Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1969
1
Nr 32
Utlåtande i anledning av motioner om kostnadsfria sprutor m. m. till
diabetiker.
Andra lagutskottet har behandlat tva till lagutskott hänvisade motioner, 1:564 av
fröken Pehr sson samt 11:892 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag angående kostnadsfria sprutor
och spetsar för insulininjektioner till diabetiker”.
Gällande bestämmelser, m. m.
Läkemedelsförmånen
Läkemedelsförmånen regleras i en särskild förordning vid sidan av — men med
viss anknytning till — den allmänna försäkringen, nämligen kungl. förordningen den
4 juni 1954 angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Enligt denna förordning
tillhandahålls läkemedel, varå recept utfärdats av läkare eller tandläkare,
kostnadsfritt eller till nedsatt pris på apotek.
Kostnadsfria läkemedel skall utlämnas till den som är sjukförsäkrad
enligt lagen om allmän försäkring och som lider av långvarig och allvarlig
sjukdom, som Kungl. Maj:t förklarat vara av sådan art. Kungl. Maj:t bestämmer
vilka läkemedel som vid varje sådan sjukdom får utlämnas kostnadsfritt. Förteckning
över sjukdomar, vid vilka läkemedel tillhandahålls kostnadsfritt, samt de kostnadsfiia
läkemedlen finns i kungörelsen den 4 juni 1954 med förteckning över kostnadsfria
läkemedel.
Enligt denna kungörelse tillhandahålls den som lider av sockersjuka — diabetes
mellitus — kostnadsfri insulin jämte desinfektionsmedel för rengöring av huden vid
injektion. Likaledes tillhandahålls kostnadsfritt vissa blodsockersänkande medel för
peroralt bruk.
Rätt till pr is nedsatta läkemedel tillkommer den som omfattas av
sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller här i riket är i allmän eller
enskild tjänst. Vid inköp av läkemedel, som förskrivits av läkare eller tandläkare,
sätts det fastställda priset för läkemedlet ned med hälften av det belopp, varmed
priset överstiger det s. k. karensbeloppet fem kronor, och hela det belopp, varmed
priset överstiger tjugofem kronor. Karensbeloppet är anknutet till varje expeditionstillfälle.
5) Med läkemedel förstås i förordningen om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel
sadan för människa avsedd vara, på vilken läkemedelsförordningen är tillämplig”.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 32
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1969
Härav följer, att injektionssprutor och kanyler, som används av diabetiker för insulininjektioner,
inte tillhandahålls kostnadsfritt eller till nedsatt pris.
Statsbidragsregler
En allmän översyn av reglerna för statsbidrag till hjälpmedel för handikappade
har nyligen gjorts. Ett enhetligt bidragssystem för olika typer av hjälpmedel infördes
den 1 juli 1968. Den författningsmässiga regleringen har skett i första hand
genom kungörelsen den 10 maj 1968 om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.
Statsbidragssystemet innebär, att sjukvårdshuvudmännen erhåller bidrag
för hjälpmedel, som på ordination tillhandahållits handikappade. Statsbidrag utgår
även till vissa enskilda sjukvårdsinrättningar och andra institutioner. Statsbidrag
utgår med belopp motsvarande skälig kostnad för anskaffande, förhyrning eller reparation
av hjälpmedel. Socialstyrelsen upprättar förteckning över de hjälpmedel för
vilka statsbidrag utgår (hjälpmedelsförteckning). Enligt nu gällande hjälpmedelsförteckning
(se Medicinalväsendets författningssamling, MF, nr 28 år 1968) utgår
statsbidrag till injektionsspruta och -pistol för synskadad diabetiker.
Översynen av reglerna för statsbidrag till hjälpmedel för handikappade behandlades
i prop. 41 till 1968 års riksdag (SU 88). Genom bifall till förslag i samma
proposition bemyndigades vidare Kungl. Maj:t att godkänna avtal om inrättande
och drift av ett handikappinstitut, vars främsta uppgifter skulle vara att följa utvecklingen
på hjälpmedelsområdet, överblicka och samordna forsknings- och utvecklingsverksamheten
samt knyta samman denna med övrig verksamhet på området.
Institutet har trätt i verksamhet den 1 juli 1968.
Kostnadsfri materiel genom sjukvårdshuvudmännen
Såsom framhålles i motionen har Svenska diabetesförbundet genom sina lokalavdelningar
gjort framställning hos sjukvårdshuvudmännen om kostnadsfria injektionssprutor
och kanyler för diabetiker. Enligt uppgift från förbundet har hitintills
följande landsting beviljat nämnda förmån, nämligen Kalmar län norra, Kalmar
län södra, Kronobergs län, Malmöhus län och Västerbottens län.
Enligt ett den 25 februari 1969 dagtecknat utlåtande av Stockholms stads sjukvårdsförvaltning
hemställes att sjukvårdsstyrelsen skall låta kostnadsfritt utlämna sprutor
och spetsar av icke engångsnatur i den omfattning som anges i utlåtandet. Av
innehållet i detta må återges följande. Invånarantalet i Stockholm var den 1 januari
1969 762 600. Antalet diabetiker, som berörs av förslaget, beräknas uppgå till cirka
2 000. Varje patient tilldelas högst fem sprutor av icke engångsnatur per år. Kostnaden
härför uppgår till cirka 53 000 kr. En fjärdedel av patienterna injicerar två
gånger och övriga en gång per dag. Flergångskanyler kan maximeras till 60 per
patient och år. Kostnaden härför blir cirka 38 000 kr. Vid bruk av engångskanyler
stiger kostnaden till cirka 130 000 kr. Nu nämnda belopp — scm beräknats under
antagandet att distribution sker genom Stor-Stockholms diabetesförening och med utgångspunkt
från diabetesförbundets försäljningspris som i sin tur är baserat på inköpspris
med hänsyn tagen till rabatter och utan vinstmarginal — torde kunna ned
-
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1969
bringas om varorna tillhandahålls genom centralförrådet vid Södersjukhuset. Sjukvårdsförvaltningen
anför, att man från läkarhåll förordat engångskanyler. Förvaltningen
föreslår emellertid, att endast flergångskanyler tillhandahålls kostnadsfritt.
Som skäl härför åberopas dels att staden inte bör föregripa ett statligt ståndspunktstagande
i frågan, dels att skillnaden i kostnader mellan de båda alternativen är avsevärd.
Kostnaden för det av sjukvårdsförvaltningen förordade alternativet skulle
enligt det ovan sagda bli omkring (53 000+38 000= )91 000 kr. eller i genomsnitt
45 kr. 50 öre per patient årligen.
Framställningar rörande kostnadsfria utensilier till diabetessjuka
Kungl. Maj :t uppdrog den 6 juni 1962 åt 1961 års sjukförsäkringsutredning att i
anslutning till vad statsutskottet närmare anfört därom i sitt utlåtande 1962:109
utreda frågan om vidgad bidragsgivning för medicinsk-tekniska hjälpmedel.
Sedermera har till utredningen inkommit eller överlämnats åtskilliga framställningar
i nämnda fråga. Därjämte har till utredningen inkommit framställningar i
vilka yrkats, att viss sjukvårdsmateriel skall upptagas i förteckningen över kostnadsfria
läkemedel. Beträffande nämnda framställningar finns det skäl nämna följande.
Chefen for socialdepartementet överlämnade den 25 oktober 1963 till utredningen
en den 9 i samma månad dagtecknad skrivelse från medicinalstyrelsen i vilken föreslagits,
att utredningen skulle beakta frågan om bidrag till utensilier för diabetessjuka.
Bland de utensilier som avsågs ingick injektionssprutor. Svenska diabetesförbundet
uttalade vid riksstämman år 1964 att förbundet önskade förnya en tidigare
gjord hemställan att insulinsprutor skulle hänföras till kostnadsfria läkemedel eller
hkstallas med vissa ortopediska hjälpmedel, som utlämnades kostnadsfritt. Förbundet
föreslog att även frågorna om kostnadsfria engångssprutor samt kostnadsfria
sprutor för blinda diabetiker prövades. Framställning i saken gjordes i skrivelse till
sjukförsäkringsutredningen den 18 maj 1964.
I betänkandet Läkcmedelsföl manen (SOU 1966:28 s. 111) uttalade sjukförsäkringsutrednmgen,
att man inte var beredd att förorda en sådan utvidgning av läkemedelsförmånen
att den även kom att omfatta den materiel — testapparater och
reagetter för bestämmande av förekomsten av syror i urinen samt engångssprutor och
sprutor för blinda diabetiker — som diabetesförbundet föreslagit i skrivelsen den 18
maj 1964 och i en tidigare skrivelse. Utredningen avsåg att behandla de gjorda framställningarna
i ämnet i det avsnitt som skulle avse de medicinsk-tekniska hjälpmedlen.
Efter överenskommelse med företrädare för socialdepartementet översände sjukförsäkringsutredningen
den 22 januari 1969 till chefen för departementet de framställningar
beträffande medicinsk-tekniska hjälpmedel, som inkommit till utredningen,
”för eventuell åtgärd hos handikappinstitutet”. Vid skrivelsen i saken fogade
sjukförsäkringsutredningen förteckningar över framställningarna jämte uppgift på i
vad mån framställningarna beaktats genom 1968 års kungörelse om statsbidrag till
vissa hjälpmedel för handikappade. Enligt beslut den 12 februari 1969 lades skrivelsen
och framställningarna ad acta i socialdepartementet.
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1969
Utskottet
Den som lider av sockersjuka (diabetes mellitus) av så allvarlig art att han är i
behov av insulininjektioner är berättigad att inom ramen för läkemedelsförmånen
inom den allmänna försäkringen få kostnadsfri insulin jämte desinfektionsmedel för
rengöring av huden vid injektion. Däremot måste han i princip själv bekosta sprutor
och kanyler, som erfordras för injektionerna. Vissa sjukvårdshuvudmän svarar dock
för denna kostnad. För injektionssprutor och -pistoler till synskadade diabetiker
erhåller huvudmännen statsbidrag med stöd av kungörelsen om sådana bidrag till
vissa hjälpmedel för handikappade.
Motionärerna vill, att kostnaden för injektionssprutor och kanyler skall täckas
försäkringsvägen och hemställer, att förslag härom läggs fram.
Enligt utskottets mening är det befogat, att den som lider av diabetes kostnadsfritt
tillhandahålls inte endast erforderliga läkemedel utan även nödvändiga injektionssprutor
och kanyler. Utskottet biträder därför motionernas syfte, att diabetiker
får nämnda utensilier utan kostnad. Frågan kan lösas på olika sätt. En möjlighet
är att kostnaden utgår på liknande sätt som kostnadsfria läkemedel. En annan möjlighet
är att utensilierna uppförs på den hjälpmedelsförteckning, som utfärdas med
stöd av kungörelsen om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Utskottet
är inte berett att ta ställning till hur frågan skall lösas men förutsätter att Kungl.
Maj :t vidtar åtgärder för en ändamålsenlig lösning.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av motionerna 1:564 och 11:892 i skrivelse
till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 25 mars 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp), herrar
Dahlberg (s), Hiibinette (m), Österdahl (fp), Högström (s), Andreasson (ep) och
fru Grethe Lundblad (s);
från andra kammaren: fröken Sandell (s), fru Skantz (s), herrar Ringaby
(m)*, Nilsson i Kalmar (s), fru Håvik (s)*, herrar Johansson i Skärstad (ep)*,
Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969