Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.
(4:e avd.)
1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I proposition nr 1 har
Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 159—162 i utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1969) lämnat en sammanfattande redogörelse
för kommunikationsverkens investeringar, avseende postverkets, televerkets, statens
järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets
fond.
Den för budgetåret 1969/70 förordade investeringsverksamheten framgår av
följande tabell. Som jämförelse har i denna även upptagits beloppen för den
hösten 1968 beräknade förbrukningen under budgetåret 1968/69.
Postverket .........................
Televerket, exkl. rundradio ..........
Statens järnvägar ....................
Luftfartsverket .....................
Förrådsfonden ......................
Sjöfartsverket ......................
Summa
1968/69 |
1969/70 |
|
Enl. prop. |
Verkens |
Förordat av |
1968: 1 m. m. |
förslag |
dep.chefen |
21,1 |
45,7 |
39,2 |
592,4 |
662,3 |
592,0 |
417,5 |
385,0 |
366,5 |
26,8 |
39,9 |
35,0 |
60,7 |
67,0 |
54,4 |
26,5 |
29,5 |
26,7 |
1145,0 |
1 229,4 |
1113,8 |
I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av de faktiska investeringarna
under budgetåren 1968/69 och 1969/70. Därav framgår även beräkningen
av de för investeringarnas genomförande erforderliga anslagsbeloppen.
Siffrorna anger milj. kr.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
Investe- rings- utgifter |
Av verken plane-rade investe-ringsutgifter |
Av departements-chefen beräknade |
Reserva- tioner den 30/6 |
Anslag |
Förslag |
Beräk-nade |
|||
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1968/69 |
1969/70 |
1968 |
1968/69 |
1969/70 |
1969 |
|
Postverket ....... Televerket exkl. |
16,1 |
37,8 |
45,7 |
21,1 |
39,2 |
1,6 |
21,6 |
41,0 |
2,1 |
rundradio ...... |
588,4 |
661,3 |
662,3 |
592,4 |
592,0 |
59,9 |
585,4 |
598,3 |
52,9 |
Statens järnvägar . . |
414,9 |
428,5 |
385,0 |
417,5 |
366,5 |
41,9 |
396,6 |
382,2 |
21,0 |
Luftfartsverket .... |
16,3 |
24,2 |
39,9 |
26,8 |
35,0 |
17,5 |
17,3 |
30,5 |
8,0 |
Förrådsfonden .... |
43,0 |
60,2 |
67,0 |
60,7 |
54,4 |
4,8 |
55,9 |
59,8 |
0 |
Sjöfartsverket ..... |
20,8 |
27,4 |
29,5 |
26,5 |
26,7 |
0,8 |
25,7 |
29,4 |
0 |
Summa |
1 099,5 |
1 239,4 |
1 229,4 |
1145,0 |
1113,8 |
126,5 |
1102,5 |
1141,2 |
84,0 |
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:628 av herr Sveningsson och 11:714 av
herr Petersson i Gäddvik vari yrkats att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1969/70 till Posthus, Teleanläggningar, Järnvägar, Flygplatser, Vägmaskiner,
Sjöfartsmateriel m. m. anvisa ett investeringsanslag om 1 091,2 milj. kronor —
ett i förhållande till departementchefens förslag 50 milj. kr. lägre belopp,
dels de likalydande motionerna 1:375 av fröken Lundbeck och II: 713 av herr
Oskarson m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning av frågan angående gemensam nordisk taxetariff för
de statliga kommunikationsmedlen.
Utskottet. I den av 1968 års riksdag godkända planen för investeringarna inom
kommunikationsverkens fonder beräknades den totala medelsförbrukningen —
exklusive anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond — under innevarande
budgetår uppgå till 1 101,0 milj. kr. I anledning av främst vissa beställningar
i sysselsättningsfrämjande syfte har sedermera genom skilda beslut av
Kungl. Maj:t ramarna för samtliga fonder utom postverkets höjts med tillhopa
37,5 milj. kr. Vad gäller luftfartsverkets fond förutses dessutom en ytterligare
höjning av investeringsramen med 6,5 milj. kr. för täckande av viss del av kostnaden
för markförvärv för den blivande flygplatsen vid Sturup. Den totala investeringsomslutningen
under berörda fonder beräknas därmed under budgetåret 1968/
69 uppgå till 1 145,0 milj. kr. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer erfordras
ej någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda
förutsatta medelsförbrukningen skall kunna uppnås.
I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verkstyrelserna räknat
med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 229,4 milj. kr. Departementschefen
har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter funnit medelsförbrukningen
böra begränsas till 1 113,8 milj. kr. Detta innebär en ökning med 12,8 milj. kr.
jämfört med beräkningarna i 1968 års statsverksproposition av medelsförbrukningen
för motsvarande ändamål under innevarande budgetår och en minskning
med 31,2 milj. kr. om jämförelse sker med de hösten 1968 gjorda beräkningarna.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
3
Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen i statsrådsprotokollets
inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse för
investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet berört investeringarnas
inriktning för nästa budgetår.
Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta Kungl. Maj:ts förslag beträffande
investeringsverksamhetens totala omslutning samt dess fördelning de skilda
verken emellan. Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för investeringsplanens
genomförande återkommer utskottet under respektive punkter i det
följande.
Beträffande det i motionerna I: 628 och II: 714 framställda yrkandet om en
minskning med sammanlagt 50 milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande
fonder får utskottet anföra följande.
Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits har
anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så, att de jämte förutsedda
behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara den föreslagna medelsförbrukningen
och därutöver ge en marginal om ca 10 %. En så stor marginal finner
emellertid motionärerna — under hänvisning bl. a. till att statsutgifterna i möjligaste
mån måste begränsas — ej försvarbar och hemställer därför om förenämnda
minskning av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att den tillämpade formen för anslagsredovisningen
— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje
kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip beslutades
redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. m. budgetåret 1963/64. På respektive
kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss marginal utöver ramen
finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda
skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår. Vid sin behandling
av dessa frågor fann utskottet den föreslagna omläggningen innebära avsevärda
fördelar ur anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna det
därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande verkens och förrådsfondens
del skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar som av
Kungl. Maj:t fastställes. Då utskottet för sin del inte kan finna skäl föreligga att
nu frångå denna uppfattning och anslagsmarginalen ej heller synes böra minskas
på sätt motionärerna föreslagit avstyrks motionerna i fråga.
Vidkommande den i motionerna I: 375 och II: 713 begärda utredningen rörande
gemensamma nordiska taxetariffer för de statliga kommunikationsverken
vill utskottet erinra om att de med en samordning de nordiska länderna emellan
av bl. a. post-, järnvägs- och teletaxorna sammanhängande frågorna alltsedan Nordiska
rådets inrättande varit föremål för stor uppmärksamhet i dess arbete samt
föranlett en rad rekommendationer och åtgärder. En redogörelse härför återfinns
bl. a. i rådets berättelse för dess verksamhet 1952—1961 (NU 1962: 8). Så sent
som vid fjolårets session antogs för övrigt en rekommendation om ytterligare
åtgärder för samordning i fråga om de av motionärerna särskilt omnämnda post1
* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 9
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
taxorna. Beslut har också nyligen fattats om visst gemensamt utredningsarbete på
transportpolitikens område. Slutligen må i sammanhanget nämnas att de med stöd
av Kungl. Maj:ts beslut den 29 december 1961 tillkallade sakkunniga för utredning
rörande riktlinjerna för affärsverkens pris- och taxepolitik, affärsverksutredningen,
nyligen avgivit förslag i ämnet (Affärsverken — ekonomi, konkurrens och
effektivitet, SOU 1968: 45—46), vilka förslag efter sedvanlig remissbehandling är
under beredning inom Kungl. Maj:ts kansli.
Med beaktande av vad sålunda anförts kan utskottet inte finna det motiverat
att från riksdagens sida begära en särskild utredning av det slag motionärerna förordat
och avstyrker därför motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med avslag å motionerna I: 628 och II: 714
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande investeringsplan för kommunikationsverken m. m.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 375 och II: 713.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 163—169) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1969/70 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 41 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:199 av herr Karl Pettersson och II: 221 av
herr Petersson i Gäddvik m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om snara åtgärder för förbättring av glesbygdernas postservice
i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 621 av herr Karl Pettersson och II: 727 av
herr Åkerlind m. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa att åtgärder vidtages för förbättring av postförbindelserna i skärgård
och övrig glesbygd.
Utskottet. I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räknat
med en medelsförbrukning om 45,7 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser tillbyggnaden
av postgirohuset i Stockholm.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
5
Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 39,2 milj. kr.,
vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de i
statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna kräver en medelsanvisning
om 41,0 milj. kr. Förslaget möjliggör igångsättning av en nybyggnad för postkontoret
i Växjö samt en om- och tillbyggnad av posthuset i Ängelholm. I övrigt
medger den föreslagna medelstilldelningen bl. a. ny- och ersättningsanskaffning
av motorfordon samt övertagande i vissa fall av enskild busslinjetrafik.
Utskottet har under föregående punkt förklarat sig kunna godta den av Kungl.
Maj:t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning under nästa
budgetår. Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål
tillstyrks också av utskottet liksom anslagsberäkningen.
I anledning av framställda yrkanden i dels motionerna 1:199 och 11:221
om snara åtgärder för förbättring av glesbygdernas postservice, dels motionerna
I: 621 och II: 727 om åtgärder för förbättring av postförbindelsema i skärgård
och övrig glesbygd får utskottet anföra följande.
I anslutning till 1964 års beslut om ändrad organisation av postverket (prop.
141, SU 136, rskr. 295) erinrades om att verket är ett allmännyttigt företag,
varmed anses följa en skyldighet i princip att bl. a. genom ett över hela landet
utbrett nät av postanordningar erbjuda erforderlig postal service ävensom att
uppehålla denna service också i områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig. Vidare
framhölls att det är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera
servicen på ett sådant sätt och i sådana former att den tillgodoser näringslivets
och allmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt sätt kan inpassas i verkets
organisations- och arbetsmönster.
Enligt vad utskottet erfarit pågår i enlighet härmed en omfattande verksamhet
inom verket i syfte att förbättra och rationalisera dess service gentemot allmänheten,
bl. a. genom en successiv utveckling och motorisering av lantbrevbäringen.
Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning har åtgärder
i nämnda syfte vidtagits. Helt nyligen har också principbeslut fattats om ytterligare
förbättringar av lantbrevbäringen, innebärande bl. a. att kunderna får möjlighet att
kalla till sig vederbörande lantbrevbärare samt att postbanksservicen utökas.
En särskild servicekommitté inom verket arbetar f. ö. fortlöpande med frågor av
det slag motionärerna aktualiserat. Slutligen må nämnas att även den inom inrikesdepartementet
verksamma arbetsgruppen för glesbygdsfrågor i samråd med
postverket följer utvecklingen på området.
Någon särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida synes med hänsyn till det
anförda f. n. ej påkallad varför motionerna i fråga avstyrks.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1969/70
anvisar ett investeringsanslag av 41 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 199 och II: 221,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 621 och II: 727.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
Televerket
3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 170—186) föreslagit riksdagen
dels att för budgetgåret 1969/70 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 598 300 000 kr., dels att uppdra åt
fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsemedel åt
televerket tillhandahålla verket en från 200 000 000 kr. till 325 000 000 kr. ökad
rörlig kredit.
I de likalydande motionerna I: 263 av herr Axelson och II: 357 av herrar Jonsson
i Mora och Jönsson i Ingemarsgården har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning av frågan om särskild folkpensionärsrabatt
på avgiften för telefoninstallation.
Utskottet. Den av televerket för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen
om 662,3 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 592,0
milj. kr., vilket dock anses göra det möjligt för verket att säkra en tillfredsställande
framkomlighet i teletrafiken. I anslutning härtill har liksom föregående år erinrats
om de successivt ökade medel som under de senaste budgetåren ställts till verkets
förfogande och som avsetts möjliggöra en fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna
och den allmänna förstärkning av verkets resurser över huvud som
bedömts motiverad med hänsyn till abonnent- och trafikutvecklingen.
Med anledning av televerkets driftkostnadsutveckling har av departementschefen
en höjning ansetts böra ske av vissa telefonavgifter. Sålunda kommer per
den 1 februari 1969 en höjning att vidtas av den vid automatisk lokal-, landsoch
rikstrafik gällande markeringsavgiften med 1 öre, dvs. från 10 till 11 öre per
samtalsmarkering. I anslutning därtill höjs även dels avgifterna för manuellt expedierade
rikssamtal, dels abonnemangsavgiften för sådana huvudabonnemang som
inkluderar visst antal samtal. Härigenom beräknas intäkterna öka med ca 135
milj. kr. för budgetår räknat.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta den
av Kungl. Maj:t för nästa budgetår förordade ramen för medelsförbrukningen
under televerkets fond. Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål
har ej gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller anslagsberäkningen.
Utskottet tillstyrker vidare — på de av departementschefen anförda skälen — att
maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret ökas med 125 milj.
kr. till 325 milj. kr.
I motionerna I: 263 och II: 357 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
hemställa om utredning av frågan om en särskild folkpensionärsrabatt på avgiften
för telefoninstallation. Utskottet, som under en rad av år haft att pröva motioner
av samma innebörd, har därvid funnit motionärernas syfte i och för sig behjärtans
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
7
värt men dock avstyrkt motionerna under hänvisning bl. a. till de olägenheter och
det merarbete ur administrativa synpunkter ett genomförande av förslaget skulle
medföra. I sitt utlåtande nr 9 (p. 3) vid fjolårets riksdag erinrade utskottet vidare
om att för ålderspensionärer i knappa omständigheter vissa möjligheter redan
föreligger att genom kommunernas försorg få installationskostnaderna för telefon
helt eller delvis ersatta av allmänna medel. Vid årets riksdag väckta motioner i
sistnämnda fråga prövas f. ö. av utskottet i annat sammanhang.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de förenämnda motionerna
I: 263 och II: 357.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Teleanläggningar m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 598 300 000 kr.,
2. att riksdagen uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
för beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhandahålla
verket en från 200 000 000 till 325 000 000 kr. ökad
rörlig kredit,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 263 och II: 357.
Statens järnvägar
4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 187—205) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1969/70 under statens järnvägars fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 382 200 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 121 av herr Werner och 11:140 av fru Ryding
m. fl. i vad avser hemställan att frågan om förbättrade järnvägskommunikationer
i främst Kalmar län skyndsamt utredes, inbegripet även frågan om en breddning
till normal spårvidd av bansträckan Kalmar—Berga,
dels de likalydande motionerna 1:118 av herrar Nils Nilsson och Stefanson samt
II: 218 av herrar Jonsson i Mora och Boo vari yrkats att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte vidta åtgärder för
elektrifiering av järnvägslinjen Borlänge—Mora,
dels motionen 1:201 av herr Karl Pettersson vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att hänsyn tages till i motionen framförda
synpunkter på persontrafiken på bandelen Brunflo—Sveg—Orsa vid fördelningen
av anslaget till trafiksvaga järnvägslinjer,
dels de likalydande motionerna I: 7 av herr Axel Andersson m. fl. och II: 8 av
herr Jonsson i Mora m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller att förhandlingar upptas med statens järnvägar om utvidgning av det s. k.
67-kortets giltighet att även avse rabatt vid resa i första klass på järnväg,
8
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
dels de likalydande motionerna I: 57 av herr Kaijser och II: 66 av fröken Wetterström
m. fl. vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att
Kungl. Maj:t måtte anmoda SJ att utreda kostnaderna för ett utsträckande av
67-kortsförmånen till att omfatta även resa i första klass tågkupé,
dels de likalydande motionerna I: 620 av herr Eric Peterson in. fl. och II: 697
av herr Jonsson i Mora m. fl. vari yrkats att riksdagen måtte hemställa hos Kungl.
Maj:t att åtgärder vidtages så att även änkepensionärer enligt lagen om allmän
försäkring inneslutes i den utvidgning av 67-kortets giltighet för rabatt på resor
som riksdagen beslöt efter hemställan i proposition nr 155 vid 1968 års riksdag,
dels de likalydande motionerna I: 606 av herr Jonsson och II: 692 av fru Holmberg
vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om
prövning av möjligheterna att bevilja reserabatter till den grupp av pensionärer
som i motionerna åberopas,
dels motionen I: 160 av herr Karl Pettersson vari yrkats att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla att underhandlingar i enlighet med vad som
i motionen framförts måtte upptagas mellan de svenska och norska berörda myndigheterna.
Utskottet. Den av statens järnvägar för budgetåret 1969/70 föreslagna medelsförbrukningen
om 385 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas
till 366,5 milj. kr. Tyngdpunkten i investeringsprogrammet har lagts vid fortsatta
rationaliseringsåtgärder och ökning av kapaciteten på huvudlinjerna. Investeringarna
i rullande materiel och sjöfartsmateriel beräknas till ca en tredjedel av den
ordinarie medelsförbrukningen. Föreslagna arbeten för att öka säkerheten och
kapaciteten och samtidigt sänka driftkostnaderna på affärsbanenätet omfattar
främst fortsatt utbyggnad av fjärrblockering och automatisk linjeblockering, förbättring
av kontaktledningen för att möjliggöra högre tåghastigheter och av den
elektriska matningen på de tyngst trafikerade linjerna samt införande av linjeradio.
Även under nästa budgetår hänför sig en betydande del av investeringarna till
de kapitalkrävande åtagandena för lokaltrafiken inom storstockholmsområdet. Enligt
gällande avtal erhåller SJ av KSL ersättning för drift- och kapitaltjänstkostnader
hänförliga till denna trafik.
I den av departementschefen förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar
för 8,5 milj. kr. i järnvägslinjer, tillhörande det ersättningsberättigade nätet,
samt vissa medel för försvarsändamål.
Kungl. Maj:ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens järnvägars
fond tillstyrks av utskottet liksom den förordade fördelningen på olika
investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet biträder jämväl
vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat.
Detta innebär bl. a. att SJ, i likhet med vad som skett under de fem föregående
budgetåren, även för nästa budgetår i bokföringen inom värdeminskningskontot
tillätes föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser
till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
9
I motionerna 1:121 och II: 140 har hemställts att frågan om förbättrade järnvägskommunikationer
i främst Kalmar län skyndsamt utredes, inbegripet även frågan
om en breddning till normal spårvidd av bansträckan Kalmar—Berga. Utskottet
vill i anledning härav erinra om att spörsmålet om breddning m. m. av
vissa järnvägar i Kalmar län — bl. a. det s. k. sydostkustbaneprojektet —- senast
utretts av 1953 års trafikutredning och därefter av statsmakterna prövats i samband
med 1963 års beslut om den statliga trafikpolitiken. Vad speciellt beträffar
en eventuell breddning av linjen Kalmar—Berga har en utredning härom gjorts av
statens järnvägar som med överlämnande av utredningen och i samråd med dåvarande
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt näringslivets trafikdelegation den
20 november 1964 hos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att lägga ned
persontrafiken på linjen i fråga samt att, i anslutning till inom området bedriven
linjetrafik för person- och godsbefordran, utöva sådan trafik på vissa vägar i Kalmar
län. På uppdrag av chefen för kommunikationsdepartementet har därefter en
inom departementet tillsatt arbetsgrupp prövat frågan om ombyggnad till normalspårigt
godsspår av den ifrågavarande järnvägslinjen jämte sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås.
I en den 7 juni 1966 dagtecknad promemoria har arbetsgruppen
på anförda skäl inte ansett sig kunna föreslå någon ombyggnad till normalspår men
framhållit att ändrade förhållanden framdeles eventuellt kan motivera en förnyad
prövning av frågan. Genom beslut den 12 maj 1967 har Kungl. Maj:t lämnat statens
järnvägar tillstånd att vid tidpunkt som statens järnvägar får bestämma efter
samråd med vägverket — dock tidigast den 1 januari 1968 och sedan viss vägförbättring
utförts — lägga ned persontrafiken på järnvägslinjen. I sammanhanget
framhålles dock att Kungl. Maj:t därmed inte tagit ställning till frågan om en framtida
ombyggnad till normalspårigt godsspår av den ifrågavarande järnvägslinjen
eller sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås. Enligt vad utskottet vidare erfarit har
under senare år viss omläggning av järnvägslinjen skett inom Kalmar stad, varjämte
arbeten utförts i anslutning till sidolinjen Sandbäckshult—Mönsterås. Under
hänvisning till vad sålunda anförts kan utskottet inte finna skäl föreligga att från
riksdagens sida nu begära ytterligare utredning av det slag motionärerna yrkat
samt avstyrker därför motionerna i fråga.
I motionerna 1:118 och II: 218 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
hemställa att åtgärder vidtages för elektrifiering av bandelen Borlänge—Mora.
Vid fjolårets riksdag väckta motioner i samma ämne avstyrktes av utskottet
(SU nr 145) under hänvisning till av statens järnvägar lämnade uppgifter angående
en inom verket verkställd elektrifieringskalkyl för bandelen i fråga samt då
pågående förhandlingar med närmast berörda intressenter om ökade virkestransporter
m. m. Berörda förhandlingar har numera slutförts. Enligt vad utskottet erfarit
har emellertid utvecklingen i olika avseenden inte bedömts bli sådan att en
elektrifiering av bandelen f. n. är tillräckligt motiverad. Bl. a. under hänvisning
härtill avstyrker utskottet även de nu väckta motionerna i frågan.
I motionen 1:201 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla
att hänsyn tages till i motionen framförda synpunkter på persontrafiken på ban
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
delen Brunflo—Sveg—Orsa vid fördelningen av anslaget till trafiksvaga järnvägslinjer.
Någon framställning till Kungl. Maj:t om nedläggning av ifrågavarande handel
har av statens järnvägar ej ingivits. Linjen tillhör dock gruppen trafiksvaga
bandelar och undersökningar beträffande nedläggning av densamma har enligt vad
utskottet erfarit inletts. En inte obetydlig del av anslaget till drift av icke lönsamma
järnvägslinjer faller redan nu på bandelen i fråga. Någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i det av motionärerna angivna syftet har utskottet med hänsyn till det
anförda inte funnit påkallad och avstyrker därför motionen.
I motionerna I: 7 och II: 8 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
att förhandlingar upptas med statens järnvägar om utvidgning av det s. k.
67-kortets giltighet att även avse rabatt vid resa i första klass på järnväg. Vidare
har i motionerna 1:57 och II: 66 yrkats att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t
måtte anmoda SJ att utreda kostnaderna för ett sådant utsträckande av 67-kortsförmånen.
Utskottet, som i sammanhanget vill erinra om de utvidgningar av 67-kortets giltighet
som beslutades under hösten 1968, finner för sin del vissa skäl tala för motionärernas
uppfattning att rabatteringen bör avse jämväl första klass. Enligt vad
utskottet erfarit har emellertid inom SJ en utredning igångsatts rörande kostnaderna
för en sådan reform. Med beaktande härav och då utskottet förutsätter att
SJ — därest reformen av företagsekonomiska skäl befinns motiverad — vidtager
härav föranledda åtgärder avstyrks motionerna i fråga.
I motionerna I: 620 och II: 697 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte hemställa att åtgärder vidtages så att även änkepensionärer enligt lagen om
allmän försäkring inneslutes i den utvidgning av 67-kortets giltighet som beslutades
1968. Utskottet har emellertid vid sin prövning av denna fråga och med hänsyn
inte minst till de svåra gränsdragningsproblem som därvid skulle uppkomma
inte funnit sig kunna förorda en sådan utvidgning och avstyrker därför motionerna.
Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 606 och II: 692 att
riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om prövning av möjligheterna att bevilja
reserabatter till den i motionerna omnämnda gruppen av änkepensionärer.
I motionen 1:160 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte anhålla att
underhandlingar angående trafiken över den svensk-norska gränsen måtte upptas
mellan de svenska och norska berörda myndigheterna. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att därmed sammanhängande frågor behandlades vid Nordiska
rådets sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968 och bl. a. resulterade i
en rekommendation till regeringarna i de båda länderna att medverka till att diskussioner
inleds rörande möjligheterna att utvidga transittrafiken över Trondheimsleden
och att träffa avtal om Muruvik-anläggningens utnyttjande som reservhamn
för transittrafiken av torrgods. Vidare må erinras om det gemensamma utredningsarbete
rörande transportpolitiken som enligt vad utskottet under punkten
1 i det föregående framhållit inom Nordiska rådets ram nyligen inletts. Då med
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
11
hänsyn till anförda förhållanden någon åtgärd från riksdagens sida inte synes påkallad
avstyrks motionen i fråga.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Järnvägar m. m. för budgetåret 1969/70
anvisar ett investeringsanslag av 382 200 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 121 och II: 140 i vad
de avser järnvägskommunikationerna i Kalmar län,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 118 och II: 218,
4. att riksdagen avslår motionen I: 201,
5. att riksdagen avslår motionerna I: 7 och II: 8,
6. att riksdagen avslår motionerna I: 57 och II: 66,
7. att riksdagen avslår motionerna I: 620 och II: 697,
8. att riksdagen avslår motionerna I: 606 och II: 692,
9. att riksdagen avslår motionen I: 160.
Luftfartsverket
5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 206—215) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1969/70 under luftfartsverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 30 500 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:318 av herr Strandberg och 11: 707 av herr
Lothigius m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla att luftfartsverket får i uppdrag att vid planläggningen av den fortsatta utbyggnaden
av Arlanda flygplats beakta de synpunkter som framförts i motionerna,
dels de likalydande motionerna I: 632 av herr Wirtén m. fl. och 11: 680 av herr
Almgren m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag
i statsverkspropositionen innefattande bl. a. utbyggnad av flygplatsen i Jönköping
med det tillägget att Kungl. Maj:t bemyndigas att i samråd med luftfartsverket,
Jönköpings stad och Södra Vätterbygdens trafikflygkommitté ytterligare pröva
frågan om en förlängning av flygbanan till 2 300 meter samt att erforderliga medel
för en sådan utbyggnad ställes till Kungl. Maj:ts förfogande,
dels motionen II: 721 av herr Wachtmeister vari hemställts att riksdagen ville
besluta att avslå statsverkspropositionens yrkande om 13,8 milj. kr. till Sturupflygfältet
samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära ny utredning, utförligare
behandlande Eslövs- eller andra alternativ,
dels motionen II: 687 av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson i Stenkyrka
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär dels att de statliga
avgifterna på gotlandsflyget slopas, dels att Linjeflygs taxesättning på visbylinjen
blir föremål för särskild granskning.
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
Utskottet. För budgetåret 1969/70 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning
om 49,5 milj. kr. varav 25,6 milj. kr. för arbeten som förutsätter
medverkan från kommuner enligt de normer för vilka redogjorts i prop.
1967: 57 (s. 48). Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna uppgår
statens del av det totala investeringsbeloppet till 39,9 milj. kr. Departementschefen
har ansett sig böra förorda en investeringsram av 35 milj. kr. Detta motsvarar den
statliga andelen av en investeringsvolym av sammanlagt 44,1 milj. kr.
I den beräknade investeringsvolymen ingår bl. a. 20,3 milj. kr. för förut anmälda
arbeten som pågår eller kommer att påbörjas under innevarande budgetår. Till de
senare hör iordningställande av uppställningsplatser och komplettering av belysningsanläggningar
m. m. på Arlanda. Under budgetåret 1969/70 avses de egentliga
byggnadsarbetena påbörjas på den nya flygplatsen vid Sturup. Totalt beräknas
härför 13,8 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. för den andra etappen i markförvärvet.
För de arbeten som pågår vid flygplatserna i Göteborg, Luleå och Halmstad har
upptagits 1,6 milj. kr. På flygplatserna i Jönköping och Umeå räknar departementschefen
med vissa kapacitetsförstärkande investeringar i form av bl. a. banförlängning
och utökning av stationsanläggningarna.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet förklarat sig kunna godta den av
Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen för luftfartsverkets del. Utskottet
tillstyrker också den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionerna I: 632 och
II: 680 att av riksdagen särskilda medel — utöver de av Kungl. Maj:t beräknade
— ställs till förfogande för banförlängning å Jönköpings flygplats. Enligt vad
utskottet erfarit har från kommunikationsdepartementets sida förhandlingar upptagits
med Jönköpings stad rörande bl. a. de i motionerna aktualiserade frågorna,
varför motionärernas syfte delvis redan synes tillgodosett eller kunna komma att
tillgodoses om förhandlingarna därtill föranleder.
Ej heller kan utskottet tillstyrka yrkandena i motionen II: 721 om avslag å
Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning i vad avser Sturup-flygfältet samt om
att hos Kungl. Maj:t en ny utredning begäres, behandlande det s. k. Eslövs-alternativet
eller andra alternativ. Utskottet vill f. ö. i sammanhanget erinra om att principbeslut
rörande utbyggnad av en flygplats inom Malmö-området fattades redan
vid 1966 års riksdag.
I motionerna I: 318 och II: 707 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte anhålla att luftfartsverket får i uppdrag att vid planläggningen av den fortsatta
utbyggnaden av Arlanda flygplats beakta de synpunkter som framförts i
motionerna. Såsom i statsverkspropositionen framhålles pågår sedan våren 1967
ett utredningsarbete som avser ny stationsbyggnad och nytt stationsområde på
Arlanda. Enligt den plan som luftfartsverket redovisat för Kungl. Maj:t skall en
förberedande utredning vara avslutad under hösten 1969. För nästa budgetår har
tagits upp 2,8 milj. kr. för detta ändamål samt för påbörjande av mera detaljerade
utredningar rörande de nya anläggningarna. Enligt vad utskottet erfarit bedrivs det
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969 13
förenämnda utredningsarbetet med anlitande av en rad experter på hithörande område.
Utskottet, som i och för sig kan ansluta sig till vad motionärerna uttalat rörande
Arlandas betydelse som nationell storflygplats, anser sig dock kunna förutsätta att
synpunkter av det slag motionärerna anfört kommer att beaktas vid planläggningen
av den fortsatta utbyggnaden av flygplatsen. Någon särskild framställning i ämnet
från riksdagens sida synes därför inte erforderlig och motionerna avstyrks följaktligen.
I motionen II: 687 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär dels
att de statliga avgifterna på gotlandsflyget slopas, dels att Linjeflygs taxesättning
på visbylinjen blir föremål för särskild granskning.
Vad det förstnämnda yrkandet beträffar vill utskottet erinra om innebörden av
1967 års riksdagsbeslut rörande riktlinjerna för luftfartsverkets verksamhet och
organisation (prop. 57, SU 107, rskr. 267). Med hänsyn till det krav på full kostnadstäckning
för den civila luftfartens del som i samband därmed uppställts kan
utskottet inte nu tillstyrka att de statliga passagerar- och flygplatsavgifterna på berörda
linje slopas.
Vidkommande åter taxorna på visbylinjen vill utskottet erinra om att dessa
fastställts efter godkännande av luftfartsstyrelsen. Viss differentiering av dem har
därvid enligt vad utskottet erfarit vidtagits i syfte att tillgodose den fasta gotländska
befolkningens intressen. Vidare är frågan om Linjeflygs prispolitik speciellt på
visbylinjen f. n. föremål för granskning av näringsfrihetsombudsmannen.
Bl. a. med hänsyn till anförda förhållanden har utskottet inte heller i denna del
funnit sig berett att tillstyrka motionärernas yrkanden. Utskottet vill dock i sammanhanget
erinra om att en utredning av frågan om statligt stöd till sjötrafiken
mellan Gotland och fastlandet nyligen lagts fram samt att åtgärder i frågan f. n.
övervägs inom kommunikationsdepartementet. Slutligen må framhållas att utskottet
— i överensstämmelse med riksdagens tidigare uttalanden i ämnet (jfr S3LU
1963: 1, rskr. 1963: 424) — finner det angeläget att de frågor som sammanhänger
med kommunikationerna i deras helhet mellan Gotland och fastlandet snarast möjligt
får en tillfredsställande lösning.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna I: 632 och II: 680 samt II: 721, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, till Flygplatser m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 30 500 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen II: 721 i vad den avser skrivelse
till Kungl. Maj:t,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 318 och II: 707,
4. att riksdagen avslår motionen II: 687.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
Statens allmänna fastighetsfond
6. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(s. 216—217) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 5 947 000 kr.
Statens utlåningsfonder
7. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (s. 218—219) och hemställer
att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.
Fonden för låneunderstöd
8. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1968/69. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 220) och hemställer
att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1968/69 för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.
Fonden för förlag till statsverket
9. Förskott till vissa plankostnader m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (s. 221) och hemställer
att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader m. m. för
budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 2 700 000
kr.
Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
10. Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (s. 222—226) föreslagit riksdagen att
dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1969/70 anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 59 800 000 kr., dels medge att statens
vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
15
Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen
för budgetåret 1969/70 en medelsförbrukningsram av 54,4 milj. kr.,
vilket i förhållande till vägverkets förslag innebär en minskning med 12,6 milj. kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1969/70. Vad departementschefen därvid anfört och förordat
har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker
sålunda föreslagen medelsanvisning av 59,8 milj. kr. samt att statens vägverk
erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande
om 30 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet under
vartdera budgetåret 1971/72 och 1972/73.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Vägmaskinerm.m. för budgetåret 1969/70
anvisar ett investeringsanslag av 59 800 000 kr.,
2. att riksdagen medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet
förordat beställningsbemyndigande.
Sjöfartsverkets fond
11. Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 227—231) föreslagit riksdagen
att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1969/70 anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 29 400 000 kr., dels medge att sjöfartsstyrelsen
lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1: 611 av herr Ferdinand Nilsson och fru Elvy
Olsson samt II: 688 av herrar Glimnér och Polstam i vad avser hemställan att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om snabbprojektering av en
bergkanal Vänern—Västerhavet med 17 meters djup vid lågvattennivå i Vänern,
om förslag föranledda härav samt om förslag till snabb utbyggnad av Södertälje
kanal,
dels de likalydande motionerna I: 631 av herr Virgin m. fl. och II: 683 av herr
andre vice talmannen Cassel m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte
I. besluta att den utbyggnad som nu bör företas för Vänerns förbindelse med
Västerhavet skall avse Trollhätteleden, II. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att statens vattenfallsverk får i uppdrag att, som en första etapp, genomföra fördjupning
av leden på sätt som i motionerna angivits,
dels de likalydande motionerna I: 624 av fröken Stenberg m. fl. och II: 704 av
herrar Lothigius och Hedin vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om en kompletterande utredning om Göta kanals framtid
där förutom ekonomiska aspekter även miljö-, turist- och rekreationssynpunkter
jämte kanalens historiska och kulturella värde beaktas,
dels motionen II: 383 av fru Ryding m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen
16
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa att i syfte att förbättra kommunikationerna
och godstransportmöjligheterna för den värmländska skogs- och verkstadsindustrin
förslag enligt alternativet kanalled Vänersborg—Uddevalla skyndsamt
utarbetas och förelägges riksdagen.
Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1969/70 en ram för medelsförbrukningen om 26,7 milj. kr. eller
1,8 milj. kr. mer än vad som beräknats för innevarande budgetår. Härav belöper
10,7 milj. kr. på objektsgruppen sjösäkerhet och 0,9 milj. kr. på utrustning för
sjökarteläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 15
milj. kr. avseende den nya isbrytaren, vilken beräknas kunna levereras i slutet av
år 1969. För diverse och oförutsett föreslås ett belopp av 0,1 milj. kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag rörande investeringarna i sjöfartsverkets
fond för budgetåret 1969/70. Vad departementschefen därvid i övrigt
anfört och förordat har inte gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker sålunda föreslagen medelsanvisning av 29,4 milj. kr.
samt att sjöfartsstyrelsen erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
beställningsbemyndigande av 5 milj. kr. för leveranser av sjöfartsmateriel
under budgetåret 1971/72.
Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra följande.
I motionerna 1:611 och 11:688 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte hemställa om förslag till snabb utbyggnad av Södertälje kanal i enlighet
med vad i motionen I: 594 vid 1968 års riksdag anförts. Vidare har yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t dels anhåller om snabbprojektering av en bergkanal
Vänern—Västerhavet med 17 meters djup vid lågvattennivå i Vänern, dels om
förslag till riksdagen föranledda härav.
I motionerna I: 631 och II: 683 har yrkats att riksdagen måtte dels besluta att
den utbyggnad som nu bör företagas för Vänerns förbindelse med Västerhavet
skall avse Trollhätteleden, dels hos Kungl. Maj:t hemställa att statens vattenfallsverk
får i uppdrag att som en första etapp genomföra fördjupning av leden på sätt
som i motionerna angivits.
I motionerna I: 624 och II: 704 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
hemställa om en kompletterande utredning om Göta kanals framtid där förutom
ekonomiska aspekter även miljö-, turist- och rekreationssynpunkter jämte kanalens
historiska och kulturella värden beaktas.
I motionen II: 383 slutligen har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
att — i syfte att kommunikationerna och godstransportmöjligheterna för
den värmländska skogs- och verkstadsindustrin förbättras — förslag enligt alternativet
kanalled Vänersborg—Uddevalla skyndsamt utarbetas och förelägges riksdagen.
Vad först beträffar frågan rörande utbyggnad av Södertälje kanal framhöll utskottet
redan i sitt utlåtande nr 9 (p. 11) vid fjolårets riksdag — i anledning av
den då väckta motionen i ämnet — att en av sjöfartsstyrelsen verkställd utredning
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
17
i frågan efter remissbehandling i vederbörlig ordning är föremål för prövning inom
Kungl. Maj:ts kansli. Enligt vad utskottet erfarit har viss komplettering av utredningen
skett varjämte överläggningar förevarit med vissa trafikintressenter. Vidkommande
de med Vänerns och Vätterns förbindelser med havet sammanhängande
frågorna har dessa nyligen utretts av kanaltrafikutredningen som också lagt fram
vissa förslag härom. Utredningens betänkande Vänerns och Vätterns förbindelser
med havet (SOU 1967: 32—33) är f. n. — liksom sjöfartsstyrelsens förenämnda
utredning — under beredning inom Kungl. Maj:ts kansli.
Under hänvisning till det anförda kan utskottet inte finna några beslut eller
åtgärder i ämnet f. n. påkallade från riksdagens sida och avstyrker därför samtliga
nu nämnda motionsyrkanden. Utskottet förutsätter dock att utredningsförslagen,
med hänsyn till dessa frågors stora betydelse inte minst för berörda bygder,
skyndsamt prövas av Kungl. Maj:t samt att resultatet härav redovisas för riksdagen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 29 400 000 kr.,
2. att riksdagen medger att sjöfartsstyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet
förordat beställningsbemyndigande,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 611 och II: 688 i vad
de avser skrivelse till Kungl. Maj:t rörande dels snabbprojektering
av en bergkanal Vänern—Västerhavet och förslag till riksdagen
föranlett härav, dels utbyggnad av Södertälje kanal,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 631 och II: 683 i vad
de avser utbyggnad av Trollhätteleden (punkterna I och II i motionerna),
5. att riksdagen avslår motionerna I: 624 och II: 704,
6. att riksdagen avslår motionen II: 383 i vad den avser skrivelse
till Kungl. Maj:t rörande utbyggnad av en kanalled Vänersborg—Uddevalla.
Stockholm den 11 mars 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s), Rikard
Svensson (s), Axel Andersson (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Ottosson (m), Bengtson (ep), Nyman (fp), Rönnberg (s), Björk (s),
Erik Svensson (s), Strandberg (m) och fru Elvy Olsson (ep) samt
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1969
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s), Almgren
(s), Mellqvist (s), Eliasson i Sundborn (ep), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep),
Johansson i Norrköping (s), Enskog (fp), Cassel (m), fru Holmberg (s), herrar Svanberg
(s), Dahlgren (ep), Zachrisson (s) och Östrand (s).
Reservationer
1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) beträffande
viss minskning av investeringsanslagen av herrar Ottosson (m), Strandberg
(m), Bohman (m) och Cassel (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet vill» och
slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet att de statliga utgifterna i möjligaste
mån måste begränsas och återhållsamhet iakttagas i fråga om de statliga investeringarna.
Den av Kungl. Maj:t vid anslagsberäkningen föreslagna marginalen om
hela 10 % torde enligt utskottets bedömande inte vara erforderlig. Skulle nämligen
ett mycket trängande behov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag
på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning
pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda skäl ävensom med
beaktande av vad motionärerna i övrigt framhållit tillstyrker utskottet motionärernas
yrkande om en sammanlagd minskning med 50 milj. kr. av anslagen under
här ifrågavarande fonder.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 628 och II: 714
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande investeringsplan för kommunikationsverken m. m.,
2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande elektrifiering av
järnvägslinjen Borlänge—Mora av herrar Mellqvist (s) och Eliasson i Sundborn (ep).