Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
1
Nr 126
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av protokoll rörande ändring i avtalet den 14 maj
1959 mellan Sverige och Österrike för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet; given Stockholms slott den 10 april
1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen
över finans- och utrikesdepartementsärenden för den 30
januari 1970 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande
av ett den 6 april 1970 undertecknat protokoll rörande ändring i avtalet den
14 maj 1959 mellan Sverige och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, föreslå riksdagen att
dels godkänna protokollet,
dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll rörande
ändring i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och Österrike för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Efter ratifikation blir protokollet för Sveriges del i princip tillämpligt på
inkomst som förvärvas efter utgången av år 1969 men föreslås i vissa hänseenden
gälla först beträffande inkomst som förvärvas efter utgången av år
1970. Protokollet avses vidare skola tillämpas på svensk förmögenhetsskatt
som utgår på grund av taxering år 1971 eller senare år.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 saml. Nr 126
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1910
Protokoll rörande ändring i avtalet mellan
Konungariket Sverige och Kepubliken
Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet
Hans Majestät Konungen av Sverige
och Republiken Österrikes President
har, föranledda av önskan att
underteckna ett protokoll rörande
ändring i det avtal mellan de avtalsslutande
parterna som undertecknats
i Stockholm den 14 maj 1959
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet (i det följande benämnt
”avtalet”), för detta ändamål
till befullmäktigade ombud utsett:
-
Hans Majestät Konungen av
Sverige:
Ministern för utrikes ärendena
Torsten Nilsson.
Republiken Österrikes President:
Sitt utomordentliga och befullmäktigade
sändebud, Dr. Karl Herbert
Schober.
De befullmäktigade ombuden har,
efter att ha utväxlat sina fullmakter
som befunnits i god och behörig
form, överenskommit om följande
bestämmelser:
Artikel I
Ändringar i avtalet
1. Artikel 2 paragraf 1 i avtalet
erhåller följande nya lydelse:
”§ 1. Då en person med hemvist
i en av staterna uppbär inkomst,
beträffande vilken ingen bestämmelse
meddelats i detta avtal, äger
endast denna stat beskatta inkomsten
i fråga.”
Protokoll zur Åbänderung <les Abkommens
zwischen der Republik Österreich und dem
Königreich Schweden zur Vermeidung der
Doppelbesteuerung auf dem Gebiete der
Steuern vom Einkommen und vom
Vermögen
Der Bundespräsident der Republik
Österreich und Seine Majestät, der
König von Schweden, von dem
Wunsche geleitet, ein Protokoll zur
Åbänderung des am 14. Mai 1959
in Stockholm unterzeichneten Abkonnnens
zwischen den vertragschliBenden
Parteien zur Vermeidung
der Doppelbesteuerung auf dem
Gebiete der Steuern vom Einkommen
und vom Vermögen (im folgenden
als „Abkommen“ bezeichnet)
abzuschlieBen, haben zu diesem
Zweck zu ihren Bevollmächtigten
ernannt:
Der Bundespräsident der Republik
Österreich:
Herrn Dr. Karl Herbert Schober,
seinen ausserordentlichen und bevollmächtigten
Botschafter.
Seine Majestät der König von
Schweden:
Herrn Torsten Nilsson, Minister
fur Auswärtige Angelegenheiten.
Die Bevollmächtigten haben nach
Austausch ihrer in guter und gehöriger
Form befundenen Vollmachten
folgendes vereinbart:
Artikel I
Änderungen des Abkommens
1. Artikel 2 Absatz 1 des Abkommens
erhält folgende neue Fassung:
„(1) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden StaaLen
Einkiinfte, fur die in diesem Abkommen
keine Regelung getroffen
ist, so hat nur dieser Staat das
Besteuerungsrecht fur diese Ein
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
3
2. Artikel 8 i avtalet erhåller följande
nya lydelse:
”Artikel 8
Då en person med hemvist i en
av staterna förvärvar inkomst genom
att avyttra en andel i ett sådant
bolag med hemvist i den andra
staten, vars delägare icke personligen
ansvara för bolagets förbindelser
(Kapitalgesellschaft), äger
endast den förstnämnda staten beskatta
inkomsten. Om inkomsten
förvärvas genom ett fast driftställe
1 den andra staten, äger även denna
andra stat beskatta inkomsten.”
3. Artikel 9 paragraferna 1 och
2 i avtalet erhåller följande nya lydelse:
”§
1. Då en person med hemvist
i en av staterna från den andra staten
uppbär royalty eller annan ersättning
för nyttjandet av eller rätten
att nyttja litterära eller konstnärliga
verk, patent, mönster, fabrikationsmetoder,
varumärken eller
annan liknande egendom (med undantag
av rätten att nyttja naturtillgångar),
äger endast hemviststaten
beskatta inkomsten. Överstiger
emellertid ddn för egendomen
i fråga eriagda ersättningen
ett skäligt belopp, gäller vad nu
sagts endast den del av ersättningen
som motsvarar ett sådant skäligt
belopp. I sådant fall må den överskjutande
delen av utbetalningen
beskattas enligt lagstiftningen i vardera
staten med iakttagande av övriga
bestämmelser i detta avtal.
§ 2. Då royalty, som avses i paragraf
1, utbetalas av ett sådant
bolag med hemvist i en av staterna,
vars delägare icke personligen ansvara
för bolagets förbindelser (Kapitalgesellschaft),
till en person med
hemvist i den andra staten, vilken
kiinfte.“
2. Artikel 8 des Abkommens erhält
folgende neue Fassung:
»Artikel 8
Bezieht eine Person mit Wohnsitz
in einem der beiden Staaten Einkiinfte
aus der VeräuBerung einer
Beteiligung an einer Kapitalgesellschaft,
die ihren Wohnsitz in dem
anderen Staat hat, so hat nur der
erstgenannte Staat das Besteuerungsrecht
fur diese Einkiinfte. Werden
diese Einkiinfte durch eine in dem
anderen Staat gelegene Betriebstätte
erzielt, so steht das Besteuerungsrecht
auch diesem anderen Staat zu.“
3. Artikel 9 Absätze 1 und 2 des
Abkommens erhalten folgende neue
Fassung:
„(1) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
aus dem anderen Staat Einkiinfte
aus Lizenzgebuhren oder anderen
Vergiitungen fiir die Beniitzung
oder das Recht auf Beniitzung
von Urheberrechten, Patenten, Gebrauchsmustern,
Herstellungsverfahren,
Warenzeichen oder ähnlichen
Rechten (auBer Rechten, die die Ausbeutung
von Grund und Boden betreffen),
so hat nur der Wohnsitzstaat
das Besteuerungsrecht fiir diese
Einkiinfte. Sind jedoch derartige
Vergiitungen unverhältnismäBig
hoch, so gilt der er ste Satz lediglich
fiir den Teil der Vergiitungen, der einer
angemessenen Gegenleistung entspricht.
In diesem Fall kann der
iibersteigende Betrag nach dem
Recht jedes Staates und unter Berucksichtigung
der anderen Bestimmungen
dieses Abkommens besteuert
werden.
(2) Lizenzgebtihren im Sinne des
Absatzes 1, die von einer Kapitalgesellschaft
mit Wohnsitz in einem der
beiden Staaten an eine Person mit
Wohnsitz im anderen Staat bezahlt
werden, die zu mehr als 50 vom
Hundert am Grund- oder Stammka
-
lt Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 126
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
person äger mer än 50 procent av
aktie- eller insatskapitalet i det utbetalande
bolaget, må dock royaltyn,
oberoende av bestämmelserna i
nämnda paragraf, beskattas i den
förstnämnda staten. Skattesatsen
får dock icke överstiga 10 procent
av royaltyns bruttobelopp.”
4. Artikel 10 i avtalet erhåller följande
nya lydelse:
”Artikel 10
§ 1. Då en person med hemvist i
en av staterna uppbär utdelning,
som utbetalas av ett bolag (Kapitalgesellschaft)
med hemvist i den
andra staten, äger endast utdelningsmottagarens
hemviststat beskatta
utdelningen, såvida icke paragraf
2 föranleder annat.
g 2. Den stat i vilken det utdelande
bolaget äger hemvist må dock
enligt sin egen lagstiftning beskatta
utdelningen men skattesatsen får
icke överstiga 10 procent av utdelningens
bruttobelopp.
§ 3. Om i en av staterna skatt på
inländsk utdelning uttages genom
avdrag vid källan, beröres ej rätten
att verkställa sådant skatteavdrag
med fullt belopp av paragraferna
1 och 2. Om skatt uttages genom
sådant avdrag, skall på ansökan av
utdelningsmottagare med hemvist i
den andra staten skatten restitueras
i den mån den överstiger 10
procent av utdelningens bruttobelopp.
Ansökan om restitution skall
inges till vederbörande myndighet
i den stat, i vilken utdelningsmottagaren
äger hemvist, inom två år
efter utgången av det kalenderår,
under vilket det beskattningsbara
beloppet blivit tillgängligt för lyftning.
§ 4. De högsta finansmyndighe -
pital der auszahlenden Ivapitalgesellschaft
beteiligt ist, können abweichend
von den Bestimmungen des
Absatzes 1 in dem erstgenannten
Staat besteuert werden; die Steuer
darf jedoch 10 vom Hunder t des
Rohbetrages der Lizenzgebuhren
nicht ubersteigen.“
4. Artikel 10 des Abkommens erhält
folgende neue Fassung:
„Artikel 10
(1) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Dividenden, die von einer Kapitalgesellschaft
mit Wohnsitz in
dem anderen Staat gezahlt werden,
so hat vorbehaltlich des Absatzes 2
nur der Wohnsitzstaat des Dividendenempfängers
das Besteuerungsrecht
fur diese Einkunfte.
(2) Diese Dividenden können jedoch
in dem Staat, in dem die die
Dividenden zahlende Kapitalgesellschaft
ihren Wohnsitz hat, nach dem
Recht dieses Staates besteuert werden;
die Steuer darf aber 10 vom
Hundert des Bruttobetrages der Dividenden
nicht ubersteigen.
(3) Soweit in einem der beiden
Staaten die Steuer von inländischen
Dividenden im Abzugsweg an der
Quelle erhoben wird, wird das Recht
dieses Staates, den Steuerabzug in
voller Höhe vorzunehmen, durch die
Absätze 1 und 2 nicht beruhrt. Wenn
die Steuer im Abzugsweg erhoben
wird, ist sie auf Antrag des Dividenden
empfängers mit Wohnsitz in dem
anderen Staat ruckzuerstatten, soweit
sie 10 vom Hundert des Bruttobetrages
der Dividenden ubersteigt.
Der Antrag auf Ruckerstattung muB
innerhalb von zwei Jahren nach Ablauf
des Kalenderjahres, in dem die
der Steuer unterliegende Leistung
fällig geworden ist, bei der zuständigen
Behörde des Staates eingebracht
werden, in dem der Dividendenempfänger
seinen Wohnsitz hat.
(4) Die obersten Finanzbehörden
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
5
terna i de båda staterna skola träffa
överenskommelse om tillämpningen
av paragraferna 2 och 3.
Härvid skall ingendera staten vara
förpliktad att vidtaga åtgärder som
icke stå i överensstämmelse med
dess lagstiftning.
§ 5. Beträffande de rättigheter,
som enligt paragraf 3 må tillkomma
personal vid beskickningar och
konsulat ävensom internationella
organisationer, deras organ och
tjänstemän, skola följande bestämmelser
äga tillämpning:
a) Då en person tillhör en av staternas
beskickning eller konsulat
och i denna sin egenskap är stationerad
i den andra staten eller i en tredje
stat samt personen är medborgare
i den förstnämnda staten, anses
han äga hemvist i denna förstnämnda
stat om han är skattskyldig där
för utdelning.
b) Internationella organisationer
och deras organ ävensom sådana organisationers
tjänstemän samt personer
tillhörande en tredje stats beskickning
eller konsulat, vilka uppehålla
sig eller i sin berörda egenskap
äro stationerade i en av de båda staterna
och i denna stat äro befriade
från skatt på utdelning, äro ej berättigade
till nedsättning av skatt som
uttagits i den andra staten.
§ 6. Utdelning som utbetalas av
ett bolag (Kapitalgeseilschaft) med
hemvist i en av staterna till ett bolag
(Kapitalgeseilschaft) med hemvist
i den andra staten, skall vara
undantagen från beskattning i denna
andra stat i den utsträckning som
utdelningen enligt lagstiftningen i
denna stat skulle ha varit undantagen
från beskattning, om båda bolagen
hade ägt hemvist i denna stat.
Vid tillämpning av denna bestämmelse
skall i Sverige ett österrikiskt bolag
med begränsad ansvarighet (Ge
-
der beiden Staaten regeln in gegenseitigem
Einvernehmen, wie die
Bestimmungen der Absätze 2 und 3
durchzufiihren sind. Hierbei soll keiner
der beiden Staaten verpflichtet
werden, Maönahmen zu treffen, die
seiner Gesetzgebung nicht entsprechen.
(5) Bezuglich der Anspruche, die
nach Absatz 3 den Angehörigen diplomatischer
oder konsularischer
Vertretungen sowie den internationalen
Organisationen, ihren Organen
und Beamten zustehen, sind die folgenden
Regeln anzuwenden:
a) Bei Angehörigen einer diplomatischen
oder konsularischen Vertretung
des einen Staates, die im
anderen Staat oder in einem dritten
Staat residieren und die Staatsangehörigkeit
des Entsendestaates besitzen,
gilt der Wohnsitz als in diesem
letzteren Staat gelegen, sofern
sie dort zur Entrichlung direkter
Steuern von Dividenden verpflichtet
sind;
b) internationale Organisationen
und ihre Organe sowie die Beamten
solcher Organisationen und das Personal
diplomatischer oder konsularischer
Vertretungen eines dritten
Staates, die sich in einem der beiden
Staaten aufhalten oder dort residieren
und in diesem Staat von der
Entrichtung direkter Steuern von Dividenden
befreit sind, haben keinen
Anspruch auf Entlastung von den
im anderen Staat erhobenen Steuern.
(6) Dividenden, die von einer Kapitalgeseilschaft
mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten an eine
Kapitalgeseilschaft mit Wohnsitz in
dem anderen Staat ausgeschuttet
werden, sollen in diesem anderen
Staat steuerbefreit sein, aber nur insofern
die Dividenden gemäB den
Gesetzen dieses Staates von der
Besteuerung ausgenommen wären,
wenn die beiden Gesellschaften ihren
Wohnsitz in diesem Staat gehabt
hätten. Bei der Anwendung dieser
Vorschrift wird in Schweden eine
6
Kungi. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
sellschaft mit beschränkter Haftung)
anses såsom ett aktiebolag.
§ 7. Paragraferna 1 och 2 äro icke
tillämpliga, om mottagaren av utdelningen
äger hemvist i en av staterna
och innehar ett fast driftställe i den
andra staten, i vilken det utbetalande
bolaget äger hemvist, samt den
andel, av vilken utdelningen i fråga
härflyter, äger verkligt samband
med det fasta driftstället. I sådant
fall tillämpas artikel 4.
§ 8. Med uttrycket ”utdelning” förstås
i denna artikel inkomst av aktier,
andelsbevis eller andra liknande
bevis med rätt till andel i vinst,
delaktighetsbevis i gruvföretag, stiftarandelar
eller andra rättigheter,
fordringar ej inbegripna, med rätt
till deltagande i vinst ävensom inkomst
av andra andelar i bolag, som
enligt skattelagstiftningen i den
stat, i vilken det utdelande bolaget
äger hemvist, jämställes med inkomst
av aktier.
Med uttrycket ”bolag (Kapitalgesellschaft)”
förstås i denna artikel
juridisk person eller rättssubjekt,
som i beskattningshänseende behandlas
som juridisk person.
§ 9. Om ett bolag (Kapitalgesellschaft)
med hemvist i en av staterna
uppbär inkomst från den andra staten,
får icke i denna andra stat påföras
någon skatt på utdelning, som
av bolaget utbetalas till personer, som
ej äga hemvist i denna andra stat,
och ej heller någon skatt på bolagets
icke utdelade vinst; detta gäller även
om utdelningen eller den icke utdelade
vinsten helt eller delvis utgöres
av inkomst, som härrör från den
andra staten.”
österreichische Gesellschaft mit beschränkter
Haftung wie eine Aktiengesellschaft
behandelt.
(7) Die Absätze 1 und 2 sind nicht
anzuwenden, wenn der Empfänger
der Dividenden mit Wohnsitz in
einem der beiden Staaten in dem
anderen Staat, in dem die die Dividenden
zahlende Gesellschaft ihren
Wohnsitz hat, eine Betriebstätte hat
und die Beteiligung, fur die die Dividenden
gezahit werden, tatsächlich
zu dieser Betriebstätte gehört. In
diesem Fall ist Artikel 4 anzuwenden.
(8) Der in diesem Artikel verwendete
Begriff „Dividenden” bedeutet
Einkiinfte aus Aktien, GenuBaktien
oder GenuBscheinen, Kuxen,
Grunderanteilen oder anderen Rechten
— ausgenommen Forderungen
— mit Gewinnbeteiligung sowie aus
sonstigen Gesellschaftsanteilen stammende
Einkiinfte, die nach dem
Steuerrecht des Staates, in dem die
ausschuttende Ivapitalgesellschaft
ihren Wohnsitz hat, den Einkunften
aus Aktien gleiehgestellt sind.
Der in diesem Artikel verwendete
Begriff „Kapitalgesellschaft“, bedeutet
juristische Personen oder Rechtsträger,
die fur die Besteuerung wie
juristische Personen behandelt werden.
(9) Bezieht eine Kapitalgesellschaft
mit Wohnsitz in einem der
beiden Staaten Gewinne oder Einkiinfte
aus dem anderen Staat, so
darf dieser andere Staat weder die
Dividenden besteuern, die die Kapitalgesellschaft
an Personen zahlt, die
nicht in diesem anderen Staat ihren
Wohnsitz haben, noch Gewinne der
Ivapitalgesellschaft einer St eu er fur
nichtausgeschiittete Gewinne unterwerfen,
selbst wenn die gezahlten
Dividenden oder die nicht ausgeschiitteten
Gewinne ganz oder teilweise
aus in diesem anderen Staat
erzielten Gewinnen oder Einkunften
bestehen.“
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
7
5. Efter artikel 10 skall följande
nya artikel infogas:
”Artikel 10 A
§ 1. Då en person med hemvist i
en av staterna uppbär ränta från den
andra staten, äger endast hemviststaten
beskatta räntan, såvida icke
paragraf 2 föranleder annat. Om räntan
förvärvas genom ett fast driftställe
i den andra staten, äger denna
andra stat beskatta räntan.
§ 2. Bestämmelserna i paragraferna
3—5 av artikel 10 äga motsvarande
tillämpning. Anspråket på restitution
avser dock hela det belopp med
vilket skatteavdrag verkställts.
§ 3. Med uttrycket ”ränta” förstås
i denna artikel inkomst av värdepapper
som utfärdats av staten, av obligationer
eller debentures, vare sig de
utfärdats mot säkerhet i fastighet eller
icke och vare sig de representera
en rätt till andel i vinst eller icke,
samt av varje annat slags fordran
ävensom all annan inkomst som enligt
skattelagstiftningen i den stat
från vilken inkomsten härrör jämställes
med inkomst av försträckning.
§ 4. Beträffande sådana fall, då
särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och mottagaren eller mellan
dem båda och annan person föranleda
att det utbetalade räntebeloppet
med hänsyn till den skuld, för vilken
räntan erlägges, överstiger det belopp
som skulle ha avtalats mellan utbetalaren
och mottagaren om sådana
förbindelser icke förelegat, skall denna
artikel gälla endast för sistnämnda
belopp. I sådant fall må överskjutande
räntebelopp beskattas enligt
lagstiftningen i vardera staten med
iakttagande av övriga bestämmelser
i detta avtal.”
6. Artikel 12 i avtalet erhåller följande
nya lydelse:
5. Nach Artikel 10 wird folgender
neuer Artikel eingeftigt:
„Artikel 10 A
(1) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Zinsen aus dem anderen Staat,
so hat vorbehaltlich des Absatzes 2
nur der Wohnsitzstaat das Besteuerungsrecht
fur diese Einkunfte.
W erd en diese Einkunfte durch eine
im anderen Staat gelegene Betriebstätte
erzielt, so steht das Besteuerungsrecht
diesem anderen Staat zu.
(2) Die Bestimmungen des Artikels
10 Absätze 3 bis 5 sind sinngemäC
anzuwenden. Der Anspruch auf
Riickerstattung bezieht sich jedoch
auf den Gesamtbetrag der von Zinsen
im Abzugsweg an der Quelle erhobenen
Steuer.
(3) Der in diesem Artikel verwendete
Begriff „Zinsen“ bedeutet Einkunfte
aus öffentlichen Anleihen,
aus Obligationen, auch wenn sie
durch Pfandrechte an Grundstiicken
gesichert oder mit einer Gewinnbeteiligung
ausgestattet sind, und aus
Forderungen jeder Art, sowie alle
anderen Einkunfte, die nach dem
Steuerrecht des Staates, aus dem sie
stammen, den Einkiinften aus Darlehen
gleichgestellt sind.
(4) Bestehen zwischen Schuldner
und Gläubiger oder zwischen jedem
von ihnen und einem Dritten besondere
Beziehungen und iibersteigen
deshalb die gezahlten Zinsen, gemessen
an der zugrunde liegenden Forderung,
den Betrag, den Schuldner
und Gläubiger ohne diese Beziehungen
vereinbart hätten, so wird dieser
Artikel nur auf diesen letzten Betrag
angewendet. In diesem Fall kann der
iibersteigende Betrag nach dem innerstaatlichen
Recht der beiden Staaten
und unter Berucksichtigung der
anderen Bestimmungen dieses Abkommens
besteuert werden.“
6. Artikel 12 des Abkommens erhält
folgende neue Fassung:
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
”Artikel 12
Då en fysisk person med hemvist
i en av staterna i sin egenskap av
ledamot av styrelsen (Aufsichtsrat)
eller direktionen (Verwaltungsrat) i
ett sådant bolag med hemvist i den
andra staten, vars delägare icke personligen
ansvara för bolagets förbindelser
(Kapitalgesellschaft), uppbär
styrelsearvode eller liknande ersättning,
äger denna andra stat beskatta
inkomsten i fråga.”
7. Artikel 14 i avtalet erhåller följande
nya lydelse:
”Artikel 14
Då en fysisk person med hemvist i
en av staterna förvärvar inkomst i
den andra staten — antingen under
utövande av fritt yrke eller på grund
av arbetsanställning — genom verksamhet,
vars ändamål är att bereda
underhållning, t. ex. såsom teater-,
radio-, televisions- eller filmartist,
skådespelare, musiker och professionell
idrottsman, äger — oberoende
av bestämmelserna i artikel 11 och
artikel 13 paragraf 2 — denna andra
stat beskatta inkomsten. Bestämmelserna
i artikel 9 paragraf 1 beröras
icke härav.”
8. Artikel 15 i avtalet erhåller följande
nya lydelse:
”Artikel 15
Då en fysisk person med hemvist i
en av staterna uppbär från den andra
staten pensioner, änke- och pupillpensioner
inbegripna, ävensom andra
belopp eller i pengar uppskattbara
förmåner på grund av förutvarande
arbetsanställning, äger endast
hemviststaten beskatta denna inkomst.
”
9. Artikel 16 paragraf 1 i avtalet
erhåller följande nya lydelse:
”§ 1. Då en person med hemvist
i en av staterna uppbär lön, arvode eller
liknande ersättning eller pension,
..Artikel 12
Bezieht eine naturliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
in ihrer Eigenschaft als Mitglied
des Aufsichts- oder Verwaltungsrates
einer Kapitalgesellschaft mit
Wohnsitz in dem anderen Staat Aufsichtsrats-
oder Verwaltungsratsvergiitungen
und ähnliche Zahlungen,
so steht das Besteuerungsrecht fur
diese Einkiinfte diesem anderen
Staat zu.“
7. Artikel 14 des Abkommens erhält
folgende neue Fassung:
..Artikel 14
Bezieht eine naturliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Einkiinfte aus freiberuflicher
oder nichtselbständiger Arbeit fur
Tätigkeiten, die in dem anderen
Staat fur Unterhaltungsdarbietungen
ausgeubt werden, wie zum Beispiel
als Bxihnen-, Radio-, Fernseb-,
Filmkiinstler und Schauspieler, Musiker,
Artist und Berufssportler, so
steht das Besteuerungsrecht fiir diese
Einkiinfte abweichend von den
Bestimmungen des Artikels 11 und
des Artikels 13 Absatz 2 diesem anderen
Staat zu. Die Bestimmungen
des Artikels 9 Absatz 1 bleiben unberiihrt.
“
8. Artikel 15 des Abkommens erhält
folgende neue Fassung:
..Artikel 15
Bezieht eine naturliche Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
aus dem anderen Staat Ruhegehälter,
Witwen- oder Waisenpensionen
sowie andere Beziige oder geldwerte
Vorteile fiir friihere Dienstleistungen,
so hat nur der Wohnsitzstaat
das Besteuerungsrecht för
diese Einkunfte.11
9. Artikel 16 Absatz 1 des Abkommens
erhält folgende neue Fassung:
„(1) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Einkunfte aus Gehältern, Löh
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
9
änke- och pupillpensioner inbegripna,
av den andra staten eller av delstat,
kommun, kommunalförbund eller
annan offentligrättslig juridisk person
i den staten på grund av förhandenvarande
eller tidigare arbetsanställning,
äger — oberoende av
bestämmelserna i artiklarna 13 och
15 — endast denna andra stat beskatta
inkomsten. Detta gäller även
i fråga om belopp, som utbetalas på
grund av lagstadgad socialförsäkring
i denna andra stat.”
10. Artikel 18 paragraf 2 i avtalet
erhåller följande nya lydelse:
”§ 2. Annan förmögenhet som äges
av en person med hemvist i en av staterna,
beskattas endast i denna stat.”
11. Artikel 20 i avtalet erhåller
följande nya lydelse:
”Artikel 20
§ 1. Då en person med hemvist i
en av staterna uppbär inkomst eller
innehar förmögenhet får inkomsten
eller förmögenheten — om icke paragraf
2 föranleder annat —- beskattas i
denna stat, även om beskattningsrätten
enligt föregående artiklar i detta
avtal tillkommer den andra staten.
Den stat, i vilken personen i fråga
äger hemvist, skall dock
a) från skatten på sådan persons
inkomst avräkna ett belopp motsvarande
den inkomstskatt som erlagts
i den andra staten;
b) från skatten på sådan persons
förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande
den förmögenhetsskatt som
erlagts i den andra staten.
Avräkningsbeloppet skall emeller -
nen und ähnlichen Vergii tungen
oder aus Ruhegehältern, Witwenund
Waisenpensionen, die der andere
Staat oder die Länder, Gemeinden
oder Gemeindeverbände oder
andere juristische Personen des öffentlichen
Rechtes jenes anderen
Staates fur gegenwärtige oder fruhere
Dienst- oder Arbeitsleistungen
gewähren, so hat abweichend von
den Bestimmungen der Artikel 13
und 15 nur dieser andere Staat das
Besteuerungsrecht fur diese Einkiinfte.
Das gleiche gilt auch fur Beziige
aus der gesetzlichen Sozialversicherung
dieses anderen Staates.11
10. Artikel 18 Absatz 2 des Abkommens
erhält folgende neue Fassung:
„(2)
Das Besteuerungsrecht fur
anderes Vermögen einer Person hat
nur der Staat, in dem diese Person
ihren Wohnsitz hat.“
11. Artikel 20 des Abkommens erhält
folgende neue Fassung:
..Artikel 20
(1) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Einkiinfte oder hat sie Vermögen,
so können diese Einkiinfte
oder dieses Vermögen — auch wenn
das Besteuerungsrecht nach den vorstehenden
Artikeln dieses Abkommens
dem anderen Staat zusteht —-vorbehaltlich des Absatzes 2 im
erstgenannten Staat besteuert werden.
Der Staat, in dem die Person
ihren Wohnsitz hat, rechnet jedoch
a) auf die vom Einkommen dieser
Person zu erhebende Steuer den
Betrag an, der der im anderen Staat
gezahlten Steuer vom Einkommen
entspricht;
b) auf die vom Vermögen dieser
Person zu erhebende Steuer den Betrag
an, der der im anderen Staat
gezahlten Steuer vom Vermögen entspricht.
Der anzurechnende Betrag darf je -
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
tid icke överstiga beloppet av den del
av skatten som utan sådan avräkning
belöper på inkomst eller förmögenhet
som må beskattas i den andra
staten.
§ 2. Då en person med hemvist i
en av staterna uppbär inkomst, som
enligt artikel 7 eller artikel 16 paragraf
1 skall beskattas endast i den
andra staten, eller innehar förmögenhet,
som enligt artikel 18 paragraf
1 jämförd med artikel 7 skall
beskattas endast i den andra staten,
skall sådan inkomst eller förmögenhet
vara undantagen från beskattning
i den förstnämnda staten. Den
förstnämnda staten må dock vid bestämmandet
av skatten på sådan persons
återstående inkomst eller förmögenhet
tillämpa den skattesats,
som skulle ha varit tillämplig om
inkomsten eller förmögenheten i fråga
icke undantagits från beskattning.
Motsvarande gäller beträffande inkomst
som avses i artikel 10 paragraf
6 och förmögenhet som avses i
artikel 18 paragraf 3.”
Artikel II
Ikraftträdande
§ 1. Detta protokoll skall ratificeras,
för Sveriges del av Hans Majestät
Konungen av Sverige med riksdagens
samtycke och för Österrikes del av
Republiken Österrikes President. Ratifikationshandlingarna
skall snarast
möjligt utväxlas i Wien.
§ 2. Detta protokoll träder i kraft
med utväxlingen av ratifikationshandlingarna
och dess bestämmelser
skall första gången äga tillämpning
a) i Österrike:
beträffande skatter, som uttages
för tiden efter den 31 december 1969;
doch den Teil der vor der Anrechnung
ermittelten Steuer nicht iibersteigen,
der auf Einkiinfte oder Vermögen
entfällt, die der Besteuerung
im anderen Staat unterliegen.
(2) Bezieht eine Person mit
Wohnsitz in einem der beiden Staaten
Einkiinfte, die nach Artikel 7
oder nach Artikel 16 Absatz 1 nur im
anderen Staat besteuert werden können,
oder hat sie Vermögen, das nach
Artikel 18 Absatz 1 in Verbindung
mit Artikel 7 der Besteuerung nur
im anderen Staat unterliegt, so
nimmt der erstgenannte Staat diese
Einkiinfte oder dieses Vermögen
von seiner Besteuerung aus; der
erstgenannte Staat kann aber bei
der Festsetzung der Steuer fur das
iibrige Einkommen oder Vermögen
dieser Person den Steuersatz anwenden,
der anzuwenden wäre, wenn die
betreffenden Einkiinfte oder das betreffende
Vermögen nicht von der
Besteuerung ausgenommen wären.
Das gleiche gilt fiir Einkiinfte im
Sinne des Artikels 10 Absatz 6 und
fur Vermögen im Sinne des Artikels
18 Absatz 3.“
Artikel II
Inkrafttreten
1) Dieses Protokoll soll ratifiziert
werden, und zwar fiir die Republik
Österreich durch den Bundespräsidenten
der Republik österreich, fiir
das Königreich Schweden durch
Seine Majestät den König von
Schweden mit Zustimmung des
Riksdags. Die Ratifikationsurkunden
sollen so båld wie möglich in
Wien ausgetauscht werden.
(2) Dieses Protokoll tritt mit dem
Austausch der Ratifikationsurkunden
in Kraft und seine Bestimmungen
finden erstmals Anwendung:
a) in Österreich:
auf die Steuern, die fiir die Zeit
nach dem 31. Dezember 1969 erhoben
werden;
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
b) i Sverige:
såvitt avser inkomstskatter, i fråga
om inkomst som förvärvas den 1
januari 1970 eller senare dag, samt,
såvitt avser den statliga förmögenhetsskatten,
i fråga om skatt som utgår
på grund av taxering år 1971
eller senare år.
TILL BEKRÄFTELSE HÄRÅ har
de båda staternas befullmäktigade
ombud undertecknat detta protokoll
och försett detsamma med sina sigill.
Som skedde i Stockholm den 6
april 1970 i vardera två originalexemplar
på svenska och tyska språken,
vilka båda texter äger lika vitsord.
b) in Schweden:
hinsichtlich der Steuern vom Einkommen
auf Einkiinfte, die am oder
nach dem 1. Jänner 1970 erzielt
werden und hinsichtlich der staatlichen
Vermögensteuer auf die
Steuer, die Gegenstand der Veranlagung
des Jahres 1971 oder eines
späteren Jahres biidet.
ZU URKUND DESSEN haben die
Bevollmächtigten der beiden Staaten
dieses Abkommen unterzeichnet und
mit ihren Siegeln versehen.
GESCHEHEN zu Stockholm, am
6. April 1970 in zweifacher Ausfertigung,
in deutscher und schwedischer
Sprache, wobei beide Texte
gieicherweise authentisch sind.
För Konungariket Sverige:
Fur das Königreich Schweden:
Torsten Nilsson
För Republiken Österrike:
Fur die Republik Österreich:
Dr. K. H. Schober
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1970
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30
januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Länge, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av
förslag till protokoll rörande ändring i avtalet den li maj 1959 mellan Sverige
och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter
på inkomst och förmögenhet och anför.
Den 14 maj 1959 slöts mellan Sverige och Österrike ett avtal för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1959: 160, BeU 56, rskr 318) och tilllämpades
första gången vid 1960 års taxering (SFS 1960: 116 och 117).
Förslag till vissa ändringar i 1959 års avtal framfördes från österrikisk
sida under våren 1968. Förslaget föranleddes av att Österrike år 1966 genomfört
ny lagstiftning rörande beskattning av bolagsinkomster. Med anledning
av det österrikiska förslaget ägde förhandlingar rum mellan särskilt utsedda
delegationer i Wien under tiden den 25—29 november 1968. Vid förhandlingarna
nåddes enighet om ett på tyska språket avfattat förslag till protokoll
rörande ändring i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och Österrike för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Genom efterföljande skriftväxling nåddes vidare överenskommelse
om en text på svenska språket.
Förslaget till protokoll har remitterats till kammarrätten, som förklarat
sig inte ha något att erinra mot det. Förslaget torde få fogas som bilaga1 till
statsrådsprotokollet i detta ärende.
Från österrikisk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna
förslaget till protokoll.
Det ankommer på ministern för utrikes ärendena att göra framställning
rörande undertecknande av protokollet. Under åberopande av det anförda
hemställer jag, att Kungl. Maj :t för sin del godkänner det föreliggande för
1
Bilagan har uteslutits här. Det vid propositionen fogade protokollet överensstämmer med
förslaget utom däri, att ombudens namn tillagts i ingressen, att ratifikationsortens namn införts
i art. II § 1 samt att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgift härom införts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
13
slaget till protokoll rörande ändring i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige
och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
14
Kungi. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 30 januari 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Länge, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.
I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen uti ärendena 1 :o)—3:o) fatta det
beslut, som vid varje ärende antecknats.
1
Undertecknande av protokoll rörande ändring i 1959 års avtal mellan Sverige
och Österrike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet
På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj :t denna
dag godkänt förslag till protokoll rörande ändring i avtal mellan Sverige
och Österrike undertecknat i Stockholm den 14 maj 1959 för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Protokollet, vilket skall ratificeras, skall undertecknas i Stockholm.
Kungl. Maj :t uppdrager åt chefen för utrikesdepartementet att underteckna
protokollet.
Ur protokollet:
Britta Ggllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
15
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10
april 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wigkman, Moberg,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av
protokoll rörande ändring i avtalet den lb maj 1959 mellan Sverige och
Österrike för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet och anför.
Sedan Kungl. Maj :t den 30 januari 1970 uppdragit åt chefen för utrikesdepartementet
att för Sveriges del underteckna protokollet rörande ändring
i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och Österrike för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet, har
protokollet undertecknats den 6 april 1970.
Utöver vad jag den 30 januari 1970 meddelat i ärendet får jag anföra
följ ande.
Den i Österrike år 1966 antagna nya bolagsskattelagen (Körperschaftsteuergesetz)
tillämpas fr. o. m. 1969 års taxering. Bolagsskatten tas ut av
såväl inhemska som utländska bolag. Inhemska bolag är i princip skattskyldiga
för all inkomst, vare sig den förvärvats i Österrike eller i annat
land. Undantag gäller dock bl. a. för utdelning från annat inhemskt bolag
under förutsättning att det mottagande bolaget sedan viss tid ägt minst
25 % av kapitalet i det utdelande bolaget. Utländska bolag är skattskyldiga
för inkomster som anses härröra från källa i Österrike. Bolagsskatten tas ut
efter en progressiv skiktskala. Skatten uppgår f. n. — sedan vissa, i huvudsak
temporära tilläggsskatter inräknats — till 31,44 % i lägsta skiktet
(t. o. m. 100 000 österrikiska schilling; en schilling = 20 öre) och till 57,64 %
i högsta skiktet (över 1 111 100 schilling). En väsentlig nyhet i förhållande
till äldre rätt är att vinst, som utdelas av inhemskt bolag, beskattas efter
endast halva den skattesats som annars skulle ha varit tillämplig.
I detta sammanhang kan nämnas, att österrikiska bolag i allmänhet är
skyldiga att vid utbetalning av utdelning innehålla skatt på utdelningen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
Skattesatsen uppgår f. n., inklusive tilläggsskatter, till 19,6 %. Aktieägare
med hemvist i Österrike får avräkna den innehållna skatten mot sin slutliga
skatt på utdelningen. För mottagare som har hemvist i utlandet är den innehållna
skatten i regel definitiv.
Protokollet rörande ändring av 1959 års avtal med Österrike har tillkommit
på österrikiskt initiativ för att i första hand anpassa avtalets regler om
beskattning av utdelning till den nya österrikiska lagstiftningen om beskattning
av bolagsinkomster. Efter förslag från svensk sida har i protokollet intagits
bl. a. nya bestämmelser som berör metoden för undvikande av dubbelbeskattning.
Vid utformningen av de nya bestämmelserna har så långt möjligt
de av OECD rekommenderade reglerna för bilaterala dubbelbeskattningsavtal
använts som mönster.
Angående det huvudsakliga innehållet i protokollet får jag anföra följande.
Art. I punkterna 1—3 och 7—10 i protokollet upptar ändringar i art. 2
§ 1, art. 8, art. 9 §§ 1 och 2, art. 14 och 15, art. 16 § 1 och art. 18 § 2 i avtalet.
Ändringarna är av formell natur och har föranletts av att båda staterna
avser att övergå till att tillämpa credit of tax (avräkning av skatt) som huvudmetod
för undvikande av dubbelbeskattning (art. I punkt 11 i protokollet).
Beträffande beskattning av bl. a. utdelning gäller enligt 1959 års avtal
som huvudregel att endast inkomsttagarens hemviststat får beskatta inkomsten
(art. 10 § 1 jämförd med art. 20 § 1). Den stat där det utdelande
bolaget har hemvist (källstaten) får visserligen ta ut skatt på utdelningen
vid utbetalningen men hela den innehållna skatten skall på ansökan restitueras
(art. 10 § 2). Har inkomsttagaren fast driftställe i källstaten tillkommer
dock beskattningsrätten denna stat (art. 10 § 1). I sådant fall får mottagarens
hemviststat inte beskatta inkomsten (art. 20 § 1).
Genom art. I punkt 4 i protokollet införs nu i art. 10 i avtalet nya regler
för beskattning av utdelning. Bestämmelserna i art. 10 om beskattning av
ränta överförs i sak oförändrade till en ny art. 10 A.
Som huvudregel gäller även enligt den nya lydelsen av art. 10 § 1 att utdelning
får beskattas i inkomsttagarens hemviststat. Mot bakgrund av att
utdelad bolagsvinst enligt Österrikes nya lagstiftning beskattas efter endast
halva den annars tillämpliga skattesatsen har på förslag från österrikisk
sida källstaten genom art. 10 § 2 tillagts en begränsad beskattningsrätt. Den
stat i vilken det utbetalande bolaget har hemvist får sålunda enligt sin egen
lagstiftning beskatta utdelningen men skattesatsen får inte överstiga 10 %
av utdelningens bruttobelopp. Som framgår av art. 10 § 7 gäller dock liksom
hittills inte någon begränsning i källstatens beskattningsrätt i de fall då utdelningen
utgör avkastning på kapital som inkomsttagaren investerat i fast
driftställe i källstaten. För skatt som erlagts i källstaten erhåller den skattskyldige
kompensation vid beskattningen i hemviststaten genom skatteavräkning
enligt de nya bestämmelserna i art. 20 § 1 i avtalet (art. I punkt 11
i protokollet).
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
17
Beträffande utdelning mellan bolag innehåller protokollet liksom gällande
avtal särskilda regler som har till syfte att förhindra kedj ebeskattning av
bolagsvinst. Utdelning från ett bolag i den ena staten till ett bolag med hemvist
i den andra staten skall således enligt art. 10 § 6 i avtalet vara undantagen
från beskattning i den senare staten under de förutsättningar som
där gäller för befrielse från skatt på utdelning mellan inhemska bolag. På
grund av den nya definitionen i art. 10 § 8 andra stycket kommer, i motsats
till vad som nu gäller, skattebefrielsen enligt art. 10 § 6 att omfatta även
utdelning, som utbetalas från Österrike till svensk ekonomisk förening. De
svenska bestämmelser som avses i art. 10 § 6 finns i 54 § kommunalskattelagen
(1928: 370) (54 § ändrad senast 1969: 749) och 7 § förordningen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt. Österrikisk lagstiftning innehåller som
jag tidigare nämnt liknande bestämmelser.
Art. 10 § 5 i dess nya lydelse upptar utan ändring i sak de bestämmelser
om beskattning av beskickningspersonal m. fl. som finns i art. 10 § 4 i gällande
avtal. Definitionen av begreppet ”utdelning” i art. 10 § 8 överensstämmer
likaledes i sak med gällande bestämmelser men har utformats i närmare
anslutning till OECD:s rekommendation. Bestämmelsen i art. 10 § 9, som
inte har någon motsvarighet i gällande avtal, har hämtats från OECD:s
mönsteravtal.
Bestämmelserna om beskattning av ränta i den nya art. 10 A överensstämmer
som jag tidigare nämnt i sak med nuvarande regler. Enligt art.
10 A § 1 gäller således fortfarande som huvudregel att ränta får beskattas
endast i inkomsttagarens hemviststat. Vid utbetalningen av räntan får visserligen
skatteavdrag ske i källstaten men hela den innehållna skatten skall
på ansökan restitueras. Har räntan förvärvats genom fast driftställe i källstaten
gäller dock ingen begränsning i denna stats beskattningsrätt. För skatt
i källstaten får inkomsttagaren i sådant fall kompensation vid beskattningen
i sin hemviststat genom skatteavräkning enligt de nya bestämmelserna i
art. 20 § 1 (art. I punkt 11 i protokollet). Definitionen av uttrycket ”ränta”
i art. 10 A § 3 och regeln i art. 10 A § 4 bygger på OECD:s rekommendation.
Genom art. I punkt 6 i protokollet har bestämmelsen om beskattning av
styrelsearvoden i avtalets art. 12 erhållit ändrad lydelse. Enligt den nuvarande
lydelsen får sådant arvode beskattas i styrelseledamotens hemviststat
medan den stat där bolagets verkliga ledning är belägen samtidigt får ta ut
särskild skatt på arvodet om sådan förekommer (i Österike s. k. Aufsichtsratsabgabe).
Bestämmelsen medför att styrelsearvode från svenskt bolag till
mottagare i Österrike f. n. inte får beskattas i Sverige. Den dubbelbeskattning
som enligt nuvarande regler uppkommer vid utbetalning av styrelsearvode
från Österrike till mottagare i Sverige har visserligen kunnat lindras genom
att den skattskyldige erhållit omkostnadsavdrag här för den särskilda skatt
som uttagits i Österrike men dubbelbeskattningen har dock inte kunnat helt
undanröjas. Den nya lydelsen av art. 12 ansluter närmare till OECD:s
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
rekommendation. I fråga om styrelsearvode som utbetalas från Österrike till
mottagare i Sverige innebär den nya lydelsen av art. 12 sammanställd med
de nya bestämmelserna i art. 20 i avtalet (art. I punkt 11 i protokollet) att
Österrike liksom hittills får ta ut sin särskilda skatt på styrelsearvoden men
att mottagaren i Sverige till skillnad från vad som nu gäller erhåller avräkning
för denna skatt från den svenska skatten på arvodet. Utbetalas styrelsearvode
från svenskt bolag till mottagare i Österrike får svensk skatt tas ut
varvid mottagaren erhåller skatteavräkning i Österrike.
Art. I punkt 11 i protokollet innehåller nya bestämmelser om metoden för
undvikande av dubbelbeskattning. Enligt gällande avtal tillämpar båda staterna
i princip den s. k. exempt-metoden, som innebär att om den ena staten
erhållit beskattningsrätten enligt avtalet den andra staten skall avstå från
sitt skatteanspråk. Enligt art. 20 § 1 i dess nya lydelse skall båda staterna
tillämpa credit of tax-metoden som huvudprincip för undvikande av dubbelbeskattning.
Enligt denna metod skall skattskyldig med hemvist i den ena
staten taxeras där i vanlig ordning även för inkomst eller förmögenhetstillgång
som enligt avtalet får beskattas i den andra staten. Från skatten i hemviststaten
skall emellertid avräknas den skatt som den skattskyldige enligt
bestämmelse i avtalet erlagt i den andra staten på sådan inkomst eller förmögenhet.
Från credit of tax-förfarandet undantas enligt art. 20 § 2 inkomst
av sjöfart eller luftfart i internationell trafik och förmögenhet som nedlagts
i sådan verksamhet. Vidare undantas lön, pension och liknande ersättning
som utbetalas av någondera staten samt belopp som utgår enligt bestämmelser
om socialförsäkring. Beträffande nämnda inkomstslag och förmögenhetstillgångar
skall således alltjämt exempt-metoden tillämpas.
Art. II i protokollet innehåller bestämmelser om ikraftträdande. Protokollet
skall ratificeras. Omedelbart efter ratifikationen träder protokollet i kraft
och dess bestämmelser skall på svensk sida i princip tillämpas i fråga om
inkomst som förvärvats efter utgången av år 1969 och beträffande förmögenhetsskatt
som utgår på grund av taxering år 1971 eller senare år. Dessa regler
innebär således, att protokollet förutsättes bli tillämpligt på inkomst som förvärvats
redan före ikraftträdandet. Som j ag tidigare nämnt kommer emellertid
enligt protokollet, i motsats till vad som nu gäller, svensk skatt att kunna
tas ut på utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening
och på styrelsearvode som utbetalas av svenskt bolag, även i de fall då mottagaren
har hemvist i Österrike. Vidare kommer den föreslagna credit of
tax-metoden att medföra, att person med hemvist i Sverige i regel kan beskattas
här även för inkomst, som enligt den nu tillämpade exempt-metoden
undantas från svensk beskattning. För att undvika att skatt i nu avsedda
fall tas ut på inkomst, som förvärvats före ikraftträdandet av protokollet
och som enligt nu gällande regler är undantagen från svensk beskattning,
torde skatteuttag enligt protokollet böra tillämpas i dessa fall först på inkomst
som förvärvas efter utgången av år 1970.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1970
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Bestämmelserna om beskattning
av utdelning i 1959 års dubbelbeskattningsavtal med Österrike har genom
det protokoll som nu föreligger ändrats så att källstaten, till skillnad
mot vad som tidigare gällt, fått en begränsad rätt att beskatta utdelning.
Ändringen får ses mot bakgrunden av Österrikes ändrade lagstiftning angående
beskattning av bolagsinkomster. Vidare har för båda staternas vidkommande
införts s. k. credit of tax-metod som huvudprincip för undvikande
av dubbelbeskattning. Denna metod gäller i flertalet av de dubbelbeskattningsavtal
som Sverige ingått under senare år. Samtidigt har vissa andra
avtalsbestämmelser blivit föremål för översyn och har kunnat bringas i
närmare överensstämmelse med OECD:s rekommendation i fråga om internationella
dubbelbeskattningsavtal. Den lösning som de angivna avtalsfrågorna
erhållit genom protokollet är enligt min mening tillfredsställande.
Under åberopande av det nu anförda och vad jag anfört i ärendet den 30
januari 1970 samt under framhållande att ärendet bör prövas av riksdagen
under innevarande vårsession hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition
föreslår riksdagen att
dels godkänna det den 6 april 1970 undertecknade protokollet rörande
ändring i avtalet den 14 maj 1959 mellan Sverige och Österrike för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det erfordras med anledning
av protokollet, meddela föreskrifter om ändringar i taxeringar, som rör statliga
eller kommunala skatter, och i andra åtgärder varigenom sådana skatter
påförts.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700098