Nr 41—42

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

Nr 41

Utlåtande i anledning av motioner angående företagsdemokrati.

Förslag om utredningar rörande åtgärder för att åstadkomma ökad företagsdemokrati
har väckts i ett antal motioner, vilka här behandlas i ett sammanhang.
Dessa är

a) de likalydande motionerna I: 281 av herr Werner och II: 311 av herr
Hermansson m. fl., vari hemställes »att riksdagen i skrivelse till regeringen
begär utredning och förslag till ny aktiebolagslag, varvid de anställdas och
samhällets intressen tillmätes den avgörande betydelsen»;

b) de likalydande motionerna I: 283 av herr Virgin m. fl. och II: 312 av
herr Holmberg m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t skall anhålla om utredning under medverkan av företrädare för arbetsmarknadens
organisationer i syfte att redovisa i motionerna närmare
angivet underlag för att skapa ökad gemenskap in. m. mellan företag och
anställda;

c) de likalydande motionerna I: 735 av herr Harald Pettersson m. fl. och
It: 827 av herr Boo m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t skall anhålla om utredning angående utökad forskning och andra
åtgärder som kan stimulera till en fortsatt utbyggnad av mera demokratiska
sainarbetsformer i alla slag av företag i enlighet med vad som anförts i
motionerna.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden från Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO).

Motionerna

I motionerna I: 281 och 11:311 pekas på olika ekonomiska och allmänt
samhälleliga förändringar som inträtt sedan den nuvarande aktiebolagslagen
antogs år 1944: ökad koncentration av kapitalet, förstärkt ställning
för aktiebolagen inom näringslivet, ideologiska förändringar. Motionärerna
understryker ett uttalande av lagberedningen år 1941 att aktiebolagets uppgift
inte kan begränsas till att vara ett instrument för ekonomisk vinning
utan att det har att fylla en viktig funktion i hela näringslivets tjänst. Aktiebolagslagen
är enligt motionärernas mening föråldrad. Majoriteten av
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 41—42

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1969

aktieägarna saknar reell möjlighet att utnyttja de möjligheter till medbestämmande
som enligt lagen tillkommer dem. En liten grupp aktieägare
har till följd av aktiespridningen den avgörande makten i de stora aktiebolagen.
I fråga om de anställdas och samhällets inflytande har, hävdar
motionärerna, en betydande åsiktsförskjutning ägt rum sedan aktiebolagslagen
antogs. Fackliga och politiska strävanden att öka de anställdas
inflytande har dock hittills inte kunnat ändra de avgörande maktförhållandena
inom företagen. Fullständig företagsdemokrati förutsätter enligt
motionärernas mening att alla som arbetar inom ett företag har rätt att
delta i val av företagsledning och i utformningen av företagets allmänna
politik. Ett första mål bör vara att de anställda genom företagsnämnderna
och de fackliga organisationerna erövrar medbestämmande över driftbudget,
personalpolitik, rationaliseringar, produktionsförändringar, företagshälsovård
och arbetarskydd. Företagsnämnden bör utvecklas till en samordnande
institution. De samhällsägda företagen bör vara mönsterföretag där
en sådan ordning omedelbart genomföres. Den formella bestämmanderätten
över företagen bör samtidigt ändras genom en revision av aktiebolagslagen.
En företagsstämma, sammansatt av representanter för de anställda
och samhällsinstanserna — samt under en övergångstid eventuellt för privata
kapitalägare — bör träda i stället för bolagsstämman. Som en vidare
målsättning anges att organ för de anställda helt övertar företagsledningens
funktioner.

Strävandena till ökad medbestämmanderätt måste, deklareras det inledningsvis
i motionerna 1:283 och 11:312, från såväl mänsklig som demokratisk
synpunkt föras framåt på alla samhällsområden. Den enskilde
medborgaren bör få bättre möjligheter att påverka sin egen situation i arbetsliv
och ekonomi. Motionärerna vänder sig mot uppfattningen att ekonomisk
demokrati är liktydig med socialism. Den grundläggande förutsättningen
för att medborgarna skall kunna påverka den ekonomiska utvecklingen
är enligt motionärernas mening ett ekonomiskt system byggt på
marknadshushållning. Den ekonomiska politiken säges böra inriktas på att
så långt möjligt sprida ägandet i samhället. Motionärerna anger vissa utvecklingstendenser
av bl. a. teknisk natur som de anser medverka till att
de anställda får större inflytande i företagen. Samtidigt pekar de på den
rislc för ökad främlingskänsla hos den enskilde som koncentrationen inom
näringslivet medför. Mycket återstår enligt motionärerna att göra för att
de anställda skall få delaktighet i företagens hela verksamhet. Härvidlag
anses finnas utrymme för överläggningar inom företagen och deras organisationer.
De anställdas deltagande i företagens styrelse skulle tillföra
företagen sakkunskap och allmänmänskliga erfarenheter, om än komplikationer
skulle kunna uppstå genom att en dubbel lojalitet skulle krävas.
Att finna en praktisk lösning säges i första hand vara en uppgift för arbets -

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

marknadens parter. Statsmakterna kan dock vidta åtgärder till hjälp i ansträngningarna
att förbättra arbetsplatsens demokrati, närmast genom att
redovisa olika möjligheter och erfarenheter från andra länder. Ett värdefullt
bidrag kan ges genom försöksverksamhet inom statens egna företag.
Motionärerna påtalar i detta sammanhang vissa brister i informationen till
de anställda i statliga verk och institutioner. Ett verkligt inflytande och en
reell medbestämmanderätt i företagen skapas enligt motionärernas mening
först om den anställde har ägarandel i företaget. Vissa svårigheter med ett
vinstandelssystem påtalas; å andra sidan kan, hävdas det, från USA hämtas
goda erfarenheter av ett sådant system liksom av system med kapitalinsatser
i företag från löntagarnas sida. Motionärerna förordar försök med
vinstandelssystem, bl. a. inom statliga företag, och dessutom åtgärder för att
stimulera fler människor att genom aktieteckning förvärva del i produktionsökningen.

I motionerna I: 735 och II: 827 understryks att kraven på insyn och inflytande
för de anställda i första hand måste komma från arbetstagarna
själva och föras fram vid förhandlingar mellan arbetsgivare och anställda.
Samtliga arbetsmarknadsparter har, framhålles det, visat en påtaglig vilja
att verka för fortsatta reformer som kan ge arbetstagarna större inflytande.
Försöksverksamheten med företagsdemokrati i statliga aktiebolag hälsas
med tillfredsställelse av motionärerna. Ytterligare utrymme finns enligt
deras mening för initiativ från statsmakternas sida till åtgärder som kan
stimulera reformarbetet på området. Motionärerna diskuterar motiven för
ökad företagsdemokrati och betonar därvid bl. a. att en sådan kan leda till
att samhällets produktiva resurser blir bättre utnyttjade. De framhåller att
den tekniska utvecklingen tenderar att försätta den enskilde individen i en
mera isolerad situation än tidigare. Ett ömsesidigt beroende råder, påpekar
de också, mellan behovstillfredsställelsen i arbetet och den allmänna livsanpassningen.
Från denna utgångspunkt anses bl. a. konsekvenserna av den
ökade rörligheten på arbetsmarknaden höra undersökas. En utbyggd företagsdemokrati
säges i princip böra ta sikte på medverkan av de anställda på
alla beslutsnivåer i företaget. Intresse torde bland de anställda finnas inte
bara för vad som direkt återverkar på deras förhållanden på arbetsplatsen
utan också för den allmänna företagspolitiken. Arbetet med att förstärka
det demokratiska inslaget måste försiggå efter flera linjer samtidigt. Verksamheten
i företagsnämnderna anges som den naturliga utgångspunkten.
Därutöver anses böra ifrågakomma ytterligare försök med arbetstagarrepresentation
i företagsstyrelserna, en öppnare redovisning av företagens
ekonomiska förhållanden samt utbyggd forskning rörande den sociala och
psykiska anpassningen på arbetsplatsen. Vad gäller företagsnämnderna erfordras
enligt motionärernas mening inga initiativ från statsmakternas
sida. Däremot förordas en utredning av förutsättningarna för alt något

Bankoutskottets utlåtande nr 4? år 1969

skärpa kraven på företagens i lag fastställda uppgiftsskyldighet. Vissa skillnader
mellan aktiebolag och andra företagsformer i fråga om krav på offentlig
redovisning anses böra utjämnas. Försöksverksamhet med särskild
tonvikt på att utröna arbetstillfredsställelsen i olika arbetssituationer förordas,
liksom en utredning av möjligheterna att bygga ut verksamheten vid
institutet för arbetsmarknadsfrågor och arbetsmedicinska institutet.

Uppgifter i anslutning till motionerna
Samarbete mellan SAF, LO och TCO

I sitt utlåtande 1968 nr 32 lämnade utskottet en redogörelse för den nya
samarbetsöverenskommelse mellan SAF, LO och TCO som gäller fr. o. m.
år 1967. Till denna redogörelse vill utskottet nu hänvisa.

Särskilt behandlades här det av parterna år 1966 inrättade Utvecklingsrådet
för samarbetsfrågor, som har till uppgift bl. a. att verka för effektivisering
av samarbetet i företagen, att bistå företag och arbetsmarknadsorganisationer
med utbildning, information och rådgivning m. m. i samarbetsfrågor,
att främja vetenskaplig forskning kring sådana frågor och att främja
företagsnämndernas verksamhet.

Från det senaste året redovisas ett flertal åtgärder och initiativ från Utvecklingsrådets
sida. En år 1967 tillsatt arbetsgrupp, som haft till uppgift
att utarbeta en långsiktig plan för angelägen forskning inom samarbetsområdet,
har framlagt en rapport i februari 1969. Rådet har härefter tillsatt
en permanent arbetsgrupp för forskning (URAF), av vars fyra ledamöter
SAF äger utse två samt LO och TCO vardera en. En beteendevetare har engagerats
som forskningssekreterare på heltid för en period av högst fyra år.
URAF har av Utvecklingsrådet fått i uppdrag bl. a. att under 1969 projektera
forskning om självstyrande grupper. En arbetsgrupp med uppdrag att
utarbeta studiematerial i personaladministration har i en första arbetsetapp
utarbetat en skrift med titeln »Personalfrågor — en introduktion»,
som utgivits i september 1968. Samtidigt har en arbetsgrupp för utbildning
i samarbetsfrågor framlagt ett kursmaterial med titeln »Att arbeta i
företagsnämnden». Hösten 1968 har, särskilt inom verkstadsindustrin, startats
en omfattande studieverksamhet på grundval av detta material. I november
1969 framlägger en annan arbetsgrupp en publikation med exempel
på åtgärder som kan vidtagas för att förbättra vidareinformationen från
företagsnämnden till de anställda. Ytterligare en arbetsgrupp utarbetar ett
kursmaterial i personaladministration, vilket kommer att publiceras i början
av 1970 och användas som underlag för en omfattande studieaktivitet.

LO riktade i juni 1969 en skrivelse till Utvecklingsrådet, vari föreslogs
att det skulle uppdras åt en arbetsgrupp att planera en försöks- och experimentverksamhet
med nya former för en väsentligt fördjupad företagsdemo -

Bankoutskottets utlåtande nr it år 1969

krati. Arbetet borde syfta till att ge praktiska erfarenheter av och insikter
om ändamålsenligheten av olika tänkbara metoder för att dels öka den enskildes
direkta inflytande över sitt dagliga arbete, dels öka de anställdas
möjligheter att genom valda ombud utöva inflytande på alla beslutsnivåer,
i grader växlande mellan samråd och medbestämmanderätt. LO framhöll
att den frihet som det nu gällande företagsnämndsavtalet ger de lokala parterna
att anpassa samarbetsformerna till varje företags individuella förutsättningar
inte utnyttjas i den omfattning man haft anledning alt vänta.
Den föreslagna försöksverksamheten skulle utgöra en parallell till den som
inletts rörande olika metoder för demokratisering i statsägda aktiebolag.

Efter överläggningar på grundval av LO:s framställning har Utvecklingsrådet
den 24 september 1969 fastställt riktlinjer för en försöksverksamhet
på det angivna området. I ett uttalande av rådet framhålles att parterna
uttryckt ett positivt intresse för en sådan försöksverksamhet. Väsentliga
insatser för en fördjupning av företagsdemokratin kan, anföres det, göras
inom företagsnämndsarbetets ram. Rådet finner det angeläget att få praktisk
erfarenhet av sådana utvecklingsmöjligheter. Andra insatser för en utveckling
av företagsdemokratin kan förutsätta åtgärder utanför det existerande
avtalssystemet. Även sådana anses det angeläget att få praktiskt prövade.
Rådet uttalar förhoppningen att ett omfattande utvecklingsarbete
skall komma till stånd inom företagen. Det bedöines dock som nödvändigt
att begränsa antalet försök som rådet kan följa och basera slutsatser på.

Rådet har enats om dels att försöks- och experimentverksamheten bör ske
på olika nivåer i företagets organisation med tonvikten lagd på den enskilde
arbetstagarens möjligheter till ökat inflytande, dels att experiment med
varierande grader av inflytande från de anställdas sida bör komma i fråga.

Som exempel på sådan försöks- och experimentverksamhet anges medverkan
av de anställda (enskilda arbetstagare och/eller de fackliga klubbarna) a)

i rationaliseringsverksamheten, avseende t. ex. arbetsmetoder, arbetsmiljö
och arbetsorganisation, varvid bl. a. deltagande i olika projekt- och
arbetsgrupper aktualiseras,

b) vid personalpolitikens utformning,

c) med samråd i olika former vid urval av arbetsledare, personalmän,
arbetsstudiemän och andra befattningshavare av väsentlig betydelse för arbetsplatsens
sociala och psykologiska klimat,

d) i olika former vid överläggning med företagsledningen, t. ex. regelbundna
kontakter med VD och/eller hans närmaste medarbetare, genom
styrelserepresentation etc.

Rådet avser att i samarbete med respektive förbund och deltagande företag
utarbeta erforderliga riktlinjer för försöksverksamheten.

En grundläggande förutsättning för att en försöks- och experimentverksamhet
av detta slag skall leda till framgångsrika resultat är, uttalar rådet
It Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 41—42

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1969

vidare, att den omfattas av ett aktivt engagemang hos vederbörande lokala
parter. Det är också nödvändigt att de lokala parterna är eniga om försöksverksamhetens
former och omfattning. Efter överläggning i företagsnämnden
bör därför ett lokalt avtal träffas mellan företaget och de fackliga klubbarna.
Ett sådant avtal bör reglera området för försöksverksamheten och
sammansättningen av och reglerna för den grupp i företaget som får till
uppgift att genomföra försöken.

Samarbete inom andra arbetsmarknadssektorer

Motsvarigheter till Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor har inrättats inom
andra sektorer på arbetsmarknaden än den för SAF, LO och TCO gemensamma.

Statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor har trätt i
funktion den 1 juli 1969. Dess uppgift är att följa utvecklingen på samarbetsområdet
inom statsförvaltningen och verka för ett effektivare samarbete
mellan myndigheterna och de statsanställda. Principiellt betydelsefulla personalfrågor
skall behandlas i rådet, vilket också skall främja utbildningen
i samarbetsfrågor. Rådet har aderton ledamöter, av vilka hälften utses av
Kungl. Maj :t för att företräda staten som arbetsgivare och den andra hälften
utses av statstjänstemännens fyra huvudorganisationer. För sina uppgifter
disponerar rådet vissa medel som båda parterna skjuter till.

Inom de primärkommunala och landstingskommunala arbetsområdena
finns för motsvarande uppgifter de s. k. centrala råden för samarbetsfrågor.

Kooperativa förbundet och LO har ett samarbetsorgan som enligt en i september
1969 träffad överenskommelse skall bedriva experimenlverksamhet
för att finna vägar till en fördjupad företagsdemokrati.

Utredningar inom LO och TCO

Inom LO har i september 1969 tillsatts en utredning som inför organisationens
kongress 1971 skall studera problem på företagsdemokratins område.
Utredningens arbete skall enligt utfärdade direktiv gälla olika grader av inflytande
för de anställda. En av huvudfrågorna är huruvida detta inflytande
skall säkras via lagstiftning eller alltjämt baseras på samråd mellan parterna.
Utredningen skall ge förslag till åtgärder som kan stärka företagsnämnderna
samt överväga representation för de anställda i företagsstyrelserna.
Metoder för att förbättra individens inflytande över sin egen arbetssituation
och sin arbetsmiljö anges som en annan viktig fråga liksom möjligheterna att
öka de anställdas insyn i företagens ekonomiska förhållanden.

Även inom TCO har tillsatts en utredning på området, främst inriktad på
företagsnämndernas arbete.

Bankoutskottets utlåtande nr il år 1969

Försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom den statliga
sektorn

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande i november 1968 har statsrådet Wickman
tillkallat en delegation för frågor rörande försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen
(ordförande: sekreterare Olle Gunnarsson). Utgångspunkten
för direktiven (riksdagsberättelsen 1969, s. 269) är att frågan om ett mer demokratiskt
produktionsliv kommit att tillmätas allt större betydelse. Problemet
måste, framhålles det, angripas från flera utgångspunkter. I första hand
bör därvid skiljas mellan ekonomisk demokrati, som innebär att medborgarna
ges möjlighet att styra den ekonomiska utvecklingen — t. ex. näringslivets
inriktning och produktionsresultatets fördelning i stort — i enlighet
med sina intressen såsom de företräds av de politiska partierna och av intresseorganisationerna,
och företagsdemokrati, som avser de anställdas möjlighet
att påverka det egna företagets allmänna politik och de förhållanden
som råder på den egna arbetsplatsen. Det erinras om att frågor rörande ekonomisk
demokrati behandlas av utredningen om formerna för förbättrad information
och vidgat samarbete mellan företag och samhälle (se nedan, s. 8).

I fråga om företagsdemokratin anföres alt erfarenheterna från bl. a. företagsnämndsarbetet
visat att enbart organisatoriska åtgärder oftast är otillräckliga
för att åstadkomma en ökad demokratisering. En fortsatt reformverksamhet
på området betecknas som angelägen. Den osäkerhet som råder
om olika metoders funktionsduglighet säges understryka behovet av försöksverksamhet.
En värdefull sådan bedömes vara möjlig inom de statliga aktiebolagen,
vilka sinsemellan företer betydande skillnader. Delegationen skall
främst ta initiativ till sådana försöks- och utvecklingsprojekt som kan ge
vägledning för en fördjupad företagsdemokrati inom det svenska näringslivet
i dess helhet. Företagsdemokratin bör i princip innebära medverkan
av de anställda på alla beslutsnivåer inom företaget. Olika grader av inflytande
anges dock som tänkbara, från information och samråd till medbestämmande.
Även om inflytande i första hand torde vara av intresse när det
gäller frågor med mera direkta återverkningar på den enskilde individens
förhållanden, t. ex. arbetets organisation, arbetsmiljön och vissa personalfrågor,
skall frågor om den allmänna företagspolitiken, t. ex. marknadsföring
och produktval, inte vara undandragna de anställdas inflytande. Som en primär
uppgift för delegationen anges att klarlägga möjligheterna till och förutsättningarna
för ett till både grad och omfattning vidgat inflytande för de
anställda. Delegationen skall också undersöka vilka förändringar i informella
och formella samarbetsformer som är lämpligast för att möjliggöra detta
vidgade inflytande och göra det värdefullt även från företagets synpunkt.
Kontakt skall i den mån det anses lämpligt etableras med utvecklingsprojekt
och utredningar på annat håll, även inom det privata näringslivet.

Bankoutskottets utlåtande nr ''it år 1969

Statsrådet Löfberg har i september 1969 bemyndigats tillkalla eu utredning
angående försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
inom statsförvaltningen (ordförande:
statssekreterare Karl-Lennart Uggla). I direktiven erinras inledningsvis om
att företagsnämnderna inom statsförvaltningen tilldelats beslutanderätt i
vissa avgränsade frågor samt att Statstjänarkartellen våren 1969 föreslagit
att för söksåtgärder som påbörjats på de statliga bolagens område skulle genomföras
även inom den del av den statliga verksamheten som ej drivs i bolagsform.
De allmänna utgångspunkterna för en försöksverksamhet rörande
vidgad företagsdemokrati som statsrådet Wickman angivit i de ovan refererade
direktiven anses böra gälla även inom den statliga förvaltningen. Undersökas
bör sålunda om de anställdas inflytande på verksamheten inom den
egna myndigheten och på de förhallanden som råder där kan ökas. Utrymme
bör ges åt sådan medverkan från de anställdas sida att demokratiska arbetsformer
främjas och deras ställning som aktiva medarbetare inom myndighetens
verksamhetsområde stärks. I försöksverksamheten bör prövas förutsättningarna
för och resultaten av bl. a. viss omfördelning av beslutsbefogenheten
från nuvarande organ eller nivåer till andra organ eller nivaei inom
myndigheten, där de anställdas erfarenheter och synpunkter kan få göra sig
gällande i högre grad än nu. Försöken bör avse varierande grader av inflytande
för de anställdas intressen i skilda delar av beslutsprocessen. Sådana
frågor rörande verksamhetens allmänna inriktning, ekonomiska och organisatoriska
förutsättningar in. m. som nu avgörs av myndighetens styrelse
eller motsvarande ledningsorgan bör inte principiellt undandras försöksverksamhet.
Utredningen skall hålla kontakt med bl. a. utvecklingsråden inom
de kommunala och privata sektorerna.

Utredning om förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag
och samhälle

Frågor på den ekonomiska demokratins område behandlas, såsom ovan
antytts, av en av statsrådet Wickman hösten 1968 tillkallad utredning om
förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag och samhälle
(ordförande: landshövding Per Eckerberg). I direktiven för utredningen
(riksdagsberättelsen 1969, s. 246) berörs inledningsvis den pågående strukturrationaliseringen
inom näringslivet, varvid framhålles att trån de anställdas
sida visats en förstående inställning till denna, grundad på övertygelsen
att förändringar som motiverats av företagsekonomiska skäl oftast
också tillgodosett löntagarnas långsiktiga intresse. Denna inställning kan, uttalas
det, bevaras endast om de anställda kan vara förvissade om att de nödvändiga
omställningarna är ett villkor för fortsatt och utvidgad trygghet i
inkomst och sysselsättning. Förutsättningar härför är att sysselsättningstryggheten
bevaras också under den framtida strukturomvandlingen och att
löntagarna får garantier för att de avgörande besluten om näringslivets ut -

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

veckling fattas i sådana former att deras rättmätiga intressen blir fullt beaktade.
Utredningen skall överväga i vilka former större öppenhet och vidgad
samverkan kan skapas mellan samhälle och näringsliv. Samarbetsformer
skall i första hand övervägas med avseende på de ekonomiskt mest betydelsefulla
företagen. Det framhålles att olika lösningar kan tänkas och att en bedömning
av formerna förutsätter en närmare analys av beslutsprocessen och
andra funktioner hos olika slags företag och institutioner. Som en lösning
anges alt det allmänna blir representerat i företagets styrelse. Syftet med utredningen
säges sammanfattningsvis vara att ge samhällssynpunkter och
löntagarintressen ett ökat inflytande på den ekonomiska utvecklingen, varigenom
också ytterligare steg tas på vägen mot en vidgad ekonomisk demokrati.
Härmed sammanhänger, påpekas vidare, det angelägna reformområde
som avser en ökning av de anställdas direkta inflytande på arbetsplatserna.
I den mån behov av ändrade redovisningsregler prövas föreligga med hänsyn
till de syften utredningen skall söka tillgodose skall den vara oförhindrad att
— såvitt möjligt i samråd med aktiebolagsutredningen och fondbörsutredningen
— ta upp frågan därom.

Vetenskaplig undersökning rörande samverkan på arbetsplatsen

Vad gäller forskning på företagsdemokratins område kan här ytterligare
nämnas att Riksbankens jubileumsfond i september 1969 beslutat ge ett större
anslag till sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet för en undersökning
under ledning av professor Edmund Dahlström rörande samverkan
på arbetsplatsen. Undersökningen, som avses sträcka sig över tre år
och genomföras vid ett eller två företag, skall gälla de anställdas medinflytande
och deltagande i beslutsprocessen i sådana frågor, framför allt personalfrågor,
som direkt berör de anställda. Eu under det första året genomförd
explorativ studie av existerande former för samverkan skall mynna ut i förslag
Lill utvidgad samverkan på områden där sådan ter sig önskvärd. En utvecklingsgrupp
med representanter för företagsledning och anställda skall
därefter föreslå en försöksverksamhet, som under den fortsatta undersökningen
skall följas och evalueras.

Tidigare behandling av liknande förslag

Motioner med yrkanden på företagsdemokratins område har under de
senaste åren förekommit vid varje riksdag.

Den kommunistiska riksdagsgruppen väckte 1965 motioner dels om en
sådan översyn och förändring av aktiebolagslagen att de anställda skulle
kunna få insyn i och inflytande över företagens skötsel, dels om utredning
och praktiska åtgärder för att inom statsföretagen ge bestämmanderätt åt
de anställda. Sistnämnda förslag fördes 1966 i något förändrad form åter

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1!)69

fram av gruppen. Samtliga motioner avslogs av riksdagen efter alt ha avstyrkts
av allmänna beredningsutskottet (uti. 1965:23, 1966: 11), som uttalade
att en fortsatt behandling av frågorna genom arbetsmarknadsparternas
försorg vore att föredraga framför lagstiftning eller i annan ordning
av riksdagen fastställda normer för verksamheten. Ett yrkande likartat
med det i år i motionerna 1:281 och 11:311 gjorda yrkandet framställdes
1968 av samma motionärer. Det avslogs då på hemställan av andra lagutskottet,
som i sitt utlåtande (nr 69) hänvisade till den just tillsatta utredningen
om förbättrad information och vidgat samarbete mellan företag och
samhälle och till den då aviserade delegationen för frågor rörande försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen.

Motioner av väsentligen samma innebörd som de nu föreliggande motionerna
1: 735 och 11:827 väcktes av delvis samma motionärer vid 1967 års
riksdag. Allmänna beredningsutskottet (uti. nr 53) uttalade att det vore
angeläget att den fortsatta utvecklingen ledde till ett ökat inflytande för
de anställda men att det i första hand borde ankomma på arbetsmarknadsparterna
att verka för en sådan utveckling. Utskottet avstyrkte motionerna,
som också avslogs av riksdagen. Centerpartiets företrädare i utskottet
reserverade sig till förmån för bifall till motionerna, medan folkpartiets
representanter i ett särskilt yttrande utvecklade vissa kompletterande synpunkter.

Samma motionärer återkom 1968 med ett likartat yrkande. Då förekom
vidare partimotioner av moderata samlingspartiet med samma yrkande som
i år väckts i motionerna I: 283 och It: 312. Bankoutskottet redogjorde (uti.
nr 32) för de överenskommelser om vidgat samarbete mellan arbetsgivare
och arbetstagare som träffats under de senaste åren. Det kunde visserligen,
uttalade utskottet, icke utan grund hävdas att de steg som dittills tagits på
företagsdemokratins område kännetecknats av en viss återhållsamhet. Utskottet
fann emellertid ett stort värde ligga i att reformverksamheten på
detta område drivs fram av parterna själva och i enighet dem emellan. Att
mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas samfällda vilj a — vilken kommit till
uttryck i remissyttranden — tillsätta en statlig utredning i syfte att ytterligare
stimulera reformverksamheten på företagsdemokratins område fann
utskottet inte ändamålsenligt. Icke heller ansågs det finnas anledning att
föranstalta om en statlig utredning med syfte att kartlägga regler och praxis
i andra länder samt möjliga reformer i Sverige. Utskottet avstyrkte motionerna
och riksdagen avslog dem. Moderata samlingspartiets företrädare i
utskottet och två av centerpartiets framhöll i ett särskilt yttrande vikten
av att även andra former av samverkan prövades än de om vilka arbetsmarknadsparterna
redan träffat överenskommelse.

Motioner med förslag om utredning rörande vinstandelssystem har — såsom
närmare redovisats i bankoutskottets utlåtande 1968 nr 33 — före -

Bankoutskottets utlåtande nr 41 år 1969

kommit vid 1949, 1952 och 1956 års riksdagar. Samtliga har väckts från
folkpartihåll, vid de båda sistnämnda tillfällena i form av partimotioner.
När frågan senast behandlades avstyrkte bankoutskottet (uti. 1956: 22) motionerna
bl. a. under hänvisning till att det borde ankomma på arbetsmarknadsparterna
själva att, i den mån så ansågs påkallat, ta initiativ till att
frågan om vinstandelssystem prövades. En statlig stimulans av olika vinstandelssystem
skulle, sade utskottet vidare, kunna medföra en uppluckring
av det tillämpade kollektivavtalssystemet och sannolikt inle vara förenlig
med den solidariska lönepolitik som dittills bedrivits. Vid detta tillfälle liksom
vid de tidigare förelåg reservationer av folkpartiets företrädare i vederbörande
utskott, vilka yrkade att motionerna skulle bifallas. Beslutet
gick dock i alla tre fallen ut på avslag.

Beträffande förslag om ett vinstandelssystem byggt på principen att intjänt
vinstandel kvarstår i företaget som kapitaltillskott hänvisas till utskottets
följande utlåtande, nr 42.

Remissyttrandena

De fyra tillfrågade arbetsmarknadsorganisationerna — vilkas yttranden
avgavs i slutet av mars eller början av april 1969 — hänvisar alla till sina
yttranden i samma ämne våren 1968 av innebörd att frågor om företagsdemokrati
borde lösas genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens
parter och att någon statlig utredning icke erfordrades för att önskat utvecklingsarbete
skulle komma till stånd.

SAF redogör för det arbete som utförs i regi av Utvecklingsrådet för
samarbetsfrågor och anser att motionärernas nu framförda yrkanden i det
väsentliga redan är väl tillgodosedda.

LO yttrar att det först när resultaten av planerad försöksverksamhet
föreligger finns anledning att pröva om ytterligare statliga utredningar
är nödvändiga. Forskning på samarbetsområdet bör enligt LO:s mening
stödjas av samhället på olika vägar, t. ex. genom Riksbankens jubileumsfond,
och stimuleras av Utvecklingsrådet. Förslaget om en statlig utredning
om sådan forskning avstyrker LO. Likaså avstyrker LO en utredning
om vinstandelssystemet. LO anser att detta system inte är effektivt när det
gäller att öka de anställdas inflytande i företaget och att det dessutom har
ogynnsamma lönepolitiska konsekvenser. Det bör, säger LO, vara de fackliga
organisationernas uppgift att genom förhandlingar med arbetsgivarna
bevaka att de anställda får sin berättigade andel av företagens vinst.

Styrelserepresentation för de anställda och vinstandelssystem kan, anför
TCO, i och för sig vara intressanta uppslag men torde ej nämnvärt bidra
till att förbättra samarbetet på arbetsplatsen. Vad gäller forskning på samarbetsområdet
hänvisar TCO till institutet för arbetsmarknadsfrågor som

Bankoutskottets utlåtande nr 4? år 1969

en lämplig bas. De resurser som institutet nu förfogar över synes vara begränsade,
säger TCO. Det bedömes dock som tveksamt om en statlig utredning
erfordras för att institutet skall få möjligheter att utvidga sin verksamhet.

SACO uttalar bl. a. att verksamheten inom statsförvaltningens centrala
företagsnämnd och försvarets centrala företagsnämnd kan komma att få
en icke oväsentlig betydelse. Vidare erinras om försöksverksamheten med
nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal vid
universitet och högskolor. En utredning som skulle innebära en kartläggning
av förekommande aktiviteter på samarbetsområdet och belysning av
samordnings- och forskningsfrågor skulle, säger SACO, på flera sätt kunna
främja företagsdemokratins utveckling. Några skäl att fördenskull
tillsätta en statlig utredning finns dock énligt SACO:s mening inte. Organisationen
anser att en utredning av ifrågavarande slag lika väl kan utföras
genom arbetsmarknadsparternas försorg.

Utskottet

De motioner rörande företagsdemokrati som utskottet här behandlar har
olika innebörd. Mest vittsyftande kan i vissa hänseenden motionerna I: 281
och II: 311 sägas vara. Där begärs en utredning med sikte på att de anställda
skall genom en ändring i aktiebolagslagen få lagstadgad medbestämmanderätt
inom företagen, och som ett mål anges att organ valda av de anställda
får helt överta företagsledningens funktioner. Även i motionerna
I: 283 och II: 312 anförs skäl för att de anställda skall få medbestämmanderätt
på företagsledningsnivå, nämligen genom representation i företagens
styrelser. Motionärerna påtalar emellertid också vissa komplikationer
som skulle kunna följa härmed. Den utredning under medverkan av arbetsmarknadens
partsorganisationer som de föreslår skulle i första hand
redovisa olika tänkbara former för ökad medbestämmanderätt. Härutöver
förordas bl. a. försök med vinstandelssystem. I motionerna 1: 735 och
II: 827 rekommenderas likaledes att arbetstagarrepresentation i företagsstyrelserna
skall prövas. Företagsnämnderna betecknas dock som den naturliga
utgångspunkten för ett arbete på att skapa ökad företagsdemokrati.
Genom förslag om en obligatorisk öppnare redovisning av företagens ekonomiska
förhållanden berörs även här aktiebolagslagens utformning. Ytterligare
förordas utbyggd forskning rörande arbetstillfredsställelse och anpassning
i arbetslivet.

Vid 1968 års riksdag förekom motioner närbesläktade med samtliga de
nu aktuella. De avstyrktes av vederbörande utskott främst med hänvisning
till att utvecklingen på företagsdemokratins område borde liksom dittills
få bäras upp av arbetsmarknadsparterna. Arbetsmarknadens huvudorga -

Bankouiskoitets utlåtande nr 41 år 196!)

nisationer liade i remissyttranden klart deklarerat att de icke önskade att
staten skulle gripa in med allmän utredningsverksamhet på detta fält.
Bankoutskottet, som framhöll att de steg som tagits mot ökad företagsdemokrati
kännetecknades av en viss återhållsamhet och att det från skilda
utgångspunkter vore tänkbart med radikalare åtgärder, godtog organisationernas
inställning och sade sig utgå trån att erforderligt sakunderlag
för den fortsatta reformdiskussionen skulle vara att emotse även utan en
statlig utredning.

Årets motioner har hos arbetsmarknadsorganisationerna framkallat samma
reaktion som förra årets. Efter det att remissyttrandena avgavs har
reformsträvandena på företagsdemokratins område i hög grad intensifierats.
Den översikt som utskottet ovan lämnat bär tydligt vittnesbörd härom.
Särskilt må nämnas den forsknings- och försöksverksamhet som SAF, LO
och TCO på sitt gemensamma avtalsområde bedriver genom Utvecklingsrådet
för samarbetsfrågor och den försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
som genom särskilda organ kommer till stånd på den statliga
sektorn. En rad andra insatser som redovisas i översikten bör också
beaktas i sammanhanget.

Vid bedömningen av motionerna måste ihågkommas att de utarbetades
innan -flera av de här antydda initiativen togs och att de sålunda delvis
representerar ett passerat stadium. Detta har dock ingen väsentlig betydelse
för ställningstagandet till dem. Avgörande måste enligt utskottets mening
även denna gång bli principen att ansvaret för reformverksamheten
på företagsdemokratins område bör få ligga hos arbetsmarknad sparterna.
Staten får på detta stadium göra sin insats dels i egenskap av arbetsgivare,
i samarbete med de statsanställdas organisationer, dels genom stöd i reguljära
former till forskningsarbete rörande arbetslivet.

I det läge som nu råder bör enligt utskottets mening förespråkarna för
reformer i fråga om medbestämmanderätt för de anställda avvakta resultaten
av pågående aktiviteter i arbetsmarknadsparternas regi. Att, såsom
förordas i motionerna 1:281 och 11:311, i första hand välja lagstiftningsvägen
för att ändra hittillsvarande förhållanden finner utskottet inte motiverat.

Det i motionerna 1:283 och 11:312 framlagda förslaget om utredning
rörande vinstandelssystem har utskottet med sin här angivna utgångspunkt
inte funnit anledning att närmare diskutera. Det bör kunna förutsättas att
arbetsmarknadsparterna även härvidlag kan på egen hand svara för utrednings-
och försöksverksamhet om de finner sådan påkallad.

Utskottet vill slutligen framhålla att det i detta utlåtande aktuella området
är ett där vetenskaplig forskning kan vid sidan av mera målinriktad
utrednings- och försöksverksamhet få viss betydelse för den framtida
utvecklingen. Anledning saknas att antaga annat än att projekt på detta
område även framgent kommer att omfattas med intresse såväl av arbets -

Bankoutskottets utlåtande nr M år W69

marknadsparterna som av forskningsinstitutioner och medelsbeviljande instanser.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna I: 281 och II: 311;

2. att riksdagen avslår motionerna I: 283 och II: 312;

3. att riksdagen avslår motionerna I: 735 och II: 827.

Stockholm den 28 oktober 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Lundin
(s), Larfors (s), Brundin (m), Mattsson (ep)*, Wirtén (fp) och Vilhelm
Erik Carlsson (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i
Motala (s)*, Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),
Fridolfsson i Rödeby (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Brundin (m), Vilhelm Erik Carlsson (in) och Regnéll (m),
vilka ansett

dels att det stycke på s. 13 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Det i motionerna» och slutar med orden »finner sådan påkallad» bort
ersättas med ett avsnitt av följande lydelse:

»Vad utskottet ovan anfört gäller de yrkanden i förevarande motioner
som syftar till utredning beträffande lämpliga former för ett ökat inflytande
i företagen från de anställdas sida. Frågan om lämpliga former för
tillämpning av vinstandelssystem omfattas emellertid icke av den utrednings-
och försöksverksamhet som bedrivs genom arbetsmarknadsparternas
försorg. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför, såsom föreslås
i motionerna 1:283 och 11:312, hos Kungl. Maj :t hemställa att en sådan
utredning kommer till stånd. Utredningen bör äga rum under medverkan
av arbetsmarknadens organisationer.

Ett verkligt inflytande och en reell bestämmanderätt nås lättare om de
anställda har ägarandel eller vinstintresse i företaget. Ett riktigt utformat
vinstandelssystem skulle också bidra till en bättre fördelning av ägandet

Bankoutskottets utlåtande nr bl år 1969

än den vi nu har. Olika former av vinstandelssystem har tillämpats i skilda
länder, och utskottet finner det angeläget att erfarenheter från dessa inhämtas
och beaktas vid den utredning som utskottet förordar.

Utskottet finner vidare att en översiktlig redovisning av i olika länder
tillämpade system för ett ökat inflytande i företagen från de anställdas
sida bör göras och i lämplig form stå till förfogande för alla parter som är
engagerade respektive bör engageras i verksamhet syftande till ökat inflytande
och medbestämmande i arbetslivet.»;

dels att punkten 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 283 och
och 11:312 hos Kungl. Maj:t hemställer dels om utredning
av lämpliga former för vinstandelssystem, dels om
kartläggning och redovisning av i andra länder tillämpade
former för anställdas inflytande i företagen;»

Särskilt yttrande

av herrar Mattsson (ep), Börjesson i Glömminge (ep) och Stridsman (ep),
vilka anfört:

Som redovisas i utskottsutlåtandet har parterna på arbetsmarknaden,
staten och olika forskningsinstitutioner det senaste året tagit vissa initiativ
för att försöka finna nya former för en utbyggd företagsdemokrati. Vi hälsar
detta med tillfredsställelse. Det är också vår förhoppning att arbetet
kan bedrivas med stor skyndsamhet på olika håll. Statsmakterna bör givetvis
även medan detta utredningsarbete pågår vara oförhindrade att genast
ta nya initiativ i den mån utvecklingen så påfordrar. Inte minst gäller
detta åtgärder för att åstadkomma en öppnare redovisning av företagens
ekonomiska förhållanden samt forsknings- och utredningsarbete rörande
arbetsanpassning och arbetstillfredsställelse.