Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av motioner om ekonomiskt stöd i samband med
adoption m. m.

Andra lagutskottet har behandlat följande fyra till lagutskott hänvisade motioner.

1) De likalydande motionerna 1:392 av herr Tistad och 11:392 av fru Nettelbrandt
m. fl. I motionerna yrkas, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
att familjepolitiska kommittén i kompletterande direktiv ges i uppdrag att
utreda frågan om ekonomiskt stöd i samband med adoption”.

2) De likalydande motionerna 1:773 av fröken Mattson och herr Palm och 11:869
av fru Dahl m.fl. I motionerna yrkas, ”att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om en utredning beträffande möjligheterna att till adoptivföräldrar
ge sådana förmåner vad gäller anställningstrygghet och ekonomisk ersättning
från den allmänna försäkringen i samband med att barnet tas emot i familjen
som motsvarar dem som gäller för kvinna i samband med havandeskap och
barnsbörd”.

Gällande bestämmelser in. in.

Adoption

Adoptivförhållande kommer till stånd genom beslut av domstol efter ansökan.
För tillstånd krävs att adoptionen finnes lända till gagn för barnet samt sökanden
uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller eljest särskild anledning är till adoptionen.
Ansökan får ej bifallas om vederlag för adoptionen är givet eller utfäst på
någon sida, ej heller — bortsett från bidrag med engångsbelopp, som inbetalas till
barnavårdsnämnden — om underhållsbidrag till barnet är avtalat. Vid handläggning
av adoptionsärende har rätten att söka inhämta upplysningar om barnet och
adoptanten ävensom huruvida vederlag eller underhållsbidrag avtalats eller utfästs.
Om barnet ej fyllt 18 år skall yttrande inhämtas från barnavårdsnämnd.

Ofta inleds ett adoptionsförfarande med att sökanden under en prövotid tar barnet
i sin vård som fosterbarn. Prövotiden torde vanligen uppgå till minst tre månader.
Sedan ansökan om adoption ingivits till rätten åtgår ytterligare tid, stundom
åtskilliga månader, innan ärendet kan avgöras av domstolen.

Fosterbarnsvård

Grundläggande regler om fosterbarnsvård återfinns i 7 kapitlet barnavårdslagen.
Den som önskar mottaga fosterbarn har att inhämta tillstånd av barnavårdsnämn -

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt 2 avd. Nr 13

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

den i hemkommunen. Detta gäller dock ej beträffande barn som är omhändertaget
för samhällsvård och av barnavårdsnämnd placeras i fosterhem. Tillstånd får lämnas
endast om barnavårdsnämnden finner att barnet hos sökanden kommer att erhålla
god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden. Vid denna
prövning kan barnavårdsnämnd komma att ta ställning till frågan om sökande bör
avhålla sig från förvärvsarbete under längre eller kortare tid.

Några föreskrifter rörande ersättning för fosterbarnsvård finnes ej. På detta område
föreligger således full avtalsfrihet. Många fosterföräldrar avstår helt från fosterlön,
andra nöjer sig med en gottgörelse, som inte tillnärmelsevis täcker kostnaderna.
Det torde inte vara ovanligt att personer, som mottagit fosterbarn i avsikt att adoptera
detta, påtager sig vårduppgiften mot ringa eller ingen ersättning.

Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för fosterbarn tillkommer i regel barnafostraren.
Denne äger också normalt uppbära eventuellt utgående bidragsförskott.

Förmåner för mödrar i allmänhet

Enligt lagen om allmän försäkring utgår i regel vid barnsbörd moderskapspenning
med 1 080 kronor, varav 300 kr. kan lyftas före nedkomsten. Därest kvinna i anledning
av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete har hon därjämte under förutsättning
att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför
varit placerad i lägst sjukpenningklass 3 rätt till tilläggssjukpenning, även om sjukdom
inte föreligger. Tilläggssjukpenning utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen
före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossningsdagen
så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock högst 180
dagar. Från och med den trettionde dagen efter förlossningsdagen utgår tilläggssjukpenning
endast under förutsättning att kvinnan har eller på grund av sjukdom
är förhindrad att ha barnet i sin vård.

Uppsägningsskydd vid barnsbörd

Lagen 1945 om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller
havandeskap m. m. innehåller en tvingande bestämmelse om förbud mot avskedande
på den grund att en kvinnlig arbetstagare blivit havande eller fött barn förutsatt
att hon under minst ett år haft stadigvarande anställning hos arbetsgivaren. Inte
heller får hon skiljas från anställningen på den grund att hon i samband med havandeskapet
eller barnsbörden avhåller sig från arbetet under skälig tid, högst sex
månader.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen hade år 1967 att ta ställning till motionsyrkande om utredning och
förslag i syfte att ge adoptivföräldrar sociala förmåner motsvarande dem som tillkommer
andra föräldrar. Motionärerna framhöll att vid adoption av spädbarn varken
kunde utgå moderskapspenning eller tilläggssjukpenning till adoptant som avstår
från förvärvsarbete för att vårda barnet.

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967:18 avstyrkte andra lagutskottet motionen
under anförande bl. a. att det enligt utskottets mening inte var möjligt att
låta en förmån av moderskapspenningens karaktär utgå i samband med adoption,
eftersom moderskapsförsäkringen var konstruerad på sådant sätt att det från principiella
utgångspunkter skulle te sig främmande att låta förmåner i form av moderskapspenning
och tilläggssjukpenning utgå utom i samband med barnsbörd. Beträffande
rätten till tilläggssjukpenning från försäkringen anfördes dessutom att adoption
av barn regelmässigt kommer till stånd vid en sådan tidpunkt, att det enligt
gällande regler normalt ej skulle bli möjligt att utge tilläggssjukpenning.

Vid 1968 års riksdag återkom frågan genom motioner. Motionerna syftade till
införande av nagon form av ersättning för förlorad arbetsinkomst åt personer, som
tog tjänstledigt från sitt arbete för att, dfta med sikte på ett blivande adoptivförhållande,
mottaga ett spädbarn såsom fosterbarn. I motionerna yrkades att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle begära att synpunkterna i motionerna överbringades
till familjepolitiska kommittén för beaktande. Motionärerna påpekade, att fosterföräldrar
inte kunde fa nagon ersättning från moderskapsförsäkringen och menade
att någon form av vårdbidrag borde införas som ersättning till fosterföräldrar,
som för att vårda barnet avstod från förvärvsinkomst under de sex första månaderna
av barnets levnad.

Andra lagutskottet förklarade i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1968:11 att
utskottet inte var berett att ta ställning i sak till motionärernas förslag men att, med
hänsyn till de uppgifter som ålåg familjepolitiska kommittén, utskottet inte ville
motsätta sig att motionerna överlämnades till kommittén.

Kungl. Maj:t har sedermera överlämnat motionerna till familjepolitiska kommittén.

Utskottet

I ill nyblivna mödrar utgår enligt lagen om allmän försäkring moderskapspenning
med 1 080 kr. och under vissa förutsättningar tilläggssjukpenning under högst
180 dagar. Enligt en särskild lag har nyblivna mödrar rätt att utan att gå miste om
arbetsanställning vara lediga från arbetet under sex månader i samband med barnsbörden.

I förevarande motioner behandlas frågan, om förmåner av motsvarande slag bör
införas för adoptivföräldrar. Motionärerna framhåller önskvärdheten av att adoptivföräldrar
i samband med att ett barn tas emot i familjen avstår från förvärvsarbete
för att främja barnets anpassning till den nya miljön. Lagstiftningen bör i
fråga om anställningstrygghet och i ekonomiskt hänseende anpassas härtill. I motionerna
1:773 och 11:869 yrkas att riksdagen skall begära utredning av möjligheterna
att till adoptivföräldrar utge ersättning från den allmänna försäkringen motsvarande
vad som utgår i samband med barnsbörd. Även i motionerna 1:392 och
11:392 anknyter man fragan om ersättningens storlek till reglerna om moderskapspenning
och tilläggssjukpenning. Motionärerna menar att adoptivföräldrar bör få

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 13 år 1969

ett stöd som är likvärdigt med det som från den allmänna försäkringen utgår vid
barnsbörd. I dessa motioner yrkas att riksdagen skall begära att familjepolitiska kommittén
skall få i uppdrag att utreda frågan. I det förstnämnda motionsparet yrkas
dessutom att den rätt till ledighet i sex månader som gäller för nyblivna mödrar
skall införas för adoptivföräldrar.

Inom familjerättslig liksom inom annan lagstiftning har man allmänt godtagit
principen att adoptivbarn skall jämställas med egna barn. Från denna utgångspunkt
ter det sig enligt utskottets mening naturligt att familjer, som mottar barn i späd
ålder för adoption, får ekonomiskt stöd av ungefär samma storleksordning som inom
den allmänna försäkringen utgår vid barnsbörd. Frågan om införandet av ett sådant
stöd är redan aktualiserat genom de motioner i ämnet som i fjol på riksdagens begäran
överlämnades till familjepolitiska kömmitten.

Den andra i sammanhanget upptagna frågan om anställningstrygghet för dem
som önskar ta ledigt från sitt arbete vid inledningen av ett adoptivförhållande förtjänar
enligt utskottets mening att undersökas. Kungl. Maj:t bör ta upp detta spörsmål
i lämpligt sammanhang.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:392 och 11:392 samt
1:773 och 11:869 i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 4 mars 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars Larsson (s),
Dahlberg (s), Eric Carlsson (ep), Ivar Andersson (s), fru Grethe Lundblad (s),
herrar Axelson (fp) och Blomquist (m);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (m), fröken
Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen (s), fru Nilsson (ep), fru
Håvik (s) och herr Romanus (fp).

av fröken Sandell (s).

Reservation

Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1969