Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av motioner om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd i vissa fall.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1: 43 av fröken Pebrsson och fru Olsson, Elvg, samt 11: 51 av herrar Gustavsson
i Alvesta m. fl.
I motionerna, som är likalydande, har hemställts »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av frågan
om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för hemarbetande kvinnor
och kvinnor arbetande i familjens eget företag i enlighet med vad i motionen
anförts».
Gällande bestämmelser
Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller
skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän
försäkring vid barnsbörd rätt till moder skaps penning. Moderskapspenning
utgör 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver ett. Av
moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,
dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som
har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt
till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. in. den tjugonionde
dagen därefter.
Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från
förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt
till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. En förutsättning
är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten
därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kr. i arbetsinkomst, eller skulle
ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Kvinna som
gemensamt med sin make driver verksamhet kan tillhöra den obligatoriska
försäkringen för tilläggssjukpenning. Placering i sjukpenningklass sker
med ledning av hennes arbetsinsats i verksamheten.
Tilläggssjukpenning vid barnsbörd utgår tidigast fr. o. m. den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 5
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969
förlossningsdagen så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete,
dock högst för 180 dagar. Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen
utgår tilläggssjukpenning i anledning av barnsbörd endast
under förutsättning att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad
att ha barnet i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.
I vissa fall kan enligt sjukförsäkringen försäkrade vara placerade i sjukpenningklass
och sålunda berättigade till sjukpenning ntan att uppfylla det
generella minimivillkoret härför, nämligen en årsinkomst av förvärvsarbete
om minst 1 800 kr. Detta gäller gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor
med sina män samt vissa andra därmed jämställda kvinnliga försäkrade
(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sådan försäkrad är placerad i sjukpenningklass
nr 1, som berättigar till en sjukpenning av sex kronor om dagen.
Vid sidan av den allmänna försäkringen finns för kvinnor, som tillhör
hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster
utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring.
Bestämmelserna härom återfinns i lagen om allmän försäkring
och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän
försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller,
såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen, i huvudsak
följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg (dvs. sjukpenning
utöver obligatorisk sjukpenning) om lägst en krona och högst nio kronor
för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund av den allmänna och
frivilliga försäkringen får dock icke överstiga femton kronor om dagen. Den
frivilliga sjukförsäkringen utfaller endast vid sjukdom och således ej i
samband med barnsbörd.
Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93
dagars karenstid. Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller
nr 2, äger välja även försäkring utan karenstid. Viss möjlighet finns till
kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning. Avgifterna för
den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande försäkringskassa.
Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av kassans utgifter
för sjukpenningtillägg.
Antalet frivilligt försäkrade hustrur uppgick den 1 januari 1967 till ca
133 000, varav 9,9 % i åldern 20—35 år. Den 1 januari 1968 hade antalet
försäkrade stigit till ca 155 000.
Motionerna
I motionerna anföres bl. a.
Vi är medvetna om de svårigheter som skulle följa av rätt till frivilligt
tecknad tillägssjukpenning under de 180 dagar som moderskapspenningen
är hänförlig till. Med hänsyn till numera förekommande familjeplanering
skulle möjligheten stå öppen att vid en lämplig tidpunkt före ett planerat
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969
3
havandeskap teckna försäkring för tilläggssjukpenning för afl komma ii
åtnjutande av tillägg till moderskapspenningen. Den belastning som ett
sådant utnyttjande skulle lägga på den frivilliga tilläggssjukpenningförsäkringen
kunde medföra att den frivilliga försäkringen bleve förenad med
stora kostnader.
Dessa svårigheter får inte vara avgörande för vår inställning till hemmafruarnas
och i det aktuella jämförbara gruppers rätt att erhålla samma ekonomiska
ersättning som förvärvsarbetande kvinnor vid inkomstbortfall i
samband med barnsbörd. Hur de redovisade svårigheterna skall övervinnas
bör bli föremål för skyndsam utredning.
För att inte kostnaden för tilläggssjukpenning vid nedkomst helt skall
belasta det relativt begränsade försäkringskollektiv, som de frivilligt försäkrade
utgör, bör försäkringskassorna erhålla statsbidrag med 50 % av
utgifterna för tilläggssjukpenning vid nedkomst. För att inte förmånen
skall utnyttjas genom tillfälligt tecknande av frivillig försäkring bör föreskrivas
att den försäkrade skall ha varit försäkrad för tilläggssjukpenning
under en oavbruten tid av ett och ett halvt år före nedkomsten eller från
den tidpunkt då möjlighet förelegat för henne att vara försäkrad för tillläggssjukpenning,
övergångsvis dock från den tidpunkt då här berörda
bestämmelser träder i kraft. Dessa frågor har tidigare behandlats i riksdagen.
Man har hittills ryggat tillbaka för de svårigheter som är förbundna
med finansieringen och för riskerna för missbruk av möjligheterna till tillläggssjukpenning
i samband med nedkomst för frivilligt försäkrade. Vi
anser tiden vara kommen att, trots svårigheterna, ge hemarbetande kvinnor
och i eget företag arbetande samma möjligheter som förvärvsarbetande att
få ersättning för inkomstbortfall i samband med barnsbörd.
Tidigare behandling
Frågan om frivillig tiläggssjukpenning vid barnsbörd har vid ett flertal
tillfällen och senast år 1968 varit föremål för riksdagens behandling. Beträffande
behandlingen före år 1968 hänvisas till andra lagutskottets utlåtande
1967: 6.
Vid fjolårets riksdag väcktes motioner med samma yrkande som det förevarande.
Andra lagutskottet anförde då i sitt av riksdagen godkända utlåtande
1968: 20.
I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen
drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten
att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband
med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen
med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle
medföra och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen
av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle
hämmas. År 1962 väcktes i samband med införandet av lagen om allmän
försäkring motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande.
Andra lagutskottet avstyrkte motionerna med hänvisning bl. a. till att det
från varken principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat
att för finansiering av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning
som motionärerna förordat.
Vid 1965, 1966 och 1967 års riksdagar hade riksdagen i anledning av
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969
motioner att på nytt ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning
till 1962 års beslut. Enligt utskottets mening är de skäl, som år 1962
anfördes i frågan, alltjämt bärande.
Utskottet
Enligt lagen om allmän försäkring erhåller kvinnlig försäkrad i samband
med barnsbörd moderskapspenning med 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer
540 kr. för varje barn utöver ett. Kvinna som i anledning av barnsbörd
avhåller sig från förvärvsarbete har dessutom rätt till tilläggssjukpenning
under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten eller den
beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit placerad
i lägst sjukpenningklass nr 3, d. v. s. i princip haft minst 2 600 kr. i årlig
arbetsinkomst. Kvinna som gemensamt med sin make driver en rörelse
kan tillhöra den obligatoriska försäkringen för till äggssjukpenning, varvid
klassplacering sker med ledning av hennes arbetsinsats i verksamheten.
Sådana hemarbetande kvinnor, som saknar arbetsinkomst eller har endast
obetydlig sådan, är berättigade enbart till grundsjukpenning om sex
kronor per dag. De kan därutöver genom den frivilliga sjukförsäkringen
försäkra sig så att den sammanlagda sjukpenningen per dag uppgår till
högst 15 kr. Denna försäkring utfaller ej i samband med barnsbörd. Staten
bidrager till den frivilliga försäkringen med 20 procent av utgifterna för
denna.
I förevarande motioner begärs skyndsam utredning av frågan om frivillig
tilläggssjukpenning vid barnsbörd för »hemarbetande kvinnor och
kvinnor arbetande i familjens eget företag». Motionärerna föreslår som
villkor för tilläggssj ukpenningen att vederbörande skall ha tillhört försäkringen
i ett och ett halvt år. Med hänsyn till de höga kostnader den föreslagna
försäkringen kan beräknas dra föreslås statsbidrag med 50 procent
av kostnaderna.
I samband med att riktlinjerna för den nuvarande inoderskapshjälpen
drogs upp år 1954 undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten
att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband
med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av
riksdagen med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning
skulle medföra och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga
försäkringen av dem som endast var intresserade av sjukförmånerna
skulle hämmas. År 1962 vid behandlingen av förslaget till lagen om allmän
försäkring väcktes motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande.
Motionerna avslogs med hänvisning bl. a. till att det från varken
principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för finansiering
av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning som
motionärerna förordat.
Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969
5
Frågan återkom genom motioner åren 1965—1968. Vid samtliga tillfällen
avslogs motionerna under hänvisning till 1962 års beslut. Enligt utskottets
mening finns det inte skäl att i år inta annan ståndpunkt. Utskottet hemställer
således,
att motionerna I: 43 och II: 51 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 18 februari 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp),
herrar Lars Larsson (s), Hiibinette (m), Eric Carlsson (ep), Wanhainen
(s), Österdahl (fp) och fru Grethe Lundblad (s);
från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta
(ep), Jönsson i Ingemarsgården (fp), Fredriksson (s), fru Skantz (s),
herr Ringaby (m), fru Håvik (s) och herr Olsson i Mölndal (s)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp),
Gustavsson i Alvesta (ep) och Jönsson i Ingemarsgården (fp), vilka ansett,
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden
»I samband» och slutar med orden »hemställer således» bort ersättas med
text av följande lydelse:
»De i motionerna I: 43 och II: 51 aktualiserade frågorna var föremål för
behandling i samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen
drogs upp. Någon lösning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens
eget företag kunde då inte åstadkommas. Tiden får nu anses mogen
för ett förnyat försök att ordna ifrågavarande gruppers sjukpenningproblem
på ett tillfredsställande sätt. Utskottet anser det i motionerna framförda
utredningskravet berättigat.
Den skillnad i förmån som föreligger mellan dem som är med i den obligatoriska
försäkringen och den frivilliga är omotiverad. Den frivilliga tillläggssjukpenningen
skall ge hemarbetande kvinnor eller kvinnor sysselsatta
i familjens eget företag ekonomisk ersättning då de på grund av sjukdom
6 Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1969
inte kan fullgöra sin arbetsinsats. Sådan ekonomisk ersättning är motiverad
även vid barnsbörd.
De svårigheter som föreligger vid konstruerandet av ett i motionerna
krävt system bör inte utgöra hinder för att en utredning av frågan företages.
En sådan bör därför komma till stånd varvid även de i motionerna
berörda finansieringsproblemen bör behandlas.»
dels att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen med bifall till motionerna I: 43 och II: 51
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam utredning
av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för
hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande i familjens
eget företag.»
ESSELTE AB. STHLM 69
014089