Andra lagutskottets utlåtande nr 86 dr 1970

1

Nr 86

Utlåtande i anledning av motioner om förbättrat skydd mot yrkesskada
genom förgiftning.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
I: 856 av herrar Jonsson och Norberg samt 11: 1031 av herrar Olsson i Timrå
och Wiklund i Härnösand.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär skyndsamma åtgärder för att skapa större
respekt för de förordningar, som är avsedda att skydda yrkesutövare mot
förgiftning eller annan skada, på så sätt att yrkesinspektionen respektive
giftnämnden åläggs att vidtaga de åtgärder som erfordras för att beivra
misstänkta eller konstaterade brott mot bestämmelser i gällande förordning
om gifter och annat hälsofarligt material».

Utskottet har i den ordning som föreskrivs i 46 § riksdagsordningen
inhämtat yttranden över motionerna från riksåklagaren, giftnämnden och
arbetarskyddsstyrelsen.

Motionerna

I motionerna framhålls att en råd yrkesgrupper drabbas av allvarliga
hälsorisker i sitt arbete beroende på att gällande bestämmelser om märkning
av giftiga substanser inte efterföljs. Det anförs att ett par uppmärksammade
fall av detta slag nyligen förekommit i måleribranschen, vilka
föranlett vederbörande fackförening att inge polisanmälan. Motionärerna
fortsätter:

För den allmänna rättskänslan måste det framstå som stötande att myndigheterna
kan konstatera brott mot gällande bestämmelser, men att dessa
myndigheter är förhindrade att beivra överträdelser, som för många människor
i vårt yrkesliv kan vara livshotande eller åstadkomma framtida invaliditet.
En skyddslag av den karaktär som dessa förordningar i det aktuella
fallet utgör bör inte vara baserad på enskilda personers eller organisationers
vaksamhet. En lagstiftning som genom olyckligt valda anvisningar
synes vara oförståelig för stora grupper i samhället bör icke få en ytterligare
begränsad räckvidd genom att överträdelser inte beivras. Det aktuella
fallet vittnar om att bestämmelsernas efterlevnad måste övervakas på ett
bättre sätt. Anvisningar om åtgärder vid fall av överträdelse bör lämnas till
yrkesinspektionen och giftnämnden.

Gällande giftförordning bör kompletteras med åläggande för giftnämnden
och arbetarskyddsstyrelsen att anmäla uppenbara fall av lagöverträdelse
till polismyndighet för åtal. Nuvarande bestämmelse (§ 27 mom. 3: 4)
innebär att åtal endast kan ske »efter angivelse av målsägande».

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 9 samt. 2 avd. Nr 86

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 86 dr 1970

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om märkning av gifter och andra hälsofarliga varor finns
i 17 § giftförordningen. Enligt denna skall förpackning med hälsofarlig
vara vid utlämnandet från tillverkningsställe och försäljningsställe vara
märkt på sådant sätt att riskerna för förgiftning eller annan skada genom
varan i möjligaste mån begränsas. Av märkningen skall, såvida giftnämnden
inte föreskriver annat, framgå vilket eller vilka ämnen, som förlänar varan
dess hälsofarliga egenskaper. Ytterligare föreskrifter om förpackning
och märkning av hälsofarlig vara finns i tillämpningskungörelsen till giftförordningen.
Giftförfattningarna innehåller även andra bestämmelser om
handhavandet av hälsofarliga varor, vilka syftar till att minska de risker
som kan vara förenade med hanteringen av sådana varor. I samma syfte
verkar vissa bestämmelser om giftiga eller eljest hälsofarliga ämnen i arbetarskyddslagen.

Högsta tillsynen över efterlevnaden av giftförordningen och med stöd
av denna meddelade föreskrifter utövas av giftnämnden. I praktiken sker
tillsynen i samarbete med arbetarskyddsstyrelsen samt yrkesinspektionens
befattningshavare och kommunala tillsynsmän. Från polisens sida torde
någon egentlig spaningsverksamhet på detta område inte förekomma.
Polis och åklagare är därför i väsentlig utsträckning beroende av att upptäckta
överträdelser anmäls, framför allt av de organ som närmast har till
uppgift att övervaka efterlevnaden av hithörande bestämmelser.

Enligt 27 § giftförordningen dömes den till dagsböter som bryter mot
bestämmelserna i 17 § om märkning av hälsofarlig vara eller åsidosätter
nödig aktsamhet vid hantering av sådan vara. Är brottet grovt kan straffet
bli fängelse i högst ett år. Någon angivelse av målsägande erfordras inte.
Sådan krävs däremot vid åtal för brott mot tystnadsplikt i 26 §, vilken
stadgar förbud mot att röja eller obehörigen nyttja yrkeshemlighet m. m.
som blivit känd för någon som har eller haft att utöva tillsyn över giftförfattningarnas
efterlevnad.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser avstyrker bifall till motionerna.

Riksåklagaren framhåller att det är ett väsentligt intresse att de i motionerna
aktualiserade bestämmelserna efterlevs och att överträdelser i förekommande
fall beivras. Eftersom brott mot giftförordningen — med
undantag för brott mot tystnadsplikten — redan hör under allmänt åtal,
kan detta intresse tillgodoses utan den av motionärerna ifrågasatta författningsändringen.

Giftnämnden och arbetarskyddsstyrelsen anför liknande synpunkter. Giftnämnden
tillägger att utövandet av en tillfredsställande tillsyn kräver resurser
som medger övervakning direkt på fältet. Giftnämnden har också i

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 dr 1970

3

årets statsverksproposition tillförts två nya tjänster som inspektör hos nämnden.
Genom dessa tjänstemän med specialkunskaper på området kan giftnämnden
kontinuerligt följa förhållandena på fältet. Därigenom blir det
också möjligt för nämnden att fortlöpande hålla andra myndigheter underrättade
om på vilka punkter tillsynen tid efter annan bör koncentreras
samt att ge råd och anvisningar för deras befattning med giftfrågor.

Utskottet

I syfte alt främja efterlevnaden av giflförordningen och i anslutning till
denna meddelade föreskrifter föreslås i förevarande motioner att giftförordningen
kompletteras med ett stadgande som ålägger giftnämnden och
yrkesinspektionen att anmäla misstänkta eller konstaterade brott mot bestämmelser
i förordningen till åtal.

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är av väsentlig betydelse
att bestämmelserna i giftförordningen om märkning och hantering av hälsofarliga
varor efterlevs. Utskottet finner det angeläget att tillsynsmyndigheterna,
giftnämnden och arbetarskyddsstyrelsen, utövar en effektiv kontroll
i detta avseende. För att främja ökade inspektionsinsatser har årets
riksdag anslagit medel för bl. a. två tjänster som inspektör hos giftnämnden.

Eftersom polisen inte själv torde bedriva någon egentlig spaningsverksamhet
på detta område, är polis och åklagare beroende av att upptäckta
överträdelser anmäls av tillsynsmyndigheterna för åtgärd. Tillsynsmyndigheterna
torde utan särskilda direktiv i giftförordningen vara väl medvetna
om detta led av deras tillsynsverksamhet. Sedan anmälan inkommit kan
åklagarmyndigheten — till skillnad från vad som uppges i motionerna —
väcka åtal utan att angivelse av målsägande föreligger. Intresset av att
beivra överträdelser av hithörande bestämmelser kan således tillgodoses
med nu gällande regler och någon komplettering av giftförordningen är
inte nödvändig. Utskottet får därför hemställa,

att motionerna 1:856 och II: 1031 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1970

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 86 dr 1970

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar
Dahlberg (s) *, Österdahl (fp), Högström (s), Andreasson (ep), Ivar Andersson
(s) och Blomquist (m);

från andra kammaren: fröken Sandell (s), herr Gustavsson i Alvesta
(ep), fröken Wetterström (m)*, fru Skantz (s), herrar Nilsson i Kalmar (s),
Aldén (s), fru Fraenkel (fp) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Sven*** Reproduktion* AB, Sthlm 1970