Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring
i regeringsformen m. m.; given Stockholms slott den
20 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ordning
förelägga riksdagen härvid fogade förslag till

1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen,

2) ändring i regeringsformen.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

Lennart Gei jer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen
och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av
förvaltningsdomstolarnas organisation. Enligt förslaget skall bestämmelserna
om beredning och föredragning av mål hos regeringsrätten flyttas
från grundlag till vanlig lag. Vidare öppnar ändringarna möjlighet att lägga
om besvärsvägen för de mål som skall prövas av regeringsrätten, så att
besvären anförs direkt till regeringsrätten i stället för som nu hos Kungl.
Maj :t i statsdepartementen.

I anslutning till grundlagsändringarna beträffande regeringsrätten föreslås
att nuvarande grundlagsbestämmelser om högsta domstolens berednings-
och föredragandeorganisation upphävs. Härigenom undviks att
genomförandet av en förestående reform på detta område måste anstå i
avbidan på grundlagsändringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 116

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

1) Förslag
till

ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen

Regeringsformen1

(Nuvarande lydelse2) (Föreslagen lydelse)

Konungens rätt att pröva och avgöra
besvär, som jämlikt författningarna
må hos Konungen fullföljas
i statsdepartementen, skall i den
omfattning, som bestämmes i särskild
lag, stiftad av Konungen och
riksdagen samfällt enligt den i 87
§ 1 mom. stadgade ordning, uppdragas
minst sju av Konungen utnämnda
personer, som förvaltat civil beställning
samt däruti ådagalagt insikt,
erfarenhet och redlighet. De
kallas regeringsråd och utgöra
Konungens regeringsrätt. Minst två
tredjedelar av hela antalet regeringsråd
skola hava fullgjort vad författningarna
föreskriva dem, som uti
domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens
sammansättning och
tjänstgöring meddelas i omförmälda
lag.

Till föredragning och avgörande i
regeringsrätten skola ärendena beredas
i det departement, vartill de, enligt
den i 5 § omförmälda fördelning,
höra.

18.

Konungens rätt att pröva och avgöra
besvär i förvaltningsärenden
skall i den utsträckning, som
Konungen och riksdagen bestämmer
i lag, uppdragas minst sju av
Konungen utnämnda personer, som
förvaltat civil beställning samt däruti
ådagalagt insikt, erfarenhet och
redlighet. De kallas regeringsråd och
utgöra Konungens regeringsrätt.
Minst två tredjedelar av hela antalet
regeringsråd skola hava fullgjort
vad författningarna föreskriva dem,
som uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens
sammansättning och
tjänstgöring meddelas i lag som beslutas
av Konungen och riksdagen.

25.

(Denna paragraf utgår.)

Riksdagsordningen3

§ 22.

Besvär över val till riksdagen an- Besvär över val till riksdagen anföras
hos Konungen enligt föreskrif- föras hos regeringsrätten enligt fö 1

Omtryckt 1969:795.

2 Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen.

3 Omtryckt 1969: 796.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter i vallagen. Besvären prövas av reskrifter i vallagen.
re ringsrätten.

S all på---------- blivit utsedda.

Tryckfrihetsförordningen1

2 KAP.

11 §•

A dring, som avses i 10 §, skall sökas
hos den myndighet, som har att
upp aga klagan över beslut eller åtgår
i det mål eller ärende, till vilket
han lingen hör, eller om klagan ej
är t llåten i sådant mål eller ärende
elle handlingen ej tillhör mål eller
äre de, som myndigheten har att
han lägga, hos den myndighet, som
i all änhet har att upptaga klagan
över myndighetens beslut eller åtgär
er. Vad nu sagts gällde ock angåe
e den ordning i vilken ändring
skal sökas.

Fi nes enligt vad ovan sagts ej
behö ig myndighet, skall ändring sökas
fråga om beslut av kommun
yndighet hos länsstyrelse, beträff
de beslut av myndighet, som
lyde under länsstyrelse, domkapitel,
s yrelse, ämbetsverk eller annan
över rdnad myndighet, hos den
över rdnade myndigheten samt i
andr fall hos Konungen i vederbörand
statsdepartement. Angående
beslu av myndighet, som tillhör eller
der under riksdagen, gälle
dock vad riksdagen bestämmer.

Ta an, som hos Konungen fullfölje
i statsdepartementen, skall i
reger ngsrätten föredragas och avgöras -

Ändring, som avses i 10 §, skall
sökas hos den myndighet, som har
att upptaga klagan över beslut eller
åtgärd i det mål eller ärende, till vilket
handingen hör, eller om klagan
ej är tillåten i sådant mål eller ärende
eller handlingen ej tillhör mål eller
ärende, som myndigheten har att
handlägga, hos den myndighet, som
i allmänhet har att upptaga klagan
över myndighetens beslut eller åtgärder.
Vad nu sagts gälle ock angående
den ordning i vilken ändring skall
sökas. I stället för hos Konungen i
statsdepartementen skall ändring sökas
hos regeringsrätten.

Finnes enligt vad ovan sagts ej
behörig myndighet, skall ändring
sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet
hos länsstyrelse, beträffande
beslut av myndighet, som
lyder under länsstyrelse, domkapitel,
styrelse, ämbetsverk eller annan
Konungen underställd myndighet,
hos den överordnade myndigheten
samt i andra fall hos regeringsrätten.
Angående beslut av myndighet, som
tillhör eller lyder under riksdagen,
gälle dock vad riksdagen bestämmer.

1 O tryckt 1965: 818.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess lagen (1909 : 38 s. 3) om Kungl.
Maj :ts regeringsrätt upphört att gälla.

2) Förslag
till

ändring i regeringsformen1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 24.

Ärenden, vilkas prövning och av- (Denna paragraf utgår.)

görande ankommer på högsta domstolen,
skola för sådant ändamål
beredas i nedre justitierevisionen.

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen bestämmer
annat.

1 Omtryckt 1969: 795.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lidbom,

Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade
grundlag sregler beträffande beredning och föredragning av mål hos högsta
domstolen och regeringsrätten m. m. samt anför.

Kungl. Maj :t har tidigare i dag på min föredragning beslutat att till lagrådet
remittera en rad lagförslag, vilka innefattar en genomgripande reform
av förvaltningsrättskipningens organisation. I huvuddrag innebär
reformen att tyngdpunkten i den domstolsmässiga besvärsprövningen av
förvaltningsärenden förskjuts från regeringsrätten till kammarrätt och att
regeringsrätten huvudsakligen får ställning som prejudikatinstans. Den nya
organisationen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1972. Reformen
bygger på de förslag som förvaltningsdomstolskommittén har lagt fram
i betänkandet Förvaltningsrättskipning (SOU 1966: 70).

Reformen av förvaltningsrättskipningen förutsätter vissa grundlagsändringar.
Förslag till dessa ändringar bör föreläggas riksdagen redan nu,
så att riksdagen kan anta förslaget som vilande vid innevarande vårsession.
I annat fall kan slutligt beslut angående vissa delar av reformen inte fattas
förrän vid 1974 års riksdag.

Enligt nuvarande ordning fördelas de förvaltningsärenden i vilka besvär
anförts hos Kungl. Maj :t mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten.
Reglerna om vilka ärenden som skall tillfalla regeringsrätten
finns i lagen (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Beredning av
samtliga förvaltningsärenden i vilka talan fullföljts till Kungl. Maj:t sker
inom statsdepartementen. Den nuvarande ordningen är grundlagsmässigt
förankrad genom 18 och 25 §§ regeringsformen (RF). I 18 § föreskrivs
att regeringsrätten skall pröva besvär, som enligt författningarna får fullföljas
hos Konungen i statsdepartementen, i den omfattning som bestäms
i särskild lag. Enligt 25 § skall regeringsrättens ärenden beredas till före -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

dragning och avgörande i det departement till vilket ärendena hör enligt
stadgan om statsdepartementen. Dessutom kommer den nuvarande ordningen
till uttryck i grundlag genom bestämmelser dels i 22 § riksdagsordningen,
dels i 2 kap. It § tryckfrihetsförordningen. Enligt 22 § riksdagsordningen
skall besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen
och prövas av regeringsrätten. I 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen föreskrivs
att besvär över vägran att lämna ut allmän handling i vissa fall skall
anföras hos Konungen i vederbörande statsdeparlement och att talan, som
hos Konungen fullföljts i statsdepartementen, skall föredras och avgöras i
regeringsrätten.

Enligt den föreslagna reformen skall den nuvarande anknytningen
mellan regeringsrätten och statsdepartementen brytas. För regeringsrätten
skall inrättas ett särskilt kansli med tjänstemän, som skall ha till uppgift
att bereda och föredra ärenden hos domstolen. Reformen överensstämmer
i denna del med förvaltningsdomstolskommitténs förslag. Förslaget
har genomgående godtagits vid remissbehandlingen av kommitténs
betänkande.

Förslaget innebär vidare att reglerna om berednings- och föredragandeorganisationen
hos regeringsrätten ges i vanlig lag. Något behov av grundlagsregler
i ämnet kan inte anses föreligga. Jag föreslår därför att 25 § utmönstras
ur RF.

En konsekvens av reformen är att nuvarande system att talan fullföljs
i statsdepartementen, vare sig ärendet skall slutligt prövas av Kungl. Maj :t
i statsrådet eller av regeringsrätten, måste överges. Det blir då naturligt
att reservera uttrycket att fullföljd av talan sker till Konungen för de fall
då talan skall prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet och att direkt ange att
talan skall fullföljas till regeringsrätten när den slutliga prövningen skall
vara förlagd dit. Reformen kommer därför att i tekniskt hänseende innebära
bl. a. att i ett antal författningar anges att besvär skall anföras hos
regeringsrätten.

På grund av vad jag sålunda anfört bör 18 § RF inte längre referera till
mål som fullföljs i statsdepartementen. Paragrafen bör dessutom ändras
så, att det blir möjligt att i skilda lagar föreskriva att besvär skall anföras
hos regeringsrätten. Vidare bör de förut återgivna bestämmelserna i riksdagsordningen
och tryckfrihetsförordningen ändras i enlighet med det
anförda.

De föreslagna grundlagsändringarna bör träda i tillämpning först i
och med att den nuvarande regeringsrättslagen ersätts med ny lagstiftning,
vilket som sagt är avsett att ske den 1 januari 1972. Grundlagsändringarna
bör därför kompletteras med en övergångsbestämmelse härom.
Övergångsbestämmelser beträffande mål, som kommit in till statsdepartementen
före ikraftträdandet men som då ännu inte föredragits i regeringsrätten,
kan lämpligen ges i anslutning till nyssnämnda lagstiftning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970

I anslutning till att grundlagsbestämmelserna om beredningen av mål i
regeringsrätten föreslås utmönstrade och ersatta med bestämmelser i
vanlig lag synes det lämpligt att ta upp frågan om en motsvarande reform
på högsta domstolens område.

Sedan lång tid tillbaka ombesörjs beredningen och föredragningen av
mål och ärenden hos högsta domstolen av en särskild myndighet, nedre
justitierevisionen. Denna ordning är föreskriven i 24 § RF. Domstolskommittén
har i sitt år 1969 avgivna betänkande Fullföljd av talan m. m.
(SOU 1969:41) uttalat den principiella uppfattningen att nedre justitierevisionen
bör upphöra som självständigt ämbetsverk och knytas direkt
till högsta domstolen. Kommittén har dock inte lagt fram något förslag
härom utan förklarat sig skola återkomma härtill i ett senare betänkande.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 13 mars 1970 bestämt att frågan
om högsta domstolens föredragandeorganisation inte vidare skall utredas
av kommittén. Utredningsarbetet fortsätts i stället tills vidare inom
j ustitiedepartementet.

Jag räknar med att inom en förhållandevis nära framtid ta upp frågan
om vissa reformer beträffande berednings- och föredragandeorganisationen
hos högsta domstolen. Genomförandet av sådana reformer bör inte uppskjutas
i avbidan på grundlagsändring. Inte heller på högsta domstolens område
finns behov av att reglera berednings- och föredragandeorganisationen
i grundlag. Jag anser därför att förslag om upphävande av 24 § RF bör
föreläggas riksdagen redan nu. Grundlagsändringen bör inte tillämpas
förrän nya regler om berednings- och föredragandeorganisationen trätt

1 kraft. Med hänsyn härtill bör till grundlagsändringen knytas en övergångsbestämmelse
att äldre bestämmelser gäller intill dess Kungl. Maj :t
och riksdagen bestämmer annat.

I enlighet med vad jag sålunda har anfört har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till

1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen
(avser 18 och 25 §§ regeringsformen, 22 § riksdagsordningen samt

2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen),

2) ändring i regeringsformen (avser 24 §).

Jag hemställer, att förslagen genom proposition föreläggs riksdagen för
prövning i grundlagsenlig ordning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten