Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1969

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag (SILA), m. m.; given
Stockholms slott den 26 september 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag (SILA),

2) lag om ändring i förordningen (1966: 172) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg,

3) lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg,

4) lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för
konjunkturutjämning.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt gällande regler är svenska rörelsedrivande aktiebolag och ekonomiska
föreningar skattskyldiga till statlig och kommunal inkomstskatt för
utdelning på aktier som innehas i kapitalplaceringssyfte. Som ett undantag
från dessa regler föreslås i propositionen särskilda bestämmelser om viss
begränsad skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag (SILA). Den föreslagna skattefriheten motiveras av
SILA:s uppgift att stödja svensk och skandinavisk luftfart.

Vidare föreslås kompletteringar av beskattningsreglerna så att svenska
luftfartsföretag får samma rätt som rederiföretag att vid inkomsttaxeringen
göra avdrag för avskrivning på leveranskontrakt och utnyttja vissa investeringsfondsinstitut.

De nya bestämmelserna avses i princip tillämpas första gången vid 1970 års
taxering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Förslag

till

Lag

om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik

aktiebolag (SILA)

Härigenom förordnas som följer.

För svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som i kapitalplaceringssyfte
innehar aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
(SILA) och som ej är sådant företag som avses i 54 § fjärde eller femte
stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall utdelning på aktie i SILA
icke utgöra skattepliktig inkomst vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt
i den mån sammanlagda beloppet av utdelning, som SILA utbetalat
för ett beskattningsår, motsvaras av utdelning som detta bolag under
samma beskattningsår uppburit på aktier i Aktiebolaget Aerotransport
(ABA). Vid bedömningen härav skall av SILA verkställd utdelning anses i
första hand motsvara utdelning från ABA.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1970 års taxering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1966:172) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen (1966: 172) om avdrag
vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg
och 1 § förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

KUNGL. MAJ :TS FÖRORDNING

om avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser

fartyg m. m.

(Nuvarande lydelse)
Den som------

1 §•

Har skattskyldig erhållit avdrag
för avsättning till investeringsfond
enligt förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg, får avdrag
enligt första stycket åtnjutas
endast med belopp varmed 30 procent
av det avtalade priset överstiger
beloppet av fondavsättningen vid beskattningsårets
utgång.

Vid beräkning — -------

(Föreslagen lydelse)
avtalade priset.

Avdrag enligt första stycket får
åtnjutas även av den som driver luftfartsrörelse
och som under beskattningsår,
för vilket taxering till statlig
och kommunal inkomstskatt i
första instans sker något av åren
1969—1974, slutit skriftligt avtal om
leverans av luftfartyg avsett för stadigvarande
bruk i rörelsen.

Har skattskyldig erhållit avdrag
för avsättning till investeringsfond
enligt förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg m. m.,
får avdrag enligt denna paragraf åtnjutas
endast med belopp varmed 30
procent av det avtalade priset överstiger
beloppet av fondavsättningen
vid beskattningsårets utgång.

---nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången
på beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1970.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid eftertaxering för år 1969 eller
tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond

för avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att rubriken till förordningen (1954:40) om särskild
investeringsfond för avyttrat fartyg och 1 § förordningen skall ha
nedan angivna lydelse.

KUNGL. MAJ :TS FÖRORDNING
om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. in.1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §-x

Vid beräkning----------för beskattningsåret.

Vad i denna förordning föreskrives
om fartyg och om avsättning till särskild
investeringsfond för avyttrat
fartyg äger motsvarande tillämpning
på luftfartyg och avsättning till särskild
investeringsfond för avyttrat
luftfartyg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången
vid avsättning till investeringsfond som avser beskattningsår, för vilket taxering
i första instans verkställes år 1970. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse 1959:169.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1955:256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen (1955: 256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §d

Tager företag---närstående företag;

b) för avskrivning å maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier, som anskaffats
under beskattningsåret och som, såvitt
gäller andra tillgångar än transportmedel
i internationell trafik, äro
avsedda att nyttjas i här i riket bedriven
verksamhet, ävensom för
kostnader under beskattningsåret
för ombyggnad och reparation av
fartyg;

c) för kostnader------i

Därest investeringsfond efter beslut
enligt 9 § 1 eller 3 mom. fått
tagas i anspråk under flera på varandra
följande beskattningsår för
ny-, till- eller ombyggnad eller för
underhållsarbeten å byggnad eller
för fasta maskiner eller andra till
byggnad hörande inventarier, må företaget,
under förutsättning att avdrag
för kostnaderna under de tidigare
åren icke redan skett, under det
sista året taga fonden i anspråk för
avskrivning å byggnaden eller inventarierna
eller för täckande av underhållskostnaden
med högst ett belopp
motsvarande de uppkomna kostnaderna
under de ifrågavarande åren.
Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om ny- eller om- 1

1 Senaste lydelse 1963:215.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

(Nuvarande lydelse)

byggnad av fartyg ävensom anläggande
och underhåll av flottleder och
vägar.

Kungl. Maj :t må,

Vid tillämpning -

(Föreslagen lydelse)

byggnad av fartyg eller luftfartyg
ävensom anläggande och underhåll
av flottleder och vägar,
riket tillverkar.

under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första gången
på beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1970.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare
år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 26 september 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,
Moberg, Bengtsson, Löfberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss skattefrihet
för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik AB (SILA), m. m.,
och anför.

Skattefrihet för utdelning från SILA

Sedan överläggningar ägt rum mellan staten och SILA om förutsättningarna
för fortsatt samarbete inom AB Aerotransport (ABA) träffades
den 27 februari 1969 vissa överenskommelser. Som ett resultat härav har
Kungl. Maj :t efter riksdagens bemyndigande godkänt ett avtal om ändring
av avtal den 5 maj 1948 mellan staten och SILA (prop. 1969:64, SU 87,
rskr 219). I samband med överläggningarna mellan parterna behandlades
även en fråga om beskattningen av det enskilda kapital som investerats i
ABA. Enligt anteckning i förhandlingsprotokoll den 27 februari 1969 förklarade
sig regeringens företrädare i anslutning till överläggningarna i denna
del ha för avsikt, med hänsyn till SILA:s uppgift att stödja svensk och
skandinavisk luftfart, att förorda en ändring av de år 1960 införda särskilda
reglerna om beskattning av utdelning mellan svenska aktiebolag så att aktierna
i SILA skall anses vara s. k. organisationsaktier så länge inlösen av
SILA:s aktier i ABA ej begärts. Förhandlingsprotokollet har fogats som bilaga
till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 14 mars 1969
angående ändring av nyssnämnda avtal mellan staten och SILA (se prop.
1969:64).

Jag avser nu att närmare beröra frågan om behandlingen i beskattningshänseende
av utdelningen på de enskilda kapitaltillskotten i ABA. Innan jag
går in härpå torde jag emellertid böra redogöra något för vissa ägarförhållanden
inom de berörda bolagen. I fråga om den samverkan som sker mellan
staten och enskilda på luftfartens område hänvisar jag till den redogörelse
som lämnats i prop. 1969: 64.

Kungl. Maj. ts proposition nr 130 år 1969

Ägarförhållandena i ABA och SILA

ABA är moderbolag för den svenska reguljära luftfarten och ingår som
svensk delägare med 3/7 andel i det skandinaviska lufttrafikkonsortiet SAS.
Dessutom kontrollerar ABA direkt och genom SAS sammanlagt 5/7 av aktiekapitalet
i AB Linjeflyg som driver inrikes flygtrafik i Sverige. Aktiekapitalet
i ABA uppgår efter en nyemission år 1961 med 67,5 milj. kr. till
117,5 milj. kr. Av aktierna i ABA äger staten hälften, medan SILA har
587 492 s. k. B-aktier representerande knappt 50 % av aktiekapitalet. Endast
8 B-aktier finns hos privatpersoner.

SILA:s ursprungliga verksamhet överfördes den 1 juli 1948 till ABA.
Därefter kvarstår SILA som ett holdingbolag. Förutom de nämnda aktierna
i ABA innehar SILA vissa aktieposter i svenska börsnoterade aktiebolag, vilka
i SILA:s bokslut per den 30 september 1968 upptas till ett sammanlagt
värde av något mer än 1,6 milj. kr. Efter nyemission år 1961 av 33,75 milj. kr.
uppgår SILA:s aktiekapital till 58,75 milj. kr. Aktierna, som alla har samma
röstvärde, lyder på nominellt 100 kr. och noteras på Svenska fondhandlarföreningens
aktielista. Aktierna torde mera sällan gå i handeln. Beträffande delägarna
i SILA har jag inhämtat att omkring 90 % av aktierna innehas av
ett drygt hundratal svenska bolag och ekonomiska föreningar. Av dessa är
inemot hälften svenska börsnoterade aktiebolag. Omkring en femtedel av
aktierna ägs av vissa rederi- och transportföretag. Den största aktieposten
på en hand, motsvarande 8,7 % av aktiekapitalet, innehas av ett sådant företag.
Återstående aktier i SILA ägs av privatpersoner.

Gällande beskattningsregler

I fråga om beskattningen av de svenska aktiebolagens vinster gäller som
allmän princip att bolagens vinstmedel skall beskattas två gånger, nämligen
en gång hos bolaget och en gång hos de fysiska personer som är aktieägare
när vinstmedlen delas ut. I syfte att förhindra s. k. kedjebeskattning av utdelade
vinstmedel var samtliga svenska aktiebolag t. o. m. 1962 års taxering
i princip frikallade från skattskyldighet för utdelningsinkomst. Aktiebolag,
som drev penningrörelse eller försäkringsrörelse eller var s. k. svart familjebolag,
dvs. fåmansbolag som inte utdelar vinstmedel i skälig omfattning,
beskattades dock alltid för utdelning, utom i de fall då aktier innehades som
ett led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet och
värdepapper, s. k. organisationsaktier. Utdelning på sådana organisationsaktier
var alltid skattefri i dessa fall.

Från den nämnda principen om dubbelbeskattning av bolagsvinst gjordes
avsteg i såväl mildrande som skärpande riktning genom beslut av 1960 års
riksdag (prop. 1960: 162, BeU 79, rskr 374). Enligt provisoriska bestämmelser
gavs svenska aktiebolag rätt att under vissa förutsättningar göra avdrag

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

vid inkomsttaxeringen för utdelning på aktier som emitterats efter utgången
av år 1960. Bestämmelserna erhöll senare förlängd giltighet (prop. 1964: 40,
BeU 23, rskr 119). Numera gäller i fråga om nyemission, som skett efter den
30 juni 1966, permanenta bestämmelser intagna i förordningen (1967:94)
om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning (prop. 1967: 17,
BeU 3, rskr 120). Bestämmelserna innebär i huvudsak att avdrag medges
under sammanlagt tio år, varje år med högst 5 % av vad som inbetalts
för nya aktier. För nyemissioner som gjorts under tiden den 1 januari 1961
—den 30 juni 1966 gäller fortfarande 1960 års provisoriska bestämmelser,
dvs. avdrag medges med högst 4 % under sammanlagt sex taxeringsår
i följd, dock senast vid taxering år 1977.

Genom 1960 års lagstiftning infördes även särskilda bestämmelser om
skattskyldighet för utdelning som utbetalas mellan svenska aktiebolag. De
tillfälliga bestämmelserna härom erhöll år 1967 permanent karaktär och inarbetades
i kommunalskattelagen (1928: 370) (KL). Enligt 54 § KL är rörelsedrivande
svenska aktiebolag skattskyldiga för utdelning på aktie som innehas
i kapitalplaceringssyfte eller utgör lagertillgång i byggnadsrörelse, tomtrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter. Den förut nämnda mer vidsträckta
skattskyldigheten för aktiebolag som driver penningrörelse eller
försäkringsrörelse eller är svart familjebolag kvarstår oförändrad. För förvaltningsföretag,
varmed i detta sammanhang förstås aktiebolag eller ekonomisk
förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper
eller likartad lös egendom, gäller särskilda regler. Dessa företag är i
princip skattskyldiga för mottagen utdelning som fonderas. Utdelningsinkomsten
är däremot skattefri i den mån den vidareutdelas av förvaltningsföretaget.

De nya bestämmelserna om beskattning av aktieutdelning innebär, som
framgår av det förut sagda, ett upphävande av den tidigare gällande skattefriheten
för utdelning på aktier som rörelsedrivande bolag innehar i kapitalplaceringssyfte.
Utdelningsinkomst är dock fortfarande skattefri när det
föreligger ett organisatoriskt samband mellan aktieinnehavet och den rörelse
som ägarbolaget bedriver. Ett sådant samband presumeras enligt anvisningarna
till 54 § KL vara för handen när ett rörelsedrivande bolag innehar aktier
vars röstvärde motsvarar en fjärdedel eller mera av det totala röstvärdet
för aktierna i det utdelande bolaget. Kapitalplaceringssyfte anses enligt
anvisningarna ej heller föreligga om aktierna representerar ett lägre röstvärde
än en fjärdedel men det görs sannolikt att aktieinnehavet betingas av
den rörelse eller det jordbruk eller skogsbruk som aktieägaren bedriver själv
eller genom annat företag, som i organisatoriskt hänseende är närstående.
Aktie i värdepappersförvaltande förvaltningsföretag anses innehavd i kapitalplaceringssyfte,
när förvaltningsföretaget äger sådana aktier som, om
de innehafts direkt av ägarbolaget, skulle anses innehavda i sådant syfte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

Departementschefen

Den skattefråga som behandlades i samband med överläggningarna mellan
staten och privata aktieägare i ABA rörde beskattningen av utdelningen
på den privata kapitalinsatsen i bolaget. Hur de privata intressenternas
aktieinnehav i ABA skall bedömas i beskattningshänseende har ännu inte
prövats i tillämpningen eftersom varken ABA eller SILA verkställt någon utdelning
tidigare. Beskattningsfrågan blir emellertid aktuell vid 1970 års taxering
på grund av ABA:s beslut att utdela vinstmedel för verksamhetsåret
1967/68.

Den föregående redogörelsen för gällande beskattningsregler torde ge vid
handen att beskattningen av ABA:s vinstmedel för de privata aktieägarnas
del kommer att ske i olika led. Vinstmedlen är således i princip underkastade
bolagsskatt såväl hos ABA som, i den mån utdelning sker,
hos SILA. Dock bör erinras om att ABA för utdelning på bolagets år 1961
emitterade aktier torde ha rätt till viss tidsbegränsad skattelindring enligt
1960 års provisoriska bestämmelser om avdrag vid inkomsttaxeringen
för aktieutdelning. Vid beskattningen av SILA tillämpas de förut nämnda
särskilda bestämmelserna om förvaltningsföretag. SILA kan således undvika
beskattning av utdelningen i detta led genom att vidareutdela vinster i en
omfattning som svarar mot bolagets utdelningsinkomst från ABA och andra
svenska bolag.

Även om SILA vidareutdelar vinsten, kan emellertid kedjebeskattning av
vinstmedlen uppkomma i betydande omfattning. De rörelsedrivande aktiebolag
och ekonomiska föreningar som innehar de flesta aktierna i SILA
är nämligen i sådant fall skattskyldiga för vad de mottar i utdelning på
grund av att företagens aktier enligt gällande regler torde vara att anse
som innehavda i kapitalplaceringssyfte. Inget av de företag som äger aktier
i SILA har nämligen 25 % eller mer av röstvärdet för samtliga aktier. Vidare
saknar aktieinnehavet i SILA för flertalet av dessa företag det organisatoriska
samband med ägarföretagets egen rörelse som reglerna förutsätter för
skattefrihet. Härtill kommer den omständigheten att SILA i sin ägo har även
aktier i andra bolag än ABA.

Som framgår av det anförda är utdelad vinst i ABA:s verksamhet f. n. underkastad
kedjebeskattning såvitt den belöper på kapitaltillskott från näringslivets
företag. Detta kan enligt min mening inte anses tillfredsställande
med hänsyn till den från samhällsekonomisk synpunkt särskilt betydelsefulla
uppgift som ABA fullföljer. I fråga om näringslivets engagemang
i ABA torde man inte heller kunna förutsätta något verkligt kapitalplaceringssyfte
i den mening som ligger till grund för gällande bestämmelser om
beskattning av aktieutdelning. Företagens tillskott får antas ha skett i avsikt
att möjliggöra en svensk insats på det internationella flygets område och
därigenom främja ett allmänt intresse snarare än att göra likvida medel

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

räntebärande. Det bör därför från allmän synpunkt kunna godtas att avsteg
till förmån för företag som är aktieägare i SILA görs från vad som i allmänhet
gäller om skattskyldighet för utdelning på aktie som i beskattningshänseende
anses innehavd i kapitalplaceringssyfte. Dessa företag bör sålunda
enligt min mening i viss omfattning få skattefritt lyfta utdelning från SILA
utan hinder av gällande begränsning i fråga om syftet med aktieinnehavet.
Jag är emellertid inte beredd att föreslå ändring i de allmänna reglerna om
beskattning av aktieutdelning utan jag förordar att bestämmelser om viss
skattefrihet för utdelning från SILA upptas i en särskild lag.

Den skattebefrielse som jag föreslår bör naturligen begränsas att omfatta
utdelning från SILA till den del denna svarar mot vad SILA självt
har uppburit i utdelningsinkomst från ABA. Med en på detta sätt begränsad
skattefrihet uppnås i allt väsentligt syftet att undvika kedjebeskattning
av ABA:s vinstmedel. I den mån SILA verkställer utdelning med
ianspråktagande av vinstmedel av annat slag bör däremot vanliga beskattningsregler
gälla.

Mitt förslag innebär således att med nyssnämnda begränsning undantag
från skattskyldighet för utdelning på aktie i SILA, som ägs av aktiebolag
eller ekonomisk förening, får medges även om aktien innehas i kapitalplaceringssyfte.
Däremot torde anledning inte föreligga att i övrigt frångå
nuvarande bestämmelser om skattskyldighet för aktieutdelning. Om något
aktiebolag eller någon förening som är delägare i SILA driver penningrörelse
eller försäkringsrörelse eller räknas till de rörelsedrivande s. k. svarta
familj ebolagen, bör således den föreslagna särskilda bestämmelsen inte
gälla. Ej heller bör förslaget beröra förvaltningsföretagens beskattning.
Om ett sådant företag äger aktie i SILA, kan kedjebeskattning undvikas
genom att företaget vidareutdelar mottagen utdelningsinkomst.

De särskilda bestämmelser som jag här förordat om skattefrihet för utdelning
på aktie i SILA bör få tillämpning fr. o. m. 1970 års taxering. Bestämmelserna
bör gälla tills vidare. Jag erinrar emellertid om den klausul
om inlösen av SILA:s aktier i ABA som tagits in i förhandlingsprotokollet
den 27 februari 1969.

Avskrivning på flygplanskontrakt in. in.

I detta sammanhang vill jag ta upp även en fråga om att likställa svenska
luftfartsföretag med rederiföretag såvitt avser rätten att göra avdrag vid inkomsttaxeringen
för avskrivning på leveranskontrakt samt rätten att utnyttja
vissa investeringsfondsinstitut.

Kungl. Maj. ts proposition nr 130 år 1969

Gällande rätt

Enligt 1 § förordningen (1966: 172) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg får den som driver rederirörelse
eller yrkesmässigt fiske göra avdrag vid inkomsttaxering för avskrivning
på köpekontrakt med sammanlagt högst 30 % av det avtalade priset.
Bestämmelsernas giltighet är begränsad till köpekontrakt, som avser
fartyg om minst 20 bruttoregisterton och som slutits under beskattningsår,
för vilket taxering i första instans sker åren 1967—1974. Lagfästandet av
en temporär rätt till kontraktsavskrivning med 30 % motiverades av bl. a.
den pågående utvecklingen inom sjöfarten mot allt större och mer kapitalkrävande
fartyg samt med hänsyn till de subventioner och lättnader, som
beviljas rederinäringen i många länder. I syfte att underlätta ersättningsanskaffning
av fartyg ges vidare en möjlighet till uppskov med beskattningen
av ersättning för fartyg som försålts. Varje rörelseidkare som avyttrat fartyg
är i princip berättigad att vid beräkningen av rörelseinkomst åtnjuta
avdrag för avsättning till särskild investeringsfond för avyttrat fartyg. Bestämmelserna
därom finns i förordningen (1954: 40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg. För att förhindra dubbelavdrag föreskrivs i 1 §
av 1966 års förordning att den som fått avdrag för avsättning till nyssnämnda
investeringsfond kan medges avdrag för avskrivning på fartygskontrakt
endast i den mån sådant avdrag överstiger fondavsättningen vid beskattningsårets
utgång. De angivna bestämmelserna är förbehållna dem som i sin
rörelse använder fartyg som tillgång för stadigvarande bruk.

För luftfartsföretagens del saknas motsvarande möjligheter att göra avdrag
för avskrivning på kontrakterade flygplan eller för avsättning till särskild
investeringsfond av vad som erhålls vid försäljning av flygplan. Ej
heller finns någon motsvarighet till den särskilda bestämmelsen i 11 § första
stycket b förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning,
enligt vilken investeringsfond för rörelse kan få tas i anspråk för
sådana kostnader för ombyggnad och reparation av fartyg som belöper på
beskattningsåret.

Framställning från ABA

I en till finansdepartementet den 19 september 1968 inkommen skrift har
ABA hemställt om åtgärder för att likställa svensk luftfart och sjöfart i nu
nämnda avseenden. Till stöd för framställningen anför bolaget att de förhållanden
inom sjöfartsnäringen som låg till grund för lagstiftningen om avskrivningsavdrag
för fartygskontrakt i lika omfattning äger giltighet även för
luftfarten och motiverar en rätt till avdrag för avskrivning på kontrakterade
flygplan.

Bolaget framhåller att utvecklingen inom luftfarten liksom inom sjöfarten

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1969

går mot större och mer kapitalkrävande transportenheter. Efter sitt anskaffningsvärde
motsvarar flygplanstyper för interkontinental trafik fartyg av ej
obetydlig storleksordning. Flygplan av exempelvis typ B-747, s. k. jumbojet,
kostar sålunda i anskaffning ca 125 milj. kr. Den snabba tekniska utvecklingen
inom luftfarten i förbindelse med den hårdnande internationella konkurrensen
medför att den ekonomiska livslängden för ett flygplan i linjefart
betydligt understiger den för fartyg gängse. En kontinuerlig ersättningsanskaffning
ställer betungande krav på lufttrafikföretagens kapitaltillgångar
för refinansiering av nytillskotten. Bolaget anför att behovet av ett tidigareläggande
av avskrivningstiden att omfatta även kontraktstiden torde vara
uppenbart. Vad särskilt gäller SAS, avser konsortiet att under 1970-talets
tidigare hälft utbyta äldre flygplan i sin flotta mot flygplanstyper, som motsvarar
då aktuella krav på transportkapacitet och driftsekonomi. Moderbolagen
i konsortiet ställs därmed inför investeringsbehov av betydande
omfattning. Bolaget påpekar att enligt dansk och norsk skattelagstiftning
avdrag medges för avskrivning på köpekontrakt som avser flygplan och att
bolaget således i detta avseende inte har samma konsolideringsmöjligheter
som de båda andra parterna i SAS. För den inrikes bedrivna luftfarten har
denna fråga också stor betydelse.

I framställningen erinras även om de begränsningar av trafikrättigheter
och andra konkurrenspåverkande statliga åtgärder som vidtas utomlands
och som innebär kännbara inskränkningar för svensk luftfartsnäring.

Departementschefen

De särskilda bestämmelserna om rätt till avskrivning av fartyg redan
under kontraktstiden bör ses mot bakgrunden av vad som i allmänhet gäller
om avdrag för avskrivning på leveranskontrakt. Enligt allmänna regler
i anvisningarna till 41 § KL medges sådant avdrag endast i den mån skattskyldig
visar att prisfall på kontrakterade tillgångar redan har skett eller
sannolikt kommer att inträffa då tillgångarna levereras. Förslaget om temporär
rätt till större avdrag för avskrivning på fartygskontrakt avsåg att
möjliggöra en tidigareläggning av den första tidens avskrivning. Av ABA:s
framställning framgår enligt min mening att den teknisk-ekonomiska utvecklingen
inom luftfarten väl motiverar en motsvarande möjlighet till
kontraktsavskrivning såvitt avser flygplan. En beskattningsanordning som
underlättar en långsiktig ekonomisk planering av flygplansanskaffningarna
är önskvärd från allmän synpunkt. Jag har därför intet att erinra mot att
de speciella reglerna om avdrag för avskrivning på fartygskontrakt utvidgas
att omfatta kontrakterade flygplan avsedda att användas för stadigvarande
bruk i luftfartsrörelse. Om en sådan utvidgning genomförs, bör 1966 års lagstiftning
bli tillämplig på flygplanskontrakt som slutits under beskattningsår
för vilka taxering sker något av åren 1969—1974. Frågan om fortsatt

Kungl. Maj.ts proposition nr 130 år 1969

giltighet av bestämmelserna om kon Irak [^avskrivning torde få bedömas senare
med hänsyn till utvecklingen inom luftfartsnäringen.

Jag föreslår således sådana ändringar i 1966 års förordning om avdrag
för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg att luftfarten medges en
liknande rätt till avskrivning på flygplanskontrakt. Luftfarten bör enligt
min mening även tillerkännas rätt att beträffande ersättning för försålda
flygplan göra avdrag för avsättning till särskild investeringsfond enligt
samma regler som gäller i fråga om fartyg. Luftfartsföretagen bör även komma
i åtnjutande av möjligheten att i samma utsträckning som gäller fartyg
täcka kostnader för ombyggnad och reparation av flygplan genom medel avsatta
till investeringsfond för konjunkturutjämning. Vad jag nu förordat bör
få tillämpning fr. o. m. 1970 års taxering.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade
förslag till

1) lag om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag (SILA),

2) lag om ändring i förordningen (1966: 172) om avdrag vid inkomstaxeringen
för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg,

3) lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg,

4) lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för
kon junkturut jämn ing.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690448