Nr 71—72
Bankoutskottets utlåtande nr 71 år 1970
1
Nr 71
Utlåtande i anledning av motion om fördjupad företagsdemokrati
vid de statsunderstödda teatrarna.
I motionen II: 24 av herr Bergman yrkas att riksdagen skall i skrivelse till
Kungi. Maj:t hemställa att frågan om fördjupad företagsdemokrati inom de
statliga understödda teatrarna blir föremål för en särskild utredning.
Yttranden över motionen har inhämtats från Teatrarnas riksförbund,
Svenska teaterförbundet och Svenska musikerförbundet. De båda sistnämnda
organisationerna har avgivit ett gemensamt yttrande.
Motionen
Vid de statsunderstödda teatrarna har, framhåller motionären, frågor om
företagsdemokrati aktualiserats när det gäller val av repertoar och utformning
av produktionen, avgöranden som i andra företag normalt träffas enbart
av företagsledningen. Ur ett auktoritärt uppbyggt system med lång
tradition har vid teatrarna kollektiva arbetsformer utvecklats. Produkter
som alltigenom är ett resultat av kollektivt arbete presenteras, och repertoarplanerna
växer fram ur debatter inom repertoarråd som valts av personalen.
Förebilder utifrån har, påpekas det, inte stått att hämta när det gäller
företagsdemokrati för det egentliga teaterarbetet. De ändrade arbetsformerna
har vitaliserat teaterlivet, säger motionären, och det bör därför vara
angeläget att finna former som kan praktiseras av samtliga statsunderstödda
teatrar. Efter att ha erinrat om att flertalet teatrar som erhåller statsbidrag
har kommuner som huvudmän och att utöver kommunerna andra instanser
kan utse styrelseledamöter konstaterar motionären att statens bidrag
är helt avgörande för teatrarnas verksamhet och att det därför är naturligt
att statsmakterna behandlar frågor som är gemensamma för dessa teatrar,
sålunda även frågor om företagsdemokrati. En genomgång av vunna erfarenheter
kan, anser motionären, ge underlag för prövning av frågan om
enhetliga regler är av värde för teaterverksamheten och bör ställas som villkor
för statsbidrag.
Uppgifter i anslutning till motionen
Teatrar med statsunderstöd
Statsunderstöd utgår för närvarande till följande teatrar: Dramatiska
teatern, Operan, Svenska riksteatern (med fasta ensembler på flera olika
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 8 samt. Nr 71—72
2 Bankoutskottets utlåtande nr 71 år 1970
håll i landet), stadsteatrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, NorrköpingLinköping,
Hälsingborg, Borås och Uppsala, Stora teatern och Folkteatern
i Göteborg samt Norrbottens länsteater.
Betänkandet »Samråd»
Den av Teatrarnas riksförbund, Svenska teaterförbundet och Svenska
musikerförbundet tillsatta »Kommittén för främjande av samarbetet inom
teater- och orkesterområdet» framlade i september 1969 ett stencilerat betänkande
med titeln »Samråd», vari förekommande former för samarbete
mellan arbetsgivare och arbetstagare vid teatrarna kartlades och vissa rekommendationer
utfärdades. I betänkandet redogörs för teaterverksamhetens
legala förutsättningar, i praktiken förekommande samarbete inom den
legala ramen, företagsnämndsavtalet för teatrarna och tillämpningen av
detta i praktiken. Av redogörelsen framgår att samtliga statsunderstödda
teatrar har något slags råd i form av t. ex. skådespelarråd, personalråd,
repertoarråd eller tekniskt råd; på några håll förekommer också stormöten.
Kommitténs rekommendationer gäller bl. a. omfattningen av teaterstyrelsens
representation i företagsnämnden, mandatperioderna för och ersättningen
till nämndens ledamöter samt protokollföringen i nämnden.
Remissyttrandena
En avtalsfäst företagsnämndsverksamhet förekommer, meddelas i remissyttrandena,
vid de statligt understödda teatrarna sedan 1946. Fr. o. m. den
1 juli 1968 är denna verksamhet reglerad i enlighet med företagsnämndsavtalen
mellan SAF och TCO respektive SAF och LO men med viss branschanpassning
på sätt som förutsatts i dessa avtal. Den väsentliga branschanpassningen
utgörs, säger Teatrarnas riksförbund, av en överenskommelse
1967 mellan riksförbundet å ena sidan samt Svenska teaterförbundet och
Svenska musikerförbundet å den andra att de s. k. skådespelarråden skall
inlemmas i företagsnämndsverksamheten. I dessa råd brukar främst repertoarpolitiken
behandlas; utrymme har sålunda tillskapats för de anställda
att genom nämndverksamheten påverka repertoarens och produkternas utformning.
Även i ett annat avseende har, säger teatrarnas riksförbund, teatern gått
förhållandevis långt när det gäller att öppna vägar för de anställdas medinflytande.
I så gott som samtliga teaterstyrelser sitter i dag representanter
för de anställda. Detta förhållande är emellertid icke resultat av överenskommelsen
mellan parterna utan går tillbaka på olika former av offentligrättsliga
avgöranden.
Företagsnämndsverksamheten är, yttrar riksförbundet vidare, ett uppmärksammat
och också betydelsefullt inslag i dagens teaterbild. Riksförbundet
erinrar i detta sammanhang om betänkandet »Samråd» och uttalar
att företagsnämndsverksamheten vid teatern enligt dess mening är förhål
-
Bankoutskottets utlåtande nr 71 år 1970
3
landevis väl utredd. Riksförbundet säger sig dock inte ha några invändningar
mot att den föreslagna utredningen företas och förklarar sig berett att
medverka i denna.
Svenska teaterförbundet och Svenska musikerförbundet framhåller att
företagsnämndsavtalet för teatrarna anpassats efter de olika teatrarnas
situation och att särskilda former för inflytande skapats genom artistråd
och liknande. På den allra senaste tiden har ytterligare framsteg gjorts,
säger förbunden och nämner som exempel en lokal överenskommelse rörande
tillämpning av 1966 års företagsnämndsavtal vilken våren 1970 trätt i
funktion vid Göteborgs stadsteater. Denna överenskommelse — som stadgar
om allmänna möten på arbetstid minst sex gånger per år för all fast anställd
personal vid teatern jämte teaterns styrelse — betraktas, uppger förbunden,
bland teateranställda vid övriga teatrar i landet som ett bevis för att betydande
framgångar kan nås genom fackligt arbete, något som även förbunden
säger sig ha erfarenhet av. Detta understryker enligt deras mening vikten
av att frågor om medbestämmanderätt på arbetsplatsen även i framtiden
först och främst löses på facklig väg och att formerna för arbetet får växa
fram naturligt.
Motionärens intresse för företagsdemokratins former vid de statsunderstödda
teatrarna betraktas av förbunden som i grund positivt. De finner det
emellertid diskutabelt att dessa former skulle göras till föremål för regleringar
från statliga eller andra myndigheters sida. Motionärens antydningar
att staten efter utredning eventuellt skulle utfärda regler om företagsdemokrati
vilka skulle ställas som villkor för statsbidrag reagerar förbunden
bestämt emot. En sådan uppläggning kan i vissa hänseenden, säger de, uppfattas
som hämmande på demokratin och begränsa teatrarnas utveckling.
Konsekvenserna härav för det fackliga arbetet skulle kunna bli ödesdigra.
Förbunden förklarar att de inte betraktar de hittills uppnådda resultaten
på företagsdemokratins område som slutgiltigt tillfredsställande på någon
teater, utan ser dem som ett första steg mot förverkligande av företagsdemokratin
i takt med medlemmarnas stigande intresse för dessa frågor.
I anslutning härtill anförs:
Om begrepp som medbestämmande och företagsdemokrati skall få någon
reell innebörd, måste de utsträckas till att gälla produktens framställning.
De steg i den riktningen, som de kollektiva arbetsformerna vid teatrarna
inneburit, är utomordentligt värdefulla och medverkar på ett avgörande sätt
till att bryta ned auktoritära beslutsformer inom företagen. En utredning av
det slag som motionären förespråkar skulle kunna inverka hämmande på
både det kollektiva arbetet och på andra företagsdemokratiska strävanden.
Hänvisningar till pågående utredningsarbete skulle till exempel alltför lätt
kunna tas till intäkt för en försening av genomförandet av medbestämmanderätt
på arbetsplatserna. Detta skulle i hög grad inverka förlamande på det
fackliga arbetet, både lokalt och centralt.
1* — Bibang till riksdagens protokoll 1970. 8 samt. Nr 71—72
4
Bankoutskotteis utlåtande nr 71 år 1970
Förbunden nämner betänkandet »Samråd» och anför att en eventuellt
behövlig komplettering från statligt håll av den däri redovisade kartläggningen
skulle kunna ske genom kulturrådet. En utredning i enlighet med
motionärens intentioner anser sig de båda förbunden inte kunna tillstyrka.
Utskottet
I sitt föregående utlåtande, nr 70, har utskottet yttrat sig över ett antal
motioner vari företagsdemokratins problem behandlas med generell räckvidd.
Den nu föreliggande motionen tar upp frågan om företagsdemokrati
inom ett speciellt område, de statsunderstödda teatrarna. Motionären hänvisar
till den utveckling mot ökad kollektiv verksamhet och ökad medverkan
från personalens sida i planering och beslutsfattande som gjort sig märkbar
inom teatrarna. Resonemanget i motionen går ut på att fastare former för
personalens medinflytande bör komma till stånd och tillämpas vid alla
teatrar samt att staten såsom finansiär av teaterverksamheten bör engagera
sig i strävan att uppnå en mera utvecklad företagsdemokrati, eventuellt
genom att uppställa särskilda statsbidragsvillkor.
Av de uppgifter som utskottet redovisat tidigare i detta utlåtande framgår
att reformverksamheten på företagsdemokratins område inom teatrarna är
relativt väl utvecklad. Inflytande för personalen har skapats genom samrådsorgan
som i olika former förekommer vid alla de statsunderstödda
teatrarna. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna på området tycks
vara intresserade av en vidare utveckling av samarbetet; härom bär bland
annat det år 1969 framlagda betänkandet »Samråd» vittne. Enligt de principer
som utskottet angivit i sitt utlåtande nr 70 bör arbetet på att åstadkomma
en fördjupad företagsdemokrati främst ligga i arbetsmarknadsparternas
händer. Att staten som villkor för statsbidragsgivning skulle uppställa
tillämpning av vissa samrådsformer etc. framstår som föga tilltalande.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen II: 24.
Stockholm den 1 december 1970
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Lundin
(s), Strandberg (in)*, Larfors (s), Annerås (fp), Thorsten Larsson (ep)*
och Brundin (m);
från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s),
Börjesson i Glömminge (ep), Rask (s)*, Haglund (s), Fridolfsson i Rödeby
(s)*, Stridsman (ep)* och Hyltander (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.