Kungl. M''aj:ts proposition nr 10 år 1969

1

Nr 10

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr
260) om automobilskatt; given Stockholms slott den
10 januari 1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om ändring i förordningen den 2
juni 1922 (nr 260) om automobilskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

T propositionen föreslås i enlighet med vad som förulskickats i finansplanen
en höjning av den årliga fordonsskatten för registrerade släpvagnar med
en totalvikt om 11 000 kg eller däröver.

Genom den föreslagna höjningen beräknas statens inkomster öka med ca
40 milj. kr. för helt år räknat.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1970. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 10

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt

Härigenom förordnas, alt 5 § förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §.

Skatt utgår---— automobilens tjänstevikt;

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger ettusen
kilogram, med etthundratjugu kronor; om

totalviklen uppgår till ettusen
men icke ettusenfemhundra kilogram,
med etthundraåttio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusenfemhundra
men icke tvåtusen kilogram,
med tvåhundrafyrtio kronor; om

totalvikten uppgår till tvåtusen
men icke tretusen kilogram, med
trehundrasextio kronor;

om totalvikten uppgår till tretusen
men icke femtusen kilogram,
med sexhundra kronor;

om totalvikten uppgår till femtusen
men icke åttatusen kilogram,
med åttahundrafyrtio kronor;

om totalvikten uppgår till åttatusen
men icke elvatusen kilogram,
med ettusenåttio kronor;

om totalvikten uppgår till elvatusen
men icke fjortontusen kilogram,
med ettusentrehundratjiigii kronor;
samt

om totalvikten uppgår till 1''jortontusen
kilogram eller mera, med etttusenåttahundra
kronor. 1

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger ettusen
kilogram, med etthundratjugu kronor; om

totalvikten uppgår till ettusen
men icke ettusenfemhundra kilogram,
med etthundraåttio kronor;

om totalvikten uppgår till ettusenfemhundra
men icke tvåtusen kilogram,
med tvåhundrafyrtio kronor; om

totalviklen uppgår till tvåtusen
men icke tretusen kilogram, med
trehundrasextio kronor;

om totalvikten uppgår till tretusen
men icke femtusen kilogram,
med sexhundra kronor;

om totalvikten uppgår till femtusen
men icke åttatusen kilogram,
med åttahundrafyrtio kronor;

om totalvikten uppgår till åttatusen
men icke elvatusen kilogram,
med ettusenåttio kronor;

om totalvikten uppgår till elvatusen
men icke fjortontusen kilogram,
med ettusenåttahundra kronor;

om totalviklen uppgår till fjortonlusen
men icke sjuttontusen kilogram,
med tvåtusenfemhundratjugu
kronor;

1 Senaste lydelse av 5 § se 1967: 38.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1969

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om lotalviktcn uppgår till sjuttontusen
men icke tjugutusen kilogram,
med trelus entvåhundrafyrtio kronor; om

lotalviktcn uppgår till tjugutusen
men icke tjugufemtusen kilogram,
med tretusenniohundrasextio
kronor;

om totalvikten uppgår till tjugufemtusen
men icke trettiotusen kilogram,
med femtusenfyrahundra kronor; om

totalvikten uppgår till trettiotusen
men icke trettiofemtusen kilogram,
med sextusenåttahundrafyrtio
kronor;

om totalvikten uppgår till trettiofemtusen
men icke fyrtiotusen kilogram,
med åttatusentvåhundraåtlio
kronor; samt

om totalvikten uppgår till fyrtiotusen
kilogram eller mera, med niotusensjnhundratjugu
kronor.

Det åligger---------av skatten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971).

4

Kungl. Maj:ts proposition nr tO år 1969

Utdrag an protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
10 januari 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, LIolmqvist, Aspling,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjning av fordonsskatten
på släpvagnar och anför.

I finansplanen har jag uttryckt min avsikt att föreslå en höjning av den
årliga fordonsskatten för tyngre släpvagnar med en totalvikt om 11 000 kg
eller mera.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall
skatt årligen erläggas för personbilar, lastbilar, bussar, släpvagnar och motorcyklar,
som är registrerade bär i riket. Från skattskyldigheten gäller
vissa undantag.

För personbilar, lastbilar och bussar utgår dels en grundavgift om 165 kr.,
dels en tilläggsavgift som varierar med fordonets tjänstevikt. Skatten på
släpvagnar utgår i förhållande till fordonets totalvikt enligt en indelning i
nio skatteklasser och utgör lägst 120 och högst 1 800 kr. Sistnämnda skattesats
gäller för släpvagnar med eu totalvikt om 14 000 kg eller mera.

Ordinarie uppbörd av skatten sker årligen under tiden den 10 februari—
den 4 mars. Fr. o. m. innevarande år kan skattskyldig för bil eller släpvagn
erhålla anstånd med betalning av skatten, om denna överstiger 1 500 kr.
Bestämmelserna om anstånd innebär att skatten kan få erläggas genom
högst fyra delbetalningar under året. De möjligheter som i övrigt föreligger
till anstånd med betalning av fordonsskatten framgår av kungörelsen den 9
november 1956 (nr 556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt
(senast ändrad 1968: 488).

En generell uppräkning av den årliga fordonsskatten skedde med verkan
fr. o. m. år 1968. Därigenom anpassades skattesatserna till de förändringar i
penningvärdet som ägt rum efter år 1954, då skattesatserna senast fastställts.

F. n. utreder vägkostnadsutredningen frågan om vägtrafikens kostnads -

Kungl. Maj. ts proposition nr 10 år 1969

5

ansvar och därmed sammanhängande problem och bilskatteutredningen ser
över vägtrafikbeskattningen. Utredningarnas uppdrag är omfattande och
deras arbete pågår fortfarande. Med hänsyn härtill vill jag inte nu lägga
fram några mera genomgripande ändringsförslag på fordonsbeskattningens
område. I ett avseende anser jag dock påkallat att föreslå en ändring redan
nn, nämligen i fråga om den årliga skatten på släpvagnar.

I samband med den höjning av skattesatserna som skedde år 1954 (prop.
1954: 112, BeU 45, rskr 277) utökades antalet viktklasser för släpvagnar
med tre och nya skattesatser fastställdes för släpvagnar med totalvikt om
8 000 kg eller mera. Den påbyggnad av skatteldasserna som då skedde bör
ses mot bakgrunden av dels det då befintliga och under en femårsperiod
framåt beräknade antalet släpvagnar, dels det vid den tiden dimensionerade
vägväsendet. I dag är situationen i dessa avseenden helt förändrad. Antalet
släpvagnar inklusive påhängsvagnar har sålunda mer än fyrdubblats sedan
år 1952 och utgör nu omkring 100 000. Härav kan ca 16 000 beräknas ha
en totalvikt över 14 ton. Den närmare fördelningen av dessa fordons totalvikt
är inte känd. En uppskattning ger emellertid anledning anta att huvuddelen
ligger inom intervallet 14—25 ton. Ett stort antal släpvagnar är, fullt utnyttjade,
ännu tyngre.

Även vägnätet har undergått väsentliga förändringar sedan början av
1950-talet. Medan riksvägarnas standard tidigare bara i mycket liten omfattning
medgett utnyttjande av högre axel- och boggitryck, är i dag ca
81 % av riksvägarna upplåtna för trafik med 10 tons axeltryck och 16 tons
boggitryck. Denna förändring av vägnätets kapacitet har medfört en kraftig
ökning av tung trafik på vägarna samtidigt som vägslitaget till följd härav
ökat väsentligt.

Det vägslitage som en lastbil utövar, jämfört med det slitage som efterföljande
släpvagn förorsakar, kan bedömas vara i huvudsak lika, om båda
fordonen har samma vikt. Fordonsskatten för dragfordonet är emellertid f. n.
avsevärt högre än den för släpvagnen. Sålunda utgör skatten för en lastbil med
cn lotalvikt om 20 000 kg, motsvarande en tjänstevikt av omkring 9 000 kg,
ca 8 800 kr., medan skatten för en släpvagn med samma totalvikt är endast
1 800 kr. Denna skattemässiga favorisering av de tyngre släpvagnarna är enligt
min mening inte bara omotiverad utan också ägnad att snedvrida konkurrensförhållandena
gentemot andra transportmedel. Eftersom det främst
är de tunga släpfordonen som inte i erforderlig utsträckning bidrar till att
läcka vägkostnaderna, bör ett större kostnadsansvar i första hand avkrävas
trafiken med sådana fordon. Jag anser därför i nuvarande läge angeläget
att genom påbyggnad av de nuvarande skatteklasserna höja skatten för de
tyngre släpvagnarna. De nya skattesatserna bör utformas efter hittillsvarande
principer och således bestämmas enligt en progressiv skala efter fordonets
totalvikt.

I enlighet härmed föreslår jag, att antalet skatteklasser för släpvagnar

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1969

ökas från nuvarande nio till femton och att skattesatserna för släpvagnar
med en totalvikt om minst 11 ton fastställs på sätt framgår av följande uppställning.

Totalvikt

Nuvarande skatt

Föreslagen skatt

11 men ej 14 ton

1 320 kr.

1 800 kr.

14 » » 17 »

1 800 »

2 520 »

17 » » 20 »

» »

3 240 »

20 » » 25 »

» »

3 960 »

25 » » 30 »

» »

5 400 »

30 » » 35 »

» »

6 840 »

35 » » 40 »

» »

8 280 »

40 ton eller mera

» »

9 720 »

Den föreslagna ändringen i fordonsbeskattningen kan beräknas tillföra
staten ökade skatteintäkter för helt år räknat med ca 40 milj. kr.

De nya skattesatserna bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1970. Eftersom
de skattskyldiga i stor utsträckning kan antas komma att begagna sig av de
möjligheter till anstånd med betalning av skatten, som jag berört tidigare,
kan hälften av de ökade skatteintäkterna beräknas inflyta under första
halvåret 1970, dvs. under budgetåret 1969/70.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat
förslag till förordning om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr
260) om automobilskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHIM 1969 690047