Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
1
Nr 23
Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder till skydd för
Dissa hemmamarknadsindustrier, m.m.
Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang
dels de likalydande motionerna I: 727 av herrar Gösta Jacobsson och
Sveningsson samt II: 8b2 av herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställes
att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att inom ramen för
GATT och EFTA restriktioner måtte vidtagas i fråga om licensgivningen
av importen från låglöneländer som föranleder sådana marknadsstörningar
att fortbeståndet av eljest livskraftiga svenska industrigrenar och sysselsättningen
äventyras, att en begränsning av importkontingenterna för dylika
länder vidtages där så befinnes möjligt samt att andra åtgärder på tullområdet
till skydd för hotade industrigrenar och deras arbetskraft måtte
komma till stånd,
dels de likalydande motionerna 1:218 av fröken Pehrsson och ll:2å2
av herr Persson i Heden, vari hemställes att riksdagen skall i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om att temporära åtgärder vidtages som skydd för
den svenska textil- och konfektionsindustrin mot dumpingprisimport.
Kommerskollegium har efter remiss avgivit yttrande till utskottet över
motionerna. Yttrandet utgörs väsentligen av en redogörelse för gällande
villkor för import från vissa länder av s. k. lågprisvaror och återges i denna
del nedan i ett särskilt avsnitt. Kollegiet hänvisar även till redogörelser
för handelspolitiska regler och förpliktelser och för lågprisimporten på
konfektionsområdet som kollegiet avlämnat 1967 och 1968.
Motionerna
1 motionerna I: 727 och II: 8å2 redogörs inledningsvis för innehållet i och
behandlingen av motsvarande motioner vid 1967 och 1968 års riksdagar.
Vidare nämns de restriktioner som införts beträffande import av konfektionsvaror
från Jugoslavien och Hongkong samt den våren 1968 tillsatta
TEKO-utredningen. Motionärerna anför därefter att konkurrensförhållandena
för många näringsgrenar försämrats till följd av import som inte
baseras på en konkurrens på lika villkor samt resulterat i företagsnedläggelser
och arbetslöshet. Även en minskning av landets självförsörjnings1
—- Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 23
2
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
grad vad gäller vissa nödvändighetsvaror påtalas. De motåtgärder som
Kungl. Maj :t vidtagit har enligt motionärernas mening varit otillräckliga
och endast bidragit till att stabilisera importen av berörda varor på en mycket
hög nivå.
Även för motionerna 1:218 och 11:242 är utgångspunkten de driftsinskränkningar
och företagsnedläggelser som förekommit inom textil- och
konfektionsindustri!!. De åtgärder som genomförts för att motverka dumpingprisimport
av textil- och konfektionsvaror betecknas som otillräckliga.
Ytterligare sådana åtgärder säges därför böra vidtagas i avvaktan på
TEKO-utredningens resultat.
Tidigare behandling av de i motionerna väckta frågorna
Motioner av väsentligen samma innebord som de nu föreliggande motionerna
I: 727 och 11:842 har tidigare väckts vid 1967 och 1968 års riksdagar.
Vid sistnämnda tillfälle behandlades samtidigt motioner som var nära
besläktade med de nu föreliggande motionerna 1:218 och 11:242. Samtliga
motioner avslogs av riksdagen i enlighet med vad bankoutskottet hemställt
(BaU 1967: 31, 1968:38). Två av högerpartiets representanter i utskottet
påyrkade 1967 i en reservation åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse
med de då aktuella motionsyrkandena. För bifall till motsvarande
motioner 1968 reserverade sig en företrädare för högerpartiet.
I utlåtandet 1967 återgav bankoutskottet en utförlig redogörelse för svensk
handelspolitik m. m. söm lämnats av kommerskollegium i dess yttrande
över motionerna. I redogörelsen förekom vissa uppgifter om den internationella
handeln, beskrevs det internationella arbetet med att avskaffa
handelsbarriärerna och Sveriges deltagande däri samt lämnades en översikt
över möjliga åtgärder vid fall av marknadsstörningar, främst enligt
de inom GATT och EFTA gällande reglerna. I utlåtandet redogjordes
vidare bl. a. för bestämmelserna rörande importlicenser. Förutom från
kommerskollegium förelåg remissyttranden från Sveriges industriförbund,
Sveriges hantverks- och industriorganisätion, Landsorganisationen i Sverige,
Sveriges grossistförbund och Kooperativa förbundet. De organisationer
som företrädde producentintressen ställde sig relativt positiva till importbegränsande
åtgärder enligt motionärernas förslag, medan däremot de
som företrädde handels- och konsumentintressen intog en klart avvisande
hållning.
I utlåtandet 1968 återgavs dels i sammanfattning resultaten av en översyn
av den s. k. lågprisimporten på konfektionsvaruområdet som verkställts
av kommerskollegium och redovisats till handelsdepartementet, dels en av
kommerskollegium meddelad översikt över Sveriges internationella förpliktelser
på det handelspolitiska området. Även i detta utlåtande lämna
-
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
3
des eu redogörelse för systemet med importlicenser. I sitt remissyttrande
över motionerna framliöll kommerskollegium att vissa möjligheter föreligger
att i särskilda lägen ingripa för att begränsa en s. k. lågprisimport.
Enligt kollegiets mening borde man dock såvitt möjligt undvika åtgärder
som kunde få en kontraktiv verkan på det internationella handelsutbytet.
Bankoutskottet framhöll i båda utlåtandena att den svenska handelspolitiken
som en av sina grundläggande principer har att fördelarna av
en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall tillvaratas och att
denna grundsats står i överensstämmelse med internationella strävanden
på handelspolitikens område. Att en liberal handelspolitik är av värde torde,
sade utskottet, vara allmänt erkänt i vårt land. Avgörande för en bedömning
från samhällsekonomisk synpunkt av den situation som motionärerna
utgått från måste enligt utskottets uppfattning bli vilken användning
de genom utvidgad import frigjorda produktionsresurserna finge. En
aktiv arbetsmarknadspolitik och andra trygghetsbefrämjande insatser angavs
som medel varmed man delvis kan komma till rätta med de olägenheter
som kan uppstå i samband med en friare handel över gränserna. Utskottet
erinrade också om att handelspolitiken gentemot de av motionärerna
åsyftade länderna utformas under näringslivets medverkan^
I utlåtandet 1967 uttalade utskottet att det inte ville påfordra mera omfattande
restriktioner gentemot import från de ifrågavarande länderna men
framhöll också att tillfälliga åtgärder i av motionärerna föreslagen riktning
inte av de ansvariga instanserna bedömts som under alla förhållanden
uteslutna. Liknande synpunkter framfördes i utlåtandet 1968, där utskottet
något närmare uppehöll sig vid möjliga motåtgärder vid en marknadsstörande
import och även hänvisade till en rekommendation av kommerskollegium
om diskussioner med Hongkong och Jugoslavien beträffande
de speciella problemen i handeln med dessa länder. Utskottet fann det
välbetänkt att strävandena att komma till rätta med de av lågprisimporten
förorsakade problemen i första hand inriktades på åtgärder av detta slag.
Utskottet räknade med att Kungl. Maj:t skulle med uppmärksamhet följa
lågprisimportens fortsatta utveckling och konsekvenser samt överväga vilka
ytterligare åtgärder förhållandena kunde föranleda.
Bestämmelser m. m. i fråga om importrestriktioner
Som framgår av ovanstående avsnitt har redogörelser för Sveriges internationella
förpliktelser på det handelspolitiska området samt för bestämmelser
och praxis i fråga om importlicenser lämnats i utskottets utlåtanden
1967 nr 31 och 1968 nr 38. Till dessa redogörelser får utskottet här
hänvisa.
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 23
4
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
Av kommerskollegium lämnad redogörelse rörande importen av lågprisvaror
Den s. k. lågprisimporten har nnder en följd av år skapat svårighetei
för vissa branscher. Särskilt ntsatt har textil- och konfektionsindustrin
varit. Under åren 1967 och 1968 har trycket till följd av mycket låga importpriser
från vissa länder ökat i en sådan utsträckning att åtgärder ansetts
nödvändiga för att begränsa denna import. De metoder man härvid
använt sig av har varierat med hänsyn till vilka varor och vilka importländer
åtgärderna gällt. I det följande lämnas en summarisk redogörelse
för de villkor som gäller för import från de i sammanhanget mest aktuella
länderna av speciellt s. k. lågprisvaror och utvecklingen härvidlag under
senare år. (I fråga om Sydkorea har redogörelsen kompletterats med uppgifter
om en efter redogörelsens avgivande träffad överenskommelse rörande
handeln med vissa varuslag.)
Då det gäller statshandelslånderna i Östeuropa har skyddet mot störningar
av lågprisimport upprätthållits genom kvantitativ importreglering av sådana
varor som bedömts särskilt ömtåliga i sammanhanget. Vad särskilt
gäller textil- och konfeldionsvaror samt skodon har importkvoterna under
senare år — oaktat importen från dessa länder är förhållandevis liten
medvetet hållits nere. Importökningen motsvarar här inte den totala ökningen
av importen av dessa varor.
För handeln med Japan gäller formellt ett avtalsarrangemang från år
1952. Detta, som tillkom under ett skede av strikt bilateral ordning för
både handeln och betalningarna, har under årens lopp ändrats på så många
punkter att det i praktiken förlorat egentlig betydelse. Under en följd av
år har de konkreta frågorna i handeln reglerats inom ramen för protokoll
och skriftväxlingar anslutna till 1952 års avtal. Det senaste protokollet —
från 1959 — förlängdes genom skriftväxling i augusti 1964 att gälla till den
31 mars 1965 eller till den tidpunkt då ett nytt handelsavtal trädde i kraft
om så skulle ske tidigare.
I en till 1964 års överenskommelse ansluten särskild skriftväxling preciseras
de alltjämt gällande svenska importlicensåtagandena, vilka avser
textilier, porslin och hemsymaskiner. Härutöver tillämpas internt på svensk
sida med japansk vetskap begränsade licensramar för några andra varor,
däribland industrisytråd av bomull. Sistnämnda reglering tillämpas enligt
bestämmelserna i GATT:s bomullstextilavtal. Gällande kontingentbelopp
har endast i ringa omfattning ändrats under senare år. I fråga om alla övriga
japanska varor kan importen i realiteten ske utan begränsning.
Till följd av den snabbt ökande importen från Sydkorea lades i början
av 1967 så gott som hela textilområdet under licenskontroll. I april 1967
träffades en överenskommelse om dels en ömsesidig marknadsstörningsklausul
av generell karaktär och av samma typ som de klausuler vissa
länder har i sina avtal med Japan, dels en begränsning av importen av
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
5
yttertrikå från Sydkorea till 42 milj. kr. för en tolvmånadersperiod räknat
från den 1 mars 1967.
Avtalet med Sydkorea gäller fortfarande och licenstvånget upprätthålles
alltjämt i samma omfattning som ovan nämnts. Då intresset för import av
yttertrikå emellertid minskade har den särskilda överenskommelsen om
begränsning av denna import icke ersatts med någon ny överenskommelse
för tiden efter den 1 mars 1968. Utvecklingen följes dock noggrant så att
åtgärder snabbt skall kunna vidtagas, därest denna import skulle tendera
att återigen stiga kraftigt.
Importen från Sydkorea av textilvaror (i huvudsak yttertrikå), vilken
steg från 22 milj. kr. 1965 till 45 milj. kr. 1966, sjönk därefter till 42 milj.
kr. 1967 och till 26 milj. kr. 1968. I början av 1969 har importtrycket av
andra varor än yttertrikå ökat. I anledning härav har i april efter konsultationer
träffats en överenskommelse om begränsning av exporten från
Sydkorea till Sverige av vissa slag av herr strumpor, sockor, jackor och
anoraker samt skjortor.
Efter överläggningar våren 1968 åtog man sig från jugoslavisk sida att
för en tolvmånadersperiod räknat från den 1 april 1968 begränsa exporten
till Sverige av vissa textilvaror, huvudsakligen inom konfektionsområdet,
till en nivå som i huvudsak ligger under 1967 års export, överenskommelsen
har med vissa justeringar förlängts för ytterligare en tolvmånadersperiod
räknat från den 1 mars 1969. Då den jugoslaviska exportbegränsningen
endast avser leveranser direkt till Sverige, har licenstvång införts vid införsel
eller inköp av ifrågavarande jugoslaviska textilvaror från annat
land än Jugoslavien.
Importen av textil- och konfektionsvaror från Jugoslavien mer än fördubblades
mellan 1966 och 1967 och uppgick sistnämnda år till 41 milj. kr.
(i huvudsak överkläder). Ökningen fortsatte under 1968 men i minskad
takt (53 milj. kr.). Genom de insatta åtgärderna har importutvecklingen
kommit under kontroll och importtrycket minskat.
Efter överläggningar mellan Sverige och Hongkong respektive Storbritannien
åtog sig Hongkong att från och med den 1 juni respektive den 1 juli
1968 begränsa exporten till Sverige av vissa kläder för en tolvmånadersperiod.
Vad gäller bomullsvaror grundas den träffade överenskommelsen
på GATT:s bomullstextilavtal, bl. a. innebärande att importen i stort sett
stabiliseras på 1967 års nivå. Ett separat arrangemang träffades för några
icke-bomullsvaror, innebärande att importen approximativt begränsas till
1967 års nivå. För vissa andra textilvaror tillämpas ett särskilt kontrollsystem,
som ger svenska myndigheter förhandsinformation om handelsutvecklingen
så att konsultationer, om så erfordras, kan hållas innan importen
når en hög nivå. Liksom i fråga om Jugoslavien har licenstvång införts
för dessa varor vid införsel eller inköp från annat land än Hongkong.
Efter överläggningar i början av detta år har Hongkong åtagit sig att ge -
6 Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
nomföra vissa ändringar i den tidigare uppgörelsen innebärande att vissa
trikåvaror samt jackor ocli anoraker överförts från kontroll- tdl exportbegränsningssystemet.
De nya bestämmelserna trädde i kraft i februari
1969.
Importen från Hongkong av textil- och konfektionsvaror har kontinuerligt
ökat under senare år och uppgick år 1968 till 123 milj. kr. mot 72 milj.
kr. år 1965. Genom de vidtagna åtgärderna har importtrycket minskat
sedan slutet av 1968.
I juli 1968 infördes importlicenstvång för vissa textilvaror från Formosa
(Taiwan). Importen är helt obetydlig men regleringen är motiverad främst
med hänsyn till att varor med ursprung i Hongkong lätt kan exporteras
via Formosa, vilket försvårar upprätthållandet av regleringen av Hongkong-varor.
Formosa är inte medlem av GATT.
Överenskommelse har träffats med Portugal om införande från och med
den 1 december 1968 av ett särskilt kontrollsystem syftande till att det
skall bli möjligt att fortlöpande följa utvecklingen av importen av vissa
textilvaror, nämligen dels skjortor, byxor samt skydds- och överdragsklader
av bomull, dels säng- och resfiltar. Beträffande bomullsvarorna gällei
att dessa får införas endast om exportdeklaration kan företes från portugisiska
bomullshandelskommissionen i Lissabon.
Importen av textil- och konfektionsvaror från Portugal har ökat från 70
milj. kr. 1965 till 153 milj. kr 1968. Dessa siffror inkluderar utöver ovannämnda
varor även andra textilvaror, främst garner. Under slutet av år
1968 synes ökningstakten ha stagnerat (sista kvartalet 1968 var importen
sålunda något lägre än motsvarande tid 1967).
Av det ovanstående framgår att importutvecklingen för varor inom de
industrisektorer söm är mest utsatta för s. k. lågprisimport noga öveivakas
och ätt selektiva åtgärder satts in, då detta av olika skäl bedömts
nödvändigt. Åtgärderna har måst anpassas med hänsyn till de internationella
förpliktelserna i varje särskilt fall för att i möjligaste mån minska
riskerna för motåtgärder gentemot den svenska exporten.
Importen till Sverige från vissa länder och ländergrupper framgår av
tablån på nästa sida.
Som tablån utvisar är importen från de länder som särskilt diskuterats
i det ovanstående totalt sett av relativt liten omfattning. Importen av textil-,
trikå- och konfektionsvaror är av förhållandevis större betydelse. 74 procent
av importen av dessa varor kom från EEC- och EFTA-länder, varav
EFTA importen ökat starkt under senare år. Enbart importen från de
nordiska länderna av textil-, trikå- och konfektionsvaror har ökat från
288 milj. kr. 1965 till 429 milj. kr. 1968. Importtrycket har förstärkts genom
devaiveringärnä i Danmark, Finland och Storbritannien. Samtidigt har
dét i Storbritannien införda depositionssystemet försvårat den svenska
exporten. Även oin importen från Västeuropa och USA endast i undantagsfall
kan betraktas som »lågprisimport», påverkar ändå handelsutveck
-
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
7
Sveriges import 1968
Import från |
Alla varor |
Därav textil-, trikå-och konfektionsvaror |
||
milj. kr |
% |
milj. kr |
% |
|
alla länder..................... .. . |
26 496 |
100 |
2 449 |
100 |
EEC och EFTA (inkl. Finland)...... |
18 299 |
69,1 |
1 809 |
73,9 |
Östeuropa........................ |
1 199 |
4,5 |
55 |
2,3 |
Japan............................ |
449 |
1,7 |
57 |
2,3 |
Sydkorea......................... |
34 |
0,1 |
26 |
1,1 |
Jugoslavien....................... |
105 |
0,4 |
53 |
2,2 |
Hongkong........................ |
159 |
0,6 |
123 |
5,0 |
Formosa......................... |
18 |
0,1 |
7 |
0,3 |
Portugal......................... |
221 |
0,8 |
153 |
6,2 |
lingen med dessa länder i hög grad konkurrensförutsättningarna för sådana
industribranscher som samtidigt är utsatta för lågprisimport från andra
länder.
Yttrande av kommerskollegium
I anslutning till den ovan återgivna redogörelsen uttalar kommerskollegium
att, såsom framgått av dess tidigare år till bankoutskottet överlämnade
promemorior, möjligheterna att reglera importen från EFTA- och
GATT-länder är begränsade. Åtgärderna måste, anför kollegiet, noga övervägas,
i första hand med hänsyn till de motåtgärder som riskeras gentemot
svensk export. Inom textil- och konfektionssektorn, som i nuläget
främst är av intresse i sammanhanget, säges lågprisimporten genom de vidtagna
åtgärderna i stort sett ha kommit under kontroll. Det är enligt kollegiets
uppfattning angeläget att utvecklingen på området noga övervakas.
För att bevara effekten av de insatta regleringarna kan, säger kollegiet,
ytterligare åtgärder tänkas bli nödvändiga. För vidare bedömning av
erforderliga skyddsåtgärder på området anses dock TEKO-utredningens
förslag få avvaktas.
TEKO -utredningen
TEKO-utredningen (ordförande landshövding Mats Lemne) har tillkallats
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i maj 1968 för översyn av vissa
frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna. I direktiven för utredningen
erinrar statsrådet Wickman om att sysselsättningen inom dessa
branscher under senare år sjunkit kraftigt och att statsmakterna vidtagit
vissa temporära åtgärder för att lösa akuta sysselsättningsproblem, bl. a.
i form av överenskommelser om begränsning av importen till Sverige. I ett
referat av kommerskollegiets framställning om en branschutredning på området
anges bl. a. att kollegiet ansett det motiverat med temporära åtgärder
8
Bankontskottets utlåtande nr 23 år 1969
för att få utvecklingen i riklning mot ökad importkonkurrens under kontroll.
Enligt kollegiets mening skulle dessa åtgärder begränsas till förhandlingar
med vissa länder i syfte att nå överenskommelse om temporära expor
tbegränsningar. Denna linje har lämnats utan erinran av det till kollegiet
knutna handelspolitiska rådet, där dock ett par ledamöter ansett att de
temporära åtgärderna borde få. formen av en svensk importreglering.
De sakkunniga skall enligt direktiven snabbt kartlägga det aktuella läget
inom TEKO-industrierna. Deras bedömning skall vidare baseras bl. a. på
en undersökning av vilka faktorer som betingar den nuvarande lågprisimporten
och hur dessa faktorer kan väntas utvecklas. De sakkunnigas
huvuduppgift skall vara att undersöka TEKO-industriernas möjligheter
att under rådande internationella förhållanden framgångsrikt och varaktigt
stärka sin konkurrenskraft genom fortsatt strukturell omvandling.
Mot bakgrund av den för vissa textilprodukter sjunkande självförsörjningsgraden
skall de sakkunniga i kontakt med överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap också beakta de särskilda beredskapssynpunkter
som kan vara väsentliga i sammanhanget. Som en princip för utredningen
uttalas att näringspolitiken inte bör syfta till att med handelspolitiska eller
andra stödåtgärder bevara industrier som inte kan hävda sig utan statligt
skydd.
Enligt direktiven står det de sakkunniga fritt att sedan det kartläggande
arbetet slutförts framlägga delförslag beträffande åtgärder av brådskande
natur.
Vissa statistiska uppgifter om textil- och konfektionsindustri!!
I följande tablå återges vissa statistiska data, som belyser utvecklingstendensen
inom textil- och konfektionsindustrin under de senaste åren. Det
bör understrykas att de statistiska serierna inte genomgående överensstämmer
med avseende på branschavgränsningen.
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
|
Produktion; procentuell volym förändring |
+ 5,8 |
+ 4,8 |
—2,5 |
—1,5 |
—0,4 |
—2,5 |
Antal sysselsatta under hösten enligt |
1-16,3 |
140,5 |
123,9 |
107,1 |
102,3 |
95,5 |
Antal arbetsanmälda utlänningar (1 000 |
10,8 |
11,2 |
11,8 |
12,6 |
13,1 |
12,9 |
Antal utlänningar i procent av antalet |
7,4 |
8,0 |
9,5 |
11,7 |
12,8 |
13,5 |
Varsel om personalinskränkningar: antal |
19 |
21 |
58 |
128 |
71 |
84 |
Varsel om personalinskränkningar: antal |
608 |
578 |
2 774 |
5 171 |
3 161 |
3 167 |
Källor: SCB: Nationalräkenskaper 1950—1967; SCB: Arbetskraftsundersökningar; statens utlänningskommission;
arbetsmarknadsstyrelsen.
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
9
Utskottet
De föreliggande motionerna är, liksom sina motsvarigheter under de närmast
föregående åren, föranledda av de svårigheter i form av importkonkurrens
som möter producenter av textil- och konfektionsvaror i vårt land.
Sedan ämnet senast behandlades har den s. k. TEKO-utredningen tillsatts
för att bl. a. undersöka textilindustrins och konfektionsindustrins möjligheter
att genom strukturomvandling stärka sin konkurrenskraft under rådande
internationella förhållanden. Vad som påyrkas i motionerna I: 218
och II: 242 är temporära åtgärder till de nämnda industrigrenarnas skydd
mot dumpingprisimport. Även i motionerna I: 727 och 11:842 erinras om
TEKO-utredningen. Dessa motioner utmynnar emellertid i ett mera omfattande
och generellt yrkande på olika typer av importrestriktioner till
skydd för hotade industrigrenar och deras arbetskraft.
Den svenska handelspolitiken är, som utskottet vid tidigare tillfällen
understrukit, baserad bl. a. på principen att fördelarna av en rationell arbetsfördelning
mellan olika länder skall tillvaratas. På denna grundsats)
bygger ett internationellt handelspolitiskt samarbete, vari Sverige tar del.
Ett argument mot importrestriktioner och andra åtgärder i protektionistisk
riktning är att de kan föranleda våra handelspartners till motåtgärder som
försämrar vårt lands exportmöjligheter. En mera väsentlig argumentation
kan föras i positiva termer. Genom ett livligt internationellt handelsutbyte,
så långt möjligt fritt från restriktioner, skapas förutsättningar för en alltmera
produktiv användning av våra resurser. Bland önskvärda inslag i en
sådan utveckling kan särskilt nämnas ett successivt överförande av arbetskraft
från låglöneindustrier till industrier som förmår att upprätthålla ett
för de anställda mera gynnsamt löneläge. De strukturförändringar inom
näringslivet vartill en relativt fri handel över gränserna bidrar är givetvis
i praktiken förenade med olägenheter för en del av de berörda företagen
och deras anställda. Genom bl. a. en aktiv arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik
söker samhället begränsa dessa olägenheter.
Grundvalen för samhällets handlande på det område som här berörts
bär i TEKO-utredningens direktiv angivits på följande sätt. Näringspolitiken
bör inte syfta till att med handelspolitiska eller andra stödåtgärder
bevara industrier som inte kan hävda sig utan statligt skydd. Dess mål bör
i stället vara att stimulera en utveckling mot effektiva och på längre sikt
internationellt konkurrenskraftiga företag. Den omvandling som kan vara
nödvändig måste dock ske i former och i en takt som reducerar svårigheterna
för de anställda och begränsar kapitalförstöring.
I sitt utlåtande föregående år om åtgärder till skydd för vissa hemmamarknadsindustrier
anförde utskottet att såväl kommerskollegiets ställningstagande
i dess då avgivna yttrande till utskottet som vissa uttalanden
av chefen för handelsdepartementet präglades av å ena sidan insikt om låg
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
prisimportens konsekvenser för de berörda industrigrenarna, å andra sidan
en återhållsamhet vad gäller förslag om motåtgärder vilken utifrån generella
handelspolitiska utgångspunkter syntes välmotiverad. Av kommerskollegiets
redogörelse i ämnet detta år framgår att till följd av ett ökat
importtryck på vissa områden ett flertal nya initiativ till importbegränsande
åtgärder på sistone har tagits och genomförts. I redogörelsen redovisas
från det senaste året bl. a. en överenskommelse med Jugoslavien om begränsning
av främst konfektionsexporten till Sverige, ett liknande arrangemang
med Hongkong samt införande av importlicenstvång för vissa textilvaror
från Formosa och av ett särskilt kontrollsystem i fråga om import av
vissa textilvaror från Portugal. Så sent som i mitten av april 1969 har en
överenskommelse träffats om begränsning av viss export till Sverige från
Sydkorea.
Produktionsvolymen inom textil- och beklädnadsindustrin har efter en
ganska betydande uppgång under de första åren av 1960-talet efter 1964
sjunkit varje år. Ett stort antal arbetsställen har nedlagts eller berörts av
driftsinskränkningar. Det totala antalet sysselsatta inom branschen har
enligt arbetskraftsundersökningarna kontinuerligt minskat. Nedgången från
år 1963 till år 1968 utgjorde drygt en tredjedel. Ett karakteristiskt drag i
arbetskraftens sammansättning inom branschen är den höga andelen utländska
medborgare (till övervägande delen medborgare i andra nordiska
länder). Denna andel har under den nyss angivna perioden stigit från ca
7,4 procent till ca 13,5 procent av det totala antalet sysselsatta. I landets
totala arbetskraft har andelen under samma period ökat från ca 3,6 procent
till ca 4,6 procent.
Vid en bedömning av frågan i vilken mån importbegränsande åtgärder
bör vidtas till skydd för textilindustrin och konfektionsindustrin torde anledning
finnas att beakta dessa branschers karaktär av låglönebranscher
samt de särdrag i fråga om arbetskraftens sammansättning som kännetecknar
dem.
De ovan angivna importbegränsningarna avser endast ett fåtal länder.
De berör vidare blott en del av textil- och konfektionsvaruimporten från
dessa länder, vilkas andel av den totala importen till Sverige av ifrågavarande
varuslag år 1968 utgjorde ca en sjättedel. Generellt sett råder sålunda
i vårt land en stark internationell konkurrens på textil- och konfektionsvarumarknaden;
de importbegränsningar som satts in gäller några få procent
av importvolymen. Importbegränsningarna torde vara kännbara för
de länder som de riktar sig mot. Det kan emellertid ifrågasättas om de har
någon större betydelse för den svenska textil- och konfektionsindustrins allmänna
utveckling. Mera omfattande restriktioner, som påtagligt skulle begränsa
den totala importen, synes av flera skäl vara uteslutna.
Det i motionerna I: 218 och II: 2i2 ställda kravet på temporära åtgärder
till skydd för textil- och konfektionsindustrin i avvaktan på TEKO-utred
-
Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
11
ningens resultat synes vara tillgodosett genom de åtgärder som ovan nämnts.
Att riksdagen, såsom påyrkas i motionerna I: 727 och 11:842, skulle rikta
en begäran till Kungl. Maj :t om en skärpning av de importbegränsande åtgärderna
framstår mot bakgrund av vad ovan sagts som olämpligt.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår
a) motionerna I: 218 och II: 242,
b) motionerna I: 727 och II: 842.
Stockholm den 24 april 1969
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande
vid behandlingen av motionerna I: 218 och II: 242:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Stefanson (fp)*, Åkerlund
(m), Lundin (s), Larfors (s)*, Mattsson (ep), Stadling (s)* och Vilhelm
Erik Carlsson (m);
från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i
Motala (s), Rengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep)*,
Larsson i Umeå (fp), Rask (s) och Stridsman (ep);
vid behandlingen av motionerna I: 727 och II: 842:
desamma med undantag för herr Stridsman (ep).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Åkerlund (m), Mattsson (ep), Vilhelm Erik Carlsson (m) och
Börjesson i Glömminge (ep), vilka — med instämmande av herr Stridsman
(ep) såvitt gäller motionerna I: 218 och II: 242 — ansett att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»Den svenska handelspolitiken baseras bl. a. på principen att fördelarna
av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall tillvaratas, vilket
utskottet finner helt riktigt. I praktiken kan dock denna princip medföra
stora svårigheter för vissa företag eller hela branscher. Utländska försäljningsoffensiver
på den svenska marknaden har i flera fall lett till att från
produktions- och sysselsättningssynpunkt viktiga industrigrenar har kommit
i ett utsatt läge. Konkurrensförhållandena har härvid icke sällan varit
sådana att den svenska industrin inte på jämbördiga villkor kunnat tävla
med den utländska.
12 Bankoutskottets utlåtande nr 23 år 1969
Särskilt för textil- och konfektionsindustri!! har under de senaste åren
konsekvenserna av vårt lands handelspolitik blivit kännbara. Till följd av
driftsinskränkningar och företagsnedläggelser har sysselsättningen inom
dessa branscher gått ned kraftigt. Utvecklingen har i synnerhet drabbat den
äldre arbetskraften hårt, och de nämnda industrigrenarnas lokala koncentration
har förvärrat situationen. Det är värdefullt att en statlig utredning
nu är sysselsatt med att kartlägga dessa industrigrenars läge, varvid bl. a.
beaktas den lågprisimport som förekommer, och med att undersöka deras
möjligheter att fortsättningsvis hävda sig i det rådande internationella
konkurrensläget. Om resultaten av denna utredning skall avvaktas innan
effektiva åtgärder vidtas till skydd för textil- och konfektionsindustrin kan
emellertid ytterligare svåra skador hinna uppstå, som kan visa sig bli omöjliga
att reparera och som kan leda till en från beredskapssynpunkt betänklig
sänkning av den inhemska försörjningsgraden. Vad här sagts om textiloch
konfektionsindustrins kritiska situation gäller i väsentlig mån också
skoindustrin och möbelindustrin.
Kungl. Maj :t har särskilt under det senaste året vidtagit vissa åtgärder
för att motverka lågprisimporten av textil- och konfektionsvaror. Dessa
åtgärder framstår dock som otillräckliga; deras effekt kan snarast sägas^
ha varit att de stabiliserat importen på en mycket hög nivå. Utskottet är
medvetet om att utrymmet för handelspolitiska ingripanden till skydd för
hotade svenska industrier är begränsade. De problem som antytts ovan
motiverar emellertid en ingående prövning av frågan om i vad mån ytterligare
skyddsåtgärder är förenliga med vårt lands internationella åtaganden
och eljest lämpligen bör komma till stånd. Bland åtgärder som kan
böra övervägas märks en utvidgning av systemet med importlicenser, en
begränsning av importkontingenterna för vissa länder, åtgärder på tullområdet,
närmast för att motverka dumping, samt förhandlingar om begränsningar
av vissa länders export till Sverige, övervägandena kan i första
hand ta sikte på temporära åtgärder med avseende på textil- och konfektionsvaror
i avvaktan på att TEKO-utredningens rekommendationer föreligger.
Utskottet hemställer sålunda
att riksdagen i anledning av
a) motionerna I: 218 och II: 242,
b) motionerna I: 727 och II: 842
hos Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder till skydd mot lågprisimport
i enlighet med vad utskottet ovan anfört.»
ESSELTE AB. STHLM fl»
914201