Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1969
1
Nr 39
Utlåtande i anledning av motioner angående sjukpenningklass vid
s. k. bristyrkesutbildning.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1: 226 av fru Landberg och herr Larsson, Lars, samt II: 254 av herrar Franzén
i Motala och Henrikson.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta om sådan ändring av bestämmelserna i AFL 3:e kap. att ändring av
sjukpenningklass ej skall ske vid genomgång av s. k. ’bristyrkesutbildning’
samt att vederbörande utskott framlägger förslag till lagändring.»
Gällande bestämmelser m. m.
Inplacering i sjukpenningklass inom den allmänna försäkringen sker på
grundval av antagande om vad den försäkrade kan komma att erhålla i
arbetsinkomst. Tillfälliga inkomständringar inverkar inte på bedömningen.
Om den försäkrade lämnar förvärvslivet skall han normalt inte längre vara
sjnkpenningförsäkrad. Avbrott av kortare längd — intill sex månader — medför
emellertid enligt praxis ingen ändring i den försäkrades klassplacering.
De angivna reglerna tillämpas i princip även för arbetslösa. Visar det sig
att avbrott i förvärvsarbete är föranlett av oförvållad arbetslöshet ändras
dock inte klassplaceringen, så länge den försäkrade genom anmälan hos
arbetsförmedlingen eller på annat sätt dokumenterat sin avsikt att stå till
arbetsmarknadens förfogande.
För arbetslösa som genomgår yrkesutbildning genom arbetsmarknadsverkets
försorg ändras inte placeringen i sjukpenningklass, detta oberoende
av utbildningstidens längd. Även den som efter förmedling av arbetsvårdsorgan
undergår arbetsvärd i form av bl. a. yrkesutbildning skall kvarstå i
sin tidigare sjukpenningklass (3 kap. 5 § sista stycket lagen om allmän försäkring)
. Motivet härför är att den försäkrade efter avslutad arbetsvärd skall
kunna återinträda i de rättigheter till sjukpenningförmåner som gällde vid
arbetsvärdens början.
Vid studier i allmänhet gäller att vederbörande ej får tillhöra den obligatoriska
sjukförsäkringen om studierna pågår längre tid än sex månader.
Sådan studerande kan emellertid teckna frivillig försäkring med en sjukpenning
om högst 15 kr. per dag.
Sedan november 1966 bedriver arbetsmarknadsstyrelsen en utbildningsverksamhet
som kallas bristyrkesutbildning. Sådan utbildning, såvitt angår
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 39
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1969
icke-arbetslösa, jämställs vid placering i sjukpenningklass med utbildning i
allmänhet. Omfattar utbildningen mer än sex månader får vederbörande
alltså inte kvarstå i sjukpenningklass under utbildningen.
Bristyrkesutbildning omfattar vissa yrken som årligen upptas i en särskild
förteckning. Utbildningstiden kan variera betydligt, f. n. mellan 10 veckor
och ett år. Utbildningen omfattar tre kategorier: arbetslösa, handikappade
och de som önskar utbildning utan att vara arbetslösa i sitt yrke. Under budgetåret
1967/68 uppgick antalet deltagare i bristyrkesutbildning till 423.
Tillströmningen till sådan utbildning väntas bli väsentligt större i framtiden.
Framställning till Kungl. Maj:t
Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 april 1968
aktualiserat frågan om sjukpenning vid bristyrkesutbildning. Verket anmärker
inledningsvis att bl. a. på grund av arbetsmarknadsläget bristyrkesutbildningen
blivit av mindre omfattning än beräknats. En rekryteringshämmande
effekt har också varit de ändringar i sjukpenningklass som ickearbetslösa
får vidkännas. Arbetsmarknadsstyrelsen anför vidare:
Enligt gällande bidragsbestämmelser utgår vid frånvaro på grund av sjukdom
oavkortade utbildningsbidrag under 2 dagar per utbildningsmånad.
Detta innebär sålunda, att en person, som deltar i bristyrkesutbildning, som
uppgår till 7 månader, vid sjukdom erhåller utbildningsbidrag under högst
14 dagar. Tvingas vederbörande på grund av sjukdom avbryta utbildningen
under vilken han sålunda nollklassats, äger han inte uppbära sjukpenning
från försäkringskassan, förrän han på grund av föx-värvsarbete på nytt inplacerats
i sjukpenningklass. Alternativet för honom kan i sådant fall bli
att ansöka om socialhjälp.
Arbetsmarknadsstyrelsen har vid överläggningar med Riksförsäkringsverket
påtalat dessa förhållanden och hemställt, att någon ändring av bristyrkesfallens
sjukpenningklass — oavsett utbildningens längd —- inte måtte
vidtagas, men ej vunnit gehör för denna framställning.
Med åberopande av vad som ovan anförts anhåller arbetsmarknadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder syftande till att förhindra
att »icke arbetslösa» personer, som deltar i bristyrkesutbildning — i likhet
med vad som gäller för arbetslösa m. fl., som genomgår arbetsmarknadsutbildning
— får sin sjukpenningklass ändrad så länge utbildningen pågår.
Riksförsäkringsverket har den 24 maj 1968 avgivit yttrande över arbetsmarknadsstyrelsens
framställning. Verket anför att den gällande ordningen
åtminstone i vissa fall kan medföra otillfredsställande konsekvenser samt
förklarar att verket för sin del inte har något att erinra mot att frågan om
ändrade bestämmelser upptas till prövning.
Inom riksförsäkringsverket har den 18 december 1968 upprättats en promemoria
med förslag till ändring av 3 kap. 5 § lagen om allmän försäkring.
Lagändringen skulle innebära att deltagande i bristyrkesutbildning inte skulle
föranleda ändrad klassplacering i sjukförsäkringen. Promemorian har
remissbehandlats.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1969
Utskottet
En förvärvsarbetande som övergår till att studera får i princip ej tillhöra
den obligatoriska sjukförsäkringen om studierna omfattar mer än sex månader.
För arbetslösa som yrkesutbildas genom arbetsmarknadsverkets försorg
gäller emellertid att de bibehåller sin placering i sjukpenningklass oavsett
utbildningstidens längd. Samma regel gäller för dem som undergår arbetsvärd
i form av yrkesutbildning.
Sedan november 1966 bedriver arbetsmarknadsverket utbildning i vissa
särskilt angivna yrken till vilka det finns behov av arbetskraft (bristyrkesutbildning)
. I sådan utbildning deltar arbetslösa, handikappade och personer
som utan att ha blivit arbetslösa önskar utbildning till annat yrke. För sistnämnda
kategori gäller att de ej far tillhöra den obligatoriska sjukförsäkringen
om utbildningen omfattar mer än sex månader. Motionärerna vänder
sig mot detta förhållande. De framhåller som angeläget att den berörda utbildningstormen
får större omfattning och att man bör undanröja de hinder
som ligger i vägen för ökat deltagande. Motionerna mynnar ut i ett yrkande
om lagändring innebärande att ändring av sjukpenningklass ej skall ske vid
genomgång av bristyrkesutbildning.
Genom initiativ från arbetsmarknadsstyrelsen har den i motionerna upptagna
frågan redan aktualiserats hos Kungl. Maj:t. Inom riksförsäkringsverket
har utarbetats ett förslag till lagändring som remissbehandlats. Det finns
alltså anledning att anta att Kungl. Maj:t tämligen snart kommer att ta ställning
till en lagändring av det slag som begärs i motionerna. Med hänsyn härtill
synes inte motionerna böra föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet vill endast tillfoga att en utsträckning av den obligatoriska sjukförsäkringen
till den kategori som nu är aktuell även kan medföra krav på
ökat sjukpenningskydd för andra grupper som bedriver liknande utbildning.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att motionerna 1:226 och 11:254 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand (s), Dahlberg (s), Hiibinette (m),
Wanhainen (s)*, Österdahl (fp), fru Grethe Lundblad (s)*, herr Axelson
(fp)* och fröken Pehrsson (ep)*;
från andra kammaren: herrar Gustavsson i Alvesta (ep)*, Jonsson
i Mora (fp)*, Nordberg (s)*, Nilsson i Kalmar (s)*, Aldén (s)*, fru Håvik
(s), herrar Olsson i Mölndal (s)* och Carlshamre (m).
Ej närvarande vid utlåtandets justering.