Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
1
Nr 57
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för
budgetåret 1969/70 till regional utveckling, m. m., jämte
motioner.
(3:e avd.)
Propositionen
Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1, bilaga 13 (utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1969)
dels (s. 92—147) anmält för riksdagen vad departementschefen anfört
till statsrådsprotokollet angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen,
dels (punkterna C 1—C 2, s. 147—152 och V: 1, s. 236—237) föreslagit
riksdagen att
1. godkänna de ändrade grunder för lokaliseringsstöd som förordats i
statsrådsprotokollet,
2. på driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa
a. till Lokaliseringsbidrag ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
b. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,
3. besluta att ramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden
vidgas till 900 000 000 kr.,
4. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Lokaliseringslån
för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,
5. bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1969/70 bevilja lokaliseringslån
med högre belopp än som anvisats under anslaget.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 258 av herr Axelson och II: 295 av herr
Eriksson i Arvika vari hemställts
att riksdagen vid behandlingen av inrikesdepartementets huvudtitel
måtte uttala att karlstadsregionen tillhör de områden som bör ifrågakomma
som alternativ till storstäderna i samband med lokalisering av olika
verksamheter,
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 57
2
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
dels de likalydande motionerna I: 368 av herr Per Jacobsson och II: 132
av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär sådan ändring av bestämmelserna
för statens lokaliseringspolitik att rörelsekapital kan inräknas
i stödnnderlaget vid beslut i lokaliseringsärenden,
dels de likalydande motionerna I: 370 av herr Per Jacobsson och II: 434
av herr Larsson i Umeå m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en sådan ändring av villkoren
för lokaliseringspolitiken att stöd kan utgå till sådana servicenäringar
i orter i glesbygden som bedöms som nödvändiga för att en rimlig servicenivå
skall upprätthållas,
dels de likalydande motionerna I: 522 av herr Bengtson in. fl. och II: 626
av herr Hedlund m. fl. i vad avser hemställan
a. att riksdagen måtte besluta att förstärkt lokaliseringspolitik må kunna
tillämpas i glesbygdsområden med stora sysselsättningssvårigheter enligt
i motionerna angivna grunder,
b. att två arbetsmarknadskonsulenter anställs hos arbetsmarknadsstyrelsen
med speciella uppgifter för glesbygderna i enlighet med motionerna,
dels de likalydande motionerna I: 525 av herr Bengtson in. fl. och II: 625
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam parlamentarisk
utredning angående utformningen av en landstingskommunal
samhällsplanering till grund för resursfördelning och utveckling i länen, i enlighet
med vad i motionerna har anförts,
dels de likalydande motionerna I: 527 av herr Bengtson m. fl. och II: 623
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av
inrikesdepartementets huvudtitel måtte
1. besluta vid punkt C 1. Lokaliseringsbidrag, att anslaget till Lokaliseringsbidrag
för budgetåret 1969/70 skall uppföras som förslagsanslag,
2. anvisa under Kapitalbudgeten, V:l. Lokaliseringslån, till Lokaliseringslån
för budgetåret 1969/70 ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.,
3. besluta att ramen för lokaliseringsstödet under den femåriga försöksperioden
skall vidgas till 1 250 milj. kr., varav 1 000 milj. kr. skall utgöra lokaliseringslån
och 250 milj. kr. lokaliseringsbidrag,
4. medge att i stödunderlaget för lokaliseringsbidrag må kunna inräknas
utgifter för företagsrådgivning i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna 1:534 av herr Nils-Eric Gustafsson och
II: 651 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. vari hemställts
att riksdagen måtte medge att de särskilda glesbygdsanslagen må kunna
användas för teleservice i glesbygdskommuner enligt i motionerna angivna
grunder,
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969 3
dels de likalydande motionerna 1:540 av herr Paul Jansson in. fl. och
II: 628 av fru Hörnlund m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att åtgärder snarast
vidtages för att ge planeringsråden den beslutsmässiga ställning som
föreslogs i länsförvaltningsutredningens betänkande,
dels de likalydande motionerna I: 559 av herr Thorsten Larsson in. fl.
och II: 619 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för
en regional samordning av läns- och kommunalplanering som förhindrar
en ensidig koncentrationsbildning i enlighet med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 552 av herr Ferdinand Nilsson m. fl. och
II: 599 av herr Dockered m. fl. vari föreslagits
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag
snarast till utbyggande av planeringsrådens sammansättning och verksamhetsformer
i enlighet med vedertagna demokratiska principer och med förstärkt
landstingsinflytande i stället för centralt utsedda ledamöter, samt
att därvid måtte övervägas klara kompetensbestämmelser och ett verkligt
inflytande i planeringsråden på planerings-, indelnings- och lokaliseringsfrågor
i en omfattning som kan befinnas lämplig,
dels de likalydande motionerna I: 553 av herr Ferdinand Nilsson in. fl.
och II: 672 av herr Vigelsbo m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte begära
att stödområdesindelningen i lokaliseringspolitiken avskaffas, samt
att lokaliseringslån och bidrag på grundval av lokala myndigheters prövning
och utan onödiga centralbyråkratiska inskränkningar måtte på ett
rättvist sätt komma näringslivet inom de landsdelar till godo, där sysselsättnings-
och befolkningspolitiska förhållanden så påfordrar, varvid glesbygdernas
svårigheter särskilt beaktas,
dels de likalydande motionerna 1:560 av herr Johan Olsson och 11:605
av herr Eriksson i Bäckmora vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning
och förslag ang. inrättande av centraler på hantverkets och övriga servicenäringars
område under medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna
i syfte att dels tillgodose den fasta befolkningens behov samt dels turistoch
fritidslivets önskemål och därigenom skapa ett förbättrat underlag för
en rimlig servicestandard också i områden med vikande befolkningsunderlag,
dels de likalydande motionerna I: 581 av herrar Svanström och Nils Theodor
Larsson samt II: 597 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. vari hemställts
1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 57
4
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om ökat företagsstöd
till sysselsättningssvaga områden i östra Götaland i enlighet med vad som
anförts i motionerna,
dels de likalydande motionerna I: 592 av herrar Österdahl och Svanström
samt 11:617 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla
vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala, att nyetablering
av företag och utveckling av redan befintligt näringsliv på Gotland — liksom
turist- och fritidsnäringarna — stöds med lån och bidrag som om länet
ingick i stödområde,
dels motionen II: 348 av herrar Antby och Berndtsson vari hemställts
att riksdagen må vid behandlingen av inrikesdepartementets huvudtitel
uttala att trestadsområdet (Trollhättan — Uddevalla — Vänersborg) tillhör
de områden som bör ifrågakomma som alternativ till storstadsområdena
i samband med lokaliseringen av olika verksamheter,
dels motionen II: 350 av herr Lundberg i vad avser hemställan
att riksdagen måtte besluta att lokaliseringsmedel till storplanering av
turistområden och anläggningar för träning och rekreation får disponeras
i erforderlig omfattning,
dels motionen II: 670 av herr Westberg i Ljusdal vari hemställts
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag om ändrade
grunder för lokaliseringsstöd måtte besluta att totalramen för lokaliseringsstödet
vidgas från tidigare bestämda 1 miljard kr. till 1,1 miljard kr. men
att fördelningen sker med 250 miljoner kr. till lokaliseringsbidrag och
850 miljoner kr. till lokaliseringslån.
Utskottets yttrande
Regionalpolitikens mål och medel. Termen regionalpolitik har kommit
till användning som beteckning för såväl strävandena att förena ett effektivare
resursutnyttjande och ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt
i den näringsgeografiska utvecklingen som åtgärder för att trygga
acceptabla levnadsförhållanden i orter och regioner där en långsiktig bedömning
ger vid handen att en vikande utveckling är ofrånkomlig.
Målet för de förstnämnda strävandena har preciserats av statsmakterna
(prop. 1964: 185, BaU 48) och refererats i statsverkspropositionen (bil. 13,
s. 92—93). 1968 års lokaliseringsutredning arbetar enligt sina direktiv utifrån
den förutsättningen att dessa målsättningar inte ändras.
Som ett centralt medel för att fullfölja en regionalpolitik i vid mening
framstår — och det har redan 1964 lagts fast — en aktiv samhällsplanering
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969 5
som kan utmynna i konkreta planer och program och bli vägledande för de
offentliga investeringarnas regionala fördelning. Medlen för att direkt påverka
näringslivets lokaliseringsbeslut utgörs främst av det hittills försöksvis
tillämpade lokaliseringsstödet med dess stimulanssyfte men även av
andra investeringsstiinulanser m. m. inom den ekonomiska politikens ram.
Glesbygdsåtgärderna i här använd mening — de som inriktas på orter och
områden som bedöms få en vikande utveckling — spänner över flera olika
områden, främst socialpolitiken och trafikpolitiken men även t. ex. sysselsättningspolitiken.
Planeringsarbetet är som ett centralt medel för regionalpolitiken
av grundläggande betydelse för övriga åtgärder — inte minst de
som syftar till att påverka utvecklingen i glesbygdsområden — och även
föi en råd övriga samhällsbeslut i fråga om bostadsbyggandets fördelning,
kommunikationer, samhällets service in. in.
Skilda uppfattningar om vilka orter och regioner som kan bedömas som
utvecklingsbara måste i första hand prövas inom den regionala planeringens
ram. Resultaten av denna planering får under beaktande även av den faktiska
utvecklingen — utom annat — tjäna till ledning för de statliga fördelningsbesluten
och den kommunala ekonomiska och fysiska planeringen.
Regional samhällsplanering. Som ett av medlen för att nå de mål för
lokaliseringspolitiken som godtogs av 1964 års riksdag (prop. 1964: 185,
BaU 48) har — som nämnts — angivits en aktivare samhällsplanering
som kunde utmynna i konkreta planer och handlingsprogram.
Länsstyrelserna, förstärkta med de till dem knutna planeringsråden
fick år 1967 Kungl. Maj :ts uppdrag att genomföra en försöksplanering med
lokaliseringspolitisk inriktning. I statsverkspropositionen lämnas en redovisning
av läns planering 1967 — den nu genomförda första etappen i en
regionalpolitisk utvecklingsplanering.
I statsrådsprotokollet anges att inom inrikesdepartementet övervägs i
vilka former den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen bör fortsätta.
Utskottet har med tillfredsställelse noterat vad som anförts om en uppföljning
av resultaten genom en rullande utvecklingsplanering.
Kungl. Maj :t har den 28 mars 1969 uppdragit åt länsstyrelserna att tillsammans
med planeringsråden utarbeta regionalpolitiska handlingsprogram
för länen som en fortsättning pa den nämnda första etappen i planeringen
som utmynnade i målsättningar för kommunblocken fram till år 1980.
Handlingsprogrammens syfte är att närmare belysa vilka offentliga insatser,
främst i form av samhällsinvesteringar, som blir behövliga om utvecklingen
sammanfaller med den regionalpolitiska målsättningen. De skall
också belysa vad som behöver göras i regioner med vikande befolkningsutveckling
för att trygga goda levnadsförhållanden för den kvarboende
befolkningen.
Departementschefen har utfärdat närmare anvisningar för den fortsatta
6 Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
planeringsverksamheten. Denna får sin tyngdpunkt i en kartläggning av de
offentliga investeringar som beräknas bli behövliga under perioden 1970—
1975 och en regional prioritering av dessa investeringar.
Handlingsprogrammen utarbetas först i en preliminär version. Efter
remiss till kommunblockens samarbetsnämnder och landstingens förvaltningsutskott
skall programmen få sin slutliga form. Redovisningen till departementschefen
beräknas ske under våren 1971.
I detta sammanhang bör även erinras om att länsplaneringens resultat
torde få betydelse bl. a. i det samarbete om industrilokaliseringen, till vilket
inbjudits Sveriges industriförbund.
Enligt utskottets mening torde den fortsatta utvecklingen av försöksverksamheten
med en långsiktig kommunal investeringsplanering vara en
förutsättning för samordnade planer som kan möjliggöra en konkret samverkan
mellan stat, kommun och näringsliv — en samverkan som är nödvändig
för samlade insatser i lämpliga orter och regioner.
I motionerna 1:549 och 11:619 förordas åtgärder för en regional samordning
av läns- och kommunalplaneringen.
Utskottet kan i och för sig ansluta sig till att en samordning av regionalplaneringen
inom vissa områden skulle vara önskvärd även ur andra
synpunkter än de i motionerna angivna. En riksdagens åtgärd för att åstadkomma
en organisatorisk samordning av planeringen inom vissa grupper
av län bör emellertid enligt utskottets mening inte företas nu — sådana
bedömningar torde böra anstå i avvaktan på de överväganden vartill förslag
i samband med frågan om ändrad länsindelning kan föranleda. Det
bör även noteras att de rimliga resultat som uppnåtts i länsplanering 1967
tyder på att man i länen tagit betydande hänsyn till förhållanden i angränsande
län. Motionerna avstyrks med hänsyn till det anförda.
I flera motioner har tagits upp frågan om huvudmannaskapet för lånsplaneringen
m. m. Sålunda förordas i motionerna 1:525 och 11.625 en
skyndsam parlamentarisk utredning som skulle syfta till att denna planering
lades på landstinget som huvudman — principiellt i överensstämmelse
med länsdemokratiutredningens förslag. I motionerna 1:540 och
11:628 förs fram förslaget att ge planeringsråden de beslutsmässiga funktioner
som föreslogs i länsförvaltningsutredningens betänkande i avvaktan
på ett ställningstagande till de förslag som lagts fram av länsindelnings-,
länsförvaltnings- och länsdemokratiutredningarna. Härtill anknyter förslagen
i motionerna I: 552 och II: 599 om utbyggande av planeringsrådens
sammansättning och verksamhetsformer m. in.
I fråga om representationen vill utskottet erinra om att fyra av de nio
ledamöterna utses av Kungl. Maj :t och fem ledamöter av landstinget. Vidare
torde enligt utskottets mening överväganden om en ändring av huvudmannaskapet
i och för sig inte medföra behov av eu särskild utredning. De planeringsformer
som nu utvecklas torde kunna med små justeringar läggas till
grund även för en landstingskommunal planering. Utskottet avstyrker
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 196!)
7
motionerna I: 525 och II: 625 med hänsyn till det anförda och till att enligt
utskottets mening någon ändrad ordning i vart fall inte bör prövas förrän
länsindelnings-, länsförvaltnings- och länsdemokratiutredningarna — varav
den sistnämnda fortfarande remissbehandlas — ytterligare beretts för beslut.
Enligt vad utskottet erfarit övervägs inom kommunikationsdepartementet
åtgärder som täcker syftet med hemställan i motionerna 1: 540 och II: 628
samt i allt väsentligt även motionerna I: 552 och II: 599. En riksdagens åtgärd
är därför inte erforderlig.
K u n g 1. M a j : t s anmälan till riksdagen av vad departementschefen
anfört till statsrådsprotokollet angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen
har delvis ovan berörts i samband med frågor om
planeringens vidareutveckling. Anmälan avser i övrigt de slutsatser vartill
den nu genomförda delen av den regionala politiska utvecklingsplaneringen
— länsplanering 1967 — enligt departementschefens mening bör föranleda.
Utskottet erinrar i detta sammanhang om att bankoutskottet i sitt
utlåtande nr 30 behandlar ett antal motioner rörande lokaliserings- och regionalpolitik
som har ett ofta direkt samband med av departementschefen
upptagna frågor.
Departementschefen har framhållit att de regionalpolitiska målsättningarna
i den försöksvis genomförda planeringen givetvis inte kan få bindande
verkningar men att de ändå tjänar sitt syfte att bilda ett allmänt vägledande
underlag för de skilda länsorganens avvägningar och beslut. Denna uppfattning
kan utskottet helt dela.
Anmälan berör vidare de medel genom vilka samhället kan påverka den
regionala utvecklingen. Utskottet ansluter sig även till den anförda meningen
att andra medel än lokalisering av offentlig verksamhet samt ett statligt
lokaliseringsstöd måste tillgripas där en väsentligt ändrad utveckling
anses nödvändig.
Förutsättningarna för insatser genom statlig eller halvstatlig företagslokalisering
kan ännu inte överblickas. Åtgärder övervägs inom den av
chefen för industridepartementet tillkallade delegationen för statlig industrietablering.
Utskottet emotser med stort intresse resultatet av dessa överväganden
och av den verksamhet i andra former som tjänar samma syfte.
Utskottet delar den uppfattning som — närmast mot bakgrund av storstadstillväxten
—- innebär att vissa åtgärder i decentraliserande syfte kan
och bör vidtas i avvaktan på de utredningar som pågår i anslutning till
expertgruppen för regional utredningsverksamhet. Som departementschefen
anfört bör en väsentligt ökad lokalisering utanför huvudstadsregionen
övervägas vid en tillväxt av den statliga centralförvaltningen.
Vad departementschefen anfört rör i centrala delar även i övrigt riktlinjer
för ett statligt stöd för vissa strävanden och målsättningar som kommit
till uttryck i de regionala utredningarna.
Utskottet kan helt ansluta sig till vad som anförts om att de strävanden
8
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
bör stödjas som syftar till att länka en del av den väntade totala expansionen
till växtkraftiga stadsregioner på skilda håll i landet och i vissa fall ytterligare
koncentrera utbyggnadsresurserna för att skapa attraktiva befolkningscentra.
Utskottet avstyrker i samband härmed bifall till motionerna 1: 258 och
II: 295 samt II: 348 vari förts fram ytterligare tänkbara större stadsregioner
än de som i statsrådsprotokollet anförts som exempel från länsutredningarna.
Beslut av sådan karaktär bör inte fattas i detta sammanhang.
Härtill anknyter vad departementschefen anfört om att det i varje län
bör finnas minst en stadsregion med framtida spontan tillväxtkraft. Den
fortsatta planeringen för en prioritering av stödet för den framtida utvecklingen
bör enligt utskottets mening —- och som skett i målsättningarna för
flera län även utanför stödområdet — också omfatta i vart fall de sekundära
tätortsbildningarna och avse även de orter som erfordras som replipunkter
för glesbefolkade delar av landet. Det är enligt utskottets mening angeläget
att denna prioritering i den fortsatta planeringen preciseras så långt detta
är möjligt till ledning för statliga och kommunala organs överväganden och
beslut om tillväxtfrämjande investeringar och andra offentliga insatser.
I fråga om inriktningen i övrigt på skilda typer av block av sysselsättningsskapande
åtgärder har departementschefen dragit vissa slutsatser mot
bakgrund bl. a. av en jämförelse mellan dels de i målsättningarna liggande
anspråken på nya arbetstillfällen — 59 000 nya arbetstillfällen i båsnäringar,
dels industrisysselsättningen enligt prognos 2 — en ökning med 5 % till år
1980, dels långtidsutredningen som förutsätter en minskande sysselsättning
inom industrin.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört i detta sammanhang och noterar att någon direkt invändning
inte heller förts fram i motioner. Som tidigare angetts ingår härmed sammanhängande
överväganden i bankoutskottets utlåtande nr 30.
För ett stort antal glesbygdsblock har redovisats målsättningar som motiverats
med behovet av arbetstillfällen för att ge ett invånarunderlag så
stort att glesbygdsproblem undviks eller mildras. Utskottet får — med
hänvisning dock till vad som anförts om prioritering av vissa orter som
replipunkter för glesbefolkade delar av landet — ansluta sig till uppfattningen
att det är orealistiskt alt vänta en lösning huvudsakligen genom lokaliseringspolitiska
åtgärder. En vidareutveckling av glesbygdsstödet blir därför
nödvändig. Enligt utskottets mening bör det framstå som självklart att
det ekonomiska framåtskridande som främjas genom omstruktureringarna
i näringslivet får bära kostnaderna för att samhällsservicen bibehålls i
rimlig omfattning och en del av de kapitalförluster som måste drabba enskilda
människor i utflyttningsområden.
Vad utskottet yttrat i anledning av Kungl. Maj :ts anmälan bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Maj :t till känna.
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
9
Grunder för lokaliseringsstöd. Den femåriga försöksverksamheten med
ett statligt lokaliseringsstöd inleddes den 1 juli 1965. En översiktlig redovisning
av verksamheten t. o. m. november 1968 lämnas i statsrådsprotokollet
(s. 148—150).
Utskottet behandlar i detta sammanhang förslag som rör ändrade grunder
för lokaliseringsstödet under försöksperioden. Motioner som syftar till
förändringar först på längre sikt har hänvisats till bankoutskottet.
Lokaliseringsstödet är begränsat till direkta investeringar inom den
enskilda industrin och turisthotellnäringen. Kungl. Maj:ts förslag innebär
att möjlighet öppnas för lokaliseringsstöd till statliga företag efter beslut
av Kungl. Maj :t.
Utskottet ansluter sig till departementschefens åsikt att så många alternativa
lösningar som möjligt skall stå till buds för att få sysselsättningsskapande
lokaliseringar till stånd. På detta och övriga anförda skäl tillstyrker
utskottet bifall till förslaget.
Lokaliseringsstödet beräknas i princip på kostnader för byggnader, maskiner,
arbetsredskap och verktyg. I motionerna 1: 368 och II: 432 föreslås
att därutöver även rörelsekapital skall få räknas in i stödunderlaget. Hemställan
i motionerna I: 522 och II: 626 angående beslut om en förstärkt lokaliseringspolitik
i glesbygdsområden med stora sysselsättningssvårigheter
återförs — såvitt rör nämnda områden — även till åsikten att rörelsekapital
bör få räknas in i stödunderlaget.
Motsvarande yrkanden, framställda på liknande grunder, behandlades
senast av 1968 års riksdag. Med åberopande av vad utskottet då yttrade
(SU 1968: 63, s. 22) avstyrks bifall till motionerna I: 368 och II: 432 samt
I: 522 och II: 626, de två sistnämnda i nu behandlad del.
En utvidgning av stödunderlaget för lokaliseringsbidrag till att omfatta
även utgifter för företagsrådgivning föreslås i motionerna I: 527 och II: 623.
Förslaget anges avse stöd till uppbyggnad av rådgivning av teknisk, ekonomisk
och administrativ art. Det förut nämnda yrkandet i motionerna
1:522 och 11:626 om ett beslut angående förstärkt lokaliseringspolitik i
vissa områden berör även denna fråga. I motionerna anförs att lokaliseringsstöd
bör kunna utgå för rådgivning vid nyetablering och utvidgning
av företag.
Utskottet behandlar i sitt utlåtande nr 59 motionerna 1:593 och 11:652
om ett statligt stöd till företagareföreningarna för en förstärkt företagsrådgivning.
Förslaget i motionerna 1:527 och 11:623 har inte närmare preciserats.
Det torde få anses innefatta att lokaliseringsbidrag skulle utgå för vad
som kan betraktas som driftskostnader. Ett sådant stöd bör enligt utskottets
mening inte fogas in i de nuvarande försöksvis använda stödformerna. Förslaget
i motionerna 1:527 och 11:623 avstyrks därför liksom motionerna
I: 522 och II: 626 i vad de bär berörts.
10
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
Möjlighet att ge lokaliseringsstöd även till serviceanläggningar i glesbygdernas
tätorter föreslås i motionerna I: 370 och II: 434. Det tidigare nämnda
i motionerna 1: 522 och II: 626 förordade beslutet om en förstärkt lokaliseringspolitik
avses även innefatta motsvarande utvidgning.
Utskottet erinrade i motsvarande sammanhang (SU 1968:63, s. 23) vid
föregående års riksdag om de medel som då anvisats under femte huvudtiteln
till stöd för kommunala serviceåtgärder i glesbygderna. Även för
nästa budgetår har under anslaget till Bidrag till social hemhjälp (prop.
1969: 1, bil. 7, s. 37—38) beräknats 5 milj. kr. för en fortsatt försöksverksamhet.
Med erinran därom och med hänvisning i övrigt till utskottets
nämnda utlåtande till 1968 års riksdag avstyrks motionsyrkandena i denna
del.
I motionen II: 350 har under hänvisning till motionen II: 415 hemställts,
såvitt nu är i fråga, att lokaliseringsmedel får disponeras i erforderlig omfattning
för storplanering av turistområden och anläggningar för träning
och rekreation. Motionen 11:350 i övrigt behandlas i utskottets utlåtande
nr 58.
Av medel som anvisats för allmänna beredskapsarbeten kan statsbidrag
under vissa förutsättningar utgå till kommuner för projektering av sådana
anläggningar och husbyggnadsarbeten som kan utföras för att motverka
arbetslöshet. För innevarande budgetår har förts upp för detalj planeringsbidrag
10 milj. kr.
Syftet i motionen II: 350 i nu behandlad del torde i viss mån kunna tillgodoses
genom detalj planeringsbidrag. I den mån lokaliseringsstöd beviljas
kan även projekteringskostnaden räknas in i stödunderlaget. Ändrade grunder
för lokaliseringsstödet i denna del torde inte vara påkallade.
I motionerna 1:553 och 11:672 föreslås att stödområdesindelningen avskaffas.
Motsvarande yrkande avseende tiden efter den nuvarande försöksperiodens
utgång den 30 juni 1970 har framställts i motioner som behandlas
av bankoutskottet.
Frågan om det lokaliseringspolitiska stödets geografiska avgränsning har
berörts vid de senaste riksdagarna. Statsutskottet fann vid 1968 års riksdag
(SU 1968:63, s. 21) det realistiskt att räkna med ett fortsatt behov av
punktvisa lokaliseringspolitiska insatser även utanför stödområdet och utgick
från att behovet som förut kunde tillgodoses inom ramen för gällande
riktlinjer. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om vad Kungl.
Maj :t anmält för riksdagen angående den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen.
Utskottet har inte funnit skäl att i detta sammanhang påkalla
någon riksdagens åtgärd.
Till dessa frågor knyter an förslagen i motionerna I: 581 och II: 597 samt
I: 592 och II: 617 om ett ökat stöd till vissa regioner utanför stödområdet,
varav i motionerna tas upp sysselsättningssvaga områden i östra Götaland.
Vad rör Gotland erinrar utskottet om den särskilda utredning om ser -
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
II
viceproblemen som angetts i statsrådsprotokollet (s. 146). Utskottet avstyrker
med hänvisning till sitt yttrande angående stödområdesindelningen
någon riksdagens åtgärd i detta sammanhang.
I de nyssnämnda motionerna I: 553 och II: 672 har även framförts förslag
som syftar till ett ändrat beslutsförfarande. Sålunda förordas att lokala
kommunala och statliga myndigheter borde kunna medges att handha de
enskilda fallen.
Utskottet har inte funnit skäl tillstyrka förslaget. De lokala myndigheternas
synpunkter beaktas vid avgöranden om lokaliseringsstöd.
Den förstärkta lokaliseringspolitik i vissa glesbygdsområden som förordas
i motionerna 1:522 och 11:626 innefattar även ett förordande av
större möjligheter att ge lokaliseringsstöd över normalt högsta andel av
stödunderlaget. Enligt nu gällande ordning utgår stöd i regel inte med
högre belopp än som motsvarar två tredjedelar av investeringarna. Utskottet
fann vid 1968 års riksdag (SU 1968: 63, s. 21) inte skäl tillstyrka liknande
möjligheter att ytterligare differentiera stödet och till att 1968 års lokaliseringsutredning
hade att pröva denna fråga.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 522 och II: 626 i denna del.
Ramar och anslag för lokaliseringsstöd. Kungl. Maj:t föreslår att ramen
för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden vidgas från 750
milj. kr. till 900 milj. kr. Förslaget i motionerna I: 527 och II: 623 avser i
denna del en vidgning av ramen till 1 000 milj. kr. Hemställan i motionen
II: 670 om en annan fördelning mellan lån och bidrag innebär att låneramen
skulle sättas till 850 milj. kr.
Ramen för lokaliseringsbidrag har satts till 250 milj. kr. Kungl. Maj :ts
förslag innebär att denna ram minskas till 200 milj. kr. Hemställan i motionerna
I: 527 och II: 623 samt II: 670 innebär en bidragsram om oförändrat
250 milj. kr.
Totalramen skulle enligt Kungl. Maj :ts förslag sålunda utgöra 1 100 milj.
kr. och ha samma storlek med en överflyttning av 50 milj. kr. från lån till
bidrag. Motionerna I: 527 och II: 623 innebär en vidgning av totalramen utöver
Kungl. Maj:ts förslag med 150 milj. kr., varav 100 milj. kr. för lån
och 50 milj. kr. för bidrag.
Enligt vad utskottet erfarit hade t. o. in. mars 1969 lämnats lån med ca
598 milj. kr. och bidrag med ca 146 milj. kr.
Större delen av den från ursprungligen 500 milj. kr. ökade låneramen
har tagits i anspråk. Utskottet har vidare tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag
om lokaliseringsstöd även till statliga företag. En utvidgning av ramen i
den omfattning som föreslås i propositionen tillstyrks därför.
Den begränsade åtgången av bidragsmedel bör medföra att bidragsramen
sänks enligt vad som angetts i statsrådsprotokollet till 200 milj. kr.
12
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
Utskottet avstyrker i enlighet med det anförda motioner om annan ändring
av ramarna än vad Kungl. Maj :t föreslagit.
Kungl. Maj :ts förslag innefattar vidare medelsanvisning för lokaliseringslån
med 200 milj. kr. och för lokaliseringsbidrag med 10 milj. kr. För försöksperioden
t. o. m. innevarande budgetår har anvisats sammanlagt 550
milj. kr. för lån och 190 milj. kr. för bidrag.
I motionerna 1: 527 och II: 623 har föreslagits att för lån anvisas 300
milj. kr. eller 100 milj. kr. mer än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Motionsyrkandet
i denna del torde förutsätta bifall till förslag om ytterligare vidgning
av låneramen. Vidare föreslås i motionerna att anslaget för bidrag anvisas
som förslagsanslag och inte som reservationsanslag.
Kungl. Maj :ts förslag torde täcka medelsbehovet för lokaliseringslån.
En ändrad anslagsbeteckning för anslag till lokaliseringsbidrag avstyrks.
Stödåtgärder i glesbygder m. m. Inom regionpolitikens ram ligger inte
endast strävanden att stimulera tillväxten i utvecklingsbara regioner och
orter utan även strävanden att undvika eller mildra de särskilda svårigheter
som uppkommer för befolkningen i områden där en vikande utveckling
är ofrånkomlig. Skilda uppfattningar om möjligheten och lämpligheten
att inrikta ett sysselsättningsskapande stöd på ett visst område ändrar
inte detta förhållande.
Förslag i motionerna I: 522 och II: 626 om ändrade grunder för lokaliseringsstödet
i glesbygder har särskilt behandlats av utskottet (s. 9—11).
Det särskilda stödet till glesbygderna spänner över flera områden och
avser bl. a. socialpolitiska och trafikpolitiska åtgärder. Under elfte huvudtiteln
föreslår Kungl. Maj :t att det även för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag
om 5 milj. kr. för att försöksvis stimulera till nya sysselsättningsmöjligheter
i glesbygder i form av hemarbete. Utskottet tillstyrker
detta förslag.
Ett i motionerna I: 522 och II: 626 framlagt förslag tar sikte på att två
arbetsmarknadskonsulenter bör anställas vid arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa
skulle biträda företagen i glesbygdsområdena, bereda frågor om statliga
och kommunala industribeställningar och även handha uppgifter för hemarbetet.
Anslagsfrågan behandlas i utskottets utlåtande nr 58 i samband med
anslag till arbetsmarknadsstyrelsen.
Utskottet erinrar om att en central samrådsgrupp hos kommerskollegium
med representanter för olika berörda myndigheter centralt handhar verksamheten
för hemarbete. Även regionalt finns liknande sambandsgrupper.
Enligt utskottets mening bör frågan prövas inom arbetsgruppen för glesbygdsfrågor,
vilket enligt vad utskottet erfarit torde ske utan någon riksdagens
åtgärd.
I motionerna 1: 560 och II: 605 förordas utredning och förslag om att inrätta
servicecentraler under medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna.
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969 13
Centralerna skulle samordna servicen från främst hantverkets sida för
såväl den fasta befolkningen som för turist- och fritidslivet.
Arbetsgruppen för glesbygdsfrågor har att behandla härmed sammanhängande
frågor. Något särskilt utredningsuppdrag synes inte erforderligt.
Ett riksdagens medgivande att de särskilda glesbygdsanslagen får användas
för teleservice i glesbygdskommuner föreslås i motionerna 1:534 och
11:651. Motionerna tar sikte på att allmänna telefonkiosker skall kunna
finansieras på detta sätt i de fall televerket inte bedöms skola bära kostnaden.
Enligt utskottets mening bör frågan prövas av glesbygdsgruppen.
Utskottet har ingen erinran mot att anslaget för särskilda stödåtgärder
enligt Kungl. Maj :ts bestämmande försöksvis kommer till användning även
för andra närliggande ändamål än de hittills förutsatta.
Utskottets hemställan
Utskottet erinrar om att till den regionala utvecklingen anknytande frågor
bl. a. behandlas i dess utlåtanden nr 58 och 59 samt i bankoutskottets utlåtande
nr 30 och hemställer
1. beträffande regional samordning av läns- och kommunplaneringen
att riksdagen avslår motionerna 1: 549 och II:
619,
2. beträffande huvudmannaskapet för länsplaneringen
in. m. att riksdagen avslår motionerna 1:525 och 11:625,
I: 540 och II: 628 samt I: 552 och II: 599,
3. beträffande vissa stadsregioner att riksdagen avslår
motionerna 1: 258 och II: 295 samt II: 348,
4. beträffande Kungl. Maj :ts anmälan till riksdagen att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört,
5. beträffande lokaliseringsstöd till statliga företag att
riksdagen godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,
6. beträffande vissa grunder för lokaliseringsstödet att
riksdagen
a. vad angår rörelsekapital som stödunderlag avslår motionerna
1: 368 och II: 432 samt 1: 522 och II: 626, de två
sistnämnda såvitt nu är i fråga,
b. vad angår utgifter för företagsrådgivning som stödunderlag
avslår motionerna 1:527 och 11:623 samt 1:522
och II: 626, samtliga såvitt nu är i fråga,
14
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
c. vad angår vissa serviceanläggningar avslår motionerna
1: 370 och 11:434 samt 1:522 och 11:626, de två sistnämnda
såvitt nu är i fråga,
7. beträffande lokaliseringsstöd för storplanering av turistområden
att riksdagen avslår motionen II: 350 såvitt
nu är i fråga,
8. beträffande stödområdesindelningen att riksdagen avslår
motionerna I: 553 och II: 672 såvitt nu är i fråga,
9. beträffande stöd till vissa regioner utanför stödområdet
att riksdagen avslår motionerna 1:581 och 11:597
samt I: 592 och II: 617,
10. beträffande beslutsförfarandet att riksdagen avslår
motionerna 1: 553 och II: 672 såvitt nu är i fråga,
11. beträffande lokaliseringsstödets högsta andel av stödunderlaget
att riksdagen avslår motionerna 1:522 och II:
626 såvitt nu är i fråga,
12. beträffande beslut om förstärkt lokaliseringspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1: 522 och II: 626 såvitt
nu är i fråga och i vad de ej behandlats under 6 eller 11,
13. beträffande ramar för lokaliseringsstödet under den
femåriga försöksperioden att riksdagen
a. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 527 och II: 623 samt II: 670, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, beslutar att ramen för lokaliseringslån
vidgas till 900 000 000 kr.,
b. med avslag å motionerna 1:527 och 11:623 samt II:
670, samtliga såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om ramen för lokaliseringsbidrag,
14. beträffande anslag för lokaliseringsstödet att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag
å motionerna 1:527 och 11:623, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Lokaliseringslån på kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd ett investeringsanslag av 200 000 000 kr.,
b. till Lokaliseringsbidrag på driftbudgeten under elfte
huvudtiteln ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
15. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret
1969/70 bevilja lokaliseringslån med högre belopp
än som anvisats under anslaget,
16. beträffande arbetsmarknadskonsulenter att riksdagen
avslår motionerna 1: 522 och II: 626 såvitt nu är i fråga,
17. beträffande servicecentraler att riksdagen avslår motionerna
1: 560 och II: 605,
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
15
18. beträffande viss teleservice att riksdagen avslår motionerna
I: 534 och II: 651,
19. att riksdagen
a. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret
1969/70 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,
b. som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört om användning av anslaget.
Stoekholm den 29 april 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Rikard Svensson
<s), Axel Andersson (fp), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per
Jacobsson (fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Herbert Larsson (s),
Nyman (fp), Wååg (s), Kaijser (m), fru Lilly Ohlsson (s), herr Thorsten
Larsson (ep) och fru Elvy Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Almgren (s), Mellqvist
(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Bergman (s), Mattsson (ep), Enskog
(fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), Eskel (s), fru Holmberg (s),
fröken Ljungberg (m), herrar Nilsson i Kristianstad (s), Mundebo (fp) och
Sjönell (ep).
Reservationer
1. beträffande regional samordning av läns- och kommunplaneringen av
herr Thorsten Larsson (ep).
2. beträffande vissa grunder för lokaliseringststödet under försöksperioden
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten
Larsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp),
Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Motsvarande
yrkanden» och slutar med »behandlad del» bort utgå,
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Förslaget i»
och slutar med »här berörts» bort utgå,
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet
erinrade» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Det förhållande att utredning pågår om det fortsatta lokaliseringsstödet
bör inte hindra att försöksverksamheten, som även skett, får nya former
16 Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
så snart underlag därför finns. Enligt utskottets mening bör därför Kungl.
Maj :t snarast vidta åtgärder för att förslagen i motionerna I: 370 och II: 434,
I: 522 och II: 626 samt I: 527 och II: 623 angående rörelsekapital, företagsrådgivning
och vissa serviceanläggningar snarast prövas. De i motionerna
anförda synpunkterna bör beaktas i försöksverksamheten. Även en viss
tids erfarenhet kan ge ytterligare och förbättrat underlag för de beslut som
statsmakterna har att fatta vid kommande riksdagar. Vad utskottet härom
anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
»6. beträffande vissa grunder för lokaliseringsstödet att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört
a. vad angår rörelsekapital som stödunderlag i anledning
av motionerna I: 368 och II: 432 samt I: 522 och II: 626,
de två sistnämnda såvitt nu är i fråga,
b. vad angår utgifter för företagsrådgivning som stödunderlag
i anledning av motionerna I: 527 och II: 623 samt
I: 522 och II: 626, samtliga såvitt nu är i fråga,
c. vad angår vissa serviceanläggningar i anledning av
motionerna 1:370 och 11:434 samt 1:522 och 11:626, de
två sistnämnda såvitt nu är i fråga,»
3. beträffande stödområdesindelningen av herrar Axel Andersson (fp),
Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy Olsson
(ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo
(fp) och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Frågan
om» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:
»Särskilda stödåtgärder är erforderliga i ett flertal block utanför stödområdet.
Även om en prioritering av lokaliseringsstödet inte generellt sätter
dessa block före blocken i stödområdet bör dock nuvarande praxis att
utanför stödområdet endast motverka akuta, mer omfattande sysselsättningsstörningar
avlösas med att stödområdesindelningen upphör. Avvägningar
angående prioritering av stödet bör kunna göras förutsättningslöst
med beaktande av länsplaneringens resultat. En sådan ordning bör snarast
införas och läggas till grund för de mer definitiva planeringsprinciper
som riksdagen torde komma att få ta ställning till. Utskottet tillstyrker på
anförda skäl bifall till motionerna I: 553 och II: 672 i denna del.»
dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
»8. beträffande stödområdesindelningen att riksdagen
med bifall till motionerna I: 553 och II: 672, såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,»
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
17
4. beträffande lokaliseringsstödets högsta andel av stödunderlaget av
herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten
Larsson (ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp),
Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Möjligheten att bevilja lokaliseringsstöd med högre belopp än som motsvarar
två tredjedelar av investeringarna synes inte ha kommit till användning
i erforderlig omfattning. Denna möjlighet bör snarast tillämpas främst
för orter i det norrländska inlandet där investeringar får verkan även för
omgivande glesbygd. En sålunda utvidgad tillämpning — till vilken möjligheter
redan finns — bör inte avvakta pågående utredning. Vad utskottet
anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
»11. beträffande lokaliseringsstödets högsta andel av låneunderlaget
att riksdagen i anledning av motionerna I: 522
och II: 626, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
5. beträffande ramar för lokaliseringsstödet av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy
Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep),
Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med »Större delen»
och på s. 12 slutar med »Kungl. Maj :t föreslagit» bort ha följande
lydelse:
»Större delen av den från ursprungliga 500 milj. kr. ökade låneramen
har tagits i anspråk. Utskottet har vidare tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslagom
lokaliseringsstöd även till statliga företag. Redan detta motiverar en
ökning av låneramen.
Härutöver måste emellertid beaktas att klyftan mellan utvecklingen i
olika regioner förstorats och att de investeringsstödjande insatserna måste
förstärkas för att denna utveckling skall kunna brytas och de godtagna
målsättningarna förverkligas i snabbare takt. Behovet av åtgärder i sådant
syfte är så stort och trängande att ett lånestöd måste kunna ställas till förfogande
som medger intensifierade insatser och även rörelsefrihet i fråga
om differentierade insatser. För en sådan intensifiering talar vidare behovet
av att genom en mer aktiv lokaliseringspolitik motverka de överhettningstendenser
som kan skönjas inom vissa områden. Låneramen bör därför sättas
högre än enligt Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet tillstyrker motionerna I: 527
och II: 623 i vad de avser en vidgning av ramen till 1 000 milj. kr. och avstyrker
motionen II: 670 i motsvarande del.
Den begränsade åtgången av bidragsmedel torde mer vara en följd av
18
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
en viss restriktivitet i utvecklad praxis än av en bedömning av efterfrågan
eller stimulanseffekten av bidragsdelen. De nämnda intensifierade insatserna
bör kunna ta form även av en ökad bidragsgivning.
Medelsramen för bidragsstödet har inte varit föremål för annat riksdagens
konkreta beslut än 1964 års riksdags (Bali 1964:41) godkännande
av riktlinjer vari ingick en bidragsram om 800 milj. kr. Den vid samma
tillfälle godkända ramen för lån har därefter vidgats genom beslut av
riksdagen. Motionerna får i denna del såvitt angår en riksdagens åtgärd
anses helt tillgodosedda, vilket bör ges Kungl. Maj:t till känna.»
dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
»13. beträffande ramar för lokaliseringsstödet under den
femåriga försöksperioden att riksdagen
a. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 527 och II: 623 och med avslag å motionen
II: 670, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar alt
ramen för lokaliseringslån vidgas till 1 000 000 000 kr.,
b. i anledning av motionerna 1:527 och 11:623 samt II:
670, samtliga såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
6. beträffande anslag för lokaliseringsstödet av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy
Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep),
Mundebo (fp) och Sjönell (ep) som -—- vid bifall till reservationen 5 — anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Kungl.
Maj :ts förslag» och slutar med »lokaliseringsbidrag avstyrks» bort ha följande
lydelse:
»Intensifierade lokaliseringspolitiska insatser inom en vidgad låneram
torde medföra behov av en ökad medelsanvisning för lokaliseringslån. Ökade
insatser på bidragssidan inom den ram som riksdagen år 1964 ställt till
Kungl. Maj :ts förfogande kan komma att medföra behov av ett medgivande
att bevilja bidrag av den typ som 1966 års riksdag (SU 1967: 112) lämnat
och av medelsanvisning för att täcka ytterligare utbetalningar. Utskottet
förutsätter att Kungl. Maj :t i sådant fall föreslår detta i samband med förslag
om anslag på tilläggsstat.»
dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
»14. beträffande anslag för lokaliseringsstödet att riksdagen
med bifall till Knngl. Maj :ts förslag och i anledning
av motionerna 1:527 och 11:623, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Lokaliseringslån på kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 57 år 1969
19
b. med hänvisning till vad utskottet anfört till Lokaliseringsbidrag
på driftbudgeten under elfte huvudtiteln ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr.,»
7. beträffande arbetsmarknadskonsulenter av herr Thor sten Larsson
(ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep)
och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet
erinrar» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:
»De uppgifter som följer av anslagen till det särskilda glesbygdsstödet
bör centralt samordnas med uppgiften att biträda företag i glesbygdsområden
och att bereda de härtill nära anknytande frågorna om stimulanser till
företag inom sådana områden genom industribeställningar in. in. Utskottet
delar därför den i motionerna 1: 522 och II: 626 framförda uppfattningen
att två glesbygdskonsulenter bör anställas vid arbetsmarknadsstyrelsen.»
dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
»16. beträffande arbetsmarknadskonsulenter att riksdagen
i anledning av motionerna I: 522 och II: 626, såvitt nu
är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört,»
8. beträffande servicecentraler av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson
(fp), Nyman (fp), Thorsten Larsson (ep), fru Elvy Olsson (ep),
herrar Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp)
och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Arbetsgruppen
för» och slutar med »inte erforderligt» bort ha följande lydelse.
»Utskottet bär (s. 8) konstaterat att en vidareutveckling av glesbygdsstödet
blir nödvändigt. Samhällsservicen måste bibehållas i rimlig omfattning
även i orter och områden med vikande utveckling. Hantverkets och den
privata servicesektorns tjänster måste även kunna erbjudas invånarna i
glesbygdsområden. Som i motionerna I: 560 och II: 605 framhålls skulle
en del vara att vinna på en samordning av tillgängliga resurser. Den föreslagna
åtgärden att utreda och begära förslag om inrättande av servicecenttraler
under medverkan av arbetsmarknadsmyndigheterna tillstyrks därför.
»
dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
»17. beträffande servicecentraler att riksdagen med bifall
till motionerna I: 560 och II: 605 som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»