Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1969
1
Nr 56
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökade resurser
för statlig företagsetablering inom ramen för ett
särskilt bolag, m. m.; given Stockholms slott den U
mars 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Krister Wickman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att i huvudsak de uppgifter som nu åvilar den
s. k. induslrietableringsdelegationen överförs till ett särskilt bolag, Svenska
Industrietableringsaktiebolaget. I samband härmed tillförs detta bolag 9,6
milj. kr. som aktiekapital och reservfond. Etableringsbolagets syfte skall
vara att skapa nya arbetstillfällen framför allt genom företagsetablering.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. se
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1969
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
lfr mars 1969.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustassson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökade resurser
för statlig företagsetablering inom ramen för ett särskilt bolag m. m.
och anför.
I syfte att genom statligt företagande skapa nya sysselsättningstillfällen
tillkallade jag i november 1968 med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
en delegation för statlig industrietäblering, den s. k. industrietableringsdelegationen
(se 1969 års riksdagsberättelse s. 262). Bakgrunden till denna
åtgärd var framför allt de sysselsättningssvårigheter som med särskild
skärpa gör sig gällande i de s. k. skogslänen till följd av den pågående strukturrationaliseringen
inom bl. a. jord- och skogsbruket. I direktiven till delegationen
framhöll jag att dessa problem måste mötas genom en aktiv
politik från samhällets sida, främst inom ramen för lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken.
Jag uttalade vidare att det ligger i linje med denna
politik att också genom statligt företagande skapa nya och trygga arbetstillfällen,
vilket borde kunna ske på flera sätt, bl. a. genom utbyggnad av de
befintliga statliga företagen eller genom nya företagsbildningar både helstatliga
och sådana som tillkommer i samarbete med det enskilda näringslivet
och kooperationen.
Industrietableringsdelegationen fick mot denna bakgrund i uppdrag att
inventera tänkbara objekt för ökade statliga företagsinsatser, undersöka,
bearbeta och förhandla om intressanta projekt och framlägga härpå grundade
förslag till avtal och andra åtaganden eller åtgärder i angivet syfte.
Delegationen tillkallades som ett provisorium i avvaktan på att en ny
organisation för den statliga företagsgruppen långsiktigt skulle kunna skapa
bättre förutsättningar och former för en expansion av den statliga företagsamheten.
Uppdraget att framlägga förslag till en sådan organisation har
varit anförtrott den s. k. företagsdelegationen, vilken i januari i år avgav
sitt första delbetänkande »Förslag till samordning» (Stencil I 1969: 1). Re
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1969
missbehandlingen av detta delbetänkande är nu slutförd och delegationens
förslag är f. n. föremål för beredning inom industridepartementet.
Företagsdelegationen har i sitt betänkande bl. a. framfört synpunkter på
hur en verksamhet av den typ som nu bedrivs inom industrietableringsdelegationen
bör organiseras i samband med inrättandet av ett förvaltningsbolag
för vissa av de statliga företagen. Enligt betänkandet skall förvaltningsbolagets
direktion ha tillgång till en grundorganisation som ger möjlighet
att etablera projektgrupper allt efter behov. Projektgruppernas uppgift
skall bl. a. vara att undersöka nya produkt- och affärsidéer som inte
lämpligen bör tas upp direkt i befintliga företag och att utreda om dessa
idéer kan omsättas till en lönsam produktion.
Dessa synpunkter av företagsdelegationen har tagits upp till behandling
av vissa remissinstanser, nämligen statens vattenfallsverk, industrietableringsdelegationen,
Svenska Utvecklingsaktiebolaget och Sveriges centrala
restaurangaktiebolag.
Svenska Utvecklingsaktiebolaget konstaterar att arbetsuppgifterna för de
föreslagna projektgrupperna nära anknyter till bolagets verksamhet. 1 några
fält kan det därför vara lämpligt att sådana undersökningsuppgifter anförtros
bolaget, som redan har en fast organisation härför. I andra fall,
framhåller utvecklingsbolaget, synes de föreslagna projektgruppernas uppgifter
nära anknyta till det uppdrag som getts industrietableringsdelegationen,
med vilken bolaget samarbetat nära. Bolaget finner att det kan vara
fördelaktigt vid inledande förhandlingar, förvärv av optioner in. m. att de
statliga företagen företräds av en särskild juridisk person. Det bör enligt
bolaget vara möjligt att inom ett sådant, förvaltningsbolaget underställt
dotterbolag, rationellt bedriva en stor del av de verksamheter som avsetts
för de föreslagna projektgrupperna. Även statens vattenfallsverk pekar på
det nära sambandet mellan uppgifterna för de tänkta projektgrupperna
och utvecklingsbolagets verksamhet.
Sveriges centrala restaurangaktiebolag anför att den personal som av
företagsdelegationen förutsätts ingå i projektgrupperna borde knytas till
ett från förvaltningsbolaget fristående konsultbolag, vilket skulle ingå i den
statliga koncernorganisationen.
Mest utförligt har företagsdelegationens förslag på denna punkt behandlats
av industrietableringsdelegationen. Delegationen framhåller inledningsvis
att en verksamhet av här avsedd typ kräver betydande resurser. Samtidigt
som erfarenheterna av delegationens hittillsvarande verksamhet enligt
delegationen pekar på att behovet av en väl fungerande organisation
för utredningsverksamhet, styrning och kontroll av denna typ är stort,
instämmer delegationen i den i betänkandet redovisade kritiken av nu rådande
förhållanden när det gäller formerna för beslutsfattande i dessa frågor.
Det är enligt delegationen angeläget att det i samband med det nya förvaltningsbolagets
tillkomst skapas såväl klara och snabba former för be
-
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1969
slutsfattande i frågor av denna typ som en effektiv organisation för projektutredningar.
Industrietableringsdelegationen ifrågasätter om den i företagsdelegationens
betänkande föreslagna organisationen med projektgrupper som står
»till direktionens förfogande» på ett ändamålsenligt sätt tillmötesgår dessa
krav. Andra alternativ bör i stället prövas som bättre tillgodoser kraven på
klar ansvarsfördelning, snabbt beslutsfattande och effektiv organisation.
Industrietableringsdelegationen förordar ett alternativ där dess nuvarande
verksamhet överförs till en självständig juridisk person i form av ett av
förvaltningsbolaget ägt dotterbolag. Industrietableringsdelegationen fortsätter
:
Detta torde kunna ske genom förvärv från Svenska Utvecklings AB av det
särskilda dotterbolag, Svenska Industrietablerings AB (SYETAB), som utvecklingsbolaget
som en temporär serviceåtgärd bildat i samråd med delegationen.
Det föreslagna bolaget bör ha till uppgift att med krav på företagsekonomisk
lönsamhet genom tillskjutande av eget kapital verka för etablerandet
av nya eller expansion av befintliga helt eller delvis statsägda bolag. Målsättningen
bör vara att det aktieinnehav, som bolaget på detta sätt kommer
att besitta, så snart det är förenligt med bolagets intressen försäljs, i första
hand till förvaltningsbolaget. Köpeskillingens storlek får bestämmas i varje
särskilt fall med hänsyn till den förväntade utvecklingen i respektive företag.
Bolaget bör vidare kunna åtaga sig viss utredningsverksamhet för andras
räkning mot ersättning, t. ex. från förvaltningsbolaget och arbetsmarknadsmyndigheterna.
Härigenom kan effektiviteten i bolagets utredningsorganisation
jämföras med andra företags eller organisationers.
Bolagets aktiekapital bör sättas så högt att det utan risker för företagets
fortbestånd kan täcka organisationskostnaderna under de första verksamhetsåren.
Det synes dock mindre lämpligt att bolaget finansierar aktieförvärv
genom ianspråktagande av sitt aktiekapital i någon större utsträckning.
För detta ändamål torde det vara mer ändamålsenligt att, mot borgenssäkerhet
från förvaltningsbolaget, söka erhålla en löpande kredit av tillräcklig
storleksordning från lämplig kreditinstitution. Härigenom undviks också
risken för att det föreslagna bolaget förvandlas till ett nytt förvaltningsbolag,
vilket givetvis inte får bli fallet. Vid beräkningen av bolagets aktiekapital
och kreditens storlek bör dock hänsyn tas till att varje projekts omloppstid
sannolikt måste beräknas till omkring fem år.
När jag i november 1968 tillkallade industrietableringsdelegationen uttalade
jag att sysselsättningssvårigheterna speciellt i skogslänen var av så
brådskande natur att den föreslagna etableringsverksamheten borde inledas
redan innan den planerade nya organisationen för den statliga företagsgruppen
skapade mer långsiktigt förbättrade förutsättningar och former för eu
expansion av den statliga företagsamheten. Industrietableringsdelegationen
var alltså från början ett provisorium avsett att inom en relativt begränsad
tid avlösas av mera permanenta former för den statliga industrietableringsverksamheten.
Vilka de mest ändamålsenliga formerna är kan nu bättre
Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1969
5
bedömas med ledning av erfarenheterna av verksamheten inom delegationen
och mot bakgrund av de tidigare refererade remissyttrandena.
En organisation med de uppgifter som här åsyftas måste ha sådana former
och resurser som möjliggör att erforderliga projektutredningar kan drivas
med kraft. Detta innebär bl. a. att man i många fall måste kunna ingå
överenskommelser och göra ekonomiska åtaganden, exempelvis i samband
med optionsförvärv, redan innan någon slutlig ställning kan tas till resp.
projekt. Det är vidare nödvändigt att de organisatoriska och övriga förutsättningarna
skall vara sådana att beslut kan fattas och verkställas relativt
snabbt när väl de nödvändiga analyserna och utredningarna slutförts. Enligt
vad jag inhämtat har ett flertal förhandlings- och beslutssituationer av denna
typ nu uppkommit.
Det är likaså väsentligt att det organ som utreder och tar ställning till
bl. a. investeringar i olika projekt också bär det ekonomiska ansvaret för
sitt ställningstagande. Den instans, som skall fatta de avgörande besluten,
bör löpande kunna följa och styra utrednings- och förhandlingsarbetet.
I likhet med utvecklingsbolaget och industrietableringsdelegationen finner
jag alltså att den verksamhet som f. n. bedrivs inom delegationen bör
övertas av en självständig juridisk person, ett statligt industrietableringsbolag.
Det står nu klart att en reform av organisationen av den statliga
företagsamheten baserad på företagsdelegationens i januari detta år avgivna
delbetänkande inte kan träda i kraft förrän under år 1970. Jag finner
det mot bakgrund av vad jag tidigare anfört inte lämpligt att uppskjuta omorganisationen
av industrietableringsverksamheten till dess. Förutsättningarna
och möjligheterna att redan innevarande år fatta beslut om nya etableringsprojekt
skulle avsevärt förbättras om denna verksamhet nu överförs
till bolagsform.
Det föreligger ett klart behov av nära samarbete mellan ett sådant etableringsföretag
som nu antytts och Svenska Utvecklingsaktiebolaget. Det
framstår bl. a. med hänsyn härtill som naturligt att för här angivna syfte
använda det bolag, Svenska Industrietableringsaktiebolaget, SVETAB, som
utvecklingsbolaget redan bildat efter samråd med industrietableringsdelegationen
och som f. n. har ett aktiekapital av 5 000 kr.
SVETAB:s målsättning bör vara att skapa nya arbetstillfällen genom etablerande
av nya och utbyggnad av befintliga företag, både helstatliga och i
samarbete med det enskilda näringslivet, kommunägda företag och kooperationen.
SVETAB bör i angivet syfte kunna inträda som hel- eller delägare
i företag i samband med exempelvis expansions- eller rationaliseringsinvesteringar.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt industrietablering i regioner
med sysselsättningssvårigheter. SVETAB skall drivas på affärsmässiga
grunder och med krav på lönsamhet.
Medan den verksamhet som drivs inom utvecklingsbolaget väsentligen
avser projekt med en hög teknisk utvecklingsandel, bör SVETAB således ut
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1969
reda, besluta om och genomföra projekt baserade huvudsakligen på nya
affärsidéer. I flertalet av de projekt, som delegationen nu bearbetar, har
denna inriktning framstått som naturlig. Å andra sidan utreder delegationen
ett antal projekt, som innan de kan realiseras förutsätter visst fortsatt
utvecklingsarbete. I dessa fall samarbetar delegationen intimt med utvecklingsbolaget.
Företaget bör, så snart det bedöms förenligt med dess intressen, avyttra
de aktieposter som bolaget kommer att besitta. Staten eller statliga företag
kommer sannolikt i många fall att framstå som naturliga köpare av dylika
aktieposter. Jag finner det emellertid liksom industrietableringsdelegationen
angeläget att bolaget inte ändrar karaktär till förvaltningsbolag.
De berörda remissinstanserna har inte lagt fram förslag beträffande aktiekapitalets
storlek i SVETAB. Industrietableringsdelegationen har framhållit
att det bör sättas så högt att bolaget utan risker för sitt fortbestånd kan
täcka kostnaderna under tiden till dess bolaget erhåller tillräckliga intäkter
från sina engagemang. Jag kan ansluta mig härtill.
Jag föreslår att SVETAB:s aktiekapital fastställs till 8 milj. kr. Utvecklingsbolaget
har förklarat sig berett emittera aktier i SVETAB, så att det
nominella värdet av bolagets aktiekapital kommer att uppgå till detta belopp,
samt utbjuda de nyemitterade aktierna till staten. Aktierna bör tecknas
till en överkurs av 20 %. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas
nominella värde tillförs SVETAB:s reservfond. För aktieteckningen, inräknat
emissionskostnader, behövs ett anslag av ca 9,7 milj. kr. Förvaltningen
av aktierna avses bli anförtrodd utvecklingsbolaget. Detta bör utöva rösträtt
för aktierna på bolagsstämma i SVETAB och uppbära förekommande utdelningar
från bolaget. Särskilt avtal torde böra träffas mellan staten och utvecklingsbolaget
rörande dessa frågor.
SVETAB bör även ha möjlighet att finansiera sin verksamhet genom upplåning.
För att möjliggöra detta torde behövas en statlig garanti, vilken
bör beräknas till 20 milj. kr.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen att
1) till Tecknande av aktier i Svenska lndustrietableringsaktiebolaget under
Fonden för statens aktier för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 9 700 000 kr.,
2) medge att Svenska Utvecklingsaktiebolaget utövar rösträtt för statens
aktier i Svenska Industrietableringsaktiebolaget vid bolagsstämma samt
uppbär avkastning av aktierna,
3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti för lån
till Svenska Industrietableringsaktiebolaget intill ett belopp av 20 000 000
kr. jämte ränta.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1969
Med bifall till vad föredragande departementschefen
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Vid protokollet:
Birgit Edström
MARCUS BOKTR. STHLM 1961 6;0209