Kungl: Maj:ts proposition nr 60 år 1969
1
Nr 60
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet;
given Stockholms slott den 7
mars 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ett statligt aktiebolag skall inrättas för konsultverksamhet
på rationaliseringsområdet. Förslaget syftar till att skapa
en organisation som kan tillgodose statsförvaltningens ökade behov av rationaliseringsexpertis.
Konsultbolaget skall drivas på affärsmässiga grunder
och i konkurrens med andra konsultföretag. Till aktieteckning i bolaget
föreslås ett anslag av 600 000 kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 60
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
7 mars 1969.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist,
Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av ett
statligt aktiebolag för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet och
anför.
Statskontoret har föreslagit att ett statligt aktiebolag skall inrättas för
konsultverksamhet på rationaliseringsområdet. Förslaget har föranletts
av det ökade behovet av rationaliseringsexpertis inom statsförvaltningen.
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av försvarets fabriksverk,
försvarets rationaliseringsinstitut, sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut (SPRI), statistiska centralbyrån, statens
vattenfallsverk, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska Utvecklingsaktiebolaget,
Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO:s Statstjänstemannasektion
(TCO-S) och Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO). Synpunkter på förslaget har vidare lämnats av statskontorets
tjänstemannaförening samt av tjänstemannaföreningen och SACO-klubben
vid statistiska centralbyrån.
Den statliga rationaliseringsverksamhetens nuvarande organisation
Rationaliseringsarbetet hos myndigheterna
Rationalisering ingår som ett normalt led i den löpande förvaltningsverksamheten.
Det primära ansvaret för rationaliseringsarbetet inom statsförvaltningen
vilar således på de enskilda myndigheterna. Varje chef svarar
för rationaliseringen inom sitt verksamhetsområde. Han har härvid ofta bistånd
av särskild rationaliseringspersonal. Enligt 6 § allmänna verksstadgan
den 3 december 1965 (nr 600) skall myndighets chef se till att en eller
flera tjänstemän utses att som organisationsföredragande ägna särskild
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
3
uppmärksamhet åt verkets rationalisering. Vid flertalet av de större myndigheterna
finns särskilda organisations- eller rationaliseringsenheter. Vissa
myndigheter, t. ex. statens järnvägar, postverket, televerket och vägverket,
har betydande resurser för rationaliseringsverksamheten.
Statskontoret
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer
på annan myndighet (prop. 1960: 126, SU 107, rskr 282). I verkets uppgifter
ingår bl. a. att ta initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar,
att svara för samordning av den statliga rationaliseringsverksamheten, att
utbilda personal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning
verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen.
Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande
av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens datamaskinfond.
Huvuddelen av statskontorets rationaliseringsverksamhet avser rationaliseringsundersökningar
som sker på uppdrag av Kungl. Maj:t eller som
tillkommit genom statskontorets egna initiativ. Som konsult kan statskontoret
också ställa expertis till förfogande för rationaliseringsundersökningar
efter framställningar från myndigheter eller kommittéer.
Statskontoret fick sin nuvarande organisation år 1965 (prop. 1965: 42,
SU 91, rskr 224). Verket har för sina rationaliseringsuppgifter fyra utredningsavdelningar,
en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ
byrå. Antalet anställda uppgår till omkring 200, varav drygt hälften
är direkt sysselsatta med rationaliseringsarbete som projektledare, utredare
eller utredningsassistenler.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Försvarets rationaliseringsinstitut inrättades den 1 juli 1968 (prop. 1968:
35, SU 94, rskr 217). Institutet är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringen
inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementet.
Inom sitt verksamhetsområde har institutet i stort sett samma
arbetsuppgifter som statskontoret har beträffande statsförvaltningen i övrigt.
Antalet anställda uppgår till ett 50-tal, varav drygt 40 utgör ledningseller
utredningspersonal.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 60
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Riksrevisionsverket
Nära anknytning till rationaliseringsverksamheten har också riksrevisionsverket.
Detta verk är central myndighet för den statliga redovisningsoch
revisionsverksamheten. I denna verksamhet ingår såsom ett väsentligt
led förvaltningsrevision, som avser granskning och bedömning av ändamålsenligheten
och effektiviteten i myndigheternas verksamhet. Riksrevisionsverket
omorganiseras successivt enligt riktlinjer som riksdagen har
godkänt (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194).
Andra rationaliseringsorgan m. in.
Vissa organ har tillkommit för att bedriva rationalisering inom ett begränsat
verksamhetsområde. Sålunda finns inom exekutionsväsendet tills vidare
eu särskild nämnd, exekutionsväsendets organisationsnämnd. Denna har
vissa rådgivande och samordnande uppgifter, bl. a. i fråga om införande av
automatisk databehandling (ADB). Inom nämnden arbetar ett 10-tal personer.
Staten svarar tillsammans med andra intressenter för vissa rationaliseringsorgan.
Sålunda bidrar staten till kostnaderna för driften av Sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI)
(prop. 1967:68, SU 105, rskr 251). Institutet har till uppgift att främja,
samordna och medverka i planerings- och rationaliseringsverksamhet inom
hälso- och sjukvården samt socialvården. Vidare lämnar staten bidrag till
bl. a. Institutet för storhushållens rationalisering (prop. 1966:72, SU 106,
rskr 237). Detta institut har till huvudsaklig uppgift att främja och samordna
sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan
bidra till att höja produktiviteten inom storhushållen.
Rationaliseringsfrågor kan också behandlas av kommittéer eller andra tillfälliga
organ. Såsom exempel på sådana organ, som f. n. arbetar, kan nämnas
centralnämnden för fastighetsdata, som svarar för en omläggning av fastighetsregistreringen,
och samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet,
som skall utveckla och samordna ADB-tillämpningen inom polisväsendet,
domstolarna, kriminalvården och angränsande områden.
Statskontorets förslag
Behovet av en statlig konsultorganisation
Som en allmän bakgrund till sitt förslag konstaterar statskontoret att en
ständigt växande del av produktionsapparaten tas i anspråk för kontorsarbete.
Man kan räkna med att om något år lika många anställda kommer
att sysselsättas med produktion av tjänster som med produktion av varor.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Den offentliga sektorn, som f. n. sysselsätter över 500 000 personer, uppvisar
den starkaste expansionen inom det tjänsteproducerande området.
Den genomsnittliga produktiviteten per arbetstagare inom kontorsarbete
anses i regel inte ha stigit lika snabbt som produktiviteten inom fabriksoch
verkstadsarbete. I debatten om produktionsprocessens fortgående omvandling
och den ekonomiska utvecklingen över huvud taget har därför
frågan om rationalisering på det administrativa området kommit att framstå
som alltmera betydelsefull. Detta gäller med samma styrka inom den
offentliga sektorn som inom det enskilda näringslivet.
Datateknikens utveckling under de senaste åren har skapat effektiva
hjälpmedel för rationalisering av kontorsarbetet. Framstegen på ADB-området
har emellertid inte endast inneburit att man fått tekniska möjligheter
att mekanisera och automatisera informationsbehandlingen. När ADB införs
i en organisation, framtvingas vanligtvis ingående studier av och förändringar
i andra delar av organisationen än de som direkt berörs av ADBsystemet.
Introducerandet av ADB stimulerar därför ofta den administrativa
rationaliseringen inom organisationen i dess helhet. Den s. k. tredje
generationens datamaskiner, som gör det möjligt att utveckla stora och integrerade
system för informationsbehandling, förstärker kravet på en effektiv
samordning av rationalisering med ADB och annan administrativ rationalisering.
När det gäller utvecklingstendenserna på rationaliseringsområdet framhåller
statskontoret att verkets insatser som konsult åt statliga myndigheter
på senare tid alltmer har reducerats för att ge plats för större undersökningar
av funktionell-horisontell natur. Detta är en följd av de växande
kraven på samordningsinsatser av statskontoret och av att statskontorets
verksamhet medvetet har styrts mot mer ambitiösa mål.
Samtidigt som statskontorets möjligheter att tillgodose de enskilda myndigheternas
konsultbehov sålunda har avtagit, har behoven av rationaliseringsexpertis
ständigt stegrats hos myndigheterna. Till stor del beror detta
på ADB-teknikens utveckling. Myndigheterna har för att förstärka sina egna
rationaliseringsresurser i ökad utsträckning hänvisats till att anlita utomstående
konsulter. Sådana engageras dels direkt av myndigheterna, dels genom
förmedling av statskontoret. I sistnämnda fall svarar statskontoret
ibland också för kostnaderna för konsultinsatserna och för övervakningen
av konsulternas arbete.
Statskontoret konstaterar att ADB-metodiken numera är väl etablerad
som ett av flera hjälpmedel i rationaliseringsarbetet. Datamaskinlekniken
är inne i ett mycket dynamiskt utvecklingsskede. Utvecklingen kommer att
ställa växande anspråk på statskontoret som expertorgan med uppgift att
formulera riktlinjer för den administrativa rationaliseringsverksamheten
på längre sikt inom statsförvaltningen. Tendenserna pekar alltså på en förskjutning
i statskontorets framtida verksamhet mot ett allt starkare enga
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
gemang i utvecklingsfrågor inom rationaliseringsområdet. Vidare kommer
verkets samordningsfunktioner liksom initieringen av rationaliseringsåfgärder
att behöva ges större tyngd.
Beträffande tendenserna inom myndigheternas rationaliseringsverksamhet
anser statskontoret att man under senare år har kunnat iaktta en ökad
rationaliseringsaktivitet. Som ett uttryck för ökande »datamognad» påpekas
att integrerade lösningar för hela administrativa processer blir allt vanligare.
Den ökade aktiviteten hos myndigheterna har också medfört större
efterfrågan på experter. Rationaliseringsverksamheten kommer enligt statskontorets
uppfattning att stimuleras ytterligare när programbudgetering
genomförs.
Enligt statskontorets bedömning kan de angivna utvecklingstendenserna
väntas leda till en ökad efterfrågan på rationaliseringsexpertis inom statsförvaltningen.
Behovet av specialister varierar emellertid från tid till annan
både kvantitativt och i fråga om arten av fackkunskap. Det tillgodoses därför
bäst genom tillfälligt engagemang av konsulter.
Statskontoret diskuterar härefter de krav på en konsultorganisation som
bör ställas. Verket konstaterar att programbudgeteringens principer förutsätter
att myndigheterna betalar för de konsulttjänster som de utnyttjar.
Därigenom kommer rationaliseringsprojekten att ägnas en kostnadsmedveten
analys från uppdragsgivarnas sida.
Systemet med full kostnadstäckning för konsultinsatsen syftar ytterst
till att skapa en grundval för värderingen av utförda prestationer. Det blir
meningsfullt endast om de projektansvariga myndigheterna får full frihet
att välja konsulter i varje särskilt fall. Om konsultorganisationen således
bör verka i konkurrens med andra jämförbara organisationer på marknaden,
finner statskontoret det konsekvent att den får tillämpa marknadsmässig
lönesättning.
När rationaliseringsprojekten kräver insatser av konsulter som komplement
till myndigheternas egna personalresurser, är det mestadels fråga om
kvalificerad expertis inom ett bestämt område av den administrativa rationaliseringen.
Det är väsentligt att denna expertis är väl insatt i statsförvaltningens
förhållanden och arbetssätt. Oproportionerligt lång tid går ofta åt,
innan utifrån tillkallade konsulter har skaffat sig nödvändiga kunskaper
om den miljö som rationaliseringsprojektet skall utvecklas i. Dessa nackdelar
skulle reduceras och konsultkostnaderna minskas, om statsförvaltningens
behov av specialister på administrativ rationalisering kunde tillgodoses
genom en särskild konsultorganisation, som hade erfarenhet av den offentliga
förvaltningens arbetssätt och god kännedom om dess särdrag.
Statskontoret påpekar emellertid, att bristerna hos konsultföretagen i
fråga om kunskaper om den offentliga förvaltningen bör ställas mot den
högre innovationsgrad i fråga om administrativ rationaliseringsmetodik som
följer med anlitandet av flera konsultföretag. I vad mån miljökunskapen
Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1969
7
eller innovationsgraden skall vara utslagsgivande vid valet av konsultorganisation
bör avgöras av respektive myndighet i det enskilda fallet.
Statskontoret kommer till slutsatsen att en särskild konsultorganisation
är motiverad. Denna bör speciellt inriktas på offentlig förvaltning. Den bör
utformas som ett statligt organ.
Konsultorganets uppgifter och omfattning
När det gäller det föreslagna konsultorganets uppgifter framhåller statskontoret,
att verkets nuvarande konsultverksamhet gäller utformning av
ADB-system och programmeringsuppgifter i samband därmed. Därtill kommer
olika slag av utredningar som avser kontorsrationalisering och kontorsteknik.
För verksamheten anlitas i växande utsträckning utomstående konsulter.
En del av dessa konsulter är engagerade i projekt som direkt leds av statskontoret,
medan andra är verksamma hos olika myndigheter och står under
ledning av dessa. ADB-projekten är i många fall uppdelade mellan flera
organisatoriska enheter. Medan systemutformningen och ibland även projektledningen
för en myndighets räkning kan handhas av statskontoret,
kan programmeringsansvaret ofta överlämnas till statistiska centralbyråns
datamaskincentral.
I framtiden bör man undvika en sådan splittring i projektansvaret. Konsultorganets
uppgifter bör därför omfatta de olika specialistfunktioner som
ingår i projektuppbyggnaden. Det bör alltså ha både systemspecialister och
programmerare.
Statskontoret anför även andra skäl för att både system- och programmeringsfunktioner
bör ingå i konsultorganets uppgifter. Det kan förutsättas
att konsultorganet i många fall kommer att åtaga sig uppdrag som leder till
bearbetningar i uppdragsgivarens egen datamaskinanläggning eller på en
servicebyråanläggning. Det skulle inte vara rationellt att i sådana fall anlita
datamaskincentralens programmeringspersonal, särskilt som det därvid
också kan bli fråga om programmering för andra maskinsystem än sådana
som ingår i centralens driftorganisation. Det är vidare eftersträvansvärt
från arbetsteknisk synpunkt att integrera system- och programmeringsfunktionerna.
Även med hänsyn härtill är det mest ändamålsenligt att låta programmering
ingå i konsultorganets uppgifter.
Den föreslagna inriktningen av uppgifterna berör således det system- och
programmeringsarbete som f. n. utförs inom statistiska centralbyråns datamaskincentral.
I denna verksamhet kan man särskilja dels uppgifter avseende
statistikproduktion och register som är av primärt intresse för statistikproduktionen,
dels uppgifter avseende övriga områden av administrativ
databehandling. Den förra kategorin av arbetsuppgifter förutsätts ligga
utanför konsultorganets verksamhetsområde och berörs därför inte av stats
-
8
Kungl. Majrts proposition nr 60 år 1969
kontorets förslag. Den senare kategorin av arbetsuppgifter är delvis av
samma slag som ingår i statskontorets konsultverksamhet. Dessa uppgifter
bör enligt statskontoret successivt föras över till konsultorganet.
Statskontoret anser alltså att tyngdpunkten i konsultorganets uppgifter
bör ligga på system- och programmeringsarbete för ADB samt sådan allmän
kontor srationalisering som är en direkt följd därav. På längre sikt bör konsultorganet
kunna utvidga sin verksamhet till andra sektorer av administrativ
rationalisering. Inom vilka nya områden som det bör expandera och
i vilken takt detta bör ske får bestämmas uteslutande av myndigheternas
efterfrågan på expertis och deras benägenhet att utnyttja konsultorganet.
Beträffande omfattningen av konsultorganet föreslår statskontoret att
verkets nuvarande konsultverksamhet får bilda stommen i organisationen.
Till denna bör dessutom föras över huvuddelen av den programmering som
f. n. utförs av datamaskincentralen för sådana projekt som i fråga om systemkonstruktionen
handhas av statskontoret. Konsultorganet bör också
överta de uppgifter rörande systemutformning som f. n. ankommer på datamaskincentralen,
vars verksamhet på detta område är av ungefär samma
art som statskontorets konsultverksamhet. Häri innefattas inte sådana statistiska
systemkonstruktioner och bearbetningar som centralbyrån har ansvar
för antingen som huvudman för verksamheten eller som centralt samordnings-
och serviceorgan på statistikens område. Det förutsätts att konsultorganet
i erforderlig utsträckning samarbetar med centralbyrån.
Statskontoret understryker, att konsultorganet bör hävda sin ställning i
kraft av sin kompetens och inte genom att myndigheterna åläggs att utnyttja
det. Konsultorganets miljökännedom kan ge det ett naturligt försteg
i konkurrensen. Om det får möjligheter att uppträda marknadsmässigt, räknar
statskontoret med en ökande efterfrågan på dess tjänster.
Enligt en försiktig bedömning finner statskontoret att de centrala statliga
myndigheternas utgifter för konsulttjänster inom det föreslagna verksamhetsområdet
kan beräknas till ca 10 milj. kr. för budgetåret 1969/70
eller, uttryckt i personalbehov, ca 100 årsarbetskrafter. Om man räknar
med statsförvaltningen i dess helhet blir volymen väsentligt större.
Det föreslagna konsultorganet kan inte tillgodose statsförvaltningens totala
efterfrågan på konsulter. Strävan bör enligt statskontoret i första hand
vara att åstadkomma en stabil grundval för senare expansion i mån av behov
beroende på det förtroende konsultorganet förvärvar hos uppdragsgivarna.
Statskontoret utgår från att organisationen under det första verksamhetsåret
bör byggas ut till att omfatta ca 50 konsulter för att därefter
successivt kunna utökas med samma antal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
9
Organisation in. m.
Statskontoret har övervägt om det föreslagna konsultorganet skall knytas
till någon existerande myndighet eller organiseras som ett fristående organ.
I sistnämnda fall tänker man sig ett statligt aktiebolag.
Statskontoret anser att det växande behovet av rationaliseringskonsulter
i och för sig kan tillgodoses genom att verkets nuvarande resurser förstärks.
Med hänsyn till att de uppgifter som verket har såsom central rationaliseringsmyndighet
måste ges allt större tyngd finner statskontoret det emellertid
troligt att konsultuppgifterna vid en prioritering mellan de båda verksamhetsgrenarna
skulle få sekundär betydelse. Man pekar härvid på att det
är verkets konsultfunktion som lättast kan ersättas genom att utomstående
expertis anlitas för myndigheternas räkning.
Ett annat problem som uppkommer vid en sammanhållen organisation
gäller finansieringen. Statskontoret förutsätter att en utbyggd konsultverksamhet
finansieras genom ersättning från uppdragsgivarna. I en sammanhållen
organisation är det svårt att särskilja kostnaderna för konsultverksamhet
och övrig verksamhet. Även om svårigheterna inte får överdrivas,
är det enligt statskontoret uppenbart, att misstankar alltid skulle kunna
göras gällande att endera verksamhetsgrenen subventionerade den andra.
Å andra sidan konstateras att den begränsade tillgången på rationaliseringsexpertis
lättare kan utnyttjas optimalt i en sammanhållen organisation.
Om konsultorganisationen får fristående ställning uppkommer enligt
statskontorets mening inte några allvarligare prioriteringsproblem. Någon
sammanblandning av kostnader riskeras inte. Vidare tillgodoses behovet av
flexibilitet hos de statliga rationaliseringsresurserna bäst på detta sätt. Konsultorganet
bör därför ges en fristående ställning i förhållande till statskontoret.
En sådan organisationsform skapar enligt statskontoret förutsättningar
för att verksamheten kan bedrivas i konkurrens och på lika villkor med enskilda
konsultföretag. Myndigheterna kan välja mellan att anlita det statliga
konsultorganet och att anlita andra företag. Avgörande för myndigheternas
val i det enskilda fallet bör vara vederbörande konsultföretags specialitet,
lämplighet, tillgängliga kapacitet, arvodesnivå m. m.
Det föreslagna konsultföretagets verksamhetsformer och finansiering bör
så nära som möjligt överensstämma med vad som gäller för motsvarande
enskilda företag. Vidare bör organisationen vara flexibel så att den snabbt
kan anpassas till nya krav, t. ex. i fråga om organisation, personal och lönesystem.
Företaget bör kunna erbjuda marknadsmässiga löner. Hänsyn bör
härvid tas till avlöningsförmånerna för personal med motsvarande arbetsuppgifter
inom den statliga förvaltningen.
Statskontoret finner det uppenbart att de bästa förutsättningarna för den
erforderliga flexibiliteten i verksamheten och för den önskvärda konkur
-
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
renskraften och effektiviteten uppnås om företaget organiseras som aktiebolag.
Bolagets uppgifter skall vara att genomföra rationaliseringsutredningar
på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Det skall också kunna
åtaga sig uppdrag för andra såväl offentliga som enskilda beställare, i den
mån detta är lämpligt för att åstadkomma en jämn uppdragsbeläggning
eller tillföra bolaget ökade kunskaper inom dess arbetsområde.
Statskontoret anser att bolaget skall drivas i affärsmässiga former. Det
skall sålunda kunna täcka sina kostnader, inklusive förräntning av insatt
kapital, med ersättningar från uppdragsgivarna. Egentlig vinst förutsätts
inte böra eftersträvas. Med hänsyn till behovet av att kunna täcka eventuella
förluster på enstaka uppdrag bör dock debiterade ersättningar innefatta
visst överskott. Även behovet av att kunna täcka utvecklingskostnader
talar för att man kalkylerar med visst överskott.
Statskontoret räknar med att bolaget skall börja sin verksamhet den 1
juli 1969. Bolagets organisation bör till att börja med ges en relativt begränsad
omfattning. Sedan verksamheten vunnit erforderlig stadga kan
vissa icke-statistiska utredningar, som nu ankommer på statskontoret och
statistiska centralbyråns datamaskincentral, komma att övertas av bolaget.
Bolagets styrelse bör bestå av minst sex ledamöter och lika många suppleanter.
Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj :t, som även förordnar
ordförande och vice ordförande. Med hänsyn till behovet av alt samordna
bolagets verksamhet med statskontorets förutsätts att representanter
för statskontoret ingår i styrelsen.
Vid bedömningen av det erforderliga finansieringsbehovet har statskontoret
utgått från att genomsnittslönen för konsulterna kan uppskattas till
ca 5 000 kr. per månad och lönebikostnaderna till 20 %. Debiteringen per
konsult antas behöva utgöra ca 100 000 kr. per år. Med utgångspunkt i 50
verksamma konsulter beräknas det erforderliga genomsnittliga rörelsekapitalet
till 1,7 milj. kr.
Bolaget föreslås få ett aktiekapital av 500 000 kr. Aktierna skall ägas av
staten. De bör enligt statskontoret emitteras till eu kurs av 120 %, så att
bolaget omedelbart får en lagstadgad reservfond. En rörlig kredit om 2
milj. kr. föreslås få upptas hos riksgäldskontoret. Om ytterligare medel behövs
för finansieringen bör den allmänna kreditmarknaden anlitas.
Remis sy ttrandena
Allmänna synpunkter
Remissinstanserna har i regel begränsat sina yttranden till de frågor som
rör statskontorets konkreta organisationsförslag, medan de mer allmänna
delarna av utredningen i huvudsak lämnats utan kommentarer. Samtliga
remissinstanser tillstyrker att ett statligt konsultorgan inrättas på rationa
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
liseringsområdet. Flertalet ansluter sig också till förslaget att konsultorganet
utformas som ett statligt aktiebolag.
Behovet av en statlig konsultorganisation
LO delar statskontorets bedömning att det administrativa området står
inför en betydande rationaliseringsverksamhet, som kommer att beröra alla
delar av samhället. Också statistiska centralbyrån bekräftar mot bakgrunden
av egna erfarenheter det ökade behovet av rationaliseringsinsatser.
Utöver de skäl som statskontoret har anfört för den föreslagna konsultorganisationen
framhåller försvarets rationaliseringsinstitut, att en koncentration
av resurser till ett konsultföretag av den föreslagna storleken bör
leda till större totaleffektivitet. Detta kan i förening med ökade möjligheter
till insyn i verksamheten bidra till en för uppdragsgivarna gynnsammare
utveckling av konsultmarknaden. Liknande synpunkter framförs av SPRI,
som anser att en statlig konsultorganisation med de skisserade personalresurserna
fyller ett stort behov vid en intensifiering av den administrativa
rationaliseringen inom statsförvaltningen. Enligt SPRI kan konsultorganisationen
verka som prisledare för konsultverksamheten inom den offentliga
sektorn gentemot de privata konsultföretagen under kommande rationaliseringsperiod,
då efterfrågan på konsulthjälp kan väntas stiga snabbare än
tillgången.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget finner det i princip välmotiverat med en
konsultorganisation som har speciell inriktning på statsförvaltningens behov.
Bolaget har observerat att det på senare tid har skett en viss koncentration
till färre och större företag inom branschen och att därvid ett antal
svenska konsultföretag förvärvats av i huvudsak utländska intressenter.
Konsultorganets uppgifter och omfattning
Konsultorganets uppgifter behandlas ingående av statistiska
centralbyrån. Centralbyrån anser att ADB-funktionerna hos det föreslagna
konsultorganet har fått en alltför dominerande plats och understryker angelägenheten
av att också kontorsrationaliseringen och andra delar av den
administrativa rationaliseringen ges tillräcklig kapacitet.
Centralbyrån framhåller vidare att utnyttjandet av ADB är en central
fråga i flertalet rationaliseringsutredningar som avser behandling av större
informationsmängder. Utvecklingen går i riktning mot att system- och programmeringsarbetet
organisatoriskt hålls samman med övriga delar av en
rationaliseringsutredning. Centralbyrån finner det därför vara en fördel att
den system- och programmeringsverksamhet, som nu handhas av centralbyråns
datamaskincentral och som inte hänför sig till statistik- och registerproduktion,
förs över från centralbyrån till det nya konsultorganet. Härtill
kommer att system- och programmeringsservicen bör vara så utformad att
den ger möjlighet till konkurrens inom den statliga förvaltningen mellan
datamaskiner av olika märken. Från denna synpunkt är det en väsentlig
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
fördel att det föreslagna konsultorganet inte är anknutet till någon viss datamaskincentral.
Det sagda innebär dock inte att myndigheterna skall vara förhindrade
att engagera egen personal för systemarbete och programmering. Tvärtom
anser centralbyrån att alla myndigheter som utnyttjar ADB i sin verksamhet
skall ha egen system- och programmeringspersonal, så snart arbetet är
av sådan omfattning att det ger kontinuerlig sysselsättning för specialister
av detta slag.
Centralbyrån godtar den föreslagna arbetsfördelningen mellan verket och
det nya konsultorganet. Innebörden härav är att centralbyrån och inte konsultorganet
skall fungera som serviceorgan för system- och programmeringsarbeten
som avser statistikproduktion och register av väsentligt intresse för
statistikproduktionen även då annan myndighet är huvudman. Centralbyrån
anser det vidare vara av stor betydelse att verket får tillfälle att påverka
även den del av rutinerna som gäller den administrativa verksamheten,
eftersom utformningen av dessa kan vara av direkt betydelse för möjligheterna
att utnyttja materialet för statistiska ändamål.
LKAB understryker betydelsen av samarbete mellan enskilt näringsliv
och statlig verksamhet på rationaliseringsområdet. För att det önskvärda
utbytet av erfarenheter skall komma till stånd är det enligt LKAB angeläget,
dels att det statliga konsultföretaget får möjlighet att utföra uppdrag för
enskilda uppdragsgivare, dels att enskilda konsultföretag också i fortsättningen
kommer att utnyttjas inom statsförvaltningen.
Försvarets fabriksverk anser det väsentligt att konsultorganisationen i
varje fall till en början koncentrerar sig på rationaliseringsuppgifter inom
statsförvaltningen. Företaget bör inte inrikta sig på konsulttjänster inom
den statliga industriella verksamheten annat än i mycket begränsad omfattning,
t. ex. såsom rådgivare i ADB-frågor. Enligt fabriksverkets mening
bör det nya företaget kunna göra väsentliga insatser för träning och utbildning
av chefer vid de enskilda myndigheterna.
SPRI konstaterar att verksamhetsområdet för det föreslagna konsultorganet
på ett tillfredsställande sätt är avgränsat mot SPRI:s konsultområde.
Beträffande konsultorganets omfattning understryker statistiska
centralbyrån angelägenheten av att hela den system- och programmeringsverksamhet
som inte hänför sig till statistik och registerproduktion
förs över till konsultorganet i ett sammanhang. Om det skulle bedömas vara
mindre lämpligt att till konsultorganet förlägga vissa av de projekt som sålunda
enligt centralbyråns uppfattning bör föras över dit, bör ansvaret för
dessa projekt och hela den personal som arbetar med dem i stället föras
över till statskontoret. Om överföringen skall ske successivt bör en tidsplan
fastställas.
Statens vattenfallsverk understryker att den trånga sektorn när det gäller
utformningen av ADB-system och administrativ rationalisering i övrigt ut
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
görs av tillgången på utbildad och erfaren personal. Ett nytt konsultföretag
kan därför komma att medföra ett ytterligare tryck på befintliga personella
resurser hos bl. a. affärsverken. Vattenfallsverket betonar att stor försiktighet
bör iakttas vid dimensioneringen av konsultföretaget. Detta bör varken
i inledningsskedet eller vid den successiva utbyggnaden ges större personalkapacitet
än vad som motsvarar de uppdrag som med säkerhet kan
påräknas genom uppdragsgivarnas fria val.
Försvarets fabriksverk framhåller att en snabb tillväxt av ett konsultföretag
oftast medför att kvaliteten på konsultinsatserna sjunker. Kapaciteten
bör därför byggas upp med största försiktighet. Fabriksverket bedömer rekryteringsfrågorna
som ytterst väsentliga och anser att konsultorganet med
fördel kan rekrytera en stor del av sin personal från industrin. Verket anser
vidare att det nya organet måste vara öppet för ett samarbete med redan
etablerade konsulter.
Organisation in. m.
Förslaget om att konsultorganet skall drivas som ett statligt aktiefa
o 1 a g tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser
utom statistiska centralbyrån och TCO-S.
Statistiska centralbyrån pekar på möjligheten att utforma konsultorganet
enligt de principer som gäller för statistiska centralbyråns datamaskincentral
och utredningsinstitut. Dessa enheter ingår i centralbyråns organisation
men drivs helt affärsmässigt och med en från verket i övrigt fristående budget.
Den föreslagna konsultverksamheten skulle på liknande sätt kunna inordnas
i statskontoret. Med en sådan organisation skulle de nackdelar som
statskontoret anför som de viktigaste motiven för en fristående organisation
falla bort. Med denna lösning skulle även vissa administrativa funktioner
kunna vara gemensamma för konsultorganisationen och statskontoret i övrigt,
vilket möjliggör besparingar.
Centralbyrån befarar att det nya organet — om det ges aktiebolagsform
— genom sina möjligheter till friare lönesättning kan få ett oberättigat övertag
över andra statliga myndigheter som har behov av personal av likartat
slag. Dit hör främst statistiska centralbyrån, som torde ha den mest omfattande
verksamheten på databehandlingens område vid sidan av statskontoret.
Centralbyrån anser det därför nödvändigt att sådana förutsättningar
skapas att verket och andra myndigheter kan konkurrera med konsultorganet
på lika villkor om denna personal.
TCO-S anser i likhet med centralbyrån att konsultorganet bör kunna organiseras
på samma sätt som datamaskincentralen och utredningsinstitutet.
Organisationen hävdar att det är möjligt att erbjuda personalen marknadsmässiga
löner inom ramen för dagens statliga lönesystem. Genom att bibehålla
det konventionella statliga lönesystemet skulle konsultorganet utan
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
vidlyftiga övergångsanordningar kunna knyta experter från andra myndigheter
till sig. Garantier skulle enligt TCO-S kunna skapas för ett optimalt
utnyttjande av den begränsade kader av experter, vilka genom sitt rationaliseringsarbete
hos myndigheterna blivit väl insatta i statsförvaltningens
förhållanden och arbetssätt.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget konstaterar att statskontoret som skäl
för bolagsformen bl. a. åberopat de bättre möjligheter som denna ger att
till konsultorganet knyta kvalificerad personal. Detta överensstämmer med
utvecklingsbolagets erfarenhet.
Utvecklingsbolaget anför vidare att utveckling av administrativa system
och hjälpmedel är en av de sektorer som bolaget i enlighet med riksdagens
beslut år 1968 bör prioritera. I konsekvens därmed har bolaget förvärvat ett
nu helägt dotterbolag, Rationell Planering AB. Detta har sedan årsskiftet
1965/66 bedrivit konsultationsverksamhet beträffande främst nätverksplanering
och programbudgetering för såväl enskilda som statliga kunders
räkning. Utvecklingsbolaget bär även behov för egen del att utnyttja detta
företags tjänster. Utvecklingsbolaget fäster uppmärksamheten på att det
sålunda existerar ett helstatligt bolag med till stor del den målsättning som
anges i statskontorets förslag.
Statskontorets förslag när det gäller bolagets uppgifter godtas
av remissinstanserna.
Försvarets fabriksverk understryker, att bolagets verksamhet från början
bör inriktas mot sådana arbetsuppgifter där de största effektivitetsvinsterna
kan uppnås. Verksamheten måste således planeras och prioriteras
hårt. Verket betonar vidare att bolaget måste drivas med sådan lönsamhet
att utrymme finns för bl. a. vidareutbildning av personal. Detta innebär att
konsulttjänsterna måste debiteras till marknadsmässiga priser.
LKAB understryker vikten av att konsultbolaget kan bedriva sin verksamhet
på i alla avseenden lika villkor med enskilda konsultföretag i branschen.
Det statliga bolaget bör således eftersträva vinst. Liknande synpunkter förs
fram av SACO.
Beträffande bolagets organisation föreslår försvarets rationaliseringsinstitut
och statistiska centralbyrån att de skall bli representerade
i bolagets styrelse. Statskontorets tjänstemannaförening framhåller intresset
av att de anställda får utse egna representanter i styrelsen.
SPRI anser att behovet av insyn och samordning mellan konsultverksamheten
och statskontorets långsiktiga centrala planerings- och utvecklingsarbete
inte har tillgodosetts genom statskontorets förslag. Institutet förordar
därför att en ledningsfunktion inrättas med uppgift att styra verksamheten
mot gemensamma mål.
LO lägger en annan aspekt på samordningsfrågan och förutsätter att företaget
får en med övriga statliga företag likartad behandling. Konsultföreta
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
get bör således inordnas under det centrala förvaltningsbolag, som enligt
LO bör bildas för att samordna de statliga aktiebolagen.
När det gäller bolagets finansiering anser försvarets rationaliseringsinstitut
och statskontorets tjänstemannaförening att rörelsekapitalet
har beräknats för lågt.
Departements chefen
Allmänna synpunkter
Standardutvecklingen i det svenska samhället har varit mycket snabb
under hela efterkrigstiden. För att denna utveckling skall fortsätta är det
väsentligt att våra resurser tillvaratas väl. Inte minst gäller detta inom den
offentliga sektorn.
Som jag vid åtskilliga tillfällen har framhållit är utgiftstrycket på det
statliga området mycket starkt även på längre sikt. Detta är fallet redan om
nu gällande och allmänt accepterade målsättningar för den offentliga sektorn
skulle kunna uppfyllas. Möjligheterna att tillgodose nya anspråk är
begränsade. Utrymme för nya åtaganden måste därför till stor del åstadkommas
genom att tillgängliga resurser utnyttjas effektivare. För att detta
skall bli möjligt krävs en konsekvent och fortgående rationalisering av den
offentliga verksamheten.
Under senare tid har rationaliseringen på det administrativa området fått
allt större betydelse. Genom den tekniska utvecklingen har effektiva hjälpmedel
tillkommit härför. Mest påfallande är givetvis den snabba utveckling
som skett på ADB-området. Genom denna har rutinerna för bl. a. informationsbehandlingen
i den statliga verksamheten radikalt förändrats. Jag vill
här peka på hur ADB-tekniken tagits i anspråk t. ex. inom folkbokförings-,
skatte- och uppbördsväsendet, för utbetalningar av löner och pensioner, för
redovisning och revision, för statistik- och registreringsverksamhet och för
förrådsredovisning av olika slag. Omfattande utvecklingsarbeten bedrivs
också för att utnyttja ADB inom nya områden. Jag kan som exempel nämna
fastighetsregistreringen, bilregistreringen samt register- och informationssystem
inom polisväsendet, domstolarna och kriminalvården.
För att effektivisera rationaliseringsverksamheten har de organisatoriska
grundvalarna härför vidgats kraftigt under 1960-talet. Statskontoret har organiserats
om och byggts ut till centralt rationaliseringsorgan. Försvarets
rationaliseringsinstitut har tillkommit. Biksrevisionsverket har organiserats
om för att i ökad utsträckning kunna verka för större effektivitet inom
statsverksamheten. Nya rationaliseringsorgan har tillskapats inom speciella
områden, delvis i samverkan med kommunala och enskilda intressenter.
Det grundläggande rationaliseringsarbetet måste alltjämt ligga hos de en -
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
skilda myndigheterna. I de petitaanvisningar som Kungl. Maj :t årligen u tfärdar
har rationaliseringsaspekterna starkt understrukits. Särskild uppmärksamhet
har vid budgetarbetet lagts på rationaliseringsfrågorna. Myndigheterna
har också getts ökade resurser för sin interna rationaliseringsverltsamhet.
Jag anser det synnerligen angeläget att rationaliseringen hos
myndigheterna hedrivs kontinuerligt och målinriktat och ges en central
ställning i myndigheternas verksamhet. Den löpande rationaliseringen hos
myndigheterna för att anpassa organisation och arbetsformer till nya krav
och förutsättningar utgör grunden för den statliga rationaliseringsverksamheten.
Behovet av ett statligt konsultorgan
Den vidgade rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen har
medfört ett ökande behov av kvalificerad och specialiserad personal, främst
på ADB-området. Detta specialistbehov tillgodoses i regel genom att konsulter
anlitas såsom komplement till myndigheternas egen rationaliseringspersonal.
Tidigare har statskontoret i betydande utsträckning lämnat myndigheterna
sådan konsulthjälp. På senare tid har dock verkets konsultinsatser
alltmer reducerats i syfte att ge plats för undersökningar som är av
mera genomgripande natur inom ett verksamhetsområde eller som gäller
funktioner som mera allmänt förekommer hos myndigheterna.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden har statskontoret övervägt hur
konsultbehoven i framtiden bör tillgodoses. Statskontoret föreslår att ett
särskilt statligt konsultorgan inrättas. Detta skulle drivas affärsmässigt.
Behovet av ett sådant konsultorgan har allmänt vitsordats av de remissinstanser
som yttrat sig över förslaget.
Jag finner det naturligt att statskontorets verksamhet koncentreras på
utvecklings- och samordningsuppgifter inom rationaliseringsområdet, på
initiering av rationaliseringsåtgärder samt på mera brett upplagda rationaliseringsundersökningar.
Härigenom uppnås den bästa samlade effekten av
de centrala rationaliseringsinsatserna. Samtidigt är det emellertid väsentligt
att man kan tillgodose myndigheternas växande behov av rationaliseringskonsulter
som är väl insatta i förhållandena inom den statliga verksamheten.
I likhet med statskontoret och remissinstanserna förordar jag att
detta behov tillgodoses genom att ett statligt konsultorgan inrättas.
För att öka myndigheternas kostnadsmedvetande vid rationaliseringsåtgärder
anser jag liksom statskontoret att myndigheterna bör debiteras kostnaderna
för konsulternas tjänster. Eftersom myndigheterna själva svarar
för att deras verksamhet bedrivs så effektivt som möjligt, bör de också ha
frihet att välja de konsulter som de behöver för sitt rationaliseringsarbete.
Vid mina fortsatta överväganden utgår jag således från att konsultorganet
skall arbeta i konkurrens med andra konsultföretag.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
De konsulttjänster som statskontoret f. n. tillhandahåller de statliga myndigheterna
debiteras inte uppdragsgivarna. Myndighet som anlitar andra
konsulter måste däremot i vanlig ordning anskaffa medel härför. I vissa
fall har sådana medel ställts till förfogande från det under sjunde huvudtiteln
anvisade förslagsanslaget till viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen
in. nr.
Tillkomsten av ett konsultorgan som arbetar på affärsmässig grund innebär,
att varje myndighet som planerar att anlita rationaliseringskonsulter
måste reservera medel för ändamålet under sina anslag och vid behov ta
upp frågan härom i sin anslagsframställning. Jag är dock medveten om att
behovet av att anlita rationaliseringskonsulter i många fall kan uppstå så
snabbt, att det kan bli nödvändigt att anvisa medel i särskild ordning. För
sådana fall bör även i fortsättningen finnas ett centralt anslag som kan få
tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.
Konsultorganets uppgifter och omfattning
Statskontorets förslag innebär att tyngdpunkten i konsultorganets uppgifter
kommer att ligga på system- och programmeringsarbete för ADB och
på sådan allmän kontorsrationalisering som är en direkt följd därav. Statskontoret
förutsätter dock att konsultorganet på längre sikt utvidgar sin
verksamhet till andra sektorer av administrativ rationalisering. Därigenom
kan konsultorganet få den allsidiga inriktning som är nödvändig för att det
skall bli effektivt och konkurrenskraftigt.
Den nämnda inriktningen av konsultorganets uppgifter innebär att det
kommer att överta statskontorets nuvarande konsultverksamhet, vilken
främst gäller ADB-området. För denna verksamhet anlitar statskontoret
f. n. i stor utsträckning privata konsultföretag. Vidare har det förutsatts
att konsultorganet från statistiska centralbyråns datamaskincentral skall
överta huvuddelen av sådana system- och programmeringsuppgifter som inte
avser statistik- eller registerarbete.
Den föreslagna inriktningen av verksamheten har godtagits av såväl statistiska
centralbyrån som övriga remissinstanser. Jag kan också ansluta mig
till statskontorets förslag i denna del. Jag vill understryka vikten av att konsultorganet
får en sådan bred inriktning av sin verksamhet att det effektivt
kan betjäna myndigheterna vid skilda former av rationalisering.
Statskontoret utgår från att konsultorganet skall vara inriktat på i första
hand statsförvaltningen. Det skall dock kunna åtaga sig uppdrag från andra
uppdragsgivare för att få en jämn uppdragsbeläggning eller för att skaffa
ökade kunskaper inom arbetsområdet. Av remissinstanserna anser LKAB
det angeläget att konsultorganet får möjlighet att utföra uppdrag även från
andra uppdragsgivare än de statliga myndigheterna, medan försvarets fab
-
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
riksverk menar att verksamheten i varje fall till en början bör koncentreras
på uppgifter inom statsförvaltningen.
I likhet med statskontoret utgår jag från att konsultorganets uppgift i
första hand skall vara att tillgodose de statliga myndigheternas behov av
rationaliseringsexpertis. Konsultorganet bör dock i princip ha samma expansionsmöjligheter
som andra företag inom branschen. Om resurserna
räcker till bör det därför kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag
inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet.
Statskontoret utgår från att konsultorganet skall byggas ut i en takt
som bestäms av myndigheternas efterfrågan på expertis och deras benägenhet
att utnyttja konsultorganet. Grundvalen för verksamheten skulle utgöras
av statskontorets nuvarande konsultverksamhet. Till denna skulle
successivt föras över vissa delar av det system- och programmeringsarbete
som nu utförs av statistiska centralbyråns datamaskincentral.
Vid remissbehandlingen har försvarets fabriksverk och statens vattenfallsverk
uttalat sig för en försiktig uppbyggnad av konsultorganet. Statistiska
centralbyrån har understrukit att den del av datamaskincentralens
verksamhet som berörs av förslaget bör föras över till konsultorganet i ett
sammanhang.
Jag har tidigare förordat att det statliga konsultorganet skall driva sin
verksamhet i konkurrens med andra konsultföretag. Konkurrenssituationen
kommer att ställa stora krav på konsultorganet. Jag anser det nödvändigt
att det får bygga upp sin verksamhet med utgångspunkt i en långsiktig bedömning
av efterfrågan och i den takt som det finner lämplig.
En utbyggnad i enlighet med vad jag nu har förordat medför att avvecklingen
av statskontorets och datamaskincentralens nuvarande konsultuppgifter
får ske successivt. Avvecklingen bör genomföras på sådant sätt att
pågående projekt inte försenas eller fördyras. I vilken utsträckning konsultorganet
skall överta pågående projekt är en avtalsfråga mellan den uppdragsgivande
myndigheten och konsultorganet.
Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj :t att statskontoret och statistiska
centralbyrån får i uppdrag att i samband med sina anslagsframställningar
för budgetåret 1970/71 redovisa de personal- och anslagsmässiga
konsekvenserna av att konsultorganet övertar vissa av verkens nuvarande
uppgifter.
Organisation m. m.
Statskontoret anser att det föreslagna konsultorganets verksamhetsformer
och finansiering så nära som möjligt bör överensstämma med vad som
gäller för motsvarande enskilda företag. Vidare bör företaget ha en flexibel
organisation. De bästa förutsättningarna för att dessa krav skall kunna tillgodoses
uppnås enligt statskontoret, om företaget drivs i aktiebolagsform.
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1969
Statskontorets förslag tillstyrks av samtliga remissinstanser med undantag
av statistiska centralbyrån och TCO-S. Dessa föreslår i stället att konsultverksamheten
inordnas i statskontoret enligt de principer som gäller för
statistiska centralbyråns datamaskincentral.
Jag anser att det statliga konsultorganet bör få den organisationsform som
ger de bästa förutsättningarna för en effektiv verksamhet i öppen konkurrens
med andra konsultföretag. I likhet med statskontoret och det övervägande
antalet remissinstanser anser jag att dessa förutsättningar i förevarande
fall bäst uppfylls genom att konsultorganet organiseras som ett statligt
aktiebolag.
Aktiebolagets ändamål skall vara att genomföra rationaliseringsutredningar
på uppdrag av i första hand statliga myndigheter. Bolaget bör emellertid
också kunna åtaga sig uppdrag från andra uppdragsgivare inom den
offentliga sektorn och från näringslivet.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget, som nyligen har förvärvat ett aktiebolag
för konsultverksamhet på rationaliseringsområdet, pekar på möjligheterna
att överväga en anknytning till detta företag. I förhållande till den verksamhet
som berörs av statskontorets förslag har utvecklingsbolagets dotterföretag
mycket liten omfattning. Med hänsyn härtill och till bolagets speciella
inriktning finner jag inte anledning att nu överväga ett sammanförande
med det nya konsultbolaget. Jag förutsätter dock att denna fråga aktualiseras
av de berörda bolagen, om en sammanslagning framdeles skulle visa sig
lämplig.
Enligt statskontorets förslag skall konsultbolaget täcka sina kostnader,
inberäknat förräntning av insatt kapital. Egentlig vinst förutsätts inte böra
eftersträvas. Ersättningarna för utförda uppdrag anses dock böra innefatta
ett visst överskott för att täcka dels eventuella förluster på enstaka uppdrag,
dels utvecklingskostnader. Försvarets fabriksverk anser att konsulttjänsterna
måste debiteras till marknadsmässiga priser för att skapa utrymme
för bl. a. vidareutbildning av personalen. Enligt LKAB och SACO bör det
statliga bolaget i likhet med enskilda företag i branschen drivas med vinstsyfte.
Jag anser att bolaget bör drivas enligt gängse principer för de statliga
bolagen. Det bör alltså ha en sådan lönsamhet att det kan täcka sina kostnader
och ge skälig avkastning på insatt kapital.
Jag beräknar aktiekapitalet i konsultbolaget till 500 000 kr. För att ge
bolaget en reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %. Samtliga
aktier bör ägas av staten. Jag föreslår att ett investeringsanslag av 600 000
kr. anvisas i riksstaten för nästa budgetår till aktieteckning i bolaget. Bolagets
behov av rörelsekapital bör i övrigt täckas genom bankkrediter i sedvanlig
ordning.
Antalet ledamöter och suppleanter i bolagets styrelse bör bestämmas av
Kungl. Maj :t. Jag utgår från att i styrelsen kommer att ingå en ledamot med
anknytning till statskontoret.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1969
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att
1) besluta att ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet
inom rationaliseringsområdet skall bildas,
2) till Teckning av aktier i ett aktiebolag för konsultverksamhet
inom rationaliseringsområdet i riksstaten för
budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under fonden för
statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690203