Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1969/70 inom industridepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

(5:e avd.)

DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
Industridepartementet m. m.

1. Industridepartementet. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1, bilaga
15 (punkt A 1, s. 9—10 i utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden
för den 3 januari 1969) föreslagit riksdagen att till Industridepartementet
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 4 870 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 323 av herr Brundin m. fl. samt II: 367
av berr Burenstam Linder och fröken Ljungberg har hemställts att riksdagen
måtte besluta att statliga företag skall till statsverket erlägga marknadsmässig
ersättning för från departement och andra myndigheter mottagna
tjänsteprestationer, som icke även utgår till privata företag, samt
att riksdagen måtte besluta att till Industridepartementet för budgetåret
1969/70 anvisa ett med 1 000 000 kr. nedsatt belopp av 3 870 000 kr.

Utskottet. Industridepartementet inrättades den 1 januari 1969. Departementet
har i huvudsak övertagit de uppgifter som tidigare legat på finansdepartementets
s. k. ekonomienheter. Under departementets handläggning
faller sålunda ärenden rörande näringspolitik, statsägda bolag,
industri och hantverk, energiförsörjning, bergsbruk, teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete.

Riksdagen har medgivit att kostnaderna under tiden den 1 januari—den
30 juni 1969 för departementet får bestridas från vederbörande anslag under
andra och sjunde huvudtitlarna.

Kungl. Maj :t har föreslagit att under ifrågavarande anslagsrubrik skall
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 13

2

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

anvisas 4 870 000 kr. I motionerna 1:323 och 11:367 yrkas att medelsanvisningen
skall begränsas till 3 870 000 kr. Utskottet har inte funnit några
bärande skäl anförda för detta motionsyrkande, varför utskottet avstyrker
detsamma och tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning.

I motionerna framförs vidare yrkande om att statliga företag till statsverket
skall erlägga marknadsmässig ersättning för från departement och
andra myndigheter mottagna tjänsteprestationer som inte utgår även till
privata företag.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet först framhålla att inrättandet
av det nya departementet och överförandet till detta av ärenden
rörande de statliga företagen i nu ifrågavarande avseenden inte innebär
några skillnader mot vad tidigare gällt. Vidare torde det förhålla sig så
att de i motionerna avsedda tjänsteprestationerna i vad avser industridepartementet
i väsentlig omfattning är att hänföra till funktioner som staten
såsom ägare av företagen har att fullgöra.

Arbetet med programbudgetering pågår och företagsdelegationen har
nyligen framlagt ett förslag om samordningen av de statliga företagen. Detta
talar enligt utskottets mening mot att riksdagen nu binder sig för viss
lösning. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 323 och II: 367 i vad de avser
medelsanvisningen till Industridepartementet för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 4 870 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 323 och II: 367
såvitt de icke behandlats under 1.

2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt
A 2, s. 10—11) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1969/
70 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt A 3,
s. 11) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1969/70
anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

3

Industri in. in.

4. Statens institut för hantverk och industri: Förvaltningskostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt B 1, s. 12—13) föreslagit riksdagen att till Statens
institut för hantverk och industri: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 2 894 000 kr.

I de likalydande motionerna 1:575 av herr Stefanson m. fl. och 11:661
av herr Sjönell m. fl. har hemställts att riksdagen måtte bevilja statens
institut för hantverk och industri ett anslag på 200 000 kr. för bl. a. utrednings-
och forskningsverksamhet om de mindre och medelstora hantverksoch
industriföretagens problem och utvecklingsmöjligheter.

Utskottet. Utredningen om statens institut för hantverk och industri avlämnade
i början av december i fjol betänkandet Aktiv företagsutveckling.
Utredningen har enligt sina direktiv haft att överväga inriktningen och omfattningen
av institutets verksamhet, lämplig organisationsform samt frågan
om framtida statliga bidrag.

Kungl. Maj :t har föreslagit en förstärkning av medelsanvisningen till
institutet med 100 000 kr. Ifrågavarande anslag föreslås skola upptas med
2 894 000 kr.

Motionerna I: 575 och II: 661 har hänvisats till bankoutskottet i vad de
avser genomförande av viss utredningsverksamhet beträffande de mindre
och medelstora företagen och till statsutskottet i vad de avser anvisande av
medel till utredningen. Med hänvisning till bankoutskottets utlåtande nr
10 avstyrker statsutskottet motionsyrkandet i vad det avser anvisande av
medel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 575 och II: 661, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Statens institut för hantverk
och industri: Förvaltningskostnader för budgetåret
1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 2 894 000 kr.

5. Statens institut för hantverk och industri: Bidrag till kursverksamheten
m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
B 2—B 4, s. 13—15) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens institut för hantverk och industri: Bidrag
till kursverksamheten m. in. ett reservationsanslag av
1 518 000 kr.,

2. till Statens institut för hantverk och industri: Utrustning
och inredning ett reservationsanslag av 400 000 kr.,

3. till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 600 000 kr.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 saml. Nr 13

4

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

Bergsbruk

6. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna C 1—C 3, s. 16—20)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 6 700 000 kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten
in. in. ett reservationsanslag av 2 650 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett
reservationsanslag av 600 000 kr.

7. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj:t har
(punkt C 4, s. 20—22) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag
av 14 800 000 kr.

I de likalydande motionerna 1: 272 av herr Werner och II: 30b av fru
Marklund m. fl. har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa att malmprospekteringsverksamheten ökas och frågan om
etablering av förädlingsindustrier i anslutning till gjorda fyndigheter beaktas.

Utskottet. På grundval av ett av geologiska undersökningen för verksamhetsåret
1969/70 presenterat program föreslår Kungl. Maj :t att förevarande
anslag tas upp med 14,8 milj. kr. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 272 och II: 304 har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär att malmprospekteringsverksamheten ökas. Inom
1964 års geologiutredning pågår enligt statsrådsprotokollet överväganden
om statens insatser bl. a. såvitt gäller malmprospektering och utskottet kan
inte anse den av motionärerna yrkade åtgärden påkallad.

Motionerna behandlar också frågan om etablering av förädlingsindustrier.
Industrietableringsdelegationen har tillkallats i syfte att genom statligt företagande
skapa nya sysselsättningstillfällen framför allt i skogslänen. Med
erinran härom avstyrker utskottet även motionerna i nu förevarande avseende.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 14 800 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 272 och II: 304.

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 5

8. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkt C 5, s. 22—23) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag
av 800 000 kr.

9. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 6, s.
23—24) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1969/70 anvisar
ett förslagsanslag av 773 000 kr.

Energiförsörj ning

10. Statens elektriska inspektion och Kostnader för vissa nämnder. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkterna D 1—D 2, s. 25—26) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av
2 216 000 kr.,

2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av
43 000 kr.

11. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj :t har (punkt
D 3, s. 26—28) föreslagit riksdagen att a) till Befrämjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av
11 000 000 kr., b) medge att under budgetåret 1969/70 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas
intill ett belopp av sammanlagt 3 000 000 kr. samt c) medge att under
budgetåret 1969/70 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder
som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av
10 000 000 kr.

I de likalydande motionerna I: 651 av herr Erik Olsson in. fl. och II: 762
av herr Sundelin m. fl. har hemställts att riksdagen måtte uttala att stödverksamheten
bör fortsättas i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringarna
genomförts och eldistributionens strukturrationalisering fortskridit
så långt att glesbygdsdistributionens kostnader kan uppbäras av
mera lönsam distribution samt att omfattningen av stödet anpassas efter
de behov som efter hand anmäls av kommerskollegium.

Utskottet. Enligt kungörelsen den 28 maj 1959 (nr 369) om statligt stöd
åt landsbygdens elförsörjning äger kommerskollegium bevilja stöd till ny -

6 Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

anläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden
i form av bidrag och lånegarantier.

Eldistributionsutredningen har hösten 1968 avgett betänkandet Eldistributionens
rationalisering (SOU 1968: 39). Av statsrådsprotokollet framgår
att departementschefen har för avsikt att för Ivungl. Maj :t anmäla förslag
att föreläggas 1969 års riksdag rörande organisationen in. in. av statens
insatser för eldistributionens ordnande. Då sålunda frågan om den framtida
utformningen av stödet åt landsbygdens elförsörjning ej genom statsverkspropositionen
underställts riksdagens prövning har utskottet ej funnit anledning
att i detta sammanhang behandla denna fråga vilket utskottet här
velat anmäla med anledning av yrkandena i motionerna I: 651 och II: 762.
Utskottet kommer att uppta motionerna till sakbehandling i ett senare sammanhang.

Ivungl. Maj :ts förslag om medelsanvisning under ifrågavarande anslagsrubrik
biträder utskottet. Vad beträffar medgivande att under budgetåret
1969/70 bevilja bidrag och statlig garanti för lån har utskottet ansett sig
kunna lämna Ivungl. Maj :ts förslag utan erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag av
11 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1969/70 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät
på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt
3 000 000 kr.,

3. medger att under budgetåret 1969/70 statlig garanti
för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som
berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av
10 000 000 kr.

Teknisk utveckling m. m.

12. Styrelsen för teknisk utveckling. Kungl. Maj:t har (punkt E 1, s.

29_45) föreslagit riksdagen att a) till Styrelsen för teknisk utveckling

för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kr., b)
bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1969/70 godkänna avtal
rörande stöd till kollektiv teknisk forskning m. m. som inberäknat löpande
avtal innebär åtaganden av högst 19 000 000 kr. under vart och ett av
budgetåren 1969/70—1973/74 samt c) godkänna att av den vinst som år
1969 tillfaller staten från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag högst
20 000 000 kr. avsätts till Malmfonden.

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

7

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 167 av herr Nyman m. fl. och II: 181
av fru Eriksson i Stockholm m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa att de ekonomiska och organisatoriska
formerna för ett väsentligt ökat stöd åt målinriktad forskning
avseende framställning och utnyttjande av nya proteinrika livsmedel snarast
utreds samt att ett särskilt organ underställt styrelsen för teknisk utveckling
(STU) inrättas för nämnd forskning och utveckling,

dels de likalydande motionerna I: 486 av herrar Nyman och Stefanson
samt 11:556 av herr Löfgren m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen
måtte besluta 1. att en teknisk-ekonomisk utredning tillsättes för att utröna
vilken vikt ökad satsning på teknisk forskning och utveckling i
sysselsättningsskapande och kostnadsbesparande syfte kan få, 2. att beställningsforskning
och forskningsförmedling verkställs genom ett fristående
institut, underställt styrelsen för teknisk utveckling, 3. att frågan
om den centrala forskningsorganisationen och forskningsberedningens framtida
status utreds och förslag därom föreläggs riksdagen, 4. att förslag
om ökade bidrag för internationell forskningssamverkan föreläggs 1970
års riksdag, 5. att den tekniska informationen till allmänheten och riksdagens
ledamöter blir föremål för utredning och förslag samt föreläggs
1970 års riksdag,

dels motionen I: 668 av herr Wallmark och fröken Stenberg vari hemställts
att riksdagen måtte besluta att till Styrelsen för teknisk utveckling
för budgetåret 1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 97 507 000 kr.

Utskottet. Under år 1968 har en omfattande organisatorisk reform genomförts
av det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
genom att styrelsen för teknisk utveckling inrättats.

Styrelsen för teknisk utveckling lämnar bidrag till tekniska forskningsprojekt
och lån eller bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet till industriellt
utvecklingsarbete. Vidare svarar styrelsen för långsiktigt stöd till
kollektivt industriellt forsknings- och utvecklingsarbete enligt avtal med
stiftelser eller andra företrädare för skilda industribranscher. Styrelsen för
teknisk utveckling lämnar även råd och stöd åt uppfinnare och förmedlar
kontakter mellan dessa och exploatörer. För budgetåret 1969/70 föreslås för
nämnda ändamål ett anslag av 70 milj. kr., en ökning med 16,8 milj. kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Av denna ökning utgör ca 6,5 milj.
kr. löneomräkning m. m.

Departementschefen anger att vid beräkningen av medelsbehovet hänsyn
tagits till det stöd som förutses utgå till långsiktig forskning vid AB
Atomenergis forskningsstation i Studsvik. Kostnaderna för denna verksamhet,
som nu finansieras över AB Atomenergis anslag, heräknas för
innevarande år uppgå till 12,6 milj. kr. Från och med nästa budgetår skall

8

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

enligt departementschefens förslag frågor om stöd till den långsiktiga
forskningen i Studsvik prövas av styrelsen för teknisk utveckling och
— efter samråd med styrelsen — av berörda forskningsråd, dvs. i första
hand statens råd för atomforskning och statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Styrelsen för teknisk utveckling har för budgetåret 1969/70 anmält ett
medelsbehov av 97 507 000 kr.

I motionen I: 668 föreslås att anslaget tas upp med det av styrelsen
föreslagna beloppet.

Utskottet anser sig kunna konstatera att allmän enighet råder om att
den tekniska utvecklingen har en avgörande betydelse för samhällsekonomins
tillväxt och om önskvärdheten av en ökad satsning på teknisk forskning
och industriellt utvecklingsarbete. Det grundläggande motivet för inrättande
av styrelsen för teknisk utveckling var att åstadkomma en samordning
och förstärkning av organisationen för statens stöd till teknisk
forskning och utveckling samtidigt som resurserna för verksamheten
väsentligt ökades. Det är givetvis angeläget att styrelsen i fortsättningen
tilldelas tillräckliga resurser för att på ett adekvat sätt kunna fullgöra de
väsentliga uppgifter som åvilar den.

Den i förhållande till styrelsens anslagsframställning avsevärt reducerade
medelsanvisningen som föreslås av Kungl. Maj :t måste enligt utskottets
mening innebära att styrelsen kommer att ställas inför besvärliga
prioriterings- och avvägningsproblem. Med hänsyn till den förhållandevis
betydande ökningen av resurserna för teknisk forskning och utveckling
som kom till stånd innevarande budgetår anser sig utskottet emellertid
kunna godta Kungl. Maj:ts medelsberäkning för nästa budgetår och avstyrker
därför motionen I: 668. Vid detta ställningstagande har utskottet
även särskilt beaktat att villkoren för lån från INFOR kommer att ändras
på ett sådant sätt att ett ökat utnyttjande av tillgångarna kan komma till
stånd.

I motionerna I: 486 och II: 556 behandlas en rad spörsmål med anknytning
till teknisk forskning och utveckling.

Sålunda föreslås bl. a. att en teknisk-ekonomisk utredning tillsätts för
att utröna vilken vikt ökad satsning på teknisk forskning och utveckling
i sysselsättningsskapande och kostnadsbesparande syfte kan få.

Att mäta effekterna av stödet till teknisk forskning och utveckling i
de åsyftade hänseendena framstår enligt utskottets mening som en utomordentligt
svår uppgift. Detta gäller bl. a. möjligheterna att renodla dessa
effekter i förhållande till andra t. ex. sådana som uppkommer till följd av
konj unkturförändringar.

I statsrådsprotokollet har framhållits att ett av de väsentligaste motiven
för att inrätta styrelsen för teknisk utveckling var de ökade behoven av
långsiktig planering av inriktningen och utformningen av det statliga

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

9

stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Styrelsen,
som anser att planeringen måste byggas upp kring studier av teknikens
möjligheter och samhällets och näringslivets behov av teknik, har för
nästa budgetår begärt ökade medel för den långsiktiga planeringen. Som
ett väsentligt led i planeringen har styrelsen därvid sett en utveckling av
prognosunderlaget samt en uppföljning och utvärdering av styrelsens insatser.
I statsverkspropositionen har kostnaderna för styrelsens långsiktiga
planering beräknats till ca 1,2 milj. kr. budgetåret 1969/70 vilket jämfört
med motsvarande verksamhet under innevarande år innebär en ökning
med 654 000 kr. Mot bakgrund av den vikt det långsiktiga planeringsarbetet
sålunda tillmäts anser utskottet det motionsvis gjorda yrkandet om
särskild utredning inte böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I nämnda motioner har också framställts yrkande om utredning av frågan
om den centrala forskningsorganisationen och om forskningsberedningens
framtida status.

Utskottet har erfarit att inom forskningsberedningen förts en livlig debatt
rörande beredningens arbetsformer. En viss omorganisation har nyligen
beslutats. Innan erfarenheter vunnits av denna anser utskottet inte det
vara befogat med någon särskild utredning av hithörande frågor. Utskottet
förutsätter att forskningsberedningen även i fortsättningen ägnar uppmärksamhet
åt frågor som rör den centrala forskningsorganisationen och beredningens
arbetsformer.

Styrelsen för teknisk utveckling har på det internationella planet fått
viktiga och omfattande uppgifter som enligt styrelsens uppfattning fordrar
ett ingående studium av de olika kontaktfunktionerna och de krav dessa
ställer. Utskottet anser sig kunna utgå från att styrelsen även i fortsättningen
i sina förslag till anslagsäskanden för fram och vid sin fördelning
av tillgängliga medel beaktar behovet av resurser för internationell forskningssamverkan.
Utskottet anser det därför inte påkallat att riksdagen enligt
yrkande i motionerna I: 486 och II: 556 särskilt begär att förslag om ökade
bidrag för internationell forskningssamverkan föreläggs 1970 års riksdag.

Frågan om ett fristående institut för beställningsforskning och forskningsförmedling
behandlade riksdagen i fjol i anledning av propositionen
1968: 68 angående inrättande av styrelsen för teknisk utveckling m. in. (SU
131).

Utskottet framhöll att forskningsförmedling rar att betrakta som en
integrerande del av styrelsens uppgifter och ansåg därför inte att något
fristående institut härför borde inrättas. Riksdagen anslöt sig till denna
uppfattning liksom också till synpunkten att ställningstagandena till vissa
frågor angående beställningsforskning borde anstå till dess att erfarenheter
vunnits av styrelsens verksamhet.

I januari innevarande år tillkallades sakkunniga som fått i uppdrag
att utreda samordningen av viss statlig forskningsverksamhet. Denna

1U

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

utredning torde komma att ta upp de speciella problem som måste lösas för
att möjliggöra ett vidgat utnyttjande av resurser vid statliga forskningsinstitut
för såväl myndigheternas som näringslivets behov.

Av statsverkspropositionen framgår att styrelsen för teknisk utveckling
för närvarande närmare studerar formerna för en effektiv insats avseende
förmedling av forskningsuppgifter. Ett led i styrelsens verksamhet är vidare
att främja kontakterna mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut
och näringsliv.

Utskottet har inte funnit vad i motionerna I: 486 och II: 556 anförts angående
inrättande av ett fristående institut för beställningsforskning och
forskningsförmedling motivera ett ändrat ställningstagande från riksdagens
sida i denna fråga, varför utskottet avstyrker motionerna i denna del.

Ifrågavarande motioner innehåller även yrkande om särskild utredning
angående den tekniska informationen till allmänheten och riksdagens ledamöter.

Frågan om riksdagens informationsbehov på det tekniska området har
behandlats av 1968 års riksdag. Utskottet får beträffande denna fråga hänvisa
till konstitutionsutskottets utlåtande nr 38 år 1968. I enlighet med
nämnda utskotts förslag har riksdagen till grundlagberedningen för övervägande
överlämnat motioner som behandlar nu ifrågavarande spörsmål.

Vad gäller information till allmänheten vill utskottet erinra om alt informationsutredningen
som tillsattes år 1967 enligt sina direktiv bl. a. har
att pröva behovet av en vidgad information om samhällets verksamhet och
att närmare behandla olika vägar för att effektivisera informationen.

Vidare framgår av statsrådsprotokollet att styrelsen för teknisk utveckling
ser som en viktig uppgift att via massmedia, fackpress och egna publikationer
sprida information dels om resultaten av styrelsens arbete i form
av stödda forskningsprojekt och uppnådda forskningsresultat, dels om styrelsens
allmänna insatser till stöd för teknisk forskning och utveckling samt
om den tekniska utvecklingen i stort och dess inverkan på individ, samhälle
och näringsliv.

Utskottet anser sig således kunna konstatera att de viktiga informationsproblem
som berörs i motionerna redan är uppmärksammade och finner
inte skäl tillstyrka motionsyrkandet i fråga.

I motionerna I: 167 och II: 181 föreslås åtgärder — bl. a. av organisatorisk
art — syftande till att intensifiera de svenska forskningsinsatserna avseende
framställning och utnyttjande av nya proteinrika livsmedel.

Av statsrådsprotokollet framgår att styrelsen för teknisk utveckling tillmäter
ökade insatser inom det livsmedelstekniska området stor betydelse.

Det är självfallet ett angeläget önskemål att vårt land utifrån sina förutsättningar
genom forskning och utvecklingsarbete bidrar till att lösa problemen
med världens proteinförsörjning.

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 11

För en effektiv insats i detta avseende krävs ökat samarbete mellan olika
forskningsgrenar och skilda myndigheter.

Utskottet har erfarit att resultaten av vissa pågående forskningsprojekt
— bl. a. avseende möjligheterna att utvinna protein ur raps — föranlett
styrelsen för teknisk utveckling att närmare överväga såväl de ekonomiska
som de organisatoriska formerna för forskningsstödet till detta i olika avseenden
så väsentliga forskningsområde.

Utskottet anser därför att motionerna — såvitt nu är i fråga — inte påkallar
någon åtgärd från riksdagens sida.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen I: 668 till Styrelsen för teknisk utveckling
för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 70 000 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret
1969/70 godkänna avtal rörande stöd till kollektiv
teknisk forskning in. m. som inberäknat löpande avtal innebär
åtaganden av högst 19 000 000 kr. under vart och ett
av budgetåren 1969/70—1973/74,

3. att riksdagen godkänner att av den vinst som år 1969
tillfaller staten från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag
högst 20 000 000 kr. avsätts till Malmfonden,

4. att riksdagen avslår motionerna 1: 486 och II: 556 i
vad de avser teknisk-ekonomisk utredning,

5. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i
vad de avser utredning om den centrala forskningsorganisationen
och forskningsberedningens status,

6. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i
vad de avser internationell forskningssamverkan,

7. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i
vad de avser institut för beställningsforskning och forskningsförmedling,

8. att riksdagen avslår motionerna 1:486 och 11:556 i
vad de avser utredning om den tekniska informationen,

9. att riksdagen avslår motionerna I: 167 och II: 181 i
vad de avser utredning om forskning avseende proteinrika
livsmedel,

10. att riksdagen avslår motionerna I: 167 och II: 181 i
vad de avser inrättande av särskilt organ för forskning och
utveckling inom i motionerna angivet område.

12

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

13. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 2—E 9, s. 45—53) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisar

1. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 7 200 000 kr.,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 800 000 kr.,

3. till Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid statens
provningsanstalt ett reservationsanslag av 4 375 000
kr.,

4. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 4 520 000 kr.,

5. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 400 000 kr.,

6. till Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid statens
skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag av 1 600 000
kr.,

7. till Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien ett anslag
av 500 000 kr.,

8. till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
ett anslag av 1 575 000 kr.

14. Delegationen för atomenergifrågor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt E 10, s. 53—54) och hemställer

att riksdagen till Delegationen för atomenergifrågor för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 610 000
kr.

15. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t
har (punkt E 11, s. 54—70) föreslagit riksdagen att till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1969/70 anvisa ett
reservationsanslag av 54 000 000 kr.

Utskottet. Med stöd av i fjol lämnat bemyndigande har Kungl. Maj :t godkänt
ett konsortialavtal mellan staten och Allmänna Svenska elektriska
aktiebolaget (ASEA) om samarbete på atomkraftområdet. Det för ändamålet
särskilt bildade bolaget AB ASEA-ATOM har övertagit vissa verksamheter
från Aktiebolaget Atomenergi.

Atomenergi har för budgetåret 1969/70 föreslagit ett anslag av 83 milj.
kr. vilket enligt statsrådsprotokollet skulle innebära en i huvudsak oförändrad
nivå för den verksamhet inom bolaget som inte förts över till
ASEA-ATOM. Kungl. Maj:t förordar en till 60 milj. kr. begränsad medelsram
för Atomenergis verksamhet under budgetåret 1969/70. Till följd

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 13

av viss beräknad reservation föreslås att medelsanvisningen begränsas till
54 milj. kr.

Kungl. Maj :ts förslag om medelsram är en konsekvens av förslag om inte
oväsentligt ändrade förutsättningar för Atomenergis verksamhet. Arbetet
med termiska reaktorer skall prioriteras och de anslagsfinansierade arbetena
med snabba reaktorer under nästa budgetår vara av mindre omfattning
än under innevarande budgetår. Utskottet erinrar om sitt uttalande i fjol
(SU 104) beträffande internationellt samarbete på detta område.

Såsom framgår av vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen
av frågan om anslag till styrelsen för teknisk utveckling skall den långsiktiga
forskning i Studsvik som inte har direkt samband med det industriella
programmet i fortsättningen inte finansieras över Atomenergis anslag.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad under ifrågavarande
anslagsrubrik anförts och föreslagits. Emellertid vill utskottet understryka
att det förutsätter att de aktuella åtgärderna kommer att genomföras
under största möjliga hänsynstagande till personalens berättigade krav
på skäliga omställningstider. Utskottet förutsätter vidare att Kungl. Maj:t
skall äga vidta eventuellt erforderliga övergångsanordningar.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1969/70 anvisar ett reservationsanslag
av 54 000 000 kr.

16. Internationellt atomenergisamarbete. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds
förslag (punkt E 12, s. 70—73) och hemställer

att riksdagen till Internationellt atomenergisamarbete för
budgetåret 1969/70 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000
kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Statens vattenfalls verk

17. Kraftstationer m. m. Kungl. Maj d har (punkt I: 1, s. 75—100) föreslagit
riksdagen att till Kraftstationer in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 595 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:611 av herr Ferdinand Nilsson och
fru Elvy Olsson samt II: 688 av herrar Glimnér och Polstam i vad avser hem -

14 Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

ställan att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om dels
snabbprojektering av ett kärnkraftverk vid en i motionerna föreslagen bergkanals
utlopp från Vänern enligt i motionerna anförda riktlinjer, dels snabbprojektering
av ett vattenkraftverk vid nämnda kanals utlopp i Västerhavet
enligt i motionerna anförda riktlinjer, dels förslag föranledda av de nämnda
åtgärderna,

dels de likalydande motionerna 1:631 av herr Virgin m. fl. och 11:633
av herr Cassel m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen måtte besluta att
till Kraftstationer in. in. för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 615 000 000 kr.

Utskottet. För statens vattenfallsverks kraftavsättning har under våren
1968 en ny prognos upprättats på basis av energikommitténs rapport hösten
1967 och en därpå grundad studie av Centrala Driftledningen (CDL) rörande
Sveriges elförsörjning under 1970-talet. Vatlenfallsverkets nya prognos
utvisar något högre värden för den kommande 10-årsperioden än tidigare
beräkningar.

För att tillgodose den ökade efterfrågan föreslås, utöver tidigare beslutade
atomkraftaggregat om ca 750 och ca 800 MW i Ringhals kraftstation, att
Akkats i Lilla Lule älv och ett tredje aggregat i Nämforsens kraftstation i
Ängermanälven byggs ut till hösten 1973. Tillsammans ger dessa utbyggnader
ett ytterligare effekttillskott av 190 MW.

För budgetåret 1969/70 föreslås för statens vattenfallsverk en investeringsram
om 580 milj. kr. till bl. a. förberedelsearbeten för nämnda anläggningar
samt pågående utbyggnader av vattenkraftstationerna Gejmån, Parki,
Letsi, Vietas, Boden och Bastusel samt av värmekraftstationerna Stenungsund,
Marviken och Norrköping. I investeringsramen ingår även medel
för bl. a. fortsatt utbyggnad av överförings- och distributionsnätet.

Anslagsbeloppet för kraftstationer in. in. bör enligt statsrådsprotokollet
beräknas med hänsyn till att liksom tidigare år en marginal utöver ramen
om 580 milj. kr. bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av
medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga
eller andra särskilda skäl. Kungl. Maj :t föreslår därför att
anslaget tas upp med 595 milj. kr.

I motionerna I: 631 och II: 683 yrkas ett investeringsanslag av 615 milj.
kr. Ökningen i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag är motiverad av yrkande
i samma motioner om utbyggnad av Trollhätte kanal. Sistnämnda
yrkande har utskottet behandlat tidigare under sessionen i sitt utlåtande nr
9 och därvid avstyrkt detsamma. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
även motionerna i vad de avser medelsanvisning och föreslår att för nästa
budgetår i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisas 595 milj. kr. Vad
Kungl. Maj :t anfört och föreslagit som grund för detta belopp har inte gett
utskottet anledning till särskilt uttalande.

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969 15

I nyssnämnda utlåtande har utskottet vidare avstyrkt ett i motionerna
1:611 och 11:688 framfört förslag om snabbprojektering av en bergkanal
mellan Vänern och Västerhavet. Därest riksdagen fattar beslut i enlighet
härmed har yrkandena i samma motioner om snabbprojektering av kraftverk
vid den av motionärerna föreslagna bergkanalens utlopp i Vänern och
i Västerhavet förfallit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 631 och II: 683, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Kraftstationer m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 595 000 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna I: 611 och II: 688 såvitt
nu är i fråga.

Statens allmänna fastighetsfond

18. Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag (punkt II: 1, s. 101) och hemställer

att riksdagen till Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt
för budgetåret 1969/70 anvisar ett investeringsanslag
av 1 700 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

19. Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppförande av en atomkraftstation
i Marviken. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt V: 1, s.
101—104) och hemställer

att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för
uppförande av en atomkraftstation i Marviken för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000
kr.

Fonden för förlag till statsverket

20. Statliga gruvor m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag (punkt
VII: 1, s. 105—107) och hemställer

att riksdagen till Statliga gruvor m. m. för budgetåret
1969/70 anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

16

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

UPPSKJUTNA FRÅGOR

21. Uppskjutna frågor. Utskottet kominer senare under sessionen att yttra
sig beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

punkten E 13: Drift av Ranstadsverket in. m.

punkten VI: 1: Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB
vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 18 mars 1969

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Birger Andersson (s), Fritz Persson (s),
Rikard Svensson (s), Mårtensson (s), Bertil Petersson (s), Per Jacobsson
(fp), Ottosson (m), Bengt Gustavsson (s), Bengtson (ep), Herbert Larsson
(s), Nyman (fp), Wallmark (m), Jonsson (s), Levin (fp) och Johan Olsson
(ep) samt

^ från an dra kammaren: herrar Bohman (m), Mellqvist (s), fru LewénEliasson
(s), herrar Bergman (s), Johansson i Norrköping (s), Alemyr (s),
Nilsson i Tvärålund (ep), Fagerlund (s), Andersson i Knäred (ep), Svanberg
(s), Nilsson i Kristianstad (s), Mundebo (fp), Sjönell (ep), Lothigius (m)
och Eriksson i Arvika (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Industridepartementet) beträffande ersättning för vissa
prestationer av herrar Ottosson (m), Wallmark (m), Bohman (m) och Lothi
gius (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »Med anledning»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Ett grundläggande krav beträffande den statliga företagsamheten måste
enligt utskottets mening vara att de statliga företagen — med de undantag
som kan vara motiverade av att företagets verksamhet betingas av sociala
eller fiskala skäl eller av omsorg om folkhälsan eller dylikt — i konkurrenshänseende
skall verka på samma villkor som de privata företagen vilket

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

17

innebär bl. a. att de skall bära sina egna kostnader. Enligt gällande ordning
bestrids emellertid vissa driftkostnader över statens budget. Sålunda torde
en inte obetydlig del av industridepartementets medel till expertis och tillfällig
arbetskraft tas i anspråk för utredningsfrågor in. in. angående statliga
företags drift.

För tjänster från departement eller statliga myndigheter som är av den
karaktären att de enligt vedertagna normer bör hänföras till respektive företags
kostnader, t. ex. anlitande av expertis eller konsult för planering och
marknadsanalyser, skall det statliga företaget och den statliga företagsgruppen
erlägga marknadsmässig ersättning till statsverket.

Under åberopande av det anförda tillstyrker utskottet motionerna såvitt
nu är i fråga.»

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:323 och
IT: 367 såvitt de icke behandlats under 1 beslutar att statliga
företag skall till statsverket erlägga marknadsmässig
ersättning för från departement och andra myndigheter
mottagna tjänsteprestationer, som icke även utgår till privata
företag.»

2. vid punkten 12 (Styrelsen för teknisk utveckling) beträffande beställning
sforskning och forskningsförmedling av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman
(fp), Levin (fp), Mundebo (fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Utskottet
framhöll» och på s. 10 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening uppenbart att statsmakterna bör söka
underlätta företagens innovationsverksamhet. En effekiv organisation för
samarbete och informationsutbyte mellan näringsliv, universitet och forskningsinstitut
måste därvid vara av väsentlig betydelse. Vidare är det av
vikt att en utbyggd rådgivning och service kommer till stånd såväl till enskilda
företag som till olika offentliga myndigheter i frågor som rör beställningsforskning.

Utskottet anser — i enlighet med vad som föreslås i motionerna T: 486
och IT: 556 — att ansvaret för dessa uppgifter bör läggas på ett särskilt organ,
lämpligen ett institut för beställningsforskning och forskningsförmedling
som underställs styrelsen för teknisk utveckling. Syftet skall vara
att dels hjälpa industrin att komma i kontakt med rätt forskare/forskningsinstitution
för t. ex. specifika problem och uppdragsforskning, dels
att intressera industrin för de forskningsresultat som framkommer vid universitet
och högskolor etc. Institutet skall ha bred överblick över vilka forskningsinsatser
på det tekniska området som görs i landet och ha god kontakt
med universitets- och högskoleinstitutioner. Det skall också kunna
förmedla beställningsuppdrag.

18

Statsutskottets utlåtande nr 13 år 1969

Många uppfinnare och mindre och medelstora företag har stort behov av
en omfattande rådgivning och hjälp som inte enbart är av finansiell natur.
Det kan gälla patent, licensverksamhet, industriell organisation m. m.
Privata konsultföretag finns men bör kompletteras med en utökad statlig
serviceverksamhet av denna karaktär, som då lämpligen kan förläggas till
ifrågavarande institut.

Utskottet föreslår att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört rörande beställningsforskning och forskningsförmedling.»

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

»7. att riksdagen i anledning av motionerna I: 486 och
II: 556 som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört beträffande beställningsforskning och forskningsförmedling,
»

3. vid punkten 12 (Styrelsen för teknisk utveckling) beträffande medelsanvisningen
av herr Wallmark (m).

Särskilt yttrande

vid punkten 1 (Industridepartementet) beträffande ersättning för vissa
prestationer av herrar Per Jacobsson (fp), Nyman (fp), Levin (fp), Mundebo
(fp) och Eriksson i Arvika (fp) som anfört:

»Genom motionerna I: 323 och II: 367 har aktualiserats en fråga av stor
principiell räckvidd. Vi har intet att erinra mot utskottets ställningstagande
till motionsyrkandet i fråga men anser att utskottet bort uttala att som
princip bör gälla att de statliga företagen i konkurrenshänseende skall verka
på samma villkor som de privata företagen vilket innebär bl. a. att de skall
bära sina egna kostnader.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690027