Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av motioner om förbättrade sjukförsäkringsförmåner
för hemarbetande.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
I: 778 av fru Olsson, Elvy, och fröken Pehrsson samt II: 883 av fru Jonäng
och fru Nilsson.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning syftande till

1. att hemmakvinna eller hemmaman, som är inskriven hos allmän försäkringskassa
men vars inkomst av förvärvsarbete inte uppgår till 1 800 kr.
per år, skall vara placerad i sjukpenningklass även om han eller hon i övrigt
icke uppfyller de krav som uppställs i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring;

2. jämställdhet mellan hemmakvinnor och hemmamän i sjukförsäkringsavseende.
»

Gällande bestämmelser

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om allmän
försäkring. För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen måste
man vara antingen förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor, som
betecknas som hemmafruar. För att en försäkrads arbetsinkomst skall medföra
rätt till sjukpenningförsäkring måste arbetsinkomsten uppgå till minst
1 800 kr. om året. Den som har sådan inkomst skall vara tillförsäkrad en
grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som har en arbetsinkomst
på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning
på minst 1 kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens storlek.
Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är
alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Såsom hemmafru räkuas sådan
kvinnlig försäkrad under 67 år, som inte har någon arbetsinkomst eller har
så ringa arbetsinkomst att den inte uppgår till 1 800 kr. för år och som (a)
är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller i annat fall (b)
stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till henne eller hennes
make eller (c) stadigvarande sammanbor med man, med vilken hon varit
gift eller har eller haft barn. Till personer, som tillhör hemmafruförsäkringen,
utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Kvinna, som ej längre uppfyller
villkoren för tillhörighet till hemmafruförsäkringen (och som ej heller
har förvärvsinkomst om minst 1 800 kr.) skall ej vidare omfattas av sjuk1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 29

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

penningförsäkringen. Avförandet från försäkringen sker vid månadsskiftet
närmast efter det anledning till ändringen uppkommit eller, i fall av makes
död, vid fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

Vid sidan av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen finns för kvinnor,
som tillhör hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om
inte deras inkomster utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en
frivillig sjukpenningförsäkring. Bestämmelserna härom återfinnes i 21 kap.
lagen om allmän försäkring och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring
hos allmän försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen
gäller, såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen,
i huvudsak följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om
lägst 1 kr. och högst 9 kr. för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på
grund av den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga
15 kr. om dagen. Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3,
18, 33 eller 93 dagars karenstid. Försäkrad som är placerad i sjukpenningklass
nr 1 eller nr 2 äger välja även försäkring utan karenstid.

Historik

Hemmafruförsäkringen omfattade då sjukförsäkringslagen trädde i kraft
endast sådana icke förvärvsarbetande kvinnor som var gifta och sammanlevde
med sin man. Genom lagändringar åren 1955, 1960 och 1962 utvidgades
personkretsen för hemmafruförsäkringen till sin nuvarande omfattning.

Krav på ändring av det villkor för tillhörighet till hemmafruförsäkringen
som hänför sig till barnets ålder (sextonårsgränsen) har väckts i motioner
åren 1962 och 1966 (2LU 1962:27, 1966:47). Motionerna föranledde ingen
åtgärd, men sistnämnda år uttalade utskottet att om det blev aktuellt med
en mera allmän omprövning av sextonårsgränsen så förutsatte utskottet
att även den ifrågavarande regeln skulle övervägas.

I samband med reformförslag år 1966 om förbättrad sjukpenningförsäkring
hade riksdagen att ta ställning till motionsyrkande om att den allmänna
sjukförsäkringens regler och tillämpningsföreskrifter skulle överses
i syfte att män skulle bli jämställda med kvinnor i fråga om rätten till de
förmåner som hemmafruförsäkringen innefattar. I sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1966: 47 konstaterade andra lagutskottet att problemet ingick
i den större frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom
socialförsäkringen. Utskottet var inte berett att i dåvarande sammanhang
ta ställning till frågor av den arten, men utskottet uttalade att Kungl. Maj:t
borde ta upp problemet i lämpligt sammanhang.

Påföljande år behandlades i riksdagen motioner om översyn av socialförsäkringssystemet
såvitt angår frågan om jämställdhet mellan män och
kvinnor. Andra lagutskottet anslöt sig i sitt utlåtande 1967: 38, vilket godkändes
av riksdagen, till motionärernas uppfattning att det fanns behov

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

3

av översyn av socialförsäkringsförmånerna i aktuellt hänseende. Riksdagens
begäran om utredning har i vad den avser översyn av sjukförsäkringsreglerna
av Kungl. Maj:t överlämnats till familjepolitiska kommittén att
övervägas vid kommitténs fortsatta arbete.

Vid 1967 års riksdag väcktes jämväl motioner om vissa sjukförmåner
för hemmadöttrar. Ett av yrkandena innebar att hemmadöttrar skulle beredas
möjlighet att teckna frivillig försäkring för tilläggssjukpenning. I
sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967:36 erinrade andra lagutskottet
om att reglerna om sjukpenning i lagen om allmän försäkring med vissa
undantag byggde på principen att sjukpenning skulle utgå endast då sjukdomen
medförde ett bortfall av förvärvsinkomst. Utskottet ansåg inte att
hemmadöttrarnas situation var så speciell att de i fråga om sjukpenningförmåner
borde bedömas på annat sätt än försäkrade i allmänhet. Utskottet
ville därför inte tillstyrka att undantag från angivna princip skulle göras
för hemmadöttrarna.

Vid 1968 års riksdag väcktes motioner med yrkande att den frivilliga sjukpenningförsäkringen
skulle utsträckas till att omfatta vissa ytterligare grupper,
nämligen dels kvinnor, som tidigare inbegripits under hemmafruförsäkringen
men som inte längre uppfyller villkoren på grund av makes död
eller på grund av att hemmavarande barn uppnått 16 års ålder, dels hemmadöttrar
eller andra, som vårdat åldriga anhöriga mot fritt vivre och därför
varit obligatoriskt sjukpenningförsäkrade men som inte längre har någon
förvärvsinkomst efter de anhörigas frånfälle, dels ock gifta män, som
saknar inkomst av förvärvsarbete på grund av att de sköter hemmet. Motionärerna
begärde översyn av lagen om allmän försäkring i sådant syfte.

Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, anförde i sitt utlåtande
nr A9:

Enligt utskottets mening föreligger ett i nuvarande lagstiftning obeaktat
behov av försäkringsskydd vid sjukdom för de av motionärerna åsyftade
kategorierna. Möjligheten att utsträcka rätten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
till dessa grupper bör därför övervägas.

Önskemålet om översyn av sjukpenningreglerna torde delvis bli tillgodosett
genom det utredningsarbete som pågår inom familjepolitiska kommittén.
Det finns anledning anta att kommittén, som enligt sina direktiv har
att ägna särskild uppmärksamhet åt de ensamstående barnförsörjarna, kommer
att pröva bl. a. sextonårsgränsens betydelse inom sjukpenningförsäkringen.
Till kommittén har också överlämnats riksdagens framställning
från i fjol om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom
socialförsäkringssystemet skall utredas. Även spörsmålet i vad mån gifta
män, som sköter hemmet och som saknar förvärvsinkomst, bör vara sjukpenningförsäkrade
torde således tas upp till behandling av kommittén.

Även för övriga i motionerna berörda grupper — kvinnor som ej längre
uppfyller villkoren för hemmafruförsäkring på grund av makes död samt
hemmadöttrar vars åldriga anhöriga avlidit — bör enligt utskottets mening
möjligheten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring bli föremål för
utredning.

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1969

Riksdagen begärde i enlighet med utskottets hemställan att frågan om
vidgad möjlighet att teckna frivillig sjukpenningförsäkring skulle bli föremål
för utredning i enlighet med vad utskottet anfört. Kungl. Maj:t har sedermera
överlämnat frågan till familjepolitiska kommittén.

Utskottet

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen omfattar inskrivna försäkrade
som har inkomst av förvärvsarbete uppgående till minst 1 800 kronor om
året samt — på grund av vad som brukar benämnas hemmafruförsäkringen
— kvinnor upp till 67 års ålder vilkas inkomst understiger nämnda belopp
men som stadigvarande sammanbor med make eller därmed jämställd person
eller barn under 16 år. Som komplement till den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
finns en frivillig sådan i huvudsak avsedd för hemmafruförsäkrade
och studerande.

1 motionerna pekas på att änkor och frånskilda utan minderåriga barn
samt kvinnor med barn som överskridit sextonårsgränsen inte får kvarstå
i hemmafruförsäkringen. Motionärerna vill ha utredning av frågan om utsträckning
av hemmafruförsäkringen till bl. a. de nämnda grupperna kvinnor.
I motionerna yrkas dessutom att frågan om jämställdhet mellan hemmakvinnor
och hemmamän i sjukförsäkringshänseende skall utredas.

Till familjepolitiska kommittén har överlämnats motioner som rör såväl
frågan om sjukförsäkringsförmåner till nu ifrågavarande grupper kvinnor
som spörsmålet om jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen.
De av motionärerna behandlade problemen är alltså redan föremål
för utredning. Det finns således inte anledning för riksdagen att ta något
initiativ i frågan.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 778 och II: 883 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp),
herrar Lars Larsson (s), Dahlberg (s), Hiibinette (m), Österdahl (fp), Andreasson
(ep) och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Sandell
(s), fru Skantz (s), herrar Nilsson i Kalmar (s), Åkerlind (m), Aldén (s),
Olsson i Mölndal (s) och Romanus (fp).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Svenska Reproduktions AB 1969