Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

Nr 157

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder för att demokratisera
försvaret.

(l:a avd.)

Motionerna

I de likalydande motionerna 1: U5 av herrar Svanström och Axel Georg
Pettersson och II; 497 av herrar Johansson i Växjö och Nilsson i Tväralund
har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om utredning
angående statens medverkan till en värnpliktsorganisation samt
formerna för övriga strävanden att demokratisera det svenska försvaret.

Remissyttrandena

Utskottet har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden från överbefälhavaren och försvarets centrala företagsnämnd.

Överbefälhavaren framhåller, med anledning av motionernas påstående att
det i vissa kretsar anses tabu att genom diskussion stödja demokratiseringsprocessen
inom bl. a. det militära, som sin bestämda uppfattning att det
inom landets politiska ledning och den militära ledningen inte anses tabu
att en diskussion — och en bred sådan — föres om försvarets förhållanden
och den påverkan på dessa som den allmänna samhällsutvecklingen och aktuell
debatt bör ha. Såväl statsmakterna som försvarsledningen söker på
allt sätt stödja och uppmuntra en sådan diskussion.

Beträffande företagsdemokrati för anställd personal framhålles att demokratiseringsprocessen
fortgått lång tid. När det gäller företagsnämndsverksamheten
har försvaret varit före både den offentliga och enskilda sektorn.
För nämnderna gäller samma föreskrifter som för alla andra nämnder inom
statsförvaltningen. Därutöver gäller anvisning av försvarets centrala företagsnämnd
som i sig även är ett exempel på den utveckling motionärerna
efterlyser.

Kurser ordnas för att anvisningar och föreskrifter skall bli kända. Vidare
behandlas på olika kurser inedinflytandeprocessen, jämlikhetssträvanden
och andra på dessa områden aktuella frågor i samhällsutvecklingen.

Enligt överbefälhavarens uppfattning hävdar sig företagsdemokratin i vad

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1960

avser den anställda personalen inom försvaret väl vid en jämförelse med
förhållandena i hithörande sammanhang såväl för övrig statsanställd personal
som för anställda i det enskilda näringslivet.

Till betydande delar är utvecklingen resultatet av överenskommelser mellan
myndigheter och personalorganisationer, varför området självfallet inte
lämpar sig för parlamentarisk översyn.

Beträffande företagsdemokratin för de värnpliktiga framhåller överbefälhavaren
att likartade frågor behandlades vid 1968 års riksdag. Inom försvaret
är bevakningen av de värnpliktigas förhållanden och tillgodoseende
av deras intressen säkerställd genom dels det ansvar som i detta hänseende
åvilar alla chefer, dels instruktionerna för berörda sakmyndigheter och för
ändamålet tillsatta nämnder.

Envars rätt att i personliga angelägenheter vända sig till närmaste chef
och personalvårdspersonal liksom rätten att anföra klagan till närmaste
eller högre chef är även fastställd i tjänstereglementet.

För värnpliktiga finns förbandsnämnder inrättade. Föreskrifter för dessa
är givna av Kungl. Maj:t i tjänstereglementet för krigsmakten. Den senaste
förbättringen i dessa föreskrifter genomfördes förra året på förslag av överbefälhavaren
och innebar bl. a. införande av beslutanderätt på vissa områden
samt vidgade möjligheter till information mellan ledamöterna i nämnden
och de värnpliktiga ute på kompanierna. Sedan nämnderna nu funnits
i 19 år finns stor erfarenhet vid förbanden av hur de skall arbeta, och deras
verksamhet måste till den allt övervägande delen betecknas som god.

Information till värnpliktiga i olika frågor lämnas i tjänsten genom en
mängd genomgångar, lektioner och föredrag, vilka bl. a. finns upptagna
dels i överbefälhavarens bestämmelser för den allmänmilitära utbildningen,
vilken numera är lika för alla värnpliktiga under grundutbildning i alla tre
försvarsgrenarna, dels i dessas olika utbildningsbestämmelser. Därutöver
lämnas information i förbandsnämnderna.

Sammantaget måste de värnpliktigas möjligheter till demokratiskt medinflytande
och att få information betecknas som fullt tillfredsställande då
det gäller förhållandena inom förbanden.

Som motionärerna angivit finns för närvarande icke någon allmän intresseorganisation
för värnpliktiga. Överbefälhavaren utgår emellertid ifrån
att en årlig återkommande värnpliktskongress skall komma till stånd efter
de uttalanden som statsrådet och chefen för försvarsdepartementet gjort
tidigare i år. Härigenom får de värnpliktiga möjlighet till kontakt med
högsta försvarsledningen i frågor som rör dem såsom värnpliktiga. Överväganden
om den praktiska utformningen pågår.

Arbetet med dessa och andra frågor rörande värnpliktigas förhållanden
sker bl. a. under kontakt med politiska ungdomsorganisationer.

Försvarets centrala företagsnämnd (FCFN) framhåller att dess huvuduppgift
är att främja och vägleda försvarets företagsnämnder och företags -

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

ombuds verksamhet, och nämnden lämnar en redogörelse för och några synpunkter
på den del av demokratiseringssträvandena i försvaret, som avser
företagsnämndsverksamhet för anställd personal.

Nämnden framhåller att den av motionärerna åberopade demokratiseringsprocessen
torde ha kommit lika långt inom försvaret som inom andra
delar av samhällslivet och även föranlett ett betydande antal reformer.

Inledningsvis konstateras att Sveriges första företagsnämnder inrättades
inom försvaret. Den 20 april 1945 — ett och ett halvt år innan arbetsmarknadens
parter i övrigt träffade avtal om företagsnämnder — träffades en
överenskommelse om inrättande av s. k. produktionsnämnder inom försvaret.
Det banbrytande arbete som därvid utfördes inom försvaret med avseende
på nämndarbetets inriktning och arbetsformer och de erfarenheter
som vanns i produktionsnämndernas praktiska arbete torde i avsevärd utsträckning
ha utgjort underlag vid utformningen av efterföljande överenskommelser
om företagsnämnder.

Fr. o. in. år 1961 är all inom försvaret anställd personal integrerad i företagsnämndsverksamheten
inom försvaret.

FCFN:s verksamhetsområde omfattar det militära försvaret, försvarets
fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten. Företagsnämnder finns inrättade
vid alla större enheter — förband, staber, skolor, förvaltningar,
verkstäder, forskningsinstitutioner och fabriksverkets industriföretag och
tvätterier.

I försvarets drygt 200 företagsnämnder finns i dag ca 1 200 representanter
för den anställda personalen och lika många företrädare för försvarets myndigheter.
Erforderlig omorganisation av företagsnämnderna inom försvaret
i anledning av SFS 1968: 104 är nu i stort sett genomförd.

Särskild förslagsverksamhet för de värnpliktiga finns organiserad enligt
bestämmelser från överbefälhavaren. Dessa bygger i allt väsentligt på
FCFN: s bestämmelser om förslagsverksamhet.

FCFN anser att de anställdas kunskaper om försvaret är av avgörande
betydelse för deras ökade möjligheter att vinna medinflytande. FCFN räknar
med att genom utbildning, som främst är avsedd för företagsnämndsledamöter,
kunna göra en insats i detta avseende.

I fråga om utbildning åligger det FCFN att främja intresset för och ge
kunskaper om nämndarbetet och betingelserna för detta. I enlighet härmed
genomför FCFN sedan början av 1950-talet fortlöpande ca fyra tredagarskurser
per år för ledamöter i försvarets företagsnämnder.

Innevarande år har centrala nämnden funnit det angeläget att genom särskilda
konferenser för de drygt 200 ordförandena i försvarets företagsnämnder
ge dessa tillfälle att gemensamt studera de genom SFS 1968: 104 nytillkomna
bestämmelserna för nämndverksamheten, ta del av de synpunkter
som varit vägledande vid bestämmelsernas tillkomst samt diskutera policyfrågor
beträffande nämndverksamheten.

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

De genom SFS 1968: 104 införda reglerna har inneburit en aktivisering
av företagsnämndsverksamheten. Reglerna lämpar sig väl för en utveckling
av nämndverksamheten mot ett mera allmänt och genomgripande medinflytande
från personalens sida.

FCFN:s anvisningar i anslutning till författningen har underlättat omorganiseringen
av företagsnämnderna och inneburit ökad stimulans genom beslut
att företagsnämndernas nya befogenheter skall utnyttjas i full utsträckning.

FCFN anser att företagsdemokratin inom försvaret hävdar sig väl vid
jämförelse med övriga delar av statsförvaltningen.

Mot bakgrunden av det sagda kan en statlig utredning angående formerna
för företagsdemokrati i gängse mening inte anses erforderlig. Företagsnämndsverksamheten
bör liksom hittills i första hand vara en fråga om utveckling
under gemensam medverkan från personalorganisationer och myndigheter.

Utskottet

I motionerna framläggs förslag om utredning angående statens medverkan
till eu värnpliktsorganisation samt formerna för övriga strävanden att demokratisera
försvaret.

Frågan om en värnpliktsorganisation var föremål för diskussion i utskottet
i samband med behandlingen vid 1968 års riksdag av en motion angående
behandlingen av värnpliktsfrågor.

Utskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända yttrande 1968: 178 att det
beträffande riksomfattande sammankomster med de värnpliktiga borde ankomma
på Kungl. Maj :t att efter samråd med för värnpliktsfrågor intresserade
organisationer pröva om förutsättningar förelåg för dylika sammankomster
och om det i så fall borde ske med statligt stöd i någon form.

Enligt vad utskottet erfarit har Kungl. Maj :t beslutat att s. k. värnpliktsriksdagar
i fortsättningen skall anordnas årligen. Den första är avsedd att
äga rum i februari 1970. Genom dessa värnpliktsriksdagar får de värnpliktiga
under grundutbildningen årligen framföra förslag om de värnpliktigas
villkor och förhållanden. Samtliga värnpliktiga under grundutbildning får
lämna in motioner till värnpliktsriksdagen. Två ombud skall väljas vid varje
förband eller utbildningsanstalt. Riksdagspartiernas ungdomsförbund får
lämna information till de värnpliktiga om sina respektive program i värnpliktsfrågor.
Ungdomsförbunden får under en tjänstefri kväll ordna möten
vid förbanden. Deltagande i val av ombud eller informationsmöte är frivilligt.
Under förberedelserna för värnpliktsriksdagen skall ungdomsförbunden
få tillfälle att ge sina synpunkter på hur arrangemanget skall genomföras.
Kostnaderna för värnpliktsriksdagens anordnande bestrides med statliga
medel.

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1969

Information och medinflytande för den inom försvaret anställda personalen
sker liksom för annan statligt anställd personal i första hand genom
företagsnämnderna. Samma föreskrifter gäller för samtliga nämnder inom
hela statsförvaltningen (SFS 1968: 104). Dessa föreskrifter har tillkommit
efter överläggningar mellan företrädare för det dåvarande civildepartementet
och personalens organisationer.

Företagsnämndsverksamheten inom försvaret förefaller enligt utskottets
mening att vara väl utvecklad och organiserad. Denna verksamhet bör liksom
hittills i första hand utvecklas under gemensam medverkan från personalorganisationer
och myndigheter.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrks motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna I: 445 och II: 497.

Stockholm den 18 november 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.