Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kupongskatteförordning,
m.m.;given Stockholms slott den 6 maj 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om kupongskatt,

2) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623).

GUSTAF ADOLF

G.E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny förordning om kupongskatt som skall ersätta den nu
gällande kupongskatteförordningen (1943:44). De nya kupongskattereglema är avpassade
till förslaget till lag om förenklad aktiehantering som lagts fram i prop. 1970:99.
Dessutom innehåller de vissa rationaliseringar i fråga om redovisningsrutinerna för sådana
bolag som inte skall tillämpa de förenklade aktiehanteringsreglema.

Förslaget är avsett att träda i kraft den 1 januari 1971.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

1) Förslag
till

Kupongskatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Kupongskatt erlägges enligt denna förordning till staten för utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag.

I denna förordning förstås med

avstämningsbolag: aktiebolag på vilket lagen (1970:000) om förenklad aktiehantering
är tillämplig,

värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 21 § första stycket nämnda lag avsedda
dagen för avstämning och för andra aktiebolag den dag då utdelningen blir tillgänglig för
lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid
utdelningstillfället.

Har för aktiebolag, som icke är avstämningsbolag, ej bestämts utdelningstillfälle eller
skall utdelning i sådant bolag tillgodoföras den utdelningsberättigade på annat sätt än
genom utbetalning av utdelat belopp, anses utdelningen ha blivit tillgänglig för lyftning
omedelbart efter det att beslut om utdelningen fattats.

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej
är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet, oskiftat dödsbo efter sådan person,
utländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 § 2 mom. förordningen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är
hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 § 3 mom.
fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas bestämmelserna om
handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till
inkomst av rörelse som bedrivits här i landet och som belöper på delägare som ej är bosatt
eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne genom annat fång

2§

3 §

Skattskyldighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien.
Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade enligt 7 § förordningen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt
för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är
underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år
eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under
sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till
inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt.

Skattesats

5 §

Kupongskatt utgår med trettio procent av utdelningen.

Beskattningsmyndighet

6§

Ärende om kupongskatt prövas av riksskatteverket.

Innehållande av kupongskatt vid utbetalning
av aktieutdelning m.m.

Utdelning i avstämningsbolag

7§

Värdepapperscentralen skall vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om ej
av tillgänglig uppgift om den utdelningsberättigade framgår, att denne ej är skattskyldig.
Kupongskatt skall vidare innehållas i det fall att utdelning ej kunnat ske till följd av
bristande uppgift om den utdelningsberättigade.

Uppgift som avses i första stycket skall avges skriftligen och lämnas till värdepapperscentralen
i samband med begäran om införing i aktieboken eller i förteckning enligt 12 §
lagen (1970:000) om förenklad aktiehantering samt i övrigt när centralen begär det av den
som avses med införingen. Ändras förhållande varom uppgift lämnats och som är av
betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna förordning, skall
uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepapperscentralen.

Värdepapperscentralen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den
utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för
denne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

8§

Värdepapperscentralen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna
riksskatteverket uppgift om dels det sammanlagda beloppet av utbetalade utdelningar för
vilka skattskyldighet ej förelegat, dels storleken av utbetalad utdelning och innehållen
kupongskatt för vaije skattskyldig, dels de aktier för vilka utdelning ej kunnat utbetalas
till följd av bristande uppgifter om den utdelningsberättigade, dels det sammanlagda
beloppet av innehållen kupongskatt. Inom samma tid skall värdepapperscentralen inbetala
innehållen kupongskatt.

9§

Utbetalas utdelning sedan värdepapperscentralen inbetalat kupongskatt enligt 8 §,
återbetalar riksskatteverket kupongskatt, som belöper på sådan utdelning för vilken
skattskyldighet ej förelegat.

För återbetalning fordras att värdepapperscentralen till riksskatteverket överlämnar
utredning om att skattskyldighet ej förelegat för den utdelningsberättigade. Återbetalning
sker ej beträffande utdelning, som avser utdelningstillfälle tidigare än fem år före det
kalenderår utredningen överlämnats till riksskatteverket.

10 §

Har värdepapperscentralen underlåtit att innehålla kupongskatt fastän detta bort ske,
skall centralen förskjuta kupongskatten men får kräva skattebeloppet åter av den
skattskyldige.

11 §

Föreligger fall som avses i 10 §, skall riksskatteverket delge värdepapperscentralen
utdrag av den längd som avses i 26 § och förelägga centralen att inom två månader från
den dag då centralen fick del av utdraget erlägga skattebeloppet. Vill centralen bestrida
kravet, skall den senast inom samma tid göra erinran hos verket, som meddelar beslut med
anledning härav. Beslutet skall delges centralen och antecknas i längden. Finner verket att
centralen skall förskjuta kupongskatt, skall centralen föreläggas att inom viss tid erlägga
skattebeloppet.

12 §

Vid förvaltarregistrering enligt 16 § första stycket lagen (1970:000) om förenklad
aktiehantering gäller bestämmelserna i 7—11, 20 och 22 §§ denna förordning om
värdepapperscentralen i stället förvaltaren.

Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till riksskatteverket
om sådan förvaltning som avses i första stycket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Utdelning i annat aktiebolag än avstämningsbolag

13 §

För aktiebolag, som icke är avstämningsbolag, gäller vid utbetalande av utdelning
14-17 §§.

14 §

När uppgift om aktieutdelning enligt 43 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956:623)
avges, skall uppgiftslämnaren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär
besvara frågor till ledning för bedömande om den utdelningsberättigade är skattskyldig.
Är ej svaren sådana att därav uppenbarligen framgår att den utdelningsberättigade icke är
skattskyldig för utdelningen, skall kupongskatt för utdelningen innehållas vid utbetalningen.
Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskatten
innehålhts och tillställa uppgiftslämnaren erkännandet.

Riksskatteverket får medge den, som är skyldig att innehålla kupongskatt och som
förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 4 § föreligger, att i det fall
skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger utbetala utdelning utan att kupongskatt
innehålles, även om svaren på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande.

Vid utbetalning av utdelning i utlandet skall kupongskatt alltid innehållas.

15 §

Aktiebolag skall senast fyra månader efter utdelningstillfället, dock senast den 15
januari påföljande år, lämna riksskatteverket de blanketter med uppgifter om utdelning
som inkommit till bolaget samt inbetala kupongskatt för dels den utdelning för vilken
med hänsyn till innehållet i uppgifterna skatt skolat innehållas, dels den utdelning för
vilken uppgift ännu ej inkommit till bolaget, och dels den utdelning för vilken inkommit
uppgifter som befunnits ofullständiga.

16 §

Inkommer blankett med uppgifter om utdelning till aktiebolag sedan bolaget inbetalt
kupongskatt enligt 15 §, återbetalar riksskatteverket kupongskatt, som belöper på sådan
utdelning för vilken skattskyldighet ej förelegat.

För återbetalning fordras att bolaget överlämnar blanketten till riksskatteverket.
Blankett som inkommit till bolaget under ett kalenderår bör vara riksskatteverket
tillhanda senast den 15 januari påföljande år. Återbetalning sker ej beträffande utdelning,
som varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det kalenderår då blanketten
överlämnats till riksskatteverket.

17 §

Blanketter med uppgift om utdelning, som lämnas enligt 15 §, skall vara ordnade enligt
37 § 4 mom. andra stycket taxeringsförordningen (1956:623). Blanketter, vid vilkas
avgivande kupongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och
sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter avser skall anges
särskilt.

1 * Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Senast den 31 januari varje år skall de blanketter som nämns i första stycket och som
gäller det årets taxering av riksskatteverket tillställas länsstyrelsen i det län, där den som
avses med uppgiften enligt kommunalskattelagen (1928:370) har sin hemortskommun.

Gemensamma bestämmelser

18 §

Aktiebolag skall inom en månad efter utdelningstillfället sända bestyrkt avskrift av
beslutet om utdelning till registreringsmyndigheten, som översänder handlingen till
riksskatteverket.

Har bolag icke inom föreskriven tid insänt handling som avses i första stycket, skall
registreringsmyndigheten erinra bolaget om dess skyldighet. Insändes likväl icke handlingen,
skall myndigheten anmäla försummelsen till riksskatteverket.

19 §

Kupongskatt betalas genom insättning på särskilt postgirokonto. Inbetalning anses ha
skett den dag inbetalningskort eller försändelse, som innehåller gireringskort, inkommit till
postanstalt.

Inbetalas kupongskatt ej inom den tid som anges i 8 eller 15 § eller i den ordning som
anges i första stycket, utgår restavgift beräknad efter fyra öre för varje hel krona av det
icke sålunda erlagda beloppet, dock minst tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna
beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. Utöver restavgift utgår tilläggsavgift.
Tilläggsavgift utgår för varje påbörjad tidrymd av sex månader, första gången dock
för den tidrymd, som börjar två månader efter utgången av den månad, då betalning
skulle ha skett, till dess betalning sker eller förordnande om indrivning meddelas.
Tilläggsavgift beräknas för varje tidrymd som nu nämnts till fyra öre för varje hel krona av
det icke erlagda beloppet, dock högst tolv öre för hel krona. I övrigt tillämpas i fråga om
tilläggsavgift bestämmelserna i denna förordning om restavgift. När särskilda omständigheter
föranleder det, får riksskatteverket befria från restavgift och tilläggsavgift.

20 §

Om det behövs med hänsyn till redovisningens omfattning eller andra särskilda
förhållanden, får riksskatteverket medge värdepapperscentralen eller aktiebolag anstånd
med fullgörande av skyldighet enligt 8 eller 15 §.

21 §

Utgår utdelning i annat än pengar i svenskt mynt och föreligger enligt 8 eller 15 §
skyldighet att inbetala kupongskatt, skall aktiebolaget senast en vecka efter beslutet om
utdelning till riksskatteverket inlämna en till riktigheten bestyrkt uppgift om de utdelade
tillgångarnas värde vid utdelningstillfället. Föreligger anledning antaga att värdet är för
lågt uppgivet, skall riksskatteverket hos länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt
säte anmärka förhållandet och förete den utredning som står verket till buds för
bedömande av värdet. Länsstyrelsen har att företa värdering av de utdelade tillgångarna
och meddela beslut med anledning av anmärkningen. Finner länsstyrelsen det av bolaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

uppgivna värdet böra höjas, skall länsstyrelsen lämna riksskatteverket och bolaget
underrättelse därom med föreläggande för bolaget att inom viss tid inbetala felande
kupongskatt. Sker ej inbetalningen inom den utsatta tiden, skall bolaget erlägga restavgift
och tilläggsavgift. Därvid äger 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

Har då beslut meddelas om inbetalning av ytterligare kupongskatt utdelning ägt rum
utan att tillräckligt belopp till kupongskatten innehållits, skall bolaget förskjuta
skattebeloppet men får kräva det åter av den skattskyldige.

22 §

Inbetalar värdepapperscentralen eller aktiebolag ej kupongskatt i föreskriven tid eller
ordning, skall riksskatteverket förelägga centralen eller bolaget att inom viss tid fullgöra
sin betalningsskyldighet.

Efterkommes ej föreläggandet, skall riksskatteverket anmäla förhållandet till länsstyrelsen
i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Länsstyrelsen förordnar om
indrivning av obetalt kupongskattebelopp samt restavgift och tilläggsavgift i den ordning
som föreskrives i uppbördsförordningen (1953:272) om indrivning av restförd skatt.

23 §

Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna förordning än skyldigheten att
innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning, kan länsstyrelsen i det
län där bolagets styrelse har sitt säte förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda
skyldighet. Försuttet vite utdömes av länsstyrelsen efter anmälan av riksskatteverket.

I fråga om vite enligt första stycket gäller i övrigt 123—125 §§ taxeringsförordningen
(1956:623) i tillämpliga delar.

24 §

För kontroll beträffande kupongskatten kan riksskatteverket meddela beslut om
skatterevision hos aktiebolag. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringsförordningen
(1956:623) om taxeringsrevision.

25 §

Har till taxeringsnämnd inkommit blankett med uppgift om aktieutdelning beträffande
fysisk eller juridisk person, som ej är i taxeringsdistriktet skattskyldig till statlig
inkomstskatt för utdelning som avses med uppgiften, och skall ej denna blankett sändas
till annan taxeringsnämnd, skall nämnden snarast möjligt och senast den 15 juli under
taxeringsåret till länsstyrelsen överlämna blanketten och ange sådant för nämnden känt
förhållande, som kan tjäna till ledning vid bedömande om skattskyldighet för kupongskatt
föreligger. Blankett, som med hänsyn till uppgifterna däri finnes böra föranleda
ytterligare åtgärder enligt taxeringsförordningen (1956:623), disponeras av länsstyrelsen
för detta ändamål. Föranleder uppgift skattskyldighet för kupongskatt, skall länsstyrelsen
tillställa riksskatteverket blanketten tillsammans med den utredning som taxeringsnämnden
gjort. Har länsstyrelsen kännedom om ytterligare förhållande av betydelse i
förevarande avseende, skall länsstyrelsen upplysa verket om det.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1970

Påförande av kupongskatt i efterhand

26 §

Riksskatteverket uppför i särskild längd utdelningsberättigad, som kan antagas vara
skattskyldig men för vilken utdelning utbetalats utan att kupongskatt innehållits, samt
det skattebelopp som belöper på utdelningen.

Om ej annat följer av 11 §, skall riksskatteverket delge den som uppförts i längden
utdrag ur denna och förelägga honom att inom två månader från den dag då han fick del
av utdraget erlägga skattebeloppet. Vill den som uppförts i längden bestrida skattepåföringen,
skall han senast inom samma tid göra erinran hos riksskatteverket, som meddelar
beslut med anledning härav. Beslutet skall delges den som framställt erinran och
antecknas i längden. Finner verket att kupongskatt skall erläggas, skall den skattskyldige
föreläggas att inom viss tid erlägga skatten.

Kupongskatt, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrives i den ordning som
föreskrives i uppbördsförordningen (1953:272) om indrivning av restförd skatt.

Restitution av kupongskatt

27 §

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän
skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som
skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade
rätt till restitution av vad som innehållits för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast vid utgången
av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg
eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till
styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen
enligt förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prövats.

Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först sedan
prövningsnämnd, kammarrätten eller Kungl. Maj :t meddelat beslut angående utdelningsbeloppet
eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan
ansökan om restitution göras hos riksskatteverket senast inom ett år efter det beslutet
meddelades eller eftertaxeringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt
denna förordning eller uppbördsförordningen (1953:272), gäller 68 § 3 och 4 mom.
uppbördsförordningen i tillämpliga delar.

Preskription

28 §

Åtgärd för indrivning av obetald kupongskatt får ej vidtagas senare än fem år efter
utgången av det kalenderår, under vilket förordnande om indrivning meddelats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Besvär

29 §

Talan mot beslut av riksskatteverket eller länsstyrelse enligt denna förordning utom i
fråga om vite får föras av den som beslutet rör och av allmänna ombudet hos
riksskatteverket genom besvär hos kammarrätten.

Besvärshandlingen skall ha inkommit till riksskatteverket eller länsstyrelsen inom två
månader från det klaganden fått del av det överklagade beslutet. Den omständigheten att
besvärshandlingen inkommit direkt till kammarrätten utgör dock ej hinder för besvärens
upptagande till prövning, om besvärshandlingen inkommit före besvärstidens utgång.

Mot riksskatteverkets beslut enligt 22 § första stycket eller 24 § får talan ej föras.

30 §

Bestämmelserna i 98 § taxeringsförordningen (1956:623) om besvär över kammarrättens
utslag gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande kupongskatt.

Straff

31 §

Den som underlåter att fullgöra skyldighet enligt 7 § första stycket, 8§, 15 §, 17 §
första stycket, 18 § eller 21 § första stycket första punkten dömes till böter.

Den som i fall som avses i 7 § andra stycket eller 14 § första stycket uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift eller underlåter att anmäla ändring i
förhållande som avses med redan avlämnad uppgift, dömes, där den oriktiga uppgiften
eller underlåtenheten är ägnad att för honom eller den han företräder leda till för låg
kupongskatt, till böter eller fängelse i högst sex månader.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971, då förordningen (1943:44) om
kupongskatt skall upphöra att gälla.

I fråga om utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet, gäller den
upphävda förordningen med följande undantag.

1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag att enligt 5 § den upphävda
förordningen avlämna uppgifter om utdelning eller att inbetala kupongskatt först efter

1 ** Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj. ts proposition nr 134 år 1970

ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller för sådant fall 19 §
andra stycket samt 22 och 23 §§ den nya förordningen.

2. Vid återbetalning av kupongskatt till aktiebolag enligt 6 § den upphävda förordningen
gäller den begränsning som föreskrives i 16 § andra stycket den nya förordningen,
om utdelningen utbetalats efter utgången av år 1970.

3. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. den
upphävda förordningen skall ske enligt 27 § den nya förordningen, om ansökan därom
göres efter ikraftträdandet.

4. Vid prövning av ansvar enligt 16 § den upphävda förordningen äger 31 § tredje och
fjärde styckena den nya förordningen tillämpning.

5. Prövning och handhavande i övrigt av ärende rörande kupongskatt ankommer på
riksskatteverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

2) Förslag
till
Lag

om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956:623)
dels att 43 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 37 § 1 mom. skall införas en ny punkt, 4 a, av nedan angivna lydelse.

37 §.

(Föreslagen lydelse)

1 m o m.1 Till ledning____________________

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall

avse

____följande uppställning:

Vad uppgiften skall
avse

4 a. Den som utbetalt utdelning
å aktie i svenskt
aktiebolag, på vilket lagen
(1970:000) om förenklad
aktiehantering är tillämplig.

Den som är berättigad att
lyfta utdelning för egen del
vid utdelningstillfället.

Den utbetalda utdelningen.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

43 §.

1 m o m. Envar, som utbekommit utdel- 1 m o m. Envar, som utbekommit utdelning
å svenska aktier, så ock envar, som här i ning å aktier i svenskt aktiebolag, på vilket

riket utbekommit lagen (1970:000) om förenklad aktiehan tering

icke är tillämplig, så ock envar, som
här i riket utbekommit

a) utdelning å___________________kupongen förvärvats.

Uppgift avfattas__________________betalning sker.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1967:109.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maf:t Konungen
i statsrådet på Stockholms slott den 6 maj 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,
HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om ny kupongskatteförordning och anför.

Inledning

Kungl. Maj.''t har tidigare i dag på min anmälan beslutat proposition till riksdagen med
förslag till lag om förenklad aktiehantering, ram. (prop. 1970:99). Förslaget bygger i
princip på fondbörsutredningens delbetänkande Förenklad aktiehantering (SOU
1968:59). Redan fondbörsutredningens förslag förutsatte konsekvensändringar i gällande
kupongskatteregler. Inom finansdepartementet upprättades med anledning därav en promemoria
med förslag till ny kupongskatteförordning (Stencil Fi 1969:8). Författningsförslaget
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av statskontoret, kammarrätten,
bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, allmänna
ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden, centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden (CFU), kupongskattenämnden, poststyrelsen, kommerskollegium
(med överlämnande av yttranden från handelskamrarna i Göteborg och Malmö), patentoch
registreringsverket, exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON), fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Örebro, Västmanlands och Västerbottens län, lokala skattemyndigheterna
i Stockholms, Malmö och Göteborgs fögderier, aktiebolagsutredningen, Föreningen
auktoriserade revisorer, Föreningen Sveriges fögderichefer, Svenska bankföreningen,
Svenska fondhandlareföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska
revisorsamfundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
allmänna exportförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges industriförbund,
Sparbankernas bank aktiebolag, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund
och värdepapperskonsortiet.

Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen har anslutit sig till ett
yttrande avgivet av värdepapperskonsortiet. Svenska sparbanksföreningen instämmer i det
yttrande som avgetts av Sparbankernas bank aktiebolag och Sveriges allmänna
exportförening i det yttrande som avgetts av Sveriges industriförbund.

Viss organisationsfråga rörande kupongskattemyndighetema behandlas i prop. 1970:55
i samband med förslag till organisation av riksskatteverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Nuvarande ordning

Enligt förordningen (1943:44) om kupongskatt (KupF) föreligger skyldighet att betala
statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på svensk aktie, då utdelning blir
tillgänglig för lyftning, för

1) fysisk person, vilken ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet,

2) oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller vistades
stadigvarande här i landet,

3) utländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 § 2 mom. förordningen
(1947:576) om statlig inkomstskatt (SI) skall likställas med utländskt bolag, dvs.
främmande stat samt utländsk menighet, försäkringsanstalt och förening samt annan här i
landet ej hemmahörande juridisk person.

Kupongskatt utgår dock inte i de fall utdelningen är hänförlig till inkomst av rörelse
som bedrivits här i landet (1 § första stycket).

Utöver de nu redovisade reglerna om skattskyldighet för kupongskatt finns ytterligare
bestämmelser med syfte att reglera sådana fall då aktien och rätten att uppbära
utdelningen tillhör olika personer eller då bulvanförhållande kan antagas förekomma.
Dessa bestämmelser har tillkommit för att förhindra att skattskyldigheten till
kupongskatt kringgås. Skyldighet att erlägga kupongskatt inträder därför även då den
utdelningsberättigade antingen genom annat fång än arv eller testamente förvärvat rätt till
utdelning utan att också ha förvärvat aktien eller då han uppträder såsom bulvan för
annan eller innehar aktie under sådana förhållanden att fysisk person därigenom
obehörigen vinner befrielse från kupongskatt (1 § andra stycket).

Avgörande för frågan om kupongskatteskyldighetens inträde är den tidpunkt, då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning, vilket beror på bolagsstämmans beslut. Har
stämman emellertid inte bestämt viss dag, då utdelning skall vara tillgänglig för lyftning,
anses utdelningen enligt 5 § KupF ha blivit tillgänglig för lyftning omedelbart efter det
beslut fattats om utdelningen. Nämnda stadgande korresponderar med huvudregeln i
punkt 3 av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370; KF) om skattskyldigheten
vid den årliga inkomstbeskattningen.

Kupongskatt utgår med 30 % av utdelningsbeloppet (2 § KupF).

Aktiebolag skall hålla inne det belopp som behövs för kupongskatten vid utbetalande
av utdelningar (5 §). Den utdelningsberättigade får sålunda vidkännas avdrag motsvarande
kupongskatten när han uppbär utdelningen. Kupongskatten är med vissa undantag definitiv.

För handläggning av kupongskatteärenden finns ett centralt statligt organ, kupongskattekontoret.
Detta är Fn. knutet till taxeringsavdelningen hos länsstyrelsen i
Stockholms län men föreslås i prop. 1970:55 skola ingå i riksskatteverket som avses
upprättas den 1 januari 1971. Beslutande organ är en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd,
kupongskattenämnd, bestående av ordförande och två ledamöter samt suppleanter för
dem (3 §). I nyssnämnda proposition föreslås att kupongskattenämnden avskaffas i samband
med att riksskatteverket inrättas och att nämndens uppgifter från den 1 januari
1970 övertas av verket.

Förfarandet vid utbetalning av utdelning och fastställandet av kupongskatteskyldighet
bygger på principen att den utdelningsberättigade när han lyfter utdelningen själv får
meddela uppgifter huruvida kupongskatt bör innehållas eller ej till ledning för den som
verkställer utbetalningen. Uppgiftslämnaren får på heder och samvete besvara frågor som
finns på särskilda uppgiftsblanketter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Blanketterna är av två slag: formulär 18 a för utdelning på aktier utan avdrag för
kupongskatt och formulär 18 b för utdelning på aktier med avdrag för kupongskatt.
Formulär 18 b finns även på engelska, franska och tyska.

Den som uppburit utdelning på svenska aktier är enligt 43 § 1 mom. t axe ringsförordningen
(1956:623; TF) skyldig att till ledning för egen taxering lämna uppgifter om
utdelningen.

Kupongskatt inbetalas till kupongskattekontoret i minst två etapper, den första trettio
dagar och den andra fyra månader efter den dag, då utbetalningen blev tillgänglig för
lyftning (5 § KupF).

Under den första etappen lämnas utdelningsbeslutet och de uppgifter om utdelning
som dittills inkommit till aktiebolaget. Vidare inbetalas den kupongskatt, som innehållits
med hänsyn till uppgifter enligt formulär 18 b. Dessa uppgifter kan ha lämnats direkt till
bolaget, men kuponger till aktier i större bolag inlöses i regel genom förmedling av
bankerna, som i sin tur insänder uppgifterna till vederbörande bolag. Vad beträffar den
andra etappen, skall ett bolag - som nyss nämnts - inom fyra månader till kupongskattekontoret
lämna de uppgifter enligt formulär 18 a och b, som kommit in efter den första
etappens utgång. Samtidigt har bolaget även att betala kupongskatt. Denna betalningsskyldighet
är vidsträcktare än den som skall fullgöras under den första etappen. Den
omfattar nämligen inte bara den kupongskatt, som belöper på de insända uppgifterna
enligt formulär 18 b, utan skatt skall inbetalas även för den utdelning, ”för vilken behöriga
uppgifter ännu ej redovisats”, dvs. för all vid denna tidpunkt ännu inte lyftad
utdelning, oberoende av hur det senare slutligen kommer att ställa sig med skyldigheten
att erlägga kupongskatt (5 § andra stycket).

Kupongskattekontoret granskar avgivna redovisningar och kontrollerar att kupongskatt
inbetalats i rätt tid och med rätt belopp (8 § första stycket).

Inkommer uppgifter om att aktieutdelning lyfts först efter andra etappens redovisning
skall bolagets styrelse senast den femtonde dagen efter utgången av det
kalenderår, under vilket uppgifterna inkommit, överlämna dessa till kupongskattekontoret.
Efter beslut av kupongskattenämnden återbetalas till bolaget sådan kupongskatt som
ej bort innehållas (6 §).

I KupF föreskrivs inte någon begränsning av tiden för rätt till återbetalning av
kupongskatt. Kupongskattenämnden tillämpar emellertid i princip den sedvanliga tioåriga
preskriptionstiden. Nämnden har till ledning för arbetet inom kupongskattekontoret
meddelat vissa föreskrifter. Enligt dessa räknas preskriptionstiden från den dag
kupongskatten inbetalas till kupongskattekontoret och avbryts, om aktiebolag för visst
utdelningsår inom tio år från kupongskattens inbetalande inkommer med utdelningsuppgifter
för restitution av skatten. Ny tioårig preskriptionstid börjar härefter löpa från dagen
för beslutet om återbetalning. För att bevara sin restitutionsrätt skall bolaget före
sistnämnda tidpunkt erinra om sin fordran hos kupongskattenämnden. Flertalet större
bolag har återkommande bevakat sin rätt till preskriptionsavbrott och får årligen
återbetalning av kupongskatt som är mer än tio år gammal.

Rätt till restitution av kupongskatt föreligger om skattskyldighet ej förelegat eller
förelegat till reducerad skattesats enligt dubbelbeskattningsavtal. Restitution sker då inte
till bolaget utan direkt till den utdelningsberättigade. Sådan restitution sker emellertid i
mindre omfattning (12 § 1 mom. första stycket).

Andelen restituerad kupongskatt av den totala skatten framgår av följande

uppställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kalender- år	a Influten kupong-skatt milj. kr.	b Restituerad kupongskatt milj. kr.	b i % av a
1963	12,0	4,8	40
1964	14,4	5,8	40
1965	15,6	6,4	41
1966	19,9	6,7	33
1967	21,5	10,2	47
1968	22,4	8,6	38
1969	32,7	12,8	39

Underlåtenhet att inbetala kupongskatt inom föreskriven tid medför utom bötesstraff
även skyldighet att betala dröjsmålsränta efter 9 % om året från den dag det felande
beloppet senast bort betalas tills betalning sker eller behöriga uppgifter om aktieutdelningar,
för vilka skatt inte bort innehållas, lämnas till kupongskattekontoret. Kan bolaget
med utdelningsuppgift visa att utdelning lyfts före fyramånadersfristens utgång och att
någon kupongskatt ej skolat innehållas, begränsas dröjsmålsräntan till 100 kr. (5 § fjärde
stycket).

Har beskattning underlåtits, fastän skattskyldighet varit för handen, sker påföring av
kupongskatt i efterhand. I sådana fall upprättas en särskild längd. Den skattskyldige
föreläggs att inbetala kupongskatt eller inkomma med utredning till styrkande av att
kupongskatt ej skall utgå. I senare fallet meddelar kupongskattenämnden beslut i ärendet
(11 §)-

Sedan inkomna utdelningsuppgifter efter bokföring sorterats och markerats, överlämnas
de successivt, dock senast den 31 januari varje år, till länsstyrelsen för att tjäna till
ledning vid taxeringen (10 §).

Antalet svenska aktiebolag med aktier noterade på börsen uppgick år 1969 till 108
med ett sammanlagt nominellt aktiekapital av 10,6 miljarder kr. Antalet svenska bolag på
den s.k. fondhandlarlistan (innehållande aktier i bolag som inte är börsnoterade men ändå
är föremål för handel) var 36 med ett aktiekapital på ca 750 milj.kr. Samma år verkställde
omkr. 2 800 svenska aktiebolag utdelning till aktieägare. Den samlade svenska aktieutdelning,
som beslutades år 1968, uppgick till 1,6 miljarder kr.

Förslaget till lag om förenklad aktiehantering

Det i prop. 1970:99 framlagda förslaget om förenklad aktiehantering innehåller följande
bestämmelser.

Lagen är tillämplig på aktiebolag, om bolagsstämman beslutar om det. Lagen träder då
i stället för motsvarande bestämmelser i lagen (1944:705) om aktiebolag, lagen
(1948:433) om försäkringsrörelse och lagen (1955:183) om bankrörelse (1 §).

Enligt lagförslaget skall finnas en värdepapperscentral som handhar bl.a. följande upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

gifter, nämligen att föra aktiebok och förteckning över uppdragshavare m.fl. som är
berättigade att lyfta utdelning i stället för aktieägaren, pröva frågor om införing av ägare i
aktieboken, svara för utskrift av aktiebok man., avstämma aktiebok och nyssnämnda
förteckning över uppdragshavare m.fl., utsända aktiebrev, utdelning och emissionsbevis
(2 §)■

För ändamålet avses skola bildas Värdepapperscen trålen VPC Aktiebolag, som skall
drivas genom samverkan mellan staten och fondkommissionärerna.

Aktiebok i bolag på vilket lagen blir tillämplig förs med maskin för automatisk
databehandling eller på annat liknande sätt (8 § första stycket).

När bolag fattar beslut om utdelning av vinst skall i beslutet anges den dag när aktieboken
och förteckningen över uppdragshavare m.fl. skall stämmas av för fastställande av
vilka som är införda i dem (21 § första stycket).

Den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckningen skall anses
vara behörig att ta emot bl.a. utdelning (22 §).

Visar det sig att den som fått utdelningen saknade rätt till den, anses bolaget likväl ha
fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen
visste att beloppet kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna
skäligen bort iakttagas eller om mottagaren var i konkurs eller omyndig (23 §).
Beträffande omyndig som har aktier föreslås ändring av 15 kap. 7 § föräldrabalken så att
förmyndaren skall bli skyldig att anmäla sig själv för införing i förteckningen över uppdragshavare
m.fl.

Utdelning förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål
(24 § första stycket). Några preskriptionsbestämmelser motsvarande bestämmelsen i 25 §
första stycket lagen (1936:81) om skuldebrev finns inte i förslaget. Rätten till utdelningsbelopp
preskriberas således enligt den allmänna preskriptionsregeln efter tio år, räknat
från dagen för utdelningsbeslutet.

I aktieboken skall aktieägarna föras in med uppgift om personnummer eller annat
identifieringsnummer och postadress (8 § andra stycket i förslaget). För varje ägare anges
det antal aktier som han äger av olika slag och aktiebrevs ordningsnummer. Utöver aktiebok
skall föras aktiebrevsregister. Registret skall i löpande nummerföljd ta upp de aktiebrev
som utfärdas med uppgift om dagen för utfärdandet, antalet aktier och aktieslag
samt ägares eller förvaltares identifieringsnummer i aktieboken (10 § första stycket).
Ändras förhållande som antecknats i aktiebok eller aktiebrevsregister skall utan dröjsmål
anteckning om det göras i boken eller registret efter anmälan av aktieägaren eller annan
behörig person (11 §).

Den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller pantsättning
eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den i
aktieboken införde aktieägaren lyfta bl.a. utdelning, skall på begäran tas upp i en särskild
förteckning. Detsamma gäller förmyndare eller god man för aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid utmätning av eller kvarstad på aktier utmätningsmannen
(12 § första stycket). I denna förteckning skall antecknas samma uppgifter som skall
införas i aktieboken för aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som
tillkommer den införde (12 § andra stycket).

Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad av Kungl. Maj:t som förvaltare av
aktie, får införas på aktiebrev och i aktieboken i stället för ägaren till de aktier som
omfattas av lämnat förvaltningsuppdrag (16 § första stycket, 17 §). Om aktier i ett aktie -

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

bolag är föremål för handel vid utländsk fondbörs, kan - efter särskilt tillstånd av Kungl.
Maj .t — i bolagets aktiebrev och aktiebok, i stället för aktieägare som är bosatt utomlands,
införas den som fått uppdrag att i utlandet förvalta hans aktier (16 § andra stycket, 17 §).’
På aktiebrev och i aktieboken skall i fall av förvaltarregistrering anmärkas att aktien
innehas för annans räkning (16 § tredje stycket). I beslut om auktorisation eller tillstånd
kan meddelas särskilda villkor för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen.
Åsidosätts sådant villkor och är avvikelsen betydande, kan auktorisationen eller tillståndet
aterkallas (17 § andra stycket). Svensk förvaltare skall lämna uppgift till VPC om sådan
aktieägare som har mer än 500 aktier i samma aktiebolag registrerade hos förvaltaren
(19 § första stycket).

Lagen om förenklad aktiehantering föreslås träda i kraft den 1 januari 1971. Ägare av
aktiebrev som utfärdats innan lagen böijat tillämpas på aktiebolaget kan icke, såvitt avser
därefter beslutad utdelning, för aktien lyfta utdelning förrän han avlämnat aktiebrevet för
utbyte mot nytt brev och blivit införd i aktieboken antingen själv eller genom förvaltare.
Innan detta skett får heller inte uppdrag föras in i förteckningen över uppdragshavare
(31 §).

Promemorian och remissyttrandena över den
Allmänna synpunkter

Som inledningsvis nämndes upprättades promemorian med anledning av fondbörsutredningens
betänkande Förenklad aktiehantering (SOU 1968:59). Prop. 1970:99 med
bl.a. förslaget till lag om förenklad aktiehantering innehåller delvis andra förslag än de som
tagits upp i fondbörsutredningens betänkande. I denna redogörelse för promemorian och
remissyttrandena över den tas upp endast sådana delar som kvarstår i huvudsak
oförändrade i prop. 1970.-99.

Promemorian

I promemorian redogörs till en början för de återverkningar som fondbörsutredningens
förslag skulle medföra i kupongskattehänseende. Det framhålls att i
ett nytt system för aktiehantering hänsyn måste tas till två parallella system för
aktiehantering.

Nar den utdelningsberättigade är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande
vistas här i landet, är tidpunkten då aktieutdelningen blir tillgänglig för lyftning avgörande
vid bedömningen av frågan om skattskyldighet. Denna tidpunkt är vanligen dagen för
bolapstämmans beslut om utdelning. I det system som föreslagits av fondbörsutredningen
blir i stället dagen för avstämmande av aktieboken (avstämningsdagen) av motsvarande
betydelse.

1 Promemonan påpekas att fondbörsutredningens förslag innehåller föreskrift om att
forandrmgar i sådana förhållanden som antecknats i aktieboken skall efter anmälan
ofördröjhgen införas däri. Om en aktieägare underlåter att till aktieboken anmäla
förandringama blir det inte några direkta påföljder. Är det fråga om förändringar i rätten
att uppbära utdelning eller ta emot emissionshandlingar äventyras den nye rättsägarens

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

ställning därigenom att utbetalaren är befriad från skyldighet att prestera till denne så
länge anmälan inte skett. Är det fråga om andra förändringar, t.ex. i fråga om
bosättningsort, riskerar aktieägaren att gå miste om information från bolaget. Det
framhålls i promemorian att de nu beskrivna påföljderna vid underlåten anmälan om
förändringar i förhållanden, som antecknats i aktieboken, inte är så allvarliga att man i
skattesammanhang helt kan grunda sig på tillförlitligheten av uppgifterna i aktieboken.

F.n. är var och en som lyfter utdelning på svenska aktier skyldig att till ledning för egen
taxering lämna särskild uppgift om utdelningen och vissa andra förhållanden. Därvid skall
uppgiftslämnaren på heder och samvete besvara frågor på ett särskilt formulär. Enligt
fondbörsutredningens förslag skall utdelningsbeloppet sändas automatiskt till den som är
införd i aktieboken. I promemorian anmärks att därigenom bortfaller - om man inte
inför särskild skyldighet - förutsättningarna för avlämnande av särskild personlig
försäkran vid utbetalningen till den utdelningsberättigade.

I promemorian behandlas vidare erfarenheterna från tillämpningen
av KupF. Det påpekas att kupongskattens förvaltning i vissa avseenden är svårhanterlig.
Särskilt gäller detta bolagens restitutionskrav, som kan sträcka sig ett flertal
år tillbaka i tiden. Innan saldot av inbetald kupongskatt för ett aktiebolag avseende
utdelningsberättigade, som inte är kupongskatteskyldiga, nedbringas till noll, måste
samtliga utdelningsuppgifter företes, vilket hos större bolag med många aktieägare av
naturliga skäl kan dröja åtskilliga år. Kupongskattekontoret har därför ett antal konton
med bolag som ännu ej har lyckats slutredovisa sin utdelning för tidsperioden
1943-1969.

I promemorian berörs i detta sammanhang frågan om en effektivare kontroll av
utdelningsuppgifter. Åtskilliga av de utdelningsuppgifter, som kommer till taxeringsmyndigheterna,
kan inte utnyttjas på grund av att den skattskyldige inte kan identifieras
med ledning av de upplysningar, som lämnats i uppgiften.

Vidare fästs i promemorian uppmärksamheten på ett annat kontrollproblem. Har en
skattskyldig underlåtit att ta upp utdelningsintäkter i sin självdeklaration, kan han genom
att dröja viss längre tid med att förete utdelningskupongen, helt undgå beskattning.
Aktiebolagen åberopar nämligen ogäma sin rätt enligt skuldebrevslagen att efter tre år
vägra lösa in aktiekuponger på grund av preskription.

Någon omfattande omläggning av kupongskattesystemet föreslås inte i promemorian.
Detta innebär bl.a. att någon ändring av skattesatsen inte föreslås. Inte heller föreslås
några väsentliga ändringar beträffande skattskyldighetens omfattning. De nya regler som
föreslås betingas huvudsakligen av det nya aktiehanteringssystemet.

De bolag som avses att tillämpa det nya aktiehanteringssystemet har i promemorian i
kupongskattehänseende kallats registrerande bolag. Övriga bolag har benämnts kupongbolag.

Remissyttrandena

Flertalet av remissinstanserna har inte haft något att erinra i sak vad gäller den
principiella utformningen av förslaget. Endast två remissinstanser har särskilt uttalat
sig i frågan om eventuell omläggning av kupongskattesystemet.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFC) berör frågan om källskatt på

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 är 1970

utdelning och påpekar att f.n. källskatt på utdelningsinkomst erlägges endast om lokala
skattemyndigheten särskilt beaktat sådan inkomst vid fastställande av sättet och storleken
av den preliminära skatten. Efter att ha redovisat för läget i denna fråga i de nordiska
länderna och konstaterat att det danska systemet har påtagliga fördelar, finner nämnden
det inte motiverat att i dagens läge införa källskatt på utdelning. Sedan erfarenhet vunnits
av det föreslagna kupongskattesystemet och det danska källskattesystemet kan det dock
enligt nämnden bli aktuellt att uppta frågan om källskatt på inkomst av utdelning till
prövning.

För Svenska revisorsamfundet framstår det som en brist att promemorian inte mera
djupgående övervägt grunderna för kupongskatteadministrationen och de därmed
förenade besvären och kostnaderna för bolagen och staten, särskilt med hänsyn till
kupongskattens obetydliga roll bland skatteintäkterna i budgeten. Samfundet finner det
önskvärt att kupongskatten göres helt definitiv i förhållandet mellan bolagen och staten.
Ansvaret för uppbörden skulle åvila bolagen, som med ledning av deklarationer av
utdelningsberättigade avgör om skatteavdrag skall ske. Avlämnande av deklaration bör
vara villkor för utbetalning. I vissa fall skulle bolagen dra av kupongskatt och redovisa
beloppet. Till dessa fall hör situationen, att kontakt ej nås med viss utdelningsberättigad.
Utdelningsberättigad som anser avdrag ogrundat får själv föra talan i saken. Restitutionstalen
från bolaget skulle därmed bli en överflödig procedur. Detta skulle under alla
omständigheter motiveras vid utbetalning till utlandet.

Aktiebolagsutredningen har tagit upp frågan om uttrycket registrerande bolag.
Utredningen har för sin del för att beteckna bolag som avses med nämnda uttryck valt
ordet avstämningsbolag. Detta ord går tillbaka på ett grundläggande begrepp i systemet
med förenklad aktiehantering, nämligen avstämningen av aktieboken. Under alla
förhållanden vill utredningen starkt avråda från uttrycket registrerande bolag. Det skulle
på ett vilseledande sätt föra in tankarna på att uttrycket skulle ha med registreringen av
aktiebolagen att göra.

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av aktieutdelning i registrerande bolag

Avstämningsdagens skatterättsliga betydelse

Promemorian

I promemorian erinras om att enligt 41 § KL skattskyldighet inträder för utdelning,
som utgör intäkt av kapital, i och med att utdelningen blivit tillgänglig för lyftning.
Vidare föreskrivs i punkt 3 av anvisningarna till 38 § KL att utdelning utgör intäkt för
den som har rätt till utdelning när denna blir tillgänglig för lyftning. Utdelningen får anses
tillgänglig för lyftning i och med att utdelningsbeloppet får uppbäras. När utdelningen blir
tillgänglig för lyftning framgår i regel av bolagsstämmans beslut rörande utdelningen. Har
viss dag inte bestämts, anses utdelningen enligt KupF ha blivit tillgänglig för lyftning
omedelbart efter det beslut fattats om utdelningen.

Vidare nämns i promemorian att fondbörsutredningen inte har berört frågan om när
utdelning skall anses ha blivit tillgänglig för lyftning. Enligt utredningens förslag skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 är 1970

bolag, som beslutar om vinstutdelning, i beslutet ange den dag som aktieboken genomgås
(avstämmes). Den person som på avstämningsdagen är införd i aktieboken har rätt att
erhålla utdelningsbeloppet. Med all sannolikhet kommer några dagar att förlöpa innan
utdelningsbeloppen hinner bli distribuerade. Under dessa dagar kan utdelningen inte
uppbäras av den utdelningsberättigade. Det innebär att utdelningen inte är tillgänglig för
lyftning förrän utbetalningen verkställs eller beloppet krediteras den utdelningsberättigades
konto. Då emellertid utdelningen enligt fondbörsutredningens förslag utbetalas endast
till den som avstämningsdagen är införd i aktieboken, utgör enligt promemorian
avstämningsdagen i realiteten lyftningsdagen, även om själva distributionen sker under
vissa dagar eller viss tidsperiod. Upplysningarna om aktieägare bör således tidsmässigt avse
förhållandena på avstämningsdagen.

I promemorian diskuteras därefter frågan om vem som i avstämningsbolag skall anses
som utdelningsberättigad på avstämningsdagen samt avstämningsdagens och registreringens
betydelse för skattskyldigheten för utdelningen. Normalt, då aktieägaren genom
registrering är berättigad att lyfta utdelning, bereder skattskyldighetsfrågan inget problem.
Har däremot aktien inklusive utdelning försålts före avstämningsdagen men registrering
av den uppkomna ändringen i äganderätten inte skett före nämnda dag, uppstår
frågan om den tidigare aktieägaren alltjämt bör anses vara skattskyldig för utdelningen.
Beskattningsreglerna för utdelning i fall där säljaren av aktie kvarstår i registret även efter
det han försålt aktien och på grund därav uppbär utdelning, bör enligt promemorian leda
till en likformig beskattning. Därför skall den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken
även vara skyldig att ta upp utdelningen som intäkt i sin självdeklaration. En sådan
tolkning kan stödas på punkt 3 första stycket av anvisningarna till 38 § KL. Skattskyldighet
knytes enligt promemorian helt till det enligt registreringen föreliggande äganderättsförhållandet.
Det bortses alltså från vem som civilrättsligt sett är den faktiske ägaren, som
slutligt äger uppbära utdelningen.

Även ur kontrollsynpunkt, framhålls det i promemorian, torde det vara att föredra, när
den kontrolluppgift som avlämnas till skattemyndigheterna endast kan uppta namnet på
den som faktiskt uppbär utdelningen, alltså den registrerade f.d. aktieägaren.

Remissyttrandena

Förslaget att utdelningen i avstämningsbolag skall anses tillgänglig för lyftning på
avstämningsdagen har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida. Däremot
har den i promemorian föreslagna skattskyldigheten för registrerade aktieägare
kommenterats av kammarrätten, värdepapperskonsortiet, Föreningen auktoriserade
revisorer, Svenska revisorsamfundet och handelskammaren i Malmö.

Vid utformningen av de nya bestämmelserna i KupF torde det, framhåller
kammarrätten i allt som berör utdelningsberättigad i registrerande bolag vara svårt att ta
hänsyn till eller åsyfta annan än den registrerade aktieägaren. Regler med den innebörden
av begreppet utdelningsberättigad är självfallet praktiska och gör lagstiftningen
lätthanterlig.

Å andra sidan kan kammarrätten inte underlåta att framföra vissa betänkligheter mot
en sådan tolkning av skattskyldighetsreglema. Kammarrätten påpekar att det bör
ihågkommas att det stora flertalet skattskyldiga är sådana som skall uppge utdelningen i
sina allmänna självdeklarationer och att endast en mindre del har att erlägga kupongskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Vid inkomsttaxeringen borde det inte vålla större svårigheter att låta den verklige
aktieägaren och ej den registrerade bli beskattad för utdelningen, nämligen när sådan
utredning föreligger som visar att den verklige aktieägaren slutligt tillgodoförts
utdelningen. Den i promemorian åberopade bestämmelsen i anvisningarna till 38 § KL
synes enligt domstolen inte utesluta den tolkningen, att det är den verklige aktieägaren
som åsyftas vara den som har rätt till utdelningen, när den blir tillgänglig för lyftning.
Enligt kammarrätten torde man t.o.m. kunna anta att lagstiftaren vid bestämmelsens
tillkomst i ett fall som detta åsyftat ägaren i civilrättslig bemärkelse av aktien i fråga.
Domstolen förmodar vidare att det framlagda förslaget beträffande flertalet skattskyldiga
inte bör föranleda svårigheter i tillämpningen. Kammarrätten anser emellertid ändå
promemorians ståndpunkt från kontrollsynpunkt vara att föredra vid inkomsttaxeringen
nämligen att den registrerade aktieägaren skall anses som skattskyldig. Trots de uttalade
invändningarna mot att anknyta skattskyldigheten till registreringen finner sig kammarrätten
därför om än med viss tvekan kunna biträda förslaget i denna del. Domstolen anser
dock att punkt 3 första stycket av anvisningarna till 38 § KL i dess nuvarande lydelse icke
utan vidare kan tolkas på det sätt som kommit till uttryck i promemorian. Kammarrätten
vill därför förorda en omarbetning av nämnda anvisningspunkt. Därvid bör införas en
direkt föreskrift om att skattskyldig för utdelning från registrerande bolag är den som på
avstämningsdagen är införd i aktieboken.

Kammarrätten påpekar slutligen att den inställningen att skattskyldigheten för utdelning
helt göres avhängig av registreringen skulle kunna medföra, att - om inte någon är
registrerad för aktien på avstämningsdagen - ingen skattskyldig skulle över huvud finnas.
En sådan situation kan inträffa, att den gamle ägaren låtit avregistrera sig utan att någon
ny ägare låtit av ett eller annat skäl registrera sig för aktien. Den nye ägaren skulle då
möjligen kunna lyfta utdelning utan innehållen kupongskatt hos bolaget inom den för
bolaget föreslagna redovisningstiden och senare med framgång kunna göra gällande att
han ej är skattskyldig, då han ej var registrerad på avstämningsdagen.

Värdepapperskonsortiet reserverar sig mot promemorians tolkning av anvisningarna till
38 § KL, resulterande i beskattning av person, som visserligen erhållit utdelning men som
på grund av civilrättsliga regler eller avtalsmässig förpliktelse överlämnat utdelningen till
den som på avstämningsdagen var aktiens rätte ägare. Eftersom det inte föreligger
tvingande regel att aktieägare skall låta införa sig i aktieboken eller avföra sig därur, måste
enligt konsortiet det värde man vill tillägga en sådan presumtion vara begränsat.
Presumtionen måste med andra ord kunna motbevisas under åberopande av de faktiska
förhållanden som föreligger. Konsortiet förutsätter att så kommer att ske i ett mycket
stort antal fall.

Liknande synpunkter förs fram av Föreningen auktoriserade revisorer, Svenska
revisorsamfundet och handelskammaren i Malmö.

Grundvalen för bestämmande av skattskyldigheten

Promemorian

I promemorian framhålls att för registrerande bolag bolagets aktieägarregister
(aktieboken) i princip bör fa utgöra grundval även för de informationer som är

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

nödvändiga för bedömningen av kupongskatteskyldigheten. Enligt fondbörsutredningens
förslag bör bolag vid registreringen anteckna aktieägarnas person- eller annat identitetsnummer.
Utredningen har förutsatt att upplysningar kan inhämtas om ändrad adress
genom hänvändelse till offentliga register, åtminstone vad beträffar aktieägare som är
bosatt inom landet. I promemorian påpekas att från kupongskattesynpunkt är uppgifter
om adressändringar inom landet visserligen av mindre intresse, men torde, vad gäller
mantalsskrivningsadress för inkomståret, vara behövliga för kontrolluppgifterna till den
årliga taxeringen. Däremot är samtliga in- och utflyttningar ur riket av stor betydelse för
avgörande av frågan om kupongskatteskyldighet.

I promemorian påpekas att skyldighet att erlägga kupongskatt kan i vissa fall föreligga
även för utdelningsberättigad med hemvist här i riket. Även uppgifter för bedömning av
detta slag av skattskyldiga måste noteras hos ett registrerande bolag. En komplettering
eller förnyelse av sådana uppgifter synes dessutom vara nödvändig.

Det är enligt promemorian angeläget att skapa ett förfarande för innehållande av
kupongskatt, som är effektivt och inte för komplicerat i tillämpningen, men som
samtidigt erbjuder inte alltför kostsamt skydd mot skatteflykt. Det föreslås att
registrerande bolag skall innehålla kupongskatt med ledning av de upplysningar som har
lämnats till bolaget av aktieägarna. Kupongskatt skall således inte innehållas om det
framgår av nämnda upplysningar att den utdelningsberättigade inte är skattskyldig för
kupongskatt. Saknas sådan upplysning, skall kupongskatt innehållas. Upplysningen skall
avlämnas på särskild blankett och avges på uppgiftslämnarens heder och samvete. Bolaget
har att avgöra om lämnade uppgifter är av beskaffenhet att kunna läggas till grund för
bedömning av skattskyldigheten. Om bolaget betalar utdelning på grundval av
ofullständiga uppgifter, får bolaget räkna med risk att bli krävt på kupongskatt.

Remissyttrandena

Promemorians förslag beträffande innehållande av kupongskatt i registrerande bolag
har fått ett blandat mottagande. Remissinstanserna har med ett undantag inte velat
avstyrka förslaget men i allmänhet gjort vissa anmärkningar framför allt vad beträffar den
praktiska tillämpningen. Undantaget utgörs av länsstyrelsen i Västerbottens län, som i
första hand avstyrker förslaget.

Kammarrätten framhåller att varken i den föreslagna författningstexten eller i motiven
har angivits, när uppgift skall lämnas eller, i den mån nya uppgifter skall avges, hur ofta
detta skall ske. I stort sett samma synpunkter framförs även av statskontoret,
riksskattenämnden, kupongskattenämnden, fullmäktige i riksgäldskontoret, kommerskollegium,
Sveriges advokatsamfund, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Sparbankernas
bank aktiebolag.

Rera remissinstanser avvisar tanken på att infordra upplysning från aktieägaren som
rör hans skattskyldighet vid varje utdelningstillfälle. Kammarrätten förutsätter att uppgift
av aktieägare första gången avlämnas till bolaget i samband med anmälan för införing i
aktieboken. Eftersom omständigheter som kan inverka på skattskyldigheten till
kupongskatt snarast bör bringas till bolagets kännedom, synes kravet på en kontinuerlig
förnyelse av ifrågavarande uppgifter starkt accentuerat. En skyldighet för de utdelningsberättigade
att lämna en årlig uppgift torde i någon mån förrycka syftet med den av

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

fondbörsutredningen föreslagna förenklade aktiehanteringen. Initiativet till avlämnande
av nya uppgifter torde möjligen böra tas av bolagen. Vid en bedömning av hur ofta
uppgift bör lämnas måste enligt kammarrätten en avvägning träffas mellan å ena sidan det
allmännas intresse av aktuella uppgifter för en riktig och effektiv beskattning och å andra
sidan de kostnader och det besvär som bolagen kan åsamkas. Vid en sådan avvägning anser
kammarrätten att bolagen inte bör åläggas en årlig skyldighet att infordra nya uppgifter.

Inte heller kupongskattenämnden anser det nödvändigt att inför varje års utdelningstillfälle
avkräva aktieägaren aktuella uppgifter angående skattskyldigheten.

Kommerskollegium, som åberopar ett yttrande av handelskammaren i Malmö,
framhåller att om en ordning åsyftas, som i praktiken innebär att aktieägare vid vaije
utdelningstillfälle skall lämna erforderliga uppgifter för bolags bedömning av huruvida
kupongskatt skall utgå, kommer de rationaliseringsvinster som ett genomförande av
fondbörsutredningens förslag synes kunna medföra att avsevärt begränsas.

Sveriges industriförbund understryker att om det är tänkt så att de skattskyldiga
frivilligt, för att förhindra att bolaget innehåller kupongskatt, skulle insända uppgifter
årligen om att förhållandena fortfarande är sådana att utdelningsmottagaren inte är
skattskyldig till kupongskatt, skulle detta föranleda ett ytterst arbetskrävande restitutionssystem
från bolagens sida i de fall då aktieägaren inte inkommit med uppgift eller
inkommit för sent med sådan uppgift.

Även Svenska revisorsamfundet påpekar att det vill synas som om i förslaget avsedda
uppgifter från de utdelningsberättigade skall aktualiseras vid varje särskilt utdelningstillfälle.
Sedan aktiehanteringen förenklats i framtiden, skulle föreslagen regel skapa en
knappast avsedd arbetsbörda för bolagen utan att någon större kontrollteknisk vinning
uppstode.

Värdepapperskonsortiet konstaterar att avfattningen av författningstexten närmast
pekar på att de avsedda, på heder och samvete lämnade uppgifterna måste av bolaget
infordras från de utdelningsberättigade vid vaije särskilt utdelningstillfälle. En sådan
ordning skulle uppenbarligen bli ytterst betungande och i själva verket omintetgöra en
väsentlig del av den rationaliseringsvinst, som en förenklad aktiehantering syftar till.
Denna vinst skulle till stor del uppkomma genom att ett antal mycket arbetskrävande moment
i samband med kuponghanteringen eliminerades, bl.a. insamlingen och behandlingen
vid varje utdelningstillfälle av tiotusentals s.k. utdelningsuppgifter. En sådan insamling vid
varje utdelningstillfälle kan enligt konsortiet heller inte anses tillräckligt motiverad efter
ett genomförande av en förenklad aktiehantering enligt fondbörsutredningens system.

Statskontoret, kupongskattenämnden och värdepapperskonsortiet anser att utdelningsberättigad
bör åläggas att inkomma med uppgift om kupongskatteskyldighet samtidigt
med att framställning om införande i aktiebok inlämnas, medan riksskattenämnden vill
stadga att uppgiftsskyldighet till bolaget alltid skall föreligga vid aktieförvärv. Vad sedan
beträffar förnyande av uppgiften föreslår statskontoret och kupongskattenämnden att
utdelningsberättigad bör åläggas att lämna uppgift så snart ändring i förhållande som
inverkar på skattskyldigheten har inträffat. Dämtöver anser kupongskattenämnden att
bestämmelser om denna uppgiftsskyldighet kompletteras med föreskrifter utfärdade av

Kungl. Maj .t om aktualisering med lämpliga tidintervaller av uppgifterna om skattskyldigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kammarrätten och riksskattenämnden anser däremot att bolagen skall infordra
uppgifter när skäl därtill kan anses föreligga.

Enligt Sveriges industriförbund bör bolaget med jämna mellanrum undersöka om
uppgifterna är riktiga eller ej, varvid den utdelningsberättigade bör avge en deklaration på
heder och samvete. Förbundet anser att detta emellertid bör ske stickprovsvis endast för
ett mindre antal aktieägare. De helt nya möjligheter till taxeringskontroll som själva
upprättandet av ett löpande register över aktieägarna medför, innebär enligt förbundet i
sig de bästa garantierna för att förhindra skatteundandragande.

Flera remissinstanser, bl.a. fullmäktige i riksbanken, fäster uppmärksamheten på
möjligheten att utnyttja datatekniken vid uppgiftsinsamlandet på sådant sätt att detta
inte blir betungande för vare sig bolagen eller aktieägare.

Ett konkret förslag i denna riktning lämnas av centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden (CFU), som anför.

Att döma av författningstexten skulle bolagen vara skyldiga att årligen inhämta
uppgifter om kupongskatteskyldigheten. Dessa uppgifter skulle i så fall inlämnas kort tid
före utdelningstillfället. CFU finner en enklare lösning av denna fråga böra kunna accepteras.
I betänkandet Förenklad aktiehantering föreslår fondbörsutredningen att aktiebok
skall kunna föras med hjälp av ADB (automatisk databehandling) och utredningen skisserar
en centralisering av arbetet med aktiebok till en värdepapperscentral. Det torde härvid
vara avsikten att uppgift om personnummer för aktieägare som är fysisk person och
registreringsnummer för juridisk person skall registreras på magnetband. I det ADBsystem
som tillämpas inom folkbokförings- och uppbördsområdet upplägges årligen
register på magnetband innehållande uppgifter om den mantalsskrivna befolkningen
här i riket, som under inkomståret fyller lägst 15 år och dessutom sådana minderåriga,
för vilka debetsedel på preliminär skatt utfärdats för inkomståret. Registret kan kompletteras
med uppgifter om juridiska personer. Kopia av detta register (centrala skatteförfrågningsregistret,
CFR) kan framställas för relativt låg kostnad. Möjlighet finns också att köra
magnetband upptagande aktieägare mot CFR, varvid med ledning av person- eller
registreringsnummer erhålles uppgift, om aktieägare för året är mantalsskriven här i riket
eller - beträffande juridisk person - har säte i landet. Sådan uppgift bör enligt CFU:s
mening utgöra godtagbart underlag för bedömning av skattskyldigheten. Om aktieägare
inte finns i CFR får uppgift om hans skyldighet att erlägga kupongskatt inhämtas på
annat sätt, exempelvis genom förfrågan till aktieägaren. Om uppgift inte erhålles, skall
kupongskatt innehålles. Uppgift om mantalsskrivningskommun och -församling, som
erfordras för kontrolluppgift, kan jämväl hämtas från CFR.

Även kommerskollegium anser att registrerande bolag bör åläggas viss skyldighet att
kontrollera aktieboks aktualitet vad gäller de utdelningsberättigades bosättningsort.
Kollegiet förordar att sådana bolag åläggs att avstämningsdagen mot offentligt personnummerregister
över inflyttningar till och utflyttningar från riket avstämma aktieboken.
Eftersom fondbörsutredningen ansett att bolag vid registrering bör anteckna
aktieägarnas personnummer torde datateknik kunna utnyttjas på sådant sätt att en dylik
förpliktelse inte behöver bli särskilt betungande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att förslagets bestämmelse att
registrerande bolag inte skall innehålla kupongskatt, ifall det vid utdelningstillfället finns
uppgifter om den utdelningsberättigade, av vilka framgår att denne ej är skattskyldig, bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

skärpas. Kraven bör ställas högre för att ett avstämningsbolag skall gå fritt från skyldighet
att ta ut kupongskatt. Länsstyrelsen vill att det i stället föreskrivs, att kupongskatt inte
behöver innehållas om det är uppenbart att den utdelningsberättigade vid utdelningstillfället
inte är skattskyldig till kupongskatt. Härigenom skulle man kunna åstadkomma att
bolagen fortlöpande måste hålla sig noga underrättade om aktieägarnas bosättningsförhållanden
m.m. vid utdelningstillfället och således inte åberopar gamla eller osäkra
uppgifter angående aktieägarnas förhållanden.

Ytterligare utredning från alla aktieägare vid varje nytt utdelningstillfälle borde inte
behöva ifrågakomma anser Värdepapperskonsortiet. Eftersom utdelningen skall utbetalas
på grundval av bolagets register över aktieägarna och deras adresser, får enligt konsortiet
varje aktieägare ett starkt egenintresse av att fortlöpande hålla bolaget underrättat om sin
aktuella adress. Konsortiet påpekar att systemet kan förstärkas genom att bolagen vid
införandet första gången av aktieägare i aktieboken infordrar sådana uppgifter, som
behövs för bedömning av kupongskatteplikten, och därefter successivt erinrar aktieägarna
om att de skall hålla bolagen underrättade om förändringar av betydelse i detta
hänseende. Enligt konsortiet skulle sådan erinran kunna ske årligen i samband med
utsändandet av de avier till de utdelningsberättigade, varigenom dessa underrättas om
utdelningsbetalningen.

Innehållande av kupongskatt när upplysning om ägare saknas

Promemorian

Det framhålls i promemorian att enligt det nya aktiehanteringssystemet skulle
aktieägaren kunna anmäla, att han på grund av överlåtelse inte längre vill kvarstå i
aktieboken såsom ägare till aktie. Om inte samtidigt härmed kommer in någon anmälan
från den nye ägaren till aktien, blir aktien interimistiskt bokförd såsom tillkommande
okänd ägare.

Från kupongskattesynpunkt innebär detta enligt promemorian att aktieägare, som inte
registrerar sig hos bolaget, kan undandra sig skattekontroll. Det betonas dock att
aktieägaren, så länge han inte är registrerad, inte kan lyfta utdelning, få emissionshandlingar
eller utöva rösträtt.

Eftersom kupongskatten ersätter bl.a. den statliga inkomstskatten föreslås att
kupongskatt skall kunna innehållas i det fall bolaget saknar upplysningar om vem som är
aktieägare. En sådan regel skiljer srg i princip inte från nuvarande kupongskattebestämmelser,
som innebär att bolag efter fyra månader får erlägga kupongskatt även för sådan
utdelning som ännu inte lyfts, oberoende av hur det senare kommer att ställa sig med
skyldigheten att erlägga kupongskatt.

Remissyttrandena

Förslaget i promemorian har inte föranlett erinran av remissinstanserna. Kammarrätten
anför emellertid att av den utformning författningsförslaget fått kan inte utläsas någon

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj ds proposition nr 134 år 1970

skyldighet för registrerande bolag att innehålla kupongskatt, när aktieägaren är okänd. Ej
heller framgår av förslaget att bolaget har att till kupongskattekontoret inbetala skatt i
sådant fall inom den i förslaget angivna tiden. Med den inställning, som enligt
kammarrätten kommit till uttryck i förslaget, skulle egentligen inte finnas någon
utdelningsberättigad, när aktieägaren är okänd och således ingen är registrerad. Det finns
skäl för att i likhet med vad i motiven föreslås ålägga bolaget skyldighet att innehålla och
inbetala kupongskatt i berörda fall. Bestämmelser av sådant innehåll synes enligt
domstolen lämpligen böra införas i författningsförslaget.

Registrerande bolags ansvar för kupongskatt

Promemorian

I promemorian erinras att bruttobelopp skall betalas ut endast under förutsättning att
bolaget har upplysning om att den utdelningsberättigade inte är kupongskatteskyldig.
Finns ingen sådan upplysning eller vet bolaget att upplysningen är felaktig, är bolaget
skyldigt att innehålla kupongskatt. För att inte den nya aktiehanteringsrutin som
fondbörsutredningen föreslagit skall försätta beskattningsmyndighetema i sämre läge än
förut, måste enligt promemorian möjligheten att få in kupongskatt i efterhand förbättras.
I promemorian föreslås således att bolag som inte iakttagit skyldigheten att granska
uppgifterna i tillräcklig utsträckning i princip skall bli ansvarigt för erläggandet av
kupongskatt som inte innehållits. Att bolaget har gjorts ansvarigt för kupongskatten
innebär enligt promemorian att bolagen i de fall som nyss beskrivits skall förskjuta det
felande beloppet. Bolaget bör få rätt att söka skattebeloppet åter. Ett bolags utsikter att
få tillbaka förskjuten skatt av personer som inte är bosatta här i landet kan enligt
promemorian förefalla problematiska. Om bolagen tillämpar viss försiktighet vid
bedömning av bosättningsförhållanden, behöver, framhålls det dock, den föreslagna
ansvarigheten för bolagen inte vålla större problem.

Remissyttrandena

Flera remissinstanser har ställt sig tveksamma till förslaget om bolags ansvar för
kupongskatt.

Riksskattenämnden framhåller att författningstexten måste innehålla en klar och
entydig bestämmelse om att vederbörande bolag skall ha rätt att - vid bedömande av
frågan om skyldighet att innehålla kupongskatt föreligger — följa aktieboken sådan den
föreligger på avstämningsdagen. Riksskattenämnden hävdar att bolaget bör vara fritaget
från ytterligare krav om innehållande av skatt skett i enlighet med de i aktieboken
nämnda dag registrerade uppgifterna.

Kommerskollegium anser att bolagen bör befrias från ansvar för kupongskatt om de
kan styrka att hänsyn tagits till uppgifter i offentligt register av betydelse för fastställande
av aktieägarens bosättningsort vid utdelningstillfället.

Om ett bolag iakttar normal noggrannhet i handläggningen av ärenden rörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

bedömande av kupongskatteplikt, bör det enligt Sparbankernas bank anses ha rätt att
grunda sitt avgörande på de inhämtade upplysningarna. Bolaget bör i så fall befrias från
vidare ansvar för innehållande av kupongskatt. Liknande synpunkter anförs av Svenska
revisorsamfundet.

Värdepapperskonsortiet anser att bolaget inte bör vara ansvarigt om det vid införandet
i aktieboken infordrar uppgifter om kupongskatteplikten och därefter successivt erinrar
aktieägarna om att de skall hålla bolaget underrättat om förändringar i detta hänseende.

I några remissyttranden ifrågasätts om inte ansvar för kupongskatt bör överflyttas från
bolaget till VPC. Kommerskollegium anser att VPC inte bör kunna friskriva sig från
skadeståndsansvar för försummelse vare sig vid fullgörande av uppgifter i kupongskattesammanhang
eller vid utförande av andra uppdrag. Även om bolaget primärt blir ansvarigt
för erläggande av kupongskatt bör bolaget tillerkännas regressrätt mot VPC. Kollegiet
diskuterar möjligheten att VPC genom överenskommelse med ett bolag helt skall kunna
överta ansvarigheten i kupongskattehänseende. Handelskammaren i Malmö anför liknande
synpunkter.

Sveriges industriförbund anser att om ett bolag överlåtit uppgiften att föra aktiebok
till VPC, denna själv skall vara skyldig att bedöma huruvida den utdelningsberättigade är
skattskyldig eller ej. I vart fall synes det enligt förbundet svårt att ålägga bolaget ansvaret
för denna bedömning, eftersom de uppgifter som behövs endast finns hos VPC.

Kupongskattenämnden framför tanken att VPC borde göras till huvuduppbördsman
för kupongskatten. Kupongskattenämnden förutsätter att det i praktiken blir VPC som
kommer att hos sig ha tillgängligt allt registreringsmaterial, innefattande även de uppgifter
som ligger till grund för bedömningen av skattskyldigheten. Vid en sådan uppläggning
skulle kupongskattekontoret i första hand ha att vända sig till VPC i frågor som rör
kupongskatteredovisningen. Nämnden förordar en sådan anordning, som skulle vara såväl
praktisk som rationell. Nämnden föreslår därför bestämmelser av innebörd att VPC skall
svara för redovisningen av kupongskatten med rätt att söka åter motsvarande belopp hos
bolagen.

Redovisning av innehållen kupongskatt och redovisningsuppgifter

Promemorian

I promemorian erinras om att enligt fondbörsutredningens förslag registrerande bolag
skall utsända utdelningsbelopp utan dröjsmål efter avstämningsdagen. Det framhålls
vidare i promemorian att man med all sannolikhet torde kunna räkna med att bolaget är i
stånd att avge redovisningen över utbetald utdelning och innehållen kupongskatt inom 60
dagar efter avstämningsdagen. Omläggningen av aktiehanteringen skulle således medföra
en förenkling av gällande regler för redovisning till kupongskattekontoret. Eftersom enligt
promemorian nuvarande andra redovisningen senast fyra månader efter den dag då
utdelningen blev tillgänglig för lyftning för de registrerande bolagens del uppenbarligen
blir överflödig, föreslås att sådant bolag till kupongskattekontoret endast skall avge
redovisning över utbetald utdelning endast en gång, nämligen senast 60 dagar efter
avstämningsdagen.

2* Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

I promemorian föreslås vidare att när kupongskatt innehålls, uppgift bör lämnas för
varje skattskyldig beträffande utdelat belopp och innehållen kupongskatt. Vidare måste
uppgift lämnas om den totala summan av den utdelning som inte är kupongskattebelagd
samt det sammanlagda beloppet av innehållen kupongskatt. Enligt promemorian skall
inom samma tid även innehållen kupongskatt inbetalas. Dessa redovisningsuppgifter
föreslås skola sändas till kupongskattekontoret i samband med redovisningen över
utbetald utdelning.

Remissyttrandena

Statskontoret framhåller att de registrerande bolagens redovisning torde kunna ske
ADB-mässigt genom VPC:s försorg.

Riksskattenämnden anser att ett bolag bör få möjlighet att, innan skatteredovisningen
till kupongskattekontoret fullgjorts, frångå uppgifterna i aktieboken på ansökan av
aktieägare som visar att ändring i äganderättsförhållandena skett före avstämningsdagen.

En förlängning av redovisningstiden för registrerande bolag förordas av kupongskattenämnden,
som anser att det inte finns någon anledning att för avstämningsbolagen ange
annan redovisningstid än den för övriga aktiebolag föreslagna tiden, fyra månader.
Nämnden framhåller att en för kort redovisningstid för de börsnoterade företagens
redovisning kan komma att få till följd särskilda ansökningar om anstånd med fullgörande
av redovisningen. Enligt nämnden är det enklast och mest rationellt att göra
redovisningstiden så lång att redovisningen blir i möjligaste mån definitiv. Nämnden
föreslår att redovisningstiden för registrerande bolag sättes till fyra månader. Andra
remissinstanser som förordar fyra månaders redovisningstid är Sveriges industriförbund,
värdepapperskonsortiet, Svenska revisorsamfundet och Sparbankernas bank.

Registrering av förvaltare

Promemorian

Enligt fondbörsutredningens förslag skall under vissa förutsättningar finnas möjlighet
för den som fått uppdrag att förvalta aktie att bli antecknad i aktieboken utan att den
verklige aktieägaren uppges. Uppdragstagaren skall visa behörighet att förfoga över aktien
genom att förete vederbörligen överlåtet aktiebrev. Tillstånd till sådan förvaltarregistrering
borde enligt fondbörsutredningen kunna ges endast beträffande bolag som har
utlandsmarknad och bara åt utländsk förvaltare. Under remissbehandlingen av fondbörsutredningens
betänkande har emellertid förts fram önskemål om att förvaltarregistrering
skulle införas även för den inhemska aktiehandeln.

Enligt promemorian uppstår inte några problem från kupongskatte synpunkt om
fondbörsutredningens förslag följs. Man kan då lämpligen betrakta utbetalningen av
utdelningsbeloppet såsom skedd i utlandet. Kupongskatt innehålles med 30 % av det
belopp som går till förvaltaren. I förekommande fall kan restitution sedan ske i efterhand
med ledning av uppgifter som genom förvaltarens försorg inkommer till kupongskattekontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Vill man emellertid utvidga förvaltarregistreringen till även svenska förvaltare, måste de
skyldigheter som föreslagits skola åvila de registrerande bolagen själva överflyttas på
förvaltaren heter det vidare i promemorian. Även de aktieägare som valt att
förvaltarregistrera sina aktier måste naturligtvis lämna uppgifter för bedömning av
skattskyldighet för kupongskatt.

Förvaltare bör enligt promemorian vara skyldig att föra anteckningar om vaije
aktieägares skattskyldighet. Förvaltaren bör givetvis även komplettera dessa anteckningar
vid ändringar i förhållanden som inverkar på skattskyldigheten.

Förvaltaren bör lämna redovisningsuppgifter till kupongskattekontoret.

I promemorian föreslås dessutom att förvaltare på samma sätt som aktiebolag bör ha
ansvar för att kupongskatteskyldigheten fullgörs och således vara förpliktad att förskjuta
kupongskatt för uppdragsgivare. Förvaltare bör slutligen vara skyldig, principiellt sett, att
lämna kontrolluppgifter till ledning för uppdragsgivarens taxering.

Remissyttrandena

Kammarrätten erinrar om att domstolen i sitt yttrande över fondbörsutredningens
betänkande har pekat på den risk för skatteflykt som föreligger i och med att den verklige
aktieägaren inte behöver vara känd för bolaget. Domstolen finner att med de föreslagna
bestämmelserna denna risk synes mindre än vad tidigare kunde förutses. Vid utbetalning
till utländsk förvaltare kommer kupongskatt alltid att innehållas med stöd av
författningsförslaget. Den svenska förvaltaren åläggs samma skyldigheter som eljest åvilar
bolaget. Kammarrätten förutsätter att tillämpningsföreskrifter kommer att utfärdas
beträffande förvaltares skyldigheter i de hänseenden som dessa ej framgår av
författningstexten, varigenom ytterligare garantier för en effektiv skattekontroll kan
uppnås på detta område.

Riksskattenämnden finner det olyckligt ur beskattningssynpunkt om rätten till
förvaltarregistrering skulle medges även beträffande den inhemska aktiehandeln. Ett
system med ett måhända relativt stort antal svenska förvaltare måste enligt nämnden
innebära ett krångligare administrativt förfarande och medföra ökad risk för oenhetlig
bedömning av kupongskatteskyldigheten. Riksskattenämnden ifrågasätter även om
förvaltarna överlag har förutsättningar att bedöma beskattningsfrågoma.

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av aktieutdelning i övriga bolag

Promemorian

Det erinras i promemorian om att huvuddelen av kupongbolagen består av mindre
bolag i vilkas aktier förekommer handel i endast mindre omfattning. Hittillsvarande
erfarenheter av de mindre bolagens redovisningssätt har visat att redovisningen till
kupongskattekontoret för ett flertal sker först under andra redovisningsetappen. Det
händer inte sällan att redovisningen fullgörs ännu senare än vid fyramånaderstidens

Kungl. Maj ds proposition nr 134 år 1970

utgång. Tiden för forsta redovisningen — en månad efter det utdelningen blev tillgänglig
för lyftning — kan sålunda enligt promemorian vara för snävt tilltagen. Från kontroll- och
redovisningssynpunkt är första etappens redovisning inte nödvändig. Även för kupongbolagen
föreslås därför redovisning endast vid ett tillfälle, nämligen senast fyra månader
efter den dag, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning. Den ränteförlust som
statsverket kan komma att åsamkas genom en förskjutning av redovisningen med tre
månader blir enligt promemorian liten, eftersom den kupongskatt som redovisas inom den
första fristen, trettio dagar, inte brukar uppgå till något belopp av betydelse.

Samtidigt med redovisningen skall enligt förslaget i promemorian lämnas inkomna
uppgifter om utdelning. Kupongskatt skall alltså betalas som hittills för dels den
utdelning, där aktieägarna avlämnat uppgift enligt 18 b (skattskyldiga till kupongskatt),
dels för sådan utdelning för vilken behöriga uppgifter ännu ej redovisats.

I promemorian föreslås att för kupongbolag bibehålies utdelningsuppgiftema 18 a och
18 b.

I promemorian diskuteras även frågan om uppgifternas innehåll. Kupongskattekontoret
godtar vid redovisning endast behöriga uppgifter. Såsom behörig anses inte uppgift
som uppenbarligen är felaktig. Av förarbetena till förordningen om kupongskatt (prop.
1943:12, s. 43) framgår att bolaget på detta sätt ansågs skola bli ansvarigt för att i
notoriska fall kupongskatt vederbörligen innehålls. Utan en sådan ansvarighet befarade
man att missbruk skulle uppkomma.

I sitt kontrollarbete har kupongskattekontoret enligt promemorian fått mottaga
uppgifter, som inte varit fullständigt ifyllda och saknat mer eller mindre viktiga
data för bedömningen av skattskyldighet till kupongskatt. Sådana uppgifter är formellt
sett inte felaktiga och kan därför inte betraktas såsom obehöriga. De orsakar
myndigheterna avsevärt merarbete i form av efterforskning och skriftväxling med bolagen
och utdelningsberättigade.

I syfte att undvika nyssnämnda olägenheter föreslås i promemorian att även
ofullständiga uppgifter skall kunna betraktas såsom obehöriga och likställas med
obefintliga uppgifter.

En särskild fråga som i detta sammanhang berörs i promemorian utgör spörsmålet om
skyldighet att redovisa personnummer eller liknande folkbokföringsredovisningsnummer.
En sådan skyldighet föreligger f.n. inte författningsenligt men det förutsätts att
personnumret lämnas i kontrolluppgiften. Frågan är av principiell betydelse men kan inte
lösas separat såvitt avser uppgifter i kupongskattesammanhang. Det är dock enligt
promemorian önskvärt att liksom hittills så långt det är möjligt personnummeruppgifter
införskaffas.

Remissyttrandena

Förslaget att slopa den första redovisningsetappen och således förlänga redovisningsperioden
för kupongbolag har inte föranlett några erinringar vid remissbehandlingen.

Kupongskattenämnden anser det finnas fog för att införa begreppet kupongaktiebolag i
författningstexten, vilken därigenom torde komma att bli mera enkel och överskådlig.

Enligt riksskattenämnden kan man ha olika meningar om vilken grad av ofullständighet
som bör föreligga för att kupongskatt skall behöva inlevereras för utdelningen. Nämnden

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

vill emellertid understryka betydelsen av att personnummer anges på utdelningsuppgifterna.
Saknas uppgift om personnummer föreligger ofta inte någon möjlighet till
identifikation. Enligt nämndens mening bör utdelningsuppgift, som saknar uppgift om
personnummer, betraktas som ofullständig och sålunda medföra skyldighet för
kupongbolag att till kupongskattekontoret inbetala kupongskatt för den utdelning
uppgiften avser.

Restitution av kupongskatt m.m.

Promemorian

I KupF finns ingen begränsning av den tid inom vilken bolag äger rätt att få
återbetalning av inbetald kupongskatt. Genom en återkommande bevakning av
preskriptionens avbrytande har denna rätt kunnat utsträckas tillbaka i tiden till KupF:s
början. 1 promemorian konstateras att sådant förfarande är svåradministrerat och
arbetskrävande. En långt utdragen restitutionstid möjliggör även ett icke önskvärt
undandragande av skatt. I promemorian omnämns hur man försvårar taxeringsmyndigheternas
kontroll genom att uppskjuta tidpunkten för lyftning av utdelningen. Från det
allmännas synpunkt är det således önskvärt att begränsa den tid under vilken
återbetalning till kupongbolag borde komma i fråga.

Preskriptionstiden för återbetalning av kupongskatt kan enligt promemorian övervägas
med utgångspunkt från gällande preskriptionsbestämmelser för eftertaxering. Enligt 115 §
TF skall fråga om eftertaxering i regel ha prövats inom fem år efter det år, då taxeringen
rätteligen bort verkställas i första instans. Möjligheten att i efterhand åstadkomma rättelse
i taxeringen kan följaktligen ske senast under sjätte året från det år utdelningen först blev
tillgänglig för lyftning.

Uppgifter som inkommer till kupongskattekontoret så sent att de inte kan översändas i
tid och tjäna till ledning vid den årliga taxeringen, används av länsstyrelserna för
efterkontroll av deklarationer. Påträffas vid en sådan granskning fall då utdelningsinkomster
har utelämnats, bör taxeringsintendenten erhålla nödvändig tidsfrist för att verkställa
utredning, kommunicera med den skattskyldige och anföra eventuella besvär med
yrkande om eftertaxering. Kravet i TF på att en fråga om eftertaxering skall ha prövats
före femårsfristens utgång gör det enligt promemorian nödvändigt att sätta tidsgränsen för
bolagets sista godkända redovisning till kupongskattekontoret av utdelningsuppgifter till
minst ett år före den tidpunkt, då eftertaxeringsfristen skall utgå. Med hänsyn härtill
föreslås i promemorian, att återbetalning på uppgifter, vilka inkommit till kupongbolaget
efter det bolaget inbetalt kupongskatt, inte skall ske beträffande sådan utdelning som
blivit tillgänglig för lyftning tidigare än femte kalenderåret före det då uppgifterna
överlämnats till kupongskattekontoret. Det framhålls i promemorian att denna
bestämmelse inte bör förhindra kupongbolagen att utbetala utdelning till den som företer
kupongen även efter femårsgränsens utgång. Däremot kommer ett sådant bolag inte att få
kunna påräkna återbetalning av kupongskatt på grund av dessa utdelningsuppgifter.

Det påpekas att om den nuvarande obegränsade kravmöjligheten slopas, torde detta
medföra vissa konsekvenser för kupongbolagen och dess aktieägare. Sålunda uppkommer
frågan vem som slutgiltigt skall bära den kupongskatt som ävilar utdelning, vilken har lyfts

2** Bihang till riksdagens protokoll 1970. I samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

så sent att kupongbolaget inte får återbetalning på utdelningen vilande kupongskatt.
Härvidlag, framhålls det i promemorian, kan bolaget åberopa den i lagen (1936:81) om
skuldebrev föreskrivna treåriga preskriptionstiden, vilken ger bolaget möjlighet att hålla
sig skadeslöst.

Enligt promemorian anses restitution av kupongskatt till registrerande bolag behöva
komma i fråga endast i ett fall, nämligen när utdelningsbelopp, som inte kunnat tillställas
den utdelningsberättigade på grund av att han saknar känd postadress eller av annan
anledning, tillfaller bolaget.

Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad skall enligt promemorian ske
genom ansökningsförfarande hos kupongskattemyndigheten. Ansökan skall göras senast
vid utgången av tredje kalenderåret efter det, under vilket utdelningen blev tillgänglig för
lyftning.

Remissyttrandena

Förslaget att begränsa tiden för restitution av kupongskatt till kupongbolag har
lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.

Statskontoret understryker behovet av den föreslagna preskriptionsregeln särskilt mot
bakgrund av de kontrollproblem som annars skulle kvarstå.

Svenska revisorsamfundet anför att bolagens bevakning av restitutionsmöjligheterna kan
utövas i obegränsad tid, om aktivitet utvecklas för att nå preskriptionsavbrott. Detta
utlöser naturligtvis betydande utrednings-, registrerings- och arkiveringsarbete både inom
bolagen och hos myndigheten. Man måste allvarligt ifrågasätta, om detta ianspråktagande
av kvalificerad arbetskraft är ekonomiskt motiverat. Systemet synes i hög grad irrationellt
och kommer enligt samfundet att inte mycket förändras i följd av promemorians förslag.
Samfundet vill vid sidan av sitt huvudförslag om definitiv kupongskatt, tillstyrka definitiv
preskription efter fem år från dag för behörig redovisning.

Frågan om restitution av kupongskatt till registrerande bolag har varit föremål för
uppmärksamhet i åtskilliga remissyttranden. Det konstateras att bestämmelserna om
restitution avser endast kupongbolag och att någon motsvarighet beträffande registrerande
bolag inte har föreslagits.

Sveriges industriförbund, Sparbankernas bank och värdepapperskonsortiet anser att
bestämmelsen om restitution av innehållen kupongskatt bör utvidgas att författningsmässigt
gälla även registrerande bolag. Uppfattningen delas av kupongskattenämnden, som
framhåller att även preskriptionsregler bör inforas för sådana bolag i likhet med vad som
skett beträffande kupongaktiebolag.

Frågan om restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad har tagits upp av
kammarrätten, som finner tidrymden av tre år vara för kort tilltagen för restitutionsansökan.
Enligt domstolen kan det fall tänkas, att den utdelningsberättigade blir
eftertaxerad för utdelning, för vilken han erlagt kupongskatt. Eftertaxering kan prövas så
sent, att den tid utlöpt, inom vilken den utdelningsberättigade har möjlighet att ansöka
om restitution.

Några remissinstanser har konstaterat att varken KupF eller förslaget innehåller
särskilda bestämmelser om preskription. Både riksrevisionsverket och EON anser att

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

uppbördsförordningens bestämmelser i tillämpliga delar bör gälla för efterkrav och
preskription av kupongskatt. EON anser vidare att ”kvittningsrätt” bör finnas mellan
kupongskatt som skall restitueras och restförd kupongskatt.

Bestämmelser gemensamma för registrerande bolag och övriga bolag

Avskrift till registreringsmyndigheten

Promemorian

Enligt nuvarande ordning skall styrelse av aktiebolag insända avskrift av beslut om
utdelning till patent- och registreringsverket.

Denna skyldighet bör enligt promemorian kvarstå oförändrad, oavsett om det rör sig
om ett registrerande bolag eller ett kupongbolag.

Redovisning av utbetald utdelning skall ske till kupongskattekontoret, som föreslås
även få medge anstånd med redovisningens fullgörande. Anstånd avses dock inte få
beviljas för avgivande av utdelningsuppgifter om kupongskatt har innehållits, och inte
heller med inbetalning av sådan kupongskatt.

Remissyttrandena

I fråga om bolagens skyldighet att insända avskrift av beslutet om utdelning till patentoch
registreringsverket framhåller patent- och registreringsverket och försäkringsinspektionen
att patentverket inte är ordinarie registrerings- och inspektionsmyndighet för alla
typer av aktiebolag. Det ifrågasätts därför om inte för bank- och försäkringsbolag bör
föreskrivas skyldighet att insända avskrift av utdelningsbeslutet till bank- resp.
försäkringsinspektionen. Bankinspektionen anser att lagtexten bör förtydligas så att det
framgår att med aktiebolag i kupongskatteförordningen avses även bankaktiebolag och
försäkringsaktiebolag.

Restavgift

Promemorian

Det erinras i promemorian om att aktiebolag, som inte inbetalar kupongskatt inom
föreskriven tid, skall betala ränta på det felande beloppet efter 9 % om året från den dag
det senast bort betalas tills betalning sker. Enligt promemorian är bestämmelsen
emellertid förenad med tillämpningssvårigheter. Ränteberäkningen blir komplicerad med
hänsyn till bestämmelserna om lagstadgad tid. Räntan kan sällan beräknas på förhand, då
man inte med säkerhet kan fastställa sista dagen för skattens inbetalning eller i förväg vet
när beloppen inkommer till postgirot. Felaktigt inbetalda räntebelopp måste korrigeras
och kan resultera i nya räntekrav.

Enligt 58 § 1 mom. första stycket uppbördsförordningen (1953:272) är skattskyldig
eller arbetsgivare, som gjort skatteavdrag, men underlåtit att betala skatt i föreskriven tid
och ordning, skyldig att betala en fast avgift, benämnd restavgift. Dessutom skall
arbetsgivare, utöver restavgift, enligt 58 § 1 mom. andra stycket erlägga tilläggsavgift för

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

varje påbörjad tidrymd av sex månader intill dess skatten inbetalats. Såväl restavgift som
tilläggsavgift beräknas till fyra öre för vaije hel krona.

I promemorian föreslås — efter mönster av reglerna i uppbördsförordningen — att
aktiebolag, som ej i rätt tid betalt kupongskatt, skall utge restavgift med 4 % på den del av
kupongskatten som inte erlagts. Utöver nämnda restavgift bör bolag erlägga tilläggsavgift
med 4 %. Denna tilläggsavgift skall utgå fr.o.m. sjätte månaden, räknat från utgången av
den redovisningsmånad, under vilken kupongskatt bort inbetalas. Påslag bör därefter göras
med 4 % vid ingången av var sjätte månad till dess skatten betalas eller kupongskattekontoret
genom resolution fastställt det belopp som lämnats till indrivning. Tillsammans
med påslag bör dock restavgift inte få överstiga 16 %.

KupF innehåller inga regler om befrielse från eller nedsättning av dröjsmålsränta heter
det vidare i promemorian. Även i fall, då den försenade inbetalningen beror på
omständigheter, som far anses såsom ursäktliga, skall f.n. räntans fulla belopp erläggas. I
överensstämmelse med vad som gäller beträffande restavgift föreslås i promemorian att
kupongskattenämnden, när särskilda omständigheter därtill föranleder, skall få rätt att
befria från skyldighet att erlägga restavgift och tilläggsavgift. Sådan befrielse bör meddelas
efter samma grunder som tillämpas enligt uppbördsförordningen.

Remissyttrandena

Den föreslagna restavgiften och tilläggsavgiften har godtagits av samtliga remissinstanser
utom två.

Värdepapperskonsortiet har förståelse för det som i promemorian anföres om
svårigheterna med ränteberäkning enligt nuvarande system. Den föreslagna nya metoden
synes dock komma att innebära en väsentlig skärpning i jämförelse med nuvarande läge.
Konsortiet finner inte skärpningen motiverad utan hemställer att nuvarande regel om
ränteberäkning efter 9 % bibehålies. Konsortiet ifrågasätter om inte de i promemorian
anförda praktiska svårigheterna torde till stor del kunna elimineras om kupongskattekontoret
medges rätt att befria bolag från skyldighet att erlägga felande mindre räntebelopp.
Sveriges industriförbund anför liknande synpunkter och befarar att om tiden överskridits,
dröjsmålet med inbetalning kommer att bli väsentligt längre än om nuvarande
ränteberäkning bibehålls, eftersom det inbetalade bolaget måste söka göra restavgiften
räntebärande så länge detta kan ske utan risk för tilläggsavgift.

Föreningen auktoriserade revisorer påpekar att den föreslagna restavgiften icke skall
uttas då det är fråga om ursäktliga försummelser, i vart fall inte under de första åren av
den nya förordningens existens. Det torde enligt föreningen i dag vara svårt att bedöma
om förenklade aktiesystemet kommer att från första stund kunna fungera så perfekt att
ursäktliga dröjsmål undviks.

Uppgifter till ledning för taxering av utdelningsberättigad

Promemorian

I departementspromemorian redogörs inledningsvis gällande regler för avlämnande av
uppgift.

Kungl. May.ts proposition nr 134 år 1970

Enligt 43 § 1 mom. TF är var och en som här i riket uppbär utdelning på svenska
aktier skyldig att till den, som utbetalat utdelning, till ledning för egen taxering lämna
särskild uppgift om emottaget belopp. Skyldigheten att lämna uppgift enligt fastställt
formulär åligger var och en som lyfter utdelning, alltså även den som inte är skattskyldig
för utdelning (sålunda även medlern av konungahuset, stat, kommun m.fl.). Lyfter någon
för annans räkning utdelning, kan uppgiftsskyldigheten fullgöras antingen genom att
ombudet utfärdar och undertecknar uppgiften och i denna lämnar upplysning om den
utdelningsberättigades namn och hemvist eller genom att ombudet lämnar utdelningsuppgift
som avgivits och undertecknats av den utdelningsberättigade själv.

Det framhålls vidare i promemorian att f.n. utdelning på aktier i allmänhet lyfts mot
företeende av kupong. Samtliga börsnoterade bolags och även åtskilliga andra, i regel
större, bolags kuponger inlöses hos affärs- och sparbankerna, som sänder utdelningsuppgiften
tillsammans med inlösta kuponger till vederbörande bolag, vilket i sin tur
översänder utdelningsuppgiften till kupongskattekontoret i samband med redovisningen
av kupongskatt. Efter bokföring och granskning inom kupongskattekontoret
tillställs uppgiften länsstyrelsen, som vidarebefordrar utdelningsuppgiften till den lokala
skattemyndigheten.

Det påpekas i promemorian att fondbörsutredningens förslag föranleder omarbetning
av reglerna för skyldigheten att lämna uppgifter till ledning för utdelningsberättigades
taxering. Registrerande bolag bör, framhålls det vidare i promemorian, åläggas skyldighet
att lämna uppgifter till ledning för annans taxering, s.k. kontrolluppgifter. Kontrolluppgifterna
från registrerande bolag kommer emellertid inte att behövas i kupongskatteredovisningssystemet
och skall följaktligen inte som hittills redovisas till kupongskattekontoret.
De bör i stället avlämnas till länsstyrelserna direkt.

I detta sammanhang tas i promemorian upp frågan huruvida skyldigheten att avlämna
kontrolluppgift skall vara total, dvs. omfatta samtliga fall av utdelningar där
kupongskatteskyldighet inte förelegat. Det påpekas att möjligheten att med nuvarande
resurser kontrollera att uppgifter lämnats i samtliga fall är mycket små. Vidare
uppkommer ett betydande arbete med hanteringen av uppgifter. I avvaktan på att
ADB-systemet byggts ut även för taxeringskontroll, föreslås i promemorian ett förfarande
med stickprovskontroll. För registrerande bolag och svenska förvaltare föreslås att de, i
den omfattning som Kungl. Maj:t för varje år bestämmer, skall lämna uppgifter om
utbetald utdelning samt innehavet av aktier per den 31 december. Uppgiftsskyldigheten
bör därvid kunna begränsas till vissa minimibelopp.

Kontrolluppgift skall enligt promemorian avse den som är berättigad att lyfta
utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

I fråga om taxeringsuppgifterna på utdelning som lyfts hos kupongbolag bibehålls
nuvarande regler. Då personnummer är av väsentlig betydelse för identifieringen bör det
enligt promemorian eftersträvas att personnummer lämnas i samband med utbetalningen
av utdelningen.

Remissyttrandena

Förslaget att registrerande bolag skall lämna kontrolluppgifter enligt stickprovsmetod
har mött erinringar från riksskattenämnden och länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus

2*** Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

och Västmanlands län, medan förslaget förordas av lokala skattemyndigheten i Malmö
fögderi och av Föreningen Sveriges fögderichefer.

Riksskattenämnden anser det otillfredsställande att endast stickprovskontroll av
utdelningar från registrerande bolag skall förekomma. Även om ett sådant kontrollsystem,
såsom framhålls i promemorian, endast skall användas under viss övergångstid i avbidan på
ytterligare utbyggnad av ADB-systemet för taxeringskontroll, vill nämnden förorda, att
det införs en generell skyldighet att lämna kontrolluppgifter.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att under den övergångstid, då kontrolluppgiften
skulle behöva lämnas endast stickprovsvis, kontrollmöjligheterna kommer att vara
begränsade inte enbart i fråga om aktieutdelningar och förmögenhetsredovisning utan
även beträffande försäljning av aktier och beräkning av realisationsvinst. Liknande
betänkligheter uttalas av länsstyrelserna i Malmöhus och Västmanlands län.

I fråga om skyldighet att på kontrolluppgiften lämna uppgifter om innehavet av aktier
per den 31 december anmärker värdepapperskonsortiet att en sådan utvidgning av
uppgiftsskyldigheten skulle medföra en betydande merkostnad för bolagen, eftersom
uppgifterna om utdelning och om aktieinnehavet vid årets slut avser två skilda tidpunkter.
Upplysning om att en person den 31 december står införd i aktieboken har enligt
konsortiet ett begränsat värde som information beträffande det aktuella äganderättsförhållandet.
Någon laglig skyldighet för en aktieägare att registrera förvärv eller överlåtelse
föreligger nämligen ej och tiden närmast före ett årsskifte är erfarenhetsmässigt ofta en
livlig tid inom aktiehandeln, varför aktiebokens uppgift per den 31 december i åtskilliga
fall torde avse en tidigare ägare. Att grunda en presumtion i skattemässigt avseende på
vad aktieboken innehåller vid denna tidpunkt, förefaller enligt konsortiets mening därför
vanskligt.

Liknande synpunkter anförs av Svenska revisorsamfundet.

Övergångsbestämmelserna

Promemorian

För utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet av de nya
bestämmelserna om kupongskatt, bör i princip, understryks i promemorian, de nu
gällande kupongskattebestämmelserna tillämpas. Emellertid bör principen modifieras på
några punkter. Om skyldighet för bolagsstyrelse att inbetala kupongskatt inträder först
efter ikraftträdandet bör enligt promemorian inte dröjsmålsränta tas ut utan rest- och
tilläggsavgift enligt det nya förslaget.

Vidare bör de tvångsmedel som tagits upp i förslaget komma till användning om
bolagsstyrelse försummat sin skyldighet att lämna uppgifter om utdelning eller att
inbetala kupongskatt och denna försummelse hänför sig till tid efter ikraftträdandet. Det
påpekas i promemorian att någon saklig ändring dock inte inträffar härigenom.

En annan modifikation görs beträffande restitution till utdelningsberättigade. Enligt
promemorian synes det praktiskt att låta det nya förfarandet bli tilllämpligt på all
restitution till utdelningsberättigad som sökes efter ikraftträdandet.

Skall efter ikraftträdandet bestämmas straff för underlåtenhet eller gärning som avses i

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

16 § KupF bör beaktas 27 § fjärde och femte styckena i förslaget. Detta innebär enligt
promemorian att i samtliga typer av förseelser bör undersökas huruvida förseelsen är
belagd med straff enligt brottsbalken. Vidare innebär det att i samtliga fall kan frias från
straff om förseelsen är ursäktlig eller eljest ringa.

I fråga om utdelning efter ikraftträdandet i bolag, som vid den tidpunkt då utdelningen
först blev tillgänglig för lyftning ännu var kupongbolag, bör bestämmelserna i den nya
förordningen om kupongbolag gälla även om utdelningen lyfts vid tidpunkt då bolaget
övergått till att bli registrerande bolag.

Det framhålls vidare i promemorian att under ett övergångsskede det kommer att
finnas aktiebrev i cirkulation som utfärdats enligt de allmänna aktiebolagsrättsliga
reglerna samtidigt som aktiebrev av den nya typ som fondbörsutredningen föreslagit
successivt kan utges. De äldre aktiebreven avses inte bli ogiltiga i och med att ett bolag går
över till det nya systemet. Det uppkommer en rätt för aktieägarna att i samband med
införing i ny aktiebok få sina äldre aktiebrev utbytta.

Sedan ett bolag beslutat om övergång till det av fondbörsutredningen föreslagna
systemet skall de äldre aktiebreven med tillhörande kuponger inte längre medföra rätt att
ta ut utdelning. För att komma i åtnjutande av denna rättighet måste aktieägaren lämna
aktiebrevet till bolaget som då skall föra in honom i den nya aktieboken och utfärda nytt
aktiebrev. Detta övergångsskede kräver enligt promemorian särskild reglering i kupongskattehänseende.
Mest ändamålsenligt synes vara att låta bestämmelserna om registrerande
bolag gälla endast beträffande utdelning på aktie, för vilken ägaren blivit införd i aktiebok
enligt lagen om förenklad aktiehantering. Dessa regler bör också gälla för utdelning på
aktie beträffande vilken är anordnad förvaltning.

För utdelning på annan aktie i registrerande bolag bör tillämpas bestämmelserna om
kupongbolag. Utdelning på sådan aktie kan emellertid ske högst en gång efter övergång till
det nya systemet. Därefter förs aktieägaren in i aktieboken och det nya systemet blir
tillämpligt.

Remissyttrandena

En begränsning av tiden för återbetalning av kupongskatt på äldre utdelningar förordas
av CFU. Nämnden erinrar om att i 12 § förslaget till kupongskatteförordning föreslås
särskild preskriptionstid för återbetalning av kupongskatt i stället för den allmänna
tioåriga preskriptionstiden. Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna skall i fråga om
utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet den upphävda
förordningen gälla med vissa undantag. Nämnden påpekar att något särskilt undantag
härifrån föreslås inte i fråga om preskription, vilket torde få till följd att den tioåriga
preskriptionstiden kommer att gälla även i fortsättningen för de fall, då utdelning blivit
tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet. CFU finner det angeläget att rätten till
återbetalning av äldre utdelningar begränsas och att den föreslagna 12 § göres gällande
även på äldre utdelningar.

Kupongskattenämnden och värdepapperskonsortiet ställer sig tveksamma till förslaget i
promemorian om att för utdelning på annan aktie i registrerande bolag än den vars ägare
blivit införd i aktieboken tillämpa bestämmelserna för vanliga kupongbolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kupongskattenämnden anser det tveksamt med dubbla utbetalningssystem hos ett och
samma registrerande bolag. Enligt nämndens mening bör utdelning mot kupong inte få
förekomma i ett sådant bolag.

Värdepapperskonsortiet uttalar att förslaget synes grunda sig på den föreställningen
att ett bolag efter att ha börjat tillämpa den nya aktiehanteringslagen skulle för samma
räkenskapsår betala utdelning dels med stöd av aktieboken dels också mot kupong. I
själva verket kan ett bolag som beslutat övergå till det nya systemet enligt konsortiet inte
vidare besluta om utdelning mot någon viss kupong. De i ett utelöpande kupongark
eventuellt kvarvarande kupongerna kommer aldrig att medföra någon rätt till utdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Departementschefen
Allmänna synpunkter

Kupongskatten införlivades med vårt skattesystem år 1943 i syfte att vinna större
effektivitet i beskattningen av aktieutdelningar, som från Sverige utbetalas till utlandet.
Kupongskatt äi en form av statlig inkomstskatt. Skattskyldig är den, som när utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är berättigad att lyfta utdelningen, om han inte är bosatt eller
stadigvarande vistas här i landet. Även oskiftat dödsbo efter en sådan person är skyldig att
erlägga kupongskatt. Vidare föreligger skattskyldighet om den utdelningsberättigade är
utländskt bolag eller juridisk person som skall likställas med utländskt bolag enligt 16 §
2 mom. förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SI). För att skattskyldighet i
nu nämnda fall skall föreligga krävs också att utdelningen inte är hänförlig till inkomst av
rörelse som bedrivits här.

Kupongskatt skall också erläggas om den utdelningsberättigade genom annat fång än
arv eller testamente förvärvat rätt till utdelningen utan att också ha förvärvat aktien.

Vidare finns regler som föreskriver skyldighet att betala kupongskatt i bulvanförhållanden.

Kupongskatt utgår med 30 % av utdelningen och innehålls när utdelningen betalas ut.
Kupongskatten är således ett slags definitiv källskatt.

Jag har i det föregående under avsnittet Nuvarande ordning redogjort för
uppbördsrutinen. I princip innebär den följande. Den utdelningsberättigade lämnar själv
på särskild blankett under försäkran på heder och samvete uppgifter om de förhållanden
som bildar utgångspunkt för bedömning av frågan om skyldighet att erlägga kupongskatt.
Uppgifterna lämnas i samband med att utdelningen lyfts, vanligtvis i bank. Härvid avgör
banken med ledning av uppgifterna om utdelningen skall betalas ut till fullo eller efter
avdrag av kupongskatt.

Kupongskatt inbetalas till kupongskattekontoret i minst två etapper, den första senast
30 dagar och den andra senast fyra månader efter den dag då utdelningen blev tillgänglig
för lyftning. Under den första etappen inbetalas kupongskatt för de uppgifter enligt vilka
skattskyldighet förelegat. Under den andra etappen betalas kupongskatt för såväl de
nyinkomna uppgifter enligt vilka kupongskatt skall erläggas som den del av utdelningen
för vilken uppgifter då ännu ej avlämnats. I händelse sedermera uppgifter inkommer som
utvisar att kupongskatt inte skulle ha erlagts återbetalas den sålunda av bolaget
förskotterade kupongskatten.

I kupongskatt inflöt under år 1969 32,7 milj. kr. Därav restituerades 12,8 milj. kr.,
dvs. 39 %. För motsvarande uppgifter beträffande tidigare år hänvisas till den uppställning
som presenterats i det föregående (s. 15).

Som jag inledningsvis nämnt har Kungl. Maj:t tidigare denna dag på min anmälan beslutat
proposition till riksdagen med förslag till lag om förenklad aktiehantering (prop.
1970:99). En redogörelse i korthet för innehållet i nämnda prop. har lämnats i det föregående
(s. 15).

Den viktigaste nyheten i förslaget till lag om förenklad aktiehantering är, såvitt gäller här
aktuella spörsmål, att aktieutdelning i de bolag, som lagen kommer att tillämpas på, inte
skall ske mot kupong utan på grundval av registrering av den utdelningsberättigade i
aktiebok eller särskild förteckning. Utdelningen kommer att utsändas automatiskt till den

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

utdelningsberättigade utan dennes särskilda initiativ, om man bortser från den nödvändiga
förutsättningen att han har låtit registrera sig.

Bestyret med registrering av utdelningsberättigad och utsändande av utdelningar i de
bolag som tillämpar de förenklade aktiehanteringsrutinerna - i huvudsak de börsnoterade
bolagen och vissa andra större bolag - skall enligt förslaget uppdras åt ett särskilt för
ändamålet tillskapat organ, Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, som skall drivas
genom samverkan mellan staten och fondkommissionärerna. Emellertid skall finnas
möjlighet till sJc. förvaltarregistrering, vilket innebär att bank eller fondkommissionär, som
är auktoriserad av Kungl. Maj:t som förvaltare av aktie, får införas hos VPC som
utdelningsberättigad i stället för den verklige ägaren. Det blir sedan i sin tur förvaltaren
som på eget ansvar får ombesörja att utdelningen tillkommer rättsägaren. En liknande
form av förvaltarregistrering kan medges av Kungl. Maj:t även för förvaltning av
utlandsägda aktier. Jag avser att närmare uppehålla mig vid de nu berörda reglerna i
förslaget till lag om förenklad aktiehantering i samband med redovisningen av förslaget till
nya kupongskatteregler i det följande.

Att förslaget till lag om förenklad aktiehantering inte kan genomföras utan en
anpassning till det av kupongskatterutinerna har varit uppmärksammat alltsedan
fondbörsutredningen presenterat det betänkande, Förenklad aktiehantering (SOU
1968:59), varpå prop. 1970:99 i huvudsak bygger. Inom finansdepartementet har med
anledning därav upprättats en promemoria (Stencil Fi 1969:8), som remissbehandlats. För
innehållet i promemorian och remissutfallet har jag redogjort i det föregående. I
promemorian föreslås inga genomgripande nyheter. Sålunda avses kupongskatteskyldighetens
omfattning i princip bibehållas. Inte heller föreslås ändringar i skattesatsen eller i
fråga om skyldigheten att innehålla kupongskatt, bortsett från att nya regler föreslagits
för de bolag som skall tillämpa de förenklade aktiehanteringsrutinerna, samt från att vissa
tekniska förenklingar synts lämpliga.

Remissinstanserna har - helt naturligt - inte ställt sig avvisande till att regler skapas på
kupongskatteområdet i syfte att möjliggöra de förenklade aktiehanteringsrutinerna.
Beträffande detaljerna har åtskilliga synpunkter, delvis kritiska, framförts. Detta gäller i
huvudsak lösningen av principfrågan efter vilka regler kupongskatt skall innehållas och
vilket ansvar som skall åvila utbetalaren av utdelningen i de fall kupongskatt inte
rätteligen innehållits.

Det bör här nämnas att förslaget i prop. 1970:99 på vissa punkter avviker från fondbörsutredningens
förslag, som var grundvalen för promemorian och remissyttrandena. I
det följande uppehåller jag mig inte närmare vid vad remissinstanserna anfört där förutsättningarna
förändrats genom prop. 1970:99.

Innan jag redovisar min inställning till promemorieförslagets olika detaljlösningar och
ett förslag till ny kupongskatteförordning, som upprättats inom finansdepartementet, vill
jag i korthet beröra en fråga som nämndes redan när kupongskatten infördes, nämligen
frågan om en allmän kupongskatt på utdelningar. I och för sig är det önskvärt att all inkomstbeskattning
sker vid källan. Frågan om möjligheten att införa en definitiv källskatt
utreds fn. i särskild ordning. Den nuvarande uppbörden av kupongskatt är blygsam, endast
något över 30 milj. kr. brutto, varav åtskilligt restitueras. Kupongskattenämnden och
kupongskattekontorets organisation är avpassade att möta en uppbörd av denna storlek
och möjligen något större.

Utdelningen på svenska aktier uppgick under år 1968 till 1,6 miljarder kr. För att klara

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

en uppbörd av kupongskatt på den totala svenska utdelningen krävs således helt andra
resurser och helt andra rutiner. Det har inte varit lämpligt eller ens möjligt att utreda
denna fråga i detta sammanhang. Redan en källskatteuppbörd beträffande de
aktieutdelningar som avses skola ske genom VPC:s försorg skulle kräva en genomgripande
omläggning av den nuvarande kupongskatteorganisationen och omfattande omläggningar
även av taxeringsrutinerna. Innan frågan om en allmän kupongskatt utreds, är det
enligt min mening lämpligt att avvakta någon tids erfarenhet av VPC:s verksamhet.

I det följande avser jag att avsnittsvis redovisa min syn på de ändringar beträffande
kupongskatten m.m. som bör vidtas i förevarande sammanhang. Jag tar därvid först upp
frågor som rör sådana bolag på vilka den föreslagna lagen om förenklad aktiehantering
avses bli tillämplig. Dessa bolag har i promemorian och de flesta remissyttranden kallats
registrerande bolag. Med anledning av ett uttalande i aktiebolagsutredningens remissyttrande
finner jag dock lämpligare att kalla dessa bolag avstämningsbolag. Därefter
tar jag upp vissa frågor som rör övriga bolag, s.k. kupongbolag, samt gemensamma
frågor.

Avstämningsbolag

Avstämningsdagens skatterättsliga betydelse

Enligt de regler som gäller för den vanliga inkomstbeskattningen inträder skattskyldighet
för utdelning, som utgör intäkt av kapital, i och med att utdelningen blivit tillgänglig
för lyftning. Vidare utgör utdelningen intäkt för den som har rätt till utdelningen när den
blir tillgänglig för lyftning. Utdelningen anses tillgänglig för lyftning i och med att
utdelningsbeloppet får uppbäras. Den tidpunkt då utdelningen får uppbäras framgår i
regel av bolagsstämmans utdelningsbeslut.

Enligt förslaget till lag om förenklad aktiehantering skall i beslut om utdelning anges
den dag då aktieboken och förteckningen över andra utdelningsberättigade än ägare skall
avstämmas för fastställande av vilka som är införda i dem. Den som på avstämningsdagen
är införd i aktieboken eller förteckningen skall anses vara behörig att ta emot utdelning.
Utdelning förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål.
Visar det sig att den som fått utdelning saknar rätt till det, anses aktiebolaget likväl ha fullgjort
sin betalningsskyldighet. Detta gäller dock inte, om aktiebolaget eller VPC hade kännedom
om att beloppet kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna
skäligen bort iakttas, eller om mottagaren var i konkurs eller omyndig.

Liknande regler hade föreslagits av fondbörsutredningen, som dock inte närmare
berörde frågan om när utdelning skall anses har blivit tillgänglig för lyftning. I
promemorian föreslås att den som på avstämningsdagen är införd i aktieboken skall anses
som skattskyldig och således bl.a. ta upp utdelningen som intäkt i självdeklarationen. En
sådan tolkning anses i promemorian kunna få stöd av punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 38 § KL.

Kammarrätten har i sitt remissyttrande diskuterat frågan om lämpligheten av att göra
skattskyldigheten till utdelning beroende av registreringsförhållandena och har efter viss
tvekan anslutit sig till den uppfattning som kommit till uttryck i promemorian.
Kammarrätten har dock föreslagit en komplettering av den nuvarande föreskriften i punkt
3 första stycket av anvisningarna till 38 § KL. Värdepapperskonsortiet har också tagit upp
frågan till diskussion och framfört den åsikten att, eftersom aktieägare inte är tvungen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

registrera sig, en presumtionsregel av det innehåll promemorian föreslagit skulle få
begränsat värde. Även några andra remissinstanser har samma uppfattning som
värdepapperskonsortiet.

För min del vill jag understryka att regeln i förslaget till lag om förenklad
aktiehantering om att den som är införd i aktieboken eller förteckningen över andra
utdelningsberättigade än aktieägare är av civilrättslig karaktär. Införing i aktieboken
skapar otvivelaktigt en rätt att uppbära aktieutdelning, jämförlig med den rätt som fn.
åvilar kuponginnehavare sedan beslut om aktieutdelning meddelats. Det är inte
meningen att utsträcka skattskyldigheten för den registrerade längre än den skattskyldighet
som åvilar kuponginnehavaren. Självfallet bör den som är registrerad kunna få
motbevisa sin äganderätt och därmed även sin skattskyldighet, liksom även rätt bör
föreligga för annan att föra talan mot den registrerade om bättre rätt till utdelningen. Jag
anser således att den nuvarande bestämmelsen i punkt 3 första stycket av anvisningarna
till 38 § KL jämförd med 22 § förslaget till lag om förenklad aktiehantering bör läsas så
att den som har rätt till utdelningen i bolag på vilka lagen är tillämplig är den som på
avstämningsdagen är införd i aktieboken. Detta är emellertid endast en presumtion, som
den registrerade måste ha rätt att motbevisa. Hur stort mått av bevisning som krävs får
avgöras med hänsyn till omständigheterna. Med den här redovisade inställningen anser
jag inte nödvändigt att ändra anvisningspunkten i KL.

Grundvalen för bestämmande av skattskyldigheten

Som framgår av min redogörelse i det föregående är i avstämningsbolag aktieboken och
den särskilda förteckningen över utdelningsberättigade som inte är aktieägare grund för
utbetalning av utdelning i stället för innehav av utdelningskupong. Jag har nyss diskuterat
registreringens betydelse som presumtion i fråga om skattskyldighet för utdelning när det
gäller den vanliga inkomstskatten. Det faller av sig självt att uppgifterna i aktieboken bör
få ligga till grund för bedömningen huruvida skyldighet att betala kupongskatt skall
föreligga eller ej. I promemorian har också föreslagits en sådan ordning. Avstämningsbolag
skulle enligt promemorieförslaget innehålla kupongskatt med ledning av de upplysningar
som lämnats till bolaget av aktieägarna. Kupongskatt skulle inte innehållas om det
framgått av dessa upplysningar att den utdelningsberättigade inte var skattskyldig för
kupongskatt. Om upplysning saknades skulle kupongskatt innehållas. Bolaget skulle ha
att avgöra om uppgifterna var av beskaffenhet att kunna läggas till grund för bedömning
av skattskyldigheten. Om bolaget betalade utdelning på grundval av ofullständiga uppgifter,
skulle bolaget få räkna med risk att bli krävt på kupongskatt.

Remissinstanserna har varit kritiska mot denna lösning. Kritiken innebär i korthet att
man ansett förslaget lämna för htet ledning för bolagen när det gäller att bedöma hur ofta
de lämnade informationerna från aktieägarna skall behöva kompletteras för att inte
bolaget skall behöva räkna med att bli krävt på kupongskatt. Skulle bolagen behöva kräva
kompletteringar vid varje utbetalningstillfälle från alla utdelningsberättigade måste de
lättnader för bolagen som förslaget till förenklad aktiehantering avser att skapa i stort sett
gå om intet, heter det i remisskritiken.

Innan jag redovisar min egen inställning i förevarande spörsmål vill jag erinra om att
förslaget till lag om förenklad aktiehantering avviker från fondbörsutredningens förslag i
denna del. Fondbörsutredningen hade visserligen tänkt sig en värdepapperscentral som

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

bl.a. skulle ombesörja aktieägarregistreringen och utbetalningen av utdelningar. Men
anslutningen till denna värdepapperscentral skulle inte vara obligatorisk för bolag som
önskade tillämpa de förenklade rutinerna. Detta medförde att promemorian måste utgå
från att bolagen blev ansvariga för såväl bedömning av frågan om kupongskatteskyldighet
som uppbörden av kupongskatten. I prop. 1970:99 föreslås att de bolag som vill utnyttja
möjligheten till en förenklad aktiehanteringsrutin skall vara anslutna till VPC. Man
kan därför utgå från att VPC får fullgöra de uppgifter som enligt promemorian skulle
åvila de enskilda bolagen. Ett undantag från det nu förda resonemanget föreligger
dock i de s.k. förvaltarregistreringsfallen. Jag ämnar återkomma till denna fråga i det
följande.

För egen del vill jag anföra följande. Kupongskatten är en i fiskalt hänseende obetydlig
skatt med den konstruktion som föreligger f.n. och som inte avses bli förändrad i väsentliga
hänseenden genom förevarande förslag. Den fyller å andra sidan en viktig funktion
från rättvisesynpunkt. Faran för kapitalflykt skulle öka i samma mån som beskattningen
av utdelningar från svenska aktiebolag till utlandet blir ineffektiv. Det nuvarande kupongskattesystemet,
som i här aktuella hänseende utmärks av att den skattskyldige fullgör sin
uPPgiftsskyldighet i omedelbart samband med att han får lyfta utdelningen, har onekligen
från kontrollsynpunkt principiellt sett fördelar framför ett system där utdelningen kan
ske automatiskt utan att någon uppgift lämnas som avser förhållandena vid just den
utdelningen. Å andra sidan är det riktigt att om även utdelningsrutinen i det förenklade
aktiehanteringsförfarandet skulle innefatta uppgiftsskyldighet innan utdelningen sänds ut,
åtskilligt av rationaliseringsvinsten skulle gå förlorat. En avvägning måste således ske
mellan kontrollintresset och intresset av att nå största möjliga rationalisering vid aktievinstutdelningen.
Här anmäler sig redan från början vissa synpunkter som bör beaktas.
För det första innebär den föreslagna obligatoriska anslutningen till VPC en förenkling
från kontrollsynpunkt genom att kontrollrutinerna kan göras enhetliga för ett större antal
bolag. För det andra innebär ett system med utbetalning baserad på registrering att man
får en från fiskal synpunkt värdefull förstärkning av kontrollen av utdelningsmottagarens
identitet. För det tredje bör framhållas att åtskilliga kategorier av aktieägare — jag tänker
här på alla slags juridiska personer - inte ändrar status i fråga om kupongskatteskyldighet
i den utsträckning som fallet kan vara beträffande fysiska personer. Enligt min uppfattning
kan det således beträffande andra kategorier av kupongskatteskyldiga än fysiska
personer vara tillfyllest med att den utdelningsberättigade lämnar de uppgifter som är av
betydelse för bedömning av hans skyldighet att erlägga kupongskatt i samband med
registreringen, och att vederbörande åläggs skyldighet att komplettera dessa uppgifter när
ändring inträtt i de förhållanden som avses med uppgiften. Även för fysiska personer bör
en motsvarande uppgiftsskyldighet självfallet föreligga. Men här behövs även ytterligare
kontroll. Detta kan ske i överensstämmelse med det förslag som CFU tagit upp i sitt
remissyttrande. VPC bör kunna åläggas — av Kungl. Maj it eller myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer - att med lämpliga tidsmellanrum göra förfrågningar hos det centrala
skatteförfrågmngsregister som finns upplagt inom folkbokförings- och uppbördsområdet
och som innehåller uppgifter om den mantalsskrivna befolkningen här i landet, som under
ett inkomstår fyllt lägst 15 år, och dessutom sådana minderåriga för vilka debetsedel på
preliminär skatt utfärdats för inkomståret. I den mån det vid en sådan förfrågan skulle
visa sig att de uppgifter som VPC har om en utdelningsberättigad inte överensstämmer
med de uppgifter som lämnats från det centrala förfrågningsregistret, bör det betraktas

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

som om VPC saknar uppgifter av vilka framgår att den utdelningsberättigade inte är
kupongskatteskyldig. Kupongskatt bör således innehållas i enlighet med de principer som
jag strax skall beröra, om inte VPC före utdelningstillfället kan få in uppgifterna direkt
från den utdelningsberättigade.

Huvudregeln bör således vara att VPC skall innehålla kupongskatt med 30 % av utdelningsbeloppet
i varje särskilt fall, om det inte med hänsyn till föreliggande uppgift om
den utdelningsberättigade framgår att skattskyldighet inte föreligger. Uppgiften bör avges
skriftligen och lämnas till VPC i samband med begäran om införing i aktieboken eller
förteckningen enligt 12 § lagen om förenklad aktiehantering såvitt avser utdelningsberättigad,
som inte är aktieägare. Den som avses med införingen eller upptagandet bör
själv lämna uppgiften. Att personnummer eller annat identifieringsnummer skall lämnas
framgår redan av 8 § andra stycket förslaget till lag om förenklad aktiehantering. Inträffar
ändring i förhållande som avses med redan lämnad uppgift och som är av betydelse för
bedömning av frågan om kupongskatteskyldighet, bör uppgiftslämnaren utan dröjsmål
skriftligen anmäla detta till VPC. En motsvarande skyldighet föreligger dessutom också
enligt 11 § förslaget till lag om förenklad aktiehantering. Det bör nämnas att den skyldighet
som avses föreligga enligt lagförslaget inte såvitt gäller uppgiftslämnaren medför
påföljder om skyldigheten åsidosätts. I stället föreligger risk för att han inte får utdelning
eller emissionsbevis som tillkommer honom. Enligt det nu aktuella förslaget till ny
kupongskatteförordning bör emellertid under vissa förhållanden påföljder inträffa för
oriktig uppgift eller underlåtenhet att anmäla ändring i de förhållanden som är av betydelse
för bedömande av kupongskatteskyldigheten. Därför bör en särskild uppgiftsskyldighet
föreskrivas även i den här avsedda förordningen.

Ett fall som inte torde bli alltför ovanligt är att någon, som avhänt sig sina aktier jämte
utdelningsrätten, inte meddelar detta till VPC. Detta leder inte till kupongskatteskyldighet
för överlåtaren. Någon påföljd för underlåtenhet att meddela överlåtelsen synes därför
inte påkallad. Så länge den tidigare ägaren står kvar i aktieboken utan att den nye ägaren
anmält förvärvet, riskerar den förstnämnde emellertid, i enlighet med vad jag utvecklat i
det förgående, att bli behandlad som aktieägare i skattskyldighetsavseende och får således
besväret med att bevisa att han inte var aktieägare på avstämningsdagen. För att undvika en
sådan situation bör således, när säljaren kan anta att köparen inte omedelbart anmäler
sig till VPC, även aktieförsäljningar anmälas till VPC och inte endast förvärv.

Genom anmälan om aktieöverlåtelse kan det fallet inträffa att ingen ägare eller
utdelningsberättigad finns registrerad. Hur detta fall skall bedömas i kupongskattehänseende
avser jag att behandla i det följande. Innan så sker vill jag emellertid erinra om det
särskilda förhållande som föreligger vid s.k. förvaltarregistrering. Även denna fråga skall
jag behandla närmare i det följande.

Innehållande av kupongskatt när upplysning om aktieägare saknas

Som jag påpekat kan det i det föreslagna nya aktiehanteringssystemet inträffa att
någon anmäler överlåtelse utan att den nya ägaren samtidigt begärt att bli registrerad.
Därmed torde aktien interimistiskt komma att bli bokförd såsom tillkommande okänd
ägare. Problemet har uppmärksammats i promemorian, vari föreslagits att kupongskatt bör
innehållas i sådant fall. En regel av denna innebörd har inte mött erinran under

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

remissbehandlingen. Kammarrätten har dock påpekat att en uttrycklig föreskrift därom
synes behövlig. Jag delar kammarrättens uppfattning.

Ansvar för kupongskatt

I det föregående har jag diskuterat frågan om skyldighet för VPC att innehålla
kupongskatt i de fall då kupongskatteskyldighet föreligger för den utdelningsberättigade
eller då uppgifter om honom saknas. Fråga uppstår naturligtvis vad som bör ske om av
någon anledning kupongskatt inte innehållits fastän så bort ske. Denna fråga har
behandlats i promemorian fastän med den utgångspunkten att det utdelande bolaget självt
och inte VPC skulle vara skyldigt att svara för inleveransen av kupongskatt.
Promemorieförslaget innebär att bolag, som inte iakttagit skyldigheten att granska
uppgifterna om de utdelningsberättigade i tillräcklig utsträckning, i princip skulle bli
ansvariga för erläggandet av kupongskatt som inte innehållits. Ansvaret skulle ta sig det
uttrycket att bolaget fick förskjuta det felande beloppet med rätt emellertid att söka det
åter av den skattskyldige.

Ansvarsfrågan har av flertalet remissinstanser kopplats samman med frågan om de
utdelande avstämningsbolagens skyldighet resp. möjlighet att begära in uppgifter om de
utdelningsberättigade. Jag har redan redovisat att ett vanligt inslag i remisskritiken varit
synpynkten att skyldigheten att hämta in uppgifter bör i möjligaste mån begränsas för att
inte spoliera syftet med reformen av aktiehandelsrutinema. Man har dessutom vid
remissbehandlingen allmänt pekat på behovet av klara och fasta gränser för uppgiftsskyldigheten
för att ansvar skall kunna utkrävas.

Med hänsyn till att avstämningsbolagen skall vara anknutna till VPC, som enligt den
föreslagna lagen om förenklad aktiehantering har att föra aktieboken och sända ut
utdelningarna, kommer ansvarsfrågan praktiskt sett i ett något annorlunda läge. I princip
föreligger dock inte någon annan skillnad i förhållande till promemorians utgångspunkt än
att bolagen själva inte bör ha något ansvar. Detta ansvar bör naturligen i stället åvila
VPC. Mitt förslag i fråga om skyldighet för de utdelningsberättigade att lämna uppgifter
och i fråga om VPC:s skyldighet att innehålla kupongskatt är enligt min mening
tillräckligt preciserat för att bilda underlag för ett ansvar av den typ som föreslagits i
promemorian. Självfallet bör VPC dock inte drabbas av någon påföljd om uppgiftslämnare
åsidosätter sin uppgiftsskyldighet. Jag förordar således att ett sådant ansvar införs för VPC.
När det gäller s.k. förvaltarregistrering återkommer jag i det följande.

Redovisning av innehållen kupongskatt och redovisningsuppgifter

Enligt 24 § första stycket förslaget till lag om förenklad aktiehantering förfaller
utdelning till betalning på avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. I
promemorian föreslås att redovisningen av utbetald utdelning och innehållen kupongskatt
bör ske senast 60 dagar efter avstämningsdagen. Någon uppdelning i två redovisningsperioder,
som f.n. gäller kupongbolag, anses inte behövlig. Redovisningen föreslås ske på det
sättet att uppgift lämnas för vaije skattskyldig beträffande utdelat belopp och innehållen

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

kupongskatt. Uppgift bör även lämnas beträffande de aktier där den utdelningsberättigade
är okänd. Vidare bör uppgift lämnas om den totala summan av den utdelning, som inte är
belagd med kupongskatt, samt sammanlagda beloppet av innehållen kupongskatt. I
samband med redovisningen bör enligt promemorian även den innehållna kupongskatten
inbetalas. Redovisning och inbetalning föreslås som hittills skola ske till kupongskattekontoret.

Några remissinstanser, bl.a. kupongskattenämnden, värdepapperskonsortiet och
Sveriges industriförbund, anser att redovisningsperioden bör sättas till fyra månader.

Det bör påpekas även i detta sammanhang att det blir VPC och inte de enskilda
bolagen som får ombesörja redovisning och inbetalning av kupongskatt i de fall inte
förvaltarregistrering förekommer. Därmed torde, som statskontoret framhållit, redovisningen
kunna ske ADB-mässigt. Jag kan med hänsyn härtill godta en redovisnings- och
inbetalningstid av fyra månader från avstämningsdagen. Vidare vill jag påpeka att
redovisning och inbetalning av kupongskatt skall ske till riksskatteverket och inte till
kupongskattekontoret, som avses skola uppgå i riksskatteverket när det bildas den 1
januari 1971.

F örvaltarregistrering

Som jag nämnt vid flera tillfällen i det föregående tas i förslaget till lag om förenklad
aktiehantering upp bestämmelser om förvaltarregistrering.

Med förvaltarregistrering avses att på aktiebrev och i aktieboken får i stället för aktieägaren
införas den som fått i uppdrag att förvalta aktien. För förvaltarregistrering krävs
Kungl. Maj ds auktorisation eller tillstånd.

Man kan skilja på två slag av förvaltarregistrering. Det ena slaget avser aktier i svenskt
bolag som är föremål för handel vid utländsk fondbörs. Om Kungl. Maj:t ger tillstånd, kan
den som fått uppdrag att iutlandet förvalta aktien få införas på aktiebrevet och i
aktieboken. En ytterligare förutsättning är att aktieägaren är bosatt utomlands.

Såvitt avser kupongskatt uppkommer vid detta slag av förvaltning inte några större
problem. Redan fondbörsutredningen hade föreslagit denna typ av förvaltning. I
promemorian har föreslagits att kupongskatt alltid skall innehållas med 30% av
utdelningsbeloppet om utbetalningen sker i utlandet. Det blir således VPC, hos vilken
förvaltaren är registrerad, som får ombesörja kupongskatteavdraget. Skulle någon
utdelningsberättigad inte vara kupongskatteskyldig, får han genom sin uppdragstagare
begära restitution hos riksskatteverket. I samband med att Kungl. Maj:t lämnar tillstånd
till förvaltarregistrering av här avsett slag kan ställas villkor för att tillgodose allmänna
intressen, t.ex. att förvaltaren lämnar uppgift om den verklige ägaren för såvitt denne är
bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, och sålunda fråga kan uppstå huruvida han bör
vara inkomstskatteskyldig här i landet för utdelningen. Jag vill här ytterligare bara namna
det förhållandet att kupongskatten för den i utlandet bosatte utdelningsberättigade kan
vara nedsatt till följd av avtal för undvikande av dubbelbeskattning. I detta fall har Kungl.
Maj:t befogenhet att bestämma om sättet för kupongskatteskyldighetens fullgörande. Man
kan här tänka sig antingen att kupongskatten tas ut med full uttagsprocent för att sedan
restitueras i förhållande till vad avtalet stipulerar eller att hänsyn till reduceringen av
kupongskatt enligt avtalet tas redan vid utbetalningen. Vilken metod som bör användas
bör bero av kontrollmöjligheterna. Frågan bör få övervägas från fall till fall och avgöras av

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kungl. Maj :t enligt den fullmakt som regelmässigt föreligger när det gäller tillämpning av
avtal för undvikande av dubbelbeskattning.

Det andra fallet av förvaltarregistrering gäller förvaltning här i landet. Som förvaltare
får på aktiebrev och i aktiebok införas bank eller fondkommissionär, som auktoriserats
av Kungl. Maj:t. Även här kan, i samband med auktorisationen, meddelas särskilda
villkor för att tillgodose allmänna intressen. I promemorian har förutsetts behovet av förvaltarregistrering
även mom landet. Det har sålunda föreslagits i promemorian att om förvaltarregistrering
införs för förvaltning här i landet av svenska aktier, de skyldigheter som
föreslagits skola åvila avstämningsbolagen överflyttas på förvaltaren.Även sådana aktieägare
som valt att förvaltarregistrera sina aktier bör enligt promemorian vara skyldiga att lämna
uppgifter för bedömning av skattskyldigheten för kupongskatt.

Remissmyndigheterna har inte uppehållit sig närmare vid de problem som kan uppstå i
kupongskattehänseende med anledning av registrering av svensk förvaltare. Riksskattenämnden
har dock funnit olyckligt från beskattningssynpunkt om en sådan förvaltarregistrering
skulle medges. Ett system med måhända relativt stort antal svenska förvaltare
måste enligt nämnden innebära ett krångligare administrativt förfarande och medföra
ökad risk för oenhetlig bedömning av kupongskatteskyldigheten. Nämnden ifrågasätter
även om förvaltarna överlag har förutsättningar att bedöma beskattningsfrågorna.

Jag har utförligt diskuterat skälen för en inhemsk förvaltarregistrering i prop. 1970:99
ts. 61). Med hänsyn till de regler med vilka en sådan registreringsrätt kringgärdats — det
skall vara fråga om bank eller fondkommissionär, Kungl. Maj:t skall ha lämnat
auktorisation och särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen skall kunna
meddelas i beslutet om auktorisation — finner jag inte riksskattenämndens farhågor
utgöra hinder mot förvaltarregistrering från beskattningssynpunkt. Beträffande
förvaltares förutsättningar att bedöma beskattningsfrågorna vill jag framhålla
följande. Föreliggande förslag innebär inte några väsentliga nyheter i fråga om förutsättningarna
för skattskyldighet eller skattskyldighetens omfattning. Bankerna måste
sägas ha stor erfarenhet av kupongskatten och reglerna för densamma, även om
förhållandena säkerligen är varierande i olika orter beroende på frekvensen av
utbetalningar. Rutinerna för innehållande av kupongskatt när det gäller avstämningsbolagens
utdelningar blir sådan att kupongskattefrågorna bör kunna avgöras centralt i
notariat avdelningarna. Förvaltningsuppdrag av här aktuellt slag innebär att uppdragstagaren
normalt sett måste ha tillgång till aktuella uppgifter om uppdragsgivaren i de
hänseenden som också är av betydelse för bedömning av kupongskatteskyldigheten. Det
bör således enligt min mening kunna anförtros åt de förvaltare som det här kan bli tal om
att ombesörja kupongskatteuppbörd och sköta redovisningen. Därtill kommer att
förvaltaren bör åläggas samma ansvar som föreslagits för VPC i fråga om kupongskattens
inleverans. Som föreslagits i promemorian bör krävas av den utdelningsberättigade, vars
aktier förvaltarregistreras, att han lamnar uppgifter till förvaltaren i samma utsträckning
som gäller annan utdelningsberättigad i förhållande till VPC. Även i övrigt bör förvaltare
åläggas samma skyldigheter som VPC.

Även i fråga om inhemsk förvaltare uppkommer fråga om tillämpning av avtal för
undvikande av dubbelbeskattning. Jag vill i detta hänseende hänvisa till vad jag anfört
beträffande utländsk förvaltare. Samma resonemang gäller nämligen också här, med den
skillnaden att det blir förvaltaren och inte VPC som innehåller kupongskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Kupongbolag

Innehållande av kupongskatt

Sedan de börsnoterade bolagen och vissa andra bolag, vilkas aktier är spridda bland
allmänheten, gått över till det förenklade aktiehanteringssystemet kommer kupongbolagen
att svara för endast en mindre del av den totala utdelningen. I promemorian
konstateras att redovisningen, som enligt vad jag tidigare nämnt skall ske i två etapper,
redan nu för ett flertal bolag sker först under den andra etappen. Även för kupongbolag
föreslår jag därför att redovisning i fortsättningen sker endast vid ett tillfälle, nämligen
senast fyra månader efter den dag, då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

Samtidigt med redovisningen skall lämnas inkomna uppgifter om utdelning. I
promemorian föreslås att kupongskatt liksom hittills skall innehållas och inbetalas även
för sådan utdelning för vilken saknas behöriga uppgifter. I samband med detta förslag
diskuteras frågan om vad som skall avses med uttrycket ”behöriga uppgifter”. Det föreslås
att även ofullständiga uppgifter skall kunna betraktas som obehöriga uppgifter.

Ett ytterligare spörsmål som berörs i detta sammanhang i promemorian är frågan om
skyldighet att redovisa personnummer eller motsvarande identifieringsnummer. Det finns
f.n. inte någon skyldighet att lämna upplysning i detta hänseende föreskriven i
författning. Enligt promemorian är det önskvärt att sådana uppgifter som underlättar
identifikation införskaffas.

Remissmyndigheterna har i nu nämnda avseenden inte gjort några erinringar mot
förslagen i promemorian. Riksskattenämnden har understrukit behovet av att personnumret
anges på utdelningsuppgifterna. Enligt nämnden bör utdelningsuppgift, som saknar
uppgift om personnummer, betraktas som ofullständig och leda till att kupongskatt
innehålls och inbetalas.

Enligt min mening innebär förslaget att slopa den första redovisningsetappen en
avsevärd förenkling, och jag biträder det alltså. Jag har inte något emot att uppgifter
som är ofullständiga i sådana hänseenden, som är av betydelse för identifikation av den
utdelningsberättigade eller bedömningen av skattskyldighetsfrågan, betraktas som
obehöriga och således medför att kupongskatt innehålls och inbetalas. Jag vill här betona
önskvärdheten av att vederbörande bank eller utbetalare strävar efter att se till att
uppgiften omedelbart vid utbetalningstillfället kompletteras i de hänseenden den är
ofullständig för undvikande av dels krav mot utbetalaren, dels ökning av antalet
restitutionsärenden.

När det gäller skyldigheten att lämna personnummer eller motsvarande identifieringsnummer
återstår, som konstaterats i promemorian, en rad principiella frågor olösta, som
inte kan lösas separat i detta sammanhang. Jag vill erinra om att spörsmålet diskuterats i
riksdagen (ABU 1968:56, rskr 393). Ett problem som måste lösas gäller utformningen av
en allmän identitetshandling. Hela frågekomplexet övervägs f.n. av Kungl. Maj:t. Detta
hindrar dock enligt min mening inte att blankettformulären innehåller anvisning om att
personnummer eller motsvarande identifieringsnummer bör uppges.

Restitution av kupongskatt

Ett utmärkande drag för kupongskattesystemet är att kupongskatt inlevereras inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 är 1970

redovisningsperiodens sista etapp även för sådan utdelning som då faktiskt ännu ej lyfts.
Detta medför att när någon sedermera lyfter utdelning och det visar sig att kupongskatteskyldighet
ej förelegat, bolaget har rätt till restitution av förskjuten kupongskatt. F.n.
finns - i motsats till vad som gäller restitution till enskild utdelningsberättigad - ingen
tidsbegränsning för bolagets rätt att begära sådan restitution. Detta medför ökade
svårigheter vid taxeringskontrollen och risk för undandragande av inkomstskatt. I
promemorian föreslås nu en begränsning i tiden såvitt gäller bolagens restitutionsrätt.
Förslaget innebär att återbetalning till bolaget inte skall ske på uppgifter avseende
utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning tidigare än femte kalenderåret före det då
uppgifterna överlämnats för restitution. Tidsfristen har sammankopplats med tidsfristen
för eftertaxering vid inkomstbeskattningen. Eftertaxering får inte ske om inte fråga
därom prövats inom fem år efter det år då taxeringen rätteligen bort verkställas i första
instans. Enligt promemorian bör taxeringsintendenten ha minst ett år till förfogande för
att pröva eftertaxeringsfrågan.

Den i promemorian behandlade frågan om tidsbegränsning för restitution har betydelse
endast för kupongbolag, framhålls det i promemorian. När det gäller avstämningsbolag
uppkommer normalt inte något behov av restitution, eftersom utdelningen sänds ut till
alla utdelningsberättigade omedelbart i samband med avstämningsdagen. I promemorian
har diskuterats endast ett tänkbart fall där restitution kunde bli aktuell även för
avstämningsbolag, nämligen det att utdelningsbelopp inte kunnat tillställas den utdelningsberättigade
på grund av att denne saknar känd adress. För detta fall hade
fondbörsutredningen föreslagit en särskild regel. Om den utdelningsberättigade inte kunde
nås inom tre år från avstämningsdagen, och behörig person inte begärt att få beloppet,
skulle det tillfalla bolaget. En regel av motsvarande innehåll har inte tagits upp i
förslaget till lag om förenklad aktiehantering.

Under remissbehandlingen har inte gjorts några erinringar mot förslaget att för
kupongbolagen tidsbegränsa rätten till restitution. Däremot har framställts önskemål om
restitutionsrätt även för avstämningsbolag.

Enligt min uppfattning bör kupongbolagens restitutionsrätt begränsas på sätt som
föreslagits i promemorian.

Vidare anser jag att en restitutionsrätt för VPC och förvaltare utformad efter mönster
av kupongbolagens restitutionsrätt kan fylla vissa praktiska behov. De bör således erhålla
restitutionsrätt efter i princip samma regler som föreslås för kupongbolagen.

Frågor som är gemensamma för avstämningsbolag och kupongbolag
Avskrift till registreringsmyndigheten

F.n. skall aktiebolags styrelse sända avskrift av beslut om utdelning till patent- och
registreringsverket. Denna skyldighet föreslås enligt promemorian skola omfatta både
avstämningsbolag och kupongbolag.

Patent- och registreringsverket har i sitt remissyttrande påpekat att verket inte är
ordinarie registrerings- och inspektionsmyndighet för alla typer av aktiebolag. Det finns
enligt verket således fog för en ändring av bestämmelserna så att skyldigheten att sända
avskrift av utdelningsbeslutet bör avse bankinspektion resp. försäkringsinspektionen när
det gäller bank- och försäkringsaktiebolag. Motsvarande anmärkning har framförts av

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

försäkringsinspektionen. Bankinspektionen har föreslagit ett förtydligande i författningstexten,
varav skulle framgå att ordet ”aktiebolag”, när det gäller tillämpningen av
kupongskattereglerna, innefattar även bank- och försäkringsaktiebolag.

Enligt mitt förmenande bör den synpunkt som patent- och registreringsverket samt
försäkringsinspektionen framfört tillgodoses. I övrigt kan jag förorda förslaget i
promemorian.

Restavgift och tilläggsavgift

Ett bolag som inte inbetalar kupongskatt inom föreskriven tid får f.n. betala ränta på
det felande beloppet efter 9 % om året från den dag inbetalningen senast bort ske till dess
betalningen sker. Dessa regler har enligt promemorian lett till svårigheter i tillämpningen.
Ränteberäkningen blir komplicerad med hänsyn till bestämmelserna om lagstadgad tid. I
promemorian föreslås — efter mönster av reglerna i uppbördsförordningen (1953:272) —
att bolag, som inte inbetalt kupongskatt i rätt tid, skall utge restavgift med 4 % på den del
av kupongskatten som inte erlagts. Vidare bör, på samma sätt som beträffande
källskatteuppbörden, utgå tilläggsavgift med 4 %. Denna tilläggsavgift skall enligt förslaget
i promemorian utgå fr.o.m. sjätte månaden, räknat från utgången av den redovisningsmånad
under vilken kupongskatten bort inbetalas. Därefter bör påslag göras med 4 % vid
ingången av var sjätte månad till dess skatten betalas eller genom beslut fastställts det
belopp som lämnats till indrivning. Restavgiften bör dock enligt promemorian tillsammans
med tilläggsavgift inte få överstiga 16 %.

När det gäller dröjsmålsränta finns inga regler om befrielse eller nedsättning,
konstateras det i promemorian. Möjlighet till befrielse eller nedsättning finns däremot
enligt uppbördsförordningen i fråga om restavgift och tilläggsavgift. I promemorian
föreslås att uppbördsförordningens regler skall få tillämpas även när det gäller restavgift
och tilläggsavgift på kupongskattens område.

Förslaget i promemorian har godtagits av samtliga remissinstanser utom värdepapperskonsortiet
och Sveriges industriförbund. Nämnda två remissinstanser har påpekat att
förslaget innebär en avsevärd skärpning i förhållande till nuläget. Sveriges industriförbund
befarar att ett bolag om det överskrider redovisningstiden kommer att dröja väsentligt
längre med inbetalningen än vad det skulle göra om nuvarande ränteberäkning bibehålls,
eftersom bolaget måste söka göra restavgiften räntebärande så länge detta kan ske utan
risk för tilläggsavgift.

De skäl som framförts i promemorian för att i fråga om kupongskatt tillämpa restavgift
och tilläggsavgift som påföljd för försenad inbetalning i stället för dröjsmålsränta synes
mig övertygande. Påpekandet från Sveriges industriförbund att förslaget i promemorian
kan leda till att ett överskridande av redovisningstiden får till följd avsevärda dröjsmål
med inbetalningen, eftersom man torde komma att försöka neutralisera restavgiften med
ränteinkomsten från kupongskattemedlen, är emellertid värt beaktande. Detta bör enligt
min mening lösas så att tilläggsavgift får utgå tidigare än enligt förslaget i promemorian,
lämpligen redan efter det två månader förflutit efter redovisningsmånadens utgång.
Förhållandena vid uppbörd av kupongskatt är inte helt jämförliga med förhållandena vid
uppbörd av källskattemedel. Redovisningstiden för kupongskatten är längre. Vidare är det
fråga om andra slags medel. Synpunkten att systemet med restavgift och tilläggsavgift
skulle innebära en avsevärd skärpning i förhållande till nuläget är inte något avgörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

skäl mot ätt det införs. Vidare föreslås nu införande av en möjlighet till befrielse från
restavgift och tilläggsavgift, vilket jag biträder. Därigenom kan påföljden smidigare än
hittills anpassas till förhållandena i det enskilda fallet, när ursäktande omständigheter
föreligger.

Taxeringsuppgifter

Var och en som här i landet uppbär utdelning på svenska aktier är skyldig att lämna
särskild uppgift om det mottagna beloppet till den som utbetalat utdelningen. Uppgiften
är avsedd som kontrolluppgift vid inkomsttaxeringen såvitt gäller beloppsmottagaren.
Uppgiftsskyldigheten kan fullgöras även genom ombud.

Utdelning på aktier lyfts i det övervägande antalet fall f.n. mot företeende av kupong.
De börsnoterade bolagens och vissa andra bolags kuponger inlöses av bankerna, som
sänder utdelningsuppgifter tillsammans med inlösta kuponger till vederbörande bolag.
Detta översänder sedan i sin tur utdelningsuppgiften till kupongskattekontoret i samband
med redovisningen av kupongskatt. Efter bokföring och granskning vidarebefordras
uppgiften till länsstyrelsen, som sänder den till den lokala skattemyndigheten.

De föreslagna nya rutinerna för aktiehantering kräver nya regler för taxeringskontroll.
I promemorian föreslås att avstämningsbolag bör åläggas skyldighet att lämna uppgift till
ledning för den utdelningsberättigades taxering. Dessa kontrolluppgifter behövs enligt
promemorian inte i kupongskatteredovisningssystemet och kan således redovisas direkt
till länsstyrelserna.

Den i promemorian föreslagna skyldigheten för avstämningsbolag att lämna kontrolluppgifter
avses till en början inte bli total. I stället föreslås, i avvaktan på att
ADB-systemet byggts ut även för taxeringskontroll, ett förfarande som innebär
stickprovskontroll. För avstämningsbolag och inhemska förvaltare föreslås sålunda att de
skall lämna kontrolluppgifter i den omfattning som Kungl. Maj:t för varje år bestämmer.
Uppgiftsskyldigheten, som bör kunna begränsas till visst minimibelopp, skall enligt
förslaget i promemorian omfatta utdelningsbeloppet och innehavet av aktie per den 31
december. Kontrolluppgift skall vidare avse den som är berättigad att lyfta utdelning för
egen del och således inte exempelvis i egenskap av förvaltare.

I fråga om skyldigheten att lämna kontrolluppgifter för utdelning från kupongbolag
föreslås i promemorian att nuvarande regler bibehålls.

Vid remissbehandlingen har framkommit delade uppfattningar i fråga om avstämningsbolagens
uppgiftsskyldighet. Riksskattenämnden och vissa länsstyrelser anser det otillfredsställande
med stickprovskontroll, under det att lokala skattemyndigheten i Malmö
och Föreningen Sveriges fögderichefer förordar promemorieförslaget. Värdepapperskonsortiet
finner en skyldighet att lämna uppgifter om aktieinnehavet vid årets slut vara av
begränsat värde, som inte står i proportion till kostnaderna för uppgifternas framtagande.

Genom att det i den nya aktiehanteringsrutinen blir VPC som skall ombesörja
registrering m.m. kommer uppgiftsskyldigheten i ett något annorlunda läge. VPC torde få
god överblick över de registrerades aktieinnehav och torde kunna sammanställa
kontrolluppgifter avseende utdelningar som skett till en och samma utdelningsberättigad
från flera bolag. Därmed underlättas givetvis hanteringen av kontrolluppgifterna rent
pappersmässigt. Även de inhemska förvaltarna torde kunna åstadkomma liknande

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

sammanställningar. En ytterligare lättnad i hanteringen kan man vinna om bruket att
uppge personnummer konsekvent genomförs. Jag är därför benägen att frångå promemorians
förslag om stickprovskontroll i fråga om avstämningsb olagen till förmån för en
allmän uppgiftsskyldighet. Någon minimigräns för uppgiftsskyldigheten låter sig tyvärr
f.n. inte uppställas med hänsyn till omöjligheten för uppgiftslämnaren att överblicka en
utdelningsberättigads totala aktieinnehav eller motsvarande rätt. Värdepapperskonsortiets
påpekande i fråga om det ringa värdet av uppgifter om aktieinnehavet den 31 december
finner jag vara värt beaktande.

Mitt förslag är alltså att en allmän uppgiftsskyldighet införs för den som utbetalar
utdelning på aktier i bolag som tillämpar lagen om förenklad aktiehantering. Uppgiften
skall avse den som är berättigad att lyfta utdelningen för egen del samt innehålla
upplysning om det utdelade beloppet. Redan av gällande bestämmelser framgår att
uppgifterna skall avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som
gäller för avlämnande av självdeklaration.

Specialmotivering

Inom finansdepartementet har i enlighet med det anförda upprättats förslag till ny
kupongskatteförordning och lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623). I fråga
om de olika författningsförslagen i departementsförslaget vill jag anföra följande.

Förslaget till ny kupongskatteförordning

Med införandet av de förenklade aktiehanteringsrutinema kommer att finnas två
system för utdelning på aktier. Beteckningen kupongskatt har emellertid fått kvarstå,
även för den skatt som utgår för utdelning från avstämningsbolag, främst med tanke på
att beteckningen används i stor utsträckning i internationella sammanhang.

1 §

Någon hänvisning i kupongskatteförordningen till att kupongskatten är en form av
statlig inkomstskatt har inte synts nödvändig. En anmärkning om att kupongskatten är en
form av statlig inkomstskatt finns i 1 § andra stycket förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

2 §

I paragrafen har lämnats vissa definitioner. Med avstämningsbolag förstås aktiebolag, på
vilka den föreslagna lagen om förenklad aktiehantering är tillämplig. Nämnda lag, som blir
tillämplig om bolagsstämman beslutar det, träder då i stället för motsvarande bestämmelser
i lagarna om aktiebolag, försäkringsrörelse och bankrörelse. Det bör i detta
sammanhang nämnas att utdelning, som hänför sig till utdelningstillfälle då den föreslagna
lagen om förenklad aktiehantering ännu inte blivit tillämplig på bolaget, skall behandlas
enligt reglerna för kupongbolag.

Med uttrycket aktiebolag avses i kupongskatteförordningen även bankaktiebolag och
försäkringsaktiebolag, om inte något annat direkt utsägs.

Kungl. May.ts proposition nr 134 år 1970

Med utdelningstillfälle förstås för avstämningsbolag avstämningsdagen och för övriga
bolag den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning. Bestämmelser om avstämning
meddelas i 21 och 24 §§ den föreslagna lagen om förenklad aktiehantering och avser både
aktieboken och den särskilda förteckningen enligt 12 § i nyssnämnda lagförslag.

Utdelningsberättigad är den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid
utdelningstillfället.

F.n. föreskrivs i 1 § första stycket KupF att skattskyldighet under vissa närmare
angivna omständigheter åvilar den som, när utdelningen blir tillgänglig för lyftning, i
egenskap av ägare av den till aktien hörande kupongen eller eljest är berättigad att lyfta
utdelningen. Uttrycket ”utdelningsberättigad” är avsett att ha samma innebörd som
uttrycket ”den som, etc. — lyfter utdelningen”. Någon utvidgning eller inskränkning i
skattskyldigheten i förhållande till nuvarande praxis avses sålunda inte genom uttrycket
”berättigad att lyfta utdelning för egen del”. Förtydligandet har gjorts i huvudsak därför
att genom förvaltarregistreringen andra subjekt än rättsinnehavaren formellt sett kan göra
anspråk att få utdelningen sig tillsänd.

3§

Paragrafen motsvarar i sakligt hänseende helt 5 § sista stycket KupF. Någon regel av
liknande innebörd för avstämningsbolag torde inte behövas, eftersom avstämningsdag
alltid måste bestämmas.

4§

Paragrafen innehåller bestämmelserna om skattskyldighet och motsvarar i stort sett 1 §
KupF. Utom redaktionella ändringar föreligger skillnader i tre avseenden.

För det första har i förslaget intagits bestämmelser, som reglerar skattskyldigheten för
utom riket bosatt delägare i vissa svenska juridiska personer. Enligt de ändrade regler för
dödsbobeskattning (53 § 3 mom. fjärde stycket KL med anvisningar enligt dess lydelse i
SFS 1966:724), som gäller fr.o.m. 1969 års taxering, tillämpas bestämmelserna om
handelsbolag på dödsbo fr.o.m. det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde
kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade. Som ytterligare förutsättning
gäller dock att dödsboet skall ha haft en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst som
överstiger 10 000 kr. eller en skattepliktig förmögenhet som överstiger 100 000 kr.
Sådant dödsbo betraktas sålunda skattemässigt som om det vore skiftat. Dödsbodelägarna
taxeras särskilt för sina andelar i dödsboets inkomst och förmögenhet. Finns i ett sådant
dödsbo delägare som är bosatt i utlandet och äger dödsboet svenska aktier, torde enligt
gällande kupongskatteregler skatt inte kunna innehållas vid utbetalande av utdelningen,
eftersom dödsboet i egenskap av juridisk person kan lyfta dödsboet tillkommande
utdelning oberoende av delägarnas status. Samma förhållande kan föreligga i ett svenskt
handelsbolag eller liknande, där delägaren enligt 53 § 2 mom. KL beskattas för sin andel i
den juridiska personens inkomst. Det nu anförda har föranlett att i paragrafens andra
stycke tagits in bestämmelser av innebörd att för handelsbolag, kommanditbolag, rederi
och dödsbo, på vilket enligt 53 § 3 mom. fjärde stycket KL skall tillämpas bestämmelserna
om handelsbolag, skattskyldighet skall föreligga för den del av utdelningen som inte
är att hänföra till rörelseinkomst och som belöper på delägare som ej är bosatt eller
stadigvarande vistas här i landet.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. May.ts proposition nr 134 år 1970

Med rörelseinkomst förstås inkomst av rörelse för vilken skattskyldighet föreligger till
statlig inkomstskatt och kommunal inkomtsskatt enligt 6 § 1 mom. SI och 53 § 1 mom.
KL.

För det andra har skattskyldighetens omfattning när det gäller förvärv av rätten till
utdelning utan samband med förvärv av även aktien fått en annorlunda utformning.

F.n. utgår kupongskatt om den utdelningsberättigade genom gåva förvärvat utdelningen
utan att också ha förvärvat aktien. Den dubbelbeskattning, som därigenom kan
uppstå, är avsiktlig och har tillkommit för att hindra missbruk. Kupongskattenämnden
har emellertid enligt sitt protokoll den 2 maj 1961, § 2, uttalat att i överensstämmelse
med lagstiftningens grunder skäl för dylik dubbelbeskattning inte synes böra föreligga i
sådana fall då utdelningsberättigad enligt 7 § förordningen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt
för de aktier, från vilka utdelningen härstammar. Nämnden har ansett att
kupongskatt i sådana fall inte bör utgå.

Jag delar den uppfattning som kommit till uttryck i promemorian att även andra fall
av överlåtelse av rätten till utdelning genom gåva torde böra omfattas av befrielse från
kupongskatt för att inte dubbelbeskattning skall ske. Kupongskatt bör sålunda inte utgå
om någon genom gåva erhåller rätt till viss avkomst bestående av utdelning på svenska
aktier och denna rättighet är bestämd att utgå under den berättigades livstid eller viss
längre tid (t.ex. när avkastning av en aktiepost skall utgå till en trotjänare under dennes
livstid). Fastän kapitalvärdet på denna rättighet förmögenhetsbeskattas, torde den
berättigade emellertid ej kunna jämställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga
förmögenhetsskatt. Har alltså gåvotagaren tillförsäkrats utdelning för en tid som inte
understiger tio år eller för sin återstående livstid, synes av billighetsskäl kupongskatt
inte böra uttagas. Bestämmelsen bör emellertid inte göras generell. Den bör sålunda inte
tillämpas om gåvotagaren är underårig. Med underårig förstås i förslaget den som inte är
myndig, dvs. inte fyllt 20 år.

Bestämmelser med nu angiven innebörd har tagits in i paragrafens tredje stycke.

Det tredje ändringsfallet avser utformningen av reglerna om skattskyldighet för
bulvaner. Trots att utdelning skall beskattas i vanlig ordning vid den statliga inkomstbeskattningen
föreligger enligt förslaget skattskyldighet för kupongskatt, om den
utdelningsberättigade innehar aktie under sådana förhållanden att annan bereds obehörig
förmån vid taxering till inkomstskatt eller att befrielse från kupongskatt erhålles. Det i
1 § andra stycket KupF använda uttryckssättet ”uppträder såsom bulvan för annan” är
inte lätt att bestämma till sin innebörd. Något praktiskt fall från tillämpningen av
bestämmelsen finns veterligen inte. Bestämmelsen torde främst ha haft prohibitivt värde.
Om ett bulvanförhållande har kommit till i syfte att kringgå annan författning än
skatteförfattning, t.ex. näringsfrihetsförordningen, är skatterättsliga åtgärder inte den
riktiga metoden att förebygga missbruk. Har däremot bulvanförhållandet kommit till
stånd i syfte att bereda någon frihet från skatt, är det motiverat med skattepåföljd. Jag
anser att den angivna förutsättningen för skattskyldighet, nämligen att annan obehörigen
bereds förmån vid taxeringen eller vinner befrielse från kupongskatt, är tillräcklig för
att nå den önskade effekten i skattehänseende.

De bestämmelser som avser att hindra att kupongskatteförordningens bestämmelser
om skattskyldighet kringgås har tagits upp i paragrafens fjärde stycke.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

6§

I prop. 1970:55 har lagts fram förslag till organisation av riksskatteverket, som enligt
statsmakternas beslut skall inrättas den 1 januari 1971.1 propositionen föreslås att beslut
i kupongskatteärenden fattas inom riksskatteverket och att kupongskattenämnden
försvinner.

7-12§§

Dessa paragrafer upptar bestämmelser för utdelning i avstämningsbolag och är helt nya.
Jag har tidigare redovisat de överväganden som ligger till grund för nyssnämnda
bestämmelser. Jag inskränker mig därför här till att beröra vissa frågor av teknisk natur.

Vid förvärv av aktie skall förvärvaren i samband med begäran om införing i aktieboken
till VPC avge skriftlig uppgift om förhållanden som är avgörande för bedömande av
frågan om hans kupongskatteskyldighet.

Bestämmelserna i 7 § bör därvid ses i samband med frågan om ansvar för kupongskatt,
som regleras i 10 §. Genom 7 § andra stycket åläggs aktieförvärvare och andra som avses
få rätt att lyfta utdelning skyldighet att lämna uppgifter till ledning för VPC så att detta
organ skall kunna fullgöra sina åligganden i uppbördshänseende. Den frågan kan uppstå
huruvida en rättsinnehavare skall behöva lämna uppgift om sig själv vid varje tillfälle han
ansöker om registrering. Enligt min mening synes inte meningsfullt att kräva detta, även
om formella möjligheter till det bör föreligga för VPC.

Med uttrycket ”den som avses med införingen” bör förstås den presumtive
utdelningsberättigade. Uttrycket utdelningsberättigad kan dock inte användas i författningstexten,
eftersom vid tidpunkten för registreringsansökningen någon utdelning ännu
ej behöver vara aktuell.

Om utdelningsberättigad person dör, torde skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden
i kupongskattehänseende åvila dödsboet.

Då interimsbevis enligt gällande rätt behandlas som aktiebrev och resulterar i införing i
aktieboken, är även den som begär sådan införing skyldig att lämna uppgift enligt 7 §.

Vidare skall uppgift enligt 7 § lämnas av den som vill bli införd i förteckning enligt
12 § första stycket lagen om förenklad aktiehantering, om han kan anses som presumtiv
utdelningsberättigad. I sådana fall då aktieägaren avhänt sig aktiens avkastningsrätt eller
då genom gåvo- eller testamentsvillkor äganderätten tillagts en person och avkastningen
en annan, skall uppgiften vid registreringen i den särskilda förteckningen således avse
avkomsttagaren.

I promemorian har upptagits ett förslag att kupongskatt alltid skulle innehållas om
utbetalning sker i utlandet. En sådan regel förefaller mig när det gäller avstämningsbolag
vara för stel. Endast i det fall att utbetalning sker till utländsk förvaltare torde
kupongskatt behöva innehållas som en rutinåtgärd. I övrigt torde det få ankomma på VPC
eller förvaltaren att pröva skattskyldighetsfrågan i vanlig ordning. Beträffande utländsk
förvaltare torde Kungl. Maj:t äga befogenhet att föreskriva skyldighet att innehålla
kupongskatt som villkor för tillstånd till förvaltningen.

Sedan uppgift avlämnats till VPC kan inträffa förhållanden som medför förändring av
skattskyldigheten till kupongskatt. Den utdelningsberättigade är då skyldig att ofördröjligen
skriftligen anmäla sådan ändring till VPC.

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1970

Senast fyra månader efter avstämningsdagen skall VPC till de utdelningsberättigade, för
vilka kupongskatt innehållits, lämna skriftlig uppgift om det belopp som innehållits.
Sådan uppgift utgör kvitto på erlagd kupongskatt. Den bör vid eventuell restitution av
den utdelningsberättigade kunna användas såsom intyg om den erlagda kupongskatten.

I 8 § regleras VPC:s skyldighet att redovisa till riksskatteverket. VPC skall redovisa
varje bolags samlade utdelning för sig. Har kupongskatt innehållits, skall redovisningsuppgift
(motsvarande kupongbolagens 18b-uppgift) avlämnas till riksskatteverket för
varje skattskyldig med angivande av utdelat belopp och innehållen kupongskatt. För övrig
utdelning kan redovisning ske i en klumpsumma med angivande av det sammanlagda
beloppet av utdelningen. Jag vill här erinra om att VPC är skyldig att innehålla och
inbetala kupongskatt även för sådana rättsägare som är okända vid fyramånadersfristens
utgång och till vilka således utdelningen ej kunnat utbetalas. Vidare vill jag erinra om att
jag funnit lämpligt att föreslå möjlighet för VPC att ombesörja restitution i sådana fall där
det sedermera visar sig att rättsägaren inte var skyldig att erlägga kupongskatt.
Bestämmelser härom har tagits upp i 9 §. De är utformade efter mönster av
bestämmelserna om kupongbolagens rätt till restitution.

13-17§§

I dessa paragrafer behandlas övriga bolags handhavande av kupongskatt och dess
redovisning. I stort motsvarar paragraferna 4 §, 5 § andra stycket, 6 §, 9 § 1 mom. och
10 § KupF. Beträffande de ändringar som föreslagits i nuvarande redovisningssystem för
kupongbolag hänvisas till den allmänna motiveringen.

18 §

Paragrafen motsvarar 5 a § KupF. Ändringen i texten är föranledd av vad jag anfört i
det föregående om bankinspektionen och försäkringsinspektionen som registrerings- och
tillsynsmyndigheter för bankaktiebolag resp. försäkringsaktiebolag.

19 §

I paragrafen regleras ämnen som nu behandlas i 9 § 2 mom. och 5 § fjärde stycket
KupF. Jag har i det föregående redovisat skälen för införande av ett system med restavgift
och tilläggsavgift, närmast efter mönster av motsvarande bestämmelser i uppbördsförordningen
(1953:272).

22 och 23 §§

Paragraferna motsvarar 8 § andra och tredje styckena KupF.

Den normala åtgärden från riksskatteverkets sida när VPC eller bolag inte fullgör
skyldigheten att inbetala kupongskatt eller dröjsmålsränta blir först föreläggande och

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

sedan uttagande enligt bestämmelserna i uppbördsförordningen om indrivning. Uttagande
torde i praktiken inte komma i fråga hos VPC. Någon regel för uttagande hos VPC
har därför inte tagits upp. Däremot bör uttagande kunna ske även hos avstämningsbolag,
nämligen om den bristande redovisningen beror på betalningstredska från bolagets sida.
Reglerna härom återfinns i 8 § tredje stycket KupF och har nu tagits upp i 22 §.

I 23 § förslaget behandlas det fallet att bolag försummar sina skyldigheter i annat
hänseende än beträffande skyldigheten att innehålla eller inbetala kupongskatt i
föreskriven tid eller ordning. Regler för sådana fall finns nu i 8 § andra stycket KupF.

24 §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 § 3 mom. KupF. Benämningen taxeringsrevision har
ersatts med det mera adekvata uttrycket skatterevision. Riksskatteverket bör fatta beslut
om revisionen. Frågan om verkets inre organisation har ännu inte avgjorts i detalj. Först
sedan detta skett kan avgöras huruvida ytterligare bestämmelser om skatterevisionen
behövs.

25 §

Paragrafen motsvarar 11 § andra stycket KupF. Ett förtydligande har gjorts, så att det
klart skall framgå att endast blankett med uppgift som kan föranleda uttagande av
kupongskatt skall sändas till riksskatteverket.

26 §

Paragrafen motsvarar 11 § tredje och fjärde styckena KupF.

27 §

Paragrafen motsvarar 12 § 1 mom. KupF. Följande ändringar har gjorts. I fråga om den
tid, inom vilken restitutionsansökan skall inges, har tagits bort den nu gällande
begränsningen att ansökan skall inges före utgången av kalenderåret efter det då
utdelningen uppburits. Med hänsyn till att VPC och bolagen har rätt att få restitution
intill utgången av femte året efter utdelningsåret, har motsvarande tidsfrist nu synts
lämplig även för enskilds restitutionsrätt. Vidare skall restitutionsansökan göras hos
riksskatteverket och inte som f.n. hos länsstyrelsen i det län, där den utdelningsberättigade
enligt KL har sin hemortskommun.

I vissa situationer kan utdelningen bli inkomstbeskattad genom besvär eller eftertaxering.
Det kan därvid dröja åtskilliga år efter det, då utdelningen blev tillgänglig för
lyftning, innan frågan blir slutligen avgjord. Med hänsyn härtill har för sådana fall i
paragrafen upptagits bestämmelse om förlängd tid för restitutionsansökan.

Slutligen har införts en bestämmelse som möjliggör kvittning av kupongskatt, som
skall restitueras, mot restförd kupongskatt.

28 §

Under remissbehandlingen har framkommit den synpunkten att det skulle vara
lämpligt med preskriptionsbestämmelser beträffande kupongskatt som skall indrivas. I

3* Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

enlighet härmed har i denna paragraf tagits in bestämmelser om att åtgärder för indrivning
av obetald kupongskatt inte skall få vidtas senare än fem år efter utgången av det
kalenderår, under vilket förordnande om indrivning meddelats. Förordnande om
indrivning meddelas enligt 22 § av länsstyrelsen, medan riksskatteverket skall meddela
sådant förordnande i fall som avses i 26 §. I sammanhanget vill jag erinra om att
kupongskatt preskriberas enligt allmänna regler, dvs tio år efter det skattskyldigheten
uppkom.

29 §

Uppgiften att föra talan för det allmänna mot beslut av riksskattenämnden eller
länsstyrelse enligt denna förordning utom i fråga om vite har överflyttats från
taxeringsdirektören vid länsstyrelsen i Stockholms län eller, efter dennes bemyndigande,
förste taxeringsintendent, som inte är chef för kontor till allmänt ombud hos
riksskatteverket.

Vidare har departementsförslaget kompletterats med bestämmelse att om besvären
inkommer direkt till kammarrätten, detta inte skall utgöra hinder för besvärens prövning.

Slutligen har i paragrafen angetts vissa paragrafer eller delar därav avseende uppbördsoch
kontrolltekniska åtgärder mot vilka besvär inte får föras.

30 §

Paragrafen motsvarar 15 § 3 mom. KupF.

31 §

Paragrafen innehåller ansvarsbestämmelser. F.n. återfinns motsvarande bestämmelser i
16 § KupF. De innebär följande.

Enligt 16 § första stycket tillämpas 120 § taxeringsförordningen (1956:623) om
styrelse för aktiebolag underlåter att fullgöra skyldighet enligt 5, 5 a eller 6 § eller 7 §
första stycket första punkten eller 9 § 1 mom. KupF. Straffet enligt 120 § taxeringsförordningen
är böter, högst 300 kr., om inte gärningen är belagd med straff enligt
brottsbalken. Vidare får enligt nämnda paragraf i taxeringsförordningen frias från straff
om försummelsen är ursäktlig eller eljest ringa.

Har någon i uppgift som avses i 4 § KupF uppsåtligen lämnat oriktigt svar på någon av
de frågor som där nämns eller eljest lämnat vilseledande uppgift, eller har någon efter
anmaning enligt 13 § uppsåtligen avgett oriktig försäkran, straffas han enligt 16 § andra
stycket KupF med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Dessutom finns i 16 § tredje stycket en bestämmelse enligt vilken ingen får dömas till
ansvar enligt KupF för det han efter anmaning enligt 13 § avgett oriktig försäkran, om
han annars skulle ha röjt att han uppträdde som bulvan i strid mot ett enligt lag gällande
förbud.

De straffbestämmelser som nu föreslås är något annorlunda utformade. I paragrafens
första stycke, som innehållsmässigt sett motsvarar 16 § första stycket KupF, har tagits
upp straff för den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 7 § första stycket, 8 §,
15 §, 17 § första stycket, 18 § eller 21 § första stycket första punkten i förslaget. Straffet
har ansetts böra vara dagsböter och inte penningböter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

I andra stycket har tagits upp ett brott som närmast motsvarar det nu i 16 § andra
stycket KupF beskrivna brottet. Gämingsbeskrivningen är dock anpassad efter gärningsbeskrivningen
för falskdeklaration och vårdslös deklaration i 1 och 2 §§ skattestrafflagen
(1943:313). Påföljden är dock densamma som den nuvarande i 16 § andra stycket KupF.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att skattestrafflagutredningens betänkande
Skattebrotten (SOU 1969:42) f.n. övervägs inom finansdepartementet. Förslag till nya
bestämmelser om skattebrott är att vänta inom en snar framtid. Därvid kommer också
den nu föreslagna straffbestämmelsen i kupongskattehänseende att beröras. De nya
bestämmelserna om skattebrott kan emellertid inte förväntas träda i kraft så tidigt som
det är avsett att de nya kupongskattereglerna skall göra.

I paragrafens tredje och fjärde stycken har tagits upp bestämmelser som redan gäller i
vissa avseenden, nämligen dels att i ringa fall får frias från ansvar, dels att här aktuella
straffbestämmelser inte skall tillämpas om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Någon bestämmelse motsvarande 16 § tredje stycket KupF är inte längre behövlig med
hänsyn till utformningen av 4 § fjärde stycket förslaget.

Övergångsbestämmelser

Den föreslagna lagen om förenklad aktiehantering avses träda i kraft den 1 januari
1971. För att lagen skall kunna tillämpas på ett bolag krävs emellertid också att
bolagsstämman beslutat om det. Ägare av aktiebrev som utfärdats innan lagen börjat
tillämpas på aktiebolaget kan, såvitt avser därefter beslutad utdelning eller kapitalökning,
lyfta utdelning på aktien först sedan han avlämnat aktiebrevet för utbyte mot nytt brev
och blivit införd i aktieboken antingen själv eller genom förvaltare. Innan detta skett kan
ej heller annan utdelningsberättigad än ägare registreras.

I promemorian föreslås att de nu gällande kupongskattebestämmelsema i princip skall
tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet av de här
föreslagna nya reglerna för kupongskatt. Dock bör den modifikationen göras, heter det i
promemorian, att om skyldighet för bolaget att inbetala kupongskatt inträder först efter
ikraftträdandet, dröjsmålsränta inte bör tas ut utan i stället bör utgå restavgift och
tilläggsavgift enligt förslaget. Vidare bör enligt promemorian det nya restitutionsförfarandet
bli tillämpligt i fråga om restitution direkt till utdelningsberättigad, om restitutionsansökningen
görs efter ikraftträdandet.

I fråga om utdelning efter ikraftträdandet i bolag, som vid den tidpunkt då utdelningen
först blev tillgänglig för lyftning ännu inte gått över till de nya aktiehanteringsrutinerna
bör enligt promemorian de föreslagna nya bestämmelserna om kupongbolag gälla även om
utdelningen lyfts vid en tidpunkt då bolaget övergått till att bli avstämningsbolag.

Med hänsyn till att förslaget till lag om förenklad aktiehantering avses träda i kraft den
1 januari 1971 bör även de nya kupongskattereglema träda i kraft vid denna tidpunkt.
Bland övergångsbestämmelserna har tagits upp följande föreskrifter. I samband med
ikraftträdandet upphör KupF att gälla. Har utdelning dessförinnan blivit tillgänglig för
lyftning tillämpas emellertid KupF med följande undantag.

1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag att enligt 5 § KupF avlämna
uppgifter om utdelning eller att inbetala kupongskatt först efter ikraftträdandet, och
fullgörs inte denna skyldighet, gäller 19 § andra stycket samt 22 och 23 §§ i den
föreslagna nya förordningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

2. Vid återbetalning av kupongskatt till bolag enligt 6 § KupF skall den begränsning
gälla som föreskrivs i 16 § andra stycket i den nya förordningen, dvs. den preskriptionstid
som föreslagits för återbetalning till bolag, om utdelningen utbetalats efter utgången av
1970. Bestämmelsen fanns inte medtagen i promemorieförslaget. Den har tillkommit med
anledning av ett påpekande i CFU:s remissyttrande.

3. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. KupF skall
ske enligt 27 § i den föreslagna nya förordningen, om ansökan därom görs efter ikraftträdandet.

4. Vid bedömande efter ikraftträdandet av straff för underlåtenhet eller gärning som
avses i 16 § i den upphävda förordningen skall beaktas 31 § tredje och fjärde styckena i
den föreslagna nya förordningen. Denna regel har föreslagits i promemorian och föranleds
därav att den innebär en viss lindring i påföljdssystemet.

5. Eftersom kupongskattenämn den och kupongskattekontoret inte skall finnas kvar i
nuvarande organisationsform efter ikraftträdandet, har tagits in en bestämmelse enligt
vilken prövning och handhavande i övrigt av ärende rörande kupongskatt skall ankomma
på riksskatteverket.

Inom finansdepartementet har upprättats två jämförelsetablåer, som innehåller de föreslagna
nya kupongskattereglernas motsvarighet i KupF resp. KupF :s motsvarighet i de nya
reglerna. Tablåerna torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och
2.

Förslaget till lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623)

Ändringen i 37 § 1 mom. har berörts i det föregående.

I 43 § 1 mom. har tagits in en ändring av redaktionell art.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom proposition
föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om kupongskatt,

2) lagom ändring i taxeringsförordningen (1956:623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda
med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Bilaga 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Jämförelsetablå 1. De föreslagna reglernas motsvarighet i KupF

Nya KupF
1 § första stycket
2§

3 §

4 § första stycket

andra stycket
tredje stycket
fjärde stycket
femte stycket

5§

6§

7-12 §§

13 §

14 § första stycket

andra stycket
tredje stycket

15 §

16 § första stycket

andra stycket första och andra punkterna andra

stycket tredje punkten

17 § första stycket

andra stycket

18 § förstastycket

andra stycket

19 § första stycket första punkten

första stycket andra punkten
andra stycket

20 §

21 § förstastycket

andra stycket

22 § första stycket

andra stycket

KupF

motsvarar del av 1 § första stycket

saknar motsvarighet

5 § femte stycket

motsvarar del av 1 § första stycket
saknar motsvarighet
motsvarar del av 1 § första stycket
motsvarar 1 § andra stycket

1 § tredje stycket

2 §

motsvarar 3 §

saknar motsvarighet

motsvarar 4 § första stycket

motsvarar 4 § andra stycket första punkten

4 § tredje stycket

motsvarar 5 § andra stycket första punkten

motsvarar del av 6 §
motsvarar del av 6 §

saknar motsvarighet

9 § 1 mom.

10 §

motsvarar 5 a § första och andra styckena
motsvarar 5 a § tredje stycket

9 § 2 mom.
saknar motsvarighet
motsvarar 5 § fjärde stycket

5 § tredje stycket

motsvarar 7 § första stycket
7 § andra stycket

motsvarar 8 § andra stycket första punkten
motsvarar 8 § tredje stycket första och andra
punkterna

3** Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 134

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Nya KupF

KupF

23 § första stycket

andra stycket

24 §

25 §

26 § första stycket

motsvarar 8 § andra stycket första och andra
punkterna

motsvarar 8 § andra stycket tredje punkten

motsvarar 9 § 3 mom. första och fjärde
punkterna

11 § andra stycket

motsvarar 11 § tredje stycket första punkten

andra stycket
tredje stycket

motsvarar 11 § tredje stycket andra — femte
punkterna

motsvarar 11 § fjärde stycket

27 § första stycket
andra stycket

tredje stycket

Q är de stycket
femte stycket

motsvarar 12 § f mom. första stycket
motsvarar 12 § 1 mom. andra stycket första
och andra punkterna

motsvarar 12 § 1 mom. andra stycket fjärde
punkten

saknar motsvarighet

motsvarar 12 § 1 mom. tredje stycket

28 §

29 § första stycket
andra stycket
tredje stycket

saknar motsvarighet

motsvarar 15 § 1 mom. första stycket och 2
mom. första stycket

motsvarar 15 § 1 mom. andra stycket första
punkten

saknar motsvarighet

30 §

31 § första stycket

andra stycket
tredje stycket
fjärde stycket

motsvarar 15 § 3 mom.

motsvarar 16 § första stycket
motsvarar 16 § andra stycket
(saknar motsvarighet)1
(saknar motsvarighet)1

1 Föreskrifterna i 27 § tredje och fjärde styckena Nya KupF gäller dock för vissa fall på grund av
hänvisningen i 16 § första stycket KupF till 120 § TF.

Bilaga 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Jämförelsetablå 2. KupF :s motsvarighet i de föreslagna reglerna

KupF

1 § första stycket

andra stycket
tredje stycket
fjärde stycket

2 §

3§

4 § första stycket

andra stycket första punkten
andra stycket andra punkten
tredje stycket

5 § första stycket

andra stycket
tredje stycket
fjärde stycket
femte stycket

5 a §

6§

7 § första stycket

andra stycket

8 § första stycket

andra stycket första punkten

andra stycket andra punkten

andra stycket tredje punkten
tredje stycket första och andra punkterna tredje

stycket tredje punkten
fjärde stycket

9 § 1 mom.

2 mom.

3 mom. första punkten

andra punkten
tredje punkten
fjärde punkten

Nya KupF

motsvaras av 1 § samt 4 § första och tredje
styckena

motsvaras av 4 § fjärde stycket
4 § femte stycket
saknar motsvarighet

5§

motsvaras av 6 §

motsvaras av 14 § första stycket
motsvaras av 14 § andra stycket
saknar motsvarighet
14 § tredje stycket

saknar motsvarighet
motsvaras av 15 §
motsvaras av 20 §
motsvaras av 19 § andra stycket
3 §

motsvaras av 18 §

motsvaras av 16 § första stycket samt andra
stycket första och andra punkterna

motsvaras av 21 § första stycket
21 § andra stycket

saknar motsvarighet

motsvaras av 22 § första stycket och 23 §
första stycket första punkten
motsvaras av 23 § första stycket andra
punkten

23 § andra stycket
motsvaras av 22 § andra stycket

saknar motsvarighet
saknar motsvarighet

17 § första stycket

19 § första stycket första punkten

24 § första punkten
saknar motsvarighet
saknar motsvarighet
24 § andra punkten

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

KupF

10 §

11 § första stycket

andra stycket

tredje stycket första punkten
tredje stycket andra — femte punkterna fjärde

stycket

12 § 1 mom. första stycket

1 mom. andra stycket första och andra
punkterna

1 mom. andra stycket tredje punkten
1 mom. andra stycket fjärde punkten

1 mom. tredje stycket

2 mom.

13 §

14 §

15 § 1 mom. första stycket

1 mom. andra stycket första punkten

1 mom. andra stycket andra punkten

2 mom. första stycket

2 mom. andra stycket

3 mom.

16 § första stycket

andra stycket
tredje stycket

17 § första stycket

andra stycket

Nya KupF

17 § andra stycket

saknar motsvarighet
motsvaras av 25 §
motsvaras av 26 § första stycket
motsvaras av 26 § andra stycket

motsvaras av 26 § tredje stycket
motsvaras av 27 § första stycket

motsvaras av 27 § andra stycket
saknar motsvarighet
27 § tredje stycket
27 § femte stycket
saknar motsvarighet

saknar motsvarighet

motsvaras av 29 § första stycket
motsvaras av 29 § andra stycket
motsvaras av 23 § andra stycket
motsvaras av 29 § första stycket
motsvaras av 23 § andra stycket
30 §

motsvaras av 31 § första, tredje och
fjärde styckena

motsvaras av 31 § andra stycket
saknar motsvarighet

saknar motsvarighet
saknar motsvarighet

Bilaga 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Promemorians förslag till kupongskatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Kupongskatt erlägges enligt denna förordning till staten för utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag.

I denna förordning avses med

registrerande aktiebolag: aktiebolag som tillämpar lagen (19 : ) med särskilda bestämmelser
för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok m.m.,

utdelningstillfälle: för registrerande aktiebolag den i 9 § första stycket nämnda lag
avsedda dagen för avstämmande av aktieboken och för andra aktiebolag den dag då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

Har för aktiebolag, som icke är registrerande aktiebolag, ej bestämts viss dag då utdelning
skall vara tillgänglig för lyftning eller skall utdelning i sådant bolag tillgodoföras den
utdelningsberättigade på annat sätt än genom utbetalning av utdelat belopp, anses utdelningen
ha blivit tillgänglig för lyftning omedelbart efter det beslut om utdelningen fattats.

Skattskyldighet

2 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne vid utdelningstillfället är

fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, eller oskiftat
dödsbo efter sådan person,

utländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 § 2 mom. förordningen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänförlig
till rörelse som bedrivits här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne vid utdelningstillfället
genom annat fång än arv eller testamente förvärvat rätt till utdelningen utan att ha
förvärvat även aktien. Detta gäller dock icke om den utdelningsberättigade enligt 7 §
förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga
om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen
belöper, eller, i fall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelning för en
längre tid eller för sin återstående livstid.

Skattskyldig är dessutom utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden,
att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt
eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970
Skattesats

3§

Kupongskatt utgår med trettio procent av utdelningen.

Beskattningsmyndighet m.m.

4 §

För att besluta i ärenden om kupongskatt finns en av Konungen utsedd nämnd
(kupongskattenämnden), bestående av tre ledamöter med suppleanter för var och en av
dem. Av nämndens ledamöter förordnas en till ordförande och en att vid förfall för
ordföranden träda in i hans ställe.

För att i övrigt handlägga ärenden om kupongskatt finns ett särskilt organ (kupongskatt
ekontoret), som ingår i länsstyrelsen i Stockholms län.

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av
aktieutdelning m.m.

Bestämmelser för utdelning i registrerande
aktiebolag

5 §

Registrerande aktiebolag skall vid utbetalande av utdelning innehålla kupongskatt efter
den skattesats som anges i 3 §, om icke fall föreligger som avses i följande stycke.

Har bolaget för utdelningstillfället uppgifter om den utdelningsberättigade av vilka
framgår, att denne ej är skattskyldig, skall kupongskatt ej innehållas. Uppgifterna skall
avlämnas på blankett enligt fastställt formulär och av uppgiftslämnaren avgivna på heder
och samvete. Föreskrifterna i detta stycke gäller dock ej om utbetalningen sker i utlandet.

Bolaget skall senast 60 dagar efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade
skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för den utdelningsberättigade.

6 §

Registrerande aktiebolag skall senast 60 dagar efter utdelningstillfället till kupongskattekontoret
lämna uppgift om dels det sammanlagda beloppet av utbetalade utdelningar
där skattskyldighet icke förelegat, dels envar skattskyldig beträffande storleken
av utbetalad utdelning och innehållen kupongskatt, dels det sammanlagda beloppet
av innehållen kupongskatt. Inom samma tid skall bolaget vidare inbetala innehållen
kupongskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

7§

Har registrerande aktiebolag icke innehållit kupongskatt fastän detta skulle ha skett
enligt 5 §, skall bolaget förskjuta kupongskatten men får söka skattebeloppet åter av den
skattskyldige.

8§

Föreligger fall, som avses i 7 §, skall kupongskattekontoret delge det utdelande aktiebolaget
utdrag av den längd som nämns i 22 § med föreläggande för bolaget att inom 60 dagar
från delfåendet erlägga skattebeloppet till kupongskattekontoret. Vill bolaget bestrida
kravet, skall det senast inom samma tid göra erinran hos kupongskattenämnden, som
meddelar beslut med anledning härav. Beslutet skall delges bolaget och antecknas i längden.

9§

Förvaltas aktie i registrerande aktiebolag enligt anmärkning i aktieboken av förvaltare
enligt § lagen med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok skall
bestämmelserna i 5—8, 16 samt 18—20 §§ denna förordning såvitt de avser registrerande
aktiebolag i stället gälla förvaltaren.

Aktiebolag skall vid redovisning enligt 6 § lämna uppgift till kupongskattekontoret om
sådan förvaltning som avses i första stycket.

Bestämmelser för utdelning i övriga aktiebolag
10 §

För aktiebolag, som icke är registrerande aktiebolag, gäller vid utbetalande av utdelning
följande.

När uppgift om aktieutdelning enligt 43 § 1 mom. taxeringsförordningen (1956:623)
avges skall uppgiftslämnaren på heder och samvete på blankett enligt fastställt formulär
besvara frågor till ledning för bedömande om den utdelningsberättigade är skattskyldig.
Kupongskatt, som belöper på utdelningen, skall innehållas vid utbetalningen av utdelningen.
Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskatten innehållits
och tillställa uppgiftslämnaren erkännandet.

Kupongskattenämnden får medge den, som är skyldig att lämna uppgift om aktieutdelning
och som förutsättes kunna bedöma om skattskyldighet enligt 2 § föreligger, att i
det fall skattskyldighet uppenbarligen icke föreligger utbetala utdelning utan att kupongskatt
innehålles även om svaret på frågorna skulle ge anledning till sådant innehållande.

Sker utbetalning av utdelning i utlandet, skall kupongskatt alltid innehållas.

11 §

Aktiebolag, som avses i 10 §, skall senast fyra månader efter utdelningstillfället, dock
senast den 15 januari året därpå, till kupongskattekontoret lämna de blanketter med
uppgifter om utdelning som inkommit till bolaget samt inbetala kupongskatt för dels den

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

utdelning för vilken med hänsyn till innehållet i uppgifterna skatt skolat innehållas, dels
den utdelning för vilken fullständiga uppgifter ännu ej redovisats.

12 §

Inkommer blankett med uppgifter om utdelning till aktiebolag, som avses i 10 §, sedan
bolaget inbetalt kupongskatt enligt 11 §, återbetalas efter beslut av kupongskattenämnden
kupongskatt som belöper på sådan utdelning vid vars utbetalande kupongskatt ej bort
innehållas.

För återbetalning fordras att bolaget överlämnar blanketten till kupongskattekontoret.
Blankett som inkommit till bolaget under ett kalenderår skall vara kupongskattekontoret
tillhanda senast den 15 januari påföljande år. Återbetalning sker ej beträffande utdelning
som ägt rum tidigare än femte kalenderåret före det blanketten överlämnats till kupongskattekontoret.

13 §

Blanketter med uppgift om utdelning som insändes enligt 11 § skall vara ordnade
enligt 37 § 4 mom. andra stycket taxeringsförordningen. Blanketter, vid vilkas avgivande
kupongskatt innehållits, skall dock vara avskilda från övriga blanketter, och sammanlagda
beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter avser skall anges särskilt. Senast
den 31 januari varje år skall de blanketter som nämnts i första stycket och som gäller det
årets taxering tillställas länsstyrelsen i det län, där den som avses med uppgiften är bosatt.

Gemensamma bestämmelser

14 §

Aktiebolag skall inom 30 dagar efter utdelningstillfället insända bestyrkt avskrift av
beslutet om utdelning till patent- och registreringsverket.

Handling, som enligt första stycket inkommer till patent- och registreringsverket, skall
verket översända till kupongskattekontoret.

Har bolag icke inom föreskriven tid insänt handling som avses i första stycket, skall
patent- och registreringsverket erinra bolaget om dess skyldighet. Insändes likväl icke
handlingen, skall verket anmäla försummelsen till kupongskattekontoret.

15 §

Kupongskatt inbetalas till kupongskattekontorets postgirokonto. Inbetalning anses ha
skett den dag inbetalningskort eller försändelse som innehåller gireringskort inkommit till
postanstalt.

Inbetalas kupongskatt ej inom den tid som anges i 6 eller 11 § eller i den ordning som
anges i första stycket, utgår restavgift beräknad efter fyra öre för varje hel krona av det
icke erlagda beloppet, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna
beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. Utöver restavgift utgår för varje
påbörjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad då

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

inbetalningen borde ha skett tilläggsavgift, som för varje sådan tidrymd beräknas till fyra
öre för varje hel krona av det icke erlagda beloppet, dock ej mer än tolv öre för hel krona.
I övrigt tillämpas i fråga om tilläggsavgift bestämmelserna i denna förordning om
restavgift. När särskilda omständigheter föranleder till det får kupongskattenämnden
befria från restavgift.

16 §

Om det behövs med hänsyn till redovisningens omfattning eller andra särskilda
förhållanden, kan kupongskattekontoret medge aktiebolag anstånd med fullgörande av
skyldighet enligt 6 eller 11 §. Anstånd får dock ej medges i fall där kupongskatt
innehållits.

17 §

Utgår utdelning ej i penningar i svenskt mynt och är aktiebolaget skyldigt att enligt
6 eller 11 § inbetala kupongskatt, skall bolaget senast när inbetalning första gången
fullgöres till kupongskattekontoret inlämna en av bolagets styrelse till riktigheten
bestyrkt uppgift om de utdelade tillgångarnas värde vid utdelningstillfället. Har
kupongskattekontoret anledning antaga att värdet är för lågt uppgivet, skall kontoret hos
länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte anmärka förhållandet och förete
den utredning som står kontoret till buds för bedömande av värdet. Länsstyrelsen har att
företa värdering av de utdelade tillgångarna och meddela beslut i anledning av
anmärkningen. Finner länsstyrelsen det av bolaget uppgivna värdet böra höjas, skall
länsstyrelsen lämna kupongskattekontoret och bolaget underrättelse härom med föreläggande
för bolaget att inom viss tid till kupongskattekontoret inbetala felande kupongskatt.
Sker ej inbetalningen inom den utsatta tiden, skall bolaget erlägga restavgift och
tilläggsavgift. Därvid äger 15 § andra stycket motsvarande tillämpning.

Har då beslut meddelas om inbetalning av ytterligare kupongskatt utdelning ägt rum
utan att tillräckligt belopp till kupongskatten innehållits, är bolaget pliktigt förskjuta
skattebeloppet med rätt att söka det åter hos den utdelningsberättigade.

18 §

Inbetalar aktiebolag ej kupongskatt i föreskriven tid eller ordning skall kupongskattekontoret
förelägga bolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet.

Efterkommer bolaget ej föreläggandet skall kupongskattekontoret anmäla förhållandet
till länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte. Länsstyrelsen förordnar om
indrivning av obetalat kupongskattebelopp samt restavgift och tilläggsavgift i den ordning
som föreskrives i uppbördsförordningen (1953:272) om indrivning av restförd skatt.

19 §

Försummar aktiebolag annan skyldighet enligt denna förordning än skyldigheten att
innehålla eller inbetala kupongskatt i föreskriven tid eller ordning kan länsstyrelsen i det
län där bolagets styrelse har sitt säte förelägga bolaget att vid vite fullgöra förstnämnda
skyldighet. Länsstyrelsen kan utdöma försuttet vite efter anmälan av kupongskattekontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Angående vite enligt denna paragraf gäller i övrigt 123 och 124 §§ taxeringsförordningen.

20 §

För kontroll beträffande kupongskatten kan taxeringsrevision ske hos aktiebolag.
Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i taxeringsförordningen om taxeringsrevision.

21 §

Har till taxeringsnämnd inkommit blankett med uppgift om aktieutdelning beträffande
fysisk eller juridisk person, som ej är i taxeringsdistriktet skattskyldig till statlig
inkomstskatt för utdelning som avses med uppgiften och skall ej denna blankett sändas
till annan taxeringsnämnd, skall taxeringsnämnden snarast möjligt och senast den 15 juli
under taxeringsåret till länsstyrelsen överlämna blanketten och ange sådant för nämnden
känt förhållande, som kan tjäna till ledning vid bedömande om skattskyldighet för
kupongskatt föreligger. Blankett, som med hänsyn till uppgifterna däri finns böra
föranleda ytterligare åtgärder enligt taxeringsförordningen, disponeras av länsstyrelsen för
detta ändamål. Föranleder uppgift skattskyldighet för kupongskatt, skall länsstyrelsen
tillställa kupongskattekontoret blanketten tillsammans med den utredning som taxeringsnämnden
gjort. Har länsstyrelsen kännedom om ytterligare förhållande av betydelse i
förevarande avseende skall länsstyrelsen upplysa kontoret om det.

Påförande av kupongskatt i efterhand

22 §

Kupongskattekontoret skall i särskild längd uppföra utdelningsberättigad, som kan
antagas vara skattskyldig men för vilken utdelning utbetalats utan att kupongskatt
innehållits, samt det skattebelopp som belöper på utdelningen.

Utom i fall som avses i 7 § skall kupongskattekontoret delge den som uppförts i
längden utdrag ur densamma med föreläggande att inom 60 dagar från delfåendet erlägga
skattebeloppet till kontoret. Vill den som uppförts i längden bestrida skattepåföringen,
skall han senast inom samma tid göra erinran hos kupongskattenämnden, som meddelar
beslut med anledning härav. Beslutet skall delges den som framställt erinran och
antecknas i längden. Finner nämnden att kupongskatt skall erläggas, skall den
skattskyldige föreläggas viss tid att erlägga skatten.

Kupongskatt, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrives i den ordning som
föreskrives i uppbördsförordningen om indrivning av restförd skatt.

Restitution av kupongskatt

23 §

Har i annat fall än som avses i 12 § kupongskatt inbetalats fastän skattskyldighet ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 är 1970

förelegat eller har kupongskatt inbetalats med högre belopp än vad som skall erläggas
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till
restitution av vad som inbetalats för mycket. Kupongskattenämnden beslutar i fråga om
restitution.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos kupongskattekontoret senast vid
utgången av tredje kalenderåret efter det under vilket utdelningen blev tillgänglig för
lyftning. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att
kupongskatt inbetalats för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet
ej föreligger för honom.

Med beslut i fråga om restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för
utdelningen enligt förordningen om statlig inkomstskatt slutligen prövats.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt
uppbördsförordningen, äger bestämmelserna i 68 § 3 och 4 mom. nämnda förordning
motsvarande tillämpning.

Beslut av kupongskattenämnden

24 §

Kupongskattenämnden är beslutför, om två ledamöter är närvarande och ense om
beslutet. Uppstår skiljaktiga meningar inom nämnden äger 88 § taxeringsförordningen
motsvarande tillämpning.

Besvär

25 §

Talan mot beslut av kupongskattenämnden och länsstyrelse får av den som beslutet rör
och av allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden föras genom
besvär hos kammarrätten.

Besvär skall i fråga om beslut av kupongskattenämnden ha inkommit till kupongskattekontoret
inom två månader från det klaganden fått del av det överklagade beslutet.

I övrigt gäller om besvär enligt denna paragraf 125 § taxeringsförordningen i
tillämpliga delar.

26 §

Bestämmelserna i 98 § taxeringsförordningen om besvär över kammarrättens utslag
gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande kupongskatt. Har talan förts
hos kammarrätten mot beslut av länsstyrelse är besvärstiden emellertid tre veckor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Straff

27 §

Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 5 § såvitt gäller utbetalning i
utlandet, 6 §, 9 § andra stycket, 11,13,14 eller 15 §, 17 § första stycket första punkten
eller 18 §, dömes till böter, högst femhundra kronor.

Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 5 § utom i vad avser utbetalning i
utlandet, och sker underlåtenheten uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, dömes till straff
som anges i första stycket.

Lämnar någon i fall som avses i 5 eller 10 § uppsåtligen osann eller vilseledande uppgift
dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är förseelse, som avses i denna paragraf, ursäktlig eller eljest ringa får frias från straff.

Denna paragraf tillämpas ej om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Särskilda bestämmelser

28 §

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning meddelas av Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer.

Kupongskattenämnden fastställer formulär till blankett eller annan handling som
behövs för lämnande av uppgifter, redovisning samt inbetalning, återbetalning och
restitution av kupongskatt liksom för skattekontroll.

Denna förordning träder i kraft den 19, då förordningen (1943:44) om kupongskatt
skall upphöra att gälla.

I fråga om utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet gäller den
upphävda förordningen med följande undantag.

1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag att enligt 5 § den upphävda
förordningen avlämna uppgifter om utdelning eller att inbetala kupongskatt först efter
ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller 15 § andra stycket samt
18 och 19 §§ den nya förordningen.

2. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. den
upphävda förordningen skall, om ansökan därom göres efter ikraftträdandet, ske enligt
23 § den nya förordningen.

3. Vid bestämmande efter ikraftträdandet av straff för underlåtenhet eller gärning som
avses i 16 § den upphävda förordningen skall beaktas 27 § fjärde och femte styckena den
nya förordningen.

I fråga om utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter ikraftträdandet men innan
lagen (19 : ) med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok
m.m. börjat gälla för det utdelande bolaget tillämpas bestämmelserna i den nya
förordningen om aktiebolag som icke är registrerande aktiebolag.

Bestämmelserna i den nya förordningen om registrerande aktiebolag gäller endast
beträffande utdelning på aktie, för vilken ägaren blivit införd i aktiebok enligt 5 § lagen
med särskilda bestämmelser för vissa bolag om aktiebrev och aktiebok m.m. eller som

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

förvaltas enligt § nämnda lag. För utdelning på annan aktie i registrerande aktiebolag
gäller bestämmelserna om aktiebolag som icke är registrerande aktiebolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1970

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll............................ 1

Författningsförslag................................. 2

Inledning .............................................. 12

Nuvarande ordning........................................ 12

Förslaget till lag om förenklad aktiehantering ...................... 15

Promemorian och remissyttrandena över den....................... 17

Allmänna synpunkter.................................... 17

Promemorian........................................ 17

Remissyttrandena..................................... 18

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av aktieutdelning

i registrerande bolag..................................... 19

Avstämningsdagens skatterättsliga betydelse ................... 19

Promemorian...................................... 19

Remissyttrandena...................................20

Grundvalen för bestämmande av skattskyldigheten...............21

Promemorian......................................21

Remissyttrandena...................................22

Innehållande av kupongskatt när upplysning om ägare saknas........25

Promemorian......................................25

Remissyttrandena...................................25

Registrerande bolags ansvar för kupongskatt...................26

Promemorian......................................26

Remissyttrandena...................................26

Redovisning av innehållen kupongskatt och redovisningsuppgifter.....27

Promemorian......................................27

Remissyttrandena...................................28

Registrering av förvaltare................................28

Promemorian......................................28

Remissyttrandena...................................29

Innehållande av kupongskatt vid utbetalande av aktieutdelning i

övriga bolag........................................... 29

Promemorian........................................ 29

Remissyttrandena..................................... 30

Restitution av kupongskatt m.m.............................. 31

Promemorian........................................ 31

Remissyttrandena..................................... 32

Bestämmelser gemensamma för registrerande bolag och övriga bolag ..... 33

Avskrift till registreringsmyndigheten........................ 33

Promemorian...................................... 33

Remissyttrandena................................... 33

Restavgift.......................................... 33

Promemorian...................................... 33

Remissyttrandena................................... 34

Uppgifter till ledning för taxering av utdelningsberättigad ............ 34

Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1970

Promemorian...................................

Remissyttrandena................................

Övergångsbestämmelserna ............................

Promemorian...................................

Remissyttrandena................................

Departementschefen..................................

Allmänna synpunkter . . . ............................

Avstämningsbolag..................................

Avstämningsdagens skatterättsliga betydelse ..............

Grundvalen för bestämmande av skattskyldigheten..........

Innehållande av kupongskatt när upplysning om aktieägare saknas

Ansvar för kupongskatt............................

Redovisning av innehållen kupongskatt och redovisningsuppgifter

Förvaltarregistrering..............................

Kupongbolag.....................................

Innehållande av kupongskatt ........................

Restitution av kupongskatt .........................

Frågor som är gemensamma för avstämningsbolag och kupongbolag .

Avskrift till registreringsmyndigheten...................

Restavgift och tilläggsavgift .........................

Taxeringsuppgifter...............................

Specialmotivering..................................

Förslaget till ny kupongskatteförordning ................

Förslaget till lag om ändring i taxeringsförordningen (1956:623) .

Hemställan........................................

Bilagor...........................................