Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969
1
Nr 35
Utlåtande i anledning av motion om åtgärder för att förhindra
trafikolyckor bland skolungdomen.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 993 av
herrar Fridolfsson i Stockholm och Nilsson i Agnäs hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kung!. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag
till åtgärder för förhindrande av trafikolyckor bland skolungdom.
Motionärerna framhåller att det ökande antalet bilar medför att riskmomenten
blir allt större för dem som till fots uppehåller sig på de allmänna
vägarna. Under år 1967 dödades 96S personer. Även om den intensiva
propaganda för trafiksäkerhet som genomfördes under 1968 givit ett påtagligt
gott resultat råder det framför allt då det gäller barn i trafiken fortfarande
otillfredsställande förhållanden. Det borde i ett modernt samhälle
inte sparas några medel då det gäller att skydda barnen från trafikdöden.
Det centraliserade skolväsendet, anför motionärerna, medför emellertid
framför allt på landsbygden avsevärt ökade trafikrisker. Även barnen i de
lägsta klasserna använder skolskjutsar och får ofta gå eller cykla relativt
långa vägar för alt komma till skolbussens uppsamlingsplats och därvid
korsa livligt trafikerade trafikleder. Framför allt under den mörka årstiden
och vid dålig väderlek uppstår härvid avsevärda risker.
Bland åtgärder som skulle kunna vidtagas nämner motionärerna obligatorisk
användning av reflexband för gående och cyklister, och vidare
skulle de gåendes möjligheter att upptäcka fordon bli mycket större om
bilarna under vinterhalvåret alltid framfördes med minst halvljus även
under dagtid.
Motionärerna anför, att ett noggrant studium av orsakerna till olyckor
bland skolungdom i lägre årsklasser torde kunna ge vägledning om vilka
åtgärder som i första hand behöver vidtagas.
Remissyttranden
Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen
och statens trafiksäkerhetsverk samt har berett överstyrelsen för svenska
röda korset och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
tillfälle att yttra sig.
Skolöverstyrelsen erinrar om den år 1968 tillkallade skolskjutsutredningen
och framhåller vidare, att trafikundervisning sedan flera år tillbaka
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 35
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969
bedrivits bl. a. för att göra skolbarnens förflyttning till och från skolskjutsen
så säker som möjligt. För att ytterligare intensifiera denna undervisning
bär eu arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen i samarbete med trafiksäkerhetsverket
och rikspolisstyrelsen utarbetat information om hur
trafikundervisningen i skolorna bör läggas upp. Informationen har sammanställts
i en skrift som nyligen sänts ut till alla lärare i grundskolan
och till den polispersonal som medverkar i trafikundervisningen.
Skolöverstyrelsen finner lämpligt att motionen — som åtminstone delvis
gäller samma område som skolskjutsutredningen — överlämnas till
denna utredning för beaktande i arbetet.
Trafiksäkerhetsverket framhåller, afl det f. n. pågår en rad utredningar
med syfte att få fram underlag för åtgärder för att förbättra trafiksäkerhetsläget
för barn och fotgängare. Särskilt nämnes skolskjutsutredningen,
trafiksäkerhetsverkets undersökning av trafikolyckor under 1968 med
avseende på olyckssituation och skadekonsekvens samt utredningarna rörande
reflexmaterial på gående och användningen av halvljus under dagsljusbetingelser.
Trafiksäkerhetsverket låter vidare genom en särskild arbetsgrupp
utreda de praktiska och rättsliga möjligheterna att införa skyldighet
bl. a. för fotgängare att använda reflexer vid färd på väg i mörker.
Trafiksäkerhetsverket finner med hänvisning till tidigare slutförda och
nu pågående utredningar att en särskild utredning inom det område som
motionärerna avsett måste vara klart målinriktad och ges sådana resurser,
att den kan förväntas ge resultat utöver vad andra utredningar gett eller
kommer att ge och därmed skapa underlag för ytterligare konkreta åtgärder
för att förhindra vissa olyckstyper eller minska skadeverkningar. Om
en sådan utredning skall komma till stånd måste den ges en ambitiös utformning.
Den skulle ej omfatta bilolyckor där de barn som skadats varit
passagerare och ej heller det område som täcks av skolskjutsutredningen.
Den kan inte, som motionärerna tänkt sig, genomföras enbart som en intervjuundersökning
hos föräldrar och skolor. En utredning av olycksorsakerna
måste grunda sig på ett stort material och ge en fullständig och detaljerad
beskrivning av olyckorna med avseende på plats, tid, förlopp och övriga omständigheter
ävensom en beskrivning av skadornas art och de förhållanden
som inverkat på skadornas omfattning.
NTF lämnar följande uppgifter rörande skador och dödsfall bland barn
i skolåldern: I åldersgruppen 7—14 år skadades under år 1967 totalt 1 322
barn, av vilka 56 omkom. I åldersgruppen 15—17 år skadades 2 045 ungdomar,
av vilka 50 avled. Av de dödade och skadade i åldern 7—14 år hade
545 skadats som bilpassagerare, 445 som förare av tvåhjuliga fordon och
304 som gående. 28 tillhörde kategorin »övriga». I åldersgruppen 15—17
år var 898 förare och passagerare i bilar, 1 022 förare eller passagerare
på motorcyklar, mopeder eller cyklar och 113 gående. Om man bortser
från de fåtaliga fall, där ungdomar skadades vid olovlig körning av per
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969 3
sonbil eller motorcykel, bär alltså 4 av 10 skadade barn i skolåldern såsom
passagerare i bil eller på motorcykel varit »oskyldiga» till trafikolyckan,
vid vilken de skadats.
Nationalföreningen anför att det genom förbättrad samhällsplanering och
framför allt genom effektiv trafikundervisning inom skolans ram kan vara
möjligt att förbättra trafiksäkerlietsläget för skolbarnen som aktiva trafikanter.
Nationalföreningen erinrar om att statens vägverk och statens
planverk nyligen utgivit normer för samhällsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet
och att försök med trafiksanering pågår inom fem tätorter av
olika typer och storlek.
Vidare uttalar Nationalföreningen, att trafikundervisningen i skolan var
synnerligen intensiv under åren före och i samband med övergången till
högertrafik. De hårda trafikregleringarna och den intensiva trafikövervakningen
medförde i de större tätorterna en påtaglig nedgång i antalet trafikolyckor
med skolbarn hösten 1967. I samband med högertrafikomläggningen
byggdes även upp en organisation med trafikkonsulenter vid länsskolnämnderna
och kontaktlärare för trafikundervisning inom rektorsområdena.
Denna organisation har numera upphört, och ansvaret för trafikundervisningens
planering har i stället under rektor lagts på berörda huvudlärare.
En viss men ganska obetydlig fortsättning av konsulentverksamheten
har möjliggjorts genom i huvudsak frivilliga insatser. Trafiksäkerhetsverket
har även fyra konsulenter för trafikundervisningen i skolorna.
Enligt vad NTF erfarit från olika håll i landet synes främst kontaktlärarorganisationens
upphörande i praktiken ha kommit att innebära en
påtaglig försämring av effektiviteten i skolans trafikundervisning. Samtidigt
kan man enligt föreliggande preliminära statistik för år 1968 konstatera
en kraftig ökning av antalet skadade skolbarn i förhållande till år
1967. Medan trafikolyckorna i hela landet ökat med ungefär 10 procent
har antalet skadade skolbarn ökat med 20 procent och antalet skolbarn
som skadats som »aktiva trafikanter» med 30 procent. NTF uttalar uppfattningen
att en organisation motsvarande den som fanns vid högertrafikomläggningen
på skolområdet ånyo bör byggas upp.
Skolbarnens trafiksäkerhet på väg till och från skolan kan också ökas
genom skolpoliser. Nya anvisningar härför har våren 1968 utfärdats av
skolöverstyrelsen i samarbete med rikspolisstyrelsen.
NTF har inhämtat att skolskjutsutredningen räknar med att kunna presentera
vissa förslag och rekommendationer i så god tid att de kan börja
tillämpas fr. o. m. höstterminen 1969.
NTF och andra organisationer har i olika sammanhang påyrkat obligatoriskt
användande av reflexmaterial för gående på dåligt upplysta och
obelysta vägar och gator och har även initierat ständigt upprepade aktioner
i skolorna för bärande av reflexmaterial.
NTF har sedan länge informerat bilisterna om att halvljus under dag -
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969
tid under vissa speciella väderleksförhållanden ökar möjligheterna för andra
trafikanter att upptäcka en bil. NTF har emellertid inte velat förorda
ständig halvljuskörning under vinterhalvåret, bl. a. därför att detta kan
medföra s. k. informationströtthet, vartill kommer att glödlampsbyte skulle
behöva göras cirka fem gånger årligen på en vanlig personbil och ungefär
en gång i veckan på t. ex. en taxi. NTF har bedömt det vara svårt att få
en personbilsägare att byta glödlampor så ofta och har då ansett att den
ständiga halvljuskörningen skulle kunna medföra undermåligt ljus i mörkertrafik.
Slutligen framhåller NTF, att skolöverstyrelsen har en särskild arbetsgrupp
för trafikundervisning i skolan med företrädare för trafiksäkerhetsverket,
rikspolisstyrelsen, Sveriges Radio och NTF. Denna arbetsgrupp
— TRUSK — följer kontinuerligt de i motionen berörda frågorna och överlämnar
till ifrågavarande myndigheter erforderliga förslag. Med hänsyn
härtill och till den pågående skolskjutsutredningen synes den av motionärerna
föreslagna särskilda utredningen ej erforderlig.
Överstyrelsen för svenska röda korset tillstyrker bifall till motionen och
hänvisar i övrigt till vad som i ett bilagt yttrande anförts av Samarbetskommittén
mot barnolycksfall. Denna kommitté understryker vikten av att
samhället vidtager effektiva åtgärder för att skydda barnen i trafiken.
Utskottet
Motionärerna hemställer om utredning och förslag till åtgärder för att
förhindra trafikolyckor bland skolungdom.
Utskottet vill erinra om att den år 1968 tillkallade skolskjutsutredningen
bland annat behandlar frågan om olyckor som inträffat i samband med
skolskjutsar och analyserar dessa olyckor för att klarlägga orsakerna. Utredningen
skall även studera frågor om åtgärder för att trygga säkerheten
vid på- och avstigningsplatser och ålägganden för andra trafikanter i samband
med barnens på- och avstigning. Motionärernas önskemål får därmed
anses delvis tillgodosedda.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen inom kort att framlägga
betänkande. Det torde därefter bättre kunna bedömas huruvida ytterligare
utredning i det av motionärerna angivna syftet skall anses påkallad.
Utskottet vill härutöver nämna, att statens trafiksäkerhetsråd kartlägger
i vilken utsträckning gående på väg under mörker är försedda med reflexmaterial
eller lykta. Frågan om bestämmelser på detta område utreds inom
trafiksäkerhetsverket och har även aktualiserats i samband med arbetet inom
nordisk vägtrafikkommitté. Vidare studeras på uppdrag av trafiksäkerhetsverket
vissa problem rörande användandet av halvljus på fordon
under dagsljusbetingelser.
Med hänsyn till pågående utredningar rörande väsentliga delar av de
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 35 år 1969 5
frågor motionärerna tagit upp finner utskottet ej skäl att tillstyrka bifall
till motionärernas hemställan. Utskottet hemställer därför,
att motionen II: 993 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 april 1969
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s),
Eric Peterson (fp), Karl Gustav Pettersson (s), Ernst Olsson (ep), Hansson
(s)*, Nyquist (s)*, Ove Karlsson (s), Blomquist (m)*, fröken Pehrsson
(ep)*, herrar Axelson (fp)* och Ingvar Andersson (m);
från andra kammaren: herr Larsson i Borrby (ep), fru Hörnlund
(s)*, fru Ekroth (s)*, herrar Johansson i Skärstad (ep), Johansson i Simrishamn
(s), Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s)*, Hyltander (fp)*,
Thylén (m)*, Aldén (s) och Rosqvist (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.