Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969
1
Nr 43
Utlåtande i anledning av motioner om förebyggande åtgärder
inom hälso- och sjukvården, m. m.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:358 av herr Paul Jansson och herr Sörlin samt 11:279 av herr Brandt
m. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppdrag
att kartlägga möjligheterna att förbättra folkhälsan genom sjukdomsoch
skadeförebyggande åtgärder samt överväga prioriteringsfrågorna inom
hälso- och sjukvårdssektorn sedda i relation till den totala nationalprodukten.
Motionärerna framhåller, att sjukvården, särskilt inom den slutna vården,
expanderat starkt under de senaste decennierna. Flera orsaker samverkar
till en snabbt stigande efterfrågan på sjukvård, bland annat förändringarna
i befolkningens ålderssammansättning med en stark förskjutning mot högre
åldrar, de stegrade prestationskraven i det moderna arbetslivet, bristande
överensstämmelse mellan krav och egen förmåga, som kan leda till alkoholmissbruk
och narkomani, felaktiga kostvanor, försämrad allmän kondition,
ökad påverkan av gifter och ett stigande antal trafikolyckor. Sådana
faktorer i förening med en snabb medicinsk-teknisk utveckling har medfört
en såväl kvantitativt som kvalitativt starkt ökad efterfrågan på sjukvård.
Som en följd av sjukvårdens utbyggnad har kostnaderna stigit mycket
snabbt, och ett genomförande av landstingens nuvarande planer för den
närmaste framtiden kommer att leda till väsentligt höjda landstingsskatter.
Motionärerna framhåller att en snabbt växande andel av nationalprodukten
kanaliseras till sjukvården. Detta ger upphov till en central fråga
om resursfördelningen inom samhället. Motionärerna uttalar att det inte
är självklart att sjukvårdssektorn skall prioriteras på det sätt som nu sker
och att det inte är säkert att folkhälsan bäst gagnas av en fortsatt dominant
expansion av sjukvård av dagens modell.
Sjukvårdsbehov och sjukvårdsefterfrågan påverkas — anför motionärerna
— i inte oväsentlig grad av förhållanden som sjukvårdshuvudmännen
i dagens läge inte kan påverka men som kan vara åtkomliga för åtgärder
från andra organ. Förbättrade förhållanden i olika avseenden skulle kunna
uppnås till exempel genom en väl utbyggd företagshälsovård, trafikdifBihang
till riksdagens protokoll 1969. 11 saml. Nr 43
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969
ferentiering, utformningen av alkoholpolitiken och insatser för att förhindra
spridning av narkotika. Motionärerna finner det uppenbart att ett målmedvetet
och systematiskt sjukdoms- och skadeförebyggande arbete kan
bära resultat.
Motionärerna erinrar om att det finns flera organ som sysslar med frågor
om resursutnyttjandet inom sjukvården och samverkan mellan sjukvård
och socialvård. Frågan om resursutrymmet för sjukvården synes dock,
anför motionärerna, vara en så väsentlig avvägningsfråga för samhället att
den bör bli föremål för en särskild prövning. Kan satsning på andra avsnitt
av samhällets aktiviteter hindra uppkomst av skada och sjukdomar
måste sådana åtgärder vägas mot rent sjukvårdande.
Utskottet
Motionärerna hemställer om en parlamentarisk utredning med uppdrag
att kartlägga möjligheter att förbättra folkhälsan genom sjukdoms- och
skadeförebyggande åtgärder samt att överväga prioriteringsfrågorna inom
hälso- och sjukvårdssektorn i relation till den totala nationalprodukten.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av målmedvetet
och systematiskt arbete för att förebygga sjukdomar och skador.
Detta synsätt har också i allt högre grad kommit att prägla inriktningen av
samhällets åtgärder och planering på vårdområdet. Härtill har starkt bidragit
den integrering av frågorna om social omvårdnad och hälso- och
sjukvård som skett genom den nya socialstyrelsens tillkomst.
Ett väsentligt led i den förebyggande vården är hälsoundersökningar,
som gör det möjligt att tidigt diagnostisera och därmed i många fall också
behandla sjukdomar med bättre effekt. På uppdrag av Kungl. Maj :t har
socialstyrelsen verkställt en översiktlig sammanställning av hälsoundersökningar,
som under senare år företagits, nu pågår eller planeras inom
landet, och framlagt resultatet i en rapport i november 1968. Styrelsen
har redovisat en betydande och värdefull sådan verksamhet. Bl. a. kan nämnas
att de allmänna skärmbildsundersökningarna i viss utsträckning kompletterats
med andra undersökningsmoment, t. ex. blodtrycksmätning, blodundersökning,
urinundersökning och EKG-undersökning. Resultaten av den
i samband med allmän skärmbildsundersökning i Värmlands län 1962—
1965 genomförda utökade hälsokontrollen, som även omfattade en automatiserad
analys med ett tiotal kemiska bestämningar, har nyligen publicerats
av socialstyrelsen. Med ledning av erfarenheter från värmlandsundersökningen
söker socialstyrelsen utarbeta lämplig metodik för sådana undersökningar
i stor skala, där användningen av tekniska hjälpmedel möjliggör
att stora befolkningsgrupper kontrolleras med en begränsad insats
av kvalificerad personal. Närmast kommer därför en försöksverksamhet
med allmänna hälsoundersökningar att anordnas i Gävleborgs län.
3
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969
I socialstyrelsens rapport har vidare redovisats att gynekologisk^ hälsoundersökningar
pågår eller planeras i ett flertal sjukvårdsområden. Betydelsefulla
insatser görs också i kommunal regi, hl. a. i samband med hälsovården
i skolorna och vid de primärkommunala daghemmen. Inte minst
betydelsefulla är de förebyggande åtgärder som kommunerna bedriver på
åldringsvårdens område. Det kan vidare erinras om den hälsokontroll som
sker vid inskrivningsförrättningarna.
Socialstyrelsen har anfört, att undersökningar som gör det möjligt att
upptäcka viktiga behandlingsbara sjukdomar bör utgöra elt led i den omvårdnad
som samhället bör tillhandahålla samtliga medborgare oavsett ålder,
kön, bosättningsort och anställningsförhållanden. Även till speciella
grupper riktade undersökningar planeras.
På det sjukvårdsorganisatoriska området bär de stigande investeringsoch
driftkostnaderna för den slutna vården, personalknappheten och andra
faktorer tvingat fram ett nytänkande. Det har ansetts möjligt att i framtiden
överföra mer av diagnostik och terapi från vårdplatser på sjukhus
till välrustade öppnavårdsenheter för allmän och specialiserad medicinsk
vård. Den integrering av administrationen för social- och medicinsk vård
som skett genom den nya socialstyrelsen väntas ge en ökad samverkan
mellan och samordning av hälso-, sjuk- och socialvård. Socialstyrelsen har
framlagt ett principprogram om en starkt utbyggd öppen vård, baserad
till stor del på flerläkarstationer förlagda till vårdcentraler. Till dessa kommer
alltmer att knytas hälsovårdsuppgifter såsom hälsoundersökningar
inom t. ex. ramen för förebyggande barna- och mödravård, skolhälsovård
och en förebyggande åldringsvård. Härtill kan komma samverkan med en
utbyggd företagshälsovård enligt framlagd utredning. Socialstyrelsen har
framhållit att behandlingsbehoven även för de psykiska sjukdomstillstånden
i största möjliga utsträckning bör tillgodoses i den öppna vården. Vårdcentralerna
avses bevaka även mentalhygieniska frågor. En lämpligt organiserad
vårdcentral med specialister bör enligt styrelsen innehålla företrädare
för hl. a. psykiatri.
Förslag om eu ändring av sjukvårdslagstiftningen som ger cn bättre anpassning
till den öppna vårdens behov har framlagts av en särskild utredning.
Vidare har förslag framlagts om en ändring av sjukförsäkringsbestämmelserna
i syfte att stimulera till ökat anlitande av den öppna vården.
Ett gemensamt rationaliserings- och planeringsorgan för sjukvården har
upprättats, nämligen SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut). I detta ingår representanter för bl. a. socialdepartementet,
socialstyrelsen, statskontoret och sjukvårdshuvudmännen. Även
på det regionala planet har frågan om en effektivare driftplanering hänförts
till särskilda organ härför.
Åtskilliga frågor som skapar problem för folkhälsan sammanhänger
med den enskildes livsföring och konsumtionsvanor, såsom användningen
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 år 1969
av sprit, tobak, narkotika och även en felaktig kost. Särskilda utredningar
har avslutats eller föreligger beträffande alkoholpolitiken, narkotikaproblemet
intensivbehandlas för närvarande i en statlig kommitté, och viss upplysningsverksamhet
och forskning pågår angående kosten. Upplysningsbehovet
är beträffande dessa frågor utomordentligt stort. Statliga medel utgår
härför under nästkommande budgetår med 1 900 000 kronor till socialstyrelsens
hälsovårdsupplysning.
Beträffande avvägningen av de resurser, som bör avdelas för sjukvården,
prövar Kungl. Maj :t den ram inom vilken arbetsmarknadsstyrelsen får
meddela igångsättningstillstånd för nya sjukhusbyggen, och detta sker med
hänsyn till den totala samhällsekonomin. En annan prioritering sker genom
socialstyrelsen vid tilldelning av läkare för olika sjukvårdande uppgifter.
Med den inriktning som socialstyrelsens planering för den framtida
sjukvården har mot öppen vård och förebyggande vård sker en prioritering
i enlighet med motionärernas önskan, samtidigt som byggnadsverksamheten
för sluten vård får stå tillbaka. Då vidare organ för att styra utvecklingen
i av motionärerna önskad riktning upprättats med parlamentarisk
förankring och med möjlighet att företa de utredningar som kan komma
att krävas, torde enligt utskottets mening ytterligare utredningar inte vara
påkallade. Utskottet finner sig därför inte böra tillstyrka bifall till motionerna
utan hemställer,
att de likalydande motionerna 1:358 och II: 279 icke
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 april 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s)*, Eric
Peterson (fp), Helge Karlsson (s)*, Karl Gustav Pettersson (s)*, Kilsmo
(fp), fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Wååg (s)*, Ove Karlsson
(s), Blomquist (m)* och fröken Pehrsson (ep);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Larsson i
Borrby (ep), fru Hörnlund (s), herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson
i Örebro (fp), Hyltander (fp), Nilsson i Agnäs (m), fröken Åsbrink (s),
herrar Häll (s), Gadd (s) och Aldén (s)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 43 dr 1969
5
Reservationer
1) av fröken Åsbrink (s) samt herrar Gadd (s) och Aldén (s), vilka ansett
att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Motionärerna hemställer — —- -— (=utskottet)---totala national
produkten.
Tonvikten har i motionerna icke lagts på den rena sjukvården i första
hand utan på hälsovården. Motionärernas syfte har därtill ett betydligt vidare
omfång i det de önskar få till stånd en parlamentarisk utredning, som
skulle sätta in hälso- och sjukvården i ett större sammanhang. Styrkan i
motionerna synes ligga i denna önskan om en ''tvärvetenskaplig’ sammanställning
av alla de faktorer som skapar den mänskliga miljö, som utgör
grundförutsättningen för såväl hälso- som sjukvården. Utskottets uppfattning
är att en utredning av den art motionärerna föreslår skulle kunna verksamt
bidraga till en ökad belysning av vilka mått och steg samhället kan
Aidtaga för att på effektivast möjliga vis få tyngdpunkten att överflyttas till
olika slag av skyddsåtgärder och till hälsovården från att som nu vila tungt
på sjukvården.
Vidare skulle en bedömning från samhällsekonomisk synpunkt beträffande
olika hälsovårdsprojekt och deras prioritering kunna tjäna som en god
rådgivare såväl för staten som för landsting och kommuner.
Utskottet tillstyrker bifall till motionerna och får således hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 358 och II: 279 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om tillsättande av en parlamentarisk utredning
med uppdrag att kartlägga möjligheterna att förbättra
folkhälsan genom sjukdoms- och skadeförebyggande
åtgärder samt överväga prioriteringsfrågorna inom hälsooch
sjukvårdssektorn sedda i relation till den totala nationalprodukten.
»
2) av herrar Johansson i Skärstad (ep), Andersson i Örebro (fp) och
Hyltander (fp).