Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av motion om en förebyggande ungdomsvård,
m.m.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:997 av
herr Johansson i Skärstad m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhåller om utredning i syfte

a) att söka närmare klarlägga dagssituationen och utröna orsakerna till
dagens läge i ungdomsvärlden,

b) att pröva vad som kan göras för en mer individualiserad vård av de
redan missanpassade,

c) att söka finna vägar för en förebyggande ungdomsvård.

Motionärerna anför, att situationen i den svenska ungdomsvärlden inger
många medborgare bekymmer. Den kända brottsfrekvensen bland de
unga är procentuellt sett ganska liten; man räknar med att 1—1,5 % av
en årskull pojkar och 0,2 % av en årskull flickor i åldern 15—21 år begår
handlingar som blir föremål för ingripanden. En jämförelse med motsvarande
siffror för 1920-talet ger emellertid vid handen att brottsfrekvensen
fram till 1950-talet ökat bland ungdomar i åldern 15—18 år med 500 %
för pojkar och 800 % för flickor. Utvecklingen går även mot en allt »hårdare»
och »kallare» brottskatalog.

Även beträffande den skötsamma ungdomen finns det enligt motionärerna
tendenser som kan te sig besvärande. Vid sidan om positiva drag i
beteendemönstren finns t. ex. sådana drag som respektlöshet för givna och
nödvändiga regler och minskad lust att ta ansvar i samhällslivet. I denna
utveckling kan enligt motionärerna ligga faror, som underlättar brottslighetens
spridning bland de unga.

Motionärerna påtalar också svårigheten att erbjuda ungdomar en vård
som svarar mot deras individuella behov. I ungdomsanstalter kan sämre
element vidareutveckla de mindre avancerades brottstendenser.

Urbaniseringsprocessen och en ideologisk kulturradikalism har enligt motionärerna
medverkat till en omvandling av samhällsstrukturen, där hemmet
och kyrkan har reducerats som impulsgivare. I samma mån har samhällets
ansvar ökat. De ledande skikten i samhället övar inflytande genom
massmedia. Det material som presenteras via dessa media kan emellertid
enligt motionärerna ge impulser till brottsliga beteenden, löslighet och ett
ökat bruk av alkohol. Ungdomen frånhändes alltmer det kapital av religiöstetiska
värden som tidigare generationer fick i den kristna fostran, och tryc1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 8

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

ket från dåliga impulser har ökat. Motionärerna uttalar att samhället har
försummat att delge ungdomen bestående regler för en harmonisk samhällsgemenskap
och alltför ytligt har behandlat frågor om återanpassning
till normalt samhällsliv.

Motionärerna anför att situationen inrymmer ett tragiskt lidande både
för de missanpassade och deras omgivning och att samhället åsamkas stora
och onödiga kostnader.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motionen.

Riksdagsbehandling 1967 och 1968

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner (1:662 och 11:839) med liknande
motivering och yrkanden som i den nu föreliggande. Allmänna beredningsutskottet
framhöll i sitt utlåtande nr 26 att betydande insatser gjordes
för att ur skilda aspekter studera ungdomsfrågor, klarlägga orsaker till
missanpassning och få underlag för systematiska åtgärder både i förebyggande
och rehabiliterande syfte. Utskottet fann att pågående och under senare
tid slutförda undersökningar i stor utsträckning tillgodosåg motionärernas
önskemål och förklarade sig dela den av socialstyrelsen i remissyttrande
uttalade uppfattningen att resultatet av aktuella utredningar och
undersökningar borde avvaktas innan ytterligare utredningar igångsattes.
Utskottet förutsatte emellertid att hithörande frågor kom att beaktas vid
översyn av barnavårdslagstiftningen. Utskottet avstyrkte bifall till motionerna.
I reservation till utlåtandet hemställdes om utredning för att söka
finna vägar för en förebyggande ungdomsvård, vari särskilt borde beaktas,
huruvida inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv
verkan. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt.

Samma år behandlade utskottet motion (II: 311) om utredning angående
orsakerna till den ökande ungdomskriminaliteten. Under hänvisning till att
pågående utredningar syntes i huvudsak tillgodose motionärens önskemål
avstyrkte utskottet (uti. nr 19) bifall till motionen, vilken avslogs av riksdagen.

I motion till 1968 års riksdag (II: 367) hemställdes om utredning i syfte
att närmare klarlägga orsakerna till ungdomens missanpassning och i följd
därav ge riktlinjer för förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Allmänna
beredningsutskottet fann att de problem som upptagits i denna och två
samtidigt i utskottets utlåtande nr 46 behandlade, likalydande motioner
föll inom området för ett flertal utredningar och särskilt tillsatta arbetsgrupper
och därmed kunde förutsättas bli beaktade. Mot utskottets beslut
att avstyrka bifall till motionen anfördes reservation med yrkande om bifall.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

3

Utskottet

I motionen hemställs om utredning i syfte att klarlägga ungdomens situation,
att finna former för en mer individualiserad vård av missanpassad
ungdom och att finna vägar för en förebyggande ungdomsvård.

Motioner i liknande syfte har behandlats av utskottet åren 1967 och
1968 och har i enlighet med utskottets hemställan ej föranlett någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet vill erinra om att socialutredningen, vars direktiv åter givits i
årets riksdagsberättelse (s. 133—141), har i uppdrag att bl. a. verkställa
en översyn av barnavårdslagstiftningen och därvid studera de nuvarande
barnavårdsorganens funktioner och funktionsförmåga samt lämpligheten
och verkningarna av i lagen angivna åtgärder, vård och behandling m. m.
En effektiv samordning av olika åtgärder och organ eftersträvas. I samband
med översynen bör frågor om ungdomsvårdsskolornas funktion och
ställning prövas. Väsentliga delar av motionärernas önskemål torde därmed
få anses bli tillgodosedda.

Utskottet vill även framhålla att vård- och behandlingsmetoder vid ungdomsvårdsskolorna
utvecklas genom försöksverksamhet och samarbete med
vetenskapliga institutioner. En klientelundersökning rörande ungdomsvårdsskolornas
elever väntas inom kort bli färdigställd.

Vidare må nämnas, att samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
inom kort väntas framlägga förslag om förbättrat brottsförebyggande
samarbete på det lokala planet.

I årets statsverksproposition (bil. 10, s. 105—112) har föredraganden
uttalat att nuvarande och kommande ungdomsgenerationers situation måste
bedömas från delvis andra utgångspunkter än tidigare. Föredraganden framhåller
bl. a. behovet av olika försök och undersökningar för att klarlägga
hur samhället bättre kan anpassas till ungdomens behov samt berör sådana
attitydförändringar, som kan ta sig uttryck i bristande social integration
och ökad markering av ungdomskulturens främlingsskap i förhållande
till det etablerade samhället. Mot bakgrunden av sin redogörelse för olika
ungdomsproblem anmäler föredraganden avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att
låta utreda frågor om de olika insatser som kan behövas för att bättre anpassa
förhållandena till ungdomens situation.

De problem som upptagits i motionen faller inom området för ett flertal
utredningars eller arbetsgruppers verksamhet. Motionärernas önskemål
kan förutsättas bli i huvudsak tillgodosedda utan något initiativ från riksdagens
sida. Utskottet finner sig ej böra tillstyrka bifall till motionen utan
hemställer,

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969

att motion II: 997 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

EINAR LARSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Helge Karlsson
(s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m)*,
herrar Hansson (s), Svanström (ep)*, Ove Karlsson (s), Axelson (fp)*,
Andreasson (ep) och Ingvar Andersson (in);

från andra kammaren: herrar Larsson i Borrby (ep), Rimås (fp),
Nilsson i Bästekille (m), Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro
(fp), Wiklund i Härnösand (s), Hansson i Piteå (s)*, Göransson (s), fröken
Åsbrink (s)*, herrar Johansson i Växjö (ep), Green (s) och Rosqvist
(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Särskilt yttrande

1) av herr Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m), herrar Axelson (fp), Ingvar
Andersson (m), Rimås (fp), Nilsson i Bästekille (in) och Andersson i

Örebro (fp).

I motion II: 997 tar motionärerna upp ett ytterst angeläget ärende såväl
för den enskilde som för samhället, nämligen frågan om missanpassning
bland unga människor.

Motionen föreslår en ny utredning i hithörande frågor. Men såsom utskottet
påpekar pågår för närvarande utredning av en del av de spörsmål,
som behandlas i motionen. Därför har vi inte kunnat yrka bifall till en ny
utredning.

Däremot anser vi, att det hade varit värdefullt såväl för socialvårdare
som för ideella organisationer, som bedriver en uppsökande verksamhet
bland missanpassade, om en sammanställning hade kunnat göras av de
synpunkter, som redan nu finns på ungdomens missanpassning, och på de
åtgärder häremot, som myndigheterna vill stödja.

I utskottsutlåtandet beaktas ej heller motionens närgångna fråga efter de
vägar, som skulle kunna leda till en effektivt förebyggande ungdomsvård.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 8 år 1969 5

2) av herrar Svanström (ep), Andreasson (ep) och Johansson i Växjö
(ep).

Utskottet har i sitt utlåtande nr 9 behandlat de likalydande motionerna
I: 882 och II: 1004. Vi har i en reservation yrkat bifall till motionerna.

De problem som behandlas i motionen II: 997 anser vi vara betydelsefulla.
Vi vill emellertid framhålla att vi anser att den utredning som begäres i vår
ovan nämnda reservation även tillfredsställer utredningskravet i denna motion.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034