Nr 179—180

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1970

Nr 179

Utlåtande i anledning av motioner angående den statliga personalpolitiken
m. m.

Motionerna

(5:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 301 av fru Grethe Lundblad och II: 329 av herr
Bergqvist m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse anhåller att Kungl. Maj:t
föranstaltar om en sådan ändring av verksstadgan att specificerade krav ställs på
chefen som personalledare i enlighet med vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 368 av herr Bohman och II: 407 av fru Kristensson
har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder
för en snabb modernisering och förbättring av den statliga personalpolitiken
i de hänseenden som i motionerna anges.

I de likalydande motionerna I: 746 av herr Göran Karlsson och II: 857 av herr
Björk i Påarp m. fl. har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om
utredning — genom komplettering av direktiven till de nu pågående utredningarna
— av i motionerna berörda frågor.

Utskottet

De nu ifrågavarande tre motionsparen tar alla upp frågor beträffande den statliga
personalpolitiken. I motionerna I: 368 och II: 407 anhålles om åtgärder för en
snabb modernisering och förbättring av den statliga personalpolitiken i de hänseenden
som anges i motionerna. Motionärerna menar att det råder brister och
missförhållanden inom stora delar av den statliga personalpolitiken och uppehåller
sig därvid särskilt vid frågorna om företagsdemokrati, forsknings- och utvecklingsarbete
i personalfrågor, förhandlingsrätten, långsiktig planering av personalbehovet
samt rekrytering och urval av personal, praktikplatser och feriearbete samt personalutbildning.
Sistnämnda fråga behandlas också i motionerna I: 746 och II: 857.
Verkschefens ansvar och uppgifter som arbetsledare behandlas i motionerna I: 301
och II: 329.

Först bör påpekas att vissa likaledes under vårsessionen väckta motioner och
med yrkanden beträffande fördjupad företagsdemokrati — inklusive frågor om

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 179—180

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1970

forskningsstimulerande åtgärder m. m. — i enskild och statlig verksamhet behandlas
av bankoutskottet.

Med anledning av i motionerna I: 368 och II: 407 framförda synpunkter på förhandlingsrätten
vill utskottet vidare erinra om att Kungl. Maj:t numera i propositionen
1970: 164 föreslagit vissa ändringar i stats- och kommunaltjänstemannalagarna.
Ändringarna innebär att anställningsvillkoren för de offentliga tjänstemännen
i ökad omfattning skall kunna bli föremål för avtal. Det föreslås sålunda
att allmänna frågor om arbetstidens förläggning skall göras avtalsbara. Förslaget
grundar sig på ett delbetänkande som överlämnats av förhandlingsutredningen.
Utredningen har i sitt fortsatta arbete att pröva om ytterligare ändringar bör göras
i avgränsningen mellan avtalsbara och inte avtalsbara anställningsvillkor för offentliga
tjänstemän. Propositionen behandlas av andra lagutskottet. I densamma föreslagna
lagändringar avses skola träda i kraft den 1 januari 1971.

I cirkulär till statsmyndigheterna om praktikanttjänstgöring för studerande har
Kungl. Maj:t understrukit betydelsen av sådan verksamhet och framhållit för statsmyndigheterna
det angelägna i att de bereder möjlighet till lämplig praktikanttjänstgöring
för studerande. I detta syfte bör enligt cirkuläret varje myndighet
undersöka vilka arbetsuppgifter hos myndigheten som lämpligen kan fullgöras av
praktikant. Frågan om anställning av praktikanter för sådana uppgifter bör beaktas
när myndighet gör sina personaldispositioner. Vidare framhålls i cirkuläret
nödvändigheten av att praktikanterna får behövlig handledning. Slutligen föreskrivs
att myndighet i så god tid som möjligt bör anmäla till arbetsförmedlingen att möjlighet
finns till praktikantanställning. Det torde kunna förutsättas att Kungl. Maj:t
utan ingripande från riksdagens sida aktualiserar cirkuläret om så skulle visa sig
erforderligt.

Vad beträffar motionerna I: 368 och II: 407 i övrigt är i desamma upptagna
frågor beträffande den statliga personalpolitiken redan föremål för översyn och
överväganden. Inom finansdepartementet arbetar en särskild arbetsgrupp med
frågor rörande samordning av den personaladministrativa utvecklingen och organisationen.
Denna verksamhet är inriktad mot mera övergripande, principiella frågeställningar
av personalpolitisk och personaladministrativ karaktär och kompletteras
genom det uppdrag Kungl. Maj:t år 1969 gav statskontoret att se över den
statliga personaladministrationen. För detta ändamål har statskontoret tillsatt en
särskild ledningsgrupp. Arbetet bedrivs inom sex delprojekt, nämligen personaladministrativ
organisation respektive planering, utbildning, mätning och försöksverksamhet
samt personaladministrativt informationssystem.

Inom delprojektet personaladministrativ organisation skall bl. a. lämnas förslag
till modernisering av den personaladministrativa organisationen såväl på central
nivå inom statsförvaltningen som på myndighetsnivå. Vidare avses inom detta
projekt utarbetas förslag till förbättrad personaltjänstteknik, såsom anställningsmetoder,
introduktion m. fl.

Delprojektet personaladministrativ planering avser metodik och policy för planeringen
såväl på central nivå som på myndighetsnivå. Förslag beträffande samord -

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1970 3

ning av den personaladministrativa och ekonomiadministrativa planeringen skall
också utarbetas.

Projektet personaladministrativ utbildning skall utmynna i förslag beträffande
innehåll, former och organisation avseende såväl generell chefsutbildning som utbildning
av personaltjänstfunktionärer.

I samarbete med olika institutioner skall man i delprojektet personaladministrativ
mätning försöka utveckla metoder för att bättre kunna mäta och följa upp effekten
av insatta personaladministrativa åtgärder.

Inom delprojektet personaladministrativt informationssystem skall lämnas förslag
till en rationellare behandling av personaldata, befattningsdata och lönedata.

Avsikten slutligen med delprojektet personaladministrativ försöksverksamhet är
att praktiskt pröva de resultat som utredningen kommer till.

Utskottet har inhämtat att försvarets rationaliseringsinstitut planerar motsvarande
och med statskontoret samordnad översyn av personaladministrationen inom försvarssektorn.

Som exempel på andra pågående utredningsarbeten som syftar till en snabb
modernisering och förbättring av den statliga personalpolitiken kan nämnas 1969
års personalvårdsutredning, betygsutredningen, utredningen angående försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati inom statsförvaltningen, delegationen för
försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen, testutredningen
och utredningen angående ledighet m. m. för statsanställd som är facklig
förtroendeman.

Samtidigt bör erinras om att staten sedan länge drivit en aktiv personalpolitik.
Det första avtalet om företagsnämnder och företagsombud mellan SAF och LO
samt mellan SAF och TCO träffades 1946. Redan året dessförinnan började genom
överenskommelser mellan vederbörande statliga myndigheter och personalorganisationer
att inrättas särskilda samarbetsorgan. Riksdagen fattade år 1950 på grundval
av förslag i propositionen nr 139 beslut om kurser i företagsdemokrati inom statsförvaltningen.
Successivt har centrala organ för olika delar av personaladministrationen
skapats. Som exempel kan nämnas statens personalråd, statens personalutbildningsnämnd
och statens personalvårdsnämnd.

Full enighet torde kunna råda om att i motionerna I: 368 och II: 407 pekats på
en rad mycket väsentliga förhållanden för de statsanställda och för en effektivisering
av den statliga verksamheten och dess administration. Utskottet har genom
sin redogörelse velat visa att ett samordnat utvecklingsarbete i den riktning som
motionärerna åsyftar redan har påbörjats. Det är utskottets förhoppning att detta
arbete bedrivs med stor skyndsamhet och förvissning att motionärernas synpunkter
härvid tas under övervägande.

Mot denna bakgrund har utskottet funnit sig kunna avstyrka motionerna
I: 368 och II: 407. Härav följer att utskottet inte heller anser någon åtgärd påkallad
i anledning av yrkandet i motionerna I: 746 och II: 857. I anledning av detta
yrkande synes särskilt böra framhållas att för det utbildningsbehov motionärerna
vill täcka redan finns lämpliga centrala organ, nämligen statens personalutbild 1*

— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 6 samt. Nr 179—180

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1970

ningsnämnd och statskontoret. Härtill kommer statens personalråds övergripande
uppgifter på samarbetsområdet. Något behov att tillskapa ett ytterligare centralt
organ enligt motionärernas önskan torde inte finnas. Som framgår av det föregående
är redan nu frågorna om utbildningens innehåll och former under övervägande.

I motionerna I: 301 och II: 329 har framställts yrkande om reviderade och mera
specificerade föreskrifter i allmänna verksstadgan beträffande verkschefens uppgifter
och ansvar som personalledare. Vad som i motionerna anförts som grund
för detta yrkande har i hög grad tillämpning på även andra arbetsledare i statlig
verksamhet.

Utskottet har inhämtat att inom Kungl. Maj:ts kansli pågår arbete med översyn
av allmänna verksstadgans bestämmelser. Utskottet har funnit sig kunna utgå
från att av motionärerna framförda synpunkter därvid kommer under övervägande
utan särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av det nu ifrågavarande motionsyrkandet.
Utskottet avstyrker därför motionerna I: 301 och II: 329.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 368 och II: 407,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 746 och II: 857,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 301 och II: 329.

Stockholm den 10 november 1970

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Bohman (m), Birger Andersson (s), Fritz
Persson (s), Axel Andersson (fp), Rikard Svensson (s), Ivar Johansson (ep), Mårtensson
(s), Per Jacobsson (fp), Bertil Petersson (s), Bengt Gustavsson (s), Herbert
Larsson (s), Nyman (fp), Rönnberg (s), Ottosson (m) och Olle Eriksson (ep) samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström (s), Almgren (s), Nordstrandh
(m), Bergman (s), Lindholm (s), Mattsson (ep), Alemyr (s), Gustafsson i
Uddevalla (s), Fagerlund (s), Andersson i Knäred (ep), Dahlgren (ep), Gustavsson
i Ängelholm (s), Mundebo (fp), Westberg i Ljusdal (fp) och Clarkson (m).