Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av motion om en samhällelig servicetjänst
för barnfamiljer och äldre personer.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 1005 av
herr Lothigius hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om utredning av frågan om insättande av frivillig servicetjänst samt
därvid beakta att tjänstgöringen skall avse såväl manlig som kvinnlig ungdom.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Vissa uppgifter om service, barntillsyn och åldringsvård

Service

Frågor om service i bostadsområden behandlas av den i april 1967 tillkallade
servicekommittén. Kommittén behandlar bl. a. sådana servicefunktioner
som barntillsyn och åldrings-, sjuk- och handikappservice.

Barntillsyn

Den av samhället ordnade barntillsynen har utbyggts väsentligt under de
senaste åren. Antalet platser i daghem och fritidshem beräknas enligt vad
som anges i statsverkspropositionen (Bil. 7, s. 5) sedan år 1966 ha fördubblats
från 16 000 platser till 32 000 platser i år. Samtidigt räknar man med en
ökad tillgång på kommunalt organiserade familjedaghem, till vilka statsbidrag
enligt beslut av 1968 års riksdag (statsutskottets utlåtande nr 5/1968)
utgår från och med i år. Det sammanlagda antalet platser för tillsyn av barn
med förvärvsarbetande föräldrar beräknas år 1970 uppgå till omkring
75 000. För det statliga stödet till daghem, fritidshem och familjedaghem
beräknas för nästa budgetår en anslagsökning med omkring 50 miljoner
kronor till 125 miljoner kronor.

Å Idringsvård

År 1964 framlades ett reformprogram för åldringsvården som antogs avriksdagen
(statsutskottets utlåtande nr 106/1964). Det inriktades på att få
till stånd ökade resurser för social hemhjälp, förbättringar av åldringsbostäder
och en snabbutbyggnad av långtidssjukvården. Den sociala hemhjälpsverksamheten
till åldringar och handikappade har enligt vad som

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 11 samt. Nr 16

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969

anges i 1969 års statsverksproposition (Bil. 7, s. 34) utvecklats från att omfatta
omkring 80 000 hjälpta år 1960 till ett beräknat antal hjälpta år 1969
av omkring 230 000. Hemsamariternas insatser beräknas överstiga 30 miljoner
arbetstimmar år 1969. Anslagsbehovet för det 35-procentiga statsbidraget
till social hemhjälp har av departementschefen för nästa budgetår
beräknats till 135 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor för fortsatt försöksverksamhet
i fråga om vård och service åt åldringar och handikappade
i glesbygdsområden.

Gällande bestämmelser om värnplikt m. m.

Bestämmelser om icke konventionell värnpliktstjänstgöring finns i lag
3 juni 1966 om vapenfri tjänst. I 2 § stadgas att vapenfri tjänstepliktig skall
fullgöra tjänst, som är betydelsefull för samhället, såsom brandtjänst inom
civilförsvaret, reparationstjänst vid järnvägarna, statens vattenfallsverk
eller televerket, hälsovårds- eller sjukvårdstjänst inom det allmänt civila
medicinalväsendet eller slutligen ekonomi- eller expeditionstjänst vid statlig
eller kommunal förvaltning. Arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer vilket
slag av tjänstgöring som vapenfri tj änstepliktig skall fullgöra och har tillsyn
över utbildning och tjänstgöring. 1966 års lag innebar en utvidgning av
området för tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga i förhållande till tidigare
gällande bestämmelser. Vid behandlingen av lagförslaget i riksdagen
uttalade andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 45/1966 att utskottet fann det
värdefullt att tjänstgöringsalternativen för de vapenfria utvidgades samt att
lagförslaget enligt utskottets mening inte uteslöt att i särskilda fall även
annan tjänstgöring, som uppfyller kravet på att vara betydelsefull för samhället
och som står i överensstämmelse med de allmänna riktlinjerna för
den vapenfria tjänsten, kunde komma i fråga. Det borde alltså enligt utskottets
mening vara möjligt för en vapenfri tj änstepliktig som på grund
av personliga kvalifikationer — utbildningsmässigt eller eljest — hade särskilt
goda förutsättningar alt efter genomgången grundutbildning tilldelas
annan betydelsefull tjänst. Det primära måste emellertid vara att utbildningen
av de vapenfria inriktades på de betydelsefulla civila uppgifter de
hade att fullfölja under krig i hemlandet. Utskottet avslog i motioner framförda
förslag om att vapenfri tjänst skulle kunna fullgöras inom områdena
forskning, undervisning och vetenskap samt u-landshjälp.

I oktober 1968 tillkallades 1968 års utredning om biståndsutbildning för
att utreda frågan om utbildning av vapenfria tjänstepliktiga och andra värnpliktiga
för internationell biståndsverksamhet m. m. I direktiven uttalas att
det inte är uteslutet att även andra personalkategorier än särskilt utvalda
och utbildade vapenfria tjänstepliktiga och andra värnpliktiga — framför
allt kvinnor — efter frivilligt åtagande skall kunna ingå i organisationen

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969 3

och få del av den angivna utbildningen. Utredningen skall överväga denna
möjlighet.

1966 års vårnpliktskommitté har i november 1968 avgivit ett delbetänkande
Frivilligförsvaret 1 (SOU 1968: 54), där bl. a. utbildning av kvinnlig
personal inom totalförsvaret behandlas. På uppdrag av överbefälhavaren har
chefen för flygvapnet i samråd med cheferna för armén och marinen utarbetat
gemensamma grundläggande bestämmelser för antagning, utbildning,
krigsplacering m. m. vid armén, marinen och flygvapnet av personal
tillhörande föreningen Svenska blå stjärnan (SBF), föreningen Svenska
röda korset (FRK), Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) och Sveriges
kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR).

Frågor om allmän värnplikt regleras inte i grundlagarna utan i 1941 års
värnpliktslag, där den grundläggande bestämmelsen i 1 § stadgar, att svensk
man är värnpliktig från och med det kalenderår under vilket han fyller 18
år till och med det under vilket han fyller 47 år. Frågan om värnplikt för
kvinnor synes inte ha varit föremål för riksdagens behandling under senare
tid.

Utskottet

I motionen upptas mot bakgrund av det stora behovet av vård och tillsyn
av barn och äldre frågan om inrättande av en frivillig servicetjänst för manlig
och kvinnlig ungdom.

Under 1960-talet har en snabb utbyggnad skett av den av samhället ordnade
barntillsynen samtidigt som åldringsvården tillförts kraftigt ökade
resurser. Denna utveckling kan väntas fortsätta.

Enligt utskottets mening bör erforderlig ökning av samhällets insatser
för vård och tillsyn av barn och gamla företrädesvis ske inom ramen för det
för närvarande tillämpade systemet och inte genom upprättande av någon
organisation med anknytning exempelvis till den allmänna värnplikten eller
det frivilliga försvaret.

Utskottet finner det för övrigt inte troligt att arbetsmarknaden genom en
frivillig servicetjänst enligt motionärens förslag vid sidan om kommunernas
nuvarande verksamhet och ideella organisationers frivilliga servicetjänst
skulle tillföras något större tillskott av arbetskraft för servicetjänst.

Enligt gällande regler fastställda så sent som 1966 kan en vapenfri fullgöra
tjänstgöring inom olika civila arbetsområden. 1968 års utredning om
biståndsutbildning överväger, om tjänstgöringsområdet för vapenfria även
skall kunna omfatta u-landstjänst. Samma utredning har att pröva, om en
sådan tjänstgöring även skall kunna komma i fråga för kvinnor efter frivilligt
åtagande. Frågan om ändring av gällande bestämmelser för vapenfri
tjänst, varvid bl. a. en katastrofhjälpkår varit under debatt, är således redan

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 16 år 1969

under prövning. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte kunna tillstyrka
bifall till motionen utan hemställer

att motionen 11:1005 icke föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 mars 1969

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Axel
Kristiansson (ep)*, Helge Karlsson (s), Karl Gustav Pettersson (s), Kilsmo
(fp), fröken Stenberg (m), herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s), fru
Diesen (m)*, herrar Ove Karlsson (s) och Axelson (fp);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson
i Borrby (ep), Nilsson i Bästekille (m), fru Ekroth (s), herrar Johansson
i Skärstad (ep), Johansson i Simrishamn (s), Andersson i Örebro (fp), fru
Frsenkel (fp)*, herrar Häll (s), Gadd (s), Aldén (s)* och Rosqvist (s)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLB 88

914189