Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten
för budgetåret 1969/70 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

(4:e avd.)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Kommunikationsdepartementet m. m.

1. Kommunikationsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 1, bilaga 8, framlagda förslag (punkterna A 1—A 3,
s. 19 20 i utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 3 januari 1969) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Kommunikationsdepartementet ett förslagsanslag
av 8 365 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
4 350 000 kr., därav 1 550 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 260 000 kr.

Länsstyrelserna m. m.

2. Länsstyrelserna m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har (punkt B, s. 21—
76) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1969/70 anvisa till Länsstyrelserna
ett förslagsanslag av 346 025 000 kr., till Lokala skattemyndigheterna
ett förslagsanslag av 109 475 000 kr. och till Kronofogdemyndigheterna
ett förslagsanslag av 103 670 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:607 av herr Göran Karlsson m. fl. och
II: 706 av herr Lothigius m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta
att till Länsstyrelserna för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
346 100 000 kr.

Utskottet. Under förevarande punkt erinrar departementschefen om det
omfattande utredningsarbete som pågår på länsstyrelseområdet. Sålunda
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 6

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

är de år 1967 avgivna betänkandena om den statliga länsförvaltningen, om
skatteförvaltningen och om ny länsindelning under beredning inom Kungl.
Maj :ts kansli. Länsdemokratiutredningens nyligen lämnade principbetänkande
remissbehandlas f. n. På Kungl. Maj :ts uppdrag i maj 1967 undersöker
statskontoret organisationen, arbetsformerna och personalbehovet för
länsstyrelserna. Uppdraget har senare utvidgats till att omlatta även de
lokala skattemyndigheterna. Statskontoret beräknas under år 1969 komma
med förslag rörande landskanslierna. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
(CFU) har nyligen lämnat ett förslag om bl. a. datamaskinanläggningarna
vid länsstyrelserna. Även detta förslag övervägs inom Kungl.
Maj :ts kansli.

Framställningar om personalökningar hos berörda myndigheter bör enligt
departementschefen bedömas med hänsyn till önskvärdheten att resultaten
av de överväganden som föranleds av dessa olika utredningar avvaktas.
Behov föreligger vidare att åstadkomma en större rörlighet i fråga
om dispositionen av de personella resurserna så att länsstyrelsen får större
möjligheter att successivt och smidigt anpassa sig till de ständigt ändrade
kraven på dessa tjänster. I syfte att förstärka länsstyrelsens möjligheter att
prioritera, planera och samordna de olika aktiviteterna inom verket och
dess underordnade myndigheter har Kungl. Maj :t i annat sammanhang meddelat
vissa föreskrifter.

Med hänsyn till arbetsbelastningen har dock vissa personalförstärkningar
befunnits erforderliga. Sammanlagt föreslås därför inrättandet av ca 30
tjänster på länsstyrelserna varjämte vissa mindre personalförstärkningar
föreslås för kronofogdemyndigheternas del.

De olika anslagen till länsstyrelserna föreslås sammanföras till ett anslag
benämnt Länsstyrelserna. För nästa budgetår föreslås för länsstyrelserna,
de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna en
medelsanvisning av sammanlagt 539,9 milj. kr. innebärande en ökning i förhållande
till innevarande budgetår med 146,5 milj. kr.

Utskottet har vid sin prövning av dessa frågor funnit sig böra godta
Kungl. Maj :ts förslag och tillstyrker följaktligen den förordade medelsanvisningen.
Härav följer att utskottet inte kan biträda det i motionerna
1:607 och 11:706 framställda yrkandet om en uppräkning av anslaget
till länsstyrelserna med 75 000 kr. för inrättande av en byrådirektörstjänst
för vattenvård vid länsstyrelsen i Jönköpings län. Utskottet finner det
dock i och för sig önskvärt att därest möjligheter skulle befinnas föreligga
att inom anslagets ram i en eller annan form tillgodose motionärernas
syfte så också sker.

I statsrådsprotokollet har även i korthet redogjorts för läget i fråga om
oljeskyddsberedskapen. Vad departementschefen därvid anfört ävensom
vad i övrigt under förevarande punkt förordats har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

3

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 607 och II: 706 till Länsstyrelserna
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
346 025 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av
109 475 000 kr.,

b. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av
103 670 000 kr.

Planväsendet

3. Statens planverk: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 77—82) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens planverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 19 454 000 kr.,

2. till Statens planverk: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 685 000 kr.,

3. till Bidrag till upprättande av regionplaner m. in. ett
reservationsanslag av 1 000 kr.

Vägväsendet

4. Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet. Före behandlingen
av de skilda anslagen har Kungl. Maj :t (s. 83—98) lämnat en
allmän översikt över vägväsendet.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1969/70 under
de skilda väganslagen m. m. innebär

att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter anvisas ett förslagsanslag
av 3 796 000 kr. (punkt D 1, s. 98—99),

att till Drift av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av 768 200 000
kr. (punkt D 2, s. 99—100),

att till Byggande av statliga vägar anvisas ett reservationsanslag av
700 000 000 kr. (punkt D 3, s. 100—101),
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anvisas ett förslagsanslag
av 99 500 000 kr. (punkt D 4, s. 101—102),

att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator anvisas eli
reservationsanslag av 301 600 000 kr. (punkt D 5, s. 102—103),

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. anvisas ett reservationsanslag
av 53 700 000 kr. (punkt D 6, s. 103—104) och att under budgetåret
1969/70 statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar anvisas ett reservationsanslag
av 23 600 000 kr. (punkt D 7, s. 104—105),

att till Tjänster till utomstående anvisas ett förslagsanslag av 8 000 000
kr. (punkt D 8, s. 105)

samt att till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond anvisas
ett förslagsanslag av 1 000 kr. (punkt D 9, s. 105—106).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:603 av herrar Dahlén och Bengtson
samt II: 690 av herrar Hedlund och Wedén i vad avser hemställan att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att Kungl. Maj :t vid kommande
års budgetarbete måtte beräkna resurser för vägändamål av sådan
omfattning, att dels någon omprövning av väghållningsansvaret inte ifrågakommer,
dels senare års ackumulerade eftersläpning såvitt rör vägbyggnad
och underhåll undanröjes,

dels de likalydande motionerna I: 70 av herr Sveningsson m. fl. och II: 86
av herrar Enarsson och Ringaby vari hemställts att riksdagen vad gäller
väganslagens användning måtte uttala nödvändigheten av en mera rättvis
fördelning mellan olika kategorier av de allmänna vägarna i syfte att en
skälig del av anslagen kommer vägarna under beteckningen »övriga länsvägar»
till godo,

dels motionen I: 200 av herr Karl Pettersson vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att de i motionen framförda
önskemålen om ökade anslag till svaga broar och vägavsnitt, med säiskilt
beaktande av förändrade transporter på grund av nedläggningen av
huvudflottlederna i Indalsälven och Ljungan, framföres till vägverket för
alt beaktas vid fördelning av utgående vägbyggnadsanslag,

dels de likalydande motionerna I: 598 av herr Bengtson m. fl. och II: 691
av herr Hedlund in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Byggande
av statliga vägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 706 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:374 av herr Lindblad och 11:362 av
herr Westberg i Ljusdal vari hemställts att riksdagen måtte vid sin behandling
av punkten D 3., Byggande av statliga vägar, under sjätte huvudtiteln
för budgetåret 1969/70 anvisa ett med 6 miljoner kronor höjt reservationsanslag
att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1: 601 av herr Vilhelm Erik Carlsson och
11:686 av herr Enarsson vari hemställts att riksdagen måtte uttala, att

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

5

Dalsland och norra Bohuslän skall tillföras området där medelsanvisningar
om 40 respektive 20 miljoner kronor får disponeras enligt departementschefens
förslag,

dels de likalydande motionerna I: 315 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och
II: 358 av herrar Persson i Heden och Mattsson vari hemställts att Bidrag
till drift av kommunala vägar och gator måtte utgå med högst 85 procent
av skälig verklig kostnad, samt att anslagsbeloppen till nyssnämnda ändamål
måtte justeras nedåt i överensstämmelse härmed utan att därmed
verksamheten i avsedd omfattning behöver reduceras,

dels motionen II: 710 av herrar Nilsson i Lönsboda och Berndtsson vari
hemställts att riksdagen må vid behandlingen av kommunikationsdepartementets
huvudtitel punkt D 6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 56,7 miljoner kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 316 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och
II: 359 av herrar Persson i Heden och Mattsson vari hemställts att till Bidrag
till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1969/70 anvisas ett
reservationsanslag av 63,03 milj. kr. att avräknas mot automobiiskattemedel;
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1969''TO
anvisas ett reservationsanslag av 32,03 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedel;
ävensom att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa om utredning avseende dels ett vidgat intagande till allmänt underhåll
av mera trafikerade enskilda vägar, dels att genom bidrag av automobilskattemedel
åstadkomma förbättrad vägstandard åt det omfattande
nät av enskilda vägar som tjänar motortrafikens växande krav så att lokaltrafiken
tillfredsställer fritidsfolkets önskan att snabbt och trafiksäkert
komma ut till glesbygd smiljö,

dels motionen II: 220 av herr Oskarson m. fl. vari yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl, Maj d med beaktande
av vad i motionen anförts vidtager åtgärder för att planering, projektering
och utbyggnad av E 6 till fyrfilig motorväg mellan Varberg och Fjärås
bedrives i en takt som sammanfaller med den successivt ökade trafikbelastning
som bl. a. betingas av industrialiseringen av Väröbackahalvön,
dels de likalydande motionerna 1:602 av herrar Eric Carlsson och
Nils Nilsson samt 11:696 av herr Jonasson vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning av frågan om en
mellanriksväg via Dalarna och Värmland till lämplig isfri hamn i Norge
enligt i motionerna anförda riktlinjer,

dels motionen 11: 383 av fru Ryding m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära att en plan utarbetas för en
förbättring av vägnätet i Värmlands län enligt de i motionen ställda förslagen,

dels de likalydande motionerna I: 121 av herr Werner och II: 140 av fru

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Ryding in. fl. i vad avser hemställan att frågan om anläggandet av motorväg
genom landets sydöstra delar utredes, förslagsvis genom en successivt
genomförd omläggning av riksväg 15,

dels de likalydande motionerna I: 377 av herr Strandberg m. fl. och II: 705
av herrar Lothigius och Petersson i Gäddvik vari yrkats att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös
utredning rörande vägväsendets framtida finansiering, varvid särskilt
större kapitalkrävande investeringar beaktas,

dels de likalydande motionerna 1:8 av herr Skårman m. fl. och 11:7
av herr Eriksson i Arvika in. fl. vari yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning av den enskilda väghållningens
organisation,

dels de likalydande motionerna I: 265 av herr Hjorth och II: 215 av herr
Ekström vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
om en utredning av det enskilda vägväsendets organisation,

dels de likalydande motionerna 1:264 av herr Axelson och 11:300 av
herr Eriksson i Arvika vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa att bestämmelserna ändras så att statsbidrag också
måtte utgå till administrativa kostnader när det gäller driften av enskilda
vägar,

dels de likalydande motionerna I: 613 av herrar Ernst Olsson och Svanström
samt //: 685 av herrar Elmstedt och Larsson i Borrby vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att
bidrag till enskild vägs liårdgöring må utgå i samma omfattning och på
samma villkor som övriga bidrag till det enskilda vägnätet,

dels de likalydande motionerna I: 321 av herr Sveningsson in. fl. och
11:436 av herrar Oskarson och Enarsson vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en undersökning av samtliga
allmänna vägars tillstånd snarast kommer till stånd,

dels motionen II: 21b av herr Börjesson i Glömminge vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag och
åtgärder för att erhålla ett på längre sikt mera hållbart och snyggt stängsel
vid ombyggnad av allmänna vägar,

dels de likalydande motionerna I: 58 av herrar Sveningsson och Vilhelm
Erik Carlsson samt 11:65 av herrar Oskarson och Nilsson i Agnäs vari
hemställts att riksdagen beslutar uppdra åt Kungl. Maj :t att vidta åtgärder
som leder till att spridning av enbart salt på vägar och gator kommer
till restriktiv användning, samt att forskning rörande vägsaltets skadeverkningar
och möjligheterna att få fram ett ersättningsmedel ges ökad
prioritet,

dels de likalydande motionerna 1:596 av herr Bengtson och 11:709 av
herrar Magnusson i Nennesholm och Persson i Heden vari hemställts att

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

7

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag
om åtgärder i syfte att undvika användning av salt på vägar,

dels de likalydande motionerna 1: 608 av herrar Axel Kristiansson och
Svanström samt II: 695 av herrar Johansson i Skärstad och Polstam vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
begära a) att försöksverksamhet snarast inledes med anläggande av särskilda
filer för den långsamma trafiken i enlighet med de i motionerna
anförda riktlinjerna samt b) att vägsträckor där omkörning kan ske markeras
med särskilda skyltar,

dels motionen II: 681 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. vari yrkats
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t
ger statens vägverk eller annan lämplig myndighet i uppdrag att uppsätta
hj älptelefoner vid motorvägar och motortrafikleder samt vid vägar i glesbygd.

Utskottet. I sin framställning om anslag för nästa budgetår har vägverket
förutsatt en övergång till programbudget fr. o. in. budgetåret 1969/70.
Departementschefen förklarar sig inte nu beredd att ta ställning till när
en sådan övergång skall ske men anser att verket bör fortsätta sin planering
med sikte på att längre fram övergå till programbudget. Som en förberedelse
härtill anses av departementschefen en fortsatt anslagsrevision böra
ske. Med vissa av formella och praktiska skäl motiverade ändringar av
verkets förslag föreslås därför bl. a. en minskning av vägväsendets elva
anslag till nio samt ändrade benämningar m. m. av anslagen. Vad i samband
därmed anförts har inte gett utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande.

Vägverket har också tagit upp frågan om väghållningsansvarets fördelning
mellan stat och kommun och därvid anfört bl. a. att en omfördelning
av väghållningsansvaret i riktning mot att staten övertar väghållningen
på infartsleder och leder av förbifartskaraktär i tätorterna, medan
kommunen svarar för väghållningen beträffande övriga vägar och gator
inom tätorten eller tätorterna, skulle medföra vissa fördelar. Framför allt
skulle det bli lättare att tidsmässigt samordna ny- eller ombyggnad av
landsbygds- resp. tätortsdelen av större trafikleder, som går genom kommuner
som är väghållare. Verket har vidare framhållit att de samlade vägoch
gatubyggnadsbehoven i och mellan tätortsregionerna synes komma
att nå en sådan omfattning att, om inte övriga investeringsbehov nästan
helt skall lämnas åsido, investeringsanslagen till den statliga väghållningen
måste öka minst i samma takt som den genomsnittliga årliga ökningen
av samtliga statliga investeringar i vägar och gator åren 1958—1967, dvs.
med ca 9 % per år.

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Skulle eu sådan ökning av medelstilldelningen inte kunna genomföras
torde enligt vägverkets mening möjligheterna till investeringar i vägar och
gator utanför de egentliga tätortsregionerna och lederna mellan dessa bli
så små, att den statliga väghållningen inte kommer att kunna fylla sina
uppgifter inom den totala väghållningen. Behov skulle då uppstå av att
överföra delar av det mera finmaskiga vägnätet utanför de större tätortsregionerna
från staten till kommunerna och att koncentrera den statliga
väghållningsverksamheten till primärlederna huvudsakligen i och mellan
tätortsregionerna.

Departementschefen förklarar sig f. n. inte beredd att ta ställning i denna
fråga.

I anledning härav har i motionerna I: 603 och II: 690 (p. TV) hemställts
att Kungl. Maj :t vid kommande års budgetarbete måtte beräkna resurser
för vägändamål av sådan omfattning att någon omprövning av väghållningsansvaret
inte ifrågakommer.

Såsom departementschefen framhållit är konsekvenserna i olika hänseenden
av en sådan ändrad ansvarsfördelning svåra att överblicka utan en
mera ingående bedömning av alla betydelsefulla faktorer i sammanhanget.
Frågan övervägs f. n. i departementet. I avvaktan på resultatet härav kan
utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida nu göra ett
uttalande i frågan.

I nämnda motioner hemställes vidare att Kungl. Maj :t vid kommande års
budgetarbete måtte beräkna resurser för vägändamål av sådan omfattning
att senare års ackumulerade eftersläpning rörande vägbyggnad och vägunderhåll
undanröjes.

Utskottet finner det inte heller lämpligt att genom ett uttalande från
riksdagens sida i förevarande hänseende föregripa den budgetbehandling
som under hösten skall ske i fråga om anslagen för budgetåret 1970/71.
Motionerna i fråga avstyrks därför även i denna del.

1 motionerna I: 70 och II: 86 har hemställts att riksdagen vad gäller väganslagens
användning måtte uttala nödvändigheten av en mera rättvis
fördelning mellan olika kategorier av de allmänna vägarna i syfte att en
skälig del av anslagen kommer »övriga länsvägar» till godo.

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits fortsätter de senaste årens utveckling
mot en allt starkare koncentration av trafiken till riksvägarna och
de genomgående länsvägarna. Samtidigt ökar trafiken i de större tätortsregionerna.
Insatserna på vägbyggnadsområdet har i betydande utsträckning
skett med beaktande av angivna förhållanden. Utbyggnaden av de
europavägar och övriga riksvägar som har särskilt stark trafik har getts
hög prioritet. Väsentliga insatser har gjorts på de delar av vägnätet som
är av betydelse för näringslivets transporter. Särskild uppmärksamhet
har ägnats upprustningen av broar som begränsat möjligheterna att få
längre sammanhängande transportsträckor med god bärighet. Det s. k.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

9

tunga vägnätet, dvs. vägar upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons
boggltryck, har utvidgats så att det nu omfattar 81 % av riksvägarna och
35 % av de genomgående länsvägarna. För det allmänna vägnätet som
helhet är motsvarande andel 18 %.

Utskottet delar med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden departementschefens
uppfattning att den hittillsvarande inriktningen av vägbyggandet
bör bibehållas samt avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

Ej heller kan utskottet med beaktande av det anförda finna det motiverat
att riksdagen på sätt i motionen 1:200 yrkats hos Kungl. Maj :t gör en
särskild framställning rörande de i motionen framförda önskemålen om
ökade anslag till svaga broar och vägavsnitt — med speciellt beaktande av
förändrade transporter på grund av nedläggningen av huvudflottlederna
i Indalsälven och Ljungan. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om
de undersökningar och utredningar som inom vägverket fortlöpande bedrivs
i samråd med vederbörande myndigheter och organisationer m. m.
rörande bl. a. ändringar i transportbehovet för olika näringsgrenar och
landsdelar i syfte att erhålla underlag för bedömningen av verkets investeringsverksamhet.

Vid sin behandling av medelstilldelningen till väg- och gatubyggandet redogör
departementschefen inledningsvis för utfallet av investeringarna
inom denna sektor under femårsperioden 1963—1967 samt beräknade utgifter
för åren 1968 och 1969. I anslutning härtill erinras om att beredskapsarbeten
under senare år utgjort en betydande del av de totala investeringarna
i landsbygdens vägnät. Beredskapsarbeten har nästan helt
avsett företag i flerårsplanerna, varigenom åtskilliga sådana kommit till
utförande tidigare än beräknat.

Med tillstyrkande av vägverkets förslag att uttrycket underhåll av väg
ersätts med uttrycket drift av väg framhåller departementschefen att de
ökade krav som ställs på vägnätet på grund av framför allt trafikökningen
motiverar en ökning av anslagen till vägdriften. Anslaget till drift av
statliga vägar föreslås därför — med bortseende från de höjningar som
föranleds av ändrad anslagsredovisning, tillägg för pensions- och hyreskostnader
m. m. — skola uppräknas med ca 40 milj. kr. till 768,2 milj. kr.
Utskottet finner den sålunda föreslagna anslagshöjningen välmotiverad och
tillstyrker densamma.

Anslagstilldelningen till det statliga vägbgggandet bör enligt departementschefen
bibehållas på nuvarande nivå och upptas med ett belopp
av 700 milj. kr., varav för byggande av riksvägar 438,7 milj. kr., för byggande
av länsvägar 147,0 milj. kr., byggande av ödebygdsvägar 5,9 milj.
^r-» byggande av storbroar 60,6 milj. kr. och administration 47,8 milj. kr.
Ramen för medelsförbrukningen beräknas jämväl till 700 milj. kr.

Utskottet har vid sin prövning av denna anslagsfråga funnit sig böra
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 6

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

godta Kungl. Maj :ts förslag. Härav följer att utskottet avstyrker det
i motionerna 1:598 och 11:691 framställda yrkandet om en höjning av
anslaget till 706,3 milj. kr. i syfte att möjliggöra en ökning med 6,3 milj. kr.
av det för länsvägar avsedda anslagsbeloppet samt yrkandet i motionerna
I: 374 och II: 362 om en höjning av anslaget med 6 milj. kr., vilka enligt
motionärerna bör avsättas för vägbyggande i Gävleborgs län. Utskottet
anser sig dock kunna utgå från att de av motionärerna åberopade förhållandena
i nämnda län — jämte andra inverkande faktorer av vikt såsom
trafikens intensitet och sammansättning m. m. — även fortsättningsvis vederbörligen
beaktas vid medelsfördelningen.

Kungl. Maj :ts förslag att på samma sätt som skett för innevarande
budgetår — 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget och 20 milj.
kr. av det statliga vägdriftanslaget tilldelas Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter
— tillstyrks av utskottet. Däremot kan utskottet inte finna det
motiverat att , på sätt i motionerna 1: 601 och II: 686 föreslagits, Dalsland
och norra Bohuslän skall tillföras det område där systemet med förenämnda
medelsanvisning skall tillämpas. Motionerna i fråga avstyrks därför.

Anslaget till bidrag till drift av kommunala vägar och gator bör i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag tas upp med 99,5 milj. kr., innebärande en
höjning med realiter 5 milj. kr. Utskottet avstyrker följaktligen de i motionerna
1:315 och 11:358 framställda yrkandena att bidrag till ifrågavarande
vägar och gator måtte utgå med högst 85 procent av kostnaderna
samt att anslagsbeloppen till nämnda ändamål måtte justeras nedåt i överensstämmelse
härmed.

Den av Kungl. Maj :t med hänsyn till den ökade belastningen på tätorternas
väg- och gatunät med realiter ca 30 milj. kr. till 301,6 milj. kr. höjda
medelsanvisningen till byggande av vägar och gator tillstyrks likaledes av
utskottet.

Till bidrag till drift av enskilda vägar m. m. har i propositionen föreslagits
ett anslag av 53,7 milj. kr. I anledning härav har i motionen II: 710
yrkats en höjning av anslaget till 56,7 milj. kr., medan i motionerna I: 316
och II: 359 yrkats en höjning till 63,03 milj. kr.

Utskottet har för sin del funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag,
innebärande en höjning med 2,5 milj. kr., samt avstyrker därför motionen
II: 710 ävensom motionerna I: 316 och 11:359 i nu berörda del.

Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås av Kungl.
Maj :t till 23,6 milj. kr. medan i motionerna 1:316 och 11:359 föreslagits
en ökning till 32,03 milj. kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

11

Utskottet har funnit sig böra godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
följaktligen förenämnda motioner i denna del.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar avseende vägväsendet i övrigt tillstyrks
av utskottet ävensom vad i samband därmed anförts och förordats av departementschefen.

Det totalbelopp som avses skola täckas av automobilskattemedlen skulle
enligt uppgift som utskottet erhållit från kommunikationsdepartementet
uPP§å till ca 2 438 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten för
innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 250
milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas till ca 2 988
milj. kr. skulle överskottet på vägväsendets specialbudget, vilket per den
30 juni 1968 uppgick till ca 800 milj. kr., komma att under budgetåret
öka med ca 550 milj. kr.

I motionen II: 220 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer
att åtgärder vidtages för att planering, projektering och utbyggnad av
E 6 till fyrfilig motorväg mellan Varberg och Fjärås bedrives i en takt
som sammanfaller med den successivt ökade trafikbelastning som bl. a.
betingas av industrialiseringen av Väröbackahalvön. Sådan planering och
projektering pågår emellertid enligt vad utskottet erfarit sedan länge genom
vägverkets försorg. Vad vidare utbyggnadsfrågorna beträffar torde
dessa böra behandlas i den för prövning av vägfrågor stadgade ordningen,
varför utskottet inte kan finna någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida
påkallad. Motionen avstyrks följaktligen.

Av liknande skäl kan utskottet inte heller (jfr SU 1966:6 och 1968:6)
tillstyrka yrkandet i motionerna I: 602 och II: 696 att riksdagen hos Kungl.
Maj :t anhåller om utredning av frågan om en mellanriksväg via Dalarna
och Värmland till lämplig isfri hamn i Norge. Utskottet vill dock erinra om
att frågan om en sådan mellanriksväg tagits upp inom Nordiska rådet och
föranlett en rekommendation i ämnet.

Utskottet finner det ej heller påkallat att från riksdagens sida på sätt
i motionen II: 383 yrkats hos Kungl. Maj :t begära utarbetandet av en särskild
plan för förbättring av vägnätet i Värmlands län. En omfattande planering
i detta syfte pågår f. ö. redan, varjämte under senare år genom beredskapsarbeten
en ökad vägutbyggnad i länet kunnat komma till stånd.

I motionerna I: 121 och II: 140 har yrkats att frågan om anläggandet
av motorväg genom landets sydöstra delar, förslagsvis genom en successivt
genomförd omläggning av riksväg 15, utredes. Enligt vad utskottet erfarit
har under de senaste åren en genomgripande ombyggnad skett av
nämnda riksväg varigenom planerade arbeten på densamma till huvudsakliga
delar slutförts. Någon motorvägsstandard har dock inte ansetts motive -

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19GS

råd av trafikutvecklingen eller förhållandena i övrigt. Ytterligare erforderliga
vägarbeten inom området prövas i därför föreskriven ordning. Utskottet
avstyrker under hänvisning härtill motionerna i denna del.

I motionerna 1:377 och 11:705 har yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte hemställa om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande
vägvåscndets framtida finansiering. Enligt motionärerna bör därvid
lånefinansiering resp. avgiftsfinansiering i vad avser starkt kapitalkrävande
anläggningar såsom motorvägar och storbroar prövas antingen inom
pågående utredningars ram eller inom en ny utredning.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att frågan om avgiftsfinansiering
av vägar och broar senast utretts av 1900 års vägsakkunniga. I sitt
år 1962 avgivna betänkande härom (SOU 1962:26) framhöll de sakkunniga
att de fann grundregeln om att de för den allmänna samfärdseln
nödiga vägarna och förbindelserna i princip skall byggas genom det allmänna
och att avgifter inte får uttagas för deras begagnande helt riklig
samt i sig själv innebära stora fördelar. Dess tillämpning i praktiken ansågs
nämligen bl. a. innebära, att en angelägenhetsgradering av de för utbyggnad
aktuella företagen sker samt att sådana företag, vilkas tillkomst ej är
tillräckligt motiverade ur ekonomiska eller andra synpunkter, ej kommer
till stånd.

Även om behovet av en viss avgiftsfinansierad förbindelse vore så stort,
att en investering i och för sig sannolikt skulle vara företagsekonomiskt
lönsam, kunde vid bedömandet av härom uppkommande frågor dock inte
bortses från allmänna prioriteringsgrunder. För dess utförande måste nämligen.
kapitalmarknaden i motsvarande mån tas i anspråk —• kanske till
nackdel för andra viktiga investeringar. Avgörande för ställningstagandet
härvid borde till sist vara omfattningen av samhällets totala resurser,
vilka alltid måste framstå som begränsade. Frågan om avgiftsfinansiering
borde också ses mot bakgrunden av den totala motorfordonsbeskattningens
storlek.

De sakkunnigas förslag anmäldes i propositionen nr 191 till 1963 års
riksdag och lämnades utan erinran av såväl departementschefen som riksdagen
(S3LU 1,-rskr 424).

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om det utredningsarbete som
f. n. pågår inom dels utredningen rörande vägtrafikens kostnadsansvar
m. m., dels bilskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar
och under hänvisning jämväl till vad i det föregående anförts avstyrker
utskottet således motionerna i fråga.

1 motionerna I: 8 och II: 7 samt I: 265 och II: 215 har yrkats att riksdagen
hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av den enskilda väghållningens
organisation. De olägenheter som sammanhänger med denna torde
som motionärerna framhållit huvudsakligen vara betingade av föreskrif -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

13

terna i lagen om enskilda vägar. Riksdagen uttalade sig redan år 1967 för
en allmän översyn av förenämnda lag och enligt vad utskottet erfarit
är man nu inom kommunikationsdepartementet sysselsatt med att utarbeta
direktiv för en sådan översyn.

I anledning av motionärernas uttalande att kommunerna som väghållare
bör kunna åtnjuta statsbidrag till enskild väghållning vill utskottet
erinra om att möjligheter redan torde föreligga för kommun att i förekommande
fall uppbära för sådan väghållning utgående bidrag. Vidare må
framhållas att vägförvaltningarna under vissa villkor och i den mån resurserna
medger åtar sig att mot särskild ersättning biträda de enskilda väghållarna
med väghållningen. Slutligen vill utskottet erinra om att frågan om
ett förstatligande av den enskilda väghållningen eller — i liknande syfte —■
en samordning mellan statlig och enskild väghållning av såväl organisatoriska
som ekonomiska skäl inte befunnits möjlig att genomföra. Frågan
härom prövades bl. a. vid 1963 års riksdag i samband med de förbättringar
i bidragsgivningen som då beslutades. Under hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna i fråga.

I motionerna I: 264 och II: 300 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om sådan ändring av bidragsbeståmmelserna angående enskild
väghållning att statsbidrag måtte utgå också till administrativa kostnader
när det gäller driften av enskilda vägar. I anledning härav vill utskottet
erinra om att även enligt andra bidragskungörelser — exempelvis avseende
vatten- och avloppsanläggningar och hamnar samt städernas vägar och gator
—- förvaltningskostnader i princip ej är bidragsberättigade. Utskottet
som inte kan finna något undantag härifrån motiverat just beträffande den
enskilda väghållningen avstyrker bl. a. därför motionerna i fråga.

I motionerna I: 316 och II: 359 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer om vissa utredningar avseende dels ett vidgat intagande till allmänt
underhåll av mera trafikerade enskilda vägar, dels åstadkommande
av förbättrad vägstandard på det omfattande nät av enskilda vägar som
tjänar motor trafikens växande krav så att lokaltrafiken kan tillfredsställa
fritidsfolkets önskan att snabbt och trafiksäkert komma ut till glesbygdsmiljö.

I direktiven till den 1964 tillsatta vägplaneutredningen har det bl. a.
framhållits vara av grundläggande betydelse att de resurser som vårt land
totalt kan sätta in på väg- och gatuhållningen från alla synpunkter fördelas
så riktigt som möjligt. Det förutsätts därför att utredningen utarbetar
en totalplan över utbyggnadsbehoven som innefattar de allmänna vägarna
på landsbygden och de statsbidragsberättigade vägarna och gatorna i städerna.
Jämväl i fråga om de statsbidragsberättigade enskilda vägarna på
landsbygden bör utredningen enligt direktiven i grova drag söka ange ut -

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

byggnadsbehoven. Med beaktande av de sålunda meddelade direktivens innebörd
kan utskottet inte finna det motiverat att från riksdagens sida begära
en särskild översyn av det slag motionärerna yrkat. Under hänvisning
jämväl till de avsevärda förbättringar i bidragsgivningen på förevarande
område som beslutades vid 1963 års riksdag avstyrker utskottet
nämnda motioner i nu berörda delar.

Av sistnämnda skäl avstyrker utskottet även yrkandet i motionerna
I: 613 och II: 685 att riksdagen hos Kungl. Maj :t uttalar sig för att bidrag
till enskild vägs hårdgöring må utgå i samma omfattning och på samma
villkor som övriga bidrag till det enskilda vägnätet. Såsom motionärerna
själva framhållit kan f. ö. redan nu bidrag till arbeten av detta slag under
vissa förhållanden utgå.

I motionerna 1: 321 och II: 436 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t anhåller att en undersökning av samtliga allmänna vägars tillstånd
snarast kommer till stånd. Motionärerna har därvid bl. a. framhållit att det
är en beklaglig brist att en undersökning och kvalitetsbedömning rörande
landets samtliga vägar inte skett.

Kännedom om vägarnas standard bildar tillsammans med prognoser om
trafikens och transporternas utveckling det viktigaste underlaget för att
bedöma vilka åtgärder som krävs för att tillgodose trafikens krav på tillfredsställande
framkomlighet. Enligt vad utskottet erfarit är numera hela
riksvägnätet samt det primära länsvägnätet kvalitetsgraderat medan en
sådan gradering av det sekundära vägnätet inte ansetts motiverad eller
erforderlig. Beträffande det senare nätet har dock ett enklare förfarande
för ca en tredjedel av vägarnas längd kommit till stånd. I samband med
upprättandet av en särskild långtidsplan för vägunderhållet har vidare
gjorts en underhållsinventering av samtliga allmänna vägar i landet att
läggas till grund jämväl för vägplaneutredningens bedömningar. Ett intensivt
arbete pågår dessutom med uppläggandet av ett modernt vägregister
eller en s. k. databank med uppgifter bl. a. i berörda hänseenden. Under
hänvisning härtill kan utskottet inte finna någon särskild åtgärd i ämnet
från riksdagens sida påkallad och avstyrker därför motionerna.

I motionen 11:214 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller
om förslag och åtgärder för att erhålla ett på längre sikt mera hållbart och
snyggt stängsel vid ombyggnad av allmänna vägar. Då utskottet anser sig
kunna förutsätta att man inom vägverket vid prövning av uppkommande
frågor av detta slag vederbörligen beaktar synpunkter även av den art motionären
anfört torde någon åtgärd från riksdagens sida inte vara erforderlig,
varför motionen avstyrks.

I motionerna 1: 58 och II: 65 har yrkats att riksdagen beslutar uppdra åt
Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder som leder till att spridning av enbart salt
på vägar och gator kommer till restriktiv användning samt att forskningen

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

15

rörande vägsaltets skadeverkningar och möjligheterna att få fram ett ersättningsmedel
ges ökad prioritet. Vidare har i motionerna I: 596 och II: 709
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning och förslag
om åtgärder i syfte att undvika användning av salt på vägar.

Utskottet är för sin del väl medvetet om de olägenheter som användning av
salt på vägarna i vissa hänseenden innebär. Under den gångna vintern
synes besvärligheterna till följd bl. a. av speciella väderleksförhållanden
samt brister i metodiken och den tekniska materielen ha varit särskilt stora
i åtminstone vissa delar av landet. Viss oklarhet synes också råda om i vilken
grad saltspridningen medför skadeverkningar i miljöhänseende m. m. Användningen
av salt — med eller utan sand — i halkbekämpande syfte är
dock som utskottet vid flera tillfällen tidigare (SU 1967:6 och 1968:6)
framhållit främst betingad av trafiksäkerhetsskäl jämte tekniska och ekonomiska
faktorer. Vägverket bedriver sedan länge en omfattande försöksoch
undersökningsverksamhet på området och följer enligt uppgift fortlöpande
utvecklingen i samarbete med bl. a. statens väginstitut och korrosionsinstitutet
och med beaktande jämväl av erfarenheterna utomlands.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes under hänvisning till
det anförda i vart fall f. n. inte erforderlig, varför motionerna i fråga avstyrks.
Utskottet förutsätter dock att verkets arbete på området intensifieras
i syfte inte minst att förbättra tillämpade metoder samt den tekniska
materielen så att olägenheter och eventuella skadeverkningar i möjligaste
mån motverkas.

I motionerna I: 608 och II: 695 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t
hemställer att försöksverksamhet snarast inledes med anläggande av särskilda
filer för den långsamma trafiken samt att vägsträckor där omkörning
kan ske markeras med särskilda skyltar.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden framstår i
och för sig som välmotiverat. Det anses emellertid enligt vad utskottet erfarit
inom vägverket inte vara helt klart, att trafiksäkerheten enbart främjas
genom anläggande av föreslagna omkörningsfiler. Med ledning av verkets
uppfattning om det allmänna vägnätets standard bedöms vidare kostnaden
för ett genomförande på riksvägar och större länsvägar av omkörningsfiler
i den omfattning motionärerna avsett bli högst avsevärd. En viss
restriktivitet anses därför böra iakttagas vid punktvisa investeringar av
ifrågavarande karaktär då i annat fall det totala vägbyggnadsprogrammet
kan bli påverkat i ogynnsam riktning. I första hand bör sålunda vägbyggnadsmedlen
satsas på totalombyggnad av de större vägar som har nedsatt
framkomlighet.

På vägverket och till viss del trafiksäkerhetsverket torde dock ankomma
att fortlöpande pröva utvecklingen på området samt vidta härav föranledda
åtgärder. Vidare må erinras om att vägplaneutredningen jämlikt meddelade
direktiv har att utreda och överväga de med standardnormerna samman -

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

hängande frågorna, varvid jämförelser skall göras med de normer som tilllämpas
i andra länder liksom med rekommendationer utfärdade av internationella
samarbetsorgan. Några särskilda åtgärder i ämnet från riksdagens
sida synes med hänsyn till det anförda ej erforderliga varför utskottet
avstyrker motionerna i fråga.

Vidkommande det i motionen II: 681 framförda yrkandet må framhållas
att, enligt vad utskottet erfarit, undersökningar inom vägverket pågår rörande
de praktiska förutsättningarna för placering av larmtelefoner utefter
motorvägarna och andra större vägar inom glesbygdsområden. Med beaktande
härav och då utskottet anser sig kunna utgå från att verket också
vidtar lämpliga åtgärder i syfte att ernå en tillfredsställande lösning av
frågan synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida inte
påkallad. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter ett förslagsanslag
av 3 796 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Drift av statliga vågar ett reservationsanslag av
768 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 374 och II: 362 samt I: 598 och
II: 691 till Byggande av statliga vågar för budgetåret 1969/70
anvisar ett reservationsanslag av 700 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:315 och 11:358 till Bidrag till
drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1969/70
anvisar ett förslagsanslag av 99 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala
vägar och gator för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 301 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

5. att riksdagen

a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen II: 710 samt motionerna I: 316 och II: 359, de två
sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Bidrag till drift av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 53 700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

17

b. medger att under budgetåret 1969/70 statlig lånegaranti
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för
vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 100 000 kr.,

6. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 316 och II: 359, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda
vågar för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 23 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

a. till Tjänster till utomstående ett förslagsanslag av
8 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b. till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

8. att riksdagen avslår motionerna 1:603 och 11:690 i
vad de avser väghållningsansvarets fördelning mellan stat
och kommun,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 603 och II: 690 i
vad de avser undanröjande av den ackumulerade eftersläpningen
i fråga om vägbyggnad och underhåll,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 70 och II: 86,

11. att riksdagen avslår motionen I: 200,

12. att riksdagen avslår motionerna I: 601 och II: 686,

13. att riksdagen avslår motionen II: 220,

14. att riksdagen avslår motionerna 1:602 och 11:696,

15. att riksdagen avslår motionen II: 383 i vad den avser
utarbetande av en plan för förbättring av vägnätet i Värmland,

16. att riksdagen avslår motionerna I: 121 och II: 140 i
vad de avser utredning rörande anläggande av motorväg
genom landets sydöstra delar, förslagsvis genom en successivt
genomförd omläggning av riksväg 15,

17. att riksdagen avslår motionerna I: 377 och II: 705,

18. att riksdagen avslår motionerna I: 8 och II: 7,

19. att riksdagen avslår motionerna I: 265 och II: 215,

20. att riksdagen avslår motionerna I: 264 och II: 300,

21. att riksdagen avslår motionerna 1:316 och 11:359 i
vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t,

22. att riksdagen avslår motionerna I: 613 och II: 685,

23. att riksdagen avslår motionerna I: 321 och II: 436,

24. att riksdagen avslår motionen II: 214,

25. att riksdagen avslår motionerna 1: 58 och II: 65,

26. att riksdagen avslår motionerna I: 596 och II: 709,

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

27. att riksdagen avslår motionerna I: 608 och II: 695,

28. att riksdagen avslår motionen II: 681.

Trafiksäkerhet

5. Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt E 1, s. 107—110) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsverk:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 7 970 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 196 av herr Bengtson m. fl. och II: 219
av fru Nettelbrandt m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning beträffande trafiksäkerheten
syftande till i första hand en sänkning av olycksfrekvensen med 50 % fram
till mitten av 1970-talet på i motionerna angivna grunder,

dels motionen II: 682 av herrar Bengtsson i Landskrona och Björk i
Påarp vari yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa att expertgrupper tillsättes regionvis i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i motionen anförts i syfte att tillskapa en ökad
trafiksäkerhet på sikt,

dels de likalydande motionerna I: 618 av herr Palm och II: 702 av herr
Lindahl vari yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller att organisationen
och planeringen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet blir föremål
för utredning med beaktande av de synpunkter som anförts i motionerna.

Utskottet. Kungl. Maj :ts beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså att
under förevarande anslagsrubrik anvisas ett förslagsanslag av 7 970 000
kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår med
4 290 000 kr.

I de båda likalydande motionerna I: 196 och II: 219 har bl. a. hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning rörande trafiksäkerheten
syftande till i första hand en sänkning av olycksfrekvensen med
50 % fram till mitten av 1970-talet.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att trafiksäkerhetsfrågorna
ingående behandlades av utskottet i såväl dess utlåtande nr 89 vid 1967 års
riksdag som dess utlåtande nr 6 (p. 9) vid fjolårets riksdag. Det framhölls
därvid att utskottet fann det angeläget att man söker få ett mer samlat
grepp på trafiksäkerhetsfrågorna. Kungl. Maj :ts förslag om inrättande
fr. o. m. den 1 januari 1968 av ett trafiksäkerhetsverk m. in. syftade bl. a.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

19

härtill. Utskottet redovisade också i sina förenämnda utlåtanden en råd åtgärder
som vidtagits eller planerats i samma syfte samt hänvisade till pågående
utrednings- och undersökningsverksamhet på trafiksäkerhetsområdet.

I anslutning till det nu anförda må vidare erinras om att nyligen — som
ett led i samordningen av trafiksäkerhetsarbetet — bildats en planeringsnämnd
vid trafiksäkerhetsverket med representanter för de statliga myndigheter
som arbetar med arbetarskydd, bebyggelseplanering, väghållning,
skolväsende, trafikövervakning, fordonskontroll, trafikreglering, förarutbildning,
information, sjukvård, forskning, materialprovning, miljövård och
försvar samt representanter för landstings- och kommunförbunden och AB
Svensk bilprovning. Nämnden har i ett gemensamt arbetsprogram redovisat
de nya åtgärder för ökad trafiksäkerhet som de medverkande myndigheterna
samt vissa andra myndigheter och organisationer för närvarande avser att
genomföra eller initiera under tiden den 1 januari 1969—den 30 juni 1970.
Vidare har inhämtats uppgifter rörande de frågor som är föremål för utredningar
inom olika departement. Programmet omfattar elva olika arbetsområden
och avser åtgärder med sikte på trafikanten, fordonet och vägen (gatan)
samt berör vidare rättsregler av olika slag, trafikövervakning och trafikdirigering
samt beredskap för att ta hand om dem som skadas i trafiken
jämte undersökning och forskning m. m.

Med beaktande bl. a. av det anförda kan utskottet i vart fall f. n. inte
finna det motiverat att på sätt i motionerna föreslagits från riksdagens
sida begära en särskild utredning i dessa frågor. Utskottet vill dock i likhet
med motionärerna understryka frågornas stora vikt samt förutsätter att
därest av förhållandena så befinnes påkallat eller eljest önskvärt en översyn
i en eller annan form kommer till stånd. Utskottet avstyrker följaktligen
i nu berörda del motionerna i fråga.

I motionen II: 682 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer
att expertgrupper tillsätts regionvis i syfte att tillskapa en ökad trafiksäkerhet
på sikt. Då även härmed sammanhängande frågor enligt vad
utskottet erfarit av trafiksäkerhetsverket tagits upp i det förenämnda arbetsprogrammet
torde någon åtgärd i ämnet från riksdagens sida inte vara
påkallad, varför motionen i fråga avstyrks.

I motionerna 1:618 och II: 702 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t anhåller att organisationen och planeringen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet
blir föremål för utredning med beaktande av de synpunkter
som anförts i motionerna. Bl. a. bär därvid framhållits att de överläggningar
som under hösten 1968 ägt rum för en gränsdragning mellan statens
trafiksäkerhetsverk och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
inom den del av trafiksäkerhetsarbetet som omfattas av information

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

och upplysning knappast skapat erforderlig klarhet i arbetsplaneringen.
Tillkomsten av trafiksäkerhetsverket förklaras visserligen ha betytt en förstärkning
av insatserna för en ökad trafiksäkerhet men intrycket av en
splittrad användning av resurserna anses dock kvarstå. Det framhålls
också att forskningen är förlagd till olika organ samt att den borde samordnas
för tillgodogörande av vunna erfarenheter.

Utskottet vill beträffande sistnämnda fråga erinra om att 1964 års transportforskningsutredning
lagt fram ett betänkande benämnt Transportforskningens
organisation (SOU 1908: 34) berörande även forskningen på trafiksäkerhetens
område. Förslagen i betänkandet är f. n. efter sedvanlig remissbehandling
under beredning inom Kungl. Maj :ts kansli. Vad beträffar uttalandena
i övrigt anser utskottet det i likhet med motionärerna vara av
största vikt att insatserna på förevarande område samordnas och att alla
möjligheter tillvaratas att för bekämpning av trafikolyckorna effektivisera
trafiksäkerhetsarbetet. Inte minst med hänsyn till de knappa ekonomiska
och personella resurserna finner utskottet angeläget att så sker. Utskottet
anser därför det av motionärerna aktualiserade spörsmålet i en eller annan
form böra prövas av Kungl. Maj :t samt härav eventuellt föranledda förslag
om möjligt böra redovisas redan i nästkommande års statsverksproposition.
Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 7 970 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 196 och II: 219 i
vad de avser utredning rörande trafiksäkerheten,

3. att riksdagen avslår motionen II: 682,

4. att riksdagen i anledning av motionerna I: 618 och
II: 702 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört beträffande de i motionerna upptagna frågorna.

6. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet ro. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E 2—E 4, s. 110—113)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 12 248 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Registrering av motorfordon ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

21

3. till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,
att avräknas mot automobil skattemedlen.

7. Trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t har (punkt E 5, s. 114—116)
föreslagit riksdagen att till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1969/
70 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 196 av herr Bengtson m. fl. och II: 219
av fru Nettelbrandt m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte vid
sin behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 1, bilaga 8, till Trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
3 994 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 626 av herr Strandberg och II: 719 av
fru Sundberg m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till
Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1969/70 anvisa ett i förhållande
till departementschefens förslag med 400 000 kronor förhöjt reservationsanslag
av 3 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj :t för nästa budgetår
föreslagit en medelsanvisning av 3 000 000 kr. I anledning härav har
i motionerna I: 196 och II: 219 yrkats en höjning av anslaget till av trafiksäkerhetsrådet
begärda 3 994 000 kr., medan i motionerna I: 626 och II: 719
yrkats en höjning med 400 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att trafiksäkerhetsrådet
ges ökade resurser för sin betydelsefulla verksamhet. Den av
Kungl. Maj :t föreslagna medelstilldelningen bör dock möjliggöra en viss
ökning av forskningsinsatserna på trafiksäkerhetens område. I anslutning
härtill må också erinras om de under punkten 5 i det föregående omnämnda
förslagen från transportforskningsutredningen vilka f. n. är föremål för
prövning inom Kungl. Maj :ts kansli. I avvaktan på resultatet härav och
under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 5 anfört rörande
vidtagna åtgärder och pågående verksamhet på trafiksäkerhetsfältet har utskottet
funnit sig kunna godta Kungl. Maj :ts förslag angående medelsberäkningen.
Motionerna I: 196 och II: 219 i berörda del samt motionerna I: 626
och II: 719 avstyrks följaktligen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:196 och 11:219, nämnda motioner
i vad de avser medelsanvisningen, samt I: 626 och
II: 719 till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1989/70

22 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

8. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 6, s. 116—118) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för hudgetåret 1960/70 anvisar
ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

9. Handelsflottans pensionsanstalt m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 2—F 6, s. 123—127) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Handelsflottans pensionsanstalt ett anslag av 1 000
kr.,

2. till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av
575 000 kr.,

3. till Bidrag till vissa resor av sjöfolk ett förslagsanslag
av 325 000 kr.,

4. till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond ett förslagsanslag
av 5 650 000 kr.,

5. till Understöd åt skårgårdsrederier m. m. ett förslagsanslag
av 600 000 kr.

Institut m. m.

10. Transportnämnden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt
G 1, s. 128—129) och hemställer

att riksdagen till Transportnämnden för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 767 000 kr., därav tre
fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt G 2, s. 129—133) föreslagit riksdagen att
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 15 999 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:625 av herr Strandberg och 11:715 av

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

23

herr Petersson i Gäddvik m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder vidtages syftande till ökad samordning
av verksamheten inom SMHI och den militära väderlekstjänsten.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen om
15 999 000 kr. tillstyrks av utskottet.

I motionerna 1:625 och 11:715 har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj :t anhåller att åtgärder vidtas syftande till ökad samordning av verksamheten
inom institutet och den militära väderlekstjänsten. Utskottet finner
det för sin del angeläget att verksamheten i möjligaste mån samordnas
men vill dock erinra om det omfattande samarbete som bedrivs i syfte
att eliminera dubbelarbete. Sålunda har bl. a. tillskapats en gemensam arbetsgrupp
för beredning och föredragning av frågor rörande det fasta observationsnätet.
Vidare har i januari 1969 en revidering påbörjats av den tidigare
gällande överenskommelsen rörande samarbetet mellan institutet och
flygvapnet. Likaså har verksamheten den senaste tiden varit föremål för
fortlöpande studier från bl. a. statskontorets sida. Utskottet anser sig kunna
förutsätta att det sålunda pågående samarbetet kommer att fördjupas samt
att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och
vidtar i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder. Under hänvisning
härtill finner utskottet någon särskild framställning i ämnet från riksdagens
sida ej erforderlig och avstyrker därför motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70
anvisar ett förslagsanslag av 15 999 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 625 och II: 715.

12. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel
m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna G 3—G 14, s. 133—145) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Underhåll av materiel m. m. ett förslagsanslag av 972 000
kr.,

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Nyanskaffning av instrument m. m. ett reservationsanslag
av 300 000 kr.,

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Uppdragsverksamhct ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.,

4. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti -

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

tut: Väderlekstjänst för luftfarten ett förslagsanslag av
7 998 000 kr.,

5. till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m. ett förslagsanslag av 1 355 000 kr.,

6. till Statens våginstitut ett förslagsanslag av 3 307 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. till Statens väginstitut: Utrustning ett reservationsanslag
av 170 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

8. till Statens gentekniska institut: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 2 140 000 kr.,

9. till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 2 550 000 kr.,

10. till Statens geotekniska institut: Utrustning ett reservationsanslag
av 150 000 kr.,

11. till Statens brandinspektion ett förslagsanslag av
950 000 kr.,

12. till Statens brandskola ett förslagsanslag av 1 652 000
kr.

Diverse

13. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1, s. 146—
149) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett anslag av 215 000 000 kr.

14. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Kungl. Maj :t har (punkt H 2, s. 149—150) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 9 935 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:120 av herrar Strandberg och Schött
samt II: 139 av herrar Petersson i Gäddvik och Nilsson i Agnäs vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att den generella gränsen för bidragsgivning
till icke lönsamma busslinjer höjes till 3 kronor per bidragsberättigad
vagnmil, samt att riksdagen till Ersättning till trafikföretag för drift av
icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1969/70 måtte anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna I: 266 av herrar Hubinette och Axel Georg

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

25

Pettersson samt II: 360 av herrar Ringaby och Andersson i Örebro vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om sådan ändring av K. K. den 7 maj 1965 (nr 201) om statsbidrag
till viss linjetrafik på landsbygden, att bidrag fr. o. m. kalenderåret 1969
generellt medgives med upp till tre kronor per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete, samt att till Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
12 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1:630 av herr Tistad in. fl. och 11:700
av herr Josefson i Arrie m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer under sjätte
huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
12 075 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär att
till ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för
nästa budgetår anvisas ett anslag av 9 935 000 kr. mot av transportnämnden
föreslagna 12 100 000 kr. Nämnden har vid sin beräkning av anslagsbehovet
utgått från en höjning av bidraget från 2: 50 till 3 kr. per vagnmil
bidragsgrundande trafikarbete.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 120 och II: 139
samt 1:266 och 11:360 hemställts dels att den generella gränsen för bidragsgivning
till icke lönsamma busslinjer höjs till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande
trafikarbete dels att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1969/70 anvisas ett anslag av 12 milj. kr. resp. 12,1 milj. kr. I motionerna
1:630 och 11:700 har hemställts att anslaget bestäms till
12,075 milj. kr.

Utskottet vill erinra om att den generella maximigränsen för bidragsbeloppen
höjdes med 50 öre till 2:50 per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete
så sent som den 1 januari 1968. Vidare bär departementschefen
tillkallat en särskild sakkunnig att närmare undersöka formerna för den
ifrågavarande bidragsgivningen och därmed sammanhängande frågor. Med
hänsyn härtill och i avvaktan på resultatet av utredningen har utskottet
funnit sig böra godta Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen
samtliga i ämnet väckta motioner.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:120 och II: 139, 1:266 och II:
360 samt I: 630 och II: 700 till Ersättning till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1969/70
anvisar ett reservationsanslag av 9 935 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

26 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

15. Driftbidrag till luftfartsverket m. fl. anslag. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna H 3—H 9, s. 151—158) hemställer utskottet

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Driftbidrag till luftfartsverket ett anslag av
8 500 000 kr.,

2. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
ett förslagsanslag av 104 000 000 kr., därav
2 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. ett förslagsanslag av 1 591 000 kr.,

4. till Beredskap för civil luftfart ett reservationsanslag
av 800 000 kr.,

5. till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

6. till Vissa kostnader i anledning av allmänna val ett förslagsanslag
av 500 000 kr.,

7. till Bidrag till förebyggande och släckning av brand
ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

Uppskjuten fråga

16. Uppskjuten fråga. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande i
fråga om Kungl. Maj:ts under punkten F 1 Sjöfartsverket m. m. framlagda
förslag vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 25 mars 1969

På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim
(s), herrar Mårtensson (s), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Herbert
Larsson (s), Wååg (s), Eric Peterson (fp), Strandberg (m), Nils Persson
(fp) och Lindblad (fp) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström
(s), Almgren (s), Mellqvist (s), Gustafson i Göteborg (fp), fru LewénEliasson
(s), herrar Bergman (s), Mattsson (ep), Johansson i Norrköping
(s), Enskog (fp), Lindahl (s), Antonsson (ep), Cassel (m), Eskel (s) och
Dahlgren (ep).

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

27

Reservationer

1. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)
beträffande anslaget till byggande av statliga vägar av herrar Ivar
Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Nils Persson (fp),
Lindblad (fp), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp),
Antonsson (ep) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Utskottet
har» och på s. 10 slutar med »vid medelsfördelningen» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av denna anslagsfråga inte funnit sig
kunna godta Kungl. Maj :ts förslag. Såsom i motionerna 1:598 och 11:691
framhållits måste statens väghållningsansvar bibehållas i minst den omfattning
som nu gäller, varför det framstår som särskilt angeläget att riksdagen
beviljar det av vägverket äskade beloppet om 153,5 milj. kr. vad
avser byggande av länsvägar. Detta skulle innebära en höjning jämfört med
Kungl. Maj :ts förslag om 6,3 milj. kr. och här ifrågavarande anslag skulle
sålunda komma att uppgå till 706,3 milj. kr. Däremot anser sig utskottet
inte kunna tillstyrka att på sätt i motionerna I: 374 och II: 362 föreslagits
ökningen begränsas till 6 milj. kr. att avse endast vägbyggandet i Gävleborgs
län.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:374 och 11:362 samt med bifall till motionerna
1: 598 och II: 691 till Byggande av statliga vågar
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
706 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,»

2. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)
beträffande väghållningsansvarets fördelning mellan stat och
kommun av herrar Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric
Peterson (fp), Strandberg (m), Nils Persson (fp), Lindblad (fp), Bohman
(m), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson
(ep), Cassel (m) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Såsom departementschefen»
och slutar med »i frågan» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Det kan enligt utskottets uppfattning inte anföras bärande skäl för en
ökning av kommunernas ansvar när det gäller väghållningen. Motiven för
ett bibehållande av statens ansvar i minst den omfattning som nu gäller är
däremot såsom motionärerna framhållit starka.

Glest befolkade kommuner med förhållandevis långa vägsträckor inom
sina gränser men med låg skattekraft skulle drabbas särskilt hårt vid ett
förverkligande av den åsyftade förändringen i kostnadsansvaret. Redan nu
har många kommuner avsevärda ekonomiska svårigheter.

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

Det måste också starkt ifrågasättas om en på anslagsknapphet beroende
omfördelning av väghållningsansvaret kan vara rationell. Maskinerna kan
knappast komma till lika effektiv användning vid en sådan organisation. De
totala vägkostnaderna kan inte förväntas bli lägre genom den föreslagna omorganisationen.
Tvärtom måste det befaras att de skulle stiga. Vad utskottet
sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen med bifall till motionerna 1:603 och
II: 690, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande väghållningsansvarets
fördelning mellan stat och kommun,»

3. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)
beträffande ackumulerad eftersläpning rörande vägbyggnad och
vägunderhåll av herrar Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric Peterson
(fp), Nils Persson (fp), Lindblad (fp), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson
(ep), Enskog (fp), Antonsson (ep) och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :t bör vidare enligt utskottets uppfattning vid kommande budgetarbete
beräkna resurser för vägändamål av sådan omfattning att senare
års ackumulerade eftersläpning såvitt rör vägbyggnad och drift undanröjes.
Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen med bifall till motionerna 1:603 och
II: 690, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört beträffande undanröjande
av den ackumulerade eftersläpningen i fråga om
vägbyggnad och underhåll,»

4. vid punkten 4 (Allmän översikt över vägväsendet. Anslagen till vägväsendet)
beträffande vägväsendets framtida finansiering av herrar Virgin
(m), Strandberg (m), Bohman (m) och Cassel (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet vill»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med motionärerna lånefinansieringen utgöra
ett nödvändigt komplement till direktfinansieringen om det skall bli möjligt
att ge vägnätet en standardhöjning som tillfredsställande uppfyller
kraven på transportekonomi och trafiksäkerhet.

Det torde därför snarast böra utredas i vilken utsträckning ett lånefinansieringssystem
för motorvägar, tunnlar och storbroar kan avändas som
komplement till direktfinansiering.

Beträffande vissa större väg- och broföretag innebär deras tillkomst så

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

29

betydande fördelar för trafikanterna att dessa kan antagas vara beredda
att genom avgifter finansiera anläggningen helt eller delvis. Införandet av
ett sådant avgiftssystem synes vara enda möjligheten att inom överskådlig
tid få till stånd ett tillräckligt nät av motorvägar även i vårt land. Det kan
knappast resas några invändningar häremot från vare sig sakliga eller principiella
synpunkter.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att med stöd av Kungl. Maj :ts
bemyndigande chefen för finansdepartementet under 1965 tillkallat särskilda
sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen
och därmed sammanhängade frågor. I direktiven angavs som utgångspunkt
för utredningsarbetet att kostnaderna för vägväsendet och vägtrafikväsendet,
liksom nu i princip är fallet, skall bäras av vägtrafiken.
Att bestämma dessa kostnader syntes emellertid vara förenat med flera
djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt slag. För att lösa
dessa problem har chefen för kommunikationsdepartementet tillkallat en
särskild expertundersökning, där utredningen bl. a. enligt direktiven bär att
pröva vilka kostnader för det allmänna som bör hänföras till vägtrafiken.
Även frågan hur dessa kostnader lämpligen bör fördelas på olika trafikantkategorier
skall övervägas av utredningen.

Det vore enligt utskottets uppfattning värdefullt om direktiven till dessa
utredningar kompletterades på sådant sätt att även frågan om en framtida
avgiftsfinansiering ingående kunde prövas, eller, om så inte skulle anses
lämpligt, att en ny utredning tillsätts för att ingående pröva denna fråga.»

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

»17. att riksdagen i anledning av motionerna 1:377 och
II: 705 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört beträffande utredning rörande vägväsendets
framtida finansiering,»

5. vid punkten 5 (Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader)
beträffande utredning rörande trafiksäkerheten av herrar Ivar Johansson
(ep), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Nils Persson (fp), Lindblad (fp),
Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson (ep)
och Dahlgren (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Med beaktande»
och slutar med »i fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Under senare år har ansträngningarna att minska olycksfrekvensen på
vägarna intensifierats. Även om betydelsen härav ingalunda skall förringas
måste det konstateras att olycksfrekvensen förblivit i stort sett oförändrad.
Det torde vara klart att åtgärder av skilda slag måste vidtas för ernående
av ett bättre trafiksäkerhetsresultat. Säkrare fordon, bättre utbildade förare
och högre standard på vägarna måste åstadkommas. Ingående undersökningar
bör också göras beträffande det sätt på vilket biltillverkarna mest

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

framgångsrikt kan förmås att inrikta arbetet på att vid vidareutvecklingen
av sina produkter i första hand ta hänsyn till trafiksäkerhetsfrågorna.

Målsättningen för trafiksäkerhetsarbetet måste vara att nedbringa antalet
dödade och svårt skadade. Det är därvid klart att de humanitära motiven
är grundläggande. Även tungt vägande ekonomiska skäl kan emellertid
anföras i detta sammanhang. Det är sålunda nödvändigt att trafiksäkerheten
ges högre prioritet än som hittills skett. En utredning av berörda
frågor synes bl. a. därför böra komma till stånd. Det synes utskottet som en
parlamentarisk utredning skulle kunna mera obundet än ett antal experter
rekommendera de lämpligaste åtgärderna i angivna syfte. Vad utskottet
härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna I: 196 och
11:219, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om utredning rörande
trafiksäkerheten,»

6. vid punkten 7 (Trafiksäkerhetsforskning) beträffande medelsanvisningen
av herrar Virgin (nr), Ivar Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric
Peterson (fp), Strandberg (in), Nils Persson (fp), Lindblad (fp), Bohman
(m), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson (ep), Enskog (fp), Antonsson
(ep), Cassel (m) och Dahlgren (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »avstyrks följaktligen» bort ha följande lydelse:

»Av den av trafiksäkerhetsrådet begärda höjningen uppgår forskningsandelen
till 1 119 000 kr., varav departementschefen tillstyrker endast
125 000 kr. Med denna blygsamma höjning torde befintlig forskningskapacitet
inte kunna utnyttjas. Av trafiksäkerhetsrådets petita framgår att forskning
avsetts skola bedrivas bl. a. på en rad viktiga områden, berörande bl. a.
beskrivning och analys av trafikolyckor och trafik, fordonets tillförlitlighet
och säkerhet, miljö- och trafikplanering, vägar och trafikplatser, administration
och lagstiftning samt hjälpmedel för trafiksäkerhetsforskning. Dä
det även enligt utskottets uppfattning är angeläget att ökade resurser ställs
till rådets förfogande för dess betydelsefulla uppgifter på trafiksäkerhetsforskningens
område bör anslaget i dess helhet för nästa budgetår tas
upp med 3 994 000 kr. Utskottet tillstyrker således motionerna 1:196 och
11:219 i nu berörda del, varigenom jämväl yrkandet i motionerna 1:626
och II: 719 tillgodoses.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:626 och 11:719 samt med bifall till motionerna
I: 196 och 11:219, nämnda motioner i vad de avser
medelsanvisningen, till Trafiksäkerhetsforskning för bud -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

31

getåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 3 994 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,»

7. vid punkten 14 (Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer) beträffande anslagsberäkningen av herrar Virgin (m), Ivar
Johansson (ep), Bengtson (ep), Eric Peterson (fp), Strandberg (m), Nils
Persson (fp), Lindblad (fp), Bohman (m), Gustafson i Göteborg (fp), Mattsson
(ep), Enskog (fp), Antonsson (ep), Cassel (m) och Dahlgren (ep) som
anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »väckta motioner» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att ökade
medel ställs till förfogande för här ifrågavarande ändamål. Med tanke på den
stora betydelse som ersättningen till icke lönsam busstrafik måste tillmätas
bör sålunda den generella maximigränsen för statsbidrag enligt de nuvarande
reglerna fr. o. m. år 1969 höjas från 2: 50 kr. till 3 kr. per vagnmil
bidragsgrundande trafikarbete. Som följd därav bör den av departementschefen
föreslagna medelsanvisningen höjas till 12 milj. kr.

Genom vad utskottet sålunda föreslagit torde jämväl syftet med de i motionerna
1:266 och 11:360 samt 1:630 och 11:700 framställda yrkandena
vara tillgodosett.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:266 och 11:360 samt 1:630 och 11:700 och
med bifall till motionerna I: 120 och II: 139 till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
12 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»