Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970
1
Nr 32
Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att fördjupa
företagsdemokratin, m. m. och om en allmän inventering
av arbetsplatsmiljön.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats dels de likalydande motionerna
I: 809 av herr Bohman m.fl. och II: 953 av herr Holmberg m. fl.,
såvitt motionerna avser forskning rörande arbetsplatsmiljön, dels motionen
II: 1127 av herr Josef son i Arrie m. fl.
I motionerna 1: 809 och II: 953 hemställes i förevarande del att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder för att stimulera
forskning rörande arbetsplatsmiljön.
I motionen II: 1127 hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredningar om en bättre samordning av den arbetsvetenskapliga,
fysiologiska och psykologiska forskningen samt om möjligheterna
för en allmän inventering av arbetsplatsmiljön.
I motionerna 1:809 och 11:953 anförs i här ifrågavarande del bl. a.
att kraven på en vidgad demokratisk samverkan i arbetslivet växer sig allt
starkare och att man genom att målmedvetet utveckla företagsdemokratin
kan ge den enskilde större inflytande och möjligheter att påverka sin egen
situation. Debatten om arbetsplatsens demokrati har blivit alltmer intensiv
och engagerande.
Allt detta är frågor som av tradition anses böra lösas av arbetsmarknadens
parter.
Den mest betydelsefulla verksamheten inom detta område bedrivs enligt
motionärerna under tillsyn av det av SAF, LO, TCO gemensamt etablerade
utvecklingsrådet. Det är en banbrytande, systematisk försöksverksamhet
i fördjupad företagsdemokrati som utvecklingsrådet initierat och
fortlöpande följer.
När det gäller trivseln på arbetsplatsen måste ökad uppmärksamhet ägnas
åt den yttre miljön. Lika väl som man på senare tid i bostadsdebatten ägnat
ett större intresse åt bostadsområdenas planering för att åstadkomma
en bättre boendemiljö bör man intressera sig för arbetsplatsernas yttre
miljö. Vid planering av arbetsplatser och vid stadsplanering av mark för
0103950 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 11 saml. Nr 32
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970
industriändamål bör man ägna miljöfrågorna en större uppmärksamhet än
hittills.
Ökade svenska insatser bör, framhåller motionärerna vidare, göras för
att åstadkomma någorlunda likartade normer i olika länder beträffande
miljökraven på arbetsplatserna. I avvaktan på att man uppnår en något så
när lika konkurrens i detta avseende mellan vårt land och övriga industriländer
bör staten ställa ökade medel till förfogande för investeringar i sådana
kostnadskrävande miljöförbättringar vilkas förverkligande annars
allvarligt skulle kunna försämra företagens konkurrensförhållanden.
Varje människa bör ha rätt till ett meningsfullt arbete, och individens
kunskaper och färdigheter bör såvitt möjligt överensstämma med de krav
arbetsuppgiften ställer på henne. Med hänsyn Lill den starka föränderlighet
som kännetecknar arbetslivet i det moderna samhället är det såväl
från individens som från det enskilda företagets och samhällets synpunkter
nödvändigt att tillfredsställa det allt starkare framväxande kravet på individens
möjligheter till en personlig utveckling i arbetet.
I motion II: 1127 anförs att de stegrade produktionskraven liksom kraven
på fortsatt materiellt välstånd lett till att kunskaperna om den enskilde
individens förmåga att tåla olika påfrestningar föga undersökts. Vidare menar
motionärerna att vi i vårt land — utifrån ekonomiska värderingar —
tillåtit en centralisering av befolkning och näringsliv, som innebär ökade
påfrestningar på den enskilde individen.
Den kanske allra viktigaste trivselfaktorn är emellertid de vardagliga
förhållandena på arbetsplatsen: lönen, anställningsvillkoren, befordringsgången,
förhållandet till chefer och arbetskamrater, möjligheten till inflytande,
känslan av att uträtta något värdefullt och förmågan till överblick
över det arbete som utförs.
Vi har, framhåller motionärerna, i dag en arbetsmarknad med stora löneklyftor
och uppdelning av de anställda i kategorier med skilda arbetsförhållanden
och social ställning. En stor del av orsakerna till otrivsel och
psykisk ohälsa på arbetsplatserna står att finna i en föråldrad och auktoritär
organisation inom industri och förvaltning. Uppdelningen i »arbetare»,
»förmän» och »tjänstemän» framstår som alltmera oberättigad.
Anställda som har hög lön har också en rad särskilda förmåner som
längre semester, tidigare pensionsålder, naturaförmåner i form av tjänstebostad,
tjänstebil och liknande. Till detta kommer fördelar av vardaglig
karaktär, t. ex. möjlighet att under arbetstid uträtta ärenden av personlig
natur, tillgång till telefon på företagets bekostnad o. s. v. Genom sin sammanlagda
effekt bidrar dessa och liknande faktorer till att bevara och förstärka
gränserna mellan individer på arbetsplatserna.
Den arbetarskyddslag som funnits sedan lång tid har inriktats i första
hand på fysiska skador i arbetet och hygieniska förhållanden men har
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970
3
däremot inte innefattat de psykiska faktorer som finns inom arbetslivet.
Utformningen av arbete och arbetsplatsmiljö har stor betydelse för de
anställdas välbefinnande. Strävandena att effektivisera och samordna den
arbetsvetenskapliga forskningen bör innebära att arbetspsykologin får
större utrymme och att den arbetsvetenskapliga forskningen integreras i
den högre utbildningen.
Information om arbetsmiljöns utformning och betydelse bör inrymmas
i grundskolans och gymnasiets utbildningsprogram. Vidare bör arbetarskyddet
förbättras och tillgången på skyddsingenjörer ökas.
Avslutningsvis anför motionärerna att ett mera samlat grepp på frågan
om utvecklingen av en arbetsmiljö som anpassas till dagens och morgondagens
värderingar och behov är nödvändigt och att en enhetlig och samlad
forskning inom det arbetsmedicinska området bör komma till stånd.
För riktlinjer i fråga om det fysiska och psykiska arbetarskyddet krävs
en allmän inventering av miljöförhållandena på arbetsplatserna samt av
arbetsvärderingen och de olika yrkenas funktion från miljösynpunkt.
Beträffande motiveringarna i övrigt hänvisas till motionerna II: 953
och II: 1127.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från arbetarskyddsstyrelsen,
arbetsmedicinska institutet, Landsorganisationen, Svenska arbetsgivareföreningen
och Tjänstemännens centralorganisation.
Arbetsmedicinska institutet anför beträffande motionerna I: 809 och
II: 953 att det är nödvändigt med ökad forskning för alt finna nya metoder
att komma till rätta med olika slag av miljöstörning. Institutet påpekar
att kraven på en »optimal» arbetsmiljö ökat och att man nu önskar
eliminera faktorer, som man tidigare inte uppmärksammat. Behovet av
forskning är stort, och inom institutet har man därför gjort en översikt
över aktuella arbetsvetenskapliga forskningsprojekt. Institutet behöver
dock ytterligare resurser för att kunna genomföra dem. Institutet tillstyrker
att åtgärder vidtas för att stimulera forskningen rörande arbetsplatsmiljön.
Om motion II: 1127 anför institutet bl. a. följande.
Vad avser samordningen av den arbetsvetenskapliga, fysiologiska och
psykologiska forskningen vill institutet erinra om de integrationssträvanden,
som låg till grund för dess inrättande. Hittillsvarande erfarenhet av
institutets verksamhet har också visat goda resultat av denna integration,
varför det inte kan anses vara samordningsfrågorna, som nu är de allvarligaste,
utan i stället resursproblemen. Utan en väsentlig ökning av forskningsresurserna
kommer utvecklingen i vårt land att på sikt falla tillbaka.
Till motionens förslag om en utredning av möjligheterna för en allmän
inventering av arbetsmiljön ansluter sig institutet men vill i det samman
-
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970
hanget också erinra om att institutet redan verkställt ett flertal delutredningar
på området i fråga. Här kan då nämnas undersökningar angående
yrkessjukdomarna silikos och byssinos, problemen vid skiftarbete, skogsarbetarnas
och stuveriarbetarnas arbetsförhållanden, mindre arbetsplatsers
arbetshygieniska förhållanden, problemen vid arbete i såväl varma som
kylda lokaler, lotsars arbetsförhållanden m. in. Även om institutet således
ansluter sig till behovet av en sådan allmän inventering av arbetsmiljön
vill institutet starkt understryka betydelsen av att inventeringen till den
del densamma tager sikte på arbetshygieniska frågor sker i institutets —
såsom den centrala institutionen på området — regi.
Arbetarskijddsstijrelsen anför att något åläggande för arbetsgivare att
t. ex. förbättra den yttre miljön med nuvarande lagstiftning ej kan komma
i fråga. Frågan huruvida lagen bör ändras i detta hänseende torde komma
att behandlas i den allmänna översyn av arbetarskyddslagstiftningen,
som Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för socialdepartementet att låta
verkställa.
Förslag till internationella rekommendationer för acceptabla bullernivåer
har framtagits av ISO (International Standardization for Organization)
och representanter för vårt land har aktivt deltagit i detta arbete. En
svensk standard angående tillåtna bullernivåer, grundad på ISO:s rekommendation,
torde föreligga inom den närmaste tiden.
Beträffande motion II: 1127 uttalar styrelsen följande.
I motionen berörs vikten av att ämnet arbetsmiljö inryms i grundskolans
och gymnasiets utbildningsram. I anslutning härtill kan nämnas att frågan
om att vid tekniska läroanstalter införa obligatorisk undervisning rörande
arbetarskydd togs upp till behandling av styrelsen redan år 1951
med 1948 års tekniska skolutredning. I det betänkande som utredningen
avgav 1963 föreslogs också att ämnet arbetarskydd och arbetshygien skulle
medtagas i undervisningen. Frågan om undervisning i arbetarskydd gällande
grundskolan har behandlats i styrelsens remissyttrande över 1957
års skolberednings betänkanden »Grundskolan». I yttrandet framhöll styrelsen
bl. a. att det är av väsentlig betydelse såväl för elev som för arbetsställe
på vilket han skall erhålla yrkesorientering att ämnet arbetarskydd
i vidsträckt omfattning tages upp och får en framträdande placering på
studieplanen i samhällskunskap samt att det är nödvändigt att lärare, som
kommer att undervisa i arbetarskydd, bereds tillfälle att genomgå kurs i
detta ämne.
Beträffande den i motionen berörda frågan om utbildning av skyddsingenjörer
kan nämnas att skolöverstyrelsen i samråd med bl. a. styrelsen
håller på med att utarbeta läroplan för arbetsmiljökurs (omskolningskurs)
för biträdande skyddsingenjörer. Denna utbildning är avsedd att
igångsättas redan detta år.
Den forskning som avses i motionerna torde komma att utföras av
vissa institutioner, bl. a. arbetsmedicinska institutet, vilket enligt den utredning
som föregick institutets tillkomst, skulle vara ett centrum för
arbetsmedicinsk forskning.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970 5
Slutligen erinrar styrelsen om att i direktiven för den ovannämnda utredningen
ingår bl. a. att uppmärksamma arbetsmedicinska institutets deltagande
i arbetarskyddsverksamheten. I uppdraget torde även ingå att behandla
sådana frågor om forskning som berörs i motionerna.
Arbetarskyddsstyrelsen avstyrker motionärernas förslag.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anser att yrkandena i motionerna
I: 809 och II: 953 rörande åtgärder för att stimulera forskning om
arbetsplatsmiljön är motiverade. Ökade resurser bör ställas till arbetsmedicinska
institutets förfogande för sådan forskning.
Beträffande motion II: 1127 anför SAF vissa kritiska synpunkter och
avstyrker motionen.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) säger sig dela motionärernas
synpunkter på att arbetsplatsmiljön bör ägnas större uppmärksamhet än
tidigare. TCO påpekar dock att i direktiven för den nyligen tillsatta utredningen
om arbetarskyddslagen flera av de i motionerna behandlade spörsmålen
tas upp. Vidare erinrar TCO om arbetsmedicinska institutets uppgifter.
Flera av de åtgärder som motionärerna föreslår bör kunna vidtas genom
detta institut om det ges tillräckliga resurser.
TCO anför vidare följande.
I motion II: 1127 föreslås också tillsättande av en utredning av möjligheterna
för en allmän inventering av arbetsplatsmiljön utan att man i motionen
ger någon anvisning om hur en sådan inventering skall gå till och
vad syftet skulle vara med densamma. I takt med att de fackliga organisationerna
ägnar frågan om arbetslivets demokratisering ökad uppmärksamhet
kommer också arbetsmiljön att bli mer uppmärksammad än
hittills. Detta bör medföra att de i motionen antydda frågorna kommer
att bli behandlade den sedvanliga fackliga vägen, d. v. s. vid direkt kontakt
mellan berörda parter på arbetsmarknaden. Det ovan sagda hänför sig i
första hand till motion II: 1127, men avser också den del av motion II: 953
som behandlar forskning beträffande arbetsmiljön.
TCO avstyrker motionerna.
Landsorganisationen (LO) anför följande.
Arbetsmiljöproblemen har med åren blivit allt svårare att bemästra. För
framtiden är ökade forskningsinsatser av stor betydelse för en förbättringav
människans villkor i arbetslivet, men det är minst lika viktigt med en
snabb utbyggnad av undervisningen i arbetsmiljöfrågor vid högskolorna
och att de anställdas företrädare i arbetarskydds- och miljöfrågor ges
bättre möjligheter att inom företagen verka för en förbättring av miljön.
Den pågående utbyggnaden av arbetsmedicinska institutet och den tillsatta
utredningen om arbetarskyddslagen bör kunna medföra att dessa
önskemål infrias.
LO avstyrker motionerna.
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970
Utskottet
I motionerna I: 809 och II: 953 hemställes, i den del av motionerna som
hänvisats till allmänna beredningsutskottet, om åtgärder för att stimulera
forskning rörande arbetsplatsmiljön. I motionen II: 1127 yrkas utredningar
om bättre samordning av den arbetsvetenskapliga, fysiologiska och psykologiska
forskningen samt om möjligheterna för en allmän inventering av
arbetsplatsmil j ön.
Utskottet vill först vad gäller den arbetsvetenskapliga forskningen erinra
om att arbetsmedicinska institutet i februari 1970 framlagt en redogörelse
för aktuella forskningsprojekt. Redogörelsen omfattar ett fyrtiotal projekt
inom olika områden nämligen arbetsmedicin, arbetshygien, arbetsfysiologi
och arbetspsykologi, vartill kommer ett antal tvärvetenskapliga projekt.
I redogörelsen anföres bl. a. att den moderna arbetsvetenskapen till skillnad
från den tidigare bedrivna inte är inskränkt till att syssla med väl definierade
yrkesskador, orsakade av avgränsbara yttre förhållanden. Den ställs
i stor utsträckning inför mera svårbestämbara yttringar av hälsorubbning
och inför komplexa orsakssammanhang där fysiska och psykiska faktorer,
förhållanden inom och utanför arbetsplatsen in. in. kan vara inblandade
och på olika sätt påverka varandra. Arbetsvetenskapen måste således i stor
omfattning ta upp tvärvetenskapliga projekt.
Ett förverkligande av ett forskningsprogram som det ovan berörda kräver
avsevärda resurser. Den höjning av anslaget till arbetsmedicinska institutet
som beviljats av årets riksdag avser, såvitt framgår av statsverkspropositionen,
bl. a. att täcka kostnaderna för en förstärkning av institutets
arbetspsykologiska resurser och för en ökning av institutets uppdragsverksamhet.
I det likaså höjda anslaget till arbetarskyddsstyrelsen har
medel beräknats för att styrelsen bl. a. genom uppdrag till institutet skall
få utredningar på arbetarskyddsområdet genomförda.
Behovet av arbetsforskning synes emellertid komma att uppmärksammas
även i ett annat sammanhang. Chefen för socialdepartementet har nämligen
tillkallat sakkunniga för en allmän översyn av arbetarskyddslags tiftningen.
I de rätt omfattande direktiven för utredningen framhålles bl. a.
att det är en angelägenhet för arbetarskyddet att beakta arbetstagarnas
hela hälsosituation. En skärpt övervakning bör ske i syfte att arbetsmiljöfaktorerna
skall bli anpassade till den mänskliga arbetskraftens fysiska
och psykiska förutsättningar, översynen skall således syfta till en lagstiftning
som svarar mot en breddad målsättning för arbetarskyddet. Utredningen
har att beakta de internationella strävandena på arbetarskyddets
område. De anställdas möjligheter att öva inflytande på utformningen
av arbetsmiljön skall ägnas stor uppmärksamhet. Stor vikt synes i förevarande
sammanhang böra fästas vid att utredningen skall ta upp lrågan
om formerna för arbetsmedicinska institutets deltagande i arbetarskyddsverksamheten.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970 7
Såvitt utskottet kunnat bedöma bör den ovannämnda utredningen bli
av stor betydelse för att klarlägga den arbetsvetenskapliga forskningens behov
och möjligheterna att på olika sätt — exempelvis genom ökade ekonomiska
resurser och åtgärder i stimulerande syfte — tillgodose dessa
behov.
Utskottet är med hänsyn till vad ovan anförts inte berett att nu förorda
det i motionerna 1:809 och 11:953 framförda förslaget om åtgärder för
att stimulera forskning beträffande arbetsplatsmiljön. Utskottet anser sig
inte heller böra tillstyrka de i motionen II: 1127 framställda yrkandena
om utredningar beträffande bättre samordning av den arbetsvetenskapliga,
fysiologiska och psykologiska forskningen samt beträffande möjligheterna
för en allmän inventering av arbetsplatsmiljön.
I motion II: 1127 har bl. a. berörts den på arbetsplatserna förekommande
uppdelningen av arbetstagarna i arbetare, förmän och tjänstemän och
de skillnader i förmåner m. in. som ofta föreligger mellan de olika kategorierna.
Utskottet vill erinra om att spörsmål av denna art prövats av utskottet
vid behandlingen av motioner om jämlikhet mellan arbetare och
tjänstemän (ABU 1970: 31). Utskottet har i utlåtandet starkt understrukit
vikten av att en sådan jämlikhet kommer till stånd. I den mån de i nämnda
utlåtande redovisade strävandena i detta syfte och av utskottet framlagt
förslag fullföljes torde det i motion 11:1127 i här ifrågavarande del
avsedda syftet bli i väsentlig grad tillgodosett.
Utskottet får med hänvisning till det anförda hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 809 och II: 953 till den
del de hänvisats till allmänna beredningsutskottet inte må
föranleda någon riksdagens åtgärd;
2) att motionen II: 1127 i vad den avser samordning av
viss forskning inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
samt
3) att motionen II: 1127 i vad den inte berörts ovan under 2)
inte må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 april 1970
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 32 år 1970
Närvarande:
från första kammaren: herrar Wallmark (m)*, Axel Kristiansson
(ep), Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp), Karl Gustav Pettersson (s)*, Ernst
Olsson (ep), Hansson (s), Ove Karlsson (s)* och Thorle Nilsson (s)*
samt fru Florén-Winther (m);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Gustafsson
i Uddevalla (s)*, Larsson i Borrby (ep), fru Ekroth (s)*, herrar Wiklund
i Härnösand (s), Andersson i Örebro (fp), Nilsson i Agnäs (m)*,
fröken Åsbrink (s), herr Häll (s), fru Nilsson (ep)* samt herrar Rosqvist
(s) och Sellgren (fp)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer
av herrar Wallmark (m), Axel Kristiansson (ep) och Ernst Olsson (ep),
fru Florén-Winther (m), herrar Larsson i Borrby (ep) och Nilsson i Agnäs
(m) samt fru Nilsson (ep).
K L BeckmansTryckerler AB- Stockholm