Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969

1

Nr 3

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av motioner om
indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning
av utskiftningsskatt.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 124 av herr Brundin och 11: U8 av herr
Fridolfsson i Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t begär att förslag om indexreglering av ingångsvärde m. nr. vid
beräkning av utskiftningsskatt snarast föreläggs riksdagen.

Enligt gällande skattelagstiftning dubbelbeskattas i princip all inkomst
som åtnjuts av svenska aktiebolag på så sätt att aktiebolagens vinster
beskattas dels hos aktiebolagen, dels hos delägarna, när vinstmedlen utdelas
till dessa. Bolagen äger, med vissa undantag, inte göra avdrag vid taxeringen
för belopp som utdelas, vilket innebär att fonderad och utdelad vinst i
princip beskattas efter samma grunder. För sådana vinstmedel, som inte
delas ut utan fonderas, har lagstiftningen uppställt särskilda regler för att
göra dubbelbeskattningen effektiv. Som ett led i dessa regler ingår förordningen
om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar (SFS 1927: 321).
Aktiebolag som utskiftar tillgångar skall sålunda erlägga skatt till staten
med 40 % av utskiftat belopp, i den mån detta inte är att anse som återbäring
av tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp avses bl. a. bolags ingångsvärde,
d. v. s. vad delägarna tillskjutit i pengar eller annat för bolagets
bildande med tillägg av vad som under bolagets bestånd tillskjutits av
delägarna.

Genom beslut av 1967 års höstriksdag infördes ändrade regler för beskattningen
av realisationsvinst vid avyttring av fastighet (SFS 1967: 748). Vid
beräkning av realisationsvinstens storlek skall enligt de nya reglerna inköpspriset
för fastigheten eller det på visst sätt beräknade ingångsvärdet
för denna liksom årliga förbättringskostnader, vilka överstigit 3 000 kr.,
uppräknas med ledning av en av riksskattenämnden årligen fastställd indexserie,
grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex med
år 1914 som basår.

Frågan om indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av utskiftningsskatt
prövades av bevillningsutskottet förra året. I sitt av riksdagen
godkända betänkande nr 30 underströk utskottet att anledningen till
att man vid markvinstbeskattningen använde sig av ett indexförfarande var

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 3

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969

att man i möjligaste mån ville undvika att beskatta vinster som uppkommit
uteslutande på grund av penningvärdeförändringen. Genom indexberäkningen
uppräknades fastigheten till ett faktiskt nuvärde och därigenom kom
skatten att träffa endast reella vinster. Syftet med utskiftningsskatten däremot
var att göra dubbelbeskattningen effektiv. Skatten var avsedd att ersätta
det andra ledet av dubbelbeskattningen vid en normal utdelning till
aktieägarna. Redan av denna anledning kunde man inte utan vidare göra
gällande att en indexmetod borde tillämpas i fråga om utskiftningsskatt bara
därför att markvärdebeskattningen byggde på indexförfarande. Tvärtom
torde enligt utskottets mening en indexmetod för beräkning av ingångsvärde
vid utskiftningsskatt vara ägnad att motverka skattens syfte. Utskottet
erinrade också om att departementschefen under förarbetena till den nya
markvärdebeskattningen (prop. 1967: 153) framhållit att det förhållandet att
lagstiftningen arbetade med en indexmetod för att beräkna anskaffningsvärde
vid realisationsvinstbeskattningen för fastighet inte med fog kunde
åberopas som skäl för att metoden skulle tillämpas över hela fältet. Metodens
användning vid realisationsvinstbeskattningen kunde motiveras med
de speciella hänsynstaganden som måste göras vid en vinstbeskattning av
fastighet. En utvidgning av metoden till andra områden, t. ex. ortsavdrag
och skatteskalor, var däremot mer komplicerad och opraktisk.

Motionärerna framhåller att man vid införande av den nya realisationsvinstbeskattningen
accepterade principen att i möjligaste mån ej beskatta
en på inflation beroende fiktiv vinst. En utvidgning av denna princips tilllämpningsområde
till att avse även utskiftningsskatt är enligt motionärernas
mening angelägen. Detta kan ske genom att ett bolags ingångsvärde omräknas
med de uppräkningstal, grundade på konsumentprisindex, som fastställts
för realisationsvinstbeskattning av fastighet. Motsvarande justeringav
värdet på belopp som tillskjutits efter bolags bildande bör göras. Mot bakgrund
av den betydelse som den pågående strukturomvandlingen inom näringslivet
har är det enligt motionärernas uppfattning av vikt att en dylik
förändring av beskattningen åstadkoms med det snaraste.

Utskottet

Dubbelbeskattningen av svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar
innebär enligt gällande regler i princip att aktiebolagens och föreningarnas
vinster beskattas dels hos företagen, dels hos delägarna, när
vinstmedlen utdelas till dessa. Bolagen och föreningarna äger, med vissa
undantag, inte göra avdrag vid taxeringen för belopp som utdelas, vilket
innebär att fonderad och utdelad vinst i princip beskattas efter samma
grunder.

Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969 3

För att göra dubbelbeskattningen effektiv så att den träffar även sådana
vinstmedel som fonderas infördes år 1927 förordningen om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar (SFS 1927:321). Denna skatt är av
statlig natur och innebär att aktiebolag som utskiftar tillgångar skall erlägga
skatt med 40 % av sådana hos bolaget uppsamlade medel som inte
kan anses som återbäring av tillskjutet belopp. Med tillskjutet belopp förstås
summan av bolagets ingångsvärde, dvs. vad aktieägarna tillskjutit
för bolagets bildande, och senare gjorda tillskott.

Enligt motionärernas mening bör den vid markvärdebeskattningen accepterade
principen att i möjligaste mån inte beskatta inflationsvinster gälla
också i fråga om utskiftningsskatt. Motionärerna föreslår därför införande
av regler av innebörd att vid beräkning av sådan skatt såväl bolagets ingångsvärde
som av aktieägarna efter bolagets bildande tillskjutna belopp
omräknas med ledning av de uppräkningstal som fastställts för realisationsvinstbeskattning
av fastighet.

Bevillningsutskottet som förra året hade att pröva motsvarande motionsyrkande
framhöll i sitt betänkande nr 30 att det redan på grund av utskiftningsskattens
syfte var tveksamt om en indexmetod borde tillämpas i fråga
om utskiftningsskatt bara därför att markvärdebeskattningen byggde på ett
indexförfarande. Utskottet ansåg tvärtom en indexmetod för beräkning av
ingångsvärde vid utskiftningsskatt vara ägnad att motverka denna skatts
syfte.

Utskottet anslöt sig också till den av departementschefen i förarbetena
till den nya markvärdebeskattningen (prop. 1967:153) uttalade uppfattningen
att indexmetodens användning vid realisationsvinstbeskattningen
kunde motiveras med de speciella hänsynstaganden som måste göras vid
en vinstbeskattning av fastighet och att en utvidgning av metoden till
andra områden var mer komplicerad och opraktisk. Enligt utskottets mening
borde ett ställningstagande till den av motionärerna aktualiserade
frågan anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av den nya realisationsvinstbeskattningen.

Yrkandet i de förevarande motionerna grundar sig på samma skäl som
de vilka riksdagen hade att ta ställning till år 1968.

På grund härav och då några nya omständigheter inte inträffat som kan
föranleda ändrat ståndpunktstagande avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna I: 124 och II: 148.

Stockholm den 27 februari 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 3 år 1969

Närvarande

från första kammaren: herr John Ericsson (s), fröken Ranmark (s),
herrar Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Paul Jansson
(s), Stadling (s), Annerås (fp), Karl Pettersson (m) och Johan Olsson
(ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),
fru Holmqvist (s), herrar Vigelsbo (ep), Kristenson (s), Carlstein (s),
Eriksson i Bäckmora (ep), Hammarsten (s), Josefsson i Halmstad (s)
och Ahlmark (fp).

Reservation

av herrar Gösta Jacobsson (m), Karl Pettersson (m) och Magnusson i
Borås (m), vilka — under åberopande av innehållet i motionerna I: 124
och II: 148 — ansett, att utskottet bort hemställa

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 124 och
II: 148, i skrivelse till Kungl. Maj :t begär att förslag om
indexreglering av ingångsvärde m. m. vid beräkning av
utskiftningsskatt snarast föreläggs riksdagen.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 69002b