Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969
1
Nr 53
Utlåtande i anledning av motion om åtgärder mot otillbörligt utnyttjande
av behovsprövade sociala förmåner.
Andra lagutskottet har behandlat en till lagutskott hänvisad motion, 11:387, avherrar
Almgren och Svensson i Eskilstuna, i vilken hemställts, ”att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär en översyn av gällande regler för överföring av kapitaltillgångar
till anhörig eller annan person för att förhindra otillbörligt utnyttjande av
inkomst- och behovsprövade förmåner”.
Över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande från riksförsäkringsverket. Yttranden har på utskottets begäran därjämte
avlämnats av Försäkringskasseförbundet och Svenska kommunförbundet.
Motionen
Motionärerna anför att det vid sidan av generella förmåner, av typ allmänna
barnbidrag och folkpension, utgår inkomst- eller behovsprövade förmåner. De
nämner som exempel kommunala bostadstillägg till folkpensionärer. De anför också
att avgifter inom vårdsektorn i vissa fall graderas efter inkomst- och förmögenhetsförhållanden
och erinrar om att pensionärer med små sidoinkomster kan beviljas
särskild skattelindring på grund av nedsatt skatteförmåga. Motionärerna fortsätter:
Tyvärr förekommer det att personer på ett otillbörligt sätt tillskansar sig förmåner,
som i dessa fall i enlighet med bestämmelsernas anda inte borde utgå. Det kan bl. a.
ske på så sätt att den egna inkomsten eller kapitaltillgången reduceras genom överföring
på anhörig eller annan person. Det har i pressen förekommit uppgifter om
att personer i mycket god ekonomisk ställning på så sätt skaffat sig otillbörliga förmåner.
Sådana fall har givetvis kränkt allmänhetens rättskänsla och kan medverka
till en negativ inställning även till sådan socialpolitik som har ett behjärtansvärt
syfte.
Vi är fullt medvetna om att redan i dag finns regler avsedda att motverka sådant
missbruk. Det synes emellertid förhålla sig på så sätt att dessa spärregler inte är tillräckligt
effektiva.
Det måste anses angeläget att finna metoder som bättre än hittills förhindrar
överföring av kapitaltillgångar till anhörig eller annan person i syfte för vederbörande
att tillskansa sig inkomst- och behovsprövade förmåner från det allmänna.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 53
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969
Gällande bestämmelser
Under senare år har statsmakterna eftersträvat att, så långt det är möjligt med
hänsyn till rättvisa och kostnader, göra de sociala anordningarna tillgängliga för
alla utan hänsyn till inkomst och förmögenhet. Sjukförsäkring, folkpension och tilläggspension
bygger på sådana principer liksom de allmänna barnbidragen och vissa
inslag i det studiesociala systemet. I icke obetydlig utsträckning utgår dock alltjämt
sociala förmåner till medborgare som har särskilt behov av stöd eller vars inkomstförhållanden
i sig själv utgör belägg för att behov av stöd föreligger.
Sålunda utgår hustrutillägg och kommunala bostadstillägg till folkpension efter
särskild inkomstprövning. Detsamma gäller folkpension till änka, vars man avlidit
före den 1 juli 1960. Statliga bostadstillägg, i vissa fall kompletterade med kommunala
bostadstillägg, utgår till barnfamiljer med lägre inkomster. Under familjeförsörjares
tjänstgöring vid krigsmakten och civilförsvaret samt under vapenfri tjänst
utgår familjebidrag efter särskilda behovsprövningsregler. För studerande vid gymnasier
och jämställda skolformer kan det generella studiebidraget kompletteras med
inkomstprövat tillägg och i vissa fall dessutom behovsprövat tillägg. Efter behovsprövning
kan också studielån beviljas. Vid postgymnasiala studier utgår studiemedel
efter behovsprövning, varvid hänsyn tas till den studerandes och hans hustrus inkomst
och förmögenhet. Behovsprövade utbildningsbidrag kan utgå till den som deltar i
yrkesutbildning, om han är eller löper risk att bli arbetslös eller är svårplacerad på
arbetsmarknaden. Omställningsbidrag utgår till äldre arbetslösa som utförsäkrats
från arbetslöshetskassa. Den som på grund av ålderdom, sjukdom, lyte eller i övrigt
bristande krafter inte kan försörja sig genom arbete har rätt att genom den kommunala
socialnämnden få socialhjälp till sitt livsuppehälle och till den vård han
behöver. Detsamma gäller barn under 16 år och personer, som av hälsoskäl helt
eller delvis bör avhålla sig från arbete. Socialhjälp skall lämnas när nämnden —
med eller utan anmälan utifrån — efter egen utredning finner att behov av hjälp
föreligger.
Vid prövningen av rätten till bidrag skall som regel hänsyn tas såväl till vederbörandes
inkomster som till hans förmögenhetsförhållanden. I vissa fall skall även
nära anhörigas förhållanden påverka bedömningen. Bestämmelser härom finns intagna
i de författningar som reglerar huvudförmånen. Genom tillämpningsföreskrifter,
anvisningar och praxis har ytterligare material kommit till för att underlätta
bedömningen. Som exempel på gällande föreskrifter om behovsprövning redovisas
i det följande vad lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension innehåller i detta avseende.
Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skall minskas med pensionärens inkomster
vid sidan av folkpension. Fr. o. m. den 1 juli i år gäller att om sidoinkomsten
överstiger 2 000 kronor för ensamstående och 3 000 kronor för två makar tillsammans,
minskning skall ske med 50 % av inkomst därutöver. Vid inkomstprövningen
avses med årsinkomst den inkomst för år räknat som någon kan antas komma att
åtnjuta under den närmaste tiden. Vid uppskattning av förmögenhets avkastning,
Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969
3
höjs denna med 10 % av det belopp, med vilket förmögenheten överstiger för den
som är gift 22 500 kr. och för annan 30 000 kr. I fråga om makar skall årsinkomsten
för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och
värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Genom denna regel förhindras att avhändelse mellan makar påverkar inkomstberäkningen.
Avhändelser i andra fall motverkas av en bestämmelse som stadgar
vissa påföljder, om någon utan vederlag eller mot uppenbarligen otillräckligt vederlag
avhänt sig inkomst eller egendom i sådan myckenhet att avhändelsen avsevärt
inverkar vid beräkningen av hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg, trots att
han insett eller bort inse att avhändelsen skulle kunna påverka rätten till sådan
förmån för honom själv eller hustrun. I sådant fall skall ansökning om hustrutillägg
eller kommunalt bostadstillägg avslås och redan beviljad förmån dras in. I stället
för eller jämte dessa påföljder kan man vid fastställandet av den pensionsberättigades
årsinkomst anse som om han fortfarande helt eller delvis är i besittning av
inkomst eller egendom som han avhänt sig. I praktiken har försäkringskassorna så
gott som alltid ansett det till fyllest att nöja sig med sistnämnda påföljd. Ansökan
om hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg skall innehålla nödiga upplysningar
för bedömande av sökandens rätt, bl. a. uppgift om sökanden tidigare ägt fastighet,
om eventuell överlåtelse skett till anhörig m. m. Bankaktiebolag, sparbanker och
andra penningförvaltande inrättningar är skyldiga att på begäran av försäkringsdomstolen,
riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa lämna uppgift rörande
sökanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen.
Några motsvarande föreskrifter till förhindrande av avhändelser av egendom
förekommer inte i de författningar som reglerar övriga ovan redovisade förmåner.
Remissyttrandena
Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet avstyrker bifall till motionen,
medan Svenska kommunförbundet förordar att den överlämnas till socialutredningen.
Denna utredning, som tillkallades enligt Kungl. Majtts bemyndigande den 8 december
1967, skall verkställa en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen
med tyngdpunkten lagd på nykterhetsvårdslagen, socialhjälpslagen och barnavårdslagen.
Riksförsäkringsverket erinrar inledningsvis om de regler som i lagen om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension motverkar att avhändelse av
egendom påverkar inkomstprövningen. I anslutning till redogörelsen för de påföljder
som kan drabba en pensionär vid avhändelse till annan än make anför verket:
Erfarenheten har visat att de tillämpande myndigheterna, i första hand försäkringskassorna,
praktiskt taget alltid ansett det till fyllest att, då i ett ärende framkommit
att avhändelse ägt rum, beakta detta vid inkomstberäkningen. Då lagen sålunda
stadgar påföljder vid avhändelse av inkomst eller egendom, som på grund av sin
stränghet knappast kommer till användning, torde det enligt riksförsäkringsverkets
mening inte finnas behov av ännu rigorösare bestämmelser.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969
Verket anför vidare:
En avhändelse av inkomst eller egendom, som inte kommer till försäkringskassans
kännedom, kan självfallet medföra att inkomstprövad förmån utgår obehörigen eller
med för högt belopp. Den som söker hustrutillägg och/eller kommunalt bostadstilllägg
har emellertid att i ansökningen uppge bl. a. om han tidigare ägt fastighet, om
ev. överlåtelse skett till anhörig, när den skett och till vilket pris samt taxeringsvärdet
och ev. skuld på fastigheten vid tiden för överlåtelsen. Vidare har han att
besvara frågor om han avhänt sig kapital, fordran eller lösöre till förmån för anhörig
eller annan, när, till vem och av vilken anledning överlåtelsen skedde, den
avhända egendomens art och värde samt storleken av ev. vederlag. För gift sökande
skall uppgifterna avse båda makarna.
Ansökningen skall vidare innehålla en av sökanden och, om han är gift, hans
make underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplysningarna
är med sanningen överensstämmande.
Prövningen av ansökningen hos försäkringskassan sker i vederbörande försäkringsnämnd.
Då i princip försäkringsnämnd skall finnas för varje kommun, kan nämnden
tänkas besitta en viss personkännedom. Skulle på grund härav eller på grund av
omständigheterna vid försäljning av fastighet eller vid bouppteckning eller arvskifte
efter make försäkringsnämnden finna anledning därtill har nämnden att verkställa
närmare utredning, varvid nämnden kan begära att sökanden lämnar upplysningar
och företer handlingar som kan vara av betydelse för ärendets avgörande,
exempelvis avskrift av självdeklaration, köpehandling eller dylikt. Nämnden kan
vidare med stöd av 12 § lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension påfordra att bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande
inrättningar lämnar sådana uppgifter rörande sökanden som är av betydelse för tilllämpningen
av lagen.
Skulle det uppdagas att någon i ansökning om hustrutillägg eller kommunalt
bostadstillägg oriktigt uppgivit att avhändelse av egendom ej ägt rum och har han
därigenom förorsakat att sådan förmån utgått obehörigen eller med för högt belopp
skall — enligt 20 kap. 4 § lagen om allmän försäkring jämförd med 13 § lagen om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension — återbetalning regelmässigt
ske av vad som utbetalats för mycket. Den oriktiga uppgiften kan därjämte
föranleda indragning av utgående hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.
Några svårare missförhållanden av den art motionen åsyftar har inte yppats i
fråga om de förmåner varom här är fråga. Det är inte heller önskvärt att göra förfarandet
i de ifrågavarande ärendena mer komplicerat för de försäkrade än vad det
för närvarande är. Några ytterligare åtgärder i form av kontroll eller annat är därför
enligt verkets mening inte påkallade.
Försäkringskasseförbundet anför att den fråga som berörs i motionen för försäkringskassornas
del endast har samband med prövning av rätten till hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg. Bestämmelserna i 1962 års lag i ämnet samt försäkringskassornas
kontrollmöjligheter får anses vara av sådan karaktär att någon missbruksrisk
knappast kan anses föreligga. För den allmänna försäkringens del finns
därför enligt förbundets mening inget behov av en sådan översyn som motionärerna
efterlyser.
Svenska kommunförbundet framhåller genom sin styrelse att de påföljder, som
stadgas i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg vid avhändelse av
Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969
5
egendom, saknar motsvarighet vid avgiftsuttag för sluten och öppen vård eller vid
ansökan om andra behovsprövade förmåner. Förbundet fortsätter:
Den av motionärerna förordade översynen av de regler som nu gäller för att
förhindra otillbörligt utnyttjande av inkomst- och behovsprövade förmåner är enligt
styrelsens mening därför inte tillräcklig för att sådan rättelse skall kunna vinnas
som avses i motionen.
Motionärerna har inte sökt bedöma i vilken omfattning det förekommer kapitalöverföring
i här aktuellt syfte. Endast beträffande antalet fall där hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg förvägras, indrages eller reduceras kan uppgifter för närvarande
möjligen erhållas. Det synes dock mindre vara tillvägagångssättets omfattning
än rättviseskäl och de psykologiska verkningar av den publicitet som dylika
ärenden kan få som gett anledning till motionen. Dessa synpunkter kan enligt styrelsens
mening inte förbigås.
Med hänvisning till vad här anförts vill förbundsstyrelsen därför förorda, att
ifrågavarande motion överlämnas till socialutredningen för de undersökningar och
bedömanden utredningen kan finna erforderliga.
Utskottet
I förevarande motion görs gällande att fall förekommer där personer på ett otillbörligt
sätt tillägnar sig inkomst- eller behovsprövade förmåner genom att överföra
kapitaltillgångar på anhörig eller annan person. De spärregler som finns för att förhindra
sådana förfaranden är enligt motionärerna inte tillräckligt effektiva. De hemställer
om en översyn av dessa regler.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att man bör sträva efter att inkomsteller
behovsprövade förmåner även i praktiken skall tillkomma endast sådana personer
för vilka de är avsedda. Åtgärder, varigenom någon avhänder sig egendom
till anhörig eller annan i syfte att försämra sin ekonomiska situation i sådan grad
att rätt till en social förmån kan uppstå, måste följaktligen motverkas. Såsom remissinstanserna
framhållit föreligger beträffande en del behovsprövade förmåner,
framför allt gäller det hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
utförliga regler som syftar till att vid behovsprövningen förta effekten av avhändelser
av egendom. I andra fall, t. ex. i fråga om bostadstillägg och vissa studiesociala förmåner,
skall rätten till förmånen bedömas med utgångspunkt från familjens sammanlagda
inkomst- och förmögenhetssituation. Avhändelser av egendom till hustru
eller barn kommer i sådana fall inte att få den verkan som motionärerna anger.
Utskottet vill i sammanhanget också erinra om det förslag till ändrad förmögenhetsbeskattning
som nyligen förelagts riksdagen och som innebär att skatt för förmögenhet,
tillhörande barn under 20 år som bor hos föräldrarna, alltid skall beräknas
med hänsyn till föräldrarnas och barnets sammanlagda förmögenhet. Ett genomförande
av detta förslag kan väntas få betydelse för de frågor som aktualiserats i
motionen.
Enär syftet med motionsyrkandet enligt utskottets bedömande redan får anses på
ett nöjaktigt sätt tillgodosett och kan väntas bli ytterligare främjat genom den före
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 53 år 1969
slagna ändringen av förmögenhetsbeskattningen, anser utskottet att motionen inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet får sålunda hemställa,
att motionen 11:387 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 13 maj 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars
Larsson (s), Dahlberg (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep), fru Grethe Lundblad
(s) och herr Blomquist (m);
från andra kammaren: herr Jönsson i Ingemarsgården (fp), fröken Sandell
(s), herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s)*, fru Nilsson
(ep), herr Åkerlind (m) och fru Håvik (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
av herr Åkerlind (m).
Reservation