Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för
budgetåret 1969/70 inom socialdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.
(3 :e avd.)
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
Socialdepartementet m. m.
1. Socialdepartementet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
i propositionen nr 1, bilaga 7, framlagda förslag (punkterna A 1—A 3, s.
10—12 i utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 januari
1969) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 6 210 000
kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
6 000 000 kr.,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 350 000 kr.
Allmän försäkring m. m.
2. Försäkringsdomstolen och Försäkringsrådet. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna B 1—B 2, s. 17—19) och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en
tjänst i försäkringsdomstolen som försäkringsdomare i
Co 2,
2. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Försäkringsdomstolen ett förslagsanslag av
1 863 000 kr.,
b. till Försäkringsrådet ett förslagsanslag av 1 267 000 kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 5
2
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
3. Riksförsäkringsverket m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna B 3, s. 19—21 och B 5—B 6, s. 22—25) och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en
tjänst i riksförsäkringsverket som avdelningschef,
2. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a) till Riksförsäkringsverket ett förslagsanslag av
31 900 000 kr.,
b) till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.,
c) till Bidrag till sjukförsäkringen ett förslagsanslag av
535 000 000 kr.
4. Vissa yrkesskadeersättningar m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkt B 7, s. 25-—27) och hemställer
1. att riksdagen medger att till frivilliga försäkringar
hänförliga överskottsmedel i yrkesskade- och fiskarförsäkringsfonderna
får disponeras för höjningar av livräntor
från frivilliga försäkringar i riksförsäkringsverket inom
ramen för vad som gäller enligt lagen om värdesäkring av
yrkesskadelivräntor m. m.,
2. att riksdagen till Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 600 000
kr.
Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
5. Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj :t har (punkt Cl, s. 28—29) föreslagit
riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1969/70 anvisa ett
förslagsanslag av 1 600 000 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:589 av herr Werner och 11:429 av herr
Hermansson in. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta att till Allmänna
barnbidrag för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
1 775 000 000 kronor.
Utskottet. Motionsyrkandet har förenats med ett yrkande i motionerna
1:788 och 11:452 om höjning av de allmänna barnbidragen fr. o. m. den
1 juli 1969 till 1 000 kr. per år och barn. Riksdagen har den 26 februari
1969 (2LU 1969:3) avslagit det sistnämnda yrkandet. Med hänsyn härtill
och då medelsberäkningen inte föranleder någon erinran hemställer utskottet
'' *■
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
3
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj ;ts förslag och
med avslag å motionerna 1:589 och 11:429 till Allmänna
barnbidrag för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 1 600 000 000 kr.
6. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 2, s. 29—30) och hemställer
att
riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.
7. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. Kungl. Maj :t har (punkt C 3,
s. 30—31) föreslagit riksdagen alt
1) godkänna den i statsrådsprotokollet förordade ändringen i grunderna
för bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1970,
2) till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa
ett förslagsanslag av 425 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:69 av herr Werner och 11:80 av herr
Hermansson m. fl. vari föreslagits
att riksdagen -— med ändring av nu gällande regler för bostadstillägget —
måtte besluta om fastställande av en årsinkomst av 20 000 kr. från vilken
inkomstgräns avtrappningen av bostadstillägget inträder,
att riksdagen under punkt C 3, Statsverkspropositionens bil. 7, anvisar ett
förslagsanslag av 485 000 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 531 av herrar Dahlén och Bengtson och
II: 622 av herrar Hedlund och Wedén i vad avser hemställan att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till sådan ändring
av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostadstillägg för
barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skall ökas med
10 % av den behållna förmögenhet som överstiger 30 000 kr.
Utskottet. Med hänsyn till barnfamiljer i låglönegrupperna har Kungl.
Maj:t förordat att inkomstgränsen för oreducerade bostadstillägg justeras
upp fr. o. in. den 1 januari 1970. Förslaget innebär att oreducerade bostadstillägg
som nu utgår upp till en beskattningsbar inkomst på 6 000 kr., motsvarande
en årsinkomst på ca 16 000 kr., kommer att utgå upp till en beskattningsbar
inkomst på 7 200 kr., vilket motsvarar en årsinkomst av drygt
17 000 kr.
I motionerna I: 69 och II: 80 föreslås att avtrappningen av bostadstilläggen
skall inträda först vid en faktisk årsinkomst av 20 000 kr. Merkostnaden
i förhållande till gällande regler beräknas till 60 milj. kr. för budgetåret
4
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
1969/70, dvs. en merkostnad av ca 120 milj. kr. för helt år. I sitt utlåtande
1968: 101 uttalade utskottet vid behandling av motioner med samma yrkande
att redan storleken av de ökade kostnaderna talar mot ett bifall till förslaget.
Med beaktande även av den uppjustering av inkomstgränserna som föreslagits
i statsverkspropositionen avstyrks motionerna.
Inkomstprövningen för bostadstilläggen sker på grundval av makarnas
sammanlagda beskattningsbara inkomst ökad med 20 % av den behållna
förmögenhet som överstiger 30 000 kr. I motionerna I: 531 och II: 622 förordas
sådan ändring av gällande bestämmelser att den fastställda beskattningsbara
inkomsten skall ökas med 10 % av den behållna förmögenhet som
överstiger 30 000 kr.
Grunderna för bostadstillägg godkändes av 1968 års riksdag. Utskottet
finner inte nu anledning att i denna del förorda någon ändring av gällande
bestämmelser.
Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberäkningen, hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 531 och II: 622 i vad
de avser ändring av förmögenhetsreglerna i bestämmelserna
om bostadstillägg,
2. att riksdagen med avslag å motionerna I: 69 och II: 80,
såvitt nu är i fråga, godkänner den i statsrådsprotokollet
förordade ändringen i grunderna för bostadstillägg för
barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1970,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 69 och II: 80 i vad de avser medelsanvisningen
till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 425 000 000
kr.
8. Ersättning för bidragsförskott och Omkostnader för statens bosättningslån.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 4—C 5, s. 31—33)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Ersättning för bidragsförskott ett förslagsanslag av
63 000 000 kr.,
2. till Omkostnader för statens bosättningslån ett förslagsanslag
av 440 000 kr.
Sociala serviceåtgärder
9. Bidrag till social hemhjälp. Kungl. Maj :t har (punkt Dl, s. 37—38)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1969/
70 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
o
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 558 av fru Elvy Olsson m. fl. och
II: 635 av fru Jonäng m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående förbättrade möjligheter
för åldringar och rörelsehindrade att erhålla rörelseträning i enlighet med
vad i motionerna anförts,
dels motionen II: 37 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i
Bäckmora vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om utredning av möjligheterna att ålderspensionärer i knappa
ekonomiska förhållanden helt eller delvis får kostnaderna för telefon ersatta
av allmänna medel.
Utskottet. Såvitt rör medelsanvisning har inte framställts annat förslag
än Kungl. Maj:ts. Medelsberäkningen bakom detta förslag föranleder ingen
erinran från utskottet.
I motionerna 1: 558 och II: 635 föreslås utredning angående förbättrade
möjligheter för åldringar och handikappade att erhålla rörelseträning. Det
bör enligt motionärerna bl. a. övervägas om detta kan komma till stånd
genom tilläggsutbildning av hemsamariter.
Utskottet vill erinra om att utbildningen av hemsamariter bedrivs vid
kommunala yrkesskolor till vilka statsbidrag utgår. Utbildningen är således
en kommunal angelägenhet, men vissa riktlinjer för utbildningen utfärdas
av skolöverstyrelsen. Enligt vad utskottet inhämtat har den generella
läroplanen för hemsamaritutbildningen nyligen reviderats av skolöverstyrelsen
varvid ämnen med likartat innehåll sammanförts till tre olika perioder.
I den tredje perioden, som innehåller ämnen som sjukvårdslära m. m.,
har ADL-lräning (Aktivitet för det Dagliga Livet) införts som ett huvudmoment.
I avvaktan på närmare erfarenheter av den nya läroplanen är utskottet
inte berett att tillstyrka motionerna.
I motionen II: 37 föreslås utredning av möjligheterna för ålderspensionär
i knappa ekonomiska förhållanden att helt eller delvis få kostnaderna för
telefon ersatta av allmänna medel.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på kommunen att i de fall
som nu avses svara för kostnaderna för telefoninstallation i enlighet med
vad som anförts i propositionen 1964:85. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 558 och II: 635,
3. att riksdagen avslår motionen II: 37.
6
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
10. Bidrag till anordnande av barnstugor. Kungl. Majt: har (punkt D 2,
s. 38—39) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av barnstugor
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 114 av herr Werner och II: 133 av fru
Ryding m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen beslutar att en 5-årsplan
utarbetas för byggandet av minst 150 000 nya platser i barnstugorna,
dels de likalydande motionerna 1: 566 av fröken Pehrsson och herr Andreasson
samt II: 632 av herr Johansson i Skärstad m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om åtgärder från
regeringens sida, såvitt nu är i fråga, i form av utredning om möjligheterna
att ge hjälp till hemhjälp för yrkesutövande gift kvinna med minderåriga
barn.
Utskottet. Frågan om utbyggnadstakten för barnstugorna tas upp i motionerna
I: 114 och II: 133. Enligt motionärernas mening bör en femårsplan
utarbetas för byggande av minst 150 000 barnstugeplatser. Motioner med
samma yrkande behandlades av 1968 års riksdag. Med hänvisning till vad
utskottet då anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1968: 5,
s. 4) avstyrks motionerna.
Behovet av ökade möjligheter för föräldrar med förskolebarn att förvärvsarbeta
utom hemmet berörs i motionerna I: 566 och II: 632. Enligt
en kommunenkät som genomförts av socialstyrelsen under hösten 1968
planerar kommunerna byggande av ca 9 000 dag- och fritidshemsplatser
under vart och ett av innevarande och nästa budgetår. En utbyggnad av
den kommunala familjedaghemsverksamheten kan också förutses efter
1968 års riksdagsbeslut om införande av statsbidrag till denna verksamhet.
Enligt utskottets mening bör samhällets insatser för barntillsynen ske genom
en utbyggnad av nämnda tillsynsformer. Någon utredning om möjligheterna
att ge hjälp till hemhjälp för barnfamiljer kan mot den bakgrunden
inte anses påkallad. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen,
hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 114 och II: 133 i vad
de avser utarbetande av en femårsplan,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:566 och 11:632 i
vad de avser utredning om hjälp till hemhjälp,
3. att riksdagen till Bidrag till anordnande av barnstugor
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
45 000 000 kr.
11. Bidrag till driften av barnstugor. Kungl. Maj :t har (punkt D 3, s. 39—40)
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
7
föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 114 av herr Werner och II: 133 av fru
Ryding m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen beslutar att till driften
av barnstugor (D 3) för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
59 000 000 kronor,
dels de likalydande motionerna 1:519 av herr Alexanderson och 11:659
av herr Romanus m. fl. vari föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att förslag snarast framlägges till sådan ändring av reglerna
för bidrag till driften av barnstugor att ökat stöd ges åt kommuner
som genom stor andel studerande, stark inflyttning av unga familjer eller
liknande orsaker, i förhållande till sitt skatteunderlag har särskilt stort behov
av barntillsynsplatser.
Utskottet. Socialstyrelsen har i sina petita föreslagit vissa höjningar av
driftbidragen till barnstugor. I motionerna I: 114 och II: 133 framfört förslag
om anslagshöjning bygger på socialstyrelsens förslag. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna med hänvisning till den översyn av bidragssystemet
som har påbörjats inom socialdepartementet.
Frågan om ett särskilt statsbidrag för platser som utnyttjas av barn till
studerande berörs i propositionen 1969:16.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna
I: 519 och II: 659 om ökat stöd åt vissa kommuner finner utskottet —
med hänsyn till vad som ovan nämnts — inte erforderligt.
Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberåkningen, hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 519 och II: 659,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 114 och II: 133, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till driften av barnstugor för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 46 000 000
kr.
12. Bidrag till kommunala familjedaghem. Kungl. Maj :t har (punkt D 4,
s. 40—41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala familjedaghem
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:106 av herr Kaijser och II: 134 av
herrar Werner och Ringaby vari hemställts att andra paragrafen, Kungl.
Maj :ts kungörelse den 10 maj 1968 (nr 236) om statsbidrag till kommunal
familjedaghemsverksamhet får följande lydelse:
8
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
2 §.
Till kommun -—--— varje fullt 200-tal invånare.
Till kommun------ fullt 100-tal invånare.,
dels de likalydande motionerna 1:367 av herrar Dahlén och Bengtson
och II: 427 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till sådana
ändringar av bestämmelserna för statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet
1.
att nu gällande kvotregel, som begränsar bidragsrätten till att gälla när
den organiserade barntillsynen i kommunen uppnått viss omfattning uttryckt
i platser per antal invånare i kommunen skall utgå, samt
2. att nu gällande balansregel skall uppmjukas så att statsbidrag till
familjedaghem skall utgå högst för det antal familjedaghemsplatser som
motsvarar dubbla antalet statsbidragsberättigade barnstugeplatser i kommunen.
Utskottet. I motionerna I: 367 och II: 427 framförs förslag om att den s. k.
kvotregeln i bidragsbestämmelserna skall utgå samt om att den s. k. balansregeln
skall uppmjukas. I motionerna I: 106 och II: 134 föreslås att
balansregeln skall utgå.
Grunderna för bidrag till kommunala familjedaghem fastställdes av
1968 års riksdag. I sitt då godkända utlåtande (SU 1968: 5 s. 6—12) framhöll
utskottet bl. a. beträffande motioner om slopande av kvotregeln att
familjedaghemsverksamheten liksom barnstugeverksamheten är en kommunal
uppgift. Då statsbidragets uppgift är att genom ekonomiska lättnader
stimulera till nya och ökade kommunala insatser, kunde utformningen av
kvotregeln inte möta saklig erinran. Utskottet avstyrker motionerna 1:367
och II: 427 såvitt avser kvotregeln.
Beträffande balansregeln framhölls bl. a. att en sådan regel enligt utskottets
mening är erforderlig för att barnstugeutbyggnaden inte skall sättas i
andra hand genom de nya bidragsmöjligheterna.
Utskottet finner inte anledning att frångå riksdagens ställningstagande
förra året. Med hänvisning härtill avstyrks bifall till motionerna I: 367
och II: 427 samt I: 106 och II: 134 såvitt avser balansregeln.
Medelsberäkningen föranleder ingen erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1:367 och 11:427
i vad de avser slopande av den s. k. kvotregeln,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 106 och II: 134 samt
I: 367 och II: 427, de två sistnämnda i vad de avser den
s. k. balansregeln,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969 9
3. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
20 000 000 kr.
13. Bidrag till ferievistelse för barn och Bidrag till semesterhem m. m.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 5—D 6, s. 41—43)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag
av 4 100 000 kr.,
2. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av
1 800 000 kr.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
14. Socialstyrelsen. Kungl. Maj :t har (punkt E 1, s. 44—47) föreslagit riksdagen
att till Socialstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 29 795 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 262 av herr Kaijser och II: 297 av fröken
Wetterström och fru Kristensson har hemställts
1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en undersökning
av läkemedelskonsumtionen måtte utföras av socialstyrelsen med
det syfte och den principiella uppläggning som i förevarande motion
antytts,
2. att riksdagen måtte besluta att ett anslag om 50 000 kronor ställes till
socialstyrelsens förfogande för planering och påbörjande av den ovan
nämnda undersökningen.
Utskottet. I motionerna 1:262 och 11:297 hemställs att socialstyrelsen
genomför en undersökning angående läkemedelskonsumtionen. En sådan
undersökning pågår redan. Socialstyrelsen har insamlat ett jämförelsematerial
om läkemedelsförskrivningen före och efter reformeringen av läkemedelsrabatteringen
den 1 januari 1968. Materialet, som avser oktober månader
1967 och 1968, bearbetas f. n. och resultaten av undersökningen beräknas
bli klara under våren 1969. I avvaktan på den pågående undersökningen
avstyrker utskottet bifall till motionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 262 och II: 297 i vad
10
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
de avser undersökning av läkemedelskonsumtionen,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 262 och II: 297, nämnda motioner
i vad de avser medelsanvisningen, till Socialstyrelsen
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
29 795 000 kr.
15. Giftnämnden m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna E 2—E 8, s. 47—56) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Giftnämnden ett förslagsanslag av 645 000 kr.,
2. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
ett förslagsanslag av 228 000 kr.,
3. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av
6 000 000 kr.,
4. till Länsläkarväsendet m. m. ett förslagsanslag av
6 447 000 kr.,
5. till Statens socialvårdskonsulenter ett förslagsanslag av
1 595 000 kr.,
6. till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av
5 080 000 kr.,
7. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av
4 183 000 kr.
16. Statens institut för folkhälsan. Kungl. Maj:t har (punkt E 9, s. 56—
59) föreslagit riksdagen att till Statens institut för folkhälsan för budgetiret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 10 230 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:548 av herr Lars Larsson m. fl. och
II: 6il av fru Lewén-Eliasson m. fl. vari hemställts
att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att statens
institut för folkhälsan får i uppdrag att framlägga en plan för sin framtida
informationsverksamhet samt
att med biträdande av institutets förslag anvisa 50 000 kr. till information
vid statens institut för folkhälsan,
dels de likalydande motionerna I: 559 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 601
av herr Eliasson i Sundborn m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte
besluta
att Statens institut för folkhälsan ges i uppdrag att genomföra en omfattande
upplysningskampanj i kostfrågor,
att institutet för detta ändamål beviljas ett särskilt anslag på 500 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
11
Utskottet. Till Statens institut för folkhälsan har under posten expenser
föreslagits 35 000 kr. till informationsverksamhet, vilket innebär en ökning
i förhållande till innevarande år med 10 000 kr. Med hänsyn till behovet
av en ökad upplysning i kostfrågor yrkas i motionerna I: 548 och II: 641
att institutet dels får i uppdrag att framlägga en plan för sin framtida informationsverksamhet,
dels till sin informationsverksamhet anvisas 50 000
kr.
Allmänhetens behov av information i kostfrågor betonas också i motionerna
I: 559 och II: 601 där det föreslås att institutet dels ges i uppdrag att
genomföra en upplysningskampanj, dels erhåller ett särskilt anslag för
detta ändamål av 500 000 kr.
Enligt utskottets mening föreligger utan tvivel behov av saklig och lättfattlig
information i kostfrågor. Frågan om sådana mera brett upplagda
kampanjer som efterlyses i senast nämnda motioner torde lämpligast prövas
i samband med dispositionen av det särskilda anslaget till hälsovårdsupplysning.
För att ge institutet möjlighet att sprida ökad kännedom om de rön beträffande
kostfrågor som där finns samlade finner utskottet det befogat
att institutet erhåller de medel för ändamålet som begärts i petita och att
anslaget därför ökas med 15 000 kr. jämfört med Kungl. Maj:ts förslag.
Förslaget i motionerna 1:548 och 11:641 om anslagshöjning tillstyrks av
utskottet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:559 och 11:601 samt med bifall till motionerna
I: 548 och II: 641, samtliga motioner i vad de avser
medelsanvisningen, till Statens institut för folkhälsan för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 10 245 000
kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna 1:548 och 11:641
samt I: 559 och II: 601 i vad de ej behandlats under 1.
17. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftkostnader m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 10—E 15, s. 59—71)
och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en
tjänst vid statens bakteriologiska laboratorium som ekonomidirektör
i Ce 1,
2. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 32 634 000 kr.,
b. till Statens bakteriologiska laboratorium: Inredning
och utrustning ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
12
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
c. till Statens farmacevtiska laboratorium ett förslagsanslag
av 3 117 000 kr.,
d. till Svenska farmakopékommittén m. m. ett förslagsanslag
av 430 000 kr.,
e. till Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag
av 5 097 000 kr.,
f. till Statens rättsläkarstationer ett förslagsanslag av
3 410 000 kr.
Öpp en hälso- och sjukvård
18. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn och Abortförebyggande åtgärder.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna F 1—F 2, s. 76—78)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn ett förslagsanslag
av 2 700 000 kr.,
2. till Abortförebyggande åtgärder ett förslagsanslag av
660 000 kr.
19. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Kungl. Maj :t har
(punkt F 3, s. 78—79) föreslagit riksdagen att till Bidrag till försöksvis
anordnad familjerådgivning för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:313 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och
II: 347 av fru Anér m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte begära
1. att den hittillsvarande försöksverksamheten inom familjerådgivningen
ingår som ett permanent led i den kommunala och landstingskommunala
basorganisationen på det sociala området
2. omedelbar översyn av gällande statsbidragsbestämmelser för familjerådgivningen,
dels de likalydande motionerna I: 557 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 634
av fru Jonäng och fru Nilsson vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att en permanent statsbidragsberättigad rådgivningsverksamhet
snarast inrättas och att verksamheten vidgas till att
omfatta alla som har behov av social rådgivning samt
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
13
att familjerådgivningsbyråernas namn därefter ändras så att det bättre
beskriver verksamhetens innehåll.
Utskottet. Hemställan i motionerna 1:557 och 11:634 om att en permanent
statsbidragsberättigad rådgivning snarast inrättas samt att verksamheten
vidgas att omfatta alla som har behov av social rådgivning förelädes
även 1968 års riksdag.
Med hänvisning till vad utskottet då anförde (SU 1968: 5, s. 17—18) och
med beaktande av vad som anförts i statsverkspropositionen om att socialstyrelsen
den 25 oktober 1968 fått Kungl. Maj:ts uppdrag att göra en sammanställning
och analys av erfarenheterna från den försöksvis anordnade
familjerådgivningen, avstyrks bifall till motionerna. Några skäl för att nu
ändra familjerådgivningsbyråernas namn föreligger — mot bakgrund av
ovan nämnda ställningstagande — enligt utskottets mening heller inte.
Även motionerna I: 313 och II: 347 avstyrks med hänvisning till vad som
ovan anförts i vad avser såväl yrkandet om att försöksverksamheten skall
avlösas genom att familjerådgivningen skulle ingå som ett permanent led i
den kommunala och landstingskommunala basorganisationen på det sociala
området som yrkandet om en översyn av gällande statsbidragsbestämmelser.
Medelsberäkningen föranleder ingen erinran från utskottet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 300 000 kr.,
2. att riksdagen
a) avslår motionerna I: 557 och II: 634,
b) avslår motionerna 1:313 och 11:347 såvitt nu är i
fråga.
20. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt F 4, s. 79—80) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 1 400 000 kr.
21. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt F 5, s. 80—81)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret
1969/70 anvisa ett anslag av 30 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 194 av herr Wirmark m. fl. och 11:206
av herr Nelander m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta anvisa
14
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
ett med 30 000 kr. förhöjt anslag på 60 000 kr. till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1969/70.
Utskottet. I motionerna 1:194 och 11:206 yrkas att bidraget till S:t
Lukasstiftelsen ökas med 30 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.
Utskottet har inte funnit skäl tala för bifall till motionsyrkandet och hemställer
att
riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 194 och II: 206 till Bidrag till
S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag
av 30 000 kr.
22. Allmän hälsokontroll m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna F 6—F 8, s. 81—86) och hemställer
alt riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Allmän hälsokontroll ett förslagsanslag av 2 400 000
kr.,
2. till Socialstyrelsens skärmbildscentral ett förslagsanslag
av 840 000 kr.,
3. till Skyddsympningar ett förslagsanslag av 5 600 000
kr.
23. Hälsovårdsupplysning. Kungl. Maj :t har (punkt F9, s. 86—88) föreslagit
riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 1 900 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 105 av herr Bengtson m. fl. och II: 126
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte
anhålla om utredning för att
1. dels kartlägga behovet av och förutsättningarna för en samordnad och
systematiskt genomförd allmän hälsoupplysning och hälsofostran,
2. dels framlägga förslag angående hälsoupplysningens innehåll, utformning
och organisation, allt i syfte att skapa bättre förutsättningar för en
aktiv medverkan från alla samhällsorgans och alla vuxna medborgares sida
när det gäller att söka förbättra vår folkhälsa och samtidigt i möjligaste
mån söka avlasta sjukvård och socialvård,
dels de likalydande motionerna 1:570 av herrar Harald Pettersson och
Axel Georg Pettersson och II: 596 av herr Börjesson i Falköping m. fl. vari
hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om en utredning om en riksomfattande statlig propagandakampanj för
en bättre förebyggande hälsovård.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
15
Utskottet. De förebyggande åtgärderna har fått allt större betydelse inom
olika vårdområden. Upplysning och information till allmänheten är som
ett led i denna verksamhet av stort värde. Departementschefen har i årets
statsverksproposition framhållit att ökade insatser på hälsovårdsupplysningens
område är starkt befogade och föreslagit att anslaget för detta
ändamål ökas med 800 000 kr. till 1 900 000 kr. för nästa budgetår. Såsom
framhålls i motionerna I: 105 och II: 126 har också ett tilllagande intresse
för hälsovårdsinformation kunnat märkas. Såväl statliga och kommunala
myndigheter som ideella organisationer ägnar dessa frågor allt större
uppmärksamhet. Genom den s. k. hälsovårdsupplysningsdelegationen har
socialstyrelsen skapat ett organ för information till allmänheten i frågor
som rör hälsan. Socialstyrelsen har vidare en särskild hälsoupplysningspanel
vari ingår representanter för ett stort antal olika myndigheter, organisationer
och institutioner. Dessutom finns i de flesta län en regional samarbetsgrupp
för hälsoupplysning i vilken länsläkaren som regel är ordförande.
Mot bakgrunden av det anförda finner utskottet en särskild parlamentarisk
utredning inte motiverad och avstyrker därför motionerna I: 105 och
II: 126.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks också bifall till
yrkandet i motionerna I: 570 och II: 596 om utredning om en statlig propagandakampanj
.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a. avslår motionerna I: 105 och II: 126,
b. avslår motionerna I: 570 och II: 596,
2. att riksdagen till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 1 900 000 kr.
24. Bidrag till driften av folktandvården och Bidrag till utrustning av polikliniker
för folktandvård. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
F 10—F 11, s. 89—90) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Bidrag till driften av folktandvården ett förslagsanslag
av 13 200 000 kr.,
2. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
ett reservationsanslag av 50 000 kr.
25. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning. Kungl.
Maj:t har (punkt F 12, s. 90—98) föreslagit riksdagen
a. att bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal med Danmark, Finland
och Norge om upprättande av ett nordiskt institut för odontologisk materialprovning
i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,
16
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
b. att till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
I motionen II: 351 av herr Lundberg har hemställts att riksdagen måtte
besluta att avslå Kungl. Maj :ts proposition i vad den avser bidrag till ett
nordiskt institut för odontologisk materialprovning med ett förslagsanslag av
400 000 kr.
Utskottet. I motionen II: 351 yrkas avslag på Kungl. Maj :ts förslag med
bl. a. motiveringen att det inte föreligger behov av det föreslagna institutet
då befinLliga institutioner bättre och riktigare torde kunna utföra föreslagna
prov och arbetsuppgifter.
Frågan om ett institut för odontologisk materialprovning har diskuterats
i Nordiska rådet som rekommenderat regeringarna att inrätta ett sådant.
Frågan har också varit föremål för diskussioner vid nordiska hälsovårdsministermöten.
Enighet har därvid nåtts om en rekommendation till de
nordiska regeringarna om att ett institut inrättas och förläggs till Oslo.
Mot denna bakgrund har utskottet — utan att närmare pröva frågan om
behovet av institutet ur svensk synpunkt — lämnat Kungl. Maj :ts hemställan
utan erinran. Vid detta bedömande bör motionen inte föranleda
någon åtgärd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 351
a. bemyndigar Kungl. Maj :t att träffa avtal med Danmark,
Finland och Norge om upprättande av ett nordiskt
institut för odontologisk materialprovning i enlighet med
vad departementschefen förordat i statsrådsprotokollet,
b. till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 400 000 kr.
26. Epidemiberedskap m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
(punkt F 13, s. 98—100) och hemställer
att riksdagen till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.
Universitetssjukhus m. in.
27. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt G 1,
s. 101—109) föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 183 405 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
17
dels de likalydande motionerna 1:561 av herr Johan Olsson m. fl. och
11: 660 av herr Sjönell och fru Jonäng i vad avser hemställan om att riksdagen
måtte besluta om inrättande av en tjänst som socialmedicinsk assistent
med forskningsuppgifter vid en föreslagen klinik för klinisk missbruksforskning,
dels motionen II: 354 av herr Sjönell i vad avser hemställan om att riksdagen
måtte besluta om inrättande av en tjänst som socialmedicinsk assistent
med forskningsuppgifter vid en föreslagen klinik för klinisk missbruksforskning.
Utskottet. Yrkande av samma innehåll som i motionerna 1:561 och
II: 660 samt II: 354 behandlades även av föregående års riksdag (SU 1968:
5, s. 22). Utskottet anförde då att eventuellt beslut om inrättande av en
tjänst som socialmedicinsk assistent med forskningsuppgifter kan fattas
av sjukhusmyndigheten inom ramen för tillgängliga resurser. Med hänsyn
därtill avstyrks bifall till motionerna.
Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberäkningen, hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 561 och II: 660 samt
II: 354 i vad de avser tjänst som socialmedicinsk assistent,
2. att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
183 405 000 kr.
28. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt G 2, s. 109—110) och hemställer
att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Utrustning för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
6 200 000 kr.
29. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl. Maj :t
har (punkt G 3, s. 110—114) föreslagit riksdagen att till Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1969/70 anvisa
ett förslagsanslag av 16 675 000 kr.
I motionen II: 352 av herr Lundberg har hemställts att riksdagen måtte,
utöver de tjänster som i propositionen föreslagits, besluta att vid akademiska
sjukhuset i Uppsala ytterligare tre underläkartjänster får inrättas,
och att medel anslås därtill, med vardera en underläkare vid anestesi-,
kirurgiska- och plastikkirurgiska klinikerna från den 1 juli 1969.
Utskottet. I statsverkspropositionen har beräknats medel för sex nya
läkartjänster och ett tjänsteutbyte vid akademiska sjukhuset under budgetåret
1969/70. I motion 11:352 yrkas att medel anslås för ytterligare tre
underläkartjänster med placering vid anestesi-, kirurgiska och plastikkirurgiska
klinikerna. Med hänvisning till vad som anförts i statsrådspro2
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 5
18 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
tokollet om behovet av att iaktta relativt stor återhållsamhet med nya
läkartjänster vid kroppssjukhusen och med beaktande även av att Kungl.
Maj :t föreslagit medel för två nya underläkartjänster med den placering
direktionen finner lämplig, avstyrker utskottet bifall till motionen.
Medclsberäkningen föranleder ingen erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 352 i vad den avser medelsanvisningen
till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
16 675 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen II: 352 i vad den ej behandlats
under 1.
30. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 4, s. 114—117) och hemställer
att riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 24 000 000 kr.
31. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning m. fl anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 5—G 14 och G 16—G 18, s.
117—135 och 138—145) och hemställer
1. att riksdagen medger Kungl. Maj :t, att utrustning till
ett blivande kirurgiskt block vid akademiska sjukhuset i
Uppsala får beställas till ett värde av högst 5 milj. kr. att,
såvitt på staten ankommer, betalas tidigast under budgetåret
1970/71,
2. att riksdagen förbudgetåret 1969/70 anvisar
a. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett
reservationsanslag av 585 000 kr.,
b. till Bidrag till viss utbildning in. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Uppsala ett förslagsanslag av 100 000 kr.,
c. till Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm
ett förslagsanslag av 5 245 000 kr.,
d. till Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m. ett
förslagsanslag av 35 000 000 kr.,
e. till Bidrag till lasarettet i Lund ett förslagsanslag av
16 000 000 kr.,
f. till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus ett förslagsanslag
av 25 000 000 kr.,
g. till Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg ett förslagsanslag
av 35 000 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969 19
h. till Bidrag till lasarettet i Umeå ett förslagsanslag av
18 300 000 kr.,
i. till Bidrag till regionsjukhuset i Linköping ett förslagsanslag
av 8 000 000 kr.,
j. till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen
i Dalby läkardistrikt ett reservationsanslag av
1 300 000 kr.,
k. till Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m. ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.,
l. till Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet
ett förslagsanslag av 900 000 kr.,
m. till Nordiska hälsovårdshögskolan ett förslagsanslag
av 1 150 000 kr.
övrig sjukhusvård m. m.
32. Vipeholms sjukhus m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungi. Maj:ts
förslag (punkterna H 1—H 10, s. 146—160) och hemställer
att riksdagen förbudgetåret 1969/70 anvisar
1. till Vipeholms sjukhus ett förslagsanslag av 13 030 000
kr.,
2. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag
av 8 045 000 kr.,
3. till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.,
4. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m. ett reservationsanslag av 78 000 000 kr.,
5. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m. ett förslagsanslag av 895 000 000 kr.,
6. till Bidrag till viss hälso- och sjukvård ett reservationsanslag
av 104 000 000 kr.,
7. till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
ett förslagsanslag av 800 000 kr.,
8. till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m. ett förslagsanslag av 1 600 000 kr.,
9. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara ett reservationsanslag av 1 000 kr.,
10. till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag
av 1 192 000 kr.
20
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
Ungdomsvård m. m.
33. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt II,
s. 164—167) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 56 280 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat de likalydande motionerna
I: 528 av herrar Blomquist och Hiibinette och II: 598 av herr Carlshamre
vari föreslagits
att tjänster för psykologer med licentiatkompetens inrättas vid Bärby,
Fagareds och Råby yrkesskolor,
att tjänster som översköterskor vid fyra skolor inrättas i enlighet med
socialstyrelsens äskande,
att en överskötersketjänst inrättas vid vardera Bärby, Fagareds, Råby
och Ryagårdens yrkesskolor, samt
att anslaget till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader måtte höjas till
56 600 000 kr.
Utskottet. Fn betydande upprustning av ungdomsvårdsskolornas personella
resurser har skett under de senaste åren. Antalet tjänster, som från
mitten av 1964 ökat från 774 till 869 under innevarande år, föreslås nu av
Kungl. Maj :t öka med ytterligare 45 under nästa budgetår. Av dessa tjänster
avser fem att täcka ökat personalbehov på grund av arbetstidsförkortning.
Genom den föreslagna personalförstärkningen kan bl. a. dels åstadkommas
en förbättring av tillsynsjouren, dels skapas möjligheter för en aktivering
av eleverna på deras fritid.
För anlitande av psykologisk expertis vid framför allt de skolor där andelen
narkotikamissbrukare bland eleverna är stor beräknas ytterligare
50 000 kr. under posten arvoden och särskilda ersättningar.
Genom beslut den 7 mars 1969 har Kungl. Maj :t vidare på framställningar
från socialstyrelsen bemyndigat styrelsen att fr. o. m. den 1 april 1969
förstärka personalen vid ungdomsvårdsskolorna dels med fem tjänster, varav
en biträdande psykolog och en översköterska, för inrättande av en sjuk- och
behandlingsavdelning vid Hammargården, dels med en biträdande psykolog
och en översköterska vid skola enligt styrelsens bestämmande.
I motionerna 1:528 och 11:598 framförs förslag om att tjänster härutöver
inrättas för tre psykologer med licentiatkompetens vid Bärby, Fagared
och Råby.
Vid dessa skolor finnes nu inrättade tjänster som biträdande psykologer.
För den medicinska och psykologiska vården finns också vid dessa skolor
särskilda sjuk- och behandlingsavdelningar inrättade. Härutöver finns
möjlighet att till skolorna knyta psykologisk expertis med användande av
anvisade medel för arvoden och särskilda ersättningar. Med beaktande även
av den begränsade tillgången på psykologer med full behörighet och de
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969 21
ökade anspråken på dylik expertis som hävdas inom andra områden, avstyrker
utskottet bifall till motionerna i vad avser anslag i denna del.
Motionsförslagen om medel för de fyra över sköter sket jänster som begärts
i socialstyrelsens petita och för ytterligare fyra sådana tjänster kan
utskottet — bl. a. med hänsyn till Kungl. Maj :ts nämnda beslut i mars 1969
— inte tillstyrka.
Något riksdagens beslut om inrättande av föreslagna tjänster erfordras
inte.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna 1:528 och 11:598 i
vad de avser inrättande av ytterligare tjänster,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 528 och II: 598 i vad de avser
medelsanvisningen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
56 280 000 kr.
34. Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
s. 167—169) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom
skola för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 6 385 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 257 av fru Landberg m. fl. och 11: 293
av fru Gradin m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär utredning angående utbildning av dem som i sina hem åtagit
sig att vårda missanpassad ungdom,
dels de likalydande motionerna 1:567 av fröken Pehrsson och fru Elvy
Olsson och 11:620 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om
a. skyndsam utredning beträffande en utbyggd familjevård, dess ställning
och organisation,
b. förslag till regler för ersättning åt familj evårdare samt
c. utredning beträffande ökad utbildning för familj evårdare.
Utskottet. I motionerna I: 257 och II: 293 hemställs om utredning angående
utbildning för vissa vårdare av missanpassad ungdom. Liknande yrkanden
återfinns också i motionerna I: 567 och II: 620. I senast nämnda motioner
hemställs också om utredning beträffande en utbyggd familjevård,
dess ställning och organisation samt om förslag till regler för ersättning
åt familjevårdare.
Socialutredningen skall enligt sina direktiv göra en samlad översyn av
22
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
den sociala vårdlagstiftningen. I direktiven för utredningen framhålls att
den översyn av barnavårdslagen som skall ingå i den allmänna översynen
av vårdlagstiftningen bör avse bl. a. även vård och behandling.
Vissa frågor som har samband med vård av barn och ungdomar i enskilda
hem bär vidare enligt vad utskottet erfarit varit föremål för överväganden
i socialdepartementet och en utredning av hithörande frågor förbereds.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen,
hemställer
1. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom
skola för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
6 385 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 567 och II: 620 i vad
de avser utbyggd familjevård,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 567 och II: 620 i vad
de avser ersättning åt familj evårdare,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 257 och II: 293 samt
I: 567 och II: 620, de två sistnämnda i vad de avser utbildning
av familjevårdare.
35. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. med
flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 13—15,
s. 169—172) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av
inventarier m. m. ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.,
2. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 310 000 kr.,
3. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl. ett förslagsanslag av 350 000 kr.
36. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt I 6, s. 172—173) föreslagit riksdagen att till
Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
I de likalydande motionerna I: 588 av herr Wallmark och II: 676 av herr
Åkerlind m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om förslag till ändring av gällande bestämmelser så att
kommun erhåller ersättning av statsmedel för socialhjälp som lämnats
utlänning även om hjälpen utgått efter socialhjälpslagens 13 §.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
23
Utskottet. De frågor som behandlas i motionerna 1:588 och II: 676 berördes
av föredragande departementschefen i prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 30—31,
SU 1966:5 s. 5—6). Riksdagen godtog förslag om att Kungl. Maj:t skulle
kunna bevilja främst vissa större städer ersättning av statsmedel för kostnader
för understöd till arbetsföra utländska medborgare, som kommit
till Sverige för att skaffa sig arbetsanställning. Sådan ersättning har av
Kungl. Maj :t beviljats i tre fall. Med hänsyn till att utgiven socialhjälp till
arbetsföra utländska medborgare i regel utgör en mycket ringa andel av
kommunernas totala socialhjälpskostnader avstyrker utskottet bifall till
motionsyrkandena om ändrade bestämmelser för ersättning av statsmedel
för frivillig socialhjälp till utländska medborgare.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 588 och II: 676,
2. att riksdagen till Ersättningar till kommunerna enligt
socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
Nykterhetsvård m. m.
37. Statens vårdanstalter för alkohlmissbrukare: Driftkostnader m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna J 1—J 3, s.
177—181) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 21 164 000 kr.,
2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. m. ett reservationsanslag av 600 000 kr.,
3. till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. ett reservationsanslag av
4 100 000 kr.
38. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt J 4, s. 181—184) föreslagit riksdagen
a) att godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändrade grunder
för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.,
b) att till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
61 000 000 kr.
24
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
I motionen 11:664 av herrar Sundkvist och Börjesson i Falköping har
hemställts att riksdagen måtte
1. besluta om en höjning av maximibidraget till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare till 75 kr./vårddag;
2. till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
63 000 000 kr.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att maximibeloppet höjs med
6 kr. per dag, varav 5 kr. utgör höjning av garantibidraget och 1 kr. höjning
av beläggningsbidraget. Förslaget medger att en större del av anstalternas
fasta kostnader täcks av garantibidrag.
I motionen II: 664 föreslås att maximibeloppet höjs i enlighet med socialstyrelsens
förslag i petita, nämligen från nuvarande 61 kr. per dag till 75
kr. per dag. Kostnaderna för höjningen torde enligt motionärerna kunna
begränsas till ca 2 milj. kr. då i huvudsak endast mindre anstalter kan
komma att utnyttja maximibidraget.
Enligt vad utskottet erfarit är inte alltid anstaltsstorleken avgörande för
dagkostnaden. Skillnader i dagkostnad kan i stället bero på andra förhållanden
t. ex. anstalternas geografiska belägenhet, m. m. Kungl. Maj :t har
emellertid, såsom framhålls i statsverkspropositionen, möjlighet att bevilja
statsbidrag med högre belopp än maximibeloppet när särskilda skäl
föreligger. Med hänvisning härtill avstyrks bifall till motionen.
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning
av medelsbehovet, hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen 11:664 i vad den avser höjning av
maximibidraget godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
ändrade grunderna för bidrag till driftkostnader vid
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 664 i vad den avser medelsanvisningen
till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 61 000 000 kr.
39. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m., med flera anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna J 5—J 7, s. 184—
188) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969 25
2. till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
ett reservationsanslag av 300 000 kr.,
3. till Bidrag till Länkrörelsen m. m. ett anslag av
1 450 000 kr.
Viss rehabiliteringsverksamhet
40. Statens arbetsklinik. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna K 1— K 2, s. 190—192) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Statens arbetsklinik ett förslagsanslag av 1 345 000
kr.,
2. till Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. ett förslagsanslag
av 27 300 000 kr.,
41. Bidrag till handikappinstitutet. Kung], Maj :t har (punkt K 3, s. 192—
193) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret
1969/70 anvisa ett anslag av 3 700 000 kr.
I de likalydande motionerna 1: 569 av herr Eric Peterson m. fl. och II: 636
av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till handikappinstitutet
för budgetåret 1969/70 måtte bevilja ett med 350 000 kr. utöver Kungl.
Maj :ts förslag förhöjt anslag på tillsammans 4 050 000 kr.
Utskottet. Handikappinstitutet påbörjade sin verksamhet den 1 juli 1968.
I likhet med departementschefen finner utskottet att närmare erfarenheter
av institutets verksamhet bör avvaktas innan ställning tas till en anslagsökning
utöver Kungi. Maj :ts förslag. Yrkandet i motionerna I: 569 och
11:636 om höjning av anslaget till handikappinstitutet avstyrks därför.
Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberäkningen, hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 569 och II: 636, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till handikappinstitutet för
budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag av 3 700 000 kr.
42. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Kungl. Maj :t har (punkt
K 4, s. 193—194) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa hjälpmedel
26
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1969
för handikappade för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna 1:520 av herrar Axelson och Skagerlund
och 11: 603 av herrar Eriksson i Arvika och Jonsson i Mora vari föreslagits
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att bestämmelserna
ändras så att bidrag till inköp av batterier m. m. för drift av
hörapparater kan erhålles, samt
att detta bidrag måtte utgå ur det anslag som redovisas under K 4,
Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
dels motionen II: 131 av herr Martinsson vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att inom Kungl. Maj :ts kansli
måtte göras en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till vissa hjälpmedel
för handikappade.
Utskottet. I motionerna 1:520 och 11:603 hemställs om ändring av bestämmelserna
så att bidrag utgår för inköp av batterier till hörapparater.
Frågan har tidigare aktualiserats i samband med remissbehandlingen av
handikapputredningens förslag om översyn av bestämmelserna om statsbidrag
till hörapparater. Föredragande departementschefen anförde därvid
(prop. 1968:41, s. 51) att denna fråga har avsevärd räckvidd — bidrag
utgår till anskaffning av ca 20 000 nya hörapparater per år — och att ett
ställningstagande fordrar att den har utretts. Inte minst behöver de administrativa
konsekvenserna klarläggas.
Utskottet, som helt delar departementschefens farhågor beträffande de
administrativa följderna av den föreslagna utvidgningen av bidragsbestämmelserna,
är inte berett att tillstyrka motionerna.
Vem som skall ordinera statsbidragsberättigade hjälpmedel regleras genom
tillämpningsföreskrifter till hjälpmedelskungörelsen, vilka utfärdas
av socialstyrelsen. Det har förflutit mindre än ett år sedan tillämpningsföreskrifterna
till den nya hjälpmedelskungörelsen utfärdades. Utskottet
utgår från att socialstyrelsen och andra berörda instanser studerar de praktiska
erfarenheterna av de utfärdade föreskrifterna och vidtar de justeringar
som kan vara befogade. Utskottet finner därför inte skäl att nu tillstyrka
det i motion II: 131 gjorda yrkandet om en översyn av bestämmelserna
om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.
Medelsberäkningen föranleder ingen erinran.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 520 och II: 603,
2. att riksdagen till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 60 000 000 kr.,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969 27
3. att riksdagen avslår motionen II: 131.
43. Bidrag till vanföreanstalter m. m., m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna K 5—K 7, s. 194—198) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Bidrag till vanföreanstalter m. m. ett förslagsanslag
av 15 600 000 kr.,
2. till Bidrag till Eugeniahemmet ett förslagsanslag av
4 040 000 kr.,
3. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda ett reservationsanslag av
10 000 000 kr.
44. Bidrag till driften av särskolor m. m. Kungl. Maj :t har (punkt K 8,
s. 198—200) föreslagit riksdagen
a. att besluta att sådana anställnings- eller arbetsvillkor för särskolchef,
studierektor, tillsynslärare och huvudlärare vid landstings eller stads
utanför landstings särskola, som får bestämmas genom avtal, fr. o. m. den
1 januari 1969 skall fastställas under medverkan av Kungl. Maj:t eller
myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer,
b. att till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 115 av herr Wirmark och II: 130 av
herr Larsson i öskevik vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om utarbetande av ändrade bestämmelser om
statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda syftande till
att statsbidrag skall utgå till avlönande av talpedagog, särskolchef, vårdchef,
biträdande sådana befattningshavare, kurator, psykolog och biträdande
psykolog, föreståndare för olika inrättningar samt arbetsterapeut,
dels de likalydande motionerna I: 259 av herr Blomquist m. fl. och II: 298
av fröken Wetterström m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om översyn av kungörelsen angående statsbidrag
till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (SFS 1968:350)
i enlighet med vad i motionerna förordats,
dels de likalydande motionerna I: 556 av fru Elvy Olsson m. fl. och II: 648
av fru Nilsson och herr Mattsson vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att till Bidrag till driften av särskolor under femte huvudtiteln (K 8) anvisa
ett förslagsanslag om 35 660 000 kr.
Utskottet. Statens kostnader för bidrag till driften av särskolor har ökat
väsentligt sedan den nya lagen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
började tillämpas den 1 juli 1968. I årets statsverksproposition föreslås en
ökning av anslaget från 20 milj. kr. till 35 milj. kr.
28
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
Med hänsyn till de kraftigt ökade kostnaderna för ifrågavarande statsbi*
drag som inlrätt efter det den nya lagen börjat tillämpas kan utskottet inte
förorda en utvidgning av bidragsbestämmelserna. Utskottet anser sig därför
inte kunna tillstyrka de förslag om översyn av bidragsreglerna som framförts
i motionerna I: 115 och II: 130 samt 1:259 och 11:298.
I motionerna 1:556 och 11:648 föreslås att anslaget ökas med 660 000
kr. för att möjliggöra försöksverksamhet med undervisning för vuxna utvecklingsstörda.
Enligt vad utskottet inhämtat avser handikapputredningen
att i betänkande under innevarande år ta upp frågan om bl. a. vuxenutbildning
för utvecklingsstörda. I avvaktan på detta betänkande avstyrker utskottet
motionerna.
Mot vad som anförts i statsverkspropositionen om att anställnings- eller
arbetsvillkor för särskolchef m. fl. fr. o. m. den 1 januari 1969 skall fastställas
under medverkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj:t
bestämmer, har ingen erinran framförts.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a. avslår motionerna 1:115 och 11:130,
b. avslår motionerna I: 259 och II: 298,
2. att riksdagen beslutar att sådana anställnings- eller
arbetsvillkor för särskolchef, studierektor, tillsynslärare
och huvudlärare vid landstings eller stads utanför landsting
särskola, som får bestämmas genom avtal, fr. o. m. den 1
januari 1969 skall fastställas under medverkan av Kungl.
Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer,
3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:556 och 11:648 till Bidrag till
driften av särskolor m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 35 000 000 kr.
45. Bidrag till De handikappades riksförbund. Kungl. Maj :t har (punkt K
9, s. 200—201) föreslagit riksdagen att till Bidrag till De handikappades
riksförbund för budgetåret 1969/70 anvisa ett anslag av 350 000 kr.
I de likalydande motionerna 1:569 av herr Eric Peterson m. fl. och
II: 636 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. har, såvitt nu är i fråga,
hemställts att riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till De handikappades
riksförbund för budgetåret 1969/70 måtte bevilja ett med 50 000
kr. utöver Kungl. Maj :ts förslag förhöjt anslag på tillsammans 400 000 kr.
Utskottet. Anslaget till De handikappades riksförbund har i statsverkspropositionen
föreslagits höjt med 50 000 kr. I motionerna 1:569 och
11:636 yrkas att anslaget höjs med ytterligare 50 000 kr. utöver Kungl.
Maj :ts förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
29
Utskottet har inte funnit skäl frångå Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker
därför motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 569 och II: 636, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till De handikappades riksförbund
för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag av 350 000
kr.
46. Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkt K 10, s. 201—202) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund
för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag av 420 000 kr.
47. Bidrag till De blindas förening. Kungl. Maj :t har (punkt K 11, s. 202—
203) föreslagit riksdagen att till Bidrag till De blindas förening för budgetåret
1969/70 anvisa ett anslag av 1 540 000 kr.
I motionen 11:673 av herr Zachrisson m. fl. har föreslagits att anslaget
till »De Blindas Förenings övriga verksamhet» uppräknas till 416 000 kr.
•eller med 50 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.
Utskottet. I årets statsverksproposition föreslås att anslaget till De blindas
förening under nästa budgetår förs upp med 1 540 000 kr. Detta innebär
en ökning med 240 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av
anslaget skall 1 040 000 kr. användas för föreningens depåverksamhet.
136 000 kr. utgör bidrag till utbildning av ledarhundar. För bidrag till den
verksamhet som föreningen bedriver i övrigt, bl. a. för dövblinda, föreslås
364 000 kr., vilket innebär en ökning med 80 000 kr. i förhållande till innevarande
budgetår.
Prioriteringen av dessa senare medel mellan olika ändamål ankommer på
De blindas förening. Utskottet avstyrker bifall till motionen II: 673.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen 11:673 till Bidrag till De blindas
förening för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag av
1 540 000 kr.
48. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt K 12, s. 203—204) och hem.
ställer
att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran
av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 960 000 kr.
30
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
49. Motioner om bidrag till vissa organisationer. I detta sammanhang har
utskottet behandlat
dels motionen 1:5 av herr Lundström och fru Hamrin-Thorell vari hemställts
att riksdagen beslutar anvisa ett bidrag till Nationalföreningen mot
hjärt- och lungsjukdomar för innevarande budgetår med 950 000 kr. och
för nästa budgetår med 1 900 000 kr.,
dels de likalydande motionerna 1: 193 av herr Sörenson m. fl. och II: 207
av herrar Nordstrandh och Werner vari hemställts att riksdagen måtte besluta
att bevilja Riksorganisationen för mental hälsa ett anslag för budgetåret
1969/70 om 10 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 260 av herr Brundin och II: 203 av herr
Clarkson vari hemställts att riksdagen till Svenska Stiftelsen Rehabilitatus
måtte för budgetåret 1969/70 bevilja ett anslag om 100 000 kr.
Utskottet. I motionen 1:5 föreslås att statsbidrag anvisas till Nationalföreningen
mot hjärt- och lungsjukdomar dels för innevarande budgetår
med 950 000 kr., dels för nästa budgetår med 1 900 000 kr.
Nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar har tidigare som bidrag
till sin verksamhet erhållit en viss del av televerkets inkomster på de
s. k. lyxlelegramblanketterna. På grund av de betydande underskott som
televerket under senare år fått vidkännas på telegramverksamheten har
detta bidrag i realiteten kommit att finansieras av televerkets allmänna inkomster.
Från och med den 1 januari 1969 har bidraget därför avlösts av en
anordning, som innebär att allmänheten har möjlighet att lämna bidrag till
föreningens verksamhet genom att välja en lyxtelegramblankett som är
märkt med en symbol för föreningen. Denna blankett kostar 1 kr. utöver
lyxtelegramavgiften, varav föreningen erhåller 90 öre per blankett.
Televerket har således vidtagit åtgärder för att tillföra nationalföreningen
mot hjärt- och lungsjukdomar fortsatta bidrag från allmänheten. Avsändare
av telegram erhåller också upplysning från televerket om den möjlighet
som finns att stödja föreningens verksamhet genom valet av telegramblankett.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
I motionerna I: 193 och II: 207 hemställs om att riksdagen beviljar Riksorganisationen
för mental hälsa anslag med 10 000 kr.
Utskottet, som vill erinra om Kungl. Maj :ts möjligheter att i vissa fall
lämna bidrag ur anslaget Extra utgifter under femte huvudtiteln, avstyrker
motionerna.
I motionerna I: 260 och II: 203 framfört yrkande om Bidrag till Svenska
Stiftelsen Rehabilitatus kan utskottet, med hänvisning till att sjukvården i
princip åvilar sjukvårdshuvudmännen, inte tillstyrka.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen I: 5,
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
31
2. att riksdagen avslår motionerna I: 193 och II: 207,
3. att riksdagen avslår motionerna I: 260 och II: 203.
Arbetarskydd och arbetsmedicin
50. Arbetarskyddsstyrelsen. Kungl. Maj :t har (punkt L 1, s. 205—207)
föreslagit riksdagen att till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 6 061 000 kr., varav 130 000 kr. alt avräknas
mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 192 av herr Mossberger och II: 209 av
herr Persson i Skänninge vari hemställts
att riksdagen beslutar att arbetarskyddsstyrelsen skall erhålla en sådan
personalförstärkning som erfordras för att bedriva en effektivare upplysnings-
och informationsverksamhet i arbetarskyddsfrågor inom lantbruksnäringarna
och trädgårdsanläggningsbranschen, samt
att härför erforderliga medel ställs till arbetarskyddsstyrelsens disposition,
dels de likalydande motionerna I: 227 av herr Mossberger och II: 261 av
herr Persson i Skänninge vari hemställts att de ifrågavarande befattningshavarna
utöver sina upplysnings- och informationsuppgifter även erhåller
befogenhet att företaga inspektion avseende arbetarskyddet inom lantbruksnäringarna
och trädgårdsanläggningsbranschen.
Utskottet. I motionerna I: 192 och II: 209 hemställs om förstärkning av arbetarskyddsstyrelsens
personalresurser för att möjliggöra ökad inspektion
av lantbruksnäringarnas arbetsplatser. Enligt arbetarskyddsstyrelsens årsredovisning
över yrkesinspektionens verksamhet under år 1966 har lantbruksnäringarnas
arbetsplatser besökts i genomsnitt vart femte år. Besöksfrekvensen
för övriga näringsgrenar var i genomsnitt vart tredje år.
Enligt vad utskottet inhämtat pekade arbetarskyddsstyrelsen på detta
förhållande i en skrivelse till yrkesinspektionen i juni 1967. Skrivelsen resulterade
i att 3 176 av de 10 043 arbetsställen inom jordbruket och trädgårdsnäringen
som fanns registrerade hos yrkesinspektionen besökts under
år 1967. Besöksfrekvensen hade därmed under 1967 stigit till ungefär
samma nivå som gällde för övriga näringsgrenar under år 1966. Nämnas
bör dock att antalet besök under år 1967 vid övriga näringsgrenar samtidigt
ökat något i förhållande till år 1966. Med hänvisning till att arbetarskyddsstyrelsen
således uppmärksammat de i motionerna påpekade förhållandena
avstyrker utskottet bifall till motionerna. Utskottet förutsätter därvid att
behovet av inspektionsverksamhet inom lantbruksnäringarna och trädgårdsanläggningsbranschen
även fortsättningsvis uppmärksammas. Med hänvis
-
32 Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
ning Lill vad utskottet anfört ovan och med beaktande även av att upplysnings-
och informationsverksamheten enligt utskottets mening är ett lika
viktigt led som inspektionsverksamheten vid bekämpandet av yrkesskador
avstyrks bifall till yrkandet i motionerna I: 227 och II: 261 om befogenhet
att företa inspektion avseende arbetarskyddet inom lantbruksnäringarna
och trädgårdsanläggningsbranschen.
Medelsberäkningen föranleder ingen erinran från utskottet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 192 och II: 209 i vad
de avser viss personalförstärkning,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 227 och II: 261,
3. alt riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 192 och 11:209 i vad de avser
mcdclsanvisningcn till Arbetarskijddsstyrelsen för budgetåret
1969/70 anvisar ett förstagsanstag av 6 061 000 kr., varav
130 000 kr. alt avräknas mot automobilskallemcdlcn.
51. Yrkesinspektionen och Arbetsmedicinska institutet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna L 2—L 3, s. 207—210) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Yrkesinspektionen ett förslagsanslag av 13 200 000
kr., varav 990 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
2. till Arbetsmedicinska institutet ett förslagsanslag av
6 617 000 kr.
Internationell samverkan
52. Socialattachéer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna M 1—M 5, s. 212—215) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Socialattachéer ett förslagsanslag av 480 000 kr.,
2. till Internationellt socialpolitiskt samarbete ett förslagsanslag
av 2 595 000 kr.,
3. till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.
ett förslagsanslag av 4 040 000 kr.,
4. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av
60 000 kr.,
5. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 50 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
53. Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna II: 1—11:6, s. 216—245) och hemställer
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
33
att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
1. till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag
av 9 700 000 kr.,
2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.,
3. till Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka
m. m. ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.,
4. till Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
ett investeringsanslag av 6 500 000 kr.,
5. till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
ett investeringsanslag av 2 250 000 kr.,
6. till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter
för alkoholmissbrukare ett investeringsanslag av
2 900 000 kr.
Statens utlåningsfonder
54. Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj :t har (punkt IV: 1, s. 246—
248) föreslagit riksdagen
a. att godkänna den i statsrådsprotokollet förordade höjningen av maximibeloppet
för bosättningslån att gälla fr. o. m. den 1 juli 1969,
b. att godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna av
grunderna för statliga bosättningslån att gälla fr. o. m. den 1 juli 1969,
c. att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1969/70 anvisa ett
investeringsanslag av 1 000 kr.
I detta sammanhang bär utskottet behandlat
dels motionen II: 127 av fru Holmqvist och fröken Sandell vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att bestämmelserna
i kungörelsen om statliga bosättningslån ändras därhän att personer med
handikapp som inflyttar i av staten finansierade invalidlägenheter tillerkännes
rätten till bosättningslån,
dels motionen II: 614 av fru Gradin och herr Lindkvist vari föreslagits
att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en översyn av de statliga bosättningslånen
med beaktande av de i motionen framförda synpunkterna.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att nu gällande maximibelopp
för statliga bosättningslån höjs fr. o. m. den 1 juli 1969 från 5 000 till 6 000
kr. Vidare föreslår Kungl. Maj :t sådana ändringar i bosättningslånekungörelsen
att bosättningslån kan beviljas även till dem som stadigvarande sammanbor
under äktenskapsliknande förhållanden. Förslag framläggs också
om att lånet inte längre skall knytas till äktenskapets ingående utan i stället
till gemensam bosättning i familjebostad. Den nuvarande regeln om att
3—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 5
34
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
låneansökan skall inges inom sex månader efter äktenskapets ingående
föreslås i anslutning härtill ändras på så sätt att lån enligt huvudregeln kan
erhållas för den första bosättningen i gemensam familjebostad om ansökan
görs inom sex månader från det den gemensamma bosättningen har skett.
Bosättningslånekungörelsen föreslås vidare ändrad så att möjlighet föreligger
att bevilja lån till endast en av två lånesökande om särskilda skäl
föreligger. Ogifta föräldrar föreslås kunna erhålla lån även före ett väntat
barns födelse. Utskottet, som påkallat den översyn av lånebestämmelserna
som ligger till grund för förslaget, har inte funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen förordat om ändring av grunderna för statliga
bosättningslån.
En liknande hemställan som i motion II: 127 angående lån för bosättning
i handikapplägenhet behandlades även av 1968 års riksdag. Med hänvisning
till vad utskottet då anförde (SU 1968: 88 s. 7) avstyrks bifall till motionen.
I motionen II: 614 yrkas sådan översyn av lånebestämmelserna att bosättningslån
kan användas vid förvärv av bostadsrättslägenhet eller annat bostadsköp.
Motioner med liknande yrkanden har tidigare förelagts riksdagen
— senast vid 1966 års riksdag (SU 1966: 5 s. 62). Utskottet finner inte heller
nu skäl att tillstyrka bifall till den föreslagna utvidgningen av reglerna för
bosättningslån.
Någon erinran mot medelsberäkningen har inte framförts.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet förordade
höjningen av maximibeloppet för bosättningslån att
gälla fr. o. m. den 1 juli 1969,
2. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna av grunderna för statliga bosättningslån
att gälla fr. o. m. den 1 juli 1969,
3. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,
4. att riksdagen avslår motionen II: 127,
5. att riksdagen avslår motionen II: 614.
Fonden för låneunderstöd
55. Lån till anordnande av barnstugor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkt V: 1, s. 249) och hemställer
att riksdagen till Lån till anordnande av barnstugor för
budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag av
14 000 000 kr.
56. Lån till byggande av sjukhem m. fl anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna V: 2—V: 4, s. 249—253) och hemställer
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
35
1. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet förordade
ändringen av grunderna för statslån till sjukhem,
2. att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar
a) till Lån till byggande av sjukhem ett investeringsanslag
av 55 000 000 kr.,
b) till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m.m. ett investeringsanslag av 1 000 000
kr.,
c) till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Uppskjutna frågor
57. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
B 4 Folkpensioner
G 15 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal in. m.
vilket utskottet här
anmäler
Stockholm den 18 mars 1969
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson
(s), Per Jacobsson (fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep),
Herbert Larsson (s), Nyman (fp), Wååg (s), Kaijser (m) och Nils-Eric Gustafsson
(ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (m), Mellqvist (s), fru LewénEliasson
(s), herrar Bergman (s), Johansson i Norrköping (s), Nordstrandh
(m), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), Andersson i
Knäred (ep), Svanberg (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Mundebo (fp),
Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp).
36
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
Reservationer
1. vid punkten 7 (Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.) beträffande förmögenhetsprövningen
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),
Bengtson (ep), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Andersson i Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i
Arvika (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Grunderna
för» och slutar med »gällande bestämmelser» bort ha följande lydelse:
»Som redovisats i motionerna 1:531 och 11:622 kan de nuvarande reglerna
om vilken betydelse förmögenhet skall tillmätas vid inkomstprövningen
i många fall — särskilt för innehavare av mindre rörelse —- medföra
konsekvenser som inte överensstämmer med det grundläggande syftet att
anpassa bidragen till betalningsförmågan. Detta talar för att förmögenhetens
inverkan minskas. En lämplig metod är att knyta an till de bedömningar
som statsmakterna godtagit för liknande syften i samband med bl. a.
de kommunala bostadstilläggen och därför begränsa den förmögenhetsandel
som skall läggas till inkomsten till 10 procent. Kungl. Maj :t bör enligt utskottets
mening bereda frågan och lägga fram ett sådant förslag till nästa
års riksdag.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna 1:531 och
II: 622, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om förmögenhetsreglerna
i bestämmelserna om bostadstillägg,»
2. vid punkten 9 (Bidrag till social hemhjälp) beträffande rörelseträning
av herrar Bengtson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Andersson i Knäred (ep) och Sjönell (ep) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »tillstyrka motionerna» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening är det angeläget att ytterligare möjligheter
till rörelseträning skapas för åldringar och handikappade. Även om behandling
av legitimerad sjukgymnast är den bästa formen härför, bör möjlighet
skapas för att ge enklare rörelseträning dels under de tider då sjukgymnast
inte finns tillgänglig, dels för dem som endast är i behov av enklare
träning. Såsom anförs i motionerna 1:558 och II: 635 kan detta lämpligen
åstadkommas genom att hemsamariter erhåller viss tilläggsutbildning. Enligt
utskottets uppfattning bör statsmakterna genom stimulerande åtgärder
medverka till att sådan tilläggsutbildning kommer till stånd. Statsmakterna
bör också utfärda vissa riktlinjer såväl för utbildningen som för
verksamheten. Utskottet tillstyrker därför motionerna.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
37
»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 558 och
II: 635 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört om behovet av rörelseträning,»
3. vid punkten 12 (Bidrag till kommunala familjedaghem) beträffande
kvotregeln av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson
(ep), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Andersson
i Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika
(fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Grunderna
för» och slutar med »avser kvotregeln» bort ha följande lydelse:
»I reservationer till utskottets utlåtande nr 5 till 1968 års riksdag anfördes
att kvotregeln inte skulle ge den avsedda stimulansen för familjedaghemmen.
Ett stort antal kommuner kan med nu gällande kvotregel inte
få någon statlig stimulans till familjedaghemsverksamheten. Enighet har
rått om att bidraget skall stimulera till nya och ökade kommunala insatser.
En sådan stimulans borde vara särskilt nödvändig i de kommuner som
har det minsta antalet platser i förhållande till invånarantalet. Det finns
stor risk för att kvotregeln medför att syftet med statsbidraget kommer att
förfelas. Utskottet anser därför att den kvotregel som begränsar bidragsrätten
till att gälla endast när den organiserade barntillsynen i kommunen
uppnått en viss omfattning bör avskaffas. Ett förslag därom hör av Kungl.
Maj :t föreläggas nästa års riksdag.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna 1:367 och
II: 427, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört om slopande av den s. k.
kvotregeln,»
4. vid punkten 12 (Bidrag till kommunala familjedaghem) beträffande
balansregeln av
a. herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman
(fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Andersson i
Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »avser balansregeln» bort ha följande lydelse:
»Balansregeln bidrar inte till en utveckling mot det primära målet att nå
en ökning av det totala antalet barntillsynsplatser. Det angivna målet är så
angeläget och behovet så akut att en ökning av antalet barntillsynsplatser
måste åstadkommas snarast. En ökning av antalet platser i familjedag4
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 5
38
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
hem torde kunna åstadkommas utan att utbyggnaden av barnstugeverksamheten
eftersätts. Detta bör ske genom att regeln mjukas upp enligt
förslaget i motionerna I: 367 och II: 427, varigenom även syftet med motionerna
I: 106 och II: 134 får anses i väsentliga delar tillgodosett. Vad utskottet
anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:367 och
II: 427, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionerna
I: 106 och II: 134 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört om uppmjukning av den s. k. balansregeln,
»
b. herrar Ottosson (m), Kaijser (m) och Nordstrandh (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »avser balansregeln» bort ha följande lydelse:
»Balansregeln bidrar inte till en utveckling mot det primära målet att
nå en ökning av det totala antalet barntillsynsplatser. Det angivna målet
är så angeläget och behovet så akut att en ökning av antalet barntillsynsplatser
måste åstadkommas snarast. En ökning av antalet platser i familjedaghem
torde kunna åstadkommas utan att utbyggnaden av barnstugeverksamheten
eftersätts. Regeln bör därför helt slopas i enlighet med förslaget
i motionerna I: 106 och II: 134, varigenom syftet med motionerna
1:367 och 11:427 även tillgodoses. Denna utskottets mening bör genom
skrivelse ges Kungl. Maj :t till känna.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:106 och
II: 134 samt I: 367 och II: 427, de två sistnämnda såvitt nu
är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört om slopande av den s. k. balansregeln,»
5. vid punkten /4 (Socialstyrelsen) beträffande undersökning av läkemedelskonsumtionen
av herr Kaijser (m).
6. vid punkten 16 (Statens institut för folkhälsan) beträffande plan för
informationsverksamheten av fru Lewén-Eliasson (s).
7. vid punkten 19 (Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning)
beträffande permanent rådgivningsverksamhet m. m. av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Nils-Eric
Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Andersson i Knäred (ep), Mundebo
(fp), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »gällande statsbidragsbestämmelser» bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
39
»Förslag som syftar till att den nuvarande försöksverksamheten inom
familjerådgivningen avlöses av en permanent verksamhet förs fram i motionerna
1:313 och 11:347 samt 1:557 och 11:634. I båda motionsparen
förespråkas en utvidgning av verksamhetsområdet. Vidare föreslås i de
förstnämnda motionerna en omedelbar översyn av statsbidragssystemet och
i sistnämnda motioner även en ändring av familj erådgivningsbyråernas
namn.
Utskottet delar den i motionerna uttryckta uppfattningen att tiden nu
är mogen för att denna synnerligen viktiga och värdefulla verksamhet får
en fast organisation. De uppgifter och den analys av erfarenheterna som
Kungl. Maj :t föranstaltat om torde kunna ge ytterligare bidrag till utformningen
av systemet. Kungl. Maj :t bör därför pröva frågan och förelägga
nästa års riksdag förslag i ämnet. I detta sammanhang bör även statsbidragssystemet
och namnfrågan prövas.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:313 och
11:347 samt 1:557 och 11:634, de två förstnämnda såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört om förslag beträffande familjerådgivningen.
»
8. vid punkten 21 (Bidrag till S:t Lukasstiftelsen) beträffande medelsanvisningen
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Ottosson
(m), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (m), Nils-Eric Gustafsson (ep),
Bohman (m), Nordstrandh (in), Nilsson i Tvärålund (ep), Andersson i
Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika (fp) som
anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Som motionärerna anfört har stiftelsens samhällsinsats utvecklats med
goda möjligheter till ytterligare ökade insatser på människovärdens område.
Verksamheten förtjänar ett ökat ekonomiskt stöd även av statsmedel.
Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 194 och II: 206 om en höjning av
anslaget med 30 000 kr.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 194 och II: 206 till Bidrag till
S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag
av 60 000 kr.»
9. vid punkten 23 (Hälsovårdsupplysning) beträffande utredningar om
hälsoupplysning m. m. av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),
Bengtson (ep), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Andersson i Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i
Arvika (fp) som anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Mot bakgrun -
40
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
den» och slutar med »statlig propagandakampanj» bort ha följande lydelse:
»Utvecklingen
inom olika vårdområden ger enligt utskottets mening anledning
till ökade samhälleliga insatser på den förebyggande hälsoupplysningens
område. De enskilda individerna har rätt att av samhället få stöd
när det gäller att uppnå och bevara en god hälsa. Såsom framhålles i motionerna
I: 105 och II: 126 har ett stigande intresse för hälsovårdsinformation
kunnat märkas.
I de nämnda motionerna redovisas kraftigt ökande vårdkostnader. Den
expanderande vårdsektorn, som i huvudsak har landstingskommunalt huvudmannaskap
har bidragit till att kraftigt höja den kommunala utdebiteringen
vilket i hög utsträckning drabbat låginkomstgrupperna p. g. a. den
kommunala beskattningens proportionalitet. För att ge sjukvårdshuvudmännen
möjlighet att i fortsättningen ge en god vård av hög kvalitet är det
enligt utskottets mening angeläget att man satsar ytterligare på hälsoupplysning
för att så långt möjligt vidmakthålla en god hälsa. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att hälsoupplysningen måste få en väsentligt
bredare och djupare förankring i samhället. Den måste genomföras kontinuerligt
och systematiskt om den skall ge en önskad effekt. I motionerna
aktualiseras en rad åtgärder då det gäller att planera, organisera, samordna
och genomföra en effektiv och långsiktig hälsoupplysning. Utskottet
anser liksom motionärerna att staten bör ta initiativ till det forskningsoch
utredningsarbete som är erforderligt. En parlamentariskt sammansatt
utredning, till vilken också representanter för sjukvårdshuvudmännen och
andra berörda organ knytes, bör komma till stånd.
Vid bifall därtill får även syftet med motionerna I: 570 och II: 596 anses
tillgodosett.
Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen för nästa budgetår.
»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen i anledning av motionerna I: 570 och
11:596 samt med bifall till motionerna 1:105 och 11:126
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört om en parlamentarisk utredning om hälsoupplysning
och hälsofostran,»
10. vid punkten 33 (Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader) beträffande
medel för överskötersketjänster vid vissa ungdomsvårdsskolor av herrar
Ottosson (m), Kaijser (m), Bohman (m) och Nordstrandh (m) som anser
att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med »Motionsförslagen
om» och slutar med »inte tillstyrka» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening har förslaget om medel för ytterligare över -
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
41
skötersketjänster fått en närliggande motivering i socialstyrelsens petita
och motionerna 1:528 och 11:598. Angelägenheten understryks ytterligare
av vad som därefter redovisats angående narkotikasituationen vid ungdomsvårdsskolorna.
Utskottet tillstyrker därför motionerna i denna del och
föreslår att ytterligare 320 000 kr. anvisas för ändamålet.»
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 528 och II: 598 i vad de avser medelsanvisningen
till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 56 600 000
kr.,»
11. vid punkten 34 (Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola) beträffande
familjevården av herr Nilsson i Tvärålund (ep).
12. vid punkten 47 (Bidrag till handikappinstitutet) beträffande medelsanvisningen
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson
(ep), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund (ep), Andersson
i Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i Arvika
(fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse
:
»Förslaget i motionerna 1:569 och 11:636 om ökat bidrag till institutet
avser att ge detta resurser för att snabbt kunna fylla sitt ändamål. Angelägenheten
i syftet och dokumentationen för behovet har övertygat utskottet
om att en ytterligare medelsanvisning med 350 000 kr. enligt motionerna är
nödvändig.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 569 och II: 636, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret
1969/70 anvisar ett anslag av 4 050 000 kr.»
13. vid punkten 42 (Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade) beträffande
bidrag till inköp av batterier in. m. för drift av hörapparater av
herr Eriksson i Arvika (fp).
14. vid punkten 44 (Bidrag till driften av särskolor m. m.) beträffande
översyn av bidragsbestämmelserna av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson
(fp), Ottosson (m), Nyman (fp), Ivaijser (m), Bohman (m), Nordstrandh
(m), Mundebo (fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28 som börjar med »Med
hänsyn» och slutar med »och II: 298» bort ersättas med följande text:
»I motionerna I: 259 och II: 298 begärs en översyn av kungörelsen an -
42
Statsulskoitets utlåtande nr 5 år 1969
gående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I samband
med tillkomsten av lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
behandlade riksdagen även vissa statsbidragsfrågor som
väckts i anledning av motionerna. Riksdagen uttalade därvid som sin mening
att det fanns fog för att stimulera huvudmännen att åstadkomma en utbyggnad
av omsorgerna i enlighet med omsorgslagens intentioner genom
en översyn av statsbidragsbestämmelserna beträffande personalkostnaderna.
Föredragande departementschefen har sedermera i proposition 1968: 1,
bil. 7, s. 218, framhållit att gällande grunder för statsbidrag skulle behållas.
Vidare framhölls att en samordning med bestämmelserna om lärarlönebidragen
i den vanliga skolan borde eftersträvas.
Enligt utskottets mening har en tillräcklig samordning för att i önskvärd
omfattning lätta de ökade bördor som genom reformen lagts på huvudmännen
inte åstadkommits. En förnyad översyn av bidragskungörelsen bör därför
komma till stånd i detta syfte. Samtidigt bör den av riksdagen tidigare
begärda översynen av lärarbegreppet då det gäller statsbidrag till särskolan
komma till stånd. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 259 och II: 298.
Därmed torde även syftet med motionerna I: 115 och II: 130 vara i huvudsak
tillgodosett. Vad utskottet anfört bör i skrivelse ges Kungl. Maj :t tillkänna.
»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 259 och
11:298 samt i anledning av motionerna I: 115 och II: 130
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört om en översyn av kungörelsen angående statsbidrag
till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,»
15. vid punkten 44 (Bidrag till driften av särskolor m. m.) beträffande viss
försöksverksamhet m. m. av herrar Bengtson (ep), Nils-Eric Gustafsson (ep),
Nilsson i Tvärålund (ep), Andersson i Knäred (ep) och Sjönell (ep) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28 som börjar med »I motionerna»
och slutar med »utskottet motionerna» bort ha följande lydelse:
»Utvecklingsstörda vuxna personer har sällan haft möjlighet att ta del
av någon mer omfattande undervisning. Ett stort antal utvecklingsstörda
är analfabeter. Skolöverstyrelsen tillsatte för några år sedan en arbetsgrupp
för att undersöka behovet av vuxenutbildning för utvecklingsstörda. För
att kunna anordna försöksverksamhet på området har skolöverstyrelsen
för budgetåret 1969/70 begärt ett anslag på 660 000 kr. Det begärda anslaget
är avsett att användas för 15 lärartjänster. Enligt vissa uppgifter skall frågan
tas upp i betänkande som handikapputredningen avser att lämna under
innevarande år. Enligt utskottets mening bör försöksverksamhet med undervisning
för vuxna utvecklingsstörda snarast igångsättas. Principen
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
43
att statsbidrag skall utgå till lärarlöner bör beaktas även i detta fall. Då,
enligt vad utskottet inhämtat, frågan emellertid ännu inte varit föremål
för övervägande inom handikapputredningen tillstyrker utskottet motionerna
I: 556 och II: 648,»
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 556 och II: 648 till Bidrag till
driften av särskolor m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 35 660 000 kr.»
16. vid punkten 45 (Bidrag till De handikappades riksförbund) beträffande
medelsanvisningen av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),
Bengtson (ep), Nyman (fp), Nils-Eric Gustafsson (ep), Nilsson i Tvärålund
(ep), Andersson i Knäred (ep), Mundebo (fp), Sjönell (ep) och Eriksson i
Arvika (fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Den i motionerna föreslagna anslagshöjningen framstår mot bakgrund
av förbundets synnerligen viktiga verksamhet som skälig. Utskottet tillstyrker
därför motionerna och hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 569 och II: 636, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till De handikappades riksförbund
för budgetåret 1969/70 anvisar ett anslag av 400 000
kr.»
17. vid punkten 49 (Motioner om bidrag till vissa organisationer) beträffande
Nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar av herrar Per
Jacobsson (fp) ochKaijser (m).
18. vid punkten 4,9 (Motioner om bidrag till vissa organisationer) beträffande
Riksorganisationen för mental hälsa av herr Nordstrandh (m).
Särskilt yttrande
vid punkten 11 (Bidrag till driften av barnstugor) av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Andersson i Knäred (ep), Mundebo
(fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anfört:
»Ungefär 5 000 barn till studerande vid de eftergymnasiala utbildningsanstalterna
vid de större kårorterna kan inte beredas plats inom samhällets
barntillsyn.
Kommuner med ett stort inslag av studerande med barn får särskilt höga
kostnader för barntillsyn i synnerhet beträffande driften av daghem. Det
44
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1969
finns därför skäl att överväga ett ökat statligt stöd till kommuner med
en stor andel studerande.
Vi förutsätter att detta problem beaktas vid den pågående översynen av
bidragssystemet för driften av barnstugor och att förslag rörande bidragssystemets
framtida utformning föreläggs nästa års riksdag.»
ESSELTE AB. STHLM 69
914156