Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969
1
Nr 55
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående forskarutbildning
och forskarkarriär in. m., såvitt avser ändring i
studiemedelör ordningen.
Genom en den 7 mars 1969 dagtecknad proposition, nr 31, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden,
föreslagit riksdagen att
dels anta ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring i studiemedelsförordningen
den 4 juni 1964 (nr 401),
dels godkänna de riktlinjer för forskarutbildning och forskarkarriär m. m., som
förordas av föredragande departementschefen samt bemyndiga Kungl. Maj:t att
besluta om grupplivförsäkring för innehavare av doktorandstipendium,
dels ock anvisa vissa anslag för budgetåret 1969/70.
Propositionen har, såvitt avser ändring i studiemedelsförordningen, hänvisats till
lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har propositionen hänvisats
till statsutskottet och jordbruksutskottet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås på grundval av 1963 års forskarutrednings huvudbetänkande
(SOU 1966: 67—68) riktlinjer för reformering av forskarutbildningen
och forskarkarriären m. m. Vidare föreslås en väsentlig förstärkning av det studiesociala
stödet under forskarutbildningen.
Reformeringen av forskarutbildningen innebär att nuvarande licentiatexamen
och doktorsgrad förs samman till en vetenskaplig examen, doktorsexamen. Studierna
för denna examen skall läggas upp så att den effektiva studietiden kan
begränsas till fyra år. En genomtänkt, systematiskt planerad utbildningsgång skall
läggas upp för i princip varje enskild doktorand. I den nya forskarutbildningen avses
inslaget av metodisk undervisning och handledning öka väsentligt.
Studiefinansieringen föreslås bli löst enligt samma huvudlinjer som f. n., dvs.
genom särskilda stipendier samt tjänster som assistent och amanuens. I fråga om
stipendierna föreslås en väsentlig kvalitativ förstärkning. Sålunda avses stipendiaterna
få kontantbidrag av sammanlagt 12 500 kr. per år. Av detta belopp utgör
1 750 kr. studiebidrag inom ramen för det oavkortade studiemedelsbelopp, vilket
ifrågavarande doktorander avses få rätt att erhålla. Förslag om en härav föranledd
ändring i studiemedelsförordningen läggs fram. Därutöver förs fram förslag om
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 sand. 2 avd. Nr 55
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969
att innehavare av det nya doktorandstipendiet skall erhålla efterlevandeskydd genom
anslutning till statens grupplivförsäkring. Antalet stipendier avses öka successivt.
Beträffande forskarkarriären föreslås i propositionen endast vissa justeringar
av nuvarande ordning.
De i propositionen framlagda förslagen utgör ett principprogram för en successivt
genomförd reform.
Det av andra lagutskottet behandlade författningsförslaget har följande lydelse.
Förslag
till
Förordning
om ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401)
Härigenom förordnas, att 11 § studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 skall
(Föreslagen lydelse)
----av basbeloppet.
11 §•
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
Det belopp
Såsom den studerandes inkomst
räknas den inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under terminen
eller, om studiemedel vid ett och
samma tillfälle skola beviljas för mer
än en termin, den inkomst som han
kan antagas komma att åtnjuta under
terminerna, delad med antalet terminer.
Värdet av naturaförmåner uppskattas
efter regler som fastställas av
Konungen. Studiemedel och allmänt
barnbidrag anses icke såsom inkomst.
Vad i----------
Såsom den studerandes inkomst
räknas den inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under terminen
eller, om studiemedel vid ett och
samma tillfälle skola beviljas för mer
än en termin, den inkomst som han
kan antagas komma att åtnjuta under
terminerna, delad med antalet terminer.
Värdet av naturaförmåner uppskattas
efter regler som fastställas av
Konungen. Studiemedel, doktorandstipendium
och allmänt barnbidrag anses
icke såsom inkomst.
-------makes inkomst.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969. Äldre bestämmelser skall tilllämpas
även efter ikraftträdandet i fråga om doktorandstipendium till studerande
som bedriver studier för vinnande av doktorsgrad.
Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969
3
Departementschefen
I fråga om studiefinansieringen anför föredragande departementschefen, statsrådet
Palme, till en början att de väsentligaste möjligheter till studiefinansiering
som studerande på forskarutbildningsnivå har att tillgå är dels licentiand- och doktorandstipendier,
dels assistent- och amanuenstjänst samt att härtill kommer möjligheten
för högstadiestuderande att på samma villkor som övriga studerande vid universitet
och högskolor erhålla studiemedel.
Efter att utförligt ha behandlat frågan om assistent- och amanuenstjänsterna fortsätter
statsrådet Palme.
Utredningens förslag om särskilda, extra ordinarie tjänster för dem som
genomgår forskarutbildning utan att ha assistent- eller amanuenstjänst är jag inte
beredd att förorda. Enligt utredningen bör man kunna ställa i huvudsak följande
krav på studiefinansieringssystemet, nämligen att det dels tillgodoser behovet av
kvantitativ rekrytering, dels leder till ett positivt urval bland dem som avlagt
grundexamen, dels möjliggör heltidsstudier utan att detta skall behöva innebära
avsevärda uppoffringar i fråga om levnadsstandard. Mot denna bakgrund framhåller
utredningen att nivån på studiestödet till doktorander måste avpassas så att
den som avlagt grundexamen finner forskarutbildning vara ett tänkbart alternativ
till yrkesverksamhet. Jag finner — liksom bl. a. statskontoret och reservanterna i
universitetskanslersämbetets styrelse — att dessa allmänna krav, som jag i princip
ansluter mig till, i allt väsentligt kan tillgodoses inom ramen för det studiesociala
system som f. n. tillämpas.
Jag föreslår att de nuvarande licentiand- och doktorandstipendierna ersätts
av ett enhetligt doktorandstipendium. I konsekvens med vad jag tidigare förordat
beträffande reformering av forskarutbildningen finner jag att detta stipendium bör
få innehas av en doktorand under sammanlagt högst fyra år. Stipendiet bör delas
ut för ett år i sänder. Jag räknar därvid med att frågan om förnyat stipendium skall
prövas mot bakgrund av de studieresultat som vederbörande doktorand har uppnått.
Utgångspunkten bör vara att doktoranden skall kunna väntas avlägga doktorsexamen
inom en nettostudietid av fyra år.
Inför statsmakternas ställningstagande till forskarutredningens förslag har under
senare år antalet licentiand- och doktorandstipendier — innevarande budgetår
sammanlagt 935 — hållits i stort sett oförändrat. Som tidigare framgått har tillströmningen
till forskarutbildning — framför allt licentiatstudier vid filosofisk
fakultet — ökat kraftigt under 1960-talet. En fixering av den maximala tiden för
innehav av stipendium till fyra år kan väntas medföra att antalet studerande som
erhåller stipendium efter ett genomförande av det stipendiesystem jag här förordar
blir större än f. n. Den starka tillströmningen av studerande motiverar emellertid
att antalet stipendier successivt höjs. Jag återkommer till denna fråga i det följande
vid min anmälan av vissa anslagsfrågor.
De nuvarande licentiand- och doktorandstipendierna utgår med resp. 6 500
och 9 500 kr. för läsår. Läsåret anses i detta sammanhang omfatta nio månader.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969
Fr. o. m. budgetåret 1964/65 har de studerande möjlighet att erhålla s. k. tilläggsstipendium
under de tre resterande månaderna av året. Därutöver har stipendiaterna
— som redan nämnts — rätt att på samma villkor som övriga studerande
erhålla studiemedel, varvid stipendiet räknas som inkomst. Det sammanlagda värdet
— exklusive eventuella barntillägg enligt studiemedelsförordningen — av det
skattefria studiestödet kan således för innehavare av licentiandstipendium beräknas
uppgå maximalt till f. n. ca 14 000 kr. per år. Motsvarande belopp för doktorandstipendiat
är närmare 15 500 kr. Till bilden hör vidare att stipendiat har rätt att
förena stipendium med förvärvsarbete av relativt betydande omfattning, något som
— enligt det material forskarutredningen samlat in — också utnyttjas. Denna rätt
bör emellertid begränsas, om en effektivering och förkortning av forskarutbildningen
skall kunna nås. En sådan skärpning bör kombineras med en ökning av det
direkta studiesociala stödet, så att behovet av förvärvsarbete parallellt med studierna
faller bort eller starkt minskar.
I det studiesociala stödet bör -—• som framgår av vad jag redan anfört — ingå
dels studiemedel, dels doktorandstipendium. Studiemedlen bör därvid, med ändring
av vad som nu gäller, få utgå utan reducering på grund av doktorandstipendiet.
Den återbetalningsfria delen av studiestödet till doktoranderna bör bestämmas till
12 500 kr. per år, dvs. ungefär samma belopp som f. n. sammanlagt kan utgå i
doktorandstipendium och tilläggsstipendium. Eftersom innehav av doktorandstipendium
enligt vad jag nyss förordat inte kommer att påverka rätten till studiemedel,
kommer studiemedlen till ifrågavarande doktorander att enligt gällande bestämmelser
omfatta ett återbetalningsfritt studiebidrag av 1 750 kr. per år. Med hänsyn
härtill finner jag att doktorandstipendiet bör bestämmas till 10 750 kr. per
år. Mitt förslag innebär att det sammanlagda studiestödet — inklusive den återbetalningspliktiga
delen av studiemedlen — för innehavare av det nya doktorandstipendiet
kan uppgå till 18 870 kr. per år vid nu gällande basbelopp. Härutöver
utgår i förekommande fall barntillägg enligt studiemedelsförordningen. Jag vill i
detta sammanhang erinra även om de förbättringar inom familjepolitikens område
som beslutats av 1968 års riksdag (prop. 42, SU 101, rskr 253).
Vad jag här förordat om doktorandstipendiets storlek och om studiemedel till
innehavare av doktorandstipendium bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1969 för den
som bedriver studier enligt den nya studieordningen. De nuvarande licentiand- och
doktorandstipendierna bör ersättas — i den takt de blir lediga — med motsvarande
antal doktorandstipendier av 10 750 kr. per år. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser som skall möjliggöra en
mjuk övergång till det nya systemet för studiefinansieringen. Den som innevarande
läsår innehar licentiand- eller doktorandstipendium enligt hittillsvarande regler och
som kommer i fråga till förlängt innehav av stipendium bör sålunda medges rätt
att välja mellan att även i fortsättningen erhålla stipendium enligt dessa regler eller
att gå över till det nya system som jag här förordat. Den individuella övergången
till det nya stipendiesystemet bör ske samtidigt som vederbörande går över till
den nya studieordningen. Vad jag förordat i fråga om studiemedel kräver en änd
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 55 år 1969
5
ring av 11 § studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401). I enlighet härmed
har inom utbildningsdepartementet utarbetats förslag till förordning om ändring
i studiemedelsförordningen.
Rätten att erhålla studiemedel är enligt studiemedelsförordningen begränsad till
högst 16 terminer. Om särskilda skäl föreligger kan dock studiemedel utgå för
längre tid. Som sådana särskilda skäl bör — liksom hittills — kunna räknas att
den studerande bedriver framgångsrika doktorandstudier.
Utredningen har vid sitt ställningstagande för ett lönesystem lagt stor vikt vid
de förmåner av socialförsäkringskaraktär som en doktorand med studielön automatiskt
skulle erhålla. Med en lösning enligt det stipendiealtemativ som jag förordat
får doktoranden inte utan vidare sistnämnda förmåner. Jag finner det emellertid
angeläget att doktorandstipendium förenas med det efterlevandeskydd som
erbjuds inom ramen för statens grupplivförsäkring. Den som uppbär doktorandstipendium
bör enligt min mening anslutas till denna försäkring på i huvudsak
samma villkor som f. n. gäller för den som genomgår av staten anordnad omskolningskurs.
Jag förordar efter samråd med chefen för civildepartementet att Kungl.
Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta härför erforderliga åtgärder. Det
ankommer i övrigt på Kungl. Maj:t att vid bifall till vad jag förordat rörande studiefinansieringen
meddela de bestämmelser som behövs.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, såvitt
här är i fråga, och får därför hemställa,
att riksdagen antager förslaget i proposition nr 31 om ändring
i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401).
Stockholm den 6 maj 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), Eric Carlsson
(ep)*, Ivar Andersson (s)*, fru Grethe Lundblad (s), herrar Axelson (fp) och
Blomquist (m);
från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta (ep)*,
fröken Wetterström (m), fröken Sandell (s), herr Fredriksson (s), fru Skantz (s),
herr Göransson (s) och fru Fnenkcl (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.