Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av motioner angående de hemarbetandes
situation och angående en ekonomisk värdering av
hemarbete.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

dels de likalydande motionerna 1:50 av herr Bengtson samt 11:57 av
herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora, vari hemställes, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om en allsidig och
förutsättningslös utredning av möjligheterna till en socialekonomisk lösning
av hemarbetarnas situation i enlighet med motionernas syfte;

dels de likalydande motionerna I: 302 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och
II: 414 av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl., vari hemställes, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t
genom samordning och komplettering av gjorda undersökningar ombesörjer
en ekonomisk värdering av det produktiva arbete som utförs i
hemmen.

Utskottet har upptagit motionerna till behandling samtidigt.

I motionerna I: 50 och II: 57 anförs att för den grupp kvinnor, som av
egen vilja väljer hemarbetet och för de kvinnor, som hänvisats härtill på
grund av bristfälliga åtaganden från samhällets sida i fråga om barntillsyn,
uppstår en ekonomisk situation som är klart diskriminerande jämförd med
den för de utanför hemmet arbetande. De trygghetsreformer som genomförts
och vilka är avsedda för alla medborgare här i landet omfattar i stort
sett inte alls de hemarbetande kvinnorna. I fråga om både sjukförsäkring och
andra trygghetsformer ankommer det på dem att ta egna initiativ för att
få tillräckliga förmåner. Anledningen härtill är att några exakta siffror
som kan belysa det ekonomiska värdet av hemservice i dess vidaste bemärkelse
inte föreligger. En råd detaljundersökningar har visserligen gjorts,
men någon paketlösning har inte åstadkommits. Ansträngningarna bör
enligt motionärerna inriktas på att ställa in hemarbetet i ett samhällsekonomiskt
perspektiv, varvid det är av största vikt att ingående utredning
kommer till stånd för att belysa värdet av hemservicen.

Motionärerna förordar en »hemekonomisk» reform, en socialekonomisk
lösning av hemarbetarens situation, som innebär att det stöd hon bör få
från samhället för sina tjänster kan ligga till grund för beräkningen av
sjukförsäkring, ATP etc. Förslagsvis kunde det motsvara barndaghemsBihang
till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 6

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

kostnaderna. I princip bör stödet beskattas samtidigt som det skall betraktas
som en inkomst av tjänst med rätt till ATP-poäng o. d. Reformen
kräver ett omfattande utredningsarbete för att inordna de hemarbetande
i sociallagstiftningen och skapa faktiska förutsättningar för fritt val mellan
hemarbete och annat arbete.

I motionerna I: 302 och II: 414 anförs att syftet med de undersökningar
som gjordes på 1950-talet beträffande det ekonomiska värdet av det produktiva
arbete som utförs i hemmen var främst att få en ekonomisk grund
att utgå ifrån, när det gällde alt försöka inplacera de hemarbetande kvinnorna
i vårt pensions- och socialförsäkringssystem i övrigt. Detta syfte
kvarstår och har ökat i styrka, men nya aspekter på den ekonomiska uppskattningen
av hemarbetet har tillkommit genom den ökande omfattningen
av servicehus och sex-viceområden.

Svårigheten att värdera hemarbetet ligger, framhåller motionärerna, i
det förhållandet att detta starkt varierar såväl ekonomiskt som tidsmässigt
från familj till familj. Det är beroende av familjens storlek, den hemarbetandes
utbildning för sitt arbete, arbetstakten, bostadens storlek och inredning
liksom familjens storlek och antalet familjemedlemmar som deltar
i arbetet. Men metoderna har ökat att mäta det ekonomiska värdet av den
arbetsinsats som åtgår för barnavården, tvätt, inköp, klädsömnad, lagring
av livsmedel m. m.

Under senare år har undersökningar gjorts i statlig regi eller privat med
statliga bidrag för att exempelvis ekonomiskt värdera vad som lönar sig
»att göra själv» och vad man sparar eller »ger ut» av pengar genom att
anlita alla de tjänster som industrin ställer till förfogande. Dessa undersökningar
ingår som ett väsentligt led i konsumentupplysningen och i de
nu så aktuella åtgärderna för att skapa kunniga konsumenter av betydelse
för den framtida produktionsprocessens inriktning. Även om svårigheter
kvarstår på grund av variationen i familjeförhållanden m. m. har nya möjligheter
öppnats för undersökningar på detta område, som ger ett starkare
underlag än vad vi nu har för att bedöma det ekonomiska värdet av hemarbetet.
Ett ingående studium av detta är inte endast värdefullt utan nödvändigt.
Det kan i första hand ske genom en samordning, komplettering
och utökning av de undersökningar som redan gjorts.

Tidigare behandling, utredningar m. m.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen behandlat olika delfrågor beträffande
socialförsäkring och pension för hemarbetande kvinnor. Motioner
med förslag om frivillig tilläggssjukpenning vid barnsbörd för hemarbetande
kvinnor har avstyrkts av andra lagutskottet (utlåtande 71/1965,
11/1966, 6/1967 och 20/1968) och avslagits av riksdagen.

Vidare har motioner med förslag om rätt för hemarbetande kvinnor att

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969 3

tillgodoräkna sig pensionsår inom ATP för de år då de vårdar barn i de
tidigare uppväxtåren avstyrkts av andra lagutskottet (utlåtande 39/1966)
och lämnats utan åtgärd av riksdagen.

Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med hemställan om utredning av
förslag rörande allmän egenpension. Andra lagutskottet föreslog (utlåtande
53/1966) att motionerna skulle överlämnas till pensionsförsäkringskommittén.
Riksdagen godkände utlåtandet.

Andra lagutskottet behandlade vid 1967 års riksdag motioner med syfte
dels till förbättring av sjukpenningen för husmödrar, i synnerhet för dem
med hemmavarande minderåriga barn, dels till högre ekonomisk uppskattning
av arbete i hemmet i andra sammanhang inom socialförsäkringssystemet.
Utskottet avstyrkte motionerna (utlåtande 29/1967) som avslogs
av riksdagen.

1968 års riksdag har i anledning av motioner med begäran om vidgad
möjlighet till frivillig sjukpenningförsäkring anhållit om utredning härom
(andra lagutskottets utlåtande nr 49/1968). Riksdagens skrivelse till Ivungl.
Maj :t har överlämnats till familjepolitiska kommittén.

Allmänna beredningsutskottet behandlade i utlåtande 10/1968 motioner
med begäran om utredning av möjligheterna till en socialekonomisk lösning
av de hemarbetandes situation. Utskottet fann därvid att stora ansträngningar
gjorts för att värdera det arbete som kvinnor utför i hemmet
såväl med vård av barn som i övrigt samt för att trygga de hemarbetande
kvinnornas ekonomiska ställning. Utskottet anförde vidare att olika utredningar
behandlade frågor rörande exempelvis vårdbidrag, sjukförsäkring,
pension, makars rättsliga förhållanden och bostadsservice samt fann att
motionärernas önskemål om utredning måste anses tillgodosedda genom
redan tillsatta utredningars arbete. Utskottet avstyrkte bifall till motionerna,
vilka avslogs av riksdagen.

I samma utlåtande nämndes vissa utredningar angående barnkostnader
såsom Retänkande om barnkostnadernas fördelning (SOU 1946:6), en utredning
publicerad 1951 (Sociala Meddelanden 1951: 5), betänkandet Samhället
och barnfamiljerna (SOU 1955:29) samt Kostnader för barns konsumtion,
vård och uppfostran 1958 och 1961 (Sociala Meddelanden 1961: 6).

Vidare har den år 1962 tillsatta familjeberedningen avgivit betänkandena
Ökat stöd till barnfamiljerna (SOU 1964: 36) som innehåller en sammanställning
av vissa uppgifter ägnade att belysa den aktuella ekonomiska
situationen för barnfamiljerna samt Hemarbete och servicekontakter (SOU
1965: 65) som utgör ett komplement till det tidigare betänkandet och omfattar
kartläggande undersökningar dels av familjearbetet, dels av familjernas
servicekontakter. Familjepolitiska kommittén arbetar med hithörande
frågor och skall därvid samråda med familjeskatteberedningen. Till
kommittén har överlämnats riksdagens framställning i anledning av motioner
om jämställdhet mellan män och kvinnor inom socialförsäkrings -

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

systemet (andra lagutskottets utlåtande 38/1967) i vad den avser översyn
av sjukförsäkringsreglerna att övervägas vid kommitténs fortsatta arbete.
Till pensionsförsäkringskommittén bär med anledning av nyssnämnda riksdagsskrivelse
i vad den avser översyn av reglerna om pensionsförsäkring
givits tilläggsdirektiv. Även familj er ättskommittén har att beakta hemarbetande
kvinnors ekonomiska ställning. Härtill kommer den år 1967
tillsatta servicekommittén med uppgift att behandla frågor angående service
i bostadsområden bl. a. i form av anordningar för barntillsyn.

Frågan om värdering av hemarbete har i visst avseende upptagits av
familjedaghemsutredningen som i sitt betänkande Samhällets barntillsyn
— barnstugor och familjedaghem (SOU 1967: 39) upptagit frågan om dagbarnvårdarens
ersättning och uttalat (s. 49) att för en dagbarnvårdare med
heltidsarbete (4 dagbarn) en ersättning motsvarande timlönen för hemoch
barnsamariter (då 7: 30 i ortsgrupp 4 efter fyllda 25 år) skulle vara
motiverad.

Ytterligare värdering av hemarbetet har skett genom punktvis utförda
tids- och koslnadsstudier samt den köksundersökning som är under
arbete inom konsumentinstitutet, som även utarbetat förslag till en större
undersökning av produktions- och arbetsförhållandena i enskilda hushåll,
vilken avsett att förnya och utvidga en år 1957 företagen undersökning,
redovisad 1961 under rubriken »1000 husmödrar om hemarbete». Till den
planerade undersökningen utarbetades dels inom statens konsumentråd
PM angående behovet av undersökningar i hemmen, dels inom statistiska
centralbyråns utredningsinstitut PM med förslag till en undersökning av
hushållens arbetsorganisation in. m. Anslag begärdes av Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond, som dock inte biföll ansökan.

Konsumentforskningen och dess organisation har upprepade gånger varit
föremål för utredning. Konsumentupplysningsutredningen framlade i december
1966 delbetänkandet Effektivare konsumentforskning (Stencil H
1966: 3) som anmäldes i proposition 1967: 35 med förslag angående effektivisering
av verksamheten på pris- och konkurrensområdet samt konsumentvaruforskningen.
Utredningens förslag beträffande konsumentforskningen
föranledde att en ny utredning, Konsumentutredningen, tillkallades
i juni 1967 för att utreda riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen
samt därmed sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet.
Den nya utredningen har ännu inte avgivit några förslag.

Utskottet

I motionerna hemställs om utredning angående de hemarbetandes situation
för att inordna dem i sociallagstiftningen samt om samordning och

Allmänna beredningsutskoitets utlåtande nr 6 år 1969

5

komplettering av undersökningar beträffande en ekonomisk värdering av
hemarbete.

Vid åtskilliga tillfällen har olika delfrågor beträffande socialförsäkring
och pension för liemarbetande kvinnor behandlats av riksdagen och i vissa
fall blivit föremål för utredning och förslag till åtgärder. Olika statliga
utredningar har tillsatts för att lösa problem för liemarbetande eller för
dessa och andra grupper gemensamt. Utskottet förutsätter att dessa utredningar
beaktar de önskemål som framförts i motionerna I: 302 och II: 414.

Undersökningar beträffande kostnaderna för barns konsumtion, vård
och uppfostran har utförts ett flertal gånger. Andra undersökningar har
tagit sikte på att värdera övriga delar av hemarbetet. Konsumentforskningen
och dess organisation är föremål för utredning. I avvaktan på resultatet av
denna kan några större undersökningar endast med svårighet igångsättas.

Utskottet finner ej anledning att frångå vad utskottet uttalade i sitt utlåtande
till föregående års riksdag (10/1968) att ansträngningar gjorts för
att värdera det arbete som utförs i hemmet och för att trygga de hemarbetandes
ekonomiska ställning samt att motionärernas önskemål om utredning
måste anses tillgodosedda genom redan tillsatta utredningars arbete.
Utskottet finner sig därför ej kunna tillstyrka bifall till motionerna I: 50
och 11:57.

Med hänsyn till pågående utredning om konsumentforskningen synes det
olämpligt att binda resurser och arbetskraft vid större undersökningar
beträffande hemarbete. Utskottet finner sig därför ej heller kunna tillstyrka
bifall till motionerna I: 302 och II: 414.

Utskottet får alltså hemställa

1) att de likalydande motionerna 1:50 och 11:57 icke
föranleder någon riksdagens åtgärd;

2) att de likalydande motionerna 1: 302 och II: 414 icke
föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 februari 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

EINAR LARSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Helge Karlsson
(s), Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m)*,
herrar Ernst Olsson (ep)*, Hansson (s), Ove Karlsson (s), fröken Pehrsson
(ep), herrar Axelson (fp)* och Ingvar Andersson (m);
från andra kammaren: herrar Larsson i Borrby (ep), Nilsson i Bäste -

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 6 år 1969

kille (in), fru Hörnlund (s), herrar Johansson i Simrishamn (s)*, Andersson
i Örebro (fp), Wiklund i Härnösand (s), Hansson i Piteå (s)*, Hugosson
(s), Göransson (s), Johansson i Växjö (ep), fru Frsenkel (fp) och
herr Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hörnlund (s).

ESSELTE AB. STHLM 69

914135