Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1969/70 inom justitiedepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

(3:e avd.)

DRIFTBUDGETEN
A.ndra huvudtiteln
Justitiedepartementet m. m.

1. Statsrådsberedningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1, bilaga 4, framlagda förslag (punkterna A 1—A 9, s. 4—
11 i utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 3 januari
1969) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 2 417 000
kr.,

2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av
10 047 000 kr.,

3. till Svensk författningssamling ett förslagsanslag av
600 000 kr.,

4. till Justitiekanslern ett förslagsanslag av 794 000 kr.,

5. till Lagberedningen ett reservationsanslag av 722 000
kr.,

6. till Fideikommissnämnden ett reservationsanslag av
131 000 kr.,

7. till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter ett förslagsanslag
av 50 000 kr.,

8. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av
8 200 000 kr.,

9. till Centralnämnden för fastighetsdata ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 2

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

2. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde. Kungl.
Maj :t har (punkten A 10, s. 11) föreslagit riksdagen att under nämnda anslagsrubrik
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr.

Utskottet har i delta sammanhang behandlat

dels de likalydande motionerna 1: 68 av herr Tistad och II: 78 av herr Andersson
i Örebro in. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts beträffande anslaget
under andra huvudtiteln punkt A 10 Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhetsområde,

dels de likalydande motionerna I: 565 av fröken Pehrsson och II: 633 av
fru Jonäng vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla att utbildningskurser för medlare anordnas.

Utskottet. Anledning till erinran mot medelsberäkningen föreligger inte.
Kungl. Maj :ts förslag tillstyrks därför.

Utskottet har i fråga om bidrag till nämndemannaföreningarnas verksamhet
inte funnit skäl att frångå sin till 1967 års riksdag redovisade och
år 1968 åberopade inställning. Anledning föreligger inte till någon riksdagens
åtgärd. Motionerna I: 68 och II: 78 avstyrks.

I motionerna I: 565 och II: 633 förordas en riksdagens åtgärd i syfte att få
till stånd utbildning för medlare i äktenskapstvister. De kategorier medlare
som enligt motionärerna skulle komma i fråga är präst i församling av
svenska kyrkan, vigselförrättare inom annat trossamfund eller borgerlig
medlare. Rätten kan även i vissa fall på makes begäran utse särskild medlare.

I propositionen 1968: 136, där de från och med den 1 juli 1969 gällande
reglerna om medling lades fram, ställdes i utsikt en mer genomgripande revision
av äktenskapslagstiftningen. Departementschefen (prop. 1968: 136,
s. 88) förklarade sig inte främmande för tanken att anlitandet av medling
i en framtid bör bli helt frivilligt. En sådan medling kunde vara ett effektivare
familjepolitiskt instrument än den nuvarande som i huvudsak är knuten
till processer i skilsmässomål. Första lagutskottet delade dessa tankegångar
(1LU 1968: 49, s. 59).

Borgerlig medlare förordnas enligt nämnda regler av rätten efter kommunens
beslut eller om behov därav annars föreligger. Ersättning betalas av
kommunen enligt regler som Kungl. Maj :t fastställer. Statsbidrag till verksamheten
kommer att utgå efter i princip samma grunder som gäller för
familjerådgivningen enligt bestämmelser som övervägs inom justitie- och
finansdepartementen.

Motioner till 1968 års riksdag om kursverksamhet för borgerliga medlare
föranledde ingen riksdagens åtgärd (1LU 1968:49, s. 58—59) under hän -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

3

visning till att 1967 års riksdag hos Kungl. Maj :t begärt prövning av frågan
om utbildning av denna kategori av medlare. Lagutskottet delade dock motionärernas
åsikt om behovet av handledning och kursverksamhet, en åsikt
till vilken även statsutskottet kan ansluta sig. Mot bakgrund av det anförda
kan utskottet dock inte förorda något riksdagens initiativ enligt motionsyrkandet.
Frågan torde för statens del böra anstå i avvaktan på kommande
avgöranden om medlingsverksamhetens organisatoriska uppbyggnad och vid
en eventuellt ändrad inriktning tas upp i annat anslagssammanhang. Utskottet
avstyrker motionerna I: 565 och II: 633.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1969/70 anvisar
ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 68 och II: 78,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 565 och II: 633.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt A 11,
s. 11) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1969/70
anvisar ett reservationsanslag av 495 000 kr.

Polisväsendet

4. Rikspolisstyrelsen. Kungl. Maj :t har (punkten B 1, s. 14—18) föreslagit
riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa ett
förslagsanslag av 37 850 000 kr., varav 3 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 11:6 av herr Bergman vari föreslagits att riksdagen hos
Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i syfte att bevara och förstärka rikspolisstyrelsens
medborgerliga förankring,

dels de likalydande motionerna I: 533 av herr Ernulf och II: 646 av herr
Mundebo vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t begära utredning om polisnämndernas verksamhet,

dels de likalydande motionerna I: 579 av herr Strandberg och II: 668 av
herr Thylén in. fl. vari hemställts att riksdagen a) måtte besluta inrätta en
tjänst som reseinspektör med placering hos rikspolisstyrelsen, b) i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret

fl Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 2

4

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 37 890 000 kr., varav 3 500 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet. Mot den i statsrådsprotokollet redovisade medelsberäkningen
i och för sig har inte funnits anledning till erinran. Då utskottet inte bedömt
grunden för den anslagsökning som förordats i motionerna I: 579 och II: 668
ha sådan prioritet att skäl finns att frångå Kungl. Maj :ts förslag tillstyrker
utskottet detta och avstyrker motionerna.

Förslaget i motionen II: 6 om åtgärder för att bevara och förstärka rikspolisstyrelsens
medborgerliga förankring utgår enligt utskottets mening
helt från de riktlinjer som antagits av 1962 och 1964 års riksdagar (prop.
1962:48, SU 183, prop. 1964:100, SU 114).

Varken i motionen eller eljest har förts fram att dessa riktlinjer, som de
angivits i gällande instruktion för rikspolisstyrelsen eller på annat sätt,
skulle ha frångåtts. Utskottet vill ändock stryka under vikten av att den
grundläggande princip som kommit till uttryck i styrelsens organisation
och givna befogenheter inte löper risk att innehållsmässigt tunnas ut genom
en beslutsprocess som får ett alltmer tekniskt och splittrat innehåll.

Utskottet anser som motionären att ett statsmakternas konkreta uttryck
för att antagna riktlinjer fortfarande hävdas bör ges och komma vid en sådan
tidpunkt att det inte på något sätt kan uppfattas som ett ställningstagande
mot en rådande ordning. Fn sådan åtgärd bör syfta till att understryka
att polisen ålagda uppgifter utgår från ett av medborgarna själva
givet uppdrag. Andra åtgärder har också vidtagits i sådant syfte. Det är därför
inte minst väsentligt att det uttryck för en direkt medborgerlig förankring
som lekmannainflytandet i rikspolisstyrelsen utgör kommer att ytterligare
framhävas. Detta bör lämpligen ske i de sammanhang där lekmannamedverkan
är inskriven i instruktionen men även i frågor därutöver som
t. ex. de faktiska resursernas användning samt de råd och anvisningar för
polisens uppträdande som är nödvändiga för att ge auktoritet åt ingripanden
i framför allt ordningssituationer. Denna känsla av ett medborgerligt
stöd i tjänsteutövningen skulle främjas genom att lekmannarepresentanternas
roll i beslutsprocessen så långt möjligt klargjordes. Därmed kunde också
den allmänna debatten få saklig och konstruktiv inriktning. Den nuvarande
rikspolisstyrelsens visade beredvillighet till saklig information skulle
väl passa in i en sådan bild.

Enligt utskottets mening bör Kungl. Maj:t överväga vilka åtgärder som
kan vidtas genom komplettering av instruktionen eller eljest för att även
utåt befästa lekmannarepresentanternas roll i beslutsutövningen och därmed
den medborgerliga förankringen. Kungl. Maj :t bör vidare i syfte att skapa
fördjupad kontakt mellan lekmannaledamöterna och främst medborgarnas
parlamentariska representanter lämna föreskrifter som leder till att lekmännens
faktiska deltagande i besluten så långt som möjligt redovisas. Vad

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

5

utskottet sålunda anfört bör i anledning av motionen II: 6 ges Kungl. Maj :t
till känna.

Hemställan i motionerna I: 533 och II: 646 angående utredning om polisnämndernas
verksamhet anknyter i viss mån till den förutnämnda motionen.
Som den första av polisnämndens uppgifter står att den skall för polischefen
framlägga de förslag och eljest anföra de synpunkter nämnden finner
påkallade för att inom polisdistriktet främja ett förtroendefullt förhållande
mellan polisen och allmänheten.

Motionerna utgår från de uppgifter rikspolisstyrelsen föregående budgetår
inhämtat om polisnämndernas uppfattning om den verksamhet som bedrivits
inom dessa sedan den 1 januari 1965. En sammanställning av dessa
uppgifter visar bl. a. att nämnderna sammanträtt i genomsnitt två gånger
per år. Vidare konstaterar så gott som samtliga nämnder att de börjar finna
former för sitt arbete. Med hänsyn bl. a. till sistnämnda uppgifter torde
en särskild översyn vid denna tid inte kunna antas ge sådana erfarenheter
som kan grunda nya förslag i enlighet med motionärernas önskan. Hemställan
i motionerna I: 533 och II: 646 avstyrks därför. Utskottet förutsätter
dock att rikspolisstyrelsen även fortsättningsvis följer utvecklingen och
vidtar de åtgärder som kan erfordras för att nämnderna skall kunna fullfölja
sina mycket viktiga uppgifter inom ramen för nämndernas lagfästa organisation.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:579 och 11:668 till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 37 850 000 kr., varav 3 500 000 kr. att avräknas mot automobilskat
temedlen,

2. att riksdagen i anledning av motionen II: 6 som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om
rikspolisstyrelsens medborgerliga förankring,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 533 och II: 646.

5. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t har (punkten
B 2, s. 18—21) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 30 600 000
kr., varav 16 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:585 av herr Sveningsson m. fl. och
II: 656 av herr Oskarson m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t snarast måtte utreda förutsättningarna
för ökad TV-övervakning på hårt belastade trafikplatser och
trafikleder,

6

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

dels de likalydande motionerna I: 529 av herr Brundin in. fl. och 11: 667
av herr Thylén in. fl., vari hemställts att riksdagen måtte besluta a) att inköpa
10 stycken TV-kameror för bevakning av Tingstadstunneln, b) att till
Polisväsendet: Inköp av motorfordon in. m. för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 31 100 000 kr., varav 17 100 000 kr. att avräknas
mot automobilskat tem edlen.

Utskottet. Någon erinran mot att medel beräknas för i statsrådsprotokollet
redovisade ändamål enligt Kungl. Maj:ts förslag har inte yppats inom
utskottet.

I motionerna I: 585 och II: 656 föreslagen utredning avstyrks av utskottet.
Rikspolisstyrelsen har följt och följer de erfarenheter som fortlöpande
kan dras från utomlands genomförda anläggningar för trafikövervakning
och trafikdirigering med hjälp av television. Sådana anordningar är också
under uppbyggnad i Stockholm.

Förslaget i motionerna 1:529 och 11:667 om televisionshjälpmedel för
trafikövervakning m. m. i Tingstadstunneln avstyrks med hänvisning till
det anförda och till att erfarenheterna av anläggningen i Stockholm bör
prövas innan en ytterligare utbyggnad beslutas. Utskottet har anledning förutsätta
att Kungl. Maj :t beaktar dessa erfarenheter vid kommande prioriteringar
av medelsanspråk för liknande ändamål.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna I: 585 och II: 656,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 529 och II: 667 till Polisverket:
Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1969/70
anvisar ett reservationsanslag av 30 600 000 kr., varav
16 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

6. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottei tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 3, s. 21—24) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 40 500 000 kr., varav 25 900 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

7. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj :t har (punkten B 4, s. 24—25)
föreslagit riksdagen att under nämnda anslagsrubrik för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 29 225 000 kr.

Utskottet har lämnats en redogörelse för innebörden av Kungl. Maj:ts
förslag. Av anslagshöjningen jämfört med innevarande budgetår har den

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

7

helt övervägande delen beräknats för lönekostnadspålägg na. m„ löneomräkning
och automatiska höjningar i övrigt.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
in. in. för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
29 225 000 kr.

8. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 5, s. 25) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

9. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt B 6, s. 25—30) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 757 100 000 kr., varav 174 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 366 av herrar Dahlén och Bengtson
samt II: 426 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader under
andra huvudtiteln anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag med
10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 767 100 000 kr.,
dels de likalydande motionerna I: 373 av herr Virgin m. fl. och 11: 430
av herr Holmberg m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 771 100 000 kr., varav 175 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,

dels de likalydande motionerna 1: 586 av herr Tistad och fru Segerstedt
Wiberg samt II: 647 av herr Mundebo m. fl. vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning om överförande av
uppgifter med avseende å trafikövervakning och trafikdirigering från egentlig
polispersonal till befattningshavare utan fullständig polisutbildning,
dels de likalydande motionerna I: 578 av herr Strandberg och 11:657 av
herr Petersson i Gäddvik vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om snabb utredning om förutsättningarna för inrättande
av i motionerna föreslagen specialpolis i Norrbottens län,

dels de likalydande motionerna I: 546 av herrar Larfors och Bengt Gustavsson
samt 11: 675 av herr Zetterström m. fl. vari hemställts att riksdagen

8

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

i skrivelse till Ivungl. Maj :l begär en översyn av de bestämmelser som gäller
för lokala trafikövervakare i syfte att åstadkomma en förenkling och en
högre utnyttjandegrad i skilda kommuner av dessa befattningshavare.

Utskottet. Under anslaget har Kungl. Maj:t beräknat medel för 400 nya
polismanst jänster, för ca 60 nya tjänster i kontor skarriären och ca tio tjänster
för delgivningsmän, fordonsredogörare, garagepersonal och vaktkonstaplar.
I motionerna 1: 366 och II: 426 föreslås en ytterligare medelsanvisning,
beräknad för 200 polismanstjänster därutöver enligt en i motionerna angiven
fördelning. För dessa tjänster skulle enligt vad utskottet inhämtat
krävas en höjning av anslaget med 9 milj. kr. vartill skulle komma ca 1 milj.
kr. för inköp och 0,3 milj. kr. för underhåll av motorfordon samt 0,5 milj.
kr. under utrustningsanslaget. Det i motionerna 1:373 och 11:430 intagna
förslaget avser atl genom anslagshöjning skapa utrymme för utöver Kungl.
Maj :ts förslag 225 polismanstjänster och 75 tjänster för annan personal.
Kostnaden för dessa tjänster under detta anslag kan med bortseende från
eventuell minskning av övertidsersättningar beräknas till 12 milj. kr. vartill
kommer 1 milj. kr. för inköp och 0,4 milj. kr. för underhåll av motorfordon.
Motionärerna har framställt särskilt förslag om höjning av utrustningsanslaget.

Chefen för finansdepartementet har i finansplanen anfört att restriktiviteten
i prövningen av utgifterna tagit sig uttryck i en, bortsett från undervisningsväsendet,
relativt begränsad ökning av statens efterfrågan på arbetskraft.
Den totala personalökningen för nästa budgetår enligt statsverkspropositionen
uppgår till drygt 4 000 tjänster. Av dessa hänför sig ca 2 500 till
tidigare beslutad utbyggnad av skolväsendet.

För polisväsendet i dess helhet har i Kungl. Maj:ts förslag beräknats medel
för omkring 530 tjänster. Underrättsorganisationen tillförs medel för omkring
150 nya tjänster. Ungefär hälften av det inom totalbedömningen återstående
inte bundna utrymmet har sålunda tilldelats polis och domstolar.

Polisväsendet har tillförts betydande personella och materiella förstärkningar
även under tidigare år. Väsentliga rationaliseringar har vidtagits och
arbetet för att förenkla polisarbetet och för att göra det mer effektivt fortsätter
inom flera områden.

De vidtagna åtgärderna har gjort det möjligt att nedbringa kostnaderna
för övertidsersättningar som under budgetåret 1967/68 uppgick till drygt
48 milj. kr. Enligt vad utskottet inhämtat visar tendensen under innevarande
år att en minskning ner till 4—5 milj. kr. skulle kunna vara möjlig.

Enighet råder om atl brottslighetens utveckling till omfattning och karaktär,
arbetsbalanserna, trafikarbetet och speciella ordningsuppgifter kräver
en ökning av polisens personella resurser. Enligt utskottets mening kan dock
för nästa budgetår inte rimligen ställas större anspråk än de som tillgodoses
genom Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför motionerna I: 366

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

9

och II: 426 samt I: 373 och II: 430, de två senare såvitt rör höjning av polisens
förvaltningsanslag.

Förslaget i motionerna I: 578 och II: 657 rörande utredning om specialpolis
närmast för övervakning av åtlydnaden av gällande jakt-, fiske- och
naturvårdslagar avstyrks. Enligt utskottets mening får dessa frågor lösas
inom den allmänna resursprioriteringens ram och inte genom en återgång
till ett tidigare övergivet system med specialpolis för ändamålet.

Frågan om personal för trafikövervakning tas upp i två motionsyrkanden.
I motionerna 1:586 och II: 647 förordas mot bakgrund av önskemål
om att polispersonalen används för uppgifter där deras utbildning blir mest
nyttiggjord en utredning av möjligheterna att överföra trafikuppgifter till
speciell personal utan fullständig utbildning. En översyn av bestämmelserna
för lokala trafikövervakare förordas i motionerna I: 546 och II: 675 i syfte
att genom en modifiering av utbildningskraven efter de lokala behoven nå
en större användning av denna övervakningsform.

Enligt den sedan 1965 gällande lagen om kommunal trafikövervakning
kan länsstyrelsen förordna att kommuner som tar ut parkeringsavgifter
skall ombesörja övervakningen av föreskrifter rörande parkering och annan
uppställning samt stannande av fordon. Frågan om personalens utbildning
prövas av rikspolisstyrelsen.

En utredning om lämpligheten av specialpoliser för trafikövervakning eller
en utvidgning av de kommunala trafikövervakarnas åligganden kan enligt
utskottets mening nu inte anses påkallad. Trafikdirigeringens anknytning
till platser med tät trafik kräver ofta ingripande på rent polisiära
grunder. Rikspolisstyrelsen får förutsättas ha erforderlig uppmärksamhet
riktad på frågan och torde utan en särskild av riksdagen föranstaltad utredning
ta de initiativ som eventuellt kan påkallas efter ett hänsynstagande
till samtliga ståndpunkter. Motionerna I: 586 och II: 647 avstyrkes därför.

Rikspolisstyrelsen har att fortlöpande följa frågan om utbildningskraven
för trafikövervakare. Ett riksdagens initiativ är därför obehövligt. Med hänsyn
därtill avstyrkes motionerna I: 546 och II: 675.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 366 och II: 426 samt I: 373 och
II: 430, de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 757 100 000 kr., varav
174 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 578 och II: 657,

3. att riksdagen avslår motionerna I: 586 och II: 647,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 546 och II: 675.

10

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

10. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. Maj :t har (punkten
B 7, s. 30—32) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 13 700 000
kr., varav 2 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I de likalydande motionerna 1:373 av herr Virgin m. fl. och II: £30 av
herr Holmberg m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 14 700 000 kr., varav 2 500 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Utskottet. I motionerna föreslagen höjning av anslaget utöver Kungl.
Maj :ts förslag avser medel för utrustning av i samma motioner förordad
personalökning. Med hänvisning till utskottets utlåtande under 7 ovan och
då erinran inte finns mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning avstyrks motionerna
1: 373 och II: 430.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ls förslag och
med avslag å motionerna I: 373 och II: 430, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 13 700 000 kr., varav 2 500 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

11. Statens kriminaltekniska laboratorium. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkten B 8, s. 32—34) och hemställer

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av
3 800 000 kr.

Åklagarväsendet

12. Riksåklagaren. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 1,
s. 35 och 36) och hemställer

att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1969/70
anvisar ett förslagsanslag av 2 420 000 kr.

13. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt C 2, s. 36—39) och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta en ordinarie chefsåklagartjänst
vid åklagarmyndigheten i Stockholms åldagardistrikt,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

11

2. till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 60 937 000 kr.

Domstolarna

14. Högsta domstolen m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna D 1—4, s. 41—46) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Högsta domstolen m. m. ett förslagsanslag av
9 158 000 kr.,

2. till Regeringsrätten ett förslagsanslag av 3 284 000 kr.,

3. till Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag av
150 000 kr.,

4. till Hovrätterna ett förslagsanslag av 31 832 000 kr.

15. Underrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt D
5, s. 46—50) och hemställer

alt riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta särskilda ordinarie
tjänster för rådman som är ordförande på avdelning
i utbyte mot ordinarie tjänster för rådman i enlighet
med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. bemyndigar Kungl. Maj :t att inrätta de ordinarie
rådmanstjänster och den ordinarie tingsdomartjänst som
förordats i statsrådsprotokollet,

3. till Underrätterna för budgetåret 1969/70 anvisar ett
förslagsanslag av 147 921 000 kr.

16. Ersättningar till nämndemän m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 6—8, s. 50 och 51) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Ersättningar till nämndemän m. m. ett förslagsanslag
av 12 500 000 kr.,

2. till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
ett reservationsanslag av 440 000 kr.,

3. till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker
in. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag av 750 000
kr.

+2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 2

12

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

Rättegångsväsendet i allmänhet

17. Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkten
E 1, s. 52) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen
och parter för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 21 600 000
kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:4 av herr Sörenson m. fl. och II: 5 av
herr Eriksson i Arvika in. fl. vari föreslagits att riksdagen beslutar att frikyrkopastorer
som har laglig rätt att å statens vägnar förrätta vigsel, erhåller
ersättning för denna sin tjänst genom statsmedel,

dels de likalydande motionerna 1:582 av herrar Svanström och Ernst
Olsson samt 11:613 av herr Glimnér m. fl. vari hemställes att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag om ändrade
bestämmelser för ersättning till vittnen vid domstol i enlighet med
vad som anförts i motionerna,

dels motionen I: 745 av herr Göran Karlsson vari föreslagits att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av
bestämmelserna för utgående ersättningar till den som kallas till vittnesförhör
inför domstol samt att begärda översyn också skall gälla traktaments-
och reseersättningsbestämmelserna.

Utskottet. I motionerna I: 4 och II: 5 har föreslagits statlig ersättning till
frikyrkliga vigselförrättare, nämligen de som förrättar kyrklig vigsel inom
annat trossamfund än svenska kyrkan. Kungl. Maj :t kan medge att vigsel
må förrättas inom visst trossamfund. Länsstyrelsen har att på framställning
av samfundet meddela intyg att präst eller annan inom detta är behörig
att förrätta sådan vigsel.

Behörig att förrätta vigsel är därutöver i huvudsak för kyrklig vigsel
präst inom svenska kyrkan och för borgerlig vigsel lagfaren underrättsdomare
samt den som länsstyrelsen, i regel efter kommunalt initiativ, särskilt
förordnar till uppdraget. Ersättning av statsmedel till särskilt förordnad
förrättare av borgerlig vigsel kommer att enligt bestämmelser som
nu övervägs inom justitie- och finansdepartementen utgå från och med nästa
budgetår och bestridas från förevarande anslag.

Motionärerna har grundat sitt förslag på att då staten betalar prästernas
lön — och enligt det anförda från och med nästa budgetår även ersättning
till särskilt förordnad borgerlig vigselförrättare av borgerlig vigsel — det
skulle vara en demokratisk rättvisefråga att även vigselförrättare inom de
fria trossamfunden får statlig ersättning. Även dessa vigselförrättare utför
enligt motionärerna en tjänst åt staten.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 13

Vigselskyldigheten för präst inom svenska kyrkan är angiven i lag på
grund av kyrkans i lag reglerade ställning. Rätten att bli vigd av en hos
frikyrkosamfund anställd funktionär sammanhänger med medlemskapet
i detta samfund. Rätten att viga tillkom i samband med den nuvarande religionsfrihetslagen
och avsåg att ge den valfrihet som i princip redan förut
accepterats. Vid denna tidpunkt fördes inte fram anspråk på ersättning
för den verksamhet till vilken möjlighet öppnades.

Den svenska kyrkans präster medverkar i vigselakten som ett led i sin
till väsentliga delar av skattemedel ersatta tjänst. Vigseln inom den svenska
kyrkan kan dock historiskt inte anses vara ett handhavande av en statlig
angelägenhet som sådan utan är i första hand en samfundsakt till vilken
rättsverkningar knutits. Den föreslagna ersättningsrätten kan således inte
principiellt grundas på en jämförelse med vigseln inom statskyrkan. Detta
gjordes som nämnts inte heller år 1951. Än mindre kan det förhållande att
staten åtar sig kostnader för borgerliga vigselförrättare utgöra grund för
sådana anspråk. En ersättningsrätt av andra skäl — närmast ekonomiska
— anser utskottet inte förenlig med den frikyrkliga vigselrätt till vilken inte
knutits någon motsvarande skyldighet. Utskottet avstyrker därför motionerna
I: 4 och II: 5.

Reglerna om ersättning till vittne tas upp i två motionsyrkanden. I motionerna
I: 582 och II: 613 bär förordats att ersättning skulle utgå på liknande
sätt som arvoden för kommunala sammanträden in. in. och sålunda
med fast belopp. Motionen I: 745 utmynnar i en begäran om översyn av bestämmelserna
med syfte att mer differentierade ersättningar skall bli möjliga.

Efter riksdagens beslut år 1966 (prop. 20, 1LU 5) regleras de vittnesersättningar
som skall utgå av allmänna medel inte som förut genom
lag utan genom av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse. Beloppen reglerades
i samband därmed och utgår utöver reseersättning för ekonomisk förlust
genom tidsspillan med högst 60 kr./dag och som ersättning för kostnad till
uppehälle med i regel högst 25 kr./dag eller i vissa fall 50 kr./dag. I fråga
om vittnesersättningar som inte utgår av allmänna medel utan skall utgå
av part gör rätten en skälighetsprövning utan hinder av maximibelopp.
Ersättning av allmänna medel kan även utgå till part som har fri rättegång
utöver resekostnad för traktamenten med högst 25 kr./dag.

Reglerna om ersättning av allmänna medel har betydelse även i andra
fall än vid rättegång, t. ex. för person som hörs under förundersökning i
brottmål och i ärenden angående social omvårdnad, taxering m. m.

Ersättningsbeloppen har före år 1966 vid flera tillfällen räknats upp. I
den nämnda propositionen (1966:20) uttalade departementschefen att innebörden
i ersättningsbestämmelsen är nära förknippad med frågan om
hur stora belopp som statsmakterna anser sig kunna ställa till förfogande

14

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

för kostnader för vittnesbevisningen vid domstolarna och sålunda i sista
hand en anslagsfråga.

Utskottet har inte funnit skäl att nu påkalla någon ändring i vittnesersättningens
principiella uppbyggnad. Med hänsyn till att beloppen räknats
upp år 1966 vill utskottet inte nu förorda någon höjning av maximibeloppen
som sådana. Motionerna I: 582 och II: 613 samt I: 745 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning åt domare, vittnen och
parter för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 21 600 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 4 och II: 5,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:582 och 11:613,

4. att riksdagen avslår motionen I: 745.

18. Kostnader enligt lagen om fri rättegång m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkterna E2—E4, s. 52—54) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag
av 10 500 000 kr.,

2. till Understöd för utomprocessuell rättshjälp ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.,

3. till Tornedalens råttshjälpsanstalt ett förslagsanslag
av 467 000 kr.

Kriminalvården

19. Kriminalvårdsstyrelsen. Kungl. Maj :t har (punkten F 1, s. 57—66)
föreslagit riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för kriminalvårdsstyrelsens organisation som
angetts i statsrådsprotokollet,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att hos kriminalvårdsstyrelsen inrätta två
extra ordinarie tjänster för chefer för avdelningar och fyra extra ordinarie
tjänster för chefer för byråer,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar som behövs
med anledning av omorganisationen,

d) till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 14 542 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 311 av herr Dahlén m. fl. och II: 355 av
herr Wedén m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1909

15

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en parlamentarisk utredning
om kriminalvårdens framtida utformning samt att denna utredning
får resurser att följa pågående försöksverksamhet på området för att starta
ny försöksverksamhet i enlighet med vad som i motionerna anförts.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag till riktlinjer för kriminalvårdsstyrelsens
organisation har inte mött invändningar i motioner. Utskottet delar
också uppfattningen att organisationen måste anpassas till den pågående
omläggningen av arbetsrutinen och — framför allt — ge personella resurser
för kriminalvårdens planerings- och utvecklingsfrågor. Med hänsyn
därtill och med erinran om departementschefens mening att den föreslagna
organisationen kan behöva kompletteras och modifieras tillstyrker utskottet
förslaget.

Mot medelsberäkningen har utskottet ingen erinran.

Det i motionerna I: 311 och II: 355 framförda förslaget om en parlamentarisk
utredning om kriminalvårdens utformning motiveras närmast av
det uppsatta målet att få en medveten satsning på rehabiliteringen och på
frivården och att detta mål kan nås endast genom rent politiska åtgärder.
Förslaget kan därför i viss mån antas syfta till en kriminalvårdsberedning.
Som en konkret uppgift nämns överväganden om hur anstalternas storlek
och utformning kan påverka vård- och rehabiliteringsmöjligheterna för de
intagna. Utredningen skulle enligt förslaget även kunna driva försök med
en annan uppdelning av sysslorna inom frivården mellan lekmän och
tjänstemän och med att utse övervakare redan under anstaltsvistelsen för
att få bättre kontakter. Försöksverksamheten skulle ansluta till en diskussion
om frivårdens organisation.

I motionerna har anförts synpunkter på behovet av forskning om frihetsberövandets
allmänpreventiva och individualpreventiva effekter. Utskottet
tar under punkten 23 nedan delvis upp dessa aspekter i anslutning
till i andra motioner väckt yrkande i ämnet.

Departementschefen har erinrat om att två utredningar med parlamentarisk
förankring arbetar på kriminalvårdsområdet, fångvårdens byggnadskommitté
och kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården. I
dessa sammanhang kommer frågan om anstalternas storlek och utformning
naturligt in. Utskottet erinrar även om att föreslagen omorganisation av
kriminalvårdsstyrelsen syftar till att ge resurser för planerings- och utvecklingsarbete.

Utskottet vill som departementschefen framhålla att huvudmålet för kriminalvårdens
verksamhet, nämligen återanpassning i samhället, är fastlagt
av statsmakterna. Medlen för denna verksamhet och de underordnade
målsättningarna är föremål för debatt, utredningar och forskning. En
föreslagen parlamentarisk utredning inom denna ram är enligt utskottets
mening nu inte lämplig. Det kan även ställas vissa förhoppningar om att

16

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1969

pågående forskning och undersökningar kan lämna värdefulla bidrag i fråga
om resocialiseringseffekter och specialpreventiva effekter av skilda handlingsmönster.
Mot denna bakgrund anser sig utskottet inte nu böra föreslå
en utredning där frivården sätts i motsatsställning till den slutna vården.
Inte heller kan — i avsaknad av tillräcklig grundinformation — en
utredning med föreslagen typ och inriktning främja de avgöranden som
fortlöpande måste fattas.

Debatten i de bakomliggande principfrågorna, i vilka motionerna har
sitt berättigade intresse, anknyter till och utgår från grundläggande åskådningar
om frihetsberövandets berättigande och dess allmänpreventiva funktion.
Det måste erkännas som ett faktum och det betonas även i motionerna
att den grundläggande forskningen hittills inte gett underlag för en diskussion
grundad på värderade och sammanställda iakttagelser. Utskottet avstyrker
med hänsyn till det anförda förslaget om en parlamentarisk utredning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

a. godkänner de riktlinjer för kriminalvårdsstyrelsens organisation
som angetts i statsrådsprotokollet,

b. bemyndigar Kungl. Maj :t att hos kriminalvårdsstyrelsen
inrätta två extra ordinarie tjänster för chefer för avdelningar
och fyra extra ordinarie tjänster för chefer för
byråer,

c. bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta de över gångsanordningar
som behövs med anledning av omorganisationen,

2. att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 14 542 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionerna 1:311 och 11:355 i
vad de avser en parlamentarisk utredning.

20. Fångvårdsanstalterna. Kungl. Maj :t har (punkten F 2, s. 66—70) föreslagit
riksdagen att till Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1969/70 anvisa
ett förslagsanslag av 207 115 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 311 av herr Dahlén m. fl. och II: 355
av herr Wedén m. fl. i vad avser hemställan

a) att riksdagen måtte under andra huvudtiteln, rubriken F 2 Fångvårdsanstalterna,
anvisa ett — i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag —
med 545 000 kr. till 207 660 000 kr. förhöjt anslag för inrättande av fem
tjänster som assistenter för fritidsverksamheten vid anstalterna samt en
tjänst som fångvårdsinspektör, två assistenttjänster och åtta biträdestjänster
för arbetet med de intagnas frigivning ävensom höja anslaget till studieoch
fritidsverksamhet med 115 000 kr.,

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

17

b) att riksdagen måtte uttala att försöksverksamhet med olika former
av medinflytande bör startas vid så många av kriminalvårdens institutioner
som möjligt,

dels de likalydande motionerna 1:555 av fru Elvy Olsson och 11:665
av herr Sundman i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att
till Fångvårdsanstalterna under andra huvudtiteln (F 2) anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 545 000 kr. förhöjt anslag om
207 660 000 kr.,

dels de likalydande motionerna 1:550 av fru Lindström och 11:611 av
herr Gadd m. fl. vari hemställts

a) att riksdagen i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens äskanden under
2:a huvudtitelns punkt F 2 beslutar inrätta en tjänst som överläkare för
inspektion av hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna, en tjänst
som biträdande överläkare vid Hall och en psykologtjänst vid Hall, en
överläkartjänst vid fångvårdsanstalten för unga i Uppsala och tjänster
för en psykolog vid samma anstalt samt två biträdande psykologer för vårdarbetet
på räjongerna i övrigt, vilket sammanlagt innebär en anslagshöjning
med 455 572 kr., och

b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam
översyn av kriminalvårdens totala personalbehov,

dels de likalydande motionerna I: 590 av herr Wirtén och fru Elvy Olsson
samt II: 666 av herrar Sundman och Ahlmark vari hemställts att riksdagen
vid sin behandling av punkt F 2 i bilaga 4 till statsverkspropositionen
måtte besluta om höjning av anslaget till Bibliotek vid fångvårdsanstalter
med 55 000 kr. och således till Fångvårdsanstalterna för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 207 170 000 kr.,

dels de likalydande motionerna I: 66 av herr Lindblad och II: 84 av herr
Westberg i Ljusdal vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära att fritidsverksamheten och kontakterna samhälle—
anstalt vid fångvårdsanstalten i Gävle under en försöksperiod ges ökade
resurser och att erfarenheterna av försöksverksamheten bearbetas för att
kunna nyttjas även vid övriga anstalter.

Utskottet. Hemställan i motionerna I: 550 och II: 611 att ytterligare medel
anvisas för sju tjänster som läkare och psykologer motsvarar kriminalvårdsstyrelsens
äskanden i denna del. Förslaget om en överläkare för
inspektion av hälso- och sjukvården vid fångvårdsanstalterna har förts
fram i styrelsens kompletterande framställning i anledning av förslaget
till omorganisation. Vid Hall begärs en biträdande överläkartjänst och en
tjänst som arbetspsykolog. Den begärda överläkartjänsten i Uppsala avser
att ge styrelsen tillgång till en heltidsanställd psykiater under planeringsarbetet
för den nya centralanstalt som torde kunna komma i verksamhet
i mitten av 1970-talet. Ett inrättande redan nu av den psykologtjänst som

18

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

föreslagits för den nya centralanstalten avser att ge resurser för psykiatrisk
och psykologisk analys av nydömda ungdomsfängelseelever. De föreslagna
ytterligare två biträdande psykologerna avses tills vidare knytas till kriminalvårdsstyrelsen
för arbete inom de räjonger som nu saknar sådana
resurser. Ett bifall till dessa förslag skulle kräva en anslagsökning om
591 000 kr.

Den personalökning för vilken en anslagshöjning förordas i motionerna
är enligt utskottets mening till en del angelägen. En bedömning av förslaget
måste emellertid även innefatta en avvägning mot behovet av specialister
inom andra delar av samhällslivet och kan därför inte gå ut enbart
från ekonomiska överväganden. Utskottet har vid en sådan avvägning
stannat för att tillstyrka en uppräkning av anslaget med 100 000 kr. för
att medge anställning av en biträdande överläkare vid Hall. Utskottet erinrar
om att Kungl. Maj :t beräknat medel för en ny överläkartjänst för det
psykiatriska vårdarbetet vid Malmöanstalten.

Kriminalvårdsstyrelsen har beräknat medel även för ytterligare personal
för frigivningsplanering. Motsvarande yrkande, som avser tjänster för en
fångvårdsinspektör, två assistenter och åtta biträden har tagits upp i motionerna
I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665. Nämnda tjänster skulle
kräva en anslagsökning om 351 000 kr.

Styrelsens förslag avser ytterligare assistenttjänster utöver de befintliga
vid anstalterna i Härnösand, Mariestad och Kumla samt kanslipersonal.
I petita har en assistent och fyra biträden satts i prioritetsgrupp 2,
lika många tjänster i prioritetsgrupp 3 och inspektörstjänsten i prioritetsgrupp
4. Utskottet noterar vidare styrelsens omdöme att en väsentlig förbättring
i arbetsläget för denna personalkategori inträtt vid flertalet anstalter
genom de personalökningar som medgivits vid de två senaste riksdagarna.
Även om kraven delvis får anses angelägna får utskottet vid en
avvägning mot övriga anspråk avstyrka motionerna i denna del.

I de nämnda motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665 förs
vidare fram kriminalvårdsstyrelsens äskanden om medel för fritids- och
undervisningsverksamheten. Förslaget har förts fram bl. a. mot bakgrund
av den ökning av de intagnas fritid med 2 1/2 timmar per vecka som är en
följd av arbetstidsförkortningen fr. o. in. budgetåret 1967/68. Styrelsens i
denna del av Kungl. Maj :t inte upptagna förslag innebär medelsanvisning
för fem assistenttjänster för frivårdsverksamheten vid fångvårdsanstalterna
med 230 000 kr. och en ytterligare höjning av expensposten för undervisning
och sysselsättning med 115 000 kr. Detta sistnämnda belopp avser arbetspremier
till studerande inom befintlig och planerad undervisning. I den
mån premierna nu går ut täcks de av överskottsmedel från arbetsdriftens
specialstat.

De föreslagna fem assistenttjänsterna får ses i samband med arvodesposten
åt fritidsledare och ledare av gruppsamtal. I denna senare del inne -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 19

bär Kungl. Maj :ts förslag en uppräkning av avlöningsmedlen med 90 000
kr., i det närmaste enligt styrelsens förslag, enligt vilket i övrigt två assistenter
tagits upp i prioritetsgrupp 2 och tre i prioritetsgrupp 3. Utskottet
har inte funnit skäl att tillstyrka motionerna i denna del.

Vad rör höjning av expensposten för undervisning och sysselsättning
har utskottet väl funnit att vissa skäl kan tala för att nu utgående arbetspremier
till studerande — beräknade till 70 000 kr. — förs upp under detta
anslag. Förslaget om ytterligare medelsanvisning bör dock inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

En ytterligare uppräkning med 55 000 kr. av expensposten för bibliotek
vid fångvårdsanstalter i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens petita föreslås
i motionerna I: 590 och II: 666.

Vad motionärerna anfört synes värt att beakta. Utskottet har emellertid
förutsatt att frågan om kostnadsfördelningen prövas inom departementet
och föreslår inte någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj :ts medelsberäkning i vad den inte berörts ovan har inte gett
anledning till någon utskottets erinran.

Den i motionerna 1: 66 och II: 84 upptagna frågan om försöksverksamhet
vid Gävleanstalten har inte föranlett utskottet att föreslå någon riksdagens
åtgärd. Utskottet vill dock gärna stryka under värdet för fångvården av de
frivilliga insatser som i förening med visad samarbetsvilja åstadkommit
de resultat som redovisas i motionerna.

Försök med olika former av medinflytande bör enligt motionerna I: 311
och 11:355 startas vid så många av kriminalvårdens anstalter som möjligt.
Förslaget syftar till att genom utvidgade experiment med samarbetsnämnder
eller liknande underlätta återinträdet i samhällslivet.

Som motionärerna angett har samarbete med förtroenderåd för de intagna
förekommit. Erfarenheter av dessa försök bör avvaktas. Något riksdagens
beslut kan inte anses erforderligt.

Slutligen har i de förut nämnda motionerna I: 550 och II: 611 föreslagits
en skyndsam översyn av kriminalvårdens totala personalbehov. En sådan
planering ingår redan i kriminalvårdsstyrelsens långtidsbedömningar och
kommer att belysas även i långtidsutredningen för åren 1971—1975. Utskottet
avstyrker motionerna i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 550 och II: 611 och med avslag å motionerna
I: 311 och II: 355, I: 555 och II: 665 samt I: 590 och II: 666,
de sex förstnämnda såvitt nu är i fråga, till Fångvårdsanstalterna
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 207 215 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 66 och II: 84,

20

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

3. att riksdagen avslår motionerna 1:311 och 11:355 i
vad angår försöksverksamhet med medinflytande,

4. att riksdagen avslår motionerna 1:550 och 11:611 i
vad de ej behandlats under 1.

21. Frivården. Kungl. Maj:t har (punkt F 3, s. 70—73) föreslagit riksdagen
att till Frivården för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
31 434 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:311 av herr Dahlén in. fl. och 11:355
av herr Wedén m. fl. i vad avser hemställan

a) att riksdagen måtte under andra huvudtiteln, rubriken F 3 Frivården,
anvisa ett — i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag — med 562 000 kr.
förhöjt anslag om 31 996 000 kr. till inrättandet av ytterligare tjugo tjänster
inom frivården samt höja anslaget till understöd åt villkorligt frigivna
med 250 000 kr.,

b) att försöksverksamhet med en i motionerna skisserad uppdelning av
uppgifter mellan lekmän och tjänstemän inom frivården startas,

dels de likalydande motionerna I: 555 av fru Elvy Olsson och 11:665 av
herr Sundman i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att till
Frivården under andra huvudtiteln (F 3) anvisa ett i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag med 562 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 31 996 000 kr.,

dels motionen II: 678 av fröken Åsbrink in. fl. vari hemställts att riksdagen
måtte begära förslag till nästa års riksdag att statsbidrag skall utgå, i
likhet med de regler som gäller för AMS’ verksamhet vid omplacering av
arbetskraft, till frivården med ett fast belopp per klient att utbetalas genom
skyddskonsulenten,

dels de likalydande motionerna /: 6 av herr Sörenson m. fl. och II: 36 av
herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl. vari föreslagits att riksdagen beslutar
att på försök inrätta en skola med främst personlighetsfostrande uppgift
för därtill lämpade f. d. interner vid fångvårdsanstalt,

dels de likalydande motionerna I: 190 av herrar Ernulf och Alexanderson
och II: 213 av herr Wiklund i Stockholm vari hemställts att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening uttala att de önskemål om
frivårdshotellet i Borås som framförts i motionerna måtte beaktas vid den
slutliga utformningen av beslutet,

dels de likalydande motionerna I: 574 av herrar Schött och Svanström
och II: 638 av herr Krönmark vari hemställts att riksdagen måtte besluta

a. att nuvarande Kalmar skyddskonsulentdistrikt uppdelas i ett kalmaroch
ett västerviksdistrikt samt att västerviksdistriktet måtte tilldelas en
tjänst som skyddskonsulent och en biträdestjänst,

b. att till Frivården för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
31 503 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 21

Utskottet. Såväl Kungl. Maj :ts förslag som ett flertal av de motioner
som behandlats i detta sammanhang innebär en betoning av kriminalvårdens
frivårdsdel. Kungl. Maj :ts förslag innebär en fortsättning av den
omfattande utbyggnad av frivårdsorganisationen som ägt rum under 1960-talet.

Kungl. Maj :ts förslag i enlighet med departementschefens medelsberäkning
innebär bl. a. att frivårdsorganisationen förstärks med tio skyddsassistenter
och lika många hiträden. Kriminalvårdsstyrelsens häremot svarande
äskande omfattade en biträdande skyddskonsulent, tre skyddsassistenttjänster,
fem övertillsynsmän och 15 biträden.

I motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665 föreslås ytterligare
medelsanvisning bl. a. för 20 tjänster inom frivården, motsvarande
det ytterligare antal tjänster som kriminalvårdsstyrelsen begärt jämfört
med Kungl. Maj :ts förslag. Genomförandet av styrelsens förslag enligt petitan
i fråga om tjänster skulle kräva en medelsanvisning om 1 369 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär att medel beräknats med 691 000 kr., eller
med 678 000 kr. mindre än vad styrelsen föreslagit. Förutom den skillnad
som här förut redovisats innebär Kungl. Maj :ts förslag på personalsidan
att petitayrkandena inte följts beträffande tre tjänster för ett fjärde frivårdshotell,
tio tjänster för de statsägda inackorderingshemmen och de två
tjänster som skulle erfordras vid en delning av Kalmar skyddskonsulentdistrikt,
en fråga som tas upp särskilt här nedan.

Den ytterligare medelsanvisning som blir erforderlig vid en delning av
Kalmar skyddskonsulentdistrikt ingår enligt det anförda i hemställan i
motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665. Frågan om en sådan
delning tas vidare särskilt upp i motionerna I: 574 och II: 638. Erforderlig
medelsökning för avlöningar in. m. skulle uppgå till 90 000 kr.

Motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665 innefattar vidare
förslag som syftar till en ökning med 250 000 kr. av medlen för understöd
åt villkorligt frigivna m. fl. i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens förslag.
För innevarande år har för ändamålet beräknats 1 500 000 kr., ett belopp
som vid medelsberäkningen i propositionen för budgetåret 1969/70 höjts
till 1 750 000 kr.

Medlen för understöd åt villkorligt frigivna in. fl. berörs också av hemställan
i motionen II: 678, vari förordas en begäran om förslag till nästa
års riksdag om grunder för dessa understöd som skulle innebära att ett
fast bidrag utgick till varje klient.

Vad först angår en delning av Kalmar skyddskonsulentdistrikt, vilket
förordas i motionerna I: 574 och II: 638 och även går in i förslagen i motionerna
1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665, har utskottet funnit
skäl tala för en översyn. Skäl av liknande art talar emellertid även för en
översyn av distriktsindelningen på andra håll. Enligt vad utskottet erfarit
kommer dessa frågor att övervägas inom justitiedepartementet. En riks -

22

Statsutskottets utlåtande nr 2 dr 1969

dagens åtgärd i enlighet med motionerna är därför inte erforderlig.

I fråga om den anslagshöjning för ytterligare personalökningar inom frivården
som föreslås i motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665
har utskottet med hänsyn till innehållet i Kungl. Maj :ts förslag funnit det
inte kunna komma i fråga att nu beräkna medel för av styrelsen upptagna
fem övertillsynsmän. I vissa distrikt skulle möjligen en utökning av bitr
ädestjänsterna vara angelägen. Ett sådant övervägande, motsvarande
motionsförslagets förordnande av fem biträdestjänster, bör dock anstå i
avvaktan på en eventuell ändring av distriktsindelningen. Medel för de
tre tjänsterna för ett fjärde frivårdshotell är inte aktuella för kommande
budgetår. Detsamma är fallet beträffande de tio tjänsterna för inackorderingshem.
Utskottet avstyrker med åberopande av det anförda motionerna
om anslagsökning för ytterligare personal.

En försöksverksamhet i något eller några distrikt inom frivårdsorganisationen
i fråga om uppgifternas fördelning mellan lekmän och tjänstemän
föreslås i motionerna I: 311 och II: 355. Möjligheten till en utökning av organisationen
med kontaktmän med likartade uppgifter som övervakarnas
men utan rapportskyldighet torde dock knappast kunna realiseras utan
att dessa kontaktmän kom att fungera som tjänstemän. Utskottet ansluter
sig till motionärernas syfte att underlätta samhällskontaktcrna genom lekmannakontakter
men har inte övertygats om lämpligheten av organisatoriska
försök vilka som motionärerna anger skulle förutsätta en ökning av
den fasta personalen i försöksdistrikten. Motionerna avstyrks alltså i denna
del.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag höjs anslagsposten för Understöd åt villkorligt
frigivna in. fl. med 250 000 kr. till 1 750 000 kr. Motionerna I: 311 och
II: 355 samt I: 555 och II: 665 innefattar förslag om eu ytterligare höjning
med 250 000 kr. Kungl. Maj :ts förslag kompenserar en avsevärd del av de
automatiska behovsökningarna. Därtill kommer att medlen i huvudsak är
avsedda för supplementära understödsanspråk. Även om grundad anledning
finns att överväga ytterligare höjningar är utskottet dock inte berett
att för nästa budgetår förorda en höjning utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Den omläggning av principerna för understödet som förordas i motionen
II: 678 skulle för att bli verkningsfull kräva avsevärda anslagshöjningar
och förändra bidraget från supplementärt till ett grundläggande bidrag.
Utskottet avstyrker motionen.

Den skola för frigivna som föreslås i motionerna 1:6 och 11:36 anges
böra få en personlighetsfostrande och inte utbildande uppgift. Frånsett den
oklarhet i målsättningen som utskottet anser ligga i förslaget avstyrks
motionerna även på den grund att kategoriskolor av denna typ efter frigivningen
inte allmänt får anses önskvärda. Motionärernas syfte bör i tilllämpliga
delar tillgodoses i samband med den undervisning som kan erbjudas
under intagningstiden.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

23

De i motionerna I: 190 och II: 213 framförda önskemålen om frivårdshotellet
i Borås synes utskottet närmast innebära att anläggningen förvandlas
till ett inackorderingshem. Frivårdsskolorna tillkom genom 1966 års
riksdags beslut (prop. 1, bil. 4, s. 140 och 143, SU 2) för att bereda de frigivna
lämplig bostad under en övergångstid. De två första statliga hotellen
tas i bruk under innevarande budgetår. Ett hotell drivs sedan flera år tillbaka
av föreningen Skyddsvärnet i Stockholm. Uppdelningen mellan hotell
och inackorderingshem grundas på avsikten att tillgodose skilda grader
av stödbehov. Som utskottet ovan antytt bör i princip de frigivna snarast
möjligt komma ut i förvärvslivet. Verksamheten är fortfarande att anse
som ett försök. Med hänsyn därtill avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 311 och II: 355, I: 555 och II:
665 samt I: 574 och II: 638, de fyra förstnämnda såvitt nu är
i fråga, till Frivården för budgetåret 1969/70 anvisar ett
förslagsanslag av 31 434 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1:311 och 11:355 i
vad avser försöksverksamheten inom frivården,

3. att riksdagen avslår motionen II: 678,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 6 och II: 36,

5. att riksdagen avslår motionerna I: 190 och II: 213.

22. Maskin- och verktygsutrustning m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna F 4—7, s. 73—76) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Maskin- och verktygsutrustning m. m. ett reservationsanslag
av 2 450 000 kr.,

2. till Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.,

3. till Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

4. till Utbildning av personal m. fl. ett reservationsanslag
av 1 395 000 kr.

23. Kriminologisk forskning. Kungl. Maj :t har (punkten F 8, s. 76) föreslagit
riksdagen att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1969/70 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:373 av herr Virgin m. fl. och II: 430 av
herr Holmberg m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att kriminologisk forskning rörande

24

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

ailmänpreventionens betydelse snarast igångsättes och att erforderliga resurser
härför ställs till förfogande.

Utskottet. Som utskottet anfört under punkten 19 och som även diskuterats
i motionerna I: 311 och II: 355 saknas grundläggande forskningsunderlag
för en bedömning av allmänpreventionsfrågan i stort och frihetsberövandets
allmänpreventiva effekt — faktorer som påverkar sanktionssystemet
som sådant och endast sekundärt medlen för verkställighet. I motionerna
I: 373 och II: 430 förordas igångsättning av en kriminologisk forskning
rörande ailmänpreventionens betydelse och att resurser härför ställs
till förfogande. En forskningsuppgift av denna vidd kan med växlande
samhällsförhållanden inte förväntas leda till slutgiltiga resultat och bedömningarna
blir med hänsyn till en internationaliserad samfärdsel och nationella
påföljdssystem alltid diffusa. Från svensk sida har de tre senaste
åren bidrag lämnats till kriminologisk forskning inom Förenta Nationernas
och Europarådets ram. Något konkret förslag har inte lagts fram i motionerna.
Utskottet saknar också förutsättningar att bedöma vilka konkreta
statsmakternas åtgärder som kan vara möjliga och lämpliga. Det kan dock
ställas förhoppningen att genom det arbete för forskningsplanering som pågår
inom justitiedepartementet någon klarhet kan vinnas i detta hänseende.
Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka hemställan i motionerna
I: 373 och II: 430.

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj :ts medelsberäkning och hemställer 1.

att riksdagen avslår motionerna I: 373 och II: 430 såvitt
nu är i fråga,

2. att riksdagen till Kriminologisk forskning för budgetåret
1969/70 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Diverse

24. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. med flera
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna G 1—3, 8,
s. 77—79) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m. ett reservationsanslag av 20 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område ett förslagsanslag av
80 000 kr.,

3. till Bidrag till Nordisk Domssamling ett reservationsanslag
av 24 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969 25

25. Hyresnämnderna. Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag (punkten
G 6, s. 79) och hemställer

att riksdagen till Hyresnämnderna för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 13 265 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

26. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkt I: Ju: 1, s. 80) och hemställer

att riksdagen till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården
för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag
av 100 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

27. Polishus m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna II: Ju: 1—3, s. 80—86) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Polishus m. m. ett investeringsanslag av 40 000 000
kr.,

2. till Renovering av byggnad för regeringsrätten ett investeringsanslag
av 1 500 000 kr.,

3. till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

28. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under riksdagen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

G 4. Bidrag till politiska partier
G 5. Presstöd
vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 11 mars 1969

På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN

26

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson
(s), Rikard Svensson (s), Axel Andersson (fp), Virgin (m), Mårtensson (s),
Bertil Petersson (s), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Rönnberg
(s), Kaijser (m), Björk (s), Erik Svensson (s) och fru Elvy Olsson
(ep) samt

från andra kammaren: herrar Bohman (in), Karlsson i Olofström
(s), Almgren (s), Eliasson i Sundborn (ep), Bergman (s), Mattsson (ep),
Enskog (fp), Alemyr (s), Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), fru
Holmberg (s), herrar Svanberg (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Mundebo
(fp) och fru Sundberg (m).

Reservationer

1. vid punkten 4 (Rikspolisstyrelsen) beträffande rikspolisstyrelsens medborgerliga
förankring av herrar Virgin (m), Kaijser (in), Bohman (in) och
fru Sundberg (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Varken i»
och på s. 5 slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:

»Angivna rikllinjer har sedermera kommit till uttryck i Kungl. Maj :ts
instruktion för rikspolisstyrelsen. Däri preciseras lekmannastyrelsens uppgifter.
Av särskilt intresse med hänsyn till det av motionären åberopade
syftet är instruktionens föreskrift att det i fråga om polisverksamheten
särskilt åligger styrelsen att verka för ett förtroendefullt förhållande mellan
polisen och allmänheten, att bedriva informationsverksamhet såväl
inom polisorganisationen som i förhållande till myndigheter, nyhetsorganen
och allmänheten samt att utfärda anvisningar och föreskrifter rörande
lägre polismyndigheters informationsverksamhet, särskilt i fråga om information
till allmänheten angående brottsförebyggande åtgärder.

I plenum bestående av styrelsens samtliga ledamöter skall särskilt viktiga
frågor avgöras, bl. a. sådana som rör förslag till anslagsframställning hos
riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse. Styrelsen skall
i plenum dessutom avgöra andra frågor som rikspolischefen hänskjuter
dit.

Enligt utskottets mening täcker de av riksdagen antagna riktlinjerna
för polisverksamheten och den i enlighet härmed utfärdade instruktionen
för polisstyrelsen de önskemål motionären framfört. Inom sålunda uppdragna
ramar torde tillräckligt spelrum stå till förfogande för åtgärder
ägnade att understryka den medborgerliga förankring, som lekmannainflytandet
i rikspolisstyrelsen utgör. Att så sker är angeläget med hänsyn
till allmänhetens förtroende för de betydelsefulla samhällsuppgifter som
polismyndigheten har att fullgöra. För den polisiära tjänsteutövningen
främjas otvivelaktigt känslan av medborgerligt stöd genom att lekmanna -

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

27

representanternas ställning och roll i beslutsprocessen så långt möjligt
klargöres. Utskottet förutsätter, att rikspolisstyrelsen kommer att utnyttja
föreliggande möjligheter i nämnda hänseenden. Med hänsyn härtill torde,
utöver vad här sagts, något ytterligare initiativ från riksdagens sida icke
vara påkallat. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen II: 6.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen avslår motionen II: 6,»

2. vid punkten 9 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)
beträffande medelsanvisningen av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (in),
Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (in), fru Elvy
Olsson (ep), herrar Bohman (in), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep),
Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och fru Sundberg
(in) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Enighet
råder» och på s. 9 slutar med »polisens förvaltningsanslag» bort ersättas
med text av följande lydelse:

»Den kraftiga stegringen av brottsligheten i vårt land är mycket oroande.
Antalet brott tenderar att öka, brottens svårighetsgrad likaså. Tydliga tendenser
till ökad ligabrottslighet ger sig också till känna. Framför allt i
storstadsområdena utgör bristen på säkerhet och trygghet på gator och
offentliga platser ett betydande problem. Narkotikamissbruket och samhällets
skyldigheter att angripa detta har ytterligare ansträngt de redan
förut hårt utnyttjade polisiära resurserna. Antalet ouppklarade brott är
oroväckande högt. En förbättrad allmän övervakning skulle vara ägnad
att förhindra brott och en högre uppklaringsfrekvens skulle verka brottsavhållande.
De enskilda människornas krav på rättssamhällets skydd skulle
tillgodoses och samhällets förluster på brott minska. Den förstärkning av
polisväsendet som föreslås i årets statsverksproposition är med hänsyn
härtill icke tillräcklig. Den underskrider väsentligt de berättigade krav
som rikspolisstyrelsen i sådant hänseende framfört.

Enligt utskottets mening bör takten i den fortsatta upprustningen av
polisen för nämnda budgetår ökas. Med hänsyn härtill och till att tidigare
rekryteringssvårigheter nu tycks ha överbryggats bör utrymme skapas
för ytterligare 210 polistjänster. På grund härav och bl. a. för att underlätta
strävandena att åstadkomma en effektiv användning av till förfogande
ställda medel bör anslag därutöver beräknas för 50 tjänster för annan
personal. Anslaget bör därför höjas med 10 milj. kr. utöver Kungl.
Maj :ts förslag.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:366 och 11:426 samt 1:373 och 11:430,
de två sistnämnda såvitt nu är i fråga, till Lokala polis -

28

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

organisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 767 100 000 kr., varav
176 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,»

3. vid punkten 10 (Lokala polisorganisationen: Utrustning) beträffande
medelsanvisningen av herrar Axel Andersson (fp), Virgin (m), Per Jacobsson
(fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), Kaijser (m), fru Elvy Olsson (ep),
herrar Bohman (m), Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp),
Nilsson i Tvärålund (ep), Mundebo (fp) och fru Sundberg (m) som — vid
bifall till reservationen 2 — anser att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»I motionerna föreslagen höjning av anslaget utöver Kungl. Maj :ts förslag
avser medel för utrustning av i samma motioner förordad personalökning.
Med hänvisning till utskottets utlåtande under 7 ovan och då erinran
inte finns mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkning i övrigt hemställer utskottet att

riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:373 och 11:430, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
14 200 000 kr., varav 2 500 000 kr. åt! avräknas mot automobilskattemedlen.
»

4. vid punkten 17 (Ersättning åt domare, vittnen och parter) beträffande
statlig ersättning till frikyrkliga vigselförrättare av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Enskog (fp) och Mundebo (fp) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Vigselskyldigheten
för» och slutar med »och II: 5» bort ha följande lydelse:

»Oavsett utvecklingen av vigselformerna får det konstateras att staten
uppställer vissa krav på en vigselceremoni för att den skall få civilrättsliga
verkningar. Det har nu också accepterats att valrätt skall erbjudas
även dem som önskar vigas inom ett frikyrkligt samfund. När denna valrätt
godtagits och de statliga kraven naturligen kvarstår bör det falla på
staten att lämna ersättning för frikyrkans medverkan, en medverkan som
inte tillkommit i första hand för samfundets skull utan för att kontrahenterna
skall kunna förenas vid en akt som ansluter sig till deras trosuppfattning.

Enligt utskottets mening bör därför ersättning av statsmedel utgå i enlighet
med vad som förordats i motionerna I: 4 och II: 5. Det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser om bidragets utformning.
»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

29

»2. att riksdagen i anledning av motionerna I: 4 och II: 5
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört om ersättning till vissa vigselförrättare,»

5. vid punkten 19 (Kriminalvårdsstyrelsen) beträffande en parlamentarisk
utredning om kriminalvårdens utformning av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep),
herrar Eliass-on i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep) och Mundebo (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med »Det i» och
på s. 16 slutar med »parlamentarisk utredning» bort ha följande lydelse:

»Det i motionerna 1:311 och 11:355 framförda förslaget om en parlamentarisk
utredning om kriminalvårdens utformning får bedömas mot
bakgrund av att riktlinjerna för dagens och morgondagens kriminalvård
inte är klart uppdragna. Visserligen har resocialiseringen uppsatts som
ett huvudmål men de instrument med vilka kriminalvården arbetar är ändock
till mycket stor del produkter av numera allmänt övergivna föreställningar.
Forskning om olika behandlingsmetoder och deras återanpassande
verkan är av stor betydelse, men den kan — bl. a. med hänsyn till den
kriminologiska forskningens begränsade resurser — knappast lämna material
till de beslut som måste fattas den närmaste tiden. Dessa beslut
måste utgå från de värderingar som medborgarna upplever som ägnade
att skapa en effektiv kriminalvård. Besluten måste fattas parlamentariskt
och bör beredas parlamentariskt för att kunna spegla verkligheten i en
levande opinion. Enligt utskottets mening bör därför en parlamentarisk
utredning snarast tillsättas med uppgift i första hand att ställa upp målen
för kriminalvårdens inriktning och resursfördelning under den närmaste
framtiden. Därmed kan underlag skapas för ett synnerligen önskvärt parlamentariskt
beslut om riktlinjer för kriminalvården. En sådan utredning
skulle inte hindra eller försvåra det arbete som pågår inom fångvårdens
byggnadskommitté och inom anstaltsbehandlingsutredningen. Utskottet förutsätter
att utredningen får resurser för den försöksverksamhet inom frivården
som förordas i motionerna I: 311 och II: 355. Vad utskottet sålunda
anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionerna 1:311 och
II: 355, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj :t
till känna vad utskottet anfört om en parlamentarisk utredning.
»

6. vid punkten 20 (Fångvårdsanstalterna) beträffande medelsanvisningen
av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman
(fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Snndborn (ep), Mattsson (ep),
Enskog (fp), Nilsson i Tvärålnnd (ep) och Mundebo (fp) som anser att

30

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »Styrelsens
förslag» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Angelägenheten av ytterligare personal för frigivningsplanering får anses
uppenbar. Dessa arbetsuppgifter är grundläggande för det vidare arbetet
för den intagnes återanpassning. Utöver Kungl. Maj :ts förslag bör därför
i anledning av motionerna 1:311 och 11:355 samt 1:555 och 11:665
350 000 kr. beräknas för tre tjänster för handläggande personal och åtta
biträden.»

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med »De föreslagna»
och på s. 19 slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Återanpassningsmöjligheterna är också mycket starkt beroende av att
det finns tillräcklig personal för fritids- och undervisningsverksamheten.
Såväl den ökade fritiden som önskemålet att förstärka insatserna gör en
medelsanvisning utöver Kungl. Maj :ts förslag nödvändig. För nästa budgetår
bör i enlighet med vad som förordats i motionerna I: 311 och II: 355
samt 1:555 och 11:665 anvisas utöver Kungl. Maj :ts förslag 230 000 kr.,
vilket möjliggör inrättande av fem nya assistenttjänster.

Vad angår expensposten för undervisning och sysselsättning talar starka
skäl för att utgående arbetspremier till studerande inte skall belasta arbetsdriftens
överskottsmedel. Kungl. Maj :t bör enligt utskottets mening närmare
överväga en redovisning enligt kriminalvårdsstyrelsens förslag. Detta
bör i anledning av de nämnda motionerna ges Kungl. Maj :t till känna.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Vad motionärerna»
och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:

»Den föreslagna uppräkningen av expenser för biblioteken är enligt utskottets
mening välgrundad och har i detta sammanhang mycket ringa betydelse
för anslagsavvägningen. Det bör inte komma i fråga att på sätt som
skett föra över kostnaden på de kommunala biblioteken. Med bifall till motionerna
1:590 och 11:666 bör därför beräknas ytterligare 55 000 kr. för
ändamålet.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen

a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 550 och II: 611, I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt med bifall till
motionerna I: 590 och II: 666 till Fångvårdsanstalterna för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 207 850 000
kr.,

b. i anledning av motionerna I: 311 och II: 355 samt
1: 555 och II: 665, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört om arbetspremier till studerande,»

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

31

7. vid punkten 20 (Fångvårdsanstalterna) beträffande försöksverksamhet
med medinflytande av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),
Nyman (fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Enskog
(fp) och Mundebo (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med »Som motionärerna»
och slutar med »anses erforderligt» bort ha följande lydelse:

»De försök som gjorts för att skapa kontakt med de intagna genom förtroenderåd
eller i andra former har stor betydelse både för anstaltsbehandlingen
som sådan och för att underlätta övergången till ett aktivt deltagande
i samhällslivet. Ett riksdagens uttalande till förmån för denna aktivitet
skulle vara av betydelse för utvecklingen. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motionerna 1:311 och 11:355 om att sådan försöksverksamhet bör
startas vid så många anstalter som möjligt.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen med bifall till motionerna 1:311 och
11:355, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet
med medinflytande,»

8. vid punkten 21 (Frivården.) angående medelsanvisningen av herrar
Axel Andersson (fp), Virgin (m), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman
(fp), Kaijser (m), fru Elvy Olsson (ep), herrar Bohman (m), Eliasson
i Sundborn (ep), Mattsson (ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep),
Mundebo (fp) och fru Sundberg (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »I fråga»
och slutar med »ytterligare personal» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar meningen att en fortsatt utbyggnad av frivården bör ske.
Det ökande antalet klienter i frivård och de ökade svårigheter i vården som
följer av ändrade brottstyper och det stora antalet narkomaner gör dock en
större medelsanvisning än den av Kungl. Maj :t föreslagna nödvändig. I enlighet
med förslagen i motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665
bör därför ytterligare anvisas 525 000 kr. Därigenom skapas utrymme för
att inrätta utöver vad som förordats i statsrådsprotokollet sex skyddsassistenttjänster
och nio biträdestjänster. Genom en sådan avvägning skulle
även tillgodoses de anspråk som förts fram på ett mer rationellt utnyttjande
av redan befintlig handläggande personal.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med »Enligt
Kungl. Maj :ts» och slutar med »Kungl. Maj :ts förslag» bort ha följande
lydelse:

»I motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och II: 665 har förordats en
ytterligare höjning med 250 000 kr. för understöd åt villkorligt frigivna
m. fl. Kriminalvårdsstyrelsens därigenom upptagna förslag utgick från att
en ökning av anslagsposten till 2 milj. kr. skulle kompenseras av motsva -

32

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

rande nedräkning med 500 000 kr. av anslagsposten Ersättningar till övervakare,
en nedräkning som departementschefen också gjort. Vidare bör beaktas
att den av föregående års riksdag medgivna höjningen i första hand
avsåg att ersätta övervakare för vissa utlägg. Från budgetåret 1961/62 då
för ändamålet beräknades 1 milj. kr. har sålunda vid bifall till Kungl.
Maj :ts förslag endast medgetts en reell ökning om 500 000 kr. Under samma
tid har frivårdsklientelet ökat med ca 45 procent och levnadskostnaderna
med ca 33 procent. Behovet har även ökat genom att större insatser ofta
krävs i många fall. Motionerna tillstyrks i denna del.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 311 och II: 355 samt I: 555 och 11:665, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, och med avslag å motionerna
I: 574 och II: 638 till Frivården för budgetåret 1969/
70 anvisar ett förslagsanslag av 32 209 000 kr.,»

9. vid punkten 21 (Frivården) beträffande frivårdshotellet i Borås av
herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp), Bengtson (ep), Nyman
(fp), fru Elvy Olsson (ep), herrar Eliasson i Sundborn (ep), Mattsson (ep),
Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep) och Mundebo (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »De i»
och slutar med »utskottet motionerna» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»De i motionerna I: 190 och II: 213 framförda önskemålen om frivårdshotellet
i Borås syftar närmast till, vilket även kommit till uttryck i 1966
års riksdagsbeslut, att bereda de frigivna lämplig bostad under en övergångstid.
Hotellet, dess personal och utrustning blir då den första kontakt
vederbörande får med omvärlden efter en kanske lång anstaltsvistelse.
Det synes vara av stor betydelse att den frigivne vid denna första kontakt
möter åtminstone någon människa som genom sin utbildning, personkännedom
och sitt sociala engagemang har möjlighet att lämna den hjälp,
rådgivning och det stöd som just i den situationen kan vara av avgörande
betydelse.

Utskottet instämmer därför med motionärerna i att föreståndaren bör
vara socionom eller ha akademisk utbildning, lämplig för uppgiften, och
helst att han samtidigt erhåller tjänsteställning som biträdande skyddskonsulent.

Beträffande matfrågan framhålles i motionerna att åtminstone ett huvudmål
bör kunna serveras på hotellet. Detta borde kunna lösas genom
relativt enkla anordningar, exempelvis genom att maten rekvireras färdiglagad
från någon restaurang, eventuellt genom att djupfryst färdiglagad
mat i portionsförpackningar serveras. Anordningar för snabbupptining och
uppvärmning bör i så fall finnas.

Statsutskottets utlåtande nr 2 år 1969

33

Det kan inte vara tillfredsställande att klienterna arbetsfria dagar och
efter arbetsdagens slut tvingas i väg från hotellet till stadens centrum på
grund av matfrågan. I det aktuella fallet torde närmaste matställe ligga
närmare tre kilometer från hotellet. Genom en sådan anordning utsätts
den frigivne för risker som han kan ha svårt att bemästra.»
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

»5. att riksdagen i anledning av motionerna I: 190
och II: 213 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört om utformningen av frivårdshotellet i
Borås.»

10. vid punkten 23 (Kriminologisk forskning) beträffande forskning rörande
allmänpreventionens betydelse av herrar Axel Andersson (fp), Virgin
(m), Kaijser (m), Bohman (m) och fru Sundberg (m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Som utskottet»
och slutar med »och 11:430» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Bristen på grundläggande forskningsunderlag för en bedömning av sanktions
systemets allmänpreventiva effekt har kommit till uttryck inte blott
i kontroversiella synpunkter inom kriminologin utan även i påtagliga
motsägelser inom olika grenar av vårt lands strafflagstiftning. Meningarna
bryts mellan å ena sidan en åsiktsriktning som helt eller delvis underkänner
allmänpreventionens betydelse samt å andra sidan de lagstiftare
som i konkreta fall tillmäter allmänpreventionen nära nog avgörande vikt
vid utformningen av sanktionssystemet på skilda områden.

Mot bakgrund härav framstår — som motionärerna understryker — behovet
av forskning på detta område som ytterligt angeläget. Inom den
forskningsplanering som pågår inom justitiedepartementet eller på annat
sätt bör Kungl. Maj :t låta dra upp riktlinjer för hur sådan kriminologisk
forskning skall bedrivas och föranstalta om att erforderliga medel härför
ställs till förfogande. Via Nordiska kriminologiska samarbetsrådet bör ifrågavarande
forskningsverksamhet kunna vidgas och bedrivas på samnordisk
grund. Denna utskottets uppfattning bör ges Kungl. Maj :t till känna.
Motionernas syfte i denna del torde därmed vara tillgodosett.»
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen i anledning av motionerna 1:373 och
II: 430, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj :t till känna vad utskottet anfört om viss forskning,»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027