Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Nr 15

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändring
i tryckfrihetsförordningen; given Stockholms slott den
9 januari 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ordning
förelägga riksdagen härvid fogat förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

GUSTAF ADOLF

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa smärre ändringar i 12 kap. tryckfrihetsförordningen
om rättegången i tryckfrihetsmål. Ändringarna är i huvudsak
föranledda av tidigare vidtagna ändringar i rättegångsbalken och kommunallagstiftningen.
1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 15

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1970

Förslag

till

ändring i tryckfrihetsförordningen1

(Nuvarande lydelse)

12 kap.

1 §-2

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt
i stad som är säte för länsstyrelse
eller, om rådhusrätt ej finnes
i staden, av den rådhusrätt inom
länet, som enligt Konungens förordnande
är behörig att för länet
upptaga sådana mål. Förekommer
anledning att även annan rådhusrätt
inom länet skall äga upptaga
tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna
därom.

Finnes ej rådhusrätt inom länet,
äger Konungen utse rådhusrätt
utom länet att för länet upptaga
tryckfrihetsmål.

Till tryckfrihetsmål —

(Föreslagen lydelse)

Tryckfrihetsmål upptagas av
tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse
har sitt säte. Förekommer
anledning att även annan tingsrätt
inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål,
äger Konungen förordna
därom.

--5 §.

3 §•

För varje län skola utses jurymän,
fördelade i två grupper med
sexton jurymän i första gruppen
och åtta jurymän i andra gruppen.
Jurymännen i andra gruppen skola
vara eller hava varit nämndemän
vid allmän underrätt. För Stockholms
stad och län utses jurymän
gemensamt. * *

För varje län skola utses jurymän,
fördelade i två grupper med
sexton jurymän i första gruppen och
åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen
i andra gruppen skola
vara eller hava varit nämndemän
vid allmän underrätt.

1 Omtryckt 1965:818.

* Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.i

Jurymännen utses-------

Valet skall förrättas för Stockholms
stad och län av stadsfullmäktige
i Stockholm och landstinget
i Stockholms län samt för annat
län av landstinget i länet eller,
då inom länet äro flera landsting eller
finnes stad, som ej deltager i
landsting, av landstingen eller av
landsting och stadsfullmäktige i sådan
stad. Skola enligt vad nu sagts
jurymännen väljas av mer än en
valmyndighet, fördelas antalet jurymän
inom vardera gruppen mellan
valmyndigheterna med ledning av
folkmängden, i fråga om jurymän,
som skola utses för Stockholms stad
och län, av Konungen och i andra
fall av länsstyrelsen i länet.

Valet skall företagas under året
närmast före valperioden av landsting
vid lagtima möte samt av stadsfullmäktige,
sedan landstinget förrättat
sitt val.

Då juryman skall väljas, ankomine
på rådhusrätten att göra anmälan
därom till den som har att föranstalta
om valet.

--fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstinget
i länet eller, då inom länet
finnes kommun som ej tillhör landstingskommun,
av landstinget och
kommunfullmäktige i förstnämnda
kommun. I Gotlands län förrättas
valet av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun. Skola enligt vad nu
sagts jurymännen väljas av mer än
en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen
antalet jurymän inom vardera
gruppen mellan valmyndigheterna
med ledning av folkmängden.

Då jurynian skall väljas, ankomna
e på tingsrätten att göra anmälan
därom till den som har att föranstalta
om valet.

5 §.«

Till jurymän skola utses inom
länet boende svenska medborgare,
som uppnått tjugufem års ålder. De
böra vara kända för omdömesgillhet,
självständighet och rättrådighet.
Bland jurymännen böra skilda 1 2

Till jurymän skola utses myndiga
svenska medborgare, som äro bosatta
inom länet. De böra vara kända
för omdömesgillhet, självständighet
och rättrådighet. Bland jurymännen
böra skilda samhällsgrupper och

1 Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

2 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

samhällsgrupper och meningsrikt- meningsriktningar samt olika delar
ningar samt olika delar av länet av länet vara företrädda,
vara företrädda.

Ej må den vara jury man, som är
omyndig eller i konkurstillstånd.

Juryman, som fyllt sextio år, äge
avsäga sig uppdraget. Vill juryman
eljest avgå, pröve rådhusrätten, om
giltigt hinder föreligger för honom
att utöva uppdraget. Upphör jurymän
att vara valbar, vare uppdraget
förfallet.

Avgår juryman eller upphör han
att vara valbar, skall inom den grupp
av jurymän, som den avgångne tillhörde,
valmyndigheten utse annan
i hans ställe för återstoden av valperioden.
Valet må i landstingets
ställe företagas av dess förvaltningsutskott;
dock gälle sådant val allenast
för tiden intill landstingets
näst infallande lagtima möte.

Klagan över val av juryman skall
föras hos rådhusrätten. Ehuru klagan
ej föres, pröve rätten den valdes
behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot
rådhusrätts beslut i fråga, som avses
i första stycket, gälle vad i lag
är stadgat om fullföljd av talan mot
underrätts beslut i rättegång. Mot
hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan,------ -——- -

§•

Juryman, som fyllt sextio år, äge
avsäga sig uppdraget. Vill juryman
eljest avgå, pröve tingsrätten, om
giltigt hinder föreligger för honom
att utöva uppdraget. Upphör juryman
att vara valbar, vare uppdraget
förfallet.

Avgår juryman eller upphör han
att vara valbar, skall inom den
grupp av jurymän, som den avgångne
tillhörde, valmyndigheten utse
annan i hans ställe för återstoden av
valperioden. Valet må i landstingets
ställe företagas av dess förvaltningsutskott;
dock gälle sådant val allenast
för tiden intill landstingets
nästkommande möte.

Klagan över val av juryman skall
föras hos tingsrätten. Ehuru klagan
ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot
tingsrätts beslut i fråga, som avses
i första stycket, gälle vad i lag är
stadgat om fullföljd av talan mot
underrätts beslut i rättegång. Mot
hovrätts beslut må talan ej föras.

—- förordnar annat.

Kung!. Maj:ts proposition nr 15 år 19/0

(Nuvarande lydelse)

Närmare bestämmelser--------

Äro inom samma län flera rådhusrätter,
vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,
skola de uppgifter, som
avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av
den rådhusrätt Konungen bestämmer.

(Föreslagen lydelse)

§•

--regeringsformen föreskriver.

Äro inom samma län flera tingsrätter,
vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,
skola de uppgifter, som avses
i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den
tingsrätt Konungen bestämmer.

Övergångsbestämmelse

Mål, som vid tiden för ikraftträdandet av tryckfrihetsförordningen i dess
nya lydelse är anhängigt vid underrätt som är behörig enligt de äldre bestämmelserna
men ej enligt de nya bestämmelserna, skall dock slutbehandlas
där.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 januari
1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-EricNilsson, Lundkvist,
Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i tryckfrihetsförordningen
(TF) och anför.

Behörighet att ta upp tryckfrihetsmål tillkommer f. n.
endast rådhusrätt. Enligt 12 kap. 1 § första stycket TF gäller som huvudregel
att sådana mål skall handläggas av rådhusrätt i residensstad. Finns inte
rådhusrätt i staden, tas målen upp av den rådhusrätt inom länet som Kungl.
Maj :t utser. Kungl. Maj :t kan också förordna att även annan rådhusrätt
inom länet skall äga sådan behörighet. Förordnande med sådan innebörd
har meddelats beträffande rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Hälsingborg
och Borås. Finns inte någon rådhusrätt inom länet, kan Kungl.
Maj:t enligt 1 § andra stycket utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryckfrihetsmål
för länet. Sådan behörighet har tillagts Stockholms rådhusrätt i
fråga om tryckfrihetsmål från Gotlands län, rådhusrätten i Jönköping i
fråga om mål från Skaraborgs län, rådhusrätten i Malmö i fråga om mål
från Kristianstads län, rådhusrätten i Gävle i fråga om mål från Kopparbergs
län och rådhusrätten i Sundsvall i fråga om mål från Västernorrlands
län.

Genom lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken (RB) har bestämmelserna
om de allmänna underrätternas organisation undergått eu
genomgripande ändring. Reformen innebär att en ny, enhetlig underrättsorganisation
skapas. Nuvarande häradsrätter och rådhusrätter ersätts av
tingsrätter. Den skillnad som f. n. finns mellan land och stad i fråga om de
allmänna underrätternas organisation kommer sålunda att upphöra. Ändringarna
i RB träder i kraft den 1 januari 1971. Övergångsbestämmelserna
till den nya lagen innehåller under punkt 7 a en regel om att bestämmelse
i lag eller annan författning som avser häradsrätt eller rådhusrätt i stället
skall gälla tingsrätt. Såvitt angår tryckfrihetsmål föreskrivs dock att be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

stämmelse avseende rådhusrätt endast skall gälla tingsrätt som har trätt i
stället för rådhusrätt (jfr prop. 1969: 44 s. 247).

Införandet av en likformig underrättsorganisation nödvändiggör vissa
ändringar i TF:s bestämmelser om vilka domstolar som skall vara behöriga
att ta upp tryckfrihetsmål. Den särställning som stadsdomstolarna sedan
länge har intagit i detta avseende kommer att upphöra, när nuvarande dualism
mellan land och stad försvinner i fråga om underrätternas organisation.
Principiellt sett torde det inte finnas någon anledning att göra skillnad
mellan olika tingsrätter i fråga om deras kompetensområde. Som påpekades
i prop. 1969: 44 (s. 174) finns det emellertid ett visst behov av att koncentrera
vissa slag av mål av mer speciell karaktär till ett mindre antal domstolar.
Detta gäller bl. a. tryckfrihetsmålen. I likhet med vad som uttalades
vid tillkomsten av nuvarande bestämmelser i 12 kap. 1 § TF (prop. 1948: 230
s. 98) anser jag det vara lämpligt att i princip endast en underrätt i varje
län ges behörighet att pröva sådana mål. Liksom hittills bör härvid i första
band underrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte komma i fråga.
Huvudbestämmelsen i 1 § första stycket bör i enlighet härmed utformas
så, att där anges att tryckfrihetsmål tas upp av tingsrätt inom vars domkrets
länsstyrelse har sitt säte. Formuleringen medför att nuvarande bestämmelse
om behörig domstol för den händelse att rådhusrätt inte finns i residensstad
kan utgå. Däremot bör det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl. Maj :t
att utse även annan domstol inom länet att handlägga tryckfrihetsmål.

I 1 § andra stycket tillerkänns Kungl. Maj :t f. n. befogenhet att, om rådhusrätt
saknas i ett län, utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryckfrihetsmål
för länet. När bestämmelsen infördes år 1953 (prop. 1952: 183), motiverades
den av att den pågående indragningen av rådhusrätter i mindre städer
väntades leda till att ett län kunde komma att bli helt utan rådhusrätt.
Efter genomförandet av den enhetliga underrättsorganisationen finns det
inte något behov av att förordna tingsrätt i ett län att handlägga tryckfrihetsmål
från ett annat län. Jag förordar därför, att andra stycket utgår. En
följd härav blir, att de särskilda förordnanden som har meddelats för vissa
rådhusrätter med stöd av bestämmelsen i 1 § andra stycket kommer att
upphöra att gälla, när ändringen i TF träder i kraft. Behöriga att ta upp
tryckfrihetsmål från resp. län blir då i stället den eller de tingsrätter i länet
som enligt 1 § första stycket i dess nya lydelse äger sådan behörighet. I mål,
som har anhängiggjorts vid rådhusrätt utom länet före ikraftträdandet av
de nya bestämmelserna, bör emellertid handläggningen slutföras av samma
domstol. En särskild övergångsbestämmelse om detta bör meddelas.

Genomförandet av eu enhetlig benämning på de allmänna underrätterna
fr. o. in. den 1 januari 1971 föranleder vidare formella ändringar i 12 kap.

4 § sista stycket, 6 §, 8 § första och andra styckena samt 15 § andra stycket.

I samband med de nu föreslagna ändringarna torde också böra vidtas
vissa ändringar i bestämmelserna om valbarhetsvillkor för jurymän.
För valbarhet till juryman gäller enligt 12 kap. 5 § en nedre

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

åldersgräns om 25 år. Som valbarhetsvillkor är också föreskrivet att juryman
inte får vara i konkurstillstånd. Samma villkor gäller f. n. i fråga om
valbarhet till nämndeman vid allmän underrätt. Genom den förut berörda
lagen (1969: 244) om ändring i RB har hithörande regel i RB i berörda avseenden
bringats i överensstämmelse med de nya bestämmelser om valbarhet
till riksdagsmannauppdrag och kommunala förtroendeuppdrag som nyligen
beslutats av statsmakterna. Fr. o. m. år 1971 ersätts sålunda nuvarande
åldersgräns för valbarhet till nämndeman med krav på myndighet, varjämte
konkursvillkoret slopas. De skäl som anförts för ändringen av valbarhetsvillkoren
för nämndemän äger enligt min mening motsvarande tillämpning
i fråga om valbarhet till juryman (jfr prop. 1969: 44 s. 377—378 och
1LU 38 s. 49). Jag föreslår därför, att den nuvarande åldersgränsen i 12 kap.
5 § ersätts med krav på att den som uppdraget avser är myndig och att det
i paragrafen uppställda konkursvillkoret slopas. I samband härmed bör det
i bestämmelsen angivna kravet på att juryman skall vara boende inom länet
anpassas till den nuvarande lydelsen av folkbokföringsförordningen
(1967: 198) där det bl. a. anges att var och en kyrkobokförs på den fastighet
där han är bosatt, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i förordningen.

Utöver del nu sagda bör även vissa formella ändringar vidtas
i 12 kap. TF med anledning av olika under de senaste åren beslutade ändringar
i kommunallagstiftningen och i den landstingskommunala indelningen.

Statsmakterna har år 1969 beslutat att nuvarande beteckningar på de
borgerliga primärkommunerna — landskommun, köping och stad — fr. o. m.
den 1 januari 1971 skall ersättas med den enhetliga beteckningen kommun
(prop. 1969: 63, KU 44 och 45, rskr 405 och 406). Med hänsyn härtill bör
formella ändringar göras i 4 § andra stycket.

Genom ändring i landstingslagen (1954:319) slopades fr. o. in. den 1
januari 1966 den skillnad som dittills bestått mellan lagtima och urtima
landstingsmöte (jfr prop. 1965: 61, KU 20, rskr 210, SFS 103). Enligt de nu
gällande reglerna i landstingslagen kan landsting i likhet med fullmäktige
i kommun sammanträda i den utsträckning som krävs med hänsyn till förhållandena
inom varje landstingskommun. Detta påkallar en formell ändring
i 7 §.

I 12 kap. 4 § tredje stycket föreskrivs att val av jurymän skall företas under
året närmast före valperioden av landsting vid lagtima möte och av
stadsfullmäktige sedan landstinget förrättat sitt val. Med hänsyn till de år
1969 beslutade ändringarna i 13 § fjärde stycket kommunallagen (1953: 753)
och 19 § landstingslagen (prop. 1969: 129, KU 44 och 49, rskr 405 och 407)
torde bestämmelsen kunna utgå.

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1967:77, SU 97, rskr 221) förordnade
Kungl. Maj :t den 25 maj 1967 att Stockholms stad och Stockholms

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

län skulle läggas samman till ett nytt län, kallat Stockholms län. Denna
ändring trädde i kraft den 1 januari 1968. Kungl. Maj :t förordnade vidare
den 13 juni 1969 att Stockholms stad den 1 januari 1971 skall inträda i
Stockholms läns landstingskommun (jfr prop. 1969: 112, KU 25, rskr 275,
SFS 215). Kungl. Maj :t förordnade dessutom den 30 december 1969 om
förening av Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingskommun
till en landstingskommun den 1 januari 1971. De nu nämnda indelningsändringarna
föranleder formella ändringar i 3 § och 4 § andra stycket.

Chefen för civildepartementet avser att senare denna dag föreslå att proposition
föreläggs riksdagen med förslag att Kungl. Maj :t genom en särskild
lag ges befogenhet att förordna att Gotlands läns landstingskommun
skall upplösas i samband med att beslut meddelas om sammanläggning av
primärkommunerna i länet till en kommun. Primärkommunerna och landstingskommunen
har begärt en sådan indelningsändring den 1 januari 1971
och civilministern avser enligt vad jag har inhämtat att föreslå ett förordnande
härom under förutsättning att begärt bemyndigande meddelas. Den
föreslagna lagen avses träda i kraft snarast möjligt. I propositionen kommer
också att föreslås vissa författningsändringar som en konsekvens av en
upplösning av landstingskommunen. Författningsändringarna avses träda
i kraft den 1 januari 1971.

Den lydelse av TF :s regler om val av jurymän som jag har föreslagit i det
föregående förutsätter att det i varje län finns en landstingskommun som
valmyndighet. Bestämmelserna i 12 kap. 4 § andra stycket är utformade så,
att landstinget i regel skall välja samtliga jurymän. Finns det inom länet
primärkommun, som inte tillhör landstingskommun, skall jurymännen väljas
av landstinget och kommunfullmäktige i primärkommunen, varvid länsstyrelsen
fördelar antalet jurymän mellan valmyndigheterna.

Om landstingskommunen i Gotlands län upplöses kommer länet att, som
enda län i landet, sakna landstingskommun. Med hänsyn härtill bör uppgiften
att välja jurymän för länet flyttas över på den nya primärkommunen.
Jag förordar därför, att i 4 § andra stycket tas in en föreskrift om att
val av jurymän i Gotlands län skall förrättas av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats förslag
till ändring i tryckfrihetsförordningen.

Jag hemställer att förslaget genom proposition föreläggs riksdagen för
prövning i grund] agsenlig ordning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten