Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969
1
Nr 46
Utlåtande i anledning av motioner om rätt för utländsk medborgare
till undantagande från den allmänna försäkringen.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:143
av herr Schött in. fl. och II: 158 av herrar Carlshamre och Thylén.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring av gällande regler om undantagande
enligt lagen om allmän försäkring att för utländsk medborgare skapas
möjlighet att begära undantagande från försäkringen med verkan redan fr. o. m.
inflyttningsåret».
Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket.
Gällande bestämmelser
Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare och de
som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. Såvitt gäller tilläggspensioneringen
är även den försäkrad som tillgodoräknats pensionspoäng.
Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av det förvärvsarbete som den försäkrade
utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande till denna
inkomst. Inkomst av förvärvsarbete delas in i inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete. För varje år, som någon varit försäkrad, skall pensionsgrundande
inkomst beräknas. Denna skall motsvara summan av inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete, i den mån summan ligger mellan
ett och 7,5 basbelopp. Med ledning av den pensionsgrundande inkomsten tillgodoräknas
den försäkrade pensionspoäng. För finansieringen av tilläggspensioneringen
uttas avgifter. När det gäller inkomst av anställning åligger det arbetsgivaren att
svara för avgiften. För inkomst av annat förvärvsarbete påförs arbetstagaren avgiften.
Denna uppgår f. n. till 9 Vi % av den pensionsgrundande inkomsten.
Lön eller annan ersättning från arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är
utländsk juridisk person, räknas i princip inte som inkomst av anställning. (Undantag
gäller om den försäkrade är sysselsatt vid skötsel av här i riket belägen
fastighet eller i rörelse som bedrivs från här beläget fast driftsställe.) Sådan lön
eller ersättning skall i stället betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete. Skyldigheten
att erlägga pensionsavgift för inkomsten faller på grund härav på arbets1—Bihang
till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 46.
2 Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969
tagaren och inte på arbetsgivaren. En förutsättning för att inkomst från arbetsgivare
i utlandet eller utländsk arbetsgivare skall tas med vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst med åtföljande konsekvens på avgiftssidan är dock — liksom
gäller inkomst av anställning och inkomst i övrigt av annat förvärvsarbete — att
den försäkrade taxeras till statlig inkomstskatt för inkomsten. Huvudregeln är därvid
att utlänning som varit bosatt här i riket skall erlägga skatt för all inkomst som
han under denna tid förvärvat här i riket eller utomlands. Genom bestämmelser
om avräkning av utländsk skatt och dubbelbeskattningsavtal med främmande stater
kan dubbelbeskattning av inkomsten undanröjas eller lindras.
I sammanhanget bör framhållas att inom sjukpenningförsäkringen räknas lön
och ersättning från i utlandet bosatt arbetsgivare eller utländsk arbetsgivare, till
skillnad från vad gäller tilläggspensioneringen, som inkomst av anställning. Sådan
lön föranleder således för den som är inskriven i svensk allmän försäkringskassa
placering i sjukpenningklass enligt samma regler som annan inkomst av anställning.
Tillhörigheten till sjukpenningförsäkringen och tilläggspensioneringen är i princip
obligatorisk. Såvitt gäller inkomst av annat förvärvsarbete kan försäkrad göra
anmälan om undantagande från försäkringen. Har sådant undantagande skett
skall vid beräkning av pensionsgrundande inkomst hänsyn inte tas till inkomst av
annat förvärvsarbete. Någon avgift som svarar mot denna inkomst skall inte påföras
den försäkrade. Undantagandet har också den verkan att inkomsten av annat
förvärvsarbete inte skall beaktas vid placering i sjukpenningklass som medför rätt
till tilläggssjukpenning. Undantagandet gäller från och med året efter det då anmälan
skett. Anmälan om undantagande kan återkallas.
I socialförsäkringskonventionerna med Storbritannien, Italien och Jugoslavien
föreskrivs bl. a. att om någon är bosatt i det ena fördragsslutande landet och anställd
hos företag med säte där samt arbetsgivaren sänder ut honom för arbete i det
andra landet, förstnämnda lands lagstiftning skall fortsätta att gälla under de tolv
första månaderna av vistelsen i det andra landet. Denna föreskrift medför bl. a.
att skyldighet att erlägga pensionsavgift till vistelselandet för nämnda tid inte föreligger.
Motionerna
Motionärerna erinrar om att utländska medborgare fram till den 1 januari 1968
omfattades av försäkringen endast om de var mantalsskrivna i riket. Från och med
nämnda datum omfattas de redan då de bosatt sig i riket. En utlänning, som vid
ankomsten till landet anmäler undantagande från försäkringen för inkomst av annat
förvärvsarbete — exempelvis anställningsinkomst från arbetsgivare i utlandet
— påförs tilläggspensionsavgift för ankomståret, eftersom undantagandet inte blir
gällande förrän vid ingången av året efter det då anmälan om undantagande gjordes.
Detta uppfattas enligt motionärerna som en orättvisa, framför allt i sådana
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969
3
fall där vederbörandes vistelse i Sverige är för kort för att tillräckligt antal poängår
(tre stycken) för framtida pension skall erhållas. Dessutom tas i regel avgift ut
även i hemlandet för samma inkomst.
Historik
I propositionen 1967: 73 föreslogs att kravet på mantalsskrivning för utlännings
tillhörighet till sjukförsäkringen och tilläggspensioneringen skulle ersättas av ett
krav på bosättning i Sverige. Förslaget innebar att en utlänning redan genom bosättning
i Sverige kunde få rätt till sjukvårdsförmåner och sjukpenning samt att
pensionsgrundande inkomst kunde tillgodoräknas honom för det kalenderår då
han bosatt sig här. Skälet till lagändringen var framför allt att kravet på mantalsskrivning
kunde betyda en väntetid upp till 14 månader innan utlänningen kunde
få del av den allmänna försäkringens förmåner. Beträffande tolkningen av bosättningsbegreppet
anförde departementschefen i propositionen bl. a. följande:
I avvaktan på att bosättningsbegreppet blir föremål för översyn torde försäkringskassorna
för sjukförsäkringens del få följa den praxis som de hittills tillämpat,
när de haft att bedöma försäkringstillhörigheten för invandrad utlänning som
omfattas av en internationell överenskommelse. Pensionsgrundande inkomst inom
tilläggspensioneringen beräknas av de lokala skattemyndigheterna i efterhand för
föregående kalenderår. Jag delar riksförsäkringsverkets uppfattning att de lokala
skattemyndigheterna regelmässigt bör kunna bedöma frågan om en utlänning
varit bosatt i Sverige under någon del av nämnda år med ledning av kyrkobokföringen.
Remissyttrandet
Riksförsäkringsverket anser att de förhållanden som motionärerna påtalat inte
är av sådan art att de bör föranleda ändring av gällande lagstiftning. Verket anför
bl. a.
Enligt motionerna uppfattas det som en orättvisa att tilläggspensionsavgift skall
erläggas för det år varunder undantagande begärts framförallt då »vederbörandes
vistelse i Sverige är för kort för att tillräckligt antal poängår (3) för framtida pension
skall kunna erhållas» och då »avgift för pensionering under vistelsen i Sverige
i regel uttages även i hemlandet». Härtill kan sägas att utländsk medborgare,
som tillgodoräknats pensionspoäng för ett år och därefter flyttar ut, sedermera
kan återvända och intjäna pensionspoäng för ytterligare år. Vidare kan pensionspoäng
för ett enda år ge försäkringsskydd i form av rätt till förtidspension och
familjepension.
Bland skälen till slopandet av det tidigare kravet på mantalsskrivning för utlännings
försäkringstillhörighet torde ha beaktats det förhållandet att utländska
medborgare vid bosättning i Sverige kunde i förhållande till svenska medborgare
komma i väsentligt sämre läge genom att de gick miste om pensionspoäng för invandringsåret.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Försäkrad skall, om han är bosatt i riket, vara inskriven hos allmän försäkringskassa.
För att försäkrad skall anses som bosatt i riket fordras att vistelsen här
kan beräknas bli mera stadigvarande. Blir den försäkrade inskriven skall han även
placeras i sjukpenningklass med hänsyn till förvärvsinkomsten. Föreligger anställning
hos sådan utländsk arbetsgivare hos vilken anställningsinkomsten vid beräkning
av pensionsgrundande inkomst behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete,
blir han ändå i sjukförsäkringshänseende betraktad såsom anställd. En utländsk
medborgare kan på grundval av viss inkomst vara berättigad till tilläggssjukpenning
samtidigt som samma inkomst till följd av undantagande inte ger honom pensionsrätt
inom tilläggspensioneringen.
Om inkomsten under inflyttningsåret även från sjukförsäkringssynpunkt är att
betrakta såsom inkomst av annat förvärvsarbete, exempelvis inkomst från rörelse,
blir den försäkrade tillförsäkrad tilläggssjukpenning så snart han inskrives i försäkringskassa.
Anmäles sedermera undantagande från tilläggspensioneringen kommer
detta att omfatta även tilläggssjukpenningförsäkringen. Ändras lagstiftningen i enlighet
med motionärernas förslag skulle undantagandet kunna komma att avse
även tid för vilken tilläggssjukpenning redan kan ha utgått till den försäkrade.
Om utlänningens vistelse i riket är så kortvarig att han ej kan betraktas som bosatt
i riket skall han ej inskrivas hos försäkringskassa. Eftersom bosättning är en
förutsättning även för att pensionsgrundande inkomst skall beräknas för utländsk
medborgare medför detta att han skall ställas utanför inte bara sjukförsäkringen
utan även tilläggspensioneringen. Han skall sålunda inte tillgodoräknas pensionsgrundande
inkomst och ej heller påföras tilläggspensionsavgift. Riksförsäkringsverket
har emellertid observerat att det förekommit att pensionsgrundande inkomst
beräknats för försäkrade som vistats så kort tid i riket eller eljest under sådana
förhållanden att de inte inskrivits hos försäkringskassa. I dessa fall borde inte heller
pensionsgrundande inkomst ha beräknats. Fallen är f. n. föremål för granskning.
Slutligen må framhållas att de socialförsäkringsproblem som kan uppkomma vid
flyttning från ett land till annat lämpligen bör lösas genom multilaterala eller bilaterala
konventioner. Så har redan skett i viss utsträckning.
Utskottet
I princip skall alla svenska medborgare och här i landet bosatta utlänningar
tillhöra den allmänna tilläggspensioneringen. Försäkrad har dock möjlighet att
göra anmälan om undantagande från försäkringen såvitt gäller sådan inkomst av
förvärvsarbete som inte är att bedöma som inkomst av anställning. Undantagande
gäller från och med året efter det då anmälan skett. Har anmälan gjorts skall inkomst
av annat förvärvsarbete inte tas med vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst. Den försäkrade befrias också från skyldigheten att erlägga pensionsavgift
för inkomsten.
I förevarande motioner riktas kritik mot regeln att anmälan om undantagande
får verkan först fr. o. m. året efter anmälningsåret. Denna regel medför att en utlänning,
som bosätter sig i Sverige och omedelbart anmäler undantagande från försäkringen,
får erlägga pensionsavgift för inkomst av annat förvärvsarbete som han
uppbär under inflyttningsåret. Som inkomst av annat förvärvsarbete skall i princip
anses bl. a. inkomst, som härrör från arbetsgivare bosatt i utlandet eller från
utländsk juridisk person. Detta förhållande uppfattas enligt motionärerna som en
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969
5
orättvisa, framför allt då utlänningen vistas kortare tid i Sverige än tre år och följaktligen
inte kan bli berättigad till ålderspension. Till detta kommer att pensionsavgift
ofta tas ut samtidigt i hemlandet. Motionärerna framhåller att olägenheterna
av den påtalade regeln accentuerats genom 1967 års reform, varigenom kravet på
mantalsskrivning för utlännings tillhörighet till försäkringen ersattes av ett krav
på bosättning i Sverige. Yrkandet i motionerna går ut på att möjlighet skall tillskapas
för utländsk medborgare att begära undantagande enligt lagen om allmän försäkring
med verkan redan fr. o. m. inflyttningsåret.
Utskottet vill erinra om att 1967 års reform tillkom för att förbättra försäkringsförhållandena
för de utlänningar som bosatte sig i landet. Med hänsyn till mantalsskrivningskravet
kunde en invandrad utlänning få vänta upp till 14 månader innan
han kunde få del av den allmänna försäkringens förmåner. Utskottet vill också
framhålla att tillhörighet till tilläggspensioneringen under inflyttningsåret ger visst
skydd i fråga om förtidspension och familjepension samt innebär anslutning till
sjukförsäkringen i fråga om tilläggssjukpenning. Å andra sidan har utskottet förståelse
för att skyldigheten att erlägga pensionsavgift för en inkomst här i landet,
som inte kommer att ge någon ålderspension, kan uppfattas som en orättvisa, framför
allt som avgiften kan uppgå till betydande belopp och som pensionsavgift i vissa
fall kan få erläggas för samma inkomst i hemlandet. Visserligen har olägenheten
med dubbelbetalning av avgifter undanröjts genom överenskommelser med
några främmande stater men med det stora antalet stater saknar Sverige sådana avtal.
Även om de fall som motionärerna påtalar inte kan vara särskilt många •— det
stora flertalet utlänningar i landet torde inte vara avlönade av arbetsgivare bosatt
i utlandet eller av utländsk juridisk person — motiverar de enligt utskottets mening
att nuvarande regler om undantagande från den allmänna försäkringen ses över.
En sådan översyn bör syfta till en ordning där anmälan om undantagande, som
görs i samband med inskrivning i försäkringskassa, kan få giltighet från tidigare
tidpunkt än ingången av året efter anmälningsåret. Mot bakgrund av de strävanden
som legat bakom lagändringar under senare år att så långt möjligt behandla utlänningar
bosatta i Sverige på samma sätt som svenska medborgare i lagen om allmän
försäkring talar skäl för att översynen bedrivs med sikte på en generell ändring
av nuvarande regel och inte endast på en ändring för till landet inflyttade utlänningar.
Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 143 och II: 158 i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om översyn av reglerna om
ikraftträdandet av undantagande från den allmänna försäkringen.
Stockholm den 29 april 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s), Wanhainen (s),
Andreasson (ep), Ivar Andersson (s), Axelson (fp) och Blomquist (m),
från andra kammaren: fröken Wetterström (m), fröken Sandell (s), herr
Fredriksson (s), fru Skantz (s), herrar Göransson (s), Larsson i Öskevik (ep), fru
Frasnkel (fp) och fru Håvik (s).