Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1970
1
Nr 21
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner om
riksdagens medverkan vid planeringen av den framtida
industrilokaliseringen.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionerna I: 811 av herr Brundin och II: 969
av herr Thylén (båda m).
Hemställan avser: »att riksdagen som sin mening måtte uttala att den
planering av den framtida industrilokaliseringen som nu håller på att utföras
inom de statliga ämbetsverken icke får ligga till grund för tillståndsgivning
till etablering med mindre än att den förelagts riksdagen för godkännande».
Motionerna
Motionärerna framhåller att det svenska näringslivets snabba expansion
medför ökade krav på lämplig mark för industrianläggningar och även en
anhopning av industrierna till vissa regioner. Framförallt på många platser
utefter den svenska kusten medför industrietableringen olägenheter som
bedömts överstiga värdet av etableringen. Områden ntefter den svenska
kusten speciellt lämpade som fritidsområden håller nu på att industrialiseras
i sådan omfattning att väsentliga miljövårdsintressen kommer i fara.
Mest påtagligt är kanske detta i Bohuslän. Anläggningen av nya oljeraffinaderier
med vidhängande petrokemisk industri kan inte tillåtas för så vitt
inte garantier kan skapas för att den bohuslänska naturen kan skyddas.
Talet om förläggande av en plutoniumfabrik till Bohuslän visar att det inte
endast är fråga om oljeindustri utan alt det även finns ett mycket stort
intresse hos andra företag att komma i åtnjutande av de fördelar som tillgången
till djupa hamnar medför. Frågan om mera omfattande företagsetableringar
måste därför avgöras på ett sådant sätt att Sveriges riksdag
ges tillfälle att uttala sin mening.
Gällande bestämmelser m. in
Bebyggelseplaneringen är i första hand en kommunal uppgift. Det ankommer
på vederbörande kommunala organ att låta upprätta och därefter
anta förslag till generalplan — för markanvändningen i stort — samt förslag
till stadsplan eller byggnadsplan (detaljplan) och tillämpning av
utomplansbestämmelser för visst område för den närmare regleringen av
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 5 saml. 2 avd. Nr 21
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1970
bebyggelsen ävensom förslag till tomtindelning av byggnadskvarter inom
stadsplan. Två eller flera kommuner har tillsammans också möjlighet att
upprätta regionplan, d. v. s. en för de i regionplaneområdet ingående kommunerna
gemensam plan för bebyggelse, övrig markanvändning, trafikleder
etc.
De olika förslagen skall för att bli gällande fastställas av statlig myndighet,
vanligen länsstyrelsen. Generalplan och regionplan skall dock fastställas
av Kungl. Maj :t. Hittills har emellertid endast ett mindre antal
general- och regionplaner förts så långt som till dylik fastställelse. Oavsett
om general- eller regionplan fastställts är dess syfte i första hand att
vara vägledande vid den följande detaljplanläggningen och i andra sammanhang,
där det gäller att ta ståndpunkt till ifrågasatt bebyggelse, vägsträckningar
m. m.
För att möjliggöra kontroll över att byggnadsföretag — både nybyggnad
och annat — inte strider mot gällande planer m. m. föreskrivs i stor utsträckning
skyldighet att söka byggnadsnämndens tillstånd — byggnadslov.
Det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten utövas av byggnadsnämnden,
främst genom prövning av ansökningar om byggnadslov. Länsstyrelsen
har att utöva tillsyn över planläggningen och byggnadsväsendet
inom länet. Denna uppgift fullgör länsstyrelsen bl. a. genom att fastställa
stadsplan och byggnadsplan, genom att meddela förbud mot nybyggnad
och vissa andra åtgärder, genom att medge undantag från byggnadsförbud
m. m. och andra byggnadsföreskrifter av olika slag (dispensprövning)
samt genom att pröva byggnadsbesvär. Den allmänna uppsikten över planläggningen
och byggnadsväsendet inom riket tillkommer statens planverk.
Verket granskar bebyggelseplaner, ger råd och vägledning för planläggningen
och verkar för samordning mellan planverkets och andra myndigheters
insatser på området. Till verket är knulet ett råd för samhällsplanering.
Enligt bestämmelser i naturvårdslagen kan länsstyrelsen förklara ett område
som naturreservat, om det t. ex. är av väsentlig betydelse för allmänhetens
friluftsliv. I beslut om bildande av naturreservat skall länsstyrelsen
föreskriva de inskränkningar i rätt att förfoga över fastighet som finnes
nödiga för att trygga ändamålet med reservatet. För att åt allmänheten
trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv vid havet eller vid insjö
eller vid vattendrag kan länsstyrelsen förordna att visst område skall
vara strandskyddsområde. Undantag gäller dock för mark som ingår i
fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan. För att få bygga inom
strandskyddsområde fordras i princip länsstyrelsens tillstånd. På statens
naturvårdsverk ankommer att leda arbetet med att planmässigt inventera
och utvälja markområden som lämpligen bör avsättas för olika naturvårds
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1970
3
ändamål. Inom stora delar av landet har inventerings- och planeringsarbetet
nu resulterat i verkställighetsåtgärder. Ett avsevärt antal naturreservat
har sålunda bildats under de senaste åren.
Statens planverk har medgivits rätt att efter beslut av Kungl. Maj :t i varje
särskilt fall ta i anspråk vissa belopp för regional planering i andra former
än de i byggnadslagen angivna. Verket har inventerat olika kuststräckors
värde för friluftsliv och fritidsbebyggelse och tagit initiativ för samordnade
länsinventeringar, allt i syfte att få fram förbättrat underlag för översiktlig
planering på lokal och regional nivå samt för den fysiska riksplaneringen.
Vidare har verket Kungl. Maj:ts uppdrag att utföra en inventering av
faktorer som är av betydelse för lokalisering på västkusten. För detta ändamål
har verket tillsatt den s. k. västkustgruppen. Gruppen har lämnat vissa
delrapporter om sin verksamhet.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1968 har dåvarande chefen för
kommunikationsdepartementet tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift
att se över byggnadslagstiftningen (bygglagutredningen). I direktiven
för utredningen skisseras ett system av regler för den fysiska planläggningen
och förverkligandet av dess intentioner. Systemet utgår från att det
skall finnas en riksplan och att denna skall tjäna till ledning vid regional
och lokal fysisk planering. Underliggande översiktsplaner skall vara två,
regionplan resp. kommunplan, som båda skall fastställas av Kungl. Maj :t.
Härutöver skall finnas kommundelsplaner och detaljplaner, som kommunerna
själva har att fastställa men som skall kunna bli föremål för statlig
myndighets prövning. De översiktliga planerna skall i sina huvudlinjer
vara bindande för efterföljande planering. Det är utredningens huvuduppgift
att pröva det skisserade systemet.
Förarbete för en fysisk riksplanering bedrivs inom civildepartementet i
samarbete med övriga berörda departement. Arbetet har hittills väsentligen
haft formen av metodstudier. Vissa resultat har redovisats i en materialsamling
som publicerades sommaren 1969. F. n. pågår en brett upplagd
inventering av anspråken på mark och andra fysiska resurser samt däremot
svarande tillgångar. En skiss till fysisk riksplan beräknas föreligga
klar under år 1971. I den nyss nämnda materialredovisningen anges följande
hypotes om slutproduktens form.
De rekommendationer för markens disposition som kan komma att ges
i eu riksomfattande fysisk plan torde vanligen ha formen av text och siffermässiga
informationer om omfattningen och beskaffenheten av de inarkarealer
som inom olika områden kan erfordras för olika behov. Det blir en
uppgift för regional och lokal planering att detaljera bilden. Endast i ringa
omfattning torde det bli fråga om att avgränsa speciella områden för bestämda
syften. Det kan dock komma att bli aktuellt för enstaka markområden
med speciella förutsättningar av betydelse för näringslivet eller
markområden som utgör rekreativa, vetenskapliga eller kulturella tillgångar
av riksbetydelse.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1970
Rådgivning och upplysning rörande näringslivets lokalisering bedrivs av
arbetsmarknadsverket och länsstyrelserna. Vid varje länsstyrelse finns ett
planeringsråd, bestående av (i regel) nio ledamöter, av vilka fyra utses
av Kungl. Maj :t och återstoden av landstinget. Dessa deltar som rådgivande
organ i handläggningen av frågor som berör samhällsplanering eller näringslivets
lokalisering och som är av allmän betydelse eller eljest av
större vikt. I råden behandlas sålunda bl. a. frågor om riktlinjer för lokaliseringspolitiken
i länet. Detta sker mot bakgrund av den regionalpolitiska
planeringsverksamhet — länsplanering 1967 och dess uppföljning i form
av konkreta handlingsprogram — som bedrivs i länen under ledning av inrikesdepartementet.
Det förutsätts att rådens uppfattning tillmäts särskild
tyngd vid de olika frågornas fortsatta handläggning.
För samordning i Kungl. Maj :ts kansli av lokaliseringspolitiska frågor
finns ett särskilt organ, lokaliseringsberedningen, vari ingår representanter
för berörda departement och centrala myndigheter samt näringslivets
organisationer.
I fråga om miljöfarlig verksamhet finns särskilda tillåtlighets- och tillståndsföreskrifter
i miljöskyddslagen. En särskild nämnd, koncessionsnämnden
för miljöskydd, kan på ansökan av den som utövar eller ämnar
utöva miljöfarlig verksamhet lämna tillstånd till verksamheten. Vidare kan
Kungl. Maj :t föreskriva att bl. a. vissa slag av fabriker eller andra inrättningar
inte får anläggas utan att koncessionsnämnden har lämnat tillstånd
enligt miljöskyddslagen eller anmälan har gjorts hos statens naturvårdsverk
eller länsstyrelsen. Naturvårdsverket får, efter prövning i varje särskilt
fall enligt miljöskyddslagen, medge undantag från sådan skyldighet att
söka tillstånd som föreskrivits av Kungl. Maj :t (dispens). I beslut om medgivande
skall anges de villkor som skall gälla. Kungl. Maj :t kan uppdra åt
länsstyrelsen att beträffande visst slag av ärenden pröva fråga om tillstånd
resp. medge undantag som nu sagts. I miljöskyddskungörelsen har Kungl.
Maj :t föreskrivit att bl. a. fabrik för raffinering av oljor eller fetter samt
atomkraftanläggning inte får anläggas utan tillstånd av koncessionsnämnden
eller dispens av naturvårdsverket. Atomanläggningar är dessutom underkastade
specialreglering med tillståndstvång. Enligt atomenergilagen
gäller nämligen bl. a. att den som vill la befattning med uran, plutonium
eller annat ämne, som används som atombränsle i atomreaktor, måste ha
tillstånd av Kungl. Maj: t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Sådant tillstånd fordras också för att uppföra, inneha eller driva atomreaktor
eller anläggning för bearbetning av dylikt ämne. Tillstånd kan förenas
med villkor som påkallas av säkerhetsskäl, t. ex. föreskrift att atomreaktor
skall ligga på visst avstånd från närmaste tätbebyggelse. Delegationen för
atomenergifrågor utövar tillsyn i fråga om efterlevnaden av lagens regler.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1970
5
Här kan också erinras om den prövning enligt vattenlagen som sker vid
byggande i vatten m. m.
Utskottet
Konkurrensen om mark och andra naturtillgångar i vårt land har skärpts
under senare år. Framförallt gäller detta kusttrakterna, där näringslivets
intresse för mark i anslutning till goda hamnar eller i vart fall i närheten
av vatten kolliderar med allmänhetens anspråk på lämpliga områden för
friluftsliv och fritidsverksamhet.
Som framgått av den föregående redogörelsen är upprättande av planer
för markanvändning enligt byggnadslagstiftningen en primärkommunal
uppgift. Statens insatser på området är i huvudsak begränsade till rådgivning,
tillsyn och fastställelseprövning. Staten verkar i detta hänseende
främst genom Kungl. Maj :t, planverket och länsstyrelserna. Deras arbete i
fråga om bebyggelseplaneringen utförs i samverkan med myndigheter och
organ på andra områden av samhällsplaneringen, t. ex. lantmäteriorganisationen,
naturvårdsverket, vägverket och arbetsmarknadsverket för att nämna
några.
På grund av den förhållandevis ringa folktätheten och stora tillgången
på mark i vårt land är det naturligt att man under lång tid har kunnat
nöja sig med begränsade planer för markens användning. Det är först i
samband med nu aktuella lokaliseringstendenser beträffande näringsliv och
bebyggelse i förening med ökande rörlighet hos befolkningen som behovet
av översiktlig planering för markens användning har trängt sig på. Särskilt
utpräglat är detta behov för våra kusttrakter. Försök har också gjorts under
senare år för att tillgodose behovet av översiktlig fysisk planering. Sålunda
pågår ett omfattande inventeringsarbete, bl. a. avseende västkusten,
i syfte att få fram ett bättre underlag för bedömning av frågor om industrilokalisering,
fritidsbebyggelse, friluftsliv och naturvård. Vidare har ett flertal
översiktsplaner, främst naturvårds- och fritidsbebyggelseplaner, upprättats
genom länsmyndigheternas försorg i samarbete med berörda centrala
myndigheter. Härtill kommer att byggnadslagstiftningen håller på att
ses över av en särskild utredning, bygglagutredningen, som har tillsatts efter
Kungl. Maj :ts bemyndigande år 1968. Utredningens huvuduppgift är att
pröva ett system för fysisk planering innefattande bl. a. en fysisk riksplan.
Förarbete för en fysisk riksplanering med staten som huvudman -—
en ny planeringsform sålunda — pågår inom Kungl. Maj :ts kansli. En skiss
till fysisk riksplan beräknas föreligga år 1971, och det kan förmodas att
riksdagen får ta ställning till densamma.
Ett intensivt arbete utförs sålunda för att åstadkomma en mer omfattande
och bättre planering för hur mark och andra naturtillgångar i vårt land
6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1970
skall användas. Under sådana förhållanden finner utskottet anledning saknas
för ett initiativ från riksdagens sida. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen avslår motionerna 1:811 och 11:969.
Stockholm den 10 mars 1970
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
fru Segerstedt Wiberg* (fp), herrar Sveningsson (m), Richardson (fp),
Hernelius (m), Nyquist (s), Ivar Andersson* (s), Norberg (s) och Axel
Georg Pettersson (ep); samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra* (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Johansson i Trollhättan (s), Boo
(ep), Sterne* (fp), Werner (m), Henrikson (s) och Strömberg (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE TRYCK, STHLM 70
014209