Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969
1
Nr 24
Utlåtande i anledning av motioner om vidgad rått för utländsk medborgare
till förtidspension och sjukbidrag.
Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat följande till lagutskott hänvisade
motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:142 av herr Hedlund m. fl. och 11:159 av herr
Hammarberg m. fl., i vilka föreslagits ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer om tilläggsdirektiv till pensionsförsäkringskommittén vilka syftar till generösare
bestämmelser för förtidspension eller sjukbidrag för handikappade utländska,
här i riket bosatta medborgare, som på grund av sin ungdom inte kunnat ha förvärvsarbete
här under minst ett år”; samt
2) motionen 11:250 av fru Kristensson, i vilken hemställts ”att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag till lagändring innebärande
att utländska medborgare skall ha möjlighet att erhålla pension för sina
utvecklingsstörda ungdomar”.
Gällande bestämmelser
Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är i princip svenska medborgare
samt de som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. För rätt att erhålla
folkpensionsförmåner krävs dock att den försäkrade är svensk medborgare och i
princip är bosatt här i riket. År 1962 mjukades regeln upp såtillvida som bosättning
i riket inte krävdes, om den försäkrade varit mantalsskriven här i riket för det år
under vilket han fyllde 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan.
Huvudregeln om förbehåll för svenska medborgare av folkpensionsförmåner innebär
att vårdbidrag i form av invaliditetsersättning inte kan utgå till utländskt barn
som är under 16 år och på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller
annat lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn
och vård. Inte heller kan sådant barn då det fyllt 16 år och dess arbetsförmåga på
grund av handikappet är nedsatt med minst hälften få förtidspension eller sjukbidrag.
Vad nu sagts om utländsk medborgares utestängning från folkpensionsförmåner
gäller emellertid inte undantagslöst. Kungl. Maj:t har rätt att träffa överenskommelse
med främmande makt om utsträckt tillämpning av lagen om allmän försäkring.
Överenskommelser har också träffats om eftergift från kravet på svenskt medborgarskap
i konventioner med Danmark, Finland, Island och Norge 1955, med
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 24
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969
Schweiz 1954, med Storbritannien 1956, med Italien 1957 och med Jugoslavien
1968. Dessutom har Sverige anslutit sig till en provisorisk europeisk överenskommelse
1953 med betydelse för, utöver redan nämnda länder, Irland, Nederländerna,
Västtyskland, Belgien, Frankrike, Luxemburg och Grekland.
Genom överenskommelserna har medborgare i de angivna länderna som är bosatta
i Sverige blivit berättigade att lyfta folkpensionsförmåner. Genomgående uppställs
dock krav på viss tids vistelse här i riket. När det gäller rätt till förtidspension
krävs i den nordiska konventionen och i konventionerna med Schweiz, Storbritannien
och Jugoslavien att vederbörande skall ha vistats i riket oavbrutet i minst ett
år omedelbart före ansökan och att han under denna tid minst ett år varit i stånd
att utöva normal förvärvsverksamhet. Kravet på ett års förvärvsförmåga kan enligt
de nordiska och schweiziska konventionerna ersättas genom fem års oavbruten vistelse
i Sverige. I den italienska konventionen krävs för rätt till förtidspension att
vederbörande varit bosatt i Sverige minst fem år och varit i stånd att förvärvsarbeta
under minst ett år. Enligt den provisoriska europeiska överenskommelsen
fordras för rätt till förtidspension att vederbörande bosatt sig i Sverige innan den
sjukdom, som orsakat nedsättningen av arbetsförmågan, första gången konstaterades
av läkare.
Motionerna
I motionerna påtalas att nuvarande regler med krav på minst ett års full arbetsförmåga
för rätt till förtidspension medför att utländska ungdomar, som är psykiskt
utvecklingsstörda eller eljest invalidiserade före 16-årsåldern, inte kan tillerkännas
förtidspension. Såsom meddellösa hänvisas sådana ungdomar till socialvården för
socialhjälp, vilket — säger motionärerna — psykologiskt sett är en belastning och
även är inhumant i en redan svår situation för den handikappade och hans familj.
Att ha uppburit socialhjälp kan dessutom i vissa fall, anser motionärerna, försvåra
bidragsgivning av annan art. Det påpekas också att det inte kan vara i överensstämmelse
med de av riksdagen antagna principerna om kostnadsfördelning mellan
stat och kommun av utgifterna för de utvecklingsstörda att i fråga om utvecklingsstörda
utländska medborgare lägga kostnaderna på primärkommunerna i form av
socialvård.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om eftergift från kravet på svenskt medborgarskap som förutsättning för
rätt till folkpension har behandlats av riksdagen hösten 1966. I motioner hade hemställts
om ändring av reglerna om vårdbidrag så att sådant bidrag skulle kunna utgå
även till i Sverige mantalsskrivna utlänningar, om det särskilda vårdbehovet för
barnet uppkommit vid dess födelse här i riket eller under dess vistelse härstädes.
Motionerna hade bl. a. aktualiserats av ett fall, där en gravt invalidiserad pojke,
som var född i Sverige av svensk moder och som hade indisk fader, inte medgivits
vårdbidrag eftersom han inte var svensk medborgare.
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969
3
Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande 1966:43, att beaktansvärda skäl enligt
utskottets mening talade för en uppmjukning i vissa fall av det absoluta kravet
på svenskt medborgarskap som villkor för erhållande av vårdbidrag. Om svensk
kvinna gifter sig med en man av annan nationalitet, erhöll — anförde utskottet —
enligt gällande medborgarskapsregler makarnas barn ofta faderns medborgarskap.
Frågan om möjligheterna att låta vårdbidrag utgå även i sådana fall, där någon av
föräldrarna hade stark anknytning till vårt land, syntes i lämpligt sammanhang böra
bli föremål för närmare övervägande.
Vad utskottet anförde bringade riksdagen till Kungl. Maj:ts kännedom. Kungl.
Maj:t har därefter (nov. 1967) uppdragit åt familjepolitiska kommittén att överväga
spörsmålet. Dessförinnan hade socialministern i svar på en enkel fråga i andra
kammaren den 25 maj 1967 i ämnet uttalat att det enligt hans mening var vanskligt
att göra skillnad för olika folkpensionsförmåner i fråga om de grundläggande
villkoren. Skulle man bryta sönder den gemensamma förutsättningen, bl. a. kravet
på svenskt medborgarskap, och skapa särskilda villkor för en förmån eller till och
med skapa olika villkor inom ramen för en och samma förmån, skulle man ta ett
steg vars konsekvenser inte så lätt kunde överblickas. Socialministern erinrade också
om att undantag från medborgarskapskravet inom folkpensioneringen kunde göras
konventionsvägen.
I första lagutskottets utlåtande 1968:54 om viss översyn av medborgarskapslagstiftningen
erinrades bl. a. om andra lagutskottets förenämnda uttalande samt om
det uppdrag familjepolitiska kommittén erhållit. Utskottet fortsatte:
Det är uppenbart att de av lagstiftningen betingade olikheterna i socialt hänseende
mellan svenska barn och här bosatta utländska barn i viss utsträckning har
utjämnats genom internationella överenskommelser. Utskottet finner det angeläget
att Sverige även i fortsättningen spelar en aktiv roll för att få till stånd internationella
överenskommelser på det sociala området. I likhet med riksdagens ställningstagande
år 1966 i fråga om vårdbidrag anser utskottet att det i lämpligt sammanhang
även bör utredas om inte uppmjukning av medborgarskapskravet kan ske beträffande
barnpension och bidragsförskott. Vad utskottet anfört i denna del torde
böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
Utskottets förslag att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i fråga om
sociala förmåner åt i Sverige bosatta utländska barn bifölls av riksdagen.
Utskottet
Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare samt de som
utan att vara svenska medborgare är bosatta här i riket. Undantag görs i fråga om
folkpensionsförmåner, vilka i princip är förbehållna svenska medborgare bosatta här
i landet. Eftergift från kravet på svenskt medborgarskap som förutsättning för rätt
till folkpensionsförmån kan ske genom överenskommelse med främmande makt.
Sådana överenskommelser har träffats med ett flertal europeiska länder. I dessa
överenskommelser uppställs dock som regel fordringar på viss tids vistelse här i lan
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1969
det. När det gäller rätt till förtidspension krävs som regel att den utländske medborgaren
skall ha vistats oavbrutet i Sverige minst ett år före pensionsansökan och
att han under denna vistelse varit fullt arbetsför minst ett år.
I förevarande motioner påtalas att nuvarande bestämmelser med krav på minst
ett års full arbetsförmåga under vistelse här i landet för rätt till förtidspension medför
att utländska ungdomar som är psykiskt utvecklingsstörda eller eljest invalidiserade
före 16 års ålder inte kan tillerkännas förtidspension eller sjukbidrag. Motionärerna
efterlyser generösare bestämmelser, så att pension skall kunna utgå i dessa fall.
Bakom regeln att folkpensionsförmånerna i princip utges endast till i Sverige bosatta
svenska medborgare ligger folkpensionens karaktär av en skattefinansierad
social förmån, som utgår som en garanti för en viss minimistandard oberoende av
om vederbörande betalat avgift eller skatter eller varit verksam i förvärvslivet. Den
nödvändiga avgränsningen av folkpensionssystemets räckvidd erhålles genom medborgarskaps-
och bosättningsvillkor. Utskottet är inte berett att förorda någon ändring
av dessa principer. Genom möjligheten att konventionsvägen utvidga kretsen
av personer, bosatta här i landet, med rätt till folkpension har man på ett tillfredsställande
sätt ordnat för en flexibel gränsdragning. Att det i sådana konventioner
normalt finns behov av särskilda villkor beträffande vistelse här i landet m. m. är
uppenbart. Villkoren är som regel ömsesidiga såtillvida som en svensk medborgare
bosatt i det andra konventionslandet inte kan få del av dess socialförsäkringsförmåner
utan att uppfylla liknande villkor. Någon anledning för riksdagen att begära
att nuvarande regler i konventionerna beträffande här i landet bosatt utlännings
rätt till förtidspension skall mjukas upp finner utskottet inte föreligga.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att följande motioner,
A) 1:142 och 11:159, samt
B) 11:250,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 mars 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars
Larsson (s), Dahlberg (s), Wanhainen (s)*, Andreasson (ep) och Blomquist (m);
från andra kammaren: fröken Sandell (s), herr Fredriksson (s)*, fru Skantz
(s), herrar Larsson i Öskevik (ep)*, Jonsson i Mora (fp)*, Nilsson i Kalmar (s),
Åkerlind (m) och fru Håvik (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969