Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 41 år 1969

1

Nr 41

Utlåtande i anledning av motioner om åtgärder till främjande
av turistnäringen i Jämtlands län och av fritidsverksamhet,
m. m.

Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats

dels motionen I: 247 av herr Karl Pettersson vari hemställes att riksdagen
i skrivelse till hungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning och
förslag rörande åtgärder för främjande av turistnäringen varvid i motionen
framförda synpunkter bör beaklas;

dels motionen 11:415 av herr Lundberg vari hemställes att riksdagen
med beaktande av de framförda synpunkterna måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning
samt förslag till inköp av i första hand erforderliga markområden i Kalls
kommun, Jämtlands län, och i Åreskutans omgivning för anläggning av
ett fritids-, semester-, rekreations-, idrotts- och utbildningscentrum av internationell
standard, men med beaktande av att dagskostnaderna inte får
bli så höga, att lägre inkomsttagare utestängs från att nyttja detsamma;

att tidsenliga lokaler och övningsplatser för klasslärarhögskolorna anlägges,
med beaktande av åtgärder för att lösa ledarfrågan för vår ungdoms
fysiska fostran samt behovet av lokaler och övningsplatser, samt
att åtgärder vidtages för att stimulera till ökad användning av kollektiva
trafikmedel — främst järnvägarna — för att på så sätt åstadkomma
en minskning av trafikolyckor samt en bättre boende- och trafikmiljö.

I motionen 1:247 anföres att turistnäringen i Jämtlands län genom utbyggnader
har bättre möjligheter än tidigare att ta emot de människor
som vill söka vila och avkoppling. För att turistanläggningarna och övriga
investeringar skall kunna tas till vara på bästa ekonomiska sätt, är det ett
villkor att de kan utnyttjas under lång tid av året. En möjlighet till
ökat utnyttjande är att under vissa lågsäsonger utnyttja anläggningarna
för viss sjukvård. En annan möjlighet är att öka charterresor med järnväg
och flyg, framför allt från de tätortsbefolkade områdena i Mellaneuropa.
I norra Jämtland finns stora outnyttjade sportfiskevattentillgångar på
grund av att de ligger avlägset från vägar. Utbyggnad av vissa vägar skulle
därför kunna vara en bidragande orsak att göra länet ännu mera attraktivt
ur rekreationssynpunkt.

I motionen 11:415 framhålles den fysiska aktivitetens betydelse för
hälsan och anföres att den fysiska fostran och träningen för ungdomen för1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr a

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ål år 1969

summats. Lärarhögskolorna måste ägna sådan fostran allt större uppmärksamhet.
Det är inte rationellt att låta de nya lärarhögskolorna arbeta
under så primitiva förhållanden som nu är rådande. För att den begränsade
utbildningstid som står till förfogande skall kunna utnyttjas effektivt
och inte betraktas som bortslösad är det nödvändigt att tidsenliga
gymnastiklokaler och idrottsplatser ställs till lärarhögskolornas förfogande,
och byggnadsstyrelsen bör erhålla sådana direktiv att detta beaktas vid
nybyggen.

Motionären anför vidare att det råder stor brist på lockande vinteranläggningar
för friluftsliv som kan erbjuda inkvartering till rimlig kostnad.
Sådana bör planeras som åretruntanläggningar, lämpliga även för kursverksamhet,
kongresser och träningsläger t. ex. för lärarutbildning. De från 1969
årliga kurserna i skidlöpning för närmare 4 000 lärarkandidater måste till
stor del på grund av bristen på lämpliga förläggningar inom landet förläggas
till Norge. Även för skolungdomsresor måste man söka förläggningar
utomlands, därför att den ypperliga skidterräng som finns i Sverige inte
kan utnyttjas på grund av förläggningsbrist. Det är mångmiljonbelopp som
på detta sätt går svensk turistnäring förbi.

Motionären fortsätter: Jämtland är ett avfolkningslän som brottas med
svåra sysselsättnings- och arbetslöshetsproblem. Inom Kalls kommun har
mycket noggranna undersökningar gjorts för att få en utbyggnad av turistväsendet.
Man vill i första hand skapa ett turismens lokaliseringsområde
omkring Åreskutan. Flera organisationer, bl. a. RESO, har framhållit sitt
intresse härför. Det borde anses vara en betydelsefull samhällsangelägenhet
att icke låta enskilda markägare punktvis och oplanerat exploatera
svensk natur. I stället bör alla möjligheter till en hänsynsfullt planerad utbyggnad
av större enheter ske och en turismens strukturrationalisering
praktiseras. Detta medger även ett mera ekonomiskt utnyttjande av järnvägar,
vägar och flygfält samt anläggning av skidbackar, linbanor, skidleder,
serviceanläggningar, hotellanläggningar m. m. Staten borde på förhand
inlösa tillräckligt stora mark- och vattenområden.

Vidare måste det ske en radikal förändring av den kollektiva trafiken
och dess service. Statens järnvägar måste genom mycket låga taxor söka
stimulera allmänheten att till huvudsaklig del nyttja järnvägarna för färd
till och från Östersund. En nedsättning av biljettpriset med exempelvis
50 procent på järnvägarna borde kunna ha en viss inverkan på transporterna
till och från turistcentra.

Staten och kommunerna bör äga majoriteten av de föreslagna fritidsanläggningarna
samt ha det ekonomiska ansvaret för skötsel och service.
Staten bör även svara för kostnaderna för förvärv av tillräckliga markområden,
och AMS:s investeringar genom olika beredskapsarbeten bör även
ingå som tillgång i anläggningen och tillgodoräknas staten. Tillgängliga
fonder bör av Kungl. Maj :t kunna utnyttjas för lämpliga markinköp innan

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr it år 1969 3

planering och utredningar kan verkställas. Likaså bör AMS kunna anvisa
betydande belopp för beredskapsarbeten inom fritidssektorn.

Remissyttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från länsstyrelsen i
Jämtlands län.

Länsstyrelsen anför:

Turistnäringen i Jämtlands län torde ha relativt större betydelse än i
något annat län. I utredningar, som gjorts vid länsstyrelsen, har man beräknat
att näringen svarar för 3—4 % av skatteunderlaget i länet, medan
motsvarande andelar i de mest utpräglade turistkommunerna uppgår till
20—-50 %. Med hänsyn till turistnäringens betydelse som marginalinkomstkälla
i bygder med krympande försörjningsunderlag kan man dock
antaga, att dess ekonomiska betydelse egentligen är större än vad dessa
siffror antyder. Genom att näringen i länet normalt har två säsonger har
den jämförelsevis goda förutsättningar att ge sysselsättning åt befolkningen
i turistbygderna. Turistnäringen utgör för övrigt ofta den enda utvecklingsbara
näringen i länets glesbygder. Dess utvecklingsmöjligheter är därför
av stort intresse för den lokala och regionala samhällsplaneringen

---Länsstyrelsen har vid flera tillfällen genom olika utredningar sökt

belysa bl. a. näringens sysselsättningsförhållanden och ekonomiska betydelse.
På flera punkter, bl. a i fråga om den säsongpräglade turistnäringens
samband med näringslivet i övrigt, är kunskaperna emellertid ännu
ofullständiga. Länsstyrelsen vill alltså i anslutning till förslaget i motion
1: 247 vitsorda behovet av en fortsatt utredningsverksamhet till grund
för planeringen av turistnäringens vidareutveckling. Länsstyrelsen har i
samråd med inrikesdepartementet övervägt möjligheterna för en vidgad
utredningsverksamhet bl. a. genom samarbete mellan utredningsorgan i
olika län. I ett sådant sammanhang skulle även överväganden kunna göras
rörande vilka delar av landet som från rikssynpunkt är mest angelägna
att utveckla såsom allsidiga rekreationsområden. En central bedömning
av sådant slag skulle onekligen vara betydelsefull för planeringen i länen.

I motion 11:415 behandlas bl. a. bristen på lämpliga vinterturistanläggningar
inom landet. Sedan några år pågår på länsstyrelsens initiativ en
omfattande utredning rörande turism, fritidsbebyggelse och naturvård i
länet. Denna utredning som i första hand inriktats på länets viktigaste
turistområden, innehåller bl. a. översiktliga bedömningar av lämplig markdisposition.
Utredningen rekommenderar exploateringsområden för turistanläggningar
och fritidsbebyggelse samt anger, inom vilka områden naturvårdsskäl
motiverar särskilda hänsyn i fråga om markutnyttjandet.
Markdispositionsplanerna är avsedda att tjäna till ledning för den planering
enligt byggnadslagen, som åligger kommunerna.

I länsstyrelsens utredning intar Åreskutan och dess omgivningar givetvis
en central plats. Utredningen har i sina bedömningar rörande denna
del av länet utgått ifrån att trakten kring Åreskutan skall utgöra ett av
länets viktigaste rekreationsområden och att dess omgivningar lämpar sig
mycket väl för en fortsatt utbyggnad för turistiska ändamål.

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4/ år 1969

I fråga om statligt lokaliseringsstöd till turistnäringen har länsstyrelsen
bedömt de bästa effekterna kunna nås genom koncentrerade insatser inom
vissa begränsade områden. Åreområdet i vidsträckt bemärkelse tillhör
dessa primära turistområden, inom vilka statliga stödåtgärder enligt länsstyrelsens
mening i första hand bör förekomma, och kan sålunda anses
i princip lämpligt för investeringar av den typ, som motionen behandlar.
Länsstyrelsen anser emellertid, att det måste vara en angelägenhet i första
hand för de berörda kommunerna, som har ansvaret för markpolitiken, att
se till att mark i erforderlig utsträckning står till förfogande för turistnäringens
utveckling. Huruvida de i motionen föreslagna statliga insatserna
är de lämpligaste för att främja turistnäringens utveckling i länet kan
ifrågasättas. Överväganden rörande behovet av investeringar inom turistnäringen
i åreområdet pågår och länsstyrelsen har sålunda sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga.

Utskottet

I motionen I: 247 hemställes om utredning och förslag rörande åtgärder
till förmån för turistnäringen i Jämtlands län. Motionen 11:415 syftar till
liknande åtgärder dock med särskilt utformat förslag till inköp av markområden
för en större fritidsanläggning inom Kalls kommun. Härjämte
upptar motionen 11:415 yrkanden beträffande lärarhögskolornas vinterutbildning
och angående rabatter på statens järnvägar.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har i ansluLning till motionen I: 247 vitsordat
behovet av fortsatta utredningar till grund för planeringen av turistnäringens
vidareutveckling, dock utan begränsning till att endast avse
förhållandena i Jämtlands län. Beträffande förslaget i motion 11:415 har
länsstyrelsen anfört att överväganden rörande behovet av investeringar
inom turistnäringen i åreområdet pågår inom länsstyrelsen och i samråd
med kommunerna. Länsstyrelsen, som sålunda har sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga, har ifrågasatt om de föreslagna statliga insatserna
är de lämpligaste för att främja turistnäringens utveckling i länet och anser
att de i stället måste ses som ett led i en utvecklingsplan för hela näringen.

Utskottet uttalade i sitt utlåtande nr 15 år 1968 i anledning av motioner
om förläggande till Östersund av 1976 års olympiska vinterspel att strukturomvandlingar
inom jordbruk och skogsbruk i förening med en relativt
låg industrialiseringsgrad inom Jämtlands län kunde väntas komma att
ställa stora krav på arbetsmarknadspolitiska insatser i länet. Utskottet tillstyrkte
bl. a. med hänsyn till tillskottet av arbetstillfällen en utredning om
förutsättningarna att förlägga vinterspelen till Östersund. Sådan utredning
har numera verkställts och frågan övervägs för närvarande av Kungl.
Maj :t.

Förevarande motioner synes bl. a. syfta till att mer långsiktigt skapa

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 47 år 1969 5

sysselsättningstillfällen inom länet och att skapa ett konkurrenskraftigt
och koncentrerat område för vinterturism. Utskottet anser detta vara
angelägna uppgifter men vill erinra om att lokaliseringspolitiska frågor
med anknytning till turism kommer att behandlas av årets riksdag i annan
ordning. En utredning i enlighet med motionärernas förslag är enligt utskottets
mening inte ägnad att leda till snabbare eller effektivare åtgärder
än det inom länsstyrelsen i samråd med kommunerna pågående planeringsarbetet.
Utskottet finner därför inte skäl tillstyrka motionärernas
utredningsyrkande.

I motionen 11:415 upptages härjämte yrkande om anläggande av övningsplatser
för lärarhögskolorna.

I klasslärarutbildningen ingår enligt läroplanen 30 timmars vinterutbildning
som avser att ge kompentens att undervisa i skid- och skridskoåkning.
Utbildningen förutsätter god snötillgång och förlägges därför av seminarier
och lärarhögskolor i Sydsverige till annan än studieorten. Enligt
regleringsbrev för 1968/69 för klass- och ämneslärarutbildning får vinterutbildningen
förläggas till Norge under förutsättning att kostnaderna inte
blir högre än vid förläggning i Sverige.

Det av motionären framförda önskemålet om att förlägga klasslärarnas
vinterutbildning till Sverige torde redan nu vara möjligt att tillgodose, om
detta anses lämpligare.

I motionen II: 415 har slutligen föreslagits åtgärder för att stimulera till
ökad användning av järnvägarna.

SJ har att själv i enlighet med av riksdagen fastställda driftsekonomiska
principer avgöra sådana frågor som hur och när rabatter bör lämnas. För
ändamålet finns en särskild planeringsgrupp inom SJ. Inom ramen för
det nuvarande rabattsystemet finns möjligheter att från fall till fall bevilja
rabatter vid offentligt utannonserade turistresor som inkluderar hotellvistelse,
s. k. IT-rabatt, med 25 % av tur- och returpriset. Sådan rabatt
torde ligga i linje med motionärens önskemål.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka bifall till motionerna utan hemställer 1)

att motionen I: 247 icke föranleder någon riksdagens
åtgärd;

2) att motionen II: 415 icke föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 22 april 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr it år 1969

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Hedlund (s), Eric Peterson
(fp), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo (fp), Ernst Olsson (ep), Nyquist
(s)*, Blomquist (m)\ fröken Pehrsson (ep)* och herr Ingvar Andersson
(m);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Haglund
(s)*, Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp), Hugosson
(s), Hyltander (fp)*, Nilsson i Agnäs (m), Johansson i Växjö (ep),
Green (s), Aldén (s) och Rosqvist (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under 1)

av herrar Blomquist (m), Ingvar Andersson (m) och Nilsson i Agnäs

(m).

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690034