Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1969

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av motioner angående inkomstprövningen beträffande
änkepension i vissa fall.

Andra lagutskottet har i ett sammanhang behandlat fem till lagutskott hänvisade
motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:762 av fru Hultell m. fl. och 11:907 av fröken
Wetterström m.fl., i vilka hemställts, ”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla att pensionsförsäkringskommittén får i uppdrag att med förtur utreda
frågan om avskaffande av inkomstprövningen beträffande änkepension för dem.
vars män avlidit före den 1 juli 1960”;

2) de likalydande motionerna 1:784 av herr Pettersson, Harald, och herr Pettersson,
Axel Georg, samt 11:873 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Börjesson i Falköping,
i vilka hemställts, ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhalla
om en snabb översyn av reglerna för erhållande av änkepension i syfte att
eliminera de orättvisor som gällande bestämmelser innebär i de fall då makens död
inträffat före den 1 juli 1960”; samt

3) motionen 11:389 av fru Ekroth och herr Almgren, i vilken föreslagits, ”att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om sådana direktiv till den sittande
pensionsförsäkringskommittén att frågan om overgångsänkornas’ pension gives förtur
i kommitténs arbete, sa att delbetänkande därom snarast kan avlämnas”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionerna
11:907, 11:873 och 11:389.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 8 kap. 1 § lagen om allmän försäkring har en änka rätt till folkpension i form
av änkepension under förutsättning att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens
död och varit gift med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande
bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande
vistades i makarnas hem eller hos änkan. Då änkan upphör att ha barn
under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen
anses som om mannen avlidit, da barnet upphörde att påverka rätten till
pension, och äktenskapet varat t. o. m. denna tidpunkt.

Om änkan ingått nytt äktenskap, dras änkepensionen in. Skulle det nya äktenskapet
upplösas inom fem år, börjar änkepensionen ånyo att utgå (8:3 AFL)

Änkepension utgar med samma belopp som oreducerad ålderspension till ensam Bihang

till riksdagens protokoll 1969. 9 saml. 2 avd. Nr 10

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1969

stående pensionär, d. v. s. med 90 procent av basbeloppet. Full änkepension utgar
till änka som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 ar
eller som har barn under 16 år i hemmet. För annan änka minskar pensionen med
1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon
upphör att ha barn under 16 år i hemmet understiger 50 år (8:4 AFL).

För kvinnor som blivit änkor efter den 30 juni 1960 utgår änkepensionen utan
inkomstprövning. Pension till kvinnor som blivit änkor dessförinnan är däremot
inkomstprövad. Om mannen avlidit under tiden den 1 juli 1958 den 30 juni 1960
är emellertid viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning.
Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—
den 30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli
1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått utan
inkomstprövning. Inkomstprövningen innebär enligt 16 § lagen angående införande
av lagen om allmän försäkring att pensionen skall minskas med en tredjedel av
änkans inkomst till den del den överstiger 1 700 kronor för år. Vid beräkning av
inkomsten skall årsinkomsten ökas med 10 procent av det belopp varmed änkans
förmögenhet överstiger 30 000 kronor. Änkepension som efter minskningen understiger
1/15 av full pension skall ej utgå. Det är att märka att minskningen av pensionsförmån
i första hand skall göras pa kommunalt bostadstillägg och först i andra
hand på änkepension.

Antalet utbetalda änkepensioner i de s. k. övergångsfallen var i oktober 1968 omkring
27 000. Av dessa var uppskattningsvis något mindre än hälften nedsatta till
följd av reglerna om inkomstprövning. År 1963 var motsvarande antal omkring
44 000 resp. omkring 23 000. Antalet änkor som på grund av inkomstprövningsreglerna
ej erhöll pension angavs år 1964 av socialministern till uppskattningsvis
20 000, varav dock åtskilliga kunde vara sådana som hade rätt till pension men
som av olika anledningar underlåtit att ansöka därom.

Historik

Änkepension infördes i folkpensioneringen med giltighet från och med år 1948.
Enligt de regler som gällde fram till den 1 juli 1960 var all änkepension inkomstprövad
och pension utgick normalt endast för det fall att änkan uppnatt 55 ars
ålder senast det kalenderår under vilket mannen avlidit och att hon varit gift med
honom minst fem år.

Änkepensioneringen reformerades vid 1960 års riksdag. Reformen, som i allt väsenligt
byggde på principbeslut av 1958 års A-riksdag, innebar att inkomstprövningen
avskaffades beträffande dem som blivit änkor efter utgången av juni 1960
och att nuvarande regler om förutsättningarna för erhållande av pension infördes.
Pension till kvinnor som blivit änkor före den 1 juli 1960 skulle alltjämt vara inkomstprövad,
låt vara att de kvinnor som blivit änkor de närmaste två åren före
den 1 juli 1960 skulle ha rätt till viss del av pensionen utan inkomstprövning — de
s. k. garantibeloppen (prop. 1960:75, 2LU 1960:20). Vid riksdagsbehandlingen väck -

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1969

tes motioner med yrkande att inkomstprövningen måtte behållas för alla änkepensioner.
Det framhölls bl. a. att änkepension till änkor i goda ekonomiska omständigheter
kunde framstå som en orättvisa, om man jämförde med andra grupper, vars
pensionsförmåner fortfarande skulle inkomstprövas. Riksdagen avvisade motionsyrkandena
med följande motivering (2LU 1960:20):

Det torde vara ostridigt, att med inkomstprövningen följer vissa icke önskvärda
verkningar. Sålunda motverkar den ofta de pensionsberättigades vilja att skaffa
sig förvärvsarbete. Riksdagen uttalade sig 1958 också för att inkomstprövningen
borde avskaffas inom de två mest betydelsefulla områden, där den ännu finns kvar,
nämligen inom änkepensioneringen och invalidpensioneringen. I enlighet härmed
har förslaget framlagts, att änkepensioner till kvinnor, som blir änkor efter den 30
juni 1960, skall utgå utan inkomstprövning. Förslaget är således ett steg i riktning
mot att helt slopa inkomstprövningen inom folkpensioneringen. De härför erforderliga
reformerna bör genomföras så snart finansiella och andra förutsättningar föreligger.
Detta kan icke ske i ett sammanhang utan måste genomföras successivt. Därvid
kan det inte undvikas, att grupper, för vilka inkomstprövningen tills vidare bibehålies,
känner sig missgynnade. Detta till trots är ett successivt genomförande att
föredraga framför en oviss väntan på den tidpunkt då inkomstprövningen kan avskaffas
för samtliga.

I andra motioner yrkades att inkomstprövningen för övergångsänkorna skulle
inskränkas i sådan mån att full änkepension skulle utgå till alla övergångsänkor från
och med det år hon fyllt 60 år. Riksdagen avvisade även detta yrkande. Motionsförslaget
skulle innebära gynnsammare regler för övergångsänkorna än för dem som
blivit änkor efter den 1 juli 1960. De sistnämnda kunde i många fall inte räkna
med full änkepension från och med 60 års ålder, vilket berodde på att för full änkepension
fordrades att mannen avlidit eller det yngsta barnet uppnått 16 års ålder
tidigast då kvinnan fyllt 50 år.

Sistnämnda motionsyrkande aktualiserades ånyo vid 1961 års riksdag och avvisades
med samma motivering (2LU 1961:3).

Vid 1962 års riksdag genomfördes viss uppmjukning av inkomstprövningsreglerna
för övergångsänkorna. Reformen innebar att avdragsfaktorn bestämdes till en tredjedel
av inkomsten till den del den i sin helhet översteg det avdragsfria beloppet.
Tidigare hade avdragsfaktorn varit två tredjedelar för den del av inkomsten som
med 400 kronor översteg det avdragsfria beloppet. Viss justering gjordes också beträffande
förmögenhetens inverkan vid inkomstprövningen (prop. 1962:90, 2LU
1962:27). Reformen byggde på ett förslag av 1958 års socialförsäkringskommitté.
Denna hade bl. a. erinrat om att 1960 års riksdag uttalat sig för en minskning av
skillnaden i pensionshänseende mellan dem som blivit änkor före respektive efter
halvårsskiftet 1960. Önskade man minska denna skillnad, blev enligt kommitténs
bedömning en uppmjukning av inkomstprövningen nödvändig i fråga om pensionen
till änkorna i övergångsfallen.

Vissa justeringar i inkomstprövningsreglerna verkställdes också vid 1963 års riksdag
(höjning av det avdragsfria inkomstbeloppet, se 2LU 1963:3) och vid 1965 års
riksdag (höjning av det avdragsfria förmögenhetsbeloppet, se 2LU 1965:41).

Frågan om avskaffande av inkomstprövningen var uppe i motioner vid 1964 års

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1969

riksdag. Eftersom frågan var av den arten att den föll inom ramen för vad pensionsförsäkringskommittén
kunde behandla, beslöt riksdagen hemställa att motionerna
skulle överlämnas till kommittén (2LU 1964:21). Så har även skett. Frågan har
sedermera återkommit vid 1965 och 1968 års riksdagar. Med hänvisning till pensionsförsäkringskommitténs
arbete, ansåg riksdagen vid båda tillfällena att något
initiativ från riksdagens sida inte var erforderligt (2LU 1965:16 och 2LU 1968:59).

Pensionsförsäkringskommittén avlämnade i maj 1968 betänkandet ”Pensionstillskott
m. m.” (SOU 1968:21). I betänkandet föreslås en ökning av folkpensionerna
för sådana pensionärsgrupper som i huvudsak inte har några inkomster vid sidan av
folkpensionen. Vidare lägger kommittén fram förslag till viss uppmjukning av inkomstprövningen
för bl. a. änkepensioner. Förslaget innebär att det avdragsfria beloppet
höjs från 1 700 till 2 000 kronor. Kommittén tar inte ställning till frågan
om inkomstprövningen i och för sig men avser att i ett senare betänkande ta upp
vissa frågor av familjepensionskaraktär ävensom frågor rörande jämställande av
kvinnor och män inom den allmänna pensioneringen.

Utskottet

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning att
hon antingen har uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom i
minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn
under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos
änkan. Om änkan upphör att vara berättigad till änkepension på grund av förekomsten
av barn, skall det vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen
anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten till
pension, och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt. Änkepension utgör för änka,
som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år eller som
har barn under 16 år i hemmet, 90 procent av basbeloppet. För annan änka minskar
pensionen med 1/15 för varje år, med vilket änkans ålder vid mannens död eller
den därmed jämställda tidpunkten understeg 50 år.

Till kvinnor som blivit änkor efter den 30 juni 1960 utgår änkepensionen utan
inkomstprövning. De änkor vilkas män avlidit de närmaste två åren före den 1 juli
1960 har rätt till viss del av pensionen utan inkomstprövning. I övrigt utges änkepension
endast efter inkomstprövning enligt särskilda regler. Dessa innebär i huvudsak
att pensionsförmånen minskas med 1/3 av änkans inkomst vid sidan av folkpensionen.
Årsinkomster upp till 1 700 kronor medför dock ej någon reduktion.

De nuvarande reglerna om änkepension infördes vid 1960 års riksdag. En av de
mera framträdande förbättringarna i förhållande till tidigare gällande regler var att
inkomstprövningen av pensionen avskaffades beträffande dem som blivit änkor efter
utgången av juni 1960. Mot uppdelningen av änkor i en grupp för vilken inkomstprövning
alltjämt skulle gälla och en grupp för vilken inkomstprövning inte skulle
gälla har alltifrån reglernas antagande riktats kritik. Uppdelningen har ansetts otill -

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1969

fredsställande av rättviseskäl. Sådana synpunkter har lagts fram vid ett flertal riksdagar,
senast vid fjolårets riksdag, och återkommer i samtliga nu aktuella motioner.
Principen om inkomstprövning av pensionen till änkor i övergångsfallen har dock
inte rubbats. Däremot har inkomstprövningsreglerna mjukats upp i olika avseenden
genom beslut vid 1962, 1963 och 1965 års riksdagar. Motioner som syftade till en
översyn av reglerna om änkepension inom folkpensioneringen har också på hemställan
av 1964 års riksdag överlämnats till pensionsförsäkringskommittén.

Yrkandena i förevarande motioner går ut på att pensionsförsäkringskommittén
skall behandla frågan om änkepension i övergångsfallen med förtur. Denna behandling
bör enligt motionärerna leda till att rätten till änkepension görs oberoende av
om mannens bortgång inträffat före den 1 juli 1960.

Pensionsförsäkringskommittén har förutom frågan om änkepensioneringen att pröva
ett flertal andra frågor på familjepensioneringens område. Bl. a. åligger det kommittén
— efter hemställan från riksdagen — att utreda frågan om jämställande av
kvinnor och män i pensionshänseende. Enligt utskottets mening talar skäl för att
frågan om övergångsänkornas pensionsförhållande prövas i samband med övriga frågor
av familjepensionskaraktär. I varje fall anser utskottet det mindre lämpligt att
riksdagen hemställer om sådana direktiv till kommittén att den skall bryta ut den
aktuella frågan ur sitt större sammanhang och behandla den med förtur. I avvaktan
på kommitténs förslag får man fortsätta på den inslagna vägen att genom förbättringar
av inkomstprövningsreglerna garantera övergångsänkorna en tillfredsställande
ekonomisk trygghet. Redan nu medför gällande regler att änkepension i övergångsfallen
kan utgå till sitt fulla belopp i alla de fall där behov av pension är
stort. Till viss del kan pension utgå jämsides med ganska betydande förvärvsinkomster.
Som exempel kan nämnas att i orter med generösa kommunala bostadstillägg
inkomsten kan uppgå till 20 000 kronor eller mer, innan rätten till änkepension helt
bortfaller. Genom förslag som väntas bli förelagt riksdagen senare i år kan möjligheterna
att erhålla pension förbättras ytterligare genom fortsatt uppmjukning av
inkomstprövningsreglerna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet sig inte böra tillstyrka motionerna.
Utskottet får därför hemställa,

att följande motioner, nämligen

a) motionerna 1:762 och 11:907,

b) motionerna 1:784 och II :873, samt

c) motionen 11:389,

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1969

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Lars
Larsson (s), Eric Carlsson (ep)*, Högström (s)*, fru Grethe Lundblad (s)*, herrar
Axelson (fp) och Blomquist (m);

från andra kammaren: herr Lundberg (s), fröken Wetterström (m), fröken
Sandell (s), herr Svensson i Kungälv (s), fru Sigurdsen (s), fru Nilsson (ep), fru
Frasnkel (fp) och fru Håvik (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Carlsson (ep), Blomquist (m), Axelson (fp), Lundberg (s), fröken
Wetterström (m), fru Nilsson (ep) och fru Frcenkel (fp), vilka ansett

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande på s. 5 som börjar med orden ”Pensionsförsäkringskommittén
har” och slutar med orden ”tillstyrka motionerna” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Utskottet kan instämma i den kritik, som riktats mot nuvarande system att dela
upp änkorna i en grupp för vilken inkomstprövning skall gälla och en grupp för
vilken sådan prövning inte skall gälla. Av rättviseskäl bör det inte förekomma att
man — allra minst i ett allmänt pensionssystem — låter olika bestämmelser gälla
för olika grupper försäkrade. De kvinnor, som alltjämt drabbas av inkomstprövningen
på sådant sätt att deras änkepension reduceras, kan rätt gärna inte övertygas
om det motiverade i en sådan ordning. Enligt utskottets mening framstår det
som angeläget att man utan dröjsmål söker finna en lösning på övergångsänkornas
pensionsförhållande i syfte att undanröja nuvarande orättvisor. Pensionsförsäkringskommittén
bör med hänsyn härtill genom tilläggsdirektiv åläggas att med förtur behandla
ifrågavarande spörsmål.”

b) att utskottet bort hemställa,

”att riksdagen med bifall till motionerna 1:762 och 11:907, motionerna 1:784
och 11:873 samt motionen 11:389 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att pensionsförsäkringskommittén
åläggs att med förtur behandla frågan om övergångsänkornas
pensionsförhållanden i syfte att nuvarande inkomstprövning avskaffas”.