Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
1
Nr 7
Utlåtande i anledning av motioner om statistik för bedömning av
levnadsnivån och om åtgärder för att mäta olika välfärds
komponent er.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats
dels de likalydande motionerna I: 867 av herr Brundin m. fl. samt II: 990
av herrar Burenstam Linder och Fålldin, vari hemställes att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Ivungl. Maj:t hemställa om utredning om möjligheterna
att parallellt med nuvarande nationalinkomststatistik producera en
statistisk serie avsedd att tjäna som ett bättre underlag för bedömningar av
levnadsnivån och förändringar i denna;
dels motionen II: 1002 av herr Larsson i Borrby, vari hemställes att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder för att få fram
mer rättvisande mått och normer för olika välfärdskomponenter till ledning
för samhällsplaneringen, i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionerna 1:867 och 11:990 anförs alt det i nuvarande skede av den
ekonomiska utvecklingsprocessen är nödvändigt att försöka skapa en ekononomisk
statistik vid sidan av den nuvarande som bättre mäter förändringar
i levnadsnivå. I samband med att man lärt sig att någorlunda väl bemästra
konjunktursvängningarna har intresset för ekonomisk tillväxt kommit i förgrunden.
Värdet av den nuvarande statistiken som indikator på levnadsnivån
har successivt försämrats. Den främsta orsaken härtill är den stora betydelse
miljöproblemen kommit att få. Den nuvarande statistiken är så uppbyggd
att den fortgående miljöförstöringen inte belastar nationalinkomstkalkylerna.
Vissa negativa konsekvenser av den fortgående urbaniseringen utelämnas
också i statistiken.
Även om den nuvarande nationalinkomststatistiken ger en viss inblick i
levnadsnivån och förändringarna i denna, framhåller motionärerna vidare,
är dock den bild statistiken förmedlar ofullständig och skev så snart uppgifterna
utnyttjas för något annat än att belysa produktionsvärdena. Nationalinkomststatistiken
används på ett okritiskt sätt som mätare även på levnadsnivåns
utveckling. Hela debatten om den ekonomiska politikens medel och
mål får härigenom en felaktig inriktning. Det finns därför anledning att
undersöka möjligheterna att åstadkomma en mera rättvisande statistik. På
vissa punkter kan man röra sig i riktning mot beräkningar som ger en bättre
bild än den vi f. n. har. Även om ett visst mått av godtycke inte kan undvikas,
kan det dock göras mindre än det nuvarande. Det godtycke som ligger i att
helt förtiga vissa sammanhang och reducera deras betydelse till noll representerar
ett större godtycke än som skulle känneteckna en alternativ uppläggning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 7
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
I motionen It: 1002 framhålles att man, för att visa att nationalproduktkalkylen
inte täcker mer än en del av varu- och tjänsteproduktionen i landet,
i första hand kan peka på att produktionen i hemmen är helt utelämnad.
Att man mer eller mindre tvingas till begränsningar i mätmetoderna leder
till att man får systematiska fel, om man med hjälp av nationalproduktberäkningar
vill jämföra »standarden» i olika länder. Själva metoden leder till
en systematisk övervärdering av standarden i de s. k. utvecklade länderna,
eftersom natura- och byteshushållning där har relativt mindre betydelse än
i de mindre utvecklade länderna.
De vanliga nationalproduktberäkningarna utgör enligt motionären inte
något särskilt bra mått på den totala välfärden i ett land. Buller-, luft- och
vattenföroreningar, vilka borde betraktas som kostnader i välfärdskalkylen,
kommer aldrig med i nationalproduktberäkningarna, och kostnaderna för
effektiva motåtgärder har i det perspektivet tett sig skrämmande stora.
Följden har inte bara blivit att vi har fjärmat oss från den optimala välfärdsutvecklingen
utan också att vi har tärt på vad man skulle kunna kalla naturkapitalet,
som är grunden för hela vår existens.
Det behövs, framhåller motionären, ett nytänkande som genomsyrar hela
samhället. Enklast skulle man naturligtvis komma ifrån problemet, om man
kunde sätta pris på alla nyttigheter av olika slag och på andra faktorer i
samhället, som kan sägas positivt eller negativt påverka välfärden. En sådan
prissättning är möjlig i betydligt större utsträckning än som hittills varit
vanligt. Även då man inte kan få fram ett marknadsbestämt pris finns det
ofta ett alternativpris, dvs. ett pris som man är villig att betala för att slippa
avstå från nyttigheterna.
Motionären anser att problemet måste uppmärksammas främst av politikerna,
ty när man stakar ut ett program för framtiden måste inriktningen
på detta styras av andra välfärdsmått än nationalproduktberäkningarna. Det
finns starkt behov av alternativa och kompletterande mått på välfärden.
Sådana har hittills i hög grad saknats inom den moderna samhällsplaneringen,
trots att de är helt nödvändiga.
Utskottet har behandlat motionerna samtidigt.
Utskottet
I motionerna hemställes om utredning om en bättre statistik för bedömning
av levnadsnivån och om åtgärder för att bättre mäta olika välfärdskomponenter.
Statistiska centralbyrån (SCB) handhar huvuddelen av den statliga statistikproduktionen
och har dessutom eu allmänt samordnande funktion inom
statistikområdet. Inom verket finns bl. a. en planerings- och samordningsavdelning
med en nationalräkenskapssektion, där beräkningen av nationalräkenskaper
sker. I anslagsframställningen för budgetåret 1969/1970 har
centralbyrån föreslagit att denna sektion skall utökas och ombildas till en
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
byrå, men förslaget har inte upptagits i årets statsverksproposition (bil. 9
s. 22—23). I samma anslagsframställning anmälde centralbyrån att den under
hösten 1968 skulle inkomma med skrivelse till finansdepartementet med
begäran om ytterligare anslag för nästa budgetår för förplanering av en
statistik över svenska folkets levnadsvillkor och attityder. Arbetet härmed
har blivit förskjutet och har ännu inte hunnit färdigställas, men avsikten är
att det skall fullföljas så snart som möjligt. Bakgrunden till det påbörjade
arbetet är enligt vad som inhämtats från centralbyrån att många typer av
analys inte kan utföras med uppgifter från gängse nationalräkenskaper. Man
kan t. ex. ifrågasätta om de mått på levnadsstandard som för närvarande
finns är rättvisande. Vid beräkningen av nationalinkomsten enligt internationella
överenskommelser kommer inte hänsyn att tas till sådana faktorer
som miljöförstöring och hemarbete, medan vissa för människan negativa
faktorer, såsom resor till och från arbetsplatsen, ingår som positiva i beräkningarna.
Dessa problem har uppmärksammats och man önskar inom centralbyrån
få i gång ett utvecklingsarbete som kan leda till att man får en
förbättrad statistik för att belysa människans villkor.
Även inom FN och dess forskningsinstitutioner i Geneve och New York
finns ansatser att försöka skapa ett nytt mått på framsteg och utveckling,
vilket kompletterar beräkningar av nationalprodukten.
Inom den år 1965 tillkallade låginkomstutredningen har påbörjats en undersökning
som syftar till en kartläggning av befolkningens levnadsnivå.
1 undersökningen strävar man efter att utvidga begreppet levnadsnivå, som
hittills använts såsom liktydigt med konsumtionsnivå, till att omfatta de faktiska
levnadsförhållandena, inbegripande även hälsa, arbete och utbildning
med sådana sekundära komponenter som förmögenhet, uppväxtförhållanden
och politiska resurser. Sådana faktorer som bostad, kostvanor, användning av
fritid och rekreation ingår också i bedömningen av levnadsnivå. Undersökningen
omfattar omkring 2 000 personer och skall bearbetas statistiskt. Frågan
om metodutveckling har ägnats stor uppmärksamhet i syfte att undersökningen
skall kunna bli en utgångspunkt för fortsatt arbete.
Utskottet anser att nuvarande ekonomiska statistik är ofullständig och
att nationalräkenskaperna inte är en adekvat mätare på levnadsstandarden.
Ett omfattande metod- och utvecklingsarbete erfordras dock innan man fattar
beslut om upprättandet av nya statistiska serier som mätare på levnadsstandarden.
Många komponenter som bör ingå i en dylik statistik torde i dag
inte vara kvantitativt mätbara, vilket är nödvändigt för att statistiskt kunna
följa utvecklingen. Den kartläggning av befolkningens levnadsnivå som utförs
av låginkomstutredningen torde vara ett steg i riktning mot förverkligande
av motionärernas önskemål. Utskottet vill även framhålla vikten av
att den inom statistiska centralbyrån tilltänkta förplaneringen för en kompletterande
statistik till nationalräkenskaperna kommer till stånd. Det i motionerna
1:867 och 11:990 framställda önskemålet om utredning synes där
-
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1969
med för närvarande vara tillgodosett. Ej heller torde det nu vara möjligt att
vidta ytterligare åtgärder i de syften som avses i motionen II: 1002. Utskottet
får därför hemställa
1) att de likalydande motionerna 1: 867 och II: 990 icke
föranleder någon riksdagens åtgärd;
2) att motionen II: 1002 icke föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 25 februari 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
EINAR LARSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Helge Karlsson
(s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Ivilsmo (fp), fröken Stenberg (m)*, herrar
Hansson (s), Svanström (ep)*, Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson (ep) samt
herrar Axelson (fp) * och Ingvar Andersson (m);
från andra kammaren: herrar Larsson i Borrby (ep), Rimås (fp), Nilsson
i Bästekille (m), Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson i Örebro (fp),
Wiklund i Härnösand (s), Hugosson (s), Göransson (s), Johansson i Växjö
(ep), Green (s), Gadd (s) och Rosqvist (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Särskilt yttrande
av fröken Stenberg (m), herrar Ingvar Andersson (in) och Nilsson i Bästekille
(m):
Vissa ansatser till förbättringar i den statistik som avser att belysa förändringar
i levnadsnivån sker för närvarande. Men som påpekas i utskottets
yttrande har t. ex. en anslagsframställning från statistiska centralbyrån, avsedd
att bereda utrymme för dylika ansträngningar, inte upptagits i statsverkspropositionen.
Med tanke på betydelsen av att i politiska och särskilt
ekonomisk-politiska sammanhang veta hur olika åtgärder påverkar levnadsnivån
och med tanke på riskerna att som för närvarande sker lita till missvisande
mått vore det angeläget att stödja arbetet på att få fram en bättre
statistik av den typ som motionerna avser.
Svenska Reproduktions AB 1969