Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av motioner angående korum i militärtjänst.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
I: 46 av herr Svenungsson m. fl. samt II: 73 av herr Werner m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om sådana tillämpningsföreskrifter för
TjRK 12:9 att värnpliktig personal efter egen anhållan kan beredas
korum på tjänstetid».

Gällande bestämmelser m. m.

Ordning för korum

Enligt kap. 12 mom. 11 i tjänstereglementet för krigsmakten (TjRK)
genomförs korum i regel i den ordning, som anges i fältkyrkohandboken.

I fältkyrkohandboken anges, att korum förrättas under ledning av chefen
för vederbörligt förband (avdelning) och i regel enligt följande ordning.

Först sjunges en psalm. Efter denna läses lämpligen en bibeltext och bön.
En kortare betraktelse kan hållas. Därefter läses »Fader vår» och »Välsignelsen»,
varpå åter en psalm sjunges. Om präst eller predikant icke biträder,
läses bön och bibelord av någon som äger sinne för innebörden och kan låsa
värdigt. Psalmsången bör ledas av en eller flera försångare. Efter sista
psalmversen uttalar den som för befälet krigsmannabönen »Gud bevare
Konungen och Fäderneslandet», vilken upprepas av de närvarande (vid marinen
besvaras uttalandet med »Gud höre det»). Om både personal ur marinen
och annan personal deltar i korum, besvaras krigsmannabönen på ettdera
av dessa sätt enligt bestämmande av den som vid tillfället för befälet.
Lystringsgrad under korum är lediga. Om så erfordras för att lystring skall
uppnås, kommenderas före krigsmannabönen »giv akt». Korum inpassas om
möjligt i tidsschemat, så att tjänst icke vidtar omedelbart efteråt.

I fältkyrkohandboken finns exempel på psalmsånger, bibeltexter och
böner, som är lämpliga att använda vid korum. Innehåll och form för korum
skall — enligt de anvisningar som anges i följande avsnitt — anpassas till
syftet att tillgodose den enskildes religiösa behov, ge andlig vägledning och
skapa andakt.

Deltagande i korum

I kap. 12 mom. 9 TjRK stadgas att »gudstjänst eller korum anordnas på
fritid om särskilda skäl icke finnas att anordna förrättningen i tjänsten».
0102679 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 15

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

Vidare stadgas i samma kap. mom. 10 att deltagande i gudstjänst eller
korum är frivilligt samt att om förrättningen anordnas i tjänsten skall
den som icke deltar i förrättningen under tiden för denna delta i verksamhet
enligt mom. 45. Sistnämnda mom. innehåller följande: Bildningsverksamheten
omfattar undervisning och upplysning i samhälls- och kulturfrågor,
biblioteksverksamhet, allmän föreläsningsverksamhet, fritidsundervisning
samt kulturminnesvård, naturvård och traditionsvård.

Överbefälhavaren har den 12 juli 1968 utfärdat anvisningar för tillämpning
av bestämmelserna för gudstjänst eller korum i ljRK 12:9 11. An visningarna

innehåller bl. a. följande (punkt 4).

De särskilda skäl, som enligt TjRK 12: 9 må föranleda att korum anordnas
på tjänstetid, anses föreligga,

o/n korum ingår som cn del av firande av allmän högtidsdag samt hogtids-
och minnesdag, som har samband med förbandet och dess verksamhet
(t. ex. regementets dag),

om korum ingår i särskild högtidlighet, som anordnas i anslutning till
in- eller utryckning av utbildningskontingent, kursavslutning vid skola

°''d0m korum ingår i högtidlighet, anordnad på grund av inträffade dödsfall
eller allvarlig olyckshändelse eller i anledning av en allvarlig världspolitisk

eller nationell situation, ...... ..

om korum anordnas för personal, som har tjänstgöring under son- och

h el ^dagar

om korum anordnas under beredskaps- och krigstillstånd (då värnpliktslagen
§27:2 eller 28 är tillämplig).

Enligt tidigare gällande anvisningar — vilka hade utfärdats den 27 maj
1966 för att försöksvis vara vägledande t. v. — ansågs även »särskilda skäl»
enligt TjRK 12: 9 föreligga »om korum anordnas efter sedan personal gjort
framställning härom».

Om korum anordnas under tjänstetid skall — då så är möjligt detta
meddelas på order minst en vecka i förväg. För att möjliggöra planläggning
av såväl korum som verksamhet enligt TjRK 12:45 skall personalens avsikt
att närvara eller icke närvara vid korum inhämtas i god tid i förväg.

I en interpellationsdebatt i andra kammaren den 5 december 1968 besvarade
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, jakande en
fråga från herr Werner huruvida gällande tillämpningsbestämmelser — således
de, som utfärdats den 12 juli 1968 — beträffande korum stod i överensstämmelse
med de demokratiska rättigheter som tillkom medborgarna
i ett samhälle med full religionsfrihet. Herr Werner åsyftade med sin fråga
det förhållandet, att i ÖB:s anvisningar bland »särskilda skäl», som fick
föranleda att korum anordnades på tjänstetid, hade uteslutits skälet att
personal gjort framställning om korum. Statsrådet Andersson uttalade, att
denna bestämmelse kommit att tolkas på många olika sätt varav, som försvarsstaben
framhållit, »en del knappast kunde anses stå i överensstäm -

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

melse med Kungl. Maj :ts bestämmelser och bakgrunden till dessa», d. v. s.
det riksdagsbeslut som fattades i båda kamrarna år 1965 (jfr »Historik»
nedan). Statsrådet Andersson framhöll vidare, att den personal, som gjorde
framställning om att korum skulle anordnas utan svårighet kunde få sin
önskan uppfylld genom att korum ägde rum på fritid.

Historik

Andlig vård inom försvarsväsendet förekom i Sverige redan under Gustav
Vasas tid. Stadganden finns angående bl. a. militära gudstjänster i denne
konungs krigs- och sjöartiklar, förnyade av ett flertal följande regenter.
Korumbegreppet möter i svensk militärlagstiftning först i Erik XIV:s
skeppsartiklar 1566. I 1931 års tjänstgöringsreglemente för armén stadgades,
alt korum skulle hållas i regel en gång om dagen i samband med övningarnas
början eller avslutande för dagen. I 1945 års tjänstereglemente för krigsmakten
föreskrevs i mom. 743, att deltagande i gudstjänst och korum var
enligt vederbörande chefs bestämmande frivilligt eller obligatoriskt, att i senare
fallet på anhållan befrielse dock fick medgivas samt att obligatoriskt
deltagande endast borde förekomma på tjänstetid, såvida icke särskilda förhållanden
annat föranledde.

Efter hänvändelser från Försvarsväsendets underbefälsförbund föreslog
överbefälhavaren i skrivelse den 8 augusti 1957 hos Konungen, att i avbidan
på tilltänkt nytt tjänstereglemente för krigsmakten provisoriska anvisningar
skulle utfärdas rörande deltagande i gudstjänst och korum. Med anledning
härav meddelades i generalorder den 22 mars 1958 nya bestämmelser i
nämnda avseende, vilka skulle gälla tills vidare i stället för mom. 743 i 1945
års tjänstereglemente (jfr MO:s ämbetsberättelse 1958 s. 213 och 1959 s.
211). Dessa bestämmelser intogs sedermera i huvudsak oförändrade i 1960
års tjänstereglemente (kap. 12 mom. 9), där de fick följande lydelse.

Deltagande i gudstjänst eller korum är i tjänsten enligt vederbörande
chefs bestämmande obligatoriskt för i förband (avdelning) ingående meniga
jämte erforderligt befäl samt för den personal i övrigt som har uppgifter
i samband med förrättningen.

När gudstjänst eller korum anordnas under större, för förband gemensam
högtid — t. ex. regementets dag — får, om så bedömes lämpligt, även annan
än i föregående stycke nämnd personal beordras delta i förrättningen.

Den som anmäler att han med hänsyn till sin inställning i religiöst avseende
icke önskar delta i gudstjänst eller korum skall befrias från deltagande,
om han icke erfordras för bestämd uppgift i samband med förrättningen.
Personal, som befrias från att delta, bör under tiden för förrättningen
vara sysselsatt i annan verksamhet, såvitt möjigt inom något av
personalvårdens övriga områden.

Personal, som icke beordras delta, får beredas tillfälle att delta frivilligt.

Deltagande i gudstjänst eller korum är på fritid frivilligt.

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

I en interpellation i andra kammaren vid 1965 års riksdag frågade herr
Lindahl statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, bl. a. huruvida
statsrådet hade för avsikt att i överensstämmelse med religionsfrihetslagstiftningens
principer medverka till att deltagandet för meniga och erforderligt
befäl i korum gjordes helt frivilligt. Interpellanten gjorde bl. a. gällande,
att det på vissa håll uppstått problem både i fråga om vad som skulle inläggas
i tjänstereglementets begrepp »inställning i religiöst avseende» och
beträffande hur utförligt motiverad en anhållan om befrielse skulle vara.
Svårigheter skulle även ha förekommit att bereda de korumbefriade lämplig
sysselsättning inom något annat av personalvårdens områden.

I sitt svar å interpellationen anförde chefen för försvarsdepartementet, att
en översyn av föreskrifterna rörande såväl Krigsmans erinran som korum
pågick under överbefälhavarens ledning, att beredningen av ärendet skulle
kunna slutföras i sådan tid, att frågan kunde anmälas för Kungl. Maj :t under
hösten 1965, samt att det förslag, som förelädes Kungl. Maj :t, skulle
komma att utformas så, att intrång på religionsfriheten inte skedde.

Vid 1965 års riksdag togs även i motioner upp frågan om deltagande i
gudstjänst och korum inom krigsmakten. 1 de likalydande motionerna nr
53 i första kammaren och lierr Larsson, Lars, m. fl. samt nr 63 i andra kammaren
av herr Björk i Göteborg m. fl. yrkades, »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente
för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej må förekomma i tjänsten».

I utlåtande, nr 63, i anledning av motionerna uttalade andra lagutskottet
som sin mening, att det fanns tillfällen då gudstjänst eller korum förekom i
sådant samband med militärtjänsten att det framstod som naturligt att
all personal deltog däri, samt att det därför inte var motiverat att införa
förbud för anordnande av sådan i tjänsten ingående förrättning. Samtidigt
underströk utskottet, att — med hänsyn till principen om religionsfrihet —
deltagande i gudstjänst eller korum i största utsträckning borde vara frivilligt
och sålunda inte utgöra ett obligatoriskt tjänsteåliggande, samt att
förrättningens frivilliga karaktär alltid borde tydligt klargöras för de värnpliktiga.
I enlighet med det anförda hemställde utskottet, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva till känna vad
utskottet anfört, samt att motionerna, i den mån de icke kunde anses besvarade
genom vad utskottet sålunda hemställt, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Vid utlåtandet fogades, dels en blank reservation, dels en motiverad
reservation, vari anfördes följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är förenligt med
en individualistisk syn på religionen och religionsfriheten att människor
kommenderas till gudstjänster eller andaktsstunder. Därför bör sådana förrättningar
inte heller ingå i den militära tjänsten. Detta betyder inte att

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

utskottet förnekar den enskildes behov av religiös utövning även under den
tid han fullgör uppgifter inom försvaret. Men enligt utskottets uppfattning
bör detta behov tillgodoses helt utanför tjänsten. Endast då kan de religiösa
förrättningarna i egentlig mening sägas vara frivilliga.

Enligt nuvarande bestämmelser för korum m. m. är dessa obligatoriska
men med rätt för den som av samvetsskäl inte önskar delta att få fullgöra
annan tjänst. Utskottet betvivlar inte möjligheterna att för personalen tydligt
klargöra detta. Men frivillighetens innebörd när det gäller religiös utövning
bör enligt utskottet inte vara begränsad till rätten att under vissa
betingelser få avstå. Frivilligheten bör bestå i friheten att utan krav på särskilt
tillstånd själv få välja om man vill delta. Utskottet vill härvid helt instämma
i motionärernas formulering: »Det obehag som en begäran om befrielse
kan tänkas innebära, torde i de flesta fall väga tyngre än känslan att
tvångsvis utsättas för religiös påverkan i viss riktning.»

Om korum och andra religiösa förrättningar helt utesluts från tjänstetid
är det emellertid enligt utskottets mening angeläget att reella möjligheter
ges att anordna sådana förrättningar under fritid. Vilka krav på materiellt
och annat bistånd som därvid bör ställas till förfogande bör det ankomma
på behörig myndighet inom högsta försvarsledningen att närmare utreda.
Arbetet härmed kan enligt utskottets mening lämpligen ske i anslutning till
den översyn av korumbestämmelserna m. m. som f. n. övervägs inom försvarsdepartementet.
Även frågan om militär personals användande i vissa
officiella ceremonier där religiösa inslag förekommer bör närmare regleras
i samband med en sådan översyn.

I reservationen hemställdes, att riksdagen med bifall till motionerna måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente
för krigsmakten att gudstjänst eller korum ej fick förekomma
i tjänsten.

Under överläggningar i andra kammaren yrkade herr Zetterberg att första
stycket i ovan upptagna reservationsrnotivering måtte utgå samt att riksdagen
med anledning av motionerna måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om sådan ändring i 1960 års tjänstereglemente för krigsmakten
att gudstjänst eller korum fick ske endast i full överensstämmelse med frivillighetens
principer.

Vid behandling av utskottets utlåtande stannade kamrarna i olika beslut.
Första kammaren beslutade med 64 röster mot 55 bifalla den motiverade
reservationen. 11 ledamöter avstod från att rösta, och 21 var frånvarande.
Andra kammaren beslutade vid den slutgiltiga voteringen med 119 röster
mot 73 bifalla det av herr Zetterberg under överläggningen framställda yrkandet.
17 ledamöter avstod från att rösta medan 24 var frånvarande. Med
anledning av vad sålunda förekommit förehade andra lagutskottet till behandling
frågan om sammanjämkning av kamrarnas meningar. Därvid fann
utskottet skiljaktigheten i besluten vara sådan, att sammanjämkning dem
emellan inte var möjlig. Utskottets anmälan härom (2LU 1965: 80) lades av
kamrarna till handlingarna.

Den 7 februari 1966 ändrades de här aktuella bestämmelserna (12: 9—11)

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969

i tjänstereglemente för krigsmakten så att de fick nu gällande lydelse. 1
anslutning till ändringarna utfärdade ÖB den 27 maj 1966 anvisningar,
vilka t. v. skulle vara vägledande för anordnande av gudstjänst eller
korum. År 1967 infordrades från förbanden rapporter om erfarenheter av
tillämpningsbestämmelserna. Den 12 juli 1968 utfärdade därefter ÖB nu
gällande anvisningar på området. Beträffande innehållet i de bestämmelser
och anvisningar, som avses i detta stycke, får utskottet hänvisa till avsnittet
»Gällande bestämmelser man.» ovan.

Utskottet

Enligt tjänstereglementet för krigsmakten är deltagande i gudstjänst
eller korum numera helt frivilligt för all personal. Sådan förrättning anordnas
på fritid om det inte finns särskilda skäl att ordna förrättningen i
tjänsten. I tillämpningsföreskrifter, som förra året utfärdats av överbefälhavaren,
preciseras i vilka fall korum får ordnas på tjänstetid. Så får
i huvudsak ske i följande fall, nämligen om korum ingår som en del av
firande av allmän högtidsdag eller exempelvis regementets dag, om korum
ingår i särskild högtidlighet, som anordnas i anslutning till in- eller utryckning
av utbildningskontigent, om korum ingår i högtidlighet, anordnad
på grund av inträffat dödsfall eller allvarlig olyckshändelse eller i anledning
av en allvarlig världspolitisk eller nationell situation samt om korum
anordnas för personal, som har tjänsgöring under sön- och helgdagar. Härutöver
får korum anordnas under beredskaps- och krigstillstånd.

I motionerna framställs ett yrkande som innebär att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t skall anhålla, att nämnda tillämpningsföreskrifter kompletteras
med en regel om att värnpliktig personal efter egen anhållan kan
beredas korum på tjänstetid.

Som framgår av det föregående kan enligt gällande regler korum i tämligen
stor utsträckning anordnas på tjänstetid. Någon anledning att såsom
motionärerna önskar utsträcka möjligheterna till att avse sådana fall där
de värnpliktiga själva begär korum finns enligt utskottets mening inte.
Vid sådana förband, där ett intresse från de värnpliktigas sida finns för
korum i större utsträckning än vad som erbjuds i tjänsten, torde det inte
föreligga någon svårighet att på kvällar eller under annan fritid få till
stånd fler sådana förrättningar. I dylika fall finns uppenbarligen stort
utrymme för regementspastor att genom en aktiv insats se till att de värnpliktigas
önskningar blir tillgodosedda.

Utskottet hemställer,

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1969 7

att motionerna 1:46 och 11:73 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 4 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson
(s), Dahlberg (s), Hiibinette (m), Andreasson (ep), Ivar Andersson (s)
och Axelson (fp);

från andra kammaren: fröken Wetterström (m), herrar Göransson
(s), Jonsson i Mora (fp), Nordberg (s)*, fru Sigurdsen (s), fru Nilsson
(ep), herrar Gadd (s) och Aldén (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

I. av herr Hubinette (m) och fröken Wetterström (in), vilka ansett,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 6 med orden
»Som framgår av» och slutar med orden »önskningar blir tillgodosedda»,
bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser, att en naturlig följd av att deltagande i korum numera
är helt frivilligt blir att förhållandevis liberala regler kan gälla för rätten
att ordna korum i tjänsten; den som inte avser att deltaga behöver ju endast
anmäla detta och får då tillfälle att ägna sig åt annan verksamhet
inom personalvårdens ram. Mot bakgrunden härav delar utskottet motionärernas
uppfattning att i enlighet med demokratins principer korum
bör kunna ordnas i tjänsten inte bara i de speciella fall, som i huvudsak
återgivits ovan, utan även då de värnpliktiga vid ett förband begär det.
Utskottet tillstyrker därför motionerna.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna I: 46 och II: 73 i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om sådana tillämpningsföreskrifter
till kap. 12 mom. 9 tjänstereglementet för krigsmakten
att värnpliktig personal efter egen anhållan kan beredas
korum på tjänstetid.»

II. av herrar Andreasson (ep), Jonsson i Mora (fp) och fru Nilsson (ep).