Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av motioner om utredning angående mindre
och medelstora företag.

Bankoutskottet behandlar i detta utlåtande i ett sammanhang följande
parvis likalydande motioner, nämligen

1) I: 734 av herr Ottosson m. fl. och 11: 836 av herr Hovhammar m. fl.,
vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa
om en allsidig utredning rörande förutsättningarna för den mindre företagsamheten
i enlighet med de riktlinjer och principer som anförs i dessa
motioner;

2) 1:729 av herrar Göran Karlsson och Thorle Nilsson och 11:845 av
herr Rask m. fl., vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
skall anhålla om en utredning angående den mindre och medelstora industrins
utvecklingsförutsättningar och behovet av samhälleliga åtgärder för
att främja dess utveckling;

3) 1: 575 av herr Stefanson m. fl. och II: 661 av herr Sjönell m. fl., vari
hemställes att riksdagen skall bevilja statens institut för hantverk och industri
ett anslag på 200 000 kronor för bl. a. utrednings- och forskningsverksamhet
om de mindre och medelstora hantverks- och industriföretagens
problem och utvecklingsmöjligheter;

4) I: 337 av herr Johan Olsson och II: 384 av herrar Sjönell och Eriksson
i Bäckmora, vari hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall
anhålla om utredning med syfte att kartlägga utvecklingen inom den företagsgrupp,
där ägaren själv svarar för större delen av arbetsinsatsen, och
analysera konsekvenserna av det sjunkande antalet sådana företag.

De under 3) nämnda motionerna har såvitt de avser anvisande av anslag
hänvisats till statsutskottet.

Motionerna

Motionerna I: 734 och 11:836 (vilka nära nog helt överensstämmer med
motionerna 1:396 och 11:496 vid 1968 års riksdag) innehåller en omfattande
översikt över frågor rörande de mindre företagen. Mindre företag
definieras — med vissa reservationer —- såsom företag med en personalstyrka
av mindre än 50 personer. Vad gäller de anställdas ställning i sådana
företag berörs bl. a. frågan om delägarskap. Olika företagsekonomiska
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 saml. Nr 10

2

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

och samhällsekonomiska aspekter behandlas, däribland relationen mellan
företagsstorlek och lönsamhet samt verkningarna för de mindre företagen
av ökad förbindelse med en europeisk stormarknad. En mera aktiv lokaliseringspolitik
betecknas som erforderlig och säges böra gynna en snabbare
tillväxt av medelstora tätorter. Efter ett konstaterande av vilka bördor samhället
genom socialförsäkring, arbetstidsreglering etc. lägger på företagen
rekommenderas en väsentligt utvidgad samhällelig insats på företagarutbildningens
område. Förutsättningarna för effektiv förmedling av nya forskningsrön
till de mindre företagen anges vara i behov av utredning. Ett utförligt
avsnitt ägnas åt finansieringsfrågor; här berörs bl. a. avvägningen
mellan självfinansiering och extern finansiering1, åtgärder för att trygga
familjeföretagens fortbestånd och för att underlätta tillskott av aktiekapital,
tillgången på rörelsekredit och principerna för kreditbedömning. En ny
bolagsform vid sidan av aktiebolagsformen efterlyses. Slutligen säges att
statliga och kommunala företags verksamhet inom olika områden snedvrider
konkurrensen och diskriminerar det enskilda näringslivet.

I motionerna 1:729 och II: 845 anförs att de statliga utredningar som
på senare år sysslat med frågor rörande de mindre och medelstora industriföretagen
varit begränsade till speciella problem och att grundläggande
kunskaper om dessa företag saknas. För att de mindre företagens utvecklingsmöjligheter
skall tillvaratas säges ett aktivt statligt stöd vara erforderligt.
Lämpligheten av generella stödåtgärder, t. ex. krediter, ifrågasättes
dock med hänsyn till de skiftande tekniska, ekonomiska och marknadsmässiga
förhållanden som råder inom olika branscher och för olika företag.
Motionärerna framhåller att systematiska inventeringar av behovet av stöd
åt mindre företag, exempelvis genom information och utbildning, genomförts
i vissa europeiska länder. De önskar en motsvarande kartläggning i
Sverige av de mindre och medelstora företagens aktuella problem och framför
som en möjlighet att statens institut för hantverk och industri får medel
för eu cngångsutredning inom dessa områden.

Motionerna I: 575 och II: 661 inleds med en deklaration rörande de mindre
och medelstora företagens betydelse inom näringslivet. Vissa statistiska
uppgifter ges på grundval av SHI-utredningens uppgifter i betänkandet
»Aktiv företagsutveckling». Härefter behandlas i olika avsnitt de mindre

1 Motionärerna uttalar i detta sammanhang (s. 12): »Alternativ till Industrikredit och Företagskredit
bör finnas, inte minst därför att kreditsökanden, företag som vänt sig till dessa institut
utan att godkännas som låntagare rent principiellt, bör ha tillfälle att pröva sina möjligheter
hos konkurrerande institutioner.» Samma uttalande gjordes i motsvarande motioner 1967
och 1968 (se 1967 mot. II: 763, s. 17; 1968 mot. II: 496, s. 11). Här synes föreligga ett skrivfel.
Vad som avses torde vara (jfr motsvarande motion 1966, II: 674, s. 16):»---att kreditsö kande

företag, som vänt sig till dessa institut utan att godkännas som låntagare, rent principiellt
bör ha tillfälle att---.*

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

3

företagens finansieringsproblem, deras kreditförsörjning och deras exportverksamhet;
de konkreta förslag som framförs har i huvudsak tagits upp
i särskilda motioner. I ett avsnitt om de mindre företagens anpassning till
och medverkan i den tekniska utvecklingen instämmer motionärerna i vissa
av SHI-utredningens förslag. I anslutning till SHI-utredningen uttalar motionärerna
också att ökad forskning och utredningsverksamhet rörande de
mindre företagen är angelägen. Medan vissa av de i motionen berörda problemen
anses böra utredas genom parlamentariskt sammansatta kommittéer
förordas att det skall ankomma på statens institut för hantverk och
industri att svara för basmaterialet på området.

I motionerna 1:337 och 11:384 framhålles att majoriteten av de mindre
företagen är egenföretag, d. v. s. företag där ägaren ensam eller med sin
familj svarar för hela arbetsinsatsen. Antalet egenföretagare har dock till
följd av strukturförändringarna inom näringslivet sjunkit kraftigt under
1960-talet. En svaghet är enligt motionärernas mening att nyetableringarna
är få i förhållande till nedläggningarna, vilket uppfattas som ett tecken på
»att samhällsklimatet för nyföretagande och innovationsverksamhet i vårt
land för närvarande är ogynnsamt». Motionärerna anser att detta förhållande
på längre sikt kan medföra allvarliga konsekvenser och att genom en
utredning bör skapas underlag för fortsatta insatser från samhällets sida
för att stimulera nyetablering.

Tidigare behandling av motioner på området

Motioner väsentligen likartade med de nu föreliggande motionerna 1: 734
och II: 836 har tidigare väckts vid 1966, 1967 och 1968 års riksdagar (BaU
1966:32, 1967:57, 1968:30).

En omfattande remissbehandling av motionerna förekom 1966 och 1968.
Det framlagda förslaget om en allsidig utredning rörande de mindre företagen
tillstyrktes vid förstnämnda tillfälle av en minoritet bland remissinstanserna,
däribland bankinspektionen, Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO), Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund.
Flera remissinstanser yttrade sig över motionerna endast såvitt dessa
berörde deras speciella intresseområden. Bland dem som avstyrkte förslaget
om utredning fanns kommerskollegium och de flesta av de handelskamrar
som yttrat sig samt Svensk industriförening. Remissen år 1968
innefattade även ett par andra motioner, vari ■— liksom nu i motionerna
1:337 och 11:384 — särskilt frågan om främjande av nyetablering i näringslivet
berördes. Fem remissinstanser tillfrågades. Svensk industriförening
tillstyrkte vid detta tillfälle förslaget om utredning. Samma ståndpunkt
intog SHIO samt Grossistförbundet och Köpmannaförbundet. Statens
institut för hantverk och industri ställde sig tveksamt till en så omfattande

4

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

utredning som föreslogs i motionerna men förordade en mera allmän samhällsekonomisk
och sociologisk kartläggning av de mindre och medelstora
företagens förhållanden.

Efter att bl. a. ha erinrat om en rad åtgärder av betydelse för de mindre
och medelstora företagen som vidtagits under senare år uttalade bankoutskottet
1966, att oavsett vilka skäl som kunde tala för utredning av de
olika frågor som berörts i motionerna det knappast kunde vara genomförbart
att inom en utrednings ram på ett fruktbart sätt syssla med hela det
angivna frågekomplexet. En minoritet, bestående av utskottets borgerliga
ledamöter, reserverade sig till förmån för förslaget om en samlad utredning
rörande de små och medelstora företagen. Riksdagen avslog motionerna,
såsom utskottsmajoriteten föreslagit.

När motsvarande motioner behandlades 1967 tillstyrkte utskottet att riksdagen
skulle hos Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig utredning rörande
förutsättningarna för den mindre företagsamheten. Med bifall till en reservation
av utskottets socialdemokratiska ledamöter beslöt emellertid riksdagen
att avslå motionerna. Reservanternas synpunkter liknade dem varpå
utskottet föregående år stött sin hemställan.

Den i år i motionerna I: 734 och 11:836 ånyo berörda frågan om vissa
landstings och kommuners upphandling från Landstingens inköpscentral
behandlade utskottet utförligt i sitt utlåtande nr 56 år 1967 i anledning av
en motion angående formerna för den offentliga upphandlingen.

På nytt konstaterade utskottet 1968 att det redan av praktiska skäl
framstod som uteslutet att meddela ett utredningsuppdrag med så vidsträckt
syftning som motionärerna föreslagit. I anslutning till ett uttalande 1966
av Svensk industriförening betonade utskottet att det snarare gällde att
utnyttja redan kända utvägar för att lösa de mindre företagens svårigheter.
Riksdagen biföll utskottets avslagsyrkande, mot vilket utskottets borgerliga
ledamöter reserverat sig.

Förslag av SHI-utredningen

SHI-utredningen, som år 1967 tillkallades av statsrådet Wickman med
uppdrag att verkställa utredning rörande statens institut för hantverk och
industri, har i december 1968 avgivit sitt betänkande »Aktiv företagsutveckling»
(Fi 1968:9).

Utredningen redovisar inledningsvis (kap. 3) en allmän bedömning av
de mindre företagens situation. Utan att för sin del precisera begreppet
mindre företag erinrar utredningen om att — enligt företagareföreningsutredningens
beräkningar —• ca 91 % av de 27 500 industriföretagen 1962
hade mindre än 50 anställda och att denna kategori företag då svarade för
30 % av industrins sysselsättning. Med utgångspunkt i en redogörelse för

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

5

de mindre företagens speciella förhållanden och för statens hittillsvarande
stöd till rationalisering och utveckling av mindre industri och hantverk
diskuterar utredningen hur statens institut för hantverk och industri bör
förändras för att väl fylla funktionen som en central institution för de
statliga stöd- och serviceåtgärderna för denna företagssektor.

Bl. a. behandlas (avsnitt 5.1) frågan om utredningsverksamhet. De faktiska
kunskaperna om de mindre företagen inom industri och hantverk är,
säger utredningen, starkt begränsade, något som gäller inte bara översiktsdata
angående strukturförhållanden och aktuella utvecklingstendenser utan
också arten och omfattningen av olika praktiska problem. Både privata och
statliga stöd- och serviceåtgärder för de mindre företagen måste, framhåller
utredningen, bygga på goda kunskaper om de problem som skall behandlas.
Mot denna bakgrund föreslås att institutet får till uppgift att bedriva
systematisk utredningsverksamhet om olika industri- och hantverksbranscher
med avseende på strukturförhållanden, tekniska, ekonomiska
och marknadsmässiga särdrag och problem, aktuella utvecklingstendenser
in. in. Det understryks att utredningsverksamheten främst skall vara avsedd
att förbättra underlaget för statliga och privata service- och stödåtgärder
för att främja industri- och hantverksföretagens rationalisering och utveckling
och att den således främst bör inriktas på förhållanden som är väsentliga
för planeringen inom företagen eller som kan föranleda nya eller förstärkta
serviceåtgärder i form av bl. a. ekonomiska, administrativa, tekniska
och marknadsmässiga hjälpmedel för de berörda företagen. Sakkunskap
av angivet slag betraktas som grundläggande för institutets övriga
verksamhet och säges även kunna underlätta planeringen av andra statliga
näringspolitiska åtgärder. Utredningen finner det uppenbart att institutet
redan i inledningsskedet bör få relativt betydande resurser för ändamålet.
Såvitt gäller grundläggande kartläggningar föreslås kostnaderna täckas
genom statsanslag.

Enligt vad som föreslås beträffande institutets organisation och ekonomi
(kap. 6) skall inom institutets utredningsenhet finnas en sektion för allmän
utredningsverksamhet med tio tjänstemän och med möjlighet att anlita experter
mot arvode.

SHI-utredningens betänkande är under remissbehandling. I årets statsverksproposition
föreslås i avvaktan på ett ställningstagande till de förslag
utredningen avlämnat endast en begränsad anslagshöjning för institutet
under nästa budgetår (prop. 1, bil. 15, s. 4, 12 ff.).

Pågående utredningar

Vissa av de frågor som berörs i motionerna 1:734 och 11:836 är för
närvarande föremål för utredning i olika sammanhang.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

Utformningen av den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten
behandlas av 1968 års lokaliseringsutredning.

Inom ramen för sin översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt
skall 1968 års kapitalmarknadsutredning pröva om nuvarande
former för att kanalisera allmänna pensionsfondens medel till näringslivet
kan anses tillräckliga. Utredningen skall därvid bl. a. överväga om en utbyggnad
av de särskilda mellanhandsinstituten bör ske, undersöka möjligheten
att transmittera pensionsfondsmedel via bankinstituten samt granska
återlåneinstitutet.

En översyn av aktiebolagslagstiftningen pågår inom den år 1960 tillkallade
aktiebolagsutredningen, vilken har till uppgift att i samråd med motsvarande
utredningar i de övriga nordiska länderna utarbeta en enhetlig
nordisk aktiebolagslagstiftning.

En utredning om offentlig upphandling tillkallades hösten 1968. Utredningsuppdraget
innefattar också den kommunala upphandlingen.

Utskottet

De mindre och medelstora företagen är i den näringspolitiska debatten
föremål för betydande uppmärksamhet. Ofta anförs därvid att behov föreligger
såväl av ökade kunskaper om dessa företags förhållanden som av
olika reformer för att förbättra deras arbetsvillkor. Utskottet har på senare
år regelbundet haft att behandla motioner som gått ut på utredningsverksamhet
rörande denna företagskategori. Bl. a. har vid var och en av de
senaste tre riksdagarna väckts motioner som i allt väsentligt överensstämt
med de nu föreliggande motionerna I: 734 och II: 836, i vilka redovisas en
omfattande probleminventering rörande de mindre och medelstora företagen.

Givetvis sammanfaller dessa företags problem i avsevärd mån med dem
som gäller större företag. Åtskilliga utredningar av mera generell betydelse
för näringslivet har därför kunnat noteras som intressanta för den nu aktuella
företagsgruppen. Dessutom har under de senaste åren förekommit
ett par utredningar som mera direkt berört denna. Utskottet åsyftar här
närmast 1962 års företagareföreningsutredning, vars förslag föranlett proposition
och riksdagsbeslut 1968 (prop. nr 61, SU 102) och SHI-utredningen,
vars betänkande f. n. remissbehandlas.

Som utskottet ovan redovisat anför SHI-utredningen att de faktiska kunskaperna
om de mindre företagen inom industri och hantverk är starkt
begränsade, såväl vad gäller allmänna data om strukturförhållanden etc.
som vad gäller olika praktiska problem. Utredningen föreslår därför att en
systematisk utredningsverksamhet på området skall förläggas till statens
institut för hantverk och industri i samband med en omorganisation av
detta och framhåller att härigenom ett förbättrat underlag kommer att stå

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

7

till buds för statliga och privata service- och stödåtgärder med sikte på de
mindre och medelstora företagens utveckling.

Det yrkande som framförs i motionerna 1: 575 och 11:661 har direkt
föranletts av SHI-utredningens här nämnda förslag. Redan för nästa budgetår
önskar motionärerna viss medelsanvisning för utredningsverksamhet
inom SHl. I motionerna I: 729 och II: 845 påkallas en utredning i syfte att
ge grundläggande kunskaper om de mindre och medelstora industriföretagens
utvecklingsförutsättningar och om behovet av samhälleliga åtgärder
till fromma för dessa företag. I motionerna 1:734 och 11:836 föreslås
en allsidig utredning rörande förutsättningarna för de ifrågavarande företagen
enligt riktlinjer och principer som anges i motionerna. Slutligen
föreligger motionerna 1:337 och 11:384, vari begärs en utredning rörande
utvecklingen av kategorin egenföretag och konsekvenserna av det sjunkande
antalet sådana företag.

Utskottet har för sin del blivit övertygat om att — oavsett att olika pågående
utredningar delvis berör ämnet — en i statlig regi bedriven kartläggande
och sammanfattande utredningsverksamhet rörande de mindre och
medelstora företagen, särskilt inom industrin, skulle vara av stort värde.
Den borde avse strukturförhållanden samt tekniska, ekonomiska, administrativa
och marknadsmässiga problem etc. och syfta till att förbättra underlaget
för statliga och privata service- och stödåtgärder som kan främja dessa
företags utveckling. Utskottet föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer
att en utredningsverksamhet av här angivet slag kommer till stånd.
Enligt utskottets uppfattning skulle därigenom samtliga motionärers önskemål
bli i väsentlig mån tillgodosedda. Utskottet har inte funnit anledning
att i sammanhanget ingå på någon närmare bedömning av de näringspolitiska
resonemang som förekommer i motionerna.

Med tanke på att SHI-utredningens förslag ännu inte blivit prövat av
Kungl. Maj :t finner utskottet det uteslutet att ta ställning till den speciella
organisatoriska lösning som föreslås i motionerna 1:575 och 11:661. Det
bör enligt utskottets mening ankomma på Kungl. Maj :t att närmare pröva
i vilka former den av utskottet förordade utredningsverksamheten bör
äga rum. Utöver möjligheten att denna i framtiden knytes till SHI vill utskottet
också framföra tanken att en sådan verksamhet måhända skulle
kunna bedrivas i anslutning till det förra året inrättade näringspolitiska
rådet, om vars ändamål, sammansättning och arbetsformer utskottet i sitt
föregående utlåtande, nr 9, har lämnat vissa upplysningar. De resultat som
framkommer genom den av utskottet angivna utredningsverksamheten bör
skapa förutsättningar för fortsatta näringspolitiska överväganden i olika
instanser, varvid reformförslag som framförts i motionerna kan prövas.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionerna

a) I: 729 och II: 845,

8

Bankoutskottets utlåtande nr 10 år 1969

b) I: 575 och II: 661, såvitt här är i fråga,

c) I: 734 och II: 836, samt

d) I: 337 och 11:384

hos Kungi. Maj :t hemställer om utredning angående mindre
och medelstora företag i enlighet med vad utskottet ovan
anfört.

Stockholm den 11 mars 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm
(s)*, Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep)*, Lundin (s), Strandberg
(m)* och Österdahl (fp);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Hagnell (s), Franzén i
Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s),
Fridolfsson i Rödeby (s) och Stridsman (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 69
914122