Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1960

1

Nr 74

Kungi. Maj:t s proposition till riksdagen med förslag om kreditgaranti
åt svensk varvsindustri, m. m.; given Stockholms
slott den 28 mars 1969.

Kungi. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås statlig kreditgaranti till ett belopp av sammanlagt
650 milj. kr. åt svensk varvsindustri.

Vidare lämnas en redogörelse för Uddevallavarvet aktiebolags utveckling
under åren 1966—1968 samt en finansplan för företaget beträffande åren
1969—1972.

Slutligen framläggs förslag till nytt avtal med Eriksbergs mekaniska verkstads
aktiebolag rörande det fortsatta samarbetet i Uddevallavarvet för tiden
t. o. m. år 1972. I

I ‘ ■ 1 <> i‘V/1 i af i ''.i.ii ,1: i u-i i I >n ir , 11-,/ horn a a g fn njygf; fao vo .ut i;; : :i , ,,

~inuuUn<j2fuiuihöi .H .‘ilmsiiVUno .niiVitsvH .‘i Itvjke.f ''

,uMIöV/.A naisflDaaoiJibtiqx.i Jme? noza\i''A K n-jh

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 74

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
28 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wicicman, Moberg, Bengtsson.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter fråga om kreditgaranti åt svensk varvsindustri, m. m.
samt anför.

I prop. 1968: 119 lämnade jag en redogörelse för utvecklingen inom den
svenska varvsindustrin och för överväganden och åtgärder som denna utveckling
föranlett från statsmakternas sida. Jag nämnde att jag med stöd av
Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1967 tillkallat fyra sakkunniga1
med uppdrag att tillsammans med representanter för varvsindustrin undersöka
de svenska varvens situation med avseende på lönsamhet, finansiering,
produktivitet in. in. samt föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan
aktualisera. De sakkunniga hade vid propositionstillfället konstaterat, att utredningsuppdraget
förutsatte ingående undersökningar på flera olika områden,
vilka måste ta åtskillig tid i anspråk. I överensstämmelse med ett
förslag av de sakkunniga förordade jag att varven — i likhet med vad som
skett vid ett par tidigare tillfällen (se prop. 1963: 28, 1965: 46) —- skulle erhålla
statlig fartggskreditgaranti till ett belopp av sammanlagt 650 milj. kr.
som en temporär lösning av vissa akuta finansieringsproblem. Riksdagen
fattade beslut i överensstämmelse härmed (SU 117, rskr 271).

Genom riksdagens nämnda beslut har staten under 1960-talet beviljat
totalt drygt 1,5 miljard kr. i fartygskreditgarantier. Garantibeloppet har
fördelats mellan de större varven i enlighet med förslag av Sveriges varvsindustriförening.
De garantier som utställdes år 1968 har tillsammans med
dittills outnyttjad del av tidigare utställda garantier fått tas i anspråk för
krediter som hänför sig till nybyggnadskontrakt tecknade före utgången av
år 1968.

De sakkunniga för överläggningar med varvsindustrin har i skrivelse till

1 Landshövdingen P. Nyströmij ordförande, generaldirektören E. Grafström, förbundsordföranden
Å. Nilsson samt expeditionschefen A.Wallén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

3

Kungl. Maj :t den 24 inars 1969 redovisat det aktuella utredningsläget. Av
skrivelsen framgår, att de sakkunniga på flera fält initierat specialundersökningar,
vilkas resultat ännu inte föreligger. Sålunda utför på de sakkunnigas
uppdrag Industriens utredningsinstitut en omfattande strukturanalys
av den svenska varvsindustrin, som väntas föreligga under hösten 1969. Vidare
utförs på de sakkunnigas uppdrag särskilda undersökningar av storvarvens
lönsamhet samt av deras möjligheter till ökat samarbete beträffande
forskning och utveckling och produktion av framdrivningsmaskiner.

I sistnämnda hänseende har professor Ingvar Jung lagt fram förslag till
samordning av de tre största varvens motorproduktion. På grundval härav
har enligt varvssakkunnigas skrivelse de av förslaget närmast berörda varven
— Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Götaverken AB och Kockums
Mekaniska Verkstads AB — haft överläggningar, vilka resulterat i en
principöverenskommelse om samarbete efter preliminära riktlinjer. Enligt
dessa skall de tre varven bilda ett gemensamt bolag att verka på motorområdet.
Inom ramen för detta bolag koncentreras i princip dieselmotortillverkningen
till Göteborg och turbintillverkningen till Malmö. En tänkbar
form för samarbetet innebär enligt skrivelsen att bolaget hyr befintliga
produktionsresurser vid de tre varven och Uddevallavarvet. Varven är ense
om att det sistnämnda varvet skall beredas tillfälle ingå i bolaget. Man betonar
att samordningen av varvens motorproduktion måste komma att innebära
en djupgående strukturförändring. En omorganisation måste av hänsyn
bl. a. till personalen ske på ett smidigt sätt, och det är därför svårt att
fastställa den exakta tidsplanen för genomförandet.

Varvssakkunniga har vidare i sin skrivelse refererat till en av berörda
varv under hand framlagd promemoria, i vilken man redovisat annan
redan etablerad eller planerad samverkan. Varvssakkunniga nämner bär
t. ex., att varv och rederier gemensamt driver forskning inom skeppsteknikens
område vid Stiftelsen Svensk skeppsforskning. Vidare nämner de
sakkunniga att varven f. n. diskuterar ett förslag, som innefattar inrättandet
av ett gemensamt analys- och kontaktorgan för marknadsföring, samt
att en särskild kommitté undersöker hur en effektiv samordning av varvens
inköpsverksamhet skall kunna etableras. Samtidigt övervägs också ett förslag
om geografisk decentralisering av viss produktion. Även andra frågor
om samarbete, såsom beträffande standardisering, hjälpmotortillverkning,
tillverkning av fartygsinredningar och automatisk databehandling berörs i
skrivelsen.

Varvssakkunniga framhåller avslutningsvis, att varvens finansieringsproblem
alltjämt är besvärande, oaktat konjunkturen i fråga om fartygsnybyggen
visat en förbättring under det senaste året. De sakkunniga betonar,
att det är betydelsefullt för varven att söka fylla sina orderböcker för
så lång tid framåt som möjligt och att varven därför såsom tidigare behöver
ha tillgång till statlig fartygskreditgaranti såsom säkerhet för de betydande

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

kreditåtaganden som nya order medför. Enligt de sakkunniga har varven
på order som tagits under 1968 täckt in praktiskt taget alla de garantier,
som redan utställts, och behov föreligger därför av ytterligare garantier. De
sakkunniga förordar att varvsindustrin — i överensstämmelse med vad som
tidigare gällt — erhåller statlig fartygskreditgaranti till ett belopp av sammanlagt
650 milj. kr. för fartyg på vilka kontrakt tecknats före utgången
av år 1969.

Läget inom den svenska varvsindustrin har under det senaste året undergått
en viss förbättring. Efterfrågan på nybyggt tonnage har sålunda ökat
märkbart med stigande priser som följd, och sysselsättningen vid de större
svenska varven är f. n. tryggad för de närmaste två å tre åren. Uppenbarligen
bör denna utveckling medföra en förbättring av varvens lönsamhet, vilken
under de senaste åren varit pressad. Lönsamheten torde dock behöva
ytterligare förbättras för att bli tillfredsställande på lång sikt.

Som jag framhöll i prop. 1968: 119 har den internationella konkurrensen
i hög grad påverkats av den subventionering av egna varv som bedrivs inom
skilda länder. Bl. a. har det blivit vanligt att beställaren får kredit på ett
belopp av 80 % av köpesumman över en tidsrymd stundom överstigande
8 år och till en räntesats av omkring 5,5 %.

Som jag även berörde i prop. 1968: 119 har Sverige inom ramen för Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tagit upp frågan
om en sanering av den internationella konkurrensen inom varvsindustrin
i syfte att nå en generell avveckling eller begränsning av statliga subventionsåtgärder.
Förhandlingarna inom den arbetsgrupp, som behandlat
varvsproblemen, befinner sig nu i sitt slutskede, såvitt avser ett förslag till
avtal om begränsning av exportkreditstöd. Avtalsförslaget innebär i huvudsak
att statligt stöd inte skall ges ett varv som bereder beställare kredit till
större andel än 80 % eller på längre tid än 8 år eller till lägre ränta än 6 %
och att statligt organ inte heller får ge varvskrediter till bättre villkor än nu
nämnts. Parallellt härmed behandlar arbetsgruppen vissa förslag som syftar
till att begränsa medlemsländernas möjligheter att tillgripa andra subventionsåtgärder
till förmån för varvsindustrin.

Jag finner det uppmuntrande, att strävandena inom OECD ser ut att leda
till överenskommelser, som innebär viss begränsning av subventionerna till
varvsindustrin. Det väsentligaste däri torde ligga i det faktum, att de kan
motverka en vidgning av subventionsverksamheten, som annars kunde bli
följden vid en ny försämring av varvskonjunkturerna.

För att kunna tillfredsställande bedöma den svenska varvsindustrins långsiktiga
förutsättningar och frågan om eventuella stödåtgärder till industrin
har varvssakkunniga inlett en del specialundersökningar, vilkas resultat
väntas föreligga mot slutet av innevarande år. Innan dess kan inte några
bestämda slutsatser dras om i vilken utsträckning de svenska varvens pro -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

duktivitet kan stegras genom strukturrationalisering och med vilka medel
en sådan bäst kan främjas. Utsikterna till en fortsatt gynnsam varvskonjunktur
med positiv prisutveckling samt de överenskommelser som kan komma
att träffas inom ramen för OECD påverkar i sin tur frågan om eventuella
statliga stödåtgärder.

Även om man sålunda inte ännu kan dra bestämda slutsatser i fråga
om varvsindustrins optimala struktur framstår det som uppenbart att det
finns många områden där ett intensifierat samarbete mellan storvarven bör
bidra till en bättre lönsamhet. Mot bakgrund av det rådande lönsamhetsläget
vill jag starkt understryka det angelägna i att åtgärder för att åstadkomma
sådant samarbete genomförs utan tidsspillan. Varven har själva i en
promemoria till varvssakkunniga pekat på ett flertal områden där samarbete
inletts eller planeras. Vad där antytts är tämligen allmänt hållet och
saknar ännu större mått av precision. Som aktuell åtgärd bör särskilt nämnas
det planerade samarbetet i fråga om motorproduktion. Av den till varvssakkunniga
överlämnade undersökningen framgår, att de på olika storvarv
fördelade produktionsresurserna är ofullständigt utnyttjade och att produktionen
är splittrad. Förutsättningar för ekonomiska vinster av en samordning
på området bör därför föreligga. Den närmare utformningen av samarbetet
bör kunna bedömas när varvssakkunniga avslutar sitt uppdrag. Jag
vill här framhålla att det är naturligt och önskvärt att Uddevallavarvet deltar
i samarbetet på skäliga villkor.

Varvssakkunniga har framhållit att varven har behov av ytterligare fartygskreditgarantier.
Sådana garantier har under 1960-talet lämnats till varven
intill ett sammanlagt belopp av drygt halvannan miljard och har
inneburit en betydande finansieringshjälp. Redan meddelade garantier är
utnyttjade eller praktiskt taget helt intäckta av order, som tagits före utgången
av år 1968. En fortsatt garantigivning skulle enligt varvssakkunniga
innebära ökade möjligheter för varven att teckna nya kontrakt på fartygsbyggen.
Dessa möjligheter bör tillvaratas inom ramen för redan föreliggande
produktionsresurser. Jag anser mig därför böra tillstyrka att varven får
tillgång till ytterligare fartygskreditgarantier lämpligen till samma belopp
och på i huvudsak samma villkor som jag förordade i prop. 1967: 119.

De nya garantierna bör avse dels varvens per den 31 mars 1969 utelöpande
nybyggnadskrediter samt krediter hänförliga till varvens vid samma
tidpunkt inneliggande orderstock dels krediter hänförliga till nybyggnadskontrakt
som tecknas under återstående delen av år 1969. Beträffande krediterna
bör vidare gälla att kredittid och kreditandel inte får överstiga vad
som under åren 1965—1968 varit normalt beträffande varvens nybyggnadskontraktering.
Garantierna bör kunna utställas i utländsk valuta.

De generella fartygskreditgarantier på sammanlagt drygt 1,5 miljard kr.
beträffande vilka 1963, 1965 och 1968 års riksdagar beslutat, bör i den mån
de ännu inte tagits i anspråk få utnyttjas under samma betingelser som de
nya garantierna.

It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 74

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Kungl. Maj :t bör meddela erforderliga föreskrifter beträffande kreditgarantierna
samt fördela dessa efter att ha inhämtat förslag från Sveriges
varvsindustriförening.

Jag vill liksom i prop. 1968: 119 understryka att tillämpningen av föreslagna
svenska stödåtgärder självfallet bör anpassas efter innehållet i de
internationella överenskommelser om begränsning av rådande konkurrensförhållanden
som kan komma att träffas.

Jag övergår nu till att behandla utvecklingen inom Udd ev allav ar v et aktiebolag
och vissa förslag i samband därmed.

Förhållandena inom Uddevallavarvet har tidigare vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens prövning. Med anledning av prop. 1958: 118 godkände
riksdagen (SU 1958: 90, rskr 215) till en början att staten skulle ställa garantier
för toppbelåningen av varvets anläggningar med 30 milj. kr.

På grundval av prop. 1963: 28 godkände riksdagen vidare (SU 1963: 40,
rskr 100) ett samgående mellan Uddevallavarvet och Eriksbergs mekaniska
verkstads aktiebolag (Eriksberg) i fråga om verksamheten i Uddevallavarvet.
Statens engagemang dikterades helt av intresset för sysselsättningen i Uddevallaorten.
Aktiekapitalet i varvet ökades därvid från 8 milj. kr. till 40 milj.
kr. fördelat med 20 milj. kr. på staten och 20 milj. kr. på Eriksberg. Eriksberg
erhöll samtidigt en kreditgaranti på motsvarande belopp. Vidare beslutade
riksdagen (SU 1965: 74, rskr 202) i enlighet med prop. 1965: 46 om
ett aktieägartillskott på 40 milj. kr. Samtidigt godtog riksdagen bl. a. ett uttalande
i propositionen att det förhållandet att varvsrörelsen i Uddevalla
skulle fortsätta inte fick hindra att alla möjligheter tillvaratogs att ta upp
annan verksamhet samt att varvsrörelsen skulle bedrivas i sådan omfattning
att ofrånkomliga förluster begränsades i möjligaste mån. En begränsning
av produktionen borde dock ske på sådant sätt och i sådan takt att
sysselsättningssvårigheter inte därigenom skulle uppkomma i Uddevallatrakten.

I prop. 1967: 30 till riksdagen begärde Kungl. Maj :t ett kapitaltillskott
till Uddevallavarvet på 75 milj. kr. för att täcka de förluster som blivit en
följd av dittills tecknade kontrakt och av kontrakt som behövde tecknas
under åren 1967 och 1968. Avsikten var att sysselsättningen under ytterligare
två år skulle tryggas. Frågan om Uddevallavarvets framtid skulle
enligt propositionen på nytt underställas riksdagens prövning senast år 1969
och skulle då bedömas med utgångspunkt från varvsindustrins framtidsutsikter
och resultatet av ansträngningarna att tillföra Uddevallaorten nya arbetsmöjligheter.

Under tiden fram till år 1969 skulle man — enligt styrelsens i propositionen
återgivna förslag — inrikta sig på att nedbringa produktionen och förbättra
driftsresultatet bl. a. genom att koncentrera verksamheten till den modernare
och mer effektiva delen av varvet. Detta skulle dock innebära att man måste

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

reducera antalet anställda. Föredragande departementschefen framhöll att
detta kunde godtas under förutsättningen att reduktionen av antalet anställda
skedde på ett sådant sätt och i sådan takt att sysselsättningssvårigheter
inte skulle uppkomma i Uddevalla. Ansträngningarna att tillföra orten
nya arbetsmöjligheter skulle intensifieras.

Riksdagen biföll den framlagda propositionen. Statsutskottet framhöll
emellertid att det förslag om varvets framtid som skulle föreläggas riksdagen
senast år 1969 borde bygga på en grundlig och allsidig utredning från såväl
företagsekonomiska som lokaliseringspolitiska och andra aktuella utgångspunkter.
Man framhöll också att effektiva insatser borde ske i syfte
att bereda sysselsättning åt anställda som kunde bli friställda i samband
med inskränkning av verksamheten vid Uddevallavarvet.

I enlighet med riksdagens önskemål (SU 1967: 50 och rskr 141) har Uddevallavarvets
ledning i kontakt med industridepartementet gjort en grundlig
företagsekonomisk genomgång av varvets situation och framtidsutsikter. Genomgången
omfattar analys av rörelsen för åren 1966—1968 samt en finansplan
för åren 1969—1972.

Finansplanen måste ses som ett försök att bedöma framtiden för ett företag
i en ytterst konjunkturkänslig bransch, där förhållandena snabbt kan
ändras. De väsentliga resultaten av den företagsekonomiska analysen av varvet
finns sammanfattade i en tabellbilaga, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet
som bilaga 1.

Som jag tidigare nämnt har varvskonjunkturen förbättrats under senare
hälften av år 1967 och under år 1968. Efterfrågan på främst större fartyg
har varit livlig. Det har lett till en betydande orderingång för varven. Orderna
har dessutom tagits till något högre priser än tidigare.

Beträffande orderläge och fakturering vid varvet under senare
och kommande år kan följande nämnas. Uddevallavarvet erhöll under
år 1968 9 fartygsbeställningar på sammanlagt 864 000 dwt mot 6 på 422 000
dwt år 1967 och 3 på 53 000 dwt år 1966. Vid utgången av år 1968 var orderstocken
14 fartyg på 1 233 000 dwt, den största orderstock Uddevallavarvet
någonsin haft. Under år 1969 har företaget hittills erhållit 4 fartygsbeställningar
på 94 000 dwt. Detta betyder att man redan i dagens läge har en
beläggning motsvarande varvets planerade produktion åren 1969 och 1970,
ca 75 % av produktionen år 1971 samt viss del av produktionen år 1972.

Under förutsättning att varvet kan erhålla erforderliga refinansieringskrediter
och kapitaltillskott för att täcka förluster som nu kan förutses får alltså
sysselsättningen vid varvet anses tryggad för de närmaste åren. Om det
inte inom en snar framtid sker en radikal omsvängning i konjunkturen anser
företagsledningen att det inte bör bli några större svårigheter att få ytterligare
beställningar, så att varvet kan genomföra sina produktionsplaner under
den aktuella perioden. Några skäl att anta en sådan snar omsvängning
föreligger f. n. inte.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Uddevallavarvets fakturering av fartyg har — om man försöker bortse
från de starka variationer mellan olika år som följer av en produktion i så
stora enheter som fartygsproduktion — varit ungefär konstant eller svagt
stigande under perioden 1966—1968. Föregående treårsperiod var den sjunkande.
(Faktureringens storlek och fördelning på olika produktgrupper
framgår av tabell 1, bilaga 1.)

Reparentverksamheten har också varit ungefär konstant medan faktureringen
av motorer, reservdelar, legotillverkning m. m. sjunkit under åren
1967 och 1968. För Uddevallavarvets dotterföretag Skandiaverken AB i Lysekil
har orderingången år 1966 varit något försvagad men den väntas stiga
igen år 1969. Totalt sett kan faktureringen för varvet och dess dotterföretag
sägas ha varit ungefär konstant eller haft en svagt uppåtgående tendens.

För perioden 1969—1972 planerar företagsledningen med utgångspunkt
från en långsamt stigande fakturering för nästan alla produktgrupper. Mest
markerad anser man att uppgången kommer att bli för motorer, reservdelar
och legotillverkning in. m. Fartygsleveranserna som är helt dominerande
förutses bli oförändrade, medan Slcandiaverkens försäljning och reparentverksamheten
beräknas att öka med ca 30 % vardera.

Produktionen vid Uddevallavarvet, mätt i antalet arbeta intimma
r har minskat från 4,6 milj. timmar år 1966 till 3,5 milj. timmar
år 1969 motsvarande en nedgång på nära 25 %. Detta står i överensstämmelse
med de riktlinjer som angavs i prop. 1967: 30. Föredragande departementschefen
framhöll där att man måste räkna med att en fortsatt fartygsproduktion
under den då rådande varvskonjunkturen skulle medföra mycket
stora årliga förluster för Uddevallavarvet. Åren 1970—1972 beräknar man
att produktionen kommer att ligga ungefär vid 1969 års nivå.

År 1966 hade Uddevallavarvet genomsnittligt knappt 3 600 anställda medan
antalet anställda år 1968 låg vid knappt 3 100. Motsvarande siffra nu
(mars 1969) är ca 2 900. (Utvecklingen av antalet anställda fördelad på arbetare
och övriga framgår av tabell 2, bilaga 1.) Minskningen från år 1966
till nu är 20 %. För åren 1970—1972 väntas antalet anställda ligga vid 1969
års nivå.

I detta sammanhang kan nämnas att ansträngningar gjorts att upptaga produktion
av annat än fartyg vid varvet. Så har t. ex. viss legotillverkning från
andra varv förlagts till Uddevallavarvet. Denna typ av arbeten sysselsätter
huvudsakligen vissa kategorier av yrkesarbetare nämligen plåtslagare och
svetsare dvs. de yrkesgrupper där viss brist föreligger.

Att faktureringen och produktionen mätt i ton inte minskat trots begränsningen
av antalet anställda och nedgången av antalet arbetartimmar beror på
den genomgripande rationalisering av verksamheten som
under perioden 1966—1968 genomförts vid varvet. Företagsledningen har
påpekat att de anställda själva visat ett mycket positivt intresse för varvs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969 9

ledningens rationaliseringssträvanden och att samarbetet med de anställda
fungerat väl.

Ett viktigt led i varvets rationaliseringssträvanden har utgjorts av den
övergång till tvåbäddssystem som skedde under sommaren 1968. Fartygsproduktionen
sker nu dels vid Sörviksbädden dels vid en bädd på det gamla
varvet. Man har strävat efter att minska genomloppstiden för varje fartyg
så mycket som möjligt.

Det kan även nämnas att snickeriverksamheten koncentreras till en verkstad
från att tidigare ha varit fördelad på fem. Detta innebär bl. a. en nedläggning
av dotterbolaget Flicksäters sågverk under våren 1969.

Varvet har också genomfört en total lagerrationalisering. Det ständiga
lagrets värde har minskat mellan år 1966 och år 1968 från 22 till 13 milj.
kr. dvs. med mer än en tredjedel. Ett nytt lagringssystem har genomförts,
som gör råvaror och halvfabrikat mera lättåtkomliga och därmed minskar
hanteringstiderna.

På administrations sidan har man genomfört en bättre uppläggning av
produktionsplaneringar och en mera ingående investerings- och budgetkontroll.

Vidtagna rationaliseringsåtgärder har bl. a. lett till att på de 19 fartyg, som
fanns i kontraktsportföljen i början av år 1969, det sammanlagda antalet
produktionstimmar beräknas kunna minska med mellan 5 och 10 %. Varvet
beräknar att det bl. a. på grund av den minskade produktionstiden skall
kunna göra väsentliga besparingar i lönekostnader och omkostnader.

Som ett led i rationaliseringen av verksamheten får även ses de investeringar
som skett under de senaste åren. För att förbättra konkurrensläget
har sålunda hittills investerats ca 15 milj. kr. i den s. k. Sörviksdelen av
varvet. Investeringen möjliggör produktion av fartyg på storlekar upp till
230 000 dwt. Med en ytterligare mindre investering kan man komma upp till
fartyg på 250 000 dwt. Erfarenhetsmässigt ger det större tonnaget för ett
varv som Uddevallavarvet det bästa ekonomiska resultatet. Totalt uppgick
investeringarna i Uddevallavarvet år 1966 till 9 milj. kr., år 1967 till 3 milj.
kr. och år 1968 till 13 milj. kr. Under perioden fram t. o. in. år 1972 räknar
bolaget med årliga investeringar på 6 milj. kr. Detta är enligt förslaget endast
de investeringar som är nödvändiga för att bibehålla varvets nuvarande
kapacitet och betraktas som ett minimum.

Resultatet för Uddevallavarvet har förbättrats mellan åren
1966 och 1968 (se tabell 3, bilaga 1). Förbättringarna beror dels på den bättre
konjunkturen dels på varvets egna rationaliseringssträvanden.

Rörelseresultatet, dvs. resultatet före avskrivningar och räntor, dispositioner
och skatt utvisade år 1966 eu förlust på 36 milj. kr. År 1967 minskade
förlusten till 17 milj. kr. och år 1968 till 16 milj. kr.

Trots att resultatet förbättrats ligger förlusterna på en hög nivå. Den all -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

männa varvskonjunkturen för perioden har tvingat varven att acceptera priser
som ligger 15—20 % under självkostnaden inkl. avskrivningar och räntor.
Dessutom har Uddevallavarvet gjort kraftiga förluster dels på leveransen
av Älvsborgsbron år 1966 (8 milj. kr.), dels på leveransen av färjan
Skåne år 1966 (21 milj. kr.) och på leveransen av färjan Drottningen år
1968 (12,5 milj. kr.). Omständigheterna kring dessa beställningar har närmare
redovisats i prop. 1967: 30.

Det reella resultatet av verksamheten under perioden efter att hänsyn tagits
till ränteförluster och kalkylmässiga — dvs. företagsekonomiskt fulla —
avskrivningar utvisar förluster på 53 milj. kr. år 1966, 36 milj. kr. år 1967
och 31 milj. kr. år 1968.

För Uddevallavarvets del utgör det årliga underskottet på fartygskreditgivningen
— skillnaden mellan ränteutgifter för upplåningen och ränteinkomster
på krediter till redare — omkring 10 milj. kr. Under år 1968 har
underskottet dock tillfälligt kunnat nedbringas till ca 5 milj. kr.

Uddevallavarvets bokföringsmässiga avskrivningar är oaktat tillfredsställande
lägre än de kalkylmässiga. Bokförd nettoförlust för perioden utgör
därför 48 milj. kr. år 1966, 47 milj. kr. år 1967 och 19 milj. kr. år 1968. Man
bör då märka att varvet år 1967 gjorde en reservering för väntade förluster
på produkter i arbete med 15 milj. kr. Under 1968 har denna kunnat upplösas.
Samtidigt har man gjort en ny avsättning för utgående produkter i
arbete på 6,5 milj. kr. Skillnaden mellan dessa båda belopp 8,5 milj. ki. ingår
i årets resultat.

Nettoförlusten har täckts genom att kapitaltillskott tagits i anspråk och
varulagerreserv upplösts. Efter utgången av år 1968 kvarstår av de kapitaltillskott
på totalt 115 milj. kr., som varvet erhållit 35 milj. kr. samt kapitaltillskott
motsvarande reserveringen för förluster på produkter i arbete
år 1968 med 6,5 milj. kr.

För perioden 1969—1972 kommer enligt finansplanen rörelseresultatet att
förbättras ytterligare. För 1969 räknar ledningen med att själva rörelsen
skall visa varken vinst eller förlust. För år 1970 beräknas en förlust på 3
milj. kr. medan för åren 1971 och 1972 överskott på 7 resp. 6 milj. kr. kan
beräknas på de order, som hittills tagits.

Differensen mellan upplånings- och utlåningsräntor för åren 1969—1972
väntas vid 1968 års ränteläge ge ett underskott på drygt 10 milj. kr. per år.
Resultatet för varvets verksamhet efter att hänsyn tagits till kalkylmässiga
avskrivningar och ränteunderskott beräknas utvisa förluster på 21 milj. kr.
år 1969, 24 milj. kr. år 1970, 14 milj. kr. år 1971 och 15 milj. kr. år 1972.

Nettoförlusten efter bokföringsmässiga avskrivningar i stället för kalkylmässiga
beräknas år 1969 till 11 milj. kr., år 1970 till 20 milj. kr., år 1971
till 10 milj. kr. och år 1972 till 11 milj. kr.

En sammanfattning av Uddevallavarvets balansräkningar åren
1 9 6 6—1 9 7 2 återfinns i tabell 4, bilaga 1.

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969 11

En finansieringsanalys för åren 1966—1968 återfinns i tabell 5,
bilaga 1.

Finansieringsanalysen för år 1966 utgår från det redovisade resultatet på
0 milj. kr. Därtill har lagts kostnader för året som inte inneburit några utgifter,
motsvarande avskrivningarna på 5 milj. kr. Bolaget har förbrukat
48 milj. kr. av tidigare kapitaltillskott och varulagerreserv. Bolagets rörelse
exkl. räntor och avskrivningar gick alltså med en sådan förlust att de tillförda
medlen var 43 milj. kr. mindre än förlusten och att varvets resurser
alltså minskade med 43 milj. kr.

Varvet använde 9 milj. kr. på investeringar och minskning av långa skulder.
Dessa utgifter tillsammans med medelsförbrukningen på 43 milj. kr. har
tvingat bolaget att minska sitt rörelsekapital med 52 milj. kr. Denna minskning
har i sin tur framkommit genom att man å ena sidan ökat de korta
skulderna med 119 milj. kr. och minskat de likvida medlen med 22 milj. kr.
å andra sidan disponerat dessa dels till ökning av de korta fordringarna
med 56 milj. kr. och av lagret med 64 milj. kr., dels till minskning av förskotten
med 8 milj. kr.

Analysen för år 1967 utgår från det redovisade resultatet 0, med tillägg
för avskrivningar på 6 milj. kr. och avsättning till reserv för förluster på
produkter i arbete, 15 milj. kr. — rena bokslutsdispositioner — samt ett aktieägartillskott
på 75 milj. kr. Häremot står ianspråktagande av aktieägartillskott
och reservupplösning på tillsammans 47 milj. kr. Summan internt
tillförda medel blir då 49 milj. kr. Härtill kommer ökning av de långfristiga
skulderna med 1 milj. kr. och minskning av fordringar med 200 000 kr. Hela
summan tillförda medel stiger därigenom till 50 milj. kr.

Varvet använde till investeringar i rörelsen år 1967 3 milj. kr. Dessutom
använde varvet de tillförda medlen till att öka sitt rörelsekapital med 48 milj.
kr. Denna ökning har framkommit genom att man ökat de korta skulderna
med 41 milj. kr. och förskotten med 7 milj. kr. samt minskat varulagret med
15 milj. kr. De tillförda medlen har disponerats så att de korta fordringarna
ökats med 88 milj. kr. och de likvida medlen med 22 milj. kr.

Det redovisade resultatet för år 1968 var liksom tidigare år 0 milj. kr. Avskrivningarna
låg vid 6 milj. kr. Varvet upplöste den vid föregående bokslut
avsatta reserven på 15 milj. kr. för förluster på produkter i arbete, samtidigt
som man gjorde en ny reservering för samma ändamål på 6,5 milj. kr. Bolaget
har tagit i anspråk 19 milj. kr. av tidigare kapitaltillskott. Genom försäljning
av anläggningstillgångar tillfördes verksamheten 100 000 kr. och
genom en ökning av de långfristiga skulderna 41 milj. kr. Netto ökades alltså
bolagets resurser med 20 milj. kr.

De tillförda medlen användes år 1968 till investeringar på 13 milj. kr. och
till en ökning av rörelsekapitalet på 6 milj. kr. ökningen av rörelsekapitalet
har kommit fram genom att man tagit på sig ytterligare kortfristiga skulder
med 50 milj. kr. Motsvarande medel har använts till att öka de korta ford -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

ringarna med 38 milj. kr. och lagret med 2 milj. kr. samt till att minska förskotten
med 13 milj. kr. Dessutom har härigenom likvida medel ökats med
4 milj. kr.

Att göra en finansieringsanalys för de kommande fyra åren 1969—1972
innefattar så stora osäkerhetsmoment att jag nöjer mig med en kort sammanställning
av de kapitalmedel som nu står till varvets förfogande och en
bedömning av vad som sannolikt kommer att behöva tillföras varvet.

Kvarvarande kapitaltillskott efter avdrag av 1968 års förlust är i milj. kr. 35

Beräknad nettoförlust för år 1969 .......................... 11

» » » » 1970 20

» » » » 1971 10

» » » » 1972 11

Summa beräknade förluster.................................. 52

Ej täckt förlust............................................ 17

Varvets verksamhet till och med utgången av år 1972 kommer alltså att
kräva ytterligare kapitaltillskott med minst 17 milj. kr. Denna verksamhet
kommer dessutom att medföra vissa förluster som hänför sig till tiden efter
periodens utgång. Till en början kan konstateras, att underskotten på fartygskrediter
under åren efter 1972 för fartyg, som levererats dessförinnan
kommer att uppgå till ca 12 milj. kr. Dessutom bör man räkna med att de
order som tas under åren 1971 och 1972 för leverans år 1973 och 1974 kommer
att ge förluster på ca 30 milj. kr.

I prop. 1967: 30 anförde föredragande departementschefen att de ansträngningar
som dittills gjorts för att tillföra Uddevallaorten nya arbetsmöjligheter
borde ytterligare intensifieras.

Jag har från arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat att under de senaste två
åren genom samarbete mellan privata företag och lokaliseringsmyndigheter
ytterligare 345 personer fått sysselsättning i det lokaliseringsområde där
Uddevalla ligger. Totalt har ca 23 milj. kr. investerats i byggnader och 6,9
milj. kr. i maskiner samt 1,8 milj. kr. utgått i bidrag och 18 milj. kr. i lån
från lokaliseringsmyndigheterna.

Den redovisade undersökningen av Uddevallavarvets förhållanden under
de senaste åren visar fortsatta betydande förluster. Dessa kan delvis tillskrivas
det förhållandet att man i likhet med andra varv i rådande internationella
konkurrens måste ta order till priser och på villkor i övrigt som inte medger
lönsam produktion. Till stor de! beror det otillfredsställande resultatet
också på att man i sysselsättningens intresse under en vikande konjunktur
sett sig nödsakad ta upp produktion, som man haft ofullständig erfarenhet
av och som medfört stora förluster. Jag tänker dels på byggandet av Älvsborgsbron
dels på byggandet av de båda SJ-färjorna, för vilka engagemang
redogörelse lämnades redan i prop. 1967: 30.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

13

Föredragande departementschefen slog i nämnda proposition fast att
varvsrörelsen borde fortsättas i sysselsättningens intresse men att ansträngningar
borde göras för att Uddevallaorten skulle bli mindre beroende av en
så konjunkturkänslig verksamhet som varvsrörelse.

De försök som gjorts för att tillföra Uddevallaorten annan mindre konjunkturkänslig
verksamhet har hittills inte resulterat i någon påtaglig differentiering
av näringslivet i orten. Detta kan till stor del ha berott på den
kännbara allmänna konjunkturavmattning som rått under de senaste två
åren. Jag har anledning anta att man härvidlag kan se ljusare på framtiden
och förutskickar att man kommer att fortsätta att undersöka möjligheterna
att till Uddevallaorten knyta sådan verkstadsindustrien rörelse, som på sikt
kan öppna möjligheter till en sysselsättningsmässig avlastning av Uddevallavarvet.

Samtidigt som man alltså kan konstatera att alternativ sysselsättning av
större betydelse i Uddevallaorten inte f. n. erbjuds kan man notera att Uddevallavarvets
resultat, om än otillfredsställande, dock utvisar en gynnsam
trend och att orderläget för varvet är tillfredsställande. Den relativt gynnsamma
utvecklingen kan förmodas fortsätta under de nästkommande åren.
Den torde i första hand ha sin grund i det förhållandet att varvet kunnat tillföras
order för en produktion, som är lämpad för varvets resurser, och att
priserna på nybyggt tonnage är i stigande. För att öka varvets produktivitet
har man genom lämpligt avvägda investeringar och ett fortskridande intensivt
rationaliseringsarbete kunnat koncentrera verksamheten till två bäddar
och av Sörviksvarvet skapa en produktionsenhet, som passar väl för byggande
av stora tankfartyg — en numera ekonomiskt tillfredsställande varvsproduktion.

Den successiva rationaliseringen av Uddevallavarvets verksamhet har —
såsom förutskickades i prop. 1967: 30 — skett till priset av en fortskridande
reduktion av antalet anställda. Reduktionen har skett etappvis och i en ordning
som medgett ett smidigt överförande av friställd arbetskraft till annan
sysselsättning i samråd med vederbörande myndigheter.

Enligt min mening kan man mot bakgrund av det anförda se de närmaste
åren an med viss tillförsikt. Uddevallavarvets sysselsättningsskapande roll
torde kunna upprätthållas till ett pris som visserligen är högt men med
hänsyn till de problem som branschen kämpar med knappast uppseendeväckande.
De väntade förlustresultaten kan delvis hänföras till underskott
som sammanhänger med fartygskreditgivningen. Flera andra svenska storvarv
kämpar av motsvarande och andra skäl med stora svårigheter och uppvisar
resultat som inte markant avviker från Uddevallavarvets. Föreställningen
att Uddevallavarvet skulle vara ett väsentligt ineffektivare varv än
andra svenska varv saknar sålunda fog.

Eftersom Uddevallavarvets problem i viss utsträckning kan sägas vara
typiska för hela branschen bör ett mera definitivt ställningstagande till des -

14

Kungl. May.ts proposition nr 74 år 1969

sa problem göras i samband med en mer samlad bedömning av branschen.
En sådan torde kunna göras med utgångspunkt från resultatet av den utredning
som varvssakkunniga väntas framlägga vid årsskiftet 1969—70. Jag får
alltså sannolikt anledning att redan nästa år återkomma till dessa problem.

Av det kapitaltillskott som Uddevallavarvet erhöll år 1967 återstår ännu
så stor del att varvet inte riskerar sin likviditet genom de förluster som man
måste räkna med för år 1969 eller för första halvåret 1970. Med hänsyn härtill
och vad jag nyss anfört om sannolikheten av att jag redan nästa år får
anledning ta upp varvets förhållanden på nytt anser jag mig f. n. inte böra
föreslå att Uddevallavarvet får något nytt kapitaltillskott. Jag vill emellertid
understryka, att de väntade framtida förlusterna måste täckas genom ytterligare
statliga kapitaltillskott och vill alltså förutskicka, att jag sedermera
kommer att föreslå att denna fråga underställs riksdagen.

Jag går härefter över till frågan om vissa ändringar i nuvarande
avtal med Eriksberg rörande Uddevallavarvet.

Rådande avtal mellan staten och Eriksberg innebär att Eriksberg har ansvaret
för driften av Uddevallavarvet, medan staten svarar för de med verksamheten
förenade kostnaderna. Avtalet har nu varit i kraft under drygt
hälften av den tid som vid avtalets ingående förutsattes mellan parterna.
Ingen kan med säkerhet uttala sig om Uddevallavarvets utvecklingsmöjligheter
på lång sikt. Konjunkturerna för fartygsbyggande kan komma att försämras
på nytt. Vid avtalets upphörande har staten att ta över ansvaret för
verksamheten vid varvet. Vissa förhållanden bör mot denna bakgrund undersökas
närmare, bl. a. förutsättningarna för en eventuell diversifiering av
verksamheten vid varvet. Det är därför och med hänsyn till behovet av att
kunna bedöma varvets roll i ett större sammanhang naturligt, att man
från statens sida med Eriksberg tagit upp diskussioner om sådana ändringar
i avtalet, som skulle medge att staten kom att mer påtagligt ta del i
ansvaret för verksamheten vid varvet. Samtidigt har det tett sig naturligt att
staten, som svarar för samtliga de med verksamheten förenade kostnaderna,
får avgörande inflytande vid beslutsfattandet i varvet.

Förhandlingar mellan parterna har lett till ett preliminärt avtal, som bör
ersätta det nuvarande för tiden t. o. m. utgången av år 1972. Förslaget till
nytt avtal bör underställas riksdagen. Avtalet torde få fogas som bilaga 2
till statsrådsprotokollet i detta ärende. Det nuvarande avtalet har fogats som
bilaga till prop. 1963: 28.

Det väsentligen nya i avtalet är att båda parterna tar ansvaret för verksamheten
vid varvet, att den på statens förslag utsedde ordföranden får utslagsröst
i styrelsen samt att avtalet kan bringas att upphöra den 31 december
1972. Eriksberg skall alltjämt söka tillföra Uddevallavarvet beställningar
och skall åtnjuta en affärsmässigt beräknad ersättning härför. Parterna har
under hand förklarat sig ense bl. a. om att den nuvarande, av staten ut -

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969

sedde styrelseordföranden jämväl skall vara ordförande på bolagsstämma.

Staten bör efter en föreslagen utökning av antalet styrelseledamöter till
styrelsen för varvet kunna knyta en ledamot med särskilt uppdrag att kontinuerligt
jämte företrädare för Eriksberg följa utvecklingen vid varvet och
fungera som rådgivare till den verkställande ledningen med avseende på
verksamhetens ändamålsenliga bedrivande. Samtidigt bör ifrågavarande
styrelseledamot kunna ägna intresse åt de för företagets långsiktiga utveckling
så väsentliga allmänna strukturfrågorna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t

1) föreslår riksdagen att

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst
650 000 000 kr. till svensk varvsindustri på de villkor och
enligt de grunder som angetts i det föregående;

b) beträffande de åren 1963, 1965 och 1968 av riksdagen
beslutade kreditgarantierna godkänna de ändrade villkor
och grunder som angetts i det föregående;

c) godkänna att mellan staten och Eriksbergs mekaniska
verkstads aktiebolag träffas en överenskommelse i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande förslag;

2) inhämtar riksdagens yttrande över vad jag i det föregående
anfört om verksamheten vid Uddevallavarvet aktiebolag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

16

Kungl. May.ts proposition nr 74 år 1969

Bilaga 1

Tabell 1. Faktureringens fördelning på produktgrupper i Uddevallavarvet.

Mkr

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

Fakturering

Fartyg ......................

161,2

226,1

209,6

216,4

207,0

257,7

214,0-

Reparenter ..................

4,6

4,0

4,7

5,0

5,5

6,0

6,5

Motorer, reservdelar lego, m. m.

18,2

28,1

11,1

10,0

13,0

17,0

18,0

Div. försälj, skrot m. m.......

2,1

2,5

2,0

2,0

2,0

2,0

2,0

Skandiaverken................

12,1

11,9

8,0

10,0

11,0

12,0

13,0

Totalt

198,2

272,6

235,4

243,4

238,5

294,7

253,5

Tabell 2. Antal anställda vid Uddevallavarvet och Skandiaverken1.

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

Arbetare Uddevallavarvet...... 2,429 2,271 2,103 1,993 1,993 1,993 1,993

» Skandiaverken ...... 286 274 254 250 250 250 250

Övriga Uddevallavarvet...... 779 649 645 640 640 640 640

» Skandiaverken........ 71 68 64 60 60 60 60

Totalt 3,565 3,262 3,066 2,943 2,943 2,943 2,943

1 Siffrorna ange medeltalet anställda under året.

Bilaga 1

Tabell 3. Resultatutvecklingen för Uddevallavarvet 1966—1972

1966

tkr

1967

tkr

1968

tkr

1969

mkr

1970

mkr

1971

mkr

1972

mkr

Rörelseresultat................................

—36 056

—16 887

—15 712

+ 0,6

— 3,3

+ 7,1

+ 5,7

Räntenetto ..................................

— 7 005

— 9 543

— 5 430

—11,8

—10,9

—10,0

—11,1

Kalkylmässiga avskrivn.........................

—10 000

—10 000

—10 000

—10,0

—10,0

—10,0

—10,0

Resultat före avskrivningar och dispositioner......

—53 061

—36 430

—31 142

—21,2

—24,2

—13,9

—15,4

Nedskrivning av produkter i arbete ..............

—

—15 000

— 6 500

—

—

—

Upplösning av tidigare avsättn...................

—

—

+ 15 000

+ 6,5

—

—

—

Resultatet efter nedskrivning men före dispositioner

—53 061

—51 430

—22 642

—14,7

—24,2

—13,9

—15,4

Korrigering av kalkylmässiga och bokföringsmässiga
avskrivn...................................

+ 5 270

+ 4 319

+ 4 095

+ 4,0

+ 4,0

+ 4,0

+ 4,0

Nettoförlust ..................................

—47 791

—47 111

—18 547

—10,7

—20,2

— 9,9

—11,4

Täckning av nettoförlust:

a) Upplösning av lagerreserver ................

+ 33 182

—

—

—

—

—

—

b) Ianspråktagande av kapitaltillskott /resp. behov
av kapitaltillskott..........................

+ 14 609

+47 in

+ 18 547

+ 10,7

+ 20,2

+ 9,9

+ 11,4

Redovisat nettoresultat ........................

0

0

0

0

0

0

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Tabell 4: Balansräkningar för Uddevallavarvet 1966—1972

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Fastigheter och byggnader
./. avskrivningar ........

Maskiner och inventarier
./. avskrivningar ......

Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar........

Omsättningstillgångar

Materiallager......................

Produkter i arbete ................

Erhållna växlar och reverser........

Övriga fordringar..................

Likvida medel ....................

Summa omsättningstillgångar ......

Balansens omslutning ..............

SKULDER och EGET KAPITAL

Långfristiga skulder................

Kortfristiga skulder................

Förskott från beställare ............

Eget kapital

Aktiekapital ......................

./. balanserad förlust................

1966
1 000 kr

106 804
42 038

64 766

85 125
68 081

17 044
2 697
84 507

22 345
67 622
342 273
8 687
54 580

495 507
580 014

158 533
276 399
105 082

40 000

40 000
580 014

1967
1 000 kr

106 821
44 998

61 823

86 976
69 932

17 044
2 483
81 350

15 852

16 202
423 916

15 352
76 581

547 903
629 253

170 477
306 865
111 911

40 000

40 000
629 253

1968
1 000 kr

113 541
48 455

65 086

92 931
71 681

21 250
2 362
88 698

13 214
47 844
464 864
12 374
80 600

618 896
707 594

187 814
380 725
99 055

40 000

40 000
707 594

1969
milj. kr

116,6

51.8

64.8

96,0

74,4

21,6

1,8

88,2

13,0

64.5

699.7

12.5

100,1

889.8
978,0

320,9

391.0

226.1

40,0

40,0

978,0

1970
milj. kr

119,6

55,1

64,5

99.0

77.1

21,9

1,7

88.1

13,0

84,7

741,4

12,5

100,1

951,7

1039,8

367,0

429,2

203,6

40,0

40,0

1039,8

1971
milj. kr

122,6

58,4

64.2

102,0

79,8

22.2

1,6

88,0

13,0

88.5
863,2

12.5

100,1

1077.3

1165.3

413,0

476,6

242,4

40,0

6,7

33,3

1165,3

1972
milj. kr

125,6

61,7

63.9

105,0

82.5

22.5
1,5

87.9

13,0

88.5
978,9

12.5

100,1

1193,0

1280,9

474,0

533,5

250,9

40,0

17.5

22.5
1280,9

Summa skulder och eget kapital

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Tabell 5: Finansieringsanalys för Uddevallavarvet 1966—1968

1966 1967 1968

tkr tkr tkr

Tillförda medel

Redovisat resultat .................................. 0 0 0

Avskrivningar:

Fastigheter .........................

............. + 3 318

+ 3 316

+

3 483

Maskiner, inventarier .................

............ + 1 412

+ 4 730

+ 2 365

+

5 681

+

2 422

+

5 905

Aktieägaretillskott .....................

............. .

+ 75 000

Reservökning .........................

............ .

+ 15 000

—

8 5001

Reservminskning.......................

............ — 47 791

— 25 391

—

18 547

Ianspråktagande av kapitaltillskott.......

............. .

— 47 791

— 21 719

+

42 890

—

—

27 047

Summa internt förbrukade medel.........

— 43 061

+

48 571

—

21 142

Långa fordr. minskn....................

............. .

+ 216

—

Långa skulder, ökning...................

............. .

+ 992

+

40 792

Försäljning av aktier ...................

............. .

—

—

+

1 208

129

+

40 921

Summa av tillförda medel ...............

— 43 061

+

49 779

+

19 779

Använda medel

Investeringar i

Fastigheter...........................

............. + 2 869

+ 374

+

6 746

Maskiner, inventarier .................

............. + 5 570

+ 2 365

+

6 628

Aktier...............................

.............

+ 8 439

+ 2

+

2 741

—

+

13 374

Långa fordringar, ökning.................

—

—

+

8

Långa skulder, minskning ...............

............. + 715

+ 715

—

—

—

+

8

Summa använda medel .................

+ 9154

+

2 741

+

13 382

Förändring av rörelsekapital

Kassa, bank, postgiro ...................

............. — 22 057

+ 22 001

+

4 020

Korta fordringar .......................

............. + 56 510

+ 88 308

+

37 970

Materiallager och prod. i arbete...........

............. + 23 712

— 15 023

+

1 957

Korta skulder, ökning...................

............ —118 569

— 41 418

—

50 406

Förskott från kunder

Minskning ...........................

............. + 8189

—

+

12 856

Ökning .............................

............. .

— 52 215

— 6 829

+

47 038

—

+

6 397

Summa använda medel .................

— 43 061

+

49 779

+

19 779

1 Upplösning av reserv avsatt 1967 för förluster på produkter i arbete på 15 milj. kr samt ny reservering på 6,5 milj. kr. = 8,5 milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969

Bilaga 2

Mellan svenska staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (nedan
nämnt Eriksberg) träffades den 13 maj 1963 ett avtal, det s. k. huvudavtalet,
ang. samägande av Uddevallavarvet AB (nedan nämnt Uddevalla) och
gemensam drift av varvet. Till huvudavtalet finns fogat ett protokoll av den
10 januari 1963, som gäller vid sidan av avtalet. Mellan Eriksberg och Uddevalla
träffades den 2 december 1963 ett avtal benämnt administrationsavtalet.
Till administrationsavtalet har den 1 mars 1966 gjorts ett särskilt tilllägg.

Parterna ha enats om att ersätta huvudavtalet jämte därvid fogat protokoll
samt administrationsavtalet med därtill gjort tillägg med härefter följande
Avtal.

Avtal

mellan svenska staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads Aktiebolag

§ 1.

Parterna är ense om att under avtalstiden driva Uddevallavarvet under
gemensamt ansvar för verksamheten.

§ 2.

Styrelsen i Uddevalla skall bestå av åtta ledamöter och fyra suppleanter,
av vilka fyra av ledamöterna och två av suppleanterna skola utses enligt
förslag av envar av parterna. Ordföranden och vice ordföranden skola efter
förslag av staten för ett år i sänder utses inom styrelsen gemensamt av staten
och Eriksberg. Verkställande direktör jämte eventuell vice verkställande
direktör i Uddevalla skola efter förslag av Eriksberg för ett år i sänder utses
gemensamt av staten och Eriksberg inom eller utom styrelsen.

Envar av parterna skall utse en auktoriserad revisor i Uddevalla jämte en
suppleant för denne. Den av staten utsedde revisorn i Uddevalla skall äga
rätt att för kontroll av successiva avräkningar mellan Eriksberg och Uddevalla
ta del av Eriksbergs räkenskaper i vad de berör Eriksbergs förhållande
till Uddevalla.

I Uddevallas bolagsordning § 7 skall ändring göras med avseende på antalet
ledamöter i styrelsen. Vidare skall § 8 i bolagsordningen erhålla följande
ändrade lydelse: »Styrelsen är beslutför när mer än halva antalet
ledamöter äro tillstädes.»

§ 3.

Eriksberg skall under avtalstiden med utnyttjande av sina förbindelser
och sin good-will söka tillföra Uddevalla beställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 fr år 1969

21

§ 4.

I den mån det finnes lämpligt att öka Uddevallas aktiekapital, skola staten
och Eriksberg teckna och inbetala hälften vardera av nyemitterade aktier.
Så länge avtalet gäller, må ingen av parterna utan den andres samtycke
avhända sig aktier i Uddevalla till tredje man.

§ 5-

Detta avtal skall gälla till och med den 31 december 1972.

Eriksberg äger rätt påkalla att staten den 31 december 1972 inlöser dess
aktier till ett pris, motsvarande aktiernas verkliga värde, vilket i brist på
åsämjande bestämmes av skiljemän enligt § 7 nedan. Inlösningspriset skall
icke understiga vad Eriksberg erlagt för aktierna. Påkallande varom nu
sagts skall av Eriksberg göras senast den 31 december 1971.

Staten äger senast den 31 december 1971 erbjuda sig att inlösa Eriksbergs
aktier enligt bestämmelserna i föregående stycke. Eriksberg är skyldigt antaga
sådant erbjudande.

§ 6.

Staten förbinder sig att vid avtalets upphörande ersätta Eriksberg all den
kostnad och förlust som tillfogats Eriksberg på grund av fullgörandet av
detta avtal, eller på grund av fullgörandet av de tidigare gällande, inledningsvis
omnämnda avtalen, i den mån Eriksberg icke redan enligt detta avtal
eller eljest erhållit sådan gottgörelsc.

§ 7.

Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller därur
bärflytande rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt nu gälland
svensk lag.

En formell, skriftlig ansökan härom skall sändas i rekommenderat brev,
och till ansökan skall fogas uppgift om utseende av en skiljeman. Inom
en månad efter mottagandet av denna skrivelse skall den andra parten, å
sin sida, utse en skiljeman. Inom en månad efter mottagandet av denna
skrivelse skall den andra parten, å sin sida, utse en skiljeman. Skulle den
senare parten underlåta att utse skiljeman inom den frist som givits, skall
Högsta domstolens ordförande utse den andre skiljemannen, på begäran av
den part vilken anhållit om skiljedom. Om de två skiljemännen, utnämnda
på sätt ovan beskrivits, icke kunna enas om utseende av en tredje skiljeman,
skall denne utses av Högsta domstolens ordförande.

§ 8.

Detta avtal är träffat under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande och
träder i kraft så snart detta föreligger. Genom avtalet upphävs avtalen av
den 13 maj och den 2 december 1963 med därtill gjorda protokollsbestämmelser
och tillägg.

Stockholm den

För Svenska staten Eriksbergs mekaniska verkstads

aktiebolag

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690221