Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
1
Nr 50
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för
budgetåret 1969/70 till bostadsbyggande m. m. jämte
motioner.
(3:e avd.)
Propositionen
Kungl. Maj :t har i propositionen nr 1, bilaga 13 (punkterna D 5—6, s.
161—166, IV: 2—4, s. 171—234 och V: 2, s. 237—238 i utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1969) föreslagit riksdagen
att
1. godkänna de ändringar av bestämmelserna om förbättringslån och invalidbostadsbidrag
som förordats i statsrådsprotokollet,
2. medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 100 000 000 kr.
under ettvart av åren 1969 och 1970,
3. bemyndiga Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning av den under
2 upptagna ramen för långivningen under år 1969,
4. uttala sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1969 om 103 000 lägenheter,
5. uttala sig för en preliminär bostadsbyggnadsplan för år 1970 om
95 000 lägenheter,
6. medge att bostadslån för nybyggnad beviljas för högst följande antal
lägenheter |
|
år 1969 |
89 000 |
» 1970 |
89 000 |
» 1971 |
60 000 |
» 1972 |
50 000 |
» 1973 |
50 000, |
7. medge att Kungl. Maj :t får meddela bestämmelser om projektreserv
för åren 1970 och 1971,
8. medge att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas intill ett belopp
av 1 720 000 000 kr. under år 1969,
9. medge att beslut om bostadslån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån
meddelas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under vart och
ett av åren 1969 och 1970,
1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 50
2
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
10. medge att förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas
med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst
10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1970—1974,
11. bemyndiga Kungl. Maj :t att under de förutsättningar som angetts
i statsrådsprotokollet besluta om utökning av de under 6 och 9 upptagna
ramarna för långivningen såvitt gäller år 1969 samt de under 8 och 10 upptagna
ramarna,
12. godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändringar i fråga om villkoren
för bostadslån och tomträttslån,
13. på driftbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1969/70 anvisa
a. till Räntebidrag ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,
b. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett förslagsanslag
av 110 000 000 kr.,
14. på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder för budgetåret
1969/70 anvisa
a. till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av
1 400 000 000 kr.,
b. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett
investeringsanslag av 1 000 kr.,
c. till Lånefonden för kommunala markförvärv ett investeringsanslag av
30 000 000 kr.,
15. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd till Räntefria
lån till bostadsbyggande för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:55 av herr Virgin m. fl. och 11:64 av
herr Holmberg m. fl. vari hemställts
a. att riksdagen måtte besluta fastställa den övre lånegränsen för statliga
lån till bostadsändamål till 90 % av låneunderlaget, oavsett förvaltningsform,
b. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att erforderliga
åtgärder vidtages för att successivt öka småhusbyggandets andel av bostadsproduktionen,
så att den motsvarar konsumenternas faktiska behov, samt
c. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om utredning
i syfte att begränsa avgångar i lägenhetsbeståndet enligt vad som i
motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 65 av herr Dahlén m. fl. och II: 83 av
herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
1. för igångsättning av lägenheter godkänna följande bostadsbyggnads -
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
3
plan under perioden 1969—1973 som mål och riktpunkt för det totala bostadsbyggandet
(inkl. icke statsbelånade bostadshus):
år |
1969 |
103 000 + |
konjunkturreserv |
5 000 |
1970 |
108 000 + |
10 000 |
||
1971 |
111 000 + |
» |
10 000 |
|
1972 |
114 000 + |
10 000 |
||
1973 |
115 000 + |
» |
10 000, |
2. medge att statliga bostadslån för nybyggnad samt konjunkturreserv
redan innevarande år fördelas och beviljas för följande antal lägenheter:
år 1969 |
92 000 + |
konj unkturreserv |
5 000 |
» 1970 |
90 000 + |
» |
10 000 |
» 1971 |
80 000 + |
» |
10 000 |
» 1972 |
70 000 + |
10 000 |
|
* 1973 |
60 000 + |
10 000, |
3. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning, med anlitande av
konjunkturreserven, av den under punkt 1 och 2 föreslagna planen respektive
ramen, om utvecklingen av samhällsekonomi och arbetsmarknad skulle
göra en sådan ökning möjlig,
4. beträffande bostadsbyggandets struktur och geografiska fördelning i
skrivelse till Kungl. Maj :t uttala
a. att erforderliga åtgärder bör vidtagas för att successivt öka småhusbyggandets
andel av bostadsproduktionen, vilket den väntade utvecklingen av
efterfrågan motiverar, med en riktpunkt tills vidare att uppnå 40 % år 1973,
b. att bostadsproduktionen i takt med tillgängliga mark- och planeringsresurser
bör inriktas på områden där bostadsbristen är störst eller eljest
skulle bli besvärande samt att ansträngningar bör göras för att minska efterfrågetrycket
i storstadsområdena genom en aktiv lokaliseringspolitik
som ger sysselsättning utanför dessa områden, samt
c. erinra om riksdagens uttalande år 1966 angående fördelningen mellan
små och stora lägenheter och målsättningen för utrymmesstandarden,
5. i syfte att nedbringa boendekostnaderna
a. hemställa att Kungl. Maj :t tillsätter en parlamentarisk utredning, i vilken
även representanter för bygg- och bostadsmarknadens parter ingår,
med uppgift att undersöka byggnadsindustrins och byggnadsmaterialindustrins
produktivitets- och prisutveckling, dessa branschers konkurrensförhållanden
samt hur rationaliseringsvinster bäst kan komma de boende till
godo och att ange riktlinjerna för ett permanent verksamt organ för dessa
frågor,
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 50
4
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
b. hemställa att Kungl. Maj :t vidtager sådana åtgärder att alla ifrågakommande
kreditinstitut erhåller lika möjligheter att använda AP-medel
för en ökad integrerad bostadsfinansiering,
c. uttala att totalentreprenad som upphandlingsform i ökad utsträckning
bör prövas,
d. besluta att låneunderlaget för statliga bostadslån höjs så att det sammanfaller
med pantvärdet,
e. besluta att låneunderlag och pantvärde för flerfamiljshus därutöver
skall kunna höjas till den i preliminär låneansökan uppgivna produktionskostnaden
under förutsättning av att en från konkurrenssynpunkt effektiv
upphandling skett för ifrågavarande projekt, dock att denna höjning för att
eliminera riskerna för kostnadsstegrande effekt inte procentuellt får överstiga
den genomsnittliga överkostnad som redovisas för liknande projekt
inom samma region det föregående året,
f. uttala sig för en lindring av gällande parkeringsnormer så att biluppställningsplatser
endast behöver utbyggas för det aktuella behovet med möjligheter
till senare utbyggnad allteftersom behovet ökat i framtiden samt att
systemet med obligatorisk biluppställningsplats för hyresgäster utan bil bör
upphöra,
6. besluta att byggandet av friliggande småhus inte begränsas av de årliga
låneramarna utan att statligt bostadslån generellt skall kunna utgå till
denna form av småhusbebyggelse, förutsatt att övriga lånevillkor är uppfyllda,
7. besluta att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån skall fastställas
till 6 % mot nuvarande 4 % samt att denna subventionsminskning skall
träda i kraft fr. o. m. den 1 juli 1969,
8. beträffande den statliga låneverksamheten utöver vad som föreslås i
punkterna 5. d. och e.
a. fastställa den övre lånegränsen i fråga om bostadslån till kommun eller
allmännyttigt bostadsföretag till 100 % av låneunderlaget inom 100 % av
pantvärdet, under förutsättning att kommun ställer borgen för lånet i inteckningsläget
mellan 95 och 100 %,
b. fastställa den övre lånegränsen för enskilt byggda flerfamiljshus till
90 % av låneunderlaget inom 90 % av pantvärdet,
c. fastställa den övre lånegränsen för servicehus byggda av enskilda bostadsföretag
till 95 % av låneunderlaget inom 95 % av pantvärdet,
d. besluta att kapitalkostnaderna för de statliga lånen till lokaler som är
att anse som bostadskomplement fr. o. m. 1 juli 1969 omfördelas i tiden i
likhet med lånen till bostäder, dock att basannuiteten för lokaler bestämmes
till 6 %,
e. besluta att inkomststrecket för förbättringslån för åldringsbostäder
fr. o. m. den 1 juli 1969 höjs med 2 000 kr. till 8 000 kr. i beskattningsbar
inkomst,
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
5
dels de likalydande motionerna I: 524 av herr Bengtson m. fl. och II: 428
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts
1. att riksdagen måtte uttala sig för att det garanterade programmet för
åren 1971—1973 ej skall förbehållas vissa regioner utan kunna fördelas
över hela landet,
2. att riksdagen måtte uttala att vid den regionala fördelningen hänsyn
tas till det förhållandet att standardhöjning och förnyelse av bostadsbeståndet
är nödvändiga även på orter som inte statistiskt räknas som klart expansiva,
3. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder för
att stimulera till en sådan ökning av småhusbyggandet att småhusandelen
blir i överensstämmelse med konsumenternas krav,
4. att riksdagen måtte besluta att byggande av småhus med statliga bostadslån
skall ske fritt utöver de av riksdagen fastställda ramarna under
uppfyllande av lånevillkoren i övrigt,
5. att riksdagen måtte medgiva att övre lånegränsen för statligt lån för
småhus som bebos av låntagaren höjes till 95 % och till 90 % för enskilt
ägda flerfamiljshus och godkänna A^ad som i motionerna anförts angående
kommunal borgen,
6. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
a. angående bostadsmiljöns betydelse för den sociala anpassningen,
b. angående riktlinjer för lösandet av bostadsbebyggelsens bullerproblem,
7. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om att servicekommittén
a.
tillföres en bredare parlamentarisk, regional och kommunal representation,
b. genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att även utreda serviceproblemen
för områden utanför tätorter,
8. att riksdagen måtte besluta om höjning av inkomststrecket för beviljande
av förbättringslån till 8 000 kr. i beskattningsbar inkomst från den
1 juli 1969,
9. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning
och förslag angående höjning av räntefritt stående förbättringslån och stående
del av förbättringslån till 15 000 kr., samt
10. att riksdagen i övrigt måtte beakta vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 67 av herr Mattsson och II: 79 av herrar
Gustavsson i Alvesta och Johansson i Växjö vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att igångsättning av småhusbyggen i områden
utanför de tre storstadsregionerna får ske utöver den bostadsbyggnadsplan
som fastställs av riksdagen,
dels de likalydande motionerna I: 108 av herr Lidgard och II: 204 av herrar
Enarsson och Fridolfsson i Stockholm vari hemställts
6
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
att riksdagen måtte besluta att räntan på nu amorteringspliktiga tilläggslån
fastställes till 6 procent, mot nuvarande 4 procent, samt att förändringen
skall träda i kraft den 1 juli 1969,
dels de likalydande motionerna I: 110 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och
II: 205 av herrar Enarsson och Ringaby vari hemställts
att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts förslag att till Lånefonden
för kommunala markförvärv anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 536 av herr Nils-Eric Gustafsson m. tl.
och II: 602 av herrar Elmstedt och Josefson i Arrie vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att förbättringslån må kunna utgå till de låginkomstgrupper
som fram till den 1 juli 1968 var berättigade till sådana lån,
dels de likalydande motionerna I: 537 av herr Hansson och II: 643 av herr
Lindkvist vari föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj :t
a. begär översyn av gällande regler för bostadslån för konstnärlig utsmyckning
med beaktande av de synpunkter som berörts i motionerna, samt
b. åtgärder för en vidgad information om bostadslån för konstnärlig utsmyckning,
dels de likalydande motionerna I: 545 av fru Landberg och herr Augustsson
samt II: 629 av herr Johansson i Norrköping m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer att Kungl. Maj :t
i tillämpningsföreskrifterna till kungl. kungörelsen 1962:538 utfärdar bestämmelse
att länsbostadsnämnd må ompröva förbättringslåns uppdelning
i amorteringsdel och räntefri stående del i de fall, där lantagarens ekonomiska
förhållande sedan lånet beviljades har undergått avsevärd och varaktig
försämring,
dels de likalydande motionerna I: 547 av herr Herbert Larsson och II: 642
av herr Lindkvist vari hemställts att riksdagen måtte besluta
a. att särskilt räntelån kan utgå för småhus med bostadsrätt och hyresrätt,
som belånats enligt kungörelsen om räntelån av den 5 oktober 1962,
samt
b. att sådant särskilt räntelån utgår med belopp motsvarande räntetillägg
enligt bostadslånekungörelsen av den 1 september 1967,
dels de likalydande motionerna I: 551 av herr Mattsson m. fl. och II: 618
av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning i
syfte att främst genom statliga lån underlätta upprustningen av äldre småhus,
dels de likalydande motionerna I: 583 av herr Svanström och fröken Pehrsson
samt II: 612 av herrar Glimnér och Polstam vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sadan ändring
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
7
av »Kungörelsen om förbättringslån» att den omfattar jämväl lån för installation
av telefon,
dels de likalydande motionerna I: 587 av herr Tistad m. fl. och II: 645 av
herr Mattsson m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att kommuner
inom turist- och fritidsområden måtte erhålla en så stor andel av
bostadskvoten att man inom kommunen utöver det normala tillskottet av
helårsbostäder också erhåller möjlighet att nybygga helårsbostäder i motsvarande
grad som helårsbostäder övergår till fritidsbostäder, i enlighet
med vad i motionerna anförts,
dels de likalydande motionerna I: 591 av herrar Åkerlund och Brundin
samt II: 677 av herr Åkerlind m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala att den försöksvis
tillämpade metoden att fördela låneramarna i m2 våningsyta icke får utnyttjas
till förfång för det avsedda småhusbyggandet,
dels motionen II: 616 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén
i Träknmla vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om skyndsam översyn
av bostadslånekungörelsens bestämmelser angående lån till ombyggnad
av kulturhistoriskt märklig byggnad i enlighet med motionens syfte,
dels motionen II: 644 av herrar Lindkvist och Svenning vari hemställts
att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t begära att bostadslån som beviljats
för begränsade bostadsförbättringar i flerfamiljshus får utbetalas förskottsvis.
Utskottets yttrande
Riktlinjer för bostadsproduktionen m.m. Tidigare riksdagar har behandlat
de riktlinjer för bostadsproduktionen som är uttryck för statsmakternas
inställning till dessa frågor.
I fråga om bostadsbyggandets geografiska fördelning har 1967 års riksdag
(SU 1967:100, s. 14) bekräftat den uppfattningen att kraftigare
produktionsinsatser behövdes i områden med bostadsbrist och att vid
fördelning av lånemedel särskild hänsyn borde tas till bostadsbristen i
storstadsområdena och andra tätorter samt till det bostadsbehov som uppkommer
i samband med näringslivets expansion. Det har också betonats
angelägenheten att vid den regionala fördelningen även ta hänsyn till de
näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska mål.
Kungl. Maj :t har till årets riksdag anmält vad chefen för inrikesdepartementet
anfört angående den regionalpolitiska utvecklingsplaner ingen.
Utskottet behandlar i annat sammanhang vad sålunda anmälts.
8
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
I motioner till årets riksdag tas upp vissa förslag angående den regionala
fördelningen av byggandet, förslag som lagts fram tidigare och senast
behandlats av 1968 års riksdag. Sålunda har i motionerna I: 65 och
11:83 föreslagits ett riksdagens uttalande att bostadsproduktionen bör
inriktas på områden där bostadsbristen är störst eller eljest skulle bli
besvärande, ett yrkande som 1968 års riksdag fann innebära en anslutning
till de av statsmakterna antagna riktlinjerna. Hemställan i motionerna
1: 524 och II: 428 om ett uttalande att hänsyn bör tas till behovet av standardhöj
ning och förnyelse även i orter som inte statistiskt räknas som klart
expansiva förelädes även 1968 års riksdag som fann att inte heller detta
torde avse ett avsteg från gällande riktlinjer och noterade att anmärkning
inte framförts om att fördelningsbesluten inte följde antagna riktlinjer.
De nämnda motionernas allmänna syfte står inte i motsättning till vad
riksdagen tidigare uttalat i frågan. Kungl. Maj :t har ställt ramarna till
bostadsstyrelsens förfogande utan att ange andra grunder för fördelningsbesluten
än de som ligger i antagna riktlinjer. Enligt vad utskottet inhämtat
har bostadsstyrelsens fördelning av huvudramarna godkänts genom enhälliga
plenarbeslut. Enligt utskottets mening speglar fördelningsbesluten
väl antagna riktlinjer. Därigenom har en inriktning skett på områden
med bostadsbrist och på expansiva orter enligt vad som framhålls i motionerna
I: 65 och II: 83. Vidare har hänsyn tagits till det i motionerna I: 524
och 11:428 understrukna behovet av standardhöjning och förnyelse av
bostadsbeståndet även på orter som inte statistiskt räknas som expansiva.
I motionerna har inte heller visats på beslut rörande fördelningen inom
länen där riktlinjerna skulle ha frångåtts. Med hänsyn till det anförda
är enligt utskottets mening motionernas syften tillgodosedda och någon
riksdagens åtgärd inte erforderlig. Utskottet avstyrker motionerna i denna
del.
Motionerna 1:587 och 11:645 avstyrks med hänvisning till utskottets
yttrande i motsvarande fråga till 1967 års riksdag (SU 1967: 100, s. 14).
Med den geografiska fördelningen sammanhänger även det krav på ett
uttalande som stryker under vikten av en aktiv lokaliseringspolitik för att
minska efterfrågetrycket i storstadsområdena som lagts fram i motionerna
1:65 och 11:83. 1968 års riksdag avslog ett liknande yrkande med
hänsyn till att ett sådant syfte redan låg i gällande riktlinjer för lokaliseringsstödet
och att det tillgodosetts även genom vad 1965 års riksdag yttrat
om angelägenheten av att vid fördelning av lånemedlen också ta hänsyn
till de näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska
mål.
Riksdagen har som tidigare år att i andra sammanhang ta ställning till
regionalpolitiska frågor, däribland även frågor om en aktiv lokaliseringspolitik.
Det faktum att sysselsättningslokaliseringen påverkar de lokala bostadsbehoven
har fått uttryck bl. a. i riksdagens ovan angivna uttalande om
angelägenheten av att hänsyn tas till de näringspolitiska betingelserna och
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
9
samhällets lokaliseringspolitiska mål. Syftet med motionerna 1:65 och
TI: 83 i denna del är därför redan tillgodosett.
Vad avser fördelningen på hustyper har även i år i motioner lagts fram
förslag som syftar till ett ökat småhusbyggande. Tidigare riksdagar har
vid flera tillfällen bekräftat att denna fördelning bör ankomma på vederbörande
lokala instanser i den mån låneanspråken inte helt kan tillgodoses
inom disponibla ramar. I motionerna 1: 55 och II: 64 föreslås ett uttalande
för åtgärder för att successivt öka småhusbyggandet till att motsvara konsumenternas
faktiska behov medan hemställan i motionerna I: 524 och
11:428 angetts syfta till en sådan ökning av småhusbyggandet som svarar
mot konsumenternas krav. I motionerna I: 65 och II: 83 har målet för
ökningen med utgångspunkt i den väntade utvecklingen av efterfrågan tills
vidare preciserats till 40 procent av lägenhetsantalet i nyproduktionen.
För perioden 1962—1967 har småhusandelen i nyproduktionen tämligen
stabilt legat på något under 30 procent. Slutligen har fördelningsfrågan
även berörts i motionerna 1:591 och 11:677 där ett uttalande föreslås
om att den försöksvis använda metoden att fördela låneramarna i kvadratmeter
våningsyta inte får utnyttjas till förfång för det avsedda småhusbyggandet.
Förslag i flera motioner om att småhus fritt får byggas
utanför planerna tar utskottet upp härefter (s. 16) i utlåtandet.
Utskottet avstyrker bifall till motionerna. Fördelningen bör enligt gällande
riktlinjer, mot vilka i denna del invändning inte riktats i motionerna,
fortfarande göras av de lokala myndigheterna i den mån anspråken inte
kan tillgodoses inom låneramarna.
Ett statsmakternas uttryck för målsättningen för en fördelning på småhus
och flerfamiljshus kan inte bli meningsfullt eftersom hänsyn alltid måste
tas till varierande lokala behov och produktionsläget. Särskilt gäller detta
en i procent för hela riket angiven fördelning.
Metoderna för den regionala fördelningen binder inte de lokala myndigheternas
fördelning på hustyper. Erfarenheterna av de försöksvis använda
fördelningsmetoderna bör avvaktas innan ett uttalande görs.
Statsmakternas uttryck för uppfattningen om den lämpliga inriktningen
på lågenhctstyper går tillbaka på uttalanden vid 1966 och 1967 års riksdagar
som innebar att den fördelning mellan små och stora lägenheter som
då utvecklats i allt väsentligt borde bibehållas de närmaste åren. Det underströks
att en alltför ensidig inriktning på lägenheter med färre rum
kunde medföra bristfenomen av annan art. Inom en given resursram
var det mer angeläget att öka antalet rum än golvytan per rum. Möjliga
standardhöjningar borde hellre tas ut i form av ett ökat rumsantal än
genom en höjning av utrustningsstandarden.
1968 års riksdag godkände ett departementschefens understrykande av
att återhållsamhet i fråga om rumsytorna är starkt befogad för att byggnadskostnaderna
skall kunna begränsas, ett understrykande som bedömdes
förenligt med antagna riktlinjer.
10
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Departementschefen redovisar nu i statsrådsprotokollet (s. 217) vissa
inhämtade uppgifter angående åtgärder som vidtagits eller kommer att
vidtas för att minska byggnadskostnader och hyror. Genomgående har angetts
att lägenhetsytorna kommer att begränsas, något som i viss utsträckning
kunde ske utan försämring av lägenheternas funktionsduglighet. Flertalet
av uppgiftslämnarna ansåg att en sänkning av utrustningsstandarden
inte var ett lämpligt medel att minska hyrorna.
Utvecklingen av rumsantalet i lägenheter i under perioden 1962—1967
statligt belånade flerfamiljshus redovisas i propositionen (s. 206). Därav
framgår bl. a. att år 1967 andelen lägenheter med fyra eller fler rum och
kök har minskat från 18 till 15 procent. Vidare har bostadsstyrelsen redovisat
de liknande tendenser på en förskjutning mot en ökad andel smålägenheter
som kan utläsas ur den planerade produktionen enligt de
kommunala bostadsbyggnadsprogrammen. I fråga om småhusen kan dock
konstateras en fortsatt förskjutning mot en större andel lägenheter om
fem eller flera rum och kök.
Statsmakternas uttalanden om den som önskvärd bedömda inriktningen
av lägenhetstyperna i fråga om rumsantal, ytor och utrustningsstandard
har gått ut från bostadspolitiska målsättningar angående i första hand utrymmesstandarden
mätt i rumsantal och en bedömning av efterfrågan med
hänsyn till såväl dessa målsättningar som demografiska beräkningar och
effekten av antagna produktionskostnader och hyror. Den i någon mån ändrade
produktionsinriktningen får anses helt föranledd av hyresnivån för
de nyproducerade lägenheterna och den konstaterade förändringen i efterfrågan
på de större lägenheterna.
Riksdagen föreslås i motionerna 1:65 och 11:83 erinra om 1966 års
riksdags ovan refererade uttalande om fördelningen och målsättningen
för utrymmesstandarden. Motionerna utgår från de tendenser mot mindre
rumsantal som kan utläsas ur 1967 års belåning av flerfamiljshus och de
kommunala bostadsbyggnadsplanerna.
Utskottet har vid sin behandling av lägenlietsfördelningen inte funnit
anledning till en annan bedömning än den som uttrycks i gällande riktlinjer.
Den lokala bedömningen av den faktiska efterfrågesituationen som
främst ett uttryck för möjligheterna och beredvilligheten att i ett visst
konjunkturläge disponera medel för bostadshyra måste dock påverka
den aktuella byggplaneringen. De åtgärder som statsmakterna vidtagit
såväl i syfte att sänka byggkostnaderna som genom att ge ett delvis bostadsanknutet
konsumtionsstöd till barnfamiljerna avser att motverka
att de tendenser som motionärerna åberopat blir bestående. Dessa för
utvecklingen grundläggande åtgärder behandlas i annat sammanhang.
Utskottet vill även i detta sammanhang stryka under den nämnda slutsatsen
att skäl inte finns att frångå gällande riktlinjer. Därigenom får
syftet med motionerna 1: 65 och II: 83 i denna del anses helt tillgodosett.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
11
Miljöfrågor tas upp i motionerna 1:524 och 11:428 genom hemställan
om utredning angående bostadsmiljöns betydelse för den sociala anpassningen
och om riktlinjer för att lösa bostadsbebyggelsens bullerproblem.
Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att miljöfrågorna bör tas
upp som en mycket betydelsefull del i den bostadspolitiska målsättningen.
Frågorna ägnas också uppmärksamhet i olika berörda organ.
Utredningsyrkandet i de föreliggande motionerna utgår särskilt från
en betoning av ungdomens situation och från behovet av gemensamhetslokaler.
Utskottet erinrar om att sakkunniga tillkallats för utredning rörande
bostäder för ungdom samt rörande statens ekonomiska stöd till allmänna
samlingslokaler. De mål i övrigt som ställts upp i motionerna beaktas
också fortlöpande i planeringssammanhang. Med hänsyn härtill avstyrks
bifall till begäran om utredning av boendemiljöfrågorna.
Husens ljudisolering har varit föremål för flera undersökningar. Krav
på ljudisolering har tagits in i bindande föreskrifter enligt byggnadsstadgan
och som råd och anvisningar. Dessa krav och kraven på störningsfrihet
från gator m. m. beaktas i planeringen och även i samband med bostadslångivningen.
En föreslagen riksdagens åtgärd kan inte anses påkallad.
Chefen för inrikesdepartementet har våren 1967 tillkallat sakkunniga
för att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden — servicekommittén.
Bland de tio sakkunniga ingår två riksdagsledamöter och en
representant för kommunförbundet. Förslag har väckts i motionerna I: 524
och II: 428 som syftar till att kommittén tillförs en bredare parlamentarisk,
regional och kommunal representation och till att utredningsuppdraget
skall avse även service utanför tätorter.
Enligt utskottets mening kan med de uppgifter kommittén ålagts invändning
inte riktas mot principerna för urvalet av sakkunniga. Frågan om
den service som inte knyter an till bebyggelseplaneringen bör som hittills
behandlas inom arbetsgruppen för glesbygdsfrågor. Motionerna 1:524 och
II: 428 avstyrks därför i nu upptagna hänseenden.
Kostnaderna inom bostadsbyggandet m. m. Som utskottet även berört i
mba d med behandlingen av bostadsbyggandets inriktning på lägenhetstyper
har kostnadsfrågorna tagits upp i propositionen och där beretts avsevärt
utrymme. Detta får ses mot bakgrund av den ökning av kostnaderna
som ägde rum under perioden 1960—1966 och som för en nybyggd trerumslägenhet
motsvarade 65 procent. Av denna kostnadsstegring kunde omkring
hälften återföras till en höjd utrymmes- och utrustningsstandard
1 lägenheterna och den yttre miljön medan återstoden kunde härledas ur
höjda lönekostnader och materialpriser.
Trenden har brutits år 1967 då en lägre kostnad per in2 lägenhetsyta
kunde redovisas än under år 1966. Kostnaderna för första halvåret 1968 ut
2
■ — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 50
12
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
tryckta per m2 lägenhetsyta ligger närmare 2 procent över motsvarande kostnad
år 1967. De lägenheter som byggdes 1968 är emellertid genomsnittligt
sett mindre än de som byggdes 1967 —• 71,5 m2 mot 74,8 in2. Eftersom mindre
lägenheter blir dyrare per in2 blir en jämförelse efter kostnad per in2 lägenhetsyta
inte rättvisande. Om hänsyn tas till förändringen ligger kostnaderna
för första halvåret 1968 på samma nivå som 1967.
Departementschefen har tagit upp ett antal förslag som syftar till att
vidmakthålla och ytterligare stärka pressen på byggnadskostnaderna. Vidare
har i motionerna 1:65 och 11:83 lagts fram förslag i syfte att nedbringa
boendekostnaderna, förslag som delvis berör byggnadskostnadernas
andel därav.
1 propositionen har först angivits betydelsen av ytterligare åtgärder för
att främja byggandets rationalisering mot bakgrund av förslag
som byggindustrialiseringsutredningen lagt fram (SOU 1968:43). Departementschefen
anför att enligt en allmänt omfattad mening kännetecknas
industriellt byggande inte av en särskild byggteknik eller en bestämd
förtillverkningsgrad. Väsentligt är i stället att hela produktionsprocessen
är industriellt organiserad, att upprepningseffekten tas till vara
och att byggkomponenterna tillverkas i långa serier. En ökad industrialisering
har ägt rum inom stora delar av byggnadsindustrin och främjats
genom bl. a. beslut och åtgärder från statsmakternas sida.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen (s. 220) anfört i anslutning
till diskussionen om projektstorleken som ett medel att främja
byggandets industrialisering.
Utredningens förslag att byggarbetsnämnd skall ge preliminär rekommendation
om igångsättningstidpunkt ungefär två år i förväg har lett till
att arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen påbörjat en översyn
av rutinerna för verksamheten.
Utskottet förutsätter liksom departementschefen att utredningens synpunkter
beaktas vid översynen.
I fråga om ökad samverkan mellan byggherrar har departementschefen
betonat att efterfrågestrukturen har väsentlig betydelse för möjligheterna
att rationalisera byggandet och nå låga kostnader i bostadsproduktionen.
Utskottet vill stryka under att en primär möjlighet att — trots regelmässigt
små bostadsprojekt och byggherrar som inte bygger kontinuerligt
—- åstadkomma långa serier och utnyttja upprepningseffekterna förutsätter
att byggherrarnas beställningar samordnas i viss utsträckning. Särskilda
åtgärder för att nå en ökad samordning inom byggherreledet är därför
angelägna. Både kommunala och statliga myndigheter bör som departementschefen
anfört aktivt arbeta för en sådan utveckling.
Departementschefen förordar att bostadsstyrelsen, som har att närmare
överväga formerna för hur samverkan skall främjas i samband med låne
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969 13
fördelningen, också bör få i uppdrag att svara för centrala informations- och
kontaktåtgärder.
Utskottet delar den av departementschefen anförda meningen och förutsätter
att åtgärder och resultat på lämpligt sätt även redovisas för riksdagen.
I anslutning till en redovisning av utredningens synpunkter på formerna
för upphandling av stora bostadsprojekt och dess rekommendation att totalentreprenad
kommer till ökad användning har departementschefen som
sin mening anfört att det är angeläget att arbetet på att utveckla denna entreprenadform
intensifieras och att det givetvis är av värde att under detta
arbete entreprenadformen används i inte alltför ringa omfattning. I motionerna
1:65 och II: 83 har riksdagen föreslagits uttala att totalentreprenad
som upphandlingsform i ökad utsträckning bör prövas.
En renodlad totalentreprenad torde hittills inte ha kommit till användning
vid något tillfälle. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen
anfört om vikten av att denna entreprenadform utvecklas och kommer till
användning för att erfarenheter skall kunna vinnas. Syftet med motionerna
I: 65 och II: 83 i denna del torde få anses redan därigenom i erforderlig
utsträckning tillgodosett.
I de nämnda motionerna I: 65 och II: 83 hemställs även om en parlamentarisk
utredning med uppgifter att undersöka byggnadsmaterialindustrins
produktivitets- och prisutveckling, dessa branschers konkurrensförhållanden
samt hur rationaliseringsvinster bäst kan komma de boende till godo
och att ange riktlinjerna för ett permanent verksamt organ i dessa frågor.
Till bankoutskottet har hänvisats motionerna I: 910 och II: 1044 vari
bl. a. föreslagits en branschutredning i anslutning till näringspolitiska rådet
med uppgift att kartlägga koncentrationen i byggnadsmaterialbranschen
samt lägga fram planer för främjandet av konkurrensen på byggnadsmaterialmarknaden.
Den utredning som föreslås i de här behandlade motionerna 1: 65 och
II: 83 tar närmast sikte på att få fram underlag för en bedömning av totalproduktivitetens
förändringar i bostadsbyggandet i syfte att uppkomna
rationaliseringsvinster skall slå igenom i byggnadskostnaderna och ytterst
komma de boende till godo. Även om utskottet helt ansluter sig till motionärernas
syfte kan en utredning med föreslagen konstruktion inte anses
som det lämpligaste medlet att nå detta syfte. Utskottet avstyrker därför
motionerna i denna del.
Ur bl. a. byggnadskostnadssynpunkter härleds även förslaget i motionerna
1: 65 och II: 83 att riksdagen skulle uttala sig för en lindring av kravet på
till fullt antal utbyggda parkeringsplatser och för att systemet med obligatorisk
bilplats för hyresgäst utan bil bör upphöra.
Parlceringsutredningens förslag (SOU 1968:18) och däröver angivna
remissyttranden prövas enligt vad utskottet erfarit nu inom kommunikationsdepartementet.
14
Statsutskottets utlåtande nr ÖO ur 1969
Enligt utskottets mening bör ett ställningstagande till parkeringsnormerna
och deras återverkan på förutsättningarna för bostadslån anstå till
dess utredningsförslaget beretts. Den koppling av bostad och bilplats som
avtalsmässigt sker i vissa fall har direkt samband med utbudet av bilplatser
och sålunda också med parkeringsnormerna. Förslaget i motionerna
1: 65 och II: 83 om ett riksdagens uttalande avstyrks.
Planeringen av byggandet tas upp i propositionen mot bakgrund
av de förslag som delegationen för bostadsfinansiering lagt fram.
Detta förslag innebär att bostadsbyggnads planen skall innehålla dels ett
garanterat program som något understiger vad som bedöms möjligt att
uppnå, dels en projektreserv som gör det möjligt att öka byggandet upp till
den ursprungligen bedömda nivån men även därutöver om konjunkturutvecklingen
blir svagare än förutsett. Departementschefen har funnit förslaget
värt att pröva och förordar en successiv övergång till ett sådant system.
Den bostadsbyggnadsplan som läggs fram i propositionen innebär följande.
För år 1969 fastställs en bostadsbyggnadsplan som skall anses som
riktpunkt för vad som med beaktande av konjunkturutvecklingen bör vara
möjligt att igångsätta. Denna plan är således inte jämförbar med vare sig
1968 års minimiplan eller den typ som delegationen förordat. För år 1970
preliminärt fastställd bostadsbyggnadsplan ändras inte. Åtgärder för planering
och fördelning av en projektreserv för nämnda år anmäls dock. För
år 1971 fastställs en bostadsbyggnadsplan enligt delegationens förslag innebärande
både ett garanterat program och en projektreserv. Slutligen fastställs
för åren 1972 och 1973 garanterade program enligt delegationens
modell. De garanterade årsprogrammen innefattar garanti att lämna statslån
och avser sålunda endast den statsbelånade delen av bostadsbyggnadsplanen
som därutöver innefattar lägenheter i privatfinansierade hus.
I motionerna 1: 65 och II: 83 hälsas med tillfredsställelse det nämnda förslaget
såvitt det innebär en övergång till en femårig planeringsperiod kompletterad
med en projektreserv. Förslagen i de nämnda motionerna om
bostadsbyggnadsplan m. m. innebär i övrigt bl. a. följande. En femårig
bostadsbyggnadsplan bör sättas upp som mål för det framtida bostadsbyggandet
och ange inriktningen för den långsiktiga bostadsplaneringen. För
det statsbelånade byggandet inom denna plan bör garanteras vissa lägenhetsramar.
Såväl totalplanerna som garantiramarna bör kompletteras med
konjunkturreserver för vart och ett av de fem åren. Kungl. Maj :t föreslås
äga disponera dessa då utvecklingen av samhällsekonomi och arbetsmarknad
gör detta möjligt.
Kungl. Maj :ts förslag till bostadsbyggnadsprogram för åren 1971—1973
har till syfte endast att utgöra underlag för en långsiktig planering av bo
-
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
15
stadsbyggandet i orter där en sådan planering är behövlig och meningsfull,
d. v. s. i första hand områden med klart expansivt näringsliv.
Utskottet delar meningen att förslaget om en övergång till en bostadsbyS§na<isplan
med ett garanterat program för det statsbelånade byggandet
och en preciserad projektreserv kan vara värt att pröva. En övergång bör
dock som departementschefen förordat ske successivt och inte omedelbart,
vilket skulle ligga i ett bifall till motionerna 1: 65 och II: 83.
Vidare ansluter sig utskottet till meningen att konkret garanterade projektreserver
till statslåneramar inte synes erforderliga för de två sista åren
i en utvidgad planeringsperiod. Till samma slutsats leder det förhållandet
att garantiramarna för de senaste åren även enligt motionerna synes vara
utmätta för att täcka de orter och regioner som departementschefen avsett.
Den i motionerna förordade bostadsbyggnadsplanen för det totala byggandet
under åren 1969—1973 syftar, liksom Ivungl. Maj :ts förslag till planer
för åren 1969 och 1970, till att vara en riktlinje för vad som med beaktande
av konjunkturutvecklingen bör vara möjligt att igångsätta. Mot denna
bakgrund har utskottet inte funnit anledning frångå sin i utlåtande till
1968 års riksdag anförda uppfattning om olämpligheten av en femårig planeringsperiod
med riktpunkter för den totala igångsättningen. Den med planeringsperiodens
längd ökande osäkerheten i konjunkturbedömningen skulle
göra ett bifall till motionerna i denna del inte meningsfullt. Detta stryks
ytterligare under av förslaget i motionerna att överföra konjunkturreserverna
vid garantiramen för statslån oförändrade till planen för det totala
byggandet.
Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda motionerna 1: 65 och
II: 83 såvitt avser principerna för beslut om bostadsbyggnadsplaner m. m.
Förslaget i motionerna I: 524 och 11:428 om att den garanterade ramen
för statslån under åren 1971—1973 skall fördelas över hela landet står i
motsättning till Kung], Maj :ts förslag och de nämnda motionerna I: 65 och
11:83. Förslaget är inte förenat med hemställan om höjning av de avsedda
ramarna för att täcka dessa nya ändamål.
En utvidgning av garantiramen för planeringsperiodens sista år till att
täcka samtliga kommunblock skulle enligt utskottets mening kunna medföra
risk för en oriktig regional fördelning utan att någon egentlig fördel
i planeringshänseende skulle uppstå. Utskottet avstyrker därför motionerna
I: 524 och II: 428 i denna del.
I anslutning till planeringsfrågorna tar utskottet upp de motionsförslag
som syftar till ett småhusbyggande utom låneramarna. Sålunda föreslås i
motionerna 1:524 och II: 428 att inga låneramar skall begränsa byggandet
av småhus med statliga bostadslån. I motionerna I: 67 och II: 79 förs motsvarande
yrkande fram, dock begränsat till småhus utanför de tre storstadsregionerna.
Slutligen föreslås i motionerna 1:65 och 11:83 en mot
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
svarande utvidgning, där emellertid begränsad till friliggande småhus.
Motionerna syftar till ökning av småhusbyggandets andel av nyproduktionen
och torde indirekt avse att påverka även riktlinjerna för den regionala
fördelningen. Utskottet har inte heller funnit skäl att i denna form
förorda sådana syften i vad de kan innebära avvikelser från vad statsmakterna
beslutat och utskottet förut här ovan föreslagit. Med hänsyn härtill
och då inte heller planeringsmässigt i nuvarande läge åtgärderna skulle
medföra övervägande fördelar avstyrks motionerna i denna del.
I fråga om bostadsfinansieringen tar departementschefen
upp tre av delegationen framförda huvudönskemål.
Det första är att bostadsbyggandets andel av kreditutbudet skall svara
mot bostadsbyggnadsplanerna. Departementschefen ansluter sig till delegationens
uppfattning att det ännu är för tidigt att avgöra om systemet
med överenskommelser med kreditgivarna fungerar på en stramare kreditmarknad.
Systemet bör därför prövas ytterligare innan andra åtgärder
övervägs.
Utskottet har till 1967 och 1968 års riksdagar yttrat att fördelarna med
en statlig to tal finansiering är så påtagliga att de borde avstås endast av
mycket tungt vägande skäl och finner inte anledning att heller nu frångå
denna principiella uppfattning. Emellertid har utskottet ingen invändning
mot förslaget att nu tillämpade former ytterligare prövas för att — om
metoden visar sig ohållbar — överväga andra former för bostadsbyggandets
kreditför sör j ning.
Det andra av delegationens önskemål är att uppdelningen på byggnadslån
och fastighetslån elimineras. Departementschefen har erinrat om att
de förhandlingar med kreditinstituten som inletts avser även denna fråga
och att utgången därav bör avvaktas. Vidare erinras om att frågan berörts
i utredningen om formerna för samarbete mellan postbanken och Sveriges
Kreditbank.
Delegationen har i sitt förslag tagit upp frågan om integrerad kreditgivning
för bostadskreditkassans del, förslag som förutsätter förhandsavtal
med allmänna pensionsfonden om dess placeringar i kassans obligationer.
I motionerna I: 65 och II: 83 har, i angivet syfte att nedbringa bostadskostnaderna,
förordats åtgärder för att alla ifrågakominande kreditinstitut
får lika möjligheter att använda medel från allmänna pensionsfonden för
en ökad integrerad bostadsfinansiering.
En närmare genomgång av frågan om integrerad kreditgivning i andra
kreditinstitut än bostadskredilkassan har inte gjorts av delegationen.
Denna har antagit att om en sådan kreditgivning introduceras av kassan
andra kreditinstitut söker utveckla ett likartat handlingsmönster. Motionerna
bör på bl. a. denna grund inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
17
Utskottet har ingen erinran mot vad departementschefen anfört.
Delegationens tredje önskemål rör kreditgivningens former och villkor
och syftar till att dessa utformas så att de främjar ett rationellt byggande
och underlättar genomförandet av stora fleråriga projekt. Även på denna
punkt hänvisar departementschefen till förhandlingarna mellan delegationen
och kreditgivarna.
Utskottet anser som delegationen och departementschefen att ett nytt
statligt kreditinstitut skulle utgöra den mest rationella lösningen för att få
en friktionsfri integrerad bostadsfinansiering, enligt delegationen i första
hand för stora fleråriga bostadsprojekt. Utskottet ansluter sig till meningen
att om förhandlingarna inte leder till godtagbara resultat bör andra förslag
övervägas på nytt.
Bostadslån. Vad först avser nybyggnad förs i motionerna 1:65 och
II: 83 fram förslag om beräkning av låneunderlaget som innebär dels att
låneunderlaget höjs att sammanfalla med pantvärdet, dels att löneunderlag
och pantvärde skall för flerfamiljshus kunna höjas att motsvara i preliminär
låneansökan uppgiven produktionskostnad under förutsättning av en
ur konkurrenssynpunkt effektiv upphandling och högst intill en viss överkostnadsnivå.
Låneunderlaget bestäms av lånemyndigheterna efter i huvudsak generella
beräkningsmetoder fastställda av Kungl. Maj :t. Bostadslånets storlek
beräknas som en procentuell andel av låneunderlaget. Inteckningssäkerheternas
förmånsrättsläge beräknas ur ett pantvärde, som fastställs genom
att till låneunderlaget läggs värdet av mark, byggnad eller annat som inte
ingår i låneunderlaget. Även dessa regler fastställs av Kungl. Maj :t. De
beräknade produktionskostnaderna är i princip avgörande för prövningen
om bostadslån skall vägras.
Syftet med förslaget i motionerna har angetts vara att sänka bostadskostnaderna.
En höjning av låneunderlaget till pantvärdets nivå skulle öka
det statliga bostadslånet. En höjning därutöver skulle såväl öka statslånets
storlek som medge att det kunde placeras mot inteckningar med sämre
förmånsrätt. Därigenom skulle behovet av lån mot inteckningar efter
statslånet och därmed kapitalkostnaderna minska.
Metoden att utmäta bostadslånets storlek och säkerhetsläge ur schablonberäknade
belopp som ortsvis varierar med en ortskoefficient har bl. a. sin
grund i syftet att genom ett belåningstak få en kostnadsåterhållande faktor.
Oavsett skilda uppfattningar om de reella effekterna av ett sådant
system kvarstår, enligt vad utskottet erinrade om till 1968 års riksdag,
en nödvändighet att iaktta vis återhållsamhet i fråga om risktagandet med
statsmedel.
Det i motionerna framförda förslaget skulle innebära en ordning som
medgav automatiska och successiva höjningar av lånenivån i takt med
kostnadsutvecklingen under ett tidigare år. Redan detta föranleder ut
-
18
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
skottet att avstyrka förslaget under erinran om Kungl. Maj :ts befogenheter
att meddela föreskrifter om beräkning av låneunderlag och pantvärde,
befogenheter som också utnyttjats bl. a. för att reducera vissa överkostnadseffekter.
Utskottet vill också framhålla att redan konstruktionen av låneunderlag
och pantvärde ur schablonbelopp medför att de belånade företagen till
viss del kommer att uppvisa överkostnader. Utvecklingen följs sedan år
1964 fortlöpande av en arbetsgrupp (låneunderlagsgruppen) som genom
undersökningar ger ett statistiskt underlag för omprövning av låneunderlagets
nivå. Någon omprövning av grunderna för låneunderlagets anpassning
till kostnadsutvecklingen bör inte ske innan möjligheterna att följa
utvecklingen ytterligare förbättrats.
Som angivits beräknas bostadslånets storlek till viss procentuell andel
av låneunderlaget. I konsekvens därmed har de övre lånegränserna, d. v. s.
de belopp i förmånsrättsordningen inom vilka inteckningssäkerhet skall
ställas, satts i procentuell relation till pantvärdet. Enligt gällande regler
godtas säkerheter i förhållande till pantvärdet upp till 100 procent för kommun,
allmännyttigt bostadsföretag m. fl., 95 procent för vissa bostadsrättsföreningar
med kommunal insyn, 90 procent för småhuslån till enskild och
i regel i övriga fall till 85 procent.
Förslag om ändring av de övre lånegränserna m. m. har lagts fram i motioner.
I motionerna 1: 55 och II: 64 föreslås att gränsen sätts vid 90 procent
för alla låneformer. Förslaget i fråga om kommun och allmännyttigt
bostadsföretag i motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428 torde
syfta till att den övre lånegränsen, 100 procent för allmännyttigt företag,
skall gälla endast nnder förutsättning av kommunens borgen för fem
procent av pantvärdet att gälla intill dess bostads- och räntelån kommer
att ligga inom 95 procent av pantvärdet. För enskilt ägda flerfamiljshus
föreslås i motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428 att gränsen
höjs till 90 procent. Vad angår enskilt ägda småhus föreslås i de sistnämnda
fyra motionerna lånegränsen höjd till 95 procent, enligt motionerna 1:524
och II: 428 i vad avser småhus utanför detaljplanerat område dock endast
under förutsättning av kommunal borgen för den del av bostadslånet som
motsvarar fem procent av pantvärdet. Slutligen torde förslaget i motionerna
1:65 och 11:83 innebära att lånegränsen sätts vid 95 procent för
servicehus om låntagaren är enskilt bostadsföretag. Förslagen torde, med
hänsyn bl. a. till att ändrade medelsramar inte förordats, inte innefatta
ändring beträffande bostadslånets storlek i förhållande till låneunderlaget.
I princip likartade yrkanden har framförts vid tidigare riksdagar. Utskottet
fann vid 1967 års riksdag (SU 1967:100, s. 45) det angeläget att
finansieringsförutsättningarna för de självkostnadsbestämda företagen inte
försämras, en uppfattning till vilken utskottet hänvisade år 1968 och som
utskottet även nu vidhåller.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
19
Vad angår lånegränsen för småhus bör erinras om de möjligheter kommunerna
har att efter särskild prövning teckna borgen för lån motsvarande
halva den förutsatta egna kapitalinsatsen inom låneunderlaget. De
ökade riskerna i vissa fall bör också beaktas, vilket även kommit till uttryck
i motionerna 1: 524 och II: 428.
Utskottet kan inte heller förorda en höjning för enskilda ägare av flerfamiljshus.
I detta sammanhang bör erinras om de höjningar av pantvärdet
som gjorts samt om möjligheterna i vissa fall att höja gränsen till 90 procent.
Servicehusbegreppet har inte definierats i motionerna 1: 65 och II: 83.
I avvaktan på förslag av servicekommittén, som även kommer att ta upp
finansieringsfrågor, är någon riksdagens åtgärd inte påkallad.
Till de ovan behandlade frågorna anknytes i viss mån Kungl. Maj :ts förslag
angående s. k. dubbelbelåning av fastighet som tillhör allmännyttigt
bostadsföretag.
Utskottet delar så till vida departementschefens uppfattning att en
finansiering av överkostnader genom lån mot inteckning med förmånsrätt
inom panivärdet inte bör vara en normal företeelse. Ett direkt förbud av den
i propositionen föreslagna innebörden skulle emellertid enligt utskottets
mening kunna medföra att de allmännyttiga bostadsföretagen drabbas av
ökade svårigheter att anskaffa kapital för att täcka uppkommande överkostnader.
Utskottet är inte övertygat om att den metod departementschefen
anvisar för att klara denna kapitalanskaffning innebär en generellt giltig
lösning.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att förekomsten av överkostnader
kan vara en följd av den schablonartade uppbyggnaden av låneunderlag
och pantvärde. Att produktionskostnaden i enskilda fall överstiger
sistnämnda värden kan sålunda betingas av omständigheter som byggherren
inte råder över, onormala markberedningskostnader, särskilda saneringskostnader
m. m. Kostnader av sådant slag accepteras av länsbostadsnämnderna
intill en viss gräns i den meningen att de inte föranleder avslag
på ansökan om statligt bostadslån. Utskottet anser sig med hänsyn till
det anförda böra förorda departementschefens förslag endast med den
jämkningen att belåning av inteckning i statslånets förmånsrättsläge bör
— i de fall statslånet säkerställts genom kommunal borgen — kunna ske
i sådana fall då medgivande lämnats av länsbostadsnämnden och intill belopp
som nämnden godkänt. Det bör därvid vara tillräckligt att nämnden
genom en översiktlig bedömning finner de av byggherren redovisade överkostnaderna
godtagbara i den mening som utskottet nyss nämnt. Därmed
torde den föreslagna ordningen heller inte behöva medföra något större
mcrarbete för länsbostadsnämnderna.
Enligt nu gällande regler för bostadslån skall kostnaderna omfördelas i
tiden i huvudsak vad avser lån för nybyggnad av flerfamiljshus eller små3*
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 50
20
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
hus till uthyrning. På låntagarnas begäran får kostnaderna omfördelas i
fråga om bl. a. nybyggda enskilt ägda småhus. Omfördelningen avser ränta
och amortering på den del av fastighetskapitalet som motsvarar låneunderlaget
för bostäder vari räknas in låneunderlag för lokaler om det inte överstiger
10 000 kr. I motionerna I: 05 och II: 83 föreslås att omfördelningen
skall avse låneunderlaget för lokaler även i andra fall om lokalerna är att
anse som bostadskomplement. Basannuiteten för dessa lånedelar bör dock
enligt motionerna fastställas till 6 procent mot f. n. 5,1 procent för flerfamiljshus.
Bostadslån löper nu med 6,25 procent ränta och amorteras vid
nybyggnad under 30 år.
Förslaget i motionerna går ut ifrån ett inte ännu definierat servicelokalsbegrepp.
Med hänsyn bl. a. till servicekommitténs tidigare nämnda
arbete avstyrks motionerna även i denna del.
Vid beräkning av låneunderlag för nybyggnad av flerfamiljshus och
småhus som inte skall bebos av låntagaren får räknas in skälig kostnad
för konstnärlig utsmyckning intill 7 kr/m2 våningsyta. Beredningen av
låneansökan i denna del ligger inom den bostadstekniska granskning som
länsbostadsnämnden har att göra. Nämnden äger inhämta utlåtande av
länsarkitekten och en med honom samarbetande expert i fråga om bedömningen
av det konstnärliga värdet och kostnadernas skälighet. Utskottet
har vid 1967 års riksdag (SU 1967:100, s. 49) framhållit att i de flesta
fall bör beslut kunna fattas utan att yttrande inhämtas.
I motionerna 1:537 och 11:643 föreslås en översyn av reglerna för lån
för konstnärlig utsmyckning i syfte att förhindra att låneärendet i dess
helhet fördröjs och högre räntekostnader uppkommer på grund av prövningen
i denna del. Vidare förordas en vidgad information om dessa lånemöjligheter.
Utskottet delar motionärernas mening att låneprövningen i fråga om
konstnärlig utsmyckning naturligen inte bör få sådana konsekvenser som
motionärerna åberopat och som enligt uppgift även förekommit i låneärenden.
Utskottet förutsätter dock att bostadsstyrelsen med beaktande
bl. a. av vad utskottet enligt ovan tidigare anfört vidtar erforderliga administrativa
åtgärder som även bör innefatta information till kommuner och
byggherrar. Vad utskottet anfört bör i anledning av motionerna ges Kungl.
Maj :t till känna.
I fråga om lån för ombyggnad och annan förbättring har i motionerna
1:551 och 11:618 föreslagits utredning, lämpligen genom delegationen
för bostadsfinansiering, om att främst genom statliga lån underlätta
upprustning av äldre småhus.
Bostadslån kan enligt gällande regler utgå för ombyggnad eller annan
förbättring av småhus om arbetena inte är av ringa omfattning, i regel
för enfamiljshus inte understigande en kostnad av 4 000 kr. De generella
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
21
reglerna om att ett varaktigt behov av bostäderna skall föreligga och att
skäliga standardkrav skall tillgodoses gäller inte ombyggnad av småhus
intill ett låneunderlag av 20 000 kr. där lån kan ges även för temporär och
inte fullständig upprustning med beaktande i första hand av sociala hänsyn.
Vidare bör erinras om bl. a. möjligheter för vissa grupper att få förbättringslån.
Enligt utskottets mening är de statliga lånemöjligheterna i berört hänseende
sådana att ytterligare utvidgning därav inte kan anses påkallad.
Inte heller finns, med tanke bl. a. på möjligheterna att i dessa fall få bostadslånet
fördjupat, skäl för något särskilt uppdrag i fråga om fördelningen
av den allmänna kreditmarknadens låneutbud för ändamålet. Motionerna
avstyrks därför.
Vid ombyggnad av kulturhistoriskt märklig byggnad kan låneunderlaget
efter medgivande av Iiungl. Maj :t bestämmas till högre belopp än enligt
eljest gällande regler. Denna möjlighet öppnades efter överväganden om
olika åtgärder till stöd för byggnadsminnesvården i samband med införandet
av lagen om byggnadsminnen (prop. 1960: 161, 3LU 32) och syftade
till att överbrygga det hinder som lånetaksbestämmelserna eljest skulle
utgöra. De ökade lånemöjligheterna är dock inte begränsade till endast
byggnad som enligt lagen av riksantikvarien förklarats som byggnadsminne.
Motionen II: 616 utmynnar i förslag om en skyndsam översyn av bostadslånebestämmelserna
i denna del. Syftet med översynen skulle vara dels att
överflytta beslutanderätten från Kungl. Maj :t till länsbostadsnämnden, dels
att låneunderlagshöjningen skulle ersättas av en direkt subvention i avskrivningslånets
form, dels att bestämmelserna skulle avse inte bara den
aktuella kulturhistoriskt märkliga byggnaden utan även de omgivande
byggnader som påverkar miljöbilden.
I fråga om beslutanderätten har utskottet förutsatt att departeinentsutredningen
kommer att pröva även denna art av Kungl. Maj :ts beslut.
Utskottet har inte funnit skäl att frångå de överväganden som godtogs i
samband med införandet av lagen om byggnadsminnen enligt vilka det inte
skulle förutsättas någon nämnvärd ökning av det allmännas engagemang.
I de flesta aktuella fall torde vidare de inom skäliga anspråk ökade miljövärdena
motsvaras av ökad hyresbetalningsvillighet. De särskilda insatser
som på vissa håll kan bedömas erforderliga bör behandlas utanför bostadslångivningens
ram.
Vad slutligen angår en utvidgning av nu gällande regler även till närliggande
byggnader kan utskottet i och för sig dela uppfattningen att ökade
krav i många fall kan ställas på stadsbilden i en äldre miljö. Utskottet förordar
att motionen i denna del överlämnas till saneringsutredningen, vilket
bör ges Kungl. Maj :t till känna.
Även ombyggnad av flerfamiljshus kan numera stödjas med bostadslån
22
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
utan att byggnaderna fyller ett varaktigt behov och får nybyggnadsstandard.
Avsikten är att rusta upp ett äldre bostadsbestånd i avvaktan på att det
ersätts genom nybyggnad eller genomgripande ombyggnad efter en avvägning
av ekonomiska och bostadssociala skäl och utan att en planerad eller
önskvärd sanering försenas eller försvåras. Dessa bostadslån utökas i allmänhet
genom fördjupning till att täcka hela lånebehovet.
Förslag har väckts i motionen 11:644 om att nämnda bostadslån skulle
få utbetalas i förskott för att undvika upptagande av byggnadskreditiv. Motsvarande
framställning har gjorts hos Kungl. Maj :t från bostadsstyrelsens
sida.
Kungl. Maj :t har redan enligt nu gällande regler viss befogenhet att meddela
bestämmelser om utbetalning i förskott av preliminärt beviljat bostadslån.
Förskottsutbetalning enligt förslaget skulle inte medföra annan belastning
på statsbudgeten än den framflyttning av utbetalningar om ca 40 milj.
kr. som sker vid genomförandet.
Enligt utskottets mening skulle förskottsutbetalning i här aktuella fall
leda till en förenklad finansiering av begränsad upprustning av flerfamiljshus.
En ändrad utbetalningsform i och för sig påverkar inte reglerna för
verksamheten. Enligt utskottets mening bör föreslagen möjlighet öppnas,
vilket med bifall till motionen bör ges Kungl. Maj :t till känna.
Äldre låneformer. I motionerna 1: 65 och II: 83 samt 1: 108 och II: 204
förs fram det senast av 1968 års riksdag behandlade förslaget att räntan på
amorteringspliktiga tilläggslån skall höjas till 6 procent. Vid bifall därtill
skulle statens ränteintäkter öka med 16 milj. kr. Utskottet fann 1968 bl. a.
(SU 1968: 100, s. 14) att statens agerande måste bindas av det genom långivningen
grundade avtalsförhållandet och att en eventuell ovisshet om
avtalsläget bör lända låntagaren till fördel.
Utskottet har inte funnit anledning att frångå sin tidigare redovisade uppfattning
i frågan. Vidare skulle en ändring av räntan leda till en ändring
av gällande beslut om generell hyreshöjning och kunna rubba förutsättningarna
för det avtal mellan hyresmarknadens parter som ligger till grund
för nämnda beslut. Utskottet avstyrker motionsförslagen.
I statsrådsprotokollet redovisas departementschefens överväganden i fråga
om stadigvarande uthyrning av hus med egnahemslån. Vad sålunda anförts
har inte gett utskottet anledning till erinran.
Räntelån. Förslag har lagts fram i motionerna 1:547 och 11:642 om att
införa ett särskilt räntelån för småhus som inte bebos av låntagaren och
som fått bostadslån enligt 1962 års kungörelse. Räntebidrag kunde utgå
för flerfamiljshus även retroaktivt från bottenlånens upptagande medan de
för småhus utgick för tiden fr. o. m. det halvårsskifte som kom närmast
efter utbetalning av statslånet. Motionärerna anser att denna skillnad mellan
småhus och flerfamiljshus har missgynnat småhusen och att detta
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
23
bör kompenseras genom det föreslagna särskilda räntelånet som tills vidare
skulle läggas till låneskulden. Den totala lånesumman har beräknats
till 15 milj. kr.
Utskottet har funnit det i motionerna framförda förslaget böra prövas
ytterligare. Ivungl. Maj :t bör därför äga — om vid en allsidig prövning övervägande
skäl talar därför — meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Vad utskottet anfört härom föreslås riksdagen som sin mening ge Kungl.
Maj :t till känna.
Förbättringslån och invalidbostadsbidrag. Kungl. Maj :t föreslår att bestämmelserna
om förbättringslån för temporära bostäder får gälla
tills vidare och sålunda även efter den avsedda femårsperiod som går ut
med innevarande budgetår. Utskottet ansluter sig till förslaget.
Vidare föreslår Kungl. Maj :t att den inkomstgräns som gäller för erhållande
av förbättringslån höjs från 6 000 till 7 000 kr. beskattningsbar inkomst
fr. o. m. den 1 juli 1969. I motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 524 och
II: 428 föreslås att inkomstgränsen sätts till 8 000 kr. i enlighet med bostadsstyrelsens
förslag. Styrelsens förslag grundades bl. a. på en beräkning av
stegringen i konsumentprisindex som motsvarade en höjning till 7 200 kr.
Kungl. Maj :t har tagit hänsyn även till numera gällande regler om särskilda
skatteavdrag för bl. a. folkpensionärer.
Undantag från regeln om inkomstgräns kan medges redan nu i de fall
där inkomsten efter prövningstillfället kan väntas sjunka eller där sökanden
genom sjukdom, invaliditet eller liknande förhållande belastas med stor
försörjningsbörda eller arbetsinsats.
Enligt utskottets mening kompenserar Kungl. Maj :ts förslag väl de ändrade
förhållandena. En höjning därutöver bör med tanke på stödets art av
övervägande kapitalsubvention och angelägenheten av att i första hand stödja
de mest behövande inte göras. Undantagsregeln möjliggör vidare att hänsyn
i vissa fall kan tas även till andra uttryck för stödbehovet än den beskattningsbara
inkomsten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker
motionerna.
Storleken av räntefria stående lån eller del av lån bestäms med hänsyn
bl. a. till stödbehovet i första hand som det kommer till uttryck i den beskattningsbara
inkomsten men även i de omständigheter som enligt ovan kan
föranleda undantag från inkomstgränsen.
Förslag läggs fram i motionerna I: 545 och II: 629 om en omprövning av
lånet med hänsyn till under lånetiden inträffade förändringar så att vid
behov ett ränte- och amorteringsbärande lån kan helt eller delvis överföras
till räntefritt stående lån. Enligt uppgifter i bostadsstyrelsens anslagsframställning
uppgick de genomsnittliga lånebeloppen för lägenhet under föregående
år till 6 759 kr. för räntefri stående del och till 3 465 kr. för räntebärande
avskrivningsdel.
24
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Med hänsyn bl. a. till det relativt låga belopp som amorteringsdelarna i
genomsnitt utgör och till att som anförts hänsyn redan kan tas till en förutsebar
inkomstutveckling har utskottet inte funnit övervägande skäl att
tillstyrka motionerna.
Vidare föreslås i motionerna 1: 524 och II: 428 att riksdagen begär prövning
och förslag om en höjning av det högsta belopp som i de flesta fall
gäller för räntefritt stående lån eller del av lån från 10 000 kr. till 15 000 kr.
Med hänvisning bl. a. till vad som ovan anförts om de genomsnittliga lånebeloppen
och till möjligheterna att få bostadslån avstyrks motionerna i
denna del.
Riksdagen godkände 1966 (prop. 1966: 1, bil. 13, SU 38, s. 21—22) ändrade
bestämmelser för förbättringslån varigenom stödet i fortsättningen förbehölls
pensionärer och handikappade samt vissa grupper som kunde anses
därmed jämställda. Övriga grupper hänvisades till bostadslåneformen. Utskottet
strök under att genom viss förlängning av amorteringstiden för bostadslån
i dessa fall årskostnaderna sannolikt i många fall kunde begränsas
till belopp som nära anslöt till kostnaden för motsvarande förbättringslån.
I motionerna 1: 536 och II: 602 torde föreslås som vid tidigare riksdagar
en återgång till före den 1 juli 1966 gällande förhållanden.
Utskottet har inte funnit vad i motionerna anförts kunna grunda ett ändrat
ställningstagande. De grupper av inte pensionerade och inte handikappade
ägare till bostadshus m. fl. som motionärerna avser torde enligt tidigare
överväganden kunna erhålla erforderligt lånestöd i andra former.
Förbättringslån till kostnad för installation av telefon föreslås i motionerna
I: 583 och II: 612. Utskottet har i sitt utlåtande nr 5 detta år i anledning
av förslag om statliga bidrag för sådana kostnader yttrat att det i
de fall varom det även nu är fråga bör ankomma på kommunen att vid behov
svara för sådana kostnader i enlighet med vad som anförts i prop. 1964: 85.
Utskottet avstyrker med åberopande av det anförda motionerna.
Kungl. Maj :t har i fråga om invalidbostadsbidrag föreslagit
att sådana bidrag skall kunna utgå även till synskadade och inte som nu
endast till rörelsehindrade. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts
förslag.
Tomträttslån och markförvärvslån. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
att godkänna en vidgning av tomträtlslångivningen så att lån skall få utgå
även för mark som bebyggs med bostadshus finansierade utan stöd av
statligt bostadslån. Merutgifterna beräknas till 10 milj. kr. för helt år.
Utskottet tillstyrker förslaget och har ingen erinran mot vad som i samband
därmed anförts till statsrådsprotokollet.
Utskottet yttrar sig nedan i anslagssammanhang över förslaget i motionerna
1:110 och II: 205 som innebär avveckling av lånefonden för kommunala
markförvärv.
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
25
Bostadsbyggandets omfattning in. m. Knngl. Maj :ts förslag om bostadsbyggandets
omfattning har utformats med hänsyn till den successiva
övergång till ändrade planeringsramar som utskottet ovan behandlat.
För år 1969 föreslås riksdagen uttala sig för en bostadsbyggnadsplan om
103 000 lägenheter. Detta innebär att som riktlinje för vad som bör vara
möjligt att igångsätta det förordas en ökning av gällande preliminära plan
med 10 000 lägenheter som inte skall bindas i fråga om fördelningen på
statsbelånat och helt privatfinansierat byggande. Ramen för statslån bör
därför fortfarande motsvara 89 000 lägenheter och kunna vidgas genom
beslut av Kungl. Maj :t.
Förslaget i motionerna I: 65 och II: 83 innebär för år 1969 som mål och
riktpunkt lika med Kungl. Maj :ts förslag 103 000 lägenheter varav 92 000
lägenheter skulle ingå i ramen för statslån. Utökningar av plan och ram
skall ankomma på Kungl. Maj :t inom en för båda fallen till 5 000 lägenheter
angiven konjunkturreserv.
Förslagen för år 1970 innebär enligt propositionen att den preliminärt
fastställda bostadsbyggnadsplanen om 95 000 lägenheter nu inte ändras
liksom att ändring inte heller föreslås av den av 1968 års riksdag godtagna
ramen för statslån om 89 000 lägenheter. Vidare anmäls avsikten att meddela
bestämmelser om projektreserv för år 1970, en reserv som enligt vad
departementschefen anfört skulle omfatta 8 000 lägenheter.
Förslaget i motionerna innebär en riktpunkt för målsättningen om 108 000
lägenheter varav 90 000 motsvaras av årsramen för statliga lån. Härtill
kommer till Kungl. Maj :ts förfogande en konjunkturreserv om 10 000 lägenheter.
För år 1971 föreslås i propositionen ett garanterat program för byggande
med statliga lån av 60 000 lägenheter samt bemyndigande för Kungl.
Maj :t att förordna om en projektreserv. Denna reserv har av departementschefen
angetts till 10 000 lägenheter. Garantin för att statslån skall ställas
till förfogande avses kunna i dess helhet fördelas på områden med klart
expansivt näringsliv — projektreserven dock i den omfattning och takt
som befinns ändamålsenlig.
De nämnda motionerna innebär för år 1971 att som riktpunkt för byggandet
anges 111 000 lägenheter varav 80 000 motsvaras av garanti för
att statslån beviljas. Härutöver kommer i båda avseendena en konjunkturreserv
om 10 000 lägenheter.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag föreslås riksdagen för åren 1972—1973
garantera statslån för 50 000 lägenheter årligen. Även garantiramar bör
i syfte att utgöra underlag för planeringen kunna genast fördelas på områden
med klart expansivt näringsliv.
Motionerna innefattar även för dessa år målsättningar för den totala
igångsättningen om 114 000 respektive 115 000 lägenheter varav 70 000
respektive 60 000 lägenheter skulle garanteras statslån. Härtill kommer
konjunkturreserven om 10 000 lägenheter för år.
26
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
För år 1989 synes förslagen i propositionen och i motionerna 1:65 och
II: 83 reellt skilja sig endast såvitt gäller den garanti för statslån som redan
nu beslutas och inte lämnas till Kungl. Maj :ts senare bedömande. En projekt-
eller konjunkturreserv för innevarande år torde inte få någon praktisk
funktion. Vad beträffar åren 1970—1973 är förslagen inte direkt jämförbara.
Utskottet har tidigare godtagit Kungl. Maj :ts förslag till principiell uppbyggnad
av bostadsbyggnadsplan och garantiramar m. m. Enligt utskottets
mening kan invändning inte heller riktas mot Kungl. Maj :ts förslag
rörande omfattningen av bostadsbyggandet, förslag som fortfarande håller
nyproduktionen på en mycket hög nivå.
I detta sammanhang bör tas upp förslaget i motionerna 1: 55 och II: 64
om en utredning i syfte att begränsa avgång från lägenhetsbeståndet, en
utredning som bör ges även kommunal representation. Yrkandet grundas
på uppgifter från 1960 och 1965 års bostadsräkningar som visade att ungefär
hälften av nyproduktionen motiverades av avgångna lägenheter.
Kungl. Maj :t har i december 1968 tillkallat en saneringsutredning som
bl. a. skall undersöka frågor om upprustning och modernisering av äldre
bostadsområden samt pröva om någon reglering behövs för att hindra
att användbara bostadshus rivs när nuvarande bestämmelser om tillståndstvång
upphör med utgången av detta år.
Utskottet finner mot bakgrund av det nu inledda utredningsarbetet inte
skäl tillstyrka motionerna i denna del.
I fråga om medelsram för nybyggnad under år 1969 har inte framställts
annat förslag än Kungl. Maj :ts.
Medelsramarna för ombyggnad in. m. för åren 1969 och 1970 svarar mot
bostadsstyrelsens beräkningar.
Vad angår ramen för förhandsbesked om bostadslån har endast framförts
Kungl. Maj :ts förslag.
Anslag. Kungl. Maj :ts förslag om anslag till Lånefonden för bostadsbyggande
understiger bostadsstyrelsens förslag. Hänsyn har därvid tagits till
utbetalningarna under innevarande år, till diskontosänkningen i oktober
1968 och till höjningen av bostadslåneräntan för år 1969 från 6 till 6,25
procent. Diskontot har i februari 1969 höjts med 1 procent.
Diskontohöjningen i februari 1969 liksom utskottets förslag om utbetalning
i förskott av vissa lån skulle med tillämpade beräkningsmetoder i
och för sig föranleda till att anslag anvisades utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Med hänsyn emellertid till osäkerheten i beräkningsgrunderna, bl. a. även
i fråga om utbetalningstakten, avstår utskottet från ett sådant förslag
och förutsätter att Kungl. Maj :t föreslår anvisning av eventuellt erfordeligt
anslag på tilläggsstat.
Anslag till Lånefonden för kommunala markförvärv föreslås av Kungl..
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
27
Maj:t anvisas med oförändrat 30 milj. kr. i avvaktan på ytterligare erfarenheter
rörande medelsbehovet. I motionerna I: 110 och II: 205 har hemställts
om avslag på denna begäran. Hemställan grundas på att lånefonden
bör avvecklas.
Långivningen för kommunala markförvärv bör fortsätta enligt beslutade
riktlinjer. Medelsanvisningen bör beräknas i första hand på grundval av
den efterfrågan som visas. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och
avstyrker motionerna.
Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning i övrigt har inte framställts
någon erinran.
Utskottets hemställan
Utskottet erinrar om att med byggandets rationalisering sammanhängande
frågor behandlas i bevillningsutskottets utlåtande nr 30 och hemställer
1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning
att riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 samt 1: 524
och 11:428, samtliga såvitt nu är i fråga,
2. beträffande vikten av en aktiv lokaliseringspolitik att
riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är
i fråga,
3. beträffande bostadsbyggandet inom turist- och fritidsområden
att riksdagen avslår motionerna I: 587 och II: 645,
4. beträffande fördelningen på hustyper att riksdagen
avslår motionerna 1:55 och 11:64, 1:65 och 11:83, 1:524
och II: 428 samt I: 591 och II: 677, de sex förstnämnda såvitt
nu är i fråga,
5. beträffande inriktningen på lägenhetstyper att riksdagen
avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är i fråga,
6. beträffande miljöfrågor att riksdagen avslår motionerna
I: 524 och II: 428 såvitt nu är i fråga,
7. beträffande servicekommittén att riksdagen avslår motionerna
1: 524 och II: 428 såvitt nu är i fråga,
8. beträffande upphandling av stora bostadsprojekt att
riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är
i fråga,
9. beträffande utredning angående byggnadsmaterialindustrin
att riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83
såvitt nu är i fråga,
10. beträffande parkeringsplatser att riksdagen avslår
motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu är i fråga,
11. beträffande principerna för bostadsbyggnadsplanen
28
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
att riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83 såvitt nu
är i fråga,
12. beträffande fördelning av garantiramarna att riksdagen
avslår motionerna I: 524 och II: 428 såvitt nu är i fråga,
13. beträffande småhusbyggande utom låneramarna att
riksdagen avslår motionerna 1: 65 och II: 83, 1: 524 och
II: 428 samt I: 67 och II: 79, de fyra förstnämnda såvitt nu
är i fråga,
14. beträffande bostadsbyggandets andel av kreditutbudet
samt kreditgivningens former och villkor att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,
15. beträffande uppdelningen på byggnadslån och fastighetslån
att riksdagen avslår motionerna 1:65 och 11:83
såvitt nu är i fråga,
16. beträffande beräkning av låneunderlaget att riksdagen
avslår motionerna I: 65 och II: 83 såvitt nu är i fråga,
17. beträffande övre lånegränserna att riksdagen avslår
motionerna I: 55 och II: 64, I: 65 och II: 83 samt I: 524 och
II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga,
18. beträffande s. k. dubbelbelåning att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag angående ändring i fråga
om villkoren för bostadslån som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande omfördelning av kostnaderna för vissa lokaler
att riksdagen avslår motionerna I: 65 och II: 83 såvitt
nu är i fråga,
20. beträffande konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
att riksdagen i anledning av motionerna 1: 537 och
11:643 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört,
21. beträffande upprustning av äldre småhus att riksdagen
avslår motionerna 1:551 och 11:618,
22. beträffande ombyggnad av kulturhistoriskt märklig
byggnad m. m. att riksdagen i anledning av motionen II: 616
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,
23. beträffande utbetalning i förskott av vissa bostadslån
att riksdagen med bifall till motionen II: 644 som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,
24. beträffande ränta på tilläggslån att riksdagen avslår
motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 108 och II: 204, de
två förstnämnda såvitt nu är i fråga,
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
29
25. beträffande särskilt räntelån för vissa småhus att
riksdagen i anledning av motionerna 1: 547 och II: 642 som
sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande ändring av bestämmelserna om inkomstgräns
för förbättringslån att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1: 65 och II: 83
samt 1: 524 och II: 428, nämnda motioner såvitt nu är i
fråga, godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,
27. beträffande omprövning av förbättringslån att riksdagen
avslår motionerna I: 545 och II: 629,
28. beträffande höjning av högsta belopp för vissa förbättringslån
att riksdagen avslår motionerna 1: 524 och II:
428 såvitt nu är i fråga,
29. beträffande förbättringslån till andra än pensionärer
och handikappade m. fl. att riksdagen avslår motionerna
I: 536 och II: 602,
30. beträffande förbättringslån för installation av telefon
att riksdagen avslår motionerna 1:583 och 11:612,
31. beträffande ändring av bestämmelserna om förbättringslån
och invalidbostadsbidrag i vad de ej behandlats
under 26—30 att riksdagen godkänner vad som förordats i
statsrådsprotokollet,
32. beträffande ändring i fråga om villkoren för tomträttslån
att riksdagen godkänner vad som förordats i statsrådsprotokollet,
33. beträffande utredning om avgång från lägenhetsbeståndet
att riksdagen avslår motionerna 1: 55 och II: 64 såvitt
nu är i fråga,
34. beträffande lägenhetsramar för bostadsbyggandets
omfattning m. m. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts
förslag och med avslag å motionerna I: 65 och II: 83, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga
a. uttalar sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1969 om
103 000 lägenheter,
b. uttalar sig för en preliminär bostadsbyggnadsplan för
år 1970 om 95 000 lägenheter,
c. medger att bostadslån för nybyggnad beviljas för högst
följande antal lägenheter
år 1969 89 000
» 1970 89 000
» 1971 60 000
» 1972 50 000
» 1973 50 000
30
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
d. medger att Kungl. Maj :t får meddela bestämmelser om
projektreserv för åren 1970 och 1971,
e. bemyndigar Kungl. Maj:t att under de förutsättningar
som angetts i statsrådsprotokollet besluta om ökning av
den under c upptagna ramen för långivningen såvitt gäller
år 1969,
35. beträffande medelsramar för långivningen att riksdagen
a.
medger att räntefria förbättringslån beviljas med högst
100 000 000 kr. under ettvart av åren 1969 och 1970,
b. bemyndigar Kungl. Maj :t att vid behov besluta om ökning
av den under a upptagna ramen för långivningen under
år 1969,
c. medger att beslut om bostadslån för nybyggnad meddelas
intill ett belopp av 1 720 000 000 kr. under år 1969,
d. medger att beslut om bostadslån för ombyggnad samt
räntebärande förbätiringslån meddelas intill ett belopp av
170 000 000 kr. under vart och ett av åren 1969 och 1970,
e. bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar
som angetts i statsrådsprotokollet besluta om ökning av den
under d upptagna ramen för långivningen såvitt gäller år
1969 samt den under c upptagna ramen,
36. beträffande förhandsbesked om bostadslån för hus
som skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder
att riksdagen
a. medger att förhandsbesked meddelas för högst 10 000
lägenheter under vart och ett av åren 1970—1974,
b. bemyndigar Kungl. Maj :t att under de förutsättningar
som angetts i statsrådsprotokollet besluta om ökning av
den under a upptagna ramen,
37. beträffande markförvärvslån att riksdagen med bifall
till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å motionerna I: 110
och II: 205 till Lånefonden för kommunala markförvärv för
budgetåret 1969/70 på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
anvisar ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.,
38. beträffande anslag i vad de ej behandlats under 37
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Räntebidrag på driftbudgeten under elfte huvudtiteln
ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,
b. till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet på
driftbudgeten under elfte huvudtiteln ett förslagsanslag av
110 000 000 kr.,
c. till Lånefonden för bostadsbyggande på kapitalbudgeten
tatsutskottets utlåtande nr 50 år 1969 31
under statens utlåningsfonder ett investeringsanslag av
1 400 000 000 kr.,
d. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
ett investeringsanslag av 1 000 kr.,
e. till Räntefria lån till bostadsbyggande på kapitalbudgeten
under fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.,
39. att riksdagen avslår här upptagna motioner till den
del de ej blivit under 1—38 särskilt berörda eller behandlas
i annat utskottsutlåtande.
Stockholm den 15 april 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet bär närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Axel Andersson
(fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson
(s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson (fp), Bengt Gustavsson (s),
Nyman (fp), Kaijser (in), Högström (s), fru Lilly Ohlsson (s), herrar
Thorle Nilsson (s) och Nils-Eric Gustafsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Bergman (s), Mattsson
(ep), Johansson i Norrköping (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s),
fru Holmberg (s), herr Blomkvist (s), fröken Ljungberg (m), herrar Jönsson
i Arlöv (s), Nilsson i Kristianstad (s), Mundebo (fp), Sjönell (ep), fru
Gradin (s) och herr Ullsten (fp).
32
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Reservationer
1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning av herrar Axel
Andersson (fp), Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), Kaijser (m), Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson
(ep), Nilsson i Tvärålund (ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo
(fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »De nämnda»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har uppfattningen att en inriktning av bostadsbyggandet mot
de s. k. bristorterna och de i statistisk mening expansiva orterna inte får
tolkas så att de numerärt mindre expansionsbehoven och behovet av bostadsförnyelse
på andra orter inte tillräckligt beaktas. Utskottet finner det
otillfredsställande att vissa kommuner kan bli helt utan tilldelning av lägenheter.
Även i kommuner som fått liten eller ingen tilldelning av lägenheter
kan det finnas ett etablerat näringsliv som för att kunna fortleva
kräver ett gott bostadsbestånd. Till detta måste hänsyn tagas vid den geografiska
fördelningen av bostadsbyggandet. Sådana hänsynstaganden står
i god överensstämmelse med strävandena mot ett decentraliserat samhälle
med en bättre balans och en jämnare fördelning av sysselsättningen. Om
man genom regionalpolitiska och lokaliseringspolitiska åtgärder kan dämpa
den starka tillväxten i de nuvarande storstadsregionerna, vilket även chefen
för inrikesdepartementet framfört som angeläget i årets statsverksproposition,
skulle bostadssituationen i dessa lättare kunna lösas. Utskottet vill
i sammanhanget betona att även den befolkningsomflyttning som förekommer
inom en region eller en kommun kan framkalla ett inte oväsentligt bostadsbyggnadsbehov.
Vad utskottet här anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.
»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. beträffande bostadsbyggandets geografiska fördelning;
att riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och II: 83-samt 1: 524 och II: 428, samtliga såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
2. beträffande fördelningen på hustyper av herrar Axel Andersson (fp),
Virgin (m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser
(m), Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i
Tvärålund (ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep),
och Ullsten (fp) som anser att
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
33
dels den. del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Utskottet
avstyrker» och slutar med »uttalande görs» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att småhusen
borde utgöra en större andel av lägenhetsproduktionen. Andelen småhus
i nyproduktionen bör enligt utskottets mening ökas så att den bättre motsvarar
konsumenternas faktiska efterfrågan. För många, inte minst bland
barnfamiljerna, torde småhusen representera den bästa bo miljön. Även
om kommunerna har att besluta om lånefördelningen inom kvoten så bör
statsmakterna uttrycka sin allmänna uppfattning i denna fråga genom ett
riksdagens uttalande. Vad utskottet här anfört bör ges Kungl. Maj :t till
känna.»
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
»4. beträffande fördelningen på hustyper att riksdagen
med bifall till motionerna I: 55 och 11: 64, I: 65 och II: 83,
I: 524 och II: 428 samt I: 591 och II: 677, de sex förstnämnda
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört,»
3. beträffande miljöfrågor av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (m),
Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m), NilsEric
Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten
(fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utredningsyrkandet
i» och slutar med »anses påkallad» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning att bostadsmiljöns betydelse
för den sociala anpassningen inte tillräckligt beaktas. Många sociala problem
torde bottna i brister i bostadsmiljön. De i motionerna aktualiserade
frågorna om utformningen av såväl själva bostadsområdena som de omgivande
områdena är av väsentlig betydelse. Utredningar har tillkallats för
att utreda vissa frågor som har samband med bostadsmiljön. Den i motionerna
aktualiserade frågan om bostadsmiljöns betydelse för den sociala
anpassningen har inte varit föremål för särskild utredning. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en förutsättningslös utredning bör komma
till stånd för att studera de olika samhälls- och boendemiljöernas inverkan
på människornas anpassning för att därmed få ett mera samlat grepp på
detta område.»
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
»6. beträffande miljöfrågor att riksdagen i anledning av
motionerna I: 524 och II: 428, såvitt nu är i fråga, som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
4. beträffande servicekommittén av herrar Axel Andersson (fp), Virgin
Cm), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (in),
34 Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten
(fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »upptagna hänseenden» bort ha följande lydelse:
»Kommittén har centrala och omfattande uppgifter. Ett genomförande
av förslag om utbyggd service kommer att kräva betydande politiska insatser
även från kommunernas sida. En bredare parlamentarisk och kommunal
representation i kommittén är därför redan nu motiverad. Uppgiften
att förbättra och likställa boendeservicen utanför tätorterna kan inte läggas
på glesbygdsgruppen med dess samordnande och mer allmänna funktion.
Servicekommitténs uppdrag bör utvidgas till att röra även dessa
frågor. Kommittén bör därför ges även regional förankring. Utskottet tillstyrker
sålunda motionerna 1:524 och 11:428 i denna del.»
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
»7. beträffande servicekommittén att riksdagen med bifall
till motionerna 1:524 och 11:428, såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,»
5. beträffande projektstorleken av herrar Nils-Eric Gustafsson (ep) och
Nilsson i Tvärålund (ep).
6. beträffande utredning angående byggnadsmaterialindustrin av herrar
Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),
Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo
(fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Till bankoutskottet»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Byggnadskostnaderna har stigit starkt under 1960-talet. Under perioden
1961—1966 ökade kostnaderna med ca 70 procent. Ungefär hälften av
denna ökning beror på standardhöjningar av olika slag och ungefär hälften
på löne- och materialprishöjningar, stegring av arkitekt- och konsultarvoden
etc. Det finns f. n. inte tillräckligt underlag för att bedöma totalproduktivitetens
förändringar inom bostadsbyggandet.
Utskottet anser därför, som förordats av bl. a. bostadsstyrelsen, att byggnads-
och byggnadsmaterialindustrins produktivitets- och prisutveckling
bör bli föremål för en särskild utredning. Denna utredning bör även granska
konkurrensförhållandena samt undersöka hur rationaliseringsvinster
bäst kan komma de boende till godo. Utredningen bör vara parlamentariskt
sammansatt och bestå även av representanter för bygg- och bostadsmarknadens
olika parter. Ett av utredningens syften bör vara att dra upp riktlinjerna
för ett permanent verksamt organ med uppgift att undersöka produktivitets-
och prisutveckling, rationaliseringsvinster etc.»
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
35
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
»9. beträffande utredning angående byggnadsmaterialindustrin
att riksdagen med bifall till motionerna I: 65 och
11:83, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
7. beträffande principerna för bostadsbyggnadsplanen av herrar Axel
Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och Ullsten
(fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Utskottet
delar» och slutar med »bostadsbyggnadsplaner m. m.» bort ha följande
lydelse:
»Utskottet finner det vara värdefullt att uppnå en mera långsiktig planering
av bostadsbyggandet. Detta kan bl. a. öka förutsättningarna för
en effektivare bostadsproduktion och bättre sysselsättningsplanering.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en successiv övergång till ett system med
femårigt garanterat program, kompletterat med en projektreserv för de
första åren. Det garanterade programmet bör enligt förslaget avse endast
den statsbelånade delen av bostadsbyggnadsplanen.
Utskottet anser att riksdagen bör fastställa ett garanterat program,
kompletterat med en projektreserv. Detta överensstämmer också med de
riktlinjer delegationen för bostadsfinansiering förordat. Enligt utskottets
mening bör riksdagen dels uttala sig för en bostadsbyggnadsplan som uppsätts
som mål för det framtida bostadsbyggandet och som inriktning för
den långsiktiga bostadsplaneringen, dels besluta om ramar för det statsbelånade
byggandet (garanterat program) kompletterat med projektreserv.
Detta system bör ge större möjligheter till rationell planering, särskilt när
det gäller stora projekt med flerårig byggtid.»
dels utskottets hemställan under It bort ha följande lydelse:
»11. beträffande principerna för bostadsbyggnadsplanen
att riksdagen med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83,
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört,»
8. beträffande fördelning av garantiramarna av herrar Ivar Johansson
(ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep)
och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »En utvidgning»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»De svårigheter som förenas med en långsiktig planering är enligt utskottets
mening inte större för områden utanför expansiva tätorter än för
dessa tätorter. En garantiram av föreslagen typ tjänar sitt syfte bättre om
den kan fördelas över hela landet och därmed ge underlag även för en vidgad
36
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
planerad samverkan. Kungl. Maj :t bör därför vidta åtgärder för att möjliggöra
att alla kommunblock i enlighet med förslaget i motionerna I: 524
och II: 428 kan få andel i garantiramarna för även de senare åren i planeringsperioden.
»
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
»12. beträffande fördelning av garantiramarna att riksdagen
med bifall till motionerna 1: 524 och II: 428, såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört,»
9. beträffande småhusbyggande utom låneramarna av
a. herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med »Motionerna
syftar» och på s. 16 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening torde fördelningen av arbetskraft och kapital
inte nämnvärt påverkas av att friliggande småhus får byggas fritt. Härmed
skulle även fördelningssvårigheterna för ett stort antal kommuner minska
och ett steg tas mot en anpassning till efterfrågan i valet mellan hustyper.
Utskottet förordar att bostadslån lämnas för uppförande av dessa hus
enligt motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428 utan avräkning
mot låneramarna men utan ändring av de krav som lånevillkoren innehåller.
Därmed torde syftet med motionerna I: 67 och II: 79 vara i väsentliga
delar tillgodosett.»
dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
»13. beträffande småhusbyggande utom låneramarna att
riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och 11:83 och i
anledning av motionerna 1:524 och 11:428 samt 1:67 och
II: 79, de fyra förstnämnda såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
b. herr Kaijser (m) och fröken Ljungberg (m).
10. beträffande bostadsbyggandets andel av kreditutbudet samt kreditgivningens
former och villkor av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (m), Ivar
Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m), Nils-Eric
Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep),
fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp)
som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »bostadsbyggandets kreditförsörjning» bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
37
»Utskottet ansluter sig till den av delegationen för bostadsfinansiering anförda
meningen att systemet med överenskommelser med kreditgivarna bör
prövas ytterligare. Dessa överenskommelser har hittills lett till en gynnsam
utveckling av kreditförsörjningen.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »på nytt» bort ha följande lydelse:
»Den nuvarande kreditgivningens utformning kan genom överenskommelser
med kreditinstituten anpassas till att tjäna en friktionsfri integrerad
kreditgivning även för de stora fleråriga projekten. Utskottet utgår från att
förhandlingarna fortsätter även i sådant syfte.»
11. beträffande uppdelningen på byggnadslån och fastighetslån av herrar
Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),
Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo
(fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »En närmare»
och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ersättas med text av följande lydelse
:
»För att underlätta finansieringen och nedbringa kostnaderna för i synnerhet
stora fleråriga byggnadsprojekt är det angeläget att förhandlingar
kommer till stånd med olika kreditinstitut i syfte att åstadkomma smidigare
förfarande beträffande avlyftsmekanismen under byggnadstiden.
En ökad integrerad finansiering, d. v. s. ett förenhetligande av byggnadslån
och fastighetslån, är en lösning som bör prövas. Delegationen för bostadsfinansiering
har med bostadskreditkassan gått igenom förutsättningarna för
en integrerad kreditgivning. Möjligheterna för en sådan kreditgivning bör
prövas även med andra kreditinstitut. Kungl. Maj :t bör i anslutning härtill
vidtaga sådana åtgärder att alla ifrågavarande kreditinstitut erhåller lika
möjligheter att använda AP-medel för en sådan integrerad bostadsfinansiering.
»
dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
»15. beträffande uppdelningen på byggnadslån och fastighetslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och
II: 83, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört,»
12. beträffande beräkning av låneunderlaget av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och Ullsten (fp) som
anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med »Det i» och på
s. 18 slutar med »ytterligare förbättrats» bort ha följande lydelse:
»Bostadslångivningen bör vara så utformad att den medverkar till att
reducera boendekostnaderna. Det nuvarande systemet medför att många
38
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
lägenheter produceras till kostnader som överstiger pantvärdet och vissa
kostnader måste betalas med hög ränta och kort amorteringstid, vilket har
en starkt höjande effekt på hyrorna i nyproduktionen.
Bostadspolitiska kommittén föreslog 1966 att låneunderlag, pantvärde och
godkänd produktionskostnad skulle slås samman till ett enda belopp. De år
1967 fattade besluten rörande lånesystemet innebar emellertid endast att
pantvärdet höjdes något, medan låneunderlaget förblev oförändrat.
Utskottet anser att riksdagen nu bör besluta att låneunderlaget höjs så att
det sammanfaller med pantvärdet. För flerfamiljshus bör låneunderlag och
pantvärde därutöver kunna höjas till den i låneansökan uppgivna produktionskostnaden,
förutsatt att en från konkurrenssynpunkt effektiv upphandling
skett. Denna höjning får dock inte överstiga den genomsnittliga överkostnad
som redovisas för under föregående år igångsatta lägenheter i flerfamiljshus.
Detta system bör medverka till en minskning av kapitalkostnaderna
i nybyggda hus och torde inte innebära risker för kostnadshöjningar.»
dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
»16. beträffande beräkning av låneunderlaget att riksdagen
med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83, såvitt nu är
i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,»
13. beträffande övre lånegränserna av
a. herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »I princip»
och på s. 19 slutar med »inte påkallad» bort ha följande lydelse:
»önskemålet att underlätta för den enskilde och särskilt för barnfamiljerna
att få bostad i småhus kan på ett verksamt sätt tillgodoses genom att
övre lånegränsen höjs till 95 %. Det är vidare angeläget att belåningen underlättas
för enskilda företag inte minst för att en effektiv konkurrens mellan
företagen ur såväl produktions- som förvaltningssynpunkt skall möjliggöras.
Detta bör ske genom en höjning av lånegränsen till 90 %.
Statens anspråk på säkerhet bör tillgodoses genom att kommunal borgen
krävs för belopp motsvarande 5 % av pantvärdet såvitt avser småhus utom
detaljplanerat område samt allmännyttigt bostadsföretag. Detta kan för de
sistnämnda företagen motiveras även med önskemålet av att kommunerna
påtar sig ett vidgat ansvar.
Det anförda bör med bifall i huvudsak till motionerna 1: 65 och II: 83 samt
1: 524 och II: 428 ges Kungl. Maj :t till känna. Därmed är motionerna 1: 55
och II: 64 delvis tillgodosedda.»
dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
39
»17. beträffande övre lånegränserna att riksdagen med
bifall till motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 524 och II: 428
och i anledning av motionerna 1: 55 och II: 64, samtliga såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört,»
b. herrar Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och fröken Ljungberg
(m) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »I princip»
och på s. 19 slutar med »inte påkallad» bort ha följande lydelse:
»De nuvarande övre lånegränserna diskriminerar vissa låntagarkategorier.
De bör därför ersättas med en enhetlig gräns i enlighet med förslaget i
motionerna I: 55 och II: 64 och sålunda vid 90 procent av pantvärdet. Därav
följer motsvarande förändringar i fråga om bostadslånets storlek. Motionerna
I: 65 och II: 83 samt I: 524 och II: 428 är därmed delvis tillgodosedda.»
dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
»17. beträffande övre lånegränserna att riksdagen med
bifall till motionerna I: 55 och II: 64 och i anledning av motionerna
1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428, samtliga
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till
känna vad utskottet anfört,»
14. beträffande ä. 1c. dubbelbelåning av herrar Axel Andersson (fp), Virgin
(m), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m),
Nils-Eric Gustafsson (ep), Bohman (m), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten
(fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Utskottet
delar» och slutar med »för länsbostadsnämnderna» bort ha följande lydelse:
»Som departementschefen anfört ligger det i sakens natur att de inteckningar
inom pantvärdet som motsvaras av kommunens borgen för ett allmännyttigt
företags bostadslån inte bör belånas för att finansiera överkostnader.
Detta har även strukits under i tidigare interpellationssvar och betraktats
som en klar regel. Vad bankinspektionen anfört visar dock att denna
regel inte följts. Utskottet tillstyrker därför att förbudet mot sådan användning
av inteckningar tas in i lånekungörelsen och förutsätter att Kungl.
Maj :t vidtar åtgärder för att därmed inte förenliga lån snarast avvecklas.
Varje eftergift från reglerna måste betraktas som en ytterligare förmånsställning
för de allmännyttiga företagen.»
dels utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
»18. beträffande s. k. dubbelbelåning att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj :ts förslag angående ändring i fråga om
villkoren för bostadslån godkänner A''ad i statrådsprotokollet
förordats,»
40
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
15. beträffande omfördelning av kostnaderna för vissa lokaler av herrar
Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo (fp) och
Ullsten (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Förslaget i»
och slutar med »denna de!» bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser att det är väsentligt att få till stånd en snabbare utbyggnad
av boendeservice. Detta kan bl. a. ske genom en omfördelning av lånekostnaderna
för vissa lokaler. Utskottet föreslår att kapitalkostnaderna för
de statliga lånen till lokaler som är att anse som bostadskomplement fr. o. in..
1 juli 1969 även omfördelas i tiden i likhet med lånen till bostäder. Basannuiteten
bör dock i detta fall bestämmas till 6 procent.»
dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
»19. beträffande omfördelning av kostnaderna för vissa
lokaler att riksdagen med bifall till motionerna 1:65 och
II: 83, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört,»
16. beträffande räntan på amorteringspliktiga tilläggslån av herrar Axel
Andersson (fp), Virgin (m), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Kaijser (m),
Bohman (m), fröken Ljungberg (m), herrar Mundebo (fp) och Ullsten (fp)
som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »avstyrker motionsförslagen» bort ha följande lydelse:
»Besluten om villkor för tilläggslån medger möjlighet att höja räntesatserna.
Om skäligheten av en höjd ränta torde inte råda några delade meningar.
Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 108
och II: 204 om att höja räntan från 3,5 och 4 procent till 6 procent.»
dels utskottets yttrande under 24 bort ha följande lydelse:
»24. beträffande ränta på tilläggslån att riksdagen med
bifall till motionerna I: 65 och II: 83 samt I: 108 och 11:204,
de två förstnämnda såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
17. beträffande särskilt räntelån av herrar Ivar Johansson (ep), Nils-Eric
Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep) och Sjönell (ep)
som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med
»Utskottet har» och slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:
»Utskottet har funnit det i motionerna framförda förslaget och dess grunder
böra prövas ytterligare. Kungl. Maj :t bör därför äga meddela erforderliga
bestämmelser i ämnet och därvid även beakta de förhållanden som gäller
för småhus som bebos av låntagaren. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Maj :t till känna.»
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
41
18. beträffande inkomstgräns för förbättringslån av herrar Axel Andersson
(fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Nils-Eric
Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp),
Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels det styckte i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:
»De
skäl som bostadsstyrelsen anfört för sitt förslag att höja inkomstgränsen
till 8 000 kr. synes övertygande. Höjningen motiveras inte enbart
med en stegring av konsumentprisindex utan även av de särskilda ekonomiska
påfrestningar som drabbar de äldre samt av önskemålet att nå en
större effekt i strävandena att rusta upp främst de äldres bostäder. Utskottet
tillstyrker därför motionerna 1:65 och 11:83 samt 1:524 och 11:428
i vad de rör denna fråga.»
dels utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
»26. beträffande ändring av bestämmelserna om inkomstgräns
för förbättringslån att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag och med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83
samt 1: 524 och II: 428, nämnda motioner såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört,»
19. beträffande omprövning av förbättringslån av herr Johansson i Norrköping
(s).
20. beträffande höjning av högsta belopp för vissa förbättringslån av
herrar Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Ullsten (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»Utskottet ansluter sig till det i motionerna 1:524 och 11:428 framförda
förslaget. En sådan höjning av maximibeloppet till 15 000 kr. skulle i
enskilda fall kunna vara avgörande för viljan och möjligheten att förbättra
bostadsstandarden. De genomsnittliga lånebeloppen tyder på att en sådan
reform inte skulle bli alltför kostnadskrävande.»
dels utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
»28. beträffande höjning av högsta belopp för vissa förbättringslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1: 524
och II: 428, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
21. beträffande förbättringslån till andra än pensionärer och handikappade
m. fl. av herrar Ivar Johansson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Matts
-
42
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
son (ep), Nilsson i Tvärålund (ep) och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »andra former» bort ha följande lydelse:
»Även om ytterligare möjligheter att få statslån till förbättring av bostadshus
har öppnats kan dessa inte anses motsvara ens de ränte- och
amorteringsbärande förbättringslånen. Än mindre har någon alternativ lösning
anvisats för de låginkomstgrupper som tidigare kunde få ett räntefritt
och stående lån. I princip kan samma skäl åberopas för att stimulera
till en höjning av bostadsstandarden för låginkomstgrupperna som för
pensionärer och handikappade. Det förhållande att resurserna nu i ett
antal år koncentrerats på de sistnämnda grupperna gör en återgång till
tidigare sökandegrupper samhällsekonomiskt enklare. Utskottet tillstyrker
därför motionerna I: 536 och II: 602. Vid detta ställningstagande kan även
syftet med motionerna 1:551 och 11:618 anses i väsentlig mån tillgodosett.
»
dels utskottets hemställan under punkten 29 bort ha följande lydelse:
»29. beträffande förbättringslån till andra än pensionärer
och handikappade m. fl. att riksdagen med bifall till
motionerna 1:536 och 11:602 som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört,»
22. beträffande lägenhetsramar för bostadsbyggandets omfattning m. m.
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Mundebo
(fp) och Ullsten (fp) som — vid bifall till reservationen 7 —- anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »hög nivå» bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser — med hänsyn till den aktuella bostadssituationen —
att bostadsproduktionen bör ligga på en mycket hög nivå. Utskottet har
i samband med sin behandling av principerna för bostadsbyggnadsplanerna
förordat andra principer än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet anser
sålunda att riksdagen bör dels uttala sig för en bostadsbyggnadsplan som
uppsätts som mål för det framtida bostadsbyggandet och som inriktning
för den långsiktiga bostadsplaneringen, dels besluta om ramar för det
statsbelånade byggandet (garanterat program) kompletterat med projektreserv.
»
dels utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
»34. beträffande lägenhetsramar för bostadsbyggandets
omfattning m. m. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag och med bifall till motionerna 1: 65 och II: 83, nämnda
motioner såvitt nu är ifråga,
a. för igångsättning av lägenheter godkänner följande
bostadsbyggnadsplan under perioden 1969—1973 som mål
och riktpunkt för det totala bostadsbyggandet (inkl. icke
statsbelånade bostadshus):
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
43
år 1969 103 000 +
» 1970 108 000 +
» 1971 111 000 +
» 1972 114 000 +
» 1973 115 000 +
konjunkturreserv 5 000
10 000
10 000
10 000
10 000,
b. medger att statliga bostadslån för nybyggnad samt konjunkturreserv
redan innevarande år fördelas och beviljas
för följande antal lägenheter:
92 000 + konjunkturreserv 5 000
90 000 + » 10 000
80 000 + » 10 000
70 000 + » 10 000
60 000 + » 10 000,
c. bemyndigar Kungl. Maj :t att besluta om utökning, med
anlitande av konjunkturreserven, av den under a och b föreslagna
planen respektive ramen om utvecklingen av samhällsekonomi
och arbetsmarknad skulle göra en sådan ökning
möjlig,»
år 1969
» 1970
» 1971
» 1972
» 1973
23. beträffande fördelning av låneramarna av herrar Axel Andersson (fp),
Ivar Johansson (ep), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson
(ep), Mattsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep)
och Ullsten (fp) som anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 26
som börjar med »Utskottet har» och slutar med »hög nivå» bort införas ett
stycke med följande lydelse:
»Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t beaktar vad som i motionerna I:
524 och 11:428 anförts om separat fördelning av ramarna för pensionärsbostäder
och studentbostäder så att de kommunala och regionala skillnaderna
bättre kan beaktas.»
24. beträffande avgång från lägenhetsbeståndet av herr Kaijser (m) och
fröken Ljungberg (m).
25. beträffande lånefonden för kommunala markförvärv av herrar Virgin
(m), Kaijser (m), Bohman (m) och fröken Ljungberg (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med »Långivningen
för» och slutar med »avstyrker motionerna» bort ha följande lydelse:
»Anslag till lånefonden för kommunala markförvärv innebär att motsvarande
belopp avskärs från den reguljära kreditmarknaden och den marknadsmässiga
kreditallokeringen. Effekten blir därutöver att en kommunal
44
Statsutskottets utlåtande nr 50 år 1969
förmögenhetsuppbyggnad sker genom statliga skatteuttag och att tendenserna
mot ett kommunalt markmonopol förstärks. Mot denna bakgrund
bör med bifall till motionerna I: 110 och II: 205 ytterligare anslag inte anvisas
och lånefonden därmed avvecklas.»
dels utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
»37. beträffande markförvärvslån att riksdagen med bifall
till motionerna I: 110 och II: 205 avslår Kungl. Maj :ts
förslag om medelsanvisning till Lånefonden för kommunala
markförvärv,»
Särskilt yttrande
av herrar Virgin (m), Kaijser (m), Bohman (m) och fröken Ljungberg
(m) som anfört:
»En helt ny bostads- och markpolitik är nödvändig. Den bör generellt
sett syfta till att i fri och öppen konkurrens utnyttja alla tillgängliga resurser
att till lägsta möjliga kostnader producera och förvalta det bostadsbestånd
konsumenterna i fritt val visar sig eftersträva. Former för kreditgivningen
bör skapas som såvitt möjligt kan anpassas till den fria marknadshushållningen
och utnyttja dess fördelar. Bostadsproduktionens omfattning
och inriktning såväl lokalt som med hänsyn till lägenhetsstorlek,
typer och standard skulle successivt bli mer beroende av konsumenternas
värderingar och efterfrågan och inte behöva fastställas enbart genom
i detalj fixerade beslut av statsmakterna. Fri konkurrens mellan olika
producerande och förvaltande företag bör underlättas.»
ESSELTE AB. STHL* 69
914109