestrida kostnader för undersökningar av möjligheterna
att utvinna uran ur andra mineralfyndigheter som kan komma
att påträffas vid prospektering inom landet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran för
budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av
8 100 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 103
F. Domänverket
År 1859 inrättades ett ämbetsverk, benämnt skogsstyrelsen, med uppgift
bl. a. att ordna och övervaka den egentliga skogshushållningen vid alla
under statens disposition, förvaltning och uppsikt ställda skogar. År 1883
sammanslogs verket med kammarkollegiets domänavdelning, som förvaltade
statens jordbruksegendomar, och dess namn ändrades samtidigt till
domänstyrelsen. I samband med budgetreformen år 1912 blev domänstyrelsen
affärsdrivande verk. Den nuvarande benämningen domänverket, som
gemensam beteckning för domänstyrelsen och den lokala skogsförvaltningen,
tillkom år 1921.
I beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU:32, rskr 269) fastställdes
vissa nya riktlinjer för domänverkets verksamhet. Enligt dessa
skall domänverket med sikte på ett gott ekonomiskt utnyttjande driva
skogsbruk på den fasta egendom som hör till domänverkets fond, i övrigt
förvalta denna egendom och de andra tillgångarna som hör till fonden
samt förvalta och öva tillsyn över vissa andra allmänna skogar och ecklesiastika
boställens skogar. Det statliga skogsbruket skall drivas uthålligt,
affärsmässigt och effektivt.
Riksdagens beslut syftade också till samordning av statens skogsbruk
och skogsindustri. Det gemensamma målet för verksamheten vid domänverket
och AB Statens skogsindustrier (Assi) skall vara att på sikt åstadkomma
bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett
ur företagsekonomisk synvinkel rimligt årsresultat.
Fr. o. m. år 1969 leds domänverket av en särskild verksstyrelse. Denna
består av chefen för domänverket, verkställande direktören i Assi och fyra
andra ledamöter som Kungl. Maj :t utser särskilt. Styrelsen består till övervägande
del av samma personer som ingår i Assi:s styrelse. Denna långtgående
personidentitet i styrelserna är ett viktigt led i samordningen mellan
de båda företagen.
Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som
ställföreträdare. Verkets centrala förvaltning är uppdelad på fem huvudenheter:
försäljningsavdelning, driftsavdelning, rationaliseringsavdelning,
ekonomiavdelning och personalavdelning. Den lokala skogsförvaltningen är
regionalt indelad i 8 distrikt vilka i sin tur är uppdelade i totalt 68 revir
(7—9 revir per distrikt).
Antalet sysselsatta inom domänverket framgår av följande sammanställning.
104 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
1964 1965 1966 1967 1968
Antal arbetare .......... 8 000 7 200 6 800 6 300 5 800
Antal tjänstemän ........ 1 760 1 780 1 750 1 700 1 690
Medan domänverkets tjänstemannapersonal endast minskat något sedan
1964 har arbetarstyrkan reducerats kraftigt till följd av rationaliseringar
främst genom arbetsprocessernas fortgående mekanisering inom skogsbruket.
Domänverkets skogsmarksinnehav exklusive renbetesfjällens skogar och
nationalparkerna uppgick ytmässigt sett vid början av år 1968 till i runt
tal 4 100 000 ha produktiv skogsmark, vilket utgör ca 18 % av landets produktiva
skogsmark.
Domänverkets försäljning av skogsprodukter består av skog på rot och
upparbetat virke. Främst beroende på önskemålet att till skogen knyta en
fast arbetarstam har efter hand en förskjutning skett från rotförsäljningar
mot egna avverkningar. Under 1930-talet utgjorde rotförsäljningen mer
än hälften av den totala virkesförsäljningen, medan den f. n. är mindre än
15 %.
Domänverkets försäljning av virke under de senaste fem åren framgår
av följande tabell:
1964 1965 1966 1967 1968
Milj. m3 sk.............. 7,5 7,5 7,5 7,6 8,1
Av den totala försäljningen år 1968 på 8,1 skogskubikmeter motsvarande
ca 365 milj. kr. utgjordes 1,1 milj. av rotförsäljning medan återstoden 7,0
milj. hänförde sig till upparbetat virke.
Domänverkets ekonomiska ställning framgår av följande tabell, vilken
utgör ett sammandrag av balansräkningarna åren 1964—68 (i milj. kr.):
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
|
Omsättn. tillg. exkl. lager |
100,0 |
97,1 |
104,7 |
113,0 |
112,1 |
Lager och varor i arbete.. |
53,1 |
57,3 |
64,9 |
62,4 |
81,8 |
Fysiska anlägg, tillg..... |
316,3 |
328,2 |
330,8 |
333,0 |
325,1 |
Finansiella anlägg, tillg. |
9,9 |
20,6 |
22,0 |
23,7 |
42,8 |
Balansomslutning ...... |
479,3 |
503,2 |
522,4 |
532,1 |
561,8 |
Korta skulder1........ |
48,7 |
45,7 |
36,1 |
29,1 |
52,9 |
Rörlig kredit.......... |
— |
7,0 |
41,0 |
50,0 |
46,0 |
Eget kapital (statskapital) |
430,6 |
450,5 |
445,3 |
453,0 |
462,9 |
1 Inkl. redovisad vinst att inleverera till staten.
Det bokförda värdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter uppgick
år 1968 till 325 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick till ca 1 600
milj. kr. Bland anläggningstillgångarna ingår också aktier i Hjälmare Ka
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 105
nal och Slussverks AB, AB Jäders Bruk samt AB Orrefors skogar bokförda
till ett värde av 33 milj. kr. år 1968.
Domänverkets egna kapital bestod t. o. m. år 1968 av dels det statskapital
som verket har att förvalta under domänfonden och dels förnyelsefonden
för återväxtkostnader. Dessutom ingick ett par mindre fonder.
Domänverkets ekonomiska resultat åren 1964—68 framgår av följande
tabell (i milj. kr.):
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
|
Omsättning .......... |
399,3 |
416,9 |
411,9 |
412,5 |
401,5 |
Personalkostnader...... |
247,0 |
254,0 |
262,0 |
270,0 |
265,0 |
Övriga kostnader ...... |
83,9 |
83,9 |
90,7 |
94,7 |
88,9 |
Rörelseresultat ........ |
68,4 |
79,0 |
59,2 |
47,8 |
47,6 |
Avskrivningar1 ........ Finansiella och extraordi- |
25,1 |
26,3 |
24,0 |
25,1 |
18,4 |
nära poster.......... Resultat före disp. och |
0,1 |
0,4 |
0,6 |
./. 0,8 |
./. 1,7 |
skatt .............. |
43,4 |
53,1 |
35,8 |
21,9 |
27,5 |
Disp. och avsättningar2.. |
./. 0,9 |
8,6 |
2,5 |
7,4 |
9,9 |
Skatt................ |
13,6 |
16,8 |
15,3 |
9,4 |
7,4 |
Redovisat resultat...... |
30,7 |
27,7 |
18,0 |
5,1 |
10,2 |
Inlevererat till staten .. |
24,2 |
30,7 |
27,7 |
18,0 |
5,1 |
sättn............... Redovisat res. i % av me-deltal disponerat stats- |
17,1 |
18,9 |
14,4 |
11,6 |
11,9 |
kapital ............ |
7,1 |
6,2 |
4,0 |
1,1 |
2,2 |
1 Avskrivningar = investeringar.
2 Varav förändring i varulagerreserv 1964 ./. 8,9, 1965 0,4, 1966 ./. 2,8, 1967 6,2 och 1968
5,8 milj. kr.
Av tabellen framgår att totala omsättningen år 1968 uppgick till ca 400
milj. kr. mot ca 412 milj. kr. år 1967. Intäkterna från virkesför sälj ningen
har under de senaste åren minskat och utgjort resp. 383, 379 och 365 milj.
kr för åren 1966, 1967 och 1968 trots att de försålda virke skvantitet erna
ökat. Intäktsminskningen beror på de vikande virkespriserna.
Bruttoöverskottet för 1968 uppgick till 47,6 milj. kr. eller praktiskt taget
samma som för 1967. Överskottet före dispositioner, avsättningar och skatt
steg från 21,9 milj. kr. år 1967 till 27,5 milj. kr. år 1968. Vinsten att inleverera
för år 1968 uppgick till 10,2 milj. kr. mot 5,1 milj. kr. år 1967.
För år 1969 har Kungl. Maj :t fastställt ett avkastningsbelopp av 12 milj.
kr.
Domänverkets investeringsutveckling under perioden 1964—1968 framgår
av följande tabell (i milj. kr.):
106 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
1964 1965 1966 1967 1968
Investering i maskiner och
inventarier............ 9,7 10,6 11,1 13,5 11,3
Investering i fastigheter och
anläggningar.......... 15,4 15,7 12,9 11,6 7,1
Av tabellen framgår att totala investeringarna under år 1968 uppgått till
18,4 milj. kr. mot 25,1 milj. kr. år 1967. Under senare år har en kontinuerlig
förskjutning ägt rum från investeringar i hus- och vägbyggnad till investeringar
i skogsmaskiner. Dessa investeringar har bl. a. medfört att arbetskraftsåtgången
per avverkade 100 skogskubikmeter minskat från 40
dagsverken år 1964 till 22 år 1968.
I fråga om finansieringen av domänverkets verksamhet gäller att verket
med egna inkomster skall bestrida sina driftsutgifter.
Till skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något
tillskott för investeringar över statsbudgeten. Verkets kreditbehov tillgodoses
dels genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskontoret, f. n. uppgående
till högst 130 milj. kr., dels genom att tillgängliga medel i investeringsfonden
och dispositionsfonden får disponeras. Investeringsfonden och
dispositionsfonden bildades den 1 januari 1969 i enlighet med beslut av 1968
års riksdag. Samtidigt upplöstes domänverkets markfond och förnyelsefonden
för återväxtkostnader m. in. Behållningen på markfonden och 1/6 av
förnyelsefondens behållning överfördes till investeringsfonden. Dispositionsfonden
tillfördes återstående 5/6 av förnyelsefondens behållning.
Investeringsfonden får utnyttjas till inköp av fast egendom och till investeringar
med en varaktighet av minst tio år såsom t. ex. byggnader och
skogsbilsvägar. Genom avsättningen till värdeminskningskonto för investeringar
hålls fondens kapital intakt. Dessutom skall köpeskillingen för försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. tillföras investeringsfonden.
Dispositionsfonden får användas till investeringar av olika slag företrädesvis
av mer kortsiktig karaktär, t. ex. maskininvesteringar.
Domänverket har full frihet att förfoga över dispositionsfonden. I den
mån fondens medel används för investeringar med en varaktighet av minst
tio år skall dock dessa objekt redovisningsmässigt föras över till domänfonden.
Till dispositionsfonden får föras de överskottsmedel som kvarstår
sedan statsmakternas krav på avkastning från domänverket tillgodosetts.
Tidigare har verket inlevererat hela årsöverskottet.
Uppläggningen av domänverkets finansiering av drifts- och kapitalutgifterna
medför att endast ett fåtal anslag av speciell natur redovisas i statsbudgeten.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 107
F 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal
Från anslaget bestrids ersättningar som föranleds av 1933 års riksdags
beslut (prop. 233, BaJoU 1, rskr 269) angående indragning av viss personal
vid domänverket. Beräkningen är grundad på 1968 års pensionsvärden.
Domänverket
Domänverket beräknar att ersättningen för år 1970 kommer att uppgå till
395 000 kr., varav kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgrunder bör
svara för 226 000 kr. På anslaget behövs således 169 000 kr. för nästa budgetår.
D e partem en t sch ef en
Jag har ingen erinran mot domänverkets beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår och föreslår därför att anslaget tas upp med 169 000 kr.
Jag biträder vidare domänverkets förslag till fördelning av de verkliga kostnaderna
för år 1969 som överensstämmer med av riksdagen godtagna principer.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslaganslag
av 169 000 kr.,
b) besluta att kyrkofonden skall för år 1969 ersätta domänverkets
fond för övertalig personal vid domänverket
med 238 000 kr.
1968/69 Utgift
1969/70 Anslag
1970/71 Förslag
202 163
193 000
169 000
108 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken
I. E: 1. Byggnader och utrustning
1968/69 Utgift ____ >54 396 000 Behållning..... ‘8 321 000
1969/70 Anslag .... >33 000 000
1970/71 Förslag ... 54 200 000
1 Anslaget Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk
Förenade fabriksverken inrättades som affärsdrivande verk år 1943
och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag
(prop. 1965: 119, SU 163, rskr 398). Fabriksverken skall enligt sin instruktion
bedriva tillverkning, försäljning och underhåll av krigsmaterial, tillverkning
och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse.
I verkets uppgifter ingår även försäljning av staten tillhörig övertalig
och kasserad materiel som myndighet överlämnar till verket för försäljning.
Fabriksverken förvaltar under fabriksverkens fond redovisade fabriker,
verkstäder och tvätterier samt andra under fabriksfonden upptagna statliga
kapitaltillgångar. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader
som fordras för verket.
Fabriksverken uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider
därmed och med medel som i övrigt står till dess förfogande verkets utgifter.
Det ingår i verkets uppgifter att följa direktiv och anvisningar som
överbefälhavaren meddelar för att tillgodose den militära operativa verksamheten.
Vidare åligger det verket att biträda överbefälhavaren med att
utarbeta förslag till Kungl. Maj :t som rör verkets verksamhetsområde.
I fabriksverken ingår sex nytillverk ande fabriker, nämligen
Vanäsverken i Karlsborg, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna,
Åkers Krutbruk (Åkersgruppen), torpedverkstaden i Motala, Zakrisdalsverken
i Karlstad och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Av fabrikernas
militära tillverkning kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen
samt ammunition till dessa, robotar, raketer och torpeder. Av fabrikernas
civila tillverkning kan nämnas kylsystem, luftkompressorer,
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 109
styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Vidare tillverkas uniformer för
såväl militärt som civilt bruk. Fabriksverken förvaltar statens aktier i
SMT Machine Company AB i Västerås som tillsammans med sina dotterbolag
AB Thörns Mekaniska Verkstad och Aldellverken AB tillverkar
verktygsmaskiner.
Underhåll av krigsmateriel utförs vid de centrala verkstäderna
i Arboga och Malmslätt. Den centrala verkstaden i Västerås är sedan
den 1 juli 1969 filial till verkstaden i Malmslätt. Vidare förvaltar
fabriksverken statens aktier i det halvstatliga Telub AB som jämte
verkets teleunderhållsverkstad i Göteborg fullgör underhållsuppgifter i
fråga om försvarets telemateriel.
Fabriksverkens tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier som utför
vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns även
anläggningar för kemisk tvätt. I anslutning till ett par av tvätterierna
utförs skoreparationer. Tvätterierna betjänar försvarets förband samt statliga
och landstingsägda sjukhus m. m.
Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en särskild
enhet, överskottsförsäljningen. Försäljningen sker f.n.
på sex platser i landet.
Ekonomisk översikt in. m.
Tillgångarna i fabriksverkens fond (exkl. försvarets materielverks anläggningar)
uppgick den 30 juni 1969 till sammanlagt 546,4 milj. kr. mot
438,8 milj. kr. föregående år. Sedan skulderna frånräknats var kapitalbehållningen
246,4 milj. kr. den 30 juni 1969 mot 171,1 milj. kr. året dessförinnan,
vilket alltså innebär en ökning med 75,3 milj. kr.
Fabriksverkens vinst- och förlusträkning för budgetåret 1968/69 redovisar
ett bruttoöverskott på 35,3 milj. kr., vilket innebär en ökning med
5,7 milj. kr. sedan föregående år. Följande sammanställning visar variationerna
i verkets vinst- och förlusträkningar (exkl. försvarets materielverks
anläggningar) under de senaste tre budgetåren.
Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 1966/67—1968/69
Intäkter |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
Rörelsen ................... Försäljning av anläggningstid- |
. 17 988 096 |
29 563 244 |
35 094 271 |
gångar ................... |
94 000 |
92 530 |
221 480 |
18 082 096 |
29 655 774 |
35 315 751 |
|
Kostnader |
|||
Avskrivningar på fastigheter ... |
1 475 619 |
1 975 236 |
2 777 012 |
Avskrivningar på maskiner..... |
3 894 444 |
5 238 118 |
8 852 466 |
110 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
1966/67
Kostnader för utveckling, rationalisering,
marknadsföring in. m. 6 358 392
Till statsverket inlevererat överskott
...................... 6 353 641
18 082 096
1967/68
12 421 079
10 021 341
29 655 774
1968/69
13 423 015
10 263 258
35 315 751
Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret
1968/69 var (2,8 -f- 8,8) 11,6 milj. kr. Häri ingår extra avskrivningar med
2 milj. kr. Verksamheten för budgetåret har alltså lämnat ett nettoöverskott
på (35,3 — 11,6) 23,7 milj. kr. Detta motsvarar 11,4 % av det i medeltal
disponerade kapitalet under budgetåret.
Fabriksverken skall enligt gällande bestämmelser till statsverket inleverera
dels ränta på det i fabriksverkens fond investerade nettokapitalet (det
s. k. överskottet), dels avskrivningsmedel. För budgetåret 1968/69 har inlevererats
10,3 milj. kr. i form av överskott och 11,6 milj. kr. i form av
avskrivningsmedel. Summan av vad verket inlevererat under budgetåret
uppgick alltså till 21,9 milj. kr. mot 17,2 milj. kr. under föregående budgetår.
De fakturerade leveranserna vid fabriksverken uppgick under budgetåret
1968/69 till 421,3 milj. kr., en ökning med 88,2 milj. kr. sedan föregående
år. Omsättningsökningen är i mycket hög grad orsakad av att flygverkstäderna
i Malmslätt och Västerås från den 1 juli 1968 överförts till
fabriksverken. Av omsättningen hänförde sig 145,6 milj. kr. till huvudkontoret
och de nytillverkande fabrikerna, 175,0 milj. kr. till underhållsverkstäderna,
70,1 milj. kr. till tvätterierna och 30,6 milj. kr. till överskottsförsäljningen.
Försvarets andel av faktureringen uppgick under budgetåret 1968/69 till
275,2 milj. kr., varav 164,2 milj. kr. härrörde från de centrala verkstäderna
i Arboga och Malmslätt (inkl. den nuvarande filialen i Västerås). Den
sistnämnda verkstaden (med filialen), som överfördes till fabriksverken
under budgetåret, svarade därvid för 80,8 milj. kr. Faktureringen på försvaret
ökade totalt med 79 milj. kr. sedan föregående budgetår. Faktureringen
till civila kunder inom landet uppgick till 127,7 milj. kr., en ökning
från föregående budgetår med 31,4 milj. kr. Verkets exportfakturering
sjönk däremot med 22,2 milj. kr. till 18,3 milj. kr.
Orderingången uppgick vid fabriker och verkstäder till 400,3 milj. kr.
under budgetåret 1968/69, en ökning sedan föregående år med ca 115 milj.
kr. Denna ökning föll helt på beställningar från det svenska försvaret,
vilka ökade från 241,4 milj. kr. till 358,1 milj. kr. Beställningarna av civila
produkter ökade något, nämligen från 18,5 milj. kr. till 23,9 milj. kr., medan
exporten minskade från 26,1 milj. kr. till 18,3 milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 111
Orderingången under de senaste fem budgetåren för produkter från
fabriker och verkstäder framgår av följande tabell (milj. kr.).
Budgetår Totalt Försvarsmateriel Civila produkter
inom export inom export
landet landet
1964/65 ............ 131,2 72,3 43,1 10,6 5,2
1965/66 ............ 177,2 110,0 46,7 18,3 2,2
1966/67 ............ 165,0 116,1 25,2 21,4 2,3
1967/68 ............ 285,9 241,3 20,2 18,5 5,9
1968/69 ............ 400,3 358,1 14,3 23,9 4,0
Vid utgången av budgetåret 1968/69 utgjorde försäljningsvärdet av inneliggande
ej upparbetad orderstock vid de nytillverkande fabrikerna ca
181 milj. kr. mot 142 milj. kr. vid utgången av närmast föregående budgetår.
Orderstocken är relativt väl fördelad mellan de olika fabriksenheterna
och ger full sysselsättning under i genomsnitt 1—1 1/2 år. Ett undantag
är beklädnadsverkstaden med en orderbeläggning för sju arbetsmånader.
Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.
Budgetår |
Vattentvätt |
Kemtvätt |
Skorepara- tioner |
Fakt. värde |
Milj. kg. |
Milj. kg. |
1 000 par |
Milj. kr. |
|
1964/65 ........ |
...... 35,4 |
3,0 |
166 |
37,4 |
1965/66 ........ |
...... 39,5 |
3,2 |
164 |
42,9 |
1966/67 ........ |
...... 42,2 |
3,0 |
138 |
49,8 |
1967/68 ........ |
...... 44,2 |
2,8 |
147 |
55,2 |
1968/69 ........ |
...... 52,9 |
2,9 |
160 |
70,1 |
Ökningen av faktureringen vid tvätterierna ökade som synes starkt
mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69. Två nytillkomna tvätterier, i
Eskilstuna och Malmö, svarade för en stor del av ökningen.
Medelsförbrukningen under budgetåren 1968/70—1970/71
I följande tabell redovisas de investeringsmedel som under budgetåret
1968/69 stått till fabriksverkens förfogande och den omfattning i vilken de
tagits i anspråk.
Investeringsutfall budgetåret 1968/69 (1 000-tal kr.)
Ing. |
Anslag |
Medelsförbrukning |
utg. |
|
behållning |
beräknad i prop. |
faktisk |
behållning |
|
3 618 |
59 100 |
54 400 |
54 396 |
8 322 |
112 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1968/69 praktiskt
taget helt har utnyttjats. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten
lämnas i det följande.
För budgetåret 1969/70 har investeringsramen fastställts till 37,5 milj.
kr. Fabriksverken räknar med att investeringsramen skall bli helt utnyttjad.
Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret 1968/69
var 8,3 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1969/70 utgjorde 33 milj. kr.
står tillsammans 41,3 milj. kr. till verkets förfogande under innevarande
budgetår. En behållning av 3,8 milj. kr. kan alltså förutses vid budgetårets
utgång.
För budgetåret 1970/71 räknar fabriksverken med en medelsförbrukning
av 56,6 milj. kr. Vid anslagsberäkningen har fabriksverken på sedvanligt
sätt ökat den beräknade medelsförbrukningen med 10 % för konjunkturreserv
samt därefter gjort avdrag med 3,8 milj. kr. för den vid budgetårets
ingång beräknade behållningen. Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår
58,5 milj. kr., vilket innebär en ökning av anslaget med 25,5 milj. kr.
i förhållande till innevarande budgetår.
Förenade fabriksverken
Investeringsprogram
Fabriksverkens ledning har bedömt det som ofrånkomligt och på samma
gång rationellt att under de två verksamhetsåren efter det nu löpande inom
sin ram bestämt prioritera investeringar i tvätteriresurser. Detta har nödvändiggjort
en än hårdare angelägenhetsprövning än tidigare för koncernens
mekaniska och kemisk-tekniska anläggningar samt att i och för sig
angelägna investeringsbehov inom underhållssektorn fått skjutas på framtiden.
För denna senare avvägning har också den omständigheten varit av
vikt att en hållbar prognos över underhållsverkstädernas inriktning och
över behovet av framtida kapacitet för olika funktioner ännu inte låtit sig
göra.
Trots denna restriktivitet har det inte kunnat undvikas att den totala
investeringsramen för verket måst vidgas i förhållande till den för löpande
budgetår gällande. Den föreslagna ramen för budgetåret 1970/71 innebär
en ökning gentemot den nu gällande med ca 19 milj. kr. Investeringsutrymmet
för tvättsektorn föreslås ökat med drygt 21 milj. kr. medan investeringsutrymmet
för verkets mekaniska och kemisk-tekniska industrier
samt för underhållsverkstäderna föreslås minskas med ca 15 % från budgetåret
1969/70 till budgetåret 1970/71.
I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad
medelsförbrukning budgetåren 1968/69—1970/71 fördelad på olika
grupper av objekt.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 113
Större investeringsobjekt
1. Tvätterier....................
2. Anskaffning av persedlar........
3. Fabriker och verkstäder ........
Övriga investeringar
4. Investeringar för nya civila produkter
......................
5. Nyanskaffning av maskiner och
transportmedel................
6. Överskottsförsäljning ..........
7. Särskilt projekt ..............
8. Ersättningsanskaffning av maskiner
..........................
9. Smärre investeringsprojekt......
10. Oförutsett....................
1 Inberäknat nyanskaffning av maskiner. 1
Faktisk utgift Beräknad utgift
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
8 593 |
5 000 |
19 100 |
15 000 |
— |
7 000 |
13 877 |
12 300 |
3 700 |
4 930 |
4 000 |
5 000 |
— |
4 600 |
3 000 |
—- |
— |
1 500 |
— |
— |
2 000 |
*9 953 |
7 900 |
11 500 |
1 897 |
2 700 |
2 800 |
146 |
1 000 |
1 000 |
54 396 |
37 509 |
56 609 |
1. Tvätterier
För tvätterier föreslås 19,1 milj. kr. som avses för följande ändamål.
Total kost- |
Återstående |
Därav be- |
|
nåd beräknad |
kostnad |
räknad ut- |
|
1969 |
1.7.1970 |
gift 1970/71 |
|
(1 |
000-tal kr.) |
||
Utbyggnad av tvätteriet i Karlskrona |
14,0 |
13,0 |
7,0 |
Nybyggnad av tvätteri i Östergötland |
24,0 |
22,0 |
11,0 |
Central kemisk tvätt.............. |
3,0 |
2,0 |
0,6 |
Centralisering av skoreparationsverk- |
|||
samheten .................... |
1,0 |
1,0 |
0,5 |
42,0 |
38,0 |
19,1 |
|
Utbyggnad av tvätteriet |
i Karlskr |
o n a |
|
Avtal har träffats med Blekinge |
läns landsting |
om att dess |
tvätt skall |
överföras till fabriksverken. Kronobergs läns landsting önskar, med stöd av
gällande avtal, att verket utöver nuvarande tvättgods från östra delen av
landstingsområdet även övertar tvätten från västra delen. Vidare har Kalmar
läns södra landsting uttalat önskemål om överförande av ytterligare
tvätt.
Detta innebär krav på en ökning av tvättkapaciteten i området med ca
8 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
114 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
12 ton/dag. Vidare kommer den militära vattentvätten vid tvätteriet i
Landskrona, som skall nedläggas, att överföras till Karlskrona. För ökning
av kemtvätt är viss smärre komplettering av utrustningen nödvändig.
Kostnaden för nödvändig utbyggnad av tvätteriet beräknar fabriksverken
till 14 milj. kr. varav 1 milj. kr. är beviljade för innevarande budgetår.
För projektet behövs 7 milj. kr. för nästa budgetår.
Nybyggnad av tvätteri i Östergötland
Enligt avtal skall tvättförsörjningen inom Jönköpings län övertas av fabriksverken.
Behovet av starkt ökad tvättkapacitet i Östergötland är överhängande.
Vidare pågår förhandlingar med representanter för Storstockholm
om övertagande av viss del av områdets tvätt.
Fabriksverken föreslår, av arbetsmarknadsskäl och från milj övårdssynpunkter,
att det nya tvätteriet lokaliseras till nordöstra Östergötland.
I avvaktan på resultatet av förhandlingarna med Storstockholmsområdet
räknar verket t. v. med ett för Jönköpings och Östergötlands län dimensionerat
tvätteri för ca 40 ton/skift, med möjlighet till utbyggnad. Kostnaden
för ett tvätteri av denna storlek beräknas till 24 milj. kr. För ändamålet
är 2 milj. kr. beviljade för innevarande budgetår. För nästa budgetår
behövs 11 milj. kr.
Central kemisk tvätt
Den kemiska tvättverksamheten avses i rationaliseringssyfte att koncentreras
till få enheter. För mellersta Sveriges behov avses en koncentration
till en anläggning i Hagfors, där en lämplig lokal kan förvärvas och arbetskraft
finns. I samband med ombyggnad för kemtvätteriet i Hagfors kommer
erforderliga förrådsutrymmen för militära persedlar att ordnas, varför
de i särskild ordning tidigare äskade medlen härför kan utnyttjas för
Hagforstvätten.
Kostnaderna för anläggningen är beräknad till 3 milj. kr. Tidigare beviljade
1 milj. kr. (för förrådsutrymmen) avses förbrukas innevarande
budgetår. För nästa budgetår hemställs om 600 000 kr. för ändamålet.
Centralisering av skoreparationsivqTksamheten
Den av Kungl. Maj :t beslutade centraliseringen av försvarets skoreparationer
till Karlskrona och Långseie avses genomföras successivt. Investeringsbehovet
i Långseie är beräknat till 1 milj. kr. För nästa budgetår behövs
500 000 kr.
2. Anskaffning av persedlar
Den fortsatta snabba strukturrationaliseringen av tvätteriverksamheten
och därmed koncentrationen till större produktionsenheter gör — av tekniska
och ekonomiska skäl — en successiv ökning av persedelunderlaget
för vidgad uthyrning av sjukhuspersedlar ofrånkomlig.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 115
Erfarenheterna av tillämpningen av uthyrningsprincipen visar med hög
grad av sannolikhet att totalkostnaderna för försörjningen med detta slags
utrustning genom uthyrning väsentligt kan sänkas. Fabriksverken finner
det därför ur såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska synpunkter
rationellt att bygga ut denna verksamhet. Efterfrågan på detta slags
tjänster stiger snabbt.
För nästa budgetår bedömmer fabriksverken behovet av medel för utbyggnad
av persedelunderlaget till 7 milj. kr.
3. Fabriker och verkstäder
Det för fabriker och verkstäder föreslagna beloppet om 3,7 milj. kr. avses
fördelas på det sätt som framgår av följande sammanställning.
Total kost- |
Återstående |
Därav be- |
|
nåd beräknad |
kostnad |
räknad ut- |
|
Zakrisdalsverken |
1969 |
1.7.1970 |
gift 1970/71 |
Metodverkstad.................... |
2,3 |
0,1 |
0,1 |
Provskjutningslokal................ |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Byggnad för pyroteknisk tillverkning |
0,8 |
0,8 |
0,6 |
Centrala verkstaden Arboga |
|||
Verkstadshall för marktele.......... |
1,1 |
0,5 |
0,5 |
Byggnad för testutrustning.......... |
1,0 |
1,0 |
0,8 |
Östersund |
|||
Projektering av ny verkstad ........ Centrala verkstaden Malmslätt |
0,8 |
0,8 |
0,8 |
ning.......................... |
1,6 |
1,6 |
0,8 |
7,7 |
4,9 |
3,7 |
Metodverkstad
För uppförande av en metodverkstad, främst för försök med rationella
metoder för sprängämnesgjutning, finns i riksstaten för innevarande år anvisat
ett belopp av 2,2 milj. kr. Verkstaden avsågs uppföras i Vingåker, men
fabriksverken har omprövat lokaliseringsfrågan och föreslår nu att den förläggs
till Zakrisdalsverken i Karlstad. Genom denna ändring i lokalisering
kan totalkostnaderna, som ursprungligen beräknades till 3 milj. kr., begränsas
till 2,3 milj. kr. För nästa budgetår behövs alltå 100 000 kr.
116 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Provskj utningslokal
Till följd av överföringen av tändhattstillverkningen från Vanäsverken
till Zakrisdalsverken krävs inrättande av lämpliga lokaler för funktionskontrollskjutning.
Kostnaderna härför beräknas till 100 000 kr. som bör anvisas
nästa budgetår.
Byggnader för pyrot eknisk tillverkning
I anslutning till överföringen av ansvaret för »verkanspyroteknikproduktionen»
från Åkers Krutbruk till Zakrisdalsverken har behov uppstått av lokaler,
dels för denna produktion, dels för därmed sammanhängande utvecklingsarbete,
dels för viss förrådshållning. Kostnaderna härför beräknas till
800 000 kr., varav fabriksverken begär 600 000 kr. för nästa budgetår.
Verkstadshallförmarktele
För fullföljande av redan beslutad byggnad kostnadsberäknad till 1,1 milj.
kr., varav 600 000 kr. beviljats för innevarande år, behövs för nästa budgetår
ytterligare 500 000 kr.
Byggnad för testutrustning
De testbussar för teleteknisk utrustning som flygvapnet f. n. använder-,
kontrolleras och underhålls vid centrala verkstaden i Arboga. Denna verksamhet
bedrivs i utrymmen som är uppenbart olämpliga. En ny typ av mobil
testutrustning är under utveckling. Även detta arbete bedrivs i olämpliga
lokaler. Utrustningen avses tillverkas vid verkstaden.
Av ovan anförda skäl anser fabriksverken det vara rationellt att uppföra
en ny verkstadsbyggnad för ändamålet. Kostnaderna för byggnaden beräknas
till 1 milj. kr., varav 800 000 kr. behövs nästa budgetår.
Projektering av ny verkstad i Östersund
Efter det att de centrala flygverkstäderna överförts till fabriksverken —
och i samband därmed beslutad nedläggning av Västeråsverkstaden — är
en viss omstrukturering inom de återstående verkstäderna erforderlig. Det
framstår därvid som lämpligt att till en verkstad i Östersund förlägga bl. a.
markelektro- och basmaterielverksamhet.
Som en första etapp i Östersund avser fabriksverken att redan innevarande
år starta en verksamhet inom markelektroområdet, varvid verksamheten
inryms i lokaler som tillfälligt ställts till förfogande av Östersunds stad. I en
andra etapp bör lokaler anskaffas för den framtida verksamheten. Till detta
behövs nybyggnader, men omfattningen av dessa kan ännu inte helt överblickas.
Verket föreslår att för nästa budgetår ett belopp av 800 000 kr. anvisas
för förundersöknings- och projekteringsåtgärder för denna verkstad.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 117
Modernisering av ytbehandlingsavdelning vid
centrala verkstaden i Malmslätt
Med hänsyn till pågående strukturrationalisering avses tre ytbehandlingsavdeiningar
vid centrala verkstaden i Malmslätt att koncentreras till en,
varvid anläggningen moderniseras. Vissa nya ytbehandlings- och bearbetningsmetoder
avses införas.
Avdelningen kommer att inrymmas i en tillbyggnad till befintlig lokal.
Härvid friställda utrymmen kommer att utnyttjas för sammansättning av
vissa kommande skrymmande produkter. Åtgärderna beräknas medföra
en årlig besparing av 140 000 kr. Kostnaden för tillbyggnaden är beräknad
till 1,6 milj. kr. Fabriksverken begär 800 000 kr. för detta ändamål för kommande
budgetår.
4. Investeringar för nya civila produkter
Fabriksverken bär till primär uppgift att vara komponentleverantör till
det svenska försvaret främst av sådana produkter, produktsystem och tjänster,
som det kan vara väsentligt för försvaret att kunna erhålla inom landet.
Den måhända mest väsentliga beredskapsuppgiften verket kan svara för är
att under »normala tider» hålla en kapacitet, som är högre än som motiveras
av löpande leveranser. För att sänka kostnaderna för denna »överkapacitet»
söker verket utnyttja den dels för leveranser till utlandet, dels för
produktion för civila ändamål. Planeringen går i princip ut på att ta största
möjliga hänsyn till utsikterna att med knappast möjliga oinställningstid
kunna konvertera fredstidens överkapacitet till resurser för produktion av
i beredskapslägen väsentlig materiel. En tillräckligt omfattande civil produktion
ger också visst utrymme för sysselsättningsutjämning mellan de olika
producerande enheterna och inom dessa enheter.
Framtidsintressanta, lönsamma produkter och produktsystem måste i
växande utsträckning bygga på nya idéer, på egen projektering och på en
teknisk utveckling som kan styras av det berörda företaget eller den berörda
företagsgruppen. Betydande insatser krävs därför inom ett progressivt
företag för allmän och speciell teknik, för marknadsanalyser och planering
av marknadsföring, för produktionsteknisk beredning och för produktionsmässig
rationalisering.
Det är väsentligt i all verksamhet av detta slag att den ansvariga företagsledningen
har betydande ekonomiskt utrymme att snabbt kunna fatta även
långsiktiga beslut. Icke minst är ett tillräckligt utrymme för sådant beslutsfattande
av vikt då det gäller att engagera sig i förslag till nya produkter som
kan fångas upp utifrån, även från utlandet, och då frågan är att söka organisera
ett bindande samarbete med andra, statliga eller privatägda, svenska
eller utländska företag.
Den rörelsefrihet, som ett icke direkt projektbundet investeringsutrymme
för civila produkter skänkt, har visat sig vara synnerligen värdefull när det
118 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
gäller möjligheterna för fabriksverken att vara med bland de progressiva
företagsgrupperna i landet.
För civila produkter äskar verket ett investeringsutrymme av 5 milj. kr.
för det kommande budgetåret.
5. Nyanskaffning av maskiner och transportmedel
Far tygsutrustningen för bärgning av vid torpedverkstaden provskjutna
torpeder är föråldrad. Detta medför att bärgningskostnaderna blir oacceptabelt
höga. En »torpedbärgare» byggd enligt vid verkstaden vunna erfarenheter
bör därför anskaffas. Kostnaderna för denna beräknas till 500 000 kr.
En årlig vinst av 120 000 kr. beräknas uppstå på grund av denna investering.
Tidigare när de centrala verkstäderna var underställda flygvapnet disponerades
mihtärregistrerade bilar för mobilt teleunderhåll in. m. Efter överförandet
av verkstäderna till fabriksverken måste erforderliga fordon anskaffas
för dessa uppgifter. Fordonen specialutrustas i stor utsträckning
för att passa för avsedda ändamål. Kostnaderna för fordonsanskaffning nästa
budgetår beräknas till 1 milj. kr.
Till den förut omnämnda nyetablerade verkstaden i Östersund erfordras
viss ytterligare utrustning för utökning av produktionsvolymen. Fabriksverken
finner det erforderligt att anskaffa sådan utrustning för 1,5 milj. kr.
För nästa budgetår behövs således 3 milj. kr för nyanskaffning av maskiner
och transportmedel.
6. överskottsförsäljning
överskottsförsäljningens depå i Östersund avses i anslutning till nödvändig
utbyggnad av lokaler att flyttas till Sundsvall. Utsikterna att vidga
marknaden bedöms med denna lokalisering bli väsentligt större. Kostnaderna
för nybyggnaden beräknas till 2,2 milj. kr., varav fabriksverken begär
1,5 milj. kr. för nästa budgetår.
7. Särskilt projekt
Inom fabriksverken förbereds ett särskilt projekt som står i indirekt kontakt
med verkets tvättservice till sjukvårdsanläggningar. För att genomföra
projektet förutsätts ett nära samarbete med annat statligt företag och med
ett stort utländskt företag. För ändamålet äskar verket 2 milj. kr. för nästa
budgetår.
8. Ersättningsanskaffning av maskiner
Under innevarande budgetår beräknas inleveransen av avskrivningsmedel
för utrustning att uppgå till 12 milj. kr. För ersättningsanskaffningar under
nästa budgetår begär fabriksverken 11,5 milj. kr., varav 4 milj. kr. avser
tvätteriutrustning och 7,5 milj. kr. utrustning för fabriker och verkstäder.
Statsverkspropositionen år 1570: Bil. 15: Industridepartementet 119
9. Smärre investeringsprojekt
För smärre investeringsprojekt hemställs om 2,8 milj. kr. för nästa budgetår.
Beloppet avses för följande ändamål.
Förråd för försöksmateriel vid Zakrisdalsverken .............. 200 000 kr.
Skyddsrum m. m. vid Vanäsverken ........................ 700 000 »
Reningsanläggning och avlopp vid Vanäsverken.............. 500 000 »
Värmedistributionssystem vid centrala verkstaden i Malmslätt . . 800 000 »
Reningsanläggning vid centrala verkstaden i Malmslätt........ 600 000 »
2 800 000 »
10. Oförutsett
För diverse oförutsedda behov föreslår fabriksverken 1 milj. kr. för nästa
budgetår, vilket är samma belopp som beräknats för innevarande budgetår.
Departementschefen
Förenade fabriksverken har en ganska blandad verksamhet. För att tillgodose
försvarsmaktens behov bedriver verket tillverkning, försäljning och
underhåll av försvarsmateriel. För den civila marknaden tillverkas verkstads-
och kemisk-tekniska produkter. Verkets omfattande tvätterirörelse
tillgodoser både militära och civila behov, vilket också är fallet med verkets
försäljning av överskottsmateriel.
Under de båda senaste budgetåren har fabriksverken tillförts väsentligt
ökade arbetsuppgifter på underhållssidan genom att de centrala flygverkstäderna
i Arboga, Västerås och Malrnslätt överförts till verket. Med hänsyn
till befintlig och prognoserad överkapacitet hos dessa verkstäder håller
verkstaden i Västerås på att avvecklas, vilket enligt riksdagens beslut (prop.
1963: 114, SU 135, rskr 87 och prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) skall ske
under nästa budgetår. För att motverka det bortfall i sysselsättningen som
härigenom uppkommer har det helstatliga SMT Machine Company AB
etablerats i Västerås för verktygsmaskintillverkning. Bolaget och dess dotterbolag
Aldellverken AB och AB Thörns Mekaniska Verkstad arbetar under
ledning av fabriksverken.
Under senare år har den civila sidan av fabriksverkens produktion byggts
ut och utvecklats. Den överföring av verket från försvarsdepartementet till
industridepartementet, som skedde den 1 januari 1970, får därför anses
följdriktig med hänsyn till nämnda utveckling. Möjligheterna torde härigenom
bli större att samordna verket med den koncern av statliga företag som
lyder under industridepartementet, överförandet av verket har även tagit
sig uttryck i ändring av verkets namn, från försvarets fabriksverk (FFV)
till förenade fabriksverken, varvid den tidigare begagnade förkortningen
FFV bibehållits.
120 Statsverkspropositionen år 1970: Bit. 15: Industridepartementet
För nästa budgetår har fabriksverken föreslagit ett investeringsprogram
med en medelsförbrukning av 54,6 milj. kr. Detta innebär en ökning med
17,1 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår.
Verket har därutöver begärt 2 milj. kr. för ett särskilt projekt, som behandlas
under en särskild anslagspunkt.
I investeringsprogrammet för budgetåret 1970/71 har fabriksverken starkt
prioriterat investeringar i tvätterirörelsen. Fabriksverkens bedömningar av
kapacitetsbehovet för vattentvätt visar att produktionen vid centraltvätterierna,
som under budgetåret 1968/69 uppgick till 53 milj. kg., under budgetåret
1971/72 ökas till 75 milj. kg. för att under budgetåret 1974/75 komma
upp till 115 milj. kg.
Kungl. Maj :t har den 27 juni 1969 godkänt ett mellan fabriksverken och
Blekinge läns landsting träffat tvättavtal. Genom avtalet förbinder sig fabriksverken
att från 1 juli 1972 behandla landstingets tvätt. Kronobergs läns
landsting önskar, med stöd av gällande avtal, att fabriksverken ökar sin
mottagning av tvätt från länets sjukvårdsinrättningar. Vidare önskar Kalmar
läns södra landsting överföra tvätt från Öland till fabriksverken. Till
detta kommer att den militära vatten- och kemtvätten från förbanden i Skåne
skall överföras till Karlskronatvätteriet i samband med att tvätteriei i Landskrona
läggs ned. Detta innebär krav på en betydande ökning av tvättkapaciteten
vid Karlskronatvätteriet. Med anledning härav föreslår fabriksverken
en utbyggnad av tvätteriet, vilken kostnadsberäknats till 14 milj. kr.
Av detta belopp har 1 milj. kr. beviljats under innevarande år och verket
begär 7 milj. kr. för det kommande budgetåret. Jag finner denna investering
väl motiverad och beräknar för nästa budgetår 7 milj. kr. för ändamålet.
Tvättförsörjningen för sjukvårdsinrättningarna i Jönköpings län skall
enligt avtal övertas av fabriksverken senast den 1 juli 1972. Dessutom ökar
tvättbehoven hos inrättningarna i Östergötland. Med hänsyn härtill föreslår
fabriksverken att ett nytt tvätteri byggs och lokaliseras till nordöstra Östergötland.
Tvätteriet är avsett uteslutande för sjukhustvätt. Förhandlingar pågår
med representanter för Storstockholm om övertagande av viss del av
områdets tvätt. Fabriksverken har för avsikt att slutföra dessa förhandlingar
i sådan tid att dimensioneringen av tvätteriets kapacitet kan göras med hänsyn
härtill. Tvätteriet med en kapacitet av 40 ton/skift har kostnadsberäknats
till 24 milj. kr. Av detta belopp är 2 milj. kr. beviljade för innevarande
budgetår. Behov av detta tvätteri torde föreligga. Jag beräknar 11 milj. kr.
för ändamålet för nästa budgetår.
Den kemiska tvättverksamheten för mellersta Sveriges behov avses koncentreras
till en anläggning i Hagfors. Denna anläggning är kostnadsberäknad
till 3 milj. kr. För innevarande år har för ändamålet beviljats 1 milj. kr.
För nästa budgetår beräknar fabriksverken ytterligare 600 000 kr. för ändamålet.
Jag har ingenting att erinra häremot.
Den av Kungl. Maj :t beslutade centraliseringen av försvarets skorepara -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 121
tioner till Karlskrona och Långsele genomförs successivt. Investeringarna i
Långsele för ändamålet är beräknade till 1 milj. kr. Jag tillstyrker verkets
förslag att beräkna 500 000 kr. till denna investering för nästa budgetår.
För anskaffning av persedlar för uthyrning till landstingens sjukhus beräknades
för budgetåret 1968/69 investeringsmedel till ett belopp av 15 milj.
kr., som avsågs tillgodose behovet av sådana persedlar för det nya Mälardalstvätteriet
i Eskilstuna. Frågan om fortsatta investeringar på detta område
avsågs tas upp på nytt när erfarenhet vunnits vid nämnda tvätteri av
uthyrningssystemet.
Fabriksverken finner erfarenheterna av systemet med hög grad av sannolikhet
visa att totalkostnaderna för sjukhusens försörjning med detta slag
av utrustning väsentligt kan sänkas. Verket bedömer behovet av medel under
nästa budgetår till 7 milj. kr. för anskaffning av ytterligare persedlar.
För det nya tvätteriet i Östergötland, som är avsett att betjäna flera olika
sjukhus, är det av stor betydelse att redan från början kunna så rationellt
som möjligt utnyttja sina anläggningar. En av förutsättningarna härför ligger
i möjligheten att kunna tillhandahålla uthyrningspersedlar för sambruk
mellan sjukhusen. Jag finner anskaffning av sådana persedlar till det nya
tvätteriet vara motiverad och beräknar 6 milj. kr. för detta ändamål.
För investeringar i fabriker och verkstäder äskar fabriksverken sammanlagt
3,7 milj. kr. för nästa budgetår. Vid Zakrisdalsverken begärs 100 000 kr.
för att färdigställa en metodverkstad, nu kostnadsberäknad till 2,3 milj. kr.,
vartill 2,2 milj. kr. anvisats under innevarande år. Vidare behövs en provskjutningslokal,
kostnadsberäknad till 100 000 kr. Vid överföringen av viss
pyroteknikproduktion från Åkers Krutbruk till Zakrisdalsverken har behov
uppstått av lokaler för ändamålet. Dessa är kostnadsberäknade till 800 000
kr., varav 600 000 kr. begärs för nästa budgetår.
I prop. 1963: 114 angående samordning av underhållet av krigsmaktens
telemateriel m. m. förutsätts utbyggnad av de regionala verkstäderna, bl. a.
i Östersundsområdet. Sedan de centrala flygverkstäderna överförts till fabriksverken
har etableringen av en verkstad i Östersund skett inom fabriksverkens
ram. Verkstaden har inrymts i tillfälliga lokaler. Verket anser att
lämpliga lokaler bör anskaffas till denna verkstad och begär 800 000 kr. för
proj ekteringsåtgärder.
För modernisering och koncentration av ytbehandlingsverksamhet vid
centrala verkstaden i Malmslätt har fabriksverken funnit en tillbyggnad behövas,
kostnadsberäknad till 1,6 milj. kr. För nästa budgetår begärs 800 000
till detta ändamål.
Jag tillstyrker de ovan angivna byggnadsarbetena och beräknar härför i
likhet med fabriksverken 3,7 milj. kr. för nästa budgetår.
En fortsatt satsning på civil produktion finner jag i likhet med fabriksverken
vara av stor betydelse. En ökning av denna produktion för med sig
en kostnadssänkande utjämning i sysselsättningen vid verkets anläggningar.
122 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Den skapar också möjlighet för verket att utveckla och marknadsföra nya
produkter på den civila marknaden. Jag beräknar därför i enlikhet med
fabriksverkens förslag 5 milj. kr. för ändamålet.
För anskaffning av en »torpedbärgare» äskar fabriksverken 500 000 kr.
Jag har ingen erinran mot detta förslag.
Fabriksverken beräknar 1 milj. kr. för anskaffning av bilar för mobilt
teleunderhåll. Jag beräknar 800 000 kr. för detta ändamål för nästa budgetår.
För den förut omnämnda verkstaden i Östersund begär fabriksverken 1,5
milj. kr. för utökning av dess utrustning. Jag tillstyrker detta förslag.
Överskottsf ör sälj ningen tillkom år 1960 som en ny verksamhetsgren inom
fabriksverken i huvudsak för försäljning av krigsmakten tillhörig kasserad
eller övertalig materiel. Ganska snart började försäljning ske även för icke
militära myndigheter. Försäljningen för den civila sektorn var under budgetåret
1968/69 något större än för den militära.
överskottsförsäljningen sker f. n. på några få orter i landet, bl. a. i Östersund.
Den lokal som där används för ändamålet kan inte disponeras längre
än till utgången av år 1971. Det begränsade marknadsunderlaget i östersundsregionen
anser fabriksverken tala för en flyttning av denna filial till Sundsvall
och för att där uppföra en byggnad för ändamålet. Jag tillstyrker förslaget
om nybyggnad i Sundsvall och beräknar 1,5 milj. kr. för ändamålet
under nästa budgetår.
För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om 11,5 milj. kr. Jag
beräknar för detta ändamål ett anslag av 10,9 milj. kr. för nästa budgetår.
För smärre objekt såsom skyddsrum, reningsanläggningar, värmedistributionssystem
m. m. begärs sammanlagt 2,8 milj. kr. Vidare har verket beräknat
1 milj. kr. för diverse oförutsedda behov, vilket är samma belopp
som för innevarande budgetår. Jag har ingenting att erinra mot dessa förslag.
Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkens investeringar i
stort kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår. Sammanställningen
visar även utfallet 1968/69 och den beräknade medelsförbrukningen
1969/70.
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
||
Utfall |
Beräknat |
Verket |
Dep.chefen |
|
(milj. |
kr.) |
|||
Större investeringsobjekt .... |
. . . . 37,5 |
17,3 |
29,8 |
28,8 |
Övriga investeringar ........ |
.... 16,8 |
19,2 |
23,8 |
23,0 |
Diverse och oförutsett ...... |
.... 0,1 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
54,4 |
37,5 |
54,6 |
52,8 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 123
Anslagsbehållningen den 1 juli 1969 uppgick till 8.3 milj. kr. Tillsammans
med för innevarande budgetår anvisat anslag, 33 milj. kr., utgör den för
detta budgetår disponibla anslagssumman 41,3 milj. kr. Den beräknade
medelsförbrukningen under innevarande budgetår uppgår till 37,5 milj. kr.
Vid budgetårets slut kommer behållningen därmed att uppgå till ca 3,8 milj.
kr.
Anslagsbeloppet för budgetåret 1970/71 bör på sedvanligt sätt beräknas
med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en
av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänsyn härtill och till den beräknade behållningen under anslaget
Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk vid utgången av innevarande
budgetår förordar jag ett anslagsbelopp av 54,2 milj. kr. Behållningen
bör föras över på det nya anslaget.
Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslagsbelopp
under fabriksverkens fond samt beräknad medelsförbrukning under
budgetåren 1969/70 och 1970/71 (milj. kr.).
Behållning |
Anslag |
Medelsför- |
Medelsför- |
Anslag |
1.7.1969 |
1969/70 |
brukning 1969/70 |
brukning 1970/71 |
1970/71 |
8,3 |
33,0 |
37,5 |
52,8 |
54,2 |
Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Byggnader och utrustning för budgetåret 1970/71
under fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av
54 200 000 kr.
2. Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning av sjuk vårdsutrustning
m. m.
1970/71 Förslag (nytt anslag) ...... 780 000
Förenade fabriksverken
Inom förenade fabriksverken har under åtskilliga år arbete pågått med att
specialisera den omfattande tvätteriverksamhet verket svarar för. Målet är
att utnyttja den framväxande teknik som kommer att omvandla tvätteriverksamheten
till en processindustriell produktion. Förutsättningen härför
är att speciella persedlar kan ersättas med produkter som inte behöver belasta
processen i tvätterierna. I detta sammanhang erbjuder modernt engångsmaterial
för olika slag av sjukhusoperationer en lösning som främst
är av värde för sjukvården men också från tvätteritekniska synpunkter.
Med anledning härav har fabriksverken tagit kontakt med ett amerikanskt
företag, American Hospital Supply Corporation (AHS). Detta företag är
124 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
helt inriktat på att fylla sjukvårdens behov av modern utrustning. Dess
produktionsprogram omfattar minst 10 000 definierade produkter. Företagets
årsomsättning torde i nuläget överstiga 2 miljarder kr.
Företaget har i hög grad specialiserat sig på viss operationsutrustning av
engångstyp. Den är tillverkad av ett speciellt av företaget patenterat pappersmaterial.
Denna produkt har snabbt vunnit terräng inom sjukvården i
Förenta staterna. De amerikanska erfarenheterna synes visa att användandet
av detta slags engångsmaterial förbättrar möjligheterna att nå en hög
grad av sterilitet vid operationerna, ett problem som med flergångsmaterial
är svårlöst.
Såväl utgångsmaterialet i produkten som produktionsprocessen förutsätter
ett solitt kunnande i fråga om papperstillverkning. Kontakt togs därför
med AB Tumba Bruk, vars styrelse förklarade sig vilja samverka i projektet.
Sedermera har förhandlingar med AHS lett fram till ett preliminärt samarbetsavtal
och ett preliminärt licensavtal. Enligt avtalen skall ett gemensamt
bolag bildas för marknadsföring och produktion av AHS-produkter.
Av aktiekapitalet, som föreslagits till minst 1 och högst 3 milj. kr., avser
det amerikanska företaget teckna 48 % samt svenska intressenter 52 %.
Fabriksverkens bedömning av bolagets kapitalbehov förutsätter ett bemyndigande
för verket att teckna aktier för 780 000 kr.
Bolaget, vars namn ännu inte har bestämts, avser att i inledningsskedet
väsentligen marknadsföra produkter som tillverkas av det amerikanska företaget.
Överenskommelsen med det amerikanska företaget förutsätter att
produktion efterhand skall upptas av det svenska bolaget. Detta är då inte
bundet att begränsa sig till förut omnämnda operationsutrustningar, utan
hela AHS produktprogram står till förfogande.
Inledningsvis begränsas verksamheten till den svenska marknaden. Nästa
steg är de övriga nordiska länderna, varefter överenskommelser om andra
europeiska marknader förutsätts. Inte minst framstår Öst-Europa som en
intressant marknad. Samarbetsavtalet och licensavtalet ger det svenska bolaget
ensamrätt till de marknader, varom överenskommelser kan träffas.
Departementschefen
Samarbetet med American Hospital Supply inom ramen för det föreslagna
bolaget öppnar intressanta möjligheter för att inom vårt land producera och
på en större marknad saluföra ett urval högt utvecklade produkter. Bolaget
synes på sikt kunna tillföra vårt land ökade exportmöjligheter. De prognoser
som gjorts för bolaget visar på goda ekonomiska utvecklingsmöjligheter.
Vissa av företagets tilltänkta produkter bör kunna tillverkas vid arbetsställen
lokaliserade till sysselsättningssvaga orter. Detta ser jag som en mycket
betydelsefull faktor vid bedömningen av den ifrågavarande bolagsbildningen.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 125
Jag förordar att fabriksverken tecknar aktier i det planerade bolaget.
Medel för ändamålet bör anvisas med 780 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Teckning av aktier i ett bolag för produktion och
försäljning av sjukvårdsutrustning m. m. för budgetåret
1970/71 under fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag
av 780 000 kr.
126 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
F. Statens vattenfallsverk
Statens vattenfallsverk handhar statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen
vid Trollhätte kanalverk samt verkar för en rationell elkraftförsörjning
inom riket. Verket utför anläggningar och byggnader som fordras för verksamheten.
Över investeringsanslaget till kraftstationer m. m. bestrids verkets
utgifter dels genom inkomstmedel, dels genom medel som i övrigt ställs till
verkets förfogande.
Av balansräkning per den 30 juni 1969 för statens vattenfallsverks fond
framgår att verkets tillgångar uppgår till sammanlagt 8 186 milj. kr., varav
7 752 milj. kr. belöper på naturtillgångar och anläggningar, 81 milj. kr. på
inventarier och förråd samt återstoden på poster av finansiell natur. Kapitalbehållningen,
inklusive balanserade överskottsmedel, uppgår till 4 991
milj. kr.
Verkets totala inkomster ökade under budgetåret 1968/69 med 157 milj.
kr. jämfört med föregående budgetår och uppgick totalt till 1 114 milj. kr.
Efter avskrivningar kvarstod ett överskott på rörelsen om 345 milj. kr. vilket
motsvarar 7,1 procent av det i medeltal disponerade kapitalet, ökningen
i överskottet hänför sig främst till ökad försäljning. Vidare har personalbehovet
för drift och administration kunnat nedbringas trots den kraftiga
expansionen.
I. F: 1. Kraftstationer m. m.
1968/69 Utgift____ 459 966 000 Behållning ____ 40 216 000
1969/70 Anslag .. 595 000 000
1970/71 Förslag .. 670 000 000
Statens vattenfallsverk
Kraftförsörjning
I sin anslagsframställning lämnar statens vattenfallsverk en utförlig redovisning
av kraftförsörjningen i Sverige. Sammanfattningsvis var utvecklingen
under budgetåret 1968/69 följande. För mer detaljerad redovisning
hänvisas till anslagsframställningen.
Nederbördsförhållandena var mycket ogynnsamma för kraftproduktionen
med endast 93 % av normal nederbörd. Vattenkraftproduktionen minskade
sålunda med drygt 10 000 GWh1 till knappt 43 000 GWh. Samtidigt
ökade värmekraftproduktionen med drygt 8 200 GWh till 12 100 GWh och
1 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar.
Statsverkspropositionen år 1970: Bit. 15: Industridepartementet 127
kraftimporten med 3 700 GWh till 6 100 GWh. Importen kom framför allt
från Norge. Den totala krafttillgången uppgick därmed till 61 000 GWh.
Detta innebär en ökning av elkonsumtionen i hela landet med nära 10 %.
Vattenfailsverkets försäljning av fast kraft ökade med ca 4 000 GWh
och marknadsandelen steg från 43,8 % till 47,1 %. Under våren 1969 har
den väntade utvecklingen av verkets fasta kraftavsättning setts över. Centrala
driftledningens (CDL) prognos från år 1966 har i stor utsträckning tjänat
som bakgrund vid bedömningen. För kategorierna mindre kraftföretag, samhällsdistributörer,
Iandsbygdsdistributörer och verkets detalj distribution har
ökningstakten höjts avsevärt i prognosen. Däremot har prognosen sänkts för
gruppen större kraftföretag med hänsyn till kända planer på värmekraftutbyggnader.
I övrigt är prognosen över försäljningsutvecklingen praktiskt taget
oförändrad.
Inklusive tillägg för oförutsett och förluster resulterar detta I en total
prognos för kalenderåret 1973 om 34 600 GWh och för 1979 om 57 400 GWh.
Detta motsvarar en årlig ökning av försäljningen av fast kraft med 8,1 % under
perioden 1968—73 och med 8,7 % 1973—79. Jämfört med 1968 års
prognos är nivån för år 1973 höjd med 1 300 GWh och med 5 200 GWh för
år 1978 varav 3 100 GWh till följd av förändrad redovisning.
Uibyggnadspregram
Vattenfallsverket föreslår följande program för kraftutbyggnaden.
Utbyggnadsob j ekt |
Älv / förläggningsort |
Planerad |
Tidigare beslutade |
idrifttagning budgetåret |
|
Gejmån |
Umeälven |
1969/70 |
Kondenskraft |
Stenungsund, aggregat 4 |
1969/70 |
Atomkraft |
Marviken |
1970/71 |
Parki |
Lilla Lule älv |
1970/71 |
Letsi, aggregat 3 |
Lilla Lule älv |
1970/71 |
Vietas |
Luleälven |
1971/72 |
Boden |
Luleälven |
1971/72 |
Gasturbin |
Göteborgsregionen |
1971/72 |
Kraftvärme |
Norrköping |
1972/73 |
Bastusel |
Skellefteälven |
1972/73 |
Atomkraft |
Ringhals, aggregat 1 |
1973/74 |
Akkats |
Lilla Lule älv |
1973/74 |
Nämforsen, aggregat 3 |
Ångermanälven |
1973/74 |
Atomkraft |
Ringhals, aggregat 2 |
1974/75 |
Nu föreslagna och förutsatta |
Hallstavik |
1971/72 |
Gasturbiner (2 st) |
Norrköpingsregionen |
1971/72 |
Kraftvärme |
Uppsala |
1973/74 |
Atomkraft |
Trosa |
1976/77 |
128 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Programmet innebär att Bastusets kraftstation tas i drift ett år tidigare än
enligt fjolårets program. Idrifttagningen av Marviken är försenad men reguljärt
krafttillskott medräknas oförändrat från budgetåret 1972/73. Vidare
förs förhandlingar med Uppsala stad om att gemensamt bygga ett kraftvärmeaggregat.
De föreslagna gasturbinerna, som bör ha effekten 60—70 MW1,
är nödvändiga för att snabbt erhålla erforderligt krafttillskott. Atomkraftaggregatet
i Trosa bör bli av ungefär samma storlek som Ringhalsaggregaten.
Verket redovisar en energibalans och en effektbalans t. o. in. budgetåret
1976/77. Viss mindre brist kommer att föreligga i torrårssäkerheten. För
periodens två sista budgetår blir en effektförstärkning nödvändig.
Nordiskt kraftsamarbete
Det nordiska samarbetet får en ökande betydelse för kraftförsörjningen.
Vattenfallsverket redovisar en rapport från Nordel, de nordiska elkraftföretagens
samarbetsorgan, om dels de vinster en samordnad utbyggnad skulle
ge, dels i vilken utsträckning samordning är möjlig i olika stadier. Sålunda
beräknas besparing genom belastningssammanlagring och gemensam reservhållning
vid budgetåret 1975/76 motsvara ett investeringsbelopp om 400
inilj. kr. eller en årskostnad på ca 35 milj. kr. Härtill kommer en möjlig
besparing genom optimal produktionssamordning på i medeltal 50—60 milj.
kr. för år. Häremot skall ställas kostnaderna för erforderliga samkörningsförbindelser.
En stor del av beräknad besparing har redan tagits till vara genom
befintliga och beslutade förbindelser för samköming. Rapporten utmynnar
i ett flertal förslag med konkret inriktning för tiden fram till år
1975.
Medelsförbrukning
Beträffande medelsförbrukningen redovisar vattenfallsverket i sammandrag
följande.
Den föreskrivna gränsen för de ramreglerade investeringarna var under
budgetåret 1968/69 460 milj. kr. efter vissa höjningar. Medelsförbrukningen
uppgick till detta belopp.
För budgetåret 1969/70 är den fastställda ramen 580 milj. kr. Enligt föreliggande
beräkningar skulle ytterligare medel erfordras för att möta det
ökade kraftbehovet. Detta behov beräknas bli tillgodosett genom tillkomsten
av tre gasturbiner. Vattenfallsverket har emellertid funnit det angeläget att
inte medverka till att den nuvarande konjunkturuppgången ytterligare förstärks.
Någon ramhöjning begärs därför inte. Verket avser i stället att genom
särskilda åtgärder inom olika projekt söka ändra arbetsplaner o. dyl.
så att utbetalningar kan senareläggas.
För budgetåret 1970/71 beräknas medelsförbrukningen öka med 85 milj.
kr. till 665 milj. kr. Ökningen hänför sig nästan helt till förstärkning av
produktionstillgångarna. (Enhet milj. kr.)
1 1 MW (megawatt) = 1 000 kilowatt.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 129
Verklig medels- Beräknad medelsförbruk
förbrukning
ning
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Vattenkraftstationer........... |
.. .. 66,7 |
82,9 |
106,2 |
Värmekraftstationer utom Marviken 88,0 |
207,7 |
285,3 |
|
Regleringar.................. |
31,9 |
30,5 |
41,9 |
Distributionsanläggningar...... |
.... 176,2 |
212.5 |
205,0 |
Övriga ändamål.............. |
17,5 |
16,4 |
20,5 |
380,3 |
550,0 |
658,9 |
|
Marvikens kraftstation........ |
79,7 |
30,0 |
6,1 |
460,0 |
580,0 |
665,0 |
|
För vattenkraftstationer redovisar vattenfallsverket följande investerings- |
|||
program. (Enhet 1 000 kr.) |
|||
Totalkostnad |
Faktisk ut- Beräknad utgift |
||
beräknad |
gift t. o. m. 1969/70 |
1970/71 |
|
1969 |
30.6.1969 |
||
I. Företag påbörjade före |
|||
1.7. 1969 Gejmåns kraftstation .... |
42 000 |
31 700 6 700 |
500 |
Vietas kraftstation...... Letsi kraftstation, aggre- |
215 000 |
121 400 28 000 |
34 400 |
gat 3 ................ |
20 000 |
7 600 4 100 |
6 900 |
Parki kraftstation ...... |
15 000 |
8 700 6 000 |
— 2 800 |
Bodens kraftstation...... Efterarbeten och skadereg- |
95 000 |
27 500 22 100 |
24 400 |
leringar för kraftstatio-ner som tagits i drift .. |
12 300 |
7 800 |
|
Kapitalinsatser för ersätt- ningskraft m. m....... Kapitaltillskott till Bastu- |
800 |
400 |
|
sels Kraft AB ........ |
— |
7 200 |
|
80 000 |
78 800 |
||
II. Företag avsedda all påbörjas |
|||
budgetåret 1969 [70 Akkats kraftstation...... Nämforsens kraftstation, |
82 000 |
— 2 700 |
21 600 |
aggregat 3............ |
35 000 |
200 |
5 800 |
2 900 |
27 400 |
||
82 900 |
106 200 |
Redogörelse för Gejmåns kraftstation har lämnats i 1965 års statsverkspropositionf
bil. 12, s. 188). Anläggningskostnaden beräknas nu minska från
tidigare angivna 47 milj. kr. till 42 milj. kr. Anläggningen beräknas tas i drift
9 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
130 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
under senare delen av år 1969. Redogörelse för Vietas kraftstation har lämnats
i 1965 och 1967 års statsverkspropositioner (bil. 12, s. 189 resp. bil. 12,
s. 151). Stationens två aggregat beräknas bli tagna i drift under senare delen
av år 1971 resp. början av år 1972. Redogörelse för Letsi kraftstations utbyggnad
med ett tredje aggregat har lämnats i 1968 års statsverksproposition
(bil. 9, s. 128). Aggregatet beräknas tas i drift under senare delen av år 1970,
Redogörelse för Parki kraftstation (jämte Skalkas reglering) har lämnats i
1967 års statsverksproposition (bil. 12, s. 152). Kraftstation och reglering
beräknas kunna tas i drift under senare delen av år 1970. Redogörelse för
Bodens kraftstation har lämnats i 1967 års statsverksproposition (bil. 12,
s. 152). Anläggningen beräknas kunna tas i drift under senare delen av år
1971. Redogörelse för Akkats kraftstation har lämnats i 1989 års statsverksproposition
(bil. 15, s. 89). Byggnadsarbetena avses bli påbörjade under
hösten 1969 och stationen beräknas kunna tas i drift hösten 1973. Redogörelse
för andra utbyggnaden av Nämforsens kraftstations tredje aggregat
har lämnats i 1969 års statsverksproposition (bil. 15, s. 89). Byggnadsarbetena
avses bli påbörjade under 1970 och aggregatet beräknas kunna
tas i drift hösten 1973. De redovisade medelsbehoven för efterarbeten och
skaderegleringar för kraftstationer som tagits i drift avser huvudsakligen
Messaure, Ajaure, Seitevare, Porsi, Laxede och första utbyggnaden av Letsi.
Kapitalinsatser för ersättningskraft in. m. avser huvudsakligen lån till Bergeforsens
Kraftaktiebolag för finansiering av bolagets regleringskostnader
in. in. Redogörelse för Bastusels kraftstation lämnades i proposition 1968: 51.
Byggnadsarbetena påbörjades våren 1969 och stationen beräknas nu bli tagen
i drift hösten 1972.
För värmekraftstationer redovisar vattenfallsverket följande investeringsprogram
(Enhet 1 000 kr.)
Totalkostnad |
Faktisk ut- |
Beräknad utgift |
||
beräknad |
gift t. o. m. |
1969/70 |
1970/71 |
|
1969 |
30.6.1969 |
|||
Förelag påbörjade före Stenungsunds kraftsta-tion, aggregat 3 och 4.. |
263 500 |
224 500 |
38 900 |
100 |
Marvikens kraftstation |
287 000 |
250 900 |
30 000 |
6 100 |
Ringhals kraftstation, |
1 050 000 |
70 300 |
143 900 |
229 800 |
Gasturbinanläggning .. |
21 000 |
— |
9 100 |
7 400 |
vallakraft AB........ |
5 000 |
3 500 |
||
226 900 |
246 900 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 131
II. Företag som påbörjas
1969170
Gasturbinanläggningar 60 500 — 10 800 42 500
10 800 42 500
III. Företag avsett att påbörjas
1970171
Kraftstation vid Trosa,
aggregat 1 .......... 550 000 — — 2 000
— 2 000
237 700 291 400
För Stenungsunds kraftstations tredje och fjärde aggregat har redogörelse
lämnats i 1963 och 1966 års stalsverkspropositioner (bil. 8, s. 383 resp. bil.
12, s. 184). Det tredje aggregatet var ur drift under större delen av 1968/69.
Fjärde aggregatet beräknas tas i drift hösten 1969. Kostnaderna för tredje
och fjärde aggregaten beräknas tillsammans uppgå till 263,5 milj. kr. eller
6,5 milj. kr. lägre än som angavs föregående år.
Redogörelse för Marvikens kraftstation har senast lämnats i prop. 1963:
72. För arbets- och ansvarsfördelningen mellan verket och Aktiebolaget
Atomenergi har redogjorts i 1965 års stalsverksproposition (bil. 12, s. 191).
Under stationens inlrimnirig har successivt framkommit behov av kompletteringar
och ändringar av utrustningen, vilka bl. a. är nödvändiga för att
drifttillstånd skall kunna erhållas för anläggningen. Dessa åtgärder medför
enligt nuvarande bedömning ätt idrifltagningen måste senareläggas till budgetåret
1970/71.
Marvikenstationen har utformats så att den skulle kunna möjliggöra utprovning
av nukleär överhettning, vilket ökat anläggningens komplexitet.
Aktiebolaget Atomenergi hat beslutat att nukleär överhettning inte längre
skall utgöra ett delmål för projektet. Detta är från verkets synpunkt tillfredsställande
och minskaf riskerna för komplikationer under idrifttagningsoch
driftskedet.
Ringhals kraftstations första aggregat har behandlats i 1968 års statsverksproposition
(bil. 9, s. 131). Redogörelse för det andra aggregatet har lämnats
i proposition 1968: 155 och i 1969 års statsverksproposition (bil. 15, s.
91). Aggregaten beräknas tas i drift år 1973 resp. 1974.
Förläggningen av den i 1967 och 1968 års statsverkspropositioner (bil. 12,
s. 155 resp. bil. 9, s. 130) upptagna gasturbinen med trolig placering i Göteborgsområdet
har ännu inte blivit definitivt bestämd. Som framgått av’ utdyggnadsprogrammet
(s. 127) föreslås två gasturbinanläggningar bli placerade
i Norrköpingsområdet och en i Hallstavik. Anläggningskostnaderna för
samtliga gasturbinanläggningar beräknas till 81,5 milj. kr. Anläggningarna
avses tas i drift hösten 1971.
9| Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
132 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Redogörelse för Bråvallakraft Aktiebolags kraftvärmeaggregat har lämnats
i 1968 års statsverksproposition (bil. 9, s. 131). Aggregatet beräknas bli installerat
till hösten 1972.
Enligt vattenfallsverkets bedömande är Käftudden vid Trosa inom Vagnhärads
kommun i Södermanlands län det lämpligaste läget för verkets första
atomkraftstation på ostkusten. Ansökan om koncession och vattendom inlämnades
i juni 1968. Dispositionsplan och stadsplan har bearbetats i samarbete
med länsstyrelsen i Södermanlands län och berörd kommun. I anslutning
till behandlingen har statens naturvårdsverk begärt utredning av frågan
om vilken plats på ostkusten som från allmänna synpunkter bäst kunde
lämpa sig för förläggning. Vattenfallsverket har därför till Kungl. Maj:t i maj
1969 inlämnat en skrift »Kärnkraft på östkust», som redovisar resultatet
av hittills bedriven planerings- och inventeringsverksamhet för utbyggnad
av atomkraft på ostkusten.
Den planerade kraftstationen utformas för att vid full utbyggnad kunna
omfatta minst fyra aggregat. Arbetet inriktas på att det första aggregatet
om ca 750 MW uppförs för idrifttagning år 1976. Kostnaden för den första
utbyggnadsetappen har beräknats till 550 milj. kr.
Vattenfallsverket redovisar följande sammanställning över kostnaderna
för reglering sföretag. (Enhet 1 000 kr.)
Totalkostnad |
Faktisk ut- |
Beräknad utgift |
||
beräknad 1969 |
gift t. o. m. |
1969/70 |
1970/71 |
|
Dalälvens flodområde ...... |
5 400 |
5 500 |
- 200 |
100 |
Gimåns flodområde ........ |
11400 |
10 900 |
500 |
— |
Indalsälvens flodområde .. .. |
70 200 |
67 300 |
900 |
2 000 |
Ångermanälvens flodområde |
.. 155 000 |
151 500 |
5 000 |
1 500 |
Umeälvens flodområde...... |
.. 122 000 |
116 300 |
2 400 |
3 300 |
Skellefteälvens flodområde .. |
22 100 |
21 100 |
300 |
700 |
Luleälvens flodområde...... Suorvas fjärde reglering... |
.. 110 000 |
55 700 |
11 400 |
20 900 |
Skalkas reglering......... |
30 000 |
11 900 |
9 000 |
9 100 |
Övrigt................. |
1 200 |
7 300 |
||
30 500 |
41 900 |
Inom Dalälvens, Indalsälvens och Umeälvens flodområden erfordras medel
huvudsakligen för skadeersättningar för anläggningar som tagits i bruk.
För Ångermanälvens flodområde föreligger inte något medelsbehov, eftersom
viss omfördelning av nedlagt kapital kommer att ske då ett privatägt
kraftverk tas i drift vilket resulterar i återbetalning av tidigare utbetalda
investeringsmedel.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 133
Inom Skellefteälvens flodområde erfordras medel till Rebnisjaures reglering
och skadeersättningar för idrifttagna regleringar. Då en privat kraftstation
tas i drift under budgetåret sker viss omfördelning av nedlagt kapital
vilket minskar behovet av anslagsmedel. Rebnisjaures reglering beräknas bli
påbörjad under budgetåret 1970/71.
För Luleälvens flodområde avser beräknat medelsbehov pågående arbeten
med Skalkas och Suorvas fjärde regleringar samt skadeersättningar för redan
i drift tagna regleringar. Beträffande Suorva har redogörelse lämnats
i 1965 års statsverksproposition (bil. 12, s. 193). Den utökade regleringen
beräknas bli tagen i drift under sommaren 1971.
Det ökade medelsbehovet för distributionsanläggningar har sin grund i
inträffad och förväntad belastningstillväxt och faller till stor del på större
arbeten tillhörande stamlinje- och primärsystemen. Beträffande nytillkomna
arbeten och sådana som visar större avvikelser från föregående års uppgifter
hänvisas till akten.
Följande distributionsanläggningar m. m. avser verket att påbörja under
nästa budgetår. (Enhet 1 000 kr.)
Totalkostnad Därav ut
beräknad
gift under
1969 1970/71
130 kV ledning Piteå—Luleå.................... 2 700 200
Seriekondensatorstation på linjen Vargfors—Hjälta—
Gävle .................................... 11 900 400
380 kV ledning Gävle—Täby jämte anslutning i Gävle 31 800 1 000
380 kV ledning Enköping—Täby jämte anslutnings
fack
i Enköping............................ 13 600 200
Sekundärstation i Östervik .................... 2 400 200
70 kV ledning Överby—Kvarnnibble ............ 3 100 100
130/10 kV station i trakten av Oxelösund ........ 2 000 600
130 kV ledning Färlev—Lyse .................. 2 200 100
380/130 kV transformatorstation i Trollhättan jämte
anslutningsledning.......................... 20 000 1 700
380/130 kV transformatorstation i Göteborg jämte
anslutningsledning.......................... 25 200 600
380/130 kV transformatorstation i Jönköping jämte
130 kV anslutningsledning.................... 18 700 600
Vissa anskaffningar för försvarsberedskap ........ 2 500 1 200
Diverse utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen.
................................... 121 500 10 600
Bygde- och ortsanläggningar.................... 22 300 11 800
279 900 29 300
134 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Medelsförbrukningen för övriga ändamål beräknas såsom nämnts (s. 129)
till 20,5 milj. kr. I beloppet ingår 6,5 milj. kr. för inköp av vattenfall och
fastigheter samt utbetalningar för planerade markköp för framtida atomkraftanläggningar.
Beträffande sedvanlig redogörelse för användning av tillgängliga
medel för ändamålet under budgetåret 1968/69 hänvisas till akten.
För förvärv och finansiering av företag för elektrisk distributionsverksamhet
beräknas 10 milj. kr. och för diverse 4 milj. kr. Verket har lämnat redogörelse
för användningen av anslagsmedel under budgetåret 1968/69 för arbeten
och anskaffningar vilka inte ingår i det av departementschefen förordade
investeringsprogrammet.
Enligt vattenfallsverket bör anslaget till kraftstationer m. m. tas upp med
670 milj. kr. Medgivande bör lämnas att omedelbart avskriva 1,2 milj. kr.
för vissa anskaffningar för försvarsändamål. Vidare bör verket erhålla vidgade
ekonomiska befogenheter beträffande rätt att förvärva fastigheter,
strömfall eller enskilda distributionsföretag. Nuvarande belopp sbegränsning
för sådana anskaffningar och arbeten, som inte ingår i det av departementschefen
förordade investeringsprogrammet, bör vidare kunna utgå och ersättas
av redogörelse för hur disponibla medel använts. Slutligen föreslår
verket att det erhåller rätt att inom ramen för tilldelat anslag självt bilda
bolag i de fall tillskott av kapital sker i form av lös egendom eller i form av
fast egendom till ett värde understigande 1 milj. kr.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller betydelsen av hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap för att möta förändringar i arbetsmarknadsläget till följd
av såväl fluktuationer i det allmänna konjunkturläget som fortsatta snabba
förändringar i näringslivets struktur. Styrelsen betonar behovet av
en sådan planering av offentliga investeringar att såväl ökning som minskning
i förhållande till den programenliga investeringstakten snabbt kan äga
rum. Detta gäller såväl byggnads- och anläggningsinvesteringar som industribeställningar.
När ställning tas till det av vattenfallsverket föreslagna atomkraftverket
i Trosa, som innebär en lokalisering till de yttre delarna av stockholmsregionen,
bör enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening bl. a. beaktas de betydande
behov av arbetskraft som krävs för andra investeringar inom denna
region.
Riksrevisionsverket har inte något att erinra mot vattenfallsverkets förslag
om ökade befogenheter när det gäller förvärv av fastigheter, strömfall
eller enskilda distributionsföretag, och heller inte i fråga om anskaffningar
och arbeten utanför av departementschef förordat arbetsprogram. Förslaget
om rätt att bilda dotterbolag anser riksrevisionsverket vara av sådan art att
ett föregripande av ställningstagandet till affärsverksutredningens förslag
inte bör komma ifråga.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 135
Departementschefen
Förbrukningen av elektrisk kraft i hela landet ökade under budgetåret
1968/69 i förhållande till föregående budgetår med 9,9 %.
Statens vattenfallsverk har ingående studerat den väntade utvecklingen
av elkraftavsättningen inom sina distributionsområden för den närmaste
tioårsperioden. Särskilt intresse har därvid ägnats större industriabonnenter,
kraftföretag och samhällsdistributörer. I den nya prognosen har antagits
en avsevärd höjning av elförbrukningen jämfört med förra årets prognos.
Orsaken härtill är främst att användningen av elvärme väntas bli vanligare,
särskilt i flerfamiljshus. Vid sidan av den väntade ökningen av förbrukningen
av elvärme under 1970-talet innebär prognosen även en stark
förbrukningstillväxt, speciellt i de expansiva tätortsregionerna. Kraftbehovet
inom vattenfallsverkets områden år 1973 beräknas uppgå till 34 600 GWh
och är 1979 till 57 400 GWh eller 1 300 resp. 5 200 GWh mer än 1968 års
prognos. Detta motsvarar en årlig ökning med 8,1 % i genomsnitt under perioden
1968—73 och 8,7 % 1973—79. Prognosen utgår från att vattenfallsverket
kominer att — i likhet med under senare år — svara för omkring 45 %
av landets totala elproduktion.
Från vattenfallsverket har jag inhämtat uppgifter om hur landets eller
aftförsörjning t. o. m. budgetåret 1975/76 väntas gestalta sig under exceptionella
torrår — d. v. s. då vattenkraftproduktionen antas nå upp till endast
80 % av medelårsproduktionen — vid den belastningsutveckling som
beräknats och med de utbyggnader som verket, kommuner och enskilda planerar
att genomföra under perioden.
Uppgifterna, som således gäller total produktion och belastning i landet,
redovisas i följande sammanställning. Eftersom takten i utbyggandet av
anläggningarna kan påverkas såväl av företagens egna åtgärder som av yttre
omständigheter är det emellertid inte helt säkert att produktionstillskotten
kommer vid de nu förutsatta tidpunkterna.
Torrårsbalans för hela landet |
budgetåren |
1969/70—1975/76 |
(Enhet 1 000 |
||||
GWh) |
1969/ |
1970/ |
1971/ |
1972/ |
1973/ |
1974/ |
1975/ |
70 |
71 |
72 |
73 |
74 |
75 |
76 |
|
Prima belastning............ |
61,8 |
66,4 |
71,1 |
76,2 |
81,5 |
87,0 |
93,0 |
Prima export............... |
1,0 |
1,2 |
1,5 |
1,3 |
1,9 |
2,0 |
2,3 |
Oundvikliga överskottsleveranser |
1,3 |
1,2 |
1,2 |
1,1 |
1,0 |
0,9 |
0,7 |
Total belastning............. |
64,1 |
68,8 |
73,8 |
78,6 |
84,4 |
89,9 |
96,0 |
Torrårsproduktion |
|||||||
Vattenkraft............... |
43,6 |
44,2 |
45,4 |
46,6 |
47,7 |
48,5 |
49,0 |
Värmekraft inkl. import .... |
20,5 |
24,6 |
28,4 |
32,0 |
36,7 |
41,4 |
47,0 |
Total produktion............ |
64,1 |
68,8 |
73,8 |
78,6 |
84,4 |
39,9 |
96,0 |
136 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
För vattenfallsverkets del föreligger redan budgetåret 1971/72 behov av
ytterligare krafttillskott. Jag har inte något att erinra mot verkets bedömning
av belastningsutvecklingen och förordar att prognosen läggs till grund
för bedömningen av verkets produktionsresurser.
För att tillgodose det snabbt växande elkraftbehovet måste redan under
hösten 1971 ytterligare ca 200 MW tillföras verkets produktionsapparat.
Tillskottet föreslås bli tillgodosett genom att tre gasturbiner byggs. Två
av turbinerna avses bli placerade i Norrköpingsregionen och en i Hallstavik.
För att möjliggöra planerad idrifttagning av turbinerna kommer jag
senare denna dag att förorda att dessa redan under innevarande budgetår
förs upp på verkets investeringsprogram.
För budgetåret 1969/70 är investeringsramen fastställd till 580 milj. kr.
För nästa budgetår förordar jag en ram om 665 milj. kr. Av följande sammanställning
framgår hur verkets investeringar ungefärligt torde komma
att fördela sig under de båda budgetåren. (Enhet milj. kr.)
196S/G9 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Verklig me- |
Beräknad |
Verket och |
|
delsförbrukning |
dep. cliefen |
||
Vattenkraftstationer ................ |
66,7 |
82,9 |
106,2 |
Värmekraftstationer utom Marviken . .. |
____ 88,0 |
207,7 |
285,3 |
Regleringar......................... |
31,9 |
30,5 |
41,9 |
Distributionsanläggningar............. |
176.2 |
212,5 |
205,0 |
Övriga ändamål ..................... |
17,5 |
16,4 |
20,5 |
380,3 |
550,0 |
658,9 |
|
Marvikens kraftstation ............... |
79,7 |
30,0 |
6,1 |
460,0 |
580,0 |
665,0 |
Ett bifall till mitt förslag skulle betyda bl. a. att verket under nästa budgetår
kan fortsätta utbyggnaden av vattenkraftstationerna Parki, Letsi,
Vietas, Boden, Bastusel, Akkats och Nämforsen.
Medelsförbrukningen för värmekraftstationer beräknar jag till 291,4
milj. kr. I beloppet ingår 6,1 milj. kr. för att slutföra verkets arbeten på
Marvikens atomkraftstation. Den största delen av medelsförbrukningen,
229,8 milj. kr., avser de båda första aggregaten i Ringhals. Vidare bör verket
få bemyndigande att påbörja ytterligare en atomkraftstation. Medelsförbrukningen
härför beräknas för kommande budgetår till 2 milj. kr. För
gasturbiner beräknar jag 49,9 milj. kr.
Av beloppet för regleringsföretag avser större delen Luleälvens flodområde
d. v. s. Suorvas fjärde reglering och Skalkas reglering.
Investeringsprogrammet för distributionsanläggningar omfattar utvidgningar
av stamlinje- och primärsystemen samt av bygde- och ortsanlägg
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 137
ningar. Bland övriga ändamål räknar jag för nästa budgetår med medel för
inköp av vattenfall och fastigheter samt för förvärv och finansiering av eldistributionsföretag.
Anslagsbeloppet för kraftstationer in. in. har beräknats med hänsyn till
alt en marginal utöver ramen bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning
av medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan påkallas
av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Anslaget torde tas upp
med 670 milj. kr.
I fråga om vattenfallsverkets förslag om vissa ändringar av gällande
ekonomiska befogenheter tillstyrker jag i likhet med riksrevisionsverket
såväl förslaget att verket självt skall erhålla rätt att inom ramen för tilldelat
anslag besluta om förvärv av fastigheter, strömfall eller enskilda
distributionsföretag som förslaget, att nuvarande beloppsgräns för varje
enskilt objekt för sådana anskaffningar och arbeten som inte ingår i av
mig förordat investeringsprogram bör utgå och ersättas av en redogörelse
för hur disponibla medel för dessa ändamål använts.
Jag vill erinra om att det enligt gällande ordning tillkommer Kungl.
Maj:t att besluta i dessa frågor.
Med hänsyn till att ställning ännu inte tagits till affärsverksutredningens
förslag är jag inte beredd att nu tillstyrka vattenfallsverkets förslag om
befogenheter att bilda dotterbolag.
Verkets hemställan rörande anskaffningar för försvarsändamål är jag
inte heller beredd att tillstyrka.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kraftstationer m.m. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 670 000 000 kr.
138 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
G. Domänverket
I. G: 1. Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen
1968/69 Utgift ____ 2 446 325 Behållning ____ 3 065 562
1969/70 Anslag ____ 3 800 000
1970/71 Förslag .... 5 200 000
Domänverket
Genom beslut den 17 maj 1968 uppdrogs åt domänstyrelsen att låta utföra
genom företedda bygghandlingar redovisat byggnadsföretag, — ämbetsbyggnad
för styrelsen — inom en kostnadsram av 13 850 000 kr. enligt prisläget
den 1 april 1965. Styrelsen infordrade till oktober 1968 anbud på
byggnadsföretaget. Byggtiden är beräknad till 24 månader och byggenskapen
väntas bli avslutad den 1 november 1970.
Domänverkets äskande grundar sig på en uppräkning av 1965 års kostnadsram
med byggnadskostnadsindex per den 1 april 1969. För att slutföra
byggenskapen behövs 5,2 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
För att slutföra ifrågavarande byggnadsobj ekt torde den kostnadsram
som tas upp i följande investeringsplan böra godtas. Jag förordar att medel
anvisas i enlighet med gjord anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobj ekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg-start |
Färdig- ställan- de mån/år |
|||
1.4.1968 |
1.4.1969 |
Faktisk |
Beräknad för |
||||
1969/70 |
1970/71 |
||||||
Förvaltningsbyggnad för |
16 000 |
3 934 |
6 866 |
5 200 |
11.68 |
11.70 |
|
— |
16 000 |
3 934 |
6 866 |
5 200 |
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1969 ...... 3 066 1969/70 .............. 6 866
Anslag 1969/70 .......... 3 800 1970/71 .............. 5 200
Anslag 1970/71 .......... 5 200
12 066
12 066
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 139
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förvaltningsbyggnad för domäns tyr elsen för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 200 000
kr.
II. Statens allmänna fastighetsfond
1. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.
1968/69 Utgift .... 1143 000 Reservation...... 1126 765
1969/70 Anslag ____ 21 700 000
1970/71 Förslag .... 1 500 000
1 Investeringsanslagen Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning,
Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid Statens skeppsprovningsanstalt och Förrådsbyggnad
vid Svenska institutet för konserveringsforskning.
2 Investeringsanslaget Tillbyggnader vid Statens skeppsprovningsanstalt.
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen föreslår att byggnadsobjekt för teknisk utveckling
m. in. inom industridepartementets område förs samman under ett gemensamt
anslag.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 föreslår byggnadsstyrelsen
att anslaget förs upp med 1,9 milj. kr. I det följande redogörs för de
objekt som f. n. är aktuella.
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning
För budgetåren 1964/65 och 1965/66 anvisades sammanlagt 930 000 kr.
för utbyggnad av Sveriges geologiska undersöknings gruvkontor i Malåträsk
(prop. 1964:51 och 1965: 1, bil. 12, s. 200). Arbetena omfattade bl. a. nybyggnad
av administrationslokaler samt utbyggnad av garage och verkstad.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 15 augusti 1966 redovisade byggnadsstyrelsen
förslag till en tredje nybyggnad för arkiv för borrkärnor vilken kostnadsberäknades
till 200 000 kr. i prisläget 1 april 1966. Då kostnadsramen
för utbyggnaden kunnat sänkas med 160 000 kr. till 770 000 kr. erfordrades
endast ett tilläggsanslag av 40 000 kr. för kärnarkivet. Detta anslag anvisades
på tilläggsstat för budgetåret 1966/67 (prop. 1966: 150, s. 35—36),
varigenom således hittills anvisats (930 000 -f- 40 000 =) 970 000 kr. under
anslaget. Kostnadsramen har senare kunnat sänkas till 730 000 kr. för
utbyggnaden och till 160 000 kr. för kärnarkivet.
SGU har i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23 april 1969 anmält att de
140 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
tre befintliga kärnarkiven — som rymmer sammanlagt 30 000 meter borrkärnor
— kommer att vara fyllda 1971. SOU hemställde därför att byggnadsstyrelsen
uppför en ny byggnad för kärnarkiv, som bör vara färdig i början
av 1971.
Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg
Bygggnadsföretaget redovisades för riksdagen i prop. 1969: 1, bil. 15, s.
109. Kungl. Maj :t uppdrog den 3 juni 1968 åt byggnadsstyrelsen att — på
grundval av ett av byggnadsstyrelsen den 30 oktober 1967 redovisat byggnadsprogram
— projektera tillbyggnader för kontor och verkstad vid statens
skeppsprovningsanstalt t. o. m. färdiga förslagshandlingar. Kungl.
Maj :t medgav vidare att projekteringsarbetet fick fortsätta under den tid
förslagshandlingarna prövades av Kungl. Maj :t. Förslagshandlingar redo101.
Kungl. Maj :t uppdrog den 3 juni 1968 åt byggnadsstyrelsen att — på
visades till Kungl. Maj :t med skrivelse den 16 juni 1969 och den 15 september
1969 varvid byggnadsstyrelsen hemställde om bygguppdrag för om- och
tillbyggnaderna med tillhörande försörjningsåtgärder inom en sammanlagd
kostnadsram av 3 465 000 kr. i prisläget 1 april 1968. Byggnadsarbetena
beträffande verkstadstillbyggnaden kan igångsättas så snart Kungl.
Maj :ts uppdrag erhållits.
I 1969 års statsverksproposition angavs 2,5 milj. kr. som en preliminär
kostnadsram. Sedan projekteringen fortskridit t. o. in. förslagshandlingai
har det visat sig att projektet är av den omfattningen att kostnadsramen
bör höjas till 3,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1968.
Under det nuvarande investeringsanslaget Tillbyggnader vid statens
skeppsprovningsanstalt har anvisats 1,7 milj. kr.
Departementschefen
För nästa budgetår bör medel anvisas enligt följande investeringsplan
och anslagsberäkning. Den behållning som vid utgången av budgetåret
1969/70 finns på investeringsanslagen Byggnadsarbeten i Malåträsk för
Sveriges geologiska undersökning, Nybyggnad för kavitationslaboratorium
vid Statens skeppsprovningsanstalt och Förrådsbyggnad vid Svenska institutet
för konserveringsforskning bör föras över till det nya anslaget.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 141
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekt |
Kostnads- ram |
Medelsförbrukning |
Bygg- start |
Fär- dig- |
|||
1.4.68 |
1.4.69 |
Fak- |
Beräknad för |
mån/ år |
stäl- lande |
||
LISK. t.o.m. 1968/ 69 |
1969/ 70 |
1970/ 71 |
mån/ år |
||||
Byggnadsarbeten i”Malåträsk för |
|||||||
Nybyggnader ! för administra-tionslokaler m. m......... |
770 200 180 2 530 3 465 |
730 160 |
1.65 11.66 9.66 9.69 |
12.65 8.67 |
|||
Nybyggnad av kärnarkiv Et I . |
150 |
10 |
— |
||||
Nybyggnad för kavitationslabora-torium vid statens skeppsprov-ningsanstalt............. |
2 535 3 300 |
4.67 |
|||||
Tillbyggnader vid statens skepps-provningsanstalt........... |
A O |
2 600 |
9.67 |
||||
Reducering av medelsbehovet. . .. |
—19 |
3.71 |
|||||
7145 |
6 900 |
3 554 |
727 |
2 600 |
Anslagsberäkning
(1 OOO-tal kr.)
Medelstillgång Reservation 1.7.69....... |
127 |
Beräknad medelsförbrukning |
Anslag för 1969/70 riksstat . . |
1 700 |
1970/71 ............ |
Anslag för 1970/71 (förslag). . |
1 500 3 327 |
727
2 600
3 327
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för
budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 1 500000
kr.
IY. Statens utlåningsfonder
IV. C. Kronotorparnas inventarielånefond
I samband med upplåtelse av kronotorp kan lån beviljas för anskaffning
a\ jordbruksinventarier, utsäde in. m. Bestämmelserna härom finns i kungörelsen
(1943:532) om upplåtelse av kronotorp.
10 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 15
142 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Domänverket
Fondens outnyttjade behållning ökade under budgetåret 1968/69 med ca
20 000 kr. och uppgick den 30 juni 1969 till 430 462 kr. Domänverkets fordran
hos låntagarna minskade under året med 62 808 kr. Anvisning av medel
till fonden för nästkommande budgetår behövs inte för domänverkets
del. Domänverket föreslår att befintlig reservation i fonden får disponeras
för det med anslaget avsedda ändamålet även under nästa budgetår.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1962/63 anvisade investeringsanslaget
till Kronotorparnas inventarielånefond
under budgetåret 1970/71 får användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.
Y. Fonden för låneunderstöd
V. 1. Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation
i Marviken
1968/69 Utgift ____ 20 000 000 Reservation .......... —
1969/70 Anslag .... 12 000 000
1970/71 Förslag .. 2 600 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för AB Atomenergis del av Marvikenprojektet.
Frågan om medel till statens vattenfallsverks del av projektet
har anmälts under investeringsanslaget Kraftstationer m. m.
Enligt statsmakternas beslut uppförs Marviken med en tungvattenreaktor
av kokartyp med en effekt av ca 140 MWc som ger möjlighet till senare
utprovning och drift med intern nukleär överhettning (prop. 1965: 1 bil. 12
s. 117, SU 10, rskr 10). Stationen är i huvudsak färdigställd och beräknas
tas i drift under år 1970.
Ansvarsfördelningen för projektet innebär att Atomenergi i princip har
det tekniska och ekonomiska ansvaret för stationen som helhet och i sina
anslagsframställningar svarar för den samlade redovisningen av arbets- och
kostnadsläge för hela anläggningen gentemot statsmakterna. Bolaget handhar
arbetsuppgifter för reaktordelen medan vattenfallsverket svarar för de
arbetsuppgifter, som hänför sig till kraftstationen i övrigt.
I följande uppställning anges den faktiska och beräknade medelsförbrukningen
för hela projektet. (Enhet milj. kr.)
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 143
1963/64— |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
Totalt |
|
AB Atomenergi.......... |
......... 174,5 |
20,0 |
12,0 |
2,6 |
209,1 |
Vattenfallsverket......... |
......... 171,2 |
79,7 |
30,0 |
6,1 |
287,0 |
345,7 |
99,7 |
42,0 |
3,7 |
496,1 |
I vattenfallsverkets del av projektet ingår kostnader för tungt vatten
med ca 55 milj. kr. I tablån har däremot inte tagits med kostnader för sådant
utvecklingsarbete för Marviken, som belastat Atomenergis allmänna
verksamhet. Dessa utvecklingskostnader, som innefattar även driftförberedelser,
beräknas för hela projektet komma att uppgå till ca 70 milj. kr.
Härtill kommer Atomenergis kostnader för uran och anskaffning av bränsleelement.
Dessa kostnader beräknas emellertid komma att delvis återvinnas
av bolaget genom leveranser av elkraft till vattenfallsverket från stationen
under provdriftperioden.
Investeringsmedel har hittills ställts till såväl Atomenergis som vattenfallsverkets
förfogande utan förräntningsskyldighet, varvid avskrivningsanslag
till motsvarande belopp anvisats. Frågan om den andel av den totala
investeringen i projektet som skall avskrivas kommer att slutligt regleras
sedan kraftstationen övertagits av vattenfallsverket för kommersiell drift.
AB Atomenergi
För reaktordelen har provdriftprogrammet med lättvatten till största delen
genomförts. Därvid har behov av justeringar och kompletteringar påvisats.
Övertagandet av leveransen beräknas ske i oktober 1969 i stället för i december
1968 såsom ursprungligen planerats. Kriticitet beräknas uppnås vid årsskiftet
1969—1970. Sedan vissa mätningar utförts under första kvartalet
1970 sker viss ombyggnad av utrustning under våren och sommaren. Härefter
tas reaktorn i drift med låg- och högeffekt. Ombyggnadsbehovet hai
framkommit som resultat av en omfattande funktions- och säkerhetsanalys
av stationen.
Anläggningsarbetena för statens vattenfallsverks del av projektet har i
huvudsak slutförts och provkörningar har verkställts. Stationens permanenta
driftorganisation har etablerats och den deltar nu i de avslutande arbetena.
Förutsättningarna för Marvikens utformning som en experimentanläggning
även för utprovning med nukleär överhettning är i dag väsentligen
andra än då beslutet om överhettningen fattades. I de länder där denna utvecklingslinje
bearbetats har arbetena i allmänhet inte fullföljts. Beräkningar
inom Atomenergi har visat att en fullständig sats överhettarbränsle i Marviken
torde vara av marginell betydelse för stationens ekonomi även under
den förutsättningen att drifttillgängligheten skulle bli densamma som vid
mättad kokning. Bränsle för kokarreaktorer med allt bättre prestanda är
144 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
föremål för intensiv utveckling och det bedöms därför som avgjort mera
angeläget att Marviken färdigställs och tas i drift som mättad kokare än att
hålla fast vid möjligheten till utprovning av överhettning. Mot denna bakgrund
har Atomenergi beslutat avstå från överhettningen som ett av Marvikenproj
ektets delmål.
Atomenergi har i samarbete med AB ASEA-ATOM och vattenfallsverket
utrett möjligheterna att utnyttja ett par av överhettarkanalerna som testpositioner
för långtidsprovning av bränsleelement i full skala. Driftvillkoren
kan göras identiska med dem som råder i kraftreaktorer av den typ som utvecklats
i det svenska arbetet på lättvattenreaktorer. En förutsättning för
att installera dessa testpositioner är att säkerhetsvillkoren uppfylls. Positionerna
kommer då att kunna ersätta nuvarande provningsmöjligheter i Ågesta
och Halden, som bedöms komma att bli otillräckliga för den vidareutveckling
av bränsle som konkurrenssituationen på marknaden kräver. Atomenergi
föreslår att stationen kompletteras med nämnda testpositioner till en beräknad
kostnad av 1 milj. kr. Förslaget grundas på att den tillverkande industrin
med principiellt stöd från kraftföretagen förklarat sig villig att placera
betalda uppdrag som täcker minst hälften av provningskapaciteten.
Totalkostnaden för reaktordelen i 1969 års prisnivå beräknas till 209,1
milj. kr. inklusive kostnader för bolagets projektledning och kontroll. Utöver
redan anvisade medel erfordras ett anslag av 2,6 milj. kr. för Atomenergis
åtaganden intill utgången av budgetåret 1970/71 avseende kostnader
för justerings- och kompletteringsarbeten samt de nämnda testpositionerna.
Vattenfallsverket har beräknat den totala medelsförbrukningen för verkets
åtaganden i Marvikenprojektet till 287 milj. kr. inklusive tungt vatten. Beloppet
är oförändrat i förhållande till föregående års beräkning. Atomenergi
förordar att erforderliga medel för budgetåret 1970/71 ställs till verkets förfogande.
För stationen som helhet uppgår således medelsbehovet till 496,1 milj. kr.
i 1969 års prisnivå, ökningen med 77,1 milj. kr. i jämförelse med det ursprungligen
beräknade beloppet i 1962 års prisnivå motsvarar de automatiska
kostnadshöjningarna samt de redovisade ombyggnadsarbetena jämte
kompletteringen med testpositioner för kokarbränsle.
Departementschefen
Genom att vissa kompletterande arbeten visat sig behövliga har färdigställandet
av Marvikenproj ektet blivit ungefär ett år försenat i förhållande till
den ursprungliga tidsplanen. Stationen beräknas nu kunna tas i drift under
vintern 1970—71. Förseningen väntas inte komma att få mera betydande
kostnadsmässiga konsekvenser för beställarna.
Genom Atomenergis beslut att inte nu fullfölja utvecklingen av nukleär
överhettning har skapats möjligheter att utnyttja Marvikenstationen för
provning av bränsleelement till reaktorer av kokartyp. Mot bakgrund bl. a.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 145
av det starka intresset från industrins och kraftföretagens sida förordar jag
Atomenergis förslag att använda medel från anslaget för att komplettera
stationen med erforderliga testpositioner för bränsleprovningen.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1970/71 föranleder ingen
erinran från min sida. Investeringsanslaget för Atomenergis del av projektet
bör således tas upp med 2,6 milj. kr. Beloppet bör liksom hittills skrivas av
i sin helhet. Chefen för finansdepartementet föreslår i annat sammanhang
denna dag att motsvarande avskrivningsanslag anvisas på driftbudgeten. Beträffande
vattenfallsverkets del av projektet har jag nyss vid anmälan av
investeringsanslaget Kraftstationer in. m. föreslagit att detta anslag tas upp
med ett belopp som innefattar medel till Marvikenanläggningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken för budgetåret 1970/71
anvisa ett investeringsanslag av 2 600 000 kr.
V. 2. Lån till Aktiebolaget Atomenergi
1970/71 Förslag .................. 5 500 000
Budgetåren 1959/60—1965/66 anvisades under denna anslagsrubrik sammanlagt
120 milj. kr. till AB Atomenergi. Lånet har av bolaget använts för
investeringar i byggnader och andra anläggningar, främst i Studsvik. Atomenergis
räntekostnader för lånet redovisas under reservationsanslaget Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi.
AB Atomenergi
Den planerade koncentrationen av Atomenergis verksamhet (se s. 87)
förutsätter att vissa nybyggnader i Studsvik kommer till stånd. Nybyggnaderna
är avsedda främst för den personal och utrustning på materialutvecklingsområdet
som f. n. inryms i bolagets lokaler i Stockholm.
De aktuella byggnadsprojekten är en apparathall och ett materialforskningslaboratorium.
Hallen avses utföras som en sammanbindande byggnad
mellan laboratoriet och ett befintligt kemiskt laboratorium.
Apparathallen är avsedd för tyngre apparater som kräver hög takhöjd
och lyftanordningar m. m. Verksamheten kommer att inriktas främst på studium
av korrosionsprocesser med utnyttjande av bl. a. autoklaver. Hallen
avses vidare inrymma ny apparatur för studium av natrium som kylmedel
för snabba reaktorer. Materialforskningslaboratoriet är avsett för metallögrafisk
och materialfysikalisk verksamhet — bl. a. studium av reaktormaterialens
egenskaper — som kräver vissa specialinstrument. I såväl laboratoriet
som hallen avses bedrivas endast arbeten med material som inte ar
radioaktiva.
146 Statsverkspropositionen år 1970: Bil 15: Industridepartementet
Projekterings- och byggnadstid beräknas till 18 månader för apparathallen
och 22 månader för laboratoriet. Kostnaderna beräknas av bolaget till
5.5 milj. kr., varav erfordras 600 000 kr. under budgetåret 1969/70, 4,1 milj.
kr. under budgetåret 1970/71 och 800 000 kr. under budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Vid anmälan av anslaget till atomenergiverksamhet (s. 96) har jag framhållit
vikten av att den planerade koncentrationen av AB Atomenergis verksamhet
till Studsvik kan genomföras snarast möjligt. De två föreslagna nybyggnaderna
— en apparathall och ett materialforskningslaboratorium —
kommer att medge en betydande effektivisering av bolagets arbete på materialområdet,
som hittills varit splittrat på olika lokaler i Stockholm och
Studsvik. Med ledning av det tekniska underlag som kommit fram under
projekteringen kan kostnaderna för de två byggnaderna nu beräknas till
6.5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969. Enligt min mening bör Atomenergi,
i överensstämmelse med tidigare finansieringspraxis, beviljas ett lån för ändamålet
ur fonden för låneunderstöd. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret
1970/71 till 5,5 milj. kr. Med hänsyn till att byggnadsarbetena avses
påbörjas redan under våren 1970 kommer jag senare denna dag vid anmälan
av anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1969/70 att föreslå
att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens godkännande av vad jag förordat
angående bestridandet av kostnaderna för ifrågavarande nybyggnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret
1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.
VII. Fonden för förlag till statsverket
VII. 1. Statliga gruvor m. m.
1968/69 Utgift...... ]4 650 000 Behållning ---- H 295 000
1969/70 Anslag ____ 2 500 000
1970/71 Förslag ____ 12 500 000
1 Anslaget Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens
län m. in.
Enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t har kommerskollegium den 30 december
1940, den 31 augusti 1943, den 21 juli 1945, den 19 augusti 1950
och den 18 september 1958 för staten överenskommit med numera Boliden
aktiebolag om att bearbeta vissa malmfyndigheter i Västerbottens län vilka
tillhör eller upplåtits till staten, de s. k. legodriftsavtalen.
Bolaget har därvid åtagit sig att intill utgången av år 1970 för statens
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 147
rakning ombesörja malmbrytning i Lindsköldsgruvan, Adakgruvan och
Brännmyran, alla inom Adaks gruvfält i Malå socken. Vidare skall bolaget
anrika och transportera malmprodukterna samt överta dessa mot ersättning
till staten enligt vissa grunder som angivits i avtalen och knutits till
prisnivån på metallmarknaden. I samråd med kommerskollegium skall bolaget
på statens bekostnad ombesörja nyanläggningar och nyanskaffningar
som fordras för legodriften. Som sådana skall räknas dels byggnader, maskiner
och inventarier, dels tillredningar i dagen och under jord, dels ock
undersökningar som inte är direkt föranledda av den fortlöpande malmbrytningen.
Inom Adakfältet bedriver Sveriges geologiska undersökning
(SGU) vissa undersökningsarbeten. Även dessa arbeten bekostas av staten.
Kommerskollegium har fått i uppdrag att efter förhandlingar med Boliden
AB inkomma med förslag om avtal för tiden efter år 1970.
För att bestrida utgifterna för nyanläggningar, nyanskaffningar och undersökningar
i Adakfältet samt i de gruvfält som inbegripits i de tidigare
legodriftsavtalen — Bjurforsgruvan i Norsjö socken och Rävlidengruvan i
Lycksele socken — har riksdagen hittills anvisat sammanlagt 65,4 milj. kr.
Statsverkets inkomster av legodriften för tiden fram t. o. m. år 1968 har
uppgått till ca 140 milj. kr. Härtill kommer inkomster av överlåtna fastigheter
och försåld utrustning. Från beloppet avgår kommunala skatter.
Malmfyndigheten vid Stekenjokk upptäcktes av SGU år 1918. Den ligger
i kalfjäll i sydligaste delen av Västerbottensfjällen inom Vilhelmina köping
omedelbart norr om gränsen till Frostvikens kommun i Jämtland och omkring
6 km från gränsen mot Norge. Fn omfattande prospektering bedrevs
till en början inom området, men arbetet nedlades sedermera till förmån för
andra malmindikationer.
Prospekteringen återupptogs år 1952. Genom omfattande diamantborrningar
kunde mot slutet av 1950-talet fastställas att malmtillgången var av
betydande storlek. Den uppskattades år 1966 av SGU till totalt 15 milj.
ton, innehållande omkring 1,5 % koppar, 3 % zink, 20 % svavel och 50 gram
silver per ton. Senare har ytterligare kvantiteter konstaterats. Av brytningsoch
förädlingstekniska skäl har dock de ekonomiska kalkylerna utgått från
en brytningsbar kvantitet av 8 milj. ton med något högre halter.
Därutöver finns en beräknad mängd av omkring 4 milj. ton likartad
malm i den närbelägna s. k. Levimalmen. Denna ingår dock inte i den malmbas
som lagts till grund för beräkningarna av gruvdriftens lönsamhet.
Fyndigheterna, som ligger inom Stekenjokks statsgruvefält (prop. 1962:
141), är belagda med utmål för statens räkning.
Boliden aktiebolag har utfört vissa anrikningsförsök, gruvundersökning
samt projektering med driftskostnads- och lönsamhetskalkyl. Dessa beräkningar
har granskats och kompletterats av Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag
(LKAB). Av beräkningarna framgår i stort sett följande. Anläggningskostnaden
vid en brytning och anrikning av 400 000 ton råmalm per
148 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
år beräknas till ca 90 milj. kr. och utbyggnadstiden beräknas till knappt
3 år.
Utbyggnaden skulle sysselsätta 50—150 man med största antalet vid mitten
av byggnadstiden. Behovet av arbetskraft vid gruvan under drift beräknas
till ca 140 man. Kalkylerna visar att gruvdriftens lönsamhet är
starkt beroende främst av kopparpriserna på världsmarknaden och faktiska
kopparhalterna i malmen.
Enligt riktlinjerna i prop. 1968: 51 s. 5 har LKAB under hand åtagit sig
att t. v. svara för erforderlig detaljprojektering samt övriga förberedelsearbeten
för gruvutbyggnad och gruvdrift. Dessa arbeten pågår f. n.
Riksdagen har hittills beviljat 27,1 milj. kr. för Stekenjokkprojektet inom
de årliga reservationsanslagen från Fonden för förlag till statsverket under
Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens
län m. in. Av anslagen har hittills förbrukats ca 25,5 milj. kr. för
i huvudsak gruvundersökningar, försöksanrikning, vägbygge och utredningar.
De beviljade anslagsmedel som återstår beräknas huvudsakligen komma
att förbrukas för gruvunderhåll, underhåll och komplettering av väg
samt vissa ersättningar för intrång på renbetesmark m. m.
Kommerskollegium
För legodriften i Adak har erforderliga medel beräknats till 4,5 milj. kr.
För Stekenj okkproj ektet begärs inget anslag.
Departementschefen
I enlighet med kommerskollegiets förslag beräknar jag för legodriften i
Adak sammanlagt 4,5 milj. kr.
Vid 1966 års riksdagsprövning av anslaget till Stekenjokk förutsattes att
frågan om lämplig driftform skulle underställas riksdagens prövning (SU
1966: 10 s. 38, rskr 10).
De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja Stekenjokkfyndigheten
får nu anses vara tillräckligt utredda för att ställning
skall kunna las till frågan om gruvdrift. De ytterligare utredningar som
behöver göras hänför sig bl. a. till gruvplaneringen och produktionsvolymen.
Dessa moment ingår i den detaljprojektering som är ett nödvändigt första
steg mot utbyggnad av gruvan.
Beräkningar som utförts av LKAB visar att projektets lönsamhet från
rent företagsekonomiska synpunkter är osäker, väsentligen beroende på
svårigheten att bedöma den långsiktiga utvecklingen av kopparpriset.
LKAB:s kalkyler har baserats på ett antaget, genomsnittligt kopparpris på
4 900 kr. per ton. Med utgångspunkt härifrån och från ett förräntningskrav
på 8 procent leder beräkningarna till ett underskott i investeringskalkylen
på ca 6 milj. kr. För att underskott inte skall uppkomma bör kopparpriset
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 149
uppgå till i genomsnitt 5 200 kr. per ton. Jag vill här påpeka att kopparpriset
under 1967, 1968 och 1969 legat på i medeltal resp. 5 800, 6 400 och
7 500 kr. per ton. De senaste årens kopparpriser får emellertid anses vara
exceptionellt höga. Enligt min mening bör det av LKAB gjorda antagandet
om kopparpriset kunna accepteras vid beräkningarna av Stekenjokkproj ektets
lönsamhet.
Hänsyn bör emellertid tas till att betydande sysselsättningsproblem råder
såväl inom Vilhelmina köping som inom Frostvikens kommun. Vid en
utbyggnad av Stekenjokkgruvan torde sysselsättning kunna beredas 140—
160 man under såväl utbyggnaden —- med undantag för det första året —
som gruvbrytningen. Denna beräknas f. n. kunna ske under omkring 20 år.
Huruvida brytning efter denna tidrymd kommer att vara motiverad kan
inte i dag bedömas med säkerhet.
Om gruvdrift etableras torde arbetsstyrkan i huvudsak komma att rekryteras
bland ortsbefolkningen eller i angränsande orter. Till denna direkta
sysselsättning kommer fördelarna av ett ökat utnyttjande av de inom orten
uppbyggda serviceanläggningarna och övriga sekundära effekter av en
industrilokalisering till denna trakt. En sådan lokalisering överensstämmer
med den regionalpolitiska målsättningen för Västerbottens läns inland.
Eftersom jag anser att nyssnämnda positiva effekter uppväger osäkerheten
i den företagsekonomiska kalkylen, finner jag gruvdrift vid Stekenjokk
motiverad. För detta ändamål bör ett statligt bolag bildas. Det nyligen bildade
statliga förvaltningsbolaget, Statsföretag AB, har förklarat sig berett
att etablera detta bolag på grundval av föreliggande förutsättningar. Bolaget
förutsätts ingå avtal med LKAB om samarbete i tekniska, administrativa
och ekonomiska frågor. Detta samarbete bör utformas närmare med ledning
av resultatet av de fortsatta utredningarna.
En tidplan har utarbetats för projektet, vilken innebär att anläggningsarbetena
påbörjas våren 1971. Det pågående förberedelsearbetet bedrivs
med all den skyndsamhet som erfordras för att denna tidplan skall kunna
hållas. Anläggningsarbetena beräknas vara avslutade före utgången av år
1973 då den egentliga gruvbrytningen avses börja.
Som jag tidigare påpekat är det tveksamt om gruvdrift skulle påbörjas i
Stekenjokk om uteslutande företagsekonomiska synpunkter skulle anläggas.
Det innebär alltså en av samhälleliga skäl betingad prestation från
förvaltningsbolaget att engagera sig i det nya bolaget. Förutom osäkerheten
i lönsamhetskalkylen för själva gruvdriften belastas företaget med vissa
kostnader för erforderliga bostäder i Klimpfjäll, ca 2 mil från Stekenjokkfyndigheten.
Jag anser därför att bolaget som kompensation bör erhålla viss
ersättning såsom förutsatts i prop. 1969: 121 s. 34 om ett statligt förvaltningsbolag.
Denna ersättning bör utgå som ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt
lån för i huvudsak finansiering av de särskilda utgifter som bo
-
150 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
laget beräknas belastas med för samhällsutbyggnaden i Klimpfjäll. Jag beräknar
detta lån till 8 milj. kr. Frågan om återbetalning av lånet tas upp
då bolagets lönsamhet bättre går att överblicka.
Med hänsyn till projektets speciella förutsättningar kan det bli motiverat
att acceptera en lägre utdelning från det nya bolaget än vad som normalt
bör krävas.
Frågan om avskrivning av tidigare för Stekenjokkprojektet anvisade
medel bör tas upp till prövning vid en tidpunkt, då man kan bedöma storleken
av influtna arrendeavgifter.
Ett arrendeavtal bör träffas mellan staten och bolaget. Avtalet bör i huvudsak
innehålla de bestämmelser som tillämpas vid utarrendering av statens
gruvegendom.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statliga gruvor m. in. för budgetåret 1970/71 anvisa
ett investeringsanslag av 12 500 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 151
Register
Sid.
I ÖVERSIKT
DRIFTBUDGETEN
A. Industridepartementet m. in.
Kr.
9 Industridepartementet ................................ 6 930 000
10 Teknisk-vetenskapliga attachéer ........................ 150 000
Kommittéer m. m..................................... 3 500 000
II Extra utgifter ...................................... 200 000
10 780 000
B. Industri in. m.
Statens institut för företagsutveckling:
12 Förvaltningskostnader .............................. 4 287 000
40 Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m......... 2 000 000
43 Befrämjande av hemslöjden............................ 825 000
44 Utbildningsstöd till textil- och konfektionsindustrierna, m. m. ’2 500 000
9 612 000
C. Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning:
45 Förvaltningskostnader .............................. 7 800 000
47 Kartarbeten m. m................................. 3 200 000
48 Utrustning........................................ 700 000
49 Prospektering .................................... 18 000 000
53 Uppdragsverksamhet .............................. 800 000
54 Bergsstaten ........................................ 820 000
31 320 000
D. Energiförsörjning
55 Statens elektriska inspektion .......................... 2 450 000
56 Kostnader för vissa nämnder .......................... 43 000
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering .............. 5 000 000
7 493 000
Beräknat belopp.
152 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet
Sid.
E. Teknisk utveckling m. rn.
Kr.
Styrelsen för teknisk utveckling:
61 Teknisk forskning och utveckling...................... 95 000 000
67 Drift av forskningsstationer.......................... 1 000
69 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet............ 1000
71 Bidrag till statens provningsanstalt...................... 4 900 000
72 Statens provningsanstalt: Utrustning .............. 900 000
74 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ...... 1 000
75 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt................ 2 000 000
76 Statens skeppsprovningsanstalt:Utrustning'' .............. 500 000
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien................ 585 000
Bidrag till Sveriges standardiseringskommission............ 1 840 000
77 Delegationen för atomenergifrågor ...................... 1610 000
78 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi...... 60 000 000
98 Internationellt atomenergisamarbete .................... 3 500 000
101 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran.............. 8 100 000
177 888 000
F. Domänverket
107 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal.......................................... 169 000
Summa för driftbudgeten 237 262 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken
108 Byggnader och utrustning ............................ 54 200 000
123 Teckning av aktier i ett bolag för produktion och försäljning
av sjukvårdsutrustning m. m......................... 780 000
34 980 000
F. Statens vattenfallsverk
126 Kraftstationer m. m................................... 670 000 000
G. Domänverket
138 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen ................ 3 200 000 II.
II. Statens allmänna fastighetsfond
139 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. ............ 1 500 000
1 Beräknat belopp.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 15: Industridepartementet 153
Sid.
IV. Statens utlåningsfonder
141 Kronotorparnas inventarielånefond...................... —
V. Fonden för låneunderstöd
142 Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atom
kraftstation
i Marviken ............................ 2 600 000
145 Lån till Aktiebolaget Atomenergi ...................... 5 500 000
8 100 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
146 Statliga gruvor m. m................................. 12 500 000
Summa för kapitalbudgeten 752 280 000
Totalt för industridepartementet 989 542 000
WARCUS BOKTR. STHLM 1970 69 0 7 01
BILAGA 16 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Ma j.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret
1970/71 till oförutsedda utgifter och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjortonde huvudtiteln
För bestridande av oförutsedda utgifter är i riksstaten vid sidan av departementshuvudtitlarna
uppfört ett förslagsanslag, vilket såsom ett komplement
till de beredskapsstater för särskilda ändamål som årligen antas av
riksdagen under vissa betingelser slår till Kungl. Maj :ts förfogande.
Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1969 har
bestritts från detta anslag efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall.
På kommunikationsdepartementets föredragning
:
Till ersättning för kostnader för ingripande till sjöss mot
löskommen olja (9/5, 23/5) ....................
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr l Bil. 16
14 286: 00
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 16: Oförutsedda utgifter
På utbildningsdepartementets föredragning:
Till bestridande av vissa kostnader med anledning av inbrotts -
stöld vid lärarhögskolan i Göteborg (30/10) ................ 11 300: 00
På civildepartementets föredragning:
Till ersättning för kostnader för ingripande till sjöss mot
löskommen olja (3/7, 31/7, 15/8) ........................ 225 553:00
Summa kr. 251 139: 00
Vidare har på försvarsdepartementets föredragning meddelats beslut att
utgifterna för arvoden, resor, traktamenten och representation för en svensk
observatör jämte följeofficer till Nigeria skall förskottsvis bestridas från
förevarande anslag (17/1, 14/3, 21/3, 9/5, 29/5, 5/9, 3/10, 28/11).
Behov föreligger givetvis att Kungl. Maj :t även i fortsättningen kan disponera
över medel till täckande av utgiftsbehov som vid riksstatens fastställande
inte kan överblickas. Jag förordar sålunda att härtill för nästa budgetår
av riksdagen begärs ett oförändrat belopp, 1 milj. kr. Beträffande dispositionen
av anslaget bör gälla, att därur skall bestridas utgifter som är av
så brådskande art att resp. ärenden inte hinner underställas riksdagen och
att utgifterna inte lämpligen kan bestridas av andra medel som står till
Kungl. Maj :ts förfogande. Härmed avses även att utgift inte får tillgodose
ändamål för vilket anslag har förts upp på någon av de beredskapsstater
som omtalas i 63 § regeringsformen.
Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av detta anslag och
de under de olika departementshuvndtitlarna uppförda reservationsanslagen
till extra utgifter torde böra gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen
skall användas för större sådana. Denna gränsdragning bör
emellertid inte tolkas alltför snävt, utan Kungl. Maj :t bör härvidlag ges
den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses påkallad.
Det bör slutligen ankomma på Kungl. Maj :t att vid nästa riksdags början
göra anmälan till riksdagen om de utgifter som under det senaste året anvisats
utgå av anslaget till oförutsedda utgifter.
Härutöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget till
oförutsedda utgifter.
Under en följd av år bär riksdagen bemyndigat Kungl. Maj.''t att, under
förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, från
detta anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har
ålagts att ge ut. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret
1961/62 utvidgats till att omfatta också belopp som staten till följd av skada
i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att
ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa
budgetår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 16: Oförutsedda utgifter 3
Med anledning av prop. 1948:283 medgav riksdagen (SU 207, rskr 406)
att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under budgetåret
1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på egendom
utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets
tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning
skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44—
1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster
som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944:
183, SU 147, rskr 329). För budgetåren 1949/50—1969/70 har riksdagen
lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor
betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för
nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 42, rskr 63), att
från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare under budgetåren
1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet,
vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren
1952/53—1969/70 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden.
Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande
om än i mindre omfattning kan förekomma, synes riksdagens bemyndigande
böra inhämtas till att även under nästa budgetår på oförändrade
villkor betala ut krigsskadeersättningar.
Jag får i detta sammanhang erinra om att senast i prop. 1969: 150 har
föreslagits, att de behov av medel utöver anvisade anslag som eventuellt
kan uppkomma för organiserandet av svenska FN-styrkor m. m. och det
svenska deltagandet i stilleståndsövervakningen i Korea skall få tillgodoses
genom att anslaget till oförutsedda utgifter anlitas. Frågan om täckning
av sålunda bestridda kostnader skulle anmälas senare. Mot detta har riksdagen
inte gjort någon erinran (SU 180, rskr 414).
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att
Ivungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1970/71 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. att stå till Kungl.
Maj :ts förfogande för de ändamål och på de villkor jag har
förordat i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådet övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690685
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
BILAGA 17 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
RIKSDAGEN OCH DESS VERK M.M
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag för budgetåret 1970/71 till riksdagen och dess verk m. m. samt
anför.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
har den 13 november resp. den 18 december 1969 överlämnat förslag
till de anslag m. m. som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess
verk m. m. för budgetåret 1970/71. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat
en sammanställning av förslagen, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende (bilaga 17.1).
Jag hemställer, att Kung. Maj :t föreslår riksdagen
att pröva de förslag till anslag m. m. som avgetts av fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 17
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m
Bilaga 17.1
RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
SAMMANSTÄLLNING
AV
FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Förslagen från fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående regleringen för budgetåret 1970/71 av utgifterna
för riksdagen och dess verk m. in. har liksom föregående år av praktiska
skäl sammanförts.
1969 års organisationsutredning har med skrivelse 27.11.1969 till talmansmanskonferensen
överlämnat ett betänkande om enkammarriksdagens förvaltnings-
och personalorganisation. En översyn av vissa kontorsrutiner pågår
vidare inom ramen för organisationsutredningens arbete. Härutöver pågår
undersökningar och utredningar avseende vissa frågor som hör samman
med de provisoriska lokalerna för riksdagen vid Sergels torg. Styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor avser att i särskild framställning till riksdagen
under 1970 års vårsession anmäla de frågor som sammanhänger med medelsbehoven
för enkammarriksdagen och ianspråktagandet av lokalerna vid
Sergels torg.
Efter framställning från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor beslöt
riksdagen under 1969 års höstsession (BaU 1969: 51) om program fölen
allmän nordisk arkitekttävling om riksdagshus i Stockholm samt uppdrog
åt förvaltningskontorets styrelse att genomföra en arkitekttävling i huvudsaklig
överensstämmelse med programmet. Sedan förberedelserna avslutats
väntas tävlingen komma i gång under våren 1970.
Arbetet med de provisoriska lokalerna för riksdagen vid Sergels torg fortskrider
planenligt. Konsulter har anlitats för fortlöpande projektering samt
vid upphandling av de olika inrednings- och utrustningsobjekten. Upphand
lf
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 17
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
lingen av inredning och utrustning förutses i huvudsak vara genomförd under
sensommaren 1970.
Vissa ytterligare utrymmen i den blivande hotellbyggnaden avses komma
att tas i anspråk av riksdagen för att utgöra reserv för oförutsedda lokalbehov.
Tills vidare torde huvuddelen av de tillkommande lokalerna komma att
få hyras ut för annan statlig verksamhet.
Sammanställning
Förändringarna inom riksdagens och dess verks område i förhållande till
riksstaten för budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning. Beloppen
anges i 1 000-tal kr.
Anvisat |
Förslag |
ökning |
||
1969/70 |
1970/71 |
Minskning |
||
A. |
Riksdagen ................ |
32 610 |
33 208 |
+ 598 |
B. |
Den inre riksdagsförvaltningen |
21 734 |
37 160 |
+ 15 426 |
C. |
Allmänt kyrkomöte ........ |
1 |
1 107 |
+ 1 106 |
D. |
Riksdagens verk .......... |
14 176 |
15 664 |
+ 1 488 |
E. |
Diverse .................. |
3 767 |
2 536 |
— 1231 |
72 288 89 675 + 17 387
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 5
ANSLAGEN
A. Riksdagen
A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter
1968/69 Utgift1 ................. 222 048 441
1969/70 Anslag ................. 321 325 000
1970/71 Förslag ................ 21 167 000
1 Inklusive kostnadsersättningar och traktamenten.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 139 659 kr.
3 Inklusive kostnadsersättningar och arbetsgivaravgifter in. m. men exklusive traktamenten,
som fr. o. m. budgetåret 1969/70 redovisas under A 2.
1969/70
Arvoden till riksdagens ledamöter
Första kammaren .......................... 7 400 000
Andra kammaren .......................... 11 412 000
Enkammaren.............................. —
Kostnadsersättningar
Första kammaren .......................... 544 000
Andra kammaren .......................... 839 000
Enkammaren.............................. —
Arbetsgivaravgifter m. m.
a) arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen
.................................. 209 000
b) arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen.
............................. 633 000
c) avgift till grupplivförsäkring................ 100 000
d) allmän arbetsgivaravgift .................. 188 000
21 325 000
Beräknad
ändring
1970/71
— 3 566 000
— 5 499 000
+ 8 886 000
— 272 000
— 419 000
+ 630 000
+ 35 000
+ 40 000
+ 7 000
- 158 000
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättningar
till riksdagens ledamöter, varvid beaktats att den nya enkammarriksdagen
omfattar 350 ledamöter. Beträffande pensions- och socialförsäkringskostnader
för riksdagens ledamöter upptas de faktiska utgifterna beräknade på
nu kända förhållanden (BaU 1969: 28, s. 3).
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter
för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av
21 167 000 kr.
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
A 2. Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter
1968/69 Utgift ................... !2 319 019
1969/70 Anslag .................. 5 265 000
1970/71 Förslag .................. 5 385 000
1 Exklusive traktamenten som budgetåret 1968/69 redovisades under A 1.
Från anslaget bestrids dels kostnaderna för riksdagsledamöternas årskort
för järnvägsresor samt, såvitt gäller andra färdmedel, resor mellan
riksdagsorten och hemorten under riksdagssession eller för sammanträde
med utrikesnämnden, riksdagsutskott eller riksdagens lönedelegation, dels
fr. o. m. budgetåret 1969/70 traktamenten till riksdagsledamöter under
sessionstid.
I utgifterna för budgetåret 1968/69 ingår liksom tidigare kostnaderna för
järnvägsresor med ett preliminärt belopp. Anledningen härtill är att å
contoinbetalningar skett till statens järnvägar. Slutlig avräkning har sedan
skett under hösten, varför kvarstående kostnader kommit att belasta det
nya budgetåret. De totala kostnaderna för budgetåret uppgick till 2 830 065
kr.
Med statens järnvägar har träffats överenskommelse om ändrade normer
för beräkning av kostnaden för riksdagsledamöternas årskort fr. o. in. 1.1.
1970. Från nämnda tidpunkt omfattar årskortet inte resor på AB Storstockholms
lokaltrafik och Trafik AB Saltsjöfarts linjenät. De ledamöter
som regelbundet utnyttjar nämnda bolags järnvägslinjer kommer att få
sina kostnader för månadskort ersatta. Kostnaderna för ledamöternas årskort
torde för budgetåret 1970/71 komma att minska med 282 000 kr. jämfört
med innevarande budgetår. Hänsyn har då tagits till att antalet ledamöter
i enkammarriksdagen blir färre. Kostnaderna för andra resor än
järnvägsresor synes fortsätta att öka på grund av dels större resandefrekvens,
dels kostnadsstegringar. Medelsbehovet för budgetåret 1970/71
beräknas till 3 000 000 kr.
Traktamentskostnaderna beräknas för första hälften av budgetåret 1970/
71 uppgå till 263 640 kr. för första kammaren och 454 740 kr. för andra
kammaren. För den andra hälften beräknas kostnaderna för enkammarriksdagen
till 1 667 250 kr. Sammanlagt utgör detta 2 385 630 kr. beräknat
efter nu gällande kostnadsnivå.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Reseersättningar m.m. till riksdagens
ledamöter för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag
av 5 385 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 7
A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet
1968/69 Utgift..................... 192 798
1969/70 Anslag .................... 215 000
1970/71 Förslag ................... 236 000
Från anslaget bestrids kostnader som sammanhänger med riksdagsledamöters
deltagande i Europarådets verksamhet. Styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor har 5.6.1967 fastställt bestämmelser om ersättning till
riksdagsledamot vid deltagande i Europarådets verksamhet (RFS 1967:
15).
Europarådets rådgivande församling sammanträder tre gånger årligen i
Strasbourg. Antalet svenska ombud är sex, vartill kommer sex suppleanter.
Utskottsmöten förekommer på skilda platser i Europa. F. n. finns 14
utskott med svenska ledamöter. Dessa sammanträder i varierande omfattning.
I medeltal torde totalt hållas ca 40 sammantiäden som inte förläggs
i anslutning till församlingsmöten i Strasbourg. Detta innebär med nuvarande
svenska representation ungefär 60 utskottsresor per år.
Därtill kommer ett mindre antal sammanträden helt eller delvis arrangerade
av Europarådet i samarbete med andra internationella organ.
Medelsbehovet för budgetåret 1970/71 beräknas med hänsyn till förutsedd
kostnadsstegring till 236 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets
verksamhet för budgetåret 1970/71 anvisas ett
förslagsanslag av 236 000 kr.
A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor m. m.
1968/69 Utgift .................... 486 054
1969/70 Anslag .................... 650 000
1970/71 Förslag ................... 650 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utskottens studieresor inom och
utom Sverige samt för vissa resor beslutade av talmanskonferensen. Utskott
har att till talmanskonferensen anmäla planerad studieresa till utlandet
och beräknade kostnader för denna.
Av talmanskonferensen beslutade resor omfattar dels resor utomlands
som varje år företas på inbjudan från främmande länders parlament, dels
svenskt parlamentariskt deltagande i internationella kongresser och konferenser
med undantag för sådana sammankomster för vilka medel anvisas
under andra anslag (jfr A 3 och A 7).
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
att till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor m. m.
för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 650 000
kr.
A 5. Riksdagen: Bidrag till studieresor |
|||
1968/69 Utgift ..... |
.. 137 975 |
Reservation . ... |
. . . 16 750 |
1969/70 Anslag . ... |
. . 100 000 |
||
1970/71 Förslag____ |
.. 100 000 |
Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagsledamöters
studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen, som 14.10.1968 antagit
regler för beviljande av bidrag. Dessa regler innebär i korthet, att ledamot
under en femårsperiod beviljas högst 2 500 kr. i stipendier eller 3 500
kr. om resa företages till utomeuropeiska länder.
I skrivelse 3.10.1969 till förvaltningskontoret har kamrarnas sekreterare
anfört i huvudsak följande.
För stipendier till ledamöters studieresor har under de fyra senaste budgetåren
anslagits ett reservationsanslag om 100 000 kr. Med reservation av
54 725 kr. från 1967/68 disponerades under föregående budgetår 154 725
kr., av vilka 137 975 kr. tagits i anspråk, varför till 1969/70 reserverats
16 750 kr. Av 23 ansökningar avseende innevarande budgetår har talmanskonferensen
bifallit 15 till en kostnad av 50 200 kr. Härtill kommer de
stipendier för resor som påbörjas senast under juni månad 1970. Anslaget
bör även för budgetåret 1970/71 uppföras med 100 000 kr. Av medlen bör
lämpligen 50 000 kr. avse första hälften och 50 000 kr. andra hälften av
budgetåret.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret
1970/71 anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kr.
A 6. Riksdagen: Representation m. m.
1968/69 Utgift .................... 233 407
1969/70 Anslag .................... 210 000
1970/71 Förslag ................... 275 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som talmännen
liksom även andra riksdagens organ utövar på riksdagens vägnar (KU
1959: 18, s. 9).
Det är omöjligt att nu förutse i vilken utsträckning riksdagen kommer
att få mottaga besök från utlandet under tiden 1.7.1970—30.6.1971. Man
torde emellertid få räkna med minst två utländska parlamentarikerdelegationer,
vilkas vistelse här i landet helt skall bekostas av riksdagen. Denna
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 9
kostnad torde uppskattningsvis kunna anges till 150 000 kr. Vidare har
riksdagen att anordna middagar och luncher för ett stort antal parlamentarikergrupper,
vilkas besök i övrigt handhas och bekostas av utrikesdepartementet.
Talmännens representation har sedan flera år även omfattat bl. a. middag
för utländska diplomater och företrädare för näringsliv och organisationsväsende
samt lunch för utländska studenter från främst utvecklingsländer.
Liksom vid ett par tidigare tillfällen avser riksdagen att inbjuda journalister
från landsortspressen att studera riksdagsarbetet under en vecka i maj
månad.
Sedan fråga väckts att celebrera övergången från tvåkammar- till enkammarriksdag
samt avflyttningen från riksdagshuset på Helgeandsholmen,
har talmanskonferensen uttalat sig för tanken att detta skulle markeras
genom anordnande av en mottagning i riksdagshuset i anslutning
till kamrarnas sista plena i december 1970.
Det redovisade medelsbehovet ger vid handen att anslaget bör ökas med
65 000 kr. till 275 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret
1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 275 000 kr.
A 7. Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
1968/69 Utgift..................... 110 000
1969/70 Anslag .................... 123 000
1970/71 Förslag ................... 100 000
Styrelsen lör riksdagens interparlamentariska grupp
För bidrag till Interparlamentariska unionen och dess dokumentationscentrum
upptar styrelsen 19 000 kr. Detta innebär en mindre höjning,
vilken motiveras av att uttaxeringen höjts och att Unionen råkat ut för ett
deficit till följd av att flera grupper suspenderats och vädjat om extra bidrag
för att täcka detta. Styrelsen anser det naturligt att den svenska gruppen är
beredd att påta sig 1 000 eller 2 000 kr. extra för detta ändamål.
För utrikes möten upptar styrelsen 64 000 kr. Den interparlamentariska
konferensen hösten 1970 skall hållas i Haag. Då möten tidigare hållits
på nära håll i Europa, har gruppen företrätts av tolv delegater jämte sekreterare.
Samma ordning bör tillämpas nu. Styrelsen räknar med en kostnad
på 34 000 kr. Vårmötet 1971 torde komma att hållas i Venezuela. Som
styrelsen framhöll förra året, och som torde ha godkänts av riksdagen,
bör gruppen vid vårmötena företrädas av flera representanter än endast de
två ordinarie rådsmedlemmarna jämte sekreterare. Med hänsyn till de i
detta fall dryga resekostnaderna har styrelsen emellertid funnit sig börf
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
avstå från att räkna med några extra delegater. Styrelsen beräknar därför
en summa av 27 000 kr. Förmöte före mötet i Venezuela torde hållas i
Köpenhamn. Styrelsen beräknar en kostnad på 1 000 kr. för deltagande
i detta möte. Liksom förra året räknar styrelsen med en mindre marginal
för oförutsedda möten eller representation utomlands.
För inrikes möten och representation upptar styrelsen liksom förra året
3 500 kr. Det förmöte före 1970 års vårmöte i Monaco, som förra året
förutsattes komma till stånd i Stockholm, torde i stället bli hållet i Oslo,
medan förmötet före konferensen i Haag får hållas i Stockholm. Posten
uppförs därför med lika belopp för nästa budgetår.
För skrifter beräknar styrelsen 4 200 kr., något mer än för löpande budgetår,
och för förvaltningskostnader oförändrat 10 000 kr.
Beträffande ökad tjänstemannarepresentation och interparlamentariskt seminarium
i Köpenhamn hänvisar styrelsen till vad som anfördes förra året.
Om seminariet bör antecknas att tanken alltjämt är levande men att någon
tidpunkt ännu inte preciserats.
Styrelsen beräknar alltså kostnaderna till 100 700 kr., varav omkring 700
kr. täcks av medlemsavgifter. I förhållande till löpande budgetår innebär
detta en minskning med 6 000 kr.
Beräkningarna kan sammanfattas så:
Bidrag till Interparlamentariska unionen och dess dokumentations -
centrum ................................................ 19 000
Utrikes möten .............................................. 64 000
Inrikes möten och representation .............................. 3 500
Skrifter .................................................. 4 200
Förvaltningskostnader ...................................... 10 000
Summa kr. 100 700
Avgår medlemsavgifter ...................................... . 700
Medelsbehov................................................ 100 000
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, som inte har något att erinra
mot medelsberäkningen, föreslår
att till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag
av 100 000 kr.
A 8. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
1968/69 Utgift ...................... 20 000
1969/70 Anslag..................... 20 000
1970/71 Förslag .................... 20 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 11
Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare
Styrelsen anför att verksamheten i huvudsak bedrivits i samma former
som tidigare år. På grund av det ovanligt stora antalet nya riksdagsledamöter
våren 1969 anordnades i februari en ytterligare mottagning i samarbete
med Ingeniörsvetenskapsakademien, där liksom vid den traditionella mottagningen
i december IVA:s verkställande direktör och hans medarbetare
presenterade några aktuella framsteg inom forskning och teknik. I samband
med sällskapets 10-årsjubileum 22.4.1969 har RIFO stått som arrangör för
en session med Europarådets vetenskapliga utskott.
Med början under innevarande budgetår planerar RIFO att befästa och
vidareutveckla sina aktiviteter. För detta ändamål har ett sekretariat med
en verkställande sekreterare inrättats. Avsikten är att aktiviteterna härigenom
skall kunna planeras långsiktigare och följas upp på ett mer fullständigt
sätt. Sålunda räknar sällskapet med att kunna ge ut RIFO-Nytt i något fler
häften än under innevarande år, då detta medlemsblad synes ha uppskattats
som informationskälla.
Sällskapet avser att under 1970 söka starta ett par studiegrupper i ämnen
som förutses få ökad aktualitet under de kommande åren.
För verksamheten har följande budget uppgjorts:
Lön och social utgifter för heltidsanställd sekreterare................ 12 000
Arvode åt gruppsekreterare .................................... 7 000
Redigering av RIFO-Nytt...................................... 3 000
Kansli- och sammanträdeskostnader ............................ 3 000
Resor ...................................................... 4 000
Summa kr. 29 000
Av denna summa kan ca 9 000 kr. täckas genom individuella medlemsavgifter
från riksdagsmän och forskare. Sällskapet får därför anhålla om
ett fortsatt anslag till verksamheten under budgetåret 1970/71 med oförändrat
belopp 20 000 kr.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor tillstyrker framställningen
och föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän
och forskare för budgetåret 1970/71 anvisas ett anslag av
20 000 kr.
A 9. Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp
1969/70 Anslag .................... 30 000
1970/71 Förslag .................... 30 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 17
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
Från anslaget, som är nytt för innevarande budgetår (BaU 1969:28, s.
6), bestrids kostnaderna för studie- och informationsverksamhet inom
riksdagen i integrations- och europafrågor, för symposier i dessa ämnen
samt för viss representation gentemot utländska besökare.
I avvaktan på närmare erfarenheter av de med ifrågavarande verksamhet
förbundna kostnaderna synes anslaget böra tas upp med oförändrat
belopp.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp
för budgetåret 1970/71 anvisas ett anslag av 30 000
kr.
A 10. Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier
1968/69 Utgift .................. 1 431 000
1969/70 Anslag .................. 1 422 000
1970/71 Förslag ................. 1 370 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagspartiernas
kostnader för gruppkanslier. Statsbidrag utgår till varje partigrupp i riksdagen
med 3 000 kr. per medlem och år, om gruppen är företrädd i regeringen,
och annars med 4 500 kr. per medlem och år (BaU 1965: 54, s. 8).
Riksdagens förvaltningskontor har, på grundval av nu kända förhållanden
och med beaktande av att enkammarriksdagen representeras av 350 riksdagsledamöter,
beräknat medelsbehovet för budgetåret 1970/71 till sammanlagt
1 370 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader
för gruppkanslier för budgetåret 1970/71 anvisas ett
förslagsanslag av 1 370 000 kr.
A 11. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.
1968/69 Utgift................... 13 061 508
1969/70 Anslag .................. 3 150 000
1970/71 Förslag .................. 3 800 000
1 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 46 898 kr.
Från detta anslag bestrids kostnaderna för pensioner åt f. d. riksdagsledamöter
samt för pensioner åt efterlevande till riksdagsmän (BaU 1969:
28, s. 7). Med hänsyn till att den nya enkammarriksdagen kommer att ha
34 färre ledamöter än den nuvarande riksdagen kan förutses ökade pensionskostnader,
varför anslaget torde uppräknas med 650 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 13
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter
m. fl. för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av
3 800 000 kr.
A 12. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
1968/69 Utgift ...... 40 033 Reservation ...... 137 700
1969/70 Anslag ...... 100 000
1970/71 Förslag...... 75 000
Från anslaget bestrids kostnader för utgivande av otryckta ståndsprotokoll.
Anslaget disponeras av riksgäldskontoret.
Hittills kontrakterade protokoll, som f. n. är under utarbetande, är ridderskapets
och adelns protokoll vid riksdagen 1771—1772, prästeståndets
protokoll vid riksdagarna 1719—1720, 1723, 1726—1727 och 1731, borgarståndets
protokoll vid riksdagen 1738—1739 samt bondeståndets protokoll
vid riksdagarna 1765—1766 och 1769—1770.
Anslaget bör med hänsyn till beräknad medelsförbrukning och tillgängliga
reservationsmedel upptagas med 75 000 kr. budgetåret 1970/71.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
för budgetåret 1970/71 anvisas ett reservationsanslag av
75 000 kr.
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
B. Den inre riksdagsförvaltningen
B 1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift .................. !9 791 664
1969/70 Anslag ................ 212 829 000
1970/71 Förslag ................ 20 000 000
1 Anslagen Den inre riksdagsförvaltningen: Avlöningar och Den inre riksdagsförvaltningen:
Övriga omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 84 897 kr.
Från förestående anslag bestrids bl. a. kostnaderna för kamrarnas och
utskottens samt förvaltningskontorets personal.
1969 års organisationsutredning har nyligen lagt fram ett betänkande
om enkammarriksdagens förvaltnings- och personalorganisation. Därtill
kommer särskilda utredningar inom förvaltningskontoret om organisationen
av vaktmästargöroinålen och om städerskefunktionen i riksdagshusprovisoriet
vid Sergels torg. Den sistnämnda utredningen är ännu ej avslutad.
En översyn av vissa kontorsrutiner har under hösten 1969 igångsatts
inom ramen för 1969 års organisationsutredning. Resultatet av denna
översyn väntas föreligga inom kort.
I avvaktan på särskild framställning från styrelsen till riksdagen i de
frågor som sammanhänger med av enkammarriksdagen och av de provisoriska
lokalerna vid Sergels torg betingade medelsbehov upptar styrelsen
under förevarande anslag ett preliminärt beräknat belopp.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 beräknas ett förslagsanslag
av 20 000 000 kr.
B 2. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m.
1968/69 Utgift ................... 3 448 239
1969/70 Anslag .................. 3 645 000
1970/71 Förslag .................. 4 165 000
Statsverkspropositionen är 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 15
Utgifter |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
Tryckpapper ....................... Riksdagshandlingar |
+ 107 000 |
|
Tryckningskostnader............... |
+ 320 000 |
|
Bokbinderikostnader............... |
+ 120 500 |
|
Kommittétryck ................... |
+ 10 000 |
|
4 007 500 |
+ 557 500 |
|
Särskilda uppbördsmedel |
||
Försäljning av riksdagstryck........... |
......... —362 500 |
+ 37 500 |
3 645 000 + 520 000
Riksdagstrycket visar en klar tendens till ökning under senare år, och
någon avmattning kan ej skönjas för den närmaste tiden.
På grund av avtalsmässiga och individuella löneförhöjningar, ökning av
de sociala utgifterna och genomförda arbetstidsförkortningar torde höjningar
av debiteringspriserna på sättning och tryckning, bokbinderi samt tryckpapper
bli ofrånkomliga. Kostnadsstegringarna beräknas medföra eu sammanlagd
utgiftsökning av ca 10 % för budgetåret 1970/71.
Det nuvarande s. k. skolpaketet med visst riksdagstryck är i det närmaste
slutdistribuerat, och kostnaderna för ett nytt paket torde uppskattningsvis
uppgå till ca 150 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för
riksdagstrycket m.m. för budgetåret 1970/71 anvisas ett
förslagsanslag av 4 165 000 kr.
B 3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer
1968/69 Utgift ....... 111405 Reservation ...... 27 806
1969/70 Anslag ...... 210 000
1970/71 Förslag...... 135 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utgivningen av uppslagsboken över
riksdagens verksamhet (Gula boken), arbetet på det sammanfattande person-
och sakregistret till riksdagens protokoll med bihang för åren 1961—
1970 (10-årsregistret) samt utgivningen av en skrift om Sveriges författning
på engelska och franska språken.
Utgifterna för uppslagsboken över riksdagens verksamhet uppgick för
budgetåret 1968/69 till ca 77 401 kr. Anvisade medel för budgetåret 1969/70
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
uppgår till ca 97 000 kr., och för budgetåret 1970/71 beräknas kostnaderna
till ca 105 000 kr. Ca 2 000 kr. beräknas inflyta vid försäljning.
För det sammanfattande person- och sakregistret erfordras för budgetåret
1970/71 ca 12 000 kr., utgörande i huvudsak ersättning till redaktören.
Till framställningen av skriften om Sveriges författning har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 52 000 kr. För budgetåret 1970/71 torde
erfordras ca 35 000 kr.
De sammanlagda utgifterna för budgetåret 1970/71 beräknas således till
150 000 kr. Emellertid kan redan nu förutses en reservation från innevarande
budgetår av 15 000 kr. varför medelsbehovet uppgår till 135 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda
publikationer för budgetåret 1970/71 anvisas ett reservationsanslag
av 135 000 kr.
B 4. Den inre riksdagsförvaltningen: Utredning om riksdagens hus m. m.
1968/69 Utgift...... 1 141 720 Reservation ...... 454 706
1969/70 Anslag..... 500 000
1970/71 Förslag ____ 560 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utredning av riksdagens lokalfrågor
på längre sikt, häri inbegripet kostnader för genomförande av en arkitekttävling
om riksdagens hus (BaU 1969: 51).
Riksdagens förvaltningskontor
Riksdagen beslöt under 1969 års höstsession, i anledning av framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, på hemställan av bankoutskottet
(BaU 1969: 51) om program för en allmän nordisk arkitekttävling om
riksdagshus i Stockholm i enlighet med vad utskottet anfört härom och att
uppdraga åt förvaltningskontorets styrelse att genomföra en arkitekttävling
i huvudsaklig överensstämmelse med det sålunda angivna programmet.
För innevarande budgetår har anvisats ett reservationsanslag av 500 000
kr. (BaU 1969: 26).
På basis av byggnadsstyrelsens bedömning i skrivelse 11.12.1969 till kontoret
beräknar förvaltningskontorets styrelse medelsbehovet för budgetåret
1970/71 till 560 000 kr. Härvid har beaktats att för innevarande budgetår
(500 000 -f- 454 706) 954 706 kr. står till disposition för täckning av resterande
utgifter för utredningen om riksdagens hus och för förberedelser för
arkitekttävlingen, som avses genomföras i två steg. Medelsförbrukningen
under innevarande budgetår beräknas till 810 000 kr., varav ca 250 000 kr.
utgör kostnader som hänför sig till budgetåret 1968/69 men ännu ej likvi
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 17
derats. För budgetåret 1970/71 beräknas medelsförbrukningen uppgå till
430 000 kr. Härav belöper 60 000 kr. på utredningar, ritningsarbete och konsulter
samt 10 000 kr. på resor, 10 000 kr. på programhandlingar, andra steget,
20 000 kr. på programarbete, andra steget, och 200 000 kr. på arvoden
till inbjudna, andra steget. För arvoden till prisnämnd, sekreterare och experter
beräknas 40 000 kr., för utställning och hyror beräknas 50 000 kr.
samt för oförutsedda ändamål 40 000 kr. Skulle tävlingen avbrytas efter
första steget skall en summa av 500 000 kr. stå till prisnämndens förfogande
för priser och inköp. Denna summa täcks till viss del av de för andra steget
beräknade kostnaderna för programhandlingar m. m. (230 000 kr.). Reste
-
rande medelsbehov utgör 270 000 kr.
Styrelsens beräkningar kan sammanfattas sålunda:
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1969/70 .......... 810 000
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71 .......... 430 000
1 240 000
Avgår anvisade, ej förbrukade medel..................... — 950 000
290 000
Tillkommer vid avbrott efter första steget................. -f- 270 000
Summa kr. 560 000
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Utredning om
riksdagens hus m. m. för budgetåret 1970/71 anvisas ett reservationsanslag
av 560 000 kr.
B 5. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för provisoriska lokaler
1968/69 Utgift..... 1 315 949 Reservation ...... 284 051
1969/70 Anslag____ 4 550 000
1970/71 Förslag ... 12 300 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnaderna för de provisoriska lokaler
som riksdagen fr. o. in. år 1971 kommer att disponera vid Sergels torg
i Stockholm (se BaU 1968: 47).
Under innevarande budgetår belastas förevarande anslag med utgifter för
dels projektering, kontroll och administration, dels armaturer, möbler och
annan inredning, dels ock teletekniska anläggningar m. in.
Upphandlingen av inredning och utrustning har påbörjats under sensommaren
1969 och fortskrider planenligt. I fråga om vissa upphandlingsobjekt
såsom rörpostanläggning, heltäckande mattor och telesignalanläggningar
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
m. in. har de! befunnits lämpligt att låta upphandlingen ombesörjas mot särskilt
arvode av generalentreprenören, Byggnadsbolaget Parlamentet. På
budgetåret 1970/71 belöpande arvode beräknas till 200 000 kr.
På basis av ett av förvaltningskontorets huvudkonsult, Byggledare AB,
uppgjort underlag, som beretts inom förvaltningskontoret, beräknar styrelsen
medelsbehovet för projektering, kontroll och administration för budgetåret
1970/71 till 650 000 kr. Härav belöper 160 000 kr. på byggnadsstyrelsens
personal- och administrationskostnader, 35 000 kr. på arvode till
huvudkonsulten, 354 000 kr. på arvoden till övriga konsulter samt 20 000 kr.
på kostnader för provrum, modeller och dylikt samt kopiering. För oförutsedda
ändamål under denna post beräknar styrelsen 81 000 kr. De beräknade
anslagsbehoven har bedömts med utgångspunkt i konsulternas nu
kända uppdrag och åtaganden. För anskaffning av inredning och utrustning
under budgetåret 1970/71 beräknar styrelsen ett medelsbehov av 11 458 000
kr. Härav belöper 7 015 000 kr. på armatur (285 000), möbler och arkivutrustning
(5 510 000), mattor och textilier (950 000), persienner (120 000),
köksutrustning (150 000) samt 3 638 000 kr. på teleteknisk utrustning, inberäknat
voteringsanläggning och rörpostanläggning. Av det beräknade medelsbehovet
under denna post motsvarar (585 000 -j- 220 000) 805 000 kr.
medel för oförutsedda ändamål.
I föregående års statsverksproposition beräknades det totala anslagsbehovet
för inredning och utrustning av provisoriska lokaler för riksdagen t. o. m.
budgetåret 1970/71 utgöra drygt 15 milj. kr. Beräkningarna grundades på då
föreliggande projekteringsläge och blev därför mycket preliminära. Sedan
upphandlingen av olika inrednings- och utrustningsobjekt nu börjat genomföras
har det blivit möjligt att med större grad av säkerhet kunna överblicka
kostnaderna. Det totala anslagsbehovet för inredning och utrustning t. o. in.
budgetåret 1970/71 torde numera kunna uppskattas till ca 20 milj. kr. Härav
torde ca 3 milj. kr. belöpa på projektering, kontroll och administration, ca
9,8 milj. kr. på anskaffning av armatur, möbler och arkivutrustning m. in.,
ca 6,9 milj. kr. på teleteknisk utrustning samt ca 300 000 kr. på arvode till
generalentreprenören.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för provisoriska
lokaler för budgetåret 1970/71 anvisas ett reservationsanslag
av 12 300 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 19
G. Allmänt kyrkomöte
C. Allmänt kyrkomöte
1968/69 Utgift ................... 963 000
1969/70 Anslag .................. 1 000
1970/71 Förslag.................. 1 107 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för allmänt kyrkomöte. Om allmänt
kyrkomötes sammansättning och verksamhetsformer stadgas i kyrkomötesförordningen
(SFS 1949: 174) samt arbetsordningen för det allmänna kyrkomötet
7.12.1948. Ledamöternas arvoden och grunderna för beräkning av
resekostnadsersättningar finns angivna i kungörelsen 28.6.1963 (nr 408).
Anslag |
1968/69 |
Beräknad ändring 1970/71 |
|
Arvoden till kyrkomötets ombud .. .. |
.............. 403 000 |
-L |
18 000 |
Traktamentsersättningar .......... |
.............. 178 000 |
+ |
6 000 |
Reseersättningar.................. |
.............. 62 000 |
+ |
13 000 |
Avlöningar till tjänstemän ........ |
.............. 180 000 |
+ |
12 000 |
Lokalkostnader.................. |
.............. 6 000 |
+ |
1 000 |
Expenser........................ |
.............. 134 000 |
+ |
31 000 |
Arbetsgivaravgifter .............. |
.............. |
+ |
17 000 |
Lönekostnadspålägg .............. |
.............. |
+ |
46 000 |
Summa kr. 963 000 |
+ 144 000 |
Riksdagens förvaltningskontor har, i samråd med föregående kyrkomötes
sekreterare, beräknat kostnaderna för 1970 års kyrkomöte med utgångspunkt
från utgiftsstaten för 1968 års kyrkomöte och med tillämpning av gällande
bestämmelser i fråga om arvoden, traktamenten och resekostnadsersättningar
m. m. Hänsyn har härvid tagits till prishöjningar m. m. som inträffat
efter år 1968.
På delposten till lokalkostnader har endast upptagits beräknade löner till
städpersonal. Övriga kostnader under denna delpost såsom hyror, utgifter för
bevakning, för uppvärmning och lokalhållning i övrigt har liksom hittills
inte ansetts böra belasta kyrkomötet.
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
På motsvarande sätt som nu sker beträffande socialförsäkringsavgifter
för riksdagens ledamöter (BaU 1969: 28) har förvaltningskontoret under
anslagsposten till arbetsgivaravgifter beräknat utgifterna för kyrkomötets
ombud enligt följande:
a) arbetsgivaravgift till den allmänna sjukförsäkringen ............ 4 000
b) arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen ........ 8 000
c) allmän arbetsgivaravgift.................................... 5 000
17 000
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1970/71 anvisas
ett förslagsanslag av 1 107 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 21
D. Riksdagens verk
D 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 ................... 23 772 143
1969/70 Anslag .................. 4 781 000
1970/71 Förslag.................. 5 016 000
1 Anslagen Riksgäldskontoret: Avlöningar och Riksgäldskontoret: Övriga omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 40 180 kr.
1969/70 Beräknad
ändring
1970/71
Personal
Handläggande personal
Övrig personal ......
Anslag
Arvoden Lill fullmäktige och suppleanter för fullmäktige
Avlöningar till tjänstemän m. m.................
Arvoden i övrigt och särskilda ersättningar ........
Sjukvård ....................................
Reseersättningar ..............................
Lokalkostnader................................
Expenser ....................................
Publikationstryck ...................... 17 100
Särskilda uppbördsmedel ................ — 100
Kostnader för maskinell kontroll av inlösta vinster ..
Obligationssortering genom automatisk databehandling
......................................
Lönekostnadspålägg ..........................
26
95 |
— |
12 |
121 |
— |
12 |
78 300 |
_ |
|
235 700 |
+ |
89 000 |
3 000 |
— |
|
20 000 |
— |
|
15 000 |
+ |
6 000 |
306 000 |
+ |
13 000 |
252 000 |
+ |
32 000 |
17 000 |
+ |
2 000 |
110 000 |
+ |
22 000 |
_ |
+ |
50 000 |
744 000 |
+ |
21 000 |
Summa kr. 4 781 000 + 235 000
Riksgäldskontoret har som huvudsaklig uppgift att ombesörja den statliga
upplåningen samt förvalta statsskulden.
Kontorets emissionsverksamhet har under senare år intensifierats som
följd av det ökade statliga upplåningsbehovet. Detta har medfört inte blott
en stegring av de direkta emissionskostnaderna utan även av kontorets för
-
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
valtningskostnader. Anslagsberäkningarna har skett med utgångspunkt i
antagandet om en fortsatt omfattande emissionsverksamhet.
För budgetåret 1970/71 har delposten Avlöningar till tjänstemän, m. m.,
ökats med 89 000 kr. i förhållande till för innevarande budgetår anvisat belopp.
ökningen är främst en följd av förhandlingsöverenskommelserna för
åren 1969 och 1970 som beräknas medföra en ökning av lönesumman för
1970/71 med totalt 215 000 kr. i jämförelse med vad som anvisats för innevarande
budgetår. Den i riksgäldskontorets personalstat ingående reservpersonalen
har minskat till följd av övergång från manuellt till maskinellt
förfarande vid uppräkning av förfallna premieobligationer, vilket beräknas
medföra en lönebesparing på ca 90 000 kr. räknat i 1970 års lönenivå.
Till betalning förfallna och till riksgäldskontoret inkomna premieobligationer
har tidigare sorterats manuellt. För att på ett billigare och snabbare
sätt utföra denna sortering övergick kontoret våren 1969 — beträffande
1958 års premielån — försöksvis till obligationssortering genom automatisk
databehandling. Erfarenheterna av försöket var goda, varför en övergång
från manuell sortering till ADB-sortering av premieobligationer nu
beslutats. F. n. pågår sådan sortering av 1959 års premielån, och kostnaden
härför beräknas uppgå till ca 120 000 kr., vilket belopp kommer att belasta
riksgäldskontorets omkostnadsanslag för innevarande budgetår. Omläggningen
medför emellertid å andra sidan givetvis att kontorets personalutgifter
minskar. Motsvarande sortering genom manuellt arbete skulle ha
kostat ca 140 000 kr.
För budgetåret 1970/71 beräknas utgifterna för maskinell sortering av
förfallna premieobligationer uppgå till 50 000 kr.
Kostnaderna för den maskinella vinstkontrollen har uppräknats med
22 000 kr. Antalet obligationsvinster har successivt ökat dels genom att nya
lån tillkommit och dels genom att antalet vinster per lån blivit större allteftersom
äldre lån konverterats.
Anslagen för Lokalkostnader och Expenser har uppräknats med 13 000
kr. resp. 32 000 kr. med hänsyn till dels inträffade kostnadshöjningar, dels
vissa utgifter av engångsnatur för inköp av inventarier.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret
1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 5 016 000 kr.
D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.
1968/69 Utgift ................... 3 632 991
1969/70 Anslag .................. 2 870 000
1970/71 Förslag.................. 3 370 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. in. 23
1969/70 Beräknad
ändring
1970/71
1. Obligationspapper.......................... 100 000
2. Värdepapperstryck.......................... 650 000
3. Annonsering in. m........................... 2 100 000 + 500 000
4. Vinstutlottning på premielånen .............. 55 000 —
2 905 000 + 500 000
Särskilda uppbördsmedel
Inkomster i samband med datamaskindragning m. m. 35 000
2 870 000 + 500 000
Belastningen på anslaget är beroende av den statliga upplåningens omfattning
och inriktning. Uppräkningen av anslaget har skett med utgångspunkt
i antagandet om en fortsatt omfattande emissionsverksamhet och med
hänsyn till aktuella erfarenheter av anslagsbelastningen.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av
statslån m. m. för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag
av 3 370 000 kr.
D 3. Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader
1968/69 Utgift1 .................. 2889 726
1969/70 Anslag .................. 1 215 000
1970/71 Förslag.................. 1 301 000
1 Anslagen Riksdagsbiblioteket: Avlöningar och Riksdagsbiblioteket: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 9 041 kr.
Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och
verk, kyrkomötet, Kungl. Maj :ts kansli och de centrala ämbetsverken samt
av Kungl. Maj :t förordnade eller jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande tillsatta
kommittéer. Biblioteket skall därjämte, i den mån dess uppgifter ej
därigenom åsidosätts, betjäna dem som bedriver forskning eller allvarliga
studier.
Reglemente för riksdagsbiblioteket har fastställts av riksdagen 15.12.1966
(RFS 1967: 18).
24 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
Handläggande personal ............ |
............ 13 |
— |
Övrig personal .................... |
............ 10 |
|
Anslag |
23 |
— |
Avlöningar ...................... |
............ 826 000 |
+ 62 000 |
Sjukvård ........................ |
............ 5 000 |
— |
Reseersättningar .................. |
............ 7 000 |
— |
Lokalkostnader.................... |
............ 60 000 |
— |
Expenser ........................ |
............ 83 000 |
+ 10 000 |
Publikationstryck.................. |
............ 45 000 |
— |
Lönekostnadspålägg................ |
............ 189 000 |
+ 14 000 |
Riksdagsbiblioteket |
1 215 000 |
+ 86 000 |
Avlöningsanslaget har under föregående budgetår ej behövt överskridas.
En vakant tjänst som förste biblioteksassistent i lönegrad A 20 har tillsvidare
ej återbesatts. Bibliotekets kopieringsapparater och telexanläggning
används i ökande utsträckning av riksdagen vilket orsakar höjda pappers-
och abonnemangskostnader. Expensanslaget som har överskridits
med It 000 kr. har därför för budgetåret 1970/71 uppräknats med 10 000
kr.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot
medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagsbiblioteket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 1 301 000
kr.
D 4. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
1968/69 Utgift ...... 274 297 Reservation ...... 13 746
1969/70 Anslag ...... 275 000
1970/71 Förslag...... 325 000
Riksdagsbiblioteket
Höjningen avser ett engångsanslag för att tillgodose behovet av ett fylligare
referensbibliotek i de nya lokalerna vid Sergels torg.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 25
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra
mot medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1970/71 anvisas ett reservationsanslag av
325 000 kr.
D 5. Riksdagens ombudsmannaexpedition
1968/69 Utgift1 .................. 22 126 466
1969/70 Anslag .................. 2 745 000
1970/71 Förslag.................. 3 129 000
1 Anslagen Riksdagens ombudsmannaexpedition: Avlöningar och Riksdagens ombudsmannaexpedition:
Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 14 834 kr.
Riksdagens ombudsmän skall ha tillsyn över att de tjänstemän och andra,
som är underkastade fullständigt ämbetsansvar, i sin tjänsteutövning efterlever
lagar och andra författningar och i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen
skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps och
för att enhetlig och ändamålsenlig rättstillämpning främjas.
Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens ombudsmän har kungjorts
av Kungl. Maj:t 29.12.1967 (RFS 1968: 2).
1969/70
Personal
Beräknad
ändring
1970/71
Handläggande personal............. |
............ 24 |
— |
|
Övrig personal..................... |
............ 12 |
+ |
1 |
36 |
+ |
1 |
|
Anslag |
|||
Avlöningar ....................... |
-f 255 000 |
||
Sjukvård ......................... |
............ 3 000 |
— |
|
Reseersättningar................... |
— |
||
Därav utrikes resor.................... |
_ |
||
Lokalkostnader ................... |
............ 23 000 |
+ |
47 000 |
Expenser......................... |
— |
||
Lönekostnadspålägg ............... |
............ 460 000 |
+ |
82 000 |
2 745 000
+ 384 000
26 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
Riksdagens ombudsmän
Antalet ärenden har fortlöpande stegrats. 15.9.1969 hade registrerats 2 270
nya ärenden, medan antalet nya ärenden vid samma tidpunkt år 1968
uppgick till 1 748. Denna stegring av ärendeantalet torde i längden medföra,
att en ökning av antalet löneplansanställda jurister blir nödvändig. För närvarande
föreligger dock ej tillräckligt underlag härför. Viss handläggande
personal upptages fortfarande i arvodesanställning, och extra juristpersonal
anlitas som föredragande. Beträffande biträdespersonalen föreslås nedan en
mindre utökning m. m.
Ombudsmännens ställföreträdare har under budgetåret 1968/69 tagits i
anspråk för tjänstgöring — utöver vad som föranletts av ombudsmännens
semestrar — under 61 dagar. För budgetåret 1970/71 har behovet av sådan
tjänstgöring (dubblering) bedömts till ungefär en månad för varje ombudsman,
och ställföreträdarnas sammanlagda tjänstgöring har till följd härav
beräknats till 8 månader.
Såsom framgår av nästföregående petitaskrivelse bedömdes behovet av
personal på den nya registratorsexpeditionen ursprungligen försiktigtvis
inte till mer än tre tjänster, men det befanns snart vara nödvändigt att inrätta
en extra tjänst som kontorsskrivare i A 13, vilken tillkom fr. o. m. juli
1968. Det beslöts samtidigt att i gengäld en av kansliskrivartjänsterna i Ae
11 skulle hållas vakant. Den inledningsvis berörda ökande tillströmningen av
ärenden gör det sannolikt att registratorsexpedtionen måste tillföras ytterligare
en tjänst inom en ej alltför avlägsen framtid. Tillräcklig överblick över
utvecklingen saknas emellertid såsom underlag för framställning redan nu
om inrättande av en sådan femte tjänst.
Vidare föreligger för JO Lundviks del behov av en sekreterare med placering
som kontorsskrivare i Ae 13 med uppgift att biträda honom med införskaffande
av handlingar och upplysningar jämte vissa andra självständiga
sekreterargöromål och sedvanlig stenografering och maskinskrivning. En ny
tjänst för kontorsskrivare i Ae 13 bör därför inrättas.
Anslagsposten till lokalkostnader har uppräknats till 70 000 med ledning
av byggnadsstyrelsens lokalkostnadsuppgift och anslagsbelastningen för budgetåret
1968/69.
Beträffande anslagsposterna i övrigt har inte gjorts någon saklig förändring
i förhållande till innevarande budgetår.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot
medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagens ombudsmannaexpedition för budgetåret
1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 3 129 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. in. 27
D 6. Riksdagens revisorer och deras kansli
1968/69 Utgift1 .................. 2758 053
1969/70 Anslag .................. 970 000
1970/71 Förslag.................. 1 037 000
1 Anslagen Riksdagens revisorer och deras kansli: Avlöningar och Riksdagens revisorer och
deras kansli: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 4 364 kr.
Riksdagens revisorer har till uppgift att som en statens överrevision utöva
kontroll av den statliga finansförvaltningen. I detta syfte skall de tillse
att statens inkomster inflyter i behörig ordning, att en god hushållning
iakttas med statens medel och att statens tillgångar utnyttjas efter rationella
grunder.
Revisorerna skall särskilt undersöka den sakliga effekten av myndigheternas
medelsdispositioner samt ändamålsenligheten av tillämpade organisationsformer
och arbetsmetoder. De skall påtala förhållanden som de
finner otillfredsställande, fästa uppmärksamheten på möjligheter till besparing
eller rationalisering och sträva efter att befrämja kostnadsmedvetandet
inom den statliga och statsunderstödda verksamheten.
Av riksdagen antagen instruktion för riksdagens revisorer har kungjorts
av Kungl. Maj:t 29.12.1967 (RFS 1968: 3).
Personal |
1969/70 |
Beräknad ändring 1970/71 |
Handläggande personal ............. |
_ |
|
Övrig personal..................... |
— |
|
Anslag |
10 |
- |
Avlöningar ................. |
+ 69 000 |
|
Sjukvård ......................... |
_ |
|
Reseersättningar................... |
— |
|
Lokalkostnader..................... |
_ |
|
Expenser ......................... |
— |
|
Lönekostnadspålägg ............... |
............. 136 000 |
— 2 000 |
970 000 |
+ 67 000 |
Sedan särskild expert utfört organisationsteknisk översyn av revisorernas
kansliorganisation, har riksdagen beslutat om ändrad personalorganisation
fr. o. m. 1.12.1969 (BaU 1969:49).
28 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
Revisorerna
I avlöningsposten ingår en uppräkning med 40 000 kr. av kostnaderna
för den speciella revision av riksdagsförvaltningen, som revisorerna enligt
beslut av 1967 års riksdag skall utföra genom särskilt anlitad expertis.
Att lönekostnadspålägget kan minskas med 2 000 kr. beror på att det för
innevarande budgetår även beräknats på kostnaderna för specialrevision.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot
medelsberäkningen och föreslår
att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret
1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 1 037 000 kr.
D 7. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskost -
nader
1968/69 Utgift1 .................. 2947 740
1969/70 Anslag .................. 1 050 000
1970/71 Förslag.................. 1 125 000
1 Anslagen Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Avlöningar och Nordiska rådets
svenska delegation och dess kansli: Omkostnader.
2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförts på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budgetåret
1968/69 uppgår till 7 189 kr.
Nordiska rådet är ett organ för samråd mellan Danmarks folketing, Finlands
riksdag, Islands alting, Norges storting och Sveriges riksdag samt dessa
länders regeringar i spörsmål, som avser samverkan mellan dessa länder
eller några av dem. Rådet består av 69 valda medlemmar och av regeringsrepresentanter.
För den tid och på det sätt, som i varje land bestämmes, väljer Danmarks
folketing, Finlands riksdag, Norges storting och Sveriges riksdag envar inom
sig sexton medlemmar i rådet jämte erforderligt antal suppleanter och Islands
alting inom sig fem medlemmar i rådet jämte erforderligt antal suppleanter.
Varje lands valda medlemmar jämte regeringsrepresentanter utgör
en nationell delegation med säte i hemlandet.
I spetsen för rådet står ett av detta valt presidium med en president och
fyra vice presidenter.
Något gemensamt generalsekretariat för rådet finns inte utan varje lands
delegation har sitt eget sekretariat. Dessa sekretariat samarbetar emellertid
under presidiets ledning för att tillsammans fullgöra gemensamma uppgifter.
Rådet sammanträder in pleno en gång om året till en ordinarie session
av en veckas längd. Vid sidan härav hålles ca 20 utskottsmöten mellan sessionerna.
Reglemente för Nordiska rådets svenska delegation har antagits av riksdagen
29.5.1959 (RFS 1967: 19).
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 29
1969/70 |
Beräknad ändring |
|
Personal |
1970/71 |
|
Handläggande personal ............ |
............ i6 |
— |
Övrig personal .................... |
............ no |
— |
Anslag |
16 |
— |
Avlöningar........................ |
............ 612 000 |
+ 15 000 |
Sjukvård ........................ |
............ 1 000 |
— |
Reseersättningar .................. |
............ 185 000 |
+ 15 000 |
Lokalkostnader.................... |
............ 20 000 |
+ 14 000 |
Expenser ........................ |
............ 95 000 |
+ 28 000 |
Lönekostnadspålägg................ |
............ 137 000 |
+ 3 000 |
1 050 000 |
+ 75 000 |
1 Varav två halvtidstjänster.
3 Därtill kommer formellt två på grund av göromålsförordnande i högre lönegrad vakanta
e. o. tjänster.
Delegationen
Delegationen anför att sedan en provisorisk arbetsordning antagits
5.12.1968 medgav riksdagens förvaltningskontor vissa tjänsteförändringar.
Denna nya organisation låg sedan till grund för medelsanvisningen för budgetåret
1969/70. Vid sammanträde 18.9.1969 har delegationens arbetsutskott
beslutat att hos statskontoret hemställa om en organisationsundersökning
rörande delegationens kansli.
Den i delegationens petita för budgetåret 1969/70 nämnda utredningen
av Nordiska organisationskommittén rörande Nordiska rådets sekretariatsorganisation
pågår alltjämt. Arbetet på denna punkt i kommittén bedrivs
parallellt med utredningsarbetet rörande de förändringar i organisationen
av det nordiska samarbetet som blir aktuella därest planen på en nordisk
ekonomisk union — Nordek — blir verklighet. Någon slutlig klarhet om
organisationens utseende har ännu ej nåtts. Det finns emellertid skäl antaga
att arbetet med Nordek-planen kommer att bedrivas i sådan takt att
den organisatoriska ramens utformning kan bli färdig senast tidigt första
halvåret 1970.
Först sedan organisationen i stort av de nordiska samarbetsorganen
blivit utformad, blir det möjligt att mera i detalj angiva vilka konsekvenser
en omläggning och en utbyggnad av exempelvis regeringarnas samarbete
kan få för Nordiska rådet. Under beaktande av det nu sagda har det av
bankoutskottet i dess utlåtande nr 28/1969 efterlysta klarläggandet av i vad
mån Sverige svarar för utgifter, som i verkligheten är att betrakta som Nordiska
rådets gemensamma, ännu ej kunnat ske.
Till de förändringar, som den ovannämnda organisationsundersökningen
30 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
samt de förestående reformerna avseende Nordek kan leda till, torde delegationen
få återkomma senare. I avvaktan härpå har delegationen i närvarande
läge utgått från den nuvarande sekretariatsorganisationen. Huruvida
den kommer att bestå under budgetåret 1970/71 ter sig i nuläget ovisst, men
annan utgångspunkt saknas.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, som ej har något att erinra
mot medelsberäkningen, föreslår
att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1970/71 anvisas
ett förslagsanslag av 1 125 000 kr.
D 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensam -
ma kostnader för Nordiska rådet
1967/68 Utgifter i Sverige.......................... 653 760
Influtna medel från övriga nordiska länder1 . . 193 237
Verklig kostnad .......................... 460 523
1968/69 Utgifter i Sverige.......................... 807 968
Influtna medel från övriga nordiska länder1 . . 639 710
Verklig kostnad .......................... 168 258
1969/70 Anslag .................................. 205 000
1970/71 Förslag .................................. 286 000
1 Dessa medel hänför sig endast delvis till de under motsvarande budgetår i Sverige gjorda
utgifterna.
Delegationen
Svenska delegationen förskotterar största delen av de för rådet gemensamma
utgifterna. Först i efterhand erhålles återbetalning från övriga länder.
En avsevärd eftersläpning förekommer härvidlag, bl. a. beroende på
svårigheten att beräkna grannländernas del av vissa kostnader. Debiteringen
har hittills i princip företagits per kalenderår, men för att minska eftersläpningen
försiggår den fr. o. m. 1969 halvårsvis. Grannländernas bidrag
inflyter emellertid alltjämt till större delen ett annat budgetår än det, varunder
utgifterna gjorts. Upplysningarna om fjolårets budgetutfall ger därför
ej tillräcklig vägledning för anslagsberäkningarna.
Vad gäller kostnaderna för budgetåret 1967/68 kan nämnas, att de av
svenska delegationen förskotterade gemensamma utgifterna för rådets verksamhet
år 1967 då ännu ej fördelats på de övriga länderna. Avräkningen
skedde först under budgetåret 1968/69, vilket medfört att ett osedvanligt
stort belopp detta år influtit som bidrag från de övriga nordiska länderna.
För rådets gemensamma kostnader under 1970 har rådets presidium upp -
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. in. 31
gjort budget. Betydande ändringar är dock tänkbara med hänsyn till resultatet
av de i inledningsavsnittet nämnda pågående utredningarna.
I följande sammanställning upptages Sveriges andel beräknad som 16/69
av hithörande budgetposter (kronor):
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
1. Arvoden till gemensam personal .......................... 71 000
2. Reseersättningar m. m................................... 11500
3. Tryckningskostnader .................................... 171 500
4. Informationsmaterial .................................... 23 000
5. Konferenser ............................................ 9 100
286 100
Från det sammanlagda beloppet 286 100 kr. för gemensamma kostnader
avgår särskilda upbördsmedel 100 kr.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot
medelsberäkningen och föreslår
att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret
1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 286 000 kr.
D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna
för tidskriften Nordisk Kontakt
Budgetåret 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Beräknat belopp.......... 55 200 60 200 65 200 75 200
Särskilda uppbördsmedel .. — 200 — 200 — 200 -—- 200
55 000 60 000 65 000 75 000
Verkliga kostnader för tidskriften under redovisningsperioden 1/1—31/12 1968
Sammanlagda utgifter ............................ 199 898
Övriga nordiska länders andel i utgifterna............ 127 827
Försäljning...................................... 3 240 131 067
Sveriges andel i utgifterna 68 830
Delegationen
Sveriges andel i utgifterna för tidskriften avseende årgång 1968 uppgick
till 68 830 kr. i vilket belopp ingår resekostnader i samband med redaktionskommitténs
och redaktörernas möten. Vissa kostnadsfördyringar för tid
-
32 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. in.
skriften sammanhänger med ökade kostnader för tryckning, bindning och
distribution. För Nordisk Kontakt bör räknas med ett anslagsbehov av 75 000
kr. för budgetåret 1970/71.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, som inte har någonting att
erinra mot medelsberäkningen, föreslår
att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt för
budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av 75 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m. 33
E. Diverse
E 1. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
1968/69 Utgift .................. 1 189 150
1969/70 Anslag .................. 1 450 000
1970/71 Förslag.................. 1 300 000
Under femtonde huvudtiteln anslås medel för vinstutlottningar i samband
med ungdomens lönsparande. I enlighet med riksdagens beslut skall
utlottas en sammanlagd vinstsumma uppgående till 1 % av det totala insättningsbeloppet
under kvalifikationsåret på samtliga ungdomens lönsparkonton.
Vid den ordinarie vinstutlottningen våren 1969 (för kvalifikationsåret
1968) uppgick vinstsumman till 1 186 950 kr. För innevarande budgetår
beräknas anslaget till 1 450 000 kr. Med utgångspunkt i hittills konstaterade
utvecklingstendenser bör för den ordinarie vinstutlottningen våren
1971 (kvalifiktionsåret 1970) upptagas ett anslag på 1 300 000 kr.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av
1 300 000 kr.
E 2. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
1968/69 Utgift .................. 885 860
1969/70 Anslag .................. 1 600 000
1970/71 Förslag.................. 1 200 000
Under femtonde huvudtiteln anslås medel för vinstutlottningar i samband
med allmänt lönsparande. I enlighet med riksdagens beslut skall
vinstbeloppet uppgå till 1/2 % av den totala nettoökningen (insättningarna
minskade med uttagen) under kvalifikationsåret på samtliga allmänna lönsparkonton,
dock skall utlottas minst ett belopp motsvarande kr. 2: 50 för
varje kvalificerat allmänt lönsparkonto. Vid vinstutlottningen våren 1969
(kvalifikationsåret 1968) uppgick vinstsumman till 884 050 kr. För innevarande
budgetår är anslaget upptaget med 1 600 000 kr. (vinstutlottning
våren 1970, kvalifikationsåret 1969).
Då nettoökningen under år 1970 nu beräknas till 200 ä 250 mkr. bör anslaget
för vinstutlottningen under våren 1971 upptagas till 1 200 000 kr.
34 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår
att till Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av
1 200 000 kr.
E 3. Kommittéer m. m.
1968/69 Utgift .................... 5 200
1969/70 Anslag .................... 70 000
1970/71 Förslag .................... 35 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar genom
särskilda sakkunniga m. m.
Kostnaderna för budgetåret 1970/71 beräknas för den inre riksdagsförvaltningen
till ca 25 000 kr. och för riksgäldskontoret till ca 10 000 kr. Medel
har därvid beräknats för kommittén för översyn av riksdagstrycket,
utredningen rörande ADB i riksdagsarbetet samt för en kommitté för frågor
gällande den konstnärliga utsmyckningen av de provisoriska lokalerna
vid Sergels torg.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1970/71 anvisas
ett förslagsanslag av 35 000 kr.
E 4. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
Anslaget är avsett för täckning av de merkostnader som kan väntas
uppkomma till följd av förestående löneöverenskommelser, vilkas ekonomiska
konsekvenser prövas av riksdagens lönedelegation.
I princip behöver ytterligare medel för löneökningar som berör redan
anvisade förslagsanslag inte anvisas. Medelsanvisningen under sådana anslag
är ej till summan begränsad av riksdagen. Riksdagens medgivande till
anslagsöverskridande m. m. erfordras endast för löneökningar som faller
på obetecknade anslag och reservationsanslag. Under femtonde huvudtiteln
finns vissa reservationsanslag, från vilka bestrids arvodeskostnader som
brukar uppräknas med beaktande av tilläggen till de statsanställdas löner.
Under hänvisning till vad som anförts om motsvarande anslag under sjunde
huvudtiteln förordas en medelsanvisning av 1 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m. för budgetåret 1970/71 anvisas ett förslagsanslag av
1 000 kr.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
35
Register
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Sid.
3 INLEDNING
5 ANSLAGEN
A. Riksdagen
5 1. Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter................ 21 167 000
6 2. Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter ........ 5 385 000
7 3. Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet 236 000
7 4. Riksdagsutskottens studieresor m. m................... 650 000
8 5. Bidrag till studieresor .............................. 100 000
8 6. Representation m. m............................... 275 000
9 7. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp .... 100 000
10 8. Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare ........ 20 000
11 9. Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp .............. 30 000
12 10. Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier .. 1 370 000
12 11. Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl............... 3 800 000
13 12. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll ................ 75 000
33 208 000
B. Den inre riksdagsförvaltningen
14 1. Förvaltningskostnader.............................. 20 000 000
14 2. Kostnader för riksdagstrycket m. m................... 4 165 000
15 3. Utgivande av särskilda publikationer.................. 135 000
16 4. Utredning om riksdagens hus m. m................... 560 000
17 5. Kostnader för provisoriska lokaler .................... 12 300 000
37 160 000
C. Allmänt kyrkomöte
19 1. Allmänt kyrkomöte ................................ 1 107 000
1 107 000
36 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 17: Riksdagen och dess verk m. m.
D. Riksdagens verk
Sid.
Riksgäldskontoret
21 1. Förvaltningskostnader.............................. 5 016 000
22 2. Kostnader vid emission av statslån m. m............... 3 370 000
Riksdagsbiblioteket
23 3. Förvaltningskostnader.............................. 1 301 000
24 4. Bokinköp och bokbindning.......................... 325 000
25 5. Riksdagens ombudsmannaexpedition .................. 3 129 000
27 6. Riksdagens revisorer och deras kansli.................. 1 037 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli
28 7. Förvaltningskostnader.............................. 1 125 000
30 8. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet ...... 286 000
31 9. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt .... 75 000
15 664 000
E. Diverse
33 1. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande .. 1 300 000
33 2. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande .... 1 200 000
34 3. Kommittéer m. m................................... 35 000
34 4. Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner
m. m......................................... 1 000
_2 536 000
Summa kr. 89 675 000
KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 690699
BILAGA 18 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
RIKSGÄLDSFONDEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om stat
för riksgäldsfondcn för budgetåret 1970/71 in. in. och anför.
Med skrivelse den 13 november 1969 har riksgäldskontoret överlämnat
förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1970/71. På utgiftssidan
tas i detta förslag upp räntor till ett belopp av 1 832 012 000 kr. och provisioner
m. m. om sammanlagt 7 001 000 kr. Av utgiftsräntorna hänför sig
865 417 000 kr. till de ränlelöpande obligationslånen. Fördelningen av detta
belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
Specifikation av ränta på räntelöpande obligationslån Kr.
1934 års 3 % lån........................................... 4 529 982
1937 » 3 % amorteringslån av 1/2 ......................... 1 477 824
1937 » 3% » » 1/3 ......................... 984 936
1941 » 3 1/2 % lån....................................... 11 249 487
1942 »> 3 1/2% » ....................................... 11 505 512
1943 » 3 1/2% » av 15/3 ............................... 8 103 610
1943 » 3 1/2% » » 15/4 ............................... 12 490 678
1943 »> 3 1/2% »> » 1/11.............................. 11216 100
1944 » 3 1/2% » » 15/3 ............................... 7 492 888
1944 » 3 1/2% » » 15/12 .............................. 17 015 565
1945 » 3% » » 1/7 .................... 10 998 180
1945 » 3% » » 1/11 .............................. 7 613 670
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr l. Bil. 18
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 18: Riksgäldsfonden
Kr.
1946 års 3 % lån av 1/2 .............................. 17 817 300
1946 » 3% » » 15/12 .............................. 6 860 790
1951 » 3 1/2% » ....................................... 9045365
1952 » 3 1/2% » ....................................... 7000000
1953 > 3 1/2% » av 5/10 .............................. 7 000 000
1953 » 3 1/2% » » 14/12 .............................. 7 000 000
1954 » 3 1/2% » » 15/3 ............................... 7 000 000
1954 » 4% » » 10/11 .............................. 26 879 300
1955 » 4 1/2% » ....................................... 19543028
1956 » 4 1/2% » av 20/3 ............................... 11 250000
1956 » 4 3/4 % » » 10/12 .............................. 9 519 000
1959 » 5 % » » 5/2 ............................... 7 500 000
1959 » 5% » » 5/10 .............................. 15 000 000
1960 » 5 1/2 % » ....................................... 59 070 000
1963 » 4 1/2 % » av 15/3 ............................... 18 000 000
1963 » 5 1/4% » » 15/11 .............................. 15 750 000
1964 » 5 1/4% » » 18/3 ............................... 10558853
1964 » 5 3/4% » » 19/3 ............................... 18 689 513
1964 » 6% » » 17/12.............................. 16 008 600
1965 » 6 % » ...................................... 24 000 000
1966 » 6 3/4 % » av 16/9 ............................... 30 375 000
1967 » 5 1/2% » » 30/8 ............................... 51 746 750
1967 » 5 3/4% » .................................... 31 625 000
1968 » 6 1/2% » .................................... 39000000
1968 » 6 1/4% » av 2/5 43750000
1968 » 6 1/4% » » 18/9 37 500 000
1968 » 6% » » 25/10 ............................ 46 500 000
1969 » 6 % » » 23/1 .............................. 48 000 000
1969 » 6 3/4 % » » 5/6 60 750 000
1969 » 7 1/4 % » »> 3/9 .................... 58 000 000
Summa kr. 865 416 931
Vinsterna på premielånen beräknas uppgå till sammanlagt 148 890 000 kr.
Fördelningen på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
Specifikation av vinster på premieobligationslån
1951 års premielån......................................... 4 200 000
1954 » » 4 500 000
1955 » » 4 500 000
1960 » » 6 550 000
1961 » » ......................................... 18 500 000
1963 » » ....................................... 7 300 000
1964 » » 4 350 000
B-lånet ............................................... 5 640 000
1965 års premielån....................................... 8 300 000
1967 » » 31 900 000
1968 » första premielån.................................. 15 950 000
1968 »andra » .................................. 13 200 000
1969 »premielån.......................................... 24 000 000
Summa kr. 148 890000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 18: Riksgäldsfonden 3
Inkomsterna på riksgäldsfonden beräknas av riksgäldskontoret till
119 013 000 kr. Förslaget till stat sknlle således utvisa ett underskott av
1 720 milj. kr., att föras av på riksstaten.
Som jag tidigare redovisat denna dag vid min anmälan av bilaga 1 till
statsverkspropositionen: Finansplanen, föreslås en omläggning av finansieringsformerna
för viss beredskapslagring. Innebörden av förslagen är
bl. a. att de rörliga krediter som nu disponeras av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar och Svensk Spannmålshandel skall upphöra resp. minskas.
Sammanlagt minskar dispositionen i förhållande till de beräkningar
som gjorts av riksgäldskontoret med 850 milj. kr. Härigenom minskar de
inkomster som riksgäldskontoret beräknat för ränta på rörliga krediter
från 105 milj. kr. till avrundat 75 milj. kr. Underskottet på riksgäldsfondens
stat ökar således till 1 750 milj. kr. Detta innebär en ökning med 300
milj. kr. i förhållande till del underskott som har tagits upp i riksstaten
för innevarande budgetår.
Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden
förbudgetåret 1970/71 (bilaga 18.1),
b) för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret
1970/71 ta upp ett underskott av 1 750 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 18: Riksgäldsfonden
Bilaga 18.1
Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1970/71
Utgifter
A. Räntor på statsskulden: Kr.
1. Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis.......... 865 417 000
2. Vinster på premieobligationslån, förslagsvis .............. 148 890 000
3. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis .............. 55 000 000
4. » » sparobligationer, förslagsvis.................... 125 000 000
5. » » av staten övertagna lån, förslagsvis ............ 225 000
6. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 60 000 000
7. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen .................. 300 000
8. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejo
net
i Stockholm ............................ 90 000
9. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital ............ 7 500
10. » » Göta kanals reparationsfond .................. 7 045
11. » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis.. 50 000 000
12. » » skattkammarväxlar, förslagsvis................ 325 000 000
13. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.............. 202 075 455
1 832 012 000
B. Provisioner m. m.:
1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis ...... 5 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ........ 2 000 000
3. Kursförluster, förslagsvis.................... 1 000 7 001 000
Summa kr. 1 839 013 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta på uppköpta obligationer............ 10 000
2. » » rörliga krediter.................. 75 000 000
3. » » kortfristig utlåning till banker m. fl. 10 000 000
4. » » övriga utlånade medel............ 700 000 85 710 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld.................................. 1000
2. Kursvinster .............................. 1 000 2 000
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m... 3 000 000
2. Dragningslistor på premielånen .............. 300 000
3. Övriga diverse inkomster.................... 1 000 3 301 000
89 013 000
Underskott att avföras på riksstatens driftbudget ...... 1750 000 000
Summa kr. 1 839 013 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690660
BILAGA 19 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
AVSKRIVNING AV NYA
KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
N ärvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av nija kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71 och
anför.
Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförs anslag
för täckning av den formella investeringsförlust som enligt gällande
budgetprinciper uppstår i samband med genomförandet av nya kapitalinvesteringar,
som inte kan eller skall förräntas till sitt fulla värde. I likhet
med vad som gäller för investeringsanslagen ställs avskrivningsanslagen direkt
till de fondförvaltande myndigheternas förfogande.
Föreliggande riksstatsförslag innefattar åtskilliga anslag på kapitalbudgeten
beträffande vilka en investeringsförlust måste beräknas. Jag torde nu
i korthet få redogöra för de fall där så är förhållandet. Hemställan görs i
anslutning till denna översikt om att avskrivningsanslag skall föreslås eller
tas upp med beräknade belopp i riksstatsförslaget.
Investeringsförlusten bestäms utifrån statens förräntningskrav. I förevarande
sammanhang anses detta överensstämma med den för varje budgetår
fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Normalräntan
beräknas på grundval av medelförräntningen på viss del av statsskulden.
Kungl. Maj:t har genom kungörelsen (1969:355) om normal1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr l. Bil. 19.
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 19:
ränta för lån från statens utlåningsfonder fastställt normalräntan för
innevarande budgetår till 6 1/4%. Jag liar vid beräkningen av avskrivningsanslagen
följaktligen utgått från ett förräntningskrav på 6 1/4 %.
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 19, SU 117, rskr 295)
skall under denna huvudtitel också beräknas ersättning för tidigareläggning
av vissa investeringar. I huvudsak innebär bestämmelserna att ersättning
kan utgå för anskaffningar som avser affärsverksfond, sjöfartsverkets
fond eller statens vägverks förrådsfond och som i sysselsättningsfrämjande
syfte tidigareläggs i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. I
princip skall myndigheten ersättas för de merkostnader som tidigareläggningen
förorsakar. I normalfallet kan en schablonregel tillämpas som innebär
att myndigheten får ersättning med 10 % av anskaffningens belopp.
Ersättningen ifråga om anskaffningar som finansieras över investeringsanslag
sker således genom att 10 % av investeringen avskrivs på förslagsvis
beräknade avskrivningsanslag på riksstaten.
Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för kommunikationsdepartementet
förordar bör enligt gällande principer avskrivas
dels de medel som beräknats för försvarsberedskap vid televerket och statens
järnvägar med 7,6 milj. kr. resp. 2,3 milj. kr., dels de medel som beräknats
för statens järnvägars investeringar i det ersättningsberättigade nätet med
13,3 milj. kr.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader
för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybyggnader
för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar
i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag i riksstatsförslaget
föras upp i enlighet med följande sammanställning.
Anslag
Justitiedepartementet
Polishus m. m.........................
Renovering av byggnad för regeringsrätten . .
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården . .
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen......
F ör svarsdepartementet
Vissa skyddsrumsanläggningar ............
Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
................................
Investering
kr.
45 000 000
1 250 000
5 000 000
35 000 000
4 000 000
3 500 000
3 000 000
Avskrivning
kr.
12 500 000
313 000
2 500 000
11 375 000
1 000 000
3 500 000
1 500 000
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
3
Anslag |
Investering |
Avskrivning |
kr. |
kr. |
|
Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför- |
||
svarsskola i Rosersberg ................ |
535 000 |
268 000 |
Socialdepartementet |
||
Utbyggande av karolinska sjukhuset........ Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp- |
6 000 000 |
3 000 000 |
sala ............................... |
13 000 000 |
6 500 000 |
Vissa byggnadsarbeten m. in. inom socialde- |
||
partementets verksamhetsområde........ |
14 000 000 |
7 000 000 |
Finansdepartementet |
||
Sanering in. m. inom Djurgårdsstaden i Stock- |
||
holm ........................... |
600 000 |
150 000 |
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning .... |
30 750 000 |
7 688 000 |
Inköp av fastigheter in. m............... |
1 000 |
— |
Statlig förvaltningsskola .................. |
352 000 |
176 000 |
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket ...... Utbildningsdepartementet |
250 000 |
63 000 |
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . . . |
*3 000 000 |
*750 000 |
Radio- och televisionshus.................. |
4 500 000 |
_ |
Byggnadsarbeten vid specialskolan in. in. .. |
60 000 |
30 000 |
högskolor in. m..................... |
*130 000 000 |
*65 000 000 |
Jordbruksdepartementet |
||
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor |
||
m. m..................... |
*6 100 000 |
*3 050 000 |
Civildepartementet |
||
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna....... Industridepartementet |
5 747 000 |
1 437 000 |
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. |
1 500 000 |
474 000 |
Summa kr. |
313 145 000 |
128 274 000 |
* Beräknat belopp. |
||
Anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar bör, |
liksom hittills, |
skrivas av |
helt.
Beträffande anslaget till radio- och televisionshus erinrar jag om att investeringar
i radiohus enligt riksdagens beslut (prop. 1953: 146, SU 125, rskr
288) helt skall finansieras med radiolicensmedel. Motsvarande finansieringsform
tillämpas beträffande investeringar i televisionshus. Något avskrivningsanslag
på riksstaten behövs således inte för detta ändamål.
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond
skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt
l-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr i. Bil. 19.
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 19:
till 50 % av investeringen i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning
tillämpas för befästningars delfond. Nybyggnad för ämbetsverk avskrivs
dock endast med 25 %. Investeringar i mark avskrivs inte.
Under kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts
delfonder har investeringsanslag tagits upp om sammanlagt 125 761 000 kr.,
108 956 000 kr. resp. 1 767 000 kr. Härav beräknas för markförvärv 17,9 milj.
kr. under kasernbyggnaders delfond och 1 000 kr. under befästningars delfond.
Avskrivningsanslagen bör tas upp med 49 931 000 kr., 108 955 000 kr.
resp. 884 000 kr.
Statens utlåningsfonder. Anslaget till studiemedelsfonden bör avskrivas
helt och avskrivningsanslaget beräknas till 756 milj. kr. Ur anslaget till lånefonden
för studentkårlokaler utgår lån som till viss del är räntefria och jag
tar här upp ett avskrivningsanslag av 3 750 000 kr. Från Lånefonden för
allmänna samlingslokaler utgår lån som till ca 70 % är räntefria. Anslaget
bör därför skrivas av med 70 % av det föreslagna beloppet 10 milj. kr., dvs.
med 7 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. Från anslaget till byggande av sjukhem utgår
lån avsedda att löpa utan ränta under de fem första åren av en trettioårsperiod.
Anslaget bör därför skrivas av med en sjättedel av det föreslagna beloppet
60 milj. kr., dvs. med 10 milj. kr. Anslaget till lån till nybyggnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. bör skrivas av helt
och avskrivningsanslaget tas därför upp med 3 milj. kr.
Till pressens lånefond har i riksstaten för budgetåret 1969/70 och riksstatsförslaget
för budgetåret 1970/71 tagits upp sammanlagt 50 milj. kr.
De lån som utgår från fonden är räntefria under tre år av en tjugoårsperiod.
Enligt gällande avskrivningsprinciper bör alltså sammanlagt beräknas avskrivningsmedel
med 15 % av 50 milj. kr. Jag föreslår därför att avskrivningsanslag
nu tas upp med 7,5 milj. kr. för detta ändamål.
Avskrivning med 100 % bör liksom tidigare tillämpas beträffande anslaget
till lån till utbyggnad av oljelagringen, varför jag beräknat avskrivningsanslaget
till 11,5 milj. kr. Samma regler bör tillämpas för anslaget till lån till
Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation i Marviken.
Avskrivningsanslaget bör sålunda tas upp med 2,6 milj. kr.
Ur anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande utgår delvis räntefria
lån, delvis lån som är räntefria under tio år och därefter förutsätts löpa med
normalränta. Jag beräknar avskrivningsbehovet till 75 % av investeringsanslaget
på 9,5 milj. kr. och tar upp ett avskrivningsanslag på 7 125 000 kr.
Diverse kapitalfonder. Anslaget till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget
tas därför upp med 3 795 000 kr.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
5
Statens affärs-verksfonder |
Statens allmän-na fastighets-fond |
Försvarets fas-tighetsfond |
||
II. |
Justitiedepartementet .......... |
26 688 000 |
||
in. |
Utrikesdepartementet.......... |
— |
1 000 000 |
— |
IV. |
Försvarsdepartementet......... |
— |
5 268 000 |
159 770 000 |
v. |
Socialdepartementet............ |
— |
16 500 000 |
— |
VI. |
Kommunikationsdepartementet. . |
23 202 000 |
— |
— |
VII. |
Finansdepartementet........... |
— |
8 077 000 |
— |
vin. |
Utbildningsdepartementet....... |
— |
65 780 000 |
— |
IX. |
Jordbruksdepartementet........ |
1 000 |
3 050 000 |
— |
X. |
Handelsdepartementet.......... |
— |
— |
— |
XI. |
Inrikesdepartementet........... |
— |
— |
— |
XII. |
Civildepartementet............. |
— |
1 437 000 |
— |
XIII. |
Industridepartementet.......... |
3 000 |
474 000 |
— |
Summa kr. |
23 206 000 |
128 274 000 |
159 770 000 |
Statens ut-låningsfon-der |
Fonden för |
Diverse kapital- fonder |
Summa |
||
II. |
Justitiedepartementet....... |
26 688 000 |
|||
III. |
Utrikesdepartementet....... |
— |
— |
— |
1 000 000 |
IV. |
Försvarsdepartementet...... |
— |
— |
— |
165 038 000 |
V. VI. |
Socialdepartementet......... Kommunikationsdepartemen- |
13 000 000 |
— |
29 500 000 |
|
tet...................... |
— |
— |
2 000 |
23 204 000 |
|
VII. |
Finansdepartementet........ |
— |
7 500 000 |
— |
15 577 000 |
VIII. |
Utbildningsdepartementet.... |
759 750 000 |
— |
— |
825 530 000 |
IX. |
Jordbruksdepartementet..... |
— |
— |
— |
3 051 000 |
X. |
Handelsdepartementet....... |
— |
11 500 000 |
3 795 000 |
15 295 000 |
XI. |
Inrikesdepartementet........ |
7 000 000 |
7 125 000 |
— |
14 125 000 |
XII. |
Civildepartementet.......... |
— |
— |
— |
1 437 000 |
XIII. |
Industridepartementet....... |
— |
2 600 000 |
— |
3 077 000 |
Summa kr. |
766 750 000 |
41 725 000 |
3 797 0C0 |
1123 522 000 |
Sammanfattning och hemställan. Avskrivningsanslagen uppgår till sammanlagt
1 123 522 000 kr. En översikt över hur anslagen fördelar sig på olika
fonder och departement lämnas i ovanstående tablå.
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen att
a) under förutsättning att motsvarande investeringsanslag
beviljas, anvisa följande förslagsanslag till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71 i härefter
angivna fonder, nämligen
Postverkets fond
Kommunikationsdepartementet
Posthus m. m...........................
1 000
6
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 19:
Televerkets fond
Kommunikationsdepartementet
Teleanläggningar m. in.................. 7 600 000
Statens järnvägars fond
Kommunikationsdepartementet
Järnvägar m. m......................... 15 600 000
Luftfartsverkets fond
Kommunikationsdepartementet
Flygplatser m. m........................... 1 000
Fabriksverkens fond
Industridepartementet
Byggnader och utrustning............... 1 000
Statens vattenfallsverks fond
Industridepartementet
Kraftstationer m. m..................... 1 000
Domänverkets fond
Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten in. in. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar
................................ 1 000
Industridepartementet
Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen . . 1 000
Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet
Statens vägverks förrådsfond
Vägmaskiner m. m.................... 1 000
Sjöfartsverkets fond
Sjöfartsmateriel in. m................. 1 000
b) under förutsättning att motsvarande investeringsanslag
beviljas, anvisa följande reservationsanslag till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1970/71, i
härefter angivna fonder, nämligen
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
7
Statens allmänna fastighetsfond
J ustitiedeparte mentet
Polishus m. m.........................
Renovering av byggnad för regeringsrätten .
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården .
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
................................
Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen ..
F örsvarsdepartementet
Vissa skyddsrumsanläggningar...........
Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
............................
Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskola
i Rosersberg................
Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset......
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
................................
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde ......
Finansdepartementet
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i
Stockholm...........................
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning ....
Statlig förvaltningsskola ................
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket.....
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.
Civildepartementet
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna......
Industridepartementet
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling
12 500 000
313 000
2 500 000
11 375 000
1 000 000
3 500 000
1 500 000
268 000
3 000 000
6 500 000
7 000 000
150 000
7 688 000
176 000
63 000
30 000
1 437 000
m. in
474 000
8
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 19:
Försvarets fastighetsfond
Försvarsdepartementet
Kasernbyggnaders delfond .............. 49 931 000
Befästningars delfond................... 108 955 000
Försvarets forskningsanstalts delfond..... 884 000
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
Lånefonden för stndentkårlokaler........ 3 750 000
Inrikesdepartementet
Lånefonden för allmänna samlingslokaler . . 7 000 000
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet
Lån till byggande av sjukhem............ 10 000 000
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m..... 3 000 000
Finansdepartementet
Pressens lånefond ...................... 7 500 000
Handelsdepartementet
Lån till utbyggnad av oljelagringen....... 11 500 000
Inrikesdepartementet
Räntefria lån till bostadsbyggande........ 7 125 000
Industridepartementet
Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande
av en atomkraftstation i Marviken 2 600 000
Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Förrådsanläggningar
m. m............. 3 795 000
c) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna
följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
för budgetåret 1970/71, i härefter angivna
fonder, nämligen
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 9
Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten för vissa kultur ändamål .. 750 000
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor m. m....................... 65 000 000
Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m................................ 3 050 000
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden..................... 756 000 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690726
BILAGA 20 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret
1970/71 och anför.
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, som förvaltas av riksgäldskontoret,
redovisas förluster, som uppkommit på statens kapitalfonder
och överförts till fonden i den ordning Kungl. Maj :t bestämt för varje
särskilt fall. Följande förluster skall inte redovisas på fonden, nämligen
dels förluster för riksbanksfonden, dels sådana förluster för statens affärsverksfonder,
statens pensionsfonder och riksgäldsfonden som är av sådan
mindre omfattning att de normalt bör täckas av löpande inkomster samt
förluster, för vilka täckning kan beredas av inom vederbörande fond verkställda
avsättningar till förnyelsefond eller värdeminskningskonto. Innan jag
går in på de frågor om avskrivning av på fonden redovisade förluster som
nu bör anmälas för riksdagen, vill jag på sedvanligt sätt anmäla frågan om
redovisning av vissa ackordsuppgörelser.
Ackordsuppgörelser angående lån från statens utlåningsfonder m. m. Riksdagen
har bemyndigat Kungl. Maj:t (prop. 1940: 281, SU 210, rskr 373) att i
fråga om vissa statliga lån, i den mån ej annat föranleds av särskilda föreskrifter
för viss låneverksamhet, efter prövning av omständigheterna i varje
föreliggande fall biträda ackord och att i vissa fall efterge lån.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 20
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 20:
Bemyndigandet omfattar såväl de flesta lån från statens utlåningsfonder
som åtskilliga lån under fonden för låneunderstöd och vissa specificerade
fonder. Beslutanderätten kan av Kungl. Maj :t delegeras till den förvaltande
myndigheten.
Vid lämnandet av detta bemyndigande uttalade riksdagen emellertid
önskemålet, att redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas
riksdagen för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra efterskänkanden,
som fattats på grund av bemyndigandet.
Den begärda redovisningen bör som tidigare skett få lämnas riksdagen
i den formen, att avskrifter av de under föregående kalenderår fattade besluten
angående biträdande av ackord samt andra efterskänkanden av statens
rätt tillsammans med en sammanfattande förteckning tillställs riksdagens
vederbörande utskott.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. I gällande riksstat har
under denna rubrik uppförts ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande
smärre kapitalmedelsförluster.
Av en av riksgäldskontoret överlämnad redogörelse framgår, att följande
förluster av de fondförvaltande myndigheterna anmälts och per den
30 juni 1969 överförts till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Myndighet och fond
Reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster
Kr.
Televerket
Televerkets fond...................................... 350 000
Statens järnvägar
Statens järnvägars fond............................... 1 866 000
Luftfartsverket
Luftfartsverkets fond................................. 82 000
Statens vattenfallsverk
Statens vattenfallsverks fond .......................... 533 000
Byggnadsstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond.......................... 3 235 462
Generaltullstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond......................... 225 740
Fortifikationsförvaltningen
Försvarets fastighetsfond:
Kasernbyggnaders delfond........................... 933 035
Befästningars delfond............................... 34 500
Avskrivning av oreglerade Icapitalmedelsförluster
3
Bostadsstyrelsen
Lånefonden för bostadsbyggande........................ 334 973
Fonden för låneunderstöd:
Bostadsstyrelsens delfond............................ 21 192
Statskontoret
Lånefonden för allmänna samlingslokaler ................ 824 309
Fonden för låneunderstöd:
Statskontorets delfond .............................. 2 593
Fonden för statens aktier.............................. 100
Lantbruksstyrelsen
Fonden för låneunderstöd:
Lantbruksstyrelsens delfond.......................... 3 610
Statens vägverk
Statens vägverks förrådsfond .......................... 2 057 000
Sjöfartsstyrelsen
Sjöfartsverkets fond .................................. 1 264 449
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap.......... 4 533 000
Riksbanken
Statens bosättningslånefond............................ 36 818
Fonden för låneunderstöd:
Riksbankens delfond................................ 109 983
Riksgäldskontoret
Fonden för kreditgivning till utlandet:
Nedskrivning av Sveriges fordran på Finland.......... 100 000 000
Summa kr. 116 447 765
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisades den 1 juli
1968 som ingående balans 164 373 024 kr. Fonden har under budgetåret
1968/69 tillgodoförts dels anslag från driftbudgeten på 1 milj. kr., dels 6 838
kr. som influtit på tidigare avskrivna, fonden påförda förluster, dels 642
milj. kr. som förts över från avskrivningskontot för lånefonden för bostadsbyggande
(prop. 1969: 115, SU 117, rskr 295), dels 1 881 400 kr. som tillförts
fonden i samband med invärdering på sjöfartsverkets fond av vissa tillgångar.
Eftersom enligt den lämnade redovisningen fonden samtidigt belastats
för förluster med 116 447 765 kr., utgjorde den utgående balansen per
den 30 juni 1969 692 813 497 kr., varav 27 718 265 kr. avsåg ännu ej disponerade
medel avsatta för retroaktiv reglering av vissa kapitalmedelsförluster,
medan återstående belopp, eller 665 095 232 kr., avsåg medel disponibla
för reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster. För budgetåret
1970/71 bör anvisas 1 milj. kr. för avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 20:
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1970/71 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 690702
BILAGA 21 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
STATENS
ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Erig Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler förslag till
stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1970/71 och anför.
Inledning
Statens allmänna fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av
civila statliga fastigheter, som inte är att hänföra till affärsverken. Fonden
omfattar allmänna förvaltningsbyggnader, fångvårdsanstalter, fastigheter
för undervisningsändamål, sjukhusbyggnader m. m. Allmänna fastighetsfonden
är uppdelad på sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens,
beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska
sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder.
Av dessa förvaltas slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, akademiska
sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av byggnadsstyrelsen
och de övriga av resp. myndighet.
Fastighetsfondens inkomster, utgifter och kapitalbehållning redovisas i
rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden fastställs årligen av
Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond.
Överskottet är i princip beräknat så att det svarar mot statens förräntnings1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bilaga 21
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
krav på det investerade nettokapitalet. Undantag från denna regel utgör
slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder.
Staten för statens allmänna fastighetsfond är uppdelad på följande titlar,
nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
och C. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och
underhållskostnader in. in., B. Avsättning till värdeminskningskonto och
C. Hyres- och arrendeutgifter in. m. Inkomsterna och utgifterna under de
angivna titlarna tas upp särskilt för de olika delfonderna. Fondens överskott
redovisas under särskild titel på riksstatens inkomstsida.
Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden som framläggs i det
följande torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga
21.1. Till grund för förslaget ligger statförslag, som vederbörande förvaltningsmyndigheter
har lämnat för resp. delfonder. Riksrevisionsverket har
yttrat sig över dessa.
Förslaget till stat slutar på ett belopp av 430,6 milj. kr. Detta innebär en
ökning av omslutningssumman med 62,5 milj. kr. i jämförelse med staten
för innevarande budgetår. Posten till reparations- och underhållskostnader
m. in. minskar med 9,6 milj. kr., medan posten till avsättning till värdeminskningskonto
och posten till hyres- och arrendeutgifter in. m. ökar med
16,2 milj. kr. resp. 10,8 milj. kr. I beloppet till avsättning till värdeminskningskonto
ingår inom byggnadsstyrelsens delfond 11,6 milj. kr. Detta belopp
utgör beräknade licensmedel för avskrivning av investeringar i radiooch
televisionshus. Motsvarande belopp har tagits upp som inkomst under
posten Diverse inkomster.
På inkomstsidan ökar samtliga poster. Posten till ersättning för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler ökar med 48,7 milj. kr. och posten till hyror
och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden med 2,1
milj. kr. Fondens överskott ökar med 45,2 milj. kr.
Innan jag går närmare in på en redovisning av förslaget till stat för fastighetsfonden
vill jag erinra om att byggnadsstyrelsen den 12 januari 1968
fått i uppdrag att utreda principerna för beräkning av kostnaderna för
underhållet av statliga fastigheter in. m. Till dess resultatet av denna utredning
föreligger bör hittillsvarande principer tillämpas för medelsberäkningen.
Min utgångspunkt för beräkningen är således de procentsatser för
löpande underhåll av olika byggnadskategorier som använts under senare
år. Härtill kommer de extra medelslillskott för särskilda arbeten m. in. som
jag vill förorda efter framställning av de fondförvaltande myndigheterna.
För förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond gäller av Kungl.
Maj :t meddelade bestämmelser. Dessa innebär bl. a., att myndigheterna i varje
särskilt fall skall underställa Kungi. Maj:ts prövning sådana arbeten som
de ämnar bekosta med medel för det löpande fastighetsunderhållet och som
beräknas kosta mer än 500 000 kr. Om medel beräknats kollektivt för sär
-
Statens allmänna fastighetsfond 3
skilda ändamål, gäller i fråga om motsvarande underställning i varje särskilt
fall beloppsgränsen 300 000 kr.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
De nu gällande principerna för beräkningen av medelsbehovet för reparationsändamål,
vilka godkänts av riksdagen (prop. 1943: 71, SU 59, rskr 120),
innebär i huvudsak följande.
Beloppet av reparationsmedel räknas ut genom att byggnadsbeståndets
bokförda värde multipliceras med ett visst procenttal, den s. k. underhållsprocenten.
I byggnadsbeståndets bokförda värde ingår inte de byggnader
som har färdigställts under budgetåret före det budgetår som statförslaget
avser. Underhållsprocenten är avpassad efter byggnadernas ålder. Sålunda
gäller ett visst procenttal för gamla byggnader och ett annat för nya byggnader.
Under de första åtta åren halveras vidare underhållsprocenten för
de nya byggnaderna. Det erhållna reparationsmedelsbehovet omräknas slutligen
med hänsyn till ändringarna i prisläget på byggnadsmarknaden. Dessa
ändringar framgår av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex.
De sålunda beräknade underhållsmedlen utgör en ram för det normala
fastighetsunderhållet. För extraordinära reparationsåtgärder samt ändringsoch
ombyggnadsarbeten, som inte eller endast i begränsad omfattning höjer
fastighetens värde, beräknas medel under posterna till reparations- och underhållskostnader
efter prövning i varje särskilt fall.
De nu nämnda principerna för beräkning av medelsbehovet för det normala
fastighetsunderhållet tillämpas för kriminalvårdsstyrelsens, karolinska
sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens
delfonder. För slottsbyggnadernas och beskickningsfastigheternas
delfonder beräknas underhållsmedlen i särskild ordning.
Värdena på byggnader som har uppförts efter år 1935 räknas om till 1935
års prisnivå i enlighet med principer som godkänts av riksdagen (prop.
1946: 1 bil. 22 s. 6, SU 26, rskr 30). Vid omräkningen tillämpas byggnadsstyrelsens
nybyggnadskostnadsindex.
Byggnadsstyrelsen har anmält, att underhållskostnadsindex med år 1963
som basår var 133 den 1 april 1969. Detta innebär en höjning med 3 enheter
eller ca 2,3 % sedan motsvarande tidpunkt år 1968.
4
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Slottsbyggnadernas
delfond
1908/69 Utgift ................... 7 745 871
1969/70 Anvisat .................. 7 570 000
1970/71 Förslag .................. 7 600 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
Reparations- och underhållskostnader för fastigheter
tillhörande slottsbyggnadernas delfond .. 7 570 000 + 425 000 + SO 000
Byggnadsstyrelsen
Ökad medelsanvisning för löpande reparations- och underhållsarbeten är
nödvändig för att avhjälpa eftersatt underhåll. För underhåll av de kungi.
slotten med tillhörande byggnader erfordras således 1 900 000 kr. Reparations-
och underhållskostnaderna för uthyrda lägenheter vid Drottningholm,
Ulriksdal och Haga har upptagits till belopp som i huvudsak motsvarar hyresinkomsterna.
Dessa beräknas för nästa budgetår uppgå till 700 000 kr.
För reparation och underhåll av vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken
erfordras 800 000 kr.
För särskilda arbeten tar styrelsen upp 4 445 000 kr. I beloppet ingår bl. a.
575 000 kr. för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla rumsinredningar
inom Stockholms, Drottningholms och Gripsholms slott m. fl. Vidare ingår
1 985 000 kr. för fasadrenoveringar och takarbeten på Stockholms, Drottningholms,
Rosersbergs, Strömsholms, Vadstena och Kalmar slott. Styrelsen
har vidare inom ramen för nämnda belopp begärt att få disponera 1 365 000
kr. för säkrings- och skyddsåtgärder, 520 000 kr. för reparation av VVS- och
el-anläggningar m. m. Säkrings- och skyddsåtgärderna avser bl. a. arbeten rörande
Dalarö skans, Uppsala slott, Borgholms slottsruin och Bohus fästning.
Departementschefen
För löpande underhåll, fasadrenoveringar, reparation av VVS- och elanläggningar
samt säkrings- och skyddsåtgärder har jag beräknat 4 625 000
kr. samt för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla rumsinredningar
375 000 kr.
Vidare har jag räknat med 2,6 milj. kr. för fortsatt reparation av Riddarholmskyrkans
torn. För ändamålet har tidigare anvisats sammanlagt 2,4
milj. kr. Byggnadsstyrelsen har anmält, att sedan samtliga järnspiror nedmonterats
och underkastats teknisk undersökning, har det visat sig nödvändigt
att utföra nygjutning i betydligt större omfattning än tidigare ansetts
behövligt. Den totala kostnaden för arbetena med mur- och järntorn
beräknas således till 5 milj. kr. Jag föreslår att detta belopp fastställs som
Statens allmänna fastighetsfond 5
kostnadsram för restaureringsåtgärderna beträffande Riddarholmskyrkans
torn.
Jag förordar, att under slottsbyggnadernas delfond till reparations- och
underhållskostnader m. m. beräknas 7,6 milj. kr.
A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens
delfond
1968/69 Utgift ................... 6 663 917
1969/70 Anvisat.................. 6 898 000
1970/71 Förslag .................. 7 892 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Kriminalvårds- Dep.chefen
styrelsen
a) Löpande reparations- och underhållskostna -
der.................................... |
3 029 000 |
+ 748 000 |
+ 748 000 |
b) Särskilda arbeten........................ |
3 869 000 |
+ 4 005 000 |
+ 246 000 |
6 898 000 |
+ 4 753 000 |
+ 994 000 |
|
Specifikation av b) Särskilda arbeten |
|||
Beräknat medelsbehov för |
|||
1970/71 |
|||
Kriminal- |
Dep.chefen |
||
vårdsstyrelsen |
|||
1. Alarm och nödbelysning..................... |
510 000 |
250 000 |
|
2. Starkströmsanläggningar ................... |
985 000 |
540 000 |
|
3. Modernisering av personalbostäder .......... |
221 000 |
205 000 |
|
4. Utbyte av värmepannor, övergång till oljeeldning........ |
773 000 |
550 000 |
|
5. Anordningar för vattenförsörjning m. m....... |
745 000 |
645 000 |
|
6. Ombyggnadsarbeten vid fångvårdsanstalter . . |
4 290 000 |
1 675 000 |
|
7. Brandskyddsåtgärder...................... |
350 000 |
250 000 |
|
7 874 000 |
4 115 000 |
Kriminalvårdsstyr elsen
a) Medelsbehovet för normala underhållsarbeten, beräknat enligt gällande
regler, uppgår till 3 777 000 kr. Reparations- och underhållskostnader för
barackbyggnader som inte är invärderade på fastighetsfonden beräknas till
320 000 kr.
b) För särskilda arbeten beräknas sammanlagt 7 874 000 kr. Under delposten
alarm och nödbelysningar har tagits upp 510 000 kr. för arbeten vid
bl. a. anstalterna Norrtälje, Tidaholm, Ulriksfors, Nyköping och Hinseberg.
För upprustning och översyn av starkströmsanläggningar vid anstalterna
Lärbro, Sjöboda, Hall, Hinseberg, Singeshult samt för fortlöpande översyn
och viss modernisering av el-anläggningar har beräknats 985 000 kr.
För modernisering av personalbostäder beräknas 221 000 kr. för arbeten
''säd Härianda, Skenäs och vid Håga sjukhus.
Vid anstalterna Härianda, Kumla, Västerås, Orretorp, Halmstad, Mariestad,
Gävle, Kalmar, Visby och Hall föreligger behov av upprustning av vär
-
6
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
meanläggningar, utbyte av värmepannor och åtgärder för övergång till oljeeldning''
m. in. För ändamålet har beräknats 773 000 kr.
Under anordningar för vattenförsörjning in. m. beräknas 745 000 kr. för
åtgärder vid anstalterna Roxtuna, Skogsgård, Hällby, Skenäs, Rönås, Ollestad
och Norrköping.
För ombyggnadsarbeten vid fångvårdsanstalter beräknas sammanlagt
4 290 000 kr., varav bl. a. 1 640 000 kr. för tak- och fasadarbeten, 375 000 kr.
för upprustningsarbelen vid fångvårdsanstalten Hall, 1 milj. kr. för förbättringsarbeten
på vägar och planer och 626 000 kr. för sanitär upprustning och
förbättrade ventilationsanordningar vid flera anstalter.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under kriminalvårdsstyrelsens
delfond till reparations- och underhållskostnader in. in. beräknas
7 892 000 kr.
A 3. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Beskickningsfastigheternas
delfond
1968/69 Utgift ................... 4 807 329
1969/70 Anvisat .................. 4 905 000
1970/71 Förslag .................. 5 690 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
a) Reparations- och underhållskostnader i all -
mänhet in. in........................... |
3 060 000 |
+ 580 000 |
+ |
430 000 |
b) Särskilda arbeten........................ |
950 000 |
+ 690 000 |
+ |
250 000 |
c) Bränsle och lyse för kanslilokaler och tjänste-bostäder................................ |
895 000 |
+ 105 000 |
+ |
105 000 |
4 905 000 |
+ 1 375 000 |
785 000 |
Specifikation av b) Särskilda arbeten
Beräknat medelsbehov för
1970/71
Byggnadsstyrelsen
1.
Arbeten i samband med personskiften på chefsposter och särskilda
arbeten i kanslier................................ 700 000
2. Reparations- och ombyggnadsarbeten m. m. rörande fastig
heter
i New Delhi, Reykjavik, Addis Abeba, Haag, Mexico
och Washington ...................................... 940 000
1 640 000
Dep.chefen
500 000
700 000
1 200 000
Byggnadsstyrelsen
a) Medelsbehovet för löpande underhåll och för driftkostnader beräknas
öka med 580 000 kr. Härvid har hänsyn tagits till försäljning av ambassad
-
Statens allmänna fastighetsfond 7
fastigheterna i Paris och Haag. I beloppet ingår 170 000 kr. för beräknade
pris- och löneökningar.
b) Utöver medel för normala underhållsarbeten behövs 1 640 000 kr. för
vissa större reparations- och ombyggnadsarbeten in. m.
c) För bränsle och lyse i kanslilokaler och tjänstelokaler uppgår medelsbehovet
till 1 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under beskickningsfastigheternas
delfond till reparations- och underhållskostnader in. in.
beräknas 5 690 000 kr.
A 4. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Karolinska sjukhusets
delfond
1968/69 Utgift .................. 3 764 040
1969/70 Anvisat.................. 4 417 000
1970/71 Förslag.................. 4 600 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Direktionen för Dep.chefen
karolinska
sjukhuset
a) Löpande reparations- och underhållskostna -
der.................................... 3 112 000 + 191000 + 188 000
b) Särskilda arbeten........................ 1305 000 + 360 000 — 5 OOO
4 417 000 + 551 000 + 183 000
Specifikation av b) Särskilda arbeten
Beräknat medelsbehov för
1970/71
Direktionen Dep.chefen
för karolinska
sjukhuset
1. Upprustning av personalbostäder........................ 400 000 350 000
2. Reparation av värme-, el- och VVS-anläggningar m. m..... 1 265 000 950 000
1 665 000 1 300 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
a) För löpande underhåll beräknar direktionen 3 303 000 kr. med tillämpning
av gällande regler.
b) Med hänsyn till den omfattande verksamhet som bedrivs inom sjukhuset
med ett praktiskt taget maximalt utnyttjande av sjukhuset samtliga
lokaliteter och med tanke på det tidigare eftersatta underhållet är nuvarande
medelstilldelning otillfredsställande. För erforderliga tekniska reparationer
av bl. a. el-, värme- och VVS-anläggningar och för fortsatt upprustning
av personalbostäder behövs 1 665 000 kr.
8
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under karolinska
sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader in. in.
beräknas 4,6 milj. kr.
A 5. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Akademiska sjukhusets
delfond
1968/69 Utgift ................... 1 388 374
1969/70 Anvisat.................. 1 789 000
1970/71 Förslag.................. 1 913 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
Löpande reparations-och underhållskostnader.. 1789 000 -f 124 000 + 124 000
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovet beräknas med tillämpning av gällande regler till 2 178 820
kr. Härav täcks ca 266 000 kr. av inflytande inkomster. Erforderligt medelsbehov
blir således ca 1 913 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under akademiska
sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader m. in. beräknas
1 913 000 kr.
A 6. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Byggnadsstyrelsens del -
fond
1968/69 Utgift .................. 63 226 581
1969/70 Anvisat ................ 68 418 000
1970/71 Förslag................. 56 800 000
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
a) Löpande reparations- och underhållskostna -
der m. m............................... 50 388 000 + 1 982 000 + 412 000
b) Särskilda arbeten........................ 18 030 000 -— 3 030 000 — 12 030 000
68 418 000 — 1 048 000 —11 618 000
Byggnadsstyrelsen
a) För löpande reparations- och underhållsarbeten och för utgifter av
onerakaraktär erfordras 52 370 000 kr. I detta belopp ingår 4 315 000 kr. för
underhåll av byggnader och anläggningar som ännu inte invärderats på
fonden.
9
Statens allmänna fastighetsfond
b) Under delposten Särskilda arbeten har byggnadsstyrelsen i tidigare
slatförslag begärt medel för dels större underhållsarbeten såsom fasad- och
takreparationer, utbyte av fönster i större byggnader, dels ombyggnads- och
kompletteringsarbeten. För budgetåret 1970/71 begärs under denna delpost
endast medel för ombyggnads- och kompletteringsarbeten, medan medel för
reparationsarbeten m. m. av tidigare nämnd art tas upp under delposten
Löpande reparations- och underhållskostnader m. in. Omfördelningen anknyter
till det nya planeringssystem för fastighetsförvaltningen som är under
utveckling inom styrelsen.
Byggnadsstyrelsen begär 15 milj. kr. för ombyggnads- och kompletteringsarbeten.
Medlen behövs för att under budgetåret lösa uppkommande lokalfrågor
genom ändrings- och ombyggnadsarbeten, inredning av vindar m. in.
Medel för nämnda ändamål har tidigare beräknats under rubriken Anordnande
av Ijänstelokaler in. m. inom delposten Särskilda arbeten.
D e partem en t schef en
För löpande reparations- och underhållskostnader m. m. har jag beräknat
50,8 milj. kr.
För sådana ombyggnads- och kompletteringsarbeten som kan behöva utföras
under budgetåret för att lösa uppkommande lokalbehov m. m., har
jag beräknat 6 milj. kr. Eventuella ytterligare medel för ändamålet bör efter
beslut av Kungl. Maj :t kunna tas i anspråk av tillgängliga medel.
I detta sammanhang bör nämnas att Kungl. Maj :t den 5 september 1969
har godkänt ett tilläggsavtal till nyttjanderättsavtalet med Södermanlands
läns landsting den 4 februari 1966 om Sundby sjukhus m. fl. Tilläggsavtalet,
som är träffat mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Södermanlands
läns landsting, innebär att underhålls- och upprustningsarbetena
vid Sundby sjukhus enligt upprättad generalplan skall, inom en kostnad av
6 193 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968, utföras av staten i den turordning
och omfattning som överenskommes mellan byggnadsstyrelsen och
landstinget. För upprustningsarbetena erlägger landstinget tilläggshyra. Beträffande
Sundby sjukhus har redogörelse tidigare lämnats i prop. 1966: 64,
prop. 1967: 1 bil. 20 s. 49, prop. 1967: 2 bil. 9 s. 30 och prop. 1968: 1 bil. 20
s. 17. Medelsbehovet för ändamålet bestrids av tillgängliga reparations- och
underhållsmedel.
Jag förordar, att under byggnadsstyrelsens delfond till reparations- och
underhållskostnader in. m. beräknas 56,8 milj. kr.
A 7. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Generaltullstyrelsens
delfond
1968/69 Utgift..................... 180 413
1969/70 Anvisat ................... 246 000
1970/71 Förslag ................... 123 000
10
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
Löpande reparations- och underhållskostnader
1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Generaltull- Dep.chefen
styrelsen
246 000 —123 000 —123 000
Generaltiillstyr elsen
Medelsbehovet för underhåll av tullverkets fastigheter beräknas till 123 000
kr. I beloppet ingår ca 18 000 kr. för fastighetsskatter.
De part em en t schef en
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under generaltullstyrelsens
delfond till reparations- och underhållskostnader in. in. beräknas
123 000 kr.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
De tillgångar som är bokförda på statens allmänna fastighetsfond skrivs
av enligt vissa allmänna grunder. Avskrivningstiden är 60 år i normalfall
och 40 år i fråga om byggnader för vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov
anses föreligga (fångvårdsanstalter, sjukhus, forskningsinstitutioner
och skolor). Grundavskrivning sker i det förra fallet med 25 % och i det senare
med 50 %. Avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig
avsättning till värdeminskningskonto, beräknad till 1,25 %. För grundavskrivningen
anvisas anslag på riksstatens driftbudget under huvudtiteln Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till
värdeminskningskonto förs upp på fastighetsfondens stat. Den årliga avsättningen
påbörjas först under andra budgetåret efter det byggnaden färdigställts.
Beträffande investeringar i radio- och televisionshus gäller enligt riksdagens
beslut (prop. 1955: 146, SU 125, rskr 288) att dessa finansieras med
licensmedel och att anläggningskostnaderna avskrivs omedelbart när de
uppkommer. 1 investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond redovisas
dessa medel regelmässigt som avskrivningsmedel inom fonden. Som
framgår av vad som inledningsvis anförts har på staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1970/71 ett belopp av 11,6 milj. kr. upptagits
till avsättning till värdeminskningskonto utgörande beräknade licensmedel
för avskrivning av investeringar i radio- och televisionshus. Motsvarande
belopp har tagits upp som inkomst på fonden under posten Diverse
inkomster.
I enlighet med angivna grunder har riksrevisionsverket vid den slutliga
beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1969/70 tagit upp denna
till 24 053 054 kr.
Till de fastställda årsavskrivningarna för detta budgetår bör läggas belop -
Statens allmänna fastighetsfond
11
pet av den årliga avskrivningen på färdiga byggnader som tillkommit under
budgetåret 1968/69. I övrigt bör vid beräkningen liänsyn tas endast till
de avskrivningsbelopp som faller bort på grund av slutförda årsavskrivningar.
Riksrevisionsverket har beräknat avsättningsbeloppet för budgetåret
1970/71 till 42 776 000 kr. Fördelningen av detta belopp på de olika delfonderna
framgår av bilagan. Jag har inget att erinra mot de sålunda beräknade
beloppen.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.
C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond
1968/69 Utgift..................... 676 292
1969/70 Anvisat ................... 700 000
1970/71 Förslag ................... 700 000
I enlighet med förslag av kriminalvårdsstyrelsen förordar jag, att under
kriminalvårdsstyrelsens delfond till hvres- och arrendeutgifter in. in. beräknas
700 000 kr.
C 3. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Beskickningsfastigheternas delfond
1968/69 Utgift .................. 14 180 766
1969/70 Anvisat................. 13 000 000
1970/71 Förslag................. 15 000 000
Byggnadsstyrelsen
Posten bör föras upp med 15 335 000 kr. Styrelsen har därvid beräknat
bl. a. 2 200 000 kr. för nyanskaffning av lokaler, köp av bostadsrätter och
täckande av hyreshöjningar samt 2 200 000 kr. för reparations- och underhållsarbeten
in. in., vilka statsverket som hyresgäst har att bekosta. Medel
för nyförhyrningar in. m. har beräknats bl. a. för lokaler i London, Prag,
Mexico, Bagdad, Lissabon, Athen, Geneve och Montreal.
Departementschefen
För hyres- och arrendeutgifter in. in. har jag beräknat 15 milj. kr. Jag
har därvid räknat med högst 1,5 milj. kr. för nyanskaffning av lokaler m. m.
Jag förordar sålunda, att under beskickningsfastigheternas delfond till
% res- och arrendeutgifter m. m. beräknas 15 milj. kr.
C 4. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Karolinska sjukhusets delfond
1968/69 Utgift ................... 1 481 472
1969/70 Anvisat .................. 2 100 000
1970/71 Förslag .................. 2 100 000
I enlighet med förslag av direktionen för karolinska sjukhuset förordar
jag, att under karolinska sjukhusets delfond till hyres- och arrendeutgifter
in. in. beräknas 2,1 milj. kr.
12
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
C 5. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Akademiska sjukhusets delfond
1968/69 Utgift....................... 0
1969/70 Anvisat ..................... 1 000
1970/71 Förslag ..................... 1 000
Byggnadsstyrelsen
Under delposten har medel tidigare beräknats för anskaffande av bostadsrättslägenheter
för sjukhusets personal. Då dessa kostnader inte längre skall
belasta fastighetsfondens stat anser styrelsen att ett formellt belopp på
1 000 kr. bör tas upp för eventuellt uppkommande behov av förhyrningar
under nästa budgetår.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, att under akademiska
sjukhusets delfond till hyres- och arrendeutgifter m. in. beräknas ett
formellt belopp av 1 000 kr.
C 6. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Byggnadsstyrelsens delfond
1968/69 Utgift ................. 139 497 516
1969/70 Anvisat ................ 133 486 000
1970/71 Förslag ................ 142 000 000
Byggnadsstyrelsen
Erforderligt belopp har beräknats till 142 milj. kr. Häri ingår uppskattade
utgifter för ändrings- och inredningsarbeten i förhyrda lokaler och förvärv
av bostadsrätter.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, att under byggnadsstyrelsens
delfond till hyres- och arrendeutgifter m. in. beräknas
142 milj. kr.
C 7. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Generaltullstyrelsens delfond
1968/69 Utgift ................... 6 574 111
1969/70 Anvisat .................. 6 000 000
1970/71 Förslag .................. 6 250 000
I enlighet med förslag av generaltullstyrelsen förordar jag, att under generaltullstyrelsens
delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas
6 250 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
13
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Fr. o. m. innevarande budgetår bestrids lokalhyror från statsmyndigheternas
förvaltningskostnadsanslag eller i förekommande fall från sakanslag.
Hyrorna skall, efter särskild debiteringsuppgift från fastighetsfondförvaltande
myndighet, tillgodoföras den delfond av statens allmänna fastighetsfond
från vilken motsvarande utgifter bestrids. För slottsbyggnadernas delfond
erfordras dock att ett särskilt ersättningsanslag tas upp under sjunde
huvudtiteln, vilket beror på att flertalet av de invärderade fastigheterna på
denna delfond inte kan disponeras i sådan omfattning att hyresintäkterna
svarar mot utgifterna. För lokaler som vissa enheter inom försvaret disponerar
i fastigheter, som är invärderade på slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens
delfonder, har av redovisningstekniska skäl under fjärde huvudtiteln
tagits upp ersättningsanslag till dessa delfonder på 17 000 kr. resp.
37 000 kr.
Vid beräkning av de lokalhyror och ersättningsanslag som på förut redovisat
sätt skall tillgodoföras inkomstsidan på statens allmänna fastighetsfond,
har tillämpats de beräkningsprinciper som hittills gällt för beräkning
av ersättningsanslagen till fonden. Jag har tidigare vid behandling av vissa
för flera huvudtitlar gemensamma frågor redovisat det förslag till nya hyresberäkningsprinciper
som upprättats av byggnadsstyrelsen och som kan komma
att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1971/72. För det nu aktuella budgetåret
innebär hittills gällande beräkningsprinciper i korthet att ersättningen
till fastighetsfonden bestäms för samtliga delfonder utom slottsbyggnadernas
och byggnadsstyrelsens delfonder på det sättet, att ett överskott erhålls
som svarar mot 6 1/4 % ränta (statens normalränta för lån från utlåningsfonder
för budgetåret 1969/70) på det statskapital som disponeras av resp.
delfond. Kapitalbehållningarna och överskotten beräknas uppgå till följande
lielopp den 1 juli 1970.
Kriminalvårdsstyrelsens delfond. . .
Beskickningsfas tigheternas delfond
Karolinska sjukhusets delfond.....
Akademiska sjukhusets delfond ...
Generaltullstyrelsens delfond.....
Kapital
behållning
117
798 233
62 050 419
53 453 747
33 842 924
4 060 276
överskott
7 360 000
3 880 000
3 340 000
2115 000
255 000
Vid beräkningen av kapitalbehållningarna har förutsatts, att de medel
som är disponibla för budgetåret 1969/70 för investering i de olika delfonderna
helt tas i anspråk före budgetårets utgång.
För slottsbyggnadernas delfond tas av redovisningstekniska skäl upp ett
14
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
formellt överskott av 1 000 kr. Som tidigare nämnts tas det belopp som
behövs för att balansera nettoutgifterna för reparation och underhåll av delfondens
byggnader upp som ersättningsanslag under fjärde och sjunde
huvudtitlarna.
För byggnadsstyrelsens delfond beräknas ersättningen till faslighetsfonden
med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för de fastigheter som tillhör
resp. förhyrs av delfonden. Beträffande förhyrda lokaler beräknas de
belopp som årligen skall tillföras delfonden med ledning av hyresutgifterna
för tiden den 1 april—den 31 mars.
Enligt nu föreliggande beräkningar kominer ersättningen för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt
394 278 000 kr.
Jag förordar, att delposten Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för budgetåret 1970/71 förs upp med 394 278 000 kr. med den fördelning
på olika delfonder som framgår av bilagan.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
Förvaltningsmyndigheterna har för budgetåret 1970/71 beräknat denna
inkomstpost efter samma grunder som för innevarande budgetår. I allmänhet
har inkomsterna uppskattats till högre belopp än tidigare med hänsyn
till genomförda eller planerade hyreshöjningar. Jag godtar i princip myndigheternas
beräkningar och förordar, att delposten för budgetåret 1970/71
förs upp med 23 487 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som
framgår av bilagan.
C. Diverse inkomster
Under denna delpost godtar jag förvaltningsmyndigheternas förslag och
förordar, att delposten förs upp med sammanlagt 12 831 000 kr. med den fördelning
på olika delfonder som framgår av bilagan. Häri ingår 11,6 milj. kr.
utgörande beräknade licensmedel för avskrivningar av investeringar i radiooch
televisionshus.
Hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1970/71 (bilaga 21.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statens allmänna fastighetsfond
15
Bilaga 21. 1
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1970/71
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
1. Slottsbyggnadernas delfond........................ 6 800 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 17 479 000
3. Beskickningsfastigheternas » 24 591 000
4. Karolinska sjukhusets » 10 422 000
5. Akademiska sjukhusets » 6 067 000
6. Byggnadsstyrelsens » 322 497 000
7. Generaltullstyrelsens » 6 422 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markom
råden
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Karolinska sjukhusets »
5. Akademiska sjukhusets »
6. Byggnadsstyrelsens »
7. Generaltullstyrelsens »
C. Diverse inkomster
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Karolinska sjukhusets »
5. Akademiska sjukhusets »
6. Byggnadsstyrelsens »
7. Generaltullstyrelsens »
101 000
1 000
1 000
1 000
646 000
12 080 000
1 000
700 000
1 100 000
397 000
2 000 000
19 000 000
290 000
394 278 000
23 487 000
12 831 000
Summa kr. 430 596 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
1. Slottsbyggnadernas delfond.........
2. Kriminalvårdsstyrelsens » .........
3. Beskickningsfastigheternas » .........
4. Karolinska sjukhusets » .........
5. Akademiska sjukhusets » .........
6. Byggnadsstyrelsens » .........
7. Generaltullstyrelsens » .........
B. Avsättning till värdeminskningskonto
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis
3. Beskickningsfastigheternas » »
4. Karolinska sjukhusets » »
5. Akademiska sjukhusets » »
6. Byggnadsstyrelsens » »
7. Generaltullstyrelsens » »
7 600 000
7 892 000
5 690 000
4 600 000
1 913 000
56 800 000
123 000 84 618 000
2 628 000
419 000
2 383 000
2 684 000
34 577 000
85 000 42 776 000
16
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 21
Statens allmänna fastighetsfond
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.............. 700 000
3. Beskiclcningsfastigheternas » » 15 000 000
4. Karolinska sjukhusets » » 2 100 000
5. Akademiska sjukhusets » » .............. 1 000
6. Byggnadsstyrelsens » » 142 000 000
7. Generaltullstyrelsens » » 6 250 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
1. Slottsbyggnadernas delfond........................ 1 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens » 7 360 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 880 000
4. Karolinska sjukhusets » 3 340 000
5. Akademiska sjukhusets » 2 115 000
6. Byggnadsstyrelsens » 120 200 000
7. Generaltullstyrelsens » 255 000
Summa kr.
166 051 000
137 151 000
430 596 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 69064 S
BILAGA 22 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över försvarsärenden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till stat för
försvarets fastighetsfond för budgetåret 1970/71 och anför.
översikt av fastighetsfondens ställning m. m.
Försvarets fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av byggnader,
anläggningar och mark som disponeras för militära ändamål. Fonden omfattar
övnings- och skjutfält, kasern- och befästningsanläggningar, flygfält,
förråd in. m. Försvarets fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, nämligen
kasernbyggnaders delfond, befästningars delfond och försvarets forskningsanstalts
delfond.
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter liksom dess kapitalbehållning
redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och utgiftsstat för fonden
fastställs årligen av Kungl. Maj :t och riksdagen. Fonden är konstruerad
som en produktiv fond, vars överskott i princip är beräknat så att det svarar
mot statens förräntningskrav på det investerade nettokapitalet, överskottet
redovisas under särskild titel på riksstatens inkomstsida. Det inkomsttillskott
som behövs för balans i staten erhålls — förutom av hyresinkomster
för lokalupplåtelser till myndigheter och enskilda m. fl. inkomster — genom
ersättningsanslag till vederbörande delfond för upplåtna lokaler.
Av riksrevisionsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1968/69
framgår att fondens ställning den SO juni 1969 var följande (milj. kr.).
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 22
2 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
Kasern- byggnaders delfond |
Befäst- ningars delfond |
Försvarets forsknings- anstalts delfond |
Summa |
|
Tillgångar: |
||||
Markvärde.............. |
325,5 |
21,8 |
4,9 |
352,2 |
Byggnadsvärde................ |
1 750,5 |
2 789,4 |
75,6 |
4 615,5 |
Fordringar hos andra fonder..... |
35,5 |
20,7 |
1,7 |
57,9 |
Övriga fordringar.............. |
240,0 |
0,7 |
— |
240,7 |
Summa tillgångar |
2 351,5 |
2 832,6 |
82,2 |
5 266,3 |
Skulder: |
||||
Värdeminskningskonto.......... |
1 258,9 |
2 585,0 |
44,5 |
3 888,4 |
Diverse medel.................. |
35,5 |
20,7 |
1,7 |
57,9 |
Summa skulder |
1 294,4 |
2 605,7 |
46,2 |
3 946,3 |
Kapitalbehållning................ |
1 057,1 |
226,9 |
36,0 |
1 320,0 |
I förhållande till fondens ställning den 1 juli 1968 innebär de redovisade
siffrorna en ökning av mark- och byggnadsvärdena (brutto) med 191,1
milj. kr. Nettoökningen av fondens kapital under budgetåret uppgår till
23,2 milj. kr.
Den för budgetåret 1969/70 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade
på 319,2 milj. kr. Inkomsterna beräknades till detta belopp samt utgifterna
och överskottet till resp. 236 och 83,2 milj. kr. Utfallet av staten
för budgetåret 1968/69 framgår av en sammanställning som finns intagen
i riksrevisionsverkets budgetredovisning (s. 120). Enligt denna har fondens
överskott — beräknat efter en räntesats av 6 % — uppgått till 79
milj. kr. som har tillförts driftbudgeten.
Fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen har avgett förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1970/71. överbefälhavaren
och riksrevisionsverket har yttrat sig över förslagen.
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1970/71
Staten för försvarets fastighetsfond skall enligt beslut av 1948 års riksdag
ta upp följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till
statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings- och skjutfält
och D. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader
m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyresoch
arrendeutgifter m. in. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade
markområden samt Överskott att tillföras riksstatens driftbudget. Inkomsterna
resp. utgifterna under de angivna titlarna skall tas upp särskilt för de
olika delfonderna.
Det förslag till stat för försvarets fastighetsfond som läggs fram i det följande
torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Förslaget slutar på ett belopp av 335 732 000 kr., vilket innebär en ökning av
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 3
omslutningen med 16 549 000 kr. Detta beror på en ökning av utgifterna
och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna förutses öka med
10 055 000 kr. och avsättningen till värdeminskningskontot med 1 152 000 kr.
Hyres- och arrendeutgifterna förutses minska med 1 264 000 kr. överskottet
beräknas fr. o. m. budgetåret 1966/67 efter normalräntan för lån från statens
utlåningsfonder, vilken för närvarande uppgår till 6,25 %. Överskottet beräknas
öka med 6 606 000 kr. I fråga om inkomsterna utom ersättningsanslagen
och hyresinkomsterna från myndigheter m. fl. förutses en minskning
med 785 000 kr. Det belopp som behövs för balans i staten uppgår till
306 912 000 kr. Härav tillskjuts 19 697 000 kr. av vissa myndigheter m. fl.
som ersättning för disponerade lokaler, vilket innebär en ökning med
2,4 milj. kr. Återstoden, 287 215 000 kr., täcks av ersättningsanslag. Dessa
ökar med 14 934 000 kr.
Vid beräkningen av de olika posterna tar jag först upp fondens utgifter
till behandling.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
Beträffande byggnader m. m. som redovisas på kasernbyggnaders delfond
och försvarets forskningsanstalts delfond beräknas medelsbehovet för
reparation och underhåll, med i det följande angivna undantag, i enlighet
med de principer som har angetts i prop. 1945:180. I överensstämmelse
härmed beräknas medelsbehovet för reparationer och underhåll till viss
procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet, omräknad
till 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet delas därvid upp i tre
grupper. Den första gruppen — äldre byggnader — omfattar byggnader,
som har färdigställts före den 1 juli 1938. Dessa byggnader redovisas i fastighetsfonden
på grundval av särskild värdering. Den andra och den tredje
gruppen —- nyare byggnader — omfattar byggnader, som har färdigställts
efter nyssnämnda datum och som har varit i bruk längre resp. kortare tid än
nio år. Nyare byggnader redovisas med sitt anskaffningsvärde. Underhållsmedel
beräknas första gången för andra budgetåret efter det budgetår,
under vilket byggnaden har färdigställts. För byggnader som tillhör första
gruppen skall enligt beslut av 1961 års riksdag (jfr prop. 1961:59 s. 17)
fr. o. m. budgetåret 1962/63 tillämpas en grundunderhållskvot av 1,2 % vid
1935 års underhållskostnadsnivå. Underhållskvoten vid sagda prisnivå utgör
i andra och tredje grupperna 0,8 resp. 0,4 %. Omräknade till 1969 års prisnivå
med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex (basår
1963), som den 1 april 1969 har fastställts till 133,2, utgör underhållskvoterna
i första gruppen 6,88 % samt i andra och tredje grupperna 4,58
resp. 2,29 %. — Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas
särskilda medel för arbeten av större omfattning (iståndsättningsarbeten)
samt för skatter och underhåll av enskilda vägar.
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
Från den procentuella beräkningsmetoden undantas övnings- och skjutfälten
i enlighet med vad som har anförts i prop. 1948: 157. Underhållsmedel
för dessa skall fastställas efter uppskattning för varje särskilt budgetår och
medel för ändamålet anvisas på särskild delpost. Enligt prop. 1948: 157 skall
även underhållet av marinens hamnanläggningar m. m. bestämmas efter
uppskattning för varje särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på
särskild delpost. Under sistnämnda delpost har under en följd av år tagits
upp ca 1 milj. kr. Det har visat sig att en tillämpning av de generella reglerna
för beräkning av medel för reparation och underhåll skulle ha gett i
stort sett samma resultat. Sålunda skulle t. ex. för budgetåret 1968/69 skillnaden
mellan det belopp som den särskilda individuella behovsprövningen
resulterat i och det belopp, som skulle ha blivit resultatet om de generella
beräkningsreglerna hade tillämpats, stanna vid ca 15 000 kr. Budgetåret
1968/69 var ett normalt år i fråga om kostnaderna för reparation och underhåll
av marinens hamnanläggningar.
Enligt fortifikationsförvaltningen är fördelarna med en i möjligaste mån
likformig beräkningsmetod för alla byggnader och anläggningar som är
redovisade i byggnadsregistret uppenbara, inte minst av datatekniska skäl.
Någon anledning att särbehandla marinens hamnanläggningar in. m. synes
enligt förvaltningen inte längre föreligga. Förvaltningen föreslår att underhållsmedel
för marinens hamnanläggningar m. m. i fortsättningen räknas
fram enligt de tidigare relaterade generella reglerna för beräkning av
medel för reparation och underhåll och tas upp under delposten Löpande
reparation och underhåll av byggnader m. m.
För objekt som redovisas på befästningars delfond utom flygfälten, för
vilka särskilda regler gäller, skall beräkningen av underhållskostnaderna
enligt prop. 1948: 157 ske i relation till anläggningsvärdet. Därvid skall en
underhållskvot på anläggningsvärdet den 1 juli 1946 tillämpas. Enligt riksdagens
beslut i anledning av prop. 1951: 88 är underhållskvoten 0,6 % vid
1946 års prisnivå. Denna procentsats räknas för varje år om till gällande
prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex. Underhållskvoten
utgör för år 1969 2,12 %. För iståndsättning av befästningar
samt underhåll av vägar m. m. anvisas dessutom särskilda medel.
I enlighet med vad som har anförts i prop. 1960: 1 (bil. 22) skall underhållskostnaderna
för flygfälten beräknas i viss relation till anläggningsvärdet.
För flygfälten med rullbanor och andra anordningar som är omedelbart
avsedda för flygverksamheten skall därvid tillämpas en underhållskvot
av 1,2 % av anläggningsvärdet den 1 juli 1946. Underhållskvoten räknas om
till gällande prisnivå med hjälp av fortifikationsförvaltningens flygfältsindex.
Underhållskvoten utgör för år 1969 3,148 %. För underhåll av flygfält
m. m. anvisas dessutom särskilda medel.
Vid beräkningen av de procentberäknade underhållskostnaderna för
nästa budgetår har myndigheterna utgått från de byggnadsvärden som
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 5
fanns redovisade på delfonderna den 30 juni 1969.
Kasernbyggnaders delfond. Av sammanställningen framgår de för budgetåret
1969/70 beräknade reparations- och underhållskostnaderna för kasernbyggnaders
delfond samt motsvarande kostnader för budgetåret 1970/71
enligt fortifikationsförvaltningens förslag och enligt mitt förslag.
Budgetåret 1970/71 |
|||
Budgetåret |
|||
1969/70 |
Fortifikations- |
Departements- |
|
förvaltningen |
chefen |
||
a) Löpande reparation och un- |
|||
derhåll av byggnader m.m. |
44 074 000 |
45 335 000 |
45 335 000 |
b) Löpande reparation och un- |
|||
derhåll av hamnanläggning- |
|||
ar m. m................. |
1 000 000 |
— |
— |
c) Underhåll och iståndsätt- |
|||
ning av övnings- och skjut- |
|||
fält m. m................ |
10 500 000 |
11 300 000 |
11 300 000 |
d) Iståndsättning av byggna- |
|||
der m. m................ |
65 430 000 |
70 250 000 |
74 435 000 |
e) Skatter.................. |
1 300 000 |
1 000 000 |
1 000 000 |
f) Underhåll av enskilda vägar |
590 000 |
590 000 |
590 000 |
122 894 000 |
128 475 000 |
132 660 000 |
a) Fortifikationsförvaltningen beräknar medelsbehovet under delposten
Löpande reparation och underhåll av byggnader in. m. enligt följande.
Hur den procentberäknade delen av delposten beräknats framgår av följande
sammanställning.
Byggnadsvärde |
Indexkorrigerad underhållsprocent |
Reparations-medel kr. |
|
Äldre byggnader............ |
341 451 225 |
6,88 |
23 491 844 |
Nyare byggnader över 9 år .. |
421 057 154 |
4,58 |
19 284 418 |
Nyare byggnader under 9 år. |
91 409 782 |
2,29 |
2 093 284 44 869 546 |
Vissa byggnader vid Sörentorp (11), Skeppsholmen m. m. och Strömsholm
(f. d. RS) beräknas per den 30 juni 1970 bli överförda till byggnadsstyrelsens
resp. domänverkets förvaltning. Behovet av reparations- och underhållsmedel
för dessa byggnader beräknas till (350 000 + 300 000 + 85 000) 735 000
kr. Detta belopp redovisas i statförslag för de delfonder byggnaderna kommer
att tillhöra fr. o. m. den 30 juni 1970. Medelsbehovet under förevarande
delpost bör därför minskas med 735 000 kr.
Vid armén finns för närvarande ca 2 400 baracker, som har anskaffats
under beredskapstiden. Dessa är i allmänhet inte i så gott skick att de enligt
fortifikationsförvaltningens mening bör värderas in i fastighetsfonden.
Detsamma gäller ett antal baracker vid flygfälten. På grund av lokalbrist be1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 1. Bil. 22
6 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
hövs de emellertid tills vidare för förläggnings- och förrådsändamål m. m.
För underhåll av barackerna beräknar förvaltningen ett oförändrat medelsbehov
av 600 000 kr.
För underhåll av vissa bostadsbyggnader på Järvafältet, som inte är invärderade
i fastighetsfonden, beräknar fortifikationsförvaltningen ett oförändrat
medelsbehov av 100 000 kr.
På vissa nyanskaffade övningsområden finns ett stort antal byggnader,
som ännu inte har kunnat värderas in i fastighetsfonden. För oundgängligen
nödvändigt yttre underhåll av dessa byggnader föreslår fortifikationsförvaltningen
att oförändrat 500 000 kr. beräknas.
Förvaltningen beräknar alltså medelsbehovet för löpande reparation och
underhåll av byggnader m. m. till (44 869 546 — 735 000 + 600 000 + 100 000
+ 500 000) avrundat 45 335 000 kr.
b) Under delposten Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar
beräknar förvaltningen inte något medelsbehov för nästa budgetår.
c) Utgifterna under delposten Underhåll och iståndsättning av övningsoch
slcjutfält m. in. beräknas till 11,3 milj. kr. eller 800 000 kr. mer än för
innevarande budgetår. Av beloppet avses 4,9 milj. kr. för underhåll av övningsfält
m. m. och 6,4 milj. kr. för iståndsättningsarbeten vid övnings- och
skjutfält m. m. Av de begärda medlen för iståndsättningsarbeten avses
200 000 kr. för fortsatt anskaffning av maskinell utrustning för skogsbruk,
vägunderhåll och markvård, 3,2 milj. kr. för iståndsättning av vägar
enligt en av chefen för armén i samråd med förvaltningen utarbetad vägplan,
400 000 kr. för andra etappen av arbetena på I 11 :s nya skjutfält vid Kosta,
400 000 kr. för andra etappen av arbetena på I 13 :s utvidgade övningsfält vid
Falun, 100 000 kr. för andra etappen av vägarbetena på I 17 :s område vid
Fossum, 400 000 kr. för andra etappen av arbetena vid I 20 :s utvidgade övningsfält
vid Umeå, 200 000 kr. för arbeten på P 4:s utvidgade skjutfält vid
Kråk, 500 000 kr. för arbeten på marinens övningsfält, 250 000 kr. för arbeten
på flygvapnets målplatser och på robotfälten vid Nausta samt 750 000
kr. för vissa dräneringsarbeten på äldre fält m. m.
d) Under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. beräknas medelsbehovet
till 70 250 000 kr. eller 4 820 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
Beloppet avses för följande ändamål. Kostnaderna anges i prisläget
den 1 februari 1969 om inte annat sägs.
Armén
Objekt för materiel
1.1 I 2. Ombyggnad av förråd nr 71 till CUT m. m.
(totalkostnad 640 000 kr.).................... 160 000
1.2 P 2. Ombyggnad av förråd nr 18 till CUT...... 520 000
1.3 P 7. Ombyggnad av förråd nr 82 och 84 i Re
vingehed
till CUT/CÖF...................... 430 000
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 7
1.4 A 9. Ombyggnad av garage nr 34 och 35 till CUT/
CÖF...................................... 710 000
1.5 Ing 2. Ombyggnad av förråd nr 39 till CUI (totalkostnad
960 000 kr.)......................... 460 000
1.6 Flera förband. Iståndsättning av byggnader till
krigsförråd där kostnaderna i varje särskilt fall
inte beräknas överstiga 300 000 kr............ 500 000
Objekt för personal
1.7 I 12. Ombyggnad för underofficersmäss och mar
ketenteri
i byggnad nr 6 ..................... 350 000
1.8 K 1. Ombyggnad av matinrättning nr 3 ....... 815 000
1.9 A 4. Ombyggnad till stabslokaler för fo 22 i byggnad
nr 38 .................................. 670 000
1.10 S 2. Ombyggnad för underofficers- och underbefälsmässar
i byggnad nr 202................... 400 000
1.11 Flera förband. Kasernrenoveringar............. 22 000 000 27 015 000
Marinen
Objekt för personal
2.1 ÖrlB S. Ombyggnad för läkarmottagning i
stabsbyggnad nr 601 ........................ 930 000
2.2 Flera förband. Kasernrenoveringar............. 5 000 000 5 930 000
Flygvapnet
Objekt för personal
3.1 Flera förband. Kasernrenoveringar............. 3 000 000 3 000 000
Övriga ändamål
4.1 Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade
objekt................................. 1 000
4.2 Mindre iståndsättningsarbeten av byggnader och
utbildningsanordningar, för vilka kostnaderna i
varje särskilt fall inte beräknas överstiga 300 000
kr......................................... 15 804 000
4.3 Vissa tekniska försörjningsanordningar......... 17 500 000
4.4 Åtgärder för att stärka inbrottsskyddet vid krigs
maktens
vapenförråd, där kostnaden i varje särskilt
fall inte beräknas överstiga 300 000 kr..... 1 000 000 34 305 000
70 250 000
Beträffande motiven för de olika förslagen framgår av handlingarna
följande.
1.1. Behovet av ombyggnad av byggnad nr 71 vid I 2 till centralt utoch
avrustningsförråd för tygmateriel har tidigare anmälts för riksdagen
i prop. 1969: 1 (bil. 22 s. 8). Kostnaden angavs därvid till 740 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1968. Genom beslut den 14 november 1969 uppdrog
Kungl. Maj :t åt förvaltningen att utföra ombyggnaden inom en kostnadsram
av 640 000 kr. Av kostnaden avses 480 000 kr. bestridas av medel som
8 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
står till förvaltningens förfogande under innevarande budgetår. För att
slutföra arbetena behövs 160 000 kr. under nästa budgetår.
1.2. Det centrala ut- och avrustningsförrådet för tygmateriel vid P 2
har sedan ett antal år sin vårddel inrymd i det tidigare varmgaraget nr 18.
För att få möjligheter att hantera och vårda materiel en på ett rationellt
sätt och för att åstadkomma erforderliga personalutrymmen behöver förrådet
byggas om. Kungl. Maj :t har den 14 november 1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att projektera ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats
till 520 000 kr. Beloppet behövs nästa budgetår.
1.3. Det centrala ut- och avrustningsförrådet för tygmateriel vid P 7 är
inrymt i byggnad nr 84 medan det centrala övningsmaterielförrådet är inrymt
i byggnaderna nr 14 och 82. För att få möjligheter att vårda och hantera
materielen på ett rationellt sätt erfordras att all övningsmateriel förs
över till byggnad nr 82, att byggnaderna byggs om och att de binds samman
genom att en gång byggs mellan dem. Kungl. Maj:t har den 14 november
1969 gett projekteringsuppdrag för ombyggnaderna. Kostnaderna har uppskattats
till 430 000 kr. Beloppet behövs nästa budgetår.
1.4. Det centrala ut- och avrustningsförrådet för tygmateriel och det centrala
övningsmaterielförrådet vid A 9 är huvudsakligen inrymda i varmgaragen
nr 34 och 35. För att få möjligheter att vårda och hantera materielen
på ett rationellt sätt erfordras att byggnaderna byggs om och att en viss omdisponering
av förrådslokalerna görs så att alla uppvärmda utrymmen läggs
i byggnaderna nr 34 och 35 medan utrymmen för kallförråd inryms i pjäsförråd
nr 46. Kungl. Maj :t har den 14 november 1969 gett projekteringsuppdrag
för ombyggnaderna. Kostnaderna har uppskattats till 710 000 kr.
Beloppet behövs nästa budgetår.
1.5. Behovet av ombyggnad av förråd nr 39 vid Ing 2 till centralt ut- och
avrustningsförråd för intendenturmateriel har tidigare anmälts för riksdagen
i prop. 1969: 1 (bil. 22 s. 9). Kostnaderna angavs därvid till 1 065 000
kr. enligt prisläget den 1 april 1968. Kungl. Maj :t har den 14 november
1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utföra ombyggnaden inom
en kostnadsram av 960 000 kr. Av kostnaden avses 500 000 kr. bestridas av
medel som står till förvaltningens förfogande under innevarande budgetår.
För att slutföra arbetena behövs 460 000 kr. under nästa budgetår.
1.7. Underofficersmässen och marketenteriet vid I 12 är inrymda i mässbyggnad
nr 6. Marketenteriet förfogar över bottenvåningen och halva utrymmet
i första våningen, medan underofficersmässen disponerar återstoden
av utrymmet på första våningen. I andra våningen, vars yta endast är
hälften så stor som ytan på de andra våningsplanen, finns lokaler för
mässbetjäningen. Dessa lokaler kan numera disponeras för annat ändamål.
Utrymmena för underofficersmässen är för små. Dessutom är lokalerna
för både underofficersmässen och marketenteriet så nedslitna att de måste
renoveras. Kungl. Maj :t har den 5 december 1969 gett projekteringsupp
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 9
drag för ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats till 350 000 kr. Beloppet
behövs nästa budgetår.
1.9. Staben för fo 22 är nu inrymd i byggnad nr 151 i Östersunds centrum.
Lokalerna är för små och inte rationellt utformade. Chefen för armén
har föreslagit att försvarsområdesstaben flyttas till byggnad nr 38 inom
A 4:s område där det är möjligt att inreda tillräckligt stora och ändamålsenliga
utrymmen för staben. En sådan flyttning medför fördelar i form av
tillgång till mässar m. m. samt möjligheter till samordning av bevakning,
transporter etc. Byggnad nr 38 har tidigare använts som tygförråd och tygverkstad,
främst för handeldvapen, samt för bostäder. Byggnaden saknar
centralvärme. Den har under de senaste åren varit i bruk endast tillfälligt.
Kungl. Maj :t har den 14 november 1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att projektera ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats till
670 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Beloppet behövs nästa budgetår.
1.10. Underbefälsmässen vid S 2, som är inrymd i Slutvärnet nr 1, har för
små lokaler och saknar väsentliga utrymmen. Underofficersmässen, som är
belägen i byggnad nr 202, har onödigt stor rumsyta men saknar tillgång till
diskrum och personalrum. Marketenteriet, som är beläget invid den nuvarande
underbefälsmässen, är för litet. Genom att flytta över underbefälsmässen
till byggnad nr 202 kan en rationell lösning för de tre nämnda
funktionerna ernås. Detta kräver en ombyggnad av byggnad nr 202. Kungl.
Maj :t har den 28 november 1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att
projektera ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats till 400 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1969. Beloppet behövs nästa budgetår.
1.11. 2.2, 3.1. Renoveringar av 20 kaserner pågår, nämligen vid I 11 (två
kaserner), I 12, I 20, P 10, A 6, A 9 (fem kaserner), Lv 6, T 2 (två kaserner),
T 4 (två kaserner), KA 4, ÖrlB S, F 6 och F 11. Med hänsyn till projekteringsläget
beräknas vidare under budgetåret ytterligare ca 22 av följande planerade
kasernrenoveringar kunna påbörjas, nämligen vid 115, 116, K 3, P 10
(två kaserner), Lv 7 (fyra kaserner), AUS (två kaserner), KA 3, F 5, F 15
(fyra kaserner) och F 21 (fem kaserner). Projektering av kasernrenoveringar
pågår eller beräknas kunna påbörjas i sådan tid att renoveringar,
om projekteringskapaciteten vidmakthålls, under nästa budgetår kan börja
vid huvudparten av följande nio förband, nämligen I 17, 119, P 6 (två kaserner),
P 18, A 4, S 2, T 3, F 10, F 13 (fyra kaserner). För kasernrenoveringar
inom armén föreslås 22 milj. kr.
2.1. Läkarmottagningen för ÖrlB S är f. n. inrymd i kasern nr 604 som
nu håller på att byggas om. Läkarmottagningens lokaler skall därvid enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 23 mars 1968 tas i anspråk för befälsrum och förläggningsutrymmen
m. m. Genom beslut den 30 oktober 1969 uppdrog Kungl.
Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utföra ombyggnad av lokalerna i
stabsbyggnad nr 601 för läkarmottagning inom en kostnadsram av 930 000
kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Fortifikationsförvaltningen har bemyn
-
10 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
digats att förskottsvis disponera medel, som står till förvaltningens förfogande
under denna delpost för att genomföra ombyggnaden. För att täcka
det förskotterade beloppet erfordras 930 000 kr. för nästa budgetår.
2.2. För kasernrenoveringar inom marinen föreslås 5 milj. kr. Under
punkten 1.11 har en närmare redogörelse lämnats för läget när det gäller
kasernrenoveringar.
3.1. För kasernrenoveringar inom flygvapnet föreslås 3 milj. kr. Under
punkten 1.11 har en närmare redogörelse lämnats för läget när det gäller
kasernrenoveringar.
4.1. Förvaltningen räknar med att besparingar som beräknas uppstå för
objekt, som Kungl. Maj :t tidigare har beslutat, i huvudsak skall täcka uppkommande
merkostnader för andra sådana objekt och tar därför endast
upp 1 000 kr. för ändamålet.
4.2. För mindre iståndsättningsarbeten föreslås 15 804 000 kr., vilket är
5,4 milj. kr. mer än för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet
hänför sig 250 000 kr. till iståndsättning av vissa utbildningsanordningar
för armén. Anledningen till det ökade medelsbehovet är bl. a. att organisationsförändringar
m. m. medför krav på omdisponering, anpassning och
ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem
samt elektriska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer
m. m. skall få avsedd effekt inom rimlig tid måste medel för
erforderliga ombyggnads- och inredningsarbeten stå till förfogande. För
marinen tas i dispositionsplanen inte upp något objekt med en kostnad som
beräknas överstiga 300 000 kr. För flygvapnet tas inte heller något sådant
objekt upp. Skälet härtill är i första hand att ett flertal objekt med en kostnad
som inte beräknas överstiga 300 000 kr. avses komma till utförande
under nästa budgetår.
4.3. Medlen under denna post avses för bl. a. modernisering och förnyelse
av installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsättning
av äldre vägar och planer samt utbyte eller komplettering av vattenlednings-
och avloppsnät.
4.4. Här upptagna medel är avsedda för fortsatt anskaffning av vapenkassuner,
förstärkningsarbeten i befintliga förråd m. m. som redovisas i
kasernbyggnaders delfond.
e) För skatter beräknas 1 milj. kr. eller 300 000 kr. mindre än för innevarande
budgetår.
f) För underhåll av enskilda vägar föreslår fortifikationsförvaltningen
oförändrat 590 000 kr.
Befästningars delfond. Av följande sammanställning framgår dels de för
innevarande budgetår beräknade kostnaderna för reparationer och underhåll
m. m. av befästningar, dels fortifikationsförvaltningens och mitt förslag
för nästa budgetår.
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 11
Budgetåret 1970/71 |
|||
Budgetåret 1969/70 |
Fortifikationsför- |
Departements- |
|
valtningen |
chefen |
||
a) Löpande reparation och un- |
|||
derhåll av befästningar m. |
|||
m...................... |
29 505 000 |
30 700 000 |
30 700 000 |
b) Iståndsättning av befäst- |
|||
ningar m. m............. |
14 300 000 |
15 150 000 |
13 150 000 |
c) Underhåll av jordbruks- och |
|||
skogsfastigheter m. m..... |
60 000 |
50 000 |
50 000 |
d) Skatter.................. |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
e) Underhåll av enskilda vägar |
850 000 |
850 000 |
850 000 |
f) Underhåll av flygfält m. m. |
10 056 000 |
10 606 000 |
10 606 000 |
g) Underhåll av reservvägba- |
|||
ser...................... |
800 000 |
500 000 |
500 000 |
h) Iståndsättning av flygfält.. |
1 000 000 |
1 000 000 |
1 000 000 |
56 671 000 |
58 956 000 |
56 956 000 |
a) Kostnaderna för löpande reparation och underhåll av befästningar m. m.
beräknar fortifikationsförvaltningen enligt i det föregående angivna grunder
till (2,12 % X 1 446 122 477) avrundat 30,7 milj. kr.
b) För iståndsättning av befästningar m. m. beräknas för nästa budgetår
15 150 000 kr. eller 850 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Det
föreslagna beloppet avser följande objekt. Kostnaderna anges i prisläget den
1 februari 1969 om inte annat sägs.
Gemensamma ändamål
1.1 Gemensam stabsplats (totalkostnad 2,9 milj. kr.) 900 000
1.2 Gemensam stabsplats (totalkostnad 3,9 milj. kr.) 2 000 000
1.3 Smärre åtgärder vid drivmedelsanläggningar, för
vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte beräknas
överstiga 300 000 kr.......................... 1 000 000
1.4 Övriga objekt, för vilka kostnaderna i varje särskilt
fall inte beräknas överstiga 300 000 kr.......... 3 575 000 7 475 000
Armén
2.1 Smärre objekt................................ 200 000 200 000
Marinen
3.1 Stabsplats (totalkostnad 1,1 milj. kr.)........... 100 000
3.2 Kustartilleribatteri (totalkostnad 1 525 000 kr.) .. 525 000
3.3 Kustartilleribatteri (totalkostnad 1,2 milj. kr.)... 400 000
3.4 Smärre åtgärder vid drivmedelsanläggningar, för
vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte beräknas
överstiga 300 000 kr.......................... 300 000
3.5 Övriga objekt, för vilka kostnaderna i varje särskilt
fall inte beräknas överstiga 300 000 kr.......... 2 700 000 4 025 000
12 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
Flygvapnet
4.1 Berghangar (totalkostnad 2 milj. kr.)........... 800 000
4.2 Smärre objekt................................ 700 000 1 500 000
Övriga ändamål
5.1 Mindre iståndsättningsarbeten, för vilka kostnaderna
i varje särskilt fall inte beräknas överstiga
300 000 kr................................... 1 650 000
5.2 Merkostnader för av Kungl. Maj :t tidigare beslutade
obiekt....................................... 300 000 1 950 000
15 150 000
Beträffande de olika objekten framgår följande av handlingarna i ärendet.
1.1. Behovet av ombyggnad av stabsplatsen har senast anmälts för riksdagen
i prop. 1969: 1 (bil. 22 s. 12 p. 1.2). Kostnaderna beräknas nu till 2,9
milj. kr. Kungl. Majrt har den 19 september 1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att utföra arbetena. För innevarande budgetår disponerar
förvaltningen 2 milj. kr. för ändamålet. För nästa budgetår behövs
900 000 kr.
1.3. För fortsatta arbeten med förbättringar av säkerheten och driften vid
drivmedelsanläggningar behövs nästa budgetår 1 milj. kr. Kostnaderna för
dessa åtgärder beräknas var för sig inte komma att överstiga 300 000 kr.
1.4. För smärre iståndsättningsarbeten i gemensamma anläggningar beräknas
för nästa budgetår ett medelsbehov av 3 575 000 kr. Kostnaderna
beräknas inte komma att överstiga 300 000 kr. i varje särskilt fall.
2.1. För smärre iståndsättningsarbeten vid armén, bl. a. förbättring av avfuktningsanordningar
i vissa ammunitionsförråd, beräknas för nästa budgetår
ett medelsbehov av 200 000 kr.
3.1. Behovet av iståndsättningsarbeten i befintliga förråd för att anordna
en skyddad stabsplats har senast anmälts för riksdagen i prop. 1969: 1 (bil.
22 s. 12 p. 3.1). Kungl. Maj :t har den 19 december 1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att utföra arbetena. Kostnaderna beräknas nu till 1,1
milj. kr. För innevarande budgetår disponerar förvaltningen 1 milj. kr. för
att påbörja arbetena. För nästa budgetår behövs 100 000 kr.
3.2. Behovet av ombyggnad av detta kustartilleribatteri har senast anmälts
för riksdagen i prop. 1969: 1 (bil. 22 s. 12 p. 3.3). Kungl. Maj:t har
den 13 december 1968 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utföra
projektering av ombyggnaden. Fortifikationsförvaltningen har den 10 december
1969 redovisat huvudhandlingar avseende ombyggnaden. Kostnaderna
beräknas till 1 525 000 kr. Förvaltningen disponerar för innevarande
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 13
budgetår 1 milj. kr. för att påbörja arbetena. För nästa budgetår behövs
525 000 kr.
3.3. Behovet av ombyggnad av kustartilleribatteriet har senast anmälts för
riksdagen i prop. 1969:1 (bil. 22 s. 12 p. 3.4). Kungl. Maj:t har den 11
oktober 1968 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utföra projektering
av ombyggnaden. Fortifikationsförvaltningen har den 19 november 1969
redovisat huvudhandlingar för ombyggnaden. Kostnaderna beräknas till 1,2
milj. kr. Förvaltningen disponerar för innevarande budgetår 700 000 kr.
för att påbörja arbetena. För nästa budgetår behövs 400 000 kr. Återstoden
behövs för budgetåret 1971/72.
3.4. För fortsatta arbeten med förbättring av säkerheten och driften vid
vissa drivmedelsanläggningar behövs 300 000 kr.
3.5. För övriga objekt beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av
2,7 milj. kr. Kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. i varje särskilt
fall.
4.1. För säkerhetsrevidering av en berghangar uppskattas kostnaderna till
2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1969. Kungl. Maj :t har den 19 december
1969 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att färdigställa huvudhandlingar
för säkerhetsrevideringen. För nästa budgetår beräknas ett
medelsbehov av 800 000 kr. Återstoden behövs för budgetåret 1971/72.
4.2. För övriga smärre objekt vid flygvapnet beräknas ett medelsbehov av
700 000 kr. Kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. i varje särskilt
fall.
5.1. För mindre iståndsättningar av befästningar in. m. och för objekt som
nu inte kan förutses beräknas ett medelsbehov av 1 650 000 kr. Kostnaderna
beräknas inte överstiga 300 000 kr. i varje särskilt fall.
5.2. För att täcka de merkostnader som på grund av prisstegringar väntas
uppkomma på objekt, för vilka medel tidigare har ställts till fortifikationsförvaltningens
förfogande, beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av
300 000 kr.
c) För underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter m. m. beräknar fortifikationsförvaltningen
för nästa budgetår 50 000 kr. eller 10 000 kr. mindre
än för innevarande budgetår.
d) För skatter föreslår förvaltningen ett oförändrat belopp av 100 000 kr.
e) För underhåll av enskilda vägar beräknar förvaltningen medelsbehovet
till oförändrat 850 000 kr.
f) För underhåll av flygfält m. in. beräknas medelsbehovet till 10 606 000
kr. eller 550 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Utgångspunkten för
beräkningen av medelsbehovet är det per den 30 juni 1969 bokförda anläggningsvärdet
för flygfält med tillhörande banor och plattor in. in. Efter
avdrag av dels värdet för objekt, som för närvarande inte används och inte
14 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
heller underhålls men skall stå kvar i fonden (jfr prop. 1960: 1, bil. 22 s. 15),
dels anläggningsvärdena för färdigställda reservvägbaser för vilka underhållsmedel
beräknas under en särskild delpost, dels utbetalningar för ännu
inte färdigställda objekt uppgick nämnda anläggningsvärde till 305 165 717
kr. enligt 1946 års byggnadskostnadsnivå. Underhållskostnaderna för flygfält
in. in. anges i enlighet härmed och med tillämpning av förut angivna
beräkningsgrunder till (3,148 % X 305 165 717) avrundat 9 606 000 kr. För
underhåll av tekniskt komplicerad flygfältsmateriel (jfr prop. 1966: 32 s. 20)
bör beloppet räknas upp med 1 milj. kr. Medelsbehovet beräknas därför
till (9 606 000 + 1 000 000) 10 606 000 kr.
g) För underhåll av reservvägbaser föreslås 500 000 kr. eller 300 000 kr.
mindre än för innevarande budgetår. Reservvägbaserna är avsedda att komplettera
flygvapnets huvudbaser. Fortifikationsförvaltningen uppför dem i
samarbete med statens vägverk. För ändamålet lämpade vägsträckor förbättras,
hinder tas bort och uppställningsplatser för flygplan anordnas.
Enligt avtal svarar vederbörande vägförvaltning på platsen för underhållet
av baserna i minst 30 år. Som ersättning härför skall fortifikationsförvaltningen
erlägga ett belopp, som numera har fastställts till i genomsnitt
175 000 kr. för bas. För att betala underhållet för tre reservvägbaser som
beräknas bli färdiga under innevarande budgetår behövs nästa budgetår
500 000 kr.
h) För iståndsättning av flygfält behövs oförändrat 1 milj. kr. Beloppet
avses för iståndsättning av bana 16—34 vid F 11. Omfattande sprickbildningar
i banan förekommer. Banans betongbeläggning är inte dimensionerad
för att ta emot de tunga transportflygplan som i fortsättningen beräknas
komma att trafikera fältet. Kostnaderna för att avhjälpa sprickbildningen
och öka banans bärighet beräknas till 1 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1969.
Försvarets forskningsanstalts delfond. Av följande sammanställning framgår
dels de för innevarande budgetår beräknade reparations- och underhållskostnaderna
m. m. för försvarets forskningsanstalts delfond, dels byggnadsstyrelsens
och mitt förslag för nästa budgetår.
Budgetåret 1970/71 |
||||
Budgetåret 1969/70 |
Byggnads- |
Departements- |
||
styrelsen |
chefen |
|||
a) |
Löpande reparation och un- |
|||
derhåll av byggnader m. m. |
810 000 |
842 000 |
842 000 |
|
b) |
Iståndsättningsarbeten |
|||
m. m................... |
325 000 |
300 000 |
300 000 |
|
c) |
Underhåll av jordbruks-och |
|||
skogsfastigheter.......... |
3 000 |
— |
— |
|
1 138 000 |
1 142 000 |
1 142 000 |
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 15
a) Byggnadsstyrelsen beräknar det procentberäknade medelsbehovet under
delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. till avrundat
842 000 kr. enligt följande sammanställning.
Byggnadsvärde |
Indexkorrigerad underhållsprocent |
Reparationsmedel, kr. |
|
Äldre byggnader........... |
3 385 550 |
6,88 |
232 926 |
Nyare byggnader över 9 år .. |
7 302 293 |
4,58 |
334 445 |
Nyare byggnader under 9 år. |
11 951 059 |
2,29 |
273 679 |
842 000 |
b) För iståndsättningsarbeten m. m. beräknar byggnadsstyrelsen för nästa
budgetår 300 000 kr. eller 25 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.
Beloppet avses för ombyggnad av äldre laboratorier m. m., där kostnaden
för varje särskilt objekt inte beräknas överstiga 300 000 kr., för ändringsoch
inredningsarbeten, föranledda av forskningsförsök samt — i den mån
medlen för löpande underhåll visar sig otillräckliga — för åtgärder i samband
med periodisk kontroll av elanläggningar.
c) För underhåll av jordbruks- och skog sfastighet er beräknar byggnadsstyrelsen
inte något medelsbehov för nästa budgetår.
Departementschefen
Innan jag går in på förslaget till stat för försvarets fastighetsfond vill jag
erinra om de bestämmelser, som Kungi. Maj :t varje år meddelar i anslutning
till att stat för fastighetsfonden fastställs. Enligt dessa bestämmelser skall
sådana arbeten, som beräknas kosta mer än 300 000 kr. och som myndigheterna
avser betala med medel för det löpande fastighetsunderhållet, underställas
Kungl. Maj :t prövning i varje särskilt fall. Med vissa undantag gäller
detta också de iståndsättningsarbeten, för vilka medel har beräknats kollektivt.
Övriga iståndsättningsarbeten, som beräknas kosta mer än 300 000
kr., prövas av Kungl. Maj :t enligt bestämmelser, som senast redovisats i
prop. 1966: 1 (bil. 2 s. 31). Kungl. Maj :t prövar således i princip samtliga
ärenden som gäller reparation och iståndsättning av försvarets byggnader
och befästningar där kostnaderna beräknas överstiga 300 000 kr.
För innevarande budgetår har på fastighetsfondens stat anvisats sammanlagt
180 703 000 kr. till reparations- och underhållsarbeten. Härav belöper
sammanlagt 80 055 000 kr. på iståndsättningsarbeten, varav 65 430 000
kr. under kasernbyggnaders delfond, 14,3 milj. kr. under befästningars delfond
och 325 000 kr. under försvarets forskningsanstalts delfond.
16 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
För nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen
begärt sammanlagt 188 573 000 kr. till reparations- och underhållsarbeten,
varav 128 475 000 kr. under kasernbyggnaders delfond, 58 956 000 kr. under
befästningars delfond och 1 142 000 kr. under försvarets forskningsanstalts
delfond.
Beräkningen av medelsbehovet för underhåll av försvarets fastigheter sker
med utgångspunkt i de procentsatser för löpande underhåll som har använts
under senare år. Utöver vad som behövs för det löpande underhållet
erfordras extra medelstillskott för särskilda arbeten, iståndsättningsarbeten.
Under kasernbyggnaders delfond anger fortifikationsförvaltningen medelsbehovet
för det löpande fastighetsunderhållet till 45 335 000 kr., varav
1,2 milj. kr. behövs för vissa särskilt redovisade ändamål.
Fortifikationsförvaltningen föreslår att medel för löpande reparation och
underhåll av hamnanläggningar m. m. för nästa budgetår beräknas enligt
de generella reglerna för beräkning av medel för reparation och underhåll
och tas upp under delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader
m. m. Jag har inte något att erinra mot fortifikationsförvaltningens förslag.
För iståndsättning av byggnader m. in. föreslår fortifikationsförvaltningen
70 315 000 kr. Härav avses 815 000 kr. för iståndsättning av matinrättning
nr 3 vid Livgardesskvadronen. Iståndsättningen av matinrättningen
bör tills vidare anstå i avvaktan på ställningstagande till vissa markfrågor
m. in. inom Stockholmsområdet. Med anledning härav beräknar jag
inga medel för iståndsättningen.
Av det föreslagna beloppet för iståndsättning av byggnader m. m. avser
30 milj. kr. kasernrenoveringar. Jag beräknar emellertid 35 milj. kr. för
detta ändamål. Beloppet avses fördelas med 25 milj. kr. på armén, 6 milj.
kr. på marinen och 4 milj. kr. på flygvapnet.
ökningen är erforderlig för att upprustningen av kasernbeståndet skall
kunna fortsätta enligt den plan som tidigare har redovisats för riksdagen
(prop. 1965: 34 s. 22, SU 41, rskr 150). I denna plan angavs medelsbehovet
för att uppfylla bl. a. de fastställda normerna för förläggningsstandard för
värnpliktiga. För iståndsättningar beräknades medelsbehovet till 250 milj.
kr. enligt prisläget den 1 april 1964, vilket motsvarar 305 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1969. Behovet av kasernrenoveringar bedömdes vara
tillgodosett inom en tioårsperiod, om ca 25 milj. kr. årligen anvisades för
ändamålet. På grund av erfarenheterna från hittills utförda kasernrenoveringar
uppskattar fortifikationsförvaltningen nu kostnaderna för att renovera
befintliga kaserner till 450 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1969.
För närvarande pågår 20 kasernrenoveringar. Ytterligare ca 22 renoveringar
beräknas kunna påbörjas under innevarande budgetår. Under förutsättning
att fortifikationsförvaltningen kan behålla nuvarande projekte
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 17
ringskapacitet räknar förvaltningen med att kunna påbörja renoveringar
vid nio förband under nästa budgetår.
På grund av de många ovissa faktorer som är förknippade med renoveringarna
— bl. a. arbetsmarknadsläget och möjligheterna att utrymma de
kaserner som skall renoveras — är jag inte beredd att nu ta ställning till
vilka objekt som bör utföras.
I fråga om övriga objekt som förvaltningen har föreslagit under delposten
Iståndsättning av byggnader m. in. har jag ingenting att erinra. Delposten
tar jag därför upp med 74 435 000 kr.
Vad gäller övriga delposter under kasernbyggnaders delfond har jag inte
något att erinra mot fortifikationsförvaltningens medelsberäkning. I enlighet
med sammanställningen i det föregående (s. 5) beräknar jag därför anslagsposten
Reparations- och underhållskostnader m. m. till sammanlagt
132 660 000 kr.
Under befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen föreslagit en
sammanlagd medelsanvisning av 58 956 000 kr. För iståndsättning av befästningar
m. m. föreslår fortifikationsförvaltningen 15 150 000 kr. Härav avses
2 milj. kr. för ombyggnad av en stabsplats. Jag räknar med att denna ombyggnad
inte kan komma att påbörjas under nästa budgetår. Med hänsyn
härtill bör för iståndsättning av befästningar m. m. beräknas 13 150 000
kr. Jag beräknar alltså medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader
under delfonden till 56 956 000 kr.
Vad slutligen gäller försvarets forskningsanstalts delfond föreslås en medelsanvisning
av 1 142 000 kr. för reparations- och underhållsåtgärder. Härav
avses 300 000 kr. för iståndsättningsarbeten. Jag har inte något att erinra
mot byggnadsstyrelsens medelsberäkning. Under delfonden bör alltså tas
upp sammanlagt 1 142 000 kr. för reparations- och underhållsarbeten.
Om riksdagen inte har något att erinra, torde det även för nästa budgetår
få ankomma på Kungl. Maj :t att efter prövning av huvudhandlingarna och
inom ramen för de medel, som anvisas av riksdagen, besluta om de under
kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts delfonder
redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående
översyn av försvarets fredsorganisation inte anses böra utföras,
bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende
av att objektet inte nu har redovisats.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
I överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens och byggnadsstyrelsens
förslag som har tillstyrkts av riksrevisionsverket bör för avsättning
till värdeminskningskonto tas upp sammanlagt 23 445 000 kr., varav för
kasernbyggnaders delfond 14,6 milj. kr., för befästningars delfond 8 102 000
kr. och för försvarets forskningsanstalts delfond 743 000 kr.
18 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för ay fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden
Fortifikationsförvaltningen beräknar utgifterna under denna rubrik för
kasernbyggnaders delfond till 26,4 milj. kr. eller 1,5 milj. kr. mindre än för
innevarande budgetår. Av beloppet avses 18,2 milj. kr. för hyresutgifter, 1,2
milj. kr. för arrendeutgifter och 7 milj. kr. för att bestrida utgifter i samband
med förhyrningar.
Förvaltningen beräknar för befästningars delfond medelsbehovet under
denna post till 4,8 milj. kr. eller 150 000 kr. mera än för innevarande budgetår.
Av det föreslagna beloppet avses 3,2 milj. kr. för förhyrning av drivmedelsanläggningar,
300 000 kr. för andra hyresavgifter, 700 000 kr. för
arrenderingar och 600 000 kr. för att bestrida utgifter i samband med förhyrningar.
För försvarets forskningsanstalts delfond beräknar byggnadsstyrelsen
medelsbehovet under denna post till 461 000 kr. eller 86 000 kr. mera än för
innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot fortifikationsförvaltningens och byggnadsstyrelsens
medelsberäkning under denna delpost.
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Under denna rubrik redovisas de belopp som över budgeten tillförs resp.
delfonder. Beloppen behövs för att nå balans i staten och bestäms i princip
så att man får full förräntning av det statskapital som vid budgetårets
ingång disponeras av delfonderna. Ränteavkastningen tillförs i form av
överskott riksstatens inkomstsida. Den räntefot, vid vilken full förräntning
skall anses föreligga, skall utgöra normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.
Denna har för innevarande budgetår satts till 6,25 %. Överskotten
för nästa budgetår har beräknats efter denna räntefot.
Fr. o. m. innevarande budgetår har det belopp som behövs för att balans
skall erhållas i staten tillförts fonden på delvis nytt sätt. Kostnaderna för
lokaler som har upplåtits till statliga myndigheter har betalats från resp.
myndighets förvaltningskostnadsanslag eller i förekommande fall sakanslag.
Lokalkostnaderna för de militära staberna och förvaltningarna m. m.
redovisas under dessa myndigheters anslag. Kostnaderna har tagits upp som
särskilda delposter under vederbörande myndigheters anslag. Lokalkostna
-
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 19
derna har tillgodoförts inkomstsidan på berörd delfond av försvarets fastighetsfond.
Fastighetskostnaderna för det militära försvaret i övrigt har beräknats
enligt hittills tillämpat system med särskilda ersättningsanslag.
Lokalkostnaderna för de staber och förvaltningar m. m., som sålunda
själva skall betala lokalkostnader, beräknas till 14 895 000 kr. under kasernbyggnaders
delfond. Till detta belopp bör läggas 100 000 kr. som i annat
sammanhang föreslås skola anvisas under andra huvudtiteln. Beloppet
avser ersättning för lokaler som redovisas i försvarets fastighetsfond men
har upplåtits till fångvården. Under försvarets forskningsanstalts delfond
beräknas lokalkostnaderna till 4 702 000 kr.
Kapitalbehållningarna den 1 juli 1970 för de olika delfonderna bör beräknas
med utgångspunkt i att de medel, som fanns tillgängliga vid ingången av
budgetåret 1969/70 för investering i delfonderna, i sin helhet har tagits i
anspråk före detta budgetårs utgång. Även om de på detta sätt schablonmässigt
beräknade överskotten skulle komma att över- eller understiga de
faktiska, påverkas likväl inte statsregleringen härav eftersom ersättningsanslagen
tas upp i anslutning till de beräknade överskotten och sedermera
belastas i anslutning till de faktiska överskotten.
Kapitalbehållningarna för fastighetsfondens delfonder den 1 juli 1970
beräknas till 944 milj. kr. för kasernbyggnaders delfond, 221 milj. kr. för
befästningars delfond och 37,7 milj. kr. för försvarets forskningsanstalts
delfond.
Vid beräkningen av överskottet har hänsyn tagits till den försäljning av
vissa delar av Järvafältet till kringliggande kommuner, som Kungl. Maj:t
efter riksdagens hörande (prop. 1966:99, SU 104, rskr 235) har godkänt.
Enligt försäljningsavtalet bestämdes de ersättningar som skulle erläggas av
kommunerna till 240 milj. kr. Beloppet skulle erläggas den 1 juli 1966 i form
av reverser, löpande med 6,5 % årlig ränta och amorteringsfria fram till
den 1 januari 1970. Kungl. Maj :t har därefter den 7 oktober 1966 bl. a.
föreskrivit, att räntor på utestående reversfordringar skall tillgodoföras
inkomstposten Diverse inkomster på fondens stat, varvid motsvarande belopp
skall bokföras och behandlas som överskott för den del av fondens
kapital, som utgörs av dessa reversfordringar. Eftersom reverserna löper
med 6,5 % årlig ränta, som förfaller till betalning den 31 december, har
inkomstposten Diverse inkomster och överskottet ökats med 14,7 milj. kr.
I följande tabell har för delfonderna förts samman dels de överskott, som
jag nu har beräknat, dels de i det föregående tillstyrkta utgifterna, dels
inkomsterna för lokaler jämte de i det följande beräknade inkomsterna.
Ur dessa uppgifter framräknas så de erforderliga ersättningsanslagen.
20 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
Delfond |
Överskott kr. |
Utgifter kr. |
Summa kr. |
Andra inkomster än |
Ersättnings-anslag kr. |
Kasernbyggnaders... |
73 700 000 |
173 660 000 |
247 360 000 |
42 195 000 |
205 165 000 |
Befästningars....... |
13 812 000 |
69 858 000 |
83 670 000 |
1 620 000 |
82 050 000 |
Försvarets forsknings-anstalts .......... |
2 356 000 |
2 346 000 |
4 702 000 |
4 702 000 |
— |
89 868 000 |
245 864 000 |
335 732 000 |
48 517 000 |
287 215 000 |
För att balans i staten skall åstadkommas erfordras alltså ett tillskott av
205 165 000 kr. till kasernbyggnaders delfond och 82 050 000 kr. till befästningars
delfond. Tillskotten sker i form av ersättningsanslag som tas upp
i annat sammanhang denna dag.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
Inkomsterna för nästa budgetår under denna post beräknar jag liksom
fortifikationsförvaltningen till 7 625 000 kr. Detta innebär en minskning
med 25 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av de beräknade
inkomsterna hänför sig 7,2 milj. kr. till kasernbyggnaders och 425 000 kr.
till befästningars delfond.
C. Inkomster av övnings- och skjutfält
I likhet med fortifikationsförvaltningen beräknar jag inkomsterna av
övnings- och skjutfält till 5 160 000 kr. eller 60 000 kr. mer än för innevarande
budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 4,9 milj. kr.
till kasernbyggnaders och 260 000 kr. till befästningars delfond.
D. Diverse inkomster
Fortifikationsförvaltningen har beräknat inkomsterna under denna titel
till 15,1 milj. kr. för kasernbyggnaders delfond och 935 000 kr. för befästningars
delfond. Jag har inte något att erinra mot förvaltningens förslag.
Under kasernbyggnaders delfond har därvid tagits upp även de ränteinkomster,
som kan beräknas uppkomma med anledning av försäljningen av vissa
delar av Järvafältet. Dessa ränteinkomster har beräknats till 14,7 milj. kr.
Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna det förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1970/71 som jag har förordat.
Vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller
Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet 21
Bilaga
Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret
1969/70 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1970/71
Inkomster |
1969/70 Kr. |
1970/71 Kr. |
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler: 1. Kasernbyggnaders delfond...................... 2. Befästningars delfond.......................... 3. Försvarets forskningsanstalts delfond............ |
203 544 000 4 410 000 |
220 160 000 |
289 578 000 |
306 912 000 |
|
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler 1. Kasernbyggnaders delfond...................... 2. Befästningars delfond.......................... |
7 150 000 |
7 200 000 |
7 650 000 |
7 625 000 |
|
C. Inkomster av övnings- och skjutfält: 1. Kasernbyggnaders delfond...................... 2. Befästningars delfond.......................... 3. Försvarets forskningsanstalts delfond............ |
4 900 000 5 000 |
4 900 000 |
5 105 000 |
5 160 000 |
|
D. Diverse inkomster: 1. Kasernbyggnaders delfond...................... 2. Befästningars delfond.......................... |
16 000 000 |
15 100 000 |
16 850 000 |
16 035 000 |
|
319 183 000 |
335 732 000 |
22 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 22: Försvarsdepartementet
Utgifter A. Reparations- och underhållskostnader m. m.: 1. Kasernbyggnaders delfond...................... 2. Befästningars delfond.......................... 3. Försvarets forskningsanstalts delfond............ |
1969/70 Kr. 122 894 000 1 138 000 |
1970/71 Kr. 132 660 000 |
180 703 000 |
190 758 000 |
|
B. Avsättning till värdeminskningskonto: 1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis............ 2. Befästningars delfond, förslagsvis................ 3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis. . |
13 300 000 8 263 000 |
14 600 000 |
22 293 000 |
23 445 000 |
|
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden för-hyrda lokaler och arrenderade markområden: 1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis............ 2. Befästningars delfond, förslagsvis................ 3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis.. |
27 900 000 4 650 000 |
26 400 000 |
32 925 000 |
31 661 000 |
|
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: 1. Kasernbyggnaders delfond.................. 2. Befästningars delfond....................... 3. Försvarets forskningsanstalts delfond............ |
67 500 000 2 172 000 |
73 700 000 |
83 262 000 |
89 868 000 |
|
319 183 000 |
335 732 000 |
BILAGA 23 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1970
BEREDSKAPSSTAT
FÖR FÖRSVARSVÄSENDET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.
N ärvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Morerg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till beredskapsstat
för försvarsväsendet för budgetåret 1970/71 och anför.
Enligt 63 § regeringsformen skall riksdagen årligen anta beredskapsstat
för försvarsväsendet, upptagande de särskilda anslag som vid krigsfara
eller krig, vari riket befinner sig, erfordras för att upprätthålla dess fred
och oberoende.
Den beredskapsstat som gäller för innevarande budgetår (prop. 1969: 1
bil. 23, SU 18, rskr 61) tar på driftbudgeten upp anslag om sammanlagt
4 200 milj. kr. och på kapitalbudgeten anslag om sammanlagt 500 milj. kr.
Följande sammanställning upptar dels driftbudgetanslagen för innevarande
budgetår, dels de driftbudgetanslag som föreslås för budgetåret
1970/71.
1969/70 |
Förslag |
||
(milj. kr.) |
1970/71 |
||
Försvarsdepartementet Militära försvaret: Förbandens utrustning och verksamhet..... |
2 100 |
2 245 |
(+145) |
Vissa materielanskaffningar............... |
700 |
610 |
(— 90) |
Anläggningsarbeten m. m................. |
30 |
15 |
(— 15) |
Övriga utgifter.......................... Civilförsvaret: Allmänna civilförsvarets utrustning och verk- |
20 |
50 |
(+ 30) |
samhet............................... |
310 |
145 |
(—165) |
Åtgärder för civilbefolkningens skydd m. m. |
125 |
75 |
(— 50) |
Vissa materielanskaffningar............... |
25 |
15 |
(— 10) |
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 1. Bil. 23
2
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 23:
Anläggningsarbeten m. m................. |
1969/70 25 |
20 |
Förslag (— 5) |
Övriga utgifter.......................... |
5 |
— |
(- 5) |
Det psykologiska försvaret: Statens upplysningscentrals utrustning och |
5 |
(+ 5) |
|
3 340 |
3 180 |
(-160) |
|
Socialdepartementet |
|||
Krigshjälp.............................. |
600 |
850 |
(+ 250) |
Sj ukvårdsberedskapen: Sjukvårdsorganens utrustning och verksam-het................................... |
125 |
(— 125) |
|
Anläggningsarbeten m. m................. |
10 |
— |
(- 10) |
Övriga utgifter.......................... |
5 |
— |
(- 5) |
Det allmänt civila medicinalväsendets utrust-ning och verksamhet................... |
_ |
950 |
(+ 950) |
740 |
1 800 |
(+1 060) |
|
Finansdepartementet Civila utgifter för försvarsberedskap........ |
25 |
x25 |
(±0) |
Handelsdepartementet |
|||
Utgifter för det ekonomiska försvaret..... |
95 |
75 |
(—20) |
Inrikesdepartementet |
|||
Arbetsmarknadsåtgärder.................. |
— |
80 |
(+ 80) |
4 200 |
5 160 |
(+960) |
|
1 Anslagsbenämningen föreslås ändrad till Utgifter för civil försvarsberedskap. |
Anslaget Civila utgifter för försvarsberedskap är ett samlingsanslag för
sådana civila utgifter för försvarsberedskap, för vilka driftbudgetmedel bör
beräknas på beredskapsstaten men för vilka särskilda anslag inte har förts
upp.
Anslaget Utgifter för det ekonomiska försvaret avser även utgifter för sådana
åtgärder inom det ekonomiska försvaret som faller under annat departement
än handelsdepartementet, exempelvis åtgärder avseende livsmedelsförsörjningen.
Kapitalbudgetanslagen, vilka är uppförda under fonden för förlag till
statsverket, fördelar sig enligt följande.
1969/70 |
Förslag |
|
(milj. kr.) |
1970/71 |
|
Försvarsdepartementet Stärkande av krigsmaktens försvarsberedskap |
215 |
415 (+200) |
Kommunikationsdepartementet Förlagskapital för kommunikationsverk..... |
_ |
235 (+235) |
Beredskapsstcit för försvarsväsendet 3
1969/70 |
Förslag |
||
Finansdepartementet Stärkande av den civila försvarsberedskapen i |
285 |
120 |
(—165) |
H andelsdepartementet Förlagskapital för drivmedelsdistribution.... |
30 |
(+ 30) |
|
500 |
800 |
(+300) |
Anslagen på beredskapsstaten avses för de militära och civila utgifter
som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen
med undantag för sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag
på riksstaten och som inte skall belasta av riksdagen maximerad
anslagspost. Anslagen, som samtliga är förslagsvis betecknade, är beräknade
för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.
I detta sammanhang vill jag erinra om att utgifter för beredskapsförstärkningar
också kan betalas från andra anslag än anslag på beredskapsstaten
eller förslagsanslag på riksstaten. Sålunda har riksdagen under en
följd av år medgett att Kungl. Maj :t får överskrida vissa under fjärde
huvudtiteln upptagna reservationsanslag (prop. 1969: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4)
om värnpliktiga av beredskapssltäl kallas in till krigsförbandsövning eller
beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste
vidtas. Vidare föreslås denna dag av cheferna för jordbruks- och handelsdepartementen
att Kungl. Maj :t bemyndigas att under vissa förhållanden
disponera vissa rörliga krediter i riksgäldskontoret för beredskapsförstärkning.
Den nu gällande beredskapsstaten för försvarsväsendet grundar sig på
beräkningar gjorda åren 1962 och 1963. År 1967 höjdes anslagsbeloppen
på beredskapsstaten schablonmässigt med hänsyn till den allmänna höjning
av kostnadsnivån som hade skett sedan år 1962.
Med hänsyn till de ändringar i organisationen och i utrustningsläget
som skett sedan underlaget för beredskapsstaten ursprungligen utarbetades
liksom också med hänsyn till prisutvecklingen uppdrogs i juni 1969 åt
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar, socialstyrelsen och dåvarande överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap att utföra nya beräkningar av medelsbehovet under beredskapsstatens
anslag. De beräkningar som har utförts i enlighet härmed
har avsett en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap. Beräkningarna
har utförts för olika utrymningsalternativ. Med hänsyn till ärendets
natur bör en redogörelse för ifrågavarande beräkningar inte lämnas till
statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas genom de
handlingar, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.
4 Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 23:
För egen del vill jag anföra följande.
Beräkningarna av medelsbehovet under beredskapsstaten för försvarsväsendet
bör såsom hittills utgå (rån ett läge där totalförsvaret intar högsta
försvarsberedskap. Medelsbehovet under vissa anslag påverkas i inte ringa
utsträckning av den omfattning i vilken man finner sig böra genomföra
utrymningar. Jag har härvidlag gjort vissa antaganden vars innehåll framgår
av de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.
De på staten uppförda anslagen bör såsom f. n. avses för trettio dagar.
1 huvudsaklig överensstämmelse med vad som hittills har varit fallet bör
även i fortsättningen på beredskapsstaten beräknas medel för de utgifter
som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen
inom totalförsvarets såväl militära som civila delar. Såsom hittills
bör dock undantas sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag,
uppfört på riksstaten, och som inte skall belasta av riksdagen maximerad
anslagspost. Detta undantag bör göras med hänsyn till att bemyndigande att
ta i anspråk erforderliga medel redan föreligger.
Med beaktande av det anförda bör under fjärde huvudtiteln, vad gäller
det militära försvaret, på beredskapsstaten såsom hittills beräknas dels
medel för förbandens utrustning m. m„ vilka medel skall täcka utgifter
för att tillföra förbanden den utrustning som enligt gällande planer skall
anskaffas vid mobilisering genom rekvisition, förfogande eller köp på öppna
marknaden, utgifter för förbandens underhåll och verksamhet, i den mån
dessa utgifter inte normalt belastar förslagsanslag, samt kostnader för anskaffning
av marketenterivaror, dels medel för materielanskaffningar för
komplettering av förbandens utrustningsbehov av materiel som inte kan erhållas
på öppna marknaden samt medel för påbörjande av krigsproduktion,
dels medel för anläggningsarbeten m. m., avseende huvudsakligen utförande
av trupp- och fältbefästningar samt reparationer och smärre ändringsarbeten
på befintliga anläggningar, dels ock medel för övriga utgifter i
första hand för anskaffning av förnödenheter m. m. för myndigheter och
institutioner inom krigsmakten.
Under fjärde huvudtiteln bör vidare såsom f. n. beräknas medel för
civilförsvarets motsvarande verksamhet samt för åtgärder för civilbefolkningens
skydd. Det nu för civilförsvaret avsedda anslaget Övriga utgifter
erfordras inte i fortsättningen.
Under fjärde huvudtiteln bör slutligen för statens upplysningscentrals
utrustning och verksamhet föras upp ett särskilt anslag.
Under femte huvudtiteln behövs såsom hittills medel för krigshjälp till
den som på grund av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara
sammanhängande förhållanden saknar tillgängliga medel till sitt
livsuppehälle eller till erforderlig vård och vars hjälpbehov inte tillgodoses
på annat sätt.
Beredskapsstat för försvarsväsendet 5
För det allmänt civila medicinalväsendet erfordras i likhet med vad
som nu är fallet medel för löpande utgifter för den slutna sjukvården vid
beredskapssjukhus och andra vårdanstalter samt medel för ändrings- och
kompletteringsarbeten i lokaler avsedda för beredskapssj ukhus, laboratorier
m. m. liksom också för viss materielanskaffning samt för utbildning
och upplysningsverksamhet. Erforderliga medel bör tas upp under ett
anslag benämnL Det allmänt civila medicinalväsendets utrustning och verksamhet,
vilket sålunda ersätter de nuvarande för sjukvårdsberedskapen avsedda
anslagen Sjukvårdsorganens utrustning och verksamhet, Anläggningsarbeten
m. m. samt Övriga utgifter.
De medel som tas upp under sjunde huvudtiteln avses liksom hittills för
sådana utgifter för civil försvarsberedskap, för vilka driftbudgetmedel bör
beräknas på beredskapsstaten men för vilka särskilda anslag inte förs upp.
Anslagsbenämningen bör ändras till Utgifter för civil försvarsberedskap.
Det under tionde huvudtiteln uppförda anslaget Utgifter för det ekonomiska
försvaret skall i likhet med vad som hittills har varit fallet säkerställa
igångsättningen av det ekonomiska försvarets verksamhet såvitt avser
ransoneringar, vissa transporter m. m. Det bör liksom hittills avse även
de åtgärder på det ekonomiska försvarets område som faller under annat
departement än handelsdepartementet, exempelvis åtgärder för livsmedelsförsörjningen.
För arbetsmarknadsåtgärder bör dock tas upp ett särskilt
anslag under elfte huvudtiteln.
Under elfte huvudtiteln bör medel anslås för utgifter för omflyttning av
arbetskraft samt för i anslutning härtill erforderlig lokalanskaffning.
Medel för arbetsmarknadsändamål togs tidigare upp under tionde huvudtiteln.
På kapitalbudgeten bör liksom hittills tas upp anslag för stärkande av
krigsmaktens försvarsberedskap och för stärkande av den civila försvarsberedskapen
i allmänhet.
Därjämte bör på kapitalbudgeten tillkomma två nya anslag. Sålunda bör
under kommunikationsdepartementet föras upp ett anslag till förlagslcapital
för kommunikationsverk, vilket bör ta upp medel till förskott för
de transporter för totalförsvaret som utförs av de statliga kommunikationsverken,
främst statens järnvägar och luftfartsverket. I fråga om motsvarande
behov gällande enskilda transportföretag krävs ytterligare överväganden,
varför jag inte nu är beredd att lägga fram något förslag härvidlag. Vidare
bör under handelsdepartementet anvisas förlagskapital för drivmedelsdisIributionen
för att sätta överstyrelsen för ekonomiskt försvar i stånd att i ett
krisläge tillhandahålla Drivmedelscentralen AB erforderligt rörelsekapital.
Samtliga anslag på kapitalbudgeten bör som hittills tas upp under Fonden
för förlag till statsverket.
Såväl drift- som kapitalbudgetanslagen bör samtliga vara förslagsvis
betecknade liksom f. n.
6
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 23:
I fråga om utnyttjandet av den genom beredskapsstaten erhållna finansfullmakten
har hittills förutsatts följande. Medel för de av de utomordentliga
förhållandena föranledda utgifterna ställs till förfogande genom att
Kungl. Maj :t i den ordning som 63 § regeringsformen anger fastställer
förskottsstat som upptar anslag som förts upp på beredskapsstaten. Därutöver
föreligger f. n. inte något ställningstagande till hur man bör utnyttja
den genom beredskapsstaten erhållna fullmakten utan det har förutsatts
att frågan får lösas i varje särskilt fall med hänsyn till de föreliggande omständigheterna
(jfr prop. 1963: 1 bil. 21 s. 3). Det bör framhållas att, på
grund av att på beredskapsstaten upptagna anslag är förslagsvis betecknade,
Kungl. Maj:t härvidlag har all erforderlig handlingsfrihet.
Mot bakgrund av vad jag här har anfört bör den beredskapsstat för försvarsväsendet
som skall fastställas för budgetåret 1970/71 ta upp anslag på
driftbudgeten om sammanlagt 5 160 milj. kr. och på kapitalbudgeten om
sammanlagt 800 milj. kr. Beloppen bör fördelas på olika huvudtitlar m. m.
och anslag på sätt framgår av den tidigare sammanställningen.
Förslaget innebär en ökning med 1 260 milj. kr. i förhållande till nu
gällande beredskapsstat. Ökningen är ett resultat av en rad olika förändringar
som har verkat inte bara i höjande utan också i sänkande riktning.
I höjande riktning har framför allt verkat den allmänna standardhöjningen
hos beredskapssjulcvården, viss standardhöjning i fråga om krigshjälpen,
de prisförändringar som har ägt rum sedan anslagsbeloppen senast
höjdes samt det förhållandet att planeringen på flera områden numera har
drivits längre än tidigare varvid nya medelsbehov uppmärksammats. I sänkande
riktning har främst verkat det förhållandet att civilförsvaret till
följd av de anskaffningar som har skett under 1960-talet numera har kunnat
sänka sitt behov av att rekvirera materiel vid krigsorganisering. Inom
det militära försvaret har förändringar av krigsorganisationen med minskat
rekvisitionsbehov som följd motverkat tendensen till utgiftsstegringar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna bilagda förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1970/71 (bilaga 23.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller
Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Beredskapsstat för försvarsväsendet
7
Bilaga 23:1
Förslag till
Beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1970/71
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet................................ 3 180 000 000
V. Socialdepartementet.................................. 1 800 000 000
VII. Finansdepartementet................................. 25 000 000
X. Handelsdepartementet................................ 75 000 000
XI. Inrikesdepartementet................................. 80 000 000
5 160 000 000
Kapitalbudgeten
B. Kapitalinvestering:
VII. Fonden för förlag till statsverket ....................... 800 000 000
Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
Militära försvaret:
a) Förbandens utrustning och verksamhet, förslagsvis 2 245 000 000
b) Vissa materielanskaffningar, förslagsvis.......... 610 000 000
c) Anläggningsarbeten m. m., förslagsvis........... 15 000 000
d) Övriga utgifter, förslagsvis...................... 50 000 000 2 920 000 000
Civilförsvaret:
e) Allmänna civilförsvarets utrustning och verksamhet,
förslagsvis................................ 145 000 000
f) Åtgärder för civilbefolkningens skydd m. m.,
förslagsvis ................................... 75 000 000
g) Vissa materielanskaffningar, förslagsvis.......... 15 000 000
h) Anläggningsarbeten m. m., förslagsvis............ 20 000 000 255 000 000
Psykologiska försvaret:
i) Statens upplysningscentrals utrustning och verksamhet,
förslagsvis............................ 5 000 000
3 180 000 000
V. Socialdepartementet
a) Krigshjälp, förslagsvis......................... 850 000 000
b) Det allmänt civila medicinalväsendets utrustning
och verksamhet, förslagsvis..................... 950 000 000
1 800 000 000
VII. Finansdepartementet
a) Utgifter för civil försvarsberedskap, förslagsvis.... 25 000 000
8
Statsverkspropositionen år 1970: Bil. 23:
Beredskapsstat för för svar sväsendet
X. Handelsdepartementet
a) Utgifter för det ekonomiska försvaret, förslagsvis 75 ÖOO 000
XI. Inrikesdepartementet
a) Arbetsmarknadsåtgärder, förslagsvis............. 80 000 000
Kapitalinvestering
VII. Fonden för förlag till statsverket
Försvarsdepartementet:
a) Stärkande av krigsmaktens försvarsberedskap,
förslagsvis................................... 415 000 000
Kommunikationsdepartementet:
b) Förlagskapital för kommunikationsverk, förslagsvis 235 000 000
Finansdepartementet:
c) Stärkande av den civila försvarsberedskapen i allmänhet,
förslagsvis............................ 120 000 000
Handelsdepartementet:
d) Förlagskapital för drivmedelsdistribution,
förslagsvis ................................... 30 000 000
800 000 000
ESSELTE AB. STHLM 69
914590