Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

1

Nr 5

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
vissa frågor rörande utskänkning av rusdrycker.

(l:a avd.)

Bevillningsutskottet behandlar i detta betänkande följande motioner

1) de likalydande motionerna I: 125 av herrar Brundin och Strandberg
samt II: 234 av fru Mogård m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om sådana tilläggsdirektiv till alkoholpolitiska
utredningen att det nu enligt 52 § 1 mom. första stycket rusdrycksförsäljningsförordningen
rådande förbudet mot utskänkning av rusdrycker i samband
med teaterföreställning skyndsamt upphäves;

2) de likalydande motionerna 1:383 av herr Strandberg samt II: 798 av
herrar Hovhammar och Clarkson, vari hemställts att riksdagen antar följande -

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 51 § rusdrycksförsäljningsförordmngen
den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 51 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26
maj 1954 skall erhålla följande ändrade lydelse.

51 §.

Vid danstillställning, till vilken allmänheten äger tillträde, må rusdrycker
ej utskänkas. Förbudet gäller även lokal, som står i inre förbindelse
med danslokalen.

Från det i första stycket stadgade förbudet må polismyndigheten medgiva
undantag för särskilda fall.

Sådant medgivande må ej lämnas i strid med de grunder fullmäktige i
kommunen eller länsstyrelsen kan hava bestämt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt Nr 5

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

Gällande bestämmelser m. m.

Försöksverksamheten med utskänkning i teaterfoajéer

I proposition till 1967 års vårriksdag, nr 42, begärdes bemyndigande för
Kungl. Maj :t att tillfälligt medge undantag från vissa bestämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen,
så att olika former av försöksverksamhet
på rusdrycksförsäljningsområdet, som föreslagits av alkoholpolitiska utredningen,
kunde genomföras.

Utredningen hade begärt att få pröva friare regler för försäljning av
starköl inom ett par försöksområden, att få slopa begränsningen av dryckesurvalet
vid försöksverksamheten med måltidsfri spritdrycksförtäring, att
försöksvis få utskänka rusdrycker i teaterfoajéer samt att undersöka effekterna
av ändrade öppethållandetider vid systembolagets butiker. Departementschefen
tillstyrkte de tre förstnämnda försöken, men avstyrkte med
hänvisning till bl. a. de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen
av utredningens förslag att försöksverksamheten också skulle omfatta
systembutikernas öppethållande.

Bevillningsutskottet (BeU 1967:33) tillstyrkte propositionen och riksdagen
beslöt enligt utskottets hemställan.

I den med stöd av riksdagsbeslutet utfärdade kungörelsen (SFS 1967: 13)
stadgas bl. a. följande.

1 §•

Utan hinder av rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr
521) anordnas försöksverksamhet i fråga om

försäljning av starköl under tiden den 1 november 1967—den 31 december
1968,

dryckesurval vid måltidsfri utskänkning under tiden den 1 juli 1967—den
31 december 1968,

utskänkning i teaterfoajé under tiden den 1 juli 1967—den 31 december
1968.

För försöksverksamheten gäller följande bestämmelser.

8 §•

Årsutskänkning av rusdrycker får äga rum i foajé till fast teater. Avser
utskänkningen spritdrycker får tillstånd meddelas endast under förutsättning
att medgivande lämnats till måltidsfri utskänkning av spritdrycker
inom kommunen.

Utskänkning i teaterfoajé enligt första stycket får bedrivas endast i pauserna
under en föreställning och utlämning av rusdrycker får ske under
den tid utskänkning sålunda pågår. Utskänkningen får äga rum utan hinder
av att lagad mat ej finns att tillgå och utan iakttagande av de särskilda
föreskrifter som gäller för utskänkning i drinkbar.

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

9 §.

Ärende om tillstånd till årsutskänkning i teaterfoajé handlägges enligt
4 kap. rusdrycksförsäljningsförordningen.

10 §.

Uppkommer så betydande olägenhet av försöksverksamhet att den bör
avbrytas, skall länsstyrelsen anmäla detta till Kungl. Maj :t.

11 §■

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna kungörelse meddelas
av kontrollstyrelsen.

Förbudet mot barservering vid danstillställning

I proposition nr 82 till 1963 års riksdag föreslogs väsentliga ändringar i
lagstiftningen på det nykterhetspolitiska området. Förslagen byggde bl. a.
på de utredningar som verkställts av 1961 års nykterhetslagkommitté och
1959 års utskänkningsutredning.

På utskänkningsområdet framlades i propositionen förslag om utvidgning
av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning till att omfatta hela
landet, bättre tillsynsmöjligheter och ökade befogenheter för de övervakande
myndigheterna i fråga om drinkbarer och självservering av rusdrycker,
klarare utformning av de s. k. förtärings- och förvaringsförbuden samt möjlighet
till spritutskänkning i speciella fall på tåg och andra färdmedel i inrikes
trafik.

De framförda förslagen föranledde i princip inte någon erinran från bevillningsutskottets
sida (BeU 1963: 41). Utskottet kunde inte biträda yrkandet
i motioner om avslag å propositionen, såvitt angår den föreslagna utvidgningen
av försöksverksamheten med måltidsfri utskänkning. Utskottet
instämde i departementschefens uttalande att —- även om de negativa tendenserna
i nykterhetsläget inte i högre grad gjort sig gällande på restaurangområdet
— det allmänna nykterhetsläget fick anses påkalla försiktighet
jämväl då det gällde utskänkningen och att den måltidsfria utskänkningen,
exempelvis på drinkbarerna, ofta kunde öva ett olyckligt inflytande
på ungdomens alkoholvanor.

Utvecklingen på utskänkningsområdet har — framhöll utskottet vidare
— på senare år medfört, att en ny typ av näringsställen uppkommit som i
större utsträckning än tidigare inriktat sig på att tillgodose allmänhetens
behov av nöje och avkoppling genom att anordna artistuppträdanden och
dans. Det är framför allt denna typ av restauranger som har inrättat drinlcbarer.
Med hänsyn till att ungdomen främst dras till drinkbarerna under
danskvällar och till den inverkan som barerna torde ha på ungdomens alkoholvanor
anser utskottet för sin del att utskänkning i drinkbarer av rusdrycker
inte bör få ske i samband med dans. Utskottet förordar därför att

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

undantag från det principiella förbudet för utskänkning av rusdrycker i
samband med dans inte får avse utskänkning över disk i drinkbar. Detta
medför ändring av 51 § andra stycket rusdrycksförsäljningsförordningen.
Härmed ansåg utskottet sig ha besvarat yrkandet i motioner om effektivare
kontroll över drinkbarernas anordnande.

Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.

Motionerna

1:125 och II: 234

Erfarenheterna från försöksverksamheten med utskänkning i teaterfoajéer
är enbart goda. Inga negativa erfarenheter i nykterhetshänseende har
rapporterats. Från operan i Stockholm har t. ex. berättats att publiken i stor
utsträckning är internationell och att något missbruk inte har iakttagits under
försöksperioden. Även den svenska delen av publiken tycks ha umgåtts
med dessa drycker på ett naturligt sätt.

Det måste förefalla den stora teaterpubliken i vårt land något förbryllande
att denna lilla delreform inte kan genomföras förrän om 2—4 år med
hänsyn till den tid som åtgår för det fortsatta utredningsarbetet, remissförfarandet
samt riksdagsbehandlingen av eventuell proposition, särskilt som
erfarenheterna från försöksverksamheten är så positiva.

Motionärerna anser emellertid att denna fråga utgör ett exempel på en
delreform som utan olägenhet bör kunna brytas ut ur en större genomgripande
reform. Av intresse är — framhåller motionärerna — att direktiven
öppnar möjligheter för delreformer.

I: 383 och II: 798

Motionärerna redovisar motiven för 1963 års beslut om förbud mot barservering
vid danstillställning. Mot bakgrund av det ökade spritmissbruket
bland i synnerhet ungdom ville man med nämnda bestämmelse undanröja
faran av ett till följd av utskänkningen över bardisk ökat alkoholmissbruk.
Eftersom rusdrycksförsäljningsförordningen ej stadgar ett absolut mattvång
i samband med spritförtäring ter sig denna tilläggsbestämmelse dock
mycket besynnerlig. I synnerhet för besökande utlänningar torde förbudet
mot barservering i samband med dans upplevas som helt irrelevant.

I princip är det nämligen enligt 51 § rusdrycksförsäljningsförordningen
tillåtet, att — såvida undantag enligt 46 § rusdrycksförsäljningsförordningen
medgivits från stadgandet om att utskänkning av spritdrycker endast
bör ske i samband med måltid — inta alkohol sittande vid bord men
däremot ej stående vid s. k. drinkbar under pågående danstillställning.
I det senare fallet stadgas således i realiteten förbud mot deltagande
i danstillställningen. Problemet med barsystemets fördärvliga inverkan

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

5

på ungdomens alkoholvanor decimeras därmed till en fråga om lämpligheten
av att över huvud taget inta alkohol vid en bardisk respektive vid ett
restaurangbord. Detta senare problem bör enligt motionärernas mening
överlämnas till den enskildes eget bedömande.

Det kan i detta sammanhang naturligtvis ifrågasättas huruvida undantag
i den utsträckning som nu sker över huvud bör medgivas från stadgandet
om mattvång i samband med utskänkning av alkohol. Med tanke på de höga
kostnader som ett restaurangbesök vanligtvis medför, synes emellertid
gällande ordning vara den mest lämpliga. För en vanlig löntagare ter sig
ett restaurangbesök — inkluderande mat och dryck — nämligen som en
alltför dyrbar lyx.

Utskottet

Utskänkningen av rusdrycker var under restriktionssystemets tid underkastad
en ingående detaljreglering. 1954 års nykterhetsreform innebar en
väsentlig förenkling av reglerna för utskänkningen. Sedan den särskilda utskänkningsskatten
därefter slopats och försöksverksamhet med måltidsfri
utskänkning påbörjats kan några mera besvärande begränsningar av handlingsfriheten
inte anses föreligga för restaurangbranschen, om man bortser
från de bestämmelser som reglerar etableringen. Denna utveckling bör ses
mot bakgrunden av att utskänkningens andel av den totala försäljningen av
spritdrycker minskat väsentligt sedan restriktionssystemet avvecklades.

I motionerna I: 125 och II: 234 begärs tilläggsdirektiv till alkoholpolitiska
utredningen av innebörd att förbudet mot utskänkning av rusdrycker i
samband med teaterföreställning skyndsamt upphävs. Till stöd för yrkandet
åberopas de goda erfarenheterna från den försöksverksamhet med sådan
utskänkning som på alkoholpolitiska utredningens initiativ bedrevs under
tiden 1 juli 1967—31 december 1968.

Mot motionärernas förslag kan invändas att det knappast kan anses förenligt
med svensk utredningspraxis att för en utredning som skall framlägga
principiella riktlinjer utfärda tilläggsdirektiv som direkt binder utredningens
ställningstagande i en detaljfråga. Det är riktigt som motionärerna framhåller
att alkoholpolitiska utredningen enligt sina direktiv har frihet att
under utredningsarbetets gång föreslå delreformer. Den omständigheten att
utredningen inte ansett sig böra framlägga något reformförslag i fråga om
utskänkning av rusdrycker i samband med teaterföreställning efter försöksverksamhetens
slut kan — under förutsättning att erfarenheterna av
försöken är goda — endast tolkas som att utredningen inte bedömt denna
fråga vara av sådan vikt att den påkallar särskilda åtgärder.

Den i motionerna I: 383 och II: 798 behandlade frågan om barservering
av rusdrycker i samband med dans kan inte anses höra till de centrala nyk -

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 5 år 1969

terhetspolitiska problemen. Det nu gällande förbudet mot sådan servering
tillkom år 1963 på bevillningsutskottets förslag. Syftet med bestämmelsen var
huvudsakligen att hindra restauratörerna att inrätta danssalonger med
spritbarer, men utskottet är medvetet om att bestämmelsens kategoriska karaktär
i vissa enskilda fall kan skapa onödig irritation utan att medföra
några nykterhetspolitiska vinster. Utskottet kan emellertid inte finna att
motionärerna åberopat tillräckliga skäl för att slopa ifrågavarande bestämmelse.

Gemensamt för motionerna är således att de behandlar alkoholpolitiska
frågor av begränsad räckvidd och att dessa frågor helt faller inom ramen
för alkoholpolitiska utredningens uppdrag. Utskottet finner därför att motionerna
inte bör föranleda någon åtgärd i avvaktan på resultatet av utredningens
överväganden och avstyrker alltså desamma.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1) motionerna I: 125 och II: 234,

2) motionerna I: 383 och II: 798.

Stockholm den 27 februari 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),
herrar Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Paul Jansson
(s), Stadling (s), Annerås (fp), Karl Pettersson (m) och Johan Olsson (ep);
samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),
fru Holmqvist (s), herr Vigelsbo (ep), fru Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson
(s), Carlstein (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Hammarsten (s) och
Josefsson i Halmstad (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028