Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

1

Nr 36

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret 1969/
70 till skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m. jämte motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 9, punkt D 2, s. 77—81 i utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari 1969) har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna in. m.
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 31 av herr Eric Carlsson m. fl. och
II: 38 av herr Larsson i öskevik m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om ett statligt
grundbelopp i det kommunala bostadstillägget i enlighet med vad i
motionerna har anförts,

dels de likalydande motionerna 1:32 av herr Werner och 11:39 av fru
Marklund m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa 1. om förslag om statligt grundbidrag till kommunerna för
utgivande av kommunala bostadstillägg, förslagsvis 500 kr. per bidragsberättigad
pensionstagare, förbundet med villkor i syfte att trygga en minimistandard
enligt i motionerna anförd riktning samt 2. att förslag i berörda
avseende utarbetas och förelägges 1969 års höstriksdag,

dels de likalydande motionerna 1: 204 av herr Bengtson m. fl. och II: 223
av herr Hedlund m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om skyndsam parlamentarisk utredning rörande den
kommunala verksamhetens finansiering och härvid särskilt frågan om kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna, såväl från skattepolitisk
synpunkt som med hänsyn till dess betydelse för den kommunala demokratin,
i enlighet med vad i motionerna har anförts,

dels de likalydande motionerna I: 324 av herrar Axel Kristiansson och
Axel Georg Pettersson samt II: 370 av herr Larsson i öskevik m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådana
ändringar i statsbidragsförfattningarna att primärkommuner och
landsting får full kompensation för inbetald allmän arbetsgivaravgift beträffande
löneanställda inom socialvård samt hälso- och sjukvård,

1 Bihang till riksdagens protokoll 196!). 6 samt. Nr 36

2

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

dels de likalydande motionerna I: 326 av herr Werner och 11: 368 av herr
Hermansson in. fl. vari hemställts att riksdagen, i syfte att åstadkomma en
annan kostnadsfördelning mellan stat och kommun, beslutar att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till riksdagen om att a) kommunernas
skolutgifter i allt väsentligt övertas av staten, b) landstingskommunerna
och städer utom landsting skall erhålla i allt väsentligt full kostnadstäckning
för de sjukvårdsuppgifter som övertagits från staten,

dels de likalydande motionerna 1:378 av herr Dahlén m. fl. och 11:4-38
av herr Wedén m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift
att framlägga ett principiellt program för den framtida ansvars- och kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun med utgångspunkt från de allmänna
mål i fråga om fördelningspolitik, kommunal självstyrelse och effektivitet
i förvaltningen som anförts i motionerna,

dels de likalydande motionerna 1: 568 av fröken Pehrsson och herr Harald
Pettersson och II: 640 av herr Larsson i Öskevik in. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan
ändring av gällande bestämmelser att det särskilda bostadstillägget
för barnfamiljer med höga bostadskostnader göres statligt och i sin helhet
finansieras av staten,

dels de likalydande motionerna 1:653 av herr Manne Olsson in. fl. och
II: 767 av herr Trana in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om översyn och förslag till ändring av nu gällande
skatteutjämningsbidragsbestämmelser och att de i motionerna framförda
synpunkterna därvid måtte beaktas.

Utskottet. Den av 1965 års riksdag beslutade skatteutjämningsreformen
trädde i kraft fr. o. in. år 1966. Genom utvecklingen av det kommunala
skatteunderlaget och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter
för skatteutj ämningsbidragen ökat kraftigt. Åren 1966—1969 har bidrag
beviljats med totalt respektive 1 052 milj. kr., 1 157 milj. kr., 1 307 milj. kr.
och 1 460 milj. kr.

Skatteutjämningsbidrag utgår dels till landskommuner, köpingar, städer,
landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter, när skattekraften, dvs.
skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft), dels till landskommuner,
köpingar och städer när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt
i kommunen överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan efter ansökan
ett extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.

I statsverkspropositionen föreslås den ändringen av gällande bestämmelser
att utöver de faktorer som nu beaktas när det gäller att bevilja extra
bidrag i fortsättningen skall få beaktas även vissa kostnader som glesbygds -

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

3

kommunerna kan ha för lokal trafikservice. Syftet med förslaget är att
främja kommunikationerna i glesbygderna. Utskottet tillstyrker förslaget.

Medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1969/70 avser
den senare hälften av kalenderåret 1969 och förra hälften av år 1970. På
basis av redovisade beräkningar föreslår Kungl. Maj:t att anslaget i riksstaten
tas upp med 1 530 milj. kr. Anslagsökningen utgör 150 milj. kr. Utskottet
har inte funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen och
tillstyrker därför den begärda medelsanvisningen.

I syfte bl. a. att uppnå en längre gående utjämning av de ekonomiska
olikheterna mellan kommunerna än skatteutjämningssystemet i sin nuvarande
utformning ger har i motionerna I: 31 och II: 38 samt i motionerna
I: 32 och II: 39 framställts yrkanden beträffande statligt grundbelopp i det
kommunala bostadstillägget till folkpensionen. I motionerna 1:568 och II:
640 framförs yrkande om statligt bostadstillägg till barnfamiljer.

I samband med att beslut fattades om övergång från omsättningsskatt
till mervärdeskatt infördes en allmän arbetsgivaravgift. Även kommunerna
är avgiftspliktiga. I motionerna I: 324 och II: 370 föreslås att primärkommuner
och landsting skall få full kompensation för arbetsgivaravgift som
hänför sig till anställda inom socialvård samt hälso- och sjukvård.

Motionsyrkande beträffande kostnaderna för sjukvårdsuppgifter framställs
även i motionerna I: 326 och II: 368 i vilka också behandlas frågan om
kostnaderna för grundskolan m. m. Enligt motionärernas mening bör landstingskommunerna
och städer utom landsting få i allt väsentligt full kostnadstäckning
för de sjukvårdsuppgifter som övertagits från staten. Kommunernas
skolutgifter bör enligt samma motionärer övertas av staten.

I motionerna I: 204 och II: 223, I: 378 och II: 438 samt I: 653 och II: 767
slutligen har det nuvarande skatteutjämningssystemet och kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun blivit föremål för mera allmänt hållna analyser
som utmynnar i förslag om utredningar.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

Det nuvarande skatteutjämningssystemet har tillämpats sedan 1966 och
erfarenheterna av detsamma kan på det hela taget sägas vara relativt goda.
Emellertid kan skäl anföras för att en översyn nu bör göras.

Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott
av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.
Riket är indelat i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser
för tillskottets storlek. Tillskottet utgörs av det antal skattekronor och
skatteören som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara
viss andel i procent räknat av medelskattekraften i landet.

Indelningen av riket i tre skattekraftsområden med olika skattekraftsgränser
har skett i syfte att utjämna eller i varje fall minska de kostnadsolikheter
mellan kommunerna som beror av geografisk belägenhet, klimat
och befolkningsgleshet samt likartade faktorer.

4

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

Enighet torde alltjämt råda om att skattekraften, dvs. skatteunderlaget
per invånare, är en objektiv och god mätare av kommunernas ekonomiska
bärkraft. Att skattekraften bör bibehållas som en av de väsentligare fördelningsfaktorerna
i skatteutjämningssystemet anser utskottet uppenbart och
någon häremot stridande uppfattning har utskottet inte kunnat utläsa ur
motionerna. Utskottet vill erinra om att det i sitt utlåtande 1965: 78 i anledning
av motionsyrkanden om successiv anpassning efter omständigheterna
av skattekraftsgränserna framhöll att det låg i skatteutjämningssystemets
natur att detta emellanåt måste ses över så att det fyllde sin avsedda
funktion att vara ett medel för den önskvärda utjämningen av det
kommunala skattetrycket.

Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering, vilket också är ett betydelsefullt
led i skatteutjämningssystemet, utlöses när den totala utdebiteringen
i kommunen överstiger en viss nivå, utdebiteringsgränsen. Denna utgörs av
medelutdebiteringen i riket. I sitt utlåtande 1965: 78 framhöll utskottet
att den närmare konsekvensen av sambandet mellan den rörliga utdebiteringsgränsen
och medelutdebiteringen var svår att överblicka. Riksdagen
delade denna uppfattning och gav Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört
beträffande omprövning senast år 1970 av sambandet mellan utdebiteringsgränsen
och medelutdebiteringen i riket.

Utskottet hyser numera den uppfattningen att det måste anses föga meningsfullt
att bryta ut och särbehandla en faktor i skatteutjämningssystemet.

I finansplanen har framhållits att en jämnare inkomst- och standardfördelning
är ett viktigt politiskt mål. Den kommunala verksamheten har under
senare tid expanderat mycket kraftigt och representerar nu nära fjärdedelen
av bruttonationalprodukten. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen
höjdes från 18,29 kr. 1966 och 18,71 kr. 1967 till 19,34 kr. 1968 och
kan beräknas till drygt 20 kr. för innevarande år. Genom att kommunalskatten
är proportionell och får dras av vid taxering till statlig inkomstskatt
drabbar höjningarna särskilt de lägre inkomsttagarna. Skatteutjämningsbidragen
till kommunerna framstår bl. a. till följd härav som ett alltmer betydelsefullt
inslag i en politik som syftar till en jämnare standardfördelning.

Ett annat mycket väsentligt argument för en allmän översyn är enligt
utskottets mening den ändrade bild i nu ifrågavarande avseenden som torde
bli en följd av de fortsatta aktiviteterna att skapa större och bärkraftigare
kommuner. Utskottet vill därför se en översyn av och utredning om skatteutjämningssystemet
såsom en förberedelse inför de ytterligare kommunsammanslagningar
som kan väntas bli genomförda under 1970-talet. Utredningen
skall sålunda ha siktet inriktat på förhållandena sådana dessa kan
tänkas gestalta sig i mitten på 1970-talet och därefter.

Utskottet har tidigare redovisat sin allmänna syn på de två väsentligare
leden i det nuvarande skatteutjämningssystemet och vill understryka att

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

5

allmänt hållna automatiskt verkande regler som ej inkräktar på kommunernas
självbestämmanderätt även i fortsättningen bör vara huvudprinciperna.
Detta betyder bl. a. att utskottet inte kan biträda de motionsvis framförda
yrkandena beträffande vissa specialdestinationer m. m. Även dessa yrkanden
vill utskottet emellertid uppfatta som tecken på att en översyn — utan
syfte att i grunden ändra det nuvarande systemet -— är motiverad.

Skatt eu t jämningen är en fråga som i och för sig inte har något direkt
samband med problemet om hur de totala kostnaderna för samhällsverksamheten
skall fördelas mellan stat och kommun.

1958 års skatteutjämningskommitté tog inte ställning till frågan om fördelningen
mellan stat och kommun i stort av kostnaderna för den samhällsverksamhet
som åvilar kommunerna. Kommittén framhöll dock att det
syntes motiverat att frågan om fördelningen av kostnaderna på skolans område
mellan stat och kommun togs upp till prövning inom en snar framtid.
Vidare underströk kommittén angelägenheten av att i samband med prövningen
av kommitténs förslag kostnadsfördelningen mellan staten och landstingskommunerna
underkastades en prövning från allmänna skattepolitiska
utgångspunkter.

I samband med den på utskottets behandling ankommande delen av propositionen
1965: 43 hade utskottet att yttra sig om vissa då framställda motionsyrkanden
rörande frågan om fördelningen av kostnaderna mellan
staten och kommunerna. Utskottet underströk därvid att kommunerna till
följd av stegrade kostnader inom sjukvården och skolväsendet samt andra
verksamhetsområden stod inför mycket svårbemästrade ekonomiska problem.
Såsom framgick av propositionen innebar emellertid de i densamma
framlagda förslagen en betydande ökning av bidragsgivningen till kommunerna.
Därjämte garanterade skatteutjämningssystemets utformning att
statsbidraget blev värdebeständigt och standardföljsamt. Utskottet ansåg att
man först borde avvakta verkningarna av detta system i dess nuvarande utformning
innan man tog upp frågan om kostnadsfördelningen mellan stat
och kommun. Systemet innehöll också utomordentliga möjligheter att påverka
såväl bidragsgivningens omfattning som bidragsmedlens fördelning
mellan kommunerna. Under åberopande härav avstyrkte utskottet de ifrågavarande
motionsyrkandena och riksdagen beslöt i enlighet härmed. Senast i
fjol avslog riksdagen då motionsvis framställda yrkanden av i sak samma
innebörd.

Länsdemokratiutredningen har ägnat kommunernas finansieringsproblem
stor uppmärksamhet och understrukit vikten av att den kommunala
sektorns finansieringsförhållanden utreds. Utredningen anser det inte möjligt
att lämna en entydig och en gång för alla giltig uppräkning av vad som
bör vara arbetsuppgifter för olika organ men anser att det är betydelsefullt
att ett översiktligt program för kompetensfördelningen upprättas.

Sedan skatteutjämningsreformen genomfördes har såväl den statliga verk -

6

Statsutskottets utlåtande nr 36 år 1969

samheten som den kommunala väsentligt expanderat och vissa omfördelningar
mellan de två ansvarsområdena genomförts. Detta i förening med att
erfarenheter numera har vunnits av det nuvarande systemet i berört avseende
motiverar enligt utskottets mening att även frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun nu uppmärksammas.

Med anledning av de ifrågavarande motionsyrkandena förordar utskottet
att en parlamentariskt sammansatt utredning får i uppdrag att göra en översyn
av det nuvarande skatteutjämningssystemet i syfte att nå en ytterligare
utjämnad kommunalskatt över hela landet och att i samband därmed i härför
erforderlig omfattning ta upp till övervägande frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m. för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 530 000 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionerna 1:31 och
II: 38, I: 32 och II: 39: I: 204 och II: 223, I: 324 och II: 370,
I: 326 och II: 368, I: 378 och II: 438, I: 568 och II: 640 samt
I: 653 och II: 767 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna
vad utskottet anfört om utredning rörande det kommunala
skatteutjämningsbidraget in. m.

Stockholm den 11 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Rikard Svensson
(s), Axel Andersson (fp), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Nyman (fp),
Rönnberg (s), Högström (s), Jonsson (s), Strandberg (m) och Johan Olsson
(ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (m), Karlsson i Olofström (s),
Almgren (s), Mellqvist (s), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Johansson
i Norrköping (s), Alemyr (s), fru Holmberg (s), herrar Svanberg
(s), Sjönell (ep), Westberg i Ljusdal (fp), östrand (s), Lothigius (m) och
Eriksson i Arvika (fp).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027