Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

1

Nr 1

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank,
till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
under år 1968, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen överlämna
samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Stefanson (fp),
Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep), Larfors (s) och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Franzén i Motala (s), Bengtsson
i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask
(s), Fälldin (ep) och Fridolfsson i Rödeby (s).

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. S samt. Nr 1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

3

Till Riksdagens Bankoutskott

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1968. Valutastyrelsens berättelse samt en redogörelse
för riksbankens jubileumsfonds finansiella ställning vid utgången av 1968
bifogas.

Kreditpolitiken

Läget pa kieditmarknaden liksom kreditpolitiken präglades vid ingången av
1968 i hög grad av den rådande situationen på valutamarknaden. I slutet av 1967
vidtogs en rad kreditpolitiska åtgärder i åtstramande riktning. Riksbankens diskonto
höjdes från 5 % till 6 % med verkan fr. o. m. den 15 december. Samtidigt
mfördes på nytt straffränteregler liknande dem som gällt före juli 1966. Bankerna
alades att betala straffränta för sådan upplåning i riksbanken som översteg
50 % respektive 25 % av de egna fonderna beroende på om bankerna uppfyllde
de av riksbanken rekommenderade likviditetskvoterna eller ej. Straffsatsen
fastställdes till 3 procentenheter över diskontot, dvs. till 9 %. Vidare förordnade
Kungl. Maj :t, på bankofullmäktiges hemställan, om kassakvoter för bankaktiebolagen
enligt 1962 års likviditets- och kassakvotlag. De av riksbanken utfärdade
tillämpningsbestämmelserna innebar att fr. o. m. den 2 januari 1968 de
fem största bankerna skulle ha minst 2 % och övriga banker minst 1 % av sin
inlåning från allmänheten innestående på checkräkning i riksbanken. Slutligen
beslöt fullmäktige att vid beräkning av likviditetskvoter endast halva mot
tidigare hela beloppet av en banks utländska nettotillgodohavanden skulle räknas
som likvid tillgång.

Den företagna åtstramningen Amr helt förestavad av omsorgen om valutaställningen,
något som också starkt underströks vid tillkännagivandet av åtgärderna.
Bakgrunden var den under hösten rådande oron på valutamarknaden, vilken kulminerade
efter sänkningen av pundets paritetsvärde från US $ 2,80 till 2,40 den
18 november och de följande devalveringarna av vissa andra valutor, bl. a. den
danska kronan. Trots de svenska myndigheternas omedelbara och klara ståndpunktstagande
mot eu krondevalvering, drabbades även den svenska kronan
av den rådande oron. Sålunda skedde en utströmning av utländska valutor från
riksbanken under tiden 18 november—13 december till ett värde av ca eu miljard
kronor.

Det var i denna situation, som fullmäktige ansåg det nödvändigt att vidtaga
den serie åtgärder, som beskrevs inledningsvis, innebärande bl. a. en uppjustering

4

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

av den internationellt sett relativt låga räntenivån. Därigenom gav fullmäktige
klart besked om sin avsikt att försvara den svenska kronans paritets värde. Det
bedömdes därvid att detta skulle underlätta en snabb återgång till den lättare
kreditpolitik, som den inhemska konjunktursituationen motiverade. Läget vid
slutet av året avvek i betydande utsträckning från den bedömning av konjunkturutsikterna,
som hade gjorts i början av 1967. Den uppgång i den internationella
konjunkturen, som allmänt hade väntats komma igång under senare delen
av 1967, dröjde. Detta torde ha varit en av orsakerna till att Storbritanniens
restriktiva politik vid oförändrad pundparitet ej hade fått åsyftad verkan. För
Sveriges vidkommande med dess starka exportberoende betydde den matta internationella
konjunkturen att den inhemska efterfrågan måste stimuleras, vilket
>kedde genom eu lätt kreditpolitik och en selektivt expansiv finans- och arbetsmarknadspolitik.
Den lätta kreditpolitiken bibehölls tills valutasituationen krä\-de en omläggning.

Vid årsskiftet 1967/68 fanns det ännu inga tecken på några starka uppsvingstendenser
i den svenska ekonomin. Den förväntade uppgången i konjunkturen
hade då närmast förskjutits till andra halvåret 1968. Mot denna bakgrund var
det snara återställandet av förtroendet för den svenska kronan, efter det att de
kreditpolitiska åtgärderna vidtagits, synnerligen välkommet. Från den 15 december
skedde ett återinflöde av valutor till riksbanken, som fram till årets slut
uppgick till uppemot 400 mkr. Under januari månad inflöt sedan ytterligare
över 200 mkr. Mer hänsyn kunde därför på nytt tas till den inhemska konjunktursituationen.
Den 8 februari fattade fullmäktige beslut om att sänka det officiella
diskontot med en halv procentenhet till 5 1/2%. Samtidigt beslöts att
bestämmelserna om kassakvoter skulle upphöra att gälla.

I samband med diskontohöjningen i december 1967 höjdes även bankernas annonserade
in- och utlåningsräntor med en procentenhet med undantag av inlåningsräkningen
med 12 månaders uppsägningstid, för vilken höjningen fastställdes
till 3/4 procentenhet. Räntesatsen på de mot slutet av månaden emitterade
bostadsobligationerna låg också 3/4 procentenhet högre än räntorna på
motsvarande lån före diskontohöjningen. Vid diskontosänkningen i februari
sänktes bankernas samtliga annonserade in- och utlåningsräntor med en halv
procentenhet. Emissionsräntorna sänktes däremot endast med 1/4 procentenhet.

Under året skedde en viss återhämtning i den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa
och Förenta staterna. Genom Förenta staternas starka impoitökning och
genom att Storbritannien ej lyckades i sina strävanden efter punddevalveringen
att i nämnvärd grad dämpa importutvecklingen expanderade världshandeln
betydligt mer än väntat. Samtidigt har emellertid förekommit ett flertal kriser
som direkt eller indirekt skapat oro på valutamarknaderna. Upprepade spekulationer
i en höjning av guldpriset ledde i mars till att nya arrangemang
skapades för guldmarknaden. Demonstrations- och strejkvågen i Frankrike under
maj och juni medförde en stark försämring av landets tidigare starka valutaställning,
men under sommaren och början av hösten blev stämningen på valuta -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

marknaden lugnare och flera ledande länder företog diskontosänkningar. Det
stora överskottet i Västtysklands handelsbalans bestod emellertid trots expansionen
i den västtyska ekonomin. Rykten om revalvering av den tyska marken
förstärktes efter hand samtidigt som förtroendet för den franska francen och
även för det brittiska pundet försvagades. Utvecklingen kulminerade under senare
delen av november, då den uppkomna situationen behandlades vid ett hastigt
inkallat möte i Bonn med representanter för den s. k. tiogruppen. Mötet ledde ej
till några förändringar i växelkurspariteterna, men Frankrike och Storbritannien
företog en rad restriktiva åtgärder för att dämpa efterfrågeutveeklingen, medan
Västtyskland vidtog en ändring i beskattningssystemet för att dämpa exporten
och främja importen.

Den inhemska konjunkturutvecklingen under året var å andra sidan dämpad
och understöddes av en fortsatt selektivt expansiv finans- och arbetsmarknadspolitik.
Medan den internationella konjunkturen utvecklades närmast bättre än
väntat, var expansionskrafterna i den inhemska konjunkturen snarare svagare
än vad man tidigare räknat med. Industrins investeringar har visat fortsatt
stagnation trots god likviditet inom näringslivet. Det relativt låga kapacitetsutnyttjandet
samt en allmän osäkerhet om den framtida utvecklingen har sannolikt
varit avgörande. Ännu syntes inga tydliga tecken till en omsvängning i
investeringsviljan. Den totala produktionen beräknas ha ökat med omkring
3 1/2 % 1968. Arbetslösheten var under första delen av året något högre än ett
år tidigare men läget förbättrades sedan och mot slutet av året låg den lägre än
ett år tidigare. Prisutvecklingen var mycket lugn.

En viss försämring av bytesbalansen inträffade under 1968. Underskottet kan
beräknas ha ökat med en halv miljard kronor. Valutareserven, vilken hade sjunkit
i samband med valutaoron november—december 1967, steg under året fram
t. o. in. oktober med 610 mkr. Den sjönk sedan i november och december i samband
med oron på valutamarknaden. För året som helhet medförde förändringarna
en nedgång i valutareserven med 29 mkr.

Den osäkra situationen på valutamarknaderna föranledde emellertid en viss
försiktighet i fråga om ytterligare lättnader i kreditpolitiken efter räntesänkningen
i februari. Straffräntan hade bibehållits, men effekten av denna försvagades
dock efter hand genom att riksgäldskontoret lämnade lån på dagslånemarknaden
vid åtstramad kassalikviditet i banksystemet. Då det stod alltmera
klart att något allmänt konjunkturuppsving ej var att vänta inom den
närmaste tiden samtidigt som en viss förbättring på valutamarknaderna kunde
konstateras, beslöt fullmäktige att företaga en ytterligare anpassning nedåt
av ränteläget. Den 10 oktober sänktes det officiella diskontot från 5 1/2 % till
5 %. Bankernas annonserade in- och utlåningsräntor justerades också nedåt med
eu halv procentenhet. Räntan på långfristiga lån sänktes med 1/i procentenhet.

Den statliga utlaningspolitiken och riksbankens operationer på marknaden bi
drog under första halvåret 1968 till en viss åtstramning av kassalikviditeten i
banksystemet, vilken hade förbättrats kraftigt före valutautflödet i slutet av

6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

1967. Statsbudgeten resulterade visserligen i ett endast obetydligt större överskott
jämfört med första halvåret 1967, men staten ökade å andra sidan sin obligationsupplåning
på marknaden. Under hösthalvåret blev underskottet i statsbudgeten
större än andra halvåret 1967. Effekterna härav motverkades bl. a. genom
en fortsatt ökad statlig upplåningsaktivitet på den långa marknaden. Liksom
under hösten 1967 var emellertid förbättringen av kassalikviditeten i affärsbankerna
betydande. Totalt under 1968 medförde riksgäldskontorets och riksbankens
operationer i långfristiga obligationer en indragning av drygt 1 Va
miljard kronor mot drygt en halv miljard kronor 1967. Ökningen i denna upplåning
motsvarade därigenom gott och väl ökningen i statsbudgetens underskott
mellan åren.

Åtstramningen på kreditmarknaden under första delen av 1968 avspeglades
i affärsbankernas upplåningsbehov i riksbanken. Deras genomsnittliga upplåning
per rapportdag, efter avdrag för medel innestående på checkräkning, val’
relativt hög ända fram till augusti, varefter en omsvängning inträdde. De båda
sista månaderna låg upplåningen under nivån för motsvarande månader året
före.

Bankernas likviditet i vid mening, innefattande bl. a. stats- och hypoteksobligationer,
ökade under 12-månadersperioden fram t. o.m. november 1968 med
816 mkr jämfört med 3 246 mkr ett år tidigare. De faktiska likviditetskvoterna
har bortsett från de första månaderna legat något lägre än 1967. Till en del
sammanhängde nämnda utveckling med att bankerna minskade sina inköp
av bostadsobligationer och låg kvar med relativt stora belopp av oavlyftade
byggnadskreditiv.

Den sammanlagda kreditgivningen till staten, kommuner, bostäder och näringslivet
på den organiserade marknaden uppgick till 19 V2 miljarder kronor
under 1968, en ökning med drygt 2 miljarder kronor från 1967. Kreditvolymen
fördelade sig med över 7 miljarder kronor vardera på näringsliv och bostäder,
1 */2 miljard kronor på kommuner och nära 3 V2 miljarder kronor på staten.
Kreditexpansionen mellan 1967 och 1968 hänförde sig främst till näringslivets
men också till statens och bostadssektorns upplåning. Obligations- och förlagslåneemissionerna
upptog t. o. nr. en något större andel av den totala kreditvolymen
än 1967. Ökningen av emissionsverksamheten hänförde sig till stats- och bostadsobligationer.
De tecknade beloppen av långfristiga obligationer och förlagslån
uppgick för samtliga sektorer totalt till 11 602 mkr 1968 mot 8 954 mkr 1967.

Bostadsbyggandets finansiering synes ha förlöpt i stort sett friktionsfritt.
Liksom under 1967 träffades en överenskommelse i början av året mellan myndigheterna
och bankinstituten att de sistnämnda skulle bevilja byggnadskrediter
till de byggnadsföretag som ingick i igångsättningsprogrammet.

Liksom under närmast tidigare år knöts intresset vad gäller det internationella
monetära samarbetet främst kring det internationella betalningssystemets utformning
och funktionssätt. Beträffande mer långsiktiga reformförslag fortsatte
arbetet på att skapa en ny tillgång i form av särskilda dragningsrätter som ett

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969 7

supplement till existerande reservtillgångar. På grundval av det vid Internationella
valutafondens årsmöte i Rio de Janeiro 1967 antagna principförslaget i
denna fråga utarbetade valutafonden ett förslag till ändringar i och tillägg till
fondens stadga. Förslaget erhöll slutgiltig form efter ett möte i Stockholm den
29—30 mars 1968 mellan tioländergruppens ministrar och centralbankschefer
och har därefter antagits av valutafondens styrelse. Sverige har anslutit sig till
arrangemanget, som träder i kraft sedan det accepterats av 3/5 av fondens medlemmar
representerande 4/5 av dess totala röststyrka.

De överenskommelser om ömsesidiga kreditfaciliteter som träffats mellan
Federal Reserve Bank of New York och ett antal centralbanker samt Bank for
International Settlements i Basel uppgår nu till 10 505 miljoner dollar, en ökning
med 3 425 miljoner dollar under året. Avtalen avser att förstärka motståndskraften
mot störningar i det internationella betalningssystemet. För riksbankens del
innehöll överenskommelsen om förlängning av avtalet med Federal Reserve Bank
of New York också en utökning av beloppet med 50 miljoner dollar till 250 miljoner
dollar.

Som följd av en betydande minskning av Förenta staternas guldreserv och
ett kraftigt utflöde av monetärt guld via guldmarknaden i London beslöt de
i den s. k. guldpoolen deltagande länderna vid ett möte i Washington i mars att
upphöra med sin försäljning av guld på den fria marknaden. En överenskommelse
nåddes mellan guldpoolländerna som syftade till att avskärma marknaden
för monetärt guld från den fria guldmarknaden.

Sverige deltog i stödaktioner både för det brittiska pundet och den franska
francen under 1968. Avtal ingicks om ytterligare ett års förlängning av den i
juni 1966 träffade överenskommelsen om ett kreditarrangemang till stöd
för pundet mellan Bank of England å ena sidan och nio centralbanker, bland
dessa riksbanken, samt Bank for International Settlements å den andra sidan.
Nämnda arrangemang förutsågs emellertid sedermera bli avvecklat successivt
i samband med att en överenskommelse träffades i september om ett tioårigt kreditstöd
uppgående till maximalt 2 000 miljoner dollar och avsett att täcka en
minskning av det yttre sterlingområdets pundinnehav. I det senare arrangemanget
deltog ytterligare tre centralbanker. Vid mötet i Bonn i november med
tioländergruppen beslöts att den franska francen skulle stödjas med en beredskapskredit
på 2 000 miljoner dollar. De danska, norska och svenska centralbankerna
deltar i denna.

Utöver nämnda stöd företog såväl Storbritannien som Frankrike dragningar
på Internationella valutafonden under 1968. Den franska dragningen tillkom
i samband med valutautflödet under maj—junikrisen. Beloppet uppgick til!
totalt 745 miljoner dollar varav 22 miljoner dollar disponerades i svenska kronor.
Storbritannien drog 1 400 miljoner dollar enligt ett stand-by-avtal med fonden
från november 1967. Härvid ingick svenska kronor till ett värde av 54 miljoner
dollar.

8

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Kreditmarknaden

Trots skärpningen av kreditpolitiken i slutet av 1967 var kreditmarknaden relativt
lätt under 1968 och kreditefterfrågan vid rådande ränteläge torde i allt väsentligt
ha tillgodosetts. Kreditvolymen fortsatte att öka under 1968 om än långsammare
än under 1967, då stegringen var osedvanligt kraftig. Enligt de något
grova uppskattningar, som gjorts för helåret 1968 förmedlades krediter till ett
belopp av 19 V2 miljarder kronor på den organiserade kreditmarknaden under
denna period (tabell 1). Det innebär en ökning med drygt 2 miljarder kronor
jämfört med 1967 medan motsvarande ökning mellan 1966 och 1967 uppgick till
4,7 miljarder kronor (diagram A).

Utvecklingen under 1968 återspeglar en ökad upplåning1 framför allt från
näringslivets sida. Staten och bostadssektorn upptog också ett större upplåningsutrymme
än under 1967, medan kommunerna tog i anspråk en mindre kreditvolym
jämfört med nämnda år (diagram C).

Bostäderna utgjorde fortfarande den största låntagarsektorn med en upplåning
på över 7 miljarder kronor under 1968, men den snabba expansionen av
kreditströmmen till näringslivet förde upp denna till nära nog samma nivå.
Statsupplåningen steg till närmare 3 V2 miljarder kronor, medan kommunerna
lånade upp 1 V2 miljard kronor på den reguljära kreditmarknaden.

Bland kreditinstituten ökade framför allt allmänna pensionsfonden sina placeringar
kraftigt. Dess kreditgivning till de i tabell 1 ingående låntagarsektorerna
översteg motsvarande belopp för 1967 med inte mindre än 1 500 mkr. Gruppen
»andra banker» ökade också sina placeringar, ehuru i mindre omfattning, medan
affärsbankernas kreditgivning kan beräknas ha sjunkit något från den höga nivå
som uppnåddes under 1967. Minskningen avspeglar framför allt en lägre nettoutlåning
till staten, medan näringslivets upplåning i affärsbankerna fortsatte att
stiga. Aktieplaceringarna totalt minskade under året, medan såväl obligationsplaeeringarna
som reverslångivningen ökade.

Utvecklingen hos olika låntagargrupper

Tillväxttakten för statsinkomsterna tilltog något under 1968, samtidigt som
det skedde en viss avmattning i ökningstakten för statens utgifter och utlåning.
Ökningen var emellertid fortfarande högre för utgifterna än för inkomsterna.
Underskottet i statsbudgeten och därmed det statliga upplåningsbehovet fort -

1 Med olika sektorers upplåning och utlåning avses kreditströmmar. Det är således ej fråga om
utestående skulder och fordringar utan om förändringar av dessa.

För kreditströmmarna redovisas genomgående nettouppgifter, men även bruttouppgifter lämnas
så långt sådana föreligger. Nettouppgifterna har vad gäller kapitalanskaffningen genom emissioner
av obligationer, förlagsbevis och aktier beräknats som differenser mellan nya emissioner och återbetalningar.
Nettobeloppen för reverslån och övriga s. k. direkta lån har i en del fall beräknats
efter samma princip men i allmänhet som förändringar av nominella eller bokförda ställningsuppgifter.
När bokförda ställningsuppgifter legat till grund för beräkningarna, har den korrigering,
som ned- och uppskrivningar motiverar, inte alltid kunnat genomföras.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

0

Diagram A. Kreditmarknaden
Total kreditgivning på den organiserade
marknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

19 000

18 000

17 000

16 000

15 000

14 000

Kreditmarknaden

totalt

13 000

12 000

11 000

10 000

Diagram B. Kapitalmarknaden
Långfristig kreditgivning på den organiserade
marknaden

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

16 000

15 000

14 000

13000

12 000

11 000

10 000

9 000

8000

7 000

6 000

5 000

0

1964 1965 1966 1967 1968

l---------

----------

*

/

V

Kapitalm

avgränsa

finansob

irknaden
d efter
ekt

/

•

■

/ \%

f

i

■

•

•

• #

» * ~

*

i

M *

/V

y

V|

\J

Kapitalnu

institutio

avgränsa

irknaden

nellt

d

rf/

F. 1 .

, 1 .

■ i.l

satte därför att stiga. För året som helhet uppgick det till 3 370 mkr, en ökning
med 362 mkr jämfört med 1967. Det ökade utgiftsöverskottet kan delvis ses i
samband med en fortsatt förstärkning av den expansiva arbetsmarknadspolitik,
som förts under konjunkturavmattningen.

Under såväl 1966 som 1967 hade statsupplåningen inriktats mot en större ökning
av de kortfristiga skulderna än av de långa. Denna utveckling bröts 1968
i och med att långfristiga statsobligationslån emitterades i stor omfattning under
året. Det i jämförelse med 1967 ökade utgiftsöverskottet täcktes mer än väl av

10

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Diagram. C. TJyplåningen på
kreditmarknaden
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

10 000

9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

1964 1965 1966 1937 1968

Bostäder

Näringsliv

Kommuner

***......Nj......,

Staten

Diagram D. Utlåningen på
kreditmarknaden
Fördelning på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

10 000

Kapitalmarknacls instituten -

Affärsbanker /

1 000 —

Allmänheten

Riksbanken

-1 000

en motsvarande nettoökning av den långfristiga upplåningen. Denna uppgick
under året till 2 115 mkr mot 723 mkr under 1967. Tre långfristiga obligationslån
och två premieobligationslån på tillsammans 2 604 mkr emitterades under året.
Samtidigt återbetalades två räntebärande obligationslån och ett premieobligationslån
på totalt 500 mkr.

För tredje året i rad utgavs ett sparobligationslån, »Spar 68» i november.
Denna låneform vänder sig helt till enskilda placerare med syfte att mot hög
avkastning binda sparandet på längre sikt, i detta fall på 6 år. Sammanlagt 325
mkr tecknades på detta lån mot 225 mkr för »Spar 67» och 425 mkr för »Spar

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

11

Diagram E. Upplåningen på
kapitalmarknaden
Avgränsning efter fmansobjekt
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

-1 000

1964 1965 1966 1967 1968

Bostäder

Näringsliv

>♦ **''

Kommuner

Staten

Diagram F. Upplåningen på
kapitalmarknaden
Institutionell avgränsning
Fördelning på låntagare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Bostäder

Näringsliv

Kommuner

Staten

. I .

-1 000

66». Under 1968 inbetalades 139 mkr på »Spar 68» och resterande 75 mkr på
»Spar 67».

Statens kortfristiga upplåning 1968 nådde inte samma omfattning som under
1967. Två korta obligationslån emitterades på ett sammanlagt belopp av 1 300
mkr medan två lån på totalt 1 263 mkr inlöstes. Upplåningen mot skattkammarväxlar
och dagslån resulterade i ett netto på 964 mkr mot 1 445 mkr 1967.

Kommunernas upplåning på den organiserade kreditmarknaden beräknas ha
belöpt sig till knappt 1 500 mkr 1968, en minskning med ungefär en kvarts miljard
kronor jämfört med föregående år. Någon nämnvärd förändring i det kommunala
utgiftsö verskottets storlek torde knappast ha ägt rum. Däremot avspeglar
upplåningsminskningen en mindre omfattande likviditetsuppbyggnad än under
1967. Denna uppgick då till 1 250 mkr. Troligen var nedgången i likviditetstillskottet
mer markerad än utlåningsminskningen på den reguljära marknaden.

Det omfattande bostadsbyggandet under år 1967 ökade kraftigt denna sektors
efterfrågan av krediter. Investeringarna steg detta år med 13 % i volym och
i värde med över en miljard kronor. Samtidigt minskade statens bostadskreditgivning
med eu halv miljard kronor jämfört med 1966, vilket också ledde till att

12

B an ko it ts hotte ts memorial nr 1 år 1969

Tabell 1. Kreditmarknaden 1965—1968

Nettobelopp Mkr

Långivare

Låntagare

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

Summa

1965

Riksbanken ......................

631

4

— 7

17

645

Affärsbanker .....................

—1 089

9

1 166

2 080

2166

Andra banker ....................

— 10

452

1 809

485

2 736

Enskilda försäkringsinrättningar ....

68

79

400

643

1 190

Offentliga försäkringsinrättningar

278

571

1 231

724

2 804

Allmänheten .....................

— 123

15

75

741

708

TOTALT

— 245

1 130

4 674

4 690

10 249

1966

Riksbanken ......................

877

6

42

112

1037

Affärsbanker .....................

— 92

252

785

1 705

2 650

Andra banker ....................

— 105

752

1 946

610

3 203

Enskilda försäkringsinrättningar ....

6

66

648

579

1 299

Offentliga försäkringsinrättningar ..

227

331

2 082

1 132

3 772

Allmänheten .....................

339

— 52

— 1

443

729

TOTALT

1 252

1 355

5 502

4 581

12 690

1967

Riksbanken ......................

331

20

142

160

653

Affärsbanker .....................

1 325

179

2 390

2 038

5 932

Andra banker ....................

290

834

1 903

798

3 825

Enskilda försäkringsinrättningar ....

— 30

96

682

668

1 416

Offentliga försäkringsinrättningar ..

241

461

1 663

1 807

4172

Allmänheten .....................

851

54

50

403

1 358

TOTALT

3 008

1 644

6 830

5 874

17 356

1968

Riksbanken ......................

1 250

0

150

0

1400

Affärsbanker .....................

300

150

1 750

3 300

5 500

Andra banker ....................

500

600

2 300

850

4 250

Enskilda försäkringsinrättningar ....

ISO

100

800

600

1 650

Offentliga försäkringsinrättningar ..

550

500

2 700

1 950

5 700

Allmänheten .....................

650

100

—250

500

1 000

TOTALT

3 400

1 450

7 450

7 200

19 500

Anm. »Kreditmarknaden» omfattar i denna tabell statens, kommunernas, bostadssektorns och näringslivets
totala upplåning i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning utanför
bankerna och försäkringsinrättningarna genom emission av aktier, förlagsbevis och obligationer
(för staten även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, dvs. upplånade
belopp har minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav har minskats med
statens tillgodohavanden i riksbanken, så att statens upplåning överensstämmer med budgetutfallet.
Brister i källmaterialet har i en del fall nödvändiggjort uppskattningar.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

13

Tabell 2. Inlåning hos bankerna
Mkr

Förändringar

i innestående belopp

under 12-månadersperioden

Ställning

t. O.

m. november

30/11 1968

1966

1967

1968

Riksbanken ...............................

147

—260

—128

874

Affärsbanker .............................

2 331

4 710

5 566

39 031

Kapitalsamlings- och sparkasseräkning ....

842

1 384

167

13 022

Kapitalräkning med 12 månaders uppsäg-

ning .................................

1 024

1 843

3 679

13 961

Kapitalräkning med 6 månaders uppsägning

—116

540

— 6

1 384

Sparkonto1 .............................

1 259

1 259

Övriga räkningar ........................

581

949

467

9 405

Sparbanker ...............................

2 122

2 654

2 379

28 427

Postsparbanken ...........................

470

556

373

7 802

Postgiro ..................................

449

71

290

3 739

Centralkassor för jordbrukskredit...........

341

392

392

3 615

Summa

5 860

8 129

8 872

83 488

Anm. Siffrorna grundar sig på månadsstatistiken för respektive institutioner. För riksbanken avser
uppgifterna andra insättare än banker och statliga myndigheter. Siffrorna för sparbanker är uppskattade
med ledning av uppgifter från de 85 större sparbankerna.

1 Infört september 1968.

upplåningsbehovet på marknaden ökade. Under 1968 mattades investeringsutvecklingen
avsevärt och ökningen beräknas ha uppgått till någon procent i volym.
Statens bostadskreditgivning låg däremot kvar på samma nivå som året
före, då den uppgick till drygt 850 mkr. Härigenom torde kreditanspråken på
marknaden ha stigit med ca en halv miljard kronor jämfört med 1967 och
beräknas därmed ha uppgått till ca 7 400 mkr.

De bostadsfinansierande hypoteksinstitutens emissioner av obligationer och
förlagsbevis var omfattande under 1968. På sådana lån tecknades ett belopp av
5 024 mkr mot 3 823 mkr under 1967 (tabell 6).

Affärsbankernas byggnadskreditgivning till bostads- och affärsfastigheter expanderade
kraftigt under 1968 och fortsatte därmed den utveckling som påbörjats
1967. De nya disponerade krediterna låg varje månad över motsvarande tal
för ett år tidigare och uppgick under 12-månadersperioden t. o. m. november
1968 till 5 407 mkr mot 4 592 mkr för samma period ett år tidigare. Ökningen
i avlyften var emellertid inte lika markerad och 12-månaderstalet stannade här
på 3 886 mkr mot 3 607 mkr för motsvarande period ett år tidigare. Det utestående
disponerade beloppet kom därmed att öka med 1 521 mkr mot 985 mkr
året före. De övriga kreditinstitutens direkta långivning till bostadssektorn beräknas
ha uppgått till omkring 2 000 mkr, dvs. i det närmaste oförändrat jämfört
med 1967.

14

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Diagram G. Kapitalmarlenadsutbudet
Avgränsning och fördelning efter
finansobjekt

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Diagram H. Kapitalmarknadsutbudet
Institutionell avgränsning
Fördelning på långivare
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Långfristiga obligationer
och förlagsbevis

6 000

Reverslån m. m.

Aktier

I .

Offentlig

försäkri

a

igsinrättningar %

\ /''\

”Andra

w

/ ^

Vy

Enskilde

försäkri

ngsinrättn

ingar

A .. ..

. 1 ,

v

Y

\m

♦

. 1 ,

,A

f,, T

1964 1965 1966 1967 1968

Föreliggande beräkningar tyder på en viss volymmässig nedgång i näringslivets
fasta investeringar 1968. Därmed fortsatte den försvagning i investeringsaktiviteten,
som påbörjats 1967. Minskningen föll huvudsakligen på investeringar i
byggnader men en viss minskning synes också ha inträffat för maskininvesteringarna.
Värdemässigt torde de fasta investeringarna ha varit ungefär oförändrade
mellan 1967 och 1968. Lagerinvesteringarna beräknas å andra sidan ha
ökat med ca 500 mkr 1968. Näringslivets upplåning på den reguljära marknaden
synes ha stigit med ungefär 1 300 mkr 1968 och därmed uppgått till drygt 7 miljarder
kronor. Förutom ökningen i lagerinvesteringarna kan en stark likviditetsuppbyggnad
ha bidragit till upplåningsökningen. Denna förefaller dock stor
med hänsyn till vad man kan förvänta beträffande utvecklingen av bakomliggande
faktorer. Till en del torde ökningen kunna förklaras av en uppgång i krediter
till hushållssektorn, som ej varit möjliga att särredovisa.

Den största kreditgivaren till näringslivet är affärsbankerna. Dessa beräknas
ha ökat sin utlåning till denna sektor med över 1 miljard kronor 1968 och skulle
därmed helt ha motsvarat det ökade upplåningsbehovet.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

15

Olika kreditinstitutioners utbud på kreditmarknaden

De offentliga försäkringsinrättningarna var den grupp biand kapitalmarknadsinstituten,
som expanderade sin kreditgivning snabbast under 1968. Allmänna
pensionsfonden dominerar helt utvecklingen inom gruppen och dess totala nettoplaceringar
under 1968 kan beräknas ha uppgått till 5 850 mkr. Härav placerades
närmare 5 600 mkr i obligationer, förlagslån och reverslån, medan omkring 250
mkr utgjordes av s. k. återlån. Under 1966 och 1967 uppgick fondens totala
nettoplaceringar till 4 200 resp. 4 700 mkr varav återlånen utgjorde 400 resp.
200 mkr. Resterande belopp 3 800 och 4 500 mkr placerades i objekt av kapitalmarknadskaraktär
(diagram H).

De enskilda försäkringsinrättningarnas nettoplaceringar under 1968 har beräknats
till 1 650 mkr. Jämfört med 1967, då placeringarna uppgick till 1 400
mkr, innebär det en relativt kraftig placeringsökning, den kraftigaste sedan 1964.
Livförsäkringsbolagens andel av nettoplaceringarna uppgick under perioden
januari—september till 63 % jämfört med 62 % motsvarande period 1967.

De sammanlagda placeringarna för sparbankerna, jordbrukskassorna och postbanken
— i tabell 1 sammanförda under rubriken »Andra banker» — beräknas
ha ökat med 4 250 mkr under 1968, innebärande en ökning med ca 400 mkr
jämfört med 1967. Bland instituten registrerade sparbankerna den i absoluta tal
största placeringsökningen, medan jordbrukskassorna ökade mest relativt sett.
Siffrorna för 1967 och 1968 var 2 400 och 2 600 mkr för sparbankerna och 300
resp. 400 mkr för jordbrukskassorna. Postbankens placeringar utanför penningmarknaden
stannade vid 700 mkr eller något under motsvarande siffra för 1967.

Placeringsutvecklingen för de olika instituten speglas relativt väl av motsvarande
utveckling på inlåningssidan. Den procentuella 12-månadersökningen för
jordbrukskassornas inlåning låg under större delen av året på en högre nivå under
1968 jämfört med motsvarande månadstal för 1967, medan postbankens inlåningstakt
minskat jämfört med 1967. Sparbankernas inlåningsökning låg kvar
på den under 1967 uppnådda nivån.

En avgränsning av lcapitalmarknaden från den totala kreditmarknaden kan
ta sikte antingen på de finansobjekt som normalt brukar hänföras till den långa
marknaden eller på placerarnas karaktär. Skillnaden utgöres därvid huvudsakligen
av affärsbankernas och riksbankens förvärv av långa obligationer, som
räknas in i siffrorna för kapitalmarknaden definierad efter finansobjekt men ej
vid en institutionell avgränsning. Vid en avgränsning av kapitalmarknaden efter
finansobjektens art erhålles en nettokreditgivning under åren 1966—1968 på
10 200, 11 700 resp. 13 800 mkr. I detta fall har de totala placeringarna i aktier,
förlagsbevis och långfristiga obligationer sammanförts med reverslånen hos kapitalmarknadsinstituten.
En institutionell avgränsning av kapitalmarknaden ger
beloppen 8 700, 9 600 resp. 11 600 mkr för samma period. Allmänhetens förvärv
av obligationer, förlagsbevis och aktier har här summerats med kapitalmarknads -

16

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Diagram I. Affärsbankernas utlåning
och inlåning

12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Ir

lärling /

*

%

’ /

Ivf

J* -

i

i

ii

|

4

\ v*

fr.%?
*''* -

A i

■ *v

K

<ii7

j

Utlåning

*

\

\

|

1964 1965 1966 1967 1968

Diagram K. Affärsbankernas bostads -byggnadskrediter och övriga utlåning
12-månadersuppgifter. Nettobelopp

Mkr

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

—1 000

1964 1965 1966 1967 1968

„ 4

•V

•

\

Övrig u

AV».

•

låning

•

•

*

•

/

v\ .
w

♦«»v

\..J

''»-i

Vjs

1 \

t* W

" Na

\

|

J

Bostads

W

byggnads

_

krediter

institutens reverslångivning och värdepappersförvärv. Kapitalmarknadens placeringar
kom därmed att utgöra en större andel av det totala utbudet på den
organiserade kreditmarknaden under 1968 än under 1967 (diagram C, E och F).

Nettoplaceringarna i långfristiga obligationer och förlagsbevis, som hade expanderat
kraftigt från halvårsskiftet 1966 till halvårsskiftet 1967 men därefter
stagnerat något, steg på nytt från halvårsskiftet och nådde ett belopp av närmare
8 900 mkr mot 6 800 mkr 1967. Kapitalmarknadsinstitutens reverslångivning
synes ha stagnerat på den under 1967 uppnådda nivån och beräknas ha
uppgått till 4 400 mkr under 1968. Placeringarna i aktier minskade för tredje
året i rad och beräknas ha uppgått till 500 mkr (diagram G).

Affärsbankernas utveckling under 1968 kännetecknades av en kraftig nettoutlåningsökning
företrädesvis till andra ändamål än bostadsbyggandet, en stor
inlåningsökning och en svagare ökning av de likvida tillgångarna.

Affärsbankernas direkta kreditgivning till allmänheten förblev expansiv under
hela 1968. Därmed fortsattes den utveckling som påbörjats efter halvårsskiftet
1967. För 12-månadersperioden t. o. m. november 1968 uppgick nettoutlåningen
till 5 030 mkr jämfört med 2 603 mkr ett år tidigare (diagram I).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

17

Tabell 3. Affärsbankernas utlåning

Månadsuppgifter. Nettobelopp. Mkr

Bostadsbyggnadskred i ter
1966 1967 1968

Övrig utlåning

1966 1967 1968

1966

Totalt

1967

1968

Januari............

117

—155

—192

460

200

377

577

45

185

Februari...........

153

87

28

69

—324

—247

222

—237

—219

Mars .............

no

— 66

292

524

755

880

634

689

1 172

April ..............

40

144

80

—129

—114

123

— 89

30

203

Maj ..............

149

77

209

661

675

872

810

752

1 081

Juni ..............

— 25

308

128

—108

—225

— 79

—133

83

49

Juli ...............

— 1

191

194

238

448

374

237

639

568

Augusti ...........

— 37

11

212

—222

—387

—216

—259

—376

— 4

September .........

—283

220

70

520

686

953

237

906

1 023

Oktober ...........

— 2

13

113

—481

—386

—485

—483

—373

—372

November .........

—182

36

126

513

665

895

331

701

1 021

December .........

12-månadersperioden
t. o. m. november ...

118

260

—374

65

—256

325

174

985

1 521

1 988

1618

3 509

2 162

2 603

5 030

I tabell 3 visas nettokreditgivningen till allmänheten uppdelad på bostadsbyggnadskrediter
och övrig utlåning. Av tabellen framgår att utlåningen till andra
ändamål än bostadsbyggandet ökat kraftigt. Förändringen i utestående krediter
under 12-månadersperioden t. o. m. november uppgick till 3 500 mkr jämfört
med 1 618 mkr för motsvarande period ett år tidigare. Kreditgivningen till nyproduktionen
av bostäder uppvisar däremot en något ojämn utveckling, men 12-månadersökningen t. o. m. november översteg kraftigt fjolårssiffran (tabell 3 och
diagram K).

I affärsbankernas totala kreditgivning ingår förutom den direkta utlåningen
även deras placeringar i värdepapper. Under 1968 ökade dessa placeringar endast
måttligt jämfört med föregående år. Stora förvärv gjordes under året av
framför allt statsobligationer medan förvärven av bostadsobligationer minskade
jämfört med närmast föregående år (tabell 4). Det totala tillskottet från affärsbankernas
sida till bostadsfinansieringen, dvs. nettoutlåningen till bostadsbyggandet
jämte nettoförvärven av bostadsobligationer, uppgick under 12-månadersperioden
t. o. m. november 1968 till 1 900 mkr, att jämföras med 2 500 mkr
under motsvarande tid föregående år.

Inlåningsutvecklingen hade för affärsbankerna varit synnerligen gynnsam under
1967. Under 1968 fortsatte inlåningsökningen om än i något minskad takt
(diagram. I). I jämförelse med andra kreditinstitut uppvisade affärsbankerna
emellertid den utan tvekan starkaste expansionen. Förändringen under 12-månadersperioden
t. o. m. november 1968 var 5 566 mkr jämfört med 4 716 mkr
under motsvarande period ett år tidigare.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 sand. Nr 1

18

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell Jf. Förändringar i bankernas likvida tillgångar

Mkr

12-månadersperioden t. o. m.

november

1966

1967

1968

Påverkande jaktorer

1. Total valutareserv ..........................

430

— 63

—172

2. Statens kassamässiga utgiftsöverskott .........

1 in

2 316

2 775

3. Statens upplåning exkl. lån hos riksbanken och

affärsbankerna samt exkl. kortfristiga lån hos

postbanken och allmänna pensionsfonden (ökn.-)

—467

—846

—1 178

4. Allmänhetens sedelinnehav (ökn.-) ............

—449

—546

— 717

5. I riksbanken placerade investeringsfonder (ökn.-)

—148

259

129

6. Övriga riksbankstransaktioner ................

— 38

—261

— 426

7. Affärsbankernas nettoköp av hypoteksobligationer

578

1 556

379

8. Andra affärsbankstransaktioner ...............

53

113

85

9. Summa .....................................

1 070

252S

875

Affärsbankernas likvida tillgångar

10. Kassa, inhemska checkar och postremissväxlar ..

34

—115

210

11. Nettofordran på inhemska banker ............

335

489

— 14

12. Upplåning i riksbanken (ökn.-)................

71

—967

1 045

13. Dagslån gentemot riksgäldskontoret ..........

—166

190

— 885

14. Skattkammarväxlar .........................

162

395

— 402

15. Nettofordran på utländska banker ............

196

888

— 353

16. Summa 10—15 ..............................

632

8S0

— 399

17. Korta statsobligationer ......................

—119

532

127

18. Långa » ......................

58

278

709

19. Korta hypoteksobligationer ...................

102

269

268

20. Långa » ...................

476

1 287

in

21. Summa 17—20 ..............................

517

2 366

1215

22. Summa (16+21) ............................

1U9

3246

816

Postbankens och allmänna pensionsfondens korta

nettofordringar

23. Korta nettofordringar gentemot banker ........

— 91

—709

314

24. Korta nettofordringar gentemot riksgäldskontoret

12

— 9

— 255

25. Summa.....................................

— 79

—718

59

Anm. Positiva tal innebär ökning av de likvida tillgångarna, negativa innebär minskning.

Ökningen av bankernas likviditet var måttlig i jämförelse med 1967. 12-månaderstalet per november 1968 visade en ökning på 816 mkr jämfört med
en siffra på 3 246 mkr för motsvarande period ett år tidigare (tabell 4). Bland
ökningarna i bankernas likvida tillgångar märktes, som nämnts, framför allt de
stora förvärven av statsobligationer medan nettoköpen av bostadsobligationer
sjönk. Den stora ökningen i bankernas nettofordran på utländska banker under
1967 förbyttes under året till en minskning.

19

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell 5. Affärsbankernas netto ställning gentemot riksbanken

Mkr

Jan.

Febr.

Mars

Aprl

Maj

Juni

Juli

Aug. Sepl.

Okt. Nov.

Dec.

1963

—123

—236

—321

—376

—504

—665

—199

— 86 —121

— 16 —278 —

181

1964

— 33

— 46

—258

—149

—180

—555

—437

—374 —289

—122 —419 —

189

1965

—162

—173

—260

— 61

—591

—965

—359

—208 —545

—506 —610 —

364

1966

—321

—364

—588

—319

—803

—533

—194

—182 —438

—187 —573 —

145

1967

—404

—426

—527

—369

—311

—320

29

10 — 69

29 —878 —

1 465

1968

—266

—307

—790

—667

—575

—641

—561

—670 —450

—196 —510 —

848

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltal av de vid månadens fyra
rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning i
riksbanken och deras skuld till riksbanken för upptagna lån.

Bankernas nettoställning gentemot riksbanken var under månaderna mars—
oktober sämre än under motsvarande månader ett år tidigare. Upplåningen mot
slutet av året blev emellertid inte av samma storleksordning som under de sista,
sex veckorna 1967, då bl. a. till följd av att riksgäldskontoret upphörde att ge
dagslån på marknaden, bankernas skuldsättning i riksbanken kraftigt ökade
(tabell 5). Bankernas genomsnittliga likviditetskvot — beräknad enligt riksbankens
rekommendation som förhållandet mellan vissa tillgångar och skulder
— låg fr. o. m. mars 1968 genomgående på en lägre nivå än motsvarande tid
1967 och uppgick vid slutet av november 1968 till 33,2 % jämfört med 38,5 %
vid slutet av november 1967. Det bör därvid noteras att vid beräkning av likviditetskvoten
under 1968 endast hälften av bankernas utländska nettotillgodohavanden
fått medräknas i de likvida tillgångarna mot tidigare hela innehavet;
detta innebär dock endast en sänkning med ca 1,5 procentenheter.

Utgiftsöverskottet i statsbudgeten utgjorde i likhet med 1967 den främsta
orsaken till likviditetsökningen på marknaden. Den under året fortsatta utströmningen
av investeringsfondmedel i riksbanken bidrog också till likviditetsförstärkningen
i affärsbankerna. Genom att betydande belopp lånades upp på
marknaden utanför bankerna begränsades emellertid effekten på affärsbankernas
likviditet.

Obligationsmarknaden

Under 1968 tecknades totalt 11 600 mkr obligationer, förlags- och partialbevis.
Beloppet redovisas i tabell 6 uppdelat på låntagarkategorier jämte motsvarande
siffror för de senaste åren.

Staten lånade under 1968, som framgår av tabellen, 4150 mkr mot
obligationer av olika slag. Motsvarande siffra 1967 var 2 408 mkr och 1966
1 475 mkr och den ökade upplåningen är självfallet ett uttryck för budgetut -

20 Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell 6. Obligations- och förlagslåneemissioner

Tecknade belopp. Mkr

Låntagare

1964

1965

1966

1967

1968

Staten .............................

1 5311

4463

1 475

2 408*

4 ISO10

Korta obligationer ................

737

—

600

1 374

1 300

Långa obligationer................

693

400

450

550

2 075

Premieobligationer ................

1011

463

—

2598

450“

Sparobligationer ..................

—

—

425

225

325

Hypoteksinstitut ...................

3 282=

2 387*

4 6757

4 563“

5 666

Bostadsinstitut ...................

2 8752

2 103e

4181

3 823“

5 024

Kommuninstitut .................

214

104

221

359

277

Övriga ..........................

193

O

CO

273T

381

365

Övriga låntagare ...................

1 168

1 063

1 009

1 983

1 78611

Industrier .......................

601

598

679

1 488

1381

Kommuner ......................

445

290

240

275

315’1

Banker ..........................

107

175

90

120

40

Utlandet ........................

15

—

—

100

50

Summa

5 981

3 896

7159

8 954

11 602

Dessutom konvertering 1 9 mkr, 2 305 mkr, 3 145 mkr,

1121 mkr,

6 56 mkr,

“65 mkr, 7 5

7 mkr, s 341

mkr, 9 300 mkr, 10100 mkr och 1170 mkr.

Anm. Sifferuppgifterna avser belopp, varom under respektive år avtal om försäljning träffats
(tecknade belopp). I beloppen ingår även under tidigare år daterade lån.

vecklingen under åren i fråga. En markant förskjutning av upplåningen mot
långa obligationer inträdde under året, vilket kunde ske utan störningar på
andra låntagarsektorer.

Den långa upplåningen på tillsammans 2 075 mkr fördelade sig på tre lån.
Det första med en ränta på 6 Vi % togs upp i februari före ränteändringen, det
andra emitterades i maj till 6 14 % och det tredje på 6 % såldes i slutet av
oktober. Två korta lån på 6 ^4 % emitterades, varav ett tvåårigt i februari och
ett treårigt i september.

Under året emitterades vidare i två trancher premieobligationslån på tillsammans
550 mkr, varav 100 mkr avsåg konvertering av 1958 års lån, samt ett
sparobligationslån på 325 mkr.

Bostadsinstituten fortsatte sin kontinuerliga obligationsförsäljning. Under
1968 tecknades sådana obligationer för totalt 5 024 mkr, varav 10 % avsåg
finansiering av kontors-, affärs- eller gamla (icke nyproducerade) bostadsfastigheter.
Totalsiffran överstiger 1967 års siffra med 1 200 mkr.

De båda kommuninstituten samt kommuner inklusive landsting emitterade
under 1968 tillsammans 592 mkr att jämföras med 634 mkr under 1967. Den

21

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell 7. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån

Procent

Låntagare

1967

10/3—14/12

1967—1968

15/12—8/2

1968

9/2—10/10

1968

11/10—31/12

Svenska staten ...................

5,75

6,5

6,25

6,0

Sv. Bostadskreditkassan m. fl......

5,75

6,5

6,25

6,0

(enhetslån i bostadshus)

Industrier

obligationslån ..................

6,0

6,75

6,5

6,25

förlagslån ......................

6,5

7,0

6,75

Kommuner ......................

6,0

6,75

6,5

6,25

Banker (förlagslån) ...............

6,25

6,75

Riksbankens diskonto .............

5,0

6,0

5,5

5,0

direkta upplåningen begränsades till tre städer och ett landsting medan de av
kommuninstituten upplånade medlen fördelades på ett stort antal kommuner.

Industrins upplåning på obligationsmarknaden uppgick under 1968 till 1 381
mkr och var därmed av ungefär samma omfattning som föregående år.

Ett utländskt lån — ett finskt statslån på 50 mkr — emitterades i Sverige
under 1968.

Av tabell 7 framgår emissionsvillkoren på obligationsmarknaden under 1968.
Förändringarna under året skedde i samband med diskontoförändringarna.
Diskontosänkningarna med V2 procent motsvarades sålunda vid båda förändringstillfällena
av en nedgång med lU procent av emissionsräntorna för långa
obligationer liksom för övriga bundna kapitalmarknadsräntor.

Betalningsbalansen

Under perioder med stabilitet på den internationella valutamarknaden synes
förändringarna i valutareserven ge en ganska riktig bild av den reella utvecklingen
av den svenska betalningsbalansen. Ganska stora och stigande restposter
har visserligen registrerats under flertalet av åren under 1960-talet fram t. o. m.
1966, men det har funnits grundad anledning att antaga, att dessa väsentligen orsakats
av en systematisk underskattning av de svenska valutainkomsterna.

Läget blir emellertid annorlunda när oro på valutamarknaden ger entydiga
incitament till omläggning av betalningsvanorna. Dessa förskjutningar registreras
icke och hamnar därför i restposten. Eftersom möjlighet saknas att upprätta
betalningsbalansstatistik för varje månad försvåras ytterligare tolkningen av
iakttagna förändringar i valutareserven. Summariska kalkyler ger dock ett gott

22

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell 8. Betalningsbalansen
Mkr

l:a

1967

halvåret

1968

2:a

1967

halvåret

1968

1967

1968

A. Löpande transaktioner

1. Export enligt han-

delsstatistiken ...

11 778

12 290

11 644

13 052

23 422

25 342

2. Import enligt han-

delsstatistiken ...

12 042

12 882

12 277

13 498

24 319

26 380

1+2. Handelsbalans ...

— 264

— 592

— 633

— 446

— 897

—1 038

3. Korrigering av

handelsstatistiken

79

41

77

59

156

100

4. Sjöfartsnetto ....

730

900

1 073

975

1 803

1 875

5. Turistnetto .....

— 395

— 437

— 525

— 638

— 920

—1 075

6. Övriga tjänster ..

— 322

— 443

— 186

— 257

— 508

— 700

7. Transfereringar ..

— 146

— 151

— 257

— 324

— 403

— 475

Summa A
Bytesbalans .....

— 318

— 682

— 451

— 631

— 769

—1 313

B. Kapitaltransaktioner

1. Statliga kapital-

transaktioner ....

— 30

— 26

6

— 34

— 24

— 60

2. Värdepappers-handel .........

79

— 90

14

40

93

— 50

3. Privata långfris-tiga lån ........

4. Direkta investe-

162

— 167

— 83

— 93

79

— 260

ringar ..........

— 53

65

93

217

40

282

5. Övriga privata ka-

pitaltransaktioner

82

253

325

197

407

450

Summa B
Kapitalbalans ...

240

35

355

327

595

362

C. Restpost ...........

376

716

— 383

97

— 7

813

D. Bankernas utlands-

ställning

1. Riksbankens guld

och valutor .....

— 2

301

— 865

— 527

— 867

— 226

2. Ställning gent-

emot IMF ......

— 85

278

— 53

— 145

— 138

133

3. Affärsbankernas

valutareserv .....

340

— 385

455

449

795

64

1+2+3. Valutareserven

253

194

— 463

— 223

— 210

— 29

4. Affärsbankernas

tidsposition .....

45

— 125

— 16

16

29

— 109

Summa D ......

298

69

— 479

— 207

— 181

— 138

Anm. Genom ändring i redovisningsförfarandet beräknas utförselvärdet i handelsstatistiken för 1968
ha överskattats. I tabellen har gjorts korrigering härför med 350 mkr.

Uppgifterna för 1968 är preliminära.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

23

Tabell 9. Utrikeshandeln

Mkr

1966

Export

1967

1968

1966

Import

1967

1968

Import- (—) resp.
export- (+) överskott
1966 1967 1968

Januari ..

1 596

1 794

1 794

1 949

2 200

2 336

— 353

—406

—542

Februari .

1 391

1 784

2 022

1 813

1 964

2 209

— 422

—180

—187

Mars ....

2 064

1 820

2 206

2 342

1 962

2 126

— 278

—142

+ 80

April ....

1 659

2 074

1 932

1 891

1 989

2 071

— 232

+ 85

—139

Maj .....

1 889

1 982

2 232

1 949

1 981

2 215

— 60

+ 1

+ 17

Juni .....

2 127

2 324

2 118

2 007

1 946

1 918

+ 120

+378

+200

Juli .....

1 581

1 657

1 889

1 636

1 733

1 905

— 55

— 76

— 16

Augusti ..

1 680

1 668

1 921

1 800

1 996

2 080

— 120

—328

—159

September

1 875

1 931

2 212

2 035

2 135

2 360

— 160

—204

—148

Oktober .

1 851

1 995

2 294

2 030

2 085

2 545

— 179

— 90

—251

November

2 090

2 085

2 426

2 230

2 303

2 430

— 140

—218

— 4

December

2 268

2 308

2 022

2 025

+ 246

+283

Kvartal 1

5 051

5 398

6 021

6104

6 126

6 675

—1 053

—728

— 654

2

5 675

6 380

6 269

5 847

5 916

6 207

— 172

+464

+ 62

3

5 136

5 256

6 011

5 471

5 864

6 351

— 335

—608

— 340

4

6 209

6 388

6 282

6 413

— 73

— 25

Summa

22 071

23 422

25 3421

23 704

24 319

26 3801

—1 633

—897

CO

CO

o

rH

1

1 Prognos.

Anm. Genom ändring i redovisningsförfarandet beräknas utförselvärdet i handelsstatistiken för 1968
ha överskattats. I tabellen har gjorts en korrigering härför med 250 mkr i september och 100 mkr
i oktober.

stöd för antagandet, att valutareservens stora nedgång i slutet av 1967 väsentligen
motsvarades av en nedgång i restposten. Men man kunde också konstatera
en ökad amortering av svensk upplåning utomlands. Sistnämnda förhållande
fortsatte in på 1968 sannolikt mindre beroende på oro för förändring av växelkurserna
än av det relativt lätta läget på den inhemska kreditmarknaden.

Däremot kunde en ovanligt kraftig ökning av restposten konstateras under
1968, vilket indikerar att betalningsvanorna började tendera mot vad som varit
vanligt före november 1967. Under tiden fram till slutet av oktober hade valutareserven
sålunda ökat med 610 mkr till 6 368 mkr. Den förnyade oron på
valutamarknaden medförde emellertid ånyo ett brott i utvecklingen och en utströmning
av valutor ägde rum under årets två sista månader.

Riksbankens och affärsbankernas avista valutatillgångar minskade under 1968
med 29 mkr att jämföras med en minskning om 210 mkr under 1967 (tabell 11).

Av de bakomliggande transaktionsgrupperna (tabell 8) uppvisar handelsbalan -

24

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

sen en försämring på ca 150 mkr från 1967 och sjöfartsnettot ett högre överskott,
medan turistnettot, övriga tjänster samt transfereringar gav ett högre underskott.
Bytesbalansen blev totalt omkring en halv miljard sämre än föregående
år. De kända kapitaltransaktionerna resulterade i ett betydligt lägre kapitalinflöde
än 1967, medan restposten, som 1967 låg nära noll, på nytt blev mycket
hög.

Bytesbalansen

Handelsbalansen försämrades under 1968 med omkring 150 mkr. Exportvärdet
har beräknats stiga med 8,2 % och importvärdet ytterligare något mera
eller med 8,5 %. Speciellt kraftig synes exportökningen till Storbritannien, Västtyskland
och USA ha varit, medan importen ökade mest från Belgien, Danmark
och Finland. När det gäller varugrupper redovisas betydande exportökningar för
järnmalm och elektriska maskiner medan exporten av livsmedel, fartyg och pappersmassa
minskade. Betydande ökningar på importsidan registrerades för grupperna
»metaller utom järn och stål» samt »kemikalier».

Statistiska centralbyråns indexberäkningar för utrikeshandelns pris- och volymutveckling
visar en oförändrad exportprisnivå under årets tre första kvartal,
medan importprisnivån var oförändrad under första och tredje kvartalet men
låg 1 % högre under andra kvartalet jämfört med samma kvartal 1967. Exportvolymen
ökade 11 % under första kvartalet, minskade 1 % under andra och
ökade 19 % under tredje kvartalet — 14 % efter korrigeringen med 250 mkr av
exportvärdet för september 1968 — jämfört med motsvarande kvartal 1967. Importvolymen
ökade 9 % under första, 4 % under andra och 9 % under tredje kvartalet.

Posten »Korrigering av handelsstatistiken» innehåller rabatter i samband
med oljeimporten, uppskattade till 150 mkr, fisk som från svenska fiskefartyg
sålts i utländska hamnar för ca 75 mkr, nettot av återinförsel och återutförsel
på omkring —100 mkr samt icke-monetärt guld för ca —25 mkr. Tillsammans
ger dessa delposter ett positivt netto på ca 100 mkr.

Sjöfartsnettot har beräknats stiga med ca 70 mkr under 1968.

Den svenska handelsflottan har ökat med drygt 200 000 ton brutto från årets
början till slutet av november, medan uppläggningarna under första halvåret
1968 varit genomgående lägre än 1967. Trampfraktindex låg under första halvåret
väsentligt högre än ett år tidigare, men sjönk under tredje kvartalet.

Rederiernas intäkter vid utrikes sjöfart uppgick enligt statistiska centralbyråns
kvartalsstatistik under årets tre första kvartal till 2 614 mkr eller 271 mkr
mer än samma tid 1967. Kostnaderna ökade endast 77 mkr till 1 360 mkr, varför
nettot steg från 1 060 mkr 1967 till 1 254 mkr i år. För fjärde kvartalet har inte
räknats med någon större ökning från förra årets höga inseglingsnetto. Efter
tillägg av övriga ingående poster erhålles en uppskattad ökning av sjöfartsnettot
för hela året från 1 803 mkr till 1 875 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

25

Diagram L. Utrikeshandeln
12-månadersuppgifter

Import

Export

E_

1964 1965 1966 1967 1968

Diagram M. Handelsbalans
och valutareserv
12-månadersuppgifter

Förändring "
i valutareserven

Handelsbalans

—2 000

—3 000

1964 1965 1966 1967 1968

Anm. Genom ändring i redovisningsförfarandet beräknas utförselvärdet i handelsstatistiken för 1968
ha överskattats. I diagrammen har gjorts en korrigering härför med 350 mkr.

Turistnettot visade på nytt ett ökat underskott under 1968.

Svenska turisters uppehållskostnader utomlands, som ökat med 17 % 1966
och 18 % 1967, steg under januari—september 1968 med 14 % till 1 243 mkr.

Intäkterna från utländska resenärer hade under januari—september 1967
ökat 11 % eller dubbelt så mycket som under åren 1965 och 1966 för att under
fjärde kvartalet uppvisa den mer normala ökningen av 6 %. Under januari—september
1968 ökade dessa intäkter endast 3 % till 440 mkr jämfört med samma
period 1967.

Nettot under de tre kvartalen i år uppgick sålunda till 803 mkr mot 667 mkr
samma tid 1967. Med samma procentuella ökning under resten av året skulle
utgifterna stiga till 1 655 mkr, inkomsterna till 580 mkr och underskottet till
1 075 mkr mot 920 mkr 1967.

Övriga tjänster, som omfattar kapitalavkastning, försäkringsbetalningar, provisioner,
licensavgifter, entreprenadarbeten, andra frakter än sjöfrakter etc.,
resulterade enligt till riksbanken lämnade rapporter under första halvåret 1968
i ett underskott på 443 mkr mot 322 mkr under första halvåret 1967. Utgifterna
ökade enligt denna statistik med 17 % och inkomsterna med 7 %. Föreliggande
uppgifter för tredje kvartalet tyder på en något mindre ökning av utgifterna,
medan inkomsternas tillväxt sedan förra året avstannat. En extrapolering till
årets slut ger till resultat utgifter på 2 320 mkr och inkomster på 1 620 mkr eller
ett underskott på 700 mkr mot 508 mkr under 1967.

26

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Transfereringar av privat natur medförde ett nettovalutautflöde på 60 mkr
under första halvåret 1968 mot 47 mkr första halvåret 1967 och 103 mkr under
hela 1967. För 1968 har räknats med ett netto på ca 125 mkr. De offentliga
transfereringarna, som väsentligen omfattar u-hjälp, har uppskattats till ca
350 mkr under 1968 mot 300 mkr under 1967.

Bytesbalansen resulterade enligt nu föreliggande preliminära beräkningar i
ett underskott på ca 1 300 mkr mot 769 mkr 1967.

Hänsyn bör dock tas till att statistiken över »övriga tjänster» synes ha förlorat
i tillförlitlighet under 1960-talet, främst när det gäller betalningar till Sverige.
Inom finansdepartementet har framräknats en korrigeringspost, avsedd att
kompensera det iakttagna redovisningsbortfallet. Denna korrigeringspost har
beräknats till 675 mkr 1966, 750 mkr 1967 och 825 mkr 1968. Om denna post
införes blir resultatet följande:

Redovisad bytesbalans

Korrigering .........

Korrigerad bytesbalans

1966

1967

1968

—1 301

—769

—1 313

+ 675

+750

+ 825

— 626

— 19

— 488

Som framgår av anmärkningar till diagram L och M och tabell 8 och 9 har
den i handelsstatistiken registrerade exporten under september och oktober reducerats
med sammanlagt 350 mkr. Hade denna justering ej gjorts skulle det korrigerade
bytesbalansunderskottet ha blivit endast 138 mkr.

Kapitaltransaktioner

De statliga kapitaltransaktionerna har för 1968 beräknats innebära ett nettokapitalutflöde
på ca 60 mkr mot ett utflöde på 24 mkr 1967. Bland de viktigare
delposterna märks utbetalningar under svenska utvecklingskrediter med 56
mkr, kontant utbetalt bidrag till IDA med 21 mkr, IDA:s disposition av 22 mkr
av tidigare överlämnade bidrag samt å andra sidan amorteringar på av Sverige
lämnade statskrediter med 27 mkr (tabell 10).

Vårdepappershandeln med utlandet i utelöpande aktier och obligationer innebar
under januari—september enligt rapporter till bankinspektionen ett nettokapitalutflöde
på 60 mkr mot ett inflöde på 38 mkr under hela 1967. Importen
av dessa värdepapper uppgick till 500 mkr och exporten till 440 mkr.

Härtill skall läggas finska statens emission av ett obligationslån på 50 mkr på
den svenska marknaden under andra kvartalet och emissionen av ett svenskt
industriobligationslån på 60 mkr i utlandet under tredje kvartalet.

Handeln med värdepapper under fjärde kvartalet har antagits balansera, och
värdepappershandeln, inklusive obligationsemissioner, har därmed för hela 1968
beräknats medföra ett nettokapitalutflöde på ca 50 mkr. Under 1967 medförde
värdepappershandeln ett nettokapitalinflöde på 93 mkr, inklusive svenska obligationsemissioner
i utlandet på 155 mkr och utländska emissioner i Sverige på
100 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969 27

Tabell 10. Svenska statens krediter till utlandet
Mkr

Ursprungligt

lånebelopp

Utbetalt

under

1968

Återbetalt

under

1968

Utestående

belopp

ultimo

1968

Beviljat,
ännu ej
utbetalt
belopp

Danmark ..

.... 1948

159,4

_

4,7

85,7

_

Finland ...

.... 1949

455,1

—

16,2

312,3

—

Etiopien . ..

.... 1968

30,0

5,1

—

5,1

24,9

Indien .....

.... 1964

24,0

—

—

24,0

—

1966

24,0

6,3

—

8,9

15,1

1968

45,0

—

—

—

45,0

1968

30,0

—

—

—

30,0

Kenya .....

.... 1968

19,0

—

—

—

19,0

Norge .....

.... 1950

125,0

—

5,0

66,5

—

Pakistan ...

.... 1966

25,0

10,5

—

12,8

12,2

1967

9,1

1,9

—

4,9

4,2

1968

26,0

11,2

—

11,2

14,8

Sudan .....

..... 1966

35,0

9,9

—

25,3

9,7

Tanzania . .

.... 1965

10,0

—

—

10,0

—

1967

4,0

1,8

—

2,2

1,8

1967

30,0

7,1

—

7,1

22,9

Tunisien ...

.... 1963

6,0

—

—

6,0

—

1965

6,0

—

—

3,8

2,2

1967

15,0

2,7

—

2,7

12,3

Turkiet . ..

..... 1958

3,9

—-

0,7

0,4

—

1963

26,0

—

—

26,0

—

Summa

56,5

26,6

614,9

214,1

Privata långfristiga lån, exklusive obligationsemissioner, hade 1966 resulterat
i ett nettokapitalinflöde på 364 mkr, vilket under 1967 sjönk till 79 mkr. Utvecklingen
synes därefter ha fortsatt i samma riktning och kapitalinflödet förbytts
i ett kapitalutflöde på ett par hundra mkr under 1968.

Svensk upplåning utomlands uppgick till 695 mkr 1966 och 645 mkr 1967 men
sjönk enligt till riksbanken lämnade uppgifter till 79 mkr under första halvåret
1968. Hittills föreliggande rapporter för andra halvåret tyder på en upplåning
på drygt 200 mkr mot 284 mkr under andra halvåret 1967. För hela 1968 blev
upplåningen därmed ca 300 mkr.

Återbetalning av svenska lån i utlandet, som steg från 270 mkr 1966 till 566
mkr 1967, fortsatte på en hög nivå under 1968 med 238 mkr under första halvåret
och ungefär lika mycket under andra halvåret, varför årssiffran blev ca
500 mkr.

Utländsk upplåning i Sverige är traditionellt av mindre storleksordning, men
ökade under 1968 till nära 100 mkr från 33 mkr 1967. Återbetalning från utlandet
på sådana lån stannade vid ca 20 mkr mot 33 mkr föregående år.

28

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Direkta investeringar resulterade i ett nettokapitalinflöde på 282 mkr, vilket
innebär en ökning från de närmast föregående årens nettoinflöde på 107 mkr
och 40 mkr.

Svenska investeringar i utlandet uppgick under första halvåret 1968 till 491
mkr mot 390 mkr under samma tid 1967, medan de under andra halvåret enligt
preliminära uppgifter sjönk till 170 mkr mot 340 mkr under andra halvåret 1967.

Avveckling av svenska investeringar utomlands ökade däremot från 34 mkr
första halvåret 1967 till 354 mkr första halvåret 1968, medan de under andra
halvåret uppgick till 10 mkr mot 130 mkr föregående år.

Utländska investeringar i Sverige var med 295 mkr under första halvåret
något lägre än föregående år, då de uppgick till 340 mkr. För hela året har dessa
investeringar beräknats till 699 mkr mot 706 mkr 1967.

Upphörda utländska investeringar i Sverige blev något högre 1968 med ca 120
mkr mot 97 mkr 1967.

Övriga privata kapitaltransaktioner består delvis av vissa importkrediter och
förskottsbetalningar för export, som tillsammans med vissa andra till riksbanken
rapporterade kapitaltransaktioner beräknats innebära ett nettokapitalinflöde
på ca 100 mkr under 1968 mot 127 mkr 1967.

Dessutom ingår kapitaltransaktioner för vilka information hämtas från annat
håll än riksbankens valutastatistik: kreditgivning i samband med fartygsexport,
vilken enligt statistiska centralbyråns varvsenkät innebar ett kapitalinflöde
under 1968 på 63 mkr mot ett kapitalutflöde på 24 mkr 1967; leveranskrediter
vid import av fartyg och flygplan, som av konjunkturinstitutet uppskattats till
89 mkr under 1968 mot 201 mkr 1967 samt skillnaden mellan erlagda likvider
och registrerade importvärden för data- och hålkortsmaskiner, som uppskattats
till -f-181 mkr mot +188 mkr föregående år. Summan av dessa poster ger för
»övriga privata kapitaltransaktioner» ett kapitalinflöde på ca 450 mkr mot ett
inflöde på 407 mkr 1967.

Kapitalbalansen resulterade i ett nettokapitalinflöde på 35 mkr under första
halvåret mot 240 mkr första halvåret 1967 och uppskattas för andra halvåret,
delvis på basis av mycket preliminära uppgifter, ha medfört ett kapitalinflöde
på 327 mkr mot 355 mkr under andra halvåret 1967. För hela året skulle detta
innebära ett kapitalinflöde på 362 mkr 1968 mot 595 mkr 1967.

Restposten

Registrerade eller uppskattade löpande transaktioner och kapitaltransaktioner
gav under 1968 ett underskott på 951 mkr. Bankernas nettofordringar på utlandet
minskade med endast 138 mkr. Diskrepansen häremellan, plus 813
mkr, utgör betalningsbalansens restpost. Restposten hade 1965 och 1966 uppgått
till +1 060 mkr resp. +738 mkr men svängde under 1967 till —7 mkr.

Den här redovisade restposten täcker även den ovan omtalade korrigeringsposten
till bytesbalansen. Om denna särredovisas i betalningsbalansen, erhålles
en rensad restpost på +63 mkr för 1966, —757 mkr för 1967 och —12 mkr
för 1968.

29

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell 11. Bankernas utlands ställning
Mkr

Riksbanken

Affärsbankerna

Valutareserven

(1+2+3)

Bankernas

utlandsställning

(4+5)

Guld

och

valutor

Ställning
gentemot
IM F

Avista-

till-

gångar

Tids-

position

Ställ-

ning

12-mån.-

förändr.

Ställ-

ning

12-mån.-

förändr.

1

2

3

4

5

6

7

8

1963 dec.......

3 619

272

595

123

4 486

—121

4 609

—117

1964 » ......

4 476

453

576

48

5 505

1 019

5 553

944

1965 » ......

4 207

737

678

—18

5 622

117

5 604

51

1966 » ......

4 380

855

733

121

5 968

346

6 089

485

1967 » ......

3 513

717

1 528

150

5 758

—210

5 908

—181

1968 jan.......

3 738

717

1 339

174

5 794

—102

5 968

— 50

febr.......

3 767

742

1 195

142

5 704

—239

5 846

—221

mars ......

3 885

717

1 180

162

5 782

— 26

5 944

8

april ......

3 997

703

1 127

85

5 827

—260

5 912

—337

maj.......

4123

710

1 402

45

6 235

128

6 280

26

juni.......

3 814

995

1 143

25

5 952

—269

5 977

—410

juli .......

3 851

960

1 185

—91

5 996

—351

5 905

—411

aug.......

3 853

944

1445

—59

6 242

—542

6183

—555

3 836

967

1 441

86

6 244

388

6 158

■ 430

3 782

972

1 614

6 368

347

6 318

3Q1

nov.......

3 505

945

1 410

26

5 860

—172

5 886

—230

dec........

3 287

850

1 592

41

5 729

— 29

5 770

—138

Det har synts skäligt antaga, att den valutautströmning på ca 1 miljard kronor
som ägde rum i slutet av 1967 till stor del motsvarades av sådana transaktioner
som återfinnes i restposten, bl. a. korta handelskrediter. Restposten för
1968 kan också ses mot bakgrund av valutautströmningen mot slutet av året.

Bankernas utlandsställning

Valutareserven steg med 747 mkr under de tio första månaderna 1967 men
sjönk därefter fram till årets slut med 957 mkr, med en nettominskning på 210
mkr över året som helhet till följd. Valutautflödet upphörde vid mitten av december
efter diskontohöjningen och de övriga åtgärder riksbanken därvid vidtog.
Under första kvartalet 1968 var valutareserven därefter praktiskt taget
oförändrad, medan andra kvartalet medförde en nettoökning på 170 mkr. Under
tredje kvartalet noterades en ökning på ytterligare nära 300 mkr. Efter en
ökning på 125 mkr i oktober och en nedgång med 500 mkr i november, minskade
valutareserven ytterligare med 130 mkr i december. För hela 1968 innebär
detta, att valutareserven sjönk med 29 mkr, fördelat på en ökning om
194 mkr under första halvåret och en nedgång om 223 mkr under andra halvåret
(tabell 11).

30

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Riksbankens guld- och valutareserv, vari ingår riksbankens nettoställning
gentemot Internationella valutafonden, steg kontinuerligt från årets början till
ultimo maj med tillsammans 603 mkr. Behållningen låg sedan i stort sett oförändrad
fram till november, då en ny osäkerhet på valutamarknaden i samband
med rykten om förestående valutakursändringar i Västtyskland och Frankrike
sannolikt var en bidragande orsak till den nedgång i riksbankens valutainnehav
på 304 mkr, som ägde rum under månaden. Under december minskade riksbankens
valutainnehav ytterligare. För hela 1968 innebar utvecklingen en minskning
av riksbankens innehav av guld och valutor på 93 mkr mot 1 005 mkr under
1967.

Affärsbankernas avista nettoinnehav av valutor sjönk under första halvåret
med 385 mkr men steg sedan åter och låg vid utgången av oktober 86 mkr högre
än vid årets början. Därefter försämrades avistaställningen ånyo under november
men för hela året kunde en förbättring om 64 mkr registreras.

Affärsbankernas tidsposition, som vid utgången av 1967 motsvarade en nettofordran
om 150 mkr, sjönk därefter i stort sett successivt under 1968 fram till
utgången av september. Därefter förbättrades den och beräknas vid utgången
av året ha representerat en nettofordran om 41 mkr. Denna typ av utlandstillgångar
och -skulder, som ej ingår i de månatligen publicerade siffrorna för valutareserven,
har under året sålunda visat en nettominskning på 109 mkr. V

V abitamarknaden

Valutamarknaderna utsattes under 1968 för betydande påfrestningar bl. a.
på grund av farhågor för paritetsförändring för enskilda valutor. Tidvis medförde
denna osäkerhet omfattande kapitalrörelser av spekulativ karaktär. I början
av året tog dessa framförallt formen av en stark efterfrågan på guld som i
mars föranledde upplösning av den s. k. guldpoolen, medan under årets senare
del paritetsvärdena för i synnerhet tyska marken och franska francen ifrågasattes.
Den oro, som dessa företeelser var ett uttryck för och som till en del kan
föras tillbaka på punddevalveringen i november 1967, förstärktes av oroligheterna
i Frankrike under maj och juni och avsaknaden av påtaglig förbättring i den
brittiska utrikeshandeln liksom av det ihållande tyska handelsbalansöverskottet.
Interna åtgärder i flera viktigare länder i syfte att motverka den bristande balansen
i de internationella betalningarna hade en dämpande effekt på valutamarknaderna.
Framförallt hade emellertid åtgärder inom ramen för samarbetet mellan
länderna på det valutapolitiska planet, såsom överenskommelsen om de speciella
dragningsrätterna och Basel-arrangemanget om beredskapskredit för Storbritannien
vid förändringar i sterlingområdets pundbehållning, en klart stabiliserande
inverkan på marknaderna. Efter överläggningar i Bonn i slutet av november
mellan tiogruppens medlemmar om åtgärder för att stoppa de tilltagan -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

31

de spekulationerna i paritetsförändring för tyska mark och franska franc, varvid
bl. a. en beredskapskredit för Frankrike beslutades, kunde en i stort sett
lugnare utveckling på valutamarknaderna noteras.

Guld-priset på London-marknaden vid s. k. fixing fluktuerade fram till den 14
mars mellan 35,13750 och 35,19875 dollar per ounce. Marknaden var i stort sett
lugn fram till i slutet av februari, då efterfrågan började tilltaga för att så småningom
nå en alltmer oroande omfattning med ovisshet om huruvida guldpoolen
skulle kunna hålla guldpriset under kontroll. Den 15 mars stängdes Londonmarknaden
och vid sammanträde i Washington några dagar senare mellan guldpoolens
medlemmar beslöts bl. a. att poolens intervention på marknaden skulle
upphöra. (Se vidare avsnittet »Internationellt finansiellt samarbete».) Londonmarknaden
blev härigenom en helt fri marknad, där priset bestämmes av tillgång
och efterfrågan. Från den 1 april, då marknaden ånyo öppnades och fram
till årets slut visade priset tämligen stora fluktuationer, nämligen mellan 36,70
och 42,60 dollar per ounce. De spekulativa köp som skett före guldpoolens upplösning
torde ha haft en dämpande effekt på priset under resten av året. Markanta
uppgångar i priset kunde dock noteras under april och maj sammanhängande
med dels Sydafrikas tillkännagivande att man inte avsåg sälja guld på
den fria marknaden inom den närmaste tiden, dels oroligheterna i Frankrike
under maj och juni, då priset nådde årets högsta nivå. Den förbättrade atmosfären
på valutamarknaden efter halvårsskiftet bidrog till att även guldmarknaden
blev lugnare. Under höstmånaderna har dock priset i stort sett visat en uppåtgående
trend.

Pund sterling var i början av året föremål för en tidvis rätt stark efterfrågan
på grund av den knapphet på pund som uppstått genom försäljningar såväl
avista som på termin före devalveringen i november 1967. Mot slutet av februari
började såväl dollar som pund utsättas för stark press som en följd av den
starkt ökande efterfrågan på guld. En kortvarig förbättring inträdde i mars
efter guldpool-ländernas möte i Washington och tiogruppens överenskommelse
om de speciella dragningsrätterna. Fortsatta dåliga månadsresultat för den
engelska utrikeshandeln, stigande eurodollarräntor och oroligheterna i Frankrike
under maj och juni bidrog emellertid till en viss pessimism för pundet på valutamarknaderna
och i juni hade pundkursen gentemot dollar fallit till strax över
den nedre marginalkursen. Principöverenskommelsen i Basel i början av juli om
beredskapskredit för Storbritannien vid förändringar i det yttre sterlingområdets
pundbehållningar blev emellertid en vändpunkt med ett ökat förtroende för
pundet som följd. Efter en försvagning under augusti i samband med spekulationer
i en DM-revalvering och krisen i Tjeckoslovakien fortsatte den något
fastare tendensen för pundet och accentuerades efter tillkännagivandet i början
av september om att definitivt beslut om den ovannämnda beredskapskrediten
hade fattats. En förbättring i handelsbalansen för augusti och september bidrog
även till den ökade optimismen för pundet. Omkring mitten av november inträdde
emellertid ånyo en försvagning av pundet, vilken synes ha initierats av

32

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

en markant försämring i handelsbalansen för oktober. Den samtidigt tilltagande
spekulationen i en uppskrivning av den tyska marken och eu devalvering av den
franska francen utsatte pundet för stark press och kursen mot dollar föll till
strax över den nedre marginalkursen. Efter mötet i Bonn och sedan Storbritannien
i anslutning därtill vidtagit vissa åtgärder, innebärande bl. a. ytterligare
kreditåtstramning och ett system med depositioner av 50 % av varuvärdet vid
viss import, inträdde någon förbättring för pundet.

De åtgärder för att nedbringa underskottet i den amerikanska betalningsbalansen,
som förebådades vid årsskiftet 1967/68, medförde en temporär förbättring
för den amerikanska dollarn. Oron för inflationsutvecklingen i USA och
förhalningen av införandet av den föreslagna inkomstskat tehöj ningen bidrog
emellertid till fortsatt osäkerhet om dollarns ställning under årets första månader.
I mars blev även dollarn utsatt för påfrestning i samband med den starka
spekulationen i en guldprishöjning. Efter överenskommelsen om guldpoolens
upplösning och sedan enighet nåtts om de speciella dragningsrätterna synes oron
för dollarn ha dämpats. Efter det att kongressen i juni beslutat om skattehöjningar
och nedskärning av federala utgifter, har dollarn i stort sett visat en
gynnsammare utveckling.

Överskottet i den tyska handelsbalansen har fortsatt att stiga under året.
Den tyska marken var vid flera tillfällen under året utsatt för revalveringsrykten.
I syfte att neutralisera effekten av det därav framkallade kapitalinflödet
stimulerade myndigheterna aktivt kapitalexport. Detta medförde en i stort sett
successiv försvagning av marken under sommarmånaderna och dollarkursen —
som i samband med oron på guldmarknaden och oroligheterna i Frankrike tidigare
under året starkt fallit — nådde i början av augusti sitt högsta läge sedan
1961. Mot slutet av augusti uppstod emellertid revalveringsrykten och på mycket
kort tid föll dollarkursen till omedelbart över den nedre marginalkursen.
Efter officiella dementier av revalveringsryktena försvagades marken något för
att i november utsättas för en revalveringshausse med ett så oroande stort kapitalinflöde,
icke minst från Frankrike, att det bedömdes nödvändigt sammankalla
tiogruppens medlemmar till Bonn för överläggningar för att stoppa spekulationen.
Vid dessa överläggningar meddelades bl. a. att Västtyskland skulle vidtaga
vissa åtgärder innebärande ett skattepålägg för exporten och en skattelindring
för importen på i vartdera fallet 4 %. Efter detta möte förekom en viss
kapitalåterströmning från Västtyskland med resultat att dollar-kursen steg.

Fram till mitten av maj var franska francen relativt fast med dollarkursen
under paritetsläget. De vid denna tid inträffade oroligheterna och strejkerna
medförde bl. a. att francen försvagades, och dollarkursen steg snabbt till övre
marginalkursen. Trots de vidtagna åtgärderna, bl. a. införandet av valutakontroll,
fortsatte pressen på francen och kapitalflykten fortsatte om än i avtagande
omfattning. I november tilltog oron kring francen i samband med revalveringsrykten
kring tyska marken, och kapitalutflödet visade en stark ökning, framförallt
till Västtyskland. Efter överläggningarna i Bonn, varvid Frankrike beviljades

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

33

en beredskapskredit på 2 000 milj. dollar, återinfördes den tidigare i början
av september upphävda valutakontrollen, nu i skärpt form. Dessutom vidtogs
en del andra åtstramningsåtgärder, bl. a. en kraftig nedskärning av budgetunderskottet.
Från valutasynpunkt synes den omedelbara reaktionen på de
vidtagna åtgärderna ha varit positiv. Kapitalströmmen vände med påföljd att
dollarkursen sjönk och under resten av året låg under övre marginalkursen.

Den under 1968 tidvis förekommande internationella valutaoron påverkade
inte svenska kronan fram till november. Därefter kunde emellertid en ökad
efterfrågan på valutor noteras under årets sista månader, vilket till stor del torde
kunna förklaras av rykten om en uppskrivning av den tyska marken. Kronan
låg under större delen av året över pariteten mot US-dollar.

Den isländska kronan devalverades den 12 november med 35,2 %.

De av riksbanken i enlighet med bestämmelserna i det Europeiska monetära
avtalet (EMA) fastställda marginalkurserna för US-dollar var under året oförändrade,
nämligen 5,1350 köpkurs och 5,2125 säljkurs.

Internationellt finansiellt samarbete

På grundval av det vid Internationella valutafondens (IMF) årsmöte i Rio de
Janeiro 1967 antagna principförslaget till en beredskapsplan för att skapa en ny
tillgång, i form av särskilda dragningsrätter, utarbetade IMF ett förslag till ändringar
i och tillägg till fondens stadga. Dragningsrätterna avses tillgodose behovet
av ett supplement till existerande reservtillgångar när och i den mån ett sådant
kan komma att uppstå. Förslaget, som även omfattar vissa ändringar i
fondens hittillsvarande bestämmelser och praxis, erhöll slutgiltig form efter ett
möte i Stockholm den 29—30 mars 1968 mellan tioländergruppens ministrar
och centralbankschefer. Det har därefter antagits av IMF:s styrelse. Förslaget
träder i kraft sedan det accepterats av 3/5 av IMF:s medlemmar, representerande
4/5 av fondens totala röststyrka. Fullmäktige i riksbanken gav i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 26 september 1968 en skildring av bakgrunden till de föreslagna
ändringarna i och tilläggen till IMF:s stadga och redogjorde för det planerade
systemet med särskilda dragningsrätter samt föreslog, att riksdagens bemyndigande
begärdes för svenskt biträde av dessa ändringar och tillägg. Förslag
har även gjorts om sådana ändringar av riksbankslagen, att riksbanken äger
rätt förvärva särskilda dragningsrätter och bemyndigas fullgöra de skyldigheter
som ett deltagande i arrangemanget medför. Den av Kungl. Maj:t framlagda
propositionen i ärendet (1968:150) har bifallits av riksdagen, och efter beslut
av Kungl. Maj:t har valutafonden underrättats om att Sverige godkänt ändringarna
i och tilläggen till fondstadgan och anslutit sig till systemet med särskilda
dragningsrätter.

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1969. 8 samt. Nr 1

34

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Som följd av ett kraftigt utflöde av monetärt guld via guldmarknaden i London
samlades vid ett möte i Washington den 16—17 mars 1968 centralbankscheferna
i deltagarländerna i den s. k. guldpoolen dvs. — sedan Frankrike redan
tidigare utträtt — Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna,
Italien, Nederländerna, Schweiz och Storbritannien, varvid man beslöt att icke
längre förse guldmarknaderna i London och andra platser med guld. Man ansåg
att monetärt guld borde framgent användas endast mellan monetära myndigheter
samt att, eftersom det befintliga innehavet av sådant guld var tillräckligt
i betraktande av det förutsedda införandet av särskilda dragningsrätter, det
icke heller var nödvändigt att längre köpa guld från den fria marknaden. Guldpoolsländerna
enades även om att icke sälja guld till monetära myndigheter, som
sökte återanskaffa guld, som avsatts på privata marknader.

IMF.s innehav av svenska kronor har under året ökat netto med 62,7 mkr
till 600,7 mkr, vilket motsvarar 51,6 % av Sveriges kvot. Fondens upplåning av
svenska kronor under GAB-avtalet har ökat med 196,6 mkr till 287,1 mkr.

Dragningar på IMF med disposition av svenska kronor företogs i juni av
Frankrike och Storbritannien. Den franska dragningen uppgick till totalt 745
milj. dollar, varav 22 milj. dollar disponerades i svenska kronor. Detta belopp
anskaffades av IMF genom dels ett lån under GAB-avtalet på 77,6 mkr dels
försäljning av guld till riksbanken för 36,2 mkr. Den brittiska dragningen uppgick
till totalt 1 400 milj. dollar, som Storbritannien ägde draga enligt ett standby-avtal
med IMF i november 1967. I beloppet ingick svenska kronor med 54
milj. dollar. Den svenska andelen var ursprungligen fastställd till 43 milj. dollar.
I anslutning till dragningen skedde emellertid en omfördelning i den ursprungliga
fördelningsplanen. IMF disponerade 51,7 mkr av sitt innehav av svenska
kronor, anskaffade 72,4 mkr genom försäljning av guld till riksbanken och 155,2
mkr genom ett lån från riksbanken under GAB-avtalet. I augusti återbetalade
IMF 15,5 mkr till riksbanken till följd av en brittisk återbetalning av 85
milj. dollar avseende de GAB-lån IMF erhöll i maj 1965 för finansiering av en
del av en brittisk dragning. I november återbetalades ytterligare 20,7 mkr under
samma GAB-lån i samband med en brittisk återbetalning av 100 milj. dollar.

Vidare har dragningar företagits av Ceylon, Colombia och Indonesien med
tillsammans 14,5 milj. dollar i svenska kronor samt återbetalningar motsvarande
37,7 milj. dollar skett från sammanlagt ett dussintal länder

IMF gav under 1968 för första gången utdelning ur sin nettovinst. Vid årsmötet
beslöts, att utdelning skulle ske med 1 V2 % på det belopp varmed 75 % av
medlems kvot översteg fondens genomsnittliga innehav av medlemmens valuta
under räkenskapsåret som slutade den 30 april 1968.

GAB-avtalet, som 1965 förlängdes t. o. m. 23 oktober 1970, har i enlighet med
vad som förutsågs vid förlängningen varit föremål för översyn under året. Några
skäl för ändringar i avtalet ansågs icke föreligga.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

35

Överläggningarna om en ökning av Internationella utvecklingsfondens (IDA)
resurser ledde under 1968 till preliminär överenskommelse om ett kapitaltillskott
med 1 200 milj. dollar till IDA under åren 1968/69—1970/71. Genom nya
ordinarie tillskott från Grupp I-länderna erhålles 1 170,5 milj. dollar, varav
Sverige åtagit sig 24,1 milj. dollar. Dessutom erhålles 12 milj. dollar från
Schweiz i form av ett räntefritt lån på 50 år. Därutöver har, för att uppnå bidragsmålet
1 200 milj. dollar, fem länder utfäst sig att tillskjuta 17,5 milj. dollar,
däribland Sverige med 5,o milj. dollar. Uppgörelsen innebär således för Sveriges
del en skyldighet att lämna nya bidrag till IDA med sammanlagt 29,6 milj.
dollar eller 153,3 mkr. Avsikten var att första inbetalningen skulle ha skett i november
1968. Detta har ej kunnat ske på grund av att villkoren för ikraftträdande
— godkännande från minst tolv länder vilka representerar en bidragsvol.
vm på minst 950 milj. dollar — ej uppfyllts. För att medverka till att lösa det
prekära läge som IDA:s utlåningsverksamhet därigenom försatts i, har Kungl.
Maj:t erhållit riksdagens medgivande att erlägga den första svenska inbetalningen,
oaktat överenskommelsen ännu ej blivit definitiv. Inbetalningen förutses
ske i början av 1969. För att tillmötesgå eu önskan från IDA:s sida skall
Sverige avstå från den tidigare begagnade möjligheten att erlägga betalning i
form av skuldsedel och betala beloppet kontant.

Sverige har dessutom utanför den ovan beskrivna bidragsramen utfäst sig
lämna ett särskilt bidrag till IDA på 21,4 milj. dollar för budgetåren 1968/69—
1970/71. Av detta belopp, vilket liksom övriga svenska bidrag till IDA under
nyssnämnda år är avsett att betalas kontant, har 4,1 milj. dollar, utgörande anslaget
belopp för budgetåret 1968/69, erlagts.

Sveriges sammanlagda inbetalda bidrag till IDA uppgick vid 1968 års utgång
till ca 297 mkr. Härav utgjorde ca 130 mkr ordinarie bidrag samt ca 167 mkr
särskilda bidrag. Till IDA:s förfogande stående, ännu ej disponerat, belopp under
skuldförbindelser uppgick vid årets slut till 59,3 mkr.

Tredje delbetalningen på 500 000 dollar av Sveriges andel i den Asiatiska utvecklingsbanken
erlades i augusti 1968. Den svenska andelen uppgår till 5 milj.
dollar, varav hälften skall erläggas i fem lika årsrater och hälften utgöra garantikapital.
Hälften av inbetalningen fullgjordes kontant i svenska kronor och
hälften i form av en skuldsedel i svenska kronor.

Den i juni 1966 träffade överenskommelsen om ett kreditarrangemang till stöd
för -pundet mellan Bank of England och centralbankerna i Belgien, Canada,
Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Schweiz, Sverige
och Österrike samt Bank for International Settlements, vilken förlängdes i mars
1967 för ett år, förlängdes under året för ytterligare en tolvmånadersperiod.
Efter en principöverenskommelse i juli träffades den 9 september ett definitivt
beslut om ett nytt arrangemang med deltagande av förutom de ovan nämnda,
centralbankerna i Danmark, Norge och USA. Det beslöts samtidigt, att det tidigare
arrangemanget skulle avvecklas successivt och upphöra 1971. Det nya
arrangemanget är tioårigt och avser 2 000 milj. dollar. Bank of England skall

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt Nr 1

a 6

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

kunna låna valutor från Bank for International Settlements när och i den utsträckning
det yttre sterlingområdets pundinnehav sjunker under en överenskommen
nivå. I motsats till det tidigare arrangemanget skall alltså hänsyn ej
tagas till andra länders än sterlingområdets pundinnehav. Dragning får ske
under de tre första åren och återbetalning skall senast ske efter 6 till 10 år.
Dragningarna på Bank for International Settlements skall finansieras genom
upplåning, depositioner av centralbankerna i det yttre sterlingområdet och, i
sista hand, av de förutnämnda tolv länderna intill beloppet 2 000 milj. dollar.
I anslutning till arrangemanget har från engelsk sida träffats överenskommelser
med länder inom sterlingområdet om kursgaranti för viss del av dessas pundinnehav
mot att de åtagit sig hålla minst en viss överenskommen del av sina
reserver i pund.

Vid ett möte i Bonn mellan tioländergruppens ministrar och centralbankschefer
den 20—22 november 1968 beslöts ett kreditarrangemang till stöd för
den franska francen. Arrangemanget avser ett belopp motsvarande 2 000 milj.
dollar.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Re serve Bank of New
York om ömsesidiga kreditfaciliteter i form av swaptransaktioner i kronor och
dollar utökades med 50 milj. dollar till 250 milj. dollar samt förlängdes till 2 december
1969. Överenskommelser av detta slag mellan Federal Reserve Bank of
New York och ett antal centralbanker samt Bank for International Settlements
i syfte att genom internationellt samarbete öka motståndskraften mot störningar
i det internationella betalningssystemet har ingåtts till ett belopp av 10 505
milj. dollar, en ökning med 3 425 milj. dollar under året.

Den översyn av det Europeiska monetära avtalet som tidigare bestämts skola
äga rum senast 30 september 1968 resulterade i beslut om förlängning av avtalet
t. o. m. 31/12 1971 och ett antal mindre ändringar av teknisk natur samt
om en ny översyn senast 30 september 1971. EMA-styrelsen avser under tiden
studera bidragsskalan och framlägga förslag beträffande denna senast under
1970.

En i juni 1967, med förbehåll för riksdagens godkännande, träffad överenskommelse
om ändringar i 19^9 års överenskommelse mellan Sverige och Finland angående
betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter har under året
godkänts av riksdagen (prop. 1968: 38). Uppgörelsen innebär att Sveriges fordran
den 1 januari 1969 nedskrivs med 100 mkr samt att ränta ej skall utgå under
åren 1969—1973. Fordran, som ursprungligen uppgick till ca 455 mkr, uppgick
den 1 januari 1968 till ca 329 mkr, varav närmare 30 mkr utgjorde riksbankens
fordran. I jämförelse med den betalningsskyldighet som skulle åvilat Finland om
jämkning ej avtalats uppgår den sammanlagda eftergiften under lånets återstående
löptid till ca 153 mkr. Genom en överenskommelse 1958 har avskrivning
tidigare skett med ca 70 mkr avseende räntor under tiden 30 juni 1959—31 december
1968. Riksbankens fordran berörs inte av nedskrivningen men däremot
av räntebefrielsen, vilket ej var fallet enligt 1958 års överenskommelse.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

37

Fem nya utvecklingskrediter inom ramen för Sveriges finansiella bistånd till
utvecklingsländer lämnades under 1968, en på 30 mkr till Etiopien avsedd att
utnyttjas parallellt med av Världsbanken (IBRD) och Internationella utvecklingsfonden
(IDA) samtidigt beviljade krediter, en på 26 mkr till Pakistan avsedd
att utnyttjas parallellt med av IDA samtidigt beviljad kredit, två på 45
resp. 30 mkr till Indien samt en på 19 mkr till Kenya avsedd att utnyttjas parallellt
med av IDA samtidigt beviljad kredit. Liksom för tidigare beviljade krediter
har riksbanken åtagit sig medverka banktekniskt vid tillämpningen. Krediternas
utnyttjande framgår av tabell 10.

Riksbankens bokslut

Å sidorna 38—42 har intagits riksbankens bokslut för år 1968.

Vid uppgörandet av riksbankens bokslut för 1968 har guldbehållningen i likhet
med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480 kronor
per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld» upptages skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.

Diskontot å svenska skattkammarväxlar och räntor å svenska obligationer har
bokförts å vinst- och förlusträkningen i den utsträckning som de uppburits
under året.

Riksbankens nettovinst för år 1968 uppgick till 347 830 853 kronor 57 öre.

38

Hankoutskoitcts memorial nr 1 år 1969

Utgående

1 967

1

9

S 8

Tillgångar

Kronor

Kronor

Kronor

Guldbehållning ..........................

447 709 733

10

495 667 312

34

603 196 793

84

667 809 771

77

1 163 477 084

11

1 050 906 526

94)

Utländska statspapper ....................

1 769 527 675

50

1 683 442 481

50

Utrikes växlar .............................

27 482 575

10

20 272 083

82

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp ............................

664 806 861

28

419 375 542

42

Lån till Internationella valutafonden ........

90 531 000

—

287 112 600

—

2 410 202 707

74

(2 552 348 111

88)

Skattkammarväxlar .......................

3 665 000 000

—

4 925 000 000

-

Statens och hypoteksinrättningars obligationer

2 676 041 580

—

2 605 045 660

-

7 530 045 660

-

(6 341 041560

-)

Diskonterade växlar.......................

55 899 141

25

54 709 274

u9

Hypotekslån ..............................

1 200 906 562

—

885 156 996

-

Kredit i checkräkning .....................

841 327

05

844 456

73

Avbetalningslån ...........................

86 887 913

63

82 659 035

1023 369 761

82

(1 344 534 943

93)

Hos riksgäldskontoret innestående pensions-

fondsmedel .............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Skiljemynt ...............................

11 747 689

10

3 995 175

76

Inhemska bankers checkar, postremissväxlar

in. ....................................

18 000 747

57

6 535 044

80

Övriga tillgångar..........................

42 796113

41

38 665 454

96

Sveriges kvot i Internationella valutafonden..

1 163 970 000

—

1 163 970 000

-

Sveriges andel i Internationella återuppbygg-

nadsbankens grundfond, inbetalt belopp ..

124156 800

—

124156 800

—

Summa

12656270 356

Öl

13471 185 532

37

Bankoutskottets memorial nr 1 åt 1969

39

balansräkning

1967

19 6 8

Skulder

Kronor

Kronor

Kronor

Utelöpande sedlar.........................

9 965 088 051

-

10580860 221

—

Utelöpande postremissväxlar ...............

5 794 972

84

8 904 015

15

Checkräkning (statliga myndigheter) ........

112 220 433

94

101 652124

69

» (bankaktiebolag) .............

124 625 976

95

172 289 363

53

> (andra insättare) ............

4 097 588

14

4 242 832

23

278 184 320

45

(240 943 999

03

Depositions- och kapitalräkning ............

175 906

56

175 906

56

Skogskontomedel ..........................

528 690

97

444 491

61

Medel å konton för investering i skogsbruk

och rörelse ............................

988 880 043

65

882134 444

56

882 754 842

73

(989 584 641

18)

Kursdifferenskonto ........................

451 376 365

14

509 376 365

44

Övriga skulder ............................

5 447 005

82

9 857 340

06

Grundfond ...............................

50 000 000

—

50 000000

—

Avbetalningslånefond ......................

125 000 000

—

125000 000

-

Reservfond ...............................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder ............................

6 767 843

18

6 767 843

18

Riksbankens byggnadsfond ................

50 000 000

—

50 000 000

—

Balanserade vinstmedel

från föregående år ......................

189 905

14

171 477

40

vinst för året ...........................

207 981 572

26

347 830 853

57

599 770174

15

(459 939 320

58)

Internationella valutafonden................

537 945 347

91

600 658 582

75

Internationella återuppbyggnadsbanken......

150 652

21

819 670

64

Summa

12656270356

01

13471185532

37

40

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Vinst- och

1967

1

9 6 8

Utgifter och förluster

Kronor

Kronor

Kronor

1

51150

60

55 610

96

Avlöningar, pensioner m. m.

Fullmäktige och suppleanter för dém......

Styrelseledamöter vid avdelningskontoren

138 588

239 309

15

138 631

260 000

15

Ledamöter i valutastyrelsen och supplean-

15 420

15 480

_

Tjänstemän och övrig personal

14 466 033

51

15113 486

96

2 606 428

86

2 644 458

49

895 486

20

1 048 329

—

25107 417

09

5 519 757

02

5 887 03!

19

(Summa avlöningar, pensioner !m, m. för
år 1967 kr. 23 881 022: 74)

Förvaltningsutgifter m. m. (exkl. avlöningar)
Fastighetskostnader

Ändrings- och reparationsarbeten ......

Kontorshyror, uppvärmningskostnader ..

724 877
449 852
216 731

68

05

lo

704 222
505 473
220 405

20

40

82

442 261

39

415 294

90

563 162

99

530 034

58

1 889 075

70

2 007 201

26

175 737

52

279 804

59

809 216

41

1 447 803

83

134 850

76

245 409

43

133 030

17

230 821

25

6 896 474

54

32 336

34

310 003

28

(Summa förvaltningsutgifter m. m, för år
1967 kr. 5 571135:16)

3 690 000

4 188 742

47

Projekteringskostnader för ny riksbanksbygg-

270 478

24

129 982

27

19

94 680

90

286 577

92

416 560

33 558 467

64

36 664 805

25

207 981 572

26

347 830 853

57

Summa

241 540 039

90

384 495 658

82

1 Därav har förts inom linjen som »Lån till rilcsbankstjänstemännens semesterförening»:

1967 cirka 765 000 kronor

1968 cirka 910 000 kronor

2 Därav Utgifter för jubileumsskrifter

1967 cirka 72 000 kronor

1968 cirka 215 000 kronor

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

41

förlusträkning

1967

1

9

6 8

Kronor

Kronor

Kronor

Diskonto å växlar ........................

3 060 693

38

3 605 769

64

Räntor å hypotekslån m. m...............

22 162 728

22

49 464 016

54

Räntor å avbetalningslån ..................

5 471 120

18

6 015 756

64

59 085 542

82

(Summa inkomster av lånerörelsen för år

1967 kr. 30 694 541: 78)

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst........

1.53 720 390

80

171 567 666

14

Inkomst av svenska statspapper och obliga-

tioner, efter nedskrivningar ..............

50 536 556

47

151 552 340

54

Courtage och provisioner m. m.............

272 211

18

373 914

72

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel ........................

372 231

37

385 767

06

Avgifter för i förvar mottagna depositioner ..

312 032

85

494 182

65

Ersättning för förvaltning av statliga fonder..

341597

50

650 370

50

Inkomster av fastigheter ..................

407 185

49

359 623

02

Diverse ..................................

4 883 292

46

26 251

37

X

/

Summa

241 540 039

90

384 495 658

82

42

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Inom linjen förda tillgångar och skulder

1967

1968

Tillgångar

Kronor

Kronor

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter i

Stockholm:

bankhuset ........................................

6 000 000

—

6 000 000

—

sedeltryckeriet ....................................

1 700 000

-

1 700 0(0

-

Göteborg............................................

2 385 000

—

2 385 000

—

Falun ...............................................

419 000

-

419 000

-

Gävle ...............................................

470 000

—

470 000

—

Halmstad ...........................................

500 000

—

500 000

—

Härnösand ..........................................

350 000

-

350 000

—

Jönköping ................................ ..........

390 000

—

390 000

-

Karlstad ............................................

400 000

—

400 000

—

Kristianstad .........................................

380 000

-

380 000

—

Linköping ...........................................

600 000

—

600 000

—

Luleå ...............................................

615 000

—

615 000

—

Nyköping ...........................................

750 000

—

750 000

—

Visby ...............................................

244 000

—

244 000

—

Växjö ...............................................

900 000

-

900 000

—

Örebro ............................................

560 000

—

560 000

—

Östersund ...........................................

310 000

-

310 000

Tumba: sedelförbränningshuset ........................

200 000

—

200 000

-

Diverse valv ........................................

125 000

-

125 000

-

Aktier i AB Tumba Bruk ..............................

17 298 000

25 000 000

17 298 000

25 000 000

Aktier i Internationella Banken i Basel1..................

1 800 000

_

1 800 000

-

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..................

160 157

81

160 157

81

Lån till riksbankspersonalens semesterförening ...........

899 787

36

1 809 672

84

Utländska obligationer och fordringar ....................

29 917 984

91

27 935 205

10

Svenska lånefordringar m. m............................

162 436

87

163 416

87

Summa

75 238 366

95

74 166 452

62

Skulder

Lånebanksobligationer ..................................

8 005

98

8 005

98

Övriga ................................................

38 681

84

38 749

83

Summa

46 687

82

46 755

81

1 Hela aktieinnehavet utgör Schw.Frcs 10 000 000:— (4 000 st. aktier å Sehw.Frcs 2 500:—). Av
likviden härför har 25 % erlagts.

Utlåning från vissa lånefonder

Den 31 december 1968 utestående lån från olika lånefonder fördelar sig till antal
och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Avbetalnings-

lånefonden

Statens

bosättnings-

lånefond

Egnahems- m. fl.
lånefonder

Fonden

för supplementär
jordbrukskredit

Värnp

Värnplikts-

lånefonden

liktslån

Fonden

för låneunderstöd

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Huvudkontoret.

2 732

12 573

8 609

22 026

1928

2 025

2

13

168

417

25

50

Göteborg .....

1822

8 398

3 421

10 451

204

967

—

—

43

in

12

30

Malmö .......

1083

5 060

4 992

13 309

98

1040

—

—

51

132

4

11

Falun ........

438

1823

1202

3 010

281

1474

3

2

20

47

—

—

Gävle ........

603

2 612

1873

4 267

533

2197

—

—

19

44

1

—

Halmstad .....

422

1 746

1 187

2 912

611

3 704

—

—

16

27

3

1

Härnösand ....

496

1425

1 907

4 604

1085

2 026

—

—

24

61

—

—

Jönköping ....

671

2 935

1577

3 803

248

1 632

1

3

19

48

—

—

Kalmar .......

470

1519

1 694

4 044

249

1507

—

—

26

47

—

—

Karlskrona ....

331

1222

915

2 125

408

2 410

—

—

22

59

—

—

Karlstad ......

308

1 146

1490

3 605

1106

3 342

3

5

15

34

3

1

Kristianstad___

347

1312

1 484

3 426

556

4 383

—

21

38

1

4

Linköping ....

844

2 784

2 524

6 326

486

2 899

2

2

35

77

—

—

Luleå.........

1 012

2812

2 436

5 903

1 218

3 034

2

1

10

29

1

2

Mariestad.....

533

2 605

1164

2 711

293

1 945

11

28

10

26

1

2

Nyköping.....

532

2 169

1 629

3 996

453

3 260

15

37

23

58

—

—

Umeå ........

852

2611

1654

3 934

908

3 958

—

—

18

35

—

—

Uppsala.......

2 910

15 002

2 219

5 978

511

2 519

14

22

27

49

2

5

Visby.........

196

812

291

666

291

1 750

—

—

6

14

—

—

Vänersborg ....

309

1213

1 644

4 408

913

4 762

4

18

23

62

2

i

Västerås ......

510

1 378

1 936

4174

139

843

7

10

13

40

2

5

Växjö ........

597

2 574

1 238

3158

473

2 446

—

—

10

15

__

—

Örebro........

525

2 424

1 889

4 483

135

396

3

3

14

32

1

—

Östersund.....

1089

4 504

870

2138

1106

2 447

—

—

16

35

—

—

Summa

19 632

82 659

49 845

125 456

14 233

76 417

67

144

649

1538

58

112

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

44

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Den 31 december 1968 utestående lån, vilka övertagits från egnahemsorganen
och hushållningssällskapen, fördelar sig till antal och belopp på följande olika
lånetyper:

Utestående lån

Antal

Belopp kronor

Utlåning, som handhaves av såväl huvudkontoret
som avdelningskontoren:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån

och förstärkningslån ..........................

7 842

43 419 119: —

Bostadsegnahemslån ............................

2 704

12 721459: —

1

176: —

Nybyggnadslån ................................

1 755

559 871: —

Förbättringslån ................................

385

218 277: —

Lån till estlandssvenskar........................

18

45 157: —

Transport

12 705

56 964 059: —

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån ....................................

Lån till Iåneförmedlare:

1

1 032: -

Arbetarsmåbrukslån ..........................

1365

12 814257: —

Jordbruksegnahemslån ........................

11

189 236: —

Bostadsegnahemslån ..........................

151

6 448109: —

Summa

14 233

76 416 693: —

Stödlån till jordbrukare

Den 31 december 1968 utestående stödlån fördelar sig till antal och belopp
i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

Enl. SFS 760/1951
St B

Enl. SFS 764/1952

St C

Enl. SFS 723/1954

St D

Enl. SFS 593/1955
StE

Enl. SFS 650/1957

St F

Enl. SFS 83/1960

St G

Summa

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Belopp

HK .......

2

i

39

149

5

6

45

183

55

213

10

37

156

590

Göteborg ..

—

—

—

- ''

2

4

4

5

5

13

i

1

12

23

Malmö ....

2

9

3

9

7

7

1

1

—

—

—

__

13

25

Falun .....

—

—

1

1

1

2

2

3

18

61

18

28

40

95

Gävle .....

—

—

7

9

1

—

1

3

2

3

2

2

13

16

Halmstad ..

—

—

1

1

14

20

30

24

12

10

4

7

61

62

Härnösand .

—

—

7

G

7

3

5

2

4

2

—

—

23

14

Jönköping .

—

—

5

9

—

—

1

—

—

—

—

—

6

9

Kalmar ....

1

1

30

67

—

—

80

72

7

8

30

88

148

236

Karlskrona .

—

—

4

3

1

—

4

1

8

6

6

8

23

18

Karlstad ...

1

1

4

12

2

1

10

50

12

25

4

5

33

93

Kristianstad

1

1

6

13

26

65

11

11

10

9

1

i

55

101

Linköping ..

2

2

47

84

1

—

91

193

33

63

3

7

177

349

Luleå......

—

—

22

24

68

77

80

71

7

5

1

—

178

178

Mariestad ..

1

2

22

49

5

10

43

102

27

57

3

2

101

223

Nyköping ..

—

—

10

16

1

3

36

81

7

11

—

—

54

in

Umeå .....

—

—:

37

20

127

61

177

71

63

32

—

—

404

183

Uppsala ...

—

—

19

38

6

7

44

136

118

317

26

32

213

530

Visby......

—

• —

1

10

'' - .

—

3

16

—

—

1

6

5

32

Vänersborg .

—

.—

9

21

6

10

16

33

16

34

8

11

55

108

Västerås ...

_

''_-

3

2

1

1

23

27

93

155

41

58

161

242

Växjö .....

—

—

1

8

1

3

—

—

—

—

3

3

5

13

Örebro ....

1

6

18

38

2

6

4

13

2

4

—

—

27

67

Östersund ..

—

—

—

—

—

—

—

-

1

1

—

—

1

1

Summa

11

23

296

588

284

285

711

1098

500

1028

162

298

1 964

3 319

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

46

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

§ 1.

Fullmäktige m.fl.: Vid det val av fullmäktige och suppleanter för dem som
riksdagens valmän förrättade den 16 maj 1968 omvaldes för valperioden 1968—
1971:

till julimäktige ledamoten av första kammaren Yngve Holmberg och ledamoten
av andra kammaren Birger Nilsson samt

till suppleanter docenten Staffan Burenstam Linder (för herr Holmberg) och
ledamoten av andra kammaren Sven Hammarberg (för herr Nilsson).

Fullmäktige omvalde den 21 maj 1968 för tiden till dess nytt val av fullmäktige
år 1969 förrättats:

till vice ordjörande: ledamoten av första kammaren Erik Wärnberg;

till riksbankschef: herr Per Åsbrink;

till deputerad: herr Wärnberg; samt

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande
förfall inträda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Sven Joge.

Bankdirektören Gunnar Åkermalm har återinträtt i tjänst efter avslutat uppdrag
i Tanzania.

Bankdirektören Hjalmar Ekengren har beviljats avsked med utgången av september
1968.

§ 2.

Riksbankens industristyrelse: Till ledamöter av riksbankens industristyrelse
omvalde fullmäktige den 21 maj 1968 tillsvidare, dock längst till dess nytt fullmäktigeval
år 1969 förrättats, herr Erik Wärnberg, ordförande, samt bankdirektören
Hjalmar Ekengren och civilingenjören Gösta Carlsson. Vidare utsågs för
samma tid bankofullmäktigen Torsten Bengtson att vara suppleant för ordföranden
och bankdirektören Åke Gustafsson att vara suppleant för herr Ekengren.

§ 3.

Valutastyrelsen: Till ledamot i valutastyrelsen efter bankokommissarien Lennart
Olofsson, vilken erhållit tjänstledighet för utrikes uppdrag, utsåg fullmäktige
den 1 februari 1968 styrelsesuppleanten, bankdirektören Åke Gustafsson
med direktören tf. bankokommissarien Knut Andersson som suppleant.

Sedan nytt val av fullmäktige ägt rum (se § 1), utsåg fullmäktige den 21 maj
1968 till ledamöter i valutastyrelsen —■ förutom vice riksbankschefen Sven Joge,
som enligt 16 § 3 mom. andra stycket bankoreglementet skall vara styrelsens
ordförande — herr Erik Wärnberg, vice ordförande, och bankdirektören Gunnar
Åkermalm samt till personliga suppleanter för dem respektive bankdirektören

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

47

Hjalmar Ekengren, bankofullmäktigen Torsten Bengtson och bankdirektören
Åke Gustafsson. Till ny suppleant för herr Joge utsåg fullmäktige den 12 september
1968 bankokommissarien Ewe Bergman.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 3 maj 1968 entledigat direktören O. G.
Liljefors från uppdraget att vara suppleant i valutastyrelsen för ledamoten,
direktören, f. d. regeringsrådet S. J. M. Strömberg, och förordnat direktören
B. E. Bolin att till och med utgången av juni 1969 vara suppleant i styrelsen
för herr Strömberg.

De av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i valutastyrelsen utgöres i övrigt
av direktören L. H. O. Sjunnesson (suppleant direktören N.-H. Hallenborg), direktören
P. Prydz (suppleant direktören J. O. R. Söderberg) samt departementsrådet
S. L. Klackenberg (suppleant departementssekreteraren J. Å. Nipstad).

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
torde få hänvisas till fullmäktiges protokoll den 5 december 1968.

§ 5.

Investeringsfonder för konjunkturutjämning samt skogskonto: Vid utgången
av år 1968 innestod i riksbanken medel insatta enligt gällande bestämmelser om
investeringsfonder för konjunkturutjämning (Kungl. kungörelse 1955: 256, med
senare ändringar) till ett sammanlagt belopp av 882 mkr, därav 877 mkr avsåg
investering i rörelse och 5 mkr investering i skogsbruk.

Vid samma tidpunkt innestod i riksbanken ett belopp av omkring 0,4 mkr
jämlikt Kungl. förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto. Ränta å medlen har utgått efter 5% %
under tiden 1 januari—28 februari, efter 5)4 % under tiden 1 mars—31 oktober
och efter 4% % fr. o. m. den 1 november 1968.

§ 6.

Kassakvoter för bankaktiebolagen: De tillämpningsföreskrifter till Kungl.
kungörelsen den 15 december 1967 (nr 745) med förordnande enligt likviditetsoch
kassakvotslagen den 25 maj 1962 (nr 256), som fullmäktige utfärdade den
21 december 1967 med giltighet fr. o. m. den 2 januari 1968 (se fullm. berättelse
till 1968 års BaU, sid. 6), upphävdes fr. o. m. den 15 februari. På framställning
av fullmäktige upphörde förenämnda kungörelse att gälla fr. o. m. den 29
februari (se SFS 1968:39).

§ 7.

Riksbankens officiella diskonto sänktes fr.o.m. den 9 februari 1968 med
Va procentenhet till 5V2% och fr. o. m. den 11 oktober 1968 med ytterligare
i/2 procentenhet till 5 %.

48

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

§ B.

Sedelutgivningsrätten m. m.: Genom lag den 28 maj 1968 (nr 256) höjdes
maximibeloppet för sedelutgivningen fr. o. m. den 1 juli 1968 med 1 500 mkr till
12 000 mkr.

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden störst å rapportdagen
den 23 december och uppgick då till 11 243 mkr, en ökning i förhållande
till motsvarande dag 1967 med 960 mkr. Det lägsta utelöpande sedelbeloppet
under 1968 förelåg å rapportdagen den 5 april och utgjorde då 8 854 mkr. Den
högsta procentuella ökningen i förhållande till 1967 noterades den 13 december
och uppgick då till 14,2 %; den lägsta procentuella ökningen registrerades den
7 maj och utgjorde 4,2 °/o.

§ 9.

Angående användande av riksbankens vinst för år 1967 torde få
hänvisas till bankoutskottets memorial nr 21 för år 1968.

§ 10.

Riksbankens avbetalningslånejond: Antalet utestående lån från riksbankens
avbetalningslånefond, vilken uppgår till 125 mkr, uppgick vid utgången av år
1968 till 19 632 med den fördelningen mellan bankens olika kontor som framgår
å s. 43. Den samamnlagda lånesumman vid sagda tidpunkt utgjorde 83 mkr,
en minskning under året med ca 4,2 mkr.

Räntan å de lån från avbetalningslånefonden, vilka utlämnats med statlig
kreditgaranti, utgör sedan den 1 november 1968 5Va %, tidigare fr. o. m. den 1
mars 1968 6 % och dessförinnan fr. o. m. den 1 januari 1968 6 Va % (Kungl. kungörelse
1968: 499). Vid utgången av år 1968 utestod dylika lån till ett belopp
av 24 mkr.

För övriga avbetalningslån gäller fr. o. m. den 6 november 1968 6Va % ränta,
dessförinnan fr. o. m. den 6 mars 1968 var räntan 7 % och tidigare l1/^ %•

Hittills har från fonden utlämnats tretton lån till tjänstemän i banken för
förvärv av bostadsrätt i bostadsrättsförening. Vid utgången av år 1968 utestod
endast ett lån.

§ 11.

Statens bosättningslånefond: Från statens bosättningslånefond — till vilken
riksdagen hittills såsom kapital anvisat investeringsanslag å sammanlagt
163 104 700 kronor — utgjorde utlåningen vid utgången av år 1968 ca 125 mkr.
Det utestående lånebeloppet har under året stigit med omkring 7 mkr. Antalet
lån uppgick till 49 845, en ökning under samma tid med 2 111 lån.

I brev till fullmäktige den 10 maj 1968 hemställde Kungl. Maj:t till fullmäktige
att låta verkställa av statsutskottet i utlåtande 1968, nr 5, förordad
översyn och prövning av reglerna för statliga bosättningslån. Fullmäktige har
den 12 september 1968 avlåtit skrivelse till Konungen med förslag till vissa
ändringar i reglerna för låneverksamheten.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

49

Medelbeloppet för utlämnade lån, vilket under budgetåret 1965/66 utgjorde
omkring 4 200 kronor, ökade under budgetåret 1966/67 till ca 4 350 kronor och
under budgetåret 1967/68 till 4 434 kronor.

Rörande fördelningen å de olika kontoren av lånen till antal och belopp hänvisas
till de uppgifter, som intagits å s. 43.

För förvaltningen av bosättningslånen under budgetåret 1967/68 har riksbanken
uppburit 286 404 kronor. Ersättningsgrunderna har varit oförändrade
sedan budgetåret 1953/54. Ersättningen till riksbankens ortsombud har höjts
fr. o. m. innevarande budgetår (se SFS 1968:171).

Från låneverksamhetens början i januari 1938 och till utgången av år 1968 har
utlämnats lån till ett sammanlagt belopp av omkring 563 mkr. Därav har ca
434 mkr återbetalats och ett belopp av tillhopa omkring 4 mkr efterskänkts
eller avskrivits.

För lån från fonden utgår ränta efter fast, under hela lånetiden oförändrad
procentsats, utgörande den normalränta, som av Kungl. Maj:t fastställts för det
budgetår då lånet beviljats. Beträffande lån, som utlämnas under innevarande
budgetår, utgör räntefoten (normalräntan) 6 %.

Riksbanken har under 1968 låtit trycka en tilläggsupplaga i 25 000 exemplar
av den broschyr i bosättningsfrågor, som överlämnas till sökande av bosättningslån.
Den tidigare till riksbanken hösten 1965 levererade upplagan om
30 000 exemplar var i det närmaste slut när den nya förelåg

§ 12.

Egnahems- m.fl. lån: Av de egnahems- m. fl. lån, som riksbanken per den
1 juli 1948 övertog från egnahemsorganen och hushållningssällskapen, kvarstod
vid utgången av år 1968 ett antal av 14 233 med ett sammanlagt kapitalbelopp
av ca 76 mkr, en nedgång under året med 4 042 lån och med ett belopp av
12 mkr. Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställningar
å s. 43 och 44.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1967/68 uppburit
ersättning efter oförändrat 3 kronor 50 öre per lån med 63 962 kronor 50 öre.

Av de av riksbanken förvaltade fondmedlen, som sammanhänger med ifrågavarande
låneverksamhet, har till statsverket under år 1968 av influtna amorteringar
återlevererats 11,9 mkr. Beloppet fördelar sig med 9,7 mkr å egnahemslånefonden,
0,8 mkr å lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
1,0 mkr å arbetarsmåbrukslånefonden och 0,4 mkr å fonden för låneunderstöd
(förbättringslån).

§ 13.

Stödlån till jordbrukare: Vid utgången av år 1968 förvaltade riksbanken stödlån
till jordbrukare, utgivna enligt Kungl. kungörelserna nr 766/1951 (StB),
764/1952 (StC), 723/1954 (StD), 593/1955 (StE), 650/1957 (StF) och 83/1960

50

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

(StG), till ett sammanlagt belopp av ca 3,3 mkr. Lånens antal utgjorde 1 964.
Rörande lånens fördelning å riksbankens kontor och å de olika lånetyperna
hänvisas till sammanställning å s. 45.

Hittills har av riksbanken efterskänkts eller avskrivits stödlån med ett belopp
av sammanlagt ca 1,4 mkr.

Riksbanken har icke uppburit någon ersättning för förvaltningen av stödlånen.

§ 14.

Fonden för supplementär jordbrukskredit: Avvecklingen av lånen från fonden
för supplementär jordbrukskredit har fortsatt och vid utgången av år 1968
kvarstod 67 lån å sammanlagt 0,14 mkr.

Rörande lånens fördelning å de olika kontoren hänvisas till sammanställning
å s. 43.

§ 15.

Vämpliktslånen: Vid utgången av år 1968 utestod 58 värnpliktslån från fonden
för låneunderstöd och 649 lån från värnpliktslånefonden. Lånens fördelning
å riksbankens olika kontor framgår av sammanställning å s. 43.

Under år 1968 avskrevs under fonden för låneunderstöd ca 15 700 kronor och
under värnpliktslånefonden ett belopp av ca 139 000 kronor. Till alldeles övervägande
del skedde avskrivningen under sistnämnda fond enligt Kungl. kungörelse
den 2 juni 1961 (nr 384) om avskrivning av lån för studier.

Någon ersättning utgår ej till riksbanken för här avsedda låneförvaltning.

§ 16.

Fiskredskapslån: Riksbanken har att bevilja och förvalta lån från statens fiskredskapslånefond
(s. k. fiskredskapslån). Härför gällande bestämmelser har meddelats
i Kungl. kungörelsen den 6 april 1962 (nr 100; ändrad senast genom kungörelse
SFS 1968: 325). Lånemaximum har fr. o. m. den 1 juli 1968 höjts till
15 000 kronor (se sistnämnda kungörelse).

Enligt Kungl. brev den 19 april 1968 får det för budgetåret 1962/63 anvisade
investeringsanslaget till Statens fiskredskapslånefond användas även under budgetåret
1968/69 för det med anslaget avsedda ändamålet.

Vid utgången av år 1968 utestod följande lån:

Kontor Antal Belopp kronor

Göteborg .................................... 5 31 437

Malmö ...................................... 19 102120

Härnösand .................................. 1 450

Kalmar ...................................... 3 11400

Karlskrona .................................. 1 10 000

Kristianstad ................................. 9 46 722

Luleå ....................................... 1 750

Umeå ....................................... 1 1845

40

204 724

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

51

Räntan å dessa lån motsvarar normalräntan för det budgetår då lånet beviljats.

§ 17.

Lån från fonden för hantverks- och småindustrikredit samt hotellgarantilån:
Vid utgången av år 1968 kvarstod endast två lån från fonden för hantverksoch
smaindustrikredit, vilken fond uppgått i statens hantverks- och industrilånefond
(se Kungl. kungörelse 1960:372). Båda lånen, sammanlagt uppgående till
1 100 kronor, förvaltas av avdelningskontoret i Uppsala.

Riksbankens kontor fungerar fortfarande som lokalorgan i ärenden rörande
statsgaranti för lån, som utlämnas till företag inom turisthotellnäringen (hotellgarantilån).

§ 18.

Studiemedel: Riksbanken medverkar vid utbetalning av studiemedel enligt
studiemedelsförordningen (SFS 1964:401) och studiemedelskungörelsen (SFS
1964: 592). Denna medverkan avser huvudsakligen utbetalning till postverket,
banker och andra penninginrättningar för att täcka av dem gjorda utlägg av
studiemedel.

Under aret har utbetalning verkställts för 190 174 studiemedelsanvisningar till
ett sammanlagt belopp av ca 703 mkr, varav 159 mkr avser studiebidrag.

§ 19.

Automatisk databehandling: Riksbanken har beslutat att övergå till automatisk
databehandling (ADB), i första hand beträffande avbetalnings- och bosättningslånen.
Med statistiska centralbyrån har träffats avtal angående systemoch
programmeringsarbete för maskinell databehandling av riksbankens rutiner
för nämnda båda lånetyper.

Övergången till ADB beräknas kunna ske under första halvåret 1969.

§ 20.

Riksbankens jubileumsfirande:

Program. Riksbanken högtidlighöll i mitten av maj sitt 300-årsjubileum. Till
detta hade från utlandet inbjudits cheferna för de centralbanker, vilka är anslutna
till Internationella valutafonden eller med vilka riksbanken eljest underhållit
betalningsförbindelser, liksom cheferna för vissa internationella organisationer
och utländska affärsbanker. Efter mottagning av gästerna den 14 maj i
samband med en festföreställning på Drottningholms Slottsteater firades jubileet
påföljande dag med högtidlighet på Kungl. Teatern i närvaro av Hans Majestät
Konungen och den kungliga familjen och med regeringens ledamöter samt
företrädare för riksdagen, statsförvaltningen och näringslivet som gäster. Som
högtidstalare framträdde — förutom riksbankschefen — statsministern, andra
kammarens talman och chefen för Norges Bank. Samma dag hölls mottagning i

52

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

bankens lokaler för uppvaktande och på kvällen gavs jubileumsbankett på
Stadshuset. Till denna hade, utöver deltagarna i förmiddagens högtidlighet, inbjudits
riksdagens samtliga ledamöter. Vid banketten, till vilken fullmäktiges
ordförande hälsade välkommen, talade Hans Majestät Konungen samt för
Svenska bankföreningen dess ordförande och för utländska gäster chefen för
Bank of England.

På förmiddagen den 16 maj öppnades på Statens Historiska museum en minnesutställning
över riksbankens verksamhet och på eftermiddagen deltog riksbankens
gäster i Stiftelsen Per Jacobsson Foundation’s årssammankomst, vilken
i anledning av jubileet förlagts till Stockholm i anslutning till detta.

Efter firandets avslutning i Stockholm anordnades för utländska gäster eu
resa till övre Norrland med besök i Abisko och vid gruvorna i Kiruna.

För riksbankens personal och pensionärer hölls i anledning av jubileet särskilda
festligheter. För huvudkontoret, sedeltryckeriet och pappersbruket ägde bankett
rum på Stadshuset i Stockholm den 21 maj och för ett vart av avdelningskontoren
hölls särskild lokal fest under veckorna därefter. Till kontorens firande inbjöds
även representanter för lokal förvaltning och näringsliv.

Pris i ekonomisk vetenskap. Som ett led i högtidlighållandet av riksbankens
300-årsjubileum beslöt fullmäktige instifta ett pris i ekonomisk vetenskap till
Alfred Nobels minne. Priset skall årligen utdelas såsom belöning till den som inom
ekonomisk vetenskap utfört ett arbete av den framstående betydelse, som avses
i Alfred Nobels den 27 november 1895 upprättade testamente. Prisutdelare är
Kungl. Vetenskapsakademien och för utdelningen gäller samma grunder som
vid utdelandet av Nobelprisen.

Riksbanken har förbundit sig att för möjliggörande av prisutdelning varje år
ställa till Nobelstiftelsens förfogande, dels ett prisbelopp lika stort som det för
ett vart av Nobelprisen för samma år fastställda prisbeloppet, dels ett belopp
motsvarande sextiofem procent av samma prisbelopp att enligt stiftelsens bestämmande
användas för bestridande av stiftelsens kostnader för förvaltningen
och prisutdelningen. Riksbanken har vidare till en särskild fond avsatt värdepapper
till så stort belopp att deras avkastning är tillräcklig för att möta av
riksbanken sålunda påtagna förpliktelser; med rätt dock för riksbanken att när
banken så finner lämpligt utbyta avsatta värdepapper mot andra sådana.

Avsikten är att priset i ekonomisk vetenskap skall utdelas första gången år
1969.

Semesteranläggningen Baggensnäs. Vid jubileumshögtidligheten på Kungl. Teatern
överlämnades till riksbankens personal, representerad av Riksbankspersonalens
semesterförening, egendomen Baggensnäs i Ingarö socken (jfr. berättelsen
till 1968 års BaU, § 21). Å egendomen hade färdigställts en radhuslänga innehållande
sex lägenheter om 2 rum och kök samt badrum. Därtill hade en byggnad
omändrats så den inrymmer bostad åt anläggningens tillsynsman samt en
liten lägenhet om ett rum och kök; en annan byggnad hade ändrats till en lägen -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

53

het om 2 rum och kök jämte badrum. Dessutom hade värmelednings-, avloppsoch
elektriska systemet utbyggts och moderniserats. Även huvudbyggnaden å
fastigheten hade renoverats.

Anläggningen var vid överlämnandet så färdig att den kunde tas i anspråk
för sitt ändamal: att vara semester- och weekendställe för bankens personal
och den har kunnat utnyttjas under sommarsemestrarna. Vissa kompletteringar
av utrustningen har under hösten gjorts i såväl huvudbyggnaden som radhusen.

Jubileumssedel. I anledning av riksbankens 300-årsjubileum utgav riksbanken
en 10-kronorssedel av ett utförande som anknyter till de tidigare utgivna sedlarna
av ny typ. Sedeln, som närmare beskrivits i Ivungl. kungörelse den 10 maj
1968, nr 128, trycktes i en begränsad upplaga och började distribueras på jubileumsdagen
den 15 maj.

Jubileumsskrifter. Till jubileet utkom den av docenten Kurt Samuelsson på
riksbankens uppdrag författade boken, som avses vara en mera populär framställning
av relevanta och intressanta delar av den svenska samhällsutvecklingen
under riksbankens verksamhetstid och som av honom åsatts titeln »Från stormakt
till välfärdsstat». Boken utgavs samtidigt i engelsk översättning i England.

Likaledes till jubileet utkom en av f. d. bankokommissarien Torgny Lindgren
på riksbankens uppdrag författad sedelhistorik, betecknad »Riksbankens sedelhistoria
1668—-1968». Boken är försedd med en »summary in English».

Av båda de i Sverige utkomna böckerna, som tillika försäljes i allmänna bokhandeln,
liksom av den engelska upplagan av Samuelssons bok har riksbanken
övertagit en viss upplaga och härur som gåva utdelat böcker till utländska
gäster vid jubileet, regeringens och riksdagens ledamöter, vissa institutioner
och verk samt till tjänstemännen i riksbanken.

§ 21.

Riksbankens jubileumsfond: Till ledamot i riksbankens jubileumsfonds styrelse
har för tiden 1 april 1968—31 mars 1971 omvalts riksbankschefen Per Åsbrink
och till suppleant för honom efter numera bankdirektören i Sveriges Investeringsbank
AB Arne Callans har för samma tid utsetts bankdirektören Kurt
Eklöf.

Beträffande fondens ställning per den 31 december åren 1967 och 1968 hänvisas
till härvid såsom bilaga II fogade utdrag ur fondens räkenskaper.

§ 22.

Riksbankens ■personal: Riksbankens personal har minskat under året. Såsom
framgår av nedanstående tablå gäller detta såväl huvudkontoret som avdelningskontoren.

4 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1969. S sand. Nr 1

54

Bankoutskottets uiemorial nr 1 år 1969

Huvud-

kontoret

Avdelnings-

kontoren

Summa

1967

1968

1967

1968

1967

1968

Lönegradsplacerade

förordnandetjänstemän ............

20

20

23

23

43

43

övrig s. k. bankpersona! ..........

91

91

SO

85

171

176

bankexpeditörer ..................

31

30

40

39

71

69

biträdespersonal ..................

85

87

76

68

161

155

bevakningspersonal ...............

56

51

25

25

81

79

Sedelräkningsbiträden

fast anställda ....................

77

69

no

107

187

176

Övriga (medeltal) ................

12

7

25

19

37

26

Övrig personal1 (medeltal) ..........

35

36

45

46

80

82

Totalsumma

407

394

424

412

831

806

1 Städerskor, nattvakter, fastighetsarbetare, tillfälligt anställda, pensionärer m. fl.

I uppställningen ovan ingår personalen vid sedelförstöringskontoret i Tumba
men inte personalen vid pappersbruket och sedeltryckeriet. Storleken av de båda
sistnämnda personalgrupperna framgår av § 25.

§ 23.

Riksbankens byggnadsfrågor Sedan BS Konsult AB numera slutfört det utredningsuppdrag,
avseende förberedande projektering av ett riksbankshus i kvarteret
Fyrmörsaren i Stockholm, vilket omnämnts i fullmäktiges berättelse till
1968 års BaU, § 25, har fullmäktige den 26 september 1968 uppdragit åt konsultfirman
att i samverkan med Stockholms stads vederbörande myndigheter och
inom en kostnadsram av 500 000 kronor slutgiltigt projektera de delar av en
eventuell ny riksbanksbyggnad som berördes av de projekteringsarbeten som
staden komme att utföra för bl. a. trafiktunnel under ifrågavarande tomt, allt
i syfte att därigenom bevara bankens möjligheter att framdeles kunna för sitt
ändamål bebygga tomten.

§ 24.

Fastighetsförvaltningen: Huvudkontoret. Inom huvudkontorets fastighet
i Stockholm har målningsarbeten utförts för 48 000 kronor, reparation av
i huvudsak marmorgolv för 19 000 kronor, framdragning av elektriska stigarledningar
och i samband därmed utbyte av elcentraler för 7 000 kronor samt renovering
av hissmaskineri och hissfronter med glasparti för 20 750 kronor.

Avdelningskontoren. Utöver de ändrings- och reparationsarbeten
som kontorsstyrelserna inom ramen för lämnade generella bemyndiganden (se
härom förra årets berättelse till BaU, § 26) låtit utföra har fullmäktige eller
direktionen under året anvisat medel till dylika arbeten till belopp överstigande
5 000 kronor vid nedan angivna kontor.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969 55

Kontor

Kronor

Kostnaden avser huvudsakligen:

Göteborg

10 100

Yttre och inre målningsarbeten samt utbyte av glas-ruta i affärslokal.

Gävle

151 400

Renovering av fastighetens fasader samt reparation
av badrum i direktörens bostad.

Halmstad

110 800

Renovering av fastighetens fasader inklusive nya
dörrar till inkörsport och ny beläggning på gården.

Kristianstad

10 600

Yttre och inre målningsarbeten samt reparation av
fönster och fönsterlister.

Linköping

13 500

Golvreparationer, målningsarbeten, utvidgning av
hisschakt, ökade kostnader för fastighetens anslut-ning till stadens värmeverk samt installation av
portlås och porttelefoner.

Visby

20 800

Målnings- och golvarbeten i banklokalerna, termo-statreglerad shuntventil till värmeanläggningen, nya
spisar in. m. i bostadslägenheterna.

Örebro

25 000

Upplagning och rengöring av taklist och barnår
med lejongrupp.

Östersund

100 000

Renovering av fasaderna samt installation av trans-porthiss mellan bottenvåningen och valv i källa-ren.

Sluträkning på de ökade kostnader riksbanken liade att vidkännas för byggande
av kontorslokaler i Umeå har under året likviderats med 24 000 kronor
och de totala kostnaderna uppgår därmed till 294 000 kronor.

§ 25.

Riksbankens industrier: Inom ramen för den treåriga avtalsuppgörelsen för
den kollektivavtalsanställda arbetarpersonalen vid sedeltryckeriet och pappersbruket
har lönerevision verkställts för pappersbruket den 12 februari och för sedeltryckeriet
den 3 april 1968, avseende tiden den 1 februari 1968—31 januari
1969.

Sedeltryckeriet, Tillverkningen av sedlar under år 1968 har gått planenligt.
Sålunda har i helrotationsmaskinen tryckts 100- och 10-kronorssedlar. Samtidigt
har 5-kronorssedlar och den typ av 10-kronorssedlar, som utgavs med anledning
av riksbankens 300-årsjubileum, tryckts i andra tryckpressar under viss del av
året. Antalet under året tryckta brukbara sedlar uppgick till sammanlagt ca 120
miljoner sedlar (föregående år 117 milj.).

Tryckningen av produkter till andra beställare än riksbanken — huvudsakligen
andra statliga institutioner — har skett i ungefär samma utsträckning som
under tidigare år. Försäljningssumman exkl. varuskatt uppgick till något över
2,6 mkr (föregående år 2,8 mkr).

56

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Kostnaderna för tryckeriets inköp av maskiner och inventarier avsedda för
driften har under året uppgått till sammanlagt ca 118 000 kronor, varav de
största beloppen avser: 20 000 kronor en ny sedelräkningsmaskin, 15 000 kronor
en cylinder till helrotationsmaskinen och 12 000 kronor en centreringsanordning
till sättmaskinen.

På fastigheten har normalt underhåll gjorts och sammanlagt har kostnaderna
för detta underhåll uppgått till ca 35 000 kronor.

Sedeltryckeriets personal uppgick vid utgången av december månad 1968 till
30 tjänstemän samt 37 manliga och 30 kvinnliga kollektivavtalsanställda arbetare.
Härtill kommer städningspersonal, nattvakter samt tillfälligt anställda
in. fl. samt vid sedeltryckeriet tjänstgörande sedelräkningsbiträden, sammanlagt
14 personer. Hela personalstyrkan utgjorde sålunda 111 personer.

Pappersbruket. Under det gångna året har tillverkning av rullsedelpapper
uppgått till ca 110,0 ton; motsvarande siffra föregående år var ca 111,4 ton.
Under året har även tillverkats ca 15,9 ton arksedelpapper. Under år 1967 tillverkades
ca 25,9 ton arksedelpapper.

Priset på rullsedelpapper (för 100-, 50- och 10-kronorssedlar) har liksom under
de sista fem åren varit oförändrat 15 kronor per kg, och priset för arksedelpapper
(för 5-kronorssedlar) utgör likaledes oförändrat 11 kronor per kg.

Leveransvärdet för av pappersbruket under året levererat annat papper än
sedelpapper har uppgått till ca 5,3 mkr. Motsvarande värde för föregående år
utgjorde ca 4,8 mkr. En stabilisering av finpappersmarknaden har kunnat noteras.
Arbetet med intensifierad marknadsföring av brukets produkter fortsätter.

Vid utgången av år 1968 uppgick antalet kollektivavtalsanställda arbetare
vid bruket till 70, därav 24 kvinnliga, vartill kommer städningspersonal. Personalstyrkan
var densamma vid motsvarande tidpunkt föregående år. I övrigt var
i bruksdriften engagerade 15 tjänstemän och 7 arbetsledare. Motsvarande antal
för ett år sedan var resp. 17 och 7. Aktiebolagets verkställande direktör har
fungerat som chef för pappersbruksdriften.

Avseende investeringar i bruksdriften må nämnas att styrelsen för AB Tumba
bruk beslutat genomföra en teknisk förnyelse med om- och tillbyggnad av maskinutrustningen,
automatisering av mäldhanteringen jämte ny metodik för
råvarubearbetning, vattenreningsanläggning samt arksortering och arkskärning
för en total beräknad kostnad av ca 11 mkr. Investeringen genomföres under tiden
1968—1969. Första etappen med automatisering av mäldhanteringen och
tillbyggnad av pappersmaskinsalen är genomförd. Till övriga etapper hörande
byggnadsarbeten har påbörjats. Övriga investeringar syftar till ett kontinuerligt
underhåll.

Efter riksdagens beslut om sedeltryckeriets förflyttning till Tumba och integration
i AB Tumba bruk har projektering av den nya anläggningen slutförts
i bolagets regi. Byggnadsarbetet påbörjades i månadsskiftet augusti-september
och fortlöper planenligt. Inköp har verkställts av nya maskiner (rotationstryckmaskin
och guillocheringsmaskin) för en sammanlagd kostnad av ca 2,9 mkr.

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969 57

Den av bolagsstyrelsen beslutade moderniseringen av brukets bostadsbestånd
fortsätter planenligt.

Restaurering av kulturminnesmärket Kölnan med inrättandet av bruksmuseum
har slutförts.

Vid årets ordinarie bolagsstämma med AB Tumba bruk den 20 juni 1968 omvaldes
samtliga styrelseledamöter.

§ 26.

För riktigheten av de å s. 38—42 lämnade sifferuppgifterna svarar bankkamrerarna
Gerdt Richter och Rune Burestam, vilka undertecknat respektive kontrasignerat
riksbankens bokslut.

§ 27.

Inspektioner m. m.: Inspektioner av avdelningskontoren enligt 18 § andra
stycket bankoreglementet har under år 1968 verkställts.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum
av huvudkontorets kassor och förvaringsrum ävensom av sedeltryckeriets och
Tumba bruks kassor.

Revision genom därtill av chefen för revisionsavdeiningen utsedda tjänstemän
har under året verkställts vid samliga avdelningskontor.

Stockholm den 9 januari 1969.

KJELL-OLOF FELDT

Erik Wärnberg

Pbr åsbrink

Torsten Bengtson

Yngve Holmberg

Birger Nilsson

Olle Dahlén

/Karin Winberg

58

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Bilaga I

Valutastyrelsens berättelse

Till Herrar Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Valutastyrelsen får härmed lämna följande berättelse för år 1968 angående sitt
verksamhetsområde.

Förordnande gavs om fortsatt valutareglering intill den 1 juli 1969, varvid
valutaförfattningarna förlängdes utan ändring.

I huvudsak har ändringar i följande två avseenden skett beträffande tillämpningen
av valutabestämmelserna. De vidtogs båda i december.

Den ena ändringen avsåg betalning till utlandet av premie för livränte- och/
eller kapitalförsäkring. Sådan betalning fick — liksom betalningar för andra
slags försäkringspremier — sedan april 1966 utföras av valutabankerna utan
begränsning till beloppet. Ändringen innebär, att ifrågavarande premiebetalningar
får utföras av valutabankerna utan riksbankens förhandsprövning endast
om premie skall erläggas under minst tre år från försäkringsavtalets ingående
och den årliga premiebetalningen ej överstiger 10 000 kronor, varjämte gäller att
summan av premien och de andra premier för livränte- och/eller kapitalförsäkringar
som försäkringstagaren har att erlägga till utlandet icke överstiger 10 000
kronor för kalenderåret.

Den andra ändringen avsåg bestämmelserna om switch-affärer i utländska och
svenska värdepapper. Beträffande de på utländsk valuta lydande värdepapperen
i svensk ägo innebär ändringen, att den vid försäljningen i utlandet uppkomna
likviden endast får användas för köp av börsnoterade utländska eller på utländsk
valuta lydande svenska värdepapper med den ytterligare inskränkningen att
förvärvet ej får gälla sådana aktier eller andelar, som utgivits av investmentbolag
eller investmentfonder. Vad gäller switchar i på svenska kronor lydande
svenska värdepapper krävs, såvida särskilt tillstånd ej inhämtats, att såväl den
ingående som utgående posten skall bestå av börsnoterade värdepapper.

Under året meddelade tillstånd till finansiell upplåning utomlands, direkta
investeringar i utlandet samt utländska investeringar i Sverige framgår av bifogade
tabeller 1—5, som även återger motsvarande uppgifter för vissa tidigare
år.

Tillstånden till finansiell upplåning utomlands uppgick 1968 till 1 208 mkr.
Beloppet är ca 400 mkr högre än motsvarande belopp för 1967, som dock var
lågt i jämförelse med 1965 och 1966 års siffror på något över 1 miljard kr. Ökning
registrerades under året för samtliga i tabell 1 redovisade lånekategorier
med undantag för grupperna »Övriga lån» och »Lån för direkt investering i
utlandet». Den är särskilt framträdande i fråga om de i Sverige verksamma ut -

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

59

ländska dotterbolagens upplåning (»Lån för direkt investering från utlandet»)
men även de svenska varvens lån i utlandet har stigit jämfört med 1967 dock
utan att nå upp till nivån under åren 1964—1966.

Tillstånd till direkta investeringar i utlandet lämnades, såsom framgår av
tabell 2, för ett sammanlagt belopp av 673 mkr jämfört med 877 mkr 1967.
Huvudinriktningen av investeringarna har under året skiftat från EEC till
EFTA, som svarade för det högsta beloppet, 244 mkr (258 mkr 1967), varav
109 mkr (37 mkr) föll på Storbritannien och 102 mkr (190 mkr) på de nordiska
länderna. Tillstånden avseende EEC-området uppgick till 153 mkr (274 mkr),
varav huvudparten eller 70 mkr (148 mkr) hänförde sig till Västtyskland. Siffran
för u-länderna, 158 mkr (189 mkr), fördelade sig med 36 mkr på Europa
(21 mkr), 6 mkr på Afrika (3 mkr), 6 mkr på Asien (21 mkr) och 110 mkr på
Latinamerika (144 mkr).

Investeringstillstånden avseende försäljningsföretag omfattade, som redovisas
i tabell 3, ett totalbelopp av 113 mkr jämfört med 137 mkr för 1967. Försäljningsföretagens
relativa andel av totalbeloppet uppgick till ca 17 % och låg vid
ungefär samma nivå som tidigare. Tillstånden till nyetableringar utvisar en ökning
i fråga om antalet — 299 st 1968 mot 255 st 1967 — men totalbeloppet
sjönk avsevärt, nämligen från 238 mkr 1967 till 168 mkr 1968. Minskningen i
beloppet för nyetableringar hänförde sig huvudsakligen till gruppen »Övriga»,
som vanligtvis är den beloppsmässigt dominerande.

Tillstånden till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida steg, som
framgår av tabell 4, från 584 mkr 1967 till 1 039 mkr 1968, vilket är det högsta
hittills noterade beloppet. För Nordamerika registrerades en ökning med ca
310 mkr i jämförelse med 1967 och för EFTA en ökning med ca 200 mkr, under
det att investeringarna från EEC minskade från 93 mkr 1967 till 44 mkr 1968.
Liksom tidigare bidrog vissa oljebolags investeringar i stor utsträckning till
ökningen avseende Nordamerika och EFTA. Därjämte förekom under året en
ökning i direkta investeringar i form av förvärv av existerande företag, i tabell 5
upptagna som nyetableringar.

Som framgår av tabell 5 hänförde sig huvudparten av de utländska investeringarna
i Sverige under året till försäljningsföretag, en utveckling som innebär
en återgång till förhållandena under 1965 och 1966. Vad beträffar nyetableringarna
i Sverige låg antalet vid ungefär samma nivå som 1967, under det att
totalbeloppet avsevärt ökade.

På valutastyrelsens vägnar:

Sven Joge

G. Åkermalm

Stockholm den 2 januari 1969

60

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969
Tabellbilaga

Tabell 1. Tillstånd till finansiell upplåning utomlands 1962—1968.

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1968 med fördelning
på ländergrupper.

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1965—1968. Verksamhetstyp
och nyetableringar.

Tabell 4. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1960—
1968 med fördelning på ländergrupper.

Tabell 5. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida 1965—
1968. Verksamhetstyp och nyetableringar.

Statistiken över direkta investeringar avslutas årsvis medio december.

EFTA: Danmark, Finland, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Österrike.

EEC: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland.

Nordamerika: Canada, USA.

U-länder: enligt OECD:s förteckning.

Försäljningsföretag: Företag vilkas ändamål enbart är försäljning av som regel
svenska exportvaror utomlands respektive utländska i Sverige.

Övriga företag: Företag av skiftande art: beloppmässigt överväger utvinnings-,
tillverknings- och sammansättningsföretag (produktionsföretag).

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969 61

Tabell 1. Tillstånd till finansiell upplåning utomlands 1962—1968

Mkr

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

Svenska redares lån ............

98

97

129

279

168

134

183

Svenska varvs lån ..............

151

36

435

297

284

72

179

Övriga svenska exportindustriers lån

18

0

13

83

116

47

59

Övriga lån ......................

6

3

33

70

47

0

2

273

136

610

729

615

259

423

Lån för direkt investering'' i utlan-

det1 ..........................

40

5

106

27

52

244

79

från utlandet3 ................

296

561

235

245

400

28S

706

Summa

615

702

951

1 001

1 067

791

1 20S

1 Beloppen inkluderas i de i tabell 2 och 3 redovisade.
" Beloppen inkluderas i de i tabell 4 och 5 redovisade.

Tabell 2. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1955—1968

Mkr

År

EFTA

EEC

Nordamerika

U-länder

Övriga

Totalt

1955 ...........

28,5

. 28,6

11,8

62,5

5,3

136,7

1956 ...........

16,2

29,7

20,1

63,5

6,1

135,6

1957 ...........

38,2

43,1

46,4

61,3

2,3

191,3

1958 ...........

19,5

40,1

18,4

88,1

3,2

169,3

1959 ...........

33,2

162,2

62,7

91,8

6,4

356,3

1960 ...........

62,9

65,1

9,0

149,8

1,6

288,4

1961 ...........

57,5

78,4

12,0

183,2

14,7

345,8

1962 ...........

158,9

154,6

51,9

67,3

21,8

454,5

1963 ...........

174,6

79,4

9,9

119,0

7,3

390,8

1964 ...........

227,3

278,1

80,0

156,8

4,7

746,9

1965 ...........

127,2

203,8

46,7

136,5

23,4

537,6

1966 ...........

163,3

244,2

144,9

166,8

16,1

735,3

1967 ...........

258,3

273,9

124,4

188,8

31,6

877,0

1968 ...........

244,1

152,5

93,2

157,6

25,1

672,5

Summa

1 609,7

1 833,7

731,4

1 693,6

169,6

6 038,01

Fr. o. m. 1961 inkluderas i beloppen även upplåning i utlandet för investering därstädes.

62

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Tabell 3. Tillstånd till direkta investeringar i utlandet 1965—1968
Verksamhetstyp och nyetableringar
Mkr

1965

Antal Belopp

1966

Antal Belopp

1967

Antal Belopp

1968

Antal Belopp

Totalt ..............

537,6

735,3

877,0

672,5

försäljningsföretag ..

79,8

101,1

137,0

112,7

Övriga ............

457,8

634,2

740,0

559,8

därav nya under året

232

108,3

283

256,3

255

238,2

299

168,1

försäljningsföretag ..

116

14,5

144

16,4

125

31,7

150

26,3

Övriga ............

116

93,8

139

239,9

130

206,5

149

141,8

Härav:

EFTA ..............

127,2

163,3

258,3

244,1

försäljningsföretag ..

37,4

49,6

67,1

41,8

övriga ............

89,8

113,7

191,2

202,3

därav nya under året

in

19,0

156

91,6

137

77,0

156

73,2

försäljningsföretag ..

62

7,6

90

8,5

71

17,6

84

19,4

övriga ............

49

11,4

66

83,1

06

59,4

72

53,8

EEC ...............

204,5

244,2

273,9

152,5

försäljningsföretag ..

18,1

20,8

27,9

29,0

Övriga ............

186,4

223,4

246,0

123,5

därav nya under året

56

31,3

65

39,0

57

88,4

81

49,5

försäljningsföretag ..

29

2 2

29

4,3

31

2,6

40

3,0

övriga ............

27

29,1

36

34,7

26

85,8

41

46,5

Nordamerika ........

46,7

144,9

124,4

93,2

försäljningsföretag ..

12,3

11,3

27,5

14,8

Övriga ............

34,4

133,6

96,9

78,4

därav nya under året

16

5,6

15

104,6

13

10,9

11

7,2

försäljningsföretag ..

13

2,6

6

0,9

10

10,0

7

1,0

Övriga ............

O

3,0

9

103,7

3

0,9

4

0,2

U-länder ............

135,8

166,8

188,8

157,6

försäljningsföretag ..

11,7

13,9

13,8

19,1

Övriga ............

124,1

152,9

175,0

138,5

därav nya under året

43

35,3

41

20,9

41

60,2

46

31,3

försäljningsföretag ..

8

1,8

16

2,7

11

1,3

15

2 2

Övriga ............

35

33,5

25

18,2

30

58,9

31

29,1

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

63

Tabell 4. Tillstånd till direkta investerinqar i Sverige från utlandets sida

1960—1968

Mkr

År

EFTA

EEC

Nordamerika

Övriga

Totalt

1060 .

914

9,9

33,0

0,1

134,4

1961 .

49,9

48,5

68,0

0,1

166,5

1962 .

247,4

46,9

27,1

0,5

321,9

1963 .

358,9

39,2

354,6

4,0

756,7

196-1 .

138,0

53,5

155,5

12,9

359,9

1965 .

175,6

30,7

112.9

0,6

319,8

1966

189,5

131,0

333,2

0,6

654,3

1967 .

119,0

93,4

362,1

9,7

584,2

1968 .

319,6

43,9

672,4

3,0

1 038,9

Summa

1 689,3

497,0

2 118,8

31,5

4 336,6

Tabell 5. Tillstånd till direkta investeringar i Sverige från utlandets sida

1965—1968

Verksam,hetstyp och nyetableringar

Mkr

1965

Antal Belopp

1966

Antal Belopp

1967

Antal Belopp

Antal

1968

Belopp

Totalt ..............

319,8

654,3

584,2

1 038,9

försäljningsföretag ..

197,3

427,9

242,2

707,4

Övriga ............

122,5

226,4

342,0

331,5

därav nya under året

102

40,9

149

197,7

141

69,3

152

298,5

försäljningsföretag ..

66

22,5

83

142,5

85

9,4

92

65,8

Övriga ............

36

18,4

66

55,2

56

59,9

60

232,7

Härav:

EFTA ..............

175,G

189,5

119,0

319,6

försäljningsföretag . .

121,0

164,3

29,4

267,6

övriga ............

54,6

25,2

89,6

52,0

därav nya under året

50

8,2

82

43,1

73

19,8

81

45,8

försäljningsföretag ..

33

2,3

48

28,3

47

3,7

56

23,8

Övriga ............

17

5,9

34

14,8

26

16,1

25

22,0

EEC ...............

30,7

131,0

93,4

43,9

försäljningsföretag ..

16,6

21,7

68,0

24,7

övriga ............

14,1

109,3

25,4

19,2

därav nya under året

21

15,0

26

15,9

28

4,1

26

16,6

försäljningsföretag ..

14

11,1

17

7,6

21

3,3

16

15,2

Övriga ............

7

3,9

9

8,3

7

0,8

10

1,4

Nordamerika ........

112,9

333,2

362,1

672,4

försäljningsföretag . .

59,1

241,8

144,9

413,5

Övriga ............

53,8

91,4

217,2

258,9

därav nya under året

29

17,1

39

138,0

31

36,1

39

234,6

försäljningsföretag ..

18

8,5

18

106,6

15

2,4

18

26,7

Övriga ............

11

8,6

21

31,4

16

33,7

21

207.9

''

64

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Bilaga II

Riksbankens Jubileumsfond

Fondens intäkter uppgick under 1968 till 19 639 988 kronor 10 öre. Omkostnaderna
uppgick till 306 339 kronor 74 öre, varigenom fondens nettointäkt kom
att utgöra 19 333 648 kronor 36 öre. Under året beviljade fonden anslag på tillsammans
17 423 552 kronor 96 öre. Under dessa och tidigare beviljade anslag utbetalades
16 611 799 kronor 43 öre.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har ej bokförts.

Fondens ställning per den 31 december 1967 och 1968 framgår av följande
balansräkning. De ursprungligen övertagna obligationerna har upptagits till de
bokföringsvärden varmed de överfördes till fonden och de därefter tillkomna
obligationerna till de faktiska inköpsvärdena. Av det vid årets slut såsom disponibla
medel bokförda beloppet har 3 580 870 kronor 04 öre reserverats för
pensionsavgifter för i tidigare beviljade anslag engagerad personal.

Balansräkning

per den 31 december 1967 och 1968

Tillgångar 1967 1968

Skattkammarväxlar . 1 650 000: — 2 800 000: —

Obligationer utfärdade
av

Svenska staten ... 126 402 250: — 126 402 250: —

Hypo teksinrätt ningar

........ 141 651 500: — 141 641 500: —

Kommuner ...... 20116 750:— 20116 750: —

Industrier ....... 32 261 100: — 33 806 100: —

Checkräkning i riksbanken
.......... 32 751:84 66 702:24

Postgiro ........... 1 250: 03 4 148: 56

Kassa ............. 500:— 500: —

Kr 322 116 101: 87 Kr 324 837 950: 80

Skulder

Kapitalkonto ...... 282 708 420: 96 282 708 420: 96

Beviljade, ej utbetalda
anslag ........ 18 250 159: 59 19 061 913:12

Disponibla medel:

Ingående behållning 16 556 621:63 21 157 521:32

Avgår: Beviljade

anslag ......... 14 410 481:— 17 423 552:96

Tillkommer: Årets

nettointäkt ---- 19 011 380:69 19 333 64S: 36

Utgående behållning 21 157 521: 32 23 067 616: 72

Kr 322 116 101: 87 Kr 324 837 950: 80

65

Bankoutskottets memorial nr 1 år 1969

Vinst- och förlusträkning

Utgifter

Omkostnader ......

Fondens nettointäkt

1967

275 762: 84

19 011 380: 69

1968

306 339: 74

19 333 648: 36

Kr

19 287 143: 53

19 639 988:10

Inkomster

Ränteintäkter netto .

Övriga intäkter ....

19 287 143: 53

19 639 641:10

347: —

Kr

19 287 143: 53

19 639 988:10