Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
1
Nr 88
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965:
274), m. m., jämte motioner.
Genom en den 23 oktober 1970 dagtecknad proposition, nr 164, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till
1) lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274),
2) lag om ändring i kommunaltjänstemannalagen (1965: 275).
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner:
1) de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna I: 61 av herr
Werner och II: 7i- av herr Hermansson m. fl. om upphävande i statstjänstemannalagen
av motsvarigheten till § 32 i SAF:s stadgar.
2) de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna I: 1321
av herr Peterson, Eric, samt II: 1538 av herrar Mundebo och Sjöholm.
3) den i anledning av propositionen väckta motionen II: 1539 av herr
Åkerlind.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i stats- och kommunaltjänstemannalagarna.
Ändringarna innebär att anställningsvillkoren för de offentliga
tjänstemännen i ökad omfattning skall kunna bli föremål för avtal. Det
föreslås sålunda att allmänna frågor om arbetstidens förläggning skall göras
avtalsbara. Förslaget grundar sig på ett delbetänkande som överlämnats av
förhandlingsutredningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1971.
Av propositionen redovisas i det följande förutom lagförslagen enbart vad
föredragande statsrådet Löfberg anfört.
X Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 2 avd. Nr 88
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
De i propositionen framlagda lagförslagen har följande lydelse.
1) Förslag
till
Lag
om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)
Härigenom förordnas, att 3 § statstjänstemannalagen (1965: 274) skall ha
nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §.
I anställningsförhållande------i avtal.
Avtal må--------i övrigt;
b) myndighets arbetsuppgifter, led- b) myndighets arbetsuppgifter, ledningen
och fördelningen av arbetet ningen och fördelningen av arbetet
inom myndigheten, arbetstidens för- inom myndigheten eller rätt till anläggning
eller rätt till annan ledig- nan ledighet än semester;
het än semester;
c) anställnings- eller---myndighets beslutanderätt.
Har avtal----------utan verkan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
3
2) Förslag
till
Lag
om ändring i kommunaltjänstemannalagen (1965: 275)
Härigenom förordnas, att 2 § kommunaltjänstemannalagen (1965:275)
skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
2 §.
I anställningsförhållande----
Avtal må---------
b) myndighets eller inrättnings arbetsuppgifter,
ledningen och fördelningen
av arbetet inom myndigheten
eller inrättningen, arbetstidens förläggning
eller rätt till annan ledighet
än semester;
c) anställningsvillkor som---
Har avtal----------
---i avtal.
i övrigt;
b) myndighets eller inrättnings arbetsuppgifter,
ledningen och fördelningen
av arbetet inom myndigheten
eller inrättningen eller rätt till annan
ledighet än semester;
---anställnings upphörande.
- utan verkan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Motionsyrkandena
1 motionerna 1: 61 och 11: 74 har yrkats, ”att riksdagen måtte besluta att
ur statstjänstemannalagen av den 3 juni 1965 stryka lagens paragraf 3, varvid
vederbörande utskott förutsättes företa härav betingade omnumreringar
av lagens övriga paragrafer”.
I motionerna I: 1321 och II: 1538 har yrkats,
att § 3 i statstjänstemannalagen ges följande lydelse:
(Nuvarande lydelse) (Motionens förslag)
”1 anställningsförhållande — — — i avtal.
Avtal må----------i övrigt;
b) myndighets arbetsuppgifter, b) myndighets arbetsuppgifter
ledningen och fördelningen av ar- eller ledningen och fördelningen av
betet inom myndigheten, arbetsti- arbetet inom myndigheten;
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 saml. 2 avd. Nr 88
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
(Nuvarande lydelse) (Motionens förslag)
dens förläggning eller rätt till annan
ledighet än semester;
c) anställnings- eller---myndighets beslutanderätt.
Har avtal------utan verkan.”
samt att § 2 i kommunal tjänstemannalagen ges följande lydelse:
(Nuvarande lydelse)
”1 anställningsförhållande---i avtal.
Avtal må —-----—---i övrigt;
b) myndighets eller inrättnings
arbetsuppgifter, ledningen och fördelningen
av arbetet inom myndigheten
eller inrättningen, arbetstidens
förläggning eller rätt till annan ledighet
än semester;
c) anställningsvillkor som---
Har avtal — —--utan verkan.”
(Motionens förslag)
b) myndighets eller inrättnings
arbetsuppgifter eller ledningen och
fördelningen av arbetet inom myndigheten
eller inrättningen;
anställnings upphörande.
I motionen II: 1539 har yrkats,
”att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 164 beslutar
att orden ''eller rätt till annan ledighet än semester’ skall utgå ur statstjänstemannalagens
3 § och kommunaltjänstemannalagens 2 §”.
F öredraganden
Den år 1965 beslutade förhandlingsrättsreformen innebar att de offentliga
tjänstemännens anställningsförhållanden i princip skulle regleras genom
kollektivavtal. Vissa begränsningar gjordes emellertid i denna avtalsfrihet.
Delvis avsåg dessa begränsningar frågor av rent eller övervägande organisatorisk
art. Det ankommer uppenbarligen på statsmakterna eller på kommunernas
beslutande organ att avgöra spörsmål som t. ex. vilken verksamhet
det allmänna skall bedriva och hur denna verksamhet lämpligen bör handhas.
Dessa frågor kan sålunda inte vara föremål för avtal mellan stat eller
kommun och de anställda. Begränsningar i sådant hänseende föreskrivs i
3 § statstjänstemannalagen och 2 § kommunaltjänstemannalagen. Sålunda
är t. ex. frågor om tjänsteorganisationens utformning, om myndighets eller
inrättnings arbetsuppgifter samt om ledningen och fördelningen av arbetet
undantagna från det avtalsbara området.
Men även vissa frågor som direkt avser anställningsvillkor för offentliga
tjänstemän undantas enligt nyssnämnda lagstadganden från avtalsområdet.
Avtal får t. ex. inte träffas om arbetstidens förläggning eller rätt till
annan ledighet än semester. Arbetstidens längd tillhör däremot de frågor
varom avtal kan ingås.
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
Särskilt förslaget att undanta arbetstidens förläggning från avtalsfrihet
föranledde invändningar under förarbetena till reformen. Som skäl för att
undanta denna fråga åberopades att man eljest kunde starkt försvåra för
myndigheterna att fullgöra sina uppgifter i förhållande till allmänheten. Det
framhölls att stora svårigheter kunde uppkomma, om man inte skulle kunna
upprätta turlistor, tidtabeller e. d. utan att dessförinnan komma överens
i förhandlingar. Riksdagens majoritet följde det i propositionen framlagda
förslaget att undanta arbetstidens förläggning från avtalsbarhet. Även
företrädare för majoriteten underströk dock att frågan kunde bli föremål för
förnyat övervägande sedan erfarenheter vunnits av den nya lagstiftningens
tillämpning. Frågan behandlades på nytt av 1970 års riksdag i samband med
tillkomsten av den nya arbetstidslagen. Därvid framställdes motionsvis krav
på att inskränkningen i förhandlings- och avtalsrätten såvitt gällde arbetstidens
förläggning skulle upphävas. Riksdagen avvisade dessa krav med hänvisning
till att frågan om begränsningarna i förhandlings- och avtalsrätten
för de offentliga tjänstemännen redan var föremål för översyn och att resultatet
därav borde kunna följa ganska snart.
Förhandlingsutredningen har till uppgift att överväga dessa frågor. Enligt
sina direktiv skall den mot bakgrunden av vunna erfarenheter bl. a. se
över bestämmelserna om de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt.
Inom ramen för denna uppgift har utredningen inlett en granskning av
gränsdragningen mellan det avtalsbara och det icke avtalsbara området i
stats- och kommunaltjänstemannalagarna. I en promemoria som lagts fram
år 1970 tar utredningen upp till särskild behandling frågan om avtalsfrihet
beträffande arbetstidens förläggning och föreslår att det nuvarande avtalsförbudet
i denna fråga skall slopas. Utredningen erinrar om att samråd i
förläggningsfrågor redan nu allmänt förekommer mellan myndigheterna
och de anställdas företrädare och om att frågor om förläggningen av arbetstid
har blivit föremål för centrala överläggningar mellan personalorganisationerna
och staten, varvid det har visat sig möjligt att nå enighet om dem.
Utredningen förutsätter i sitt förslag att till förläggningsfrågorna skall anses
höra sådana allmänna spörsmål som t. ex. arbets- och viloperiods längd,
antalet arbetspass under en arbetsperiod samt antalet fridagar per år. Den
individuella fördelning av arbetet mellan olika arbetstagare som sker genom
upprättande av tjänstgöringslistor e. d. får däremot enligt utredningen anses
ingå som ett led i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet och
berörs alltså inte av den föreslagna avtalsbarheten.
Jag vill i anslutning till förslaget erinra om att förhandlingsutredningen
i sitt fortsatta arbete har att pröva om ytterligare ändringar bör göras i avgränsningen
mellan avtalsbara och icke avtalsbara anställnings- eller arbetsvillkor.
I några remissyttranden över förslaget uttalas tveksamhet med hänsyn
till befarade konsekvenser för myndigheternas möjligheter att upprätthålla
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
den samhälleliga servicen. I stort sett lämnas dock förslaget om avtalsbarhei
enligt utredningens utformning utan erinran av remissinstanserna.
Med hänsyn till de erfarenheter som har vunnits av stats- och kommunaltjänstemannalagarnas
tillämpning anser jag att de betänkligheter beträffande
verkningarna av avtalsbarheten som fördes fram vid förhandlingsrättsreformen
inte längre har samma tyngd. Det finns inte anledning anta annat
än att enighet skall kunna nås vid förhandlingar i avtalsbara frågor på
samma sätt som det har visat sig vara möjligt att komma överens vid de
överläggningar som hittills har förts med personalorganisationerna.
Några remissinstanser är tveksamma i vilken utsträckning frågor om
förläggning av arbetstid enligt utredningens förslag skall kunna bli föremål
för avtal. Jag uppfattar den av utredningen gjorda uppräkningen som en
exemplifiering. I princip bör enligt min mening alla sådana frågor av allmän
natur som nu regleras i förläggningskungörelsen kunna bli föremål för
förhandling och avtal. Som jag anfört inledningsvis tillåter emellertid inte
tjänstemannalagstiftningen avtal om myndighets eller inrättnings arbetsuppgifter
eller om ledningen och fördelningen av arbetet. Häri ligger att avtal
inte får träffas om vad slags verksamhet det allmänna skall bedriva och inte
heller om hur den skall bedrivas. I detta ligger givetvis också en rätt för den
offentlige arbetsgivaren att bestämma under vilka tider verksamheten skall
bedrivas för att avsedda arbetsuppgifter skall kunna fullgöras. Utredningen
har också i motiven för sitt förslag erinrat om att myndighet — som ett led
i uppgiften att organisera arbetet -— själv har att fastställa vilka dagar och
tider på dygnet som verksamheten skall fortgå. Avtal får således inte träffas
som hindrar att ordinarie arbetstid kan förläggas till de tider då verksamheten
enligt myndighetens beslut skall bedrivas. Myndigheternas bestämmanderätt
i frågor som rör verksamhetens tidsmässiga förläggning skulle
i annat fall bli illusorisk. Med tanke särskilt på de farhågor som förts fram
från en del remissinstanser vill jag i anslutning härtill understryka att myndigheterna
också i fortsättningen skall kunna besluta t. ex. om att verksamhet
vid trafikanstalterna skall pågå även på lördagar samt sön- och helgdagar,
om att viss mottagningstid skall förekomma under kvällstid och om
att verksamhet skall pågå nattetid. Inom undervisningsområdet gäller vad
nu sagts bl. a. beträffande läsårets längd och förläggning, lovdagarnas antal
och förläggning samt vilka veckodagar som undervisningen skall pågå.
I några remissyttranden hävdas att även frågor om upprättande av
tjänstgöringslistor och andra instrument för den individuella förläggningen
av arbetstiden skulle omfattas av den föreslagna avtalsbarheten, eftersom
de måste anses innefatta förläggning av arbetstid. I denna fråga får jag anföra
följande. Det är visserligen riktigt att den utläggning av de fastställda
arbetsuppgifterna, som sker genom tjänstgöringslistor e. d., från arbetstagarens
synpunkt kan betraktas som en fråga om förläggning av hans arbetstid.
Från myndighetens sida ingår emellertid dessa åtgärder som ett led
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
i den fördelning av arbetsuppgifterna mellan olika arbetstagare som det
åligger myndigheten att företa.
Med den precisering som gjorts av innebörden i förslaget torde några större
svårigheter inte behöva uppkomma att i den praktiska tillämpningen fastställa
vad som i fortsättningen skall undantas från avtalsområdet. Jag finner
det därför inte motiverat att — som en del remissinstanser har föreslagit —
införa särskilda stadganden härom i lagtexten. Jag biträder sålunda utredningens
förslag till ändringar i 3 § statstjänstemannalagen och 2 §
kommunal tj änstemannalagen.
Jag förutsätter att även i fortsättningen samråd och överläggningar skall
äga rum mellan vederbörande myndighet och personalens företrädare, innan
tjänstgöringslistor e. d. fastställs.
I utredningspromemorian har framhållits som önskvärt att föreslagna
lagändringar träder i kraft samtidigt som den nya arbetstidslagen, dvs.
den 1 januari 1971. Några remissinstanser framhåller att det kan bli svårt
att hinna träffa avtal om arbetstidens förläggning före nämnda tidpunkt.
En av dessa ifrågasätter om inte lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli
1971. I likhet med utredningen föreslår jag att lagändringarna skall träda
i kraft den 1 januari 1971. Det beror sedan av förhandlingar mellan parterna
från vilken tidpunkt avtal i frågan kommer att gälla och när det kan
börja tillämpas av myndigheterna.
Lagrådet liar lämnat lagförslagen utan erinran.
Utskottet
Stats- och kommunaltjänstemän har sedan den 1 januari 1966 i princip
samma rätt som andra arbetstagare att förhandla och sluta kollektivavtal.
Genom särskilda stadganden i statstjänstemannalagen (3 §) och kommunaltjänstemannalagen
(2 §) får emellertid avtal inte träffas i vissa frågor.
Det gäller bl. a. tjänsteorganisations utformning, myndighets arbetsuppgifter,
ledningen och fördelningen av arbetet inom myndigheten, arbetstidens
förläggning eller rätt till annan ledighet än semester. I dessa frågor har
alltså arbetsgivaren ensam bestämmanderätten.
I propositionen föreslås en viss utvidgning av det avtalsfria området. Förbudet
att träffa avtal om arbetstidens förläggning föreslås avskaffat. Förslaget
innebär att till det avtalsbara området hänförs allmänna frågor såsom
arbets- och viloperiods längd, antalet arbetspass under en arbetsperiod
samt antalet fridagar per år. Däremot anses upprättande av tjänstgöringslistor
o. d. utgöra en del av arbetsgivarens arbetsledande funktion och
därför falla utanför avtalsområdet. Detsamma gäller arbetstidsfrågor som
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
hänger samman med hur det allmänna skall bedriva sin verksamhet. Avtal
får alltså inte träffas så att en myndighet förhindras att bestämma över
verksamhetens tidsmässiga förläggning.
Propositionen grundar sig på ett förslag av förhandlingsutredningen, som
med förtur tagit upp den speciella frågan om avtalsfrihet beträffande arbetstidens
förläggning. Förslaget tillgodoser ett av riksdagen tidigare i år i
samband med behandlingen av den nya arbetstidslagen uttryckt önskemål
om översyn av lagstiftningen. Utskottet tillstyrker propositionen.
I motionerna I: 1321 och II: 1538 samt motionen II: 1539 yrkas att det
avtalsbara området skall utsträckas utöver propositionens förslag till att
omfatta frågan om rätt till annan ledighet än semester.
Motionerna 1:61 och 11:74 innehåller ett mera långtgående krav såvitt
angår statstjänstemannalagen. Motionärerna vill att förbudet att träffa avtal
i vissa frågor skall slopas och yrkar därför att 3 § i lagen i sin helhet skall
upphävas.
Förhandlingsutredningen skall vid sitt fortsatta arbete företa en allmän
översyn av 3 § statstjänstemannalagen och 2 § kommunaltjänstemannalagen.
Med hänsyn härtill finns det i dag inte anledning att ta ställning till
de i motionerna aktualiserade spörsmålen. Utskottet avstyrker alltså motionerna
och hemställer,
A. att riksdagen avslår motionerna I: 61 och II: 74, samt
B. att riksdagen med avslag på motionerna
1) I: 1321 och II: 1538 samt
2) II: 1539,
bifaller propositionen 1970: 164.
Stockholm den 1 december 1970
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*,
herrar Wanhainen (s)*, Österdahl (fp), Andreasson (ep), Ivar Andersson
(s)*, fru Grethe Lundblad (s) och herr Blomquist (m);
från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Gustavsson i Alvesta
(ep)*, Fredriksson (s), fru Skantz (s), herrar Nilsson i Kalmar (s), Aldén
(s), Åkerlind (m) och Romanus (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970 9
Reservation
av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Österdahl (fp), Andreasson (ep), Blomquist
(m), Gustavsson i Alvesta (ep), Åkerlind (m) och Romanus (fp), vilka
ansett
dels att sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
”Utskottet anser att den utvidgning av förhandlingsrätten, som föreslås i
motionerna I: 1321 och II: 1538 samt motionen II: 1539, med fördel kan
vidtagas redan nu, utan hinder av att förhandlingsutredningen i sitt fortsatta
arbete skall företa en allmän översyn av 3 § statstjänstemannalagen
och 2 § kommunaltjänstemannalagen. Frågor om rätt till annan ledighet än
semester bör sålunda inte längre undantas från det avtalsbara området.
Härmed avses bl. a. rätt till ledighet för studier, fackliga och politiska uppdrag,
barnsbörd och personliga ärenden som flyttning, anhörigs dop eller
begravning m. m. Beträffande den ekonomiska ersättningen vid sådana tillfällen
föreligger redan nu avtalsrätt. När det gäller rätten till ledighet förs
överläggningar, men inte förhandlingar. Den i motionerna föreslagna utvidgningen
av förhandlingsrätten innebär alltså i praktiken endast en mindre
justering, som bör kunna vidtagas utan att förhandlingsutredningens
arbete avvaktas. Någon motsvarande inskränkning i förhandlingsrätten finns
ej på den enskilda sidan. Utskottet tillstyrker således motionerna I: 1321 och
II: 1538 samt motionen II: 1539. Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka
motionerna I: 61 och II: 74.”
dels att utskottet under B bort hemställa,
”att riksdagen — med bifall till motionerna I: 1321 och
II: 1538 samt motionen II: 1539 ävensom med förklaring
att viss ändring bör vidtas i lagförslagen — antar dessa i
nedan angivna som utskottets förslag betecknade lydelse:
1) Förslag
till
Lag
om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)
Härigenom förordnas, att 3 § statstjänstemannalagen (1965: 274) skall ha
nedan angivna lydelse.
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
3 §•
I anställningsförhållande------i avtal.
Avtal må--—-----i övrigt;
b) myndighets arbetsuppgifter, led- b) myndighets arbetsuppgifter
ningen och fördelningen av arbetet eller ledningen och fördelningen av
inom myndigheten eller rätt till an- arbetet inom myndigheten;
nan ledighet än semester;
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 88 år 1970
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
c) anställnings- eller---myndighets beslutanderätt.
Har avtal------—---utan verkan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
2) Förslag
till
Lag
om ändring i kommunaltjänstemannalagen (1965: 275)
Härigenom förordnas, att 2 § kommunaltjänstemannalagen (1965:275)
skall ha nedan angivna lydelse.
(Kungl. Maj.ts förslag)
I anställningsförhållande
Avtal må------
b) myndighets eller inrättnings arbetsuppgifter,
ledningen och fördelningen
av arbetet inom myndigheten
eller inrättningen eller rätt till annan
ledighet än semester;
c) anställningsvillkor som---
Har avtal----------
(Utskottets förslag)
i avtal,
i övrigt;
b) myndighets eller inrättnings arbetsuppgifter
eller ledningen och fördelningen
av arbetet inom myndigheten
eller inrättningen;
---anställnings upphörande.
— utan verkan.
2 §•
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.”
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 0 3»